Kallelse - Region Jämtland Härjedalen

Kallelse/Föredragningslista
Samordningskansliet
Charlotte Funseth
Tfn: 063-14 75 51
E-post: charlotte.funseth@regionjh.se
1(45)
2015-03-17
ORGAN:
Regionstyrelsen
DATUM:
2015-03-25--26
PLATS:
25 mars kl. 08.30-15.00 Hörsalen, Östersunds sjukhus
26 mars kl. 08.30-15.00 Styrelserummet, hus 3, plan 3
ÄRENDEFÖRTECKNING
Sida
1.
Val av justerare och tid för justering
2.
Fastställande av föredragningslista
3.
Styrelsens ledning och samordning av förvaltningen (RS/4/2015)
3
4.
Regiondirektörens rapport (RS/7/2015)
4
5.
Regionstyrelsens uppföljning 2015 av regionens deltagande i samråd, gemensamma
nämnder, kommunalförbund och samordningsförbund (RS/501/2015)
5
6.
Månadsrapport till regionstyrelsen (RS/8/2015)
6
7.
Likviditetsrapport 2014 (RS/529/2015)
7
8.
Personalbokslut 2014 (RS/559/2015)
8
9.
Fördjupad analys av årsbokslut 2014 (RS/336/2015)
9
10. Utredning av mer enhetliga patientavgifter (RS/200/2015)
11
11. Yttrande över anmälan till JO om granskning av intagning för slutenvård vid
psykiatriska kliniken i Östersund Från LS/1520/2014 (RS/361/2015)
12
12. Svar på skrivelse från Region Jämtland Härjedalens ungdomsråd om parkering vid
Östersunds sjukhus (RS/159/2015)
13
13. Svar på initiativärende från Jan-Olof Andersson (M), om förändringar av
beredskapen inom primärvården i Strömsund (RS/179/2015)
14
14. Regler för regionstyrelsens uppföljningsansvar och uppsiktsplikt (RS/385/2015) 15
15. Standardiserade vårdförlopp för cancer (RS/491/2015)
16
16. Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen 2015 (RS/2/2015)
17
17. Anmälan av inkomna handlingar till regionstyrelsen 2015 (RS/3/2015)
18
TILL FULLMÄKTIGE
19
18. Årsredovisning/årsbokslut 2014 (RS/204/2015)
19
2015-03-17
2(45)
19. Framtida struktur för folktandvården (RS/73/2015)
21
20. Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (RS/100/2015)
28
21. Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015)
29
22. Införande av egen vårdbegäran (RS/219/2015)
30
23. Ägarskap av Norrtåg AB (RS/331/2015)
32
24. Överföring av Länstrafiken i Jämtlands län AB till regional utveckling inom Region
Jämtland Härjedalen (RS/339/2015)
35
25. Justering av Norrlandsresans taxa (RS/466/2015)
38
26. Svar på medborgarförslag från Teresa Christiansson om avtal om klimatvård
(RS/40/2015)
40
27. Svar på motion från Monalisa Norrman (V) om förändringar i beviljade
assistanstimmar i länet (RS/76/2015)
41
28. Svar på motion från Thomas Andersson (C) om satsning på förnybar solenergi
(RS/471/2015)
43
29. Informationer
45
2015-03-17
3. Styrelsens ledning och samordning av förvaltningen
(RS/4/2015)
•
Förtroendemannautbildning
- Centrum barn, kvinna och psykiatri
- Centrum för folktandvården
3(45)
2015-03-17
4. Regiondirektörens rapport (RS/7/2015)
•
LUP ekonomi
•
Telemedicin
•
Hälsa på lika villkor
•
Åtgärdsförslag med anledning av kostnadsutvecklingen
•
Mångbesökare på akuten
4(45)
2015-03-17
5. Regionstyrelsens uppföljning 2015 av regionens
deltagande i samråd, gemensamma nämnder,
kommunalförbund och samordningsförbund
(RS/501/2015)
5(45)
2015-03-17
6. Månadsrapport till regionstyrelsen (RS/8/2015)
Handlingar lämnas senare.
6(45)
2015-03-17
7. Likviditetsrapport 2014 (RS/529/2015)
Ärendebeskrivning
Likviditetsrapporten innehåller en redogörelse för utvecklingen under år 2014 av landstingets
likviditet, kortsiktiga likviditetsförvaltning samt pensionsåtagande och pensionsportfölj.
Beslutsunderlag
Likviditetsrapport 2014
Regiondirektörens förslag
Likviditetsrapporten noteras till protokollet.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Bo Carlbark
Ekonomidirektör
7(45)
2015-03-17
8(45)
8. Personalbokslut 2014 (RS/559/2015)
Ärendebeskrivning
Personalbokslut 2014 visar att antalet medarbetare vid Jämtlands läns landsting har blivit fler
både till antalet eller om utförda tiden omräknas i årsarbetare. Personalbokslutet för 2014
redovisar ett plus på 80 årsarbetare. Ökningen av årsarbetare har främst skett inom
sjukvården. Nyttjandet av bemanningsföretag har ökat både för läkare och sjuksköterskor.
Som en del i långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning har ett arbete
påbörjats med att ta fram en långsiktig plan för kompetensförsörjning.
Glädjande är att antalet deltider har minskat från 586 till 438, vilket också kan ses med att
medelsysselsättningsgraden har ökat. En handlingsplan med ’Heltid är en rättighet och deltid
är en möjlighet’ har arbetats fram och genomförts på ett strukturerat sätt och har bidragit till
minskningen.
Sjukfrånvaron har minskat från 6,9% till 6,8 %. Minskningen gäller både män och kvinnor.
Ett friskvårdsprogram har tagits fram under året som startade vid årsskiftet 2014/2015.
Friskvårdsombuden och personalföreningen har under året haft många aktiviteter riktade mot
medarbetarna.
Flera centrum signalerar att arbetet varit stressigt under året, främst på grund av
underbemanning och ökad arbetsbörda. Införandet av vårdnära service upplevs mycket
positivt.
Beslutsunderlag
Personalbokslut 2014
Regiondirektörens förslag
Personalbokslut 2014 godkänns.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Annica Sörensdotter
Personalchef
2015-03-17
9(45)
9. Fördjupad analys av årsbokslut 2014 (RS/336/2015)
Ärendebeskrivning
Protokollsutdrag från ekonomi-, fastighets- och upphandlingsutskottet 2015-02-19, §
15, om fördjupad analys av årsbokslut 2014.
Regiondirektören fick vid ekonomi-, fastighets- och upphandlingsutskottets möte den 29
januari 2015 i uppdrag att till utskottets möte i februari 2015 redovisa en fördjupad analys
avseende de största avvikelserna i det ekonomiska resultatet 2014. Utöver detta skulle även en
analys göras av vilka delar av det slutliga resultatet som inte funnits med i prognoserna som
gjorts under 2014. Regiondirektören fick därutöver i uppdrag att lämna förslag till ytterligare
områden till den långsiktiga utvecklingsplanen (LUP) för god ekonomisk hushållning.
En analys har nu genomförts som redovisar varför de ekonomiska årsprognoserna i början
på 2014 var alltför optimistiska i förhållande till det slutliga underskottet på – 162 mkr. Den
fördjupade analysen av det ekonomiska underskottet 2014 innefattar områdena egen
personal, inhyrd personal samt riks- och regionvård. Analysen visar inom vilka centrum och
inom vilka personalkategorier ökningen skett av antalet anställda. Den visar också vilka
centrum som använt inhyrd personal i högre utsträckning än tidigare. När det gäller riks- och
regionvården framgår var och i vilka delar kostnaden ökat jämfört med föregående år.
Förslag till ytterligare områden i långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning
kommer att behandlas senare i särskild ordning.
Beslutsunderlag
PM Fördjupad analys av årsbokslut 2014 samt orsaker till avvikelser mellan lämnade
årsprognoser och slutligt utfall
Bilaga till PM – Powerpoint med detaljerad analys av årsbokslut 2014
Regiondirektörens förslag
1. Regiondirektören får i uppdrag att se över nuvarande prognosrutiner avseende årsresultat
och redovisa förbättringsåtgärder till ekonomi-, fastighets- och upphandlingsutskottets
möte i april.
2. Ekonomi-, fastighets- och upphandlingsutskottet föreslår regionstyrelsen
Analys av ekonomiskt underskott 2014 samt orsaker till avvikelser mellan lämnade
årsprognoser och slutligt utfall för 2014 godkänns.
EKONOMI-, FASTIGHETS- OCH UPPHANDLINGSUTSKOTTETS BESLUT
1. Regiondirektören får i uppdrag att se över nuvarande prognosrutiner avseende
årsresultat och redovisa förbättringsåtgärder till ekonomi-, fastighets- och
upphandlingsutskottets möte i april.
