Anvisningar till delkursen VETENSKAPLIG METOD OCH STATISTIK

STOCKHOLMS UNIVERSITET
Psykologiska institutionen
Kursansvarig: Elisabet Borg
Psykologi II, 30 hp
HT 2015
Anvisningar till delkursen
VETENSKAPLIG METOD OCH STATISTIK
(7,5 hp)
1
ÖVERGRIPANDE MÅL
Delkursen avser att ge fördjupade kunskaper om forskningsprocessen, dvs förmågan att identifiera och analysera problem, formulera frågeställning, välja forskningsdesign, genomföra
datainsamling, och analysera samt tolka resultat. Delkursen omfattar kvalitativ och kvantitativ
metodteori, metodlära, olika aspekter av mätning och testning, statistik, etik, vetenskaplig
kommunikation samt användningen av statistikprogram på dator (SPSS). Delkursen ger även
träning i att genomföra en vetenskaplig undersökning av en frågeställning inom psykologi,
samt att tillgodogöra sig aktuell forskning från primärkällor (vetenskapliga artiklar).
FÖRKUNSKAPER
Undervisningen bygger på att statistikunskaper motsvarande de som ges inom de olika
delkurserna på Psykologi I har inhämtats. Detta innefattar deskriptiv statistik (tabeller,
diagram, centralmått, spridningsmått, sambandsmått, enkel regressionsanalys, sannolikheter
och z-fördelningen). En kort repetition ges, men om du är osäker på dina kunskaper uppmanas
du att snarast på egen repetera motsvarande kapitel 1-7 och delar av kapitel 15 i Borg &
Westerlund (2012, se litteraturlistan nedan). Till hjälp finns på hemsidan ett diagnostiskt test
avseende den beskrivande statistiken. (Den grundläggande matematik som du behöver
behärska motsvarar matematik B från gymnasiet).
DELKURSENS INNEHÅLL
Forskningsmetodik
En kortfattad introduktion i kunskaps- och vetenskapsteori ges. Såväl kvantitativ som
kvalitativ metodteori och metodlära behandlas, i vilket ingår de vanligaste metoderna inom
psykologi (som t ex experiment, frågeformulär, intervjuer och observationer). Grundläggande
begrepp liksom skillnader i vetenskaplig design behandlas. Särskilt begreppen reliabilitet och
validitet i förhållande till en undersökning respektive ett mätinstrument tas upp. Forskningsetiska principer presenteras. Vetenskaplig kommunikation, speciellt genom skriftliga
rapporter ingår också i delkursen.
Statistik
Deskriptiv (beskrivande) statistik repeteras översiktligt. Grundläggande inferentiell
(hypotesprövande) statistik introduceras och behandlas utförligt (t-test, F-test, Chi-två-test).
Tillämpad datorkunskap
Litteratursökning i databasen PsycINFO gås igenom. Grundläggande databearbetning med
statistikprogrammet SPSS introduceras.
FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT (DELKURSENS LÄRANDEMÅL)
Efter avslutat moment skall du kunna identifiera och analysera ett forskningsproblem,
formulera frågeställning, välja forskningsdesign, genomföra datainsamling, och analysera
samt tolka resultat. Detta innebär vidare att du ska
(1) kunna redogöra för metodologiska begrepp och teorier, samt förklara, särskilja och
tillämpa presenterad vetenskaplig metodik. Kunna reflektera kring konsekvenser av
beslut vid val av vetenskaplig metod, urvalsförfarande, och experimentell design för
erhållet resultat och för frågor som rör t.ex. inferens, kausalitet, reliabilitet och validitet.
(2) kunna förklara statistiska begrepp och termer; kunna korrekt välja och använda
presenterade statistiska analysmetoder, utföra beräkningarna och göra korrekta tolkningar
och redovisningar av resultatet, enligt vetenskaplig praxis.
(3) kunna arbeta med statistikprogrammet SPSS för presenterade statistiska analysmetoder och tolka erhållet resultat.
2
(4) kunna söka, värdera och tillgodogöra dig kunskap från vetenskapliga artiklar samt
under handledning kunna genomföra en mindre empirisk studie som innehåller tillämpningar av punkterna 1, 2 och 3 ovan, samt kunna avrapportera resultatet på ett vetenskapligt korrekt sätt.
UNDERVISNINGENS UPPLÄGGNING
Undervisningen sker som: Föreläsningar (F), och Seminarier (S) samt Handledning gruppvis.
