Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-08
Transcription
Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-08
Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 Plats och tid Ovalen, stadshuset, måndag 8 juni 2015, kl. 13.00 – 18.05 Beslutande Se sida 2 Övriga deltagare Se sida 2 Utses att justera Brith Fäldt samt Ann-Louise Hagström Justeringens tid och plats Kommunledningskontoret, torsdag 11 juni 2015 Paragrafer 161 - 199 Sekreterare Maria Wiksten Ordförande Peter Roslund § 161 – 166, 168 Brith Fäldt § 167, 169 - 199 Justerande Brith Fäldt § 161 – 166, 168 Ann-Louise Hagström § 167, 169 - 199 Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 Anslags uppsättande 2015-06-11 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, stadshuset Underskrift/anslaget av Maria Wiksten Anslags nedtagande 2015-07-06 1 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Beslutande Peter Roslund (S), ordförande § 161 – 166, 168 Helena Stenberg (S), §§ 161 – 164 Stefan Askenryd (S) Lars U Granberg (S), ej §§ 170 - 174 Lars-Olof Pettersson (S) Roland Olofsson (S), tjänstgörande ersättare Jonas Vikström (S), tjänstgörande ersättare §§ 165 - 199 Brith Fäldt (V), ordförande §§ § 167, 169 - 199 Ann-Louise Hagström (MP) Elisabet Berg (M) Monika Karlsson (NS), tjänstgörande ersättare Marika Risberg (C), tjänstgörande ersättare Åke Forslund (FP) Helén Lindbäck (KD) Övriga deltagare Mats Berg, kommunchef Johan Forssell, kommunsekreterare Maria Wiksten, kommunsekreterare Åsa Öberg, ekonomichef Ann-Katrine Sämfors (S), kulturnämndens ordförande, §§ 161 – 162 Mona Lundström, kultur-, park- och fritidschef, §§ 161 – 162 David Sundström, näringslivschef, § 163 Sebastian Wredenberg, ekonom § 164 Petter Gumaelius, ekonom §§ 164, 168 - 186 Jonas Vikström (S), adjungerad ledamot §§ 161 – 164 Charlotte Elworth (M), adjungerad ledamot Signatur justerare Utdragsbestyrkande 2 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Innehållsförteckning................................................................................................... Sid § 161 Revisionsrapport - årlig granskning 2014 kultur- och fritidsnämnden ........................... 5 § 162 Rapport "Norrbotten 2014" (Kulturhuvudstadsåret) ....................................................... 6 § 163 Översiktsplan Piteå kommun .......................................................................................... 7 § 164 Månadsrapport april 2015 ............................................................................................... 9 § 165 Begäran om allmänna handlingar - Lindbäcksstadion .................................................. 10 § 166 Haraholmens logistikcentrum ....................................................................................... 11 § 167 Gemensamt lönekontor för Piteå och Älvsbyns kommuner.......................................... 13 § 168 Verksamhetsplan (VEP) 2016 - 2018 och årsbudget 2016 ........................................... 18 § 169 Detaljplan för Stadsvapnet 6 och 8, Kulturtorget i Piteå kommun ............................... 21 § 170 Detaljplan för del av Pitholm 47:13 m fl, Haraholmens industriområde ...................... 22 § 171 Detaljplan för Stadsön 2:1 m fl, Acusticum .................................................................. 23 § 172 Planprogram för kvarteret Löjan 1 och 3 samt kvarteret Häggen 2 och 3 .................... 24 § 173 Planprogram för Klubbgärdet 4:1, Lövholmen ............................................................. 25 § 174 Begäran om tilläggsanslag för ny dagvattenledning Strömbacka, fastighets- och servicenämnden .............................................................................................................. 26 § 175 Begäran om tilläggsanslag för ombyggnad av golvkonstruktion Backgårdsskolan, fastighets- och servicenämnden ...................................................................................... 27 § 176 Redovisningsreglemente för Piteå kommun ................................................................. 29 § 177 Bolagsordning för North Sweden Datacenter Locations AB (NSDL) .......................... 30 § 178 Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning ...................................................... 31 § 179 Riktlinjer för markanvisning ......................................................................................... 32 § 180 Slutredovisning av investeringsprojekt 2014 ................................................................ 33 § 181 Motion om busskurer till alla busshållplatser på landsbygden ..................................... 34 § 182 Motion avseende återupptagande av järnvägslinjen Älvsbyn-Haraholmen för persontrafik ..................................................................................................................... 35 § 183 Motion angående utredning om trafikmiljön i Norrfjärden .......................................... 37 § 184 Motion om busshållplatser i Norrfjärdens centrum....................................................... 39 § 185 Motion om belysta övergångsställen ............................................................................. 41 § 186 Medborgarförslag om busshållsplats för skoltrafik i byarna Bertnäs och Kopparnäs .. 43 § 187 SM-veckan 2016 ........................................................................................................... 46 § 188 Demokrativeckan 2015 ................................................................................................. 47 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 3 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 189 Plan för hållbarhet ......................................................................................................... 49 § 190 Dialog kring boende för särskilda målgrupper .............................................................. 51 § 191 Medborgardialog och folkbildning kring flyktingmottagande ...................................... 53 § 192 Fördelning av byapeng 2015 ......................................................................................... 56 § 193 Ansökan om utvecklingspeng - Upptäcksfärd i Piteå 400 år (PiteUnika)..................... 57 § 194 Tillämpningsanvisningar avseende beslutsattest för förtroendevaldas arvode och ersättningar för utlägg ..................................................................................................... 59 § 195 Avsägelse av uppdrag som ersättare i landsbygdspolitiska rådet ................................. 60 § 196 Stuveritjänster i Piteå Hamn .......................................................................................... 61 § 197 Redovisning till kommunstyrelsen från Piteå Kommunföretag AB (PIKAB) .............. 62 § 198 Delgivningsärenden 2015 .............................................................................................. 63 § 199 Delegationsbeslut - anmälan till kommunstyrelsen 2015 ............................................. 64 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 4 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 161 Revisionsrapport - årlig granskning 2014 kultur- och fritidsnämnden Diarienr 15KS161 Beslut Kommunstyrelsen noterar kultur- och fritidsnämndens redovisning. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen behandlade 23 mars 2015, § 116, revisionens rapport angående kulturoch fritidsnämndens ansvarsutövande 2014. I rapporten påpekas bland annat att kultur- och fritidsnämnden nyligen har övertagit ansvaret för driften av kommunens skogsinnehav, men saknar skoglig kompetens inom den underställda förvaltningen vilket kan innebära att skogsförvaltningen inte sker på bästa sätt. Detta upplever kommunstyrelsen som förvånande, då personella resurser med skoglig kompetens överfördes till kultur-, park- och fritidsförvaltningen inför övertagandet av ansvaret för kommunens skogsinnehav. Kommunstyrelsen begärda därför en återrapportering från kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden behandlade rapporten vid sitt sammanträde 28 april 2015, § 41. Beslutsunderlag Revisionsrapport 11 februari 2015 Kommunstyrelsens protokoll 23 mars 2015, § 116 Kultur- och fritidsnämndens protokoll 28 april 2015, § 41 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 5 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 162 Rapport "Norrbotten 2014" (Kulturhuvudstadsåret) Diarienr 15KS301 Beslut Kommunstyrelsen noterar kultur- och fritidsnämndens redovisning. Ärendebeskrivning Kultur-, park- och fritidschef Mona Lundström samt kultur- och fritidsnämndens ordförande Ann-Katrine Sämfors (S) redogör för förvaltningens och nämndens arbete med kulturhuvudstadsåret 2014. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 27 april 2015, § 155 Rapport ”Norrbotten 2014” Signatur justerare Utdragsbestyrkande 6 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 163 Översiktsplan Piteå kommun Diarienr 13KS51 Beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till Stefan Askenryd (S), Brith Fäldt (V) och Elisabeth Berg (M) att göra en översyn av materialet för om möjligt göra det mer tillgängligt. 2. Kommunstyrelsen delegerar till arbets- och personalutskottet den 23 juni 2015 att fastställa samrådshandling och genomföra ett samråd som sträcker sig fram till den 31 oktober. Ärendebeskrivning Bifogat till denna tjänsteskrivelse finns följande handlingar: Planstrategi Piteå Markanvändningskarta Staden Markanvändningskarta Bilaga Planeringsunderlag Bilaga Konsekvenser Tematiskt tillägg LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen Därutöver finns tre dokument som utgör underlag till handlingarna, men som vid ett fastställande av Översiktsplan inte kommer att ingå i planen. Dessa är Landsbygdsstrategi Skärgårdsstrategi Sammanställning av tidiga dialoger Bilaga Planeringsunderlag är en omfattande handling som beskriver nuläge för Piteå kommuns mark och vatten användning. Den har, tillsammans med de viljeinriktningarna som finns beskriven i kapitel 1-3 i planstrategin legat som grund för de strategier som skrivs fram i kapitel 4-8 i planstrategin. Dessa strategier har i sin tur gett avtryck på de föreslagna markanvändningskartorna. Staden har getts ett större utrymme i arbetet, eftersom Översiktsplan stadsbygd är den av de nuvarande Översiktsplanerna som är äldst och som av fullmäktige beslutats som inaktuell. I dag har Piteå kommun tre Översiktsplaner, en för stadsbygd, en för landsbygd och en för skärgård. Ett uppdrag för arbetsgruppen har varit att sammanföra kommunens vilja för mark och vattenanvändning på en karta. Ett annat har varit att koppla översiktsplanen mot kommunens övriga styr och ledningssystem genom att utgå ifrån de övergripande mål som bedöms ha påverkan på mark och vatten. I underlagen framgår dels de strategiska tankarna kring skärgårds och landsbygdsutveckling, men också en sammanställning av de inledande dialoger som projektet genomfört inför framtagandet av liggande samrådshandling. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 7 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Kommunledningskontoret förslår Kommunstyrelsen att godkänna samrådshandlingen och att påbörja samrådet. Samrådstiden föreslås vara fram till den 31 oktober 2015 Beslutsunderlag Beslutsunderlagen består av Översiktsplan 2030 med följande handlingar: Signatur justerare Utdragsbestyrkande 8 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 164 Månadsrapport april 2015 Diarienr 15KS374 Beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner månadsrapport 2015 och lägger den till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till arbets- och personalutskottet den 23 juni 2015 att besluta om en handlingsberedskap för att säkerställa likviditet under återstoden av året. Ärendebeskrivning Ekonomi- och inköpsavdelningen har tillsammans med förvaltningarna arbetat fram ett månadsresultat per 30 april 2015. Piteå kommun uppvisar resultat för perioden januari-april 2015 på minus 17,9 mkr. För helåret prognostiseras resultat på plus 14,3 mkr. Från 2015 upprättas ekonomiska rapporter med utgångspunkt i Rådet för Kommunal Redovisning, RKRs rekommendation 22, ”Delårsrapport”. Det innebär bland annat att periodisering ska göras enligt samma principer som vid årsredovisning. Förändringar berör framförallt beräkning och redovisning av semesterlöneskuld mot tidigare år. Detta får till följd att den faktiska skulden beräknas vid bokslutstillfället och att periodens förändring kostnadsförs. Tidigare har helårseffekten av skuldförändringen fördelats jämnt över året. Semesterlöneskulden upparbetas och växer allt eftersom arbetstagarna tjänar in semesterdagar. När semesterperioderna kommer och arbetstagarna tar ut semester minskar kommunens semesterlöneskuld. Månadsresultatet visar nuläget men kan inte ligga till grund för en linjär resultatutveckling under året, varför fokus bör ligga på prognosen för helåret. Nytt för i år är även att budgeten periodiseras efter förväntade variationer och, till skillnad mot tidigare, inte fördelats jämnt över året. I resultaträkningen jämförs utfallet för perioden med periodbudgeten i en avvikelsekolumn. Till rapporten har även fogats en likviditetsprognos. Beslutsunderlag Strategiskt Stöds tjänsteskrivelse 20 maj 2015 Månadsrapport april 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 67 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 9 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 165 Begäran om allmänna handlingar - Lindbäcksstadion Diarienr 15KS375 Beslut Kommunstyrelsen avslår begäran med hänvisning till att de handlingar som efterfrågas inte finns. Ärendebeskrivning Bakgrund Ronnie Lundgren begärde att få del av följande handlingar som avser Lindbäcks stadium: 1. Budgetsammanställningar (med förtydligande ”De budgetsammanställningar med tillhörande underlag som har använts till den kostnadssammanställning som redovisades på sid 48 (67) till dagordningen för kommunstyrelsens sammanträde 2015-02-02 samt dito använts för den kostnadssammanställning som redovisas på sid 12 (87) i kommunfullmäktiges protokoll 2015-02-16”). 