docHållbarhetsbedömning Översiktsplan 2030 - del
download 
Report Transcription
Hållbarhetsbedömning Översiktsplan 2030 - del
Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun Del landsbygd HÅLLBARHETSBEDÖMNING Samråd __________________________________________________________________________________ Structor Nyköping AB, Kungshagsvägen 3A, 61135 Nyköping, Org.nr. 556752-4532 Tel: 0155-20 64 00 Projektledning och administration Beställare Katrineholms kommun Datum 2015-08-26 Konsult Structor Nyköping AB NAI Svefa AB Medverkande Katrineholms kommun Sara Eresund, projektledare Marie Malmström Lisa Ganestam Håkan Lernefalk Medverkande konsult Johan Rodéhn, Structor Nyköping AB, Uppdragsledare och hållbarhetsbedömning Malin Larsson, Structor Nyköping AB, Kvalitetsgranskare Carina Lundgren, Structor Nyköping AB, Kvalitetsgranskare Kristina Sandberg, NAI Svefa, Ekonomiska konsekvenser Johan Graf, NAI Svefa, Ekonomiska konsekvenser Spårbarhet 8255 2 Sammanfattning Katrineholms kommun har tagit fram en översiktsplan som siktar på ett invånarantal på 40 000 personer år 2030. Det omfattar planer på cirka 1200 nya bostäder på landsbygden (huvudsakligen i tätorterna samt i stadsnära landsbygd) och 3 800 i Katrineholms stad. Huvudsaklig tillväxt planeras ske i kommunens tätorter med tillvaratagande av samhällsservice och infrastrukturstråk. Översiktsplanen har i och med denna hållbarhetsbedömning konsekvensbedömts utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Med huvudsaklig tillväxt i Katrineholm och stadsnära landsbygd, samt genom förtätning av befintliga tätorter och i infrastrukturstråk sker tillvaratagande av befintliga strukturer. Det ger en ekologisk och ekonomisk resurseffektivitet. Att utveckla i närhet till staden är gynnsamt ur ett ekonomiskt och marknadsmässigt perspektiv. Inriktningen ger även sociala fördelar med utveckling av orter, vilket ger nya möjligheter för boende, t.ex. funktionsblandning. En mer varierad bostadsutveckling i tätorterna möjliggör omflyttningar och/eller boendekarriär inom orten och ett varierat bostadsutbud ökar möjligheten för fler att flytta till kommunen och dess tätorter. Om tätorterna får ett större befolkningsunderlag ökar förutsättningarna för en välfungerande kommunal och kommersiell service. En bebyggelseutveckling i infrastrukturstråk ger förutsättningar för kollektivtrafik. God tillgänglighet inom gång- och cykelvägnätet ger även det ökade förutsättningar för hållbara resor, liksom stärkta möjligheter för motion och därigenom utvecklad folkhälsa. Nyttan av en sådan komplettering är kollektiv för hela orten och det är rimligt att anta att skattekollektivet är den dominerande finansiären av en sådan insats. Satsningar på god tillgänglighet och goda valmöjligheter ger ökade möjligheter för jämlikhet till transporter, upplevelser och i övrigt att ordna sitt liv i förhållande till var och ens förutsättningar för boendemiljö och arbete. Kommunen strävar efter att hela kommunen ska vara livskraftig vilket ger förutsättningar för en socialt stark kommun samt att det finns underlag för underhåll av kommunens landskap, kulturoch naturmiljöer. Etableringar på landsbygden kan dock medföra investeringar i vatten och avlopp, vägar och service i övrigt vilket kräver ekonomiska resurser. Utvecklat vatten och avlopp stärker möjligheterna för effektiv vattenrening, vilket kan stärka vattenkvaliteten i kommunens sjöar och vattendrag. Vid omvandling av fritidshusområden till permanentområden kan följden bli utvecklad avloppshantering både för befintliga och tillkommande bostäder, med förbättrade förutsättningar för rena vatten i kommunen. Omvandling av fritidshusområden kan ge positiva sociala värden, men geografiska lägen kan i vissa fall göra att det blir svårt att ansluta till kollektivtrafik samt servicefunktioner i övrigt. Nyinvestering i infrastruktur och service kan medföra kostnader, liksom avfallshantering i externa lägen. Ett ökat befolkningsunderlag ger ökat underlag till föreningslivet, vilket har betydelse för sociala aspekter. Kommunen anger områden med lättnader i strandnära lägen, vilket öppnar för fler att bosätta sig i attraktiva lägen samt ekonomiska effekter när kommunen kan attrahera fler invånare. Vattennära lägen värderas högt på bostadsmarknaden och sådana lägen kan vara avgörande för att möjliggöra nyproduktion i tätorterna och på landsbygden. Utveckling i dessa lägen innebär i 3 flera fall att den befintliga infrastrukturen behöver kompletteras i någon utsträckning. Samtidigt finns ofta naturmässiga och rekreativa värden i dessa lägen till vilka anpassning behöver ske. Bedömningar har gjorts för hur berörda riksintressen påverkas. Det tydligaste området som behöver anpassas i förhållande till riksintresse är utpekat område vid Öljaren, inom riksintresse för kulturmiljö – Julitabygden. Bedömningar har även gjorts för hur nationella miljökvalitetsmål påverkas av översiktsplanen. Ökad befolkningsmängd på det sätt som planen uttrycker medför utmaningar för att uppnå mål om att begränsa miljöpåverkan. Länsstyrelsens senaste bedömning av om miljömålen nås i länet anger att i princip samtliga miljömål är svåra att uppnå utan ytterligare åtgärder. Det resulterar i att det är betydelsefullt hur översiktsplanearbetet realiseras och vid exploatering och lovgivning. Bedömningen är dock att det finns goda strategier i den översiktliga planeringen som kan begränsa miljöpåverkan och bidra positivt till miljömålen. 4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING ....................................................................................................................... 7 2 SAMMANFATTNING AV PLANEN .............................................................................. 7 3 VALET AV INRIKTNING OCH UTVECKLINGSSCENARIER ............................. 10 4 3.1 NOLLALTERNATIV ....................................................................................................... 10 3.2 ÖVRIGA RIMLIGA ALTERNATIV ................................................................................... 11 3.3 AVGRÄNSNING ............................................................................................................ 13 KONSEKVENSER AV PLANENS INRIKTNINGAR................................................. 14 4.1 TÄTORTSUTVECKLING ................................................................................................ 14 4.2 STADSNÄRA LANDSBYGD ............................................................................................ 16 4.3 OMVANDLINGSOMRÅDEN OCH FRITIDSHUSOMRÅDEN ............................................... 18 4.4 LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA OMRÅDEN ............................................... 20 4.5 ÖVRIG LANDSBYGD ..................................................................................................... 23 4.6 VATTENTILLGÅNGAR .................................................................................................. 25 4.7 NATUR, KULTUR, OCH REKREATION ........................................................................... 27 4.8 TRAFIK OCH RESANDE ................................................................................................. 28 4.9 TEKNISK FÖRSÖRJNING ............................................................................................... 31 4.10 NÄRINGSLIV INKL. TURISMNÄRING ............................................................................. 33 4.11 JORD- OCH SKOGSBRUKSMARK ................................................................................... 34 5 6 7 RIKSINTRESSEN, NATURA 2000 OCH MILJÖKVALITETSNORMER .............. 35 5.1 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖ – JULITABYGDEN D25 .......................................... 36 5.2 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖ – ERICSBERG D29 ................................................. 36 5.3 RIKSINTRESSE FÖR NATURMILJÖ – HÅLVETTEN – NÄSNAREN ................................... 36 5.4 RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIV - HJÄLMAREN .......................................................... 36 5.5 NATURA 2000 .............................................................................................................. 36 5.6 MILJÖKVALITETSNORMER .......................................................................................... 37 EKOSYSTEMTJÄNSTER .............................................................................................. 37 6.1 EKOSYSTEMTJÄNSTER I VATTENMILJÖER ................................................................... 38 6.2 EKOSYSTEMTJÄNSTER I NATUROMRÅDEN .................................................................. 38 6.3 EKOSYSTEMTJÄNSTER AV BETYDELSE FÖR REKREATION ........................................... 39 ORTSSPECIFIKA ASPEKTER ..................................................................................... 39 7.1 BJÖRKVIK .................................................................................................................... 39 7.2 FORSSJÖ ....................................................................................................................... 39 5 8 9 7.3 VALLA ......................................................................................................................... 40 7.4 ÄSKÖPING .................................................................................................................... 40 7.5 BIE ............................................................................................................................... 40 7.6 STRÅNGSJÖ .................................................................................................................. 40 7.7 SKÖLDINGE.................................................................................................................. 40 MÅLUPPFYLLELSE OCH UPPFÖLJNING............................................................... 40 8.1 MILJÖKVALITETSMÅL ................................................................................................. 40 8.2 FOLKHÄLSOMÅL.......................................................................................................... 41 8.3 UPPFÖLJNING AV PLANENS BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ......................................... 42 LITTERATURFÖRTECKNING ................................................................................... 42 6 1 Inledning Syftet med denna konsekvensbeskrivning är att på ett tydligt och strukturerat sätt redovisa och förklara översiktsplanens konsekvenser ur miljömässigt, sociala och ekonomiska perspektiv. Hållbarhetsbedömningen ska uppfylla plan- och bygglagens krav om konsekvensbedömningar och miljöbalkens krav på miljökonsekvensbeskrivning. Hållbarhetsbedömningen ger underlag för en samlad bedömning av hur översiktsplanen förhåller sig till det övergripande målet om hållbarhet. Med hållbarhetsbedömning kan hållbarhetsfrågor i ökad utsträckning integreras i planeringen, och naturligt följa med vid genomförandet av planens strategier. 2 Sammanfattning av planen Översiktsplanen tydliggör hur Katrineholms kommuns landsbygd ska utvecklas, och tar avstamp i hållbar utveckling, som innebär att utvecklingen ska vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. Planen omfattar hela kommunen. Katrineholms stad har tidigare behandlats mer ingående i en plan för staden, antagen 2014. Katrineholms kommun är tydliga i att kommunens landsbygd med tätorter ska vara en viktig och betydelsefull del av kommunen, som är att räkna med. Tillväxten av huvudorten är beroende av landsbygdens värden och utveckling. I detta är en levande landsbygd och en landsbygd som är attraktiv viktig. I kommunen bor idag ca 33 000 personer och kommunens mål är att vara 40 000 invånare år 2030. Det omfattar planer på 3800 nya bostäder i Katrineholms stad och cirka 1 500 nya bostäder på landsbygden. Kommunen strävar efter en befolkningstillväxt i alla kommunens orter och möjlighet till boende på landsbygden. Inriktningen är att en ökad befolkning kan stärka underlaget för service och infrastruktur. Kommunens intentioner för landsbygden bygger på fem strategier; - Landsbygd och stad tillsammans – Strategin avser samspelet mellan stad och land där landsbygdens och stadens olika karaktärsdrag är beroende av varandra för en samlad positiv utveckling. - Stärka befintliga strukturer – Strategin avser att ny bebyggelse ska lokaliseras till befintliga strukturer för att optimalt nyttja gjorda investeringar i infrastruktur, service m.m. - Attraktiva livsmiljöer – Strategin avser att kommunen vill erbjuda boendemiljöer med hög attraktivitet för att öka inflyttningen. - Värdefull natur och kultur – Strategin avser att kommunen värderar natur- och kulturvärden högt i arbetet för en hållbar och attraktiv kommun. - Landsbygd för alla – Strategin avser att kommunen anser att utvecklingen av landsbygden bygger på god samverkan med de som bor och verkar på landsbygden samt att möjligheten att besöka, bo och verka på landsbygden ska bygga på jämställdhetsprinciper. 