Väg 798 mellan Esarp och Genarp - Samla

Transcription

RAPPORT 2015:50
ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING 2014
Väg 798 mellan Esarp och Genarp
Skåne, Lunds och Staffanstorps kommun, Esarp och Genarp socken
Ola Kronberg
Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning,
förundersökning och slutundersökning. Processen syftar i första
hand syftar till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i
kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1
(AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre
undersökningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att
lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2),
där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda
fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i den
uppdragsarkeologiska processen.
Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och
ha vetenskaplig potential görs en särskild undersökning, även kallad
slutundersökning (SU). De första etapperna, arkeologisk utredning (AU)
och förundersökning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen
inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av särskild
undersökning (SU).
Mer information om den uppdragsarkeologiska processen kan
hämtas under följande länk: http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologifornlamningar-och-fynd/den-uppdragsarkeologiska-processen/.
Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap. 10–14§§ i Kulturmiljölagen (KML)
och av föreskrifter.
RAPPORT 2015:50
ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING 2014
Väg 798 mellan Esarp och Genarp
Skåne, Lunds och Staffanstorps kommun, Esarp och Genarp socken
Dnr 5.1.1-234-2015
Ola Kronberg
STATENS HISTORISKA MUSEER
Arkeologiska uppdragsverksamheten
Odlarevägen 5
226 60 LUND
Fax: 010-480 80 94
Tel: 010-480 80 00
www.arkeologiuv.se
e-post: fornamn.efternamn@shmm.se
www.shmm.se
© 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER
Arkeologiska uppdragsverksamheten
Rapport 2015:50
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744.
Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.
Bildredigering Henrik Pihl
Layout Henrik Pihl
Omslag Avlastning av grävmaskin vid Objekt 8 tillsammans med TMA-bil. Foto: Ola Kronberg.
Tryck/utskrift Arkitektkopia, 2015
Innehåll
Arkeologi längs Väg 798 – mellan Esarp och Genarp 5
Utvärdering 15
Sammanfattning 7
Förslag till åtgärder 16
Bakgrund 7
Rekommendationer till Trafikverket 16
Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 8
Ordlista 16
Topografi 8
Referenser 17
Fornlämningsmiljö 8
Administrativa uppgifter 18
Tidigare undersökningar 10
Bilagor 20
Syfte och ambitionsnivå 13
Bilaga 1. Objektbeskrivning AU2 och FU 20
Metod och genomförande 13
Bilaga 2. Anläggningstabell 47
Källkritiska aspekter 14
Bilaga 3. Fyndtabell 50
Resultat 14
Bilaga 4. Vedartsanalys 51
Sammanfattning 15
Bilaga 5. 14C-analys 52
Ef
r
te
ål
tid
ga
r
de
tid
e
ar
Ny tid
isk
or
at
tid
rm
el
fo
ed
re
M
in
rn
k
Vi
jä
r
de
1000
ål
2000
e
gr
Yn
3000
rn
4000
jä
BRONSÅLDER
re
r
de
er
r
de
ld
l
så
on
br
så
on
br
ål
r
de
5000
d
Äl
re
en
st
ål
en
st
6000
e
gr
Yn
d
Äl
e
gr
Yn
re
d
Äl
STENÅLDER
HISTORISK
TID
JÄRNÅLDER
0
1000
2000 år
Lund
Dalby
Staffanstorp
Väg 798
MALMÖ
Genarp
Svedala
Skurup
Vellinge
Ystad
Trelleborg
Figur 1. Den aktuella vägsträckningen markerad på utsnitt ur
Översiktskartan,Skåne län, blad 20 Malmö. Skala 1:250 000.
Arkeologi längs Väg 798 – mellan Esarp och Genarp
Hösten 2014 gjordes ett antal arkeologiska undersökningar längs
väg 798 mellan Esarp och Genarp. Anledningen var Trafikverkets planerade breddning av vägen. Detta innebar att undersökningarna fick ske på ganska små ytor längs vägens sträckning.
Två av platserna var kända som fornlämningar sen tidigare,
Esarps gamla bytomt intill kyrkan, samt en äldre vägsträckning
närmre Genarp.
Vid Esarps kyrka påträffades en bit av en äldre stenmur, som
troligen gått längs en äldre vägsträckning intill kyrkan. Dessutom
påträffades stolphål, gropar och rännor som innehöll keramik
som är från tiden då kyrkan anlades på 1200-talet, eller möjligen
ännu tidigare.
Den äldre vägsträckningen närmare Genarp har ansetts vara
en militär färdväg upprättad under sent 1600-tal. Vid de arkeologiska undersökningarna framkom diken som löpte längs vägen,
men dessvärre varken själva vägen eller något daterande material.
Vägen är utmärkt på en karta från 1684, men kan möjligen ha
ännu äldre rötter.
De sju övriga platserna gav enbart utdelning i två fall. I det
ena, cirka 300 meter väster om Esarps kyrka, kom lämningar
från äldre järnålder och även under betydlig mer modern tid.
Den andra platsen låg cirka 700 meter öster om kyrkan och där
påträffades olika eldstäder från bronsålder och äldre järnålder.
Utgrävningen är avslutad och detta är rapporten om vad som
hittades och vad resultaten kan tolkas som. Fynden skickas för
förvaring till Lunds Universitets Historiska Museums magasin.
Ritningar, foton och liknande sparas på Antikvariskt-Topografiskt Arkiv i Stockholm.
Väg 798 mellan Esarp och Genarp 5
Hyllingedal
Objekt 2
Sånahusen
Svinarp
Objekt 4
Höj
eå
Esarp 6:1
Objekt 5
Lindegård
Lilla Ättarp
Objekt 6
Objekt 7
Nya Esarp
Leret
Objekt 8
Äspet
Objekt 11
Närdala
Esarp 1:1
Genarp 76:1
Objekt 9
Genarp 75:1
Genarp 74:1
Genarp 10:1
Genarp 73:1
Genarp 77:1
G ena
Bergagården
Höje å
Genarp 72:1
Genarp 8:1
Genarp 9:1
rp 87:1
Objekt 12
Genarp 45:1
Hällstorp
Väg 79
8
Länsmansgården
Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur Fastighetskartan, blad 2C 3i
Esarp och 2C 3j Genarp. Skala 1:20 000.
Gräntinge gamla tomt
Sammanfattning
• Mellan 5 och 19 november 2014 genomförde
Riksantikvarieämbetet UV Syd (sen årsskiftet Statens Historiska Museer Arkeologiska
Uppdragsverksamheten i Lund) arkeologiska
förundersökningar av två lokaler, samt utredning steg 2 av sju lokaler inför Trafikverkets
planerade breddning av väg 798 mellan Esarp
och Genarp.
• Förundersökningen av Genarp 87:1 visade på
spår av diken i anslutning till den förutvarande
vägen.
• Förundersökningarna utfördes på de tidigare registrerade fornlämningarna Esarp 6:1
som utgörs av Esarps medeltida bytomt samt
Genarp 87:1 som är en äldre vägsträckning.
• Objekt 8 innehöll en härd från äldre bronsålder
och en kokgrop som daterades med keramik
till förromersk järnålder.
• De sju utredningarna utfördes på platser som
bedömts som intressanta för antikvarisk bevakning vid en utredning steg 1 vilken utfördes
av Riksantikvarieämbetet UV Syd under våren
2014.
• Av de sju utredningsobjekten påträffades under
mark dolda lämningar inom två (Objekt 5 och
8). Dessa gick med Länsstyrelsen i Skånes
godkännande direkt över i förundersökningar.
• Vid förundersökningen av Esarp 6:1 påträffades förhistoriska stolphål och gropar daterade
till slutet av mellanneolitikum – början av
senneolitikum respektive sen vikingatid – tidig
medeltid. Dessutom framkom en stenmur som
löpt invid en äldre vägdragning.
• Objekt 5 innehöll fem anläggningar i form av
gropar och stolphål. Dateringen varierade mellan förromersk järnålder, äldre romersk järnålder och modern tid.
• Ingen fortsatt antikvarisk åtgärd föreslås vid
något av objekten.
Bakgrund
Trafikverket avser att bredda en cirka 5,5 kilometer lång
sträcka av väg 798 mellan Esarp och Genarp. En arkeologisk utredning steg 1 resulterade i en avgränsning av nio
objekt, det vill säga delsträckor som bedömdes antikvariskt
intressanta (Kronberg & Stark 2014, fig. 1 och 2). Sju objekt
rekommenderades för arkeologisk utredning steg 2 (Objekt
2, 4, 5, 7, 8, 9 och 11) och två för arkeologisk förundersökning (Objekt 6 och 12). Länsstyrelsen i Skåne har i ett
beslut daterat 2014-10-30 givit Riksantikvarieämbetet UV
Syd uppdraget att utföra arkeologisk utredning steg 2 respektive förundersökning av de ovan nämnda nio objekten.
Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare
undersökningar
Topografi
Väg 798 går i öst-västlig riktning genom ett flackt landskap strax söder om, och parallellt med, Höje å. Höjden
över havet ligger runt 30 meter. Söder om vägsträckningen
övergår landskapet i mera kuperad terräng och i öster stiger
det upp mot Romeleåsen. Jordarten inom utredningsområdet utgörs i huvudsak av moränlera, med mindre partier
av sand i närheten av Höje å samt längst i öster. Odlingslandskapet har stort tidsdjup och har utgjort jordbruksbygd
sedan neolitikum. Före skiftena på 1700- och 1800-talet
låg byarna tätt i området (Dahl 1942) (fig. 3). I områdets
östra del, närmare Romeleåsen, har landskapsutnyttjandet
varit mera extensivt, präglat av bete och utmarksbruk under
olika perioder (Altenberg 2003).
