FYS 203, Fysioterapi - Göteborgs universitet

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Fysioterapi
Studiehandledning
FYSIOTERAPI
FYS 203, Fysioterapi – fortsättningskurs II, 16,5
högskolepoäng
Grundnivå
Nervsystemet och Rehabilitering
Delkurs 1: Nervsystemet 9 hp
Delkurs 2: Rehabilitering 7,5 hp
VT 2015/ Anna Danielsson
150113; AD
GÖTEBORGS UNIVERSITET ▪ Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/Fysioterapi
Besöksadress: Arvid Wallgrensbacke: hus 2, Postadress: Box 455, SE 405 30 Göteborg, Sweden
Tel +46 (0) 31 786 00 00 Fax + 46 (0) 31 786 57 23 E-post atft@gu.se
FYS 203, Fysioterapi – fortsättningskurs II
Nervsystemet och Rehabilitering, 16,5 hp
Innehåll
Delkurs 1: Nervsystemet 9 hp
•
•
•
•
•
Fysioterapeutiska åtgärder vid funktionsnedsättningar hos barn och ungdom.
Bedömningsinstrument för barn och ungdom.
FN:s barnkonvention och likabehandling.
Aspekter på livssituationen för familjer med funktionshindrade barn och
ungdomar.
Vetenskaplig metod: forskningsdesign.
Delkurs 2: Rehabilitering 7,5 hp
•
Verksamhetsförlagd utbildning 5 veckor, 40 timmar/vecka, varav 35 timmar
förläggs på VFU-platsen.
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
• Utifrån ett eget patientfall med sensomotoriska funktionsnedsättningar, redogöra
för fysioterapeutisk bedömning, åtgärd och utvärdering samt relatera detta till
teorier om motorisk kontroll, motorisk inlärning och ICF
• Beskriva den normala motoriska utvecklingen hos barn och ungdomar.
• Beskriva lekens betydelse för barn och ungdomar.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
• Bedöma, planera, genomföra, utvärdera och dokumentera behandling enligt
fysioterapiprocessen utifrån teorier om motorisk kontroll, sensomotorisk
funktionsnedsättning och ICF.
• Undervisa patient, anhörig och personal i patientrelaterat omhändertagande.
• Bedöma motorisk funktion hos barn och ungdomar utifrån video.
• Sammanfatta aktuell kunskap och symtombild, ge exempel
på bedömningsinstrument, behandlingsmål samt strategier för fysioterapeutiska
åtgärder för barn och ungdomar utifrån tilldelat diagnos-/problemområde.
• Granska vetenskaplig litteratur utifrån forskningsdesign.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
•
•
•
•
Identifiera och diskutera etiska frågeställningar, mångfaldsaspekter och
professionellt förhållningssätt i relation till patientens livssituation och
kulturella bakgrund.
Identifiera och diskutera etiska aspekter i relation till behandlingssituationen
med barn, ungdomar och deras familjesituation.
I behandling av patienter och dialog med andra, visa ett reflekterat
förhållningssätt till egna och andras värderingar.
Identifiera aspekter av betydelse för hållbar utveckling i relation till
rehabilitering av patienter med sensomotorisk funktionsnedsättning och ICF.
1
Läraktiviteter/Arbetsformer
Föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, praktisk färdighetsträning, workshops,
grupparbeten och patientmöten ingår liksom verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Undervisning och handledning vid VFU ges av legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast
inom aktuell verksamhet. Studenten har under VFU tillgång till handledare 35 timmar
fördelade på 5 dagar per vecka. Kursen innebär heltidsstudier varför självstudier och i
kursen förekommande studieuppgifter genomförs utöver handledd tid. Studieuppgift i
gruppträning kan ingå för student som har denna kvar från T3. Inför VFU skriver
studenten en Plan för Eget Lärande, som tas med för diskussion med handledaren första
veckan. Verksamhetsförlagd utbildning är lokaliserad till olika verksamheter inom
Västra Götalandsregionen vilket kan medföra kostnader för studenten.
Närvaro är obligatorisk vid seminarier, rullstolsträning, flertalet lektioner i barnkursen,
gruppredovisningar, examinationer och VFU. Igentagning vid eventuell frånvaro sker
efter överenskommelse med examinator/kursansvarig lärare. I vissa fall är detta möjligt
först nästkommande termin.
Kursen ges på helfart. Delkurs 1 är förlagd till v 4-7 samt v 13-15, delkurs 2 VFU ligger
v 8-12 .
Former för bedömning
I delkurs 1 ingår en individuell muntlig examination, en individuell skriftlig och muntlig
examination samt en gruppredovisning.
I delkurs 2 görs bedömning av den verksamhetsförlagda utbildningen av VFUhandledare enligt kriterier i särskild bedömningsmall, ”Instrument för utveckling och
bedömning i verksamhetsförlagd utbildning”.
Kriterier för godkänd kurs
Delkurs 1 Nervsystemet:
Godkända examinationer samt närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment,
redovisning av studieuppgifter/seminarier och examinationer enligt kriterier för
respektive uppgift.
Delkurs 2 Rehabilitering:
Närvaro och godkänt genomförande utifrån kriterierna, enligt handledares och
kursansvarigs bedömning. Vid betyget underkänd skall den verksamhetsförlagda
utbildningen göras om i sin helhet. Antalet tillfällen för klinisk utbildning är begränsad
till högst två.
