Socialnämndens kallelse 2015-04-24

Transcription

LULEÅ KOMMUN
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
Socialförvaltningen
2015-04-16
Ledamöter och ersättare
SOCIALNÄMNDEN
Tid
fredag 24 april 2015 kl. 08:30
Plats Jobbcenter södra, Edeforsgatan 63, Luleå
Upprop
Val av justerare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Punkt Rubrik
1
2
3
Ärendenr Sida
Socialnämndens workshop om äldrestrategin
2015/169
Information från ordförande om seminarier, nämndens arbete med
äldrestrategin och RMSH:s inbjudan till möte
Information från tf förvaltningschef rörande transportfordon,
schemaläggning vid Midskogens vård och omsorgsboende och ekonomi
2015/137
2015/138
4
Redovisning av delegationsbeslut till socialnämnden 2015-04-24
2015/167
5
Meddelanden till socialnämnden 2015-04-24
2015/90
6
7
8
9
10
Ansökan om medel från Vinnova - förstudie metoder för uppsökande
verksamhet med hjälp av digitala medier
Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk
ohälsa 2015
Information om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom
socialtjänsten - överenskommelse för år 2015 mellan staten och Sveriges
Kommuner och Landsting
Information om statsbidrag för 2015 som kompensation för kostnader för
fritidspeng (dnr 9.2-5578/2015)
Förfrågan om samarbete med den nationella samordnaren för den sociala
barnoch ungdomsvården
2015/89
2015/23
2015/45
2015/83
2015/142
11
Verksamhetsberättelse Familjerådgivningen 2014
2015/143
12
Föreningsbidrag 2015 till Neuro-förbundet och Astma- och
allergiföreningen
2015/140
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
1
Kommunledningsförvaltningen
LULEÅ KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Äldreboende
Gabriella Sjöström
2015-04-16
Socialnämndens workshop om äldrestrategin
Ärendenr 2015/169-73
Socialförvaltningens förslag till beslut
Sammanfattning av ärendet
Socialnämnden arbetar med framtidens äldrestrategi i workshop.
Beskrivning av ärendet
Här kan vid behov beskrivningen av ärendet och eventuella konsekvenser
utvecklas.
Beslutsunderlag
Ange de dokument, eller de viktigare dokument, som ärendet omfattar.
Gabriella Sjöström
Verksamhetschef vård och omsorg
Beslutet skickas till
2
1 (1)
Ärendenr
2015/169-73
LULEÅ KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Socialnämndens allmänna utskott
2015-04-15
§ 23
Information från ordförande om seminarier, nämndens
arbete med äldrestrategin och RMSH:s inbjudan till möte
Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut
Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar lägga
ordförandens informationer till handlingarna rörande:
1. ”Att tänka efter före, ett seminarium om sociala investeringar” som ges
på Sunderby Folkhögskola 29 april 2015 kl. 10:00 – 16:00.
2. Seminarium 27 april 2015 med Mats Jakobsson, universitetslektor vid
Arbetsvetenskap, om de drogvaneundersökningar som han har
ansvarat för till gymnasieungdomar i Norrbotten och till
programstudenter vid Luleå tekniska universitet. Lokal:
Kommunförbundet, Nygatan, Luleå.
3. Arbeta med socialnämndens äldrestrategi i workshop på nämndens
sammanträde 24 april 2015.
4. RMSH, Riksförbundet för social och mental hälsa, har anmält intresse
att träffa ledamöter och ersättare i socialnämnden och föreslår ett möte
över en sopplunch på onsdagar kl. 16:00 på Tullgatan 32.
Ordförande informerar informerar om aktuella föreläsningar och seminarier
som ledamöter och ersättare kan anmäla sig till.
1. ”Att tänka efter före, ett seminarium om sociala investeringar” som ges
på Sunderby Folkhögskola 29 april 2015 kl. 10:00 – 16:00.
2. Seminarium 27 april 2015 med Mats Jakobsson, universitetslektor vid
Arbetsvetenskap, om de drogvaneundersökningar som han har
ansvarat för till gymnasieungdomar i Norrbotten och till
programstudenter vid Luleå tekniska universitet. Lokal:
Kommunförbundet, Nygatan, Luleå.
Vidare så informerar ordförande att socialnämnden kommer att arbeta med
framtida äldrestrategin i workshop vid nämndens sammanträde den 24 april
2015.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
3
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 23 forts.
RMSH, Riksförbundet för social och mental hälsa, har anmält intresse att träffa
ledamöter och ersättare i socialnämnden och föreslår ett möte över en
sopplunch på onsdagar kl. 16:00 på Tullgatan 32.
Intresseanmälan till föreläsningen och seminariet ovan kan göras till
ordföranden.
Beslutsgång
Ordförande föreslår allmänna utskottet att lägga ovan lämnade informationer
till handlingarna och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
4
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 24
Information från tf förvaltningschef rörande
transportfordon, schemaläggning vid Midskogens vård och
omsorgsboende och ekonomi
Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden lägger
förvaltningschefens informationer till handlingarna rörande:
1. Brev till politiker rörande frågor kring transportfordon av arbetsmiljö
karaktär, dnr 2015.131-02.
2. Media bevakning om schemaläggning vid Midskogens vård och
omsorgsboende.
3. Ekonomisk uppföljning per 31 mars 2015
Gabriella Sjöström tf förvaltningschef informerar följande:
Personal inom hälso- och sjukvården som besöker vårdtagare på
äldreboenden, omsorgs/psykiatri boenden samt hemsjukvård har i ett brev till
politikerna i socialnämnden lyft frågor av arbetsmiljökaraktär rörande
transporter med kommunens tjänstefordon. Det handlar om igenfrusna bilar,
problem vid stora snömängder och begränsad tillgång till stora bilar av typen
SUV, samt avsaknad av generella parkerings tillstånd. Problemen uppstår
företrädesvis vid extrema väderförhållanden vintertid med svårigheter att få
igång bilarna, bristande trafiksäkerhet, samt att avsaknad av
parkeringstillstånd medför kostnader för utlägg som ökar administrationen
vid utlägg för parkeringsbiljetter. Tf förvaltningschefen har tagit del av
frågorna som lyfts i brevet och kommer att bereda frågorna vid nästa politiska
beredning och lämna svar till personalen som lyft frågan.
En ny form av schemaläggning börjar tillämpas vid Midskogens vård och
omsorgsboenden från 27 april 2015 som ett led i att arbeta bort delade turer.
Schemaläggningen har testats på andra boenden. Den mediabevakning som
föranleds nu beskriver den oro som personalen uttryckt kring förändringen.
Tf förvaltningschefens information ger vid handen att det är en process som
behöver testas även på Midskogens vård och omsorgsboende och som
kommer att följas upp noggrant.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
5
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 24 forts.
Ida Johansson, chef ekonomi och infrastruktur informerar följande:
Prognosen för ekonomisk uppföljning per 31 mars 2015 visar på en budget i
balans. Månadsrapporten kommer att delges ledamöter och ersättare den 20
april 2015 inför socialnämndens sammanträde 24 april 2015.
Beslutsgång
Ordförande föreslår allmänna utskottet lägger tf förvaltningschefens och chef
för ekonomi och infrastrukturs informationer enligt ovan till handlingarna och
finner att allmänna utskottet bifaller förslaget.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
6
LULEÅ KOMMUN
Redovisning av delegationsbeslut till socialnämnden 201504-24
Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälda
delegationsbeslut.
Beslut fattade på delegation ska anmälas till x-nämnden på nästföljande
sammanträde. Följande beslut redovisas enligt gällande delegationsordning:
Delegat
Beslutsdatum
1. IFO/Familjerätt
Jan 2015, 1—226
2. Äldreomsorg
Jan 2015, 1—190
3. Funktionshinder, SoL
Jan 2015, 1—10
4. Funktionshinder, LSS, PA-SFB
Jan 2015, 1—15
5. Extra arvode till familjehem
2015, 7—10
6. Färdtjänst
Jan 2015, 1—36
7. Fullmakt
2015, 12—13
8. Personalärenden
-
9. Upphandling
-
10. Övrigt
2015, 1
7
LULEÅ KOMMUN
Meddelanden till socialnämnden 2015-04-24
Socialnämnden beslutar att lägga redovisade meddelanden till handlingarna.
Följande meddelanden redovisas:
Avsändare
Ämne
KPMG
2015-03-06
Änr 2015.90-70
Information om val av revisorer för mandatperioden
Kommunfullmäktige
2015-02-23 § 33
Änr 2015.90-70
Val av ny ledamot för moderaterna i socialnämnden
Kommunfullmäktige
2014-12-16 § 296
Änr 2015.90-70
Strategisk plan och budget 2015—2017
Kommunfullmäktige
2014-12-16 § 297
Änr 2014.601-04
Höjning av priset för dagportion, vård- och
omsorgsboende/-korttids avseende äldre och
funktionshindrade år 2015
Kommunrevisionen,
c/o KPMG, 2015-03-13
Änr 2014.313-70
Slutdokument – Övergripande granskning av
socialnämnden
Kommunrevisionen,
c/o KPMG, 2015-03-10
Änr 2015.109-02
Slutdokument – Granskning av kontokort,
tjänsteresor och förmåner
Kommunförbundet
Norrbotten/NLL
2015-03-18
Änr 2015.120-73
Överenskommelse mellan kommunerna och
landstinget i Norrbottens län om Uppsökande
munhälsobedömning och nödvändig tandvård
8
LULEÅ KOMMUN
Kommunförbundet
Norrbotten,
2014-11-04
Änr 2015.123-73
Strategi för patient- och brukarmedverkan i
Norrbottens län 2015—2018
Inspektionen för vård
och omsorg, IVO
Änr 2015.90-70
Tillsynsrapport – De viktigaste iakttagelserna inom
tillsyn och tillståndsprövning verksamhetsåret 2014
Skolinspektionen
2015-03-24
Änr 2015.90-70
Rapport – Utbildningen för asylsökande barn och
barn som vistas i Sverige utan tillstånd
Socialstyrelsen
Februari 2015
Änr 2015.90-70
Lägesrapport 2015 – Tillståndet och utvecklingen
inom hälso- och sjukvård och socialtjänst
Socialstyrelsen
Mars 2015
Änr 2015.90-70
Delredovisning av regeringsuppdraget –
Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS
9
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 26
Ansökan om utvecklingsmedel till förstudien ”Metoder för
uppsökande verksamhet bland ungdomar i utanförskap
med hjälp av digitala medier”
Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att till
Vinnova ansöka om 300 tkr till förstudien ”Metoder för uppsökande
verksamhet bland ungdomar i utanförskap med hjälp av digitala medier”.
Socialförvaltningen har i uppdrag att ta fram en uppsökande verksamhet som
kan nå barn och unga som hamnar i utanförskap på grund av tidigt riskbruk
av alkohol och narkotika, dataspelsberoende eller frånvaro från skola eller
arbete. Målgruppen är ungdomar i åldern 13-20 år.
I och med internets allt större betydelse, har ungdomars levnadssätt
förändrats. Man kan säga att unga i högre utsträckning sitter hemma framför
datorer än samlas i klungor ute på gator och torg. Det innebär att det
traditionella sociala fältarbetet bland ungdomar med begynnande sociala
problem inte längre är en fungerande metod. Dessutom har även de sociala
problemens uttryck förrändrats; alkoholbruket hos ungdomar har en vikande
tendens samtidigt som den psykiska ohälsan ökat betydligt. När ungdomar är
frånvarande från grundskolan, eller hoppar av gymnasiet så finns det stor risk
att dataspelandet utvecklas till ett beroende som kan vara svårt att bryta. Det
finns idag troligtvis ett antal så kallade hemmasittare som varken
socialtjänsten eller någon annan myndighet har kontakt med, och som
behöver bryta sin isolering. Hur stor den gruppen är och hur deras situation
ser ut är delvis okänt.
Slutsatsen som socialförvaltningen dragit, i samarbete med personal på
Arbetsmarknadsförvaltningen, är att vi behöver utveckla nya metoder för ett
uppsökande arbete, som i huvudsak bör ske genom digitala kanaler som till
exempel sociala medier, Communitys och spelsajter. Det uppsökande arbete
syftar till att fånga upp ungdomar och erbjuda dem stöd inom kommunens
verksamheter Öppen ingång samt den planerade Mötesplatsen för unga.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
10
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 26 forts.
Att utveckla sådana metoder kräver kunskap inom området, det vill säga egen
spelerfarenhet, egna kontaktnät på internet och en kännedom om hur unga
