Budgetunderlag 2016-2018 (Nytt fönster)

Budgetunderlag
2016-2018
Västra Götalandsregionen
1 (47)
Budgetunderlag
Datum 2015-01-30
Västra Götalandsregionen
Regionkansliet/ekonomienheten
Handläggare: Emil Gisslow
Telefon: 070-082 57 26
E-post: emil.gisslow@vgregion.se
Budgetunderlag 2016-2018
Postadress:
Regionens Hus
462 80 Vänersborg
Besöksadress:
Östergatan 1
Vänersborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
post@vgregion.se
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
2 (47)
Innehåll
1. Inledning .............................................................................................................. 3
2. Omvärldsanalys ................................................................................................... 6
2.1 Utvecklingstendenser i Västra Götaland ....................................................... 6
2.2 Den demografiska utvecklingen .................................................................... 8
2.3 Konjunktur- och arbetsmarknadsläget ........................................................... 9
3. Framtidens hälso-och sjukvård ............................................................................ 9
3.1 Framtidens hälso- och sjukvård ..................................................................... 9
3.2 Prioriteringar och det offentliga uppdraget ................................................. 11
3.3 Vårdens kvalitet ........................................................................................... 12
3.4 Tillgång till kompetens ................................................................................ 13
3.5 Vård med god tillgänglighet ........................................................................ 15
3.6 Sammanhållen vård ..................................................................................... 16
3.7 Ersättningsmodeller som stödjer önskad utveckling ................................... 18
3.8 Nationella initiativ ....................................................................................... 19
3.9 Forskning och utveckling inom hälso- och sjukvård (Life science) ............ 20
3.10 Framtidens vårdinformationsmiljö ............................................................ 20
4. Västra Götaland 2020 ........................................................................................ 21
4.1 En ledande kunskapsregion ......................................................................... 21
4.2 En region för alla ......................................................................................... 23
4.3 En region där vi tar globalt ansvar............................................................... 26
4.4 En region som syns och engagerar .............................................................. 28
5. Regionalt trafikförsörjningsprogram ................................................................. 29
6. Kulturstrategi ..................................................................................................... 31
7. Ekonomi ............................................................................................................ 34
7.1 Utgångspunkt – ekonomiskt läge ................................................................ 34
7.2 Ekonomiska konsekvenser av tidigare beslut .............................................. 37
7.3 Pensioner och likviditet ............................................................................... 37
7.4 Fördelning av resurser ................................................................................. 38
7.5 Investeringsbehov ........................................................................................ 41
Bilaga 1.............................................................................................................. 44
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
3 (47)
1. Inledning
Som hälso- och sjukvårdshuvudman, kollektivtrafikmyndighet samt ansvarig för kultur och
regional utveckling påverkar Västra Götalandsregionen invånarnas vardag. Vårt uppdrag är
att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland och ett gott liv för de 1,6 miljoner som bor här.
Avsikten med budgetunderlaget är att belysa bredden av verksamheter och aktuella
frågeställningar inför den politiska budgetberedningen.
Styrning och ledning
En tydlig och förankrad styrmodell i kombination med långsiktiga förutsättningar för
VGRs verksamheter bidrar till måluppfyllelse och till att beslut kan genomföras. Idag finns
ett antal styrande dokument, mål och inriktningar som styr våra verksamheter.
Budgetunderlaget är skrivet med utgångspunkt i VGRs övergripande måldokument:
-
Framtidens hälso- och sjukvård
VG 2020 – strategi för tillväxt och utveckling
Regionalt trafikförsörjningsprogram
Kulturstrategi
Inom hälso- och sjukvårdsområdet har en förändringsagenda tagits fram med mål och
strategier med utgångspunkt i dokumentet Framtidens hälso- och sjukvård. Agendan syftar
till att nå visionen om Sveriges bästa hälso- och sjukvård genom att gemensamt fokusera
på ett antal förbättringsområden. Förändringsagendan är framtagen gemensamt för de olika
sjukvårdsförvaltningarna och är en av utgångspunkterna när de lokala verksamhetsplanerna
ska utarbetas.
Regionkansliets förslag på fokusområden
Ur ett övergripande perspektiv vill regionkansliet lyfta fram några områden som extra
viktiga att fokusera på under 2016 och kommande budget- och planperiod:
Patientdriven vård
För att nå målet med patientdriven vård där patienten är medaktör och där vården fokuserar
på de aktiviteter som skapar värde för patienten, måste vi bli bättre på att anpassa vården
efter patientens behov och inte efter organisatoriska gränser, traditioner eller vanor.
Patienternas erfarenheter och kunskaper måste tas tillvara på ett bättre sätt.
Säkra rätt kompetens
Medarbetare med rätt kompetens och i tillräckligt antal är en förutsättning för att bedriva
vård med hög kvalitet och god tillgänglighet. VGR kommer som sjukvårdshuvudman och
dominerande vårdgivare att behöva ta ett större ansvar för att utveckla, vidmakthålla och
följa upp sina medarbetares kompetens. Nya lösningar och ett mer gemensamt
ansvarstagande krävs för att klara kompetensförsörjningen vid regionens olika
verksamheter. Det kan innebära tydligare styrning av utbildningsinsatser utifrån ett
regionperspektiv och systematiska kompetensväxling, men också att i vissa fall minska
antalet utbudspunkter för att säkra en tillräckligt hög kompetens vid de enheter där
verksamhet bedrivs.
Sammanhållet vårdsystem
För att nyttja våra resurser på bästa sätt och skapa ett vårdsystem med hög tillgänglighet
och kvalitet krävs att vi använder våra resurser gemensamt. En av förutsättningarna för
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
4 (47)
detta är ett ökat samarbete mellan de olika delarna av regionens sjukvård samt med
kommuner och andra vårdgivare. VGR arbetar vidare på flera områden för att skapa ett
sammanhållet vårdsystem. Viktiga insatser under de kommande åren är bland annat:
- Sammanhållen och patientcentrerad vård och omsorg oavsett vårdgivare och
huvudman.
- En gemensam planering och styrning av produktionen som ger förutsättningar för ett
vårdutbud med större förmåga att möta dagens och framtidens behov genom att bättre
utnyttjat befintlig kompetens och kapacitet.
- Utveckla närsjukvården i Göteborgsområdet för att möta ökat vårdbehov till följd av
befolkningsökningen.
- Åtgärder för att minska den psykiska ohälsan i samarbete med andra samhällsaktörer.
Verksamhet i balans
I budgeten för 2015 har nya medel tillförts för att komma till rätta med sjukhusens
obalanser. De ekonomiska tillskotten ska bidra till en förbättrad ekonomi på sjukhusen och
till bättre måluppfyllnad för verksamheten, till exempel vad gäller tillgänglighet och
överbeläggningar. Situationen varierar mellan regionens sjukhus. Vid några sjukhus är de
ekonomiska obalanserna. Det kommer att krävas stort fokus på kostnadskontroll och ett
fortsatt arbete med effektiviseringar för att de tillskjutna medlen ska få önskad effekt och
långsiktigt stärka sjukhusens ekonomi.
Större fokus behöver läggas på analyser och benchmarking av vår hälso- och
sjukvårdsverksamhet för att säkerställa att vi vidtar rätt åtgärder för att nå en verksamhet i
balans över tid. Även jämförelser med andra landsting/regioner är viktiga utgångspunkter
för förbättring.
Västra Götalandsregionens kostnad för hälso- och sjukvård 2013 var lägre än genomsnittet
i Sverige. Sedan föregående år har Västra Götalandsregionens kostnad för hälso- och
sjukvård räknad per invånare minskat med 0,8 procent, medan riksgenomsnittet är
oförändrat. Om kostnad per invånare hade motsvarat genomsnittet för Sverige skulle
Västra Götalandsregionens kostnader för hälso- och sjukvård öka med drygt 1,2 mdkr.
Tabellen nedan visar hur ekonomin för olika delar av regionens verksamhet ökar.
Genomsnittlig årlig
förändring löpande
priser, %
Genomsnittlig årlig
förändring fasta
priser, %
Resurser i
budget
2015, mnkr
3,1
9,9
4,1
2,6
1,3
7,4
2
0,7
36 181
3 948
1 054
698
Hälso- och sjukvård
Kollektivtrafik
Kulturnämnden
Regionutvecklingsnämnden
Framtidens vårdinformationsmiljö
VGR samarbetar med Stockholms läns landsting och Region Skåne (3R) för att skapa
framtidens vårdinformationsmiljö. Målsättningen är att utveckla en sammanhållen och
säker vårdinformationsmiljö utifrån invånaren och patientens behov som skapar värde för
den enskilda patienten men även bidrar till en säker och förbättrad arbetsmiljö. Den
tekniska utvecklingen kombinerad med förändrade behov hos patienter och medarbetare
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
5 (47)
inom vården ställer nya krav. Invånare såväl som medarbetare inom vården samt
beslutfattare ska kunna förvänta sig att vårdinformationsmiljön utvecklas i takt med den
övriga digitala utvecklingen i samhället samt ger nytta i det dagliga arbetet.
En ledande kunskapsregion
I Västra Götaland 2020 prioriteras en samlad satsning för en fortsatt utveckling av en
region som präglas av företagsamhet, attraktivitet, innovation och ett internationellt
konkurrenskraftigt näringsliv. Områden som kan behöva särskild uppmärksamhet de
närmaste åren är ungas attityder till entreprenörskap, socialt entreprenörskap och
nyföretagande på jämlika villkor. Särskilt prioriterade grupper är unga, kvinnor och utrikes
födda. För att stärka forskning, innovation och konkurrenskraft behövs en sammanhållen
strategi för utvecklingen av prioriterade kluster.
Bryta utanförskap och segregation
Ett minskat utanförskap och en stärkt integration är en av de viktigaste frågorna för
regionens långsiktiga utveckling. Viktiga frågor för VGR att jobba med är minskade
skolavhopp och att verka för förbättra ungas möjligheter till praktik och insteg på
arbetsmarknaden. I dessa frågor har VGR möjligheter att påverka både genom det
regionala utvecklingsansvaret och genom att ta ett samhällsansvar som arbetsgivare.
Underlätta resor och utbyte i Västra Götaland och med omvärlden
Att ge alla invånare bra förutsättningar att ta tillvara Västra Götalands samlade utbud av
arbete, utbildning, kultur är avgörande för tillväxt och utveckling. Utmaningen att få ett
hållbart resande där kollektivtrafiken är vårt viktigaste verktyg.
Prioriterade frågor är att locka fler bilister till kollektivtrafiken genom bättre tillgänglighet
och service. Få beslut om höghastighetsjärnväg Göteborg-Stockholm via Borås och
Jönköping (Götalandsbanan). Dessutom driva frågan om att få en snabbare
järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Oslo genom, i ett första steg, dubbelspår
Öxnered-Halden. På sikt behövs en snabb höghastighetsjärnväg som binder samman
regionen Oslo – Göteborg – Öresund.
Säkra och utveckla kulturens infrastruktur
Västra Götalandsregionen vill säkra och utveckla kulturens infrastruktur för att ge
invånarna tillgång till och möjlighet att själva utöva kultur och kulturaktörer möjlighet att
arbeta och utvecklas. Med kulturens infrastruktur menas de institutioner och fria
organisationer i Västra Götaland som arbetar på lång sikt. Den kulturella infrastrukturen
bidrar till att skapa en region för alla men också nationell och internationell synlighet.
Miljö
Det krävs kraftfulla insatser för att nå målet om fossiloberoende Västra Götaland 2030. Det
är därför viktigt att öka kraften i omställningsarbetet. De nya mer klimatsmarta produkter
och lösningar som kommer fram måste tas tillvara och införas i Västra Götaland genom
bland annat överenskommelser om detta mellan samhällets aktörer. Företagen som
levererar dessa lösningar kommer samtidigt att stärkas.
Investeringar
VGR liksom många andra organisationer i offentlig sektor befinner sig i en situation med
höga investeringsbehov. En av VGRs och hela sektorns stora utmaningar är hur vi
långsiktigt finansierar och prioriterar mellan dessa investeringsbehov och hur vi klarar
ökade driftkostnader till följd av investeringarna.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
6 (47)
Regionkansliets kommentar
Som komplement till budgetunderlaget återkommer regionkansliet under våren med
underlag för det fortsatta arbetet med mål och indikatorer. En begränsning av antalet mål
som anges i budgeten och i andra styrande dokument skulle bidra till att skapa en mer
fokuserad styrning och göra uppföljningen mer ändamålsenlig. Regionkansliet återkommer
även med ett förslag på långsiktig finansiering av IS/IT och en femårig investeringsplan.
2. Omvärldsanalys
2.1 Utvecklingstendenser i Västra Götaland1
Västra Götaland står starkt. Hösten 2014 var antalet jobb fler än någonsin tidigare.
Deltagandet i arbetslivet ligger kvar på höga nivåer. 60 000 invånare, 5 000 färre än för ett
år sedan, var arbetslösa eller i åtgärder. Utvecklingen har varit bättre än i de andra
storstadsregionerna under varje månad tre år i rad. Den ekonomiska tillväxten efter
finanskrisens utbrott 2009 är högre än för Sverige och Skåne och minst i nivå med den i
Stockholm. Alla delar av regionen växer men Göteborgsregionens försprång ökar.
Ekonomin omvandlas snabbt och det är tydligt hur drivkrafter med utgångspunkt i urbana
miljöer – som förutsätter en stor marknad och/eller specialiserade kunskaper – dominerar.
Fyrbodal repar sig relativt väl efter en kraftig nedgång i samband med SAABs konkurs
2011. Medel och medianinkomst ökar i Västra Götaland och skillnaderna mellan kvinnor
och män minskar över tid.
De senaste årens utveckling ger förhoppningar om ett trendbrott i klimatarbetet. De
klimatpåverkande utsläppen minskade med 10 procent i Västra Götaland mellan 2010 och
2012. Minskningen har fortsatt 2013 och är koncentrerad till transportsystem och
energiproduktion. Från år 2000 har de klimatpåverkande utsläppen i regionen minskat med
en fjärdedel i förhållande till värdet av produktionen, i fasta priser. En betydande
klimateffektivisering. Ur ett konsumtionsperspektiv är bilden inte lika ljus. Sverige anses
samtidigt fortsatt vara ett av de länder i världen som har minst påverkan på hälsan från
miljön.
Västra Götaland har en hög andel invånare som är nöjda med sina liv. Det gäller fler än nio
av tio. Andelen mycket nöjda invånare ökar samtidigt som andelen missnöjda 2013 var den
lägsta sedan SOM-institutet började mäta 1998. Nio av tio säger också år efter år att de
litar på andra människor. Invånarna är allt mer intresserade av politik och ser ökade
möjligheter att påverka på olika nivåer i samhället. Stödet för offentlig finansierad och
driven service är det högsta på femton år. Svaren är möjligen överraskande, men fullt
logiska, med bakgrund i att brukarna av offentligt finansierad service genomgående är
mycket nöjda med densamma. De problem som invånarna ändå uppfattar kopplas till
ansvariga politiker. En majoritet av invånarna i Västra Götaland är i dag, för första gången,
mer negativa än positiva till hur såväl kommunstyrelser som regionstyrelse sköter sina
uppdrag.
Invånarna i Västra Götaland blir allt mer inriktade på att skapa sin egen framtid. Ett aktivt
och uthålligt utvecklingsarbete har bidragit. I den senaste entreprenörskapsbarometern har
Västra Götaland högst andel unga i Sverige som kan tänka sig bli företagare. Det gäller
1
En särskild rapport som beskriver tillståndet i Västra Götaland 2014 mer utförligt finns tillgänglig som
bilaga till budgetarbetet.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
7 (47)
hela tre av fyra invånare i åldrarna 18-30 år. Fyra av tio unga i Västra Götaland skulle
föredra att driva ett eget företag istället för att vara anställd. Sex av tio av dessa säger att
det beror på möjligheterna att arbeta mer självständigt och utveckla egna idéer. Att
utbildningssystemets förändring och projekt som ungt entreprenörskap (med flera) spelat
roll är uppenbart. En av tre under 30 år säger att de har fått en bild av hur det är att driva
företag i sin utbildning. Fyra av tio att de har blivit uppmuntrade att bli entreprenörer. I
befolkningen i övrigt är motsvarande värden hälften respektive en fjärdedel så höga.
Hälsoläget bland befolkningen i Västra Götaland är i huvudsak bra. Sju av tio invånare
bedömer sin hälsa som god och utvecklingen går sakta åt rätt håll. Hälsoläget ändras
långsamt och befolkningen i Västra Götaland uppvisar genomgående värden på samma
nivå som snittet för den svenska befolkningen. En av tio anger att de har dålig hälsa och en
av fyra har någon form av långvarig sjukdom som minskar arbetsförmågan. Dödligheten i
hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Den förväntade medellivslängden fortsätter öka.
Utvecklingen av värk, självrapporterad psykisk ohälsa samt höga värden för övervikt och
fetma oroar.
Den regionala kulturpolitiken har direkta kopplingar till delaktighet och kreativitet och är
fortsatt den mest offensiva i Sverige. Invånarna i Västra Götaland är aktiva på sin fritid.
Möten med vänner och bekanta, besök på kulturinstitutioner och evenemang och
deltagande i föreningslivet ligger i stort på samma nivå som tidigare. En betydande
majoritet känner sig trygga och andelen som själva anger att de utsatts för brott är
genomgående lägre än i Stockholm och Skåne. En större oro finns dock i Skåne och Västra
Götaland för utvecklingen av brottslighet i samhället i stort. Andelen faktiskt anmälda brott
ligger generellt kvar på en lägre nivå än i Skåne och Stockholm. Undantaget gäller
skadegörelse.
