Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-02-10

Transcription

KOMMUNSTYRELSENS
ARBETSUTSKOTT
Kallelse/underrättelse
Tid
Tisdag 10 februari 2015 kl. 09:00
Plats
Sammanträdesrummet, kommunkontoret Torsby
Val av justerare
Tid för justering
Ärendelista
Nr
Inte offentliga ärenden
Diarienr
Föredragande
Sid
Verksamhetsredovisning - fritid
KST 2015/51
Kicki Velander
Kl.9
2
Svar på motion om att införa företagslots i
Torsby kommun
KST 2014/807
Thomas Stjerndorff
Anna Öhgren Boden
3
Interregprojekt, Eco-INSIDE (Eco- Inre
Skandinavien)
KST 2015/75
Thomas Stjerndorff
Olof Ljungberg
4
BID-projektet Scandinavium Heartland
KST 2015/105
5
Rappmt, rekrytering av miljö- och byggchef
KST 2014/498
Thomas Stjerndorff
6
Samverkan, Torsby kommun och Polisen
KST 2015/99
Thomas Stjerndorff
24
7
Komplettering av de lokala
ordningsföreskrifterna
KST 2014/631
Thomas Stjerndorff
27
8
Remisser, tillämpning av EU:s
varuförordning 2014
KST 2015/100
Thomas Stjerndorff
32
9
Bidrag till Dalby hembygdsförening
KST 2015/60
Thomas Stjerndorff
40
10
Organisation och samarbete mellan
Klarälvens vattenråd och Klarälvens
vattenvårdsförbund
KST 2014/976
Torbjörn Almroth
41
Il
Information om miljömål och val av
arbetsgrupp
KST 2014/861
Torbjörn Almroth
Tina Näslund
12
Positivt planbesked för delar av fastigheten
Aspberget l :4 (8) m. fl.
KST 2015/98
Torbjörn Almroth
48
13
Samråd enligt 6 kap 4§ miljöbalken,
koncessionsansökan for markkabel i
Långflon
KST 2014/889
Torbjörn Almroth
51
14
Upprustning och skötsel av väg K-078,
KST 2014/978
Mikael Löfvenholm
61
Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun
Besöksadress
Nya Torget 8
685 80 Torsby
0560-160 66 sekr
5
15
ks@torsby.se
www.torsby.se
TORSBY KOMMUN
sid 2
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Kallelse/underrättelse
Nr
Inte offentliga ärenden
Diarienr
Föredragande
15
Finnskogscentrum
(handlingar finns på sammanträdet)
KST 2015/109
Angela Birnstein
16
Begäran om underhåll av hembygdsgården
Halvarstugan i Båtstad
KST 2015/76
Jan Esping
69
17
Remiss, funktionellt prioriterat vägnät
KST 2015/95
Jan Esping
72
18
Försäljning av mark, Torsby 4:33
KST 2015/106
Jan Esping
94
19
Svar på motion om bilburen ungdom
KST 2014/949
Jan Esping
96
20
Nämndmöten kvällstid
KST 2015/72
Ann-Margreth Edberg
98
21
Framställan om ersättning för förlorad
arbetsinkomst och förlorad semesterförmån
KST 2015/108
22
Kallelse till årsmöte, Brottsförebyggande
Centrum i Värmland
KST 2015/50
Ann-Katrin Järåsen
102
23
Meddelanden
KST 2015/11
104
ordförande
100
Åsa Bugasdotter
sekreterare
Kontaktuppgifter tjänstemän
Namn
Titel
E-post
Telefon
Anders Björck
bitr. kommunchef/
HR-chef
ekonomichef
VD, TUAB
administrativ chef
teknisk chef
fritidschef
områdeschef
näringslivschef
kommunchef
mi !j östrate g/energioch klimatrådgivare
stadsarkitekt/milj öoch byggchef
anders.bjorck@torsby.se
0560-160 86
angel a. birnstein@torsby. se
anna.ohgren@torsby .se
ann-margreth.edberg@torsby.se
j an. esping@tors by. se
kicki.velander@torsby.se
mikael.lofvenholm@torsby.se
olof.ljungberg@torsby.se
thomas.stjemdorff@torsby.se
tina.nasl und@tors by. se
torbjom.almroth@torsby.se
0560-160 28
0560-160 18
0560-160 10
0560-160 69
0560-166 90
0560-160 53
0560-160 12
0560-160 01
0560-162 02
0560-160 20
Angela Bimstein
Anna Öhgren Boden
Ann-Margret Edberg
Jan Esping
Kicki Velander
Mikael Löfvenholm
Olof Ljungberg
Thomas Stjemdorff
Tina Näslund
Torbjörn Almroth
Sid
Datum
2014-12-09
Svar på motion om att införa företagslots i
Torsby kommun
KST 2014/807
Sammanfattning
Moderaterna genom Gustav Olsson har lämnat en motion till kommunfullmäktige
2014-11-17, som lyder:
"För Torsby kommun är företag och nyetableringar en förutsättning för tillväxt och
utveckling. Då krävs det att dialogen och kommunikationen mellan kommunen och
näringslivet är väl uppbyggd.
I ett steg att förbättra kommunikationen mellan företagen och Torsby Kommun
föreslår Moderaterna att det bör tillsättas en företagslots, som så många andra
kommuner har gjort.
Företagslotsen har huvudsakligen tre funktioner:
1. Information: Företagslotsen informerar företag om vad som krävs för få tillstånd,
vilka blanketter och uppgifter som ska fyllas i, samt att hänvisa till rätt
förvaltningar vid olika ärenden.
2. Samordning: Företagslotsen samordnar ansökningar och förmedlar information
mellan förvaltningarna för att underlätta handläggningen. Företagen kan sedan
med enkelhet vända sig till företagslotsen som har information om ärendet.
3. Beslut: Kommun ska snabbast möjligt fatta de beslut som krävs för att göra
tillståndsärenden. Företagslotsen driver aktivt på för att föra fram ärendet till
snabbt beslut. Som exempel kan kommunen tillse att ~änstemän har möjlighet att
fatta beslut i tillståndsärenden utan politisk behandling.
Med anledning av ovanstående föreslår Moderaterna:
• Att Torsby Kommun tillsätter en företagslots, för att förbättra kommunikationen
mellan kommunen och näringslivet.
Thomas Sljerndorff
kommunchef
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 01 direkt
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
thomas.sljerndorff@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (4)
Svar på motion angående företagslots i Torsby kommun
Ansvariga för motionssvaret, med kontaktuppgifter
Thomas Stjerndorff, kommunchef, thomas.stjerndorff@torsby.se
Anna Öhgren Boden, VD TUAB (Tors by Utveckling AB), anna.ohgren@torsby.se
Utredningsmetod
Tagit del av utredning kring företagsklimat från SKL, Sveriges Kommuner och
Landsting,
erfarenheter av tidigare projekt, utbildningar och insatser som Den företagsamma
utvecklingen och Förenkla, helt enkelt, samt
erfarenhetsutbyte med andra kommuners näringslivsorganisationer.
Bakgrund
Torsby kommuns näringslivs- och besöksnäringsarbete är organiserat på följande sätt
för att möta företagens behov av stöd hjälp i olika avseenden. Torsby kommuns
näringslivsbolag TUAB ansvarar för småföretag upp till sex anställda. Torsby kommun
ansvarar för de större företagen genom näringslivschef samt kommunchef.
Förhållandet avseende arbetsuppgifter mellan kommunens näringslivsfunktion och
TUAB regleras av ett avtal som revideras årligen.
Företagslots
Företagslots är en funktion eller person med syfte att lotsa företagsärenden för att
underlätta för företaget som kommer i kontakt med kommunen. Ibland är det en
särskild person/er som har titeln faretagslots och ibland är det mer av ett arbetssätt som
kommunens tjänstemän som möter företagen jobbar utifrån.
När det gäller de funktioner som en företagslots har enligt motionen, så är det ett
arbetssätt som TUAB har haft i många år, d.v.s. informera företag om vilka tillstånd
som kvävs och hänvisa till rätt förvaltningar och tjänstemän etc (se TUAB:s
verksamhetsplaner för 2011-2014). TUAB samordnar även information om ärendet
med kunden i fokus, håller sig ajour och följer upp ärenden, även om företaget går
vidare in i den kommunala förvaltningen, t ex om det gäller bygglov eller andra
tillstånd. Det kan gälla såväl myndighetsutövning som exploatering m.m.
Vad gäller de större företagen, som kommunen direkt ansvarar för, så har
näringslivschefen samma funktion som beskrivits ovan.
Begreppet lotsfunktion och vilka har en lotsfunktion idag?
"Att inrätta så kalladeJatsfunktioner är något som har varit i ropet under ett antal år
och av de svarande kommunerna anger två tredjedelar att de har en lotsfunktion idag.
Det innebär i praktiken att 118 kommuner av de 178 som svarat på enkäten har en
lotsfunktion" (F öretagsklimatet-kommunen gör skillnad, SKL 2009).
2
3
Av de kommuner som har en lotsfunktion är det absolut vanligast att
näringslivschefen eller motsvarande är den som agerar lots, enligt SKL:s (Sveriges
kommuner och Landsting) rapport.
I Värmland är det endast Karlstad och Eda som har anställda personer som har titeln
foretagslots. I t.ex. Sunne och Arvika jobbar de förvaltningsövergripande med
företagsärenden och fungerar då som en "lotsgrupp", där samtliga tjänstemän som
möter företag i sitt arbete fungerar som "lotsar". Sedan 2012 har Torsby kommun och
TUAB ett liknande arbetssätt. Detta etablerades i samband med Torsby kommun och
TUAB:s arbete med SKL:s utbildning Förenkla -helt enkelt. Vi har sedan ca två år
tillbaka arbetat med denna metod i den s.k. Etableringsgruppen, där kommunchef,
teknisk chef, miljö- och byggchef, näringslivschef och VD på TUAB deltar och går
igenom aktuella ärenden. Kommunchefen är sammankallande till denna grupp.
Informera om tillstånd
När det gäller att informera om tillstånd så har den nya tekniken öppnat upp många
bra möjligheter för företag idag som inte fanns tidigare. Nu finns t. ex. en bra
webbtjänst på www.verksamt.se där ett företag lätt kan få svar på vilka tillstånd som
krävs för dennes verksamhet och dessutom få en checklista för i vilken ordning
tillstånden ska sökas och hos vem, vad som krävs etc. Vår erfarenhet är att en majoritet
av våra nystartsärenden i dag redan har tagit reda på mycket innan de tar kontakt med
oss eller kommunen via webben och framför allt via verksamt.se. Verksamt. se är en
webbsida där myndigheterna Skatteverket, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, Patent- och regitreringsverket, Pensionsmyndigheten, SCB och
Tullverket samverkar kring information till företagare. TUAB är en av Tillväxtverkets
referensorganisation när det gäller utvecklingen av webbsidan verksamt.se. Dessa
myndigheter ger även ut en broschyr Starta eget som finns hos oss att hämta gratis.
En person eller ska alla vara lotsar?
Ett företag bör behandlas som vilken annan kommunal kund som helst, och ska
bemötas av samma serviceanda och professionalltet som en privatperson. Oavsett
vilken tjänsteman eller politiker som kommunens kund möter, ska den personen
kunna lotsa kunden rätt. Så här skriver SKL i sin rapport Företagsklimatet- kommunen
gör skillnad, som är en enkät till samtliga av Sveriges kommundirektörer om
kommunens tillgänglighet och service till företagen om just detta:
"Att införa någon typ av lots eller flera lotsar tror vi kan vara en effektiv metod för att
underlätta för företagare att få den hjälp och service som de behöver. Dock vill vi
flagga för att det kan finnas en risk med att utse en eller ett antal personer som ska
jobba med dessa frågor. Risken är att man överlåter allt för mycket ansvar på dessa
personer och att man förbiser eller åsidosätter det faktum att hela den kommunala
förvaltningen behöver ha en positiv attityd och vara serviceinriktade mot både
medborgare och företagare. Det synsättet är nog den allra viktigaste framgångsfaktorn
för ett bra företagsklimat Ett begrepp som förekommer allt oftare i sammanhanget och
som ibland förespråkas är 'no wrong door', dvs. att alla ska kunna lotsa en företagare
rätt i systemet (F öretagsklimatet-kommunen gör skillnad, SKL 2009).
3
Flera värmländska näringslivsfunktioner funderar nu på att köpa in en webbaserad
lotsutbildning (www.lotsutbildning.se) med målgruppen samtliga ~änstemän och
politiker som kommer i kontakt med företag i sitt arbete i en kommun. TUAB har
provat en demoversion och gör den bedömningen utbildningen vore mycket värdefull
att erbjuda både nyanställda samt övrig personal i kommunen.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis så gör undertecknade den bedömningen att Torsby kommun har
en ändamålsenlig organisation avseende näringsliv- och besöksnäringsarbete och att
denna inte behöver utökas. Däremot anser vi att den framgångsfaktor som SKL pekar
på, nämligen att arbeta för att hela den kommunala förvaltningen är serviceinriktad
och har en positiv attityd mot både företagare, besökare och medborgare, är en
betydelsefull byggsten för ett positivt företagsklirnat, vilket gör att företagare och kund
lotsas rätt i systemet. Projektet "Den företagssamma kommunen" och "Förenkla- helt
enkelt" samt värdskapsutbildningarna som bedrivits som kommunövergripande
projekt med syfte att förstärka den positiva attityden och det professionella
bemötandet har varit framgångsrika. Dock måste detta arbete vidmakthållas och
ständigt vara aktuellt i den kommunala förvaltningen i mötet med näringslivet.
Förslag till beslut
Motionen avslås.
Thomas S*rndorff, kommunchef /Anna Öhgren Boden, VD TUAB
4
~S'T Z äl
Per Eiritz
UTKAST
Nr 2
s7Jr~ ff/(/J
2014-12-17
\J;
4~~/}cli2_ J 6~
Projektförslag för ökad konkurrenskraft och ökad etableringsfrekvens hos små och
medelstora företag
Eco-INSIDE (Eco- Inre Skandinavien)
Gränsöverskridande satsning inom näringslivsrelaterad verksamhet i områden rörande energi, miljö och
bygg i Inre Skandinavien
Program: lnterreg Sverige-Norge
lnsatsområde: Små och medelstora företag
Bakgrund och drivkrafter till projektet
Klimat och Miljö
Projektet ska arbeta för att stärka företagens och regionens konkurrenskraft genom ett gränsöverskridande samarbete inom energi-, bygg- och miljörelaterade områden. Med fokus på
näringslivsutveckling och internationalisering ska projektet bidra till att de nationellt och internationellt
uppsatta klimatmålen nås samt att näringslivet och främst de små och medelstora företagens
konkurrenskraft stärks.
Tillväxt och attraktionskraft
Både den offentliga sektorn och privat personer i regionen Inre Skandinavien har under många decennier
visat prov på att man vill ta ansvar för att utveckla ett mer hållbart samhälle. Detta gäller både att vi som
region villleva mer "hållbart" men också att vi ser goda möjligheter att utveckla och saluföra varor och
tjänster inom detta område som kan kommer andra till nytta och samtidigt bidrar till att skapa nya
arbetstillfällen i vår region, Inre Skandinavien.
Med all sannolikhet kommer den globala efterfrågan för dessa typer av varor och tjänster att öka drastiskt
under kommande år. Detta för att få hejd på de stora klimatförändringar som annars kan bli en realitet.
Inre Skandinavien har goda förutsättningar att bli en aktör att räkna med i detta sammanhang och det vore
synd att inte ta vara på dessa möjligheter.
Vision
Med projektet vill Värmland, Dalarna, Akershus och Hedmark(kapa ett" Living lab" för Inre Skandinavien
och bli en ännu starkare aktör, med fokus på hållbara energi-.J:h miljölösningar inom de områden som
prioriters i projektet. Bärande nyckelbegrepp i detta sammanhang är bl a Tjänsteinnovationer, Forskning
~-ch Utveckling sam: B~sine~s Booster.
\
Overgripande mall proJektet
De övergripande målen i projektet är att i slutändan få befintliga företag att växa, att det skapas nya
företag och att företag flyttar tillinre Skandinavien. Allt detta inom branscher och delar av branscher som
1
Per Eiritz
2014-12-17
UTKAST Nr 2
jobbar inom områden som bidrar till skapandet av ett mer hållbart samhälle. Delmål för detta kommer att
finnas angivna i den slutliga projektansökan.
Aktiviteter
Projektet ska verka inom tre fokusområden; Solenergi och energisystem, hållbart byggande samt
avfall/restprodukter. Projektets aktiviteter ska bidra till nya produkter och lösningar inom dessa områden
som i sin tur leder till ökad energieffektivisering, ökad andel förnybar energi samt till ny kunskap och
förändrade beteenden. Detta kommer bl a att uppnås genom att projektet skapar och underhåller
samarbetsarenor som bidrar till interaktion mellan företag, intresseorganisationer och akademisk
forskning. Även större företag kommer att delta då det har visat sig att de på ett påtagligt positivt sätt kan
hjälpa små och medelstora företag att utvecklas.
WP 1:
Utveckla och testa nya produkter/tjänster inom
solenergi, energisystem och energilagring
Solenergi och Energisystem
Kompetensutveckling inom solenergiområdet
Utveckla solenergi och energisystem för
landsbygd och jordbruk
WP2:
Skapandet av en gränsöverskridande
innovationsplattform
Hållbart byggande
Åstadkomma att mer offentlig (kommunal}
byggnation sker i trä
Få offentligt byggande att bli en pådrivande
faktor för utveckling av tjänster
WP3:
Skapa och lyfta fr9m affärskoncept som gör Inre
Skandinavien unikt
Avfall/Restprodukter
Hållbar slam-och matavfallshantering
Affärsutveckling/kommersialisering av
restproduktflöden
WP4:
Projektledning/Överordnade aktiviteter
Kommunikation/resultatspridning
Horisontella kriterier
Internationalisering
Rapportering/mötesstruktur
2
Per Eiritz
UTKAST Nr 2
2014-12-17
Avgränsningar och kopplingar till andra projekt
Projektet kommer att utnyttja resultat från tidigare projekt såsom FEM och SITE. En skillnad från tidigare
FEM-projekt är dock att detta projekt är mer avgränsat gällande antal" Arbetspakker" och i detta projekt
har en betydligt större fokus lagts på näringslivutveckling. Projektet kommer naturligtvis att samarbeta och
dra nytta av andra projekt som är inriktade på hållbar samhällsutveckling när det klargörs vilka dessa
projekt är för nästa programperiod.
Preliminär budget och finansiering
Svensk finansieringsplan (TSEK}
2015
2016
2017
2018
Totalt
Region Dalarna
250
500
500
250
1500
Region Värmland
350
700
700
350
2100
Arvika kommun
500
1000
1000
500
3 000
Övriga Värmlänska kommuner
50
100
100
50
300
Indirekt finansiering med tid
25
50
50
25
150
1175
2350
2 350
1175
7 050
lnterregmedel (50%)
14100
TOTALT:
Anmärkning: Inga belopp är ännu förankrade och bekräftade av finansiärerna
Norsk finansieringsplan ( TNOK}
2015
2016
2017
2018
Totalt
Akershus fylkeskommun
250
500
500
250
1500
Hedmarks fylkeskommun
350
700
700
350
2100
Övrig norsk finansiering inkl tid
650
1300
1300
650
3 900
lnterregmedel (35%)
437
875
875
438
2 625
10125
TOTALT:
Anmärkning: Inga belopp är ännu bekräftade av finansiärerna
3
Per Eiritz
UTKAST Nr 2
2014-12-17
Projektorganisation
Projektägarskap Sverige:
Arvika kommun
Projektägarskap Norge:
Kunnskapsbyen Lilleström
Huvudprojektägare:
Svensk projektledning:
Arvika kommun och stiftelsen Teknikdalen
Norsk projektledning:
Kunnskapsbyen Lilleström och Tretorget
Huvudsakliga samarbetspartners
Fylkeskommunerna i Hedmark och Akershus
Glava Energy Center/Solklyngen
Kommuner i berörda län och fylken
Företag och organisationer i byggbranschen
Region Dalarna
Företag i solelbranschen
Region Värmland
Företag i övriga energibranscher
Universitet och Högskolor
Tretorget
Intresseorganisationer
Stiftelsen Teknikdalen
Företag och organisationer i avfall/restproduktbranschen
Energiråd lnnlandet
4
9
Sida
ANSÖKAN
om projektmedel
Blankettanvisning
Skickas till:
Se information på Region Värmlands hemsida,
sidan för Regionala projektmedeL Läs först
Riktlinjer för Region Värmlands projektfinansiering.
Instruktioner finns till vänster om vissa rubriker.
Region Värmland
Box 1022
651 15 Karlstad
Sökt belopp
1(5)
Projektperiod
2. 100 t k kr 2015-07-01
_ 2018-06-30
Organisation
Namn
Organisationsnummer
Arvika kommun
212000-1892
Postadress
Kontaktperson
stargatan 20
Anna Wikstrand
0570-81600
Postnummer och -ort
E-postadress
Mobil
671 81
ARVIKA
Plusgiro
Telefon
anna.wikstrand@arvika.se
\Bankgiro
Bg:334-7051
Projektbeskrivning
Hemsida
www.arvika.se
OBS: Fördjupad projektbeskrivning som följer ansökans struktur ska bifogas!
Syfte
EcoiNSIDE ska arbeta för att stärka företagens och regionens konkurrenskraft genom ett gränsöverskridande
samarbete inom energi-, bygg- och miljörelaterade områden. Med fokus på näringslivsutveckling
och internationalisering ska projektet bidra till att de nationellt och internationellt uppsatta klimatmålen
nås samt att näringslivet och främst de små och medelstora företagens konkurrenskraft stärks.
Mål
De övergripande målen i projektet är att få befintliga företag att växa, att det skapas nya företag och
att företag flyttar till Inre Skandinavien. Allt detta inom branscher och delar av branscher som jobbar inom områden
som bidrar till skapandet av ett mer hållbart samhälle.
Bakgrund, skäl till projektet och historik
EcoiNSIDE är ett projekt där huvudfinansieringen söks från lnterregprogrammet SveNor 2014-2020.
Med projektet vill Värmland, Dalarna, Akershus och Hedmark skapa ett" Living lab" för Inre Skandinavien och
bli en ännu starkare aktör, med fokus på hållbara energioch miljölösningar inom de områden som prioriters i
projektet. Bärande nyckelbegrepp i detta sammanhang är bl a Tjänsteinnovationer, Forskning och Utveckling
samt Business Booster.
EcoiNSIDE bygger på de tidigare lnterregprojekten FEM1, FEM2 och FEM2020. Dessa projekt har varit inriktade
på "grön näringslivsutveckling" och enligt den utvärdering som har gjorts har dessa projekt ansetts som mycket
lyckade.
l projektet EcoiNSIDE kommer man att fokusera på i enbart tre insattsområden inom "de gröna näringarna".
Mer fokus kommer också att läggas på att få de involverade företagen och aktörerna i högregrad lägger fokus
på aktiviteter som inbegriper innovation och forskning/utveckling
Region Värmland - kommunalförbund
Postadress
Box 1022
651 15 KARLSTAD
Besöksadress
Lagergrens gata 2
Telefon 054-701 10 00 vx
Fax 054-70110 01
E-post kansliet@regionvarmland.se
Webbplats www.regionvarmland.se
Orgnr 222000-1362
Bankgiro 5344-2984
PlusGiro 437 33 98-9
lo
REGION VÄRMLAND
2
p roje
. ktb es k.
nvnmg fo rts
Projektinnehåll
De tre insattsområdena som projektet i huvudsak kommer att arbeta med är; Solenergi och energisystem, Hållbart b)
restprodukter. Projektets aktiviteter ska bidra till nya produkter och lösningar inom dessa områden som i sin tur
leder till ökad energieffektivisering, ökad andel förnybar energi samt till ny kunskap och förändrade beteenden.
Detta kommer bl a att uppnås genom att projektet skapar och underhåller samarbets~.renor som
bidrar till interaktion mellan företag, intresseorganisationer och akademisk forskning. Aven större företag kommer
att delta då det har visat sig att de på ett påtagligt positivt sätt kan hjälpa små och
medelstora företag att utvecklas. Projektet kommer att delas upp i fyra Arbeitspakker och dessa med underrubriker är
WP1: Solenergi och Energisystem
Utveckla och testa nya produkter/tjänster, kompetensutveckling,
Utveckla system för landsbygd/lantbruk
WP2: Hållbart Byggande
Skapa en gränsöverskridande innovationsplattform,
Mer offentlig byggnation i trä, Tjänsteutveckling
WP3: Avfall/Restprodukthantering
Showroom for the resource revolution,
Hållbar slam-och matavfallshantering
WP 4: Överordnade Aktiviteter
Kommunikation/Resultatsoridnina/Horisontella kriterier/lnternationaliser
Ingående parter och l eller samarbetsparter
Ansökan görs av Arvika kommun i Partnerskap med stiftelsen Teknikdalen i Dalarna samt Karlstads universitet
Ingående kommuner
l Värmland ingårArvika kommun, Karlstads kommun, Säffle kommun och Torsby kommun
Målgrupp
Näringsliv, Utbildning- och Forskningsinstanser, övriga samhällsaktörer
Anknytningar/kopplingar till andra projektlinsatser
Se sid xx i projektbeskrivningen
Horisontella mål
Hur arbetar projektet med de horisontella målen?
Läs mer>>
Jämställdhet
l projektet har vi liksom i de tidigare FEM-projekten som mål att stödja kvinnor som arbetar i branschen samt
kvinnliga examensarbetare. Dessutom vill vi lyfta fram kvinnliga förebilder vid seminarier och andra utåtriktade
aktiviteter.
Projektet avser att arbeta med jämställdhetsaspekter i genomförande av aktiviteter och arrangemang.
Det innebär att en jämn fördelning av män respektive kvinnor som blir delaktiga i projekt, föredragshållare vid
seminariearrangemang, jämn könsfördelning och åldersfördelning i styrgrupp o s v kommer att eftersträvas.
