Hämta - Kungsbacka kommun

Transcription

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Upprättad
2015-06-01
Kommunfullmäktige
Sammanträde 9 juni 2015 klockan 8.30
i kommunfullmäktigesalen, stadshuset
Ärende
1.
Val av justerare och tid för
justering
Beteckning
Förslag
Elisabeth Lyckevall (S) och Kristina
Karlsson (C) respektive Lena
Reimertz Thelén (M) och Kenth
Wallin (SD), ersättare.
Måndagen 22 juni klockan 17.
2.
Föredragningsordning vid
kommunfullmäktiges
budgetsammanträde
3.
Arvode vid sammanträdet
Maria Svenningsson
Kommunstyrelsens förvaltning
Direkt:0300-83 42 25
maria.svenningsson@kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon: 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (5)
4.
Ärende
Beteckning
Förslag
Kommunbudget 2016, Plan 20172018
KS/2015:189
KS 2015-05-26, § 112;
Kommunbudget 2016, Plan 20172018, nedan kallad
budgetdokumentet, fastställs.
Kommunfullmäktiges prioriterade
mål, inriktningar och direktiv
fastställs.
Resultat- och balansräkning fastställs
med ett budgeterat resultat 2016 på
54,7 miljoner kronor.
Ramar för kommunstyrelsen och
nämnderna fastställs till ett belopp på
4 239,5 miljoner kronor som fördelas
i enlighet med budgetdokumentet,
varav kommunrevisionens ram är 2,4
miljoner kronor.
Investeringsvolymen fastställs till
313,7 miljoner kronor netto och
fastställs enligt budgetdokumentet.
De ekonomiska styrprinciperna som
finns i budgetdokumentet godkänns.
Skattesatsen för 2016 fastställs
oförändrat till 21,33 procent.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att
omsätta befintliga lån när de
förfaller, dock inom ett totalbelopp
på 867 miljoner kronor.
Information
5.
Avrapportering rådslag
Barbrobetalar
Interpellationer - besvarande
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (5)
6.
Ärende
Beteckning
Förslag
Interpellation om Kungsbacka
kommuninvånares säkerhet vid
mottagande av ensamkommande
KS/2015:219
KF 2015-05-12, § 81;
Interpellationen får ställas och
besvaras av kommunalrådet Ulrika
Landergren (FP) på nästa
sammanträde.
Beslutsärenden; övrigt
7.
Taxor och regler för Kulturskolan
KS/2015:164
KS 2015-05-26, § 127;
Taxor och regler för kulturskolan
godkänns att gälla från och med
2015-07-01.
Kommunfullmäktige delegerar rätten
att fatta beslut om ändringar i
”Regler Kulturskolan” till nämnden
för Gymnasie & Vuxenutbildning,
som inte är av principiell
beskaffenhet eller annars av större
vikt. Ändringarna ska redovisas till
kommunfullmäktige.
8.
Renhållningstaxa för Kungsbacka
kommun 2016
KS/2015:169
KS 2015-05-26, § 128;
Renhållningstaxa för Kungsbacka
kommun 2016 godkänns.
Taxorna gäller från och med 201601-01.
9.
Ny avgiftsnivå i maxtaxan för
förskola och fritidsverksamhet
KS/2015:214
KS 2015-05-26, § 129;
En ny högsta avgiftsnivå för maxtaxa
för förskola, fritidshem och
pedagogisk omsorg, i enlighet med
Skolverkets skrivelse 2015-03-24,
gäller från den 1 juli 2015.
Avgifterna för maxtaxa i fritidshem
tillämpas även för barn som deltar i
fritidshemsverksamhet enbart vid
lov.
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (5)
10.
Ärende
Beteckning
Förslag
Reglemente för byggnadsnämnden
KS/2015:175
KS 2015-05-26, § 130;
Kommunfullmäktige antar nytt
reglemente för byggnadsnämnden,
daterat 2015-05-05.
Beslutsärenden; motionssvar
11.
12.
13.
Svar på motion om
medborgarförslag, från LarsAnders Lundberg (MP) och Harri
Lötjönen (MP)
KS/2014:203
Svar på motion om rösträtt i
kommunalval från 16 år, från Clas
Rosander (MP)
KS/2013:230
Svar på motion om att minska
barngrupperna i förskolan, från
Maj-Britt Rane Andersson (S)
KS/2012:303
KS 2015-05-26, § 131;
Motionen avslås med hänvisning till
att kommunens nämnder och
styrelser har uppdrag från
fullmäktige att jobba med inflytande
och delaktighet genom
kommunfullmäktiges prioriterade
mål om inflytande, direktiv om
invånardialog och Kungsbacka 2020.
Kommuninvånare har även möjlighet
att lämna synpunkter genom
kommunens synpunktshantering.
KS 2015-05-26, § 132;
Motionens förslag om att kommunen
ska verka för sänkt rösträttsålder i
kommunval avslås med hänvisning
till Grundlagsutredningens
bedömning att det nuvarande
sambandet mellan rösträttsålder och
myndighetsålder inte bör brytas.
KS 2015-05-26, § 133;
Motionen avslås med hänvisning till
yttrande från nämnden för Förskola
& Grundskola, § 38/2014, där
nämnden menar att en insats för
minskade barngrupper skulle
innebära stora kostnadsökningar
samtidigt kan det inte garantera att
kvaliteten i förskolan som helhet
ökar.
KUNGSBACKA KOMMUN
5 (5)
Ärende
Beteckning
Förslag
Beslutsärenden; val
14.
Entledigande och fyllnadsval till
kommunalt uppdrag
15.
Rättelse av beslut - entledigande
och fyllnadsval till kommunalt
uppdrag
Övrigt
16.
Eventuellt nya interpellationer,
frågor och/eller motioner
17.
Redovisning av inkomna skrivelser KS/2015:174
Kungsbacka 1 juni
Per Ödman (M)
Anna Rehnberg
Ordförande
Sekreterare
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga.
Välkomna att lyssna på överläggningarna!
Hela dagordningen och handlingarna till mötet finns att läsa på www.kungsbacka.se.
Utsändning av kommunfullmäktiges sammanträde sker över Närradion, 95,2 MHz.
Till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare
Förslag till föredragningsordning vid kommunfullmäktiges
budgetsammanträde den 9 juni 2015
Fullmäktiges presidium lägger fram följande förslag till föredragningsordning för
årets budgetdebatt. Förslaget bygger på en överenskommelse/samråd mellan
gruppledarna och presidiet.
Kommunfullmäktige föreslås godkänna förslaget till föredragningsordning för
sammanträdet.
Föredragningsordning
Kommunfullmäktige ska vid sammanträdet den 9 juni 2015 dels behandla
budgetärenden och dels övriga beslutsärenden.
Budgetdebatten inleds med att en representant lägger fram sitt partis budgetförslag
alternativt yrkar bifall till någon annans förslag. Varje parti ges maximalt 10
minuters anförande. De ordförande som inte är ledamöter i fullmäktige kallas för att
delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten (kommunfullmäktiges
arbetsordning § 10). Ledamöterna bör begränsa talartiden till 4 minuter. Repliktid är
1 minut. En förutsättning för att tidsschemat ska hålla är att talarna har korta
och koncisa anföranden och begränsar sina repliker.
Budgethanteringen
Gruppledarna har kommit överens om att ledamot för parti eller partier lägger
kompletta alternativa budgetförslag i sitt inledningsanförande. Dessa utformas så att
de i sin helhet kan tas upp till proposition och ställas mot kommunstyrelsens förslag.
Det kan till exempel innebära förändringar i förhållande till ett lagt förslag och som
kan tas i ett sammanhang. Yrkandena bör innehålla mål, driftbudget,
investeringsbudget och skattesats. Förslagen delas ut före sammanträdets början till
samtliga ledamöter.
Säryrkanden som ligger utanför huvudförslaget kan bedömas som ett alternativt
komplett budgetförslag och bör innehålla mål, driftbudget, investeringsbudget och
skattesats.
Kommunfullmäktige
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset
Telefon vx 0300-83 40 00
Fax 0300-83 47 04
kommun@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
Samtliga budgetförslag bör enligt 8 kap 4 och 5 §§ kommunallagen innehålla
finansieringsförslag och vara balanserade.
Alla yrkanden ska lämnas in skriftligt till ordföranden/sekreteraren och ha tydlig
rubrik. Yrkanden kan med fördel lämnas in redan vid sammanträdets början.
Inkallande av ersättare
Vid behandlingen av budgetärendena får särskilt skäl enligt 5 § i
kommunfullmäktiges arbetsordning anses föreligga, varvid inträde för tjänstgöring
tillåts under pågående behandling av ett ärende.
Per Ödman
Ordförande
2 (2)
PM
Budgethantering på fullmäktige
I juni 2014 beslutade fullmäktige att
Föredragningsordningen vid budgetsammanträdet ska utvärderas.
1 (1)
Datum
2015-04-27
Tidigare och nuvarande hantering
Budgetbeslutet i fullmäktige har hanterats så att det innebär ett komplett
budgetförslag där alla anslag är finansierade. Det innehåller även förslag på
skattesats. Detta föreslås även gälla 2015.
Omvärldsspaning
En genomgång har gjorts av hur andra kommuner gör och det visar sig att de också
tar kompletta budgetförslag utan säryrkanden. Det kan dock förekomma beslut om
särskilda utredningsuppdrag.
Följande kommuner har svarat på utsänd fråga och redovisar att de tar beslut om ett
(1) budgetförslag som är en helhet med finansiering av utlagda ramar:
Falkenberg, Stenungsund, Varberg, Öckerö och Kungälv. Kungälv anger att de
beslutar om vissa utredningsuppdrag i samband med budgetbeslutet.
Gunilla Josefsson
KUB1001, v2.0, 2013-02-26
Ekonomichef
Gunilla Josefsson
Direkt 0300-83 42 27
gunilla.josefsson@kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 47 04
www.kungsbacka.se
Ärende 4 Kommunbudget 2016, Plan 2017-2018 innehåller
•
•
•
•
•
•
Tjänsteskrivelse
Läsanvisningar till det reviderade budgetdokumentet efter kommunstyrelsens
sammanträde
Budgetdokumentet, kommunfullmäktige 2015 06 09
Protokoll från Centrala samverkansgruppen med bilagor
Yrkande från Socialdemokraterna
Yrkande från Miljöpartiet
För att underlätta läsningen och för att påskynda navigeringen i dokumentet har jag lagt in
bokmärken i dokumentet. Om du använder dig av Good Reader på din iPad för att ladda ner och läsa
dokumenten hittar du en symbol som ser ut som en öppen bok i mitten av verktygsfältet längst ner.
Om du använder Adobe Reader hittar du istället en symbol som ser ut som en öppen bok längst ner
till höger i verktygsfältet. Dessa ser du alltså när du har öppnat ärendet och har framme
verktygsfältet (försvinner verktygsfältet trycker du någonstans så centralt som möjligt på skärmen så
kommer det fram igen).
Good Reader
Adobe Reader
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-04-27
Diarienummer
KS/2015:189
Kommunbudget 2016, Plan 2017-2018
Förslag till beslut – kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Kommunbudget 2016, Plan 2017-2018, nedan kallad budgetdokumentet, fastställs.
• Kommunfullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv fastställs
• Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat 2016 på 54,7 miljoner kronor
• Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 239,5 miljoner kronor
som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,4 miljoner
kronor.
• Investeringsvolymen fastställs till 313,7 miljoner kronor netto och fastställs enligt
budgetdokumentet.
• De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet godkänns.
• Skattesatsen för 2016 fastställs oförändrat till 21,33 procent.
• Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller, dock inom ett
totalbelopp på 867 miljoner kronor.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del - under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut
ovan
Ekonomichefen får i delegation att omsätta befintliga lån vid förfall, dock inom ett totalbelopp på 867
miljoner kronor.
Sammanfattning
Gunilla Josefsson
0300-83 42 27
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Kommunbudget 2016 och plan 2017-2018 innehåller förslag till fullmäktiges prioriterade mål,
direktiv, skattesats, resultat- och balansräkning samt investeringar. Förslag på styrprinciper finns.
Förslag på förändrade taxor tas i särskilda beslut.
Budgeten visar, för 2016 ett överskott på 54,7 miljoner, för 2017 ett överskott på 11,8 miljoner och för
2018 21,8 miljoner.
Skattemedelsberäkningar är gjorda utifrån de beräkningar som Sveriges kommuner och landsting
lämnat i cirkulär 2015:15 från den 29 april 2015.
Budgeten innehåller investeringar på 313,7 miljoner 2016, 488,2 miljoner 2017 och 909,1 miljon 2018.
Investeringsnivån 2016 klaras utan nya lån.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-04-27
Budgetdokument märkt ”Underlag till Kommunstyrelsen 2016-05-26”
Beslutet skickas till
Gunilla Josefsson
Ekonomichef
Datum
2015-06-01
Diarienummer
KS/2015:189
Kommunfullmäktige
Kommunbudget 2016-2018, redaktionella förändringar efter Kommunstyrelsens
sammanträde 2015-05-26
De förändringar som har skett i dokumentet Kommunbudget 2016-2018 är följande:
•
Sid 7, Under rubriken Löneökningar och övriga uppräkningar, ordet lönerevisionen
ändras till löneöversynen.
•
Sid 9, tabellen under rubriken skatter och statsbidrag, beloppen för kostnadsutjämningen
samt slutsumman, vilket stämmer med beslutad Resultaträkning.
•
Sid 11, Ändrat basbelopp i texten under rubriken pensionsskuld från 28 000 till 36 000
kronor. Med dagens basbelopp motsvarar det cirka 36 000 kronor.
•
Sid 16, Under rubriken Kommunbudget och plan, Den aktuella budgeten gäller för 2016
och planen för 2017–2018.
•
Sid 50-51, Nämnden Service, förändrad tabell där det är uppdelat mellan Service och
Service fastigheter, summan total budget är oförändrad.
•
Sid 53, texten under tabellen: ordet revisionsförhandlingar ändras till löneöversyn.
•
Sid 65, Avsnittet Ekonomistyrprinciper rubriken Ekonomiskt ansvar, datum ändras från
30 augusti till 31 augusti.
Service
Ing Britt Blomberg
ing-britt.blomberg@kungsbacka.se /
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
Kommunbudget
2016–2018
Kommunfullmäktige 2015 06 09
Kungsbacka kommun 2015
Omslagsfoto Per Aronsson
Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet, Cecilia Fors, Louise Petersson, Hanna Ståhl, Sofia Sabel
Grafisk form Kommunikatörerna på Service
Tryck Grafika, Falkenberg
2
Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun
Kommunbudget 2016,
plan 2017– 2018
Alliansen skapar framtiden i Kungsbacka . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Inledning och sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Visionen visar vart vi vill . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Omvärldsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Så styrs Kungsbacka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2016 . . . . . . . . . . . . . . . 18
Inriktningar och direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Finansiella rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Byggnadsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Fritid & Folkhälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Funktionsstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Förskola & Grundskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Gymnasie & Vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Individ & Familjeomsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Kommunfullmäktige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Kommunrevision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Kommunstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Kommunstyrelsen – övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Kultur & Turism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Miljö & Hälsoskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Teknik – skattefinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Vård & Omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Valnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Överförmyndarnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
Finans verksamhetskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Avgiftsfinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54
Lokaler och boenden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
Lokalplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
Exploateringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
Ekonomistyrprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65
3
Alliansen skapar framtiden i Kungsbacka
Budget 2016 med utblick 2017–18
Valet 2014 gav Alliansen fortsatt förtroende att styra och
utveckla Kungsbacka. Kungsbacka är en attraktiv kommun som många vill bo i. God livskvalité är viktigt för
att trivas i kommunen. Stabil kommunal ekonomi med
oförändrad skatt är vår målsättning.
En bra skola
Grunden är en bra skola för våra barn. Utbildning med
hög kvalité är nyckeln för att våra barn skall lyckas i
framtiden. Utmaningen är att utbilda eleverna för yrken
som ännu inte finns. Därför satsar vi på entreprenöriellt
lärande och samverkan mellan skola och näringsliv och
flera olika EU-program. Kungsbackas befolkningstillväxt
och demografiska förändringar i kommundelarna ställer
krav på flexibel lokalandvändning och fortsatt byggnation
av skolor o förskolor. I Fjärås planerar vi en ny skola som
skall ersätta Bräckaskolan. Nya förskolor kommer byggas
i Fjärås, Frillesås, Kolla och Tölö Ängar. Vi ser ett ökat
underhåll av våra befintliga skollokaler och avsätter minst
6 miljoner kronor utöver löpande underhåll.
Hållbar tillväxt
Kungsbacka kommun ska verka för både tillväxt och
minskad klimatpåverkan. Den hållbara tillväxten är
central för att klara kommunens utmaningar i dag och i
framtiden. Kommunen skall vara en aktiv samhällsbyggare när det gäller byggande av bostäder. Kungsbacka
har tagit fram femton områden för mark för näringslivet,
så att företag ska kunna etablera sig, växa och utvecklas
inom kommunen. Vi fortsätter satsningen på förnyelsebar
energi och under 2016 kommer ytterligare 2000 kvm solceller att anläggas på våra kommunala byggnader. Goda
kommunikationer är en förutsättning för en fungerande
vardag. Infrastrukturen måste utvecklas, därför måste
kommunen aktivt arbeta för en ombyggnad av trafikmo4
ten på motorvägen, för en ökad säkerhet och kapacitet. Vi
fortsätter vår ambitiösa utbyggnad av gång- och cykelvägar i kommunen och satsar stort på belysning för att öka
tryggheten. Vi ser ett behov av ett ekonomiskt resultat
som ger oss marginaler att hantera framtida utmaningar
p.g.a. framtida risker av miljö- och klimatpåverkan.
Våra invånare är medvetna konsumenter och som ett led
i det kommer kommunen ansöka om att bli en Fair Trade
City. Dessutom skärper vi kraven på våra inköp genom
att kommunen kommer öka andelen ekologiska livsmedel
och giftfria rengöringsmedel. Vi satsar ytterligare 2 miljoner på att öka kvalitén på råvarorna till maten till våra
barn och äldre.
Människors egenmakt
En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget
liv mår bra. En människa som har drivkraft att utveckla
sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det.
Medborgarna vill ha effektivare processer. Därför avser vi
genomföra en förändring av organisationen så att processer som möter medborgaren i vardagen blir enklare.
Värdskap i toppklass
De som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott
bemötande och ha en god tillgänglighet samt ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över
hur tjänster utförs. På detta sätt skapas trygghet. Detta
är BITT – kommunens värdegrund. Vi vill förbättra
kommunen bemötandes till våra invånare. Därför vill vi
att varje möte som sker skall vara ett möte i toppklass.
Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten.
Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram
ett åtgärdsprogram för att förankra i organisationen så att
målet ett ”värdskap i toppklass” nås.
Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin
utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och
attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega.
”Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har
kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör.
Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill
varandras väl!”
Trygg välfärd
Välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda
människor. Det skapar också kvalitet för samhället som
helhet – då stärks hela Kungsbacka. Kungsbacka ska
vara en kommun där människor vill växa upp, arbeta och
åldras i. Då krävs en trygg välfärd så att människornas
upplevda trygghet ökar. Hemsjukvården i Halland har
organiserats om genom ett avtal mellan kommunerna och
regionen. Syftet är att få en rätt vård så nära som möjligt.
Vi är övertygade om att med ett en gemensam kvalitetsnämnd, för kommunen och region Halland finns goda
förutsättningar för en ökad kvalitet och att individen inte
bollas mellan olika vårdinrättningar.
Ökad mottagning av ensamkommande barn
och flyktingar
Kommunen har fått ökat ansvar att ta emot ensamkommande barn och flyktingar, vilket innebär att vi får en
verksamhet som kommer att växa och ställa krav på
effektivitet. Det ställer ökade krav på samordning inom
kommunen men också mellan kommun och stat. Vi som
kommun ska ha ett mottagande med god kvalité som
skall ge barnen utbildning och en trygg tillvaro så de kan
bli en del av vårt samhälle. Resurstilldelningen till skolan
förstärks för att kunna ge en bra start i skolan. När det
gäller vårt mottagande av flyktingar som har fått uppehållstilstånd behövs det bostäder och ett aktivt arbete för
att människor så fort det går kommer i egenförsörjning.
Digital agenda
Såväl EU som Sverige har en digital agenda där ett effektivare arbetssätt med hjälp av digitaliseringen ska göra
ans Forsberg
H
moderaterna
Ulrika Landergren
folkpartiet liberalerna
det möjligt att möta framtidens utmaningar. Vår digitala
agenda för Kungsbacka kommun kallar vi för Kungsbacka 2020. Vi har formulerat en e-målbild vars syfte är
en målbild för e-förvaltningen som skall vara en konkretiserad vision som beskriver vart vi vill nå. Med hjälp av
digitaliseringen vill vi skapa en e-förvaltning som möjliggör ett funktionellt arbetssätt som ökar nyttan för dem vi
är till för och som kan bidra till en hållbar tillväxt med
minskad miljöpåverkan. Kungsbacka Bredbandsnät håller
en hög utbyggnadstakt av fiberbredband och erbjuder
anslutning till hushåll och företag. Målet är att minst 90
procent av kommunens invånare ska ha fiber innan 2020.
Boende för funktionshinder
Vi har legat efter i utbyggnaden av bostäder med särskild
service för personer med funktionsnedsättning. Fyra nya
gruppbostäder byggs i Tölö ängar, Sandlyckan, Vallda
Heberg och Gällinge.
En ny simhall
För att förverkliga vårt vallöfte om en ny simhall är en
projektgrupp bildad och byggstart planerad senast till
2018.
Attraktiv arbetsgivare
Kungsbacka skall ligga i framkant när det gäller att vara
en attraktiv arbetsgivare med bra villkor och god arbetsmiljö. Det gör vi genom att arbeta med en gemensam
ledarplattform, behovsanpassad kompentensutveckling
och karriärtjänster. Vi fortsätter att göra strategiska
lönesatsningar och att arbeta bort oskäliga löneskillnader i kommunen. Vi skapar intressen och utbildning för
bristyrken inom kommunen. Kommunen fortsätter också
aktivt sitt arbete för att kunna erbjuda alla heltid som så
önskar.
Taxor
Renhållningstaxan behöver utvärderas och vi behöver ta
fram ett mer långsiktigt och ekonomisk, miljömässigt
hållbart taxesystem.
Fredrik Hansson
centerpartiet
Peter Wesley
kristdemokraterna
5
Inledning och sammanfattning
Samhällsekonomin
Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis,
efter några år av långsam utveckling. Samtidigt som
tillväxten av euroområdets BNP lyfter något, fortsätter
den relativt starka utvecklingen i både USA och Storbritannien. 2015 fortsätter det att gå trögt, för den för
svensk export, så viktiga nordiska marknaden. Först nästa
år förväntas en något bättre utveckling. Exportvägd BNP
i vår omvärld beräknas öka med drygt 2 procent i snitt
per år 2015 och 2016. Vilket med tanke på att världen
befinner sig i en återhämtningsfas, inte kan betraktas som
en särskilt stark tillväxt. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en svag krona, är dock
tillräcklig för att stärka exporten.
Den svenska tillväxten får ytterligare fart av att hushållens konsumtionsutgifter fortsätter öka. Det är en följd
av att hushållen i ingångsläget har ett högt sparande och
att inkomsterna fortsätter att öka betydligt snabbare än
priserna. Först runt 2017 räknar man med ett något lägre
sparande, som en följd av att inkomsterna inte ökar lika
snabbt.
Exportökningen och stark inhemsk efterfrågan påverkar näringslivets investeringar som beräknas öka i relativt
stark takt fram till 2016. Efter hand som kronan stärks
påverkas dock exporten, som viker något.
Det finns potential i efterfrågan för en relativt snabb
tillväxt och vi räknar med att svensk BNP ökar med 3,2
respektive 3,3 procent i år och nästa år. Därefter kommer
tillväxten åter igen att utvecklas långsammare.
Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt räknar vi nu med en viss uppgång i produktiviteten. Det innebär att antalet arbetade timmar inte ökar i
6
paritet med tillväxten.
Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes
födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftsdeltagande. Totalt sett
kommer där igenom arbetskraftsdeltagandet därför att
sjunka något. När utbudet av arbetskraft inte ökar så
kraftigt längre blir sysselsättningsökningen tillräcklig för
att arbetslösheten successivt ska kunna minska till nivån
6,6 procent vid mitten av år 2016, en nivå som vi räknar
med är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Detta
medför också att löneökningarna efter hand kommer att
öka mot nivån 3,5 procent.
Utdrag ur SKL:s ekonomirapport april 2015
Årets resultat
Belopp i miljoner
Bokslut
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Årets resultat
179,4
30,3
54,7
11,8
21,8
Resultatets andel
av skatter och
statsbidrag
4,6%
0,7%
1,3%
0,3%
0,5%
När indexberäkningar och politiska prioriteringar gjorts
hamnar årets resultat på 54,7 miljoner kronor. Detta
stämmer relativt väl med vårt mål om att 1,5 procent skall
vara kvar av skatt och statsbidrag. För 2017 och 2018 är
resultatnivån betydligt lägre. Som alltid är prognoser om
framtidens intäkter osäkra. Vi har gjort beräkningarna
efter våra egna befolkningsprognoser och de uppräkningar av skatteunderlaget som SKL rekommenderat.
Oväntade intäkter
Varje år vid bokslutet har det redovisats en del obudgeterade intäkter och kostnader som inträffat. Så kommer det
att vara även framledes. AFA-medel har återbetalats, reavinster har uppstått och diskonteringsräntan har sänkts
vilket inneburit stora kostnader.
