TR05-02 - Svenska kraftnät

Transcription

SVENSKA
— KRAFTNÄT
ENHET, VERKSA MHETSOMRÅDE
VÅR BETECKNING
AFL
TR05-02
DATUM
SAMRÅ D,
2015-06-09
T E K N I S K R I KT L I N J E
UTGÅVA
3
Fundament för kraftledningar
Inledning
Dessa riktlinjer beskriver krav på fundament för elektriska luftledningar och omfattar
utförande och kontroll. Riktlinjerna avser att säkerställa att fundamenten uppvisar en
nöjaktig funktion under ledningens livslängd och ska användas vid inköp av
fundament.
T E K N I S K R I KT L I N J E
2015-06-09
Utgåva 3
1/50
Uppdateringar
Utgåva
Ändringsnot
Datum
1 (A)
Revidering av gällande standarder, ny mall
2010-07-09
2
Syll utbytt mot slipers, impregnering kreosot infört, grundskruv får ej
vara i kontakt med armering, åtdragningsmoment och låsning
grundbult, Bilaga A kontrolltråd ska monteras vid nybyggnad, all
dokumentation på svenska eller engelska, Transport och lagring infört.
2012-04-02
3
Omarbetad och kompletterad.
2015-06-09
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
2/50
Innehåll
1
Omfattning.............................................................................................................. 6
2
Definitioner, symboler och referenser ................................................................... 7
3
2.1
Definitioner och begreppsförklaringar .................................................... 7
2.2
Symboler använda i detta dokument ...................................................... 11
2.3
Referenser ................................................................................................. 11
Generella krav ....................................................................................................... 15
3.1
4
Avsteg och kompletteringar till SS-EN 50341 ........................................ 15
Dimensionering .................................................................................................... 19
4.1
4.2
4.3
Krav ......................................................................................................... 19
4.1.1
Allmänt ...................................................................................... 19
4.1.2
Stolpens anslutning till betongfundament ...............................20
4.1.3
Slipersfundament ...................................................................... 22
4.1.4
Platsgjutna fundament ............................................................. 23
4.1.5
Fabricerade fundament ............................................................ 23
4.1.6
Rörfundament ........................................................................... 24
4.1.7
Bergfundament ......................................................................... 24
4.1.8
Bergförankring ......................................................................... 25
4.1.9
Pålfundament ............................................................................ 25
4.1.10
Stagförankringar i jord ............................................................ 26
4.1.11
Stagförankringar i berg ........................................................... 26
4.1.12
Material ..................................................................................... 26
4.1.13
Dokumentation - Ritningar och beräkningar .......................... 28
Grundläggning av olika stolptyper ........................................................ 30
4.2.1
Allmänt ...................................................................................... 30
4.2.2
Grundläggning av stålstolpar .................................................. 30
4.2.3
Grundläggning av betongstolpar ............................................. 31
4.2.4
Grundläggning av trästolpar ................................................... 31
Fundament – olika typer ........................................................................ 31
4.3.1
Momentfundament.................................................................... 31
4.3.2
Fundamentbock ......................................................................... 31
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
3/50
5
4.3.3
Draget fundament ..................................................................... 32
4.3.4
Tryckt fundament...................................................................... 32
Byggnation ............................................................................................................ 34
5.1
5.2
Krav ......................................................................................................... 34
5.1.1
Miljö ........................................................................................... 34
5.1.2
Utförande .................................................................................. 34
5.1.3
Material .....................................................................................40
5.1.4
Kontroll ......................................................................................40
5.1.5
Toleranser ................................................................................. 41
5.1.6
Reparation av betongfundament ............................................. 43
Pålfundament .......................................................................................... 43
5.2.1
5.3
Slipersfundament .................................................................................... 43
5.3.1
Slipers av trä ............................................................................. 43
5.3.2
Slipers av stål ............................................................................ 44
5.3.3
Slipers av betong ....................................................................... 44
5.4
Fabricerade fundament........................................................................... 44
5.5
Rörfundament ......................................................................................... 44
5.6
Fundament i spontlåda ........................................................................... 44
5.7
Stagförankringar .................................................................................... 44
5.8
Provningar............................................................................................... 44
5.9
6
Träpålar .................................................................................... 43
5.8.1
Allmänt ...................................................................................... 44
5.8.2
Betongfundament ...................................................................... 44
5.8.3
Stagförankringar ...................................................................... 45
Leverans................................................................................................... 45
5.9.1
Allmänt ...................................................................................... 45
5.9.2
Kvalitetsdokumentation............................................................ 45
5.9.3
Transport och lagring ............................................................... 46
Kontroll ................................................................................................................. 47
6.1
Kontroll under konstruktion ................................................................... 47
6.2
Kontroll i entreprenaden ......................................................................... 47
6.2.1
Arbetsberedning ........................................................................ 47
6.2.2
Kontrolldokument ..................................................................... 48
6.2.3
Kontroll utförd av Svenska kraftnäts kontrollant ................... 49
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
4/50
Bilaga A
Kontrolltråd för kontroll av eventuellt korrosionsangrepp
på stål i mark ............................................................................................ 50
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
5/50
1 Omfattning
Denna riktlinje är tillämpbar för nya kraftledningar som uppförs i Sverige på
beställning av Svenska kraftnät. Vid om och tillbyggnad kan dessa riktlinjer också vara
ett gott stöd.
Denna riktlinje omfattar anvisningar och regler för kraftledningsstolpars fundament
och stagförankringar samt behandling av markområdet i dess nära omgivning.
Denna version, utgåva 3, ersätter Teknisk riktlinje Svk TR 05-02, utgåva 2, och är en
större omarbetning av riktlinjen i tidigare versioner.
För texter gällande bygg och mark ansluter denna riktlinje till AMA Anläggning 13. Vid
hänvisning till AMA gäller pyramidregeln, vilket innebär att angiven kod med
tillhörande rubrik tillsammans med överliggande koder med tillhörande rubriker ska
gälla.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
6/50
2 Definitioner, symboler och referenser
2.1
Definitioner och begreppsförklaringar
Tabell 2-1. Tekniska termer, definitioner och begrepp som används i detta dokument
Definition, begrepp
Förklaring
arbetsberedning
Ett skriftligt planeringsverktyg (i
entreprenadskedet) som ska hjälpa till att
säkerställa kvalitet, miljö, arbetsmiljö och
produktivitet.
bergförankring
Bultar, normalt av kamstål, ingjutna i berg i
borrade hål, för att uppta draglaster från
fundament.
betongfundament
Fundament av betong. Betongfundament utförs
oftast som plint eller plintar på platta. Betongfundament kan vara av alternativt typen momentfundament, draget fundament eller tryckt
fundament. Betongfundament kan vara grundlagt
på packad fyllning, på pålar i mark med sämre
bärighet, s.k. pålfundament, eller förankrade i
berg med bergförankring.
brottgränstillstånd
Brottgränstillstånd är ett gränstillstånd som är
associerat med kollaps eller annan deformation
av byggnadsdel som kan utgöra stor risk för
personskada eller att byggnaden fått nedsatt
funktion.
bruksgränstillstånd
Bruksgränstillstånd är ett gränstillstånd där
uppsatta krav för normaldrift överskridits.
draget fundament
Fundament som huvudsakligen påverkas av
lyftlaster (dragna vertikallaster).
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
7/50
fabricerade fundament
Fundament tillverkade på fabrik godkänd för
tillverkning av betongelement och transporterade
till respektive stolpplats, kallas även "prefabricerade fundament” eller ”prefab-fundament".
fotkonstruktion
Stolpens fot dvs. den del av stolpen som fästes
mot fundamentet. Består oftast av en ramstångsdel i stål fäst mot en fotplatta av stål.
fotplatta