rör sig genom den digitala världen.
Tanken är därför att anställa två unga vuxna, med digital kompetens och
med gedigen förankring i Luleå, som utifrån sitt eget nätverk, kan skapa
kontakter med ungdomar som finns ute på spelsajter och sociala medier.
Förstudien ska med hjälp av hög delaktighet hos den utvalda målgruppen
ligga till grund för en metod för kommunalt uppsökande arbete, vars syfte är
att fånga upp ungdomar i olika former av utanförskap och erbjuda dem
befintliga stödverksamheter. En viktig del i förstudien blir att med hjälp av
djupintervjuer av några utvalda ungdomar kartlägga hur det digitala livet
ser ut och på vilket sätt uppsökande arbete kan ske i praktiken.
Underlag
Vinnova utlyser utvecklingsmedel för 2015 med 300 000 kr, med sista
ansökningsdag den 21 april. Socialförvaltningen ämnar söka dessa medel för
att genomföra förstudien ”Metoder för uppsökande verksamhet bland
ungdomar i utanförskap med hjälp av digitala medier” Se bilaga 1
Basen för projektet blir Öppen ingång, genomförandet sker inom ramen för
Vi6, Tidiga insatser i samverkan.
Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att till Vinnova ansöka
om 300 tkr till förstudien ”Metoder för uppsökande verksamhet bland
ungdomar i utanförskap med hjälp av digitala medier”.
Sammanträdet
Förvaltningen föredrar ärendet.
Beslutsgång
Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att
allmänna utskottet bifaller förslaget.
Beslutsunderlag
Ansökan till Vinnova
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
11
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 26 forts.
Vinnova
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
12
nd
Diarienummer
e
Ansökan till VINNOVA
Diarienummer saknas.
Avsänd av sökande
ee
Ej avsänd.
Utlysning
ås
Social innovation våren 2015
OM ANSÖKAN
Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan.
0 / 20 tecken
Projekttitel på engelska *
Young reaches young - methods of outreach
activities among the youth of alienation with
the help of digital media
ör
Unga når unga - metoder för uppsökande
verksamhet bland ungdomar i utanförskap med
hjälp av digitala medier
p
Projekttitel *
91 / 100 tecken
95 / 100 tecken
Start av projekt för vilket bidrag sökes * Slut av projekt för vilket bidrag sökes *
2015-08-01
(ÅÅÅÅ-MM-DD)
tf
(ÅÅÅÅ-MM-DD)
2016-06-24
En
da
s
Svensk projektsammanfattning *
13
nd
e
Ungdomars levnadssätt har förändrats, många sitter hellre hemma framför datorer än samlas i
klungor på gator och torg. Uppsökande socialt arbete, fältarbetet på traditionellt vis, är inte längre
en fungerande metod. De sociala problemens uttryck har förändrats; alkoholbruket hos ungdomar
har minskat men den psykiska ohälsan har ökat betydligt. När ungdomar är frånvarande från
grundskolan, eller hoppar av gymnasiet så finns det stor risk att dataspelandet utvecklas till ett
beroende. Det finns hemmasittare som inte socialtjänsten eller någon annan myndighet kommer i
kontakt med, och som behöver bryta sin isolering.
ee
Projektets idé är att genom en förstudie utveckla nya metoder för ett uppsökande arbete, som i
huvudsak bör ske genom digitala kanaler som till exempel sociala medier, Communitys och
spelsajter. Det uppsökande arbete syftar till att fånga upp utsatta ungdomar och erbjuda dem stöd
inom kommunens verksamheter.
ås
Att utveckla sådana metoder kräver kunskap inom området, det vill säga egen spelerfarenhet, egna
kontaktnät på internet och en kännedom om hur unga rör sig genom den digitala världen. Tanken
är därför att anställa att två unga vuxna, med digital kompetens och med gedigen förankring i
Luleå, som utifrån sitt eget nätverk, kan skapa kontakter med ungdomar som finns ute på
spelsajter och sociala medier.
ör
p
Förstudien ska med hjälp av hög delaktighet hos den utvalda målgruppen ligga till grund för en
metod för kommunalt uppsökande arbete, vars syfte är att fånga upp ungdomar i olika former av
utanförskap och erbjuda dem befintliga stödverksamheter. En viktig del i förstudien blir att med
hjälp av djupintervjuer av några utvalda ungdomar kartlägga hur det digitala livet ser ut och på
vilket sätt uppsökande arbete kan ske i praktiken.
1498 / 1500 tecken
Engelsk projektsammanfattning *
da
s
tf
Young people´s lifestyles have changed, many´d rather sit at home in front of computers than
gather in clusters of streets and squares. Outreach social work, field work in the traditional way, is
no longer a workable method. The social problems expression has changed; alcohol use among
adolescents has declined but mental illness has increased significantly. When young people are
absent from primary school, or drop out of high school, there is a great risk that data gameplay
develop into an addiction. There are youngsters remaining at home who not social services or any
other authority comes in contact with, and who need to break their isolation.
The project idea is that through a pilot study to develop new methods for outreach work, which
essentially should be through digital channels such as social media, online communities and online
gaming sites. The outreach work aims to capture at-risk youth and offer them support in municipal
operations.
En
To develop such methods require knowledge in the field, ie own gaming experience, own network on
the internet, and a knowledge of how young people move through the digital world. The idea is to
employ two young adults, with digital skills, with solid roots in Lulea, which, based on their own
network, can connect with young people who are out on gaming sites and social media.
1116 / 1500 tecken
Mål för projektet *
I denna ruta beskriver ni mål för detta projekt, samt effektmål (dvs. vad ni vill uppnå på lång sikt). Använd gärna
SMARTa mål: Specifika, Mätbara, Accepterade (= erkänt betydelsefulla), Realistiska och Tidsatta.
14
nd
Motverka bruk/riskbruk av alkohol, doping och tobak och att unga fastnar i olika former av
utanförskap
e
Fungerande metod för kommunalt uppsökande arbete genom digitala medier
149 / 150 tecken
Intresseväckande beskrivning *
ee
Skriv en säljande, populärvetenskaplig beskrivning om projektet för att (1) övertyga VINNOVA om projektets
förträfflighet och (2) som VINNOVA kan använda i pressreleaser och annan publik kommunikation
Ungdomar lever sitt liv alltmer på nätet. Vissa fastnar i utanförskap och utvecklar beroende av
datorspel. Hur kan man nå dessa ungdomar? I projektet ´Unga når Unga´ anställer vi unga vuxna,
med egen digital kompetens, för att utveckla en metod för digitalt fältarbete bland ungdomar i
riskzonen.
250 / 250 tecken
ås
Kontakt med VINNOVA (välj namn)
Sekretess
En
da
s
tf
ör
p
Finns uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skulle kunna leda till skada om de offentliggörs
Nej
15
e
KLASSIFICERING
Klassificering av Behovsområde *
nd
08 Omsorg (Trygghet)
(3 val, 1 nivå)
Klassificering av forskningsområde *
(3 val, 3 nivåer)
Klassificering produktområde *
88.99 Tjänster avseende övriga öppna sociala insatser
En
da
s
tf
ör
p
ås
(3 val, 4 nivåer)
ee
5.9.99 Övrig annan samhällsvetenskap
16
Organisation
e
KOORDINERANDE PROJEKTPART (KOORDINATOR)
Arbetsplats
SOCIALFÖRVALTNING
Organisationsnummer
212000-2742
Adress
REPSLAGARGATAN 6
972 39
LULEÅ
Webbplats
www.lulea.se
Telefon
0920-45 30 00
Telefon
0920-45 30 00
Kommun
Luleå
Kommun
Luleå
Land
Sverige
En
da
s
tf
ör
p
Land
Sverige
ås
Webbplats
www.lulea.se
ee
Adress
RÅDSTUGATAN 11
971 85
LULEÅ
nd
Luleå kommun
17
KOORDINATORNS FIRMATECKNARE/PREFEKT
E-post
anne.karlenius@lulea.se
Organisation
Luleå kommun (212000-2742)
Direkttelefon
0920-453711
Adress
Repslagargatan 6
972 39
Luleå
Mobil
0706272695
Telefon
0920-453000
Kön
Kvinna
En
da
s
tf
ör
p
Land
Sverige
ås
Kommun
Luleå
Födelseår
1951
ee
Anne Karlenius
e
Arbetsplats
nd
Person
18
KOORDINATORNS PROJEKTLEDARE
E-post
johan.lodin@soc.lulea.se
Organisation
Luleå kommun (212000-2742)
Direkttelefon
0920-455548
Adress
Repslagargatan 6
972 39
Luleå
Mobil
Kön
Man
Telefon
0920-453000
Födelseår
1959
En
da
s
tf
ör
p
Land
Sverige
ås
Kommun
Luleå
ee
Johan Lodin
e
Arbetsplats
nd
Person
19
BUDGETERADE KOSTNADER OCH STÖD
nd
e
Här redovisar varje projektpart, inklusive den koordinerande projektparten (koordinatorn), sina budgeterade kostnader
för sin andel i projektet. Alla parter som söker stöd från VINNOVA för sina projektkostnader ska redovisa det här.
Projektparter som inte söker stöd från VINNOVA ska också redovisa sina kostnader här, men ange noll (0) kr under fält
"Sökt bidrag". I ansökansguiden kan du hitta instruktioner hur du fyller i sidan 6.
Klicka här för att komma till ansökansguiden sidan 6
Projektkostnader
2015
2016
Summa
Personalkostnader
138 460
161 540
300 000
Utrustning, mark,
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Indirekta kostnader
0
0
0
Summa
138 460
161 540
300 000
161 540
300 000
Konsultkostnader,
licenser m.m
Övriga direkta
p
kostnader inkl. resor
138 460
Stödnivå
ör
Sökt bidrag från VINNOVA
Sökt bidrag
ås
byggnader
ee
Koordinerande projektpart (Koordinator)
100,00 %
0
Egen finansiering 1)
0
0
0
0
0
tf
Andra finansiärer
Andra finansiärer anges på sidan 7
Projektparter
138 460
161 540
300 000
Total finansiering
138 460
161 540
300 000
Varav sökt bidrag
138 460
161 540
300 000
Varav andra finansiärer
0
0
0
Varav egen
0
0
0
da
s
Total projektkostnad
En
finansiering 1)
Total stödnivå
100,00 %
Läs här om indirekta kostnader och VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader
1) Egen finansiering är de kostnader som inte täcks av VINNOVA och andra finansiärer
20
ANDRA FINANSIÄRER
e
Ange beloppen i hela kronor, ex. mata in 1 000 000 för 1 miljon kronor.
nd
På denna sida registreras andra finansiärer 1) som ger finansiellt stöd till någon eller några av projektparterna som
deltar i projektet. Projektparterna registreras på sidan 6.
Koordinatorn/projektpart som direkt eller indirekt får bidrag från VINNOVA har bara kostnader och kan inte vara
finansiär till sig själv eller annan projektpart.
Andra finansiärer
Total finansiering av
0
0
0
ee
projektet
1) För att lägga till en finansiär klicka först på knappen "Lägg till", därefter på knappen "Ange" och sök fram finansiär.
Fyll i belopp för de år som finansieringen avser. Välj projektpart i droplistan och klicka på Spara.
En
da
s
tf
ör
p
ås
Du kan ta bort finansiär genom att klicka på papperskorgen till höger. För varje vald finansiär måste finansiär, belopp
och projektpart anges annars går det inte att skicka in ansökan.
21
POTENTIAL
e
Beskrivningen ska täcka in delkriterierna som nämns i utlysningstexten under kriteriet ?Potential?.
nd
8a. Samhällsutmaning/socialt behov *
ee
Beskriv den specifika samhällsutmaning som ni vill lösa eller det specifika sociala behov som ni vill fylla. Om det är
möjligt att kvantifiera utmaningen, gör det.
I och med internet har ungdomars levnadssätt förändrats. Unga sitter hemma framför datorer i
högre utsträckning. Det traditionella sociala fältarbetet bland ungdomar med begynnande sociala
problem är inte en relevant metod. De sociala problemens uttryck har förändrats; alkoholbruket hos
ungdomar minskar men den psykiska ohälsan ökar. När ungdomar är frånvarande från grundskolan,
eller hoppar av gymnasiet finns det risk att dataspelandet utvecklas till ett beroende. Det finns idag
så kallade hemmasittare som varken socialtjänsten eller någon annan myndighet får kontakt med.
499 / 500 tecken
8b. Idé *
tf
ör
p
ås
Beskriv er idé och hur den svarar till samhällsutmaningen/sociala behovet. Förklara idéns syfte, angreppsätt,
angelägenhetsgrad, och vem/vilka som gynnas av att en ny lösning kommer fram.
Slutsatsen som vi dragit av en omvärldsanalys är att vi behöver utveckla nya metoder för
uppsökande arbete, som i huvudsak bör ske genom digitala kanaler som till exempel sociala medier,