Men Västra Götaland har också stora utmaningar. Hösten 2014 var mer än hälften av de
vuxna arbetslösa eller i åtgärder födda i ett annat land. Andelen har ökat från fyra av tio för
tre år sedan, värdena är än högre i Stockholm och Skåne. Det samlade utanförskapet – mätt
som andelen som tvingas lita till samhället för sin försörjning – har minskat från 2006, men
legat relativt konstant de senaste tre åren. Det är nu ersättningar för arbetslöshet och
behoven av ekonomiskt bistånd som ökar. Utanförskapet minskat totalt sett, men fördjupas
och koncentreras till vissa grupper i samhället, grupper som riskerar bli allt mer
marginaliserade. Arbetsförmedlingen bedömer att sex av tio arbetslösa i dag tillhör den
grupp de definierar som utsatta.2 Analyser av var och hur människor bor och lever i Västra
Götaland visar också på en tydlig uppdelning där de med högre inkomst, längre utbildning,
födda i Sverige etc. koncentreras allt mer till vissa områden och vice versa.
Tyngdpunkten i den inomregionala utvecklingen i Västsverige har skiftat de senaste fem
sex åren. Sedan 2008 går nettoströmmarna av flyttare inom Västra Götaland allt mer
tydligt till Göteborgsregionen. Tidigare gick de från Göteborgsregionen till övriga delar av
regionen. Det är fortsatt bara Göteborgsregionen som har positivt flyttnetto från andra
delar av Sverige. Arbetslösheten är nu lägst och fastighetspriserna ökar mest kring
Göteborg och efter Västkusten. En stor arbetsmarknad, attraktivt boende och närhet till
Norge är tre nyckelfaktorer bakom utvecklingen. Fortsatt utveckling av infrastruktur och
kollektivtrafik som knyter samman regionen är central, men också bestämda satsningar på
2
Arbetssökande med kort utbildning, födda utanför Europa eller med funktionsnedsättning.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
8 (47)
att stärka de regionala kärnorna i Borås, Skövde, Trollhättan/Uddevalla, och utveckla de
kopplingar och den samverkan de har med sitt omland inom alla områden.
En rad andra utmaningar är fortsatt aktuella. Könsuppdelningen inom utbildnings- och
arbetsmarknaden består. De inomregionala skillnaderna mellan hur många som går vidare
till högre utbildning är fortsatt stora. Skyddet för biologisk mångfald och biologiska
system behöver stärkas. Frågan om havsmiljö, kemikalieanvändning etc. är på intet sätt
lösta.
Västra Götaland har betydande utvecklingspotential. Fristående internationella bedömare
ger genomgående en positiv bild av Västsveriges förutsättningar att ge sina invånare en bra
framtid och för tillväxt och utveckling. Västra Götalands näringsliv har en gynnsam
struktur med bra produktivitet i förväntade tillväxtbranscher. FoU-intensiteten är hög också
i ett globalt perspektiv. I EU-kommissionens senaste analys av förutsättningarna för
entreprenörskap placeras Västsverige på plats sex av 125 regioner i EU, strax efter
Köpenhamn, London, Paris och Stockholm.3
Det utvecklingsarbete som bedrivits sedan Västra Götaland bildades 1998 har haft fokus på
de områden där resultaten är positiva och där Västra Götaland bedöms ha starka förutsättningar för framtiden. Det gäller t.ex. inom entreprenörskap och för den snabba
utvecklingen av kvalificerade företagstjänster. I det senare fallet stött av ett internationellt
uppmärksammat arbete med innovationssystem och kluster via specialiserade science
parks etc. i alla delar av regionen. I miljöutvecklingsarbetet är Västra Götaland i dag
ledande i landet inom en rad områden.
Den strategi för tillväxt och utveckling (VG2020) som tagits fram under ledning av
kommuner och region skapar förutsättningar att möta de utmaningar som beskrivits ovan.
Med anledning av läget hösten 2014 är fortsatta investeringar i transportinfrastruktur och
kollektivtrafik centrala. Att stärka regionala centra utanför Göteborg framstår som allt mer
betydelsefullt. Ökad tyngd och uppmärksamhet behöver ägnas åt integrations- och
utbildningsfrågor och på att driva arbetet i former som gör att känslan av delaktighet hos
hela befolkningen i Västra Götaland blir starkare.
2.2 Den demografiska utvecklingen
Långsiktigt är förmågan att attrahera nya invånare avgörande för förmågan att ge alla
invånare förutsättningar att leva bra liv. Västra Götaland hade 1 630 000 invånare tredje
kvartalet 2014. Befolkningsökningen 2014 blir sannolikt den största på 40 år.
Befolkningen ökade med drygt 14 000 personer de tre första kvartalen. Två tredjedelar av
dessa eller närmare 10 000 personer är nettoinflyttare från andra länder medan drygt 4 000
fler fötts än avlidit hittills under året. Fruktsamhetstalet på drygt 1,8 är hög normalnivå.
Nettotillskottet från andra delar av landet var 250 personer. Ökningen kommer 2014, för
andra året i rad, att vara större än den i Skåne i faktiska tal.
Göteborgsregionen har ökat med drygt 10 000 invånare, Fyrbodal 1 400, Skaraborg 1 350
och Sjuhärad 1 300. Samtliga lokala arbetsmarknader redovisar dessutom för andra året i
rad en positiv utveckling. Attraktiviteten för befolkning i förhållande till andra delar av
landet har växlat under 2000-talet. I samband med att IT-bubblan sprack runt
3
EU Commission (2013) REDI: The Regional Entrepreneurship and Development Index – Measuring regional
entrepreneurship. Hänsyn tas både till individuella och institutionella förhållanden, till attityder och
infrastruktur.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
9 (47)
millenieskiftet, och den kunskapsintensiva industrin i Västra Götaland tuffade på, lockade
Västra Götaland netto 7 000 nya invånare från andra delar av landet 2000-2005. De
följande fem åren innebar en stark tillväxt i såväl Stockholm som Skåne relativt Västra
Götaland, där finanskrisens härjningar slog hårdare, nettot blev i princip noll. Utvecklingen
från 2010 är något bättre med ett litet plus under 2011, 2013 och 2014.
Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos beräknas antalet invånare öka med
drygt 10 procent till 2030. Merparten av ökningen beror på inflyttning men även
födelsenettot bedöms bli positivt. Liksom i Sverige som helhet förväntas antalet personer
öka i alla åldersgrupper, men i olika grad och under olika tidsperioder. De närmaste åren är
det framförallt gruppen 65-79 år som ökar mycket i antal. Efter år 2020 är det gruppen 80
år och äldre som ökar mest. Minst ökning förväntas i åldersgruppen 20-64 år. Eftersom
befolkningstillväxten är störst i åldersgrupper där färre är yrkesaktiva beräknas
försörjningskvoten öka från 71 till 79 mellan 2013 och 2030.4 De beräknade skillnaderna i
befolkningstillväxten i olika delar av regionen blir stora. Störst ökning förväntas i
Göteborgsområdet. I de fem dalslandskommunerna riskerar befolkningen minska med
drygt tio procent till 2030 och även flera kommuner i Norra Bohuslän och Västra
Skaraborg minskar i befolkningsantal till år 2030.
2.3 Konjunktur- och arbetsmarknadsläget
Enligt konjunkturinstitutets senaste bedömning av konjunkturläget (18 december) är
svensk ekonomi inne i en återhämtningsfas, men återhämtningen går trögt. Det beror till
stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet. BNP-tillväxten förväntats stanna på 1,7
procent 2014. Åren därefter prognostiseras en ökad tillväxt, framför allt till följd av ökad
export (2015: 2,3%, 2016: 3,1%, 2017: 2,7%). Konjunkturinstitutet varnar dock för risken
för en sämre utveckling till följd av den geopolitiska osäkerheten.
VGRs konjunkturbarometer som publicerades november 2014 visar att konjunkturen i
Västra Götaland har stärkts det senaste halvåret. Företagen tror på en fortsatt uppgång till
våren 2015. Optimismen är störst bland företagen i fordonsindustrin, byggverksamhet och
datakonsultbranschen. Även arbetsförmedlingens senaste prognos utgår från att
konjunkturen fortsätter att stärkas. Sysselsättningen i Västra Götaland beräknas i det läget
fortsätta öka under 2015. Till slutet på 2015 bedöms antalet arbetslösa minska med
ytterligare 4 000 personer till en nivå på omkring 56 000 personer, vilket innebär en relativ
arbetslöshet från dagens 7,3 procent till 6,7 procent.
3. Framtidens hälso-och sjukvård
3.1 Framtidens hälso- och sjukvård
Dagens sjukvård är till sitt medicinska innehåll, om än inte alltid till sina arbetsformer,
radikalt annorlunda än den som erbjöds för några årtionden sedan. Nya läkemedel,
kirurgiska tekniker, medicinska metoder och diagnostiska undersökningar adderas
kontinuerligt till vårdens arsenal. Åkommor som vården tidigare inte hade möjlighet att
hantera kan idag lindras eller till och med botas. Det finns en stark inneboende drivkraft i
sjukvården att utvecklas och kunna erbjuda fler patienter allt bättre diagnostik och
behandling. Samtidigt finns betydande variation i medicinska resultat mellan och inom
4
Försörjningskvoten är antal invånare i åldrarna 0-19 år samt äldre än 65 år per 100 invånare i åldrarna 064 år, det vill säga hur många barn och pensionärer som varje person i yrkesaktiv ålder behöver försörja.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
10 (47)
landsting. Denna variation speglar att den medicinska sanningen sällan är entydigt
definierad, att det finns skillnader i praxis och att det ibland finns ett gap mellan bästa
tillgängliga kunskap och den praktiska vårdvardagen.
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, bland annat för att säkra tillgången till
de resurser som är nödvändiga för att fullgöra uppdraget på ett bra sätt. Hälso- och sjukvårdens resursbehov påverkas bland annat av befolkningens behov och/eller efterfrågan av
vård, ambitionsnivån hos beslutsfattare och verksamhet för att tillgodose behoven, tillgång
till metoder för att diagnostisera och behandla samt verksamhetens produktivitet eller
effektivitet. Utöver prisutvecklingen för varor, tjänster och löner har SKL bedömt att
resursbehovet ökar med 1,7 procent per år till följd av bland annat demografisk och
medicinteknisk utveckling. Detta innebär att uppräkning av hälso- och sjukvårdens budget
varje år skulle behöva överstiga pris- och löneindex med i storleksordningen 550 mnkr för
att inte riskera ökade strukturella obalanser.
Idéskissen Framtidens hälso- och sjukvård 2025 med visionen "Det goda livet med
Sveriges bästa hälso- och sjukvård” anger riktning för att möta utmaningarna och är VGRs
främsta styrdokument för hälso- och sjukvården. En förändringsagenda har formulerats av
Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvård med utgångspunkt i nämnda idéskiss. De mål
och strategier som återfinns här är en spegling av de aktiviteter som prioriterades i
Framtidens hälso- och sjukvård och underlättar för VGR att komma vidare i arbetet med att
nå visionen om det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård.
I förändringsagendan identifieras tre långsiktiga mål;
 Vi har en patientdriven vård där patienten är en medaktör i vården
 Vi har lätt att rekrytera rätt kompetens
 Vi är ett sammanhållet vårdsystem med hög tillgänglighet, en gemensam
och funktionell IT-miljö och en stark ekonomi
Förändringsagendan anger tre långsiktiga strategier för att nå målen; att utveckla en stark
gemensam kultur, att förbättra samverkan och att använda regionens resurser gemensamt.
Det fortsatta arbetet med att bygga en kultur där hälso- och sjukvården finns för patienten,
där samarbete uppmuntras och där vi underlättar för varandra är högprioriterat. VGRs
chefer måste driva utvecklingen och vara bärare av denna gemensamma kultur. För att nå
målet med patientdriven vård där patienten är medaktör måste vården anpassas efter
patientens behov och inte efter organisatoriska gränser, traditioner eller vanor.
Behov och efterfrågan
Att förutse befolkningens behov av hälso- och sjukvård är en komplex uppgift. Behov och
efterfrågan påverkas bland annat av befolkningens hälsa eller sjuklighet, men också av hur
tillgänglig vården är. Hälsoutvecklingen är beroende både av individen, av det omgivande
samhället med dess grundläggande värderingar och av hur samhället är utformat. Kön,
ålder och arv påverkar hälsan och skapar olika förutsättningar, liksom levnadsvanor,
livsvillkor och livsstil. Skillnader i hälsa kan förstärkas av olika tillgång till hälso- och
sjukvård.
En kartläggning av befolkningens förväntade behov baserat på prognostiserad befolkningsutveckling i olika regiondelar fram till år 2020 visar i korthet att antalet besök i primärvård
och specialiserad öppenvård förväntas öka i samtliga regiondelar. Störst ökning förväntas i
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
11 (47)
Göteborgsområdet. Kartläggningen visar vidare att antalet vårdtillfällen förväntas vara
konstant och antalet vårddagar minska över tid i Fyrbodal och Skaraborg. I övriga regiondelar förväntas antalet vårdtillfällen öka något medan antalet vårddagar är konstant. Även
exempelvis Migrationsverkets prognoser är viktiga att ha med som underlag i planeringen.
Våren 2014 redovisades en regional behovsanalys med åtgärdsförslag med fokus på några
utvalda grupper5. Både regionala och nationella studier tyder på att det finns skillnader i
vårdens kvalitet, dess tillgänglighet och vilken vård som olika individer får tillgång till.
Kunskap om hur exempelvis kön, utbildning och födelseland påverkar den vård som ges
har betydelse för att kunna utjämna skillnaderna.
En utmaning de kommande åren är att i ökad utsträckning använda kunskap om framtida
sjukdomspanorama och befolkningens behov av hälso- och sjukvård för planering och
styrning av hälso- och sjukvården.
Balans mellan behov och tillgängliga resurser?
I Sverige används mellan 9 och 10 procent av bruttonationalprodukten (BNP) för att
finansiera hälso- och sjukvården. Denna andel är lägre än i flera motsvarande länder i
västvärlden men i Sverige liksom i flertalet länder ökar kostnaderna för hälso- och
sjukvård snabbare än BNP.
VGRs kostnad för invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård uppgick år 2013 till 21
178 kronor per invånare, vilket är 3,5 procent lägre än genomsnittet i Sverige. Sedan
föregående år har VGRs kostnad för hälso- och sjukvård räknad per invånare minskat med
0,8 procent, medan riksgenomsnittet är oförändrat. Avvikelsen mellan Västra Götaland och
riksgenomsnittet förklaras till största del av lägre kostnad för specialiserad somatisk vård6,
vilket delvis förklaras av lägre konsumtion. När kostnaderna strukturjusteras för kön, ålder,
socioekonomi och vissa vårdtunga diagnoser minskar skillnaden mellan VGR och riket
marginellt.
Om kostnad per invånare hade motsvarat genomsnittet för Sverige skulle VGRs kostnader
för hälso- och sjukvård öka med drygt 1,2 mdkr. En väsentlig fråga i sammanhanget är om
låga kostnader påverkar tillgänglighet till och kvalitet på den vård som levereras.
3.2 Prioriteringar och det offentliga uppdraget
En offentligt finansierad hälso- och sjukvård med begränsade ekonomiska resurser
förutsätter prioritering och ransonering.
Vertikala prioriteringar är vanligen en inomprofessionell angelägenhet och innebär att det
inom ett definierat medicinskt område inte längre utförs viss diagnostik eller behandling
eftersom andra åtgärder anses medicinskt mer motiverade. Idag opereras till exempel inte
längre magsår och eksem behandlas inte längre med röntgenstrålning. Framtagande av
regionala medicinska riktlinjer är en viktig komponent i arbetet med att definiera och
stödja en sjukvård som arbetar i linje med best practice.
Med horisontella prioriteringar menas att man prioriterar mellan olika patientgrupper inom
ramen för det som finansieras med offentliga medel. Att i den offentliga vården välja bort
estetisk kirurgi är ett exempel på horisontell prioritering, liksom att tandvården till
5
6
http://www.vgregion.se/Behovsanalysrapport
Källa: SCBs räkenskapssammandrag
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
12 (47)
betydande del finansieras av den enskilde patienten. Horisontella prioriteringar är ytterst en
politisk fråga, där professionens roll är att tillhandahålla medicinsk bakgrundsinformation
inför eventuella beslut.
Hittills har horisontella prioriteringar diskuterats relativt lite inom den offentligt
finansierade hälso- och sjukvården, inte minst för att frågan är etiskt komplicerad. De krav
som den demografiska och den medicintekniska utvecklingen medför kan emellertid
förväntas driva fram prioriteringsdiskussioner. Alla nya läkemedel som introduceras på till
exempel cancerområdet kan inte enbart finansieras genom att äldre, billigare och mindre
effektiva behandlingar tas bort. Det handlar istället ofta om avancerad tilläggsbehandling i
fall där meningsfull behandling tidigare inte varit möjlig.
I VGR finns en etablerad modell för ordnat införande och ordnad utmönstring av såväl nya
läkemedel som metoder, vilken hanterar en del av prioriteringsproblematiken. Modellen
ger sjukhusen möjlighet att successivt införa nya läkemedel och metoder på ett ordnat sätt
med finansiering under två till tre år. Detta för att ge ett handlingsutrymme för att hantera
den långsiktiga finansieringen som slutligt prövas i de vårdöverenskommelser som
tecknas.
Det är viktigt att fortsätta utveckla sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbete. Kunskapen om befolkningens behov är god i regionen och vilka hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande åtgärder som skulle stärka både patienter och bidra till en mer
jämlikt fördelad hälsa är belyst i nationella och regionala riktlinjer. Nästa steg i arbetet är
att fortsätta använda kunskapen för prioritering av hälso- och sjukvårdens resurser.