2. Avsiktsförklaringar och visioner (med förtydligande ”den eller de avsiktsförklaringar (visioner) avseende Lindbäcksstatdion som upprättats tidigare än den som är undertecknad 2015-01-28 och fanns med vid fullmäktigebeslut 2015-02-16”.) Begäran avslogs den 4 april 2015 av Peter Roslund, kommunstyrelsens ordförande med stöd av punkt 8 i kommunstyrelsens delegationsbestämmelser. Ronnie Lundgren har överklagat beslutet. Därav ska kommunstyrelsen ompröva beslutet. Om kommunstyrelsen inte ändrar det överklagade beslutet ska överklagan överlämnas till Kammarrätten för vidare handläggning. Motivering Några budgetsammanställningar har icke upprättats av Piteå kommun, varför den efterfrågade handlingen inte existerar hos kommunen. Enligt Tryckfrihetsförordning 2 kap 9 § är utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelser eller annan därmed jämställd handling ej att anse som allmän handling, såvida den icke tages om hand för arkivering. I det här aktuella fallet har inte något utkast, koncept, eller därmed jämförbar handling tagits om hand för arkivering, för någon allmän handling av det slag som begäran omfattar inte existerar. Rättstidsprövning Beslutet har överklagats av Ronnie Lundgren. Överklagan inkom till Piteå kommun den 29 april 2015. Piteå kommun bedömer att överklagan har kommit in i rätt tid. Beslutsunderlag Överklagandeskrivelse av Ronnie Lundgren, inkom 2015 04 29 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 10 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 166 Haraholmens logistikcentrum Diarienr 15KS293 Beslut 1. Kommunstyrelsen överför 2 miljoner kronor från kommunstyrelsens centrala pott till projektet Haraholmens logistikcentrum. Beloppet utgör den del av kommunfullmäktiges anslag på 12 miljoner kronor som inte har överförts från den centrala potten. 2. Kommunstyrelsen överför totalt 21, 336 miljoner kronor från kommunstyrelsens centrala pott till projektet varifrån fakturorna betalas för Bondökanalen. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige omför totalt 10,9 miljoner kronor från projekt ”Elektrifiering av Industrispår och nya upplagsytor” till projekt ”Iordningställande av tomt för Fabriksetablering”. Av ovanstående medel (10,9 miljoner kronor) överförs 9,4 Mkr från kommunstyrelsens centrala pott samt 1,5 miljoner kronor från projektnumret för ”Elektrifiering av Industrispår och nya upplagsytor”. 2. Kommunfullmäktige avsätter motsvarande 8,6 miljoner kronor till följande satsningar vid Haraholmens logistikcentrum: - Flytt av marina: 4,0 Mkr - Tilläggsfinansiering Fabriksetablering: 2,1 Mkr - Tilläggsfinansiering Bondökanalen: 2 Mkr - Planering av området norr om väg 505: 0,5 Mkr Ovanstående medel knyts direkt till projektnumret för respektive projekt varifrån fakturorna betalas. 3. Anslaget enligt punkt 2 belastar kommunens egna kapital. 4. Medel vid medfinansiering från kommunala bolag överförs från driftsbudget till investeringsprojektet. Ärendebeskrivning Under de senaste åren har utvecklingen vid och i anslutning till Piteå Hamn tagit fart ordentligt. Piteå Hamn har allt mer utvecklas till ett logistikcentrum, med möjlighet att erbjuda mellanlagring samt intermodala transporter på sjö, järnväg och väg. Det finns en allt större efterfrågan från regionens företag på flexibla och miljövänliga logistiklösningar och Piteå Hamn behöver successivt bättre förutsättningar för att möta befintliga och tillkommande kunders behov. En utökad containertrafik har skapat behov av nya lagringsytor. Hamnens roll som en av Sveriges mest betydelsefulla hamnar för skogsprodukter har stärkts ytterligare. Mottagande och lagring av personbilar och delar till vindkraftverk innebär också möjligheter för Piteå Hamns utveckling. Elektrifieringen av Haraholmens industrispår samt de markarbeten som genomfördes på Signatur justerare Utdragsbestyrkande 11 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 området för att utöka lagringskapaciteten har bidragit till att öka områdets attraktivitet. Etableringen av Lindbäcks nya husfabrik med 150 nya permanenta arbetstillfällen på området kommer att innebära att utvecklingen vid Haraholmen kommer att ta fart ytterligare. Företaget kommer att bidra till att öka attraktiviteten i området och det är rimligt att tro att fler företag kommer att söka sig till området till följd av Lindbäcks fabriksetablering. Det är därför av stor vikt att säkerställa möjligheter till såväl ytterligare lagringsytor som eventuellt också en förlängning av kajen Piteå kommun och Piteå Hamn AB har gemensamt arbetat med en utveckling av Haraholmsområdet, där det övergripande syftet med genomförda, pågående och kommande satsningar är att skapa optimala förutsättningar för såväl Haraholmen som logistikcentrum som att möjliggöra etablering av industriell verksamhet till närområdet invid Haraholmens hamn. En flytt av småbåtshamn och båtupplag kommer också, tillsammans med Bondökanalens färdigställande, att gynna turism och fritidsverksamheten i Piteå. För det fortsatta arbetet krävs beslut om finansiering, vilka sammanfattas i PM ”Haraholmens logistikcentrum”, bilaga 15KS293-1 Beslutsunderlag PM ”Haraholmens logistikcentrum” Arbets- och personalutskottets protokoll 1 juni 2015, § 91 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 12 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 167 Gemensamt lönekontor för Piteå och Älvsbyns kommuner Diarienr 15KS267 Beslut 1. Placeringsorten för verksamheten föreslås vara lokaliserad i Älvsbyn. 2. Kommunledningskontoret ska presentera en detaljerad lösning till kommunstyrelsen till den 2015-10-31. Lösningen ska innehålla samverkansform, organisation, genomförandeplan med tidplan och hur hög kvalité och kompetensförsörjning ska klaras av på både kort- och lång sikt. 3. En gemensam projektorganisation bildas för genomförandet av arbetet med gemensamt servicecenter. Reservationer Monica Karlsson (NS), Elisabeth Berg (M) och Lage Hortlund (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Ärendebeskrivning Sammanfattning En framgångsrik etablering av ett gemensamt servicecenter bygger på att båda kommunerna deltar i processen och att ett kund/leverantörsförhållande uppstår först när projektorgansationen upphör och verksamheten går in i ordinarie drift. Förverkligandet av den gemensamma löneadministrationen är båda kommunernas ansvar och inte enbart den kommun som har uppdraget att leverera den gemensamma servicen långsiktigt. Säkerställandet av den kortsiktiga kompetensförsörjningen är av yttersta vikt och huvudelen av kraften bör initialt fokuseras på detta. Vår gemensamma servicefunktion blir den första av sitt slag i Norrbotten och med det kommer den att röna viss uppmärksamhet. Uppmärksamhet skapar attraktion och möjligheter. En unik och attraktiv arbetsplats säkerställer den långsiktiga kompetensförsörjningen – framtidens HR-servicecenter i Luleåregionen? En gemensam projektorganisation bör snarast påbörja arbetet utifrån den generiska planen för genomförandet och svara på frågeställningarna i den operativa modellen för ett gemensamt servicecenter. Inledning För att långsiktigt kunna säkerställa hög kvalitet på samhällsservicen har mellankommunal samverkan identifierat som en av de viktigare metoderna. I både Piteå och Älvsbyn finns en politisk uttalad ambition att öka den mellankommunala samvekan mellan de både kommunerna. Redan idag finns en pågående samverkan där en av kommunerna genomför tjänster åt båda, bland annat avseende gemensam räddningschef, gemensam alkoholhandläggare, gemensam WEB-GIS samt drift av lönesystem. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 13 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Under hösten 2013 påbörjades en fördjupad samverkan mellan Piteå och Älvsbyns kommuner. Syftet med samverkan var att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning, kvalité i verksamheterna och sänkta kostnader. Samverkansarbetet ska i första hand inrikta sig på verksamheter som inte är ”medborgarnära”, det vill säga administrativa tjänster och olika former av nyckelfunktioner med svårrekryterad personal. Vidare är en grundläggande princip att den fördjupade samverkan definieras genom att funktionen bara ska finnas på en av orterna, men att den ger service till båda kommunerna. Under 2014 utreddes en rad olika samverkansområden. Samtliga dessa områden är möjliga att samverka inom och skulle kunna vara igång under perioden 2015-2017. De är olika i verksamhetsinnehåll och omfattning, vilket också innebär att problemställningarna ser något olika ut för respektive samverkansområde. Placeringsort för respektive verksamhet påverkas av dessa förutsättningar. Grunden vid val av placeringsort är att kompetensförsörjning och kvalité måste kunna säkerställas och ekonomisk effektivitet kunna uppnås. Gemensam löneadministration (Shared Service Centers, SSC) Det mest omfattande utredningsområdet, av de ovan uppräknade, är gemensam löneadministration (servicecenter). Det berör cirka 10 personer i Piteå, inklusive systemadministration och pensionshandläggning, och 2 i Älvsbyn. Det är en transaktionsintensiv verksamhet med tydliga kvalitetskrav och deadlines som måste hållas för att rätt lön ska betalas ut vid rätt tillfälle till rätt person. Utredningen har genomförts av PWC på beställning av kommuncheferna i Piteå och Älvsbyn. Uppdraget har gått ut på att PWC ska utreda förutsättningarna för ett gemensamt lönekontor mellan Piteå och Älvsbyns kommuner,oaktat placeringsort. Generellt visar utredningen att båda kommunerna har god effektivitet och kvalité i sin löneadministration och att det finns mycket goda förutsättningar för ett gemensamt lönekontor. Men med utgångspunkt från att det handlar om en bred samverkansuppgörelse mellan Piteå och Älvsbyn är det viktigt att göra en helhetsbedömning. Redan idag ligger de gemensamma resurserna i Piteå och många av de samverkansområden som fortfarande är under utredning kommer med stor sannolikhet, med kompetensförsörjningsfrågan som grundval, att hamna i Piteå. Utgångspunkten är att den gemensamma löneadministrationen etableras i Älvsbyn. Effekten Effekten av en samordning av resurserna är inte bara ekonomiska, utan främst kvalitativa. Den kvalitativa utvecklingen ger möjligheter att växla fokus från rapportering och transaktionshantering till utveckling och stöd. Detta möjliggör bland annat ett tryggande av den långsiktiga kompetensförsörjningen. Kritiska framgångsfaktorer I ett mera kortsiktig perspektiv måste ett antal kritiska framgångsfaktorer hanteras. De tre kanske viktigaste kritiska framgångsfaktorerna i denna process är: bibehållet tempo, Signatur justerare Utdragsbestyrkande 14 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 nuvarande arbetssätt och kortsiktig kompetensförsörjning. Bibehållet tempo - bibehåll tempo i förändringsarbetet. Efter den politiska beslutsprocessen måste tempot i förändringsprocessen bibehållas fram till etablering är slutför och en gemensam funktion är i operativ drift. En för långsam process medför med största sannolikhet att slutresultatet inte kommer överensstämma med den beslutade målbilden. Nuvarande arbetssätt - även om likheterna i arbetsätt och servicenivå är påfallandet är standardisering av processer mellan kommunerna centralt där nuvarande arbetssätt utmanas och förändras. Det inkluderar även enskilda principer och förhållningssätt inom HR-området. Vi måste tillsammans processa fram en Piteå/Älvsbymodell. Kortsiktig kompetensförsörjning – är kanske den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för att en gemensam etablering ska bli framgångsrik. Med kortsiktig kompetensförsörjning menar vi vår förmåga att stimulera våra nuvarande medarbetare att välja att bli en del av den gemensamma funktionen. Kompetensförsörjning En analys av kompetensförsörjningen inom det löneadministrativa kompetensområdet bör göras ur både införande- och driftsperspektivet. Med införandeperspektivet menar vi tiden från det politiska beslutet fram till dess att den gemensamma funktionen är i full operativ drift och att en kommun har ansvaret för funktionen. Tidsmässigt torde denna tid kunna röra sig om allt från ett till tre år. Med driftsperspektivet menar vi säkerställandet av den långsiktiga kompetensförsörjningen och med det säkerställandet av kvalitet och utveckling. Här definierar vi inte tid utan vår förmåga att långsiktigt, medvetet, systematiskt och fortlöpande arbeta med kompetensförsörjning. Den viktigaste faktorn för organisationers framgång är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de står inför. Kompetensförsörjning är ett samlingsbegrepp som innefattar utveckling och säkerställande av denna förmåga hos medarbetarna. På strategisk nivå innebär det att styra medarbetarnas och organisationens kompetens för att ha förutsättningar och uppnå verksamhetsmålen – först en kompetensanalys för organisationen och därefter en kompetensanalys för medarbetaren. För oss gäller det att inte omgående fokusera på lösningar och operativa aktiviteter, utan att fullt ut ha analyserat och reflekterat över möjliga samband och sammanhang, prioriteringar utifrån verksamhetens strategiska perspektiv. Införandeperspektivet – det går nog inte nog att poängtera vikten av den kortsiktiga kompetensförsörjningen. Vi måste tillsammans hitta attraktiva lösningar som stimulerar våra kompetenta medarbetare att bli en del av vår gemensamma organisation. Här behöver Piteåoch Älvsbyns kommuns arbetsgivar- och arbetstagarföreträdare tillsammans arbeta fram förutsättningar för säkerställandet. Finns en en rad olika lösningar för att öka attraktiviteten och på så sätt stimulera den enskilde till att även fortsättningsvis vara en del av vår organisation, exempelvis: - Kollektiva resemöjligheter/lösningar. - Reseersättning. - Lönekompensation. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 15 (67) Kommunstyrelsen - Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Flexiblare arbetstid. Möjligheter att arbeta på distans för att möta behovet av att träffa arbetsledare lokalt i Piteå. Naturligtvis är dessa lösningar någonting som parterna får förhandla fram under processens gång. Dessa lösningar bör kunna presenteras för personalen i relativt snar framtid. Det är viktigt ur både arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv att kunna planera för framtiden. Vidare kommer en viktig del av processen vara att tillsammans med berörd personal utforma både de villkorsmässiga förutsättningarna, men också att i olika workshops under tidig höst bygga innehåll och inriktning för verksamheten i stort och för de olika arbetsprocesserna. Allt i syfte att tillsammans bygga en attraktiv arbetsmiljö med goda villkor och hög kvalité. Driftsperspektivet – ser vi till det längre perspektivet så har båda kommunerna redan idag system för att jobba med kompetensförsörjningen. Älvsbyns kommunhar ett förhållningssätt innebärande att man arbetar med ledning, systematik, medvetenhet, proaktivitet och uppföljning i sin process för kompetensförsörjning. Säkerställer att strategier för kompetens är kopplade till strategier för verksamheten. Älvsbyns kommun jobbar långsiktigt med kompetensförsörjning och har idag inga akuta rekryteringsproblem. Ser vi till kompetens inom det löneadministrativa arbetsområdet torde den långsiktiga kompetensförsörjnigen gå att säkerställa genom rekrytering och kompetensutveckling. Idag bedöms erfarna löneadministratörer vara relativt svårrekryterade. För att kunna säkerställa långsiktig tillgänglighet bör strategier och system för kompertensförsörjningen utarbetas. Exempel på detta skulle kunna vara: - Kommunikationsplaner. - Aktiva rekryteringsinstaser. - Upphandling av KY-utbildningar. - Design och uppstart av komvuxprogram. - M.fl. Den regionala originaliteten i vår lösning torde kunna stärka vår attraktionskraft och locka till sig kompetent personal som vill vara en del i vår gemensamma utvecklingsresa. Detta i kombination med Älvsbyns fysiska placering som en del i Luleåregionen möjliggör dagspendling och utvidgar rekryteringsbasen avsevärt. Framtida utvecklingsmöjligheter När väl Piteå och Älvsbyns gemensamma servicecenter är driftsatt kommer utvecklingsmöjligheterna vara stora, både vad avser kunder och tjänsteutbud. Intresset från ett flertal kommuner i Norrbotten är stort och det finns inga begränsningar i möjligheten att inkludera ytterligare kunder i servicecentret. En utökning ger ytterligare möjligheter till utveckling, både verksamhetsmässigt och för personalen. Inte minst är möjligheterna att få vara med och bygga upp en helt ny verksamhet stimulerande och utvecklande både personligt och karriärmässigt. Vidare möjliggör organisationens storlek och särart ökad attraktivitet och individuella utvecklingsmöjligheter. I ett gemensamt servicecenter finns gemensamma och standardiserade processer vilket underlättar för medarbetarna och frigör tid från transaktionshantering till stöd och utveckling. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 16 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Detta skapar utrymme för ökad kompetensutveckling och ökad flexibilitet för personalen och det kan också bidra till att minska stressen och öka tryggheten de flera medarbetare delar på ansvaret och kan stötta varandra. Grundläggande i både Piteå och Älvsbyns kommuner kommer vara att följa upp verksamheten och mot dessa parametrar och att styra ledarskapet på ett sätt som bygger en attraktiv och utvecklingsorienterad löneadministration som levererar tjänster med hög kvalité. Yrkanden Monica Karlsson (NS) med instämmande av Elisabeth Berg (M) och Lage Hortlund (M): Avslag på förslaget. Roland Olofsson (S), Brith Fäldth (V)och Lars-Olof Pettersson (S) yrkar bifall till förslaget. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på yrkanden och finner att kommunstyrelsen mfl yrkanden. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 8 april 2015 Utredning ”Risk och konsekvensanalys av en gemensam lönefunktion mellan Piteå och Älvsbyns kommuner”, med bilagor Skrivelse från fackliga organisationer Arbets- och personalutskottets protokoll 14 april 2015, § 60 Kommunstyrelsen protokoll 27 april 2014, § 142 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 17 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 168 Verksamhetsplan (VEP) 2016 - 2018 och årsbudget 2016 Diarienr 15KS394 Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsplan för åren 2016-2018 och årsbudget för år 2018 med förändringar enligt nedan. 2. Kommunfullmäktige utökar nämndernas/styrelsens ramar år 2016 med totalt 13,9 mkr (14,5 mkr år 2017, 16,4 mkr år 2018, ramökning och prisökning). 3. Kommunfullmäktige avsätter i driftbudgeten 47 040 tkr i en central pott till kommunstyrelsens förfogande. Potten innehåller bland annat anslag till löneökningar för år 2016. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att fördela medel för löneökningar då lokala avtal för 2016 är klara. 4. Kommunfullmäktige uppdrar åt samtliga nämnder att komma med förslag till höjning av taxorna från 1 januari 2016. I de fall taxehöjning inte föreslås ska motiv anges varför. Indexreglerade taxor ska ses över och förslag lämnas till ändring av index som bäst matchar kostnadsutvecklingen. Beslut om taxe-/avgiftshöjningar tas i särskilt ärende av Kommunfullmäktige vid sammanträde i november. 5. Kommunfullmäktige fastställer mål och nyckeltal på kommunövergripande och nämndsnivå som stöd för bedömning av God ekonomisk hushållning i Piteå kommun för år 2016. 6. Kommunfullmäktige beslutar att Barn- och utbildningsplan upphör att gälla och att målen är inarbetade i verksamhetsplanen. 7. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnder/styrelse att, utifrån övergripande och nämndsmål vid behov komplettera eller specificera mål och nyckeltal på förvaltningsnivå i syfte att tydliggöra styrmodellen i hela organisationen. 8. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnder/styrelse att, utifrån mål och uppdrag, fastställa internbudget för år 2016 inom ramen för anvisade medel (driftbudget och investeringsbudget) i samråd med kommunstyrelsen/strategiskt stöds ekonomi- och inköpsavdelning. 9. Kommunfullmäktige delegerar till respektive nämnd/styrelse att, upp till fastställd beloppsgräns, löpande under året omvandla drift- till investeringsmedel. Rapportering om omfördelning görs i samband med årsredovisningen. Ärendebeskrivning Budgetberedningen framlägger förslag till verksamhetsplan 2016-2018 och årsbudget 2016. Förslaget har arbetats fram med utgångspunkt från de Riktlinjer för budgetarbetet som fastställts av Kommunfullmäktige 2015-03-16. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 18 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Riktlinjerna för budgetarbetet för år 2016 utgick från de beslutade budgetramarna och de resultatnivåer som låg/ligger i VEP 2015-2017. I syfte att möta omvärldsanalysen och målet om ökad befolkning till 43 000 invånare, beslutades om bland annat följande ekonomiska inriktning: inga sparbeting genomförs för 2016; gemensamt ansvar för alla nämnder att arbeta för ekonomisk effektivitet och skapa utrymme för utvecklingsarbete. Tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 %. Tillväxten i Euroländerna är fortsatt mycket svag, vilket fördröjer återhämtningen. Den globala inflationen är låg och det bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor fortsatt är låga. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar. Inte bara omvärlden går i otakt, svensk ekonomi har uppenbara drag av att gå i otakt. Tillväxten har dämpats markant och trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka. Svensk BNP beräknas i år öka till 3,5 %, vilket är en revidering uppåt med 0,4 % mot förra prognosen i december 2014. Kommunstyrelsens förslag till VEP 2016-2018 baseras på följande förutsättningar: Skatteintäkter/generella statsbidrag Sveriges Kommuners och Landstings (SKLs) prognos i april över skatteunderlagets utveckling indikerar en högre ökningstakt i jämförelse med den prognos som skatteintäkterna baserades på i VEP 2015-2017. Preliminär beräkning är gjord för kostnadsutjämning som innebär förbättring och LSS-utjämning som innebär försämring mot tidigare VEP. Skatteintäkter/generella statsbidrag ökar med netto 20,1 mkr för år 2016 mot tidigare beräkning i VEP 2015-2017. Skatteunderlaget är uppräknat enligt Sveriges Kommuners och Landstings uppräknings-faktorer med 5,0 % för år 2015 och 5,4 % för år 2016 (2014-års skatteunderlag är nedjusterat till 3,2 % från 3,5 %). Medför ökad intäkt med 16,0 mkr. Preliminär kostnadsutjämning för år 2016 medför förbättring med +7,0 mkr. Ny modell för kostnadsutjämning för förskola och individ- och familjeomsorg medför ökade kostnader med 1,4 respektive 0,7 mkr, totalt -2,1 mkr. Preliminär LSS-utjämning för år 2016 ger en minskning med -0,8 mkr. Pensioner KPA senaste beräkning av pensionsskulden och pensionskostnaderna i januari 2015 visar endast marginell förändring mot VEP 2015-2017 varför ingen justering görs. Ny beräkning från KPA kommer i augusti och tas med i novemberbeslutet i kommunfullmäktige. Löneökningar Anslag för löneökningar avsätts och ingår i central pott till kommunstyrelsens förfogande 2016-2018. Prisökningar Prisökningar har fördelats till nämnderna med 7,5 mkr efter förslag i kommunstyrelsen den 8 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 19 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 juni 2015. Priskompensation fördelas för utvalda varu- och tjänstegrupper efter modell som utarbetats till VEP 2012-2014 som modifierats. Förslagen till mål och nyckeltal på kommunövergripande och nämndsnivå som fastställer vad som bedöms vara God ekonomisk hushållning i Piteå kommun för år 2016 återfinns i budgetdokumentet. I nämndernas budgetförslag finns taxorna redovisade. Flertalet av taxorna indexregleras årligen. Fastighets- och servicenämnden har föreslagit höjning av måltidsabonnemang med 45 kr/månad till 3 680 kr/månad (motsvarar 94 % täckningsgrad). Avgift för matservice och matdistribution föreslås höjas med 2 kr/måltid till 58 kr/måltid (motsvarar 100 % täckningsgrad). Kommunfullmäktige uppdrar åt samtliga nämnder att komma med förslag till höjning av taxorna från 1 januari 2016 samt motivera varför om taxor inte ska höjas. Indexreglerade taxor ska ses över och förslag lämnas till ändring av index som bäst matchar kostnadsutvecklingen. Det finns en gränsdragningsproblematik mellan drift och investering som också till vissa delar krockar med väl fungerande ekonomistyrningsprocesser på förvaltningarna. Därför föreslås att nämnder/styrelse får i delegation att upp till och med ett maxbelopp fördela om från drift till investeringsanslag löpande under året. Rapportering om omfördelning görs en gång per år i samband med årsredovisningen. Samråd och diskussioner har skett med berörda förvaltningar. Budgetförslaget ska presenteras för den centrala samverkansgruppen den 16 juni 2015. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till arbets- och personalutskottets förslag med ändringar enligt bilaga15KS394-3. Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag till beslut, vilket också blir kommunstyrelsens beslut. Beslutsunderlag Verksamhetsplan 2016-2018, arbets- och personalutskottets förslag 1 juni 2015 Bilaga till Verksamhetsplan 2016-2018 Nämndernas budgetförslag Strategiskt Stöds tjänsteskrivelse 1 juni 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 1 juni 2015, § 92 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 20 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 169 Detaljplan för Stadsvapnet 6 och 8, Kulturtorget i Piteå kommun Diarienr 15KS357 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar detaljplan för Stadsvapnet 6 och 8, Kulturtorget i Piteå kommun, enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut 28 april 2015, § 65. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 28 april 2015, § 65, att föreslå kommunfullmäktige anta ett förslag till detaljplan för Stadsvapnet 6 och 8, Kulturtorget i Piteå kommun. Förslagets syfte är att säkerställa en allmänt tillgänglig offentlig miljö, så kallat Kulturtorg, inom det kulturhistoriskt värdefulla kvarteret i anslutning till Rådhustorget. Planområdet ingår i sin helhet i område av Riksintresse för kulturmiljövården. Vidare ska förslaget på ett adekvat sätt ange bestämmelser för befintliga byggnader i överensstämmelse med befintliga värden. Planförslagets syfte är dessutom att avgränsa befintlig byggrätts storlek i Stadsvapnet 6 och bestämma dess egenskaper. Ny gestaltning av gårdsmiljön ska forma en väl avstämd helhet tillsammans med befintliga och tilltänkta byggnader. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 28 april 2015, § 6 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 21 maj 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 80 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 21 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 170 Detaljplan för del av Pitholm 47:13 m fl, Haraholmens industriområde Diarienr 15KS358 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar detaljplan för del av Pitholm 47:13 m fl, Haraholmens industriområde, enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut 28 april 2015, § 66. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämndens beslutade 28 april 2015, § 66, att föreslå kommunfullmäktige anta ett förslag till detaljplan för del av Pitholm 47:13 m fl, Haraholmens industriområde. Planområdet är beläget i Haraholmens industriområde. Planens syfte är att skapa förutsättningar för en utveckling av befintligt industriområde och hamnverksamhet. Bakgrunden till planläggningen är etablering av en husmodulsfabrik som är i behov av ett hamnnära läge. Miljö- och byggnämnden beslutade 3 december 2014 att detaljplanens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan. Närmaste bebyggelse är i stort sett befintlig eller planerad industri- eller hamnverksamhet. Marken är kommunägd. Cabinord fastigheter AB har tomträtt på fastigheten 47:12. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 28 april 2015, § 66 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 21 maj 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 79 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 22 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 171 Detaljplan för Stadsön 2:1 m fl, Acusticum Diarienr 15KS356 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar detaljplan för Stadsön 2:1 m fl, Acusticum, enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut 28 april 2015, § 64. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämndens beslutade 28 april 2015, § 64, att föreslå kommunfullmäktige anta ett förslag till detaljplan för Stadsön 2:1 m fl, Acusticum. Planområdet är planlagt sedan tidigare. Gällande detaljplan för området vann laga kraft 24 oktober 2006 och medger byggrätt för bostäder, kontor och skola med en byggnadshöjd på 15 m, vilket motsvarar 5 våningar. 2013 påbörjades planläggning av detaljplanen för Acusticumområdet/universitetsområdet, (detaljplan för Stadsön 2:1 m.fl., Acusticum). Efter granskningen av denna plan undantogs det nu aktuella planområdet från det förslag som antogs av kommunfullmäktige 7 april 2014, § 65. Anledningen till att det nu aktuella området undantogs var att närboende öster om Acusticumområdet uttryckte oro över markanvändning i kvarteret närmast Murargatan, främst på grund av skuggbildning. Kvartersmarken i fråga medgav kontor och bostadsbebyggelse i fyra våningar. Samhällsbyggnads/Fysisk planerings ansåg att frågan om markanvändningen i detta delområde behövde diskuteras vidare i dialog med närboende. I motiveringen till kommunfullmäktiges beslut 7 april 2014, § 65 framgår det att fortsatt planläggning av det undantagna området bör ske. Nuvarande planförslags huvudsyfte är således att fullfölja påbörjat planläggning för det undantagna området. Planförslagets huvudsyfte är att ge planmässiga förutsättningar för att möjliggöra byggande av bostäder och kontor i högst tre våningar, med tillhörande komplementbyggnader, inom planlagd kvartersmark, samt allmän parkering i norra delen av planområdet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 28 april 2015, § 64. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 21 maj 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 81 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 23 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 172 Planprogram för kvarteret Löjan 1 och 3 samt kvarteret Häggen 2 och 3 Diarienr 15KS389 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar planprogram för kvarteret Löjan 1 och 3 samt kvarteret Häggen 2 och 3 enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut 26 maj 2015, § 95. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 26 maj 2015, § 95, att föreslå kommunfullmäktige anta planprogram för kvarteret Löjan 1 och 3 samt kvarteret Häggen 2 och 3 Planprogrammets huvudsakliga syfte är att utreda förutsättningar för nya bostäder samt offentliga och kommersiella lokaler i centrala Piteå. Ett syfte är också att skapa sociala mötesplatser i form av ett nytt torg. Programmet ska belysa följande punkter: 1. Stadsbyggnad och gestaltning, i synnerhet vad gäller förhållningssättet med omgivning och en arkitektonisk helhet med Löjan 2 (Stadsberget), 2. Innehållet, vilka boendeformer och verksamheter ska finnas samt exploateringsgraden. 3. Trafik, angörning och parkering 4. Utformning av ett attraktivt och tillgängligt stadsrum. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 26 maj 2015, § 95, med bilagor Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 26 maj 2015 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 24 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 173 Planprogram för Klubbgärdet 4:1, Lövholmen Diarienr 15KS388 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar planprogram för Klubbgärdet 4:1, Lövholmen, enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut 26 maj 2015, § 94. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämndens beslutade 26 maj 2015, § 94, att föreslå kommunfullmäktige anta ett förslag till detaljplan för Klubbgärdet 4:1, Lövholmen. I gällande översiktsplan är området ej klassat för bostadsändamål utan som verksamhetsområde, vilket föranlett att samhällsbyggnadsnämnden gjort bedömningen att ett planprogram bör upprättas. Syftet med planprogrammet är att utreda möjligheter och förutsättningar för en omvandling av en del av Lövholmens bruks industriområde till ett bostadsområde i ett attraktivt läge vid Infjärden, 1,5 km söder om Piteå centrum. Frågan hur industrifastigheten kan utvecklas med andra verksamheter har även undersökts. Ambitionen är att utveckla den nya stadsdelen till ett attraktivt område med varierande boendemiljöer samt goda arkitektoniska och stadsbildsmässiga lösningar, som förädlar det vatten- och centrumnära läget och som bättre bygger samman befintliga bostadsområden. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 26 maj 2015, § 94, med bilagor Signatur justerare Utdragsbestyrkande 25 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 174 Begäran om tilläggsanslag för ny dagvattenledning Strömbacka, fastighets- och servicenämnden Diarienr 15KS364 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige lämnar ett tilläggsanslag på 650 000 kronor för ombyggnad av dagvattenledning. 2. Tilläggsanslaget finansieras genom medel ur kommunens egna kapital, Ärendebeskrivning Fastighets- och servicenämnden beslutade 28 april 2015, § 42, att äska tilläggsanslag med 650 000 kronor för ombyggnad av dagvattenledning som avleder vatten från Strömbackaskolans byggnad Oden och intilliggande mark. Strömbackaområdet har en yta på 70 000 m2. Byggnaderna och markanläggningarna avvattnas via två huvudledningar som leds ut i både kanalen och i Norra fjärden. Två år i rad har ledningar gått sönder inne i hus Oden med stora skador som följd. Orsaken är ett för stort vattentryck i ledningarna som avvattnar hustaket, vilket beror på att avrinning i ledningarna utanför huset inte är tillräcklig. Vissa sträckor på ledningarna är från 1965 och anpassade till den tidens behov. Kontrollberäkning av ledningarnas kapacitet, från byggnad Oden och ut i kanalen, visar att ledningarna är underdimensionerade. För att minska risken för ytterligare vattenskador är det brådskande att byta ut ledningarna från byggnad Oden och fram till anslutningspunkt ut mot kanal. Detta är även en rekommendation från av Piteå kommun anlitat försäkringbolag. Stadshuset är anslutet till ledningarna som går ut från Strömbackaområdet mot Norra fjärden. För att minska risken att stadshuset drabbas av upprepade översvämningsskador kommer stadshuset att få egen avrinning genom att komplettera med ytterligare ett utlopp i fjärden. Piteå Renhållning och Vatten AB står för den åtgärden eftersom delar av denna huvudledning även avvattnar gatumark. Beslutsunderlag Fastighets- och servicenämndens protokoll 28 april 2015, § 42, med tillhörande utredning Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 21 maj 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 77 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 26 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 175 Begäran om tilläggsanslag för ombyggnad av golvkonstruktion Backgårdsskolan, fastighets- och servicenämnden Diarienr 15KS363 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige lämnar ett tilläggsanslag på 2 miljoner kronor för ombyggnad av golvkonstruktion i Backgårdsskolan. 2. Tilläggsanslaget finansieras genom medel ur kommunens egna kapital. Ärendebeskrivning Fastighets- och servicenämnden beslutade 28 april 2015, § 41, att äska tilläggsanslag om 3,8 miljoner kronor för ombyggnad av golvkonstruktionen i Backgårdsskolan. Bakgrunden är att Backgårdskolan har besvärats av dålig innemiljö under en längre tid. Vissa elever besväras i så hög grad att det inte längre är möjligt att vistas i lokalerna, varför kartläggning av innemiljön skett. Resultatet visar på brister i form av förhöjda fuktvärden på stora delar av golvytan. Fastighets- och servicenämnden bedömer att problemet är så allvarligt att det inte går att lösa på annat sätt än att göra om golvkonstruktionen för att eliminera liknande problem i framtiden. Backgårdskolan är byggd 1976 med en golvkonstruktion bestående av en betongplatta direkt på marken med en pålimmad golvmatta. Svagheten i denna konstruktionstyp är att markfukt (vattenånga) söker sig upp genom betongplattan och samlas under golvmattan. Detta medför att fukthalten stiger och till slut blir så hög att lim och spackel börjar lösas upp. Den emission som detta medför påverkar vissa personer negativt, exempelvis påverkan på hud, slemhinnor och andningsvägar. För att ha fungerande lokaler inför skolstarten hösten 2015 på Backgårdskolan behöver stora delar av skolan renoveras innan skolstart. Resterande renovering sker under höstterminen i samverkan med berörd verksamhet. Det gör att situationen bedöms som akut för att klara skolans behov av lokaler höstterminen 2015. Backgårdskolan har ytterligare behov av renovering liksom anpassningar till verksamhetsförändringar som skolans strukturomvandling innebär. Detta kommer att presenteras i fastighets- och servicenämndens äskanden inför Verksamhetsplan (VEP) 2016-2018. Byggnadssättet förekom under 70-80 talet, andra byggnader med samma konstruktion är ex. Norrbyskolan, del av Rosviksskolan, del av Munksundskolan samt delar av Strömnässkolan. Nuläget för dessa byggnader är att för Norrbyskolan har golvrenovering skett 2013 med gott resultat. Del av Munksundskolan och Strömnässkolan rivs i samband med skolans pågående omstrukturering. En byggnad i Rosviksskolan har problem med nämnda konstruktion vilket åtgärdats i delar av byggnaden. Resterande delar planeras som reinvestering i VEP 20162018. Arbets- och personalutskottet konstaterar att det, efter fastighets- och servicenämndens Signatur justerare Utdragsbestyrkande 27 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 behandling av ärendet, har framkommit uppgifter om att upp till 1,8 miljoner av kostnaden kan täckas genom omfördelning av medel inom nämndens anslag. Beslutsunderlag Fastighets- och servicenämndens protokoll 28 april 2015, § 41 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 21 maj 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 76 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 28 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 176 Redovisningsreglemente för Piteå kommun Diarienr 15KS365 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer redovisningsreglemente för Piteå kommun enligt bilaga 15KS365-1. Ärendebeskrivning Det nu gällande redovisningsreglementet upprättades 2014. Reglementet är inaktuellt på några mindre punkter avseende lagrum och formuleringar och är därför i behov av uppdatering. Utgångspunkten för reglementet är gällande lagstiftning inom området, varför det föreslagna reglementet endast reglerar förhållanden utöver vad som i lag är reglerat. Beslutsunderlag Strategiskt Stöds tjänsteskrivelse inklusive förslag till reglemente Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 78 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 29 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 177 Bolagsordning för North Sweden Datacenter Locations AB (NSDL) Diarienr 15KS392 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner bolagsordning för North Sweden Datacenter Locations AB enligt bilaga 15KS392-1. Ärendebeskrivning Piteå kommun är, tillsammans med Boden och Luleå kommuner, delägare i North Sweden Datacenter Locations AB (tidigare The Node Pole). Bolaget har översänt ett förslag till ny bolagsordning, som måste godkännas av samtliga medlemskommuners fullmäktige. De största förändringarna i förhållande till nu gällande bolagsordning är att bolaget nu ombildas från att vara tidsbegränsat, dvs att det automatiskt upphör 2017, samt att bolaget ges möjlighet att även agera utanför nuvarande medlemskommuners gränser. Beslutsunderlag Förslag till ny bolagsordning North Sweden Datacenter Locations AB Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 28 maj 2015 3-årigt bolag från början, nu löpande. Möjlighet att agera i större område Signatur justerare Utdragsbestyrkande 30 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 178 Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning Diarienr 15KS230 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer arbetsordning för kommunfullmäktige enligt bilaga 15KS230-3. Reservationer Lage Horlund (M), Elisabeth Berg (M), Monica Karlsson (NS), Marika Risberg (C), Åke Forslund (FP) och Helèn Lindbäck (M) till förmån för Lage Hortlunds (M) yrkande. Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Landsting har utkommit med ett förslag till normalarbetsordning för kommunfullmäktige. Utifrån detta, samt de önskemål som framkommit beträffande förändringar i nuvarande arbetsordning, har ett förslag till reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige utarbetats. Kommunfullmäktige behandlade förslaget 13 april 2015, § 121, och beslutade att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för bearbetning utifrån de under debatten framförda synpunkterna. Kommunfullmäktiges presidium har behandlat de framförda synpunkterna, och utifrån sitt ställningstagande till dessa tagit fram ett nytt förslag till arbetsordning. Yrkanden Lars-Olof Pettersson (S) yrkar bifall till kommunfullmäktiges presidiets förslag Lage Hortlund (M) yrkar i 2 § att ”i den mån ordföranden anser att det behövs” stryks. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 25 mars 2015 inkl förslag till ny arbetsordning SKLs cirkulär Ny arbetsordning för kommunfullmäktige Kommunstyrelsens protokoll 30 mars 2015, § 134 Kommunfullmäktiges protokoll 13 april 2015, § 121 Kommunfullmäktiges presidiums förslag till ny arbetsordning Signatur justerare Utdragsbestyrkande 31 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 179 Riktlinjer för markanvisning Diarienr 15KS316 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer riktlinjer för markanvisning i Piteå kommun enligt bilaga 15KS316-1. Ärendebeskrivning Enligt lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (SFS 2014:899) är en kommun, som genomför markanvisningar, skyldig att anta riktlinjer för dessa. Författningen definierar markanvisning som ”en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande”. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Då Piteå kommun använder sig av markanvisningar i sitt arbete måste kommunen anta riktlinjer för dessa. Begreppet ”riktlinjer” har, enligt principerna för Piteå kommuns styrande dokument, en något annan innebörd än vad som lagstiftaren angett. Med tanke på att lagstiftaren har använt ordet riktlinjer har begreppet använts på samma sätt som i författningen. Kommunledningskontoret har, i samarbete med samhällsbyggnad, tagit fram ett förslag utifrån från författningens grundkrav. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 13 maj 2015 med förslag till riktlinjer Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 83 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 32 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 180 Slutredovisning av investeringsprojekt 2014 Diarienr 15KS360 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner slutredovisning av investeringsprojekt 2014 enligt bilaga 15KS360-2. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med slutredovisning av investeringsprojekt slutförda 2014, bilaga 15KS360-2. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 28 april 2015, § 63, med bilaga Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 17 maj 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 82 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 33 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 181 Motion om busskurer till alla busshållplatser på landsbygden Diarienr 15KS256 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) har inkommit med rubricerade motion. I motionen yrkas att alla busshållplatser på landsbygden skall ha en busskur. Motionen redovisas i bilaga 15KS256-1. __________ Kommunfullmäktige har den 13 april 2015, § 139 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. __________ Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: ”Motionären yrkar att alla busshållplatser på landsbygden skall ha en busskur samt att de kommunalt ansvariga tar kontakt med exempelvis Trafikverket för att ansöka om EU-medel. Norrbottens läns landsting äger det politiska och ekonomiska ansvaret för all stomlinjetrafik i länet. Kommunen för en kontinuerlig dialog med Länstrafiken och Trafikverket samt via den regionala kollektivtrafikmyndigheten gällande såväl planering som säkerhetsfrågor när det gäller kollektivtrafiken i Piteå. Kommunen påtalar eventuella upplevda brister i dessa forum. Det är bland annat många som anser att det vore önskvärt att busskurer fanns vid varje busshållplats. Om kommunen anser att det bör finnas busskurer på specifika platser framförs detta. Det är en kostnadsfråga som vägs in i helheten över de prioriteringar som finns upprättade. Uppförande av eventuella busskurer betalas av regionala medel. Inga EU-medel tillsätts för uppförande av busskurer. Kommunen har en gång- och cykelplan som beskriver var behoven finns i centrum och på landsbygden. På landsbygden är dock oftast kommunen inte väghållare. Kommunen kan därmed inte själv fatta beslut om dessa vägar, men kan framföra sina synpunkter kring upplevda behov till Trafikverket och Länstrafiken. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad.” Beslutsunderlag Motion Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 88 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 34 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 182 Motion avseende återupptagande av järnvägslinjen ÄlvsbynHaraholmen för persontrafik Diarienr 15KS24 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendebeskrivning Anders Nordin (Skolp) har lämnat en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: ”Önskemål: Utredning avseende återupptagande av järnvägslinjen Älvsbyn – Haraholmen för persontrafik. Bakgrund: Sedan länge är det förträffliga transportmedlet tåg mellan Älvsbyn och Piteå nedlagd. Därefter har hela sträckan ut till Haraholmen blivit elektrifierad. Hela samhället håller på att ställa om till ett mera hållbart miljöbeteende. Kollektivtrafik och elektriskt framförande hör till framtiden. Många orter och byar (typ Älvsbyn) blomstrade upp tack vare att man fick en järnvägsstation. Ur såväl landsbygdsutvecklingsaspekt som miljöaspekt är det därför en god idé att tillsätta en utredning om möjligheten att åter möjliggöra transport på ovanstående järnväg. Tidigare gick fossilbränsledriven rälsbuss på linjen. Eftersom linjen nu är elektrifierad skulle man kunna använda sig av elektriskt driven rälsbuss eller motorvagn typ X2000 för att transportera skolelever liksom vuxna på denna linje. Peronger saknas, men dessa kan göras billiga. Man bör antagligen kontakta Transportstyrelsen och göra lite reklam för tågföretag som kan tänkas vara villiga att starta upp transport på denna sträckning. Yrkande: Att utredning tillsätts avseende innehållet i denna motion.” __________ Kommunfullmäktige har vid sammanträde 16 februari 2015, § 54 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. __________ Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: "Motionären föreslår att Piteå kommun ska utreda återupptagande av järnvägslinjen Älvsbyn – Haraholmen för persontrafik. Ansvaret för att ordna stomlinjetrafik mellan kommuner åligger den Regionala Kollektivtrafik Myndigheten (RKM) och är inte kommunens uppgift. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga planeringen av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande av de statliga vägarna och järnvägarna. Ansvaret för att samordna, effektivisera och utveckla kollektivtrafiken i länet ligger på Signatur justerare Utdragsbestyrkande 35 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 RKM. RKM är ett kommunalförbund vars medlemmar är Norrbottens kommuner och Norrbottens läns landsting. Att införa en järnvägslinje mellan Älvsbyn och Piteå centrum skulle kunna bli aktuellt i framtiden. Men om man i dag skulle anordna persontransporter via tåg för resande från byarna skulle restiden förlängas för de flesta resenärer och för skolbarnen. Via busslinjer når vi fler människor då busslinjens sträckning passerar avsevärt närmare bostadsbebyggelsen än vad järnvägen normalt sett gör. Det är också lättare att ta upp passagerare längs vägen utan att restiden förlängs nämnvärt, då stopp och starttider är snabbare för buss än med järnväg. Järnväg lämpar sig därför bäst för lite längre transporter med färre stopp. I dagsläget är det således inte aktuellt att upprätta en järnvägslinje för detta ändamål, men med ny teknologi och utvecklad vagnspark för spårbunden trafik kan det komma att bli det i framtiden. Med anledning av ovan anförda föreslår jag kommunfullmäktige att motionen avslås.” Beslutsunderlag Motion Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 87 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 36 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 183 Motion angående utredning om trafikmiljön i Norrfjärden Diarienr 14KS512 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) samt tjänstgörande ersättaren Niklas Dimeus (SkolP) lämnar en motion om utredning av trafikmiljön i Norrfjärden. I motionen yrkas att en övergripande utredning tillsätts med uppgift att ta fram och verkställa ett åtgärdspaket för att eliminera de problem som skapar den nu rådande otrygga trafikmiljön i Norrfjärden. Motionen redovisas i bilaga 14KS512-1. __________ Kommunfullmäktige har den 15 december 2014, § 276 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. __________ Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: ”Motionären yrkar att en övergripande utredning tillsätts med uppgift att ta fram och verkställa ett åtgärdspaket för att eliminera de problem som skapar den nu rådande otrygga trafikmiljön i Norrfjärden. De vägar som nämns som problematiska i motionen berör främst vägar där kommunen inte är väghållare, undantaget är Knabbgatan och Nilsbrogatan. För de vägar där kommunen inte är väghållare kan vi inte heller fatta beslut om exempelvis farthinder och tillskapande av gång- och cykelvägar. Kommunen kan reglera hastigheterna inom tätbebyggt område, men att hastighetsbestämmelserna efterlevs är en polisiär fråga. När det gäller Tullnäsvägen är det Trafikverket som är väghållare och därmed dem som beslutar om eventuella åtgärder (farthinder, separerad gång- och cykelväg, övergångsställen, cirkulationsplatser med mera). Beträffande Porsnäsvägen är detta en enskild väg, men Piteå kommun erhåller underhållsbidrag och ansvarar för snöröjningen. Gällande tillskapande av hastighetsdämpande åtgärder såsom farthinder på enskilda vägar är det något som den aktuella vägsträckans väghållare (vägföreningen) tar beslut om, bekostar samt ansvarar för. Håkansövägen är liksom Porsnäsvägen också en enskild väg. Genom att få kännedom om det som upplevs problematiskt kan kommunen påverka beslutande myndigheter att genomföra lämpliga åtgärder. Bristen på efterlevnad av hastighetsbestämmelser och trafikregler är något som kommer att påtalas vid de regelbundna träffarna kommunen har med Trafikverket och Polisen. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 37 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 De upplevda säkerhetsbristerna för oskyddade trafikanter på Tullnäsvägen kommer också att lyftas för Trafikverket. Kommunen har kontinuerligt träffar med Länstrafiken och där kommer de synpunkter som inkommit angående busstrafiken i området tas upp. Vad gäller de egna vägarna gör vi regelbundna översyner över eventuella åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet, framkomlighet mm. Kommunen kan också medfinansiera till exempel satsningar på en gång- och cykelväg då vi tycker att det är en särskilt prioriterad åtgärd som vi vill påskynda tillkomsten av. Men vi kan inte, och ska inte ta över ansvaret från de andra väghållarna. Därför måste alltid besluten och finansieringen av åtgärderna ligga hos väghållaren. Då kommunen går in och medfinansierar är det med en mindre del av den totala investeringen. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige avslå motionen.” Beslutsunderlag Motion Signatur justerare Utdragsbestyrkande 38 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 184 Motion om busshållplatser i Norrfjärdens centrum Diarienr 14KS453 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) samt tjänstgörande ersättaren Niklas Dimeus (SkolP) lämnar en motion och anför följande: ”Vi har många äldre boende, i byarna Alterdalen, Sjulsmark och Norrfjärden med omnejd, som inte har möjlighet att ta sig med egen bil till Sunderby sjukhus. En del människor vill också av olika skäl avstå från att använda bil och föredrar en busstur. Länstrafiken hjälper till att hitta passande busstider till vårdbesök på Sunderby lasarett och kan även boka in personerna på deras komfortbussar. Komfortbussen är ett utmärkt sätt att ta sig till Sunderby sjukhus men också till Storheden. Som framgår av tabellen så ligger hållplatsen för Norrfjärden och Alterdalen samt Sjulsmark med omnejd på andra sidan E4. För boende i Norrfjärden är måste de äldre upp till tre kilometer och passera en oerhört trafikintensiv väg. Ombyggnationer pågår dessutom ett år framåt, vilket inte gör det lättare. Busshållplatserna i både Kopparnäs och Norrfjärden är nu placerade på absolut sämsta tänkbara platser. Mitt på storstengrus och omgivet av grävmaskiner, lastbilar, hjullastare och mängder med annan tung trafik och i rusningstid tusentals vanliga personbilar. Även när ombyggnaden av E4 förbi Norrfjärden blir klar är placeringen av busshållplatserna vid E4 inte bara direkt olämpliga och dessutom farliga. En bättre placering vore nära centrum i Norrfjärden. Inte långt från ICAs affär. Det möjliggör att människor kan gå in och värma sig i väntan på bussen och det förenklar också för de som skjutsar äldre från närbelägna byar och de har då möjlighet att fortsätta till sina eventuella arbeten. Det är inte acceptabelt att äldre människor som under vintertid skall stå i en kur och vänta på buss. Speciellt inte om de ska till Sunderby sjukhus. Påpekas att komfortbussen går in till Rosviks centrum där hållplatsen finns. Länstrafiken i Norrbotten AB ägs av Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) i Norrbotten. RKM är organiserat som ett kommunalförbund med Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner som medlemmar. Bakgrund till motionen: Vårt deltagande och diskussion i studiecirkeln ”Vision för Piteå Norra” en cirkel för att utveckla området. Arrangör är Piteå Norra Socialdemokratiska Förening. Uppdraget att skriva motionen beslöts och gavs på studiecirkelmötet 18/11. Motionen inlämnas av Skolpartiets Anders Nordin, Petra Fojtikova och Niklas Dimeus. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 39 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Yrkande: att man snarast tar kontakt med ansvariga inom Länstrafiken så att placeringen av busshållplatser tas bort från det farliga E4-området. Att man placerar hållplatserna enligt vårt önskemål inne i centrum av Norrfjärden.” __________ Kommunfullmäktige har den 15 december 2014, § 265 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. __________ Länstrafikens yttrande den 16 februari 2015: ”Norrbottens läns landsting äger det politiska och ekonomiska ansvaret för all stomlinjetrafik i länet. NLL har ålagt Länstrafiken besparingskrav under innevarande trafikeringsår och i dagsläget finns det därmed inte några pengar att skjuta till för att göra den trafikutökning som motionären föreslår. Landstinget har dock i ett längre perspektiv en ambition att förbättra tillgängligheten till Linje 18 för de boende i Norrfjärden med omnejd, när ekonomin så tillåter. I dagsläget kommer därmed resenärerna i området att fortsatt hänvisas till hållplatserna längs E4:an.” Samhällsbyggnadsnämndens protokoll den 28 april 2015, § 62: Samhällsbyggnadsnämnden hänvisar till Länstrafikens yttrande och föreslår kommunfullmäktige att motionen ska anses färdigbehanldad. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: ”Motionärerna yrkar att kontakt snarast ska tas med ansvariga inom Länstrafiken så att placeringen av busshållplatser tas bort från det farliga E4-området. Vidare yrkas att hållplatserna bör placeras inne i centrum av Norrfjärden. Kontakt har tagits med Länstrafiken för diskussion kring kraven i motionen. Som framgår av deras svar så bär Norrbottens läns landsting ansvaret för den trafik som sker mellan kommunerna, den så kallade stomlinjetrafiken. Länstrafiken har tillsett att de resenärer som åker med de så kallade komfortbussarna och som har remiss i Sunderbyn har rätt till en anslutningsresa med taxi till närmast säkra busshållplats. Kontinuerlig dialog förs med Länstrafiken direkt och via den regionala kollektivtrafikmyndigheten vad gäller såväl planering som säkerhetsfrågar gällande kollektivtrafiken i Piteå. Med anledning av ovanstående föreslår jag fullmäktige att motionen anses färdigbehandlad.” Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 28 april 2015, § 62 Länstrafikens yttrande 16 februari 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 85 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 40 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 185 Motion om belysta övergångsställen Diarienr 14KS431 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendebeskrivning Anders Nordin (SkolP) överlämnar en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: ”Yrkande: Mörka övergångsställen skall göras belysta. Problem: De flesta övergångsställen i Piteå är inte upplysta eller för svagt upplysta. Gångtrafikanter har en tendens att lita på att bilförarna ser dom. Så är inte fallet. Risken är betydande att allvarliga olyckor inträffar. Detta kan åtgärdas genom att gångtrafikanterna trycker på en knapp så tänds en belysning över övergångsstället under den tid det tar för gångtrafikanten att passera. Man bör installera en så kallad tryckknappsbelysning på samtliga övergångsställen som inte har belysning eller är för lite upplysta. Kostnaden för en uppsättning av lampor med tryckknapp enligt ovanstående beskrivning är försumbar om metoden kan förhindra en enda allvarlig olycka. Yrkar härmed att motionen bifalles.” __________ Kommunfullmäktige har den 17 november 2014, § 193 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. __________ Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 10 mars 2015, § 40: ”Kommunfullmäktige har för yttrande överlämnat en motion angående att belysa mörka övergångsställen i Piteå kommun. I motionen föreslås att Piteå kommun installerar en så kallad trycknappsbelysning på samtliga övergångsställen som inte har belysning eller är upplysta. När kommunen anlägger nya övergångsställen eller gångpassager är alltid belysningen en viktig faktor ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och även ur ett gestaltningsperspektiv. Kommunen följer de regler och riktlinjer som Trafikverkets publikation ”Vägar och gators utformning” (VGU) föreslår att man ska göra. Att belysa korsningspunkter för gående och cyklister är generellt positivt, men kan ha en negativ effekt på säkerheten för dem som eventuellt väljer att korsa vägen utanför den belysta ytan. I praktiken är det många gånger svårt att anordna belysning vid övergångsställen som tillgodoser trafikanternas behov av att Signatur justerare Utdragsbestyrkande 41 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 upptäcka gångtrafikanterna. Möjligheterna att upptäcka gångtrafikanterna beror på ett flertal faktorer, däribland gångtrafikanternas storlek och kontrast mot bakgrunden, samt fordonsförarens position och synförmåga. Hur belysning ska anordnas för att uppnå största möjliga kontraster är till stor del beroende på hur bakgrunden ser ut. Det finns därför ingen standardlösning för utformning av belysning vid övergångsställen, utan belysning måste anpassas efter förhållandena på platsen. En bra grundprincip när man vill förbättra synbarheten vid ett övergångsställe är att börja med att se över de visuella förhållandena. Man bör om möjligt ta bort träd, buskar, skyltar eller andra föremål som kan skymma en fotgängare som väntar på att passera gatan. Man bör också se över utmärkningen av övergångsstället främst då vägmärken och dess placering, kanske även förstärka utmärkningen med en stolpreflex. Att välja belysningspunkter som aktiveras manuellt med knapptryckning av gångtrafikanterna anser trafik- och projektenheten inte vara en bra lösning för ett övergångsställe. En sådan lösning kan bli en falsk trygghet för fordonsförarna och kan få alvarliga följder vid situationer då gångtrafikanterna inte väljer att trycka på knappen. Övergångsställen bör belysas och ska ha särskilt god belysning vid korsningar och cirkulationsplatser samt vid andra övergångsställen där många gångtrafikanter passerar, till exempel vid skolor. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige avslå motionen.” Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: ”Motionären yrkar att mörka övergångsställen ska belysas med hjälp av en så kallad tryckknappsbelysning. Precis som samhällsbyggnadsnämndens yttrande uppger kan det ha en negativ effekt framför allt för dem som väljer att korsa vägen utan att trycka på knappen. Vidare kan säkerheten också försämras för dem som går över på andra ställen. I praktiken är det svårt att anordna belysning vid övergångsställen som tillgodoser trafikanternas behov av att upptäcka gångtrafikanterna. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige att avslå motionen.” Beslutsunderlag Samhällbyggnadsnämndens protokoll 10 mars 2015, § 40 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 42 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 186 Medborgarförslag om busshållsplats för skoltrafik i byarna Bertnäs och Kopparnäs Diarienr 14KS113 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget färdigbehandlat. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inlämnats i vilket föreslås att Piteå kommun förordar en busshållplats för skoltrafik i vardera byarna Bertnäs och Kopparnäs. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 14KS113-3. __________ Kommunfullmäktige har den 17 mars 2014, § 61 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. __________ Barn- och utbildningsnämndens yttrande den 25 juni 2014, § 81: ”Piteå kommun bidrar ekonomiskt till Länstrafiken och genom köp av biljetter för skolelever är kommunen även en stor kund för Länstrafiken. Barn- och utbildningsnämnden vill att kommunstyrelsen tar initiativ till dialog med Länstrafiken och Vägverket för att möjlighet till att busspendla från byarna Kopparnäs och Bertnäs till Piteå inte försämras, utan förbättras efter ombyggnaden av E4:an i aktuellt område. Nämnden anser att busstrafiken och busshållplatser i området Kopparnäs-Bertnäs måste anpassas så det är möjligt att åka buss till Piteå om man har arbetstider med början klockan 07:00 och 08:00, samt för gymnasieelever som börjar sin skoldag kl. 08.10. Denna möjlighet säkerställs om det finns möjlighet till av- och påstigning på E4 i Kopparnäs och/eller att bussar kör genom Kopparnäs och Bertnäs. Det senaste skulle minimera riskerna för att ungdomar korsar E4 på olovligt sätt och utsätter sig själva och trafikanter för stora risker. Bilaga BUN § 81c: ”Barn- och utbildningsnämnden lämnar följande yttrande. Yttrandet avgränsas till den del som rör skolvägar, skolskjutsar och dagliga resor. Skolskjutsregler Skolskjuts för elever i grundsärskolan, grundskolan och gymnasiesärskolan regleras i skollagen 10, 11 och 19 kap. Elev har rätt till skolskjuts utifrån skollängdens längd, trafikförhållande, medicinska skäl eller annan omständighet. Elev kan med stöd av skolskjutsreglementet få skolskjuts mellan bostad och anvisad på- och avstigningsplats om visst avstånd uppfylls. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 43 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Dagliga resor för gymnasieelever Elever i gymnasieskolan omfattas av Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. För en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen, ska den kommun som enligt skolagen är elevens hemkommun, ansvara för elevens kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller för sådana resor där färdvägen är minst sex kilometer. Regelverket tar inte hänsyn till trafikförhållanden eller medicinska skäl. Trafiksäkerhet Skolskjuts på grund av trafiksäkerhetsskäl till Backgårdsskolan och Porsnässkolan minskar radikalt under förutsättning att säkra passager anordnas för boende öster om väg E4. Barnoch utbildningsnämnden förutsätter att det byggs säkra gång- och cykelfält på de nyanlagda vägarna till och från portpassagerna. Upphandlad skolbuss för grundskoleelever Det är troligt att antalet skolskjutsbarn blir så pass många att i kombination med behovet av badtransporter med mera, är förvaltningen i behov av att kunna nyttja upphandlad buss för skolskjutsarna. Linje 5 är en upphandlad skolbuss som trafikerar Kopparnäs- och Norrfjärdenområdet för transporter till Backgårdsskolan och Porsnässkolan. Skolskjutshandläggaren har framfört behov till Trafikverket att inrätta busshållplatser med tillfartsvägar som tillgodoser elevernas trafiksäkerhet. Utbildningsförvaltningen behöver fortsättningsvis hållplatser i Bertnäs för upphandlad skolbuss linje 5. Skolskjutshandläggaren har kommunicerat ärendet med Trafikverket som lämnat följande information. I Bertnäs, på den nya, enskilda vägen kommer det att tillskapas hållplatser för den upphandlade skolskjutsen. Bussen kommer att kunna gå från den nya trafikplatsen i Bertnäs och upp genom vägporten mot Kopparnäs. Den nya enskilda vägen kommer att vara upplyst och ganska bred, vilket gör det möjligt att skapa breda väggrenar. För de äldre eleverna i Bertnäs kommer det att vara möjligt att gå på den enskilda vägen och genom vägporten samt på den nya gång- och cykelvägen som binder samman Kopparnäs och Norrfjärden och upp mot Håkansövägen. Linjetrafik I dagsläget finns 8 elever i gymnasieåldern i området. Enligt reglerna om dagliga resor får elev kontantersättning/anslutningsresor om färdvägen till närmaste hållplats är minst 6 km. Barn- och utbildningsnämnden har förståelse för önskemålet om att skapa ytterligare hållplatser. Färre hållplatser i området innebär att resenär måste promenera en längre sträcka i och med trafikomläggningen. Skolskjutshandläggaren har till Länstrafiken kommunicerat nödvändigheten av gymnasieelevers förbindelser till Strömbackaskolan. Teknik- och Servicenämndens yttrande den 8 september 2014, § 62: ”Kommunstyrelsen har för yttrande överlämnat ett medborgarförslag som föreslår att Piteå kommun ska förorda en busshållplats för skoltrafik i byarna Bertnäs och Kopparnäs. Detta för att skapa stöd för säker skolskjuts samt arbetspendling med kollektivtrafik och i förlängningen bidra till en levande landsbygd i Piteå kommun. Busslinje 14 trafikerar sträckan Luleå och Piteå. Linjen används till stor del för arbetspendling och skolpendling. Förslaget är att låta linje 14 gå igenom Bertnäs och Signatur justerare Utdragsbestyrkande 44 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Kopparnäs, vilket den inte gör i dagsläget, innebär enligt förslagsställaren en förlängning av linjen med 1 km och ca 4 minuter i ökad restid. En så gen resväg som möjligt kombinerat med en så kort restid som möjligt är en viktig del för att göra resandet med kollektivtrafik attraktivt. Studier har visat på att särskilt restid och resväg innebär således en ökad risk för att antalet resenärer minskar, vilket inte är önskvärt. Det skulle även innebära att linje 14 enligt den nu gällande tidtabellen passerar genom byarna ca 40 gånger/dag under vardagarna. Detta för med sig ökade bullernivåer och ökade krav på väghållaren för underhåll av vägarna för att kunna säkerställa bussarnas framkomlighet. Linje 14 är även en landstingsfinansierad linje och därmed inte en linje som Piteå kommun kan fatta beslut om. Gällande linje 20 är det för närvarande enligt Länstrafiken inte säkerställt hur denna linje kommer att se ut när hela E4-projektet är färdigställt. Inte heller detta är en linje som Piteå kommun kan fatta beslut om. I och med de nya gång- och cykelvägarna som planeras, bland annat över Alterälven, kommer förutsättningarna för att skolskjutsar kan förändras i framtiden. Det är dock för tidigt att kunna uttala sig om i vilken utsträckning som det kommer att ske. Enligt Trafikverket kommer hållplatser för skolskjutsbussar att placeras ut i Bertnäs och Kopparnäs. Det finns även goda möjligheter att här skapa breda väggrenar, för att underlätta för gångoch cykeltrafikanter. Detta är något som Plan och trafik ställer sig positiv till. Dessa åtgärder är viktiga för att öka tillgängligheten mellan Bertnäs och Kopparnäs. Det kommer också att bidra till en tryggare väg för de som ska gå och cykla från Bertnäs till Kopparnäs för att därifrån åka med busslinje 14.” Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: ”Norrbottens läns landsting äger det politiska och ekonomiska ansvaret för all stomlinjetrafik i länet. Kommunen för en kontinuerlig dialog med Länstrafiken och Trafikverket samt via den regionala kollektivtrafikmyndigheten gällande såväl planering som säkerhetsfrågor när det gäller kollektivtrafiken i Piteå. Säkerhet och tillgänglighet är prioriterade faktorer i diskussioner om exempelvis busshållplatser och linjesträckning. I det aktuella ärendet har kommunen i olika samtal kommunicerat med bland annat Trafikverket och påtalat behov om såväl säkerhet som behov av busshållplatser. Kommunen vill att det ska finnas goda möjligheter för skoltrafik och pendling samtidigt som det finns en förståelse för att hänsyn måste tas till de pendlingsmönster som finns för att så många som möjligt ska nyttja bussen i pendlingssyfte. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse medborgarförslaget färdigbehandlat.” Beslutsunderlag Teknik- och servicnämndens yttrande den 8 september 2014, § 62 Barn- och utbildningsnämndens yttrande den 25 juni 2014, § 81 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 45 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 187 SM-veckan 2016 Diarienr 15KS404 Beslut 1. Kommunstyrelsen avsätter 1,8 miljoner kronor ur 2016 års tillväxtpolitiska reserv till kommunledningskontoret att förfoga över för genomförande av SM-veckan och ”Den mästerliga folkfesten”. 2. Medlen nyttjas av organisationen för SM-veckan i den mån de behövs utifrån övriga intäkter i form av sponsor- och entréintäkter. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har i tidigare beslut avsatt 2,5 miljoner kronor för att arrangera SMveckan. I arbetet inför arrangemanget har det utvecklats en insikt i att detta är ett unikt tillfälle för Piteå att stärka sitt varumärke, ge alla Pitebor en minnesvärd upplevelse, dra till sig ett stort antal besökare samt att tillföra orten ett ekonomiskt tillskott. Det i sin tur har skapat konkreta idéer och aktiviteter i form av entrémössan, stadsfesten, kulturprogram, världens största snögumma samt en tydlig profilering av hela arrangemanget i form av ”Den mästerliga folkfesten”. En vinterfestival med en målsättning att den ska ge kraft och energi till ett årligt återkommande vinterarrangemang. Ekonomi För att genomföra ”Den mästerliga folkfesten” krävs ytterligare 1,8 miljoner kronor. För att öka intäkterna under SM-veckan arbetar vi med att förändra strukturen för hur man tar entré (entrémössan) samt att skapa en central sponsorstruktur. Lyckas detta fullt ut kommer organisationen inte att behöva nyttja hela denna summa (1,8 miljoner kronor) men i dagsläget måste en garanti för dessa medel beslutas så att vi kan planera vidare för arrangemanget i sin helhet. Budget, beslut 12KS476 samt utvärderingarna från SM-veckan i Örebro bifogas ärendet Signatur justerare Utdragsbestyrkande 46 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 188 Demokrativeckan 2015 Diarienr 15KS350 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har beslutat om 3 prioriterade mål för perioden 2015-2017; Piteå ska vara 43000 invånare år 2020, Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund och Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. För att klara måluppfyllelsen i ovanstående mål har Kommunfullmäktige fastställt långsiktiga strategier. En av dessa strategier är att utveckla dialogen med närsamhället. Samhällsutvecklingen pekar på allt större polarisering mellan olika samhällsgrupper vad gäller utbildning och inkomster, en teknikutveckling som gör det allt svårare att ta del av samhällsservice för dem som har vissa funktionsnedsättningar, ökande främlingsfientlighet mm. Kommunerna äger därför ett stort ansvar för att stärka demokratin från grunden, inte bara vid de allmänna valen, utan kanske framförallt mellan valen. För att klara detta är grunden att ständigt utveckla dialogen med närsamhället, genom att utveckla nya metoder och att skapa förutsättningar för alla grupper i samhället att delta i utvecklingen av samhället. Kommunstrateg på kommunledningskontoret har fått uppdraget att utveckla dialog med närsamhället. I det uppdraget finns en verksamhetsplan antagen av kommunledningskontorets ledningsgrupp och kommunstyrelsen har beslutat om vilka fokusdialoger som ska genomföras under 2015. Uppdraget syftar till att utveckla systematik för dialog med närsamhället för att nå så hög delaktighet från piteborna i olika utvecklings- och beslutsprocesser, samt att genom utvecklad medborgardialog stärka pitebornas tillit till det kommunen och det demokratiska systemet. Som en del i att utveckla tillit kommer en ”demokrativecka” att genomföras för att både lyfta demokratin och att samordna olika dialoger under en gemensam tid. Syftet är att dels sätta fokus på samhällsutveckling genom att samordna ett antal dialoger till ett större sammanhang, och dels att fokusera på demokratiutveckling i pågående dialoger. Inriktningen är att innehållet i veckan ska vara dialoger på riktigt. Det ska vara både viktigt och roligt att delta. ”Veckan” kommer att sträcka sig över en dryg vecka för att möjliggöra dialoger i hela den geografiska kommunen, och att bjuda in skolklasser, äldre, föreningar och allmänhet att delta i de olika dialogerna som genomförs. Utifrån den aspekten kommer dialoger att turnera i kommunen på bibliotek i fyra orter (Hortlax, Norrfjärden, Infjärden och centrala Piteå), och utifrån det så kommer veckan att totalt omfatta en period av 14 dagar. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 47 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Innehållet kommer att fokusera på - Dialoger kring Översiktsplan och boende - Folkbildning genom föreläsningar inom Mångfald och hållbarhet - Demokratiutveckling – tydliggöra de metoder och möjligheter som finns för att delta i samhällsutvecklingen i Piteå kommun samt sprida information om hur Piteborna kan påverka sin kommun året runt. - Utveckla dialog med unga - utveckla metoder med Unga i Piteå - SEE (social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet) veckan. För att samordna olika arrangemang kommer den veckan att genomföras som en del i demokrativeckan Invigning av veckan planeras till 20 september, och ”veckan” pågår till den 4 oktober. Strategin är att nå så hög delaktighet från piteborna som möjligt och att genom utvecklad medborgardialog stärka pitebornas tillit till kommunen och det demokratiska systemet. Som en del i att utveckla tillit vill vi därför genomföra denna demokrativecka i Piteå. Syftet är att sätta fokus på samhällsutveckling genom att samordna ett antal dialoger i ett större sammanhang, och att fokusera på demokratiutveckling genom aktiva dialoger. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 48 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 189 Plan för hållbarhet Diarienr 15KS135 Beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner Plan för hållbarhet enligt bilaga 15KS135-4. 2. Kommunstyrelsen ändrar tidigare beslutangående inriktningar för ekologisk hållbarhet. De två inriktningarna klimat och energi sammanförs och utgör en gemensam inriktning. Ärendebeskrivning I Verksamhetsplan för 2014 beslutades att VEP utgör plan för social hållbarhet att plan för hållbarhet utgör plan för folkhälsoarbete, mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt program för alkohol- och drogförebyggande arbete. I riktlinjer inför VEP 2015 beslutades att under 2015 ska planen kompletteras med ekologisk och ekonomisk hållbarhet Utifrån ovanstående har kommunchefen delat ut uppdrag att upprätta plan för hållbarhet Det övergripande syftet med uppdraget är att kunna styra den kommunala verksamheten mot målet att Piteås samhällsbyggnad ska utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Plan för hållbarhet utgör kommunens interna styrdokument, tillsammans med de hållbarhetskriterier som finns i avsiktsförklaring Piteå attraktivt och uthålligt. Avsiktsförklaringen utgör grunden det externa arbetet. Målet är att tydliggöra alla verksamheters ansvar för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Att med detta som grund utarbeta såväl en kommunövergripande som förvaltnings- och bolagsspecifika handlingsplaner. Arbetet ska också utgöra grund för översiktsplan Uppdraget har två delar - i första skedet att enkelt definiera vad som ingår i de olika begreppen social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Med utgångspunkt från det ska kommunens verksamhetsplan utgöra grunden i plan för hållbarhet. - i andra skedet ska planen kommuniceras med samtliga förvaltningar och bolag. Utifrån dialogen upprättas och genomförs handlingsplaner och aktiviteter i respektive verksamhet. Kommunstyrelsen beslutade i mars 2015 om definitioner för ekologisk, social samt ekonomiskhållbarhet. Styrelsen antog fyra inriktningar per hållbarhetsperspektiv i enlighet med förslag. Styrelsen fastställde att i enlighet med VEP ska alla nämnder under 2015 besluta om handlingsplan för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet för sina verksamheter, samt att plan för hållbarhet tillika utgör plan för folkhälsoarbete, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, miljöprogram samt program för alkohol- och drogförebyggande arbete. Planen ska också utgöra också strategi för Klimat och energi. Förvaltningen fick i fortsatt uppdrag att upprätta förslag till plan utifrån ovanstående, samt återkomma med förslag till målvärden för respektive nyckeltal utifrån klimat- och energiplanen. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 49 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Styrgupp och arbetsgrupper har i det fortsatta arbetet - utarbetat definitioner för de elva inriktningarna - då Piteå kommun har ett pågående arbete med Klimat och energi som ett samlat begrepp och plan för hållbarhet utgör en strategi för klimat och energi, anser arbetsgruppen att det vore mer pedagogiskt att arbeta med klimat och energi som en sammanslagen inriktning. - Då plan för hållbarhet utgör strategi för klimat och energi samt miljöplan, har nyckeltal för ekologisk hållbarhet justerats och kompletteras. Dessa bör inarbetas i verksamhetsplan för 2016-2018. Därutöver har arbetet synliggjort att det saknas specifikt mål för miljö inom ekologisk hållbarhet. Dessutom presenteras inriktningarna konsumtion och klimat/energi under samma mål. Beslutsunderlag Verksamhetsplan 2015 -2017, övergripande mål och nyckeltal Kommunchefens uppdrag Kommunstyrelsens beslut 2 mars 2015 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 10 maj 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 73 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 50 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 190 Dialog kring boende för särskilda målgrupper Diarienr 15KS346 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna koncept för dialog kring boenden till riktade målgrupper. Ärendebeskrivning Medborgardialog genomförs i flera syften, dels att upprätthålla en dialog med väljarna mellan valen och stärka demokratiutveckling och dels att ge inflytande i det pågående utvecklingsarbetet. Medborgardialogen befinner sig på den politiska arenan och det är viktigt att den är sammanknuten med de förtroendevalda som utsetts i allmänna val. För att stärka den representativa demokratin är det kommunstyrelsen som fattar beslut om de övergripande medborgardialoger som ska genomföras, och vilka frågor som ska ställas. Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat om 3 prioriterade mål för perioden 2015-2017; Piteå ska vara 43000 invånare år 2020, Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund och Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. För att klara måluppfyllelse i ovanstående mål har Kommunfullmäktige i riktlinjerna för VEP 2015-2017 fastställt ett antal långsiktiga strategier. En av dessa strategier är att utveckla dialogen med närsamhället. Samhällsutvecklingen pekar på allt större polarisering mellan olika samhällsgrupper vad gäller utbildning och inkomster, en teknikutveckling som gör det allt svårare att ta del av samhällsservice för dem som har vissa funktionsnedsättningar, ökande främlingsfientlighet mm. Kommunerna äger därför ett stort ansvar för att stärka demokratin från grunden, inte bara vid de allmänna valen, utan kanske framförallt mellan valen. För att klara detta är grunden att ständigt utveckla dialogen med närsamhället, genom att utveckla nya metoder och att skapa förutsättningar för alla grupper i samhället att delta i utvecklingen av samhället. Utmaningar som identifierats är att utveckla Tillit till lokalsamhället Social sammanhållning Delaktighet genom medborgarens initiativ Kontakt med politiker direkt Kommunstyrelsen har beslutat att en av 2015 års fokusdialoger ska vara flexibla boenden till riktade målgrupper. Kommunledningskontoret, strategiska enheten, har arbetat fram ett förslag på ett koncept för fokusdialog kring boende riktade till särskilda målgrupper. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 51 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Koncept för fokusdialog kring boende för boenden till riktade målgrupper Syfte Att inspirera och ge energi till närsamhället att bidra till att den aktuella målgruppen känner sig välkomna och inkluderade i samhället. Att redan i planeringen av nya boenden informera och involvera närsamhället i dialog. Mål Att underlätta inflyttning till bostadsområde för boenden för särskilda målgrupper. Tidsaspekt Dialogkonceptet startar med information om att boendet ska etableras och pågår till dess att inflyttning sker. Målgrupper Företag i aktuellt område Föreningar i aktuellt område Offentlig verksamhet och institutioner i aktuellt område Grannar i aktuellt område Informationsfas Kontinuerlig information kommer att vara av stor betydelse från start till mål. Metoder som kan komma att användas; En särskild sida på kommunens webbplats Informationsblad Möten Dialogfas Dialogen är att betrakta som komplex och kräver en noggrann planeringsfas och metoder som är beprövade. Samarbete med olika organisationer, exempelvis Migrationsverket är en viktig del i dialogen. Metoder som kan komma att användas för dialog är framförallt; Möten i olika former, exempelvis cafédialog, Open space mm. Dialogerna bör genomföras under frågeställningen; Hur kan vi tillsammans bidra för att mottagandet sa bli så bra som möjligt? Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 10 maj 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 74 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 52 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 191 Medborgardialog och folkbildning kring flyktingmottagande Diarienr 15KS347 Beslut Kommunstyrelsen godkänner ramplanering för dialog enligt ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Nulägesbeskrivning I dagsläget har Piteå avtal med migrationsverket som motsvarar 100 flyktingar och 60 ensamkommande flyktingbarn. Avdelningschef för kompetensförsörjning på samhällsbyggnadsförvaltningen har delegation på att teckna avtal upp till 130 flyktingar och 90 ensamkommande flyktingbarn. Utöver Piteå kommuns avtal finns migrationsverkets verksamheter I Piteå kommun. För närvarande finns anläggningar för 130 asylsökande i Långträsk. Då det är en fortsatt hög flyktingström ute i världen och till Sverige så ökar trycket och förväntan på kommunerna att ökar sin mottagningsnivå. Piteå kommun förväntas öka sin mottagning. De fokusfrågor Piteå kommun har att inrikta sig i första läget är bostäder och social samvara för att möjliggöra ett gott mottagande. För att nå dit är det viktigt att agera proaktivt genom att föra dialog med piteborna. Lyssna på frågor, farhågor, ge svar och information för att öka kunskaper. Arbeta aktivt med folkbildning och medborgardialog. Vad tycker och tänker Pitebon? Vilka kunskaper och erfarenheter behöver kommuniceras? Handlingsplan för ökad Mångfald Kommunstyrelsen har beslutat om en handlingsplan för ökad mångfald där det bland annat ingår strategier för attityder och förhållningssätt. Utifrån det har det genomförts information och dialoger under 2015 med fokus på Mångfald i stort enligt nedan: Internt - Kommunens chefer kunskapsbildning vid 6 tillfällen under 2015 (chefsforum och chefsfrukost), - Medarbetare kunskapsbildning genom workshops, - Fortbildning och kunskapsbildning av skolans personal genom arbetet med en hållbar skola Externt - I samarbete med företagarorganisationer och utbildningsanordnare pågår arbete för att ta utarbeta ett koncept för att ge förutsättningar för föreningar och företag att på ett enkelt sätt kunna starta kunskapsbildning och handling i företaget/föreningen. - Kommunens webb under parollen ”Slå hål på myten” i syfte att ge ökad kunskap till allmänheten - Antiryktesundersökning har genomförts i PiteåPanelen, resultatet kommer att analyseras i juni och redovisas på KS i augusti Signatur justerare Utdragsbestyrkande 53 (67) Kommunstyrelsen - Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Medborgarundersökningen som gått ut till 1200 pitebor har i Piteå kommun innehållit fyra extrafrågor för att mäta attityder till mångfald. Resultatet kommer att analyseras i juni och presenteras på KS i augusti. Behov av att fortsätta med information och folkbildning med tema flyktingmottagning I det initiala skedet gäller det att samla och bredda dialog och kommunikation så att budskapet är synligt på många platser även för de som inte normalt använder kommunens egna kommunikationskanaler. Att möta olikheter och möta det okända handlar för de allra flesta att våga möta sina egna rädslor. Att hålla dialog i sådana frågor handlar om att förstå att det kan finnas de som är rädda för att arbetstillfällen, bostäder, livspartners inte kommer att räcka till. Den oron också kan finnas hos de som flyttar till Piteå från ett annat land. Folkbildning a/ informationsfas - Informationsspalter i lokalpress inför olika öppnanden, dialoger och beslut - Värt att veta – temanummer i september (innehållet kan exempelvis vara återkoppling på dialoger, demografi och befolkningsutveckling, presentation av nuläge och framtid för mottagande m.m.) - Marknadskampanj kring Slå hål på myten - Utveckla information inom kommunens egna kommunikationskanaler - Dialogmöte med PiteåPanelen b/ dialogfas Dialoger bör handla om - varför det är viktigt att Piteå tar emot flyktingar såväl ur ett solidariskt perspektiv som i perspektivet att en ökad befolkning i arbetsför ålder bidrar till att minska försörjningskvoten. - minska risk för social oro - dialog kring hur pitebor, civilsamhälle kan bidra i det arbetet med att välkomna alla nya pitebor, att öppna upp nätverk och föreningar för att släppa in de som flyttar hit. Stimulera fler att delta i folkbildningen Det är viktigt att arbetet med folkbildning även sker utanför kommunorganisationen genom att verka för att lokalpressen skriver artiklar, samt uppmuntra partiorganisationer och fackliga organisationer att ta del i arbetet för att tydliggöra vikten av att piteborna bidrar med att välkomna alla nya pitebor, att öppna upp nätverk och föreningar för att släppa in de som flyttar hit. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 54 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 19 maj 2015 Arbets- och personalkontorets protokoll 26 maj 2015, § 75 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 55 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 192 Fördelning av byapeng 2015 Diarienr 15KS391 Beslut Kommunstyrelsen fördelar 2015 års byapeng enligt bilaga 15KS391-2. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 26 maj 2015, § 109, att föreslå kommunstyrelsen bifalla ett förslag till fördelning av 2015 års byapeng. Enligt bestämmelserna för denna ska beslut om fördelning tas av kommunstyrelsen. Byapengen ska stödja landsbygdsutvecklingen i Piteå kommun genom att vara ett bidrag till arbetet i lokala utvecklingsgrupper och föreningar. Byapengen kan sökas av lokala utvecklingsgrupper eller föreningar, verksamma i byar inom Piteå kommun. Enbart en lokal utvecklingsgrupp eller förening per by kan söka byapeng under ett och samma kalenderår. De lokala utvecklingsgrupper och föreningar som finns/är verksamma i samma by ska gemensamt utse vilken utvecklingsgrupp eller förening som ska stå som sökande. Den lokala utvecklingsgrupp eller förening som söker bör arbeta med frågor som berör det stora flertalet i byn, med utvecklingsfrågor eller med annan verksamhet av övergripande karaktär. Byapengen ska användas till utvecklingsarbete i aktuell by, sysselsättningsskapande verksamhet eller andra aktiviteter som bedöms viktiga för byns utveckling. Byapengen för en enskild lokal utvecklingsgrupp eller förening är inte begränsad på annat sätt än genom storleken på det anslag som står till förfogande för utdelning av byapeng. Annonsering för ansökan av byapeng 2015 har gjorts i Piteå-Tidningen, Norrbottens-Kuriren och på kommunens hemsida. Föreslagen fördelning har tagits fram i samarbete mellan landsbygdsutvecklaren samt kultur, park och fritid. De föreslagna beloppen ryms inom befintligt anslag. Landsbygdspolitiska rådet har vid möte 6 maj 2015 ställt sig bakom föreslagen fördelning. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut 26 maj 2015, § 109, med bilaga Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 28 maj 2015 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 56 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 193 Ansökan om utvecklingspeng - Upptäcksfärd i Piteå 400 år (PiteUnika) Diarienr 15KS390 Beslut 1. Kommunstyrelsen finansierar projektet ”Upptäcktsfärd i Piteå 400 år” med 40 000 kronor 2. Finansieringen sker med medel ut Piteå kommuns utvecklingspeng. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 26 maj 2015, § 108, att rekommendera kommunstyrelsen att bifalla en ansökan om finansiering med 40 000 kronor för projektet ”Upptäcktsfärd i Piteå 400 år”. Projektinformation Sökande: Projekt: Projektansvarig: Projekttid: PiteUnika ekonomiska förening Upptäcksfärd i Piteå 400 år PiteUnika ekonomiska förening 2015 Bakgrund PiteUnika ekonomiska förening vill tillsammans, med Piteå kommuns byaföreningar och byabefolkningar, säkerställa att en del av de inför firandet av Piteå stad 400 år 2021 planerade ”Fyrahundra upplevelser”, även kommer landsbygden till del. Genom att koppla jubileumsaktiviteter till det pågående arbetet med Solanderleden vill man använda redan beprövade modeller och metoder för att lyfta och gestalta natur- och kulturvärden samt skapa bestående resurser för hela Piteå kommuns befolkning och besökare. Solanderledens totala sträckning berör 17 byar. Arbetet med leden sker utifrån ett nedifrånupp-perspektiv som grundar sig på samråd och samförstånd med lokalbefolkningen i berörda byar. Den del av projektet som slutförs under 2015 omfattar fysisk gestaltning, historisk dokumentation, aktiviteter för allmänheten liksom framställande av turistiska produkter Genom att under tiden fram till Piteå stads jubileumsår 2021, förlägga jubileumsaktiviteter längs leden, får projekten en gynnsam draghjälp av varandra. PiteUnika vill ta fram en projektplan som beskriver hur man utifrån nyckelbegreppen attraktionskraft, samverkan, långsiktighet och tillgänglighet ska ta med piteborna och besökare på en resa längs Solanderleden, levandegöra de 400 år som gått, samt både genomföra och lägga en grund för framtida viktiga utvecklingsprojekt i landsbygden. Förstudien ska ge förslag på aktiviteter i byar längs Solanderleden via arbete med gestaltning baserat på byaaktörers idéer, tankar, möjligheter och behov. Samhällsbyggnadsnämnden uttalade att det är viktigt att landsbygden är delaktig i firandet av Signatur justerare Utdragsbestyrkande 57 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 Piteå 400 år 2015-2021. PiteUnika vill i förstudien ta fram planer på hur man genom gestaltning i olika former, kan synlig- och levandegöra landsbygdens egna natur- & kulturvärden i samverkan med landsbygdsföretagare och byabefolkning. Erfarenheterna från förstudien kommer att ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete, i samverkan med byaföreningar och med de kreativa näringarna. Detta kan öka landsbygdens attraktionskraft genom gestaltning som mynnar ut i besöksmål och turistiska produkter. Kommunens utvecklingspeng avser att medverka till att bibehålla och utveckla en levande landsbygd. Då syftet med projektet är att involvera landsbygden i firandet av Piteå 400 år 2015-2021 och därigenom långsiktigt marknadsföra Piteås landsbygd ansåg samhällsbyggnadsnämnden begäran befogad. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 26 maj 2015, § 108 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 28 maj 2015 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 58 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 194 Tillämpningsanvisningar avseende beslutsattest för förtroendevaldas arvode och ersättningar för utlägg Diarienr 15KS331 Beslut Attestreglemente med tillämpningsanvisningar avseende förtroendevaldas arvode och ersättningar för utlägg kompletteras enligt kommunledningskontorets förslag. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret föreslår att attestreglementet med tillämpningsanvisningarna för förtroendevaldas arvode och ersättningar för utlägg kompletteras med följande tillämpningsanvisning: ” § 5 Beslutsattestant för förtroendevaldas arvode och ersättning för utlägg. Ordförande och vid dess frånvaro vice ordförande i nämnd eller kommunalt råd/kommitté ska attestera förtroendevaldas arvode och ersättning för utlägg innan utbetalning. Vice ordförande ska attestera ordförandens arvode och ersättning för utlägg innan utbetalning. Gruppledarna för partierna i kommunfullmäktige, eller dennes ersättare, ska attestera arvode och ersättning för utlägg för gruppmöte innan kommunfullmäktiges sammanträde. Vid träffar med kommunfullmäktiges gruppledare attesteras ersättning för utlägg av den av de närvarande som företräder den till antalet ledamöter största fullmäktigegruppen. ” Attestreglementet kvarstår enligt kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Attestreglemente med tillämpninganvisningar Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 84 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 59 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 195 Avsägelse av uppdrag som ersättare i landsbygdspolitiska rådet Diarienr 15KS342 Beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner avsägelsen. 2. Till ny ersättare i Landsbygdspolitiska rådet för återstoden av mandatperioden utses Therese Loos (MP), Harrbäcken 237, 945 91 Norrfjärden Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har tidigare utsett Ann-Louise Hagström (MP) till ersättare i Landsbygdspolitiska Rådet, i egenskap av ersättare i kommunstyrelsen och därmed kommunstyrelsens representant. Piteå Byaforum har nu utsett Hagström till sin representant i rådet, varför hon avsäger sig sin plats som kommunstyrelsens representant. Beslutsunderlag Avsägelse från Ann-Louise Hagström Nominering av ny ersättare Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 17 maj 2015 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 60 (67) Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 196 Stuveritjänster i Piteå Hamn Diarienr 15KS242 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen Ärendebeskrivning Ägarstruktur Shorelink: Antal aktier %-andel Sveaskog Förvaltnings AB 18 775 24,1 % Boliden Mineral AB 6 725 8,6% SCA Transforest AB 11 700 15,% SSAB Tunnplåt AB 11 700 15,0% Luleå kommun 5 700 7,3 % Piteå kommun 11 700 15,0 % Skellefteå kommun 11 700 15,0% Piteå hamn och Shorelink har tecknat ett tjänstekoncessionsavtal. Tjänstekoncessions avtal omfattas inte utav Lagen om offentlig upphandling, LOU. Innan Piteå hamn tecknade avtal med Shorelink anlitade Piteå hamn två av varandra oberoende juridiska konsulter att säkerställa att avtalet. Den bedömning som gjordes av Piteå hamn, utifrån konsulternas rapporter, är att avtalet som tecknades med Shorelink är förenligt med konkurrensrätten och med andra juridiska perspektiv. Signatur justerare Utdragsbestyrkande 61 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 197 Redovisning till kommunstyrelsen från Piteå Kommunföretag AB (PIKAB) Diarienr 15KS185 Beslut 1. Kommunstyrelsen noterar redovisningen. 2. Kommunstyrelsen anser sig i och med detta ha fullgjort sin uppsiktsplikt avseende PIKAB och dess dotterbolag. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen ska, efter varje styrelsemöte med Piteå Kommunföretag AB (PIKAB), få en redogörelse för styrelsemötet. Detta som ett led i kommunstyrelsens fullgörande av sin uppsiktsplikt avseende kommunala företag. Vid sammanträdet med PIKABs styrelse den 6 juni 2015 behandlades bland annat följande frågor: - Delårsrapport koncernen och moderbolaget Piteå Kommunföretag AB, tertial 1 2014 - Feedback från bolagsstämmodag 18 maj 2015 - Utdelning ur ”alkoholpotten” - Koncernen och VDs roll som ägare - Utvärdering av styrelse och VD - Förslag till ny bolagsordning samt nytt ägardirektiv, AB Furunäsets Fastigheter - Förslag till nytt ägardirektiv, PiteEnergi Handel AB Signatur justerare Utdragsbestyrkande 62 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 198 Delgivningsärenden 2015 Diarienr 15KS33 Beslut Kommunstyrelsen noterar nedanstående delgivningar. Ärendebeskrivning Länsstyrelserna och Migrationsverkets skrivelse ”Information från Länsstyrelserna och Migrationsverket till landets kommuner gällande anvisningar av ensamkommande barn” Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär: 15:8 Beloppsjusteringar i avtal om försäkringsersättning vid trafikskador på kommunala anläggningar 15:15 Budgetförutsättningar för åren 2015-2018 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 63 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 § 199 Delegationsbeslut - anmälan till kommunstyrelsen 2015 Diarienr 15KS34 Beslut Kommunstyrelsen noterar nedanstående redovisning av delegationsbeslut. Ärendebeskrivning Delegationspunkt 3a) Ärende Utökning av Piteå kommuns kreditavtal (Sparbanken) Delegat Peter Roslund Ärende nr 15KS411 3a) Utökning av Piteå kommuns kreditavtal (Nordea) Helena Stenberg 15KS411 8) Beslut om utlämning av allmän handling Peter Roslund 15KS375 10) Yttrande angående antagande av Hemvärnsman Peter Roslund 2/15 17 j) Yttrande över ansökan om uteservering, Subland Christer Östrén 15KS297 17 j) Yttrande över ansökan om uteservering, Chim´s Thai Garden Christer Östrén 15KS306 17 j) Yttrande över ansökan om uteservering, Chiliköket Christer Östrén 15KS287 17 j) Yttrande över ansökan Christer Östrén om utökade uteservering Lemon Tree 15KS381 17 j) Yttrande över ansökan Christer Östrén om tillstånd, Midsommarkonferens Arnemarksgården 15KS372 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 64 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 17 j) Yttrande över ansökan om tillstånd, ungdomsdisco Nolia Christer Östrén 15KS382 17 j) Yttrande över ansökan Christer Östrén om tillstånd, uteservering Ronjas Pizzeria i Piteå 15KS307 17 j) Yttrande över ansökan Christer Östrén om tillstånd, examensfest i Norrfjärden 15KS308 17 j) Yttrande över ansökan Christer Östrén om tillstånd, uteservering Restaurang Arbaillo 15KS311 17 j) Yttrande över ansökan om serveringstillstånd, Restaurang Sundet Christer Östrén 15KS303 17 j) Yttrande över ansökan om uteservering, Lemon Tree Christer Östrén 15KS371 17 j) Yttrande över ansökan om uteservering, Järnspisen Christer Östrén 15KS370 17 j) Yttrande över ansökan om uteservering, Café Röda Lyktan Christer Östrén 15KS373 17 j) Yttrande över ansökan om tivoli, Axels Nöjesfält Mikael Andersson Christer Östrén 15KS261 17 j) Yttrande över ansökan Piteå Dansar och Ler Christer Östrén 15KS260 17 j) Yttrande över ansökan om livemusik, disco, trubadur och pubkvällar, Restaurang Sjöbodan Christer Östrén 15KS352 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 65 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 17 j) Yttrande över ansökan om internationell hundutställning, Infjärdens Idrottsplats Christer Östrén 15KS333 17 j) Yttrande över ansökan Christer Östrén om dans på logen, Käcktjärn, Bölebyn 15KS336 17 j) Yttrande över ansökan om kyrkmarknad, Hortlax Christer Östrén 15KS343 17 j) Yttrande över ansökan om uteservering, Resturang Golden Dragon Christer Östrén 15KS334 17 j) Yttrande över ansökan om stadigvarande serveringstillstånd, Röda Lyktan Christer Östrén 15KS288 17 l) Tillstånd, hantering brandfarlig vara, NCC Roads AB Pitholm 87:1 Christer Östrén 15KS165 17 l) Tillstånd, hantering brandfarlig vara, Grus och Makadam Industrisådd, Pitholm 87:1 Christer Östrén 15KS304 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 66 (67) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-08 KS 2015-03-23, § 113 Val av ledamöter och ersättare till KTR Peter Roslund 15KS50 KS 2015-03-23, § 114 Val av ledamöter och ersättare till KPR Peter Roslund 15KS87 Anvisningar för beviljande av medel ur klimatpott Bidrag till Kullens fritidshem, Skola för hållbar utveckling Åsa Wikman 1/15 Arbets- och personalutskottets beslutsärenden 11 och 26 maj samt 1 juni 2015 Signatur justerare Utdragsbestyrkande 67 (67)