SAMRÅDSREDOGÖRELSE ÅRJÄNGS KOMMUN Följande

Transcription

Sida
1(44)
Datum
2015-05-06
Samhällsbyggnad
Angelika Lunnari, 0573-140 80
Angelika.lunnari@arjang.se
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Översiktsplan för
ÅRJÄNGS KOMMUN
Den gällande översiktsplanen som Årjängs kommun har är från 1990 och det finns
en stor önskan att kommunen ska ha en modern och nytänkande översiktsplan som
hjälper politiker och tjänstemän vid viktiga beslut.
Översiktsplanen hanteras i enlighet med plan- och bygglagens planprocess för
översiktsplaner. Under samrådstiden som har pågått mellan den 2014-12-19 – 201502-10 har samråd skett med berörda förvaltningar inom kommunen, statliga verk,
länsstyrelsen samt berörda sakägare och andra med väsentligt intresse av planen.
Samrådshandlingen har skickats ut till ovan nämnda, vilka har beretts tillfälle att
yttra sig över upprättat förslag till översiktsplan.
Under samrådstiden har totalt 30 skriftliga yttranden inkommit.
Samrådsredogörelsen redovisar de skriftliga synpunkterna som har inkommit samt
kommentarer till dessa. Samtliga skriftliga inkomna synpunkter förvaras i sin helhet
i planakten hos Samhällsbyggnadskontoret på Årjängs kommun.
Följande yttranden har inkommit:
1. Länsstyrelsen
Framför i yttrande 2015-02-18 följande synpunkter på detaljplaneförslaget:
Sammanfattning
Länsstyrelsen ser mycket positivt på att Årjängs kommun tar fram ett förslag till
översiktsplan. Då gällande översiktsplan är från 1990 är behovet är stort av den
vägledning som en ny översiktsplan kan ge. Länsstyrelsen gör bedömningen att
översiktsplanen kommer att vara till god vägledning vid framtida beslut rörande
utvecklingen i Årjängs kommun.
Vissa delar av planen behöver dock enligt Länsstyrelsens bedömning utvecklas
ytterligare inför granskningsskedet, vilket redovisas nedan.
Övergripande synpunkter
Planen består av tre delar. Dels huvuddokumentet Årjäng 2050 inklusive
miljökonsekvensbeskrivningen samt LIS-planen och naturvårdsdokumentet.
Kopplingen mellan dokumenten behöver förtydligas. I LIS-planen står det att
dokumentet är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Länsstyrelsen ser ingen
anledning till detta utan rekommenderar att LIS-planen ses som en del av
Årjängs kommun
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
Organisationsnr
Samhällsbyggnadsavdelningen
Box 906
672 29 Årjäng
Storgatan 66
0573-141 00 vx
kommun@arjang.se
212000-1835
Fax
Webbplats
Bankgiro
0573-127 40
www.arjang.se
117-3244
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
2(44)
Översiktsplanen. Naturvårdsdelen är en beskrivning av drygt 50 värde-fulla
naturområden inom kommunen. Dokumentets koppling till översikts-planen är
otydlig och tydliga rekommendationer eller ställningstaganden saknas i denna del
av planen.
Planeringsunderlag och allmänna intressen
Naturvård
Länsstyrelsen ser positivt på att Årjängs kommun, i samband med översiktsplaneringen, har tagit fram ett naturvårdsprogram. Detta dokument borde
tillsammans med andra viktiga analyser av markanvändningen på landskapsnivå
ligga till grund för en strategi att uppnå miljömålen och generationsmålet.
Resonemang kring detta saknas och bör utvecklas i det fortsatta arbetet med
översiktsplanen. I förslaget till översiktsplan förs mycket kortfattade resonemang om
hur naturmiljön som resurs tillvaratas i, och påverkas av, förslaget till översiktsplan.
Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att ställningstaganden i
översiktsplanen förväntas medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön.
Några större påverkansfaktorer är en ny höghastighetsbana för tåg, breddning av E18
och LIS-planen, men Årjängs kommun skriver samtidigt att konsekvenserna för
naturmiljön vid genomförande av dessa projekt sam-mantaget är svåra att bedöma.
Länsstyrelsen anser att det inte går att utesluta betydande påverkan på naturmiljön
vid fullt genomslag av intentionerna i översiktsplanen.
Vidare är det heller inte uteslutet att projekt av den dignitet som nämns ovan kan
möta hinder med anledning av bestämmelserna i miljöbalken. Dessa kommer att
behöva utredas på ett mer genomgripande plan i prövningar med
lokaliseringsutredningar och alternativ i kommande processer, vilket bör framgå av
översiktsplanen.
Kulturmiljö
Årjängs kommun, som ofta beskrivs som en mångfacetterad bygd med alltifrån rik
odlingsbygd till bergig skogsmark med många sjöar, har en lång och intressant
historia som avspeglas i flera värdefulla kulturmiljöer, enskilda byggnader, fornoch kulturlämningar. Kulturarvs- och kultur-miljöfrågor hör samman med
bevarande och brukande av kommunens historia och kulturhistoriska utveckling.
Bygden kring Årjäng är rik på fysiska kulturmiljöer av såväl riks- som regionalt och
lokalt intresse, vilka illustrerar markanvändning, byggande, ideal och traditioner
förr och nu. Årjängs läge i ett gränsområde, speglas tydligt i fysiska lämningar som
exempelvis värn och skansar, men också i samtidens miljöer som handels-platser.
Allmänna intressen
I översiktsplanen med tillhörande MKB saknas helt rubriken kulturmiljö, istället
återfinns den mycket begränsade kulturmiljöinformationen spridd under ett flertal
rubriker. Det gör att dokumenten, vad gäller kulturmiljö, är mycket svårlästa och
otydliga.
Under rubriken Kultur på s 21 skrivs att områdesbestämmelser har och kan
upprättats för kyrkomiljöer. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att
även profan bebyggelse med höga kulturmiljövärden kan lagskyddas av kommunen.
Dessutom kan också detaljplaner upprättas med skydds- och
varsamhetsbestämmelser utformade för att skydda bebyggelsens kultur-historiska
värden.
I Årjängs kommun har endast ett fåtal byggnader försetts med varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud sedan PBL:s införande 1987. Som under-lag för
bevarandeplaneringen i kommunen finns en byggnadsinventering som utförts 1983-
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
3(44)
1987 och som omfattar Blomskogs, Holmedals, Karlandas samt Silbodals socknar.
Mer modern bebyggelse, t ex folkhemmets byggande, har inte uppmärksammats
eller inventerats.
I planhandlingen nämns att det finns kulturmiljöer som innehåller natur-områden.
Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att även det omvända
resonemanget borde beskrivas under motsvarande rubrik för Natur, d.v.s. att det
finns naturområden som innehåller kulturmiljöer.
I miljökonsekvensbeskrivningen bör de aktuella kulturmiljövärdena belysas så att
det framgår vilken påverkan, positiv eller negativ, en förtätning/ nyetablering av
bostadsbebyggelse eller näringslivsutveckling får.
Vidare bör det framgå i vilken utsträckning konkreta åtgärder planeras till skydd för
kulturmiljövärdena för att mildra eventuellt negativa konsekvenser och öka
förutsättningarna för måluppfyllelse av miljömålen Ett rikt odlingslandskap,
Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. I
miljökonsekvensbeskrivningen anges att de sammantagna konsekvenserna av
planen för kulturmiljövärdena är positiva bland annat på grund av att kommunen
avser att ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram. Länsstyrelsen menar att
kommunen inte kan dra sådana slutsatser utifrån underlagsmaterialet och de
åtgärder som beskrivs i planen. En icke tidssatt intention att ta fram ett kommunalt
kulturmiljöprogram räcker inte för att för att anta att översikts-planens åtgärder är
positiva för kulturmiljön.
Det hade varit önskvärt att ett kulturmiljöprogram hade tagits fram inför
översiktsplaneringen så att det hade kunnat utgöra en planeringsförutsättning på
samma sätt som bilagan ”Värdefulla naturområden i Årjängs kommun”. Genom att
planeringsunderlag saknas blir översiktsplanen svårbedömd ur
kulturmiljöhänseende.
Mål och strategier
Den 1 januari 2014 trädde en förändring av dåvarande lag (1988:950) om
kulturminnen mm i kraft. Detta föranleder att texten i LIS-planen behöver ändras så
att den följer den nya lagtexten. Lagen heter nu Kulturmiljölagen (1988:950).
Länsstyrelsen har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länet medan
Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. Andra
förändringar rör bland annat lagskyddet gällande fornlämningar. Samtidigt trädde
även nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön, antagna av Riksdagen, i kraft.
Målen ska styra de statliga insatserna och ska även inspirera och vägleda politiken i
kommuner och landsting.
Den 1 maj 2011 trädde den europeiska landskapskonventionen (ELC) i kraft i
Sverige. Konventionen syftar till en rikare livsmiljö där alla kan delta i
utformningen genom förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska
landskap. Den innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Landskap
definieras som "ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär
är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga
faktorer".
För en långsiktigt hållbar utveckling av tätorter och landsbygd är det därför viktigt
att även landskapets kulturvärden tas tillvara och ses som en resurs.
Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål, hälften av dessa har koppling till
kulturvärden och kulturmiljön. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas hur
kommunen har beaktat de nationella miljökvalitetsmålen i planen. Länsstyrelsen har
dock svårt att utläsa vilka planeringsåtgärder för den fysiska miljön som krävs för
måluppfyllelse gällande kulturmiljö. Länsstyrelsen anser att kommunens
kulturmiljöambitioner bör avspeglas tydligare.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
4(44)
Planerings- och kunskapsunderlag
Årjängs kommun har inget kommuntäckande kommunalt kulturmiljö-program.
Länsstyrelsen ser därför positivt på att kommunen i översikts-planen uttalar en
ambition att upprätta ett sådant. Länsstyrelsen vill även informera kommunen om
att det finns möjlighet att söka statligt kulturmiljö-bidrag för upprättande av
kulturmiljöprogram.
För geografiskt avgränsade områden, t.ex. LIS-områden, anser Länsstyrelsen att
förbättringar av kunskapsunderlaget också kan åstadkommas genom s.k.
kulturmiljöutredningar. Ett sådant underlag kan beskriva ett områdes karaktärsdrag,
peka ut dess värdekärnor och de särskilt framträdande kulturhistoriska värdena i
miljön.
På s 49, under tredje punkten om övriga kulturmiljöer nämns de miljöer som finns
utpekade i Ditt Värmland. Texten bör förtydligas med att Ditt Värmland är ett
regionalt kulturmiljöprogram som Länsstyrelsen tog fram 1989 och således inte är
helt aktuellt. Förutom Ditt Värmland finns även andra regionala underlagsmaterial
för kulturmiljövärden som berör Årjängs kommun och som inte är inarbetade i Ditt
Värmland. När det gäller länets militärhistoriska arv finns inventeringen Skansar i
Värmland som togs fram 1999 i samarbete mellan Värmlands Museum,
Länsstyrelsen och Fortifikationsverket. Ytterligare ett planeringsunderlag som
tillkommit är Säterinventeringen från 1998-1999 vilken även berör Årjängs
kommun. Inför det fortsatta arbetet bör även dessa underlag arbetas in i översiktsplanen.
Vattenfrågor
Det är viktigt att kommunen skaffar sig kunskap om de markavvattnings-,
invallnings- och sjösänkningsföretag som finns i kommunen inför planering av t ex
bebyggelse. Bland annat har rättsläget visat att byggande inom
markavvattningsföretag medför ett stort underhållsansvar för markavvattningsföretaget. Lämpligheten att planera bebyggelse eller annan exploatering i
sådana områden bör noga övervägas.
Förhållandet i kommunen vad gäller dammanläggningar kan också vara en faktor att
beakta vid den övergripande planeringen.
Miljömål
Länsstyrelsen ser det som positivt att det i översiktplanen beskrivs hur Årjängs
kommun kan komma att påverkas av ett förändrat klimat, såsom översvämningar
och skred. Dock återfinns följande skrivelse på sid. 42 i ÖP:
”Den kommunala planeringen måste bli mer flexibel och hållbarare för att kunna
nå upp till det nationella målet om klimatanpassning”
På sid. 51 i ÖP görs en beskrivning av de nationella miljökvalitetsmålen och den
årliga regional bedömning av miljökvalitetsmålen som genomförs av Länsstyrelsen.
Här anges i ÖP:
”Utifrån verktyget har Länsstyrelsen genomfört bedömningar om Värmlands län
kommer att klara av miljökvalitetsmålen till år 2020. Endast ett miljökvalitetsmål
kommer att klaras av och det är grundvatten av god kvalitet. Det som Värmlands
län ligger sämst till är miljökvalitetsmålen giftfri miljö och ett rikt växt- och
djurliv”
Här vill Länsstyrelsen förtydliga den förändring som ägde rum vid den nyligen
genomförda bedömningen för 2014. Enligt 2014 års bedömning är Grundvatten av
god kvalitet fortfarande det enda miljökvalitetsmål som kommer att nås till år 2020 i
Värmlands län. Enligt den senaste bedömningen är det dock tre av
miljökvalitetsmålen som bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
5(44)
odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om
kemiska ämnens egenskaper är bristfällig,
Länsstyrelsen ser positivt på kommunens viljeriktning om att arbeta med att ta fram
kommunala miljökvalitetsmål. Dock återfinns följande skrivelse på sid. 51 i ÖP:
”Lokala miljökvalitetsmål finns inte. Skälet till det att de regionala målen ännu inte
är färdigställda och arbetet med de lokala miljökvalitetsmålen kan påbörjas efter
dess fastställande”
Här vill Länsstyrelsen förtydliga att det i juni 2013 beslutades att de äldre regionala
miljökvalitetsmålen från 2005 utgår. Istället utgör de nationella miljökvalitetsmålen
grunden för det fortsatta miljömålsarbetet. Däremot kan regionala miljömål inom
vissa avgränsade sektorer komma att tas fram i det strategiska regionala arbetet, till
exempel i arbetet med framtagande av en regional handlingsplan till klimat- och
energistrategin.
På sid. 62 respektive 63 i ÖP återfinns följande skrivelser:
”De nationella miljömålen är regionaliserade av Länsstyrelsen i samverkan med
kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer. De regionala
miljömålen ska vara utgångspunkt för miljöarbetet på regional och lokal nivå” (sid.
62)
”I januari 2008 fastställdes nya regionala miljömål för Värmland” (sid. 63)
Detta är inaktuella uppgifter, se förklaring ovan.
På sid. 66 finns en felformulering i rubriken Lokala kvalitetsmiljömål.
På sid. 71 återfinns följande två skrivelser:
”Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton
miljökvalitetsmål och fjorton etappmål”
”Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera
miljökvalitetsmål. Ett etappmål antogs av riksdagen 2009 för miljökvalitetsmålet
Begränsad klimatpåverkan. Tretton etappmål beslutades av regeringen i april 2012
inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald”
Även här vill Länsstyrelsen påpeka att uppgifterna om antal etappmål är inaktuella.
För närvarande har 24 etappmål antagits av regeringen för miljökvalitetsmålet
”Begränsad klimatpåverkan” samt inom områdena avfall, biologisk mångfald,
farliga ämnen och luftföroreningar.
Klimat- och energi
Tidsperspektivet i översiktsplanen är långt, till 2050. Under en så pass lång
tidsperiod kan förändring av många planeringsförutsättningar förväntas ske.
Länsstyrelsen noterar att översiktsplanen utgår från en nulägesbeskrivning av
dagens situation, och tar inte hänsyn till möjliga eller sannolika förändringar under
tidsperioden fram till 2050. För att ta ett exempel resonerar planen inte kring hur
tillgång eller pris på fossila bränslen kan komma att förändras under perioden, och
hur det i sin tur påverkar godstransporter, arbetsresor, handel, boende etc.
Elektronisk infrastruktur, sid. 31
Möjligheter att minska vägtransporternas miljöpåverkan genom digital
kommunikation, och insatser för detta, skulle kunna lyftas mer.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
6(44)
Miljö, hälsa och säkerhet, sid. 34-45
Här saknar Länsstyrelsen en beskrivning av energiförsörjning och energi-trygghet,
och rekommendationer för samhällsplaneringen inom detta område.
Rekommendationerna bör även omfatta energihushållning och användning av
förnybar energi.
Klimatanpassning
Länsstyrelsen ser det som mycket positivt att klimatanpassningsaspekten har belyst
i förslaget till översiktsplan.
Sid. 21
Kommunen beskriver att de har som ambition att upprätta ett kulturmiljö-program
för att säkerställa kulturvärden som finns i kommunen. Om och när detta genomförs
är det bra om programmet även innehåller en analys/ diskussion om hur
kulturmiljön kan komma att påverkas i ett förändrat klimat, se Länsstyrelsens
regionala handlingsplan för klimatanpassning.
Sid. 35
Kommunen beskriver att de bedriver ett arbete tillsammans med Eda kommun om
att upprätta en gemensam VA-plan som kommer att vara klar 2016. Det är viktigt
att VA-planen kommer att innehålla en analys/ diskussion om hur VA- och
dagvattenhanteringen kan komma att påverkas av ett förändrat klimat, se
Länsstyrelsens regional handlingsplan för klimatanpassning.
På sid. 42 i ÖP återfinns följande skrivelser:
”Trots riskerna med ökade flöden finns det inga indikatorer på att Årjängs kommun
kommer att drabbas hårt av korta eller långsiktiga översvämnings-risker, enligt
utredningen Stigande Vatten som Länsstyrelsen i Värmlands län och Västra
Götalands län tagit fram.”
Här vill Länsstyrelsen förtydliga att Stigande vatten är en handbok för fysisk
planering i översvämningshotade områden, den ger riktlinjer för planeringen samt
nivåangivelser för Vänern, dock pekar den inte ut översvämningshotade områden
längs övriga sjöar och vattendrag. Kraftig nederbörd kan orsaka problem överallt
och även Årjäng kan komma att drabbas. VA-planen kan vara ett viktigt verktyg för
att hantera problematik med kraftiga regn.
Sid. 42 forts.