Föreläsningarna ges i större grupper. De knyter i allmänhet an till litteraturen, men syftar även
till att vidga förståelsen för ämnesområdet. Seminarier hålls i mindre grupper. Vid det
obligatoriska metodseminariet diskuteras metodologiska teorier och begrepp, till grund för
utvecklingen av ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt. Under seminarierna i statistik sker
genomgångar av typexempel och individuellt räknande och du kan använda läraren som en
resurs, fördjupa dina kunskaper samt få svar på oklarheter. På föreläsningar och seminarier i
statistik rekommenderas att du tar med egen miniräknare. (Det räcker med en enkel räknare,
med de fyra räknesätten och roten ur (√x). Ett par minnen liksom enkla statistiska funktioner
(medelvärde, standardavvikelse) kan vara tidsbesparande men är inte nödvändigt.)
Det är viktigt att du i förväg orienterar dig om litteratur och uppgifter via läsanvisningarna i
schemat och den information som ges vid första föreläsningstillfället. Erfarenheten har visat
att de flesta behöver lägga ned mycket tid på denna delkurs eftersom många delar är nya.
Första föreläsningen (F1) är obligatorisk eftersom viktig information då förmedlas. En
introduktion till den empiriska ministudien (se nedan) och gruppindelning till denna sker även
vid detta tillfälle. Metodseminariet och uppsatsseminariet är också obligatoriska.
Frånvaro från metodseminariet kompletteras skriftligen. Närvaro vid uppsatsseminariet krävs
för högsta betyg på rapporten över den empiriska ministudien (se nedan, BETYGSKRITERIER FÖR DELKURSEN).
LITTERATUR
Statistik:
Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare (3:e uppl.). Faktabok. Stockholm:
Liber AB.
Borg, E., & Westerlund, J. (2013). Statistik för beteendevetare. Övningsbok. Stockholm: Liber AB.
Metod:
Smith, R. A., & Davis, S. F. (2013). The Psychologist as Detective. An Introduction to Conducting
Research in Psychology (6th Ed.). NY: Pearson. (SPECIALUTGÅVA I FRESCATI!)
Dessutom vilket kan laddas ner från Fastreg:
Breakwell, G. M., Hammond, S., Fife-Schaw, C., & Smith, J. A. (Red.). (2012). Research methods
in psychology (4th Ed.). London: Sage Publications. Kap 7, sid 143 – 157.
Rekommenderad referenslitteratur i kvalitativ metod:
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi - Att låta en värld öppna sig.
Stockholm: Liber.
Dessutom (på hemsidan och/eller på Fastreg):
Hassmén, P., & Hassmén, N. (2006). Vetenskapligt skrivande. Stockholms universitet:
Psykologiska institutionen.
Hassmén, P. (1999). Att granska en vetenskaplig rapport. Stockholms universitet: Psykologiska
institutionen
Borg, E. (2011). Lathund i SPSS. Kompendium.
3
Seminarie-artiklar (hämtas från PsycINFO):
Stoney, C. M., & Finney, M. L. (2000). Social support and stress: Influences on lipid reactivity.
International Journal of Behavioral Medicine, 7, 111-126.
Casanova, P. F., Garcia-Linares, M. C., de la Torre, Manuel J., & de la Villa Carpio, M. (2005).
Influence of Family and Socio-Demographic Variables on Students with Low Academic
Achievement. Educational Psychology, 25, 423-435.
Kinman, G., & Jones, F. (2005). Lay representations of workplace stress: What do people really
mean when they say they are stressed? Work & Stress, 19, 101-120.
Samt på allt för föreläsningarna utdelat material.
EXAMINATION
Datum, tid och lokaler för examinationerna återfinns i hemsidans skrivschema och på Fastreg.
Anmälan till såväl ordinarie salstentor som till omtentor är obligatorisk och görs på Fastreg
senast en vecka innan tentamenstillfället!
Delkursen examineras genom
Skriftlig salstentamen i vetenskaplig metod
Skriftlig salstentamen i statistik
Individuell rapport över den empiriska ministudien
Dessa är kopplade till de förväntade studieresultaten på följande sätt:
9 Lärandemål 1 examineras genom individuell skriftlig salstentamen och genom
genomförd Rapport över den empiriska ministudien.
9 Lärandemål 2 och 3 examineras genom individuell skriftlig salstentamen med
problemlösning (räkneuppgifter) och tolkning av SPSS-utskrifter, samt genom
genomförd Rapport över den empiriska ministudien. Vid tentamen tillåts formel- och
tabellsamling (utdelas vid tentamenstillfället), samt egen miniräknare.
