Hämta - Kungsbacka kommun

Transcription

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Arbetsutskottet för Äldreomsorg
Sammanträde onsdagen den 4 februari 2015, klockan 14 i Mini Borg, Borgmästaregatan 5, Kungsbacka.
1 (2)
Datum
2015-01-28
Ärende
Förvaltningens förslag till beslut
Beslutsärenden
1 Val av justerare och bestämmande
av tid för justering
Christian Haneson (FP) 18 februari
2015
2 Eventuellt övriga ärenden
uniForm KUB301 v 1.0, 2005-11-25
3 Godkännande av föredragningslistan
4 Godkännande av leverantör inom
LOV – Seniorbolaget Omsorg AB
Leif Nilsson
Klockan 14.10
Nämnden godkänner Seniorbolaget
Omsorg AB som utförare av
hemtjänst, serviceinsatser, inom
områdena 1,2,3,4,5 och 6 från och
med den 1 februari 2015
Cirka 15 min
5 Årsredovisning 2014
Therese Lindén
Susanne Edgren
Klockan 14.25
Nämnden för Äldreomsorg
godkänner årsredovisning 2014.
6 Underlag till kommunbudget
2016
Therese Lindén
Susanne Edgren
Klockan 14.55
Material läggs i arbetsrummet på
fredag (30 jan)
Nämnden för Äldreomsorg godkänner underlag till kommunbudget
2016 samt att materialet översänds
till kommunstyrelsen.
Cirka 10 min
Äldreomsorg
Yvonne Johansson Nämndsekreterare
Direkt 0300-834839
yvonne.johansson@kungsbacka.se
Fax 0300-154 63
Cirka 30 min
Kungsbacka kommun
Äldreomsorg
Box 10409, 434 24 Kungsbacka
Besöksadress
Borgmästaregatan 5
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-154 63
aldreomsorg@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
7 Kvalitetsberättelse 2014
Therese Lindén
Klockan 15.05
Nämnden för Äldreomsorg godkänner Kvalitetsberättelsen 2014
Cirka 20 min
8 Patientsäkerhetsberättelse 2014
Ulrika Ström
Ingrid Olausson
Klockan 15.25
Nämnden för Äldreomsorg fastställer
upprättad patientsäkerhetsberättelse
för 2014
Cirka 20 min
9 Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete inom äldreomsorgen, Kungsbacka kommun
Ulrika Ström
Klockan 15.45
Nämnden för Äldreomsorgs beslutar
att revidera ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete
Cirka 10-15 min
10 Reglementesförändring – förslag
Lillemor Berglund
Klockan 15.55
fredag (30 jan)
Cirka 30 minuter
11 Distriktsråd – Invånardialog
Lillemor Berglund
Susanne Edgren
Klockan 16.25
fredag (30 jan)
Cirka 10 minuter
Information
- Invånarpanel
Susanne Edgren
Klockan 16.35
Cirka 15 min
- Verksamhetsgranskningar Årsrapport 2014
Ulrika Ström
Klockan 16.50
Cirka 15 min
- Ny- och ombyggnader
Leif Nilsson
Klockan 17.05
Cirka 15 min
- Resultatfond 2014
Annakarin Svennebjer
Klockan 17.20
Cirka 10 minuter
- Förvaltningschefen informerar
Klockan 17.30
- Ordföranden informerar
Marianne Kierkemann
ordförande
Yvonne Johansson
nämndsekreterare
2 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-01-14
Diarienummer
ÄO/2014:93
Godkännande av leverantör inom LOV - Seniorbolaget Omsorg AB
Förslag till beslut
Nämnden godkänner Seniorbolaget Omsorg AB som utförare av hemtjänst, serviceinsatser, inom
områdena 1,2,3,4,5 och 6 från och med den 1 februari 2015
Sammanfattning
Seniorbolaget Omsorg AB har inkommit med ansökan om att bli godkänd som utförare av
servicetjänster inom hemtjänsten i Kungsbacka kommun. Enligt förfrågningsunderlaget punkt 2.3 ska
kommunen som en del i handläggningen kalla den sökande till ett möte. Detta möte genomfördes den
8 december.
Företaget representerades av Birgitta Källving, affärsområdeschef, och Rita Rosberg, regionchef norra
Halland. Kommunen representerades av Carina Olander, förvaltningen för Funktionsstöd och Leif
Nilsson, förvaltningen för Äldreomsorg. Vid samtalet har företaget redogjort för hur man avser att
uppfylla kommunens krav samt presenterat dokument för rutiner. Kommunens representanter
presenterar kommunen och hur LOV inom hemtjänsten tillämpas i kommunen.
Företaget har efter samtalet skriftligen intygat att man tagit dela av kommunens krav och regler och att
man kommer att följa dessa om man blir godkänd utförare.
Förhandling enligt MBL § 38 genomfördes den 12 januari 2015
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2014-12-16
Ansökan från Seniorbolaget Omsorg AB 2014-11-07
Beslutet skickas till
Seniorbolaget Omsorg AB c/o Birgitta Källving Skutholmsvägen 12 471 41 Rönnäng
Leif Nilsson
Äldreomsorg
0300-834821
leif.nilsson@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Leif Nilsson
Utvecklingsledare
Dnr
ÄO/2014:93
Kvittens – Nyckelhantering (Bilaga 6)
Seniorens efternamn och förnamn
Seniorens personnummer
Datum
Återlämnad datum
Antal
Nyckelmärkning
Signatur
Genom min kvittens förbinder jag mig att:
-
förvara nycklarna på ett betryggande sätt så att de inte kan komma i någon obehörigs
händer
inte låna ut nycklarna till någon obehörig
inte tillverka kopior av någon nyckel
inte märka någon nyckel så att den av obehörig kan identifieras till avsedd adress eller
avsett lås
inte någon nyckel förändras vare sig avseende märkning eller utförande
omedelbart anmäla eventuell förlust av nycklar till Seniorbolaget
-
Datum
/
2014
………………………………………….
Signatur Utförare
……………………………………………
Signatur Brukare
Blankett för klagomål/synpunkter (Bilaga 11)
Så här gör du för att lämna klagomål och synpunkter:
För att lämna ett klagomål eller synpunkter är du välkommen att fylla i denna blankett. För att kunna
svara på ditt klagomål är det viktigt att du fyller i kontaktuppgifterna.
Blanketten skickar du till:
Seniorbolaget Omsorg AB
Skutholmsvägen 12
471 41 RÖNNÄNG
Alt. kontaktar du eller lämnar den till Seniorbolagets Omsorg AB´s distriktschef i din kommun.
Så här hanteras ditt klagomål:
När ditt klagomål mottagits kommer det att bifogas till rätt instans inom såväl företaget som till berörd
myndighetsperson på den kommun det berör.
Inom 10 arbetsdagar ska du ha fått ett svar på ditt klagomål. Behöver svarstiden förlängas ska du få
information om orsaken till förseningen och ett nytt datum för svar.
Beskriv nedan det du vill framföra:
Namn:
Adress:
Telefon:
Epost:
Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 (Bilaga 14)
Verksamhet inom Seniorbolaget Omsorg AB
Seniorbolaget har valt att helt inrikta sig på att erbjuda sina kunder servicetjänster inom
hemtjänsten.
I Kungsbacka kommun innebär servicetjänster:
Praktisk hjälp med städning, tvätt, inköp, ärenden, aktivitet, social samvaro och ledsagning.
I vissa fall kan Seniorbolaget även ta emot delegeringar från sjuksköterska eller arbetsterapeut,
detta förutsätter att relevant utbildning sker för personalen i samråd med kommunen.
Lagar och föreskrifter
Seniorbolaget Omsorg AB följer de lagar, förordningar och föreskrifter som följer med tecknandet
av serviceavtalet och som tillämpas av Jönköpings kommun.
Det gäller bl a socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, diskriminneringslagen,
arbetsmiljölagen och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar.
Huvudprocesser
Huvudprocessen för Seniorbolaget Omsorg är att utföra servicetjänster inom ramen för LOV.
Uppdragen kommer via avtalad kommun men kan initieras via brukaren själv. Första mötet med
kunden/brukaren startar processen som beskrivs utförligt i bilaga 5, Kontakter och
Genomförandeplan.
Delprocesserna, se under punkt Rutiner
Mål
Kvaliten och kundnöjdheten ska mätas genom kommunens egna kundenkäter och våra egna ”Nöjd kund”
undersökningar vi gör. På skalan 1-10 ska vi befinna oss som lägst 7 i kundnöjdhet.
Inom 12 månader efter att vi blivit godkända i kommunen ska vi ha uppnått vårt eget kvalitetsmål
Värdegrunden - sett ur kundperspektiv
Bra bemötande och respekt
• Jag blir tillfrågad och är delaktig i de frågor som berör mig.
• Mina synpunkter och min vilja respekteras.
Trygghet
• Jag får information om och kan vara delaktig i det som är viktigt för mig.
• Jag vet vem jag kan kontakta eller vända mig till i det som berör mig eller när jag har frågor.
Goda insatser
• Jag är med och utformar den genomförandeplan som ligger till grund för mina insatser.
Genomförandeplanen anger de mål som insatser skall leda till för att jag skall kunna leva mitt liv så
meningsfullt som möjligt.
Förbättringsaktiviteter
Kvaliten och kundnöjdheten ska mätas genom kommunens egna kundenkäter och våra egna ”Nöjd kund”
undersökningar vi gör.
Återkoppling till berörda av enkätresultat ska göras så snart det är möjligt efter avslutad mätning.
Om förändringar/förbättringsåtgärder behövs sättas in görs detta i en upprättad plan med regelbunden
uppföljning om hur förbättringarna upplevs.
Aktiviteter
De aktiviteter som ingår i åtagandet finns beskrivna i bilagorna:
Bilaga 5
Kontakter och plan för genomförande
I denna bilaga finns även samverkan mellan brukare, utförare och kommun beskrivna.
Rutiner
Rutiner för de olika aktiviteterna finns beskrivna i bilagorna:
Bilaga 5
Bilaga 7
Bilaga 9
Bilaga 10
Kvalitetssäkring
Rutiner inom LOV
Sekretess och tystnadsplikt
Kvittens vid kontanthantering
Bilaga 11
Bilaga 12
Kvittens nyckelhantering
Blankett för klagomål
Ansvar
I bilaga 3, Ledning för uppdraget, finns ansvariga personer inom Seniorbolaget angivna och vilka
funktioner de innehar.
Personalen arbetar efter SMART-modellen, beskrivet i bilaga 4, Kvalitetsmål.
Seniorbolaget är anslutet till Almega kollektivavtal samt till Vårdförbundet.
Seniorbolaget har ansvarsförsäkring upp till 10 miljoner kronor.
Uppföljning
Uppföljning sker regelbundet via löpande journalanteckningar som beskriver eventuella förändringar
av behoven eller om insatsen inte kunnat genomföras som planerat och också om kunden har
klagomål.
Meritförteckning (Bilaga 12)
Seniorbolaget Omsorg utför idag uppdrag inom hemtjänst i följande kommuner:
Lerum
Alingsås
Enköping
Åmål
Örebro
Stenungssund
Tjörn
Kungälv
Tanum
Munkedal
Referenser:
Kommun
Kontaktperson
e-post
Telefon
Örebro
Kungälv
Sirpa Ljung
Cecilia
Sandeberg
Elisabeth Olsson
sirpa.ljung@orebro.se
cecilia.sandeberg@kungalv.se
019-21 39 38
0303 – 23 96 85
elisabeth.olsson@stenungssund.se
0303 – 73 81 09
Stenungssund
CV för Birgitta Källving
September 2014
Persondata
Birgitta Källving
Upplandsgatan 34
113 28 Stockholm
epost: birgittakallving@gmail.com
Tel: 0739 872 336
Arbetar främst med:
Projektledning, Affärs- och
Försäljningsutveckling, Kundprojekt, utarbeta
strategier.
Anställningar
Erfarenhet
Mångårig erfarenhet av affärsutveckling,
förhandling,ledarskap och försäljning , nedan ett urval
eSkicka – elektronisk meddelandeförmedling
1972 – 1978
Projektchef för den tidiga versionen
Delprojektledare Försäljning
1981 – 2001 Posten AB
Brev Marknad
Försäljningsansvarig inom PostNet. Framtagning av
säljprocessen, implementation i försäljning via kundplaner
och information.
Hewlett Packard, Forslid & Co,
SIDA, Handelsbanken, Svan Skodon.
Arbetat som Projektledare, Affärsutvecklare,
Administrativ chef, chef för e-postgruppen,
Försäljningschef Elektronisk Handel,
Key Account Manager och Försäljningschef
För KAM-gruppen
2001 Egen konsult inom Transearch AB
Chefsrekrytering
2002 – 2011 Posten Meddelande AB/Postnord
Projektledare Administrativ Kommunikation,
Projektledare Marknadskommunikation
Chef för projektledarna Marknad
Enhetschef epostgruppen. Ledarskap, personalansvar samt
utveckling/avveckling av tjänster
Elektronisk handel
Försäljningsansvarig inom PostNet. Projektet syftade till att
bygga upp kompetens och förståelse för framtidens
kommunikationsmönster samt implementera tänkesättet i
organisationen.
Försäljning
Försäljningschef. Ansvarat för förhandlingar, bygga
nätverka hos de stora kunderna samt budgetansvar och
personalansvar.
Affärsutveckling
Projektledning av ett antal utvecklingsprojekt inom både
marknad och produktion
Ordförande i bostadsrättsförening vid ombildning
Utbildning
•
•
•
•
•
•
•
•
Stockholms Universitet 120 p, fil kand. (Beteendevetenskapliga linjen med bl a företagsekonomi,
juridik och arbetsmiljö)
IPMA –certifierad projektledare
Certifierad i Prisma och PLUS personlighetstester
Högre utbildning för Projektledare under 1,5 år hos Projektstyrning AB
Genomgått Statskonsults utbildning för Systemutveckling – Kravspecifisering
Påhlmans Handelsinstitut
Gymnasium humanistisk linje, språklig gren
Övriga kurser i säljteknik, ledarskap, retorik i flertal.
Språk
•
•
•
•
Svenska, modersmål
Engelska, utmärkt i tal och skrift
Franska, bra i tal, begränsad i skrift
Tyska, begränsad i tal och skrift
Internationellt
•
•
•
Har bott två år i Neuchatel i Schweiz. Läste franska ett år på Neuchatels Universitet.
Har tillbringat ett år i Turkiet, Istanbul
Har rest mycket, bl a i Canada, Mexico, USA, Asien, Europa
Fritidsintressen
•
•
•
Läser mycket, träffar vänner, lagar mat
Inreder, snickrar
Passionerad svampplockare
Kort personlig presentation
Styrkor – Helhetssyn, Självständig, Initiativtagande, Lyhörd, Lätt att samarbeta med
Gillar att förhandla och göra affärer, är strukturerad och snabb.
Bor i Stockholms innerstad, särbo med Lasse, har två vuxna barn.
Hej
Vi har mottagit er ansökan om att bli certifierad utförare inom hemtjänstområdet. Enligt våra rutiner träffar vi dem som söker för
ett samtal innan vi tar beslut om certifiering.
Förslag på tider för samtalet är
den 26 november kl 13-15
den 27 november på förmiddagen
den 28 november kl 8-10
den 1 december någon gång under dagen.
Samtalen brukar ta 1-2 timmar och genomförs här hos oss på Borgmästaregatan 5 i Kungsbacka.
Jag ber er meddela oss vilken tid som/vilka tider som passar er.
Med vänlig hälsning
Leif Nilsson
Utvecklingsledare
Kungsbacka kommun
Förvaltningen för Äldreomsorg
telefon 0300-83 48 21
leif.nilsson@kungsbacka.se
file:///G|/...015/ÄO%20Politik%202015%20Arbetsutskott/150204/ÄOAU_2015-02-04-Bokning%20samtal%20innan%20certifiering.html[2015-01-26 08:02:10]
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-01-26
Diarienummer
ÄO/2015:14
Nämndens årsredovisning 2014
Nämnden för Äldreomsorg godkänner årsredovisning 2014.
Sammanfattning
Nämndens årsredovisning innehåller beskrivning av verksamhetens resultat i förhållande till mål,
direktiv och andra styrande dokument. Årsredovisningen innehåller dessutom kommentar och analys
av det ekonomiska resultatet.
Beslutsunderlag
Therese Lindén
Utvecklingsledare
Therese Lindén
Äldreomsorg
0300-83 51 94
therese.linden@kungsbacka.se
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
www.kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
Innehållsförteckning
1 Året som gått ............................................................................................................................ 4
1.1
1.2
Sammanfattning av året .................................................................................................................................. 4
Viktiga händelser ............................................................................................................................................ 5
2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2014.............................................................. 7
3 Så här styrs kommunen ........................................................................................................... 8
4 Uppföljning mål ........................................................................................................................ 9
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
4.9
Ökat inflytande ................................................................................................................................................ 9
Bemötande och tillgänglighet ........................................................................................................................ 11
Hälsosamt liv................................................................................................................................................. 12
Bättre fritid..................................................................................................................................................... 12
Trygg kommun .............................................................................................................................................. 13
Minskad energianvändning ........................................................................................................................... 14
Ekologiska livsmedel ..................................................................................................................................... 15
Minskade koldioxidutsläpp ............................................................................................................................ 15
Attraktiv arbetsplats ...................................................................................................................................... 16
5 Uppföljning direktiv ................................................................................................................ 18
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
5.9
5.10
Förvaltningen ges i uppdrag att implementera att de som använder hemtjänst i möjligaste mån ska
kunna bestämma vad som ska utföras och hur det ska göras ...................................................................... 18
Förvaltningen ges i uppdrag att utvärdera kostoch nutritionsprogrammet .................................................. 18
Förvaltningen ges i uppdrag att projektanställa en dietist under ett år för att arbeta med kostråd till de
äldre och stärka personalens kunskaper om detsamma. .............................................................................. 19
Förvaltningen ges i uppdrag att fortsätta förebyggande hembesök. ............................................................. 19
Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för in- och utslussning i demensteamet och
säkerställa full behovstäckning. .................................................................................................................... 20
Förvaltningen ges i uppdrag att upprätta en plan på vad i verksamheten som lämpligen kan
konkurrensutsättas........................................................................................................................................ 20
Förvaltningen ges i uppdrag att studera förutsättningarna för att driva ett äldreboende på intraprenad. ...... 20
Direktiv invånardialog .................................................................................................................................... 21
Direktiv praktikplatser.................................................................................................................................... 22
Direktiv e-förvaltning ..................................................................................................................................... 22
6 Uppföljning inriktningar ......................................................................................................... 24
6.1
6.2
Värdegrund ................................................................................................................................................... 24
Valfrihet ......................................................................................................................................................... 24
7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer .................................................................. 26
7.1
7.2
Synpunktshantering ...................................................................................................................................... 26
Kvalitetsdeklarationer.................................................................................................................................... 27
8 Verksamhetsmått ................................................................................................................... 30
8.1
8.2
8.3
8.4
Analys verksamhetsmått ............................................................................................................................... 30
Resursmått.................................................................................................................................................... 31
Prestationsmått ............................................................................................................................................. 31
Effektmått ...................................................................................................................................................... 32
9 Personalmått .......................................................................................................................... 34
9.1
9.2
9.3
Analys personalmått ..................................................................................................................................... 34
Resursmått.................................................................................................................................................... 34
Effektmått ...................................................................................................................................................... 35
10 Ekonomi med kommentarer .................................................................................................. 36
10.1
10.2
Uppföljning driftbudget ............................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Uppföljning investeringsbudget .................................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
2
Kungsbacka kommun
11 Intern kontroll ......................................................................................................................... 36
11.1
11.2
11.3
11.4
11.5
11.6
Patientsäkerhetsberättelsen.......................................................................................................................... 38
Kvalitetsberättelse......................................................................................................................................... 38
Intern kontroll under året ............................................................................................................................... 39
Resultat av genomförda internkontroller ....................................................................................................... 40
Nämndens förbättringsåtgärder .................................................................................................................... 40
Intern kontroll av externa utförare ................................................................................................................. 40
12 Analys ..................................................................................................................................... 42
12.1
12.2
Sammanfattande analys ............................................................................................................................... 42
Förändringsområden ..................................................................................................................................... 42
3
Kungsbacka kommun
1 Året som gått
1.1 Sammanfattning av året
Utfallsrapport i miljoner kronor
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
90
92
95,6
Kostnader
-752
-772,4
-811,7
Netto
-662
-680,4
-716,1
-650,4
-685,8
-737,4
-11,6
5,4
21,3
Intäkter
Budget, netto
Avvikelse
Kommentarer till verksamhet och utfall
Årets totala avvikelse är 2,89 % av budgeten. Resultatet grundar sig på flera poster inom de olika
verksamheterna.
Äldreomsorgen tillhandahåller sociala tjänster och viss hälso- och sjukvård för äldre
kommuninnevånare, 65 år och äldre. De insatser som ges är till största delen lagreglerade och styrs
främst av Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Äldreomsorgen har under året utfört
beviljat bistånd till nästan 2 200 kommuninvånare. Cirka 1300 av dessa äldre är inskrivna i den
kommunala hemsjukvården. Utöver detta har äldreomsorgen flera insatser och aktiviteter som inte
kräver något beslut, som till exempel att träffpunkterna och anhörigstödet.
Äldreomsorgen tilldelas budget enligt en ramtilldelningsmodell. I tilldelningen delas gruppen äldre
in i åldersintervall 65-74 år, 75-79 år, 80-84 år och 85 år- och innebär olika ersättningar mellan
åldersintervallen. Utgångspunkten är att behovet av vård och omsorg ökar med stigande åldrar.
Äldreomsorgen ersätts för 85 procent av invånarna inom varje ålderskategori.
Investeringar
Utfall 2014
Budget 2014
Avvikelse
Utgifter
-5,8
-13,1
7,3
Netto
-5,8
-13,1
7,3
Inkomster
Kommentar till investeringar
Löpande investeringar avser främst återinvesteringar och grundutrustning till äldreboendena. 4,2
miljoner kronor har tagits i anspråk av 4,8 miljoner kronor som var budgetrat.
För övriga investeringar beror avvikelsen främst på att upphandlingen av nytt verksamhetssystem är
försenad till 2015 och tidsregistreringssystemet inte införts under året.
Inventarier till nybygganden på Åsa äldreboende har köpts in under året, budget för detta projekt
finns från 2015.
4
Kungsbacka kommun
1.2 Viktiga händelser
Viktiga händelser inom verksamheten
Kungsbacka kommun ingår i den regionala stödstrukturen för Halland. Utifrån stimulansmedel till
regionen och kommunerna i Halland har det under året pågått arbete med digitala larm, e-tjänster,
mobilitet, nationell patientöversikt och säker autentisering för att gemensamt driva teknikutveckling
i Halland. Äldreomsorgen har bytt ut samtliga trygghetslarm till digitala larm under 2014.
Hemsjukvården har blivit konsumenter av den nationella patientöversikten vilket ökar kunskapen
om den enskildes hälsa mellan kommun och region. SITHS-kort används av samtlig legitimerad
personal. SITHS-kort är ett personligt ID-kort med elektroniska legitimationer som möjliggör en
säker identifiering och hantering av känslig information. SITHS är en nationell standard och en
förutsättning för att kunna använda säkra IT- tjänster inom ett flertal områden inom hälso- och
sjukvården.
Användningen av de nationella kvalitetsregistren har under 2014 ökat i verksamheten. Palliativa
registeret används i den kommunala hemsjukvården. Svenska palliativregistret är ett nationellt
kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är
att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Äldreomsorgen
arbetar även med Senior alert och BPSD- registret. Senior alert är ett kvalitetsregister där varje
person, 65 år eller äldre, efter samtycke registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och
resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Registret medverkar till
utvecklandet av nya arbetssätt, vilka ökar möjligheten för bästa möjliga vård. Målet med arbetet
under 2014 har varit att införa Senior alert i samtliga hemtjänstgrupper och det målet är uppnått.
BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens och används som kartläggning
av symtom hos vissa äldre inom äldreomsorgen. Förekomst av BPSD-symptom innebär en minskad
livskvalité och för att nå framgång i arbetet, krävs det förutom ett gott bemötande och en god
omsorg, även en tydlig struktur i omvårdnaden och goda kunskaper om demenssjukdomar. BPSDregistret används som ett stöd i denna process.
Äldreomsorgen rapporterar in uppgifter till Socialstyrelsen och SKL regelbundet. Kommunen deltar
bland annat i ”Kommunens kvalitet i korthet”, den nationella brukarundersökningen Vad tycker de
äldre om äldreomsorgen, Kostnad per brukare och Kolada. Det har inneburit att äldreomsorgen på
flera sätt kan följa sina insatta åtgärder och uppföljningar. Genom registreringarna blir det även
möjligt med jämförelse mellan andra kommuner.
Under året har äldreomsorgen påbörjat renovering och nybyggnation på Åsa äldreboende och det
kommer att vara klart under 2015. I oktober återinvigdes en av de renoverade enheterna och de
äldre kunde flytta in i nya, ändamålsenliga lägenheter med anpassade gemensamhetsutrymmen.
Nämnden för Äldreomsorg har beslutat att införa modellen äldres behov i centrum, ÄBIC. ÄBIC är
ett behovsinriktat arbetssätt där den äldres egen uppfattning om sina aktuella svårigheter och
resurser i livsföringen lyfts fram och målsättningen med stödet blir tydligare.
Viktiga händelser inom personalområdet
Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun arbetar för att säkerställa en hög omvårdnadskvalitet och
som ett led i det har äldreomsorgen under 2014 arbetat fram en HR-strategi. HR-strategin beskriver
prioriterade områden så som strategisk kompetensförsörjning, organisationsstruktur, sänkt
sjukfrånvaro, lönebildning och erbjuda önskad sysselsättningsgrad.
5
Kungsbacka kommun
Strategisk kompetensförsörjning
Kompetensförsörjning är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå
verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Kort sagt, att ha rätt kompetens
på rätt plats i rätt tid. En utmaning är att klara konkurrensen om utbildad arbetskraft och höja
andelen med vård- och omsorgsutbildad personal. Äldreomsorgen ingår i Vård- och
Omsorgscollege där samarbetet med olika utbildningsanordnare syftar till att utveckla en aktuell
och kvalitetssäkrad utbildning. Samarbetet skapar tillgång till välutbildad personal, inte bara på
gymnasienivå utan även på yrkeshögskolenivå.
Organisationsstruktur
God ekonomi, god arbetsmiljö och kompetensutveckling är viktigt för att äldreomsorgen ska klara
de äldres behov av stöd och kontinuitet. Det kräver ständig utveckling av flexibel arbetsorganisation
och arbetsvillkor som klarar verksamhetsförändringar. Samverkan mellan enheter ska stimulera till
intern rörlighet och kompetensutveckling.
Under året har vikarieenheten arbetat utifrån ett uppdrag som innebär att enheten ansvarar för hela
rekryteringsprocessen av timmanställda vikarier. Då äldreomsorgen kräver vård- och
omsorgsutbildning för att få en tillsvidare anställning har vikarieenheten ett uppdrag i att säkerställa
att outbildade vikarier blir informerade om detta krav och information om vilka olika
utbildningsvägar som finns.
Sänkt sjukfrånvaro
Närmare 70 % av den långa sjukfrånvaron (över 14 dagar) i äldreomsorgen beror på fysiska
åkommor. I de fall som de fysiska åkommorna beror på arbetsmiljön hanteras det i det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Korttidssjukfrånvaron är tydligt kopplad till influensa- och förkylningsperioder
då sjukfrånvarotalen tydligt höjs. I övrigt ligger korttidsfrånvaron på en relativt stabil nivå.
Enhetscheferna arbetar aktivt med att sänka sjukfrånvaron. Alla enheter arbetar med ett systematiskt
arbetsmiljöarbete, använder FALCK och samarbetar aktivt med företagshälsovården i specifika
ärenden. Alla medarbetare uppmuntras att använda friskvårdstillägget. Äldreomsorgen har sedan
våren 2014 startat upp ett arbete tillsammans med en hälsopedagog i syfte att förebygga ohälsa och
därigenom på sikt minska sjukfrånvaron.
Lönebildning
Äldreomsorgens stora utmaningar i år och framöver är att bemöta det ökade behovet av vård och
omsorg samt att hantera den ökade komplexiteten inom området. En framgångsfaktor för att möta
detta är det finns en möjligheten att belöna hög och nödvändig kompetens. Fortsatt satsning på
verksamhetsutvecklande lönesättning där lönekriterierna ska utvecklas med bland annat flexibilitet.
Goda prestationer ska belönas och lönerna ska bli mer differentierade.
Önskad sysselsättningsgrad
Äldreomsorgen fortsätter att utveckla en effektiv bemanningsplanering genom att ta tillvara
befintliga medarbetare och tillgodose önskad sysselsättningsgrad genom införande av årsarbetstid
och stödsystem för schemaläggning.
6
Kungsbacka kommun
2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2014
Kommunerna i Halland och Region Halland har sedan flera år tillbaka haft ett samarbetsavtal för
samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. Avtalet reglerar respektive organisations ansvar för
hemsjukvården. Nytt avtal har tecknats mellan regionen och Hallands kommuner och träder ikraft i
början av 2015. Detta innebär flera förändringar vilket kommer att ställa andra krav på
äldreomsorgens hemsjukvård. Förberedelserna för detta har redan påbörjats inom den kommunala
hemsjukvården.
Socialstyrelsen har under 2014 givit ut flera föreskrifter och allmänna råd, så kallade SOSFS.
Föreskrifterna är bindande för kommuner medan de allmänna råden är rekommendationer.
Äldreomsorgen har under 2014 reviderat och anpassat arbetsgången för att möta de nya kraven i
föreskrifterna från Socialstyrelsen.
SOSFS 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS
Föreskriften börja gälla 1 januari 2015 och innehåller flera förändringar kring dokumentationen som
sker inom myndighetsutövningen och inom verkställigheten. Äldreomsorgen har under 2014
påbörjat förändringsarbetet kring dokumentationen för att skapa förutsättningar för att möta de nya
krav 2015. Nämnden för Äldreomsorg har beslutat att införa modellen Äldres behov i centrum,
ÄBIC. Modellen innebär ett behovsinriktat arbetssätt och en strukturerad dokumentation enligt det
internationella klassifikationssystemet, ICF.
SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer.
Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och hälsooch sjukvårdsaspekter. Alla som utsätts för våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd från
samhället. Föreskriften beskriver vilket ansvar som åligger kommunen och att det ska finnas tydliga
rutiner vid misstanke om våld i nära relationer. Äldreomsorgen har tillsammans med förvaltningen
för Funktionsstöd och förvaltningen för Individ och familjeomsorgen tagit fram en riktlinje för att
öka kunskapen kring våld i nära relationer och stödja chefer och personal i hanteringen.
SOSFS 2014:10 Om förebyggande av och behandling vid undernäring
Föreskriften börja gälla 1 januari 2015 och ställer krav på rutiner för att förebygga, upptäcka och
behandla undernäring. Föreskrifterna visar på vilka områden rutiner behövs för att säkerställa att
den berörda verksamheten uppfyller kvalitetskraven på näringsområdet. Äldreomsorgen har under
2014 påbörjat revideringen av kostoch nutritionsprogrammet för att det ska följa de krav som
träder i kraft.
SOSFS 2013:27, andra versionen var SOSFS 2012:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden
Föreskriften gäller från sista mars 2015 och beskriver myndighetsutövning, bemanning och krav på
kompetens hos personal inom särskilt boende, demensinriktning. Äldreomsorgen har under 2014
bemannat dessa enheter efter de krav som kommer att ställas på verksamheten.
SOSFS 2014:2 Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till
personer med funktionsnedsättning
De allmänna råden beskriver vilken kunskap personalen behöver för att ett gott stöd och en god
service och omvårdnad ska kunna ges. Under våren och sommaren genomfördes en inventering av
grundutbildningen hos tillsvidareanställda och visstidsanställda omsorgspersonal. Inventeringen
genomfördes inom alla verksamheter inkluderat egenregi och entreprenad. Resultatet visade att 82
procent av medarbetarna inom hemtjänst och äldreboende har en utbildning som är godkänd enligt
Socialstyrelsen.
7
Kungsbacka kommun
3 Så här styrs kommunen
I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en
gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är
politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar
inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina
genomförandeplaner.
Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för
kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi
följer det som politikerna beslutat om.
Det här är Kungsbackas styrmodell
8
Kungsbacka kommun
4 Uppföljning mål
Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för
hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till
omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade
mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder.
Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade
som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns
mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer
måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ
uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning.
Samordning och adressering
Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som
förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd.
Samordnande nämnder ansvarar för att
•
•
•
•
arbetet med målet samordnas inom kommunen
sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse
följa upp arbetet och göra en samlad analys
bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet
Adresserade nämnder ansvarar för att
•
•
arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse
samverka med övriga berörda nämnder
Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att
•
•
en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta
för att bidra till att målen nås
följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden
4.1 Ökat inflytande
Beslutats av
KF:s formulering
Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka
Mätning
SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
48
45
45
50
Inom all verksamhet i äldreomsorgen finns det olika former av rådsfunktioner, måltidsråd, matråd,
aktivitetsråd, boenderåd, anhörigråd. Dessa rådsfunktioner syftar till att möjliggöra för de äldre och
deras anhöriga att utöva inflytande över verksamheten.
En kvalitativ undersökning har gjorts för att se om de äldre upplever delaktighet, inflytande i sina
rehabiliteringsplaner och kontakten med förvaltningens arbetsterapeuter och fysioterapeut.
9
Kungsbacka kommun
Resultatet visade att nästan alla av de tillfrågade kände sig till stor del delaktiga i sin
rehabiliteringsplan.
Äldreomsorgens målsättning är att det upplevda inflytandet ska öka, vilket kan mätas i
Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, ”Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och
önskemål om hur hjälpen skall utföras?” Av de äldre som har hemtjänst uppger 90% ett positivt
svar (riket 87%), resultatet för 2013 var 88 %. För de äldre som bor på äldreboendena är den
positiva andelen 83 % (riket 79%), förra årets resultat var 79%. Detta innebär att både hemtjänstens
verksamhet och äldreboendena har ökat andelen positiva svar i jämförelse med föregående år.
4.1.1
Brukardelaktighet i genomförandeplan ska öka
Beslutats av
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
Andel av den totala mängden individuella genomförandeplaner i
hemtjänsten där det finns dokumenterat hur brukaren varit
delaktig samt vilka som deltagit vid upprättandet/uppföljningen
av planen
*
*
95 %
80%
Andel av de totalt granskade rehabiliteringsplanerna av
fysioterapeut och arbetsterapeut där delaktighet kan utläsas från
målformuleringen
73 %
95%
95%
100%
Andelen av de uppstartade omvårdsplanerna av sjuksköterska där
delaktigheten kan utläsas genom dokumentationen.
46 %
50 %
83 %
100%
*
*
93 %
100%
Mätning
Andel av den totala mängden individuella genomförandeplaner
för äldreboende och korttidsboende där det finns dokumenterat
hur brukaren varit delaktig samt vilka som deltagit vid
upprättandet/ uppföljningen av planen.
*Mätningen är omformulerad varvid jämförelse mot tidigare år inte är möjlig att göra.
Individuella genomförandeplaner
Både inom äldreboendena och inom hemtjänsten finns dokumentationsombud. Ombuden har som
ansvar att utföra egenkontroll på dokumentationen. Genom egenkontrollen stärks arbetet kring
dokumentationen. För samtlig personal finns även utbildningar i dokumentation, både som
grundutbildning och som repetition.
Rehabplaner
Rehabenheten granskar varje kvartal ett urval av alla journaler och resultatet återkopplas till hela
arbetsgruppen återkommande. Enheten har även gjort en brukarundersökning under 2014 för att
utvärdera om de äldre upplever delaktighet kring sin rehabilitering. Resultatet av utvärderingen
visar att nästintill alla äldre som blev tillfrågade upplevde en hög grad av delaktighet.
Omvårdnadsplaner
Varje månad utförs egenkontroll på upprättade omvårdnadsplaner. Detta för att tydliggöra och få en
ökad måluppfyllelse och medvetenhet i arbetsgruppen avseende de äldres delaktighet.
Återkommande diskussioner på arbetsplatsträffar har genomförts och dokumentationsgruppen
arbetar aktivt med målet.
10
Kungsbacka kommun
4.2 Bemötande och tillgänglighet
Beslutats av
KF:s formulering
Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka
Mätning
SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande &
Tillgänglighet
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
60
60
57
62
Bemötande och tillgänglighet är ledord inom all omsorgsverksamhet. Värdegrundsarbete sker på
olika sätt inom all verksamhet, samtliga externa boenden har i anbud angivit att de ska
tillhandahålla värdegrundsutbildning till personalen. Bemötande från personalen uppges av
deltagarna på fokusgrupperna som en av de viktigaste faktorerna för trygghetskänslan. Resultat i
den nationella enkäten visar på ett mycket högt resultat, 98% inom hemtjänsten och 96% inom
äldreboendena lämnade ett positivt svar om att de får ett gott bemötande av personalen.
Tillgängligheten ska vara god för både de äldre, deras anhöriga och de samverkanspartens som
äldreomsorgen har. Några enheter har skapat rutiner för mail och telefon, detta för att underlätta för
anhöriga att komma i kontakt med personal på avdelningarna. Samtliga som vill komma i kontakt
med någon verksamhet ska få skyndsam återkoppling. Vissa enheter har tryckt upp visitkort där
kontaktpersonens namn och telefonnummer finns angivet. Enhetscheferna skickar ut brev två
gånger per år till de äldre med hemtjänstinsatser. I brevet finns bland annat information om vem de
kan vända sig till vid frågor.
4.2.1
Tillgängligheten till sjuksköterska ska öka
Beslutats av
Utfall
2012
Mätning
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
Undersökning mot omsorgspersonal, medel av frågorna ”Jag
tycker det är lätt att komma i kontakt med en sjuksköterska
dagtid” och ”Jag tycker det är lätt att komma i kontakt med en
sjuksköterska helg, kväll och natt”
Andel brukare/anhöriga som anser att det är ganska lätt eller
mycket lätt att få träffa sjuksköterska vid behov.
59%
65%
Mätning enligt Kompassen har utgått och det kommer därför inte vara möjligt att följa detta
mätvärde. Socialstyrelsens nationella enkät ställer frågor kring tillgänglighet vad gäller
sjuksköterska och läkare men det går inte urskilja vilka som har kommunal hemsjukvård eller
regional sjukvård, det vill säga kontakt med sjuksköterska på vårdcentral. Detta påtalande har
framförts till Socialstyrelsen och förvaltningen hoppas att nästkommande brukarenkät ska kunna
urskilja svaren.
11
Kungsbacka kommun
Hemsjukvården har kartlagt resursbehov utifrån vårdtyngd genom att använda Intraphone på några
områden som pilotprojekt. Pilotprojekt pågår även i ett ytterområde där tre sjuksköterskor använder
bärbara datorer för att kunna dokumentera på plats och även öka delaktighet och tillgänglighet.
En större schemaförändring har skett under hösten för att öka tillgängligheten av sjuksköterska.
En intern enkätundersökning har skickats ut till patienter, anhöriga och omsorgspersonal. Enkäten
gäller hemsjukvårdens jourverksamhet som redovisade ett lågt resultat på tillgänglighet.
4.3 Hälsosamt liv
Beslutats av
KF:s formulering
Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka
Mätning
SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
6,6
7,2
7,2
6,9
8,1
8,1
6,8
Hemsjukvården arbetar med läkemedelsgenomgångar på samtliga äldreboenden i syfte att antal
olämpliga läkemedel för äldre ska minska. För de som bor hemma med hemtjänst har arbetet
påbörjats under året, i samverkan med vårdcentralerna.
Som ett led att bryta isolering, ensamhet och stödja ett hälsosamt liv erbjuder samtliga verksamheter
olika typer av aktiviteter i gemenskap med andra. Aktivitetsombud finns inom alla enheter. Dessa
ombud har bland annat som uppdrag att skapa möjligheter till social gemenskap.
