Planbeskrivning

Transcription

Planbeskrivning

Östrands massafabrik
Timrå kommun
Planbeskrivning
Samrådshandling 2015-03-04
Sid 1
PLANOMRÅDE
Lantmäteriets terrängkarta, medgivandenr 2014-10-05346
DETALJPLAN
Upprättad enligt Plan- och Bygglagen , PBL 2010
ÖSTRANDS MASSAFABRIK
Östrand 3:4 m.ﬂ
Timrå kommun, Västernorrlands län
SAMRÅDSHANDLING 2015-03-04
Planförfattare: Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren, Gillark, Sundsvall
Tel 060-17 11 31, 070- 399 18 60 hans.gillgren@gillark.se
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 2
INNEHÅLL
1. Inledning
Vad är en detaljplan ......................................................................................3
Planprocessen.................................................................................................3
Tidplan ...........................................................................................................3
2.
3.
4.
5.
6.
Planhandlingar ................................................. 3
Planens syfte ..................................................... 4
Planens huvuddrag ........................................... 4
Plandata ........................................................... 4
Tidigare ställningstaganden ..............................5
Översiktsplan .................................................................................................5
Planprogram ..................................................................................................5
Riksintressen ..................................................................................................5
Detaljplaner ...................................................................................................6
Områdesbestämmelser................................................................................10
7. Förutsättningar och förändringar genom planen
Principer för detaljplanereglering .............................................................10
Natur .............................................................................................................11
Geoteknik .....................................................................................................12
Radon............................................................................................................12
Fornlämningar .............................................................................................12
Bebyggelse och verksamheter.....................................................................13
Brandskydd ..................................................................................................16
Våtmarker ....................................................................................................16
Strandskydd .................................................................................................16
7UDÀN ............................................................................................................16
Teknisk försörjning .....................................................................................16
Buller och utsläpp ........................................................................................17
Risk och säkerhet.........................................................................................17
8. Genomförande
ORGANISATORISKA FRÅGOR .............................................................20
EKONOMISKA FRÅGOR ........................................................................20
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR ....................................................21
TEKNISKA FRÅGOR ................................................................................21
9. Konsekvenser av planens genomförande
Miljöbedömning...........................................................................................21
Miljökonsekvenser.......................................................................................21
Konsekvenser förorenad mark ...................................................................26
Konsekvenser risk och säkerhet .................................................................27
Konsekvenser för närboendes utblickar ...................................................28
10. Medverkande tjänstemän .............................. 38
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 3
PLANBESKRIVNING
1. INLEDNING
Vad är en detaljplan?
Detaljplan är ett juridiskt bindande dokument kring hur marken inom planområdet får användas och bebyggas och hur
bebyggelsen och marken får och skall utformas. Detaljplaner
upprättas enligt Plan- och bygglagen, PBL, vars senaste version är från 2010. (SFS 2010: 900) Kommunen fattar beslut
om planens innehåll och utformning, där en avvägning skall
ske mellan allmänna och enskilda intressen, dvs statens och
kommunens intresse av en hållbar och genomtänkt samhällsutveckling vägt mot markägares och medborgares intressen
att använda sin egen mark och bebyggelsemiljö på bästa sätt.
Planprocessen
Kommunen, eller privata markägare som fått kommunens
godkännande att göra en detaljplan, upprättar ett samrådsförslag som berörda fastighetsägare, myndigheter och allmänheten skall ha möjligheter att ge synpunkter på under
en samrådsfas. Därefter görs en samrådsredogörelse där alla
synpunkter bemöts och ändringar av planförslaget föreslås.
Det färdiga planförslaget skall sen granskas av myndigheter
och dem som haft synpunkter på planen. Yttranden som kommit in under granskningen sammanfattas i ett Granskningsutlåtande där justeringar av förslaget kan föreslås. Det slutliga
planförslaget antas av kommunfullmäktige och vinner laga
kraft om inte någon överklagar beslutet. Överklaganden hanteras av Länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan överklagas
till Mark- och miljödomstolen och, om prövningstillstånd
ges, kan Mark- och miljööverdomstolen ta upp ärendet.
Tidplan
Planen kommer att skickas ut på samråd under vintern 2015
för att kunna antas under senvåren 2015.
2. PLANHANDLINGAR
Planen består av:
- Plankarta med bestämmelser
- Planbeskrivning
- Samrådsredogörelse (utarbetas efter samrådet)
- Granskningsutlåtande (utarbetas efter granskning)
)|USODQSURFHVVHQÀQQVGHVVXWRP
- Grundkarta
- Fastighetsförteckning
Bilaga till planbeskrivningen är
- Miljökonsekvensbeskrivning,MKB, daterad 2015-01-30,
ÅF Industry
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 4
Östrands massafabrik sedd från Skönvik söder om området.
3. PLANENS SYFTE
Planens syfte är att möjliggöra en utbyggnad av Östrands
PDVVDIDEULNWLOOQlUDGXEEHONDSDFLWHWLQRPEHÀQWOLJWGHWDOMplanelagt industriområde.
4. PLANENS HUVUDDRAG
Planen innebär att byggrätt skapas för nytt renseri (barkning
RFKÁLVQLQJDYYHGUnYDUDLLQGXVWULRPUnGHWVQRUG|VWUDGHO
nytt kokeri, blekeri och klordioxidframställning i områdets
centrala del och ny utlastningshall för färdiga produkter i
områdets västra del. Nuvarande högsta nockhöjd utökas från
nivån + 30 meter över havet till +50 i östra delen och från
+15 till +30 i den västra med möjlighet att skorstenar och
installationer att sticka upp ytterligare 30 meter.
5. PLANDATA
Läge
Planområdet är beläget på Östrands industriområde strax
söder om Timrå centrum.
Omfattning
Planområdet har avgränsats i norr till södra och östra gränVHQI|UEHÀQWOLJWMlUQYlJVRPUnGHLYlVWHUWLOOJUlQVHQI|U
7UDÀNYHUNHWVNRUULGRU%On|VWI|UHYHQWXHOOQ\GUDJQLQJ
DYcGDOVEDQDQVDPWLV|GHURFK|VWHULEHÀQWOLJDJUlQVHUI|U
detaljplanelagt område.
Areal
Området omfattar c:a 80 ha. Området är tidigare detaljplanlagt.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 5
Markägoförhållanden
Hela planområdet är i privat ägo, SCA.
Befolkning
,QRPSODQRPUnGHWÀQQVLQJDERVWDGVIDVWLJKHWHUPHGSHUPDnentboende.
6. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
I gällande Översiktsplan för Timrå, ÖP 90, antagen 1990, är
planområdet avsett för industriverksamhet.