Information, marknadsföringoch rekrytering av företag till de olika aktiviteterna kommer att utgå från ett jämställdhetsperspektiv. Dock är projektets påverkan på jämställdhet inom målgruppen begränsad.
Integration
Den omstrukturering som kommer att ske inom energibranschen och den tillväxt som med all sannolikhet
kommer att ske inom den sk cleantech-branschen gör att möjligheter skapas för nya grupper, som idag
står utanför arbetsmarknaden, att slå sig in och etablera sig. Detta både i form av företagsetableringar
och som anställd arbetskraft. l de tidigare FEM-projekten har vi sett att många icke-nordiska
invandrare har unika språkkunskaper och kontakter i sina ursprungsländer som kan komma väl till pass för att stärka
både enskilda företag men också vår region, Inre Skandinavien, som helhet.
Miljö
Eftersom projektets tyngdpunkt kommer att ligga inom området Solenergi/Energisystem, Hållbart Byggande och
Avfall/Restprodukthantering så kommer de flesta av projektets positiva miljöpåverkande resultat att återfinnas i
resultaten från dessa insatsområden. Därtill kommer projektet att i stort bidra till ett ökat utnyttjande av förnybar
energi och att all energi utnyttjas effektivare. Detta leder i sin tur till en minskad miljö
påverkan. Projektet ska
sprida implementeringen av resultaten utanför sin omedelbara närhet. Bland annat gäller det genom de nätverk
och projekt som parterna är involverade i, både nationellt och internationellt
Il
3
REGION VÄRMLAND
Prioriterade områden och åtgärder
Läs mer>>
Prioriterade områden
Livskvalitet för alla
Åtgärder
Attraktiv livsmiljö
Motivera val av prioriterade områden och åtgärder
Både den offentliga sektorn och privat personer i regionen Inre Skandinavien har under många decennier
visat prov på att man vill ta ansvar för att utveckla ett mer hållbart samhälle. Detta gäller både att vi som region
villleva mer "hållbart" men också att vi ser goda möjligheter att utveckla och saluföra varor och tjänster inom
detta område som kan kommer andra till nytta och samtidigt bidrar till att skapa nya arbetstillfällen i vår
region, Inre Skandinavien.
Med all sannolikhet kommer den globala efterfrågan för dessa typer av varor och tjänster att öka drastiskt under
kommande år.
har goda förutsättningar att bli en aktör att räkna med i detta sammanhang och det vore synd att inte ta vara på.
Med tanke på den starka globala tillväxt som solenergi upplever och de unika forskningsresurser och
företag som finns i denna bransch i Inre Skandinavien så är bedömningen att EcoiNSIDE är ett projekt som på ett
kraftfullt sätt kan stärka konkurrenskraften för regionens företag i denna bransch
dessa möjligheter.
Hållbart byggande och då speciellt träbaserat byggande, är något som vår region, Inre Skandinavien länge
har varit framstående på. Dessa fördelar måste tas tillvara på och vidarutvecklas. Med EcoiNSIDEprojektet
får vi till en kraftfull läns/fylkesövergripande samverkan som vi tror kommer branschen tillgodo.
Insatsområdet Avfall/Restprodukthantering är ett område där regionen historiskt kanske inte har varit
speciellt starka. Området har dock en stor potential. Det finns mycket att göra på det regionala planet men
också globalt för företag och organisationer som vill arbeta med dessa frågor internationellt.
Indikatorer
Övriga förväntade resultat av projektet
Projektet förväntas också leda till att samarbetet mellam näringsliv och akademi stärks samt att fler samarbetsformer
med intenationella partners skapas och att de befintliga fördjupas.
För Värmlands del är också förhoppningen att solenergi forskningen på Karlstads universitet utvecklas positivt
och att Glava Energy Center forsätter att utvecklas mot en internationellt ansedd test- och
utvecklingsarena för förnybar
energi och dit hörande system. För hållbart byggande gäller för Värmland att aktiviterna på Karlstads universitet stärk
och att Nätverket för Hållbart Byggande i Värmland formellt formaliseras och utvecklas positivt.
En förhoppning med Eco-INSIDE är också att ett intimare samarbete kan komma till stånd mellan nya
produkter/företag som kommer fram pga av projektet och Innovation Park i Karlstad. Goda förutsättningar bedöms
finns för ett sådant samarbete speciellt ur perspektivet att vikten av tjänsteinnovationer tycks bli allt viktigare.
4
REGION VÄRMLAND
Beskriv hur proiektet skall följas upp och utvärderas och hur projektets resultat skall spridas
Genom EcoiNSIDE-projektet kommer det att ske ett aktivt arbete med att sprida projektresultaten
till berörda aktörer inom både den privata och offentliga sektorn. resultaten kommer att spridas genom
konferenser/seminarier, media, hemsidor och vid möten med olika intressenter på lokal, regional, nationell och
internationell nivå.
Projektets finansiärer kommer att få ta del av resultaten via en slutrapport som även kommer att presenteras
på projektparternas hemsidor samt på projektets hemsida.
Förväntad verksamhet efter projekttiden
En förväntad effekt som vi hoppas på med EcoiNSIDE-projekt är att det gränsöverskridande arbetet som
projektet planerar att genomföra inom de tre insatsområdena får till effekt att Värmland och Dalarna stärker sin
nationella identitet som varande ett centrum för solenergi, hållbart byggande och avfall/ restprodukthantering
i Sverige. Samma sak gäller naturligtvis på den norska sidan. Denna effekt är icke försumbar
finasiering utöver lnterreg-medel för de områden som vi bedöms vara duktiga på.
Till de 6 år som vi har jobbat samman med våra parterners i Dalarna och Norge så kommer detta projekt
förhoppningsvis att innebära ytterligare 3 års samarbete. Allt detta samarbete bidrar till att bygga ett mycket starkt nä1
parterna emellan inom områden och branscher som rör hållbar samhällsbyggnad vilket är tilllångsiktigt gagn för alla
berörda parter.
Det är också en förhoppning att EcoiNSIDE-projketet skall skapa bestående goda effekter för de företag
och andra aktörer som är aktiva inom energi- bygg- och miljörelaterade områden
Redovisning av projektets budget lämnas på sidan 5
Underskrift av behörig firmatecknare
Ort och datum
Namnteckning
Namnförtydligande
Underskrift av projektledare/kontaktperson
Ortoch datum
Namnteckning
Jag medger samtidigt att mina personuppgifter får registreras för
diarium, handläggning och publicering i tryck såväl som på Internet.
Namnförtydligande
5
REGION VÄRMLAND
Budget
KOSTNADSBUDGET
Ar1
Ar3
Ar2
Totalt
Faktiska kostnader
Egen personal
Extern personal
Lokalkostnad
Resor
Material
övrigt
Summa faktiska kostnader
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Totalt
Direktfinansierade kostnader
Egen tid
Ideellt arbete
Summa direktfinansierade kostnader
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
SUMMA KOSTNADER
o
o
o
o
FINANSIERINGSBUDGET
Totalt
Kontanta medel
Region Värmland
Summa kontanta medel
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Totalt
Direktfinansiering
Egen tid
Ideellt arbete
Summa direktfinansiering
o
o
o
o
o
o
o
o
o
SUMMA FINANSIERING
o
o
o
o
Summa kostnader och finansiering i balans
,{ff
z0/97.[: {} (})
Per Eiritz/Sara Skärhem
2o15o1os/J/
Svensk budget för EcoiNSIDE,
Bilaga till ansökan om medfinansiering från Region Värmland
2015
2016
2017
2018
Totalt
Egen personal
1133
2265
2265
1134
6797
Externa kostnader
1290
2575
2575
1290
7730
Investeringar/Material
100
300
350
80
830
Resor
100
200
250
130
680
Övrigt
300
650
650
313
1913
2923
5990
6090
2947
17950
200
375
375
200
1150
3123
6365
6465
3147
19100
Region Värmland
350
700
700
350
2100
Region Dalarna
450
900
900
450
2700
Arvika kommun (muntligt OK)
500
1000
1000
500
3000
100
100
50
300
KOSTNADSBUDGET
Faktiska kostnader
Summa faktiska kostnader
Direktfinansierade kostnader, Egen tid
SUMMA KOSTNADER
FINANSIERINGSBUDGET
Kontanta medel
Karlstad, Säffle, Torsby kommun (obekräft) 50
Malung-Sälen kommun (muntligt OK)
25
50
50
25
150
Älvdalen kommun (obekräftat)
25
50
50
25
150
EU-finansiering från lnterregprogrammet 1590
3185
3185
1590
9550
2990
5985
5985
2990
17950
Summa kontanta medel
Direkfinansiering, Egen tid
200
375
375
200
1150
SUMMA FINANSIERING
3190
6360
6360
3190
19100
Datum
Diarienummer
2015-02-02
KST2015/
BIO-projektet Scandinavian Heartland
Torsby kommun har blivit erbjuden att delta Bill-projektet" Scandinavian Heartland".
Projektet är ett Intenegprojekt avseende BID (business improvement district) och är ett
samarbete mellan Länsstyrelserna i Dalarna och Värmland, Hedmarks Fylke samt
kommuner från respektive region.
De aktuella kommunerna från Värmland är Torsby, Filipstad, Eda och Sunne, och det
är även dessa kommuner som genomfört den förstudie som ligger till grund för att
delta i rubricerade projekt.
För Värmland som bara vill delta i Bill gäller följande:
Länsstyrelsen föreslås lägga 200 000 kronor i arbetstimmar under projekttiden.
Genom att vara medfinansiär i projektet får man möjlighet att delta i projektaktiviteter,
studieresor, utbildingar, coachningar, framtagning av material m.m. som avser alla
projektets aktiviteter. En summa motsvarande 200 000 kronor från projektbudgeten
kan användas för att genomföra Bill-aktiviteter i Värmland.
Kommunernas andel uppgår till max. 200 000 kronor i arbete samt 250 000 kronor i
kontanta medel fördelat på tre år. Dessa medel uppväxlas till en projektledare på
halvtid per kommun under tre år.
l.
Torsby kommun deltar i ovanstående projekt med 200 000 kronor i tid och
250 000 kronor i kontanta medel fördelat på tre år.
2.
Finansiering sker genom konto för ED-projekt.
Thomas S*rndorff
Thomas Stjerndorff
kommunchef
Besöksadress
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 01 direkt
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
thomas.stjerndorff
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
/6
Asa Hugosdotter
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Bifogade filer:
Thomas Stjerndorff
den 2 februari 2015 15:49
Asa Hugosdotter
VB: Scandinavian Heartland-Business lmprovement
141217_ SH-Businessl mprovement_projektskiss.docx
Hej! detta ska vara med som bilaga till BID/TS
Från: Bönström Ingela [Ingela.Bonstrom@lansstyrelsen.se]
skickat: den 2 februari 2015 14:54
Till: Anna-Lena Carlsson; Thomas Stjerndorff
Kopia: 'Stefan Johannesen' (Stefan.Johannesen@eda.se); Anne-Louise Izindre (Anne-Louise.Izindre@filipstad.se);
eva.m.larsson@sunne.se
Ämne: VB: Scandinavian Heartland - Business Improvement
Hej!
Detta är det senaste jag fått från Jakob Ebner i Dalarna. Det är skissen på projektet och i budgeten står inte
Värmland med, eftersom vi inte är klara än.
Ring Jakob så det är helt klart vad som menas.
Vi hörs
Inge la
Från: Ebner Jakob
Skickat: den 28 januari 2015 10:30
Till: Wikström Christina; Bönström Ingela
Ämne: VB: Scandinavian Heartland - Business Improvement
Hej och tack för igår!
Enligt överenskommelse skickar jag några rader om projektet.
Bifogad den senaste kortversion av projektansökan.
Projektet handlar om att sprida och implementera metoder som gör våra företag och kommuner mer innovativa.
Detta gör vi genom att nyttja nya metoder på var sida gränsen, utbyta metoder över gränsen och bruka forsknings
och utvecklingsmiljöer för att hjälpa näringsliv och kommuner att skapa innovationer.
Generellt gäller följande:
För att delta i projektet ska kommunen lägga 200.000 kronor i arbetstimmar. OH-kostnader får inge ingå i
beräkning av timlönen. Arbetstimmarna fördelas på tre år och antalet kan variera från år till år.
Genom att vara medfinansiär i projektet får man möjlighet att delta i projektaktiviteter, studieresor,
utbildningar, coachningar, framtagning av material m.m. Projektet kommer att försöka att alla deltagande
kommuner får en rättvis "tilldelning" av projektaktiviteter.
Om kommunen vill delta i ett djupare samarbete inom området BID erbjuder projektet att finansiera halva
kostnaden för en ElD-projektledare dock max 250.000 kronor. Kommunen behöver då medfinansiera med
ett motsvarande belopp.
Min bedömning är att detta belopp räcker till en anställning på halvtid under l, 5 år. Mindre
medfinansiering ger kmia arbetsinsatser.
IDalama har just nu Ludvika, Vansbro, Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen tackatja till att vara med i
projektet och ärenden behandlas i KS .. Jag väntar på besked från Malung, Gagnef, Leksand och Värmland.
Övriga kommuner har inte tillfrågats att vara med.
För Vätmland som bara vill delta i BID gäller följande:
LÄnsstyrelsen Värmland lägger 200.000 kronor i arbetstimmar.
1
Genom att vara medfinansiär i projektet får man möjlighet att delta i projektaktiviteter, studieresor,
utbildningar, coachningar, framtagning av material m.m. som avser alla projektets aktiviteter. En summa
motsvarande 200.000 kronor från projketbudget kan användas för att genomföra BID-aktiviteter i
Vätmland. Detta kommer vi överens om i ett avtal som skrivs när projektet är godkänt.
l~
Om enskilda kommuner vill delta i ett djupare samarbete inom området BID ska kommunen medfinansiera
med l 00.000 i arbete. Dessutöver erbjuder projektet att finansiera halva kostnaden för en B ID-projektledare
dock min l 00.000 och max 250.000 kronor. Kommunen behöver då medfinansiera med ett motsvarande
belopp. Om flera kommuner är intresserad får man komma överens om att dela på 250.000. Min
bedömning är att detta belopp räcker till en anställning på halvtid under l, 5 år. Två kommuner kan dela på
en tjänst.
Jag behöver en medfinansieringsintyg från intresserade kommuner senast i mitten av februari. Den 20/2 ska
ansökan lämnas in.
Hör av er om ni behöver veta mer.
Hälsningar
Jakob
Jakob Ebner
Projektledare/Project Manager
Länsstyrelsen Dalarna
791 84 Falun
Telefon direkt: 010-225 03 72
2
/g
~~
SCANDINAVIAN
HEARTLAN[/
INTERREG
lANSSTYREl.SEN
. DALARNAS lAN
H 11-lOI'fl'IKA 1J\10KEN
h-'t~tU:..1.tefioo.JUuf\tdJtn!11i"-,J<'tl
Jakob Ebner
Direktnr. +46 1O 22 50 372
Mobilnr. +46 70 677 18 79
JAKOB.EBNER@LANSSTYRELSEN.SE
Projektskiss:
Scandinavian Heartland - Business improvement
Projektide
Scandinavian Heartland är ett samarbete mellan Fjellregionen i Norge och Dalarna i Sverige för att
öka sysselsättningen och inflyttning i Heartland regionen.
Projektet «Scandinavian Heartland-Business lmprovement» stöttar företag och kommuner att
skapa innovationer och flerkulturell värdeskapandet genom att utveckla och nyttja gränsregionala
samlade resurser. Metoderna som används i projektet har utvecklats under de senaste åren i
antingen Sverige eller Norge, har passerat pilotstadiet, varit framgångsrika men inte nådd
spridning i projektområdet.
Projektetet är uppdelat i arbetspaket och som genomförs av befintliga näringslivsaktörer och
forskningsinstitutioner. Därmed finns en goda förutsättningar att använda metoder kommer att
utvecklas vidare efter projektets slut.
Vem riktar sig proje]\tet till?
Målgruppen är:
•
Företag inom tillverknings- och upplevelseindustrin
•
Fastighetsägare, köpmän och företagare med utländsk bakgrund
•
Kommuner, forsknings- och utvecklingsorganisationer.
När ska projektet genmmföras?
1 juni 2015-31 dec 2018
Vilket är det geografiska verksamhetsområdet?
Verksamheten kommer att koncentreras till Fjellregionen, inkl. Engerdal i Norge och norrda delen
av Dalarna i Sverige. Även kommuner från resten av Hedmarks Fylke och från södra delen av
Dalarna och från Värmland kommer att få möjlighet att ansluta sig till projektet om intresse finns.
Vad ska göras och uppnås?
Långsiktiga mål:
På lång sikt ska insatsen stärker konkurrenskraft och innovationsklimatet hos företag i Dalarna och
Fjellregionen och stärka banden mellan forsknings-och kunskapsmiljöer i Dalarna, Hedmark och
Trondheim.
Telefon 023-810 00
Webb www.lansstyrelsen.se/dalarna
Plusgiro 6 88 19-2
Postadress 791 84 FALUN
Fax 023-813 86
E-post dalarna@lansstyrelsen.se
Bankgiro 5050-5858
Besöksadress Asgatan 38
Orgnr. 202100-2429
/7
2
SCANDINAVIAN
HEARTLA
Resultatmål:
Aktivitet
1
~-------
kräddarsydd
assproduktion
Partnerskap för
kunskapsöverföring
(KTP)
Bl D- Business
lm provment
Distrikt
Utförare
Resultat
Rörasregionen
Näringshage, IUC-Dalarna
Mentor: SINTEF
6 företag testar och blir multiplikatorer
l gränsregional samarbete mellan forsknings-och
utvecklingsinstitutioner är igång
3 gränsregionala företagssamlingar
Högskolan Dalarna,
Högskolan Hedmark,
Högskolan Trondheim
Senter för vuxenlåring i
Fjellregionen
Mentor: Högskolan
Dalarna
Utveckling av KTP-metod för personer med utländsk
bakgrund
Etablering av KTP-metoden i Fjellregionen är igång
6 företag testar och blir multiplikatorer
3 gränsregionala företagssamlingar
l gränsregional samarbete mellan forsknings-och
utvecklingsinstitutioner har startats
----,,-------------·BIO-grupper, kommuner
Mentor: BID-Scotland,
BID-Sweden
,
'
8 kommuner genomför pre-B ID processer
2 formella BIO-samarbeten etablerade
2 regionala BIO-centra etablerade
2 gränsregionala workshop/resor genomförda
,--
Flerkulturell
verdiskapning
Dialogvid
upphandling
Next Generation
-·-··-----
Övergripande
projektsamordning
l
Science Park
Falun Borlänge,
Länsstyrelsen Dalarna,
Senter för vuxenlåring
Högskolan Dalarna,
Östlandstorsk
2 centra för flerkulturell verdiskapning är igång
30 företagare med utländsk bakgrund deltar i
utvecklingssprocesser
6 kommuner arbetar med support av livsstilsföretag
2 gränsregionala livsstilsmässor
Upphandling
Fjellregionen,
Upphandlingsdialog
Dalarna
Mentor: Nat program för
leverantörsutveckling,
Metod för tidig dialog vid upphandling testat på 5
upphandlingar i Dalarna och Fjellregionen
l gränsregional organisationsamarbete etablerat
2 gränsregionala workshop
l gränsregional leverantörsmässa
Regionrådet
Fjellregionen,
deltagande
organisationer
Regionrådet
Fjellregionen,
6 nya metoder värderas för framtida
implementering
l gränsregional innovationsseminarium tillsammans
med andra projekt i lnterreg-programområdet l
nätverk av intressenter finns c
Projektet kommuniceras av utförarorgan isationer ~40 artiklar i regionala/nationella media l,;
8 nyhetsbrev
k
50 presentationer på interna/externa event '
l utvärdering av genomförda metoder
Projektplanering och projektkoordination
Projektredovisning
Ekonomiadministration
Informationstjänst
Beskrivning av al{tiviteterna:
1: skräddarsydd massproduktion: {Customized massproduction)
SCANDINAVIAN
HEARTLA
3
Forsknings och utvecklingsinstitutet SINTEF har under de senaste åren arbetat inom projektet
ARMSmed att utveckla fremtidens norske vareproduserende industri gjennom å profesjonalisere
evnen til å fremstille individuelt spesifiserte produkter til et stort anta Il kunder. En bedrifts-la b har
etablerats i Röras där forretningsstrategien "Masseprodusert Skredders0m" (MSS) tilpasses
norske forhold, og ekstreme terdigheter utvikles i 4 partnerbedriftene. Pilotprojektet, finansierat
bl.a. av Forskningsrådet, avslutas höst 2015 och har varit så framgångsrik i att kundanpassa
produktionen att man vill göra Röras till centrum för customized massproduktion i Norge. Läs mer
på http://cityindustrial.no/
l Dalarna är IUC-Dalarna (Industriell Utvecklings Center Dalarna) intresserad av att nyttja metoden
i sitt arbete med företagen. Inom projektet vill vi implementera metoden i Dalarna och bygga upp
en mentor- och coachsystem i Fjellregionen för att kunna nå fler företag. SINTE F kommer att bistå
med expertkunskap och övervaka och utvärdera processen. Insatsen ska genomföras av
Rörasregionen Näringshage och UIC-Dalarna som implementerar metoden i 6 medlemsföretag,
bygger upp ett regionalt coachningssystem som kan erbjuda sina tjänster i regionen, utbyter
erfarenheter med varandra och anordna regionala och gränsregionala inspirationsseminarier för
att göra metoden känd bland fler företag. Nyttjande av KTP-systemet (se nedan) i
implementeringen kommer att undersökas och om möjligt testas. Länsstyrelsen Dalarna
(Näringslivsenhet) och kommunernas näringslivsutveckla re medverkar i utvecklingsarbetet,
sprider metoden i sina dagliga kontakter med företagen och lär sig mer om hur upplevelser spelar
en allt viktigare roll i produktion av varor och tjänster. Gurun inom ämnet, Joseph Pine är knutet
till projektet och kommer att bidra med internationell erfarenhet, spridning av arbetet i regionen
internationellt och som inspirationsföreläsare.
2: Partnerskap för kunskapsöverföring (KTP):
KTP (Knowledge Transfer Partnership) är ett koncept för kvalificerad kunskapsväxling mellan
akademi och näringsliv, som kommer från Storbritannien och har testats framgångsrikt i Dalarna i
ett pilotprojekt, finansierat av bl.a. Tillväxtverket. Systemet innebär i korthet att en nyligen
examinerad student från universitet eller högskola under 0,5-2 år på heltid genomför ett
strategiskt kvalificerat affärsutvecklingsprojekt hos ett företag. Den nyexaminerade rekryteras på
nationell nivå utifrån den kvalivikation som krävs för att tillgodose företagets behov. Det är som
oftast kunskap som inte funnits i företaget tidigare och kan handla om marknadsutveckling,
produktutveckling, processutveckling m.m. Under hela tiden medverkar universitet/högskolan
med en kvalificerad handledare. Insatsen finansieras av företag och offentlig sektor tillsammans.
Metoden har testats på 15 företag i Dalarna och alla 15 nyexaminerade har fått jobb på företaget
där det utförde sin KTP-insats.
Inom projektet vill vi utveckla metoden för att kunna tillvara kunskap från personer med utländsk
bakgrund. Det kan handla om utvecklingsprojekt där företag efterlyser specifika språkkunskaper,
kulturkunskaper eller andra färdigheter som finns hos utiandsfödda personer. Handledaren
behöver i dessa fall ha särskilda färdigheter på att hantera kulturkrockar, språkförbistring och
andra moment som uppstår när utiandsfödda integreras i ett svenskt eller norskt arbetslag.
Denna insats genomförs av Högskolan Dalarna och testas på 4 företag i Dalarna. Länsstyrelsen
Dalarna (Näringslivsenhet) och kommunernas näringslivsutveckla re följer utvecklingsarbetet,
deltar i utbildningstillfällen, värderar nytta för sina kommuner och sprider kunskap om metoden
genom sina dagliga kontakter med företagen.
l Fjellregionen finns idag ingen struktur för att implementera metoden. Projektet kommer därför
att göra en förstudie på hur KTP-metoden kan implementeras. Fjellregionens näringslivschefer och
Center för vuxenlärning i Fjellregionen kommer att arbeta med att binda forsknings- och
SCANDINAVIA~J
4
HEARTLA
utvecklingsmiljöer i Hedmark och Sör Tröndelag till utvecklingsarbetet, utvärdera hur pågående
Trainee-program kan nyttjas och undersöka hur finansieringen kan säkerställas. Högskolan i
Dalarna kommer att bistå med expertkunskap och övervaka och utvärdera processen. En KTPcoach från Skottland kommer att följa arbetet och värdera insatserna.
3. Flerkulturell verdiskapning:
sH-projektets arbete med livsstilsföretag/livsstilsetablerare har visat behov av
kompetensutvecklingsinsatser för kommuner, inflyttare och bybefolkning för att fler personer
med utländsk bakgrund ska etablera ett företag i våra kommuner. För att tillgodose behovet ser
man i Fjellregionen på muligheten for å etablere ett senter for flerkulturell verdiskapning utifrån
de erfarenheter man har gjort i Drammen. Samtidigt finns i Dalarna en förstudie på gång för att ta
reda på vilka funktioner en «inkubator för invandrare» behöver innehålla för att kunna ge stöd till
invandrare att starta företag. Här finns inspiration att hämta från varandra och från Dram men.
Projektet vill stödja utvecklingen av ett senter eller en inkubator för flerkulturell verdiskapning
genom erfarenhetsutbyte över gränsen och kunskapsinhämtning från Dram men. Projektet
kommer också att arbeta för att insatser som prekvalifisering til etablereropplcering och tilpasset
etablereropplcering (skatter, regler, stöd), modeller for språkopplcering for arbeidsinnvandrere
m .fl. på ulike nivå och attitydförändringar på företags och bynivå kommer igång i projektområdet,
och kan nyttjas av kommunerna. Dessa behov har framkommit i tidigare kartläggningar och
behövs för att livsstilsinflyttare ska fortsätta vara en viktig del i utveckling av perifera regioner.