Del av stolpens fotkonstruktion som stolpen ska
fästas till fundament via grundskruvar.
fundamentbock
Fackverk under stolpben, arrangerat av ett system
av stänger, avsedd att uppta förekommande
mekaniska laster. Fundamentbocken monteras på
slipers, förankras i betongfundament eller i berg
via förankringsbultar. Fundamentbocken är en
del av fundamentet.
grundskruv
Gängad stång i stål som ingjuts i fundamenttopp.
Grundskruvens uppgift är att stolpen med dess
fotplatta kan fästas (fixeras) till grundskruven,
och fundamentet, med bricka och mutter.
gränstillstånd
Ett tillstånd där en konstruktion nätt och jämt
klarar ställda krav med avseende på materialbrott, instabilitet, deformation, etc.
julgran
Benämning av ostagad stolptyp ,
fackverkskonstruktion av stål med sidoutstående
reglar för faslinor.
kilning
Kilning av fotplatta innebär att kilar sätts mellan
stolpens fotplatta och fundamentets överyta inför
undergjutning.
livslängdsklass
Livslängdsklasser L100, L50 och L20 avser det
antal år som byggnadskonstruktion avses
konstrueras/byggas för. Normalt kan konstruktionen utnyttjas längre tid än så, beroende av
konstruktionens skick.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
8/50
momentfundament
Fundament utsatt för i huvudsak böjande
moment.
partialkoefficienter
Säkerhetsfaktorer som var för sig beaktar
inverkan av de olika slag av osäkerhet som en
beräkning är behäftad med. Med hjälp av
partialkoefficienter och karakteristiska värden
kan man beräkna olika dimensionerande
lasteffekter och dimensionerande bärförmåga.
platsgjutet fundament
Fundament gjutna på respektive stolpplats.
Prefab-fundament
Se ”fabricerade fundament”.
pålfundament
Fundament som förankras i marken med pålar.
Pålning kan utföras som stödpålning där pålen
slås till fast botten, eller som "friktionspålning"
där pålens last upptas genom friktion, samt som
"kohesionspålning" där pålens mantelyta tar upp
lasterna genom kohesion.
Pålar kan även vara mantelburna pålar som
installeras under samtidig injektering i syfte att
förbättra vidhäftning mellan påle och jord.
Även stålpålar som förankras i berg förekommer,
t.ex. stålkärnepålar som kringgjuts i borrade hål i
berget.
rörfundament
Fundament i lös mark där lasten mot
undergrunden upptas i betongrör, plåtrör eller
plaströr. Röret kan vara i ett stycke eller bestå av
sammanfogade enheter t.ex. brunnsringar.
Används främst för trästolpar, rörstolpar samt
betongstolpar.
shims
Shims är en eller flera distansbrickor som
vanligtvis används för att justera inbördes läge
mellan två delar. Exempelvis för att justera
höjden av stolpes fotplatta på fundamentets
överyta inför undergjutning.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
9/50
slipersfundament
Fundament bestående av sliprar och fundamentbock eller sliprar och fundamentbalkar för att
uppta laster från stolpen. Sliprar kan vara av trä,
stål eller betong. Fundamenttypen kallas ibland
även syllfundament.
spontfundament
Fundament grundlagd i lös mark där lasten mot
jorden upptas i spontade plankväggar.
spontlåda
Fundament utförda i en spontlåda dvs. innanför
ett område som begränsas av träspont där
återfyllnad görs av friktionsmaterial, sten och
block mm.
stagskruv
En skruv, ofta u-formad med syfte att ansluta en
eller flera staglinor till en stagförankring i jord.
Stagskruven är normalt ansluten till en ingjuten
eller monterad ögla i stagfundamentet.
stubbe
Benämning av ostagad stolptyp ,
fackverkskonstruktion av stål med sidoutstående
reglar för faslinor för stora ledningsvinklar upp
till över 100 gon.
stagförankring
Förankring i jord eller berg i syfte att uppta draglaster från stag. Stagförankring kan bestå av en i
jorden installerat platta i betong eller av en sliperbädd. Även som stagfundament dvs, platta med
pelare i betong där staget fästes i pelarens, ovan
mark, uppstickande del. Stagförankring i berg
utformas oftast som en konstruktion av en ögla
som förankras i berget med bergförankringar, se
”bergförankring”.
syllfundament
I dagligt tal oftast använt istället för slipersfundament.
tryckt fundament
Fundament som huvudsakligen påverkas av
trycklaster (tryckta vertikallaster).
undergjutning
Ett betonglager mellan fotplatta och fundamentplintens överyta för att överföra hela fotplattans
kontaktyta till fundamentet.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
10/50
Utförandeplan
En arbetsbeskrivning som innehåller eller kan
innehålla en beskrivning av arbetsutförandet i
ordningsföljd samt anvisningar. Kan även
innehålla annat som materialmängder och
referenser till resp bygghandlingar mm.
2.2
Symboler använda i detta dokument
Tabell 2-2. Förklaringar över symboler som används i detta dokument
Symbol
Betydelse
Referens
F𝑑𝑑
Vertikal draglast (lyft), dimensionerat värde
4.3.3
𝐺𝐺𝑑𝑑
Dimensionerande mothållande tyngd
4.3.3
𝑠𝑠
säkerhetsfaktor
4.3.3
Y
Stolpens basbredd, dvs. centrumavståndet
5.1.5
mellan två fotplattor i längsled eller tvärled
av stolpen (gäller stolpe med 4 fotkonstruktioner).
2.3
Referenser
Notera att normer, bestämmelser etc. som hänvisas till i dessa riktlinjer förändras
kontinuerligt och kan vara utgångna, reviderade eller ersatta. Det åligger projektören
att ofördröjligen påtala sådana förändringar.
Övergripande regler
SS-EN 50341-1
Elektriska friledningar över 45 kV (AC) del 1.
SS-EN 50341-3-18
Elektriska friledningar över 45 kV (AC)
– Del 3-18: Svensk normativ bilaga.
SS-EN 1992-1
Eurokod 2: Dimensionering av
betongkonstruktioner.
SS-EN 1993-1
stålkonstruktioner.
SS-EN 1997-1 (inkl. IEG
tillämpningsdokument)
geokonstruktioner.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
11/50
Övergripande regler
BFS 2011:10 EKS 8
Boverkets författningssamling, Grundförfattning.
(finns på Boverkets hemsida)
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om
tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).
BFS 2013:10 - EKS 9 1
Boverkets författningssamling, Ändrings-
författning. Boverkets föreskrifter om ändring i
verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10)
om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).
BFS 2011:6 - BBR 18 med
Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna
ändringat t.o.m. BFS 2014:3 -
råd).
BBR 212
Kompletterande regler och referenser
Svenska kraftnäts
Respektive teknisk riktlinje, TRxx-xx som
tekniska riktlinjer
dokumentet hänvisar till. Finns att hämta på
Svenska kraftnäts hemsida.
IGE Rapport 7:2008
Tillämpningsdokument för EN 1997-1, kapitel 6
(Implementeringkommission för
”Plattgrundläggning”
europastandarder inom geoteknik)
AMA Anläggning 13
Allmän material- och arbetsbeskrivning för
anläggningsarbeten.
EBR handboken "Underhåll
ledningar 0,4 - 420 kV”
NTR Dokument 1:2011
"Nordiska Träskyddsklasser", baserat på
(finns på Nordiska träskyddsrådets
SS-EN 351-1 Trä i kontakt med mark och
hemsida)
(söt)vatten samt trä i konstruktioner ovan mark
som kräver speciellt skydd.
SS-EN 197-1:2011
Cement - Del 1: Sammansättning och fordringar
för ordinära cement.
1
2
Finns att ladda ned från Boverkets hemsida. Senaste EKS gäller.
Finns att ladda ned från Boverkets hemsida. Senaste BBR gäller.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
12/50
SS-EN 206
Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper,
tillverkning och överensstämmelse.
SS-EN 351-1:2007
Träskydd - Träskyddsbehandlat massivt trä –
Del 1: Klassificering av inträngning och
upptagning av träskyddsmedel.
SS-ISO 724
Metriska ISO-gängor för allmän användning Basmått
SS-ISO 965-4
Metriska ISO-gängor för allmän användning Gängtoleranser – Del 4: Gränsmått för
varmförzinkade utvändiga gängor avsedda för
användning tillsammans med invändiga gängor
gängade till toleranskvalitet H eller G efter
förzinkning.
SS-EN 1504, 1-10
Betongkonstruktioner - Produkter och system
för skydd och reparation – Del 1-10.
SS-EN ISO 4753:2011
Fästelement - Ändar på detaljer med utvändiga
metriska ISO-gängor (ISO 4753:1999).
SS-EN 10204:2005
Metalliska varor - Typer av kontrolldokument.
SS-EN ISO 10684:2004
Fästelement - Varmförzinkning av fästelement.
(ISO 10684:2004)
SS-EN 12390-3:2009/AC:2011
Provning av hårdnad betong - Del 3:
Tryckhållfasthet hos provkroppar.
SS-EN 12620+A1:2008
Ballast för betong.
SS-EN 12794:2005+A1:2007
Förtillverkade betongprodukter – Betongpålar.
SS-EN 13369:2013
Förtillverkade betongprodukter - Gemensamma
regler.
SS-EN 13670:2009
Betongkonstruktioner – Utförande.
SS-EN 14991:2007
Förtillverkade betongprodukter –
Grundläggningselement.
SS 137003:2008
TEKNISK RIKTLINJE
Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige.
2015-06-09
Utgåva 3
13/50
SS 137006:2012
Betongkonstruktioner - Utförande - Tillämpning
av SS-EN 13670:2009 i Sverige.
SS 137244:2005
Betongprovning - Hårdnad betong - Avflagning
vid frysning.
SS 212540:2014
Produktspecifikation för SS-EN 10080:2005 Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål Tekniska leveransbestämmelser för stång, coils,
svetsat nät och armeringsbalk
Pålkommissionens Rapport 106
Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar
(finns på Pålkommissionens
enligt Eurokod.
hemsida)
Betonghandbok, Arbetsutförande,
(Svensk Byggtjänst)
utg 2
3-3113451 (Svk ritn)
Montage av stag och riktning av stolpe.
3-3113506 (Svk ritn)
Uppfyllning av mark vid grundläggning.
3-3113549 (Svk ritn)
Montage av fundament och stag.
3-3113574 (Svk ritn)
Montage av fundament & stagförankring.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
14/50
3 Generella krav
Fundament och stagförankringar ska följa kraven i kapitel 8 i SS-EN 50341-1
Elektriska friledningar över 45 kV (AC), med ändringar och tillägg enligt den svenska
normativa bilagan SS-EN 50341-3-18 .
Utöver dessa krav gäller anvisningar och riktlinjer i detta dokument, Svenska kraftnäts
tekniska riktlinje TR05-02 Fundament.
Avsteg från denna riktlinje kan göras där synnerliga skäl för detta finns. Sådana avsteg
ska i så fall sanktioneras av Svenska kraftnät.
3.1
Avsteg och kompletteringar till SS-EN 50341
I Tabell 3-1 listas avsteg, kommentarer och kompletteringar relaterade till kapitel 8 i
SS-EN 50341. För övriga anvisningar och krav, se vidare kapitel 4 och 5.
Tabell 3-1. Avsteg från standarden SS-EN 50341.
Rubrik i standard
Kommentar / Tillägg / Ändring
8.2
Texten ”Generally, both ultimate limit states and serviceability
i SS-EN 50341
limit states shall be checked for the design of foundations”
ersätts med
“Vid dimensionering ska beräkningar göras för