Egenansvar, i betydelsen att många människor på egen hand vill och kan göra livsstilsval
som ökar livslängden, minskar risken för somatisk och psykisk ohälsa samt ökar den
hälsorelaterade livskvaliteten, är positivt och innebär minskat behov av sjukvård. Hälsooch sjukvården har ansvar och möjlighet att stödja och motivera till sådana val, till
exempel genom att erbjuda hjälp att sluta röka, att gå ner i vikt eller att öka den fysiska
aktiviteten. Begreppet egenansvar blir mer problematiskt om alla de individer som av olika
anledningar inte kunnat, velat eller förstått värdet av vissa livsstilsval stigmatiseras som
oansvariga och i sista ändan kanske inte får den hjälp de behöver.
I ett framtida prioriteringsperspektiv kan en möjlig utveckling vara att fler områden blir
föremål för medfinansiering från patienterna. En fråga som behöver diskuteras är vad som
ska omfattas av det offentliga åtagandet. Klart är att om inte effektiviseringen av vården
ger tillräckliga resultat så kommer etiskt och politiskt smärtsamma
prioriteringsdiskussioner sannolikt att vara nödvändiga.
3.3 Vårdens kvalitet
En grundläggande princip för den framtida utvecklingen av VGRs hälso- och sjukvård är
att den ska vara kvalitetsdriven. För att kunna planera framtida insatser och prioriteringar
är det nödvändigt att definiera tydligare vad som menas med begreppet kvalitetsdriven.
Uttrycket kan användas i flera olika perspektiv:
- Kvalitet används som en del i styrmodellen där utförare av hälso- och sjukvård följs
upp och i viss mån ersätts efter hur väl man uppnår olika mål för i förväg definierade
kvalitetsindikatorer. Mätsvårigheter har inneburit att målen ofta definieras utifrån
processer snarare än utifrån direkta hälsoeffekter för patienter och befolkning.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
13 (47)
- Förbättrad kvalitet uttryckt i undvikande av kvalitetsbrister och vårdskador kan frigöra
resurser som kan bidra till positiva hälsoeffekter
- Systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer i verksamheten prioriteras med olika former
av metodstöd och innebär ständiga förbättringar. Här kan övergripande strukturer på
region- och förvaltningsnivå spela en stor roll.
- Värdebaserad vård innebär ett nytt sätt att se på kvalitet och på hur sjukvård kan styras
för att uppnå ett ökat värde för patienten och ett effektivt utnyttjande av sjukvårdens
ändliga resurser. Värdebaserad vård förutsätter specifika sätt att mäta det värde som
sjukvårdsinsatser skapar för den enskilde patienten liksom utvecklade metoder att
mäta resursåtgång på patientnivå.
Arbetet med en kvalitetsdriven vård under de närmaste åren bör innebära insatser inom alla
ovanstående områden.
Mål och indikatorer måste fastställas som en del i styrsystemet. Målen måste vara
långsiktiga och avse väsentliga indikatorer ur ett patientperspektiv. Kvantitativa mål som
avser hela regionen kan inte utan vidare översättas till förvaltningsnivå. Det är nödvändigt
att målen följs upp på den nivå där de sätts, vilket kan exemplifieras av att ett
regionsjukhus som erbjuder transplantationsvård, avancerad onkologisk och reumatologisk
vård inte kan förväntas ha samma låga förekomst av vårdrelaterade infektioner som ett
närsjukhus. Fastställande av såväl process- som patientrelaterade indikatorer bör ske på ett
systematiskt och transparent sätt och så långt möjligt avse patientrelaterade resultat.
Det arbete med att införa värdebaserad vård som har inletts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset kommer att ställa stora krav på långsiktigt engagemang hos ledningar på alla
nivåer och arbetet måste bedrivas i samarbete med andra sjukvårdshuvudmän, nationellt
och internationellt. Ett fortsatt långsiktigt arbete för att mäta såväl patientvärde som insatta
resurser är en förutsättning för att lyckas. Här kan vi använda befintliga och kommande
kvalitetsregister men det finns också möjligheter om vi lyckas i arbetet att skapa en
vårdinformationsmiljö som ger både stöd åt det praktiska vårdarbetet och möjlighet att
samla data på ett effektivt sätt. Patientrapporterade resultat kommer att spela en stor roll i
detta sammanhang.
Kvalitet inom hälso- och sjukvård måste alltid definieras utifrån ett patientperspektiv, detta
ställer krav på att vi låter patienter vara delaktiga i sin egen vård men också att på olika sätt
påverka hur vi utformar vården och hur vi bedömer behoven av olika sjukvårdsinsatser.
Den ökade nationella valfriheten efter införande av en ny patientlag är ett sätt att ge
patienten mer inflytande över vårdens innehåll och utformning.
Patientdelaktighet är på många sätt en kultur- och värdefråga, förbättringar i detta avseende
kräver att ledningen går före med goda exempel och i handling visar vägen.
3.4 Tillgång till kompetens
Medarbetare med rätt kompetens och i tillräckligt antal är en förutsättning för att bedriva
vård med hög kvalitet och god tillgänglighet. VGR kommer som sjukvårdshuvudman och
dominerande vårdgivare att behöva ta ett större ansvar för att utveckla, vidmakthålla och
följa upp sina medarbetares kompetens.
Hälso- och sjukvården utförs till stor del av legitimerade yrkesgrupper. En legitimation
som har givits av tillsynsmyndigheten har varit en garanti för att personen besitter den
kompetens som krävs för respektive yrke. Efter legitimationstillfället har ingen ytterligare
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
14 (47)
uppföljning skett från statens sida. Det har av tradition legat ett stort ansvar på den enskilde
att ta ansvar för fortsatt kompetensutveckling. Särskilt för läkarkåren har läkemedelsindustrin gjort betydande insatser för fortbildning – naturligtvis i enlighet med industrins
intressen. Nu gällande överenskommelser med läkemedelsindustrin innebär att arbetsgivarna måste ta över den del av medarbetarnas fortbildning som tidigare erbjudits av
industrin.
Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården ställer allt högre krav på
kontinuerlig fortbildning. En yrkeslegitimation är idag otillräcklig för att ensam garantera
en medarbetares kompetens. Förutom den snabba kunskapsutvecklingen innebär ett
varierande utbildningsinnehåll, nationellt och internationellt, att VGR som vårdgivare och
arbetsgivare måste ta ett större ansvar för både utbildning och uppföljning av kompetens
för samtliga yrkesgrupper, till exempel inom ramen för en tänkt VGR-akademi i regional
regi.
För att säkra framtida tillgång till kompetenta medarbetare i tillräckligt antal är det viktigt
att kunna erbjuda arbetsförhållanden som upplevs som attraktiva. Aktuell forskning, bland
annat från Sahlgrenska Akademin, visar klara samband mellan hur medarbetare upplever
arbetsmiljö och hur man upplever patientsäkerhet. En fortsatt satsning på god
patientsäkerhet ger också större möjligheter att locka och behålla medarbetare.
För att klara kompetensförsörjningen finns fortsatt behov av att utarbeta gemensamma
arbetssätt för rekrytering och introduktion av utlandsutbildad hälso- och sjukvårdspersonal.
Det är angeläget att PLUS (Program för lärande och utveckling i svensk hälso- och
sjukvård) fortsätter och på sikt tillhandahålls för fler yrkesgrupper än läkare. En
läroplattform som präglas av ett vuxenpedagogiskt förhållningssätt och där stödformer
utvecklas i egen regi är av central betydelse för att omhänderta kompetens från andra
länder.
En viktig del i kompetensförsörjningen är också att nyttja den kompetens som finns på ett
optimalt sätt. Frågan om uppgiftsväxling och införande av nya kompetenser är prioriterad.
Hälso- och sjukvården har ett utbildningsuppdrag och ansvar att säkra
kompetensförsörjningen. Utbildningsuppdraget gäller för både offentliga och privata
vårdgivare. I uppdraget ingår bland annat att erbjuda kliniska utbildningsplatser av god
kvalitet och med tillräcklig omfattning. Platser för verksamhetsförlagd utbildning är en
begränsande faktor i vår organisation. Inför 2016 bör övervägas att öka antalet AT-tjänster
i Västra Götaland, som en följd av ett utökat antal grundutbildningsplatser.
För att påverka utbildningarnas kvantitet, innehåll och kvalitet sker samverkan med
utbildningssystemet i länet. Samverkan syftar till att både den kliniska utbildningen och
teorin ska hålla hög kvalitet. Det är angeläget att utbildningsinnehållet motsvarar den
kompetens som verksamheterna efterfrågar. För att säkerställa detta krävs en fördjupad
dialog med lärosäten och utbildningsanordnare om utbildningarnas volym och innehåll.
Utifrån att det fortsatt finns ett rekryteringsbehov av framför allt yrkesgrupperna
överläkare/specialistläkare, medicinska sekreterare, psykologer, sjuksköterskor och vissa
specialistsjuksköterskor samt specialisttandläkare behöver de särskilt prioriteras. Dessa
grupper ligger också lågt i förhållande till motsvarande genomsnittliga medellöner i riket.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
15 (47)
3.5 Vård med god tillgänglighet
God tillgänglighet till hälso- och sjukvård innebär att alla invånare kan få merparten av
sina medicinska behov tillgodosedda inom rätt tid, såväl inom den akuta som den
planerade vården. God tillgänglighet innebär exempelvis också att öppettider och lokaler
anpassas utifrån befolkningens behov och önskemål.
Trots stora satsningar för att förbättra tillgängligheten till första besök på
specialistmottagningar samt till planerade behandlingar och operationer minskar inte
antalet väntande. Tillgänglighet till primärvård är, mätt med nationella måltal, god för
merparten av invånarna i VGR. Däremot är tillgängligheten till sjukvårdsrådgivning via
1177 inte tillräckligt bra.
Långa väntetider på sjukhusens akutmottagningar och högt antal överbeläggningar är ett
uttryck för bristande flöden och samverkan i den akuta vården. Akut behov av sjukhusvård
kan ofta förebyggas genom att på ett tidigt stadium identifiera och behandla försämringar
och ökat omvårdnadsbehov hos framför allt de mest sjuka äldre. En effektivare samverkan
mellan primärvård, kommun och akutsjukhus är central för att lösa dessa
tillgänglighetsproblem.
Arbetet med att förbättra tillgängligheten måste fortsätta och bedrivas på ett mer
strukturerat och långsiktigt sätt. Kortsiktiga ekonomiska satsningar löser inte problemet på
sikt. VGR måste arbeta mer genomgripande med att förbättra sin organisation för att lösa
dessa frågor. Det har exempelvis uppmärksammats att svenska sjukhusläkare träffar allt
färre patienter. Det handlar således i grunden om bättre ledning och styrning för att
använda den stora produktionsresurs som redan finns på bästa sätt. VGR behöver bland
annat förbättra:
- Den tid som läkare använder för direkt patientarbete måste öka.
- Administrativa uppgifter behöver i ökad utsträckning tas över av andra yrkesgrupper
än läkare. Detsamma gäller vårduppgifter som kan genomföras av någon annan
yrkeskategori.
- En fortsatt utveckling av IT-stöd inklusive bättre journalsystem.
- Indikationer, remissrutiner och rutiner för tidbokning och uteblivna besök behöver ses
över.
- Arbetet med regiongemensamma väntelistor till planerad vård behöver fortsätta.
Ska man komma till rätta med tillgängligheten måste VGR också tydligare arbeta mot en
behovsstyrd verksamhet snarare än en efterfrågestyrd. Detta innebär en potentiell
värdekonflikt med tanken på patienternas valfrihet. Det finns en motsättning mellan viljan
att styra besök till primärvården och patienternas möjlighet att skriva egenremiss till
specialistmottagningar. Det finns en motsättning mellan kravet på primärvården att erbjuda
läkarbesök inom 7 dagar och löftet att få träffa en läkare på akuten inom 1 timme. I bland
annat Norge och Danmark har man sedan länge valt att styra mot mest effektiva
omhändertagandenivå genom remisstvång till akutmottagning och till annan specialistvård
än allmänmedicin.
Oaktat det långsiktiga arbetet kommer sannolikt extra tillgänglighetssatsningar behöva
fortsätta både hos interna vårdgivare och som upphandlad kapacitet hos externa
leverantörer. Samtidigt måste mer fokus läggas på patientens hela väg genom vården och
att VGR behöver arbeta vidare med områden som inte ingår i vårdgarantin men där det
finns risk att tillgängligheten inte är tillräckligt bra.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
16 (47)
Produktionsstyrning och kapacitetsutnyttjande
Regiongemensam produktionsstyrning av planerad vård syftar till att öka kvaliteten,
förbättra tillgängligheten och ge invånarna i Västra Götaland en likvärdig och jämlik vård,
i enlighet med målbilden i Framtidens hälso- och sjukvård.
En gemensam planering och styrning av produktionen ger förutsättningar för ett vårdutbud
med större förmåga att möta dagens och framtidens behov. Varierande tillgänglighet och
kvalitet mellan regionens sjukhus och den prognostiserade demografiska utvecklingen
innebär utmaningar och krav som behöver mötas genom att regionens samtliga sjukhus ses
som en samlad resurs.
Arbetet med produktionsstyrning behöver ske på kort och lång sikt. Regionstyrelsen har
ställt sig bakom en målbild för 2020, som innebär koncentration av operationer av höftoch knäproteser, ryggkirurgi, axelproteskirurgi, obesitaskirurgi samt ventrikel- och
rektalcanceroperationer. En viktig del av det fortsatta arbetet är att utveckla former för
kompetensförsörjning samt hur jour-, forsknings-, och utbildningsuppdraget säkerställs när
viss verksamhet koncentreras. Det förutsätter en utveckling i tät samverkan med övrig
sjukvård, såväl akut som elektiv.
En av hörnstenarna i produktionsstyrningen är tanken att den vård man behöver ofta ska
finns nära, medan den vård man behöver mer sällan kan koncentreras till färre platser. Det
är därför nödvändigt att arbetet med att koncentrera vård samfasas med utveckling av
närsjukvårdcentra både i Göteborg och i övriga delar av regionen.
Utvecklingen av sjukvården i Göteborgsområdet är en central del i det fortsatta arbetet.
Befolkningsökningen i Västra Götaland fram till år 2020 förväntas vara koncentrerad dit.
Samtidigt är behovet av investeringar och lokaler stort, bland annat på grund av att flera
sjukhusbyggnader är gamla och behöver ersättas. För att en större andel av den öppna
specialistvården i Göteborgsområdet ska kunna ske utanför akutsjukhuset måste invånarna
i större utsträckning än idag erbjudas attraktiva alternativ. I ett närsjukvårdssystem där
primärvården är basen, samverkar primärvården, specialistsjukvårdscentrum, dagkirurgiska
centrum, akutsjukhuset och den kommunala hälso- och sjukvården för patienternas bästa.
Ett specialistsjukvårdscentrum ska erbjuda specialistmottagningar och öppenvård för de
vanligast förekommande sjukdomarna. Syftet är att ge en effektiv vård med bra kontinuitet,
hög tillgänglighet, snabbt omhändertagande, större delaktighet och en ökad trygghet där
patienterna så lite som möjligt ska märka av de organisatoriska gränserna.
Regiongemensam produktionsstyrning förutsätter ett gemensamt sätt att produktions- och
kapacitetsplanera på regionens sjukhus. Här ingår utveckling av standard för rapportering
och att säkerställa att en enhetlig regional beslutsmodell för bedömning av produktionsoch kapacitetsbehov tillämpas. Gemensam rapportering, gemensamma rutiner samt
förbättrat IT-stöd är några förutsättningar för bättre uppföljning och möjlighet till
omflyttning av produktion när kapacitet av olika skäl förändras på enskilda sjukhus.
3.6 Sammanhållen vård
Sammanhållen vård och omsorg är särskilt viktig för de mest sjuka äldre, patienter med
kroniska sjukdomar och mångbesökare. Dessa patientgrupper har ofta flera vårdgivare,
många öppen- och slutenvårdstillfällen och är många gånger i behov av kommunala
omsorgsinsatser.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
17 (47)
Genomförandet av handlingsplanen ”Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland”
bidrar till stärkt samverkan kring äldrearbetet i länet och arbetet enligt denna behöver
fortsätta, utvärderas och förnyas. Patienter med kroniska sjukdomar har stora behov som
vården inte alltid tillgodoser idag. Den nationella strategin för att förebygga och behandla
kroniska sjukdomar 2014-2017 fokuserar på prevention, patientcentrerat arbetssätt och
kunskapsbaserad vård. VGR behöver satsa på att förbättra dessa patienters vård.
Omhändertagandet av gruppen mångsökare, det vill säga patienter som sökt 3 eller fler
gånger på akutmottagningarna de senaste 6 månaderna, kan också förbättras. VGR
kommer att satsa på insatser i ordinarie sjukvård, bland annat via så kallade
omsorgskoordinatorer, för att förbättra vården för mångsökarna.
Gemensamma behov för målgrupperna är hälsofrämjande åtgärder och tidig upptäckt av
kroniska sjukdomar. Vården för målgrupperna behöver bli mer kunskapsbaserad. Patienter
och anhörigas medverkan och delaktighet är viktig. Patienterna i målgrupperna behöver ha
säkra övergångar i vården och undvikbar slutenvård behöver minskas. Många i
målgrupperna är beroende av att det finns en god samverkan mellan sjukhusvård,
primärvård och kommunal omsorg. Det är viktigt att skapa trygghet för individen vilket är
möjligt genom ett bra samarbete i vårdkedjan inte minst mellan vårdcentralen och
kommunen. En förbättrad och standardiserad utskrivningsprocess, ökade möjligheter till
hembesök, samordnad individuell vårdplanering och på sikt ett sammanhållet
journalsystem för sjukhus, primärvård och hemsjukvård är exempel på insatsområden
under planperioden. Nuvarande anslag om 50 mnkr för närsjukvårdsutveckling inklusive
prehospital vård behöver kvarstå för att stödja förbättringsarbetet.