7 En av strategierna i arbetet med översiktsplanen för landsbygden är att utgå från och stärka de strukturer som finns idag. Det innebär att lokalisering av ny bebyggelse i huvudsak ska ske längs stråk där det idag finns infrastruktur och service. Inom de utpekade stråk som strategin redovisar ligger tätorterna Björkvik, Forssjö, Valla, Sköldinge, Strångsjö, Bie och Äsköping, dessa bedöms därför som möjliga utvecklingsorter. Planen blickar på förutsättningar för utveckling i de olika tätorterna, i den stadsnära landsbygden och i infrastrukturstråk. Till detta kommer även förutsättningar för omvandling av fritidshusområden till permanentboende liksom områden som företrädelsevis fortsätter som fritidshusområden. För att erbjuda bostäder på landsbygden i attraktiva lägen presenteras kommunens plan kring LIS-områden. Kommunens kategorisering redovisas i figur 1. Figur 1. Kommunens utvecklingsorter (tätorterna), stadsnära landsbygd (cirkelformat område kring Katrineholm), omvandlingsområden (orange) och fritidshusområden (grön). Kommunen ställer sig även positiv till byggande av enskilda bostadshus på landsbygden utanför orterna och fritidshusområdena, och betonar att det ska ske utifrån landskapets förutsättningar 8 och möjligheten att lösa vatten- och avloppsfrågan. Vid lokalisering av ny bebyggelse är det viktigt att det inte kommer i konflikt med jord- och skogsbruk. Planen sammanfattar även landsbygdens värden i form av t.ex. besöksnäring- och turism, vattenresurser, friluftsliv- och rekreation, kultur- och fritidsaktiviteter. Redogörelserna omfattar även förutsättningar och strategier för trafik och resande, vatten och avlopp, renhållning liksom bredband och telefoni. Tabell 1. Planerade bostäder på landsbygden Ort/område Uppskattat antal nya bostäder Bie 30 Björkvik inkl LIS - Yngaren 60 Forssjö 150 Sköldinge 70 Strångsjö 20 Valla 300 Äsköping inkl LIS - Öljaren 120 Strängstorp 35 Sågmon 23 Uppskattat antal nya bostäder inom LIS-område Antal fritidsbostäder som kan bli permanenta 150 10 60 Djulönäs 40 Loviselund 40 Ekenäs 30 Varbro/Hålbonäs 100 Sandvik 50 Toltorp 15 LIS- Valdemaren 30 LIS- Tisnaren 30 Övrig landsbygd 100 Summa 908 220 335 Totalt: 1463 bostäder 9 3 Valet av inriktning och utvecklingsscenarier Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som täcker hela kommunens yta, mark och vatten. Planeringen inriktas på frågor som har större relevans för kommunens invånare och kommunens långsiktiga ekonomiska, social och miljömässiga utveckling. Med aktuell översiktsplanering för både landsbygden och för staden tar kommunen fram en övergripande planeringsinriktning för frågor som bostadsförsörjning, infrastrukturen och klimat- och energiaspekter. Landsbygdsutvecklingen handlar i stort om att ta tillvara och utveckla landsbygdens attraktivitet för etablering av verksamheter och tillkommande av nya bostäder utifrån landsbygdens givna förutsättningar. Planarbetet utgår härmed ifrån att en förutsättning för landsbygdsutveckling är att det i framtiden bor och verkar fler människor på landsbygden och i tätorterna än vad det gör idag. Varje landsbygd har sina givna förutsättningar och har utvecklats under årens lopp till vad den är idag. Det finns historiska anledningar till hur ortsstrukturen ser ut idag, där orter kan ha tillkommit utifrån historiska rörelsemönster, naturtillgångar och etablerade verksamheter etc. Dagens ortsstruktur och samspelet mellan olika områden är en spegling av kommunens historia, vilket är en viktig utgångspunkt när landsbygden ska utvecklas framöver. Med utgångspunkt i historiska arv och kommunens givna förutsättningar ska dagens planering utifrån detta bygga vidare på en ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Helheten och samspelet mellan dessa begrepp är det som definierar det hållbara, även om det kan finnas målkonflikter och utrymme för diskussion kring vad de viktigaste strategierna för hållbarhet är på kort och på längre sikt. 3.1 Nollalternativ Nollalternativet beskriver förväntad utveckling av Katrineholms kommun till år 2030 om förslaget till ny översiktsplan inte fullföljs genom ett beslut om antagande. I nollalternativet bedöms gällande översiktsplan vara det strategiska dokument som ger vägledning vid planering av markanvändningen inom kommunen. Med anledning av att den tidigare översiktsplanen med tiden har blivit allt mer inaktuell finns begränsade förutsättningar att hämta stöd i översiktsplanering vid fortsatt utveckling av kommunen. Nya anspråk och strategier får efterhand en allt större betydelse, men utan att ha samlats och avvägts i en övergripande strategi för kommunen. I nollalternativet saknas en aktuell precisering av strategier för hur kommunen ska utvecklas och var olika verksamheter ska förläggas. Det innebär att det med tiden blir en allt ökad otydlighet kring kommunens förutsättningar för utveckling, med risk för en avstannande befolknings- och bebyggelseutveckling. Med minskat befolkningsunderlag kan flera ekonomiska och sociala konsekvenser väntas, då underlaget för service och näringsutveckling skulle minska. Med en minskande befolkning saknas ofta förutsättningar för satsningar på utveckling av orter på ett sätt som bättre uppfyller dagens visioner om en god bebyggd miljö. Möjligheten att använda utveckling som drivkraft för omställning till hållbar utveckling kan vara svag i nollalternativet då det saknas resurser för att omforma samhället för ökad resurseffektivitet, med investeringar för ökad kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Samtidigt medför ofta en större befolkning ökad påverkan på miljön. Nollalternativet kan visserligen innebära att oexploaterade områden inte tas 10 i anspråk men kan lika gärna innebära att tillkommande bebyggelse tillkommer i oönskade lägen utan övergripande överväganden. Ställningstagande om bygglov kan i en sådan situation behöva tas utan övergripande strategier med risk för undervärdering av olika värdens betydelse i ett större perspektiv. Risken är att värden, särskilt i ett större sammanhang, skadas med en allt mer inaktuell övergripande planering. Det kan innebära att beslut om lokalisering för en verksamhet sker utan kontroll över lämplig placering med risk för sämre nyttjande av naturresurser. 3.2 Övriga rimliga alternativ Planförslaget redogör för strategier för landsbygdsutveckling och tillväxt i hela kommunen inkl. landsbygden. Planarbetet utgår även från att en förutsättning för landsbygdsutveckling är att det i framtiden bor och verkar fler människor på landsbygden och i tätorterna än vad det gör idag, och att fler, både stadsbor och landsbygdsbor har en utvecklad relation till landsbygden och dess kvaliteter. Detta är en grundläggande inriktning och förutsättning för en framgångsrik landsbygdsutveckling. Rimliga alternativ handlar utifrån ovanstående främst om olika scenarier för hur översiktsplanens strategier och inriktning genomförs. Några principiella framtidsutvecklingar redovisas nedan, vilka innebär att de faktiska konsekvenserna av översiktsplanen är beroende av vilken modell som bebyggelseutveckling med mera tar i praktiken. De alternativa scenarierna beror på bebyggelsetryck i olika delar av kommunen, kommande investeringar i infrastruktur och andra kommunala och regionala beslut. Samtliga tre nedan beskrivna alternativ kan inrymmas i strategierna som uttrycks inom översiktsplanearbetet. Skillnaderna i konsekvenserna och vilken typ av konsekvenser som uppstår är beroende av hur översiktliga strategier genomförs konkret och vilket scenario som vidare beslut stimulerar. Av den konsekvensbeskrivning som görs i kommande avsnitt i denna hållbarhetsbedömning kan slutsatser dras hur efterföljande beslut stimulerar en utveckling i riktning mot det ena eller det andra scenariot och vilka konsekvenser som genereras. Utifrån detta kan kommande beslut baseras på hållbarhetsgrunder utifrån hur sociala, ekonomiska och ekologiska utmaningar kan hanteras vidare. 3.2.1 Störst tillväxt nära Katrineholm Scenariot bygger på att landsbygden i nära anslutning till kommunens huvudort är av störst attraktivitet och att tillväxt därför främst sker där. I alternativet sker relativt stor inflyttning till orter som Forssjö, Sågmon och Strängstorp. Konsekvenser - En tillväxtkoncentration i nära anslutning till staden är en strategi som tar vara på gjorda investeringar i infrastruktur och skapar förutsättningar för samnyttjande av platser och service mellan stad och landsbygd. Landsbygdens kvaliteter erbjuds i nära anslutning till stadens utbud av kommersiell- och kommunal service vilket bidrar till attraktiva och konkurrenskraftiga boendemiljöer i kommunen. Fler får närmare till arbetsmarkanden i Katrineholms stad och till regionaltågen som leder till Norrköping, Stockholm och andra större städer. Det ökade befolkningsunderlaget stärker näringslivet och kollektivtrafiken i staden. En fokusering på 11 landsbygden i närhet till staden kan bidra till att mindre medel för infrastruktur och kommunal service till övriga landsbygden minskar och så också dess attraktivitet. Närheten till staden bidrar till ekologisk resurseffektivitet med begränsade transporter och i övrigt hushållning med naturresurser. Tillväxt i koncentration kring Katrineholm innebär att fler resor kan baseras på hållbarhet, genom stärkt position för gång- och cykeltrafik samt korta avstånd för transporter generellt. Samtidigt finns redan idag gjorda investeringar i flera tätorter som kan nyttjas mer effektivt utan att ej exploaterad mark behöver tas i anspråk. Socialt är det en nackdel för kommunen som helhet om tillväxttakten skiljer stort mellan kommunens olika delar, med risk för begränsningar i sociala och ekonomiska möjligheter mellan stad och land. Staden kan upplevas ha en stor resurseffektivitet i sig, men medvetenheten kring dess påverkan på landsbygden kan vara liten när den upplevda skillnaden mellan stad och land ökar. Städer som breder ut sig riskerar ofta att ta ett allt större omland i anspråk för sin försörjning. Storskaligheten och rationalitet tenderar att öka vid bruk av landsbygdens naturtillgångar i takt med att landsbygdboendet går ned. Vid avflyttning kan t.ex. jord- och skogsmark i ökad utsträckning övergå till storskaliga bolag som har mer rationella brukningsmetoder, vilket kan resultera i förlust av naturmark eller lågintensivt brukad mark. Scenariot innebär att tillväxten blir låg på landsbygden längre från huvudorten, eller till och med att landsbygden avfolkas. Det kan innebära minskade förutsättningar för att förvalta viktiga natur- kultur- landskaps- och friluftsvärden. 3.2.2 Störst tillväxt i kollektivtrafikstråk Scenariot bygger på att inflyttning i hög grad sker utifrån goda kollektivtrafiklägen. Scenariot kan bli en följd av särskilda satsningar på stärkt kollektivtrafik och/eller som en följd av ökade kostnader på drivmedel för den enskilde. I alternativet sker en relativt stor inflyttning till orter med läge för god kollektivtrafik t.ex. Valla, Sköldinge och Strångsjö. Konsekvenser – Att koncentrera tillväxt i kollektivtrafiknoder kan ge en god hållbarhet då en tillväxt kan baseras på möjligheter för hållbara transporter. Scenariot innebär att tillkommande bebyggelse har stora möjligheter att förläggas inom befintliga stadsstrukturer och ta fasta på redan genomförda investeringar. Det ökade befolkningsunderlaget skapar förutsättningar för kommersiell service som exempelvis livsmedelsbutik och kommunal service. En förstärkning av orter i ett koncentrerat kollektivtrafikstråk innebär allt som oftast att kollektivtrafiken kan erbjuda fler avgångar under fler timmar på dygnet och utgöra ett attraktivt alternativ till den egna bilen. Genom en utveckling av tätorterna längs väg 55/56 och 55/57 stärks den regionala sammankopplingen mellan Norrköping-Katrineholm-Flen vilket kan bidra till en ökad rörlighet som gynnar näringslivet. Tillväxt i kollektivtrafikstråk innebär att ytor för förtätning och återanvändning av redan ianspråktagen mark även kan nyttjas i fler orter än kommunens huvudort. Om planeringen inriktas mot att möjliggöra för framtida tågförbindelser till fler orter än idag blir det en stark bidragande faktor till tillväxt i tätorterna. Tillväxten diversifieras i kommunens olika delar, men i mindre grad i orter som ligger längre från kollektivtrafik. En stärkt kollektivtrafik kan stärka förutsättningarna för de orter som får god anslutning, liksom för ett omland kring dessa orter. Det öppnar för livskraftiga bygder på fler håll i kommunen än kring en huvudort. Satsningar på ett fler12 tal kollektivtrafiknoder kan därmed medföra att fler bygder och landsbygdsområden inom kommunen blir anslutna till en god tillgänglighet och servicefunktioner i övrigt. Scenariot kan därmed ha en viktig roll att spela både för resurseffektivitet för många människor, men även att förutsättningarna för underhåll av landskap och naturmiljöer kan bibehållas. Scenariot kan därmed ha särskilda möjligheter att balansera fördelar och nackdelar som finns både för stadsboendet och landsbygdsboendet. (Landsbygdsboendets miljöfördelar hanteras ingående i kap. 4 avsnitt landsbygden utanför tätorterna.) 3.2.3 Större andel i tätorterna Scenariot bygger på att det skapas förutsättningar för tillväxt i tätorterna och i de mer glesa strukturerna, där attraktivitet skapas genom satsningar på landsbygdsskolor och servicefunktioner samt i övriga aspekter som möjliggör tillväxt i mindre orter. Scenariot ökar valfriheten för kommunens invånare angående bostadssituation när förutsättningarna stärks även för boende på landet. Med bygdeutveckling stärks de sociala och ekonomiska förutsättningarna för både ett liv på landet och näringslivets utveckling på landet, vilket är en förutsättning för en levande landsbygd. Förtätningen görs där det redan finns utbyggd infrastruktur vilket leder till ett mer effektivt nyttjande av gemensamma resurser. En mer varierad bostadsutveckling i tätorterna möjliggör omflyttningar och boendekarriär inom orten. Ett varierat bostadsutbud kan locka fler till landsbygden och potentialen för näringslivet och turistsatsningarna stärks med ett ökat befolkningsunderlag. En utökad kollektivtrafik och investeringar i skol- och förskolefastigheter kan behövas för en utveckling av tätorterna. Förutsättningarna ökar även för naturvården i flera perspektiv då en mänsklig närvaro är en förutsättning för ett öppet landskap med betande djur som i sin tur är en förutsättning för landskapsvärden och flera av de naturtyper som förekommer och är beroende av människans närvaro. Risken vid glesa strukturer är att transportbehovet ökar och att resor i stor utsträckning baseras på mindre hållbara transportsätt. Det är därför viktigt att kollektivtrafik även möjliggörs vid glesa strukturer samt att service och fler ärenden kan uträttas lokalt. 