Communitys och spelsajter. Det uppsökande arbete syftar till att fånga upp ungdomar som lever i
utanförskap och erbjuda dem stöd inom kommunens verksamheter.
Idén handlar om att utvecklandet av sådana metoder kräver kunskap inom området, och kan inte
utföras av medelålders tjänstemän inom socialtjänsten. Det måste göras av personer som har egen
spelerfarenhet, egna kontaktnät på internet och en kännedom om hur unga rör sig genom den
digitala världen. Tanken är därför att anställa att två unga vuxna, med digital kompetens och med
gedigen förankring i Luleå, som utifrån sitt eget nätverk, kan skapa kontakter med ungdomar som
finns ute på spelsajter och sociala medier.
Förstudien ska med hjälp av hög delaktighet hos den utvalda målgruppen ligga till grund för en
metod för kommunalt uppsökande arbete, vars syfte är att fånga upp ungdomar i olika former av
utanförskap och erbjuda dem befintliga stödverksamheter. En viktig del i förstudien blir att med
hjälp av djupintervjuer av några utvalda ungdomar kartlägga hur det digitala livet ser ut och på
vilket sätt uppsökande arbete kan ske i praktiken.
da
s
1091 / 3000 tecken
8c. Omvärldsanalys *
En
Beskriv behov, trender, forskning som ligger bakom projektförslaget och varför nya lösningar behövs. Redogör för
projektets samhällsbetydelse om det lyckas. På vilket sätt är idén ny? Hur skiljer sig idén från existerande lösningar
(t.ex. om idén har ett nyhetsvärde internationellt eller om det redan pågår liknande projekt i andra sammanhang)?
Beskriv varför och hur er medverkan spelar roll för att nya lösningar tas fram.
22
ee
nd
e
Den traditionella formen av uppsökande verksamhet, fältassistenter och vuxna på stan, är inte
anpassad efter dagens situation. Det finns ett antal projekt som har provat andra former. I
Arbetsförmedlingens projekt ´Unga in´ (2014) har man fokuserat på ungdomar 16 24 år som
befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, och som varken studerar, arbetar, är inskriven i AF eller
har sysselsättning via kommunen. Där har uppsökande verksamhet framgångsrikt bedrivits med
hjälp av unga marknadsförare. Våga-projektet i Luleå har visat att anställa unga för det uppsökande
arbetet är en framgångsfaktor. Ett annat sätt kan vara att identifiera nyckelpersoner av unga som
har stort kontaktnät och som kan nå andra unga (The Våga Way 2014). I intervjuer med unga visar
det sig att de anser att det bästa sättet att försöka nå och etablera kontakt med unga är att anställa
unga vuxna, gärna med egen erfarenhet av utanförskap och som kan vara goda förebilder med bra
värderingar.
ås
Det som är speciellt med detta projekt är att kunskaperna från de unga vuxnas arbete sedan ska
användas för att generera en särskild metod, ´digitalt uppsökande arbete´ som sedan kan användas
i kommunen och förhoppningsvis i andra kommuner, som ett naturligt inslag i ett modernt socialt
arbete
En
da
s
tf
ör
p
1064 / 2000 tecken
23
Beskrivningen ska täcka in delkriterierna som nämns i utlysningstexten under kriteriet "Aktörer".
nd
9a. Projektdeltagare *
e
AKTÖRER
Beskriv vilka som aktivt deltar i projektet inklusive roller och ansvarsområden. Redogör för projektledarens kompetens
och drivkrafter för att klara av projektet. Namnge även andra personer med nyckelfunktioner i projektet och beskriv
deras (relevanta) kompetens. Beskriv eventuella externa resurser som ska användas och inkluderas.
ee
I denna ruta beskriver ni också projektparter som har bekräftat deltagande (dvs. de organisationer som ni eventuellt
har angett under flik 6). Beskriv projektparternas kompetens, förmåga och engagemang i förhållande till projektmål och
genomförande. Om fler än en projektpart, beskriv även relationen mellan projektparterna (t.ex. om de samarbetat
tidigare). Obs! Projektpart är inget krav.
Projektet ska beslutas av Socialnämnden i Luleå, och genomföras av socialförvaltningen.
ås
I socialförvaltningen finns en öppen verksamhet Öppen ingång, som arbetar i tidigt skede med att
motverka bruk/riskbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak, samt med att motverka att unga
fastnar i andra former av utanförskap som till exempel överdrivet dataspelande eller omfattande
frånvaro från skola och arbete.
p
Projektledare blir Johan Lodin, ansvarig socionom för öppen ingång. Han kommer att ansvara för
projektets genomförande och de två unga projektanställda ska placeras inom Öppen ingång.
508 / 3500 tecken
9b. Övriga aktörer som ni planerar att involvera under finansieringsperioden *
da
s
tf
ör
I denna ruta beskriver ni så konkret som möjligt hur projektet ska förankras under projektperioden för att er idé ska
utvecklas, spridas och komma till användning, samt bli en hållbar lösning. Om ni t.ex. inte vet vilken aktör ni ska
kontakta bör ni åtminstone kunna beskriva behovet och vilken kategori av organisation som ska engageras för en
hållbar lösning. Försök att särskilja på vilka som är tänkta som projektparter respektive övriga aktörer (t.ex.
referensgrupper).
Luleå kommun har ett samverkansteam med representanter från 6 olika förvaltningar,
socialförvaltningen, fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen,
samhällsutvecklingskontoret, skolförvaltningen. Denna samverkan kallas Vi6 - tidiga insatser i
samverkan, och är till för att få till stånd ett gemensamt kommunalt perspektiv på området Barnoch unga, goda förutsättningar för barn att växa upp i kommunen. Samverkansteamet kommer att
under projekttiden fungera som en referensgrupp, samt vara till för att ge projektet tillskott av idéer
och tankar utifrån olika perspektiv, koppla ihop det med andra projekt i kommunen samt förstärka
andra synergieffekter.
I och med att projektets genomförande finns inom ramen för samverkansteamet säkerställs att
resultatet blir en gemensam och förvaltningsövergripande resurs inom kommunen.
En
746 / 2000 tecken
24
GENOMFÖRANDE
e
Beskrivningen ska täcka in delkriterierna som nämns i utlysningstexten under kriteriet ?Genomförbarhet?.
nd
10a. Projektplan *
ås
ee
Beskriv projektplanen vilket ska inkludera tids- och aktivitetsplan, resurser, och vad projektet ska åstadkomma. Beskriv
hur projektet ska organiseras och ledas. Beskrivningen ska även täcka in projektets status idag och hur långt man
förväntas nå under projektperioden. Redogör för projektets styrkor, svagheter, risker, möjligheter och hur ni kommer
att agera på dessa.
Projektorganisation
Uppdragsgivare/projektägare: Mikael Lekfalk socialchef,
Styrgrupp: Annika Klefsjö verksamhetschef, Anna Norén sektionschef
Projektledare: Johan Lodin
Projektgrupp: Två projektanställda
Referensgrupp: Vi6 - samverkansteam
Uppföljning : Mats Larsson. kvalitetsstrateg
p
Tidsramar
Projektet är en förstudie som pågår i drygt 10 månader, med två projektanställda på 50%.
Inleds 2015-09-01 om medel beviljats.
tf
ör
Metoder och arbetssätt
Till Öppen ingång rekryteras två unga vuxna med personlig lämplighet för att kunna utföra digitalt
uppsökande arbete. Dessa unga vuxna inleder genomförandet av förstudien, det vill säga
undersökandet av hur en särskild metod för hur uppsökande arbete på nätet kan utformas, för att
framgångsrikt nå unga i riskzonen för sociala problem och utanförskap. Projektet handlar om att
utforma detta uppsökande arbete, hur det ska bedrivas för att fylla upp projektet mål. Det innebär
att det är i stort sett obruten mark som kräver kreativitet och nytänkande. De unga som får
uppdraget behöver därför ha personliga egenskaper som underlättar för att fånga enskildas
uppmärksamhet, en slags entreprenöranda som också innebär god förmåga att samverka och knyta
ihop olika aktiviteter som pågår i samhället i stort för den här gruppen.
En
da
s
Förstudien inleds med en kartläggning av området i form av djupintervjuer med några utvalda
ungdomar ur målgruppen.
Det finns ett stort antal intressenter i projektet som blir avgörande för ett gott resultat. Det gäller
främst kommunens sex berörda förvaltningar, där alla har delat ansvar för målgruppen. Särskilt
viktigt är att projektet samverkar med pågående aktiviteter som tangerar detta, olika
samverkansprojekt för att unga ska klara gymnasiet, den pågående utredningen kring mötesplats i
centrala Luleå, planering för att ersätta Ungdomens hus etc.
Ett annat viktigt arbete är att upparbeta ett fungerande arbetssätt mellan polisens förebyggande
arbete och tidiga uppgifter om unga som befinner sig i riskzonen och som på ett eller annat sätt bör
sökas upp och erbjudas stöd.
De unga som den uppsökande verksamheten får kontakt med ska lotsas till lämplig verksamhet:
information/rådgivning vid Öppen ingång, andra stödinsatser inom socialtjänstens öppenvård,
inslussning och återgång till skolan eller verksamheter som pågår inom AMF/AF riktade till
målgruppen.
Aktivitetsplan
Fastställande av organsation och projektbudget.
25
nd
Uppföljning
Mats Larsson, kvalitetsstrateg, följer upp att projektet följer intentioner och genomförandeplan.
e
Rekrytering av två projektanställda.
Konkretisering av projektplan.
Konkretiserad tidsatt genomförandeplan
Projektet avslutas med en rapport som beskriver projektets genomförande samt den framtagna
modellen för uppsökande arbete.
ee
2369 / 4000 tecken
10b. Ge en kommentar till budgeten *
ås
I denna ruta ska ni motivera och förklara projektets budget och innehållet för de olika kostnadsposterna (t.ex.
genomsnittlig lönekostnad per timma, vad kostnadsposten ?Övrigt? består av).
Budgeten innehåller personalkostnader för två projektanställda med en månadslön på 20 000 kr
(+po-påslag) fördelat på halvtider i drygt 10 månader.
En
da
s
tf
ör
p
127 / 2000 tecken
26
BILAGOR, UPPLADDNING AV FILER
nd
Information om vilka filtyper som är tillåtna att ladda upp som bilaga finns i frågor och svar.
Frågor och svar
e
När du laddar upp pdf eller wordfiler är det viktigt att de inte är låsta eller lösenordsskyddade.
Kravet på olåsta filer beror på att ansökan och alla uppladdade bilagor automatiskt slås ihop till ett dokument. Detta
fungerar inte då låsta filer laddas upp. Max storlek för en bilaga är 10 mb.
Bilaga 1. CV *
ee
Max 1 sida/person, använd mall. Endast en fil kan laddas upp, alla ev. dokument sammanfogas först till en fil innan
uppladdning.
CV.pdf
Bilaga 2. Blankett för intyg om försumbart stöd *
En
da
s
tf
ör
p
ås
Blanketten ska fyllas i av företag och organisationer som söker bidrag och bedriver ekonomisk verksamhet.
Till blankett för "Intyg om försumbart stöd"
Intyg om försumbart stöd.pdf
27
KLARMARKERA
nd
e
När Du klarmarkerat Din ansökan överförs den till VINNOVA och diarieförs som en inkommen handling. Inga ändringar
kan ske i en klarmarkerad ansökan. Eventuella rättningar eller förändringar i ansökan får Du diskutera med VINNOVAs
handläggare.
Efter sista ansökningstidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA har begärt det.
En mottagningsbekräftelse på Din ansökan kommer att skickas via e-post till Dig som står för användarkontot,
projektledare, firmatecknare (prefekt eller motsvarande).
INSÄNT AV
Förnamn
ee
Sven
Efternamn
E-postadress
sven.teglund@soc.lulea.se
Universitet/Högskola/Institut/Företag etc
p
Luleå Kommun
Adress
ör
Box 212
Postnummer
LULEÅ
tf
971 85
Postort
ås
Teglund
da
s
Organisationsnummer
212000-2742
Telefon
0920-454363
En
Fax
Webbplats
www.lulea.se
28
LULEÅ KOMMUN
PROJEKTBESKRIVNING
Sven Teglund
2014-08-28
1 (6)
Ärendenr
2014/408
Metoder för uppsökande verksamhet bland ungdomar
i utanförskap med hjälp av digitala medier -förstudie
Ärendenr 2014/408
Sammanfattning
Luleå socialförvaltning bedriver en tidig insats kallat Öppen ingång, som är en
förebyggande verksamhet som riktar sig till föräldrar och unga i åldrarna 13 – 20 år.
Verksamheten är organiserad inom Barn- och ungdomssektionen och har en anställd
socionom.
Öppen ingång har som verksamhetsidé att i så tidigt skede som möjligt