Efter avslutad VFU lämnas/skickas i original”Bedömningsformulär Verksamhetsförlagd
utbildning” (undertecknat av handledare och student), samt i förekommande fall
”Bedömning gruppledaruppgift” och ”Frånvarorapport klinisk utbildning” till
kursansvarig:
Anna
Danielsson,
Institutionen
för
neurovetenskap
och
fysiologi/Fysioterapi, Göteborgs universitet, Box 455, 405 30 Göteborg.
Utvärdering
Kursvärdering sker enligt Sahlgrenska Akademins gemensamma riktlinjer vilket
innebär dialog under kursens gång, muntlig utvärdering samt elektronisk enkät vid
kursslut.
2
Lärare
Kursansvarig: Anna Danielsson Tel 031-786 5743, anna.danielsson@neuro.gu.se
Ansvarig för Barn/ungdom; Anna-Lena Lagerkvist, anna-lena.lagerkvist@vgregion.se
Övriga medverkande lärare: Kirsten Lehmann, Annika Linder, Emilia Weisbjerg, Berit
Bjerlemo, Eva Holmgren, Fathi Makvandi, Gunnel Carlsson, Lena Kollén, Erik
Kristersson, Jerry Nieminen, Therese Kantedal, Patrik Hallin, Ulrika Påhlman, Martin
Enblom. Föreläsare i kursdelen Barn/ungdom anges i studieplanen.
STUDIEUPPGIFTER
Workshop Rullstolsträning
Praktisk träning i fjärdedelsgrupper, vid ett tillfälle per student under v 5. Adress
Hjälpmedelscentralen, Idrottsvägen 10, Mölndal (Buss 753 till hpl Idrottsvägen).
Rullstolsträningen sker utomhus varför oömma, varma och vid behov regntåliga kläder
och handskar rekommenderas.
Kriterium för godkänt: Aktivt deltagande är obligatoriskt (ev. frånvaro kan tas igen
först kommande termin).
Studieuppgift 1
Uppgiften introduceras 19/1.
Syftet är att få fördjupad förståelse för undersökning och behandling av postural
kontroll och gång med utgångspunkt från Shumway-Cook A, Woollacott M. Motor
control, translating research into clinical practice.
•
•
Alla läser kapitlen 6, 11 och 15 och fokuserar på/bearbetar texten med hjälp
av instuderingsfrågor i Bilaga 1.
Studenterna indelas i grupper som har huvudansvar för kapitel 11 eller 15
vid seminariet.
Förbered förslag till undersökning/behandling utgående från patientfall I och
II i bilaga 1.
Litteraturseminarium I, 29/1:
Syftet med seminariet är ökad förståelse för innehållet och tillämpning på ett
patientfall/kapitel, och sker i fjärdedelsgrupper.
Vid seminariet leder kapitelansvariga grupper tillsammans diskussion av innehållet i
respektive kapitel, så att alla seminariedeltagare kommer till tals. Utgå från patientfallet
(inte en redogörelse för instuderingsfrågorna). Ställ gärna frågor på sådant du/ni inte
förstår, reflektera över användbarhet och/eller för-nackdelar med de metoder/tankar
som presenteras i boken! Lärare deltar som resursperson.
Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål
- förklara med egna ord innebörden i inläst litteratur och tillämpa på fiktivt
patientfall.
Kriterier för godkänt
- genomfört uppgiften enligt anvisning samt närvaro och aktivt deltagande vid
seminariet.
3
Studieuppgift 2
Uppgiften introduceras 19/1.
Syftet är att få fördjupad förståelse för viktiga steg i utveckling av arm-handfunktion
hos barn och äldre samt undersökning och behandling av arm-handfunktion, med
utgångspunkt från Shumway-Cook A, Woollacott M. Motor control, translating
research into clinical practice.
• Alla läser kapitlen 17 och 19 med fokus utifrån instuderingsfrågorna i Bilaga 1.
Följ även redogörelsen för patientfallet Mrs Jean J (som beskrivs på s 549-50)
genom kap 19.
Litteraturseminarium II är nätbaserat på Diskussionsforum på GUL, och är
uppdelat i 2 steg:
Steg 1: Eget inlägg
•
•
•
•
Gå in under Diskutera och klicka på din grupps forum. Klicka på ”Nytt ämne”
och ange en rubrik med ditt namn (t ex ”Annas inlägg”)
Skriv ditt inlägg i vilket du lämnar
o minst en kommentar till vardera av kap 17 och 19. (Det kan vara en
kommentar till något du finner intressant, en reflektion, en fråga på
något du inte förstår..).
o förslag till mål och behandling för de problem som finns i patientfallet
Mrs Jean J (beskrivet på s 549-50 och i Table 19-1 s 570), se Lab
activity 19-1 på sid 593.
Tryck på ”Skicka”
Detta inlägg ska vara uppladdat senast onsdag 4/2 kl 17.00
Steg 2: Besvara andras inlägg
•
•
•
•
Fortsätt/besvara minst två av dina gruppmedlemmars inlägg med att
kommentera, besvara ev frågor och reflektera vidare kring inlägget. (inte
enbart ”jag håller med” - utan tillför egna tankar eller frågor).