Kungsbacka kommuns äldreomsorg strävar hela tiden efter att utveckla och säkra kvaliteten i vård
och omsorg. För att kunna göra det registrerar personalen det arbete som utförs inom riskområdena
fall, undernäring, trycksår och munhälsa i det nationella kvalitetsregistret Senior alert.
För all omsorgspersonal har äldreomsorgen en obligatorisk utbildning "Hälsofrämjande arbetssätt".
Utbildningen syftar till att skapa förutsättningar för att fokusera på det friska hos de äldre och att
möjliggöra integritet och delaktighet i den enskildes omvårdnad/rehabilitering.
4.4 Bättre fritid
Beslutats av
KF:s formulering
Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka
Utfall
2012
Utfall
2013
80%
93%
79%
Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten
87%
94%
83%
Mätning
12
Utfall
2014
Målvärde
2014
Kungsbacka kommun
För de som bor på äldreboende finns det regelbundna aktiviteter, flera boenden har
aktivitetspedagog anställd. Daglig utevistelse erbjuds inom samtliga äldreboenden och alla ordnar
även promenadsgrupper, en till tre gånger i veckan. Individuella aktiviteter dokumenteras i den
individuella genomförandeplanen.
I kommunen finns det totalt 14 träffpunkter och tre äldrecenter. Aktiviteterna styrs utifrån
deltagarnas önskemål och intressen. Träffpunkterna har haft öppet hus på Filmhuset Facklan där de
presenterade sin verksamhet. Besökarna fick bland annat se uppvisning av linedance, chiball och
qigong. Representanter från Hallands bildningsförbund var där och berättade om målar- och
skrivargrupper för seniorer i Kungsbacka.
Träffpunkter flyttade under en sommarvecka ut sina verksamheter till Valldahemmet på
Smarholmen. En vecka som uppskattas av seniorerna – både gamla och nya deltagare. Strax över
hundra seniorer har dagligen varit på plats och valt bland aktiviteter som chiball, qigong, målning,
boule, poängpromenad, fotbad och smyckestillverkning.
Hallands bildningsförbund tillsammans med Kulturrådet utsåg 2014 kommunens äldreomsorg till
”Kulturens flaggskepp” i Halland.
4.5 Trygg kommun
Beslutats av
KF:s formulering
Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka
Mätning
SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
65
66
67
67
Under 2014 har varje enhet arbetat med att stärka känslan av trygghet hos de äldre som de möter.
Vissa enheter har förstärkt informationen kring vilken personal som är i tjänst, kompletterat skriftlig
information med kort på personalen och liknande. Arbetet med att säkerställa information till
vikarier har tydliggjorts på enheterna. Några enheter har valt att skicka ut sommarbrev till alla äldre
med hemtjänstinsatser där information lämnades om vilka vikarier som arbetade under sommaren.
Äldreomsorgen har krav på att personal ska bära namnskyltar och arbetskläder. Detta för att det ska
vara enkelt att känna igenom personal som arbetar inom verksamheten. Kontaktmannaskap används
i inom hemtjänsten och äldreboendena. Vetskapen om att en i personalgruppen är ansvarig för
information, kontakt med anhöriga och hemsjukvården kan bidra till att känslan av trygghet ökar.
Det är möjligt för den äldre att byta kontaktperson utan att uppge anledning.
I den nationella brukarundersökningen redovisar äldreomsorgen i Kungsbacka kommun att 86 % av
de äldre upplever sig mycket trygga eller ganska trygga på äldreboendena och för personer med
hemtjänstinsatser är siffran 87 %.
13
4.5.1
Kungsbacka kommun
Andelen brukare med minst en uppföljning vid identifierad risk och planerad åtgärd
i Senior Alert ska öka
Beslutats av
Mätning
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
Andelen brukare med minst en uppföljning vid identifierad risk
och planerad åtgärd av den totala mängden brukare på
äldreboende och korttidsboende som registrerats i Senior Alert
57 %
87 %
96 %
80%
Statistiken visar att 899 riskbedömningar har utförts under året. Av dessa har teamen planerat
åtgärder vid identifierad risk i 96% av fallen och utfört och följt upp 91,5% av åtgärderna. Detta
resultat kommer på tredje plats i Sverige. Äldreomsorgen kan tydligt se att verksamheternas
arbetssätt gällande Senior alert har gett resultat över tid och är implementerat i det vardagliga
arbetet.
Exempel på aktiviteter som har gjorts för att säkerställa arbetet kring Senior alert:
•
•
•
•
•
•
Munhälsoutbildning för undersköterskor och sjuksköterskor.
Personvågar till varje hemtjänstteam har köpts in för att möjliggöra registrering av vikt i
Senior alert och ge de äldre i egna hemmet samma förutsättningar att kunna vägas som på ett
särskilt boende.
Informationsbroschyr att lämna ut till brukare och anhöriga om Senior alert, detta för att
göra den enskilde mer delaktig.
Utbildning i Senior alerts arbetsgång har erbjudits till samtliga medarbetare och utbildningar
har skett både på grupp- och individnivå.
Utbildning i teamarbete har erbjudits och utförts av regionkoordinator till samtliga team
Samtliga hemtjänstteam har implementerat arbetssättet och registrerar sitt preventiva arbete.
4.6 Minskad energianvändning
Beslutats av
KF:s formulering
Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska
Mätning
Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2, graddagskorrigerad
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
176
171
168
160
Alla enheten arbetar aktivt med att minska energianvändningen. Främst är det mindre,
vardagsaktiviteter som görs för att minska energianvändningen. Till exempel att stänga av datorer
när de inte används, släcka alla lampor som inte behöver vara tända, inte öppna fönster för att lufta
utan istället sänka inomhustemperaturen, inte diska halvfulla diskmaskin, använda lågenergilampor
och laga droppande kranar.
14
Kungsbacka kommun
På Signeshus pågår ett samarbete i projektform med fastighetsägare för att öka medvetenhet kring
energiförbrukningen bland medarbetare. Projektet har pågått från 2012 och avslutas 2015. Samtlig
personal på Signeshus har fått utbildning om hur man kan spara energi. Fastighetsägaren har
regelbundet återkopplat enhetens energiförbrukning och gett förslag på förbättringsområden.
4.7 Ekologiska livsmedel
Beslutats av
KF:s formulering
Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka
Mätning
Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till
totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
16%
17%
26%
22%
Äldreomsorgens inköp av livsmedel sker främst genom förvaltningen för Service, Serviceområde
Måltider, som ansvarar för råvaror till måltiderna. I beställningarna för frukost- och kvällsbuffén
försöker äldreomsorgen prioritera ekologiska alternativ. Äldreomsorgen har under 2014 haft en
projektanställd dietist. Ett av dietistens uppdrag har varit att tillse att andelen ekologiska livsmedel
ökar. Detta har skett genom att dietisten har startat samverkan med Service Måltid för att säkerställt
att andelen ekologiska livsmedel ökar.
På Bedagårdens äldreboende lagar personalen all mat själv och försöker i möjligaste mån välja det
ekologiska alternativet. Detta arbetssätt har varit igång i flera år. Under 2014 har Bedagården börjat
bokföra sina ekologiska inköp för att se hur mycket ekologiska livsmedel som används.
4.8 Minskade koldioxidutsläpp
Beslutats av
KF:s formulering
Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5%
Mätning
Utfall
2012
Utfall
2013
Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning
för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar
-0,47%
-6,5%
Utfall
2014
Målvärde
2014
-2,5%
Hemtjänsten inom egen regi och Hemservice i Halland har under 2014 infört Kompanion, som är ett
ruttoptimeringsprogram. Detta program fördelar insatserna utifrån körsträckor, kontinuitet, krav på
specifika insatser och nyttjande av personalens resurser under en arbetsdag. För att säkerställa god
personalkontinuitet, som är en prioriterad inriktning, kan ibland körsträckorna bli längre än om
verksamheten enbart tagit hänsyn till miljömålet.
15
Kungsbacka kommun
Kartläggning har påbörjats av sjuksköterskans tillgänglighet ute på enheterna i samråd med
enhetscheferna. Som en del i planeringen av resursfördelning ingår även att ta hänsyn till att minska
transporter och resvägar.
Pilotprojekt pågår med mobil dokumentation. Genom att personalen kan dokumentera direkt hos
den äldre minimeras körsträckan till kontoret. Detta skapar en bättre rättsäkerhet att allt av vikt
dokumenteras samt att körsträckan till kontoret kan minimeras.
Flera medarbetare inom hemsjukvården och biståndsenheten har gått utbildning i eco-driving. Ecodriving är en körteknik som kan ge lägre bränsleförbrukning med förändrat körsätt. Syftet med
utbildningen är att minska bilismens miljöpåverkan.
4.9 Attraktiv arbetsplats
Beslutats av
KF:s formulering
Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer
7,3
-
7,5
8,5
Jämix, ökning av antal punkter per år
91
83
Mätning
91
Resultatet av äldreomsorgens medarbetarenkät visar på flera förbättringar. Resultat visar bland
annat på en ökad rekommendationsvilja från nio till sexton bland äldreomsorgens medarbetare
vilket talar för att äldreomsorgen ses som en attraktiv arbetsplats. Resultatet är representativt för
organisationen som helhet då 85 % av medarbetarna svarade.
Förvaltning arbetar utifrån kommunens styrmodell med överenskommelser och egenkontroller i
verksamheten. Detta ger en trygghet i hela organisationen trots att verksamheten ständigt förändras.
70 % av Äldreomsorgens medarbetare har en individuell överenskommelse och dessa är kopplade
till nämndens mål och förvaltningens genomförandeplaner.
Äldreomsorgen har genom Vård och omsorgscollege, VoC utbildat ytterligare femton handledare
och erbjudit cirka hundra praktik-/lärlingsplatser till elever inom VoC. Genom att erbjuda
praktikplatser med kompetenta handledare bidrar äldreomsorgen med att förstärka uppfattningen
om kommunen som en attraktiv arbetsplats/arbetsgivare.
4.9.1
Minska sjukfrånvaron
Beslutats av
Mätning
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Målvärde
2014
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid
7,6%
9,1%
9,4%
7,6%
Korttidssjukfrånvaron <14 dagar
3,8%
3,9%
3,5%
3,3%
Långtidssjukfrånvaro
4,12%
5,2%
5,9%
4,3%
16
Kungsbacka kommun
Korttidssjukfrånvaron är tydligt kopplad till influensa- och förkylningsperioder då sjukfrånvarotalen
tydligt höjs. I övrigt ligger den totala sjukfrånvaron på en relativt jämn nivå. Enhetscheferna arbetar
aktivt med att sänka sjukfrånvaron. I arbetet har enhetscheferna stöd av FALCK Healthcare P3
Företagshälsa i specifika ärenden. Rehabiliteringsprocesserna startar tidigt och enhetscheferna
arbetar med förebyggande rehabilitering. Medarbetarna uppmuntras att använda friskvårdstillägget
som ett led i det förebyggande arbetet. Alla enheter arbetar med ett systematiskt arbetsmiljöarbete
där inriktning är att förebygga ohälsa. Äldreomsorgen har sedan våren 2014 arbetat tillsammans
med en hälsopedagog på ett antal enheter i syfte att förebygga ohälsa och därigenom på sikt minska
sjukfrånvaron.
17
Kungsbacka kommun
5 Uppföljning direktiv
Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka
uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är
prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor
som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet
att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet.
5.1 Förvaltningen ges i uppdrag att implementera att de som använder
hemtjänst i möjligaste mån ska kunna bestämma vad som ska
utföras och hur det ska göras
Beslutats av
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
För alla personer som har beslut om hemtjänstinsatser upprättas en individuell genomförandeplan
där det framgår hur den enskildes önskemål om hur dennes omsorg och vård ska utföras. Samtliga
enheter har skapat handlingsplaner för att de äldre ska uppleva att de får ökat inflytande.
Kontaktpersonen informerar vid välkomstsamtal/uppstartssamtal om individuella
genomförandeplanen och tar emot önskemål från den äldre angående tider och dagar samt
överlämnar broschyr med kontaktuppgifter. Kontaktpersonen gör uppföljning av den individuella
genomförandeplanen tillsammans med brukaren där en avstämning och utvärdering ingår.
Äldreomsorgen har beslutat att införa modellen Äldres behov i centrum, ÄBIC. Den förväntade
nyttan för den äldre är att de ska få ett bättre inflytande över hela processen och därmed känna sig
mer delaktig i sin omsorg och vård.
Resultat i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre ”Vad tycker äldre om
äldreomsorgen” och frågan ”Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur
hjälpen skall utföras?" redovisar att 90% av de äldre har uppgett ett positivt svar.
5.2 Förvaltningen ges i uppdrag att utvärdera kostoch
nutritionsprogrammet
Beslutats av
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Delvis uppnått
18
Kungsbacka kommun
Utvärderingen av kostoch nutritionsprogrammet har pågått under året. Det har genomförts en
enkät till omsorgspersonal som arbetar på äldreboendena under augusti och september för att
kartlägga omsorgspersonalens kännedom om tillvägagångssätt kring kost och nutrition.
Kartläggningen har varit viktig för att kunna utvärdera vad i programmet som det finns följsamhet
till och vilka förbättringsområden som finns inom området kostoch nutrition. Kost- och
nutritionsprogrammet kommer att ersättas av riktlinje för kostoch nutrition, dokumentet kommer
även att innefatta nuvarande riktlinje för nutrition, riktlinje för undernäring samt handbok för kostoch nutrition. Revideringen kommer även att innefatta Socialstyrelsens nya föreskrift som börja
gälla 1 januari och som berör området nutrition. Föreskriften ställer krav på rutiner för att
förebygga, upptäcka och behandla undernäring. Riktlinje för kostoch nutrition kommer att
beskriva hantering och ansvarsfördelning avseende kost och nutrition för de olika
yrkeskategorierna. Riktlinjen planeras att vara färdig under första kvartalet 2015.
5.3 Förvaltningen ges i uppdrag att projektanställa en dietist under ett
år för att arbeta med kostråd till de äldre och stärka personalens
kunskaper om detsamma.
Beslutats av
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
Äldreomsorgen har under 2014 haft en projektanställd dietist. Uppdraget har inneburit ett
kvalitetsansvar för riktlinjer och rutiner avseende kost och nutrition samt ansvar för
kompetensutveckling/utbildning inom området kost och nutrition. Dietisten har även gett råd,
handfast stöd och konkret ledning till olika yrkesgrupper runt mat, måltider och nutrition samt gjort
uppföljningar på måltidssituationer.
Dietisten har erbjudit föreläsning i nutrition på grundnivå. Föreläsningen har handlat om de
specifika behov som äldre har, vad omsorgspersonal bör uppmärksamma kring de äldres
mathållning och vad som kan bidra till ökad matglädje. Dietisten har även haft kostombudsträffar.
Ombudsträffarna har bland annat handlat om nattfasta, berikning och energirika mellanmål.
Dietisten har haft månadsmöten med kostombuden inom hemtjänsten. Temat för träffarna har varit
"Mat och näring - en naturlig del av arbetet". Målet har varit att bidrar till att äldre som bor i
hemmet kan tillgodogöra sig en god och näringsriktig mat genom att omsorgspersonalen får mer
kunskap och bättre rutiner. Träffarna har varvat grupparbete med undervisning om bland annat
dysfagi och dokumentation kring mat och näring.
5.4 Förvaltningen ges i uppdrag att fortsätta förebyggande hembesök.
Beslutats av
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Delvis uppnått
19
Kungsbacka kommun
Annas och Lars hälsa är en samverkansmodell som beskriver det länsövergripande preventiva
arbetet i Halland och den halländska modellen för hälsofrämjande och förebyggande hembesök.
Hembesök erbjuds till alla 80-åringar i kommunen som inte har några hemtjänstinsatser. Besöken
genomförs av personal som har erfarenhet och kunskap från hälsofrämjande arbete, hälso- och
sjukvård samt socialtjänst riktad till äldre. Vid hembesöken uppmärksammas friskfaktorer för hälsa
och information om fallprevention, kost, motion med mera. De äldre får även information om olika
verksamheter för äldre, hälso- och sjukvård och ideella organisationer.
Av de inkomna utvärderingar uppger alla som tog emot besök att de fick värdefull information vid
hembesöket och att de känner en ökad trygghet efter hembesöket. Nästan hälften av de som svarat
uppger att de vidtagit någon åtgärd utifrån det man pratat om under hembesöket.
Förvaltningen har ett antal hembesök som de inte har hunnit genomföra hos de som har tackat ja till
ett hembesök. Det finns en handlingsplan på hur dessa hembesök ska genomföras under första
kvartalet 2015.
5.5 Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för in- och
utslussning i demensteamet och säkerställa full behovstäckning.
Beslutats av
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
Demensteamet är en specialistenhet inom egenregins hemtjänst. Huvudprincipen inom
äldreomsorgen är att brukarens behov alltid ska vara i centrum, samtliga hemtjänstgrupper ska
kunna ge personer med demenssjukdom en grundläggande god vård och omsorg och objektivt
verktyg för bedömning av symptom – BPSD-skattning, ska användas. Begreppet BPSD
(beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom), är en arbetsmetod där personens
symptom och åtgärder belyses och struktureras i en handlingsplan.
Riktlinje har tagits fram för att kvalitetssäkra in- och utslussning ur demensteamet. Riktlinjen utgår
från nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom samt regionens handlingsprogram
”Annas led”.
5.6 Förvaltningen ges i uppdrag att upprätta en plan på vad i
verksamheten som lämpligen kan konkurrensutsättas.
Beslutats av
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
I Kungsbacka kommuns policy för konkurrensprövning anges att kommunens verksamheter ska
vara öppna för alternativa utförare och driftsformer. Centralt i prövningen är att kommunens
20
Kungsbacka kommun
medborgare ska få högsta kvalitet till lägsta kostnad, få ökad valfrihet och lättillgänglig information
om kvalitetsjämförelser. Policyn ligger till grund för det som beskrivs i nämndens plan. Nämnden
har under 2014 även tagit beslut om underlag till konkurrensutsättningsplan som beskriver vad som
lämpligen kan konkurrensutsättas i nämndens verksamhetsområde. Nämndens underlag till
konkurrensutsättningsplan redovisas utifrån aspekterna ökad valfrihet för den enskilde,
kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet. Förvaltningen ges i uppdrag att studera
förutsättningarna för att driva ett äldreboende på intraprenad.
Beslutats av
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Direktivet har utgått
Förvaltningen har gjort studiebesök på Tubberödshus som drivs som en intraprenad i Tjörns
kommun. Förvaltningen har även omvärldsbevakat och tagit del av olika kommuners dokument och
överenskommelser.
I och med nämndens direktiv för 2015 om att införa LOV på samtliga äldreboenden utgår direktivet.
5.7 Direktiv invånardialog
Beslutats av
KF:s formulering
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
Samhället och äldreomsorgen står inför stora utmaningar. De äldre blir allt fler samtidigt som
önskemålen och förväntningar på det äldreomsorgen kan erbjuda förändras.
Nämnden för Äldreomsorgen har genomfört en invånardialog i form av en panelfråga till
medborgarna i kommunen.
•
Vad förväntar du dig av morgondagens äldreomsorg?
Frågan ställdes till kommunens invånarpanel och svaren lämnades till äldreomsorgen i början av
december. Sammanlagt fick äldreomsorgen in 166 svar på panelfrågan. Svaren kommer att
analyseras och ligga till grund för ytterligare invånardialoger framöver. Analysen av svaren
kommer att ske i början av 2015. Det kan vara så att det finns specifika områden, värdeord som
återkommer som äldreomsorgen kommer att behöva diskutera vidare med medborgarna i andra
dialogforum.
21
Kungsbacka kommun
5.8 Direktiv praktikplatser
Beslutats av
KF:s formulering
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för
arbetssökande i Kungsbacka kommun
I syfte att uppnå goda resultat kring praktikplatserna inom äldreomsorgen finns sedan 2013 en
praktiksamordnare. Praktiksamordnaren har möten två gånger per år med utbildare och
arbetslivssekreterare för att säkra och planera för praktikplatser inom äldreomsorgen. Praktikplatser
och lärlingsplatser har erbjudits elever på ungdoms- och vuxengymnasiet, 31 platser till
ungdomsgymnasiet och 49 platser till vuxengymnasiet. Dessutom har arbetsträningsplats och
ungdomsjobb erbjudits. Äldreomsorgen har erbjudit fler praktikplatser under 2014 än vad som har
efterfrågats av skola och arbetsförmedling.
Förvaltningen har hittills utbildat 45 handledare som, jämfört med nationell standard, ligger mycket
högt i kompetens. Inför 2015 har förvaltningen även kompetens att ta emot praktikanter enligt BUI,
bestämmelser för arbetstagare i utbildning- och introduktionsanställning och BAL, bestämmelser
för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning.
5.9 Direktiv e-förvaltning
Beslutats av
KF:s formulering
Kungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder
prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska
erbjuda en:
- Enkel vardag för privatpersoner och företag
- Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation
- Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten
Mätning
Utfall 2014
Status direktiv
Uppnått
Äldreomsorgen arbetar med eHälsa-projekt. Projektets syfte är att göra information tillgänglig på ett
säkert sätt via Nationell Patientöversikt. Under 2014 har hemsjukvården haft möjlighet att ta del av
information från landstingets journaler. Under 2015 kommer hemsjukvården även att leverera
information till landstinget.
22
Kungsbacka kommun
Socialtjänsten har krav på säker autentisering för att få tillgång till information om brukare inom
socialtjänsten. Flera kvalitetsregister och myndigheter mm kräver SITHS kort.
Ett antal sjuksköterskor och en av hemtjänstens nattpatruller har lätta datorer med inbyggt
bredband. Tillgänglighet att vara uppkopplad möjliggör säkrare informationsunderlag. Utvärdering
kommer ske under hösten.
100% av trygghetslarmen är digitaliserade.
Under hösten genomfördes ett test för mobil insatsregistrering och mobil dokumentation för
omsorgspersonalen, inrättat ett fjärrkonferensrum, samt arbetar fram en lista för vilka e-Tjänster
som i första hand ska utvecklas.
För att minska pappersförbrukningen används pullprint och ärendehanteringssystemet LEX.
Äldreomsorgen ska börja använda projektverktyget Antura och utveckla avvikelserapporteringen
och bearbeta in den i LEX.
23
Kungsbacka kommun
6 Uppföljning inriktningar
Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt
förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå
från.
6.1 Värdegrund
Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för
medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta
skapar vi trygghet.
Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och
Trygghet.
Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska
arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för.
Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i
organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens
årsredovisning.
Så här arbetar vi med Bitt
Alla enheter inom äldreomsorgen arbetar kontinuerligt utifrån Bitt. Vissa enheter har tagit fram
ledord som finns på enheten, andra enheter har haft regelbundna diskussioner och på vissa enheter
har Bitt kopplats till olika aktiviteter. Inom några enheter används Bitt som underlag vid intervju
med arbetssökande och värdegrundsboken delas ut till all nyrekryterad personal. Inom
träffpunkterna finns Bitt med på dagordningen som en diskussions- och samtalspunkt på alla
seniormöten.
Hur enheterna har arbetat med bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet följs upp i de
granskningar som görs kontinuerligt inom både kommunal regi och privat regi. Det finns en tydlig
ambition inom äldreomsorgen att arbetet med Bitt ska vara en del av det vardagliga arbetet och
förhållningssättet mot äldre, kollegor och anhöriga.
6.2 Valfrihet
Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom
konkurrensutsättning.
Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls
samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och
egenregin.
6.2.1
Alternativa driftsformer
Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att
pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad verksamhet ska
bedrivas.
24
Kungsbacka kommun
Under 2014 finns följande alternativa driftsformer i vår förvaltning:
Verksamhet
Andel av verksamhetsvolym
År 2013
År 2014
Kundval inom hemtjänsten
8%
8%
Äldreboende permanenta platser
43 %
44 %
Äldreboende korttidsplatser
19 %
16 %
6.2.2
Entreprenadföretag
Verksamhet som företaget bedriver för
oss
Hänt under året - i företaget och i den
verksamhet de driver för oss
Humana AB
Blåvingevägen 33 äldreboende och Ekhaga
äldreboende
Tog över driften av Ekhaga äldreboende 1
april
Vardaga
Vickans äldreboende
Tog över driften av Vickans äldreboende 1
april.
Aleris AB
Kolla äldreboende
Caretech Aktiebolag
Mottagning av trygghetslarm
Företag
Avtalet trädde i kraft 14 april 2014.
Kundvalsföretag, certifierade för att utföra service och /eller omsorg: Hemservice i Halland, Advanza vård och omsorg, LSSGS AB,
HomeMaid, Veteranpoolen AB, XtraPro
25
Kungsbacka kommun
7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer
7.1 Synpunktshantering
7.1.1
Kommentaren
Kommentaren är den kommungemensamma process vi har för att fånga upp så många synpunkter
som möjligt på vår verksamhet och snabbt ställa tillrätta problem som uppstått för dem vi är till för.
Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och
därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service.
Kommentaren ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att lämna klagomål,
lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm.
Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga
förbättringar.
Inkomna kommentarer 2014
Fördelning av inkomna synpunkter 2014-01-01--2014-12-31
Klagomål
15
Beröm
6
Förslag till förbättring
7
Totalt antal inkomna synpunkter
28
Varav anonyma
10
Varav politiska
0
Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande
0
Flest kommentarer får vi om
Äldreomsorgen får in relativt få kommentarer i relation till verksamhetens storlek. Med anledning
av att det är få inkomna kommentarer är det omöjligt att säga om det är en trend eller individuella
påpekanden. Alla kommentarer har besvarats inom tidsangivelsen och förvaltningen använder det
som har inkommit i sitt ständiga förbättringsarbete av verksamheten. För samtliga kommentarer har
den berörda enheten blivit informerad och varit delaktiga i hanteringen. Genom att systematiskt
använda inkomna synpunkter arbetar äldreomsorgen ständigt för att förbättra våra processer och
därmed förbättra kvalitén för den enskilde medborgaren.
De beröm som har inkommit är riktade till personalens engagemang och bemötande samt
träffpunkternas aktiviteter. De kommentarer som har inkommit handlar främst om klagomål på
personalbemanning, vilket respektive chef har besvarat.
7.1.2
Övrig synpunktshantering
Med anledning av att äldreomsorgen får in relativt få kommentarer finns en intern riktlinje för att
systematisera hanteringen. Den interna riktlinjen går i linje med Kommentarens hantering. Syftet
med arbetssättet är att kunna identifiera och förebygga brister inom verksamheten samt identifiera
nya eller ej tillgodosedda behov hos de äldre.
26
Kungsbacka kommun
All personal som arbetar inom äldreomsorgen är skyldig att ta emot synpunkter och klagomål samt
bidra till verksamhetens ständiga förbättringar. Negativa synpunkter eller klagomål ska handläggas
medan positiva synpunkter så som beröm tas tillvara som goda exempel.
Cirka 70 synpunkter har inkommit genom den interna hanteringen.
Klagomål
Under året har äldreomsorgen fått in synpunkter i form av klagomål om den nya omsorgsavgiften
som infördes från 1 mars men senare lades tills 1 juni. Med anledning av klagomålen skickades ny
information ut till samtliga brukare och ändringen flyttades fram till 1 juni. Därefter har inga
klagomål inkommit och nu finns en acceptans för den nya avgiften. De inkomna synpunkterna visar
hur viktigt det är att gå ut med information vid alla större förändringar.
Hemtjänsten har fått några klagomål angående städning och fönsterputs. Enhetschef har hanterat
frågan med berörd arbetsgrupp och haft kontakt med de äldre som önskat återkoppling.
Klagomål har även inkommit på hemtjänstens verksamhet i form av synpunkter vid fortkörning och
inköp vid fel daglig varor. Det har även inkommit klagomål på att hemtjänsten parkerat sina bilar på
ett felaktigt sätt samt lämnat tvättstugan ostädad efter användande. Personalen har fått information
och tydliga instruktioner så att inte bristen uppkommer igen.
Nattpatrullen har fått enstaka klagomål om att personalen inte kunnat komma när brukaren önskar
lägga sig på kvällen. Verksamheten ska träffas för att se över om den sena kvällspatrullen kan
utökas.
Förslag till förbättring
Samtliga förslag till förbättringar har hanterats i berörd verksamhet. Till exempel har det inkommit
förslag på annat utbud i matsal, uppdatering av telefonnummer på hemsidan, möjligt att köpa
batterier till hörapparaterna på träffpunkterna.
Beröm
Samtliga beröm som har inkommit handlar om personalens goda bemötande och personalens
engagemang för att utföra arbetet.
7.2 Kvalitetsdeklarationer
Kvalitetsdeklarationerna vänder sig till dem vi är till för. De ska tydligt beskriva vad vi lovar.
Deklarationerna är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete och ett effektivt förbättringsverktyg
för verksamheten.
Område
Status
Beskrivning
Hemtjänst
Uppnått
Vi garanterar alla som får någon
form av personlig omsorg ska ha en
namngiven kontaktperson. Vid
önskemål har du rätt att byta
kontaktperson.
Uppnått
Vi garanterar att äldreomsorgens
träffpunkter i varje kommundel ska
erbjuda aktiviteter eller social
samvaro fem dagar i veckan.
Uppnått
Vi garanterar att vi besvarar ditt
larm inom fem minuter. Den som
svarar ser till att du får den hjälp du
behöver.
Senaste kommentar
27
Område
Myndighetsutövning
Kungsbacka kommun
Status
Beskrivning
Uppnått
Vi garanterar att du som vårdas av
en anhörig i hemmet och inte kan
vara ensam hemma ska få hjälp
med avlösning, avgiftsfritt upp till
16 timmar per månad. Vi erbjuder
tre former av avlösning;
- planerad avlösning planeras minst
två veckor i förväg. Vi försöker se
till att samma person från
hemtjänsten kommer hem till dig.
- Ej planerad avlösning innebär att
du får avlösning inom 48 timmar.
Vi kan inte garantera att det blir
samma person från hemtjänsten
som kommer hem till dig.
- Akut avlösning får du om det
uppstår en akutsituation, till
exempel om din anhörig blir akut
sjuk.
Avlösningstiden kan inte användas
till andra hemtjänstinsatser.
Delvis
uppnått
Vi garanterar att vi gör en
individuell genomförandeplan
tillsammans med dig och vid
önskemål din närstående inom fyra
veckor efter det att dina insatser
påbörjats. Den individuella
genomförandeplanen ska följas upp
minst två gånger per år och vid
behov.
Uppnått
Vi garanterar att du när du ansökt
om hemtjänst ska få ett beslut inom
14 dagar. Du lovar att bidra med
uppgifter som behövs för planering
och dokumentation.
Delvis
uppnått
Vi garanterar att du ska få beslut
inom en månad efter att du ansökt
om äldreboende. Vid ansökan från
annan kommun gäller två månader.
Du lovar att bidra med uppgifter
som behövs för planering och
dokumentation.
Uppnått
Vi garanterar dig plats efter beslut
på en korttidsenhet vid ett specifikt
datum om du ansöker minst sex
veckor i förväg. Vi kan inte
garantera att du får en plats på just
den korttidsenhet du önskar komma
till.
Uppnått
Vi garanterar att du efter beslut om
plats på äldreboende i möjligaste
mån kommer att erbjudas plats på
äldreboende du önskar. Det kan
Senaste kommentar
28
Enheterna har under året arbetat
aktivt för att uppfylla
kvalitetsdeklarationen men vissa
enheter har, främst under
sommarperioden, inte uppfyllt
deklarationen till fullo.
Under vissa månader har många
nya ansökningar inkommit och
detta i kombination med otillräcklig
bemanning på grund av sjukdom
hos biståndshandläggarna har inte
ansökningarna slutsförts inom en
månad.
I den nationella undersökningen
"Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen" uppger 91 % att de
fått plats på det äldreboende de
Område
Äldreboende
Hälso- och sjukvård
Status
Kungsbacka kommun
Beskrivning
Senaste kommentar
dock innebära att du får vänta
längre tid än tre månader på ett
platserbjudande.
önskat.
Uppnått
Vi garanterar att du ska få en
namngiven kontaktperson när du
flyttar in på ett äldreboende. Vid
önskemål har du rätt att byta
kontaktperson.
Delvis
uppnått
Vi garanterar att vi gör en
individuell genomförandeplan
tillsammans med dig och din
närstående inom fyra veckor efter
efter att du har flyttat in.
Den individuella genomförande
planen ska följas upp minst två
gånger per år och vid behov.
De flesta enheter har uppnått
kvalitetsdeklarationen men det
finns några få enheter, som på
grund av omställningar i
verksamheten inte har uppfyllt
deklarationen till fullo.
Uppnått
Vi garanterar att du utöver boendets
gemensamma aktiviteter och
sociala samvaro erbjuds en
individuell aktivitet per vecka.
Samtliga enheter har infört
arbetssättet i verksamheten. Det
förekommer att äldre tackar nej till
den individuella aktiviteten
eftersom de anser att det räcker med
de gemensamma aktiviteterna.
Delvis
uppnått
Vi garanterar att du får träffa en
sjuksköterska inom tre dagar från
det att du flyttat in på äldreboendet.
Egenkontrollen visar en
måluppfyllelse på 71 %.
Förtydligande kommer att ske
gällande arbetsätt och
dokumentation.
Delvis
uppnått
Vi garanterar ett samtal med
närstående inom 14 dagar efter det
att en brukare avlidit.
Målet är uppfyllt till 93 %.
29
Kungsbacka kommun
8 Verksamhetsmått
8.1 Analys verksamhetsmått
Resursmåtten beskriver hur verksamheten är och visas genom nettokostnaden för äldreomsorgen
totalt, inklusive öppen verksamhet per invånare 65-w år. Nettokostnaden beskriver kostnaden minus
intäkter såsom taxor och avgifter, hyresintäkter, statsbidrag och andra typer av intäkter. Genom att
följa nettokostnaden går det utläsa om äldreomsorgen har påverkats av faktorer under året som får
en förändrad resurstilldelning per invånare till följd. Mellan 2012 och 2013 ligger kostnaden kvar
på samma nivå. 2014 års kostnad har ännu inte presenterats.
Prestationsmåtten beskriver hur eller vad vi gör. Äldreomsorgens två största tjänster är hemtjänst
och särskilt boende, äldreboende. Tillgången och efterfrågan på dessa, tillsammans med tillgång
och efterfrågan på korttidsplatser, påverkar verksamhetens omfattning och speglar den inriktning
som politikerna i nämnden har valt. Det måste råda balans mellan utbud och efterfrågan på särskilt
boendeplatser, korttidsplatser och hemtjänst. De sex översta måtten speglar detta förhållande.
Äldreomsorgen hade under en period obalans i utbudet av äldreboendeplatser gentemot behovet,
vilket orsakade längre väntetider än vad som är acceptabelt för den enskilde, samt ledde till
omfattande insatser med hemtjänst. När ett nytt boende öppnas, såsom Blåvingevägen i slutet av
2013, syns effekter i hemtjänsten i form av färre antal producerade timmar totalt under 2014. Även
effekter i form av en kortare väntetid från beslut om särskilt boende till erbjudande om inflytt kan
utläsas. I dagsläget är väntetiden i snitt cirka 40 dagar, vilken ibland upplevs som alltför snäv av de
äldre och deras anhöriga. Flertalet som flyttar in behöver antingen säga upp sitt hyresavtal eller sälja
sin bostad.
Under 2014 har delar av Åsa äldreboende varit under ombyggnation och Tölö Smedja, som tidigare
haft både permanenta och korttidsplatser, håller på att omvandla verksamheten till ett renodlat
korttidsboende. Detta syns i minskningen av antalet disponibla permanentplatser på särskilt boende
och ökningen av antalet korttidsplatser. Omvandlingen av platser, mellan permanentplatser och
korttidsplatser såväl som mellan platser med somatisk eller demensinriktning, är en ständigt
pågående process. Beläggningsgraden på boendeplatserna har varit 95 %, vilket får betecknas som
en godkänd beläggning. En alltför låg beläggningsgrad kan indikera att antalet platser inte är
anpassat till behovet.
Konsumtionen av timmar i hemtjänsten och dygn på särskilt boende ligger kvar på samma nivå som
tidigare. Ökningen av dygnen i särskilt boende kan väntas öka även under 2014, när det tillskott på
platser som Blåvingevägen gav i slutet av 2013 ger helårseffekt. Om konsumtionen av hemtjänst
eller särskilt boende förändras kan det tyda på förändrade behov hos målgruppen, politiska beslut
(såsom fler eller färre boendeplatser) eller faktorer i omvärlden som påverkar målgruppen och
verksamheten. Utfall för 2014 presenteras under våren 2015.
Antalet timmar hos externa utförare av hemtjänst har sjunkit under året, så även antal timmar hos
hemtjänsten i kommunal regi. Externa utförare av hemtjänst utgör fortsatt strax under 8% av den
totala volymen hemtjänst. Under 2014 har biståndsenheten kartlagt hur många äldre som inte gör ett
aktivt val av utförare. I Kungsbacka är den kommunala äldreomsorgen ickevalsalternativet, det vill
säga den utförare som tilldelas uppdraget om inte den äldre gör ett aktivt val av utförare för sin
hemtjänst. Antal personer som inte har gjort ett eget val av utförare under 2014 är cirka 20 personer.
30
Kungsbacka kommun
I kommunen finns det totalt 14 träffpunkter. Träffpunkterna erbjuder olika typer av aktiviteter för
seniorer. Aktiviteterna styrs utifrån deltagarnas önskemål och intressen, till exempel måleri, sång,
underhållning, fika, kurser i mobiltelefonanvändning, bakning, rörelseträning och så vidare.
Träffpunkterna utgör en viktig del för äldre som bor i eget boende runt om i kommunen. Under året
har träffpunkterna haft i snitt över 2000 besök per månad av 597 unika besökare.
Senior Alert är en del av äldreomsorgens kvalitetsarbete i det förebyggande arbetet. Genom ett
aktivt Senior Alert-arbete kan personer med risk för fall, trycksår, munohälsa och undernäring
identifieras och ett team bestående av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, omsorgspersonal
och chef kan sätta in åtgärder och uppföljningar för en bättre livskvalitet för den äldre. Arbetet
började på äldreboendena för att sedan följas av korttidsboendena och är påbörjat i hemtjänsten.
Kostnaden per dygn i särskilt boende och per timme i hemtjänsten visar en produktivitetsnivå i
jämförelse med andra kommuner (mäts i Kostnad per brukare). För utfallet 2013 låg hemtjänsten på
en lägre kostnad i jämförelse med andra kommuner, medan de särskilda boendena hade en högre
kostnad. Den högre kostnaden kan vara relaterad till ett flertal aspekter såsom hyreskostnader,
schemaläggning och bemanning samt lokalernas utformning.
Effektmåtten är nyckeltal som visar hur det har blivit för de som kommer i kontakt med
äldreomsorgens olika tjänster. Nyckeltal som redovisas under effektmåtten är uppgifter från
Socialstyrelsens enkätundersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen”. Enkäterna skickas till
alla med hemtjänstinsatser eller beslut om särskilt boende och kan besvaras tillsammans med, eller
enbart av, närstående. Andelen närståendesvar är högre på de särskilda boendena än i hemtjänsten.
På en övergripande nivå är Kungsbackas resultat bra. De äldre i Kungsbacka ger ett bättre omdöme
om vården och omsorgen de får i Kungsbacka jämfört med hur äldre har svarat i riket på alla frågor
förutom för fyra aspekter i särskilt boende; den övergripande nöjdheten, hur lätt det är att få träffa
en sjuksköterska eller omsorgspersonal samt hur tryggt det känns att bo i särskilt boende. Resultaten
har varierat över åren. Utfallet 2012 visade till exempel på ett mycket gott resultat för tryggheten i
att bo på ett särskilt boende i jämförelse med riket. Till 2014 har rikets resultat förbättrats samtidigt
som Kungsbackas resultat försämrats. Resultatet presenteras även på enhetsnivå för varje enhet och
är en del av det ständiga förbättringsarbetet.