När det gäller AFA-medel finns det inga indikationer
på att det kan komma ytterligare återbetalningar. Diskonteringsräntan kan möjligtvis förändras och sänks den
kostar det oss pengar och höjs den ger det oss intäkter.
Denna post kan vi inte ta med i beräkningen när vi gör en
ekonomisk planering för kommunen. Vi kan inte bygga
en budget på så pass osäkra förutsättningar och effekten
är dessutom inte bestående utan av engångskaraktär.
När det gäller reavinster vid försäljning av mark är inte
dessa oväntade i sig men det är lite svårt att exakt veta
vilket år de inträffar. Dessutom kan vi inte bygga en
driftbudget på försäljning av tillgångar, eftersom tillgången bara kan säljas en (1) gång.
Ramberäkning
Modellen vi har för att fördela skatteintäkterna (ramarna)
till de olika nämnderna bygger på ett antal prisfaktorer.
Dessa är konsumentprisindex, KPI och löner. Sedan
länge har vi haft en resurstilldelningsmodell som bygger
på att man får betalt för den volym som befolkningsökningen skapar. I årets budgetarbete har detta inte kunnat
fördelas till samtliga nämnder då kommunens intäkter
är begränsade. Mer finns att läsa under respektive avsnitt
nedan.
Löneökningar och övriga uppräkningar
Nämndernas kostnader och intäkter är uppräknade
med det som SKL rekommenderat i sitt cirkulär nr 15,
2015 04 29. KPI beräknas öka med 0,9 procent och köpta
tjänster och hyror är uppräknade med 2,6 procent. Lönekostnaderna är uppräknade med 2,8 procent.
Löneuppräkningen är endast en avsättning av pengar
och har inget samband med lönepolitiken för kommunen.
Anslaget för lönekostnader på 2,8 procent fördelas av
HR i samband med löneöversynen. Det är HR som tar
fram strategier och gör fördelning och prioritering av de
avsatta medlen.
Höjda arbetsgivaravgifter
2016 höjs arbetsgivaravgifterna för ungdomar till samma
nivå som för övriga. Nämnderna har kompenserats med
det belopp på 18 miljoner som vi får i extra bidrag från
staten.
Volymuppräkningar
För att klara framtiden med de utmaningar som står
framför oss har vi prioriterat skola, vård och omsorg när
volymtilldelningarna för 2016 ska fördelas ut - utöver
övriga uppräkningar. Trots att vi inte delat ut hundraprocentiga volymer till samtliga nämnder 2016 så ser
2017 sämre ut än vad som är önskvärt. I 2017 års resultat
har vi räknat in nästan 50 procentiga volymökningar för
samtliga nämnder.
Nämnder som tilldelats volymuppräkningar 2016:
•Förskola & Grundskola: 6,7 miljoner
•Gymnasie & Vuxenutbildning: 0,7 miljoner
•Funktionsstöd: 2,9 miljoner
•Individ & Familjeomsorg: 0,5 miljoner
•Vård & Omsorg: 2,0 miljoner
Övrig ramtilldelning
För viss verksamhet har en särskild tilldelning lämnats.
Dessa är följande:
•Särskild lönesatsning 10 miljoner
•Ersättning för handledning av ensamkommande barn 4
miljoner till FG och 1,5 miljoner till GV
•Revisionen har tilldelats en utökad tilldelning på 85
tusen kronor
•Funktionsstöd har fått 6 miljoner för att klara en budget
i balans
•IFOs verksamhet ”Mottagning av ensamkommande
barn” har fått ett anslag på 6 miljoner
•Centralt anslag på 5 miljoner för gränsöverskridande
utvecklingsarbetearbete
•Ökat anslag till fastighetsunderhåll med 6,4 miljoner
vilket ingår i nämndernas nettoprisökning
•Utökat anslag med 3,3 miljoner för bostadsanpassning
•2 miljoner för att täcka prisökningar inom vissa varugrupper inom måltidsproduktionen att fördelas till
berörda nämnder
•För hyreskostnader i nya eller om byggda lokaler finns
avsatt 28 miljoner, en utökning med 5 miljoner
•Utökade verksamhetskostnader för funktionsstöd vid
inflyttning i nya boenden 9 miljoner
Kommunen som arbetsgivare
Kungsbacka kommun är en arbetsgivare som driver
samhällets utveckling och expansion framåt och där man
arbetar med något som är viktigt för andra. Varje medarbetare bidrar för att skapa meningsfullhet och förståelse
i en miljö med många kompetenta och professionella
människor. Arbetet med målstyrning tillsammans med
vår värdegrund gör att områden och resurser prioriteras/
fokuseras och att det därför går att göra ett kvalitativt
jobb.
7
Nämndernas ekonomiska ramar
Nämnderna, belopp i tusen kronor
Byggnadsnämnden
Budget 2014
Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
14 948
15 264
17 189
17 549
Fritid & Folkhälsa
105 972
112 263
114 062
117 357
Funktionsstöd
330 611
344 505
387 346
395 892
Förskola & Grundskola
1 577 072
1 627 903
1 700 716
1 723 216
Gymnasie & Vuxenutbildning
404 724
405 354
409 776
416 413
Individ & Familjeomsorg
179 681
184 758
195 638
198 205
2 524
2 585
2 634
2 644
Kommunfullmäktige
Kommunrevision
2 240
2 292
2 443
2 564
Kommunstyrelsen
118 537
112 541
114 377
115 965
Kommunstyrelsen övrigt
115 738
134 186
136 692
138 917
60 288
62 810
61 440
62 600
Kultur & Turism
Miljö & Hälsoskydd
Teknik, skattefinansierat
Valnämnden
Vård & Omsorg
8 259
9 981
10 288
10 447
98 419
107 655
122 511
124 567
3 177
181
184
185
715 151
740 037
778 761
793 257
Överförmyndarnämnden
1 275
2 320
1 356
1 365
Service
7 858
15 641
37 572
53 559
13 162
13 162
Service Fastighet
Kommungemensamt
Summa ekonomisk ram
90 468
158 715
133 333
265 057
3 836 942
4 038 991
4 239 481
4 452 921
5,3
5,0
5,0
Procentuell förändring
Pensionskostnader
Kommunens pensionskostnader avser både kostnader till
de som redan gått i pension och för de som nu arbetar.
För de som redan gått i pension blir kostnaden för kommunen att upprätthålla värdet på kvarvarande pensioner
som ska utbetalas i framtiden. Dessa ska uppräknas med
basbeloppsförändringar och ränteantaganden.
Pensionskostnader, belopp i miljoner
Utbetalningar
För de som nu arbetar är pensionskostnaden den avgift
på 4,5 procent som varje anställd får utbetalt för att placera själv. Kommunens kostnad för detta är 126 miljoner
2016. Varje förvaltning betalar detta i form av ett internt
personalomkostnadspålägg (PO-pålägg). Även kostnaden
för den nya skulden samt garanti- och visstidspensioner
bekostas av PO-pålägget.
För de som idag tjänar över 7,5 gånger prisbasbeloppet
bildas en ny skuld.
Budget 2015
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
81
81
83
88
Minskning av gammal skuld
-46
-45
-23
-12
Utbetalning av avgiftsbestämd del för nuvarande anställda
121
126
133
137
9
8
18
33
-5
-3
-1
0
Ökning av ny skuld
Minskning av garanti- och visstidspensioner
Nya omställningspensioner
Finansiell kostnad
Summa
3
4
4
5
18
17
17
18
181
189
231
269
I planeringen för 2017 har kostnaden för pensionerna reducerats med 20 miljoner i resultaträkningen då KPAs
bedömningar över basbeloppsuppräkningar med mera bör utredas vidare.
8
Taxor
Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och
inte i budgetbeslutet. De taxor som justeras inför 2016
förändras i de flesta fall med index. Det finns dock några
undantag och det är taxorna inom Vatten & Avloppsverksamheten samt Renhållning som justeras mer än index.
Alla taxor finns på kommunens hemsida.
Maxtaxan inom förskolan förändras
Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner
som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshem har
ändrats. Ändringen innebär att inkomstaket indexeras,
vilket med all sannolikhet innebär att den maximala
avgiftsnivån kommer att höjas varje år.
Denna ändring ska tas upp för beslut i fullmäktige för att
gälla från och med halvårsskiftet 2015.
Skatter och statsbidrag
Skattesatsen skall vara oförändrat 21,33 procent. Skatter och statsbidrag är beräknade utifrån SKL:s rekommendationer men med Kungsbackas befolkningsprognos.
Beräkningarna bygger på Cirkulär nr 15 2015 04 29.
Belopp i miljoner
Skatteintäkter
Bokslut
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
3 723
3 940
4 149
4 327
4 509
Inkomstutjämning
-2
-9
-10
-4
7
Kostnadsutjämning
62
66
78
83
96
Regleringspost
18
7
-19
-35
-57
Strukturbidrag
8
8
8
8
8
LSS-utjämning
-50
-51
-29
-30
-30
Fastighetsavgift
133
141
140
140
140
3 892
4 102
4 317
4 489
4 673
2,2
5,4
5,1
4,0
4,1
Summa
Procentuell förändring
9
Befolkningsförändringar
Investeringar
En gemensam befolkningsprognos har använts för
att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att
beräkna skatteintäkter. Den ligger även till grund för de
planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen
av kommunstyrelsen förvaltning i februari 2015.
Investeringsnivån för 2016 är 314 miljoner kronor. Investeringarna delas in i lokaler, löpande årliga investeringar,
övriga investeringar, exploateringsinvesteringar samt
investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten.
Löpande och övriga investeringar redovisas under respektive nämnds avsnitt längre fram i dokumentet. Lokaler
har ett eget avsnitt och det har även exploateringsverksamheten.
Ålder
2014
0
Prognos
2015
Prognos
2016
Prognos
2017
Prognos
2018
836
875
892
911
929
5 137
5 065
5 065
5 167
5 281
6–12
8 036
8 159
8 274
8 263
8 237
13–15
3 001
3 212
3 355
3 503
3 560
16–19
3 911
3 790
3 854
3 915
4 096
20–64
42 329
42 690
43 038
43 466
43 803
65–74
8 803
8 872
8 936
8 832
8 775
75–79
2 717
2 941
3 012
3 217
3 451
80–84
1 716
1 749
1 905
2 042
1–5
85–
Summa
139
239
2 101
71
76
74
232
92
163
18
19
Avgiftsfinansierad
verksamhet
95
69
65
123
2 164
Summa
579
314
488
2 637
1 790
1 836
1 881
1 935
79 143
80 168
81 198
82 231
0 –19 år
65 – år
206
70
Den procentuella fördelningen mellan ålderskategorierna
kommer inte att förändras i någon större utsträckning
enligt befolkningsprognosen. Vi har cirka 27 procent
unga invånare och 19 procent äldre invånare under en
överskådlig tid. Däremot kan fördelningen inom grupperna förändras och framförallt när det gäller de unga
invånarna så har det dessutom stor betydelse var de bor
inom kommunen. Detta påverkas av vilka områden som
byggs ut och vilken mån barnfamiljerna flyttar. Det krävs
ca 5 års framförhållning för att kunna planera och färdigställa skolor och förskolor.
Inom gruppen 65 och uppåt kan vi se att de som är 85
år och äldre ökar med ca 50 personer årligen.
10
Plan
2018–20
-41
1 733
Övriga investeringar
Plan
2017
27
20 – 64 år
54 %
Löpande årliga
Budget
2016
180
78 219
27 %
Lokalinvesteringar
Budget
2015
Exploaterings
investeringar
Ålderssammansättning 2014
19 %
Belopp i miljoner
Skulder
Soliditet
Skuld hos kreditinstitut
Låneskulden kommer med denna budget att öka till 1
497 miljoner till utgången av 2018. Orsaken är den stora
investeringsnivå som planerats för. Budget för 2015 är
justerad utifrån den ombudgetering som beslutades i
fullmäktige den 12 maj.
Belopp i miljoner
Låneskuld
Procent
Bokslut
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
600
867
867
1 054
1 609
Pensionsskuld
Pensionsskulden avser den skuld som Kungsbacka har till
sina anställda eller tidigare anställda. Den största delen
av skulden har upparbetats före 1998 då pensionsavtalet
förändrades. Efter 1998 byggs ingen ny skuld upp utan
kommunen betalar en årlig avgift. Ett undantag finns för
de som idag har en lön som övertiger 7,5 gånger basbeloppet. Med dagens basbelopp motsvarar det cirka 36 000
kronor i månadslön.
Skulden ökar årligen med ränte- och basbeloppsuppräkningar och minskar med de utbetalningar som görs.
För att beräkna skuldens utveckling används prognoser
som Kommunernas Pensionsanstalt, KPA, gör åt oss.
Belopp
i miljoner
Skuld uppkommen före
1998
Ny skuld
efter 1998
Garanti- och
visstids
pensioner
Summa
Bokslut
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
1 496
1 463
1 430
1 419
1 420
292
305
318
342
380
9
3
1
0
0
1 796
1 772
1 749
1 761
1 800
Bokslut
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Kungsbacka
26
26
26
26
23
Riket (siffran
avser 2013)
4
Soliditetens utveckling är beroende på två faktorer, dels
resultat, dels tillgångsökning. Soliditeten sjunker om
tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Man
bör finansiera tillgångsökningen (investeringarna) med egna
medel till största delen om inte soliditeten ska försämras.
För 2016 bibehålls oförändrad soliditet men med de
investeringar och den resultatnivå som budgeterats 2017
och framöver så sjunker soliditeten 2018.
Målet är att soliditeten ska vara minst oförändrad.
God ekonomisk hushållning
I kommunallagens kapitel 8 finns angivet att vi för verksamheten skall ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
Kommunallagens 8 kapitel.
5 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten
skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas
vara vid budgetårets slut.
För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av
betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall
anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en
period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens
första år. Planen skall innehålla sådana finansiella mål som anges
i andra stycket. Lag (2004:775).
Vår styrmodell bygger på att vi har en vision och ett antal
mål som fullmäktige anger. För 2016 är dessa 17 stycken.
Femton av dem avser verksamheten och två avser ekonomin. Vi har även inriktningar och direktiv.
Eftersom det inte bara handlar om en god ekonomi
utan även om en god verksamhet är vår definition om vi
har uppnått en god ekonomisk hushållning följande:
Definition av om god ekonomisk hushållning uppnåtts
Kungsbacka har en god grund att stå på när det gäller ekonomisk situation och kvalitet i verksamheten.
Soliditeten är bland de bättre av svenska kommuner
och verksamheten har en hög kvalitetet. Kungsbacka
fick utmärkelsen Årets Kvalitetskommun 2011 har en god
grund att stå på.
Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del
är att behålla den höga nivå som finns idag och att inte
försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras därför bör
en bedömning ske över en rullande femårsperiod.
11
Under hösten 2015 påbörjas ett arbete för
att uppdatera visionen.
Visionen visar vart vi vill
Visionen handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av
arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får
företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa.
Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll
utvecklingen ska gå.
Kungsbacka skall utvecklas
till en ekologiskt,
ekonomiskt och
socialt hållbar kommun
Vi har nolltolerans
för hårt språk, våld,
kriminalitet
och nonchalans
Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en
del av Halland. Kommunen består även
av landsbygd med dess lugnare rytm.
Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra
innerstaden, gör Kungsbacka till en
attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka
skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun.
Detta sammantaget leder till det goda
livet och gemenskap människor emellan.
Vi har nolltolerans för hårt språk, våld,
kriminalitet och nonchalans oavsett om
det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser
eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande
hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen
ska fungera och finnas till hands när vi
behöver den.
Kungsbacka kan ligga i
spetsen och erbjuda nya
möjligheter till informa
tion, insyn och demokrati
Kungsbacka är bra för invånarna såväl
unga som gamla. Våra skolor skall vara
bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och
miljö.
I den kommunala verksamheten
bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden
av bredband kan Kungsbacka ligga i
spetsen och erbjuda nya möjligheter till
information, insyn och demokrati.
Kungsbacka skall bli
ett starkare alternativ
för företag som söker
etablering i Göteborgs
regionen
Ett levande och livligt Kungsbacka
behöver en bättre balans mellan boende
och arbetstillfällen. Kungsbacka skall
bli ett starkare alternativ för företag som
söker etablering i Göteborgsregionen.
Handelsplatsen Kungsbacka blir en
del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning
på utbildning.
Nya företag och arbetsplatser skall
etableras längs såväl E6 som västkustbanan.
Småindustri och hantverk skall
utvecklas i kommunens olika delar.
Valfrihet i bostadsutbud
med fler mindre
lägenheter
Kungsbacka stad skall växa och bli ett
mer framträdande nav i kommunen.
Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och
högre än tidigare.
Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation
i stadsplanering med en nybyggnation
som har mer djärv stil och arkitektur,
valfrihet i bostadsutbud med fler mindre
lägenheter...
Ett stadsliv med rika
möjligheter till möten,
kulturupplevelser
och restaurangbesök
...verksamhet med nya arbetsplatser
inom service- och tjänstesektorn samt
ett stadsliv med rika möjligheter till
möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny
bebyggelse skall präglas av varsamhet så
att kulturvärden beaktas.
Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region
Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både vägoch järnvägstrafiken byggs bort, och
möjligheten att åka kollektivt utökas.
Kungsbackaån är en tillgång vars
närområde skall utvecklas till en unik
miljö för boende, aktiviteter och arbete.
Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör
området känt och ger Kungsbacka profil
i hela regionen.
Omvärldsanalys
Vilka förändringar i omvärlden påverkar Kungsbacka kommuns möjligheter
att vara en attraktiv kommun att bo, leva och driva företag i mot år 2020?
Varför vi gör en omvärldsanalys
En omvärldsanalys hjälper oss att bättre förstå vår
omvärld och de krav som ställs på oss i kommunen.
Omvärldsanalysen ger kunskaper om framtida och nya
förutsättningar för verksamhetens arbete. Den skapar
grund för strategiska överväganden och för budget-,
resultat- och resursanalyser.
Vad är en drivkraft?
En drivkraft är det som gör att
en trend tar riktning. Ett politiskt
beslut kan vara en drivkraft.
I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och
fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och
trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden
som påverkar kommunens verksamhet.
Fyra övergripande drivkrafter
1. En växande befolkning
Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir
allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper
med stora behov av särskild service.
2. Den tekniska utvecklingen
Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden
och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan
idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen.
IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden
som bostäder, transporter och energi hänger till stor del
ihop med teknikutvecklingen.
3. Med fokus på miljön
Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus.
Frågan prioriteras betydligt mer politiskt, såväl som av
näringsliv och organisationer.
4. Individen står i centrum
Den enskilda individens krav på och möjligheter att fatta
egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland
invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster,
inte minst välfärdstjänster.
13
Fjorton säkra trender
De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala
utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen.
Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som
identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar
Kungsbackas möjligheter att vara en attraktiv kommun
fram till år 2020. Drivkrafterna samspelar med nedanstående trender och påverkar våra möjligheter att nå våra mål.
1. Medvetenheten om miljö- och energifrågor ökar.
2. K raven på kommunen ökar. Det ställs ökade krav från
EU, staten, länsstyrelsen med flera
3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Vi
måste planera och bygga samhället så att det fungerar
för alla.
4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande
och valfrihet.
5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre
tolerans för strul och misstag.
6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare
regioner växer fram och får mer att säga till om.
7. A rbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen
och den kommunala servicen.
8. H
ögre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då
antalet resor mellan bostad och arbete ökar.
9. Kraven på rörlighet och platsoberoende ökar.
10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser ger
i en högre utsträckning även konkurrens om tjänster.
11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut med mer
fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor.
12. Det ideella engagemanget ökar.
13. Det ställs högre krav på kommunen som arbetsgivare.
14. K
raven på mer smarta och enkla tjänster inom
e-förvaltning ökar.
En fullständig version av omvärldsanalysen finns tillgänglig på kungsbacka.se
14
Vad är en trend?
En trend är en förändring
i omvärlden som man tror
kommer att bestå under
en tid och som påverkar
vårt samhälle.
Så styrs Kungsbacka
I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam
värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv
för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, detta beskrivs i genomförandeplaner.
Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt.
Vision
I visionen har politikerna samlat
och formulerat de olika delarna som
ingår i den långsiktiga utvecklingen
av kommunen. Den handlar om hur
kommunen ska möta invånarnas
behov av arbete, boende, trygghet,
utbildning och upplevelser, om hur vi
får företag att etablera sig i kommunen
och hur Kungsbacka stad ska växa.
Kommunfullmäktiges
prioriterade mål
Politikerna i kommunfullmäktige
har beslutat om 17 prioriterade mål
inför budgetperioden 2016–2018. Se
från sidan 18.
Kommunfullmäktiges
inriktningar och direktiv
Politikerna i kommunfullmäktige
har beslutat om en inriktningar som
ska gälla för budgetperioden 2016–
2018. Man har även beslutat om de
direktiv som gäller under budgetåret.
Både inriktningar och direktiv finns
från sidan 23.
Övergripande planer
och program
Utöver fullmäktiges prioriterade
mål, inriktningar och direktiv finns
ytterligare mål- och styrdokument.
Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden
och är riktade till fler än en nämnd.
Exempel på sådana dokument är:
•Översiktsplan, antagen 2006 04 27
•Mål för bostadsbyggande,
antagen 2009 12 08
•Ny mark för näringslivet,
handlingsplan 2009/2012
•Handlingsplan för Kungsbacka
kommuns miljöarbete 2012–2015
16
•Policy för konkurrensprövning,
antagen 2010 11 03
Nämndernas resultatmål
Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från kommunfullmäktiges prioriterade mål.
Nämnden kan också skapa helt egna
resultatmål inom sin verksamhet.
Förvaltningarnas
genomförandeplaner
Varje förvaltning tar hand om de
resultatmål som den egna nämnden
satt upp och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och
enheter.
Överenskommelser
med medarbetarna
En överenskommelse mellan medarbetare och chef om vad man ska göra
under det kommande året, diskuteras
fram under utvecklingssamtalen.
Uppföljning
Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad
invånarna tycker om servicen och om
man lyckats förverkliga målen. Man
gör en analys av verksamheten, hur
omvärlden påverkat arbetet och lämnar förslag till förändringsområden.
Varje förvaltnings uppföljning går
vidare till den egna nämnden, där
politikerna analyserar och diskuterar
den och sammanställer nämndens
årsredovisning.
och kommunstyrelsen gör en analys
av kommunens samlade resultat och
sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning.
I början av året hålls en hearing
där politiker och förvaltningar
träffas och diskuterar resultaten
i uppföljningarna, förslagen till
förändringsområden och framtidens
utmaningar. Hearingen är starten på
arbetet med kommande kommunbudget och plan.
Kommunbudget och plan
Förslaget till kommunbudget och
plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. Budgeten
gäller för det kommande året och
planen för de därpå följande två
åren. Den aktuella budgeten gäller
för 2016 och planen för 2017–2018.
Uppföljning, vision,
omvärldsanalys
och förändringsområden
Förvaltningarnas, nämndernas och
kommunens samlade uppföljning
ligger till grund för den kommande
budgeten och planen. Tillsammans
med visionen, en omvärldsanalys och
de förändringsområden som förslogs
i uppföljningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott strategiska
frågor för kommunen.
Strategiska frågor, kommun
fullmäktiges mål, inriktning,
direktiv och ekonomi
Utifrån de strategiska frågorna
bestäms vilka prioriterade mål som
ska finnas kvar, vilka som ska tas
bort och vilka nya som ska komma
till, liksom inriktningar och direktiv.
Samtidigt diskuteras finansieringen
av förslagen. Resultatet av detta
arbete blir Kungsbacka kommunbudget och plan.
Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell
Vision
Kommunfullmäktiges
prioriterade mål
Kommunfullmäktiges
inriktning
Kommunfullmäktiges
direktiv
Nämndernas
resultatmål
Nämndernas
inriktning
Nämndernas
direktiv
Uppföljning
• analys av verksamheten
• analys av hur omvärlden
påverkat oss
• förslag förändringsområden
Uppföljning
påverkat oss
Uppföljning
Förvaltningarnas och verksamheternas
genomförandeplaner och överenskommelser
påverkat oss
Så här tar vi fram budgeten
Vision
Kf:s inriktning
mål och direktiv
Uppföljning
Omvärldsanalys
Kommunbudget
Strategiska
frågor
Ekonomi
Förändringsområden
17
Kommunfullmäktiges
prioriterade mål 2016
Det främsta styrdokumentet i kommunen är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur
politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling.
De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av
kommunen som helhet.
Med visionen som bas, och hänsyn tagen till omvärlden
och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder.
Samordnande nämnder ansvarar för att
•arbetet med målet samordnas inom kommunen
•bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring
av målet
Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För
att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till
resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger
ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer
måluppfyllelse väger vi samman utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering
och årsredovisning.
Samordnande nämnders förvaltningar
ansvarar för att
• sammanställa vad adresserade nämnder gör för att bidra
till måluppfyllelse
•följa upp arbetet och göra en samlad analys
Samordning och adressering
I budgeten anges även vilka nämnder som ska arbeta med
målet. Det finns en samordnande nämnd med ett särskilt
ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas
bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd.