Fornlämningsmiljö
Väg 798 passerar genom två områden som av Länsstyrelsen
definierats som särskilt värdefulla kulturmiljöer. Det västra
av dem utgörs av Esarp, Alberta och Sånahusen som ligger
i Esarps socken. Miljön utgörs av Esarps säteri och kyrka,
en kvarn från 1800-talet samt Sånahusen som är en mindre
hantverksby med gatuhus från 1800-talet. Inom området
finns även en gravhög från bronsåldern (Esarp 1:1). Det
östra området är Romeleåsen-Lyngby-Genarp-Häckeberga
som bland annat utgörs av tre större gods med tillhörande
bebyggelse. Det är dock främst Genarp som ligger i nära
anslutning till de planerade arbetsföretagen, och området
berörs nätt och jämnt av de här aktuella undersökningarna.
Genarps kyrka är byggd under slutet av 1500-talet och är
8 Väg 798 mellan Esarp och Genarp
den enda kyrka som uppfördes i Skåne vid denna tid. Det
kraftiga tornet utgör en visuell orienteringspunkt i landskapet och väg 798:s östligaste del är dragen som en rak
linje mot detta.
De registrerade fornlämningarna inom undersökningsområdet utgörs av Esarp 6:1 och Genarp 87:1. I FMIS
är Esarp 6:1 Esarps historiska bytomt. Namnet Esarp är
känt sedan 1481 som Aszerp, eller Æsarp 1490. Förleden
kommer från namnet Æsi och slutleden från torp (Hallberg 1991:84). Esarps kyrka har en äldre datering, där
delar av den romanska kyrkans murverk är bevarad i den
södra muren och anses härröra från 1200-talet (Anselm
1947:548).
Det är under sen vikingatid som många byar i Skåne får
en slutgiltig placering i landskapet, ofta centrerade kring
en storgård (Anglert 1995:145). Det som är speciellt med
Esarps kyrka är att det inte ligger någon by runt själva kyrkan, en bebyggelse ligger istället cirka 500 meter åt väster
och är i själva verket av yngre datering. I FMIS uppges att
trots att Esarp 6:1 är benämnt som bytomt så finns det
ingen by på den karta som fornlämningens utbredning är
baserad på utan enbart ett säteri. Läget för säteriet antyder
en nära relation mellan en huvudgård och en kyrka, kanske
rentav något som går långt tillbaka i tid. Troligen har kyrkan
anlagts vid en senvikingatida storgård lite separat från byn,
eller så har byn flyttats. Vidare anses torpnamn allmänt
inom ortnamnsforskningen härstamma från vikingatiden.
Den enda tillgängliga lantmäterikartan över Esarp,
förutom en rågångsåtgärd emot Alberta by, är en odaterad avmätning som renoverats 1802 och som saknar
textbeskrivning. Den ursprungliga kartan attributeras en
lantmätare från andra halvan av 1700-talet. Kartan visar
en bebyggelse i form av ett säteri med en parkliknande
V.HOBY
LACKALÄNGA
Munkarp
HÅSTAD
STÄVIE
GETINGE
SKÄLSHÖG
IGELÖSA
V. ODARSLÖV
BORGEBY
VALLKÄRRA
Götstorp
Frirup
LAXMANS ÅKARP
FLYINGE
Ö. ODARSLÖV
FLYINGE
VALLKÄRRA TORN
N. NÖBBELÖV
FLÄDIE
Glumstorp
LUND
Sularp
VÄRPINGE
Prästberga
Vragerup
L. RÅBY
HJERUP
ST.
UPPÅKRA
GULLÅKRA
ÅKARP
Skyttehuset
TÅGARP
BURLÖV
KABBARP
TOTTARP
Tirup
NORDANÅ
KVärlöv
BONDERUP
KORNHEDDINGE
ALBERTA
ÖRUP
ESARP
VÄRBY
LYNGBY
31 gårdar
Herrgård
VÄSTRABY
SKABERSJÖ
Varto
Kedarp
SVENSTORP
EKSHOLMEN
HOLMEJA
Risarp
Yddingesjön
Bökeberg
Trobjer
Skoggård
Hagsholm
DÖRRÖD
Hägnaden
Råberg
Stenkilstorp
Påhult
Dommestorp
BLENTARP
SIMONTORP
Hallem.
Pälsam.
Stallerhult
SVARVARETORP
Sångletorp
Nymölla
Bramstorp
KARUP
L. Rödde
Torstarp
Olstorp
Glamberg
ST. RÖDDE
Spedarp
St. Perstorp
Lerberga
BÖKESBERGA
Dunstorp
DEGEBERGA
KUMLATOFTA
Kvarnbrodda
Bilarp
HÄCKEBERGA
Nötabo
Risåkra
RYD
L. Roslätt
Ödebebyggelse
ASSARTORP
Borup
Stubbarp
Toppeladugård
HÄSSLEBERGA
Kyrkeskog
YDDINGE
EVERLÖV
Husagårdarna
Östarp
Ekesvång
GRÄNTINGE
VISMARLÖV
HYBY
Risemölla
Ö. HEMMESTORP
Hasslemölla
HYLLINGE
GENARP
TORUP
SÖNNARP
BJÖRNSTORP
ETTARP
GÖDELÖV
KLÅGERUP
VINNINGE
VEBERÖD
S. Ugglarp
Svinarp
SKAMMARP
Ebbarp
N. Ugglarp
TEJARP
L. MÖLLEBERGA
BJERSHÖG
Ö. TVET
ÖNNESLÖV
MOSSHEDDINGE
ST. MÖLLEBERGA
1 gård
V. Tvet
LUNNARP
Trulstorp
GREVIE
TJUSTORP
HÄLLESTAD
KYRKHEDDINGE
TORREBERGA
Vombsjön
SILVÅKRA
DALBY
VALLBY
NEVITSHÖG
BARA
Hällestads
mölla
Vigenstorp
ST. BJÄLLERUP
V. HEMMESTORP
BRÅGARAP
STANSTORP
DJURSLÖV
ÖNSVALA
GÖRSLÖV
ARLÖV
VESUM
L. UPPÅKRA
Abusa
SJÖSTORP
L. BJÄLLERUP
Kvinnevad
Krankesjön
Måryd
HARDEBERGA
TYGELSJÖ
N. Knästorp
KNÄSTORP
Ryd
Assarh.
ST. RÅBY
Hunnerup
KARSTORP
ALNARP
Gravaregården
REVINGE
Rögle
ARENDALA
FLACKARP
Svarte
Hjerup
Kerstintorp
Fågelsång
Norretorp
Vinnerup
Öresund
Ekeberga
SANDBY
Ö. TORN
VÄRPINGE
VINSTORP
Åkarp
Kärrup
ÖNNERUP
LOMMA
Skatteberga
Skarnberga
FJELIE
HABO
Figur. 3. Fördelningen av äldre byar i Torna och Bara härader.
Utredningsområdet markerat med blå linje. Efter Dahl 1942.
Tågarp
SVENSTORP
STÅNGBY
Bonnastänge
L. Perstorp
Gyllebo
Rockarp
Korrarp
Bosarp
Klasaröd
Lerhult
Hemmeryd
Skavholmen
Gavlaröd
Ågerup
Bonarp
Bleckarp
Kladdarp
HYLLA
KOGSHULT
Bölvasen
Skoghult
Dagstorp
5 km
trädgård, direkt öster om kyrkan. Säteriets huvudbyggnad
flankeras av två mindre flyglar och framför dessa fanns
stora ekonomibyggnader som revs så sent som på 1990talet (fig. 4).
På den odaterade 1700-tals kartan kan man också se att
den väg som idag är väg 798 till stor del har samma sträckning som en gammal landsväg som förbundit Örup i väster
med Genarp i öster. Den enda förändring av vägen som
skett sedan 1700-talets slut är en nydragning vid Esarps
Säteri där vägen flyttats ett stycke söderut förbi Esarps kyrkogårdar. Eftersom vägen på den ekonomiska kartan från
1970-talet ligger kvar i sin äldre sträckning, så bör förändringen vara av relativt sent datum, sannolikt 1980-tal. En
del av den äldre landsvägen ligger kvar som en återvändsgata/infart ett par hundra meter väster om Esarps kyrka.
Genarp 87:1 benämns i FMIS som en äldre vägsträckning som ska ha varit en militär transportled upprättad på
order av Karl XI under 1690-talet. Vägen tycks ha varit
i bruk långt fram i tiden och den syns på bland annat
häradskartan från 1912. Från flygfoton från 1940-talet är
den synlig i landskapet men verkar inte längre vara i bruk
(fig. 5), förutom ett litet avsnitt som fortfarande idag leder
fram till en gård.
Vägen syns på Burmans Skånekarta från 1684, en karta
som trots sin stora skala anses vara mycket tillförlitlig.
