läs - Malmö stad

Transcription

läs - Malmö stad

Malmö stad
1 (2)
Grundskoleförvaltningen
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-02-11
Vår referens
Malin Ullman
Planeringssekreterare
malin.ullman@malmo.se
Årsanalys 2014
GRF-2015-870
Sammanfattning
Grundskoleförvaltningen följer årligen upp verksamhetens resultat. I årsanalysen redogörs bland
annat för resultatet i form av elevernas måluppfyllelse, som följs upp genom betygs- och omdömesstatistik, samt förvaltningens ekonomiska resultat.
Förslag till beslut
Grundskolenämnden föreslås besluta
att godkänna föreliggande årsanalys 2014.
Beslutsunderlag





G-Tjänsteskrivelse årsanalys GrN 2015-02-25
Bilaga Malmökommissionsrapporter
Internkontroll samlad rapportering GrN 2014
Åtagandeplan, uppföljning vid årsanalys
Årsanalys 2014
Beslutsplanering
Grundskolenämnden 2015-02-25
Ärendet
Elevernas måluppfyllelse utvecklas positivt
SIGNERAD
2015-02-11
Andelen elever med slutbetyg i årskurs 9 i samtliga ämnen visar på en positiv utveckling över tid
och särskilt för våren 2014. Behörigheten till gymnasiestudier ligger stabilt över tid med tre fjärdedelar av eleverna som behöriga. Utvecklingen är svagt positiv över åren. Måluppfyllelsen i
årskurs 6 och 9 är i de flesta ämnen över 85 %, i årskurs 3 är måluppfyllelen i flera ämnen upp
mot 95 %. I årskurs 3 är skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat små medan flickorna i
årskurs 6 och 9 har betydligt bättre resultat än pojkarna. Differensen mellan skolorna är stor,
även om den minskade under 2014, vilket tyder på brister i likvärdighet och att de socioekonomiska faktorerna i stor utsträckning påverkar elevernas måluppfyllelse.
2 (2)
Förvaltningen har antagit strategier "Varje elevs bästa skola"
Förvaltningens ledare har, tillsammans med elever, medarbetare och externa aktörer från föreningar, företag och organisationer, utarbetat grundskoleförvaltningens strategier Varje elevs bästa
skola. Strategiernas syfte är att stödja verksamheten att arbeta för att uppnå nämndens mål om
elevers måluppfyllelse och likvärdighet.
Svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier
Skolorna har svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier, främst fritidspedagoger, specialpedagoger,
samt vissa lärarkategorier - särskilt lärare Ma/NO, lärare i praktiska ämnen och lärare i språk.
Sammantaget har grundskoleförvaltningen till största del kunnat rekrytera enligt behov.
Kraftig skolutbyggnad fortsätter
Under året har totalt 800 nya skolplatser skapats. Inför verksamhetstarten HT 2014 färdigställdes
totalt tio utbyggnadsprojekt som gav en utbyggnad av ca 650 nya skolplatser. Övriga tillkommande elever har fått plats genom förtätning i befintlig skolverksamhet.
Fortsatt utveckling för att kunna styra och leda
Implementeringen av grundskoleförvaltningens system för att styra och leda har pågått under
hela året. Förvaltningen har genomfört dialoger tillsammans med samtliga rektorer samt med
nämndens presidium. Innehållet i dialogerna har, tillsammans med dataunderlag analyserats och
legat till grund för förvaltningens lägesbedömning.
Ekonomiskt resultat
Förvaltningens ekonomiska resultat för 2014 var ett underskott om 3,1 Mkr. Utöver detta har
förvaltningens resultat belastats med en avsättning för domslut som gått emot Malmö på
8,5 Mkr samt utrangeringar motsvarande 2,1 Mkr för anläggningar från tidigare stadsdelar. Totalt
redovisat underskott blev 13,7 Mkr.
Trots en ökning av flera kostnadsdrivande faktorer har förvaltningen nått nära nog ett nollresultat 2014. Antalet individer har ökat med 273 i åldersgruppen 6-15 år jämfört med befolkningsprognosen som låg till grund för Malmös budget 2014. Andelen barn i fritidshem har ökat till
62,8 %, från 59,0 % under första halvåret 2013. Högre kostnader för lokaler i form av ny- tilloch ombyggnation samt ökat behov av särskilt stöd i form av tilläggsbelopp.
Ansvariga
Helena Plantin Avdelningschef
Anders Malmquist Förvaltningschef
Årsanalys 2014
Grundskolenämnden
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ....................................................................................................4
2 Uppföljning av målen ............................................................................................5
2.1 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling
och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö .......................................5
2.2 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan ......6
2.3 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras
lärande ............................................................................................................9
2.4 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola ............................ 10
2.5 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett
genuspedagogiskt utvecklingsarbete ............................................................ 10
2.6 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på
jämställdhetsområdet .................................................................................... 11
2.7 Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på
antidiskrimineringsområdet ........................................................................... 12
2.8 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid .................. 13
2.9 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla
nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen ............................. 13
2.10 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller
önskad tjänstgöringsgrad .............................................................................. 14
2.11 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar
längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för
tillsvidareanställningar ................................................................................... 15
2.12 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el
eller laddhybridmotor .................................................................................... 16
2.13 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet
vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara
upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier ............................ 17
3 Uppföljning av verksamheten ............................................................................ 19
3.1 Riktade uppdrag i kommunfullmäktiges budgettext 2014.............................. 21
3.2 Viktiga händelser .......................................................................................... 28
4 Uppföljning av ekonomin.................................................................................... 36
4.1 Utfall .............................................................................................................. 36
4.2 Investeringsram ............................................................................................ 38
5 Förväntad utveckling kommande år .................................................................. 39
Grundskolenämnden, Årsanalys 2014
2(43)
6 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö .................................................... 42
Bilagor
Bilaga 1: Återkoppling avseende grundskoleförvaltningens arbete för ett socialt hållbart
Malmö
Bilaga 2: Rapportering av intern kontroll 2014
Bilaga 3: Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014
3(43)
1 Sammanfattning
Elevernas måluppfyllelse utvecklas positivt
och särskilt för våren 2014. Behörigheten till gymnasiestudier ligger stabilt över tid med tre fjärdedelar av eleverna som behöriga. Utvecklingen är svagt positiv över åren. Måluppfyllelsen i årskurs 6 och 9 är i de flesta ämnen över 85 %, I årskurs 3 är måluppfyllelen i flera ämnen upp mot
95 %. I årskurs 3 är skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat små medan flickorna i årskurs 6 och 9 har betydligt bättre resultat än pojkarna. Differensen mellan skolorna är stor, även
om den minskade under 2014, vilket tyder på brister i likvärdighet och att de socioekonomiska
faktorerna i stor utsträckning påverkar elevernas måluppfyllelse.
Förvaltningen har antagit strategier "Varje elevs bästa skola"
Förvaltningens ledare har, tillsammans med elever, medarbetare och externa aktörer från föreningar, företag och organisationer, utarbetat grundskoleförvaltningens strategier Varje elevs bästa
skola. Strategiernas syfte är att stödja verksamheten att arbeta för att uppnå nämndens mål om
elevers måluppfyllelse och likvärdighet.
Skolorna har svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier, främst fritidspedagoger, specialpedagoger,
samt vissa lärarkategorier - särskilt lärare Ma/NO, lärare i praktiska ämnen och lärare i språk.
Sammantaget har grundskoleförvaltningen till största del kunnat rekrytera enligt behov.
Kraftig skolutbyggnad fortsätter
totalt tio utbyggnadsprojekt som gav en utbyggnad av ca 650 nya skolplatser. Övriga tillkommande elever har fått plats genom förtätning i befintlig skolverksamhet.
Fortsatt utveckling för att kunna styra och leda
Implementeringen av grundskoleförvaltningens system för att styra och leda har pågått under
hela året. Förvaltningen har genomfört dialoger tillsammans med samtliga rektorer samt med
nämndens presidium. Innehållet i dialogerna har, tillsammans med dataunderlag analyserats och
legat till grund för förvaltningens lägesbedömning.
Ekonomiskt resultat
Förvaltningens ekonomiska resultat för 2014 var ett underskott om 3,1 Mkr. Utöver detta har
förvaltningens resultat belastats med en avsättning för domslut som gått emot Malmö på 8,5 Mkr
samt utrangeringar motsvarande 2,1 Mkr för anläggningar från tidigare stadsdelar. Totalt redovisat underskott blev 13,7 Mkr.
Trots en ökning av flera kostnadsdrivande faktorer har förvaltningen nått nära nog ett nollresultat
2014. Antalet individer har ökat med 273 i åldersgruppen 6-15 år jämfört med befolkningsprognosen som låg till grund för Malmös budget 2014. Andelen barn i fritidshem har ökat till
62,8 %, från 59,0 % under första halvåret 2013. Högre kostnader för lokaler i form av ny- tilloch ombyggnation samt ökat behov av särskilt stöd i form av tilläggsbelopp.
4(43)
2 Uppföljning av målen
Grundskolenämndens viktigaste uppdrag är att skapa en likvärdig verksamhet som möjliggör en
hög måluppfyllelse för alla Malmös elever oavsett kön. För att barn och ungdomar i Malmö ska
ges goda förutsättningar och stå väl rustade inför framtidens krav, krävs samverkan inom flera
olika områden och på flera olika nivåer. Grundskolenämnden ska, tillsammans med förskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, skapa en röd tråd genom utbildningsväsendet för barn, ungdomar och vårdnadshavare.
I flera fall måste grundskolenämndens bidrag till att kommunfullmäktiges mål uppnås bedömas
mycket långsiktigt. Därför har nämnden valt att omsätta kommunfullmäktiges mål till nämndsmål
som tydliggör för förvaltningen att den under 2014 skulle fokusera på sitt viktigaste uppdrag och
på så vis bidra till att kommunfullmäktiges mål långsiktigt uppnås.
I Internbudget 2014 sammanförde därför grundskolenämnden alla de kommunfullmäktigemål som
hade koppling till skolans kärnuppdrag. Med skolans kärnuppdag avses de uppdrag den nationella
nivån gett skolor och skolhuvudmän genom skollag, skolförordningar och läroplaner. Alla kommunfullmäktigemål som relaterar till skolans nationella uppdrag klustrades till en enhet. Grundskolenämnden benämnde detta kluster Skolans kärnuppdrag.
Klustret Skolans kärnuppdrag, som bestod av fjorton kommunfullmäktigemål, bröt grundskolenämnden ned till två nämndsmål. Dessa två nämndsmål var grundskolenämndens svar på vad
nämnden ska sträva efter för att kommunfullmäktiges mål ska uppnås.
Grundskolenämnden beslutade i sin Internbudget 2014 om följande nämndsmål:
Elevers måluppfyllelse
Likvärdighet
Utifrån nämndens beslut om dessa två prioriterade nämndsmål antog grundskoleförvaltningens
ledning Åtagandeplan 2014. Planen konkretiserade vad förvaltningen åtog sig att göra för att leva
upp till nämndens mål. Åtagandeplanen preciserade förvaltningsövergripande åtaganden (insatser). Den angav också två utvecklingsområden som skulle genomsyra hela förvaltningens arbete
från övergripande nivå till skolenhetsnivå. Denna plan har sedan kompletterats med respektive
skolas åtagande-/ kvalitetsplan. I sina åtagande-/kvalitetsplaner preciserar skolorna sina respektive
åtaganden för att nämndens och kommunfullmäktiges mål samt de nationella målen ska uppnås. I
skolornas planer ingår såväl kommungemensamma åtaganden som åtaganden som varje skolenhet själv beslutar om. Skolornas planer löper läsårsvis.
I förvaltningens åtagandeplan har också ingått förvaltningens åtaganden som relaterar till övriga
kommunfullmäktigemål, de mål som inte ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. I följande redogörelse följs även dessa mål upp.
2.1 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och
för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö
Målet är uppfyllt.
Det arbete som grundskoleförvaltningen genomfört under 2014 har i vissa delar berört åtgärder
inom Malmö stads näringspolitiska strategi. På ett generellt och operationellt plan verkar grundskole-
5(43)
förvaltningen som en samtalspart och utvecklingspart tillsammans med de näringslivsrepresentanter som uppsöker förvaltningen och som förvaltningen uppsöker för att förbättra verksamheten i
stort. I detta flöde görs aktiviteter som klassificeras under dialog, öppenhet, mötesplatser, partnerskap och gemenskap.
Ett exempel på dialog och mötesplats men även partnerskap och gemenskap är grundskoleförvaltningens arbete med att ta fram strategier som leder till grundskolenämndens viktigaste och
övergripande mål elevers måluppfyllelse och likvärdighet. Syftet med strategierna är att stödja och vägleda alla medarbetare inom förvaltningen i dess gemensamma arbete med att uppnå målen. I arbetet bjöds företag, föreningar och organisationer in från olika delar runt om i Malmö i syfte att
belysa skolans verksamhet utifrån deras perspektiv samt bygga samförstånd för grundskolans
framtida arbete och utmaningar.
Andra exempel som berör Malmö stads näringslivspolitiska strategis intentioner är grundskoleförvaltingens arbete med IT och IKT. Samarbete med Google for education har bidragit till att
Malmö stad både ur ett nationellt och internationellt perspektiv synliggörs som en verksamhet
som driver utvecklingen utifrån sina behov. Inte minst ger detta tydliga signaler om att Malmö är
en miljö för innovation och entreprenörskap.
Att lyssna till och erbjuda företagare att vara en referens i utvärdering av nyutvecklade produkter
som riktar sig till skolans värld är ett annat exempel på hur förvaltningen använder IT för att
möta bryggan mellan näringsliv och kommunal verksamhet.
Malmö stads grundskolor arbetar kontinuerligt med färdigheter som återfinns inom ett entreprenörskap. Grundskolans läroplan har en tydlig koppling till dessa egenskaper. Liksom all annan
utbildning måste även arbetet med dessa egenskaper anpassas för att nå likvärdiga förutsättningar
för Malmös stads elever.
2.1.1
Förändringen av antalet förvaltningar som aktivt arbetar med den näringslivspolitiska strategin
Grundskoleförvaltningen arbetar, liksom tidigare, med den näringslivspolitiska strategin.
2.2 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan
Målet är inte uppfyllt.
Alla elever ska ges goda möjligheter att uppnå de nationella målen för utbildningen. Utbildningen
syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, den ska främja alla elevers
utveckling och lärande samt ge en livslång lust att lära.
I utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov. Den ska sträva efter att uppväga skillnader i
elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Undervisningen ska anpassas till varje
elevs förutsättningar och behov och skolan har ett särskilt ansvar för de elever som har svårt att
nå målen för utbildningen.
I grundskoleförvaltningen finns ett starkt fokus på kunskapsresultaten. I kvalitetsdokumentationer är kunskap också det utvecklingsområde som flest skolor har identifierat och prioriterat för
innevarande läsår. I samband med förvaltningens kvalitetsdialoger har vikten av kunskapsfokus
också stärkts.
Grundskolorna arbetar med insatser kring språkutveckling och formativt arbetssätt i syfte att
stärka måluppfyllelse och likvärdighet.
6(43)
Förstelärare har tillsatts för att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för att på så sätt nå
en högre måluppfyllelse på skolorna.
Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas kunskapsutveckling med de nationella ämnesproven, kunskapsmålen för årskurs 3 samt betygsutfallen för de högre årskurserna. Uppföljningen
visar att behörigheten till gymnasieskolan de senaste åren har ökat. Det samma gäller det genomsnittliga meritvärdet. Skillnaderna mellan elevgrupper och skolor är fortsatt stora.
Grundskoleförvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete för att utifrån resultatuppföljning och analys identifiera utvecklings- och förbättringsområden. Att förbättra detta är ett fortsatt
utvecklingsarbete både på huvudmanna- och skolnivå.
2.2.1
Förändringen av elevernas måluppfyllelse
Slutbetyg minst godkänd (A-E) i samtliga ämnen per skolavslutningsdag i årskurs 9
Kommunala skolor
Andel elever godkända i samtliga ämnen
Slutbetyg år 9
Totalt
Flickor
Pojkar
Vårterminen 2014
65%
67%
64%
Vårterminen 2013
62%
67%
58%
Vårterminen 2012
63%
66%
59%
Vårterminen 2011
61%
64%
59%
och särskilt för våren 2014. Det är framförallt pojkarna som har en positiv utveckling våren 2014
vid en jämförelse mot tidigare år.
Behörigheten till gymnasiestudier ligger stabilt över tid med tre fjärdedelar av eleverna som behöriga. Utvecklingen är svagt positiv över åren.
Andel godkända (betyg A-E) per ämne av de elever som läst ämnet i årskurs 9
Våren
2014 åk
9
BL
EN
HKK
IDH
MA
M2
ML
MU
BI
Flickor
93%
89%
91%
81%
82%
95%
92%
94%
87%
Pojkar
91%
87%
91%
87%
82%
92%
92%
91%
85%
Totalt
92%
88%
91%
84%
82%
94%
92%
93%
86%
Våren
2014
åk 9
FY
KE
GE
HI
RE
SH
SL
SV
SVA
TK
Flickor
85%
86%
87%
87%
89%
87%
93%
98%
73%
90%
Pojkar
84%
82%
86%
85%
87%
85%
93%
95%
67%
89%
Totalt
85%
84%
87%
86%
88%
86%
93%
96%
70%
90%
7(43)
Måluppfyllelsen är i de flesta ämnen över 85 %. De ämnen som flest elever uppnår målen i är
svenska och de praktisk-estetiska medan elever i lägre grad når målen i svenska som andra språk,
matematik och de naturorienterande ämnena.
Differensen mellan skolorna i Malmö är stor, även om den minskade under det senaste året, vilket tyder på brister i likvärdighet mellan skolorna och att de socioekonomiska faktorerna i stor
utsträckning påverkar elevernas måluppfyllelse. Flickorna når generellt en högre måluppfyllelse än
pojkarna. En högre andel flickor är godkända i de flesta ämnena, endast i ämnet idrott och hälsa
är det en större andel pojkar än flickor som når målen.
Andel godkända (betyg A-E) per ämne av de elever som läst ämnet i årskurs 6
Våren
2014 åk
6
BL
EN
HKK
IDH
MA
M2
ML
MU
BI
Flickor
98%
86%
95%
79%
84%
…
91%
96%
91%
Pojkar
95%
83%
89%
84%
81%
…
90%
93%
85%
Totalt
96%
85%
92%
81%
83%
…
91%
94%
88%
Våren
2014
åk 6
FY
KE
GE
HI
RE
SH
SL
SV
SVA
TK
Flickor
90%
89%
88%
87%
91%
91%
97%
97%
70%
93%
Pojkar
86%
83%
83%
82%
85%
85%
94%
89%
54%
88%
Totalt
88%
86%
85%
84%
88%
88%
96%
93%
62%
91%
Måluppfyllelsen i årskurs 6 ligger i de flesta ämnen över 85 %. Även i årskurs 6 är det de praktiskestetiska ämnena som har högst andel elever som når målen medan svenska som andraspråk är
det ämne som har lägst måluppfyllelse. Även i årskurs 6 är det skillnad på flickors och pojkars
måluppfyllelse och även i denna årskurs är det flickorna som når målen i högre grad än pojkarna.
Andel elever per ämne, av de som läst ämnet, som av sina lärare bedömts ha uppnått målen för undervisningen i respektive ämne i årskurs 3
Våren
2014 åk
3
MA
BI
FY
KE
GE
HI
RE
SH
SV/SVA
Flickor
85%
96%
96%
95%
96%
96%
96%
95%
89%
Pojkar
87%
95%
95%
94%
95%
95%
95%
94%
82%
Totalt
86%
95%
96%
94%
95%
95%
95%
95%
85%
Elevernas måluppfyllelse bedöms generellt mycket högt i årskurs 3. I årskursen är skillnaderna
mellan flickor och pojkar mycket små i de flesta ämnena. Skillnaderna är generellt mindre i skolår
3 än i de högre årskurserna.
8(43)
2.3 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande
Målet är delvis uppfyllt.
Ett övergripande mål som hela grundskoleförvaltningen ska arbeta för är elevernas måluppfyllelse. Förvaltningen har i detta arbete prioriterat språkutveckling som ett utvecklingsområde läsåret 2014/2015. Det språkutvecklande arbetet ska genomsyra hela förvaltningens insatser. Grundskolan ska tydliggöra mål och kriterier för både elever och vårdnadshavare för att ge eleverna
möjlighet till inflytande över sitt lärande. Barn och elever ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv
del i arbetet med att utveckla utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem själva.
Information och former för inflytande anpassas efter ålder och mognad. Skolorna arbetar aktivt
när det gäller inflytande över gemensamma frågor i klassråd och elevråd liksom elevernas inflytande i det egna lärandet i den pedagogiska planeringen.
Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas upplevelse av hur skolan bidrar till deras lärande i
de årliga elevenkäterna.
2.3.1
Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt
till deras lärande
För att mäta elevernas upplevelse av att skolan bidrar till deras lärande har elevenkäter de senaste
läsåren genomförts under höstterminerna. Under hösten 2014 har elevenkäten utvecklats och en
förnyad elevenkät kommer att genomföras under våren 2015. Elevernas upplevelse kan därför i
nuläget inte redovisas för innevarande läsår. Det senaste resultat från elevenkäter som kan redovisas är från hösten 2013.
Utfallet i elevenkäterna redovisas för hela grundskoleverksamheten men är också redovisat till
skolorna på skolnivå. På så vis kan enkätresultatet utgöra en källa för fortsatt utvecklingsarbete på
varje skola.
Andel elever med positiv upplevelse av lärandet i skolenkäten till elever i årskurs 5, 7 och
9:
Kommunala skolor
Andel elever med positiv upplevelse
Skolenkät
Totalt
Läsåret 2014/2015
Genomförs våren 2015
Hösten 2013
Hösten 2012
Flickor
Pojkar
72%
72%
72%
72%
72%
71%
Elevernas upplevelse av lärande omfattas i undersökningsmodellen av åtta olika huvudområden:
Veta vad som krävs, Argumentation och kritiskt tänkande, Lust att lära, Tillit till elevens förmåga, Anpassning
efter elevens behov, Utmaningar, Grundläggande värden i undervisningen samt Delaktighet och inflytande. Elevenkäten hösten 2013 visar att 72 procent av eleverna har en positiv upplevelse av att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande. Utfallet hösten 2013 motsvarar utfallet från 2012. Under
vårterminen 2015 kommer en förnyad elevenkät att genomföras och vara ett underlag för fortsatta utvecklingsinsatser.
9(43)
2.4 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola
Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en
skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Elevernas arbetsmiljö är ett av två kommungemensamma utvecklingsområden för skolorna i Malmö under läsåret 2014/2015. Det är ett viktigt
utvecklingsområde som ska genomsyra hela förvaltningens arbete. Arbetet med normer och värden ges stor prioritet på många skolor och är ett målinriktat arbete för att motverka kränkande
behandling av barn och elever. Verksamheten ska årligen upprätta en plan med en översikt över
de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling.
Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas upplevelse av trygghet, trivsel och uppfattning om
arbetet mot kränkningar i de årliga elevenkäterna.
2.4.1
Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan
För att mäta elevernas upplevelse av trygghet och trivsel genomför Malmö stad elevenkäter. Tidigare läsår har dessa genomförts under höstterminen. Under hösten 2014 har elevenkäten utvecklats och en förnyad elevenkät kommer att genomföras under våren 2015. Elevernas upplevelse
kan därför i nuläget inte redovisas för innevarande läsår. De senaste resultaten från elevenkäterna
som kan redovisas är från hösten 2013.
Utfallet i elevenkäterna redovisas för hela grundskoleverksamheten men har också redovisats till
skolorna på skolnivå för att på så vis kunna utgöra en källa för fortsatt utvecklingsarbete.
Andel elever med positiv upplevelse av trygghet och trivsel i skolenkäten till elever i årskurs 5, 7 och 9:
Kommunala skolor
Andel elever med positiv upplevelse
Skolenkät
Totalt
Läsåret 2014/2015
Genomförs våren 2015
Hösten 2013
Hösten 2012
Flickor
Pojkar
69%
68%
69%
67%
68%
66%
Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel omfattas i undersökningsmodellen av fem olika huvudområden: Lust att lära, Grundläggande värden på skolan, Studiero, Trygghet samt Förhindra kränkningar. Elevenkäten hösten 2013 visar att 69 % av eleverna har en positiv upplevelse av att skolan
bidrar till att de känner sig trygga och trivs i skolan. Generellt är det de yngre eleverna som är
mest positiva. Utfallet i elevenkäten under hösten 2013 är mer positivt än utfallet från 2012. Under vårterminen 2015 kommer en förnyad elevenkät att genomföras och utfallet kommer att utgöra ett underlag för fortsatta utvecklingsinsatser.
2.5 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete
Pedagogisk inspiration Malmö har i uppdrag att stödja skolor i genuspedagogiskt utvecklingsarGrundskolenämnden, Årsanalys 2014
10(43)
bete. Under 2014 har Pedagogisk inspiration Malmö genomfört följande aktiviteter då det gäller
genuspedagogsikt utvecklingsarbete: genuspedagogisk handledning av arbetsgrupper på både
skola och fritidshem, föreläsningar, workshops, bokcirklar samt ordverkstad. Föreläsning om
betygsättning och kön i svenskämnet samt fortbildning för lärare om genus och normkritisk pedagogik har också genomförts.
Genuspedagog från Pedagogisk Inspiration Malmö har tillsammans med jämställdhetsintegrerare,
kvalitetsstödjare och andra funktioner inom de tre skolförvaltningarna, lagt upp strategier för att
knyta samman genuspedagogik med jämställdhetsintegrering och sexuell hälsa, samt systematiskt
kvalitetsarbete på ett sätt som förenklar för verksamheterna.
2.5.1
Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete
Under 2014 har 23 skolor deltagit i ett genuspedagogiskt arbete via Pedagogisk inspiration
Malmö. Utöver detta bedriver ett antal skolor ett aktivt genuspedagogiskt arbete på egen hand
och inom ramarna för sitt ordinarie arbete enligt gällande förordningar.
Det har skett ett fortsatt deltagande från skolor som påbörjat ett genuspedagogiskt arbete tidigare. Enskilda pedagoger har även deltagit inom olika genuspedagogisk aktiviteter. Pedagogisk
inspiration Malmö håller på att formas och har arbetat utifrån FoU/CPI:s äldre verksamhetsplaner. Under början av 2015 kommer nya ramverk och intentioner att utformas för verksamhetens
fortsatta arbete. Verksamheten har därmed under 2014:s andra hälft inte arbetat lika förnyande
och aktivt med att öka antalet skolor som arbetar med genuspedagogiskt utvecklingsarbete.
2.6 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet
Grundskoleförvaltningen har, tillsammans med förskoleförvaltningen samt arbetsmarknads-,
gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen tillsatt en arbetsgrupp som har slutfört uppdraget
med att ta fram en strategi och en handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering och
antidiskriminering på ett samlat och integrerat sätt. Arbetet berör de tre skolförvaltningarna gemensamt. Strategi och handlingsplan kommer att presenteras brett för de tre skolförvaltningarna
för respons och feedback.
Under året har förvaltningen utarbetat en personalpolitisk jämställdhets- och mångfaldsplan som
gäller för perioden 2014-2016. I den har förvaltningen formulerat åtaganden som ska genomföras
under perioden. Förutom de mål som finns formulerade i stadsgemensamma styrdokument har
förvaltningen även lagt till egna åtaganden specifika för grundskoleförvaltningen. Förvaltningen
kommer under perioden 2014-2016 erbjuda samtliga chefer utbildning i normkritiskt förhållningssätt. Förvaltningen kommer även att fortsätta satsa på mångfaldsspelet och tillse att varje
utbildningsområde har minst en spelledare. Slutligen har förvaltningen även beslutat att satsa på
att ”genustvätta” platsannonser, dvs kvalitetssäkra annonserna ur ett diskrimineringsperspektiv.
11(43)
2.6.1
Arbete med ”Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering”
Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd
Statistikområde
Ja
Försörjningsstöd
Nej
Till viss del
Inte tillämpligt
Ja i
årsanalys
2013
x
Skolresultat
x
x
Attitydundersökningar i skolan
x
x
Hemlöshet
x
Nöjdhet i äldreomsorgen
x
Trygghet
x
Mötesplatser för ungdomar
x
Deltagande i fritidsaktiviteter
x
x
Utländsk bakgrund bland medarbetarna
x
x
Ofrivilligt deltidsanställda
x
x
Statistik könsuppdelas regelmässigt, både avseende skolresultat och andra resultatdata. Varje skola
analyserar sina resultat utifrån den könsuppdelade statstiken, som underlag bland annat för skolornas Åtagande-/kvalitetsplaner.
2.7 Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet
Grundskoleförvaltningen har, tillsammans med förskoleförvaltningen samt arbetsmarknads-,
gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, tillsatt en arbetsgrupp som har slutfört uppdraget
med att ta fram en strategi och en handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering och
antidiskriminering. Arbetet berör de tre skolförvaltningarna gemensamt. Strategi och handlingsplan kommer att presenteras brett för de tre skolförvaltningarna för respons och feedback.
Utöver skolornas ordinarie arbete med uppdraget erbjuds skolorna stöd och aktiviteter från förvaltningen för att ytterligare stärka antidiskrimineringsarbetet. Genom Pedagogisk inspiration
Malmö har en satsning tillsammans med Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, genomförts och ett antirasistiskt nätverk för lärare har etablerats.
Fortbildning av personal och elever inom mänskliga rättigheter och antidiskriminering med fokus
på rasism har pågått under 2014. Dessutom utvecklas likabehandlingsplaner och värdegrundsarbetet tillsammans med medarbetare och elever.
Att arbeta med samverkan och i nätverk är viktiga metoder för att inkludera och fånga upp så
många som möjligt i arbetet. Pedagogisk inspiration har drivit ett flertal nätverk inom antidiskrimineringsområdet under 2014.
Antirasistiskt nätverk har mött rektorers och skolors behov av kompetensutveckling och fortbildning inom antidiskrimineringslagen samt förstärkt skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Det har gjorts genom konferenser, workshops, erfarenhetsutbyten och samverkan.
12(43)
Förvaltningen har dessutom medverkat inom arbetsgruppen ”Fotboll mot rasism” på grundskolor och gymnasier med målgruppen elever och skolpersonal. Arbetet innebär konkret att fortbilda
pedagoger och elever i antirasism. Syftet är att komplettera den traditionella undervisningen så att
pedagogerna kan använda kunskaperna som verktyg i antidiskrimineringsarbetet enligt läroplan
och likabehandlingsplaner. Målet är att genom elevnära aktiviteter förmå elever att skapa en närhet till varandra och därmed utmana fördomar och föreställningar om varandra. Därmed skapas
en tryggare och kränkningsfri miljö på våra skolor.