Planprogram
Något planprogram har inte upprättats då detaljplanen har
stöd i aktuell översiktsplan och varit föremål för detaljplaneULQJI|ULQGXVWULlQGDPnOLÁHUDRPJnQJDU
Riksintressen
Planområdet angränsar till följande riksintressen enligt kap 3
och 4 miljöbalken (MB) :
Ådalsbanan
Ådalsbanans nya sträckning strax norr planområdet, som
är under utredning, är av riksintresse för kommunikationer.
,QRPUDPHQI|USnJnHQGH|YHUVLNWVSODQHDUEHWHKDU7UDÀNYHUket utrett möjliga nya spårsträckningar och lagt fast en korULGRU%On|VWVRPEHU|USODQRPUnGHW7DQNHQlUDWWHQQ\
bansträckning med kurvradier som medger högre hastigheter
och lutningar anpassade för tyngre godståg skall dras i tunnel
genom Birstaberget och via bro över Timrådalen ansluta till
EHÀQWOLJEDQJnUGRFKVWDWLRQL7LPUn6WUlFNQLQJHQLGHWDOMlU
dock inte utredd och frågan är för närvarande inte aktuell för
närmare utredning. Korridorens läge framgår av nedanstående foto.
o
Ű
0
Ű
. 2Ű3
Ű4Ű
Ű2Ű0
ŰŰŰŰŰŰŰŰ
204.23 m
Credit s not ava ila ble .
7UDÀNYHUNHWVXWUHGQLQJVNRUULGRU%On|VWI|UQ\VWUlFNQLQJDYcGDOVEDQDQ
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 6
5LNVLQWUHVVHQI|U\UNHVÀVNHW,QGDOVlOYHQVGHOWD
Indalsälvens vatten från Bergeforsen och ut till mynningsomUnGHWlUNODVVDWVRPULNVLQWUHVVHI|U\UNHVÀVNHW
Riksintresse för sjöfarten
Sundsvallsbukten inklusive Klingerfjärden är klassat som
riksintresse för sjöfarten.
Riksintressen för kulturmiljövården Merlo-Skönvik
Planområdet ligger i närheten av riksintresseområdet för
kulturmiljövården Merlo- Skönvik. Merlo slott ligger någon
kilometer väster om planområdet och Skönvik tvärs över
vattnet söder om planområdet.
3ODQRPUnGHWlULVLQKHOKHWGHWDOMSODQHODJWJHQRPHWWÁHUWDO
planer inom och i anslutning till planområdet. Gällande planer framgår av nedanstående kartor.
I och med att denna detaljplan vinner laga kraft ersätter den
de idag gällande detaljplanerna inom den plangräns den nya
planen har. Utanför denna plangräns fortsätter de tidigare
planerna att gälla.
Områdesbestämmelser
Inga områdesbestämmelser berör planområdet.
12
15
12
87/1
99,
8
7
Lr E
12
11
14
17
13
15
14
2
21
10
25
4
28
23
16
20
30
14
1
11
17
19
24
25
6
29
30
10
37
5
15
20
28
45
16
34
33
36
2
10
18
7
21
35
28
22
20
37
29
8
1
5
38
35
43
9
11
9
43
8
47
50
45
35
0
8
31
12
8
13
30
20
21
7
14
28
m
, 30 17
/199
20:13
2
87
5
1
2
22
15
8
18
20
15
14
3
14
14
23
7 6
17
Lr E
21
ÖSTRAND
6
4
12
30
20:13
1
S 132
från1979
9
9
32
17:2
1
27
10
16
16
3
TIMRÅ
PRÄSTBOL
3
35
36
40
S 145
från1986
20
25 0
2
33
35
15
42
30
49
12
31
30
29 28
45
19:5
1
Klingerfjärden
8
m
37
19:1
1
19:7
1
9:126
1
48
ÖSTRAND
TIMRÅ PRÄSTBOL
48, 5
ÖSTRAND
38
39
D 145
från
1999
7
Lr F 85/
30
34
27
24
45
40
30
2
289
3:132
1
89/5
43
16:1
1
31
30
9:117
1
50
19:4
1
45
36
29
28
45
48
34
38
32
VIVSTA
30
28
26
53
27
46
40
11:1
1
33
33
40
46
38
30
29
28
D 152 från
2002
m
,5
Lr F
40
34
32
34
32
31
20:2
1
60
50
48
42
40
28
56
58
58
54 2
5
44
47
36
38
36
34
3:2
1
56
36
34
25
44
42
33
53
48
50
57
55
VIVSTA
38
38
20:14
2
D 169
från
2009
9:145
1
55
42
40
30
35
20
40
40
50
3:1
4
50
84
46
F
50
42
15:6
2
32
20
16
30
31
30
40
45
Lr
40
40
9:27
1
30
,5
/2
84
39
42
41
5/3 5, 0
5,4 25 m
mm
9:28
1
40
42
/2
40
30 m
23
18
25
4/2
F8
Lr
/6,
79
m
Lr
V
42
40
38
40
39
40
35
A
S:1
1
3:1
9
ÖSTRAND
2
37
F
36
Lr
19:2
1
13
B
9:9
1
9:8
1
17
8:1
1
20:7
1
Lr F 85/48, 5 m
20:5
1
24
23
34
34
32
35
38
36
39
5m
,5
42
40
44
34
34
46
FRÖLAND
21 0
2
26
48
46
VIVSTA
4
50
42
Lr F 84/2, 5 m
36
38
3:96
1
m
Lr
V
44
3
4
4:87
1
44
2
52
46
44
1
46
FRÖLAND
42
9
48
52
Detaljplaner
18
9
2
4
2
4
3
1
12 9
4
7
2
1
,8m
85/35
Lr E
0m
,3
99
7/1
E8
7
4
1
8