Huruvida det stämmer att vägen inom undersökningsområdet anlades på Karl XI order är svårt att avgöra. Det är
mycket troligt att det i själva verket rör sig om en redan
etablerad väg mellan Lund och Genarp. Möjligen har den
att göra med det så kallade Kungsbetet som skulle ha fungerat som en kombination av landsväg och betesmark, troligen med medeltida ursprung (Dahl 1942:109, Pettersson
2001:177).
På den nämnda odaterad kartan över Esarps by finns 12
gula markeringar längs med Esarps ägogräns (fig. 4). Sju av
dessa, längst i söder, är numrerade och tros vara lägenhetsbebyggelse, även om beskrivningen till kartan saknas. De
fem som saknar nummer skulle också kunna vara lägenhetsbebyggelse, varav ett berördes det planerade vägområdet
(Objekt 9). Från utredningsområdets östra delar finns flera
registrerade stenåldersfynd, i form av gårdssamlingar av
slipade yxor och mejslar (Genarp 8:1, 9:1 och 10:1), enstaka
fyndplatser (Genarp 74:1 och 75:1) samt stenåldersboplatser som definierats utifrån fynd påträffade i markytan vid
inventering (Genarp 72:1, 73:1 76:1 och 77:1).
Tidigare undersökningar
Det har bara gjorts några få arkeologiska undersökningar
i väg 798:s närhet. Den som ligger närmast är en arkeologisk utredning utförd av UV Syd 1999 i samband med
en VA-ledning mellan Bonderup och Genarp. Vid denna
påträffades ett begränsat antal förhistoriska lämningar öster
om Ättarps gård, samt ett fåtal lämningar intill Genarp
(Ericson 1999). En mindre arkeologisk undersökning gjordes 1990 av UV Syd inom Genarp 80:1, vilket motsvarar
läget för den senare nedlagda byn Gräntinges bytomt. Vid
undersökningen påträffades lämningar från 1700-talet och
därefter. En härdgrop gavs en allmän förhistorisk datering
(Wallin 1993). Kulturen i Lund gjorde 2006 en större
arkeologisk undersökning av ett gårdsläge i Genarps by.
Ett stort antal bebyggelse- och aktivitetslämningar påträffades. Den äldsta daterade bebyggelsen var ett så kallat
grophus från slutet av vikingatiden. Dessutom undersöktes
en rad byggnader från olika skeden av medeltiden. Intill
ett numera igenlagt bäckdrag fanns rester av en järnpro-
Figur 4. Odaterad karta över Esarps säteri, troligen
andra halvan av 1700-talet. Skala 1:8000
G en
ar p
87:1
Figur 5. Flygfoto från 1940. RAÄ Genarp 87:1 kan ses som en svag mörkfärgning intill fornlämningslinjen. Skala 1:2000.
duktionsugn som med hjälp av 14C-analys kunde dateras
till 300-/200- talet f.Kr., det vill säga äldre järnålder. Mera
oväntat var fynd som tyder på att det producerats keramik
i Genarp på 1200- eller 1300-talet (Karlsson & Lenntorp
2006).
Syfte och ambitionsnivå
Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra
fornlämningssituationen. Den skulle visa om och var under
mark dolda fornlämningar fanns inom området. Om möjligt skulle utredningen även ge svar på fornlämningarnas
karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden.
För utredningen var ambitionsnivån att alla eventuella
fornlämningsområden inom undersökningsområdet skulle
kunna identifieras.
Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att
fördjupa kunskapen om fornlämningarna och målet var att
klargöra fornlämningarnas utbredning, innehåll, datering
och vetenskapliga potential.
Ambitionsnivån vid förundersökningen skulle vara av
den omfattning att resultaten skulle kunna användas i en
fortsatt beslutsprocess.
Metod och genomförande
Inom utredningsobjekten genomfördes undersökningen
med maskinavbaning av matjorden i sökschakt med en
skopas bredd (cirka 1,8 meter). På de platser där under mark
dolda lämningar påträffades, och undersökningsområdets
storlek tillät det, breddades schakten till dubbel skopbredd.
Fältarbetet genomfördes av två arbetslag med vardera
en arkeolog och en grävmaskin. En bandburen och en hjul-
buren grävmaskin användes beroende på markförhållanden
och gröda inom respektive objekt.
På grund av arbetsområdenas minskade yta, kunde den
hjulburna maskinen avvecklas och de två arbetslagen slås
ihop och resterande tid användes enbart den bandburna.
Inom förundersökningsobjekten genomfördes systematisk metalldetektering av matjorden (skiktvis) samt av
anläggningar/lager. Inom utredningsobjekt utfördes detektering av matjorden stickprovsvis. De metalldetektorer som
användes var en XP Deus och en Minelab Explorer SE,
båda inställda på att diskriminera järn.
Samtliga lämningar som påträffades dokumenterades
genom inmätning i plan med RTK-GPS. Inom förundersökningsobjekten undersöktes ett representativt urval
anläggningar/lager. Anläggningar undersöktes med spade
eller skärslev, vanligen till 50 %, beroende på anläggningens
storlek. Betydelsefulla anläggningar och strukturer samt
landskap och miljö fotograferades digitalt. Daterande eller
på annat sätt intressanta fynd i matjord och/eller anläggningar/lager mättes in och beskrevs/fotograferades/togs
tillvara. Inom förundersökningsobjekten samlades även
prover in för makrofossil-, vedarts- samt 14C-analys.
Vid de platser inom utredningsobjekten där under mark
dolda lämningar påträffades (Objekt 5 och 8, se nedan)
informerades Länsstyrelsen direkt. Länsstyrelsen beslutade i båda fallen att utredningen direkt skulle övergå i en
förundersökning. Lämningarna inom de berörda objekten
undersöktes därför på samma sätt som de två andra förundersökningarna.
All information registrerades i fältdokumentationssystemet Intrasis.
Eftersom arbetet utfördes inom tio meter från befintlig
väg behövdes så kallat tungt skydd. Två tunga skydd i
form av TMA-bilar hyrdes in via NCC för att ge skydd åt
arkeologer och grävmaskin. I samband med att ena grävmaskinen avvecklades och de två arbetslagen slogs ihop
till en så minskades också antalet TMA-bilar till en. Alla
schakt som togs upp vid undersökningen fylldes igen efter
avslutat fältarbete.
Källkritiska aspekter
Undersökningen skedde under november månad vilket
innebar lite av de svårigheter som man kan vänta sig under
sen höst; regn, kyla och få timmar av bra ljusförhållanden.
Detta påverkade dock inte arbetet i någon större utsträckning, annat än problem att undersöka med hjulgrävare i de
leriga åkrarna.
Under fältarbetet upptäcktes en diskrepans mellan det
kartmaterial över undersökningsområden som vi fått inför
upprättandet av undersökningsplanen och de digitala kartorna över Trafikverkets arbetsområde. Enligt förfrågningsunderlaget var det generellt ett arbetsområde på cirka 10
meter på båda eller ena sidan av befintlig väg. Trafikverket
levererade kartor i digital form till Riksantikvarieämbetet
UV Syd först ett par dagar innan fältstart. Enligt projektledaren vid Trafikverket skulle de arbetsområden som
fanns i det digitala underlagen gälla och dessa skiljde sig
betydligt från planeringsunderlagen. Detta innebar att
undersökningsområdet inom de flesta objekten blev betydligt mindre än beräknat i samband med upprättandet av
undersökningsplanen.
Delar av undersökningsområden utgick därtill, exempelvis skulle inga schakt tas upp inom privatägda tomter.
Ännu en sak som försvårade fältarbetet var att högspännings-, tele- och optokablar på flera platser följde den
befintliga vägen. Dessa sattes ut av respektive ledningsägare,
men en säkerhetsmarginal på en meter på vardera sida av
utsatt ledning krävdes, något som ytterligare minskade de
ytor som kunde undersökas.
Resultat
Av utredningens sju lokaler påträffades under mark dolda
lämningar vid två – Objekt 5 och Objekt 8. Dessa två lokaler övergick direkt till en förundersökning enligt Länsstyrelsens önskemål, övriga fem lämnades utan vidare åtgärder.
Lämningarna vid Objekt 5 påträffades på den norra
sidan av väg 798 i undersökningsområdets nordvästra del.
Totalt utgjordes det av fem anläggningar (fig. 13). Ett
gropsystem som troligen fungerat som sandtäckt daterades
till 80–260 e.Kr., vilket innebär äldre romersk järnålder. En
grop av oklar funktion daterades till 405–360 f.Kr., vilket
motsvarar förromersk järnålder. Ytterligare en grop undersöktes, den tolkades som en sandtäktsgrop samt daterades
till 1750–1900 e.Kr. baserat på fynd av keramik. De två resterande anläggningarna var stolphål. Sammanfattningsvis
tyder lämningarna på aktiviteter vid flera olika tidsperioder.
I den västra änden av Objekt 8 påträffades en härd som
daterades till 1260–1010 f.Kr., således äldre bronsålder.
Cirka 100 meter vidare österut framkom en större kokgrop
samt en grop, en ränna och ett stolphål. I kokgropen påträffades två flintavslag och sju keramikskärvor. Keramiken
daterades till förromersk järnålder (från 500 f.Kr. till början
av vår tideräkning) 14C-placerade den i 420–580 e.Kr.,
vilket motsvarar folkvandringstid och således inte passar
med keramiken. Dateringen av keramiken föreföll dock
vara den mest sannolika för anläggningens brukningstid
(se diskussion i bilaga 1). Förutom dessa anläggningar
påträffades en grop, ett stolphål och en ränna. Liksom vid
Objekt 5 visar lämningarna på aktiviteter under flera olika
förhistoriska perioder.
