docJordbiten nr 2 2015
download 
Report Transcription
Jordbiten nr 2 2015
Jordbiten Aktuell information från landsbygdsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 2 /2015 Tema Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Ledaren Rikt och öppet landskap Sista kvartalet 2014 visade på en ökad livsmedelsproduktion i länet inklusive animalieproduktionen. Detta är mycket glädjande. Fler betande djur är en förutsättning för att bibehålla det öppna landskapet, våra natur- och kulturvärden och en biologisk mångfald. Att bevara våra landskap öppna bidrar i allra högsta grad till en levande landsbygd. Attraktiva boendemöjligheter med goda förutsättningar för företagande, matproduktion, rekreation och turism - allt hänger ihop. Vi på Länsstyrelsen ihop med övriga aktörer måste fortsätta att ”Vi har en unik natur lyfta fram mervärdena med vår som varierar i utseende svenska livsmedelsproduktion och form i olika delar och de många värdefulla naturav vårt stora län.” och kulturvärden vi har på landsbygden. Vi har en unik natur som varierar i utseende och form i olika delar av vårt stora län. Från mosaikmarker ute på öarna i skärgården till traditionella betesmarker, ängar, skogsbeten, strandängar, och öppna fält med olika sädesslag och oljeväxter i slättbygden. Våra natur- och kulturvärden och lantbrukets roll för att bevara dem skulle kunna inkluderas mer i marknadsföringen av vår svenska mat. Den mångfald och det kulturarv vi har är något som fler borde känna till och vara stolta över. Vi måste bevara vår biologiska mångfald och det gör vi genom att bevara åkerrenar intill diken och stenmurar som gynnar bland annat nyttoinsekter och fåglar. Vi ska se till att stötta ett effektivt och konkurrenskraftigt jordbruk med rätt förutsättningar. Det nya Landsbygdsprogrammet börjar komma igång och till hösten öppnar fler stöd. Än så länge är mycket osäkert, men mer och mer börjar falla på plats. Mycket tyder dock på att den biologiska mångfalden är högt prioriterad i programmet. Det nya Landsbygdsprogrammet börjar komma igång och till hösten öppnar fler stöd. Låt oss bevara våra naturvärden och vårt kulturarv samtidigt som vi tänker långsiktigt, hållbart och nytt. Förhoppningsvis bidrar det till att 2015 blir ett år där trenden fortsätter uppåt och fler investeringar i produktion och miljö genomförs! Peter Svensson landsbygdsdirektör En extra insats för mångfalden – vill du hjälpa till? Jordbitens redaktion Kajsa Lycke 010-224 53 02 Tema denna gång i Jordbiten är Ett rikt odlingslandskap. Målet med de pengar som satsas och de utbildningar som genomförs är att sprida förståelse för och kunskap om varför det är viktigt att bevara arter och kulturspår. Dessutom behöver det rika odlingslandskapet människor som vill göra en insats. Är du en av dem? Nina Goos 010-224 52 48 Ida Edgren 010-224 45 45 Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsavdelningen Postadress 403 40 Göteborg Ansvarig utgivare Peter Svensson Artrikedom på liten yta Tryck Lenanders Grafiska 72563, 2015 Papper Arctic Volume White 100g inlaga, 130 g omslag Utgivningsplan 2015 Nr 1 – 26 februari Nr 2 – 30 april Nr 3 – 17 september Nr 4 – 3 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till jordbiten.vastragotaland@lansstyrelsen.se eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Ingvar Claesson Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. 341063 2 Hur kommer det sig att de växter du har på dina marker finns just hos dig? Att stenmurar och gamla grova träd finns på en viss plats och inte överallt? Vårt landskap är präglat av att människor funnits här under lång tid. Deras behov av naturens resurser har lämnat spår i form av stenmurar, hamlade träd och olika växtarter. Med en viss typ av skötsel får man också ett visst landskap. Ändras skötseln så ändras landskapet. Jordbiten 2/2015 Vinterfoder till djuren skördades förr på slåtterängarna och tack vare den skötseln av marken kunde många arter samsas på en liten yta, vilket gav en stor mångfald av blommor, insekter, fåglar och andra djur. På slåtterängarna fanns ofta buskar och hamlade träd som i sin tur gav livsrum för många arter. Idag är endast fragment kvar av artrika slåtterängar och betesmarker med rester av den flora som förr dominerade stora delar av länet. Pengar till gammalt och nytt Det är därför det finns pengar till att upprätthålla skötsel, som idag inte är kopplad till vår överlevnad, och för att göra mer nyskapande insatser för mångfalden. Genom att sköta marker traditionellt, genom att tänka till en extra gång eller tänka lite nytt kan du på din gård bidra till att antingen bevara de arter som redan finns hos dig eller skapa nya möjligheter för arter att komma till dig. Tänk om alla vi som läser de här raderna bestämmer oss för att just vi ska göra en ny åtgärd på vår mark. En ny åtgärd – antar du utmaningen? Det behöver inte vara någon stor insats som kräver ett speciellt åtagande. Kanske kan du röja bort lite sly på den sandiga sydsluttningen så vilda sandbin får den miljö som de behöver, låta blommorna på betesmarken få blomma klart innan betessläpp eller Jordbiten 2/2015 Foto: Martin Goblirsch Även enklare redskap som grensax eller en liten vikbar såg kan göra stor nytta i skötseln av det öppna landskapet. ta med lite nya frön i sådden? Kanske nyhamla ett träd, spara en extra sälg vid röjningen eller ta bort lite igenväxning i stenmuren eller en gammal husgrund? Om vi alla gör en åtgärd utöver det vi gör i vanliga fall blir det tillsammans en fantastisk insats som ger effekt i landskapet. Inspirerande insatser På kommande sidor finns exempel på insatser som vi idag kan göra för att öka mångfalden. Där hittar du också intervjuer med personer som redan gjort insatser på sin gård. Jag hoppas att du blir inspirerad och förstår att just du behövs! På så sätt gör du en insats för dig själv, kommande generationer och vår gemensamma mångfald. Marina Bengtsson Landsbygd 3 Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Lönsamt med 30-månaders stutar och skötsel av naturbete resurserna? Hur löser vi uppgiften med att bevara arter i våra naturliga betesmarker och samtidigt ha en kretsloppsinriktad och klimatsmart produktion? Du kan få bra ekonomi i nötköttsproduktionen genom att inrikta dig på 30-månaders köttrasstutar om du har en stor andel naturbetesmarker. Enligt en studie på SLU är det den nötköttsproduktion som bäst kan betala sina kostnader. Samtidigt kan du göra en stor insats för att bevara den biologiska mångfalden i våra naturbeten. Naturbetesmarker, arter och klimat Anna Hessle och Karl-Ivar Kumm har via sin forskning på SLU kunnat konstatera att köttras stutar som betar naturbetesmark med särskilda värden kan vara ekonomiskt mer lönsamma än tjurar uppfödda på stall eller stutar som slaktas vid 20-25 månaders ålder. Genom att föda upp stutar till 30 månaders ålder är det möjligt att utnyttja deras kapacitet som betesdjur under tre somrar, varav två som ungnöt utan modern. Du kan tjäna mer pengar på att spara stutar som betar marker med särskilda värden. Genom att beta naturbetesmark bevaras landskapet öppet och med rätt skötsel bevaras hävdgynnade arter. Det är många arter i våra naturbetesmarker som är beroende av betesdjurens hävd. Dessutom visar forskning att det sker en kolinlagring i naturbetesmarker som delvis kompenserar för de klimatutsläpp betesdjuren ger. Finns det inslag av träd så bidrar även träden till ökad kolinlagring vilket motverkar klimatförsämringen. Vallodling bygger upp humus och lagrar in kol medan spannmålsodlingen är sämre på att binda kol till marken. Höjda ersättningar för särskilda värden Nyttja naturbeten i första hand Sedan beräkningarna i forskningsprojektet gjordes har den ekonomiska ersättningen till betesmarker justerats. Idag skiljer det 1 800 kronor per hektar mellan betesmarker med allmänna och särskilda värden jämfört med 1 400 kronor förra perioden. Det innebär att det är ännu mer lönsamt idag att sköta de mest värdefulla markerna. Kattfot och backsippa är exempel på arter som behöver en bra skötsel av naturbetesmarker och som idag är sällsynta. Kött och klimat Det är viktigt med en effektiv och klimatsmart produktion. Kött har alltid större klimatpåverkan än vegetarisk mat, och nötkött mer än kyckling och fläsk. Men de senare sköter inte om våra naturbetesmarker. Betesmarkerna är en resurs som aldrig kan producera någon annan mat än kött via betet. Så om det nötkött som vi konsumerar kommer från naturbetesmarker med hög biologisk mångfald, kan vi producera och äta det med gott samvete, eftersom det har gjort stor nytta för landskapet och mångfalden. Att bevara biologisk mångfald är viktigt och inget vi kan vänta med tills vi löst klimatfrågan. En stor mångfald bidrar till att de biologiska systemen klarar av förändringar och att de kan utvecklas vidare. Det är speciellt viktigt om det sker klimatförändringar. Kretslopp En matproduktionen som kräver tillskott av ändliga resurser i form av konstgödsel beroende av fossilt bränsle är inte hållbart i längden. Kan vi istället skapa en produktion som hushåller bättre med 4 Jordbiten 2/2015 Att flytta djuren från åkermark till naturbeten Stutar som sparas till 30 månaders ålder kan göra stor nytta genom att och att minska uppfödning på stall ger en sköta naturbetesmarker med stor artrikedom som inte går att sköta på större naturvårdsnytta samtidigt som vi får annat sätt än med bete. Foto: Ingvar Claesson närproducerat kött. Kan vi koncentrera djuren till de mest bevarandevärda områdena med stor mångfald så vore mycket vunnet. Om du står inför Karl-Ivar Kumm ser dessa vägar till bättre lönsamförändringar i ditt företag, fundera över smarta het och större naturvårdsnytta: lösningar som är långsiktigt hållbara. Kanske är • Föda upp stutar framför ungtjurar. framtiden smarta samarbeten där rätt placerade • Sköta betesmarker med särskilda värden. djurgårdar sköter större arealer där naturbeten ingår. • Bedriva ekologisk produktion. Där målsättningarna är biologisk mångfald och god • Använda billiga byggnader eller väderskydd på tillväxt på djuren. lämplig plats. • Bli betesentreprenör och