docBilaga 3_Slutrapport korttidsenheten
download 
Report Transcription
Bilaga 3_Slutrapport korttidsenheten
Rapport Utfärdat: 2015-01-26 Diarienummer: Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Kerstin Hansson Telefon: 365 00 00 E-post: kerstin.hansson@majornalinne.goteborg.se Kartläggning korttidsverksamheten Innehållsförteckning Innehållsförteckning Rapport ............................................................................................................................ 1 Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård ............................................................. 1 Kartläggning korttidsverksamheten ............................................................................. 1 Sammanfattning .............................................................................................................. 2 Syfte .................................................................................................................................. 3 Mål .................................................................................................................................... 3 Organisation .................................................................................................................... 3 Bemanning ....................................................................................................................... 3 Metod ................................................................................................................................ 3 Tidsplan............................................................................................................................ 3 Nuläge och resultat från utredningen ........................................................................... 3 Rekommendationer från utredningen .......................................................................... 8 Slutsatser .......................................................................................................................... 9 Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 1(13) Sammanfattning Göteborgs Stads kommunfullmäktige har beslutat att ge SDN Örgryte-Härlanda ett resursnämndsuppdrag som innebär att Göteborgs Stads äldreboendeplanering och boendesamordning samlas under en central enhet. Samma enhet ska även ansvara för korttidsverksamhetens fördelning av platser. I samband med att enheten byggs upp behövs en kartläggning av nuvarande korttidsverksamhet i de olika stadsdelarna. I Göteborgs Stad finns 331 korttidsplatser (år 2013) med huvudsaklig inriktning på somatik och demens. Några stadsdelsförvaltningar erbjuder också öronmärkta växelvårdsplatser eller avlastningsplatser. Övriga stadsdelar rapporterar att de inte har någon speciell inriktning på sina platser. Antalet platser minskade något under 2014, samtidigt som flera stadsdelar rapporterar att de numera är mer flexibla och kan utöka korttidsplatserna vid behov. Göteborgs Stad använder sig också av upphandlade korttidsplatser hos privata aktörer i mindre omfattning. Behovet av korttidsplatser varierar över året och mellan de olika stadsdelarna. Den mest märkbara orsaken till behov är antalet betalande och utskrivningsklara på sjukhus som är i behov av korttidsplacering. Detta kan i sin tur bero på tillgången i av korttidsplatser. Under vissa perioder upptas en stor del av korttidsplatserna av personer som väntar på särskilt boende, medan det under andra perioder inte alls finns samma problematik. Ett dilemma är att det fullt ut går att förutse hur många korttidsplatser som kommer att behövas i framtiden. En prognos över stadens äldre befolkning görs varje år och förmodade slutsatser dras av detta. Det tillkommer dock alltid en osäkerhetsfaktor i form av hur många personer som insjuknar eller på andra vis är i behov av korttidsverksamhet, samt när under året så kallade ”toppar” infaller. Detta hänger också ihop med vilka behov hemtjänst och hemsjukvård kan tillgodose. Det är också ytterst svårt att förutse hur många plaster som kan behövas för att tillgodose behov enligt de olika