Välj ett inlägg (under Ämne), klicka på inlägget Tryck på ”Besvara”
Sprid ut era svar bland gruppmedlemmarna så att allas inlägg blir bemötta!
Dina kommentarer ska vara uppladdade senast 11/2 kl 17.00, då stängs
diskussionsforumet.
Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål
- förklara med egna ord innebörden i inläst litteratur och tillämpa på fiktivt
patientfall.
Kriterier för godkänt
- genomfört uppgiften enligt anvisning genom aktivt deltagande vid det
nätbaserade seminariet.
4
Studieuppgift 3
Uppgiften introduceras 26/1.
Syftet är att kritiskt granska vetenskapliga studier med design randomiserad
kontrollerad studie (RCT).
• Studenterna arbetar två och två. Båda läser de två nedan angivna artiklarna och
bokkapitlet av Backman:
Pompeu JE, Mendes FAdS, Silva KGd, Lobo AM, Oliveira TdP, Zomignani AP,
Piemonte MEP. Effect of Nintendo Wii™-based motor and cognitive training on
activities of daily living in patients with Parkinson's disease: A randomised clinical trial.
Physiotherapy. 2012;98(3):196-204.
Sosnoff JJ, Finlayson M, McAuley E, Morrison S, Motl RW. Home-based exercise
program and fall-risk reduction in older adults with multiple sclerosis: phase I
randomized controlled trial. Clinical Rehabilitation. 2014;28:254-63.
Backman J. Rapporter och uppsatser. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur; 2008. Kap. 3,
Rapportens innehåll och disposition; s. 35-49.
•
•
•
Utgå från Backmans bok Kap. 3, ”Rapportens innehåll och disposition”
(samt om ni vill - använd checklistan i Kap 14):
Diskutera hur artiklarna följer bokens kriterier för hur vetenskapliga artiklar bör
skrivas.
Diskutera också den fysioterapeutiska relevansen.
En i varje par laddar upp ett gemensamt skriftligt dokument (1-2 sidor) med
bådas namn angivna, på GUL under Studieuppgift 3 Artikelgranskning, senast
12/2 (stängs 23.59).
Litteraturseminarium III, vetenskaplig metod 13/2: Era synpunkter och tankar
kring artiklarna diskuteras i fjärdedelsgruppen vid seminariet fredagen den 13/2 (enligt
särskilt schema).
Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål
- kunna kritiskt granska en vetenskaplig artikel med avseende på struktur
- kunna relatera innehållet till fysioterapi (relevans beträffande syfte, metod,
slutsats)
Kriterier för godkänt
- genomfört uppgiften enligt anvisning samt närvaro och aktivt deltagande vid
seminariet
5
Studieuppgift 4, Fysioterapi för barn och ungdom (kommer ev att
modifieras något)
Detta avsnitt ska utgöra en grund för att kunna arbeta som fysioterapeut med barn och
ungdomar. Avsnittet inleds med en serie föreläsningar och patientdemonstrationer, vars
innehåll till stora delar inte kan inhämtas i kurslitteraturen, vilken ni också ska läsa
parallellt.
Examinationsuppgiften innebär att i grupp om två eller tre i skrift redogöra och
muntligen presentera ett tilldelat ämne/tema. Uppgiften kräver att ni söker kunskap om
ert ämne/tema i olika källor, samt att ni tar fram och granskar en vetenskaplig artikel om
ert ämne/tema publicerad i en referee granskad tidskrift.
För betyget godkänd på den skriftliga delen av uppgiften ska ni sammanfatta aktuell
kunskap om ert ämne/tema, samt referera till innehållet i den vetenskapliga artikel, som
ni valt. Uppgiften ska omfatta 1,5 - 3 sidor. Numrera sidorna och skriv era namn tydligt
på varje sida. Referenser skrivs enligt Vancouversystemet.
För betyget godkänd på den muntliga delen av uppgiften krävs att ni på ett pedagogiskt
sätt presenterar ert ämne/tema och anknyter till den kunskap, förståelse, färdighet,
förmåga och förhållningssätt, som krävs för att som fysioterapeut kunna arbeta med
detta ämne/tema. Varje grupp har 15-18 minuter (Beror lite på hur stor kursen är, men
det är nog en bra ungefärlig siffra) till sitt förfogande, varav den muntliga
presentationen får ta cirka 10 minuter. Resten av tiden skall avsättas till diskussion.
Examinationen sker i halvklass.
Till redovisningen den 10/4 ska varje grupp ha läst två andra gruppers
examinationsuppgifter och ha förberett cirka två frågor per arbete. Dessa frågor ska
ställas under diskussionerna, som följer efter varje redovisning i enlighet med de
anvisningar ni får vid introduktionen den 2/4. Vilka arbeten studenterna ska läsa
meddelas vid introduktionen.
Den skriftliga delen av uppgiften skickas senast torsdagen den 9/4 kl.8.00 via e-post till
anna-lena.lagerkvist@vgregion.se samt till de fyra studenter, som ska läsa ert arbete
(använd e-postlistan i GUL!)
Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål
• sammanfattning av aktuell fysioterapeutisk kunskap inom tilldelat ämne/tema
med referens till vald vetenskaplig artikel
• diskussion med anknytning till fysioterapeutiskt arbete inom ämnet/temat
Kriterier för godkänt
• närvaro vid schemalagda obligatoriska moment och patientdemonstrationer
• godkänt genomförande av skriftlig och muntlig del av uppgiften enligt
anvisning
• närvaro vid redovisningar enligt schema
• diskussionsfrågor till två andra gruppers arbeten
Litteratur till uppgiften:
Beckung E, Brogren Carlberg E, Rösblad B, red. Fysioterapi för barn och ungdom teori och tillämpning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2013.
Artiklar tillkommer.
6
EXAMINATIONSUPPGIFT 1
Uppgiften introduceras 20/1.
Muntlig och praktisk, individuell examination
Efter att ha inhämtat kunskaper teoretiskt och praktiskt som rör fysioterapeutisk
undersökning och behandling av patienter med sensomotoriska funktionsnedsättningar
under de första tre veckorna, kommer studenten muntligen att få redogöra för och
praktiskt visa nedanstående moment.
Studenterna examineras två och två, under sammanlagt 60 minuter (enligt särskilt
schema den 10/2 eller 11/2). Varje student har 30 minuter till sitt förfogande för att
muntligt och praktiskt besvara en fråga om undersökning och en om behandling.
Kamraten agerar ”patient”. Feedback ges efter det att båda studenterna genomfört båda
sina moment.
Undersökningsmomentet
innebär att man ska kunna redogöra för samt praktiskt visa hur man går tillväga för att
fysioterapeutisk undersökning av något av följande:
- balans
- känsel
- muskeltonus
- koordination
- yrsel
Man ska kunna redogöra för hur undersökningsfynden bedöms utifrån vad som räknas
som normalt respektive avvikande och hur bedömningar av avvikelser kan graderas.
Man ska även kunna resonera kring vad ett funktionsbortfall kan få för konsekvenser för
patienten och hur fysioterapeuten hanterar detta.
Behandlingsmomentet
innebär att man ska kunna redogöra för samt praktiskt visa hur man går tillväga för att
genomföra någon av följande fysioterapeutiska åtgärder:
- stimulera viljemässig rörelseförmåga hos en patient med central skada med
mycket lite funktion (t ex hemipares)
- instruera en patient med hemipares att förflytta sig på och upp från brits och
manuellt förflytta en patient mellan brits och stol
- träna styrka i olika delar av kroppen med hjälp av manuella motstånd
- förhindra rörelseinskränkning med hjälp av manuella motstånd
- utföra behandling mot någon typ av yrsel
Man ska kunna förklara varför man gör som man gör och kunna relatera träning av
kroppsfunktioner och/eller delmoment till aktivitet i sin helhet.
Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål
- ange och förklara begrepp i fysioterapeutisk undersökning och behandling
- visa hur man instruerar och utför undersökning
- tolka resultat och beskriva hur de kan dokumenteras i journalen
- visa hur man instruerar, genomför och förklarar delmoment i behandling
Kriterier för godkänt
- godkänt genomförande av uppgiften enligt anvisning
7
EXAMINATIONSUPPGIFT 2
Uppgiften introduceras 12/2.
Skriftlig och muntlig individuell examination
Uppgiften består i att du skall göra en systematisk beskrivning och analys av en patient,
du mött under din verksamhetsförlagda utbildning. Syftet är att visa och tydliggöra vad
du gör som fysioterapeut, hur du gör och varför. Du skall också träna dig i muntlig
framställning, då du vid examinationen skall presentera ditt patientfall inför en grupp
studiekamrater.
Rapporten skrivs i löpande text, med tydliga rubriker enligt punkterna 1-10 nedan.
För att skydda patientens identitet använd initialer och beskriv patienten så att denne
inte kan identifieras.
Vedertagna förkortningar (t ex namn på bedömningsinstrument) skrivs ut första gången
de förekommer i texten. (Skriv ej ”pat”, ”hö” eller ”vä”, de är inte vedertagna).
Rapporten ska omfatta 4-5 sidor, förutom försättsblad (finns på GUL) och referenslista
som kan ligga utöver sidantalet. Textstorlek 12 p, enkelt standardradavstånd (12 p) och
standardmarginal (2,5 cm).
Din skriftliga redogörelse ska innehålla:
1. Inledning.
Här skall syftet med fallbeskrivningen framgå samt varför du valt just denna patient.
Ange också på vilken klinisk utbildningsplats du varit.
2. Beskrivning av patient.
Beskrivning av patienten utan egna tolkningar och värderingar. Gör en saklig, systematisk beskrivning (innehåll och struktur - se arbetsbladet ”Fysioterapeutisk
undersökning inom neurosjukvård” samt Motor Control-boken som stöd) med avseende
på:
- Anamnes (Skriv i löpande text utan underrubriker)
- Undersökning – Beskriv patientens tillstånd då du som student först träffar
henne/honom. Ge en bild av patientens förflyttningsförmåga, balans, gång(rullstol) och
arm-handfunktion på aktivitets-/delaktighetsnivå, och om det är relevant på nivån
kroppsstruktur/kroppsfunktion. Undersökningen kan vara baserad på observation
och/eller resultat på standardiserade tester eller specifika utvärderingsinstrument.
Skriv i löpande text eller använd underrubriker (klistra ej text direkt kopierad från
datajournal).