Regional utvecklingsplan för psykiatrin
Personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning ska ha tillgång till en jämlik,
kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Idag uppfylls
inte dessa krav inom Västra Götaland. Personal- och kompetensbehoven i psykiatrin är
stora. I Socialstyrelsens utvärdering framkommer dessutom oroväckande skillnader i
hälsa, dödlighet och levnadsförhållanden för personer med psykisk ohälsa. Därför har
Regionfullmäktige antagit en regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin.
Följande åtgärder lyfts i planen:
- Utveckla omhändertagandet efter olika diagnosgruppers behov.
- Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest
aktuella kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna.
- Förändra heldygnsvården för en bättre evidens, kompetens, bemötande, större
inflytande för patienter och närstående samt vårdmiljö.
- Främja den kroppsliga hälsan hos patienter inom specialistpsykiatrin.
- Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer
- Kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning av flera personalgrupper
inom psykiatrin.
Utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin kommer att revideras under 2015.
Primärvårdens roll som första linjens sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa är en
utvecklingsfråga under planperioden. Den rollen behöver fortsatt beskrivas i Krav- och
kvalitetsboken för VG Primärvård och det kan komma att behövas resursförstärkning till
primärvården för att klara uppdraget.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
18 (47)
När de regionala utvecklingsplanenen ska genomföras är det centralt att fortsätta arbeta
regiongemensamt, som vid planernas framtagande. Utbildningssatsningar kan med fördel
göras regionalt, och finansiering för detta behöver säkras.
Regional utvecklingsplan för cancervård
Antalet individer som insjuknar i cancer ökar till följd av bland annat fler äldre och
ändrade levnadsvanor. Dessutom lever alltfler individer med cancer. Cancer är för många
en kronisk sjukdom.
Ett kontinuerligt utvecklingsarbete sker inom cancervården. Nya behandlingar tillkommer,
de medicinska resultaten förbättras och fler patienter överlever den akuta fasen av
sjukdomen. Alltfler cancerpatienter har genom tillkomsten av kontaktsjuksköterskor fått en
fast vårdkontakt. Den palliativa vården har utvecklats och når alltfler patienter med behov
av smärtlindring.
Under första kvartalet 2015 kommer förslag till en ny regional utvecklingsplan för
cancervården och tiden fram till 2020 att redovisas. I planen framgår förslag till mål och
åtgärder för att vidareutveckla cancervården.
En viktig åtgärd i utvecklingsplanen är att införa standardiserade vårdförlopp efter dansk
förebild. Syftet är att korta patienternas väntetid från välgrundad misstanke om cancer fram
till dess behandling startar. En nationell satsning kommer att göras för att korta
väntetiderna 2015 – 2018. Tillkommande finansiering från staten uppgår till 2 miljarder
kronor fördelat med 500 miljoner per år under perioden. VGR planeras delta i den
nationella satsningen och arbeta målmedvetet för att korta patienternas väntetider i
cancervården.
3.7 Ersättningsmodeller som stödjer önskad utveckling
Styrsystem, ersättningsmodeller och uppdrag för hälso- och sjukvården i VGR styr idag
inte alltid åt samma håll, vilket bidrar till oklara eller kolliderande styrsignaler och medför
risk för bristande helhetssyn. Det är en förutsättning för fortsatt förbättring av hälso- och
sjukvården att de styr- och stödsystem som används tydligt stödjer och styr mot önskvärd
utveckling.
En ersättningsmodell beskriver hur en verksamhet får betalt för att utföra sitt uppdrag.
Ekonomiska drivkrafter kan vara ett kraftfullt styrinstrument, vilket gör att det är viktigt
hur ersättningsmodellerna utformas. Det är en utmaning att åstadkomma
ersättningsmodeller som minimerar skarvarna mellan olika vårdgivare och motverkar att
patienter hänvisas till någon annan av ekonomiska skäl eller att tid och kraft läggs på att
diskutera vem som ska betala en nödvändig åtgärd. Fokus för alla måste vara att bidra till
bästa möjliga hälsa för invånare och patienter i Västra Götaland. Nya ersättningsmodeller
behöver därmed stödja ett hälsofrämjande perspektiv. Utmaningen är att skapa incitament
för vårdgivarna att fokusera på ett förbättrat hälsoutfall och att göra vårdprocessen så
effektiv som möjligt, både för patient och vårdgivare.
Ersättningsmodeller för hälso- och sjukvård förutsätter som regel robusta
beskrivningssystem med data av god kvalitet. Detta är också en förutsättning för att det ska
vara möjligt att dra korrekta slutsatser av uppföljning och analys. Tyvärr finns det idag
brister i registreringskvalitet. Det finns även behov att vidareutveckla
beskrivningssystemen så att de fångar den utveckling som sker mot att allt mer avancerad
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
19 (47)
vård kan genomföras inom öppenvård och ökad användning av tjänster som inte fordrar
kontakt öga mot öga.
3.8 Nationella initiativ
Det är inte enkelt att förutsäga vilka statsbidrag för hälso- och sjukvård som kommer att
vara aktuella under planperioden. Vad nu kan överblickas kommer den särskilda
satsningen för ökad tillgänglighet inom cancerområdet (500 mnkr) att kvarstå, liksom
sjukskrivningsmiljarden, rehabiliteringsgarantin och statsbidraget för psykisk ohälsa.
Oklarhet råder gällande den så kallade ”kömiljarden”/”professionsmiljarden”.
Riksrevisionen presenterade hösten 2014 en granskning av hur överenskommelserna
mellan regeringen och SKL fungerat som styrmedel inom hälso- och sjukvården7.
Sammantaget gör Riksrevisionen bedömningen ”att regeringen har använt
överenskommelser på ett sätt som styr vad landstingen gör inom vården till den grad att det
rubbat balansen mellan landstingen och staten när det gäller styrningen av vården.”
Riksrevisionens bedömning och rekommendationer bör leda till att VGR tar fram en
strategi för denna typ av specialdestinerade statsbidrag. I strategin behöver klargöras hur
man långsiktigt ska utforma och finansiera den verksamhet som omfattas av olika
nationella satsningar.
Patientlag
Syftet med den nya patientlagen (SFS 2014:821), vilken gäller från den 1 januari 2015, är
att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet,
självbestämmande och delaktighet. Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och
förtydligas.
Lagen ger patienten möjlighet att inom planerad öppenvård välja utförare av offentligt
finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Hemlandstinget ska
bekosta den vård som en patient får i ett annat landsting, under förutsättning att det
förstnämnda landstingets remissregler följs. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen
vård utvidgas samtidigt till att även gälla patienter som omfattas av ett annat landstings
ansvar för hälso- och sjukvård. Lagen innebär att landstingen inte längre kommer att kunna
prioritera de egna invånarnas vård, utan att det medicinska behovet är avgörande oavsett
hemlandsting. Det innebär i förlängningen att landstingens möjligheter att styra över sina
kostnader för den öppna vården påverkas. Regeringens bedömning är att den nya lagen
endast innebär marginella kostnadsökningar för landstingen. Vilket det faktiska utfallet blir
för ett enskilt landsting kan förväntas påverkas av tillgänglighet till planerad öppenvård i
det egna och angränsande landsting.
Lagen kan förväntas medföra ökade behov av samordning mellan landstingen av vilken
vård som ska bedrivas inom det offentliga uppdraget. Landstingens möjlighet att göra egna
prioriteringar minskar. Kraven på att medicinska riktlinjer är enhetliga i landet ökar.
Patientrörlighetsdirektivet
Europaparlamentets och rådets direktiv om patienträttigheter vid gränsöverskridande vård
(Patientrörlighetsdirektivet) syftar till att göra det lättare att få tillgång till en säker
gränsöverskridande hälso- och sjukvård i Europeiska unionen. Ett antal patienter använder
7
Överenskommelse mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården - frivilligt att delta men svårt att
tacka nej (RIR 2014:20) www.riksrevisionen.se/2014_20_nyhet
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
20 (47)
sig av denna möjlighet. Det rör sig om relativt begränsade strömmar, även om antalet
försiktigt ökar är utvecklingen på sikt svårbedömbar.
3.9 Forskning och utveckling inom hälso- och sjukvård
(Life science)
VGR har uppdraget att inom hälso- och sjukvården även ansvara för forskning och
utveckling. Detta ansvar innebär att sjukvården hyser den forskning som sker i samverkan
med universitet, högskola och näringsliv. Genom det infrastrukturella innovationssystemet
utgör sjukvården även testbana och eventuell användare av de nya upptäckter som
uppkommit inom forsknings- och utvecklingssystemet.
2014 påbörjades en regionalisering av läkares grundutbildning i och med ett ökande
uppdrag vid Sahlgrenska Akademin. Ett begränsat antal studenter påbörjade därför sin
kliniska utbildning vid Skaraborgs Sjukhus. Detta studentantal kommer att öka successivt
under budgetperioden. Universitetets närvaro och grundutbildningsuppdraget markerades
med ett särskilt avtal mellan Sahlgrenska Akademin och VGR. Under kommande budget
period kommer denna satsning att behöva stärkas och en eventuell liknande etablering av
utbildning för läkare vid övriga sjukhus kommer att innebära ytterligare resursanspråk.
VGR har antagit ett program som innebär ett flertal satsningar på forskning och utveckling
inom Life Science. Bland dessa kan nämnas bildandet av Gothia Forum, Registercentrum
och byggnationen av Bild- och Interventionscentrum. En statlig satsning på klinisk
forskning kommer att förläggas till Göteborg, som en nationell nod för klinisk prövning.
Den nationella noden ska drivas av Vetenskapsrådet i samverkan med Gothia Forum.
En bred satsning inom molekylär medicin med både statlig och extern finansiering sker
under 2015-2025, genom en unik samverkan mellan Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse,
Göteborgs Universitet, Astra Zeneca och VGR. Tillsammans omfattar satsningen 620 mnkr
under perioden. Satsningen och etableringen av molekylär-medicinskt centrum ställer
omfattande krav på att regionens och sjukvårdens infrastruktur för FoU vidareutvecklas
och harmonieras mot liknande strukturer i landet. De strukturella satsningar som behöver
göras för att möta det nationella uppdraget utgör framför allt förstärkningar inom patientoch kvalitetsregisterfunktionerna inom Regionalt Registercentrum och regionkansliet,
Regional biobank samt nya funktioner att sammankoppla dessa enheter inom
bioinformatikområdet. Under perioden beräknas regionens satsning inom translationen av
den molekylära medicinen omsluta 150 mnkr.
Det mest avgörande för att regionens system för FoU ska hävda sig nationellt är att det kan
kopplas mot kompatibla system nationellt och internationellt. För att detta ska kunna
uppnås är genomförande av ett sammanhållet IT-buret vårddokumentationssystem ett
absolut måste.
3.10 Framtidens vårdinformationsmiljö
VGR har tillsammans med Stockholms läns landsting och Region Skåne (3R) påbörjat ett
arbete med att skapa framtidens vårdinformationsmiljö. Den bärande idén är att ta ett
helhetsgrepp på systemstrukturen i sjukvården och utveckla en sammanhållen
informationsmiljö som utgår ifrån invånarens behov och ger stöd åt det praktiska
vårdarbetet. Systemet ska också ge möjlighet att samla data till verksamhetsutveckling och
forskning på ett effektivt sätt. Eftersom de tre stora regionerna/landstingen arbetar
tillsammans är målsättningen att skapa lösningar som kan omfatta merparten av svensk
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
21 (47)
sjukvård. För att definiera och beskriva behoven i den framtida vårdinformationsmiljön
krävs omfattande deltagande från sjukvårdens olika verksamheter och professioner.
Behovsanalysen ska sedan översättas till tekniska lösningar för upphandling. Att utrangera
gamla system i takt med att det nya etableras kommer också att kräva omfattande arbete.
Arbetet kommer att kräva stora resurser, både i fråga om budget och om tid för vårdens
personal. Liknande projekt i andra nordiska länder har varit mångmiljardinvesteringar
under en flerårsperiod.
-
-
att ha en driftsatt systemlösning inom 3R som skapar förutsättningar för ett
informationsutbyte och en kommunikation över organisationsgränser och
huvudmannaskap.
att etablera samverkan mellan informationsteknik och verksamhetsutveckling som
omfattar både standardiserade termer/begrepp och standardiserade processer
Arbetet kommer att kräva stora resurser både i fråga om budget och om tid för vårdens
personal. Som en fingervisning beräknades motsvarande arbete i Finland (Apottiprogrammet), med en omfattning jämförbar med VGR, kosta 4 mdkr.
4. Västra Götaland 2020
Den regionala strategin för Tillväxt och utveckling – Västra Götaland 2020 en
utgångspunkt för Västra Götalandsregionens arbete med tillväxt och utveckling. Arbetet
sker inom de 32 prioriterade frågor som täcker de tre dimensionerna i hållbar utveckling:
ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling.
De prioriteringar inom ramen för Västra Götaland 2020 som lyfts fram i budgetunderlaget
är i stort sett utformat efter de resurser vi har för närvarande. I några fall ingår dock förslag
på prioriteringar som bedöms kräva ytterligare tillskott.
4.1 En ledande kunskapsregion
Ungt entreprenörskap
Andelen unga som kan tänka sig att bli företagare ska öka. När fler får möjlighet att
utveckla och använda sin kreativitet skapas en grogrund för förnyelse och
innovationsprocesser. Ungdomars kreativitet och entreprenörskap är en prioriterad fråga.
Genom en kraftsamling på unga skapas förutsättningar för en långsiktigt
strukturpåverkande förändring mot ett entreprenöriellt samhälle. Arbetet kommer att lägga
grunden för såväl anställningsbarhet på kort sikt som ökat nyföretagande på längre sikt.
Satsningarna ska ske på bred front och inkludera fler grupper än idag. Bland annat behövs
förstärkta satsningar på yrkesinriktade linjer, unga på landsbygd och ungdomar utanför
skolmiljön.
Nyföretagande som speglar samhällets mångfald och sociala utmaningar
Kvinnors och utrikes föddas företagande ska öka. Ett starkt företagsklimat med bredd och
spets innebär att en mångfald av företag och företagsformer har förutsättningar att
utvecklas. För att nå sysselsättningsmålen krävs en bred satsning på nyföretagande. Vi ska,
tillsammans med aktörer i regionen, ta fram en regional strategi för ökad samordning,
kvalitet och tillgänglighet till de samhällsfinansierade rådgivningsinsatserna. Särskilt
prioriterade grupper är unga, kvinnor och utrikes födda. Socialt entreprenörskap hos
föreningar, kooperativ och sociala företag behöver också stärkas ytterligare. Även inom
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
22 (47)
vår egen organisation, Västra Götalandsregionen, behöver nyskapande och intraprenörskap
uppmuntras och stimuleras.
Innovativa tillväxtföretag
Det behövs fler nya och växande företag, företag som har potential att nå en internationell
marknad. Inflödet av företagsidéer behöver öka och starten av innovativa
kunskapsbaserade företag behöver underlättas. Kompetens, jämställdhet och kapital är
viktiga framgångsfaktorer. Vi ska stärka samarbetet med nationella myndigheter och
aktörer för att kunna ta nästa steg i att höja kvalitet och jämställhet i den stödjande
innovationsinfrastrukturen bl.a. Science Parks8 och inkubatorer9. Några av inkubatorerna i
Västra Götaland håller, enligt internationell rankning, absolut världsklass. Dessa kvaliteter
ska spridas till fler.
Innovationsförmågan i små- och medelstora företag ska öka. Marknadens behov av nya
varor, tjänster och processer ställer ökade krav på innovationsförmåga, produktivitet och
internationalisering i våra små och medelstora företag. Insatser för att underlätta
kunskapsöverföringen mellan företag och kunskapsleverantörer som science parks,
industriella utvecklingscentra, forskningsinstitut, högskolor bör förstärkas och
tillgängliggöras för fler. Tillgång till kapital från start till utvecklingsfas behöver fortsatt
samordnas och stärkas. FoU-intensiteten, mätt som FoU-utgifter per sysselsatt, är betydligt
lägre i små företag än i stora. Insatser för att stimulera till ökade FoU investeringar genom
bl.a. medverkan i EUs FoU program är därför angelägna. Insatserna kommer att samordnas
genom ett nytt regionalt handlingsprogram för ökad konkurrenskraft i små och medelstora
företag.
Västsvenska kluster med innovationskraft
Konkurrens- och attraktionskraften inom västsvenska kluster ska öka. För att klara
konkurrensen om kompetens, kapital och företag, krävs att näringsliv, akademi och
offentliga aktörer i Västra Götaland kraftsamlar inom områden där vi är eller har
potentialen att vara världsledande. Life science, hållbara transporter, hållbar
stadsutveckling, grön kemi, marin miljö och marina sektorer är fem styrkeområden som
särskilt pekats ut i VG 2020. Inom samtliga områden finns avgränsade frågor där Västra
Götaland är eller har ambitioner att vara internationellt ledande. Andra starka områden där
ett aktivt utvecklingsarbete ska drivas är textil/mode/design, material (inklusive Grafen)
och hållbar produktion, kulturella och kreativa näringar, förnybar energi, livsmedel och
gröna näringar, IT samt besöksnäring.
Insatser för att stärka innovationskraften i klustren ska riktas mot att etablera
forskningssamarbeten med internationell lyskraft, genomföra test och
demonstrationsprojekt där ny kunskap omsätts till handling och att attrahera kompetens,
kapital och företag till regionen. Arbetet ska drivas så att nya kluster och ny företagsamhet kan utvecklas ur nuvarande specialiseringar. Science Parks i Västra Götaland10
med sina ”öppna arenor” för samproduktion utgör en viktig infrastruktur för
8
Samverkansmiljö för forskning och innovation
Inkubatorer erbjuder en dynamisk process för utveckling av människor, affärer och företag. Inkubatorn bistår
entreprenörer med aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nätverk samt en
kreativ tillväxtmiljö med tillhörande kontorsservice.