Förundersökningen vid Objekt 6 (Esarp 6:1) försvårades
något av det minskade arbetsområdet och den stora mängden kablar inom undersökningsområdet. Trots det påträffades flera intressanta lämningar. Längst i väster uppdagades
en cirka 1 meter bred och 0,5 meter hög stenmur (fig. 14)
konstruerad av upp till 1 meter stora stenar. Murens läge
och position sammanfaller troligen med en äldre vägdragning, när vägen vek av norrut framför kyrkans västra gavel.
Totalt framkom sju stolphål. Kol från ett av stolphålen
daterades till 2470–2200 f.Kr., vilket placerar den i den
senare delen av neolitikum. Två härdar framkom vid undersökningen. I den ena hittades tre skärvor av östersjökeramik
som brukar dateras till 1000–1150 e.Kr. Östersjökeramik
påträffades också i ett av två kulturlager. Tre gropar påträffades också men ingen av dem innehöll fynd eller något
annat daterande material. Längst österut drogs ytterligare
sökschakt, men här fanns endast lämningarna (omfattande
stensyll) efter en ekonomilänga till Esarps gods, vilken hade
blåst ned i en storm så sent som 1999. Förundersökningen
vid Objekt 6 visade att fornlämningen har ett betydligt
större tidsdjup än vad som tidigare antagits.
Förundersökningarna av Objekt 12 (Genarp 87:1)
visade på spår av den sen tidigare kända historiska färdvägen i form av fyra parallella diken.
Sammanfattning
Mellan den 5 och 19 november 2014 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Syd arkeologiska förundersökningar
av två lokaler, samt utredning steg 2 av sju lokaler inför
Trafikverkets planerade breddning av väg 798 mellan Esarp
och Genarp.
Förundersökningarna utfördes inom de tidigare registrerade fornlämningarna Esarp 6:1 som utgörs av Esarps
medeltida bytomt samt Genarp 87:1 som är en äldre vägsträckning. De sju utredningarna utfördes på platser som
bedömts intressanta för antikvarisk bevakning vid en utredning steg 1 vilken utfördes av Riksantikvarieämbetet UV
Syd under våren 2014.
Av de sju utredningsobjekten påträffades under mark
dolda lämningar vid två (Objekt 5 och 8). Dessa två gick
med Länsstyrelsens godkännande direkt vidare till förundersökningar.
Vid förundersökningen av Esarp 6:1 visade att platsen
använts redan under den senare delen av neolitikum samt
under vikingatid – tidig medeltid. Dessutom uppdagades
en stenmur som troligen relaterar till en äldre vägdragning
utanför kyrkogårdsmuren.
Förundersökningen av Genarp 87:1 uppdagade spår av
diken intill den förutvarande vägen.
Utvärdering
Undersökningarna längs väg 798 präglades till stor del av
ett pressat tidsschema. Trafikverket önskade ha de arkeologiska undersökningarna klara innan årsskiftet. Detta i
kombination med KML-processen innebar att projektförberedelserna forcerades. Rutinerna för viss dokumentation,
främst upprättandet av trafikanordningsplan, rubbades.
Dessa rutiner har setts över hos uppdragstagaren.
Ytterligare en sak som påverkade undersökningen var
att de uppgifter om arbetsområdets storlek som undersökningsplanen baserades på inte längre var aktuell vid fältVäg 798 mellan Esarp och Genarp 15
start. Detta i kombination med ett stort antal kablar längs
vägsträckningen gjorde att delar av de planerade objekten
inte kunde undersökas. Hade arbetsområdena varit närmare definierade i tillståndsansökan hade troligen flera av
objekten ej föreslagits gå vidare till nästa steg.
Trots dessa svårigheter kan syftet med den arkeologiska
utredningen och förundersökningen anses vara uppfylld.
Under mark dolda fornlämningar påträffades vid två av
utredningsobjekten. Utredningen kunde ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. De arkeologiska förundersökningarna fördjupa kunskapen, bland annat visade sig Esarps historiska
bytomt (Esarp 6:1) innehålla spår från neolitikum.
Förslag till åtgärder
Med tanke på det begränsade exploateringsområdet och
det faktum att delar av undersökningsobjekten redan var
skadade/begränsade av ledningsdragningar så föreslås inga
ytterligare antikvariska åtgärder. Däremot har fornlämningar registrerats vid Objekt 5 och 8, samt uppdaterats
vid Esarp 6:1 och Genarp 87:1.
Rekommendationer till Trafikverket
Eftersom inga ytterligare antikvariska åtgärder föreslås så
finns heller inga direkta rekommendationer till Trafikverket
annat än det är viktigt att arbetet sker innanför det angivna
arbetsområdet. Ifall arbete som kan tänkas skada registrerade fornlämningar eller under mark dolda fornlämningar,
inom de vid utredningen anvisade objekten, ändå måste
utföras så skall detta meddelas till Länsstyrelsen.
Ordlista
Boplats: Plats där man under förhistorisk tid vistats och där
föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken.
Bytomt/Gårdstomt: Lämningar efter skattlagd eller mantalssatt
bebyggelseenhet. Indikeras av kulturlager, husgrunder eller
andra lämningar.
Folkvandringtid: Period under yngre järnålder från 400–600 e.Kr.
Förromersk järnålder: Första delen av äldre järnålder från 500
f.Kr. till början av vår tideräkning.
Härd: Avgränsad eldplats.
Kokgrop: Nedgrävd härd med stort inslag av träkol och skörbrända stenar.
Lägenhetsbebyggelse: Lämningar efter mindre bebyggelseenhet
(jordbruksenhet), som inte skattlagts, t.ex. torp eller backstuga.
Mellanneolitikum B: Indelning av yngre stenålder, vanligen
daterad till cirka 2800–2300 f.Kr.
Neolitikum: Yngre stenålder, bondestenålder 4000–1700 f.Kr.
Senneolitikum: Sista delen av neolitikum, innan den efterföljande bronsåldern. Vanligen daterad till cirka 2300–1700 f.Kr.
Vendeltid: Yngre järnålder, cirka 600–800 e.Kr.
Yngre rödgods: Typ av keramik som förekommer i olika former
från 1400-talet till 1900-talet e.Kr.
Äldre bronsålder: Följer efter senneolitikum, mellan 1700–1000
f.Kr.
Äldre romersk järnålder: Sista delen av äldre järnålder, mellan
cirka år 0 och 200 e.Kr.
Östersjökeramik: Östersjökeramik är en typ av keramik som
förekommer i olika formar runt Östersjön från tidigt 1000-tal
till tidigt 1200-tal e.Kr.
Referenser
Altenberg, K. 2003. Experiencing Landscapes. A Study
of Space and Identity in Three Marginal Areas of
Medieval Britain and Scandinavia. Lund Studies in
Medieval Archaeology Nr 31. Stockholm.
Anselm, G. 1947. Stiftets kyrkor. Lund stift i ord och
bild – första delen. Red. Herrling, G. Stockholm.
Claesson, P. 2007. Spår av ritual sett utifrån ett kokgropssystem och en cirkulär konstruktion i norra Bohuslän.
I Lönn, M och Claesson, P (red). Vistelser vid vatten
– gropkeramiska platser och kokgropar från bronsålder och järnålder. Riksantikvarieämbetet arkeologiska
undersökningar skrifter 69 2007. Stockholm.
Dahl, S. 1942. Torna och Bara. Studier i Skånes bebyggelse- och näringsgeografi före 1860. Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution.
Avhandlingar 14. Lund.
Ericson, T. 1999. Arkeologisk utredning. VA-ledning
Bonderup-Genarp- Skåne, Bonderups m.fl. socknar.
Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:68.
Lund.
Hallberg, G. 1991. Skånska ortnamn Serie A Bebyggelsenamn Del 2 Bara härad. Lund.
Karlsson, M & Lenntorp, K-M. 2007. Genarps bytomt.
Genarp 3:8 m.fl., RAÄ 84, Genarps socken, Skåne.
Rapport över arkeologisk slutundersökning 2006.
Kulturens rapporter nr 2.
Kronberg, O. & Stark, K. 2014. Arkeologisk utredning
steg 1, 2014. Breddning av väg 798 mellan Esarp och
Genarp. Skåne, Staffanstorps och Lunds kommuner,
Esarp och Genarps socken. Riksantikvarieämbetet
UV Rapport 2014:104.
Petersson, M. 2006. Djurhållning och betesdrift – Djur,
människor och landskap i västra Östergötland under
yngre bronsålder och äldre järnålder. Linköping.
Pettersson, C.B. 2001. Byarna längs ån. En landskapsanalys av bebyggelse och mark i Kyrkheddinge
socken. I: Schmidt Sabo, K. (red.) Vem behöver en by?
Kyrkheddinge, struktur och strategi under tusen år.
Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar
Skrifter 38.
Wallin, L. 1993. Arkeologisk undersökning. Skåne,
Genarp sn, Toppeladugård 3:1, Gräntinge 1:1 m.fl.