motverka bruk/riskbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT)
motverka att unga fastnar i andra former av utanförskap som till exempel
överdrivet dataspelande eller omfattande frånvaro från skola eller arbete.
Arbetet sker i form av information i ANDT-frågor som ges på selektiv nivå till
allmänhet, vårdgrannar och föreningsliv i syfte att nå unga med riskbeteenden.
Information ges även till unga och/eller deras föräldrar som själva tar kontakt. Råd
och stöd ges i form av stödjande och motiverande samtal. Samtalen bygger på
metoden MI och uppgår som regel till 3-6 samtalstillfällen. Vid behov förmedlas
annat stöd från socialtjänstens öppenvård.
Socialförvaltningen har i uppdrag att ta fram en modell som kan komplettera Öppen
ingångs erbjudande om stöd med ett uppsökande arbete bland ungdomar i
målgruppen. Det vill säga ett uppsökande arbete som kan nå ungdomar som
hamnat eller riskerar att hamna i utanförskap på grund av tidigt riskbruk av alkohol
och narkotika, dataspelsberoende eller frånvaro från skola eller arbete.
De senaste 10 åren, i och med internets allt större betydelse för ungdomar, har det
skett en radikal förändring i ungdomskulturen. Unga sitter numera i högre
utsträckning hemma framför datorer och samlas inte längre i klungor på stadens
gator och torg, vilket innebär att det traditionella fältarbetet bland ungdomar med
begynnande sociala problem inte längre är en fungerande metod. Dessutom har
alkoholbruket hos ungdomar en vikande tendens samtidigt som den psykiska
29
LULEÅ KOMMUN
PROJEKTBESKRIVNING
Sven Teglund
2014-08-28
2 (6)
Ärendenr
2014/408
ohälsan ökat betydligt. När ungdomar är frånvarande från grundskolan, eller
hoppar av gymnasiet så finns det stor risk att dataspelandet utvecklas till ett
beroende som kan vara svårt att bryta. Det finns idag troligtvis ett antal s.k
hemmasittare som varken socialtjänsten eller någon annan myndighet har kontakt
med, och som behöver bryta sin isolering. Hur stor den gruppen är och hur deras
situation ser ut är delvis okänt.
Slutsatsen som socialförvaltningen dragit, i samarbete med personal på
Arbetsmarknadsförvaltningen, är att vi behöver utveckla nya metoder för ett
uppsökande arbete, som i huvudsak bör ske genom digitala kanaler som till
exempel sociala medier, Communitys och spelsajter. Det uppsökande arbete syftar
till att fånga upp ungdomar och erbjuda dem stöd inom kommunens verksamheter
Öppen ingång samt den planerade Mötesplats för unga.
Att utveckla sådana metoder kräver kunskap inom området, det vill säga egen
spelerfarenhet, egna kontaktnät på internet och en kännedom om hur unga rör sig
genom den digitala världen.
Tanken är därför att anställa att två unga vuxna, med digital kompetens och med
gedigen förankring i Luleå, som utifrån sitt eget nätverk, kan skapa kontakter med
ungdomar som finns ute på spelsajter och sociala medier.
Förstudien ska med hjälp av hög delaktighet hos den utvalda målgruppen skapa en
metod för kommunalt uppsökande arbete, vars syfte är att fånga upp ungdomar i
olika former av utanförskap och erbjuda dem befintliga stödverksamheter. Detta
sker främst med hjälp av djupintervjuer av några utvalda ungdomar där man kan
kartlägga hur det digitala livet ser ut och på vilket sätt uppsökande arbete kan ske i
praktiken.
Om det går att hitta en fungerande metod, uppsökande arbete på nätet, ska
förstudien blir underlag för ett fortsatt uppsökande arbete i socialförvaltningens regi
och i samvekran med AMF och AF. Ett sådant uppsökande arbete bäst kan bedrivas
av unga vuxna och som kan fungera som en kontaktyta mellan socialförvaltningen
och ungdomar i riskbruk eller annan form av begynnande utanförskap. Den tanken
bygger på erfarenheter av uppsökande arbete i liknande former som bedrivits inom
statliga och kommunala projekt och där ”unga leder unga” är en framgångsfaktor.
Dessa unga vuxna blir nyckelpersoner som utifrån egen kunskap om ungdomars
kultur och levnadssätt, genom ett eget kontaktnät och användande av digitala
medier, genom utåtriktad information och marknadsföring, kan uppmärksamma
ungdomar som har en riskartad livsstil och fånga upp dessa och motivera till
förändring. Stöd till denna förändring kan den unge sedan få genom samtal inom
30
LULEÅ KOMMUN
PROJEKTBESKRIVNING
Sven Teglund
2014-08-28
3 (6)
Ärendenr
2014/408
Öppen ingång, från andra delar av socialtjänsten eller via samverkan med
kommunens andra förvaltningar, skolan, arbetsmarknadsförvaltningen, fritids och
kulturen.
Särskilt viktigt är att koppla ihop denna uppsökande verksamhet med redan
pågående eller planerade aktiviteter för samma målgrupp, t.ex. planer på en
mötesplats för unga i centrala Luleå.
Att utveckla ett sådant uppsökande arbete sker i projektform under xx månader,
enligt denna projektbeskrivning.
Förändringar bland ungas alkoholvanor
Användandet av alkohol- och tobak minskar bland ungdomar och det går även att
skönja en vikande tendens i bruket av narkotika. Att bruket av droger minskar kan
troligtvis hänföras till att dagens föräldrageneration är mer upplysta än tidigare, och
framförallt att ungdomarnas aktivitetsarenor ser annorlunda ut. Umgängesformerna
förändras och bruket av olika sociala medier tar mycket av ungdomarnas tid. De
unga är i högre utsträckning hemma framför datorer och de samlas inte längre i
klungor ute på stan. I denna värld har ofta drogerna inte samma plats som tidigare,
inte heller kriminalitet som även den har minskat hos de unga.
Men även om användandet av alkohol minskat generellt förekommer naturligtvis att
ungdomar far illa av missbruk, och de som ändå utvecklar missbruk eller
brottslighet får en allt svårare situation med utanförskap, marginalisering och stora
svårigheter på arbetsmarknaden. Problemen är idag betydligt svårare att upptäcka i tid
eftersom ungdomar inte längre finns ute på samma sätt.
Samtidigt har de sociala problemen hos unga tagit sig nya och annorlunda uttryck.
Årliga undersökningar vittnar om att den psykiska ohälsan ökar (framförallt hos
flickor), fler ungdomar går inte till skolan (hemmasittare) och ungdomar med
spelmissbruk är en stor och ofta dold grupp där samhället har lite stöd att erbjuda.
Uppsökande verksamhet
Den traditionella formen av uppsökande verksamhet, fältassistenter och vuxna på stan, är
inte anpassad efter dagens situation. Det finns ett antal projekt som har provat andra
former. I arbetsförmedlingens projekt Unga in (2014) har man fokuserat på ungdomar 16 –
24 år som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, och som varken studerar, arbetar, är
inskriven i AF eller har sysselsättning via kommunen. Där har uppsökande verksamhet
framgångsrikt bedrivits med hjälp av unga marknadsförare. Våga-projektet har visat att
31
LULEÅ KOMMUN
PROJEKTBESKRIVNING
Sven Teglund
2014-08-28
4 (6)
Ärendenr
2014/408
anställa unga för det uppsökande arbetet är en framgångsfaktor. Ett annat sätt kan vara att
identifiera nyckelpersoner av unga som har stort kontaktnät och som kan nå andra unga
(The Våga Way 2014). I intervjuer med unga visar det sig att de anser att det bästa sättet att
försöka nå och etablera kontakt med unga är att anställa unga vuxna, gärna med egen
erfarenhet av utanförskap och som kan vara goda förebilder med bra värderingar.
Syfte
Syftet är att i ett så tidigt skede som möjligt genom uppsökande verksamhet komma i
kontakt med unga i åldrarna 13-20 år som riskerar att utvecklas ogynnsamt och fastna i
utanförskap på grund av alkohol och narkotikamissbruk, överdrivet dataspelande eller
omfattande frånvaro från skola eller arbete.
Mål
Att formerna för ett modernt uppsökande arbete bland unga är utvecklade, för att kunna
permanentas inom verksamheten Öppen ingång,
Att detta uppsökande arbete bygger på anställda unga vuxna som lyckas nå unga som
riskerar att utvecklas ogynnsamt,
Att unga vuxna bedriver arbetet utifrån sin kunskap om ungas kultur och levnadssätt,
genom ett eget kontaktnät och användande av sociala medier samt genom utåtriktad
information och marknadsföring,
Att det uppsökande arbetet fångar upp unga som har en riskartad livsstil och
motivera dem till förändring och stöd, arbete eller studier.
Att det uppsökandet arbetet utformas i nära samverkan med sex berörda kommunala
förvaltningar, polisen och föreningslivet.
Projektorganisation
Uppdragsgivare/projektägare: Mikael Lekfalk social chef, Gerd Bergman verksamhetschef
Styrgrupp: Anna Norén sektionschef, Anna Henriksson enhetschef, chef öppenvård
Projektledare: Johan Lodin
Projektgrupp: Anna Henriksson, Sven Teglund
Referensgrupp: ViVI samverkansteam
Kvalitetsgranskare : Mats Larsson
Tidsramar
Projektet pågår i 3 år och inleds januari 2015.
32
LULEÅ KOMMUN
PROJEKTBESKRIVNING
Sven Teglund
2014-08-28
5 (6)
Ärendenr
2014/408
Ekonomi
Två projektanställda
Projektledare 25%
Adm. kostnader (lokal, utrustning etc.)
Utvärdering
SUMMA
740 000 kr
120 000 kr
100 000 kr
50 000 kr
1 010 000 kr
Utförandedel – Projektplan:
Metoder och arbetssätt
Till Öppen ingång rekryteras två unga vuxna med personlig lämplighet för att kunna utföra
uppsökande arbete. Rekryteringen sker företrädesvis från de arbetslösa unga vuxna som
finns hos AF, AMF och/eller som uppbär försörjningsstöd.
Dessa unga vuxna bygger upp ett uppsökande arbete för att nå unga i riskzonen för sociala
problem och utanförskap. Projektet handlar om att utforma detta uppsökande arbete, hur det
ska bedrivas för att fylla upp projektet mål. Det innebär att det är i stort sett obruten mark
som kräver kreativitet och nytänkande. De unga som får uppdraget behöver därför ha
personliga egenskaper som underlättar för att fånga enskildas uppmärksamhet, en slags
entreprenöranda som också innebär god förmåga att samverka och knyta ihop olika aktiviter
som pågår i samhället i stort för den här gruppen
Det finns ett stort antal intressenter i projektet som blir avgörande för ett gott resultat. Det
gäller främst kommunens 6 berörda förvaltningar, där alla har delat ansvar för målgruppen.
Särskilt viktigt är att projektet samverkar med pågående aktiviter som tangerar detta, t.ex.
Pyramiden, som är ett samverkansprojekt för att unga ska klara gymnasiet, AMF: s pågående
utredning kring mötesplats i centrala Luleå, Fritidsförvaltningens planering för att ersätta
Ungdomens hus etc.
Ett annat viktigt arbete är att upparbeta ett fungerande arbetssätt mellan polisens
förebyggande arbete och tidiga uppgifter om unga som befinner sig i riskzonen och som på
ett eller annat sätt bör sökas upp och erbjudas stöd. Denna del av det uppsökande arbetet
konkretiseras under projektet till ett samverkansavtal med polisen, under beteckningen
”tidig upptäckt”. Här rör det sig främst om unga med riskbruk när det gäller alkohol och
narkotika.
De unga som den uppsökande verksamheten får kontakt med ska lotsas till lämplig
verksamhet: information/rådgivning vid Öppen ingång, andra stödinsatser inom
socialtjänstens öppenvård, inslussning och återgång till skolan eller verksamheter som pågår
inom AMF/AF riktade till målgruppen.
33
LULEÅ KOMMUN
PROJEKTBESKRIVNING
Sven Teglund
2014-08-28
6 (6)
Ärendenr
2014/408
Aktivitetsplan