8.2 Resursmått
Nyckeltal
Nettokostnad äldreomsorgen totalt inklusive öppen
verksamhet per invånare 65-w år
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Riket
2013
47 496
47 396
*
49 634
*Utfall 2014 presenteras under våren 2015 i Räkenskapssammandraget, som samlas in av SCB och SKL.
8.3 Prestationsmått
Nyckeltal
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
Antal disponibla platser i äldreboende exklusive
korttidsboende. Avser kommunal regi.
357
338
325
Antal disponibla äldreboendeplatser på entreprenad
exklusive korttidsboende
199
260
260
Antal disponibla platser på korttidsboende i
kommunal regi
60
43
50
31
Nyckeltal
Kungsbacka kommun
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
10
10
10
Antal timmar hemtjänst i kommunal regi
447 195
455 300
432 758
Antal timmar hemtjänst i annan utförares regi
38 185
35 110
33 826
Konsumtion av timmar hemtjänst befolkningen 80w år
108
108
*
Konsumtion av dygn i särskilt boende befolkningen
80-w år
49
50
*
12%
8%
7,8%
Antal besök på träffpunkt i snitt per månad.
-
2 239
2 213
Antal unika besökare på träffpunkterna i snitt per
månad
-
-
597
Antal registrerade riskbedömningar i Senior Alert
för boende på äldreboende.
339
179
899
Antal registrerade riskbedömningar i Senior Alert
för boende på korttidsboende.
0
0
11
1 863
1 795
*
402
410
*
94%
95%
Antal disponibla korttidsplatser på entreprenad
Andel brukare som har valt annan utförare av
hemtjänst än kommunen.
Kostnad per dygn i särskilt boende
Kostnad per timme i hemtjänsten
Beläggningsgrad i särskilda boenden
*Nyckeltalen för konsumtionen av hemtjänsttimmar och dygn i särskilt boende, samt för kostnad per dygn i särskilt boende och
kostnad per timme i hemtjänsten presenteras i KPB (Kostnad per brukare) under våren 2015, då dessa bygger på helårsutfall i
ekonomin.
8.4 Effektmått
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Riket
2014
Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt
särskilda boende.
81 %
85 %
81 %
83 %
Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin
hemtjänst.
90 %
90 %
91 %
89 %
Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra
sätt i hemtjänsten.
98 %
98 %
98 %
97 %
Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra
sätt i särskilt boende.
94 %
96 %
97 %
94 %
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn
till åsikter eller önskemål i hemtjänsten.
89 %
88 %
90 %
87 %
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn
till åsikter eller önskemål i särskilt boende.
82 %
79 %
83 %
79 %
Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid
behov få träffa en sjuksköterska (hemtjänst).
63 %
69 %
69 %
69 %
behov få träffa en sjuksköterska (särskilt boende).
67 %
66 %
67 %
78 %
Nyckeltal
32
Kungsbacka kommun
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Riket
2014
behov få träffa personal i hemtjänsten.
82 %
83 %
85 %
80 %
behov få träffa personal i särskilt boende.
82 %
82 %
82 %
85 %
Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma
med stöd från hemtjänsten.
88 %
85 %
87 %
86 %
Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt
boende.
87 %
90 %
86 %
89 %
Nyckeltal
33
Kungsbacka kommun
9 Personalmått
9.1 Analys personalmått
Inom äldreomsorgen är majoriteten av medarbetarna kvinnor. Förvaltningen arbetar fortlöpande
med att erbjuda önskad sysselsättningsgrad för att på så sätt minska antalet ofrivilliga deltider. 2012
var 36 % heltidsanställda, 2013, 37 % heltidsanställda och 2014 är 39 % heltidsanställd. En ökning
av antal heltider sker varje år. Svårigheterna som beskrivs är att kombinera kundens inflytande över
när insatserna ska ske med kostnadseffektiva scheman. Det gör att det är flera medarbetare som
behövs under ett antal koncentrerade timmar på dagen men det ger inte heltidsscheman.
Minskningen av antalet anställda jämfört med föregående år kan delvis förklaras med
ombyggnationen av ett äldreboende. De minskade personalbehovet under ombyggnationen har
hanterats inom förvaltningen då det funnits personalbehov inom andra enheter.
Då samtliga chefer räknas med ställt mot antalet medarbetare påverkas snittet av antal medarbetare
per chef till ett lägre antal. Det finns enheter med betydligt fler medarbetare per chef, förvaltningen
ser över hur man organisatoriskt kan påverka på detta.
Äldreomsorgens totala sjukfrånvaro har under 2014 ökat med 0,3% jmf med föregående år. Trenden
är att långtidssjukfrånvaron över 90-dagar ökar och då främst i åldersgruppen över 50år.
Korttidsfrånvaron upp till 14-dagar, har på helåret minskat med 0,4% jämfört med föregående år.
I kommunens medarbetarenkät visar äldreomsorgens på ett hög resultat i jämförelse med
Kungsbacka kommuns redan höga resultat. Äldreomsorgen förbättrats på 13 av möjliga 14 index.
Resultat är representativt för organisationen som helhet då svarsfrekvensen var på 85 %.
9.2 Resursmått
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Totalt antal anställda
1 197
1 164
1 124
Andel anställda kvinnor
94%
94%
94%
Andel anställda män
6%
6%
6%
Totalt antal årsarbetare
1 002
980
961
Andel heltid
36%
37%
39%
Andel kvinnor som har heltid
35%
36%
38%
Andel män som har heltid
60%
58%
58%
Andel deltid
64%
62%
61%
Andel kvinnor som har deltid
65%
64%
62%
Andel män som har deltid
40%
42%
42%
Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare
0,84%
0,82%
0,9%
Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare
3,5%
3,66%
2,5%
31
31
33
Nyckeltal
Antal medarbetare per chef
34
Kungsbacka kommun
9.3 Effektmått
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt
7,9%
9,1%
9,4%
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor
8,1%
9,4%
9,7%
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män
5,5%
5,7%
4,8%
Arbetsmiljö
6,9
-
7,1
Ledarskap
7,4
-
7,5
Medarbetarskap
7,9
-
7,7
MMI, motiverad medarbetarindex
66
-
71
HME, hållbart medarbetar engagemang
80
-
83
Rekommendationsvilja
10
-
17
Framgångsfaktorer/lojalitet
7,4
-
7,5
Nyckeltal
35
Kungsbacka kommun
10 Ekonomi med kommentarer
10.1 Uppföljning driftbudget
Budgetavräkning nämndbudget
Uppföljningsnivå
Bokslut 2013
Budget 2014
Bokslut 2014
Avvikelse
2014
Kvarboende
-85 848,3
-90 250
-94 114
-3 864
Äldreboende
-232 316,2
-229 001
-226 535
2 466
Hemsjukvård och Rehabilitering
-77 951,5
-84 220
-83 775
445
Kvalitet, utveckling och säkerhet
-14 356,8
-13 681
-11 644
2 037
-302 147,8
-340 385
-331 367
9 018
Förvaltningsövergripande funktioner
33626,1
21226
32335
11109
Nämnd
-1044,1
-1102
-953
149
-680 038,6
-737 413
-716 053
21 360
Myndighetsutövning
Summa
Kommentarer
Kommentar till avvikelsen mellan åren för perioden:
Blåvingevägens äldreboende som öppnade i oktober 2013 utgör tillsammans med lönerevision,
prisuppräkningar av entreprenader och biståndsbedömda hemtjänsttimmar anledning till skillnaden
mellan åren.
Kommentarer till budgetavvikelsen:
Årets totala avvikelse är 2,89% av budgeten.
I 2014 års budget finns medel för Åsa äldreboende, som på grund av om- och tillbyggnad ej tagits i
anspråk under 2014. Räknas dessa medel bort så är den totala budgetavvikelsen för 2014 1,23%.
Förvaltningsgemensamt:
Förvaltningsgemensamt överskott om 11,2 miljoner kronor avser driftsmedel för de platser som
stängts under om-och tillbygganden av Åsa äldreboende.
Myndighetsutövning:
Myndighetsutövnings överskott om 9,0 miljoner kronor härrör sig till att de beviljade
hemtjänsttimmarna har varit lägre än budgeterat vilket gett ett överskott om 6,2 miljoner kronor,
utfallet för köpta platser var 1,3 miljoner kronor lägre än förväntat, samt att utfallet för
entreprenader och parboenden blev 1,1 miljoner kronor lägre än förväntat.
Äldreboende:
Äldreboendena visar totalt ett på ett överskott om 2,4 miljoner kronor. Åsa äldreboende har ett
negativt resultat om 1,2 miljoner kronor på grund av om- och nybyggnation. Detta har medfört att
det varit svårt att klara av bemanningen inom den givna budgeten.
Kvarboende:
Hemtjänst: Hemtjänstområdena har ett underskott om 6,5 miljoner kronor. De beviljade
hemtjänsttimmarna har varit lägre under året än vad som budgeterats, detta beror dels på att ett nytt
äldreboende öppnade i slutet av 2013 och dels på en höjning av hemtjänsttaxan.
36
Kungsbacka kommun
Särskilda Uppdrag: Visar på ett överskott om 2,7 miljoner kronor genom att samtliga verksamheter
visar positiva resultat.
Hemsjukvård och rehabilitering:
Hemsjukvård och rehabilitering visar ett överskott om 0,4 miljoner kronor vilket beror på att
tjänsteköpen från region Halland varit något högre än vad som förväntades under året.
Kvalitet, uppföljning och säkerhet:
Visar ett överskott om 2,0 miljoner kronor vilket beror dels på minskade licenskostnader samt att
kostnader för underhåll är lägre än budgeterat.
10.2 Uppföljning investeringsbudget
Investeringar (belopp i tkr)
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Årsbudget
2014
Bokslut
2014
Avvikelse
2014
Löpande årliga investeringar
Utgifter
-3 901
-5 181
-4 800
-4 250
550
-288
-5 288
-8 300
-1 540
6 760
-4 189
-10 469
-13 100
-5 790
7 310
Övriga investeringar
Inkomster
Utgifter
Netto
Kommentarer
Löpande investeringar består främst av återinvesteringar och grundutrustningar till Äldreboendena.
Inventarier till nybygganden på Åsa Äldreboende har köpts in under året för 757 tkr, budget för
detta projekt finns från 2015.
I övriga investeringar ingår:
Tekniska lösningar
Nytt verksamhetssystem
Tidsregistreringssystem
Tekniska lösningar har köpts in med 1 120 tkr, samt kvarstående komplettering till Blåvingevägen
med 319 tkr. Budget för dessa projekt var 4 300 tkr.
Upphandlingen av det nya verksamhetssystemet är försenat till 2015 och tidsregistreringssystemet
har inte införts under året. Budget för dessa projekt var 4 000tkr
37
Kungsbacka kommun
11 Intern kontroll
11.1 Patientsäkerhetsberättelsen
Sammanfattning
Patientsäkerhetslagen infördes 1 januari 2011. Lagens fokus är att förhindra vårdskador genom
förebyggande insatser samt en väl fungerande avvikelsehantering.
Under året har det antagna ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete reviderats och fortsatt
att implementeras i verksamheten utifrån Socialstyrelsens föreskrift, 2011:9. Ledningssystemet
beskriver bl.a. ansvarsfördelning, planering och uppföljning samt de processer som ska leda till en
god patientsäkerhet.
Granskning har fortsatt i verksamheterna utifrån den av nämnden beslutade granskningsstrukturen
Syftet med granskningarna är att få en helhetsbedömning av verksamheten där både hälso- och
sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser ingår.
Under hösten antogs ett nytt hemsjukvårdsavtal i region Halland som ska träda ikraft i april 2015.
Ett förberedande arbete har pågått under hösten.
Förvaltningen har under året anslutit sig som konsument av Nationell Patient Översikt, NPÖ.
Utifrån granskningar, kontroller, tillsyn samt samtal med personal, chefer och närstående är
bedömningen att den kommunala hälso- och sjukvården i äldreomsorgen är av god kvalitet.
Patientsäkerhetsberättelsen går att läsa i sin helhet på kungsbacka.se/Äldreomsorg efter 1 mars 2015
eller begära ut från förvaltningen.
11.2 Kvalitetsberättelse
Sammanfattning
Kvalitetsberättelsen omfattar det kvalitetsarbete som genomförts inom äldreomsorgens
verksamheter under 2014. Kvalitetsberättelsen utgör en översiktlig bild och är skriven för en bred
målgrupp.
Nationellt ökar kraven på att de verksamheter som bedrivs ska följa upp sitt kvalitetsarbete och att
redovisa resultat och kvalitetsaspekter öppet. Kvalitetsberättelsen omfattar huvudsakligen
Socialtjänstlagens och Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrades område. Kvaliten inom
hälso- och sjukvården redovisas i nämndens patientsäkerhetsberättelse.
I ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete står i 7 kap 1 § ”Arbetet med att systematiskt och
fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras.” Kvalitetsberättelsen har
tagits fram för att säkra dokumentationen kring kvalitén som skett i verksamheten under året.
Kvalitetsberättelsen går att läsa i sin helhet på kungsbacka.se/Äldreomsorg efter 1 mars 2015 eller
begära ut från förvaltningen.
38
Kungsbacka kommun
11.3 Intern kontroll under året
Ekonomi
Leverantörsfakturor (e-handel), kundfakturor, inköp och representation har kontrollerats. Det som
har ingått i kontrollerna är bland annat giltig beslutsattest, om två personer har involverats i den
ekonomiska transaktionen, om det är rätt konterat och om ramavtal har använts. Resultatet visar att
äldreomsorgen har en god ekonomisk kontroll. Det har inte funnits några brister som har krävt
någon större åtgärd. Kundfakturor på hemtjänstavgifter har kontrollerats utan anmärkningar.
Säkerhet
Kontroll av brandutrustning samt utrymningsrutiner har skett. Uppföljning har utförts med hjälp av
en checklista för egenkontroll, brandombuden gjort en uppföljning på respektive enhet en gång per
kvartal. Utbildningar har anordnats kontinuerligt för nyanställda och med tvåårsintervall för
tillsvidareanställda. All personal har informerats om befintliga utrymningsplaner, och
utrymningsövningar genomförs regelbundet. De privata utförarna följer Kungsbacka kommuns
rutiner och arbetssätt. Kontroll av brandutrustning har skett genom Presto. Fastighetsägaren (Eksta
och Aranäs) har testat brandlarm och arrangerat brandövningar vid dessa tillfällen. Kommunen
granskar de privata utförarnas rutiner vid verksamhetskontrollen.
IT
Kontroll genom logg och backup. Backuper görs av verksamhetssystemet två gånger varje dygn.
Loggning av användarna sker regelbundet med ett visst antal loggningar varje år, varje
personalkategori loggas. Under 2014 har inga avvikelser påtalats.
SoL och HSL
Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun har en gemensam modell för granskning av hemtjänst och
särskilda boenden i egen regi och för externa utförare. Granskningen syfte är att säkerställa att
tillämpliga lagar och föreskrifter följs och att de politiska målen för verksamheten nås, samtidigt
som den är ett medel för att arbeta med ständiga kvalitetsförbättringar av vård och omsorg.
Respektive enhetschef ansvarar för att verksamheten inom enheten uppfyller mål och krav inom
ram för budget.
Granskningsområdena bygger på gällande lagstiftning och föreskrifter inom Socialtjänsten och
Hälso- och sjukvårdens område samt på dokumenterade riskområden för brukarna. Granskning av
samtliga enheter genomförs med ett enhetligt dokument.
Under 2014 har följande enheter granskats enligt modellen: Bedagården äldreboende,
Blåvingevägen äldreboende, hemtjänst Hede/Älvsåker, nattpatrullen centrum, nattpatrullen
söder/nordväst, Signeshus äldreboende, personlig assistans inom kommunens regi, Ekhaga
äldreboende och Vickan äldreboende.
Egenkontroll
Nämnden för Äldreomsorg har en beslutad riktlinje för egenkontroll.
I egenkontrollen ingår:
•
•
•
•
•
en årlig enkät gällande följsamhet till verksamhetens riktlinjer
målgruppsundersökningar, till exempel efterlevandesamtal
nationella, öppna jämförelser en gång per år
regelbundna brukarenkäter
kontinuerlig granskning av journaler och akter
39
Kungsbacka kommun
Övrig verksamhetsuppföljning
Inom äldreomsorgen genomförs årligen följande former av uppföljning:
•
•
•
•
•
Skyddsåtgärder
Nattfastemätning
Följsamhet till basala hygienrutiner
Kontinuitet
Vårdrelaterade infektioner
11.4 Resultat av genomförda internkontroller
Enheterna hanterar resultaten av egenkontrollen inom varje verksamhetsområde. Handlingsplaner
tas fram, per verksamhetsområde och ibland även per enhet. Resultat och uppföljning görs av
verksamhetschef två gånger per år samt vid årssammanställningen.
Varje granskning som har utförts under 2014 har sammanställts i en granskningsrapport.
Granskningsgruppen sammanställer två gånger per år resultaten av vad som har framkommit vid
granskningarna. Sammanställningen rapporteras till nämnden för Äldreomsorg i separat dokument.
11.5 Nämndens förbättringsåtgärder
Verksamhetsområden
Säkerhet
Fortsatt följsamhet till det planerade systematiskt brandskyddsarbete.
IT
Fortlöpande loggning enligt rutin, inga övriga åtgärder sätts in.
SoL och HSL
Nämndens förbättringsåtgärder redovisas i rapporten som sammanställer granskningarna som gjorts
under 2014. Jämförelsen är gjord mellan 2013 och 2014 för att se förbättringar och kvarvarande
arbete för att säkra en god kvalité. Förbättringsområde finns även angivna i
patientsäkerhetsberättelsen och kvalitetsberättelsen.
Egenkontroll
Fortsatt egenkontroll i enlighet med fastställd riktlinje.
Övrig verksamhetsuppföljning
Fortlöpande verksamhetsuppföljning enligt ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete.
Ekonomiområden
Ekonomi
Riskanalys har gjorts och processerna fungerar tillfredsställande varvid inga ytterligare
förbättringsåtgärder behöver vidtas.
11.6 Intern kontroll av externa utförare
Nämnden antog i december 2012 en granskningsmodell ”Systematisk granskning inom
äldreomsorgens verksamheter”. Granskningsmodellen innebär en gemensam modell för granskning
av hemtjänst och särskilda boenden i egen regi och för externa utförare.
40
Kungsbacka kommun
De avtal som nämnden har tecknat med externa utförare i samband med upphandlingen säkerställer
möjligheten till insyn och uppföljning. Under 2014 har granskningen av externa utförare skett
genom anmälda kontroller, uppföljningssamtal med chef, egenkontroll (enkät), brukarenkät,
samarbete med Skatteverket, delårsbokslut och verksamhetsberättelse. Under 2014 har uppföljning
genom granskningsmodellen skett på Blåvingevägen 33, Vickans äldreboende och Ekhaga
äldreboende. Utöver ordinarie granskning har förvaltningen även genomfört anbudsuppföljning.
Nämnden säkerställer vid anbudsuppföljningen att externa utförare fullföljer sitt uppdrag utifrån
den kvalité företaget har angivit i sitt anbud.
För kundvalsföretag med färre än 10 brukare sker en förenklad granskning vilket innebär att de
omfattas av granskning via avvikelsehantering, klagomål och ekonomisk/juridisk uppföljning.
Företag som enbart erbjuder serviceinsatser granskas genom inkomna klagomål samt
ekonomiskt/juridisk uppföljning. Ekonomisk uppföljning av samtliga externa utförare har gjorts vid
varje tertial under 2014.
Äldreomsorgen har under året återkallat ett avtal/tillstånd för att utföra hemtjänstinsatser inom
äldreomsorgens verksamhetsområde i Kungsbacka kommun. Beslutet föranledes av att
skattemyndigheten återkallade företagets F-skattesedel. Fyra avtalet avseende rätten/skyldigheten
att erbjuda hemtjänst inom Kungsbacka kommun och äldreomsorgens verksamhetsområde har
upphört att gälla under 2014. Dessa åtgärder har vidtagits på företagens begäran.
Förvaltningen har inte gjort några granskningar med anledning av inkomna klagomål eller
avvikelser.
41
Kungsbacka kommun
12 Analys
12.1 Sammanfattande analys
I årsredovisningen beskrivs hur förvaltningen har arbetat med de mål, inriktningar och direktiv som
kommunfullmäktige och nämnd har gett förvaltningen.
De granskningar, uppföljningar, utvärderingar och enkäter som gjorts under 2014 visar att det finns
en hög följsamhet till aktuella riktlinjer, rutiner och föreskrifter. Alla verksamheter arbetar löpande
med bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet vilket skapar grunden till kommunens
gemensamma värdegrund. Bedömningen är att förutsättningarna för att skapa god och säker omsorg
och vård är väl tillgodosedda inom äldreomsorgen. Om fel och brister uppstår finns det ett
systematiskt arbetssätt kring att rapportera, åtgärda och följa upp. Oavsett orsak till felet/bristen är
det viktigt att det finns en arbetsgång för att analysera orsakerna ur olika professioners synvinkel för
att göra det möjligt att förebygga att felet/bristen upprepas.
I samarbetet med region Halland genomförs möten med olika verksamheter såsom
hjälpmedelscentrum, apoteket, ambulans, tandvården samt vårdhygien. Det nya avtalet med
regionen som träder i kraft 2015 har även påverkat arbetet under 2014. Äldreomsorgen har påbörjat
anpassningarna som kommer att krävas för att möta de nya kraven som kommer att ställas på den
kommunala hemsjukvården.
Väntetiden på äldreboendeplatser har minskat under året. Förvaltningen har inte fullt ut kunnat
garantera plats på ett specifikt boende men enligt Socialstyrelsens brukarenkät anser 91 % av
brukarna att de fått det boende de önskat. Anledningarna till att väntetider har minskat är ökad
omsättning på befintliga platser samt omfördelning mellan korttidsplatser och permanenta platser.
Renovering och ombyggnation har påbörjats på Åsa äldreboende och det kommer att vara klart
under 2015. Förvaltningen anser nu att det finns goda förutsättningar att möta behovet av
äldreboenden.
12.2 Förändringsområden
2015 kommer innebära flera stora förändringsområden för äldreomsorgen i Kungsbacka kommun.
Samtliga förändringsområden kommer att innebära utbildningar och förändrat arbetssätt för
samtliga yrkeskategorier inom förvaltningen.
Socialstyrelsens och regeringens krav på bemanning på äldreboenden kan komma att påverka hur
äldreomsorgen fördelar sina resurser. Beslut om föreskriften har inte tagits än men besked kommer
under första kvartalet under 2015. Äldreomsorgen har idag lagkrav på sig att tillgodose de äldres
behov av insatser för att säkerställa en skälig levnadsnivå. Om föreskriften träder i kraft kan det bli
aktuellt med ett fastlagt krav på bemanning.
Äldres behov i centrum, ÄBIC kommer att införas i samtliga verksamheter under 2015. ÄBIC är ett
behovsinriktat arbetssätt och den äldres behov kommer att beskrivas utifrån den internationella
klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Arbete utifrån ICF anses göra
det lättare och tydligare att beskriva individens behov. All journalföring inom hemsjukvården
kommer också att utgå från ICF-koderna. ÄBIC och ICF innebär i första hand ett förändrat synsätt
på hur stödet, omsorgen och omvårdnaden ska utföras men det kommer att innebära ett förändrat
dokumentationssätt för äldreomsorgen. Det nya sättet att dokumentera utförandet kommer att kräva
utbildningsstöd till personalen.
42
Kungsbacka kommun
Införandet av ÄBIC påbörjas i januari och först ut i implementeringen är Måhaga äldreboende,
Bedagården och Löftagården. Inom hemtjänsten startar införandet under hösten 2015.
Framtidens hemsjukvård kommer att innebära förändringar inom äldreomsorgens hemsjukvård.
Kommunerna i Halland och Region Halland har sedan flera år tillbaka haft ett samarbetsavtal när
det gäller samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. Detta avtal reglerar respektive organisations
ansvar för hemsjukvården. Det nya avtalet träder i kraft i april under 2015 och ökar nyttan för
patienten i fokus.
För att möta framtida behov av hälso-och sjukvårdsinsatser och erbjuda en optimal, enhetlig och
sammanhållen hemsjukvård utifrån tillgängliga resurser krävs att de halländska kommunerna och
Region Halland gemensamt hittar och kommer överens om nya bättre lösningar. Kungsbacka
kommun har blivit utsedd till att vara pilotkommun i ett av de första projekten som drar igång kring
framtidens hemsjukvård. Det innebär att Kungsbacka kommun tillsammans med regionen kommer
att samverka för att hitta den bästa lösningen för hur läkarmedverkan på hemmaplan kan regleras
och samordnas.
Äldreomsorgen kommer under 2015 att ta fram en resursfördelningsmodell för verksamheten. I
nämndbudgeten sätts ekonomiska ramar för verksamheterna och beskriver vision, mål och krav på
verksamhetens innehåll. För kvalitetsarbetets trovärdighet är det viktigt att det finns en koppling
mellan mål, resurser och befogenheter, och resultat. En väsentlig faktor för hög kvalitet och väl
utnyttjade resurser inom äldreomsorgen är att personalresurserna fördelas där de bäst behövs.
Genom att ta fram en resursfördelningsmodell är äldreomsorgens avsikt att resurserna ska kunna
fördelas där behoven finns. För att en resursfördelningsmodell ska fungera krävs att flera olika
parametrar tas tillvara. Modellen behöver vara lättarbetad och lättförståelig och ska kunna användas
på olika nivåer inom organisationen samt möjliggöra enkel och regelbunden uppföljning. Detta
kommer att utredas under 2015.
Inom hemtjänstens verksamhetsområde har det under senhösten 2014 pågått en pilotstudie kring
mobil dokumentation. Detta har fallit väl ut och under 2015 kommer Intraphone att användas inom
hela verksamheten. Systemet säkerställer insatsregistrering, kommunikation, statistik,
dokumentation och planering. Med IntraPhone kommer hemtjänsten att på ett effektivare sätt
fördela resurserna och dokumentationen kommer att kunna göras direkt efter utförd insats. Detta
underlättar den dokumentationsskyldighet som personalen har och minimerar risken för brister
avseende dokumentationen.
43
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-01-26
Diarienummer
ÄO/2015:15
Kvalitetsberättelse 2014
Nämnden för Äldreomsorg godkänner Kvalitetsberättelsen 2014.
Sammanfattning
Enligt förvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ansvarar Socialt ansvarig
samordnare, Sas, för att upprätta en årlig kvalitetsberättelse.
Kvalitetsberättelsen omfattar det kvalitetsarbete som genomförts inom äldreomsorgens verksamheter
under 2014. Kvalitetsberättelsen utgör en översiktlig bild och är skriven för en bred målgrupp.
Kvalitetsberättelsen omfattar huvudsakligen Socialtjänstlagens och Lagen om särskilt stöd till vissa
funktionshindrades område. Kvaliten inom hälso- och sjukvården redovisas i nämndens
patientsäkerhetsberättelse.
Utvecklingsområden för 2015 kommer att vara:
• Inom ramen för dokumentationsutbildningen förankra/arbeta fram nytt
förhållningssätt/arbetssätt som lyfter fram brukarnas individuella behov i enlighet med Äldres
Behov i Centrum (Socialstyrelsen).
• Utveckla användandet av KUL
• Utveckla tydligare kravprofiler
• Kartlägga behov av utbildning och uppdrag på specialistnivå enligt förvaltningens
kompetensförsörjningstrapp
• Säkerställa dokumentationen för riskanalyser
Beslutsunderlag
Kvalitetsberättelsen 2014
Therese Lindén
Äldreomsorg
0300-83 51 94
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Therese Lindén
Utvecklingsledare
TJÄNSTESKRIVELSE
KUB1001, v2.0, 2013-02-26
Kvalitetsberättelse
Förvaltningen för äldreomsorg
Kungsbacka kommun
2014
Äldreomsorg
Kvalitet/Utveckling/Säkerhet
Therese Lindén
Direkt 0300-83 51 94
Kungsbacka kommun
Kvalitet/Utveckling/Säkerhet
Box 104 09
434 32 Kungsbacka
Besöksadress
Borgmästaregatan 5 A
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-154 63
aldreomsorg@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (20)
Innehåll
Inledning
3
Vad är kvalitet i verksamheten?
3
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
4
Ny riktlinje för social dokumentation för verkställigheten ............................................ 4
Rutin för rapportering av missförhållande enligt lex Sarah ......................................... 5
Riktlinje för våld i nära relationer................................................................................. 5
Processtöd
5
Samverkan
6
Brukarsamverkan ........................................................................................................ 6
Samverkan med anhöriga ........................................................................................... 6
Intern samverkan ........................................................................................................ 7
Extern samverkan ....................................................................................................... 7
Riskanalys
8
Egenkontroll
9
Riktlinje för egenkontroll .............................................................................................. 9
Uppföljning av intern och extern verksamhet.............................................................. 9
Brukarundersökningar ............................................................................................... 10
Offentlig statistik och kvalitetsnyckeltal ..................................................................... 10
Klagomål och synpunkter
11
Avvikelser
11
Anmälan Inspektionen för vård och omsorg ............................................................. 13
Klagomål Inspektionen för vård och omsorg ............................................................ 13
Tillsyns från IVO ........................................................................................................ 13
Personalens medverkan i kvalitetsarbetet
13
Överenskommelser ................................................................................................... 13
HR-strategi ................................................................................................................ 14
Kvalitetsdag............................................................................................................... 15
Kompetenskrav ......................................................................................................... 15
Utbildning .................................................................................................................. 16
Utveckling.................................................................................................................. 18
Övrigt som påverkar verksamhetens kvalité
18
Införandet av chef i beredskap.................................................................................. 18
Införandet av metodhandledare ................................................................................ 18
Modeller och beslut ................................................................................................... 19
Sammanfattande bedömning
20
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (20)
Inledning
Kvalitetsberättelsen omfattar det kvalitetsarbete som genomförts inom
äldreomsorgens verksamheter under 2014. Kvalitetsberättelsen utgör en översiktlig
bild och är skriven för en bred målgrupp.
Nationellt ökar kraven på att de verksamheter som bedrivs ska följa upp sitt
kvalitetsarbete och att redovisa resultat och kvalitetsaspekter öppet.
Kvalitetsberättelsen omfattar huvudsakligen Socialtjänstlagens och Lagen om särskilt
stöd till vissa funktionshindrades område. Kvaliten inom hälso- och sjukvården
redovisas i nämndens patientsäkerhetsberättelse.
I ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete står i 7 kap 1 § ”Arbetet med att
systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska
dokumenteras.” Kvalitetsberättelsen har tagits fram för att säkra dokumentationen
kring det kvalitetsarbete som skett i verksamheten under året.
Vad är kvalitet i verksamheten?
Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap § 3 säger: ”Insatser inom socialtjänsten skall vara av
god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med
lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och
fortlöpande utvecklas och säkras.” Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) § 6 innehåller motsvarande bestämmelse.
Kvalitetsbegreppet omfattar socialtjänstens verksamhet på alla nivåer:
strukturinriktade, allmänt inriktade och individinriktade insatser. Medborgare har rätt
att få adekvat stöd och hjälp av god kvalitet.
God kvalitet inom socialtjänstens verksamhet innefattar bland annat:
• Rättssäkerhet
• Bemötande
• Delaktighet
Kvalitet definieras genom att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för
verksamheten enligt:
• lagar och andra föreskrifter om socialtjänst och stöd och service till vissa
funktionshindrade och hälso- och sjukvård
• beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter
Krav på kvalitet i verksamheten och uppföljning finns på flera nivåer. Det finns en
nationell nivå med krav i form av lagstiftning och nationell uppföljning via tillsyner
och öppna jämförelser. På lokal nivå ställer kommunfullmäktige krav via de
prioriterade målen och nämnden tilldelar förvaltningen resultatmål och direktiv.
Enheterna gör årligen egna genomförandeplaner med beskrivna aktiviteter om hur
nämndens, kommunfullmäktiges och lagstiftningens mål ska nås.
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (20)
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
SOSFS: 2011:9, 3 kap. 1 §
Alla vårdgivare och den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska enligt
Socialstyrelsens föreskrifter ansvara för att det finns ett ledningssystem för kvalitet.
Syftet med ledningssystemet är att ge stöd och struktur till ett systematiskt och
målmedvetet arbetssätt med ständiga förbättringar för bästa möjliga kvalitet i de
insatser och det stöd socialtjänsten ansvarar för.
Nämnden för Äldreomsorg har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Ledningssystemet är beslutat av nämnden för Äldreomsorg och senaste revideringen
är beslutad av nämnden för Äldreomsorg 30 januari 2014.
SOSFS: 2011:9, 4 kap. 1 §
I ledningssystemet finns riktlinjer och rutiner som styr verksamheten. Dessa är
verksamhetsövergripande. Riktlinjerna är kända och ändamålsenliga och beskriver
både ett bestämt tillvägagångssätt för aktiviteten/uppdraget/insatsen ska utföras och
hur ansvaret för utförandet är fördelat.
Det finns fastställda mallar för riktlinjer och rutiner som används.
Under 2014 har några övergripande riktlinjer fastställts avseende det sociala
innehållet i verksamheten. Genom att det finns övergripande riktlinjer som är kända i
verksamheten säkerställs att samtliga anställda har ett gemensamt förhållningssätt
och att arbetsgången är tydlig i organisationen. Detta minskar risken för fel och
brister internt.
Ny riktlinje för social dokumentation för verkställigheten
”Riktlinje för social dokumentation inom verkställigheten” reglerar hur
genomförandet ska dokumenteras i äldreomsorgen i Kungsbacka kommun. Både
socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) innehåller bestämmelser kring social dokumentation och
dokumentationsskyldigheten.
Ledningsgruppen beslutade om reviderad riktlinje i oktober 2014.
Riktlinjen ersätter riktlinje för Riktlinje för Hemdok och Dokumentation vid
genomförande av insatser enligt SoL som godkändes 2013-06-13.
En av de största vinsterna med en god dokumentation är att informationsöverföringen
mellan personal blir bättre, vilket gör att en insats kan hålla god kvalitet oavsett
vilken personal som arbetar för tillfället. Dokumentationen ger också förutsättningar
för rättssäkerhet, insyn, uppföljning och kvalitetssäkring både för den enskilde och
för verksamheten. Riktlinjer ger personalen kunskap och redskap för hur
dokumentationen ska ske.
Till den reviderade riktlinjen har det tagits fram utbildningsmaterial som används vid
både grundkurs dokumentation och introduktionskurs för dokumentation. Socialt
ansvarig samordnare har tillsammans med två utbildare haft nätverksträff med
samtliga enheters dokumentationsombud.
KUNGSBACKA KOMMUN
5 (20)
Rutin för rapportering av missförhållande enligt lex Sarah
Lex Sarah är en del av socialtjänstens kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Syftet
med Lex Sarah är att verksamheten ska utvecklas och att missförhållanden ska rättas
till för att förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. Alla
missförhållanden, och påtagliga risker för att missförhållanden ska uppstå, ska
rapporteras till den som är ansvarig för verksamheten. Verksamheten ansvarar för att
ta fram handlingsplaner och sätta in åtgärder för att händelsen inte ska upprepas.
Under hösten har alla enheter fått ett utbildningsmaterial som presenterats på
arbetsplatsträffarna. Varje enhetschef har varit ansvarig för att gå igenom materialet
och leda arbetsgruppernas diskussion om ämnet. Socialt ansvarig samordnare har
även varit föredragare av utbildningsmaterialet för några arbetsgrupper.
Det har även tagits fram en blankett som personal ska skriva på efter att de har fått
genomgång i lex Sarah. Personalen skriver på att de förstår
rapporteringsskyldigheten och vet hur de ska rapportera om en negativ händelse
uppmärksammas. Muntlig information och påskrift ska ske årligen från och med
2014. Enhetschef är ansvarig för att all personal är informerade om hanteringen.
Socialt ansvarig samordnare har gett utbildning till vikarieenheten i lex Sarah. Det
ingår även att varje arbetsplats ger information men för att säkra upp att information
ges har utbildningstillfälle anordats och bildspelet har skickats ut till samtliga
vikarier som anlitas av vikarieenheten.
Riktlinje för våld i nära relationer
Regeringens nationella handlingsplan beskriver hanteringen för att bekämpa mäns
våld mot kvinnor, hedersrealterat våld och våld i samkönade relationer. Våld i nära
relationer är ett samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och
hälso- och sjukvårdsaspekter. Våldet är alltid en kränkning av den utsattes mänskliga
rättigheter.
Alla som utsätts för våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd från samhället.
Kungsbacka kommun, förvaltningen för Individ och familjeomsorgen har en
organisation för att ge stöd till de som utsatts för våld men också för utövaren och för
barn som har levt med våld och/eller bevittnat våld.
Äldreomsorgen har tillsammans med Funktionsstöd och Individ och
familjeomsorgen tagit fram en lokal riktlinje som syftar till att öka kunskapen kring
våld i nära relationer och stödja chefer och personal i hanteringen. Till den lokala
riktlinjen har det även tagits fram ett utbildningsmaterial. Enhetschef är ansvarig för
att all personal är informerade om hanteringen
Processtöd
SOSFS: 2011:9, 4 kap. 2-3 §§
Verksamhetens rutiner ska finnas samlade, lätt åtkomliga och vara kvalitetssäkrade.
Detta är en förutsättning för ett fungerande ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete.
Äldreomsorgen har i den egna regin valt ett elektroniskt system för att beskriva
förvaltningens olika processer, KUL, kvalitativt utvecklande ledarskap. Processerna
delas in i ledningsprocesser, huvudprocesser och stödprocesser.
KUNGSBACKA KOMMUN
6 (20)
Samtliga processer som tagits fram i verksamheten har en processägare som är
ansvarig för att dessa uppdateras enligt plan eller vid behov som till exempel vid
förändringar i verksamhet som påverkar processen. Samtliga riktlinjer och rutiner
som är gällande för äldreomsorgens verksamhet finns i KUL. Genom att samla alla
riktlinjer och rutiner digitalt underlättas arbetet med att hålla dessa uppdaterade och
risken för att medarbetare arbetar efter inaktuella riktlinjer och rutiner minskar.
Under året har förvaltningen genomfört 43 utbildningar i KUL. Sammanlagt har
cirka 300 medarbetare utbildats i KUL.
Granskningarna som har utförts under 2014 visar att det finns förbättringar att göra
avseende användningen av KUL. Alla verksamheter har god kännedom om riktlinjer
och rutiner för verksamheten men på flera enheter finns dessa i en ”rutinpärm” och
personalen söker inte på KUL. Detta kommer att bli ett prioriterat område för 2015.
Förtydligande kring processägarrollen kommer även att ske under nästkommande år,
då det har framkommit vid genomgång av ansvarig utvecklingsledare att inte
samtliga processägare har varit aktiva i processägarrollen.
Samtliga externa utförare har egna ledningssystem som är kompatibla med
förvaltningens system. Kommunens riktlinjer ska följas men varje extern utförare
kan koppla egna rutiner för riktlinjerna.
Samverkan
SOSFS: 2011:9, 4 kap. 5-6 §
Verksamheten ska samverka för att säkra kvaliteten på de insatser som utförs.
Brukarsamverkan
Verksamheten ska verka för brukarinflytande och egenmakt, så att brukarnas egna
resurser tas tillvara och att förmågan att leva ett självständigt liv stärks.
Inom all verksamhet i äldreomsorgen finns det olika former av rådsfunktioner;
måltidsråd, matråd, aktivitetsråd, boenderåd, anhörigråd. Dessa rådsfunktioner syftar
till att möjliggöra för de äldre och deras anhöriga att utöva inflytande över
verksamheten.