3.3 Avgränsning Denna hållbarhetsbedömning omfattar samtliga aspekter i hållbarhetsbegreppet, d.v.s. ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser. Det inkluderar den miljökonsekvensbeskrivning som ska göras för planer med betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. Miljöbalken. Miljökonsekvenser Kommunen genomförde 2014-12-11 ett avgränsningssamråd med Länsstyrelsen om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad. Översiktsplaneringen är övergripande och kan ha betydelse för ett större antal miljöaspekter, vilket har styrt beskrivningarnas omfattning. Översiktsplanens inriktning gör att det är naturligt att fokusera extra på konsekvenser till följd av bostadsförsörjningen, infrastrukturen samt klimat- och energiaspekter. Till detta kopplas ett flertal miljöaspekter och berörda miljökvalitetsmål. 13 Sociala konsekvenser En social konsekvensbeskrivning av en översiktsplan syftar i första hand till att integrera sociala perspektiv och aspekter i planprocessen och styra planen i linje mot uppsatta sociala mål. I social hållbarhet kan följande aspekter ingå; folkhälsa, jämlikhet, integration och kan inbegripa barn-, ungdoms- och äldreperspektiv, trygghet och tillgänglighetsfrågor. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna bedöms efter möjliga kostnader och intäkter och andra ekonomiska nyttor så som arbetstillfällen, rörlighet och turism. Den ekonomiska hållbarheten är tätt sammankopplad med planens genomförbarhet och marknadens förutsättningar. För att genomföra planens intentioner behövs flera aktörer t ex kommunen, Trafikverket, näringslivet, byggbolagen och den enskilda markägaren. Därför belyser den ekonomiska konsekvenserna både kommunens men också marknadens och den enskildes ekonomiska konsekvenser i och med översiktsplanen. 4 Konsekvenser av planens inriktningar I detta kapitel redovisas bedömda konsekvenser av översiktsplanen och dess strategier. 4.1 Tätortsutveckling Tätortsutveckling En av strategierna för landsbygden är att utgå från och stärka de strukturer som finns idag. Lokalisering av ny bebyggelse ska i huvudsak ske längs stråk där det idag finns infrastruktur och service. Ca 900 nya bostäder planeras i kommunens tätorter – Bie, Björkvik, Forssjö, Sköldinge, Strångsjö, Valla och Äsköping. Översiktsplanen poängterar att det viktiga stråket Vingåker – Katrineholm – Flen är betydelsefullt för hållbar utveckling. Berörda kommuners samarbete kring infrastruktur, kollektivtrafik och lokalisering av bebyggelse är viktigt i detta stråk. Översiktsplanen belyser utvecklingspotential i kommunens orter utifrån befintliga tillgångar som drivkraft. Miljökonsekvenser Att lokalisera ny bebyggelse inom befintliga strukturer innebär effektivt resursutnyttjande där redan ianspråktagen mark kan nyttjas effektivare. Det medför att behovet av att ta ej exploaterad mark i anspråk kan reduceras. Inriktningen medför att befintlig infrastruktur och service tas till vara, vilket är resurseffektivt. Principer om resurseffektivitet genom förtätning av Katrineholm på det sätt som uttrycks för översiktsplanering för staden kommer på detta vis igen vid utveckling av kommunens övriga orter. Inflyttning till kommunens orter kan i många fall innebära att lucktomter och tomter med låg nyttjandegrad kan återanvändas och kanske förtätas. I den mån som mark i utkanten av tätorterna tas i anspråk för bebyggelseutveckling finns risk för ianspråk14 tagande och påverkan på natur-, kultur- och friluftsområden samt att jord- och skogsbruksmark tas i anspråk. Lokalisering av ny bebyggelse i infrastrukturstråk ger förutsättningar för en utvecklad kollektivtrafik, med möjlighet att reducera klimatpåverkan från transporter. Kommunens olika orter har olika förutsättningar för effektiv anslutning till kollektivtrafik. Med god anslutning och hög nyttjandegrad kan utsläppen minska i högre grad. Bedömningen är att det utpekade stråket Vingåker – Katrineholm – Flen har goda förutsättningar för kollektivtrafik där utvecklat tillvaratagande av järnvägstransporter har betydelse för klimataspekter. Bebyggelse i detta stråk kan medföra nya möjligheter för järnvägen, särskilt om fortsatt planering håller öppet för utökad trafik och framtida stationer i tätorter. Även för stråket Katrineholm – Norrköping finns framtida möjligheter i och med järnvägen. Även andra transporter såsom t ex sophämtning, skolskjutsar, hemtjänst osv kan lättare samordnas och därmed utföras med mindre miljöpåverkan om bebyggelsen ligger samlad. En inriktning med utveckling av kommunens tätorter kan innebära tillvaratagande av befintliga avloppslösningar samt att ytterligare orter kan få en utvecklad avloppshantering. Detta kan begränsa utsläpp av näringsämnen till kommunens vatten och därmed reducera övergödningseffekter. Sociala konsekvenser Utveckling och tillväxt av kommunens tätorter ger förutsättningar för utveckling av de sociala sammanhangen. Känslan av att kommunens orter utvecklas och är ständigt attraktiva ger goda framtidsutsikter och möjligheter för invånarna i respektive ort. Inflyttningen ger ökade möjligheter för service på orten, med följdeffekter i form av utvecklade mötesplatser, nya verksamheter och en generellt livskraftig ort. Tillväxt i tätorterna ger möjligheter att komplettera de befintliga boendemöjligheterna med fler alternativ som lägenheter, villor, radhus och med uppblandning med verksamheter och service. Funktionsblandning kan stärka de sociala sammanhangen i tätorterna med ökad gemenskap mellan ortens olika delar, minskad segregation, ökade valmöjligheter för boendesituation, liksom ökade möjligheter att bo kvar i sin hemort över tid utifrån olika behov av boendetyp i livets olika skeden. Komplettering av bebyggelse i tätorter kan innebära ökad trygghet då idag ej använda områden och bebyggelse med begränsad användningsgrad kan utvecklas och få ny funktion eller genom att bygga bort mörka eller av andra anledningar otrygga partier. Orternas invånare utgör grunden för ett aktivt föreningsliv. Med livskraftiga orter finns förutsättningar för föreningslivet. I de orter där skolor finns, kan det medföra att det naturligt finns möjliga lokaler för föreningslivet, med t.ex. idrottshall eller utomhusplaner. När en viss aktivitet inte finns lokalt på orten har god tillgänglighet till närliggande orter betydelse för valfriheten och möjligheten att hitta en meningsfull fritidssysselsättning. Generellt kan de sociala sambanden i kommunen som helhet stärkas när tillväxt och utveckling möjliggörs i kommunens alla delar. Med utvecklade resmöjligheter stärks sambanden mellan 15 Katrineholm, övriga tätorter och landsbygd. Det ger fler möjlighet att bo kvar samtidigt som man kan utbilda sig på distans eller pendla till arbete. Ekonomiska konsekvenser Ca 900 bostäder planeras i de befintliga utvecklingsorterna i Katrineholms kommun. Förtätningen görs där det redan finns utbyggd infrastruktur vilket leder till ett mer effektivt nyttjande av gemensamma resurser. En mer varierad bostadsutveckling i tätorterna möjliggör omflyttningar och/eller boendekarriär inom orten och ett varierat bostadsutbud ökar möjligheten för fler att flytta till kommunen och dess tätorter. Även potentialen för ett utvecklat näringsliv ökar. Om stråket Vingåker - Katrineholm - Flen knyts ihop med järnväg och tätorterna erhåller tågstopp kan en sådan utveckling innebära en ökad efterfrågan på bostäder i dessa orter och marknadens förutsättningar för nybyggnation förbättras avsevärt. Om tätorterna får ett större befolkningsunderlag ökar förutsättningarna för en välfungerande kommunal och kommersiell service. Om förtätningen däremot överskrider kapacitetsförmågan behövs nyinvesteringar vilket främst bedöms beröra behovet av förskole- och skollokaler på landsbygden i Katrineholm. En förbättrad kollektivtrafik med ökad turtäthet för att förbättra pendlingsmöjligheterna kan också leda till ökade kostnader. I en tätare ortsstruktur behövs säkra gång- och cykelvägar och mötesplatser i det offentliga rummet. Nyttan av en sådan komplettering är kollektiv för hela orten och det är rimligt att anta att skattekollektivet är den dominerande finansiären av en sådan insats. En ökning av ortens befolkning kan även ställa krav på utbyggnad av anläggningar för idrott- och kulturändamål. En utveckling i befintlig struktur innebär utrednings- och planarbete för kommunen vilket kan samfinansieras med exploatörer. 4.2 Stadsnära landsbygd Stadsnära landsbygd Översiktsplanen uttrycker att stadsnära landsbygd kring Katrineholm är attraktiv för bostadsutveckling. Stadsnära fritidshusområden bedöms vara särskilt intressanta för omvandling till permanent bostadsområde. Förutsättningarna ligger bland annat i närhet till skolor, utveckling av kollektivtrafik och möjligheter för anslutning till vatten- och avloppsnät. Stadsnära landsbygd inkluderar bland annat utveckling av Sågmon, Strängstorp och Djulönäs. Miljökonsekvenser Tillväxt nära staden kan ur många aspekter vara resurseffektivt. Fördelarna ligger främst i det korta avståndet till staden, vilket innebär att resor till skolor och arbetsplatser i många fall kan ske genom promenad eller cykel. Resor som görs med bil, blir inte så långa. Lokaliseringen begränsar därmed transportarbetet och därmed klimatpåverkande utsläpp. I övrigt ger det stadsnära läget bättre förutsättningar för anslutning till vatten- och avlopp på ett effektivt sätt samt 16 begränsar behovet av investering i infrastruktur i övrigt. Effektiva anslutningar begränsar resursutnyttjandet och intrång i naturmiljöer. Exploatering av stadsnära landsbygd riskerar ofta ianspråktagande av jord- och skogsbruksmark. För att möta den risken är det viktigt att lokaliseringar avvägs utifrån dessa värden. Risker finns även att rekreationsområden tas i anspråk. Samtidigt kan tillgängligheten till rekreationsområden öka när bostadsutveckling leder till investeringar i fler gång- och cykelvägar. Sociala konsekvenser Det stadsnära boendet ger goda förutsättningar för en fysiskt aktiv vardag, vilket gynnar folkhälsan. I en boendemiljö med god tillgång till gång- och cykelvägar och med rimliga avstånd till olika målpunkter skapas förutsättningar för en väl utvecklad vardagsmotion. En ökande tillgänglighet till rekreationsområden i stadens utkant kommer såväl stadsboende som boende i stadens utkant till del. Med trygga och trafiksäkra stråk för gående och cyklister ökar förutsättningarna för nyttjande av alla invånare inkl. barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Med stor valfrihet i rörelse- och resesätt ökar förutsättningar för jämlika möjligheter till transporter. En utmaning är hur ny bebyggelse kan förläggas till stadens utkanter utan att det medför en alltför stor kontrast till befintlig bebyggelse och den identitet som redan finns på platsen. Utmaningen är lika stor i andra riktningen, d.v.s. hur tillkommande bebyggelse kan inordnas på ett sätt som stärker befintliga strukturer. Kompletteringarna kan vid ett väl avvägt genomförande stärka förutsättningar för trygghet, samhörighet och stärkt identitet. Tillkommande bebyggelse kan t.ex. initiera säkerhetsanpassningar av befintliga gatumiljöer, vilket särskilt är av betydelse ur ett barnperspektiv. Ekonomiska konsekvenser Ca 55 bostäder planeras för i stadens attraktiva stadsnära landsbygd som erbjuder lantliga kvaliteter med närhet till stadens utbud av kommunal och kommersiell service. Här finns i regel utbyggd infrastruktur, vilket innebär lägre kostnader för såväl kommun, exploatör och den enskilde vid bostadsproduktion. Det innebär även att fler är med och betalar för drift och underhåll av den befintliga infrastrukturen. För näringslivet i Katrineholms stad innebär ett bredare utbud av bostäder med olika kvaliteter att det är enklare att rekrytera rätt kunskap och kompetens till företagen. I Katrineholms stadsnära landsbygd har de boende tillgång till arbetsmarknaden i hela Mälardalen i och med regionaltågen till/från Katrineholm C. Ett ökat resande med tåg innebär också en ökad nytta ur ett regionalt perspektiv då tillväxten gynnas av en ökad rörlighet i regionen. Att utveckla i närhet till staden är gynnsamt ur ett ekonomiskt och marknadsmässigt perspektiv. Utvecklingen i den stadsnära landsbygden är begränsad i omfattning och om det görs i nära anslutning till befintlig bebyggelse och gatunät undviks många merkostnader. Däremot ställs krav på ett utökat gång- och cykelnät som sammankopplas med det befintliga nätet. Kostnaden 17 för utbyggnaden kan delas mellan kommunen (skattekollektivet) och bostadsexploatörer så långt det är skäligt. Kollektivtrafiken kan behöva justera rutter för att möta det nya behovet vilket kan leda till ökade kostnader. 