3
6
D 156 från
2004
4
1
2
1
2
35:1
3
ÖSTRAND
0
7
3
Lr
7
8
94/19
2
0
1
5
2:9
1
ÄD 174
från 2010
9
Lr E
10
Trafikverkets
utredningskorridor
Blå öst för
Ådalsbanan
0
4:20
1
2:12
1
4
Lr E
85/35
,8m
0
1
0
S:1
1 SKYTTBERG
FINSTA
0
Märlo
bäck
en
ÖSTRAND
ÖSTRAND
9
7
4
2
4:17
1
10
10
7
6
S 132
från1979
11
4:16
1
D 156 från
2004
11
5
7
ÖSTRAND
6
2:11
1
3:4
1
12
13
2
15
5, 4 m
3
Lr E 85/3
87/1
1:1
1
0
5
Lr E
m
4
14
16
30
99,
5
1:3
1
TIMRÅ PRÄSTBOL
FINSTA
Klingerfjärden
0
50
6DPPDQVWlOOQLQJDYLGDJJlOODQGHGHWDOMSODQHUI|UgVWUDQGVRPUnGHW
100 m
ÖSTRANDS
MASSAFABRIK
GÄLLANDE DETALJPLANER
2014-11-03
Timrå kommun
Planbeskrivning
S 132 från 1979
RYDQRPIDWWDGHKHOD
Östrands dåvarande
LQGXVWULRPUnGH
D 145 från 1999
RPIDWWDGHQ\WWUHQVHUL
RFKYHGJnUGLQRUG|VWUDGHOHQ
D 152 från 2002
RPIDWWDGHQ\KDPQ
L|VWUDGHOHQDY
LQGXVWULRPUnGHW
Sid 7
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 8
'JlOOGHQ\VRGDSDQQD|VWHURPGHQWLGLJDUH
b'IUnQLQQHEDUHQlQGULQJDYSODQEHVWlPPHOVHUQDL'EHWUlIIDQGHE\JJDQGHSnWLGLJDUHGHSRQL
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 9
23
25
12
8
12
16
Lr
87/199,
14
7
Lr E
12
11
V
79/6,
5m
9:8
1
17
30 m
9:9
1
32
17
38
36
35
30
34
34
39
20:7
1
15
20
5m
F 84/2,
Lr
21
20
18
3:96
1
VIVSTA
34
38
Lr F 84/2, 5 m
24
23
36
34
Lr
42
40
44
4
4:87
1
44
9
38
'IUnQODGHXWLQGXVWULSDUNI|UHQQ\|YHUIDUW|YHUMlUQYlJHQI|ULQNRPPDQGHYHGRFK
ÁLVUnYDUD
31
15
13
25
2
21
14
40
40
4
29
20
37
7
21
14
10
18
5
20
28
17
11
34
33
36
2
28
35
1
20
30
38
35
43
45
37
27
10
24
6
30
29
25
9
9
8
11
0
8
20
14
21
18
22
20
15
15
14
14
23
14
J Industri
+60
16
16
3
18
4
4
5
4m
12 9
7
ÖSTRAND
+100
J Industri
10
4
4
3
8
Lr E
94/19
7
7
s ko
Ma0, s
85/35,
m
8m
1
+15
Lr
Lr E
8
7
3
0
3
+6
J2
6
4
1
2
2
2
1
5
0
1
8m
4
aj
1
dk
2
1
e
em
4
1
J 1m
Massaindustri
max 40% exploatering
+30
4
85/35,
ÖSTRAND
ni
po
de
ed0 m
d nm+12
n
i
te
sa rs
+60
9
pl Skyddsplantering
, 30
9
6
2
ÖSTRAND
ÖSTRAND
10
10
7
7
2
11
7
+ 90,
skorsten
J1 m
+120
Massaindustri
11
6
U Upplag
3:4
1
5
+60
0
15
12
2
Lr E 85/35,
3
87/199,
13
Lr E
+30
5
14
16
30 m
S:1
1
J Industri
9
2
u
35:1
3
1
3
17
21
2
20:13
2
5
7 6
17
8
87/199,
PRÄSTBOL
Tj Jä
9
7
30 m
rnväg
ÖSTRAND
20
28
Lr E
20:13
1
6
4
12
27
30
8
35
TIMRÅ
VW Hamn med kaj
12
30
10
Lr E
3
35
36
40
15
25 0
2
31
13
46
30
9
32
17:2
1
12
44
48
5
23
56
40
47
8
25
33
53
58
58
50
22
15
42
55
16
20
28
50
30
35
46
45
16
39
42
60
4
19
m
,5
84/2
F
4
38
40
39
45
1
28
30
30
10
m
+53
49
33
E 87/199
max 40%
exploatering
1
Lr
36
37
35
45
26
m
J 1 Industri
+15
45
19:5
1
1:3
1
ri
8
43
ÖSTRAND
ust
7
35
31
30
29 28
19:1
1
19:7
1
Klingerfjärden
max 40%
exploatering
+10
+15
5m
37
38
39
9:126
1
Ind
ri
+23
Lr F 85/48,
30
34
40
30
ÖSTRAND
48
Klingerfjärden
ust
36
2
289
45
m
43
16:1
1
Ind
19:4
1
45
31
J1
50
38
34
32
m
40
33
m
r
38
9:117
1
89/5,
A
nto
42
53
5m
Lr F
AT
max 40%
exploatering
+10
20:2
1
J1
VU
Ko
46
44
36
VIVSTA
HU
K1
54
52
50
48
40
11:1
1
9:145
1
DG
56
47
g
nvä
Jär
T1
ark
rip
48
3:2
1
ust
NATUR
50
42
50
57
VIVSTA
55
J 2 Vedgård
Ind
50
3:1
4
2
13
84/2
ård
F
dg
Lr
J 1 Industripark
20:14
2
Ve
9:27
1
J1
9:28
1
J2
3:1
2
9
ÖSTRAND
Lr F 85/48, 5 m
8:1
1
19:2
1
råd
0
V
Vh
om
en
att
0
med kaj
VW Hamn
SKYTTBERG
0
(QVDPPDQVWlOOQLQJDYJlOODQGHSODQEHVWlPPHOVHUIUDPJnUDYRYDQVWnHQGHNDUWD
ÖSTRANDS
MASSAFABRIK
GÄLLANDE
DETALJPLANEBESTÄMMELSER
2014-09-25
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 10
7. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR GENOM PLANEN
Mark och vegetation
Marken inom planområdet består i huvudsak av sedan
1930-talet i olika etapper exploaterat industriområde.
Planområdet sluttar från nivån + 16 meter ned till havsnivån.