18
Adresserade nämnder ansvarar för att
•arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse
•samverka med övriga berörda nämnder
Adresserade nämnders förvaltningar
ansvarar för att
• en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som
beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till
att målen nås
•följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden
DEMOKRATISK A MÅL
FOLKHÄLSOMÅL
Ökat inflytande
God livskvalitet
Andelen invånare som upplever att de har inflytande
ska öka
Andelen invånare som upplever förutsättningar för
god livkvalitet ska öka
Samordningsansvar: Kommunstyrelsen
Adressering: Samtliga nämnder
Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa
Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Sammanvägt Nöjd-Inflytande-Index, NII, med betygsindex 0–100, för
hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungsbacka
kommun.
Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur
nöjd är du på det hela taget med det liv du lever? Fyrgradig skala från
Inte alls nöjd till Mycket nöjd som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som är Nöjda och Mycket nöjda.
Utfall 2014
2016
2017
2018
45
49
50
50
Utfall 2014
2016
2017
2018
--*
94%
95%
96%
*Mätningen är inte genomförd tidigare varför målvärdena kan
komma att justeras kommande år.
Bemötande och tillgänglighet
Andelen som upplever ett gott bemötande och god
tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka
Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande
& Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0–100, för hur invånarna
bedömer bemötande och tillgänglighet i Kungsbacka kommun.
Utfall 2014
2016
2017
2018
57
62
63
64
Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur
bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Femgradig skala från
Mycket dåligt till Mycket bra, som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 4–5.
Utfall 2014
2016
2017
2018
--*
78%
79%
80%
*Mätningen är inte genomförd tidigare varför målvärdena kan
komma att justeras kommande år.
Minskad användning av droger
Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande. Sammanvägt
betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer bemötandet i Kungsbacka kommun.
Utfall 2014
2016
2017
2018
71
73
75
76
Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet. Sammanvägt
betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer tillgängligheten i
Kungsbacka kommun.
Utfall 2014
2016
2017
2018
69
72
75
76
Användning av droger bland ungdomar ska minska
Adressering: Funktionsstöd, Förskola & Grundskola, Gymnasie &
Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism
Mätning alkohol: Luppen* vart tredje år.
Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte konsumerar
alkohol.
Utfall 2014
2016
2017
2018
87%
89%
90%
90%
Mätning tobak: Luppen* vart tredje år.
Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte röker.
Utfall 2014
2016
2017
2018
90%
93%
95%
95%
19
Mätning narkotika: Luppen* vart tredje år.
Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte
använt narkotika.
Utfall 2014
2016
2017
2018
Utfall 2014
2016
2017
2018
86%
90%
95%
95%
94%
95%
95%
95%
* Luppen, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkät från
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som genomförs
vart tredje år. Frågorna är utformade så att ungdomarna självskattar sig i frågor om levnadsförhållanden, till exempel om hur ofta de
brukar alkohol. Svarsalternativen är aldrig, någon gång per år, någon
gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan och varje
dag.
Vi vet att kommunens egna ungdomsenkät, som genomförs de
år Luppen inte görs, visar ett högre resultat. Skillnaden kan bero på
att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i
under skoltid. Därför har vi inför 2016 valt att endast rikta in oss på
mätningarna enligt Luppen. Värdena under Utfall 2014 i tabellen är
senast kända utfall från år 2013.
Mätmetoden för detta mål är under utveckling för att bättre
komplettera Luppen.
Mätning: SCB:s medborgarundersökning. 10-gradig skala utifrån
frågan Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? som redovisas i
procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 6–10.
Utfall 2014
2016
2017
2018
7,8%
7,9%
8,0%
8,1%
SAMHÄLLSUT VECKLINGS- OCH MILJÖMÅL
Företagsvänlig kommun
Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig
kommun
Trygg kommun
Andelen invånare som upplever att de är trygga ska
öka
Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet.
Sammanvägt betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer tryggheten i Kungsbacka kommun.
Utfall 2014
2016
2017
2018
67
68
68
68
Stimulerande kultur och fritid
Andelen av kommunens invånare som är nöjda med
sitt kultur- och fritidsliv ska öka
Adressering: Funktionsstöd, Gymnasie & Vuxenutbildning,
Kultur & Turism, Vård & Omsorg
Utfall 2014
2016
2017
2018
90%
90%
91%
91%
Mätning: Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som
är nöjda med sin fritid.
Utfall 2014
2016
2017
2018
83%
84%
85%
86%
Adressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie
& Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism, Miljö &
Hälsoskydd, Service, Teknik
Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0–100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet.
Utfall 2014
2016
2017
2018
63
65
68
70
Mätning: Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners
och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat. Medelvärde
utifrån skala 1–6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka
kommun.
Utfall 2014
2016
2017
2018
3,3
3,6
3,7
3,8
Minskat försörjningsstöd
Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga med
tiogradig skala: Hur nöjd är du med din fritid? Redovisas i procent
efter sammanslagning av andel som gett betyg 6–10.
20
Mätning: Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i årskurs 8
som är nöjda med sin fritid.
Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska
Samordningsansvar: Individ & Familjeomsorg
Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsen
Mätning: Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd.
Utfall 2014
2016
2017
2018
2,2%
2%
2%
1,9%
Mätning: Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt
andelen hushåll med försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses längre än 10 månader.
Utfall 2014
2016
2017
2018
25,5%
24%
23%
22%
Fler ska åka kollektivt
Minska farliga kemikalier
Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka
Användningen av farliga kemikalier i kommunens
verksamheter ska minska
Adressering: Byggnadsnämnden, Teknik
Adressering: Service
Mätning: Antal resor per trafikslag.
Trafikslag
Utfall
2014
2016
2017
2018
1 891 264
1 980 000
2 007 000
2 041 000
361 139
383 000
395 000
400 000
1 738 871
1 854 000
1 900 000
1 938 000
Stadstrafik
256 325
282 000
295 000
311 000
Öresundståg
932 793
1 001 000
1 003 000
1 010 000
5 180 392
5 500 000
5 600 000
5 700 000
Pendeltåg
Blå Express
Lokal
busstrafik
Summa
Mätning: Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel.
Utfall 2014
2016
2017
2018
18%
10%
5%
1%
Under 2015 kommer tjänstemän att arbeta fram en kemikalieplan
för kommunens verksamheter som bland annat fokuserar på barns
exponering för kemiska ämnen. Utifrån kemikalieplanen kommer
ytterligare mätningar för målet att tas fram.
Minskade koldioxidutsläpp
Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor
ska varje år minska med 2,5 procent
Minskad energianvändning
Energianvändningen i kommunens lokaler ska
minska
Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen
mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar.
Samordningsansvar: Service
Utfall 2014
2016
2017
2018
+0,9%
-2,5%
-2,5%
-2,5%
Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kWh/m²,
graddagskorrigerad.
Utfall 2014
2016
2017
2018
168
155
150
145
Ekologiska livsmedel
Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska
öka
Samordningsansvar: Service
Adressering: Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning,
Vård & Omsorg
Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande
till totalt inköpta livsmedel.
Utfall 2014
2016
2017
2018
26%
30%
35%
38%
21
UTBILDNINGSMÅL
Mätning: Jämix, antal poäng av max 180. Jämix är ett jämställdhetsindex som beräknas utifrån nio nyckeltal med skala 1–20.
Bra utbildningar
Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet
Mätning: Placering sammanvägt resultat i SKL:s Öppna jämförelser,
grundskola. Rankingplats bland Sveriges 190 kommuner utifrån sju
mått på elevers måluppfyllelse av kunskapsresultat.
Utfall 2014
2016
2017
2018
36*
17
15
15
*Sättet att beräkna värden i det totala sammanvägda resultatet för
rankingplacering är ny för 2014 vilket innebär att den inte är helt
jämförbar med tidigare år.
Mätning: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet utgörs
av summan av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max
vara 320.
Utfall 2014
2016
2017
2018
225,7
229
231
231
Mätning: Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen.
Utfall 2014
2016
2017
2018
87,1%
100%
100%
100%
Mätning: Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor.
Utfall 2014
2016
2017
2018
94,1%
100%
100%
100%
Mätning: Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter
fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor.
Utfall 2014
2016
2017
2018
85,4%
90%
90%
91%
KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSMÅL
Attraktiv arbetsplats
Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en
attraktiv arbetsplats
Mätning: MMI, Motiverad Medarbetare. Index utifrån fyra frågor i
medarbetarenkäten om motivation, skala 1–10.
Utfall 2014
2016
2017
2018
7,3
7,5
7,5
7,5
2016
2017
2018
83
87
89
91
Mätning: Andel heltidsanställda
Samordningsansvar: Förskola & Grundskola
Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning
22
Utfall 2014
Utfall 2014
2016
2017
2018
70%
77%
80%
82%
Mätning: Andel arbetstid som utförs av timavlönade
Utfall 2014
2016
2017
2018
11%
9,6%
8,9%
8,2%
FINANSIELL A MÅL
Resultat
Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av
skatter och statsbidrag
Adressering: Kommunstyrelsen
Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag
Utfall 2014
2016
2017
2018
4,6%
1,5%
1,5%
1,5%
Soliditet
Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med
föregående år
Adressering: Kommunstyrelsen
Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder
Utfall 2014
2016
2017
2018
26,5%
26,5%
26,5%
26,5%
Inriktningar och direktiv
Inriktningar
Inriktningarna handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, vilka värderingar allt vårt arbete
ska utgå från. Värdegrunden Bitt är vår inriktning.
Värdegrunden Bitt visar
vårt förhållningssätt
Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott
bemötande och skapa möjligheter för invånarna att ha
inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för
invånarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt,
vår värdegrund. Bokstäverna står för:
•Bemötande
•Inflytande
•Tillgänglighet
•Trygghet
Bitt förväntas alla anställda känna till och arbeta
utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men visar
tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till
dem vi är till för.
Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt
ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen.
Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i
samband med kommunens årsredovisning.
Direktiv
Direktiv är det mest konkreta sätt politikerna styr på. Ett
direktiv beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras
inom ett eller två år. Tjänstemännen har sedan skyldighet
att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört
direktivet.
Handlingar ska vara lätt tillgängliga
Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att
tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera
sina dokumenthanteringsplaner.
De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara
anpassade till processorienterad informationshantering
och tillvarata digitaliseringens möjligheter.
Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att
dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska
ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar.
Arbete eller utbildning ska erbjudas
innan försörjningsstöd
Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att
arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall
som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning.
Direktivet är riktat till Individ & Familjeomsorg och
Gymnasie & Vuxenutbildning.
Vi ska kunna erbjuda praktikplatser
Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa
praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun.
Åtgärdsprogram för ett värdskap i toppklass
Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott
bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna
att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara
tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas
trygghet. Detta är Bitt – kommunens värdegrund.
Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen
skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare
och medarbetare är värdar för dessa möten.
Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta
fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen
så att ”värdskap i toppklass” uppnås. Nämnderna har att
förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram.
Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin
utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och
attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje
med kommundirektörens ledarvision.
Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!
Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör.
Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill
varandras väl!
Ur kommundirektörens ledarvision 2015
23
Finansiella rapporter
Resultaträkning
Belopp i miljoner kronor
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Bokslut
2014
Ombudget
2015
Budget
2016
Plan 2017
Plan 2018
-229,2
-247,4
-270,4
-281,6
-300,0
-3 697,8
-4 039,0
-4 239,5
-4 452,9
-4 619,1
3 723,5
3 940,1
4 149,0
4 327,4
4 509,1
168,7
162,4
168,0
161,9
164,1
17,7
10,0
9,0
9,0
9,0
Finansiella kostnader
-32,6
-43,2
-31,8
-33,6
-41,4
Årets resultat
179,4
30,3
54,7
11,8
21,8
Nyckeltal
Resultatets andel av skatt och statsbidrag
4,6%
0,7%
1,3%
0,3%
0,5%
Nettokostnadsutveckling
4,5%
9,2%
5,0%
5,0%
3,0%
Ökning av skatt+statsbidrag
2,2%
5,4%
5,2%
4,0%
4,1%
Bokslut
2014
Ombudget
2015
Budget
2016
Plan 2017
Plan 2018
Årets Resultat
179,4
30,3
54,7
11,8
21,8
Avskrivningar
Kassaflödesanalys
Medel från verksamheten
229,2
247,4
270,4
281,6
300,0
Ej likvidpåverkande poster
17,5
-2,5
-22,4
11,9
38,9
Förändring oms.tillgångar o kortfr skulder
-11,1
0,0
0,0
0,0
0,0
415,0
275,2
302,7
305,3
360,7
-416,4
-205,6
-139,3
-239,3
-730,8
Verksamhetsnetto
Nettoinvesteringar
Lokalinvesteringar
Löpande investeringar
Exploateringar
Avgiftsfinansierad verksamhet
Investeringsbidrag
Förändring av finansiella anl.tillgångar
Investeringsnetto
-50,8
-71,4
-75,9
-74,1
-77,1
-124,2
-180,4
-69,7
-91,6
-56,2
55,9
-26,9
40,6
-18,2
-4,0
-78,9
-94,9
-69,3
-64,9
-41,0
-579,1
-313,6
-488,1
-909,1
187,0
555,0
15,0
-75,0
-674,3
Finansiering
Amortering
-50
Nyupplåning
Finansnetto
Förändring av likvida medel
24
267,0
-50,0
267,0
0,0
187,0
555,0
-309,4
-36,9
-10,9
4,2
6,6
Balansräkning
Bokslut
2014
Ombudget
2015
Budget
2016
Plan 2017
Plan 2018
1,7
1,7
1,7
1,7
1,7
3 573,0
3 904,7
3 947,9
4 154,5
4 763,5
TILLGÅNGAR
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Summa materiella anläggningstillgångar
389,2
389,2
389,2
389,2
389,2
3 962,1
4 293,9
4 337,1
4 543,6
5 152,7
Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper,andelar,bostadsrätter
61,3
61,3
61,3
61,3
61,3
Bidrag till statlig infrastruktur (Åsa station)
15,8
15,8
15,8
15,8
15,8
Långfristiga fordringar
13,5
13,5
13,5
13,5
13,5
Summa finansiella anläggningstillgångar
90,6
90,6
90,6
90,6
90,6
Omsättningstillgångar
Förråd
4,3
4,3
4,3
4,3
4,3
Exploateringsområden
39,9
39,9
39,9
39,9
39,9
Kortfristiga fordringar
331,0
331,0
331,0
331,0
331,0
Placeringar
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Kassa o bank
243,5
206,6
195,7
199,8
206,5
Summa omsättningstillgångar
618,7
581,8
570,8
575,0
581,6
4 673,1
4 967,9
5 000,2
5 210,9
5 826,6
1 057,4
1 236,8
1 267,2
1 321,8
1 333,6
179,4
30,3
54,7
11,8
21,8
1 236,8
1 267,2
1 321,8
1 333,6
1 355,4
1 796,4
1 793,9
1 771,5
1 783,4
1 822,4
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar och skulder
Avsättning pensioner inkl löneskatt
Övriga avsättningar
12,5
12,5
12,5
12,5
12,5
Långfristiga skulder, banklån
600,0
867,0
867,0
1 054,0
1 609,0
Investeringsinkomster som periodiseras
260,0
260,0
260,0
260,0
260,0
Kortfristiga skulder
767,4
767,4
767,4
767,4
767,4
Summa skulder
3 436,3
3 700,8
3 678,4
3 877,3
4 471,2
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
4 673,1
4 968,0
5 000,2
5 210,9
5 826,6
26%
26%
26%
26%
23%
Soliditet
25
Byggnadsnämnden
Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygglagen. Nämnden
ansvarar framförallt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt utför tillsyn över
byggnadsverksamheten. Byggnadsnämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kart- och mätningsverksamhet.
Driftbudget
Belopp i tusen kronor
Grundram
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
13 555
14 524
14 926
16 861
Kapitalkostnader
425
338
328
328
Övrigt (avdrag eller tillägg)
968
402
1 936
360
14 948
15 264
17 189
17 549
968
402
1 884
360
Summa driftram
Specifikation av övrigt
Priser, hyror, ramjusteringar
Övrig förändring
Summa
52
968
402
1 936
360
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
421
175
175
525
Investeringar
Övriga förändringar
Så här fördelades bruttokostnaderna
Nämnden har fått 52 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter för unga.
Byggnadsnämndens verksamhet kostade 36 miljoner
kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
2,5%
22,7%
20,4%
13,5%
13,8%
27,1%
Nämnd
Bygglov
Gemensamt Plan & Bygg
Planavdelningen
Administration
Kartavdelningen
27
Fritid & Folkhälsa
Nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att driva och utveckla kommunens bad-,
idrotts- och friluftsanläggningar. Nämnden har som uppdrag att stödja föreningar
genom bokningsservice och bidrag till verksamhet.
I nämndens ansvarsområde ingår verksamhet för att stödja och stärka ungdomar att
själva förverkliga idéer och fritidsintressen.
Nämndens uppgift är också att bidra till ett tryggt och utvecklande samhälle och att
uppfylla kommuninvånarnas högt ställda krav på hälsofrämjande och förebyggande
verksamhet.
28
Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Grundram
87 534
94 137
97 137
98 028
Kapitalkostnader
11 878
15 126
16 034
16 996
Budget
2016
Plan
2017
6 560
3 000
891
2 333
105 972
112 263
114 062
117 357
6 560
2 350
701
2 333
650
190
3 000
891
2 333
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
11 560
10 840
10 180
31 380
5 000
5 000
Summa driftram
Övrig förändring
Summa
6 560
Investeringar
Skatepark
9 000
Tingbergsvallen
Utbyte växtbäddar naturgräsplaner
3 000
Kolla skolan Inventarier fritidsgård
464
Malevik konstgräsplan, belysning
Summa övriga investeringar
750
10 214
5 000
5 000
3 000
Så fördelades bruttokostnaderna 2014
Nämnden har fått 190 000 kronor för höjda arbets
givaravgifter unga.
Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 137 miljoner
kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter
beskrivs i diagrammet.
0,4%
4,3 %
9,4%
13,0%
8,7%
64,3%
Nämnd
Allmän fritidsverksamhet
Fritidsanläggningar
Folkhälsa
Gemensam
m verksamhet
0
Fritidsgårdsverksamhet
0
29
Funktionsstöd
Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för insatser till personer med olika typer av
funktionsnedsättningar. Stödet till individen grundar sig på dennes behov i förhållande till lagstiftningen i socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen.
Så här fördelades bruttokostnaderna
Funktionsstöds verksamhet kostade 435 miljoner kronor under 2014.
Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
2,6% 3,7% 2,6%
160
1,2%
140
120
11,1%
33,4%
100
80
8,8%
60
40
12,5%
20
24,1%
0
LSS-Boende, korttidsverksamhet
Personlig assistans
n
Gemensam verksamhet
0
Daglig verksamhet
Köpt verksamhet
Stödfamiljer, ledsagning, avlösarservice
Socialpsykiatriskt stöd
Hemtjänst
0
30
Hemsjukvård, rehabilitering
Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Grundram
312 448
328 211
341 405
383 368
2 399
3 101
3 978
3 978
Kapitalkostnader
Summa driftram
15 764
13 193
41 963
8 546
330 611
344 505
387 346
395 892
15 764
13 193
32 429
8 546
Priser, volymer, hyror, ramjusteringar
Övrig förändring
Summa
9 534
15 764
13 193
41 963
8 546
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
1 840
1 840
1 840
5 520
Investeringar
Gruppboenden, inventarier
700
Korttidsboenden, inventarier
300
Daglig verksamhet, inventarier
400
Volymförändringar
Ramtilldelningen delas upp i tre steg:
• A ll verksamhet exklusive personlig assistans och köpt
verksamhet
• Personlig assistans
• Köpt verksamhet
All verksamhet exkl. personlig assistans och köpt verksamhet, steg 1
Beräkningen utgår som tidigare från nyckeltalet kostnader för handikappomsorg totalt kronor per invånare 0–64
år. Nyckeltalet minskas med Lokalkostnader brutto SoL/
HSL/LSS, samt personlig assistans och köpt verksamhet.
Volymuppräkningen för verksamheten generellt har skett
med kronor per invånare 0–64 år med avdrag för köpt
verksamhet och personlig assistans.
1 400
Personlig assistans, steg 2
En snittkostnad per brukare har räknats fram samt en
prognos för den årliga ökningen av brukare.
Köpt verksamhet, steg 3
En snitt kostnad per köpt plats har räknats fram samt en
prognos för den årliga ökningen av brukare.
Hyror med mera
Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar
begärs separat i samband med flerårsbudgeten och ingår
inte i volymökningen. Enhetskostnaden är hämtad från
Vad kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.
Nämnden har fått 3 534 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga samt 6 miljoner kronor för att klara en
budget i balans.
31
Förskola & Grundskola
Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för:
• Förskola och pedagogisk omsorg
• Grundskola, grundsärskola och fritidshem
• Vårdnadsbidrag
• Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
• Att godkänna, utöva tillsyn och bevilja bidrag till fristående förskolor och fritidshem.
• Besluta om rätt till bidrag för fristående pedagogisk omsorg och ha tillsyn över verksamheten.
• Att lämna bidrag till fristående grundskolor och har rätt till insyn i deras verksamhet.
32
Driftbudget
Grundram
Kapitalkostnader
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
1 479 204
1 546 197
1 596 367
1 668 526
30 812
31 536
32 190
32 190
67 056
50 170
72 160
22 500
1 577 072
1 627 903
1 700 716
1 723 216
67 056
49 470
62 132
22 500
700
10 027
50 170
72 160
22 500
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
18 576
15 000
15 000
45 000
Summa driftram
Övrig förändring
Summa
67 056
Investeringar
Volymförändringar
Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån
enhetskostnad per invånare inom Förskola & Grundskola. Volymuppräkningen för utbildning i grundskolan
har skett med kronor per invånare 6–15 år. Volymuppräkningen för förskoleverksamhet kronor per invånare
1–5 år och skolbarnsomsorg kronor per invånare 6–12
år. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun, samt med indexuppräkning enligt
prisförändringarna.
Förskola & Grundskolas verksamhet kostade cirka 1,77
miljarder kronor under 2014. Fördelningen till olika
verksamheter beskrivs i diagrammet.
Nämnden har fått 6 027 000 kronor för höjda arbets
givaravgifter för unga samt 4 miljoner kronor för handledning och introduktion för ensamkommande barn.
0,5%
19,2%
31,3%
1,6%
8,3%
39,2%
Förskola
Fritidshem
Förskoleklass och grundskola
0
Grundsärskola
Gemensam verksamhet
Korttidstillsyn LSS
33
Gymnasie & Vuxenutbildning
Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för:
• Gymnasieskola och gymnasiesärskola
• Kommunal vuxenutbildning
• Yrkeshögskoleutbildningar
• Arbetsmarknadsåtgärder
• Vägledning
• Flyktingmottagande
• Kulturskola
34
Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Grundram
398 421
390 622
390 971
395 393
14 122
14 383
14 383
14 383
Kapitalkostnader
Summa driftram
-7 819
349
4 422
6 637
404 724
405 354
409 776
416 413
-7 819
-4 151
2 695
6 637
4 500
1 727
349
4 422
6 637
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
6 800
6 800
7 000
21 000
Övrig förändring
Summa
-7 819
Investeringar
Volymförändringar
enhetskostnad per invånare inom Gymnasie & Vuxen
utbildningen. Volymuppräkningen för utbildning i
gymnasieskolan har skett med en beräkningsfaktor av
77,8 procent per elev 16–19 år. Volymuppräkningen
för Komvux har gjorts med en beräkningsfaktor av 1,5
procent av 20–64 år. Volymuppräkningen för musik- och
kulturskola har gjorts med en beräkningsfaktor av 42,6
procent av 6–15 år. Enhetskostnaden är hämtad från Vad
kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.
Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 535
miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
3%
0,4%
6,3%
10,8%
4,7%
Nämnden har fått 227 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga, samt 1,5 miljon kronor för handledning
och introduktion för ensamkommande ungdomar.
74,8%
Gymnasier
Kulturskolan
Vuxenutbildning
0
Arbetsmarknadsåtgärder
Flyktingmottagande
Gemensam verksamhet
0
Nämnden för Individ & Familjeomsorg ansvarar för arbetet med att skapa goda och
trygga levnadsförhållanden för alla kommuninvånare. Ansvaret omfattar bland annat
försörjningsstöd, råd och stöd till familjer, utredning kring barn och ungdomar som
far illa, familjehems- och institutionsvård för barn och ungdomar samt missbruksvård.
Familjerådgivning och familjerätt är ytterligare några ansvarsområden. Nämnden är
tillstånds- och tillsynsmyndighet för serveringstillstånd och försäljning av tobak.
Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Grundram
163 531
178 253
183 248
193 861
1 429
1 510
1 777
1 777
Kapitalkostnader
Summa driftram
14 721
4 996
10 613
2 567
179 681
184 758
195 638
198 205
4 721
4 996
4 489
2 567
Övrig förändring
10 000
Summa
14 721
6 124
4 996
10 613
2 567
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
811
811
811
2 033
Investeringar
Boende ensamkommande barn, inventarier
1 800
1 800
Volymförändringar
enhetskostnad per invånare inom Individ & Familjeomsorg. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt
prisförändringarna .
Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 240 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
Nämnden har fått 124 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga samt 6 miljoner kronor för mottagning av
ensamkommande barn.
12,9%
19,6%
17,9%
32,1%
17,5%
Institutionsvård
Öppna insatser, familjehemsvård
Gemensam verksamhet
0
Försörjningsstöd
Flyktingmottagande
37
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige, KF, är kommunens högsta beslutande instans. Kommunfullmäktige
beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten och b
estämmer
hur pengarna i budgeten ska användas. Det är kommunfullmäktige som b
eslutar om hur mycket
invånarna ska betala i skatt till kommunen.