sköta marker på gårPengar i naturvård dar utan egna betesdjur. Stutar eller sintackor är Att sköta marker kräver en arbetsinsats och det kan särskilt lämpliga för betesentreprenad. behövas en ekonomisk morot för att verkligen kom• Använda sig av naturbetesköttets mervärden i ma till skott, även om du är en idealist som främst marknadsföringen. gör det för naturvårdens skull. Oavsett vad som dri• Successivt bygga ut större besättningar. Skapa ver dig, rent naturvårdsintresse, ekonomi eller båda stora sammanhängande betesfållor. Med större delar, så finns det pengar att hämta. besättningar blir investeringskostnader och arbetsinsats per djur mindre. Tänk till före – kanske samarbeta? Det är naturligtvis mycket som ska stämma och den Länkar till mer information finns på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk & ideala gården och uppfödningsformen finns kanske Landsbygd, Aktuellt. inte, men det är viktigt att tänka till innan man bygger in sig i en dyr satsning. Redan idag finns det djurhållare som riktar in sig på att sköta framför allt naturbeten med den högsta ersättningen. I Dalsland pågår många samarbetsprojekt där markägare och Marina Bengtsson djurhållare i trakten har hittat samarbetsformer och Landsbygd restaurerat och sköter stora arealer. Jordbiten 2/2015 5 Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Kött som ger mångfald Slåtterängen – blommornas och människornas hem På en äng skördar man allt som växer, utan att gödsla, markbearbeta eller så vallfrö. Då blir den med tiden allt artrikare och en oerhört värdefull miljö för massor av arter av bland annat växter och insekter. De lieslagna ängarna täckte under många hundra år obegripligt stora arealer, men idag finns nästan ingenting kvar. Därför är varje liten äng som sköts så värdefull och intressant. Även gamla vallar, som inte gödslats på länge, kan med tiden få en allt artrikare ängsflora om man fortsätter att skörda gräset. De ytor i en äng som är plana och mer stenfria kan gärna slås med traktor. Då kan betydligt större ytor än idag skötas som äng igen. På mer Foto: Anna Stenström Foto: Sune Broman Våra idisslare framställs allt som oftast som klimatbovar i media. Samtidigt är förlusten av biologisk mångfald det miljöproblem som är mest akut och där vi inte ser något trendbrott. Förhoppningsvis kan de motstridiga och komplexa signalerna ändå ge en positiv effekt för produktionen. Vill vi äta kött måste vi betala vad det faktiskt kostar. Och det är väsentligt mer än vad vi betalar för danskt griskött. I den bästa av världar kan vi öka konsumtionen av svenskt kött och ändå äta mindre kött per person, det är ingen ny vinkling heller. Jag tror att såväl som att släppa in konsumenter på gården kan det vara väl värt besväret att visa dem våra betesmarker. Direktförsäljning Köttlådor är numera det vanligaste sättet att sälja kött direkt till kund. Det finns även ganska gott om gårdsbutiker som kan ge ett mer flexibelt utbud. Det svåra är att komma upp i volymer och att få av6 sättning för hela slaktutbytet. Möjlighet att förädla råvaran till korv och andra charkvaror ökar intresset men också arbetsinsatsen. Under första halvåret i år kommer minst en köttproducent att lansera en andelsmodell. Med ett medlemskap och genom att boka en större mängd kött kommer kunden att kunna dela upp förskottsbetalningen och dessutom vid några tillfällen se hur djuren har det, såväl på stall som i betesmarker. Visa mervärdet Marknadsföring är viktigt och nödvändigt. Den profil man som producent kan skapa är viktig. Det som är svårast att nå är ändå lojalitet, att få kunden att prioritera ”rätt” kött i mindre mängd för högre pris per kilo. Jag tror inte att den reklambroschyr är konstruerad som klarar det. Däremot kan den direkta upplevelsen av en välskött betesmark med ett överflöd av blommor, örter och insekter få många att tänka till en extra gång. Även djur på stall med möjlighet att röra sig och med fri tillgång på grovfoder hjälper till. Om du säljer direkt till kund eller under eget varumärke i butik, ta chansen i år och bjud in till betessläpp eller picknick i betesmarken strax före betessläpp. Förklara att djuren gör hela skillnaden, jämför med grannens, eller din egen, igenväxta mark. Relationsekonomi Teoretiskt kan man visa att pengar visst är grunden för ekonomiska system, men det är inte riktigt hela sanningen. För lokala aktörer kommer andra värden in, som att behålla arbetstillfällen och det faktum att man skapar en relation mellan kund och verksamhetsutövare. Kanske är det detta vi i högre utsträckning kan utnyttja för att sälja lokal mat? Hållbart kött som ger biologisk mångfald. Du kan söka miljöstöd för skötsel av slåtteräng. Ersättningen per hektar höjs i år så att traktorslagna ängar med högre värden får 4 500 kronor och lieslagna ängar 11 500 kronor. Dessutom kan du få tilläggsersättning för efterbete, höhantering och hamling av träd. Mer om ängsskötsel kan du läsa i artikeln Slåtterängen – Så här gör du för att återskapa vår artrikaste miljö som finns på Länsstyrelsens webbplats. Ingvar Claesson Landsbygd Välkommen till Historia på plats Webbguiden Historia på plats är en utflyktguide till Västra Götalands historia. Här presenteras ett spännande urval av länets mer välkända kulturmiljöer, väl värda ett besök. Besöksguiden innehåller ett nittiotal intressanta miljöer som är iordningställda för besökare och som sköts genom Länsstyrelsens arbete med fornvård. Det rör sig om varggropar, hällristningar, fornborgar, torpruiner och mycket annat. Med söktjänsten vill vi uppmuntra människor att besöka de miljöer som vårdas. Guiden innehåller både information om enskilda miljöer och mer allmän kunskap om olika tidsepoker och fornlämningstyper. Dessutom en hel del praktisk information till dig som besökare. Läs och inspireras till utflykter bland länets kulturskatter! Läs mer på www.historiapaplats.se Malin Larsson Kulturmiljö Lina Wejdmark Landsbygd Jordbiten 2/2015 steniga och kuperade marker är det lie eller motormanuell knivslåtterbalk som gäller. Jordbiten 2/2015 Gånggriften i Luttra i Falköpings kommun är en av Sveriges bäst bevarade. 7 Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Ta hand om din jordkällare Skriften Ta hand om din jordkällare är framtagen i samverkan mellan Länsstyrelsen och Göteborgs universitet. Vi ville samla den kunskap som mötet med jordkällarägarna gett oss. En kunskap som ofta inte funnits nedskriven utan överförts muntligt och praktiskt. Det var inget lätt arbete att bygga en jordkällare förr. Det kallades för ett domedagsverk. Så här sa en man som räddat sin jordkällare: – Fantastiskt att, när den växer fram igen, se vilket arbete man gjort innan, när jordkällaren byggdes. Det har imponerat på mig. Jordkällare är en del av vårt kulturarv och många vill idag bevara och fortsätta att använda dem. På landsbygden ser vi ofta övergivna och raserade jordkällare, ibland ligger de mitt inne i granskogen. När stenvalvet helt fallit in är det tyvärr ofta för sent att rädda källaren. Så om du har en gammal, fungerande jordkällare - var rädd om den! Stöd för restaurering Under åren 2007-2013 har man kunnat söka stöd för Restaurering av överloppsbyggnader, det vill säga ekonomibyggnader som förlorat sin ursprungliga uppgift. I Västra Götalands län har 472 personer sökt stödet som ger 14 300 kronor per byggnad. Hittills har 357 utbetalningar gjorts till 518 byggnader, en del har sökt för flera byggnader. Cirka 150 av dessa är jordkällare och stödet har haft en avgörande betydelse för att dessa kan bevaras och fortsätta att användas. Bild av förfädernas liv I miljömålet God bebyggd miljö står det att natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. En av preciseringarna inom miljömålet Ett rikt odlingslandskap rör kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet. Här betonas vikten av att förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Många miljöer och äldre jordbruksbyggnader har också kulturhistoriska värden eftersom de ger en bild av hur våra förfäder levde och brukade odlingslandskapet. Tack, alla ni 357 fantastiska människor som sett till att landsbygdens äldre ekonomibyggnader kan finnas kvar i flera årtionden till! Tillsammans gör vi skillnad För att stötta dem som vill restaurera sin jordkällare har Länsstyrelsen, via Landsbygdsprogrammet, erbjudit kompetensutveckling. Nästan 500 personer, varav 174 kvinnor, har deltagit i olika kurser, studieresor och rådgivning. I detta arbete har Länsstyrelsen samarbetat med Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet och kallmurarmästaren Espen Marthinsen från Norge, som har varit betydelsefull för att sprida nygammal kunskap. År 2013 hölls på gården Ambjörnstorp i Falköpings kommun en femdagarskurs för hantverkare som arbetar med traditionella hantverk på äldre byggnader. De fyra småföretagarna, som är verksamma på landsbygden, fick ny kunskap för att kunna ta arbeten med jordkällare. Vid ”Öppet hus” kom det mer än 50 intresserade besökare i alla åldrar. Studenter från utbildningen Trädgårdens och Landskapsvårdens hantverk har också fått prova på kallmurningsteknik på Ambjörnstorp. Ljungås – bevara karaktären Gården Ljungås ligger i Skogsbygdens socken i Vårgårda kom- Ljungås före och efter restaurering. Foto: Göran Frantz, Stiftelsen Ljungås 8 mun och här finns än idag ett rikt odlingslandskap med åker-, ängs- och betesmarker med höga natur- och kulturvärden. Byggnaderna på gården är byggnadsminnen och fastigheten ligger inom naturreservatet Ljungås. Jordkällaren är nedgrävd i en slänt och omgiven av lövträd. Den har en träöverbyggnad, ett sadeltak som var täckt med korrugerad plåt och den är klädd med lockpanel av olika utförande. En enkel trädörr på gaveln utgör ingången och genom en trälucka i golvet leder en trätrappa ned till förvaringsutrymmet. Den stensatta källaren är kallmurad med natursten. Hos Karin på Nästegården Gården Nästegården i Lidköpings kommun består av en mangårdsbyggnad, ett äldre boningshus (så kallad undantagsstuga), magasin, ladugård, garage/vedbod och jordkällare. Gårdsplanen omges av vackra äldre lövträd och fruktträd. Det