brottgränstillstånd. Beräkningar i bruksgränstillstånd behöver
inte göras om det på annat vis kan beläggas att det ej är
dimensionerande. Dock ska alla fallen anges och slutsats därav
göras.”
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
15/50
Rubrik i standard
8.3
Tabellen ”Table 8.3/SE.1 - Specific weight of soil” utgår i sin
i SS-EN 50341-3-18
helhet och ersätts med följande tabell:
Tabell 3-2. Ersättningstabell till Table 8.3.
Specifik jordtyngd (kN/m3)
Ovan
grundvatten
Under
grundvatten
Jordkils3
vinkel för
lyft (° deg)
Morän, grus och
kross
(oregelbundna korn)
18
11
20
Singel och sand
(ensgraderade korn)
18
11
0
Lös sand
16
9
0
Lera (medelfast till
fast)
16
9
0
Lös lera
15
5
0
Matjord
13
3
0
Mossjord, torv, dy
och gyttja
11
2
0
Jordtyp
8.5.2
i SS-EN 50341-3-18
Tillägg till SE.1:
Hänsyn till sättningar ska beaktas och där det finns anledning
ska sättningsberäkningar göras och resulterande sättning
presenteras. Jämn sättning är normalt inte kritisk för
kraftledningsstolpar inom rimliga gränser (sättning <50 mm).
Befaras större eller ojämn sättning ska utredning göras och om
sättning blir kritisk ska åtgärder för att begränsa sättningen
göras.
Där stabilitetsberäkning görs med markdata som inte bedömts
utifrån en utförlig markundersökning ska säkerheten för
stabiliteten ökas med minst 0,2 och eventuellt mer beroende på
osäkerheten i valda ingångsvärden för marken. Alternativt väljs
markvärden med större säkerhetsmarginal.
Kompletterande anvisningar för bergfundament, se 4.1.7
3
Frustum angle – Gäller för en minsta utkragning av fundamentplatta på 150 mm.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
16/50
Rubrik i standard
Tillägg till “SE.2 Uplift of mainly vertical loads”
Jordkilsvinkeln för fundament huvudsakligen utsatta för
lyftlaster (”uplift”) ska, om ingen speciell utredning för denna
görs, väljas ur Tabell 3-2. Ersättningstabell till Table 8.3.” Där
materialet bedöms ligga mellan två i tabellen angivna materialtyper med olika jordkilsvinklar görs en bedömning av vinkeln
mellan de två angivna värdena.
Om materialet är löst lagrat reduceras vinkeln.
8.5.2.3
i SS-EN 50341
Texten ersätts med:
Tillåtet fel i läge för fundament för stolpar till kraftledningar
framgår av kapitel 5.1.5.
8.6
i SS-EN 50341-3-18
Texten i SE.1 ersätts med:
Vid provning av hållfastheten ska ingen permanent förändring
av fundament eller stagförankring tillåtas vare sig i
brukstillstånd eller i br0ttgränstillstånd. Det innebär att
beräkningar för fundament och stagförankringar ska ske med
hänsyn till elastisk deformation. Beräkning med plastisk
deformation är inte tillåtet.
För stagförankringar förankrade i berg av annan typ än
bergbult av ögletyp (bergögla), se vidare 4.1.11.
8.7
Texten under SE.1.1 ersätts med:
Betong ska vara enligt 4.1.12 Betong i TR 05-02 (detta
dokument).
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
17/50
Rubrik i standard
8.8
Texten i SE.1 ersätts med:
Fundament ska byggas eller monteras/installeras i enlighet
med Eurokod 2 (betong), 3 (stål) samt 7 (geokonstruktioner).
Om fundamentets botten ej gjuts mot orörd schaktbotten, dvs.
om schaktningen görs djupare eller materialet under
schaktbotten rörs om ska en bädd av tillskottsmaterial beredas
under fundamentet. Innan bädden påförs ska en geotextil,
bruksklass 4 N3, utläggas.
Material för bädd ska vara grus eller samkross 0-63 mm eller
likvärdigt. Packning ska ske enligt AMA Anläggning 13,
Tabell CE/4, materialtyp 2.
4
Enligt NorGeoSpec 2002
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
18/50
4 Dimensionering
Fundament och stagförankringar ska vara så dimensionerat att det klarar alla
förekommande belastningsfall från stolpen.
Dimensionering ska utföras enligt generella kraven, se kapitel 3. Som anges där ska
även standarder SS-EN 1992 (Betong), SS-EN 1993 (Stål) samt SS-EN 1997
(Geokonstruktioner) också ses som kompletterande i normativt syfte.
Till grund för dimensionering ska markundersökningar i tillräcklig omfattning utföras,
se vidare Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR15-04.
Beräkningar av fundaments storlek kan göras enligt IGE Rapport 7:2008
(Implementeringkommission för europastandarder inom geoteknik) med lämpligt
använd design approach, se vidare respektive underkapitel.
4.1
Krav
4.1.1
Allmänt
Fundament och stagförankringar ska dimensioneras för Livslängdsklass L100
(SS 137010) dvs. förväntad livslängd av minst 100 år om inget annat anges i
handlingar.
Normalt gäller Geoteknisk kategori 2 (GK2). För komplicerade konstruktioner
och/eller svåra markförhållanden bör Geoteknisk kategori 3 (GK3) övervägas.
Grundläggning av fundament och stagförankringar ska ske frostfritt om inga speciella
åtgärder görs. Isolering i syfte att grundlägga fundament ovan frostfria djupet
accepteras endast i undantagsfall där det av andra orsaker är olämpligt att utföra
grundläggningen djupare. Detta måste godkännas av Svenska kraftnät.
Där fundament måste grundläggas på utfyllnad ska det anges på ritning eller andra
handlingar hur utfyllnaden ska utförs.
Toleranser för avstånd mellan fundament och diagonalmått ska vara så att stolpen lätt
kan monteras utan att stolpen utsätts för laster som den ej är dimensionerad för. Se
vidare 4.1.13 ”Toleranser”.
Fundament och stagförankringar ska dimensioneras så, att ingen skadlig förskjutning
eller sättning kommer att uppträda under kraftledningens förväntade livslängd.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
19/50
Maximalt tillåten sättning för stolpes fundamentgrupp är generellt 100 mm. Sättning
får dock inte skilja mellan fundamenten mer än ±10 mm (gäller stolpar där stolpens
fotkonstruktioner genom stolpens konstruktion betraktas som statiskt fast förbundna
med varandra). På grund av stolpens konstruktion kan kraven på max sättning eller
olika sättning mellan fundamenten skilja sig mot vad som anges här.
Där fundament ska byggas, och det visar sig att befintligt material har en volymvikt
mindre än vad kravet för dimensioneringen är för återfyllt material, ska kompensation
för detta göras, t.ex. genom att materialet ersätts med material med en volymvikt som
minst motsvarar det i dimensioneringen. Detta måste i varje enskilt fall redovisas i
anvisningar eller ritningar.
4.1.2 Stolpens anslutning till betongfundament
Stolpen ska normalt fästas till fundament med grundskruvar som ingjuts i
fundamenttoppen. Andra sätt kan förekomma, och måste då godkännas av beställaren,
och ges då av stolpens utformning och dess fotkonstruktion.
Där grundskruvar används för stolpens anslutning till stolpen bör antalet
skruvdimensioner standardiseras – normalt väljs endast M36 0ch M56. Ger
beräkningar krav på större dimension bör övervägas om flera skruvar per fot kan
väljas. Även lutning av fundamenttoppen vinkelrätt mot stolpens ramstång reducerar
tvärkrafterna i skruven och därmed skruvdimensionen.
Där stolpens fotplatta har hål för grundskruv med mindre håldiameter än
grundskruvens + 10 mm, måste speciella åtgärder vidtas för att säkerställa att
skruvarna efter ingjutning i fundamenten blir placerade så att stolpen senare kan
passas in på fundamenten, se vidare 5.1.2, ”Grundskruvar och muttrar”. Konstruktion
av en fixtur (fixeringsmall) för grundskruv kan bli nödvändig. Grundskruvsgruppen
kan också utföras med ingjutna fuxturer i syfte att toleranserna inte blir större än
tillåtet.
Ett annat sätt att undgå detta är om möjligt att öka hålstorleken i stolpens fotplatta.
Grundskruvar med brickor och mutter
Dimensionerande bärförmåga för grundskruv ska beräknas för att klara de maximala
laster som kan förekomma från stolpens fotkonstruktion. Skruvens drag och
skjuvhållfasthet beräknas enligt SS-EN 1993-1-8, 3.6. Vidhäftning eller förankring av
skruven i betong beräknas enligt SS-EN 50341-3-18, kapitel 7.3.6.1.1 Connections,
General och Annex K, K.6 Design of holding-down bolts - Table K.2.
Material i grundskruvar ska vara S355J2 eller K500 (benämndes tidigare B500).
Grundskruvar ska vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684:2004 paragraf 6.2.3
och 8.3, i dess exponerade ände till minst 100 mm in i betongen. Helförzinkad skruv
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
20/50
accepteras, dock bör hänsyn tas till att vidhäftningen utvecklas långsammare i betong
än för oförzinkad skruv. Där helförzinkad grundskruv kan tänkas belastas med maxlast
inom 6 månader efter ingjutning, ska säkerheten för vidhäftning av skruven i betongen
ökas med 20 % i beräkningen. Efter ca 6 månader anses vidhäftningen för helförzinkad
skruv vara minst likvärdig som för oförzinkad ingjuten skruv efter 27 dagar, då
betongen uppnått angiven hållfasthet.
Grundskruv gängas med underskuren M-gänga. Ändytor ska vara planade med fas så
att fullgoda ingångsgängor erhålls enligt SS-EN ISO 4753.
Före varmförzinkning ska gängans diametermått vara dimensionerade enligt
SS-ISO 965-4. Betning i syrabad får endast göras på den del av skruven som ska
varmförzinkas. Efter varmförzinkning av angiven längd får gängans basmått enligt
SS ISO 724 ej överskridas.
Grundskruvar kontrolleras okulärt före och efter varmförzinkning. Skikttjocklek,
varmförzinkad längd, skruvlängd och gängdimension mäts stickprovsvis.
Leverantör ska redovisa kontrollintyg 3.1 enligt SS-EN 10204.
Grundskruvens del som ingjuts ska stålborstas innan gjutning av fundament.
Grundskruv får endast ha kontakt med armeringsbygel som sitter runt
grundskruvsgruppen. Denna armering får ej ha kontakt med huvudarmering.
Grundskruv ska minst ha en temperatur på +5°C vid ingjutning.
Brickor till grundskruvar utförs av stålkvalitet S355J2 och ska varmförzinkas i enlighet
med TR05-03. Före varmförzinkning ska brickor uppfylla kravet för ytbeskaffenhet i
TR05-03. Muttrar för grundskruvar ska vara utförda i enlighet med TR05-03.
Krav på åtdragningsmoment för dragning av muttrar på grundskruv vid stolpfixering
på fundamentet ska anges på stolpens sammanställningsritning och hänvisning till
den på fundamentets sammanställningsritning. Åtdragningsmoment för muttrar på
grundskruv framgår av TR 05-03. Där befintlig sammanställningsritning, som avses
användas, saknar uppgift om åtdragningsmoment, ska sammanställningsritning
kompletteras med anvisning. Alternativt tillses att anvisning utförs separat eller på
annat vis, så att det inte blir någon otydlighet i vilka åtdragningsmoment som ska
gälla.
Undergjutning
För stolpar med fotplatta som ska fixeras till betongfundament med grundskruvar