Insatsen kring sentrumutveckling genomförs av Sience Park Falun-Borlänge, Länsstyrelsen Dalarna
och Regionrådet för Fjellregionen. Projektet samarbetar med deltagande kommuner, Region
Dalarna/Regionrådet för Fjellregionen om att utveckla, tillhandahålla och testa ett stödpaket till
livsstilsföretag och andra företag med utländsk bakgrund. Experter från centrumbildningen i
Drammen och från CIPRA som arbetar med livsstilsfrågor i alpländerna kommer att anlitas som
bollblank och utvärdera re. Projektet samarbetar med Högskolan Dalarna och Umeå Universitet
som har pågående projekt om om livsstilsmigration och behoven av företag med
invandrarbakgrund.
3. B/D -Business lmprovement Districts
Bl D är en organiserad samverkan mellan offentlig sektor (kommun) och privat sektor (företag,
fastighetsägare, markägare) i syfte att utveckla städer, byar og destinationer. På ett tidigt stadium
enas man kring en gemensam vision och det upprättas en handlingsplan (businessplan).
Aktiviteterna genomförs inom ett gemensamt utvecklingsbolag. Ett BIO-samarbete pågår i tre till
fem år därefter beslutas om företaget ska fortsätter sitt arbete eller läggas ner. Arbetet leds av en
BIO-manager som tillsammans med vissa basfunktioner finansieras av kommun,
fastighetsägare/markägare och näringslivet. BIO-metoden kommer från utlandet och har testats
främst som metod för centrum utveckling. l Sverige finns två BIO-liknande verksamheter i
Göteborg men det saknas än så länge en anpassning till våra länders förutsättningar. Initiativ på
nationell nivå finns i Sverige och Norge för att ta fram ett regelverk men det saknas fallstudier.
Genom en gränsregional implementering av metoden vill projektet bidra till att skapa
erfarenheter på lokal nivå och testa modellen inom tre tillämpningsområden: Centrumutveckling,
turismutveckling och landsbygdsutveckling. Projektet hjälper till i den förberedande pre-Bl D fasen.
Projektet och kommunen samfinansierar en pre-B ID manager som har till uppgift att leda
processen fram till en affärsplan som alla parter kan enas kring. Till sin hjälp har man externa
SCANDINAVIAN
HEARTLA
5
coacher från BID-Sweden och från BID-Skottland samt en regional koordinator på Länsstyrelsen
Dalarna. Insatsen genomförs i 5 kommuner i Sverige och 3 kommuner i Norge.
Regionala BIO-center etableras i Värmland, Dalarna och Fjellregionen som stöttar piloterna,
hjälper till med erfarenhetsutbyte och arbetet med BIO-konceptet på nationell nivå som drivs av
Norsk Sentrumförening och Svenska Stadtskärnor. Genom en gärnsregional ansats ökar den
kritiska massan och erfarenheter från modell arbetet. Länsstyrelsen Dalarna,Länsstyrelsen
Värmland och Regionrådet för Fjellregionen är ansvarig för genomförandet. BID-Sweden och
Norsk Sentrumutveckling bidrar med expertresurser. Experter från Skottland hjälper till att
utvärdera processen och piloterna.
4. Tidig dialog vid offentlig upphandling:
Norge har de senaste åren arbetat framgångsrikt med leverandörsutveckling genom upphandling.
Ett flerårig nasjonalt program har just fått klartecken att fortsätta sitt arbete med att sprida
metoden i hela Norge. l Sverige har Vinnova och SKL uppmärksammat detta och kommit till
slutsatsen att detta inte har gjorts i Sverige, att många efterlyser det och att det är angeläget att
göra något liknande i Sverige. l Dalarna har Länsstyrelsen under ett antal år arbetat intensivt med
leverantörer och beställare kring upphandlingsfrågor och det finns nu ett väl etablerat nätverk,
Upphandlingsdialog Dalarna (UDD). Nätverket har dock inte arbetat med dialog vid offentlig
upphandling och är mycket intresserad av denna metod. Metoden har inte heller testats i
Fjellregionen.
l projektet vill vi implementera metoden i Dalarna och Fjellregionen. Projektet testas i 4-5
kommuner i Dalarna och i 1-2 upphandlingar i Fjellregionen. Insatsen samordnas av
Upphandlingsdialog Dalarna (UDD) och Fjellregionens UpphandlingscenteL Kommunerna testar
modellen och får expertstöd från projektet.« Nationalt program för leverandörutvikling» i Norge
anlitas för kunskapstransfer i form av utbildningar, seminarier, mentor och övervakning av
processen.
5. Next Generation
För att metoderna framgångsrikt ska kunna implementeras av många företag och organisationer i
Dalarna behöver erfarenheter och goda exempel spridas. Spridningsområdet är Dalarna och
Hedmarks Fylke. Informationsspridning kommer att ske på tre sätt:
a) Genom utförande organisationer: Delprojekten genomförs av befintliga insitiutioner i
projektområdet som sprider det i sina reginalaoch nationella nätverk: IUC- Dalarna, IUCSverige, Röros Näringshage, SIVA, SINTEF, BID-Sweden, Svenska Stadtskärnor, Norsk
sentrum utveckling, UDD, Länsstyrelsen Dalarna, Regionrådet för Fjellregionen, Högskolan
Hedmark, Högskolan Dalarna, Universitet Umeå, Sience Park Falun-Borlänge är några av de
medverkande aktörer.
b) Genom Facebook och Hemsida och infobrev: Huvudkanalen för informationsspridning är
Facebook som kommer att fungera som projektdagbok där senaste nytt presenteras på kort
och koncist och med länkar till fördjupad information på hemsidan
c) Genom seminarier och workshops: Utbildningar och diskussioner kommer att anordnas på
regional där Dalarna och Hedmark Fylke är huvudmålområden med enstaka evenemang med
nationell inriktning.
d) En scanning av omvärlden, främst Seandinavien för nya metoder för företagsutveckling och
innovation görs. Genom projektets samarbetpartners finns en unik möjlighet att värdera nya
metoder och arbetssätt som kan vara underlag för framtida gemensamma satsningar
6
SCANDINAVIJ\N
HEARTLA
Hur ser budgeten ut?
Insatsområde
Prel Kostnad
NOK
Prel Kostnad
SEK
skräddarsydd specialisering
800 000
2 200 000
BID
800 000
2 200 000
800 000
2 200 000
600 000
800 000
500 000
1500 000
300 000
500 000
1300 000
2 200 000
5100 000
11600 000
Flerkulturell verdiskapning
lolal;g~i-d-~ph~~dOng
_______________ _
,----·-·------
Next Generation
JO~~rgripande projektsamordning
Faktiska kostnader
Hur finansieras insatsen'?
Norge
Kostnad SEK
Regionrådet
700 000
~ingsliv/Fö~tag, kont~nte-;:---------------·------200 ooo
JN~i~~i~/Ffuetag-,tid-------·--·-----------·------- ~--·-1_0_0_0
__0_0._0_
Direktfinansiering kommuner
1 200 000
HFK
2100 000
IR-middler
2 100 000
Total faktiskt
5 100 000
Total
7 300 000
Sverige
,--------------------------------------------------
Näringsliv/Företag
Näringsliv/Företag, tid
Högskolan Dalarna
Kontantfinansiering kommuner
ioir=e~ct~n;;~~gk~~~~~~~-----------------------
[K~adSEK
3 100 000
800 000
1000 000
200 000
600 000
1 2oo ooo
r---------
6 900 000
11600 000
13 800 000
Datum
2015-01-08
KSAU
Ärende; Förslag på förändrad organisation för
Torsby Samhällsråd, TOSAM.
Bakgrund
Under 2002 bildades TOSAM, då det dåvarande Lokala Folkhälsorådet och
Brottsförebyggande rådet slogs samman till ett råd som fick namnet Torsby
samhällsråd, vilket förkortas TOSAM. Anledningen till varför sammanslagning av de
bägge råden gjordes var att man ansåg att arbetet gick "trögt". Genom ett nytt råd
skulle effektiviteten och engagemanget öka och man skulle få samordningsvinster
mellan de bägge rådens verksamheter.
Förslag på ny organisation
Utifrån den situation som råder idag så kan man konstatera att TOSAM inte fyller det
uppdrag som ställs i dagens samhälle, organisationen upplevs inte längre fullt ut
funktionell. Det finns ett behov av att bättre ta tillvara på de kunskaper som personal i
skolan, fritidsförvaltningen, socialförvaltningen och landstinget har om situationen för
barn och unga i lokalsamhället. Kunskaper som skallligga till grund för och användas
då man utformar metoder och planer för det förebyggande arbetet för barn och
ungdomar. Genom att personal från dessa verksamheter träffas med en
regelbundenhet så ges möjligheten till en gemensam analys av dagsläget och
bedömning av vilka åtgärder och insatser som måste vidtas. Parterna skall ta fram
gemensamma styrdokument som skall fungera som ett stöd i respektive organisations
verksamhet. Det är även mycket viktigt att kommunens planer för det förebyggande
arbetet inom de aktuella områdena sker i nära samverkan med polisen.
I och med att polisens nya organisation träder ikraft den 1 januari 2015 så ges det helt
nya möjligheter till ett närmare samarbete mellan polisen och kommunen. Den nya
organisationen innebär att polisen skall ta fram lokala verksamhetsplaner dessa planer
skall tas fram i samverkan med kommunen. De lokala planerna skall utmynna i
medborgarlöften, där en analys av lokalsamhällets utmaningar är en viktig hörnsten i
det förebyggande arbetet.
Torsby kommun tillhör ett av de 13lokala polisområden som valts ut i ett pilotprojekt
kring att utforma en struktur för polisens lokala uppdrag.
Anders Björck
Bitr. kommunchef
Besöksadress
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 86 direkt
070-600 94 97 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (2)
Parallellt med polisens projekt har det pågått en dialog mellan socialförvaltningen och
personalen inom fritidsförvaltningen kring TOSAM:s funktion i kommunen avseende
det förebyggande arbetet. Man anser att det förebyggande arbetet kring barn och
ungdomar behöver organiseras på ett nytt sätt för att kunna möta de utmaningar som
finns i kommunen idag. Utifrån dessa diskussioner har det tagits fram ett förslag på
hur TOSAM skall kunna omorganiseras. Principen för den nya organisationen är den
att det finns en styrgrupp, nedan kallat Lokal BRÅ och en arbetsgrupp, nedan kallat
Operativgrupp. Lokala BRÅ träffas någon gång per år och bestämmer både lång- och
kortsiktiga mål för den operativa gruppen. Den operativa gruppen skall effektuera
målen och årligen återrapportera till Lokala BRÅ graden av måluppfyllelse.
I Lokala BRÅ följ ande funktioner representerade; Kommurrehet Socialchef
(sammankallande), Skolchet Fritidschef, Kulturchef och den lokala
polisområdeschefen.
I den Operativa gruppen är följande funktioner representerade; IFO-chet
säkerhetssamordnaren (sammankallande), ANDT-samordnare, Skolkurator
Frykenskolan, Skolkurator Kvistbergsskolan, skolkurator S*rneskolan,
Kommunpolisen och läkare från ungdomsmottagningen.
Lokal BRÅ har möte 1-2 gånger per år och den operativa gruppen träffas 2-4 gånger
per år. De bägge grupperna har möjlighet att adjungera olika personer till gruppen och
använda sig av referensgrupper i sitt arbete.
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås rekommendera kommunstyrelsen och
kommunfullmäktige att besluta om att förändra TOSAM organisation enligt
ovanstående förslag. Det Lokala BRÅ får till uppgift att utarbeta styrdokument för den
egna gruppens arbete samt för den operativa gruppen. Styrdokumenten,
måluppfyllelse samt information kring det pågående arbetet skall delges
kommunstyrelsen vid minst ett tillfälle per år.
För Torsby kommun
Anders Björck
Bitr. kommunchef/HR-chef
2
Förslag till ny TOSAM- organisation
Kommunpolis
Socialchef
IFO-chef
skolchef
ANDT samordnare
Fritidschef
styrgrupp
skolkurator Fry
Skolkurator Kvi
Operativ och
beredande
Kommunchef
Kulturchef
tar beslut
alt utarbetar förslag
skolkurator Stj
arbetsgrupp
Kommunpolis
till politiska beslut
Ungdomssekreterare
säkerhetssamordnare
Un
n
Uppdrag:
Sammankallande säkerhetssamordnare
Uppdrag:
Möte 1-2 ggr/år
Möte 2-4 ggr/år
Dialog kring samhällssituationen
Utarbetar konkreta mål utifrån verksamhetsplaner
Agerar utifrån operativa gruppens förslag
Utarbetar förslag till politiska beslut vid behov
som sedan går till respektive berörd nämnd
Utvärderar verksamheten och reviderar planer
Beslutar om förslag till polisens medborgarlöften
Lämnar utvärderingar och förslag till nya planer till
styrgruppen ink/ förslag till medborgarlöften
Föredragande till styrgrupp är säkerhetssamordnare
eller berörd handäggare
~
~
l
Länsstyrel§en
Värniland
BESLUT
Torsby kommun
~<ommunstyrelse n
2015
Datum
~01-
28
Pf. T..........
?C!Jf/63/tfl
Dnr. 5.~
~.. !........... :<I;\
,.r~ ,
L.::,:..:.:;::::;~~...!----=----'
\._ .'
2015-01-27
213-8908-14
del. kvitto
Kommunfullmäktige i Torsby kommun
685 80 TORSBY
Förvaltning
Gith Nilsson
054-19 73 05
Anmälan om ändring av lokala ordningsföreskrifter för
Torsby kommun
BESLUT
Länsstyrelsen upphäver 7 § andra meningen i de lokala ordningsföreshifterna för Torsby kommun.
Länsstyrelsen begär att beslutet anslås på kommunens anslagstavla enligt
lagen (1970:462) om vissa anslag på kommunens anslagstavla.
REDOGÖRELsEFÖRÄRENDET
Kommunfullmäktige i Torsby kommun har den 15 december 2014, § 198,
beslutat att komplettera 7 §i de lokala ordningsföreshiftema för T ors by
kommun som reglerar störande buller med följ ande,
"Utsändning från fordon av tal och musik med så hög ljudvolym, att den
uppenba1i stör den allmänna ordningen och trafikanter, som vistas på offentlig plats, får inte ske inom det område som omslutes av Röjdälven/Ragvaldsgatan-Bangårds gatan-Hantverkare gatan-Kyrko gatan i Gräsmarksvägen
oavsett tidpunkt på dygnet.
A v handlingama i ärendet framgår ändringen har initierats av en shivelse
från två personer som vid besök i Torsby övemattat på ett hotell och haft
svå1i att sova och njuta av maten på grund av väsen från gatan. I shivelsen
beshivs bland annat att bilar körde runt i centrum och spelade hög musile
Däremellan varvades motorer upp och kmiare Street race kördes. Vidare
framgår att personema på grund härav har ringt polisen men inte fått någon
hjälp.
Kommunens beslut anmäldes tilllänsstyrelsen den13mars 2013.
MOTIVERING
Enligt 3 kap 8 § ordningslagen (1993 : 1617) får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun meddela de ytterligare föreshifter för
kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmä1ma
ordningen på offentlig plats.
Postadress: Länsstyrelsen Värmland, 651 86 KARLSTAD Besöksadress: Växnäsgatan 5
Telefon: 010-224 70 00 (växel) Fax: 010-224 71 13 E-post: varmland@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/varmland
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
2(4)
BESLUT
Datum
2015-01-27
213-8908-14
Länsstyrelsen skall enligt 3 kap 13 § 2 stycket ordningslagen upphäva en
föreskrift som strider mot denna lag inom tre veckor från den dag kommunens beslut anmälts till länsstyrelsen. Enligt 3 kap 12 § ordningslagen får
lokala ordningsföreskrifter avseende 3 kap 8-11 §§samma lag inte angå förhållanden som är reglerade i denna lag eller annan författning eller som enligt lagen eller annan författning kan regleras på något annat sätt. F öreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet.
Med offentlig plats enligt l kap. 2 § första stycket ordningslagen avses
l. allmänna vägar,
2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som
allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
3. områden som i detaljplan redovisas som kvmiersmark för hamnverksamhet,
om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten,
samt
4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används
för allmän trafik.
Enligt andra stycket får en kommun föreskriva att anläggning för lek, idrott,
camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser
och andra sådana områden som inte omfattas av bestämmelserna enligt första
stycket skall jämställas med offentliga platser vid tillämpningen av 3 kap.
och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är tillgängliga för
allmänheten.
Av 2 §andra stycket förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen
(1993: 1617) framgår följ ande. Om en länsstyrelse har upphävt en kommunal
föreskrift enligt 3 kap. 13 § andra stycket ordningslagen (1993: 1617), ska
länsstyrelsen begära att beslutet anslås på kommunens anslagstavla enligt
lagen (1970:462) om vissa anslag på kommunens anslagstavla.
Länsstyrelsen bedömning
Kommunen kan genom en lokal föreskrift förbjuda störande buller. Föreskrifter om förbud mot visst buller får enligt förarbetena till ordningslagen
(prop. 1992/93:210 s. 144) förekomma endast i de fall störningarna som föreskriften är avsedd att förebygga mera direkt riktar sig mot eller skulle
drabba trafikanter på offentlig plats. Sådana föreskrifter kan därför inte utfärdas i syfte att i första hand freda de omkringboendes nattro. Av underlaget
till kommunens beslut framgår att de personer som klagade på oväsendet
upplevde bland annat störd nattsömn. Störningar som drabbar boende på
olika sätt är att beteckna som en sanitär olägenhet, då bullret inte är drabbar
c2JJ..
Sida
3(4)
BESLUT
Datum
2015-01-27
213-8908-14
trafikanter på allmän plats. För buller som utgör en sanitär olägenhet finns
möjligheter att ingripa genom bestämmelser i miljöbalken. Enligt ovan
nämnda förarbeten får föreskriften inte avse buller som utgör en sanitär olägenhet, utan endast buller som stör den allmänna ordningen. Enligt ordningslagen får inte lokala föreskrifter angå förhållanden som kan regleras på annat
sätt. Eftersom de stömingar som föreskriften avser att förhindra kan hanteras
genom miljöbalken ska föreskriften upphävas då den strider mot 3 kap 12 §
ordningslag en.
Vidare ska föreskrifter ha ett sådant innehåll och vara utformade med sådan
exakthet att det är möjligt att tillämpa föreskrifter. I föreskriften anges ett
område inom vilket föreskriften ska gälla. Det är dock oklart exakt var gränsen går i förhållande till Gräsmarksvägen, Röjdälven och Ragvaldsgatan.
Föreskriften är dätmed för oklmi formulerad.
En föreskrift ska vara utformad så att det går att övervaka efterlevnaden av
den och att döma till penningböter enligt 26 § i de lokala ordningsföreskriftema. Ur bevishänseende kommer det att vara svårt att klargöra orsaken till
det störande bullret. Det vill säga om bullret avser att störa den allmänna
ordningen eller om det utgör en sanitär olägenhet. På grund av detta anges i
förarbetena till ordningslagen att föreskrifter ifi·åga om buller ska användas
mycket restriktivt. Ytterligare en fråga som komplicerar övervakningen är
vem om ska anses ansvarig för störande ljud från t. ex. en radioapparat i en
bil. Föreskiften kommer enligt länsstyrelsens mening även av detta skäl att
vara svår att använda.
En kommun enligt 3 kap 8 § ordningslagen meddela ytterligare föreskrifter
om det behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.
På det sätt föreskriften har utf01mats omfattas även andra platser än offentliga platser av förbudet. Föreskriften strider dätmed även mot 3 kap. 8 §ordningslagen och ska därför på denna grund, och av de skäl som anfötis ovan
upphävas.
Detta beslut gäller omedelbart.
Hur man överklagar, se bilaga (formulär 24)
Chefsjurist Lars-Ove Olsson har fattat beslut i detta ärende. Länsassessor
Gith Nilsson har varit föredragande.
Upplysning
Bestämmelser om kungörande och tillgängliggörande av kommunala föreskrifter finns i 3 kap. 30 §kommunallagen (1991 :900).
Enligt 3 kap 3 O § kommunallagen ska kommunala föreskrifter kungöras
~C)
c:>6 /t
sida
BESLUT
4(4)
Datum
2015-01-27
213-8908-14
genom att det på kommunens eller landstingets anslagstavla tillkännages att
protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats.
Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på
kommunens eller landstingets webbplats. De ska där vara samlade i kommunens eller landstingets författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan fö1ieckning på
webbplatsen.
Första och andra styckena gäller inte om
l. det är särskilt reglerat att föreskrifterna ska kungöras eller göras tillgängliga på något annat sätt, eller
2. föresla·ifterna på grund av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
inte får lämnas ut till var och en.
Ja
•IWi'
~J
.
----~,.----
3!
r~:~nsstyrclsen
. \
1
Bilaga
Formulär 24
annland
HUR MAN ÖVERKLAGAR LÄNSSTYRELSENS BESLUT
VAR SKALL BESLUTET
ÖVERKLAGAs
Länsstyrelsens beslut kan skriftligen överklagas hos Förvaltningsrätten i Karlstad.
VAR INLÄMNAS
ÖVERKLAGANDET
Er skrivelse skall inlämnas/skickas till Länsstyrelsen och inte till
förvaltningsrätten.
TID FÖR ÖVERKLAGANDE
Skrivelsen måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från
den dag Ni fick del av beslutet ll, annars kan Ert överklagande inte tas
upp till prövning.
HUR MAN UTFORMAR SITT
ÖVERKLAGANDE M M
I skrivelsen skall Ni
-
tala om vilket beslut Ni överklagar, t ex genom att ange ärendets
nummer (diarienumret)
-
redogöra för hur Ni anser att beslutet skall ändras
Ni bör också redogöra för varför Ni anser att Länsstyrelsens beslut är
felaktigt.
Ni kan givetvis anlita ombud att sköta överklagandet åt Er.
Behöver Ni veta mer om hur Ni skall gå till väga, så ring eller skriv till
Länsstyrelsen.
ÖVRIGA HANDLINGAR
Om Ni har handlingar eller annat som Ni anser stöder Er ståndpunkt, så
bör Ni skicka med det.
UNDERTECKNA
ÖVERKLAGANDET
Er skrivelse skall undertecknas och namnteckningen förtydligas. Uppge
också person/organisationsnummer och postadress samt telefonnummer
där Ni kan nås dagtid.
t) Om klaganden är en pmi som företräder det allmänna, t. ex. en kommun, och beslutet överklagas till en
förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet
meddelades.
Utgåva 7/10
Datum
2015-02-03
KSAU
Ärende; Yttrande avseende årsrapportering till
Europeiska kommissionen om svenska
myndigheters tillämpning av EU :s
varuförordning {764/2008)
Kanunarkollegiet har remitterat frågan till kommunen huruvida kommunen har fattat
några beslut avseende EU:s varuförordning (764/2008). Torsby kommun har inte under
2014 fattat några sådana beslut vilka är reglerade i förordningen.
Torsby kommun meddelar Kommerskollegium om att inga kommunala beslut enligt
EU:s varumärkesförordning (764/2008) har fattats under verksamhetsåret 2014.
För Torsby kommun
Anders Björck
Bitr. kommunchef/HR-chef
. Anders Björck
Bitr. kommunchef
Besöksadress
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 86 direkt
070-600 94 97 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Christina Lech
Från:
Skickat:
Till:
Märta Zetterberg <marta.zetterberg@havochvatten. se>
den 29 januari 2015 10:58
'blekinge@lansstyrelsen.se'; 'dalarna@lansstyrelsen.se'; 'gotland@lansstyrelsen.se';
'gavleborg@lansstyrelsen.se'; 'halland@lansstyrelsen.se'; 'jonkoping@lansstyrelsen.se';
'kalmar@lansstyrelsen.se'; 'kronoberg@lansstyrelsen.se'; 'norrbotten@lansstyrelsen.se';
'skane@lansstyrelsen.se'; 'stockholm@lansstyrelsen.se';
'sodermanland@lansstyrelsen.se'; 'uppsala@lansstyrelsen.se';
'varmland@lansstyrelsen.se'; 'vasterbotten@lansstyrelsen.se';
'vasternorrland@lansstyrelsen.se'; 'vastmanland@lansstyrelsen.se';
'vastragotaland@lansstyrelsen.se'; 'orebro@lansstyrelsen.se';
'ostergotland@lansstyrelsen.se'; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; ';
l, T. 1; T, l, 1, T.
J
J
l
l
J
l
J
l, l, l, l, T, l, l, T,
J
l
l
l
J
l
l
l
l, l, l, l,
l
l
'
l
T,
l
l. l,
l
l
l, 1, 1, l.
'
J
'· '·l '·l '·l '· '·l '·l '·l '·l '·l '·l '·J '·' '·l '·l '·l '·' '·l '·l '·l '·'·l.'·
l
l
l
l
J
T.
J
l, l, l, l, l, l, l. l, T, T. T, T, T,
l, l,
l, T, l, l.
l, l.
l, l, l, L
T.
l, 1, l, l, T, 1. 1, l, 1, l, l, 1. t.