är en kallmurad källare med ett stenvalv av natursten, där några stenar fallit ur. Den hade en trä överbyggnad med ett sadeltak täckt med enkupigt tegel, som var i dåligt skick. I murarna i gavelröstena hade stenar börjar röra sig, kalva ut. Ingången kantas av en mur och en brädfodring. Bilder och berättelser Tack vare restaureringsstödet finns det ett rikt bildmaterial och berättelser från engagerade människor som restaurerat många olika typer av överloppsbyggnader. Men vi har sett att jordkällaren har stått många nära. Läs den nya skriften Ta hand om din jordkällare och ta del Vill du veta mera - av kunskapen om jordkällare som ägarna gett oss. läs skriften Ta hand om din jordkällare eller delta på något av våra studiebesök under maj, se annons under På Gång, sidan 30. Länkar till mer information finns på www.lansstyrelsen. se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt. Ann-Charlott Hajdu-Rafis Landsbygd Nästegården före och efter restaurering. Jordbiten 2/2015 Jordbiten 2/2015 9 Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Låt det bli vattenrikt Hallå Claes Lindhagen, som anlagt våtmarken på bilderna! Hur stor är din våtmark och när gjordes den? – Den är fem hektar och anlades 2011-2012. Vad kostade den? I förgrunden ser man översvämningsmark. Den putsas och betas på sensommar och höst, och är en fin miljö för många fåglar. Våtmarker är ofta de pusselbitar i landskapet som gör många bekymmer mindre, både för människa och natur. Efter 150 år av dikningar har 95 procent av våtmarkerna försvunnit från jordbrukslandskapet. Så det är inte konstigt att varje liten våtmark som återskapas ofta gör en fantastisk nytta. Våtmark betyder mark där vattennivån är ovanför eller nära markytan under en stor del av året. Alltså är det mycket mer än vattenspegeln som är våtmark. Fuktängar, översvämningsmark, kärr och stränder hör också dit. En anlagd våtmark kan, om den görs med eftertanke, få alla de funktioner som de ursprungliga våtmarkerna hade. Flödesutjämning, mångfald och näringsfälla Det är lätt att glömma att våtmarkerna är helt centrala i att fånga upp vatten när det regnar mycket, och portionera ut det nedströms under en längre tid. Detta gör både att översvämningsrisken på oönskade platser minskar, och att dikessystem i omgivningarna inte behöver uppgraderas lika mycket. Det kan spara mycket pengar. Mängder av djur och växter drar nytta av våtmarker under hela eller delar av året. Det kan vara sländlarver, grodor, rastande fåglar från tundran och mycket mera. Om våtmarken samlar upp dräneringsvatten från främst jordbruks- men 10 även skogsmark, kommer den att ta hand om stora mängder kväve och fosfor. Ekonomiska stöd I år börjar en ny period med möjligheter att söka investeringsstöd för att anlägga våtmark på jordbruksmark. Utformningen av stödet har förändrats, och även om du sökt tidigare och fått avslag, har du nu möjlighet att söka på nytt. Ju större nytta våtmarken kan göra som näringsfälla eller för biologisk mångfald, desto högre prioriterad kommer du att bli för att få stödet. Men observera att den inte måste vara en bra näringsfälla. En våtmark som anläggs enbart med tanke på mångfalden kan också beviljas stöd. Påbörja inga åtgärder innan du fått besked om stödet. Det är ovanligt med större anlagda våtmarker, och sådana kommer att prioriteras högt för stöd. Diskutera gärna med dina grannar om att gå ihop och göra en större våtmark över gränserna. Du kan också söka miljöstöd för skötsel av både nya och befintliga våtmarker. Vad får man göra? Om du vill anlägga någon slags våtmark måste du samråda med Länsstyrelsen innan du gör några åtgärder, så att det inte blir några skador på natur- eller kulturvärden, eller någon negativ påverkan på grannars marker. Samråd krävs oavsett om du får investeringsstöd eller inte. Den bästa näringsfällan En våtmark blir en effektiv näringsfälla om den samlar upp dräneringsvatten från en stor areal, och genomströmningshastigheten är så låg att partiklar sedimenterar. Då fastnar stora mängder fosfor. För att ta hand om mycket kväve ska våtmarken vara grund på stora delar, så att vattentemperaturen snabbt höjs på våren. Då kan bakterier ta hand om stora mängder kväve. Den största mångfalden För den biologiska mångfalden är det värdefullt om våtmarken får så flacka stränder och så lång strandlinje som möjligt. Det ger större utrymme för många fler sorters djur och växter. Vattenståndet ska helst kunna variera mycket under året med lägsta nivå under sensommaren. Då blottläggs ytor där rastande fåglar, som vadare, har sin favoritmiljö. Dessutom kan man sköta stora ytor av våtmarkens vegetation med maskin eller betande djur, så att den inte växer igen. En våtmark med stabil vattennivå kan växa igen snabbt av både vattenväxter och strandvegetation. För att en våtmark ska göra nytta för insekter, groddjur och fåglar är det viktigt att man inte sätter in fisk eller kräftor, eftersom de tar det mesta av maten. – Jag hade entreprenörskostnader på 370 000 kronor, plus en del kostnader för eget arbete. Jag fick 90 procent av kostnaderna täckta av investeringsstödet. Fick du bra hjälp och stöd inför projektet? – Jag fick väldigt bra hjälp av en våtmarkskonsult med inmätning av området. Han ritade också ett mycket bra förslag till utformning. Konsultens kostnader kunde jag få ersättning för genom investeringsstödet. Jag hade knappast klarat mig utan den hjälpen. Han gav också tips om entreprenören som var väldigt duktig på att göra den här typen av våtmark som ska se naturlig ut i landskapet. Varför fick våtmarken denna utformning? – I grova drag följer den djupare delen av våtmarken de partier som var lägst. Så det blev minst mängd massor att flytta på så här. Och det blev kort väg att flytta massorna till omkringliggande åkermark. Hur kom det sig att du gav dig på ditt våtmarksprojekt? – Det var en kombination av naturintresse och att jag hade tio hektar svårbrukade och dåliga moss odlingar, där dikessystemet inte längre fungerade. På det här sättet kunde det bli fem hektar mycket bättre åker och fem hektar väldigt trevlig våtmark. Syftet var också att göra en våtmark där en stor del kunde betas av mina köttdjur under sensommar och höst när det är lågvatten. Skulle du ha gjort om samma projekt idag? – Ja, jag är väldigt nöjd, och hade inte gjort någon annan utformning heller. Även skötseln av översvämningsytorna har fungerat riktigt bra. Ingvar Claesson Landsbygd Claes våtmark har en lång och flack strandlinje och stora grunda områden som torrläggs vid lågvatten. Detta ger en fantastisk variation och ett myller av liv. Den är ett väldigt fint exempel på en våtmark som anlagts med tanke på den biologiska mångfalden. 2014 häckade tio par tofsvipor där. Läs mer om ersättnings möjligheterna på Jord bruksverkets webbplats. Jordbiten 2/2015 Flygfoto över marken före och efter anläggningen av våtmarken. En slingrande, långsmal fördjupning schaktades ner till cirka en meter på djupaste stället. Massorna lades på åkermarken utanför för att höja nivån där. Innanför fördjupningen är den ursprungliga, låglänta marken inte rörd. Denna del svämmas över när det är högvatten. Ju mer nivån sjunker under sommaren, desto mer fuktig gräsmark framträder. Jordbiten 2/2015 11 Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Biologisk mångfald och möjligheter i Landsbygdsprogrammet Alla åtgärder i odlingslandskapet har betydelse för den biologiska mångfalden. Att behålla den innebär ett ständigt arbete. Jordbruket är en förutsättning för många av de positiva värden som förknippas med odlingslandskapet. Men jordbruket påverkar ekosystemen både positivt och negativt. Att bevara en tillräcklig biologisk mångfald i odlingslandskapet är en grundsten i ett långsiktigt jordbrukande. kan samma jordbruksåtgärd ha olika effekt på den biologiska mångfalden beroende på hur eller när den genomförs. Att rensa alla gårdens diken på en enda vinter har större negativ effekt på livet i vattnet, än att rensa en del av dem på sensommaren. Att stängsla med ett bryn med blommande buskar i betesmarken ger större mångfald än att sätta stängslet framför och låta brynet tas över av skogen. Varje del av landskapet har sin egen brukningshistoria och utseende beroende på hur tidigare generationer har valt att bruka landskapet. På en gård finns grodor i en våtmark som aldrig har dränerats. På en annan finns en åkerren med ängsflora kvar, dit skvätt från gödselspridningen aldrig nått. Att bedriva effektivt jordbruk och att behålla den biologiska mångfalden är ett ständigt arbete, var dag. rör sig ofta bara några hundra meter. Det ökar risken för att den gruppen inte överlever om miljön där ändras. Om den växer igen eller om slåttern läggs för tidigt på säsongen, kommer bastardsvärmaren att försvinna från platsen. För att gynna bastardsvärmare kan till exempel en stor slåtteräng skördas i delar så att inte alla nektarkällor försvinner samtidigt. Vad är biologisk mångfald? Bränning är en kompletterande åtgärd som ökar möjligheten för växter som mosippan att gro. Det bidrar också till ett försommarbete av hög kvalitet, om betet föregående säsong varit svagt. I Landsbygdsprogrammet Ett fokus i Landsbygdsprogrammet är biologisk mångfald. I programmet finns flera insatser som har direkt positiv effekt för den biologiska mångfalden. Det finns också insatser som har indirekt betydelse. I urvals processen för flera insatser värderas bland annat positiv betydelse för biologisk mångfald, till exempel vid anläggning av våtmarker och investeringar för ökad konkurrenskraft. Du kan läsa mer om hur i handlingsplanen för Landsbygdsprogrammet i Västra Götalands län. Ständigt arbete Odlingslandskapet är både många arters livsmiljö och grunden för vår livsmedelsförsörjning. Och de påverkar varandra. Många gånger 12 Många arter är en stor biologisk mångfald. Så tänker vi till vardags. Ska man vara noga är biologisk mångfald variationen i allt levande, från gennivå, via skillnader mellan individer och mellan arter, till variation mellan hela ekosystem. Arterna finns utspridda i landskapet i stora och små grupper. Om man ser många av en art, brukar det betyda