gäller att stolpkontruktören ska avgöra om fotplattor ska undergjutas.
Om krav på undergjutning krävs ska undergjutningens tjocklek vara minst 20 mmOm
undergjutningens tjocklek överstiger 50 mm ska undergjutningen armeras. För mer
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
21/50
detaljerade anvisningar hur detta ska göras hänvisas till kapitel 5.1.2, ”Undergjutning
av fotplattor”.
För fundament där stolpens platta ska undergjutas ska fundamentytan i området för
grundskruvarna och innanför, efter att betongen börjat härdningsprocessen, ”ruggas”
upp i syfte att motverka en slät yta.
Eftersom undergjutning av stolpens fotplatta inte görs i samband med byggnationen
av själva fundamentet, utan först vid stolpsättningen måste en hjälpkonstruktion för
detta utföras. Denna utformas lämpligen genom att grundskruvarnas uppstickande del
förses med dubbla brickor och muttrar.
Ett alternativ med distansställskruvar i gängade hål i fotplattan eller i öglor svetsade
till fotplattan (som använts tidigare) kan accepteras, om åtgärd utförs så att betongytan inte spricker/krossas när stolpen endast vilar på ställskruvarna inför
undergjutningen.
Att utföra distansen inför undergjutning genom kilning eller shims accepteras normalt
inte.
4.1.3 Slipersfundament
Fundament bestående av stålbalkar fästa till en sliperbädd (platta). Till balkarna fästes
senare stolpbenet. Sliprar ska utföras i trä, stål eller betong.
Träsliprar ska uppfylla kraven enligt 5.3.
Stålsliprar och övriga ståldetaljer ska vara utförda i enlighet med TR05-3 Stolpar.
Användning av betongslipers kan tillåtas om Svenska kraftnät och
projektör/konstruktor kommit överens om detta. Då ska också en konstruktion för
tillverkning levereras och godkännas av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät ska vid
konstruktionen ha möjlighet att påverka den. I övrigt gäller att betongslipers på
samma vis som slipers av andra material ska klara maximala laster samt brukslaster
under den tid slipern är i bruk.
Betongsliprar ska prefabriceras i fabrik godkänd för att tillverka betongelement.
Fabrik ska vara kontrollerad av ett certifieringsorgan så att förtillverkade
elementprodukter tillverkas enligt de regler som gäller för såväl CE-märkning som för
BBC-märket.
Grundläggning ska ske frostfritt om inga speciella åtgärder görs.
Grundläggningsdjupet ska därför med undantag för mossmark vara minst 1,5 m i
tjälskjutande och 1,35 m i icke tjälskjutande mark (jfr SS-EN 50341-1 kapitel 8).
Dock ska grundläggningsdjupet vara minst det djup som erfordras för
stolpfundamentets stabilitet. Med grundläggningsdjup avses avståndet från färdig
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
22/50
markyta till sliperbäddens underkant. I mycket tjälfarliga jordarter återfylls med tungt,
icke tjälfarligt material.
För grundläggning i mossmark gäller, att alla fundament på samma stolpplats ska
grundläggas på likvärdiga markslag.
Vid grundläggning i lös mark med olika avstånd till fast botten får avståndet från
sliprarnas underkant till den fasta botten ej vara mindre än 0,5 m för något av
fundamenten. Skillnad i avstånd från fundamenten till fast botten får ej vara större än
1,5 m. Om alla fundamenten ligger på samma höjd över fast botten, får avståndet från
sliprarnas underkant till fast botten minskas från 0,5 m till 0,4 m. Botten i den
enskilda fundamentgropen ska vara väl avplanad och markslaget ska vara likartat över
hela bottenytan, så att ojämn sättning ej kan uppstå.
Finns osäkerhet angående avstånd till fastare botten för de olika fundamenten
rekommenderas att det lösare materialet urschaktas och ersätts med fastare material.
4.1.4 Platsgjutna fundament
Betongfundament ska placeras på så sätt att fundamenplintens överkant ligger minst
30 cm över markytan.
Platsgjutna betongfundament ska normalt byggas med ett nivå (ök betong) av 300 mm
uppstick ovan färdig mark. Undantag kan ske för bergfundament med ytlig bergnivå
samt i det fall det i handling anges annat. Det åligger projektören att bestämma
definitiva lägen av fundament.
Täckande betongskikt ska vara generellt minst 50 mm, dock 60 mm i underkant
betongkonstruktion mot beredd markyta.
Beräkning av armering för minimering av sprickor ska göras för en minsta
betonghållfasthet C40/50.
Då beräkning av sprickbredd inte visar ett större armeringsbehov än vad hållfasthetsberäkningen ger, ska betongytor förses med armering enligt hållfasthetsberäkning och
inte med större centrumavstånd mellan stänger än 300 mm.
Fundament där fotplatta ska undergjutas måste planeras för detta, se 4.1.2,
”Undergjutning”.
4.1.5
Fabricerade fundament
Betongfundament som tillverkas i fabrik i sin helhet eller till delar för att senare på
plats monteras samman inför installation på stolpplatsen. Kallas även för
prefabricerade fundament eller prefab-fundament.
Material ska vara av minst samma kvalitet som för platsgjutna fundament.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
23/50
Fundament tillverkas i utförandeklass 3 (SS-EN 13670). Kontroll utförs enligt
SS EN 13670:4.
Alla fabricerade betongkonstruktioner som tillverkas i fabrik ska vara märkta med:
>
Tillverkare
>
Tillverkningsdatum
>
Typ (ex ritningsnummer)
>
Vikt
4.1.6 Rörfundament
Fundament där stolpben sätts ned i rör som grundlagts i jorden. Utrymmet kring
stolpen i röret fylls med friktionsjord alternativt betong. Fundamenttypen kan
användas för t.ex. trä-, betong- och rörstolpar.
Rörets diameter och djup i jord ger stabiliteten där röret fungerar som ett fundament i
sin helhet. Rör kan vara av betong, metall eller plast. Vald rörtyp avgörs utifrån de
laster som röret påverkas av.
Betongrör ska vara armerat och certifierat via Betong och Ballast Certifiering
(BBC) AB.
För grundläggning i rör gäller att:
I röret återfylls till nivån 100 mm under nivå för underkant bottenplatta eller rustbädd
med friktionsmaterial, packning enligt AMA Anläggning 13 tabell CE/4, Materialtyp 2.
Avjämning ska göras till nivå för underkant bottenplatta med stenfritt
återfyllnadsmaterial.
Betongstolpe
Betongstolpben fixeras på bottenplatta varefter utrymmet mellan stolpbenet och rörets
insida fylles med betong (min kvalitet C20/25, konsistensklass S2 enligt
SS-EN 206:4.2.1, max stenstorlek 16 mm) eller av beställaren godkänt annat material.
Trästolpe
Trästolpben fixeras på bottenplatta eller rustbädd varefter utrymmet mellan
stolpbenet och rörets insida fylls med makadam av storlek 16-32 och packas i lager om
300 mm tjocklek. Packningsgraden ska motsvara minst 4 överfarter med 15 kg
handstamp per lager.
4.1.7
Bergfundament
Fundament där betong är förankrat till berget via bergförankringar av bergbultar dvs.
armeringsstänger från betongkonstruktionen som ingjuts i berget. För bergförankring,
se 4.1.8.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
24/50
4.1.8 Bergförankring
Bergförankringar ska i största mån ske med armeringsstång dimension Ø25 mm
alternativt om det erfordras Ø32 mm. För fundament med liten plinthöjd accepteras
även att grundskruv ingjuts direkt i berget som ersättning för bergförankring genom
ingjuten armeringsstång.
Bergförankringens maximala dragkraft ska beräknas som det minsta värdet av
följande krav.
1
Brott i bergförankringens ingjutna armeringsstång = armeringsstångens
dimensionerande dragkapacitet.
2
Teoretiskt bergbrott = för draglast vertikalt borrad förankringsstång räknas
tyngden av en teoretisk bergkon med spetsen i stångens ingjutna nedersta ände
och vinkeln mellan stång och konens ytteryta lika med 45° (för fast berg) eller 30°
(för mindre fast eller injekterat, sprickigt berg). För trasberg tillåts bergförankring
endast efter särskild utredning och godkännande av beställaren.
För konstruktion med flera förankringsstänger som samverkar, se 4.3.3 ”Draget
fundament förankrat i berg”.
3
Vidhäftning av bergförankringsstång och förankringsbruk eller förankringsbruk
och borrhål medges endast om erforderliga undersökningar av bergets vidhäftning
görs. Metod måste presenteras för beställaren och godkänns endast om
beställaren finner metoden tillräcklig.
Anvisningar med antal, armeringsdimension och minsta ingjutningslängd och hur
förankring ska utföras måste redovisas i ritning.
4.1.9 Pålfundament
Pålfundament dimensioneras enligt SS-EN 50341-3-18 med eventuella avsteg och
kompletteringar enligt 3.1. Kompletterande standard är bl.a. SS-EN 1997-1 med
BFS 2011:10 EKS 9, Avdelning I och IEG Rapport 8:2008.
Normalt gäller Geoteknisk kategori 2 (GK2). Dimensioneringssätt (DA 2) väljs enligt
nationellt tillval för getoteknisk bärförmåga för pålar.
Kompletterande riktlinjer som kan användas är Pålkommissionens Rapporter samt
”Handboken Bygg” Kapitel K11:22 (pålgrupper).
En utförandeplan för pålning ska uppföras av geokonstruktören. Den ska omfatta
utförande och anvisningar för pålningsarbetet. Bedömda längder ska ingå om det inte
är så att entreprenören ska göra den bedömningen.
Pålar ingjutes minst 100 mm i grundplatta för fundament. För dragna pålar förankras
pålen i fundamentet genom att frilägga armeringen friläggning ska vara minst
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
25/50
skarvlängd och ingjuta armeringen i fundamentet (gäller för betongpålar). Andra typer
av pålar förankras i fundament enligt vedertagen metod och accepterad funktion för
respektive påltyp.
För grundläggning med mantelburna eller injekterade pålar, se Pålkommissionens
anvisningar/rapporter t.ex. Rapport 54 och 102.
4.1.10 Stagförankringar i jord
Stagförankringar i jord dimensioneras för att motstå uppdragning.
Stagförankringar dimensioneras i första hand för återfyllning av befintligt material.
Där detta är olämpligt dimensioneras för att återfyllnadsmaterialet har en volymvikt
3
av 18 kN/m vid naturlig packningsgrad ovan grundvattenytan. Under
3
grundvattennivå beräknas för volymvikt av 11 kN/m .
Om dimensionering omfattar utbyte av massor ska detta anges tydligt på ritning eller i
relevant bygghandling.
4.1.11 Stagförankringar i berg
Stagförankringar förankras i berg på samma sätt som för dragna fundament, se 4.3.3
”Draget fundament förankrat i berg”. Förankring med i berget ingjuten stålkärnepåle,
en eller flera, kan vara ett alternativ.
För ingjutning av bultar i berg, se 5.1.2, ”Ingjutning av bergbult eller grundskruv i
berg”.
4.1.12 Material
Allmänt
Om inte på annat sätt specificerats ska allt tillhandahållet material, vara i