0
5m
23
15
20
2
5
12
20:7
1
12
18
25
8
12
16
30 m
87/199,
12
11
7
Lr E
5m
F 84/2,
Lr
5m
79/6,
V
Lr
42
46
9:9
1
9:8
1
17
14
5m
82/58,
28
34
35
38
36
Lr VA
VIVSTA
32
17
34
39
3:1
1
30
24
44
Lr F 84/2, 5 m
24
23
48
56
F 83/16,
Lr
5m
79/6,
36
38
FRÖLAND
1:72
1
21
20
30
50
4:87
1
44
42
46
3:96
1
34
F 84/2,
5m
50
FRÖLAND
42
Lr
V
42
40
46
Lr
58
52
56
38
44
46
44
52
1
15:1
4
FRÖLAND
48
48
52
37
5m
Lr F 92/33
46
46
42
40
48
44
52
56
50
50
F 92/32
4m
FRÖLAND
52
54
54
34
60 58
62
48
Lr
m
92/27
FRÖLAND
54
T
9
5
,4
Lr
11
Natur
31
30
m
42
m
, 25
m
85/35
,4
E
13
14
2
21
10
15
30
4
28
30
16
55
23
33
Lr
E
58
85/35
56
44
46
, 30
25
40
40
44
85/35
9:145
1
20:2
1
3:2
1
58
E
20
40
42
53
48
50
Lr
50
84/2
35
46
F
3:1
4
42
Lr
9:27
1
45
Lr
50
48
9:28
1
40
41
40
VIVSTA
46
25
m
5
84/2,
F
39
42
1:1
1
42
50
46
38
40
40
20:14
2
39
S:1
1
40
48
40
35
A
05/16
05/16B
VIVSTA
48
28
37
Lr
36
LrVA
LrVA
50
3:1
2
ÖSTRAND 9
13
8:1
1
Lr F 85/48, 5 m
20:5
1
48
19:2
1
60
20
54
52
5m
30
20
10
18
14
1
5
11
16
10
6
9
9
8
11
3
0
8
8
13
20:13
2
18
15
15
3
14
16
16
3
12
18
4
5
Lr E 85/35,
4m
15
15
12 9
6
9
4
18
3
4
9
17
3
8
4
13
16
1
8m
m
, 30
85/35,
6
1
2:12
1
2
10
0
2
35:1
3
1
1
5
2:9
1
2
14
15
13
12
11
0
7
3
4
1
8
Lr E
E 87/199
12
22
4:20
1
3
2
19 0
2
7
4
16
35:49
1
2:11
1
7
0
18
17
94/19
Lr
15
15
1413
12 11
21
1
10
7
2
ÖSTRAND
2
16
2
7
Lr E
4:16
1
ÖSTRAND
10
10
ÖSTRAND
5
7
11
4:17
1
7
11
6
14
3:4
1
12
13
ÖSTRAND
0
87/199,
1:1
1
3:68
1
4
14
16
30 m
Lr E
5
11
14
15
9
2
1:3
1
TIMRÅ PRÄSTBOL
14
24
1
2
20
14
8
23
7 6
79/6,
4m
17
Lr V
17
14
22
Lr V 99/13
15
17
14
21
14
21
20:13
1
12
87/199,
5
TIMRÅ
PRÄSTBOL
ÖSTRAND
7
30 m
TIMRÅ PRÄSTBOL
6
4
20
28
Lr E
10
12
20
17
30
12
19
12
30
27
16
14
7
21
20
24
25
29
30
31
9
40
36
9
32
17:2
1
33
35
3:44
1
2
22
28
28
37
35
25 0
2
49
10
16
14
1
5
8
29
37
35
34
33
36
45
22
20
15
30
18
35
43
45
47
50
45
38
38
48
40
44
40
34
43
19:7
1
45
19:5
1
18
6:43
1
19
19:1
1
35
31
30
29 28
ÖSTRAND
20
20
8
37
38
39
9:126
1
48
5m
ÖSTRAND
Klingerfjärden
7
Lr F 85/48,
30
34
27
3:132
1
24
22
45
40
2
289
28
26
24
43
16:1
1
31
30
2
32
VIVSTA
26
50
19:4
1
45
33
33
30
6:35
1
22
FRÖLAND
30
29
28
29
28
30
36
32
31
34
32
28
38
34
32
36
34
36
34
32
9:117
1
40
36
30
53
26
36
34
38
27
38
1
42
38
11:1
1
36
38
28
56
47
38
40
40
89/5,
4
42
46
44
40
15:6
2
42
42
40
50
48
46
Lr F
50
57
55
VIVSTA
4
Märlobä
cken
Lr E
85/35,
8m
Lr V 79/6,
1
5m
0
S:1
1
0
SKYTTBERG
0
FINSTA
FINSTA
Kli
50
100 m
fjä d
0
*UXQGNDUWDPHGSODQJUlQVHQLQODJG
Naturvärdesinventering
Någon naturvärdesinventering har ej genomförts. I ÖversiktsSODQHQIUnQÀQQVLQJDQDWXUYlUGHQUHGRYLVDGHI|URPUndet.
Geoteknik
Ett antal geotekniska undersökningar har genom åren genomförts som underlag för olika utbyggnader. SammanfattningsYLVÀQQVEHUJRFKPRUlQLRPUnGHWVQRUUDGHORFKVHGLPHQtära jordarter närmast vattnet. Marken inom industriområdet
utgörs både av fast jord samt av utfyllnader med relativ sämre
ElUI|UPnJDRFKKnOOIDVWKHW%HÀQWOLJEHE\JJHOVHlUE\JJGSn
den del av marken med bäst hållfasthet/bärighet. En kartering
av ras- och skredrisker på industriområdet utfördes 1982 av
Tyréns och visas i nedanstående karta.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 11
Ɠ|UNU|G6SlUUDWVNUHGRPUnGH8QGHUJUXQGHQVElULJKHWPnVWHNRQWUROOHUDVLQQDQQnJRWJ|UV
/MXVU|G5LVNRPUnGH0DUNDQYlQGQLQJI|UYDUMHHQVNLOWIDOOLVDPUnGPHGJHRWHNQLNHU
*XO7RWDOVWDELOLWHWHQWLOOIUHGVWlOODQGH)|UVlWWQLQJVIULJUXQGOlJJQLQJDYE\JJQDGHUNUlYVVW|GNRQVWUXNWLRQWLOOEHUJHOOHUPRUlQ
*U|Q7RWDOVWDELOLWHWHQWLOOIUHGVWlOODQGH)|UVlWWQLQJVIULJUXQGOlJJQLQJDYGHÁHVWDDQOlJJQLQJVW\SHU
UlFNHUVXORUHOOHUSODWWRUGLUHNWSnPDUNHQ
Radon
,QJDXSSJLIWHUÀQQVRPI|UHNRPVWDYPDUNUDGRQLQRPSODQområdet.
Fornlämningar
Planområdet berörs ej av några kända fornlämningar.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Bebyggelse och verksamheter
Sid 12
Industriområde
,QRPSODQRPUnGHWÀQQVLGDJgVWUDQGVPDVVDIDEULNVRPGULYV
av SCA . Planen innebär att hela markområdet blir J-område
för massaindustri. Byggrätterna har begränsats till att gälla
högsta tillåten nockhöjd med viss marginal utöver nu planerade byggnader för att möjliggöra ombyggnader eller alternativa placeringar som är en del av en industris vardag. Utöver
högsta nockhöjd på byggnader är det tillåtet med tekniska
LQVWDOODWLRQHUVRPVNRUVWHQDUÁlNWDUWUDQVSRUWDQRUGQLQJDU
etc. på ytterligare 30 meter. Någon begränsning av exploateringen, dvs hur stor del av marken som får bebyggas, har inte
bedömts nödvändig. Disponeringen av marken av logistiska
skäl får fastighetsägaren ansvara för. Stora delar av marken
DQYlQGVGHVVXWRPVRPYHGODJHURFKÁLVODJHUVRPLQWHXWJ|U
byggnader.
11
18
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast
angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan
beteckningar gäller för hela planområdet.