2. Ekonomi-, fastighets- och upphandlingsutskottet föreslår regionstyrelsen
2015-03-17
Analys av ekonomiskt underskott 2014 samt orsaker till avvikelser mellan lämnade
årsprognoser och slutligt utfall för 2014 godkänns.
Utdrag till
Regionstyrelsen, Regiondirektör
10(45)
2015-03-17
10. Utredning av mer enhetliga patientavgifter
(RS/200/2015)
Ärendet behandlas på ekonomi-, fastighets och upphandlingsutskottets sammanträde den 19
mars.
11(45)
2015-03-17
11. Yttrande över anmälan till JO om granskning av
intagning för slutenvård vid psykiatriska kliniken i
Östersund Från LS/1520/2014 (RS/361/2015)
Handlingar lämnas vid sammanträdet - sekretess
12(45)
2015-03-17
13(45)
12. Svar på skrivelse från Region Jämtland Härjedalens
ungdomsråd om parkering vid Östersunds sjukhus
(RS/159/2015)
Ärendebeskrivning
Region Jämtland Härjedalens ungdomsråd har lämnat en skrivelse till regionstyrelsen om
parkeringssituationen vid Östersunds sjukhus. Ungdomsrådet uppmärksammar att antalet
parkeringsplatser i anslutning till sjukhuset är för få och att besökare och personal som
kommer senare på dagen till sjukhuset har svårt att hitta parkering.
Ett förslag på svar till ungdomsrådet har upprättats inom fastighetsenheten.
Beslutsunderlag
Förslag till svar på skrivelse från Region Jämtland Härjedalens ungdomsråd om parkering vid
Östersunds sjukhus
Skrivelse från Region Jämtland Härjedalens ungdomsråd om parkering vid Östersunds
sjukhus
Regiondirektörens förslag
Svar på skrivelse lämnas till Region Jämtland Härjedalens ungdomsråd enligt upprättat
förslag.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Utdrag till
Jan-Åke Lindroth
Fastighetschef
Region Jämtland Härjedalens ungdomsråd, fastighetschef
2015-03-17
14(45)
13. Svar på initiativärende från Jan-Olof Andersson (M), om
förändringar av beredskapen inom primärvården i
Strömsund (RS/179/2015)
Handlingar lämnas senare.
2015-03-17
15(45)
14. Regler för regionstyrelsens uppföljningsansvar och
uppsiktsplikt (RS/385/2015)
Ärendebeskrivning
Enligt kommunallagen (KL), 6 kap. 1 § ska styrelsen leda och samordna förvaltningen av
regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma
nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som
bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 16a – 18b §§ och sådana
kommunförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2014:573).
Med regler för regionstyrelsens uppföljningsansvar och uppsiktsplikt ska arbetet med
styrelsens uppföljning och uppsikt formaliseras och bidra till att styrelsen erhåller bättre
beslutsunderlag i ovan nämnda ärenden. Regelverket innehåller även en rutin över hur dessa
ärenden ska handläggas.
Reglerna bedöms inte påverka jämställdhet, barnens situation, miljön och mänskliga
rättigheter
Beslutsunderlag
Regler för regionstyrelsens uppföljningsansvar och uppsiktsplikt
Regiondirektörens förslag
Regler för regionstyrelsens uppföljningsansvar och uppsiktsplikt antas.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Mikael Ferm
Kanslichef
2015-03-17
16(45)
15. Standardiserade vårdförlopp för cancer (RS/491/2015)
Ärendebeskrivning
Sveriges Kommuner och Landsting och staten har träffat en överenskommelse om att
genomföra en nationell satsning under 2015-2018 för att korta väntetiderna och minska de
regionala skillnaderna i cancervården.
Syftet med standardiserade vårdförlopp är att tiden från att det finns en välgrundad misstanke
om cancer, via utredning, till behandlingsstart ska bli så kort som möjligt. Tidsgränserna
kommer att variera mellan diagnoser på grund av olika behandlingar. Fem första
standardiserade vårdförlopp har redan tagits fram, dessa är akut myeloisk leukemi (
blodcancer), huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer och
cancer i urinblåsa och urinvägar. För 2016 kommer ytterligare minst 10 cancerdiagnoser
omfattas av standardiserade vårdförlopp.
Överenskommelsen inkluderar årliga stimulansmedel för landstingen. För 2015 fördelas 413
m kr till landstingen/regionerna. För att få del av stimulansmedlen ska beslut fattas om att
införa standardiserade vårdförlopp och en handlingsplan ska tas fram som visar hur
genomförandet ska gå till. Vidare ska man bland annat införa de fem första standardiserade
vårdförloppen under 2015.
Handlingsplanen tas fram i samarbete med Regionalt Cancercentrum Norr och lämnas in till
regeringen senast den 15 mars 2015.
Beslutsunderlag
Kortare väntetider i cancervården, Överenskommelse mellan Regeringen och Sveriges
Kommuner och Landsting 2015. dnr RS/236/2015
Regiondirektörens förslag
1. Standardiserade vårdförlopp i cancervården införs i Region Jämtland Härjedalen
2. Regiondirektören ges i uppdrag att organisera arbetet med standardiserade vårdförlopp
och återrapportera arbetet till regionstyrelsen.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Nina Fållbäck-Svensson
Hälso- och sjukvårdsdirektör
2015-03-17
16. Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen 2015
(RS/2/2015)
Beslut fattade av regiondirektör/ bitr regiondirektör
Omdisponering från Motsedda
Motsedda utgifter, Centrum för barn, kvinna och psykiatri
Omdisponering av medel som finns avsatta i Regionplan 2015-2017
Beslut fattade av ordförande/ 2:e vice ordförande
Lena Bäckelin är beviljad att delta i Samordning - Kittet i välfärdsbygget i Östersund
2015-04-16
Bengt Bergqvist är beviljad att delta i Europaforum i Östersund 2015-03-12--13
Beslut fattade av chefer
Anställningsbeslut för perioden 2015-02-05–2015-03-08
Regiondirektörens förslag
Information om delegationsbeslut enligt upprättad förteckning noteras till protokollet.
17(45)
2015-03-17
17. Anmälan av inkomna handlingar till regionstyrelsen
2015 (RS/3/2015)
Personalpolitiska utskottet: Protokoll från sammanträdet 2015-01-27
Gemensam nämnd för närvård i Frostviken: Protokoll från sammanträdet 2015-01-30
Särskilda budgetberedningen: Protokoll från sammanträdet 2015-02-12
Regionens samverkansråd: Protokoll från sammanträdet 2015-02-16
Regiondirektörens förslag
Information om regionstyrelsens inkomna handlingar enligt upprättad förteckning
noteras till protokollet.
18(45)
2015-03-17
19(45)
TILL FULLMÄKTIGE
18. Årsredovisning/årsbokslut 2014 (RS/204/2015)
Ärendebeskrivning
Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) ska den löpande redovisningen för
varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av
verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I
årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.
Jämtlands läns landstings resultat år 2014 var -161,8 miljoner kronor. Fullmäktiges
resultatkrav för året var + 10,8 miljoner kronor. Budgetavvikelsen blev -172,6 miljoner
kronor. En ingående ekonomisk obalans samt ökade kostnader för personal,
bemanningsföretag och riks- och regionvård är de huvudsakliga orsakerna till underskottet.
En fördjupad analys av 2014 års underskott har, i februari 2015, redovisats för Ekonomi-,
fastighets- och upphandlingsutskottet samt Regionstyrelsen.
De finansiella förutsättningarna har förändrats positivt under året. Skatteintäkter och
generella statsbidrag blev 5,9 miljoner kronor högre än budget. Finansnettot blev 5,4 miljoner
bättre än budget, främst beroende på lägre finansiella kostnader för pensioner samt en
återföring av ett kapitaltillskott.
Uppdraget till verksamheten att sänka sina kostnader för att hantera en ingående obalans i
storleksordningen hundra miljoner kronor har inte kunnat realiseras.
Verksamhetens nettokostnader, dvs. summan av verksamhetens intäkter, kostnader och
avskrivningar, ökade under året med 4,7 % eller 158 miljoner kronor. Förändringen är då
justerad för 2013 års återbetalning från AFA på 47 miljoner kronor. Jämfört med år 2013 då
nettokostnaderna ökade med 3,4 %, är det en ökning. Skatter och generella statsbidrag, inkl
läkemedelsbidraget, ökade under året med 2,6 % eller 84 miljoner kronor.
Balanskravet innebär att ett negativt resultat för ett räkenskapsår ska regleras under de
närmast följande tre åren. Resultatet för 2014 innehåller omställningskostnader med 1,9
miljoner kronor avseende omställningsgrupp samt särskilda avtalspensioner.
Justerat resultat enligt balanskravet är för år 2013 -159,9 miljoner kronor. Detta innebär att
planen för återställande av tidigare års underskott inte uppnåddes. Efter år 2014 återstår
enligt balanskravet totalt 347,2 miljoner kronor att återställa.