Driftbudget
Grundram
Kapitalkostnader
Summa driftram
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
2 800
2 500
2 560
2 609
24
24
24
24
-300
61
49
10
2 524
2 585
2 634
2 644
-300
61
49
10
-300
61
49
10
Priser, volymer, ramjusteringar
Övrig förändring
Summa
38
Kommunrevision
Kommunfullmäktige ska kontrollera att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt.
För det arbetet utser man politiker att vara förtroendevalda revisorer i kommunrevisionen.
Kommunrevisionen är oberoende. Revisionen granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och
nämnderna utför sina uppgifter. I uppdraget ingår även att granska de kommunala bolagen
och den kommunala stiftelsen.
Driftbudget
Grundram
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
2 212
2 240
2 292
2 443
Kapitalkostnader
Summa driftram
28
52
151
121
2 240
2 292
2 443
2 564
28
52
66
121
Priser, volymer, ramjusteringar
Övrig förändring
Summa
85
28
52
151
121
Kommunrevisionen har fått en utökad tilldelning på
85 000 kronor.
39
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen, KS, planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi.
KS förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige om inte någon annan styrelse eller nämnd
har gjort det. KS genomför sedan kommunfullmäktiges beslut.
Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Grundram
109 486
106 686
102 752
105 481
10 074
9 789
8 896
8 896
Kapitalkostnader
Summa driftram
-1 023
-3 933
2 729
1 588
118 537
112 541
114 377
115 965
1 588
177
-279
-2 322
Övrig förändring
-1 200
-3 654
5 051
Summa
-1 023
-3 933
2 729
1 588
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Investeringar
Plan
2018–20
Löpande investeringar Kommunstyrelsen
220
220
220
660
Löpande investeringar Kollektivtrafik
400
400
400
1 200
Fastighetsreglering
150
150
150
450
Fastighetsbildning
150
150
150
450
-500
-500
-500
-1 500
Fastighetsförsäljningar, inkomst
Bostadsexploatering övrigt
750
750
750
2 250
Markförvärv
500
500
500
1 500
Markförvaltning
100
100
100
300
Ärendesystem
315
E-hälsa
E-process
IT-utvecklingsprojekt
Hede station
Särö kollektivtrafik
Centralt anslag på 5 miljoner för kommungemensamt
utvecklingsarbetearbete samt 51 000 kronor för höjda
arbetsgivaravgifter unga.
40
1 605
566
2 000
2 000
27 806
10 000
10 000
13 150
11 150
2 000
35 442
3 450
Kommunstyrelsen – övrigt
Här finns de verksamheter som Kommunstyrelsen har ansvar för och som består av bidrag till
andra organisationer.
Kollektivtrafiken sköts av Region Halland från och med 2012. För detta gjordes en skatteväxling
på 20 öre. Kvar i kommunens budget finns skolskjutskostnader och färdtjänst. Särskilt anslag
om 13,5 miljoner kronor har lagts till för för busskort till gymnasieelever och pensionärer. Räddningstjänsten drivs i ett förbund tillsammans med Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och
Lerums kommuner.
Medlemsavgifter innehåller också bidrag till Innerstadsbolaget på 800 000 kronor.
Tjolöholm får ett årligt driftbidrag. Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
48 834
62 500
64 125
65 765
2 219
5 223
5 077
5 077
Räddningstjänst
46 969
48 190
48 624
49 061
Medlemsavgifter Region Halland, GR, SKL med flera
10 562
10 973
11 522
11 625
Bidrag Tjolöholm
4 754
4 900
4 944
4 989
Bidrag Tjolöholms fastigheter, anslaget överförs till Service
Fastigheter
2 400
2 400
2 400
2 400
115 738
134 186
136 692
138 917
Kollektivtrafik
Kollektivtrafik- Kapitalkostnader
Summa ram
Kultur & Turism
Nämnden för Kultur & Turisms verksamhetsområden omfattar bibliotek, kultur och
turism.
Biblioteksverksamheten omfattar huvudbibliotek, en bokbuss, fem filialbibliotek och
Boken kommer.
Kulturverksamheten innefattar program, konst, utställningar, film, kulturmiljövård,
bidrag till studieförbund och föreningar.
Turismverksamheten omfattar turistinformation, produktutveckling, broschyr
produktion, stuguthyrning och biljettförsäljning.
42
Driftbudget
Grundram
Kapitalkostnader
Summa driftram
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
54 587
57 547
59 187
57 357
2 741
3 623
4 083
4 083
2 960
1 640
-1 830
1 160
60 288
62 810
61 440
62 600
2 960
1 640
-1 931
1 160
Övrig förändring
Summa
101
2 960
1 640
-1 830
1 160
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
1 200
1 200
1 200
3 750
Investeringar
Bokbuss
Bokbil
Fyren utbyggnad, inventarier
Gula villan, inventarier
Konst Kollaskolan
5 000
778
1 000
500
980
3 258
5 000
Nämnden har fått 101 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga.
Kultur & Turisms verksamhet kostade 67 miljoner kronor
under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs
i diagrammet.
0,7 %
11,7%
4,4 %
40,9%
42,3%
Nämnd
Turism
Bidrag
g
0
0
Allmän kultur
Bibliotek
Miljö & Hälsoskydd
Nämnden för Miljö & Hälsoskydd ansvarar främst för tillsyn inom hälsoskydd, miljöskydd,
naturvård och livsmedel, men också inom smittskydd, receptfria läkemedel, samt viss
tobakstillsyn.
Arbetet regleras bland annat av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, smittskyddslagen
och strålskyddslagen. Tillsynen innebär att vi bevakar att reglerna inom nämndens områden följs av företagare och invånare.
Driftbudget
Grundram
Kapitalkostnader
Summa driftram
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
7 642
8 195
9 922
10 228
64
60
60
60
554
1 726
307
159
8 259
9 981
10 288
10 447
126
307
159
1 726
307
159
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
80
80
80
240
554
Övrig förändring
1 600
Summa
554
Investeringar
Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 20 miljoner kronor under 2014.
Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
3%
22,3%
26,4%
7,1%
11,2%
29,9%
Nämnd
Gemensam verksamhet
Hälsoskydd
Naturvård
Livsmedel
0
Miljöskydd
0
45
Teknik – skattefinansierad
verksamhet
Nämnden för Teknik ansvarar för planering, drift och utbyggnad av samhällets infrastruktur s åsom gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och
parker, dricksvatten och avloppsrening, sophämtning och återvinning samt det kommunala bredbandsnätet. Teknik ansvarar också för trafik- och parkeringsfrågor, lokala
trafikföreskrifter samt trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen.
Så här fördelades bruttokostnaderna 2014
Tekniks skattefinansierade verksamhet kostade 132 miljoner kronor
under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
1,9% 1%
12,6%
12,6%
47,6%
10,7%
13,6%
Gator, vägar & parkering
Parker
Vägbelysning
Gemensam verksamhet
0
Planering
Färdtjänst/riksfärdtjänst
Nämnd- och styrelseverksamhet
46
Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Grundram
52 321
60 409
67 834
67 287
Kapitalkostnader
37 212
41 965
55 224
55 224
Summa driftram
8 886
5 281
-547
2 056
98 419
107 655
122 511
124 567
2 056
5 996
2 391
-853
Övrig förändring
2 890
2 890
306
Summa
8 886
5 281
-547
2 056
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
17 556
23 580
23 580
78 400
1 000
1 000
1 000
4 000
Gator, vägar och parkeringar
34 199
13 000
7 000
62 000
Väster om ån – teknik projekt
10 000
Parker, grönytor och lekplatser
-1 362
6 000
13 000
6 000
Investeringar
Inventarier, system, fordon med mera
10 000
Belysningar
11 042
2 500
Gång- och cykelvägar
26 607
17 000
24 000
84 000
Kungsbackaån–Söderån
23 274
10 000
10 000
10 000
Upprustning av stadsentréer enligt FÖP
2 793
3 000
4 000
3 000
Hållplatser
6 545
4 000
-6 500
-9 000
-29 000
114 098
50 000
50 000
150 000
Justering investeringsram
Nämnden har fått 306 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga.
Investeringar
Teknik skatts övriga investeringar är inte specificerade på objektsnivå. Nämnden kan omdisponera
mellan investeringsprojekt inom respektive grupp av investeringar.
Vård & Omsorg
Nämnden för Vård & Omsorg ansvarar för att personer över 65 år som behöver
omvårdnad får vård och social service i form av hemtjänst, särskilt boende, anhörigvård, dagcentraler, terapilokaler, dagvård för dementa, kommunal hemsjukvård med
mera. Hjälpen som erbjuds regleras av hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen.
Så här fördelades bruttokostnaderna 2014
Nämnden för Äldreomsorgs verksamhet kostade 812 miljoner under
2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet.
9,1%
9,2%
39,0%
37,1%
3%
2,7%
Hemtjänst och larm
Förebyggande verksamhet, kvarboende
LSS
Äldreboende
0
Hemsjukvård och Rehabilitering
Gemensam verksamhet
0
Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Grundram
655 425
706 777
730 598
767 783
8 375
9 439
10 978
10 978
Kapitalkostnader
51 351
23 821
37 185
14 496
715 151
740 037
778 761
793 257
28 651
23 821
27 768
14 496
Övrig förändring
22 700
Summa
51 351
Summa driftram
9 417
23 821
37 185
14 496
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
5 387
4 400
4 400
13 700
Investeringar
Åsa äldreboende, inventarier
5 543
Tidregisteringssystem
1 500
Nytt verksamhetssystem
2 500
Tekniska lösningar
4 180
1 500
2 050
6 500
13 723
1 500
2 050
6 500
Volymförändringar
Demografimodellen inom äldreomsorgen utgår från förändringar i antalet invånare i åldersgruppen
65 år och äldre. För att fördjupa behovsbedömningen delas åldersgruppen in i kortare åldersintervall;
65–74 år, 75–79 år, 80–84 år, 85 år och uppåt.
Tilldelning görs med 85 procent av förändrat invånarantal i respektive åldersgrupp med à-priser per
åldersintervall som räknas upp årligen med index för pris- och löneökningar. Kostnaden, à-priset, utgår
från Kungsbacka kommuns kostnad per brukare, utfall 2013 förändrat med index för pris- och löneökningar per år.
Lokalkostnader för nytillkomna lokaler läggs som tilläggsresurs år ett och inarbetas därefter i ramen
efter avstämning av behoven.
Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar tilldelas separat i samband med flerårsbudgeten
och ingår inte i volymökningen.
Nämnden har fått 6 117 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga samt 3 300 000 kronor i utökat
anslag för bostadsanpassningsbidrag, total bidragsnivå är då 11 miljoner kronor. Hela bostadsanpassningsverksamheten flyttas från Service till Vård & Omsorg.
49
Service
Nämnden för Service ansvarar för kommunens lokalförsörjning med uppdrag att bygga, förvalta, städa och
hyra ut lokaler till kommunens samtliga verksamheter. Vidare svarar nämnden för måltidsverksamhet, bostadsanpassning, bostadsförmedling, konsumentvägledning och medborgarservice.
En stor del av Service ansvar omfattar fastighetsförvaltning samt måltids- och lokalvårdstjänster. Dessutom
ansvarar nämnden för drift av kommunens IT-system och administrativ service när det gäller bland annat
projektledning, kommunikation, personal- och ekonomiadministration, inköp, kundcenter, kontorsservice och
personalcafeteria.
Driftbudget
Grundram
Kapitalkostnader
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
14 409
14 409
28 586
8 986
8 986
8 986
10 410
14 177
15 986
Summa driftram
23 395
37 572
53 559
6 410
10 906
15 986
Övrig förändring
Summa
4 000
3 272
10 410
14 177
15 986
-154 473
-162 698
-162 698
146 719
175 860
175 860
-7 754
13 162
13 162
Serviceområde Fastighet
Grundram
Kapitalkostnader
Summa driftram
-8 225
Övrig förändring
Summa
Summa, Service total
Priser och löner
Priser och löner ingår i ramen för Service så att rätt prissättning kan göras till beställar utförar organisationen.
Dessutom har 9 472 000 kronor ramjusterats till Vård &
Omsorg avseende budgeterade medel för bostadsanpassningsverksamheten. För serviceområde Fastigheter sker
uppräkning av hyrorna med 2,6 procent hos nämnderna
för kärnverksamheten.
50
-8 225
15 641
50 734
66 721
Nämnden har tillförts 2 miljoner kronor att täcka större
prisökningar inom vissa varugrupper som i nästa steg fördelas till berörda nämnder. Nämnden har fått 1 272 000
kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga.
Service fortsättning
Investeringar
Löpande investeringar Fastighet
Löpande investeringar övriga Service
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
560
1 000
1 000
3 000
5 961
9 650
8 250
25 650
57 543
29 750
22 450
81 650
8 000
8 000
8 000
24 000
65 543
37 750
48 850
105 650
Reinvesteringar och verksamhetsanpassningar
Reinvestering Hålabäckskolan
18 400
Övriga reinvesteringar i fastigheter
Verksamhetsanpassningar
Summa reinvesteringar och verksamhetsanpassningar
Samlingslokaler
500
500
Valnämnden
Valnämnden ansvarar för att genomföra val och folkomröstningar i kommunen. Var fjärde
år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Val till EU-parlamentet äger rum vart femte år.
Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
172
3 177
181
184
3 005
-2 996
3
1
Summa driftram
3 177
181
184
185
3
1
3
1
Grundram
Kapitalkostnader
5
4
Övrig förändring
3 000
-3 000
Summa
3 005
-2 996
Ramen har justerats i budget 2015 och 2016 med en
minskad tilldelning på -3 miljoner kronor då det inte är
valår.
51
Överförmyndarnämnden
Överförmyndarnämnden har till uppgift att sköta tillsynen över gode män, förvaltare och förmyndare.
Driftbudget
Grundram
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
1 233
1 275
2 320
1 356
Kapitalkostnader
Summa driftram
42
1 045
-964
9
1 275
2 320
1 356
1 365
45
-964
9
-964
9
Priser, ramjusteringar
42
Övrig förändring
Summa
Utökningen av ramen som gjordes 2015 för att klara
ökad ärendevolym är flyttad till kommunstyrelsen då
kostnaden numera finns där.
52
1 000
42
1 045
Finans verksamhetskostnader
Här budgeteras kommungemensamma kostnader för löner, pensioner, hyror för nya objekt
och övriga finansiella kostnader och intäkter.
Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
-102 875
-103 035
-105 610
-105 402
-8 900
-8 900
-8 000
-8 000
Oförutsett (OF)
17 852
20 000
30 000
30 000
-Fullmäktiges oförutsedda
11 000
13 000
20 000
20 000
4 000
5 000
7 000
7 000
Kalkylerade kapitalkostnader
Momsbidrag
Kostnader
-Kommunstyrelsens oförutsedda
-Kommunstyrelsens arbetsutskotts oförutsedda
Löner
Semesterlöneskuld
Hyror o verksamhetskostnader för nya lokaler
2 852
2 000
3 000
3 000
118 660
127 539
142 254
211 754
6 000
6 000
6 000
6 000
44 081
75 511
36 689
81 705
Pensioner
15 650
41 600
32 000
49 000
Summa
90 468
158 715
133 333
265 057
Här finns ett centralt anslag för löner om 2,8 procent som
fördelas till nämnderna när årets löneöversyn och särskilda lönesatsningar är gjorda. Allt därutöver tas inom
respektive nämnds ram.
Dessutom finns ett centralt anslag om 10 miljoner kronor för strategiska lönesatsningar.
Här finns också ett anslag för ökade verksamhets- och
hyreskostnader, samt kapitalkostnader för inventarier som
nya lokaler medför på 36,7 miljoner kronor 2016 och 81,7
miljoner kronor 2017. Det avser både egna och inhyrda
lokaler. De tilldelas nämnderna när lokalen tas i bruk.
I Kungsbacka kommun finns tre enheter som är finansierade med externa avgifter och som inte
erhåller några skattemedel för sin verksamhet.
Det är Vatten & avlopp, Renhållning och Bredband. Dessa finns organiserade under nämnden
för Teknik. Det är nämnden för Teknik som ansvarar för att enheterna inte redovisar underskott
utan att de klarar sig med de intäkter som erhålls. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige.
Inom de ramar som intäkterna ger äger nämnden för Teknik rätt att göra de investeringar som
är nödvändiga för verksamheterna. De investeringsramar som anges i detta budgetdokument är
till för att kommunen ska ha en god likviditetsplanering. Enheterna betalar ränta som motsvarar
den av SKL fastställda internräntan.
Renhållning
Driftbudget
Grundram
Kapitalkostnader
Summa driftram
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
-907
-1 289
-2 150
-1 315
1 165
1 221
1 315
1 315
-258
68
835
0
0
0
0
Ramjusteringar nämnder
Övrig förändring
Summa
-1 482
1 525
1 224
68
-690
-258
68
835
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
2 600
300
525
Investeringar
Återvinningscentral
Glascontainer
150
150
150
450
1 000
1 000
3 000
74
1 521
23 396
1 000
500
500
1 500
500
500
1 500
6 271
25 846
6 975
Kärl
Kretsloppspark
Klovsten omlasningsstation
Klovsten container
546
Övrigt
54
1 770
Bredband
Driftbudget
Grundram
Kapitalkostnader
Summa driftram
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
242
-5 202
-6 465
-7 482
5 307
6 465
7 482
7 482
-5 549
-1 263
-1 017
0
0
0
0
-311
Övrig förändring
-5 238
-1 263
-1 017
Summa
-5 549
-1 263
-1 017
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
Kungsbacka Bredband
18 875
23 250
21 275
59 500
18 875
23 250
21 275
59 500
Investeringar
Vatten & Avlopp
Driftbudget
Budget
2014
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Grundram
-27 089
-27 307
-28 299
-29 242
Kapitalkostnader
28 124
28 299
29 242
29 242
-1 035
-992
-943
0
0
0
Summa driftram
0
Övrig förändring
Summa
-4 108
3 073
-992
-943
-1 035
-992
-943
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018–20
5 200
3 600
1 400
6 000
15 031
1 100
1 100
3 300
Investeringar
Fordon & Inventarier
Vattenproduktion
VA-distribution
25 137
13 750
9 250
27 750
Avloppsproduktion
28 401
20 850
5 500
17 700
Nya serviser
-5 500
-5 500
-5 500
-16 500
VA-sanering
6 000
6 000
6 000
18 000
74 269
39 800
17 750
56 250
Summa
55
Lokaler och boenden
Kommunen har en omfattande
verksamhet som bedrivs i olika
typer av lokaler. Utbildning kräver
skollokaler, fritidsverksamhet kräver
idrottshallar, simhall med mera,
omsorgsbehövande behöver vårdlokaler, administrationen behöver
kontorslokaler och så vidare. Dessa
lokaler äger och förvaltar kommunen
som regel. Kommunen har förutom
dessa lokaler även behov av att kunna
hjälpa grupper i samhället som har
svårt att få lägenheter på vanligt
sätt – lägenheter som privatpersonen
har kontrakt på men som på ett eller
annat sätt förmedlas av kommunen.
Detta kan röra sig om boenden för
äldre, funktionshindrade, flyktingfamiljer, ensamkommande barn samt
socialt utsatta personer i övrigt som
har svårt att få en lägenhet. Samtliga
ovanstående lokaler och boenden
kan vara i privat regi.
Kommunen är skyldig att erbjuda
dessa lokaler och tillsynsmyndigheten kan i vissa utdöma viten (böter)
om en kommun inte uppfyller exempelvis behovet av gruppboenden.
En ny internhyresmodell
Hösten 2014 avslutades ett längre
projekt där en långsiktig modell för
hur kommunens lokaler skall hanteras har tagits fram. Viktiga målsättningar med modellen är att skapa
incitament för att hushålla med lokalytor och att få en rättvisande bild
56
av förvaltningarnas lokalkostnader.
Modellen skapar förutsättningar att
analysera lokaleffektivitet och lokalkostnader.
Lokalpolicy
En övergripande Lokalpolicy togs
fram och fastställdes av kommunfullmäktige i november 2014.
Policyn lyder:
”Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning och förvaltning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler
över tiden.”
Lokalbehov
Nämnderna i Kungsbacka kommun har lämnat in en lokalplan för
perioden 2016-2020. Nämndernas
beslutade lokalplan bestod av en
sammanfattning av lokalbehoven
uttryckt i form av volymmått, till
exempel antal boendeplatser, antal
elever eller antal förskoleavdelningar. Lokalplanen har därefter
kostnadsbedömts utifrån nyckeltal
framtagna av Service Fastigheter
avseende investeringsutgifter samt
driftskostnader. Lokalplanen har
sedan beretts utifrån ett planeringsoch genomförandeperspektiv samt
med utgångspunkt i nedanstående
politiska prioriteringar.
•Lokalbehov utifrån volymer baserat
på kommunens befolknings
prognoser
•Befintlig fastighets skick (myndighetskrav)
•Investeringen ska anpassas till en
grundnivå som fyller myndighetskrav, brukarnas behov samt ett
pedagogiskt perspektiv.
•Ekonomiskt perspektiv ska jämföras och ställas mot närhetsprincipen. (Det kan innebära att vissa
kommunala serviceanordningar
inte ligger i omdelbar närhet till de
boende.)
Nya hyror för lokalinvesteringar
samt inhyrda boenden budgeteras
centralt och nämnden erhåller ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. För projekt
i lokalplanen åren 2016-2017 finns
hyresmedel samt investeringsbudget
avsatt centralt på Finans. Undantag
finns, dessa kommenteras i fotnot
under respektive tabell.
Investeringsbudget och hyresmedel
för lokaler och boenden tillhör Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen
kan justera mellan olika lokalprojekt
under året. Projekt i lokalplanen
åren 2016 och 2017 får startas upp
utan beslut i Kommunstyrelsen eller
Kommunfullmäktige. Beslut fattas
av beställande nämnd som ger i uppdrag till utförande nämnd (normalt
sett Service Fastigheter) att starta
upp arbetet. Om ett projekt finns
med i lokalplanen 2018–2020 får
inte projektet startas upp utan beslut
i Kommunstyrelsen.
Lokalplan
Sammanfattningen av kommunens planering för lokaler och boenden presenteras i följande tabeller.
Lokalplanen innefattar projekt i egna lokaler samt inhyrda lokaler och boenden. Lokalplanerna presenteras i form av volymmått, till exempel antal avdelningar eller antal elever. De lokaler som kommunen
själv planerar att bygga under 2016 innebär investeringar på 110 miljoner kronor. Under 2017 planerar
kommunen göra investeringar på 217 miljoner kronor i nya lokaler.
Investeringsbudget för nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor
Budget 2016
Plan 2017
Plan 2018
Plan 2019
Plan 2020
110
217
713
787
552
Fritidsanläggningar
Fritidsanläggningarna är kommunens anläggningar för idrotts- och fritids
aktiviteter. Under planperioden planerar kommunen bland annat för utbyggnad av delar av ett nytt idrottsområde i Inlag.
Lokaltyp och beskrivning
101
Inlag arenahall
102
Inlag gymnastikhall/bordtennis
104
Inlag simhall
105
Inlag kansli/logi
106
Lerkil ridhus för Ledets ridklubb
2016
2017
2018
2019
x
x
x
x
x
108
Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall
x
110
Onsala idrottshall fullmått
x
111
Rydet omklädning mm
112
Inlag infrastruktur
2020
x
x
x
113
Malevik omklädningsrum
x
114
Utveckling Fjärås fritidscenter
x
x
Noter
101–105+112 Inlags idrottsområde
Projektet avser ett område som innefattar idrottshallar, arrangemangsarena, kansli, simhall med mera. Delar av behovet utreds i
pågående förstudie.
106 Lerkil ridhus för ledets ridklubb
Reinvesteringar i befintlig ridanläggning
108 Åsa Gårdskolan utbyggnad idrottshall
Utbyggnad av befintlig idrottshall till fullmått idrottshall inklusive
omklädningsrum. Samordnas tidsmässigt med skolans behov av
utbyggnad av skola.
111 Rydet omklädning med mera
Behov om omklädningsrum och klubbutrymmen utreds i pågående
förstudie.
113 Malevik omklädningsrum
Som ett led i satsningen på konstgräsplaner vid Maleviksskolan finns
även ett behov av omklädningsrum och klubblokaler i anslutning till
konstgräsplanen.
114 Utveckling Fjärås Fritidscenter
Behovet avser en utökning av aktivitetsutbudet i simhallen samt utökade förrådsutrymmen.
110 Onsala idrottshall fullmått
En ny idrotthall för att tillgodose allmänhetens och föreningslivets
lokalbehov.
57
Förskolor
Kommunens behov av utbyggnad av förskolor beskrivs nedan, uttryckt i antal
avdelningar.
2016
2017
Tölö Ängar II förskola
202
Basunen
203
Åsa Gård förskola
204
Varlaberg förskola
205
Kolla Parkstad förskola II
206
Kolla förskola
2
207
Fjärås Måå förskola
4
210
Fjärås förskola ej lokaliserad
213
Frillesås förskola
214
Förskola Kungsbacka centrum
2020
1
4
8
4
4
2
4
6
13
Noter
201 Tölö Ängar II förskola
I samband med utbyggnad av nytt bostadsområde uppstår behov
av utökat antalet förskoleplatser. Inom Hede upptagningsområde
saknas sedan tidigare förskoleplatser
202 Basunen förskola
Behov av en utökning av befintlig förskola med en avdelning.
203 Åsa gårds förskola
Prognoserna för barn i åldrarna 1-5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste
ytterligare förskolor etableras. Lokalisering ej fastställd.