Under året har förvaltningen utarbetat en personalpolitisk jämställdhets- och mångfaldsplan som
gäller för perioden 2014-2016. I den har förvaltningen formulerat åtaganden som ska genomföras
under perioden. Förutom de mål som finns formulerade i stadsgemensamma styrdokument har
förvaltningen även lagt till egna åtaganden specifika för grundskoleförvaltningen. Förvaltningen
kommer under perioden 2014-2016 att erbjuda samtliga chefer utbildning i normkritiskt förhållningssätt. Förvaltningen kommer även att fortsätta satsa på mångfaldsspelet och tillse att varje
utbildningsområde har minst en spelledare. Slutligen har förvaltningen även beslutat att ”genustvätta” platsannonser, dvs kvalitetssäkra annonserna ur ett diskrimineringsperspektiv.
2.7.1
Förändringen av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med ”Handlingsplanen mot diskriminering”
Grundskoleförvaltningen arbetar, liksom tidigare, med handlingsplanen mot diskriminering.
2.8 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid
Underlag för att bedöma måluppfyllelsen saknas.
I början av vårterminen 2015 kommer grundskoleförvaltningen för första gången att genomföra
en brukarundersökning till samtliga elever i årskurs 3 och 5 som går i fritidshem. Undersökningen
kommer att genomföras som en enkätundersökning där eleverna får lämna synpunkter och
kommentarer kring hur de upplever verksamheten på sitt fritidshem. Först efter att denna brukarundersökning har genomförts och analyserats, kommer förvaltningen att ha möjlighet att bedöma måluppfyllelsen.
2.8.1
Förändring av antal mötesplatser för ungdomar
Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde
Mötesplats
Beskrivning
Allaktivitetshus på Lindängeskolan
Allaktivitetshus på Hermodsdalsskolan
Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle
Antal mötesplatser
31 dec 2014
31 dec 2013
2
2
2.9 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen
Under året har en personalpolitisk jämställdhets- och mångfaldsplan tagits fram. Planen gäller
13(43)
under perioden 2014-2016. Denna plan antogs av grundskolenämnden i november och innehåller
flera åtaganden kopplade till ökad mångfald. Förvaltningen kommer att erbjuda utbildning till
samtliga chefer i normkritiskt förhållningssätt som främjar en ökad mångfald. Förvaltningen har
också valt att fortsätta satsa på mångfaldsspelet som ett sätt att hålla dialogen kring mångfald
levande på arbetsplatserna. Mångfaldsfrågor ska vara en naturligt integrerad del i verksamhetsdialoger som förs på arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer vid kränkande särbehandling och trakasserier
ska finnas tillgänglig för alla medarbetare på komin, vara en del av introduktionen av nyanställda
samt gås igenom på t ex APT minst en gång om året.
Att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare - företrädesvis pedagoger - med legitimation/rätt
behörighet och kompetens är en utmaning för grundskoleförvaltningen. Förvaltningen har under
året arbetat fram förvaltningsspecifika handläggningsrutiner för rekrytering med utgångspunkt i
Malmö stads rekryteringsprocess. Förvaltningen ska utbilda chefer i kompetensbaserad rekryteringsprocess. En kvalitetssäkrad kompetensbaserad rekryteringsprocess ska säkerställa att rekrytering sker utifrån kompetens samt på objektiva grunder utan diskriminerande inslag. Kunskapen är
viktig genom hela processen, exempelvis vid framtagande av kravprofil, vid formulering av annons, urvalsförfarande etc.
2.9.1
Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer
Andel medarbetare med utländsk bakgrund
31 dec 2014
31 dec 2013
31 dec 2012
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
25,3 %
32,8 %
27,4 %
24,3 %
32,5 %
26,5 %
uppgift
saknas
uppgift
saknas
uppgift
saknas
Andelen månadsanställda medarbetare med utländsk bakgrund uppgick den 31 december 2014 till
27,4 procent. Vid samma tidpunkt hade 25,3 procent av de månadsanställda kvinnorna och 32,8
procent av de månadsanställda männen inom förvaltningen utländsk bakgrund. I hela Malmö stad
har 31,9 procent av de månadsanställda medarbetarna utländsk bakgrund.
2.9.2
Nämndsmål
Andelen med utländsk bakgrund av grundskoleförvaltningens medarbetare på alla nivåer ska
motsvara andelen av den totala befolkning.
2.10 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad
tjänstgöringsgrad
Arbetet med att tillgodose medarbetare som önskar en högre tjänstgöringsgrad sker kontinuerligt
i verksamheterna i enlighet med Malmö stads policy för önskad tjänstgöringsgrad.
14(43)
2.10.1 Förändringen av andelen ofrivilligt deltidsanställda
Andel ofrivilligt deltidsanställda
2014
2013
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
366
126
492
392
101
493
Antal ofrivilligt deltidsanställda (t.v.) *
1
0
1
1
0
1
Därav mer än sex månader **
0
0
0
Andel ofrivilligt deltidsanställda (%)
0,3
0
0,2
0,3
0
0,2
0
0
0
Antal deltidsanställda
medarbetare
Mer än sex månader
* Antal tillsvidareanställda medarbetare som vid mättidpunkten 2014-12-31 har aktiv anmälan om önskemål
avseende högre tjänstgöringsgrad
** Antal tillsvidareanställda medarbetare som varit anmälda som ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader
vid mättidpunkten 2014-12-31.
Den 31 december 2014 fanns en medarbetare, en kvinnlig barnskötare, inrapporterad som ofrivilligt deltidsanställd. Denna medarbetare har anmält sitt intresse för utökad tjänstgöringsgrad den
25 november 2014.
2.10.2 Nämndsmål
Grundskoleförvaltningens medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad.
2.11 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre
vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar
Grundskoleförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda goda och trygga anställningsvillkor och anställningsförhållanden. Förvaltningen strävar efter en större samordning kring
korttidsbemanningen. På så sätt ska förvaltningen kunna erbjuda längre vikariat och andra visstidsanställningar.
En bemanning som bygger på tillsvidareanställda medarbetare kräver effektivisering och samordning av processer och rutiner för att mer flexibelt kunna använda tillgängliga tillsvidareanställda
medarbetare mellan enheter och skolor. Det är av yttersta vikt att pedagogerna har rätt kompetens och behörighet för de ämnen, årskurser och skolformer som de undervisar i. Under året har
pedagogerna registrerat sin kompetens samt hur den används i undervisningen i en kompetensmodul i HR-systemet. Systemet har haft vissa brister och ett aktivt utvecklingsarbete har bedrivits
under året för att åtgärda detta. Bland annat har en QlikView applikation arbetats fram och gjorts
15(43)
tillgänglig för rektorerna. Under 2015 kommer ytterligare analyser att göras kring hur förvaltningen kan använda månadsanställda pedagogers kompetens på bästa sätt.
Under 2014 har förvaltningen utrett korttidsbemanningen och beslutat om en ny organisering av
denna. En korttidsbemanningsfunktion kommer att inrättas på HR-avdelningen våren 2015. Den
får ansvar för kvalitetssäkring och utveckling av korttidsbemanningen i förvaltningen. I korttidsbemanningsfunktionen samlar förvaltningen samtliga timavlönade vilket medför att det blir enklare att få överblick över antalet timavlönade, i vilka verksamheter de används och varför. Det
blir också enklare att ta fram statistik vilket underlättar det strategiska och långsiktiga arbetet att
hitta en bra nivå på antalet timavlönade. Genom att samla de timavlönade i samma system kan
förvaltningen enkelt informera om och ge dem möjlighet att söka längre vikariat och andra tjänster i förvaltningen.
Timavlönade medarbetare får sedan våren 2014 skriftlig information från HR-avdelningen gällande sin möjlighet att åberopa företrädesrätt hemskickad när deras anställningstid överstigit 360
dagar. Detta möjliggör att de timavlönade som åberopar sin företrädesrätt får ökade möjligheter
att erbjudas längre visstidsanställningar eller tillsvidareanställningar.
Malmö stads riktlinjer för timavlönade har tydliggjorts via komin och samtliga chefer har informerats muntligen. Som en led i de månatliga uppföljningsmötena mellan HR-konsult, ekonom
och rektor har även statistik för timavlönande gåtts igenom i samband med arbetet med personalbudgeten för 2015, detta för att se över bemanningen på arbetsplatserna och titta på lösningar
på rektorsområdesnivå för att optimera bemanningen.
2.11.1 Förändringen av andelen timavlönade timmar
Andel arbetade timmar av timavlönade av totalt antal arbetade timmar, genomsnitt
Jul-nov 2014
Jul-nov 2013
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
3,1 %
5,4 %
3,8 %
2,9 %
5,5 %
3,6 %
Malmö stad
6,4 %
6,8 %
6,5 %
8,3 %
7,8 %
8,2 %
Andel av arbetade timmar av timavlönade som utförts av kvinnor respektive män
Jul-nov 2014
Jul-nov 2013
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
57,1 %
42,9 %
56,4 %
43,6 %
2.11.2 Nämndsmål
Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar.
2.12 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller
laddhybridmotor
Grundskoleförvaltningen leasar 14 fordon av Visab. Av dessa är 12 godkända som miljöbilar
enligt Malmö stads miljöbilsstrategi. Vid föregående mätning i augusti var 11 av 13 fordon god-
16(43)
kända som miljöbilar.
I takt med att avtalen för leasingbilarna löper ut och förnyas ska dessa ses över så att fordon som
inte uppfyller kraven ersätts. Målet är att alla fordon ska vara miljöbilar i enlighet med Malmö
stads miljöbilsstrategi.
2.12.1 Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor
Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor
Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el
eller laddhybridmotor
31 dec 2014
31 dec 2013
12 av 14
9 av 12
2.12.2 Nämndsmål
Vid ny leasing eller förlängning av avtal ska förstahandsvalet vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor.
2.13 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid
upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i
enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier
Andelen ekologiska livsmedel i förvaltningen har ökat till 34 % jämfört med 31 % föregående
mätperiod. Andelen etiskt certifierade produkter har också ökat, till 73 % från 70 %. För Malmö
stad är andelen ekologiska livsmedel 45 % jämfört med 41 % föregående mätning. För etiskt certifierade produkter har andelen i Malmö stad minskat från 72 % till 70 %.
Verksamheterna ska i första hand välja ekologiskt och etiskt certifierade produkter vid inköp.
Livsmedelsinköp avser i första hand fritidsverksamhet och hemkunskapsundervisning. Verksamheterna uppger att det kan vara svårt att göra inköp i lagom stora kvantiteter. Alla skolor har blivit inbjudna till informationsträff gällande beställningar och inköp. Upphandlingsenheten har
också erbjudit beställarutbildning. Skolmaten redovisas av Serviceförvaltningen.
IT-enheten upphandlar i enlighet med Malmö stads policy och följer Stadskontorets upphandlingenhets direktiv. De mobiltelefoner och iPads som IT-enheten har köpt in under året klarar
inte kravställningen på miljömärkning och etiskt märkning. Vad gäller övriga IT-produkter har
IT-enheten en dialog med leverantörerna angående andelen produkter som fyller kraven.
2.13.1 Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter
Andel inköp av ekologiska produkter
Andel ekologiska livsmedel
Dec 2013 - nov 2014
Jul 2013 - nov 2013
34 %
31 %
Andel etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor
Andel etiskt certifierade produkter
Dec 2013 - nov 2014
Jul 2013 - nov 2013
73 %
70 %
17(43)
2.13.2 Nämndsmål
Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp,
i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier.
18(43)
3 Uppföljning av verksamheten
I enlighet med skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete följer grundskoleförvaltningen systematiskt och kontinuerligt upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella
målen och planerar och utvecklar utifrån det utbildningen. Som en del i uppföljningen har förvaltningen skrivit Lägesbedömning 2014. I lägesbedömningen framgår bland annat:
Skolans kompensatoriska uppdrag
Skolan ska anpassa, utveckla, förbättra och förändra undervisningen kontinuerligt så att eleverna
ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Detta gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Utifrån lägesbedömningen kan följande slutsatser dras kring elevernas möjlighet att nå målen
och huvudmannens ansvar för en likvärdig utbildning:
Fortsatt fokus på kunskapsresultaten. I årets kvalitetsdokumentationer återfinns "kunskap"
som det område som flest skolor identifierat och prioriterat som utvecklingsområde för innevarande läsår. I kvalitetsdialogerna har vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts. Resultaten i
Malmö stads grundskolor fortsätter också att förbättras. Behörigheten till gymnasieskolan och
andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat, liksom det genomsnittliga meritvärdet.
En högre andel elever har också både läst och klarat godkänt i moderna språk.
I kommunen har också insatser inletts kring språkutveckling och formativt arbetssätt. Utvecklingsarbetet inom dessa områden är en styrka som ytterligare kan förstärka kommunens arbete för måluppfyllelse och likvärdighet.
Skillnaderna mellan olika elevgrupper och skolor är fortsatt stora. Trots förbättrade kunskapsresultat har Malmös grundskolor fortsatt en svår utmaning att klara det kompensatoriska
uppdraget. Pojkar, elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk har lägre resultat än
jämförande grupper.
Det finns också tydliga resultatskillnader mellan ämnen och årskurser. Resultatskillnaderna
indikerar att skolorna och huvudmannen behöver granska arbetet med bedömning och betygssättning samt att bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas.
Skolornas särskilda stöd bör följas upp ytterligare. Statistiken visar att det ges ett omfattande
stöd till elever i Malmö stads skolor. Samtidigt visar rapporten att det finns elever i årskurs 1-5
som inte når målen för undervisningen i flera ämnen och som inte har ett åtgärdsprogram enligt
tidigare lagstiftning. Rapporten visar också, liksom förra året, att det finns ett starkt samband
mellan ett lågt ämnesprovresultat i de lägre årskurserna och ett fortsatt lågt ämnesprovresultat i
de högre årskurserna. Det indikerar att det stöd som ges under elevernas skolgång trots omfattningen inte är tillräckligt.
Elevers övergångar mellan skolor och årskurser bör också följas upp och förbättras.
Framöver kan det finnas anledning att ytterligare analysera elevströmmarna i kommunen med
anledning av att grundskolenämnden har två uppdrag som särskilt berör hur skolsegregation kan
brytas inom ramen för kommunens fortsatta arbete för social hållbarhet. Likaså bör arbetet med
att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro förbättras.
Det finns brister i lärandemiljön som både påverkar måluppfyllelsen och likvärdigheten.
En identifierad utmaning på såväl huvudmannanivå som verksamhetsnivå i Malmö är att utveckla
19(43)
kunskap om hur lärandemiljöer kan organiseras och anpassas för att ge alla elever goda möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. I årets kvalitetsarbete har följande delområden
prioriterats för en fördjupad analys: skolors fysiska miljö, IKT-mognad, skolbibliotek, studiero
samt barngrupperna i fritidshem.
Fortsatta brister i elevernas trygghet. Även om de är få, är det för många grundskoleelever
som känner sig rädda för andra elever eller personal på sin skola. Skolan behöver också göra mer
för att förhindra kränkningar. På huvudmannanivå urskiljs särskilt ett behov av kunskaper och
metoder för att möta utåtagerande elever.
Elevernas delaktighet och inflytande behöver utvecklas. Elevernas inflytande över sin utbildning var ett kommungemensamt utvecklingsområde för grundskolan under föregående läsår.
T ex ska elever stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla sin utbildning. Resultaten i elevenkäten är dock fortsatt låga kring dessa frågor.
Det finns behov av en kvalitetshöjning av studieoch yrkesvägledningen. Trots att andelen
elever per studieoch yrkesvägledare är lägre i Malmös grundskolor jämfört med riket upplevs
omfattningen av studieoch yrkesvägledare vara för liten. Det finns också ett behov av en kvalitetshöjning av studieoch yrkesvägledningen.
Kompetensförsörjning
En god kvalitet förutsätter att det finns personal som kan leda och utveckla arbetet i enlighet med
läroplanen samt omsätta kunskaper från aktuell forskning i den praktiska verksamheten. Utifrån
lägesbedömningen kan följande slutsatser kring huvudmannens kompetensbehov dras:
Det är brist på behöriga lärare och fritidspedagoger. Malmö stads skolor har en något högre
andel icke-legitimerade lärare än riksgenomsnittet. Alla verksamheter har ett stort rekryteringsbehov av utbildad personal. Det krävs därför ett målmedvetet arbete av såväl huvudman som skolledning för att alla elever ska få utbildning av behörig och kompetent personal.
Omfattande rekrytering av förstelärare. Det framgår tydligt i skolornas kvalitetsdokumentationer och i kvalitetsdialogerna att förstelärarna har en betydande roll i skolornas kvalitetsarbete.
Det är positivt att förstelärarna används för att utveckla undervisningen på skolorna. Omfattningen av och inriktningen på tjänsterna har förutsättningar att förstärka och underlätta framtida
utvecklingsarbete. Förstelärarreformen kan också bidra till att öka lärares status och därmed underlätta den framtida rekryteringen till skolorna.
Systematiskt kvalitetsarbete
Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att utifrån resultatuppföljning och analys identifiera
utvecklings- och förbättringsområden. Dessa utgör beslutsunderlag och grund för fortsatt planering. På huvudmannanivå är syftet med uppföljningen också att säkerställa att verksamheterna
arbetar på ett sådant sätt att de nationella målen nås. Följande slutsatser kan dras kring det systematiska kvalitetsarbetet:
Huvudmannaperspektivet har förstärkts. Det samlade huvudmannaskapet innebär stora fördelar i styrning och ledning av verksamheterna. Ett strategiskt, långsiktigt, konsekvent och transparent arbete gentemot de nationella styrdokumenten på förvaltnings- och skolnivå är en nödvändig förutsättning för att Malmös skolor ska ha möjlighet att leva upp till de mål som ålagts
dem.
20(43)
Rektorerna har ett starkt engagemang och en stark tilltro till sina verksamheters utvecklingsmöjligheter. Detta är en viktig förutsättning i det fortsatta utvecklingsarbetet och därmed en
styrka för kommunen.
Det systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsatt utvecklas både på huvudmannanivå
och skolnivå. Trots det stärkta huvudmannaperspektivet och utvecklingsarbetet med grundskoleförvaltningens styroch ledningsmodell kvarstår områden inom det systematiska kvalitetsarbetet där utvecklingsarbetet bör fortskrida såväl på huvudmannanivå som på skolenhetsnivå.
Grundskoleförvaltningen behöver t.ex. arbeta än mer systematiskt med att analysera sina resultat
samt att dra lärdomar av insatser som genomförts. När det gäller skolenheternas kvalitetsarbete
finns också utvecklingsbehov både vad gäller analys och systematik.
3.1 Riktade uppdrag i kommunfullmäktiges budgettext 2014
3.1.1
Att införa nytt resursfördelningssystem till skolorna
Förvaltningen har infört en ny resursfördelningsmodell från 1 januari 2014. I ersättningen till
verksamheten ingår tre delar: grundersättning, strukturersättning samt ersättning för nyanlända
elever i Sverige. Utöver det kompenseras skolorna för hela hyreskostnaden. I ersättningar ingår
också tilläggsbelopp som inte är beroende av resursfördelningsmodellen. Tilläggsbeloppet ska
vara omedelbart kopplat till en enskild elev och ha samband med elevens särskilda behov och
förutsättningar för att möjliggöra elevens skolgång.
Grundersättningen baseras på antal elever och årskurs och är lika för alla skolor. För strukturersättningen används sociala kriterier för att kompensera elever med sämre förutsättningar att nå
målen. Strukturersättningen innehåller sju variabler: kön, invandringsår, föräldrarnas utbildningsbakgrund, förekomst av ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare, bostadsområde samt skoltyngd. Strukturersättningen är den samma oberoende av vilken årskurs eleverna går i. Strukturersättningen kompenserar för ökade kostnader för stöd till de elever som på grund av socioekonomisk bakgrund har sämre förutsättningar att nå målen. Strukturersättningen utgör cirka 14 % av
den totala ersättningen till förskoleklass och skola. Skolorna erhåller ersättning för stöd till nyanlända elever i Sverige under 18 månader från ankomstdatum. Ersättningen baseras på elevens
ursprungslands HDI (Human Development Index). Indextalen är hämtade från FN:s utvecklingsrapport och beskriver graden av utveckling i landet baserat på läskunnighet, utbildning och
livslängd.
Den nya resursfördelningsmodellen omfördelar på ett mer träffsäkert sätt resurser efter elevens
faktiska bakgrund. Eftersom resursfördelningsmodellen är ny är det inte möjligt att utvärdera
effekterna än.
3.1.2
Att tillse att de 100 Mkr som satsats på skolan används utifrån förskolornas
och skolornas olika behov
I budget 2014 beslutade kommunfullmäktige om fortsatt satsning på skolverksamheten. Av de
satsade 100 Mkr har grundskolenämnden erhållit 54 Mkr för att användas i verksamheterna för
skolornas olika behov. Samtidigt som grundskolenämnden tilldelades denna satsning fick nämnden inte full kompensation för andra ökade kostnader.
För att tillse att resurserna tilldelas till skolorna efter behov har den större delen av satsningen
fördelats via den nya resursfördelningsmodellen till skolorna för att användas efter varje skolas
behov. Då varje åtgärd i en skola är en del av helheten av allt som görs på skolan är det svårt att
21(43)
avgöra effekten av en specifik åtgärd. Den erhållna satsningen kan användas exempelvis för att
öka personalresurserna och kompetensutveckla lärarna. En del av resurserna har avsatts för att
likställa simundervisningen mellan skolorna samt för att förstärka resursteamet.
Därutöver har förvaltningen tillsatt ytterligare förstelärartjänster under året. Totalt har förvaltningen inrättat 249 förstelärartjänster vid utgången av året.
För att kunna stödja skolorna i deras uppföljnings- och utvecklingsarbete har förvaltningen byggt
upp stödavdelningar i form av kvalitetsavdelningen och PI Malmö.
3.1.3
Att arbeta offensivt med skolutveckling
Grundskoleförvaltningen bedriver ett offensivt skolutvecklingsarbete, genom att arbeta på flera
olika arenor och nivåer. Skolutveckling har skett bland annat genom Skolsatsningen 2012 och skolornas kvalitetsarbete där skolorna identifierar sina lokala utvecklingsbehov och vidtar förbättringar och åtgärder. Under 2014 har djupanalyserande och faktagrundade kvalitetsdialoger förts
på alla nivåer inom grundskoleförvaltningen. Dialogerna är ett mycket viktigt moment för att
möjliggöra en fortsatt offensiv skolutveckling.
Förstelärartjänsterna är en nationell satsning som är ett led i en offensiv skolutveckling. Genom
att skolor inrättar en eller flera förstelärare säkerställs både allmändidaktiskt och ämnesdidaktiskt
utvecklingsarbete på skolorna genom det systematiska kvalitetsarbetet och kollegialt lärande.
IT som pedagogiskt verktyg är ett strategiskt område inom skolutvecklingen. Under våren togs en
ITK-handlingsplan fram. Näste steg är att genomföra olika insatser utifrån handlingsplanen.
IT-enheten har t ex arbetat offensivt med skolutveckling genom att ge stöd och starta upp ett
antal projekt som gynnar verksamheterna såsom internationalisering (bistått verksamheterna med
stöd gällande Erasmusansökningar), handledning av IKT-baserad undervisning, uppstart av kodningsprojekt, handledning och utbildning inom IKT för specialpedagoger, utbildning och utveckling inom Malmö Apps för att stödja den formativa processen mellan lärare och elev.
Grundskoleförvaltningens IT-enhet har under 2014 förberett och upphandlat verktyg för att
stödja verksamheterna i det kompensatoriska uppdraget, inläsning och uppläsning av läroböcker,
läs- och skrivstöd i form av talsyntes och ordpreduktion. Under 2014 har förvaltningen också
upphandlat och genomfört en pilotstudie kring Chromebooks.
Offensiv skolutveckling sker genom deltagande i olika nationella satsningar så som Skolverkets
satsningar PISA 2015 och NT-utvecklare. NT-utvecklarna arbetar med att, tillsammans med undervisande ordinarie lärare, samplanera och genomföra undervisning och bedömning. I NTutvecklarnas uppdrag ingår också att inspirera och handleda kollegor i att utveckla arbetet i klassrummet.
Förvaltningen medverkar också i SKL:s PRIO-satsning. PRIO, Planering, Resultat, Initiativ och
Organisation, är i nuläget ett pilotprojekt på två skolor. PRIO fokuserar på processer och arbetssätt i lärares undervisning, speciellt inriktat på grundskolan. Genom att stärka samarbetsorienterade arbetssätt ska kunskapsresultaten höjas. Malmö provar under 2014 PRIO som ett koncept
för skolutveckling - ett koncept som kan användas och spridas till andra skolor i Malmö stad under 2015.
Inom ramarna för Skolsatsning 2012 har under perioden tre forskningscirklar startats i samarbete
med Malmö högskola. Samtliga är inriktade mot språkutvecklande undervisning och formativt
22(43)
förhållningssätt. Att Skriva sig till Läsning-satsningen har fortsatt. Satsningen har ett stort antal
deltagare. Nätverksbyggande och idéutbyte sker förutom via de fysiska mötesplatserna också via
webbplatsen Pedagog Malmö.
Arbetet med konceptet Skiftnyckeln har fortsatt och innebär att inspirera det progressiva arbetet
med att använda digital teknik i den pedagogiska verksamheten. Huvudfokus är elevernas förbättrade måluppfyllelse och processarbetet inleds tillsammans med skolans utvecklingsgrupp.
Som ett led i en offensiv skolutveckling arbetar grundskoleförvaltningen även på en skolorganisatorisk nivå och på förvaltningsövergripande nivå. Detta arbete inkluderar arbetsprocesser, organisation av desamma samt ledare och grupp. Syftet är ökad kompetens avseende ledarskap, följarskap och grupper; ökad samsyn avseende verksamhetens mål; stärkt pedagogiskt ledarskap och
ökad uppdragsfokusering.
3.1.4
Att utveckla karriärtjänster för lärare samt arbeta med ledarskapet i skolan
De nätverksträffar för förstelärare som startades upp under 2013 har fortsatt under 2014 med en
träff en gång i månaden under vårterminen. Träffarna sker i de sammansatta "basgrupperna" om
6-8 deltagare.
I februari 2014 samlades alla förstelärare i grundskoleförvaltningen för en halvdagskonferens. Vid
detta tillfälle gavs bl a möjlighet att få en god överblick över angelägna frågor för förstelärarna
och förstelärarna gavs utrymme att skapa egna nätverk. Dokumentation från diskussionerna är
tänkta att användas som en vägvisare för fortsatt arbete.
I augusti arrangerades en gemensam kickoff för Malmös alla anställda med karriärtjänst – förstelärare och lektorer –, både nyanställda och de som hade uppdraget även förra läsåret från grundskole- samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. På kickoffen gicks t ex strukturen för
förstelärarreformen igenom. Digitala nätverk mellan förstelärare har skapats både inom Malmö
och tillsammans med kollegor i andra kommuner.
Förvaltningen har färdigställt plan och struktur för det fortsatta arbetet med karriärlärartjänsterna
under perioden. Planen och strukturen antogs av förvaltningsledningen strax innan midsommar.
Strukturen tydliggör huvudmannens respektive rektors ansvar.
Under hösten har två workshops för skolledare hållits. Den första fokuserade på förutsättningar,
förankring och strukturer för karriärtjänster och den andra var inriktad på hur skolledarna kan
förvalta förstelärarens tid på bästa sätt kopplat till uppdraget?
Förvaltningen, utvecklingsstödsenheten, har under året även arbetet löpande med ledarskapet i
skolan på följande sätt:
Enskild handledning till rektor på uppdrag/ eller i samråd med utbildningschef.
Arbete med ledningsgrupper. Detta sker på uppdrag av rektor i samråd med utbildningschefen.
Arbete med frågor som kommunikation, bemötande, struktur, ledningsvision, tydlighet, ansvarsfördelning, mångkulturalitet, fritidshemsorganisation etc.
Handledning till processtödjare på skolorna.
Förstelärare prioriteras vid kompetenserbjudande.
23(43)
Nytt introduktionsprogram
Under 2014 har förvaltningen satt igång ett gemensamt introduktionsprogram för nya chefer.
Programmet innehåller obligatoriska möten med samtliga avdelningar under den nya chefens
första 14 dagar samt ett obligatoriskt år med fördjupande utbildningsmoduler.
Introduktionsprogrammet består också av ett ledarskapsprogram för 13 utvalda nya chefer. Ledarskapsprogrammet genomförs i samarbete med övriga skolförvaltningar.
Framtida ledare
Under 2014 har förvaltningen genomfört en orienteringstermin för de nio framtida ledare som
förvaltningen har i utvecklingsprogrammet Framtida ledare. Syftet med orienteringsterminen är
att påbörja och möjliggöra deltagarnas perspektivskifte från medarbetarens till chefens. Orienteringsterminen avslutades vid halvårsskiftet 2014.
Hösten startades upp med avstämningssamtal tillsammans med Ledarcentrum. Samtalen blev
uppstarten till själva huvudprogrammet som avslutas våren 2015.
Strategiarbete
Under 2015 har förvaltningens chefer samarbetat i ett utvecklingsarbete med att ta fram gemensamma strategier för grundskoleförvaltnings samtliga verksamheter. Arbetet avslutades i december. Utvecklingsarbetet med att implementera strategierna hos förvaltningens medarbetare tar vid
under 2015.
3.1.5
Att arbeta med språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkighet samt
utvidga möjlighet till språkval i grundskolan
I februari 2012 fattade kommunstyrelsen beslut om den så kallade ”Skolsatsning 2012”. Satsningen innefattade bl.a. insatser kring språkutvecklande ämnesundervisning och har medfört att kunskap om språkets betydelse för lärande finns spridd på stadens skolor. Under läsåret 2013/14 var
språkutveckling dessutom ett kommunövergripande utvecklingsområde för förskoleklassen, vilket
innebar en fokusering kring språkutveckling framför allt för de yngre barnen. Inriktningen har
gett en större språklig medvetenhet i vissa skolor. Det påbörjade arbetet har också kunnat tas
tillvara och vidareutvecklas under innevarande läsår då språkutveckling är ett kommungemensamt
utvecklingsområde för alla verksamheter.
Pedagogisk inspiration Malmö har fortsatt arbeta för att ge Malmös pedagoger konkreta verktyg
för att såväl utveckla sin egen kompetens och medvetenhet som för att arbeta med elevernas
språk-, läs- och skrivutveckling. Utbudet har en vetenskaplig grund och svarar mot nationella mål.
Fortbildningen bygger på att strategierna används/tränas såväl under kurstillfällena som mellan
kurstillfällena tillsammans med elevgrupp och sedan diskuteras och utvärderas vid nästa kurstillfälle.
Nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare år 1-3 och 4-9 kopplade till Nationellt centrum för språk- läs- och skrivutveckling (NCS)
Nätverk 4-6 och 7-9 har slagits ihop då utvecklingsområdena är de samma. Genom att slå ihop
nätverken synliggörs progressionen i de gemensamma strategierna. Nätverksdeltagarna har någon
form av centralt uppdrag inom språk-, läs- och skrivutveckling på sina respektive skolor och utvecklingsarbetet är igång på många skolor i Malmö. Ett nätverk för språk-, läs- och skrivutveckGrundskolenämnden, Årsanalys 2014
24(43)
lare från hela Malmö bidrar till en likvärdighet i staden.