4.3 Omvandlingsområden och fritidshusområden Omvandlingsområden och fritidshusområden Översiktsplanen anger fritidshusområden som har förutsättningar att på sikt utvecklas till permanenta bostadsområden, d.v.s. omvandlingsområden. Möjligheten till utveckling baseras på dess förutsättningar att ge underlag för skola i närområdet samt kollektivtrafik. Det ska finnas förutsättningar för kommunalt vatten- och avlopp. Omvandlingsområden är Sågmon, Djulönäs, Varbro/Hålbonäs, Loviselund, Ekenäs, Toltorp och Sandvik. Som fortsatta fritidshusområden anges Hjälmsätter, Udden och Valdemarsön. Miljökonsekvenser Områden som ligger relativt nära kommunens större kommunikationsstråk har särskilt goda förutsättningar för omvandling. Detta medför tillvaratagande av befintlig infrastruktur eller att kompletteringar kan begränsas i omfattning. I den mån som områdena kan anslutas med kollektivtrafik respektive cykelstråk kan klimatpåverkan begränsas. Eftersom fritidshusområden normalt inte har samlokaliserats med servicefunktioner finns ofta utmaningar i att ordna hållbara transporter. Troligtvis är permanentningstakten relativt stor i Katrineholms närhet, Sågmon och Djulönäs. Dessa områden kan på sikt bli allt mer anslutna till Katrineholm och har då generellt goda förutsättningar för anslutning till bland annat kollektivtrafik och cykelstråk. Det finns miljömässiga fördelar med omvandling av fritidsområden till permanentboende utifrån resursskäl. En aspekt med permanentning är att berörda familjer ofta kan gå över från att ha två boenden till att satsa helhjärtat på utveckling av nuvarande fritidshus. Resursmässigt är det fördelaktigt med ett boende, bl a för att minska det kanske frekventa resandet mellan bostad och fritidshus. Uppgradering av fritidshuset kan även innebära förbättrade avloppslösningar och förbättrad isolering vilket även detta minskar miljöbelastningen. Ett utpekande av fritidsområden för omvandling till permanenta bostäder innebär ofta ett helhetstag med en uppgradering av avloppssituationen för ett större antal fastigheter, vilket kan generera en betydande reducering av utsläpp av övergödande ämnen till sjöar och vattendrag. Kvaliteten i kommunens sjöar- och vattendrag kan därmed förbättras. Om avloppen inte löses på ett tillfredsställande sätt kan kvaliteten i kommunens sjöar och vattendrag äventyras. Ny infrastruktur kan innebära att naturmiljöer behöver tas i anspråk för anläggningarna. Är det en småskalig bygd kan anläggningarna påverka naturmiljöer och kulturbygden i högre grad. Fritidshusområden har ofta i sig en egen karaktär, med ett mer naturnära och enkelt boende än permanentboende. Vid omvandling bedöms områdets karaktär förändras, med utveckling mot större byggnader. Landskapsbilden och områdets uttryck kommer därmed att förändras, vilket även har betydelse för sociala aspekter. 18 Sociala konsekvenser Inriktningen innebär att personer som har ambitioner att etablera sig permanent i sitt fritidshus får den möjligheten och att standarden på bostaden kan höjas i samband med det. För dessa personer finns ökade möjligheter att mer frekvent vistas på en plats som säkerligen medför mycket positivt genom dess attraktiva läge och omgivningar. För andra kan en omvandling innebära att den karaktär av fritidshusområden som man har fäst sig vid förändras i icke önskvärd riktning. Detta innebär att omvandlingen kan uppfattas på olika sätt av olika personer. För året-runt boende ökar förutsättningarna för att komplettera befintligt hus med utbyggnader och även kompletterande fristående byggnader. Möjligheten ökar för att använda stället som en samlande plats för barn och barnbarn vilket kan ge stora positiva sociala värden. Karaktären på omgivningarna ger ofta goda förutsättningar för ökad rörlighet och god folkhälsa. Tryggheten i områdena ökar när fler personer rör sig i området. Den upplevda tryggheten kan öka eftersom uppsikten över fastigheterna då blir bättre. Anslutningar av nya områden till kommunalt VA medför ofta stora kostnader för den enskilda i form av anslutningsavgifter. När vissa ser det som en investering i bostaden kan det även innebära en alltför stor kostnad för andra. Inriktningen medför därför ökad valfrihet för vissa och begränsad valfrihet för andra. Vid höga anslutningskostnader kan mindre kapitalstarka personer få svårighet att bo kvar. Utvecklingen kan skapa sociala spänningar, varför den sociala frågan behöver belysas vid utbyggnadsplaner och vid genomförandet. Ekonomiska konsekvenser Flera fritidshusområden ligger i stråket mellan Katrineholm och Flen och har idag befintlig infrastruktur. I dessa områden bidrar varje ny permanentboende till den gemensamma ekonomiska nyttan. I översiktsplanen möjliggörs för ca 335 permanentboenden i befintliga fritidshusområden. Att möjliggöra för fritidshus att bli permanenta kan locka de som redan har en koppling till kommunen att också flytta dit och bidra till skatteunderlaget. Däremot kan permanentboenden i perifera fritidshusområden leda till en utspridd bebyggelse som ökar rese- och transportkostnader för kommunal service samt innebära stora kostnader för den enskilda för moderna och miljövänliga VA-lösningar vare sig det är kommunalt VA eller en enskild lösning. I samband med VA-utbyggnad kan behov av upprustning av det lokala vägnätet krävas och kostnaderna belastar oftast fastighetsägarna inom omvandlingsområdet. Å andra sidan sker en värdeökning på fastigheterna med kommunalt VA, förbättrad infrastruktur och en ökad byggrätt i samband med att nya detaljplaner tas fram. När nya detaljplaner tas fram vid omvandling av fritidshusområden, innebär det kostnader för kommunala utrednings- och planresurser. Kostnaderna kan tas ut i samband med bygglov av fastighetsägarna, men finansieras vanligtvis också delvis av skattekollektivet. Kostnader för kollektivtrafik kan öka med nya och utökade rutter. 19 4.4 Landsbygdsutveckling i strandnära områden LIS-områden Inom utpekade LIS-områden kan strandskyddet upphävas om åtgärden långsiktigt främjar en positiv sysselsättningseffekt och bidrar till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Kommunen vill skapa förutsättningar för en attraktiv kommun genom att möjliggöra för nya boendemiljöer, näringslivsverksamheter, turism- och friluftsanläggningar i attraktiva strandnära lägen. Utpekade LIS-områden ska ge underlag för samhällsservice, kommersiell service, näringsliv och kollektivtrafik. Det ska finnas förutsättningar för kommunalt vatten- och avloppsnät. Planen anger grundförutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett utpekande ska vara möjligt. LIS-områden utpekas vid sjöarna Tisnaren, Yngaren, Valdemaren och Öljaren. I översiktsplanen föreslås ca 220 nya bostäder i LIS-områden. Miljökonsekvenser Av utpekade LIS-områden har det vid Björkvik tydligast koppling till en befintlig tätort och därmed tydligast koppling till infrastruktur och servicefunktioner. Resurseffektivitet kan i större utsträckning åstadkommas när bebyggelse i huvudsak tillkommer i anslutning till sådana funktioner. Vid landsbygdsutveckling i strandnära lägen finns en risk att mark som nu är allemansrättsligt tillgänglig och som nu upplevs som orörd omvandlas till något som är mer iordningsställt och etablerat. Strandskyddets syften är utöver tillgänglighet för allmänheten även att bevara livsmiljöer för växt- och djurlivet. Om strandpartier tas i anspråk på ett icke varsamt sätt kan naturvärden påverkas. Tillkommande bebyggelse i vissa områden kan medföra att nyanslutningar till kommunalt VA initieras. Att både nya och befintliga fastigheter får kommunalt VA kan innebära att den samlade belastningen på kommunens yt- och grundvatten kan minska och att vattenkvaliteten kan förbättras. Generellt berör strandnära etableringar ofta aspekter som naturvärden och friluftsvärden då dessa är centrala för strandskyddets syften. Utöver detta kan även översvämning, ras och erosion beröras, vilket bör bedömas vid mer detaljerad utformning och omfattning. Vid riskbedömning bör hänsyn tas till den förändring av riskbild som klimatförändringar resulterar i. Öljaren (LIS 1) Enligt riksintressebeskrivning för Julitabygden (kulturmiljö) ska ny bebyggelse undvikas i exponerade lägen. ”Utblickarna över Öljaren är en viktig del av upplevelsen av Gimmersta och Julita”. En mer omfattande exploatering i strandområden inom riksintresset kan ha betydelse för de upplevelsevärde som ingår i riksintressebeskrivningen och även en del i syftet med strandskyddet. Omfattning och inriktning av exploateringen har betydelse för hur värdena påverkas. 20 Tisnaren (LIS 2, 3 och 4) Endast allmänna ekologiska värden berörs i dessa områden. Beckershov har en tydlig inriktning som kan förstärka rekreativa värden i området. För Mörkhulta har berört område tydligt avgränsats mot befintlig väg, vilket innebär att området närmast Tisnaren inte exploateras, vilket är en positiv anpassning av LIS-området. Valdemaren (LIS 5, 6, 7 och 8) Delar av LIS 5 finns upptaget i ängs- och betesmarksinventeringen (angränsar även till område för ängs- och hagmarksinventeringen). Översiktlig bedömning är att det är en väl utvecklad betesmark som berörs och som kan innehålla höga naturvärden. T.ex. finns fristående välutvecklade träd i betesmark. Underlaget kan behöva fördjupas för att närmare bedöma vilka värden som berörs. Yngaren (LIS 9 och 10) I området intill Björkvik förekommer särskilt fornlämningar vilka behöver beaktas vid närmare planering av områdets utveckling. Närmast vattnet (vid Erikslundshagen) finns ett område som är upptaget inom Ängs- och hagmarksinventeringen. LIS-området berör inte det området, utan ligger norr därom. Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser av ianspråktagande av stränder för exploatering beror till stor del av vilka strukturer man öppnar för. Socialt kan det vara mycket positivt om otillgängliga eller privatiserade platser kan göras mer allmäntillgängliga genom ett helhetstag kring ett område, särskilt om det bidrar till fler verksamheter för utvecklat friluftsliv för allmänheten. Samtidigt kan nyetableringarna riskera att idag tillgängliga områden blir allt mer privatiserade och förändring av dess identitet. I de fall som betydelsefulla strukturer för natur och friluftsliv berörs riskerar sociala värden att påverkas. Platsen, omfattningen och anpassningar är därför av betydelse för att inte få en socialt negativ påverkan. Tillgängligheten och attraktionskraft kan därför både förbättras och försämras i ett område beroende på genomförande. Med fler invånare i en bygd tillförs sociala värden i form av förbättrad tillgänglighet (kommunikationer) och även serviceunderlag. Att möjliggöra attraktiva bostadslägen medför därför betydande möjligheter för landsbygdsutveckling. Med möjligheter att skapa attraktiva boendemöjligheter med värden i form av närhet till friluftsvärden, naturvärden och möjligheter till motion ges möjligheter för fler att hitta en god boendemiljö och de positiva sociala värden som det medför. Öljaren (LIS 1) Handel, turismnäring samt annan kommersiell service samt skola och förskola finns i nära anslutning till området. Ett ökat antal boende i Äsköping ökar förutsättningarna för utvecklad service på orten, liksom föreningsliv och andra fritidsaktiviteter. Besöksnäringen kring Julita ger förutsättningar för försörjning på orten. 21 Tisnaren (LIS 2, 3 och 4) Dessa tre delområden innebär möjliggörande av boende i miljöer som innebär goda friluftsmöjligheter, bland annat med tillgång till skogsområden, småbåtshamn och badstränder. För trakten innebär ett bostadstillskott ökade förutsättningar att driva verksamheter, särskilt inom turismnäringen. Kommersiell service i större omfattning finns närmast i Katrineholm, som ligger på ett avstånd på drygt en mil. Valdemaren (5, 6, 7 och 8) I Valla och i Sköldinge finns kommersiell service och samhällsservice som skulle stöttas av nya bostäder i närområdet. Det småskaliga och öppna jordbrukslandskapet bedöms ha goda förutsättningar för att attrahera inflyttande. Stora rekreativa värden finns i närområdet med tillgång till öppna hagmarker och möjligheter till sjöanknutna verksamheter. Yngaren (LIS 9 och 10) Områdena ligger i direkt anslutning till Björkvik och innebär därför ett direkt stöd till befintlig, förskola, skola, butik och annan kommersiell service. Tillskottet bedöms som betydelsefullt då orten har behov av lokal utvecklad service, man anledning av avstånd till andra orter. Bostadstillskottet har även betydelse för kollektivtrafiken till andra orter. En livskraftig ort betyder goda förutsättningar för det lokala sföreningslivet. Ekonomiska konsekvenser Det måste finnas en efterfrågan på marknaden för att 1 500 nya bostäder ska kunna skapas på landsbygden. Ur ett genomförandeperspektiv blir eftertraktade vattennära bostadslägen således mycket viktiga. I översiktsplanen föreslås ca 220 nya bostäder i sjönära lägen på landsbygden. Vattennära lägen värderas högt på bostadsmarknaden och sådana lägen kan vara avgörande för att möjliggöra nyproduktion i tätorterna och på landsbygden. Utveckling i dessa lägen innebär i flera fall att den befintliga infrastrukturen behöver kompletteras i någon utsträckning. För kommunen kan det innebära ökade investeringskostnader för anläggande av vägar samt för drift och framtida underhåll. Delar av det lokala vägnätet kan i flera fall utgöras av gemensamhetsanläggningar och skötas av fastighetsägarna gemensamt. En del LIS områden ligger ortsnära medan andra ligger mer perifert. Gemensamt för alla områden är att markvärdet ökar om det planläggs för bostäder. De flesta områdena ligger på privat mark. Öljaren (LIS 1) Området ligger i direkt anslutning till befintlig väg och området är försörjt med kommunalt VA och fiber. Handel, turismnäring samt annan kommersiell service samt skola och förskola finns i nära anslutning till området. Utvecklingen ger mervärden till Julitas bostadsmarknad och kan vara gynnsamt både för det ökade befolkningsunderlaget och resursutnyttjande ur ett ekonomiskt perspektiv. 