204 Varlaberg förskola
Behov av nya förskoleavdelningar för att möta fortsatt ökat behov av
förskoleplatser
205 Kolla Parkstad förskola II
Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av
förskoleplatser kommer att bli stort. Ytterligare förskoleavdelningar i
området måste därför etableras.
206 Kolla förskola
Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av
förskoleplatser kommer att bli stort. Befintlig förskola kan komma
att utökas med två avdelningar.
2019
4
Summa antal förskoleavdelningar
58
2018
201
8
12
10
207 Fjärås Må förskola
Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras.
210 Fjärås Förskola
Prognoserna för barn i åldrarna 1-5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste
ytterligare förskolor etableras. Lokalisering ej fastställd.
213 Frillesås förskola
Befolkningsutvecklingen i Frillesås ökar under kommande år framförallt för skolbarn. Förskolan har idag ett antal paviljonger som
är gamla och som inte fungerar optimalt på Frillesåsskolans mark.
En etablering av en ny förskola med 4 avdelningar innebär att de
förskolelokaler som idag finns på skoltomten istället kan användas till
skoländamål. Ny lokalisering krävs.
214 Förskola Kungsbacka centrum
Nya förskoleavdelningar som kan ersätta befintliga förskolor som
idag av olika skäl behöver utgå.
Skolor
I kommunens lokalplan finns ett omfattande behov av ny- om- och tillbyggnad av skolor. Utredningar om nya skolor pågår i bland annat Vallda och
Fjärås. Kommunens behov om utbyggnad av skolor uttrycks nedan i antal
elever.
2016
2017
2018
2019
302
Furulidsskolan
303
Vallda Toråsskola
350
304
Furulidskolan ersättningslokaler
-200
305
Fjärås skolor
306
Fjärås ersättningslokaler
310
Frillesåsskolan, om/tillbyggnad
100
311
Åsa skolor
125
313
Iseråsskolan
314
Iserårsskolan ersättningslokaler
315
Fullriggaren Malevik omkl rum
316
Gullregnskolan grupprum
2020
300
780
500
-500
125
500
500
-500
x
Summa antal elever
50
1 130
375
125
Noter
302 Furulidsskola
Delar av befintlig skola ska rivas och ersättas med en nybyggd
skola. Utreds i pågående förstudie.
311 Åsa skola
Befolkningsprognoser visar på behov av skolplatser. Tillbyggnad av Åsa
skola.
303 Toråsskolan utbyggnad
Skolans elevtal fortsätter att växa de närmaste åren. Nya lokaler
behöver byggas i syfte att möta framtida behov.
313 Iseråsskolan
Iseråsskolan är i behov av anpassning till ett ökat elevantal. Ombyggd
eller nybyggd skola kan krävas. Förstudie pågår.
304 Furulidsskola ersättningslokal
Evakueringslokaler under nybyggnation av Furulids skola.
314 Iseråsskolan ersättningslokaler
Evakueringslokaler under ny- eller ombyggnation av Iseråsskolan. .
305 Fjärås skolor
Både Smedingeskolan och Fjärås Bräcka skolan kräver renovering
och anpassas till ökat elevantal. Förstudie pågår.
315 Fullriggaren Malevik omklädningsrum
Utbyggnad av omklädningsrum till gymnastiksalen.
306 Fjärås ersättningslokaler
Evakueringslokaler under ny- och/eller ombyggnation av Fjärås
skolor.
316 Gullregnskolan grupprum
Skolan har behov av fler grupprum, vilket kan lösas genom en tillbyggnad .
310 Frillesåsskolan
I takt med att befolkningen i Frillesås ökar blir det allt mer aktuellt att möta utvecklingen med större och bättre skollokaler.
59
Gruppbostäder
Gruppbostäder är boenden för personer med omfattande stödbehov på grund
av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Gruppbostäderna består av
högst 6 lägenheter med tillhörande lokaler för gemensamma aktiviteter samt
personalutrymmen. Kommunens behov av nya gruppbostäder uttrycks nedan i
form av antal boendeplatser.
401
2016
BoDa
6
402
Fjärås Äpplegården gruppbostad LSS
6
403
Tölö Ängar II gruppbostad LSS
6
404
Sandlyckan gruppbostad LSS
405
Gruppbostad LSS Kungsgärde
2017
2018
2019
2020
6
6
406
Gruppbostad LSS Smidesvägen
6
407
Gruppbostad LSS Smidesvägen
6
408
Ny gruppbostad LSS Aranäs 3
409
Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg
410
Ny gruppbostad socialpsykiatri
6
6
6
Summa boendeplatser
24
6
18
6
6
Noter
401 BoDa
Boende och daglig verksamhet för personer med större vårdbehov,
kräver speciell utformning och lokalisering. Pågående projekt.
405 Gruppbostad LSS Kungsgärde
Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt.
406–407 Gruppbostäder LSS Smidesvägen
Två gruppbostäder med vardera 6 platser. Pågående projekt.
402 Gruppbostad LSS, Fjärås
403 Gruppbostad LSS, Tölö Ängar II
408 Gruppbostad LSS Aranäs 3
Gruppbostad med 6 boendeplatser inom kommande exploateringsområde Aranäs 3
404 Gruppbostad LSS, Sandlyckan
409 Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg
410 Gruppbostad socialpsykiatri
Gruppbostad med 6 boendeplatser. Lokalisering ej klar.
Servicebostäder
Servicebostäder är boenden för personer med mindre omfattande stödbehov
på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Dessa bostäder
kan med fördel tillskapas inom flerfamiljshus och behöver inte nödvändigtvis
ligga samlade utan kan spridas ut över flera trapphus. Normalt sett placeras
9–10 servicebostäder inom ett område med en lokal för personalstöd i närheten. Kommunens behov av nya servicebostäder uttrycks nedan i form av antal
lägenheter.
501
2016
10
Summa lägenheter
10
Not
501 Centrala Kungsbacka
10 servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd.
60
2017
Centrala Kungsbacka
2018
2019
2020
Daglig verksamhet
Lokaler för daglig verksamhet är främst till för de boende i grupp- eller
servicebostäder. De är utformade för olika typer av verksamhet beroende på
brukarnas möjligheter och behov. Kommunens behov av nya lokaler för daglig
verksamhet uttrycks nedan i form av antal platser.
701
Ny daglig verksamhet
702
704
2016
2017
2018
2019
2020
14
14
Summa platser
14
0
14
Noter
701–704 Daglig verksamhet
Lokaler som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet.
Äldreboende
Äldreboenden är boenden för äldre med behov av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen. Ett äldreboende består av bostadslägenheter, gemensamma lokaler
samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya äldreboenden uttrycks
nedan i form av antal platser.
802
Sandlyckan äldreboende
803
Kungsbacka kommun
804
Kungsbacka kommun
805
Ekhaga äldreboende, om- eller nybyggnad
806
Bukärrsgården äldreboende, om- eller
nybyggnad
2016
Summa platser
2017
2018
2019
2020
60
60
60
-94
94
+64/
-64
60
-94
60
154
Noter
802 Sandlyckan äldreboende
Nybyggnad av ca 60 bostäder, fastighetsägare är Derome AB.
803 Äldreboende i Kungsbacka
Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun. Lokalisering ej klar.
804 Nytt äldreboende i centrala Kungsbacka
Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun Lokalisering ej klar.
805 Ekhaga äldreboende
Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende.
806 Bukärrsgåden äldreboende
Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende
61
Boenden för ensamkommande barn
Kommunens avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande
flyktingbarn innebär att kommunen behöver planera för boenden för barnen.
Steg 1-boende innebär asyl- och mottagningsenhet, steg-2 boende innebär
boende för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd, steg
3-boende innebär utslussningsboende för ensamkommande barn utan inneboende stödpersonal. Lokalbehovet uttrycks i antal boendeplatser.
901
2016
2017
Steg 2-boende Särö
12
902
Steg 2-boende Vallda
12
903
Steg 1-boende Åsa
12
904
Steg 3-boende
906
Steg 1-/Steg 2-boende Anneberg paviljong
-9
12
2019
2020
6
907
Steg 1-/Steg 2-boende Anneberg
908
Steg 2-boende
909
Steg 3-boende
6
910
Steg 3-boende
6
Summa platser
2018
12
6
51
12
Noter
901–903 Steg 1- och 2-boenden
Nybyggnation av boenden med vardera 12 platser. Lokalisering finns och projekten pågår.
904 Steg 3-boende
Boende med 6 platser. Utredning och lokalisering pågår.
906–907 Steg1 / Steg 2-boende Anneberg
I Anneberg har en tillfällig paviljong uppförts med 9 platser. På samma tomt pågår ett projekt
där kommunen planerar att bygga ett boende med 12 platser i egen regi. När den permanenta
bostaden blir klar kommer paviljongen avvecklas.
908–910 Steg 2- och 3-boenden
Inhyrning eller inköp av steg 2 och 3 boenden. Lokalisering är ej klar.
Kulturlokaler
Kommunens behov av förändrade lokalbehov avseende kulturlokaler anges
nedan.
1101
Tillbyggnad Fyren
1102
Frillesås bibliotek, ersättningslokal
2016
2017
2018
2019
x
x
Noter
1101 Tillbyggnad Fyren
Sedan Kulturhuset Fyren invigdes har befolkningen i kommunen ökat med cirka 16 000
personer. I samband med projektet Väster om ån tillkommer dessutom en helt ny stadsdel i
kulturhusets omedelbara närhet.
1102 Frillesås bibliotek ersättning paviljong
Lokalerna är inte ändamålsenliga för permanent biblioteksverksamhet som ska rymma både
folkbibliotek och skolbibliotek. Samordnas tidsmässigt med förändrade skollokaler (310).
62
2020
Gymnasielokaler
Kommunens behov av förändrade lokalbehov avseende lokaler för gymnasieskola anges nedan.
1501
Lokaler för gymnasier
1502
Mariosgatan 3 anpassning
2016
2017
2018
x
x
x
2019
2020
x
Noter
1501 Lokaler för gymnasier
Befolkningsprognoser visar på ökat antal elever i gymnasieskolorna. Om kommunens gymnasieskolor ska kunna erbjuda plats för de som beräknas söka framöver så behöver det tillföras
lokalyta under kommande planeringsperiod.
1502 Mariosgatan 3 anpassning
Lokalerna på Mariosgatan 3 behöver anpassas invändigt till att bli mer ändamålsenliga.
Övrigt
Övriga lokaler som kommunen har behov av beskrivs nedan.
2016
1301
Kontorslokaler GV
x
1302a
Verksamhetslokaler, administration
x
1401
Teknikens hus
1202
Paviljonger/odefinierade tillfälliga lösningar
2017
2018
2019
2020
x
x
x
x
x
x
x
Noter
1301–1302 Verksamhetslokaler administration
Befintliga lokaler är av olika anledningar inte ändamålsenliga och diverse förändringar i lokalbeståndet uppstår som en konsekvens av detta. Behovet utreds i pågående förstudie.
1401 Teknikens hus
Samlokalisering av de tekniska verksamheterna i ett så kallat Teknikens hus kan ge fördelar
såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Pågående förstudie.
1202 Paviljonger, odefinierade tillfälliga lösningar
Utifrån förändrade behov behöver nämnderna genomföra större verksamhetsanpassningar
inom befintliga lokaler eller genom tillfälliga lösningar, till exempel paviljonger.
63
Exploateringar
om planer. Den ekonomiska slutredovisningen för projekten ligger
oftast i slutskedet av projektet eller
deletappen, vilket kan vara flera år
framåt i tiden.
Nedan redovisas exploateringsverksamhetens löpande inkomster
och utgifter. Inkomsterna består dels
av intäkter för markförsäljning och
dels av gatukostnadsersättning från
exploatörerna. Utgifterna består av
Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och
iordningställer mark för bostadsoch industriändamål. Ansvaret för
exploateringsverksamheten ligger
hos kommunstyrelsen och handläggs
på Kommunstyrelsens förvaltning,
Planering & Exploatering.
Exploateringsprojekten sträcker sig
över flera år och innebär ofta omfattande och tidskrävande utredningar
Belopp i miljoner
Netto utfall
t.o.m. 2014
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Budget
2018–2020
Netto utfall
t.o.m. 2020
-13
-17
-17
-17
-50
-112
28
-11
Verksamhetsområden
Björkris bostadsområde
Kolla parkstad
28
25
3
-50
-17
15
13
-19
-15
-15
Väster om ån –
Valand och Ejdern
Övriga exploateringsområden
Summa exploatering
Verksamhetsområden
Verksamhetsområden avser områden
som kommunen säljer och exploaterar för
näringslivs- och industriändamål. Planering pågår för flera verksamhetsområden.
Bland annat Duvehed, Borgås samt Fjärås
Äskatorp.
Bostadsområdet Björkris
I Björkris pågår exploatering av ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt
förskola och skola. Området innehåller såväl
hyresrätter som bostadsrätter och äganderätter. Samtliga kvarter i området är sålda
och inflyttning pågår sedan våren 2009.
Byggstart för de sista tomterna planeras
under 2015 och 2016. Projektet har delredovisats och kvar återstår redovisning av
fyra kvarter.
64
kostnader för inköp och iordningställande av mark samt utgifter för
att bygga ut kommunala anläggningar inom exploateringsområdena.
I vissa projekt kan investeringar i
kommunala anläggningar utanför
exploateringsområdet vara en förutsättning för att projektet ska kunna
genomföras.
-5
-40
57
-46
53
-27
41
Kolla Parkstad
Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter
och äganderätter. Olika bostadsformer
kommer att finnas såsom radhus, kedjehus
och flerfamiljhus. Utbyggnad av gator och
annan infrastruktur påbörjades hösten
2011 och pågår fortfarande. Första etappen
beräknas vara färdig under 2015.
Väster om ån
Väster om ån är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala
staden kommer att byggas ut med bostäder,
handel och kontor.
Kvarteren Valand och Ejdern i centrala
Kungsbacka omfattar ett område från
48
-18
-22
-63
Alléskolan i söder till Borgmästaregatan i
norr. Det avgränsas i öster av Kungsbackaån
och i väster av Varlavägen. Kvarteren ägs av
Kungsbacka kommun.
Projektet genomförs i två etapper, först
kvarteret Valand i norr, därefter kvarteret
Ejdern i söder. Valand ska inledningsvis
fungera som en ny del av centrum som
binder samman Kungsbacka torg och
Kungsmässan. Avtal om genomförande
och marköverlåtelse av kvarteret Valand har
tecknats och byggstart kommer troligen bli
under slutet av 2015.
Övriga exploateringsområden
Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för exploatering är bland
annat i Särö centrum, Tölö Ängar samt i
stadsdelen Aranäs.
Ekonomistyrprinciper
Generell princip
Budgetansvar
Villkor för kommunens nämnder och styrelser är
•att kommunens mål, riktlinjer, principer, praxis, reglementen och policys med mera följs
•att lagar, avtal och anvisningar följs
•att beslut ryms inom tilldelad budget
•att de kvantitativa och kvalitativa mått kommunfullmäktige angivit uppnås
•att ha ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar för den
verksamhet som bedrivs av externa utförare
Budgeten ska indelas i Nämndbudget och Förvaltningsbudget.
Principiella ställningstaganden och ärenden av större vikt
ska alltid behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det kan gälla till exempel tillämpningsföreskrifter för taxor och avgifter. Regelsystemets bevarande
och frihet kräver att nämnder och styrelser visar stor lojalitet mot Kungsbacka kommuns beslut och intentioner.
Ekonomiskt ansvar
Kommunfullmäktige tilldelar nämnder och styrelser en
nettoram för driften. Inom ramen ska nämnderna ta ett
självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste
själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern
kontroll.
Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta
förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen
inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig
klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering
ske till kommunstyrelsen.
Nämnden är skyldig att göra uppföljning med så täta
intervaller som krävs för att ha en god kontroll.
Uppföljning och prognos lämnas till kommunstyrelsen
och kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per
30 april och 31 augusti. Rapporten per 31 augusti är att
betrakta som kommunens delårsrapport.
Nämndbudgeten ska innehålla en plan för nämndens
verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i
förvaltningen.
Den ska bland annat innehålla:
•Ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar
•Resultatmål för kommunövergripande mål som är
adresserade till nämnden
•Nämndens egna resultatmål
•Kommunfullmäktiges direktiv till nämnden
•Eventuella egna direktiv till förvaltningen för plan
perioden
Förvaltningsbudgeten är en planering inom förvaltningen
för nästkommande år med mål och genomförandeplaner för verksamheten samt fördelning av de ekonomiska
anslagen. En fördelning av anslagen görs till budget
ansvariga.
Förvaltningschefen delegerar budgetansvaret ut i verksamheten på lämplig nivå.
Budgetansvaret innebär en skyldighet att planera och
genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att
nå uppsatta mål. För att verksamheten ska kunna utföras
så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs
att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar
budgetavvikelser, vidtar nödvändiga åtgärder för att den
ekonomiska ramen ska kunna hållas samt håller närmaste
chef informerad om enhetens ekonomiska läge. Budgetuppföljningen är en del av budgetansvaret.
Med det delegerade budgetansvaret följer rätten att fatta
inköpsbeslut enligt gällande regler.
65
Intern kontroll
Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta
att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett rätt
och säkert sätt.
Nämndernas ansvar
Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna
kontrollen inom sitt verksamhetsområde. De ska styra,
löpande följa upp och besluta om eventuella åtgärder med
anledning av resultaten av den interna kontrollen. Risk
analys, plan och uppföljning ska beslutas av nämnden och
rapporteras till kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens ansvar
Med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade
system för intern kontroll och i de fall förbättringar
behövs, besluta om sådana. Den samlade utvärderingen
ska rapporteras till kommunfullmäktige.
Taxor och avgifter
Taxor och avgifter som inte beslutas av nämnden själv,
ska huvudsakligen beslutas i samband med att kommunbudgeten fastställs.
Resultatfonder
Resultatfonder innebär att nämnder och styrelser kan ta
med sig över- respektive underskott till kommande år.
För de avgiftsfinansierade verksamheterna finns särskilda
regler.
Totalt får resultatfonden inte vara negativ.
Beslut om resultatfondernas avsättningar fattas av
fullmäktige.
Ett överskott av nämndens eller styrelsens nettobudget
kan behandlas på fyra olika sätt beroende på orsak till
avvikelsen.
1. P
lanerad verksamhet har inte utförts. Överskottet ska
normalt återredovisas.
2. V
erksamhet har överförts till annan nämnd eller styrelse.
Normalt görs ramjustering av budgeten under verksamhetsåret. I undantagsfall kan överskott återredovisas eller överföras till aktuell nämnd eller styrelse i
samband med bokslutet.
3. E
gna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning
och jämförelse med budget ska göras för prestationer
eller andra utvärderingskriterier som nämnden eller
styrelsen använder. Överskottet förs till nämndens
resultatfond.
4. P
ågående projekt. Projekten ska vara igångsatta men
inte avslutade. Överskottet ombudgeteras till nya
budgetåret.
66
Även ett underskott av nämndens totala nettobudget ska analyseras och orsaken redovisas. Normalt tar
nämnden med sig underskottet och täcker det inom sin
resultatfond.
Underskott
Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ
men nämnden ska då återställa underskottet nästföljande
budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att
återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid
apriluppföljningen.
Resultatfondens storlek
Fonden får högst uppgå till 10 procent av bruttoomslutningen.
Uttag ur fonden
Då fonden endast är en öronmärkning av eget kapital
kan ingen budgetering av uttag ske. Uttag sker i samband
med bokslutet, då en notering sker i det egna kapitalet.
Användning
Resultatfonden får användas för täckande av underskott
i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla normala driftskostnader dock inte bonusaktiviteter, såsom
extra lönepåslag, middagar, resor eller liknande som är av
sådant slag att de inte skulle kunnat genomföras i ordinarie verksamhet. Man kan inte heller använda medlen för
kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för
sådant som inte ryms inom budget.
Investeringar
Investeringsbudgeten behandlas i princip på samma sätt
som driftsbudgeten. Överskott eller underskott för pågående men inte avslutade investeringsprojekt överförs till
nästa eller kommande budgetår till dess investeringen är
genomförd och slutredovisats. Avstämning av det ekonomiska utfallet jämfört med budget ska ske löpande under
projektets genomförande. Om det vid den ekonomiska
uppföljningen visar sig att projektet inte kan genomföras
inom anvisad investeringsram ska detta rapporteras till
kommunstyrelsen, som beslutar om investeringsbudgeten
ska utökas eller om investeringsprojektet ska anpassas
efter nya förutsättningar.
För lokalinvesteringar är det nämnden för Service som
rapporterar till kommunstyrelsen.
En avvikelse på mindre än 5 procent behöver inte
rapporteras såvida det inte motsvarar mer än 5 miljoner
kronor.
Ett investeringsprojekt över 5 miljoner slutredovisas till
nämnden.
Investeringar är uppdelade i olika kategorier:
Lokalinvesteringar
Lokalinvesteringar gäller ny- till och ombyggnad av lokaler. Det budgeterade beloppet tillhör kommunstyrelsen
som kan justera mellan olika lokalobjekt under året.
Kapitalkostnaderna betalar serviceområde Fastigheter
som tar ut detta i hyra av hyresgästen. I de flesta fall kompenseras nämnden för ökade hyror.
Nämnderna bekostar behovsanalyser inom sin driftsbudget. Förstudier i investeringsprojekt som inte resulterar i en investering bekostas av beställande nämnds
driftsbudget.
Verksamhetsanpassningar av lokaler betalas av hyresgästen.
Avgiftsfinansierad verksamhet är Vatten & Avlopp,
Renhållning och Kungsbacka bredbandsnät.
Dessa enheter erhåller inga skattemedel utan driver
sin verksamhet på avgifter som tas ut. Därmed för man
även med sig de resultat som uppkommer i en särskild
fond som innebär en skuld eller fordran till de som betalt
avgifterna.
Fullmäktige fastställer taxorna och nämnden för
Teknik ska utifrån taxan besluta om budget för verksamhetsåret.
Verksamheten bedrivs inom kommunens ekonomi och
det är viktigt att ha en klar rågång mellan de avgifts
finansierade verksamheterna och skattefinansierad
verksamhet.
Exploateringsinvesteringar
Alla investeringar i exploateringsområden redovisas i
en särskild exploateringsbudget. Kapitalkostnader utgår
normalt inte.
Ränta
Ingen ränta beräknas på löpande transaktioner under året.
På ansamlade skulder erläggs ränta och på tillgodokapital
erhålls ränta.
Löpande investeringar är sådant som regelbundet återkommer och som ligger på en någorlunda jämn nivå.
Kapitalkostnader som är föranledda av dessa investeringar tar nämnden inom ram. Kapitalkostnaderna består
av avskrivningar och internränta. Avskrivningar kan
disponeras för alternativa verksamhetskostnader om det
finns utrymme i driftbudgeten och investeringsnivån över
tid ligger på en lägre nivå än planen. Motsvarande omdisponering kan inte göras med internräntan då detta endast
är en intern post i budgeten som ska spegla kommunens
upplåningskostnad.
Ansamlade skulder är det som i balansräkningen
benämns lång fristig skuld till kommunen.
Räntan betalas via anläggningsregistrets ränteberäkning och är den av Sveriges Kommuner och Landsting
fastställda internräntan för respektive år.
Som tillgodokapital räknas avsättningar till fonder och
eget kapital.
Räntan på tillgodokapital erhålls vid årets slut och med
samma ränta som kommunen har på sitt transaktionskonto i banken den 31 december året innan.
Övriga investeringar binds per objektsnivå, om inte annat
framgår. Nämnden blir kompenserad för de kapitalkostnader som dessa föranleder.
Internränta
Internränta
Nivån på den interna räntan följer Sveriges Kommuner
och Landstings rekommendationer om inte annat anges.
Ränta under investeringstiden
Byggen och investeringar i egen regi belastas med ränta
under byggperioden. Projekt över 5 miljoner kronor som
pågår under mer än ett kalenderår ska påföras eller tillgodoräknas ränta från start tills anläggningen tas i bruk.
Räntan är samma som för avgiftsfinansierad verksamhet,
se nedan.
67
69
Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00
info@kungsbacka.se • www.kungsbacka.se
CENTRAL SAMVERKANSGRUPP
BUDGETSAMVERKAN 2015
Närvarande:
Gunilla Josefsson, ekonomichef
Ing-Britt Blomberg, controller
Maylis Thorsson, Kommunal
Susanne Lyckevall, Lärarförbundet
Mats Ericsson, Lärarnas riksförbund
Sekreterare:
Eva Böhnke
Plats och tid:
Kungsbackarummet, 25 maj 2015, klockan 8.30–9.00
1 (2)
Datum
2015-05-25
Ingbritt Blomberg, controller, redogör för innehållet i budgetförslaget 2016-2017 och
informerar om ett nytt direktiv angående värdskap. Direktivet syftar till att förbättra
kommunens bemötande till kommuninvånarna.
Mats Ericsson, Lärarnas riksförbund, undrar över formuleringen avseende
volymuppräkning som är olika mellan Förskola & Grundskola och Gymnasiet.
Gunilla Josefsson, ekonomichef, förklarar att skillnaden uppstår eftersom
grundskolan är obligatorisk medan gymnasiet är frivilligt, där mäter man per elev.
Mats menar att det egentligen handlar om elevunderlaget. Gunilla tar med sig
synpunkterna till budgeten.
KUB1002, v2.0, 2013-05-29
Susanne Lyckevall, Lärarförbundet, frågar om tilldelningen av statliga medel t ex för
åtgärder inför de nationella proven. Dessa medel kan komma att fördelas till andra
förvaltningar. Gunilla Josefsson, ekonomichef, hänvisar till det kommunala
självstyret. Det finns heller ingen redovisningsskyldighet för hur dessa anslag
fördelats.