Fastställande av organsation och projektbudget.
Rekrytering av två projektanställda.
Konkretisering av projektplan.
Tidsplan för genomförandet.
Uppföljning
Verksamheten ska utvärderas, både utifrån vilken verksamhet som faktiskt bedrivits och
vilken påverkan den har haft för de som kommit i kontakt med den uppsökande
verksamheten.
Tillsammans med Kommunförbundets FoUI vill vi pröva att använda modellen LOKE
(Lokal evidens) för att följa upp verksamheten ur dessa två aspekter.
34
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 25
Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom
området psykisk ohälsa 2015
Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar efter att
har tagit del av informationen om överenskommelsen mellan staten och
Sveriges kommuner och landsting gällande stöd till riktade insatser inom
området psykisk ohälsa år 2015 att uppdra till socialförvaltningen att fortsätta
arbeta enligt de krav och prestationsmål som framgår i överenskommelsen
samt rapportera in efterfrågade uppgifter i SKL:s inrapporteringsverktyg i
november år 2015, så att Luleå kommun tar del av de stimulansmedel som
finns för det berörda området.
Syftet med överenskommelsen är att förbättra vården och omsorgen för
personer med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning.
Överenskommelsen är en fortsättning på tidigare överenskommelse som
gjorts sedan år 2012. Prestationsmålen för de i överenskommelsen prioriterade
målgrupperna – barn och unga med psykisk ohälsa samt personer med
omfattande eller komplicerade psykiatriska problematik – har utvecklats
successivt för varje år. Avsikten har varit att påskynda utvecklingen inom
området och åstadkomma varaktiga förbättringar.
Inriktningen under år 2015 är att vidmakthålla uppnådda resultat och
förbereda en långsiktig satsning för kommande år. Målet är att erfarenheter
som gjorts under de senaste årens utvecklingsarbete dels i att stödja
huvudmännen i att implementera ny kunskap och utveckla ändamålsenliga
former för samverkan fortgår och fördjupas. Mot bakgrund av detta kommer
SKL att under året ge kommuner och landsting verksamhetsnära stöd med
utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts inom projekten och i de nätverk
som finns inom organisationen.
En annan inriktning under året är att utarbeta en strategi för hur samhället
bäst kan möta den ökade psykiska ohälsan i befolkningen. Strategin ska bygga
på en samverkan mellan statliga myndigheter, landsting, kommuner,
professionella företrädare och patient-, brukar- och anhörigorganisationen.
Vidare att strategin byggs på strukturer som är hållbara över tid.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
35
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 25 forts.
Överenskommelsen för år 2015 omfattar totalt 696 Mkr varav 630 Mkr är
stimulansmedel att fördela till kommuner och landsting efter prestation. SKL
får disponera 66 Mkr för att tillsammans med kommuner och landsting
genomföra utvecklingsarbete i enlighet med överenskommelsen och
finansiering av samordningsfunktionen.
SKL ansvarar för att tillhandahålla inrapporteringsverktyg för huvudmännen
och har en stödjande roll när det gäller att nå och rapportera prestationerna
för år 2015. För att SKL ska kunna se till att rätt uppgifter lämnas till
Socialstyrelsen för bedömning ska kommuner och landsting har rapporterat in
sina uppgifter i Inrapporteringsverktyget senast den 1 november år 2015.
SKL lämnar de inrapporterade prestationerna samlat till Socialstyrelsen senast
den 15 november 2015. Socialstyrelsen gör en bedömning av huruvida
landstingen och kommunerna nått de stipulerade prestationsmålen, beräknar
fördelningen av prestationsmedlen och rapporterar det till Regeringskansliet.
Socialstyrelsen erbjuder också en förhandsgranskning av de båda
grundkraven. Även en preliminär bedömning erbjuds så att åtgärder kan
vidtas innan myndighetens slutliga bedömning. Den preliminära
bedömningen ska återkopplas före den 1 oktober, gällande grundkrav 1 och 1
september för grundkrav 2. Socialstyrelsens slutliga bedömning lämnas till
regeringen senast den 30 november 2015.
Utbetalning av de prestationsbaserade stimulansmedlen till landsting och
kommuner sker i slutet av 2015, baserat på uppnådda resultat under perioden
1 januari till den 31 oktober 2015.
Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar efter att ha tagit del av
informationen om överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner
och landsting gällande stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
år 2015 att uppdra till socialförvaltningen att fortsätta arbeta enligt de krav
och prestationsmål som framgår i överenskommelsen samt rapportera in
efterfrågade uppgifter i SKL:s inrapporteringsverktyg i november år 2015, så
att Luleå kommun tar del av de stimulansmedel som finns för det berörda
området.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
36
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 25 forts.
Sammanträdet
Beslutsgång
Ordförande ställer förvaltningen förslag under proposition och finner att
Beslutsunderlag
Meddelande från styrelsen nr: 8 Överenskommelse om stöd till riktade
insatser inom området psykisk ohälsa 2015
Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2015.
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Verksamhetschefer
Sektionscheferna: Anna Norén och Kate Oscarsson
Biträdande verksamhetschef: Eva Lakso
Verksamhetsutvecklare: Sven Teglund
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
From:Ann-Christine Halmetkangas
Sent:2015-01-21 13:25:42
To:Arende - SOC
Subject:VB: Överenskommelse om psykisk ohälsa
Från: Socialförvaltningen Allmän E-postadress
Skickat: den 22 december 2014 09:30
Till: Mikael Lekfalk
Kopia: Margareta Bladfors Eriksson; Ann-Christine Halmetkangas
Ämne: VB: Överenskommelse om psykisk ohälsa
Hej Mikael
Överenskommelsen är en fortsättning på överenskommelser 2012,2013 och 2014. Inriktningen med
2015 års överenskommelse är att vidmakthålla uppnådda resultat och förbereda en långsiktig satsning
för kommande år. En ny inriktning med 2015 års överenskommelse är att under året ska utarbetas en
strategi för hur samhället bäst kan möta den ökade psykiska ohälsan i befolkningen.
Statsbidragen fördelas efter prestation.
Någon behöver handlägga detta. Vem?
Hälsningar
Ingeborg Widenrot
68
Från: Luleå Kommun
Till: Kommunledningsförvaltningen Allmän E-postadress; Socialförvaltningen Allmän E-postadress
Ämne: VB: Överenskommelse om psykisk ohälsa
Från: Sveriges Kommuner och Landsting [mailto:Utskick@skl.se]
Kopia: Diarium-Arkiv SKL; Wieselgren Ing-Marie; Malm Mikael; Lampinen Dunér Johanna
Ämne: Överenskommelse om psykisk ohälsa
Till samtliga kommunstyrelser, landsting- och regionsstyrelser,
Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen har nu godkänt en ny överenskommelse om stöd till
riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2015.
För frågor om överenskommelsens innehåll kontakta: Ing-Marie Wieselgren, tfn: 08-452 77 92, e-post:
ing-marie.wieselgren@skl.se eller Mikael Malm, tfn: 08-452 78 31, e-post: mikael.malm@skl.se
Vänliga hälsningar
Johanna Lampinen Dunér
Handläggare
Avdelningen för administration
_________________________________
69
Sveriges Kommuner och Landsting
Hornsgatan 20
118 82 Stockholm
+46 8 452 72 64
www.skl.se
70
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 27
Information om stöd till en evidensbaserad praktik för god
kvalitet inom socialtjänsten - överenskommelse för år 2015
mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden lägger till
handlingarna informationen om överenskommelsen mellan staten och
Sveriges kommuner och landsting, gällande stöd till evidensbaserad praktik
för god kvalitet inom socialtjänsten.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2011 tecknat
årliga överenskommelser om nationella insatser för att stödja en strategisk
utveckling inom socialtjänstens område. Årets överenskommelse avser
insatser för 2015 och uppgår till 60 mkr.
Huvuddelen av medlen fördelas till de regionala samverkans- och
stödstrukturerna. För att få del av de medel som är avsatta för fortsatta
utvecklingsarbete ska länen komma in med en kortfattad plan för
utvecklingsarbetet, och vilka prioriteringar som görs i respektive län, senast
den 15 mars 2015.
Socialförvaltningen föreslår socialnämnden lägga till handlingarna
informationen om överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner
och landsting gällande stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom
socialtjänsten.
Sammanträdet
Beslutsgång
Beslutsunderlag
Överenskommelsen bilaga 1
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
71
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 27 forts.
Annika Klefsjö
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
From:Ann-Christine Halmetkangas
Sent:2015-02-11 10:12:01
To:Arende - SOC
Subject:VB: Ök om evidensbaserad praktik 2015
Från: Socialförvaltningen Allmän E-postadress
Skickat: den 29 januari 2015 14:48
Till: Annika Klefsjö; Gabriella Sjöström; Håkan Dahlqvist; Ingela Lagerskog; Mikael Lekfalk
Kopia: Ann-Christine Halmetkangas
Ämne: VB: Ök om evidensbaserad praktik 2015
Från: Kommunledningsförvaltningen Allmän E-postadress
Till: Socialförvaltningen Allmän E-postadress
Hej!
Ett meddelande från SKL som jag skickar över till er på soc.
Siv Fjällborg
Assistent/sekreterare
Kommunledningsförvaltningen/Kansliet
Tfn: 0920-45 35 40
www.lulea.se
92
Ny mejladress from 1 januari 2015 siv.fjallborg@lulea.se
Till: Kommunledningsförvaltningen Allmän E-postadress
Från: Sveriges Kommuner och Landsting [mailto:Utskick@skl.se]
Kopia: Lampinen Dunér Johanna; Diarium-Arkiv SKL; Lilja Qvarlander Anna
Ämne: Ök om evidensbaserad praktik 2015
Till Sveriges kommunstyrelser, landstingsstyrelser och regionstyrelser,
Fredagen den 23 januari beslutade SKL:s styrelse att för din del godkänna överenskommelsen om stöd till
en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2015.
Överenskommelse och försättsblad finns i bilaga. För frågor om överenskommelsens innehåll kontakta
Anna Lilja Qvarlander, handläggare på SKL. E-post: anna.lilja.qvarlander@skl.se, tfn: 08-452 77 48
Vänliga hälsningar
93
Johanna Lampinen Dunér
Handläggare
Styrelsesekretariatet
________________________________
Sveriges Kommuner och Landsting
Hornsgatan 20
118 82 Stockholm
+46 8-452 72 64
www.skl.se
94
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 28
Information om statsbidrag för 2015 som kompensation för
kostnader för fritidspeng (dnr 9.2-5578/2015)
informationen om kompensation för fritidspeng enligt socialtjänstlagen
2001:453 till handlingarna.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att betala ut totalt 81 miljoner
kronor för år 2015 till kommunerna. Statsbidraget avser kompensation för
utökade kostnader under 2015 till följd av ny bestämmelse i socialtjänstlagen
(2001:453) avseende fritidspeng till barn i hushåll med försörjningsstöd.
Socialstyrelsen betalar ut medlen i enlighet med den fördelningsram som
regeringen har fastställt. Fördelningsramen är baserad på Socialstyrelsens
statistik över ekonomiskt bistånd 2013.
Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att lägga informationen
om kompensation för fritidspeng enligt socialtjänstlagen 2001:453 till
handlingarna.
Sammanträdet
Beslutsgång
Beslutsunderlag
Socialstyrelsens meddelande om statsbidrag för 2015 som kompensation för
kostnader för fritidspeng (dnr 9.2-5578/2015).
Verksamhetschef för individ och familjeomsorgen
Sektionschefer vid individ och familjeomsorgen
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
95
From:Socialförvaltningen Allmän E-postadress
Sent:2015-03-04 09:23:30
To:Arende - SOC
Subject:VB: Statsbidrag för 2015 som kompensation för kostnader för fritidspeng (dnr 9.2-5578/2015)
Skickat: den 3 mars 2015 15:07
Till: Socialförvaltningen Allmän E-postadress
Ämne: VB: Statsbidrag för 2015 som kompensation för kostnader för fritidspeng (dnr 9.2-5578/2015)
Från: Socialstyrelsen [mailto:marja-leena.falk@socialstyrelsen.se]
Skickat: den 3 mars 2015 14:56
Till: Luleå Kommun
Ämne: Statsbidrag för 2015 som kompensation för kostnader för fritidspeng (dnr 9.2-5578/2015)
Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare
2014-03-03
Statsbidrag som kompensation för
kostnader för fritidspeng enligt
socialtjänstlagen (2001:453)
96
Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att betala ut
totalt 81 miljoner kronor för 2015 till kommunerna
Dnr: 9.2-5578/2015
Statsbidraget avser kompensation för utökade kostnader under 2015 till följd av ny
bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453) avseende fritidspeng till barn i hushåll med
försörjningsstöd.
Socialstyrelsen betalar ut medlen i enlighet med den fördelningsram som regeringen har
fastställt. Fördelningsramen är baserad på Socialstyrelsens statistik över ekonomiskt bistånd
2013.
Vi kommer att betala ut statsbidraget på samma konto och använda samma betalningsreferens som vi gjorde vid utbetalning av 2014 års statsbidrag om inte kommunerna meddelar
oss om ändringar.
Om ni vill ändra betalningsuppgifterna (adress, bankgiro/plusgiro och betalningsreferens) var
vänlig sänd de nya uppgifterna med e-post till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se, skriv på
ämnesraden: dnr 5578/2015 - kompensation för kostnader för fritidspeng, senast den 12
mars 2015. Vi börjar förbereda utbetalningen strax därefter och planerar att betala ut
statsbidraget under mars månad.
Läs mer om statsbidraget och se fördelningsramen på Socialstyrelsens webbsida
Vid frågor kontakta Marja-Leena Falk, tel 075-247 33 54,
e-post: marja-leena.falk@socialstyrelsen.se
Med vänlig hälsning
...................................................................................
Marja-Leena Falk
Administratör
075-247 33 54
SOCIALSTYRELSEN
Avdelningen för regler och behörighet
Statsbidrag
106 30 Stockholm
Växel 075-247 30 00
www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.
97
Klicka här för att avregistrera din adress
98
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 29
Förfrågan om samarbete med den nationella samordnaren
för den sociala barnoch ungdomsvården
Ärendenr 2015/142-751
Socialnämnens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att Luleå
kommun, socialförvaltningen, samarbetar med utsedd nationell samordnare
för den sociala barnoch ungdomsvården i enlighet med
Socialdepartementets förfrågan Dnr S2015/1131/FST.
Regeringens nationella samordnare har fått i uppdrag att i dialog med bland
annat företrädare för ett antal kommuner stärka och stödja utvecklingen inom
den sociala barnoch ungdomsvården så att barn och unga får det stöd och
den hjälp som de behöver. I uppdraget ingår att besöka minst 50 kommuner
av varierande storlek och geografisk spridning vid två separata tillfällen. Den
25 maj besöker Cecilia Grefve Luleå. Andra tillfället sker under år 2016.
Strategiska mål för den nationella samordnaren och för samverkan:
 att stimulera och inspirera socialtjänsten att utveckla verksamheten på
bästa möjliga vis för att möta de utmaningar som finns
 att belysa kommunernas olika förutsättningar för att uppnå en kvalitativt
god social barnoch ungdomsvård
 att lyfta och sprida framgångsfaktorer och goda exempel inom den sociala
 att vid kommunbesöken lyfta det nationella stödet och diskutera om detta
är ändamålsenligt utformat
 att återföra kommunernas erfarenheter till kommunal, regional och
nationell nivå.
Den nationella samordnarens uppdrag utgår ifrån gällande regelverk där
socialtjänstlagens portalparagraf och barnets bästa är grunden för uppdraget.
Det är däremot kommunen som har det yttersta ansvaret för den sociala barnoch ungdomsvården. Med anledning av det erbjuds Luleå Kommun en
medverkan till den politiska- och förvaltningsmässiga ledningsnivån.
En medverkan i samarbetet innebär följande:
 Vi får besök av den nationella samordnaren vid två tillfällen, 25 maj 2015
och vid ytterligare ett tillfälle under år 2016.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
99
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15