9 Lärandemål 1- 4 examineras genom Rapport över den empiriska ministudien.
Skriftlig salstentamen i vetenskaplig metod
Utgörs av en individuell salstentamen som omfattar både dels ett antal flervalsfrågor och dels
ett antal kortsvarsfrågor för totalt 40 poäng. Resultatet bedöms i procent (%) av den maximala
poäng som kan erhållas för samtliga frågor. Varje svar bedöms vad gäller såväl faktainnehåll
som visad förståelse så att halva poängtalet på en fråga innebär att svaret är godkänt. För full
poäng på en fråga krävs ett korrekt och uttömmande svar. Uppgiften betygssätts därefter med
A-F där minst 50% av det maximala poängtalet för besvarade frågor innebär betyget E, 60%
betyget D, 70% betyget C, 80% betyget B och 90% betyget A. Betyget Fx (minst 40%)
liksom betyget F innebär att omskrivning krävs.
Skriftlig salstentamen i statistik
Tentamen består av en A-del (20p), en B-del (20p) och en C-del (10p), dvs totalt 50 poäng.
A-delen innehåller dels ett par flervalsfrågor, dels frågor som kräver att du kan utföra givna
beräkningar och göra korrekta tolkningar utifrån anvisningar om den statistiska analysmetod
som ska tillämpas, B-delen innehåller frågor som kräver att du dessutom själv kan fatta beslut
om vilken typ av analys som ska genomföras. C-delen innehåller frågor som utgörs av
tolkningar av SPSS-utskrifter. Uppgiften bedöms med betygen A-F där minst 50% av det
totala maximala poängtalet krävs för betyget E, där D = 60%, C = 70%, B = 80% och A =
90%. Båda betygen F och Fx (minst 40%) är underkända och innebär att omskrivning krävs.
4
Empirisk ministudie
Ett arbete med syftet att tillämpa och integrera de olika delarna på kursen. För en utförlig
beskrivning och betygsättning, se nedan. Ange gruppmedlemmarnas namn, gruppens nummer
och handledarens namn på rapportens framsida. Färdig rapport diskuteras vid
Uppsatsseminariet (se schemat) för feedback. En genomgången och rättad rapport skickas
elektroniskt till Elisabet Borg: eb@psychology.su.se. Tillåtna format: pdf, doc och docx. Döp
rapporten med gruppens nummer först i titeln och sedan namn på försteförfattare, t.ex.: ”Gr
14 Andersson Ministudie 2MOS”. (Obs! Detta är viktigt!). Ett utskrivet exemplar lämnas
även i brevlådan utanför studentexpeditionen (se schemat och Fastreg).
Tillåtna hjälpmedel vid examinationerna
Vid skriftlig salstentamen får inga hjälpmedel användas. Vid skriftlig salstentamen i statistik
ska egen miniräknare användas. Tabeller och formelsamling delas ut tillsammans med
tentamen, dvs INGA papper eller dylikt får medtas.
I arbetet med den empiriska ministudien ska statistikprogrammet SPSS användas.
Uppgiften kan genomföras i datorsal U11, U12, resp. U13. En studentlicens av programmet
kan även erhållas. Se mer information på http://www.program.su.se/studenter/
Resultatet
Anslås på sedvanlig plats utanför studentexpeditionen, Frescati Hagväg 8, plan 2 inom tre
veckor efter tentamenstillfället. (Eller meddelas i vissa fall via Fastreg).
Plagiat, fusk och otillåtet samarbete
Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination.
Utförlig information finns både på Psykologiska institutionens och Stockholms universitets
hemsida www.su.se/regelboken Lärare är skyldiga att anmäla misstanke om fusk och plagiat
till rektor och disciplinnämnden. Plagiat och fusk blir alltid ett disciplinärende och kan leda
till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text
(gäller även enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Detta gäller även texter
du själv skrivit tidigare (självplagiat). Till fusk räknas till exempel att ha med otillåtna
hjälpmedel, som mobil, på prov. Att ha studiegrupper tillsammans är utvecklande och
tidsbesparande, men när det kommer till examinationsuppgifter måste du vara noggrann med
att arbeta själv (om inte annat tydligt anges) för att inte riskera att det ska räknas som otillåtet
samarbete.