inriktningarna. Under perioden 140101-141130 uppgick antalet betaldygn för Göteborgs stadsdelar till 5627 stycken, vilket ger en kostnad på 21 540 256 kr. Det är rimligt att denna summa används på ett mer relevant vis. Sett ur ett större samhällsperspektiv kan ett sådant förfarande från Göteborgs stadsdelar inte anses försvarbart, utan bör relativt omgående tas om hand för att finna en lösning i frågan. Sektorscheferna inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård har att ta ställning till hur korttidsverksamheten i staden framöver bör organiseras. Ett flertal infallsvinklar finns att ta ställning till och göra en bedömning utifrån. Denna utredning pekar på olika faktorer som är centrala och som om möjligt bör utredas ytterligare. Det rör sig om hur verksamheten ska organiseras; ska enheter renodlas, krävs det tydligare riktlinjer för stadens handläggning när fördelningen av korttidsplatser samordnas centralt över staden? Även läkartillgång och den ibland ytterst tungrodda arbetssituationen som kan råda på en korttidsenhet är relevanta faktorer. Personer på en korttidsenhet kan vara listade på ett flertal olika närhälsor. Enligt Mas funktionerna kan detta innebära att en icke säker vård bedrivs. Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 2(13) Bakgrund I samband med att boendesamordningen för äldre i Göteborgs Stad ska samordnas uppmärksammades behovet av en kartläggning av korttidsverksamheten. Syfte Syftet är att kartlägga korttidsverksamheten med avseende på nuvarande antal platser och enheter, inriktning (demens, somatik, rehab och eventuellt annat). Kartläggningen ska innehålla tjänster per plats (usk, ssk, ag och sg), beläggningsgrad, orsak till korttidsvistelsen, vistelsetid, enhetspris, och lokala riktlinjer för korttid. Mål Målet är att efter kartläggning, beskriva en sammanfattande bild av korttidsverksamheten i Göteborgs stad och utifrån detta redovisa och föreslå möjliga förändringar Organisation Uppdragsgivare är sektorscheferna inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård i Göteborgs Stad. Uppdragstagare är Kerstin Hansson direkt underställd Morgan Davidsson, SDF Majorna-Linne. Uppdraget redovisas i styrgruppen för uppdraget. Linjeorganisationens ansvar Utredaren redovisar till sektorscheferna inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård som därefter har ansvar att fatta beslut i frågan. Bemanning Kerstin Hansson är ensam uppdragstagare, med redovisningsskyldighet fortlöpande till styrgrupp och ska på uppdrag av denna presentera utredningens slutsatser för sektorscheferna inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Metod Kartläggning sker genom inhämtande av uppgifter från respektive stadsdel samt från stadsledningskontoret. Vidare sker informationshämtning genom intervjuer med relevanta befattningshavare. Tidsplan Inhämtning och sammanställning av uppgifter sker under november och december 2014 Rapporten i sin helhet redovisas i januari 2015 Nuläge och resultat från kartläggningen För närvarande är boendesamordningen organiserad under sex boendesamordnare som fördelar korttidsbeviljande, företrädelsevis inom den egna regionen. Ett nära samarbete mellan boendesamordningen och korttidsenheterna sker, oftast inte enbart genom det formella datastödet Treserva utan även genom fortlöpande information och avstämning via telefon eller möten. Kommunfullmäktige beslutade 2014-05-08 § 9, om en för Göteborgs Stad gemensam enhet för fördelning av lediga lägenheter i äldreboende och korttidsboende. Respektive stadsdelsnämnd fattar beslut för sin befolkning och den gemensamma enheten inom Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 3(13) SDN Örgryte- Härlanda ansvarar för att fördela lediga korttidsplatser till personer som fått biståndsbeslut om korttidsplats. Kommunfullmäktiges riktlinjer för äldreomsorg, 2006-02-23 §16, innehåller inte prioritering för fördelning av lediga lägenheter eller korttidsplatser. Med en ambition om att göteborgarna ska få sina specifika önskemål tillgodosedda och för rättsäker behandling är det stadsledningskontoret bedömning