Länsstyrelsen ser det som positivt att kommunen framhåller att risken för
översvämningar också öppnar för mer kreativa lösningar i samhälls-planeringen.
Länsstyrelsen vill även påpeka att, i samband med att översvämningsproblematiken lyfts, kan det även vara intressant att visa hur ökade regnmängder
och högre temperaturer kan komma att påverka vatten-miljöerna i kommunen.
På sid. 42 i ÖP återfinns följande skrivelser:
”Den kommunala planeringen måste bli mer flexibel och hållbarare för att kunna
nå upp till det nationella målet om klimatanpassning”.
Här vill Länsstyrelsen förtydliga att det i dagsläget inte finns nationella mål för
klimatanpassning, dock lyfts klimatanpassning som en viktig fråga för att kunna
hantera de risker och ta tillvara på de möjligheter som ett förändrat klimat innebär.
Transporter och infrastruktur
Länsstyrelsen delar de synpunkter som Trafikverket framför i sitt yttrande.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
7(44)
Hälsa och säkerhet
Översvämning
Upperudsälvens vattensystem med tillhörande vattendrag är ett riskområde ur
översvämningssynpunkt. Översvämningar i samband med kraftigt regn kan drabba
vilket område som helst, med risk för att framkomligheten påverkas eller att vägar i
spolas bort, sårbarheten i detta avseende nämns i förslaget. De kommunala
rekommendationerna avseende översvämnings-risker bör förtydligas i det fortsatta
planarbetet.
Skredrisk
Det finns en översiktlig ras- och skredriskkartering för Årjängs tätort där
Silbodalsälven pekas ut som 1L (förutsättningar för ras och skred). Detta framgår
inte i översiktsplanehandlingen.
Farligt gods
Länsstyrelsen ser mycket positivt på ambitionen att skapa uppställningsplats för
godstrafik. E18 är den enskilt största riskfaktorn ur farligt godssynpunkt vilket bör
lyftas fram mer i ett riskperspektiv i översiktsplanen och inte bara ur
transportperspektiv.
Elektromagnetisk strålning
Under hälsa/säkerhet saknas ställningstaganden kring elektromagnetisk strålning
och hur kommunen avser att hantera frågor som t ex bebyggelse nära
kraftledningar. Översiktsplanen bör innehålla någon form av ställningstagande som
vägledning för hur dessa frågor bör hanteras inom kommunen vid nybebyggelse.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormerna för vatten är i huvudsak beskrivna för de vatten-områden
som berörs av föreslagna LIS-områden men inte för övriga delar av kommunen.
Översiktsplanen behöver därför kompletteras med avseende på MKN-vatten, en
karta som visar status för kommunens vattenförekomster skulle vara önskvärt.
Förorenade områden
Det är kommunen som är ansvarig för att se till att de verksamheter som man har
tillsyn över genomför de inventeringar, undersökningar och eventuella åtgärder som
behövs. Länsstyrelsens uppgift är att se till att de verksamheter som Länsstyrelsen
har tillsyn över genomför inventeringar. För de verksamheter där det saknas
ansvariga har Länsstyrelsen genomfört och avslutat identifiering/inventering av
potentiellt förorenade områden i länet. Avsnittet som hanterar förorenade områden
behöver ändras i detta avseende.
Riksintressen
Riksintresse kulturmiljö
I Årjängs kommun finns ett riksintresse (K42 Blomma-Gyltenäs) för
kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § Miljöbalken vilket tydligt framgår av
översiktsplanen. Planförslaget behandlar dock inte frågan hur riksintressets värden
ska tillgodoses. I texten på s 49 anges att den typ av förhistoriska gravar, hällkistor,
som förekommer inom riksintresseområdet enbart ska ha påträffats här i västra
Värmland. Detta är dock ett felaktigt påstående. De återfinns enbart i de sydvästra
delarna av länet men på fler platser än Blomma – Gyltenäs.
Totalförsvaret
Försvarsmakten föreslår i ett bifogat yttrande att en generell text om riks-intresse
totalförsvar förs in i planhandlingen. Länsstyrelsen delar denna uppfattning.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
8(44)
LIS-plan
Övergripande synpunkter
Kommunen beskriver väl processen med framtagandet av förslag till LIS-områden.
Av handlingen framgår vidare att ett antal förslag till LIS-områden har valts bort och
några grundkriterier till varför så har skett redovisas i fyra punkter. Vilka områden
som valts bort och på vilka grunder det skett i varje enskilt fall redovisas inte.
Länsstyrelsen gör bedömningen att en sådan redovisning förstärker och tydliggör de
föreslagna områdena och den typen av redovisning är bra att ha samlad inför
eventuella framtida diskussioner om ytterligare LIS-områden.
I princip alla av de föreslagna 36 LIS-områden kräver ytterligare utredningar. Dessa
utredningar kan komma att visa att området inte är lämpligt eller mycket kostsamt att
bebygga. Om kommunen väljer att gå vidare med samtliga områden, och
utredningsbehoven kvarstår, bör det tydlig framgå att utpekandet görs utifrån dessa
förutsättningar. Detta för att vara tydlig mot kommuninnevånare, markägare och
andra intressenter i LIS-områdena.
Vidare saknas det uppgifter om antal hushåll/omfattning på utbyggnad i flera av
delområdena. En vanlig formulering i ställningstagandena kring enskilda LISområden är att fler än 4 hus ska föregås av detaljplan. Skrivningen är öppnar för
olika tolkningar när detta krav utlöses och bör förtydligas.
Det gällande strandskydd som redovisas i kartorna till LIS-planen är inaktuellt. Nytt
beslut om det utvidgade strandskyddet fattades den 16 december 2014 och
kartmaterialet bör inför granskningsskedet uppdateras utifrån det nya beslutet.
Länsstyrelsen ser positivt på att redovisningen gör en uppdelning i LIS-områden för
bostäder respektive verksamheter då servicebehoven skiljer sig kraftigt åt inom de
båda typerna.
Naturvärden
Länsstyrelsen gör bedömningen att beskrivningarna av naturmiljön i respektive LISområde inte räcker som kunskapsunderlag för att bedöma påverkan på djur- och
växtliv, vidare är det oklart hur inventeringarna av områdena har utförts. Underlagen
i den form de redovisas i samråds-handlingen kan i många fall inte ligga till grund
för att fatta beslut om strandskyddsdispens eller upphävande av strandskydd. Detta
kommer att innebära stora krav på utredningar av strandskyddsärenden i de enskilda
fallen.
Dispenser enligt biotopskyddsbestämmelserna och artskyddsförordningen med flera
kan aktualiseras i alla lägen där ny mark tas i anspråk.
Följdverksamheter som VA-anläggningar, vägar, vattenverksamheter och
siktröjningar innebär också ingrepp i miljön som kan innebära prövningar enligt
annan lagstiftning. Dessa prövningar kan vara direkt avgörande för
genomförbarheten av det aktuella projektet.
Kulturmiljö
Länsstyrelsen bedömer att hittills okända fornlämningar kan finnas inom flera av de
föreslagna LIS-områdena. Inför fortsatt planeringsarbete eller andra större
arbetsföretag kan därför Länsstyrelsen komma att fatta beslut om arkeologiska
utredningar enligt 2 kap 11 § KML. Länsstyrelsen vill påminna om att KML i sin
nya lydelse trätt i kraft och att en av förändringarna är att begreppet fast
fornlämning har ändrats till fornlämning. Den största förändringen innebär dock att
fornlämningar, förutom att vara från människors verksamhet under forna tider, ska
ha tillkommit genom äldre tiders bruk samt vara varaktigt övergivna, samt även
måste ha tillkommit före år 1850. Detta innebär att det inom LIS-områdena kan
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
9(44)
finnas objekt som är registrerade som ”övriga kulturhistoriska lämningar” i
Riksantikvarieämbetets fornminnesregister som i den ändrade lagstiftningen är
fornlämningar.
I flera av LIS-områdena finns även idag kända fornlämningar. Kring en
fornlämning finns ett område kallat fornlämningsområde. Områdets storlek bestäms
av Länsstyrelsen och inom detta råder samma lagskydd som för själva
fornlämningen. Fornlämningsområdets storlek beror på forn-lämningens art och
karaktär. Det innebär att LIS-område 31 bör justeras i nordöst då det ligger inom
fornlämningsområdet tillhörande gravfältet RAÄ 12:1 Sillerud.
Ett antal av LIS-områdena ligger helt eller delvis inom områden utpekade för sina
höga kulturmiljövärden i det regionala kulturmiljöprogrammet ”Ditt Värmland”.
Vare sig i LIS-planen eller miljökonsekvensbeskrivningen framgår det tydligt vilka
eventuella konsekvenser för de aktuella kulturmiljövärdena en utbyggnad kan få.
Inte heller framgår det vilka åtgärder för att mildra eventuella negativa
konsekvenser för kulturmiljövärdena som avses göras.
Kollektivtrafik
Samrådsförslaget lyfter fram utveckling av attraktiv kollektiv-, gång- och
cykeltrafik som viktiga för kommunens och landsbygdens utveckling. Närhet till
kollektiv-trafik kan bidra till att stärka LIS-områdenas attraktivitet. Ur
klimatsynpunkt är det önskvärt att koncentrera utpekade områden så att de har störst
möjlighet att förstärka befintliga busslinjer. Länsstyrelsen noterar att detta
perspektiv till stor del saknas i LIS-planen.
Länsstyrelsen efterlyser en konsekvensanalys för kollektiv-, gång- och cykeltrafik
av planförslagen i LIS-planen. Närhet till väg och befintliga busslinjer tas
visserligen upp för varje enskilt område, men planen borde även ge en samlad bild
av hur/om de olika områdena kan samverka för att till exempel förstärka busslinjer.
Enskilda LIS-områden
Utöver de generella synpunkterna ovan har Länsstyrelsen följande syn-punkter på
föreslagna LIS-områden:
Område 3 Lilla Strömmer, Ögården. En mycket stor del av Strömmesjöns
stränder upptas av LIS-områden. En begränsning till ett antal mindre delområden är
enligt Länsstyrelsens bedömning lämpligt då annars en exploatering radikalt
kommer att förändra miljön vid sjön.
Område 6 Töcksfors vandrarhem. Länsstyrelsen kan inte se vad ett utpekande av
ett LIS-område tillför. Området har varit föremål för planläggning tidigare och kan
bedömas vara ianspråktaget.
Område 9 och 11 Knutsbol och Bruntorp. Förslaget innebär mycket exponerade
exploateringar som kan påverka frilufts- och upplevelsevärdena i sjön. Kommunen
bör överväga utformningsbestämmelser och ett ovillkorat detaljplanekrav.
Område 10 Näset, Västra Fågelvik. Området är utpekat i kulturmiljö-programmet
Ditt Värmland, redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade till
kulturmiljön saknas.
Område 13 Rönningen. Bör enligt Länsstyrelsens mening begränsas till den västra
delen av området med hänsyn till de naturvärden som finns omedelbart öster om
utpekat område.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
10(44)
Område 14 Västra Viker. Utformningsbestämmelser bör kopplas till ett
detaljplanekrav. Befintliga avstyckade obebyggda tomter i den inre delen av
området berörs inte av strandskydd enligt det nya beslutet om utökat strandskydd.
Område 16 Elovsbyns camping. Området är utpekat i kulturmiljö-programmet
Ditt Värmland, redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade till
kulturmiljön saknas.
Område 17 Manhem. Det föreslagna norra delområdet bör utgå då detta domineras
av en våtmark och Länsstyrelsen därför ifrågasätter markens lämplighet för
bebyggelse.
Område 18 Amundserud. Utformningsbestämmelser bedöms lämpliga då området
ligger i omedelbar närhet av sluss- och kanalmiljön i Lennartsfors. Området är
utpekat i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland, redovisning av detta samt
ställningstaganden kopplade till kulturmiljön saknas.
Område 19 Uddarna, Ekenäs, Länsstyrelsen ställer sig tveksam till utpekande av
LIS. Läget är mycket exponerat vid en väl frekventerad del av
Dalslandskanalsystemet, d.v.s. inloppet till slussarna i Gustavsfors, och frilufts- och
upplevelsevärden riskerar att påverkas negativt. Vidare finns höga fågelvärden i
närområdet. Dessa var skälen till att detta område har fått utökat strandskydd till
200 m i det nyligen fattade beslutet.
Område 21, 22 och 23. Dessa tre delområden har nyligen processats i kommunens
fördjupade översiktsplan för Kyrkerud – Strand, vilket inte framgår av respektive
områdesbeskrivning.
Vid område 21 Kyrkerud bör utformningsbestämmelser införas för eventuellt
tillkommande bebyggelse med hänsyn till den intilliggande folkhögskolan.
Vid område 22 Strand, Sillegårdsed ställer sig Länsstyrelsen tveksam till en
exploatering väster om väg 521. Detta kvarvarande oexploaterade område mellan
tätorten och campingområdet har med sin vackra sjöutsikt värden för den tätortsnära
rekreationen. Strandskyddet har med det nya beslutet reducerats till 100 m vilket
innebär att marken öster om väg 521 inte omfattas av strandskydd.
Länsstyrelsen konstaterar att område 23 Storön inte sammanfaller med det område
som nyligen utpekades för exploatering i fördjupad översiktsplan.
Orsaken till detta redovisas inte. Länsstyrelsen gör bedömningen att exploateringar
för friluftsändamål på Storön bör föregås av detaljplan då exploatering på en ö i sig
innebär ett antal svåra frågeställningar som t.ex. VA-frågor och eventuell
båtförbindelse.
Område 24 Silbodalsnäs. Förslaget innebär en mycket exponerad exploatering
som kan påverka frilufts- och upplevelsevärdena i sjön. Kommunen bör överväga
utformnings-bestämmelser och ett ovillkorat detaljplanekrav.
Område 25 Breviken. Området är utpekat i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland,
redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade till kulturmiljön saknas.
Område 26 Risviken. Det föreslagna norra delområdet bör utgå på grund av de
naturvärden som finns i omedelbar anslutning. Länsstyrelsen har uppgifter om
förekomst av väddsandbi (NT) i området.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
11(44)
Område 30 Svensbyn, Silleruds kyrka. Området är utpekat i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland, redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade
till kulturmiljön saknas.
Område 31 Signebyn. Området är utpekat i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland,
redovisning av detta samt ställningstaganden kopplade till kultur-miljön saknas. Den
geografiska utsträckningen av området bör justeras i nordöst då det ligger inom
fornlämningsområdet tillhörande gravfältet RAÄ 12:1 Sillerud. I området finns ett
välhävdat ängs- och betesobjekt med bl.a. fältgentiana (EN) och slåttergubbe (NT)
som är fridlysta och rödlistade.
Område 36 Sillebotten. Inom området har Länsstyrelsen uppgifter om förekomst av
skogsklocka (NT) och hällebräcka (VU).
Kommunens kommentar: Kommunen förtydligar planhandlingarna med att LIS –
planen är en del av översiktsplanen och inte ett tematiskt tillägg, vilket stod innan.
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) kompletteras angående en förtydligande
strategi att nå miljökvalitétsmålen och generationsmålen och påverkningarna på
naturmiljön utifrån de större åtgärderna som utbyggnad av E18 och
snabbhastighetståg.
Översiktsplanen och MKB har kompletterats med rubriken kulturmiljö. Avsnittet
har utökats med sätervall och militärhistoriska värden. Kommunen anser att
kulturmiljön finns i många olika former och därför kan inte enbart ett avsnitt
beskriva kulturmiljö. Den finns bland annat som fornlämning, i naturen och
offentliga miljöer för att nämna några. Därför är ämnet utspritt i olika avsnitt, men
att det finnsett sammanfattande avsnitt under kultur och kulturmiljö (se sida 20).
Natur avsnittet har förtydligas när det gäller kulturmiljöer och i MKB har de
positiva och negativa konsekvenserna för kulturmiljö förtydligas ytterligare.
Länsstyrelsen önskade att ett kulturmiljöprogram skulle upprättas och vara en
bilaga till översiktsplanen. Kommunens bedömning att det inte krävs för att
fastställa en översiktsplan. Kommunen har som rekommendation att det ska
upprättas ett program för kulturmiljö när det finns kommunala möjligheter för det.
Länsstyrelsen kommer att bli en samrådspart för det arbetet när det sätts igång.
LIS – planen kommer att uppdateras utifrån dagens förutsättningar när det gäller
lagtexter och strandskyddslinjer.
I LIS – planen finns det för varje område en kort beskrivning vad som gäller för
kulturmiljöer. På kartorna finns det också utritat vilka delar av landskapet som
berörs av kulturmiljöer av olika slag. LIS – planens avsnitt förtydligas ytterligare
för att säkerställa informationen om kulturmiljöer. Länsstyrelsen nämner i yttrandet
att kommunen ska förtydliga att det regionala programmet Ditt Värmland är från
1989 och kommunen har en referenslista i slutet av översiktsplanen, vilket står när
det regionala programmet upprättades. Än så länge är det de enda gällande
programmet, vilket kommuner ska följa. Kommunen har självfallet tagit hänsyn till
de övriga kulturmiljöprogram som finns, se referenser på sida 75 i översiktsplanen.
Kommunen ändrar enligt de sidhänvisningar som Länsstyrelsen gjorde.
Kommunen har kompletterat översiktsplanen med avsnitten Energi,
Elektromagnetisk strålning och Grön elektronisk infrastruktur enligt Länsstyrelens
önskemål.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
12(44)
En del av Länsstyrelsens yttrande berörde kommunens påbörjade arbete med en
kommunal VA – plan. Yttrandet sänds över till berörd tjänsteman för vidare
hantering.
Avsnitten Skred, Översvämning, Farligt gods, Förorenade områden och
Riksintresse kulturmiljö har kompletterats utifrån Länsstyrelsens yttrande.
Allmänna intressen har också kompletterats med riksintresset totalförsvaret.