att den har en god miljö och en säker framtid. Men inte alltid. Mångfald som buffert Att arter försvinner minskar landskapets förmåga att leverera nödvändiga ekosystemtjänster, som till exempel pollinering. Man kan säga att en mångfald av arter fungerar som en buffert. Det är särskilt viktigt vid storskaliga förändringar, till exempel av klimatet. Många olika arter pollinatörer ger högre chans till god pollinering i framtiden. Man kan Bastardsvärmare En grupp av bastardsvärmare i en betesmark med gott om käringtand och åkervädd, kan vara nog så talrik där. Men den kan vara väldigt isolerad från andra grupper av samma art. De Betesdjuren är en nyckelart för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. De skapar ett ekosystem som är nödvändigt för många andra arter. När man hittar nyckelarten så kan man börja letar efter de andra arterna. Jordbiten 2/2015 kalla det riskspridning. När det är möjligt för växter och djur att sprida sig mellan områden, kan de lättare behålla livskraftiga grupper. Att behålla och öka landskapets variation är en framgångsfaktor. Bete och slåtter Återkommande bete eller slåtter är avgörande för många arter. Flera växter samsas då om utrymmet och det gynnar insekter, svampar och fåglar. Om marken slutar betas luckras grässvålen upp och mer osmakliga växter och lövsly tar överhanden. Artrikedomen minskar, samtidigt som betesmarken tappar sina goda produktionsegenskaper. Betesmarker ger också en värdefull variation i landskapet, tillsammans med kulturmiljöer som stenmurar, åkerholmar och alléer. Betesdjuren har mycket stor betydelse för mångfalden. I Landsbygdsprogrammet finns miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar. Det finns också två ersättningar till den som röjer och restaurerar betesmark och slåtteräng. Extra utmaningar Det finns många utmaningar för den som sköter betesmark och slåtteräng. Att få fram djuren till avlägsna skiften och skydda dem mot rovdjur är två exempel. För att stödja fortsatt skötsel av marken och ge djuren extra skydd finns inom Landsbygdsprogrammet ersättning för transport till svårtillgängliga platser och ersättning för rovdjursstängsel. Hela natur- och kulturmiljöer Natur- och kulturmiljö är ett brett begrepp. Men också något konkret som kan användas som en resurs inom till exempel besöksnäringar och grön omsorg. Närhet till naturoch kulturmiljöer förknippas ofta med livskvalitet. Det lokala engagemanget är i sin tur en framgångsfaktor för att förvalta och utveckla landskapet. I projekt för att utveckla natur- och kulturmiljöer värderas bidrag till biologisk mångfald, men också kulturmiljöer och samverkan. Att skapa vatten Genom intensiva utdikningar av våtmarksområden sedan slutet av 1800-talet har stora arealer våtmarker gått förlorade. Ofta med statligt bidrag i syfte att skapa mer odlingsmark. Våta marker är biologiskt rika och ännu fler arter finns i våta marker som sköts med bete eller slåtter. I Landsbygdsprogrammet finns ersättning för Slåtterängen är vårt lands allra artrikaste miljö. Det finns bara anläggning en promille kvar. Därför kan insatser för att återinföra slåtterängsav våtmarker bruk på extensiva vallar vara av stor betydelse för biologisk mångför biologisk fald på landskapsnivå. Jordbiten 2/2015 mångfald. Det finns också ersättningar för skötsel av anlagd våtmark. Alla konstruktioner som hör till det äldre jordbrukssamhället är värdefulla kulturmiljöer idag och ger variation i landskapet, som denna källare. Byggen i sten blir boplats för många smådjur och fåglar. Investeringar Under flera år har lönsamheten i animalieproduktionen minskat och antalet betesdjur likaså. Det i sin tur försämrar möjligheterna att hålla värdefulla naturliga betesmarker och strandängar öppna. Animalieproduktion med betande djur är högt prioriterad i Landsbygdsprogrammet, bland annat vid investeringar för ökad konkurrenskraft i jordbruket. Biologisk mångfald gynnas av investeringar som leder till djur på betesmarker. Länkar till mer information finns på www.lansstyrelsen. se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt. Karin Persson Landsbygd 13 Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Snälla fjärilar och vilda bin Vad vore sommaren utan surrande humlor och vackra fjärilar? Förutom att de är vackra, så gör de ett stort arbete med att pollinera både vilda och odlade växter. Utan dem skulle både vårt landskap och vår mathållning förändras drastiskt. Så drastiskt att vi nog inte ens skulle överleva. Många av Sveriges drygt 25 000 olika insektsarter pollinerar växter. Naturligtvis är det omöjligt att skriva om alla dessa insekter här. Därför koncentrerar vi oss på fjärilar och vilda bin. Dels för att de har liknande krav på miljöer och dels för att fjärilar och humlor är sinnebilden för ett rikt odlingslandskap. Nektarsugna fjärilar än så för att hitta mat. Känsliga för förändringar Spara sälg i betesmarker och diken. På våren är sälg en värdefull matleverantör som gör att pollinatörerna inte svälter. Foto: Karin Persson möjligtvis kan begränsa dem är att blomman helt enkelt måste vara tillräcklig stor för att landa på. Fjärilar har egentligen ingen boplats, men de flesta trivs bra på vindskyddade platser med mycket sol som därmed blir extra varma. Gruppen är mycket stor och innehåller flera olika typer av fjärilar. Här pratar vi endast om den daglevande grupp som ibland kallas storfjärilar. Hit hör bland annat nässelfjäril och påfågelöga. Larven från dessa fjärilar livnär sig genom att äta blad från en växt, medan de vuxna flygande indiviVildbin – en nyckelgrupp derna suger nektar från helt andra Till vildbina räknas växtarter. Nässelfjärilens larv till exhumlor och solitära bin. empel äter enbart på, ja, rätt gissat, Solitära bin lever ennässlor. De vuxna fjärilarna är inte samma och det är honan Ha sprutfria kantzoner mot stenmurar, åker- och väglika kräsna utan suger nektar från själv som föder upp årets renar samt runt åkerholmar. Det sparar de vilda blommånga olika blommor. Det som kull. Vildbina anses vara morna, vilket ger fjärilar och andra pollinerare en mer de viktigaste pollinatövarierad diet. Foto: Anna Stenström rerna och är därmed en nyckelgrupp för att ekosystemet ska fungera i jordbrukslandskapet. Honungsbin är absolut viktiga pollinatörer, men ses snarare som ett komplement. Till skillnad mot fjärilar söker många vildbin, sandbin speciellt, sin föda på en eller ett fåtal växter. Bevara torra slänter De flesta vildbin bygger sitt bo i och åsar. Många gånger sandiga, torra och extra varma sydräcker det med att se till sluttningar. Undersökningar visar att att det finns nakna sandboplatserna inte bör ligga längre än och jordblottor utan ve500 meter från blommande pollengetation som vildbin kan bygga bon i. och nektarväxter. Endast större arter Foto: Lars Johansson av humlor och fjärilar flyger längre 14 Jordbiten 2/2015 Många arter i dessa två grupper har minskat i antal och utbredning. Minskningen beror oftast på för hårt betestryck, igenväxning och att vildbinas livsmiljöer minskar på grund av förändrad markanvändning i det moderna landskapet. I princip lever alla fjärilar och vildbin större delen av sina liv i ett öppet landskap. Därför är de också känsliga om det sker stora förändringar i jordbrukslandskapet. Den tidigare stora resursen av blomrika ogödslade naturliga fodermarker, blommande vall, blomrika kantzoner och blommande trädor är idag nästan borta. De tidigare naturliga fodermarkerna har i stor utsträckning endera skogsplanterats eller är alltför hårt betade. Blommor i tillräckligt stora bestånd och spridda över säsongen är helt avgörande för deras överlevnad. Vänd trenden Att restaurera och sköta ängar och betesmarker, anlägga blomrika trädor och hävda åker- och stenmurs renar med mera är mycket viktigt Låt död ved ligga kvar i bryn, på åkerholmar, ja överallt, så länge det inte påverkar dina ersättningar. Det ger bostäder åt många. Foto: Kirsten Jensen och där är ni lantbrukare pollinatörernas hjältar. Utan er hade vi inte haft kvar dessa typer av marker över huvud taget, och därmed inga fjärilar och vildbin heller! Du kan gynna vilda pollinatörer genom att vänta med att slå diken, åkerrenar, åkerholmar med mera till på hösten. Dessa så kallade landskapsstrukturer underlättar vildbinas flykt mellan boplats och blommorna där de samlar pollen. Till och med i trädgården kan man göra små men ack så viktiga åtgärder för att gynna bin och fjärilar. Man kan så in klöver på delar av gräsmattan och låta den växa lite längre innan man klipper den, för mer blommor är alltid bra. Allra bäst är att inte slå mindre delar över huvudtaget. Låt det växa hej vilt och bränn sedan dessa småytor tidigt på våren året efter istället. Liknande skötsel kan du ha på åkerrenen, åkerholmen eller fornlämningen där i skogsbrynet. Ulf Karlsson Landsbygd Bevara gamla byggnader samt vass- och halmtak. De fungerar bra som bostäder. Foto: Ulf Larsson Jordbiten 2/2015 15 Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Biologisk mångfald är lönsam Rune och Irene Karlsson driver Stora Holmens Lantbruk på Varaslätten. Rune var tidig med att satsa på artrika lähäckar och annan biologisk mångfald. Det lönar sig, menar han. På gården finns 400 hektar åkermark med bland annat spannmål, raps, potatis och åkerböna, en grisbesättning på 160 suggor och 2 500 slaktsvin per år samt 200 hektar skog. Produktionen är konventionell, men Rune föredrar att ge naturen en chans innan sprutan kommer fram. När planterade du dina första lähäckar? – 1982 då jag var trött på att förlora både matjord och vårsådd i jordflykten. Besök i Danmark och Skåne gav inspirationen till lähäckar. Du gör även annat för nyttodjuren? – Ja, jag försöker att göra lite nytt varje år. I fjol planterade jag 60 fruktträd i åkerlandskapet och sådde in några små fågelåkrar. I år har jag satt upp knipholkar. Sedan tidigare har jag lärkrutor, halmbalar, död ved och stenhöger, dammar mellan åkrarna samt blommande mellangrödor Vad fick dig att börja? – Min mamma! Som barn skulle jag lära mig alla blommor vi såg. Och sedan har intresset hållit i sig. På vilka sätt har det gynnat ditt