5
GRÄNSBETECKNINGAR
Plangräns
Användningsgräns
Egenskapsgräns
30 m
99,
9:13
1
Kvartersmark
7
9:12
1
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
87/1
9:11
1
2:1
1
Lr E
9:9
1 9:10
1
9:8
1
17
9:6
1
8
9:5
1
17
9:7
1
PLANBESTÄMMELSER
3:1
1
2
12
15
9:4
1
30
32
9:67
1
20
9:3
1
1:71
1
20:7
1
12
23
25
24
23
Lr
9:2
1
1:69
1
1:79
1
9:64 9:65
1 9:66
1
1
12
28
m
,5
4/2
3:96
3:138
1
1
3:98
1
34
9:63
1
1:10
1
VIVSTA
F8
21 0
2
16
Lr
24
1:29
1
3:82
1
12
11
30
F8
3:81
1
3:80
1
9
15:1
4
14
4m
3/1
6,
5
/32
L
Hamnområde
Den del närmast vattnet i öster, som i tidigare planer lagts ut
som hamnområde, bibehålls som område för hamnverksamhet. Detta innebär rätt att uppföra byggnader och andra an-
9
ÖSTRAND
31
13
25
13
10
15
2
14
4
1
5
2
7
1
5
6
9
13
30
20
12
21
8
1
14
15
20:15
1
+ 30
7 6
22
18
20:1
20
1 20:1
2
14
20:14
1
ÖSTRAND
6
4
7
87
Lr E
14
3
15
20:12
23
20:11 1
1
J
2
17
m
, 30 17
/199
Bygglov, marklov eller rivningslov får endast ges under förutsättning att
markförorening har avhjälpts.
20
20:13
2
28
V
9
20:412
1
12
27
9
8
31
+ 60
16
16
3
18
+ 60
9
2
4
5
4
14
16
5
3:4
1
12
13
12 9
11
ÖSTRAND
+ 100
3
+ 30
7
4
ÖSTRAND
6
9
1
PLANKARTA MED BESTÄMMELSER, UPPRÄTTAD ENLIGT PBL 2010
7
10
9
8
+ 60
94/19
4
+ 50
7
2
7
4
1
8
0
7
3
0
3
+ 15
Planhandlingarna består av:
- Denna plankarta med bestämmelser
- Plan- och genomförandebeskrivning
- Fastighetsförteckning
- Samrådsredogörelse (utarbetas efter samrådet)
- Granskningsutlåtande (utarbetas efter granskning)
DETALJPLAN
10
10
Lr E
J
7
+ 100
11
6
5
7
ÖSTRAND
0
15
5, 4 m
2
Lr E 85/3
Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft.
Strandskyddet är upphävt inom planområdet.
0
8
+ 50
3
11
35
36
17:2
1
30
20:5
21
1
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
NORR
8
30
29
25
24
45
32
33
Gäller inom det område som avgränsas av användningsgräns och eller
egenskapsgräns
Byggnad får inte uppföras
+ 15
15
40
10
18
14
19
27
20:13
4
20:16
1
35
Klingerfjärden
8
m
20:13
3
20:8
1
49
20:4
3
WV
7
48, 5
48
Högsta nockhöjd för byggnad i meter över nollplanet.
Därutöver får skorstenar och tekniska installationer sticka
upp ytterligare 30 meter.
+50
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
20:15
2
10:1
1
19:1
1
13:1
1
19:7
1
Höjd på byggnader
9
37
10:1
1
Lr F 85/
38
14:1
1
8
20
20
9:52
1
11
9:42
1
9:51
1
10
9:131
1
9:50
1
ÖSTRAND
39
9:126
9:127 9:128
1
1
1
UTFART
m
22
9:43
1
9:53
1
45
89/5
21
35
36
9:120
1
Lr F
9:49
1
16
9:132
1
,5
9:47
1
9:48
1
9:44
1
15
9:121
1
9:45
1
17
9:134
1
43
16:1
1
Vattenområde där sjöfart ej är
tillåten av miljöskäl
20:2
1
20
9:136
1
9:133
1
29
9:135
1
9:119
1
45
50
+ 15
23
30
35
38
47
9:117
1
9:118
1
50
53
9:115
1
9:116
1
37
43
45
48
40
56
21
25
33
56
58
9:114
1
Vattenområde där kajer
får anordnas
W
9:107
1
9:46
1
9:41
1
9:122
1
Hamn
Körbar förbindelse får inte anordnas
3:2
1
9:123
1
9:113
1
50
20
28
9:124
1
9:112
1
Massaindustri med anknutna
verksamheter
V
WV
9:145
1
28
55
9:111
1
J
Vattenområden
16
35
30
50
9:68
1
28
45
9:110
1
9:19
1
9:20
1
9:21
1
9:22
1
34
33
30
30
39
40
9:109
1
9:18
1
9:17
1
9:16
1
9:15
1
9:14
1
2
28
9:27
1
9:26
1
9:25
1
9:28
1
20:14
2
1
35
19:1
1
26
9:23
1 9:24
1
4
3:76
1
3:1
2
Lr F 85/48, 5 m
19:2
1
6
J
4
0
2
1
+ 30
1
W
ÖSTRANDS
MASSAFABRIK
Östrand 3:4 m.fl
Timrå kommun, Västernorrlands län
SAMRÅDSHANDLING 2015-02-13
5
Planförfattare: Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren, Gillark, Sundsvall
4
0
0
3ODQNDUWDQ'HQÀQQVlYHQL$RFK$IRUPDW
50
100 m
Skala 1:2500 i A1, 1:5000 i A3
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 13
4
8, 9 alternativ placering
2
1
3
5
10
9
7
8
6
1:
2:
3:
4:
5:
Vedhantering, renseri
Utlastning
Tork
Kajplats
Rening, kloratreduktion
6: Rening, eftersedimentering
7: Klordioxidframställning
8: Kokeri
9: Blekeri
10: Kontrollrum
6&$VXWE\JJQDGVSODQHULVHSWHPEHU3ODFHULQJRFKXWIRUPQLQJDYEHE\JJHOVHRFKDQRUGQLQJDUNDQ
NRPPDDWWlQGUDVXQGHUI|USURMHNWHULQJHQRFKXSSKDQGOLQJHQ
ordningar för hamnverksamheten. Nockhöjden för byggnader
har här begränsats till +15 meter över havsnivån.
Vattenområden
Det vattenområde, WV som ligger öster om idag utfyllt
PDUNRPUnGHlUDYVHWWI|UVM|WUDÀNWLOORFKIUnQGHNDMDQRUGningar som har byggts och planeras. Vattenområdet söder om
-RPUnGHWlUDYO\VWI|UVM|WUDÀNSnJUXQGDYULVNHQDWWU|UD
upp förorenat bottensediment. För tydlighetens skull har detta
tagits med i bestämmelserna för W-området.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Nytt utlastningsmagasin
för färdiga produkter
Ny vedhantering
och renseri
Sid 14
Ny kaj
Nytt kokeri och
blekeri
0RGHOOELOGHUVRPYLVDUGHQSODQHUDGHXWE\JJQDGHQLVHSWHPEHUgYUHELOGHQYLVDUIDEULNVRPUnGHW
IUnQV|GHUGHQQHGUHIUnQQRUU3ODFHULQJRFKXWIRUPQLQJDYEHE\JJHOVHRFKDQRUGQLQJDUNDQNRPPDDWW
lQGUDVXQGHUI|USURMHNWHULQJHQRFKXSSKDQGOLQJHQ
Ny kaj
Ny vedhantering
och renseri
Nytt kokeri och blekeri,
norra alternativet
Nytt utlastningsmagasin
för färdiga produkter
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 15
Brandskydd
0HOODQ6&$gVWUDQGRFK5lGGQLQJVWMlQVWHQ0HGHOSDGÀQQV
ett nära samarbete kring brandskydd och organisation av
räddningsinsatser. Dessa frågor behöver därför ej regleras i
denna detaljplan.