Språkdag för och med pedagoger i Malmö, med stöd från NCS
Språkdagen riktar sig till pedagoger i förskola, grundskola, gymnasieskola, Komvux samt skolledare. Fokus är språk i alla ämnen och åldrar. Seminariehållare är representanter från olika delar av
PI samt pedagoger på skolor i Malmö. 280 pedagoger deltog HT-14. Det finns ett stort behov av
och önskemål om återkommande aktiviteter som stärker det Malmöövergripande kollegiala lärandet.
Därtill tillkommer flertalet genomförda kurser under 2014, i Pedagogisk inspirations Malmös regi,
så som genrepedagogik för nybörjare, genrepedagogik för fördjupning, genrepedagogik systemisk-funktionell
grammatik, lässtrategier och reciprok undervisning/lässtrategier, Vad är språk- och ämnesutvecklande undervisning? samt kursen Kollegahandledning.
Under höstterminen har PI genomfört praktiknära insatser på 15 grundskolor i Malmö. Det har
varit i genomsnitt tre träffar/skola med föreläsningar, workshops, handledning och diskussioner
inom olika strategiområden. Flertalet av dessa skolor önskar fortsatt stöd termin efter termin och
nya förfrågningarna inkommer kontinuerligt.
I kvalitetsdialogerna framkommer att det språkutvecklande arbetet har fått fäste i stadens skolor.
I dialogerna menar flera rektorer att ett språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt för att nå en
högre måluppfyllelse och likvärdighet. De hämtar styrka ur det faktum att arbetssättet tydligt vilar
på forskning och beprövad erfarenhet. Stadens rektorer verkar vara nöjda med det arbete som
bedrivs och det stöd huvudmannen ger.
Grundskolenämnden fick i samband med den nya skolorganisationen i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram riktlinjer för hur elever i Malmös grundskolor ska erbjudas möjlighet att välja
fler språk som språkval än de tre (franska, tyska och spanska) som traditionellt erbjuds. Grundskoleförvaltningen har utrett frågan utifrån de nya förutsättningar som gäller sedan kommunstyrelsens beslut under hösten 2014.
Utredningen visar att den nya meritvärdesberäkningen, redan påbörjade insatser t.ex. ny timplan,
samt utökning med kinesiska innebär att behovet av riktlinjer har minskat. Kommunstyrelsens
beslut den 5 november 2014 (STK-2014-1004) om riktlinjer för kommunala styrdokument innebär dessutom att förvaltningens rapport skulle kunna motsvara sådana riktlinjer.
Grundskoleförvaltningen avser dock att arbeta i riktning mot att utöka antalet språk inom
språkvalet. Men också att förbättra måluppfyllelsen inom ämnet. Främst för att öka elevernas
möjligheter att nå målen men också för att förbättra deras möjligheter till fortsatta studier.
Grundskoleförvaltningen har därför åtagit sig att ta fram en handlingsplan utifrån den inriktning
utredningen föreslår.
3.1.6
Att arbeta vidare med nätverk för lärare, rektorer och kuratorer med syfte att
samla kompetens och sprida goda exempel avseende antirasistiskt och antidiskriminerande arbete
Att arbeta med ett antirasistiskt och antidiskriminerande skolnätverk ingår som en aktivitet i
Centrum för Pedagogisk Inspirations, som numera ingår i Pedagogisk inspiration Malmö, verksamhetsplan. En mängd aktiviteter genomförs, alla med utgångspunkt i Malmö stads Handlingsplan mot diskriminering, diskrimineringsgrunderna, läroplaner och värdegrundsplaner etc. Nätverket
25(43)
träffas för erfarenhetsutbyte. Det ska bli ett verktyg för rådgivning men också kunna visa på goda
exempel, samla och utveckla metoder, kontakter och hjälpa till att skapa möten.
Nätverket har inlett följande aktiviteter: samarbete med Grundskolefotboll mot rasism, Gymnasiefotboll
mot våld och rasism och Ungdom Mot Rasisms projekt Normbrytande rättigheter.
I nätverket ingår för närvarande representanter från Videdalsskolan, Kroksbäcksskolan, Strandskolan, Sundsbroskolan, Östra skolan, Sorgenfriskolan, Holmaskolan, Johannesskolan, Linnéskolan och Augustenborgskolan.
På Pedagog Malmö finns temabloggen #normbryt som bl.a. beskriver pågående aktiviteter.
För läsåret 2014-2015 har en planering gjorts för nya aktiviteter.
3.1.7
Att utveckla fritidshemsverksamheten (tidigare benämnd skolbarnomsorg)
Förvaltningens utvecklingssamordnare för fritidshemmen, tillsammans med en utsedd arbetsgrupp med representanter från HR- och kvalitetsavdelningen och två skolledare, har arbetat fram
en utvecklingsplan för fritidshemmen i Malmö. Utvecklingsplanen omfattar både struktur- och
processkvalitet och godkändes av grundskolenämnden den 19 november 2014.
Utvecklingsplanen inriktar sig på olika konkreta aktiviteter inom sju fokusområden:
•
•
•
•
•
•
•
Ledarskap: utbildning för ledare kring riktlinjer och styrdokument samt särskilt dedikerade ledarträffar för dialog kring fritidshemmen.
Allmänna råd för fritidshemmen: särskilda utbildnings- och informationssatsningar kommer att genomföras.
Kollegialt lärande: skapa och ge förutsättningar för nätverk för erfarenhetsutbyte mellan
medarbetare och skolledare.
Kultur: utveckling av kulturstödet till fritidshemmen.
Systematiskt kvalitetsarbete: utveckla hur fritidshemmens kvalitetsarbete skall synliggöras
inom grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete.
Fysisk miljö – säkerställa att kunskap kring fritidshemmens styrdokument är kända vid
ombyggnad och nybyggnad av skolenheter.
Övriga pågående utvecklingsområden: resursfördelning, barngruppernas storlek och
sammansättning, utveckling av elevenkät för fritidshemmen, kompetensförsörjningsplan.
De tre enheterna på PI Malmö arbetar löpande med uppdrag inom fritidshemsutveckling på uppdrag av utbildningschefer och/eller rektorer. Under hösten 2014, och framöver, har uppdraget
varit att arbeta med strategiskt utvecklingsarbete, vara ett stöd för skolledare och utbildningschefer, skapa forum för kunskapsspridning, omvärldsbevaka och vara uppdaterad på aktuell forskning om fritidshem.
Tillämpningsföreskrifterna för fritidshemmen har setts över i ett första steg. En fördjupad översyn har gjorts under året. I det första steget har beslut tagits om att grundskoleförvaltningen utökar antalet dagar per läsår då fritidshemmen kan stänga för utvecklingsarbetet till fyra dagar. Det
är ett viktigt bidrag för att möjliggöra för personalen att utveckla fritidshemmens arbete.
26(43)
3.1.8
Att utveckla studieoch yrkesvägledning i syfte att bättre möta förändringar i
studiesystem och på arbetsmarknad samt ge stöd till eleverna att göra val
som inte utgår ifrån traditionella könsroller
Utifrån kommunstyrelsens uppdrag har grundskoleförvaltningen utrett studieoch yrkesvägledningen samt praon i förvaltningens skolor under hösten 2014. Under 2014 har dessutom Malmös
stadsrevision genomfört en granskning av studieoch yrkesvägledningen.
Stadsrevisionen konstaterar i sin granskning att det saknas en övergripande styrning av studieoch yrkesvägledningen i Malmö stad. Grundskoleförvaltningens utredning visar också att studieoch yrkesvägledningen inte integreras i skolverksamheten utan ses som ett särskilt uppdrag för
utsedda studieoch yrkesvägledare. Både skollag, läroplan och de allmänna råden innebär dock
att studieoch yrkesvägledningen är ett uppdrag för hela skolan, inte bara för studieoch yrkesvägledaren. Utredningen visar också, precis som tidigare utredningar och granskningar, att studieoch yrkesvägledarnas uppdrag begränsas till de högre årskurserna trots att de nya allmänna råden
innebär att studieoch yrkesvägledning bör ges i alla årskurser.
Trots att antalet elever per studieoch yrkesvägledare är lägre i Malmös grundskolor jämfört med
riket upplevs omfattningen av studieoch yrkesvägledare vara för liten. Studie- och yrkesvägledning är särskilt viktigt för elevgrupper som har svårt att på annat sätt få saklig och objektiv information inför sina studieoch yrkesval, t.ex. nyinvandrade elever. Detta innebär att behovet av
studieoch yrkesvägledning är högre i Malmö med tanke på kommunens elevsammansättning.
Det finns också ett behov av en kvalitetshöjning inom verksamheterna som huvudmannen har
ansvar för. Studie- och yrkesvägledning av god kvalitet är mycket viktig för att elever ska kunna
göra välgrundade val utifrån intressen, förutsättningar och kunskap om arbetsmarknaden. Skolverket har bland annat i en studie om elevers programbyten uppmärksammat att det finns mer att
göra för att elever ska göra mer underbyggda val till gymnasieskolan.
Utifrån utredningens resultat åtar sig grundskoleförvaltningen att ta fram en handlingsplan för
studieoch yrkesvägledningen.
För att kunna svara på kommunstyrelsens förslag kring en kommungemensam praktiksamordning har utredningen samlat in mer underlag kring verksamheten inom kommunens skolor. Utredningen innebär att förvaltningen nu har en tydlig bild över omfattning och organisering av
praon samt också en viss kvalitetsbedömning av verksamheten. Tyvärr visar utredningen att det
finns stora brister i nuvarande prao-verksamhet, både vad gäller kvalitet och likvärdighet. Praon
är inte integrerad i skolans övriga uppdrag och motiveras utifrån oklara effekter. Kommunen
uppfyller inte heller de arbetsmiljökrav som finns kring prao. Att det är eleverna själva som anskaffar platserna innebär också brister i likvärdighet.
Förutom ovanstående brister kan syftet med prao ifrågasättas. Det finns flera skrivningar i styrdokumenten kring kontakter med arbetslivet och rektorn har enligt läroplanen ett särskilt ansvar
för att samverkan med skolor och arbetslivet utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter
av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Det finns dock flera metoder
(t.ex. kortare praktikperioder, studiebesök, synliggörande av arbetslivet i undervisningen, långsiktig samverkan med olika företag) som bättre svarar mot det uppdrag och de förutsättningar som
gäller i dag.
Behovet av studieoch yrkesvägledare anses inte minska om prao-verksamheten förändras.
Ovanstående förslag om en förbättrad studieoch yrkesvägledning, med bl.a. insatser mot de
lägre årskurserna, innebär att det finns ett fortsatt behov av studie- yrkesvägledare. En förändring
27(43)
av praon kan innebära att resurser kan frigöras för att utveckla och förbättra studieoch yrkesvägledningen samt andra metoder för kontakter och samverkan med arbetslivet som är bättre
anpassade till skolans uppdrag och organisation. Grundskolenämnden har dessutom i uppdrag i
kommunfullmäktiges budget för 2015 att tillsammans med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utreda och förbättra övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan.
Grundskolenämnden har ännu inte tagit ställning till eventuell förändring av praon.
3.1.9
Att vidareutveckla samarbetet mellan förskola, skola och socialtjänst
Under 2014 har utbildningschefer inom grund- respektive förskolan, chefer inom individ- och
familjeomsorgen, chefer inom vård och omsorg samt områdesutvecklingschefer utarbetat vilka
principer som ska gälla för samverkan över verksamhetsformerna. Utgångspunkten är ett gemensamt ansvar för de barn och unga som växer upp i staden. Chefsgruppens arbete har resulterat i
ett förslag till samverkansöverenskommelse, som väntas beslutas inom kort.
Samverkansöverenskommelsen anger principer gällande de inblandade förvaltningarnas gemensamma uppdrag att se till att alla barn får förutsättningar att lyckas i skolan och senare gå ut i
vuxenlivet och till en egen försörjning. I första hand fokuserar den på det förvaltningarna särskilt
behöver uppmärksamma i det gemensamma utvecklingsarbete. Den syftar också till att förtydliga
samverkan på individnivå – när ett barn är eller kan komma att bli aktuellt inom förskola, skola,
vård och omsorg samt individ- och familjeomsorg – och framhåller de kritiska moment som behöver undanröjas för att barn inte ska falla mellan stolarna i organisationen.
3.1.10 Att tillse att det i samtliga platsannonser framgår att man alltid har rätt till heltid
En av grundskoleförvaltningens största utmaningar är att säkra tillgången på rätt kompetens på
samtliga arbetsplatser – att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade och professionella medarbetare. Grundskoleförvaltningen ska anställa medarbetare med rätt kompetens för
uppdraget samtidigt som alla sökande ska bemötas på ett professionellt sätt. Under 2014 har förvaltningen arbetat fram en intern förvaltningsgemensam rekryteringsprocess som bygger på
Malmö stads HR-process rekrytering för att ytterligare kvalitetssäkra rekryteringsarbetet i förvaltningen. Den nya rekryteringsprocessen kommer att implementeras under början av 2015 och
innehåller bland annat att HR-avdelningen kvalitetssäkrar samtliga annonser och säkerställer att
att följande text finns med i samtliga platsannonser som gäller tillsvidareanställningar på deltid. "I
Malmö stad erbjuder vi anställning på heltid i enlighet med stadens riktlinjer".
3.1.11 Att prioritera personal inom elevhälsan och fritidsledare vid utbildning i hbtqfrågor
Utveckling och utbildning inom HBTQ-området har knutits till det kommungemensamma arbetet kring strategi och handlingsprogram för sexuell hälsa. De förvaltningsgemensamma planerna
innefattar utbildningsprogram för elevhälsopersonal vid sex grundskolor (en i varje utbildningsområde). Beslut om handlingsplaner för Malmö fattas inom kort varefter de planerade åtgärderna
kommer att genomföras.
3.2 Viktiga händelser
Utvecklat system för att styra och leda
Grundskoleförvaltningens styroch ledningsmodell med verktyg i form av resursfördelningssyGrundskolenämnden, Årsanalys 2014
28(43)
stem, prioriterade uppföljningsområden (utifrån forskning och beprövad erfarenhet), uppföljningskedja, dialogstruktur och årshjul är till stora delar implementerad i förvaltningen. Ett ITstöd för planering, uppföljning och analys samt rapportering har arbetats fram i samarbete med
tio pilotskolor och testats med gott resultat. Under våren 2015 ska det framtagna IT-stödet implementeras hos samtliga (övriga) skolor. En plan för hur detta ska ske är framtagen och beslutad.
Dialoger utifrån dialogstrukturen
Dialoger i enlighet med dialogstrukturen har genomförts under hösten. Dels har dialoger genomförts mellan varje enskild rektor och utbildningschef samt stödresurs från kvalitetsavdelningen,
dels har dialoger genomförts mellan förvaltningen och nämndens presidium. Innehållet i dialogerna har, tillsammans med dataunderlag (betygsstatistik, resultat från elevenkäter osv), analyserats och legat till grund för den lägesbedömning av förvaltningen som tagits fram. Lägesbedömningen kommer i sin tur att utgöra en del av underlaget för årsanalys och budget samt förvaltningens åtagandeplan.
Strategiarbete har utarbetat "Varje elevs bästa skola"
Strategiarbetet 2014 har genomförts vid samtliga fem ledarforum under året. Utöver detta har
chefer och skolor/enheter löpande under året haft uppdrag utifrån strategiuppdraget. Dessa uppdrag har bland annat varit att diskutera strategiuppdraget på sin egen enhet, organisera samtal
med elever och elevråd, bearbeta och sammanställa material med mera.
Strategiarbetet har inneburit en inkluderande process där samtliga chefer i förvaltningen involverats. I processen har:
• elevperspektivet varit centralt
• fokus legat på strategier för ökad måluppfyllelse och likvärdighet
• intention funnits att skapa gemensamma förhållningssätt och vi-känsla
• ledarna fått arbeta i fasta arbetsgrupper med ledare från olika utbildningsområden, i syfte bland
annat att skapa nya nätverk och samarbeten
• ledarna besökt varandras skolor i syfte att se olika miljöer i Malmö stad
• elever, medarbetare och externa aktörer – företag, föreningar och organisationer i Malmö involverats i processen
Strategiuppdraget har resulterat i att:
• grundskoleförvaltningens strategier "Varje elevs bästa skola" har tagits fram
Under 2015 ska strategierna implementeras i förvaltningen. Strategierna ska omfatta och involvera alla medarbetare och omsättas i konkreta handlingar.
Fortsatt utbyggnad av skolplatser
totalt tio utbyggnadsprojekt som gav en utbyggnad av ca 650 nya skolplatser. I november färdigställdes även återställning av lokaler som nyttjats av folktandvården på Lindeborgskolan och
Kroksbäcksskolan. Övriga tillkommande elever har fått plats genom förtätning i befintliga skolverksamhet.
Grundskolenämnden antog i december Lokalförsörjningsplan 2015-2024 för grundskoleverksamheten. Planens övergripande syfte är att tillgodose det långsiktiga behovet av grundskoleplatser inom kommunen. Den volymmässiga utvecklingen av antalet grundskoleplatser har särskilt
fokus i planen och under planeringsperioden 2015-2019 planeras en nettoutbyggnad om 10 681
29(43)
platser. Detta innebär i relation till den prognosticerade befolkningsutvecklingen ett planerat
överskott om 3 266 platser. Ett överskott i planeringen bedöms vara angeläget för att skapa handlingsutrymme inför eventuella förseningar av byggprojekten samt i tidigt skede säkra tomter för
skolutbyggnad. Flera problem- och utvecklingsområden identifieras i planen, däribland lokaler
med olika former av brister i den fysiska miljön, samverkan med berörda förvaltningar gällande
samnyttjande av lokaler samt utvecklingen av ett fullgott IT-stöd för administration och analys av
kommande lokalbehov.
Förändrad organisation för lokalplanering och fysiskt stöd
I november beslutade förvaltningsdirektörerna för skolförvaltningarna att lägga ner avdelningen
för fysisk miljö och att respektive förvaltning fr.o.m. den 1 mars 2015 ska ansvara för arbetet med
lokalplanering och fysisk stöd. Syftet med förändringen av den befintliga organisationen är att nå
en mer ändamålsenlig organisation som kan svara mot varje förvaltnings långsiktiga behov.
Skolinspektionen avslutade mångårig tillsyn
Den 6 november 2014 beslutade Skolinspektionen att avsluta den senaste tillsynen av Malmö
stads skolverksamhet. Skolinspektionen bedömer att Malmö stad har vidtagit sådana åtgärder att
de påtalade bristerna i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt
kommunens ansvarstagande för förskola och vuxenutbildning har avhjälpts.
När det gäller verksamheten i fritidshemmen kan Skolinspektionen dock inte med de åtgärder
Malmö stad redovisat, ta ställning till om de påtalade bristerna är åtgärdade. Skolinspektionen
kommer därför att genomföra en riktad tillsyn av fritidshemmen i Malmö stad våren 2015.
Samtidigt upplyser Skolinspektionen om att myndigheten i den kommande regelbundna tillsynen
av Malmö stad kommer att följa upp resultatet av de insatser som genomförs i det fortsatta arbetet med att erbjuda alla barn, elever och studerande en likvärdig utbildning. Nästa tillsyn planeras
att påbörjas under 2016.
Skolinspektionen har också under året avslutat flera kvalitetsgranskningar som inkluderat verksamheter i Malmö stad. Det gäller kvalitetsgranskningarna av:
•
•
•
Huvudmannens styrning mot de nationella målen.
Skolsituationen för elever med diagnosen AD/HD i grundskolan.
Utbildningen för nyanlända elever.
Under 2014 påbörjade Skolinspektionen även en riktad tillsyn om romska elevers utbildningssituation samt en kvalitetsgranskning av elevhälsans arbete i kommunen.
Timplaneförändring genomförs nationellt
Under året har grundskoleförvaltningen tagit fram en gemensam stadieindelad timplan för Malmös skolor. Den var beslutad att träda i kraft fr.o.m. höstterminen 2015. Strax före jul presenterade Skolverket ett förslag till en nationell stadieindelad timplan för grundskolan, ett uppdrag som
Skolverket fått av den tidigare regeringen. I förslaget ingår tidigare annonserad utökning av matematikämnet, men också utökning av ämnet idrott och hälsa med motsvarande minskning av
elevens val. Ytterligare utredningar med avsikt att förändra fler ämnen föreslås också. Grundskoledirektören beslutade då att implementeringen av Malmös nya gemensamma timplan läggs på
is tills det blir tydligare vilka nationella förändringar som kommer att genomföras.
30(43)
Fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö
Kommunstyrelsen beslutade den 5 mars 2014 att uppdra åt samtliga nämnder och bolagsstyrelser
att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. I samband med detta beslut har grundskolenämnden även tilldelats 21 uppdrag utifrån
Malmökommissionens förslag. De flesta av uppdragen är redan pågående utvecklingsprojektet.
Fem av uppdragen är utredningsuppdrag. Utredningsuppdragen ska redovisas till nämnden och
kommunstyrelsen när de är slutförda. Utvecklingsuppdragen ska redovisas till nämnd och kommunstyrelse årligen. Grundskoleförvaltningens årliga redovisning finns bilagd denna årsanalys.
Fortsatt försök med ob-fritids
Johannesskolan fick under våren uppdraget att starta en försöksveksamhet med ob-fritidshem.
Under hösten har en utredning om en permanent ob-fritidsverksamhet i kommunen gjorts. Olika
alternativs för- och nackdelar samt kostnaderna för de olika lösningarna har presenterats för
nämndens ställningstagande.
Gemensam modell för systematiskt arbetsmiljöarbete införs på alla arbetsplatser
Grundskoleförvaltningen införde våren 2014 en gemensam modell för arbetet med SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) anpassad till Malmö stads arbetsmiljöprocess. Modellen preciserar i ett
årshjul aktiviteter och roller i arbetsmiljöarbetet och tydliggör ansvarsfördelningen kopplat till de
olika samverkansnivåerna. Syftet med den nya modellen är att skapa samsyn för det systematiska
arbetsmiljöarbetet och tydliggöra hur det praktiska arbetet med undersökning, riskbedömning,
åtgärder och uppföljning inom SAM ska gå till.
Förvaltningen genomförde under hösten en uppföljning, i form av en självskattning, av det systematiska arbetsmiljöarbetet på skolenhetsnivå utifrån 14 påståenden från Arbetsmiljöverkets
självskattningsverktyg om SAM. Självskattningen har genomförts i 80 % av samverkansgrupperna
(skolenhetsnivå) under november månad och har därefter sammanställts. Skattningen uppmättes
till ett snittresultat på 4,3 på en skala från 1 till 5 där 5 står för ”stämmer helt”. Den övergripande
självskattningen som genomfördes 2013 gav ett snittresultat på 2,4 utifrån självskattningsverktyg.
Resultatet visar att grundskoleförvaltningen har uppnått en avsevärd förbättring av det gemensamma systematiska arbetsmiljöarbetet.
Från och med augusti 2014 samordnar grundskoleförvaltningen gemensamma utbildningar för
elevskyddsombuden på skolorna. Målet med utbildningen är detsamma som för det gemensamma
samverkansarbetet samt arbetet utifrån årshjulet för SAM: positivt arbetsklimat i en god arbetsmiljö med inflytande, delaktighet samt utveckling för alla elever på skolan.
Förutom arbetet med implementering av nytt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) har även en
utvärdering av förvaltningens samverkansorganisation enligt överenskommelsen om samverkan
på förvaltningen påbörjats. Detta kommer att rapporteras till förvaltningsrådet i början av 2015.
Medarbetarenkäten visade höga nivåer av stress
I februari genomfördes medarbetarenkät för samtliga medarbetare. Förvaltningen uppnådde ett
övergripande MMI på 62 vilket är ett något lägre resultat än snittet för Malmö stad som ligger på
64. Utifrån resultatet valdes stress samt våld och hot ut som prioriterade arbetsmiljöområden för
grundskoleförvaltningen. Arbetet med att ta fram en strukturerad långsiktig åtgärdsplan i syfte att
31(43)
minimera arbetsrelaterad stress på skolorna, samt samordna och förbättra de organisatoriska
stödstrukturerna för skolorna i syfte att underlätta det dagliga arbetet och minska arbetsbelastningen på skolorna, har påbörjats och beräknas vara färdigställd i januari 2015. Likaså har gemensamma riktlinjer och rutiner för våld och hot på arbetsplatsen tagits fram tillsammans med kompletterade rutiner för elever inkluderat rutiner för kartläggning, riskbedömning och handlingsplan
för hot och våld på arbetsplatsen. Dessa kommer att implementeras och börja användas under
våren 2015.
Eftersom grundskoleförvaltningens omorganisering pågick fram till årsskiftet 13/14 (med nya
placeringar av cirka 130 skolledare och 100 administratörer) valde grundskoleförvaltningen att
lyfta ut de frågor som handlade om ledarskapet ur medarbetarenkäten som genomfördes i februari 2014, och genomföra denna under oktober månad istället.
Kompletterande medarbetarenkät med ledardel
En kompletterande medarbetarenkät med ledardel har genomförts under oktober månad inom
hela grundskoleförvaltningen. I slutet av november 2014 delgavs grundskoledirektör och förvaltningsledning resultatet från ledardelen i medarbetarenkäten. Varje avdelningschef ansvarar för att
informera sina respektive chefer deras resultat, deadline för detta är 31 januari 2015. Sedan ska
varje chef informera sina medarbetare om sitt resultat. Stöd för utveckling av ledarskap och medarbetarskap finns att tillgå och är organiserat inom förvaltningen.
Flera frågor inom ledarskapet får höga betyg av medarbetarna i medarbetarenkäten. Chefen visar
förtroende för sina medarbetare, ger hjälp och stöd om misstag sker och ger förutsättningar för
medarbetarna att själva ta ansvar. Medarbetarna anser också att den närmaste chefen visar uppskattning och aktivt arbetar för att utveckla och förbättra verksamheten. Några frågor får något
lägre resultat och det handlar om chefens förmåga att ge stöd vid prioriteringar mellan viktiga
arbetsuppgifter, att planera och organisera verksamheten, konflikthantering, att inspirera medarbetarna att utvecklas samt förklara bakgrund till beslut som berör medarbetarna. Jämfört med
resultatet för Malmö stad totalt sett ligger grundskolan något lägre på samtliga ledarskapsfrågor.
Index ligger på 3,8 inom grundskoleförvaltningen jämfört med 4,0 för Malmö stad.
Arbetsmiljöverket inspekterade Malmöskolor
Arbetsmiljöverket genomförde under året en inspektion av Malmö stads skolor. Det är en del i
verkets nationella tillsyn av skolan under 2013-2016. 30 procent av landets totala skolbestånd (ca
1700 skolenheter) ska inspekteras.
Bakgrunden till insatsen är att skolan är Sveriges största arbetsplats sett till antalet ”arbetstagare”.
Systematiskt arbetsmiljöarbete inom skolsektorn behöver utvecklas och förbättras. Det finns ett
brett spektrum av arbetsmiljöfaktorer och risker inom skolan. Tillsynens syfte är att bidra till att
skolor arbetar aktivt med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Syftet är också att bidra
till att skolor och skolorganisationer får ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Inspektionen omfattar alla kategorier av arbetstagare.
Utifrån Arbetsmiljöverkets inspektioner inkom en övergripande kravställning till förvaltningen i
december. Förvaltningen har nu inlett ett arbete med att ta fram en handlingsplan med övergripande insatser. Planen ska vara klar i januari 2015 och innehåller åtgärder som ska genomföras
senast hösten 2015.
32(43)
Introduktionsprogram stöttar nya chefer
Under 2014 har förvaltningen satt igång ett gemensamt introduktionsprogram för nya chefer.
Programmet innehåller obligatoriska möten med samtliga avdelningar under den nya chefens
första 14 dagar samt ett obligatoriskt år med fördjupande utbildningsmoduler.
Introduktionsprogrammet består också av ett ledarskapsprogram för 13 utvalda nya chefer. Ledarskapsprogrammet genomförs i samarbete med övriga skolförvaltningar.
Nio medarbetare går program för framtida ledare
Under 2014 har förvaltningen genomfört en orienteringstermin för de nio framtida ledare från
förvaltningen som medverkar i utvecklingsprogrammet Framtida ledare. Syftet med orienteringsterminen är att påbörja och möjliggöra deltagarnas perspektivskifte från medarbetarens till chefens. Orienteringsterminen avslutades 30/6.
Hösten startades upp med avstämningssamtal tillsammans med Ledarcentrum. Samtalen blev
uppstarten till själva huvudprogrammet som pågår t.o.m. våren 2015.
Förvaltningen har mottagit 28 900 ansökningar
Under 2014 utannonserade grundskoleförvaltningen 1 362 tjänster (månadsavlönade) fördelat på
924 annonser. Till dessa tjänster inkom 28 872 ansökningar vilket ger ett genomsnitt på 21,2 ansökningar per tjänst.
91 % (1238 st) av tjänsterna var pedagogiska tjänster såsom grundskollärare (884 st), fritidspedagoger (182 st), specialpedagoger eller speciallärare (73 st), förskollärare (46 st) samt elevassistenter
(33 st).
Dessa siffror visar vad som utannonserats under perioden. Förvaltningen saknar uppgifter om
hur många av dessa tjänster som tillsatts. Under 2015 kommer förvaltningen att säkerställa att
även uppgifter om tillsatta tjänster registreras i rekryteringssystemet så att ett heltäckande statistikunderlag skapas.
Inför höstterminen har vissa yrkeskategorier varit svåra att rekrytera. Detta har resulterat i en
blandning av åtgärder såsom att annonsera om tjänsterna på nytt, anpassa kravprofilerna samt för
lärartjänster ändra ämneskombinationerna för tjänsten eller tillsätta med obehörig lärare på visstid. De kategorier som berörs är främst fritidspedagoger, specialpedagoger, samt vissa lärarkategorier - främst lärare Ma/NO, lärare i praktiska ämnen och lärare i språk. Sammantaget har
grundskoleförvaltningen till största del kunnat rekrytera enligt förvaltningens och skolornas behov.
Nyanställda är främst lärare och fritidspedagoger
Antalen nyanställda tillsvidareanställda (som tidigare inte haft en tillsvidareanställning i förvaltningen) var under 2014 550 personer. De största grupperna är lärare grundskola tidigare år (119
st), fritidspedagog (69 st), lärare grundskola senare år (53 st), förskollärare (49 st), lärare praktiska/estetiska ämnen (31 st), elevassistent (29 st), barnskötare (24 st) samt specialpedagog (19 st).
Uppgifter om antalet nyanställda visstid finns inte att tillgå. Förvaltningen saknar dessutom upp-
33(43)
gifter om hur många visstidsanställda som under 2014 anställts på nya visstidsanställningar.
Förvaltningens personalomsättning är 11 procent
Under 2014 slutade (inkl pensioneringar) 405 tillsvidareanställda i grundskoleförvaltningen. Medeltalet tillsvidareanställda under perioden var 3551. Personalomsättningen var därmed 11,4 %.