EMPIRISK MINISTUDIE
Under handledning genomförs en empirisk ministudie inom psykologins område. Syftet är att
i praktiken tillämpa de kunskaper som förmedlas på kursen, samt att lära sig grunderna för hur
en forskningsrapport författas. I detta arbete måste hela forskningsprocessen följas, och
slutresultatet presenteras i form av en kortare vetenskaplig rapport. Arbetet sker i stor
utsträckning i grupp. Den student som så önskar kan dock välja att redovisa arbetet
individuellt (se nedan Bedömning av rapporten).
Vid introduktionsföreläsningen F1 bildas grupperna som ska bestå av 2-4 studenter, och
dessa tilldelas en handledare. Grupperna väljer självständigt ett problemområde inom
psykologin. En projektskiss ska lämnas till respektive handledare, innehållande
forskningsfrågan, en kort beskrivning av den teoretiska bakgrunden, metodval, eventuella
hypoteser kring utfallet, samt en tidsplan (max 1 A4, ytterligare information om utformningen
finns på Fastreg). Innan datainsamlingen får påbörjas ska denna projektskiss diskuteras
med handledare gruppvis och godkännas. Handledaren ger då även tips om lämplig
5
datainsamlingsmetod och statistisk analysmetod. Tänk på att snabbt boka tid med
handledaren! En eventuell andra träff för diskussion av databearbetning, tolkning av resultat
o.s.v., bestäms med handledaren.
Tidsplan
Grupperna bildas vid den första föreläsningen och tilldelas en handledare. Inom ca 14 dagar
bör en projektskiss skickas till handledaren och tid bokas för genomgång av denna.
Handledningen är obligatorisk och sker förslagsvis i 3:e undervisningsveckan. Därefter
påbörjas datainsamlingen och arbetet med att hitta relevanta referenser. Det är också lämpligt
att varje student börjar skriva på sin inledning och metod. Senast i 5:e/6:e
undervisningsveckan bör data matas in i SPSS och senast i 8:e undervisningsveckan bör data
analyseras varvid resultatredovisningen och diskussionen skrivs. Till Uppsatsseminariet ska
en första färdigskriven rapport tas med för kamratbedömning och feedback. I slutet av den
10:e undervisningsveckan lämnas den färdiga rapporten in för examination.
Arbetets genomförande
När gruppen har valt forskningsfråga är det viktigt att tänka igenom hur berörda variabler kan
operationaliseras och mätas. Fundera även igenom metodologiska ställningstaganden (såsom
typ av urval, grad av experimentell kontroll, datainsamlingsmetod, mm) och vilka
konsekvenser detta kan komma att få för reliabilitet och validitet.
En litteratursökning ska genomföras för att hitta åtminstone 3 stycken relevanta artiklar i
internationella vetenskapliga tidskrifter (en lektion i datasal ägnas åt hur detta kan göras med
hjälp av databaserna vid SUB, speciellt PsycINFO). Handböcker kan också vara till hjälp.
Den färdiga rapporten ska innehålla rapportens alla delar (Titel, Sammanfattning, Inledning,
med teoretisk bakgrund inklusive Syfte/Frågeställning, Metod, Resultat och Diskussion samt
Referenser). Inledningen bör inte ha några underrubriker. Metodavsnittet bör däremot
lämpligen delas upp på exempelvis Undersökningsdeltagare, Apparatur/Material, Procedur
och Databearbetning. (Se Hassmén och Hassmén (2006).)
Rapporten måste innehålla referenser till minst 3 internationellt publicerade vetenskapliga
artiklar (publicerade i vetenskapliga tidskrifter). Förutom detta får naturligtvis finnas även
ytterligare referenser, till handböcker och annat. Som bilaga kan en ev enkät och relevanta
SPSS-analyser bifogas.
Omfånget ska vara med enkelt radavstånd 4-6 sidor (exkl försättssida). Om rapporten behöver
innehålla många figurer och tabeller kan ytterligare någon sida tillåtas (dock maximalt 7
sidor). Det kräver skicklighet att kunna formulera sig precist och koncist. Alltför långa
rapporter kan behöva omarbetas för att kortas ner. För utformning och formalia måste
Hassmén och Hassmén ”Vetenskapligt skrivande” (2006) följas noggrant! Se
exempelrapporten för den färdiga rapportens utseende. Formaliareglerna gås även
noggrant igenom vid en föreläsning i vetenskapligt skrivande.
I sista (9:e) undervisningsveckan finns ett uppsatsseminarium. Ta med den färdiga rapporten
dit i ett utskrivet exemplar för kamratbedömning och feedback. Efter detta återstår ytterligare
en vecka för slutredigering innan rapporten ska lämnas in för examination.