22 Tisnaren (LIS 2, 3 och 4): De tre olika lägena vid Tisnaren har närhet till väg och utvecklingen bedöms kunna kräva mindre omfattande väginvesteringar. Två av områdena saknar kommunalt VA vilket behöver byggas ut. Ur ekonomiskt perspektiv är det fördelaktigt att fler snarare än färre ska kunna ansluta till en nydragning till området. Områdets storlek bör därför beaktas i det fortsatta planarbetet. Områdena ligger i bra lägen för utvecklad turism med närhet till småbåtshamn i ena läget och badstränder i de andra. Valdemaren (5, 6, 7 och 8) Intill Valdemaren föreslås fyra LIS-områden varav tre ligger på jordbruksmark. Bedömningen har gjorts att jordbruksmarken inte ger kvalitativ avkastning. Samtliga områden ligger i anslutning till befintliga vägar och kommunalt VA planeras för i ett av lägena som dessutom ligger i närhet till ett omvandlingsområde. Kostnaderna för miljövänliga vatten- och avloppslösningar tas i en spridd byggnadsstruktur av fastighetsägaren varför tre av områdena kan bli dyrare att genomföra för såväl kommunen som den enskilda. Även här bör antalet bostäder ställas i relation till kostnaderna som uppstår. Lägena har närhet till såväl tätorten Valla som till Flen där kommersiell service finns att tillgå. Yngaren (9 och 10) I Yngarens södra och norra del föreslås varsitt LIS- område. Det ena ligger på nära avstånd till tätorten Björkvik och det andra området ligger i nära anslutning till väg 52 som knyter ihop Katrineholm med Nyköping. Området i Björkvik har tillgång till kommunalt VA samt fiber som planeras att dras fram inom kort. En sjönära bostadsutveckling i anslutning till Björkvik anses vara oerhört betydelsefullt för fastighetsmarknaden och för att få till stånd nyproduktion i tätorten. Den kommersiella servicen i Björkvik är i stort behov av ett ökat befolkningsunderlag och den tillsammans med kollektivtrafiken behöver utvecklas då orten ligger en bit bort från både Katrineholm och Nyköping. I båda områdena finns infrastruktur som en bra grund för en bostadsutveckling. Det norra läget ligger något mer avsides och kan innebära ökade kostnader för samhällsservice som exempelvis hemtjänst och skolskjuts samt dragning av kommunalt VA. Samtidigt bidrar en utveckling i det norra läget till underlaget för kollektivtrafiken som trafikerar Katrineholm – Nyköping. 4.5 Övrig landsbygd Övrig landsbygd Kommunen ställer sig positiv till byggande av enskilda bostadshus på landsbygden utanför orterna och fritidshusområdena. Lokalisering av nya byggnader ska göras utifrån landskapets förutsättningar och möjligheten att lösa vatten- och avloppsfrågan. Ca 100 nya bostäder kan tillkomma på landsbygden utanför tätorterna. Miljökonsekvenser Landsbygdens boende och bebyggelse innebär ofta utmaningar ur ett resurseffektivitetsperspektiv. Med långa avstånd till olika målpunkter och svårigheter att uppnå effektivitet i kollektivtra23 fik innebär ofta landsbygdsboendet ett större resursutnyttjande när transporter i hög grad baseras på biltrafik. Glesa strukturer och långa avstånd medför även att större resurser behöver tas i anspråk för infrastruktur, såsom vägar och VA. Detta medför större ianspråktagande av naturmark och resursutnyttjande. I glesa strukturer saknas ofta förutsättningar för nyttjande av resurseffektiva system såsom fjärrvärme och möjligheten att ansluta till kommunalt VA. Miljöförutsättningarna kan i dessa delar vara sämre, såvida det inte finns förutsättningar för alternativa hållbara småskaliga system såsom solenergi, vindkraft etc. Stärkta möjligheter för lokal service samt verksamheter i anslutning till bostäder kan reducera transportbehovet. Samtidigt som det finns utmaningar för många miljöaspekter i landsbygdsboendet är människans närvaro på landsbygden en förutsättning för dess hållbara utveckling. Landsbygdens landskapsvärden och odlingslandskapets natur- och kulturvärden har till stor del utvecklats utifrån en kontinuerlig mänsklig närvaro med en landskapspåverkan. Naturtyper, ekosystem och biologisk mångfald i odlingslandskapet är beroende av en fortsatt mänsklig påverkan främst genom betesdjurhållning som håller landskapet öppet och vidmakthåller livsmiljöer för växt- och djurlivet. Till odlingslandskapet finns ett stort antal idag hotade arter knutna, som i många fall är på tillbakagående på grund av både minskade areal betesmarker och ängs- och hagmarksarealer. Vidmakthållandet av en levande landsbygd som resulterar i landskaps- och naturvård enligt ovan är därför viktigt för bevarandet av viktiga natur- och miljövärden. För att möjliggöra bevarande av dessa areella näringar och till dem knutna miljövärden finns behov av kompletterande bebyggelse och ett i övrigt väl fungerande landsbygdsboende inkl. näringslivsklimat, vilket översiktsplanen stödjer. Även efterfrågan på betesdjurhållningens produkter är en förutsättning, vilket även länkar stadens efterfrågan till utveckling av landsbygdens natur- och miljövärden. Utan utvecklad efterfrågan på lantbrukets produkter eller att förutsättningarna i övrigt försämras för lantbruksföretagen riskeras nedläggning vilket resulterar i försämrade förutsättningar för landskapsvärden, kulturvärden, naturmiljöer och därmed biologisk mångfald. Därför är en levande och livskraftig landsbygd en förutsättning för ett flertal miljöaspekter och även för möjligheterna att kunna nå ett flertal miljökvalitetsmål. Samspelet mellan stad och land är betydelsefullt och kunskap kring stadens fördelar kring resurseffektivitet kontra landsbygdens förmåga att ”leverera” landskaps- och naturvärden. Översiktsplanen har en inriktning att lokalisering av bebyggelse ska ske utifrån landskapets förutsättningar samt på ett sätt som inte kommer i konflikt med jord- och skogsbruk. Graden av tillämpning styr i vilken mån resurser kan komma att påverkas. God anpassning ökar med landskapsanalys som underlag. Sociala konsekvenser Liksom för staden och kommunens övriga orter är även övrig landsbygd socialt stärkt av en utvecklingsanda. Att utvecklingsambitionerna berör hela kommunen betonar att stad och land är beroende av varandra i utvecklingsarbetet. Inriktningen ökar samhörigheten mellan stad och land och hur stadens invånare är beroende av en väl fungerande landsbygd och vice versa, liksom samspelet däremellan. 24 Med möjlighet till nya bostäder i både stad och land ges hög valfrihet kring boendesituation, vilket gör att fler kan förverkliga sina drömmar om boende. Med möjligheter till komplettering av bebyggelse på landsbygden kan sociala situationer stärkas, med utökat antal grannar och verksamheter men även möjligheter för växande familjer eller generationsväxlingar för lantbruksföretag. Befintlig bebyggelse kan därmed kompletteras utifrån behov över tid. Ekonomiska konsekvenser Att utöka bebyggelsen utanför tätorterna får olika konsekvenser beroende på läge. Landsbygden utanför tätorterna innefattar en stor yta av Katrineholms kommuns totala areal. Ca 100 nya bostäder kan tillkomma på landsbygden utanför tätorterna. Där det idag finns utbyggd infrastruktur, vilket vanligtvis är i anslutning till tätorterna, är fler boende en kollektiv nytta ur ett ekonomiskt perspektiv. Om bebyggelsen dessutom bidrar till befolkningsunderlag för föreningsliv och lokalt näringsliv bidrar utvecklingen till ortens attraktivitet. I vilken utsträckning detta sker på landsbygden utanför tätorterna beror på var bebyggelsen förläggs. Boende på landsbygden kompletterar stadens och tätorternas utbud och ökar chansen för en matchning mellan utbud och efterfrågan på Katrineholms kommuns sammantagna bostadsmarknad. Utspridd bebyggelse på landsbygden utanför tätorterna innebär ökade transport- och resekostnader för kommunala tjänster, till exempel skolskjuts och hemtjänst. När det gäller kostnader för vägar och VA så krävs vanligtvis enskilda lösningar som inte belastar kommunens ekonomi men som kan vara kostsamma för den enskilda. På landsbygden kan större tomter tillskapas och även bostadsfastigheter med kompletterade ändamål som hästhållning eller odling. Hästgårdar är ofta attraktiva på fastighetsmarknaden. 4.6 Vattentillgångar Vattentillgångar Riktlinjer anges för kommunens vattentillgångar. Yt- och grundvattentillgångar ska skyddas och nyttjas i ett hållbart långsiktigt perspektiv. Sjöar och vattendrag som förorenats genom mänsklig verksamhet ska i möjligaste mån återställas. Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med vattenförvaltningen. Sjöar och vattendrag ska användas så att biologisk mångfald, natur- och kulturvärden kan bibehållas och/eller förbättras. Åsars betydelse för grundvattentillgångar ska värderas och exploatering av dessa ska undvikas. Vid exploatering ska stor varsamhet iakttas. Plan för åtgärdsarbetet inom vattenförvaltningen ska tas fram. Vid planläggning och bygglov ska miljökvalitetsnormerna för vatten beaktas. 25 Miljökonsekvenser Friska vatten är förutsättning för ekosystem och biologisk mångfald som är knutna till vatten. Det skapar även förutsättningar för kulturvärden och friluftsvärden med upplevelser kring vattenmiljöer. Aktiva planer för ett intensifierat åtgärdsarbete skapar förutsättningar för kommunens vattenförekomster och efterlevnad av gällande miljökvalitetsnormer för vatten. För att nå uppsatta mål krävs att tillräckliga resurser avsätts och att motiverade åtgärder kan prioriteras. Flera av kommunens sjöar och vattendrag har idag måttlig eller otillfredsställande ekologisk status. I många fall krävs åtgärder för att klara miljökvalitetsnormer om att uppnå god ekologisk status. Utöver åtgärder som syftar till minskad övergödning eller förbättrad vattenkvalitet i övrigt kan åtgärder även behövas för att minska fysiska hinder i vattendrag så att fria vandringsvägar för fisk kan återskapas. Det kan behövas närmare bedömningar kring prioritering av vandringshinder samt möjliggöra markåtkomst för att kunna vidta åtgärder för t.ex. omlöp. Att minska fysiska vandringshinder i vattendragen innebär även möjligheter för ett stärkt friluftsliv och för turism. Översiktsplanens grundläggande inriktning är att större utbyggnader på landsbygden sker under förutsättning att anslutning till kommunalt VA kan ske. Det innebär att tillkommande bebyggelse inte ska påverka omgivande vatten samt att det skapas förutsättningar för att även utveckla VA-anslutning även för befintlig bebyggelse. Följs riktlinjen finns förutsättningar för minskad övergödning och förbättrade vatten. Genom kommunen sträcker sig grundvattentillgångar genom de åsar som finns. Riskpunkter för förorening av grundvattenförekomsterna finns naturligt där dessa korsar kommunikationsstråk, samhällen och vissa verksamheter. Grundvattenförekomster berör bland annat Katrineholm, Bie och Sköldinge. Vid etablering i anslutning till vattenförande åssystem behövs särskild anpassning och försiktighetsåtgärder så att riskerna för vattenresurserna kan hållas på en låg nivå. Sociala konsekvenser Med anledning av att vattenmiljöer har en stor attraktionskraft för oss människor har friska vatten och upplevelsevärden kring vatten stor betydelse utifrån sociala perspektiv inklusive hälsoaspekten. Ges möjligheter till ett rikt liv kring vatten såväl för fastboende som besökande tar man tillvara potentialen för upplevelser som skänker människor mycket positivt. Med friska vatten kan möjligheter till bad tas tillvara utan risken att bli sjuk, den fisk som fångas kan ätas utan hälsorisker och med livskraftiga naturmiljöer ökar förutsättningarna för natur- och friluftslivsupplevelser. Med attraktiva naturmiljöer ökar förutsättningarna för att människor ska få upp ögonen för att vistas i skog- och mark, vilket ofta innebär ett aktivt liv med en stor del motion. God tillgänglighet till naturmiljöer av god kvalitet kan därför generera en god folkhälsa. God tillgänglighet är särskilt viktigt för att personer som vistas i naturen mer sällan lättare ska kunna upptäcka de positiva värden som finns. 26 Ekonomiska konsekvenser Attraktiva naturmiljöer och sjöar och andra vattendrag med kvalitéer som bad, fiske och annat friluftsliv värderas sannolikt högt av den som söker ett boende på landsbygden. Att skapa bostäder i efterfrågade lägen kan gynna prisutvecklingen på bostadsfastigheter på landsbygden vilket också ökar möjligheten till nyproduktion. Dessa kvaliteter skapar även förutsättningar för en bibehållen och utökad turism. För verksamhetsutövare, till exempel lantbrukare, kan åtgärder för att skydda yt- och grundvatten medföra restriktioner som kan innebära ökade kostnader. Exempel på restriktioner kan vara villkor för användning av gödsel- och bekämpningsmedel. Vid exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden kan högre krav komma att ställas, till exempel på dagvattenhanteringen, för att säkerställa vattenkvaliteteten samt för att skydda yt- och grundvatten. Det kan handla om att anlägga fördröjningsdammar med rening vilket kan innebära ökade kostnader och uppdaterade VA-lösningar. 4.7 Natur, kultur, och rekreation Natur, kultur och rekreation Kommunens utveckling ska bygga på tillvaratagande av naturmiljöer, landskapsvärden och biologisk mångfald. Kulturmiljövärden ska skyddas och bevaras för framtida generationer. Planens inriktning är att verka för utveckling av områden för närrekreation och friluftsliv, liksom åtgärder för ökad tillgänglighet. Planen uttrycker behovet av att underhålla cykelleder, vandringsleder, kanotleder och ridleder etc. Vid exploatering och lovgivning ska värden inom naturmiljöer, kulturmiljöer och friluftsliv beaktas. Miljökonsekvenser Planens inriktning att visa hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns är positiv för naturoch kulturmiljöerna i kommunen. Hur inriktningen sedan tillämpas vid exploatering och lovgivning avgör i vilken grad som viktiga värden för natur- och kulturmiljö kan bibehållas och utvecklas. Planen hanterar fler aspekter på naturvårdsbegreppet utifrån både naturområden, vattenområden, lantbruket som förutsättning etc. Det ger förutsättningar för ett helhetsperspektiv inom aspekten. Planen presenterar en väl avvägd metodik för hur kulturvärden både identifieras och hanteras i samband med planering och exploatering. Med ökade möjligheter till närrekreation och friluftsliv får människor ökat engagemang för sina natur-, kultur och friluftsområden, vilket kan ge ökade förutsättningar för dess förvaltning. 