Rekrytering av medarbetare till karriärtjänster
I mars utannonserade grundskoleförvaltningen 160 förstelärartjänster och fyra lektorstjänster.
Under arbetets gång har antalet förstelärartjänster utökats då förvaltningen fått extra statsbidrag
avsatta för förstelärartjänster till särskilt utvalda skolor. Samtliga förstelärartjänster är tidsbegränsade på tre år förutom tjänsterna på de särskilt utvalda skolorna som är tillsvidaretjänster. Rekryteringen skiljer sig från den rekrytering av 85 förstelärare som gjordes 2013 på så sätt att det
denna gång var möjligt att söka tjänster på valfri skola med utannonserad förstelärartjänst. Tjänsterna annonserades dessutom externt, vilket innebar att även lärare utanför Malmö stad kunde
söka tjänsterna.
Under perioden har sammanlagt 241 förstelärare anställts i Malmö stads grundskolor. Det betyder
att grundskoleförvaltningen kommer att ha 326 förstelärare (inklusive de 85 som rekryterades
2013) när alla rekryteringar är klara. Inga lektorer har kunnat rekryteras eftersom de sökande inte
uppfyllt kraven för lektorstjänst.
Kompetensförsörjningsplan ska säkra framtida behov
Ett större arbete med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan inleddes under sommaren. Kompetensförsörjningsplanen kommer, tillsammans med Malmö stads övergripande kompetensförsörjningsplan (arbetet med denna påbörjas under 2015), att ligga som grund för en handlingsplan med insatser för att trygga kompetensförsörjningen i förvaltningens verksamheter. Planen syftar till att se till att grundskoleförvaltningen attraherar och rekryterar nya medarbetare
samt utvecklar och behåller befintlig personal.
Ny organisation för korttidsbemanning införs
Under 2014 har förvaltningen utrett korttidsbemanningen och beslutat om en ny organisering av
denna. En korttidsbemanningsfunktion kommer att inrättas på HR-avdelningen våren 2015 med
ansvar för kvalitetssäkring och utveckling av korttidsbemanningen i förvaltningen. I korttidsbemanningsfunktionen samlas samtliga timavlönade i förvaltningen vilket medför att det blir enklare att få överblick över antalet timavlönade, i vilka verksamheter de används och varför. Det
blir också enklare att plocka fram statistik vilket underlättar det strategiska och långsiktiga arbetet
för att hitta en bra nivå på antalet timavlönade. Genom att samla de timavlönade i samma system
går det enkelt att informera om och ge dem möjlighet att söka längre vikariat och andra tjänster
som utlyses i förvaltningen.
Årlig löneöversyn genomförd
Grundskoleförvaltningen har under våren genomfört löneöversyn 2014 enligt gällande avtal inom
respektive kollektivavtalsområde för samtliga medarbetare med utbetalning av ny lön den 1 april.
Kommunal, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund samt Sveriges skolledarförbund har haft traditionella förhandlingar resterande förbund har haft chef- medarbetardialog (CMD).
34(43)
Samlat arbete kring medveten lönebildning
Under hösten 2014 har ett arbete inletts för att skapa en tydlig och gemensam riktning för arbetet
med frågor kopplat till lön. Lönen ska vara ett aktivt styrmedel. Det ska skapas en gemensam
process och ett enhetligt förhållningssätt i allt lönearbete kopplat till kvalitetsdialoger, medarbetarsamtal, lönesamtal och lönekriterier.
En arbetsgrupp bestående av arbetsgivar- och fackrepresentanter har berett ett antal förslag
kopplat till lönebildningsområdet och beslut om dessa kommer att fattas i januari 2015. En gemensam lönebildningsstrategi ska styra lönesättningen vid löneöversyn och rekrytering samt leda
till en önskad lönestruktur. Ett årshjul med angivna tidpunkter för till exempel medarbetarsamtal,
lönesamtal och information på arbetsplatsträffar skapas.
I december fattades beslut om tre övergripande lönekriterier som kommer att gälla för samtliga
medarbetare i förvaltningen. Förslag till yrkesspecifika kriterier har arbetats fram i olika grupper
och dessa kommer att diskuteras vidare för att under 2015 implementeras tillsammans med processen för det gemensamma lönebildningsarbetet.
Befolkningsutveckling
Under 2014 har befolkningen i åldersgruppen 6-15 år ökat i genomsnitt med 1 228 till 30 223
individer jämfört med genomsnittet för år 2013 vilket är 273 högre jämfört med budgetprognosen för Malmö år 2014. Antalet individer 6-15 år var 30 872 den 31 december 2014.
35(43)
4 Uppföljning av ekonomin
4.1 Utfall
Resultaträkning
Tkr
Utfall 2014
Budget 2014
Avvikelse
Intäkter
3 230 506
2 838 555
391 951
Totala intäkter
3 230 506
2 838 555
391 951
Lönekostnader
-1 383 948
-1 351 084
-32 864
-511 816
-519 626
7 810
-2 537
-4 773
2 236
Totala personalkostnader
-1 898 301
-1 875 483
-22 818
Övriga kostnader
-4 371 300
-3 988 170
-383 130
-27 706
-28 475
769
Totala övriga kostnader
-4 399 006
-4 016 645
-382 361
Nettokostnad exkl. finansnetto
-3 066 801
-3 053 573
-13 228
3 056 934
3 056 934
0
16
0
16
-3 816
-3 361
-455
-13 667
0
-13 667
-3 070 601
-3 056 934
-13 667
PO-pålägg
Övriga personalkostnader
Avskrivningar
Kommunbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat
Nettokostnad
4.1.1
Periodavvikelse
Utfallet för året visar ett underskott på 13,7 Mkr.
Att resultatet för 2014 visar ett underskott beror till största delen på att förvaltningen har gjort en
avsättning på 8,5 Mkr för domslut som gått emot Malmö i förvaltningsrätten. Domarna kommer
att överklagas. I resultatet ingår också utrangeringar av anläggningar till ett värde av 2,6 Mkr varav
anläggningar från tidigare stadsdelar är 2,1 Mkr vilka borde ha varit utrangerade innan överlämning till grundskoleförvaltningen.
Ovanstående innebär att resultatet har belastats med kostnader motsvarande 10,6 Mkr som förvaltningen inte kunnat påverka.
Trots en ökning av flera kostnadsdrivande faktorer har förvaltningen nått nära nog ett nollresultat
under 2014. Antalet individer har ökat med 273 i åldersgruppen 6-15 år jämfört med befolkningsprognosen som låg till grund för budget 2014. En ökning av andelen barn i fritidshem har
ökat till 62,8 %, från 59,0 % under första halvåret 2013. Högre kostnader för lokaler i form av nytill- och ombyggnation samt ökat behov av särskilt stöd i form tilläggsbelopp.
Befolkningsansvar
Fritidshem
Resultatet för befolkningsansvaret för fritidshem är ett underskott om 26,3 Mkr. Anledningen till
underskottet är dels högre kostnader för tilläggsbelopp, särskilt stöd, motsvarande 15,1 Mkr samt
36(43)
ett ökande antal barn i fritidshem. Antalet barn i fritidshem ökade med 563 jämfört mot budget.
Kostnaden för fler barn i fritidshem var 13,3 Mkr högre än budget. Andelen barn som efterfrågat
plats i fritidshem var 62,8 % vilket är 2 % enheter högre än budget för 2014 eller 3,8 % enheter
högre än under första halvåret 2013. En reserv inom befolkningsansvaret har minskat underskottet något.
Grundskola inklusive förskoleklass
Utfallet för perioden för befolkningsansvar grundskola inklusive förskoleklass visar ett underskott
om 9,7 Mkr.
Antalet elever i grundskola inklusive förskoleklass var 29 662 i genomsnitt under året. En ökning
jämfört med budget på 271 elever.
Ökningen av elevantalet har medfört ökade kostnader för förvaltningen. De direkta kostnaderna
beräknas ha ökat med cirka 20 Mkr beroende på ökat antal elever. En kostnadsreserv under
grundskolans befolkningsansvar togs helt i anspråk för att finansiera del av kostnaderna för ökningen av antalet elever. Reserven räckte dock inte att finansiera hela kostnaden för elevökningen.
Andelen elever i fristående grundskolor inklusive förskoleklass var 16,1 % vilket var 0,2 % enheter högre jämfört med budget. Under 2013 var motsvarande andel 16,0 %.
Särskola
Antal elever i särskola ökade med 12 elever till 268 i årsgenomsnitt jämfört mot budget för helåret.
För särskolan redovisas ett positivt resultat om 0,4 Mkr beroende en reserv som utnyttjats för att
kompensera för ökat antal elever samt lägre kostnader för särskilt stöd i form av tilläggsbelopp.
Verksamheten
Lokalkostnader
Kostnaderna för ersättning till egna skolor för lokalhyror har ökat under året och överskrider
budget med 17,7 Mkr eller 4,2 %.
Utbildningsområden
För förvaltningens utbildningsområden blev utfallet ett underskott på 18,1 Mkr. Fyra av sex utbildningsområden redovisar underskott och övriga två visar överskott. Kostnader för omställning
har påverkat resultat för flera utbildningsområden under året.
Av underskottet för utbildningsområden är 5,6 Mkr hänförligt till Malmö International School
där intäkterna för antalet elever är lägre jämfört med budget. Antalet elever på internationella
skolan var under året 180 på vårterminen och 230 under hösten, ett genomsnitt på 205 under
året. Budget för året var beräknat på ett elevantal på 239 i genomsnitt. Det ökade elevantalet under hösten har inneburit att fler lärare har behövt anställas.
Förvaltningsövergripande verksamheter
37(43)
Förvaltningsövergripande verksamhet redovisar ett överskott om 40,1 Mkr. Anledningarna till
överskottet är reserverade medel inom verksamheten, senareläggning av IT satsningar och vissa
anställningar samt återhållsamhet med kostnaderna under året.
Av årets medel för skolsatsningen, 24,8 Mkr, användes 23,8 Mkr.
4.2 Investeringsram
Investeringsram
Typ av investering
Utfall 2014
Budget 2014
Avvikelse
29 689
59 000
29 311
Prognosen för investeringsutgifterna har skrivits ner under året. Färdigställande av nya skolor
sker med början av år 2016.
Investeringsutgifterna har varit 29,7 Mkr under perioden. Cirka 7 Mkr av de i förvaltningen planerade investeringarna har istället gjorts av Stadsfastigheter. Följden blir att grundskoleförvaltningen får ökad hyreskostnad i stället för ökad kapitalkostnad. Mer än hälften av investeringarna
har avsett uppstart av nya verksamheter. Investeringsmedlen har använts till inventarier såsom
skolmöbler och övrig inredning. Utökning av antalet datorer och datautrustning har skett till ett
värde av 3,0 Mkr till nya enheter exklusive elev- och lärardatorer.
38(43)
5 Förväntad utveckling kommande år
Planerad utbyggnad av skolplatser under 2015
Utbyggnaden av skolplatser genom ny-, om- och tillbyggnation av grundskolor fortsätter under
2015. En majoritet av projekten avser återtagande av lokaler som hyrts ut till annan verksamhet
och som inför verksamhetsstarten hösttermin 2015 återställs för grundskoleverksamhetens behov. De planerade projekten förväntas generera ca 1100 nya skolplatser. Oförutsägbara förseningar av projekten kan uppstå som en följd av överklagande av bygglov, myndighetskrav och
dylikt. Sådana oförutsedda förseningar kan i vissa fall leda till behovet av tillfälliga lösningar som
fördyrar projekten.
I syfte att utröna eventuella kapacitetsbegränsningar inom befintliga skolor och förfina lokalresursplaneringen är en maxkapacitetsutredning påbörjad och förväntas färdigställas i slutet av
2015. Som en följd av utredningens arbete kan stadens totala skolplatskapacitet komma att påverkas av pågående identifiering och utredning av lokaler med bristande miljö. Utredningen kommer
t.ex. att kunna identifiera behov av att undermålig ventilation åtgärdas eller att andra verksamhetsanpassningar krävs för att skolorna ska ha ändamålsenliga lokaler.
Ny organisation för lokalförsörjning och fysisk planering införs
Fr.o.m. 1 mars 2015 bildas en ny enhet, organiserad under ekonomiavdelningen på grundskoleförvaltningen, med ansvar för arbetet med den strategiska lokalplaneringen och det löpande stödet i lokal- och fastighetsfrågor.
Fortsatt implementering och utveckling av styroch ledningsmodellen
Det arbete som inletts under 2014 utifrån grundskoleförvaltningens framtagna styroch ledningsmodell kommer att fortsätta 2015 och också utvecklas vidare.
•
•
•
•
•
•
•
•
Dialoger i enlighet med dialogstrukturen kommer att genomföras, dels mellan varje enskild rektor och förvaltningen, dels mellan förvaltningen och nämndens presidium.
Samtliga skolor ska introduceras i och börja använda grundskoleförvaltningens framtagna
och testade IT-verktyg i Stratsys. IT-verktyget ska användas som dokumentationsstöd i
varje skolas systematiska kvalitetsarbete, för uppföljning, analys, planering och rapportering. IT-verktyget ska också fungera som ett stöd i att aggregera från skolnivå till förvaltningsövergripande nivå.
Grundskoleförvaltningen ingår i det Malmöövergripande pilotprojektet för användning av
IT-verktyget Stratsys i den förvaltningsövergripande planeringen utifrån kommunfullmäktiges mål. Inom detta arbete planerar grundskoleförvaltningen att utveckla och använda
IT-verktyget som dokumentationsstöd för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete på
förvaltningsövergripande nivå och för respektive stabsavdelning.
Grundskoleförvaltningens prioriterade indikatorer/mätetal för uppföljning ska ses över
och fastställas.
Ett samlat årshjul ur rektors perspektiv ska tas fram.
Ny framtagen elevenkät för elever i de yngre skolåren samt på fritidshem ska implementeras.
Arbetet med att bygga datalager och samla allt statistikunderlag på en - lättåtkomlig - plats
kommer att fortsätta.
En modell för kvalitetsbesök ska under våren testas på sex skolor för att därefter utvärde-
39(43)
ras. Kvalitetsbesöken innebär att utvalda skolor får besök av två representanter från kvalitetsavdelningen och en rektor. Syftet med kvalitetsbesöken är att få en djupare kunskap
om och förståelse för orsaker till att skolor lyckas respektive inte lyckas nå förväntade resultat. Den fördjupade bilden ska ligga till grund för diskussion med berörd skolledning.
Kvalitetsbesöken är en komplettering och fördjupning av de kvalitetsdialoger som redan
implementerats mellan rektor och förvaltning. Om testperioden faller väl ut ska kvalitetsbesöken implementeras i förvaltningen och riktas till samtliga skolenheter och samtliga
skolformer samt fritidshem. Modellen ska då innefatta tre former - generella besök som
riktas till samtliga skolor i Malmö stad, tematiska besök som riktas till ett urval av skolor
samt akuta besök, som avser enstaka skolenheter.
Strategier implementeras hos alla medarbetare
Under 2015 kommer förvaltningen att implementera de nyligen antagna strategierna "Varje elevs
bästa skola" till samtliga medarbetare i grundskoleförvaltningen. Målbilden för 2015 är:
•
•
Grundskoleförvaltningens övergripande strategier skall vara väl kända för samtliga medarbetare.
Alla medarbetare, på olika nivåer i förvaltningen, skall ha formulerat en tanke om ”vad
innebär de olika strategierna för mig i mitt dagliga arbete”. Varje medarbetare ska ha applicerat någon/några av dessa tankar i handling i sitt dagliga arbete.
Syftet med strategierna är att de ska stödja medarbetarna och förvaltningen att uppnå nämndens
mål.
Fortsatta svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier
Med anledning av de ökade elevkullarna kan vi förvänta oss att rekryteringarna av tillsvidareanställda medarbetare inför 2015 kommer att öka. Om elevökningen även fortsättningsvis kommer
att ligga på cirka 5 % så behöver förvaltningen under 2015 rekrytera cirka 550 personer på tillsvidareanställningar (med nuvarande personalomsättning). De grupper som vi ser som svårrekryterade är framförallt behöriga lärare inom Ma/No, svenska 2, praktisk/estetiska ämnen, lärare i
språk, särskolelärare, fritidspedagoger samt erfarna skolledare.
Hög andel elever i fritidshem
Andelen elever i fritidshem har ökat konstant under de senaste två åren. Redan nu är andelen
betydligt större jämfört med tilldelade medel i kommunens resursfördelning. Om andelen fortsätter att öka kommer andra resurser att få prioriteras ner.
Lokal- och kapitalkostnader
Ny- om och tillbyggnad ger högre lokalkostnader per elev jämfört med befintliga skollokaler.
Under 2015 kommer inte nya skolor att färdigställas utan det ökande lokalbehovet kommer att
klaras genom att ytterligare platser skapas i de befintliga skolorna, genom att förskoleverksamheten lämnar över lokaler till skolor samt att tillfälliga platser skapas i paviljonger. Dock medför även
dessa om- och tillbyggnader att kostnaderna för lokaler kommer att öka per elev.
40(43)
Statsbidrag
Statsbidrag för olika ändamål kan fördelas av Sveriges regering vid olika tillfällen under året. Är
statsbidraget känt för kommunerna under budgetprocessen kan dessa bidrag fördelas till rätt
verksamhet under budgetprocessen. För ett statsbidrag som tillkännages efter att kommunens
budget är beslutat känner grundskoleförvaltningen osäkerhet på hur dessa medel fördelas till
nämnderna.
Det råder osäkerhet av tillkommande statsbidrag till skolan beroende på det politiska läget med
en minoritetsregering i Sverige idag.
Lönenivå för personal i skola och fritidshem
En stor del av skolans och fritidshemmens personal ingår i prioriterade grupper med hänsyn till
framtida löneutveckling. Dessa grupper inom skola och fritidshem är rektorer, skolledare, lärare,
specialpedagoger, fritidspedagoger och studieoch yrkesvägledare. Kostnaderna för 2015 års löneavtal innebär sannolikt en högre ökning av lönekostnaderna jämfört med i Malmös resursfördelning tilldelade medel i budget 2015. Även svårigheten att rekrytera vissa lärarkategorier kan ha
en löneökande effekt.
Nyanlända
Antalet nyanlända barn i grundskoleåldern som skrivits in i Mosaiksskolan under veckorna 2 till
4 2015 var 80 varav 15 var ensamkommande barn. Elevernas fördelar sig jämnt mellan stadierna.
Flera svårt traumatiserade barn från Syrien har anlänt till Malmö.
Om tillströmningen fortsätter i denna höga takt innebär det att ökade resurser krävs till Mosaikskolan, resurser för studiehandledning och även för modersmålsundervisning.
Mosaikskolan är redan nu i princip fullbelagd vilket innebär att flera lokaler och mera inventarier
behöver anskaffas. Även skolorna vilka tar emot nyanlända kan behöva mera resurser under året.
Internationella skolan
Internationella skolan har haft svårt att klara ett ekonomiskt nollresultat. Antalet elever har ökat
under senaste året men volymökningen har inneburit att flera lärartjänster har fått tillsättas. Antalet elever måste bli betydligt fler innan skolan kan vara i ekonomisk balans.
Domstolsutslag
Antalet överklaganden från friskolor har ökat under de senaste åren. Regelverket från nya skollagen är relativt ny gällande ersättningar till friskolor vilket innebär att få fall har fått domar i högre
instanser. Denna situation kan innebära framtida kostnader för staden beroende på olika tolkningar av lagen i olika specifika fall.
41(43)
6 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö
Hur har dialogen med respektive Områdesprogram sett ut under året?
Grundskoleförvaltningens utbildningschefer har ingått i styrgrupperna för områdesprogrammen.
Vidare har de enskilda skolornas ledning och medarbetare deltagit i aktiviteter initierade inom
områdesprogrammen.
Seved/Sofielund: Förvaltningen medverkar i processgrupp lärande. Flera förvaltningar medverkar i processgruppen som leds av en av grundskoleförvaltningens representanter (utbildningschefen). Förvaltningen medverkar genom utbildningschefen även i områdesprogrammets sekretariat
som är programmets högst beslutande organ.
Segevång: Medverkat i Nätverket Segevång.
Lindängen: Utbildningschefen och berörda rektorer har regelbundna möten med områdeskoordinatorn. På Hermodsdalsskolan drivs ett allaktivitetshus. Planer för ett allaktivitetshus i Oxie
utarbetades men skrinlades av ekonomiska skäl.
Vilka har varit nämndens viktigaste insatser i respektive områdesprogram under året?
Seved/Sofielund: Processgrupp lärande driver projektet "Tillsammans kan vi" som utbildar nyanlända föräldrar om det svenska skolsystemet och den skola som deras barn möter. Processgruppen försöker också stötta nätverk och föreningar att arrangera egna aktiviteter och bland
annat låna skolans lokaler för detta ändamål.
Seved/Sofielund samt Herrgården: Deltagit i samtal med Boverket om fördelning av statliga
urbana utvecklingsmedel.
Segevång: Informationsbärare mellan skolan och Nätverket Segevång.
Holma Kroksbäck: El Sistema, Läxakuten, fritidsgården Flamman, Brobyggare samt samarbetet
med fältgruppen.
Holmaskolans har ett projekt tillsammans med Malmö högskola inom områdesprogrammet.
Inom projektet arbetar Holmaskolan med upplevelsepedagogik på så vis att barnen åker ut till
olika platser för att förstå olika begrepp som t.ex. tågstation.
Lindängen: Arbetat med allaktivitetshusen i Hermodsdal och Lindängen.
Vilka insatser planerar nämnden för i respektive områdesprogram?
Seved/Sofielund: Processgrupp lärande vill fortsätta bedriva "Tillsammans kan vi" med två föräldrarutbildningar på arabiska och två på somaliska. Dessutom fortsätter områdesprogrammet
med en socionom/kurator på Sofielundsskolan som har särskilt fokus på elevernas närvaro i skolan.
Herrgården: Fortsatt arbete inom pågående arbetsgrupper.
Holma och Kroksbäck: Arbetet med tidigare insatser fortsätter. Två lärandeseminarier samt en
spridningskonferens planeras. Där kommer den kunskap som har framkommit att tas tillvara och
deltagarna kommer att diskutera hur områdesprogrammet kan jobba vidare.
42(43)
Samarbetet med Kulturskolan kring El Sistema fortlöper. Kroksbäcksskolan bär ett stort ekonomiskt ansvar.
Lindängen: Fortsatta försök att få medel för att starta ett allaktivitetshus i Oxie. Det kommer att
kräva ytterligare arbete, främst mötestid.
Hur stora resurser har era insatser i respektive områdesprogram tagit i anspråk under
året?
Seved/Sofielund: Arbetstid för rektor och utbildningschef. Lokaler på Sofielundsskolan.
Herrgården: Arbetstid för rektorer och utbildningschef.
Segevång: Arbetstid för kurator i Nätverket Segevång.
Holma Kroksbäck: Resursmässigt har insatserna kostat en heltidstjänst.
Lindängen: Arbetstid för rektorer och utbildningschef och lokalhyror.
43(43)
Malmö stad
Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö
2015-01-22
BILAGA
Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen
avseende grundskoleförvaltningens arbete för ett
socialt hållbart Malmö
2014
2 (40)
Malmö stad
Innehållsförteckning
11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna .................................... 4
13. Säkerställ att personal i hela staden har förutsättningar att delta i
kompetensutveckling-sinsatser utifrån systematiskt kvalitetsarbete. ............................. 8
14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn ..................................... 10
18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola ............ 13
19. Fortsätta satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och
skrivprocessen i förskola och grundskola ....................................................................... 15
20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser ................................................... 17
21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål ....................................... 21
23. Utred möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen 23
24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen ........................................... 26
31. Fokusera på involvering, öppenhet, och tranparens för att informera föräldrar,
barn och elever .................................................................................................................... 27
42. Fortsatt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på
arbetsmiljön i upphandlingar ............................................................................................ 31
50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbete för barn och unga både i
social och fysisk miljö ........................................................................................................ 34
53. Fortsätt satsningen på utvecklingen av lättillgängliga mötesplatser ...................... 36
66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan ...................... 39
3 (40)
Malmö stad
Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat att anmoda samtliga nämnder och
bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter
samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta
utvecklingsarbete för social hållbarhet.
I detta dokument återfinns rapporter med utgångspunkter, genomförda insatser
samt fortsatt planering för de uppdrag (utvecklinsuppdrag samt pågående arbete)
som utifrån ovanstående riktats till grundskolenämnden.
Utöver redovisade uppdrag i detta dokument har grundskolenämnden ytterligare två
riktade uppdrag;
10. Göra en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader. (En samlad
redovisning av långsiktiga behov och kostnader ska redovisas inom ramen för den
kommunala budgeten). Detta uppdrag redovisas genom nämndens budget.
29. Se över möjligheten att förlägga nya profilskolor i områden där det kan generera
positiva integrationseffekter (Inrätta, finansiera och förlägga attraktiva skolor i de
mest utsatta områdena för att attrahera elever från hela staden). Detta uppdrag har
lagts samman med utredningsuppdrag nr 30. ”Utred hur negativa segregerande
effekter i skolan kan brytas och ge förslag på hur vi kan få socioekonomiskt
blandade klasser”. Såväl uppdraget som utredningen innefattas i sin tur i
grundskoleförvaltningens utredning ”Underlag till Utbyggnadsstrategi” som är
ärendeplanerad till grundskolenämnden i januari och därefter Kommunstyrelsen.
4 (40)
Malmö stad
Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende
11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i
skolnämnderna
(Stärka stödjande kunskapsstrukturer)
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslutade (2014-03-05) om att uppmana samtliga nämnder att
beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de
bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta
utvecklingsarbete för social hållbarhet. Grundskoleförvaltningen (GrF) återkopplar
härmed genomförda insatser och fortsatt arbete vad gäller;
 GrF Systematiska kvalitetsarbete och styroch ledningsmodell
 Organisationsförändringen avseende Centrum för Pedagogisk Inspiration
(CPI) och FoU-Malmö Utbildning (FoU)
Utgångspunkter
Kommissionen föreslår att varje skolform ska utgå från vetenskapligt grundade
framgångs kriterier för att synliggöra styrkor och svagheter på olika plan.
Kommissioner anser vidare att det är angeläget att kommunen har stödstrukturer
för att säkerställa att Malmö fortsatt utvecklas till en forskningsbaserad
skolutvecklingskommun.1
Malmö stad har tagit fram en styrnings- och ledningsmodell utifrån skollagens krav
om planering, uppföljning och utveckling av verksamheten med utgångspunkt i de
nationella målen. Vad gäller kunskapsstödjande strukturer har CPI och FoU utretts
under hösten 2013 i enlighet med beslut från kommunstyrelsen (STK-2013-209).
Genomförda insatser
Grundskoleförvaltningens styrnings- och ledningsmodell och systematiska
kvalitetsarbete
Grundskolenämnden styr och grundskoleförvaltningen leder och utvecklar
utbildningen med hjälp av en ny styroch ledningsmodell, vilket tydliggör ansvar
och grunder för värdering av verksamhetens resultat. (Dnr GrF 2013/3793).
Modellen har tagits fram under hösten 2013/våren 2014 och har trätt i kraft läsår
2014/2015. Syftet är att tydliggöra grundskolenämndens ledning och styrning med
utgångspunkt i nationella styrdokument, att skapa systematik, ett gemensamt
förhållningssätt och ge förutsättningar för reflektion, ständiga förbättringar och en
lärande organisation. Del 1 i styrnings- och ledningssystemet utgörs av en ny
1
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, ”Malmös väg mot en hållbar framtid”, sid 81.
5 (40)
Malmö stad
resursfördelningsmodell (Dnr GrF 2013/184) som kompenserar för
socioekonomiska faktorer som kan påverka elevens måluppfyllelse. Del 2 i
styrsystemet fokuserar på ”Förutsättningar i skolan” där huvudman och skola kan
påverka olika faktorer med möjligheter till direkt inverkan på elevernas
måluppfyllelse.
I det systematiska kvalitetsarbetet identifierar varje skola utvecklingsområden i en
kvalitets-/åtagande- plan och dokumenterar resultat av beslutade
förbättringsåtgärder i en kvalitets-/åtagande rapport. I planen prioriterar varje
skolenhet egna utvecklingsområden samt de kommunövergripande. För läsåret
2014/15 ska samtliga verksamheter arbeta med språkutveckling och elevers
arbetsmiljö. Kvalitetsdokumentationerna tjänar som stöd för skolans eget
utvecklingsarbete och systematiskt kvalitetsarbete samt utgör underlag för
kvalitetsdialoger mellan skolenhet och huvudman. Förvaltningens kvalitetsavdelning
och andra stabsavdelningar tar fram olika statistiska underlag som analyseras,
sammanställs och återkopplas till skolledarna. Resultaten från en elevenkät om
trivsel, lärande och delaktighet riktad till grundskolan (Åk 3, 5, 7 och 9) och
grundsärskolan (Åk 1-9) sammanställs vidare och filer finns tillgängliga på skolnivå.
Från och med 2015 svarar elever i årskurs 3 och 5 i grundskolan även på frågor om
fritidshemmen. Olika verktyg i grundskoleförvaltningens styrnings- och
ledningsmodell (en uppföljningsplan, ett årshjul, dialogstruktur samt resultatkedja)
stödjer och säkerställer det systematiska kvalitetsarbetet. 2 Med utgångspunkt i de
nationella målen samt utifrån forskning om vilka faktorer som är centrala för elevers
skolresultat, arbetas indikatorer fram för att mäta resultat både vad gäller kunskapsoch värdegrundsresultat. Mål, indikatorer och mätetal bryts ner till olika nivåer och
enheternas ansvar för att Malmös grundskola ska leva upp till de nationella målen
klargörs. I modellen tydliggörs också en struktur för att följa upp, aggregera och
redovisa resultat från de olika nivåerna uppåt till politiken.
Grundskoleförvaltningen gör inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet,
årligen en lägesbedömning av verksamheternas kvalitet och utveckling för
förvaltningens ansvarområden samt en rapport kring kunskapsresultaten. I
lägesbeskrivningen redogörs verksamheternas förutsättningar och resultat,
kompletterat med statistik och analys. I rapporten kring kunskapsresultat
sammanställer och analyserar Grundskoleförvaltningen data utifrån de nationella
kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9. Rapporten baseras på uppgifter om resultat i
ämnesprov och betyg i kommunens elevsystem och utgår från de uppgifter som
rapporteras till SCB inom ramen för Skolverkets uppföljning. I rapporten
kommenteras bl.a. variationer mellan skolenheter, ämnen, elevgrupper samt skolors
betyg jämfört med resultat på nationella prov i årskurs 9.