J
l
l
J
l
l
l
l
l
l
J
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
J
l
l
l
'
l
l
l
l
J
'
l
l
l
l
l
l
l
l
l, l,
T,
l, t,
T,
J
J
l
'
l
l
l
l
l
l
l
l
t. l, l, l, 1. 1.
l
l
l
l.'·'·'·'·'·'·'·'·'·'·'·'·'·'·'· l.'· l.'·'·'· 1. '· '·'·l,'·'·
l, T, l, l, l, l, T. l, l, l, l, T, l, I, l. l, J,
l, 1.
l
J
l
l
J
J
J
l
l
l
l
J
'
'
J
J
J
'
l
J
J
l
J
'
'
J
l
J
J
,
J
'
'
J
l
J
J
'
'
J
J
l
J
J
J
l
l
l
J
'
J
l
,
l
'
'
l
,
l
'
,
l
J
J
'
J
l
,
l
J
J
l
'
'
l
'
'
J
'
'
J
J
J
J
'
l
1. '·'·l. l.'· 1, '· 1, '· '· '·'·l.'·'· l,'· l.'· l.'·'· l.'· J,'·'·'·'· J,'·'· J.'·'·'·'· J.'·'·'·'·
'
l.
l
T, 1. l,
l, T. J,
'
T. 1, l,
'
J
J
l
J
'
J
J
J
J
,
l
l
,
J
J
J
'
'
J
l.'· l.'·'·'·'·'·'·
'; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; Torsby Kommun; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '; '
Bifogade filer:
Remiss till kommuner och länsstyrelser om tillämpning av EU:s varuförordning -svar
senast 17 februari 2015
Arsrapportering varuförordning 2014 (3)_LG (3).docx
Uppföljningsflagga:
Flagga:
Följ upp
Har meddelandeflagga
Ämne:
Remiss till kommuner och länsstyrelser om
tillämpning av EU:s varuförordning
Har ni tillämpat EU:s varuförordning under 2014? Det behöver Havs- och vattenmyndigheten få svar
på med anledning av Sveriges skyldighet att årligen rapportera till Europeiska kommissionen om hur
svenska myndigheter tillämpar EU:s varuförordning (764/2008/EG).
Rapporteringen ska omfatta information om beslut som myndigheter har fattat enligt varuförordningen
under perioden 1 januari-31 december 2014.
Svar senast den 17 februari 2015
Vi vill uppmärksamma er på den korta svarstiden. Vi behöver era svar senast den 17 februari 2015.
Det är viktigt att dnr 328-2015 anges i ämnesraden på e-posten. Skicka ert svar per e-post till
havochvatten@havochvatten.se.
Havs- och vattenmyndighetens roll
EU: s varuförordninq (764/2008/EG) syftar till att få principen om ömsesidigt erkännande på
varuområdet att fungera bättre. Förordningen innehåller processuella regler som myndigheter ska följa
när de med stöd av en nationell regel fattar beslut om att hindra saluföring av en vara som lagligen
säljs i ett annat EU-Iand, Norge, Island eller Liechtenstein. En EU-förordning är direkt tillämplig i varje
medlemsstat och behöver inte införlivas.
Sverige ska årligen rapportera till Europeiska kommissionen om hur svenska myndigheter tillämpat
varuförordningen under det gångna året. Kommerskollegium har till uppgift att sammanställa
informationen till kommissionen.
Alla myndigheter, inklusive länsstyrelser och kommuner, har en skyldighet att informera
Kommerskollegium när myndigheter avser fatta eller har fattat beslut under varuförordningen.
Kommunala myndigheter och länsstyrelser ska göra detta via sina samordnande myndigheter i
enlighet med 11 § i SFS 2014:1039.
1
Jf
Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att samordna rapporteringen inom vårt
tillsynsvägledningsområde som anges i 3 kap. 5 § miljötillsynsförordning (2011: 13).
Bifogat i mejlet finns 1 för kännedom/ Kommerskollegiums remiss till Havs- och vattenmyndigheten
m.fl. (2015-01-19) om årsrapportering till Europeiska kommissionen.
Detta vill vi veta
under perioden 1 januari-31 december 2014. Vänligen observera att ert svar ska mejlas till e-post:
havochvatten@havochvatten.se.
Vi behöver svar på följande frågor. Frågorna gäller beslut som ni har fattat inom Havs- och
vattenmyndighetens tillsynsvägledningsområde. Om ni inte har tillämpat varuförordningen 1 ber vi er
svara att ni inte har gjort det. Ert svar bör innehålla följande information:
•
De antal skriftliga meddelanden som er myndighet har skickat till näringsidkare enligt artikel
6.1 i varuförordningen samt de berörda produkttyperna.
•
Information om alla beslut som er myndighet har fattat i enlighet med artikel 6.2 i
varuförordningen 1 inbegripet de skäl som besluten grundats på 1 samt de berörda
produkttyperna.
•
Antalet beslut som er myndighet har fattat i enlighet med artikel 6.3 i varuförordningen samt
de berörda produkttyperna.
Om ni har fattat några beslut inom andra tillsynsvägledande myndigheters vägledningsområde ska ni
informera den berörda tillsynsvägledande myndigheten om detta.
Mer information
•
•
•
EU:s varuförordning (EG) 764/2008
Kommerskollegiums vägledning om tillämpning av EU:s varuförordning
Länk till Kommerskollegiums information om varuförordningen
Om ni har några frågor kring tillämpningen av varuförordningen 1 vänligen kontakta
Kommerskollegium:
-Andreas Bredskog 1 tel. 08-690 49 75 1
-Iness Hadji 1 tel. 08-690 48 02
-Anna Sabelström 1 tel. 08-690 48 43
För övriga frågor om den här remissen 1 kontakta Havs- och vattenmyndigheten:
-Märta Zetterberg/ tel. 010-698 60 81 1 e-post: marta.zetterberg@havochvatten.se
Vänliga hälsningar1
M ärta Zetterberg
Verksjurist
Havs- och vattenmyndigheten
010-698 60 81
www.havochvatten .se
Havs
ochVatten
myndigheten
2
Christina Lech
Från:
Skickat:
Till:
Nata lie. Lindenstrand @N a tu Nardsverket. se
den 29 januari 2015 13:58
blekinge@lansstyrelsen.se; dalarna@lansstyrelsen.se; gotland@lansstyrelsen.se;
gavleborg@lansstyrelsen.se; halland@lansstyrelsen.se; jonkoping@lansstyrelsen.se;
kalmar@lansstyrelsen.se; kronoberg@lansstyrelsen.se; norrbotten@lansstyrelsen.se;
skane@lansstyrelsen.se; stockholm@lansstyrelsen.se; sodermanland@lansstyrelsen.se;
uppsala@lansstyrelsen.se; varmland@lansstyrelsen.se; vasterbotten@lansstyrelsen.se;
vasternorrland@lansstyrelsen.se; vastmanland@lansstyrelsen.se;
vastragotaland@lansstyrelsen.se; orebro@lansstyrelsen.se;
ostergotland@lansstyrelsen.se; aneby.kommun@aneby.se; ange@ange.se;
arboga. kom mun@arboga.se; arjeplogs. kom m un @arjeplog .se;
aNika.kommun@arvika.se; bastads.kommun@bastad.se; bergs.kommun@berg.se;
bollnas@bollnas.se; boras.stad@boras.se; bracke@bracke.se;
burlovs.kommun@burlov.se; eskilstuna.kommun@eskilstuna.se; flenskommun@flen.se;
gav le. kommun@gavle.se; gnesta. kommun@gnesta.se; goten e. kommun@gotene. se;
halmstad.kommun@halmstad.se; hammaro@hammaro.se;
haningekommun@haninge.se; helsingborg@helsingborg.se;
herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se; hofors.kommun@hofors.se;
huddinge@huddinge.se; info@almhult.se; info@bjuv.se; info@dorotea.se;
info@engelholm.se; info@fagersta.se; info@falun.se; info@habokommun.se;
info@karlshamn.se; info@kristianstad.se; info@kungsor.se; info@ludvika.se;
info@mariestad.se; info@nacka.se; info@norberg.se; info@norsjo.se; info@salem.se;
info@solvesborg.se; info@sotenas.se; info@svalov.se; info@torsas.se;
info@vasteras.se; information@heby.se; jarfalla.kommun@jarfalla.se; kansli@skurup.se;
kansliet@svenljunga.se; kansliet@vaxholm.se; kanslihuset@sjobo.se;
karlsborg. kommun@karlsborg. se; karlskron a. kommun@karlskrona. se;
karlstadskommun@karlstad.se; kinda@kinda.se; klk@alvesta.se; knivsta@knivsta.se;
kommun.info@sala.se; kommun.kansli@sunne.se; kommun@ale.se;
kommun@alvdalen.se; kommun@alvkarleby.se; kommun@amal.se;
kommun@arjang.se; kommun@arvidsjaur.se; kommun@asele.se;
kommun@askersund.se; kommun@astorp.se; kommun@atvidaberg.se;
kommun@avesta.se; kommun@bengtsfors.se; kommun@borgholm.se;
kommun@borlange.se; kommun@botkyrka.se; kommun@boxholm.se;
kommun@degerfors.se; kommun@eda.se; kommun@eksjo.se; kommun@essunga.se;
kommun@falkenberg.se; kommun@fargelanda.se; kommun@filipstad.se;
kommun@finspang.se; kommun@forshaga.se; kommun@gnosjo.se;
kommun@grastorp.se; kommun@gullspang.se; kommun@habo.se;
kommun@hagfors.se; kommun@hallsberg.se; kommun@hallstahammar.se;
kommun@haparanda.se; kommun@harnosand.se; kommun@harryda.se;
kommun@hedemora.se; kommun@hellefors.se; kommun@herjedalen.se;
kommun@hoor.se; kommun@hudiksvall.se; kommun@jokkmokk.se; kommun@kalix.se;
kommun@kalmar.se; kommun@karlskoga.se; kommun@kil.se; kommun@klippan.se;
kommun@kommun.kiruna.se; kommun@kumla.se; kommun@kungalv.se;
kommun@kungsbacka.se; kommun@laholm.se; kommun@landskrona.se;
kommun@laxa.se; kommun@leksand.se; kommun@lidkoping.se;
kommun@lindesberg.se; kommun@linkoping.se; kommun@ljusdal.se;
kommun@ljusnarsberg.se; kommun@lycksele.se; kommun@malung-salen.se;
kommun@monsteras.se; kommun@morbylanga.se; kommun@mullsjo.se;
kommun@nordanstig.se; kommun@nordmaling.se; kommun@nybro.se;
kommun@nykoping.se; kommun@nykvarn.se; kommun@ockelbo.se;
kommun@ockero.se; kommun@odeshog.se; kommun@orebro.se; kommun@osby.se;
kommun@osteraker.se; kommun@ostragoinge.se; kommun@ovanaker.se;
kommun@overkalix.se; kommun@overtornea.se; kommun@oxelosund.se;
kommun@pajala.se; kommun@pitea.se; kommun@robertsfors.se; kommun@saffle.se;
kommun@sandviken.se; kommun@sater.se; kommun@savsjo.se;
kommun@skinnskatteberg.se; kommun@smedjebacken.se; kommun@soderkoping.se;
kommun@solleftea.se; kommun@sorsele.se; kommun@stenungsund.se;
kommun@stromstad.se; kommun@tibro.se: kommun@tjorn.se; kommun@tomelilla.se;
kommun@tranemo.se; kommun@tyreso.se; kommun@ulricehamn.se;
kommun@valdemarsvik.se; kommun@vallentuna.se; kommun@vanersborg.se;
kommun@vetlanda.se; kommun@vimmerby.se; kommunen@alvsbyn.se;
kommunen@bjurholm.se; kommunen@boden.se; kommunen@bollebygd.se;
kommunen@danderyd.se; kommunen@emmaboda.se; kommunen@falkoping.se;
kommunen@gislaved.se; kommunen@hassleholm.se; kommunen@hjo.se;
kommunen@hoganas.se; kommunen@horby.se; kommunen@hultsfred.se;
1
Till:
Ämne:
kommunen@hylte.se; kommunen@kavlinge.se; kommunen@kristinehamn.se;
kommunen@lillaedet.se; kommunen@mellerud.se; kommunen@ornskoldsvik.se;
kommunen@oskarshamn.se; kommunen@osthammar.se; kommunen@staffanstorp.se;
kommunen@surahammar.se; kommunen@svedala.se; kommunen@tingsryd.se;
kommunen@toreboda.se; kommunen@uddevalla.se; kommunen@vargarda.se;
kommunen@varnamo.se; kommunen@ystad.se; kommunhuset@perstorp.se;
kommunkontor@orkelljunga.se; kommunkontoret@hogsby.se;
kommunledningsforvaltning@katrineholm.se; kommunledningskontoret@simrishamn.se;
kommunstyrelse@grums.se; kommunstyrelse@jonkoping.se;
kommunstyrelsekontor@enkoping.se; kommunstyrelsen@alingsas.se;
kommunstyrelsen@bromolla.se; kommunstyrelsen@dalsed.se;
kommunstyrelsen@ekero.se; kommunstyrelsen@eslov.se;
kom m unstyrelsen@kom m un .lessebo.se; kommunstyrelsen@ljung by. se;
kommunstyrelsen@lomma.se; kommunstyrelsen@malmo.se;
kommunstyrelsen@mjolby.se; kommunstyrelsen@nassjo.se;
kommunstyrelsen@nynashamn.se; kommunstyrelsen@ostersund.se;
kommunstyrelsen@skovde.se; kommunstyrelsen@soderhamn.se;
kommunstyrelsen@solna.se; kommunstyrelsen@stockholm.se;
kommunstyrelsen@strangnas.se; kommunstyrelsen@sundbyberg.se;
kommunstyrelsen@tierp.se; kommunstyrelsen@vaggeryd.se;
kommunstyrelsen@vaxjo.se; kommunstyrelsen@vingaker.se;
kopings.kommun@koping.se; kramfors.kommun@kramfors.se;
krokoms.kommun@krokom.se; ks.diarium@tanum.se; ks@kommunen.varberg.se;
ks@mala.se; ks@markaryd.se; ks@olofstrom.se; ks@storuman.se; kundtjanst@are.se;
ledningskontoret@uppvidinge.se; lekebergs.kommun@lekeberg.se;
lerums.kommun@lerum.se; lidingo.stad@lidingo.se; lulea.kommun@lulea.se;
lunds.kommun@lund.se; markskommun@mark.se; mora.kommun@mora.se;
motala.kommun@motala.se; munkedal.kommun@munkedal.se;
munkfors.kommun@munkfors.se; nora.kommun@nora.se;
norrkoping. kom mun @norrkoping .se; norrtalje. kom mu n@norrtalje. se;
ors a. kommun@orsa.se; orustkommun@orust.se; partill e. kommun@partille. se;
post@gallivare.se; ragunda.kommun@ragunda.se; rattvik@rattvik.se;
reg iongotland@gotland. se; registrator@gag nef. se; registrator@lysekil. se;
sigtuna.kommun@sigtuna.se; skara.kommun@skara.se;
sodertalje.kommun@sodertalje.se; sollentuna.kommun@sollentuna.se;
stad@molndal.se; stadshuset@ronneby.se; stadshuset@skelleftea.se;
stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se; storfors.kommun@storfors.se;
stromsunds.kommun@stromsund.se; sundsvalls.kommun@sundsvall.se;
tabykommun@taby.se; tidaholms.kommun@tidaholm.se; timra.kommun@timra.se;
Torsby Kommun; tranaskommun@tranas.se; trelleborgs.kommun@trelleborg.se;
trollhattans.stad@trollhattan.se; trosa@trosa.se; umea.kommun@umea.se;
upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se; upplands-bro.kommun@upplands-bro.se;
uppsala.kommun@uppsala.se; vadstena.kommun@vadstena.se;
vannas.kommun@vannas.se; vansbro.kommun@vansbro.se; vara.kommun@vara.se;
varmdo.kommun@varmdo.se; vasterviks.kommun@vastervik.se;
vellinge.kommun@vellinge.se; vilhelmina.kommun@vilhelmina.se;
vindelns.kommun@vindeln.se; ydre.kommun@ydre.se
Natalie. Lindenstrand@Naturvardsverket. se
Remiss till Sveriges kommuner och länsstyrelser
Uppföljningsflagga:
Flagga:
Följ upp
Har meddelandeflagga
Kopia:
Remiss till Sveriges kommuner och länsstyrelser,
Har ni tillämpat EU:s varuförordning under 2014? Det behöver Naturvårdsverket få svar på med
anledning av Sveriges skyldighet att årligen rapportera till Europeiska kommissionen om hur svenska
myndigheter tillämpar EU:s varuförordning (764/2008/EG). Vi behöver era svar senast den 17
februari.
Naturvårdsverket ansvarar för att samordna rapporteringen för beslut inom vårt
tillsynsvägledningsområde. Kommerskollegium rapporterar vidare till Europeiska kommissionen.
under perioden 1 januari-31 december 2014.
2
fJ_·z
ur
För ytterligare information om remissen och vilka frågor vi vill ha svar på, vänligen läs mer på denna
länk:
www.naturvardsverket.se/varuforordningen
Svar senast den 17 februari
Vi vill uppmärksamma er på den korta svarstiden. Vi behöver era svar senast den 17 februari. Vi tar
gärna emot era svar per e-post till registrator@naturvardsverket.se.
Med vänlig hälsning
Natalie Lindenstrand
Miljöjurist
NATURVÅRDsVERKET
Avdelningen för Genomförande
Enheten för Prövning och Regelgivning
sektionen för Samhällsplanering
BESÖK: Valhallavägen 195, Stockholm
POST: 106 48 Stockholm
TELEFON: 08-698 00 00, FAX: 08-698 00 00
INTERNET: www.naturvardsverket.se
Tänk på miljön innan du skriver ut det här mejlet
3
Kommerskollegium
National Board of Trade
Enheten för handel och tekniska regler
Andreas Bredskog
REMISS
2015-01-19
Dnr 4.4-2015/00023-1
Enligt sändlista
Arsrapportering till Europeiska
kommissionen om svenska
myndigheters tillämpning av EU:s
varuförordning {764/2008)
EU:s varuförordning (764/2008/EG) syftar till att få principen om
ömsesidigt erkännande att fungera bättre för varor. Förordningen
innehåller processuella regler som myndigheter ska följa när de, med stöd
av en nationell regel, fattar beslut att hindra saluföring av en vara som
lagligen säljs i ett annat EU-land, Norge, Island eller Liechtenstein.
Årlig rapportering om nationell tillämpning
Kommerskollegium har till uppgift att årligen sammanställa en rapport,
som ska skickas till Europeiska kommissionen, om hur svenska
myndigheter tillämpar rättsakten. Detta framgår av artikel 12 i
förordningen. Rappmieringen ska i huvudsak omfatta information om
beslut som myndigheter har fattat enligt förordningen under det gångna
året.
Alla myndigheter, inklusive länsstyrelser och kommuner, har en
skyldighet att informera Kommerskollegium när myndigheten avser fatta
eller har fattat beslut som faller under varuförordningen. Kommunala
myndigheter och länsstyrelser ska göra detta via sina samordnande
myndigheter i enlighet med 11 § i SFS 2014: l 03 9. 1
Information från er senast den 26 februari 2015
Vi ber er att sideka oss information om beslut som faller under EU:s
varuförordning och som har fattats av er under 2014. Vi tar också gäma
emot information om eventuella svårigheter som ni har stött på vid
tillämpningen av förordningen. I de fall ni inte har fattat något beslut vill
vi gäma veta även det.
Vi ber er även att gå ut med en förfrågan enligt ovan till de kommuner
och länsstyrelser som ni är ansvariga för som tillsynsmyndighet. Detta
1
Förordning om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn.
Box 6803, 113 86 Stockholm
Besöksadress: Drottninggatan 89
Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59
E-post: kommerskollegium@kommers.se
www.kommers.se
c3
2(2)
för att rappmieringen till kommissionen ska kunna bli fullständig även
när det gäller beslut som fattats av kommuner och länsstyrelser.
Eli svar bör innehålla följande infonnation:
•
De antal skriftliga meddelanden som myndigheten har skickat till
näringsidkare enligt atiikel 6.1 i varuförordningen samt de
berörda produkttypema.
•
Information om alla beslut som myndigheten har fattat i enlighet
med atiikel6.2 i varuförordningen, inbegripet de skäl som
besluten grundats på, samt de berörda produkttypema.
•
Antalet beslut som myndigheten har fattat i enlighet med artikel
6.3 i varuförordningen samt de berörda produkttyperna.
Kommerskollegium behöverelisvar senast den 26 februari 2015. Svar
skickas till andreas.bredskog@kommers.se
Om ni har några frågor går det bra att ställa dem till undeliecknad
(08 690 49 75), Iness Hadji (08 690 48 02) eller Anna Sabelström (08
690 48 43).
Med vänlig hälsning,
Andreas Bredskog
Länkar:
•
Kommerskollegiums vägledning om tillämpning av EU:s
varuförordning
•
EU:s varuförordning (EG) 764/2008
9
Torsby kommun
Kommunstyrelsen
2015 -01- 2 1
Torsby kommun
Kulturen
Dnr.!:.JZJ.fl..~7~?.~·:.tJJ
(j)
Ransby, den 19 januari 2015
Dal by hembygdsförening bildades 1928 och har genom åren byggt upp en hembygdsgård med ett
stort antal gamla byggnader med olika funktioner. Det rör sig om timmerbyggnader, sådana som
hörde till bondgården, men även torp, säter och skogsarbetarkoja. Den äldsta byggnaden är ett
härbre som delvis består av stockar från den medeltida kyrkans klockstapel i Syssie bäck. Dessutom
finns på gården ett gammalt finnpörte från Södra Finnskoga. l byggnaderna förvaras stora mängder
av redskap, kördon, textilier och olika bruksföremål från bondesamhällets dagar. l en av
byggnaderna, Smestugga, finns en modern utställning som visar bygdens historia med ny teknik.
Hembygdsföreningen är en viktig angelägenhet och sammanhållande faktor för folket i Dal by och för
utflyttade Dalbybor. Dock har utflyttningen varit stor sedan startåret-publiken på de olika
tillställningarna har glesnat, de ideella medhjälparna har blivit färre och intäkterna täcker inte
utgifterna.
Vi i styrelsen känner ett stort ansvar för att bevara arvet från våra fäder och är angelägna om att se
till att byggnaderna vårdas för att finnas kvar till kommande generationer. Underhållsarbeten
förekommer fortlöpande men tär hårt på föreningens kassa. Senaste åtgärden var att lägga nytt tak
på torpstugan, ett arbete som blev klart 2014.
Närmast förestående arbeten är att lägga nytt tak på det ovan nämnda härbret, att förse
utställningar med belysning där sådan saknas, att bygga en handikappramp till huvudbyggnaden och
att restaurera en sönderfallande gärdsgård. Dessutom finns flera tak som börjar bli i dåligt skick.
För att driva verksamheten på somrarna, då huvuddelen av besökarna kommer, behövs
säsongsanställda förutom de ideella krafterna. En säsongsanställd krävs för att sköta
huvudbyggnaden, där våtfelserveringen finns, och ytterligare en person behövs för att hålla
Smestugga tillgänglig. Där finns en unik utställning, Alla tiders Nordvärmland, som skapats som ett
EU-projekt av Kulturkoppra, vars motto har varit att tillvarata och levandegöra gammal kultur med ny
teknik. Här har man inrett en lokal där datorer, DVD-spelare m m längs en tidslinje visar besökaren
den lokala historien på ett helt nytt sätt. Utställningen har väckt stor uppmärksamhet och det vore
mycket tråkigt att inte kunna ha den öppen för visning.
Med hopp om er välvilliga behandling ber vi om ett kommunalt bidrag på 50 000 kronor som hjälp att
hålla gården öppen för besökare.
~~l)~~
Birgit Dahlgren, ordf.
Dalby hembygdsförening
Likernavägen 15
680 63 Likenäs
·-re/
Q 56 fj-
Y01 Cl(
o;z-g -o~frt ?c;
l"fT 2c1Jo/9Jt.7'osida 1 av2
-----Ursprungligt meddelande----Från: Torbjörn Almroth
skickat: den 15 december 2014 08:49
Till: Johanna Lundkvist
Ämne: VB: Underlag till era respektive kommunstyrelser
7ftitt:fl,lt/
Torbjörn Almroth
stadsarkitekt/Miljö- och byggchef
Torsby kommun
5. Miljö- och byggkontoret
685 80 Torsby kommun
Tel direkt 0560-160 20
Mobil 070-6020 445
-----Ursprungligt meddelande----Från: Anna Sjörs [mailto:anna.sjors@hagfors.se]
skickat: den 4 december 2014 22:02
Till: Andre Szeles; Thomas Ohlsson; Katrin Johansson; Catharina Knutsson; bertil
ahlin; lars emilson; Torbjörn Almroth
Kopia: William Dickson; Kalkningsförbundet; Britt-Marie Olsson; ulf levein; Hans
Lindquist; Anna Sjörs; Elgerud Matilda; de Beer Karin; lars nyberg; Algesten
Grete; Johnsson Cecilia; Erelof Katarina
Ämne: Underlag till era respektive kommunstyrelser
Hej styrelsen detta är främst riktat till er som är kommunrepresentanter
Vi beslöt på mötet att alla kommuner skull.e få chansen ta upp frågan om
härbärgering av den person som ska hantera vattenrådet/vattenvårdsförbundet
Nu har Kalkningsförbundet kommit ett steg lägre, och Bengt har ett konkret
förslag som han har bollat med sin direktion. Genom en omfördelning av de pengar
som kommunerna redan idag avsätter kan han tillskapa en tjänst, med de
kvalifikationer som vi efterfrågar. Våra pengar räcker ju inte till en hel
tjänst, men den nya personen kan jobba med att söka pengar till olika projekt,
kanske med start redan 2016, och därmed utveckla verksamheten successivt.
Direktionen är positiv till detta. Enl. Bengt avser han, efter direktionens
beslut, att gå ut med en sådan tjänst redan i vår.
Om allt fungerar, så finns personen på plats vid stämmorna nästa vår. Då kan
stämman besluta om man vill lyfta in oss. Kalkningsförbundet tillsätter alltså
(efter direktionens beslut), oberoende av oss, en lämplig tjänst, som sen, om vi
väljer, även kan jobba med vattenråd och förbund. Så har jag förstått det.
De politiska beslut som behövs nu är att kalkningsförbundets styrelse tar ett
beslut om att tillsätta en tjänst med rätt kompetens och inriktning. Då alla
kommuner ingår i förbundet, utom Hammarö, så måste det beslutet vara väl
förankrat hos medlemskommunerna.
Jag har (med hjälp av Catharina och Bengt) skrivit i hop två dokument till er.
Ett som är arbetsanteckningar framtidsdis ... , och ett som är sammanfattning av
det hela och heter Underlag .....
Det sista är meningen att ni tar och diskuterar med er kommun.