27 Sociala konsekvenser Inriktningen innebär stärkta förutsättningar för en god boende- och besöksmiljö i kommunen med god tillgång till betydelsefulla naturområden, kulturområden och friluftsområden. Ökad tillgänglighet till natur- och rekreationsområden i anslutning till kommunens orter ger fler tillgång till upplevelsevärden samt en aktiv och hälsofrämjande fritid. En utvecklad kollektivtrafik kan stärka allas möjligheter att kunna ta del av dessa värden. En stärkt position för natur-, kultur och rekreationsvärden ger underlag för besöksnäring med många positiva sociala värden som följd. Ekonomiska konsekvenser På landsbygden finns många upplevelser ”gratis” och tillgängliga tack vare närhet till skogsområden och sjöar med badplatser som är tillgängliga genom allemansrätten. I dessa miljöer kan turismen utvecklas och utnyttjas av andra näringar som skapar arbetstillfällen. Naturreservatsbildning är ett sätt att långsiktigt skydda/bevara värdefull natur och det innebär att de ekonomiska förutsättningarna att bedriva skogsbruk förändras för markägaren. Detta kompenseras vanligtvis genom att markägaren får en intrångsersättning men fortsätter att äga marken. Att skapa kommunala reservat är ett alternativ för den mark som kommunen på längre sikt ur kulturmiljö-, friluftsliv och naturvårdssynpunkt vill behålla och förvalta. Förutom att områdets värden skyddas på lång sikt genom en reservatsbildning så finns möjlighet att ansöka om markåtkomstbidrag på upp till 50 % av marknadsvärdeminskningen. Detta gäller både egen mark och privatägd mark inom reservatet. Upprättandet av kommunala reservat kan därför vara en möjlighet att skapa en intäkt till kommunen samtidigt som värdefulla miljöer får ett långsiktigt skydd. Tätorterna har ett rikt föreningsliv med olika idrottsföreningar. Ett ökat boende på landsbygden ger ett ökat underlag för klubbarna och kan ge dem bättre förutsättningar. Kostnader för fritidsanläggningar kan komma att öka på grund av ökat utnyttjande och krav på nyanläggningar av till exempel hallar, konstgräsplaner kan uppkomma. Även kostnader för föreningsbidrag kan komma att öka när landsbygden växer. 4.8 Trafik och resande Trafik och resande Översiktsplanen har ambition om att begränsa transportarbetet och att prioritera hållbart resande i form av satsningar på gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. 28 Översiktsplanen uttrycker utveckling av tillgänglighet och säkerhet gällande resandet. Ett uttryck är att bättre koppla samman målpunkter för fotgängare samt att se över ”hela resan” med ökad trygghet att till fots eller cykel ta sig till kollektivtrafik för vidare transport. Översiktsplanen uttrycker även fokus på täthet och funktionsblandning i orterna för att stimulera till resor till fots eller cykel. Miljökonsekvenser Översiktsplanens inriktning är att tillväxt ska ske i hela kommunen, vilket medför utmaningar för mål kring hållbara transporter. Fler invånare resulterar i fler transporter och långa avstånd medför ökat transportarbete. Ju längre bort från tätort desto större blir beroendet av bil som transportmedel, vilket åtminstone i den närmaste framtiden innebär ett färdsätt som ger stora klimatpåverkande utsläpp med dagens fossila bränslen. Översiktsplanen har mål om att möta denna utmaning och även bilens dominans i övrigt genom satsning på gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. Inriktningarna skulle medverka till att den ökning av transporter som ett ökat antal invånare genererar skulle kunna begränsas. Inriktningen mot att huvudsaklig tillväxt ska ske i kommunens infrastrukturstråk är ett sätt att koncentrera tillväxt där kollektivtrafikförsörjning kan utvecklas. Inriktningen kan ge både nuvarande invånare och inflyttande invånare bättre tillgång till kollektivtrafik, vilket begränsar miljöpåverkan. Sker huvudsaklig tillväxt i infrastrukturstråken Flen – Katrineholm – Vingåker samt Katrineholm Norrköping ökar befolkningstätheten i orter utmed befintliga järnvägssträckningar. Med en ökad befolkningstäthet ökar förutsättningarna för att i framtiden eventuellt ansluta den typen av orter till järnvägsnätet med egna stationer. Detta förutsätter att dagens planering medger utrymme för ett sådant framtida ändamål. Oavsett järnvägstrafik finns ändå förutsättningar för god tillgänglighet till annan kollektivtrafik samt utpekade cykelstråk. De satsningar på gång och cykel som översiktsplanen prioriterar för Katrineholms stadsnära landsbygd kan få god effekt för klimatpåverkan då det i dessa lägen finns goda förutsättningar för ett välutnyttjat gång- och cykelvägnät. Satsningen kan även innebära att attraktiviteten för boende i Katrineholms stadsnära landsbygd blir hög, där läget generellt har potential för resurseffektivt boende. Även rimliga avstånd mellan orter och till kollektivtrafiknoder kan vara aktuella för cykelpendling, vilket planen beskriver. För att nå mål om hållbart resande behövs sannolikt fortsatt strategiskt arbete i kommande planeringssteg och omgångar samt ytterligare satsningar på beteenden och transportutveckling både på nationell och lokal nivå. Sociala konsekvenser Stärkt position för cykeltrafik och kollektivtrafik innebär att valfriheten ökar inom resandet. Valfriheten är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv då olika personer (och även på gruppnivå) har olika förutsättningar och möjligheter till att nyttja det ena eller det andra transportsättet. Det innebär att möjligheter till att transportera sig, utifrån var och ens förutsättningar ökar för fler 29 personer. Rörlighetsbehovet kan tillgodoses i högre utsträckning oavsett om det gäller kvinnor/män, barn eller personer med olika social eller ekonomisk bakgrund. Ökade möjligheter att förflytta sig kan ofta vara centralt för att kunna ta tillvara försörjningsmöjligheter och socialt utbyte i övrigt. Transportmöjligheterna är även en förutsättning för ett utvecklat utbyte och samverkan mellan stad och land vilket resulterar i ökad förståelse kring de olika boendealternativens förhållanden. Ökade möjligheter för besökande i landsbygdens olika delar ger stärkt underlag för lokala verksamheter och service. Landsbygdens attraktivitet kan komma fler till del när en viktig pusselbit för ett boende på landsbygden kommer på plats, t.ex. att kunna få en fungerande vardag med endast en bil i familjen. Det innebär att ett boende på landsbygden kan bli ekonomiskt möjligt för fler, och att fler därmed kan nå sina önskemål om attraktiv boendemiljö. Ökad säkerhet i cykelvägnätet och en ökad kontinuitet i cykelvägnätet innebär att fler kan välja fysiskt aktiva transportsätt vilket är positivt för folkhälsan. Att få in vardagsmotion som något naturligt redan i unga år kan medföra att människor blir livslångt fysiskt aktiva. Att kunna utföra den dagliga motionen till och från arbetet innebär att mycket tid kan sparas för den enskilde, vilket kan bidra till att få ihop livspusslet. Rimliga alternativ för resandet som innebär att man kan välja ett hållbart resmönster kan minska stress för människor med miljöambitioner samt att hållbara resor generellt blir ett mer naturligt val i samhället. Ekonomiska konsekvenser Katrineholms kommun prioriterar förflyttning med gång och cykel i översiktsplanen vilket kräver en utbyggnad av gång- och cykelvägar inom och mellan tätorter och Katrineholm. I tätorterna kan åtgärderna till viss del finansieras av exploateringsintäkter men det övergripande gångoch cykelnätet kan behöva skattefinansieras. För förbättringar av gång- och cykeltrafik längs med de allmänna vägarna som binder ihop de flesta tätorter bör en dialog kring åtgärder och finansiering ske med Trafikverket som är huvudman för vägarna. Prioritering av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik innebär förutom förbättring av gcvägar och hållplatser att det bör blir mer ekonomiskt fördelaktigt för den enskilda att minska det dagliga bilresandet. Här spelar sannolikt parkeringskostnaden i staden stor roll, både på allmänna parkeringar och på arbetsplatser. Idag är det ovanligt med avgiftsbelagd parkering i Katrineholms stad. Vägarna på landsbygden finansieras på olika sätt och om- och nybyggnad av vägar som betjänar nya bostads- och verksamhetsområden bör finansieras med exploateringsintäkter. Genomfartsgator och andra anläggningar som däremot betjänar större områden kräver till viss del skattefinansiering. I samband med nyexploatering är det viktigt att bevaka kollektivtrafikens intressen genom till exempel anpassning av vägnät och nya hållplatslägen. För de tätorter som genomkorsas av järnväg bör exploatering planeras så att hänsyn tas till nya järnvägspassager. Planskilda korsningar under eller över järnväg innebär ofta stora kostnader men kan ibland vara en förutsättning för att en ort ska kunna utvecklas. 30 4.9 Teknisk försörjning Teknisk försörjning Parallellt med översiktsplanearbetet sker framtagande av VA-plan för kommunen. Det innebär översyn och strategier för hur tillfredsställande dricksvattenförsörjning och avloppslösningar möjliggörs i kommunens olika delar. Dricksvatten ska finnas av god kvalitet och i tillräcklig mängd både nu och i framtiden för alla invånare. Kommunen ska ha aktuella och beslutade vattenskyddsområden och föreskrifter för de kommunala vattentäkterna. En fungerande och välplanerad avfallshantering är en viktig del av den kommunala infrastrukturen. Kommunen har en aktuell avfallsplan med målområden. År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband. För att nå uppsatta mål behöver fibernäten byggas ut. Miljökonsekvenser Att möjliggöra tillfredsställande avloppslösningar i kommunen har stor betydelse för att begränsa påverkan på kommunens sjöar och vattendrag med minskad övergödning och belastning av skadliga ämnen. Beviljande av tillkommande bebyggelse kan utgöra incitament för att områden med idag bristfällig VA kan anslutas till kommunalt VA alternativt få uppgraderade lokala lösningar. Kommunen kan härigenom få allt renare vattendrag och grundvatten vilket resulterar i ökade möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten. Omfattande ledningsutbyggnad kan innebära stor påverkan i landskapet vid nedläggning av ledning, med risk för påverkan på natur- kultur- och landskapsmiljöer. Vid genomförande behöver närmare bedömningar göras för att välja lämpliga sträckningar och anpassningar, så att skada på befintliga värden kan minimeras. Vid förtätningar riskerar andelen hårdgjord yta i ett område att öka, vilket kan leda till ökad belastning på dagvattensystem och även ovidkommande vatten till reningsverk. Dagvattenmängder kan även öka till följd av klimatförändringar, både generellt och i samband med kraftiga skyfall. Vidare planering bör vara inriktad på att begränsa andelen hårdgjorda ytor för att begränsa dagvattenmängder. Vid förtätningar och förändringar av områden finns ofta möjlighet att aktivt planera för effektiva dagvattenlösningar, som även kan förbättra dagvattensituationen jämfört med dagsläget. Inriktningen kan begränsa problem med bräddningar, och därigenom minska tillfälliga (ibland betydande) utsläpp av förorenat vatten till sjöar och vattendrag. Kommunens dagvattenpolicy stärker förutsättningarna för god dagvattenhantering med strategiska åtgärder. Resurser behöver finnas för att kommunens reningsverk ska kunna uppfylla de villkor som är satta i gällande tillstånd. Vid överskridande riskerar sjöar och vattendrag att påverkas negativt. Ambitionen bör även vara att minska mängd och antal bräddningar i VA-systemen. En utvecklad avfallshantering kan medföra effektivt tillvaratagande av avfall som resurs och effektivisera resursutnyttjandet. 31 Ett utbyggt bredband medger större möjligheter att både studera och arbeta på distans, vilket kan minska behovet av att resa varje dag och därmed minskas även utsläppen från dessa transporter. Sociala konsekvenser Personer har olika ekonomiska resurser att lägga på avloppsanslutningar (vilket har redogjorts för i tidigare avsnitt gällande omvandlingar av fritidshusområden). Samtidigt som det huvudsakligen är mycket att vinna miljömässigt med kommunal VA-anslutning kan det förändra möjligheterna för människor att bo kvar om kostnaderna är betydande. Standardhöjningen i sig kan även resultera i att karaktären på ett område förändras på ett sätt så att det skiljer från nuvarande uttryck och platsens identitet. Att invånarna har en säker och tillförlitlig dricksvattenförsörjning är grundläggande för människors hälsa. För att kunna garantera ett tryggt vatten är det avgörande att tillräckliga resurser läggs på att inventera riskerna i systemen för dricksvattenförsörjningen samt att det finns medel för att åtgärda bristerna. Beredskap med reservvattentäkter samt rutiner för att hantera läckor är viktigt för att inte riskera människors hälsa. Jämlika möjligheter till hantering av avfall oberoende av var i kommunen man bor medför att arbetsinsatsen för en utvecklad avfallshantering inte skiljer avsevärt mellan kommunens olika invånare. Tillgång till bredband med tillräcklig kapacitet är idag ofta en förutsättning för att helt kunna ta del av information och kommunikationsvägar i samhället och i många fall kunna driva en fungerande verksamhet. Ambitionen om utvecklat fibernät ses därför många gånger som en förutsättning för en framgångsrik landsbygdsutveckling. Avstånden mellan stad och land kan också upplevas bli mindre när landsbygden har samma uppkoppling som staden. Utvecklingen går generellt i riktningen mot att man i allt högre grad förväntar sig samma tillgång till både teknik och service oavsett var man är verksam. Ekonomiska konsekvenser Finansiering av teknisk infrastruktur som vatten och avlopp, el och bredband sker av respektive ledningsägare och kostnaden tas ut av fastighetsägare via anslutningsavgifter/taxor. De nya bostads- och verksamhetsområdena i anslutning till tätorterna kan i stor utstäckning anslutas till redan befintliga system vilket bidrar till ett mer resurseffektivt nyttjande av infrastrukturen. Kostnaden för vatten och avlopp kan vara betydande för den enskilda vid nyanslutning. I samband med VA-utbyggnad i ett omvandlingsområde/fritidshusområde tas det vanligtvis fram en ny detaljplan som möjliggör ökade byggrätter. Kommunalt VA och en ökad byggrätt leder till en värdeökning av fastigheterna som ofta överstiger kostnaden för anslutning. Fjärrvärme finns utbyggt i flertalet av tätorterna, främst för att försörja kommunala verksamheter. Då nya bostäder är välisolerade och energisnåla lönar det sig ofta inte med fjärrvärmeanslutning varför en fortsatt utbyggnad i nya bostadsområden kan vara svår att motivera. 