jordbruksföretag? – För det första har det verkligen hjälpt mot jordflykten. En vår för några år sedan hade grannen jordflykt sju gånger, medan jag bara hade två. Skörden ligger genomsnittligt fem procent högre där häckarna ger läeffekt. Häckarna ger värme och mindre avdunstning. Det kan ge lite mer bladmögel, men även mindre bladlössproblem eftersom naturliga fiender lever i häckarna. Tyvärr verkar det också som om rapsbaggarna blir något fler intill häckarna. Men fördelarna övervägar klart nackdelarna! Lähäckarna har gett en mer rationell form på mina skiften. Numera är de fyrkantiga och vägarna intill häckarna har blivit långa och raka. De är dessutom fasta och torra i och med att jag lade in matjorden i häckarna. Samtidigt har jag bevattningsledningarna nergrävda under häckarna, och har därför inget besvär med rör och slangar som körs sönder. Jakten vinner också på lähäckarna – faktiskt håller rapphönsen på att komma tillbaka. Min son, som är hobbybiodlare, får mycket bra skördar på 70-80 kg per kupa. Samhällena blir starka och övervintrar bra tack vara den varierade kost som de många olika blommorna ger. Vad skulle du vilja hälsa dina kollegor? – Det är lönsamt med biologisk mångfald! Både ekonomiskt och mänskligt. När vi hade ”Bo på lantgård” kom många turister på grund av skönheten och djurlivet som häckarna ger. För att inte tala om den energi och livsglädje det ger mig och min familj. Därtill kommer de rent ekonomiska fördelarna för produktionen. Men börja lite i taget! Det är bättre att hinna sköta det man investerat i, än att satsa stort och sedan inte hinna med. Plantera en lähäck i taget så du hinner hålla undan ogräset från plantorna. Honungsört som samarbetsprojekt Våren 2013 kom biodlare Claes Andersson i Lanna, och lantbrukare Per Dahlqvist i Värsås överens om ett experiment: Massor med honungsört åt bin och humlor! Honungsört, eller honungsfacelia, är en av de bästa biväxterna. Experimentet delades i två: Renbestånd av honungsört, och insådd i havre. Båda blev mycket uppskattade både av insekter och förbipasserande människor. Positiva erfarenheter Resultaten blev: • Ingen kännbar nedgång i havreskörden, varken mängd eller kvalitet. • Inga påtagliga ogräsproblem av honungsört året efter, särskilt inte vid inblandning i havren (3-5 kg per hektar). • Starka bisamhällen. • Mycket och god honung, med sin helt unika smak. • En ordentlig ökning även av de vilda insekterna som humlor och blomflugor. 16 Både Claes och Per ser positivt på en fortsättning. De kanske rentav utökar med fler grödor som är positiva för både bin och växtodling, till exempel Kirsten Jensen Landsbygd Vill du hjälpa till att inventera fjärilar? Storfläckig pärlemorfjäril. Jordbiten 2/2015 olika baljväxter för mer kväve och mull i marken. Det vinner både bönder och biodlare på. Och den biologiska mångfalden! Framtidsplaner Kirsten Jensen Landsbygd Lähäckar ger mindre jordflykt, högre skörd – och bättre jakt. Honungsört är en av de bästa biväxterna. Jordbiten 2/2015 Svensk Dagfjärilsövervakning är en nationell miljöövervakning där frivilliga inventerar fjärilar. Du behöver inga specialistkunskaper, det räcker långt med ett intresse att lära dig. Är det några fjärilar du inte kan, noterar du dem helt enkelt som obestämda. Du har antingen en punktlokal, det vill säga ett bestämt ställe där du tittar på fjärilar. Det kan vara i din trädgård, i en betesmark, eller i skogen bakom huset. Eller så har du en slinga och då går du en bestämd promenad på en till två kilometer och skriver upp alla fjärilar du ser. Anmäl dig direkt till den nationella samordnaren Lars Petters- son, dagfjarilar@gmail.com eller 046-222 38 18. Passa även på att ladda ner Jordbruksverkets nya app om fjärilar. Mer information finns på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Miljö & klimat, Tillståndet i miljön, Miljöövervakning, Landskap, Dagfjärilar. Anna Stenström Naturavdelningen 17 Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Bra surr ger högre skörd Träd och deras värde Jätteträd kan kännas odödliga. Gamla knotiga hamlade träd inbjuder fantasin och surret från en sälg på våren ger hopp efter vinterns mörker. Spara rätt träd när det är dags att hugga. Träd ger livsrum. Om artrika ängar och beten ger mångfald på marken så har träden kapacitet att ge mångfald uppe i luften. De träd som blir grova och gamla erbjuder mångdubbelt med livsmiljöer eftersom de ofta är knotiga, ihåliga och erbjuder både skugga och sol på skrovlig bark. De kan därmed ge livsrum till många andra arter. Hamlade träd Våra hamlade träd blir ofta betydligt äldre än de träd som inte hamlats och är därmed mer biologiskt intressanta. Behöver du röja i din betesmark för att öka ljusinsläppet kan du hamla en del träd istället. Dessutom kan det ge extra ersättning om du söker särskilda värden och lövtäkt på din betesmark. Genom att gynna pollinerare, både tama och vilda, har Hasse Eriksson fått både högre skörd och bättre kvalitet i sin klöverfröodling. Foto: Hasse Eriksson Hasse Eriksson fick årets största hektarskörd av vitklöverfrö i Sverige 2011 och enligt Lantmännen var grobarheten 101 procent. Hur uträkningen gick till vet han inte, men att det var högsta kvalitet kan man lugnt säga. Förklaringen – bra surr i grödan vid blomning, tack vare gott om tambin, och optimalt väder. Händelsen var en ögonöppnare för Hasse som driver Västeräng Lantbruk utanför Ransta i Västmanland. Han tog kontakt med Lantmännen, Jordbruksverket och Sveriges Biodlares riksförbund för att diskutera vad som kan göras, vilket ledde till att han engagerades i projektet Pollinatören. Vildbin mindre väderberoende Ett år hade han gott om bikupor i fälten, men under blomningen var det kallt, vilket gjorde att bina inte var ute och flög. Vad göra? Vädret kan man inte styra över. De vilda pollinerarna är i många fall inte lika väderberoende som tambin. Ur växtodlarens synpunkt spelar det ingen roll om det är vilda eller tama pollinerare, bägge gör ett bra jobb. Under 2014 fanns inte tillräckligt med tambin i området. Under 18 Igenvuxna marker? en solig sommardag hördes inget märkbart surr över odlingen. Trots bra väder och rätt mängd nederbörd. Annan konkurrerande blommande vegetation fanns inom området. Skörden av vitklöverfrö blev drygt 600 kg certifierat frö med bra grobarhet och renvaruhalt. Efter skörd kunde man konstatera en mycket stor mängd av blåvingar, något som visar på ett gott bestånd av vilda pollinerande insekter. Mat och bostad Åtgärderna för att locka de vilda pollinerarna handlar egentligen om två saker – att förse dem med mat och bostad. Det gäller att det finns blommande växter under hela säsongen. Blommande kantzoner och sparade sälgar förbättrar matsituationen. Halmbalar eller andra typer av håligheter i närheten av skiftena är sätt att lösa bostadsfrågan. Det är ett långsiktigt arbete – en del åtgärder ger effekt först efter två år. Det ställer krav på planering av växtföljden så man kan göra rätt åtgärder i rätt tid och på rätt ställe. Honungsört och blodklöver Hasse har provat olika typer av blommande växter. Honungsört, blodklöver samt persisk klöver har fungerat bäst. Lupin har fungerat sämst. Viktigt för Hasse är att den blommande vegetationen inte riskerar att förstöra fröodlingarnas resultat. Har du igenväxning hos dig? På Jordbruksverkets webbplats finns information om de olika restaureringsstöd som finns att söka. Du kan läsa mer om råd vid restaurering av betesmarker och hamling av träd på vår webbplats. Det du gör påverkar framtiden för många arter och dessutom kan träden du sparar ge framtida generationer en rikare värld. Länkar till mer information finns på www.lansstyrelsen.se/ vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt. Anpassa växtskyddet För ett konventionellt växtodlingsföretag, som Hasse har, är det viktigt att tänka till när det gäller bekämpningen. Använd preparat som inte är bifarliga. Utnyttja natten för bekämpning av skadeinsekter, det påverkar inte resultatet. Dessutom får man ett bra resultat med reducerad dos. Det gäller att ta den hänsyn till nyttoinsekterna som behövs. – De ska ju vara min förlängda arm och hjälpa mig att optimera vinsten. Utan dem blir det inget vitklöverfrö, säger han. Hasse har också märkt ett bättre och stabilare resultat i oljeväxterna de senaste åren. Säkert fanns insekterna där också. Kajsa Lycke Landsbygd Jordbiten 2/2015 Marina Bengtsson Landsbygd Gamla kontinuerligt hamlade träd blir äldre än sina ohamlade artfränder och blir biologiska skatter länge. Ny definition av betesmarker och slåtterängar Från och med 2015 gäller en ny definition av betesmarker för gårdsstödet. Förslaget är att samma definition ska gälla även för miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Den största skillnaden är att den tidigare trädräkningen har tagits bort. Som tidigare gäller att marken inte får vara åkermark och att det ska växa gräs och örter som har ett fodervärde. Ris är inte längre godkänt men däremot är hävdad ljung godkänt som foder. Eftersom trädräkningen är borttagen kan det i blocken nu ingå tätare trädområden, om det finns ett foderväde på marken. I vissa fall kan de tätare Jordbiten 2/2015 områdena komma att bedömas som igenväxning. Vad som är att betrakta som igenväxning är ännu inte bestämt. Sök därför inte åtagande för mer mark än du kan sköta enligt villkoren för ersättningen. Det innebär bland annat att igenväxningen ska vara borttagen från början. Läs om villkoren på Jordbruksverkets webbplats. Björn Siggelkow Landsbygd 19 EU-stöd EU-stöd Kompensationsstödet 2015 Syftet med stödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva jordbruk. Områdesindelningen är ändrad. På Jordbruksverkets webbplats kan du se en karta med områdesindelning samt en förteckning över vilka stödområden som gäller i respektive kommun och församling. Observera att alla detaljer och villkor inte är klara. Nytt inom eko-stöden Jordbruksmarken är indelad i olika typer: 1. Foderareal med hög djurtäthet. 2. Foderareal med medel djurtäthet. 3. Foderareal med låg djurtäthet. 