Samverkansöverenskommelse Hultsfred kommun
Transcription
Samverkansöverenskommelse Hultsfred kommun
Datum 2014-10-28 REGIONFöRBUNDEF I KALMAR LÄN 2015 -01- 1 9 D-nr Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Hultsfreds kommun och Landstinget i Kalmar Län Landstinget i Kalmar län Tel HULTSFREDS KOMMUN Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 1 Datum 2014-10-28 2 Riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården i Hultsfred Styrdokumentet omfattar följande enheter: Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, privata aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familj eomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred. Syfte • Att skapa en evidensbaserad, sammanhängande vårdkedja för personer med missbruks- och beroendeproblematik. • Att tillsammans avsätta personella resurser för ett behandlingsteam som samarbetar kring personer med missbruks- och beroendeproblematik. • Att säkerställa en individuell och sammanhängande vård för den enskilde personen. Mål • Att genom tidiga insatser motverka begynnande missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande substanser. • • Att personer med missbruks- och beroendeproblem får optimalt stöd och behandling för att bryta pågående missbruk. Att samarbetet leder till att personen avstår eller minskar sitt bruk av alkohol och droger. • Att samarbetet leder till förbättrad livskvalitet för personen. Målgrupper Vuxna personer med riskbruk, missbruks- och beroendeproblem bosatta inom Hultsfreds kommun. Personer under 18 år ingår inte i denna överenskommelse då de inte är inräknade i den målgrupp som avses i socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Kommunen och landstinget har enats om att särskilt uppmärksamma följande viktiga målgrupper: • Personer med riskbruk. • Gravida med riskbruk, missbruk eller beroende (i samarbete med mödravården). • Barn till föräldrar med missbruk, riskbruk eller beroende. • Unga vuxna från 18 år med riskbruk, missbruk eller beroende • Personer med samsjuklighet eller behov av insatser från habiliteringen och därmed komplexa vårdbehov. Definition av målgrupper och diagnoskriterier se bilaga 1. Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 Ansvarsområden: Primärvården och privata aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget: • Erbjuda förebyggande verksamhet. • Bedöma bruket av alkohol och behovet av åtgärder. Använda AUDIT och DUDIT. • Erbjuda kort rådgivning vid riskbruk eller remittera / hänvisa till annan instans vid behov. • Utreda bedöma och behandla somatisk sjukdom. • Ge rådgivning kring levnadsvanor vid samtidigt missbruk. • Erbjuda akut bedömning vid behov samt utfärda intyg enligt 9 § LVM. • Suicidbedömning enligt suicidstegen. • Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk och beroende, helst i kombination med psykosociala insatser. • Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan). • Erbjuda nedtrappning av läkemedel vi läkemedelsberoende när så bedöms lämpligt inom primärvården. • Handlägga körkortsärenden vid rattfylleri orsakad av alkohol. • Hänvisa till specialistvård inom psykiatrin vid samtidig psykisk sjukdom. • Delta i utvecklingsarbete när upprättade samverkansdokument revideras. Psykiatri Norr Hultsfred: • LVM-läkarintyg • Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling • Psykiatrisk utredning • Utredning och vidare behandling av beroendetillstånd med psykiatrisk samsjuklighet • Läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd vid psykiatrisk samsjuklighet • Uppföljning av patient med LPT-öppenvård • Psykoterapi och psykiatrisk omvårdnad • Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende • Suicidbedömning Psykkliniken Västervik, slutenvård: • Komplicerad abstinensbehandling • LVM-läkarintyg • Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling • Psykiatrisk utredning, vård och behandling • Utredning, vård och vidare behandling av beroendetillstånd • Läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd • LPT • Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende • Suicidbedömning Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 3 Datum 2014-10-28 4 Hultsfreds kommun: • Uppsökande verksamhet • Motivationsarbete • Utredning, vård och behandling av missbruk i form av öppenvård, familjevård och/eller vård på institution • Samordning av stödinsatser för den enskilde • Boende och boendestöd • Meningsfull sysselsättning • Socialt och psykosocialt stöd • Träning av psykosociala färdigheter • Kontaktpersoner • Anhörig- och nätverksarbete • Tvångsvård enligt LVM och LVU • Uppföljning av personer med LPT i öppenvård • Kontakter med frivården Samordnad vårdplanering Individuell plan Från och med 1 januari 2010 har kommunen och landstinget skyldighet att upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att få sina behov tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen. 2 kap. 7 § SoL och 3 f § HSL "När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer alt den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen." En individuell plan ska upprättas när det finns behov av det. Det är de två huvudmännen som ska avgöra i vilka fall det finns behov av en individuell plan. Skyldigheten att upprätta en plan är dock långtgående och situationer där den enskilde eller närstående nekas en individuell planering bör vara undantagsfall. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 5 En tydlig situation när en individuell plan behövs är när insatser från andra huvudmän är nödvändiga för att den myndighet eller huvudman som gör bedömningen av planeringsbehovet ska kunna fullgöra sitt ansvar. Det kan handla om en person som har sociala insatser från kommunen men som har svårt att ta emot dessa om han/hon inte samtidigt får medicinska rehabiliteringsinsatser. När det gäller personer med en psykisk sjukdom som samtidigt missbrukar bör man som huvudregel utgå ifrån att en plan behövs för att deras behov ska tillgodoses. I den individuella planen ska huvudmännens ansvar anges så konkret och tydligt som möjligt. En särskild rubrik rörande hemmavarande barn ska finnas med. Ett exemplar av planen ska finnas hos de inblandade parterna. Den enskilde ska alltid godkänna planen och ha en kopia av den. För mall se bilaga 2. Vårdplan vid läkemedelsassisterad underhållsbehandling Vid läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har landstinget ansvar för att upprätta en individuell vårdplan för varje enskild patient. Om patienten har behov av insatser från socialtjänsten ska vårdplanen göras i samverkan mellan huvudmännen. Vårdplan och insatser i samband med abstinensbehandling Abstinensbehandling vid alkoholberoende och narkotikaberoende som kräver medicinsk behandling är en landstingsangelägenhet som kan ges inom både öppen- som slutenvård. En samordnad vårdplan med individens samtycke ska erbjudas innan behandlingen påbörjas. Önskar individen vidare vård och behandling genom socialtjänsten ska utredning inledas utan dröjsmål. Vid akut abstinensbehandling ska ett första steg tas till samordnad vårdplanering för de individer som önskar. Kontakt med socialtjänsten ska erbjudas i samband med inläggning och erbjudande ska ges om att en gemensam vårdplan kan upprättas. Vårdplanen ska då vara färdig vid utskrivningen. • Vårdplanering och insatser i samband med samsjuklighet Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för individer med missbruk eller beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Om socialtjänsten misstänker att samsjuklighet föreligger ska socialtjänsten med klientens samtycke utan dröjsmål kontakta primärvård eller psykiatri för bedömning. Om hälso- och sjukvården misstänker att samsjuklighet föreligger ska, med patientens samtycke, utan dröjsmål kontakt tas med kommunens missbruksvård. Det är viktigt med en samtidig och samordnad vård och behandling för problemen. Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 6 Arbetsgruppen Arbetsgrupp: • Består av chefer med mandat från vardera huvudman. • Två mötestillfällen per år enligt fastställd mötesplan. • Kommunen är sammankallande. • Dokumentation skall finnas från varje möte. • Konsult kan kallas in vid behov. • Extra möte kan kallas in vid behov. Arbetsgruppens uppgifter: • Ansvarar för strategisk planering av det gemensamma arbetet • Skall aktivt följa behandlingsteamets/HPI-gruppens arbete. • Tillse att behandlingsteamets/HPI-gruppens arbete kvalitetssäkras. • Ansvarar för upprättelse av verksamhetsplan och sammanställa verksamhetsberättelse. • Skall verka för god arbetsmiljö. • Aktivt arbeta för behandlingsteamets/HPI-gruppens gemensamma kompetensutveckling. • Bevaka behandlingsteamets/HPI-gruppens arbetsmiljösituation. • Utvärdera och revidera samverkansdokumentet Samverkan inom missbruks- och beroendevården i Hultsfred • Ansvarar för att mätbara mål sätts och genomförs • Kompetensutveckling För kontaktuppgifter se bilaga 3. Behandlingsteam/H PI-gruppen: HPI - Samverkan mellan Hälsocentralen i Hultsfred, Hälsocentralen i Mörlunda, privata aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby samt Individoch familjeomsorgen i Hultsfreds kommun. • • • • I gruppen ingår personal med sin grundprofession i vardera förvaltningen. Professionerna är sjuksköterska från primärvården, sjuksköterska från psykiatrisk öppenvård, behandlare samt socialsekreterare från Individ- och familj eomsorgen. Mötena äger rum på socialförvaltningen. Gruppen träffas ungefär en gång per månad. Vid mötena lyfts enskilda ärenden som rör individer med missbruk- och beroendeproblematik upp till diskussion. I övrigt kontinuerligt samarbete. HPI-gruppens arbetsuppgifter: • Hembesök sköts i första hand av personal på Individ- och familj eomsorgen. Sjukvårdspersonal från primärvård, hälsovalsuppdraget eller psykiatrin kan vid behov av medicinska/psykiatriska bedömningar följa med. • Ansvarar förutom direkt klientarbete för rådgivning, information och förebyggande arbete i beroendefrågor. • Samverkar vid behov med mödravårdscentral, BVC, skolhälsovård, BUP, m.fl. • Utvecklar sin kompetens inom området beroendeproblematik. Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 • • Arbetar utifrån evidensbaserade metoder och beprövad erfarenhet. Rapporterar kontinuerligt till arbetsgruppen För kontaktuppgifter se bilaga 4. För samtyckesblankett se bilaga 5. Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 7 Datum 2014-10-28 8 Styrdokumentet revideras årligen. Den som ansvarar för revideringen är arbetsgruppen. i \\ tt ( ,l t,i t- L),, Ann-Gret Sillen Socialchef Hultsfreds kommun Agneta Ribe Toll Verksamhetschef Hultsfreds Hälsocentral ' Wivi-Anne Nilsson Verksamhetschef Mörlunda Hälsocentral Stefan Bohm 1:a linjens chef Psykiatriska öppenvårdsmottagningen/rehab Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 9 Bilaga 1 Definition av målgrupper och diagnoskriterier Ansvarsområde Socialtjänstlagen (SoL), reglerar socialtjänstens skyldigheter. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), anger ansvaret för sjukvården. I båda lagarna betonas vikten av frivilliga insatser så långt möjligt. Tvångsvård De lagar som kan bli aktuella vid missbruk är: LVM; Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, används om det är fara för det egna eller andras liv på grund av beroendet. LVU; Lagen om vård av unga, används när den unge utsätter sig för allvarlig fara på grund av missbruk. LPT; Lagen om psykiatrisk tvångsvård, är tillämpligt då missbruket är en del i en allvarlig psykisk störning. Socialstyrelsens definitioner av målgrupper Terminologin inom socialtjänstens respektive hälso- och sjukvårdens missbruks- och beroendevård skiljer