att riktlinjer behövs i samband med en gemensam boendeenhet. Under slutet av 2014 togs beslut om följande prioriteringsordning för korttidsplatser: Den enskildes behov och målsättning med vistelsen är grunden för vilken plats som erbjuds. Den enskilde ska erbjudas en så passande korttidsplats som möjligt. Det kan innebära att hänsyn behöver tas till: • Geografisk närhet, exempelvis vid växelvård eller då den enskilde har en partner som har svårigheter att förflytta sig. • Korttidsplatsens inriktning. Ur effektivitetssynpunkt och miljöhänseende bör korttidsplats i så stor utsträckning som möjligt förmedlas i den enskildes geografiska närhet, för att minska transporter för både biståndshandläggare och anhöriga. Korttidsplatser förmedlas till enskilda enligt följande prioriteringsordning. 1. Enskild person med akut/ohållbar situation i hemmet, som inte ens under kortare tid, kan lösas genom utökade insatser i form av hemtjänst, hemsjukvård med mera. Kan bero på den enskildes nedsatta funktionsförmåga, otrygghet eller anhörig som vårdas för akut sjukdom. 2. Avlösning av anhörig där planering av datumet för vistelsen är av yttersta vikt, till exempel för bokning av resa, planerad operation. 3. Enskild som är inlagd på sjukhus och definierats som utskrivningsklar. 4. Avlösning av anhörig där datum för vistelsen är flexibel. 5. Enskild som beviljats korttidsplats utifrån andra orsaker än ovan. Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar för de personer som vistas på korttidsplats, upp till sjuksköterskenivå. Läkaransvaret tillhör primärvården. Med allt sjukare personer som blir utskrivningsklara, har situationen blivit allt mer ansträngd för de korttidsenheter som finns. Mycket arbetstid går åt till kontakter med en mängd olika vårdcentraler. Svårigheter att nå läkare anses stor. Nedan en bild från Centrum – antal VC – för personer som vistas på korttid under perioden 141001-141115 Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 4(13) 25 20 15 10 Serie1 VC Olskroken VC Nötkärnan… VC Läkarhuset VC Kungshöjd VC Gibraltargatan VC Carlanderska Läkargruppen… Kvarterskliniken Husaren Kungportsläkarna Inget vårdval angivet Capio Gårda Capio Axess Allemanshälsan Landala 0 Kvartersklinken … 5 Under 2013 hade Göteborgs Stad 330 korttidsplatser, företrädelsevis för befolkningen över 65 år. För innevarande år redovisar stadsdelarna följande: Bemanningen varierar något mellan de olika korttidsverksamheterna. Redovisas i tabell nedan. Ange red Ö. Gbg Ö-H Cent rum M-L AFH V. Gbg V. Hising en Lund by N. Hising en 0,94 1,0 0,65 0,11 0,70 0,12 0,70 0,70 Se AFH 0.67 0,60 0,66 HSL Sk 2,0 Sg 1,0 At 1,0 Sk 0,75 Sg 0,75 At 0,75 Sk 5 Sg 2,4 At 2,4 Sk 3 Sg 2 At 2 Sk 3 Sg 2 At 1 Sk 11,55 Sg 3,0 At 3,0 Se AFH Sk 3.85 Sg 1,8 At 2,2 Sk2,0 Sg 1,0 At1,0 Sk 1,0 SG 1,0 At 1,0 Finns SSK på plats natt Finns speciel la vxl avl Görs HB Riktlin jer Hsv Hsv Hsv Hsv Hsv Ja 1.92 Se AFH Hsv Hsv Hsv Mix Mix Mix Mix Mix Ja Ja Mix Mix Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja USK Dag Natt Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 5(13) Viktigt att påpeka i detta sammanhang är att samtliga stadsdelar redovisar att de är något flexibla vad det gäller att utöka antalet korttidsplatser och att de då höjer bemanningen i paritet med detta. Enhetspriserna för korttidsenheterna redovisas i tabell nedan. Kommun/ Stadsdel Nettokostnad 2013 Antal platser Kr/plats 2013 Kr/plats 2012 Förändring i % 219 216 331 663 286 647 482 2,4 13 348 19 702 550 626 233 12,6 1409 Östra Göteborg ÖrgryteHärlanda Centrum 8 645 16 540 304 521 498 3,6 -10385 26 654 42 634 615 590 883 7,4 -20447 23 654 31 737 728 674 393 9,4 -25452 MajornaLinné AskimFrölundaHögsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby 20 945 31 6675 658 645 342 4,7 -8877 23 635 62 445 949 671 520 33,6 -28463 49 102 62 791 968 671 534 17,9 -29886 21 558 32 21 558 684 390 5,7 -15500 15 689 23 682 121 605 121 12,6 -14080 Norra Hisingen 16 032 21 763 421 801 2008 -4,7 -14706 Göteborg Angered Nettkost/ Prel. (nexus)2014 Beläggningsgraden är hög enligt de uppgifter som redovisas från stadsdelarna. De fallerar dock i sin tillförlitlighet. Här bör en gemensam modell för uppföljning av beläggning skapas. Samtidigt framkommer det att man ur datasystemet Treserva kan utläsa att det under en dag finns lediga platser som inte utnyttjas. Detta kan naturligtvis ha sina naturliga förklaringar så som att personen som ska placeras har ett så omfattande behov att det krävs utbildning bland medarbetarna för att enheten ska kunna ta emot eller att personen som erhållit platsen blir avbruten som utskrivningsklar med mera. Dock bör detta ses över så att rutiner för en optimal beläggning säkerställs. Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 6(13) Göteborgs Stads stadsdelsförvaltningar hade personer med betalningsansvar inneliggande på regionens sjukhus 1485 dagar år 2013. Under 2014 (tom nov) är siffran cirka 5627 betaldagar. Kostnadsutvecklingen är betydande - vilket gör det oerhört angeläget med en än mer effektiv organisation. Från uppföljningsrapport 3 går att utläsa följande siffror: För närvarande är kostanden för utskrivningsklara 3828 kr/ dygn. De flesta stadsdelsförvaltningar redovisar att de har lokala riktlinjer för sina korttidsverksamheter. Här kan nämnas att spännvidden på dessa är stor. Riktlinjerna berör allt från att ledsagare följer den korttidsboende till fotvård så väl som hur många dagar en plats kan ”hållas” vid inläggning på sjukhus. Gemensamma riktlinjer över staden saknas. Teamsamverkan och mål för korttidsvistelse är något som ofta tas upp som en framgångsfaktor. Ändå vittnar flera av intervjupersonerna om svårigheter att få till denna samverkan så att verklig effekt uppstår. Dels handlar det om tid som ska samordnas mellan de olika yrkeskategorierna men också om faktiska skillnader i hur man sätter mål för den enskilde under korttidsvistelsen. Olika uppföljningssiffror hanteras av flera olika funktioner – och förutom årsrapporten kan detta göra att det är svårt att få en överblick. Vidare kan till exempel saker som döljer sig bakom siffrorna oftast inte tas fram via systemen. Som ett exempel kan anges ett uttalande från person sakkunnig i frågan: ”När det gäller vistelsetid så är det en del problem med data ur Treserva då det oftast bara mäter senaste beslutsperioden även om personen vistats på samma korttidsboende under längre tid.” Vid sådana frågor, krävs mycket så kallad personlig handpåläggning för en redovisning, något som verksamheten oftast inte anser sig kunna prioritera. Frågan är vad som går förlorat när sakinformation som är viktig för att göra bedömningar av både nuvarande verksamhet och framtida behov ej kan tas fram snabbt och förefaller ha efterfrågats Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 7(13) tidigare. Det var till exempel mycket svårt att få fram vilka behov personerna som döljer sig bakom korttidsbeslutet egentligen hade som orsak till att de faktiskt erhållit ett beslut om plats på korttidsenhet. Därför görs nu en kompletterande mätning med avseende behov hos dem som beviljas korttidsplats, mätningen görs ute i varje stadsdelsförvaltning och skall redovisas 150203. Av det som framkommit i kartläggningsfasen är att stadsförvaltningarna idag har olika synsätt på vad en korttidsverksamhet är, båda var det gäller bedömning och verksamhet. Detta kan bli en stor svårighet och källa till konflikt. I slutsatserna anges därför direkta förslag i form av riktlinjer för att om möjligt motverka detta. Rekommendationer från utredningen En gemensam rutin för biståndshandläggningen samt att hanteringen i Treserva måste likriktas i och med att den nya boendesamordningen startar. Likvärdiga bedömningar för beviljande av korttid samt rutiner för uppföljning av beslut. Utredaren kan se en fördel i att organisera korttidsenheterna något mer inriktat. Det kan vara så att en något mer inriktad verksamhet skulle kunna vara både mer effektiv och värdig utifrån rätt insats efter behov. Det skulle också då vara möjligt att stärka medarbetarnas kompetens mer tydligt. Idag förekommer det på de flesta enheter att personer med vitt skilda behov vistas på samma enhet. Sannolikt är detta