I Hagfors t.ex. är det lämpligt att ta upp det med de två politiker som sitter
för Hagfors i Kalkningsförbundets styrelse och i Vattenvårdsförbundets styrelse.
Men det kan ju se olika ut i olika kommuner.
https://varmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp?inline= l&FILEREF= l... 2014-12-18
J;l
()
Sida 2 av 2
Nu hoppas jag inte att det är alltför rörigt ...
Hälsning l Anna
072 5030291
https ://varmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp ?inline= l &FILEREF= l... 2014-12-18
2014-12-04
KLARÄLVENS VATTENRÅD
Underlag till diskussion om den framtida hanteringen av
Klarälvens Vattenråd
Under 2014 har en arbetsgrupp utrett hurvattenrådets arbete bör
organiseras i framtiden samt om en samverkan mellan Klarälvens
vattenvårdsförbund och vattenrådet är lämpligt. Beslut tas på stämman 2015.
Den ideella föreningen Klarälvens Vattenråd är ett regionalt samverkansorgan
för vattenfrågor inom hela Klarälvens avrinningsområde i Sverige. Vi syftar till
att medverka till en god vattenförvaltning. Vår målsättning är en god
ekologisk och kemisk status i våra vatten. Detta står inskrivet i föreningens
stadgar. Vi har en överenskommelse med vattenmyndigheten för Västerhavet
och får därför ett årligt ekonomiskt bidrag. Det är idag 60 000 kr per år.
Utdrag ur Programförklaring för 2014-2016 antagit på stämman våren 2014
Programförklaringen syftar till att ge vägledning till styrelsen i dess arbete
Vattenrådets arbete för en god vattenförvaltning bedöms bäst ske genom att
rådet initierar, stöttar och deltar i olika samverkansprojekt. Målsättningen är
att vattenrådet under perioden ska delta i minst två sådana projekt varje
verksamhetsår.
Styrelsen ska finna arbetsformer som utvecklar verksamheten främst genom
att samverkan med de lokala fiskevårdsområdesföreningarna och andra lokala
aktörer och kommuner för att hjälpa dem driva prioriterade projekt.
Vattenrådet ska samverka med länsstyrelsen Värmland i deras arbete för att
identifiera problem och prioritera åtgärder för att uppnå god status i
vattenrådets verksamhetområde. Denna samverkan bör kunna ske i olika
arbetsgrupper för de olika berörda vattensystemen. Vattenrådet kan bistå
länsstyrelsen genom att skapa samverkansarenor bestående av kommunala
tjänstemän, företag och FVO.
Primära arbetsuppgifter för tjänst åt vattenrådet:
Initiera, leda och driva olika samverkansprojekt inom ramen för vattenrådets
arbete. Söka bidrag till dessa projekt hos länsstyrelsen(LONA, LOVA), hos
vattenmyndigheten och ur EUs fonder.
Bidra med kompetens kring upprättandet och genomförandet av
åtgärdsplaner för olika sjösystem, kopplade till medlemmarnas olika
intresseområden.
Sammanställa vattenrådets remissvar mm myndighetskontakter
Administrativa arbetsuppgifter:
1.
2.
3.
4.
5.
Hantera styrelsens arbete. Skriva protokoll. Hantera utskick.
Hantera hemsidan www.klaralven.org
Redovisa arbetet till bidragsgivare vattenmyndigheten Västerhavet.
Administrera andra bidrag
Hantera kassan och ansvara för föreningens ekonomisk redovisning.
Efterfrågad kompetens
Vi vill särskilt trycka på att den person vi behöver ska ha en
högskoleutbildning inom naturvetenskap, biologi. Inriktning bör vara
limnologi, fiskebiologi, vattenkemi, vattenjuridik (reglering). En god
erfarenhet av arbete i fält bör efterfrågas.
Personliga egenskaper blir mycket avgörande för framgång. Vi behöver en god
projektledare som kan lyssna, samverka och driva på. De administrativa
1/2
2014-12-04
KLARÄLVENs VATTENRÅD
delarna med bidragsansökningar mm lär man efterhand, alternativt kan det
ligga på en annan typ av tjänst.
Vattenrådet bör långsiktigt ha tillgång till en kompetens som kan initiera och
driva den typ av projektinriktat arbete som ett vattenråd ska göra.
Den som åtar sig arbetet att hantera Klarälvens vattenråd och Klarälvens
vattenvårdsförbund måste arbeta över HELA området, dvs. vara en resurs för
ALLA ingående kommuner. De medel som vattenrådet/vattenvårdsförbundet
kan avsätta (c:a 110 000 kr) räcker inte till en sådan tjänst.
Vi har identifierat tre möjligheter:
1. Medel kan gå in som delfinansiering av en tjänst inom någon kommun,
där övrig tid går till att hantera relaterade arbetsuppgifter i den
anställande kommunen. Här finns en uppenbar risk att kravet att
vända sig mot hela området tappas bort, eller att arbetet för
vattenrådet endast blir av administrativ karaktär, Ingen kommun har
erbjudit detta. Nackdelen är även att om ett projekt sker i annan
kommun än den anställande, måste LOVA/LONA-bidrag sökas i den
kommun där projektet genomförs fysiskt
2. En utredning av Kalkningsförbundets köp av tjänster görs för
närvarande. Man avser att omfördela medel till en kvalificerad tjänst
inom förbundet, i enlighet med de behov som finns. Tillskapas en
sådan tjänst, bedömer Kalkningsförbundet att man initialt kan ta över
vattenrådets arbete inom den tjänsten, för att senare utöka
omfattningen av vattenarbetet med hjälp av bidrag. Fördelen är att
kalkningsförbundet kan söka projektpengar på samma sätt som en
kommun. Det ger en bra utvecklingspotentiaL Vi ser bara en nackdel att Hammarö kommun idag inte är medlem i kalkningsförbundet
3. Det tredje alternativet är att kommunerna avsätter de medel som
fattas (motsvarande c:a 500 tkr) till en gemensam tjänst i någon av
våra medlemskommuner. Nackdel samma som under punkt 1: då
projekt ligger fysiskt i annan kommun blir det svårt att vara
projektledare om man är anställd i en annan kommun .. Det är även
sannolikt svårt för kommunerna att bidra med medel till en sådan
tjänst redan nästa år. Detta alternativ har vi bedömt som svårt att
förverkliga i närtid.
När personen finns på plats kan arbetet starta med att identifiera projekt och
söka medel till finansiering via staten/ED. Alla vattenrådets medlemmar blir
då bli delaktiga i motfinanseringen på olika sätt, beroende på inriktning av
projektet. Det synes mycket enklare för kommuner att styra över sina medel
till ett kommunalförbund än att ge in pengar till en annan kommun.
styrelsen för vattenrådet/vattenvårdsförbundet bör se ut som idag, med bred
uppslutning från de ingående medlemmarna. Representanter från kommuner,
företag och föreningar bör ingå. Vattenråd och vattenvårdsförbund kan ha en
gemensam styrelse som väljs på stämman 2015.
Vi efterfrågar nu våra medlemskommuners synpunkter och ber om en snabb
handläggning.
På uppdrag av styrelsen
Anna Sjörs Ordf. Klarälvens vattenråd
2/2
Klarälvens vattenråd
Sammanfattning av
Framtidsdiskussion per dec 2014
Värmlands kalkningsförbund redogör för sina planer
På styrelsemötet för Klarälvens vattenråd den 18 nov 2014 redovisade Bengt Epperlein från
Värmlans kalkningsförbund sina tankar och ideer kring hur samverkan med vattenrådet skulle
kunna fungera inom kalkningsförbundet Förbundet skulle kunna blir den resurs som Klarälvens
vattenråd och vattenvårdsförbund behöver. Vi diskuterade detta tillsammans.
Värmlands kalkningsförbund är ett kommunalförbund där alla våra ingående kommuner är
medlemmar, utöver Hammarö som inte har något vatten som kalkas. Det styrs av en politisk
tillsatt direktion.
Kommunalförbundet hanterar idag framtagandet av kalkningsplaner och genomförandet av
kalkning och provtagning, uppföljning/revision av kalkningsplaner. Kalkningsförbundet har en
omsättning på c:a 25 Mkr. Bengt är idag den enda anställda i förbundet. Han har sin arbetsplats
på hushållningssällskapet i Karlstad.
Kalkningsförbundet arbetar utöver själva kalkningen med kalkningsplaner och provtagningar i
samverkan med länsstyrelsen. Vattenprovtagningen sker av 7-9 provtagare, anställda av
kommuner, Samhall, privata företag eller via FVO. Kalkningsplaner tas fram av konsulter för
pengar som kalkningsförbundet ansöker om hos länsstyrelsen. Kalkningsförbundet ansvarar
även över tillsyn av kalkdoserare, även det en tjänst som man idag köper in. Förbundet får hjälp
med upphandling av Karlstads kommun
Kalkningsförbundet kan, då det är att likställa med en kommun, söka LONA och LOVA medel
från staten (bidrag som hanteras via respektive kommuners naturvårdsansvariga, om· det finns
någon sådan)och även ED-bidrag mm.
Kalkningsförbundet är just nu inne i en fas där arbetsuppgifterna kan komma att utökas genom
att man tar hand om böndernas ansökningar om strukturkalkning av åkermark (lerjordar),
något som kommer att hanteras genom LOVA-bidrag. LOVA-bidraget är mycket lämpligt för t.ex.
åtgärder att minska näringsbelastningen i ett vatten.
Under hösten har Värmlands kalkningsförbund öppnat en diskussion om den tjänst man avser
att tillskapa i förbundet även kan hantera vattenrådens frågor, som ju är relaterade till
kalkningen. Fördelen är att alla ingående kommuner per automatik blir delaktiga i tjänsten
genom att de är medlemmar i kommunalförbundet. Tanken är att denna nya tjänst eventuellt
också kunde jobba med att göra kalkningsverksamheten mer publik genom information och att
en del arbete med kalkningsplaner skulle kunna utföras av kalkningsförbundets egen personal i
stället för konsulter. Det förutsätter inte att hantering av övriga
vattenråd/vattenvårdsföreningar ingår i samma tjänst, även om det synes finnas stora fördelar
med att även vattenvårdsförbundet läggs där. Norsälven har diskuterats
Kalkningsförbundets förslag har diskuterats i direktionen ... Efter kalkningsförbundets
presentation för styrelsen, har frågan återigen behandlats av förbundets direktion. Från
ägarkommunerna ställer man sig positiva till förslaget. Inga beslut är dock fattade
sid 2 av 3
Tidigare diskussioner:
Diskussionen under året har lett fram till att styrelserna för Klarälvens vattenråd och
vattenvårdsförbund är överens om behovet av att arbetet inte sköts på ideell basis, utan av en
tjänst som arbetar kommunövergripande med vattenrelaterade frågor, vad dess arbetsuppgifter
bör vara och hur mkt pengar som kan avsättas till en sådan tjänst.
Klarälvens och Alstersälvens vattenråd kan årligen avsätta 60 % (enligt styrelsebeslut 2014-0701) av sitt statliga bidrag till en sådan tjänst. För 2015 skulle det då sannolikt bli 40 000 kr från
Klarälven och 20 000 kr från Alsterälven. Resterande medel som erhålls från vattenmyndigheten
bör reserveras till information, möten mm verksamhetsspecifika kostnader. Klarälvens
vattenvårdsförbund köper idag tjänst av Forshaga för c: a 50 000 kr samt att man betalar 2025 000 kr för hjälp med bokföring och ekonomi.
På mötet 1 juli i Forshaga beslöt vi att ordf. skulle göra en sammanställning av arbetsuppgifter.
Denna sammanställning har hittills delgivits Hans Wennerholm, Karlstad kommun samt Bengt
Epperlein, Värmlands kalkningsförbund.
Catharina Knutsson har tillsammans med sin chef Hans Wennerholm gått igenom
sammanställningen och diskuterat frågan. Karlstads kommun har behov av en tjänst för
vattenrelaterade frågor inom kommunen. Idag ligger detta bland annat på naturvårdsenheten.
Eventuellt skulle en sådan tjänst även kunna innehålla samordning av flera vattenråd och
vattenvårdsförbund. Inga beslut om detta är fattade.
Sammanfattning att presentera för våra medlemskommuner
Vattenrådet bör långsiktigt ha tillgång till en kompetens som kan initiera och driva den typ av
projektinriktat arbete som ett vattenråd ska göra. Vår uppgift är att initiera, leda och driva på
olika projekt inom Klarälvens avrinningsområd e. För ett framgångsrikt arbete behöver vi därför
ÄVEN en resurs som kan hantera det relativt omfattande administrativa arbete som hantering av
bidrag som finns hos vattenmyndighetenf länsstyrelsen och EU. Det är framförallt LONA och
LOVA bidrag som kan nyttjas till vattenrelaterat arbete.
Primära arbetsuppgifter för tjänst åt vatten rådet:
Initiera, leda och driva olika samverkansprojekt inom ramen för vattenrådets arbete. Söka
bidrag till dessa projekt hos länsstyrelsen(LONA, LOVA), hos vattenmyndigheten och ur EUs
fonder.
2. Bidra med kompetens kring upprättandet och genomförandet av åtgärdsplaner kopplade till
medlemmarnas olika intresseområden.
3. Sammanställa vattenrådets remissvar mm myndighetskontakter
1.
Administrativa arbetsuppgifter:
1.
2.
3.
4.
5.
Hantera styrelsens arbete. Skriva protokoll. Hantera utskick.
Hantera hemsidan www.klaralven.org
Redovisa arbetet till bidragsgivare vattenmyndigheten Västerhavet.
Administrera andra bidrag
Hantera kassan och ansvarar för ekonomisk redovisning.
Efterfrågad kompetens
Vi vill särskilt trycka på att den person vi behöver ska ha en högskoleutbildning inom
naturvetenskap, biologi. Inriktning bör vara limnologi, fiske biologi, vattenkemi, vattenjuridik
(reglering). En god erfarenhet av arbete i fält bör efterfrågas.
Personliga egenskaper blir mycket avgörande för framgång. Vi behöver en god projektledare
som kan lyssna, samverka och driva på. De administrativa delarna med bidragsansökningar mm
lär man efterhand, alternativt kan det ligga på en annan typ av tjänst.
Sid 2 av 3
sid 3 av 3
Tre alternativ:
Vi har identifierat tre möjligheter:
1. Medel kan gå in som delfinansiering av en tjänst inom någon kommun, där övrig tid går
till att hantera relaterade arbetsuppgifter i den anställande kommunen. Här finns en
uppenbar risk att kravet att vända sig mot hela området tappas bort, eller att arbetet för
vattenrådet endast blir av administrativ karaktär. Ingen kommun har erbjudit detta.
Nackdelen är även att om ett projekt sker i annan kommun än den anställande, måste
LOVA/LONA-bidrag sökas i den kommun där projektet genomförs fysiskt
2. En utredning av Kalkningsförbundets köp av tjänster görs förnärvarande. Man avser att
omfördela medel till en kvalificerad tjänst inom förbundet, i enlighet med de behov som
finns. Tillskapas en sådan tjänst, kan Kalkningsförbundet ta över vattenrådets arbete
inom den tjänsten. Fördelen är att kalkningsförbundet kan söka projektpengar på
samma sätt som en kommun över hela vårt område. Det ger en bra utvecklingspotentiaL
Vi ser bara en nackdel - att Hammarö kommun idag inte är medlem i kalkningsförbundet.
3. Det tredje alternativet är att kommunerna avsätter de medel som fattas (motsvarande
c:a 500 tkr) till en gemensam tjänst i någon av våra medlemskommuner. Nackdel som
under punkt ett då projekt ligger fysiskt i annan kommun samt att det inte är helt lätt att
skaka fram medel. Detta alternativ har vi bedömt som svårt att förverkliga.
När personen finns på plats kan arbetet starta med att identifiera projekt och söka medel till
finansiering via staten/EU. Alla vattenrådets medlemmar blir då bli delaktiga i motfinanseringen
på olika sätt, beroende på inriktning av projektet. Det synes mycket enklare för kommuner att
styra över sina medel till ett kommunalförbund än att ge in pengar till en annan kommun.
Styrelsen för vattenrådet/vattenvårdsförbundet bör se ut som idag, med bred uppslutning från
de ingående medlemmarna. Representanter från kommuner, företag och föreningar bör ingå.
Vattenråd och vattenvårdsförbund kan ha en gemensam styrelse som väljs på stämman 2015.
Sammanställt av
Anna Sjörs ordf Klarälvens vatten råd,
l samråd med
Catharina Knutsson resp för Karlstads kommun samt Alsterävens arbetsgrupp
samt Thomas Olsson ordf. Klarävens vattenvårdsförbund
Sid 3 av 3
Datum
Diarienummer
2015-01-30
MBR 2015.0079.214
KST 2015/98
Torsby kommun
Detaljplan för del av Aspberget 4:1 m fl
(Långflon Syd)
Ärendet
Destination Långflon AB, Niels Wii g, ansöker om positivt planbesked för en ny
detaljplan: Detaljplan för del av Aspberget 4:1 m fl (Långflon Syd).
Bakgrund
Planens syfte skall vara att möjliggöra fortsatt utbyggnad av handel och aktiviteter i
Långflon.
Planområdet, redovisat med kartskiss i ansökan, är beläget direkt söder om befintligt
planområde med pågående gränshandel.
Ansökan är skriftlig och uppfyller kraven enligt 5 kap. 3 § PBL. Kommunen ska i sitt
svar på ansökan ge besked inom fyra månader om man avser att inleda planläggning
samt bedöma när det är möjligt att planen kan antas, 5 kap. 5 § PBL l:a och 2:a st.
Handlingar
1.
Ansökan om planbesked 2015-01-27.
Torbjörn Almroth
stadsarkitekt/miljö-o byggchef
Besöksadress
Torsby kommun
5. Miljö- och byggkontoret
685 80 Torsby
0560
0706
0560
0560
- 160 20 direkt
- 020 445 mobil
- 160 00 växel
- 160 25 fax
torbjorn.almroth@torsby.se
mbr@torsby .se
www. torsby .se
Sida
1(2)
2
l.
Destination Långflon AB ges positivt planbesked enligt 5 kap. 2 § plan- och
bygglagen att upprätta, Detaljplan för del av Aspberget 4:1 m fl (Långflon Syd).
2.
Då planen bedöms komma att följa rekommendationerna i översiktsplanenÖP
2010 avser kommunen att inleda planläggning, enligt 5 kap. 5 § l:a st i plan- och
bygglagen
3.
Kommunstyrelsens arbetsutskott bedömer att planarbetet kan leda till beslut om
antagande i december 2015, enligt 5 kap. 5 § 2:a st i plan- och bygglagen
4.
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden får i uppdrag att teckna planavtal och
handlägga ärendet.
5.
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden administrerar uttagandet av avgift för
planbesked enligt gällande taxa.
Planhandläggare: Torbjörn Almroth miljö- och byggchef/stadsarkitekt
, 1:
Beslutet expedieras till:
Destination Långflon AB
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden
:;. ' i \ ( : ; ("'
'
: \
·.
Torsby kommun
Kommunstyrelsen
885 80 TORSBY
Ansökan om positivt planbesked för delar av
fastigheten Aspberget 1 :4 (8) m fl
Undertecknad söker för Destination Långflon AB positivt planbesked för att få upprätta
detaljplan för ett område i Långflon. I första hand gäller att detaljplanera för den fastighet som
markerats med siffran 1 och 2 i figuren nedan och på längre sikt för hela området samt någm ev.
mindre områden som kan komma att behövas i arrlutning mot befintlig detaljplan.
Vedlagt november 2014 og kart over nyervervet tomt:
Cent.rvmkcordinal Ost l Norr. ~69753 J6769878
Kootdi\atl)'Stern' S'NEREFS!l_TM
..
Moss, 28. januar 2015
Destination Långflon AB
Med vennlig hilsen
Niels J. W. Wiig
VD
Christina Lech
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Bifogade filer:
Brannvall Maja-lena <maja-lena.brannvall@sweco.se>
den 3 februari 2015 07:33
Torsby Kommun
Samråd 6 kap 4 § MB- rörande Fortums planerade markkabel i Långflon Dnr KST
2014/889
Bilaga 1 Natur och Kulturintressen-karta.pdf; Utökat samråd_2015-02-02.pdf; Yttrande
Torsby kommun.pdf
Hej!
Här kommer ett utökat samråd enligt 6 kap 4§ MB rörande Fortum Distribution AB planer om att öka
strömförsörjningen i Långflon i Torsby kommun.
Bifogar även e rat föregående yttrande i ärendet.
Vänliga Hälsningar!
Maja-Lena
Maja-Lena Brännvall
Sweco Energuide AB
FD Miljövetenskap
Tillst~ndsfr~gor, MKB
Telephone dlrect +46 (0)23 6666420
Mobile +46 (0)725516420
maja-lena.brannvall@sweco.se
Södra Mariegatan 18E
BOX 1902
SE-79119 Falun
Telephone +46 (0)8 6956000
www.sweco.se
Please conside r the environment before printing this e-mail.
1
för friluftsliv
vtal
en te ring
ark
Bolag
fullt vatten
stribution AB
•
,·
....
·.~!.·.··.·'.·'·"·t·...
l (7)
'.·.·. . . ·,. ·.
ro.r~u.m
2015-02-02
Komplettering av samråd, enligt 6 kap 4 §, angående ansökan om koncession för ny
24 kVmarkkabel mellan Långflons köpcentrum fram till riksgränsen, i Torsby
kommun i Värmlands län
Information
Detta är en uppdatering av det samrådsunderlag som skickades ut 2014-11-26. Förändringen innebär
att markkabeln i alternativ 1 kommer att förläggas på den östra sidan om riksväg 62 i riktning mot
Norge, i föregående förslag var markkabeln lokaliserad på väster sida om riksväg 62.
Orsaken till ändringen är att i nuvarande förslag kan ett befintligt kabelschakt nytijas, för mer detaljer se
under rubrik alternativ nedan.
Syfte
Fortum Distribution AB (Fortum) har fått i uppdrag att förstärka anslutningen till det nya köpcentret i
Långflon i Torsby kommun. Huvudförslaget är att förlägga en ca 200 m lång markkabel från Långflons
centrum fram till norska gränsen, därefter fullföljer det norska kraftbolaget Eidsiva förläggningen och
anslutningen till nätstation i Norge.
Eidsiva ansöker om tillstånd i Norge hos norska myndigheter. Mer information om Eidsivas ansökan
kommer att lämnas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
På uppdrag av Fortum Distribution AB ansvarar Sweco Energuide AB för tillståndsfrågorna.
Fortum Distribution AB vill härmed samråda enligt 6 kap. 4 § miljöbalken om att förlägga en ca
200 m lång 24 kV jordkabel från Långflons centrum till riksgränsen.
Bakgrund
Norska investerare har byggt ett köpcentrum i Långflon nära den norska gränsen. Bygget är uppdelat i
två etapper. För att erhålla tillräcklig strömförsörjning till hela köpcentret har Fortum ombetts att höja
områdets energikapacitet
Lokalisering
Långflon ligger ca 9 mil nordväst om Stöllet längs riksväg 62 som följer Klarälven fram till riksgränsen,
se figur 1.
l byn Långflon finns fyra fastboende, byn ligger på gränsen till Norge och den norska skidorten Trysil
ligger ca 4 mil nordväst om köpcentret.
Fas 1 av bygget är färdigt och invigt och har resulterat i 7800 m2 affärsyta samt ca 70 anställda. Fas 2
2
innebär att ytterligare 8700 m kommer att byggas och projektet planeras vara klart till sommaren 2015.
Fortum Distribution AB
Postadress
Besöksadress
Telefon/Fax
115 77 STOCKHOLM
Tegeluddsvägen l
Stockholm
TeL +46 (O) 8 671 70 00
Fax +46 (O) 8 671 70 60
distribution-sweden@fortum.com
www.fortum.se
Säte Karlstad
Orgnr 556037-7326
2 (7)
2015-02-02
Denna satsning på gränshandelliknar inget som tidigare skett i Värmland och förhoppningen är att
locka både svenska och norska köpare. Köpcentret har genererat arbete i en trakt med få
arbetstillfällen och etapp 2 kommer att ge ytterligare arbetstillfällen och möjligen även fler bofasta i byn.
Det planeras även för byggnationer av bostadshus/fritidshus i området.
För att etapp 2 av köpcentret skall kunna erhålla tillräckligt med ström måste nätet i området förstärkas.
Figur 1. översiktskarta
Alternativ
Fortum har studerat två alternativa lösningar för att förstärka strömförsörjningen till köpcentret.
Alternativ 1- Huvudalternativ
Alternativ 1 innebär att en 24 kVmarkkabel förläggs längs riksväg 62 fram till riksgränsen, en sträcka
på ca 200 m. Det har dragits ett nytt nät från köpcentret som anslutits till befintligt lokalnät, markkabeln
startar i denna knutpunkt, se figur 2.
Fortum förlägger markkabeln, i ett befintligt schakt som idag används för fiber, fram till riksgränsen.
Från riksgränsen förlägger det norska kraftbolaget Eidsiva AS, markkabeln i en 150m lång sträckning
längs befintlig väg fram till nätstationen som är ansluten till det norska elnätet.
Från riksgränsen tar det norska kraftbolaget Eidsiva AS vid och fortsätter förläggningen från gränsen i
ca 150 m längs en befintlig väg fram till nätstationen som är ansluten till norska elnätet. När ledningen
är i drift kommer Eidsiva att debitera Fortum för den ström som erhålls från den norska sidan. Eidsiva
sköter de tillstånd som krävs i Norge.
Kostnaden för åtgärden är beräknad till ca 500 000 kr.
Alternativ 2
Alternativ 2 innebär att befintlig ledning förstärks från Höljes kraftstation med en extra lina/kabel som
genererar en spänning på 24 kV. Detta är en åtgärd som ligger inom ledningens befintliga
5o
3 (7)
2015-02-02
koncessionsbeslut Ledningen är ca 16 km lång och består av ca 13 km luftledning, 1,7 km markkabel,
400 m sjökabel, 300 m luftledning samt slutligen ytterligare ca 300 m markkabel, se figur 3.