Våtmarker
,QRPSODQRPUnGHWÀQQVLQJDYnWPDUNHU
Strandskydd
Strandskydd gäller generellt mark-och vattenområdet inom
100 meter från strandlinjen vid havet, insjöar och vattendrag
enligt Miljöbalken 7 kap. 13§. Planområdet berörs därmed av
strandskyddet. Då såväl mark- som vattenområdet redan är
ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för
strandskyddets syften har i detaljplanen införts en administrativ bestämmelse att strandskyddet upphävs inom planområdet. (Särskilda skäl 1., 3. och 4. enl MB 7 kap. § 18 c)
7UDÀN
9lJWUDÀN
3ODQRPUnGHWWUDÀNPDWDVJHQRPWYnEHÀQWOLJDLQIDUWHUIUnQ
Järnvägsgatan. Den norra nyttjas huvudsakligen för ved- och
ÁLVUnYDUDRFKGHQYlVWUDI|U|YULJDWUDQVSRUWHU VRPXWODVWQLQJ
av massa och servicetransporter.
Såväl råvarutransporter som utlastning av färdiga produkter
kommer att öka kraftigt i samband med fabrikens utbyggnad.
7LPPHULQIDUWHQEHUlNQDVInHQ\WWHUOLJDUHWUDÀNPHG
tunga fordon / dygn, 50 km/h och 72 lätta fordon / dygn, 50
km/h (extra)
7nJRFKIDUW\JVWUDÀN
7nJWUDÀNHQSncGDOVEDQDQEHG|PVLSURJQRVI|U|ND
med 10 snabbtåg / dygn, 18 regionaltåg /dygn, 4 nattåg / dygn
RFKJRGVWnJG\JQ7nJWUDÀNPHGUnYDUDWLOOgVWUDQGEHG|PV|NDPHGWnJG\JQRFKIDU\JVWUDÀNHQEHG|PV|ND
med 1,0 fartyg / dygn
'HWWDVDPPDQWDJHWPHGEHÀQWOLJDEXOOHUQLYnHUIUnQMlUQYlJ
RFKODVWELOVWUDÀNEHG|PVLQWH|NDGHQWRWDODEXOOHUQLYnQI|U
QlUDOLJJDQGHERVWDGVIDWLJKHWHU6HQlUPDUH307UDÀNEXOOHUbedömning ÅF 2014-10-24
Parkering
All parkering inom planområdet skall anordnas på kvartersmark.
%XVVWUDÀN
%XVVWUDÀNVNHULGDJPHOODQ6XQGVYDOORFK7LPUn1lUPDVWH
hållplatser för dessa linjer är på Köpmangatan cirka 700 meter från planområdet.
*nQJWUDÀN
,QRPSODQRPUnGHWInUJnQJRFKF\NHOWUDÀNVNHSnRPUnGHWV
interngator.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Planområdet är anslutet till kommunalt vatten och avlopp.
Industriell vattenförsörjning och avloppshantering sker i särskilda system och enligt gällande miljötillstånd.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 16
Dagvatten
Vattnet från vedplan omhändertas så att partiklar och petroleumprodukter, vid ett ev utsläpp, inte når recipienten.
Dagvatten från resten av fabriksområdet omhändertas på
samma sätt som idag, dvs går till dagvattenbrunnar och via
huvudavloppskanalen ut till recipient.
,KXYXGDYORSSHWRFKYLGXWORSSHWÀQQVOlQVVRPVN\GGYLGHY
oljeutsläpp.
Uppvärmning
Den uppvärmning av byggnader inom området som krävs
sker genom återanvändning av industriell spillvärme. Östrand
levererar dessutom fjärrvärme och el till nätet.
Avfallshantering
Industriavfall omhändertas av SCA enligt gällande tillståndskrav. Hushållssopor omhändertas av kommunen.
Buller och utsläpp
Buller och luftutsläpp från industriverksamheter
Bullerstörningar och utsläpp till luft och vatten från planområdets industriella verksamheter prövas och regleras i tillståndsprövningen enligt Miljöbalken
%XOOHUIUnQELOWUDÀN
'HQ|NDQGHWUDÀNHQNDQOHGDWLOOEXOOHUVW|UQLQJDUI|UQlUDOLJgande bebyggelse. Detta hanteras i tillståndsprövningen enligt Miljöbalken. Eventuellt kan det ställas krav på bulleravskärmning vid den norra överfarten. Denna ligger utanför nu
aktuellt planområde.
%XOOHUIUnQÁ\JWUDÀN
Planområdet ligger utanför bullerstört område runt Midlanda
Á\JSODWV
Risk och säkerhet
Skredrisker
Risk för skred i skredfarliga jordarter i samband med höga
YDWWHQÁ|GHQRFKI|UK|MGKDYVQLYnKDUXQGHUV|NWVLGHODU
av planområdet. I den sydvästra delen av planområdet, där
industriområdet i gällande plan delvis omfattar vatten för
utfyllnad, har en utredning genomförts 1991 av VBB-VIAK.
Utredningen visar att en utfyllnad är möjlig om den utförs på
föreskrivet sätt. I västra delen har geotekniska utredningar
utförts i samband med tidigare planläggning för hamn och
kajer. Förhöjd vattennivå i havet har ej bedömts påverka
markstabiliteten inom industriområdet.
Miljörisk
Inför ansökan om miljötillstånd har en miljöriskanalys genomförts för verksamheten vid SCA Östrand inom ramen för
Miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöriskanalysen kartlägger potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på i
huvudsak miljö i eller omkring anläggningen och även skada
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 17
för tredje man. I miljöriskanalysen beaktas de ändringar som
planeras vid ansökt verksamhet.
Vid ansökt verksamhet omfattas SCA Östrand av lagstiftningen enligt ”Seveso II”–direktivet, såsom idag.
Utsläpp till vatten
Den potentiellt sett största konsekvensen för utsläpp till vatten bedöms vara om natriumklorat eller klordioxid når reciSLHQWHQ.OLQJHUIMlUGHQ'HWNRPPHUGRFNDWWÀQQDVPnQJD
skyddsåtgärder kring lossnings- och lagertanken, varför sannolikheten bedöms som liten att detta skulle ske.