LIS – planen är beskrivet utifrån de kriterier som kommunen bedömde skulle
finnas. Det är enbart ytliga beskrivningar och därför kommer det att krävas
ytterligare utredningar den dag åtgärder ska anläggas. Kommunen bedömer att det
är bättre att göra utredningar (om det krävs) då, eftersom förutsättningar förändras
med tiden. Inledningen av LIS – planen förtydligas när det gäller eventuella
utredningar för att kunna möjliggöra åtgärden. När det gäller skrivningar om ett
specifikt antal fastigheter/hushåll ska medföra detaljplan är det en policy från
kommunen. Det förtydligas i inledningen av LIS – planen. Naturvärdena i LIS –
planen är ytligt beskrivna, eftersom förutsättningar förändras med tiden. Därför
bedömer kommunen att LIS – planen inte kan vara för specifik i beskrivningarna.
Frågor som följdverksamheterna för respektive område och fornlämningar utreds
vidare i ett senare skede.
För varje område finns kollektivtrafiken beskrivet. Informationen har utgått ifrån de
regionala program som finns antagna.
Länsstyrelsen hade synpunkter på område 3, 6, 9, 11, 10, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 21,
22, 23, 24, 25, 26, 30, 31 och 36. Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att
områdena 6 tas bort, del av 9 tas bort, 13 tas bort, 18 tas bort och norra delen av 17,
26 och 31 tas bort. I de områden som Länsstyrelsen vill att kommunen ska skriva
med i LIS – planen om villkorat detaljplanekrav kommer inte att ske. Kommunen
bedömer att PBL:s krav på detaljplan räcker. LIS – planen är dessutom inte ett
juridiskt dokument utan enbart kommunala riktlinjer. Därför kan det formellt sett
bli svårt att påvisa det tvingande när frågan ska hanteras. Kommunen bedömer att
det är bättre att vila sig på en lagmässig grund. I några utav områdena skriver
Länsstyrelsen att det ska finnas utformningsbestämmelser. Kommunen gör samma
bedömning i den frågan att LIS – planen är en kommunal riktlinje, ej ett juridiskt
dokument. Därför är det svårt att tvinga till utformningsbestämmelser i detta skede.
I detaljplaneskedet eller bygglovskedet kommer frågan utredas vidare.
Några av områdena har den geografiska avgränsningen justerats i enlighet med
Länsstyrelsens yttrande. Del av område 9 och hela området 18 har tagits bort efter
fastighetsägarnas önskan.
Länsstyrelsen nämner i sitt yttrande att de är tveksamma till område 19 med
faktorerna att de värden som finns i området skulle påverkas negativt av en
exploatering. De värden var utgångspunkten för det utvidgade strandskyddet som
antogs vid årsskiftet. Kommunen har startat ett detaljplanearbete för detta område
och förra året upprättades ett planprogram som Länsstyrelsen fick möjlighet att yttra
sig på. Utifrån yttrandet som kommunen fick och den miljöbedömning som också
Länsstyrelsen fick yttra sig har det genomförts utredningar för att påvisa att de
värden som skulle finnas i området inte skulle skadas av en exploatering. Det har
genomförts en naturinventering med tillhörande objektbeskrivningar, beskrivning
över landskapsbildens påverkan, vattenhänsyn, vardefulla träd och fridlysta arter,
fågelinventering och arkeologisk utredning. Det tillkommer också en VA –
utredning och geoteknisk utredning. Utifrån de genomförda utredningar så påvisar
det att område innehåller inga höga naturvärden som skulle medföra en negativ
påverkan för området. Områdets geografiska avgränsning har förändrat till LIS –
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
13(44)
planens utställningsskede för att möjliggöra en samlad båtplats och bryggor för
allmän badplats. Dessa utredningar kommer finnas med som bilagor till
detaljplanehandlingarna. Ni får gärna kontakta kommunen för ytterligare
information och möjlighet att få tillgång till utredningarna.
2. Trafikverket
Framför i yttrande daterat 2015-02-09 följande synpunkter på detaljplaneförslaget:
Övergripande kommentarer
Trafikverket konstaterar att förslag till översiktsplan för Årjängs kommun är ett
lättillgängligt och tydligt dokument.
Kommunen har en hög medvetenhet om hållbarhetens tre dimensioner och också
vilka behov kommunen ser utifrån dessa. Det finns en klar ambition kring hur
kommunen vill fortsätta utveckla såväl tätorter som landsbygden och att arbeta med
fördjupade översiktsplaner är ett bra grepp i den fortsatta planeringen.
Tidiga skeden
Trafikverket vill framhålla kommunens tydliga och återkommande ambition
gällande samråd i tidiga skeden. Det är en ambition som Trafikverket delar och
verkar för. Gällande kommunens roll som samrådspart så ser Trafikverket ett aktivt
samarbete med kommunen, den framtida utvecklingen av den regionala och lokala
transportinfrastrukturen är ett arbete vi behöver göra tillsammans.
Åtgärdsvalsstudie (ÅVS)
Sedan något år tillbaka utgör åtgärdsvalsstudier uppstart till de åtgärder
Trafikverket genomför. Det är en metodik som transportslagsövergripande
identifierar brister och behov utifrån fyrstegsprincipen. En åtgärdsvalsstudie kan
initieras av en rad olika aktörer, så även kommunen, och syftet är föreslå åtgärder
för att lösa dessa i olika steg. En åtgärdsvalsstudie måste alltid föregå eventuella
åtgärder som direkt berör allmänna vägar och bör initierat i ett tidigt skede. Frågan
om beslut om ÅVS kan med fördel tas upp vid de kommunmöten som kommunen
har möjlighet att boka in med Trafikverket.
Trafiksynpunkter
Övergripande om transportinfrastruktur
De vägar som utgör de huvudsakliga transportlederna i kommunen är av nationell
och/eller av regional betydelse. Det innebär att större åtgärder kopplat till dessa
behöver tas upp i nationell respektive regional transportplan för att kunna planeras
och finansieras med statliga medel. Trafikverket jobbar på uppdrag mot dessa
planer och det är därför av vikt att kommunen fortsätter verka för att lyfta in
önskvärda åtgärder i kommande planer. Detta görs genom fortsatt dialog med
Region Värmland och Trafikverket. Här är också ett exempel på när en ÅVS är av
avgörande betydelse.
Det är viktigt att redan i ett tidigt skede identifiera punkter och sträckor där det kan
komma att uppstå brister eller nya behov. Detta är inte minst viktigt med tanke på
att mer omfattande åtgärder som rör det allmänna vägnätet är en process som kan ta
tid innan de är möjliga att finansiera. Genom en god samhällsplanering och
samråden i tidiga skeden, kan många potentiella brister undvikas genom att nyttja
befintlig transportinfrastrukturen på ett effektivt sätt utan att skapa behov av nya
investeringar. Trafikverkets uppfattning är att det saknas en tydlig koppling till hur
länsplansplan och nationell plan påverkar kommunen, något som bör förtydligas.
Fortsatt utveckling
Kommunen lyfter en tydlig önskan kring en fortsatt utveckling av
transportinfrastrukturen inom kommunen, bland annat gällande trafiksäkerhet och
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
14(44)
framkomlighet. Kommunen påpekar bland annat att det är tusentals resenärer som
åker igenom kommunen (TRV anm; NVDB: upp till 5720 ÅDT, varav 860 tunga
fordon (E18 avsnitt: 11120009)), att det saknas möjligheter till nattvila och att det
bör utredas att bygga ut E18 till 2+1 genom kommunen.
Kommunen påtalar i översiktsplanen att standarden på E18 och vägarna 172 och
177 behöver höjas för att öka tillgänglighet och säkerhet. Kommunen önskar även
en fortsatt dialog med Trafikverket och privata aktörer för att verka för en god
trafiksäkerhet, något Trafikverket ställer sig positiva till. Här skulle Trafikverket
gärna se en fördjupad diskussion kring vilken funktion kommunen önskar och vilket
mål en sådan uppgradering förväntas nå. En utförligare beskrivning av motivet vore
önskvärt. Det är viktigt att vara uppmärksam på och lyhörd inför krav och behov
gällande transportsystem, kopplat till såväl näringslivsutveckling som
bostadsutveckling.
Trafikverket vill gärna se kommunen fördjupar de viktigaste resonemangen och
förtydliga de behov och brister som kommunen ser rörande de viktigaste
kommunikationslederna. Då E18 inte bara är ett kommunalt intresse utav av vikt för
hela regionen, och även nationellt, behöver kommunen också gemensamt jobba
med planupprättaren Region Värmland kring de frågeställningar som finns för E18,
för att se över behov och brister längst E18, mot bakgrund av att delar av sträckan
bland annat bland annat saknar viltstängsel och är olycksdrabbad.
E18 är en nationell väg vilket innebär att möjliga åtgärder måste lyftas in i nationell
plan och ett sådant arbete tar tid. Kommunen påpekar att de gärna ser en 2+1utformning. Trafikverket efterfrågar här ett tydliggörande kring hur kommunen ser
kring behoven av en sådan vägutformning och kopplingen till uppfyllelse av
kommunala mål. Det är även viktigt att kommunen avsätter markreservat, så en
framtida utveckling av de allmänna vägarna inte försvåras.
E 18 som stråk kommer ingå i den nationella ÅVS:en Stockholm – Oslo, som är
planerad till 2017 och syftar till att transportslagsövergripande se över hur vi i
framtiden ska resa mellan huvudstäderna.
Hajom
Kommunen nämner att det saknas en plats för övernattning och uppställningsplats
för transportfordon i dagsläget. Denna fråga har varit diskuterad under en tid och är
ett arbete som pågår. Trafikverket ser fram emot ett fortsatt deltagande i den
fortsatta processen.
Näringsliv och service
Kommunen har tre tydliga grenar att vila på gällande sysselsättning, vilket ger en
trygghet som inte är vanlig i jämförbara kommuner i resten av landet. Kommunen
har utöver en stark gränshandel även aktörer inom främst tillverkningsindustrin och
inom tjänstesektorn. Kommunen har även många småföretagare. Närheten till
Norge har givetvis en stor inverkan på kommunen. Både dels den omfattande
gränshandeln och dels kommuninvånare som jobbar på västra sidan av gränsen.
Sammantaget innebär detta att kommunen är förhållandevis transportintensiv och
beroende av ett tillgängligt och framkomligt transportsystem.
Kommunikationer över gränser är något av ett signum för kommunen och inte bara
över den svensk-norska gränsen. Ett flertal gränsöverskridande kommunsamarbeten
förekommer också, bland annat en gemensam Räddningschef med Dals-Ed
kommun. Även här lyfter kommunen fram vikten av samråd i tidiga skeden. Detta
är en viktig aspekt och ett synsätt som Trafikverket delar till fullo.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
15(44)
Kommunen påpekar att vikten av att utveckla norgehandeln och att detta ska ske på
ett ansvarsfullt sätt. Trafikverket delar kommunens uppfattning då gränshandeln är
viktig för hela Värmland då det skapar arbetstillfällen och bidrar till en fortsatt
utveckling i regionen. Det är som kommunen påpekar viktigt att en utveckling av
handeln sker på ett ansvarsfullt sätt, inte minst för att klara tillgängligheten och
säkerheten i transportsystemet. Det mest ansvarsfulla sättet att utveckla handeln är
genom en god kommunal samhällsplanering.
Vid en fortsatt utveckling av handeln är det därför viktigt att det redan i ett tidigt
skede lyfts en dialog med Trafikverket, så vi gemensamt kan titta på hur vi kan
möjliggöra en hållbar utveckling utan att inverka på tillgänglighet och
framkomlighet på de allmänna vägarna och hitta bra och säkra lösningar i god tid
och således bidra till att möjliggöra nya etableringar. Detta ligger även i
näringslivets intresse då tillgänglighet skapar attraktivitet och i förlängningen fler
potentiella kunder.
Genom samlokalisering av verksamheter minskas rese- och transportbehoven och
kan även bidra till en snabbare etableringsprocess då verksamheterna gemensamt
har möjlighet att nyttja befintlig infrastruktur och anslutningar.
Pendling och kollektivtrafik
Möjlighet till och förutsättningar för pendling är en viktig fråga i kommunen, då
många av kommunens invånare jobbar i Norge. Både dags- och veckopendling
förekommer. Kommunen har en önskan om att upprätta en riksgränsöverskridande
bussförbindelse. En sådan busslinje skulle bidra till ett ökat kollektivt resande och
minskade utsläpp. Linjen skulle samtidigt kunna bidra till en ökad framkomlighet
då det skulle bidra till att färre pendlare skulle ta en egen bil.
En sådan satsning skulle med fördel kunna kombineras med ett aktivt arbete kring
knut- och bytespunkter med pendlings- och cykelparkering, som ett sätt att bidra till
att stärka kundunderlaget och attraktiviteten för en sådan linje. Genom att samla biloch cykelparkering samt att ha säkra gång- och cykelvägar till en
pendlingsknutpunkt skapas goda förutsättningar för ett ökat kollektivt resande.
Kommunen lyfter också fram en möjlighet att nyttja sjöar och vattendrag för
kollektivtrafik. Det är ett intressant grepp kring de speciella utmaningar som
återfinns inom kommunen, med mycket vatten som avgränsar landmassorna. Även
om det kring en sådan lösning finns en hel del praktiska frågor att lösa, så finns det
samtidigt exempel att ta lärdomar från.
Trafikverket vill ge följande rekommendationer för ett fortsatt arbete med:
åga som bör tittas på i ett tidigt
skede så anläggandet av dessa inte hamnar för långt efter starten av en eventuell
bussförbindelse.
ålder, kön eller eventuella funktionsnedsättningar. De bör vara väl upplysta, synliga
från exempelvis närliggande väg, lätta att överblicka och ha en utformning som gör
det möjligt att ta sig fram även för äldre och andra som kan ha lite svårare att röra
sig.
trafikknutpunkter bidrar till en ökad jämställdhet i
transportsystemet och ger fler invånare chansen att jobba och bo på olika platser i
och utanför kommunen.
Gång- och cykeltrafik
Den främsta potentialen för cykelpendling finns inom och mellan tätorter och
satsningar på gång- och cykelnätet kan med fördel prioriteras till dessa sträckor.
Skyltning, information och bra cykelparkeringar vid knutpunkter stärker dessutom
kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik och har en positiv inverkan för det
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
16(44)
hållbara resandet och hela-resan-perspektivet. Kommunen uppger att gång- och
cykelmöjligheter ska prioriteras i utvecklandet av nya områden, något som
Trafikverket ser positivt på.
Gång- och cykelvägar är prioriterat från nationellt håll och det är alltid viktigt att
beakta frågor rörande gång och cykel, kollektivtrafik, pendelparkering och så vidare
som ett led i ett långsiktigt hållbart samhälle.
Trafikverket delar uppfattningen kring behovet av pendling och ser gärna ett fortsatt
arbete kring det kollektiva resandet och ökad cykling. För att främja cyklande, både
som pendling och som motion, är en kommunal cykelplan ett bra verktyg och något
kommunen redan påbörjat arbetet med. Trafikverket vill lyfta fram följande
punkter.
- och cykelvägar skapar trygga och bilfria leder för oskyddade trafikanter
att ta sig till målpunkter inom kommunen. Detta är inte minst viktigt för de yngre
kommuninvånarna som behöver ta sig till skola och andra aktiviteter.
on och bra cykelparkeringar vid bytespunkter stärker
koppling mellan cykel och kollektivtrafik.
nätet kan behöva rustas, inte minst utanför tätorterna. Att fylla i så kallade ”missing
links” (kortare sträckor där GC-väg saknas) skulle kunna vara ett fokus att jobba
vidare med.
kräver både fysiska strukturer i form av trygga, gena cykelvägar samt
attitydförändringar genom information och upplysning. Det är ett långsiktigt arbete
men behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till större investeringar. Informationseller temadagar på skolor och dagis är ett exempel där man kan få med sig både
barn och föräldrar. Att arbeta med ändrade attityder är en relativt kostnadseffektiv
och långsiktig åtgärd som har potentiellt stor inverkan.
-nät, såväl som kollektivtrafik, ger goda
möjligheter för kommunens samtliga invånare att ta sig till viktiga målpunkter
oberoende av bil och stärker samtidigt den sociala hållbarheten, då alla inte har
möjlighet att nyttja bil.
Bostadsutveckling
Bostäder och markberedskap
Kommunen har under en tid sett en utveckling kring bostäder nära gränsen där
framför allt norska medborgare köpt både sommarhus och blivit permanentboende.
Det är positivt att många väljer att bosätta sig på landsbygden inom kommunen.
Kommunen bör dock ta ett samlat grepp kring den fortsatta utvecklingen, ju längre
avståndet blir mellan boende och service desto mer ökar behoven av transporter.
Kommunen ämnar ha en god markberedskap för att kunna främja en snabbare
process vid exploatering. Kommunen kommer att jobba för att, utöver FÖP:ar, även
ta fram planprogram och detaljplaner, vilket är en god och långsiktig ambition.
Trafikverket vill verka för en lokalisering av bebyggelse och verksamheter som
följer en långsiktigt planerad samhällsstruktur där den fysiska tillgängligheten är
god och transportsystemet samtidigt är effektivt.
Ny bebyggelse bör planeras och anläggas på ett sådant sätt att de har goda
kommunikationer inom befintligt transportsystem. Det bör vara en påverkande
faktor för rekommendationer för bostadslokaliseringar. En förtätning skulle
innebära ett stärkt kundunderlag för såväl service som näringslivet, och bidrar till en
ökad social närvaro i staden samt minskar transportbehoven.
kollektivtrafikstråk och med tillgänglighet till befintligt GC-nät.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
17(44)
något som bidrar till minskat bilberoende.
LIS-områden
Trafikverkets bedömning är att kommunen överlag gjort ett gediget arbete i frågan
och det finns en klar vilja att skapa förutsättningar för att leva, bo och verka i hela
kommunen – inte bara i tätorterna. Kommunen har pekat ut 36 områden för
utredning för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inom kommunen.
Trafikverkets anser att flera av de redovisade LIS-områdena ligger samlat och bra,
placerade nära tätorterna samt befintlig infrastruktur.
Kommunen väljer också att skilja områden för bostäder och näringslivsutveckling
åt, då behoven för dessa skiljer sig åt.