Hela åtgärden beräknas till en kostnad om ca 5,5 miljoner.
Figur 2. Alternativ 1.
Jämförelse mellan de två alternativen
Fortums lokalnät under 24 kV är inte trädsäkrade vilket medför att driftsäkerheten för alternativ 2
kommer att bli lägre än för alternativ 1. För att trädsäkra ledningen måste ett område på 10-15 m
awerkas längs luftledningens ena sida. Ledningen går parallellt med en 130 kV ledning som är
trädsäkrad. En awerkning kommer att påverka befintliga naturvärden. Ett driftstopp på alternativ 2
kommer att kompliceras av att det finns få skogsbilvägar i området. Under vinter sker ingen snöröjning
och området är känt för att få stora mängder snö. Sammantaget innebär detta att felsökning tar tid och
det är svårt att snabbt få ut material vid en eventuell reparation.
Andra fördelar med markkabeln är att spänningsfallet blir mindre i markkabeln än i luftledningen.
Framför allt kan markkabeln överföra mer ström, eftersom det finns möjlighet att välja en markkabel
med grövre diameter. En grövre diameter innebär att mer ström kan överföras trots en bibehållen
spänning på 24 kV. Denna möjlighet finns inte för alternativ 2, om en grövre lina väljs tillluftledningen
måste befintlig luftledning förstärkas eftersom dagens konstruktion inte är dimensionerad för en lina
med grövre diameter än den planerade.
En högre överföringskapacitet kommer att ge mer tillgänglig kapacitet och en stabilare strömförsörjning
i området, och öppnar upp för ytterligare framtida utbyggnad.
5b
4 (7)
2015-02-02
Figur 3. sträckning för alternativ 2.
. · ·-·
. .. -·.,_·,.::.
(1 ro.r~um
.
~_:-.'_-'·-·.t·--
5 (7)
2015-02-02
För luftledningen tillkommer kostnader för underhåll. Besiktning av ledningen sker vart 8:e år och i
samband med detta beslutas om behovet av underhåll. Ledningsgatan röjs även vart 6:e år.
Planerad markkabel får en centrallokalisering och följer befintlig väg. Sammantaget gör detta att
felsökning längs markkabeln kommer att bli förhållandevis enkel i jämförelse med luftledningen.
Kabelsträckan kommer också att kräva mycket litet underhåll.
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att etapp 2 av köpcentret inte kan anslutas till elnätet, eftersom befintligtelnät
inte har tillräcklig kapacitet att leverera den strömmängd som krävs för att driva etapp 2 av köpcentret.
Tekniskt utförande
l alternativ 1 förläggs kabeln parallellt med riksväg 62 i en 200m lång sträckning fram till riksgränsen.
Vid en kabelförläggning grävs ett 0,5 m brett och ca 0,6 m djupt kabelschakt Därutöver krävs ett
arbetsområde på ca 2 m för arbetsmaskiner och tillfällig uppläggning av schaktmassor under
anläggningstiden, se figur 4. Detta innebär ett ca 2,5 m brett område parallellt med befintlig väg
kommer att användas under byggtiden.
Riksväg 62 kommer att fungera som transportväg vid kabelförläggningen. En transportväg nära
kabelschaktet är en förutsättning för att kunna genomföra byggnationen, detta för att kunna få ut kablar
och transportera sand och utbytta massor.
l detta fall kommer ett befintligt kabelschakt att grävas upp och det närliggande arbetsområdet kan
utnyttjas som upplag för de tillfälliga massor som kommer att bildas. Efter nedläggningen av kabeln
återfylls kabelschaktet och marken återställs över både kabelschakt och arbetsområde
----.--·
2m
Befintlig väg
Figur 4. Arbetsområdets generella utformning med 2m tillkommande arbetsområde och 0,5 m kabelschakt intill befintlig
väg.
l alternativ 2 monteras en extra hänglina i befintlig luftledning. Därefter kommer en sträcka om ca 1,7
km att grävas upp längs skogsbilvägen för att kunna lägga ned en komplettande markkabel enligt
beskrivning ovan. Befintlig sjökabelligger i ett rör och vid komplettering med ytterligare en kabel kan
befintligt rör utnyttjas. Den sista sträckan till Långflon utgörs av markkabeL Denna sträcka är förberedd
inför en eventuell komplettering av kabel genom att rör lagts ner i marken.
Påverkan på natur- och kulturintressen
Som underlag för inventering av berörda intressen utmed ledningssträckningen har Länsstyrelsens,
skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag och Lantmäteriets kartmaterial
<i' Fortom
6 (7)
2015-02-02
använts. l den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer även den information som
framkommer vid samråd med markägare och myndigheter att behandlas.
Landskapsbild
Planerad kabelförläggning i alternativ 1 kommer inte att påverka landskapsbilden. En tid efter
återställningen av marken kommer det inte längre att finnas några spår efter befintlig markkabeL
Eftersom luftledningen i alternativ 2 redan existerar kommer inte en extra lina i kraftledningens
konstruktion att förändra den allmänna landskapsbilden.
Naturmiljö, flora och fauna
Inga naturintressen berörs av alternativ 1.
Alternativ 2 berör nedanstående intressen. Se bilaga 2 för karthänvisning till numrering inom ·parentes.
Norr om Skeppmoarna angränsar markkabeln till ett naturvärde (1 ). Naturvärdet går kant i kant med en
nyckelbiotop (2) vars yttre gräns helt kort berör kabelns sträckning. Nyckelbiotopen omfattas också av
ett naturvårdsavtal (2). Hela detta område består av naturskogsartad barrskog.
Luftledningen berör därefter ytterligare sju nyckelbiotoper (3) samtliga avsatta av Bergvik Skog AB.
Inom ett avstånd av 50 m från luftledningens centrumlinje ligger totalt 17 små sumpskogar (4), av dessa
genomkorsas ca sex något större sumpskogar. övriga sumpskogar gränsar mot ledningen och är
mycket små.
Skepp- och Orrleksmyren (5) är bedömd att ha små naturintressen (klass 4). Ledningens sträckning
följer kantzonen på en mindre del av myren.
Ledningen korsar vattendraget Havsvallen (6) som är utpekat som ett nationellt värdefullt vatten.
Påverkan på området
Den extra hängkabeln placeras i befintlig stolpe och det krävs ingen extra röjning för att genomföra
åtgärden. Det är också möjligt att begränsa markskadorna om åtgärden genomförs under rätt tid av
året. Grävningen längs skogsbilvägen bedöms ge liten påverkan på kringliggande naturvärden, sedan
området relativt nyligen blivit uppgrävt.
Båda alternativen ligger inom ett älgskötselområde men älgjakten kommer inte att beröras av något av
de planerade alternativen. Inte heller påverkas Klarälvens utökade strandskydd av alternativen.
Kulturmiljö
Inget av alternativen kommer att påverka några kända fornlämningar.
Om det i samband med arbetets genomförande skulle påträffas någon lämning som kan antas vara en
fast fornlämning kommer arbetet som berör fyndet att avbrytas och fyndet kommer att anmälas till
Länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen.
Friluftsliv
Alternativ 1 ingår i ett riksintresse för friluftsliv. Detta intresse kommer inte att påverkas av planerad
kabelförläggning. Viss begränsad påverkan kan ske under byggnationen, men denna störning bedöms
som mycket liten.
7 (7)
2015-02-02
Inte heller alternativ 2 kommer att ge någon begränsning av friluftslivet då ledningen redan finns och
åtgärden att montera upp en extra lina ger mycket liten påverkan på naturmiljön.
Övrigt
l alternativ 1 finns det ett identifierat område för förorenad mark, Långflons Handel på fastigheten
Aspberget 1:184, som är en gammal bensinmack. Undersökning har genomförts, ärendet är nedlagt
och det bedömdes att ingen åtgärd behövde göras.
Kabeln kommer inte att beröra fastighet Aspberget 1:184.
Samlad bedömning
Fortum förordar alternativ 1 med markkabel eftersom det ger mest fördelar både ur miljö- och
samhällssynpunkt Alternativ 1 har mycket liten inverkan på naturvärden och är rent tekniskt också det
mest fördelaktiga förslaget beroende på säkrare strömförsörjning som öppnar upp för eventuell framtida
utbyggnad. Det är också lättast att felsöka, kräver minst underhåll och är det ekonomiskt mest
fördelaktiga förslaget sedan det endast utgör en elftedel av kostnaden för alternativ 2.
Synpunkter
Vi ber Er att komma in med eventuella synpunkter på projektet senast den 25 februari 2015. Har Ni
några frågor är Ni välkomna att kontakta undertecknad på Sweco, på telefon 072-551 64 20 eller via
e-post maja-lena. brannvall@sweco.se.
Skriftliga synpunkter kan även skickas till:
Sweco Energuide AB
att. Maja-Lena Brännvall
Södra Mariegatan 18E
Box 1902
79119 Falun
Maja-Lena Brännvall
Enligt uppdrag av Fortum Distribution AB
Bilagor
Bilaga 1. Berörda natur- och kulturintressen
Torsby kommun
sid 16
K911'1rhunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2o1s-o1~·13
§ 10 Sar:nrådsyttrande, koncessionsansökan
fÖr markkabel i Långflon
bnr k8)2Q14!8$9
sanunanfåttriing av ä renelej
FortnmDistribution.ABh<:lr.fättfuppd.rågåttfö:i:stärkaanslutningon·tilltiet~ijlii.
köpcentret i Långflo,11.i Totshy k<>AW1U1,1; På uppat•ag av Fortum ansvarar Swecp
E;nel:giiide AB för illlstimt1~#åg<;>i:i].a.
$vtet9 här 9versänt en sanu:ådsiribjudan t:!l11igt 6l<fiP; 4 § miiJöhaiken som avser
~qnreMi!J!l?iW.söl<äri fÖren märkkabel mellan Långflon~ kå.pt;:entrwn #äi:ri till
#k$gt@S~lj.
..
Bitr. koJ.l1lll,l1nQ:hef,l:$t-,@~f ,Awie;t:s Björc;ls i'edogö:~;för ärendet på. samrnttp.ttää#_;
Handlingar i är~nrJet
Samråd 'från Sweco Pro koti.dessio:risMsökan för ny markkabel me:UaJi Langfl()ns
köpcentrum frrun illlriksg;r?\nsen.
·.
. ·~
Kommi.lnstyrelseh~ arhetsut~k;Qtts b~slut
Torsby kommun har·i11ge{i:~,tt erjrlra emotföteslagenk<iricessionsansöJ.<Clfi.
Besllttet;Skrckas till
Sweco Enetgq.ide AB
· JLis(erarerissl~matur
OtdragS.~\yrk~[id~
··· · ·· · · ·
.·~~····.·.···/'
... ~
.
.
.
.
.
..
.
.
.
Datum
2015-01-29
Delägare i vägsamfällighet K-078
Gun Karlssson Ryberg
Västanvik 11
S-68591 Torsby
Beträffande begäran om kommunalt övertagande av skötsel, underhåll
och upprustning av väg mellan Kärr och Smedvägen, väg K-078.
Bakgrund
Intressenter i väg K-078, har skickat skrivelse, först genom Jan-Åke Ganterud, daterad
2014-12-04, där man begär attTorsby kommun ska sköta drift- och underhåll av vägen
och sedan ytterligare en skrivelse som undertecknats av de som förtecknas som
samtyckande, där man anger Ryberg som den som ska föra talan för de som
undertecknat skrivelsen.
Tekniska avdelningens förslag till beslut, har kommunicerats med Jan-Åke Ganterud
per e-post 2015-01-08 och har besvarats med en ny skrivelse med tillägget att man även
vill att kominunen ska sköta sträckningen från Graneviksvägen till Ann-Mari
Lundgren, och med ändringen att man anger Ryberg som den som för de
undertecknandes talan.
Väg K-078, mellan vägsamfällighet S-0517 vid Kärr och Smedvägen, beljänar förutom
Torsby kommuns fastighet Västanvik 1:396, fastigheterna Västanvik 1:214,1:319, 1:321,
1:356, 1:518, 1:531, 1:542 och 1:692. D.v.s det är dessa fastigheter har båtnadsfördel av
väg K-078 och även är väghållare. IntressenternaJohn-Olof Ryberg, Gun Karlsson
Ryberg, Leif Lundqvist, Birgitta Marianne Lundqvist, Kenneth Rens, Ulla Rens, Bengt
Olof Nordahl, Ulrika Johansson, Gerda Maria Karlenäs, Anne Mari Lundgren, har
förtecknats som samtyckande till den insända skrivelsen men har inte undertecknat
skrivelsen.
I skrivelsen anges bland annat som skäl för att kommunen ska överta "upprustning
och skötsel/underhåll " av vägen:
Att sopbilen har svårt att ta sig fram. Svar: Det är väghållarens ansvar att vägen hålls i
framkomligt skick alternativt kan soptunnor ställas vid Smedvägen
Att flera fastighetsägare tycker att vägen är i dåligt skick Svar: Åtgärdas av
fastighetsägarna/väghållaren.
Att ordförande i Västanviks V:a VFS har synpunkter på vägen, Svar: Det är inte relevant.
Tekniska avdelningen
Besöksadress
Torsby kommun
10. Tekniska avdelningen
685 80 Torsby
0560-160 00 vaxel
0560-160 55 fax
tekniska.avdelningen@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (4)
Att posten trafikerar vägen. Svar: Det är väghållarens ansvar att vägen hålls i framkomligt
skick alternativt kan postlådor ställas vid Smedvägen.
Att det är stort allmänt intresse för vägen. Svar: uppfattningen delas inte av kommunens
handläggare.
Att man hänvisar till skrivning i köpekontrakt om att kommunen kommer att bekosta
ny tillfartsväg när "Västanvik södra" exploateras. Svar: Området Västanvik södra är inte
exploaterat ännu utan vägen kan fortfarande gå i sin gamla sträckning.
Att man hänvisar till att kommunen 1983, påtagit sig väghållaransvar i samband med
upphävande av samfälligheterna S:1 och S:14. Svar: Detta är fel, för äldre samfälligheter
som inte varit juridiska personer gäller reglerna om delägarförvaltning i lagen om fårvaltning
av fårvaltning av samfälligheter.
Att även andra än de som bor utefter vägen nyttjar vägen. Svar: Vägar med kommunalt
eller statligt bidrag får även trafikeras av andra än de som äger vägen och enskilda vägar kan
inte stängas för gångtrafik.
Att kommunen med automatik påtagit sig skötsel av vägen. Svar: Detta är kontrollerat
med lantmäteriet och påståendet är felaktigt. Det hör dessutom till ovanligheterna att en
kommun binder sig till att betala vägkostnader som kommunen inte har laglig skyldighet att stå
för.
Att även andra än de som bor utefter vägen nyttjar vägen, såsom hem~änsten,
ambulans och räddnings~änsten. Svar: Detta är i fastighetsägarnasiväghållarens intresse.
Tekniska avdelni-ngen rekommenderar samfälligheten/fastighetsägarna att söka
iståndsättningsbidrag får att rusta upp vägens standard så att den är framkomlig även får postoch renhållningsfordon samt att samfälligheten sköter drift- och underhåll av väg K-078.
Samfälligheten/fastighetsägarna rekommenderas även ansöka om bidrag till vägens drift-och
underhåll.
Beträffande tillägget i skrivelsen, att skötseln även ska omfatta sträckningen
Graneviksvägen till Anne-Mari Lungren (Västanvik 1:82). Svar: Torsby kommun anser att
denna del av samfälligheten ska anses vara samfälld väg får fastigheterna Västanvik 1:82
(Anne-Mari Lungrens fastighet) och Västanvik 1:519 och ska skötas gemensamt av
fastighetsägarna.
Allmänt om enskilda vägar
I Sverige utgör de enskilda vägarna en stor del av det totala vägnätet. Det finns ca.
74 500 km enskilda vägar med statsbidrag och utöver de dessutom många mil enskilda
vägar med enbart kommunala bidrag samt enskilda skogsbilvägar utan bidrag.
Med enskild väg avses en väg som inte är allmän väg eller kommunal gata.
Regler om enskilda vägar har tidigare funnits i lagen om enskilda vägar (EVL). I syfte
att bland annat åstadkomma ett enhetligt förvaltningssystem, upphävdes EVL i
utgången av år 1997 genom lagen (1997:620) om upphävande av lagen om enskilda
vägar. Av övergångsbestämmelserna följer att vägsamfälligheter eller vägföreningar
som varit juridiska personer numera betraktas som samfällighetsföreningar enligt
lagen om förvaltning av samfälligheter. Det är inget som hindrar att de har kvar sina
äldre namn, även om de formellt sett utgör samfällighetsföreningar. För äldre
samfälligheter som inte varit juridiska personer gäller reglerna om delägarförvaltning i
lagen om förvaltning av förvaltning av samfälligheter.
En fastighet som inte har någon andel i en gemensamhetsanläggning kan under vissa
förutsättningar få begagna väg som ingår i gemensamhetsanläggning mot en s.k
slitageersättning. Sådan ersättning ska bestämmas med hänsyn till det slitage som
uppstår på vägen genom trafik till eller från fastigheten. Ersättningen täcker bara
slitage (50 § anläggningslagen). Om trafiken till fastigheten orsakar skador på vägen,
ska fastighetsägaren betala ersättning för skadan.
En kommun äger ofta fastigheter inom områden där den i sin egenskap av kommun
inte har laglig skyldighet att sköta väghållningen. Som fastighetsägare har kommunen
samma ansvar för väghållningen som varje annan fastighetsägare. I den egenskapen
kan kommunen ingå tillexempel i vägsamhällighetsförening, vägförening eller
samfällighetsförening. I Sverige lämnar över 200 kommuner kommunalt bidrag till
vägsamfälligheter och vägföreningar som själva sköter sin väghållning.
Kommunallagen lägger inga hinder i vägen för kommunen att överta väghållningen
eller lämna bidrag till väghållning, så länge som vägen har ett allmänintresse. Sådant
allmänt intresse anses inte föreligga när det gäller en utfartsväg som bara betjänar ett
fåtal fastigheter.
Tekniska avdelningens förslag till beslut.
Tekniska avdelningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kommunen inte
övertar väghållningen av väg K-078.
Torsby kommun
tekniska avdelningen
Mikael Löfvenholm
Torsby 2015-01-10
zm5
Dnr..'0.T ..
~o·1 -
23
?.-9\':)J.~:!~...~9 6)
Torsby Kommun
Kommunstyrelsen
685 80 TORSBY
Saken:
På förelmmna anlednin&:ar.
Och en minimal utredning kring faliet. Vårt syfte med denna skrivning är att Torsby Kommun tar
sitt ansvar, som redan 1981 proldamerades, nedan enligt stycke 6, § 5.. Och se vidare nedan.
l. Kommunens Sune Eriksson (Renhållningsingenjör.) har ringt mig och haft
synpunkter på vägens beskaffenhet i anledning av sopbilens möjliga framkomlighet.
2. Har blivit kontaktad av flera berörda fastighetsägare som tycker lika som
kommunens representant angående vägen skick.
3. Har även blivit kontaktad av Jan-Åke Ganterud som är ordf. i Västanviks V:a VFS
han har också synpunkter på dem1a miserabla vägen.
4. Att det förutom Sopbill gång vecka går det dagligen Post.
5. Menar att det allmänna intresset är stort i dag och mycket stöne än för 3 3 år sedan.
6.
§ 5 köpekontrakt 1981-11-16 fastighet 1:321 Västanvik står följande:
I framtida exploatering av området Västanvik Södra, kommer befintlig tillfartsväg
till fastigheten Västanvik l:321 att försvinna I samband med exploatering uiför
och bekostar kommunen nu tillfartsväg med 3,0 m körbanebredd. Vägen
dimensioneras för bärighetsklass A enligt vägverkets bestämmelser för enskild
vägar (AO llo V kap-1.5) och utföJ•es med öppna diken.
7. Av Handlingar från Lantmäteriet framgår att Kommunen har dödat samfållighetema
S:l och S:l4 detta 1983 Av detta följer att Kommunen har påtagit sig hela ansvaret
for just vad som ankom på dessa samfålligheter. Vilket vi menar att det är dax nu. Vi
får utreda hur detta har gått till? I vilken omfattning detta skett med, och om det var
med de boendes samtycke!? Det verkar just nu som ingen kan visa att detta skett så.
8. Att Observera är att den nu gamla vägen har även fått en helt annan betydelse för de
som brukar den, här rastas hundar, här kommer en del bilflanörer, här rids det en hel
del, det är även folk som motionerar och gudarna vet vad denna väg inte används till
i dag, m.m. Och även vi som bor utmed denna väg använder den.
Sida Nr : l av 2
h \\t ~t,\ ~<
(A
\L s
9. Vi menar att detta gör att Kommunen har per automatik påtagit sig Uppmstning,
skötsel och drift av här berörd vägstumpen från Graneviksvägen till Ann - Mari
Lundgren Västanvik 2 ( l :82) Vidare från Smedvägen till Mellantraksvägen Till
Maja Karlemäs. Där berörda fastigheter (l :338) (l :672) (l :319) (l :669) (1:321)
(l :692) (l :356) (l :214) (l :531) + KätT Maja Karlemäs Och sist men inte minst att
kommun har i stor sett all angränsande mark mnt här aktuell väg (l :396). Det är
alltså kommunen som är markägare mnt denna väg K-078 till nästan 100%
l O. De som har nytta av denna väg är många: Dels de som rastar sina hundar, dels alla
som Motionerar, Dels alla som bilflanörer, och dels alla som rider, och dels även vi
som har den som utfart m.m. Och att inte att glömma HEMTJÄNSTEN, Ambulans
Räddningstjänsten, Och de som jobbar med jour, som bör ha möjlighet till att snabbt
komma ut.
Yrkande:
Att kommun med omedelbar verkan övertar uppmstning och skötsellunderhåll av här beshiven
väg.
Sammanfattning:
Ja man kan konstatera att med tid så har detta utvecklat sig till en stöne allmänt intresse än vad
någon kunnat fömtse for mer än dryga trettio år sedan. Varför Vi här boende anser att nu är det på
tiden att Torsby Kommun infi·iar sitt åtagande som vi tycker, Ja, det är mer än berättigat. Då med
tanke på det stora allmänna intresset som är i dag för nyttjande av denna väg. Att kommun låtit döda
S:l4 o S:l är ytterligare en starkt vägande skäl, Vi vill mena att detta då följer per automatik ansvar,
som vi väntar på att kommunen infriar detta och sköter denna väg. Vid vår lilla utredning om hur
detta gått till så är det i dag ingen berörd som kan minnas att de blivit tillfrågade angående dädandet
av dessa samfälligheter. Då detta konstaterat efter intervjuer med berörda.
Här nedan berörda undertecknar och samtycker till shivelsen innehåll och Yrkande. Samt om det
kan komma att anses nödvändigt så medgiver Vi att Ryberg för Vår talan vid Förvaltningsrätt och
eventuellt kommande instanser:
Knut Boger
TORSBY 2015-01-23
Tillägg till skrivelse 2015-01-10
F ör att inga oklarheter skall föreligga så menar vi att sträckningen Graneviksvägen till
Anne - Mari Lundgren Samt det som är kvar i andra änden av denna väg d.v.s. Från Smedvägen
till Västanvik 17 Gerda Maria Karlernäs. ( Se bifogad karta det som är struket med
överstrykningsfårg röd)
Det saknas en underskrift av Knut Boger. Han får kornrna in till Kommunkontoret själv
eller ordna detta på sitt vis. Detta beroende på att han vistas i Norge och har inte haft möjligheten att
sicriva under.
\- - - - - --\
\
..\
· -1
·~
\
__ .t--~
\
\
)
./
/
-078
VÄSTANVIK
l
l
,)
.,
7..
/
/
/
/
/
/
/
x
/
/
./
/
./
/
---~ -~STI~~~-----L:~/--/_/ /·-·~~-L~/-L~_/·--/~/~------~-L~--~~--~Jl
/
/
/
__/__
N= 6669463
E= 1343408
System RT90 2.5 gon V Aktualitet: 2005-10-1 o
o
100
l!
l
l l!
J!
l
l
l
100
l
/
200
l
Skala 1:5000
________
300
l
400
l
~--~-··~J
500m
l
Koordinatsystem .SWEREF 99 TN
...:
IV
0\
.s
'ö
c:
IV
.c:
·;::
s
:ro
sc:
.!!!
....,
o
E
.t:
E
....,
.
7j_,_l_ -e/ldt 16
r-= _ _ _
Torsby kommurn
Kommunstyrelsen
2015-01- 21
2015
~ 01-
26
Dnrk.JLZ~!/«Z{f.tfl.
Kärrbackstrand 25
680 60 Syssiebäck
Torsby kommun
685 80 Torsby
Underhåll av hembygdsgården "Halvarstugan" i Båtstad
Norra Finnskoga hembygdsförening har vid ett par tillfällen påpekat för
representanter för Torsby kommun att det yttre underhållet på
hembygdsgården är försummat. Svaret vi fått är att det inte fanns pengar
för denna åtgärd då. Torsby kommun har såsom ägare till fastigheten ansvaret
för det yttre underhållet. Det senaste underhållet som gjordes var att själva
entren till hembygdsgården målades om för ett par år sedan vilket var bra.
P. g. a. det eftersatta underhållet kan man konstatera att röta har börjat i vissa
bräder. Läget är allvarligt och om inte målning av ytterfasaden kommer till
stånd under innevarande år så kommer kostnaden att väsentligt öka.
Till saken hör att Halvarstugan är att betrakta som ett kulturhus med ett stort
bevarandevärde.
Norra Finnskoga hembygdsförening vädjar till Torsby kommun att prioritera
underhållet på Halvarstugans ytterfasad under 2015.
c/~
Joe Bengtsson
Ordförande i N:a Finnskoga hembygdsförening
Tel. 070-312 93 78
Mail: joe.bengtsson@telia.com
Bilägges 2st fasadbilder
Q)
69
. ... :·~
:--:--
"'1-, ..., ,:;··
---~:::·_ .:....__
- -t;:_·:.