- Fysioterapeutisk bedömning – En kort sammanfattning av analysen av vad som
framkommit i anamnes och undersökning med avseende på resurser och nedsättningar
hos patienten, inriktad på de funktioner/aktiviteter som man hoppas kunna påverka med
fysioterapi (eller av betydelse för utförande av fysioterapeutiska åtgärder.
- Kortsiktiga och långsiktiga mål. Formuleras utifrån överenskomna konkreta (t ex
mätbara) funktioner/aktiviteter som patienten förväntas uppnå inom viss angiven tid.
3. Beskrivning av de fysioterapeutiska åtgärderna.
Här skall Du beskriva de fysioterapeutiska behandlingsåtgärderna och hur de utfördes,
samt diskutera ditt val av dem och vilket stöd du har i litteraturen för desamma. Du bör
ha med minst tre olika vetenskapligt underbyggda referenser. Vid beskrivning av de
olika behandlingsåtgärderna ska du ange vilken ICF-nivå
(kroppsstruktur/kroppsfunktion, aktivitet/delaktighet och ev omgivningsfaktorer)
respektive åtgärd syftar till att påverka. Försök att strukturera din beskrivning så att den
blir lätt att följa.
8
4. Motoriska inlärningsprinciper
Utgå från litteraturen nedan och beskriv hur Du använt Dig av principer för motorisk
inlärning, dvs hur du instruerade och gav återkoppling(feedback) till patienten. Beskriv
också hur du planerade (helhet – delar, block – varierad träning), strukturerade (miljö,
lokal) och genomförde behandling/träning.
Litteratur om motorisk inlärning:
Shumway-Cook A, Woollacott MH. Motor control, translating research into clinical
practice. Fourth ed. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2011. Chapter 2,
Practical applications of motor learning research; p. 33-36. (upplaga 3 s 35-38).
Carr J, Shepherd R. Stroke rehabilitation-Guidelines for exercise and training to
optimize motor skill. Oxford: Butterworth Heinemann; 2004. Brain reorganization, the
rehabilitation environment, measuring outcomes; p.8-24. (finns på GUL)
Hedberg Å. Motoriskt lärande. I: Beckung E, Brogren Carlberg E, Rösblad B.
Fysioterapi för barn och ungdom: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2013.
s.101-10.
5. Beskrivning av utvärdering och behandlingsresultat.
Beskriv hur du utvärderat Din behandling/åtgärder och vilka eventuella
utvärderingsinstrument du använt. Beskriv ett bedömningsinstrument kortfattat (om du
inte använt något beskriv ändå ett i detta fall tänkbart sådant).
Ange resultatet av din behandling utifrån din avslutande undersökning - via observation
och/eller standardiserade tester av de aktiviteter och funktioner Du bedömt i
undersökningsdelen
och
beskriv
med
siffror
och/eller
ord.
Analysera resultatet och ange också i vilken grad målen uppnåddes. Om ingen påvisbar
förändring skett är det också ett viktigt resultat!
6. Beskrivning av behandlingsrelationen och ditt professionella förhållningssätt.
Beskriv patientens reaktioner på sin livssituation och det inträffade. Om du haft hand
om ett barn kan det t ex handla om hur barnet uppfattar sig själv och sina förmågor i
förhållande till andra barn. Vilka eventuella känslor väckte detta hos Dig? Hur förhöll
Du dig till patientens reaktioner/brist på reaktioner?
7. Etiska ställningstaganden.
Beskriv etiska ställningstaganden som förekom i samband med den kliniska
utbildningen utifrån någon situation du varit med om eller bevittnat, i arbetet med en
egen eller någon annan patient. Beskriv ett exempel på hur det inverkade på Ditt
handlande.
8. Aspekter på likabehandling och hållbar utveckling
Reflektera kring de förekommande fysioterapeutiska insatserna utifrån aspekter på t ex
likabehandling, genus, mångfald och/eller hållbar utveckling.
Rekommenderad litteratur: Henriksson H. Etiska problem inom sjukgymnastiken –
finns det? Sjukgymnasten. 1992; Vetenskapligt Suppl 2:4-11.
9. Egna reflektioner.
Beskriv de frågor och funderingar som väckts hos Dig under arbetet med patienter och
fallbeskrivningen eller något annat du reflekterat över i samband med din VFU.
10. Referenser
Skrivs enligt Vancouversystemet. Information om Vancouversystemet kan fås via
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK7256 eller presentation på svenska från
KI.Länkar finns på GUL.
9
Inlämning av examinationsuppgiften:
Uppladdning görs på GUL under Innehåll - ”Examinationsuppgift 2, Fallbeskrivning”.
Ditt dokument skall vara uppladdat på GUL samt mailat till din opponent senast
tisdagen den 24 mars klockan 12.00. Opponentens namn framgår av
examinationsschemat. Dokumentet granskas för plagiat i systemet Urkund.
Examination av fallbeskrivning, sker under vecka 13.
Du kommer att muntligt få presentera ditt patientfall vid ett seminarium inför en mindre
grupp av kurskamrater samt en lärare.
Förbered dig med overhead, annat lämpligt material eller använd tavlan för att
underlätta för åhörarna att följa med i presentationen (ej powerpoint, dator finns ej i alla
rum).
Redogör i första hand för punkterna 2, 3 och 5 vid Din presentation på 10 minuter.