Budgeten för planperioden 2015-2017 kommer inte att kunna återställa det balanserade
resultatet.
Redovisningen av måluppfyllelsen utgår från hur verksamheten arbetat utifrån
landstingsplanens framgångsfaktorer samt måluppfyllelse för landstingsövergripande
mål/mått i landstingsdirektörens verksamhetsplan. De målen utgår från landstingsplanens
2015-03-17
20(45)
övergripande mål. Redovisningen visar att nio av 26mål i landstingsdirektörens
verksamhetsplan för 2014 har nått angiven målnivå.
Beslutsunderlag
Årsredovisning 2014
Regiondirektörens förslag
1. Årsredovisningen 2014 överlämnas till landstingets revisorer för granskning.
2. Årsredovisningarna 2014 för Landstingsbostäder i Jämtland AB,
Samordningsförbundet i Jämtlands län, Årsredovisningar för Stiftelsen
Undsättningsfonden, Norrlandstingens regionförbund, Norrlands nätverk för
musikteater och dans, Bostadsrättsföreningen Åkerärtan, Gemensam nämnd för
närvård i Frostviken och Gemensam nämnd för samordnad upphandling,
lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter överlämnas till regionfullmäktige.
3. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
Årsredovisningen för 2014 godkänns.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Utdrag till
Bosse Carlbark
Ekonomidirektör
Landstingets/Regionens revisorer, ekonomidirektör, regiondirektör samt berörda handläggare
vid ekonomistaben.
2015-03-17
21(45)
19. Framtida struktur för folktandvården (RS/73/2015)
Ärendebeskrivning
För att säkerställa medborgarnas tillgänglighet till en kvalitativ och konkurrenskraftig
tandvård med god ekonomisk balans, har folktandvården på regiondirektörens uppdrag gjort
en rapport om folktandvårdens framtida struktur inom allmäntandvården.
Rapporten behandlades på ekonomiutskottets sammanträde den 22 oktober 2014, § 85, och
kompletterades därefter med de uppgifter som ekonomiutskottet efterfrågade. På
landstingsstyrelsens sammanträde den 4-5 november 2014, § 257, återremitterades ärendet
med följande motivering: ”Beslutsunderlaget bör dels kompletteras med konsekvenser för ekonomi och
kompetensförsörjning i den händelse det blir privata etableringar och dels en redovisning av lokalkostnader ur
ett koncernperspektiv. Återremissen ska också ge tid för dialog med medborgare.”.
Grupper av politiker och tjänstemän från landstinget genomförde därefter möten med länets
medborgare på framför allt de orter där tandvårdskliniker föreslås läggas ner. Förslagen
presenterades och medborgarna ställde frågor och framförde synpunkter.
Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 9 december återremitterades rapporten med
motiveringen ”Ytterligare utredning kring lokalkostnaderna, utredning om nedläggning Bräcke och
utökning Gällö samt utredning kring intäktssidan.”
Rapporten kompletterades därefter med begärd information och ytterligare analyser som en
följd av medborgardialogerna. Strukturen på rapporten förändrades även något för att
tydliggöra samband och slutsatser.
Vid regionfullmäktiges sammanträde den 10-11 februari 2015 återremitterades ärendet med
följande motivering:
− Ta upp frågan på regionens samverkansråd (a)
− Göra en regional konsekvensanalys (b)
− Utreda en mobil enhet för tandvård (c)
− Myrvikens företagarförening får ställa sin fråga och få svar(d)
a) Ärendet behandlas på regionens samverkansråd den 16 mars. Samverkansrådets
synpunkter kommer att lämnas vid styrelsesammanträdet 24-25 mars.
b) Biträdande regiondirektör/förvaltningschef regional utveckling Anders Byström har
lämnat en regional konsekvensanalys. I analysen påtalas att en orts attraktivitet är beroende av
både kommersiell och offentlig service och samspelet dem emellan. I en situation med
skattefinansierad verksamhet under press beroende på minskad befolkning ”måste prioriteringar
göras så att den service som är utnyttjad av medborgarna med högst frekvens sätts i första rummet. På så sätt
blir effekten på en orts attraktivitet mindre kännbar än om det dagliga servicebehovet reduceras.” Det
påpekas också att det är helt förklarligt att en opinion mot förändringar kommer till uttryck i
en tid som präglas av neddragen service av olika kategorier. Det blir allra tydligast när den
kanske största attraktivitetsfaktorn för potentiella inflyttare, bygdens skolutbud, förändras till
det sämre. Men, säger analysen, ”Med den förbättrade tandstatus som befolkningen generellt har idag är
2015-03-17
22(45)
sannolikt förändringar i tandhälsoutbudets geografiska belägenhet mindre kritiskt än andra dagligt nyttjade
servicepunkter.” Vidare framhålls att det är viktigt att följa teknikutvecklingen och aktivt arbeta
för att finna nya lösningar som kompensation för lägre servicenivåer. Det konstateras även att
”En samstämmig bild i landet är att det är svårt att rekrytera tandläkare till glesbygd med personalmässigt
små kliniker, det finns inga tecken – utgående från andra akademiska yrken – att denna bild skulle vara
annorlunda för Jämtlands län. En samlokalisering av små kliniker till något större enheter torde skapa
bättre förutsättningar att upprätthålla kompetens vilket gagnar medborgarna i det långa loppet, även om detta
naturligtvis ger en känsla av neddragen service.”
c) En revidering av Långsiktig utvecklingsplan för en god ekonomisk hushållning 2015-2025 pågår.
Den långsiktiga utvecklingsplanen innehåller ett antal strukturpaket, med områden där förslag
till förändringar ska tas fram (efter utredning), så att verksamheten blir mer kostnadseffektiv.
I planen föreslås ett nytt strukturpaket om mobila enheter ingå, med följande formulering:
Utredning av mobila enheter inom vård och tandvård
I detta paket ingår att utreda om mobila enheter kan användas för att uppnå en mer
kostnadseffektiv sjukvård och tandvård. Ett sekundärt syfte är att öka tillgängligheten till vård
och tandvård för medborgarna.
Drift av mobila enheter kommer att leda till ökade kostnader för den mobila verksamheten,
vilket måste uppvägas av minskade kostnader i de verksamheter som berörs av de mobila
lösningarna. I utredningen ska tydligt framgå vilket vårdbehov, vilken omfattning och
geografisk spridning som lämpar sig för mobil lösning. Konsekvenser för medborgarnas
tillgång till vård och möjligheten att bedriva en patientsäker vård ska också belysas.
Då en av vårdens och tandvårdens viktigaste utmaningar är att klara personalrekryteringen,
ska möjligheten att skapa en god arbetsmiljö med mobila enheter klargöras.
Ekonomiskt mål: minskad kostnad, men kan inte beloppssättas förrän efter utredning/ analys
är klar
Tidplan: Utredning/analys klar 20151231
Måltidpunkt: 20170901 start av verksamheten
Ovanstående analyser ska beakta jämställdhets-, jämlikhets-, barnrätts- och miljöperspektiven,
liksom regional utveckling.
d) Myrvikens företagarförening har möjlighet att lämna in en fråga till allmänhetens
frågestund vid regionfullmäktiges sammanträde 14-15 april.
Förslaget
Folktandvården i region Jämtland Härjedalen är en av landets ”minsta”
folktandvårdsorganisationer. En liten verksamhet innebär att samkostnaderna, d v s
kostnaderna som är oberoende av hur mycket verksamhet som bedrivs, blir större per
patient. Det är därför svårt att jämföra folktandvården i Jämtlands län med folktandvården i
de län och regioner som har ett större befolkningsunderlag, med kortare avstånd mellan
kliniker och patienter respektive utbildningsorter.
Redan idag har folktandvården svårigheter att bemanna vissa kliniker. Det är generellt sett
2015-03-17
23(45)
svårare att rekrytera nya medarbetare till små kliniker än till större enheter. Erfarna
medarbetare har behov av kollegialt utbyte och nyutexaminerade medarbetare ska alltid
kunna erbjudas handledning och stöd från rutinerade kollegor. Verksamheten på små kliniker
är sårbarare vid personalfrånvaro. Enligt prognoser kommer befolkningsunderlaget utanför
Östersund att minska ännu mer, vilket minskar patientunderlaget för redan små kliniker
ytterligare.