sig åt på vissa avgörande punkter. Även om det vore önskvärt, är det idag omöjligt med en gemensam terminologi på grund av de administrativa, lagmässiga och innehållsliga skillnader som finns mellan verksamheterna. På sikt anser dock Socialstyrelsen att det är viktigt att utveckla en gemensam terminologi, där det är möjligt. Följande definitioner är hämtade ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård: • Missbruks- och beroendevård avser den verksamhet som bistår eller ger insatser i form av vård och behandling till klienter och patienter inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården med missbruks- eller beroendeproblem. • Missbruk respektive beroende av alkohol och droger betecknar tillstånd enligt de kriterier som anges i DSM-IV eller ICD-10 (klassifikationssystem som används inom hälso- och sjukvården). • Beroende är ett psykobiologiskt tillstånd med flera samtidiga symptom (syndrom) samt starka kulturella och sociala inslag, ofta med en multifaktoriell bakgrund. • Behandling är en oklar term och behovet av en entydig definition är stort. Här föreslås att behandling definieras med stöd av fyra kriterier: evidens, intention, kompetens och terapeutisk kontext. • Psykosocial behandling inom detta område bör förbehållas den behandling som nämns ovan, i kombination med kraven på att den främst inriktas på den enskildes psykologiska situation och sociala förhållanden samt med fokus på missbruket eller beroendet. Psykosocialt stöd uppfyller inte behandlingskraven och bör därför avse sådana insatser som främst är ägnade åt den enskildes sociala situation. Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 10 Diagnoskriterierna rör alkoholism från DSM IV. • Riskbruk definieras som en högkonsumtion av alkohol med risk för organskada men där diagnoskriterierna enligt DSM-IV (American Psychiatry Asosiation, 2002) för missbruk eller beroende inte är uppfyllda. Gränsvärdena för riskfylld konsumtion för män är 210 gram ren alkohol per vecka vilket motsvarar tre flaskor 11 % vin. För kvinnor är gränsen 140 gram ren alkohol per vecka eller två flaskor 11 % vin. Prevalensen är att cirka 500 000 personer i Sverige har ett riskbruk som med anpassade interventioner kan minskas till ett icke, för hälsan, riskfyllt bruk (Heilig, 2004). • Intensivkonsumtion, även kallat "Berusningsdrickande", definieras som ett dryckesmönster med samma höga risk för fysisk och psykisk skada som vid riskbruk. För kvinnor innebär det minst fyra glas och för män minst fem glas vid ett och samma tillfälle där ett glas motsvarar tolv gram ren alkohol (Fransk, Andrbsson, Danström, Thakker & Wirbing, 2002). • Missbruk definieras enligt diagnoskriterierna i DSM-IV som upprepad användning av drogen som leder till misslyckande i arbetslivet, i skolan eller i hemmet. Det finns även en betydande risk för fysisk skada i samband med till exempel bilkörning och arbete med maskiner och eventuell kontakt med rättvisan. Det är fortsatt användning av drogen på trots av påtagliga konsekvenser av social eller interpersonell karaktär. Minst ett av dessa fyra kriterier ska vara uppfyllda under samma 12 månaders period och kriterierna för beroende får aldrig ha uppfyllts. • Vid beroende utvecklas även tolerans, abstinens, kontrollförlust och varaktig önskan om att sluta. En stor del av den vakna tiden används för att införskaffa alkohol/drogen och det sociala, yrkesmässiga livet ges upp eller minskas (Heilig, 2004). Beroendevård är högt specialiserad och inleds oftast på avgiftningsavdelningar eller specialist mottagningar. Två former av alkoholberoende: Typ I. (ca 75 %) • Relativt sen debut, efter 25 års ålder (oftast ett fullt utvecklat beroende vid 40 års ålder) • Psykologiskt beroende/kontrollförlust • Skuldkänslor efter drickandet • Personlighetsmässigt beroende • Eventuellt blandmissbruk endast med benzodiazepin. Typ II. (Ca. 25 %) • Tidig