32 Bredband är en viktig förutsättning för utvecklingen av näringslivet på landsbygden och skapar förutsättningar för ett högteknologiskt jordbruk. Bredband är även en attraktivitetsfaktor för bostadsutvecklingen då uppkoppling till internet blir allt mer väsentligt för att kunna klara vardagen och för att kommunicera med kommunen, kunder eller anhöriga. Det gäller likväl för familjen med barn i skolan som äldre med behov av hemtjänst och den egna förtagaren. För att möjliggöra en utbyggnad i tätorterna krävs ofta någon form av ekonomiskt bidrag eller stöd. Samarbete med byalag och lokala aktörer kan vara en framgångsfaktor. Katrineholms kommun har anslagit 50 miljoner kronor fram till år 2020 för utbyggnad av bredband. 4.10 Näringsliv inkl. turismnäring Näringsliv och turism Planen har en genomgående linje att landsbygdsutveckling är en förutsättning för ett stärkt näringsliv. Arbetsmarknaden kopplas i stor mån till hela regionens utveckling och kräver insatser för långsiktigt arbete för både IT- och transportinfrastruktur samt kollektivtrafik och godstransporter. Besöksnäringen är en viktig del av näringslivet och ska fortsätta att utvecklas i regionen för att skapa attraktions- och konkurrenskraft för länet. Miljökonsekvenser Med stärkta möjligheter för verksamheter på landsbygden ökar möjligheterna för människor ute i kommunen att ordna försörjning och sitt liv i övrigt där de bor, med minskat resande som följd. Samtidigt är externa lägen i högre utsträckning beroende av bil som transportmedel, vilket kan medföra ökade utsläpp och klimatpåverkan. Ska besöksnäringen kunna bli hållbar är hållbara resor en viktig faktor. En levande landsbygd med ett starkt näringsliv och besöksnäring skapar underlag för jord- och skogsbruksverksamheter. Det kan resultera i bevarande och utveckling av det betydelsefulla odlingslandskapet, som är av betydelse för natur-, kultur-, och landskapsvärden. Ökade möjligheter för breddning av verksamheten inom detta område, genom kompletterande sysselsättningar, stärker förutsättningarna för ett långsiktigt bibehållande av landskapsvården. I turismen finns även en stor potential för försäljning av lokalt producerade varor. Lokala matföretag kan stärka efterfrågan av lokalt producerat kött, vilket ger förutsättningar för bevarande av ängs- och betesmarker som i sin tur är viktigt för att bibehålla naturvärden. Turismen kan därmed direkt generera positiva miljöeffekter. Turismen kan även skapa underlag för sidoverksamheter för företag på landsbygden och därigenom stärka värden för en levande landsbygd. Att se och värdera de positiva landskapsvärden som landsbygdsbefolkningen levererar är att synliggöra förutsättningar för en stärkt turism. Sociala konsekvenser Starka verksamheter och utvecklade mötesplatser på landsbygden ger möjligheter till ett fungerande liv på landsbygden. En differentierad arbetsmarknad även på landsbygden ger förutsätt33 ningar för fler att lokalt finna sin försörjning. Ökad valfrihet och lokala möjligheter ökar jämställdheten när både män och kvinnor kan ha sin försörjning lokalt och skapa balans mellan arbete och fritid. Minskat pendlingsbehov ger även bättre möjligheter för ett jämlikt arbete i hemmet och deltagande i familjen. Turismen kan innebära ett ökat utbyte mellan människor i staden och på landsbygden och därmed öka förståelsen kring landsbygdens förutsättningar och utmaningar. Att människor från staden får en närmare koppling till landsbygden kan väcka intresse kring och förståelse för natur och friluftsliv och därigenom ökat engagemang för att bevara viktiga miljö- och landsbygdsvärden. Ökad tillgänglighet genom utvecklade transportmöjligheter ger förutsättningar för ökad besöksfrekvens till landsbygden. Ekonomiska konsekvenser Kommunen har en målsättning att omsättningen från turismnäringen ska fördubblas inom en 10års-period. Flera av turismföretagen och besöksmålen är belägna på landsbygden och deras utveckling är viktig för det lokala näringslivet. Tillgång till lokaler och byggklar mark är en annan viktig faktor för att näringslivet ska kunna utvecklas. Kommunen har en markreserv kring de flesta tätorter som kan användas för att utveckla verksamhetsmark när behov uppstår. Exploatering av ny verksamhetsmark på landsbygden kan vara svår att motivera då kostnaden för att bygga ut vägar och andra anläggningar ofta överstiger den intäkt som en markförsäljning kan ge. Samtidigt bör vägas in andra ekonomiska nyttor som ökad sysselsättningsgrad vilket är positivt för kommunens ekonomi och landsbygden. För företagare kan tillgång till bredband vara en viktig faktor för att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt och lönsamt sätt. 4.11 Jord- och skogsbruksmark Jord- och skogsbruksmark Vid förändrad markanvändning bör förutsättningarna för jord- och skogsbruk beaktas. För att uppnå en hållbar ortsstruktur blir ianspråktagande av mindre arealer jordbruksmark för bostäder nödvändigt. Vid byggnation på jordbruksmark ska de konsekvenser som detta får för landskapsbild och matproduktion beaktas och kompensationsåtgärder vidtas. Miljökonsekvenser Huruvida produktiv jord- och skogsbruksmark tas i anspråk genom översiktsplanens inriktning är oklart p.g.a. dess detaljeringsnivå. Generellt förläggs dock tillkommande bebyggelse till viktiga stråk och i anslutning till befintlig bebyggelse. Förtätningsambitioner inom orterna kan 34 innebära begränsat behov av att ta produktiv jord- och skogsbruksmark i anspråk. I den mån som jord- och skogsbruksmark kan undvikas vid exploatering kan natur- kultur- och landskapsvärden som är knutna till detta värnas. Att återanvända redan ianspråktagen mark är också ett sätt att hushålla med naturresurser och att undvika att ta jungfrulig mark i anspråk. Vid förändrad markanvändning bör förutsättningarna för fortsatt jord- och skogsbruk beaktas. Vid expansion av städer är det dock vanligt att produktiv jord- och skogsmark tas i anspråk. Bedömningar bör göras vidare så att sådan utveckling begränsas. Sociala konsekvenser Exploatering av produktiv jord- och skogsbruksmark innebär förutom minskade arealer även risk för fragmentering av marken med risk för minskade möjligheter till rationellt brukande. Om anpassning inte sker till markägares behov av rationellt brukande kan det medföra besvär för att driva verksamheten. Risken är särskilt tydlig vid nyetablering av landsväg eller andra linjära element i landskapet. Ekonomiska konsekvenser Exploatering kommer till viss del att ske på produktiv jord- och skogsbruksmark. För markägaren kan detta innebära en möjlighet att göra en ekonomisk vinst. En markexploatering på privat mark initieras vanligtvis när det finns ett värde i att förädla marken, alltså att vinsten i att exploatera marken för till exempel bostäder, överstiger den vinst som marken ger med pågående markanvändning. För andra markägare som bedriver aktiva lantbruk kan det vara förödande om arealen produktiv jord- och skogsbruksmark minskar eftersom maskinpark och andra investeringar i lantbruket kräver stora och sammanhängande arealer. Då kan markbyte vara en framkomlig väg. Kommunen har en markreserv av både jordbruksmark och skogsbruksmark kring de flesta tätorter på landsbygden. Jordbruksmark som ligger i markreserven är utarrenderad för jordbruksändamål och ger därmed en intäkt till kommunen. 5 Riksintressen, Natura 2000 och miljökvalitetsnormer I denna del anges de riksintressen som kan komma att beröras av översiktsplanens inriktning, d.v.s. riksintressanta områden som sammanfaller med eller ligger i anslutning till kommunens orter för utveckling, infrastruktur och utbyggnad i övrigt. I dessa områden kan det behövas särskilda utredningar eller anpassningar för hur utvecklingsförslagen ska kunna genomföras med stort hänsynstagande för att undvika negativ påverkan. Generellt kan ökad tillgänglighet och ökad turism medföra ökat slitage, särskilt i anslutning till tätbebyggda områden. Samtidigt ger ökad besöksfrekvens större uppmärksamhet och förståelse kring områdenas värde, vilket kan 35 öka människors engagemang för den typen av frågor och värden. På sikt kan det ge ökande möjligheter till bevarande av ingående värden. Andra riksintressen kan påverkas indirekt av översiktsplanens inriktningar. T.ex. kan förbättrad vattenkvalitet till följd av åtgärder vara betydelsefullt i områden som berör riksintressanta områden. 5.1 Riksintresse för kulturmiljö – Julitabygden D25 Berör området kring Äsköping. Rikt herrgårdslandskap präglat av stordrift, sedan medeltiden. Tillkommande bebyggelse behöver placeras och utformas för att på ett lämpligt sätt anpassas till riksintresset. Bebyggelse bör undvikas i exponerade lägen och utblickarna över Öljaren är en viktig del av upplevelsen av Gimmersta och Julita, enligt intressebeskrivningen. Exploatering i strandområdet LIS 1 behöver utformas på ett sätt så att riksintressets värden inte påverkas negativt. 5.2 Riksintresse för kulturmiljö – Ericsberg D29 Berör storgodset Ericsberg med omland, och i utbredning in mot Forssjö. Slottslandskap med bruk och socken- och häradscentrum präglat av storgodset Ericsberg. Vetenskapligt intressant stenåldersboplats. Omfattning, placering och anpassning är avgörande för att inte minska riksintressets ingående värden. 5.3 Riksintresse för naturmiljö – Hålvetten – Näsnaren Sprickdalssjöar med omgivande skogslandskap och odlingslandskap. Området sträcker sig in mot Strångsjö. Området berörs inte direkt av planerad ortsutveckling. 5.4 Riksintresse för friluftsliv - Hjälmaren Riksintresset omfattar huvudsakligen Hjälmarens vattenområde, men utöver det även strandområden vid Fiskeboda och Uddens fritidsområde. Översyn av riksintresseområdena för friluftsliv pågår. I Länsstyrelsens förslag utökas riksintresset till att även omfatta stora delar av Julitabygden. Benämningen är i förslaget D11 Hjälmaren – Julita. Det betyder att även Hjälmsätters fritidshusområde berörs och landsbygden i övrigt från Hjälmarens strand och vidare in mot Äsköping. Området har särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter både på land och vattenanknutna aktiviteter. Riksintresset utgör inget hinder för småskalig exploatering som byggnation av enstaka hus och etablering av mindre verksamheter. Jord- och skogsbruk kan skötas helt normalt. Syftet med riksintresset är att förhindra storskalig exploatering, dvs. det får inte påtagligt skada det värde riksintresset ska skydda. Påverkan är beroende av omfattning och vilken anpassning som sker för tillkommande bebyggelse. Det är viktigt att stränder hålls allemansrättsligt tillgängliga. 5.5 Natura 2000 Det finns 39 Natura 2000-områden i kommunen. De flesta är små till ytan och ligger inte i anslutning till exploateringsstråk, varför risk för direkt påverkan är liten. Ett par områden ligger i anslutning till utpekade utvecklingsområden. 36 Näsnaren (Natura 2000) med sitt direkta läge invid Katrineholm kan i och med sitt läge beröras av stadens utveckling. Natura 2000-området behöver beaktas vid stadens fortsatta utveckling så att områdets värden inte påverkas av exploatering, tillkommande dagvatten eller förändringar av djurs och växters spridningsmöjligheter till omgivande land. Valdemaren (Natura 2000) ligger invid fritidshusområde som har bedömts ha förutsättningar för utveckling. Utveckling av området bör ske i enlighet med bevarandeplanen för Natura 2000området. Tillkommande bebyggelse kan minska arealen naturmark, som har betydelse för områdets naturvärden. De boende är samtidigt en förutsättning för skötsel av befintliga naturlandskap, varför de boendes behov är viktiga för öns naturvärden. 5.6 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten uttrycks i ekologisk status (god eller hög) eller, för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster, ekologisk potential (god eller maximal) och kemisk status (god). Enligt vattenmyndigheterna är det grundläggande målet för vattenförekomsterna att uppnå åtminstone god status. Samtidigt får inte statusen försämras i någon vattenförekomst. Katrineholms kommun ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Under 2015 tas ny förvaltningsplan, nya miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram fram som ska beslutas för ny period 2015 – 2021. Miljökvalitetsnormerna anger vilken kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt och utgör därmed utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Översiktsplanen anger att en plan för åtgärdsarbetet inom vattenförvaltningen ska tas fram. Om en sådan plan tas fram som korrelerar till vattenförvaltningens åtgärdsplanering samt att riktade åtgärder och åtgärder i samverkan med andra aktörer kan vidtas ökar förutsättningarna för att nå uppsatta miljökvalitetsnormer för vatten. Tillräckliga medel och resurser behöver avsättas för att möjliggöra ett aktivt åtgärdsarbete. En ökad befolkning bör mötas med tillräckliga åtgärder för att begränsa ökad belastning på vattensystemen. Miljökvalitetsnormer finns även för luft och buller, men risken för överträdelser berör särskilt landets större kommuner. Strävan ska vara att begränsa både buller och luftpåverkan. Detta styrs bland annat av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och reglerna om egenkontroll, tillsyn och prövning. 