För att säkerställa att folktandvården, även under kommande år, kan tillämpa ny teknik och
nya metoder och upprätthålla en tandvård med hög kvalitet, har folktandvården tagit fram ett
förslag till ny framtida standard. Enligt den nya framtida standarden ska alla kliniker kunna
erbjuda ett basutbud av tandvård och förebyggande behandlingar. Kliniker med någon typ av
specialkompetens, ska kunna erbjuda ett plusutbud till näraliggande kliniker. Plusutbud innebär
att mer vård kan utföras inom allmäntandvårdens verksamhet, vilket innebär att patienter inte
i samma utsträckning behöver nyttja länets specialisttandvård. Standarden föreskriver en
enhetlig utformning och utrustning av lokalerna i en folktandvårdsklinik. I standarden ingår
ett förändrat arbetssätt med mer arbete i team och att arbetet bedrivs i två eller flera rum
samtidigt. Ett team består av en tandläkare, en tandhygienist och ca 2,5 tandsköterskor och
målsättningen är att varje klinik bemannas med minst 2 team för att minska sårbarheten och
skapa en god arbetsmiljö. För att uppnå den framtida standarden krävs en långsiktig strategi i
form av kompetensutveckling i verksamheten och marknadsföring av folktandvården. Här
spelar alla medarbetares engagemang och professionalism en avgörande roll. Det finns ett
starkt stöd bland medarbetarna i folktandvården för att utveckla verksamheten mot en ny
framtida standard och den är tänkt att vara införd senast år 2021 på alla folktandvårdens
kvarvarande kliniker – både de som enligt förslaget ska förstärkas, i länet utanför Östersund
och klinikerna i Östersund.
För att kunna uppnå den framtida standarden, krävs att antalet kliniker i Jämtlands län
minskas, så att patientantalet på kvarvarande kliniker blir tillräckligt stort för en bemanning
med två team. Målet för den framtida klinikstrukturen är att tandvård ska erbjudas i alla
kommuner i Jämtlands län. Utgångspunkten för analysen av vilka kliniker som föreslås läggas
ned respektive förstärkas har varit flera. En sådan är storleken på den befolkning som får
längre till folktandvården samt hur mycket längre avståndet blir. En annan är om
befolkningen växer eller minskar i närheten av kliniken, samt mängden akutbesök på grund
av t ex turism i området. Frågan om i vilken riktning patientströmmarna kommer att gå, vid
nedläggning av en klinik, har också diskuterats. Av detta skäl finns i rapporten beskrivet
konsekvenserna vid nedläggning av antingen kliniken i Bräcke med förstärkning i Gällö eller
motsatsen med nedläggning i Gällö och förstärkning i Bräcke. Beräkningar visar att fler
drabbas av en något längre resesträcka om kliniken i Bräcke läggs ned. Men, det finns
pendlingstrafik mot Östersund, vilket innebär att en nedläggning av kliniken i Gällö kan leda
till att en del av patienterna väljer kliniker i Östersund istället för i Bräcke. För den enskilde
patienten blir den genomsnittliga resesträckan till antingen Gällö eller Bräcke ungefär lika
lång. Mellan dessa orter är kommunikationerna bra p g a tillgång till både buss och tåg.
För patienter på de kliniker som föreslås läggas ner blir avståndet till den nya kliniken större,
men tillgängligheten på de kliniker som kvarstår ska förbättras genom utökade öppettider och
med minst två team eller fler på i stort sett alla kliniker. Den allra största delen av
folktandvårdens patienter besöker en tandvårdsklinik högst en gång per år. Medarbetarna på
de kliniker som läggs ned kommer att erbjudas jobb på någon av de kliniker där bemanningen
2015-03-17
utökas.
Om folktandvårdens patienter, efter nedläggning av en klinik, skulle välja någon annan av
folktandvårdens kliniker än den som förstärks med mer personal, har folktandvården både
möjlighet och beredskap för att förstärka de andra valda klinikerna.
Om region Jämtland Härjedalen inte kan hyra ut eller sälja de egna lokalerna på de orter där
kliniker läggs ned, kommer årliga driftskostnader kvarstå även efter avskrivningstidens slut.
Dessa återges i tabellen med ekonomiska konsekvenser för de olika alternativen.
Patientunderlaget på de orter, där kliniker läggs ned, är så litet att det är svårt att uppnå god
lönsamhet. Trots det finns möjligheten att en privat klinik öppnas, när folktandvården
avvecklat sin verksamhet. Konsekvenserna för folktandvården kan bli att färre patienter
tackar ja till erbjudande om tandvård på den klinik i närheten som ska utökas. Intäkterna
kommer då att öka mindre än beräknat och det blir svårare att uppnå den framtida
standarden, med bemanning av två team. Å andra sidan försvinner de fasta kostnaderna för
den nedlagda kliniken. Dessa två effekter bedöms ta ut varandra och ekonomiskt blir det
plus/minus/noll jämfört med nuläget. Någon övertalighet bland medarbetarna skulle inte
uppstå, eftersom de kan erbjudas arbete på någon annan klinik. Det finns både vakanser och
pensionsavgångar som behöver fyllas.
Följande alternativa förslag på avveckling respektive utökning av folktandvårdskliniker i
Jämtlands län har tagits fram:
Klinikförändring alternativ a och b
Valet av nedanstående kliniker baseras på att befolkningen i respektive upptagningsområde i
genomsnitt får högst 8 mil eller ca en timmes restid enkel väg med bil till närmaste annan
folktandvårdsklinik efter kliniknedläggningen.
I alternativ a) avvecklas kliniken i Gällö och patienterna erbjuds tandvård i Bräcke.
I alternativ b) avvecklas kliniken i Bräcke och patienterna erbjuds tandvård i Gällö.
Förutom skillnaderna avseende Gällö och Bräcke är alternativ a och b lika.
Folktandvården minskar antalet kliniker från 20 till 13 och förstärker andra kliniker med
bemanning och utökade öppettider.
• I Härjedalens kommun avvecklas kliniken i Hede, patienterna erbjuds tandvård i
Sveg och Funäsdalen.
• I Bergs kommun avvecklas kliniken i Myrviken, patienterna erbjuds tandvård i
Svenstavik.
• I Bräcke kommun avvecklas kliniken i Kälarne, patienterna erbjuds tandvård i
Hammarstrand.
• I Krokoms kommun avvecklas kliniken i Föllinge, patienterna erbjuds tandvård i
Krokom.
• I Strömsunds kommun avvecklas klinikerna i Hammerdal och Hoting, patienterna
erbjuds tandvård i Strömsund.
Alternativ c och d
Valet av nedanstående kliniker baseras på att befolkningen i respektive upptagningsområde i
genomsnitt får högst 6 mil eller ca fyrtiofem minuters restid enkel väg med bil till
24(45)
2015-03-17
25(45)
närmaste annan folktandvårdsklinik efter kliniknedläggningen.
I alternativ c) avvecklas kliniken i Gällö och patienterna erbjuds tandvård i Bräcke.
I alternativ d) avvecklas kliniken i Bräcke och patienterna erbjuds tandvård i Gällö.
Förutom skillnaderna avseende Gällö och Bräcke är alternativ c och d lika.
Folktandvården minskar antalet kliniker från 20 till 15 och förstärker andra kliniker med
bemanning och utökade öppettider.
•
•
•
•
I Bräcke kommun avvecklas, förutom någon av klinikerna i alternativ c eller d ovan,
kliniken i Kälarne, patienterna erbjuds tandvård i Hammarstrand.
I Krokoms kommun avvecklas kliniken i Föllinge, patienterna erbjuds tandvård i
Krokom.
I Strömsunds kommun avvecklas kliniken i Hammerdal patienterna erbjuds
tandvård i Strömsund.
I Bergs kommun avvecklas kliniken i Myrviken, patienterna erbjuds tandvård i
Svenstavik.
Ekonomiska konsekvenser av de olika alternativen (i tusen kronor)
Alternativ: förändring
av klinikstruktur i
folktandvården
a) Nedläggning 7
kliniker inklusive Gällö
b) Nedläggning 7
kliniker inklusive
Bräcke
c) Nedläggning 5
kliniker inklusive Gällö
d) Nedläggning 5
kliniker inklusive
Bräcke
Nettokostnadsminskning
folktandvården
Engångskostnader vid
nedläggning,
omflyttning
Eventuellt
kvarstående
driftskostnader
för regionens
egenägda lokaler
Nettokostnadsminskning
region
Jämtland
Härjedalen
4 384
-456
3 928
-525
3 638
-626
3 012
-525
3 280
-171
3 109
-375
2 535
-341
2 194
-375
Om kliniken i Gällö läggs ned, kommer regionen att belastas av en engångskostnad på 3
miljoner kronor för oavskrivna lokalanpassningsinvesteringar i lokalen i Gällö. Om kliniken i
Bräcke läggs ned måste regionen investera för uppskattningsvis 5 miljoner i
ombyggnation/nybyggnation i lokaler i Gällö. Kostnad för årlig avskrivning och internränta
ingår i kalkylen för alternativ b och d.
I den Långsiktiga utvecklingsplanen för god ekonomisk hushållning 2015-2025 angavs för paketet
Förändra folktandvårdsstrukturen ett krav på resultatförbättring med 5 miljoner kronor. De olika
alternativen för strukturförändring når inte det målet. Skillnaden mellan
nettokostnadsminskningen, till följd av de olika alternativen i tabellen ovan och 5miljonerskravet visas i följande tabell. Mellanskillnaden måste folktandvården hantera genom
att effektivisera verksamheten ännu mer och/eller öka sina intäkter.