§ 29 forts.

Vid första besöket får samordnaren information av kommunen som är
relevant för samtalet om den sociala barnoch ungdomsvården.
Vid besöket vill även samordnaren träffa barn och vårdnadshavare som
har egen erfarenhet av vår sociala barnoch ungdomsvård. De vill även
träffa fackliga företrädare
Vi kommer att delta i en mätning av socialsekreterarnas och deras
närmsta chefers arbetstid. Syftet är att synliggöra hur arbetstiden fördelas
mellan bl. a direkt kontakt med barn och vårdnadshavare,
dokumentation, administration och arbetsledning. Det pågår även en
undersöker om möjligheten att samtidigt göra en kvalitativ mätning av
barns och vårdnadshavares erfarenhet av kontakten med oss.
Vid besöket kan en handlingsplan upprättas där våra utmaningar och
förbättringsområden dokumenteras. Handlingsplanen utgöra en del av
diskussionsunderlaget vid det andra kommunbesöket.


Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att Luleå kommun,
socialförvaltningen, samarbetar med utsedd nationell samordnare för den
sociala barnoch ungdomsvården i enlighet med Socialdepartementets
förfrågan Dnr S2015/1131/FST.
Sammanträdet
Beslutsgång
Beslutsunderlag
Förfrågan om samarbete med den nationella samordnaren för den sociala
barnoch ungdomsvården, 2015-03-25
Promemoria, Plan för den nationella samordnaren för den sociala barnoch
ungdomsvården
Protokoll 11:2, vid Regeringssammanträde S2014/6314/FST
Regeringskansliet, Socialdepartementet Cecilia Grefve
Socialförvaltningschef Mikael Lekfalk
Skolchef Karina Pettersson-Hedman
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
100
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 29 forts.
Verksamhetschef för individ och familjeomsorgen Annika Klefsjö
Förskole/grundskolechef Monica Karsbrink Lövbom
Sektionscheferna: Anna Norén, Eva Lakso, Pia Berglund
Personalchef Nina Bernhardsson
Verksamhetskontroller för skolan Magnus Åkerlund
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
101
2015-03-25
DnrS2015/1131/FST
Socialdepartementet
Politiska ledningen, kommun, nämndrespektive förvaltningsledning och
kommunrevisionen
Cecilia Grefve Nationell
samordnare för den sociala
Petra Rinman
Ämnessakkunnig
Förfrågan om samarbete med den nationella samordnaren
för den sociala barnoch ungdomsvården
Regeringens nationella samordnare har fått i uppdrag att i dialog med
bland annat företrädare för ett antal kommuner stärka och stödja
utvecklingen inom den sociala barnoch ungdomsvården så att barn
och unga får det stöd och den hjälp som de behöver. I uppdraget ingår
att besöka minst 50 kommuner av varierande storlek och geografisk
spridning vid två separata tillfällen. Er kommun har valts ut.
Den nationella samordnarens uppdrag utgår ifrån gällande regelverk
där socialtjänstlagens portalparagraf och barnets bästa är grunden för
uppdraget. Uppdraget lyfter också att det är kommunen som har det
yttersta ansvaret för den sociala barnoch ungdomsvården därför
ställer vi förfrågan om medverkan till den politiska- och
förvaltningsmässiga ledningsnivån.
Vi önskar svar om ert deltagande senast den 13 april 2015. Svaret
skickas till cecilia.grefve@regeringskansliet.se
Er medverkan inom den nationella samordningen kommer bland
annat innebära att vi besöker er kommun/stadsdel vid två tillfällen.
Det första besöket kommer att äga rum under 2015 och det andra
under 2016. Inför besöken kommer vi vilja ta del av den information
som finns om kommunen som är relevant för samtalet om den sociala
barnoch ungdomsvården. Vid besöken önskar vi även träffa barn och
vårdnadshavare som har egen erfarenhet av er sociala barnoch
ungdomsvård. Vi har även för avsikt att träffa fackliga företrädare vilka
fackförbunden kommer att vara behjälpliga med.
Medverkan kommer även innebära att ni deltar i en mätning av
socialsekreterarnas och deras närmsta chefers arbetstid. Detta för att
synliggöra hur arbetstiden fördelas mellan bl. a direkt kontakt med
barn och vårdnadshavare, dokumentation, administration och
Postadress
103 33 Stockholm
Telefonväxel
08-405 10 00
Besöksadress
Fredsgatan 8
Telefax
08-723 11 91
E-post: s.registrator@regeringskansliet.se
102
2
arbetsledning. Vi undersöker just nu möjligheten att samtidigt göra
en kvalitativ mätning av barns och vårdnadshavares erfarenhet av
kontakten med er. Detta och det material som ni själva skickar
kommer utgöra ett viktigt underlag för dialogen.
Vid besöket kan en handlingsplan upprättas där kommunens
utmaningar och förbättringsområden tecknas ned. Vi önskar att
kommunen ansvarar för att upprätta handlingsplanen och ev. annan
dokumentation vid besöket. Handlingsplanen kan utgöra en del av
diskussionsunderlaget vid det andra kommunbesöket. För att få mer
detaljerad information om uppdraget se bifogade filer; Uppdraget
samt Plan för genomförandet.
Har ni några frågor kring denna förfrågan får ni förstås gärna höra av
er.
Med vänlig hälsning
Cecilia Grefve
Nationell samordnare
Petra Rinman
Ämnessakkunnig
Kommuner som får förfrågan om att delta:
Grupp 1
Lessebo
Hultsfred
Hylte
Åmål
Torsby
Hagfors
Storuman
Krokom
Arvidsjaur
Fagersta
Grupp 2
Tierp
Flen
Finspång
Vetlanda
Sjöbo
Höör
Laholm
Hedemora
Ludvika
Sollefteå
Grupp 3
103
3
Karlshamn
Tyresö
Motala
Kalmar
Gotland
Karlskrona
Skövde
Sandviken
Hudiksvall
Östersund
Grupp 4
Botkyrka
Jönköping
Växjö
Borås
Örebro
Västerås
Sundsvall
Umeå
Nacka
Luleå
Grupp 5
Göteborg centrala förvaltning
Angered stadsdelsnämnd
Centrum stadsdelsnämnd
Malmö centrala förvaltning
stadsområde Öster
stadsområde Innerstaden
Stockholm centrala förvaltning
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
Norrmalm stadsdelsförvaltning
104
Utdrag
Protokoll
II:2
vid regeringssammanträde
2014-08-28
S2014/6314/FST (delvis)
Socialdepartementet
Nationell samordnare för den sociala barnoch ungdomsvården
Regeringens beslut
Regeringen beslutar att inrätta en nationell samordnare för den sociala
barnoch ungdomsvården från och med den 1 november 2014 till och
med den 30 april 2017.
Regeringen bemyndigar barnoch äldreministern att utse nationell samordnare.
Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg, anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.,
anslagsposten 10 Till Regeringskansliets disposition.
Samordnaren ska till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa
en plan för arbetet senast 30 april 2015. Samordnaren ska lämna en slutredovisning av sitt arbete till Regeringskansliet (Socialdepartementet)
senast den 30 april 2017. Redovisningen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har.
Ärendet
De barn och unga som är i behov av insatser från socialtjänsten tillhör i
många fall de mest sårbara och utsatta i vårt samhälle. Regeringen har de
senaste åren vidtagit flera åtgärder för att stärka och utveckla den sociala
barnoch ungdomsvården. Åtgärderna har bland annat bestått av skärpt
lagstiftning och ett uppdrag till Socialstyrelsen att utveckla ett program
för trygg och säker vård vilket bl.a. omfattar framtagande av föreskrifter,
allmänna råd och vägledningar på området samt utbildningsmaterial för
familjehem och jourhem. Detta arbete har bland annat inneburit att det
nu finns ett förbättrat kunskapsunderlag i arbetet med den sociala barnoch ungdomsvården. Genom en överenskommelse mellan regeringen
och Sveriges Kommuner och Landsting finns det regionala utvecklingsledare för den sociala barnoch ungdomsvården som ska utgöra ett stöd
Postadress
103 33 Stockholm
Telefonväxel
08-405 10 00
Besöksadress
Fredsgatan 8
Telefax
08-723 11 91
E-post: s.registrator@regeringskansliet.se
105
2
för genomförande av ny kunskap och forskning och stimulera ett långsiktigt utvecklingsarbete. Regeringen har även initierat en långsiktig
satsning för att stödja kommunerna i arbetet med kompetensutveckling
inom den sociala barnoch ungdomsvården. Regeringen bedömer det
som angeläget att fortsatta utveckla statens stöd till huvudmännen i syfte
att bidra till en trygg och säker vård för barn och unga. Mot bakgrund av
detta ska en person utses med uppgift att ge kommunerna stöd under
perioden 2014–2017 i deras arbete med att skapa en trygg och säker vård.
Närmare om uppdraget
Den nationella samordnaren ska i dialog med företrädare för ett antal
kommuner stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete med den sociala
barnoch ungdomsvården. Arbetet ska stimulera och inspirera socialtjänsten att utveckla verksamheten på bästa möjliga vis för att möta de
utmaningar som finns. I dialogen med kommunerna kan också kommunernas förutsättningar för att ge stöd och skydd till barn och unga belysas, samt om det nationella stödet är ändamålsenligt utformat.
Att arbeta inom socialtjänsten med barn som far illa eller riskerar att fara
illa är ett viktigt arbete och det ska samordnaren lyfta fram i sin dialog
med kommunerna och i andra lämpliga sammanhang för uppdragets
genomförande.
Samordnaren ska besöka minst 50 kommuner av varierande storlek och
med en geografisk spridning vid två separata tillfällen. Ett mål med dialogen med kommunerna är att ge inspiration och stimulera till att vid
behov tänka nytt och annorlunda i det praktiska arbetet. Samordnaren
kan till exempel bistå med att lyfta goda exempel på framgångsrika
arbetssätt från andra kommuner samt hur en kommun kan ta fram lokala
handlingsplaner för den sociala barnoch ungdomsvården. Kommunernas olika förutsättningar ska beaktas.
Arbetet ska bedrivas i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting
och de regionala utvecklingsledarna för barn och unga. Den nationella
samordnaren ska samråda med berörda myndigheter och andra aktörer
som samordnaren anser vara relevanta för uppdragets genomförande.
Viktiga aktörer att samråda med är Socialstyrelsen, Inspektionen för vård
och omsorg (IVO), Barnombudsmannen och länsstyrelserna. Samordnaren ska även ha dialog med den inom regeringens PRIO-satsning tillsatta
psykiatrisamordnaren.
Arbetet som utförts av samordnaren ska resultera i en slutrapport som
överlämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den
30 april 2017. I slutrapporten ska samordnaren redogöra för sitt arbete
och summera sina iakttagelser och slutsatser. Om samordnaren finner
skäl för det kan samordnaren göra en analys av vilka åtgärder som
långsiktigt främjar bättre spridning och tillämpning av ny kunskap och
106
3
andra insatser som kan leda till att kommunerna ges bättre möjligheter
att tillgodose en trygg och säker vård.
Samordnarens arbete ska också resultera i skriftlig och muntlig återföring till landets kommuner och eventuellt andra huvudmän som
berörs, med exempel på hur socialtjänsten kan fungera på bästa sätt för
att en trygg och säker vård ska uppnås. Under förutsättning att riksdagen
beviljar medel för ändamålet avser regeringen att avsätta medel även för
2015, 2016 och 2017.
Kopia till
Statsrådsberedningen/SAM/SOCIAL
Finansdepartementet/BA
Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07)
Regeringskansliets förvaltningsavdelning
Socialutskottet
Socialstyrelsen
Inspektionen för vård och omsorg
Folkhälsomyndigheten
Statens institutionsstyrelse
Barnombudsmannen
Samtliga länsstyrelser
Akademikerförbundet SSR
Barnens Rätt i Samhället (BRIS)
FAMNA
Forum för familjevård (FfF)
Föreningen Maskrosbarn
Föreningen Sveriges Socialchefer
Goda företagare för barn och unga (Gfbu)
Handikappförbunden
Kommunala företagens samorganisation (Kfs)
Maskrosföräldrar
Rädda Barnen
Röda korset
Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige
Samhällets styvbarn
Stiftelsen Allmänna barnhuset
Stulen barndom
Svenska Vård
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Vision
Vårdföretagarna Almega
107
Promemoria
2015-03-12
Socialdepartementet
Enheten för familj och sociala tjänster
Cecilia Grefve och Petra Rinman
Plan för den nationella samordnaren för den sociala barnoch
ungdomsvården
Bakgrund till uppdraget
De flesta barn i Sverige lever under trygga och goda förhållanden
tillsammans med sina familjer, föräldrar och syskon. Barns hälsa och
sociala förhållanden är generellt sett goda, även i jämförelser med andra
välfärdsländer.1 Samtidigt finns barn som behöver skydd och stöd från
samhället. Här har kommunens socialtjänst ett stort ansvar och en
mycket viktig roll att spela för barnet och dess vårdnadshavare.
Socialtjänsten behöver förutsättningar för att bedriva ett arbete utifrån
barnets bästa och delaktighet.
Under de senaste åren har flera åtgärder på nationell nivå vidtagits för att
bidra till utvecklingen för att stärka och utveckla den sociala barnoch
ungdomsvården. Åtgärderna består bland annat i att barnets rättsliga
ställning stärkts i lagstiftingen, en översyn av placeringsformer har gjorts
och tvångslagstiftningen utreds. För att ytterligare stödja kommunernas
arbete med att utveckla kompetensen hos personalen inom den sociala
barnoch ungdomsvården pågår en satsning och nu har även ett arbete
inletts för att göra barnkonventionen till svensk lag.
Socialstyrelsen har bland annat tagit fram ett Program för trygg och
säker vård för barn och unga i familjehem och HVB, handböcker om
anmälningsskyldigheten och om att utreda barn och unga samt
vidareutvecklat BBIC med syftet att det ska bli effektivare och lättare att
använda samt möjliggöra systematisk uppföljning. För att stödja
kommunerna i deras arbete med att göra socialtjänsten mer känd och
tillgänglig för barn och unga har Socialstyrelsen och Barnombudsmannen
i uppdrag att utforma anpassad information till barn och unga som
bygger på barnens egna röster.
1
Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. s. 18.
Socialstyrelsen 2015.
108
2
Det pågår även annat omfattande utvecklingsarbete i landet på
kommunal, regional och nationell nivå men fortfarande uppmärksammas
att barn och unga inte får det stöd och den hjälp som de behöver.
Regeringen har därför bedömt det angeläget att fortsatta utveckla statens
stöd till huvudmännen, i deras viktiga arbete, och har därför tillsatt en
nationell samordnare under perioden november 2014 till april 2017.
Uppdraget
Den nationella samordnaren har fått i uppdrag att i dialog med
företrädare för ett antal kommuner stärka och stödja socialtjänsten i