Trafikverket gör bedömningen att kommunen överlag tydligt har redogjort kring
utpekandet av områden enligt gällande kriterier. Tidigare resonemang kring
lokalisering gäller i högsta grad även LIS-områden. Befintlig service och
infrastruktur behöver kopplas samman med kommunikations- och transportbehov
samt den fortsatta utvecklingen av transportsystemet.
Kommunen ämnar jobba för en utveckling av kollektivtrafiken och bör då samtidigt
planera för en bebyggelseutveckling som stöder det fortsatta arbetet. En plan för
transportbehov kan vara nödvändig för att klara hållbarheten, inte minst med tanke
på att det finns enstaka områden som ligger förhållandevis perifert i relation till
övrig bebyggelse, kommunikationer och service. Trafikverket ställer sig frågande
till det förhållandevis stora antalet utpekade områden och hur detta speglar
ambitionen kring den långsiktiga hållbarheten.
Trafikverket brukar göra följande generella rekommendationer gällande LIS:
-områden bör kopplas till befintlig infrastruktur och service för att underlätta
framtida exploatering, helst i anslutning till befintliga tätorter. Det stärker även
underlaget för bland annat butiker och skolor. Tätortsnära LIS-områden bidrar även
till minskad miljöpåverkan.
använda bilen för att uträtta ärenden. De bör knytas till kollektivstråk och/eller ha
goda förbindelser till och från knutpunkter för kollektivtrafiken och även förses
med gång- och cykelvägar som ansluter till befintligt gc-nät, för att ge alternativ till
att användande av bil.
samt kan ge upphov till höga bullernivåer. Detta kan begränsa områdenas
byggbarhet vid vissa punkter eller ställa krav på bullerskyddsåtgärder i senare
skede, varför hänsyn bör tas till riktningen och avståndskrav vid placering nära
större vägar. Genom att ta med dessa aspekter i den tidiga planeringen bör åtgärder i
efterhand kunna undvikas.
Hälsa och säkerhet
Buller och vibrationer
Järnvägs- och vägtrafik är upphov till buller och vibrationer. Det är inte heller
uteslutande de allmänna vägarna som utgör bullerkällor, även de kommunala
vägnätet och andra verksamheter är upphov till buller. Trafikverket vill påminna om
att nya bostäder oavsett lokalisering ska klara bullernivåer och vibrationsstörningar.
Det är därför viktigt att ta detta i beaktande redan i ett tidigt skede i planering av
nya områden för exploatering. Det pågår ett arbete med att ta fram nya riktlinjer
med hänvisning till det nya regelverket som trädde i kraft 2 januari 2015.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
18(44)
Risker och kriser
Trafikverket är medvetna om den betydelse E18 har för kommunen och är även
medvetna om att delar av sträckan ligger under en rekommenderad lägsta nivå, med
risk för översvämning på vissa partier. Detta är en fråga som måste tas med i en
framtida utredning kring sträckans fortsatta utveckling. Denna typ av brist är en del
de frågor som hanteras inom ramen för åtgärdsvalsstudier. Vid projektering och
planering av nya åtgärder och projekt tas alltid hänsyn till riskfrågor och där ingår
bland annat översvämningsproblematik.
Farligt gods och transporter
Inom kommunen är följande vägar utpekade som primära leder för farligt gods:
E18, (delar av) väg 172 samt väg 177. Till dessa tillkommer de sekundära
sträckorna Karlanda – Skållerud (väg 627) och Svensbyn – Svaneholm – Åmål (väg
518). Gällande säkerhetsavstånd ska dessa alltid hållas med hänsyn till
trafiksäkerheten. Kring farligt gods-leder är det viktigt att ta hänsyn till de risker
som finns kopplat till denna typ av transporter. Trafikverkets riktlinjer säger
följande gällande avstånd mellan bebyggelse och farligt godsleder:
åtgärder för att minska påverkan från dessa och inom 30 meter från vägområdet får
generellt sett ingen bebyggelse uppföras.
Bebyggelsefri zon och säkerhetszon
Trafikverket vill göra kommunen uppmärksam på vad som gäller för bebyggelsefri
zon. När en plan, bygglov eller annat ärende kan tänkas beröra dessa zoner och
avstånd bör Trafikverket, i egenskap av väghållare, ges möjlighet att inkomma med
yttrande. Trafikverkets riktlinjer säger följande:
enligt väglagen en tillståndspliktig zon på minst 12 meter från allmän väg, där det
om möjligt inte ska finnas byggnader eller andra anordningar som kan äventyra
trafiksäkerheten och framtida funktion. Det är naturligtvis lika viktigt att samma
hänsyn tas till trafiksäkerheten inom detaljplan och för objekt utanför detaljplan
som kräver bygglov.
E18:s sträckning genom kommunen gäller 30 meter. Likaså gäller 30 meter för väg
172 från Dalslansgränsen i söder upp till korsningen till Tvärdalen, norr om Årjäng.
För resterande vägar och sträckor gäller 12 meter.
nns en säkerhetszon som alltid måste
beaktas. Det är området utanför körbanan som skall vara fritt från fysiska hinder i
form av fasta oeftergivliga föremål, om inte ett räcke eller motsvarande skyddar
mot påkörning. Säkerhetszonen bestäms av vägens utformning, släntutformning och
den aktuella hastighetsbegränsningen. Exempelvis ska avståndet vara 6 meter för
väg med hastighetsbegränsning på 80 km/h. Avståndet kan dock variera beroende
på trafikmängd (ÅDT), se gärna Transportsystemet i samhällsplaneringen
(2013:121) för utförligare information.
Avslutande ord
Trafikverket ser fram ett fortsatt deltagande i Årjängs kommuns utvecklingsarbete
och att tillsammans jobba för ett långsiktigt hållbart, framkomligt och säkert
transportsystem.
Kommunens kommentar: Kommunen har förtydligat kopplingen översiktsplan,
länsplan och den nationella planen för trafikfrågor. På bland annat Länsträffarna har
kommunen ett flertal tagit upp standarden på E18 och riksväg 172. För kommunen
är det viktiga vägar för att nå betydelsefulla målpunkter som exempelvis sjukhuset i
Arvika och Karlstad och att skapa en attraktivare kommun. I översiktsplanens
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
19(44)
mark- och vattenanvändningskarta finns E18 utmarkerat med marginal för att
möjliggöra en eventuell utbyggnad. Samma sak gäller för riksväg 172.
Kommunen har numera som policy att samråda med myndigheter som berörs av
olika frågor som exempelvis handel. Vid större etableringar anser kommunen att det
är viktigt att alla kompetenser är med för att möjliggöra en bra slutprodukt som är
användningsbar många år framåt.
En del av Trafikverkets yttrande tas med i kommunens arbete att upprätta en
kommunalöverskridande cykelplan.
I LIS – planen utvecklas och förtydligas relationen de föreslagna områdena och
kollektivtrafiken. I samrådshandlingen finns det beskrivet hur kollektivtrafiken ser
ut för respektive område. Informationen är tagen ifrån de regionala program som
finns antagna. Årjängs kommun är en landsbygdskommun med en annan
bebyggelsestruktur än i de flesta kommuner i Sverige. Det är normalt inom
kommunen att bebyggelseområdena ligger mer i periferin och att det är långa
avstånd till skola, lanthandel och övrig kommersiell service. Kommunen har
dessutom inte många alternativ till vägval. Det finns de större europa- och
riksvägarna och några större landsbygdsvägar. Därför har kommunen bedömt att
andra kriterier för LIS – områden passar oss bättre än andra kommuner, som
exempelvis att ett LIS – område får inte ligga länger än 45 minuter bort från en
småort med service.
Vid planering av nya områden har kommunen den policyn att generella riktlinjerna
ska följas. Riksdagen har antagit nya bullernivåer som vann laga kraft tidigt i
januari 2015. De nya riktlinjerna finns också med i översiktsplanen, se sida 38.
3. Arvika kommun
Årjängs kommun har tagit fram ett förslag till översiktsplan som är föremål för
samråd fram till den 10 februari 2015. Översiktsplanen redogör för kommunens syn
på utveckling rörande mark- och vattenanvändningen. Det har även arbetats fram ett
förslag till områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) samt ett
program som berättar om de värdefulla naturområden som finns i kommunen.
Sedan tidigare finns en vindbruksplan som antogs av kommunen 2010, som ett
tillägg till den nu gällande översiktsplanen.
Översiktsplanen redovisar ett antal kommunala rekommendationer och den
kommunala rekommendationen i kommunöverskridande samarbeten är att utöka
kontakten och samarbetet med grannkommuner samt samråda i ett tidigt skede.
Mellankommunala frågor som berör Arvika kommun och som finns redovisade i
översiktsplanen är Glaskogen och riksväg 172. Glaskogen är viktigt ur
besöksnäringssynpunkt för båda kommunerna och Årjängs kommuns
rekommendation generellt för besöksnäringen är att möjliggöra för framtida
utveckling samt möjliggöra för en hållbar besöksnäring. Glaskogen är även
riksintresse för friluftslivet och Årjängs kommun anser att det är viktigt att det sker
en balans mellan värdena och nyttjandet och utvecklandet för att säkerställa dess
värde och bevarande till framtida generationer. Ställningstagandet för riksväg 172
är att den bör uppgraderas för att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten.
I programmet ”Värdefulla naturområden” beskrivs områden som kommunen
bedömt som särskilt värdefulla i olika avseenden. Ett av de områden som beskrivs
är Glaskogen. Området har fått den högsta naturvärdesklassningen. Motiv till att det
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
20(44)
ingår i programmet är bland annat att det är ett naturreservat samt riksintresse för
friluftslivet.
Inga LIS-områden som gränser till Arvika kommun har pekats ut.
Kommunstyrelsen beslutar att Arvika kommun inte har något att erinra gällande
förslaget till översiktsplan för Årjängs kommun.
4. Eda kommun
Eda kommun har tagit del av förslaget till översiktsplan för Årjängs kommun och
har inga synpunkter eller erinringar.
5. Bengtsfors kommun
Enligt Plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som
vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den
bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. De frågor som även berör andra
kommuner bör samråda med dessa. Årjängs kommun har översänt Förslag till
Översiktsplan för Årjängs kommun för samråd. Eventuellt yttrande ska vara
Årjängs kommun tillhanda senast den 10 februari 2015.
Översiktsplanen för Årjängs kommun är trevlig och lättförståelig. Bengtsfors
kommun ser positivt på att översiktsplanen rekommenderar utökad kontakt och
samarbete med bland annat grannkommunerna. Bland de många mellankommunala
frågorna vill Bengtsfors kommun föra fram utveckingen av orten Gustavfors med
bl.a. samarbete om kommunalt vatten och avlopp, bebyggelseutveckling,
serviceutbud och kommunikationer (t.ex. behovet av GC-väg över bron i
Gustavfors). Dalslands kanal, DVVJ och utveckling av besöksnäringen är andra
viktiga utvecklingsfrågor där samarbete är viktigt. Arbetet med
översvämningskartering av Upperudsälven och klimatanpassning är andra områden
där kommunerna är beroende av varandras insatser.
Bengtsfors kommun instämmer helt i standarden på väg 172 behöver förbättras och
att goda kommunikationsleder är av stor betydelse för utvecklingen i vårt område.
Årjängs kommun har föreslagit ett LIS-område (nr. 19 Uddarna) väster om
Gustavfors vid Poserud. Ett planprogram tagits fram för området (benämnt
planprogram för Ekenäs) vilket har samråtts med bl.a. Bengtsfors kommun under
2014. Bengtsfors kommun har i samrådsyttrandet tryckt på att Gustavfors är en
viktig stödjepunkt och utgångspunkt för turism och friluftsliv i DANO-området.
Inte minst gäller det båt och kanotturismen på Dalslands kanal och sjöarna Lelång.
Västra Silen m.fl. planområdet, tillika LIS-området, är beläget alldeles vid det
smala sunder som utgör inloppet till Gustavfors från Lelång. Det är viktigt att
bevara den orörda känslan vid sundet och därför bör de två sydligaste
bebyggelsegrupperna helt utgå ur planförslaget. I paritet med detta yttrande anser
Bengtsfors kommun att LIS-området bör minskas ner på motsvarande sätt.
Bengtsfors kommun håller med om att badplatsen är viktig att bevara som allmänt
tillgänglig.
Kommunens kommentar: Årjängs kommun anser också att det är viktigt med
samverkan och ser framemot en bättre kontakt mellan kommunerna. Årjängs
kommun delar Bengtsfors kommun att standarden bör förbättras när det gäller
riksväg 172.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
21(44)
Område 19 geografiska avgränsning har förändrats till utställningsskedet för att
möjliggör samlad båtbrygga och badbryggor till den allmänna badplatsen. Det har
genomförts utredningar inom det markerade området till detaljplanens
samrådsskede och de påvisar att området inte innehåller värden som skulle få en
negativ påverkan av önskad åtgärd. Exploatörerna har tagit till sig att den orörda
känslan längs kanalen är viktig och har därför valt omarbete områdets utformning.
6. Privatperson 1
Angående ett eventuellt upprättande av en LIS-plan för Strand, söder om Årjäng.
Villkoren som bör uppfyllas för att det skall vara befogat att upprätta en LIS-plan
finns inte för det aktuella området. Är det verkligen nödvändigt att då driva igenom
planen när samtliga markägare (utom en) i hela området är starkt emot en sådan
förändring av miljön och deras boende som ett slopande av strandskyddet på
föreslaget sätt skulle innebära. Jag vill härmed protestera mot genomförandet av
LIS-planen i det aktuella området i Strand.
Kommunens kommentar: I LIS – planen finns de kriterier som kommunen
upprättade för att göra en bedömning av de områden som ansökte att bli ett LIS –
område. Kriterierna kan läsas i LIS och översiktsplanen (sida 24). Kommunens
bedömning är att området som ni yttrar er över är ett passande område för LIS.
Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att Strand skulle vara kvar i LIS –
planen.
7. Privatperson 2
Det har kommit till min kännedom att Årjängs kommun har gjort en LISundersökning. Undersökningen har bland annat gjorts på min mark utan att jag har
blivit informerad. Jag ser även att utredningen missar väsentliga saker som har
betydelse för slutsatser och rekommendationer, med andra ord anser jag att
utredningen är bristfällig utförd.
Området jag kommer att tala om är: Foxen, Knutsbol (område 9 i utredningen).
Landskap kulturmiljö:
Den troligtvis största skogsägaren (Andersson) inom området har en exemplariskt
skött skog, där ekonomiska intressen har fått stå tillbaka för miljö- och
hänsynstagande. När jag avverkade min skog inom området hade vi först samråd
med Skogsstyrelsen för att göra det på ett för djurlivet hänsynsfullt sätt och
minimalt med markskador. Däremot så finns det en ”oseriös/tvivelaktig”
skogsägare i nordöstra området som har kalavverkat skog som var ca 50 år och
åsamkat en del stora skador vid avverkningen. Denna skogsägare har till
skogsstyrelsen sagt att området ska bebyggas-vilket för avverkningen direkt olaglig
och bör därför beivras (kommunen känner till ärendet sedan flera år). Enbart
”stensättningsliknande lämning” borde göra att slutsatsen blir att lämna området
utanför detaljplanen.
Naturmiljö
Inom området rinner två bäckar, Kvarnbäcken och Långtjärnsbäcken, båda
bäckarna blev inventerade förra året (länsstyrelsen?). I båda bäckarna är det en rik
förekomst av öring, nejonöga och elritsa. Personligen har jag tillsammans med
Skogsstyrelsen investerat att ta bort vandringshinder från Långtjärnsbäcken. Har
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
22(44)
även iakttagit ett flertal sländor och annan bentisk fauna i bäcken som nu kan
vandra uppströms. Långtjärnsbäcken innehåller även ett skyddat biotopsområde
samt en längre forssträcka som kan vara lämplig för flodpärlsmusslan. Området var
nära att ödeläggas av den tvivelaktige skogsägaren under deras avverkning-som tur
är uppmärksammades skadan av lokalbefolkningen och Skogsstyrelsen kunde se till
att skadan reparerades. Området har även dalgångar och bergsområden som gör det
attraktivt för lodjur. Enligt Lis Hansson /Rovdjursspårare) är detta ett
lodjursområde. Personligen har jag sett lodjur i området och ser lodjurrspåret i
princip efter varje snöfall (flera registrerade). Nämnas ska även Tomas Johansson
(Pilgrimsfalk i Värmland) har pekats ut två potentiella områden för kommande
pilgrimsfalk nästen, varav det ena ansågs ha mycket stor potential. En
detaljplanering av området skulle äventyra flora och fauna väsentligt.
Friluftsliv
Området används främst av sjöburet friluftsliv som; fiskare, kanotister, ornitologer,
skridskoåkare o.s.v.
Infrastruktur
Området kan inte nås från Dusserudsvägen utan mycket kraftiga ingrepp i ett
känsligt område. Även vägar över Knutsbol skulle skada betydligt, beroende på
utsträckning. Att påstå att den planerade utbyggnaden av Hajom ligger strax öster
om och att det skulle vara möjligt att koppla på områdets VA är en utopi och visar
att kunskapen om VA är mycket bristfällig hos utredarna.
Tätorten Töcksfors växer till främst öster om E18 och norr om kanalen där
bekvämlighetsinrättningar som centrum, skola, värdcentral m.m. finns. Att anlägga
ett nytt bostadsområde söder om tätorten skulle vara direkt förkastligt. Skulle det
ändå önskas att planlägga bostäder söder om Töcksfors borde Bergviken och
området mellan Bergviken och Sandviken vara mer lämplig, åtminstone ut
miljöhänseende.
Analys
Landsbygdsutveckling
”Planerad” (Hajom) VA-utbyggnad kommer inte att kunna utnyttja av området och
Töcksfors centrum ligger relativt långt från området. Centrum är dessutom klart
avgränsat genom E18 samt området Bergviken-Sandviken som också måste
exploateras om Knutsbol ska exploateras. En exploatering kommer heller inte att ha
någon positivt inflytande på näringsverksamheten i området, snarare negativt för
befintliga näringar.