inget effektivt sätt att bedriva korttidsverksamhet. Samtidigt får ett sådant organiserande inte stänga ute möjligheten till ett flexibelt utnyttjande av samtliga korttidsplatser, under de perioder då fler är i behov av korttid än vad som ryms inom inriktningen. Stadsdelarna bör även ha gemensamma rutiner för vad som ingår vid en korttidsvistelse och därmed vad som kan förväntas. Idag varierar detta och det finns en ”lokal” inriktning som kan fungera väl så länge man i huvudsak servar sin egen stadsdel, men som kan bli problematisk om platserna framöver utnyttjas av flera stadsdelar. Korttidsenheternas tillhörighet i den lokala stadsdelen - är detta en optimal lösning? Utredaren ser att det behövs en samordning av utförandet av korttidsenheterna. När så kallade ”toppar” av utskrivningsklara infinner sig på SU måste Göteborgs stad vara rustad att möta detta. Lämpliga lokaler och möjligheten att snabbt upprätta någon form av mobilt team, bör utredas. Bemanningen varierar något på de olika korttidsenheterna enligt de uppgifter som inkommit utredningen. Här bör bemanningskrav ses över, vilket lär bli en naturlig åtgärd vid mer gemensamma rutiner och krav ur ett staden-perspektiv. En annan viktig fråga är läkartillgång och samverkan med närhälsan. Går det att finna en mer medicinskt säker lösning på detta? Totalt har Göteborgs Stad ett stort antal betaldagar till SU. Detta är inte förenligt med det avtal som finns skrivit mellan SU och staden. Ofta sammanfaller dessa perioder samtidigt för samtliga stadsdelar, vilket gör att lediga korttidsplatser ej finns att köpa från annan stadsdel. Oftast blir då också de upphandlade platserna snabbt fulla. Hur ska staden lösa dessa ”toppar”? Hur denna fråga ska hanteras bör tas upp i sektorsledningen för Äldreomsorg samt Hälso och sjukvård. Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 8(13) Slutsatser Inför den gemensamma boendesamordningen bör följande frågor ses över: Samsyn – Biståndshandläggning i Treserva Det är av yttersta vikt att biståndshandläggaren använder systemet Treserva enhetligt över staden. Vid samtal med nuvarande boendesamordnare runt om i staden förekommer det viss förvirring runt beslutsdatum, inflyttningsdatum med mera, vilket i förlängningen till exempel kan göra att så kallade ”listbilder” inte blir korrekta och ett material att förlita sig till. Sannolikt bör enheten för boendesamordningen i samband med dess operativa införande skicka ut exakta ”föreskrifter” baserade på systemet Treserva för att säkerställa likvärdigheten i användandet av system. Övrigt - processen korttid Med tanke på det stora antalet betaldygn och skillnaderna mellan de olika stadsdelarna, behöver stadsdelsförvaltningarna ta ett gemensamt omtag i denna fråga. Frågan är komplex men är ett område där det är nödvändigt med en större samsyn. Frågan tangerar utredningens uppdrag men är så viktigt att utredaren väljer att trycka något extra just på denna punkt: Eftersom biståndshandläggning är en fråga om en individuell bedömning – är det möjligt att också beskriva behov och antal betaldygn utifrån detta. Utredarens erfarenhet är dock att sambandet mellan hur biståndshandläggaren arbetar – hur utförarorganisationen sedan tar vid och verkställer behov, är än mer betydelsefullt än det enskilda behovet i sig hos varje enskild person, med avseende på det antal korttidsdygn och betaldagar som stadsdelsförvaltningarna uppger. Här kommer också likabehandlingsprincipen in och det faktum att den gemensamma boendesamordningen sannolikt kommer att få frångå närhetsprincipen under vissa tider. Det kommer då vara av yttersta vikt för förtroendet mellan stadsdelarna att bedömningen som görs är någorlunda likvärdig samt att behoven kan tillgodoses på liknande vis över staden – i form av så väl äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Om korttidsbesluten baseras på för olika bedömningar och betalande på SU finns – kan detta komma att bli en kontrovers mellan stadsdelarna framöver. Att se över detta är av vikt, innan man beslutar om att utöka antalet korttidsplatser. Det kommer krävas ett stort