deras arbete med den sociala barnoch ungdomsvården. Att arbeta inom
socialtjänsten med barn som far illa eller riskerar att fara illa är ett viktigt
arbete och det ska den nationella samordnaren lyfta fram i sin dialog med
kommunerna och i andra lämpliga sammanhang. Den nationella
samordnaren ska besöka minst 50 kommuner av varierande storlek och
med en geografisk spridning vid två separata tillfällen. Vid valet av
kommuner ska olika förutsättningar beaktas.
Syfte
Den nationella samordnaren ska utifrån bästa tillgängliga kunskap och i
bred delaktighet kraftsamla för att ytterligare stimulera det systematiska
kommunala kvalitetsarbetet inom den sociala barnoch ungdomsvården.
Detta kommer att göras genom att bland annat lyfta vikten av att
integrera kunskap från barn och vårdnadshavares med annan kunskap
som finns på kommunal, regional och nationell nivå för att uppnå bästa
gemensamma resultat.
Mål
Genom dialog med kommunala företrädare och med andra aktörer driva
på utvecklingen till en social barnoch ungdomsvård med god kvalitet
där barn och unga får det stöd och den hjälp som de behöver.
Strategier
– att stimulera och inspirera socialtjänsten att utveckla verksamheten på
bästa möjliga vis för att möta de utmaningar som finns
– att belysa kommunernas olika förutsättningar för att uppnå en
kvalitativt god social barnoch ungdomsvård
– att lyfta och sprida framgångsfaktorer och goda exempel inom den
sociala barnoch ungdomsvården
– att vid kommunbesöken lyfta det nationella stödet och diskutera om
detta är ändamålsenligt utformat
– att återföra kommunernas erfarenheter till kommunal, regional och
nationell nivå.
109
3
Regelbunden avstämning med ministern
Barn, äldre- och jämställdhetsministern har tydliggjort att uppdraget ska
vara av utforskande karaktär och att den nationella samordnaren ska
avrapportera till henne var tredje månad. Detta för att under
arbetsprocessen få information och vid behov påverka uppdraget. Dessa
regelbundna avstämningar gör även att eventuella åtgärder inte ska
behöva invänta till att uppdraget är avslutat april 2017.
Uppdraget avslutas med en slutrapport
Arbetet ska resultera i en slutrapport som överlämnas till
Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 april 2017. I
rapporten ska den nationella samordnaren redogöra för sitt arbete, sina
iakttagelser, sin analys och slutsatser och vid behov ge förslag till
åtgärder som långsiktigt främjar en kvalitativ god social barnoch
ungdomsvård.
Genomförandet
Den nationella samordnaren utgår ifrån gällande regelverk där
socialtjänstlagens portalparagraf och barnets bästa är grunden för
uppdraget. Därefter har två paragrafer valts ut som förstärker uppdragets
inriktning.
Dels lyfter uppdraget att det är kommunen som har det yttersta ansvaret
för socialtjänsten inom sitt område:
Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det
yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de
behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på
andra huvudmän… (2 kap. 1 § SoL).
Dels att vid kommunbesöken särskilt föra en dialog kring kommunens
förutsättningar att leva upp till socialtjänstlagens kvalitetsparagraf:
Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförandet
av uppgifter inom socialtjänstlagen ska det finnas personal med
lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska
systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 § SoL).
Insatserna inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet.
Hur är kommunens förutsättningar för att bedriva en social barnoch
ungdomsvård med god kvalitet?
Hur möjliggör kommunen barnets och vårdnadshavarnas behov och
rättigheter?
Hur arbetar ni för att införa välfärdsteknologiska möjligheter inom den
sociala barn-och ungdomsvården?
110
4
För utförandet av uppgifter inom socialtjänstlagen ska det finnas
personal med lämplig utbildning och erfarenhet.
Har ledarskapet och medarbetarskapet förutsättningar för att leva upp
till en social barnoch ungdomsvård av god kvalitet?
Kvaliten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas
och säkras.
Hur arbetar ni för att systematiskt och fortlöpande utveckla kvaliten
inom den sociala barnoch ungdomsvården?
Hur beaktar ni barnets bästa och barns synpunkter på den sociala barnoch ungdomsvården i ert systematiska kvalitetsarbete?
Hur arbetar ni för att i det kommunala kvalitetsarbetet integrera åtgärder
och initiativ som sker på kommunal- regional- och nationell nivå?
Kraftsamling med andra aktörer
Den nationella samordnaren ska lyfta fram socialtjänstens arbete med
barn som far illa eller riskerar att fara illa i sin dialog med kommunerna
och andra lämpliga aktörer för uppdragets genomförande.
Bedrivas i samarbete
Arbetet kommer att bedrivas i samarbete med Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL)och de regionala utvecklingsledarna som genom en
överenskommelse mellan SKL och regeringen arbetar på regional nivå för
att förbättra den sociala barnoch ungdomsvården.
Samråda
Arbetet kommer att ske i samråd med Socialstyrelsen, Inspektionen för
vård och omsorg, Barnombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Statens
institutionsstyrelse, Föreningen Sveriges Socialchefer, Länsstyrelserna,
Samordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa och Utredningen
för tvångsvård av barn och unga.
Bred delaktighet
För att få en bred delaktighet i uppdraget kommer samordnaren bjuda in
ett stort antal aktörer till dialog som exempelvis: Akademikerförbundet
SSR, Arbetsmiljöverket, Barnens rätt i samhället, Datainspektionen,
Ersta Barnrättsbyrå, Famna, FoU-miljöerna, Forum för familjevård,
Föreningen Maskrosbarn, Goda företagare för barn och unga,
Handikappförbunden, Kommunala företagens samorganisation,
Maskrosföräldrar, Myndigheten för delaktighet, Nätverket för
socialarbetare i Stockholm: Nu bryter vi tystnaden, Lärosäten, Rädda
Barnen, Röda Korset, Samarbetsorgan för etniska organisationer i
Sverige, Samhällets styvbarn, Socialstyrelsens nationella nätverk för
BBIC, Stiftelsen Allmänna barnhuset, Stulen barndom, Svenska Vård,
Verdandi, Vision och Vårdföretagen Almega.
111
5
Disposition av uppdraget i fem faser
Den första fasen – tom juni 2015 har en utforskande prägel där
frågeställningar och metoder som redogörs för i denna plan diskuteras,
bearbetas och fastställs. Den nationella samordnaren kommer att
inhämta synpunkter och erfarenheter i bred delaktighet utifrån ett
horisontellt perspektiv. Under denna fas kommer den nationella
samordnaren att besöka/föra dialog med ett antal kommuner/regioner,
konferenser, FoU-miljöer och ta del av relevant forskning och rapporter.
Den andra fasen – t o m dec 2015 besöker den nationella samordnaren
ytterligare kommuner utifrån det urval som gjorts. Vid denna fasens
utgång bör 50 kommuner besökts.
Den tredje fasen – under första kvartalet 2016 görs en samlad analys av
de erfarenheter som den nationella samordnaren inhämtat under det
första året. I denna fas planeras även det andra kommunbesöket.
Den fjärde fasen – med start andra kvartalet av 2016 görs det andra
kommunbesöket för att följa upp utvecklingen. Erfarenheterna
återkopplas till kommunal-, regional- och nationell nivå.
Den femte fasen – med start hösten 2016 omfattar analys av hela
uppdraget, slutrapport och erfarenheterna återkopplast till kommunal-,
regional- och nationell nivå.
Metod
Val av kommuner
Samordnaren ska besöka minst 50 kommuner av varierande storlek och
med en geografisk spridning vid två separata tillfällen. Valet av
kommuner har gjorts utifrån den kommungruppering som tagits fram
inom ramen för Öppna Jämförelser.2 Kommunerna har där delats in i
fem grupper utifrån kommuninvånare.
Indelningen är gjord utifrån en
Grupp 1,
1-14 999 invånare
bedömning av kommunernas
Grupp 2, 15 000 – 29 999 invånare
organisatoriska skillnader med
Grupp 3, 30 000 – 69 999 invånare
Grupp 4, 70 000 – 199 999 invånare utgångspunkt från
invånarantalet.
Grupp 5, 200 000 –
Den nationella samordnaren gör bedömningen att denna gruppering på
samma sätt är relevant för urvalet av kommuner i detta uppdrag. I urvalet
2
Social barnoch ungdomsvård. Nationella resultat och metod. Socialstyrelsen 2014.
112
6
har hänsyn även tagits till att alla län ska vara representerade med minst
en kommun.
Den nationella samordnaren har valt att besöka 10 kommuner i
respektive grupp 1 - 4. I grupp 5 ingår 4 kommuner och samtliga är
utvalda. I kommuner med stadsdelar i grupp 5 skickas inbjudan till två
stadsdelar respektive den centrala förvaltningen, vilket resulterar i 10
besök även i kommungrupp 5.
Kommuner som erbjuds att delta
Grupp 1
Lessebo
Hultsfred
Hylte
Åmål
Torsby
Hagfors
Storuman
Krokom
Arvidsjaur
Fagersta
Grupp 2
Tierp
Flen
Finspång
Vetlanda
Sjöbo
Höör
Laholm
Hedemora
Ludvika
Sollefteå
Grupp 3
Karlshamn
Tyresö
Motala
Kalmar
Gotland
Karlskrona
Skövde
Sandviken
Hudiksvall
Östersund
113
7
Grupp 4
Botkyrka
Jönköping
Växjö
Borås
Örebro
Västerås
Sundsvall
Umeå
Nacka
Luleå
Grupp 5
Göteborg centrala förvaltning
Angered stadsdelsnämnd
Centrum stadsdelsnämnd
Malmö centrala förvaltning
stadsområde Öster
stadsområde Innerstaden
Stockholm centrala förvaltning
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning
Norrmalm stadsdelsförvaltning
Uppsala
Besök i kommunerna
De utvalda kommunerna kommer att få en förfrågan om att delta i dialog
med den nationella samordnaren för att på det sättet driva på arbetet med
att utveckla kvaliten i den sociala barnoch ungdomsvården. Förfrågan
kommer att ställas till den politiska ledningen, kommunrevisionen samt
till kommun- respektive förvaltningsledning.
Inför besöken kommer samordnaren vilja ta del av relevant information
om de utvalda kommunerna för att få till en så bra dialog som möjligt.
Någon form av kommunfacklig dialog önskas och den nationella
samordnaren vill även undersöka möjligheten till samtal med enskilda
barn och vårdnadshavare i samband med besöken.
Vid behov kan en handlingsplan upprättas vid kommunbesöken som
identifierar den aktuella kommunens utmaningar och vad som skulle
kunna förbättras. Denna handlingsplan kan då utgöra en del av
diskussionsunderlaget vid det andra kommunbesöket.
114
8
Andra dialogformer
Nationell dialog
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern och den nationella samordnaren
bjuder in myndigheter, organisationer och andra aktörer till dialog om
den sociala barnoch ungdomsvården den 16 mars 2015. Syftet med
dialogen är att gemensamt lyfta frågor som rör introduktion, kompetens,
stabilitet och barns delaktighet med ett framåtblickande perspektiv där
olika aktörers roller och ansvar i utvecklingsarbetet synliggörs och
diskuteras.
Hearings och rundabordssamtal
För att inhämta kunskap, synpunkter på uppdraget och undersöka andras
deltagande i arbetet med att förbättra den sociala barnoch
ungdomsvården kommer den nationella samordnaren att bjuda in till
flertalet hearings och rundabordssamtal med för uppdraget relevanta
organisationer, forskare och myndigheter. Möjligheten att bjuda in barn
och unga till hearing kommer även att undersökas.
Forskning och mätning
Den nationella samordnaren kommer att ta kontakt med forskare för att
undersöka möjligheten till följeforskning av uppdraget. Den nationella
samordnaren kommer även att undersöka möjligheten att låta de
kommuner som väljs ut i uppdraget genomföra en mätning för att
synliggöra det mångfacetterade arbetet utifrån ett verksamhetsperspektiv
samt för att få ett enhetligt diskussionsunderlag i dialogen med
kommunerna.
Omvärldsbevakning
Den nationella samordnaren kommer under uppdraget att ta del av
relevanta forskningrapporter och andra aspekter som har bäring på
kommunernas arbete att leva upp till kraven i socialtjänstlagen
beträffande den sociala barnoch ungdomsvården.
Kommunikation
Den nationella samordnaren kommer att starta en blogg och ett
twitterkonto för att kommunicera vad som pågår inom ramen för
uppdraget. I den första fasen övervägs möjligheten att använda
webbinarier vid återkoppling till kommunerna. Kommunikationsplan är
under bearbetning och beräknas vara klar under våren 2015.
Cecilia Grefve
Nationell samordnare
Petra Rinman
Ämnessakkunnig
115
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 30
Verksamhetsberättelse Familjerådgivningen 2014
Ärendenr 2015/143-756
Familjerådgivningens verksamhetsberättelse för år 2014 till handlingarna.
Sedan 1995-01-01 är familjerådgivningen en lagstadgad verksamhet för
kommuner. Verksamheten ansvarar för att familjerådgivning erbjuds till dem
som begär det enligt Socialtjänstlagen (§12).
Familjerådgivningen arbetar med samtalsmetodik som syftar till att ge par
insikt i sina problem. Samtalsbehandling erbjuds företrädesvis vuxna med
relationsproblem. Till verksamheten vänder sig människor, ofta i en kris, med
önskan om snabb hjälp. Verksamheten bygger på frivillighet och människor
tillförsäkras stark sekretess och möjlighet till anonymitet. Inga journaler förs.
Inom ramen för familjerådgivningen ingår även att arbeta med behandling för
personer som utövar våld i nära relationer enligt behandlingsmetoden
Alternativ till våld, ATV, i grupp eller individuellt.
Statistik
Under 2014 har 370 par/enskilda sökt hjälp hos familjerådgivningen.
Medelväntetiden har varit två veckor. Väntetiden räknas från det att man
ringer och ställer sig i kö till dess att vi kan erbjuda en tid på
familjerådgivningen.
Vid behov av tolk anlitas telefontolk via Stockholms tolkförmedling och
Semantix i Umeå så att paren kan behålla sin anonymitet. Under 2014 har vi
inte haft något par/enskild där vi behövt anlita tolk.
Under 2014 har 49 par/enskilda fått förtur.
Fr o m hösten 2005 har vi en överenskommelse med familjerätten om att par
som de rekommenderar kontakta med familjerådgivningen ska ges förtur.
Vanligast under 2014 har varit att par behövt 2-4 samtal
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
116
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 30 forts.
Av dem som sökt familjerådgivningen lever 55 i styvfamiljer, 16 par har sökt
med anledning av våld i parrelationen och 16 personer, varav en kvinna, har
sökt sig till atv-behandling.
