Ladda ner - Bygdeband
Transcription
Ladda ner - Bygdeband
Solveig Paulsson In Memoriam Solveig Paulsson, Vällingby och Östervåla, avled 24 augusti 2015. Solveigs stoft kommer nu att vila i samma grav som maken Sten-Gunnar, avliden 2010-01-01. Sten-Gunnar och Solveig var oskiljaktiga i livet och delade många intressen tillsammans, framförallt intresset för Östervåla, där Solveig var född 15 april 1932 och stugan i Töbro, Västersälja, som de vistades i många somrar. Sten-Gunnar var född 15 augusti 1929 i Haga, Gesäter församling, Älvsborgs län och utbildade sig till skollärare liksom Solveig. I Järlåsa träffades de som lärare och gifte sig 30 juli 1955 i Östervåla. Solveig och Sten-Gunnar Paulsson Under årens lopp hade jag mycket kontakt med Solveig och hennes familj. Pappan Herbert (1902-1966) var i unga år dräng i Bragdebo hos min morfar och mormor. Han bodde i Slögstun, som är min arbetsstuga. När Herbert 1930 gifte sig med Anna Ekström från Lindsbro, var min mor Greta och hennes syster Anna-Lisa bjudna till bröllopet och de ses på det stora bröllopskortet från Folkets Hus med 78 gäster. Herbert blev sedan snickare som sina bröder i Kilgränden, spelade dragspel, var nykterhetsman och kommunpolitiker. Herbert och Anna fick barnen Solveig (1932), Olle (1934), Valdemar (1935), Leif (1942) och Lars (1948). När barnen lämnat hemmet arbetade Anna många år som brevbärare. Brodern Leif lärde jag känna tidigt, eftersom vi gick i samma skolklass. En kortare tid undervisade också Solveig vår klass i småskolan. Leif var mycket begåvad och duktig i idrott. Jag följde med Leif hem till Lindhov och ut till en glänta i skogen, där brodern Olle hade träningsplats i höjdhopp. Han var Upplands främsta i saxstilen. Innan Gertrud och jag med våra barn flyttade till Bragdebo 1973 hyrde Solveig och Sten-Gunnar Bragdebo några somrar. De hade också vistats i Solvallen, där Solveigs far Herbert hade växt upp. Efter Bragdebo blev det Töbro för Solveig och Sten-Gunnar med barnen Eva och Erik. Där tillbringade de mycken tid, trots de stora uppdrag som Solveig hade i Stockholm. Nationella uppdrag Solveig var förbundsordförande i Sveriges Lärarförbund och som försäljare för Tofters Tryckeri träffade jag Solveig på Lärarförbundets kontor på Kungsholmen, där Solveig arbetade. Hon var mycket driftig och handlingskraftig i den rollen. Dagens Nyheter skrev 6 september 2015: ”Under sitt yrkesliv var hon lärare och rektor för bland annat Eiraskolan och framför allt en framgångsrik förbundsordförande för Sveriges Lärarförbund. Hennes gärning präglades av hennes absoluta övertygelse om vikten av att kombinera det fackliga arbetet med ett starkt professionellt lärararbete. Hon brann för frågan om en sammanhållen skola för alla barn och ungdomar och var starkt engagerad i grundskolans utveckling. Hon spelade också en central roll i moderniseringen av lärarnas fackliga organisationer. Hon var med i enandet av de manliga och kvinnliga organisationerna för folkskollärare. I nästa stora steg var hennes insatser helt avgörande för att åstadkomma ett fackligt lärarförbund för alla Sveriges lärare när Sveriges Lärarförbund och Svenska facklärarförbundet gick samman. Resultatet blev Lärarförbundet som organiserar lärare oavsett lärarkategori och skolform.” Solveig blev också ledamot i Sveriges Radios styrelse, där hon talade för att chefen för Radio Uppland, Östervålasonen Mats Åkerlund, skulle bli chef för riksradions P 3. Ordföranden JanErik Wikström, som också kände Mats höll med, och Mats blev vald. Vår Hembygd 1976 träffades vi några stycken intresserade för att ge ut en skriftserie om Östervålas historia. Hembygdens förlag bildades och vid hembygdsföreningens årsmöte utsågs en redaktionskommitté att arbeta med skrifterna, som fick namnet Vår hembygd. Solveig och Sten-Gunnar Paulsson var med från början. Deras intresse för Östervåla var stort och under årens lopp samtalade vi ofta om Östervålas historia och utveckling. Redan i första numret skrev Solveig en uppsats, ”Läkekonst i folklig tradition”. Hon berättade bl.a. om farfar Johan Lönn (1836-1923). Farfar Lönn höll till i den del av Östervåla som kallas för Kilgränden, dit också Töbro räknas samt Herbert Perssons uppväxtplats (Solvallen, Bragdebo). Solveigs och Sten-Gunnars dotter Eva skrev i Vår hembygd nr 2 om ”Klockorna i Östervåla”. Det handlade om Östervålamordet 1896 och vad som hände sedan. Solveig och Sten-Gunnar var mycket intresserade av Vår hembygd och lade ned stort intresse för dess utveckling. Båda var skolmänniskor och i Vår hembygd nr 4 finns en lång artikel, om skolväsendets utveckling i Östervåla av Solveig och Sten-Gunnar Paulsson. Artikelns namn var ”När ulvarna försvann kom skollärarna” och författarna hade lagt ned ett stort forskningsarbete för att skriva den och illustrera den. Vi var flera som var intresserade av Aspnäs historia och byggmästaren Sven Pettersson skrev ett krönikespel om riksdrotsen Matts Kättilmundsson, som ägde Aspnäs i början av 1300talet. Vi framförde spelet första gången midsommarafton 1972. Sten-Gunnar hade rollen som Matts Kättilmundsson, Solveig spelade hans fru Adelheid Schwerin, och deras dotter Eva var Kättilmundssons dotter Ingrid. Vi var tio skådespelare i ensemblen, alla från Östervåla. I Vår hembygd nr 5 har jag en artikel om Aspnäs uppkomst och dess ägare, där det bl.a. finns bilder från detta krönikespel. Fotograf var Erik Paulsson. I samma nummer av Vår hembygd finns en artikel om ”Zetterbergs – från smedja till modernt företag”. Denna har Solveig och Sten-Gunnar Paulsson skrivit tillsammans med Gerhard Gustafsson, som arbetade hos Zetterbergs 1935 – 1976. En mycket omfattande och bildrik artikel. Sten-Gunnar som Matts Kättilmundsson, Solveig som fru Adelheid samt Eva som dottern Ingrid vid Krönikespelet vid Aspnäs 1972. Bilderna finns i Vår Hembygd nr 5. I kommande nummer av Vår hembygd skrev vi om skolväsendet i Harbo och Nora, vilket Solveig och Sten-Gunnar inspirerade till. Jag är tacksam att jag lärde känna dem. För 30 år sedan rev vi en lada i Bragdebo, Sten-Gunnar och Solveig forslade hem timret till Töbro och byggde upp en bod. Vi hade flera anknytningspunkter! Gertrud och jag är tacksamma att vi fick lära känna Solveig och Sten-Gunnar. Kiell Tofters 21 september 2015