Bedömning av rapporten
Samtliga av rapportens delar (titel, sammanfattning, inledning, metod, resultat, diskussion,
referenser) måste vara godkända för att rapporten inte ska behöva kompletteras. Rapportens
delar bedöms på skalan (0 = komplettera, 1 = med tvekan godkänt, 2 = godkänt, 3 = bra) med
totalt 14 p enligt följande kriterier:
6
Struktur (3p). Rapporten innehåller alla delar och dessa innehåller relevant och tillräcklig
och ej överflödig information på rätt plats. En tydlig röd tråd löper genom texten. God
struktur även på resultatredovisningen.
Teoretisk förståelse och analys (3p). Detta visas genom att teoretiska resonemang i såväl
inledningen som i diskussionen är relevanta och korrekta, och klargör hur den aktuella
undersökningen relaterar till tidigare kunskap i ämnet.
Metod och statistikkunskaper (3p). Här läggs vikt vid att valet av metod och design är
lämplig för att besvara forskningsfrågan och att det finns en medvetenhet beträffande
urval, felkällor, reliabilitets- och validitetsfrågor. Statistiska analyser ska vara lämpligt
(och korrekt!) valda i relation till design, frågeställning och erhållna data. Beräkningar
och resultatredovisning ska vara korrekt och enligt vetenskaplig praxis.
Formalia och språkhantering (3p). Formaliaregler skall tillämpas konsekvent och korrekt
(större brister i formalia innebär alltid komplettering). Språket bör uppvisa den
mogenhet som lämpar sig för en vetenskaplig rapport men vara så lättläst som ämnet
tillåter.
Referenshantering (2p). God och korrekt referenshantering. Minst 3 stycken referenser till
artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. (Handböcker mm får också användas
som komplement, dock ej föreläsningsanteckningar).
Om rapporten inte lämnas in i tid kan endast lägsta godkända poäng erhållas. Om någon del
av rapporten behöver kompletteras kan endast lägsta godkända poäng erhållas för denna del
efter komplettering.
Betyg på rapporten
Resultatet från arbetet med rapporten adderas till det genomsnittliga resultatet från statistikoch metodtentorna på följande sätt:
Texten (2,5%). För att rapporten ska vara godkänd måste alla delar av själva rapporten vara
godkända (minst 1p). En rapport bedöms vara så pass välskriven att den kan påverka
betyget om den har minst 10p med minst 2p på varje del. Den bidrar då till betyget med
1%. Om rapporten har minst 13p (med minst 2p på varje del) kan den bidra till betyget
med ytterligare 1,5% (totalt maximalt 2,5%).
Uppsatsseminariet (0,5%). Närvaro vid och deltagande vid uppsatsseminariet med ett första
utkast är obligatoriskt. Detta bidrar till betyget med 0,5%.
Individuellt bidrag (0,5%). Om rapporten skrivs av flera författare ska alla
gruppmedlemmar kunna ta ansvar för alla delar av rapporten. Detta visas av att
författarnas namn står i bokstavsordning på efternamn. Om författarnamnen inte står i
bokstavsordning på efternamn innebär detta att försteförfattaren ha gjort väsentligt mer
än de övriga i gruppen och att gruppen har enats om att detta ska ges erkännande.
Försteförfattaren ges då 0,5% extra.
Enskilt författarskap (1%). Om en student väljer att genomföra och skriva rapporten ensam
kan en godkänd rapport bidra med ytterligare 1% till slutbetyget (eftersom en
individuell insats är mer krävande än en gemensam).
Försenad rapport. Om rapporten lämnas in försenad dras 2,5% av från maximalt
betygsbidrag. Dvs 0,5% från seminariet och 0,5% för individuellt bidrag resp. 1% för enskilt
författarskap kan fortfarande erhållas men ej betygsbidrag för texten.
7
BETYGSKRITERIER FÖR DELKURSEN
För att ett slutbetyg på kursen ska erhållas krävs att samtliga examinationsuppgifter har
genomförts med ett godkänt resultat. Betyget på kursen beräknas som ett rakt genomsnitt av
de två delexaminationer som metodtentan och statistiktentan utgör. Resultatet från den
empiriska ministudien adderas därefter till genomsnittet för resultatet från metodtentamen och
statistiktentamen (och kan därmed endast höja, men inte sänka ett betyg). Erhållet procenttal
avrundas sedan uppåt till närmaste heltal som underlag för betyget.