Samtidigt som huvudmannen arbetar fokuserat med att möjliggöra skolornas
systematiska kvalitetsarbete i förhållande till huvudmannanivån, genomför
2
Grundskoleförvaltningen ”Styr- och Ledningsmodell”
6 (40)
Malmö stad
grundskoleförvaltningen också en process för att skapa samsyn mellan
förvaltningens alla ledare. Under 2014 har förvaltningens samtliga 160 ledare
involverats i arbetet med att utarbeta grundskoleförvaltningens strategier. En av
strategierna betonar speciellt vikten av systematiskt kvalitetsarbete och forskning
och evidens ”Vi arbetar systematiskt med kvalitetsarbete och baserar vår skolutveckling på
forskning och evidens.” Ledarna har arbetat i nya konstellationer där ledare från olika
stora skolor, med elever i olika årskurser och med elever från olika hemförhållanden
blandats.
Pedagogisk Inspiration Malmö
En förvaltningsövergripande utredning av Centrum för Pedagogisk Inspiration och
FoU Malmö Utbildning genomfördes under hösten 2013. Utredningen kartlade
vilket arbete bedrivits, stöd som getts samt behov och kom fram till en rad
slutsatser. Utredningen föreslog följande:
1. En förvaltningsövergripande skolstödsfunktion som omfattar de tre
skolförvaltningarna med två inriktningar; Pedagogisk inspiration och
Forskning.
2. En skolförvaltningsövergripande styrgrupp som beslutar om särskilda
fokusområden, satsningar och prioriteringar för skolstödsfunktionen utifrån
respektive förvaltnings förutsättningar och behov.
3. Koppling till kompetensplanering och professionsutveckling och flexibilitet i
resurser.
4. Stärkt uppföljning, utvärdering och koppling till det systematiska
kvalitetsarbetet för respektive skolform.
5. Anslagsfinansiering med funktionell modell för kostnadsfördelning.
Efter utredningens rekommendationer fattades beslut om att skapa en självständig
och gemensam kunskapsstödjande avdelning för förskole- och
grundskoleförvaltningen samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GRF2013/373). Tidigare Centrum för Pedagogisk Inspiration och FoU Malmö
Utbildning slogs ihop och har fått namnet Pedagogisk Inspiration Malmö (PI
Malmö). PI Malmö kommer att arbeta för en kvalitativ skol- och
verksamhetsutveckling genom forskningsbaserat utvecklingsarbete. PI har som
uppdrag att stödja de tre skolförvaltningarnas utvecklingsarbete och därmed skapa
kontinuitet i barnet/elevens lärande genom åren och utifrån de behov som
framkommer i förvaltningarnas systematiska kvalitetsarbete. Avdelningen har sin
organisatoriska tillhörighet i grundskoleförvaltningen. Avdelningen har en styrgrupp
som har det övergripande ansvaret för avdelningens riktning. I styrgruppen sitter
representanter från förskoleförvaltningen (FskF), grundskoleförvaltningen (GrF)
och gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen (GyVF).
Pedagogisk Inspiration Malmö har för närvarande fyra enheter: 1) IT-enheten, 2)
Pedagogik, didaktik och metod, 3) Specifikt verksamhetsstöd och 4) Utvecklingsstöd
GrF. PI organiserar bl. a forskningscirklar, erbjuder kurser och seminarier för
7 (40)
Malmö stad
personal på skolor och förskolor samt riktade insatser mot enskilda skolors behov.
PI har kommunlicentiander som arbetar med skolutvecklingsuppdrag och bedriver
sina studier i samarbete med Malmö högskola. PI stödjer kunskapsöverföringen
inom och mellan de tre skolförvaltningarna inom IT området och utvecklar och
implementerar metoder inom IT-pedagogik och förvaltar IT-system. PI ger specifikt
verksamhetsstöd genom inspirationsaktiviteter, kompetensutveckling, fortbildning,
rådgivning och stöd inom områden som skolbiblioteksutveckling,
utomhuspedagogik, likabehandling och media-pedagogik. Kunskapsöverföring sker
också genom den pedagogiska inspirationswebbplatsen Pedagog Malmö.
Fortsatt planering
Innehållet i styroch ledningsverktygen är fortsatt under utveckling och kommer att
utvecklas utifrån behov så att Malmös skolor ska bli varje elevs bästa skola.
Pågående utvecklingsarbete inkluderar bland annat att skapa möjligheter för
aggregering av resultat från det stora antalet skolor och fritidshem upp till den
förvaltningsövergripande nivån genom målnedbrytningsstruktur och
uppföljningsindikatorer i ett IT-system (Stratsys). Tio skolor har testat systemet och
arbete pågår för att utveckla vidare utifrån de erfarenheter som gjorts. IT-stödet i
Stratsys kommer att byggas ut och bli obligatoriskt för samtliga skolenheter från och
med HT 2015. En manual för IT-stödet i Stratsys kommer arbetas fram och ett
fortsatt utvecklingsarbete ske kring indikatorer och mätetal samt integrering av
mätetal från andra verksamhetssystem. Utvecklingsarbete pågår vidare med ett
system för analys och beslutsstöd i QlikView. Pedagogisk Inspiration Malmö är
under uppbyggnad och arbete kommer ske under 2015 för att forma
organisationsstrukturen och ta fram insatser utifrån identifierade behov i
förvaltningarnas systematiska kvalitetsarbete.
8 (40)
Malmö stad
Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014
13. Säkerställ att personal i hela staden har förutsättningar
att delta i kompetensutveckling-sinsatser utifrån
systematiskt kvalitetsarbete.
Bakgrund
utvecklingsarbete för social hållbarhet. Ett av uppdragen inom ramen för ”pågående
arbete” som riktats till grundskolenämnden är;
”Skolnämnderna bör aktivt arbeta för att säkerställa att personal i hela staden har
förutsättningar att delta i kompetensutvecklingsinsatser utifrån systematiskt
kvalitetsarbete”.
Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-07-01) gett HRavdelningen ansvar för uppdraget. I samma direktiv anges att detta uppdrag avser
tillägg/komplement till HR avdelningens uppdrag att ta fram en strategisk
kompetensförsörjningsplan för grundskoleförvaltningen
I grundskoleförvaltningens upprättade direktiv anges uppdagets innehåll till att;
tillse att resultat av det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för hur
personalens fortbildning och vidareutbildning prioriteras
och
säkerställa att personal i grundskoleförvaltningen har förutsättningar att delta i
kompetensutvecklingsinsatser.
Utgångspunkter
Ett av de första uppdragen i den nya grundskoleförvaltningen var att utveckla en
styroch ledningsmodell för det systematiska kvalitetsarbetet. Genom verktygen i
styroch ledningsmodellen dokumenteras varje skolas resultat, deras uppföljning,
analys och planering. Dessutom genomförs dialog mellan varje enskild skola och
förvaltningen. Ovanstående, tillsammans med data från förvaltningens övergripande
stödavdelningar, utgör underlag för aggregering och analys på kommunnivå, vilket
dokumenteras i en lägesrapport/kvalitetsrapport. Syftet med rapporten är att ge
ansvariga politiker en bild av kvaliteten men också att kunna identifiera
förvaltningsövergripande utmaningar och utvecklingsområden och därmed kunna
rikta generella och specifika insatser dit de bäst behövs. Förutom den
förvaltningsövergripande ansatsen har varje skola ansvar för att det lokala
systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för kompetensutvecklingsinsatser på
den enskilda skolan
9 (40)
Malmö stad
I enlighet med Styr- och ledningsmodellen upprättades en
lägesrapport/kvalitetsrapport för förvaltningen första gången för andra halvåret
2013. Lägesrapporten låg till grund för en förvaltningsövergripande åtagandeplan
för 2014-2016.
En punkt i åtagandeplanen är att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan
för chefer och medarbetare i syfte att tydliggöra hur förvaltningen ska arbeta, dels
för att attrahera och rekrytera nya medarbetare, dels för att utveckla och behålla
befintliga medarbetare. Det sistnämnda innebär bl.a. en struktur för hur personalens
fortbildning och vidareutbildning ska prioriteras utifrån resultat som framkommer
ur det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med att ta fram en strategisk
kompetensförsörjningsplan är i slutfasen och beräknas beslutas i början av 2015.
En annan punkt i åtagandeplanen avser att vidareutveckla arbetet kring elevers
språkutveckling i hela organisationen, vilket bl.a. innefattar kompetenshöjande
insatser. Ansvar för detta uppdrag har avdelningen PI Malmö.
Grundskoleförvaltningen har under 2014 fått två ytterligare tangerande uppdrag
utifrån Malmökommissionens slutrapport, inom ramen för pågående arbete; att
utreda möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen samt
fortsatt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och
skrivprocessen. Båda dessa uppdrag är pågående och samverkar med detta uppdrag.
Under hösten 2014 togs riktlinjer för personalens utbildning i
grundskoleförvaltningen fram i syfte att ge ramar och en enhetlig hantering av
förmåner och kostnader i samband med utbildning. Utgångspunkten i riktlinjerna
har varit att förvaltningen ska ge medarbetare möjlighet till lärande i det dagliga
arbetet och kompetensutveckling i olika former genom att medarbetarna ges
likvärdiga förutsättningar att kombinera studier med arbete för förnyelse och
utveckling av verksamheten. Riktlinjerna kompletteras kontinuerligt med
förvaltningsövergripande åtgärder och beslut om förmåner i samband med
utbildningsinsatser.
Fortsatt planering
Resultat från det systematiska kvalitetsarbetet sammanställt i årliga
lägesrapporter/kvalitetsrapporter samt åtagandeplaner, tillsammans med den
strategiska kompetensförsörjningsplanen, ska även fortsättningsvis utgöra underlag
för utformning och anpassning av förvaltningens kompetensutvecklingsinsatser.
Detta såväl när det gäller mer generella ämnesriktade kompetensutvecklingsinsatser
inom t.ex. pedagogik/metodik/didaktik, vilket PI Malmö ansvarar för, som när det
gäller mer specifik riktad kompetensutveckling, t.ex. komplettering för behörighet,
vilket HR ansvarar för.
10 (40)
Malmö stad
14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och
barn
Bakgrund
Uppdrag 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn, som riktats till
grundskolenämnden, faller inom ramen för ”pågående arbete” och baserar sig på
Malmökommissionens förslag till åtgärd inom området och inriktar sig mot barns
och ungas inflytande över vardagen i fritidshem och skola. Intentionen med
åtgärden är att inflytande ska stärkas utifrån varje skolas rådande omständigheter. I
denna åtgärd ingår även arbete med föräldrainflytande.
Utgångspunkter
På huvudmannanivå kartläggs elevers upplevelser av delaktighet och inflytande
genom den årliga grundskoleenkäten till elever i utvalda årskurser. Efter
kartläggningen görs en förvaltningsövergripande analys, som sedan leder till
förvaltningsövergripande åtaganden beroende på utfallet av enkäten. Under 2013-14
har alla grundskolor haft ett obligatoriskt åtagande/utvecklingsområde kring elevers
delaktighet och inflytande. Varje skolas utvecklingsarbete har följts upp på
förvaltningsnivå genom kvalitetsdialoger och kvalitetsrapporter.
På skolnivå har varje rektor ansvar för sin verksamhet. Utifrån befintlig data samt
kännedom om verksamhetens förutsättningar och behov planerar rektor
tillsammans med personalen utvecklingsarbetet på skolan.
En del i skolans demokratiska uppdrag enligt nationella styrdokument innebär att
skolan ska verka i demokratiska arbetsformer, där elever har möjlighet till reellt
inflytande över och delaktighet i sitt skolarbete och sin lärmiljö. Detta inflytande kan
vara ”formellt”, till exempel genom olika råd, och ”informellt”, genom möjligheten
att diskutera och påverka arbetssätt och inriktning på innehållet i undervisningen.
För att stärka elevernas inflytande och delaktighet har skolor olika råd (t.ex. klassråd,
elevråd, matråd, fritidsråd). Skolornas arbete med likabehandlingsplanen förstärker
även elevernas inflytande och delaktighet.
Det formativa arbetssättet stärker elevers delaktighet och inflytande i
undervisningen och sitt eget lärande, t.ex. genom pedagogiska planeringar och
individuella utvecklingsplaner. På skolorna och med stöd av PI Malmö och också
11 (40)
Malmö stad
inom ramen för Skolsatsningen2012 har pågått ett utvecklingsarbete på stadens skolor
där det formativa arbetssättet successivt införs och utvecklas över tid.
När det gäller föräldrars inflytande och delaktighet sker detta både genom enskilda
kontakter utifrån behov och i utvecklingssamtal, samt genom olika former för
föräldrasamverkan och föräldraråd.
Under rubriken Utgångspunkter beskrivs vad som gjorts tidigare och vad som är ett
återkommande arbete gällande elev- och föräldrainflytande. Mycket av arbetet kring
dessa frågor är lagstyrda och är därför ständigt pågående.
I uppföljningen av Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande 2014 skriver
grundskoleförvaltningen ”[…] det är ytterst angeläget att ungdomar ges inflytande
över frågor som rör deras vardag i skolan samt kunskap om sina rättigheter och hur
de kan utöva dem för att påverka samhället i stort”.
Merparten av grundskoleförvaltningens arbete under 2014 med elevinflytande ligger
i linje med Malmö stads policy för ungas inflytande. Det är viktigt att arbetet på
skolnivå gällande elevinflytande, och även föräldrainflytande, anpassas så att elever
får likvärdiga förutsättningar för förståelse för sina rättigheter till inflytande.
Likvärdighet är ett av grundskolenämndens prioriterade mål.
Konkreta exempel på hur skolorna arbetet med barns och ungas rättigheter är
diktskrivande, läsande av barnkonventionen, bearbetning med bild och andra
uttrycksmedel, diskussioner, film och kontakter med barn och unga i andra länder.
Ett annat sätt att lyfta upp frågan är att sätta fokus på FN-dagen och
barnkonventionsdagen.
Utöver detta arbete har stöd till skolornas arbete med formativ bedömning fortsatt.
Mycket av arbete har utgått från Skolsatsning 2012 men har även iscensatts som
insatser till skolor. Även utbildningar inom området har genomförts i PI Malmös
regi.
Grundskoleförvaltningen har under hösten 2014 genomfört kvalitetsdialoger, i
samband med systematiska kvalitetsarbetet, på olika nivåer i organisationen. I detta
arbete återfinns uppföljning och utvärdering av olika former av inflytande. Genom
kvalitetsarbetet har grundskoleförvaltningen en god bild av hur elevinflytandet kan
utvecklas.
Fortsatt planering
Grundskoleförvaltningens lägesbedömning 2014 kommer tillsammans med tidigare
planerade och återkommande insatser att ligga som grund för planeringen för 2015.
Det formativa arbetssättet kommer också fortsätta utvecklas. PI Malmö kommer
12 (40)
Malmö stad
även att fortsätta utarbeta processtöd till grundskolorna samt att stödja fler skolor då
det gäller formativ bedömning.
Varje rektor har också enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att utveckla skolans
arbetsformer så att ett aktivt elevinflytande gynnas samt att formerna för ett
samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas.
13 (40)
Malmö stad
18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom
förskola och grundskola
(Tidig och återkommande uppföljning av barns
språkutveckling följt av tidiga stödåtgärder vid behov)
Bakgrund
Uppdrag 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola, som
riktats till grundskolenämnden, faller inom ramen för ”pågående arbete” och baserar
sig på Malmökommissionens förslag till åtgärd som inriktar sig mot tidig och
systematisk uppföljning av elevers språkutveckling följt av adekvata stödåtgärder för
elevers språkutveckling.
Utgångspunkter
Mellan 2012 och 2014 har Malmö stads grundskolor arbetat med språkutveckling
genom Skolsatsning 2012. Detta arbete har lett till en bestående förändringsprocess.
Satsningen har genomförts i form av föreläsningar, speciellt arrangerade
högskolekurser, workshops samt skolenhetsspecifika insatser. Satsningarna har
avsett både svenska språket och andra modersmål.
Sedan 2014 är aspråkutveckling ett kommungemensamt utvecklingsområde för alla
verksamheter inom grundskoleförvaltningen. Vid tillsättning av förstelärare har
kompetens i språkutvecklande ämnesundervisning även varit meriterande.
Under hösten 2014 har en upphandling av inlästa läromedel genomförts av ITenheten, PI Malmö. Upphandlingen syftar till att ge samtliga elever i Malmö stads
grundskolor tillgång till läromedel som inlästa ljudfiler. Det generösa utbudet till
samtliga elever säkerställer likvärdighet och uppmuntrar till språkutveckling och
ökad kunskapsutveckling.
En upphandling av talsyntes och ordprediktion har påbörjats. Detta syftar till att ge
elever språklig stimulans, i första hand elever med språkliga svårigheter men även
för andra elever. Talsynteser på olika språk låter elever lyssna på egna och andras
texter och eleverna kan därigenom utveckla läskunnighet och hörförståelse.
Ordprediktion är ett stöd som vid textproduktion föreslår ord utifrån kontext.
14 (40)
Malmö stad
Funktionen är språkstimulerande och kan vidga ordförrådet samtidigt som den
hjälper elever att stava rätt från början.
Ett arbete med en referensgrupp för uppföljning av barns språkutveckling bestående
av ca 10 erfarna specialpedagoger har påbörjats.
Fortsatt planering
Syftet med fortsatt arbete med uppföljning av barns språkutveckling är att fånga upp
de elever som har en problematisk språkutveckling. PI Malmö kommer se över
möjligheten att implementera systematiska och evidensbaserade modeller för att
påskynda att dessa används på ett likvärdigt sätt i hela Malmö stad.
I arbetet med att hitta en god modell för hur man på ett likvärdigt, gemensamt och
rättssäkert sätt kan utvärdera (testa/skanna) barns språkutveckling bör hänsyn tas till
forskning på området. Det är relevant att det är en samlad och evidensbaserad
bedömning som ska ligga till grund för de rekommendationer som ska gälla inom
grundskoleförvaltningens arbete i avvaktan på Socialstyrelsens råd.
I syfte att bredda och fördjupa kunskapen om språkutveckling i allmänhet och läsoch skrivutveckling i synnerhet kommer PI Malmö undersöka om det är möjligt att i
samarbete med Malmö högskola och Specialpedagogiska skolmyndigheten ta fram
en digital språkutvecklingskurs med olika moduler bestående av s.k. flippade
klassrum där man ser en film eller läser något på egen hand och träffas för att
omsätta teorierna i praktik.
Samverkan mellan metodologin för tidig uppföljning av elevers språkutveckling och
ett systematiskt kvalitetsarbete, både på huvudmansnivå och på skolenhetsnivå,
kommer grundskoleförvaltningen under 2015 att arbeta vidare med på ett
fördjupande sätt. Ett arbete som kommer konkretiseras utifrån
grundskoleförvaltningens sammanfattande rapport från 2014 års systematiska
kvalitetsarbete.
15 (40)
Malmö stad
19. Fortsätta satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom
språk och läs- och skrivprocessen i förskola och
grundskola
(Kompetensutvecklingsinsatser – språkutveckling)
Bakgrund
Fortsätta satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola
och grundskola.
Utgångspunkter
Från och med vårterminen 2013 pågår en rad konkreta insatser inom
grundskoleförvaltningen, genom PI Malmös försorg, för att ge pedagoger i Malmö
stad redskap för hur de konkret kan arbeta med elevernas språk- läs- och
skrivutveckling. I detta arbete är det strategier för läs- och skrivutveckling,
interaktion och begreppsutveckling som är i fokus. Att arbeta med utvecklandet av
ett metaspråk – att ge pedagoger och elever ett språk för att prata om språk är också
avgörande för en språk- och ämnesutvecklande undervisning och möjligheten att
reflektera kring sina kunskaper och sitt lärande. Nedan följer en genomgång av de
konkreta insatser som genomförts.
Under 2013 genomfördes bland annat följande arbete då det gäller
kompetensutvecklingsinsatser inom grundskoleförvaltningen. Nätverk för språkläs- och skrivutvecklare år 1-3 kopplade till NCS, två studiecirklar kring
språkinriktad undervisning, praktiknära handledning för språk- läs- och
skrivutvecklare på två skolor, praktiknära insats genrepedagogik/skrivstrategier på
två skolor, kurs i genrepedagogik/skrivstrategier och kurs i reciprok
undervisning/lässtrategier.
Under vårterminen 2014 fortsatte arbetet via nätverk för språk-, läs- och
skrivutvecklare år 1-3, 4-6 och 7-9, kurs i genrepedagogik/skrivstrategier för
nybörjare, kurs i genrepedagogik/skrivstrategier fördjupningskurs, kurs i
genrepedagogik systemisk-funktionell grammatik. Ovan beskrivit är ett axplock av
de kurser som grundskoleförvaltningen genomfört i PI Malmös regi. Språklag för
och av pedagoger i Malmö, genomfördes även och är vid detta lag ett välkänt
återkommande event inom ämnesområdet.
16 (40)
Malmö stad
De insatser som pågått sedan vårterminen 2013 har vidareutvecklats och
intensifierats. PI Malmö fortsätter, utifrån grundskoleförvaltningens åtagande, arbeta
för att ge Malmös pedagoger konkreta verktyg för att såväl utveckla sin egen
kompetens och medvetenhet som för att arbeta med elevernas språk-, läs- och
skrivutveckling. Utbudet har en vetenskaplig grund och svarar mot nationella mål.
Fortbildningen bygger på att strategierna används/tränas såväl under kurstillfällena
som mellan kurstillfällena tillsammans med elevgrupp och sedan diskuteras och
utvärderas vid nästa kurstillfälle.
Nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare år 1-3 och 4-9. Nätverk 4-6 och 7-9 har
slagits ihop då utvecklingsområdena är desamma. Ett nätverk för språk-, läs- och
skrivutvecklare från hela Malmö bidrar till en likvärdighet i staden.
Språkdag för och med pedagoger i Malmö har genomförts. Språkdagen riktade sig
till pedagoger i förskola, grundskola, gymnasieskola, Komvux samt skolledare.
Fokus var språk i alla ämnen och åldrar.
Flera kurser genomfördes under hösten t.ex. kurs i genrepedagogik för nybörjare,
genrepedagogik för fördjupning, genrepedagogik systemisk-funktionell grammatik,
lässtrategier samt språk- och ämnesutvecklande undervisning.
Exempel på hur grundskoleförvaltningen arbetar är höstens två inspirationsträffar
för pedagoger på olika skolor i Malmö, Under träffarna berättar pedagogerna om sitt
arbete med genrepedagogik respektive lässtrategier. Detta utbyte är en viktig del i
det Malmöövergripande kollegiala lärandet och kan bidra till en ökad samsyn och
likvärdighet.
Under hösten genomfördes den tredje kursen i kollegahandledning utifrån SIOP
och Skolinspektionens observationsmaterial. Det innebär att 120 lärare, många av
dem förstelärare, har fått konkret stöd i sitt arbete med kollegahandledning/
kollegaobservationer/ kollegialt lärande.
Under hösten har det genomförts praktiknära insatser på 15 grundskolor i Malmö.
Det har varit i genomsnitt 3 träffar/skola med föreläsningar, workshops,
handledning och diskussioner inom olika strategiområden.
Fortsatt planering
Under våren 2015 ska samtliga nätverksdeltagare samlas i ett gemensamt nätverk för
språk-, läs- och skrivutvecklare i Malmö, detta för att få en tydligare linje årskurs 1-9
och för att använda tiden så effektivt som möjligt. Nätverksdeltagarna har någon
form av centralt uppdrag inom språk-, läs- och skrivutveckling på sina respektive
skolor. Kursutbudet för våren 2015 har skickats till samtliga utbildningschefer,
skolledare och tidigare deltagare i aktiviteter på PI Malmö och utgår innehållsmässigt
från grundskoleförvaltningens nuvarande kända förutsättningar och behov.
Intentionerna är att skapa förutsättningar för att Språkdagen även kan genomföras
under 2015.
17 (40)
Malmö stad
20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser
(Tidig och kontinuerlig uppföljning av studieresultat som
vid behov följs upp med adekvata stödinsatser)
Bakgrund
utvecklingsarbete för social hållbarhet. Grundskoleförvaltningen återkopplar
härmed resultat och fortsatt arbete vad gäller;
 Tidig och kontinuerlig uppföljning av studieresultat som vid behov följs upp
med adekvata insatser
Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-07-01) gett
kvalitetsavdelningen ansvar för uppdraget.
Utgångspunkter
Kommissionen hänvisar till Skollagens fjärde kapitel med bestämmelser för det
systematiska kvalitetsarbetet i förhållande till måluppfyllelse av de nationella målen.
Grundskoleförvaltningen i Malmö har tagit fram en styroch ledningsmodell
baserad på skollagens krav om att såväl huvudmannasom enhetsnivå skall planera,
följa upp och utveckla utbildningen med utgångspunkt i de nationella målen. Ett ITverktyg för modellen har provats av 10 pilotskolor och planeras att träda i kraft för
samtliga grundskolor under andra delen av läsåret 2014/15. Genom IT-verktyget
dokumenteras varje skolas resultat, deras uppföljningar, analyser och planeringar av
åtagande och aktiviteter. Därutöver genomförs kvalitetsdialoger mellan förvaltning
och varje skolas ledning. Ovanstående utgör tillsammans med förvaltningens
övergripande datainsamling underlag för aggregering och analys på
huvudmannanivå. Förutom den förvaltningsövergripande ansatsen ansvarar varje
skola för att det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för tidig och
kontinuerlig uppföljning av elevernas studieresultat för att identifiera elever som
riskerar att inte nå kunskapsmålen, samt att de vid behov vidtar adekvata
stödinsatser.
Elevhälsan är en viktig resurs i arbetet med hälsofrämjande- och förebyggande
insatser för att alla barn i Malmö ska ha en likvärdig hälso- och sjukvård. Elevhälsan
ska även medverka i skolans arbete att identifiera elevers stödbehov och bidra till
adekvata val av åtgärder. Enligt skollagen ska elevhälsan på varje skola innehålla
såväl psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens som medicinsk
kompetens.
18 (40)
Malmö stad
Varje skola, såväl som förvaltningen, har genom den övergripande
resultatsammanställningen under läsåret haft möjlighet att göra uppföljningar av
bland annat
 Andel elever som har åtgärdsprogram utifrån antal ämnen man ej nått målen
i
 Andel elever som inte haft undervisning i ett ämne
 Andel elever som inte har uppnått målen för undervisningen
 Andel elever som uppnått målen för undervisningen i alla ämnen för årskurs
1-5 och 6-9
 Betygsutfall för årskurs 6-9
 Nationella provbetygsresultat för årskurs 3, 6 och 9
 Registrering av resultat
Grundskoleförvaltningen har, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet, tagit
fram ett analysunderlag för varje skola och ett övergripande för kommunen.
Analysunderlaget innehåller betygsstatistik för årskurs 6 och 9, resultatmått för de
nationella proven för år 3,6 och 9 samt andel elever som nått målen för
undervisningen i år 3, 6 och 9. Analysunderlagen har innevarande läsår utgjort ett av
flera underlag i kvalitetsdialogerna och på de efterföljande analysseminarierna på
förvaltningsnivå. Varje rektor har också tillgång till underlagen för den egna
verksamhetens kvalitetsarbete.
I det övergripande analysarbetet har förvaltningen utifrån ett huvudmannaperspektiv, i syfte att uppfylla skollagens krav och de allmänna rådens krav på
systematiskt kvalitetsarbete, identifierat ett antal utmaningar och styrkor för det
fortsatta utvecklingsarbetet. En av utmaningarna är att arbeta med att förbättra
kunskapsresultaten, även om Grundskoleförvaltningens analyser av betygsresultaten
från vårterminen 2014 visar att resultaten i Malmös grundskolor fortsätter att
förbättras.
På skolnivå gör lärare och övrig skolpersonal bedömning av en elevs behov av extra
anpassningar eller särskilt stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning
mot kunskapsmålen i läroplanens andra del eller mot att nå de kunskapskrav som
minst ska uppnås. I årskurserna 1−9 i grundskolan utgår bedömningen från hur
eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen i årskurserna 3, 6 eller 9.
Ibland kan en elev vara i behov av mer individinriktade stödinsatser. Dessa sätts in i
form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i
form av särskilt stöd. Från och med 1 juli 2014 har bestämmelserna om stödinsatser
i skolan ändrats. Anvisningar för detta arbete finns bland annat i Skolverkets
Allmänna råd för Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
19 (40)
Malmö stad
Fortsatt planering
Huvudmannen kommer fortsätta att föra dialog med rektorerna på de olika
skolenheterna för att få ytterligare kunskap om hur arbetet med extra anpassningar,
särskilt stöd och åtgärdsprogram fungerar. Huvudmannens underlag i det
systematiska kvalitetsarbetet utgör en del av de underlag som finns för arbetet med
resursfördelningar. Att resurser viktas och fördelas utifrån elevernas olika
förutsättningar och behov är ett mycket betydelsefullt instrument för att kunna
uppnå likvärdighet i utbildningen.
I de allmänna råden för Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram anges att huvudmannen regelbundet behöver förvissa sig om att
rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens
bestämmelser om extra anpassningar och särskilt stöd, samt skapa rutiner för att
undersöka att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerar på
skolenheterna och i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder. Det är rektor
som ska se till att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov av
extra anpassningar och särskilt stöd samt vid behov omprioritera resurser på
skolenheten, samt att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet kring arbetet med extra
anpassningar och särskilt stöd ska bedrivas på skolenheten.
I den framtagna styroch ledningsmodellen ges möjlighet att såväl på huvudmannasom enhetsnivå planera, följa upp och utveckla utbildningen med utgångspunkt i de
nationella målen. IT verktyget för detta planeras tas i bruk under vårterminen 2015.
På varje skola ska IT-verktyget Stratsys användas för planering, uppföljning och
analys samt framtagande av åtagande- och kvalitetsplaner. Det är därutöver valfritt
för varje skola att använda systemet för eget internt förbättringsarbete. Utifrån den
enskilda skolans resultat, uppföljning och analys samt plan för läsåret ska varje
rektor och utbildningschef genomföra en kvalitets- och resultatdialog under
höstterminen. Samtliga utbildningschefer har under september 2014 träffat alla
rektorer inom det egna utbildningsområdet för en dialog med fokus på skolans
resultat. Därefter har det genomförts dialoger mellan förvaltningsledning och
grundskolenämndens presidium. Under februari månad ska utbildningscheferna
genomföra en uppföljningsdialog med rektorerna.
Skolan ska enligt skollagen sträva efter att uppväga skillnader i elevernas
förutsättningar (Skollagen kap 3:3). Lagen anger att elevhälsan ska omfatta
medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan
skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot
målen ska stödjas. Det innebär att elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som
främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Det ingår i elevhälsans individuellt
riktade arbete att bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så
långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Enligt skollagen skall alla elever ha tillgång till skolsköterska och skolläkare samt
personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogisk kompetens
20 (40)
Malmö stad
kan tillgodoses. Varje skolas rektor avgör elevhälsans sammansättning utifrån lokala
behov och förutsättningar. Därutöver har Grundskoleförvaltningen inrättat
avdelningen ”Samordning och stöd ” som har ett övergripande ansvar för
samordning och stöd till alla utbildnings-verksamheter inom förvaltningen. Inom
avdelningen finns ett antal enheter och en stor bredd på samlad kompetens av
kuratorer, logopeder, skolläkare, skolsköterskor, specialpedagoger och studieoch
yrkesvägledare.