Susanne frågar även om det finns några satsningar för medarbetare, 60+ som inte
orkar arbeta 100% till pension. Gunilla svarar att det inte finns sådana satsningar i
denna budget.
Kommunstyrelsens kansli
Eva Böhnke
Direkt 0300-83 42 82
eva.bohnke@kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 47 04
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Mats reflekterar över resultatet i tidigare budgetar. Ofta blir resultatet bättre än
förväntat. Gunilla Josefsson menar att oväntade intäkter från till exempel försäljning
av mark kan nyttjas till att minska lån vid större investeringar.
Fackförbunden Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet,
Skolledarförbundet och Akademikerförbundet SSR har kommit in med skrivelser
angående budgeten. Bilagt.
Eva Böhnke
Sekreterare
Justeras:
Gunilla Josefsson
Ordförande
Susanne Lyckevall
för Lärarförbundet
Mats Ericsson
för Lärarnas riksförbund
Maylis Thorsson
för kommunal
Synpunkter/yrkande från Lärarnas Riksförbund till kommunbudget 2016
Lärarnas Riksförbund yrkar på att ytterligare medel skjuts till på förvaltningarna FG och GV då vi
anser att den höga ambitionsnivå kommunen har för skolan inte är relevant i förhållande till
avsatta medel.
Vi ser också att våra medlemmar har en hög (och ökande) arbetsbelastning där många signalerar
att resurserna är otillräckliga och att detta leder till en sämre arbetsmiljö.
Eu
Mats Eriksson, Lärarnas Riksförbund
Till
Hans Forsberg
150513
Ordförande
Kommunstyrelsen
Kungsbacka kommun
Lärarförbundet ser med stor oro på den tilltänkta budget som är föreslagen till förskoleg rundskaleförvaltningen och gymnasie- och vuxenutbildning för verksamhetsår 2016 samt det
bestående effektiviseringskrav som ligger latent över kommunen. Resultatet syns i form av en
ökning av kort- och långtidssjukskrivningar men även en ökning av stressrelaterade
rehabiliteringsärenden. Lärarna dras med en hög arbetsbelastning, administrativa arbetsuppgifter
och med en ständig samvetsstress över att inte räcka till. Barn och elever får inte det stöd de
behöver då det inte finns tillräckligt med resurser. På sina håll är det stora klasser och många barn
med särskilda behov som skall rymmas inom ramen för rektors/ förskalechefs budget.
Förskalechefer och rektorer ges inte rätt förutsättningar för att kunna bedriva ett gott arbete. För
många anställda, hög arbetsbelastning och otillräckliga resurser. Detta bekräftas också i
Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande.
Lärarförbundet menar att man behöver se över personalförsörjningen inför framtiden. Redan nu
har kommunen svårt att rekrytera vissa kategorier av lärare och svårt att få tag i vikarier. Vi står
inför stora pensionsavgångar, som ytterligare kommer att späda på bristen av legitimerade lärare.
Lärarförbundet anser att en avgörande fråga för politikerna är att Kungsbacka kommun måste
satsa och våga ta ansvar för lärarnas löner, på lång sikt. Höjda löner är ett sätt att behålla duktiga
lärare samt att locka engagerade ungdomar till att välja läraryrket.
Satsa på att barngrupperna på förskola utgår från barnens behov med rimlig storlek och hög
lärartäthet
Satsa på utbildade lärare och mindre grupper på våra fritidshem.
Satsa på extra lärarresurser när eleverna är små, så att ingen elev nekas det stöd och resurser
som de har rätt till.
satsa på fler speciallärare/specialpedagoger.
Kunskap inte kommer av sig själv. Kunskap kommer med lärare som har tid för varje barn och
elev.
Lärarförbundet
Hej
Våra synpunkter, det är inte rätt att få så lite tid på sig.
Den särskilda lönesatsningen 2015 förutsätter vi ger en ökad rambudget 2016. Vi kan inte läsa av det
i siffrorna. Om ej kommer detta att påverka arbetsmiljön för skolledarförbundets medlemmar.
Arbetsmiljöverket har påpekat den alltför stora arbetsbördan för skolledare inom GV och FG, resurser
behöver avsättas för att komma tillrätta med detta?
Hälsningar
Eva Malmgren Thörnblom
Skolledarförbundet i Kungsbacka
0300 83 3310
Kungsbacka kommun
eva.malmgren-thornblom@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
Hej, efter vårt CSG idag där vi fick info om var budgetprocessen är i tid känns det angeläget att skicka
de tankar vi har runt hur budget kan påverka arbetsmiljön för våra medlemmar. Det är här vi i
lokalföreningen får många synpunkter.
Akademikerförbundet SSR lokalt ser områden där arbetsgivaren behöver prioritera budget så att våra
medlemmar kan behålla och utveckla förvärvad kompetens och arbetsgivaren behålla och rekrytera
nya medarbetare.
Det ena handlar om att göra rejäla satsningar avseende påbyggnadsutbildningar i bland annat juridik.
Oavsett var våra medlemmar arbetar inom kommunen så förväntas vi ha kunskaper i socialrätt och
omvårdnadsjuridik. Det ingår som en grund i vår basutbildning och bör hållas uppdaterad för att vi
ska kunna göra ett gott arbete och arbetsgivaren kunna få den kompetens de anställde, även efter
flera år i kommunen. Att ha årliga uppdateringar där samtliga socionomer/likvärdiga från samtliga
kommunens förvaltningar uppdateras vore ett bra första steg.
Att därutöver få möjlighet till avancerade vidareutbildningar exempelvis steg 1, som socionomer
inom sjukvården erbjuds, vore ett än större steg i rätt riktning för att Kungsbacka ska bli en attraktiv
arbetsgivare för våra medlemmar. Annan vidareutbildning inom yrkesområdet efterfrågas också. Vi
ser ju vid rekryteringar att det blir mer och mer svårt att behålla, attrahera och nyrekrytera
medarbetare med den kompetens som efterfrågas av arbetsgivaren.
Den andra stora delen handlar om att personal med högskoleutbildning som arbetar i vårdande
yrken, inom funktionsstöd, äldreomsorgen och på boenden har behov av en dräglig arbetsmiljö.
Självfallet har alla medarbetare både rätt till och behov av detta, men om arbetsgivaren vill attrahera
och behålla medarbetare med den kompetensen i de befattningarna krävs det insatser så att
möjlighet till rast, måltidsro, säkerhet och trygghet beaktas och allt detta kostar pengar. De blir
troligen väl investerade för att få våra medlemmar att känna att deras kompetens värdesätts och
behövs i verksamheten och att de kan tänka sig en framtid i det som annars lätt blir ett
genomgångsyrke.
Detta utöver de lönesatsningar arbetsgivaren gör/tänker göra tror vi kan vara några nycklar för att få
Kungsbacka att vara en attraktiv arbetsgivare för socionomer/likvärdiga.
Med vänliga hälsningar
Inger Grahn
Familjerådgivare och Medlare vid ungdomsbrott
Ordförande Akademikerförbundet SSR, Kungsbacka
Kungsbacka kommun
Tfn: 0300-83 39 65
inger.grahn@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
www.facebook.com/kungsbackakommun
Värna om miljön! Behöver du skriva ut det här meddelandet?
Kommunal Kungsbacka
Ann - Louise Lundqvist
Till
Kungsbacka Kommun
Kungsbacka
2015-05-19
Kommunal Kungsbacka yrkar att de politiska målen för verksamheterna skall
stämma överens med de pengar som fördelas till förvaltningarna samt att målen
skall tydliggöras ute på arbetsplatserna. Budget och mål skall arbetas med på
arbetsplatsträffar samt vara en del i utvecklingssamtalet.
Dag som ovan
Ann-Louise Lundqvist
Kommunal Kungsbacka
Lilla Verkstadsgatan 2 434 42 Kungsbacka
Telefon 0300-83 45 86 Telefax 0300-83 43 88
E-post: sektion8.halland@kommunal.se
Kommunal Kungsbacka
Ann - Louise Lundqvist
Till
Kungsbacka Kommun
Kungsbacka
2015-05-19
Kommunal Kungsbacka yrkar att samtliga tjänster inom Kommunals område
blir heltider i botten med möjlighet att gå ner till deltid. Detta ur ett
jämställdhetsperspektiv, vi tror även att våra yrken blir attraktivare för framtida
generationer om jobben utgår från heltid och inte önskad sysselsättning som
förslaget ligger idag.
Dag som ovan
Ann-Louise Lundqvist
Kommunal Kungsbacka
Lilla Verkstadsgatan 2 434 42 Kungsbacka
Telefon 0300-83 45 86 Telefax 0300-83 43 88
E-post: sektion8.halland@kommunal.se
ETT BÄTTRE KUNGSBACKA – FÖR ALLA
Politiken måste alltid blicka framåt. Den måste alltid handla om framtiden, om det samhälle
vi vill skapa i morgon, inte om det vi redan har byggt. Vi socialdemokrater har en vision för
framtiden. Alla ska kunna leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro.
Det är bra att bo och leva i Kungsbacka och det finns mycket som vi allesammans kan vara
stolta över. Trots detta så finns det områden som kan bli mycket bättre
”Sjukfrånvaron ökar i Kungsbacka men jämför man med andra kommuner i regionen var
sjukfrånvaron låg även under år 2014”. Det här står att läsa i Årsredovisningen för år 2014.
Statistiken visa att sjufrånvaron är högst inom yrkesgrupper med många kvinnor och det är
även där som långtidsfrånvaron är högst. Om vi tittar på sjukfrånvaron för kvinnor i det här
fallet, så ökar från 5.81 procent år 2012 till 6.41 procent år 2013 och förra året landade den på
6.79 procent. Ganska naturligt så är det åldersgrupperna 50 år och äldre, totalt sett, som har
den högre sjukfrånvaron MEN sedan kommer åldersgruppen Yngre är 30 år. Och det är
alarmerande.
Som en attraktiv arbetsgivare måste vi se till att förbättra arbetsmiljön och rehabilitering för
att motverka och snabbare komma tillrätta med de höga sjukfrånvarotalen. De 5 miljoner
kronor som vi vill avsätta för att påskynda arbetet med att sänka sjukfrånvaron. Pengar som vi
sparar in på minskade sjuklönekostnader.
Vi vill erbjuda alla elever i årskurserna 6-9 ett Fritidskort som gäller vardagar kl. 14.00–
24.00 under terminstider. En aktiv fritid inom till exempel idrott, kulturskola eller övriga
föreningslivet skapar en social utveckling som kan vara av stor nytta senare i livet.
Nämnden för Förskola & Grundskola
4 miljoner kronor
Vi ser fram emot regeringens utredning om hur den kommunala musik- och kulturskolan ska
göras mer tillgänglig och jämlik för alla. Den utredningen ska vara klar i september nästa år.
Kulturskolans terminsavgift har varit en återkommande punkt i våra tidigare budgetförslag.
Kulturskolan arbetar med att hitta nya former och utveckla utbudet och det är positivt. Om vi
jämför oss med de övriga kommunerna i Halland, så toppar Kungsbacka ligan när det gäller
avgifterna. Och det är ingen bra lista att ligga allra högst upp på! Riksgenomsnittet ligger på
656 kronor. Vi vill därför påbörja en sänkning av terminsavgiften, från dagens 950 kronor till
500 kronor per termin.
Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning
1 miljon kronor
Vi ser gärna att det finns projektpengar att söka till mindre naturvårdsarbete,
inventeringar samt undersökningar som inte hunnits med under de gångna åren. Medel till
föreningar som vill söka bidrag till små lokala miljö- och naturvårdsprojekt.
Naturvårdsprojekt i mindre skala är ett bra sätt att engagera intresserade och kunniga
kommuninvånare. Alla krafter behövs för att värna om vår miljö.
Nämnden för Miljö & Hälsa
400 000 kronor
Ropen skalla – Ett rikare kulturutbud för alla. Vi ser gärna höjda bidrag till föreningar och
studieförbund för ett rikare kulturutbud som inspirerar till eget kulturskapande såväl som till
konsumtion av film, konst, litteratur, musik, teater och konsthantverk.
Nämnden för Kultur & Turism
1 miljon kronor
Vi vill minska antalet barn i barngrupperna i förskolan, i de lägre årskurserna 1-3 och på
fritidshemmen. Vi är övertygade att antalet barn i barngrupperna har betydelse för att bland
annat upptäcka barn som i ett tidigt skede behöver mer stöd och hjälp. En lugnare arbetsmiljö
inte bara lärarna utan också för barnen själva. Barngrupperna i förskolan ska minska till vi når
15 barn i varje grupp med bibehållen lärartäthet.
Nämnden för Förskola & Grundskola
40 miljoner kronor
Totalt 46, 4 miljoner kronor
Finansiering
26,4 miljoner kronor
Från beräknat resultat år 2016.
Nytt beräknat resultat: 28,3 miljoner kronor
10 miljoner kronor
Från Oförutsett.
Kvar finns 20 miljoner kronor.
10 miljoner kronor
Beräknat ökade skatteintäkter
46,4 miljoner kronor
Eva Borg
Socialdemokraterna
Förslag till budget 2016
Kungsbacka
Kungsbacka kommun behöver en snabbare omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle där vi
ger kommande generationer goda förutsättningar att leva här. Vi anser att det måste gå snabbare
framåt för hållbarhetsarbetet i Kungsbacka och förslår därför att använda det ekonomiska utrymme
som finns för att prioritera och investera i åtgärder som ökar takten.
I de prioriterade målen vill vi öka takten för ekologiska livsmedel eftersom vi vet att det är ett mål,
som med rätt ambitioner, är enkelt att nå. Vi vill också se att kommunen tar ett större ansvar för sina
koldioxidutsläpp och sin energiförbrukning. I det prioriterade målet om minskad användning av
kemikalier anser vi att fokus ska ligga på att minska barns exponering av farliga kemikalier. Det är
bra, och det är lovvärt att det finns en kemikalieplan på gång. Miljöpartiet vill ändå påminna om att
det finns utmärkt bra stöd för att sätta igång med åtgärder här och nu.
Nämnden för funktionsstöd kan med sin budget inte ge de människor som behöver stöd pga av en
för snäv budget och för allas lika rätt i samhället är det nödvändigt att vi använder vårt ekonomiska
utrymme till de som behöver. Sommarjobb för samtliga gymnasieungdomar är en väl investerad
satsning och så även satsningen på vuxenutbildningen. Att ge de barn som så önskar möjligheten att
utöva kultur är en självklarhet i en hållbar samhällsutveckling och därför är det viktigt med sänkta
avgifter för kulturskolan. Precis som det är viktigt att det lokala kulturutbudet för barn och unga
utvecklas. Genom att investera i våra barn och unga skapar vi ökade chanser för att fler lyckas i
skolan.
Att det i alliansens budgetförslag står (s.4) ”vi ser behov av ekonomiskt resultat som ger oss
marginaler att hantera framtida utmaningar pga framtida risker av miljö- och klimatpåverkan” gör
att Miljöpartiet väljer att skapa en fond för miljön redan i år. Fonden kan användas bland annat för
att genomföra åtgärder för sanering av gamla miljösynder, byta ut miljö- och hälsoskadliga material
på förskolor, utbyggnad av cykelbanor (t.ex. de felande länkarna i Kattegattleden), satsningar för
minskad klimatpåverkan eller åtgärder som orsakats av klimatförändringar.
Tilläggsyrkande prioriterade mål:
Ekologiska livsmedel
Målet adresseras till alla nämnder. Målet höjs till 50% ekologiska livsmedel för 2016 och 60%
2017.
Minska farliga kemikalier
Målet adresseras till alla nämnder. Minska farliga kemikalier i förskolorna utifrån
Naturskyddsföreningens stödmaterial kring ”Giftfri Förskola”.
Minskade koldioxidutsläpp
Kommunen ska mäta koldioxidutsläpp enligt den EU-metod som IVL, Miljöinstitutet, använder när
de rankar svenska kommuners klimatarbete. Nu senast rankades Kungsbacka på plats 102 trots
kommunens utsatta läge när det gäller vattenflöden och höjda havsnivåer. Enligt rankningssystemet
kan en kommun få högst 33 poäng. Kungsbacka fick 2015 7,5 poäng.
Poängen ska höjas till minst 15 för år 2016 och 20 för 2017.
Minskad energianvändning
Målet för minskad energianvändning i kommunens lokaler ändras till 130 kWh per kvadratmeter för
2016 och 110 kWh för 2017.
Fler ska resa kollektivt
Målet ska vara minst samma för Kungsbacka som Region Halland satt upp med 5% ökat resande
per år.
Antal resor
Om 5%-målet följs
2015
5400000
2016
5700000
2017
6000000
2018
6300000
Använd det ekonomiska utrymme som finns
Vi konstaterar att budgetavvikelsen för 2014 var ungefär 149 miljoner kronor. Mycket av
omställningen till ett hållbart samhälle går att göra utan extra tillsatta medel. Men, med tanke på att
resultatet brukar bli mycket högre varje år än alliansen budgeterar för, så föreslår vi att skattesatsen
kvarstår men att det budgeterade överskotten på 55 miljoner används i driftsbudgeten.
Investeringsbudgeten utökas med 15 miljoner. Vi förslår att 2015 års förmodade överskott används
till en uppbyggnad av en miljöfond i 2016 års budget.
Driftbudget
Kommunstyrelsen
Fritidskort för år 6-9
Summa
Nämnden för för- och grundskola
Medel till de skolor som har svårast att uppfylla
kunskapskraven och elever i behov av särskilt
stöd
Minskade barngrupper i förskolan
Summa
Nämnden för miljö och hälsa
Anställning av samordnare för att uppnå
miljömålen och verka som en brygga mellan de
förvaltningar som hanterar dessa.
Summa
Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning
Sommarjobb för gymnasieelever
Vuxenutbildningen
Sänkta avgifter kulturskolan
Summa
Nämnden för service
Särskilt avsatta medel för att göra det lättare att
välja ekologiska och rättvist producerade
livsmedel.
Summa
Nämnden för funktionsstöd
Extra medel för anställning av personliga
assistenter
Summa
Nämnden för kultur och turism
Utökat lokalt kulturutbud för barn och ungdomar
Summa
Summa drift
4 mkr
4 mkr
19 mkr
20 mkr
39 mkr
1 mkr
1 mkr
1 mkr
3 mkr
1 mkr
5 mkr
1 mkr
1 mkr
3 mkr
3 mkr
2 mkr
2 mkr
55 mkr
Investeringsbudget
Renoveringen av skolorna i Fjärås startas under
budgetåret.
15 mkr
Summa investering
15 mkr
Kungsbacka
20150531
Miljöpartiet de gröna,
Kungsbacka
Clas Rosander
Emma Vildstrand
Maria Losman
Emil Erdelius
Interpellation till Kommunalråd Ulrika Landergren, ansvarig för invandrar och flyktingfrågor 2015-05-12
Kungsbacka kommuninvånares säkerhet vid mottagande av ”ensamkommande”
Kungsbacka kommun har hittills tagit emot ca 70 st ”ensamkommande barn” Under 2015 räknar man med ytterligare
ca 55 st och under 2016 ca 87 st
Dessa ”barn” beskrivs ofta som traumatiserade och de har ofta ett utagerande våldsbeteende , inte sällan finns
problem som kriminalitet och narkotikamissbruk.
I ett uttalande i media med anledning av oroade kommuninvånare har Ulrika Landergren garanterat att det inte
kommer hända Kungsbackas invånare något, då det bara är ” barn” det handlar om.
Vi kan redan nu konstatera att det till följd av mottagandet av ”ensamkommande barn” skett rån, överfall,
misshandel, hot, skadegörelse, sexuella trakasserier och ett flertal grova våldtäkter , även våldtäkt mot barn.
Dessa ”barn”, vilket ofta faktiskt inte är barn utan unga män, kommer ifrån kulturer där flertalet av dessa gärningar är
vanligt förekommande och där man ofta har helt andra värderingar än vad vi har.De placeras mitt i lugna
villaområden där grannarna mot sin vilja hamnar mitt i förortsproblem som dem kanske tidigare flyttat bort ifrån för
att ge sina barn en lugn och trygg uppväxt.
Om vi redan har fått dessa problem i Kungsbacka kommun, hur kommer det då inte bli när man mångdubblar antalet
” ensamkommande barn”.
Vi har ingen kontroll på vilka de är som kommer hit, var de kommer ifrån , hur gamla de egentligen är,vilken bakgrund
de har, vilka ev tidigare brott de har begått.
Vi vet att terrororganisationer som t ex IS sänder sina män till västvärlden ihop med ”flyktingar” , kanske är det just
några av dem som hamnar i Kungsbacka.
Bara i Göteborg finns ett par hundra IS anhängare , så att det skulle finnas här i Kungsbacka är inte osannolikt
Så med anledning av ovanstående vill vi därför ha svar på följande frågor?
Hur ställer du dig idag till det tidigare uttalandet med anledning av de brott som dessa ” barn” faktiskt har begått mot
invånare i Kungsbacka kommun?
Hur arbetar man för att i fortsättningen kunna garantera Kungsbackas invånares säkerhet när det nu kommer ett
stort ökat antal ”ensamkommande”?
Carita Boulwén för Sverigedemokraterna i Kungsbacka
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-04-21
Diarienummer
KS/2015:164
Taxor och regler för kulturskolan
Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Taxor och regler för kulturskolan godkänns att gälla från och med 2015-07-01.
Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om ändringar i ”Regler Kulturskolan” till
nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av
större vikt. Ändringarna ska redovisas till kommunfullmäktige.
Sammanfattning
Förslaget till taxor inom kulturskolan utgår från en avgift på 950 kronor per termin. Beroende på
kursens längd, innehåll och personaltäthet beräknas övriga taxor, med beaktande av tillgänglighet.
Ordinarie ämneskurser bedrivs under läsåret genom undervisning enskilt eller i grupp. Enskild
undervisning förekommer endast inom musik och är något som beslutas av respektive lärare beroende
på elevernas behov och möjligheterna att sätta samman pedagogiskt fungerande grupper. Varje elev
garanteras minst 25 veckors lärarledda aktiviteter per läsår.
Föreslagna taxenivåer:
Terminsavgifter
Terminsavgift, grundavgift ämne/instrument
950 kr
Fördjupningslinje musik
1900 kr
Danslinjen
1900 kr
Suzukiundervisning
1900 kr
Endast kör eller orkester
475 kr
Syskonrabatt
Om flera barn från samma hushåll deltar i Kulturskolans verksamhet begränsas avgiften för tredje
Gunilla Josefsson
0300-83 42 27
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
barnet till 50 procent, och för ytterligare barn utgår ingen avgift. Barnen behöver inte vara biologiska
syskon men ska vara folkbokförda på samma adress. Äldsta barnet räknas som barn 1.
Övriga avgifter:
Kortkurs, 10 veckor
700 kr
Kortkurs, 5 veckor
400 kr
Småbarnsrytmik, 10 veckor
500 kr
Småbarnsrytmik, klippkort 5 tillfällen
300 kr
Drop in-aktivitet, per tillfälle
100 kr
Lovverksamhet
Utan avgift
Instrumentlån
Utan avgift
Till taxeförslaget finns ett regelverk.
Beslutsunderlag
Regler Kulturskolan
GV, SE-EK
Gunilla Josefsson
Ekonomichef
Regler Kulturskolan
Reglerna gäller från 2015-07-01
GV/2015:26
Deltagande i Kulturskolan
Elever som är upp till 20 år och folkbokförda i Kungsbacka kommun, eller som går i grundskola i
Kungsbacka, är välkomna till Kulturskolan. Elev som flyttar från annan kommun och som deltar i
kommunal kulturskola där har förtur.
Ansökan
Ansökan till Kulturskolan görs via webb tidigast det år då barnet uppnår rätt ålder för sökt aktivitet.
När elev antas behålls platsen tills uppsägning meddelas skriftligt till expeditionen. Den förälder
som gjort anmälan är betalningsansvarig. Om det finns kvarvarande skuld från tidigare deltagande
i Kulturskolan erbjuds ingen plats förrän skulden reglerats helt.
Placering i kö och antagning
Anmälningsdatum avgör placering i kön. Fördelning av lediga platser sker i köordning med hänsyn
till var platsen blir ledig. Vid samma sökdatum tillämpas lottning.
Verksamhetsår och omfattning
Kulturskolan följer samma verksamhetsår som grundskola och gymnasium och erbjuder minst 25
lektionstillfällen per läsår. Som lektionstillfälle räknas alla lärarledda aktiviteter, till exempel
konserter, föreställningar och vernissager. Enskilda lektioner är minst 20 minuter och
grupplektioner minst 30 minuter långa.
Avgift
Terminsavgift debiteras alla som tackat ja till erbjuden plats. Om elev slutar efter två erbjudna
lektionstillfällen debiteras halv avgift, efter tre tillfällen debiteras full avgift. Om en elev deltar i flera
kurser debiteras en avgift per kurs. Elever i Kulturskolan får utan extra avgift delta i orkestrar,
ensembler och körer. Elever som enbart deltar i orkester eller kör betalar halv terminsavgift.
Om elev antas under pågående termin, höstterminen efter 1/11 och vårterminen efter 1/4, betalas
halv terminsavgift.
Instrumentlån
Elever på stråk- och blåsinstrument får i mån av tillgång, utan kostnad, låna instrument under två
terminer.