överensstämmelse med senaste utgåvan av Svensk standard och regler eller annan av
Svenska kraftnät godkänd standard.
Standard skriven på annat språk än svenska eller engelska får ej användas utan
medgivande av beställaren.
Där det inte finns någon standard ska allt material och utförande vara av bästa kvalitet
och alla detaljer om materialet ska underkastas beställarens godkännande.
Betong
För betongkonstruktioner gäller SS-EN 1992-1, Eurokod 2 samt SS-EN 206 som alltid
ska användas tillsammans med SS 137003. Cement enligt SS-EN 197 1:2011. Ballast för
betong enligt SS-EN 12620+A1:2008.
Betongfundament och stagförankringar i betong ska utföras med fabrikstillverkad
betong från certifierad (ISO 9001 och ISO 14001) fabrik och enligt följande:
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
26/50
>
>
>
>
>
Ha lägst tryckhållfasthetsklass C28/35, CEM I 42,5 N MH/SR/LA . vct ej högre
än 0,55.
Betongen ska vara sammansatt enligt SS 137003:2008, 5.5.3 för att motstå
vatteninträngning.
Ha lufthalt enligt SS 137003:2008, tabell 5.3.2.b för att motstå frostsprängning.
Provning av betong ska ske enligt 5.8.2.
Exponeringsklass XC4+XF3 enligt SS-EN 206:2013. I speciella fall kan andra
exponeringsklasser vara ett krav.
D-max på ballast Ø 64 mm dock bestäms kornstorleken av täckskiktets mäktighet
och avståndet mellan armeringensstängerna. Krav på mindre max kornstorlek i
betongen ska i projekteringen övervägas beroende på konstruktionens
utformning.
>
Konsistensklass S2/S3
Samma krav gäller för fabrikstillverkade fundament.
Självkompakterande betong får inte användas i platsgjutna konstruktioner.
Betongpålar
Krav enligt AMA Anläggning 13, CCB.1 gäller.
Betongpålar ska vara CE-märkta via Betong och Ballast Certifiering (BBC) AB.
Pålarna slås till stopp (spetsburna) eller installeras till föreskriven djup
(mantelburrna) enligt den konstruktion som gäller.
Pålars bärförmåga ska verifieras enligt Pålkommissionens rapport 106, ” Verifiering av
geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod.
Armeringsstål
Armeringsstål för betongfundament ska vara enligt ritningar och uppfylla svensk
standard och endast svetsbar armering får användas. Lämpliga kvalitetskrav för
armering:
>
Armeringsstål - K500C-T enligt SS 212540:2014
>
Armeringsnät - NK500AB-W.
Ståldetaljer
Omfattar alla detaljer av stål förutom stålpålar, se 4.1.12, ”Stålpålar”.
Ståldetaljer ska vara utförda i enlighet med TR05-03 Stolpar.
Fundament av stål och stagförankringar med infästningsdetaljer och stagskruvar
under mark ska förses med tråd för kontroll av korrosion. Utförande enligt Bilaga A.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
27/50
Stålpålar
Stålpålar ska vara av typ som i Sverige normalt används för pålning. Stålpålar som får
användas i pålfundament/förankringar ska vara av typerna MAI, Ischebeck eller
annan CE-märkt stålpåle. Övriga påltyper kan eventuellt godkännas, men måste då
föregås av en presenterad utredning som kan godkännas av Svenska kraftnät.
Pålars bärförmåga ska verifieras enligt Pålkommissionens rapport 106, ” Verifiering av
geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod. Vid dimensionering av påle av stål ska
hänsyn tas till avrostning. För konstruktioner med synnerligen stora laster bör
övervägas extra skydd mot avrostning.
Trä
För träslipers, se 5.3.1.
4.1.13 Dokumentation - Ritningar och beräkningar
Allmänt
Beräkningar, ritningar och övrig dokumentation ska uppfylla dokumentationskraven
enligt kraven i teknisk riktlinje under TR08.
Projektören ska infoga en revideringsruta på varje genomförd ritning. Rutan ska
utföras i kolumner med plats för revideringsnot, åtgärd, signum för införd samt
signum för godkänd.
Det åligger projektören/konstruktören att utföra ritningar som beskriver all nödvändig
information som entreprenören behöver för att kunna bygga den konstruktion som
behövs. Även andra krav som ställs på entreprenören ska ingå i
bygghandlingarna/ritningar, t.ex. krav på provningar. Entreprenörens personal ska
inte behöva tolka annan information än den som ges i ritningar och stolptabell för att
kunna bygga fundament, stagförankring eller annan byggnadsdel som täcks inom
ramen för denna riktlinje.
Ett bra dokument att jämföra med är SS-EN 13670 som delvis kan fungera som en
checklista för konstruktören för att försäkra sig om att utföraren erhåller all teknisk
information som är relevant för utförandet av konstruktionen.
Det är alltså av stor vikt att projektör/konstruktör även tar hänsyn till det som anges i
kapitel 5 med underkapitel.
Projektören ska förse beställaren med tillverkningsritningar, arbetsritningar och
beräkningar för genomgång, som påkallas i denna specifikation eller kan bli nödvändig
för att visa överensstämmelse med kontraktet eller av andra skäl som beställaren kan
begära.
Följande ska alltid anges på byggritning (i förekommande fall):
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
28/50
>
Dimensioneringsförutsättningar, grundläggande standard, livslängdsklass och
säkerhetsklass.
>
De mått som erfordras inkl. toleranser.
>
Grundläggningsdjup.
>
Dimension, typ och längd.
>
Betong: betongklass, vattentäthet, utförandeklass (inkl. tillhörande bestämmelse),
exponeringsklass samt täckande betongskikt. Även härdningsklass, toleransklass
och kompetenskrav kan fordras, se SS-EN 13670 och SS 137006.
>
Armering: typ, hållfasthetsklass, dimension, antal, längder, c/c avstånd samt
bockningsradie.
>
Pålar: Dimension, typ, längd och placering.
>
Bergbultar: Dimension, förankringslängd och placering.
>
Sliprar: Typ dimension och längd.
>
Typ, kvalitet och dimension av andra ingående produkter.
>
Krav på undergjutning.
Flera av dessa uppgifter kan om de ses som generella anges i speciell
anvisningsritning.
Toleranser
Toleranser ska, där de är viktiga, anges på ritning. Generella toleranser kan anges på
anvisningsritning. Tolerans angiven på byggritning ska gälla före generell tolerans. Det
åligger konstruktören att bestämma vilka toleranser som krävs, speciellt när kraven är
strängare än de generellt angivna, se 5.1.5. Där stolpkonstruktion kräver strängare
krav för grundkonstruktion ska det anges på stolpritning samt överföras även till
fundamentritningar.
Anvisningsritning
Varje samling av byggritningar ska inledas (lämpligen första ritningsnummer i för
projektet speciellt reserverade ritningsnummer) med anvisningar samlade i en eller
flera ritningar (ett ritningsnummer med bladindelning alternativt flera ritningar med
olika ritningsnummer). Första bladet/ritning ska inledas med en innehållsförteckning
över de generella anvisningarna med hänvisning till respektive blad/ritningsnummer.
Anvisningsritningarna beskriver sådant som gäller generellt och som entreprenören
måste följa och därmed känna till. T.ex. kan följande uppgifter vara lämpliga att införa
i anvisningsritning.
>
Standarder och regelverk som ska följas.
>
Schaktning och fyllning med krav på packning, bädd, geoduk mm.
>
Betongarbeten – betong, armering, form, fogar, förtagningar mm.
>
Undergjutning av fotplattor.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
29/50
>
Fastgjutning av bultar i berg.
>
Generella måttoleranser.
>
Förstärkt korrosionsskydd för stål i mark.
>
Kontrolltråd för kontroll av korrosion.
Fundamentplan
Fundamenttyp för respektive stolpe ska anges på respektive stolpritning, separat
sammanställningsritning eller i stolptabell. Där så erfordras görs en separat
fundamentplan för stolpplatserna, t.ex. för att visa speciella krav på schaktning och
fyllning.
Ritningsförteckning
Vid varje ritningsleverans ska en ritningsförteckning medfölja som visar samtliga för
fundament aktuella ritningar och eventuella ändringsnoteringar.
Beräkningar
I beräkning ska alla förekommande dimensioneringar vara redovisade med
säkerhetsfaktorer och/eller partialkoefficienter. Om datorprogram används ska
redovisningen vara på sådant sätt att beställaren ska kunna kontrollera indatavärden
och resultat.
I redovisning av beräkning ska redovisas vilka beräkningsprogram som använts för
olika processer i beräkningarna. Datafiler till använda beräkningsprogram som ingår i
beräkning av konstruktion ska också delges Svenska kraftnät.
Om det ej går att följa beräkningsprogrammets beräkningsflöde i detalj måste en
beskrivning presenteras som redovisar detta.
4.2
Grundläggning av olika stolptyper
4.2.1 Allmänt
Fundament tillhörande samma stolpe, med styv förbindelse till stolpdel mot annat
fundament, får ej grundläggas på väsentligt olika mark. Ett fundament får sålunda ej
vila på fast mark, såsom berg, pinnmo eller grus, medan ett annat vilar på lösare mark.
Vid sådant fall måste det sämre materialet utbytas alternativt berg bortsprängas.
4.2.2 Grundläggning av stålstolpar
Stålstolpar grundläggs normalt antingen på:
>
fundamentbockar och sliprar
>
fundamentbalkar och sliprar
>
fundamentet direkt förankrade i berg
>
fabrikstillverkade eller platsgjutna betongfundament
>
Platsgjutet pålfundament där pålar överför lasten till berg eller jordmaterialet
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
30/50
4.2.3 Grundläggning av betongstolpar
Betongstolpar kan grundläggas antingen
>
genom att en del av stolpen nedgräves i jord
>
i rör
>
på eller i betongfundament.
Vid lösa jordarter utförs grundläggning på fundament av betong med ingjutna pålar i
fundamentets bottenplatta (pålfundament).
4.2.4 Grundläggning av trästolpar
Trästolpar grundläggs enligt SS-EN 50341-3-18 kapitel 8.5.3/SE.1.1.
I lös mark sker grundläggning i rör eller som pålfundament, spontfundament eller
andra specialfundament.
4.3
Fundament – olika typer
Handboken Plattgrundläggning anses inte fullt tillämplig för att användas för
beräkningar av fundament.
4.3.1 Momentfundament
Stolpar som står på endast ett fundament påverkar normalt fundamentet med
moment, utöver vertikallast och horisontallast. Fundamenten benämns därför
momentfundament.
Design approach DA3 gäller
Momentfundament dimensioneras enligt för Sverige accepterad metod där hänsyn tas
till sidojordtryck, undergrund, stjälpning och glidning. Vald metod för dimensionering
av momentfundament ska vara välkänd och ska godkännas av beställaren.
Godkända metoder är t.ex. Vattenfalls metod EL175/ELK58-1014 anpassat för
gällande regelverk.
4.3.2 Fundamentbock
Vissa stolptyper använder sig av fundamentbockar som del av fundamentet.
Fundamentbocken monteras på slipers, förankras i betongfundament eller i berg via