RAÄ 80. 1990. Riksantikvarieämbetet UV Syd Lund
RAÄ dnr 7619/90.
Administrativa uppgifter
SHMM:s dnr: 5.1.1-234-2015 (tidigare 3.1.1-3450-2014)
Länsstyrelsens dnr: 431-24516-2014
SHMM:s projektnr: A12944.
Intrasisprojekt: SHMM2014:138.
Undersökningstid: 5–19 november 2014.
Projektgrupp: Ola Kronberg, Annika Knarrström och Kennet Stark.
Underkonsulter: Sydschakt, NCC och Lambertsson.
Exploateringsyta: 5500 löpmeter.
Undersökt yta: 1333 löpmeter.
Läge: Fastighetskartan, blad 2C 3J.
Koordinatsystem: Sweref 99 TM.
Höjdsystem: Rikets, RH 00.
Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska
arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 38 foton med Unr 3564_1–38, 6 profilritningar i skala 1:20. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen.
Fynd: F1–14 förvaras på SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten, Lund, i väntan på fyndfördelningsbeslut.
Bilagor
Bilaga 1. Objektbeskrivning AU2 och FU
Resultaten från undersökningarna presenteras här mer ingående. För tydlighetens skull är de separerade i en utredningsdel
och en förundersökningsdel.
Utredningsresultat
Objekt 2
Sökschakt:
1 st, totalt 19,5 löpmeter
Anläggningar:
-
Fynd:
-
Matjord:
0,2 – 0,6 meter
Alv:
Gulbeige och grå lera.
Beskrivning:
Den berörda ytan låg nedanför en brant sluttning direkt norr om väg 798 och bedömdes vid utredningen steg 1 som ett bra boplatsläge (fig. 6).
I den västra delen av schaktet var matjorden 0,6 meter djup, för att 4 meter åt öster bara vara 0,2 meter djup. Här schaktades ner till cirka 0,6 meters djup för att klargöra att det inte var påförd lera, vilket det heller inte var. Inga arkeologiska lämningar påträffades.
Tolkning:
-
Bedömning:
Inga ytterligare antikvariska åtgärder nödvändiga.
Figur 6. Undersökningsområde för objekt 2, samt sökschakt. Skala 1:200.
Objekt 2
k
to
Op
t
k
ha
Sc
/tele
Data
el
ab
de
n
ra
va
Nu
g
vä
8
79
/te
le
Da
ta
Planerat vägområde
l
be
ka
to
Op
Objekt 4
Sökschakt:
1 st, 7,2 löpmeter (dubbel skopbredd)
Anläggningar:
-
Fynd:
-
Matjord:
0,4–0,5 meter.
Alv:
Gulbeige sandig silt
Beskrivning:
Undersökningsområdet låg norr om vägen i ett mycket fint läge på en platå intill sluttningen ned mot Höje å (fig. 7). Sökschaktet påvisade att
platsen var helt söndergrävd av lednings- och avloppsdragningar. Inga arkeologiska observationer var möjliga.
Tolkning:
-
Bedömning:
Sch
Op
akt
tok
a
bel
Data/
tele
Objekt 4
Vat
te
Dat
a/te
le
Nu
n/a
vlo
pp
var
a
nde
väg
798
Objekt 5
Sökschakt:
5 st, sammanlagt 160,3 löpmeter.
Anläggningar:
5 st.
Fynd:
flintavslag och keramik (yngre rödgods).
Matjord:
0,2–0,4 meter.
Alv:
Mycket styv gulbrun i fyra schakt, gulbeige sand i ett schakt (det fyndförande).
Beskrivning:
Undersökningsområdet låg i ett gynnsamt boplatsläge, på ett krön ganska nära Höje å (fig. 8). Området sträckte sig i nordväst-sydvästlig riktning
på båda sidorna av väg 798 och sluttade svagt upp mot öster, över ett flackt krön. Den södra sidan låg cirka 2 meter högre än den norra. På den
södra sidan av vägen hittades inga lämningar, förutom moderna täckdiken. Alven där bestod av mycket styv gulbrun lera. På den norra sidan
kunde enbart ett sökschakt tas upp där arbetsområdet var något bredare, längst i nordväst. Alven utgjordes av gulbeige sand. I sluttningen upp
mot krönet påträffades fem anläggningar (fyra gropar, två stolphål), varför utredningen övergick till en förundersökning.
Tolkning:
Se under förundersökningsresultat.
Bedömning:
Objektet övergick till förundersökning.
Schakt
Vatten
/avlo
pp
Op
to
k
ab
el
Schakt
Objekt 5
Da
ta
/te
le
Nu
va
ra
n
de
vä
g
79
8
Schakt
Schakt
Schakt
Objekt 7
Sökschakt:
Anläggningar:
1 st
Fynd:
-
Matjord:
0,3–0,4 meter.
Alv:
Mycket styv gul lera
Beskrivning:
Undersökningsområdet omfattade såväl norra som södra sidan av väg 798 (fig. 9). Höjdläget i anslutning till slänten ned mot Höje ås lopp bedömdes vara ett potentiellt bra boplatsläge. Sökschaktningen inleddes på den norra sidan, men resulterade enbart i en härd som bedömdes
som recent. Ett kortare schakt anlades på den södra sidan i den smala yta som återstod mellan de utsatta el- och telekablarna respektive undersökningsområdets avgränsning. Ännu en kabel avtäcktes därvid, vilken dock enligt kabelutsättaren inte längre var i bruk. Vidare schaktning
söder om vägen bedömdes inte ge några resultat.
Tolkning:
-
Bedömning:
Figur 9. Undersökningsområde för objekt 7, samt sökschakt. Skala 1:800
Objekt 7
n/
tte
Va
lop
av
Op
Dat
p
tok
a
a/te
bel
le
Nu
Schakt
var
a
nde
väg
Schakt
798
Objekt 8
Sökchakt:
Anläggningar:
5 st.
Fynd:
Förhistorisk keramik (förromersk järnålder), flintavslag.
Matjord:
0,3–0,7 meter (vanligtvis 0,4–0,5 meter).
Alv:
Från gulbeige siltig lera till mycket styv gul lera.
Beskrivning:
Undersökningsområdet sluttade upp mot ett krön i öster och bedömdes vara ett gynnsamt boplatsläge i anslutning till slänten ned mot Höje å
(fig. 10). Den södra sidan av vägen undersöktes inte eftersom den i sig var smal samt genomlöpt av en högspänningskabel. Sökschaktning genomfördes på den norra sidan. Matjordsdjupet varierade stort inom det västligaste schaktet, från cirka 0,3 meter till över 0,7 meter, vilket relaterade till kolluviala effekter. Uppe på krönet var matjorden något tunnare, cirka 0,4–0,5 meter. I det första schaktet påträffades anläggningar, vilket gjorde att Länsstyrelsen beslutade att låta undersökningen direkt övergå i en mindre förundersökning. Resultaten beskrivs mer nedan under
förundersökningsresultat.
Tolkning:
Se under förundersökningsresultat.
Bedömning:
Objektet övergick till förundersökning.
Op
tok
a
bel
Objekt 8
Sch
akt
Nu
var
a
nde
väg
798
Sch
akt
Objekt 9
Sökschakt:
1 st, 52,8 löpmeter.
Anläggningar:
3 st
Fynd:
-
Matjord:
0,3–0,4 meter.
Alv:
Gul styv lera
Beskrivning:
Lämningen misstänktes från utredningen steg 1 utgöra en möjlig torplämning, baserat på studier av den odaterade kartan över Esarp (fig. 11).
Sökschaktet inom objekt 9 begränsades av en ledningsdragning längs vägen. I schaktet kom två parallella diken som tycks sammanfalla ganska
väl med begränsningen av markeringen på den historiska kartan. Dikena var mellan 0,4 till 0,5 meter breda och runt 0,1 m djupa och var fyndtomma så när som på lite kol och tegel. Ytterligare ett dike kom cirka tio meter åt väster. Detta dike var betydligt bredare, ca 2,3 meter och 0,2
meter djupt. Utöver diken påträffades inga lämningar som tyder på torpbebyggelse inom objektet.
Tolkning:
Det förefaller troligt att de icke numrerade markeringarna på den historiska kartan inte är torplämningar, men de diken som påträffades tycks
ändå sammanfalla med de markeringar som syns på den historiska kartan. Möjligen är de planerade torp som sedan aldrig anlades, eller så representerar markeringarna något annan form av avgränsat område. Om det finns torpbebyggelse de numrerade markeringarna är dock fortfarande oklart.
Bedömning:
Objekt 9
Op
tok
a
be
l
Nu
var
a
nd
ev
äg
798
232
239
243
Sch
akt
Objekt 11
Sökschakt:
Anläggningar:
-
Fynd:
-
Matjord:
0,2–0,4 meter.
Alv:
Företrädesvis styv gulbeige lera.
Beskrivning:
Objektet var totalt cirka 900 meter långt. Objektet omfattar ett bra boplatsläge söder om Höje å. På båda sidor om objektet finns flera registrerade stenålderslämningar (Genarp 8:1, 9:1, 10:1, 72:1, 73:1, 74:1, 75:1 76:1 och 77:1), vilket gjorde att området förväntades innehålla stenålderslämningar under matjorden (fig. 12).