Äldreomsorgen införde 2013 fokusgrupper som komplement till granskningarna av
äldreboenden och hemtjänstgrupper. I fokusgrupperna har deltagarna fört fram både
positiva och negativa aspekter på verksamheten. Aspekterna rankas för att få fram de
synpunkter som de äldre själva anser vara allra viktigast. Resultaten lämnas till
respektive chef för att få genomslag på enheten. Under 2014 har 8 stycken
fokusgrupper hållits.
Samverkan med anhöriga
Vid upprättande och uppföljning av genomförandeplan ska anhöriga vara delaktiga
om den enskilde så önskar. Det är den äldre eller dennes kontaktperson som ansvarar
för att i sådant fall bjuda in anhöriga till mötet.
Anhörigträffar anordnas på äldreboenden och i hemtjänst 2 gånger per år.
Målsättningen med anhörigträffarna är att ge information om enheten, arbetssätt eller
dylikt samt att stimulera till delaktighet och öka känslan av trygghet hos de anhöriga.
KUNGSBACKA KOMMUN
7 (20)
I uppdragsbeskrivningen för kontaktmannaskapet finns beskrivet att kontaktpersonen
är den person som anhöriga kan hålla kontakt med vid praktiska frågor. Samtlig
personal som utses att bli kontaktperson får information om uppdraget och dess
innehåll.
Inom äldreomsorgen finns en upprättad riktlinje för anhörigkontakt vid vård i livets
slut. Denna riktlinje ligger till grund för planering och utformning av den enskildes
omsorg och omvårdnads vid livets slut och beskriver kontakten med anhöriga under
denna period. När en brukare avlidit erbjuds anhöriga ett efterlevandesamtal med
patientansvarig sjuksköterska. Samtalet utgör ett stöd i sorgearbetet och
verksamheten fångar in kvaliteten på den vården och omsorg som deras närstående
fick i livets slut.
Intern samverkan
För att säkerställa att brukaren får ett tryggt, säkert och professionellt omhändertagande gällande beslutade vård- och omsorgsinsatser ska det i verksamheterna finnas
riktlinjer och rutiner för informationsöverföring och samverkansformer mellan olika
verksamheter och yrkesgrupper.
Följande riktlinjer finns för att säkerställa en god intern samverkan:
• Riktlinje för individuell vård- och individuell genomförandeplanering
• Riktlinje för teamsamverkan
• Riktlinje för individuell omvårdnadsplan
• Riktlinje för individuell rehabiliteringsplan
Extern samverkan
Samverkan med region Halland
Samverkan och dialog mellan olika huvudmän och förvaltningar är en förutsättning
för att säkra kvaliteten i de olika insatserna för brukaren.
Det finns gemensamma rutiner för kommun/sjukhus och primärvård för
vårdplanering och informationsöverföring i region Halland. Det finns även en
gemensam vårdkedjeavvikelse som samtliga aktörer arbetar med.
Övriga övergripande styrdokument som finns för extern samverkan är:
•
•
•
Rutin för samverkan mellan Kungsbacka kommun och Närsjukvården i
Kungsbacka
Rutin för samverkan mellan kommun och landsting avseende tandvård
Palliativ vård i samverkan mellan Hallands sjukhus/Kungsbacka och
Kungsbacka kommun.
KUNGSBACKA KOMMUN
8 (20)
Inom region Halland finns en beslutad samverkan som sker både på strategisk- och
taktisk nivå.
Flera arbetsmodeller för regional samverkan har tagits fram, som samlas under temat
Bästa livsplatsen för Anna och Lars. Samtliga modeller som berör äldreomsorgens
hemsjukvård har implementerats.
De gemensamma målen för sjuka äldre i Halland är följande:
•
•
•
•
Att skapa förutsättningar för att ge dem med störst behov en säker och likvärdig vård
i hela länet.
Att omhändertagandet av dem med störst behov sker på ett sådant sätt att det skapar
delaktighet och inflytande för berörda patienter och deras anhöriga.
Att bemötandet av de mest sjuka äldre sker på ett sådant sätt att de känner sig trygga
och väl bemötta.
Att vården till de äldre sjuka erbjuds på rätt nivå och i nära samverkan mellan
huvudmännen för hälso- och sjukvård i länet.
Samverkan inom Vård- och omsorgscollege
Vård- och omsorgscollege, Vo-College är en samverkansform på regional och lokal
nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Äldreomsorgen samverkar med utbildare inom gymnasiet och vuxenutbildningen för
att få fler att utbilda sig inom vård och omsorg, få fler att söka sig till respektive
arbetsgivare och att utveckla och erbjuda en ständigt uppdaterad utbildning för att
höja anställningsbarheten hos de studerande. VoC erbjuder också vidareutbildning
för redan anställda medarbetare utifrån arbetsmarknadens behov och framtida
utveckling.
Äldreomsorgen har under året utbildat ytterligare 15 handledare och erbjudit cirka 80
praktik-/lärlingsplatser till elever inom VoC. Alla studerande har erbjudits en
utbildad handledare och betygssatts utifrån överenskomna bedömningsunderlag.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap.1 §
Verksamheten ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle
kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.
KUNGSBACKA KOMMUN
9 (20)
Riskanalys ingår som en del av äldreomsorgens ledningssystem och processen
beskriv i riktlinje gällande hantering av avvikelser, klagomål/ synpunkter samt
riskanalys. Riskanalyser har genomförts vid större organisationsförändringar,
förändringar som medfört ett annat arbetssätt samt vid viss utveckling av
verksamheten. Riskanalyserna har skett i form SWOT-analys, risk- och
konsekvensanalys eller genom konsekvensbeskrivningar för den enskilde,
ekonomiska, juridiska och personalmässiga. Verksamheterna uppger att vissa
riskanalyser sker i dialogform. Riskanalysens konstaterande dokumenteras men inte
samtliga delar i analysen.
Vid varje granskning efterfrågas hur enheten arbetar med riskanalyser. Mest
förekommande är att riskanalyser görs vid omorganisationer.
Egenkontroll
SOSFS: 2011:9,5 kap. 2 §
Verksamhetsuppföljning och egenkontroll ska göras med den frekvens och i den
omfattning som krävs för att verksamheten ska kunna säkra kvalitén.
Riktlinje för egenkontroll
Nämnden för Äldreomsorg har en beslutad riktlinje för egenkontroll. Egenkontrollen
gäller även för externa utförare, bortsett från de kundvals företag som endast är
certifierade för att utföra serviceinsatser. Inom äldreomsorgen genomförs årligen
följande former av uppföljning:
• Skyddsåtgärder
• Nattfastemätning
• Följsamhet till basala hygienrutiner
• Kontinuitet
• Vårdrelaterade infektioner
Enkät gällande följsamhet till verksamhetens riktlinjer finns i egenkontrollen. Inom
bistånd, äldreboende, kvarboende, hemsjukvård och rehabilitering finns det
framtagna enkäter som ingår i egenkontrollen.
Enheterna hanterar resultaten av egenkontrollen inom varje verksamhetsområde.
Handlingsplaner tas fram, per verksamhetsområde och ibland även per enhet.
Resultat och uppföljning har gjorts på verksamhetschefsnivå två gånger under året
och redovisas som sammanställning i årsredovisningen.
Uppföljning av intern och extern verksamhet
Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun har en gemensam modell för granskning av
hemtjänst och särskilda boenden i egen regi och för externa utförare.
Granskningsgruppen består av medicinsk ansvarig sjuksköterska, Mas, medicinskt
ansvarig för rehabilitering, Mar, socialt ansvarig samordnare, Sas samt
utvecklingsledare. Vid granskningarna deltar alltid två personer varav den ena är
sakkunnig i hälso- och sjukvården och den andra är sakkunnig inom socialtjänstens
område.
KUNGSBACKA KOMMUN
10 (20)
Granskningens syfte är att säkerställa att tillämpliga lagar och föreskrifter följs och
att de politiska målen för verksamheten nås, samtidigt som den är ett medel för att
arbeta med ständiga kvalitetsförbättringar av vård och omsorg. Respektive
enhetschef ansvarar för att verksamheten inom enheten uppfyller mål och krav inom
ram för budget. Granskningsmodellen innefattar journalgranskning, intervjuer med
förutbestämda frågor till den legitimerade personalen, omsorgspersonalen samt till
ansvarig chef. I samband med granskningarna genomförs även en fokusgrupp, där
brukare/anhöriga har möjlighet att framföra åsikter och synpunkter.
Under 2014 har följande enheter granskats enligt modellen: Bedagården äldreboende,
Blåvingevägen äldreboende, hemtjänst Hede/Älvsåker, nattpatrullen centrum,
nattpatrullen söder/nordväst, Signeshus äldreboende, personlig assistans inom
kommunens regi, Ekhaga äldreboende och Vickan äldreboende.
Samtliga granskningar är sammanfattade i en årsrapport som beskriver utfallet av
granskningarna.
Brukarundersökningar
En nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen för äldre genomförs
varje år av Socialstyrelsen. Brukarundersökningen ingår i Öppna jämförelser och
finns att ta del av i sin helhet på www.socialstyrelsen.se
I år skickades enkäten ut till 1386 äldre totalt, varav 919 äldre med beslut om
hemtjänsten och 467 med beslut om särskilt boende i Kungsbacka kommun.
Så tycker de äldre om hemtjänsten
Sammantaget är de som svarat mer nöjd med hemtjänsten i år än förra året. Jämfört
med riket har Kungsbacka kommun en högre nöjdhet. Områden som de äldre är
nöjda med är exempelvis att man kan påverka de tider man får hjälp på, personalens
sätt att utföra arbetet och att man får vara med att välja utförare. Frågor som fått lägre
resultat än föregående år handlar om att få träffa en läkare vid behov samt om man
känner förtroende för personalen.
Så tycker de äldre om äldreboende
När det gäller resultatet för äldreboende är det jämfört med 2013 en högre andel som
upplever ett bra bemötande från personalen, att personalen tar hänsyn till åsikter och
önskemål och att den äldre kan påverka på vilka tider man får hjälp. Det är även fler
än förra året som är nöjda med att få träffa sjuksköterska vid behov. Dock är det även
fler än förra året som uppger att de känner sig otrygga på sitt äldreboende, fler som
känner sig ensamma och fler som svarar att de känner minskat förtroende för
personalen.
Resultatet är en del i det kontinuerliga förbättringsarbetet inom äldreomsorgen.
Äldreomsorgen har analyserat resultatet och kommer under 2015 att arbeta med de
områden som visar lägre resultat.
Offentlig statistik och kvalitetsnyckeltal
Förvaltningen har tagit del av resultaten från Öppna jämförelser och Kommunens
Kvalitet i Korthet. Resultaten visar bland annat att 100 % av de äldre på äldreboende
i kommunen har möjlighet att välja mellan två maträtter vid huvudmål, 100 % har
möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten och att medelvärdet
KUNGSBACKA KOMMUN
11 (20)
för väntetiden från ansökan om äldreboende till inflyttning på ett äldreboende har
minskat från 91 dagar 2013 till 38 dagar 2014.
Resultatet visar också att äldreomsorgens biståndsenhet regelbundet följer upp beslut
om hemtjänstinsatser. För de som använder trygghetslarm finns en angiven tid för
kontakt, vilket endast redovisas i 40 % av Sveriges kommuner.
Vid inlämningen av underlaget saknades dock aktuella rutiner vid misstanke om våld
i nära relationer. Detta är åtgärdat under året.
SOSFS: 2011:9,5 kap. 3 §,6 §
Verksamheten ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens
kvalitet från:
1. vård- och omsorgstagare och deras närstående,
2. personal,
3. vårdgivare,
4. de som bedriver socialtjänst,
5. de som bedriver verksamhet enligt LSS,
6. myndigheter, och
7. föreningar, andra organisationer och intressenter.
Kommentaren är den kommungemensamma process som används för att fånga upp
så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet och snabbt ställa tillrätta
problem som uppstått för dem vi är till för. Genom att systematiskt använda inkomna
synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra
förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service.
Kommentaren ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att
lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Redovisning av
antalet inkomna kommentarer sker i nämndens årsredovisning.
Äldreomsorgen har även en intern riktlinje för hantering av klagomål/ synpunkter.
Rutinen beskriver hur synpunkter och klagomål ska hanteras direkt i verksamheten.
Alla klagomål ska registreras löpande av enhetschef, följas upp och sammanställas
som en del av verksamhetens kvalitetsarbete.
Socialt ansvarig samordnare har under 2014 informerat verksamheternas
ledningsgrupper kring rutinen, som en årlig repetition och för att säkerställa att
rutinen är känd i organisationen. Samtliga verksamhetsområden har rapporterat in
synpunktshantering och det sammanställs i nämndens årsredovisning.
Avvikelser
SOSFS: 2011:9,5 kap. 4-5 §§, 6 §
Föreskriften om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskriver att det i
verksamheten ska finnas processer och rutiner för att identifiera, dokumentera,
rapportera, analysera, åtgärda brister samt följa upp vidtagna åtgärder.
Äldreomsorgen har en beslutad riktlinje gällande hantering av avvikelser, klagomål/
synpunkter samt riskanalys. De sociala avvikelserna är nämndens hantering av lex
Sarah.
KUNGSBACKA KOMMUN
12 (20)
Exempel på avvikelser
• Medicinska avvikelser som kan innebära risk för eller inträffad kroppslig
eller psykisk skada, allvarlig sjukdom eller död som skett i samband med
vård och behandling och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens
tillstånd, Lex Maria
• Avvikelser i samband med externa kontakter t.ex. annan vårdgivare eller i
vårdkedjan, SVP-avvikelser
• Sociala avvikelser rörande brister i omsorg, tillsyn och bemötande, Lex Sarah
Kvalitetsberättelse beskriver i korthet arbetet kring de sociala avvikelserna.
Avvikelser av hälso- och sjukvårdskaraktär återfinns i nämndens
patientsäkerhetsberättelse.
De sociala avvikelserna har delats upp i följande områden:
• Bristande omsorg
• Bemötandet
• Stöld
• Utebliven insats
• Våld/hot mellan brukare
• Brister i rättssäkerhet
• Annat
Vid inrapportering av statistik delas de dock inte upp i dessa områden utan
rapporteras endast in som social avvikelse.
Avvikelsen kategoriseras som 1, 2, 3 eller 4 enligt fastställd bedömningsmall.
• Då händelsen bedöms vara kategori 1, mindre konsekvens eller 2, måttlig
konsekvens hanteras avvikelsen på enheten.
• Då händelsen bedöms vara kategori 3, betydande konsekvens eller 4,
katastrofala konsekvenser påbörjar enhetschef utredning samt kontaktar Sas
angående ställningstagande för lex Sarah-hantering.
Utredningens storlek beror på händelsens karaktär och allvarlighetsgrad. Varje
utredning ska klarlägga:
• Vad som har hänt?
• Varför det har hänt?
• Vad som kan göras för att förhindra att något liknande inträffar igen?
Sociala avvikelser,
samtliga verksamheter
Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 4
Summa totalt
2012
394
136
12
0
542
2013
224
34
18
0
276
2014
508
85
10
0
603
KUNGSBACKA KOMMUN
13 (20)
Anmälan Inspektionen för vård och omsorg
Om händelse bedöms som ett missförhållande eller den påtagliga risk för ett
missförhålland och är allvarlig ska den som bedriver verksamheten snarast anmäla
det till Inspektionen för vård- och omsorg, IVO.
Socialt ansvarig samordnare har på delegation av nämnden för Äldreomsorg ansvar
för utredning och beslut vid allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för
allvarligt missförhållande enligt lex Sarah. Socialt ansvarig samordnare har även
delegation på att göra anmälan enligt lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg.
Under 2014 har två händelser rapporterats som allvarliga missförhållanden/påtaglig
risk för allvarlig missförhållanden till IVO. En anmälan har skickats till IVO från en
av de externa utförarna inom nämndens verksamhetsområde. I samtliga ärenden har
IVO bedömt att nämnden vidtagit åtgärder för att se till att missförhållandet inte
händer igen.
Klagomål Inspektionen för vård och omsorg
Inspektionen för vård och omsorg kan ta emot klagomål från enskilda kring hur
socialtjänstens insatser har utförts. IVO utreder och ställer krav på kommunens
återkoppling och handlingsplan. Två ärenden har inkommit till IVO som nämnden
för Äldreomsorg har svarat på. Båda ärendena handlade om att biståndshandläggaren
brustit i sitt uppdrag vad gäller handläggningen. Båda ärendena har under året
avslutats av IVO.
Tillsyns från IVO
Det har under året inte varit några anmälda eller oanmälda tillsyner från IVO i någon
av nämndens verksamheter inom egenregin.
Personalens medverkan i kvalitetsarbetet
SOSFS: 2011:9, 6 kap
Äldreomsorgens personal ska arbeta i enlighet med processerna, riktlinjerna och
rutinerna som ingår i ledningssystemet.
All personal inom äldreomsorgen har ett ansvar för att medverka till att insatserna
utförs med god kvalité.
Överenskommelser
Förvaltning arbetar utifrån kommunens styrmodell med överenskommelser och
egenkontroller i verksamheten. Detta ger en trygghet i hela organisationen trots att
verksamheten ständigt förändras. 70 % av Äldreomsorgens medarbetare har en
individuell överenskommelse och dessa är kopplade till nämndens mål och
förvaltningens genomförandeplaner. Målet för äldreomsorgen är att 100 % av
medarbetarna ska ha en individuell överenskommelse.
KUNGSBACKA KOMMUN
14 (20)
I överenskommelserna finns det beskrivet vilket huvuduppdrag som ingår i
respektive tjänst, att arbetet ska utföras så att en god kvalité uppnås samt att den
enskilde medarbetaren ska känna till och följa riktlinjer och rutiner som är gällande
för verksamheten.
Även uppdraget kring att rapportera fel och brister finns beskrivet i
överenskommelserna samt att delta i förändringsarbete och utveckling av
verksamheten.
HR-strategi
Äldreomsorgens verksamhet ska möta behov, önskemål och krav från lagstiftning, de
äldre och de mål som politiker sätter för verksamheten. Äldreomsorgen i
Kungsbacka kommun arbetar för att säkerställa en hög omvårdnadskvalitet och som
ett led i det har äldreomsorgen under 2014 arbetat fram en HR-strategi. HR-strategin
ska stödja äldreomsorgen i att kontinuerligt leverera en kvalitativ verksamhet för att
uppnå hög brukarnöjdhet samt i att vara en attraktiv arbetsplats.
För att möta utmaningarna har fem behovsområden identifieras till HR-strategin;
önskad sysselsättningsgrad, sjukfrånvaro, strategisk kompetensförsörjning,
lönebildning och organisationsstruktur.
KUNGSBACKA KOMMUN
15 (20)
Kvalitetsdag
En gemensam kvalitetsdag anordnas årligen där personal från olika verksamheter kan
visa varandra hur de arbetar med att ständigt förbättra vården och omsorgen. Syftet
med dagen är att få inspiration av varandra och därmed höja kvalitén i verksamheten.
Kvalitetsdagen 2014 genomfördes den 20 november.
Kvalitetsdagen bestod av utställningar och föreläsningar på olika teman.
Förvaltningschef Lillemor Berglund pratade om hur Äldreomsorgen jobbar med
kvalitet och vilka utmaningar som offentlig sektor står inför de kommande åren.
Förändringsledarna presenterade sig och sin verksamhet. Kicki Färnlöf,
utvecklingsledare, pratade om trender i omvärldsbevakningen och hur äldreomsorgen
jobbar med att ta tillvara den digitala tekniken i vår verksamhet. Eva Franzén,
projektledare för ÄBIC (Äldres Behov I Centrum) berättade om hur genomförandet
kommer att gå till under 2015. Slutligen gav Pia Burwall från språkgruppen språkliga
tips för att skriva så enkelt och tydligt som möjligt.
Följande bidrag deltog på årets kvalitetsdag:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Dagomsorgon - Ipad för att utveckla det goda samtalet med de äldre.
Demensteamet - planering av arbetspass/personal för att ytterligare stärka
personalkontinuiteten hos de äldre.
Ekhaga äldreboende (Humana)- aktivitetsutbud.
Hemtjänsten City-Varla – kaffestugor.
Hemtjänst Öster - hemtjänsten förr och nu. Beskrivning av det systematiska
kvalitetsarbetet.
Hemtjänst Signeskull, Gullregnet, Järnvägsgatan - aktivitetsombudens
samverkan för att skapa festlig tillfällen för de äldre.
Förändringsledarna - om hur vi ska använda teknik för att övergå till ett
modernt arbetssätt.
Kolla Äldreboende (Aleris)- mångkulturella upplevelser för de äldre,
temaveckor.
Träffpunkterna - aktiviteter och samtal utgår från deltagarnas önskemål och
initiativ.
Personlig assistans - användning av elektronisk kalender.
Rehab - arbetssätt och dokumentation kring de äldres delaktighet i sina
rehabiliteringsinsatser.
Vickans Äldreboende (Vardaga) - Ung omsorg. Det goda mötet mellan ung
och gammal.
Årets kvalitetspris gick till Kolla äldreboende för deras arbete med att möjliggöra
mångkulturella upplevelser för äldre.
”Kolla äldreboende möjliggör mångkulturella upplevelser för äldre.
När inte de äldre kan åka ut till världen, kommer världen till de äldre!"
Kompetenskrav
Att all personal har rätt kompetens är en förutsättning för att de ska kunna medverka
i kvalitetsarbetet och ge god vård och omsorg. Verksamheten ska kunna utveckla och
säkra kvaliteten och ska därför planera för personalförsörjning och
kompetensutveckling.
KUNGSBACKA KOMMUN
16 (20)
Inom verksamheten finns det krav på att omsorgspersonalen ska ha som lägst vårdoch omsorgsprogrammet 1400 poäng för att få en tillsvidaretjänst inom
förvaltningen.
Till alla nya medarbetare ger äldreomsorgen en introduktionsutbildning.
Introduktionsutbildningen riktar sig till både egen regin och externa utförare.
Förvaltningen anordnar utbildningen för att möjliggöra att personalen så snabbt som
möjligt kommer in i arbetet, ges kunskap om styrdokument och förhållningssätt.
Introduktionsutbildningen innehåller information om dokumentationsskyldigheten,
rapporteringsskyldigheten, verksamhetssystemet, läkemedelshantering, arbetsteknik
och hälsofrämjande arbetssätt. Utöver introduktionsutbildningen finns en
grundutbildning som samtlig tillsvidareanställd personal ska gå, så snart som möjligt
efter påbörjad tjänstgöring. Denna utbildning innehåller fördjupande kunskaper kring
äldreomsorgens styrdokument.
Samtliga nyanställda chefer ges utöver kommunens övergripande
introduktionsutbildning för ledare en utbildning av sas, mas, mar och
utvecklingsledare kompetens. Denna introduktion syftar till att gå igenom de
viktigaste styrdokumenten och riktlinjerna inom förvaltningen.
Introduktionsutbildningen ges till chefer inom både egen regin och extern regi.
Introduktionen innehåller övergripande genomgång av gällande lagstiftning,
genomgång av dokumentationsskyldigheten och rapporteringsskyldigheten.
Utbildningen tar även upp:
• Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
• Riktlinje gällande hantering av avvikelser, klagomål/ synpunkter samt
riskanalys
• God vård och omsorg vid livets slut
• Anhörigkontakt
• Individuell vård- och omsorgsplanering
• Läkemedel
• Delegering
• Skyddsåtgärder
• Hygien
• Medicintekniska produkter
Utbildning
För att säkerställa och utveckla kvalitén i verksamheten genomgår medarbetare
fortlöpande kompetensutveckling genom olika typer av påbyggnads- och
vidareutbildningar. Varje chef ansvarar för att uppmärksamma de behov av
kompetensutveckling som finns i respektive verksamhet – både vad gäller hela
yrkeskategorier, enskilda arbetsplatser och enstaka individer.
Under våren och sommaren genomfördes en inventering av grundutbildningen hos
tillsvidareanställda och visstidsanställda omsorgspersonal. Inventeringen
genomfördes inom alla verksamheter inkluderat egenregi och entreprenad.
Resultatet visade att 82 procent av medarbetarna inom hemtjänst och äldreboende har
en utbildning som är godkänd enligt Socialstyrelsen. Resultatet visade att flest
medarbetare har gått Vård- och omsorgsprogrammet och två-årig vårdlinje. Störst
KUNGSBACKA KOMMUN
17 (20)
andel outbildade finns inom ålders-gruppen 55-65 år. Flertalet i denna grupp har lång
erfarenhet av omsorgsarbetet.
Genom att medarbetare har en rätt utbildning och/eller erfarenhet av omsorgsarbete
stärks möjligheten till att utföra insatser av god kvalité inom äldreomsorgen.
Förvaltningen har även tagit fram en kompetenstrappa som delar in erbjudna
utbildningar i nivåerna bas, fördjupning och specialist. Utbildningar/kurser är på de
olika nivåerna indelade i två kategorier: obligatoriska och frivilliga.
De obligatoriska basutbildningarna riktar sig till all omsorgspersonal, både
vårdbiträden och undersköterskor. Under 2014 har ABC-demens, BPSD,
arbetsteknik och hälsofrämjande arbetssätt, brandskydd, utbildning inför delegering,
dokumentation, läkemedel för äldre grundutbildning, munvårdsutbildning samt
Senior Alert-utbildning ingått i de obligatoriska utbildningarna.
De frivilliga basutbildningarna riktar sig i första hand till undersköterskorna.
Programmet har innehållit utbildning i konflikthantering, demensutbildning på
gymnasienivå, psykiatriutbildning på gymnasienivå, palliativ vård på gymnasienivå
samt utbildning inom sårvård.
De obligatoriska fördjupningsutbildningarna riktar sig i första hand till ombuden
inom respektive grupp. Här har under året ingått nätverksträffar och fortbildningar.
De frivilliga fördjupningsutbildningarna har enbart riktat sig till undersköterskor och
bestått av utbildning till BPSD-administratör, demensutbildning med
förkunskapskrav, handledarutbildning samt läkemedel för äldre fördjupning.
Ingen utbildning har erbjudits på specialistnivå för gruppen omsorgspersonal.
Utbildning har riktats till vissa handläggare för att möta nya krav i verksamheten, till
exempel äldre med missbruks- eller psykiatriska problem. Biståndsenheten har haft
en gemensam satsning på förhållningssättet ”motiverande samtal” för att öka den
äldres möjlighet att få inflytande under utredningsarbetet och på såt sätt tillmötesgå
den enskildes behov på bästa sätt.
Samtliga sjuksköterskor har genomgått en obligatorisk utbildning "Klinisk
bedömning". För specifika ansvarsområden där sjuksköterskor arbetar för att
säkerställa hälso- och sjukvården såsom till exempel inom palliativ vård och nutrition
har kompetensförsörjning skett i form av utbildning och nätverksträffar.
En kartläggning har påbörjats inom hemsjukvården med syfte att säkerställa rätt
kompetensnivå inför framtidens hemsjukvård.
Enhetscheferna inom både äldreboende- och hemtjänstverksamheten har under året
avslutat en utbildning avseende salutogent ledarskap. Syftet med utbildningen har
varit att ge enhetscheferna fler verktyg och ett gemensamt synsätt för att skapa riktig
delaktighet hos medarbetarna och stärka grunden för bättre arbetsglädje,
samarbetskultur och verksamhetsnytta. Det salutogena ledarskapet syftar på att öka
medarbetarnas välbefinnande, kompetens och motivation.
KUNGSBACKA KOMMUN
18 (20)
Genom att arbeta utifrån Kasamteorin med medvetna strategier påverkars
medarbetarnas känsla av sammanhang som i sin tur påverkar hälsan i förväntad
riktning.
Utveckling
Ett ökat antal äldre och ett växande behov av kvalificerad omsorg och vård innebär
att de framtida rekryteringsbehoven måste tryggas med välutbildade och kompetenta
medarbetare.
Förvaltningen står inför utmaningen att rekrytera nya medarbetare men också att
behålla, ta tillvara och utveckla befintliga medarbetare. Ett led i detta är att
förvaltningen har påbörjat ett arbete med att ta fram en samlad
kompetensutvecklingsplan. Nämnden har för 2015 gett förvaltningen ett direktiv:
•
Förvaltningen ges i uppdrag att upprätta en strategisk långsiktning
personalförsörjningsplan under 2015.
Övrigt som påverkar verksamhetens kvalité
Införandet av chef i beredskap
Under 2014 har äldreomsorgen infört chefsberedskap. Chef i beredskap ska vara
tillgänglig som chef för arbetstagarna, med befogenhet att fatta beslut om
verksamhetens omfattning och resurser. Chef i beredskap ska tillgodose behovet av
arbetsledning och vägledning för medarbetarna även under nätter, kvällar och helger.
Chefsberedskap är en viktig kvalitetsfråga inte minst som en trygghet för personalen.
Det är även chef i beredskap som är rapportmottagare av lex Sarah rapporter när
ordinarie chef inte är i tjänst.
Införandet av metodhandledare
Inom biståndsenheten har en tjänst som metodhandledare inrättats. Inrättandet av
metodhandledare innebär en ökad möjlighet till stöd i handläggningsprocessen.
Metodhandledaren är nära verksamheten i det dagliga arbetet, kartlägger och initierar
förbättringsområden vilket leder till utvecklig av verksamheten och alla medarbetare.
KUNGSBACKA KOMMUN
19 (20)
Modeller och beslut
Modeller och beslut som tagits under 2014 och som påverkar kvalitén av utförandet,
säkerställer arbetssättet och ökar tryggheten för de äldre är:
•
•
•
•
•
•
Införandet av ÄBIC
Införandet av SITSH-kort
Införandet av Intraphone
Hemsjukvården som konsumenter av NPÖ, planerat att gå in som producenter
under 2015.
Konkurrensutsättningsplanen
Lokalplanen
KUNGSBACKA KOMMUN
20 (20)
Sammanfattande bedömning
Den sammanfattande bedömningen är att kvaliteten i verksamheten är god.
Verksamheten har under året ytterligare förbättrat strukturen genom att ta fram nya
riktlinjer samt revidera tidigare riktlinjer.
Avvikelsehanteringen, synpunkter och klagomål och Lex Sarah är en viktig del i det
systematiska förbättringsarbetet. Dessa delar fungerar bra i verksamheten. Det
lämnas in rapporter och synpunkter från alla delar av verksamheten. Egenkontrollen
och verksamhetsuppföljningen visar också att det ständigt sker förbättringar i
verksamheten och i arbetet gentemot enskilda brukare.
Det är viktigt att nämnden och förvaltningen i kvalitetsarbetet inte bara fokuserar på
de områden som ska förbättras, utan också arbetar med att bibehålla de goda
resultaten inom till exempel bemötande, struktur och samverkan.
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Riket
2014
Andel som uppger att personalen bemöter dem på ett bra sätt i
hemtjänsten.
98 %
98 %
98 %
97 %
Andel som uppger att personalen bemöter dem på ett bra sätt i
särskilt boende.
94 %
96 %
97 %
94 %
Nyckeltal
Kungsbackas äldreomsorg ligger högre än rikssnittet avseende positiva svar om
personalens bemötande. Resultatet visar att personalen arbetar efter kommunens
värdegrund, där bemötande är ett av ledorden.
Det finns en god samverkan inom kommunen och externt med olika aktörer inom till
exempel sjukvården. Vårdkedjeavvikelserna hanteras av båda parterna vilket är en av
förutsättningarna för förbättringar inom området. Genom ett gemensamt ansvar för
samverkan möjliggörs det strukturer som behöver finnas för att undvika brister i
kvalitén.
Äldreomsorgen kommer att arbeta vidare med kompetensförsörjning,
verksamhetsuppföljning, avvikelsehantering, synpunkter och klagomål enligt
fastställda riktlinjer. Det finns några förbättringsområden som kommer att belysas
ytterligare under 2015 för att säkerställa kvalitén.
Utvecklingsområden för 2015 kommer att vara:
• Inom ramen för dokumentationsutbildningen förankra
förhållningssätt/arbetssätt som lyfter fram brukarnas individuella behov i
enlighet med Äldres Behov i Centrum (Socialstyrelsen).
• Utveckla användandet av KUL och förtydliga ansvaret avseende
processägarskapet
• Utveckla tydligare kravprofiler
• Kartlägga behov av utbildning och uppdrag på specialistnivå enligt
förvaltningens kompetensförsörjningstrapp
• Säkerställa dokumentationen för riskanalyser
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-01-08
Diarienummer
ÄO/2015:2
Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse 2014
Nämnden för Äldreomsorg fastställer den upprättade patientsäkerhetsberättelsen för 2014.
Sammanfattning
Enligt Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren upprätta en årlig
patientsäkerhetsberättelse. I den ska det framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under året,
vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts.
Patientsäkerhetsberättelsen ska vara tillgänglig för allmänheten.
Det ska även finnas en övergripande strategi på inriktning för patientsäkerhetsarbetet under
nästkommande år. De områden som ur ett patientsäkerhetsperspektiv är extra viktiga och som
förvaltningen ska arbeta med under 2015 är enligt de medicinskt ansvarigas bedömning är
• Att ta fram ett verksamhetssystem för registrering av avvikelser
•
Att följsamheten till riktlinje för läkemedelshantering ökar
•
Att all delegering sker skriftligen
•
Att antalet observationer till följsamhet av basala hygienrutiner och klädregler ökar
•
Att följsamheten till de basala hygienrutinerna ökar
•
Att följsamheten till delegerade och ordinerade omsorgs- och rehabiliteringsinsatser ökar
•
Att fortsätta implementeringen av kvalitetsregister som ett underlag för förbättringsarbete inom
demensvård.
Beslutsunderlag
Ulrika Ström
Äldreomsorg
0300-834943
ulrika.strom@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Patientsäkerhetsberättelse 2014, 2014-12-30
Lillemor Berglund
Tf Förvaltningschef
Ulrika Ström
Ingrid Olausson
Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
TJÄNSTESKRIVELSE
1 (52)
uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25
Patientsäkerhetsberättelse
Förvaltningen för äldreomsorg
Kungsbacka kommun
2014
Datum
2014-12-30
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (52)
1.
Sammanfattning ________________________________________________ 5
2.
Övergripande mål och strategier ___________________________________ 5
3.
Organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet__________________ 6
4.
Samverkan _____________________________________________________ 7
4.1 Samverkan för att förebygga vårdskador __________________________________ 7
4.2 Samverkan med brukare och närstående__________________________________ 8
5.
Uppföljning av verksamheten ______________________________________ 8
5.1 Struktur för uppföljning/utvärdering _____________________________________ 8
5.2 Riskanalys __________________________________________________________ 8
5.3 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för
ökad patientsäkerhet ____________________________________________________ 9
5.4 Uppföljning genom egenkontroll ________________________________________ 9
6
Resultat och kvalitetsarbete ______________________________________ 10
6.1 Avvikelser__________________________________________________________ 10
6.1.1 Avvikelser läkemedel _____________________________________________________
6.1.2 Avvikelser fall ___________________________________________________________
6.1.3 Avvikelser vård/behandling och rehabilitering _________________________________
6.1.4 Avvikelser medicintekniska produkter, MTP ___________________________________
6.1.5 Vårdkedjeavvikelser ______________________________________________________
10
10
11
13
13
6.2 Klagomål och ärenden från Patientnämnden _____________________________ 13
6.3 Dokumentation _____________________________________________________ 13
6.4 Läkemedel/läkemedelsgenomgångar ___________________________________ 14
6.5 Delegering _________________________________________________________ 14
6.6 Kompetensutveckling ________________________________________________ 14
6.7 Tandvård __________________________________________________________ 14
6.8 Vaccinationer _______________________________________________________ 15
6.9 Hygien ____________________________________________________________ 15
6.10 Medicintekniska produkter,MTP ______________________________________ 16
6.11 Skyddsåtgärder ____________________________________________________ 16
6.12 Kost _____________________________________________________________ 17
6.13 Kvalitetsregister____________________________________________________ 17
6.14 Genomförda granskningar ___________________________________________ 18
6.15 Egenkontroll_______________________________________________________ 18
7 Medicinskt ansvarigas analys och bedömning av den kommunala hälso- och
sjukvården ________________________________________________________ 18
7.1 Avvikelser__________________________________________________________ 18
7.2 Dokumentation _____________________________________________________ 19
KUNGSBACKA KOMMUN
7.3 Läkemedelshantering ________________________________________________ 19
7.4 Delegering _________________________________________________________ 19
7.5 Hygien ____________________________________________________________ 19
7.6 Specifik hälso- och sjukvård ___________________________________________ 19
7.7 Kvalitetsregister_____________________________________________________ 20
7.8 Sammanfattande bedömning __________________________________________ 20
8
Övergripande mål och strategier för kommande år ___________________ 20
Bilaga 1 Äldreboende, kommunal regi __________________________________ 22
Patientsäkerhetsberättelse 2014 __________________________________________ 22
Bilaga 2 Kvarboende, kommunal regi __________________________________ 25
Patientsäkerhetsberättelsen 2014 _________________________________________ 25
Läkemedelshantering _________________________________________________________
Senior Alert _________________________________________________________________
Fall ________________________________________________________________________
Nutrition ____________________________________________________________________
Trycksår ____________________________________________________________________
Hygien _____________________________________________________________________
Medicintekniska produkter _____________________________________________________
Delegering __________________________________________________________________
Intern samverkan _____________________________________________________________
25
25
26
26
27
27
27
28
28
Bilaga 3 Hälso- och sjukvård, hemsjukvård ______________________________ 30
Läkemedelshantering: _________________________________________________________
Fall: ________________________________________________________________________
Nutrition: ___________________________________________________________________
Trycksår: ____________________________________________________________________
Vårdprevention: ______________________________________________________________
Hygien: _____________________________________________________________________
Medicintekniska produkter: ____________________________________________________
Delegering: __________________________________________________________________
Intern samverkan: ____________________________________________________________
30
30
31
31
31
32
32
32
32
Bilaga 4 Hälso- och sjukvård, rehabenheten _____________________________ 34
Fall ________________________________________________________________________
Nutrition ____________________________________________________________________
Trycksår ____________________________________________________________________
Övrigt vårdpreventivasarbete ___________________________________________________
Hygien _____________________________________________________________________
Delegering __________________________________________________________________
Övrigt ______________________________________________________________________
34
34
34
34
35
35
35
36
36
Bilaga 5 Vickans äldreboende, Vardaga AB ______________________________ 37
Läkemedelshantering _________________________________________________________ 37
Fall ________________________________________________________________________ 37
Nutrition ____________________________________________________________________ 37
3 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Trycksår ____________________________________________________________________
Hygien _____________________________________________________________________
Delegering __________________________________________________________________
Sammanfattning _____________________________________________________________
37
37
37
38
38
38
Bilaga 6 Ekhaga äldreboende, Humana _________________________________ 39
Bilaga 7 Blåvingevägen 33, Humana ___________________________________ 42
Läkemedelshantering _________________________________________________________
Fall ________________________________________________________________________
Nutrition ____________________________________________________________________
Trycksår ____________________________________________________________________
Vårdprevention ______________________________________________________________
Hygien _____________________________________________________________________
Delegering __________________________________________________________________
Övrigt ______________________________________________________________________
42
42
42
43
43
43
43
43
43
44
Bilaga 8 Kolla äldreboende, Aleris AB __________________________________ 45
Fall ________________________________________________________________________ 45
Bilaga 9 Hemservice i Halland AB ______________________________________ 48
Övrigt vårdpreventionsarbete ___________________________________________________ 50
Intern samverkan _____________________________________________________________ 51
Sammanfattning _____________________________________________________________ 52
4 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
1. Sammanfattning
Patientsäkerhetslagen infördes 1 januari 2011. Lagens fokus är att förhindra
vårdskador genom förebyggande insatser samt en väl fungerande avvikelsehantering.
Under året har det antagna ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete
reviderats och fortsatt att implementeras i verksamheten utifrån Socialstyrelsens
föreskrift, 2011:9. Ledningssystemet beskriver bl.a. ansvarsfördelning, planering och
uppföljning samt de processer som ska leda till en god patientsäkerhet.