förankringsbultar.
För fundamentbockar gäller Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR05-03
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
31/50
4.3.3 Draget fundament
Draget jordfundament
Fundament huvudsakligen utsatta för draglaster (lyft) ska dimensioneras för
mothållande tyngd av jordmaterial och betong, se SS-EN 50341-3-18, kapitel 8.5.2
samt avsteg och kompletteringar enligt 3.1.
Där draget fundament i annat lastfall utsätts för trycklast måste dimensioneringen
även omfatta kontroll för detta.
Kapacitet mot horisontallast (glidning) beräknas enligt principen att:
>
Fullt passivt jordtryck minus aktivt jordtryck enligt Rankine får utnyttjas.
>
Friktion under plattan
>
Friktion i plattans sidor
Draget fundament förankrat i berg (bergfundament)
För dragna fundament eller stagförankringar förankrade i berg med flera
förankringsstänger dimensioneras förankringsstål enligt följande. Ingjutningslängd för
bult i berg ska motsvara vikten av en stympad pyramid med vinkeln 45° i fast berg och
30° i sprucket berg. Observera att hänsyn måste tas till om närliggande dragna
konstruktion samverkar.
där
F𝑑𝑑 ∙ 𝑠𝑠 ≥ 𝐺𝐺𝑑𝑑
F𝑑𝑑 = Vertikal draglast (lyft) på fundament, dimensonerat värde
𝑠𝑠 = säkerheten mot uppdragning
𝐺𝐺𝑑𝑑 = Tyngden av fundament och teoretiskt mothållande berg inklusive ovan liggande
jordtyngd.
3
Volymvikt för fast berg ska antas vara 26 kN/m om inte undersökning visar annat.
I övrigt, se 4.1.8.
4.3.4 Tryckt fundament
Tryckt fundament dimensioneras för att motstå sättningar och behålla stabiliteten.
Dimensioneras enligt kraven i SS-EN 50341-3-18, kapitel 8.5.2 och allmänna
bärighetsekvationen t.ex genom användning av IEG Rapport 7:2008
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
32/50
Plattgrundläggning och EN 1997 Design approach DA3. Blockfundament ska beräknas
enligt DA2.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
33/50
5 Byggnation
Följande beskriver kompletteringar samt förtydliganden till kraven i övergripande
normativa standards.
5.1
Krav
All byggnation ska göras enligt handlingarna. Där det av någon anledning inte kan
göras, ska Svenska Kraftledningar snarast underrättas.
5.1.1
Miljö
Miljökrav enligt Svenska kraftnäts riktlinje TR13-01 gäller.
5.1.2
Utförande
Schaktning och fyllning
1
GRUNDLÄGGNINGSPRINCIP
För grundläggning gäller normalt geoteknisk kategori 2 (GK 2).
Grundläggning ska om möjligt göras mot ursprunglig orörd jord eller berg.
2
JORDFUNDAMENT: Schaktning, schaktbotten och avjämningsfyllning.
Schaktning kan utföras till 100 mm under grundläggningsnivå.
Därefter påföres en bädd av grus eller samkross. Bädden packas enligt AMA
Anläggning 13 Tabell CE/4 Materialtyp 2.
Vid lös eller flytbenägen jord läggs ett materialskiljande lager av geotextil på
schaktbotten. Klasser geotextil enligt Tabell 5-1Tabell 5-1 Krav på bruksklass
geotextil för intilliggande material.
Tabell 5-1 Krav på bruksklass geotextil för intilliggande material.
Typ intilliggande lager
Lägsta bruksklass
geotextil
Jordmaterial
N2
Krossmaterial med
kornstorlek<250 mm
N3
Krossmaterial med
kornstorlek>250 mm
N4
Utläggning av geotextil ska ske enligt AMA Anläggning 13, DBB.31.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
34/50
Vid grundläggning av fundament på utfyllnad gäller generellt att den ska utföras
enligt AMA Anläggning 13, CEB.2 och CEB.21 samt resp kod CEB.211 - CEB.213
beroende på fyllnadsmaterial. Vid fyllnadsmaterial av sprängsten ska överytan
tätas enligt CEE.122 med tilläggskravet att halten 0,06/20 i krossmaterialet ska
vara mindre än 10 viktprocent.
Sprängstensbotten tätas på samma vis som terrass av sprängstensfyllning.
På terrass av sprängstensfyllning utläggs en materialskiljande geotextil med
bruksklass enligt Tabell 5-1.
Avjämningsfyllning upp till grundläggningsdjup utföres med bergkross 0/63, som
packas enligt AMA tabell CE/4.
Packning av fyllnadsyta får ej utföras när snö och/eller is förekommer på
packningsytan.
Efter återfyllnad mot fundament ska alltid kontrolleras att återfyllnad och
banketter har utförts enligt angivna mått och nivåer. Detta gäller i synnerhet för
dragna fundament och momentfundament.
3
BERGFUNDAMENT: Schaktning och schaktbotten.
Bergytan för fundamentetplacering ska rensas och löst material ska borttagas till
fast berg enligt bergrensningsklass 1, AMA Anläggning 13, kapitel CBC. Ytans vidd
är beroende av fundamenttyp. Gropar där vattenansamling över fundamentfot kan
ske får ej förekomma. Vattenavrinning ska vara från fundamentinfästning.
Berget ska pallsprängas om lutningen är större än 1:2.
Plinthöjd ska vara minst 100 mm.
4
ÅTERFYLLNING
Återfyllning utföres i regel med uppschaktat material. Återfyllnadsmassor får ej
innehålla matjord, virkesrester eller tjälat material. Fyllning mot fundament utförs
varsamt. Stenar större än knytnävsstorlek får ej ligga närmare fundamentbockar
eller stolpbens stålkonstruktion än 10 cm. Inom 500 mm från fundament får
största stenstorlek i fyllnadsmassor vara max 200 mm.
Aktsamhet ska iakttagas så att nedfallande stenar ej skadar fundament.
Fyllning ska packas i skikt runt fundament så att det ej snedbelastas eller
förskjutes.
Markytans slutliga fyllning ska vara lika ursprung och omgivning.
Vid byggande av fundament ska uppmärksamhet ägnas åt att dessa efter
återfyllning och färdigställande innehar sina rätta lägen. Tillåtna avvikelser i höjd
och plan samt lutning och vridning inom samma stolpplats ska vara angivna på
ritning eller därtill hörande anvisning.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
35/50
Ingjutning av bergbult eller grundskruv i berg
Förankring/ingjutning ska följa krav enligt AMA Anläggning 13 CDC.14 med följande
tillägg.
BORRNING
De på fundamentplan eller respektive fundamentritning angivna inborrningsdjup vid
bergförankring gäller för fast berg om inget annat anges.
Vid slag och tätare sprickbildning ska berget förstärkas med nedborrade fastgjutna
kamstål så att god sammanhållning av berget erhålls. Alternativt ökas
bergförankringens inborrningsdjup. Vilket alternativ som ska väljas avgörs i samråd
med Svenska kraftnät och ansvarig konstruktör.
Borrhål ska uppfylla vissa krav på täthet innan förankringsstång får fastgjutas. Om risk
finns att fastgjutningsbruket försvinner i slag och sprickor eller vid ständig
vattentillrinning ska borrhålet injekteras. Vid tveksamhet rådgör med ansvarig
konstruktör. När bruket har härdat, borras hålet på nytt.
Tolerans för centrumavstånd mellan förankringsstänger (hål i berget) som anges på
ritning är ±10 mm om ritning inte anger annat.
1
FASTGJUTNINGSBRUK
Cement för ingjutning ska vara av typen CEM I-SR3 enligt SS-EN 197-1:2011.
Cementbruk ska ha vattencementtal, vct, mindre än eller lika med 0,35. Borrhålet
ska fyllas med cementbruket från hålets botten med slang. Efter det att bulten
införts i det bruksfyllda hålet ska bruket helt fylla hålrummet mellan bult och
berg. Bultarna ska monteras centriskt i borrhålet. Cementbruk för ingjutning av
varmförzinkat stål ska ha sådan sammansättning att brukets vidhäftning och
täthet inte försämras av förzinkningen (Jfr med AMA Anläggning 13, CBC.14).
2
GJUTNING
Gjutning får ej göras om berget har lägre temperatur än +2 °C.
Rengör borrhålen med tryckluft och fukta dem genom att fylla hålen med vatten
minst en timme innan montering. Omedelbart före montering blåses allt fritt
vatten ut ur borrhålen.
Bruket införes i borrhål omedelbart efter blandning.
Bruket införes med stålrör/slang till hålets botten. Ifyllning ska ske med lugnt
arbetande injekteringspump. Stålrör/slangen dras ut successivt under fyllningens
gång.
Fler än ett hål kan brukfyllas innan förankringsstänger börjar sättas. Detta får
avgöras på plats.
3
SÄTTNING AV FÖRANKRINGSSTÅNG
Förankringsstång ska vara rengjord från lös rost, fett, is, hårdnat bruk eller annat
som kan äventyra en fullgod fastgjutning.
Förankringsstång ska införas till hålets botten innan bruket hunnit hårdna,
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
36/50
normalt inom en timme – jämför med tillverkarens anvisningar. Bulten vibreras
så att god kringflytning och vidhäftning av bruket erhålls.
Bultar ska fixeras under härdningstiden. Tiden för hårdnande kan dock variera
beroende bland annat av bergets temperatur, brukets temperatur vid
blandningstillfället etc., och den ska därför alltid observeras.
Överflödigt bruk tas bort.
Formning
Form ska utföras enligt AMA Anläggning 13 kod EBB.1 inkl respektive underkoder.
Formar för synliga ytor (dvs ovan färdig markyta ned till minst 200mm under
markyta) utformas med ny formplywood för att erhålla en perfekt jämn, enhetlig och
slät yta. Undantag kan ges för plint mot berghäll där trävirke av god kvalitet i stående
placering kan vara ett alternativ. Alla synliga ytor i en och samma stolpplats ska dock
vara formade med samma formtyp. Formar till icke synliga betongytor får vara av
trävirke av god kvalitet eller likvärdigt.
Använd formplywood kan användas efter godkännande av beställaren.
Alla synliga hörn ska avfasas 45° med 20 mm fasbredd. För fundament gäller vertikal
list minst ned till minst 200 mm under färdigställd återfylld marknivå från överkant
plint om ej annat angives på ritning. För fabrikstillverkade konstruktioner ska alla
kanter fasas.
Erforderlig betonghållfasthet vid formrivning ska vara minst 6 MPa.
Armering
Armering ska uppfylla kraven enligt AMA Anläggning 13, EBC.1.
Distanser
Distansklotsar mot mark och form ska vara tillverkade av betong som minst uppfyller
kraven på hållfasthet och beständighet för konstruktionen i övrigt. Distanser mellan
armeringsjärn ska utföras av armeringsjärn bockade till erforderliga avstånd.
Distanserna ska vara av tillräcklig hållfasthet och antal så att ingen bestående
deformation av armeringen sker inför eller under gjutning.
Grundskruvar och muttrar
Fixering av grundskruvar i fundamentplintens topp inför gjutning ska ske med
beaktande av enligt ritning gällande måttoleranser. Där toleranser i plan är snävare än
±5 mm, eller om svårighet att klara toleranskraven föreliggar, ska fixeringsmall i stål
användas för fixering av grundskruvar.
Justering av felaktigt ingjutna skruvar får EJ ske genom bockning av skruv. Felaktigt
ingjutna skruvar medför i de flesta fall att plinten måste bilas ned och gjutas om på
nytt.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
37/50
Efter stolpsättning och undergjuten fotplatta ska muttrar åtdragas med erforderligt