förtroende mellan stadens stadsdelar, då den egna stadsdelen inte själva längre har eget mandat till korttidsplacering. Med nödvändighet kommer ett antal gemensamma riktlinjer vid placeringsförfarandet därför behövas: Gemensam agenda för beslut , tidsram för beslutet. Vid beslut om korttidsvistelse måste det klargöras för den enskilde/ anhörige redan vid vårdplanering vad målet med korttidsvistelsen innebär. ( om målet är hemgång kommer med största sannolikhet att kräva ett hembesök) Vem beslutar om när en person ska komma till korttidsboendet? (vid till exempel komplicerade medicinska behandlingar) Hur utnyttjas korttidsplatserna optimalt? (Hur snabbt anses en plats ledig? Utflytt sker förmiddag för att ny ska kunna komma eftermiddag?) Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 9(13) Vem har yttersta mandat till placeringen? Gemensam tid för när uppföljning av korttidsbeslutet ska följas upp. I samband med detta – vad händer om omprövningen mynnar ut i ett fortsatt korttidsbeslut? Om personen som vistas på korttidsboendet åker in på sjukhus – hur länge kan plasten då behållas innan den kan anses tillgänglig för annan behövande person i kön? Kan en korttidsplats, till exempel vid hemgång, (för att utröna om behovet kan tillgodoses hemma) behållas med så kallad fri retur? Om i så fall hur många dygn? Hur länge kan en korttidsplats behållas då personen erbjudits en permanent boendeform och detta ordinära boende är tillgängligt? Kan personer som erhållit ett erbjudande om en äldreboendeplats tacka nej och få bo kvar på korttidsboendet? Vem ansvarar för hembesök och eventuell anskaffning av hjälpmedel och bostadsanpassning. Hemmastadsdel eller utförarstadsdel av korttidsverksamhet? Tidsram för beslutet Förslag på gemensamma rutiner samt förbättringar korttidsverksamheten Lika viktigt som ett gemensamt tidsbeslut/ korttid är ett gemensamt beslut kring vad man kan förvänta sig av korttidsverksamheten. Detta gäller faktorer som hjälp med träning och mobilisering samt rehabilitering, möjlighet till hembesök, påbörjande bostadsanpassning, aktuell ADL- bedömning, införskaffande av hjälpmedel, översyn av läkemedel, initierande av demensutlåtande, ansökan om färdtjänst och kontakt med biståndshandläggare för eventuell anmälan av god man. Ovanstående faktorer är viktiga för att inte fördröja processen och därmed rätt insats för den enskilde. Olika inriktningar Korttidsverksamhet Med utgångspunkt från inhämtad information från stadsdelsförvaltningarna att korttidsverksamheten samordnas tydligare över staden. Idag organiseras korttidsboenden enligt två inriktningar: somatik och demens. I flera fall mixas formerna. Många av de äldres behov kan också tillgodoses på detta vis. Det finns dock två, eventuellt tre, tydliga kategorier som bör ägnas särskilt intresse, vars behov inte fullt ut tillgodoses på bästa vis under nuvarande organisationsform. Psykogeriatrik och utåtagerande beteenden: Här finns idag inga speciella korttidsplaster, samtidigt som verksamheten vittnar om omfattande bekymmer – då dessa personer ska vistas på en ordinär korttidsenhet. Så väl personerna själva, som medboende och medarbetare far oftast illa i detta. Göteborgs Stad bör kunna skapa en korttidsenhet för personer med dessa behov. Rehabpotential med effektiv träning för snabb hemgång: Idag placeras dessa personer på ordinarie korttidsboende tillsammans med en blandning av personer: personer som väntar på ett särskilt boende, personer som är i livets Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 10(13) slutskede, svårt dementa och så vidare. Detta hindrar oftast en aktiv rehabilitering. Förvirring råder bland medarbetarna runt vad som gäller och en tydlighet i planering omöjliggörs. Utredarens förslag är att enheter med denna tydliga rehabinriktning skapas, sannolikt finns här vinster att göra genom att samverka med SU och skapa gemensamma enheter mellan organisationerna. Förslaget hör samman med det stora antal betaldygn som Göteborgs Stad redovisar för år 2014. Båda parter skulle tjäna på att samverka. Dels friläggs platser inom akutsjukvården, dels