2015-03-17
Alternativ: förändring
av klinikstruktur i
folktandvården
Netto
resultatförbättring för
folktandvården enligt
alternativ i tusen kr
a) Nedläggning 7 kliniker
inklusive Gällö
b) Nedläggning 7
kliniker inklusive Bräcke
c) Nedläggning 5 kliniker
inklusive Gällö
d) Nedläggning 5
kliniker inklusive Bräcke
26(45)
Återstår att
effektivisera och/eller
öka intäkter i tusen kr
4 384
616
3 638
1 362
3 280
1 720
2 535
2 465
I utredningen har även ett tredje alternativ med mobil enhet studerats. Med nuvarande
förutsättningar är ett sådant alternativ mycket dyrt och gör det svårare för folktandvården att
uppnå en ny framtida standard. Frågan föreslås ingå i en utredning om mobila lösningar inom
sjukvård och tandvård som planeras ingå i den revidering av Långsiktig utvecklingsplan för en god
ekonomisk hushållning som kommer att ske under det första halvåret 2015.
Alternativet att inte göra några förändringar av folktandvårdens struktur, bedöms på några års
sikt leda både till starkt försämrade möjligheter att ge högkvalitativ tandvård till länets
befolkning, samt till ökade nettokostnader för folktandvården. En uppskattning indikerar en
årlig resultatförsämring på mellan en och tre miljoner kronor de närmaste åren.
Beslutsunderlag
Rapport om framtida struktur för folktandvården - allmäntandvård version 5.
PM Regionala utvecklingsförvaltningens kommentarer gällande en omstrukturering av
folktandvården utifrån regional utvecklingssynvinkel (150226)
Protokollsutdrag från Regionens samverkansråd 2015-03-16, § 13 och yttranden från
kommunerna
Regiondirektörens förslag
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
1. Folktandvårdens föreslagna framtida standard, som innehåller basutbud och plusutbud,
ny teamsammansättning, nya arbetssätt och ett större patientunderlag per klinik
godkänns.
2. Ett av följande alternativ för ny klinikstruktur godkänns:
a. Avveckling av sju folktandvårdskliniker: Hede, Myrviken, Kälarne, Gällö,
Föllinge, Hammerdal och Hoting för att kunna bemanna upp och nå framtida
standard på klinikerna i Sveg, Svenstavik, Hammarstrand, Bräcke, Krokom
och Strömsund.
b. Avveckling av sju folktandvårdskliniker: Hede, Myrviken, Kälarne, Bräcke,
Föllinge, Hammerdal och Hoting för att kunna bemanna upp och nå framtida
standard på klinikerna i Sveg, Svenstavik, Hammarstrand, Gällö, Krokom och
Strömsund.
2015-03-17
27(45)
c. Avveckling av fem folktandvårdskliniker: Myrviken, Kälarne, Gällö, Föllinge
och Hammerdal för att kunna bemanna upp och nå framtida standard på
klinikerna i Svenstavik, Hammarstrand, Bräcke, Krokom och Strömsund.
d. Avveckling av fem folktandvårdskliniker: Myrviken, Kälarne, Bräcke,
Föllinge och Hammerdal för att kunna bemanna upp och nå framtida
standard på klinikerna i Svenstavik, Hammarstrand, Gällö, Krokom och
Strömsund.
3. Om privat aktör anmäler intresse av att överta en klinik som region Jämtland
Härjedalen lägger ner, ska följande villkor gälla vid förhandlingen:
a) Hyreskontrakt med kvarvarande hyrestid kan övertas med befintliga villkor.
b) Regionens lokalanpassningsinvesteringar övertas till bokfört värde eller
marknadsvärde.
c) Utrustning eller materiel som regionen inte vill behålla övertas till bokfört värde
eller marknadsvärde.
d) Kundstocken säljs ej.
e) Patientjournaler överlämnas endast på patients egen begäran.
f) Om personal erbjuds och tackar ja till anställning hos den privata aktören, gäller
region Jämtland Härjedalens normala villkor, vilket bland annat innebär att
arbetsgivaren beslutar om arbetstagarens placering under uppsägningstiden.
4. Möjligheten att i framtiden erbjuda tandvård genom en mobil enhet sammanförs till
ett nytt utredningsuppdrag om mobila lösningar för hälso- och sjukvård samt
tandvård i Långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Kristin Gahnström Jonsson
Chef Centrum för folktandvården
2015-03-17
20. Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen
(RS/100/2015)
Ärendebeskrivning
Region Jämtland Härjedalen ansvarar för det organisatoriska varumärket men har även det
yttersta ansvaret för platsens varumärke. För att få fler människor att flytta hit, väljer att
jobba hos oss, företag att etablera sig här och fler ska besöka regionen krävs att
organisationen arbetar aktivt med sitt varumärke. En central fråga handlar då om vilken
strategi som används för att profilera organisationen.
Strategin som föreslås för Region Jämtland Härjedalen kallas för modervarumärke. Det
betyder att organisationens samtliga enheter och verksamheter marknadsförs (samprofileras)
under samma paraply och logotyp. Det innebär att enskilda verksamheter fortfarande kan ha
kvar sitt namn - exempelvid Birka Folkhögskola, Folktandvården eller Zätagränd – men inte
använda egen logotyp.
Modervarumärkesstrategi är vanligt förekommande i offentlig sektor och fördelarna med
strategin är att den är kostnadseffektiv och skapar goda förutsättningar för att öka
organisationens synlighet och tydlighet. Den bidrar också till förståelse – intern såväl som
extern - för att Region Jämtland Härjedalens verksamhet är omfattande och kompetent.
Varje nu existerande varumärke i portföljen behöver utvärderas. Ansvarig för utvärderingen
är respektive förvaltningschef. Undantag från modervarumärkesstrategin sker endast i de fall
där Region Jämtland Härjedalens inflytande – i form av ägande eller annat – är mindre än 50
procent.
Beslutsunderlag
Beskrivning av varumärkesarkitektur samt rekommendation om varumärkesstrategi från
upphandlad konsult.
Regiondirektörens förslag
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
1. Region Jämtland Härjedalen antar en modervarumärkesstrategi, det vill säga att ett
varumärke och en logotyp används för alla kärnverksamheter inom Region Jämtland
Härjedalen.
2. Undantag från modervarumärkesstrategin beslutas av regionstyrelsen.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Gun Råberg-Kjellerstrand
Kommunikationschef
28(45)
2015-03-17
29(45)
21. Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen
(RS/426/2015)
Ärendebeskrivning
Två organisationer har blivit en och det nybildade varumärket Region Jämtland Härjedalen
kommer att ansvara både för det organisatoriska varumärket men även ha det yttersta
ansvaret för platsens varumärke.
Den nya organisationen kommer att kommunicera en mängd olika budskap via ett stort antal
olika kanaler. Genom att använda sig av ett gemensamt grafiskt bild- och formspråk, trots alla
olika ansvars- och kompetensområden inom organisationen, ökar vi chansen att synas i
omvärldens allt större informationsutbud.
En grafisk profil ska förutom att ge en gemensam samlad grafisk bild även visuellt förstärka
och förtydliga en organisations vision och styrkor. Denna grafiska profil kommer därför att
kompletteras efter att organisationen tagit fram en varumärkesstrategi med tillhörande vision,
kärnvärden och positionering för Region Jämtland Härjedalen. Exempel på vad som kan
komma att kompletteras senare är eventuella effekttypsnitt, dekormönster, tydligare bildspråk
och övriga parametrar som gör att vi kan bli ännu tydligare i vad vårt varumärke står för.
Beslutsunderlag
Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen.
Regiondirektörens förslag
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen antas.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Gun Råberg-Kjellerstrand
Kommunikationschef
2015-03-17
30(45)
22. Införande av egen vårdbegäran (RS/219/2015)
Ärendebeskrivning
För att få tillgång till öppen specialiserad vård och öppen högspecialiserad vård krävs i de
allra flesta fall en hänvisning från läkare i primärvård, oftast i form av remiss.
Den nya patientlagen ger medborgarna möjlighet att ta större eget ansvar samt att söka öppen
hälso- och sjukvård i alla landsting/regioner eller hos vårdgivare med avtal.
Remissen används som underlag vid förfrågan mellan olika professioner i hälso- och
sjukvården. Socialstyrelsens definition är: en handling som utgör beställning av tjänst eller begäran om
övertagande av vårdansvar för en patient. Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2004:11, reglerar
vårdgivarens och verksamhetschefens ansvar för hur remisser ska utformas och hanteras.
Remissen är ett instrument för att nödvändiga uppgifter ska finnas tillgängliga för bedömning
av den vårdsökandes medicinska behov.
Egen vårdbegäran är ett alternativ för medborgarna att söka öppen specialiserad och öppen
högspecialiserad vård utan att först behöva vända sig till primärvården. Även vid egen
vårdbegäran så avgör alltid det medicinska behovet prioritering av vården.