moment enligt anvisning på stolpens eller fundamentets sammanställningsritning.
Mutter på grundskruv ska låsas med två körnslag.
Platsgjutning
Utförande ska vara enligt AMA Anläggning 13 kod EBE.1. Se även 5.1.3, ”Betong”
Gjutning och bearbetning ska ske i enlighet med Betonghandbok, Arbetsutförande
kapitel 11. Lämplig vibrering med 56 mm stavar är 400-600 s/m3.
De nygjutna konstruktionerna ska efterbehandlas i syfte att erhålla den hållfasthet och
kvalitet som fordras. Härdning ska utföras som vattenhärdning i sju (7) dygn och
härdningsklass tre (3) enligt SS-EN 13670:2009 avsnitt 8.5 och bilaga F avsnitt F8.5
punkt d.
Eventuella fel som uppkommer under gjutning bör i första hand inte resultera i
reparationsåtgärder. Större eller återkommande fel medför att byggnadsdel ska byggas
om, t.ex. frekvent återkommande fel i fundament som sprickor etc.
Förekomst av synliga sprickor ska dokumenteras och presenteras Svenska kraftnät
med utredning av orsaken. Entreprenören ska vara behjälplig med
bakgrundsinformation rörande gjutningsprocessen där sprickor uppkommit.
För vintergjutningar krävs separat arbetsberedning som ska vara godkänd av Svenska
kraftnät innan arbetet får påbörjas.
Undergjutning av fotplattor
Undergjutning ska ske så snart som möjligt efter färdig fixering av stativ eller stolpe,
dock ej senare än efter 10 dagar utan godkännande av Svenska kraftnät. Lindragning
eller annan större belastningsökning får ej ske innan undergjutning härdat och
godkänts av Svenska kraftnät.
Undergjutning ska utföras så att fullständig anliggning erhålls under hela fotplattan.
Undergjutningen ser till att öka kontakten mellan fotplatta med ojämnheter och
avvikelser i höjd på fundamentplintens översida. Inför undergjutning ska tillses att
åtgärder utförs i syfte att vidhäftningen mellan undergjutningsbruket och ytor som ska
motgjutas blir stå stor som möjligt.
Undergjutning ska utföras upp till nivå lika med fotplattans underkant. Högre nivå ska
undvikas då risk finns att det kommer att bli en springa mellan fotplattans sida och
undergjutningen. Det ska tillses att ingen springa uppkommer mellan fotplatta och
undergjutning. Utförs undergjutningen så att den sträcker sig utanför fotplattans
kanter ska ytan utanför fotplattans kant utformas med fasning ned mot betongytan, så
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
38/50
att inget kvarstannande vatten kan förekomma efter nederbörd. Fasningen utformas
vertikalt alternativt med brant fasning inte planare än 2:1 (höjd/plan).
Undergjutningens tjocklek (avståndet överkant betong - underkant fixerad fotplåt) ska
vara minst 20 mm. Där undergjutningens tjocklek överstiger 50 mm ska armering
placeras i undergjutningen.
Armering ska ske på lämpligt vis med avsikten att armering läggs i två vinkelräta
riktningar med ett centrumavstånd mellan armeringsstänger ej större än 200 mm.
I övrigt ska undergjutning ske enligt AMA Anläggning 13 EBE.1171 och bilaga
AMA EB/2. Hållfastheten ska efter härdning vara minst C40/50. Brukstillverkarens
anvisningar om vattentillsatser, blandningstider, form mm ska noggrant följas. Om det
inte speciellt anges i produktens anvisningar får undergjutning ej ske vid temperatur
understigande +5 °C. Konsistensen får inte avvika från vad som föreskrivs i
anvisningarna.
På betongytan som ska förses med undergjutning ska eventuellt cementslam borttas
genom vattenbilning/högtryckstvätt eller liknande. Före undergjutningen ska
betongytan fuktas ordentligt genom upprepad blötning timmarna innan
undergjutningen genomförs Fundamenttoppen ska vara ordentligt genomfuktad när
undergjutningsbruket påförs. Fritt vatten får dock ej förekomma på ytan. Alternativ till
genomfuktning av betongen tillåts ej.
Undergjutningen ska formas på lämpligt vis. Användning av en form med förhöjd
formkant på en sida för ifyllnad av betongen kan vara lämpligt.
Fyll i undergjutningsbetongen från en sida så att luften pressas ut på motstående sida
och inga luftfickor bildas. Det är viktigt att hålrum mellan fotplatta och betong blir helt
igenfyllt och att fullständig anliggning mot plattan uppnås.
Observera att bulthål i fotplatta runt grundbultar ska fyllas med bruk. Mutter får
lossas på endast en bult, varför ifyllning runt bultar får göras på en bult i taget.
Låt härda och eftervattna gjutningen under de första fem dygnen. Låt formen vara kvar
i en vecka innan avformning. Alternativt kan ytorna skyddas mot uttorkning genom
plastfolie om det kan förväntas att uttorkning skyddas med hänsyn till rådande väder.
Efter härdning av betongen och formen avlägsnats slipas kanter och ojämnheter ned,
så att kraven på undergjutningens utförande uppfylls. Se till att slipning inte menligt
påverkar zinkskiktet på stolpen.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
39/50
5.1.3
Material
Entreprenören ska välja de material som ritningar föreskriver. Där sådant material
inte finns tillgängligt ska entreprenören i god tid meddela beställaren om detta och
föreslå annat material som kan ersätta på ritning angivet material och vilken standard
detta material uppfyller. Val av material ska göras i samråd med
beställaren/konstruktören. Materialet ska inspekteras och provas för att visa att det
följer kraven i respektive specifikation/standard.
Betong
Enligt AMA Anläggning 13 EBE.1
Självkompakterande betong får inte användas i platsgjutna konstruktioner.
Tillverkning av betongmassa på byggarbetsplatsen får endast ske där synnerliga skäl
för detta finns och efter godkännande av Svenska kraftnät. Inför eventuellt
godkännande ska av entreprenören, en utredning som redovisar varför och hur
utförandet ska ske, genomföras.
På varje lass betong som kommer till arbetsplatsen ska det tas ett
sättmått/utbredningsmått. Om betonglasset används vid flera gjutplatser ska
sättmått/utbredningsmått tas på alla gjutplatser innan gjutning. Sättmåtten ska
dokumenteras.
Pålar
Se 5.2.
5.1.4
Kontroll
Beställarens kontrollant ska ges möjlighet att utföra kontroller i den omfattning han
finner det rimligt.
Entreprenörens egenkontroll ska följa kraven enligt:
>
Entreprenörens kvalitetssystem
>
Svenska kraftnäts krav i denna tekniska riktlinje
>
Svenska kraftnäts checklistor på egenkontroll
>
I övriga handlingar.
Entreprenören ska hålla ordning och samla in följande under entreprenaden. Detta ska
löpande presenteras för Svenska kraftnät för att senare ingå i slutdokumentationen.
>
>
Leveransers följesedlar och kvalitetsdokument.
Tillverkningshandlingar med angivna lyftpunkter, erforderlig betonghållfasthet
före lyft och transport. Uppläggningsplats vid lagring och transport från
tillverkningsplats.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
40/50
Dokumentation rörande de egenkontroller som utförts (med datum, åtgärd,
kontrollresultat och signering av den som utfört kontrollen.
>
För leveranser som tillhandahålls av beställaren gäller att de ska hanteras på samma
sätt som övriga leveranser.
5.1.5
Toleranser
Toleransklass två (2) gäller för utförande enligt SS-EN 13670 och SS 13 70 06.
Gällande toleranser för fundament och stagförankringar skall vara i turordning enligt:
1
Platsbestämd ritning
2
Ritningar toleranser (3-3113451, 3-3113506, 3-3113549, 3-3113574)
3
Enligt Tabell 5-2 - Tillåtna avvikelser i läge för fundament
Läge
Fundamenten läge i plan och höjd ska överensstämma med ritningar och anvisningar i
stolptabell. Tillåtna avvikelser från teoretiskt korrekt angivet läge framgår ur
Tabell 5-2. Värden i tabellen är generella och toleranser på ritning kan avvika från de i
tabellen. Värden i ritningar gäller före värden i tabellen.
Tabell 5-2 - Tillåtna avvikelser i läge för fundament
(inget av angivna toleranser får överskridas)
Stolptyp
Fundament, typ
Tillåtet fel
Fundamentgrupp 5
±50 mm i plan
±100 mm vertikalt
max 2° rotation
Ostagade stolpar
ex. Julgran, Stubbe
Enskilt fundament i
För Y≤15 m: ±5 mm och 7 mm
grupp
diagonalt.
(Y anger stolpens
I övrigt±Y/300 eller ±20 mm 6
basbredd dvs.
(mått mellan fundament i grupp)
centrum-centrum
fundament/skruvgrupp)
Max 1° rotation för enskilt
fundament
Angiven +höjd ±5 mm.
5
6
Gäller centrum av fundamentgrupp
Det minsta av angivna värden gäller
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
41/50
Stolptyp
Fundament, typ
Tillåtet fel
Stolpar på
Momentfundament
Fundamentgrupp 7:
gemensamt
±50 mm i plan
fundament
±100 mm vertikalt
Enskilt fundament i flerbent
stolpe med regel:
±10 mm i plan mellan fundament
±20 mm vertikalt mellan
fundament
Stagade stolpar
Stagförankring
Plattans läge 8:
±50 mm i plan.
Djup från slutgiltig marknivå
gäller som minsta mått.
Stagskruv i mark: max avvikelse i
lutning är 2°.
Alla stolptyper -
Alla fundament (mått
Avstånd mellan skruvar i
Grundkruvar i
centrum skruv i nivå
skruvgrupp ±5 mm.
skruvgrupp i ett
överkant betong)
fundament
Läge i nivå för överkant skruv ±5
mm.
Lodavvikelse för enstaka skruv
1/100.
Ytojämnheter
Nedanstående krav på ytojämnheter ska uppfyllas.
2
Tillåtna antal per m av lokala toppar
7
8
Höjd
Antal
mm
st
1
10
2
5
3
2
Gäller medelvärdet av alla i stolpen ingående fundament. Gäller även för enbent stolpe.
För slipersförankring jämställs centrum för gruppen sliprar med platta
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
42/50
2
Tillåtna antal per m av gropar (porer) mellan 5-10 mm i diameter och med djupet
högst 5 mm är 20 st.
5.1.6
Reparation av betongfundament
Betongreparation ska utföras enligt SS-EN 1504, 1-10.
5.2
Pålfundament
Pålar och pålning ska utföras enligt bygghandlingar. På ritning angiven påltyp får inte
bytas ut. Typen enligt handlingarna ska användas. Där detta av någon anledning inte
kan göras ska beställaren omedelbart kontaktas för åtgärd.
Om pålars verkliga längder eller annat avviker från de förhållanden som antagits i
dimensioneringen ska bärighetsförmågan verifieras genom kontrollberäkning av
geokonstruktören med beaktande av verkliga förhållanden.
Pålar ska alltid förses med bergsko med bergdubb Detta krav gäller ej kohesions-,
friktionspålar eller pålar som ska förankras i borrade hål i berget.
5.2.1
Träpålar
Träpålar används normalt inte. Skulle av någon anledning träpålar föreskrivas i
handlingar eller av annan orsak användas gäller följande.
Pålar utförs av impregnerad furu. Träpålar ska vara tryckimpregnerade med MTKreosotolja enligt kraven för Träskyddsklass A i NTR Dokument 1:2011. Kontroll av
impregnering ska göras enligt NTR Dokument 3.