10 Johanneberg Science Park (Göteborg), Lindholmen Science Park (Göteborg), Sahlgrenska Science Park
(Göteborg), Gothia Science Park (Skövde), Innovatum teknikpark (Trollhättan), Textile and Fashion Center
(Borås)
9
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
23 (47)
klusterarbetet. Inom forskning och test-och demonstration finns det behov av nya
utvecklingsprojekt, framför allt inom hållbara transporter och life science. Kraftfulla
satsningar inom detta område kräver utökade ekonomiska satsningar.
Västra Götalandsregionen ska bli världsledande i innovationsupphandling för ökat
nyskapande, kund- och affärsnytta. Innovationsupphandling är ett nytt verktyg för att
stimulera utveckling av nya idéer och lösningar. Västra Götalandsregionen har en
möjlighet att ligga i framkant inom detta område. Under 2015 inleder Västra
Götalandsregionen ett systematiskt arbete med att tillämpa innovationsupphandling med
målet att 2018 vara bland de ledande i Europa på området. Insatserna riktar sig
inledningsvis mot de prioriterade klustren. Under perioden 2015-2018 etableras även
samarbete kring innovationsupphandling med kommunerna i syfte att få ytterligare kraft
och effekt i arbetet.
4.2 En region för alla
Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet
Väl fungerande transporter och högkvalitativ IT-infrastruktur är en förutsättning för ett
konkurrenskraftigt näringsliv och för att ge alla invånare bra förutsättningar att ta tillvara
Västra Götalands samlade utbud av arbete, utbildning och kultur.
Utveckla infrastrukturen i enlighet med den nationella och den regionala
transportinfrastrukturplanen
Ett transportsystem med låg miljöpåverkan förutsätter bland annat ett väl fungerande och
utbyggt järnvägsnät. Alla järnvägslinjer in mot Göteborg har idag kapacitetsbrister och ofta
också en otillräcklig standard. Framförallt när det gäller att få till en satsning på de så
kallade länsjärnvägarna ser vi att det krävs ett starkt engagemang från VGRs sida och
sannolikt även fortsatta ekonomiska insatser.
Regionen bidrar med underlag till det av regeringen utsedda uppdraget
”Sverigeförhandlingen”. Inom ramen för detta uppdrag kommer alternativa
finansieringslösningar att föreslås.
Vi ser att vi alltmer kommer att behöva utnyttja alla delar av transportsystemet,
inkluderande möjligheterna till sjötransporter upp i Göta älv och Vänern. Här krävs stora
investeringar i nya slussar men även ett utvecklat RIS (River Information Servicesystem)
för att säkra en utveckling av sjötrafiken.
På vägsidan vad gäller de stora stråken och med den nu beslutade utbyggnaden av E20 att
på sikt bygga ut en ”2+2 väg” hela sträckan så är det nu främst E45 väster om Vänern som
kvarstår. Men länsvägnätet har fortfarande stora behov vad gäller tillgänglighet men även
trafiksäkerheten behöver förbättras. För att ha beredskap för oförutsedda behov inom
infrastrukturområdet kan utökade ekonomiska resurser för medfinansiering eller
förskottering behövas under perioden.
Snabb järnvägsförbindelse Göteborg – Oslo
Det är fler som arbetspendlar från Sverige till Norge än från Sverige till Danmark.
Jernbaneverket har 2014 fått i uppdrag att under 2015 tillsammans med Trafikverket utreda
förbättringar på sträckan Oslo – Göteborg. Vi ser mycket positivt på detta uppdrag men ser
samtidigt att vi måste fortsätta vårt arbete med att få sträckan Öxnered – Halden, ”missing
link”, prioriterad i respektive lands nationella planer.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
24 (47)
Utveckla arbetet med att använda digitaliseringens möjligheter i enlighet med den
digitala agendan för Västra Götaland
Digital agenda i Västra Götalands län syftar till att stödja utvecklingen av ett enklare,
öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens
möjligheter.
Regionens digitala agenda har tre övergripande mål:
Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag
Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet
Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten
En del av de delmål och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är
förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver
förankrings- och informationsinsatser. Detta kommer att kräva ytterligare personella och
ekonomiska resurser. Den regionala digitala agendan förväntas antas tidigt 2015.
Driva på arbetet med regionens bredbandsutbyggnad
Bredband och IT-tjänster är en integrerad del av all verksamhet. En förutsättning för att nå
våra tillväxtmål är att det finns bra bredband samt lättanvända och säkra IT-tjänster för
medborgare och näringsliv. IT ingår som en del av samhällets grundläggande infrastruktur.
VGR bidrar redan finansiellt till en utbyggnad och förtätning av fibernätet i delar av länet
där marknadens intresse inte finns. Intresset för att bilda byalag för att bygga ut fibernätet
den sista delen till enskilda fastigheter är stort men förutsätter också ekonomiska bidrag
från staten via landsbygdsstödet. Inom IT-bredbandsområdet finns flera problemställningar
som kräver ett fortsatt starkt engagemang från VGR:s sida. Det gäller förutom
finansieringsfrågor, stöd och rådgivning även möjligheterna att säkra en fungerande
konkurrens där det regionala bredbandsbolaget Netwest kommer att bidra på ett bra sätt.
Utveckla en regional framtidsbild
Utvecklingen av en långsiktig hållbar region förutsätter en gemensam övergripande
framtidsbild av regionens fysiska struktur. Bostadsplaneringskommittén kommer under
2015 att presentera ett förslag som kan påverka regionens roll vad gäller den fysiska
planeringen. I dagsläget är det svårbedömt vad förslaget innebär men kan betyda ett utökat
ansvar och därmed behov av främst personella resurser.
Ökad delaktighet och regional balans
Ungas möjligheter till utbildning och arbete
Västra Götaland ska ha de bästa förutsättningarna i Sverige för att erbjuda praktikplatser
och anställningar till unga. Praktik ger elever och studerande förståelse om hur det är att
jobba och delta på en arbetsplats. Praktikperioden ökar också individens förmåga att göra
välgrundade utbildnings- och yrkesval inför framtiden. En ökad samordning av
praktikplatser gör att elever och studerande inte behöver förlita sig på egna kontakter och
nätverk. Samtidigt möjliggör samordningen en tydlig väg in för företag och organisationer
och underlättar därmed samverkan mellan skola och arbetsliv. System för
praktiksamordning ska etableras i hela Västra Götaland i syfte att ge elever och studerande
likvärdiga möjligheter att få en praktikplats. Västra Götalandsregionen har möjlighet att
som stor arbetsgivare vara ett föredöme vad gäller att erbjuda praktikplatser och göra
insatser för unga arbetssökande. De satsningar som inletts med programmet ViA – Västra
Götalandsregionens introduktionsanställning för unga arbetslösa skalas upp under
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
25 (47)
perioden. En överenskommelse med andra stora arbetsgivare i Västra Götaland om
motsvarande insatser kan ge stora effekter.
Satsningen på sociala investeringar syftar till att genom tidiga insatser främja barn och
ungas framtida utveckling och hälsa. Investeringarna är inriktade på att öka andelen barn
och ungdomar som slutför grundskolan med godkända betyg. Stöd ges till verksamheter
där Västra Götalandsregionen och kommunerna samverkar för barnens bästa. I
verksamheterna kommer nya metoder och arbetsmodeller att utvecklas och utvärderas.
Kompetensmatchning på arbetsmarknaden
Det ska finnas tillgång till en kvalitetssäkrad validering och studie- och yrkesvägledning
till alla som har behov. För många invånare blir vägen till arbetsmarknaden onödigt lång.
Det kan handla om tidigare val inom utbildningssystemet som begränsat individens
möjligheter eller erfarenheter och kompetens som inte synliggörs tillräckligt. För att
förkorta vägen till arbetsmarknaden krävs gemensamma satsningar på både vägledning och
validering. Inom studie – och yrkesvägledningen behöver kunskapen förstärkas om
arbetsmarknaden och arbetslivet för att ge elever och studenter förutsättningar för
välgrundade val utbildnings- och yrkesval. Validering som verktyg har potentialen att
kapa tiden i utbildning för personer med tidigare erfarenhet och bidra till att individer
kommer i sysselsättning snabbare. Fortsätta satsningar på Validering Väst ska göras under
perioden.
Färre företag och organisationer ska uppleva en brist på kompetent arbetskraft. För att på
ett effektivt sätt tillgodose framtida kompetensbehov behövs anpassning från både
utbildningsanordnare och arbetsliv. Fler företag behöver arbeta med strategisk
kompetensförsörjning och fler forum och kontakter mellan företag, utbildningsanordnare
och andra relevanta aktörer behöver skapas. Västra Götalandsregionen ska särskilt satsa på
kompetensmatchning kopplat till behoven inom små- och medelstora företag samt till
behoven inom prioriterade kluster/styrkeområden.
Som en följd av ökad segregation och försämrad matchning på arbetsmarknaden ser vi
stora behov av en bättre koppling mellan arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen,
inklusive validering. Här pågår en diskussion om vilka uppgifter regionen kan ta på sig.
Detta kan kräva ytterligare ekonomiska och personella resurser.
Utveckla kunskap och metoder för att bidra till rättighetsbaserat arbetssätt
De mänskliga rättigheterna är universella och odelbara. Människor som får sina rättigheter
tillgodosedda kan också bidra till tillväxt, samhällsutveckling och en social hållbarhet. Vi
har som offentlig aktör skyldighet att bidra till att människor bland annat ska ha tillgång till
utbildning, arbete, bästa möjliga vård samt möjligheter att uppleva och utöva kultur för att
kunna uppnå god hälsa och goda livsvillkor. Detta innebär stora möjligheter och stora
utmaningar, både i rollen att ge service och i arbetsgivarrollen.
Vårt samhälle blir mer och mer segregerat. Segregation kan definieras som
socioekonomisk, etnisk eller demografisk. Utmaningen för samhällsaktörerna är att forma
ett systematiskt samarbete kring ökad integration och ökat skydd för de grupper där
skyddet idag är svagt.
Västra Götalandsregionen är en stor arbetsgivare som har möjlighet att bidra till rätten till
arbete till unga, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning. Som
arbetsgivare kan vi verka för ett ökat uttag av föräldraledighet bland män och att bryta den
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
26 (47)
könssegregerade arbetsmarknaden genom att få fler män att ta plats i kvinnodominerade
yrken. Detta bidrar till ökad jämställdhet generellt sett och till att trygga den långsiktiga
kompetensförsörjningen inom Västra Götalandsregionen.
Flera nationella initiativ kommer att påverka regionala förutsättningar. Den nya
patientlagen som träder i kraft 2015 stärker och tydliggör patientens ställning samt främjar
patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Från och med sommaren 2015
ställer Diskrimineringslagen utökade krav på tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning vilket kan innebära ett utökat ansvar och utökade kostnader. Den
tidigare regeringens strategi för romsk inkludering 2012-2032 kommer att ställa krav på
våra verksamheter att bättre uppmärksamma romers situation. Internationell och nationell
lagstiftning stärker successivt möjligheterna att ställa sociala krav i upphandlingen.
Minska skillnader i hälsa
För att minska skillnaderna i hälsa måste Västra Götalandsregionen tillsammans med
länets kommuner och andra regionala aktörer kraftsamla kring centrala utmaningsområden.
I Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland11 har en
rad samhällsaktörer gemensamt identifierat en struktur för att möta ojämlikhet i hälsa. Här
synliggörs behov av åtgärder som formar strukturen och förutsättningarna för människors
vardagsvillkor som t.ex. skola och utbildning, arbetsmarknadens villkor,
boendesegregation, diskriminering och hälso- och sjukvård.
Trygga och goda uppväxtvillkor, ökat arbetsdeltagande och åldrande med livskvalitet är
områden som har identifierats som centrala inom både VG2020 och Samling för social
hållbarhet. Inom dessa områden handlar det om fortsatta åtgärder i samverkan med andra
aktörer. Utöver ett jämlikhetsperspektiv som i första hand fokuserar på skillnader i hälsa
måste man även beakta de demografiska förändringar som sker, där det blir en allt större
andel av invånarna blir 65 år eller äldre. Störst utmaning blir detta för en del små
kommuner som har minskade befolkningsantal, eftersom minskningen framför allt sker
bland de yngre.
Ansvaret för utvecklingen av välfärdsfrågorna delas mellan många aktörer. Det behövs
mötesplatser eller strukturer för legitim och långsiktig politisk samverkan på central nivå,
för att möta upp och stödja befintliga strukturer på lokal nivå. Arbetet med att teckna
avsiktsförklaringar fortsätter och andra former för samverkan prövas.
Systemen för att följa och analysera utvecklingen av ojämlik hälsa i Västra Götaland
behöver utvecklas. Dels genom att utarbeta nya metoder men även att lägga ett
ojämlikhetsperspektiv på befintliga kartläggningar och mätsystem.
Det finns behov av att i bred samverkan mellan politik, praktik och teori fortsätta stimulera
till kunskaps- och metodutveckling för att nå utsatta grupper.
4.3 En region där vi tar globalt ansvar
Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan
Det långsiktiga målet handlar om att skapa förutsättningar för att invånarna i Västra
Götaland år 2030 ska ha möjlighet att kunna leva i en region som är oberoende av fossila
bränslen och där vi tar vårt ansvar för utvecklingen globalt. Takten i omställningsarbetet
11
Länk: http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Folkhalsa
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
27 (47)
måste öka om målet ska nås vilket kräver ökade resurser. I flera fall krävs att det offentliga
Västra Götaland behöver gå före och visa vägen. Det kan också krävas stöd för
genomförande av överenskommelsearbetet för att nå målet.
En fossiloberoende ekonomi kräver åtgärder och överenskommelser inom transporter,
energitillförsel, klimatsmart boende, hållbar stadsutveckling och utveckling land/stad.
Insatserna måste ske långsiktigt. Därför måste satsningarna öka för att nå en större
produktion av energi från sol och vind samtidigt som andelen förnybara drivmedel
inklusive biogas ökar. Ett mer energieffektivt byggande och effektivare transporter måste
stimuleras. Vid beslut om att stödja ett centrum för resurseffektivt byggande krävs ca 3-5
mnkr. Den slutliga kostnaden kommer att beslutas i samband med en överenskommelse
mellan intressenterna vid bildandet.
Solenergitekniken är idag väl beprövad. Samtidigt finns potential för att utveckla nya
användningsområden och att ytterligare förbättra effektivitet hos befintliga system. De
senaste åren har konkurrenskraften för solenergi förbättrats och marknaden växt, men för
ett verkligt marknadsgenombrott behövs fortfarande olika former av marknadsstimulans
och en ökad efterfrågan.
Målet med vindkraftsarbetet i Västra Götaland är att producera mer el och skapa fler
arbetstillfällen från vindkraft.
Västra Götaland och Skåne är de län som har störst potential att producera biogas från
restprodukter (avloppsslam, hushålls- och industriavfall, gödsel, restprodukter från
lantbruket) och åkergrödor. Programmet för biogasutveckling 2014-2016 i Västra Götaland
visar den politiska vilja som finns på regional nivå. De extra resurser som funnits via
landsbygdsprogrammet 2014 finns inte under 2015. För att återställa nivån krävs ökade
resurser från 2016. Handlingsprogrammen för energi, transporter och livsmedel styr
prioriteringarna. Dessa bör prövas löpande utifrån resultatet av arbetet med VG2020 och
handlingsprogrammen.
Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer
Genom att fokusera på att minska resursanvändningen så minskar vi också vår
klimatpåverkan, avfallsmängd och påverkan på den biologiska mångfalden samt våra
kostnader. Detta öppnar upp för cirkulära affärsmöjligheter12 för hur människors behov kan
tillgodoses. Resurser behövs för att driva handlingsprogrammet för att skapa
utvecklingssatsningar och medvetna inköp som stimulerar denna utveckling. Samtidigt
stärks Västra Götalands konkurrenskraft och våra förutsättningar för att säkra jobb, en god
miljö och social trygghet även för framtida generationer.
Barn är en prioriterad målgrupp i arbetet för att undvika hälso- och miljöfarliga ämnen. Trä
och textil är prioriterade områden för utveckling av nya produkter.
Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i
miljöarbetet
12
Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett företag, samhälle eller en organisation, som
lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används. Råvaror, material och produkter cirkulerar i
kretslopp där deras värde består och kan användas igen för att skapa nytta och tillväxt. När detta inte längre
är möjligt återgår de tillbaka in i naturens alternativt av människan skapade kretslopp. Dagens ekonomiska
system är baserat på en linjär modell där råvaror förädlas, blir till produkter som används för att sedan bli
till sopor.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
28 (47)
De verksamheter som VGR driver och finansierar ska ha en tydlig miljöprofil och vara
föregångare i miljöarbetet. VGRs miljöarbete syftar till att vara hälsofrämjande och bidra
till en hållbar utveckling med mål om låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och
hälsofarliga ämnen samt en hållbar resursanvändning. Ett framgångsrikt miljöarbete i
Västra Götalandsregionens egna verksamheter visar att vi är trovärdiga i arbetet med att
skapa hållbar regional utveckling av produkter som kan nå globala marknader.
Målet för Västra Götalandsregionen är att vara oberoende av fossilt bränsle och energi år
2020. Prioritet är på transporter (kollektivtrafik, egna personbilar, lätta lastbilar,
godstransporter, ambulanser, sjuktransportfordon) och energi för uppvärmning, kylning
och drift av egna fastigheter. Energianvändningen i egna lokaler ska samtidigt halveras till
2030 jämfört med 1995.