I 17 av 21 landsting/regioner finns redan möjligheten att den vårdsökande själv kan inkomma
med egen vårdbegäran till specialiserad öppen vård och öppen högspecialiserad vård. Region
Jämtland Härjedalen är en av de fyra landsting/regioner som fortfarande har kvar kravet på
hänvisning. I samtliga av dessa fyra pågår diskussioner om att avveckla detta samt ge
medborgarna möjlighet till egen vårdbegäran.
Ett beslut att införa möjlighet till egen vårdbegäran innebär att ett planerings- och
förberedelsearbete behöver genomföras i verksamheterna. Beslutet föreslås därför verkställas
januari 2016.
Beslutsunderlag
Underlag till förslag om vårdsökandes möjlighet att inkomma med egen vårdbegäran inom
region Jämtland Härjedalen
Regiondirektörens förslag
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
1. Kravet på läkarhänvisning till öppen specialiserad och öppen högspecialiserad vård
avvecklas från och med 2016-01-01.
2. Vid eventuella behov av nationella anpassningar av remissreglerna får regionstyrelsen i
uppdrag att fatta erforderliga beslut.
3. Möjligheten för invånarna att inkomma med egen vårdbegäran för att söka öppen
specialiserad och öppen högspecialiserad vård utan att vända sig till primärvården först
införs från och med 2016-01-01.
I tjänsten
2015-03-17
Björn Eriksson
Regiondirektör
Utdrag till
Hälso- och sjukvårdsdirektör, vårdstrateger
Nina Fållbäck-Svensson
Hälso- och sjukvårdsdirektör
31(45)
2015-03-17
32(45)
23. Ägarskap av Norrtåg AB (RS/331/2015)
Ärendebeskrivning
Protokollsutdrag från Regionala utvecklingsnämnden 2015-03-03, § 30 Ägarskap av
Norrtåg AB (RUN/307/2015).
Ärendebeskrivning
Styrelsen i Norrtåg AB har mot bakgrund av den granskningsrapport som genomförts av
bolagets lekmannarevisorer (Granskningsrapport för år 2012) lyft frågan om bolagets
ägarstruktur via en skrivelse till dess ägare och finansiärer. Med utgångspunkt från
ovanstående beslutade ägarna av Norrtåg AB vid ett ägarsamråd 2013-12-18 att ägarfrågan
ska utredas. Utredningens slutsats är att Norrtåg AB ska ägas av regionala
kollektivtrafikmyndigheten (RKM). Den nya kollektivtrafiklagen betonar att kollektivtrafiken
är en regional verksamhet som ska vara trafikslagsöverskridande. Det är RKM i varje
län/region som har ansvaret. Norrtågstrafiken är viktig för resor både inom länen och för det
länsgränsöverskridande resandet och faller därmed naturligt in under RKM:s ansvarsområde.
För att verkställa detta i Jämtlands län har nuvarande ägaren, Länstrafiken i Jämtlands län AB,
fattat erforderliga beslut om försäljning av aktier.
Finansiering sker genom att Region Jämtland Härjedalen köper aktierna till det nominella
värdet 500 000 kr. Region Jämtland Härjedalen har en fordran på Länstrafiken i Jämtlands län
AB som kvittas mot aktievärdet.
Beslutsunderlag
Granskningsrapport Norrtåg AB 2012.
Ägarråd Norrtåg AB 2013-12-18.
Utredning 2014-09-15 Ägarskap av Norrtåg AB.
Styrelseprotokoll Länstrafiken AB 2014-12-19.
Extra bolagsstämma Länstrafiken i Jämtlands län AB 2015-01-30.
Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott 2015-02-17, § 15.
Förvaltningschefens förslag
Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott föreslår regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige
Regionfullmäktige köper Länstrafiken i Jämtlands län ABs aktier i Norrtåg AB till det
nominella värdet, från och med 2015-05-01.
REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDENS ARBETSUTSKOTTS BESLUT
Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott föreslår regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige
Regionfullmäktige köper Länstrafiken i Jämtlands län ABs aktier i Norrtåg AB till det
nominella värdet, från och med 2015-05-01
REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDENS BESLUT
Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige
Regionfullmäktige köper Länstrafiken i Jämtlands län ABs aktier i Norrtåg AB till det
2015-03-17
33(45)
nominella värdet, från och med 2015-05-01.
---------Regionala utvecklingsnämndens förslag till regionfullmäktige är i linje med det förslag till
beslut som nämnden har lämnat till regionfullmäktige kring administrationen av
kollektivtrafiken (ärende RS/339/2015). Nämndens förslag att köpa Länstrafiken i Jämtands
län AB:s aktier i Norrtåg AB bör därför tillstyrkas.
Norrtåg AB bildades 2007 för att bedriva persontrafik med tåg inom och mellan
norrlandslänen. För Jämtlands läns del bildades bolaget av Länstrafiken i Jämtland AB och
landstingsfullmäktige godkände bolagsordning och konsortialavtal. I samband med bildande
av bolaget ingicks konsortialavtalet mellan aktieägarna i Norrtåg AB. Ägarna har också
utfärdat ägardirektiv för bolaget.
Bolagsordning och aktieägaravtal har senare ändrats med hänsyn till ändringar i lagstiftningen
som reglerar ansvaret för kollektivtrafiken. Bolagsordningen måste med hänsyn till detta
godkännas av regionfullmäktige i samband med förvärvet av aktierena i bolaget.
Aktierna i bolaget omfattas av hembudsskyldighet. För närvarande pågår hanteringen av
hembudsförfarandet av Länstrafiken i Jämtlands län AB och de övriga aktieägarna. Förvärvet
kan genomföras sedan samtliga övriga aktieägare avstått från att utnyttja inlösenrätten.
Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län har meddelat att den inte har för avsikt att
utnyttja inlösenrätten.
I konsortialavtalet finns regler om att överlåtare av aktier i bolaget ska tillse att förvärvare av
aktier som inte tidigare ägt aktier i bolaget ska åta sig att biträda konsortialavtalet och
förbinda sig att fullgöra de förpliktelser som enligt konsortialavtalet vilar på säljaren.
Regionfullmäktige måste därför också fatta beslut om detta. Genom köpet av aktierna och
anslutningen till aktieägaravtalet kommer Region Jämtland Härjedalen som ägare av aktierna
att delta i ägarrådet.
Det gällande ägardirektivet för bolaget som nuvarande ägare utfärdat innehåller åliggande för
bolaget som hör till frågor som kan regleras i bolagsordningen. Det är därför lämpligt att
regionfullmäktige också godkänner gällande ägardirektiv.
För närvarande pågår en av ägarrådet tillsatt utredning om översyn av bolagsordning,
konsortialavtal och aktieägardirektiv. Beroende på resultatet av översynen kan bolagsordning,
aktieägaravtal och ägardirektiv komma upp för nya beslut.
Tillkommande beslutsunderlag
Bolagsordning för Norrtåg AB
Ägardirektiv för Norrtåg AB
Konsortialavtal för Norrtåg AB med bilagor
Regiondirektörens förslag
1. Regionstyrelsen tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.
2. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
2015-03-17
a. Bolagsordningen för Norrtåg AB godkänns
b. Gällande aktieägardirektiv för Norrtåg AB godkänns.
c. Region Jämtland Härjedalen biträder konsortialavtalet mellan aktieägarna till
Norrtåg AB för de aktier som omfattas av detta köp och för de aktier som
regionen senare kan komma att förvärva i bolaget och förbinder sig att
fullgöra de förpliktelser som enligt konsortialavtalet åvilar säljaren av dessa
aktier.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Ingela Jönsson
Planeringschef
Utdrag till
Områdeschef Infrastruktur och kommunikationer.
34(45)
2015-03-17
35(45)
24. Överföring av Länstrafiken i Jämtlands län AB till
regional utveckling inom Region Jämtland Härjedalen
(RS/339/2015)
Ärendebeskrivning
Protokollsutdrag från Regionala utvecklingsnämnden 2015-02-03, § 19 Överföring av
Länstrafiken i Jämtlands län AB till regional utveckling inom Region Jämtland
Härjedalen (RUN/166/2015)
Ärendebeskrivning
2015-01-01 bildades Region Jämtland Härjedalen och Regionförbundet Jämtlands län
avvecklades. Regionförbundets verksamhet ingår därefter i Regionen. Det innebär att
Regionen nu är ensam ägare till Länstrafiken AB som sedan år 2012 ägts av Regionförbundet
och dessförinnan av länets kommuner och landstinget i Jämtlands län. Regionkommunen har,
genom överenskommelse mellan länets kommuner och landstinget, fått uppgiften som
regional kollektivtrafikmyndighet. Verksamheten har skatteväxlats fr.o.m. år 2015. Regionen
är således ensam ägare och finansiär av länstrafiken.