Syskonrabatt
Om flera barn från samma hushåll deltar i Kulturskolans verksamhet begränsas avgiften för tredje
barnet till 50%, och för ytterligare barn utgår ingen avgift. Barnen behöver inte vara biologiska
syskon men ska vara folkbokförda på samma adress. Äldsta barnet räknas som barn 1.
Uppehåll
Om plats inte kan utnyttjas på grund av sjukdom eller olycksfall kan reducering av avgiften göras.
Beslut fattas efter prövning i varje enskilt fall.
Uppehåll beviljas vid särskilda skäl, som till exempel längre sjukdom eller utlandsvistelse för
familjen.
Förlorande av plats
Elev som vid upprepade tillfällen uteblir från undervisningen utan att meddela frånvaro kan förlora
sin plats.
Uppsägning
Uppsägning av plats ska göras skriftligt till Kulturskolans expedition. Uppsägning under pågående
termin är inte skäl till återbetalning av debiterad avgift.
Kommunens ekonomiska kravrutiner gäller.
KUNGSBACKA KOMMUN
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL
6 (14)
Datum
2015-03-25
§ 23
GV/2015:26
Taxor och regler Kulturskolan
Beslut- förslag till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Taxor och regler för Kulturskolan från och med 2015-07-01 godkänns och översänds
till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige för beslut.
Sammanfattning
Kulturskolans verksamhet utvecklas ständigt. Nya kurser och undervisningsformer
införs och det finns ett behov av taxor och regler för den aktuella verksamheten.
Förslag till taxor utgår från den avgift som är beslutad för en ordinarie ämneskurs i
Kulturskolan, 950 kr/termin. Beroende på kursens längd, innehåll och personaltäthet
beräknas övriga taxor, med beaktande på tillgängligheten.
Ordinarie ämneskurser bedrivs under läsåret genom undervisning enskilt eller i
grupp. Enskild undervisning förekommer endast inom musik och är något som
beslutas av respektive lärare beroende på elevernas behov och möjligheterna att sätta
samman pedagogiskt fungerande grupper. Varje elev garantaras minst 25 veckors
lärarledda aktiviteter per läsår.
Per Graneld, verksamhetschef, redogör för förslaget.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Taxor och regler Kulturskolan, 2015-02-01
Taxor Kulturskolan
Regler Kulturskolan
Förslag
Taxor och regler för Kulturskolan från och med 2015-07-01 godkänns och översänds
till Kommunfullmäktige för beslut.
Förslag under sammanträdet
Susann Petrusson (S)
Yrkande avseende sänkta grundavgifter i Kulturskolan
För grundavgiften 950 kr per termin garanteras man 25 tillfällen per läsår, med andra
ord i genomsnitt 12-13 tillfällen per termin. Avgiften för ett läsår blir således 2 x 950
kr = 1900 kr.
Förslaget att priset för fördjupningskurser och specialkurser skall justeras så att det
blir samma pris för dessa, 1900 kr, motsvarar då det dubbla priset per termin jämfört
med grundavgiften. Vid dessa har man då två-tre kurstillfällen per vecka. Två
kurstillfällen per vecka motsvarar en avgift på 950 kr per termin och tre tillfällen per
vecka motsvarar avgiften 633 kr per termin
Justerare
KUNGSBACKA KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
7 (14)
Datum
2015-03-25
För kortkurs, tio ggr, så betalar man 700 kr och för kortkurs 5 ggr betalar man 400
kr. Om man då skulle ta två st kortkurser a tio ggr, och en kort kurs a fem ggr, totalt
25 ggr, så kostar det 2 x 700 kr + 1 x 400 kr = 1800 kr.
Jag anser att detta inte är proportionerligt och yrkar därför att grundavgiften i
Kulturskolan sänks till 700 kr per termin.
Beslutsgång
Ordförande ställer proposition på förslaget och finner att nämnden beslutar enligt
tjänsteskrivelsen.
Reservation
Susann Petrusson (S), Börje Börjesson (S) och Thomas Lundberg (MP) reserverar
sig mot beslutet.
Anteckning
Ersättarna Lisbeth Larsson(S) och Honore Lulendo (S) stödjer ledamöternas
reservation.
Beslutsexpediering
KS, Kulturskolan
Justerare
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-04-21
Diarienummer
KS/2015:169
Taxor renhållning 2016
Taxor för renhållningstjänster 2016 godkänns. Taxorna gäller från och med 2016-01-01.
Sammanfattning
För att kunna hålla en jämn taxekostnad över tid och för att klara de investeringar som verksamheten
har stort behov av behöver taxorna justeras upp fyra procent från och med 2016-01-01.
En osäkerhet som finns efter den senaste taxehöjningen är att om fler väljer utsortering av matavfall,
än vad som görs idag, stiger kostnaderna och intäkterna minskar. Det omvända gäller om fler väljer
osorterat.
En utökad analys kommer att göras under 2015 där man kommer att ”tagga” kärlen för att kunna följa
hur avfallet lämnas. När detta är gjort kommer en utvärdering att göras med ett eventuellt förslag på ny
taxa. Den kommande kretsloppsparken kommer att tas med i beräkningen. Utredningen för kommande
taxa återkommer nämnden för Teknik med i samband med att taxenivån för 2017 ska fastställas.
Beslutsunderlag
Förslag till renhållningstaxa för Kungsbacka kommun
Nämnden för Teknik
SE-EK
Gunilla Josefsson
Ekonomichef
Gunilla Josefsson
0300-83 42 27
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun
Taxan gäller fr.o.m. 1 januari 2016.
Permanentboende i villa
Alla avgifter angivna inklusive moms.
Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl) .
. Brunt kärl på 140 liter ingår i taxan.
Grundavgift är 750kr och ingår i nedanstående belopp.
Hämtningsintervall varje vecka
varannan v Var 4:e vecka
130 liter grönt kärl
1411 kr
1 728 kr
2 481 kr
6 864 kr
Varmkompost (Grönt kärl och egen varmkompost).
1411 kr
1248 kr
1 728 kr
1S60 kr
2 481 kr
6 864 kr
Osorterat (Både matavfall och övrigt brännbart läggs i grönt kärl).
Hämtningsintervall
130 liter grönt
190 liter grönt
370 liter grönt
660 liter grönt
kärl
kärl
kärl
kärl
varje vecka
3 060
3 SOS
4 492
10 920
kr
kr
kr
kr
Flerfamiljsfastigheter & verksamheter
OBS! Alla avgifter angivna inklusive moms.
Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl).
Brunt kärl på 140 liter ingår i taxan.
2 874 kr
5000 liter container
3 404
4 754
9 152
44 721
kr
kr
kr
kr
32 468 kr
64 348 kr
46 705 kr
6 119 kr
7 010 kr
8 983 kr
13 019 kr
99 436 kr
63 196 kr
145 511 kr
92 132 kr
•
Fritidshus (Hämtning mellan v19-v39)
Matavfall blir biogas {Utsortering av matavfall i separat brunt kärl).
705 kr
864 kr
1241 kr
3
432 kr
Varmkompost (Grönt kärl och egen varmkompost).
624 kr
705 kr
864 kr
780 kr
1530 kr
1 753 kr
2 246 kr
5 460 kr
Flerfamiljsfastigheter & verksamheter (Hämtning mellan v19-v39)
Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl).
23 198 kr
27 992 kr
40 855 kr
33 948 kr
Hämtningsintervall
varje vecka
57 226 kr
84 330 kr
40 882 kr
60194 kr
l
•
Tilläggstjänster
Gångavstånd
Eventuellt brunt kärl på 140 liter ingår i gång-taxan.
Helår
2-10 meter
270 kr
11-20 meter
1082 kr
21-50 meter
1893 kr
68 kr
34 kr
270 kr
135 kr
237 kr
473 kr
Säsong (v19-v39)
Vid hämtning varannan vecka.
34 kr
135 kr
237 kr
2-10 meter
11-20 meter
21-50 meter
17 kr
68 kr
118 kr
Glas och Returpapper
Avgift baseras på kärlstorlek för ordinarie abonnemang.
Säsong (v19-v39)
Helår
Beskrivning
Kärl130-190 liter
Kärl 370-660 liter
TAXA per år
454 kr
4179 kr
Beskrivning
Kärl130-190 liter
Kärl 370-660 liter
Komposterbart trädgårdsavfall inklusive hyra av kärl
Hämtning varannan vecka från vecka 14 till vecka 45.
Beskrivning
Kärl 240 liter
Kärl 370 liter
TAXA per år
1135 kr
1324 kr
Extra tjänster
Dessa tjänster beställs för varje tillfälle som de ska utföras.
TAXA per år
236 kr
1 891 kr
Beskrivning
Extra säck vid ordinarie tömning
Extra tömning av kärl (samtliga storlekar)
Extra tömning Container vid årsabonnemang (4-6m3 & 7-8m3)
Extra tömning kompostfraktion 130 liter
Byte/utställning av begagnat kärl, kr per gång
Beskrivning
Grovavfall, mindre än 1,0m3
Grovavfall, per m3 över 1,0m3
4-6m3 vippcontainer hyra per dag
Avgift l
104 kr
312 kr
3 640 kr
312 kr
520 kr
Avgift
2 236 kr
520 kr
416 kr
4-6m3 vippcontainer hyra per månad
5 200 kr
7-10m3 vippcontainer hyra per dag
7-10m3 vippcontainer hyra per månad
Utkörning/återtagning eller tömning/återställning vid hyra, kr per gång
624 kr
7 280 kr
3 822 kr
Beskrivning
Avgift
1456 kr
Latrin. Budad hämtning in kl utställning av nytt latrinkärl*
*Latrin som uppsamlas i engångsbehållare
*l avgiften ingår engångsbehållare med lock 23 liter och gångavstånd upp till 2 meter.
Källsorterat matavfall från restauranger skolkök mm.
Gäller endast vid separat abonnemang dvs ej i kombination med brännbart avfall
Beskrivning
Veckahämtning helår
Veckahämtning sommar (v19-v39)
Avgift
3 361 kr
1456 kr
Besök Återvinningscentral
Beskrivning
Mottagningsavgift för besök utöver de besök som ingår i renhållningstaxan.
Avgift
250 kr
För ett extra eller förlorat inpasseringskort
100 kr
Slamsugning slutna avloppstankar & enskilda brunnar samt minireningsverk & fettavskiljare
l avgiften ingår slangdragning 20 meter.
Beskrivning
Slangdragning över 20 m
Framkörning vid uteblivet uppdrag (bom körning)
Avgift
20 kr
878 kr
Obligatorisk tömning av slutna avloppstankar & brunnar
<2m3
2-4m3
Tillkommer för varje ytterligare m3, över 4m3
741 kr
1034 kr
176 kr
Beställd extra tömning av slutna avloppstankar & brunnar
<2m3
2-4m3
878 kr
1268 kr
352 kr
Tömning inom 24 tim (även helger) av slutna avloppstankar och brunnar
<2m3
2-4m3
2 692 kr
2 984 kr
352 kr
Tömning inom 2 tim (även helger) av slutna avloppstankar och brunnar
<2m3
2-4m3
4 602 kr
4 914 kr
Slamavskiljare och slutna tankar ska tömmas minst var tolfte månad och fettavskiljare
ska tömmas minst var tredje månad. Det är möjligt för kunden att beställa schemalagd
tömning av fett och slam. Extra tömning kan också ske via budning.
Tömning av fettavskiljare
l avgiften ingår slangdragning 20 meter.
352 kr
Beskrivning
Obligatorisk tömning av fett-avskiljare
<2m3
2-4m3
Avgift
741 kr
1 034 kr
176 kr
Beställd extra tömning av fett-avskiljare
<2m3
2-4m3
878 kr
1268 kr
352 kr
Tömning inom 24 tim (även helger) av fettavskiljare
<2m3
2 692 kr
2-4m3
2 984 kr
352 kr
Tömning inom 2 t im (även helger) av fett-avskiljare
<2m3
2-4m3
4 602 kr
4 914 kr
352 kr
Budad hämtning fosforfilter från mini reningsverk
Kassett
sugning löst filtermaterial
Kranbil vid hämtning (kr per timme)
2 790 kr
2 790 kr
1115 kr
Slamavskiljare och slutna tankar ska tömmas minst var tolfte månad och fettavskiljare
ska tömmas minst var tredje månad. Det är möjligt för kunden att beställa schemalagd
tömning av fett och slam. Extra tömning kan också ske via budning.
KUNGSBACKA KOMMUN
Nämnden för Teknik
7 (14)
Datum
2015-03-25
NTE § 25
TE/2015:110
Taxor renhållning 2016
Beslut
Nämnden för teknik godkänner taxor för renhållningstjänster år 2016 och översänder
dessa till Kommunfullmäktige för beslut.
Sammanfattning
För att kunna hålla en jämn taxekostnad över tid och för att klara de investeringar
som verksamheten har stort behov av behöver taxorna justeras upp fyra procent
fr.o.m. 1/1-2016.
En osäkerhet som finns efter den senaste taxehöjningen är att om fler än idag väljer
utsortering av matavfall stiger kostnaderna och intäkterna minskar, och det omvända
gäller om fler väljer osorterat.
Beslutsunderlag
Bilaga
Taxor från 1-1-2016 Version 2.pdf
Justerare
Expedierat/bestyrkt
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-05-12
Diarienummer
KS/2015:214
Maxtaxa förskolan - revidering av nivåer
Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
En ny högsta avgiftsnivå för maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, i enlighet med
bilaga från Skolverket 2015-03-24, gäller från den 1 juli 2015.
Avgifterna för maxtaxa i fritidshem tillämpas även för barn som deltar i fritidshemsverksamhet enbart
vid lov.
Sammanfattning
Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och
fritidshem ändras från och med den 1 juli 2015. Ändringarna innebär att inkomstaket indexeras, vilket
innebär att den maximala avgiftsnivån höjs. Statsbidraget minskas i motsvarande omfattning.
Ändringarna innebär att från och med den 1 juli 2015 får följande maxtaxenivåer används i
kommunen:
Förskola
Avgiftstak
Dock högst
Barn 1
3%
1.287 kr*
Barn 2
2%
858 kr
Barn 3
1%
429 kr
Barn 4
Ingen avgift
Fritidshem
Barn 1
2%
858 kr **
Barn 2
1%
429 kr
Barn 3
1%
429 kr
Barn 4
Ingen avgift
Gunilla Josefsson
0300-83 42 27
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
* Nuvarande högsta belopp 1260 kr/mån barn 1, 840 kr barn 2, 420 kr barn 3.
** Nuvarande högsta belopp 840 kr/mån barn 1, 420 kr/mån barn 2 och fler.
Inkomsttaket (hushållens bruttoinkomst per månad) är innan den beslutade höjningen 42000 kr och
från och med 1 juli kommer det att vara 42.890 kr.
Förskola & Grundskola har tillämpat en särskild taxa för fritidshem för barn som deltar i
fritidshemsverksamhet enbart under lov. För att underlätta avgiftshanteringen har nämnden för
Förskola & Grundskola beslutat att ta bort den särskilda avgiften och att taxan istället utgår ifrån
maxtaxans avgifter för fritidshem.
Beslutsunderlag
Skolverket 2015-03-24: Nya avgiftsnivåer för maxtaxa, bilaga 1
FG, SE-EK, Författningssamlingen
Gunilla Josefsson
Ekonomichef
2015-03-24
Nya avgiftsnivåer för maxtaxa
Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa
inom förskolan och fritidshemmet
Skolverket fastställer slutligt statsbidrag för kommande bidragsår senast den
sista december varje år. Statsbidraget betalas ut under förutsättning att
kommunen följer villkoren i förordningen. Statsbidraget omfattar ca 3,11
miljarder per år.
Förordningen har nu ändrats och ändringen innebär att inkomsttaket
indexeras. De nya högsta avgiftsnivåerna för maxtaxa redovisas nedan och
ska tillämpas från och med den 1 juli 2015.
Förskola
Barn 1
Barn 2
Barn 3
Avgiftstak*
3%
2%
1%
Dock högst…
1 287 kr
858 kr
429 kr
Avgiftstak*
2%
1%
1%
Dock högst…
858 kr
429 kr
429 kr
Fritidshem
Barn 1
Barn 2
Barn 3
Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är för
närvarande 42 890 kr.
*Med förskola eller fritidshem jämställs i denna förordning pedagogisk omsorg som erbjuds i stället
för förskola eller fritidshem samt omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 § skollagen (2010:800) under
tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Förordning (2011:678).
De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkter kommer att
öka och därför har statsbidraget minskats i motsvarande omfattning, vilket
redan gjordes när ramarna för 2015 fastställdes. Det innebär att
förordningsändringen inte ytterligare kommer att påverka den bidragsram
som fastställts för varje kommun för 2015.
Statsbidraget betalas ut av Skolverket två gånger per år, senast den 31 mars
och den 30 september med hälften av bidraget per gång.
Kontaktpersoner på Skolverket
Tomas Johansson 08-527 336 82
Raul Bahamondez 08-527 334 44
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-05-04
Diarienummer
KS/2015:175
Reglemente för Byggnadsnämnden
Kommunfullmäktige antar nytt reglemente för Byggnadsnämnden daterat 2015-05-05.
Sammanfattning
Den 1 januari 2015 ändrades vissa delar av planprocessen i plan- och bygglagen. Aktuella stycken i
byggnadsnämndens reglemente har tagits bort och ersatts av punkter som beskriver
byggnadsnämndens delegering inom planprocessen med korrekta begrepp enligt gällande lagstiftning.
Vissa justeringar i utformningen har också gjorts.
Beslutsunderlag
Byggnadsnämndens beslut 2015-04-16 § 97
Förslag till reglemente för Byggnadsnämnden 2015-05-04
Byggnadsnämnden
Beskrivning av ärendet
Den 1 januari 2015 ändrades vissa delar av planprocessen i plan- och bygglagen. Till exempel används
inte begreppen enkelt förfarande och normalt förfarande längre. Därför har de stycken i
byggnadsnämndens reglemente som handlar om detta tagits bort och ersatts av punkter som beskriver
byggnadsnämndens delegering inom planprocessen med korrekta begrepp enligt gällande lagstiftning.
(se 2 §, punkt 1-3, Förslag till reglemente för byggnadsnämnden).
Katarina Eiderbrant
/RedigerareTelefon/
katarina.eiderbrant@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Det pågår ett kommunövergripande arbete med att se över nämndernas gemensamma reglemente.
Vissa justeringar i utformningen har därför skett. Det arbetet är dock ännu inte helt klart vilket innebär
att en del tidigare delar kommer att kvarstå i det nya förslaget till reglementet avseende §§ 3-9.
I samband med att tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor överlämnades till
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) 2013, skrevs det in i reglementet att
byggnadsnämndens ska ha kvar tillståndshanteringen i de fall RSG är sökande part. Detta ska kvarstå
även i det nya reglementet.
Katarina Eiderbrant
Verksamhetschef kansli
Förslag 2015-05-05
REGLEMENTE – BYGGNADSNÄMNDEN
Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller
bestämmelserna i detta reglemente.
1 § VERKSAMHETSOMRÅDE
Huvudarbetsuppgifter
Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Nämnden
ansvarar framförallt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov och övriga beslut kopplat till
dessa kategorier enligt plan- och bygglagen (2010:900), samt utövar tillsyn över
byggnadsverksamheten och prövar frågor om olovligt byggande m.m. enligt 11 kap. plan- och
bygglagen och de övriga lagbestämmelser som berör byggnadsverksamheten och som inte bevakas
av annan nämnd.
I uppdraget ingår även ansvar för frågor rörande obligatorisk ventilationskontroll (OVK), kontroll av
hissar/hissanordningar samt lätta avhjälpta hinder (tillgänglighet).
Byggnadsnämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kart- och
mätningsverksamhet.
Uppgifter med hänvisning till författning
När det i lag eller författning hänvisas till den nämnd eller de nämnder som avses i 1 kap. 4 § och
12 kap. 1 § plan- och bygglagen utför byggnadsnämnden de kommunala uppgifterna med undantag
av de uppgifter som kommunstyrelsen ansvarar för enligt sitt reglemente.
2 § DELEGERING FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE
Byggnadsnämnden ansvarar för och beslutar om:
•
planbesked enligt 5 kap. 2-5 §§ plan- och bygglagen, när förutsättningar finns för att pröva ett
begränsat förfarande,
•
ledning, administration och samråd vid upprättande av detaljplaneförslag i enlighet med beslut
av kommunstyrelsen. Ställa ut detaljplaneförslag för granskning samt sammanställa synpunkter
och upprätta utlåtande inför antagandeprövning enligt 5 kap. 11-25 §§ plan- och bygglagen,
•
antagande, ändring eller upphävande av detaljplan då ett begränsat förfarande har använts enligt
5 kap. 27 § plan- och bygglagen,
•
dispens från strandskyddet enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,
•
ansökan om fastighetsbestämning gällande område med detaljplan eller områdesbestämmelser
eller område där fråga väckts om upprättande av sådan plan eller sådana bestämmelser enligt
Förslag 2015-05-05
14 kap. 1 a § fastighetsbildningslagen (1970:988),
•
ansökan om fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten ska kunna användas på ett
ändamålsenligt sätt för bebyggelse enligt 5 kap. 3 § 3 stycket fastighetsbildningslagen,
•
ansökan om förrättning enligt 18 § anläggningslagen (1973:1149),
•
gatu- och vägnamnsberedning som även omfattar namngivning av torg, broar, områden och
busshållplatser,
•
ajourföring av fastighetsregistrets adress- samt byggnadsdel enligt förordning (2000:38) om
fastighetsregister,
•
kommunens skyldigheter enligt lagen (2006:378) om lägenhetsregister.
Övriga uppgifter
Byggnadsnämnden ska:
•
utföra arbete inom den fysiska planeringen för kommunstyrelsens räkning,
•
verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsmiljö,
•
följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning och ta de
initiativ som behövs i frågor inom nämndens verksamhetsområde.
•
Nämnden fullgör kommunens uppgifter avseende tillståndsgivning enligt lagen om
brandfarliga och explosiva varor där Räddningstjänstförbundet Storgöteborg är sökande part.
3 § SAMMANSÄTTNING
Nämnden består av det antalet ledamöter och ersättare kommunfullmäktige bestämmer i samband
med att val av ledamöter och ersättare sker.
4 § ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET
Nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riklinjer som
kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt
bestämmelser i detta reglemente.
Det åligger nämnden att kontinuerligt uppfölja lagstiftning inom nämndens verksamhetsområde.
Nämnden skall regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur
den ekonomiska ställningen är under budgetåret.
Nämnden skall inom de riktlinjer som kommunfullmäktige bestämmer avseende resurser, mål,
inriktning, omfattning och kvalitet ansvara för att hålla sig inom den ekonomiska ramen som
kommunfullmäktige bestämt.
Nämnden skall i sina protokoll låta förvaltningschefs mening antecknas i frågor av väsentlig
ekonomisk betydelse.
Förslag 2015-05-05
Förvaltningschef är skyldig att i protokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som inte är
uttryckligen finansierade.
5 § REGISTERANSVAR
Nämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar
över. Nämnden är vidare personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen.
Nämnden ansvarar för förandet av fastighetsregistrets adressuppgifter, byggnadsregister och
lägenhetsregister.
6 § PERSONALPOLITIK
Nämnden handhar i den mån de inte handläggs av kommunstyrelsen eller annat organ inom
kommunen, frågor rörande förhållandet mellan nämnden och dess arbetstagare.
7 § REGELFORMERING
Det åligger nämnden att verka för regelförenklig och regelreformering inom nämndens
verksamhetsområde.
8 § INFORMATION
Nämnden ansvarar för att lämna information om nämndens verksamhet till allmänheten.
9 § TALERÄTT
Nämnden äger själv eller genom ombud rätt att föra kommunens talan i alla mål och ärenden som
enligt lag eller annan författning som ligger inom nämndens ansvar eller faller inom nämndens
ansvarsområde.
KUNGSBACKA KOMMUN
Byggnadsnämnden
7 (61)
Datum
2015-04-16
BN § 97
Dm 2015-0563
Byggnadsnämndens reglemente
Beslut
Byggnadsnämnden godkänner förslaget till utförminingav reglemente för
byggnadsnämnden och överlämnar det till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
På grund av ändringar i plan- och bygglagen från l januari 2015 behöver vissa
justeringar i byggnadsnämndens reglemente göras. Samtidigt pågår ett
kommunövergripande arbete med att se över nämndemas gemensamma reglemente
och respektive nämnds reglemente. För byggnadsnämndens reglemente innebär det i
princip inga ändringar i sak, utan ändringar av formuleringar och struktur.
Den l januari 2015 ändrades vissa delar av planprocessen i plan- och bygglagen. Till
exempel används inte begreppen enkelt förfarande och normalt förfarande längre.
Därför har de stycken i byggnadsnämndens reglemente som handlar om detta tagits
bort och ersatts av punkter som beskriver byggnadsnämndens delegering inom
planprocessen med konekta begrepp enligt gällande lagstiftning. (se 2 §,punkt 1-3,
Förslag till reglemente för byggnadsnämnden)
Det pågår ett komnmnövergripande arbete med att se över nämndemas gemensamma
reglemente. Förslaget till det gemensamma reglementet är bifogat för infmmation.
(Gemensamt reglemente för styrelsen och övriga nämnder i Kungsbacka kommun)
I samband med detta har alla nämnder fått i uppdrag att se över sina reglementen. För
byggnadsnämndens del har det resulterat i omformuleringar och ny struktur i
reglementet för att det tydligare och enklare ska beskriva nämndens uppgifter och
förvaltningens verksamhetsområden. Till exempel har texten under
Huvudarbetsuppgifter (l §) arbetats om.