4. Växtodlingsgrödor 5. Extensiv djurhålln.ing och foderareal utan djur. Kompensationsbidraget har bytt namn till kompensationsstödet. Enligt förslaget kan du få stöd för fler grödor än tidigare, till exempel spannmål. Du ska bedriva jordbruk på minst fyra hektar jordbruksmark inom stödområdena. Marken ska vara skördad eller betad (med synlig påverkan) senast den 31 oktober. Spannmål ska odlas med sikte på god skörd och minst fram till full axgång. Typ 1-3 är vall, betesmarker, slåtterängar och grönfoder. Typ 4 är spannmål, proteingrödor, oljeväxter, potatis, energiskog och trädgårdsgrödor. Typ 5 är till exempel skyddszoner, gröngödsling och energigräs. Man kan inte få ersättning för alla typer av jordbruksmark i alla områden och ersättningen varierar beroende på område och typ. Mosaikmarker, skogsbete och annan betesmark som inte ger gårdsstöd ger inte heller kompensationsstöd. Områdesindelning Djur och rapportering Förslaget är att ersättning kan ges i område 4:a-b, 5:a-d, 9:a-b samt 10:a i Västra Götalands län. Djurtäthet och typ av jordbruksmark Ersättningen räknas ut efter djurtäthet i olika typer av jordbruksmark. Även de skiften som du inte söker utbetalning för i kompensationsstödet samt den foderareal som ligger utanför kompensationsområdet räknas med när djurtätheten räknas ut. Alla vallar ligger till grund för stödet, även de som redovisas med grödkod 49 (vall som inte är godkänd för miljöersättning). Tänk på att vallarna ska vara bevuxna och användas för slåtter eller bete. De djur du kan söka för är nötkreatur över sex månader, tacka samt get av honkön. Beräknings perioden för nötkreatur är 1 augusti 2014 – 31 juli 2015. Nötkreatur ska rapporteras till centrala nötkreatursregistret (CDB). Förändringar ska vara registrerade i CDB inom sju dagar. Övriga djur anmäler du i SAM-ansökan. Hållandeperioden för dem är minst två månader, räknat från dagen efter den dag ansökan om utbetalning kom in till Länsstyrelsen. Det kommer att komma ut mer eller ändrad information om kompensationsstödet – håll utkik på Jordbruksverkets webbplats. Ingela Selgin Landsbygd Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden, framför allt i slättbygd med mycket växtodling. I en studie på flera gårdar i Skåne fann man att antalet fjärilsarter i fältkanter är 60 procent högre på ekologiska gårdar i slättbygd än på konventionella. Foto: Karin Persson Utökningar av befintliga åtaganden är möjligt först 2016. Ersättningen för certifierad ekologisk vall och möjligheten till att vara certifierad genom en annan jordbrukare försvinner. Har du ett pågående ekologiskt åtagande är det i år inte möjligt att utöka det utan att gå in i ett nytt åtagande. För att göra en övergång från det gamla åtagandet till det nya måste du utöka arealen med minst 0,1 hektar eller lägga till djurhållning. Du måste alltid ta med all mark och djurhållning från det gamla åtagandet in i det nya. Om du får ett nytt, större åtagande beviljat kommer ditt gamla åtagande automatiskt att avslutas. Får du inte ett nytt åtagande kommer du istället automatiskt att ansöka om utbetalning för ditt gamla åtagande. Ersättningarna i de nya stöden Den tidigare ersättningen för certifierad ekologisk vall försvinner. Arealen sökt vall (grödkod 50) kommer dock att ligga till grund för djurersättningen, förutsatt att arealen är med i åtagandet. Ersättningen för spannmål, oljeväxter, proteingrödor med mera slås ihop och förslaget är 1 500 kr per hektar. I övrigt blir det inga ändringar av ersättningarna och det är heller ingen skillnad mellan de två nya stöden. Certifiering Nytt från och med 2015 är att det är samma person eller företag som står för SAM-ansökan som ska stå som ansluten till respektive certifieringsorgan. Detta innebär att det inte längre är möjligt att vara certifierad genom en annan jordbrukare. Du måste alltså själv ansluta din produktion till ett certifieringsorgan senast den 12 maj om du går in i ett nytt ekologiskt åtagande i år. Obs! Om du är ansluten till ett certifieringsorgan kryssar du för växtodling/djurhållning under Övriga uppgifter. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats. Företagsstöd - jordbruk Företagsstödet för ökad konkurrenskraft i jordbruket öppnade i höstas. I skrivande stund har det kommit in 99 ansökningar om investering i djurstall med utökad djurproduktion. Tidplanen, nu i april, är att Länsstyrelsen under hösten kan börja besluta om stöd. Det förutsätter att det svenska Landsbygdsprogrammet blir godkänt av EU-kommissionen i juni och att Sveriges förordning, föreskrifter samt datasystem kommer på plats. Från och med den 22 april ska ansökningssystemet vara uppdaterat, så det bör nu vara möjligt att gå i på ”Mina sidor” och komplettera den tidigare inskickade ansökan. Från slutet av maj ska det vara möjligt för Länsstyrelsen att börja handlägga inskickade ansökningar. Länsstyrelsen kommer då att kontakta dig om det behövs ytterligare uppgifter i ditt ärende. Max Hultin Landsbygd Stefan Gustafsson Landsbygd 20 Även spannmål kan ge kompensationsstöd 2015. Foto: Martin Fransson Jordbiten 2/2015 Jordbiten 2/2015 21 EU-stöd EU-stöd Flera grödor och ekologiska fokusarealer Förgröningsstödet är ett nytt stöd för i år med vissa villkor som du måste uppfylla. Om du söker och får gårdsstöd söker du samtidigt förgröningsstöd. Då måste du ha koll på att du uppfyller de villkor som gäller just för dig. Du kan behöva odla minst två eller tre grödor, beroende på hur många hektar åkermark du har. Mark med permanenta grödor och den mark som är permanent gräsmark ska inte räknas med. Beräkningen görs på blockarealen som du redovisat i din ansökan. Därför är det viktigt att du redovisar alla block du faktiskt brukar och att du tar bort block som inte längre är jordbruksmark eller som kanske är utarrenderade till någon annan. Samtliga grödor ska odlas under perioden 1 juni till 31 juli. Det är bra att ha lite mariginal när du räknar på hur mycket av varje gröda du behöver. Ekologisk fokusareal Har du mer än 15 hektar åkermark kan du behöva ha ekologiska fokusarealer. Kravet gäller inte dig som har merparten av din mark i skogsbygder. Som ekologisk fokusareal räknas exempelvis träda, vallinsådd i huvudgröda eller obrukade fältkanter. Olika grödor har olika omräkningsfaktorer. Ska du ha vallinsådd i huvudgröda som ekologisk fokusareal får den inte vara på samma mark som du söker minskat kväveläckage på. Det går inte heller att kombinera obrukade fältkanter med miljöersättning för vallodling, skyddszoner och minskat kväveläckage. Använd vägledningen Det finns en vägledning i SAM Internet för dig som söker. Tänk dock på att det bara är en vägledning, det är vad som finns i verkligheten som styr. Alltså är det mycket viktigt att du ändrar din ansökan om förhål- Verksamhet som kan påverka dina stöd landena skulle ändras. Kom även ihåg att du från och med i år måste göra någon form av insats på din mark. Skulle det vid en kontroll visa sig att du inte uppfyllt detta krav kommer den mark där kraven inte är uppfyllda att underkännas. Detta kan leda till konsekvenser även för förgröningsstödet. Det är inte alla som måste uppfylla villkoren. Har du mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstödet ändå. Det finns fler exempel på när du inte behöver uppfylla villkoren för att få förgröningsstödet. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats. Anna Olsson Landsbygd Tidigare har mark som används till annat än jordbruk inte varit stödberättigad. I de nya jordbrukarstöden är det istället den person eller det företag som driver dessa verksamheter som inte kan få vissa stöd. Möjligheten att få vissa jordbrukarstöd minskar därför om du eller ditt företag även driver annan verksamhet än jordbruk. sationsstöd, ersättning för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion. Även ersättning för extra djuromsorg för suggor samt miljöersättning för certifierad ekologisk eller kretsloppsinriktad produktion med startår 2012 eller senare berörs. Får du inget gårdsstöd 2015 kommer dessutom stödrätterna att dras in. Det berör den person eller det företag vars person- respektive organisationsnummer står i ansökan. Det spelar ingen roll vem eller vilka som äger företaget, omsättning, antal anställda eller om verksamheten drivs i privat eller i offentlig regi. Om du eller ditt företag fick 5 000 euro eller mindre i direktstöd 2014 berörs du inte av förändringen. Om du inte fick direktstöd 2014 baseras beräkningen på ansökt areal 2015 och ett snittvärde på cirka 229 euro per hektar. Undantag Aktuella verksamheter De verksamheter som är aktuella är permanenta sport- eller rekreationsanläggningar, fastighetsföretag, vattenverk, flygplatser eller de som erbjuder järnvägstjänster. De nya reglerna rör alla direktstöd, kompen- 22 Foto: Lars Neuman Jordbiten 2/2015 Jordbiten 2/2015 Utöver gränsen vid 5 000 euro finns ytterligare några undantag: 1. Ditt eller företagets huvudsakliga verksamhet är jordbruk enligt uppgifter registrerade hos Bolagsverket eller Skatteverket. 2. Summan av direktstöd, före avdrag för fel, var minst fem procent av den totala bruttointäkten från annan verksamhet det senaste avlutade räkenskapsåret. 3. Minst en tredjedel av de totala intäkterna kom från jordbruksverksamhet det senaste avslutade räkenskapsåret. 