Därefter kommer den kamrat som har granskat fallbeskrivningen att fungera som
opponent och ställa frågor på arbetet samt ge konstruktiv kritik, under 10 minuter. Efter
detta ges du möjlighet att diskutera någon etisk frågeställning från din VFU (tänk
igenom innan vad du skulle vilja ta upp). Övriga gruppdeltagare deltar avslutningsvis i
diskussionen.
Du får enskild muntlig och skriftlig feedback på genomförd uppgift och presentation
direkt efteråt.
Du kommer själv att få granska en annan kamrats fallbeskrivning på motsvarande sätt –
oppositionsförfarande beskrivs på följande sida.
Närvaro kommer att krävas i två dagar, enligt särskilt schema.
Bedömningskriterier för uppfyllande av lärandemål
- beskrivit och förklarat utifrån de olika punkterna (2-10) enligt anvisningarna.
Kriterier för godkänt
- genomfört och lämnat in uppgiften enligt anvisning, före utsatt tid
- en kort pedagogisk presentation av fallbeskrivningen och genomförd opposition
av en studentkamrats fallbeskrivning
- närvaro i två dagar vid examination
- eventuella ändringar/kompletteringar – kompletterat arbete laddas upp på GUL
senast den 7 april.
10
OPPONENTSKAP
vid examination av fallbeskrivning
Uppgiften att vara opponent på en studiekamrats arbete innebär vid denna examination
att kritiskt granska en fallbeskrivning utifrån det innehållsmässiga i första hand.
Om det finns formmässiga hinder för att förstå innehållet kan även detta påpekas.
Som opponent har du vid examinationen 10 minuter till ditt förfogande.
•
Ta fram och peka på det positiva, det Du funnit vara bra i arbetet. Motivera
Ditt ställningstagande.
•
Ställ frågor på sådant Du inte förstått eller där du anser att kompletterande
information behövs.
•
Ge konstruktiv kritik på sådant Du anser kunde gjorts annorlunda.
•
Lyft till diskussion något i arbetet som är av eget - eller av allmänt
fysioterapeutiskt intresse.
•
Fokusera på fysioterapiprocessens olika delar; bedömning, åtgärder och
utvärdering, som till exempel:
Finns ”den röda tråden” – det vill säga hänger arbetet ihop, är det lätt för
läsaren att göra sig en bild av patienten och följa hur undersökning, målsättning
behandling och utvärdering gått till?
Går det att jämföra fynd i undersökningen med motsvarande fynd i
utvärderingen så att resultat av behandlingen blir tydliga?
Är de utvärderingsinstrument om använts adekvata?
Har resultaten analyserats i relation till uppsatta mål?
•
Är den litteratur som refereras adekvat för den behandling som beskrivs?
•
Innehåller arbetet det som studiehandledningen föreskriver för
fallbeskrivningen?
•
Finns det något i arbetet som Du undrar över och som kan tas upp till
diskussion?
11
LITTERATUR
Obligatorisk litteratur
Backman J. Rapporter och uppsatser. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur; 2008. (Kap 3,
14)
Beckung E, Brogren Carlberg E, Rösblad B. Fysioterapi för barn och ungdom: teori och
tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2013.(Kap 2,6,7)
Borg J, Gerdle B, Grimby G, Stibrant Sunnerhagen K. Rehabiliteringsmedicin, teori och
praktik. Denmark. Studentlitteratur; 2006.(Kap 21, 22, 24, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32)
Eriksson H. Neuropsykologi - Normalfunktion, demenser och avgränsade hjärnskador.
Solna: Liber; 2001.
Shumway-Cook A, Woollacott MH. Motor control, translating research into clinical
practice. Fourth ed. Baltimore:
Lippincott Williams & Wilkins; 2011. (Kap
1,6,11,15,17, 19)
Artiklar och övrigt material:
Carr J, Shepherd R. Stroke rehabilitation-Guidelines for exercise and training to
optimize motor skill. Oxford: Butterworth Heinemann; 2004. Brain reorganization, the
rehabilitation environment, measuring outcomes; p.8-24 (pdf finns på GUL).
Clarkson HM. Musculoskeletal assessment. Joint range of motion and manual muscle
strength. 3rd ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2013.
Henriksson H. Etiska problem inom sjukgymnastiken – finns det? Sjukgymnasten.
1992; Vetenskapligt Suppl 2:4-11 (pdf på GUL).
Pompeu JE, Mendes FAdS, Silva KGd, Lobo AM, Oliveira TdP, Zomignani AP,
Piemonte MEP. Effect of Nintendo Wii™-based motor and cognitive training on
activities of daily living in patients with Parkinson's disease: A randomised clinical trial.
Physiotherapy. 2012;98(3):196-204.
Sosnoff JJ, Finlayson M, McAuley E, Morrison S, Motl RW. Home-based exercise
program and fall-risk reduction in older adults with multiple sclerosis: phase I
randomized controlled trial. Clinical Rehabilitation. 2014;28:254-63.
Arbetsblad för praktisk träning (finns på GUL):
Carr J, Shepherd R. A motor relearning programme for stroke. 2nd ed. London:
Heinemann Medical Books; 1987. Arbetsblad för praktisk träning baserat på boken.
Hedin-Andén S. PNF Grunder och funktionell träning. Lund: Studentlitteratur; 1996.
Manuella motstånd med utgångspunkt från PNF - Arbetsblad för praktisk träning
baserat på boken.