21 (40)
Malmö stad
21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på
modersmål
(Samtliga elever med utländsk bakgrund ska ha tillgång till
och erbjudas studiehandledning på sitt modersmål)
Bakgrund
Uppdraget innebär att säkerställa att samtliga elever med utländsk bakgrund har
tillgång till och erbjuds studiehandledning på sitt modersmål. I stadskontorets
skrivelse den 29 januari 2014 till kommunstyrelsen skrivs det fram att i likhet med
skollagen att ska elevens behov av studiehandledning vara vägledande.
Malmökommissionens förslag, att alla elever med utländsk bakgrund ska ha tillgång
och erbjudas studiehandledning, motiveras med att Skolinspektionen i samband
med kvalitetsgranskningar gjort den bedömningen att Malmö kommun inte
säkerställt att alla elever som har behov av studiehandledning ges det i enlighet med
författningens krav. Samtidigt hänvisar Malmökommissionen till den då gällande
skollagen, att studiehandledning ska ges om det finns särskilda skäl.
Utgångspunkter
Grundskoleförvaltningen skriver, i sitt remissvar avseende Slutrapport från
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö under åtgärd 2.1.3.4, att alla elever
med utländsk bakgrund inte behöver studiehandledning och hänvisar till 5 Kap. 4 §
skolförordningen (2011) att studiehandledning ska ges om det finns särskilda skäl.
Grundskolenämnden och stadskontoret menar i skrivelse till kommunstyrelsen den
5 mars 2014 att studiehandeldning ska ges vid behov. Behovet måste grundas i en
kartläggning och en pedagogisk utredning. Malmö har valt att lägga en gemensam
grund med studiehandledning för de elever som varit i Sverige kortare tid än fyra år.
Beslut om behovsprövad studiehandledning på modersmål som stödinsats utöver de
fyra åren åvilar rektor, vilket en del rektorer tar.
Alla elever med utländsk bakgrund som varit i Sverige kortare tid än fyra år bereds
möjlighet till studiehandledning med 60 minuter per vecka via Modersmålsenheten.
Fram till den 4 december 2014 hade det kommit in 1400 ansökningar om
studiehandledning (650 flickor och 761 pojkar). Under hösten 2014 har det
tillkommit ca 70 nyanlända som inte kunnat beredas studiehandledning på
modersmålet via Modersmålsenheten eftersom möjligheten att anställa fler lärare
inte funnits.
Modersmålsenheten försöker rekrytera modersmålslärare med ämnesbehörighet
med tanke på studiehandledningen. Även skolorna betonar vikten av att tänka
22 (40)
Malmö stad
långsiktigt vid rekrytering och försöka rekrytera tvåspråkiga ämneslärare för att
kunna möta behov i verksamheten.
Modersmålsenheten har under hösten bedrivit ett försök med digitala verktyg för
studiehandledning och detta ska fortsätta och utvärderas.
Vid ett par skolor med lokalt stationerade modersmålslärare har skolan provat med
studiehandledning i grupp. Det har då gällt elever från samma klass. På några skolor
har man även provat åldersblandad studiehandledning i grupp.
Under året har organiseringen av modersmålsundervisningen och
studiehandledningen på modersmålet utretts och ett flertal åtgärder har införts. Vid
Grundskoleförvaltningens genomgång av skolornas svar till Skolinspektionen våren
2014 drogs slutsatsen att insatserna haft effekt. Framför allt fanns det en större
medvetenhet kring studiehandledning på modersmålet. Många skolor har också
utvecklat och förbättrat sin kartläggning av elevernas behov av stöd. Skolorna har
blivit mer medvetna om hur metoderna inom och organiseringen av
studiehandledningen kan utvecklas vilket bl.a. lett till att skolorna använder tilldelade
resurser mer flexibelt.
Fortsatt planering
Studiehandledning på modersmål räknas som en stödinsats bland andra och det är
viktigt att det är den enskilda elevens behov som bestämmer vilken stödinsats eleven
behöver. Skolan bör därför göra en pedagogisk utredning och kartlägga vad elevens
behov består av.
Samarbetet mellan studiehandledarna och ämneslärarna behöver utvecklas mer.
Digitala verktyg kan med fördel användas, framför allt när en studiehandledare i ett
litet språk har få timmar på en skola, för en gemensam planering. Den gemensamma
planeringen är mycket viktig ur ett elevperspektiv.
Utveckling av studiehandledning i grupp och av digitala verktyg kommer att
fortsätta under vårterminen för att sen utvärderas.
Skolorna behöver fortsätta att tänka långsiktigt när det gäller rekrytering av lärare
dels ur ett elevperspektiv och dels ur ett mångfaldsperspektiv.
Grundskoleförvaltningen utreder skolsituationen för yngre nyanlända elever och
berör då också studiehandledningen. Den utredningen beräknas vara klar i början av
2015.
23 (40)
Malmö stad
23. Utred möjligheten att öka andelen högskoleutbildad
personal i fritidshemmen
(Andelen högskoleutbildad personal ska öka i Malmös
fritidshem)
Bakgrund
Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-04-28) gett HRavdelningen i uppdrag att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för
grundskoleförvaltningen. Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i
direktiv (2014-03-21) gett Utvecklingsavdelningen i uppdrag att ta fram en
utvecklingsplan för Malmö stads fritidshem
Detta direktiv avser tillägg/komplement till de tidigare upprättade direktiven och
syftar till att grundskoleförvaltningen ska tillse att andelen högskoleutbildad personal
ska öka i Malmös fritidshem.
Utgångspunkter
I remissvaret från grundskolenämnden gällande kommissionens rapport slår
nämnden fast att personalens kompetens är avgörande för kvaliteten i
fritidshemmen. Grundskoleförvaltningen ska utreda möjligheten att utöka andelen
högskoleutbildad personal i fritidshemmen eftersom det idag råder brist på detta.
Det har blivit svårare att rekrytera högskoleutbildad personal till fritidshemmen
samtidigt som trycket på våra fritidshem har ökat på grund av utökade vistelsetider
och befolkningsökningen i stort.
Fritidhemspersonal är därför en av flera prioriterade grupper i
grundskoleförvaltningens kompetensförsörjningsplan.
Ett större arbete med kompetensförsörjningsplanen inleddes under sommaren 2014
och har sedan dess pågått i en arbetsgrupp som i sin tur är knutna till en styrgrupp
bestående av representanter från grundskoleförvaltningens ledningsgrupp samt en
aktiv referensgrupp med skolledare. Beslut angående planen ska fattas i
grundskolenämnden i februari 2015.
Uppdraget som är fastställt i direktivet är att tillse att andelen högskoleutbildad
personal i Malmös fritidshem ökar. Ett första mål är att 75 % av
fritidshemspersonalen har högskoleutbildning och på sikt all personal. Förslaget från
arbetsgruppen är att i kompetensförsörjningsplanen fastslå att de 75% av personalen
24 (40)
Malmö stad
på fritidshemmen ska utgöras av yrkesgrupperna fritidspedagoger, förskollärare och
lärare.
De övergripande målen med Malmö stads s.k. employer branding-arbete är större
intern rörlighet, fler sökande per tjänst och att långsiktigt ta höjd för att säkra
kompetensförsörjningen för Malmö stad generellt. Genom sociala medier vill
kommunen ge en inblick i hur det är att jobba i Malmö stad – för de som är nyfikna
på hur det är men även för de som redan jobbar i Malmö stad.
En viktig bidragande del för att nå målen för fritidshemmet är att kunna attrahera,
rekrytera och behålla behörig personal. Grundskoleförvaltningen har därför, i
samråd med HR-strategiska avdelningen på stadskontoret, gjort flera riktade insatser
via sociala medier. Under juni 2014 lanserades en annonskampanj för fritidspedagoger i
syfte att profilera arbetet och skapa enhetlighet i annonseringen när Malmös
grundskolor söker fritidspedagoger.
I juni 2014 gick dessutom samtliga Malmö Stads skolförvaltningar in i ett samarbete
med Skoljobb.se. Statistik visar att det är på denna jobbsite som flest pedagoger
söker arbete. Alla grundskoleförvaltningens annonser visas nu på deras sida och ett
gediget arbete med att ta fram en proffsig och inbjudande profil har tagits fram i
samarbete mellan de tre skolförvaltningarna.
Vidare inledde grundskoleförvaltningen ett samarbete med MFF:s karriärsakademi
under hösten 2014 där lärare och fritidspedagoger fick träffa ungdomar på väg in i
yrkeslivet och inför väljandet av yrkesbana.
Fortsatt planering
En plan för implementering av den kompetensförsörjningsplan som ska beslutas om
i februari 2015 kommer att tas fram i syfte att realisera strategiska
ställningstaganden.
Utifrån ”Utvecklingsplan fritidshem” som har antagits har grundskoleförvaltningen
för avsikt att fortsätta att arbeta strategiskt med kompetensutveckling för
fritidspersonal i syfte att dels öka kvaliteten i våra fritidshem dels för att ytterligare
kunna profilera grundskoleförvaltningen som en attraktiv arbetsgivare.
På HR-avdelningen har det tagits fram en förvaltningsgemensam och samordnad
process för rekrytering i syfte att spetsa till rekryteringar och bli en ännu mer
attraktiv arbetsgivare.
Under 2015 kommer ytterligare en arbetsgrupp starta som syftar till att ansvara för
rekrytering kopplat till förvaltningen arbetsgivarvarumärke. I gruppen kommer
behoven analyseras, och rekryteringsprocesser att följas upp, för en tydligare
översikt över skolornas olika rekryteringsutmaningar.
25 (40)
Malmö stad
Grundskoleförvaltningen startar också under 2015 en korttidsbemanningsfunktion
som kommer att ansvara för att vikarieförsörjningen sker mer tillfredställande på
skolor och fritidshem. Under 2015 kommer förvaltningen att skräddarsy VFU:n för
alla studenter för en tydligare koppling mellan studenterna och förvaltningen som
den självklara arbetsgivaren.
26 (40)
Malmö stad
24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen
Bakgrund
Uppdrag 24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen, som riktats till
grundskolenämnden baserar sig på Malmökommissionens förslag till åtgärd inom
området och ligger i linje med grundskoleförvaltningens egna initiativ till att anställa
en heltidstjänst med en särskild utvecklingsfunktion för fritidshemmen.
Utgångspunkter
Under 2013 inrättades en heltidstjänst med en särskild utvecklingsfunktion för
grundskoleförvaltningens fritidshem. Tjänsten tillsattes och ett inledande arbete med
en fritidshemsutredning sattes igång utifrån grundskoleförvaltningens intentioner.
Under 2014 har en utvecklingsplan för fritidshemmen tagits fram baserad på tidigare
fritidshemsutredning. Utöver gjord utredning och framtagen utvecklingsplan har
inrättad tjänst även nyttjats för verksamhetsbesök samt nätverksbyggande med
fokus på fritidshemmens utveckling och kvalité.
Fortsatt planering
Under 2015 kommer inrättad tjänst att fortgå med inriktning mot utveckling av
fritidshemmen. Utöver denna tjänst planeras tillsättning av ytterligare en tjänst som
enbart arbetar med utveckling av fritidshemmen.
27 (40)
Malmö stad
31. Fokusera på involvering, öppenhet, och tranparens för
att informera föräldrar, barn och elever
(Hitta nya vägar att sprida information om skolornas
verksamhet och utveckling till allmänheten för att
förebygga stigmatisering)
Bakgrund
Enligt kommunstyrelsens beslut 2014-03-05 ska samtliga nämnder och
bolagsstyrelser beakta Malmökommissionens slutrapport och
underlagsrapporter, samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda
utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet.
Ett av uppdragen inom ramen för ”pågående arbete” som riktats till
grundskolenämnden är att ”Fokusera på involvering, öppenhet, och
tranparens för att informera föräldrar, barn och elever”.
Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-07-01)
gett kommunikationsavdelningen ansvar för uppdraget.
Av direktivet framgår det att grundskoleförvaltningen ska hitta nya vägar att
sprida information om skolornas verksamhet och utveckling till allmänheten
för att förebygga stigmatisering. Fokus ska läggas på att involvera och
informera föräldrar och elever snarare än att informera allmänheten i vidare
bemärkelse. Informationen ska vara nyanserad.
Utgångspunkter
Grundskolenämnden anser precis som kommissionen att informationen om
kommunens utbildningsinstitutioner ska förebygga stigmatisering.
Grundskoleförvaltningens kommunikationsavdelning har i uppdrag att
förmedla en nyanserad bild av Malmös skolor, identifiera goda exempel och
hitta bra kanaler för att sprida dem. Att sprida goda exempel är sannolikt en
framgångsfaktor som gör att förbättringsarbetet lättare drivs av egen kraft.
Stigmatiseringen förebyggs först och främst genom att skolan håller en
genomgående hög kvalitet. Transparens och öppenhet kring skolans inre
arbete kan också leda till ökad förståelse för komplexiteten i
skolverksamheten och ge en bättre grund för ökat föräldraengagemang.
I vårt styrnings- och ledningssystem finns verktyg för det systematiska
kvalitetsarbetet och skolorna tar årligen fram kvalitets-/åtagandeplaner. Där
28 (40)
Malmö stad
lyfter skolorna själva fram vad de behöver förbättra och redogör för vilka
insatser som gett goda resultat.
I december 2013 antogs grundskoleförvaltningens ”Riktlinjer för intern och
extern kommunikation” (2013-12-03). Där slår vi fast att den externa
kommunikationen ska bidra till att tydliggöra, skapa förtroende för och ge en
rättvisare bild av de kommunala grundskolorna i Malmö stad. Vi ska öka
kunskapen om förvaltningens verksamhet och tjänster, väcka intresse och
stimulera till engagemang kring grundskolornas utveckling och skapa
möjlighet till dialog med medborgare, massmedia och intressenter. Vi ska
också informera om förändringar och utveckling inom förvaltningen, skapa
förståelse för fattade beslut genom att informera om bakgrund, syfte och
innehåll och ge vårdnadshavare kännedom om rättigheter, möjligheter och
skyldigheter.
Skolornas pedagogiska webbplatser i Malmö Apps
I Malmö Apps har Malmö stads skolor möjlighet att skapa en digital
samarbetsplattform. Den pedagogiska webbplatsen rör lärandet och är ett verktyg i
undervisningen för pedagoger, lärare, elever och rektorer. Det är också en viktig del
i den formativa bedömningen av eleverna. Genom att logga in får elever och
skolpersonal tillgång till e-post, kalender och möjlighet att skapa och dela dokument,
som exempelvis elevarbeten. Pedagogisk inspiration Malmö ansvarar för
administrationen av Malmö Apps och i dag har cirka 50 000 elever och pedagoger
egna konton.
Inom ramen för Malmö Apps har skolorna också möjlighet att skapa en
extern/publik del som inte kräver inloggning – en pedagogisk webbplats. På
den pedagogiska webbplatsen finns nyheter, information, kalendarium,
bloggar, sociala medier, filmer och bilder. Den vänder sig i huvudsak till
föräldrar som har sitt barn i skolan. Här kan skolan lyfta fram allt positivt
som händer och ge en nära och levande insyn i skolan. I dag har 49
grundskolor valt att bygga upp en pedagogisk webbplats.
www.skola.malmo.se
Malmo.se
Malmö stads officiella webbplats www.malmo.se är vår digitala huvudkanal för
information om Malmö stads verksamheter och vad vi erbjuder medborgarna. Alla
skolor ska ha funktionella, användarvänliga och aktuella webbsidor. Kommunen har
ett övergripande och samordnande ansvar för att presentera samtliga skolor i Malmö
– både kommunala och fristående – och ska ge besökaren en helhetsbild och
överblick. Vi har också ansvar för att informera om möjligheten att välja skola, hur
det går till och underlätta för vårdnadshavarna genom god information om våra
skolor. Under 2015 presenteras en digital karta över skolornas upptagningsområden
på malmo.se som ska göra det enklare att se vilken hemskola man tillhör.
29 (40)
Malmö stad
Sociala medier
Sociala medier är i många fall ett bra sätt att kommunicera och skapa dialog med
föräldrarna. Grundskoleförvaltningen har inga centrala konton, men många skolor
eller klasser kommunicerar direkt med föräldrarna via Facebook, Twitter, bloggar,
Instagram etcetera. Malmö stad är skyldig att ha kontroll över alla konton och lista
dem på www.malmo.se/socialamedier. Kartläggningen av vilka konton som finns
inom grundskoleförvaltningen påbörjades 2014 och kommer att fortsätta 2015.
Under 2015 ska kommunikationsavdelningen ta fram en anpassad strategi för sociala
medier för grundskoleförvaltningen.
Pedagog Malmö
Pedagog Malmö, www.malmo.se/pedagogmalmo, går att likna vid en webbtidning.
Syftet är inspirera genom att visa olika pedagogiska exempel från Malmös skolor,
förskolor och fritidshem. Pedagog Malmö arbetar för att synliggöra all kompetens
som finns i Malmös pedagogiska verksamheter. Även om målgruppen är främst
pedagoger och personal i skolan så kan Pedagog Malmö bidra till att visa det
förbättringsarbete som pågår inom skolan. Under hösten 2014 har Pedagog Malmö
haft fler än 70 000 besök, och webbplatsens sidor har öppnats fler än 230 000
gånger.
Rörlig media
För att nå ut med budskap till ännu fler målgrupper ska grundskoleförvaltningens
kommunikationsavdelning också lyfta fram berättelser och goda exempel för
spridning internt och externt med hjälp av film. Under 2014 har vi producerat
fjorton filmer. Vi fortsätter att utveckla detta arbete och under 2015 ska
kommunikationsavdelningen ta fram riktlinjer för rörlig media för
grundskoleförvaltningen.
Ett aktivt press- och mediearbete
Press och media är en betydelsefull kunskapsförmedlare och opinionsbildare.
Genom att vara tillgängliga och proaktiva kan vi medverka till en nyanserad bild av
grundskolorna i Malmö stad. Kommunikationsavdelningen tar i större utsträckning
än tidigare initiativ till pressaktiviteter och uppmuntrar skolorna att kontakta media
för att sprida goda exempel. Under 2014 har kommunikationsavdelningen anställt
en presskommunikatör och tagit fram ”Riktlinjer för press- och mediaarbete”.
Under 2015 ska vi ta fram en handlingsplan för hur grundskoleverksamheten kan
synliggöras mer i media.
Formella forum för samråd för elever och föräldrar
Grundskoleförvaltningen anser att en god kontinuerlig kommunikation med
vårdnadshavarna är viktig. En stor del av kommunikationen sker på skolorna och
regleras i skollagen, grundskolans läroplan och kursplaner. Det är rektorns ansvar att
se till att det finns formella och fungerande forum för samråd för elever och
föräldrar, exempelvis elevråd och föräldraråd. Lärarens roll är viktig för att
informera och involvera eleverna.
30 (40)
Malmö stad
Fortsatt planering
Under 2015 forsätter och fullföljer vi arbetet med:
 sociala medier
 malmo.se
 rörlig media
 ett proaktivt press- och mediearbete
 informationsskyltar på skolor och verksamheter (Live View)
 att förbättra kommunikationen i samband med flytt av elever vid
om- eller nybyggnation eller förändring av upptagningsområdena
31 (40)
Malmö stad
42. Fortsatt arbetet utifrån personalpolicyn för god
arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar
Bakgrund
Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat om att anmoda samtliga nämnder och
utvecklingsarbete för social hållbarhet. I beslut av Kommunstyrelsen (2014-03-05)
återfinns formulerade bedömningar/förslag med hänvisning till den instans som
förväntas utföra uppdraget. Ett av uppdragen är att nämnden ska säkerställa ett ”
Fortsatt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställa krav på
arbetsmiljön i upphandlingar”.
Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-10-13) gett HRavdelningen ansvar för uppdraget.
Utgångspunkter
Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att
kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart
arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska
arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet.
Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobbmodellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor
genom upphandlingsförfarandet.
Grundskoleförvaltningen införde våren 2014 en gemensam modell för arbetet med
SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) för samtliga arbetsplatser. Denna modell
innehåller aktiviteter under ett kalenderår - anpassat till Malmö stads
arbetsmiljöprocess med en angiven ansvarsfördelning kopplat till de olika
samverkansnivåerna. Målet med en gemensam modell för SAM för samtliga
arbetsplatser inom grundskolan var att skapa en trygg och sund arbetsplats samt
skola med arbetsro där både medarbetare och elever mår bra, trivs och har möjlighet
att utvecklas och lära. Detta är en förutsättning för att såväl medarbetare som elever
ska kunna arbeta effektivt och nå en hög måluppfyllelse. Vid implementering av
denna gemensamma modell fanns ett strukturerat arbetsmiljöfokus med förbättrad
samverkan och samverkanskultur på skolorna för en god arbetsmiljö.
En förvaltningsövergripande överenskommelse om samverkan började gälla från
februari 2014 och borgar för att arbetsmiljöfrågor hanteras inom ramen för
samverkanssystemet på varje arbetsplats och nära medarbetarna. Under hösten
32 (40)
Malmö stad
2014 fick samtliga samverkansgrupper i förvaltningen utvärdera hur de upplevde att
det systematiska arbetsmiljöarbetet hade fungerat under året och på en femgradig
skala blev resultatet 4,3. Detta kan jämföras med resultatet från 2013 som då låg på
2,4. Slutsatsen är att samverkanssystemet och förvaltningens årshjul för SAM har
skapat likvärdiga och tydliga rutiner för att säkra arbetsmiljön på arbetsplatserna.
Från och med hösten 2014 har grundskoleförvaltningen anordnat
förvaltningsgemensamma utbildningar för elevskyddsombuden på
högstadieskolorna och som arrangeras av HR-avdelningen. Dessa utbildningar syftar
till att utveckla elevskyddsombudens roll och kompetens inom samverkan och
arbetsmiljöarbetet på skolan för att förbättra arbetsmiljön för eleverna på skolan.
Grundskoleförvaltningen följer Malmö stads antagna uppförandekod för
leverantörer som följer med de förfrågningsunderlagen och ska signeras av
leverantören i samband med upphandlingar. Därigenom säkerställs att sociala och
etiska hänsyn tas i varje upphandling. Produkter som levereras under avtalsperioden
ska garanteras vara framställda under förhållanden som är förenliga med relevanta
delar av ILO:s åtta kärnkonventioner och FN:s barnkonvention, arbetarskydd,
arbetsmiljölagstiftning, arbetsrätt och socialförsäkringsskydd som gäller i
tillverkningslandet.
I samband med upphandlingar i grundskoleförvaltningen deltar alltid de fackliga
organisationerna i förvaltningsrådet.
Fortsatt planering
Under 2015 planeras en rad åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Dels utifrån
specifika behov i verksamheterna och på respektive arbetsplats, dels utifrån
undersökningar och mätningar som påvisar behov av förvaltningsövergripande
insatser. Gemensamma riktlinjer och rutiner avseende Våld och hot samt
Kränkande särbehandling och trakasserier kommer under våren 2015 att
implementeras inom hela förvaltningen. Dessa riktlinjer och rutiner kompletteras
med verksamhetsspecifika planer och har även ett tydligt elevperspektiv samt
innehåller utveckling för hantering av riskbedömning.
Utifrån resultatet av medarbetarenkäten som genomfördes under våren 2014 är
stress är ett prioriterat arbetsmiljöområde för grundskoleförvaltningen. I januari
2015 fattas beslut om en förvaltningsövergripande, strukturerad och långsiktig
åtgärdsplan i syfte att minimera arbetsrelaterad stress på skolorna. Åtgärder utifrån
planen kommer att verkställas under 2015-2016.
Under 2014 har Arbetsmiljöverket gjort en riktad tillsyn på ett antal skolor i
förvaltningen. Utifrån rapporten kommer förvaltningens arbete med att fortsätta
utveckla och tydliggöra det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån årshjulet för SAM
kommer att pågå även under 2015. Ett antal områden har av Arbetsmiljöverket
33 (40)
Malmö stad
identifierats för utveckling. Därav kommer förvaltningen under 2015 särskilt att
fokusera på:
- Rutiner för att säkerställa kunskaper för de som har en dokumenterad
fördelning av arbetsmiljöuppgifter
- Rutiner för riskbedömningar
- Rutiner för rapportering av olyckor och tillbud
- Rutiner för introduktion av nyanställda och timvikarier
- Första hjälpen och krisstödsåtgärder
- Ljudförhållanden – lokaler
- Skolgårdar
I syfte att underlätta för skolorna att hantera uppdrag kopplade till fysisk miljö, t.ex.
byggprojekt och upphandlingsprocesser, har grundskoleförvaltningen beslutat att
stödfunktionen som hanterar fysisk miljö, som idag samordnas via
förskoleförvaltningen, ska delas mellan de tre skolförvaltningarna. Därmed kommer
grundskoleförvaltningen ha en egen enhet som hanterar dessa frågor. Beslutet träder
i kraft den 1 mars 2015.
34 (40)
Malmö stad
50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbete för
barn och unga både i social och fysisk miljö
Bakgrund
Kommunstyrelsen har den 5 mars 2014 beslutat att anmoda samtliga nämnder och
samt de bedömningar och åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa.
Ett utvecklingsområde som identifierats och som riktas till samtliga nämnder är
”Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbete för barn och unga både i social
och fysisk miljö”. Av Malmökommissionens slutrapport framgår bl.a. att det finns
ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få
en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De
styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt
sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera
uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet
genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut
Utgångspunkter
Barnkonventionen slår fast att alla beslut som fattas och som berör barn ska ha
”barnets bästa” som utgångspunkt (artikel 3). Grundskolenämnden och
grundskoleförvaltningen har ansvar för förkoleklass, grundskola, grundsärskola och
fritidshem. Barn och elevers inflytande över utbildningen och den värdegrund som
gäller för skola är tydligt reglerat i skolförfattningarna. Genom att följa skolans
styrdokument och uppfylla skolförfattningarnas krav införlivas barnrättsperspektivet
i det dagliga arbetet.
I den nya skolorganisationen ska nya former och tillvägagångssätt för dialog mellan
politiker, barn, elever, vårdnadshavare och medarbetare utvecklas. De nya politiska
nämnderna behöver skapa förutsättningar, arbetssätt och strukturer för att
medborgadialog, inflytande och deltagande utvecklas i varje nämnd.
Förvaltningens chefer har god kännedom om skolans styrdokument. Nya chefer
genomgår ett introduktionsprogram som nyligen tagits fram och nämndens
ledamöter har genomgått utbildning kring temat ” Den goda skolan”.
Utbildningarna har bl.a. omfattat förvaltningsrätt, offentlighet- och sekretess,
ärendehantering och speciallagstiftning.
Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbete som grundskolenämnden ska
bedriva enligt skollagen, följs grundskolornas värdegrundsarbete upp ur ett
elevperspektiv genom en elevenkät till elever i årskurs 5, 7 och 9 som bygger på den
35 (40)
Malmö stad
enkät som Skolinspektionen har tagit fram. Syftet med undersökningen är att ge en
kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de
grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra. I enkäten får
eleverna framföra hur de upplever sin skola, samspelet med sina lärare, kraven och
stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning, t.ex. studiero och lust att lära
och möjlighet att påverka. Enkätens resultat går sedan upp som ett ärende i
grundskolenämnden.
Det centrala skolstödet PI Malmö (tidigare Centrum för Pedagogisk Inspiration
samt Forskning och Utveckling) har även under året genomfört en rad olika
utbildningsinsatser riktade till pedagoger som tar hänsyn till rättigheter
barnkonventionen. Malmö Stad och Grundskoleförvaltningen ingår bland annat i ett
nätverk, ”Malmö för barnets rättigheter”. I nätverket ingår en medarbetare vid PI
Malmö som är utbildad barnrättsstrateg av SKL. Inom Malmö Stad finns även fler
utbildade barnrättsstrateger.
Inom ramen för detta nätverk har man under hösten 2014 genomfört ett projekt vid
Kryddgårdsskolan kring barnkonventionen. Skolan har utbildat och diskuterat
barnkonventionen med alla barn och föräldrar samt all personal på skolan.
Fortsatt planering
Grundskolenämnden kommer även fortsättningsvis att arbeta med att säkerställa
barnrättsperspektivet i kommunen:
Den nya grundskolenämndens ledamöter kommer att erbjudas utbildning kring den
speciallagstiftning som gäller för skolan.
Grundskolenämnden planerar att fortsätta arbetet med att stärka barn och ungas
inflytande över vardagen genom att aktivt inkludera dem i det systematiska
kvalitetsarbetet. Ett arbete pågår till exempel med att utöka elevenkäten till att även
omfatta årskurs 3.
Nätverket ”Malmö för barnets rättigheter” kommer att fortsätta att bedriva sin
verksamhet med barnkonventionen. Bland annat kommer det arbete som gjorts på
Kryddgårdsskolan att fortsätta på fler skolor inom kommunen.
36 (40)
Malmö stad
53. Fortsätt satsningen på utvecklingen av lättillgängliga
mötesplatser
(Skapa fler lättillgängliga mötesplatser, speciellt i områden
med stor trångboddhet)
Bakgrund
”Fortsätt satsningen på utvecklingen av lättillgängliga mötesplatser.”
Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har fördelat detta uppdrag till PI
Malmö.
Utgångspunkter
Skolan i sig är en fysisk mötesplats där elever möts. Också fritidshemmen är en
mötesplats för de barn som är inskrivna. På huvudmannanivå finns en intention att
skolans lokaler ska kunna nyttjas av stadens andra förvaltningar, av föreningar och
andra aktörer, då det finns en stor potential för mötesplatser med många och stora
lokaler som i hög grad står outnyttjade efter skoldagens slut och på helger.
För att kunna möjliggöra andra aktörers verksamhet behöver frågan lösas kring
tillgänglighet, kostnader och ansvar. När det gäller tillgänglighet så handlar det om
att aktörer ska kunna komma in i skolans lokaler, ha tillgång till sitt material, ställa
iordning inför och efter aktiviter etc. När det gäller kostnader så avser detta om
kostnader ska tas ut för hyra, men också om kostnader för t.ex. städning på andra
tider, slitage på material, möbler, lokaler etc. Gällande ansvarsfrågan gäller detta
både mellan olika förvaltningarna och mellan förvaltningarna och de aktörer som
kommer att nyttja skolans lokaler.
Ytterligare ett sätt att skapa mötesplatser är att tillskapa fler Allaktivitetshus
och/eller att anpassa allaktivitetshusmodellen för olika skolor och stadsområden.
Mötesplatser i staden kan skapas inom skolans ramar på flera olika sätt. På PI
Malmö pågår utvecklingsarbete med mötesplatser på andra sätt och i andra fysiska
strukturer än i skolans lokaler.
37 (40)
Malmö stad
I skolan finns digitala strukturer som mötesplatser, Google MaApps och Facebook
är exempel på sådana strukturer. Dessa strukturer är mötesplatser för elever,
pedagoger och vårdnadshavare. Strukturerna administreras inom ramarna för varje
enskild skola, och är stängda för andra användare.
Initiera och genomföra aktiviter/projekt som knyter ihop skola-föräldrar-elever.