Granskning har fortsatt i verksamheterna utifrån den av nämnden beslutade
granskningsstrukturen Syftet med granskningarna är att få en helhetsbedömning av
verksamheten där både hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser ingår.
Under hösten antogs ett nytt hemsjukvårdsavtal i region Halland som ska träda ikraft
i april 2015. Ett omfattande förberedande arbete har pågått under hösten.
Förvaltningen har under året anslutit sig som konsument av Nationell Patient
Översikt, NPÖ.
Utifrån granskningar, kontroller, tillsyn samt samtal med personal, chefer och
närstående är bedömningen att den kommunala hälso- och sjukvården i
äldreomsorgen är av god kvalitet.
2. Övergripande mål och strategier
Prioriterade mål för 2014 från kommunfullmäktige som Äldreomsorgen arbetar med
har varit:
•
Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka
•
Andelen invånare som upplever ett gott bemötande och en god tillgänglighet
ska öka
•
Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt
liv ska öka
•
Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka
Nämnden för Äldreomsorgens resultatmål för 2014
•
Andelen av de totalt granskade rehabiliteringsplanerna av sjukgymnast och
arbetsterapeut där delaktighet kan utläsas i målformuleringen ska öka
•
Andelen av de totalt granskade omvårdnadsplanerna av sjuksköterska där
delaktighet kan utläsas i målformuleringen ska öka
•
Tillgängligheten till sjuksköterska ska öka
•
Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt
liv ska öka
•
Antalet brukare med minst en uppföljning vid identifierade risk och planerad
åtgärd i Senior Alert ska öka
5 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
6 (52)
Nämndens direktiv till förvaltningen var att
•
Förvaltningen ges i uppdrag att utvärdera kostoch nutritionsprogrammet.
•
Förvaltningen ges i uppdrag att projektanställa en dietist under ett år föra att
arbeta med kostråd till de äldre och stärka personalen kunskaper om
detsamma.
•
Förvaltningen ges i uppdrag att påbörja förebyggande hembesök.
Nämnden såg allvarligt på brister som redovisades i Patientsäkerhetsberättelsen 2013
och beslutade vid nämndsmöte 30 januari, 2014 att förbättringsåtgärder skulle vidtas
inom följande områden:
•
Följsamhet till de basala hygienrutinerna
•
Följsamhet till riktlinje för läkemedelshantering gällande narkotikaräkning
•
Uteblivna ordinerade rehabiliteringsinsatser
•
Det låga antalet utförda tandvårdsbedömningar samt genomförda utbildningar
av tandhygienist till personal
De övergripande kraven på en god vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen är att den
ska vara:
•
av god kvalitet och med god hygienisk standard
•
tillgodose brukarens behov av trygghet i vården,
•
vara lätt tillgänglig,
•
bygga på respekt på brukarens självbestämmande och integritet,
•
främja goda kontakter mellan brukare och hälso- och sjukvårdspersonal
•
tillgodose brukarens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.
3. Organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet
Nämnden för Äldreomsorg ansvarar för hälso- och sjukvård enligt Hälso- och
sjukvårdslagen för de personer som bor på de särskilda boendena, oberoende
utförare, och för personer som fått en biståndsbedömning till en dagverksamhet.
Hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar även personer i det ordinära boendet enligt ett
länsövergripande avtal med Region Halland. Det innebär att förvaltningen har ett
hälso- och sjukvårdsansvarför drygt 1350 invånare.
Hälso- och sjukvårdsorganisationen utför även hälso- och sjukvårdsuppgifter på
uppdrag från Förvaltningen för Funktionsstöd under obekväm arbetstid samt
tjänsteköpsuppdrag från Region Halland.
Nämnden är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet och fastställer mål och strategier för
det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt för att kontinuerligt följa upp och
utvärdera målen.
KUNGSBACKA KOMMUN
Nämnden har utsett förvaltningschefen till verksamhetschef enligt § 29 hälso- och
sjukvårdslagen. Detta innebär att förvaltningschefen har det samlade
ledningsansvaret för att det finns tillräckligt med personalen som har rätt kompetens
samt att det finns lokaler och utrustning som behövs för att bedriva en god och säker
vård.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Mas och medicinskt ansvarig för rehabilitering,
Mar ansvarsområde är att utveckla, följa upp, bedöma, analysera kvalité och säkerhet
inom den kommunala hälso- och sjukvården ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
Uppdraget är reglerat i lag.
4. Samverkan
4.1 Samverkan för att förebygga vårdskador
Samarbetet med region Halland regleras av samverkansavtalet mellan Hallands
kommuner och regionen samt av gemensamt fastställda riktlinjer inom specifika
områden exempelvis egenvård. Samverkansavtalet omfattar läkarmedverkan,
läkemedelsförsörjning, smittskydd, vårdhygien,
hjälpmedel/utrustning/förbrukningsmaterial, rehabilitering och habilitering,
vuxenpsykiatri samt samordnad vårdplanering, SVP.
För att trygga informationsöverföringen mellan de olika huvudmännen finns ett
gemensamt länsövergripande IT-stöd för samordnad vårdplanering, Meddix.
Det finns även en struktur för lokal samverkan mellan Kungsbacka kommun och
närsjukvården. I samverkan ingår från närsjukvården vårdcentralschefer,
affärsområdeschef och affärsområdesöverläkare och från kommunen ingår Mas,
enhetschefer, verksamhetschefer från förvaltningen för Äldreomsorg och
förvaltningen för Funktionsstöd. På mötena diskuteras övergripande medicinska
strategier för att uppnå en hög patientsäkerhet.
På regional nivå finns Strategisk och Taktisk grupp, där samtliga kommuner,
närsjukvård och slutenvård är representerade. I dessa grupper diskuteras bland annat
frågor rörande patientsäkerhet. Äldreomsorgen har under året arbetat med att införa
Trygg Hemgång som är ett förstärkt utskrivningsförfarande som syftar till att minska
antalet återinskrivningar i slutenvården. I regionen finns ett nätverk för medicinskt
ansvariga sjuksköterskor där samverkansfrågor är en stående punkt på agendan.
Under 2014 har arbetet fortsatt mellan kommunerna och region Halland angående
hur ett nytt avtal för hemsjukvårdens utförande i det ordinära boendet ska se ut.
I samarbetet med regionen genomförs även möten med olika verksamheter såsom
hjälpmedelscentrum, apoteket, ambulansen, tandvården samt vårdhygien.
Under året har även ett projekt fortsatt där kommuninvånare som fyllt 80 år erbjuds
ett hembesök i hälsofrämjande och förebyggande syfte.
Intern samverkan för att bland annat förebygga vårdskador sker via teammöten,
analysmöten och Senior Alert-möten där alla professioner samlas minst en gång i
månaden.
7 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
4.2 Samverkan med brukare och närstående
Samverkan sker med brukare och närstående i det enskilda ärendet genom individuell
vårdplanering eller personligt möte med aktuell tjänsteman.
I samband med ett dödsfall erbjuds närstående ett efterlevandesamtal med en
sjuksköterska. Vid samtalet får närstående svara på enstaka frågor gällande kvaliteten
på den vård som genomförts.
Fokusgrupper där brukarna kommer till tals ingår i den granskningsstruktur som
tagits för äldreomsorgens verksamheter.
På anhörigträffar i hemtjänst och på boenden samt på anhörigstödet genomförs
regelbundna utbildningar inom t ex demenssjukdomens förlopp och behandling,
läkemedel. Olika pensionärsföreningar har också möjlighet att ta del av denna
information.
5. Uppföljning av verksamheten
5.1 Struktur för uppföljning/utvärdering
Inom hälso- och sjukvårdens område ställer lagstiftaren krav på att hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande utvecklar och säkrar kvaliteten. Ett led i detta
arbete är riktlinjen för avvikelsehantering som beskriver hur avvikelser ska
analyseras, kategoriseras, följas upp samt hur händelserna ska fungera som underlag
för kvalitets- och förbättringsåtgärder. Erfarenheterna av det som inträffat ska tas
tillvara och spridas även till andra enheter än där händelsen ägt rum.
För att säkerställa en likvärdig bedömning av avvikelserna har en bedömningsmall
utformats utifrån Socialstyrelsens riktlinjer.
Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen samt personal som utför hälso- och
sjukvårdsuppgifter har en skyldighet att rapporterar risker för vårdskada inom
befintligt system för avvikelsehantering
Klagomål och synpunkter som inkommer från patient, närstående, Patientnämnden
eller Inspektionen för vård och omsorg handläggs enligt samma rutin som avvikelser.
Erfarenheterna av det som inträffat ska tas tillvara och spridas även till andra enheter
än där händelsen ägt rum.
Den antagna granskningsstrukturen innehåller uppgifter om följsamhet till riktlinje
för hygien, medicintekniska produkter, läkemedelshantering, delegering,
dokumentation, samverkan, läkarmedverkan samt förflyttning med lyft/lyftsele. I
granskningen ingår även en intervju med den legitimerade personalen samt patienter
i den aktuella verksamheten.
Utöver granskningsstrukturen genomför Mas/Mar stickprovskontroller av
vårdrelaterade infektioner, vaccinationer och förekomsten av skyddsåtgärder.
5.2 Riskanalys
För att tidigt upptäcka risker för vårdskada i verksamheten ska riskanalyser
genomföras. Riskanalys kan genomföras på organisationsnivå t ex vid
schemaförändringar eller på individnivå för att t ex förebygga undernäring, trycksår
8 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
och fall. Riskanalys ska även användas då ett flertal avvikelser med ingen eller ringa
konsekvens har inträffat kring en patient eller en arbetsmetod.
5.3 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
I anvisningarna till patientsäkerhetsberättelsen har i år angivits att följande områden
ska belysas utifrån att det är kända och definierade områden där
patientsäkerhetsrisker kan uppstå. Dessa områden är läkemedelshantering, fall,
nutrition, övrigt preventionsarbete, trycksår, hygien, medicintekniska produkter,
delegering samt hur den interna samverkan fungerar.
Verksamhetscheferna för äldreboende och kvarboende i kommunal regi har gjort en
sammanställning av enhetschefernas redogörelse.
Äldreboende, kommunal regi
bilaga 1
Kvarboende, kommunal regi
bilaga 2
Hälso- och sjukvård, sjuksköterskeenheten
bilaga 3
Hälso- och sjukvård, rehabiliteringsenheten
bilaga 4
Vickans äldreboende, Vardaga
bilaga 5
Ekhaga äldreboende, Humana
bilaga 6
Blåvingevägen 33, Humana
bilaga 7
Kolla äldreboende, Aleris
bilaga 8
Hemservice Halland.
bilaga 9
5.4 Uppföljning genom egenkontroll
Under året har en enkät genomförts där samtliga enheter bedömer sin egen
följsamhet till riktlinjer inom områden som avvikelser, dokumentation, förebyggande
arbete, skyddsåtgärder, information, mun- och tandhälsa, vård vid livets slut,
inkontinens, hygien, läkemedel, delegering samt medicintekniska produkter.
Uppföljning sker av verksamhetschef i samband med delårsbokslut.
Via förvaltningens granskningsstruktur genomförs fokusgrupper med brukare där de
får beskriva vad som är viktigt för dem för att de ska må bra och trivas.
När en brukare avlidit erbjuds anhöriga ett efterlevandesamtal där de får möjlighet att
beskriva kvalitén på den vård och omsorg den närstående fick i livets slut.
Förvaltningen rapporterar kontinuerligt in data till kvalitetsregistren Palliativa
registret, Senior Alert samt BPSD-registret.
Förvaltningen deltar i Socialstyrelsens brukarenkät ”Vad tycker de äldre om
äldreomsorgen”.
I verksamheten genomförs kontinuerlig granskning av journaler.
9 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
6 Resultat och kvalitetsarbete
10 (52)
6.1 Avvikelser
En viktig del i kvalitetsarbetet är att rapportera, analysera och vidta åtgärder utifrån
identifierade avvikelser. Nedanstående tabell visar samtliga inkomna avvikelser som
på något sätt drabbat en brukare.
6.1.1 Avvikelser läkemedel
Läkemedelshantering är en omfattande del inom den kommunal hälso- och
sjukvården. I läkemedelshanteringen är det många steg som ska fungera, allt från
ordination av läkemedelsbehandling, distribution från apoteket, administration till
den enskilde samt uppföljning av given behandling. För brukarens välbefinnande är
det av stor vikt att hela kedjan fungerar på ett tryggt sätt.
Avvikelser som avser
läkemedel har ökat i alla
kategorier förutom de
med katastrofal skada
där redovisat antal är 0. I
kategorin betydande
skada ingår
läkemedelstölder och de
står bakom den ökning
som skett under året.
6.1.2 Avvikelser fall
Fall utgör den vanligaste avvikelsen i verksamheter. Fall kan bero på att brukaren
snubblar/ramlar men också på att många brukare är multisjuka vilket sammantaget
ger balansproblem.
Oavsett orsak till avvikelserna är det viktigt att det finns en arbetsgång för att
analysera orsakerna ur olika professioners synvinkel för att om möjligt förebygga att
vårdskada inträffar.
KUNGSBACKA KOMMUN
3500
Katastrofal skada
Betydande skada
Måttlig skada
Ingen skada
Under året har det totala
antalet avvikelser
minskat. Avvikelser
som orsakat måttlig
skada har ökat. Däremot
har avvikelser som
orsakat betydande skada
minskat från 75 förra
året till 61 under
nuvarande år. 39 av
dessa avvikelser avser
då den äldre råkat ut för
ett benbrott. Detta är en
minskning jämfört med
förra året då summan
uppgick till 61.
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2011
2012
2013
2014
Fall
Antal benbrott av antalet
fallavvikelser som
orsakat betydande
skada.
Tendens 2011-2014
6.1.3 Avvikelser vård/behandling och rehabilitering
De avvikelser som registreras under vård och behandling samt rehabilitering är när
ordinationer från sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast blivit bortglömda/inte
genomförts på ett riktigt sätt eller ej blivit signerade.
11 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Under 2014 har antalet
avvikelser gällande vård
och behandling med
måttlig och betydande
skada ökat något jämfört
med föregående år.
Under året har fler
avvikelser som orsakat
ingen skada rapporterats
in.
Under året har det skett
en minskning av det
totala antalet
inrapporterade
avvikelser. Antalet
avvikelser som har
orsakat måttlig skada har
ökat jämfört med 2013.
12 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
13 (52)
6.1.4 Avvikelser medicintekniska produkter, MTP
När en medicinteknisk produkt t ex är felaktig/ej komplett/försenad upprättas en
avvikelse som skickas till Hjälpmedelscentrum i Halland. Om avvikelsen är av allvarlig
karaktär görs en anmälan till Läkemedelsverket av medicinskt ansvarig för rehabilitering.
Inga anmälningar har under året gjorts till Läkemedelsverket
Under året har det inkommit 53 avvikelser gällande MTP vilket är en ökning jämfört med
15 inrapporterade under 2013. Merparten av avvikelserna handlar om långa väntetider på
återkoppling från eller brist på tillgång till hjälpmedelskonsulenterna samt fel eller sen
leverans av hjälpmedel. Enskilda möten har hållits med Hjälpmedelscentrum för att bland
annat kunna lösa ovanstående brister.
6.1.5 Vårdkedjeavvikelser
Region Halland och samtliga kommuner i Halland har gemensamma riktlinjer för hur
informationsöverföring ska gå till då en brukare skrivs ut från sjukhus till kommunen
eller vice versa. Vårdkedjeavvikelser uppkommer när de regiongemensamma riktlinjerna
inte följs antingen från regionens eller från kommunens sida.
Totalt har 104 avvikelser
hanterats vilket är en
minskning med 15 jämfört
med 2013.
Avvikelserna avser bristande
följsamhet till riktlinje för
samordnad vårdplanering
samt bristande informationsöverföring inom läkemedelsoch rehabiliteringsområdet.
De inrapporterade
avvikelserna har orsakat eller
skulle kunna orsakat den
enskilde brukaren skada.
6.2 Klagomål och ärenden från Patientnämnden
Under året har det inkommit sex enskilda klagomål från anhöriga, fyra ärenden från
Patientnämnden samt tre ärenden om underrättelse från Inspektionen för Vård och
Omsorg, IVO angående brister i vården. Tre av dessa ärenden har inkommit som
både enskilt klagomål, ärenden från Patientnämnden samt IVO. I de ärenden brister
har identifierats har åtgärder vidtagits. Ett ärende har föranlett en Lex Mariaanmälan.
6.3 Dokumentation
Patientdatalagen beskriver att en hälso- och sjukvårdsjournal ska innehålla de
uppgifter som behövs för att kunna ge en god och säker vård. En del av
dokumentationen utgörs av omvårdnads/rehabiliteringsplaner vilka ska beskriva
problem, mål, åtgärder för aktuell insats. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska om
möjligt brukaren eller anhörig delta vid planering av insats.
KUNGSBACKA KOMMUN
Under året har 396 omvårdnadsplaner upprättade av sjuksköterska granskats.
Planerna är överlag välskrivna och lätta att följa. Från att förra året haft en
genomgående tendens av att vara för långa och inaktuella så sker det endast i enstaka
fall i år. Likaledes har 50 rehabiliteringsplaner upprättade av arbetsterapeuter och
fysioterapeuter granskats. De granskade planerna har varit välskrivna och lätta att
följa.
6.4 Läkemedel/läkemedelsgenomgångar
Under året har 334 läkemedelsgenomgångar genomförts på särskilt boenden, enligt
fastställd rutin från 2012. 102 läkemedelsgenomgångar har genomförts i hemtjänsten.
Ytterligare 132 patienter har erbjudits men tackat nej.
Vid fyra tillfällen under året har apotekare hållit i fortbildning i läkemedelskunskap
för omsorgspersonal och sjuksköterskor.
6.5 Delegering
Med delegering inom hälso- och sjukvården avses när någon som tillhör hälso- och
sjukvårdspersonalen och som formellt är kompetent för en medicinsk arbetsuppgift
överlåter denna till person som saknar formell kompetens för uppgiften. Detta
regleras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 1997:14.
För att säkerställa att de delegerade insatserna utförs på ett patientsäkert sätt krävs att
den personal som tar emot en delegering måste ha vård- och omsorgsutbildning.
Under året har arbetet avslutas med att utveckla rutiner kring delegering inom
rehabiliteringsområdet för att på så sätt garantera brukaren en trygg och säker vård
och behandling.
Under året har 419 omsorgspersonal genomgått en grundläggande
delegeringsutbildning för att kunna utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter.
Vid verksamhetsgranskningar har det framkommit att muntliga delegeringar
förekommer i enstaka fall.
6.6 Kompetensutveckling
I samarbete med Region Halland har samtliga sjuksköterskor under året genomgått
en obligatorisk utbildning i klinisk bedömning och arbetsterapeuter och
fysioterapeuter genomgått strokecertifiering.
6.7 Tandvård
1999-01-01 infördes Tandvårdsreformen som innehåller två delar dels kostnadsfri
munhälsobedömning samt att nödvändig tandvård ingår i högkostnadsskyddet. Reformen
vänder sig till specifika grupper där personer med omfattande omsorgsbehov ingår. Det
är regionen som har huvudansvaret för att reformen fungerar men det ska ske i nära
samarbete med kommunen. Kommunens personal informerar aktuella brukare om
tandvårdsreformen. Regionen utför kostnadsfri munhälsobedömning, utbildning till
personalen samt nödvändig tandvård.
Regionens statistik visat att av 1012 som är berättigade till en munhälsobedömning
har 555 tackat ja och 364 bedömningar har genomförts vilket innebär 66 %. Detta är
en ökning jämfört med förra året då 33 % av de som tackade ja fick en bedömning.
14 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Drygt 400 personal har utbildats i munvård av en tandhygienist. Detta är avsevärt fler
än de 90 som utbildades 2013 och är en återgång till det antal som utbildades under
2012.
6.8 Vaccinationer
Samtliga brukare som bor på ett äldreboende har blivit erbjudna en vaccination mot
säsongsinfluensa. Av dessa tackade 482 personer ja och vaccinerades säsongen 20132014. Region Halland är bäst i Sverige vad gäller att vaccinera sina patienter och
äldreomsorgen är näst bäst i regionen.
6.9 Hygien
De basala hygienrutinerna ska vara kända och följas utifrån de krav som ställs i
Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2007:19. Från och med 2011 görs gemensamma
följsamhetsmätningar två gånger per år i alla verksamheter oberoende utförare.
Följsamhetsmätningarna görs gemensamt med samtliga kommuner och region Halland.
Mätningarna sker genom att utbildade hygienombud gör observationer på hur rutinerna
följs och registrerar detta i ett gemensamt datasystem. Observationerna omfattar två
huvudområden där den ena är användandet av handskar, plastförkläde och handsprit det
andra området gäller den egna klädseln där även användandet av ringar och klocka ingår.
Vid två tillfällen under året har hygienombuden fått fortbildning.
Antal observationer 2011-2014
Resultat samt trend
Följsamhet till basala
hygienrutiner samt klädregler
2011-2014
Resultat samt trend
Vårdrelaterade infektioner mäts årligen på de särskilda boendena.
15 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
16 (52)
Vårdrelaterade infektioner
Typ av infektion
2013
2014
431
593
Antal personer med urinkateter
27
39
Antal personer med trycksår
12
16
Pneumoni
2
3
2
5
6
2
4
6
6
3
Antal boende
Urinvägsinfektion hos patienter
med kateter
Urinvägsinfektionhos patienter utan
kateter
Sårinfektion (trycksår, venösa
bensår, diabetes-sår)
Annan hud- och mjukdels-infektion
(ex. erysipelas, abscess, infekterat
6.10 Medicintekniska produkter,MTP
I Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och
sjukvården, SOSFS 2008:1 påtalas vårdgivarens ansvar för att bestämmelserna om
medicintekniska produkter, MTP följs.
Alla medicintekniska produkter ska användas på ett säkert sätt. Den medicintekniska
utrustningen ska fungera på anvisat sätt varje gång den används för att inte medföra skada
eller risk för brukare eller personal.
Alla användare av medicinteknisk utrustning ska känna till produkten väl och ha god
kunskap om hur den ska användas. Hantering av MTP ska följa instruktioner från
leverantören/tillverkaren samt de lokala riktlinjer som finns för MTP.
Under 2013 har ett utbildningstillfälle för hjälpmedelsombud hållits där ombuden fick
utbildning i hur kontroll av inköpta MTP ska ske.
80 omsorgspersonal har året genomgått grundutbildning i förflyttningsteknik och
utbildning i hantering av medicintekniska produkter. 158 omsorgspersonal har
genomgått repetitionskursen.
6.11 Skyddsåtgärder
Inom äldreomsorgen får inte tvång eller frihetsinskränkningar förekomma. Finns
behov av att använda en skyddsåtgärd måste brukaren ge sitt samtycke. En
skyddsåtgärd får inte ersätta brist på kompetens, personal eller lämpliga lokaler. De
granskningar som genomförts under år visar att följsamheten till riktlinje för
skyddsåtgärder är god.
KUNGSBACKA KOMMUN
17 (52)
Skyddsåtgärder 2011-14
2011
2012
2013
2014
Typ av skyddsåtgärd
v 44 v 36
Bälte
10
6
Bord
22
5
Tvärslå hygienstol
9
Grind
215
166
Rörelselarm
130
116
Larmmatta
22
32
Nödsändare/GPS
7
Dörrlarm*
4
* förekommer endast inom hemtjänsten
v 41
8
2
14
147
135
28
6
5
v 41
6
1
4
93
143
13
6
2
6.12 Kost
Nattfasta är den tid som går från tidpunkten för kvällens sista mål till på följande
dags första mål. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator
och rekommenderar att nattfasten inte bör överstiger elva timmar.
Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun deltar i de nattfastemätningar som ingår i
region Hallands arbete inom ”Bättre liv för sjuka äldre” Medelvärdet för nattfastan
inom äldreomsorgen i Kungsbacka kommun är 10.12 timmar och medianvärdet
10.15 vilket är det bästa resultatet i regionen.
Under året har en uppföljning av kostoch nutritionsprogrammet genomförts samt att
det i verksamheten har anställts en dietist.
6.13 Kvalitetsregister
I kvalitetsregistret Senior Alert redovisas riskbedömningar för fall, trycksår,
undernäring och munhälsa. Under året har 899 riskbedömningar genomförts på i
verksamheten jämfört med 179 under 2013. I drygt 95 % av risk bedömningarna har
åtgärder vidtagits och uppföljning har skett i drygt 91 % av fallen. Detta är en ökning
på mer än 5 % och resultat innebär att äldreomsorgen i Kungsbacka är tredje bästa
kommun i landet vad gäller arbetet med Senior Alert. Under året har 200 personal
genomgått utbildning i munhälsobedömning enligt ROAG.
Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar
hur vården av en person i livets slutskede har varit. Syftet är att förbättra vården i
livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Registering sker inom
tolv områden där bland annat om efterlevandesamtal erbjudits, om personen varit
lindrad från smärta, mänsklig närvaro i dödsögonblicket ingår. Äldreomsorgen visat
förbättrat resultat inom åtta av tolv områden.
Det tredje registret som äldreomsorgen som Äldreomsorgen deltar i är BPSDregistret (Beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom). Under året
har 85 personal gått utbildning i bedömning enligt BPSD. Från januari till och med
november har 50 bedömningar genomförts.
KUNGSBACKA KOMMUN
6.14 Genomförda granskningar
Nämnden antog i december 2012 en granskningsmodell som innebär att granskningar
genomförs på samtliga verksamheter på ett likartat sätt.
Metoden för granskningen omfattar förberedande arbete med hjälp av insamlat
material samt journalgranskningar. 20 % av brukarna på aktuell enhet väljs slumpvis.
Journalgranskningen omfattar både dokumentation i verksamhetssystemet som i
Hemdok.
Utöver journalgranskningen genomförs intervjuer med förutbestämda frågor till den
legitimerade personalen, omsorgspersonalen samt till chefen.
I samband med granskningen genomförs även en fokusgrupp, där brukare/anhöriga
har möjlighet att framföra åsikter och synpunkter.
Under året har tio enheter granskats, fem boenden och fem hemtjänstgrupper utifrån
den strukturerade granskningsform som är antagen. Resultat av granskningarna har
redovisats under aktuell rubrik. Utöver detta har en granskning på en verksamhet
genomförts vad gäller följsamhet till ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser samt en
granskning av följsamheten till att utföra ordinerade rehabiliteringsinsatser.
Granskningen visade att följsamheten var låg och endast 66 % av signeringslistorna
var ifyllda korrekt.
6.15 Egenkontroll
Socialstyrelsens brukarenkät ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” visar att
tillgängligheten till sjuksköterska och läkare inom hemsjukvården lika med riket i
genomsnitt. Däremot är tillgängligheten på särskilda boenden sämre än i övriga
landet.
Enkäten visar också att 33 % av de äldre inom hemtjänsten upplever sitt eget
hälsotillstånd som ganska eller mycket gott och 54 % upplever ingen oro eller lätt
oro. Inom särskilt boende upplever 27 % att deras hälsotillstånd är gott eller ganska
gott och 36 % upplever ingen oro eller lätt oro.
7 Medicinskt ansvarigas analys och bedömning av den
kommunala hälso- och sjukvården
7.1 Avvikelser
I all verksamhet förekommer det avvikelser oavsett om de rapporteras eller inte. I år
uppgick antalet medicinska avvikelser till knappt 5 500. Cirka 4 700 av dessa
avvikelser orsakade inte den äldre någon skada. Att det i förvaltningen finns en
följsamhet och villighet att rapportera händelser som inte får någon konsekvens gör
det möjligt att identifiera och uppmärksamma brister tidigt så att dessa kan åtgärdas
innan allvarligare händelser inträffar.
Antalet vårdkedjeavvikelser har minskat något under året och en anledning kan vara
att information nu finns tillgänglig via NPÖ. Dock kvarstår brister som utgör
patientsäkerhetsrisker såsom uteblivna vårdplaneringar, patienter kommer hem utan
de läkemedel som behövs initialt samt utebliven informationsöverföring. Det sker ett
stort kompenserande arbete i äldreomsorgen för att inte patienterna ska komma till
skada.
18 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Under 2014 har ett arbete pågått för att avvikelserna ska kunna hanteras i ett
verksamhetssystem. Detta arbete kommer att fortgå under 2015. Det är viktigt att
hantering sker digitalt då manuell hantering av avvikelser tar lång tid och det finns
risk för en försämrad följsamhet om hantering och återkoppling till verksamheten
dröjer för länge.
7.2 Dokumentation
En god och strukturerad dokumentation är en viktig del i patientsäkerheten då den är
ett underlag för den vård och rehabilitering som ska utföras. Under året har
dokumentationen utförd av sjuksköterskor förbättrats så att omvårdnadsplanerna är
aktuella och lätta att överblicka. Det som fortfarande behöver förtydligas i journal är
på vilket sätt patienten har varit delaktig i planeringen och uppföljning av sin vård.
7.3 Läkemedelshantering
I narkotikahanteringen ingår att ha kontroll på hur mycket narkotika som finns på
enheten. Enligt riktlinje ska kontrollräkning ske en gång i månaden eller oftare vid
behov. Årets granskningar visar att kontrollräkningen har brister hos hälften av de
enheter som granskats. Detta är en allvarlig brist och bedömningen är att det krävs
omedelbara åtgärder.
7.4 Delegering
Vid granskningar och i utredningar under året har det framkommit att
omsorgspersonal utfört hälso- och sjukvårdsåtgärder utan skriftlig delegering. Detta
förfarande är inte förenligt med gällande riktlinje, medför stora patientsäkerhetsrisker
och får inte förekomma i verksamheten.
7.5 Hygien
I vård- och omsorgsarbetet finns alltid risken att överföra smittämnen från en brukare
till en annan, då samma personal arbetar hos olika brukare. Basala hygienrutiner är
den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vård- och omsorgsarbetet.
Dessa ska därför tillämpas i alla vårdsituationer av all personal oavsett om det finns
en känd smitta eller inte.
Antalet observationer har under året ökat med drygt 30 % jämfört med 2013 vilket är
bra då underlaget för statistiken blir tillförlitligare. Följsamheten till de basala
hygienrutinerna har inte förbättrats under året men trenden är uppåtgående. Att
personal glömmer att sprita händerna innan insats är den del av mätningen som drar
ner resultatet. Följsamheten till klädreglerna är i nivå med föregående år.
Bedömningen är att enheterna inför nästa år behöver fortsätta arbetet med att utöka
antalet observationer samt att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner
framförallt när det gäller att sprita händer innan insats.
7.6 Specifik hälso- och sjukvård
I den kommunala hälso- och sjukvården genomför omsorgspersonalen insatser
utifrån delegering/ordination och instruktion. Dokumentation av genomförda insatser
sker på signeringslistor. Granskningar och utredningar som genomförts visar att
följsamheten är god till delegering/ordination av sjuksköterska vad gäller läkemedel
medan följsamheten är låg till delegering/ordination av omvårdnads- och
rehabiliteringsåtgärder. Bedömningen är att enheterna inför nästa år behöver ta fram
rutiner som säkerställer att delegerade/ordinerade insatser blir utförda.
19 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
7.7 Kvalitetsregister
Äldreomsorgen registreras i tre kvalitetsregister, Senior Alert, Palliativa registret
samt BPSD-registret. Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun är en av de kommuner i
landet som redovisar flest genomförda bedömningar samt åtgärder inom Senior Alert
vilket är glädjande och kommer de äldre tillgodo. Bedömningen är att
verksamheterna under nästa år behöver arbeta vidare med att använda sig av
bedömning enligt BPSD då detta är bra verktyg för att säkerställa en god vård och
omsorg kring den enskilde.
7.8 Sammanfattande bedömning
Den sammanfattande bedömningen är att den kommunala hälso- och sjukvården i
förvaltningen för Äldreomsorg är av god kvalitet utifrån de granskningar och
uppföljningar som genomförts. Emellertid finns det områden som behöver utvecklas för
att nå upp till intentionerna i de lagar, föreskrifter, nationella och lokala riktlinjer som
finns. De områden som ur ett patientsäkerhetsperspektiv är extra viktiga att fokusera på
under 2015 är enligt vår bedömning:
1. Att ta fram ett verksamhetssystem för registrering av avvikelser
2. Att följsamheten till riktlinje för läkemedelshantering ökar
3. Att all delegering sker skriftligen
4. Att antalet observationer till följsamhet av basala hygienrutiner och klädregler
ökar
5. Att följsamheten till de basala hygienrutinerna ökar
6. Att följsamheten till delegerade och ordinerade omsorgs- och
rehabiliteringsinsatser ökar
7. Att fortsätta implementeringen av kvalitetsregister som ett underlag för
förbättringsarbete inom demensvård.
Inom vissa områden är bedömningen att det möjligt att nå målet under kommande år,
punkt 1-3, medan övriga områden kräver ett långsiktigt förbättringsarbete under fler
år för att nå en god nivå.
8 Övergripande mål och strategier för kommande år
I nämndens omvärldsanalys dras slutsatsen att alltfler personer kommer att välja att
få sin vård och omsorg i det egna hemmet. Framförallt kommer yngre äldre med
omfattande behov i högre utsträckning att välja bo kvar hemma. I april träder ett nytt
hemsjukvårdsavtal med region Halland i kraft som innebär ett utökat ansvar för
personer med medicinska behov i kommunen oavsett ålder. Dessa faktorer
tillsammans ställer stora krav på organisationen att kunna erbjuda en god och
patientsäker vård och omsorg.
För att förvaltningen ska klara av sina åtaganden krävs en nära samverkan inom den
egna verksamheten likväl att samverkan med andra vårdgivare fungerar på ett
tillfredsställande sätt. Det krävs personal med rätt kompetens för att kunna utföra en
alltmer avancerad sjukvård i hemmet.
Under 2015 kommer ett omfattande arbete att påbörjas för att strukturera och
säkerställa informationen i journaler inför att förvaltningen ska bli producent i NPÖ
under hösten. Arbetet kommer också att ligga till grund för den kravspecifikation
20 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
som ska tas fram inför upphandling av nytt verksamhetssystem som planeras att ta i
bruk 1 januari, 2016.
En sammanslagning av hälso-och sjukvårdsorganisationerna i Förvaltningarna för
äldreomsorg och funktionsstöd kommer att ske under året för att på ett enhetligt sätt
kunna möta de behov hälso- och sjukvård som kommer att ställas i framtiden.
Lillemor Berglund
tf Förvaltningschef för äldreomsorg
Ulrika Ström
Medicinskt ansvarig för
rehabilitering
Ingrid Olausson
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
21 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Bilaga 1 Äldreboende, kommunal regi
Patientsäkerhetsberättelse 2014
Läkemedelshantering
Inom samtliga enheter finns ett välfungerande samarbete med patientansvariga
sjuksköterskor (PAS). HSL-möte hålls med regelbundenhet där PAS och
omsorgspersonal deltar och samtliga medarbetare arbetar utifrån riktlinjer för
läkemedel. Enbart skriftliga delegeringar får förekomma. Våra medarbetare har
genomgått delegeringsutbildning och utbildningsmaterialet finns tillgängligt på
samtliga äldreboenden. Generellt har vi en hög andel undersköterskor anställda.
Vi arbetar aktivt med avvikelsehantering och ett ständigt förbättringsarbete pågår för
att eliminera risker i läkemedelshanteringen. Med regelbundenhet, 3-4 gånger per år
analyseras orsaker till avvikelser och arbete med att säkra rutiner pågår kontinuerligt.
Uppföljningar sker på APT på respektive äldreboende. Läkedemedelsgenomgångar
genomförs en gång per år av PAS och läkare. Anhöriga inbjuds att delta. Merparten
avvikelser som skett under året är bortglömd dos.
All medicin förvaras inlåst och nycklar till medicinskåp förvaras i elektroniskt
nyckelskåp med logg. Det är endast omsorgspersonal som har medicindelegering
som har tillgång till nyckel till brukares medicinskåp. Alla ordinationer signeras av
medarbetare med delegation.
Fall
Fallprevention görs på enheters teamträffar då brukare har ramlat frekvent. Åtgärder
så som höftskydd, halksockor, rörelselarm, ökad tillsyn, översyn av läkemedel och
översyn av näringsintag och nattfasta har då oftast vidtagits. Likaså vilka
anpassningar har gjorts av brukarens lägenhet (mattor, belysning, möblering etc.).
Alla fall som sker rapporteras in i Senior Alert och samtliga brukare är bedömda.
Idag har samtliga riskidentifierade brukare en uppföljd samt planerad förebyggande
åtgärdsplan. Vid enheters teamträffar är riskbedömning och uppföljning i Senior
Alert en stående punkt, även för de brukare som önskar att delta.
Nutrition
Vid enheters teamträffar är riskbedömning i Senior Alert en stående punkt, även för
de brukare som önskar att delta. Ett flertal brukare är redan bedömda enligt
skattningsskalan MNA. För de som bedöms ha risk för undernäring vidtas lämpliga
åtgärder som till exempel näringsdryck, berikad kost och mellanmål skrivs in i
brukarens omvårdnadsplan.
Enheternas medarbetare har utbildats i nutrition och vi har ombud på samtliga
enheter. Upprättade nätverk finns mellan kommunens äldreboenden vad gäller kost
och nutrition.
Vid välkomstsamtalet och vid upprättande av den individuella genomförandeplanen
efterfrågar vi alltid om brukaren har särskilda önskemål kring mat och måltid. Vi
serverar morgon- och kvällsbuffé utifrån enheternas inriktning för att ge brukarna
större valmöjlighet och självständighet, vi erbjuder alltid nattmål till de brukare som
vaknar. Nattfastan mäts två gånger per år och vid årets sista mätning utmärkte sig
22 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Åsa Äldreboende med en nattfasta på 8,7 timmar! Generellt uppvisar vi mycket goda
resultat.
Trycksår
Vid enheters teamträffar är riskbedömning i Senior Alert en stående punkt även för
de brukare som önskar att delta. Flertalet brukare har då redan bedömts enligt
skattningsskalan Norton. Flertalet bedöms ha risk för undernäring med medföljande
risk för trycksår. Enheternas medarbetare har en hög observans vad gäller trycksår
och lämpliga åtgärder som till exempel kan vara ordinerad näringsdryck, berikad
kost, mellanmål och allt skrivs ner i brukarens omvårdnadsplan. Vid behov ordineras
frekventa lägesändringar och/eller antidecubitusmadrass. Att trycksår uppstår är i dag
mycket ovanligt och vi har få brukare med trycksår.
Hygien
Samtliga enheter har utbildade hygienombud som arbetar aktivt inom sitt uppdrag.
De deltar med regelbundenhet vid nätverksverksträffar för hygienombud. Ombuden
ges tid på APT för att informera och utbilda inom sitt ansvarsområde. På varje enhet
finns tydliga rutiner lättillgängliga och en enhetlig hygienpärm är framtagen för
enhetens medarbetare som underlättar följsamheten kring de basala hygienrutinerna.
Resultatet från följsamhetsmätningarna visar relativt gott resultat. Det finns några
förbättringsområden att arbeta vidare med under 2015.
Under hösten fick hygiensköterskan kallas in för extra information till några av
kommunens enheter då vi tagit emot brukare med speciella omständigheter som
smitta. Även kommunens MAS har deltagit i informationsmöten. I de specifika fall
som inträffat har handlingsplaner upprättats och berörda enheters medarbetare en
grundplan att förhålla sig till när det kommer in brukare där högre hygienkrav finns.
Medicintekniska produkter
Vi har utbildade hjälpmedelsombud på samtliga enheter. De har under året
genomgått en utbildning inom uppdraget. Hjälpmedel som ingår i boendets
grundutrustning besiktigas av hjälpmedelsombuden enligt rutin. Rengöring av
hjälpmedel sker en gång per månad eller vid behov av brukares kontaktperson.
Sängar, liftar och sittvågar besiktigas av ETAC enligt rutin. Ev. brister åtgärdas.