I slutet av reglementet (2 §) har rubriken Övriga uppgifter tillkommit för att betona
vikten av nämndens uppgift att arbeta proaktivt och verka för en god
samhällsbyggnad.
Det är kommunfullmäktige som tar beslut om nämndemas reglementen.
Beslutsunderlag
Gemensamt reglemente för styrelsen och övriga nämnder i Kungsbacka kommun,
150116
Förslag till reglemente för byggnadsnämnden, 150415
Justerare
l~
l '''"'''"""""'''"
KUNGSBACKA KOMMUN
Byggnadsnämnden
8 (61)
Datum
2015-04-16
BN § 97, fo1is
Förvaltningen föreslår byggnadsnämnden att godkänna förslaget till utfö1mining av
reglemente för byggnadsnämnden och överlämna det till kommunstyrelsen.
Vid dagens sammanträde redogör förvaltningschef Gabriella Graf och jurist Malin
Rothlin.
Beslutsgång
Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner det bifallet.
Beslutsexpediering
Kommunstyrelsens kansli, Katarina Eiderbrant
Kommunstyrelsen
Justerare
l~
T JÄNSTESKRIVELSE
Kungsbacka
Byggnadsnämndens reglemente
Förslag till beslut
Byggnadsnämnden godkänner förslaget till utformning av reglemente för
byggnadsnämnden och överlämnar det till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
På grund av ändringar i plan- och bygglagen från l januari 2015 behöver vissa
justeringar i byggnadsnämndens reglemente göras. Samtidigt pågår ett
kommunövergripande arbete med att se över nämndernas gemensamma reglemente
och respektive nämnds reglemente. För byggnadsnämndens reglemente innebär det i
princip inga ändringar i sak, utan ändringar av formuleringar och struktur.
l (2)
Datum
2015-04-15
Dm 2015-0563
Den l januari 2015 ändrades vissa delar av planprocessen i plan- och bygglagen. Till
exempel används inte begreppen enkelt förfarande och normalt förfarande längre.
Därför har de stycken i byggnadsnämndens reglemente som handlar om detta tagits
bmt och ersatts av punkter som beskriver byggnadsnämndens delegering inom
planprocessen med konelda begrepp enligt gällande lagstiftning. (se 2 §,punkt 1-3,
Förslag till reglemente för byggnadsnämnden)
Det pågår ett kommunövergripande arbete med att se över nämndernas gemensamma
reglemente. Förslaget till det gemensamma reglementet är bifogat för information.
(Gemensamt reglemente för styrelsen och övriga nämnder i Kungsbacka kommun)
I samband med detta har alla nämnder fått i uppdrag att se över sina reglementen. För
byggnadsnämndens del har det resulterat i omformuleringar och ny struktur i
reglementet för att det tydligare och enklare ska besla·iva nämndens uppgifter och
förvaltningens verksamhetsområden. Till exempel har texten under
Huvudarbetsuppgifter (l §) arbetats om.
Plan & Bygg
Gabriella Graf
Direkt 0300-83 43 63
gabriella.graf@h."11ngsbacka.se
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
stadshuset, storgalan 37
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-83 47 51
info@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
I slutet av reglementet (2 §) har rubriken Övriga uppgifter tillkommit för att betona
vikten av nämndens uppgift att arbeta proaktivt och verka för en god
samhällsbyggnad.
Det är kommunfullmäktige som tar beslut om nämndernas reglementen.
Beslutsunderlag
150116
r.:~~
/f~~~ella
Gra
Forvaltningsc efPlan & Bygg
Bilagor:
150116
Kommunstyrelsens kansli, Katarina Eiderbrant
Kommunstyrelsen
F örslag 2015-04-15
Il
Kungsbacka
REGLEMENTE-BYGGNADSNÄMNDEN
Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i "Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och
nämnder i Kungsbacka kommun" gäller bestämmelserna i detta reglemente.
1 § VERKSAMHETSOMRADE
Huvudarbetsuppgifter
Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet Nämnden
ansvarar framförallt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov och övriga beslut kopplat till
dessa kategorier enligt plan- och bygglagen (20 l 0:900), samt utövar tillsyn över
byggnadsverksamheten och prövar frågor om olovligt byggande m.m. enligt 11 kap. plan- och
bygglagen och de övriga lagbestämmelser som berör byggnadsverksamheten och som inte bevakas
av annan nämnd.
I uppdraget ingår även ansvar för frågor rörande obligatorisk ventilationskontroll (OVK), kontroll av
hissarihissanordningar samt lätta avhjälpta hinder (tillgänglighet).
Byggnadsnämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kati- och
mätningsverksamhet.
Uppgifter med hänvisning till författning
När det i lag eller författning hänvisas till den nämnd eller de nämnder som avses i l kap. 4 § och
12 kap. l § plan- och bygglagen utför byggnadsnämnden de kommunala uppgifterna med undantag
av de uppgifter som kommunstyrelsen ansvarar för enligt sitt reglemente.
2 § DELEGERING FRAN KOMMUNFULLMÄKTIGE
Byggnadsnämnden ansvarar för och beslutar om:
•
planbesked enligt 5 kap. 2-5 §§plan- och bygglagen, när forutsättningar finns för att pröva ett
begränsat förfarande,
•
ledning, administration och samråd vid upprättande av detaljplaneförslag i enlighet med beslut
av kommunstyrelsen. Ställa ut detaljplaneförslag för granskning samt sammanställa synpunkter
och upprätta utlåtande inför antagandeprövning enligt 5 kap. 11-25 §§plan- och bygglagen,
•
antagande, ändring eller upphävande av detaljplan då ett begränsat förfarande har använts enligt
5 kap. 27 § plan- och bygglagen,
•
dispens från strandskyddet enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,
•
ansökan om fastighetsbestämning gällande område med detaljplan eller områdesbestämmelser
eller område där fråga väckts om upprättande av sådan plan eller sådana bestämmelser enligt
14 kap. l a§ fastighetsbildningslagen (1970:988),
Förslag 2015-04-15
•
ansökan om fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten ska kunna användas på ett
ändamålsenligt sätt för bebyggelse enligt 5 kap. 3 § 3 stycket fastighetsbildningslagen,
•
ansökan om förrättning enligt 18 § anläggningslagen (1973: 1149),
•
gatu- och vägnamnsberedning som även omfattar namngivning av torg, broar, områden och
busshållplatser,
•
ajourföring av fastighetsregistrets adress- samt byggnadsdel enligt förordning (2000:38) om
fastighetsregister,
•
kommunens skyldigheter enligt lagen (2006:378) om lägenhetsregister.
Övriga uppgifter
Byggnadsnämnden ska:
•
utföra arbete inom den fysiska planeringen för kommunstyrelsens räkning,
•
verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsmiljö,
•
följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning och ta de
initiativ som behövs i frågor inom nämndens verksamhetsområde.
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2014-12-15
Diarienummer
KS/2014:203
Svar på motion om medborgarförslag, från Lars-Anders Lundberg (MP) och Harri
Lötjönen (MP)
Beslut – förslag till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Motionen avslås med hänvisning till att kommunens nämnder och styrelser har uppdrag från
fullmäktige att jobba med inflytande och delaktighet genom kommunfullmäktiges prioriterade mål om
inflytande, direktiv om invånardialog och Kungsbacka 2020.
Sammanfattning
Ledamöterna Harri Lötjönen (MP) och Lars-Anders Lundberg (MP) väcker i skrivelse den 7 maj 2014
motion om medborgarförslag och yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Kungsbacka kommun inför
rätten att lägga medborgarförslag direkt till fullmäktige och att personen har rätt att tala för sitt förslag
i fullmäktige samt att Kungsbacka kommun informerar om att medborgarförslag har införts.
Det finns flera vägar att välja för att påverka det som händer i kommunen. Dialogen med invånarna har
utvecklats på olika sätt. Ökat inflytande och större insyn är en viktig del av Kungsbacka 2020.
Kommunens styrelser och nämnder har också uppdrag från fullmäktige att jobba med inflytande och
delaktighet genom KFs prioriterade mål om inflytande och direktivet om invånardialog.
Beslutsunderlag
Kommunfullmäktige, 2014-06-11, § 81
LAL, HL
Enligt kommunallagen innebär medborgarförslag en rätt för den som är folkbokförd i en kommun att
väcka ärenden i fullmäktige om frågor inom kommunens ansvarsområden. Förslagsrätten gäller även
barn och ungdomar liksom utländska medborgare utan lokal rösträtt. Till en början behövde alla
förslag som väcktes i fullmäktige också beslutas i fullmäktige men från och med 1 juli 2007 ändrades
kommunallagen vilket gjorde det möjligt för fullmäktige att överlåta till kommunstyrelse eller annan
Katarina Eiderbrant
katarina.eiderbrant@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
nämnd att besluta om medborgarförslaget. Medborgarförslag ska om möjligt handläggas så att ärenden
kan avgöras inom ett år från det att den väcktes i fullmäktige. Den nämnd som handlägger
medborgarförslagsärenden är skyldig att minst en gång per år informera fullmäktige om de beslut som
fattas med anledning av väckta inkomna förslag. Nämnden ska även informera om ärenden som inte
avgjorts inom ett år.
Det finns flera vägar att välja för att påverka det som händer i kommunen. Dialogen med invånarna har
utvecklats på olika sätt. Ökat inflytande och större insyn är en viktig del av Kungsbacka 2020.
Kommunens styrelse och nämnder har också uppdrag från fullmäktige att jobba med inflytande och
delaktighet genom KFs prioriterade mål om inflytande och direktivet om invånardialog.
Katarina Eiderbrant
Kanslichef
.
,; t
• •·............ -.:.c.·-~~.-~~~~
f~JGSBt\CP~i\ KOMMUN ~ ·
1 KOf·AMU ibTYRELSEN
i
l
l
~nr.. KJf!:..o.t.':l . ,.lO~
2014 -05- o8
miljöpartiet de
gröna~
KUNGSBACKA
Motion om medborgarförslag
Vi har fler engagerade medborgare i vår kommun som vill komma till tals men
samtidigt inte vara partipolitiskt bundna. För att ökade det demokratiska inflytandet
är det viktigt att vi tar tillvara alla människors åsikter och ideer. Idag har kommunen
flera kanaler för att invånarna ska kunna komma med förslag men samtidigt har de
inte möjlighet att lyfta en fråga hela vägen till fullmäktige som är det högst
beslutande organet. Det är viktigt att vi tar tillvara våra medborgares väl genomtänkta
fårslag och att de jämställs med förslag som kommer från politiska partier. Därfår bör
medborgarförslag jämställas med motioner.
Idag är det ungefår 190 kommuner i Sverige som redan infört medborgarförslag och
några av dessa är Laholm, Falkenberg och Härryda. I de här kommunerna har
medborgare lämnat förslag som annars inte hade kommit alls. Dessutom får unga
människor, vars fårslag annars inte kommer fram fullt ut, chansen att vara med och
påverka de demokratiska besluten. I de kommuner som redan arbetar med
medborgarförslag kommer både stora och små förslag in och dessa behandlas
respektfullt av fullmäktige.
Praktiskt går det till så att när fårslaget tas upp i fullmäktige och ska debatteras så
bjuds den som skrivit förslaget in för att få möjlighet att debattera sitt förslag.
Vi är övertygande om att medborgarförslag stärker demokratin och medinflytande så
att medborgare verkligen är delaktiga och kan vara med och påverka.
Vi yrkar att kommunfullmäktige beslutar:
• att Kungsbacka kommun inför rätten att lägga medborgarförslag direkt till
fullmäktige och att personen har rätt att tala för sitt fårslag i fullmäktige.
• Att Kungsbacka kommun informerar om att medborgarförslag har införts.
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-02-05
Diarienummer
KS/2013:230
Svar på motion om rösträtt i kommunalval från 16 år, från Clas Rosander (MP)
Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Motionens förslag om att kommunen ska verka för sänkt rösträttsålder i kommunval avslås med
hänvisning till Grundlagsutredningens bedömning att det nuvarande sambandet mellan rösträttsålder
och myndighetsålder inte bör brytas.
Sammanfattning
Ledamoten Clas Rosander (MP) väcker i skrivelse daterad 2013-09-10 motion om att kommunen på
olika sätt ska verka för att rösträttsåldern i kommunalval sänks till 16 år. Sänkt rösträttsålder innebär
bland annat att de allra flesta ungdomar får rösta i ett ordinarie val under sin skoltid, och skolan är i sin
tur ett viktigt forum för att ge ungdomar kunskap om hur samhället är uppbyggt. Ledamoten menar
därtill att intresset för de frågor som behandlas i fullmäktige sannolikt kommer att öka bland ungdomar
om de kan vara med och påverka besluten. Enligt motionären leder utökad rösträtt i kommunvalen
även till ett större fokus på de lokala politiska frågorna samt en inskolning i demokratins villkor, vilket
i sin tur ger goda förutsättningar för delaktighet vid riksdagsval och val till Europaparlamentet vid 18
års ålder.
De åtgärder som föreslås i motionen är att uppvakta halländska riksdagsledamöter i frågan, genomföra
en undersökning om Kungsbacka kan bli en försökskommun samt ge Gymnasie & Vuxenutbildning i
uppdrag att ta fram lämpligt utbildningsmaterial om demokrati.
Kommunfullmäktige remitterade 2013-09-10, § 130 motionen till kommunstyrelsen för vidare
beredning.
Beslutsunderlag
Clas Rosander
Kristian Egstedt
0300-83 43 19
kristian.egstedt@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Bedömning
Rösträttsåldern till kommunalvalet regleras i kommunallagen, och på nationell nivå har ett antal
motioner om sänkt rösträttsålder behandlats i Sveriges riksdag under senare år. Samtliga förslag har
dock fått avslag med hänvisning till Grundlagsutredningens bedömning att det nuvarande sambandet
mellan rösträttsålder och myndighetsålder inte bör brytas. Framför allt har det ansetts önskvärt att hålla
samman rösträtten med en rad andra medborgerliga rättigheter och skyldigheter som på motsvarande
sätt utgår från 18-årsgränsen. Exempel som brukar nämnas är den civilrättsliga handlingsförmågan och
rätten att ingå äktenskap (se utredningens betänkande SOU 2008:125).
I Kungsbacka kommun tillvaratas ungdomars synpunkter genom en rad olika metoder och verktyg. Ett
exempel som framhålls i motionen är invånardialog, vilket syftar till att öka delaktigheten och
inflytandet för invånare i alla åldrar. Sedan 2005 genomförs även årliga Barbrobetalar-kampanjer, som
ger ungdomar möjlighet att lämna in förslag på förbättringar och framför sina åsikter i rådslag
tillsammans med politiker och tjänstemän. Ett annat exempel på genomförda satsningar är s.k.
"kommunutvecklare" i åldern 14-20, vilka arbetat med specifika frågor kring vad som behövs för att
stärka ungdomars hälsa och välmående samt hur kommunikationen mellan kommunens företrädare
och unga kommuninvånare kan förbättras.
•
l
•
l
••
KUNGSBACKA KOMMUN
KOMMUNSTYRELS~_N
Motion till Kungsbacka kommunfullmäktige
2013 -09- o9 :
Rösträtt i l(ommunval från 16 år.
onrJSJ3.~.00J3.qj}J,
I dessa tider när enl(äter, undersölmingar och andra medborgardialoger
blir allt vanligare vill vi i miljöpartiet de gröna uppmärksamma och
utveckla den främsta grundvalen för en demolcrati, rösträtten.
Att införa rösträtt från 16 år skulle innebära många fördelar:
De flesta ungdomar får under sin skoltid rösta i ett ordinarie val.
Skolan är ett viktigt forum när det handlar om att ge ungdomar
kunskap om hur samhället är uppbyggt. Intresset för de frågor som
behandlas i l(ommunfullmäktige kommer med stor sannolikhet att öka
om man genom sin rösträtt kan vara med och påverka besluten.
De lokala frågorna får ökat fokus.
Genom att sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunvalen får
ungdomar en inskolning i demokratins förutsättningar. Om man först
lär sig behandla lokala frågor är förutsättningarna goda när det så
småningom är dags att rösta till riksdag och Europaparlament
Miljöpartiet de gröna vill därför att I(ungsbacka kommun arbetar för
att:
Rösträtt i kommunval införs från 16 år ålder.
Riksdagsledamöter i Halland uppvaktas i frågan.
En undersökning görs huruvida Kungsbacl(a kommun kan bli en
försöl(skommun.
Gymnasie- och vuxenutbildningen får i uppdrag att ta fram
utbildningsmaterial om demolcrati som passar i vår kommun.
Miljöpartiet de gröna 10 september 2013
Clas Rosander
.......
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-04-28
Diarienummer
KS/2012:303
Svar på motion om att minska barngrupperna i förskolan från Maj-Britt Rane
Andersson (S)
Beslut – förslag till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Motionen avslås med hänvisning till yttrande från nämnden för Förskola & Grundskola, § 38/14, där
nämnden menar att en insats för minskade barngrupper skulle innebära stora kostnadsökningar
samtidigt kan det inte garantera att kvaliteten i förskolan som helhet ökar.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade 2012-12-11, § 279 att ta upp motion från Maj-Britt Rane Andersson (S)
om att minska barngrupperna i förskolan. Motionen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:
-
införa ett tak som genomsnittligt över året garanterar barngrupper i förskolan på max 12 barn
för de yngsta(1-3 år)
-
max 15 barn för de äldre (3-6år) på tre heltidsanställda skall gälla
-
max 30 barn i fritidshemmen på två heltidsanställda skall gälla.
Nämnden för Förskola & Grundskola beslutade 2013-05-06, § 38, att lämna yttrande, daterat 2013-0422, som svar på remissen. Av yttrandet framgår bland annat att man följer Skolverkets allmänna råd
för förskola respektive fritidshem.
I en lagom stor grupp kan varje barn skapa relationer till de andra barnen och vara delaktig i det som
händer. För de yngsta barnen är det viktigare med god personaltäthet och mindre grupper, de är
beroende av täta och stabila vuxenkontakter som de kan knyta an till enligt Skolverket. Det är därför
nödvändigt att grupper, där flertalet av barnen är under tre år, är mindre än grupper med äldre barn.
Småbarnsgrupperna i Kungsbacka är ca 15-16 barn med personaltäthet på oftast 3 pedagoger, vilket
också följer Skolverkets rekommendationer om storlek på barngrupper. Att utreda hur ekonomiska och
pedagogiska konsekvenser av personaltätheten och antalet barn i barngrupperna får effekter är,
tillsammans med redovisningar och utvärderingar, viktiga underlag vid bedömningen av förskolans
kvalitet. Enligt Skolverkets allmänna råd är detta ett samspel och goda resultat i förskolan har inte en
automatisk relation till små barngrupper nationellt sett utan är även beroende av bland annat,
Kristin Löfgren
nämndsekreterare
0300-834233
kristin.lofgren@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
verksamhetens lokaler, personalens kompetens, utemiljö, gruppens och personalens kontinuitet samt
områdets sociala problematik. En insats för minskade barngrupper skulle innebära stora
kostnadsökningar samtidigt kan det inte garanteras att kvaliteten i förskolan som helhet ökar.
Beslutsunderlag
Beslut från nämnden för Förskola & Grundskola, 2013-05-16
Motion om att minska barngrupperna i förskolan från Maj-Britt Rane Andersson (S)
Skickas till
Maj-Britt Rane Andersson
FG
Mariana Westholms och Staffan Hallströms avsägelser som ledamot respektive suppleant i Kungsbacka
Innerstads AB inkommer inom kort.
KUNGSBACKA KOMMUN
PROTOKOLLSUTDRAG
Kommunfullmäktige
Datum
2014-12-09
§ 191
Kungsbacka Innerstads AB - val av bolagsfunktionärer med mera
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar enligt valberedningens förslag samt överlämnar
ärende om val av suppleant för lekmannarevisor till valberedningen för
beredning.
Beslutsunderlag
Kommunfullmäktiges valberedning 2014-11-27, § 4
Styrelse, med omedelbar verkan, intill slutet av den ordinarie bolagsstämman
2019
Ledamöter
Suppleant
Elinor Filipsson
Mariana Westholm
Staffan Hallström
Kommunens ställföreträdare på bolagsstämma, 2015-01-01 – 2018-12-31
Ställföreträdare
Per Ödman
M
Ersättare
Larry Söder
KD
Lekmannarevisor, från ordinarie bolagsstämma 2015 intill
slutet av ordinarie bolagsstämma 2019
Lekmannarevisor
Birgitta Litsegård
Suppleant
Vakant
S
Proposition
Ordföranden ställer proposition på valberedningens förslag samt om ärende om
suppleant för lekmannarevisor kan överlämnas till valberedningen och finner det
bifallet.
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN
PROTOKOLLSUTDRAG
Kommunfullmäktige
Datum
2014-12-09
Kba Innerstads AB, Resp valda, VB, Troman
Expedierat/bestyrkt
Beslut
Sammanfattning
Enligt protokoll från kommunfullmäktige 2015-05-12, § 79, beslöts bland annat följande.
Christina Byvik (S) entledigas med omedelbar verkan från uppdraget som
ledamot i nämnden för Service.
Renee Sylvan (S) utses till ledamot i nämnden för Service till och med 2018-1231.
Beslutet skulle rätteligen haft lydelsen att Christina Byvik (S) entledigas med omedelbar
verkan från uppdraget som ersättare i nämnden för Service och att Renée Sylvan (S)
utses till ersättare i nämnden för Service för angiven tid.
Det föreslås därför att beslutet upphävs och att Christina Byvik (S) entledigas med
omedelbar verkan från uppdraget som ersättare i nämnden för Service och att Renée
Sylvan (S) utses till ersättare i nämnden för Service för tiden till och med 2018-12-31.
Beslutsunderlag
RS, Troman, lön
Från: Sveriges Kommuner och Landsting [mailto:Utskick@skl.se]
Skickat: den 8 maj 2015 09:25
Kopia: Tidekrans Möller Linda
Ämne: SKL:s kongress
Till fullmäktige i kommuner, landsting och regioner
Information om SKL:s ordinarie kongress
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomför sin ordinarie kongress i Karlstad
den 11-12 november 2015. Den 10 november arrangerar partigrupperna möten i
Karlstad inför kongressen.
På kongressen samlas de 451 ombud som är valda av fullmäktige i kommuner,
landsting och regioner för att representera sitt län.
Den 17 juni kommer kommuner, landsting och regioner samt kongressens ombud att
få ta del av ett förslag till inriktningsdokument för SKL:s verksamhet den kommande
mandatperioden. Kommuner, landsting och regioner samt ordinarie ombud kan
därefter lämna motioner till kongressen. Senast den 4 september ska motioner vara
SKL tillhanda.
Ordinarie ombud kan även ställa interpellationer till SKL:s ordförande. Dessa ska ha
inkommit till SKL senast den 20 oktober.
För mer information om kongressen: www.skl.se/kongress
Kontaktperson hos SKL: Linda Tidekrans Möller, projektledare för SKL:s kongress,
telefon 08-452 75 83, linda.tidekransmoller@skl.se
1
,--KLI~TG'sF3Äc,!<A.-f(fS"~ji'MUN
KOMMUNSTVHELSEN
1/2
2015 -05- 2 7
Länsstyrelsen i
Hallands län
PROTOKOll
Dnr...................................... ..
2015-05-26
Dnr: 201-3652-15
Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige
Länsstyrelsen utser ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den
26 maj 2015 till och med den 14 oktober 2018.
Kommun: Kungsbacka
Parti: Centerpartiet
Ny ersättare: Annika Hedman
Avgången ersättare: Heinz Martini
Den som berörs av beslutet har markerats med en asterisk(*) i följande sammanställning.
Kungsbacka västra valkrets
Ledamot
Ersättare
Fredrik Hansson
Maria Mia Andersson
Marie Andersson
l. Bengt Alderin
2. Ulf Persson
3. Karin Green
4. Annika Hedman *
Kungsbacka östra valkrets
Ledamot
Heinrich Kaufmann
Kristina Karlsson
Kerstin Ekman-Hake
Erik Nilsson Nordahl
Ersättare
l. Bengt Alderin
2. Ulf Persson
3. Karin Green
4. Annika Hedman *
2/2
Bevis utfärdas för de som berörs av beslutet.
Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos V alprövningsnämnden.
Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen, Slottsgatan 2, 30 l 86 HALMSTAD inom tio
dagar efter dagen för detta beslut.
~
1'/
(
[4v u;1~J 1 )_,
Peter J eJ/l
'v
Ann-Louise Mårtensson
Kopia till
Kungsbacka kommun
Ny ersättare
Länsstyrelsen i
Hallands län
Bevis
2015-05-26
201-3652-15
Annika Hedman
FÖRLANDAVÄGEN 669
43975 FJÄRÅS
Du har utsetts till et·sättare för ledamot/ledamöter av kommunfullmäktige från och med den
26 maj 2015 till och med den 14 oktober 2018.
Parti:
Centerpartiet
Kommun: Kungsbacka
Enligt länsstyrelsens beslut denna dag.
Ann-Louise Mårtensson
Bilaga: Kopia av länsstyrelsens beslut

Hämta - Kungsbacka kommun

Transcription

Similar documents

E-TJÄNST FÖR BARNOMSORG

Funktionsstöd Kungsbacka kommun

E-TJÄNST FÖR BARNOMSORG

Drogpolicy - Kungsbacka kommun

Gyllene snittet

OBSERVERA PLATSEN - Kungsbacka kommun

Kungsbacka River

Lydnadstävling 30 mqj 2015 tävlande