Våren 2012 tog Regionförbundet fram ett diskussionsunderlag för att belysa för- och
nackdelar med att driva verksamheten i bolagsform samt att få en bild av hur andra regioner
valt att organisera verksamheten. Detta visar att det, för den verksamhet som bedrivs i
bolaget, inte kan påvisas entydigt att det är en viss organisationsform som ger en fungerande
verksamhet. Det finns för- och nackdelar med såväl förvaltningsform som bolagsform. Man
har också valt olika lösningar runt om i landet.
I anslutning till dialogen om placering av regionala kollektivtrafikmyndigheten fr.o.m. år 2015
har även frågan om Länstrafiken AB skulle avvecklas diskuterats. I så fall ska bolagets
uppgifter ingå i regionala utvecklingsförvaltningens arbetsuppgifter. De viktigaste motiven för
detta är att eftersom bolaget numera har endast en ägare finns det inga skäl utifrån ägarinflytande att bedriva verksamheten i bolagsform. Med verksamheten i förvaltningsform sker
den politiska ägarstyrningen direkt via regionala utvecklingsnämnden. Risken för sammanblandning av regionala kollektivtrafikmyndigheten och bolagsstyrelsen försvinner. Styrningen
behöver inte ske via ägardirektiv till bolagsstämma för vidare befordran till bolagets styrelse
vilket ger kortare beslutsvägar som följd. Samma sak uppstår i tjänstemannaorganisationen
med förvaltningschefen som linjechef över även denna del. Myndighetsutövningen för
särskilda kollektivtrafiken blir enklare i förvaltningsform då dessa uppgifter inte kan överlåtas
till bolaget utan måste skötas av myndigheten.
Motiven som framförts för att bibehålla bolaget är att det ger en starkare inriktning på affärsmässighet och att inom ramen för tydliga ägardirektiv kan bolagets styrelse agera på ett
marknadsanpassat sätt lättare än en politisk nämnd. Aktiebolagslagen ställer inte heller samma
formaliakrav som kommunallagen och förvaltningslagen. På kort sikt kan en omorganisation i
sig ge förlorad effektivitet. Något som på lång sikt dock kan vändas till en ökad effektivitet
genom samordningsvinster i en större organisation. Riskerna att tappa ett inarbetat
varumärke har också förts fram. Det är dock en mer generell fråga hur regionen väljer att
hantera olika varumärken som finns i regionen. Konsekvenserna om en ändring ska göras
därvidlag måste klargöras.
2015-03-17
36(45)
Bolagets uppdrag är att upphandla trafik enligt ägarens beställning, Det innebär, förutom den
direkta upphandlingsprocessen, löpande arbete med trafikplanering, tidtabeller, skoltrafik,
hantering av biljettintäkter, ansvar för biljettmaskiner, hållplatsfrågor, marknadsföring etc.
Vidare verkställs landstingets och sex av länets kommuners ansvar för särskild kollektivtrafik.
I Trafikuppdragen ligger även godsbefordran. Hantering av detta sker i en egen avdelning i
bolaget. Bolaget har i uppdrag att snarast särskilt redovisa förslag till långsiktig hantering av
bussgodsverksamheten.
I bolaget finns resurser för ekonomihantering, IT- stöd, marknadsföring samt kontorsstöd.
Även bussterminalens bemanning på busstorget i Östersund sköts av bolaget. Bolaget leds av
en verkställande direktör. Styrelsen består av 7 ledamöter och 2 ersättare.
Mer preciserade beskrivningar av organisationen samt diskussionsunderlag från år 2012
biläggs denna PM. Siffrorna från 2012 är ej uppdaterade.
Med hänvisning till tidigare utredningar, genomförd dialog inför regionbildningen rörande
Regionala kollektivtrafikmyndighetens placering samt erfarenheter från andra regioner gör
regionala utvecklingsförvaltningens bedömningen att fördelarna med att föra in Länstrafiken
ABs verksamhet i regionens förvaltning överväger i förhållande till att behålla verksamheten i
bolagsform. Förslaget är således att bolaget avvecklas. Dock bör den fortsatta processen
bedöma om bolaget tills vidare ska kvarstå som avtalspart för tecknade avtal för att
därigenom slippa en överföring av dessa avtal till regionen. Om den föreslagna ändringen
beslutas följer också behov att se över rollen för regionala nämndens utskott för infrastruktur
och kommunikationer.
Inriktningen på det fortsatta arbetet bör vara att förändringen genomförs fr.o.m. 2016-01-01.
Beslutsunderlag
Organisation av kollektivtrafikfrågor i Jämtlands län – ett diskussionsunderlag.
Organisation Länstrafiken/Bussgods.
Arbetsuppgifter Länstrafiken.
Förslag till beslut 2015-01-19.
Protokollsutdrag Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott 2015-01-19, § 6.
Arbetsutskottets förslag
Arbetsutskottet förslår regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden förslår Regionfullmäktige
1. Länstrafiken ABs verksamhet inordnas i förvaltningen för regional utveckling från och
med 2016-01-01.
2. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att organisera verksamheten.
Förslag till beslut på mötet
Eva Hellstrand (C) yrkar att Länstrafiken i Jämtlands län AB fortsätter som bolag.
Beslutsgång
Ordförande ställer det liggande förslaget mot Eva Hellstrands yrkande och finner att det
liggande förslaget bifalls.
2015-03-17
Omröstning begärs. Nämnden bifaller följande beslutsgång.
Ja-röst för liggande förslag
Nej-röst för Eva Hellstrands yrkande
Omröstningsresultat
Med 8 ja-röster mot 5 nej-röster beslutar nämnden att bifalla det liggande förslaget.
Ledamot/tjg ers
Robert Uitto (S)
Kata Nilsson (S)
Mia Eriksson (S)
Ella Wallberg (S)
Jörgen Persson (S)
Jörgen Blom (V)
Karin Österberg (MP)
Jan-Olof Andersson (M)
Joel Nordkvist (M)
Eva Hellstrand (C)
Jörgen Larsson (C)
Stefan Nilsson (KD
Thomas Johansson Nordqvist (SD)
Ja-röst
X
X
X
X
X
X
X
X
Nej-röst
X
X
X
X
X
REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDENS BESLUT
Regionala utvecklingsnämnden förslår Regionfullmäktige
1. Länstrafiken ABs verksamhet inordnas i förvaltningen för regional utveckling från och
med 2016-01-01.
2. Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att organisera verksamheten.
Reservation
Jan-Olof Andersson (M), Joel Nordkvist (M), Eva Hellstrand (C), Jörgen Larsson (C) och
Stefan Nilsson (KD) reserverar sig till förmån för Eva Hellstrands yrkande.
----------------
Regiondirektörens förslag
Regionstyrelsen tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Utdrag till
Ingela Jönsson
Planeringschef
Regionala utvecklingsnämnden, Länstrafiken AB
37(45)
2015-03-17
25. Justering av Norrlandsresans taxa (RS/466/2015)
Ärendebeskrivning
Protokollsutdrag från Regionala utvecklingsnämnden 2015-03-03, § 31 Justering av
Norrlandsresans taxa (RUN/219/2015)
Ärendebeskrivning
Norrlandresan är en gemensam taxa för resor med buss över länsgräns mellan Västerbotten,
Västernorrland, Norrbotten och Jämtlands län. Taxans periodkort används också som
ersättningsgrund för resor inom respektive län på periodkort/pendlarkort vid resor med
Norrtåg.
Taxan för Norrlandsresan är föremål för justering. Senaste förändring gjordes under
sommaren 2011.
Beslutsunderlag
Justering av Norrlandsresans taxa, PM.
Utskottet för infrastruktur och kommunikationer 29 januari 2015, § 8.
Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott 2015-02-17, § 16.
Utskottet för infrastruktur och kommunikationers beslut
Utskottet för infrastruktur och kommunikationer föreslår Regionala utvecklingsnämnden att
föreslå Regionfullmäktige
1. Taxan för Norrlandsresan revideras med 2,8 % avseende enkelbiljetter och
rabattkortsresor samt med 4,5 % avseende periodkort,
2. Taxan knyts till KPI för årlig justering. Justering neråt ska inte göras,
3. Beslutet verkställs från och med 1 juli 2015,
4. Beslutet verkställs under förutsättning att samtliga Kollektivtrafikmyndigheter i de
fyra nordligaste länen fattar likalydande beslut.
REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDENS ARBETSUTSKOTTS BESLUT
Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott föreslår regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige
1. Taxan för Norrlandsresan revideras med 2,8 % avseende enkelbiljetter och
rabattkortsresor samt med 4,5 % avseende periodkort,
2. Taxan knyts till KPI för årlig justering. Justering neråt ska inte göras,
3. Beslutet verkställs från och med 1 juli 2015,
4. Beslutet verkställs under förutsättning att samtliga Kollektivtrafikmyndigheter i
de fyra nordligaste länen fattar likalydande beslut.