En mängd miljö- och hälsofarliga ämnen ingår i de kemiska produkter och varor som
Västra Götalandsregionen köper in. Bristfällig rening vid produktion av aktiva
läkemedelssubstanser påverkar miljön och vården negativt. Mål om ökad andel ekologisk
mat minskar kemikalieanvändningen. För att VGR framgångsrikt ska möta utmaningen
giftfri miljö behövs ett mer effektivt arbete med krav på de varor, läkemedel och kemiska
produkter vi köper in och att vi kontinuerligt byter ut dem som innehåller farliga ämnen.
Resurssmarta flöden ger minskad avfallsmängd, miljöpåverkan och minskade kostnader.
Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregionen ska minska.
Det gäller förbrukningsmaterial inom sjukhusvård, återanvändning av möbler och minskat
matsvinn. För att kunna ge stöd till verksamheterna och utveckla området krävs extra
personella resurser. En del finansieras via planerat klimatväxlingsprogram men stöd
behövs förstärkning av arbetet med att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier i varor
och av arbetet med minskad resurs och klimatpåverkan från materialanvändning. Att stötta
med relevanta miljökrav i inköpsprocessen är nödvändigt för att få resultat.
Hållbar landsbygdsutveckling med samspel stad och land
Förutsättningarna för landsbygdsutveckling och för de gröna näringarna ska vara starka i
Västra Götaland. Hur väl samspelet mellan stad och land fungerar är avgörande både för
att nå en hållbar stadsutveckling och för en levande och hållbar landsbygd. Insatserna för
att koppla ihop landsbygds- och stadsutvecklingen bör intensifieras. Även insatserna för
samordnade servicelösningar på landsbygden är beroende av ett väl fungerande samspel
mellan stad och land.
4.4 En region som syns och engagerar
En region som syns och engagerar utgör en fortsatt satsning på att stärka och profilera
Västra Götaland som ett attraktivt område präglat av ett livaktigt kulturliv, av möten,
evenemang och nyskapande. Detta arbete avspeglas på många håll i budgetunderlaget.
Prioriteringar inom kulturområdet återfinns i avsnitt 6.
Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt
Västra Götalandsregionen som folkvalt regionalt organ samspelar vertikalt i flernivåstyret
med europeiska, nationella och kommunala beslutsnivåer och behöver förstå, tolka och
försöka påverka dessa nivåers beslut i frågor av vikt för Västra Götaland. Därtill har Västra
Götalandsregionen en ständig horisontell samverkan med regioner och andra aktörer för
jämförelser, erfarenhetsutbyte, gemensamt påverkansarbete och hantering av gemensamma
utmaningar.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
29 (47)
Arbetet utgår från de löpande prioriteringar som regionstyrelse och nämnder gör och de
positioner som antas på regionens olika ansvarsområden, framför allt inom det regionala
utvecklingsuppdraget. Några områden som är eller blir aktuella i påverkansarbetet är
regioners roll i flernivåstyret och regional symmetri i Sverige, infrastruktursatsningar,
gränsfrågor med Norge (bättre järnväg och minskade gränshinder), möjligheter för
västsvenska aktörer att delta i det europeiska forskningsprogrammet, klimat/miljö-frågor
(åtgärder för energieffektivisering, förnybara bränslen, reducering av växthusgasutsläpp),
sammanhållningspolitiken efter 2020, starkare samarbete kring Nordsjön.
De främsta kanalerna är kontoren i Stockholm och Bryssel, ett aktivt medlemskap i
nationella och europeiska nätverk, samt värdskap för och deltagande vid möten och
evenemang i och utanför Västra Götaland.
5. Regionalt trafikförsörjningsprogram
Kollektivtrafiken är ett verktyg att stärka arbetsmarknadsregionerna och bidra till det goda
livet genom tillgänglighet, minskad trängsel och bättre miljö. Kapaciteten behöver kraftigt
byggas ut för en långsiktig omställning till ett mer hållbart transportsystem.
Trafikförsörjningsprogrammet (antaget av fullmäktige oktober 2012) är kollektivtrafikens
styrdokument med ett övergripande mål, som ska nås genom fyra delmål.
Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006.
Vi har kommit en god bit på väg mot vårt fördubblingsmål. Till 2025 behöver resandet öka
med ytterligare 36 procent. I snitt krävs en fortsatt resandeökning om ca 3 procent per år
under budgetperioden 2016-2018. Ökat kollektivtrafikutbud i tunga trafikstråk och
noder/städer är den enskilt viktigaste åtgärden för resandeutvecklingen, kompletterat med
informationsåtgärder och tjänster som underlättar kollektivtrafikresan.
Resandet med den regionala tågtrafiken har mer än fördubblats sedan 2000 och ökar
fortfarande i hög takt. Platsbristen på spåren är begränsande för utvecklingen framåt - inte
minst in mot Göteborgs central. Det innebär att åtgärder för ökad kapacitet i första hand
behöver ske genom längre tåg. Investering i nya regiontåg planeras till 2017. Inom fem år
krävs också reinvestering i pendeltåg eftersom de äldsta pendeltågen närmar sig 40 år och
redan i dagsläget innebär relativt höga underhållskostnader.
Tillgången på spårvagnar begränsar just nu möjligheten att utveckla resandet i
stadstrafiken i Göteborg i den takt som trafikförsörjningsprogrammet säger. Arbete pågår
för att åtgärda brister för att få ut fler vagnar i trafik. Upphandling av nya spårvagnar
pågår. I första hand handlar det om reinvestering och inte kapacitetsökning. De första nya
vagnarna beräknas preliminärt levereras i slutet av 2018 eller början 2019. Många
byggprojekt startar 2016 i Göteborg som också kommer att påverka såväl resandet som
trafikkostnaderna ett antal år framöver. Det handlar om ersättningstrafik och att leda om
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
30 (47)
viss trafik. Att regionen tar ansvar för de merkostnader som uppstår för kollektivtrafiken är
en del i överenskommelsen om det Västsvenska paketet (block 2).
Minst 85-90 procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken
Ombordmätningar, där resenärer intervjuas, visar att de som reser med Västtrafik är nöjda
med sin resa. Siffrorna varierar mellan 90-95 procent. När man ser till den generella
nöjdheten, genom telefonintervjuer, får Västtrafik lägre värden. Ju längre tid från att resan
genomförts desto fler andra faktorer spelar in i bedömningen. En viktig och högt
prioriterad utmaning är därför att stärka Västtrafiks varumärke, och kollektivtrafikens
status i samhället.
Åtgärder som sänker tröskeln till kollektivtrafiken behöver fortsätta prioriteras för att vi
ska nå både nöjdhetsmål och resandemål. Att resenären känner att det är enkelt att betala
och vet hur mycket resan kostar är en del i det arbetet. Pris-och sortimentsstrategin leds av
kollektivtrafiknämnden där implementering av ett första steg har påbörjats under 2014.
Förändringar i biljett-och betalsystemet innebär alltid en ekonomisk risk. Resenärens val
kan inte helt förutses. 1 procents avvikelse i intäkter motsvarar drygt 30 miljoner. Det
kommer därför behövas en beredskap för att hantera en sådan risk när man gör
förändringar i prissättningen och sortimentet.
En annan viktig utmaning för Västtrafik under planperioden, för kundnöjdheten, är att
planera och parera så bra det går, för omledning av trafik när många stora byggprojekt
startar upp 2016 i Göteborg.
Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov
Olika resenärsgrupper kräver olika typer av anpassningar i kollektivtrafiken. Prioritet ges i
trafikförsörjningsprogrammet för funktionshinderanpassning. Arbetet inriktas mot att
förbättra samverkan mellan olika aktörer, göra det enklare och öka tryggheten i resan.
Kostnader är kopplade till att bibehålla tillgänglighetsanpassning av fordon i kommande
bussupphandlingar samt en fortsatt utbyggnad av hållplatsutrop och annan anpassning.
De fordon som ännu inte är anpassade för funktionshindrade är de äldsta spårvagnarna. Här
pågår upphandlingsprocessen för att successivt byta ut dem till moderna,
tillgänglighetsanpassade vagnar. Det sker i nära samverkan med Göteborgs stad som ägare
av Göteborgs spårvägar AB som idag äger spårvagnarna.
Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns
miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025
För en så kostnadseffektiv utfasning av fossila bränslen som möjligt införs höjda miljökrav
i samband med varje upphandling av nya trafikavtal. Vid utgången av 2014 bedömer vi att
ca 70 procent av vår kollektivtrafik drivs med förnybara bränslen (mätt i
fordonskilometer). År 2018 är målet 85 procent, för att följa trafikförsörjningsprogrammet.
Beslut om biogas i trafiken lyfts som särskilt beslut i kollektivtrafiknämnden inför varje
upphandling, eftersom förutsättningarna för val av bränsle skiljer sig i olika. Andra viktiga
miljömål i trafikförsörjningsprogrammet handlar om energieffektivitet och buller. Här ser
vi med intresse på möjligheterna med ökad andel eldrift.
Hur når vi ännu längre på kort- och lång sikt?
Målen för kollektivtrafiken i Västra Götaland innebär att kollektivtrafiken ska få en ny och
större roll i transportsystemet. Det kräver att vi hela tiden testar och utvecklar nya
lösningar för hållbart resande i vid bemärkelse, utifrån olika de olika förutsättningar vi har
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
31 (47)
i runt om i regionen, och att vi i högre grad tar till oss av forskning. Västra
Götalandsregionen är delansvariga för det nya forskningscentret K2 i Lund.
Grundfinansieringen är säkrad, men de projekt som ska drivas i det nya centrat är ännu
ofinansierade. Kollektivtrafiknämnden samverkar med regionutvecklingsnämnden och
miljönämnden i handlingsprogrammet för hållbara transporter. Det enskilt största projektet
är test-och demonstrationsprojektet ElectriCity, som pågår till juni 2018.
Resurser och behov
Regionfullmäktiges budget för kollektivtrafiken är 3,9 miljarder kr 2015. Det täcker
ungefär hälften av Västtrafiks kostnader för trafiken. Den andra hälften täcks främst av
biljettintäkter.
Ekonomiska konsekvenser till följd av fattade beslut och för åtgärder som krävs för att nå
målen i trafikförsörjningsprogrammet sammanfattas i Bilaga 1.
6. Kulturstrategi
Säkra och utveckla kulturens infrastruktur
Västra Götalandsregionen vill säkra och utveckla kulturens infrastruktur för att ge
invånarna tillgång till och möjlighet att själva utöva kultur och kulturaktörer möjlighet att
arbeta och utvecklas. Med kulturens infrastruktur menas de institutioner och fria
organisationer i Västra Götaland som arbetar på lång sikt. Dessa opererar inom vitt skilda
fält och på många olika sätt och bildar tillsammans ett nätverk. Den kulturella
infrastrukturen bidrar därför till att skapa en region för alla men också nationell och
internationell synlighet. I kulturnämndens uppdrag till institutionerna i Västra Götaland
ingår att utveckla sin fulla potential så att de bidrar till en region som syns och engagerar.
Kulturnämnden påbörjade under 2014 och fortsätter 2015 att besluta ge nya långsiktiga och
kulturstrategiska uppdrag till cirka 75 institutioner och fria organisationer och därmed
försäkra sig om att dessa verksamheter fortsätter att utvecklas konstnärligt och
kulturpolitiskt i enlighet med kulturstrategin. Uppdragen kommer att systematiskt följas
upp utifrån särskilda genomförandeplaner för att garantera ett ständigt förnyelsearbete som
kulturnämnden löpande kan ta ställning till.
Under 2014 påbörjades arbetet med att träffa särskilda överenskommelser med 5 – 8
regioner i utlandet för ett ökat internationellt utbyte åren 2016-2018 utifrån
kulturnämndens riktlinjer för att öka internationaliseringen.
Västra Götalandsregionen har för avsikt att bygga ut de internationella konstresidens som
stärker möjligheterna för konst- och kulturutövare från Västra Götaland att resa ut i världen
och för olika konstnärer att komma hit. Inte minst inom litteraturområdet, som hittills varit
eftersatt, kommer verksamheten att utvecklas. Ett särskilt avtal har tecknats med
Konstnärsnämnden som innebär samverkan också på den nationella nivån.
De senaste åren har kulturnämnden framgångsrikt satsat på att stötta en rad ”kultursystem”
i regionen – geografiska platser där många kulturarbetare bor och verkar, ofta i närheten av
någon utbildningsinstitution och/eller kulturinstitution. De ligger ofta utanför de större
städerna och samlar en internationellt aktiv skara av kulturaktörer som samverkar med det
lokala civilsamhället. Dessa kultursystem har potential att stärka relationerna mellan stad
och land, periferi och centrum. Förutsatt att platser med denna utvecklingspotential fortsatt
får ekonomiskt stöd bidrar det till visionen om ett socialt hållbart samhälle.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
32 (47)
Ett stöd från Västra Götalandsregionen till sådan ”platsutveckling” föreslås genom att ge
bidrag till de stora och långsiktiga regionala festivalerna. Dessa engagerar inte minst
civilsamhället vars insatser är mycket värdefulla även ekonomiskt. Dessutom ökar platsens
attraktivitet för ortsborna och festivalerna bidrar till besöksnäringen. Det finns goda skäl
att öka stödet och samtidigt ge festivalerna tillgång till internationella nätverk för
kompetensutveckling och artistförmedling.
Kulturnämndens beslut att nyttja tekniken kommer att aktivt följas upp utifrån en
konferens 2014, Agera digitalt. Det kräver kontinuerlig kartläggning av ett område i stark
utveckling, omvärldsanalys och bred kompetensuppbyggnad. Inte minst finns en stor
möjlighet att samverka med Gothia Science Park och liknande aktörer för att ta tillvara
deras höga kompetens inom spelutveckling för ett utökat digitalt kulturliv.
Kulturutbildning och kultur och bildning
Västra Götaland ska vara en ledande kunskapsregion. Vår tid upplever en snabb
förskjutning från arbetsintensiv till kunskapsintensiv produktion samtidigt som denna mer
och mer inbegriper kulturella element. För att möta denna utveckling har
utbildningssektorn, inkluderat kulturområdet i vid bemärkelse, en viktig roll.
Globaliseringen och migrationen medför dessutom att kulturens innehåll och uttryck
förändras i snabb takt. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för invånare och
kulturaktörer att hantera dessa samhällsförändringar på ett konstruktivt sätt.
Kulturnämnden stödjer idag regionägda och rörelseägda folkhögskolor liksom
eftergymnasiala utbildningar inom konst- och kulturområdet. Syftet är att garantera
varierade möjligheter för kulturutbildning genom att sänka trösklarna och vidga
rekryteringsbasen. Nya kulturyttringar, såväl ungdomskulturer som kulturer från andra
länder, och därigenom en ökad mångfald av perspektiv, skapar förutsättningar för hög
konstnärlig kvalitet och dynamik. En god koppling till högskola och universitet är en viktig
framgångsfaktor. Därför är det viktigt att bidra till att nätverk och kontaktytor stärks
mellan forskning, högskoleutbildning, folkbildning och olika kulturorganisationer för att
utveckla såväl grundutbildning som fortbildning.
Kultur är idag mer än någonsin en avgörande beståndsdel i identitetsskapandet. Kulturens
bildande roll blir därmed viktig. Kulturnämnden stödjer studieförbundens
kompetensutvecklingsarbete. Det är ett område där civilsamhällets ideella engagemang kan
tas tillvara på ett bättre sätt än idag. För att fullt ut utnyttja denna potential behöver den
kommunala nivån få möjlighet att ta ytterligare ansvar. I enlighet med det förslag till
folkbildningspolitiskt program som ligger för beslut i regionstyrelsen, kommer Västra
Götalandsregionens samarbete med kommunerna och kommunalförbunden att
intensifieras.
Studieförbunden är också viktiga aktörer inom kultur i vården. Regionfullmäktige gav
2014 kulturnämnden ett särskilt uppdrag för detta. Västra Götalandsregionen kommer att i
samverkan med studieförbunden, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för kultur
och hälsa (GU) skapa kontaktytor och nätverk samt projekt som konsekvent följs upp och
knyts till forskning.
Samverkan med civilsamhället
Kulturstrategin betonar vikten av civilsamhällets insatser för att uppnå ett vidgat
deltagande. Civilsamhället är en arena mellan det offentliga och det privata. Med sin
variationsrikedom av verksamhets- och organisationsformer kan civilsamhället främja
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
33 (47)
deltagande i kulturlivet. Civilsamhället är en arena där människor från olika
samhällsgrupper och olika erfarenheter samarbetar för att utveckla något för dem
väsentligt. Civilsamhället har därmed både en funktion som plats för det egna växandet och
som en kraft för samhällsutveckling.
Civilsamhällets resurser kommer att ökas genom att Västra Götalandsregionen stödjer
projekt som använder sig av cultural planning och landskapslaboratorier som verktyg för
ökad invånardialog.
Stöd kommer även att ges till partnerskap mellan civilsamhälle och kulturorganisationer i
enlighet med överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala
ekonomin.
Principer för fördelning av ekonomiska resurser
Den största delen av regionens stöd till kulturområdet, cirka 900 av totalt 1 358 mnkr,
används till kulturens infrastruktur (dvs institutioner och fria organisationer som arbetar på
lång och medellång sikt). I det totala stödet ingår de 304 mnkr som kulturnämnden fördelar
av statliga medel enligt det nationella samverkansavtalet. De institutioner som
kulturnämnden delfinansierar med statliga medel kan sägas tillhöra de som också ska
tillhandahålla spetskvalitet i Västra Götalands kulturutbud. Det kunde vara rimligt att i
ännu högre grad disponera de statliga medlen inom gruppen så att denna spetskompetens
kan garanteras medan regionala medel får garantera bredden i utbudet.