Djur och växtliv
Här måste tas i beaktande att området har klassats som viktigt vandringsområde för
lodjur av auktoriteter inom området (Lis Hansson, Lasse Larsson). Lodjursstammen
har de senaste åren varit på stark nedgång i Sverige och ett sådant här ingrepp skulle
försämra ytterligare. Tillika äventyras pilgrimsfalken utbredning med ett ökat tryck
på Uleviken som Tomas Johansson har deklarerat som potentiell boplats. Dessutom
förekommer idag en hög population av lom och skrake i aktuell vik, det fascinerade
är att där förekommer både stor- och smålom vilket får anses som ovanligt. För
övrigt har Gröngöling, Gråspett, Spillkråka, större Hackspett, Kattuggla,
Hornuggla, Fiskgjuse, Tornfalk med flera känsliga arter observerats inom området.
De två bäckarna är redan uppmärksammande ut miljösynpunkt från länsstyrelsen
och bör prioriterats. Långtjärnsbäcken inom området Kvarnbäcken likaså. En
byggnation av ett bostadsområde skulle vara förödande för bäckarna, den bentiska
faunan och delar av djurlivet i området.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
23(44)
Friluftslivet
Området är redan idag ganska hårt ansatt och ett ökat tryck är inte att
rekommendera.
Landskapsbild
De största delarna i detta område är mycket fint skött skog där extra hänsyn till
miljön har tagits. Det som är illa skött kommer den sk ”tvivelaktige” skogsägaren
som jag hört är ett konsortium som även driver frågan om exploatering av området.
Denna skogsägare borde beivras och se till att skogslagen följs.
Slutsats och rekommendation
Området bör inte detaljplaneras.
PS. Har kommit till min kännedom (tredje hand) att en som påstår sig var delägare i
ett konsortium som utfört de direkt lagvidriga avverkningarna (beskrivet som
”tvivelaktig skogsägare” ovan) driver den här frågan i kommunen. Är det så, så är
detta skrämmande men förklarar varför kommunen har föreslagit området till LISutreningen för detaljplanering. DS.
Kommunens kommentar: Kommunen utformade kriterier för att kunna göra en
selektiv bedömning om vilka områden som ansökte om att vara med i LIS – planen
passade eller ej. LIS – planen är enbart kommunala riktlinjer, ej ett juridiskt
dokument, och är en ytlig beskrivning över de förutsättningar som finns idag för
respektive område. När det är dags för detaljplaneläggning eller bygglovsprocess
ska kommunen utreda (i enlighet med PBL) om åtgärden är lämplig utifrån
områdets förutsättningar. Kommunen anser att det är ej lämpligt att utföra
fördjupade utredningar som inte skulle kunna användas i ett senare skede, eftersom
förutsättningarna förändras med tiden.
8. Privatperson 3
I det följande framförs skäl för anslutning av Hurrsjödalen till det angränsande
område av riksintresse för friluftslivet som utgörs av sjösystemet upp till
Östervallskog. Enligt propositionen till miljöbalken ingår Hurrsjödalen i detta
område.
Miljöbalkens hushållningsbestämmelser
Miljöbalkens 4 kap 2 § anger områden som är av riksintresse med hänsyn till
turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen. I paragrafen
specificeras bl a sjösystemet från Dals-Ed i söder till Årjängs och Östervallskog i
norr.
Lagtexten är kortfattad men propositionen 1985/86:3 hänvisar (sid 112) till en
kartbilaga som visar områdenas geografiska utbredning i stort. Av den framgår att
sjösystemet av riksintresse Dals-Ed – Östervallskog sträcker sig in till gränsen mot
Norge väster om sjöarna Foxen-Östen. Hurrsjödalen i sin helhet, fram till gränsen
mot Norge, ligger inom detta område, som enligt propositionens kartbilaga är av
riksintresse med hänsyn till dess natur- och kulturvärden.
Av propositionen framgår att områdena angränsas grovt i lagen med geografiska
namn och ortnamn som är lokaliserade. Den närmare avgränsningen skall enligt
propositionen1985/86:3 och i Naturvårdsverkets handbok 2005:5 ”Riksintresse för
naturvård och friluftsliv”.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
24(44)
Följande anvisning ges i propositionen (sid 113) beträffande avgränsningen: ”De
områden som enligt mina tidigare förslag är av särskilt stor betydelse för turism och
rekreation bör avgränsas med hänsyn till områdenas värden för naturvård och
kulturminnesvården och inte med hänsyn till ekonomiska eller organisatoriska
önskemål som har samband med turismen”. Även i Naturvårdsverkets handbok
2005:5 betonas att det är naturen i kombination med kulturhistoriska värden som
har den grundläggande betydelsen för att det skall finnas ett riksintresse för det
rörliga friluftslivet. Därtill kommer ett krav på tillgänglighet.
Befintlig markering av riksintersse för friluftslivet
Länsstyrelsen Värmland har hittills markerat de stora sjöarna från Dals Ed till
Östervallskog som område av riksintresse enligt 2 §. Bl a har Foxen markerats fram
till Hån, och vidare älven fram till dammen vid sjön Nedre Hurr. Även en mindre
sjö, Björketjärn, som ligger på höjden öster om sjön Mellan Hurr, har markerats
som riksintresse. Vid markeringarna har Länsstyrelsen beaktas främst
kanotturismen på de större sjöarna.
Hurrsjödalens karaktär
Länsstyrelsen Värmland beskriver Hurrsjödalen på följande sätt år 1972 i ett
yttrande angående nedläggning av jordbruk:
”Hemmanet Dalen ligger i Hurrdalen som i sin helhet har uppmärksammats som ett
intressant objekt vid länsstyrelsens naturvårdsinventering i Årjängs kommunblock.
Hurrdalen utgörs av en ca 2,5 mil lång, skarpt markerad sprickdal. Dalgången
rymmer ett omväxlande landskap och omges av stora skogsområden. I dalgången
ligger tre sjöar som söderut har förbindelse med det omfattande sjösystemet kring
Dalslands kanal. Strandstäder finns på ett par ställen vid Hurrsjöarna.
Det sjörika området i sydvästra Värmland har betecknats som ett riksobjekt-med
avseende på friluftslivet-i riksplaneskissen. Betydande satsningar för friluftslivet
planeras i området.
Speciell hänsyn till landskapsbilden bör sålunda eftersträvas i Hurrdalen-liksom i
hela det större området kring sjösystemet”.
Hurrsjödalen har en speciell och naturskön landskapsbild på grund av den skarpt
markerade sprickdalsformationen med ett sjösystem och ett omväxlande landskap.
Dalen har inte bara naturvärden utan är också ett gammalt kulturlandskap,
dokumenterat sedan 1500-talet. I området finns kulturlämningar,
naturvårdsområden, områden med speciella naturvärden samt nyckelbiotoper.
I landskapet finns skyltar uppsatta som beskriver platsernas bosättning och historia.
Vandringsleder som har koppling till landskapets kulturmiljö, bl a Kyrkvägen, finns
markerade i terrängen. Vid det tidigaste uppodlade området mellan sjöarna Nedre
Hurr och Mellanhurr, som är runmärkt, har ett naturvårdsområde bildats i älvdalen
mellan sjöarna.
Hurrsjödalen används för friluftsliv i form av fiske, jäkt och bärplockning, cykling,
jogging, stavgång och vandring. Sjöarna är mycket lämpliga för kanotpaddling.
Skidåkning är givetvis möjlig på sjöarna och i terrängen. Det förekommer också
arrangemang som kyrkmarschen genom skogen mellan Dalen och Töcksfors och
flyktingmarschen genom skogen över gränsen. Området utnyttjas av
tätortsbefolkning i kommunen och av besökare från Sverige, Norge, Holland och
Tyskland.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
25(44)
Tillgänglighet till området finns genom vägar på båda sidor om Nedre Hurr och
vidare öster om Mellanhurr. Tillgängligheten kan enkelt förbättras ytterligare
genom anläggning av en parkeringsplats, föreslagsvis vid södra delen av Nedre
Hurr.
Synpunkter
Enligt propositionen till miljöbalken ingår Hurrsjödalen i det område av riksintresse
för friluftsliv som utgörs av sjösystemet upp till Östervallskog.
Propositionen och Naturvårdsverkets handbok betonar att de områden som är av
stor betydelse för turism och rekreation bör avgränsas med hänsyn till främst
områdenas natur- och kulturvärden.
Hurrsjädalen motsvarar dessa kriterier i hög grad jämfort med andra hittills
markerade områden av intresse för friluftslivet. Tillgänglighet finns och kan enkelt
förbättras ytterligare. Kommunen bör således ta vara på Hurrsjödalens unika
karaktär och i översiktsplanen markera en anslutning till området av riksintersse för
det rörliga friluftslivet.
Kommunens kommentar: Vid en utveckling av ett område måste olika aspekter
självfallet utredas vidare. För varje område i LIS – planen har dagens
förutsättningar utretts i frågor gällande landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö,
friluftsliv och påverkan på strandskyddet och utifrån detta gjort slutsatser och
rekommendationer. Vid utveckling av områden gör kommunen alltid en bedömning
av vilka intressen som vägs mest, de enskilda eller allmänna intressena.
Riksintresset är en del av det allmänna intresset.
Anslutningar till områden sker via en ansökan till Trafikverket från
fastighetsägaren. Kommunen kommer inte i detaljnivå rita in anslutningar i LIS –
planen, eftersom förutsättningarna kan förändras med tiden.
9. Privatperson 4
Med all önskvärd tydlighet framkom under kvällen, att översiktsplanearbetet måste
ha högsta prioritet och att det är ett minsta krav som kan ställas på kommunen.
Godkänd översiktsplan är en liten men i många fall viktig första hjälp, när det gäller
att förkorta handläggningstider. En etablering, bostadsbygge eller annat projekt som
kräver bygglov, kan i många fall inte förskjutas någon längre tid om det skall gå att
genomföra.
Att strandskyddet utgör ett stort hinder i små kommuner, är sedan länge känt av alla
utom av byråkrater i områden som redan före tiden med strandskydd säkrat sina
positioner. Hur hade bilden sett ut i Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad,
Arvika, Åmål o.s.v om strandskydd alltid funnits.
För Årjängs kommuns utveckling är det viktigt att första steget med LIS-områden
drivs igenom. Tätortern Årjäng skall självfallet och absolut utökas med
strandskyddsbefriat område mellan Kyrkerud och Sommarvik. Intresse av
byggnation och iriitation över hinder för byggnation inom detta område framgick
klart under mötet.
40 års väntan, en utsaga under kvällen, borde vara nog. Så nu gäller det att fullfölja
ärendet och ta den diskussion som krävs, med berörda myndigheter.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
26(44)
Kommunens kommentar: Kommunen arbetar för att få igenom en bra
översiktsplan för att möjliggöra en hållbar och attraktiv kommun.
10. Privatperson 5
Undertegnede eier fastigheten Årjängs Knutsbol 1:12 (Foxen Knutsbol, område 9 i
utredningen). I tillegg eier jeg også Årjängs Knutsbol 1:9. Disse fastighetene har
vart i min families eie i generasjoner, selv er jeg nå 6. Generasjon, mine rötter på
farssiden ligger i Knutsbol. Selv om jeg er bosatt i Oslo benytter jeg i prinsippet all
min fritid i Knutsbol, normalt 80-100 dygn per år, - dette kun for å anskueuliggjöre
mitt naere forhold og relasjoner til stedet.
Selv meer jeg at jeg er godtorientert om hva som rörer seg i bygden og i kommunen
generelt. Overraskelsen var derfor meget stor da jeg ved en tilfeldighet oppdaget at
det var foretat en LIS-utredning hvor min fastighet er direkte berort. Jeg finner det
svårt uheldigt at Årjängs kommun tilsynelatende ikke har informatsjonsplikt og
ikke önsker mer åpenhet i silke dyptgripende saker. Med bakgrunn i forannevnte
tok jeg defor umiddelbart kontakt med plan- och lovingenjör Tomas Lennartsson
(2015-02-04) for å uttrykke misnöye og frustrasjon over kommunens handlemåte og
å tillkjennegi mine synspunkter. For at synspunktene skulle tas hensyn til ble jeg
oppfordret til å gi disse skriftlig senest 10 februar d.ä.
Av samtalen med Lennartsson gikk det fram at motivasjonen for å utrede LISområde var begrunnet i et utbyggingsönske fra en fastighetseierene. Det ble igså
opplyst at denna personens navn er Mikael Olsson. Gjennom
Lantmäteriet/fastighetsregistret har jeg i etterkant blitt kjent med at Mikael Olsson
ikke er fastighetseier i Knutsbol. Hvordan kan da kommunen akseptere en LISsöknad fra han? Jeg anser dette for å vare en alvorlig feil i saksbehandlingen som
må få konskevenser. Her må kommunen ta ansvar og kansellere hele utredningen.
Jeg er prinsipielt mot en utbygging i Knutsbol hovedsakelig av miljömessig åsaker.
Knutsbol ligger nokså langt, ca 5 km fra sentrale Töcksfors med skole, handel,
helse- og serviceinstitusjoner, men när nok till at Knutsbol er et attraktivt område
for lokalt friluftsliv og villmarksturisme. Området hvor kommunen önsker å
etablere LIS blir i sterk grad benyttet av turgåere, joggere, sportsfiskere, kanotister
osv. I sommerhalvåret er området svårt attraktivt till bading, båtliv og ikke minst –
overnatting i det fri.
Knutsbol har et unikt dyreliv, her finnes tradtradisjonelt vilt som elg, rådyr og
storfugl. Flere arter sjöfugl har faste hekkeplasser innenfor LIS-området. Ti log med
den utrydningstruede gaupen hat et naturlige tilhold i detta området. Hvor mange
ulike dyr- och fiskearter som finnas innenfor Knutsbol er vanskelig å anslå, men det
er mange, takket, vare stedets egenart og sikring av mangfoldet gjennom en bevisst
skogsforvaltning.
Jeg vil faktisk gå så langt å hevde at en utbygging i Knutsbol vil medföre en
betydelig miljöriskio. At kommunen vil la privatekonomiske hensyn gå foran
hensynet til allmenheten og et riket dyreliv vil vare å tenke kortsiktig. Når sentrale
mundigheter setter begrensninger gjennom strandskyddet er vel det et bevis på at
sårbare områder må vernes.
Avslutningsvis vil jeg også minne om att LIS-området ligger i det beskyttede
området som betegnes DANO (Dalsland-Nordmarken). I DANO-utredningen
påpekes det at den nordlige delen av Foxen (hvor Knutsbol inngår), ligger innenfor
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
27(44)
et riksintresse for naturvern. En utbygging vil med andre ord, vare en
selvmotsigelse og stride mot sentrale myndigheters intensjoner. Jeg vil defor
oppfordre kommunen til ikke å gå videre med LIS-utredningen som etter mitt syn,
bygger på flere feilaktige forhold.
Jeg vil også presisere at jeg ikke änsker at min fastighet 1:12, helt eller delvis, skal
vara en del av et LIS-område nå eller i framtiden. Jag ber om at dette respekteres.
Kommunens kommentar: Kommunstyrelsen beslutade 2015-05-18, § 119, att ta
bort fastighet Knutsbol 1:12 från LIS – planen.
11. Privatperson 6
Jag vill härmed protestera mot genomförandet av LIS plan i det aktuella området i
Strand och tycker ni borde prata med berörda markägare innan ni gör något sådant.
Kommunens kommentar: När arbetsprocessen påbörjades utformade kommunen
kriterier för att göra den selektiva processen bra och effektiv när ansökningarna
inkom. Utifrån ansökan och kommunens kriterier gjordes bedömningen att området
som ni yttrar er över var ett passande LIS – område. Kommunstyrelsen beslutade
2015-04-28, § 84, att Strand skulle vara kvar i LIS – planen.
12. Privatperson 7
Invändning mot upprättande av LIS-plan för Strand, ingående i översiktsplan för
Årjäng. Upplägget förefaller vara konstruerat, för att ge kommunen möjlighet att
genomdriva sina planer att utvidga tätorten till Strand, trots lokalbefolkningens
protester.
Kommunens kommentar: När arbetsprocessen påbörjades utformade kommunen
kriterier för att göra den selektiva processen bra och effektiv när ansökningarna
inkom. Utifrån ansökan och kommunens kriterier gjordes bedömningen att området
som ni yttrar er över var ett passande LIS – område. Kommunstyrelsen beslutade
2015-04-28, § 84, att Strand skulle vara kvar i LIS – planen.
13. Privatperson 8
Av egen erfarenhet och i mitt arbete med Kretsloppsanspassning i samhället, vill jag
framföra följande synpunkter på hur jag anser att Årjängs kommun bör föreslå och
driva utvecklingen av enskilda avlopp inom kommunen. Det är på många ställen i
samhället fastslaget att hushållning med näringsämnen och införande av
kretsloppslösningar än önskvärda och ska väljas i första hand.
”Många forskare menar att andra näringsämnen är väl så viktiga att återföra till
kretsloppet, exempelvis kväve, eftersom framställningen av handelsgödselkväve är
en energikrävande process. Även kalium, svavel och mullbildande ämnen kan vara
av intresse att återvinna från avloppsvatten. Genom att sortera bort de näringsrika
fraktionerna vid källan, möjliggörs ett kretslopp samtidigt som utsläppen minskas.
Exempelvis genom att via en vakuumtoalett avleda toalettvattnet till en sluten tank,
urinsortering eller använda ett torrt toalettsystem. Källsorterande toaletter som
skiljer av urin och/eller fekaliefraktionen minskar också utsläpp av hormoner och
läkemedel”. S 74 i styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
28(44)
Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Havs- och
vattenmyndighetens rapportering 2013-09-13.
”En teknik som möjliggör kretslopp av näringsämnen bör väljas i första hand. När
du väljer en kretsloppsanpassad lösning, se över möjligheten för avsättning av
restprodukterna. Har du möjlighet att använda urin och/eller komposterad latrin som
gödsling på din egen tomt eller finns det lantbrukare i närheten som är intresserade
av restprodukterna? Långa transporer av restprodukter bör undvikas. I vissa
kommuner finns kommunala system för hämtning av t.ex. urin” (Husägare
avloppsguiden).