sker en mer aktiv rehabilitering vilket gör att dessa ”korttidsplatser” får en större omsättning och kommunen kan på detta vis få tillgång till fler korttidsplatser. De mest sjuka äldre i palliativt stadium: Idag skrivs personer som befinner sig i livets slutskede ut från sjukhus till kommunala korttidsplatser. Många av dessa är i behov av en lugn miljö – men har i några fall inte blivit accepterade till den hospiceverksamhet som bedrivs i staden. I dessa fall är dock en enhet med en lugn miljö, personal med rätt kompetens samt i förekommande fall tillgång till läkare, vore att föredra. Istället placeras i dag dessa personer på stadens korttidsverksamheter, tillsammans med personer med olika problematik och behov. Ofta tas efter en tid ett beslut om en permanent äldreboendeform, vilket innebär ytterligare en flytt. När personen väl är installerad på äldreboende är överlevnadstiden oftast ringa. Innan dessa enheter kan skapas behöver ställning tas till hur boendesamordningen förhåller sig till att det kan finnas personer i kön vars behov inte matchar ledig korttidsplats med rätt inriktnin. Ska personer då ligga betalande på sjukhus samtidigt som tomgångskostnader i den egna verksamheten kan uppstå, eller ska verksamheten i så fall möta upp ett specifikt behov med extra resurser? Ska dessa i så fall debitera den ”placerande” stadsdelen vid varje enskilt tillfälle? Om korttidsboendeformer enligt ovan kan skapas, kan nuvarande former av korttidsverksamhet där behoven inte är så uttalade fortsatt bedrivas. Dessa bör då gå under benämningen vård och omsorgsboenden/ korttid. Avlastning och växelvårdsverksamhet Avlastning och växelvårdsverksamhet bedrivs idag på de flesta korttidsboenden. Men även här bör en översyn göras. Kan det vara mer effektivt att samla dessa avlastningsplatser på ett fåtal korttidsenheter i staden, fördelade regionvis? Finns det ett gränsland i detta avseende till de ”gäster” som kan komma att söka sig till det Trygghetshotell planeras i Göteborg? Hur kan samordningsvinster vad det gäller avlastning göras med avseende på detta koncept? Utskrivningsklara som vistas kvar inom SU Som tidigare beskrivits infaller till och från så kallade toppar – då Göteborgs Stad har ett stort antal utskrivningsklara patienter inneliggande på SU. Detta kostar respektive stadsdelsförvaltning stora summor, samtidigt som dessa patienter upptar akutvårdsplatser som behövs för mer avancerad sjukvård. Här bör stadsdelarna ta ett gemensamt ansvar och skapa en organisation som snabbt kan omhänderta de utskrivningsklara personerna. Man bör titta över de lokaler som finns inom beståndet. Finns det möjlighet att använda någon/några av dessa för att snabbt öppna upp en tillfällig korttidsverksamhet? Kan bemanning skötas genom en av stadens bemanningsenheter var det gäller Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 11(13) undersköterskor, vid denna situation? Ska stadsdelsförvaltningarna anställa ett antal sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter som kan fungera som vikarier när den tillfälliga enheten ej behövs? Chefskap, bemanning och eventuellt behov av specialistkompetens Det krävs en stor flexibilitet bland de medarbetare som arbetar vid stadens korttidsverksamhet. Det är en mängd behov som ska tillgodoses och sannolikt gör detta att en viss förvirring kan uppstå och risken är att den enskildes behov på detta vis ”slätas ut” – och att de aktiva individuella insatserna uteblir. Med ovan föreslagna organisation, kan dessa enheter bemannas efter detta behov och intresse samt kompetens hos medarbetarna. Vissa av dessa verksamheter kan också vara bemanningsmässigt mer krävande. Idag finns inga så kallade nyckeltal för vilken bemanning som en korttidsenhet bör ha. Det gäller såväl chef/ledarskapet, eventuell samordnande funktion, antal undersköterskor samt rehab och sjuksköterskor. Om specifika enheter startas anser utredaren att dessa måste bemannas med medarbetare med rätt kompetens och intresse för den särskilda inriktningen, detta för att uppnå den kvalitet som strävas efter i ett sådant koncept. Det finns 14 