4. Förslag finns även på att om du brukar minst 36 hektar jordbruksmark kan du få aktuella stöd utan att skicka in underlag som styrker detta. Detta undantag är dock inte beslutat ännu Skicka in underlag Det är viktigt att du i SAM-ansökan anger vilken sorts verksamhet som bedrivs och att det är okej enligt undantagen. Du måste också skicka in underlag som styrker ett av undantagen. Detta underlag måste komma in till Länsstyrelsen senast sista ansökningsdag. Kommer det in senare görs avdrag med en procent per arbetsdag fram till och med den 8 juni. Kommer underlaget in efter den 8 juni kommer ansökan om aktuella stöd att avslås. På Jordbruksverkets webbplats kan du testa om du eller ditt företag är berättigad till stöd och ersättningar samt vad du ska skicka in för underlag som styrker undantag. Länkar till mer information finns på www.lansstyrelsen. se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt. Ann-Sofie Josefsson Landsbygd Har du en paddock eller hinderbana utomhus som används i verksamheten kan den påverka din möjlighet att få bland annat gårdsstöd. Foto: Ida Edgren 23 Äggande varumärkesbygge Allt färre människor har en bild av landsbygden och den livsmedelsproduktion som bedrivs där. Därför kan det vara tufft för dagens livsmedels företag att tillgodose den alltmer komplexa marknadens efterfrågan, och att få sina produkter att sticka ut i butikshyllan. Hur producenter bättre kan nå fram till slutkonsument är något äggproducenterna Lennart och Märit Andersson länge har funderat på. Samarbete kring marknadsföring Resultatet av deras mångåriga tankearbete syns nu i butik. Genom ett samarbete med Svenska Lantägg har de skapat ett nytt, unikt och personligt koncept där deras gård har en egen äggkartong fylld med ägg med extra gul gula. I äggkartongen finns kundinformation om gården och produktionen. Konceptet kal�las ”Ägg med Extra Gul Gula från Glassgården i Håle”. – Jag tror branschen behöver använda oss producenter mer för att skapa intresse och stärka sina varumärken. Vi har en möjlighet att visa upp oss och vår produktion, visa upp människorna och djuren bakom livsmedlen i butiken. Jag hoppas och tror att detta koncept slår väl ut, säger Lennart. Äggproduktion sedan 2003 Håle Lantbruk ligger mellan Lidköping och Grästorp och här bedrivs flera verksamheter: äggproduktion, glass- och marängtillverkning, café, gårdsbutik, konferenslokal, växtodling och grävtjänster. År 2003 startade familjen Andersson upp äggproduktionen med cirka 32 000 frigående höns inomhus. Helhetstänkande Lennart och Märit försöker ha ett helhetstänkande och de har en vilja att använda gårdens resurser på bästa sätt. De ägg som kanske är för små eller för stora för att säljas vidare använder Märit för att producera glass och maränger. Gården har i kundkretsen blivit etablerad som ”Glassgården i Håle”, vilket går i linje med familjens tankar om att vilja minska avståndet mellan producent och konsument. Vill vara transparanta Med hjälp av konceptet är tanken att konsumenten ska få möjlighet att lära sig om hela kedjan från växtodling och äggproduktion till försäljning av gårdens egen glass. I äggkartongen finns en lapp med information och tips. Tanken är att ge en bild av hur ett modernt lantbruk kan bedrivas, och vill konsumenterna veta ännu mer är de varmt välkomna att besöka gården. – Tack vare den här satsningen får vi chans att visa upp vår verksamhet. Eftersom smittskyddet kring hönsen är väldigt viktigt, kan vi inte fysiskt Frigående hönor inomhus är för närvarande den vanligaste produktionsformen i Sverige. På Glassgården i Håle finns ungefär 32 000 höns i stallarna som är utrustade med våningssystem. Foto: Svenska Lantägg öppna upp stallets dörrar hur som helst, men genom det här konceptet har vi tillgång till en mängd fina bilder och information färdig att kommunicera ut till konsument, berättar Lennart. Information och lyhördhet viktigt Varför behöver en gul gula bli gulare kan man fråga sig. Men faktum är att det efterfrågas. Många konsumenter tycker helt enkelt att det ser godare ut, och visst äter man till viss del med ögonen. Hönorna får tagetes och paprika i fodret och lägger därför ägg vars gulor har en extra stark gul färg, alltså helt naturligt utan någon påverkan på äggets smak. Lennart har försökt lyssna in marknaden och dess efterfrågan. Både produktutvecklingen, den gulare gulan, och marknadsföringen med spårbarhet från jord till bord ligger i tiden. Han tror att många kunder vill få en historia knuten till produkten de köper. Men någon- Foto: Svenska Lantägg 24 Jordbiten 2/2015 Jordbiten 2/2015 stans mellan gård och butik försvinner ofta den personliga touchen och kunskapen om råvaran. Tvättade ägg – Jag fick en gång frågan om varför jag valde att satsa på just ägg. Jag tycker att det är ett livsmedel som jag som producent får fram till färdig form, äggen blir inte mycket bättre i något annat led än vad de är här på gården. Det finns i min mening bara en sak som kan lyfta ägget ytterligare ett snäpp och det är möjligheten att tvätta äggen som vi har här Sverige. Lennart berättar att det endast är ett fåtal länder och några delstater i USA som också har regelverk som möjliggör äggtvätt. - Det är inget konstigt eller fel med otvättade ägg, men många har höga krav på livsmedelshygien och äggtvätten kan lyftas upp som ett mervärde ännu mer - det är något världsunikt som borde bevaras och utvecklas. Många kunder vill få kunskap om ursprung, produktion och råvara. Genom den här satsningen hoppas vi kunna bidra med just det, det är verkligen en vinn-vinn-situation för alla inblandade! Vill du läsa mer om Glassgården i Håle kan du göra det i Jordbiten nr 2/2013 Julia Jansson Landsbygd 25 Se över dina hagar Bättre ensilage med tillsatsmedel Tillsatsmedel har större betydelse än slåtter- och skördeteknik för att uppnå en god kvalitet i ensilaget med små lagringsförluster och förbättrad stabilitet mot varmgång. I en andra skörd av en gräsdominerad vall på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU, Skara jämfördes fyra olika maskinkedjor: • rotorslåtterkross – hackvagn • rotorslåtterkross – kortsnittvagn • rotorslåttermaskin – hackvagn • rotorslåttermaskin - kortsnittvagn Samtliga fyra kombinationer gav tillfredsställande ensilagekvalitet. Det fanns dock en tendens till något sämre ensilagekvalitet när kombinationen rotorslåttermaskin – kortsnittvagn användes, men skillnaderna var små. Påverkar kvaliteten Både kemiska och biologiska preparat minskade lagringsförlusterna och förbättrade lagringsstabiliteten i hackat ensilage. I snittat ensilage minskade endast de kemiska preparaten lagringsförlusterna och det var enbart det saltbaserade preparatet som förbättrade lagringsstabiliteten i ensilaget. Vid varmgång i ensilaget sker stora energiförluster som medför kostnader i produktionen. Betesmarkerna ska vara fria från föremål som dina djur kan skada sig på och stängslen ska vara väl uppsatta och underhållna. Att se över dina hagmarker och ta bort de saker som djuren kan fastna i eller skada sig på förebygger onödiga skador på djuren. Se över stängslen Se över dina stängsel så att trådarna är väl sträckta för att minska risken att djuren kan försöka ta sig ut och därmed fastna. Tänk på att taggtråd inte får vara strömförande. Om du har taggtråd och eltråd på samma stolpe måste de ha ett horisontellt avstånd av minst 15 cm för att minska risken att eltråden fastnar i taggtråden och därmed gör den strömförande. Du kan till exempel göra det genom att sätta eltråden på en distansisolator. För hästar är taggtråd helt förbjudet. För varje maskinkedja jämfördes fyra olika tillsatsmedelsbehandlingar: • syrapreparat • saltbaserat preparat • bakteriepreparat • kontroll utan tillsatsmedel Grönmassan packades i hårdpressade balar med en stationär Orkelpress med minst fyra balar för var och en av de 16 försöksleden. Snart är betessäsongen här och innan du släpper ut dina djur på betet behöver du se över stängslen så att de inte utgör en skaderisk och hagmarkerna så att de inte innehåller saker som dina djur kan skada sig på. Kortsnittsvagn. Foto: Annika Arnesson Ta bort skaderisker Högre kapacitet Eftersom kortsnittvagn har högre kapacitet än hackvagn, blir det ett mer kostnadseffektivt alternativ. Men det gäller att se upp så att inte den högre kapaciteten leder till otillräckligt med tid för packning av grönmassan i silon mellan lass. Projektet finansierades av Agroväst mjölkprogram. Vill du veta mer? Kontakta Elisabet Nadeau, 0511671 42, elisabet.nadeau@slu.se Det får inte finnas maskiner eller redskap i hagarna som djuren kan fastna i eller skada sig på. Ta bort eller stängsla av taggtrådshärvor, brädor med spikar, plåt och andra föremål som kan vara vassa eller som djuren kan skada sig på. Låt inte gammal ensilageplast, nät från ensilagebalar, balsnören, glas eller liknande saker ligga kvar i hagarna. Får djuren i sig det kan de bli skadade eller sjuka. Detta är extra viktigt för nötkreatur som inte är bra på att sortera bort skräp från fodret och därmed riskerar att få i sig av skräpet, med inre skador som följd. Se även över vilken växtlighet som finns i dina betesmarker. Sprängört och stånds är exempel på växter som kan förgifta dina djur eftersom de är kraftigt giftiga samtidigt som de inte smakar så illa att djuren undviker att beta dem. Tvärvillkor Om djuren skadar sig på stängsel, maskiner och skrot i hagen kan detta bli en tvärvillkorsavvikelse, vilket kan ge avdrag på stöden. Detta gäller även för ensilageplast och liknande som ligger där djuren betar. Checklista inför betet • • • • Gå ett varv runt hagen och se över tråden så att den är väl sträckt och att stolparna sitter stadigt. Ta bort lösa föremål som utgör skaderisker såsom taggtråd, ensilageplast och gamla brädor. Ta bort eller stängsla bort maskiner och redskap som står i hagen. Kontrollera om du har giftiga växter som sprängört och stånds i hagen och tag bort dessa. Tänk på att det inte är tillåtet att använda bekämpningsmedel i naturliga betesmarker. Mer information om vad som gäller för djur på bete går att läsa på Jordbruksverkets webbplats under respektive djurslag. Elin Svensson Veterinär och djurskydd Projektrapport och en sammanfattande broschyr kan laddas ner från Agrovästs webbplats. Elisabet Nadeau SLU Skara Hackvagn. Foto: Annika Arnesson 26 Jordbiten 2/2015 Jordbiten 2/2015 Foto: Hillevi Upmanis 27 Liten ”djävulsfluga” hotar svenska bär Flugan Drosophila suzukii kan ge upp till 80 procent förstörda bär, och därmed totalskada på skörden, något som redan är verklighet i Tyskland. I fjol hittades flugan även i Sverige. Drosophila suzukii är en japansk släkting till bananflugan. Den kan angripa i stort sett alla bär och frukter med mjukt skal. Favoriterna är mörka bär som blåbär och fläder. Frukter med tjockare eller segare skal som tomater och äpplen angriper flugan ”enbart” när den hittar en skada i skalet. Men den är duktig på att hitta skadorna… Riktig farsot Flugorna har spridit sig som en löpeld genom Europa, och förstört skördar i miljardklassen. Det tog bara