A
B
C
D
E
Fx
F
Studieresultaten har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning.
Studenten behärskar ämnet genomgående extremt väl. Detta
innebär bland annat att studenten på ett nyanserat, utförligt och
relevant sätt kan redogöra för centrala begrepp och teorier inom
områdets olika delar. Studenten kan vidare med insikt och stor
säkerhet tillämpa begrepp, metoder och samtliga statistiska
analyser, och tolka erhållet resultat enligt vetenskaplig praxis.
Studenten förstår vetenskapligt förhållningssätt och
argumentation, kan förstå och reflektera kring konsekvenser av
beslut vid val av vetenskaplig metod, urvalsförfarande, och
experimentell design för erhållet resultat och för frågor som t.ex.
berör inferens, kausalitet, reliabilitet och validitet.
Studieresultaten har uppfyllts i mycket hög utsträckning.
Studenten behärskar fortfarande ämnet mycket väl, men något
sämre än för betyget A.
Ett genomsnitt på minst 90%
och samtliga resultat har uppnått
en godkänd nivå.
Studieresultaten har uppfyllts i hög utsträckning. Studenten
behärskar ämnet väl, men något sämre än för betyget B.
Kunskaper, färdigheter och förståelse är fortfarande bra men
studenten uppvisar större osäkerhet och en mer ojämn nivå än
för betygen A och B.
Studieresultaten har uppfyllts helt tillfredsställande. Studenten
behärskar ämnet ganska väl, men något sämre än för betyget C.
Ett genomsnitt på minst 70%
och samtliga resultat har uppnått
en godkänd nivå.
Studieresultaten har uppfyllts i tillräcklig utsträckning.
Studenten behärskar ett flertal men inte alla statistiska analyser.
Studenten kan t.ex. förklara grundläggande begrepp men har
ändå vissa brister när det gäller den övergripande förståelsen och
förmågan till analys och reflektion kring erhållna resultat.
Studieresultaten har inte uppfyllts i tillräckligt stor utsträckning.
Studenten har vissa grundläggande kunskaper och färdigheter
men har alltför stora kunskapsluckor och brister.
Studieresultaten har inte alls uppfyllts.
Ett genomsnitt på minst 80%
och samtliga resultat har uppnått
en godkänd nivå.
Ett genomsnitt på minst 60%
och samtliga resultat har uppnått
en godkänd nivå.
Ett genomsnitt på minst 50%
och samtliga resultat har uppnått
en godkänd nivå.
Insatsen på ett eller flera
områden bedöms som ”ej
godtagbart” och behöver
kompletteras eller göras om.
(Underkänt betyg)
Insatsen på ett eller flera
områden bedöms som ”ej
godtagbart” och behöver göras
om. (Underkänt betyg)
DISPENS
Dispens från delkursen ges endast i undantagsfall. Har du läst kurs med motsvarande innehåll
tidigare bör tentamen inte bereda dig något problem. (Betänk också att du inte får räkna en
kurs dubbelt, vilket innebär att den kurs du använder som underlag för tillgodoräknandet inte
kan användas i din examen).
8
MOMENTLEDNING
Elisabet Borg, fil dr
Kursansvarig/examinator
e-post: eb@psychology.su.se
Tel: 08-16 38 69
Rum 221, Plan 2, Frescati Hagväg 14 (träffas efter överenskommelse)
Wenche Gros
e-post: expeditionen@psychology.su.se
Studentexpeditionen
LÄRARE (för mer information om lärarna, se gärna institutionens hemsida)
Förkortning
Namn
e-post:
CBL
Claudia Bernhard Oettel, doc
cbl@psychology.su.se
EB
Elisabet Borg, fil dr
eb@psychology.su.se
NG
Nichel Gonzalez
nichel.gonzalez@psychology.su.se
HK
Hanna Kusterer, doktorand
hanna.kusterer@psychology.su.se
MTJN
Maarit Johnsson, doc
mtjn@psychology.su.se
LL
Lena Låstad
lena.lastad@pychology.su.se
KK
Kristina Karlsson, doktorand
kristina.karlsson@psychology.su.se
HN
Henrik Nordström, doktorand
henrik.nordstrom@psychology.su.se
AS
Anders Sand, doktorand
JSD
Johanna Stengård
anders.sand@psychology.su.se
MW
Maja Wall
maja.wall@psychology.su.se
johanna.stengard@psychology.su.se