Fungerar inte ett hjälpmedel tillfredsställande kontaktas Rehab för åtgärd.
Instruktionshäften för samtliga medicintekniska produkter ska förvaras i hemdok.
Inför nyanskaffning inhämtas information från Rehab. Samtlig personal har fått
utbildning i rehabiliterande förhållningssätt.
Delegering
Samtliga enheter följer kommunens framtagna riktlinjer för delegering. Alla
medicinska åtgärder/insatser som ges sker utifrån ordination/delegation.
Intern samverkan
Enheternas strukturerade arbetssätt med tvärprofessionella teammöten varannan
vecka utgör plattformen för att brukarens behov och önskemål tillgodoses på ett
adekvat sätt. En annan viktigt länk mellan professionerna är enheternas kordinatorer
som ses kan ses som enhetschefens förlängda arm i omsorgsarbetet och samarbetet
med legitimerad personal.
23 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
24 (52)
Övrigt
Se ovan, intern samverkan.
KUNGSBACKA KOMMUN
Bilaga 2 Kvarboende, kommunal regi
Patientsäkerhetsberättelsen 2014
Medarbetare har under det gångna året deltagit på läkemedelsutbildning och
delegeringsutbildning. Personalen skriver läkemedelsavvikelser. Samtliga avvikelser
handläggs fortlöpande under året på månadsvis återkommande teammöten då
ärenden analyseras, kategoriseras. På dessa möten beslutas om åtgärder och tidsplan.
Uppföljning sker på nästföljande teammöte.
Även vid behov HSL- möten med patientansvarig sjuksköterska för möjlighet till
diskussion och reflektion. Samtliga enhetschefer samarbetar med ansvarig
sjuksköterska på respektive enhet i läkedelsrelaterade frågor. Läkemedelsskåp för
brukare med läkemedelsövertag tillhandahålls av hemsjukvården för att säkerställa
läkemedelshanteringen hos brukaren.
På enheterna förs även diskussion i grupp men även vid behov med enskilda
medarbetare för att förebygga och minska antalet avvikelser.
En stor satsning gällande läkemedelsanvändning har genomförts 2012-2014 av
Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Syftet med
läkemedelsgenomgångarna är att det ska leda till ett bättre liv för sjuka äldre. Målet
är bland annat att minska olämpliga läkemedel samt olämpliga
läkemedelskombinationer.
Enheterna har under året arbetat med riskanalyser i nationella kvalitetsregister såsom,
Senior Alert och palliativa registret. Enheterna har påbörjat arbete med bedömning
via det svenska registret för beteendemässiga och psykiska symtom vid
demenssjukdom – BPSD.
Under 2013 förekom mycket läkemedelsstölder. Under 2014 har verksamheterna
infört elektroniska nyckelskåp med spårbarhetsfunktion på samtliga enheter Vi ser nu
tydligt nedåtgående trend när det gäller läkemedelsstölder.
Senior Alert
Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg.
Under året har riskanalyser, åtgärdsplaner genomförts för förebyggande av
undernäring, trycksår och fallolyckor.
Verksamheterna utför även riskbedömning i munhälsa enligt ROAG som finns
tillgänglig via Senior Alert.
Fokusområden under året som gått:
•
Ytterligare utbildning i teamsamverkan när det gäller Senior Alert
•
Implementera riskbedömning av munhälsa enligt ROAG i verksamheten
•
Utföra registrering i Senior Alert för att med denna registrering utveckla och
kvalitetssäkra vård och omsorg utifrån förebyggande av undernäring, trycksår
och fallolyckor.
25 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Fall
Omsorgspersonalen samarbetar med arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Man
arbetar kontinuerligt med fallprevention, riskbedömning, riskidentifiering och
uppföljningar. Som stöd för arbetet finns kvalitetsregistret Senior Alert.
Kvalitetsregistret ger förutsättningar för ett systematiskt och strukturerat arbete med
fallprevention.
Personalen skriver fallrapporter som vidarebefordras till ansvarig enhetschef. Alla
avvikelser dokumenteras, analyseras och kategoriseras och eventuella risker eller
brister kan åtgärdas eller förebyggas. Fallrapporter handläggs också fortlöpande
under året på månadsvis återkommande teammöten. På dessa möten beslutas om
åtgärder och tidsplan. HSL möte med patientansvarigsjuksköterska.
Om det konstateras att en brukare har ramlat vid upprepade tillfällen diskuteras vilka
åtgärder som kan vara lämpliga att vidta och en individuell handlingsplan utarbetas.
Förebyggande insatser kan vara, halksockor, tillsyn, möblering och översyn av
allmänbelysning. Hembesök kan utföras av HSL personal för bedömning (fallrisk,
hjälpmedel, läkemedelsgenomgång utökade hemtjänstinsatser). Generellt sett är det
en utmaning för enheterna att arbeta förebyggande med fallprevention då ett stort
antal brukare har försämrat hälsotillstånd vilket kan medföra balanssvårigheter och
yrsel.
I Kungsbacka kommuns äldreomsorg finns kostnadsfri fixartjänst.
Fixaren hjälper äldre med sådant som de inte klarar själva och som kan innebära en
risk för att de ramlar. Det kan vara att sätta upp en gardinstång eller byta en lampa.
Det handlar om enklare sysslor som inte görs av hemtjänsten.
Nutrition
Enheterna följer det fastställda kost och nutritionsprogram som ligger till grund för
arbetet med nutritionsfrågor i verksamheten.
Det finns kost/nutritionsombud på varje enhet i hemtjänstgrupperna. Ombuden har
ett nära samarbete med äldreomsorgens dietist och nutritions sjuksköterskor.
Ombuden har under året utbildats i kost och nutritionslära.
Matsituationen diskuteras för de brukare som har sämre matlust. Om hemtjänsten
märker att brukare får minskad aptit eller minskad viktnedgång samtalar
medverkande om detta på teamträffar för att se över möjligheter till åtgärder.
Exempel på åtgärder kan vara att brukaren har ett behov av att personal sitter med
vid måltider, att brukare ansöker om matdistribution, hjälp med att tillreda mat och
specialkost. Enheterna har listor med förslag på näringstäta mellan- och kvällsmål
som personalen använder som stöd när de hjälper brukare att skriva inköpslistor.
Som stöd för det preventiva arbetet med nutrition finns också kvalitetsregistret
Senior Alert. Brukare med behov ordineras/rekommenderas näringsdrycker eller
andra tillskott. Kommunsköterskor gör också en bedömning om det kan röra sig om
försämrat hälsotillstånd.
Några arbetsgrupper har arbetat utifrån genombrottsmetoden vilken bland annat
bidragit till att man kunnat sänka insulindoser.
26 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Trycksår
I de fall där risk för trycksår påtalas, kontaktas sjuksköterska som sin tur gör en
bedömning av vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas. På teamträffar arbetar
man med att förebygga trycksår genom att identifiera risker, vidta åtgärder och följa
upp insatta åtgärder och som stöd för arbetet har man på enheterna kvalitetsregistret
Senior alert.
Hygien
Omsorgspersonalen arbetar utifrån de fastställda basala hygienrutinerna.
Följsamhetsmätningar genomförs två gånger per år. Mätningarna sker genom att
utbildade hygienombud gör observationer på hur rutinerna efterföljs och registrerar
detta i ett gemensamt datasystem. Observationerna omfattar två huvudområden där
den ena är användandet av handskar, plastförkläde och handsprit det andra området
gäller den egna klädseln där även användandet av ringar och klocka ingår. Vid två
tillfällen under året har hygienombuden fått fortbildning. Utsedda hygienombud
finns i samtliga hemtjänstgrupper.
Resultat från följsamhetsmätningar följs upp och diskuteras på arbetsplatsträffar.
Uppföljning av basala hygienrutiner på sker också regelbundet varje enhet.
Resultatet från följsamhetsmätningar under året visar att det finns en del kvarstående
brister att arbeta vidare med på några av enheterna. Det gäller framförallt områden
som användande av handsprit, korrekt klädsel, plastförkläde och handskar. Vissa
enheter har under året också arbetat med att öka antalet observationer vid
mätningarna. Höstens mätningar visade på ett bättre resultat när det gäller antalet
granskade.
Handskar och handsprit finns tillgängligt i alla hemtjänstens bilar.
Medarbetarna följer riktlinjen för medicintekniska produkter.
Enhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten inom sitt område och att den
fungerar på ett tillfredsställande sätt.
Enhetschefens tillser:
•
att det finns lokala rutiner som följer de direktiv och instruktioner som gäller
•
att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata
vidareutbildningsinsatser
Enhetschefen ansvarar själv eller genom att anlita personer med lämplig kompetens,
för att säkerställa de krav som ställs i riktlinjen.
Enhetscheferna skapar möjlighet/utrymme för personalen att ha en uppdaterad
kunskap om de hjälpmedel som används i verksamheten.
Omsorgspersonalen ansvarar för:
27 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
•
den dagliga tillsynen av hjälpmedlen, till exempel att se till att rullstolsdäcken
är välpumpade och att bromsar fungerar
•
att rapportera till arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska om man
upptäcker att något förändrats eller gått sönder med ett individuellt förskrivet
hjälpmedel
Vid utskrivning av hjälpmedel får personal utbildning av sjukgymnast och
arbetsterapeut i brukarens hem.
Hjälpmedelsombuden har under året deltagit i utbildning och omsorgspersonalen
utbildas fortlöpande i förflyttningsteknik och i hantering av medicintekniska
produkter
Dokumentation förvaras i Hemdok och det genomförs regelbundna genomgångar av
handlingar för att säkerställa att den är aktuell och korrekt.
Hjälpmedelsprodukter monteras, används, rengörs och underhålls enligt information
från leverantören/ tillverkaren samt enligt de lokala rutinerna för MTP.
Det förekommer få hjälpmedel som inte är individuellt förskrivna. Dessa hjälpmedel
är besiktigade enligt rutin.
Delegering
För att säkerställa att de delegerade insatserna utförs på ett patientsäkert sätt har det
införts höjda krav på kompetens. Personal som tar emot en delegering måste ha vårdoch omsorgsutbildning.
All nyanställd personal får delegeringshäftet och delegeringsutbildningen av
samordnarna, sjuksköterska ansvarar för att utbilda och utfärda delegering. Ordinarie
personal och timvikarier har ett egenansvar och påminns även vår och höst av
enhetschefen att kontrollera aktualiteten i sin delegation och kontakta sjuksköterskan
om delegationen håller på att löpa ut. Omprövningstillfällena har varit bra, det gav en
möjlighet till dialog och diskussion i gruppen och det var givande.
All signering av delegering sker via verksamhetssystemet Magna Cura. Det är alltid
minst en ordinarie personal på varje arbetspass. Hemtjänstgrupperna bistår varandra
för att säkerställa att alla delegerade insatser blir utförda.
Intern samverkan
Verksamheten följer nedanstående riktlinjer för att säkerställa en god intern
samverkan:
•Riktlinje för individuell vård- och individuell genomförandeplanering
• Riktlinje för individuell omvårdnadsplan
• Riktlinje för individuell rehabiliteringsplan
Ett flertal enheter uppger även att de med gott resultat bjudit in den legitimerade
personalen vid planeringsdagar eller andra tillfällen med lyckat resultat. Enhetschef
28 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
och omsorgspersonal har kontinuerligt särskilda schemalagda möten med
sjuksköterskan.
29 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Bilaga 3 Hälso- och sjukvård, hemsjukvård
Läkemedelshantering:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Gällande Pascal (ordinationssystem för läkemedel) så fungerar det ej ännu
optimalt. Sjuksköterskorna har samtliga fått utbildning i systemet men vi ser
att läkare inte alltid har kunskap om systemet vilket innebär att
sjuksköterskan påverkas i sitt arbete.
Leverans av läkemedel sker direkt ut till enheterna, där de förvaras i låst
utrymme.
Läkemedelsgenomgångar är genomförda i kvarboende och äldreboende. För
patienterna i äldreboende har genomgångar genomförts till 47 % och i
kvarboende till 14%.
Ett förbättringsarbete pågår kontinuerligt gällande läkemedelsavvikelser.
Avvikelser diskuteras på verksamhetsmöten på enheterna och samarbete
pågår med funktionsstöd för att säkerställa läkemedelshanteringen.
Samarbete har påbörjats mellan jour och korttidsboende för att säkerställa
läkemedelshanteringen som en del av arbetet.
Det finns en arbetsgrupp med sjuksköterskor i verksamheten som arbetar mer
aktivt med läkemedelsfrågor. Dessa har ansvarsförbindelser skrivna för att
hantera läkemedelssäkerheten.
Samtliga sjuksköterskor har som uppgift att samarbeta med enhetschef på
enheterna gällande läkemedelsfrågor. Det finns ett framtaget underlag från
MAS som skall ligga till grund för detta.
Arbete utifrån granskningsrapporterna pågår och har visat att ett
förtydligande av ansvaret gällande narkotikaräkning behövs. Detta är åtgärdat
enligt handlingsplan. I samråd med MAS har riktlinjen förtydligats gällande
räkning/månad.
Läkemedelsskåp för patienter med läkemedelsövertag tillhandahålls av
hemsjukvården för att säkerställa läkemedelshantering hos patienten.
Samtliga åtgärder ovan syftar till att säkerställa en god hälso- och sjukvård gällande
läkemedelshantering.
Fall:
•
Vi har arbetat med fall utifrån Senior alert och vidtar åtgärder utifrån detta.
Sjuksköterskan samarbetar i teamet i äldreomsorgen och har som krav att
alltid delta (med sin profession) i teammötet. Varje sjuksköterska har ansvar
att förebygga fall utifrån sin profession.
• Implementering av Senior Alert pågår och riskanalysen förväntas bidra till att
minimera fall i verksamheten.
Punktprevalensmätningar är genomförda vars främsta syfte är att ligga till grund för
förbättringsarbete på varje äldreboende runt om i Sverige för att förebygga och
minska förekomsten av fall. Enligt mätning visas resultat att 8,9 % har fallit i
Halland och att 7,7 % har fallit i Kungsbacka kommun.
30 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Nutrition:
•
•
•
En dietist är anställd i Hemsjukvården och har ett uppdrag gällande
nutritionsfrågor i Äldreomsorgen enligt direktiv från Kungsbacka Kommuns
äldreomsorgsnämnd. Fokus har varit att fastställa arbetet kring kost och
nutritionsprogrammet samt revidering av det. En enkät är genomförd med
syfte att undersöka hur programmet används i verksamheterna. Obligatoriska
utbildningar för samtliga sjuksköterskor och kortombud har genomförts.
Nutritionssjuksköterskor finns fortfarande i verksamheten som tillsammans
med dietist samverkar med övriga i äldreomsorgen.
Samtliga sjuksköterskor ansvarar för att riskbedöma sina patienter utifrån
Senior Alert vilket förväntas bidra till ett bättre nutritionsstatus.
Trycksår:
•
•
Sjuksköterskorna arbetar med senior alert och trycksårsförebyggande åtgärder
i teamarbetet för att förebygga trycksår. Sjuksköterskorna arbetar med att
förskriva trycksårsavlastande madrasser och får även utbildning i vilka
hjälpmedel som rekommenderas.
Punktprevalensmätningar är genomförda vars främsta syfte är att ligga till
grund för förbättringsarbete på varje äldreboende runt om i Sverige för att
förebygga och minska förekomsten av trycksår. Resultat visar att ; 3,6 %
andel personer med trycksår i Kungsbacka kommun och 5,5 % andel personer
med trycksår i Halland.
Vårdprevention:
•
•
•
•
•
•
•
Samtliga sjuksköterskor har gått en obligatorisk utbildning i klinisk
bedömning samt kommer att använda ett gemensamt beslutsstöd(Visam) för
bedömningar av patienter i hemsjukvård. Detta är med syfte att säkerställa
bedömningar av patienter samt för att kunna hänvisa dem till rätt vårdnivå.
Samverkansarbete har skett tillsammans med Regionen i form av möten med
flera vårdcentraler för att skapa bättre samarbete.
Sjuksköterska med projektplan för "Rätt vård och omsorg" arbetar för att
säkerställa samverkansformerna i olika delprojekt tillsammans med
Regionen. Dessa skall syfta till att minska återinläggningar på sjukhus och att
kartlägga behov inför ökad läkarmedverkan 2015. Arbete pågår även med
"Trygg hemgång" för att säkerställa utskrivningsprocess till hemmet. Fokus
har även varit SIP (samordnad individuell planering).
Nätverksträffar sker regelbundet mellan kommunerna i Halland för
enhetscheferna HSL.
Sjuksköterskorna har under året fått auskultera på ambulansenheten i
Halland. Planering är lagd för att ambulanspersonal skall auskultera i
Hemsjukvården under 2015.
Demenssamordnare från vårdcentralerna har fått möjlighet att auskultera i
Hemsjukvården för bättre samverkan kring de demenssjuka patienterna.
Införande av NPÖ har inneburit en säkrare hälso- och sjukvård för patienterna
i hemsjukvården då sjuksköterskan kan få insyn i patientens journal i
slutenvård eller primärvård.
31 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Hygien:
•
•
Hygienombud finns i verksamhetens samtliga funktionsområden som följer
upp de basala hygienrutinerna och deltar i årliga utbildningar inom hygien.
Enligt mätning utifrån ny granskningsmetod under året som varit, ses en
förbättring i tillämpningen av basala hygienrutiner.
Medicintekniska produkter:
•
•
•
Fortsatt arbete med att inventera hur vi skall hantera de medicintekniska
produkterna. Ny lokal rutin kommer att framarbetas under 2015.
Avtal med regionen finns som grund för förskrivning och hantering av
hjälpmedel.
Sjuksköterskans uppdrag är att bedöma behov av hjälpmedel och förskriver
därefter vilket bidrar till en god och säker hälso- och sjukvård.
Delegering:
•
•
I sjuksköterskeverksamheten finns en arbetsgrupp som arbetar förberedande
för delegering genom att erbjuda en utbildning som grund inför kommande
delegering. Syftet är att bland annat bidra till att sjuksköterskorna arbetar på
ett likartat sätt gällande delegering.
Delegeringsutbildningen kommer under 2015 att förändras för att bättre möta
behovet hos omsorgspersonalen utifrån anställningsform.
Intern samverkan:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Samverkan sker framför allt på teammöten och Hsl möten med olika
professioner. Samarbete mellan olika professioner sker dagligen.
Övergripande så sker samarbete mellan olika enhetschefer HSL och SOL.
En omorganisation har genomförts i verksamheten för att underlätta
samverkan i funktionsområdena kvarboende, äldreboende och jour/särskilda
uppdrag.
Samverkan sker kontinuerligt med MAS med fokus på patientsäkerhet.
Samverkan mellan legitimerad personal i funktionsområdena ske i mötesform
där enhetschef finns med. Dessa möten syftar till att få samsyn och att
samverka över funktionsgränserna.
Samarbete sker med funktionsstöd då deras sjuksköterskor arbetar måndagfredag. Jourtid hanteras dessa patienter av äldreomsorgen vilket kräver gott
samarbete.
APT och verksamhetsmöte genomförs av enhetschefer i Hemsjukvården
tillsammans med sjuksköterskorna.
Jour/poolsjuksköterskorna är utifrån ett samverkansperspektiv bemannade
både kväll och dag för att förbättra samarbetet i hela hemsjukvården.
Enhetscheferna i Hemsjukvården samverkar med varandra för att skapa en
samsyn och att arbeta enhetligt i övergripande frågor.
32 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
33 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Bilaga 4 Hälso- och sjukvård, rehabenheten
Fall
Arbetsterapeuter och fysioterapeuter har tillsammans med teamet runt brukaren
arbetat med fallprevention, utfört riskbedömning, identifierat risker, vidtagit
yrkesspecifika åtgärder och följt upp insatta åtgärder. Som stöd för arbetet har
kvalitetsregistret Senior Alert använts. Kvalitetsregistret ger möjlighet att arbeta på
ett systematiskt och strukturerat sätt med fallprevention.
Yrkesspecifika åtgärder inom rehabiliteringsområdet:
•
Hjälpmedelsförskrivning
•
Gångträning
•
Höftskyddsbyxa
•
Information/Undervisning om åtgärder för att förebygga fall
•
Anpassning av bostad
•
Arbetsterapeuter och fysioterapeuter har deltagit i vårdplaneringar och
teammöte för att diskutera lämpliga åtgärder och tagit fram en handlingsplan
för brukare som fallit vid ett flertal tillfällen.
Nutrition
arbetat med att förebygga undernäring, utfört riskbedömning, identifierat risker,
vidtagit yrkesspecifika åtgärder och följt upp insatta åtgärder. Som stöd för arbetet
har kvalitetsregistret Senior Alert använts. Kvalitetsregistret ger möjlighet att arbeta
på ett systematiskt och strukturerat sätt med preventionsarbete inom nutrition.
Trycksår
arbetat med att förebygga trycksår, utfört riskbedömning, identifierat risker, vidtagit
yrkesspecifika åtgärder och följt upp insatta åtgärder. Som stöd för arbetet har
kvalitetsregistret Senior Alert använts. Kvalitetsregistret ger möjlighet att arbeta
systematiskt och strukturerat med trycksårsprevention.
Syftet med teamarbetet kring fall/nutrition/trycksår är att identifiera de brukare som
är i riskzonen för fall/nutrition/trycksår och sätta in åtgärder innan
fall/undernäring/trycksår uppstår eller att sätta in rätt åtgärder för en brukare som har
fallit/är undernärd/eller har trycksår. Med hjälp av Senior Alert arbetar vi på ett
systematiskt och strukturerat sätt och samverkar i teamet gällande lämpliga
preventiva åtgärder för brukarna. I registret finns tillgång till lämpliga åtgärder med
evidens.
Övrigt vårdpreventivasarbete
Rehabenheten har under 2014 haft i uppdrag från förvaltningen att utföra
34 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
förebyggande hembesök. En arbetsterapeut har under 2014 arbetat en dag i veckan
med förebyggande hembesök enligt modell ”Anna och Lars Hälsa”
Rehabenheten har under 2014 haft i uppdrag att utföra MMSE-test som underlag till
demensutredning. Två arbetsterapeuter har arbetat en dag i veckan vardera med
uppdraget.
Hygien
•
Hygienombud på enheten har deltagit i träffar för hygienombud, informerat
på arbetsplatsträff om basala hygienrutiner och utfört hygienmätning
•
Vi följer framarbetad rutin gällande hur returer av hjälpmedel från brukare
som är smittbärare skall hanteras.
•
Vi försöker undvika transporter av hjälpmedelsreturer i våra tjänstebilar.
Syftet med arbete gällande hygien under 2014 är att ha minimerat risken för att vi bär
smitta med oss mellan brukare.
•
Utsedda hjälpmedelsombud har deltagit i utbildning för hjälpmedelsombud.
•
Rehabenheten följer riktlinjen för medicintekniska produkter. Enheten har en
rutin för hur vi hanterar den utrustning som vi ansvarar för
•
Arbetsterapeuter och fysioterapeuter har gått utbildningar på
hjälpmedelscentrum för att inhämta/upprätthålla kompetens på området
medicintekniska produkter.
•
Rehabenheten har arbetat med att säkerställa att de hjälpmedel som finns hos
våra brukare används och är i bra skick.
•
Vid förskrivning av hjälpmedel lämnas alltid bruksanvisning och information
om vart man vänder sig om produkten går sönder.
•
Vid utprovning av hjälpmedel lämnas vid behov individuella skriftliga
instruktion i hemdok.
Resultatet av arbetet är att vi på enheten har en bred kompetens inom området
medicintekniska produkter. Brukarna kommer tillgodo av enhetens breda kompetens
när de får behov av hjälpmedel för att klara sin vardag. Med hjälp av enhetens rutin
gällande medicintekniska produkter kan vi säkerställa att produkten ger den effekt
den är avsedda att ge samt att produkterna är säkra för brukaren.
Delegering
Delegeringar sker i verksamhetssystemet.
Rehabenheten har under året haft en arbetsgrupp som har arbetat med att ta fram en
delegeringsutbildning inom rehabiliteringsområdet. Samtliga insatser som utförs av
rehabassistenter på Rehabenheten sker nu på delegering. Från och med 2015 kommer
alla rehabiliteringsinsatser som bedöms som hälso- och sjukvårds insatser delegeras
till omsorgspersonal. Kravet för att få en delegering inom rehabiliteringsområdet är
att man är utbildad i vård och omsorg, har gått sjuksköterskeorganisationen
35 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
delegeringsutbildning och att man gått grundkursen i Arbetsteknik och
Hälsofrämjande arbetsätt.
Syftet med vårt arbete med delegering är att säkerställa att personalen som utför
rehabiliteringsinsatsen har den kunskap och erfarenhet som krävs för att utföra
rehabiliteringsinsatsen på ett säkert sätt. Resultatet blir att brukarna får den
rehabilitering som de är i behov av.
Intern samverkan
Vi har yrkesspecifikt möte där respektive yrkeskategori träffas för att diskuterar
frågeställningar utifrån sin profession och uppdrag. Syftet är erfarenhetsutbyte,
utveckla professionen samt att säkerställa att brukarna som träffar Rehabenheten får
likvärdig rehabilitering.
Verksamhetsmöte där vi diskuterar gemensamma frågor på enheten över
yrkesgränserna.
Teammöte enligt förvaltningens teammötesstruktur
Resursmöte varje vecka för att säker ställa att den brukare som har störst behov får
hjälp först.
Resultatet för brukarna är att de upplever att vi jobbar tillsammans i äldreomsorgen,
att vi alla bidrar med vår kompetens för en god och säker vård.
Övrigt
Vi har under året haft sex kompetensforum för att ta till vara på och dela med oss av
den kompetens som finns på enheten. Alla medarbetare har intresseområde för att
övervaka vad som händer på rehabiliteringsområdet som de sedan delar med sig av.
Under året att en speglingsfunktion införts i verksamhetssystemet för att säkerställa
informationsöverföring mellan SOL och HSL personal. Speglingen innebär att
omsorgspersonalen kan ta del av den information som arbetsterapeuter och
fysioterapeuter skriver i planer i HSL-dokumentationen.
Nationell patientöversikt, NPÖ används för att säkerställa informationsöverföring
från sjukhusen.
Vi har under året jobbat med inkomna avvikelser till enheten, vi har gemensamt
analyserat och diskuterat vad vi skall förändra i organisationen för att avvikelsen inte
skall upprepa sig.
Vi har under hösten 2014 genomfört en journalgranskning på uppdrag av
MAR.Arbetsterapeut och fysioterapeut journaler granskades. Resultatet visar på att
Rehabenheten har en dokumentation som håller hög kvalite. Journalerna ger en god
bild av brukarens rehabiliteringsbehov. Vid granskningen framkom behov av en
tydligare beskrivning hur vi dokumenterar och använder våra sökord, arbetsgruppen
för dokumentation kommer arbeta med detta under 2015.
36 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Bilaga 5 Vickans äldreboende, Vardaga AB
Vi arbetar aktivt med avvikelser. Åtgärder vidtas efter behov. Om
läkemedelshantering inte utförs på ett tillfredsställande sätt kan det till exempel bli
tal om indragen delegering. Sjuksköterska och läkare genomför
läkemedelsgenomgångar i samarbete med apotekare. Under året har
läkemedelsgenomgångar genomförts hoa 100 % av de boende.
Fall
Riskbedömningar genomförs i Senior Alert. Om ökad fallrisk diskuteras det på
teammöten enligt Kungsbacka kommuns riktlinjer.
Vi arbetar aktivt med avvikelser. De åtgärder som vidtas kan vara: Höftskyddsbyxor,
halksockor, rörelselarm mm. Ibland kan också extra personal behöva sättas in för att
förhindra fall.
Vi har under senare delen av året stärkt rutinerna kring hur skyddsåtgärder ordineras
på vår korttidsavdelning.
Vi registrerar alla fall i Senior Alert.
Nutrition
Vi arbetar aktivt med riskbedömningar på alla boende i Senior Alert. Där utgör ju
undernäring en del. Vi arbetar med berikad mat och ger näringstillskott till dem som
behöver.
Vi arbetar aktivt med att minska nattfastan. Vi har målidsombud både på dagen och
natten som har fått i uppdrag att arbeta med detta.
Trycksår
Vi arbetar aktivt för att minska risken för trycksår. Detta kan ske genom ex
vändscheman eller speciella madrasser. En viktig åtgärd kan också vara
lägesändringar i form av att ha speciella scheman för hur länge man ligger o sitter
under dagen.
Hygien
Vi har tidigare arbetat hårt med basal hygien och förbättrat följsamheten till basala
hygienrutiner mycket jämfört med tidigare. Tyvärr hade vi ett något sämre resultat i
senaste följsamhetsmätningen är vad vi har haft sista åren. Vi har kanske tappat
fokus på detta i den turbulens som varit. Vi kommer därför att låta alla genomgå
Vardagas webbaserade utbildning i basala hygienrutiner.
I kommunens regi genomgår nu all månadsanställd personal utbildning i
arbetsteknik. Rutiner finns för månatlig kontroll och rengöring av förskrivna
medicintekniska produkter. Årlig kontroll av boendets egna produkter utförs enligt
Kungsbacka kommuns riktlinjer.
37 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
38 (52)
Delegering
All månadsanställd personal samt nästan all timanställd personal har genomgått
kommunens delegeringsutbildning. Sedan genomför kommunens sjuksköterskor en
utbildning på enheten innan delegering skrivs. Delegeringarna registreras i
dokumentationssystemet Magna Cura.
Intern samverkan
Vi genomför teammöten enligt Kungsbacka kommuns riktlinjer. Verksamhetschef
och sjuksköterskor har dessutom regelbundna möten där bland annat samarbete
diskuteras. Omvårdnadspersonal och patientansvarig sjuksköterska har avdelningsvis
ett möte varje vecka där HSL-frågor diskuteras.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis arbetar enheten med patientsäkerhetsfrågor men rutinerna kring
skyddsåtgärder behöver stärkas på korttidsavdelningen. Vi behöver också återta
fokus på basala hygienrutiner.
KUNGSBACKA KOMMUN
Bilaga 6 Ekhaga äldreboende, Humana
Arbetat aktiv med avvikelse som har skrivits av samtliga yrkesgrupper. Avvikelser
har tagits upp på team möte, kvalitetsrådsmöte, APT och avdelningsmöte. Visa
avvikelse har även tagits upp direkt i arbetsgruppen på morgonen. Vid behov har
även diskuterats med den enskilde som varit involverat i avvikelsen. Antal avvikelser
har ökat, som följd att även skriva avvikelser vid missade signeringar, samt i vilken
syfte man skriver avvikelser. Narkotika svin har upphört. Handlingsplan har
upprättas hur vi skall arbeta vidare att minimera avvikelser.
Fall
Fallavvikelser lämnas till sjuksköterska, som sedan lämnar vidare till biträdande
verksamhetschef. På team möte tittar man över fall, gör gemensam analys, samt
vidtar ev. åtgärder, ex. höftskyddsbyxa, diverse hjälpmedel, osv. Rehabpersonal har
kontaktads där behovet har funnits. Riskbedömningar görs i Senior Alert enligt
Kungsbacka kommuns riktlinjer. Aktiviteter har erbjudits för att stärka det friska och
förbättra finmotorik, balans, rörlighet och välbefinnande. Vid behov har rörelselarm
erbjudits. Miljöanpassning med ommöblering har gjort där det har behövts.
Nutrition
Regelbundna viktkontroller vid inflyttning, samt 44ggr/år och vid behov.
Riskbedömning görs enligt Senior Alert, där PAS vidtar åtgärder och följer upp
omvårdnadsplan vid behov. Extra mellanmål och näringsdryck serveras vid behov.
Möjlighet för boende att välja mellan tre maträtter. All personal gått FAMM
utbildning och arbetar efter detta. Extra vikt läggs på helger då tre rättsmiddagar
serveras med festlig dukning vilket har uppskattats av boende.
Trycksår
Riskbedömningar görs i Senior Alert enligt Kungsbacka kommuns riktlinjer.
Förebyggande åtgärder med diskussion tas upp på team möte. Om akuta behov för
avlastning uppstår konsulteras tjänstgörande sjuksköterska. Akutförråd med
tryckavlastande madrass eller dyna finns tillgänglig.
Övrigt vårdpreventionsarbete
Humana arbetar aktivt med kvalitet genom sin kvalitetsledningssystem
PARUS(process/aktivitet/rutin/uppföljning/samverkan), där man identifierar de
processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter (kunder) drabbas av
vårdskada. Även genom olika råd: kvalitetsråd, kostråd, aktivitetsråd, osv,
uppmärksammas områden vilka man måste arbeta mera med.
Hygien
39 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Senaste följsamhetsmättning visar en generell förbättring genomfört med i våras,
resultat inom parentes. Hygienombud varit på utbildning. Hygienombud finns på
varje enhet, samt från nattpersonalen.
Korrekt förfarande i samtliga fyra steg gällande basal hygienrutin:
ja
54,8(51,9)
nej
45,2(48,1)
Korrekt förfarande i samtliga tre steg gällande klädregler:
ja
87,1(70,4)
nej
12,9(29,6).
Team arbete med Rehabpersonalen som bedömer och provar ut hjälpmedel. Sängar
och liftar besiktas från Etac enligt rutin. Rengöring av hjälpmedel görs en gång per
månad enligt framtagen rutin. Hjälpmedelsombud finns på varje enhet.
Delegering
Nyanställd personal har genomgått delegeringsutbildning innan delegeringsbeslut.
Diskussion om läkemedelsavvikelser i olika forum och vikten om läkemedels
hantering. Fyra av personalen även gått utbildning ”Äldre och läkemedel”.
Delegering dragits tillbaka i ett fall där brister har visats.
Intern samverkan
Varje månad har vi team träff med PAS, Rehabpersonal, gruppledare,
omvårdnadspersonal, verksamhetschef, eller biträdandeverksamhetschef. PAS har
HSL möte varje vecka med sin enhet. Rehabpersonal besöker enheter en gång varje
vecka. Möte med verksamhetschef och sjuksköterska erbjuds vid behov. Även möte
med chef för sjuksköterskeorganisation och verksamhetschef erbjuds.
MAR och MAS har kontaktats omgående vid alvarliga avvikelser. Gott samarbete
och informationsöverföring mellan Ekhaga och Kungsbacka kommun. Verksamheten
arbetar med Senior Alert enligt rutin från Kungsbacka kommun.
Följsamhetsmättningar enligt nationella riktlinjer är utförda under 2014.
Vid behov har vi genomfört vårdplanering med berörda yrkesgrupper, boende och
närstående.
Övrigt
Samtlig personal genomgått värdegrunds/bemötande utbildning, kontaktmannaskaps
utbildning, PARUS utbildning. Kvalitetsråd, kostråd, aktivitetsråd, boenderåd har
startat. Värdegrundsarbete har påbörjat. Dokumentations utbildning till
dokumentstödjarna har genomförts. Förbättring i dokumentationsarbete har skett.
Genomförandeplan finns upprättat för alla boende men vi ska försöka få boende att
vara än mer delaktiga. Det dagliga dokumentationen har förbättrats.
Lokala rutiner har utarbetats. Läkemedelshantering säkrats efter avvikelse som har
inträffats, men det finns fortfarande en del att arbeta med. Avvikelser som sker på
grund av glömska, slarv med att läsa ordinationskort eller glömma att signera på
40 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
signeringslista finns fortfarande. Antal avvikelser ökad enligt senaste statistik, på
grund av att medvetenhet hos personalen ökat i vilket syfte man skriver avvikelser.
Narkotika svin har upphört.
Socialstyrelsens kundundersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen”
genomfördes, svar frekvens 60-80%. Undersökningsresultatet, som överlag gav ett
gott betyg för verksamheten, indikerade en ökad kundnöjdhet när det gäller
bemötande och trygghet. Områden vi skall fokusera på måltidsmiljön, informations
överföring och delaktighet.
Vi har arbetat aktivt med Äldrecenter och utökad aktiviteter.
41 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Bilaga 7 Blåvingevägen 33, Humana
Blåvingevägen arbetar aktivt med avvikelser som skrivs av samtliga yrkesgrupper,
företrädesvis omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och rehabpersonal. Vid
läkemedelsavvikelser kontaktas först tjänstgörande sjuksköterska som får kännedom
om händelse och dokumenterar vidtagna åtgärder. Avvikelsen lämnas till
verksamhetschef som tar det övergripande ansvaret, registrerar i avvikelsesystemet
och gör pinnstatistik för vidarebefordran till Kungsbacka kommun.
Verksamhetschef, gruppledare och omvårdnadspersonal tittar över mönster, lyfter
upp detta på kvalitetsråd, teammöte, återför avvikelser, förbättringsförslag till
arbetsgruppen på APT.
Avvikelser sammanställs regelbundet och åtgärder vidtas efter behov. Nya rutiner
upprättas vid behov i samråd med sjuksköterska (PAS).
Läkemedelsgenomgångar genomförs av HSL organisation och tas upp på teammöten
en gång i månaden.
Fall
Fallavvikelser lämnas av samtliga yrkesgrupper till verksamhetschefen.
På team möte tittar man över eventuella mönster, gör gemensam analys och vidtar
eventuella åtgärder.
Återförande av rapporterade avvikelse och förbättringsförslag till personalen görs på
teammöte, apt och kvalitetsråd.
Riskbedömningar görs i Senior Alert enligt direktiv från Kungsbacka Kommun.
Utprovning/genomgång av hjälpmedel i samråd med rehabpersonal.
Extra larm utrustning och tillsyn vid behov.
Vi erbjuder våra boende möjligheter till grupp gymnastik varje vecka för att förbättra
balans och rörlighet.
Vi genomför riskbedömningar i boendes rum samt i allmänna utrymme
Våra boende erbjuds antihalksockor och höftskyddsbyxor vid behov.
Nutrition
Viktkontroll vid inflyttning samt var tredje månad på alla boende, vid risk för
undernäring kontrolleras vikten en gång per månad.
Vid BMI under 22 poäng i Senior Alerts bedömningsinstrument görs åtgärdsplan och
tätare uppföljningar i samråd med patientansvarig sjuksköterska.
Om personalen uppmärksammar försämrad aptit, viktnedgång, tas det upp på HSL
möte.
PAS fattar beslut om eventuella åtgärder och gör omvårdnadsplan vid behov. PAS är
omvårdnadsansvarig vad gäller nutritionsstatus, extra mellanmål ordineras vid till
exempel näringsproblem och sårproblematik.
Våra boende har möjlighet att välja mellan 2 maträtter. Under året har vi diskuterat
matsituationer och utfört egenkontroller och internrevision på varje enhet.
Vi har kostombud på varje enhet och regelbundna möte med verksamhetschefen,
kökschefen samt kostombuden.
42 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Under året har vi jobbat aktivt med att minska nattfastan genom att omvårdnadspersonalen
har fått ökade kunskaper om vikten av vad minskad nattfasta kan innebära för våra
boende och konsten att erbjuda mat. Inte bara att fråga utan även hur.
Rutiner för dag, kvälls och natt personalen (sent kvällsmål, natt mål, förfrukost).
Resultatet har blivit förbättrade kunskaper hos omvårdnadspersonalen och
förbättrade rutiner kring måltider.
Trycksår
Riskbedömningar görs i Senior Alert enligt direktiv från Kungsbacka Kommun.
Omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal arbetar aktivt för att
förebygga trycksår. Förebyggande åtgärder diskuteras på team möte.
Vid behov ordineras tryckavlastande madrass/dyna och näringstillskott ges vi behov.
Vårdprevention
Humana arbetar mycket aktivt med vårdprevention. Genomförs genom ovanstående
prevention gällande läkemedel, fall, nutrition och trycksår, men också ohälsa i
munnen. Resultatet för våra kunder blir en ökad trygghet att slippa drabbas av
vårdskador. Till hjälp har vi vårt kvalitetsledningssystem och lokala rutiner. Sedan
starten har personalen genomgått flera utbildningar i patientsäkerhet.