Fysioterapeutisk undersökning inom neurosjukvård.
Mall till anamnes och undersökning samt träning vid yrsel.
Manuella förflyttningar.
12
Bilaga 1 s1
Instuderingsfrågor till boken: Shumway-Cook A, Woollacott M.
MOTOR CONTROL, translating research into clinical practice. Fourth
edition. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2011.
Anteckna under läsningen väsentliga fakta och frågor på sådant du inte förstår, och ta
med till seminariet för diskussion.
(Ett tips är att börja med att läsa ”Summary” i slutet av respektive kapitel. Du behöver
inte läsa om alla studier (slutsatsen ges ofta i början och slutet av dessa textpartier),
specifika test, assessment tools och tabeller).
Förklaring av terminologi kring nivåer för undersökning och behandling som
används genomgående i boken, jämfört med ICF:
NIVÅINDELNING AV RÖRELSER
enligt Shumway-Cook, Woollacott:
“Impairment level”
”Strategy level”
”Functional level”
KLASSIFIKATION AV HÄLSOTILLSTÅND enligt
ICF:
=
Kroppsstrukturer / Kroppsfunktioner
Har ingen direkt motsvarighet i ICF
Aktivitet/Delaktighet
=
KAPITEL 6 (ej avsnitt Nagi model)
• Beskriv innebörden av ”task-oriented approach”.
• Beskriv vilka nivåer/domäner (ICF) och perspektiv (vems?) som kan ingå vid
undersökning och behandling enligt ett uppgiftsorienterat angreppssätt, ”taskoriented approach”.
• Hur går du tillväga för att undersöka/behandla? Hur väljer du metoder?
• Vad är det för skillnad på ”performance” och ”capacity” i fråga om
undersökning/bedömning ?
KAPITEL 11
• Hur kan man diskutera kring postural kontroll (balans) utifrån de olika ICFnivåerna?
• Hur kan man undersöka postural kontroll/balans på aktivitets/delaktighetsnivå?
Ge exempel på metoder.
• Hur bedömer och använder du resultat av standardiserade tester tex TUG, BBS,
Functional reach? Vad är ”normalt”? Hur stor förändring i t ex BBS krävs för att
det ska räknas som en reell förändring?
• Vad innebär - och hur kan man undersöka - strategier för postural kontroll?
• Vilka fysiska och psykiska kroppsstrukturer/-funktioner kan vara påverkade vid
nedsatt postural kontroll? Ge exempel på hur de kan undersökss och hur du kan
differentiera mellan vilka av dem som är påverkade?
• Hur kan nedsättningar i kroppsstrukturer/funktioner behandlas för att förbättra
balans? Effekter på balansförmåga av träning på kroppsfunktionsnivå?
• Hur kan strategier för ökad postural kontroll tränas?
• Hur kan balans tränas på aktivitets-/delaktighetsnivå? Hur kan du planera
behandling utifrån olika omgivningsfaktorer? Ge exempel
13
Bilaga 1 s2
KAPITEL 15
(Ej avsnitt om Body weight support o Robotträning)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Diskutera hur begreppet gång kan appliceras på de olika ICF-nivåerna.
Hur kan gång undersökas på aktivitets-/delaktighetsnivå? Hur kan variation i
gångförmåga under olika yttre förutsättningar tydliggöras?
Vilka undersökningsmetoder tycker du är viktigast gällande gång?
Vad får du för information av gångtester och vad har du för nytta av den – tex
gånghastighet, gångsträcka, 6-min gångtest? Vad är ”normalt”? Hur stor bör en
förändring vara för att räknas?
Vad krävs för att man ska klara sig som funktionell gångare i dagligt liv och i
samhället?
Hur kan du undersöka gång på strateginivå?
Hur kan man öka reliabiliteten vid observationell gånganalys?
Vilka fysiska/ psykiska kroppsstrukturer/-funktioner kan behöva undersökas vid
gångproblem? Hur?
Förutom att sätta kort- och långsiktiga mål för gångträning kan man sätta mål
utifrån 3 grundläggande förutsättningar för gångförmåga - beskriv vad som ingår
i dessa 3!
Hur kan gångförmåga tränas på kroppsstruktur-/kroppsfunktionsnivå?
Hur kan gångförmåga tränas på strateginivå? Ge exempel
Hur träna gång på aktivitets-/delaktighetsnivå? Utifrån omgivningsfaktorer?
KAPITEL 17
• Beskriv några viktiga steg när det gäller utveckling av arm-/handfunktionen hos
barn.
• När har barnet uppnått ”vuxen” nivå av arm-handfunktion?
• Beskriv några viktiga förutsättningar (kroppsfunktioner) för arm-handfunktion.
• Kan något annat än kroppsfunktioner ha betydelse för den motoriska
utvecklingen hos barnet?
• Hur kan kunskaper om utveckling av arm-handfunktion hos barn hjälpa oss vid
bedömning hos vuxna med neurologisk skada? Finns likheter? Exempel?
• Beskriv vad som sker med arm-/handfunktionen hos äldre vuxna.
• Beskriv tänkbara orsaker till detta.
• Vilka effekter kan man förvänta sig av träning av nedsatt arm-handfunktion hos
äldre? Hos yngre?