I Årjängs kommun översiktsplan 2050 sid 36 finns det skrivningar om Enskilt
vatten och avlopp. Jag anser att de inte i tillräcklig grad reflekterar vad som är sagt
och skrivet på nationell nivå när det gäller enskilda avlopp och kretslopp.
”Kommunens målsättning är att de av naturen näringsfattiga sjöarna så skall förbli
och ställer därför krav på att de enskilda avloppsanläggningarna ska ha en effektiv
rening och det regleras via miljöbalken. ”
I miljöbalken står det. ”1 § 5 återanvändning och återvinning liksom annan
hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”.
Jag anser att texten i översiktsplan och VA-plan bör tydliggöras på följande område.
Årjängs kommun ska uppmuntra kretsloppslöningar i enlighet med vad Havs- och
vattenmyndigheten skriver på sin hemsida. ”[…] Dessutom ska man sträva efter att
hushålla med resurser och sluta kretslopp samt vid val av produkter välja den som
orsakar minst skada på miljön”.
Det är viktigt att först att en väl fungerande infiltrationsanläggning endast i viss
mån minskar risken för övergödning och därmed förlust av näringsämnen i
systemet. De fördröjer oftast bara ankomsten till vattendraget av näringsämnena. En
infiltrationslösning är inte en väg mot ett kretsloppsanpassat system. Här bör man
från Årjängs kommun istället uppmuntra till olika sorter av kretsloppslösningar med
urinseparering och vakuumsystem med små spolmängder. På sikt ska även en
landsbygdskommun som Årjängs sträva efter ett slutet kretslopp. Att
slentrianmässigt krävs införande av ett nytt infiltrationssystem löser inte
kretsloppsproblemet.
Följande skriver Avloppsguiden, (mina understrykningar) som kommunen hänvisar
till:
”Miljö och kretslopp
Rätt anlagda och väl fungerande markbäddar ger en god rening av organiskt
material och smittämnen i avloppsvattnet. Fosforreduktionen är mer osäker,
framförallt över tiden och vid blandat avloppsvatten. En markbädd bör därför
kompletteras med någon teknik som minskar fosformängderna. Märkbädden är
dock en bra teknik för rening av BDT-vatten eftersom det innehåller mindre
mängder fosfor.
I markbäddar som inte är byggda med tät botten ät täta infiltreras alltid en del av
avloppsvattnet. Detta gör att det kan vara svårt att ta prov på utgående vatten. Med
enbart markbädd finns ingen möjlighet till kretslopp av närsalter från
avloppsvattnet. Ofta kombineras den dock med t.ex. urinsortering, sluten tank för
WC eller fosforfällning, vilket för att återföring av närsalter till odlad mark blir
möjlig” (Husägare avloppsguiden).
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
29(44)
På många platser med gles bebyggelse kan ofta ett snålspolande WC system med
slutna tankar och infiltration av BDT-vatten vara ett betydligt bättre och enklare
system att på sikt uppnå ett kretsloppssystem än att installera kommunalt avlopp där
näringsämnena samlas i ett reningsverk, späds ut med vatten och blandas med andra
oönskade ämnen, vilket för att slammet inte är särskilt attraktivt som näringsämne
för lantbruk och andra areella näringar.
När det gäller återförandet av näringsämnen till lantbruket är det också viktigt vad
mottagren anser i dessa frågor. Följande utdrag ur LRF:s remissvar till Havs- och
vattenmyndighetens uppdrag om enskilda avlopp visar vad en stor representant för
lantbruket, den stora mottagren av näringsämnen i kretslopp.
”En avloppsutredning bör inkludera en samlad bedömning hur samhället Sverige i
framtiden ska kunna återföra den växtnäring som produceras i avloppssystemen –
både från de små avloppen och från gemensamma system i tätorterna. LRF har tagit
ställning vilken väg vi menar att Sverige ska gå mot kretslopp där flera
växtnäringsämnen och organiskt, mullbildande material återanvänds genom
långsiktligt hållbara avloppslösningar. Det handlar att starta arbetet med en ny
avloppsinfrastruktur-med sorterande system i både tätorter och på landsbygd-att
dela på toalettflödet och andra källor”(Regeringen).
Kommunens kommentar: Årjängs kommun håller på att upprätta en VA – plan.
Ditt yttrande har sänts över till berörd tjänsteman för att säkerställa att dessa frågor
utreds vidare i det arbetet. I en översiktsplan med en lång tidshorisont är det viktigt
att inte fördjupa sig för mycket, eftersom förutsättningarna förändras med tiden. Det
som är aktuellt idag kan bli inaktuellt imorgon och då är det viktigt med en
översiktsplan som har ett fågelperspektiv.
Avsnittet Enskilda avlopp har inte förändrats, utan är densamma som i
samrådsskedet.
14. Privatperson 9
Jag motsätter mig på det bestämdaste LIS utreningen, eventuell planläggning och
exploatering för sommarstuge- eller tomtområden i Knutsbol Töcksfors. Jag blev
mycket överraskad då jag av en händelse för någon vecka sedan fick vetskap om en
LIS utredningen innehållande området som är benämnt nr 9, Knutsbol. Den visar
stora arealer av min mark Knutsbol 1:11, som är gul-orange markerat och avsedd
för exploatering av hus och sommarstugor, utan att jag på något sätt har blivit
informerad.
En person (Mikael Olsson) har tydligen för drygt två år sedan lämnat in en ansökan
om LIS området i Knutsbol Töcksfors till Årjängs kommun, ”Projekt Foxen”. Ett
strandnära attraktivt område beskrivs för att exploateras med byggnation av
sommarstugor och hus för permanentboende samt etablering av bryggor, strandnära
och vandringsleder m.m. som binder samman området. Området benämns ”tomten”
på kartan innefattar två fastigheter Knutsbol 1:7 samt delar av fastigheten Knutsbol
1:11.
Jag kan meddela att för Knutsbol 1:11 finns inte några sådana påstådda planer eller
möjligheter. Jag har aldrig ställt fastigheten till förfogande för ”projektet Foxen”
som Mikael har framställt. Varken Mikael Olsson eller någon annan har någonsin
haft någon tillstånd, fullmakt eller annan rätt att på något sätt företräda eller
använda sig av Knutsbol 1:11, då den fastigheten tillhör mig, Svante Andersson.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
30(44)
Ägaren till Knutsbol 1:7 heter enligt fastighetsregistret Stephen Gravlie Kunz bosatt
i Oslo. Lagfarten visar på att Stephen är ensam helägre 1:7.
Sökaren Mikael Olsson är således inte lagförd ägare till någon av de två
fastigheterna som ”tomten” består av och som ligger till grund för LIS utredningen i
Knutsbol.
Jag tycker det är mycket märkligt och höjden av fräckhet att en person lägger fram
och presentera ett sådant objekt utan att ha täckning eller medgivande från
fastighetsägare. Tycker också det är konstigt att kommunen kör detta vidare med
min mark i en LIS utredning utan att kontrollera ägandeförhållandena eller för den
delen inte heller kommunisera med andra ägare i omgivningen. Det är också mycket
förvånande att kommunen med den felaktiga LIS utredningen i ryggen tydligen har
gått vidare till andra myndigheter som Länsstyrelsen, och framfört synpunkter på
strandskyddet i Knutsbol. Utan markägares vetskap. Beslut som tydligt speglar LIS
utredningen har också verkställs av Länsstyrelsen som har trätt i kraft från 1/1 2015.
Om det nu är så har påverkan redan idag fått konsekvenser på strandskyddet i
Knutsbol, generellt samt på min mark. Jag som ägare kan inte känna mig annat än
helt omyndigförklarad av en sådan hantering.
Jag menar att område nr 9 Knutsbol helt måste tas bort från LIS utredningen då det
grundas på helt felaktiga uppgifter och felaktiga förutsättningar från sökaren.
Området hänger inte ens samman när min mark tas bort från ”tomten” i projekt
Foxen.
Jag är för övrigt ensam majoritetsägare i hemmanet Knutsbol och motsätter mig
kraftfullt en eventuell planläggning och exploatering här. En av
exploateringszonerna i LIS ligger isolerat längst ut på södra delen av
Knutsbolshälvön. Alla fastighets och husägare i Knutsbol skulle på ett eller annat
sätt påverkas eller drabbas negativt av en exploatering längst ut eftersom all trafik
in och ut från Knutsbol liksom annan ökad belastning då måste passera hela
Knutsbol.
Kan inte heller se att detta skulle kunna leda till någon landsortsutveckling i
bestämmelsens mening, snarare motsatsen.
Kommunens kommentar: Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-28, § 84, att
fastigheten Knutsbol 1:11 tas bort från LIS – planen.
15. Silleruds Framtidsgrupp
Skyltning
Vi anser att skyltningen av olika typer av områden kan förbättras och bör
samordnas och genomföras av Årjängs kommun. Detta är viktigt för bra utnyttjade
av invånare samt god service till besöksnäringen. Som exempel på sid 21, Fritid och
friluftsliv. Här omnämns bl a båt- och gästhamnar. Dessa kan ytterligare förbättras
när det gäller skyltning. Även platser för iläggande och upptagning av båtar vid
ramper är idag inte utmärkta i någon särskild grad, vilket kan förbättras. Silleruds
Framtidsgrupp är gärna behjälplig i detta arbete att identifiera platser som skulle
kunna skyltas på ett tydligare sätt och därmed öka tillgängligheten. Skyltningen
gäller även inom andra områden än Fritid och friluftsliv. Vi ser gärna att detta,
tydligare skyltning, förs upp som en rekommendation på sid 21, nere till höger.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
31(44)
Landsbygdsutveckling i strandnära läge – LIS
Vi stödjer den skrivning som finns om LIS i de kommunala rekommendationerna
på sid 24.
Gång och cykel
Av säkerhetsskäl, och även en ökad användning vintertid, bör cykellederna förses
med belysning. Sträckan Svensbyn – Sandaholm är väl frekventerad av cyklister,
gångare, personer som rastar sina hundar samt skidåkare. Dessa skulle uppskatta om
cykelleden vore upplyst. Vi stödjer i övrigt skrivningen som finns på sid 30.
Speciellt gäller detta Unionsleden som i framtiden kan bli en viktig möjlighet att ta
sig fram utan att behöva använda E18, som inte på något sätt lämpar sig för gång
eller cykeltrafik.
Fiber
Vi anser det avgörande med fortsatt stöd från Årjängs kommun till elektroniska
infrastruktur genom fiber.
Då Silleruds Framtidsgrupp är en ideell förening har vi inte möjlighet att i detalj
kommentera hela översiktsplanen. Vi uppskattar dock möjligheten att få lämna
yttrande på översiktsplanen och är i fortsättningen även behjälplig med synpunkter
och kommentarer på det fortsatta arbetet med att ta fram och implementera
översiktsplanen för Årjängs kommun.
Kommunens kommentar: När det gäller skyltning är det beroende på vem som äger
vägen. Till och i många av kommunens småorter är det Trafikverket som äger
vägarna och då ska en ansökan skickas till dem för beredning. Längs de kommunala
vägarna kan kommunmedborgare lämna in medborgarförslag för utökad skyltning.
Då får berörd tjänsteman uppdrag från Kommunstyrelsen att behandla frågan
vidare. Kommunen håller på att upprätta en kommunalöverskridande cykelplan med
visioner om att utveckla cykel som färdmedel. Belysning är en av de faktorer som
tas upp för att göra cykelstråket som nämns säkert och mer attraktivt.
16. Gothia Vind AB
Yttrandet är förkortat och finns fullständigt på Samhällsbyggnad. Till detta yttrande
finns det bifogat en miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse. Framför i
yttrande daterat 2015-02-11 följande synpunkter på detaljplaneförslaget:
Bakgrund
Med anledning av Årjäng kommuns arbete med att uppdatera kommunen ÖP och
därmed tillägget till ÖP:n Vindkraft Årjäng, vill Gothia Vind AB framföra följande
synpunkter.
Gothia Vind AB har 20-tals vindkraftsprojekt i olika faser, varav ett i Årjäng Byn. I
kommunens vindbruksplan som antogs den 20 maj 2010, redovisas
vindkraftsområden, d.v.s. särskild lämpade områden för vindkraft. Aktuella
projektområdet har pekats ut som vindkraftsområde i utställningsversionen av
vindbruksplanen men togs senare bort i den antagna vindbruksplanen. I planen
pekas även ett större område ut som olämpligt för vindkraftsetableringar, DANOområdet inklusive Järnsjön. Järnsjön återfinns ca 6 km nordväst om aktuellt
projektområde och närmast del av DANO området utgöras av Ö. Silen som ligger
ca 2,6 km söder om projektområdet.
Gothia Vinds förslag inför uppdateringen av ÖP:n
Med stöd av resultaten av utredningar och inventeringar listade ovan samt bifogat
MKB anser Gothia Vind det aktuella projektområdet som lämplig för etablering av
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
32(44)
vindkraft och föreslår därför att området skall antas som ”lämplig område” i den
nya ÖP:n.
Viktiga aspekter i sammanhanget är:
- Det faktum att vindparkprojektet i det utpekade området nordöstra Årjäng
(vid Glaskogen) fick avslag vilket reducerar Årjängs kommuns möjligheter
att uppnå miljömålen. Genom att definiera det aktuella området som
lämplig för etablering av vindkraft kompenserar bortfallet och därmed ökar
Årjängs kommuns möjlighet att uppnå nationella, regionala och lokala
miljömål.
- Det befintliga elnätet i östra Årjäng har begränsad kapacitet och måste
byggas ut för att möjliggöra anslutning av vindkraftsverk. Uppgradering av
elnätet kräver underlag med tillräcklig många verk för att bära ekonomisk.
Elanslutningen för vindkraftsprojektet i det utpekade området ”Källeboda –
Lilla Bör” skulle smaordnas med projektet vid Glaskogen. Nu när
vindkraftsparken vid Glaskogen inte blir av måste andra projekt i östra
Årjäng komma till för att utbyggnad av elnätet ska vara ekonomiskt
möjligt. Genom att definiera det aktuella området som lämplig för
etablering av vindkraft gör man det möjligt för andra planerade
vindkraftsparker i östra Årjäng att byggas.
Etablering av vindpark inom det aktuella området med ca 15 verk är en investering
på 500 miljoner kronor. Detta innebär flera arbetstillfällen och därmed
skatteintäkter för kommunen under vindparkens livslängd som är ca 30 år.
Kommunens kommentar: Kommunfullmäktige beslutade 2012-06-25, § 87, att det
området som Ni nämner i yttrandet inte ska vara utpekat i vindbruksplanen. I
beslutet nämns det att det föreslagna området ligger i närheten av området
Kålleboda – Lilla Bör, som är ett utpekat område för vindkraft, och detta skulle
medföra en stor påverkan på miljön med två vindkraftsparker i anslutning till
varandra.
Kommunen står fast vid det beslutet och kommer därför inte revidera
vindbruksplanen.
17. Privatperson 10 och 11
Invändning ang. Kyrkerud-Strand som ingår i översiktsplan, Årjäng. Om så vore
fallet att det skulle bli bebyggelse mellan Kyrkeurd-Strand, är vår önskan att man
tar tillvara på alla fina naturområden som finns inom området. Vi har haft
Skogsstyrelsen på besök, och vi gick igenom vår mark och Per Knarvik på
Skogsstyrelsen tycker att det finns stora naturintressen att bevara för framtiden.
Skogen mellan bostaden och västra Silen utgör idag en stor faktor som
rekreationsområde för boende och allmänheten. Skogspartierna bidrar också till att
djurlivet och fågellivet kan få vara ostört. Allt det här påverkar idag hela
samhällsbilden positivt.
Jag vill hävda att en stor del av Årjängs kommuns invånare vill bevara den lantliga
miljön eftersom det är många som har vägen runt Strand-Sommarvik-Årjäng som
promenadstråk.
När det gäller upprättande av LIS-plan för Strand, är det av stor vikt att inte
allemansrätten blir inskränkt, eftersom det ligger nära samhället med mycket folk i
rörelse. Vid bebyggelse inom Lis-området anser vi att allemansrätten blir borta.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
33(44)
Allemansrätten har uppkommit för att människor ska kunna röra sig fritt i skog och
mark.
Kommunens kommentar: Om det blir en vidareutveckling i Kyrkerud – Strand ska
dessa frågor som ni nämner utredas och se om kommunen kan göra för att bibehålla
områdets karaktär trots eventuell exploatering. För kommunen är det viktigt att alla
ska ha möjlighet till grön- och rekreationsområde i närheten av sitt boende och att
alla kommunmedborgare har närhet till attraktiva miljöer. Vid en utveckling av ett
område kan den fria känslan försvinna i och med att det finns bebyggelse som stör,
men kommunen vill ge alla möjlighet att röra sig i området. Därför kommer
speciellt tillgänglighetsfrågan att utredas i områden med närhet till natur- och
vattenområden.
18. Privatperson 12
Se våra byar!
På sid 19 av planförslaget kan man läsa under rubriken landsbygdsutveckling: ”I
Årjängs kommun är uppdelningen av företagandet 50 % på landsbygden och 50 % i
tätorterna, vilket är mycket ovanligt. Det skapar stark attraktivitet att kunna etablera
verksamheter över hela kommunen och inte enbart i tätorterna”. Kartan från SCB
visar dessutom att 50-59 % av befolkningen bor utanför tätort och småort. En
befolkning som får plats i LL-arenan i Karlstad. Det betyder att hela vår kommun är
landsbygd, inklusive tätorterna. Nya översiktsplanen måste befatta sig med hela
kommunen. Den måste visa våra 9 byar/socknar på en karta och beskriva dem i
enkel och för alla begriplig text.