sex år från Spanien till Skåne, där ett exemplar hittades i fjol. I varmt klimat kan det bli upp till 15 generationer flugor per år. På friland i Sverige räknar Jordbruksverket med en till två generationer, men en sommar som 2014 borde det dock kunna bli fler. Varje hona kan lägga upp till 400 ägg. Larverna ger ljusa ”maskar” i bären, och dessutom svampangrepp runt hålen i bären. • • • • • Endast 2-3,5 mm lång: Drosophila suzukii Kyl bären till under tio grader direkt efter plockning och sälj dem snarast. Tillåt inte övermogna bär i odlingen – plocka rent varje gång. Håll plantorna öppna och luftiga, med god solinstrålning. Flugorna vill ha fuktigt och skuggigt. Ha blommor med korta blomrör i odlingen hela säsongen, det gillar parasitsteklarna. Täck med nät med max 0,8 mm hålstorlek. Det är effektivt, men dyrt och opraktiskt i de flesta grödor. Bekämpningsmedel som går att använda saknas totalt i Sverige. Utomlands håller metoder på att utvecklas, vissa rent av lovande. Men hittills har inget intresse funnits för att få dessa godkända i Sverige. Dags att tänka om och börja påverka intresseorganisationerna? Kirsten Jensen Landsbygd Länsöverdirektör med känsla för grönt Länsstyrelsen i Västra Götaland har ny länsöverdirektör sedan några månader tillbaka. Det är en direktör med känsla för gröna näringar. Lantbruk och landsbygdsfrågorna ligger Lisbeth Schultze varmt om hjärtat. Titeln landshövding är nog allom bekant. Men en länsöverdirektör, vad är det? Jo, det är han eller hon som leder det dagliga arbetet vid Länsstyrelsen. Länsöverdirektören är landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare. I oktober axlade Lisbeth Schultze manteln som länsöverdirektör på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Hon kommer närmast från Länsstyrelsen i Hallands län. Gårdar på gränsen Du behöver inte vara orolig att landsbygdsfrågorna kommer att bli åsidosatta under kommande år. Landsbygdsfrågorna ligger nämligen Lisbeth Schultze varmt om hjärtat. – Båda mina föräldrar växte upp på smågårdar i gränstrakterna mellan Halland och Småland. Och vi har fortfarande en gård i släkten, berättar hon. En rad viktiga frågor Lisbeth Schultze ser en rad angelägna landsbygdsfrågor. Livskraftig svensk Foto: Malin Johansson livsmedelsproduktion är en. Väl fungerande generationsskiften en annan. – Vi måste få den unga generationen intresserad av att ta över gårdarna, säger hon. Länsöverdirektören poängterar också vikten av att vi överbryggar avståndet mellan stad och landsbygd. – Vi måste närma oss varandra. Staden behöver landsbygden och landsbygden behöver staden. Att vi sedan lever i en föränderlig tid, med nya resemönster och större arbetsregioner, förändrar inte den saken. Jan Mogol Informationsenheten Utseende Flugan är 2-3,5 mm lång med gulbrun kropp och stora orangeröda ögon. Den är ganska mullig med tjock kort kropp och den yttersta bakre delen på bakkroppen är oftast mörk. Hanarna har en mörk prick på ytterkanten av yttersta delen av vingarna. Oxeklev bjuder på spännande möten Fällor Flugorna kan för prognos fångas i enkla fällor. Gör 2-3 mm stora hål överst i en PET-flaska. Fyll den till drygt en fjärdedel med en lockande vätska, till exempel ren äppelcidervinäger och lite diskmedel. Måla gärna flaskan röd – det gillar flugorna. Fällorna ska upp när de första bären i naturen börjar mogna. Kolla fällorna minst en gång i veckan genom att hälla innehållet genom ett kaffefilter. Använd lupp för att i filtret leta efter små flugor med mörka fläckar på vingarna. Nu är Oxeklev på Kroppefjäll ett naturreservat. Reservatet, som tillkomit på markägarens initiativ, består av tallskogar, kärr och sjöar. Här finns också rikligt med ek i branterna. Oxeklev kan bjuda på en rad spännande möten, om lyckan står dig bi. I naturreservat finns exempelvis tjäder, spillkråka, nattskärra, grantaggsvamp, ekskinn och rutskinn. Ekskinn och rutskinn är två sällsynta svampar. Vi ska anlägga en mindre vandringsled i området, men där är vi inte framme än. Förebyggande metoder • • 28 Håll avstånd till vilda bestånd av bär. Flugorna flyger inte långt, oftast under 300 meter även om uppgifter på upp till en kilometer finns. Plocka ofta, och tidigt i mognadsfasen. Bilden visar skador av havtornsflugan. Drosophila suzikii lär ge värre skador och förstöra även andra bärslag. Jordbiten 2/2015 Skogen är ålderstigen i det nya naturreservatet Oxeklev. Foto: Lennart Olsson Jordbiten 2/2015 29 På gång Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 2015 Anmälan på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Välj verksamhetsområde Lantbruk & Landsbygd och därefter Kurskalender samt sök på den angivna aktivitetskoden. Fyll gärna i din e-postadress och mobilnummer i anmälningsformuläret. De kan vara viktiga för vidare kommunikation. Du får också en påminnelse via sms 48 timmar innan kursstart. Om du avbokar deltagande efter sista anmälningsdatum eller om du uteblir från aktiviteten får du betala hela kursavgiften. Kursavgiften faktureras i efterhand. Sista anmälningsdag ser du vid aktivitetens kurskod. ANLÄGGNING OCH SKÖTSEL AV VÅTMARKER Naturvårdsgruppen kan i samarbete med Projekt Greppa Näringen erbjuda kostnadsfri rådgivning för anläggning och skötsel av våtmarker. Hållbart kött ger biologisk mångfald Betesmarker Plats & tid Lammet och Bonden, Stannum den 9 maj kl 11-13 Kursavgift Aktiviteten är kostnadsfri, ingen anmälan behövs. Frågor Lina Wejdmark 010-224 53 03 Foto: Ann-Charlott Hajdu-Rafis Tre jordkällare www.naturvardsgruppen.se Planering pågår och när allt är klart kommer du hitta information om plats och tid i Kurskalendern på Länsstyrelsens webbplats. Studiebesök Jordkällare är en del av landbygdens kulturarv och många vill bevara och använda dem. I skriften ”Ta hand om din jordkällare” berättar vi om den kunskap som forskning, kurser, rådgivning och mötet med jordkällarägare gett oss. Vi berättar om tre goda exempel på restaurerade jordkällare och möter ägarna. Humle gör comeback på svenska gårdar Plats & tid Rösselvik, Tjörns kommun den 11 maj kl 18-20 Anmälan senast den 8 maj (kod 23146) Humle är en viktig ingrediens i öl och öl har alltid varit viktigt i Sverige. Förr var det till och med lag på att gårdarna skulle leverera en viss mängd humle till Kronan (staten). Ambjörnstorp, Falköpings kommun den 18 maj kl 18-20 Anmälan senast den 15 maj (kod 23147) Kursavgift Antal deltagare är begränsat till max 20 stycken. Först till källar´n gäller. Studiebesöket är kostnadsfritt. 30 Tfn: 0521—22 20 95 eller 0500– 49 21 21 Välkommen på fältvandring om betesmarker med fokus på stödregler, skötsel och värden. Fältvandringarna kommer att hållas på olika platser i länet. Ljungås, Vårgårda kommun den 12 maj kl 18-20 Anmälan senast den 10 maj (kod 23148) Foto: Anna Gubanska Välkommen att höra dig till något av våra lokalkontor i Vänersnäs eller Falköping. Fältvandring Fältvandring Projektet Andelsjordbruk – säkrad avsättning för lokalproducerade livsmedel arrangerar tillsammans med Lammet och Bonden en fältvandring för konsumenter. Följ med ut i vårens betesmarker, titta på djur och växter tillsammans med lantbrukaren och en av Länsstyrelsens kunniga biologer. Få en naturupplevelse tillsammans med marknadsföringstips och konsumentkontakter. Ta med egen kaffekorg för picknick i betesmarken. Naturvårdsgruppen erbjuder allt från kostnadsfri rådgivning till totalentreprenad. En totalentreprenad innebär att Naturvårdsgruppen tar hand om allt från tillståndsansökan, finansiering till slutbesiktning av den färdiga våtmarken. Frågor Ann-Charlott Hajdu-Rafis 010-224 56 06 Numera är det svårt att få tag i svensk humle. Men det kan också vara på väg att bli historia. Foto: Jesper Eggertsen Intresserad av biodling? Välkomna till aktiviteter inom biodling. Kurser och studiebesök om biodling kommer att hållas under våren och sommaren på olika platser i länet. Intresset för att odla humle ökar, kan Länsstyrelsen konstatera. I slutet av januari hölls en kurs för över 100 deltagare och nu är deltagarna är i full gång med förberedelserna inför plantering. Planering pågår och när aktiviteterna är klara kommer du att hitta information i Kurskalendern på Länsstyrelsens webbplats. Jordbiten 2/2015 Humleskörd på Spännaregården i Björsäter, Mariestads kommun. Foto: Kirsten Jensen Jordbiten 2/2015 31 Posttidning B Länsstyrelsen Västra Götalands län Box 224, 532 23 Skara ADRESSUPPDATERING 410 267 803 Vid definitiv avflyttning eller felaktig adress sänds försändelsen till nya adressen. Rapportkort med nya adressen sänds till Postkontoret 532 20 SKARA en inom nya d tö s v a n e g kommer Hanterin rogrammet p s d g y b s d n La l att bli digita stöden, före projekt l för de nya garna ska Allt materia iljöinvesterin m ch o en d i Västra tagsstö nsstyrelsen Lä ll ti s ka ic ERKALIX därför sk 0, 956 85 ÖV 4 E F , n lä s Götaland ing. som öppför inskann de två stöd rs ö er b et och I dagsläg i djurstallar investering r fö d gnad. tö yg S : tb nat dbandsu re b i g n i er st stöd för inve öppnar i Många stöd september tag era i ett före eller invest a rt a s st n a u d m Vill tillsam den? Vill du r? på landsbyg n där du bo d eckla byg e tv u re ra d fö n r, a nga med iljöinvesteri m ka sö p u se d d ch me Då kan stöd från o kt je ro p r e tags- ell . tember 2015 ion er informat Länkar till m nsstyrelsen. w.la finns på ww tbruk & taland, Lan o ag tr as se/v . , Aktuellt Landsbygd an SAM-ansök med v a g n ri d n Ä och nsökan till ra i a Du kan änd att ditt före besked om u d r Få tt a i. t n n 15 ju det förse trolleras är tag ska kon du gör det n även om ka sö n a i ändra a datum. eciellt senast dett t viktigt, sp ke yc m t e d r skickar in Därför ä det, att du ö st s g in n för förgrö ntinuerligt. ändringar ko a ll e tu n ve e Kontakta oss: Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 40 22 Nästa nummer av Jordbiten kommer ut den 17 september. Besök våra kontor: Expeditionstider: 9.00–15.00 Tel: 010-224 40 00 Växeln är öppen: 8.00–16.00 www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Borås Västerlånggatan 17 Göteborg Ekelundsgatan 1 Skara Klostergatan 13 Uddevalla Skansgatan 3