enheter som renodlat bedriver korttidsverksamhet med totalt 12 enhetschefer. Det är en grannlaga uppgift att sammanfoga dessa så att de motsvarar de behov som samliga stadsdelar har, i synnerhet om de som nu ligger under områdeschef i den lokala stadsdelsförvaltningen. Under en inledningsfas skulle det därför kunna vara mer effektivt att samla dessa under en chef – detta för att nå full effekt och framgång i de förändringsförslag som utredaren anser bör göras. Läkarfrågan Samtliga korttidsverksamheter, samt MAS och MAR organisationen vittnar om en stor problematik kring läkarfrågan. Mätningar har gjorts runt om i staden som påvisar de kontakter som dagligen till och med flera gånger behöver tas med den vårdcentral som den enskilde är listad på. I förekommande fall kan det röra sig om ett 15-tal olika vårdcentraler som är inblandade. Det är svårt att få kontakt med enskilda läkare och så när som på omöjligt att få tillgång till dem på själva korttidsboendet för undersökning/ bedömning och åtgärd av enskild. Ansvarig läkare vet oftast inte att patienten redan befinner sig på korttid eller att de varit inneliggande på sjukhus – då medicinsk epikris kommer först senare till vårdcentralen. Detta försvårar naturligtvis också en säker vård. Även utifrån socialtjänstlagen finns det problem kopplat till processen. Det kan till exempel dröja flera månader att få ett demensutlåtande – vilket fördröjer processen för den enskilde. Samstämmigheten är stor runt att det skulle förenkla betydligt och göra vården mer säker om det fanns möjlighet att koppla en vårdcentral eller läkarkontakt till enheten. Här finns naturligtvis en problematik med det fria vårdvalet samt kommunens skyldighet att bemanna upp till sjuksköterskenivå. Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 12(13) Frågan är dock om inte riskerna med nuvarande organisation är så stora att man med nödvändighet måste finna en lösning mellan de olika huvudmännen. Sannolikt finns det också här samordningsvinster, som går förlorade då olika huvudmän endast arbetar inom sitt ansvarsområde? Kan det i praktiken medföra att grova misstag begås och att Lex Maria ansökningar tilltar? Verksamheten beskriver också att de tar emot allt mer vård- och omsorgskrävande personer. Det finns en påtaglig uppfattning om att vårdtiderna på sjukhusen minskar i snabb takt. Individens mål med korttidsvistelsen och teamsamverkan Det finns kanske inte någon situation då ett uppsatt mål är så viktigt som vid en korttidsvistelse. En korttidsvistelse ska vara under en kort tid och att ett gemensamt mål med tidsangivelse då finns är avgörande för den enskildes framtid. Finns det möjlighet för den enskilde att gå hem, måste samtliga personalkategorier vara överens om vilket mål den enskilde ska uppnå för att detta ska bli möjligt. En undersökning som gjorts i Angered visa att de olika yrkeskategorierna sätter olika mål för detta. Ibland sätts orealistiska mål för vad som kan uppnås vid en korttidsvistelse och man ser inte den möjlighet och förlängning som finns när det gäller hemsjukvård och rehab eller hemtjänst i hemmet. Personer som idag beviljas korttid har oftast redan innan ett omfattande behov av insatser. Korttidsvistelsen ska då användas till att få personen tillbaka till det läge som hen var innan sjukhusvistelse eller korttidsplaceringen - inte som ibland uppfattas till ett idealt läge där personens förmågor ska återgå till ett läge som kanske för länge sedan passerats. Här måste verksamheterna komma samman och sätta realistiska mål samt utnyttja de kompetenser som finns gemensamt för den enskildes bästa och för en effektiv korttidsverksamhet. Sammantaget har det funnits de svårigheter vid kartläggningsfasen. I vissa fall tycks korttidsboendet bli en uppsamlingsplats för behov som inte bedöms kunna tillgodoses på annat vis. Frågan som då uppstår, vid samtal med olika funktioner i verksamheten, är om korttiden därmed bli den enda utvägen och som ibland inte alls motsvarar de behov som finns hos den enskilde? Kerstin Hansson Utredare Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport 13(13)