Utsläpp till luft
Allvarligaste riskerna gällande utsläpp till luft bedöms vara
hanteringen av svaveldioxid och klordioxid. De skydds- och
I|UVLNWLJKHWVnWJlUGHUVRPÀQQVDYVHHQGHVYDYHOGLR[LGRFKGn
koncentrationen på klordioxidvatten är låg bedöms sannolikheten för utsläpp som mycket låg.
Utsläpp till mark
Utsläpp till mark kan ske i samband med lossning/lastning
eller vid läckage i rörbryggor/ distributionssystem. Stora
delar av fabriksområdet är dock asfalterat för att förhindra att
utsläpp når grundvatten.
Generellt bedöms miljöriskerna i SCAs verksamhet vara låga/
PnWWOLJDRFKLQJDRDFFHSWDEODPLOM|ULVNHUKDULGHQWLÀHUDWV
utifrån den grovanalys som sammanställts. Merparten av de
PnWWOLJDULVNHUQDVRPLGHQWLÀHUDWVEHU|UWLOONRPPDQGHDQläggningsdelar som i dagsläget inte är färdigutformade.
Dessa tillkommande risker är noterade och kommer att beaktas i utformning, byggande och driftsättning av de tillkommande strukturerna och kemikaliehanteringen.
När det gäller släckvatten bedöms recipientens stora utspädningseffekt vara en positiv faktor om stora mängder
släckvatten når recipienten, om skyddsfunktioner och/eller
temporära invallningar inte lyckas minska mängden. Risken
bedöms därför som låg att släckvattnet kommer att ge långvarig påverkan på recipienten.
Transportrisker
Transporter till och från fabriken sker med tåg och bil via
järnväg och landsväg samt med båt via en egen kaj. Största
delen av kemikalierna till Bolaget transporteras med lastbil
där vissa av dessa transporter är av typen farligt gods. Inga
kemikalier transporteras med järnväg. Bolagets interna fordon uppehåller sig kring vedhanteringen och renseriet. Hastighetsbegränsningen inom området är 30 km/h.
Planerade åtgärder handlar om att öka antalet fartygsanlöp
jämfört med tillståndsgivna förhållanden. För en effektiv
KDQWHULQJNDQ\WWHUOLJDUHNDMOlJHNRPPDDWWNUlYDVVnDWWÁHU
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 18
fartyg kan angöra. Främst vedråvara kommer att hanteras
LQRPGHWQ\DXW|NDGHKDPQRPUnGHWNDMOlJH'HWEHÀQWOLJD
kajläget kommer att nyttjas både för vedråvara och för lossning och lastning av eldningsolja, lut och terpentin som kommer att ske genom pumpning i rörledningar mellan fartyg,
kajen och industriområdets olika kemikaliecisterner. För redan tillstångsgivna kemikalier kommer antalet leveranser att
öka i proportion till produktionsökningen. Natriumklorat och
metanol är nytillkomna kemikalier vilka kommer att levereras
med bil.
Risker inom transporter är:
3nN|UQLQJDYFLVWHUQHUU|UEU\JJRULQRPDQOlJJQLQJHQ
)RUGRQVNROOLVLRQHU
gNDGORVVQLQJVODVWQLQJVIUHNYHQV
8WVOlSSYLGIDUW\JVORVVQLQJ
8WVOlSSXQGHUWUDQVSRUW
Transportolyckor
Av de levererade kemikalierna som Bolaget använder är
svaveldioxid ett av de mest giftiga ämnena. En olycka med
svaveldioxid kan orsaka ett utsläpp av giftig gas, särskild under varmare perioder då svaveldioxiden avdunstar vid rumstemperatur.
Sannolikheten för att en tankbil innehållande SO2 skall vara
LQEODQGDGLHQWUDÀNRO\FNDXWDQI|ULQGXVWULRPUnGHWlUEHURHQGHDYVWDQGDUGHQSnWUDQVSRUWYlJHQWUDÀNI|ULQJHQHYHQWXHOOD
hastighetsbegränsningar, antal korsningar, siktförhållanden,
arbetsmiljöförhållanden (trötthet, kunskap om anläggning eller transportväg) m.m. Standarden på transportleden till BolaJHWVDQOlJJQLQJlUJRGVDPWLGLJWVRPWUDÀNI|ULQJHQlUUHODWLYW
normalintensiv. Sannolikheten för denna kategori av händelse
är erfarenhetsmässigt mycket låg, vilket också framgår av
Räddningsverkets statistik (Räddningsverkets handbok ”Farligt gods, riskbedömning vid transport”), sannolikhetsnivå 1
i riskmatrisen. Att dessutom bilens tank skall skadas så att ett
utsläpp uppkommer reducerar sannolikheten ytterligare.
Kemikalietransporter med lastbil till och från lossningsplatser
leds via portvakten kortaste väg till respektive lossningsplats.
Interna transporter med truckar är riskfaktorer avseende kollisionsolyckor, men dessa är förlagda till renseri och vedplan, vilket är långt ifrån lossningsplatserna för de farligaste
lPQHQD6W|UVWWUDÀNÁ|GHEHG|PVYDUDFDPHWHUQlUPDVW
SRUWYDNWHQGlUYlJHQWUDÀNHUDVDYEnGHNHPLNDOLHOHYHUDQVHU
och uttransporter av massa.
9LGHQWUDÀNRO\FNDPHGHQWDQNELOLQRPLQGXVWULRPUnGHW
kommer en större mängd kemikalie att kunna läcka ut än vid
transport av mindre förpackningar eller fat. Tankbilarna är
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 19
dock ofta uppdelade i sektioner vilket innebär att inte hela
LQQHKnOOHWWRUGHOlFNDXW(IWHUVRPGHÁHVWDGHODUQDDYLQGXstriområdet, inklusive transportvägar, är utförda av hårdgjord
yta bedöms ett utsläpp av kemikalie orsakat av lossnings- eller transportolycka inte medföra några större konsekvenser
för spridning i mark. Behov av åtgärder samt konsekvensernas storlek gällande utsläpp till mark, vatten eller luft är
beroende av omfattningen av ett eventuellt läckage samt av
vilka ämnen som har läckt ut.
Inga kemikalietransporter sker med tåg varför heller inga urspårningar riskerar att leda till utsläpp av instängda volymer.
Transportolyckor med godståg från Ådalsbanan bedöms som
osannolika då en reducerad hastighetsbegränsning gäller på
banan förbi industriområdet.
8. GENOMFÖRANDE
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Genomförandetid
Planens genomförandetid är satt till tio år från den dag planen
vinner laga kraft.
Tidplan
Efter samrådsremiss under februari-mars 2015 beräknas
beslut om ett färdigt planförslag för granskning tas av Kommunstyrelsen i början av 2015. Granskning beräknas kunna
ske under april 2015 och planen bedöms kunna antas i majjuni 2015.
Huvudmannaskap
Allmänna platser
Planen innehåller inga allmänna platser.