~--
'":........
-
-
. ..-. · .: - . _ __, .,1,_• • ••
_ ____ __, _ ..... ....
'·--. ---·-·
. . ...
~
...
__,.L.:-.:-·--·:·.· ---- - -
.,.,
~.
- ..
'
..
l·
-~---'
- .. -· --:..- ---~- . ------·~-.
l'
·_
~
Datum
2015-01-20
Ärende; Yttrande avseende remissen
Funktionellt prioriterat vägnät
Bakgrund
Trafikverket har haft uppdraget att se över transportsystemets utformning, funktion
och användning i syfte att medverka till att ge människor och gods en grundläggande
tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela
landet.
Målet med det funktionellt prioriterade statliga vägnätet är att;
Skapa samsyn om vilket vägnät som är viktigast för nationell och regional
tillgänglighet
Skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med
god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet
Bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar (ensa och rensa bland
tidigare utpekanden)
Torsby kommuns synpunkter på det remitterade förslaget
Torsby kommun delar i många delar den prioritering av vägnätet som Trafikverket har
föreslagit utifrån de olika faktorerna som till exempel person-, gods,
långvägatransporter samt kollektivtrafik. Kommunen är dock av den uppfattningen att
Europaväg 16 (E16) skall vara en del i det prioriterade vägnätet avseende främst godsoch regionala persontransporter. E16 utgör en viktig länk i den öst- västliga
transportlänken främst mellan Gävle och Oslo, men i ett vidare perspektiv mellan
Sankt Petersburgsområdet och Oslo. Det finns ingen redovisad grund varför denna
väg inte skall anses som prioriterad. E16 har en stor utvecklingspotential för trafikeras
av ytterligare transporter av olika slag, och dänned kunna avlasta andra
gränsövergångar. Avsaknaden av tullfunktion är dock en försvårande faktor för denna
utveckling.
Torsby kommun anser att det prioriterade vägnätet avseende kollektivtrafik skall
omfatta hela Riksväg 62 igenom länet. Pendlingsstråket är viktigt för norra delen av
Anders Björck
Bitr. kommunchef
Besöksadress
Nya Torge.t8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 86 direkt
070-600 94 97 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
ks@torsby.se ·
www.torsby.se
Sida
1 (2)
Torsby kommun för både in- och utpendling. Det är anmärkningsvärt och svårt att
förstå att denna väg endast skall ses som prioriterad för kollektivtrafik till strax norr
om Hagfors tätort. Prioriterade stråk för kollektivtrafiken möjliggör en utveckling för
hela länet samt att det ges möjligheter att kunna bo kvar i glesbygden och pendla till
annan arbets- eller studieort eller möjliggöra pendling till arbetsplatser i glesbygden.
Torsby kommun vill också att Europaväg 45 (E45) tydligt lyfts fram som en viktig
väg/transportled både nationellt och regionalt. E45 är viktig för såvällångväga godsoch persontransport liksom för regionala transporter och pendlingstråk Det är av
mycket stor vikt att E45 blir prioriterad för framtida satsningar i syfte att höja
trafiksäkerhet och möjliggöra högre hastighetsgränser på vägen genom hela länet.
Torsby kommun anser att E45, E16 samt riksväg 62 skall anses vara nationellt och
regionalt prioriterat vägnät avseende besöks- och turistnäring genom hela länet. De
aktuella vägstråken har en hög eller mycket hög belastning under främst
vintersäsongen, dvs mitten av december till och med april månad. De stora
besöksnäringsnoderna i området är Branäs, Hovfjället, Sälen- och Trysilområdet
Kommunstyrelsen arbetsutskott (KSAU) ställer sig bakom förslaget till yttrande.
För Torsby kommun
Anders Björck
Bitr. kommunchef
2
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2014/72378
2014-10-29
Ert ärendenummer
Sidor
[Motpartens ärendeiD NY]
1(3)
all)
(!j TRAFIKVERKET
Enligt sändlista
Remiss
Funktionellt prioriterat vägnät
Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional
tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät.
Det förslag till funktionellt prioriterat vägnät som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i
dialog med länsplaneupprättarnas tjänstemän.
Remissmaterial och läshänvisning
Materialet finns på Trafikverkets webbplats, Funktionellt prioriterat vägnät.
Bakgrundsmaterial
•
Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät- oktober 2014.
Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är; vad det omfattar, hur det kan
användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och
beslut. Vi rekommenderar att ni läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet.
Remissmaterial
•
Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet
o Sverigekarta
o regionkartor (Trafikverksregioner)
o länskartor
Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade. De innehåller olika
lager, dels med vägarnas indelning i skikt och dels med vägarnas indelning i funktioner.
Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats.
•
Handledning- Förhållningssätt tillfunktionellt prioriterat vägnät
Handledningen beskriver hur vi ska förhålla oss till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi
gemensamt bör arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem.
Trafikverket
78189 Borlänge
Besöksadress: Röda Vägen 1
Texttelefon: 010-123 50 00
Telefon: 0771 - 921 921
trafikverket@trafikverkel.se
www.trafikverket.se
Anne-Karin Grönvold-Andersson
Planering
Direkt: 010-123 58 76
anne-karin.gronvold-andersson@trafikverket.se
75
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2014/72378
2014-10-29
Ert ärendenummer
Sidor
[Motpartens ärendeiD NY]
2(3)
«11)
\!i TRAFIKVERKET
Presentationsmaterial
• Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad information om det
funktionellt prioriterade vägnätet.
•
Powerpointpresentation.
Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län
För Stockholms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa utpekanden utgår
från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från 2008. Avsikten är att under våren 2015 gå
vidare med utpekande av kompletterande regionala vägar.
I Jämtlands län är hitti11s enbart nationella vägar och vägar som är regionalt prioriterade i ett
länsövergripande perspektiv utpekade och därför redovisas endast dessa i remissen. Trafikverket och
berörd länsplaneupprättare behöver arbeta vidare med utpekandet av ett kompletterande regionalt vägnät.
Remissmottagare
Trafikverket och respektive länsplaneupprättare har tagit beslut om till vilka aktörer remissen ska skickas,
vilket innebär att det ser något olika ut över landet. I xx län skickas remissen tilllänsplaneupprättaren,
länsstyrelsen, regionala kollektivtrafikmyndigheten, samtliga kommuner.
Remisseminarier
Trafikverket kommer att erbjuda remisseminarium eller någon annan typ av presentation av funktionellt
prioriterat vägnät i respektive län efter överenskommelse med länsplaneupprättarna, där
remissmottagarna bjuds in. Syftet är att presentera materialet och att berörda aktörer ges möjlighet att
tillsammans diskutera utkasten inför sina respektive remissvar.
Remissvar
skicka remissvar till funktionelltprioriteratvagnat@trafikverket.se samt till n.n@lansplaneupprättare.se.
1?
~
Ii=
f}_
Ange xx län som ämne.
strukturera remissvaren på följande sätt:
>
ro
•
•
•
synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner
synpunkter på förhållningssättet
övriga synpunkter.
Remissvaren skickas till Trafikverket med kopia till berörd länsplaneupprättare senast den 15 februari
(gäller ej länsplaneupprättarna). Länsplaneupprättarna skickar remissvar till Trafikverket senast den 31
mars.
Hantering av remissynpunkter och beslutsprocess
Trafikverket kommer att föra dialog med respektive länsplaneupprättare om eventuella justeringar av
funktionellt prioriterat vägnät utifrån remissynpunkterna.
Trafikverket
78189 Borlänge
Besöksadress: Röda vägen 1
Telefon: 0771 - 921 921
trafikverket@trafikverket.se
www.trafikverket.se
Planering
Direkt: 010-123 58 76
anne-karin.gronvold-andersson@trafikverket.se
. ·-..•. :·-·
-:..'!-: ., .... '·
# ..
:..
16
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2014/72378
2014-10-29
Ert ärendenummer
Sidor
[Motpartens ärende! D NY]
3(3)
ffi TRAFIKVERKET
Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med
länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett prioriterat nät i ett län
där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i något län tas beslut
om det vi är överens om, till exempel skikt 1 och 2, men inte skikt 3.
Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna.
NN
Regionchef, Trafikverket
Kontaktpersoner
Gunbritt Mariedahl, Region N ord
gunbritt.mariedahl@trafikverket.se
Stefan Karlsson, Region Mitt
stefan.karlsson@trafikverket.se
Ylva Gustafsson Höjer, Region Öst
ylva. gastafsson-hoj er@trafikverket.se
Bertil Hallman och Agneta Nordström, Region Väst
bertil.hallman@trafikverket.se, agneta.nordstrom@trafikverket.se
Lars Wogel, Region Stockholm
lars.wogel@trafikverket.se
Peter Fredriksson, Region Syd
p eter .fredriksson @trafikverket.se
Anna Fällbom, projektledare nationellt
anna.fallbom@trafikverket.se
Sänd lista, se separat dokument
Trafikverket
78189 Borlänge
Besöksadress: Röda vägen 1
Telefon: 0771 - 921 921
trafikverket@trafikverket.se
\NWIN. trafikverket.se
Planering
Direkt: O10-123 58 76
anne-karin.gronvold-ande~sson@trafikverket.se
t
?l
(tf})
(!j TRAFIKVERKET
Innehåll
INLEDNING
5
Bakgrund
5
Mål
5
VAD ÄR ETT FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT?
6
Ett planeringsunderlag
6
Koppling till drift, underhåll och bärighet
6
Vägarnas indelning i skikt och funktioner
7
Vägarnas indelning i skikt
7
Vägarnas indelning i funktioner
7
Förhållningssätt till prioriterade vägar
10
Omfattning och avgränsning
10
Koppling till noder
11
Koppling till kommuncentrum
11
Gång- och cykelvägar
11
Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät
11
Fortsatt arbete
12
Om ledningsvägnät
13
Bärighetsvägnät
13
Turistvägnät
13
FRAMTAGANDET AV FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT
13
Rollfördelning
13
Arbetsprocess
13
Remissprocess
14
Beslutsprocess
15
3
Förvaltning
15
Tidplan
15
REMISSMATERIAL OCH LÄSHÄNVISNING
16
VÄGAR SOM INTE PEKAS UT
17
KOPPLING TILL ANDRA UTPEKADE NÄT
18
Översyn av befintliga utpekade nät
18
4
Inledning
Den här rapporten beskriver vad ett funktionellt prioriterat vägnät är, vad det omfattar
och hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen
för framtagande, remiss och beslut om det funktionellt prioriterade vägnätet.
Bakgrund
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge
människor och gods en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet
samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.
Det finns i dag en mängd olika utpekanden av vägnät, till exempel utpekade vägar för
arbetspendling, för godstransporter och för personer med funktionsnedsättning.
Dessutom är vägnätet indelat i vägkategorier utifrån väghållaransvar och standard och
så vidare. Men det saknas ett gemensamt ställningstagande till vilka av våra vägar som
är viktigast för tillgängligheten. Vi har i flera sammanhang behov av ett sådant samlat
utpekat vägnät, exempelvis när vi beskriver brister och prioriterar åtgärder samt när vi
gör hastighetsanalyser och pekar ut riksintressen.
Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell
och regional tillgänglighet. Det gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand
länsplaneupprättarna. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät.
Trafikverket har tagit detta initiativ bland annat för att vi ska vara förberedda inför
kommande åtgärdsplaneringar. Det behövs även som underlag i de regionala
hastighetsanalyserna som ska tas fram från och med hösten 2014. Vi behöver också vara
redo nästa gång Trafikverket ska göra en översyn av riksintressena. Det funktionellt
prioriterade vägnätet kommer även att fungera som ett viktigt underlag i den löpande
verksamheten, i samhällsplaneringens olika skeden, tidigt i diskussioner och vid svar på
remisser.
Mål
Målet med det funktionellt prioriterade statliga vägnätet är att:
•
skapa samsyn om vilket vägnät som är viktigast för nationell och regional
tillgänglighet
•
skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med
god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet
•
bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar (ensa och rensa bland
tidigare utpekanden).
Utpekandet kommer att utgöra ett uppdaterat och samlat underlag för tillgänglighet.
Det funktionellt prioriterade vägnätet avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och
bussar.
s
g;
Vad är ett funktionellt prioriterat vägnät?
Ett planeringsunderlag
Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett planeringsunderlag och ett sätt att förhålla
sig till de prioriterade vägarna utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.
Berörda aktörer pekar i samarbete ut vilka vägar som är viktigast för nationell och
regional tillgänglighet och kommer överens om dessa vägars viktigaste funktioner. Det
blir därmed en bra grund i andra verksamheter och projekt.
Trafikverkets utgångspunkt är att tillgängligheten ska prioriteras på de vägar som ingår i
det funktionellt prioriterade nätet. Vi vill både värna om den tillgänglighet vägarna
redan har och vid behov höja den. De transportpolitiska målen måste vägas mot
varandra i varje enskild planeringssituation.
Vid användning av det funktionellt prioriterade nätet som underlag för olika projekt och
verksamheter ska det kompletteras med analyser kopplade till alla de transportpolitiska
målen samt med övrigt kompletterande underlag. Det utpekade nätet ersätter inte den
vanliga (fysiska och ekonomiska) planeringsprocessen eller de nuvarande
prioriteringsgrunderna, till exempel samhällsekonomisk lönsamhet, utan det utgör ett
kompletterande underlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.
Inom samhällsplaneringen finns flera aktörer som har olika mandat och
ansvarsområden som påverkar transportsystemet. Syftet med det funktionellt
prioriterade vägnätet är att alla berörda aktörer ska använda det som ett underlag i sin
verksamhet.
Trafikverket kommer att använda det som ett viktigt kompletterande
planeringsunderlag i en rad olika verksamheter och projekt. Det blir också ett underlag i
dialoger med andra aktörer i samhällsplaneringens olika skeden och när vi svarar på
remiss av till exempel kommunala planer. Det funktionellt utpekade vägnätet kan till
exempel användas vid:
•
prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen (investeringar, mindre åtgärder
och drift- och underhållsåtgärder)
•
beskrivning av behov och brister (utifrån de utpekade vägarnas funktioner)
•
regionala hastighetsanalyser (inriktningen är att hastighetshöjande åtgärder ska
ske på det prioriterade nätet)
•
utpekande av riksintressen (underlag för vilka vägar som bör pekas ut och
beskrivning av dessa).
Koppling till drift, underhåll och bärighet
När prioriteringen av drift- och underhållsåtgärder ses över ska det funktionellt
prioriterade vägnätet användas som underlag. Det gör det möjligt att bättre anpassa
6
drift- och underhållsåtgärderna utifrån vägarnas viktigaste funktioner, eftersom det blir
tydligare hur åtgärderna kan anpassas utifrån typ av trafik. Kraven på en väg blir olika
till exempel om den är särskilt viktig för godstrafik eller för arbetspendling. Fortfarande
kommer dock trafikflöden att vara den Viktigaste utgångspunkten för prioritering av
drift och underhåll. Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och
lågprioriterade vägnätet kommer inte att påverkas av att ett funktionellt prioriterat
vägnät pekas ut, utan de förändringar som kan bli aktuella är justeringar och
anpassningar inom det prioriterade vägnätet.
Trafikverket kommer att se över och uppdatera det utpekade bärighetsvägnätet. Viktiga
näringslivsvägar som inte pekas ut som funktionellt prioriterade kommer att tas om
hand inom ramen för det arbetet. Bärighetsvägnätet kommer att utgå från vilka vägar
som är viktiga för godstransporter i det funktionellt prioriterade vägnätet, men det
kommer att omfatta fler vägar. Det är bärighetsvägnätet som ligger till grund för
fördelning av bärighetsmedeL
Vägarnas indelning i skikt och funktioner
Vägarna som pekas ut som funktionellt prioriterade delas in dels i tre skikt, dels utifrån
sina viktigaste funktioner.
Vägarnas indelning i skikt
Vägarna som pekas ut sorteras in i tre skikt:
•
nationellt och internationellt viktiga vägar
•
nationella stamvägar och TEN-T-vägar (nuvarande indelning frångås inte)
•
regionalt viktiga vägar
•
vägar som binder samman län och funktionella regioner (till exempel
arbetsmarknadsregioner) (i regel riksvägar, men det kan även vara länsvägar)
•
kompletterande regionalt viktiga vägar
•
vägar som binder samman kommuncentrum och produktionsnoder inom
regioner och län (i regel länsvägar, men det kan även vara riksvägar).
Indelningen av vägarna i de tre skikten kan skilja sig åt i olika delar av landet, på grund
av länens och regionernas olika struktur och förutsättningar.
Vägarnas indelning i funktioner
Fyra funktioner har tagits fram som underlag för utpekandet av det funktionellt
prioriterade vägnätet samt beskrivning av vägarna. Funktionerna avser vägarnas
funktion utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. En grund för bedömningen är att vägarna
ska vara av nationell eller regional betydelse. Funktionerna överlappar varandra och en
väg kan pekas ut utifrån en eller flera funktioner.
7
Utgångspunkten för vägarnas indelning i funktioner är de olika trafikanternas anspråk
och behov, det vill säga vilka särskilda anspråk och behov som finns på olika vägar
utifrån den trafik som är viktigast där. Syftet med indelningen i funktioner är att man
bättre ska kunna tillgodose trafikanternas krav och behov vid till exempel drift och
underhåll av vägen, analys av vägarnas brister och behov samt prioritering av åtgärder
för att bevara eller höja tillgängligheten.
Funktionerna är följande:
De vägar som är viktigast för
•
godstransporter
•
långväga personresor
•
dagliga personresor
•
kollektivtrafik
Följande aspekter ska beaktas vid utpekandet avvägarna:
•
sammanhängande stråk
•
ett trafikslagsövergripande perspektiv, till exempel genom kopplingar till noder
och andra trafikslag
•
internationella förbindelser
•
nationell och regional utveckling och tillväxt.
N edan beskrivs respektive funktion närmare.
Vägar som är viktiga för godstransporter
Funktionen "viktiga för godstransporter" definieras enligt följande:
•
vägar som är internationellt, nationellt och regionalt viktiga för långväga
godstransporter
•
vägar med kopplingar till nationellt och regionalt viktiga noder.
De vägar som pekas ut ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med
kopplingar till viktiga målpunkter och noder.
Mindre vägar som är viktiga för enskilda företag eller som fungerar som matarvägar till
större vägar och uppsamlingsplatser (till exempel sågverk) pekas inte ut som
funktionellt prioriterade. Dessa vägar hanteras inom arbetet med bärighet och det
reviderade nät för bärighet som ska tas fram.
8
Vägar som är viktiga för långväga personresor
Funktionen "viktiga för långväga personresor" definieras enligt följande:
•
•
vägar som i regel har regionalt eller nationellt resande, över cirka 10 mil, till
exempel
o
ijänsteresor
o
resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus
vägar som är viktiga för turistnäringen.
o
Utgångspunkten för utpekande av vägar som är viktiga för
turistnäringen är tillgängligheten till stora turistdestinationer, vägar
med (periodvis) stora flöden och vägar med många sällanresenärer. Det
gäller framför allt vägar som går till större turistdestinationer som ligger
långt från det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet och i områden
där turistnäringen är av stor betydelse Hörhållande till andra näringar.
Funktionen avser i första hand vägar där det är vanligt med sällanresenärer, som inte
reser på vägen ofta och därmed inte är så bekanta med vägen.
De utpekade vägarna ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med
kopplingar till viktiga målpunkter.
Vägar som är viktiga för dagliga personresor
Funktionen "viktiga för dagliga personresor" definieras enligt följande:
•
vägar som i regel har kortväga och regionalt resande, upp till cirka 10 mil, till
exempel:
o
arbets- och studiependling
o
resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och
sjukhus.
Funktionen avser i första hand vägar med vana resenärer som kan vägen och fårdas där
regelbundet eller dagligen.
Vägar som är viktiga för kollektivtrafik
Utgångspunkten för att definiera vägar som viktiga för kollektivtrafik är de prioriterade
stråk eller stamlinjer med frekvent busstrafik som de regionala
kollektivtrafikmyndigheterna har pekat ut.
Det finns ett nationellt prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning som syftar
till att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. Det prioriterade nätet är en arbetsmetod
för att systematiskt planera och genomföra åtgärder längs det utpekade stråket, till
exempel anpassa hållplatser så att de blir användbara för personer med
funktionsnedsättning. Trafikverket har mål för anpassningen av de prioriterade stråken
och i vilken takt anpassningsarbetet ska ske.
9
o
/\
L'
Det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning framgår i de regionala
trafikförsörjningsprogrammen. Det presenteras också i Trafikverkets förslag till
Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1 •
De utpekade vägarna för kollektivtrafik i det funktionellt prioriterade vägnätet utgörs av
de viktigaste kollektivtrafikvägarna. Utpekandet baseras främst på underlag från de
regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Detta nät sammanfaller i stort med det
prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning.
Förhållningssätt till prioriterade vägar
Till det funktionellt prioriterade vägnätet har ett förhållningssätt tagits fram. Detta utgör
en gemensam bild över hur vi ska värna om och förbättra vägarnas funktion.
Förhållningssättet fungerar som ett gemensamt underlag för att värna om vägarna och
undvika åtgärder som kan påverka deras funktion negativt. Det är samtidigt ett underlag
för prioritering av åtgärder för att bevara och höja tillgängligheten.
Förhållningssättet är strukturerat utifrån funktionerna. Det beskriver vilka aspekter som
är generella och viktiga för alla prioriterade vägar samt vilka specifika aspekter som är
viktiga för respektive funktion.
Förhållningssättet är ett planeringsunderlag med utgångspunkten god tillgänglighet i
vägsystemet. Avvägningar har inte gjorts mot andra aspekter, såsom hälsa och miljö
eller trafiksäkerhet. I en planeringssituation är detta ett underlag av flera och i varje
enskilt fall ska även andra intressen och målområden vägas in i valet av åtgärder.
Förhållningsättet ska användas i den löpande verksamheten i samhällsplaneringens
olika skeden samt vid svar på remisser och i tidiga diskussioner med olika aktörer.
Förhållningssättet är en handledning som kommer att beslutas avTrafikverket.
Omfattning och avgränsning
Funktionellt prioriterat vägnät avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar.
Tillgänglighet för övriga trafikslag och trafikanter ingår inte.
Det funktionell prioriterade vägnätet omfattar statliga vägar. Kommunala eller enskilda
vägar kan dock utgöra viktiga länkar till det prioriterade nätet för att nå en målpunkt
eller för att skapa sammanhängande nät. Dessa vägar kan markeras i det prioriterade
nätet (som streckade) för att synliggöras, men de ingår inte i det prioriterade nätet.
Både befintliga vägar och vägar under byggnad kan pekas ut som funktionellt
prioriterade. Det prioriterade vägnätet utgår från dagens transportsystem och
användning. Ett framtida perspektiv tar man lämpligen hand om inom ramen för arbetet
med regionala systemanalyser och i kommande åtgärdsplaneringar.
1 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Underlagsrapport-åtgärdsområden
10
Koppling till noder
Följande anslutningsvägar ska pekas ut som funktionellt prioriterade:
•
Anslutningsvägar till noder (flygplatser, hamnar och terminaler) ska pekas ut
om de är utpekade i det nationella godsvägnätet2, är utpekade i stamnätet i
TEN-T3 eller leder till statliga flygplatser.
o
I första hand pekas enbart statliga anslutningsvägar ut (så långt de
sträcker sig).
o
I andra hand, vid behov, pekas kommunala och enskilda
anslutningsvägar ut ända fram till målpunkten.
•
Vid behov pekas statliga anslutningsvägar till övriga viktiga eller större noder ut.
•
statliga anslutningsvägar till större resecentrum pekas ut (så långt de sträcker
sig). Kommunala och enskilda vägar fram till målpunkter inom tätorter pekas
inte ut.
Koppling till kommuncentrum
Ambitionen är att alla kommuncentrum ska knytas till det funktionellt prioriterade
vägnätet och att ett nationellt sammanhängande vägnät ska skapas. Varje
kommuncentrum knyts till nätet med den mest betydelsefulla vägen. Ytterligare vägar
pekas enbart ut i de fall vägen anses uppfylla kraven för att pekas ut som funktionellt
prioriterad. Dessa vägar ska på samma sätt som övriga prioriterade vägar delas in i
skikten och beskrivas utifrån funktionerna.
Gång- och cykelvägar
Det funktionellt prioriterade vägnätet pekas inte ut utifrån ett gång- och cykelperspektiv,
utan omfattar enbart vägar för bilar, bussar och lastbilar.
Det pågår arbeten runt om i landet med att ta fram regionala cykelplaner.
Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät
Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät för att
möjliggöra ett sammanhållet arbete i hela landet. Det gör att vi kan arbeta utifrån
samma utgångspunkter och med samma mallar, och därmed kan vi ta fram ett likvärdigt
2
Se Rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder, s. 52.
3
SeRapport TEN-T riktlinjer (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den
11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om
upphävande av beslut nr 661/2010/EU), s. 104-106.
11
prioriterat nät i hela landet. Det möjliggör också att ett nationellt sammanhållet nät tas
fram så att utpekade vägar inte slutar vid en läns- eller regiongräns.
Ambitionen är att ta fram ett sammanhängande, enhetligt ochjämförbart utpekat vägnät
i hela landet, för att underlätta analyser och öka transparensen i de val och
prioriteringar som görs.
Fortsatt arbete
Det funktionellt prioriterade vägnätet ska omfatta de viktigaste vägarna för nationell och
regional tillgänglighet och därmed utgöra ett avgränsat utpekat nät.
Det prioriterade nätet kommer att kompletteras med olika kvaliteter. Den första
kvaliteten som knyts till nätet är trafildedning.
Utöver de vägar som pekas ut som funktionellt prioriterade finns vägar som är viktiga
utifrån olika funktioner och ur ett mer lokalt perspektiv. Där det funktionellt
prioriterade vägnätet slutar tar andra projekt och utpekade nät vid som en fortsättning,
till exempel bärighetsvägnätet och turismvägnätet.