6 Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är tjänster som människan får ”gratis” av naturen. Enligt rapporten Millennium Ecosystem Assessment (MEA 2005) definieras ekosystemtjänster som de produkter och processer i naturen som människan direkt eller indirekt drar nytta av. Ekosystemtjänster delas ofta in i fyra olika kategorier: Försörjande ekosystemtjänster: Mat, råmaterial, färskvatten etc. Reglerande ekosystemtjänster: Pollinering, vattenrening, luftrening etc. 37 Kulturella ekosystemtjänster: Rekreation, estetisk uppskattning, turism etc. Stödjande ekosystemtjänster: Habitat för arter, biologisk mångfald etc. Resiliens är ett systems förmåga att hantera och absorbera störningar utan att systemet förlorar dess grundläggande funktioner och processer. 6.1 Ekosystemtjänster i vattenmiljöer Kommunens åsar med dess grundvattensystem är betydelsefulla för den försörjande ekosystemtjänsten färskvatten. Intrång i åsar kan minska deras vattenresurser och möjligheter att rena vatten. Flera ytvatten är betydelsefulla för människan på grund av deras försörjande ekosystemtjänster. Sjöarna Viren, Forssjösjön och Yngaren och anslutande vattendrag ingår i vattensystem som har stort värde för dricksvattenförsörjning för många människor såväl inom kommunen som i grannkommuner. Andra viktiga ekosystemtjänster från kommunens vattensystem och omkringliggande områden är reglerande ekosystemtjänster som vattenrening och vattenreglering. Åsarna har även betydelse för ytvattenrening, där sjöar ofta tar emot renat vatten från åssystemen. Påverkan: Exploatering och intrång i åsar kan medföra negativ påverkan på kvalitet och kvantitet av yt- och grundvatten och därmed negativ påverkan på försörjande och reglerande ekosystemtjänster (exempelvis färskvatten och vattenrening). Detta behöver beaktas vid planer på exploatering som berör åssystem eller vid täktverksamheter som berör åsar. Vid platser med redan påverkade åsar finns särskild sårbarhet, vilket bör beaktas och att åtgärder eventuellt behöver vidtas för att begränsa riskerna. Strategiska åtgärder för att förbättra kommunens vattenförekomster och verka för att klara miljökvalitetsnormer för vatten innebär att förutsättningarna stärks för viktiga ekosystemtjänster knutna till vattensystemen. Ett upprätthållande av dessa tjänster är även betydelsefullt för biologisk mångfald (stödjande ekosystemtjänster). 6.2 Ekosystemtjänster i naturområden Naturmiljöerna i Katrineholms kommun levererar ekosystemtjänster som är betydelsefulla för människan i både ett lokalt och regionalt perspektiv. För att ekosystemtjänsterna ska vidmakthållas krävs det välfungerande motståndskraftiga (resilienta) ekosystem. Stora sammanhängande skogsområden i kommunens som helhet och grönområden i orternas närhet ger stödjande ekosystemtjänster som är värdefulla för befolkningen. Skogsekosystem renar luft genom att föroreningar fastnar på trädkronorna, de reglerar klimatet, ger skugga och ger skydd mot vind och fungerar som kolsänkor. Sammanhängande skogsområden, de långsträckta åsarna samt miljöerna längs vattendrag skapar naturligt habitat och spridningsmöjligheter för arter och är därför betydelsefulla för biologisk mångfald (stödjande ekosystemtjänster). Jordbrukets landskapspåverkan är betydelsefullt för odlingslandskapets bevarande och därmed den biologiska mångfald som hör samman med det. Påverkan: Bebyggelseutveckling kan leda till en påverkan på viktiga ekosystemtjänster som levereras från kommunens naturmiljöer. De reglerande ekosystemtjänsterna, som exempelvis 38 luftrening och lokal klimatreglering kan komma att minska då naturmark exploateras. Detta blir tydligast i och omkring förtätade områden där förtätningen förväntas leda till mindre andel grönstrukturer i tätbebyggda områden. Inriktningarna i planen bedöms inte leda till några större barriäreffekter eller fragmentering av större naturområden. Planens inriktning att stärka förutsättningarna för landsbygdsutveckling och därmed de areella näringarna är positivt för att vidmakthålla odlingslandskapets ekosystem och biologiska mångfald. Biologisk mångfald såväl inom odlingslandskapet som i övrigt är betydelsefullt för motståndskraft i ekosystemen, långsiktig matförsörjning och att begränsa miljöpåverkan från matproduktionen/jordbruket. Att bibehålla jordbruket och de ekosystemtjänster som det genererar är därför viktigt för att ett flertal miljömål ska utvecklas positivt. 6.3 Ekosystemtjänster av betydelse för rekreation De större sammanhängande natur- och grönområdena i Katrineholms kommun är betydelsefulla för de kulturella ekosystemtjänsterna som områdena levererar i form av rekreation, friluftsliv, lärande (utomhusklassrum), kulturhistoria och tysta områden. Skogsområden, vattenmiljöer och kulturbygder bidrar till estetisk uppskattning och attraktionskraft. Kommunens olika landskap ger förutsättningar för turism. Rekreativa aktiviteter och möjligheter till att röra sig i naturen ger positiva hälsoeffekter. Påverkan: De kulturella ekosystemtjänsterna förväntas till stor del att bevaras då bebyggelseutveckling främst sker på redan ianspråktagna marker. Ökad tillgänglighet till olika miljöer medför att fler personer kan ta del av ekosystemtjänsterna. Vid förtätning och utvidgning av orterna är det av betydelse att värna tillgången till rekreationsmöjligheter. 7 Ortsspecifika aspekter 7.1 Björkvik För Björkvik finns utmaningar gällande hållbara transporter då orten inte ligger direkt invid tydliga infrastrukturstråk. Utmaningen är att stärka lokal service för att begränsa transportbehovet. Utpekade LIS-områden bör bedömas närmare vid genomförande gällande natur- och kulturmiljöer, allmänhetens tillgång till stränder, risker som hör samman med översvämning och rasrisk etc. Vid strandnära exploatering i allmänhet behöver översvämningsrisker beaktas. 7.2 Forssjö I Forssjö finns utmaningar kring den lokala miljön till följd av sågverkets placering invid orten, med risk för buller och andra störningar. Orten har goda förutsättningar för hållbara resor med sin närhet till Katrineholm. Vid strandnära exploatering behöver översvämningsrisker beaktas. I delar av föreslaget område för bostäder finns en nyckelbiotop där det även råder strandskydd. Det innebär att det finns stora naturvärden i och med den strandskog som har utvecklats på platsen. Exploatering av nyckelbiotopen bedöms medföra negativa konsekvenser för naturmiljö. 39 7.3 Valla Valla är placerad utmed ett viktigt transportstråk. Det ger goda förutsättningar för kollektivtrafikresor. Möjligheter att nyttja spårbunden trafik framöver bör inte uteslutas med anledning av ökad efterfrågan i samhället på hållbara resor. Att hålla öppet för framtida stationsläge kan vara långsiktigt strategiskt. Valla har goda förutsättningar för buss- och cykelpendling. Järnvägens buller och olycksrisker bör beaktas vid fortsatt utveckling av orten, då järnvägen går centralt i orten. 7.4 Äsköping För god koppling till kollektivtrafik på väg 56 erfordras bra anslutande cykelmöjligheter samt pendlarparkering både för bil och cykel. Väg 214 kan medföra buller och olycksrisker då landskapet är relativt öppet och vägen går i direkt anslutning till orten. Utveckling av orten bör ske varsamt med anledning av riksintresse för kulturmiljö samt tangering av kommande avgränsning för riksintresse friluftsliv. Värdena medför en stor potential för orten angående sociala värden och i synnerhet för turismutveckling. 7.5 Bie Köpingsåsen (Bieåsen) leder rakt igenom Bie vilket leder till risk för påverkan på grundvatten vid intrång i åsen och exploatering i allmänhet som berör åsen. Att undvika känsliga partier vid exploatering samt genomföra motiverade skyddsåtgärder kan begränsa riskerna. Kollektivtrafikmöjligheterna är goda med väg 56 och att förbifart redan finns medför att orten inte påverkas av miljö- och hälsopåverkan från genomfartstrafik. 7.6 Strångsjö Strångsjö ligger i ett viktigt kollektivtrafikstråk med koppling till Katrineholm och Norrköping. Järnvägens buller och olycksrisker bör beaktas vid fortsatt utveckling av orten, då järnvägen går centralt i orten. God tillgänglighet till riksintresse för naturvården ger bra förutsättningar för rekreation. 7.7 Sköldinge Liksom Valla ligger Sköldinge i ett mycket viktigt transportstråk. Möjligheter att nyttja spårbunden trafik framöver bör inte uteslutas med anledning av ökad efterfrågan i samhället på hållbara resor. Även förutsättningarna för cykelpendling är goda. Järnvägens buller- och olycksrisker bör beaktas vid fortsatt utveckling av orten, då järnvägen går centralt i orten. 8 Måluppfyllelse och uppföljning 8.1 Miljökvalitetsmål De nationella miljökvalitetsmålen har beaktats vid framtagande av ny översiktsplan. Planen uttrycker utveckling för ökad hållbarhet vilket innebär att utveckling ska ske på ett sätt som stärker förutsättningar för måluppfyllelse. Ökad befolkningsmängd på det sätt som översiktsplanen uttrycker ger en utmaning för att uppnå mål om att begränsa miljöpåverkan. Exploatering i 40 viktiga transportstråk och att eftersträva huvudsaklig tillväxt i befintliga orter har bäring på miljömål som begränsad klimatpåverkan och innebär begränsat markbehov vilket minskar påverkan på andra miljömål. Stärkt position för hållbara transporter har bäring på begränsad klimatpåverkan och frisk luft. Hög ambition på teknisk infrastruktur gällande VA-systemen innebär ökade förutsättningar för levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och hav i balans, vilket i sin tur stärker förutsättningar för mål gällande kvalitet i naturområden och biologisk mångfald. En levande landsbygd där lantbrukens landskapspåverkan fortgår är en förutsättning för flera miljömål, såsom ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv. Planens påverkan på miljömålen är till stor del beroende av hur planens intentioner genomförs i praktiken, och i vilken mån som anpassningar görs för att värna miljöaspekter och hållbar utveckling i vidare planering, bedömning och genomföranden. Länsstyrelsens senaste bedömning av om miljömålen nås i länet gjordes 20121. Slutsatsen i bedömningen är att i princip samtliga miljömål är svåra att nå utan ytterligare åtgärder och styrmedel. Det är bara miljömålet minskad försurning som utvecklas positivt i länet. I övrigt konstateras fortsatta problem med länets vatten, med övergödning. Förhållandena för många naturvärden och arter i länet försämras, vilket har betydelse för biologisk mångfald, skogar, våtmarker, odlingslandskap, sjöar och vattendrag. Det finns således stora utmaningar för miljömålsarbetet. Det har stor betydelse för hur översiktsplanearbetet genomförs i praktiken och vilka åtgärder som i övrigt görs för att miljömålen ska kunna uppnås. Detta berör såväl kommunen som ett flertal andra aktörer på både lokal, regional och nationell nivå. 8.2 Folkhälsomål Utvecklingen av hälsan i befolkningen är central för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. Folkhälsan påverkas av allt från individens egna val och levnadsvanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter och delaktighet i samhället och av många samhällsområden. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För detta arbete finns 11 målområden uppsatta. Översiktsplanens inriktning stärker förutsättningar för ökad fysisk aktivitet med satsningar på gång- och cykelvägnätet samt att tillgängligheten prioriteras. För social och kulturell delaktighet är det viktigt med levande landsbygd så som planen påtalar samt att samverkan och utbytet mellan stad och land är god. Att vara en del av samhället även på landsbygden med tillgång till service och samhällsfunktioner har stor betydelse för social välfärd. Planen hanterar folkhälsoaspekter utifrån flera perspektiv; utifrån jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet, minskad segregation och fysisk aktivitet. 1 Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2012. 41 8.3 Uppföljning av planens betydande miljöpåverkan Enligt 6 kap 12 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Översiktsplanen ger de övergripande riktlinjerna för kommunens utveckling. Betydande miljöpåverkan är därför till stor del beroende av hur riktlinjerna tillämpas i praktiken, vilken miljöambition som väljs vid genomförande och hur miljösatsningar ser ut i övrigt. Uppföljningen av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av översiktsplanen i realiteten ger bör så långt som möjligt kopplas till befintliga tillsyns-, miljölednings och övervakningssystem. Det innebär att vidare åtgärder bör baseras på de resultat som övervakningen ger gällande aspekter såsom, bullernivåer, luftkvalitet, status i vattenförekomster etc. Det ger underlag till vilka ytterligare åtgärder och strategier som behöver tas fram. 9 Litteraturförteckning Folkhälsomyndigheten, 2015. www.folkhalsomyndigheten.se Katrineholms kommun, 2001. Naturguide i Sveriges Lustgård. Katrineholms kommun, 2015-05-13. Översiktsplan 2030 – del landsbygd. Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2013. Aktuella översiktsplaner. Sammanfattande redogörelse. Länsstyrelsen i Södermanlands än, 2012. Når vi miljömålen? Sveriges länskartor: http://gis.lst.se/lanskartor Vattenmyndigheten Norra Östersjöns Vattendistrikt, 2015. www.viss.lansstyrelsen.se/ 42