Tyngdpunkten på behandlingens innehåll ligger på reparationsarbete.
Åldersmässigt ligger målgruppen på en ålder mellan 30-39 år.
Ärendetyp
Nyanmälningar
2014
Kvar på väntelista sedan 2013
Antal ärenden
348
9
Avslutade ärenden
-varav tackat nej då de erbjudits tid
275
69
Kvar på väntelista 31/12-14
10
Pågående och överflyttade till 2015
95
Genomströmning 2014
Samtal (totalt)
Personer som besökt byrån
Antal
1291
663
Återbud (inklusive de par som inte kom)
362
Socialförvaltningen föreslår socialnämnden lägger redovisad
verksamhetsberättelse för Familjerådgivningen 2014 till handlingarna.
Sammanträdet
Beslutsgång
Ordförande ställer förvaltningen förslag under proposition och finner att
Beslutsunderlag
Familjerådgivningens verksamhetsberättelse för år 2014
Statistikunderlag till Socialstyrelsen för år 2014
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
117
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 30 forts.
Verksamhetschef vid individ och familjeomsorgen
Familjerådgivningen
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
118
1
FAMILJERÅDGIVNINGEN
I LULEÅ
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2014
119
2
ALLMÄNT OM FAMILJERÅDGIVNINGEN
Sedan 1995-01-01 är familjerådgivningen en lagstadgad skyldighet för kommunerna De ska ansvara för att
familjerådgivning erbjuds till dem som begär det, Socialtjänstlagen (§12).
Mål och uppgifter.
* Familjerådgivningen arbetar med samtalsmetodik som framförallt syftar till att ge paren insikt i sina problem.
* Samtalsbehandling erbjuds företrädesvis vuxna med relationsproblem. Till verksamheten vänder sig människor,
ofta i en kris, med önskan om snabb hjälp.
* Verksamheten bygger på frivillighet och människor tillförsäkras stark sekretess och möjlighet till anonymitet.
Inga journaler förs.
* Information om relationer och samlevnad skall ske till allmänheten.
* Inom ramen för familjerådgivningen ingår också att arbeta med behandling för personer som utövar våld i nära
relationer enligt behandlingsmetoden Alternativ till våld, atv, i grupp eller individuellt.
Upptagningsområde - lokaler.
Familjerådgivningen i Luleå betjänar hela Luleå kommun. Befolkningsunderlaget 14-12-31 var 75 966 personer.
När det gäller atv-behandling för personer som utövar våld i nära relationer ingår även Bodens kommun i
upptagningsområdet.
All mottagning sker i lokalerna på Varvsgatan 53. Familjerådgivningen ligger fristående från socialförvaltningen i
en fastighet där andra verksamheter finns. Att det finns andra verksamheter i fastigheten förstärker möjligheten till
anonymitet.
Mottagningsrummen är rymliga och fyller sin funktion.
Personal
Verksamheten förfogar över 3,75 tjänster som familjerådgivare, varav 25 % är budgeterat för atv-behandlingen.
Under 2014 har 5 personer varit anställda inom verksamheten.
Maria Lundström Sundin 75 %
Åse Anjou 75 % tjl. 33,8 %
Annalena Löfgren 100 % t o m 140831, fr o m 140901 tjl 15 %
Britt-Marie Nordlund 100 %
Erica Edfast 100 %, tjl 30%
Samtliga är socionomer med minst grundläggande psykoterapiutbildning eller motsvarande.
METODIK
Familjerådgivningen har förstärkt sekretess. Man har rätt att vara anonym. Vi erbjuder tolk vid behov. Förturer
erbjuds till gravida, om man har barn under ett år samt när våld förekommer.
I likhet med de flesta andra familjerådgivningsbyråer, arbetar endast en familjerådgivare med paret.
Mycket av arbetet går ut på att återupprätta kommunikationen och genom detta få hjälp att se nya möjligheter.
Paren som söker familjerådgivning befinner sig oftast i kris. Det är viktigt att människor i en krissituation får så
snabb hjälp som möjligt. Detta för att minska risken för långa sjukskrivningar och segslitna rättstvister om vårdnad
och umgänge, vilka är kostsamma för den enskilde och även för samhället.
För att kunna känna trygghet och för att våga prata om det som är svårt krävs att de par som söker
familjerådgivning ska få den tid de behöver. Vi avsätter 1,5 timme per besök.
När det gäller par där vi vet att våld förekommer träffar vi inledningsvis parterna var för sig för att kunna göra en
riskbedömning och för att se om det är möjligt att arbeta med dem som par.
120
3
Vi har telefontid måndag - fredag 08.30-10.00 (sommartid måndag - torsdag).
Det är möjligt att, om man så vill, lämna meddelande till oss via kommunens växel eller via röstbrevlåda. Vi ringer
därefter upp så fort vi har möjlighet, oftast samma dag. Man kan även mejla på
familjeradgivningen@soc.lulea.se.
För att ha hög tillgänglighet har vi mottagning en kväll varje vecka till kl.19.00.
Sammanfattning av 2014
Statistik
Under 2014 har 370 par/enskilda sökt hjälp hos familjerådgivningen.
Medelväntetiden har varit två veckor.
Väntetiden räknas från det att man ringer och ställer sig på kö till dess att vi kan erbjuda en tid på
familjerådgivningen. Väntetiderna förlängs i samband med längre frånvaro/ledighet hos familjerådgivare och om
paret har önskemål om någon speciell familjerådgivare eller vill ha speciella tider. Vi erbjuder återbudstider för att
kunna erbjuda tid så snart som möjligt.
Vid behov av tolk anlitar vi telefontolk via Stockholms tolkförmedling och Semantix i Umeå så att paren kan
behålla sin anonymitet. Under 2014 har vi inte haft något par/enskild där vi behövt anlita tolk.
Under 2014 har 49 par/enskilda fått förtur.
Fr o m hösten 2005 har vi en överenskommelse med familjerätten att par som familjerätten rekommenderar att
kontakta familjerådgivningen ska ges förtur.
Vanligast under 2014 har varit att paren behövt 2-4 samtal
Av dem som sökt familjerådgivningen lever 55 i styvfamiljer, 16 par har sökt med anledning av våld i
parrelationen och 16 personer, varav en kvinna, har sökt sig till atv-behandling.
Tyngdpunkten på behandlingens innehåll ligger på reparationsarbete.
Åldersmässigt ligger tyngdpunkten på 30-39 år.
Ärendetyp
Nyanmälningar 2014
Kvar på väntelista sedan 2013
Antal ärenden
348
9
Avslutade ärenden
-varav tackat nej då de erbjudits tid
275
69
Kvar på väntelista 31/12-14
10
Pågående och överflyttade till 2015
95
Genomströmning 2014
Samtal (totalt)
Personer som besökt byrån
Antal
1291
663
Återbud (inklusive de par som aldrig kom)
362
I övrigt, var vänlig se bifogad årlig statistik till Socialstyrelsen ”Kommunal familjerådgivning under 2014”.
Arbete med behandlingen alternativ till våld, atv:
Under 2014 fortsatt arbete med att sprida information om atv-behandlingen. Förutom regelbundna
samverkansträffar hölls en utbildningsdag i november riktad till personal inom Socialförvaltningen.
Utbildningsdagen hade fokus på behandling för våldsutövare, och var en del av den utbildningsserie som
Fredamottagingen planerat. Atv-behandlingen sker i grupp eller individuellt. Gruppbehandling riktar sig i
121
4
dagsläget enbart till män. Kvinnor, samt män som inte kan delta i gruppbehandlingen erbjuds individuell
behandling. Gruppbehandlingen har pågått januari till oktober 2014, och kommer att återupptas så snart som det
finns tillräckligt många gruppdeltagare. Individuella behandlingar har pågått hela året. Under hösten 2014
beslutades att lyfta ut atv-behandlingen från Familjerådgivningen för att organisatoriskt tillhöra
Mottagningssektionen, där även Freda-mottagningen ligger organisatoriskt.
Samverkan
 Under året påbörjat förberedelser inför KFR:s årliga nationella
studiedagar i Luleå 3-5/6 2015, tillsammans med familjerådgivarna
i Norrbotten
 En i personalen har under året varit handledare åt en familjerådgivare
i annan kommun i länet
14 tim
 Erfarenhetsutbyte med familjerätten
 Erfarenhetsutbyte med familjerådgivare i Norrbottens län
 Regelbundna personalmöten med verksamhetschef IoF 1 gg/mån
Utåtriktat arbete
 Samverkansmöten Våld i nära relationer med Fredamottagningen,
Kvinnojouren, Tjejjouren, Brottsofferjouren, Polisen och socialtjänsten
i Boden
 Samverkansmöten Våld i nära relationer, VINR, socialförvaltningen
Luleå kommun
 Utbildning om atv-behandlingen till personal inom socialförvaltningen
 Medverkan vid en intervju radio Norrbotten angående
våld i nära relationer och atv-behandlingen
Kompetensutveckling
 Intern handledning
 Handledning av extern handledare heldag
Vt-14 Mats Wretås 3 ggr, ht-14 Gerd Elliott 2 ggr
 Anordnat utbildning i Emotionally focused couple therapy, eft,
i Luleå, led av externa utbildare Tommy Waad och Gerd Elliott
 Nationella studiedagarna för Föreningen Sveriges Kommunala
Familjerådgivare (KFR) i Malmö
 Fortsatta studier vid psykoterapeutprogrammet, inriktn familj,
vid Umeå universitet ht 2012-vt 2015
 Handledning i atv-behandlingen av extern handledare
från ATV i Norge, dels heldag i Luleå, dels via skype
 Introduktionshandledning för nyanställd
25 tim
5 pers, 1 gg/år á 2 tim
5 pers, 1 dag/år
1 pers, 1 gg/mån á 2 tim
1 pers, 1 gg/mån á 2 tim
2 pers, 1 dag
1 pers á 1 tim
2 tim/vecka
5 tillfällen
4 dgr februari
3 pers, 3 dgr
2 pers, 3 dgr/gg, 10 ggr/år
2 pers, 1 dg, 2x45 min skype
20 ggr á 1,5 tim
Familjerådgivningens styrkort för 2014
Medborgare/kund
Luleå ska ha modern service på lika villkor. Framgångsfaktorer i detta är:
Att alla oavsett språk och ekonomi ska kunna komma till familjerådgivningen. Ju snabbare man kan få hjälp desto
bättre. Familjerådgivningen ska vara lätt att få kontakt med.
122
5
Avgiftsfria samtal - grönt
Telefontolkning vid behov – grönt. Budget för tolk 2014 har funnits.
Återbuds-tider och förturer inom 2 veckor – grönt
Ordinarie tider inom 3 veckor – grönt
Lätt att få kontakt – grönt
Kvalitetsutveckling
Framgångsfaktorer ständig påfyllnad genom handledning och fortbildning
För att behålla och höja kompetens handledning både internt (varje vecka) och externt 5 ggr/år – grönt
Utbyte av erfarenheter med familjerätten samt med familjerådgivare inom Norrbottens län – grönt
För att behålla kvalitet och utveckla verksamheten ska varje heltidsanställd ha minst 6
utbildningsdagar/år (deltidsanställd i relation till procentsats) - grönt.
Metodutveckling –grönt Utbildning och handledning i parterapimetoden Emotionally Focused Couple Therapy,
eft.
Ekonomi
Ekonomi i balans
Som tidigare år håller vi kostnaderna nere genom att välja billigast möjliga färdsätt och boende när vi är på
utbildningar. Ekonomin ska vara i balans.
De obudgeterade kostnaderna för handledning i atv-behandlingen har inte belastat familjerådgivningens konto.
För 2014 hade vi inte några utgifter för tolk.
Luleå 2015-03-24
Maria Lundström Sundin
familjerådgivare
123
Klientstatistik 2014
Vilken mottagning?
A) Familjerådgivningen Luleå
Statistiken avser endast den del av familjerådgivningens verksamhet som
handlar om behandlingen Alternativ till våld.
Antal besökande klienter samt besök totalt (exklusive avbokningar och
uteblivanden).
B) Antal män som besökt mottagningen för individuella samtal: 10
C) Antal besök av dessa män totalt: 55
D) Antal män som besökt mottagningen för gruppbehandling: 5
E) Antal besök av dessa män totalt: 35
F) Antal kvinnor som besökt mottagningen: 1
G) Antal besök av kvinnor totalt: 9
H) Antal partners som har kontakt (besök och/eller telefonkontakt) med
mottagningen: 1
I) Antal besök och/eller samtal via telefon av partners totalt: 1
J) Antal barn som besökt mottagningen: 0
K) Antal besök av barn: 0
Antal rådgivande samtal via telefon, epost, SMS eller brev.
L) Antal samtal: Ej relevant fråga, då denna statistik endast avser den del av
familjerådgivningens verksamhet som handlar om behandlingen Alternativ till
våld.
124
Behandling av relationsvåld.
M) Andel ärenden där relationsvåld (enligt Riksorganisationens våldsdefinition)
ingått i problematiken: %
Ej relevant fråga, då denna statistik endast avser den del av
familjerådgivningens verksamhet som handlar om behandlingen Alternativ till
våld.
Ålder på de klienter (ej barn) som varit i kontakt med mottagningen.
N) Under 20 år:
O) 20 – 29 år:
P) 30 – 39 år:
Q) 40 – 49 år:
R) 50 – 59 år:
S) 60 år eller över :
0
4
8
4
0
0
Antal barn som klienten lever med/har umgänge med (inklusive styvbarn
och icke utflugna barn över 18 år).
U) Totalt: 11
125
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 31
Föreningsbidrag 2015 till Neuro-förbundet och Astma- och
allergiföreningen
Ärendenr 2015/140-701
Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar
att fastställa föreningsbidrag 2015 för:
 Neuro-förbundet Luleå 40 000 kr.
 Astma och Allergiförbundet bidrag till skidskola 15 000 kr.
Socialnämnden har uppdraget att behandla ansökningar om bidrag från
föreningar med anknytning till nämndens verksamhetsområde. En
parlamentarisk grupp ur socialnämndens allmänna utskott har aktivt deltagit
i beredningen. Socialförvaltningen har tagit in information om föreningarnas
verksamhet och lämnat synpunkter på fördelningen som underlag för
förslagen i bifogad förteckning.
Socialnämndens egna målgrupper har prioriterats. Det innebär bl.a. att
föreningar som på olika sätt kompletterar eller ersätter socialnämndens
verksamhet eller utgör ett stöd till de mest utsatta grupperna har värderats
högre än andra. En del vars verksamhet bedömts som särskilt betydelsefull
har värderats högst.
Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att fastställa
föreningsbidrag 2015 för Neuro-förbundet Luleå 40 000 kr och för Astma och
Allergiförbundet bidrag till skidskola 15 000 kr.
Sammanträdet
Beslutsgång
allmänna utskottet bifaller det.
Beslutsunderlag
Ansökningar om föreningsbidrag från föreningar.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
126
LULEÅ KOMMUN
2015-04-15
§ 31 forts.
Föreningar, enhet ekonomi, verksamhetsområden socialtjänst, äldreboende,
ordinärt boende och funktionshindrade
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
127

Socialnämndens kallelse 2015-04-24

Transcription

Similar documents

4. Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar. Sekretess

2. Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess

Föreningsbidrag 2015 information-blankett

26 mars - Kalmar kommun

Register till socialnämnden 2015

protokoll 2015-01-13

en mänsklig rättighet - svar på motion från Nikoletta Jozsa

SN_150114_P_webb - Östhammars kommun

Lättläst om LSS - broschyr

Socialnämndens protokoll 2015-03-24 ej sekr