Familjegrupper
Under 2014 har fyra av Malmös grundskolor - Johannesskolan, Bulltoftaskolan,
Kirsebergsskolan och Segevångsskolan - utbildats i familjeklass som arbetssätt.
Satsningen bygger på ett samarbete mellan skolorna och avdelningen för
områdesutveckling i ett av Malmös fem stadsområden - stadsområde Norr. Lärare,
kuratorer, skolsköterskor, specialpedagoger, elevassistenter, fritidspedagoger,
rektorer med flera har under fyra dagar samlats för att ta del av en utbildning från
Familiecenter Lövdahl i Helsingör, Danmark, där man har arbetat med
familjeklasser i många år. Arbetssättet kommer ursprungligen från The Marlborough
Family Education Service i London. Idén med familjeklass är att genom ett
samarbete mellan föräldrar och skola skapa en bättre vardag för den enskilde eleven
i skolan. Familjeklass är till för barn som behöver träna sig på vissa färdigheter, till
exempel att koncentrera sig, planera sitt skolarbete, utveckla relationer eller komma
överens med jämnåriga.
Familjeklasser har hållits och hålls på andra skolor i Malmö, bl.a. Höjaskolan i
stadsområde Öster. De fyra skolorna i stadsområde Norr kommer att starta upp
familjeklasser inom kort.
Riktlinjer för hur skollokaler kan upplåtas
Grundskoleförvaltningens myndighetsavdelning har under 2014 tagit fram riktlinjer
för hur skollokaler kan upplåtas. Skollokalens användning är till för att främja den
sociala hållbarheten eller när uthyrningen har en stark anknytning till skolenheten
exempelvis medarbetares högtidsdag eller elevdisko. När verksamheter utanför
Malmö stads organisation önskar hyra skollokal ska därför syftet med disponeringen
klargöras i hyreskontraktet så att det är i enlighet med dessa bestämmelser. När en
grundskolenhet har behov av att nyttja en annan skollokal för att kunna upprätthålla
verksamhetens åtaganden utgår ingen lokalhyra. När en annan förvaltning (ej
fritidsförvaltningen) inom Malmö stad har tillfälligt önskemål att nyttja en lokal i en
grundskola utgår hyra enligt självkostnadsprincip.
Grodans hus
Grodans hus är en lokal i Käglinge Naturområde. Grodans hus kan fritt disponeras
av pedagoger med barngrupper/elevgrupper från förskolor och skolor i Malmö
samt i mindre omfattning av ideella föreningar. Bokningen under dagtid sker via PI
Malmö. På kvällstid ansvarar biblioteket i Oxie för bokningen. Ytterdörrens lås är
fjärrstyrd och på så sätt behövs ingen nyckelhantering vid bokningar under dagtid.
38 (40)
Malmö stad
Under 2014 har lokalen lånats ut vid 182 tillfällen. Grodans hus är ett bra exempel
på mötesplats i naturen.
Pedagogiska kartor
Genom den interaktiva kartan ”Pedagogiska kartor”
www.malmo.se/pedagogiskakartor, kan pedagoger och även allmänheten få
inspiration till att besöka pedagogiska platser i staden med omgivningar. (T ex
lokaler som Grodans hus, naturområden, grillplatser mm.). Pedagogiska kartor har
utarbetats och utvecklas kontinuerligt av PI Malmö i samarbete med
Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret m fl förvaltningar. Pedagogiska kartor har
under 2014 haft ca 500 unika besökare/månad.
Samarbete med andra förvaltningar
MKB står bakom ett projekt med namnet ”Hej i skolan”. Det är ett samarbete med
fyror i klassrummet där MKB möter eleverna kring grannsämja, vardagsgeografi och
sociala interaktioner. I projektet intervjuar eleverna sina föräldrar angående hur,
varför, när, etc man hälsar på sina grannar.
Gatukontorets arrangemangsavdelning bjöd i september in barn på
Högaholmsskolan och Lindängeskolan för att tillsammans med föräldrarna delta i
invigningen av den närbelägna Millennieskogen i Lindängelunds rekreationsområde.
Detta var avslutningen på ett projekt där barnen tidigare varit delaktiga i
trädplantering i Millennieskogen.
Fortsatt planering
Grundskoleförvaltningen kommer att arbeta vidare med ovan nämnda strukturer
och insatser då det gäller lättillgängliga mötesplatser. Fördjupning och anpassning
sker utifrån hur förutsättningarna och behov förändras för eleverna inom Malmö
stads grundskola. Nedan följer ett exempel på hur grundskoleförvaltningen genom
PI Malmö planerar att arbeta med olika infallsvinklar gällande lättillgängliga rum.
Under 2015 ska förvaltningen undersöka och om möjligt utveckla plattformar och
former för digitala mötesplatser för s.k. studiecoachning som kan ge eleverna hjälp i
skolarbetet.
”Google hangout” finns i basutbudet i Malmö Apps. Detta program har en
chatfunktion kopplad till mailfunktionen. För de äldre eleverna finns även ”Google
plus”, som är upplagt som ett diskussionsforum. ”Hangout” fungerar ungefär som
”Skype” och kräver att man bestämmer tid med den man ska kommunicera med. I
”Google plus” kan man delta i gruppvideosamtal.
39 (40)
Malmö stad
66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala
elevhälsan
(Etablera en gemensam ledning av elevhälsovården)
Bakgrund
Uppdragsdirektivet anger två delar, dels att säkerställa samverkan mellan
grundskolans och gymnasieskolan elevhälsovård för öka likvärdighet och dels att
beakta förslaget om etablerande av en gemensam ledning av elevhälsovården.
Kommunstyrelsen konstaterar att den nya skolorganisationen ger goda
förutsättningar för ökad likvärdighet och samverkan, och menar att det därför är
centralt att samverkan mellan elevhälsan inom grundskolan och gymnasieskolan
säkerställs. Kommissionen skrev fram att kommunen genom omorganisationen bör
överväga möjligheten till en samordnad elevhälsovård i grundskola och
gymnasieskolan.
Utgångspunkter
På grundskoleförvaltningens avdelning för Samordning och stöd har en organisation
för samordning av de olika professionerna inom elevhälsan samt för studieoch
yrkesvägledare skapats.
Kontakter med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ger vid handen att
man arbetar med sin egen organisation av elevhälsan och då med
grundskoleförvaltningens organisation som modell. Dock har man valt att
genomföra förändringarna i egen regi men med klara möjligheter till framtida
samverkan utifrån parallella organisationsmodeller.
Internt arbetar utbildningsområde Samordning och stöd med att stärka de olika
yrkesgrupperna inom elevhälsan samt gruppen studieoch yrkesvägledare. Varje
kompetens har fått en samordnare, som med fortbildning och obligatoriska träffar,
dels ska fördjupa professionaliteten inom respektive yrkesgrupp, dels ska säkerställa
likvärdigheten i elevhälsoarbetet genom att skapa en stabil grund för samverkan
mellan professionerna.
Skolläkarna på grundskoleförvaltningen har sedan 10 år tillbaka arbetat upp
välfungerande och effektiva samverkansstrukturer med olika delar i Region Skånes
hälso- och sjukvård som BUP, barnmedicin, habiliteringen, primärvården och
flyktinghälsan samt med specialistklinikerna i vissa fall. Dessa samverkansformer
kan utvecklas ytterligare och även kopplas till skolläkarna inom gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen som ett led i en mer övergripande samverkan.
40 (40)
Malmö stad
Fortsatt planering
På grundskoleförvaltningen kommer arbetet för samordnarna inom elevhälsan att
fortsätta och utvecklas. Likvärdigheten är inte bara viktig på individnivå men också
utifrån ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv.
Under 2015 kommer förnyade kontakter att tas med gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen i syfte att få igång en samverkan, i första hand mellan
de olika professionerna inom elevhälsan för att sen utvidgas till samverkan mellan
professionerna. Inom professionerna har det tidigare funnits mer eller mindre
organiserad samverkan, som kan vara en grund för en ny samverkansorganisation.
Malmö stad
1 (11)
Datum
201 5-0 2- 06
Vår referens
Bo-Göran Pettersson
Malin Ullman
Uppföljning av Intern kontrollplan år 2014
Sammanfattning
Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de
mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.
Nämnden ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett
tillfredsställande sätt.
Nämnden har beslutat om att olika kontrollmål ska följas upp och rapporteras till nämnden. En
sådan uppföljning undanröjer eller stoppar eventuella tveksamheter eller direkta felaktigheter.
Ärendet
Kommunfullmäktige har beslutat om reglemente för intern kontroll med syfte att säkerställa att
styrelser och nämnder upprätthåller en tillräcklig intern kontroll. Den interna kontrollen ska vara
praktiskt och ändamålsenligt uppbyggd utifrån varje verksamhets behov och förutsättningar.
Den interna kontrollen hanterar risker och förebygger fel genom att vara ett verktyg för
- verksamhetsstyrning
- tillförlitlig finansiell rapportering
- efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter
Nämnden har det yttersta ansvaret för att den interna kontrollen är tillräcklig samt att
verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt.
Intern kontroll ingår i nämndens samlade styroch ledningssystem.
I Grundskolenämndens interna kontrollplan för 2014 framgår vilka olika kontrollmål som ska
följas upp, vem som är ansvarig samt när rapporteringen ska ske.
Samtliga kontrollmål i grundskolenämndens interna kontrollplan för 2014 har redovisats till
nämnden löpande under året med en beskrivning av:
- Kontrollmoment (”Vad ville vi”),
- Granskningsmetod (”Vad gjorde vi”),
- Kontrollresultat (”Hur blev det”)
- Analys (”Varför blev det så”)
- Åtgärder (”Hur ska vi arbeta vidare”)
2
Kontrollansvariga inom förvaltningen har genomfört kontroller inom sina ansvarsområden.
Granskningsresultatet för grundskoleförvaltningens olika kontrollmål har sammanställts i bilagd
redovisning, ”Uppföljning av intern kontroll 2014”.
Malmö stad
3 (11)
Uppföljning av intern kontroll 2014
Nämnd: Grundskolenämnden
Granskningssätt
(beskrivning av hur kontrollen
genomförts och dokumenterats)
Granskningsresultat
(resultat av kontrollen/ vidtagna
åtgärder)
1. Åtgärdsprogram:
Kontroll att rutiner för upprättande av
åtgärdsprogram följs.
Undersökning har genomförts av antalet
åtgärdsprogram för elever i alla skolor i
årskurs 6-9 med en stickprovskontroll av
hur måluppfyllelsen ser ut för urvalet den
10:e eleven per klasslista i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska
och matematik.
Stickprovskontrollen visar att det på ca
GrN 2015-01-28
hälften av skolorna fanns elever som
varken hade åtgärdsprogram eller hade nått
målen i åtminstone ett ämne. Kontrollen
visar att inte alla skolor har rätt rutiner för
att upprätta åtgärdsprogram.
Den interna kontrollen har lett till att
rutinerna kring åtgärdsprogrammen och
dess kvalitet och innehåll behöver
undersökas.
En ny lagstiftning tillkom den 1 juli 2014 i
syfte att förtydliga reglerna om stöd och
särskilt stöd samt att förenkla lärarnas
arbete med åtgärdsprogram och annan
dokumentation. Denna nya lag ska också
beaktas i samband med kontrollmålet.
2. Åtgärdsprogrammens innehåll och
effekt:
Kontroll av kunskapsutvecklingen för
elever med åtgärdsprogram.
Kunskapsutvecklingen för elever med
åtgärdsprogram har kontrollerats med en
stickprovskontroll av betygsutfall i åk 7
mot betygsutfall i åk 6 för elever med
Utifrån denna undersökning tycks det vara GrN 2015-01-28
så att åtgärdsprogram har en begränsad
betydelse för kunskapsutvecklingen.
Den interna kontrollen visar att
Granskningsområde
(kontrollerad process/rutin/moment)
Återrapportering
(datum för rapport
i nämnden)
respektive utan åtgärdsprogram vid en
skola i respektive utbildningsområde.
åtgärdsprogrammens kvalitet och innehåll
behöver undersökas vidare.
3. Studiehandledning på modersmål:
Kontroll att elever som, enligt rektors
beslut, har rätt till studiehandledning på
modersmålet får det.
En kontroll har genomförts om elever fått
studiehandledning i respektive språk
utifrån rektors beslut.
Kontrollen visar att inte alla elever som
GrN 2015-01-28
vistats i Sverige mindre än 4 år vid
mättillfället fått studiehandledning
beroende på att förvaltningen inte lyckats
rekrytera lärare i takt med elevökningen.
I ett akutläge ges elever studiehandledning i grupp eller alternativt kortas
tiden per tillfälle.
Det pågår ett arbete med att ta fram former
för kompletterande studiehandledning på
distans samt ytterligare åtgärder som
beslutats utifrån modersmålsutredningen.
4. Användning av resultat från elevers
attitydundersökning:
Kontroll hur skolorna använder resultat från
attitydundersökningen.
En enkät om hur attitydundersökningarnas
resultat används inom skolverksamheten
genomfördes.
Enkäten riktades till alla berörda rektorer,
dvs rektorer som bedriver verksamhet i åk
5, 7 eller 9. Responsen på enkäten var att
73% av berörda rektorer svarade.
Skolorna följer i regel, på något sätt, upp
GrN 2014-09-24
resultatet av enkäten:
- med personalen 92%
- med eleverna 85%.
Det vanligaste sättet att följa upp resultatet
med eleverna är i klasserna och i
elevråden. Enkäten kopplas också till
arbetet med Likabehandlingsplanen.
94% av de rektorer som svarat anger att
skolan, på något sätt, använder resultaten
som underlag för att identifiera behov av
förbättringsinsatser. Utifrån resultatet i de
genomförda attitydundersökningarna har
skolorna särskilt identifierat behov av
förbättringsinsatser vad gäller ökat
elevinflytande och arbete kring trygghet
och arbetsro. Identifierat behov betyder
inte alltid att ett förändringsarbete startar.
Planering och diskussion pågår för att
skolorna ska se över hur man arbetar med
resultat från elevers attitydundersökningar.
5. Malmo.se:
Kontroll att information är aktuell och
korrekt.
Innehållet på webbsidorna på malmo.se
har granskats. Olika webbsidor har valts ut
slumpmässigt och granskats under juli,
oktober och november. Kontrollen avsåg
om obligatorisk information finns, om den
är korrekt samt om dokument och
blanketter följer Malmö stads grafiska
profil och är aktuella.
Kontrollen visar att ingen skola har all
obligatorisk information korrekt. Chefen,
som har ansvar för att informationen om
verksamheten är uppdaterad och korrekt,
prioriterar av olika skäl inte uppgiften.
Skolornas webbinformatörer har inte
möjlighet att uppdatera webbsidorna på
grund av tidsskäl eller otillräcklig
kompetens. Förvaltningen har en
webborganisation som är sårbar.
Riktlinjerna som beskriver hur skolornas
webbsidor ska se ut och vad som ska
finnas där är inte tillräckligt tydliga eller
följs inte.
De förbättringsinsatser som kommer att
göras har inriktningen att informera
chefer/verksamhetsansvariga om deras
ansvar att uppdatera webbsidorna och om
vikten av att sidorna är korrekta och
aktuella samt att ta fram en ny, gemensam
GrN 2015-02-25
grundstruktur för skolornas webbsidor med
tydliga instruktioner om hur webbsidorna
ska se ut, vad som ska finnas där och vad
som ska ligga var. En fortsatt genomgång
av webbsidor och att säkerställa att alla
sidor har en innehållsansvarig som
regelbundet granskar sidan är också en
viktig utvecklingsinsats.
Kontrollen visar att inköp hos upphandlade GrN 2015-02-25
leverantörer är 69 % både vad gäller antal
fakturor och värde.
verksamheterna oftast är medvetna om att
de inte följer avtalen men att de av olika
anledningar ser sig tvingade till sitt
agerande.
Då det i lagens saknas utrymme för att inte
göra inköp enligt upphandlingsavtal är det
samlade resultatet av undersökningen inte
godkänt. Förvaltningen kommer att
informera verksamheterna om resultatet
samt fortsätta att infor-mera och utbilda
via olika kanaler dels vad som gäller för
Lagen om offentlig upphandling dels om ehandel.
6. Avtalstrohet:
Kontroll att verksamheterna handlar enligt
avtal.
Kontroll av i vilken utsträckning som
förvaltningen gör inköp hos leverantörer
som Malmö stad har upphandlingsavtal
med har genomförts.
En kvantitativ undersökning av samtliga
fakturor för perioden 1 januari till 30 juni
2014 avseende fyra avtalsområden har
genomförts med beräkning av hur stor
andel av inköpen som gjorts hos
upphandlade respektive icke upphandlade
leverantörer.
7. Försent betalda fakturor:
Undersöka om förvaltningens fakturor
Genomfördes samtidigt för GrF och FskF: Totalt kontrollerades 2 762 fakturor varav
11 slumpvis fakturadatum, jämnt fördelade 184 var försenade till betalning. Det
GrN 2014-08-27
hanteras och attesteras så att leverantörerna över perioden januari-maj. Kreditfakturor
erhåller betalning enligt överenskommen
samt personliga utlägg/ handkassor
tid.
exkluderades.
Samtliga fakturor kontrollerades avseende
betaldatum och samtidigt söktes en
förklaring till förseningen i förekommande
fall.
8. Kompetensregistrering:
Kontroll att rutiner för registrering och
uppdatering av kompetens i HRutan följs.
Stickprovskontroll av rapportering av
kompetens har genomförts. 10 skolor
/rektorer valdes slumpmässigt ut. På dessa
skolor undersöktes hur stor andel av
medarbetarna som hade registrerat sin
kompetens, scannat in dokument och hur
stor andel av dessa registreringar som
motsvarar 6,7 %. Av försenade fakturor
var 65 mindre än 5 dagar sena medan
resterande 119 fakturor var mer än 5 dagar
sena till betalning.
Slutsatsen om orsaker till förseningen har
dragits utifrån den information som finns
att tillgå i ekonomi-systemet och fortsatt
arbete kommer att ske med insatserna
* Information till verksamheterna om
resultatet av genomförd kontroll
* Behov av utbildning i fakturahantering
* Ökad e-handel medför smidigare och
säkrare fakturahantering
* Att fler leverantörer skickar elektroniska
fakturor – ett arbete som pågår för hela
Malmö stad
* Fortsatt arbete med att informera
verksamheterna och leverantörer om
vikten av korrekta fakturadresser
* Kontrollen tas med i
internkontrollplanen för 2015.
Resultatet av stickprovskontrollerna visar
på ett ojämnt resultat.
Flera anledningar påverkar resultatet.
Bland annat anses systemet svårarbetat
samtidigt har det parallellt gjorts ett
manuellt insamlingsarbete gällande
lärarbehörigheter då kompetensmodulen
GrN 2015-02-25
9. Informationssäkerhet:
Kontroll om samtliga rektorer har fått
information om IT-säkerhet.
verifierats av chefen.
inte fungerat för att få ut det material som
behövdes. Sammantaget kan detta ha
påverkat motivationen att uppdatera
systemet.
De åtgärder som genomförts och påbörjats
är att lathundar har arbetats fram vilket
kommer att underlätta arbetet med
kompetensmodulen i HRutan.
Ny QlickView applikation-Kompetens
kommer att lösa många av problemen. En
ny version av kompetensmodulen i
HRutan, med flera förbättringar, håller
också på att utvecklas.
Förvaltningen fortsätter en dialog med
systemägaren för att säkra underlaget i
kompetensmodulen.
Malmö stad samarbetar också med andra
kommuner som använder systemet för att
driva på utvecklingen.
Mål att informera om riktlinjer och
anvisningar för informationssäkerhet i
Malmö stad.
Vi informerade samtliga ledningsgrupper
med rektorer och utbildningscheferna om
var den fanns att hitta och i stora drag vad
den innehöll samt uppmanade ansvariga att
läsa denna.
Enkätundersökning med målgruppen
Vid tillfället då enkätundersökningen var
tvungen att gå ut var inte samtliga
ledningsgrupper informerade på grund av
svårigheter att hitta en gemensam tid.
Samtliga ledningsgrupper är dock
informerade vid dags datum.
Informationssäkerhetssamordnaren på
förvaltningen arbetar aktivt utifrån
riktlinjerna med verksamheterna.
GrN 2014-06-11
samtliga rektorer genomfördes under
våren.
Av rektorerna uppgav 77,2% att de hade
blivit informerade, lika många visste var
man hittade skriften.
10. Systematiskt kvalitetsarbete:
Kontroll att skolor och förvaltning aktivt
och löpande arbetar med det systematiska
kvalitetsarbetet.
En webbenkät till rektorerna har
genomförts under våren med inriktning på
hur skolorna arbetat med sitt systematiska
kvalitetsarbete samt under hösten har
genomförts kvalitetsdialoger med
utbildningschefer och rektorer där
skolornas insatser inom området har
diskuterats. Under hösten har också
nämndens presidium mött
grundskoledirektör och utbildningschef för
en redovisning och analys av skolornas
måluppfyllelse.
Av enkätsvaren och kvalitetsdialogerna
GrN 2015-01-28
framgår att det systematiska
kvalitetsarbetet bedrivs löpande under året
med helt eller delvis deltagande av
skolpersonalen medan elevernas
delaktighet är av lägre grad.
Kvalitetsarbetet har utvecklat verktyg för
att förmedla information och för att fånga
upp utvecklingsområden samtidigt som det
har bidragit till ett tydligare fokus på det
nationella uppdraget och förbättrat
förutsättningarna för analys och anpassad
resursfördelning.
Den interna kontrollen visar att det
systematiska kvalitetsarbetet kommer att
fortsätta utvecklas under år 2015 bland
annat med:
-IT stöd för planering, uppföljning och
analys
-Riktlinjer för styrning och ledning
-Strategier för att nå nämndens mål
-Utveckling av kvalitetsdialoger och
kvalitetsbesök
-Utveckling av beslutsstöd som kan ge en
bild av var skolorna och förvaltningen
befinner sig i processen att nå målen.
11. Statistikframtagning:
Kontroll av statistisk utdata.
Systemförvaltningen för det administrativa
IT-stödet genomför löpande kontroller
under året. Rapportering och kontroll av
inrapporterad data till SCB och
Skolverkets databaser har också på olika
sätt genomförts under året.
Ett särskilt projekt har startats för att skapa
en gemensam databas för ekonomi-,
personal- och elevstatistik som stöd till
styroch ledningsprocessen inom
förvaltningen.
12. Klagomålshantering:
Kontroll att klagomålsrutinen följs
Stickprovskontroll av klagomål inom
samtliga utbildningsområden har
genomförts.
GrN 2015-01-28
inrapporterad data i elevsystemet i
huvudsak är korrekt men att det
fortfarande finns osäkerhet kring viss data
såväl på organisatorisk nivå som på
individnivå.
Hanteringen av elevsystemet kräver
fortsatt utbildning och stöd till
handläggarna på skolorna.
Kontrollerna visar också att det kan
förekomma vissa avvikelser mellan lokal
och nationell statistik. Avvikelser som kan
förklaras av att det på nationell nivå görs
justeringar på material som lämnats in i
efterhand samt att vissa beräkningar inte
genomförs på samma sätt lokalt som
nationellt. Avvikelser behöver fortsätta att
kommuniceras med SCB för att uppnå en
bättre likvärdighet i utbildningsstatistiken
mellan lokal och nationell nivå.
Vid stickprovskontrollen bedöms svaren
GrN 2015-02-25
på klagomålsärendena ha samma struktur
och hålla god kvalitet. Den interna
kontrollen har lett till att en ny
genomarbetad rutin håller på att
sammanställas och att fler medarbetare
arbetar med ärendetypen vilket minskar
sårbarheten i handläggningen. Medarbetare
är också utsedda att vara kontaktpersoner
vid frågor om ärendetypen.
Malmö stad
Uppföljning av Åtagandeplan 2014-2016
Åtagande
Hur ligger
vi till?
Uppföljning när?
Ansvarig
Hur har det gått?
Varför blev det så?
Hur arbetar vi vidare?
Utbildningschef Ingrid
Sundström Stokbro
sammankallande för
ansvarig arbetsgrupp.
Av 165 möjliga ytterligare tjänster 2014 är 162 tillsatta.
Malmö erhöll statsbidrag för fem extra karriärtjänster till
skolor i utanförskapsområden. I ordinarie tilldelning
satsades ytterligare ett 30-tal tjänster till särskilt
utvalda skolor i utsatta områden.
Försöket att tillsätta lektorstjänster fungerande inte i
grundskolan pga få sökande med rätt kompetens och
inriktning mot grundskola.
Det var en stor insats att rekrytera så
många tjänster på en gång. En ny modell
prövades till de ca 30 tjänsterna som
förvaltningen valde att tillsätta på särskilt
utvalda skolor.
VI söker 1 mars 2015 ytterligare
minst de 30 tjänster som Malmö
tilldelats (här ingår också tjänster till
gymnasieskola och vuxenutbildning)
och troligen nyttjas möjligheten att
söka ytterligare tjänster utöver kvot.
Karriärlärarreformens påverkan på
skolans resultat följs upp och
utvärderas inom ordinarie
systematiskt kvalitetsarbete.
Klart.
2. Utarbeta en struktur för
förvaltningens arbete med
karriärtjänster (förstelärare och
lektorer) samt deras arbete på
respektive skola. Utarbeta plan
för hur effekterna ska följas upp.
Chefen för PI Malmö
En struktur är framtagen, godkänd och överlämnad till
utbildningscheferna med rekomendation att de lyfter
den i sina rektorsgrupper. Utvecklingsavdelningen har
synliggjort planen för skolledarna och förstelärarna på
deras kickoff inför höstterminsstarten.
Utvecklingsavdelningen har slutfört sitt
uppdrag och lämnat över ägarskapet av det
fortsatta arbetet till utbildningscheferna.
Uppföljning av det kommande arbetet ska
ske som en integrerad del av det
systematiska kvalitetsarbetet.
Försteläraruppdraget kan med fördel lyftas
upp vid kvalitetsdialogerna.
Uppdraget att utarbeta en struktur är I samband med DR 1
i maj 2014.
slutfört. PI Malmö har dock, liksom
många andra aktörer, flera fortsatta
åtaganden inom förstelärararbetet.
Det fortsatta arbetet beskrivs i den
framtagna planen.
3. Implementera
grundskoleförvaltningens styroch ledningssystem.
Pågående.
Grundskoledirektören
Grundskoleförvaltningens styroch ledningsmodell
med verktyg i form av resursfördelningssystem,
prioriterade uppföljningsområden (utifrån forskning och
beprövad erfarenhet), uppföljningskedja, dialogstruktur
och årshjul är till stora delar implementerad i
förvaltningen. Dialoger i enlighet med dialogstrukturen
har genomförts under hösten, såväl mellan varje
enskild rektor och förvaltningen som mellan
förvaltningen och nämndens presidium. Ett IT-stöd för
planering, uppföljning och analys samt rapportering har
arbetats fram i samarbete med tio pilotskolor.
Det har funnits en förankring och
gemensam vilja på såväl nämndsnivå som
på förvaltningsnivå att ta fram och
implementera en styroch ledningsmodell.
De rektorer som varit involverade i arbetet
har varit positiva och bidragit till
förankringen på skolorna.
Under våren 2015 ska det framtagna December 2014.
IT-stödet implementeras hos
samtliga (övriga) skolor. En plan för
hur detta ska ske är framtagen och
beslutad. Under våren ska också
underlaget i form av relevanta
indikatorer och mätetal för fritidshem
och grundsärskola att kompletteras.
4. Vidareutveckla förvaltningens Pågående.
systematiska kvalitetsarbete.
Identifiera de verksamheter som
behöver särskilt stöd inom det
systematiska kvalitetsarbetet.
Utveckla och tillhandahålla detta
stöd.
Utifrån skolornas upprättade åtagande/kvalitetsrapporter och i samband med dialogerna
mellan rektor och förvaltning har det identifierats att
flera skolor har behov av stöd i sitt systematiska
kvalitetsarbete. Som en vidareutveckling av
förvaltningens systematiska kvalitetsarbete har
kvalitetsavdelningen under hösten arbetat fram en
struktur för kvalitetsbesök. Kvalitetsbesök är en
fördjupning av dialogerna och har till syfte att hjälpa
och stödja skolorna i att identifiera sina utmaningar,
orsakerna till dessa samt att utifrån detta finna
relevanta åtaganden/aktiviteter.
Skolorna har generellt sett uppfattat det
som positivt att diskutera och återkoppla
sina åtagande-/kvalitetsplaner och
rapporter vid dialogerna. Detta har medfört
att skolorna i flera fall också
uppmärksammat ett behov av stöd i sitt
arbete med kvalitetsutveckling. Dialogerna
kan även framledes vara ett forum för att
identifiera ev. stödbehov.
December 2014.
Kvalitetsbesöken initieras som ett
Sedan årligen i
pilotprojekt under våren 2015 och
omfattar sex skolor, varefter det ska februari.
utvärderas. Under våren ska
förutsättningar att ge skolorna
ytterligare möjlighet till stöd för deras
kvalitetsutveckling undersökas.
Under 2015 ska IT-stödet utvecklas
till att också omfatta
stabsavdelningarna och
förvaltningen övergripande.
1. Elevers måluppfyllelse
1. Tillsätta ytterligare
karriärtjänster (förstelärare och
lektorer)
Pågående.
Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014
Tillsättning följs upp i
december 2014.
Effekterna på
skolutveckling,
måluppfyllelse och
läraryrkets
attraktivitet bör göras
om ett par år.
5. Ta fram en strategisk
kompetensförsörjningsplan.
Pågående.
HR-chefen i nära
samarbete med chefen
för PI Malmö och
kommunikationschefen.
Arbetet med kompetensförsörjningsplanen inleddes
under sommaren 2014. Det bedrivs av en tillsatt
arbetsgrupp som i sin tur är knuten till en styrgrupp
samt en aktiv referensgrupp med representanter från
verksamheterna. Arbetet har fortgått under hösten då
arbetsgruppen haft god kontakt med referensgruppen,
dels via möten men också via e-post. De prioriterade
utvecklingsområdena för grundskoleförvaltningen har
identifierats och grunden för en handlingsplan börjar ta
form. En korttidsbemanningsplan och en
förvaltningsgemensam rekryteringsprocess har tagits
fram parallellt och är starkt kopplade till
kompetensförsörjningsplanen i stort. Planen syftar till
att säkra att grundskoleförvaltningen attraherar och
rekryterar nya medarbetare samt utvecklar och
behåller befintlig personal.
Arbetet skulle varit klart till slutet av
december men på grund av vissa
otydligheter i omfattningen förlängdes
tidsfristen till februari 2015.
Arbetsgruppen kommer att lämna sin December 2014.
rapport till förvaltningsledningen i
slutet av januari 2015. Efter detta
kommer en handlingsplan att tas
fram. Utöver detta kommer HRavdelningen då utökas av en
bemanningsfunktion samt en
rekryteringsgrupp med fokus på
strategisk bemanning och
uppföljning.