I den östra delen var alven övervägande så pass lerig att observationer försvårades på grund av att alven korvade sig vid schaktning. Det förekom ställvis tätt med täckdiken. I två olika sökschakt upptäcktes vattenavsatta gjyttjelager, de uppgick till cirka 0,3 meter i tjocklek på vissa ställen. Lagren innehöll emellertid inte några fynd. Inga arkeologiska lämningar påträffades.
Tolkning:
Trots att objektet ansågs lovande med flera ytinventerade stenålderslämningar i både norr och söder påträffades inga fornlämningar. Detta kan
bero på att jordmånen bestod av mycket styv lera, vilket kanske inte lämpat sig för boplatser. De tidigare registrerade lämningarna ligger till
större del på sandiga områden.
Bedömning:
Nu
var
a
nde
väg
798
Genarp 76:1
Genarp 11:1
Genarp 75:1
Genarp 74:1
Objekt 11
Genarp 72:1
Genarp 10:1
Genarp 73:1
Genarp 77:1
Registrerad lämning enl FMIS
Schakt
Undersökningsområde
G enar
p 87:1
G ena
r p 87
:1
Förundersökningsresultat
Objekt 5
Sökschakt:
Anläggningar:
5 st.
Fynd:
flintavslag och keramik (yngre rödgods).
Matjord:
0,2–0,4 meter.
Alv:
Mycket styv gulbrun i fyra schakt, gulbeige sand i ett schakt (det fyndförande).
Beskrivning:
Vid utredningen av objektet påträffades fem anläggningar (fig. 13). A10259 utgjordes av en 4 meter lång och 1,5 meter bred mörkfärgning som
fortsatte utanför schaktets begränsning i nordost. I plan gav anläggningen intrycket av att vara två större gropar som hängde ihop. En sektion
anlades i den nordvästra delen av anläggningen. Fyllningen utgjordes av homogen beigegrå sand med fläckar av gulbeige sand. Två flintavslag
påträffades. Anläggningens funktion går inte att fastställa, men baserat på utseendet i plan så är det troligt att det rör sig om ett gropsystem, som
med ledning av alvens beskaffenhet, troligen fungerat som sandtäkt. Träkol som påträffades i anläggningen daterades till 1832±32 (kalibrerat 2
sigma 80–260 e.Kr.), vilket innebär äldre romersk järnålder.
Direkt söder om gropen fanns två stolphål, A10282 och A10293. Anläggningarna var lika i plan och mätte cirka 0,35 meter i diameter och låg
endast 0,5 meter från varandra. Enbart A10293 undersöktes. Fyllning utgjordes av beigegrå sand, ett flintavslag påträffades i fyllningen. Djupet
uppgick till 0,07 meter. Troligtvis är det en botten av ett stolphål.
Strax intill fanns ytterligare en anläggning (A10305). Denna var 1,3 meter lång och 0,5 meter bred, men även den fortsatte utanför schaktets begränsning. Anläggningen var enbart 0,1 meter djup med gråbrun sandig fyllning och i dess nordvästra del med inslag av träkol. Anläggningen
daterades till 2313±34 (kalibrerat 1 sigma 405–360 f.Kr.), vilket motsvarar förromersk järnålder.
Upp mot krönet i sydost påträffades en större anläggning (A10320), vilken fortsatte utanför schaktkanten både i nordost och i sydväst. Bredden
uppgick till 2,5 meter, djupet till 0,65 meter. Fyllningen var relativt homogen med brungrå sand med inslag av träkol. Det förekom emellertid gulbrun sand i tunna strimmor, något som kan tyda på att den fyllts igen i omgångar och däremellan stått öppen och fyllt med sand från nedgrävningskanterna. Cirka 0,2 meter ner i anläggningen påträffades två skärvor yngre glaserat rödgods som troligtvis tillhört samma kruka (F13). Både
in- och utsidan av krukan var täckt med blyglasyr och ska enligt Torbjörn Brorsson vid Kontoret för Keramiska studier dateras mellan 1750–1900
e.Kr. Troligen kan A10320 tolkas som en täktgrop för sand.
Tolkning:
Dateringarna mellan de olika anläggningarna spretar mycket, från förromersk järnålder och äldre romersk järnålder till historisk tid. Detta gör att
det inte går att avgöra vilken funktion platsen har haft, men troligen rör det sig om allmänna boplatslämningar.
Bedömning:
Objektet övergick direkt till en förundersökning enligt Länsstyrelsens önskemål. Vidare antikvariska åtgärder inom undersökningsområdet bedöms inte nödvändiga. Anläggningarna tyder emellertid på att det kan finnas under mark dolda lämningar utanför undersökningsområdet, varför ett fornlämningsområde registreras här.
Figur 13. Anläggningar objekt 5. Skala 1:400.
10216
10233
10220
10227
Vat
te
n/a
vlo
pp
10243
10247
Objekt 5
10259
10251
10255
10305
10293
10316
10320
Da
ta
/te
le
Op
to
k
ab
el
Nu
Grop
Stolphål
Störning
Schakt
va
ra
n
de
643
vä
g
79
8
Objekt 6 Esarp 6:1
Sökschakt:
4 st, 82,3 löpmeter.
Anläggningar:
16 st.
Fynd:
Keramik (Östersjökeramik), djurben.
Matjord:
0,1 meter
Alv:
Gulbeige lera.
Beskrivning:
Undersökningarna vid Objekt 6 kunde enbart genomföras på den norra sidan av väg 798, på grund av det förändrade undersökningsområdet
samt en telekabel söder om vägen. På den norra sidan av objekt 6 begränsades undersökningsområdet av flera ledningsdragningar (fig. 15 och
16), men längs muren till Esarps kyrka kunde emellertid ett schakt tas upp. De övre delarna av massorna utgjordes av olika skikt av hårdgöringsmaterial för den väg som under senare historisk tid löpt längs muren.
Längst i väster i schaktet påträffades en cirka 1 meter bred och 0,5 meter hög stenmur (fig. 14). Stora stenar (upp till 1 meter långa) har lagts på
tvären mot murens längdriktning, med mindre stenar inkilade emellan. Även en trasig tegelbrocka har kilats in på ett ställe. Det är oklart om höjden motsvarar murens historiska omfattning - dess övre del förefaller väl nivellerad, men detta kan också vara resultatet av att muren har plockats ner till en lämplig nivå i samband med att den väg som gått längs kyrkogårdsmuren anlades ovanpå. Murens läge och position sammanfaller
troligen med en äldre vägdragning än den ovan nämnda, när vägen vek av norrut framför kyrkans västra gavel.
I schaktet påträffades 7 stolphål. De var i allmänhet ganska lika, runt 0,25 meter i diameter med ett djup mellan 0,1–0,2 meter och en lerig fyllning. Analysen av träkol av ek från ett av stolphålen (A405) resulterade i en 14C-datering till 3860 ±33 (kalibrerat 2 sigma 2470–2200 f.Kr.), vilket
motsvarar slutet av mellanneolitikum B och senneolitikum. Ett av stolphålen (A507) skiljde sig från de övriga genom att de hade en diameter på
0,52 meter och ett djup på 0,25 meter. På grund av den begränsade arbetsytan gick det inte att avgöra om stolphålen som påträffades i schaktet
hör ihop till någon större övergripande konstruktion.
Två härdar framkom i schaktet. Den ena (A376) var rund och hade en diameter på 0,48 meter och ett djup på enbart 0,06. Den andra, (A557), som
påträffades längst i öster i schaktet, var något större med en diameter på 0,78 och ett djup på 0,18 meter. I denna påträffades tre skärvor av östersjökeramik (F6), bland annat delar av botten och buk av ett kärl. Keramiken var ornerad med vertikala streck och dateras enligt Torbjörn Brorsson
till 1000–1150 e.Kr.
Tre gropar påträffades också i schaktet (A448, A518 och A543). Ingen av dem innehöll fynd eller något annat daterande material.
En cirka 0,24 meter bred ränna löpte NNO-SSV genom schaktet. Rännan var 0,17 meter djup. Anläggningen kunde varken dateras eller funktionbestämmas.
I schaktet fanns även två tunna kulturlager. Lager A427 var oregelbundet, cirka 1,2×0,95 meter stort och enbart 0,01 meter tjockt. Lagret bestod
av brandrester i form av ett mycket tunt kolskikt. Lagret tolkades som spill eller ett utkastlager. Det andra kulturlagret (A461) hade också en oregelbunden form, men var större än A427. Lagret var cirka 0,6 meter brett och fortsatte utanför schaktet i norr och söder. I norr gjorde det även en
avstickare åt öster. I lagret påträffades två obrända ben, det ena ett revben från ett oidentifierat djur och det andra ett fragment av ett bäcken från
nöt. I lagret kom även fyra skärvor av östersjökeramik (F3), oornerade bitar av buk och mynning. Likt den andra östersjökeramiken dateras den till
1000–1150 e.Kr.
Längre österut drogs ytterligare sökschakt, men här påträffades endast lämningarna (omfattande stensyll) efter en ekonomilänga till Esarps gods,
vilken hade blåst ned i en storm så sent som 1999.
Tolkning:
Lämningarna vid Esarp 6:1 visar på aktiviteter från neolitikum respektive vikingatid – tidig medeltid. De neolitiska tidsfästelserna baserar sig på
dateringen av ett av stolphålen, men det framkom inga andra fynd som visar på neolitiska aktiviteter. Det skulle möjligen kunna vara så att dateringen baserades på äldre kol som kommit ner i stolphålen när den fylldes igen, men det ska inte heller uteslutas att stolphålet, och möjligen även
flera av de odaterade anläggningarna, är neolitiska.