En inte oväsentlig del av kulturnämndens budget, cirka 160 mnkr, går till folkbildning och
utbildning. Det kan övervägas om den bör vara en större del av den totala budgeten genom
omfördelning eller tillskott i en situation där det ställs mycket stora krav på att ta hand om
problemen i den svenska skolan och där arbetsmarknaden har en stor utmaning att
integrera invandrare i arbetslivet.
Civilsamhället inkluderat det fria kulturlivet, cirka 95 mnkr, är en viktig och nyskapande
kraft inom kulturområdet. De insatser som görs inom den sociala ekonomin är idag till stor
del okända och bör undersökas. Projektmedel inom denna sektor bör i större grad länkas
till projekt som också får resurser genom den sociala ekonomin.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
34 (47)
7. Ekonomi
7.1 Utgångspunkt – ekonomiskt läge
I kapitel 2.3 Konjunktur och arbetsmarknadsläge beskrivs konjunkturläget på nationell och
regional nivå. Där konstateras ett par saker som har betydelse för det framtida
skatteunderlaget. Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas men tillväxten har
dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter
sysselsättning och arbetade timmar att öka. En relativt svag tillväxt i kombination med
ökad arbetskraft gör att produktiviteten är fortsatt låg. I denna spretiga bild klarar sig
skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar på över två procent nästa år och
omkring 1,5 procent åren därefter.
Procentuell förändring om inte annat anges
2013
2014
2015
2016
2017
2018
BNP*
1,3
1,9
2,9
3,2
2,3
1,9
Sysselsättning, timmar*
0,4
2,1
1,5
1,1
0,7
0,4
Arbetslöshet, nivå
8,0
7,9
7,4
6,6
6,5
6,5
Timlön, nationalräkenskaperna
2,0
2,0
3,0
3,2
3,4
3,5
Timlön, konjunkturlönestatistiken
2,5
2,8
3,0
3,2
3,4
3,5
Konsumentpris, KPIX
0,5
0,1
0,9
1,8
1,9
1,9
Konsumentpris, KPIF
0,9
0,5
1,3
1,9
2,0
2,0
Konsumentpris, KPI
0,0
–0,2
0,6
2,1
3,2
3,1
Realt skatteunderlag**
1,5
1,6
2,4
1,8
1,5
1,2
*Kalenderkorrigerad utveckling.
**Korrigerat för regeländringar.
VGRs ekonomiska läge
1 500
1 000
500
0
2009 2010 2011 2012 2013 2014
-500
-1 000
Årets resultat
Årets resultat exkl jämf poster
Resultatutvecklingen exklusive
jämförelsestörande poster har för VGR som
helhet varit positiv under de senaste åren.
Under 2011 och 2013 påverkades resultatet
negativt av sänkt kalkylränta för pensioner.
Under 2012 och 2013 påverkades resultatet
positivt av återbetalade AFA
försäkringspremier. Flera sjukhus har haft
mångåriga ekonomiska obalanser, vilka
förväntas elimineras med de medel som
tillförts i budget 2015. Det kommer att krävas
fortsatt fokus på kostnadskontroll för att
långsiktigt stärka sjukhusens ekonomi.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
35 (47)
Kostnads- och intäktsanalys
Tabellen nedan visar en översiktliga resultaträkning som belyser de huvudsakliga intäktsoch kostnadsposterna. Därefter följer en analys av de största och mest varierande posterna.
Posterna beskrivs med prognos för planperioden när så är möjligt.
2012
40 076
2013
41 871
2014
42 515
B2015
45 426
Specialdestinerade statsbidrag
1 860
1 864
2 005
1 826
Patientavgifter
1 340
1 381
1 397
1 688
Såld vård
1 418
1 439
1 515
1 250
Biljettintäkter
2 697
2 859
3 019
3 281
Skatteintäkter, komm.ek. utjämning och generella statsbidrag
Övriga intäkter
3 638
3 543
3 454
3 420
51 029
52 957
53 905
56 891
-24 776
-25 873
-27 088
-27 913
-511
-495
-513
0
-3 580
-3 681
-4 501
Läkemedelskostnader
-3 328
-4 350
-4 264
-4 247
-3 653
Material och varor
-2 919
-3 179
-3 518
-3 204
Trafikkostnader
-5 435
-5 800
-6 043
-6 407
Avskrivningar och nedskrivningar
-1 542
-1 728
-1 891
-2 017
Verksamhetens intäkter
Personalkostnader
Bemanningsföretag
Köpt vård,externt
Övriga kostnader
Verksamhetens kostnader
Årets resultat
-7 242
-8 340
-7 099
-9 055
-50 103
-53 259
-54 080
-56 750
926
-302
-175
141
Intäkter från skatt och utjämning
Baserat på en skattesats på 11,48 kronor innebär de redovisade prognosförutsättningarna
följande skatteintäkter 2016-2018:
Mnkr
2016
2017
2018
39 420
41 172
42 879
Kommunalekonomisk utjämning
4 146
4 192
4 222
- varav inkomstutjämning
5 668
5 935
6 198
- varav kostnadsutjämning
-560
-582
-602
- varav regleringsavgift
-987
-1 186
-1 399
25
25
25
43 566
45 364
47 101
Preliminära skatteintäkter
- varav strukturbidrag
Totalt
Statsbidrag
Statsbidrag delas in i generella och specialdestinerade bidrag, varav de generella ingår i
utbetalningen av skatteintäkter och utjämning (regleringspost). Till dessa räknas även
statsbidraget för läkemedelssubventionen. Specialdestinerade (riktade) bidrag kräver oftast
en motprestation och betalas ut efter uppfylld prestation. Till budget 2015 fick
regiondirektören i uppdrag att kartlägga och se över hantering av statsbidrag inom VGR.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
36 (47)
Budget
2015
(mnkr)
Specialdestinerade statsbidrag
budgeteras och hanteras på olika
sätt i förvaltningarna och det
Generella statsbidrag
3 606
finns en osäkerhet vid
varav läkemedelssubventionen
3 520
budgetering om statens
Specialdestinerade statsbidrag
1 200
förväntade satsningar kommande
varav Hälso- och sjukvård
774
år. Verksamhet som finansierats
varav Kultur
305
varav övriga verksamheter
122
av statsbidrag under ett flertal år
Övriga statsbidrag
711
kan stå som ofinansierad om ett
varav ALF + TUA-medel
516
statsbidrag upphör, vilket skapar
varav momsersättning 6%
195
en verksamhetsmässig och
SUMMA
5 517
ekonomisk risk. VGR behöver
därför se över hanteringen för hur man långsiktigt ska utforma och finansiera den
verksamhet som omfattas av olika bidragssatsningar.
Statsbidrag
Riksrevisionen gjorde hösten 2014 en granskning av statsbidragen och presenterade ett
antal rekommendationer som troligtvis kommer att leda till förändringar av regeringens
utformning av bidrag för hälso- och sjukvård. Därför kommer regionkansliet fortsätta
översynen av dessa statsbidrag göras under våren 2015.
Personalkostnader
Den enskilt största kostnadsposten för VGR är personalkostnader. Dessa påverkas av en
rad faktorer, men kan översiktligt delas in i lönekostnader, sociala avgifter, övriga
personalkostnader och pensionskostnader. Kostnader för bemanningsföretag och
förändringar till följd av överföring av verksamheter och byte av aktörer behöver särskilt
belysas.
Lönekostnadsökningen har varit stabil över tid på ca 4 procent, detta förklaras till del av
löneöversynen (2,5 procent), men även ökad personalvolym (1,5 procent).
Lönekostnaderna ligger i nivå med budget. Utifrån behov, marknad och rådande
lönestruktur behöver VGR arbeta vidare med att höja medellönen för utvalda yrkesgrupper.
Bakgrunden till denna bedömning är att VGRs genomsnittliga medellön ligger lägre än
riket, Stockholms läns landsting och Region Skåne. Skillnaden till riket har ökat under de
senaste åren och innebär att lön blir en faktor som kan påverka kompetensförsörjningen.
De sociala avgifterna har inte ökat i samma takt som lönekostnaderna, vilket beror på att
anställda under 26 år och ålderspensionärer har en lägre social avgift. Under 2015 kommer
denna lägre avgift att vara kvar. Hur det blir på längre sikt är fortfarande oklart och bör
därför beaktas i det kommande budgetarbetet.
Pensionskostnaderna är en viktig post att följa under de kommande åren, då dessa beräknas
öka på grund av utbetalningar kopplade till ansvarsförbindelsen och att antalet anställda
har ökat. Dessa kostnader kommenteras särskilt under rubriken 7.3 på sid 37.
Kostnaderna för bemanningsföretag ligger relativt stabilt över tid trots att VGR har som
ambition att hålla ner dessa kostnader. Bemanningsföretag används främst vid vakanta
läkartjänster där man inte kunnat rekrytera. Kostnaden för tjänsteköp av sjuksköterskor och
övriga kategorier har ökat under det senaste året, medan kostnaden för läkare har minskat
något. Kostnadsökningen för sjukskötersketjänster inom sjukhusen förklaras av
rekryteringssvårigheter.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
37 (47)
Känslighetsanalys
För att visa hur ekonomin påverkas av förändringar av skatteintäkter och verksamheternas
kostnader/intäkter görs en känslighetsanalys. Tabellen visar effekten om de redovisade
faktorerna förändras med en procentenhet.
En procentenhets förändring får effekt i storleksordningen
(Beräkningar avser 2016)
Mnkr
Personalkostnader
+/-
296
Övrig förbrukning
+/-
171
-varav läkemedel
+/-
36
sammanvägt kostnadsindex
+/-
467
skatteunderlagsutveckling
+/-
383
förändring av regionskatten med 10 öre
+/-
343
7.2 Ekonomiska konsekvenser av tidigare beslut
Det finns ett antal tidigare fattade politiska beslut med väsentliga ekonomiska
konsekvenser som saknar beslut kring finansiering för 2016 och framåt. Bilaga 1 innehåller
en tabell med dessa poster samt ett antal övriga beslut utan långsiktig finansiering.
7.3 Pensioner och likviditet
Pensioner
VGR har en total pensionsåtagande på 39 mdkr. 26 mdkr av dessa utgörs av pensionsrätter
intjänade före 1998. De redovisas enligt kommunallagen (blandmodellen) utanför
balansräkningen som den sk ansvarsförbindelsen. Resterande 13 mdkr redovisas i
balansräkningen.
Ansvarsförbindelsens storlek påverkas av två saker. Den minskar med utbetalningar av
pensioner kopplade till pensionsrätterna och den ökar med den uppräkning som görs för att
säkra pensionernas värde. Enligt blandmodellen är det utbetalningarna kopplade till
ansvarsförbindelsen som tas upp som en kostnad i redovisningen och inte värdesäkringen.
Prognosen för 2015 är en total pensionskostnad på 3 600 mnkr. Denna består av årets
intjänande pensionsavgift 1 062 mnkr, årets intjänande FÅP13 1 278 mnkr samt utbetalning
av ansvarsförbindelsen 1 212 mnkr. Årets intjänande av pensionsavgift och FÅP
finansieras av ett personalkostnadspålägg. Ansvarsförbindelsen och värdesäkring FÅP
finansieras av regionbidrag.
Pensionsavgift
Årets kostnad FÅP
Ansvarsförbindelsen
Årets pensionskostnad
Årets utgift pensioner
Miljoner kronor
13
2015
1 062
1 278
1 212
3 552
2016
1 108
1 312
1 217
3 637
2017
1 158
1 767
1 266
4 191
2018
1 211
2 353
1 343
4 907
2 563
2 650
2 793
2 982
Förmånsbestämd ålderspension. Den del av arbetstagarens lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
38 (47)
Skillnaden mellan årets pensionskostnad och årets utgift ökar likviditeten och ska sparas
till den tidpunkt i framtiden då den medarbetarna går i pension. Återlån av dessa medel
finansierar den del av året investeringar som inte täcks av resultat och avskrivningar.
Likviditet
VGR har god likviditet som vid årsskiftet 2014/2015 förväntas till ca 9,3 mdkr. Prognosen
för årsskiftet 2015/2016 är 7,5 mdkr. Minskningen av likviditeten 2015 beror till största
delen på regleringen av reversen och kapitaltillskott till LÖF14 på 1,2 mdkr. Utifrån
tillgänglig budget för 2015 -2017 beräknas likviditeten ligga i intervallet 7,5 – 8,0 mdkr
under planperioden.
För att klara regionfullmäktiges mål om god betalningsberedskap krävs en likviditet i
intervallet 2,5 – 3 mdkr under planperioden. Koncernbanken kommer att utgå från 3 mdkr
som bas för god betalningsberedskap. VGRs beräknade investeringsnivåer på 3,6 mdkr
varje år under planperioden totalt 10,8 mdkr innebär att investeringarna inte är finansierade
med årens resultat och avskrivningar. Återlån av pensionsmedel från årets intjänande av
FÅP ca 5 mdkr krävs för att finansiera investeringarna. Marknadsräntorna är på historiskt
låga nivåer. En upplåning på 10 år beräknas kosta mindre än 2 procent i ränta. Det bör
övervägas att utnyttja dessa marknadsförutsättningar samt VGRs goda rating för att
lånefinansiera delar av investeringarna. Man kan välja att göra en generell upplåning eller
att göra så kallade gröna obligationer eller motsvarande för finansiering av miljöinriktade
investering eller nytt barnsjukhus.
7.4 Fördelning av resurser
Nedan redovisas hur resurserna har förändrats från 2011 till budget 2015 inom
olika verksamhetsområden. I redovisningen beaktas de resurser som redovisas på
regionstyrelsens ram men som fördelas till hälso- och sjukvård. Redovisningen
har även justerats för övertagandet av kommunernas andel av Västtrafik så att
jämförelsen över åren blir rättvisande.
Genomsnittlig
årligförändring
löpande priser, %
Genomsnittlig årlig
förändring fasta
priser, %
Resurser i
budget
2015, mnkr
Hälso- och sjukvård
3,1
1,3
36 181
Kollektivtrafik
9,9
7,4
3 948
Kulturnämnden
4,1
2
1 054
Regionutvecklingsnämnden
2,6
0,7
698
14
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
39 (47)
Index
SKL gör bedömningar av landstingens prisutveckling. Indexet bygger på förbundets
makroekonomiska antaganden och förändras i takt med nya bedömningar av
samhällsekonomin. Den aktuella prognosen för LPIK framgår av tabellen nedan:
2016
2017
2018
2,3
2,6
2,7
-Timlön
3,0
3,2
3,3
-Socialavgifter
3,1
3,8
3,6
-Läkemedel
-1,1
-0,8
-0,2
-Förbrukning
2,2
2,2
2,3
2,8
3,0
3,1
LPIK inkl läkemedel
LPIK exkl läkemedel
I budget 2014 fick regionstyrelsen i uppdrag att utvärdera och eventuellt arbeta fram ett
differentierat index för läkemedelsposten som är bättre anpassat till VGR än det index från
SKL som används idag.
En analys av kostnadsutvecklingen för läkemedel har genomförts. Den visar att
kostnadsutveckling för läkemedel under den senaste femårsperioden skiljt sig tydligt åt när
det gäller läkemedel inom förmånen (recept) och rekvisitionsläkemedel (slutenvård).
Kostnaden för receptläkemedel minskar på grund av patentutgångar och allmän prispress
medan kostnaden för rekvisitionsläkemedel ökar till följd av nya dyrare läkemedel och
behandlingsmetoder i slutenvård.
Skillnaden i kostnadsutveckling mellan läkemedel inom förmånen och
rekvisitionsläkemedel får ett tydligt genomslag i verksamheterna. Primärvårdens
läkemedelskostnad härrör nästan uteslutande från läkemedel inom förmånen och minskar
således. För sjukhusen är förhållandet det motsatta med ökade kostnader till följd av att de
bär kostnaden för nya dyrare läkemedel inom slutenvård samt även de kostsammare
läkemedlen inom förmånen. Någon större skillnad i kostnadsutveckling mellan
sjukhusförvaltningarna uppvisas inte.
Regionkansliet anser att det finns fog för att använda ett differentierat index för läkemedel
inom VGR. Denna differentiering bör göras mellan sjukhus och primärvård genom att
löpande följa och prognosticera kostnadsutvecklingen för respektive förvaltningsdel inför
nästkommande års budget.
Utöver ett differentierat index bör hänsyn tas för processen för ordnat införande av nya
läkemedel där förvaltningarna får tilldelning av medel kopplat till introduktion av
behandling med nya dyra läkemedel.
Index kopplat till trafikavtal
Västtrafik upphandlar trafik från trafikföretag med avtal på 8-10 år. Kostnaderna för dessa
avtal utgör ca 80 procent av Västtrafiks totala kostnader och är kopplade till en viktad
indexkorg, bestående av framförallt index för bränsle, konsumentpris och arbetskostnad.
Utvecklingen av index för trafikavtalen utgör Västrafiks största kostnadsökningspost.
För Västtrafiks övriga kostnader, såsom för VGRs övriga verksamheter, appliceras LPIK.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
40 (47)
Det finns behov av att under 2015 diskutera en lämplig ansats hur index bör appliceras för
att på bästa sätt reflektera kostnadsutvecklingen inom kollektivtrafiken. För 2015 beslutade
regionfullmäktige en budget utifrån en totalbedömning och inte utifrån indexuppräkning.
2016 bedöms trafikens kostnadsökning från index uppgå till ca 165 mnkr.
Fördelning av resurser till HSN, hälso- och sjukvård
I budgeten för 2015 togs ett första steg för att införa en ny modell för fördelning av
resurser till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Basen i den nya resursfördelningsmodellen är
antalet invånare, deras kön och ålder. Regionala kostnadsvikter beräknas varje år utifrån
genomsnittlig kostnad för hälso- och sjukvård och tandvård för invånare i respektive grupp
(kön samt ålder i ettårsåldersklasser). Fördelningen justeras för socioekonomi och geografi.