6. Implementera ny
organisatorisk tillhörighet och
nytt uppdrag för CPI och FoU
Malmö.
Klart.
Resurserna från tidigare CPI och FoU har under 2014
lagts samman i den nya avdelningen PI Malmö. PI
Malmö är en fristående avdelning som servar de tre
skolförvaltningarna men som organisatoriskt tillhör
grundskoleförvaltningen. En styrgrupp med
representanter från de tre skolförvaltningarna har
tillsatts och ett direktiv för styrgruppen har upprättats.
PI Malmö startade sitt arbete 2014-08-01. Under
hösten har arbetet inletts med att hitta former för att
anpassa avdelningens utbud till skolförvaltningarnas
behov. Under tiden har PI Malmö till stora delar fortsatt
med det utbud och de resurser som tidigare fanns på
CPI och FoU.
PI Malmö servar samtliga tre
skolförvaltningar, vilket medför en bred
målgrupp med något differentierade behov.
Styrgruppen har påbörjat diskussion kring
avdelningens framtida utbud och former
utan slutgiltigt ställningstagande.
Planeringen är att under våren 2015 December 2014.
fortsätta arbetet med att anpassa PI
Malmös utbud med stöd i
pedagogisk utveckling, till de tre
skolförvaltningarnas behov.
7. Vidareutveckla arbetet kring
elevers språkutveckling i hela
organisationen.
Pågående.
Chefen för PI Malmö,
Utbildningschefer
Förvaltningen har ingen ny fastslagen struktur för
arbetet med elevers språkutveckling.
I väster arbetar samtliga skolor språkutvecklande i alla
ämnen och många använder genrepedagogiken. Alla
kommer att använda Nya språket lyfter som
diagnosmaterial.
PI Malmö startade 2014-08-01. Under
hösten har PI Malmös arbete inletts med att
hitta former för att anpassa avdelningens
utbud till skolförvaltningarnas behov. PI
Malmö arbetar under tiden vidare utifrån
FoU:s och CPI:s verksamhetsplaner. Inom
avdelningens verksamhetsplaner tar
språkutvecklande aktiviteter stor plats. PI
Malmö arbetar även vidare med
språkutvecklande insatser utifrån pågående
aktiviteter baserade på Malmö
kommissionens åtgärdsförslag.
Språkutvecklande insatser har dessutom
genomförts inom utbildningsområdena.
December 2014,
Under vårtermin 2015 kommer PI
2015 samt 2016.
Malmös styrgrupp att fatta beslut
kring avdelningens utformning så att
verksamheten kan stötta
förvaltningarnas behov. Efter att
detta arbete är färdigställt är
målsättningen att fortsätta arbeta på
en strukturerad plan för arbete med
elevernas språkutveckling, inklusive
kontrollstationer där skolorna följer
varje elevs språkutveckling.
8. Utveckla formerna för
studiehandledning så att alla
elever som har behov av
studiehandledning på
modersmålet får sina behov
tillgodosedda.
Pågår.
Avdelningschefen för
Samordning och stöd
Alla elever med utländsk bakgrund som varit i Sverige
kortare tid än fyra år bereds möjlighet till
studiehandledning med 60 minuter per vecka. Fram till
den 4 december 2014 hade det kommit in 1400
ansökningar om studiehandledning (650 flickor och
761 pojkar).
Modersmålsenheten försöker rekrytera
modersmålslärare med ämnesbehörighet med tanke
på studiehandledningen. Även skolorna betonar vikten
av att tänka långsiktigt vid rekrytering och försöka
rekrytera tvåspråkiga ämneslärare för att kunna möta
behov i verksamheten.
Modersmålsenheten har under hösten bedrivit ett
försök med digitala verktyg för studiehandledning och
detta ska fortsätta och utvärderas.
Vid ett par skolor med lokalt stationerade
modersmålslärare har skolan provat med
studiehandledning i grupp. Det har då gällt elever från
samma klass. På några skolor har man även provat
åldersblandad studiehandledning i grupp.
Under hösten 2014 har det tillkommit ca 70
nyanlända som inte kunnat beredas
studiehandledning på modersmålet då
möjligheten att anställa fler lärare inte
funnits.
Samarbetet mellan
December 2014,
studiehandledarna och ämneslärarna därefter årlig
behöver utvecklas mer. Digitala
uppföljning.
verktyg kan med fördel användas,
framför allt när en studiehandledare i
ett litet språk har få timmar på en
skola, för en gemensam planering.
Den gemensamma planeringen är
mycket viktig ur ett elevperspektiv.
Utveckling av studiehandledning i
grupp och av digitala verktyg
kommer att fortsätta under
vårterminen för att sen utvärderas.
Skolorna behöver fortsätta att tänka
långsiktigt när det gäller rekrytering
av lärare dels ur ett elevperspektiv
och dels ur ett mångfaldsperspektiv.
Kvalitetsavdelningen utreder
skolsituationen för yngre nyanlända
elever och berör då också
studiehandledningen. Den
utredningen beräknas vara klar i
början av 2015.
9. Utveckla samarbetet med
Malmö stads övriga
förvaltningar.
Pågår.
Utbildningscheferna,
Förvaltningens utbildningschefer samarbetar med
stadsområdesförvaltningarna samt polisen inom SSP –
skola, socialtjänst, polis. Utbildningsområdena har
rutiner för samarbete med IoF på olika nivåer samt
med barn- och ungdomspsykiatrin. Nya rutiner håller
på att utvecklas, de har inte helt införts än.
Förskolorna i innerstaden har inlett ett samarbete som
ska resultera i att gemensamma rutiner ses över och
vid behov skapa nya. Utbildningsområde öster träffar
stadsområde öster, förskole-förvaltningen, polisen och
räddningstjänsten varje vecka. Utbildningsområde
väster samarbetar med stadsområdet, IOF och
förskoleförvaltningen genom gränsöverskridande team
och chefsforum.
Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsoch grundskoleförvaltningen deltar i två gemensamma
projekt.
PI Malmö har varit samarbetspart till Näktergalen, ett
mentorsprogram kopplat till områdes-programmen. PI
Malmö samarbetar dessutom med Kulturförvaltningen
samt med Stadsbyggnads- och Gatukontoret inom
Naturskolan.
Samordning och Stöd arbetar för att hitta former för det
övergripande och det rutinbundna samarbetet med
socialförvaltningarna kring elever som är SISplacerade. Detta sker inom ramen för ett nationellt
samverkansprojekt med SIS (Statens
institutionsstyrelse) där f n 35 kommuner ingår –
däribland Malmö. Arbetet inom Malmö sker i
samverkan mellan socialtjänsten i de fem
stadsområdena, AGVF och GrF.
Samarbetet i innerstaden fungerar bra tack
vare att det nu pågått under längre tid och
relationer utvecklas efter hand.
Att
utveckla fungerande rutiner i den nya
organisationen är inte helt enkelt. Det är
svårt att få ihop Malmö som en enhet så att
samarbetet inte skapar nya stadsdelar.
Arbetet tillsammans med förskolorna går
långsamt eftersom ingen driver det aktivt.
PI Malmö:s ansvarsområde angränsar inte
till områdesprogrammen och SSP sett
utifrån en daglig operationell nivå. PI
Malmö ansvarsområde angränsar till
tidsbegränsade uppdrag som
återkommande berör flera förvaltningar.
December 2014
Samarbetet kommer att fortsätta i
samma anda.
Förvaltningen kommer att försöka
utveckla samarbetet ytterligare så att
det löper smidigare.
Nu tas initiativ till att samla
respektive områdes förskolechefer
och rektorer och försöka
åstadkomma ett Malmögemensamt
grepp.
Den huvudsakliga inriktningen på
arbetet kring de SIS-placerade
barnen är att finna gemensamma
och tydliga rutiner för inskrivning vid
SiS-skolor samt, och huvudsakligen,
att skapa hållbara och effektiva
rutiner för återslussning till ordinarie
skolgång.
10. Utveckla samarbetet med
civilsamhället.
Prioriteras inte under 2014.
Åtagande
Hur ligger
vi till?
Ansvarig
Hur har det gått?
Klart.
1. Införa ny
resursfördelningsmodell med en
grundersättning och en s.k.
strukturersättning som tar
hänsyn till olika
socioekonomiska kritierier.
Implementeringen:
Ekonomichefen.
Uppföljningen:
Kvalitetschefen
Grundskolenämnden beslutade i november 2013 att
införa en ny resursfördelningsmodell till Malmös skolor
från budgetåret 2014. Resursfördelningsmodellen tar
hänsyn till sju olika socioekonomiska
bakgrundsfaktorer. Modellen som används i
fördelningen av strukturersättning beräknas ha en
förklaringsgrad på cirka 80 % mellan socioekonomiska
bakgrundsfaktorer och kunskapsresultaten i skolan.
2. Fördela övriga resurser, t ex it- Pågående.
kompetens/system, mer
likvärdigt genom att
omorganisationen implenteras
på alla nivåer.
IT-chefen
En IKT handlingsplan har upprättats och
organisationen kommer att arbeta efter denna under
2015. I handlingsplanen är det inskrivet att arbetet och
uppföljningen av IT-enheten ska vara en del av
grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete.
Under 2014 har IT-enheten verkat för att alla
utbildningsområden ska få ett likvärdigt stöd. Utifrån
den struktur som är uppbyggd med
felanmälningsadresser så har enheten också uppfyllt
dessa målsättningarna.
3. Förbättra elevernas
arbetsmiljö
Utbildningschefer, HRchef
Uppföljning - när?
I budget 2015 planeras att införas
även strukturersättning för Malmös
fritidshem. Modellen använder sig av
samma socioekonomiska
bakgrundsfaktorer för fritidshem som
används för grundskolan.
Effekten av ett nytt
resursfördelningssystem är långsiktigt.
Elevernas
kunskapsresultat och
betyg följs upp varje
år, men effekterna av
den nya modellen
kan inte mätas förrän
tidigast efter tre år,
dvs december 2016.
2. Likvärdighet
Enligt handlingsplanen ska uppföljningen
av IT-enhetens arbete och resultat vara en
del av det systematiska kvalitetsarbetet. ITenheten har därför inte gått ut med en
separat enkät, vilket ursprunglingen var
planerat.
IT enheten kommer att arbeta utifrån December 2014.
IKT-handlingsplanen. Genom IKT
skoledarreferens-grupp och de olika
nätverksgrupperna har och kommer
IT-enheten att samla de reflektioner
och återkopplingar kring
organisationen samt möta dessa
med målsättningen att fördela
likvärdigt och ge service av god
kvalitet.
Våren 2015, 2016
och 2017.
4. Utveckla skolans potential
som mötesplats där skolans
lokaler kan användas i större
utsträckning.
Pågående.
Utbildningschefer
Ungas mötesplats i Sofielund, UMIS, har gjort vissa
framsteg men det är fortfarande svårt att öppna
Sofielundsskolan.
Skolor i område väster välkomnar föreningar och andra
intressenter att utnyttja skolans lokaler men det finns
organisatoriska svårigheter med övervakning, ansvar
för ordning osv.
Arbetar vidare och försöker hitta
Praktiska hinder såsom kostnader för
vaktmästare och städ mm försvårar.
lösningar för varje enhet.
Svårt att få till en sådan användning på
flera av skolorna till största delen beroende
på skollokalernas utformning och dåliga
avgränsningsmöjligheter bl.a. vad det gäller
larm.
5. Genomföra en översyn av
timplaner.
Klart.
Kvalitetschefen
Utredning om att påbörja ett utvecklingsarbete mot en
gemensam stadieindelad timplan för grundskolan är
färdigställd och presenterad för GrN vid sammanträde
21 maj 2014. Ärendet har medfört förändringar i
grundskolenämndens delegationsordning vad gäller
beslutsfattande kring timplan.
En gemensam stadieindelad timplan i
Malmö syftar till större likvärdighet mellan
Malmös skolor och underlättar uppföljning
av att eleverna får minst den garanterade
undervisningstiden enligt skollagen.
December 2014,
därefter årligen.
En flerårig genomförandeprocess för I samband med DR 1
ett successivt införande av en
i maj 2014.
gemensam stadieindelad timplan
påbörjas under ht 2014. I arbetet
beaktas aviserade och kommande
förändringar i den nationella
timplanen för grundskolan.
6. Involvera samtliga ledare i
förvaltningen i ett övergripande
strategiarbete.
Utarbetandet av Chefen för PI Malmö
strategierna klart.
Implementering
en - ej
påbörjad.
Strategiarbetet 2014 har genomförts vid samtliga fem
ledarforum under året. Utöver detta har chefer och
skolor/enheter löpande under året haft uppdrag utifrån
strategiuppdraget. Dessa uppdrag har bland annat varit
att diskutera strategiuppdraget på sin egen enhet,
organisera samtal med elever och elevråd, bearbeta
och sammanställa material med mera.
Strategiarbetet har inneburit en inkluderande process
där samtliga chefer i förvaltningen involverats. I
processen har:
• elevperspektivet varit centralt
• fokus legat på strategier för ökad måluppfyllelse och
likvärdighet
• intention funnits att skapa gemensamma
förhållningssätt och vi-känsla
• ledarna fått arbeta i fasta arbetsgrupper med ledare
från olika utbildningsområden, i syfte bland annat att
skapa nya nätverk och samarbete
• ledarna besökt varandras skolor i syfte se olika
miljöer i Malmö stad
• elever, medarbetare och externa aktörer – företag,
föreningar och organisationer i Malmö - involverats i
processen
Ett tydligt uppdrag och ett aktivt drivande av
arbetet har lett till att samtliga ledare
involverats i det övergripande
strategiarbetet.
Under 2015 ska strategierna
implementeras i förvaltningen.
Strategierna ska omfatta och
involvera alla medarbetare och
omsättas i konkreta handlingar.
December 2014.
Strategiuppdraget har resulterat i att:
• grundskoleförvaltningens strategier "Varje elevs
bästa skola" har tagits fram
7a. Utveckla fritidshemmen och a) Pågående
bättre nyttja deras potential för
att stödja elevernas utveckling. b) Ej påbörjat
(utredning).
7b. Utreda de äldre
fritidshemsbarnens behov av
fritidshem samt ytterligare
utveckla verksamheten utifrån
deras behov.
8. Utarbeta en handlingsplan för Pågående.
förvaltningens arbete mot
diskriminering.
a) Genomföra de framtagna
aktiviteterna i Utvecklingsplan för
fritidshemsverksamheten i Malmö
2014 - 2016 samt följa upp de
b) Ställningstagande i parallella pågående samma utifrån angivna
utredningar kring fritidshem i Malmö
uppföljningstidpunkter.
Ansvarsfördelning för genomförande
avvaktas. Tilläggsdirektiv från
Malmökommissionen behöver beaktas i det sker utifrån handlingsplanen.
fortsatta utredningsarbetet kring
fritidshemmen.
b) När ställningstagande i pågående
parallella utredningar och
utvecklingsprocesser kring
fritidshemmen har gjorts, samt
hänsyn tagits till nya
utredningsdirektiv med anledning av
Malmökommissionen, fattas beslut
om det fortsatta arbetet.
Verksamheternas bedömningar av
måluppfyllelsen i fritidshemmen
läsåret 13/14 och och
utvecklingsbehov i fritidshemmen
inför läsåret 14/15 togs upp i
samband med kvalitetsdialoger ht
2014 och har utgjort underlag för
analys och ställningstagande kring
framtida insatser.
Chefen för PI Malmö, i Skolförvaltningarna har tillsatt en arbetsgrupp som har För att få ett starkare och enhetligt arbete Utarbetad plan skall presenteras för
samarbete med HRslutfört uppdraget med att ta fram strategi och
och en röd tråd har skolförvaltningarna
förvaltningarnas direktörer.
chefen
handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering bestämt sig för att samköra arbetet.
och antidiskriminering. Arbetet berör de tre
skolförvaltningarna gemensamt.
a) Utvecklingsplan för fritidshemmen är framtagen.
a) Kartläggning och
analys: Kvalitetschefen. Den antogs av grundskolenämnden i november.
Utvecklingsarbetet:
Utvecklingsstödschef
b) Utredning senarelagd. Kvalitetsavdelningen bidrar
med representation och underlag i
b) Utredning:
1) arbetsgrupp för framtagande av utvecklingsplan för
Kvalitetschefen
fritidshemmen som fastställts under ht 2014 samt i
2) arbetsgrupp för utredning av behov av "OB-fritids",
under ledning av PI Malmö. Utredningen om behov av
OB-fritids är beslutsplanerad till grundskolenämnden i
januari 2015.
a) Utredningsarbetet färdigställdes i april
och möjliggjorde att en riktad
utvecklingsplan kunde tas fram.
a) December 2014.
b) Utredningen är
genomförd: april
2014. Uppföljning att
fritidshemmen
tillgodoser barnens
behov: september
2015.
December 2014.
9. Utarbeta en handlingsplan för Pågående.
förvaltningens
jämställdhetsarbete.
Se ovan, framtagen plan gäller arbetet mot
diskriminering och med jämställdhetsintegrering.
Se ovan.
Se ovan.
December 2014.
10. Utarbeta och implementera a) Klart
förvaltningsgemensamma rutiner
b) Klart
och riktlinjer för administration
och handläggning när det gäller:
c) Klart
a) Skolpliktsbevakning
d) Klart
b) Skolskjuts
a) Skolpliktsbevakning:
Myndighetschef.
a) Nya rutiner upprättade gällande skolans åtaganden
avseende skolpliktsbevakning. Likaså har mall
upprättats gällande kallelse avseende fullgörande av
skolplikt. Rutinerna är kommunicerade via Komin och
implementerade i verksamheten. Bedömningen är att
rutinerna fungerar.
a) Rutinerna är upprättade i enlighet med
skollagstiftningen och anpassade till
elevsystemet Extens. Rutinerna tydliggör
rektors ansvar enligt en processbeskrivning
för skolplacerade elever i
grundskoleförvaltningen.
a och b) Rutinerna implementeras
och revideras vid behov.
a) I samband med
DR1 i maj 2014.
c) Kontinuerlig bevakning av
elevprognoser och behov av
utbildningsplatser, i dialog mellan
kvalitetsavdelning och
utbildningschefer. Årligt beslut av
GrN om ny indelning av
upptagningsområden fattas i
december. I det fortsatta arbetet
beaktas tilläggsdirektiv från
Malmökommissionen.
b) December 2014.
c) Skolplacering
b) Skolskjuts:
Utbildningschefer.
c) Skolplacering:
Utbildningschefer och
Kvalitetschef.
d) Tilläggsbelopp:
Myndighets- och
Ekonomichef.
d) Tilläggsbelopp
b) Nya tillämpningsföreskrifter för skolskjuts för elever b) Föreskrifterna är upprättade i enlighet
i grundskola och grundsärskola har utarbetats.
med skollagstiftningen.
Föreskrifterna är kommunicerade via Komin och
implementerade i verksamheten.
c) Justering i februari föranledd bl a av
reformen kring spetsutbildningar i
c) GrN:s har 2014-02-26 gjort en smärre justering av
grundskolan.
upptagningsområdena i förhållande till grundbeslutet
2013-12-18. Förvaltningen bevakar fortlöpande
d) Trenden är att antalet ansökningar ökar.
elevprognoser och behov av utbildningsplatser.
Utvärdering av
tillläggsbeloppshandläggningen för skolår
d) Nya riktlinjer för handläggningen av tilläggsbelopp
2014/2015 visar att det finns ett behov av
fastställdes våren 2014. Dessa implementerades i
att ytterligare tydliggöra för skolorna vilka
handläggningen av tilläggsbelopp för skolår 2014/2015. behov de kan ansöka om.
Bedömningen är att riktlinjerna och
handläggningsrutinerna fungerar, men att de kan
utvecklas ytterligare.
c) I samband med
DR2 i september
2014. Årligt beslut av
GrN om ny indelning
av upptagningsområden i december.
d) December 2014.
d) En utredning kring nytt system för
tilläggsbelopp har initierats. Syftet är
en långsiktig modell för elever med
behov av extraordinära stödåtgärder.
Syftet är också att det ska bli
tydligare för skolorna vilka behov de
kan ansöka om. Därmed minskar
administrationen för både skolorna
och förvaltningen. Föväntningen är
att det nya systemet medför att
antalet ansökningar minskar. Det
medför i så fall lägre kostnader för
tilläggsbeloppet och skapar större
ekonomiskt utrymme för ett högt
grundbelopp.
Uppföljning när?
Hur ligger
vi till?
Ansvarig
Hur har det gått?
1. Utarbeta en
förvaltningsspecifik plan för
jämställd personalpolitik.
Klart.
HR-chefen
Arbetet har gått bra och enligt tidsplan. Arbetet med
planen har till största del gjorts av HR-avdelningen
men de förvaltningsspecifika åtagandena har
diskuterats i olika ledningsgrupper för synpunkter och
input. Planen antogs av grundskolenämnden i
november.
Tydlig tidsplan.
December 2014.
Implementering av planen till
verksamheterna. Planen ska tryckas
upp i ett mer läsvänligt format. En
kortkort-version av planen ska
skickas ut till chefer specifikt med de
åtaganden som de är ansvariga för.
Arbeta vidare med de åtaganden
som står angivna i planen.
2. Implementera nytt och
gemensamt system för
förvaltningens systematiska
arbetsmiljöarbete.
Klart
HR-chefen
Samtliga samverkansgrupper har fått genomgång i
årshjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och
samtliga skolor har börjat arbeta utifrån denna
gemensamma modell för SAM. Vid uppföljning av
systemet för SAM uppvisade de flesta skolor höga
resultat jämfört med motsvarande uppföljning förra
året.
En tydlig implementeringsplan och
förvaltningsledningens ställningstagande
om att detta är viktigt möjliggjorde en
lyckad implementering. Arbetsmiljöverkets
inspektioner har också påverkat
implementeringsarbetet, med kravet på att
ha ett strukturerat arbetsmiljöarbete inom
hela förvaltningen och på alla skolor,
positivt.
HR-avdelningen kommer under 2015 Höst 2014.
att följa upp det systematiska
arbetsmiljöarbetet och utveckla
modellen för SAM, dvs årshjulet.
Dessutom kommer arbetet inom de
arbetsmiljöområden som
arbetsmilöverket har haft synpunkter
att fördjupas. Det samma gäller
ytterligare områden utifrån
verksamhetens behov.
Åtagande
3. Övrigt
3. Implementera
förvaltningsspecifika
handläggningsrutiner för
rekrytering av medarbetare samt
implementera Malmö stads
chefsrekryteringsprocess
Utkast till plan HR-chefen
för implementering och
utbildning är
klar. Implementering inleds i
januari.
Nya förvaltningsspecifika handläggningsrutiner för
Beslut togs i förvaltningsledningen i mitten
rekrytering av medarbetare arbetades fram av en
av oktober. Därefter påbörjades planering
arbetsgrupp under året. Arbetet har löpt enligt tidplan. av implementering och utbildning.
December 2014.
Följer den plan som tagits fram,
vilket innebär att implementering och
utbildning startar under andra halvan
av januari.
4. Utarbeta
Klart.
förvaltningsgemensamma rutiner
och verktyg för rapportering och
uppföljning av antal medarbetare
som önskar heltid eller önskad
tjänstgöringsgrad samt antal
medarbetare som fått den
önskade tjänstgöringsgraden
inom sex månader efter
avisering.
HR-chefen
Arbete med att tillgodose medarbetare som önskar en
högre tjänstgöringsgrad sker kontinuerligt i
verksamheterna i enlighet med Malmö stads policy för
önskad tjänstgöringsgrad. Cheferna ansvarar för att
löpande följa upp önskemål hos medarbetarna. Finns
önskemål om annan sysslsättningsgrad ska detta
rapporteras till HR-avdelningen. Innan annonsering av
tjänst stämmer chef alltid av med HR som samordnar
om det finns medarbetare registrerade med önskemål
om annan sysselsättning som kan bli aktuella för
tjänsten.
Malmö stads rutin har tydliggjorts via komin
och informerats muntligt till förvaltningens
chefer. Som en del i i dialogerna mellan
HR, ekonomi och rektor så har rutinen följts
upp två gånger under 2014 – i maj och
november.
Kommer att följas upp två gånger
under 2015 inom HR- och
ekonomidialogerna med samtliga
skolor.
5. Utarbeta och implementera
process för korttidsbemanning.
Processen är
beslutad.
Implementering sker
under 2015.
HR-chefen
Under 2014 har en arbetsgrupp gjort en utredning
avseende korttidsbemanning. Utredningen har
resulterat i ett förslag kring organisering av
kortidsbemanningen samt hur denna ska
implementeras.
Beslut togs i förvaltningsledningen i
november. Därefter påbörjades planering
av implementering och uppstart av
bemanningsenhet.
Efter genomförd utredning och
December 2014.
antagen process för
korttidsbemanning startar
grundskoleförvaltningen under 2015
en bemanningsfunktion som kommer
att ansvara för att
vikarieförsörjningen sker mer
tillfredställande på skolorna.
6. Utveckla gemensamt synsätt i
lönebildningsfrågor och en
gemensam modell för
löneöversynsarbetet.
Delrapport
redovisad i
ledningsgruppen i
december och
ska till
förvaltningsrådet i januari.
HR-chefen
Ett arbete har inletts för att skapa en tydlig och
gemensam riktning för arbetet med frågor kopplat till
lön. En arbetsgrupp bestående av arbetsgivar- och
fackliga representanter har berett ett antal
ställningstaganden som tagits upp i
förvaltningsledningen inför förvaltningsrådet i januari.
En gemensam lönebildningsstrategi ska styra
lönesättningen vid löneöversyn och rekrytering samt
leda till en önskad lönestruktur. Ett årshjul med
angivna tidpunkter för till exempel medarbetarsamtal,
lönesamtal och information på arbetsplatsträffar
skapas. Arbetet med gemensamma lönekriterier har
utmynnat i ett förslag om tre övergripande kriterier.
Förslag till yrkesspecifika kriterier har arbetats fram i
olika grupper. Arbetet har blivit något förskjutet i
förhållande till ursprunglig tidsplan.
Efter några inledande möten med de
fackliga organisationerna förändrades
arbetet så att de fackliga representanterna
ingick i arbetsgruppen istället för att fungera
som referensgrupp. Att de fackliga hade ett
mer aktivt deltagande var bra, men då fler
kalendrar skulle samordnas försenades
arbetet. Beslut om att redan under 2014
påbörja arbetet med de yrkesspecifika
lönekriterier var positivt, men har tagit en
del tid (arbetet var ursprunligen planerat till
2015).
Arbetsgruppen kommer att träffas
December 2014.
och titta vidare på de yrkesspecifika
kriterierna under 2015 och diskutera
dessa vidare. Implementering
kommer att ske tillsammans med
processen för det gemensamma
lönebildningsarbetet.
7. Inventera vilka fordon som
förvaltningen leasar
Klart.
Chef fysisk
stödverksamhet.
Den 31 december 2014 leasade
grundskoleförvaltningen 14 fordon. Av dessa är 11
godkända som miljöbilar i enlighet med Malmö stads
miljöbilsstrategi. Förvaltningen leasar fordonen av
VISAB. Målet är att alla fordon ska vara miljöbilar i
enlighet med Malmö stads miljöbilsstrategi. I takt med
att avtalen löper ut och förnyas, ska dessa ses över så
att fordon som inte uppfyller kraven ersätts.
79 % av grundskoleförvaltningens fordon är
miljöbilar. Orsaken till detta är att
förvaltningen vid leasing av bilar i övriga fall
– 3 av 14 fordon – inte följt
miljöbilsstrategin för Malmö stad.
79 % (11/14) av förvaltningens
December 2014.
leasade fordon är miljöbilar. För att
komma upp i högre andel miljöbilar
kommer förvaltningen vid leasing av
nya bilar använda sig av Malmö
stads miljöbilpolicy som säger att
"Förstahandsvalet ska vara miljöbilar
som drivs med biogas, vätgas, el
eller
laddhybridmotor".
8. Samverkan med
fastighetsägare om
förutsättningar att värna den
biologiska mångfalden.
Påbörjat
Chef fysisk
stödverksamhet.
Samverkan sker inom ramen för projekt om gröna
skolgårdar som bland annat bistår i värnandet om den
biologiska mångfalden.
Arbetet inom gröna skolgårdar
fortsätter.
December 2014.
December 2014.
9. Utarbeta ett funktionsprogram Påbörjat
med specifikationslistor
avseende bl a pedagogisk
innemiljö, utemiljö och teknisk
utrustning.
Lokalförsörjningschef
Ett lokalprogram har arbetats fram och antagits av
Arbetet har skett i särskild samverkan med
förvaltningsledningen. Tre exempelskolor redovisas i
avdelningen för fysisk miljö och med grund i
programmet, skolor med årskurserna F-9, F-6 och 7-9. erfarenhetsvärden, för att undvika
dubbelarbete och skapa tydligare riktlinjer
för lokalplanering i samband med
byggnation av nya skolbyggnader eller vid
större ombyggnader.
Mars 2015.
Arbete pågår för att komplettera
programmet med specifikationslistor
avseende pedagogisk innemiljö,
utemiljö och teknisk utrustning.
10. Genomföra
Påbörjat
kapacitetsutredning av befintliga
lokalers kapacitet.
En översiktlig inventering av och preliminär modell för
att bedöma kapciteten och nyttjande graden har tagits
fram.
Kapacitetsutredningen består av tre
delmoment. Första delmomentet A
innebar en översiktlig inventering
och analys över nyttjandet.
Delmoment A levererades 2014-1022. I planen ingår inventering av fler
projekt och framtagande av modell
för bedömning av kapacitet genom
delmoment B och slutlig rapportering
genom delmoment C beräknas ske
december 2015.
Påbörjat
Arbetet är påbörjat och erfarenhetsvärden från tidigare Preliminära nyckeltal avseende kostnader
och pågående byggprojekt samlas in.
har tagits fram vid uträkning av den totala
investeringsvolymen för
grundskoleutbyggnaden och kommer under
2015 att analyseras vidare.
11. Utarbeta nyckeltal för
nybyggnation/ombyggnation av
skolor tillsammans med övriga
berörda förvaltningar i Malmö.
Uppdraget är nu vidgat och innefattar
översyn av kapacitetsutnyttjandet i samtliga
pedagogiska lokaler i staden. Detta görs för
att säkerställa att stadens lokaler för
pedagogisk verksamhet utnyttjas på ett så
effektivt sätt som möjligt
December 2014 Då
uppdraget vidgats till
att omfatta samtliga
pedagogiska
verksamheter
förväntas
utredningen
färdigställas
december 2015.
Under 2015 kommer en arbetsgrupp December 2015
att utveckla ett dokument med
relevanta nyckeltal vid bedömning av
behov av lokalåtgärder.

läs - Malmö stad

Transcription

Similar documents

Grundskolenämnden oktober 2015

Vad gör en kommunikatör

Ny fritidshemsbroschyr 2015 (277 kB, pdf)

Mesta skola

För- och grundskolenämndens uppdragsplan 2016

Personlig handlingsplan BFL

Hej! Nu är snart sommarlovet här och ännu en termin till ända. Jag