Vi identifierar oss med våra 9 byar som hôlmedalingar, karlänningar,
töcksmarksingar, silbodalingar, trankölingar, bloömskingar, sellringer, östevättingar
och fågelvikingar. Det är i byarna vi är verksamma, i företag, föreningar och
religiösa samfund. Våra kyrkor är inte endast kulturella föremål. Våra kyrkogårdar
tjänar hela kommunen. Det är vi i byarna som håller landskapet öppet, sköter om
den sköna naturen och tar hand om turister. Det är i byarna fiberutbyggnaden tog
fart. På bynivå kan vi finna vår trygghet, inte i det kommunala käbblet.
Låt oss vara delaktiga i den fysiska planeringen, förskona oss från pekpinnar om vår
hälsa och livslånga lärande. Glöm ”tidshorisont 2050” (sid 10) och
”tjänstemannaarenor” (sid 15). Låt förnyade ”fördjupade översiktsplaner för
tätorterna” och ”landsbygdsstrategin” bli en del av en meningsfull översiksplan.
Kalla planen för översiktsplan 2016 och försök att bli färdig nästa år på riktigt.
Kommunens kommentar: Tanken med översiktsplanen är att den ska påvisa de
förutsättningar som finns i kommunen och hur Årjängs kommun som organisation
vill utveckla den. I avsnittet Introduktion finns det ett kort stycke om de socknar
som finns inom kommunens gränser. Det som önskas av yttrandet med ytterligare
detaljerade beskrivningar av socknarna kommer inte ske i detta stadie, utan
Kommunfullmäktige kan besluta om fördjupade översiktsplaner som skulle hantera
den frågan på ett mycket bättre sätt än via detta dokument. Ni får gärna skicka in ett
medborgarförslag om att upprätta fördjupade översiktsplaner för kommunens
småorter.
Kommunen har ambitionen att upprätta landskapsstrategier för att göra det mer
attraktivt och att ni som bor på landsbygden ska känna att ni är en viktig del av
kommunens utveckling. Samma sak gäller kommunens vision om fördjupande
översiktsplaner för kommunens tätorter.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
34(44)
19. Privatperson 13
Är markägare i Huken men kunde inte finna i förslaget något om Huken. Jag tycker
att det borde planläggas för bostäder i Huken då det ligger så nära centrum.
Infrastrukturen är också delvis redan utbyggd.
Kommunens kommentar: Huken ingår i avsnittet Tätortsutveckling. I denna
översiktsplan har vi inte gått in och definiera användningsområden av kommunens
tätorter och småorter. Denna översiktsplan är kommunöverskridande och skulle alla
orter fördjupas skulle det inte bli ett lätthanterligt arbetsverktyg. Därav beskrivs de
olika avsnitten med dagens förutsättningar utifrån ett fågelperspektiv.
Kommunfullmäktige kan besluta om det ska upprättas fördjupade översiktsplaner
och önskas det får ni gärna skicka in ett medborgarförslag. I de fördjupade
översiktsplaner kan kommunen definiera hur olika områden av en tätort ska
utvecklas.
20. Privatperson 14
Jag och min familj har sedan början på 19-talet successivt renoverat upp gården. Vi
tillbringar våra semestrar, massor med helger och många jular här. Jag hävdar att
LIS-område 9, Knutsbol, ska plockas bort från LIS-utredningen. Detta p.g.a. den
stora påverkan det får för närboende, de stora ingrepp det medför för friluftsliv och
att länsstyrelsen redan minskat strandskyddsgränsen från 150 m till 100m.
Sociala konsekvenser för närboende
Det står i Naturvårdsverkets riktlinjer för LIS-områden, ”Strandskydd-en
vägledning för planering och prövning, utgåva 2”, att kommunen ska göra väl
uppbyggda analyser av sociala konsekvenser för närboende. Detta anser jag har
missats.
Jag fick mer eller mindre av en tillfäfllighet reda på att kommunen gjort
långtgående utredningar på att etablera bostadshus/sommarstugor i direkt närhet av
vår gård. Skulle dessa planer bli verklighet så förstörs hela idyllen i Knutsbol. Man
kan lätt se konsekvenser som starkt ökad trafik och ett mycket intressant område för
inbrottstjuvar.
Vi har investerar i vår gård med vetskap att nyetablering måste följa gängse
regelverk där strandskyddet är den viktigaste garanten för att det begränsas till
rimliga nivåer. Det föreslagna LIS-området hotar att omkullkasta denna trygghet för
oss och ändra förutsättningarna totalt i hela Knutsbol. Detta utan att ens informera
oss närboende. Jag menar att ett godkännande av LIS-områdena i Knutsbol skulle få
alltför stora konsekvenser för de närboende och borde därför plockas bort från LISutredningen.
Konsekvenser för friluftsliv och turism
I Naturvårdsverkets riktlinjer för LIS-områden står det även att kommunen ska göra
väl underbyggda analyser av landskapets attraktivitet. Området i fråga är skyddat av
”Riksintresse turism och rörligt friluftsliv” och ”Riksintresse för friluftsliv”, se
karta i LIS-utredningen- Området ingår även i DANO. I sådana områden menar
Länsstyrelsen att insprängd jordbruksmark är viktig och en av grundpelarna i
beskrivningen. Att anlägga Lis-områden på just sådan mark går stick i stäv med
dessa skyddsföreskrifter.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
35(44)
Området används idag väldigt frekvent av lokalbefolkningen för svamplockning.
Om LIS-området skulle bebyggas med bostadshus/sommarstugor så skulle
lokalbefolkningen berövas sina svampmarker hela vägen från LIS-området ända ner
till sjön. Marken skulle kännas privat. Även detta menar jag strider mot syftet med
skyddsområdena och området bör därför plockas bort ur LIS-utredningen.
Ändrade förutsättningar
Översiktsplanen med LIS-områden lades ut för granskning 2014-12-19Länsstyrelsen har från och med 2015-01-01 minskar strandskyddsgränserna på båda
LIS-områdena i Knutsbol från 150 m till 100 m. Att just dessa områden fick ett
minskat strandskydd måste grunda sig på inrådan av kommunen.
Etablering har då alltså redan, utan LIS, fått möjlighet att söka bygglov eller
tomträtter 50 m närmare stranden än när han köpte fastigheten. Jag menar att detta
borde vara mer än nog.
Etableraren
I både Naturvårdsverkets riktlinjer och i er LIS-utredning framgår det att syftet för
LIS-områden är att de ska användas för etablering av mindre anläggningar. I
kommunens LIS-utredning står det inget om omfattningen av den planerade
verksamheten. När jag ställde frågan till planingenjören, Tomas Lennartsson, så
hade han inget svar på den frågan utan hänvisade mig till etableraren. Jag tycker
det är högst otillfredsställande att etableraren ska få så stor frihet, speciellt med
tanke på den brist på hänsyn de visat mot närboende i tidigare situationer:
Sönderkörda vägar
För några år sedan avverkade etableraren all sin skog som gränsar mot sjön; en skog
som uppskattningsvis bara var 50 år gammal och inte mogen för avverkning.
Avverkningen gjordes mitt i värsta tjällossningen på våren med följd att
Knutsbolsvägen och privata traktorvägar kördes sönder totalt, utan ett ord till
värken väghållaren eller privatperson. Jag är med i styrelsen för Knutsbols
Vägsamfällighet och min far, Svante Andersson, äger traktorvägen. Vi fick lägga
ner mycket tid och kraft för att få vägarna i brukbart skick igen.
I LIS-utredningen står det att ”Skogen är i stora delar redan avverka/starkt utglesad,
så i de partierna påverkas landskapet i mindre grad av en exploatering”. I skenet av
hur de avverkade denna skog anser jag att det är väldigt magstarkt att använda det
som ett argument i LIS-utredningen.
Inlämnad LIS-ansökan för annan persons fastighet
Ett annat synnerligen egenmäktigt förfarande har vistats i och med att etableraren
sökte LIS i Knutsbol för två år sedan. I ansökan ingår två fastigheter, 1:7 och delar
av 1:11. 1:11 ägs av min far och döm om vår förvåning och irritation när vi nu fann
att hans mark ingick i dessa LIS-områden utan att vi visste någonting. Man kan bara
spekulera i varför etableraren tagit med min fars mark i ansökan, men på kartan ser
man att området 1:11 knyter ihop de två områdena för 1:7 och skulle naturligtvis
vara av stort värde att inneha för etableraren.
Jag tycker även att det är mycket anmärkningsvärt att kommunen åtar sig att göra så
långtgående utredningar som gjorts här utan att kontrollera ägarförhållandet på
marken.
Kommunens kommentar: Fastigheten 1:11 och 1:12 har enligt ett
Kommunstyrelsebeslut, § 84, 2015-04-28 och, § 119, 2015-05-18 tagits bort från
LIS – planen. Resterade av det föreslagna området är kvar i LIS – planen. De kartor
som finns med i LIS – planen kommer att förändras utifrån det nya strandskyddet.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
36(44)
Trots att Knutsbol har fått det generella strandskyddet har kommunen gjort
bedömningen att resterade LIS – området kommer vara kvar i LIS – planen utifrån
de kriterier som kommunen upprättade när arbetsprocessen startades.
Vad som ska utvecklas i området är inte klart. Det är ett senare skede i processen. I
LIS – planen möjliggör kommunen för utveckling av ett område som inte hade gått
utifrån de strandskyddsbestämmelser som finns. Exploatören får gärna ha visioner
för området, men slutprodukten ska utgå ifrån de nationella lagarna och kommunala
policys som finns.
Tillgänglighet till området och vattnet är en viktig del av LIS – planen. Kommunen
har därför valt att tydliggöra det avsnittet för respektive område. När det gäller
Knutsbol säger LIS – planen att området är viktigt som rekreationsplats både för
kanotister och nya boende och bör hållas fortsatt tillgänglig. Den bör också ges
hänsynsavstånd.
21. Privatperson 15
Angående buller anges endast bullernivåer från vägtrafikbuller i planhandlingen.
Menar att även naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller vid bostäder
borde anges. Viktigt att tänka på att nylokalisering eller utvidgning av industri inte
utförs i närhet av bostadsbebyggelse. Håll isär områden för industri och handel.
Handel medför nästan alltid belastning på omgivningen under känsliga tider och på
helger.
För egen del skulle jag önska att det införs ett grönområde söder om Sveavägen
nordväst om Sandviken i Töcksfors. Nuvarande grönytor mot norr från dagens
industriområde bör bevaras och inte exploateras med industri då fler bostäder har
sin utsikt mot detta område. DVS ett grönområde från en tänkt linje mellan
Smedgården och Sandviken. Från linjen norrut fram till Sveavägen.
För övrigt bör inte heller industrin tillåtas att växa mera i detta gamla kulturområde
runt Herrgården, Skärmono och Sandviken i Töcksfors. Utan låt istället industri och
handel växa på annat håll med respektabelt avstånd till befintlig bebyggelse,
campingplatser och fritidsområde m.m.
Angående LIS områden. Tänk på att lokalbefolkningen också har behov för
rekreationsområde. Exploaterar vi kortsiktigt våra finaste naturmiljöer försvinner på
sikt attraktionskraften till bygden både för befintlig befolkning och för eventuellt
framtida inflyttande.
Kommunens kommentar: Vid all planering av områden gäller de nationellt antagna
riktlinjerna för buller. Eftersom riktlinjerna kan förändras och har senast gjort det
januari 2015 har kommunen valt att i LIS – planen inte skriva ut bullernivåerna. De
finns angivna i översiktplanen under avsnittet buller, se sida 38 i översiktsplanen.
Ni får gärna lämna in medborgarförslag när det gäller din önskan om ett
grönområde söder om Sveavägen. Kommunen är en politisk styrd organisation och
därför krävs det ett politiskt beslut innan ett arbete med att utreda grönområden kan
påbörjas.
Förhoppningsvis påbörjas snart ett arbete med fördjupade översiktsplaner för
kommunens tätorter och då kommer markanvändningen ses över i en mer detaljerad
nivå. Då kan kommunen definiera vilka områden ska vara till för industri, bostäder,
handel och etc.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
37(44)
Vid planering av en kommun är det viktigt att tänka långsiktligt, därav genomförs
detta arbete. Översiktsplanen har en tidshorisont till år 2050, eftersom Årjängs
kommun är en liten kommun som kräver en längre planerings- och arbetsfas än de
större kommunerna. Årjängs kommun anser också att det är viktigt att
attraktionskrafterna ska integreras på ett bättre sätt än idag och att de bevaras till
framtiden. Arbetet påbörjades i och med återupptagande av detta arbete.
22. Privatperson 16
Angående ”benämning” på kommunens utredning av LIS-område nr.13
”Rönningen” som kommunen benämnt LIS-område nr. 13 med i sin utredning, är
namnet på fastigheten Östra Viker 1:10, och ägs av undertecknad. Namnet
”Rönningen” alltså Ö.V. 1:10, får överhuvudtaget inte användas, eller förknippas,
med det helt obegripliga förslag på LIS-område som kommunen föreslår. Jag kräver
att namnet ”Rönningen” snarast tas bort vid all kommunikation. Detta skall jag
snarast ha skriftligt bekräftat. Namnet på kommunens tänkta LIS.område nr 13 är
”Haga”. Namnet ”Haga” Ö.V. 1:27 torde Bygg- och miljönämnden sedan lång tid
tillbaka väl känna till. Skall LIS-område nr. 13 ha en benämning så är det ”Haga”
och inget annat som gäller.
Kommunens kommentar: Området 13 Rönningen har tagits bort efter ett beslut av
Kommunstyrelsen den 28/4 - 2015 , § 84.
23. Privatperson 17
Synpunkterna anknyter till kartan på sidan 53, Riksintresse. Det rörliga friluftslivet
På kartan finns en zon som anger områden för rörligt friluftsliv. Om jag förstod rätt
vid informationsmötet i Lennartsfors har zonen tillkommit därför att Dano-området
är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Inom zonen kommer det att finnas
begränsningar, främst när det gäller rätten till ny bebyggelse. Utanför zonen finns
det utrymme för landsbygdsutveckling. Vi som bor inom denna ganska breda zon
ser att det på sikt finns risk för att möjligheterna till landsbygdsutveckling berövas
oss, enbart för att vi bor nära sjön eller har sjöutsikt. Av tradition finns stor del av
bebyggelsen i våra trakter inom den zon som föreslås reserverad för rörligt
friluftsliv. Vi ser det som en betydande risk att det kommer att läggas en död hand
över detta ganska stora område och att vi kommer att förnekas möjligheter till
landsbygdsutveckling.
Jag föreslår att kommunen försöker bearbeta länsstyrelsen och /eller andra berörda
myndigheter att se mera nyanserat på denna zon för det rörliga friluftslivet. Det sätt
som ofta har använts vid bildning av naturreservat vid t ex Bohuskusten kan vara en
förebild. Där omfattar naturskyddsområden oftast obebyggda områden, medan
områden med bebyggelse lämnas utanför.
Överfört till våra stränder bör zonen för det rörliga friluftslivet i anslutning till
bebyggelse enbart vara bredden för normalt strandskydd, förslagsvis 100 m. I
områden utan bebyggelse kan kan zonen för det rörliga friluftslivet få omfatta hela
det område som anges i förslaget till översiktsplan. Detta bör överensstämma med
motiven för att underlätta för det rörliga friluftslivet. Det är ju känslan av natur,
vildmark och orörda stränder som genererar den omfattande båt- och kanotturism
som finns i Dano-området.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
38(44)
För oss som bor sjönära är det viktigt att vi också får ta del av
landsbygdsutveckling. Våra berättigade intressen bör ställas mot värdet av
naturturismen. I översiktsplanen på sidan 19 står det ”För kommunen är det viktigt
att de boende på landsbygden har samma möjligheter att utvecklas som de i
tätorterna.” Detta bör gälla även oss. Värdet av besöksturismen i vår bygd är säkert
svår att beräkna. I översiktsplanen på sidan 33 står det ”Exportvärdet för
besöksnäringen uppgick till 91 miljarder kronor under de senaste åren. I de västra
delarna av landet finns det ca 7000 stycken företag som arbetar inom näringen. ...
´...En hållbar besöksnäring medför också långsiktliga ekonomiska utvecklingar.
Årjängs kommun marknadsför sig som en besöksvänlig kommun med sina
bevarandesvärda naturområden och dess närhet till skogens lugn och storstadens
puls. Det har lett till att deltidsboendet har ökat och gett underlag till lokal service
på landsbygden.”
Det skulle vara värdefullt översiktsplanens författare försökte beskriva det faktiska
värdet för kommunen av det rörliga friluftslivet. På goda grunder kan det dock antas
att den typ av turism, som är den dominerande i Dano-området, i huvudsak är
budgetturism, som ger begränsade inkomster. Kanotister och båtturister ger inte
många hotellnätter och måttligt antal restaurangbesök. Många turister har med egen
proviant och ger därmed små volymer försäljning. På sikt ger förstås turismen
good-will för kommunen, men den kan vara svår att beräkna.
Mot bakgrund av ovanstående vädjar jag till kommunen att försöka få en bättre
balans mellan oss landsbygdsbors i sjönära lägen berättigade anspråk på en positiv
utveckling contra förmåner för den rörliga turismen på vår bekostnad.
Sammanfattningsvis önskar vi att zonen för rörligt friluftsliv inom områden med
bebyggelse begränsas till den bredd som gäller för normalt strandskydd. Skälet för
förslaget ör omsorgen om möjligheter till normal landsbygdsutveckling även inom
områden i relativ närhet av vatten.
Kommunens kommentar: När ett område berörs av riksintresse innebär det inte död
hand, som Ni beskriver det. När ett sådant område ska utvecklas måste det utredas
vad det är för värden i just det området och utifrån det planera områdets utveckling
på ett bra och bevarandesvärt sätt. Utformning på riksintresseområden beslutas av
Länsstyrelsen utifrån de värdebeskrivningar som genomförs vid fastställande.
Riksintresset för det rörliga friluftslivet är redovisat i kapitlet nationella
ställningstaganden på sida 47 i översiktsplanen. Enligt PBL kap 3 § 5 måste
kommunen i översiktsplanen beskriva de värden som finns och hur kommunen
tänker sig ta tillvara dem.