Förslag till beslut på mötet
Susanné Wallner (M) yrkar på att attsats 2 i liggande förslag tas bort.
Jörgen Blom (V) yrkar bifall till liggande förslag.
Beslutsgång
Ordförande ställer Susanné Wallners yrkande mot Jörgen Bloms yrkande och finner att
regionala utvecklingsnämnden bifaller liggande förslag.
38(45)
2015-03-17
REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDENS BESLUT
Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionfullmäktige
1. Taxan för Norrlandsresan revideras med 2,8 % avseende enkelbiljetter och
rabattkortsresor samt med 4,5 % avseende periodkort,
2. Taxan knyts till KPI för årlig justering. Justering neråt ska inte göras,
3. Beslutet verkställs från och med 1 juli 2015,
4. Beslutet verkställs under förutsättning att samtliga Kollektivtrafikmyndigheter i
de fyra nordligaste länen fattar likalydande beslut
Susanné Wallner (M), Stefan Nilsson (KD), Joel Nordkvist (M), Carina Asplund (C) och
Jörgen Larsson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag.
------------
Beslutsunderlag
Prislista Norrlandsresan 20150120
Regiondirektörens förslag
Regionstyrelsen tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Utdrag till
Ingela Jönsson
Planeringschef
Områdeschef Infrastrukturer och kommunikationer; Regionala utvecklingsnämnden
39(45)
2015-03-17
40(45)
26. Svar på medborgarförslag från Teresa Christiansson om
avtal om klimatvård (RS/40/2015)
Ärendebeskrivning
Teresa Christiansson har lämnat in ett medborgarförslag om att Region Jämtland Härjedalen
ska införa avtal om klimatvård.
Jämtlands läns landsting hade för ett antal år sedan en budget för det man kan kalla
klimatvård. Eftersom det var svårt att välja ut vilka patienter som skulle kunna ha nytta av
klimatvården och därmed få bidrag fördelades budgetmedlen till berörda verksamheter, vilket
i praktiken medförde att möjligheten att få bidrag till klimatvård upphörde.
Sedan något år finns en ny möjlighet för att få betalad vård i annat EU-land. I praktiken
innebär det att man när man fått kontakt med lämpligt rehabiliteringscenter i utlandet begär
dokumentation kring upplägg av vården samt beräknad kostnad för denna. Med detta
underlag kontaktar man Försäkringskassans internationella enhet i Visby för att söka om så
kallat förhandsbesked. Försäkringskassan kontaktar sedan sjukvården i
hemlandstinget/regionen för att höra om man på medicinska grunder anser att behandlingen
är befogad och vad motsvarande behandling skulle ha kostat i Sverige.
Om den medicinska expertisen anser att behandlingen är enligt vetenskap och beprövad
erfarenhet samt medicinskt befogad kan man få klartecken för att hemlandstinget/ regionen
betalar vård upp till en viss beviljad summa. Mera information finns att hämta på
försäkringskassans webbplats:
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/utomlands/om_du_planerar_vard_utomlands
Ovanstående kan låta krångligt men säkrar att den planerade vården håller hög kvalitet samt
är medicinskt befogad.
Med hänvisning till ovanstående bör medborgarförslaget avslås.
Beslutsunderlag
Medborgarförslag från Teresa Christiansson om avtal om klimatvård
Regiondirektörens förslag
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige.
Medborgarförslaget avslås.
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Utdrag till
Teresa Christiansson
Nina Fållbäck-Svensson
Hälso- och sjukvårdsdirektör
2015-03-17
41(45)
27. Svar på motion från Monalisa Norrman (V) om
förändringar i beviljade assistanstimmar i länet
(RS/76/2015)
Ärendebeskrivning
Monalisa Norrman (V) har lämnat en motion angående förändringar i beviljade assistanstimmar i länet. I motionen framförs synpunkter på att det vore av stort värde att veta vilka
förändringar som skett under en treårsperiod i beviljat antal timmar assistans och på vilka
grunder ändringar gjorts både i Försäkringskassans beslut och i de kommunala besluten.
Motionärerna önskar också att analysen ska beskriva om minskat antal assistanstimmar ersatts
med SoL-insatser av olika slag. Motionärerna föreslår att en utredning företas i länet som
kartlägger detta.
Under våren 2015 kommer befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor att analyseras bl a
avseende livssituation och hälsa för kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Motionärerna anser att det som ett komplement till den analysen är viktigt med
information om förändringar av assistanstimmar över tid. Det skulle ge en bättre bild av deras
situation i länet.
I det nyligen beslutade måldokumentet Gemensam hälso- och sjukvårdspolitik i Jämtlands län
2014-2025 anges personer med funktionsnedsättning som en viktig målgrupp för att förbättra
både psykisk hälsa, trygghetsskapande och hälsofrämjande levnadsvillkor och samordnad och
tillgänglig hälso- och sjukvård. Därför är det intressant om motionärens önskemål om
utredning görs så att den finns tillgängligt tillsammans med resultat från analys av Hälsa på
lika villkor 2014 för dessa.
Beviljande assistanstimmar i länet är dock i första hand ett primärkommunalt ansvar, men det
skulle vara av intresse för Region Jämtland Härjedalen att se den sammantagna bilden för
hela Jämtlands län.
I januari lämnade regionstyrelsen ärendet till Regionens samverkansråd för yttrande. Rådet
beslutade den 16 februari att de ställer sig bakom förslaget att en utredning ska göras under
förutsättning att det inte innebär merarbete eller extra kostnader för kommunerna eller för
Region Jämtland Härjedalen.
Beslutsunderlag
Motion från Monalisa Norrman (V) om förändringar i beviljade assistanstimmar i länet
Protokollsutdrag från Regionens samverkansråd 2015-02-16, § 10
Regiondirektörens förslag
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
Motionen bifalls.
I tjänsten
2015-03-17
Björn Eriksson
Regiondirektör
Ingela Jönsson
Planeringschef
42(45)
2015-03-17
43(45)
28. Svar på motion från Thomas Andersson (C) om satsning
på förnybar solenergi (RS/471/2015)
Ärendebeskrivning
Thomas Andersson (C) har lämnat en motion till regionfullmäktige om satsning på förnybar
solenergi.
Solceller och solfångare är ett mycket bra alternativ att producera energi på och framför allt
har solceller utvecklats till ett mycket bra alternativ att producera energi på som
fastighetsenheten inom Region Jämtland Härjedalen med stort intresse följer utvecklingen av.
Solfångare, som värmer varmvatten, är en teknik som nyttjats i många år med blandat
resultat. Tekniken är väl utprovad och passar bäst i anläggningar som inte är kopplade till
fjärrvärmeförsörjning. Fastighetsenheten har genom åren tittat på ett antal möjliga
solfångarinstallationer inom vårt fastighetsbestånd med de har tyvärr inte varit ekonomiskt
genomförbara i förhållande till den teknik som krävts.
Solceller, som producerar el, är produkter som den senaste tiden utvecklats mycket snabbt,
sjunker i pris och tekniken blir mer och mer intressant. Tyvärr är det ännu inte möjligt att
räkna hem anläggningar utan bidrag. Bland annat Västernorrland och Västra Götaland har
satsat på tekniken och installerat anläggningar i större skala vars erfarenheter och
utvärderingar vi följer.
Region Jämtland Härjedalen har egen vindkraftproduktion som idag täcker en stor del av
elbehovet, vissa dagar till och med 100%. Ytterligare elproduktion via till exempel en
solcellsanläggning skulle därmed inte kunna nyttjas fullt för eget behov. Regelverket säger att
vi inte får behålla den skattesubvention vi har idag på vindkraftproduktionen om vi säljer
eventuellt överskott på marknaden. Bland annat av den anledningen är det i dagsläget mycket
svårt för Region Jämtland Härjedalen att räkna hem nya anläggningar med egenproducerad el.
Fastighetsenheten arbetar dagligen med energibesparing och följer självklart utvecklingen
inom förnyelsebar energi för att klara och helst överträffa våra energisparmål.
Däremot är förutsättningarna för Landstingsbostäder att använda solceller eller solfångare
annorlunda eftersom de inte är anslutna till Region Jämtland Härjedalens
vindkraftproduktion. Det måste vara samma organisationsnummer som levererar och tar ut
egenproducerad energi för att erhålla skattereduktion.
Beslutsunderlag
Motion från Thomas Andersson (C) om satsning på förnybar solenergi
Regiondirektörens förslag
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
Motionen avslås.
2015-03-17
I tjänsten
Björn Eriksson
Regiondirektör
Jan-Åke Lindroth
Fastighetschef
44(45)
2015-03-17
29. Informationer
•
Ortopedprojektet
•
Översyn organisering av områdena miljö, folkhälsa, jämlikhet och jämställdhet samt
FoU i Region Jämtland Härjedalen
•
Redovisning från konferenser, utskott mm
45(45)