Hygien
Verksamhetschef/gruppledare informerar nyanställd personal om basala
hygienrutiner och personalhygien. Hygienombud på enheterna har deltagit i träffar
för hygienombud. Hygienobservationerna som initierats av kommunen har av olika
anledningar ej blivit utförda 2014, men kommer att göras under 2015. Vi har inte
haft bekymmer med infektioner på grund av bristande hygien. Har utfört godkända
egenkontroller gällande basal hygien och livsmedelshygien.
Behov och utprovning bedöms av rehab-personal som också följer upp att hjälpmedlet
används på rätt sätt. Sängar och liftar besiktigas av Etac.
För rengöring av hjälpmedel ansvarar kontaktman och signeras på en särskild lista.
Hjälpmedelsombud har deltagit i utbildningar.
Delegering
Delegeringsutbildning ges till omvårdnadspersonalen innan delegeringsbeslutet.
Diskussion och utbildning i personal grupper som haft ökning av läkemedels avvikelser.
Omvårdnadsansvarig sjuksköterska följer kontinuerligt upp delegeringsbeslut enligt
kommunens riktlinjer, delegeringen kan dras tillbaka om avvikelser visar brister.
Intern samverkan
En gång per månad genomförs teamträffar mellan rehab-personal, sjuksköterska,
omvårdnadspersonal samt grupp ledare eller verksamhetschef.
HSL möte en gång per vecka mellan PAS och omvårdnadspersonal.
Regelbundna möte på varje enhet mellan omvårdnadspersonal och rehab personal.
Analysmöte mellan verksamhetschef och sjuksköterskor.
Möte mellan verksamhetschef och chef för SSK organisation.
43 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
All samverkan mellan olika yrkesgrupper syftar till att öka patientsäkerheten och ge en ökad
trygghet för våra kunder/patienter. Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna på
Blåvingevägen är under ständig utveckling och förbättring.
Övrigt
En av åtgärderna under de senaste månaderna har varit införande av en insatspärm på varje
enhet där alla delegerade omvårdnadsinsatser, till exempel viktkontroller,
blodtryckskontroller, omläggning, lindningar, smörjningar och träningar finns med under
aktuellt datum. Där står vad som ska göras, hur, av vem och hur ofta. Påminnelse om
signering och dokumentation efter utförd insats.
Vi håller också på att införa/förändra våra arbetsbeskrivningar för att förbättra kvalitet,
säkerhet och arbetsmiljö.
Utbildningar som genomförts för att säkerställa god omvårdnad och säkerhet har varit social
dokumentation, Magna Cura, kontaktmannaskap, brandskydd mm.
Vi har under året infört ett dokument som heter ”Samverkansplan med anhöriga”. Vi anser
att anhöriga ska ha stort inflytande, om kunden så önskar. Anhörigråd har bildats och datum
för dessa ska fastslås också för 2015.
Personalen har fått handledning av demenssjuksköterska.
Tre av undersköterskorna har varje vecka avsatt tid för taktil massage. Tiderna bokas
i förväg och personalen följer kunden till och hämtar från behandlingen.
44 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Bilaga 8 Kolla äldreboende, Aleris AB
Kolla Äldreboende arbetar utifrån rutinen från Region Halland gällande ”erbjudandet om
läkemedelsgenomgångar”. Kollas läkare, Sumet Anand, har ansvar för denna fråga.
Omsorgspersonal försöker ha diskussion kring enskilda vårdtagare med PAS då specifika
individuella problem upptäcks.
Utbildning/fortbildning, bland annat kommunens delegeringsutbildning, av personal sker
kontinuerligt.
Vid hantering av narkotikaklassade läkemedel ska alltid två personal signera.
SSK skall kontrollräkna 1 g/månad.
Ansvarsfördelning för läkemedels- överlämnande finns på omsorgspersonalens arbetskort,
vilket också fungerar som checklista.
Avvikelser diskuteras dels med berörd personal samt på TEAM träffar, APT etc.
Lokal rutin för läkemedelshantering finns.
Fall
Genomgång av fallavvikelse med avdelningens personal samt på teamträff en gång per
månad. Individuell fallprevention och handlingsplan görs vid upprepade fall på samma
individ.
Bedömningar av SG/AT vid behov. Riskbedömningar (Senior Alert) görs utifrån
kommunens direktiv samt i den mån HSL personalen får resurser avsatta till detta.
Omsorgspersonal finns alltid på plats på Kolla och kan arbeta med denna fråga – eventuella
svårigheter ligger i att få resurser från HSL sidan.
Översyn av boendemiljö – samråd med boende och närstående gällande t ex möblering,
alkoholintag.
Rutinförändringar och även extrainsatta resurser vid stor fallrisk för att minimera (extra
personalresurs ”löpare” sätts in vid behov).
Försöker arbeta preventivt då vi på enhetsmöten diskutera boende och deras
allmänna hälsotillstånd (hitta samband/tidpunkter under dygnet och sedan försöka
förebygga händelse).
Nutrition
Måltider serveras regelbundet, många brukare får bättre aptit när man har sällskap vid
måltider, personal som uppmärksammar eventuella hjälpbehov och stöttar när behov finns.
Det serveras mellanmål och vi arbetar aktivt med att minska nattfastan.
Munhälsan bedöms, bristande aptit/svårigheter att äta kan orsakas av dålig munhälsa.
Olika tillskott kan ordineras av sjuksköterska/läkare. Medicinsk utredning av hälsotillstånd
kan också behövas – läkarkontroll.
Samverkan mellan omsorgs- och HSL personal!
45 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Vi ser ofta en viktökning tiden efter att brukare flyttar in till boendet
Nattsmörgås med dryck finns också att erbjuda nattetid.
Trycksår
De flesta brukare ha ett stort omsorgsbehov och personal medverkar vid skötsel av hygien.
Detta ger en naturlig kontroll av hudkostym, i stort sett dagligen för de allra flesta kunder.
Omsorgspersonal rapporterar eventuella förändringar till patientansvarig sjuksköterska som
ordinerar åtgärder.
Vid förändrade behov hos kunden diskuteras detta vid teammöten (eller direkt om det inte
kan vänta) och bedömningar görs av såväl sjuksköterska som rehab-personal. Vårdplaner
och rehab-planer skrivs av legitimerad personal som också bedömer vilka arbetsuppgifter
som kan delegeras till omsorgspersonalen.
Vi har mycket sällan någon kund som drabbas av trycksår
Utöver de redan nämnda åtgärderna har vi t ex eftersökt fler träningsprogram för våra kunder
för att kunna variera individuell- och gruppträning för de brukare som inte har vårdplan för
rehabilitering.
Vi blir aldrig fullärda. Verksamheten befinner sig i ständigt lärande. Vid
nyanställning eftersöks personer med ny och specifik kompetens, till nytta för både
organisation och brukare. Det är viktigt att alla i organisationen vill växa – skapa
förutsättningar för detta
Hygien
PAS/ tjänstgörande ssk ska informera omsorgspersonal om specifika smittorisker föreligger.
Tre hygienombud finns på Kolla. De har genomfört hygienobservationer under 2014.
All personal får information gällande basal hygien vid nyanställning. Frågan diskuteras
återkommande under personalmöten.
Aleris har webb-baserad utbildning som all personal genomfört under 2014.
Rutinpärm gällande rutiner från Kungsbacka kommun finns tillgänglig i personalrummet på
Kolla.
Behov och utprovning bedöms av rehabpersonal.
Sängar och liftar besiktigade av extern kontrollant – Etac – senast i oktober 2014.
Vid akuta problem kontaktas rehabpersonal eller Etac.
Kontaktpersonen ansvarar för översyn och rengöring av hjälpmedel. Oftast kontaktar
omsorgspersonalen rehab direkt (via Magna Cura) vid frågor/problem gällande de personliga
hjälpmedlen. Generella frågor lyfts vid Team-träffar.
Hjälpmedelsombuden går igenom hjälpmedel enligt rutin från Kungsbacka kommun.
46 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
47 (52)
Delegering
Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för delegering av medicinska uppgifter.
Verksamheten anmäler ny personal till kommunens delegeringsutbildning när personen varit
anställd under en period (varierar individuellt) och såväl verksamhet som nyanställd känner
trygghet. Sjuksköterskan förvissar sig om att personen har den kunskap som krävs innan
delegering ges. Vid förnyad delegering säkerställer sjuksköterskan att kunskapsnivån
upprätthålls.
Personal deltar vid kommunens fortlöpande utbildningar.
I samband med förändring gällande insulindelegering skedde viss omorganisation för
personalen på Kolla. Från att tidigare arbetat bunden till en av de 6 enheterna fick personal
börja arbeta över två enheter. Detta för att de skulle känna fler boende tillräckligt väl för att
kunna bistå med insulingivning ”över enhetsgränserna”.
Intern samverkan
Informationsöverföring mellan bistånd och Kolla fungerar bra.
Vård- och omsorgsplaneringar sker ofta individuellt vid behov i samarbete med exempelvis
bistånd, sjuksköterska, rehab eller anhöriga.
Informationsöverföringar mellan HSL och SoL har ej varit optimala under 2013 men
kommer troligtvis att förbättras radikalt under 2014 då SoL och HSL-spegling kommer igång
i Magna Cura.
Mycket god samverkan/arbetsklimat mellan de olika personalkategorierna (SoL/HSL)som
samverkar kring de boende på Kolla.
Övrigt
Patientlarmen förbättrade och uppdaterade 2014.
Kodlås installerade på samtliga sex enheter 2014.
KUNGSBACKA KOMMUN
Bilaga 9 Hemservice i Halland AB
Vi samverkar idag med två sjuksköterskor och har utökat HSL träffarna från
varannan vecka till en gång i veckan. Genom regelbundna HSL möten och Teamträffar, 1 gång per månad, kan vi i ett tidigt skede följa upp förändringar hos
kunderna.
Personalen skriver avvikelser som lämnas till Enhetschef som följer upp dessa
fortlöpande. Enhetschef gör sedan en analys av avvikelsen, ger återkoppling på
eventuellt vidtagna åtgärder samt för statistik. Avvikelserna skickas till Mas varje
månad. Vi har även en egen statistik av avvikelser som redovisas internt varje
kvartal.
Arbetet med åtgärder för att undvika att avvikelsen upprepas är ständigt aktivt. I de
fall en avvikelse skulle upprepas, sammankallas främst samtal med berörd personal
för att reda ut orsak för att sedan ta ställning till åtgärd, men den följs även upp
ytterligare i samspråk med ssk vid HSL träffar och/eller Team-möten.
Även vid APT kan avvikelser tas upp då de kräver en gemensam diskussion med
personalgruppen.
Genom att på arbetsplatsen aktivt tala om vikten av dokumentation har personalen
har blivit mer medveten och uppmärksam på att skriva och rapportera samt bidra till
att skapa förbättringar i arbetet.
Alla våra kunder som går under läkemedelsövertag har låsbara läkemedelsskåp i
hemmet.
Ssk är behjälpliga för genomgång av läkemedel om det skulle råda osäkerhet.
Resultat:
•
Våra rutiner har förbättrats när det gäller patientsäkerhet.
•
Samarbetet mellan personal och övriga yrkesgrupper har förbättrats.
Fall
Genomgång av avvikelser vid Teamträffar där omsorgspersonal, enhetschef och
kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster medverkar gör att vi aktivt arbetar
med fallprevention. Vid dessa tillfällen bestämmer och följer vi upp åtgärder och
håller på så vis uppdateringen levande.
De kunder som vid återupprepade gånger fallit, tas kontakt med arbetsterapeut och en
översyn görs av hemmet. Vi ser över hemmiljön, exempelvis mattor och möbler.
48 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
49 (52)
Vi uppmuntrar alltid samtlig personal att antingen ta direkt kontakt med Rehab eller
att omgående ta kontakt med kontoret då de misstänker ökad fallrisk eller behov för
hjälpmedel. Detta för att vi snabbt skall kunna sätta in förebyggande åtgärder.
Det utökade arbetet med Senior Alert och riskbedömning kommer bidra till en
förbättrad kontroll över kunder som löper högre fallrisk.
Resultat:
•
•
Rutiner har förbättrats när det gäller patientsäkerhet
Det förbättrade samarbetet mellan vår verksamhet och Rehab har bidragit till
ett ökat preventionsarbete.
Nutrition
Även här har och kommer implementeringen av Senior Alert ge tidigt larm vad gäller
kunder som ligger i riskzon för undernäring, och vi kan då på ett tidigt stadie starta
upp preventionsarbetet.
Från våra kök idag har kunderna möjlighet att välja mellan 2 maträtter.
•
•
•
En åtgärd är att kunder som äter dåligt får e-kost. Regelbundna
viktkontroller görs sedan. Vi brukar även ansöka om utökat bistånd
för extra tillsyner där vi kan servera mellanmål och kontrollera att
kunden får i sig näring.
Säröbomben har på såväl som vårt initiativ och genom samspråk med
ssk tagit sig in i våra kunders kök.
Vi har 1 stycken kostombud på vår enhet.
Nutrition är numera en stående punkt på dagordningen för våra APT
•
•
•
Rutiner har förbättrats kring måltider.
Mer kunskap hos personalen om näringslärans betydelse.
Vi ser positivt på att fler kunder beställer mat från köken.
•
Resultat:
Trycksår
Vi har ett bra samarbete med ssk när det gäller våra kunder som ligger i riskzon för
att få trycksår.
•
•
Sängmiljön ses över och decubitus madrass ordnas i de fall det
behövs. Även fåtöljer och rullstolar ses över om kunden har svårt att
byta läge själv.
Personalen har täta besök för upptagning och vila hos berörda kunder,
i förebyggande syfte.
KUNGSBACKA KOMMUN
•
•
I samråd med ssk upprättas vändschema vid behov.
Personalen försöker förebygga genom god hygien, eventuellt genom
att föreslå svalare rumsklimat och i samråd med ssk se över
nutritionen hos kund.
Resultat:
•
•
Rutiner har förbättrats.
Genom utbildning har personalen förstärkt sin kompetens och kan
arbeta mer i ett förebyggande syfte ute hos kund. Genom att avlasta
och fördela tryck.
Vi har börjat arbeta med en ny riskbedömningsmodell som genomförs dels hos redan
befintliga kunder men även skall göras hos ny tillkomna kunder. Denna följs sedan
upp och utvärderas av enhetschef som i sin tur gör en bedömning på om åtgärder är
aktuella.
Hygien
Vi arbetar aktivt med basala hygienrutiner inom företaget.
•
•
•
•
•
•
Vi tillhandahåller handskar, förkläden, handsprit och tossor ute hos
berörda kunder. Likaså finns detta i samtliga av våra bilar för vid
behov.
2ggr/år genomför vi hygienkontroll ute bland personalen. Resultaten
redovisas vidare till landstinget. Vi tillämpar även egenkontroller som
följs upp.
Vi försöker dagligen begränsa antal personal ute hos kund. Och om en
kund skulle insjukna i t ex magsjuka , begränsar vi ytterligare våra
scheman för att hindra smittspridning.
Vi har hygienombud på vår enhet som utbildas i kommunens egna
utbildningar.
Ämnet är flitigt uppe på våra arbetsplatsträffar. Då i form av
uppfräschning av redan befintliga rutiner men som
informationsöverförande av nyheter.
Hygienen talas om på arbetsplatsen som en del av den dagliga
dialogen.
Resultat:
•
•
Genom utbildning och ombud har personalen förstärkt sin kompetens
och kan arbeta mer i ett förebyggande syfte ute hos kund.
50 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
Resultaten från årets hygienmätning var mycket goda. Vad vi får jobba lite extra på
är att personal ökar användningen av skyddsförkläden samt att de inte bär arm- eller
handsmycken i arbetet.
•
•
•
•
Genom våra Teamträffar med ssk, arbetsterapeut och sjukgymnast har
vi en kontakt kring kundens hjälpmedel och behov. Vår personal får i
de fall det behövs utbildning och stöd utav ovanstående personer.
Vi ser över så vi har en korrekt hantering och skötsel utav produktens
funktion.
Resultat:
Kunden får snabbare sitt behov tillgodosett vilket ökar säkerheten.
Delegering: Sker i samråd med kommunens behöriga personal. Övervägande delen
av vår omsorgspersonal är utbildade undersköterskor.
Delegering
Nyanställd personal får alltid häftet ”Inför läkemedelsdelegering” för påläsning. Har
den nyanställda en aktuell delegering från tidigare arbetsplats inom Kungsbacka
kommun, kan denna efter samtal med ssk, skrivas över på Hemservice i Halland. Är
delegeringen utgången anmäls personal till ssk för att därefter skriva provet för att få
förnyad delegation.
Den personal som eventuell varit anställd i annan kommun anmäls direkt till
basutbildning.
Den nya delegeringen signeras i dokumentationsprogrammet Magna Cura och skrivs
ut till kontoret som bokför delegeringarna.
Vid brevidgång får ny personal möjlighet att få erfarenhet av hur hand havandet går
till rent fysiskt.
From 1 april är det endast undersköterskor som ger insulin och har delegation av
sårvård.
Intern samverkan
•
•
•
Vi samarbetar nu med enbart två stycken kommun sköterskor samt två styck
från kommunens Rehab enhet, vilket har stärkt samverkan.
Omsorgspersonal, ssk, samordnare och enhetschef medverkar aktivt i HSL
möten och Teamträffar, vilket bidrar till att rutinerna gällande kunders
säkerhet har förbättrats.
Samarbetet mellan vår personal samt kontoret och övriga yrkesgrupper i
kommunen har förbättrats och fler direkt dialoger förs.
51 (52)
KUNGSBACKA KOMMUN
•
Vi har möjlighet att be våra ssk att informera om olika sjukdomstillstånd för
att höja kompetensen hos personalen vid upprättade utbildningstillfällen.
• Vi ser på statistiskt och rapporter från föregående år för jämförelser och för
att se på förbättringar.
• Magnacura är ett utmärkt kommunikationssätt.
Den förbättrade samverkan internt har inneburit en ökad trygghet för våra kunder.
Övrigt
Vi har startat med en risk bedömnings modell upprättat av Team Olivia, detta för att
bedöma eventuella risker i kundens hem.
Vi satser ytterligare kompetens och personalkontinuiteten hos våra kunder för ökad
trygghet.
Sammanfattning
Det har under året skett en positiv utveckling vid samtliga punkter och vi fortsätter
arbeta på den utvecklingen.
I slutet av året har vi påbörjat arbetet med Senior Alert vilket kommer utökas under
2015. Förväntat resultat är ökad trygghet för våra kunder och ett förbättrat
preventionsarbete.
52 (52)
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-01-20
Diarienummer
ÄO/2015:8
Revidering av Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Äldreomsorgen,
Kungsbacka kommun
Nämnden för Äldreomsorgs beslutar att revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt
förvaltningens tjänsteskrivelse.
Sammanfattning
I Socialtjänstlagen anges att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet, kvaliteten i verksamheten
ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I Hälso- och sjukvårdslagen anges att insatserna ska
bedrivas så att de uppfyller kraven på god vård.
Ett ledningssystem är ledningens verktyg för att leda och planera samt kontrollera, följa upp och utvärdera
verksamheten. Enligt föreskrifter och allmänna råd ska verksamheten identifiera, beskriva och fastställa de
processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Kvalitet skapas då en verksamhet uppfyller de
krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst
och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter.
Ledningssystemet har under 2014 fortsatts att implementerats och har blivit mer känt i verksamheterna.
Aktuella riktlinjer har reviderats och fastställts bland annat riktlinje för god inkontinensvård och riktlinje
för hot och våld i nära relationer.
Nämndens modell för granskning av verksamheterna har stärkt uppföljningen.
Inför 2015 bör kvalitetsledningssystemet kompletteras med riktlinjer för den interna samverkan.
Beslutsunderlag
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2013-12-18
Ulrika Ström
Ulrika Ström
Äldreomsorg
0300-834943
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
Datum
2013-12-13
uniForm KUB663 v 1.0, 2010-06-09
Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete inom Äldreomsorgen,
Kungsbacka kommun
Beslutad av nämnden för Äldreomsorg
Reviderad av nämnden för Äldreomsorg 2012-12-13
Reviderat av nämnden för Äldreomsorg 2014-01-30
Styrdokument
3
Inledning
3
Äldreomsorgens verksamheter
3
Mål för verksamheten
4
Styrmodell
5
Verksamhetsplanering
5
Verksamhetsuppföljning
6
Ansvar
6
Nämnden för Äldreomsorg ...................................................................................... 6
Förvaltningschef ....................................................................................................... 6
Verksamhetschef/ eller motsvarande befattning för privata utförare ................. 7
Enhetschef/ eller motsvarande befattning för privata utförare ............................ 7
Medicinskt ansvariga ................................................................................................ 8
Socialt ansvarig samordnare, Sas, ......................................................................... 8
Utvecklingsledare LOU, LOV ................................................................................... 8
Utvecklingsledare Kvalitet ....................................................................................... 9
Utvecklingsledare it .................................................................................................. 9
Systemförvaltare ....................................................................................................... 9
Hälso- och sjukvårdspersonal ............................................................................... 10
Handläggare ............................................................................................................ 10
Omsorgspersonal/ eller motsvarande befattning för privata utförare ..............10
Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad
10
Riktlinjer, rutiner och vägledande bestämmelser ...............................................10
Inom Socialtjänstens område .................................................................... 11
Riktlinjer
11
Rutiner
11
Inom Hälso- och sjukvårdens område ......................................................12
Riktlinjer
12
Rutiner
12
Inom IT-området .......................................................................................... 12
Processer ................................................................................................................. 13
Kvalitativt, utvecklande och ledande arbetssätt, KUL, ...........................13
Samverkan
13
Biståndsenheten och utförare ............................................................................... 13
Inom den egna förvaltningen ................................................................................. 14
Andra vårdgivare .................................................................................................... 14
LOU- och LOV- utförare .......................................................................................... 14
Systematiskt förbättringsarbete
15
Avvikelser, klagomål, synpunkter och riskanalys ...............................................15
Egenkontroll ............................................................................................................ 16
Förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete .....................................16
2
Ledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrift och
allmänna råd om ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbetet, SOSFS 2011:9
Styrdokument
Socialtjänstlagen 2001:453
Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763
Patientsäkerhetslagen 2010:659
Lagen om särskilt stöd och service LSS 1993:387
Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9 om ledningssystem för ett systematiskt
kvalitetsarbete
Inledning
I Socialtjänstlagen anges att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet,
kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I
Hälso- och sjukvårdslagen anges att insatserna ska bedrivas så att de uppfyller kraven på god vård.
Ett ledningssystem är ledningens verktyg för att leda och planera samt kontrollera,
följa upp och utvärdera verksamheten. Enligt föreskrifter och allmänna råd ska verksamheten identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra
verksamhetens kvalitet.
Kvalitet skapas då en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och
service till vissa funktionshindrade och beslut som meddelats med stöd av sådana
föreskrifter.
Ledningssystemet bör integreras med de befintliga system för budget- och verksamhetsuppföljning som Kungsbacka kommun har i sin styrmodell och ska fastställas av
nämnden för Äldreomsorg.
Äldreomsorgens verksamheter
Utifrån Socialtjänstlagen, SoL, bedriver Äldreomsorgen verksamheter för personer
över 65 år som till följd av sjukdom, skada eller förlust av förmågor är i behov av
insatser. Efter ansökan och individuell prövning kan följande insatser beviljas
•
Hemtjänst
•
Särskilt boende
•
Dagverksamhet
•
Anhörigstöd/Avlösning
•
Korttidsplatser
•
Trygghetslarm
3
Utan individuell prövning finns följande verksamheter
•
Träffpunkter
•
Anhörigcenter/anhöriggrupper
•
Trygghetsplatser
I Kungsbacka tillämpas lagen om valfrihet, LOV, för hemtjänstuppdrag och lagen
om offentlig upphandling, LOU, för driften på äldreboenden.
Utifrån Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, bedriver
äldreomsorgen följande verksamheter för personer över 65 år
•
Personlig assistans
•
Bostad med särskild service
•
Kontaktperson
•
Ledsagarservice
Enligt § 18 i Hälso- och sjukvårdslagen har nämnden för Äldreomsorgen hälso- och
sjukvårdsansvar enligt följande
•
Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service, 5 kap.
5 § andra stycket, 7 §, tredje stycket samt 7 kap. 1 §, första stycket, socialtjänstlagen
•
Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet 3 kap. 6 §,
socialtjänstlagen
•
Personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende enligt avtal med region
Halland
Mål för verksamheten
Nämnden för Äldreomsorgen ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva
och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Insatserna ska inriktas på att äldre människor får leva
ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Verksamheterna ska bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet och tillgodose den enskildes behov av kontinuitet och säkerhet vid utförande
av insatser.
Vård- och omsorgsinsatser ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde. Olika insatser ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt.
Kungsbacka kommun har en gemensam värdegrund, BITT, som ska genomsyra all
verksamhet. BITT betyder bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet.
4
Styrmodell
Kungsbacka kommuns styrmodell beskriver hur styrning, uppföljning och analys av
kommunens olika verksamheter ska ske.
Nämnden för Äldreomsorg fastställer de övergripande målen för nämndens
verksamheter i äldreomsorgen årliga budget. I budgeten finns mål, övergripande
inriktning samt direktiv för utfärdande. Mål utarbetas utifrån kommunens
övergripande vision, prioriterade mål och genom omvärldsbevakning.
Nämnden följer upp målsättningar i resultatmål och nyckeltal. Redovisning görs i
samband med delårsbokslut per april och augusti och årsredovisning i januari. Årsredovisningen bildar underlag till budgetarbetet på flera års sikt. Nämnden fastställer
årligen en internkontrollplan där uppföljning av specifika områden sker.
Resultaten från internkontrollerna redovisas årligen till nämnden.
Nämnden har beslutat om ”Systematisk granskning inom Äldreomsorgens
verksamheter”. Nämnd 2012-12-13. Redovisning av granskningsresultaten sker i
enlighet med granskningsmodellen.
Nämnden ska årligen upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse utifrån Socialtjänstlagen. Av berättelsen bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten genomförts samt vilka åtgärder som vidtagits
och vilka resultat som uppnåtts.
Nämnden ska även upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars
varje år som redovisar patientsäkerhetsarbetet i verksamheten. I patientsäkerhetsberättelse sammanfattas äldreomsorgens patientsäkerhetsarbete enligt Hälso- och sjukvårdslagen under det gångna året. I patientsäkerhetsberättelsen ges även direktiv från
medicinskt ansvarig sjuksköterska, Mas, medicinskt ansvarig för rehabilitering, Mar,
samt verksamhetschefen för Hälso- och sjukvården inom vilka områden utveckling
bör ske för att stärka patientsäkerheten under det kommande året.
Verksamhetsplanering
Verksamhetsplanering och budgetarbete hänger samman i en helhet. Det man planerar för verksamheten ska resurssättas i budgetarbetet. Den tilldelning som kommer
nämnden för Äldreomsorg till del styr omfattning och uppdrag i verksamheten. Utifrån tilldelad budget säkras att nämnden för Äldreomsorgens systematiska verksamhets- och kvalitetsutvecklingsarbete har en inriktning och omfattning som är anpassad till vad som krävs för att uppfylla målen.
Förvaltningen för Äldreomsorgen har varje år regelbundet planeringsdagar med
nämnden för att fastställa mål och budgetinriktning dels för nästkommande år men
även på längre sikt. På samma sätt har varje ledningsgrupp planeringsdagar för att
fastställa hur målen ska uppfyllas. Detta beskrivs i genomförandeplaner på olika
nivåer. I genomförandeplanerna tas även hänsyn till vad som framkommit vid olika
granskningar samt avvikelser och klagomål under föregående år.
5
Privat utförare har samma skyldighet att planera hur de ska uppfylla nämndens mål.
I äldreomsorgen finns en verksamhet som ansvarar för kvalitet, utveckling och säkerhet. Denna ska vara delaktig i den årliga planeringen för att säkerställa att förvaltningens beslut och inriktning är belysta från olika kompetensområden.
Verksamhetsuppföljning
Verksamheten följs upp på flera olika sätt bl.a. genom enkäter, fokusgrupper, strukturerade samtal eller olika tillsynsbesök. Nämnden har fastställt en modell för hur
granskningar ska genomföras oberoende utförare av insatser, beslut 2012-12-13.
I förvaltningens årsplanering beskrivs aktiviteter och tidpunkter för den systematiska
verksamhetsplaneringen och uppföljning som tillsammans med ekonomistyrningen
bildar det systematiska kvalitetsarbetet.
En strukturerad verksamhetsuppföljning genomförs regelbundet av ansvariga verksamhetschefer inom den egna regin.
Återkoppling av de olika resultaten görs i delårsbokslut, årsredovisning, patientsäkerhetsberättelse samt specifika rapporter som lämnas till förvaltningsledning samt
nämnd.
Redovisning av samtliga inkomna avvikelser sker per tertial till förvaltningens ledningsgrupp och till de privata utförarna.
En analys och bedömning av den kommunala hälso- och sjukvård som bedrivits sker
årligen och redovisas till förvaltningsledning och nämnd i patientsäkerhetsberättelsen
av medicinskt ansvariga.
Ansvar
Ansvarar för att
•
inrätta ett ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete samt säkerställa
att ledningssystemet är så utformat att processerna fungerar verksamhetsöverskridande
•
fastställa mål, inriktning och direktiv för Äldreomsorgen
•
fastställa en årlig patientsäkerhetsberättelse utifrån Hälso- och sjukvårdslagens ansvarsområde
•
fastställa en årlig sammanhållen kvalitetsberättelse utifrån Socialtjänstlagens
ansvarsområde.
Förvaltningschef
Tillika verksamhetschef enligt § 29 Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Ansvarar för att
•
upprätta en årlig genomförandeplan för äldreomsorgens samtliga utförare
som bygger på nämndens mål, direktiv, interna och externa
granskningsrapporter, egenkontroll samt omvärldsbevakning.
6
Genomförandeplanen belyser aktiviteter inom både Socialtjänsten och Hälsooch sjukvårdens område
•
upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse tillsammans med Mas och Mar
•
leda och fördela det övergripande kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen
•
förvissa sig om att ledningssystemets olika processer är kända och efterlevs
•
initiera, fastställa och följa upp riktlinjer i samverkan med Sas, Mas, Mar
•
ledningssystemet för kvalitet revideras årligen eller vid behov
•
upprätta en kvalitetsberättelse tillsammans med Sas
Verksamhetschef/ eller motsvarande befattning för privata utförare
Ansvarar för att
•
upprätta en årlig genomförandeplan för sitt funktionsområde utifrån den övergripande genomförandeplanen för äldreomsorgen, samt inkomna avvikelser,
klagomål, synpunkter och resultaten från egenkontroller som rör
funktionsområdet
•
initiera och implementera förbättringsförslag utifrån granskningsresultat som
rör hela funktionsområdet
•
årligen sammanställa enheternas patientsäkerhetsarbete och redovisa detta till
Mas/Mar
•
initiera, fastställa och följa upp rutiner inom sitt funktionsområde
•
förvissa sig om att ledningssystemets olika processer inom funktionsområdet
är kända och efterlevs
•
Verksamhetschefen för biståndsenheten upprättar och fastställer vägledande
bestämmelser
Enhetschef/ eller motsvarande befattning för privata utförare
Ansvarar för att
•
upprätta en årlig genomförandeplan för sin enhet utifrån funktionsområdets
genomförandeplan, samt inkomna avvikelser, klagomål, synpunkter samt
resultaten från egenkontroller som rör enheten
•
initiera och implementera förbättringsförslag utifrån granskningsresultat som
rör enheten
•
årligen sammanställa enhetens patientsäkerhetsarbete och redovisa detta till
verksamhetschef
•
genomföra och delta i förvaltningens olika egenkontroller
•
där behov finns upprätta lokala rutiner för enheten utifrån gällande riktlinjer
och rutiner
•
följa upp och revidera enhetens rutiner regelbundet samt vid behov
•
förvissa sig om att ledningssystemets processer inom enheten är kända och
efterlevs.
7
Medicinskt ansvariga
Ansvarar för att
•
den kommunala hälso- och sjukvården håller en god kvalitet och att brukaren
får ett professionellt omhändertagande.
•
upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse i samråd med verksamhetschefen
enligt § 29 HSL samt redovisa denna till nämnden
•
utföra granskningar och uppföljningar inom Hälso- och sjukvårdens område
enligt fastställda dokument från nämnden samt utifrån klagomål, avvikelser
och särskilda uppdrag
•
redovisa resultat av granskningar till förvaltningens ledningsgrupp och
nämnd
•
utfärda, revidera och fastställa riktlinjer utifrån aktuell lagstiftning
Socialt ansvarig samordnare, Sas,
Ansvarar för att
•
insatser inom socialtjänstens område håller en god kvalitet och att brukaren
får ett professionellt omhändertagande
•
upprätta en årlig kvalitetsberättelse i samråd med förvaltningschefen samt
redovisa denna till nämnden i samband med årsredovisningen
•
utföra granskningar och uppföljningar inom Socialtjänstens område enligt
fastställda dokument från nämnden samt utifrån klagomål, avvikelser och särskilda uppdrag
•
redovisa resultat av granskningar till förvaltningens ledningsgrupp och
nämnd
•
utfärda och revidera riktlinjer utifrån aktuell lagstiftning
Utvecklingsledare LOU, LOV
Ansvarar för att
•
delge externa utförare nämndens mål, kvalitetsdeklarationer direktiv mm
•
följa upp hur utförarna arbetar med nämndens mål, kvalitetsdeklarationer
direktiv mm.
•
sammanställa material från utförarna och rapportera detta till förvaltningschefen i samband med delårsrapporter och årsbokslut.
•
följa upp och granska externa utförare enligt fastställt dokument från
nämnden
8
Utvecklingsledare Kvalitet
Ansvarar för att
•
utveckla och implementera det gemensamma, elektroniska verksamhetssystemet som beskriver förvaltningens processer och rutiner inom den egna regin i
äldreomsorgen.
•
bistå förvaltningschefen i framtagandet av mål och kvalitetsdeklarationer
•
vara förvaltningens kontaktperson när det gäller brukarenkäter
•
vara behjälplig till chefer i förvaltningen inför verksamheternas delårsrapporter och årsbokslut
•
delta i och samordna övergripande kvalitetsprojekt
•
initiera till förvaltningsledningen då nya processer behöver utarbetas och
säkerställas
Utvecklingsledare it
Ansvarar för att
• Följa utveckling och förändring inom verksamhetsområdet och utifrån denna
kunskap driva och utveckla förvaltningens utbyggnad och förändring inom
området
• Ha det övergripande ansvaret för ledning och styrning av
verksamhetssystemet
• Följa utvecklingen på nationell och lokal nivå samt företräda äldreomsorgen i
nätverk och samverkan inom IT-området
• eHälsa inom äldreomsorgen införs
• Säkerställa att verksamhetssystemet uppfyller de krav som gällande
lagstiftning kräver
Systemförvaltare
Ansvarar för att
• Verksamhetssystemets funktion och för att systemet löpande utvecklas så att
det ger största möjliga nytta för verksamheten
• Upprätthålla och vidarutveckla verksamhetssystemet utifrån krav från
verksamheten och förändrade direktiv och lagstiftning ställer
• Samarbetar med systemleverantör och driftleverantör
• Support till systemets användare
• Ansvarar för manualer, utbildningsmaterial, checklistor etc.
• Ansvarar för användarutbildning, applikationssupport, information om
förändringar i systemets funktion
• Ansvarar för användarbehörighet, styrparametrar, grundvärden, loggar,
loggrutin, tar emot fel och ändringsönskemål från användarna
9
Hälso- och sjukvårdspersonal
Ansvarar för att
•
bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls genom att aktivt delta i verksamhetens kvalitetsarbete, ifrågasätta och utveckla rutiner.
•
ha kännedom om och arbete efter gällande riktlinjer och rutiner
Handläggare
Ansvarar för att
•
handläggningen av ärenden sker rättssäkert utifrån gällande lagstiftning,
riktlinjer och rutiner
•
bidra till att en hög rättssäkerhet upprätthålls genom att aktivt delta i
verksamhetens kvalitetsarbete och utveckla rutiner
Omsorgspersonal/ eller motsvarande befattning för privata utförare
Ansvarar för att
•
medverka till att de omsorgsinsatser som genomförs är av god kvalitet
•
ha kännedom om och arbeta efter gällande riktlinjer och rutiner
Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad
Enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet, SOSFS 2011:9 ska nämnden för Äldreomsorgen identifiera,
beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras. Aktiviteternas inbördes ordning ska fastslås.
Riktlinjer, rutiner och vägledande bestämmelser
I ledningssystemet finns riktlinjer och rutiner som styr verksamheten. Dessa ska vara
verksamhetsöverskridande. Riktlinjerna och rutinerna ska vara kända och ändamålsenliga och ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras och dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat.
För att säkerställa detta finns fastställda mallar för riktlinjer och rutiner som ska användas.
Riktlinjer grundar sig på aktuell lagstiftning samt av Socialstyrelsen utfärdade föreskrifter och allmänna råd. Riktlinjerna gäller samtliga utförare inom äldreomsorgen
och finns tillgängliga på Äldreomsorgens intranät och på kommunens hemsida.
Vägledande bestämmelser finns på biståndsenheten och bygger på
förvaltningsrätternas beslut på vad som bedöms vara skälig levnadsnivå. Vägledande
bestämmelser utarbetas, fastställs och följs upp av verksamhetschef på
biståndsenheten. Vägledande bestämmelser är dokumenterade i det elektroniska
process verktyget Kvalitativt, Utvecklande och Ledande arbetssätt, KUL.
10
Rutiner bygger på fastställda riktlinjer och inom den egna regin länkas den till det
elektroniska process verktyget Kvalitativt, Utvecklande och Ledande arbetssätt, KUL, av
utsedd administratör. Inom specifika områden kan det finnas behov av att upprätta
lokala rutiner för varje enheten utifrån gällande riktlinjer och KUL.
Privata utförare fastställer sina egna rutiner utifrån gällande riktlinje.
Sas, Mar, Mas, förvaltningschef och verksamhetscheferna/eller motsvarande
befattning för privata utförare har ett gemensamt ansvar att omvärldsbevaka när ny
lagstiftning, nya nationella riktlinjer eller nya föreskrifter och allmänna råd utfärdas.
Utifrån detta beslutas om nya riktlinjer behöver utarbetas för att säkerställa
kvaliteten.
Gemensamma riktlinjer inom områden där både Sociallagstiftning och Hälso- och
sjukvård ingår utfärdas av Sas, Mas och Mar gemensamt och fastställs av förvaltningens ledningsgrupp
Följande förvaltningsövergripande riktlinjer finns fastställda
• Riktlinjer för skyddsåtgärder
• Riktlinjer för vård i livets slut
• Riktlinje gällande hantering av avvikelser, klagomål/synpunkter samt
riskanalys
• Riktlinje för ledsagning till sjukhus
• Riktlinje för hot och våld i nära relationer
Inom Socialtjänstens område
Riktlinjer
• Riktlinjer utfärdas av Sas och fastställs av förvaltningens ledningsgrupp och i
förekommande fall av nämnden.
• Riktlinjer gällande handläggning utarbetas av Sas
• Riktlinjer följs upp av Sas en gång per år eller då förändringar sker.
Följande riktlinjer finns fastställda inom Socialtjänstens område
• Riktlinjer för social dokumentation för verkställighet
Rutiner
• Rutiner utifrån fastställd riktlinje utfärdas av utsedd enhetschef och godkänns
och fastställs av varje verksamhetsområdes ledningsgrupp.
• Rutiner/vägledande bestämmelser som gäller handläggningsprocessen
upprättas på biståndsenheten
• Vid utfärdandet av rutiner ska alltid hänsyn tas till hur övriga
verksamhetsområden påverkas
• Rutiner dokumenteras i KUL.