Denna skrivelse gäller LIS-område nr 13 benämnt ”Rönningen” i kommunens
utredning.
Som angränsande fastighetsägare och närboende till det område som pekas ut som
tilltänkts LIS-område reserverar vi oss på några punkter. Vi anser att det finns
svårigheter med utökad turistverksamhet med uthyrningsstugor.
Det är framförallt trafiken i området som passerar flera gårdsplaner vilket skapar
problem för de boende vad gäller integritet, buller, damm och nattliga billjus rakt in
i hjärtat på boendemiljöerna. Då vägen går så nära huskroppar där lekande barn och
äldre befinner sig utgör det omedelbar trafikfara. Om detta inte uppmärksammas
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
39(44)
eller tas hänsyn till skapas sociala spänningar i området till de som måste ta vägen
förbi gårdsplanerna. Området präglas av att vara en miljö före rekreation och
naturupplevelse. Om området ska utvecklas behövs en vägplan. Vägunderhållet är
förövrigt inte ordnat för den trafik som finns idag.
område 13 ska tas bort från LIS – planen.
25. Privatperson 20 m.fl.
Denna skrivelse gäller LIS-område nr.13 benämnt ”Rönningen” i kommunens
utredning. Som angränsande fastighetsägare och närboende till detta område som
pekas ut som tilltänkt LIS-område protesterar vi mot dessa planer. Vi anser inte att
detta är ett lämpligt område för en utökad turistverksamhet med uthyrningsstugor.
Vi anser att ett ökat antal uthyrningsstugor med tillhörande verksamhet kommer
innebära ett högt naturslitage samt negativa konsekvenser för den känsliga miljön
kring Gårviken. Samtidigt som denna verksamhet påverkar angränsande fastigheter
i negativ bemärkelse. Trafiken ut till området passerar flera gårdsplaner och
nuvarande väg (ej vägsamfällighet) skulle i så fall behöva flyttas pga. olägenheter
med den ökande trafikbelastningen sommartid. Vägen är heller inte lämpad för
ökad trafik då vägunderhållet är i princip obefintligt.
Vi ställer oss härmed negativa till fler uthyrningsstugor inom det utpekade LISområdet vid Gårviken. Vi anser att det känsliga området kommer bli kraftigt
överexploaterat. Speciellt under sommarhalvåret blir området högt belastat med
biltrafik, båttrafik, avlopp etc.
”Området vid sjön Foxen ingår i ett större område, ”DANO”, som är av riksintresse
för friluftslivet enligt 3 kap 6 § MB. Beskrivningen till riksobjekt anger att den
”orördhet” som präglar de vidsträckta sjösystemen i DANO-området bör bibehållas
och att planering och åtgärder skall ske med särskild hänsyn till bevarande av
områdets karaktär och speciella naturförutsättningar. ”
området ska tas bort från LIS – planen.
26. Olof Wassberg för Trankils Hembygdsförening
Vid informationen av översiktsplanen för Årjängs kommun i Lennartsfors 2015-0210 i framkom det att på fastigheten Källsbyn 1:227 i Trankil Årjängs kommun
finnes med i översiktsplanen om bebyggelse i kommunen.
Hembygdsföreningen som är ägare till fastigheten Källsbyn 1:227, har inte
tillkännagivits T H F. På fastigheten finnes flera fornlämningar från 1905 års
orostider mot Norge. T H F skall inte ha någon bebyggelse på detta markområde
och skall därför borttagas från översiktsplanen för Årjängs kommun.
Markområdet Udden används idag som rekreationsområde.
området ska tas bort från LIS – planen.
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
40(44)
27. Privatperson 21
Detta yttrande är förkortat och finns i sin helhet på Samhällsbyggnad. I Yttrandet
fanns det illustrationer med tillhörande beskrivningar som ej hanteras i
samrådsredogörelsen, men kommer att sparas till framtida arbeten med
Lennartsfors. Framför i yttrande daterat 2015-02-17 följande synpunkter på
detaljplaneförslaget:
Perspektiver for Lennartsfors gamle industriområde
Men det som helst har fått meg til å engasjere meg med dette forslaget er at det
dreier seg om hva som skal bli på den viktigaste tomten i hele Lennartsfors. Hele
näringsgrunnlaget for denne tätorten er skarpt på denne tomten vid Ränkeforsen helt
siden tilbake på 1700-talet med unntak av de siste 20-30 årene. I denne siste
perioden har virksomheten på eiendommen vart sparsom, bygnadsmassen har
forfalt og så småningom utviklet seg til et problem for kommunen i den forstand at
omfattende vedlikehold ikke vil vare lönnsomt og at rivnings- og
sanneringskostnader blir store.
Her er det grunn til å oppfordre kommunen om ikke å treffe kortstsiktige
beslutninger for å bli kvitt et problem, men at det tas ansvar for at historien blir
bevart og får en kontinuitet, d.v.s. at lösningen for denne egendommen gir en
positiv opplevelse om hva den har vart og vil bli for generasjoner fremover. Det får
heller ta noen år.
Fremtidig Näringsvirksomhet
Når ikke lenger energien var stedbunden til Ränkeforsen og transporten ikke lenger
var saerlig lönnsom på Dalslandskanal er vel nå klart for de fleste at det ikke lenger
er noen klare fordeler ved ny industrietablering i Lennartsfors. Det er såleds
forståelig at det ikke er särig realistisk å reservere den gamle fabrikktomten for ny
bearbeidende industri. Ser man for seg andre näringer som kunnskapsindustri, så er
det svårt så vanskelig å planlegge för det. Det står ikke på sentral planlegging, men
er mer selvorganiserende og er heller ikke stedbunden. Den krever
bredbåndskontakt og mobiltelefondekning som allerede et etablert i Lennartsfors.
Handels og lagervirksomhet ligger langs med E18 i Töcksfors og Årjäng og jeg ser
ingen hensikt å forsöke å trekke noe av denne virksomheten till Lennartsfors.
Den virksomhet som kan ha en viss relevans er tilrettelegging for ökt turisme og
fritidsboliger, selv om sesongen i utgångspunktet er rimelig kort. En annen ting man
skal kunne vare klar over er at folk som driver med liberale yrker i stadig större
grad har fleksibel arbeidstid og kombinerer arbeid og fritid. Med
bredbåndsforbindelse og mobiltelefon kan de arbeide hvor som helst – aller helst
der de liker seg best, og arbeidsmöter behöver ikke å foregå ved faste stedbundene
kontorer, men kan foregå ute av byen på steder hvor det er vakkert og rolig. Det kan
skje i Lennartsfors, men det kan ikke skapes ved at det satses stort fra kommunenes
side ved for eksempel å bygge kontorbygg eller konferansehoteller. Silke ting må
eventuelt komme som en indirekte konsekvens av at aktive mennesker har lyst til å
vare i Lennartsfors ut over vanlig ferietid om sommeren.
Hva er ekonomisk mulig?
Aller helst jeg gjerne se at man gjöre det gamle fabrikkområdet til et idylliskt
parkområde som også speilet noe av industrihistorien og kanskje også en båthavn,
men jeg innser jo at det ikke skulle vare lett å ta en slik investering for kommunen
alene – og i tillegg ville det heller ikke medfört noen ekstra aktivitet.
Kommunens kommentar: Kommunen tycker också att fastigheten som nämns i
yttrandet är viktigt och har stora industriella värden. Ni får gärna lämna in ett
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
41(44)
medborgarförslag med de idéer som nämns i yttrandet. Kommunen är politisk styrd
och det krävs ett politiskt beslut för att påbörja ett utredningsarbete.
2018 fyller hela Dalslands kanal 150 år och troligtvis kommer festligheterna bli i
Lennartsfors. Eventuellt skulle detta projekt kunna integreras i det arbetet. En
arbetsgrupp för det arbetet är inte fastställd, men frågan kan även tas upp i det
forumet.
Ang. LIS-områden 16, 17 och 18.
16. Elovsbyns camping
Området är redan nu mycket exploaterat med stor påverkan på natur och miljö. I
LIS-utredningen finns inget nämnt om den stora verksamhet som lägret Scandtrak
(som är starkt integrerat med det sökande företaget), bedriver i anslutning till
campingområdet där det ”slussas ut” cirka 300 personer per vecka under sommaren.
Alla dessa personer rör sig redan nu inom området. Kanotverksamheten drivs
gemensamt och har gemensamma lokaler på flera ställen i området och säljer
naturvårdskort med stark gemenskap. Denna verksamhet bidrar med mycket mer
turister än den traditionella campingen. Detta faktum borde beaktas i utredningen
angående LIS-området. Ovanstående verksamheter medför störande biltrafik,
eldning, nedskräpning, buller och sanitära olägenheter i närområdet. Campingen har
under mycket lång tid bedrivit sin verksamhet utan att följa gällande detaljplan med
avseende på t.ex. avlopp och uppställningsplatser av husbilar, husvagnar samt tält.
Campingen har dessutom inte genererat några externa arbetstillfällen. Den
företagsgemena verksamheten har enbart utländsk arbetskraft samt mycket liten
påverkan på lokalt näringsliv (affär etc.) all utrustning tas med från utlandet liksom
proviant till sina kunder. Sett i det historiska perspektivet kan man befara att
campingen inte kommer att följa den nya planen.
LIS intresseanmälan daterad 120416
I denna intresseanmälan nämns att det inte förekommit problem med vildcamping
och att man därför inte behövt skylta med campingförbud. Vi anser att detta är ett
direkt felaktigt påstående då just denna olagliga camping har skett under många år.
Detta är bygg- och miljönämnden väl medveten om. När det gäller önskan om
ytterligare en eldplats så kan vi konstatera att det redan idag förekommer mycket
störande eldning i området vilket medför en negativ miljöpåverkan runt sjön. Även
här är bygg- och miljönämnden mycket väl medvetna om situationen och ägarna har
vid flertalet tillfällen inte följt bygg- och miljönämndens skrivelser och påpekanden.
Analys
Landsbygdsutveckling; sysselsättning och service
En utökning av befintlig verksamhet tror vi inte påverkar andra verksamheter på
något positivt sätt i förhållande till den mycket större negativa påverkan på
närmiljön.
Påverkan på strandskyddet
Djur och växtliv: Utvecklingen av campingen innebär stor påverkan på den idag
redan så exploateraed Forstjärnen. Nedslitningen av naturen ökar ytterligare. På
vissa ställen finns inget växtliv kvar.
Friluftsliv: En utökning av verksamheten påverkar enbart campingens eget resultat.
Det lokala friluftslivet blir tvärtom påverkat i negativ riktning. Flera utifrån
kommande turister tränger ut lokala invånare. Flera personer som strövat i
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
42(44)
campingområdet har blivit avvisade både av ägaren och av ”fasta”
husvagnscampare. Trots att området är allemansrättsligt tillgängligt.
Landskapsbild: Campingsområdet är etablerat men har inte följt detaljplanen, vilket
medfört en oönskad ökning av antalet besökare. En ytterligare utökning skulle
medföra en negativ inverkan på landskapsbilden, samt natur och miljö- Bullerfrågan
bör utredas. Redan nu finns störande biltrafik med utsläpp, lägereldning med
skadlig rök i området.
Slutsatser och rekommendationer
Vi tror inte att ett ianspråkstagande av området enligt förslaget kan bidra till
landsbygdsutveckling utan att strandskyddets syften motverkas. Tvärtom är
strandskyddet redan nu hotat och flera personer har blivit avvisade från området av
ägaren och av ”fasta” husvagnscampare med hänvisning till att området är privat.
Båtbryggor som finns i området är också privata enligt uppsatta skyltar. Med
anledning av ovanstående avstyrker vi förslaget och menar att verksamheten istället
bör minskas ner. När det gäller avloppsfrågan kan konstateras att campingägarna
även här inte följt detaljplanen. En utredning välkomnas som vi förutsätter omfattar
hela campingen och dess kringverksamhet.
Övriga LIS-områden, 17 och 18
Manhem
Det kan konstateras att det kommer att bli stor påverkan på miljön i det lilla
Forstjärn som kommer att ligga mitt emellan LIS-områdena. Området är redan nu
utsatt för enormt tryck sommartid och en ytterligare utbyggnad skulle kunna bli
förödande med avsikt på natur och miljö.
Amundserud
När det gäller LIS-området vid hembygdsgården Amundserud kan konstateras att
området skänktes av Gösta Höglind med avsikt att ge ortsbefolkningen en plats för
rekreation och friluftsliv att ströva i skog och mark. Det var inte hans vilja att
exploatera området.
Generellt bör LIS-områden placeras där de inte stör boende och har så negativ
inverkan på bofastas närmiljö.
Kommunens kommentar: När ansökningarna inkom till kommunen gjordes det en
bedömning vad som är lämpligt utredningsområde. På kartan för respektive område
är utredningsområdet markerat. Det är just det området (område 16) som
beskrivningarna är baserade på. Den anläggningen som Ni nämner ingår inte i
utredningsområdet. Detta är ett kommunalt översiktligt arbete, vilket innebär att
dokumentet inte är juridisk bindande. Vid ytterligare utvecklingar av området
kommer det att krävas myndighetsbeslut och då utreds frågor som kan påverka
människors hälsa och säkerhet negativt och om den önskade åtgärden medför en
betydande miljöpåverkan. Anser Ni att verksamheten väcker obehag eller är
skadligt för er ska Ni kontakta kommunens miljökontor som handlägger sådana
ärenden enligt miljöbalken. När det gäller avloppsfrågan finns det möjlighet för
verksamheten att koppla sig till det kommunala VA – nätet.
Manhems geografiska avgränsning kommer att ändras utifrån Länsstyrelsens
yttrade.
Källsbyn 1:227 har tagits bort från LIS – planen enligt ett Kommunstyrelsebeslut
som togs 2015-04-28, § 84.
Innebörden av LIS är att den ska medföra en landsbygdsutveckling. Det medför att
dagens bebyggda områden kan bli ett LIS – område, eftersom det passar med
Årjängs kommun
Datum
Sida
2015-05-06
43(44)
platsens strukturer som exempelvis infrastruktur, sociala livet, föreningsliv med
mera.
29. Centerpartiet
Centerpartiet ställer sig mycket positiva till att arbetet med en ny översiktsplan har
kommit igång. Den snabba utvecklingen i Årjäng under de senaste åren och den
utveckling som vi tror på framöver gör att det finns ett stort behov av
framförhållning. Vi behöver dessutom en översiktsplan som underlättar en hållbar
utveckling.
Vi vill betona att arbetet med att ta fram en ny plan måste få ta tid om den ska
kunna förankras och upplevas som meningsfull och begriplig av oss
kommuninnevånare. Centerpariet har deltagit i merparten av de samrådsmöten som
genomförts. Vår erfarenhet är att alla berörda inte beretts tillfälle till samråd så som
Plan- och bygglagen avser.
Årjängs kommunfullmäktige har som kännetecken medborgarfokus och delaktighet
och vi föreslår därför att översiktsplanen får gå igenom en andra samrådsomgång
innan planen ställs ut.
Kommunens kommentar: Kommunen har följt de direktiv som gäller utifrån PBL
och anser att samrådstiden som var mellan 2014-12-19 – 2015-02-10, med
möjlighet att förlänga tiden, är tillräcklig.
30. Privatperson 24
Efter ett tidigare positivt muntligt förhandsbesked från Årjängs kommun angående
medsänt förslag till detaljplan för fastigheten Knallekasen 1:112, önskar vi att
beskrivet markområde blir antecknat som ett framtida LIS-område i
översiktsplanen.
fastigheten ska ingå i LIS – planen. I LIS – planen är Norra Viker område 16, sida
54.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås godkänna samrådsredogörelsen enligt punkterna nedan
och att översiktsplanen ställs ut för utställning:
- Planhandlingarna förtydligas att LIS – planen inte är ett tematiskt tillägg
utan en del av översiktsplanen enligt PBL kap 3.
- MKB förtydligar strategin att nå miljökvalitétsmålen och generationsmålet.
- Rubrik kulturmiljö läggs till.
- Avsnittet Natur förtydligas enligt Länsstyrelsens yttrande.
- MKB kompletteras med positiv och negativ påverkan angående kulturmiljö.
- MKB kompletteras med MKN vatten.
- LIS – planen ändras utifrån dagens förutsättningar angående nya
strandskyddet.
- LIS – planen tydliggör kulturmiljö för respektive område.
- Kommunen ändrar enligt Länsstyrelsens yttrande angående
sidhänvisningarna.
Årjängs kommun
-
Datum
Sida
2015-05-06
44(44)
Kommunen kompletterar översiktsplanen med avsnitten Energi, Grön
elektronisk infrastruktur och Elektromagnetisk strålning.
Avsnitten Skred, Farligt gods, Förorenade områden och Riksintresse
kulturmiljö kompletteras i enlighet med Länsstyrelsens yttrande.
Kommunen kompletterar översiktsplanen med riksintresset totalförsvaret.
Introduktionen i LIS – planen förtydligas angående att ytterligare
utredningar kommer att ske vid utveckling av LIS – områden.
I LIS – planen tydliggör kollektivtrafiken ytterligare.
Områdena 6, 18, delar av område 17, 26 och 31 ändras eller tas bort i
enlighet med Länsstyrelsens yttrande.
Den geografiska avgränsningen förändras för område 19.
Kommunen tydliggör kopplingen översiktsplan, länsplan och den nationella
planen för trafikfrågor enligt Trafikverkets yttrande.
Kartorna i LIS – planen kommer att ändras efter de nya förutsättningarna
angående strandskyddet.
Tillgänglighetsfrågorna tydliggörs i LIS – planen.
Samhällsbyggnad
2015-06-01
Angelika Lunnari
Kommunarkitekt
Årjängs kommun

SAMRÅDSREDOGÖRELSE ÅRJÄNGS KOMMUN Följande

Transcription

Similar documents

LIS-område - Årjängs kommun

Nytt höjdsystem från den 1 januari 2016

Att införa LIS - Informationssäkerhet.se

iEslöv maj 2015 ny översiktsplan

Miljö- och byggnadsnämnden

PM – Kommunala planer i Västmanland