KAPITEL 19
(Ej: Robot training, Contextual interference, Practicing activities in virtual environments, Ipsilesional
limb training, Training handwriting, Bimanual training)
•
•
•
•
•
•
Hur kan du utifrån ett uppgiftsorienterat synsätt undersöka en person med
nedsatt funktion i övre extremiteten på aktivitets-/delaktighets nivå?
Hur kan du standardisera undersökningen?
Hur kan du undersöka på strateginivå vid nedsatt arm-handfunktion? Vilka
komponenter (tex aktiviteter, olika delar av kroppen) kan behöva undersökas?
nämn några olika grepp som kan ingå i undersökning av handfunktion.
Vilka fysiska och psykiska kroppsstrukturer/-funktioner kan vara påverkade vid
nedsatt arm-handfunktion? Hur undersöks de ?
Hur kan du planera behandling av nedsatt arm/handfunktion på de olika ICFnivåerna? Förklara och motivera ditt upplägg.
14
Bilaga 1 s3
Patientfall I
Postural kontroll
Ulla är 60 år och fick Parkinsons sjukdom diagnosticerad för 3 år sedan. Bor i villa med
make och de delar på hushållssysslorna. Tycker om trädgårdsarbete och handarbete.
Arbetar 50% i elektronikbutik.
Ulla beskriver att hon ofta är trött. Arbetar några timmar varje dag och åker buss
till/från arbetet. Går långsammare än andra från bussen och tar ofta snedsteg. Tycker det
är svårt att gå då det börjar skymma. Känner sig osäker då hon går på toaletten på natten
och har varit nära att ramla några gånger. Tappar ibland balansen då hon arbetar i köket
och behöver göra snabba riktningsändringar.
Motoriska symptom framförallt i höger sida i arm, hand, ben och fot. Tremor i höger
hand. Svårt att lyfta höger framfot vid gång och fastnar ibland med foten i underlaget
och snubblar till. Har inte ramlat med känner sig ofta osäker.
Ulla upplever ökade svårigheter att göra flera saker samtidigt, både hemma och på
arbetet. Lite svårt att minnas. Har på arbetet svårt att återuppta det hon höll på med då
hon blir avbruten av kunder som frågar om olika saker. När hon ska hämta något åt en
kund som samtidigt frågar något känner hos sig ostadig och får ibland hålla sig i hylla
eller annat för att kunna svara korrekt utan att tappa balansen. Det är också svårt att
sträcka sig efter saker på hyllorna lagret utan att tappa balansen, måste ofta ta tag i
något fast. Känner sig osäker då hon går runt i butiken då det är mycket folk, är rädd att
bli knuffad.
Tränar 3 ggr/v med stavgångspromenader, ca 30 minuter/gång. Går på gångvägar och
ibland i motionsspår i skogen. Vill gärna återuppta träning på gym och har ett program
utformat av en gyminstruktör men tror att en fysioterapeut skulle kunna hjälpa henne
med tips på övningar mer specifika för hennes balansproblem.
Ge förslag på hur Ullas balans kan undersökas! (ur olika perspektiv, på olika nivåer)
Vilka bedömningsinstrument kan vara lämpliga?
Föreslå träning och råd i syfte att förbättra hennes balans utifrån de problem hon
beskriver!
15
Bilaga 1 s 4
Patientfall II
Gång
Sandra är en 35-årig kvinna med diagnosen MS i långsamt progredierande form sedan
10 år tillbaka. Bor i enplans villa med make och ett 10-årigt barn. Har hjälp med tvätt
och städning. Lärare till yrket men är nu sjukskriven.
Framförallt benen är påverkade. Klarar alla förflyttningar själv med behöver viss hjälp
med påklädning och att bädda sängen.
Går inomhus med 2 kryckkäppar och klarar ca 50 m men blir mycket trött i benen.
Ataktisk gång, går med bålen framåtlutad och lägger mycket tyngd på armarna,
flekterad i höfter och knän genom hela gångcykeln. För fram benen med hjälp av
bålmuskulaturen och cirkumducerar något i höfterna. Fötterna är supinerade framförallt
höger och höger fot släpar i golvet under svängfasen. Sätter i foten med hela fotsulan,
ingen hälisättning.
Kan stå utan stöd med 30 cm mellan fötterna, seende, i 20 s. Blundande ses falltendens
och ståendet är då mycket ataktiskt. Upprätnings- och jämviktsreaktioner är ua i
sittande, men i stående är jämvikts- och skyddsreaktioner nedsatta.
Muskelstramhet i samtliga ytterlägen i nedre extremiteter, förkortade hamstrings
bilateralt. Kraftigt ökad muskeltonus i höftens flexorer, extensorer, adduktorer och
inåtrotatorer samt knäflexorer och något i fotledens plantarflexorer.
Muskelstyrka i benen motsvarar 2-3 på 0-5skalan. Kan inte dorsalflektera i fotleder med
rakt knä, men klarar med böjda ben. Klarar uppresning från sittande till stående med
handstöd samt bäckenlyft i krokliggande.
Ytlig hypersensibilitet blandat med nedsatt sensibilitet i benen. Ledsensibilitet
bortfallen i tåleder, nedsatt i fotleder men ua i knäleder.
Hur undersöker du Sandras gångförmåga vidare? (vad behöver bedömas, hur?, ev
bedömningsinstrument)
Ge förslag till fysioterapeutisk behandling och ev egen träning för att förbättra
gångförmågan!
16