debut oftast innan 25 års ålder • Spontant alkoholsökande beteende • Bråk, slagsmål, ofta polisingripande • Hög grad av sensations-/nyhetssökande • Låg "harm avoidance" (försöker EJ undvika faror) • Drag av eller fullt ut antisocial personlighetsstörning: livslång anamnes på impulsivitet, lögner, bråk och avsaknad av adekvata skuldkänslor • Stor överlappning med "multiple substance abuse" (cannabis, alkohol, centralstimulantia och benzodiazepin) Källa: "Beroendetillstånd" Markus Heilig m. fl. s 77, (2004) Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 11 Definition enligt ICD 10 Med alkoholberoende menas enligt ICD 10 F10 en grupp av fysiologiska kognitiva och beteendemässiga fenomen som utvecklas efter oftast lång regelbunden alkoholanvändning. Kriterier för alkoholberoende enligt F10 • Toleransökning • Abstinenssymtom • Tvång att dricka alkohol "sug" • Svårigheter att styra sin konsumtion "kontrollförlust" • Alkohol dominerar tillvaron • Fortsatt alkoholkonsumtion trots allvarliga alkoholrelaterade skador Illegala droger Definition ICD 10 En grupp psykoaktiva medel som sinsemellan har olika kemisk karaktär och med olika påverkan på centrala nervsystemet och som saknar medicinskt användningsområde. Dess illegala karaktär innebär att drogerna tillverkas för illegal användning och omges av en subkultur, delvis kriminell, och där risken för allvarliga skadeverkningar av preparaten är en del av missbrukarnas livsföring. De vanligaste drogerna kan uppdelas i tre grupper och en blandning av dessa kan även förekomma: • Opiater (ICD-F11) • Centralstimulantia (ICD-F14, ICD-F15) • Cannabis (ICD- F12)/hallucinogen (ICD-F16) Indelning av alkoholmissbruk i fyra grupper från A-D Grupp A Tillfälligt missbruk utan identifierbar orsak. Grupp B Personer som under pressade levnadsförhållanden och kriser använder alkohol i en omfattning som kan karaktäriseras som missbruk och där risk för beroendeutveckling finns. Till denna grupp kan också hänföras alkoholmissbruk som kan betecknas som sekundär till en bakomliggande psykisk sjukdom. Grupp C Personer med ett etablerat och långvarigt beroende men med delvis bibehållen social förankring, så kallat dolt missbruk, där sociala och känslomässiga band sviktar. Grupp D Långvarigt alkoholberoende, missbrukaridentitet och social utslagning. Har ofta en rad misslyckade behandlingsförsök bakom sig. Definition Samsjuklighet Samsjuklighet definieras enligt de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård på följande sätt: "missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom". Med allvarlig psykisk sjukdom menas här: Psykoser — schizofreni, andra psykotiska syndrom, vanföreställningar Affektiva syndrom — bipolär sjukdom, egentlig (svårare) depression Allvarligare personlighetsstörningar Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 12 Behandling av dessa personer skall ske samtidigt och integrerat med beroendevården och med övriga stöd- och kontrollinsatser från socialtjänsten. Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 13 Bilaga 2 Samordnad individuell plan enligt 3 f § HSL och 2 kap. 7 § SOL Den enskildes uppgifter Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Datum för planens upprättande: Övergripande ansvar för planen (ange kommun eller landsting) Planeringsmötet Initiativtagare till mötet: Deltagare: Sammankallande: Ansvarig tjänsteman: Samtycke (beskriv hur samtycket från den enskilde har erhållits och om närstående har getts rätt att delta i planeringen): Aktuell situation (boende, sysselsättning, försörjning etc.): ri med Datum 2014-10-28 14 Hälsotillstånd (missbruk/beroende, aktuella sjukdomstillstånd av betydelse, aktuell medicinering etc.): Barnperspektivet (beskriv på vilket sätt barnperspektivet ska beaktas): Närstående: Planerade insatser (beskriv insatsen/insatserna i kronologisk ordning, när den/de ska påbörjas respektive avslutas, var den/de ska utföras och vilken av huvudmännen som är ansvarig utförare för respektive insats): Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 15 Insatser/åtgärder från annan (t.ex. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller privat aktör): Mål för insatserna (på längre sikt): Delmål för insatserna: Andra planer (redovisa eventuella andra planer som upprättats för aktuell person enligt andra lagrum och hur samordning med dessa kommer att ske): Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 16 Datum 2014-10-28 Uppföljning Datum för uppföljning av planen: På vilket sätt ska insatserna följas upp: Namn på ansvarig för uppföljningen och för ev. kallelse till nytt planeringsmöte: Information om behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen: Vi behandlar dina personuppgifter för att fullgöra vårt uppdrag. Du har rätt till mer information eller få rättelse om uppgifterna är felaktiga. Vänd dig till personuppgiftsombudet, Box 500. 577 26 Hultsfred, telefon 0495-24 00 00. Underskrifter Ort: Datum: Den enskilde Representant från landstinget Deltagare från socialtjänsten Deltagare från övriga aktörer Medverkande parter har erhållit varsitt exemplar av planen. Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 17 Bilaga 3 Kontaktuppgifter den lokala arbetsgruppengruppen Individ- och familjeomsorgen Vuxen, Hultsfred kommun: Marie Stjernström Sektionschef 0495-24 10 15 Tina Dahlström Behandlare 0495-24 10 02 Hälsocentralen Hultsfred, Landstinget i Kalmar län: Agneta Riberth Toll Versamhetschef 0495-155 07 Mörlunda Hälsocentral, Landstinget i Kalmar län: Wivi-Arme Nilsson Verksamhetschef 0495-239 97 Psykiatrisk öppenvård/rehab Vimmerby, Landstinget i Kalmar län: Stefan Bohm 1:a linjens chef 0492-175 21 Linda Palm Leg. sjuksköterska 070-415 22 93 Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 18 Bilaga 4 Kontaktuppgifter HPI-gruppen Individ- och familjeomsorgen Vuxen, Hultsfreds kommun: Tina Dahlström Behandlare 0495-24 10 02 Ammi Levin Behandlare 0495-24 10 03 Tuula Söder Behandlare 0495 -24 10 14 Hälsocentralen Hultsfred, Landstinget i Kalmar län: Carina Reinholdsson Sjuksköterska 0495-155 06 Mörlunda Hälsocentral, Landstinget i Kalmar län: Susann Svensson Sjuksköterska 0495-236 41 Psykiatri Norr Hultsfred Linda Palm Leg. sjuksköterska 070-415 22 93 Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28 Datum 2014-10-28 19 Bilaga 5 HPI - Samverkan mellan Hälsocentralen i Hultsfred, Hälsocentralen i Mörlunda, Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby samt Individ- och familjeomsorgen i Hultsfreds kommun. Samtycke till hävande av sekretess för informationsutbyte inom HPI Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess Samtycke 1 § Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. Nödvändigt utlämnande 2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Syftet med samtycket är att de parter som ingår i HPI ska samverka för att kunna hjälpa mig till bättre hälsa och mående. Samtycket gäller endast för uppgifter som är nödvändiga för att syftet ska kunna uppnås. Samtycket innebär att uppgifter kan lämnas ut/diskuteras utan hinder av sekretess och utan min närvaro. Samtycket gäller från det dagen den undertecknas och under tiden mitt ärende konsulteras i HPI, dock högst ett år. Jag kan när som helst återkalla mitt samtycke. De uppgifter som får utbytas är: • Hälsotillstånd • Tidigare utredningar • Expertutlåtande t ex medicinska utlåtanden • Tidigare rehabiliteringsinsatser • Arbetsförhållanden • Sociala och ekonomiska förhållanden Hultsfred/Vimmerby den Personnummer Namnteckning Namnförtydligande Riktlinjer för samverkan mellan Hälsocentralen Hultsfred, Mörlunda Hälsocentral, aktörer som ingår i hälsovalsuppdraget, Individ- och familjeomsorgen Hultsfred och Psykiatri Norr Hultsfred för personer med missbruks- och beroendeproblem. Revideras senast 2015-10-28