Omfördelning för socioekonomi baseras på arbetslöshet och medianinkomst per valkrets,
medan omfördelning för geografi utgår ifrån kommunernas befolkning.
Varje hälso- och sjukvårdsnämnd, HSN, tilldelas resurser efter nämndens relativa andel av
den samlade sjukvårdsresurs som avsätts i budgeten. Vilket totalbelopp som ska fördelas
fastställs utanför modellen.
Också efter det att den nya resursfördelningsmodellen är helt genomförd förväntas viss
omfördelning mellan åren till följd av demografisk utveckling och omräkning av
kostnadsvikterna i modellen.
Det kan behövas översyn av gränsdragningen mellan vad som ska finansieras av hälso- och
sjukvårdsnämnderna genom de resurser som de tilldelas inom modellen och vad som
fortsatt ska finansieras av medel som finns hos regionstyrelsen och dess utskott respektive
hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Exempel på verksamhet som hittills inte har finansierats
genom hälso- och sjukvårdsnämnderna är fri tandvård för ungdomar 20-24 år, det
reformerade tandvårdsstödet samt glasögonbidrag. De senaste åren har även rättspsykiatrin
finansierats centralt.
Målbild lönestruktur
En ny målbild lönestruktur 2015-2017 är framtagen för VGR. Den anger riktningen för hur
lönerna ska styras för olika yrkeskategorier inom regionen. För att nå fram till
konkurrensmässiga löner behöver arbetet med en aktiv lönepolitik fortsätta på alla nivåer.
Med målbilden som grund ska VGR ha en gemensam lönepolitik. I den aktiva
lönepolitiken ingår också att medarbetarna i VGR ska ha en möjlighet till en
karriärutveckling och genom goda prestationer kunna öka sin lön.
En löneutveckling utöver det utrymme som medges inom den uppräkning (index) för
löneprisutveckling som fastställs i budget förutsätter omprioriteringar och särskild
finansiering.
Jämställda löner
Kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning i vården behöver
fortsatt prioriteras för att de ska nå målbilden för lönestrukturen. Utöver budget 2015
avsätts 50 mnkr för att förstärka förvaltningarnas egna satsningar för att komma till rätta
med oskäliga skillnader i lönestrukturen inom hälso- och sjukvården. Prioriteringarna ska
utfalla de yrkesgrupper som enligt målbild lönestruktur ligger lågt.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
41 (47)
7.5 Investeringsbehov
VGR befinner sig i en situation med höga framtida investeringsbehov, främst drivet av
sjukvårdens krav på investeringar i fastigheter och byggnation, därefter medicinsk
utrustning och pendeltåg samt infrastruktur kopplat till lokal- och tågtrafik.
Investeringsramar och investeringsplan
Regionstyrelsen beslutade i december 2014 om en detaljerad investeringsplan för 2015
som uppgår till totalt 3,6 mdkr, samt i tilläggsbudget 2015 justerades planen för 2016 upp
till 3,6 mdkr och med bibehållen nivå om 3,6 mdkr för 2017.
Investeringarna är i huvudsak indelade i grundramar för fastigheter och grundramar för
utrustning, som disponeras av verksamheterna för mindre fastighets- och
utrustningsändamål. Utöver grundramarna finns ramar för strategiska fastighets- och
utrustningsinvesteringar som nomineras och prioriteras centralt utifrån ett
regionperspektiv. Grundramarna har hittills årligen räknats upp med index, medan de
större fastighetsinvesteringarna genomgår en årlig inventering. Ambitionen är att
vidareutveckla processen till att bättre reflektera det verkliga investeringsbehovet och att
förlänga planeringshorisonten till fem år med start 2016. Målsättningen är att skapa ett mer
flexibelt och dynamiskt system för att styra och nyttja resurserna på bästa sätt. Förslag på
5-årig investeringsplan kommer i ett kompletterande budgetunderlag under våren 2015.
Prioriteringsområden framtida investeringar
Hälso- och
sjukvård
• Investeringar i fastighet och utrustning
• Signifikant behov av uppgradering av de större sjukhusen
• Översiktsplan storgöteborg, inklusive planer för Frölunda och Lundby
Tillväxt och
utveckling
•
•
•
•
Service och
IS/IT
• Framtidens vårdinformationsmiljö förväntas kräva stora investeringar
• IT infrastruktur
Regiongemensamt
• Slutfasen för BOIC, fastighets- och utrustningsinvesteringar
Upprustning av Botaniska, nytt växthus
Skollokaler samt energibesparingar
Tåg, resecentrum, hållplatser, IT-infrastruktur
Ägardiskussion för depåer och spårvagnar
Investeringsplan plus ”pipeline” av kommande investeringar
I tillägg till det behovet som syftar tillfredsställas i investeringsplanen, finns det ett behov
av investeringar kopplat till planerna för sjukhusen i storgöteborg och för ställningstagande
kring depå och spårvagnsfrågor inom kollektivtrafiken som har stor bäring på VGRs
investeringsplanering och kapitalallokering.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
42 (47)
Framtidens vårdinformationsmiljö
Utöver de investeringar som beskrivs ovan står VGR inför stora investeringar inom
framtidens vårdinformationsmiljö.
Storgöteborg
Planen för storgöteborg har stor påverkan för investeringsplaneringen för de kommande
åren och kräver beslut kring närsjukvårdscentrum, dagkirurgiska centrum och
förtydligande av rollen för Kungälv och Alingsås sjukhus. Storgöteborg utgör nästan 70
procent av det uppskattade investeringsbehovet inom sjukhusfastigheter inom VGR för den
kommande 10 årsperioden. Nästan 2 mdkr avser framtida investeringsobjekt som ännu inte
är nominerade för att ingå i investeringsplanen.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
43 (47)
Finansiering av investeringar
Ett sätt att värdera hur stora investeringar en organisation kan bära över tid är att titta på
självfinansieringsgraden. Den definieras genom hur stor del av investeringarna som
finansieras av de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är betald. Förenklat är
detta summan av avskrivningar och verksamhetens eventuella överskott. VGR har under
lång tid haft en självfinansieringsgrad som understiger hundra procent. Det betyder att
regionen måste finansiera en del av investeringarna antingen genom eget kapital (återlån
pensioner som beskrivs i pensionsavsnittet) eller genom extern lånefinansiering. I
dagsläget sker ingen extern lånefinasiering i VGR.
Investeringars driftskonsekvenser
Tillåten investeringsnivå utifrån bibehållen kostnadsnivå
Utifrån investeringsplanen för 2015 och framtida investeringsplanen för planperioden,
förväntas avskrivningar av nya investeringar öka i högre takt än minskade avskrivningar av
äldre tillgångar. Endast kapitaltjänstkostnaderna för de investeringar som ligger i planen
beräknas öka med cirka 200 mnkr/år. Om utgångspunkten är att bibehålla nuvarande
driftskostnadsnivå, tillåts nyinvesteringar om uppskattningsvis 1,9 mdkr/år, dvs mycket
lägre än beslutad investeringsplan om 3,6 mdkr.
Det krävs ökad förståelsen för de driftskonsekvenser som investeringar medför, både på
kort och lång sikt. Med ökade krav på service, kvalitet, innovationstakt och
teknikutveckling samt specialisering ökar kraven på kompetensförsörjning,
vidareutbildning utveckling förbättring av regionens service. Ambitionen är att under 2015
fortsätta arbetet med att vidareutveckla investeringsmodellen för att tydligare inkluderas
driftskonsekvenserna i investeringsbedömningarna. Ansatsen fokuserar på att kartlägga
och analysera driftskostnader, inkludera utvärdering av olika handlingsalternativ samt att
kunna planera för hållbara driftslösningar.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
44 (47)
Bilaga 1
Ekonomiska konsekvenser av politiska beslut i budget 2015 och förslag till
detaljbudget 2015
Beslut
Belopp
Kostnader för hepatit - C. Regionstyrelsen beslutade i december
2014 om finansiering för 2014 med 30 mnkr och 190 mnkr för
2015. För 2016 bedöms kostnaden uppgå till ca 150 mnkr. Den
framtida prognosen för 2017 och framåt är något osäker men
beräknas bli mellan 120-130 mnkr/år.
150 mnkr
Finansiering av ST-tandläkare har finansierats av personalutskottet
till och med 2015. Från 2016 ska finansieringen hanteras i ordinarie
beställningsarbete.
3,5 mnkr
Övriga beslut med mindre ekonomiska konsekvenser (Grön rehab,
Tandhygienistutbildningen, Hälsoäventyret Oasen, evakueringskostnader
Barnsjukhuset)
ca 25 mnkr
Övriga ekonomiska konsekvenser av politiska beslut
Finansiering BOIC
Bild-och interventionscentrum är en av regionens största investeringar och en stor
förändring för verksamheten. Driftstart är beräknad till 2016-2017. SU arbetar för
närvarande med en detaljerad driftsplan för verksamheten. Planen kan ge underlag för en
diskussion om det finns delar av den nya verksamheten som bör styras och finansieras
regiongemensamt.
Västra Götaland Primärvård Rehabilitering (Vårdval Rehab)
Vårdval Rehab genomfördes under hösten 2014 och har medfört ökad tillgång till och
konsumtion av primärvårdsrehabilitering. Då merparten av ersättningen baseras på viktade
vårdkontakter innebär ökade volymer ökade kostnader. Viss volymökning bedöms vara
önskvärd, då det finns tecken på att behovet av rehabilitering på primärvårdnivå tidigare
inte varit tillgodosett. Budgetram för Vårdval Rehab ska inför varje år fastställas av
regionfullmäktige, med hänsyn tagen till gällande ekonomiska förutsättningar.”
I budget 2015 fick hälso- och sjukvårdsnämnderna i uppdrag att budgetera kostnaderna för
rehabiliteringsverksamheten inom primärvården på samma nivå som tidigare. Vårdval
rehab infördes fr o m 2014-09-01. Det ekonomiska utfallet hittills pekar på en
kostnadsökning på mer än tidigare antagna 15 procent, dvs en ökning på mer än 60 mnkr
per år.
Inför budget 2016 behöver ställning tas till förutsättningarna för Vårdval rehab 2016. Om
nuvarande ersättningsformer och nivåer ska behållas behöver ytterligare medel tillföras i
budget. Alternativt kan krav- och kvalitetsboken utvecklas så att en effektivare
kostnadskontroll uppnås.
Material i Vården
En regiongemensam utveckling av hur sjukhusvården får tillgång till det material som
vården kräver är angelägen. Utveckling bör ske såväl av själva logistiken i
materialförsörjningen som hur arbetsuppgifter fördelas mellan vårdpersonal och
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
45 (47)
servicepersonal. Vården kan underlättas och kostnaderna kan sänkas. De initiala
kostnaderna av en sådan gemensam utveckling kräver emellertid en
introduktionsfinansiering för att komma till stånd. Efter det att nya arbetsformer och
försörjningsformer är etablerade kan effekter hämtas hem. En regiongemensam
finansiering av den initiala investeringen och introduktionen bör övervägas.
Hjälpmedelsförsörjning
VGR och länets kommuner kommer från 2015-10-01 att samarbeta på ett nytt sätt kring
försörjningen av personligt förskrivna hjälpmedel. Ledorden för samarbetet är transparens
och gemensam utveckling. Samarbetsformen möjliggör en fortsatt gemensam
hjälpmedelsförsörjning utan upphandling.
I samarbetet finns en finansiell samverkan som bygger på självkostnad och reglering av
över- och underskott. För VGR innebär detta bl a att överskott inte längre kommer att
finnas för hjälpmedelsverksamheten.
Det nya samarbetsavtalet gäller i två år. Redan hösten 2016 ska regionen och
kommunerna ta ställning till om samarbetet ska fortsätta. Detta förutsätter att
samarbetsorganisationen våren 2016 initierar en uppföljning av hur den nya avtalsformen
fungerar.
Prehospital vård
Det behöver finnas beredskap för att möta ökade kostnader nom det prehospitala området.
Avtalet med SOS Alarm upphör 2015 och en ny upphandling bedöms innebära ökade
kostnader. Osäkerhet finns även kring kostnader och finansiering av
helikopterverksamheten och konsekvenser av den nationella utredningen om organisation
för ambulansflyget.
Kompetensförsörjning av specialistläkare
Det övergripande målet är att regionen har en god framtida kompetensförsörjning av
specialister för hela VGR. Ett medel för att nå detta är att i ökad grad styra och
delfinansiera ST-tjänster regiongemensamt.
Under första kvartalet 2015 kommer nuvarande antal ST-tjänster att inventeras.
Förvaltningarnas kostnader för utbildningsdelen i dessa tjänster beräknas. Förslag på
regiongemensam finansiering av utbildningskostnaderna utarbetas därefter. Ett förslag på
vilka medel som ska överförs från hälso- och sjukvårdsnämnderna till regionstyrelsen för
att möjliggöra denna delfinansiering av nuvarande tjänster presenteras under mars. Om
förslaget godkänns kan det inarbetas i 2016 års budget.
Långsiktig finansiering IS/IT
IS/IT organisationen har arbetat i sin nuvarande form sedan årsskiftet 2012/2013. Under
den tidsperiod som modellen har varit i drift har det identifierats delar i
finasieringslösningen som behöver ses över. Detta innebär att regelverk och principer för
finansieringen behöver omarbetas och fastställas inför budget 2016. Bland annat ska det
tydliggöras vilka delar som finansieras av vem. Exempel på detta är att tydliggöra
gränssnittet för vad ägaren respektive verksamheten skall finansiera när det gäller
driftkostnader, löpande utvecklingskostnader och större projekt. Arbetet skall startas
omgående och slutförs till budget 2016.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
46 (47)
Ny styrmodell regionservice
Regionfullmäktige fattade 2014 beslut om implementering av en ny styrmodell för
servicesamspelet efter nya styrprinciper. I december 2014 fastställde Regiondirektören en
ny tjänstekatalog och en ny prislista som tillämpas från och med 2015. Utgångspunkten har
varit att varje tjänst ska bära sina kostnader. Den nya styrmodellen innebär vidare att
avkastningskravet på Servicenämnden tas bort så att priserna kan sänkas och komma
köpande förvaltningar tillgodo.
I planeringsdirektivet för 2015 beslutades därför att servicenämndens avkastningskrav om
96 mnkr tas bort samt att korrigering av över- och underskott sker för respektive tjänst
inom regionservice. För att säkerställa regionens ekonomiska balans 2015 belastas
köpande förvaltningar med motsvarande summa som avkastningskravet efter korrigering
för övriga förändringar. Detta sker genom fakturering från moderförvaltningen.
I budget 2016 bör denna fakturering ersättas med att de ekonomiska ramarna för köpande
förvaltningar justeras. Även servicenämndens ram för den regionbidragsfinansierade
verksamheten påverkas. Regionkansliet kommer under februari-mars ta fram ett underlag
för hur genomförandet av den nya styrmodellen påverkar förutsättningarna för budget
2016.
Framtidens vårdinformationsmiljö/3R
Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär framtidens vårdinformationsmiljö en stor utmaning för
Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stockholm läns landsting, som tillsammans utgör
programorganisationen 3R. Tidiga kalkyler pekar mot en totalkostnad för VGR motsvarande
2,5-3,5 mdkr, fördelade över programmets genomförandetid som i nuläget sträcker sig fram till
och med 2019. Under våren 2015 kommer en ny totalkostnadskalkyl och budgetunderlag för
2016 att tas fram. Nya kostnadskalkyler kommer därefter årligen att upprättas.
En diskussion med målsättning att gemensamt fastställa såväl övergripande aktiviteter som en
övergripande tidsplan behöver föras gemensamt inom den centrala 3R programorganisationen.
Denna planering skapar sedan utgångspunkt för organisering, planering och kostnadsberäkning
inom respektive region.
Trafikförsörjningsprogrammet
För att fullfölja fattade beslut och fortsätta utvecklingen enligt trafikförsörjningsprogrammet
bedöms Västtrafiks behov av driftsbidrag öka med i genomsnitt 5,6 procent per år, eller totalt
knappt 700 mnkr till 2018. Den bedömningen bygger också på att en extra prishöjning görs
varje år, så att den årliga prishöjningen motsvarar 5 procent per år. Med denna utveckling
bedöms Västtrafiks självfinansieringsgrad vara 51-51,5 procent under planperioden. För att
endast bibehålla befintlig trafik beräknas driftsbidraget 2018 jämfört med budget 2015 behöva
öka med 270 mnkr förutsatt effektiviseringar om en procent per år samt prishöjningarna
motsvarande 5 procent per år. Här har åtgärder i trafiken under byggtid enligt avtal inom
Västsvenska paketet beaktats (ca 70 mnkr för planperioden). Att höja priserna mer än vad
konsumentprisindex (KPI) stiger årligen påverkar resandet och invånarnas nöjdhet negativt om
det inte sker andra tydliga förbättringar i servicen till resenärerna. En budget i enlighet med
regionens nuvarande budgetplan innebär behov av nedskärningar i trafik motsvarande ca 30-40
miljoner år 2016, utöver redan planerade effektiviseringar och extra prishöjning.
Budgetunderlag 2016-2018, 2015-01-30
47 (47)
Sammanfattningsvis bedöms kostnadsutvecklingen enligt följande för kollektivtrafiken
(förutsatt oförändrad budget för kollektivtrafiksekretariatet och inklusive extra prishöjning).
Tabellen baseras på Västtrafiks långtidsprognos för 2016-2018.15
mnkr (förutsatt 5 procent prishöjning per år)
15
2016
2017
2018
Kostnadsutveckling dagens verksamhet
135
35
105
Satsningar ny trafik
115
165
135
Behov ökat driftsbidrag
250
200
240
www.vgregion.se/kollektivtrafiknamnden