Fynden av östersjökeramik skulle kunna härröra från den tid då kyrkan byggdes, men det skulle också kunna visa på aktiviteter som är äldre än
kyrkan. Slutligen finns stenmuren som ovan nämnt troligen har att göra med den äldre vägen. Tillkomsten går dock inte att fastställa, men eftersom vägen enligt kartorna hade samma sträckning fram till 1970-talet, så bör den ha avvecklats senast på 1980-talet.
Bedömning:
Lämningarna visar att området inom Esarp 6:1 är rikt på fornlämningar. Dessvärre försvårade det stora antalet nedgrävda kablar de arkeologiska
undersökningarna. Så länge den planerade exploateringen håller sig inom det aviserade arbetsområdet rekommenderas inga ytterligare antikvariska åtgärder. Det är troligt att under mark dolda lämningar finnas utanför undersökningsområdet, varför Esarp 6:1 även i fortsättningen bör
räknas som en fornlämning.
Figur 14. Stenmur vid Objekt 6 Esarp 6:1, sett från söder.
Foto Annika Knarrström.
a
Es
rp
6:1
Esarp 6
:1
Optokab
el
Data/tele
e
tel
ta/
Da
Objekt 6
Nuva
rand
e
Esarp
le
te
ta/
Da
väg 7
9
8
Data
/tele
Grop
Härd
Lager
Ränna
Stengärdesgård
Stolphål
Schakt
Esarp 6:1
685
351
322
376
448
397
Objekt 6
405
427
535 543
461
493 518
557
Nuvarand
e väg 798
Figur 16. Anläggningar inom Objekt 6. Skala 1:300.
Objekt 8
Sökchakt:
Anläggningar:
5 st.
Fynd:
Förhistorisk keramik (förromersk järnålder), flintavslag.
Matjord:
0,3–0,7 meter (vanligtvis 0,4–0,5 meter).
Alv:
Från gulbeige siltig lera till mycket styv gul lera.
Beskrivning:
Längst i väster inom undersökningsområdet påträffades en ensamliggande härd (A10066, fig. 17). Härden var 0,9×0,8 meter stor och cirka 0,13
meter djup. Anläggningen hade två fyllningar: den undre med rikligt med träkol (härdbädd), den övre med grå lera och måttligt med träkol samt
enstaka stenar i diameter cirka 0,07 meter. Träkol från anläggningen daterades till 2924±34 (kalibrerat 2 sigma 1260–1010 f.Kr.), vilket placerar anläggningen i äldre bronsålder.
Därefter var sökschaktet tomt på lämningar i cirka 100 meter fram till det krön som fanns i undersökningsområdets sydöstra del (fig. 18). Där
påträffades en större kokgrop (fig. 19), samt en grop, en ränna och ett stolphål. Kokgropen (A10101) var 2,6×1,9 meter stor och cirka 0,3 meter
djup. Fyllningen bestod av brun humös siltig lera med inslag av träkol och bränd lera och rikligt med skörbränd sten. Mot botten, i mitten av anläggningen, uppdagades ett cirka 0,1 meter tjockt mörkt lager med rikligt med träkol och sot, vilket tyder på att stenarna bör ha värmts in situ
(Petersson 2006:159f, Claesson 2007:76f ). I anläggningen påträffades två flintavslag (F2), fem rabbade bukskärvor (F1) och två glättade skärvor
(F14, fig. 20). De rabbade dateras av Torbjörn Brorsson till yngre bronsålder/äldre järnålder. En av de glättade var en större mynningsskärva som
var avsmalnande och inåtböjd, en form som tyder på att det rör sig om ett tunnformat kärl. Denna kärltyp förekommer enligt Brorsson under
såväl förromersk järnålder som vendeltid och vikingatid. Men med tanke på fynden av de rabbade kärlen är en datering till förromersk järnålder i
detta fall mer trolig. 14C-dateringar av träkol från A10101 gav dock resultatet 1552±31 BP. Kalibrerat med 2 sigma innebär det 420–580 e.Kr., vilket
inte passar med keramiken. Kokgropar finns under lång tid under förhistorien, men de är som vanligast under äldre järnålder (Peterson 2006:141),
vilket gör att dateringen av keramiken känns mer trolig än 14C-dateringen. Det är dessutom tveksamt att så pass mycket äldre keramik kan ha
hamnat i fyllningen av misstag.
Gropen (A10118) var 2,6 meter lång och 1,3 meter bred, fortsatte utanför schaktkanten i söder. Fyllningen bestod av gråbrun lera med inslag av
bränd lera och med tanke på det ringa djupet (0,08 meter) bedömdes anläggningen vara botten av en grop eller möjligen en lagerrest.
Stolphålet (A10129) var 0,25 meter i diameter och 0,12 meter djupt, med fyllning av mörkbrun lera med inslag av träkol. Inga fler stolphål påträffades, så anläggningen kan inte i nuläget knytas till någon konstruktion.
Rännan (A10138) var 1,8×0,4 meter stor och 0,16 meter djup och hade flammig gul/grå siltig lera med måttligt inslag av träkol samt någon enstaka sten. Rännan hade ingen tydlig funktion eller datering. De resterande 100 meter till undersökningsområdets slut var fyndtomma.
Tolkning:
Dateringarna av lämningarna vid objekt 8 ingen enhetlig bild av platsen. Däremot visar det tydligt att platsen har använts vid minst två, kanske
tre olika tidsperioder under förhistorien. Troligen finns det fler lämningar utanför undersökningsområdet. Det var visserligen cirka 100 meter
mellan A1066 och de övriga anläggningarna, så det skulle kunna röra sig om två separat fornlämningar, något som dock är svårt att avgöra med
enbart ett upptaget sökschakt.
Bedömning:
Objektet övergick direkt till en förundersökning enligt Länsstyrelsens önskemål. Vidare antikvariska åtgärder inom undersökningsområdet bedöms inte nödvändiga. Platsen fornlämningsregistreras med utbredning i nordost och sydväst.
Figur 17. Anläggningar inom Objekt 8 i väster. Skala 1:200.
Nya Esarp
10066
10177
10169
10181
Objekt 8
10173
10161
10165
Nu
10097
var
a
nde
väg
798
10093
Härd
Störning
Schakt
Objekt 8
10101
10129
10118
10157
Nu
var
a
Op
tok
a
nde
10138
väg
798
bel
Grop
Kokgrop
Ränna
Stolphål
Störning
Schakt
Figur 18. Anläggningar inom Objekt 8 i öster. Skala 1:200.
Figur 19. Kokgrop A10101
vid Objekt 8, sett från väster.
Foto Ola Kronberg.
F14
2 cm
F1
Figur 20. Keramik (F14 och
F1) från A10101, daterad
till förromersk järnålder. Foto
Ola Kronberg.
Objekt 12 Genarp 87:1
Sökschakt:
1 st, 13 löpmeter
Anläggningar:
4 st.
Fynd:
-
Matjord:
0,25–3 meter.
Alv:
Mycket styv gul lera
Beskrivning:
Vid förundersökningen lades ett schakt tvärs över vägens förmodade sträckning (fig. 21). I schaktets södra del påträffades fyra parallella diken,
alla orienterade i samma riktning som vägen (fig. 22). Tre av dikena var relativt lika i utseende, storlek och djup (från 0,4 till 0,6 meter i bredd och
0,04 till 0,08 meter i djup) med en tydlig homogen fyllning med enstaka sten.
Ett dike A212 var 1,1 meter brett och 0,3 meter djupt. Diket var mycket tydligt i ytan och hade en homogen fyllning med ett litet inslag av tegel. I
ytan fanns det rikligt med stenar med en diameter mellan 0,1 till 0,25 meter.
Tolkning:
Anläggningarna tolkades som diken till en äldre vägdragning, troligvis från den norra sidan av vägen eftersom inga motsvarande diken påträffades längre norrut i schaktet. Dessvärre kunde objektet inte undersökas vidare söderut på grund av arbetsområdets begränsning och ledningsdragningar.
Bedömning:
De lämningar som påträffades stödjer tolkningen att Genarp 87:1 är en äldre väg. Dock kunde enbart de norra dikena av vägen undersökas vid
förundersökningen. Inga daterbara fynd påträffades vilket gör att vägens ålder inte går att klargöra, men som nämnt tidigare är det inte omöjligt
att den är äldre än 1690-talet. Utanför undersökningsområdet bör Genarp 87:1 även i fortsättningen räknas som en fornlämning.
Figur 21. Anläggningar inom Objekt 12. Skala 1:200.
Nu
va
ra
nd
Objekt 12
G en
Dike
Sten
Schakt
ar p
87:1
ev
äg
79
8
Pla
n
era
t vä
go
G ena
r p 87
mr
åde
:1
Schakt
Objekt 12
an
Pl
go
vä
at
er
e
d
rå
m
Figur 22. Objekt 12 med Historisk karta över Äspet 1826. Skala 1:2000.