Vägtrafikledning
Trafikverket arbetar med att utveckla framtidens trafikledning utifrån följande
övergripande principer:
•
Trafikledningen kommer att koncentrera sina insatser till det funktionellt
prioriterade vägnätet.
•
Trafikledning kommer att erbjuda tre olika servicenivåer på det prioriterade
nätet. Servicenivåerna ska harmoniseras med motsvarande principer inom EU.
•
Det statliga vägnätet trafikeras olika och det finns ett stort spann i vilka
samhällsekonomiska konsekvenser en händelse får. Dessa konsekvenser utgör
grunden för vilken servicenivå som är relevant för en viss sträcka på det
•
I framtiden ska trafildedningen ha stöd av åtgärdsplaner som har tagits fram i
förväg för vad som ska göras och hur olika händelser ska hanteras på varje plats.
•
Trafikverkets trafikledningscentraler ska i krissituationer bistå med
trafikledning oavsett vägnät. Vanligtvis gäller det situationer som påtagligt
påverkar resandet. Det som avses med påtagligt är när vägar av olika skäl
oplanerat blir oframkomliga i en omfattning som inte går att avhjälpa lokalt och
skyndsamt.
•
Samverkan med andra väghållare krävs för att få en fungerande helhet i våra
större städer.
12
Omledningsvägnät
Trafikverket leder trafiken genom hänvisning till omledningsvägar vid större och längre
störningar på det funktionellt prioriterade vägnätet. Oroledningsvägarna kan vara vägar
utanför det prioriterade vägnätet eller i undantagsfall kommunala vägar. I de fall som en
kommunal väg är aktuell som oroledningsväg för vi dialog med väghållaren och tecknar
avtal. Kompletteringar av det nuvarande omledningsvägnätet pågår. Att bölja med
skapas omledningshänvisningar för Europavägarna utanför storstadsområdena.
Bärighetsvägnät
•
Det funktionellt prioriterade vägnätet inkluderar de regionalt och nationellt
viktigaste vägarna för näringslivets transporter. Därutöver ska Trafikverket
revidera nuvarande bärighetsvägnät, som omfattar hela det statliga vägnätet.
Turistvägnät
•
Trafikverket avser att peka ut vilka vägar som är särskilt viktiga för turismen.
Detta gör vi tillsammans med berörda aktörer.
Framtagandet av funktionellt prioriterat vägnät
Rollfördelning
Många aktörer är inblandade i planering av transportsystemet. De ansvarar för olika
delar avvägnätet och har olika mandat.
Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät. Detta gör
vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Syftet är att
skapa en samsyn om vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet,
så att de olika aktörer som arbetar med planering av vägarna tillsammans kan arbeta
utifrån detta. Trafikverket är initiativtagare och sammanhållande för arbetet, för att det
ska kunna göras likartat och samtidigt i hela landet, men själva arbetet ska göras
gemensamt.
Förhoppningen är att alla berörda aktörer ska använda det prioriterade nätet som ett
viktigt underlag, så att vi tillsammans kan arbeta för att värna prioriterade vägar och vid
behov förbättra tillgängligheten på dessa vägar.
Arbetsprocess
Trafikverket är sammanhållande för arbetet och har tagit fram förutsättningar och
mallar för utpekandet av vägarna. Därtill har Trafikverket ett nationellt perspektiv, med
särskilt ansvar för att skapa ett nationellt sammanhängande nät och ett nät som är
enhetligt ochjämförbart i hela landet. Alla utpekanden ochjusteringar i utpekandena
sker i samverkan mellan berörda aktörer.
Arbetet har organiserats olika i respektive län utifrån de förutsättningar som råder samt
utifrån de olika organisationernas utformning och mandat. Trafikverkets regioner har
tillsammans med respektive länsplaneupprättare bestämt vilka aktörer som ska
13
medverka i arbetet samt även hur arbetsfördelningen mellan Trafikverket och
länsplaneupprättaren ser ut.
Processen att ta fram det funktionellt prioriterade vägnätet har varit iterativ. Det
innebär att utkast till prioriterat vägnät har tagits fram. Detta har sedan diskuterats med
olika aktörer och analyserats utifrån ett regionalt och nationellt perspektiv. Därefter har
det justerats. Detta förfarande har upprepats tills berörda aktörer enats kring ett utkast.
Ett funktionellt prioriterat vägnät framtaget för hela landet på ett sammanhållet sätt är
en ny företeelse. Det innebär att metod, förutsättningar och mallar för arbetet har
utvecklats inom ramen för det här projektet och under arbetets gång. Utgångspunkterna
för arbetet har därmed i vissa delar ändrats under arbetspro cessen, vilket medfört att
förslagen till prioriterade vägar har behövt arbetas om och justeras.
Remissprocess
Förslaget till funktionellt prioriterat vägnät skickas ut på remiss, i syfte att förankra
vägnätet med berörda aktörer och med den regionala politiska nivån samt att få in
synpunkter. Det förslag som skickas ut på remiss är Trafikverkets förslag som tagits
fram i dialog med -tjänstemän hos länsplaneupprättarna.
Remissen skickas i regel ut tilllänsplaneupprättarna, länsstyrelserna och de regionala
kollektivtrafikmyndigheterna. Trafikverkets regioner beslutar tillsammans med
respektive länsplaneupprättare om remissen även ska skickas till övriga aktörer,
exempelvis kommuner och kommunförbund.
Remissvaren ska skickas till Trafikverket, med kopia tilllänsplaneupprättarna. Enbart
de förslag till funktionellt prioriterat vägnät som Trafikverket och länsplaneupprättaren
är överens om skickas ut på remiss. Är Trafikverket och länsplaneupprättarna inte
överens om förslaget till funktionellt prioriterat vägnät i ett län, skickas det inte ut på
remiss i detta skede, utan då behöver arbetet med nätet fortsätta.
Trafikverket kommer efter överenskommelse med länsplaneupprättarna i respektive län
att bjuda in remissmottagarna till ett remisseminarium eller någon typ av presentation
av det funktionellt prioriterade vägnätet.
Trafikverket kommer att sammanställa de inkomna remissvaren och därefter göra
eventuella justeringar av det prioriterade nätet efter överenskommelse med
länsplaneupprättarna.
14
9o
Beslutsprocess
Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med
länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett
prioriterat nät i ett län där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder
det delade meningar i något län tas beslut om det vi är överens om, till exempel skikt 1
och 2, men inte skikt 3·
Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av
remissynpunkterna.
Förvaltning
En förvaltningsplan kommer att tas fram för det funktionellt prioriterade vägnätet. Det
är viktigt att vägnätet uppdateras löpande.
Nätet kan exempelvis uppdateras i samband med arbetet med regionala systemanalyser
eller länstransportplaner. Därtill bör en aktualitetsprövning avvägnätet ske i de fall det
prioriterade nätet inte har uppdaterats, förslagsvis i samband med åtgärdsplaneringen.
Trafikverket och länsplaneupprättarna kan ta initiativ till uppdateringar av det
prioriterade nätet. Vid uppdateringar ska berörda aktörer vara överens om
förändringarna. Därefter kan Trafikverket genomföra förändringarna och ta ett nytt
beslut.
Tidplan
Tidplan för arbetet.
15
9/
Remissmaterial och läshänvisning
Remissmaterialet finns på Trafikverkets webbplats. Funktionellt prioriterat vägnät(länk).
Det utkast som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialog med
länsplaneupprättarnas tjänstemän. Trafikverket skickar ut utkasten på remiss för att få
synpunkter på förslagen och för att förankra det med berörda aktörer.
Materialet består av följande delar:
Bakgrundsmaterial
•
Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät- oktober 2014.
Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det
omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver
också processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att·ni
läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet.
Remissmaterial
•
Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet
o Sverigekarta
o regionkartor (Trafikverksregioner)
o länskartor
Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade.
Kartorna innehåller olika lager, dels med vägamas indelning i skikt och dels
med vägamas indelning i funktioner.
Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats.
•
Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Förhållningssättet är en handledning som beskriver ett gemensamt
förhållningssätt till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör
arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på
dem.
Presentationsmaterial
• Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad
information om det funktionellt prioriterade vägnätet.
• Powerpointpresentation.
16
92
Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län
För stockhalms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa
utpekanden utgår från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från 2008.
Avsikten är att under 2015 gå vidare med utpekande av kompletterande regionalt vägar.
I Jämtlands län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade och det är
därmed endast dessa som ingår i remissen. Trafikverket och berörd länsplaneupprättare
behöver arbeta vidare med utpekandet av kompletterande regionala vägar.
Vägar som inte pekas ut
Det prioriterade nätet kommer inte att ersätta den vanliga (fysiska och ekonomiska)
planeringsprocessen eller nuvarande prioriteringsgrunder, till exempel
samhällsekonomisk lönsamhet. Det kommer i stället att utgöra ett kompletterande
planeringsunderlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.
Trafikverkets utgångspunkt är att den regionala och nationella tillgängligheten ska
prioriteras på de vägar som ingår i det funktionellt prioriterade nätet, när det gäller både
att värna befintlig tillgänglighet och att vid behov höja den. För de vägar som inte ingår i
det prioriterade vägnätet bedöms den lokala tillgängligheten vara viktigast. Det innebär
att det är den lokala tillgängligheten som i första hand bör värnas och utvecklas. Därmed
pekas inte dessa vägar ut.
Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett underlag för att säkerställa den regionala
och nationella tillgängligheten. Det tar alltså inte hänsyn till andra aspekter som behöver
hanteras i planeringen, till exempel behov av miljöåtgärder. Åtgärder för att utveckla
transportsystemet kommer även fortsättningsvis att hanteras på hela det statliga
vägnätet, men det funktionellt prioriterade vägnätet är en viktig utgångspunkt i den
planeringen.
Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och lågprioriterade vägnätet
kommer inte att påverkas av utpekandet av vägnätet, utan de förändringar som kan bli
aktuella är justeringar och anpassningar inom det prioriterade vägnätet.
Utpekandet av det prioriterade vägnätet kommer inte att medföra förändringar i
väghällaransvar.
17
93
Koppling till andra utpekade nät
Det funktionellt prioriterade vägnätet utgör navet för Trafikverkets utpekanden av olika
typer av vägar och vägnät. Andra utpekande nät som är relaterade till det funktionellt
prioriterade vägnätet ska antingen ingå i eller utgå från detta, genom att de
•
ingår i det funktionellt prioriterade vägnät som en kvalitet eller beskrivning av
alla eller vissa av de prioriterade vägarna, exempelvis det vägtrafikledningsnät
som ska tas fram
•
utgår från och kompletterar det funktionellt prioriterade vägnätet och därtill
omfattar ytterligare vägar (det vill säga vägar som inte pekats ut som
funktionellt prioriterade), till exempel bärighetsvägnätet.
Befintliga utpekade nät är underlag vid framtagandet av det prioriterade vägnätet.
Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer att tydliggöra vilket underlag som gäller
och hur olika utpekanden hänger ihop. Detta kommer att underlätta användningen av
olika typer nät som underlag samt öka transparensen ochjämförbarheten vid till
exempel val av åtgärder.
Översyn av befintliga utpekade nät
I samband med utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet ska Trafikverket
göra en översyn av verkets befintliga utpekade nät och utreda vilka som används, hur de
används och om de är uppdaterade. Därtill ska förslag tas fram om några utpekade nät
kan tas bort därför att de nu ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet och därmed
inte längre används, eller om de kan tas bort efter en komplettering av det funktionellt
Det funktionellt prioriterade vägnätet ska betraktas som en produkt som kan
vidareutvecklas, till exempel med fler delfunktioner eller en prioritering av de utpekade
vägarna.
18
Datum
2015-02-03
KSAU
Försäljning av mark, del av Torsby 4:33
Ärende
Jan och Ramona Ryberg, Lövstigen 3, äger fastigheten Alen 26. Fastigheten gränsar till
del av kommunens fastighet Torsby 4:33.
Alen 26 är bebyggd med enenfamiljsbyggnad vars östra fasad är belägen nära Torsby
4:33.
Jan Ryberg har 2010 kontaktat kommunen genom stadsarkitekt Torbjörn Almroth med
en begäran om att få förvärva kommunens markområde som gränsar till Alen 26 och
Alen 27. Markområdet var inte möjligt att försälja, då marken enligt detaljplanen var
benämnd som allmän platsmark Markområdet är bebyggd med en eltransformator
som 2011 flyttades närmare Östmarksvägen .
Ks samhällsutskott beviljade positivt planbesked 2014-06-09.
Detaljplan för Alen 26 och27m fl vann laga kraft 2014-10-27.
Tekniska avdelningen föreslår att förslag till köpekontrakt med Jan och Ramona
Ryberg upprättas.
Tekniska avdelningen föreslår ett markpris på 10 kr/m2 samt att lantmäterikostnader
för fastighetsbildning, lagfart och detaljplanearbetet bekostas av köparen.
Tekniska avdelningen
Jan Esping
Hilary Högfeldt
teknisk samordnare
Besöksadress
Torsby kommun
1O. Tekniska avdelningen
685 80 Torsby
0560-160 34 direkt
073-271 22 88 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 55 fax
hilary.hogfeldt@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Datum
Diarienummer
2015-02-03
KST 2014/949
Ksau
Tekniska avdelningens svar på del av § 233
Motion - att bilburen ungdom samt övrig skall
få en plats att vara på alla veckoslut
Kort sammanfattning av ärendet
Sverigedemokraterna genom Per Olov Olsen har lämnat en motion vars sista stycke
lyder:
"Jag yrkar på att bilburen ungdom samt övrig skall få en plats att vara veckoslut samt
att Kommunen anställer 2 ordningsvakter för att stävja missförhållande under tiden
22.00- 04.00 fredag samt lördag enligt ordningslagen."
Svar på sista stycket, som berör tekniska avdelningen
De störningar som uppstår där bilburen ungdom träffas, i form av störande oväsen och
nedskräpning, är problem som förorsakar lidande för närboende, begränsar andra
människors möjlighet att röra sig fritt samt förorsakar stora kostnader för kommunen.
Ungdomarna samlas främst i centrala Torsby med Torsby Torg som huvudsakliga
plats. Området är offentlig plats och omfattas 3 kap Ordningslagen Grundläggande
bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats samt av Allmänna
lokala ordningsföreskrifter för Torsby kommun och Torsby kommuns lokala
Trafikföreskrifter. Polismyndigheten har uppdraget att tillse att lagar och föreskrifter
följs samt rätten att vidtaga åtgärder mot personer som bryter mot lag och föreskrifter.
Tekniska avdelningen föreslår att brister i ordningsefterlevnad rapporteras till de
samverkansgrupper mellan Polis och Kommunen för gemensamma åtgärder.
Anställning av ordningsvakter rekommenderar vi inte.
Tekniska avdelningen föreslår att motionen härmed är besvarad.
Jan Esping
Jan Esping
teknisk chef
Besöksadress
Torsby kommun
10. Tekniska avdelningen
685 80 Torsby
0560-160 69 direkt
070-640 76 01 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 55 fax
jan.esping@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (2)
Torsby ~wrnmun
Kommunstyrelsen
2014
-12~
12
Dnr \U( 'M\~ '1'-\CI.~ \Oo
~ven' ~Krdff"M.
"1:1~IJJ!Itet & ff~ft,
Torsby Kommun
685 80 Torsby
Motion Torsby Kommunfullmäktige.
Gällande befolkningsminskningen i kommunen som har ett ursprung på att
ungdomen icke känner sig välkomna eller vill stanna i vår kommun.
~orsby kommun är en av de biltätaste kommunerna i landet och många
ungdomar har både bil och körkort. De vill träffas och och få en fristad att
både spela högt i deras bilar och umgås. Det ingår i deras kulturarv.
Det finns platser där de kan träffas och jag är säker på att lokala
näringsidkare kan under helgerna förfoga om förplägnad såsom hamburgare
och Thai mat.
Det finns ett många platser där ungdomarna inte stör nattetid direkt anslutna
till centrum.
Det är fel att med lag begränsa de ungdomar som skall bilda vårt samhälle
här i Torsby för det slår tillbaka mot oss alla.
Jag yrkar på att bilburen ungdom samt övrig skall få en plats att vara alla
veckoslut samt att Kommunen anställer 2 ordningsvakter för att stävja
missförhållande under tiden 22.00-04.00 fredag samt lördag enligt
ordningslagen.
Torsby den 10 december 2014.
Per Olov Olsen
SVERIGEDEMOKRATERNA
SD TORSBY Telefon H Höglund: 0705211852. Telefon Olsen: 0705655653
Q~
77.
Datum
2014-11-28
Nämndmöten kvällstid
Sammanfattning
Under kommunstyrelsens arbetsutskotts möte ställde Gustav Olsson (M) frågan om att
flytta sammanträden till kvällstid.
Det finns både för och nackdelar med att genomföra en sådan förändring vilka några
listas nedan:
Nackdelar
Fördelar
Det kommer att bli svårt att genomföra
ex. vis. en kommunstyrelse eller ett
arbetsutskott under en kväll då de
brukar pågå ca sex timmar (innebär att
om mötet startar klockan 17,00 pågår
det till23,00)
Allmänheten kan närvara vid möten
(vid kommunfullmäktige närvarar i
genomsnitt ca fem personer utöver de
~änstemän som har en föredragning)
Det blir en ökad personalkostnad för de
~änstemän som behöver närvara vid
mötena (övertidsersättning)
Politiker behöver inte vara frånvarande
från arbetet
Om ~änstemännen ska delta i möten
kvällstid och ha förskjuten arbetstid
innebär det en sämre service till
politiker och allmänhet på dagtid
Oavsett sysselsättning ex vis studier kan
politiker närvara vid möten
(ledighet regleras enligt lag och ersättning
utgår för förlorad arbetsinkomst)
(studier vid universitet har oftast få
obligatoriska föreläsningar utan mer
självständiga studier)
Det blir svårt för de som bor utanför
tätort och behöver barnomsorg
eftersom det inte finns några
kvällsöppna förskolor utanför Torsby
tätort
Ann-Margreth Edberg
administrativ chef
Besöksadress
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 1O direkt
070-183 71 59 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
ann-margreth.edberg@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (2)
Nackdelar
Fördelar
Om personalen ska arbeta sin vanliga
tid, dagtid, inklusive kvällspass blir det
långa arbetsdagar och dygnsvilan kan
påverkas
För administrativ personal är det
ovanligt med förskjuten arbetstid vilket
skulle försvåra rekrytering av
medarbetare
l.
Kommunstyrelsens förslag till beslut är att nämndmöten sker dagtid även
framöver.
Beslutet expedieras till
Gustav Olsson
Kommunstyrelsen
2
Kjell-Erik Mattsson
Ånneby4
685 92 Torsby
Torsby kommun
685 80 Torsby
2015-01-12
Hemställan
Undertecknad är egen företagare med bolaget Apterings Optimering i Tors by
AB (556671-9166). Med hänvisning till §5 i Arvodesreglementet yrkar jag om
ersättning enlig Bilaga till arvodesreglemente punkt 3 när det gäller förlorad
arbetsinkomst, samt punkt 2 gällande semesterersättning.
/())
8 (9)
§ 3 Förlorad arbetsinkomst
I)
Utgår med faktiskt inkomstbortfall enligt styrkt intyg
från arbetsgivare.
II)
Sjukpenning/dag x 110% x 30 dgr = ersättning/tim
165 tim
~ III) Schablonberäkning för egen företagare om inget av
~
ovanstående alt: basbeloppet x 3 o/o
§ 5 Förlorad semesterförmån
I
Verifierat belopp:
a) förlorad semesterersättning, max 13% på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst.
b) förlorade semesterdagar, max samma maxbelopp för förlorad arbetsinkomst/dag.
II
Schablonberäknat belopp: Pocentpåslag med 13% på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst
§ 9 Arvode för sammanträden
Nu gällande
1/1 2007
Grundarvode/inläsningsarvode för
första sammanträdestimmen vid
varje sammanträde
150la
170 kr
Timarvode påföljande tid
75 kr
85 kr
För beräkning av timarvode från 111 2007:
basbeloppet x koefficienten 0,358 =x kr/tim
165 timmar
Torsby kommun
Karlstad 2015-01-15
Kommunstyrelsen
/j/&m:li M
2015 =01- 1·g
?.f:!o/..~?.....g (j)
Dnr. ?.fZ. ..
Till medlemmarna i
Brottsförebyggande
Centrum i Värmland
Härmed kallas ombuden för medlemmarna i Brottsförebyggande Centrum till årsmöte
Torsdagen den26mars 2015 kl. 09.30
Kaffe serveras från kl 09.00
Mötet förläggs till Elite Hotell Stadt, Karlstad
På årsmötet kommer vi att behandla styrelsens verksamhetsberättelse, budget och
verksamhetsplan. Vi kommer att göra stadgeenliga val till styrelsen. BFCs anställda kommer att berätta om de
olika projekten i föreningen.
Varje medlem äger rätt att representera med ett röstberättigat ombud. Därutöver är medlemmarna välkomna
att sända ytterligare deltagare.
Anmälan om deltagande insändes till Brottsförebyggande Centrum senast den 25 februari 2015.
Förslag som medlem vill få behandlat på årsmötet, anmäles senast den 25 februari 2015
Medlemmarna i BFC har möjlighet att nominera kandidater till styrelse och revisorer.
Förslagen lämnas senast den 25 februari 2015 till valberedningens ordförande Lars-Gösta Elofsson, BFC,
säterivägen 7, 653 41 Karlstad.
Förslag till dagordning jämte övriga handlingar sändes separat till anmälda deltagare.
Efter mötet bjuder vi på lunch. Önskemål om specialkost ska meddelas samtidigt med anmälan om
deltagande.
Vi hälsar Er hjärtligt välkomna och hoppas på en talrik representation!
BROTTSFÖREBYGGANDECENTRUMIVÄRMLAND
Bif. Lista över styrelsen och vilka som är i tur att avgå samt
anmälan till årsmöte.
BROTTsFÖREBYGGANDE CENTRUM l VÄRMLAND
SÄTERIVÄGEN 71653 41 I<ARLSTAD l TEL 054-18 05 80
l
E-POST INFO@BFCIV.SE
~~~J
loJ.
Bilaga till skrivelse av den 15/1
2015 till medlemsorganisationerna
Styrelsen för Brottsförebyggande Centrum i Värmland
Uppdrag
Namn
Period
I tur att
avgå
Ordförande, 2 år
Vakant (tf. Hans Olsson)
2015-2016
x
Ledamöter, 2 år
Hans Olsson
2015-2016
x
Lars Andersson
2014-2015
Christer Lööf
2015-2016
x
Maria Ohlsson
2015-2016
x
Louise Platon
2014-2015
Monica Gundahl
2014-2015
Ersättare, 1 år
Kenneth Johannesson
x
Ulrika Nilsson
x
Marlene Lund Kopparklint
x
Maria Sandgren-Loa
Clas Molander
x
x
Sune Håkanson
x
Anders Marmon
x
Revisorsuppleant, 1 år
Johan Magnusson
x
Valberedning,
Lars-Gösta Elofsson
x
Aina Wåhlund
x
Kenneth Eriksson
x
Revisorer, 1 år
Tf. vice ordförande för BFC är Lars Andersson.
Datum
Diarienummer
2015-02-10
KST 2015/11/01
Kommunstyrelsens arbetsutskott 10 februari
Kommunstyrelsen 2 mars
Meddelanden
1. Barn- och utbildningsnämnden 2015-01-13, § 1: Val av ledamöter och
ersättare till barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott för tiden
2015-2018.
2. Socialnämnden 2015-01-08, § 1: Val till socialnämndens arbetsutskott.
3. Socialnämnden 2015-01-13, § 2: Val till kommunala pensionärsrådet
4. Socialnämnden 2015-01-13, § 3: Val till kommunala tillgänglighetsrådet
5. Barn- och utbildningsnämnden 2014-12-18, § 98: Budgetuppföljning
2014.
6. Tillgänglighetssamordnare/ordf. i tillgänglighetsrådet: Svar på
skrivelse om akut bostadsbrist för elöverkänsliga personer.
7. Fryksdalens samordningsförbund: Protokoll2014-12-17.
8. Fryksdalens samordningsförbund: Kallelse till möte
9. Samrådsgruppen, budget- och skuldrådgivning: Protokoll2014-12-15.
10. TUAB: Nyhetsbrev.
11. Länsstyrelsen Dalarnas län: Förordnande av begravningsombud.
12. Stiftelsen Frykcenter: Protokoll2014-12-12.
13. Sunne kommun: Val av representanter för SUTOHAMU-samarbetet
inom teknik och lT för åren 2015-2018.
14. Region Värmland: Protokollsutdrag 2014-12-19,
Principöverenskommelse om pensionsrätt för förtroendevalda inom
Region Värmland (för kännedom till Region Värmlands medlemmar). ·
15. Region Värmland: Information om första utlysningen inom
Regionalfonden och Socialfonden.
16. Sveriges Korrrmuner och Landsting:
- Inbjudan till nätverk för förtroendevalda, utveckling av
medborgardialoger.
-Information om Cirkulär 14:46, Riktlinjer för kommunala
Kommunkansliet
Besöksadress
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560- 160 00 växel
0560 - 160 25 fax
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (2)
/!JS
markanvisningar och exploateringsavtal
- Ekonomirapp orten, om kommunernas och landstingens ekonomi,
december 2014.
17. Småkom: Nyhetsbrev, januari 2015.
18. Hushållningssällskapet: Om matfestivalen "Smaka på Värmland 2014"
19. Taiga Nature & Photo: Vargsymposiet 9-11 mars i Vålådalen.
20. Kemikalieinspektionen: Kemikalier i barns vardag.
2

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-02-10

Transcription

Similar documents

lantbruksenhet - torsby - pris: 400 000 kr eller högstbjudande

Antagning till gymnasieskolan åk 9 Frykenskolan

Akutmottagning Väntetid till läkare (minuter) Kalix 23 St Göran

LANTBRUKSENHET - TORSBY - FASTNÄS

Plats och tid - Torsby Samfällighetsförening

Grattis - Torsbybladet

Det händer i Torsby Juni 2015