5.3
Slipersfundament
Slipersfundament med stål i mark ska förses med kontrolltråd för kontroll av
eventuellt korrosionsangrepp, se 4.1.12 ”Ståldetaljer”.
5.3.1
Slipers av trä
Träsliprar för fundament ska uppfylla kraven för impregnerat trä i TR05-03.
Trä till sliprar ska vara friskt, fast och av god beskaffenhet och får inte innehålla
utpräglad tjurved eller tvärved och får inte ha större snedfibrighet än 1:7. Vidare ska
det vara friskt från stockblånad, lagringsblånad, rödved, röta, insektsgångar,
rötkvistar, vattved eller skadliga försvagande sprickor såsom större märg- och
ringsprickor.
Mindre ytblånad och mindre vattvedsfläckar som inte menligt inverkar på sliperns
användbarhet tillåts dock.
Kvist får inte vara större än 40% av sidans bredd.
Slipers ska vara noggrant bastbarkade och väl sågade med plana och parallella ytor.
Vid ändarna ska slipers vara avskurna vinkelrätt.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
43/50
5.3.2 Slipers av stål
Montage och installation ska ske enligt bygghandlingar.
5.3.3 Slipers av betong
Montage och installation ska ske enligt bygghandlingar.
5.4
Fabricerade fundament
Tillverkning ska ske i fabrik avsedd för tillverkning av fundament. Tillverkande fabrik
ska vara certifierat av Nordcert dvs. BBC-anslutet företag med rätt att använda BBCmärket, Nordcert ABs certifieringsmärke för betong och ballast enligt bl.a.
SS-EN 13369. Alternativ certifiering enligt SS-EN 14991 är också tillämpligt.
5.5
Rörfundament
Se 4.1.6.
5.6
Fundament i spontlåda
Trä ska uppfylla samma krav som för träslipers, se 5.3.1.
Observera att spontlådor endast får användas i samråd med beställaren, där det finns
synnerliga skäl för detta.
5.7
Stagförankringar
Stagförankringar utförs enligt handlingarna.
Stagförankring av stål i mark ska förses med kontrolltråd för kontroll av eventuellt
korrosionsangrepp, se 4.1.12 ”Ståldetaljer”.
5.8
Provningar
5.8.1 Allmänt
Provningar ska utföras enligt den standard som anvisats/godkänts av beställaren. Där
standard ej finns ska alla detaljer om proven föreläggas beställaren för godkännande.
Entreprenören ska hålla beställaren informerad om förloppet så att kontroll efter
uppgjord kontrollplan är möjlig och att den kan utföras i närvaro av beställaren.
5.8.2 Betongfundament
Betong till betongfundament ska provas enligt SS 137244:2005 (frostresistens) samt
SS-EN 12390-3 (tryckhållfasthet).
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
44/50
5.8.3 Stagförankringar
Betong till stagförankringar ska provas på samma vis som för betongfundament,
se 5.8.2.
Minst 10 % av förankringar i berg ska provdragas. Framför allt bör provdragning
utföras på platser, där bergets kvalitet kan antas vara mindre god. Förankringarna ska
provdragas till minst 60 % av brottlast per förankring och protokollföras.
Provdragning får inte utföras tidigare än 28 dagar efter fastgjutning. Temperaturen i
berget måste vid provdragning vara minst +5 ºC
Entreprenören ska upprätta program för provning av stagförankringar i berg.
Programmet ska godkännas av beställaren.
Provdragning ska ske i förankringens längdriktning. Vid eventuell uppdragning av
förankring ska ny förankring utföras och provdragas.
5.9
Leverans
5.9.1
Allmänt
All kvalitetsdokumentation relaterad till arbetet ska vara tillgängligt för beställarens
representant tills arbetet är avslutat. All dokumentation ska skrivas på svenska eller
engelska.
5.9.2 Kvalitetsdokumentation
Före leverans från tillverkare ska entreprenören presentera kvalitetsdokumentation
för beställaren.
Kvalitetsdokumentation ska innehålla dokument enligt följande.
Intyg
Ett intyg, vederbörligen signerat av representant för entreprenören som är
auktoriserad att signera sådana Q.A-dokument, vilket innehåller:
>
tillräcklig information för att delen ska gå att identifiera
>
referenser till de standarder och de krav som har använts under tillverkning och
inspektion
>
redogörelse för att specificerade inspektioner har genomförts och att de begärda
resultaten har uppnåtts
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
45/50
Arbetet ska provas enligt kapitel 5.8 och beställaren ska beredas tillfälle att deltaga vid
provningar och inspektioner. Varor som ingår i fundament och stagförankringar får ej
levereras till leveransplatsen innan de har inspekterats och provats enligt 5.8.
Avvikelserapport
Avvikelserapporter tillsammans med varje rapport som har samband med större
reparationsarbete.
Avvikelserapport ska minst innehålla omfattning, anledning, beskrivning av åtgärd.
Separata rapporter och besiktningsföretag
Certifikat för undersökning som kräver separata rapporter, t.ex. materialprov,
dimensioneringsrapporter och provmonteringsrapporter.
Certifikat från oberoende besiktningsföretag, om sådant anlitas.
5.9.3 Transport och lagring
Fundament, Stagförankringar och allt tillhörande material ska förpackas på sådant
sätt att det inte blir skadat eller nedsmutsat vid transport, byggnation och lagring.
Transport och lagring av ståldetaljer 9 ska utföras enligt kraven för transport och
lagring i TR05-03 Stolpar.
Armeringsstål ska lagras på lämpligt vis så att den inte kan påverkas av yttre
förhållanden som ökar risken för rost, smuts mm.
9
Gäller ej armeringsstål.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
46/50
6 Kontroll
6.1
Kontroll under konstruktion
Konstruktören ska svara för att alla konstruktionshandlingar blir
granskade/kontrollerade innan leverans till Svenska kraftnät. Konstruktören ska även
svara för all konstruktion utförd av eventuellt utsedd underkonsult.
Levererade handlingar ska underställas Svenska kraftnäts godkännande innan de får
användas för tillverkning eller byggnation. Svenska kraftnäts godkännande av
handling innebär inget annat än att handlingen får användas för tillverkning eller
byggnation. Svenska kraftnäts granskning av ritning/beräkning befriar inte
konstruktören från någon av dennes förpliktelser i enlighet med denna riktlinje eller
från hans ansvar för att konstruktionen och ritningarna är korrekta.
Projektören/konstruktören ska försäkra sig om, att ritningarna framställs inom rimlig
tid för att man ska hinna kontrollera och korrigera dem innan de ska användas. Minsta
tid för Svenska kraftnäts granskning är två veckor för enstaka eller några dokument.
Konstruktör ska ta hänsyn till att om en större mängd dokument levereras inför
godkännande, erfordras betydligt längre tid. Därför bör konstruktör och Svenska
kraftnät samråda inför ett beslut om vilken tid som kan vara rimlig. Vid dessa fall bör
en granskningstidplan upprättas och godkännas av Svenska kraftnät.
Svenska kraftnät kan där det anser att det är lämpligt lämna över dokument att
granskas externt.
6.2
Kontroll i entreprenaden
6.2.1 Arbetsberedning
Med målet att säkerställa kvalitet, miljö och arbetsmiljö ska entreprenören inför varje
arbetsmoment upprätta en arbetsberedning. Arbetsberedningen ska minst omfatta
följande:
>
Sammanställning av för arbetsuppgiften förekommande ritningar och andra
handlingar
>
Egenkontroll- och checklistor för arbetet om entreprenören har för avsikt att
använda sig av andra mallar än de som SvK tillhandahåller.
>
Arbetsmoment som kommer att genomföras
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
47/50
>
Speciellt poängtera arbetsmoment som personalen inte tidigare utfört eller är
extra komplicerade och därmed ange hur de ska utföras, t.ex nya metoder, med
nya material etc.
>
Arbetsmoment som kan anses mer kritiska än normalt, t.ex. med hårda kvalitetsoch/eller toleranskrav eller är svåra att rätta till i efterhand.
>
Hantering av restprodukter, uppstädning mm.
>
Planerad tidplan
>
Riskinventering och riskanalys av olika arbetsmoment
Arbetsberedningen bör organiseras i olika delar.
1
Förberedelser
2
Genomförande
3
Uppföljning
Arbetsberedning görs förslagsvis per arbetsmoment och ska vara godkänd av
entreprenören. Arbetsberedningen skall presenteras för Svenska kraftnäts kontrollant
minst 2 veckor innan arbetsmomentet kommer att påbörjas, eller enligt
överenskommelse. Arbetsberedningen ska under arbetet finnas tillgänglig på
arbetsplatsen.
6.2.2 Kontrolldokument
Entreprenören ska för arbetsmomenten som utförs upprätta kontrolldokument,
minimikravet är SvK:s checklistor/mallar som bifogas i FFU.
Övriga dokument som ska levereras av entreprenören för fundamentsarbetena är:
>
Dokumentation och certifikat/intyg för det material/de produkter som använts
>
Betong
>
Betongprover (lufthalt, tryckhållfasthet, sättmått)
>
Betongföljesedlar
>
Gjutjournaler
>
Provdragning av bergstag (?)
>
Pålning
>
Pålprotokoll
>
Provdragningsprotokoll
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
48/50
>
Borr- och sprängjournaler
Entreprenören ska meddela SvK (kontrollant eller den som är granskare av ett
dokument) när ett kontrolldokument/annat dokument finns levererat och är redo att
granskas. Detta kan göras genom att entreprenören fyller i ett Excel-dokument som
innehåller projektets dokumentlista och en lista för kontrolldokument per stolpplats,
förslagsvis skickar även entreprenören veckovis ut ett epost-meddelande till berörda
personer om vad som har levererats under veckan.
6.2.3 Kontroll utförd av Svenska kraftnäts kontrollant
Svenska kraftnät ska ha möjlighet att ha en eller flera kontrollanter i fält som löpande
följer upp pågående arbeten.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
49/50
Bilaga A
Kontrolltråd för kontroll av eventuellt
korrosionsangrepp på stål i mark
För bedömning av jordartens korrosivitet vid varje enskild stolpplats i en ledning och
för att hålla eventuella korrosionsangrepp under kontroll ska – vid nybyggnad – varje
stolpplats förses med kontrolltråd.
På samtliga stålstolpar och stagförankringar med ståldetaljer >1 m under marknivå
monteras kontrolltråd. Stagade trästolpar förses med kontrolltråd vid stagskruvarna. I
inget av fallen behöver dock kontrolltråden ligga tätare än 5 m.
SvK4005, v3.4, 2014-03-26
Kontrolltråd utförs enligt ritning 3-3113536.
TEKNISK RIKTLINJE
2015-06-09
Utgåva 3
50/50

TR05-02 - Svenska kraftnät

Transcription

Similar documents

Broschyrblad Avgreningsskåp

Byggnation av Sättravallen vindpark fortsätter

Produktblad

HG-stolpen - Moramast AB

Eldningsolja 1 S 0,05% S

TR12-22 - Svenska kraftnät

AQUADRAIN 10MMHW

1090 Regelverk och svetsning.pdf

Läs mer om rapporten här - Bräcke - Fjällbacka Samfällighetsförening

Nitrilhandskar för laboratoriet.pdf