Bilaga 2. Anläggningstabell
Intrasis Id
Anl. typ
Undersökt
Undersökt
andel (%)
Fyndinsamlingsmetod
Djup (m)
Längd (m)
Bredd (m)
Und. metod
Sot
Kol
Fyllning
204
Dike
X
10
Handplock
0,06
0,6
Spade
Lera
208
Sten
X
10
Handplock
0,08
0,5
Spade
Lera
212
Dike
X
10
Handplock
0,3
1,1
Spade
Lera
216
Dike
X
10
Handplock
0,04
0,4
Spade
232
Dike
X
10
Handplock
0,14
0,5
Spade
X
Lera
239
Dike
X
10
Handplock
0,09
0,4
Spade
X
Lera
243
Dike
X
5
Handplock
0,2
2,28
Spade
322
Grop
337
Utgår
351
Stolphål
Handplock
0,12
X
Lera
360
Utgår
368
Stolphål
X
50
Handplock
376
Härd
X
100
Handplock
390
Stolphål
X
50
Handplock
397
Stolphål
X
50
Handplock
405
Stolphål
X
50
413
Utgår
X
0
427
Kulturlager
X
448
Grop
X
461
Kulturlager
493
Lera
0
0
X
50
0,24
0,2
Skärslev
0,1
0,24
0,24
Skärslev
0,06
0,48
0,48
Skärslev
X
Lera
0,18
0,26
0,26
Skärslev
X
Lera
0,24
0,25
0,25
Skärslev
Handplock
0,18
0,28
0,28
Skärslev
X
Lera
50
Handplock
0,01
1,22
0,94
Skärslev
X
Annan
50
Handplock
0,24
0,64
0,44
Skärslev
X
Lera
X
10
Handplock
0,02
0,6
Skärslev
X
Lera
Ränna
X
10
Handplock
0,17
0,24
Skärslev
X
Lera
507
Stolphål
X
50
Handplock
0,25
0,52
0,52
Spade
X
Lera
518
Grop
X
50
Handplock
0,1
0,44
0,44
Skärslev
X
Sand
535
Stolphål
X
25
Handplock
0,06
0,24
0,24
Skärslev
X
Lera
543
Grop
X
50
Handplock
0,12
0,68
0,66
Skärslev
X
Lera
557
Härd
X
100
Handplock
0,18
0,78
0,78
Skärslev
X
Lera
578
Störning
0
583
Störning
0
585
Dike
0
589
Störning
0
601
Dike
0
605
Dike
0
609
Dike
0
643
Störning
0
649
Husgrund
0
674
Störning
685
Stengärdesgård
1
Extensiv
784
Störning
0
807
Störning
0
811
Störning
0
0
Lera
Lera
X
0
X
10
Handplock
Intrasis Id
Anl. typ
Undersökt
815
Störning
0
819
Störning
0
823
Störning
0
827
Störning
0
831
Störning
0
835
Störning
0
850
Störning
0
854
Störning
0
858
Störning
0
862
Störning
0
866
Störning
0
870
Störning
0
874
Störning
0
878
Störning
0
886
Störning
0
890
Störning
0
898
Störning
0
902
Störning
0
906
Störning
0
910
Störning
0
914
Störning
0
1007
Störning
0
1011
Störning
0
1015
Störning
0
1019
Störning
0
1023
Störning
0
1027
Störning
0
1040
Stolphål
0
1053
Störning
0
1057
Störning
0
1061
Störning
0
1065
Störning
0
1069
Störning
0
1088
Störning
0
1092
Störning
0
1096
Störning
0
1100
Störning
0
1104
Utgår
0
1120
Störning
0
1124
Störning
0
1138
Störning
0
Undersökt
andel (%)
Fyndinsamlingsmetod
Djup (m)
Längd (m)
Bredd (m)
Und. metod
Sot
Kol
Fyllning
Intrasis Id
Anl. typ
Undersökt
Undersökt
andel (%)
Fyndinsamlingsmetod
Djup (m)
Längd (m)
1142
Störning
0
1146
Störning
0
10028
Störning
10032
Härd
X
100
10066
Härd
X
50
10077
Störning
0
10081
Störning
0
10085
Störning
0
10089
Störning
0
10093
Störning
0
10097
Störning
10101
Kokgrop
X
25
10118
Grop
X
25
10129
Stolphål
X
10138
Ränna
X
10157
Störning
0
10161
Störning
0
10165
Störning
0
10169
Störning
0
10173
Störning
0
10177
Störning
0
10181
Störning
0
10216
Störning
0
10220
Störning
0
10227
Störning
10233
Grop
10243
Störning
0
10247
Störning
0
10251
Störning
0
10255
Störning
10259
Grop
10282
Stolphål
10293
Stolphål
X
50
Handplock
10305
Grop
X
50
10316
Störning
10320
Grop
10337
Störning
0
10341
Störning
0
10376
Störning
0
10380
Störning
0
10384
Störning
0
Bredd (m)
Und. metod
Sot
Kol
Fyllning
Handplock
0,03
1,18
0,65
Extensiv
Handplock
0,13
0,9
0,78
Skärslev
Handplock
0,3
2,6
1,9
Skärslev
Handplock
0,08
2,6
1,3
Skärslev
50
Handplock
0,12
0,25
0,25
Skärslev
X
Lera
50
Handplock
0,16
1,8
0,4
Skärslev
X
Lera
Handplock
0,17
0,46
0,42
Skärslev
Handplock
0,32
4
1,45
Skärslev
Handplock
0,1
1,3
0,5
Skärslev
X
Handplock
0,66
2,55
1,8
Maskin
X
0
Lera
X
Lera
X
Lera
0
X
Lera
0
X
50
Sand
0
X
10
0
Skärslev
0
X
50
Sand
Intrasis Id
Anl. typ
Undersökt
Undersökt
andel (%)
10388
Störning
0
10392
Störning
0
10409
Störning
0
10413
Störning
0
10417
Störning
0
10421
Störning
0
10425
Störning
0
10429
Störning
0
10433
Störning
0
10446
Störning
0
10450
Störning
0
10454
Störning
0
10458
Störning
0
10462
Störning
0
10481
Störning
0
10485
Störning
0
10489
Störning
0
10493
Störning
0
10497
Störning
0
10501
Störning
0
10505
Störning
0
10509
Störning
0
10513
Störning
0
Fyndinsamlingsmetod
Djup (m)
Längd (m)
Bredd (m)
Bilaga 3. Fyndtabell
Intrasis
Id
Fyndnr.
Material
1000225
1
Keramik
1000226
2
Flinta
1000227
3
1000228
4
1000230
Antal
Vikt (g)
5
44
2
30
Keramik
4
34
Östersjökeramik
Ben
2
16
Ett pubisben av nöt och ett oidentfierat revben
5
Ben
2
28
Ett mellanfotsben och en förstafalang, får/get
1000231
6
Keramik
3
20
Östersjökeramik från fyllning 1
1000232
7
Bergart
2
65
Granat/glimmerskiffer?
1000234
8
Flinta
Avslag
2
1
1000235
9
Flinta
Avslag
1
1
1000236
10
Flinta
Avslag
1
6
1000237
11
Flinta
Avfall
2
12
1000238
12
Flinta
Avslag
1
2
Kraftigt bränd
1000239
13
Keramik
2
8
Yngre glaserat rödgods
1000241
14
Keramik
2
37
Äldre förromersk järnålder
Sakord
Avslag
Anmärkning
Förrromersk järnålder
Und. metod
Sot
Kol
Fyllning
Bilaga 4. Vedartsanalys
Ulf Strucke, SHMM Arkeologiska uppdragsverksamheten, Stockholm
AnalysId: 12288
AnalysId: 12289
Anläggning: 405
Vikt (g):
Fragment:
Art:
Material:
Kommentar:
Provnr: PM679
13,2
över 500
Ek
Analyserad vikt (g):
Anläggning: 10066 Obj 8
2
Analyserat antal:
50
Fragment:
Antal:
50
Art:
Träkol
Material:
Kärnved
Kommentar:
AnalysId: 12286
Fragment:
Art:
Material:
Kommentar:
0,1
6
Al
Provnr: PM10332
över 300
Provnr: PM10185
4,1
Analyserat antal:
50
Antal:
50
Ek
Träkol
Grövre gren
0,1
0,6
6
Fragment:
49
Analyserat antal:
49
Antal:
2
Art:
Ek
Antal:
Material:
Trä
0,6
47
Antal:
2
Material:
Vald för datering
Tall
Vikt (g):
Provnr: PM10186
Analyserat antal:
Träkol
Art:
Kommentar:
8,9
AnalysId: 12287
Vikt (g):
Vikt (g):
Kommentar:
Antal:
4
Art:
Material:
Ej tillvarataget
Kommentar:
Träkol
Kärnved
Salix sp
Träkol
Kvist, under 10 år. Vald för datering
AnalysId: 12285
Provnr: PM10336
Vikt (g):
0,2
0,2
Fragment:
27
Analyserat antal:
27
Art:
Ek
Antal:
27
Material:
Kommentar:
Träkol
Kärnved
Bilaga 5. 14C-analys

Väg 798 mellan Esarp och Genarp - Samla

Transcription

Similar documents

Miniguide för CGAS-skattning

Vasaloppets teckenguide

Frågor och svar om äldrejuridik

1281K-P158 Detaljplan för del av Genarp 3:3 i

Detta är Svensk Jakt

Alla har rätt att bo tryggt