• Rutiner följs upp en gång per år eller då gällande riktlinje ändras
• Uppföljning sker av den som utfärdat rutinen
• Utifrån riktlinjer och rutinbeskrivning i KUL kan rutinen i vissa fall behöva
kompletteras med en lokal rutin för enheten.
Privata utförare ansvarar för att utarbeta system för att identifiera, fastställa och följa
upp rutiner utifrån gällande riktlinje.
11
Inom Hälso- och sjukvårdens område
Riktlinjer
• Riktlinjer utfärdas och fastställs av Mas/Mar. Information ges i förvaltningens ledningsgrupp.
• Riktlinjer följs upp av Mas/Mar en gång per år eller då förändringar sker.
För att säkerställa en hög patientsäkerhet i hela förvaltningen finns följande riktlinjer
fastställda för hälso- och sjukvården
• Riktlinjer för läkemedelshantering
• Riktlinjer inom området hygien
• Riktlinje för dokumentation
• Riktlinje för delegering
• Riktlinje för medicintekniska produkter
• Riktlinjer för vårdpreventivt arbete gällande fall, trycksår och undernäring
• Riktlinjer för nutrition
• Riktlinje för kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal
• Riktlinje för god inkontinensvård
Rutiner
• Rutiner utifrån fastställd riktlinje utfärdas av utsedd enhetschef och fastställs
av varje verksamhetsområdes ledningsgrupp.
• Vid utfärdandet av rutiner ska alltid hänsyn tas till hur övriga
verksamhetsområden påverkas
• Rutiner dokumenteras i KUL.
• Rutiner följs upp en gång per år eller då gällande riktlinje ändras
• Uppföljning sker av den som utfärdat rutinen
• Utifrån riktlinjer och rutinbeskrivning i KUL kan rutinen i vissa fall behöva
kompletteras med en lokal rutin för enheten.
Privata utförare ansvarar för att utarbeta system för att identifiera, fastställa och följa
upp rutiner utifrån gällande riktlinje.
Inom IT-området
I samtliga IT-baserade system som används i förvaltningen ska det finnas en utsedd
systemägare. Systemägaren ansvarar för att det finns en organisation som kan
ansvara för utveckling och drift av aktuellt system.
Utifrån omvärldsbevakning, stödstruktur i region Halland via e-Samverkan och
nationella/centrala direktiv initierar, driver, utvecklar och förändrar utvecklingsledare
IT nya arbetssätt och nya tekniska lösningar.
Utvecklingsledaren ger förvaltningsledningen förslag till förbättringar som baseras
på utvecklingens behov inom området där syftet är att bättre utnyttja våra resurser.
Efter projektavslutning och/eller beslut i förvaltningens ledningsgrupp ansvarar de
olika verksamheterna för implementeringen.
Manualer utarbetas av systemförvaltaren och revideras 1 ggr/år. Systemförvaltaren
ansvarar även för att lägga in dessa i förvaltningens G-katalog och informera
verksamheten.
För att säkerställa att endast behörig personal använder verksamhetssystemet finns
12
•
Rutin för loggkontroll i verksamhetssystemet
Processer
All verksamhet inom vård- och omsorg bedrivs i sammanhang där man måste beakta
olika omvärldsfaktorer för att utforma processer och insatser för att på bästa sätt tillgodose brukarens olika behov av vård- och omsorg. För att tydliggöra detta behövs
riktlinjer och rutiner hur samverkan och samarbete ska ske både gällande extern som
intern samverkan.
Kvalitativt, utvecklande och ledande arbetssätt, KUL,
Äldreomsorgen i den egna regin har valt ett elektroniskt system för att beskriva
förvaltningens olika processer. Processerna delas in i ledningsprocesser,
huvudprocesser och stödprocesser. Huvudprocesserna utgår från äldreomsorgens
organisation vilket innebär att indelning är äldreboende, kvarboende,
myndighetsutövning samt hälso- och sjukvård och rehabilitering. I ledningsprocessen
och stödprocessen beskrivs processer som hela förvaltningen ska tillämpa.
Kvalitetsutvecklare leder arbetet med att utveckla och implementera de olika processerna. För varje process utses en processägare som ansvarar för att processen är aktuell och att det regelbundet samt vid behov sker en revidering. I de olika processerna
beskrivs olika rutiner på ett enkelt och tydligt sätt. Alla rutiner utgår från gällande
lagstiftning och riktlinje. Inom specifika områden kan det finnas behov av att upprätta lokala rutiner för varje enhet utifrån gällande riktlinjer och KUL.
KUL är tillgängligt på äldreomsorgens insida samt på kommunens hemsida så att all
personal inom den egna regin har tillgång till systemet.
Samverkan
Nämnden ska identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten
på de insatser som ges i verksamheten och för att förebygga att brukaren drabbas av
vårdskada.
Biståndsenheten och utförare
De utredningar om behov som ligger till grund för myndighetsbeslut om insatser görs
av biståndsenhetens handläggare. Handläggare dokumenterar utredningen i verksamhetssystemet och skickar en beställning till aktuell utförare. Utföraren ska i sin tur
upprätta en individuell genomförandeplan tillsammans med brukaren som sedan
ligger till grund för utförandet av beviljade insatser.
Oberoende vem som är ansvarig för utförandet ska ett etablerat samarbete finnas så
att brukarens behov kan tillgodoses på bästa sätt.
Uppföljning av biståndsbeslut genomförs av ansvarig handläggare 1 ggr/år på
särskilda boende.
För att säkerställa en rättssäker process gällande handläggande av ärenden inom Socialtjänstlagen, SoL, och Lagen om särskilt stöd och service, LSS, finns följande
riktlinje och rutiner upprättade.
•
•
•
•
Riktlinje för handläggning
Rutin för förenklad handläggning
Rutin för personer som tillfälligt vistas i Kungsbacka kommun
Rutin för ansökan om hospice
13
•
•
Rutin för ansökan om personlig utformad hemtjänst
Rutin om trygghetsplatser
Inom den egna förvaltningen
Följande riktlinjer finns för att säkerställa en god intern samverkan:
• Riktlinje för individuell vård- och omsorgsplanering
Andra vårdgivare
Samverkan och dialog mellan olika huvudmän och förvaltningar är en förutsättning
för att säkra kvaliteten på de olika insatserna för brukaren. Avtal och riktlinjer ska
finnas upprättade för att reglera denna samverkan.
Följande fastställda dokument finns för att säkerställa en god extern samverkan
• Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget
Halland och kommunerna i Halland
• Riktlinje för samordnad vårdplanering
• Riktlinje för ambulanstransport
• Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården
• Gemensamma riktlinjer med Vårdhygien i Halland
• Riktlinjer angående läkemedelshantering i förråd samt generella ordinationer
• Rutin för överlämnande av ärende, köp av plats, köp av natt-tillsyn mellan
Funktionsstöd och Äldreomsorg
• Regional samverkan inom olika diagnosområden ex. demens, stroke, palliativ
vård
• Regional samverkan gällande olika kvalitetsregister
• Riktlinjer för tandvård
• Riktlinje egenvård
• Rutin för samverkan närsjukvård och Kungsbacka kommun
• Uppdrag för Strategisk och Taktisk chefsgrupp i Region Halland
Initiativ, beslut och uppföljning av regiongemensamma projekt, riktlinjer utifrån ny
lagstiftning sker i strategisk chefsgrupp Halland.
Utifrån äldreomsorgens verksamhet kan det finnas behov av att samverka med andra
myndigheter i samhället t.ex. polisen. Det är förvaltningschefen som initierar, fastställer och följer gemensamma riktlinjer med andra myndigheter.
LOU- och LOV- utförare
I äldreomsorgen finns utförare enligt LOU och LOV samverkan med dessa utförare
regleras i upprättade avtal. Samverkan sker vid uppföljning av följsamheten till avtal,
riktlinjer samt vid planerade granskningstillfällen. Samverkan sker även genom
regelbundna, obligatoriska informationsmöten, dialogmöten och besök.
14
Systematiskt förbättringsarbete
I det ständiga förbättringsarbetet för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten
ska riskanalys, egenkontroller samt utredning av avvikelser, klagomål och synpunkter användas.
Nationella enkäter, nyckeltal, interna och externa granskningsrapporter ska även användas som grund för det ständiga förbättringsarbetet. I Kungsbacka kommun ska
PDSA-hjulet (plan-do-study-act) användas så att förbättringar av kvaliteten kan ske
på ett strukturerat sätt. PDSA-hjulet används både i det övergripande arbete och på
varje enhet inom förvaltningen.
Agera, fö
rbättra,
förbä
utveckla
Planera
verksamheten
• Klagomå
Klagomål
• Målsättning, direktiv
från nämnden
• Avvikelser
• Resultat av
granskningar
• Planeringsdagar
A
P
• Genomförandeplaner
på olika nivåer
• Omvärldsbevakning
Genomfö
Genomföra
arbetsprocesser
Kontrollera
resultat
• Uppföljningar
S
D
• KUL
• Granskningar
• Initiera till en process
• Egenkontroll
• Besluta om att
skriva/vad som ska
skrivas
• Enkäter
• Implementera
Avvikelser, klagomål, synpunkter och riskanalys
En avvikelse är en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle
kunna medföra skada för en enskild brukare.
All personal är skyldig att rapportera avvikelser och risker av betydelse för säkerheten för brukaren. Avvikelsehanteringen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens område ska vara ändamålsenlig och känd av all personal.
Syfte med avvikelserapportering är att garantera säkerheten för brukaren och minska
antalet tillbud/olyckor genom att:
• Observera och analysera avvikelser
• Identifiera orsaker
• Eliminera risker
• Förebygga upprepning
Syfte med klagomål och synpunktshantering är att kunna identifiera och förebygga
brister inom verksamheten samt identifiera nya eller icke tillgodosedda behov hos
kommuninvånarna.
Syftet med att genomföra en riskanalys är att identifiera brister i verksamheten så att
ett förebyggande arbete kan bedrivas.
15
För att säkerställa att avvikelser, klagomål/synpunkter och metoden för riskanalys
genomförs på ett korrekt sätt i förvaltningen finns följande riktlinje och rutiner:
•
•
•
Riktlinje gällande hantering av avvikelser, klagomål/synpunkter samt
riskanalys
Rutin för Lex Maria
Rutin för Lex Sarah
I Kungsbacka kommun finns även möjlighet att lämna in klagomål och synpunkter
på verksamheten via den kommungemensamma Kommentaren.
Årlig analys och sammanställning av samtliga avvikelser, klagomål och synpunkter
redovisas av medicinskt ansvariga, socialt ansvarig samt utvecklaren för kvalitet till
förvaltningens ledningsgrupp
Egenkontroll
För att säkerställa att egenkontroller genomförs med den frekvens och i den
omfattning som krävs för att nämnden ska kunna säkra verksamhetens kvalitet finns
följande riktlinje framtagen
• Riktlinje för egenkontroll
Egenkontrollen omfattar olika delar där följande ingår
• en årlig enkät gällande följsamhet till riktlinjer
• målgruppsundersökningar
• nationella, öppna jämförelser en gång per år
• regelbundna brukarenkäter
• kontinuerlig granskning av journaler och akter
Egenkontrollen omfattar samtliga utförare i äldreomsorgen. Resultaten redovisas till
respektive verksamhetschef/eller motsvarande befattning för privata utförare.
Egenkontrollen används även som underlag för stickprovskontroller.
Förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete
All personal är skyldig att medverka i och bidra till att en god och säker vård och
omsorg uppnås för de brukare där förvaltningen har ett ansvar. För att lagstiftarnas
mål ska kunna uppnås och att all personal kan bidra på sitt sätt krävs tid och engagemang i hela förvaltningen. Personal måste få utbildning och information om avvikelsehanteringen, riskanalyser, egenkontroller, resultat från granskningar och om nya
rutiner och riktlinjer. Personal får årligen information om rapporteringsskyldighet
enligt Lex Sarah och Lex Maria utifrån de krav som ställs i föreskriften samt årlig
information om sekretess och tystnadeplikt som ett led i ett systematiskt
kvalitetsarbete. Chefer på alla nivåer måste ge tid och möjlighet för personal att
utbilda och förkovra sig inom sina områden för att på det sättet öka kvaliteten i mötet
med brukarna.
Ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete utgör ett stöd för det förbättringsarbete som ska utmynna i kvalitetsförbättringar för den enskilde äldre. Förutom äldreomsorgens dokumenterade system ska chefer på alla nivåer uppmuntra ett öppet
förhållningssätt som diskussioner med alla medarbetare, på olika arenor och låta det
genomsyra arbetet.
16
En gemensam kvalitetsdag anordnas vartannat årligen där personal från olika
verksamheter kan visa varandra hur de arbetar med att ständigt förbättra vården och
omsorgen.
Lillemor Berglund
tf Förvaltningschef
Ulrika Ström
Medicinskt ansvarig för rehabiliteringen
17
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-01-21
Diarienummer
ÄO/2014:87
Verksamhetsgranskningar Årsrapport 2014
Informationen noteras till protokollet
Sammanfattning
Nämnden antog i december 2012 en granskningsmodell som innebär att granskningar genomförs på
samtliga verksamheter i förvaltningen på ett likartat sätt oberoende utförare. Nämnden beslutade även
att en rapport årligen ska beskriva utfallet av granskningarna.
Under året har tolv granskningar genomförts. Den sammanfattande bedömningen är att det finns
förutsättningar att bedriva en god vård och omsorg på de granskade enheterna, att det finns
förbättringsområden men att granskningarna 2014 uppvisar ett bättre resultat jämfört med 2013.
Beslutsunderlag
Genomförda verksamhetsgranskningar, Årsrapport 2014
Ulrika Ström
Ulrika Ström
Äldreomsorg
0300-834943
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
TJÄNSTESKRIVELSE
Genomförda verksamhetsgranskningar
Årsrapport 2014
Bakgrund
Nämnden antog i december 2012 en granskningsmodell som innebär att granskningar
genomförs på samtliga verksamheter i förvaltningen på ett likartat sätt oberoende
utförare. Nämnden beslutade även att en rapport årligen ska beskriva utfallet av
granskningarna. Under året har tolv granskningar genomförts varav tio har redovisats
till förvaltningsledning och nämnd.
Metod
Äldreomsorgens modell för granskning omfattar förberedande arbete i form av
insamlat material samt journalgranskningar. 20 procent av brukarna på aktuell enhet
väljs slumpvis ut där den sociala dokumentationen och hälso- och
sjukvårdsdokumentationen granskas. Journalgranskningen omfattar både
dokumentation i verksamhetssystemet och i Hemdok.
Utöver journalgranskningen genomförs intervjuer med förutbestämda frågor till den
legitimerade personalen, omsorgspersonalen samt till ansvarig chef.
I samband med granskningen genomförs även en fokusgrupp, där brukare/anhöriga
har möjlighet att framföra åsikter och synpunkter.
Granskningsgruppen består av medicinsk ansvarig sjuksköterska, Mas, medicinskt
ansvarig för rehabilitering, Mar, socialt ansvarig samordnare, Sas samt
utvecklingsledare. Vid granskningarna deltar alltid två personer varav den ena är
sakkunnig i hälso- och sjukvården och den andra är sakkunnig inom socialtjänstens
område.
1 (13)
Datum
2014-12-30
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (13)
Urval
Brukarna väljs ut slumpvis, men urvalet görs på brukare med personlig omsorg och
som har äldre beslut än fyra veckor och som dessutom har minst en
behandlingsperiod öppen. Journalgranskningen omfattar 20 procent av brukarna men
minst fem och max 25 journaler.
Bedömning
Under varje rubrik finns granskningsgruppens samlade bedömning för respektive
område. Denna bedömning görs i färgkodning grön, gul eller röd.
Grön kod innebär att få eller inga förbättringsförslag har getts i granskningarna under
året eller att eventuella brister inte innebär någon eller liten kvalitetssänkning för de
äldre. Gul kod innebär att förbättringsförslag har förekommit hos ungefär hälften av
de granskade enheterna eller att det finns ett pågående förbättringsarbete. Gul kod
innebär också att brister kan ha påverkan på kvalitén i utförandet. Röd kod innebär
att förbättringsförslag har funnits hos alla eller nästan alla granskade enheter eller att
bristen innebär en påtaglig risk för kvalitetssänkning i utförandet.
Resultat
Dokumentation
Social dokumentation
Social dokumentation delas in i två delar, dels myndighetsutövningen och dels
verkställighetsdelen. Dokumentationen ska innehålla tillräckliga, väsentliga och
korrekta uppgifter. Myndighetsutövningen ska innehålla adekvata
utredningsunderlag och vad som är bedömning. Beslutet ska vara tydligt med
hänvisning till lag, omfattning och tidsperiod.
Granskningarna visade att det i några utredningar saknades adekvata
utredningsunderlag. I några granskningar framkom det saknas uppgifter om vem som
har ansökt och vad ansökan avser.
Följande förbättringsförslag har getts av granskarna
•
Säkerställa att det finns adekvata beslutsunderlag i den sociala utredningen
•
Säkerställa att det går att följa ansökan – beslut – verkställighet för samtliga
brukare
Myndighetsutövning
Verkställighetsdokumentationen har dels granskats i verksamhetssystemet Magna
Cura och dels på plats i Hemdok.
Det har vid granskningarna förekommit brister i dokumentation gällande uppföljning
av individuella genomförandeplaner, avsaknad av målbeskrivningar, beskrivning
vem som har deltagit vid planering av insatserna samt löpande social dokumentation.
Det fanns många Hemdok där det var god ordning, lätt att hitta i samt välskrivna och
tydliga individuella genomförandeplaner. I majoriteten av granskningar fanns även
dokumenterat vilka individuella aktiviteter som brukaren önskade delta i.
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (13)
•
Dokumentation av vilka som har deltagit vid planering och uppföljning av
insatsen
•
Upprätta aktuella individuella genomförandeplaner för alla
Verkställighetsdokumentation
Hälso-och sjukvårdsdokumentation
Patientdatalagen beskriver att en hälso- och sjukvårdsjournal ska innehålla de
uppgifter som behövs för att kunna ge en god och säker vård. En del av
dokumentationen utgörs av omvårdnads/rehabiliteringsplaner vilka ska beskriva
problem, mål, åtgärder för aktuell insats. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska om
möjligt brukaren eller anhörig delta vid planering av insats.
Sammanlagt har 407 omvårdnadsplaner granskats. Från att förra året vara en
genomgående tendens att omvårdnadsplanerna var för långa, inaktuella samt att det
förekommer liknande åtgärder i flera olika omvårdnadsplaner så gäller detta i år
endast enstaka planer. Merparten av omvårdnadsplaner har varit välskrivna och med
tydliga omvårdnadsåtgärder ordinerade.
Totalt har 51 rehabiliteringsplaner granskats. Dessa har varit utfärdade av både
fysioterapeuter och arbetsterapeuter. De flesta planerna har varit välskrivna och lätta
att följa.
•
Genomgång av omvårdnadsplanerna för att avsluta för långa eller ej aktuella
planer
Rehabiliteringsplan
Omvårdnadsplan
Kvalitetsdeklarationerna
Kvalitetsdeklarationerna fastställs varje år av nämnden och kan variera.
 ”Vi garanterar att du ska få en namngiven kontakt person när du flyttar in på
ett äldreboende. Vid önskemål har du rätt att byta kontaktperson.”
Vid samtliga granskningar framkom att alla brukare har en kontaktperson och
att det finns möjlighet att byta kontaktperson. I de flesta fokusgrupper var
kontaktpersonerna kända av de boende eller deras anhöriga.
 ”Vi garanterar att vi gör en individuell genomförandeplan tillsammans med
dig och din närstående inom fyra veckor från det att du har flyttat in”
Granskningarna visade att cirka 70 % av brukarna hade en aktuell individuell
genomförandeplan.
 ”Den individuella genomförandeplanen ska följas upp minst två gånger per år
och vid behov.”
Flera enheter har valt att ta fram rutiner som styr när uppföljning av planerna
ska sker förutom vid förändrat hälsotillstånd.
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (13)
 ”Vi garanterar att du, utöver boendets gemensamma aktiviteter och sociala
samvaro, erbjuds en individuell aktivitet per vecka.”
Granskningarna visade att cirka 67 % av brukarna hade individuella
aktiviteter dokumenterade i den individuell genomförandeplan.
 ”Vi garanterar att du får träffa en sjuksköterska inom tre dagar från det att du
har flyttat in på äldreboendet.”
Tillförlitlig information kan i dagsläget inte tas fram ur verksamhetssystemet.
Vid intervjuerna beskriver sjuksköterskorna att ett ankomstsamtal i de allra
flesta fall sker inom tre dagar men att det kan dröja upp till en vecka i enstaka
fall i samband med ledigheter och sjukdomar.
 ”Vi garanterar ett samtal med närstående inom 14 dagar efter det att en
boende hos oss har avlidit.”
Alla anhöriga till brukare i ordinärt boende har erbjudits ett
efterlevandesamtal. På boenden hade 95 % av de närstående erbjudits ett
samtal.
•
Utveckla innehållet kring sociala aktiviter på boendet och att
aktivitetstavlorna är synliga
Kvalitetsdeklarationer
Hälso- och sjukvård
I Hälso- och sjukvårdslagen ställs krav på att hälso- och sjukvården ska bedrivas så
att den uppfyller kraven på god vård. Det betonas att vården ska vara av god kvalitet
med en god hygienisk standard, tillgodose patientens behov av trygghet i vården och
behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande
och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och
sjukvårdspersonalen, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i
vården.
Specifik hälso- och sjukvård
I den kommunala hälso- och sjukvården genomför omsorgspersonalen insatser på
delegering/ordination och instruktion. Dokumentation av genomförda insatser sker
på signeringslistor.
Granskningarna visade att följsamheten var god med några enstaka undantag.
Delegering
I den kommunala hälso- och sjukvården överlåter den legitimerade personalen
medicinska arbetsuppgifter till omsorgspersonalen. Dessa överlåtelser sker genom
delegering, ordination samt individuell instruktion. För att få utföra en mer
avancerad sjukvård på delegering krävs en vård- och omsorgsutbildning.
Granskningarna visade att på två av enheterna har det förekommit i enstaka fall att
hälso- och sjukvårdsuppgifter har utförts av omsorgspersonal utan skriftlig
delegering.
KUNGSBACKA KOMMUN
5 (13)
Läkemedel
För vissa brukare kan ett så kallat läkemedelsövertag finnas vilket innebär att
patientansvarig sjuksköterska ansvarar för brukarens läkemedel. Detta bör tydligt
framgå i dokumentationen då detta är omgärdat med en hel del regler som personalen
måste känna till.
För att säkerställa en god läkemedelsförbrukning ska läkemedelsgenomgångar
genomföras utifrån en gemensamt framtagen rutin mellan kommunerna och region
Halland. I våra granskningar har det framkommit att genomgångar har genomförts på
alla de granskade äldreboenden.
I hantering av narkotika ingår att kontrollräkna den narkotikaklassade vidbehovsmedicinen en gång i månaden. Intervallen kan vara kortare om behov finns för
detta. Kontrollräkning genomförs av sjuksköterska.
Granskningarna visade att kontrollräkningen hade brister hos hälften av de granskade
enheterna.
Egenvård
Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare
inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra. Den egenvård som
brukaren utför själv eller med hjälp av någon annan räknas inte som en hälso- och
sjukvårdsinsats. Bedömning av egenvård är en hälso- och sjukvårdsinsats. Den
legitimerade personalen är ansvarig för att göra uppföljningar om den enskilde
fortsatt klarar sin egenvård eller inte.
Granskningarna har visat att kunskapen är god hos omsorgpersonal kring vilka
brukare som har egenvård och vilka som har ett läkemedelsövertag.
•
•
All delegering ska ske skriftligen
Öka följsamhet till riktlinje för kontrollräkning av narkotikaklassade vidbehovsläkemedel
Delegering
Läkemedel
Egenvård
Hygien
I vård- och omsorgsarbetet finns alltid risken att överföra smittämnen från en brukare
till en annan, då samma personal arbetar hos olika brukare. Basala hygienrutiner är
den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vård- och omsorgsarbetet.
Dessa ska därför tillämpas i alla vårdsituationer av all personal oavsett om det finns
en känd smitta eller inte.
Följsamhetsmätningar genomförs två gånger per år. Mätningen sker genom att
hygienombuden observerar personal i samband med olika omsorgsmoment.
Observationerna matas in ett gemensamt dataprogram för samtliga
Hallandskommuner och region Halland.
KUNGSBACKA KOMMUN
6 (13)
I granskningsrapporterna redovisas de två senaste mätningen. Flera enheter
uppvisade för få observationer för att resultaten ska kunna betraktas som fullt
trovärdiga. Av de resultat som redovisats är den endast en enhet som har 100 %
följsamhet till klädregler och en enhet som har full följsamhet till basala
hygienrutiner
•
Öka antalet observationer i samband med följsamhetsmätningarna
•
Öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler
Hygien
Vård i livets slut
Äldreomsorgen ska erbjuda en god och säker vård och omsorg för personer som
befinner sig i livets slut oberoende var brukaren vistas. Vård- och omsorgsarbetet ska
utformas individuellt vilket innebär att alltid lyssna in brukarens och anhörigas
önskemål och att försöka tillgodose dessa önskemål så långt det är möjligt.
För att de planerade vård- och omsorgsinsatser ska kunna genomföras dygnet runt
måste all personal vara insatta i hur planeringen är.
Vid samtliga granskningar har det framkommit att samtlig tillfrågad personal
upplever att det har tillräckligt med kompetens för att utföra vård i livets slut. I
riktlinjen för god vård och omsorg i livets slut anges att sjuksköterskan och personal
bör träffas för att diskutera ”Vad gjorde vi bra?” och ”Vad kan vi förbättra?” På
flertalet enheter finns en struktur där personal får möjlighet till avstämning efter ett
dödsfall.
•
Ta fram en rutin kring reflexionsmöte i samband med dödsfall
Vård i livets slut
Tandvård
Enligt Tandvårdslagen har brukare som omfattas av den kommunala hälso- och
sjukvården och som har ett omfattande varaktigt behov av vård- och omsorgsinsatser
rätt till en munhälsobedömning och rådgivning. I region Halland ansvarar Oral Care
för denna insats.
Granskningarna visade att alla enheter utom en har haft eller planerar att ha
utbildning under 2014.
•
Säkerställa att personalen årligen får en genomgång av tandhygienist i
munhälsa
Tandvård
KUNGSBACKA KOMMUN
7 (13)
Kost och måltidsmiljö
Vid samtliga granskningar beskrev omsorgspersonal och den legitimerade personalen
hur de individuella kostbehoven tillgodoses. De gav olika exempel på
tillvägagångssätt t ex näringsdrycker, ”särö-bomb”, extra mellanmål.
Samtliga granskningar på boenden visade att det fanns en god måltidsmiljö förutom
på en enhet där lokalens utformning gjorde det svårt att tillhandahålla en god
måltidsmiljö.
Av de fem granskade äldreboenden redovisad vid granskningstillfället fyra boenden
ett resultat som var i nivå eller lägre med de av Socialstyrelsen rekommenderade elva
timmar.
Alla granskade enheter beskriver ett gott samarbete mellan omsorgpersonal/
sjuksköterska/dietist när det finns individuella kostbehov.
•
Att förbättra måltidsmiljön på den enhet där det inte finns någon matsal
Skyddsåtgärder
I äldreomsorgen får inte tvång eller frihetsinskränkningar förekomma. Finns behov
av att använda en skyddsåtgärd måste den äldre ge sitt samtycke. De granskningar
som genomförts under året visar att följsamheten till riktlinje för skyddsåtgärder var
god hos alla granskade enheter, en enhet uppgav att de hade låg kännedom om vem
som beslutar om respektive skyddsåtgärd.
Inga förbättrings förslag har getts av granskarna under året
Skyddsåtgärder
Förebyggande arbete
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vårdgivaren arbeta med förebyggande åtgärder.
I äldreomsorgen sker det bland annat genom riskbedömning enligt Senior Alert inom
fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Bedömning enligt BPSD, beteendemässiga
och psykiska symtom vid demenssjukdom. Utöver detta arbetar äldreomsorgen med
ge omsorgspersonal kunskap om vikten av att ha ett hälsofrämjande arbetssätt i sin
vardag.
De granskningar som genomförts under året visar att det finns ett gott förebyggande
arbete och att samtliga yrkeskategorier är delaktiga i processen. Granskarna har gjort
bedömning att användandet av skattning enligt BPSD behöver öka där behov finns.
•
Förändrat arbetssätt i enlighet med BPSD behöver utvecklas
•
Utbilda nya BPSD-ombud till verksamheten
KUNGSBACKA KOMMUN
8 (13)
Medicintekniska produkter, MTP
All MTP ska användas på ett säkert sätt oavsett om den är förskriven eller ägs av
äldreomsorgen. Produkten ska monteras, rengöras och underhållas enligt information
från leverantören/tillverkaren samt enligt riktlinje för MTP.
Enligt riktlinje så har enhetschef eller av denne utsett ombud ansvar för att årligen
inventera och kontrollera de av äldreomsorgen inköpta produkterna. I två av
granskningarna hade inte sådan inventering genomförts.
•
Genomföra inventering av befintliga MTP i verksamheten
Medicintekniska
produkter
Intern och extern samverkan
Vid granskningar framkom att intern samverkan sker på teammöten, via
verksamhetssystemet, veckomöte med sjuksköterska, telefon och personliga möten
vilken upplevs som tillfredställande för flertalet. All intervjuad personal uppger att
samarbetet fungerar bra inom äldreomsorgen
För att säkerställa en god vård och omsorg krävs en god läkarmedverkan i den
kommunala hälso- och sjukvården. Merparten av de granskade enheterna uppger att
de har tillgång till läkare i den utsträckning de behöver medan någon enhet uppger att
det är svårt att få till läkarbesök utöver ordinarie rond.
•
Skapa samverkansstruktur mellan natt- och dagpersonal, utöver den dagliga
rapporteringen.
Intern samverkan
Extern samverkan
I äldreomsorgen ska brukarna kunna känna sig trygga i att anställda inte röjer eller
lämnar ut sekretessbelagd information till obehöriga. Tystnadsplikten gäller alla som
arbetar, praktiserar eller har ett uppdrag inom äldreomsorgen.
All personal som har deltagit i granskningarna uppger att det har fått information om
och fyllt i blanketter gällande sekretess och tystnadsplikt i samband med
introduktion. På hälften av de granskade enheterna sker dessutom en årlig repetition
av innebörden av sekretess och tystnadsplikt.
KUNGSBACKA KOMMUN
9 (13)
Ett förbättringsförslag har getts av granskarna
•
Att dokumentation av de som deltagit i boendets aktiviteter förvaras på
lämpligt ställe
Sekretess och
tystnadsplikt
Rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah och Lex Maria
Inom äldreomsorgen hanteras rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah och Lex
Maria inom avvikelsehantering.
Samtlig personal var väl insatta i avvikelsehanteringen både gällande sociala och
medicinska avvikelser men kopplingen till rapporteringsskyldigheten enligt gällande
förskrifter var inte tydlig. På flera enheter förekommer årlig repetition av
rapporteringsskyldigheten.
•
Utbilda samtlig omsorgspersonal kring social avvikelsehantering och Lex
Sarah
•
Aktualisera rutin för avvikelsehantering utifrån avvikelsen som en del av det
systematiska kvalitetsarbetet.
Rapporteringsskyldighet
enligt Lex Sarah och
Lex Maria
Synpunkter och klagomål
I det ständiga förbättringsarbetet för att utveckla och säkra kvalitén ska klagomål och
synpunkter användas.
Intervjuad personal uppger att de flesta klagomål och synpunkter kommer in muntligt
och åtgärdas direkt inom respektive yrkesområde samt tas upp på arbetsplatsträffen.
Merparten av de granskade enheterna brister i följsamhet till befintlig riktlinje då det
inte sker en dokumentation av de inkomna klagomålen och synpunkterna. Personal
har kunskap om KOMmentaren.
• Implementering av riktlinje för klagomål och syntpunkter
Synpunkter och
klagomål
Riskanalyser
Enligt ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete ska verksamheten löpande
bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna medföra brister i
verksamheten.
Granskningarna visar att på alla enheter förekommer riskbedömning på individnivå i
samband med till exempel bedömning enligt Senior Alert eller vid förskrivning av
hjälpmedel. Hos merparten av de granskade enheterna genomförs och dokumenteras
riskanalys vid större verksamhetsförändringar.
KUNGSBACKA KOMMUN
10 (13)
Inga förbättringsförslag har getts av granskarna
Riskanalys
Värdegrundsarbete
Bitt=bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet.
”Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter
för kommuninvånarna att ha inflytande över hur vi utför vår service. Vi ska vara
tillgängliga för invånarna. På detta sätt skapar vi trygghet”.
Vid granskningarna beskrev både personal och chefer hur arbetet med värdegrunden
genomförs. Värdegrunden diskuteras kontinuerligt, t ex på APT, planeringsdagar och
vid enskilda händelser.
Inga förbättringsförslag har getts av granskarna
Bitt
Processer
För verksamheter med kommunal utförare finns ett processverktyg på Insidan med
rutinbeskrivningar.
Under året har en förbättring skett av användandet av processverktyget. Hälften av de
kommunala utförarna som ingått i granskningen uppger att de känner till och arbetar
aktivt med processverktyget.
Följande förbättringsförslag har påtalats av granskarna
•
Att öka användandet av processverktyget KUL
Processer
Nyckel- och kontanthantering
Nyckelhantering omfattar nycklar till värdeskåp, medicinskåp och brukarens
lägenhet. Det är viktigt att det på enheterna finns de verktyg och rutiner som ger
förutsättning för en god och säker nyckelhantering.
På åtta av enheter utom en fanns det en god nyckelhantering där går att utläsa vem
som har tagit ut, använt och hängt tillbaka nyckeln i nyckelskåpet. En av enheterna
väntade på installation av nytt system medan en enhet behövde tar fram säkrare
rutiner.
Alla granskade enheter arbetar för att minimera användning av kontanta medel.
•
Slutföra installation av digitala nyckelskåp
•
Kvalitetssäkra nyckelhanteringen
Nyckel- och
kontanthantering
KUNGSBACKA KOMMUN
11 (13)
Bemanning
Den äldre ska utifrån sina individuella förutsättningar, dygnet runt få sina behov av
omsorg, vård och service tillgodosedda. Äldreomsorgen har tagit beslut om att
enheter med inriktning demens inte får lämnas obemannade. Detta för att personer
med demens kan ha svårigheter att på egen hand tillkalla personal. Personal måste
därför finnas tillgänglig för att uppmärksamma behov av hjälp och stöd.
På ett av boendena gjorde granskarna bedömningen att det kunde uppstå situationer
där en tillfredställande tillsyn inte kunde upprätthållas.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska en vårdgivare ha den personal som krävs för att
kunna ge den enskilde en god vård.
På ett par enheter har det under senaste semesterperioden varit brist på personal med
delegering att utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder.
•
Säkerställa en tillfredställande tillsyn nattetid
•
Säkerställa att det under semesterperioden finns tillräckligt med personal i
tjänst med delegering
Bemanning
Fokusgrupp
Vid varje granskning har en fokusgrupp skett där brukare från boendet eller
hemtjänstgrupp varit delaktiga. Genomgående har brukarna vid dessa fokusgrupper
uttryckt att de är nöjda med det bemötande och den vård och omsorg de får. I
fokusgruppen får brukarna beskriva vad som är viktigt för att de ska uppleva sig
nöjda med den vård och omsorg de får.
Följande har framkommit:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Det är viktigt att ha tillgång till träffpunkten och ha gemenskap med
andra, att ha någon att prata med på avdelningen
Det är viktigt att personalen presenterar sig, jag ska inte behöva
fråga, att personalen är trevlig och hjälpsam, har ett gott bemötande
Det är viktigt att vet när personalen kommer så att jag kan planera in
andra aktiviteter
Det är viktigt att jag vågar be om den hjälp jag behöver
Det är viktigt att jag känner mig trygg
Det är viktigt att jag får kontakt med legitimerad personal när jag
behöver det
Det är viktigt att jag är trygg med min kontaktperson/personliga
assistent
Det är viktigt att jag får framföra mina åsikter
Det är viktigt att jag trivs i min lägenhet, att jag har mitt eget
Det är viktigt att få bestämma när på dygnet jag vill göra en aktivitet
KUNGSBACKA KOMMUN
12 (13)
Sammanfattning av bedömning
Område
2014
2013
Myndighetsutövning
Verkställighetsdokumentation
Rehabiliteringsplan
Omvårdnadsplan
Kvalitetsdeklarationerna
Delegering
Läkemedel
Egenvård
Hygien
Vård i livets slut
Tandvård
Skyddsåtgärder
Intern och extern samverkan
Rapporteringsskyldighet enligt
Lex Sarah och Lex Maria
Riskanalyser
Värdegrundsarbete, BITT
Processer
Nyckel- och kontanthantering
Bemanning
Utvärdering av metoden
Modellen har fått ett positivt mottagande av de granskade verksamheterna och av
internrevisorerna.
Granskningarna har påvisat områden för förbättringar vilket har lett till att åtgärder
har börjat vidtas för att komma tillrätta med bristerna vilket kan ses i
sammanställningen. Under året har justeringar skett av modellen utifrån behov som
har uppkommit när granskningar genomförts.
KUNGSBACKA KOMMUN
13 (13)
Bland annat har nya områden lagts till, områden har slagits ihop eller tagits bort.
Förändringarna har genomförts för att få en mer lättöverskådlig rapport med viktiga
områden utifrån ett brukarperspektiv.
Enligt modellen så ska en granskning genomföras inom sex månader från det att en
ny enhet öppnats eller bytt urförare. Granskningsgruppens bedömning är att
granskning enligt modell kräver att enheten varit igång minst ett år för att relevanta
fakta och resultat ska kunna tas fram. Uppföljning enligt avtal kan däremot ske inom
sex månader.
Granskningsgruppen genomför avstämningar regelbundet för att utveckla och
utvärdera granskningsmodellen så att rapporterna ska vara användbara i
förvaltningens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Ingrid Olausson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Therese Lindén
Utvecklingsledare/t f Socialt ansvarig samordnare
Ulrika Ström
Medicinskt ansvarig för
rehabilitering
Resultatfond 2014
Så här ser ÄO:s resultatfonden ut!
Central fond
22 850
Kvarbo
2 994
ÄBO
11 409
HSL
1 014
KUS
SUMMA
3 192
41 459
KUNGSBACKA KOMMUN
Ett överskott kan behandlas på 4 sätt:
1. Planerad verksamhet har inte utförts, överskottet
återredovisas.
2. Verksamhet har överförts till annan nämnd, ramjustering gör
under året.
3. Egna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning av
prestationer eller andra utvärderingskriterier skall göras.
Överskott till nämndens resultatfond.
4. Pågående projekt som är igångsatta. Överskott ombudgeteras
till nya budgetåret.
KUNGSBACKA KOMMUN
Förslag till resultatfond 2014
Förvaltningsgemensamt, nämnd
Diff
2014 Avgår utfall
internränta
11 258
527
Kvarbo
Äldreboende
HSL
KUS
Myndighetsutövning
-3 864
2 466
445
2 037
9 018
TOTALT
21 360
Belopp i tkr
2
-2
-7
-8
-109
403
Totalt
10 731
-3 866
2 468
452
2 045
9 127
20 957
Typ 1,
åter
lämnas
Typ 2
Typ 3,
resultat
fond
12 312
520
2 121
388
0
6 136
-117
18 851
0
2 509
KUNGSBACKA KOMMUN

Hämta - Kungsbacka kommun

Transcription

Similar documents

E-TJÄNST FÖR BARNOMSORG

Funktionsstöd Kungsbacka kommun

E-TJÄNST FÖR BARNOMSORG

OBSERVERA PLATSEN - Kungsbacka kommun

Drogpolicy - Kungsbacka kommun

Gyllene snittet

Kungsbacka River

Hämta - Kungsbacka kommun