Kvartersmark
Kvartersmarken för industriverksamhet bebyggs av områdets
fastighetsägare, SCA efter deras investeringsbeslut.
Exploateringsavtal
Något exploateringsavtal, som reglerar ansvarsfördelning
mellan kommunen och exploatören, är inte nödvändigt.
EKONOMISKA FRÅGOR
Genomförandet av planen bekostas av SCA
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Fastighetsbildning
Någon förändring av fastigheterna inom planområdet bedöms
inte nödvändig.
Gemensamhetsanläggningar
Inga gemensamhetsanläggningar behöver bildas.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Ledningsrätt
Sid 20
Någon ledningsrätt för allmänna va-ledningar och/eller elledningar bedöms inte bli aktuell.
TEKNISKA FRÅGOR
El, tele, data
2PUnGHWlUDQVOXWHWWLOOEHÀQWOLJDHORFKWHOHQlW
Vatten, avlopp och dagvatten
Området är redan anslutet till kommunens vatten- och avloppsledningsnät.
Dagvatten hanteras inom området enligt gällande miljötillstånd.
Brandvattenförsörjning anordnas till brandposter i enlighet
med Räddningstjänstens föreskrifter. Mellan SCA och RäddQLQJVWMlQVWHQÀQQVHWWQlUDVDPDUEHWHNULQJEUDQGVN\GGVIUngor.
Värme
Uppvärmning av bebyggelsen avses ske genom fabrikens
eget värmenät.
9. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE
Miljöbedömning
Enligt Miljöbalkens 6 kap 11§ skall en miljöbedömning av
detaljplan göras om dess genomförande kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan. Timrå kommun har i beslut
2015-02-27, KL2/2015 ansett att planen innebär betydande
miljöpåverkan. Verksamheten vid Östrands massafabrik är
tillståndspliktig enligt Miljöbalken och den planerade utbyggnaden är föremål för tillståndsprövning.
Miljökonsekvenser
SCA Östrand har för fabrikens utbyggnadsplaner kopplat till
tillståndsansökan utarbetat en Miljökonsekvensbeskrivning,
MKB. (ÅF 2014-10-15) Därutöver har en miljökonsekvensbeskrivning kopplat till detaljplanen utarbetats (ÅF 2015-0130) Miljökonsekvenserna är enligt denna sammanfattningsvis
följande.
Förbrukning och hushållning av resurser
Vedråvara
9HGUnYDUDQXWJ|UVDYUXQGYHGRFKÁLV5nYDUXEHKRYHW|NDU
i princip i proportion till planerad produktionsökning och
beräknas uppgå till: 5 300 000 m3fub/år varav ca 1 200 000
PIXEnUVRPÁLV'HWWDMlPI|UWPHGGDJHQVFD
PIXEnUYDUDYFDPIXEnUVRPÁLV
Ett modernt kontinuerligt kokeri säkerställer ett högt massautbyte. Utöver massa utvinns biprodukterna råterpentin och
råtallolja, som har sitt ursprung från vedråvaran. Även fjärrvärme och s.k. grön el produceras som biprodukter.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 21
Vatten
)|UYDWWHQI|UV|UMQLQJHQWLOO6&$gVWUDQGÀQQVYDWWHQGRPI|U
4 m3/s vattenuttag från Indalsälven. Det totala vattenbehovet
bedöms vid planerad produktion att uppgå till i genomsnitt ca
1,5 m3/s, dvs långt under dagens tillstånd.
Process- och tillsatskemikalier
De kemikalier som används för massaproduktionen är i huvudsak välkända och allmänt förekommande inom branschen.
Samma typer av kemikalier kommer att användas vid planerad produktion som vid dagens produktion, undantaget vid
produktion av ECF-massa. För produktionen av ECF-massa
tillkommer natriumklorat och metanol för produktionen av
klordioxid. Klordioxid, som kommer att användas som blekkemikalie kommer att tillverkas på plats i en ny anläggning.
SCA Östrand arbetar av miljö- och kostnadsskäl kontinuerligt
I|UDWWPLQLPHUDDQYlQGQLQJHQDYNHPLNDOLHU'HWÀQQVHWW
omfattande system för effektiv återvinning av kokkemikalier.
Förbrukade mängder kemikalier bedöms komma att öka mindre än vad som motsvaras av planerad produktionsökning.
Värmeenergi-bränslen samt elenergi
SCA Östrands behov av ångenergi täcks huvudsakligen av
soda- och biobränslepannan. Ångenergi som genereras utnyttjas även för intern elproduktion. SCA Östrand levererar även
fjärrvärme till Timrå och Sundsvalls kommuner.
Den planerade produktionsökningen av sulfatmassa innebär
HQOlJUHVSHFLÀNI|UEUXNQLQJDYEnGHnQJYlUPHRFKHORFK
sulfatmassatillverkningen kommer att bli mer än självförsörjande på både värme och el. Användningen av fossila bränsle
bedöms inte komma att öka, utan biobränsleandelen uppgå
till ca 98 % för både dagens och planerad produktion.
Den ökade energieffektiviseringen vid ansökt produktion
beräknas medföra ett överskott av biobränsle i form av bl.a.
bark, vilket kan användas för ökad intern elproduktion och/
eller avyttras.
Transporter
Idag transporteras vedråvaran i form av rundved med bil,
fartyg och järnväg. Kemikalier, biobränsle och eldningsolja
kommer med bil eller fartyg. Biprodukterna, råtallolja och
råterpentin transporteras från SCA Östrand med bil eller
fartyg. SCA Östrand har en egen kaj för lossning och lastning
DYYHGUnYDUDÁLVELREUlQVOHHOGQLQJVROMDNHPLNDOLHURFK
biprodukter.
Idag transporteras huvuddelen av producerad massa med
lastbil till Tunadalshamnen i Sundsvall, ca 10 km söderut, för
vidare transport.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 22
Vid planerad produktion kommer transportarbetet att öka i
princip i proportion med produktionsökningen, och fördelas
på de tre transportslagen. Transporter av inköpt bränsle kommer att minska, medan transporter av barköverskottet kommer att öka. Transporter av olja är fortsättningsvis lågt vid
planerad produktion.
För att minimera lastbilstransporter med råvara, planeras ett
\WWHUOLJDUHNDMOlJHEUHGYLGGHQEHÀQWOLJDNDMHQVRPVDNQDU
kapacitet för utökade vedleveranser. Med den nya hamnen
som planeras erhålls en total kapacitet motsvarande 360
anlöp/år. Den nya kajen förutses inte utformas för utskeppning av producerad massa, utan massan transporteras till
GHQQlUEHOlJQD7XQDGDOVKDPQHQPHGEHÀQWOLJRUJDQLVDWLRQ
och infrastruktur, vilket bl.a. medför samlastning med andra
varor.
Det nya kajläget kommer närmare vedhanteringen, vilket
leder till färre interna transporter inom industriområdet.
Vid byggnation av det nya kajläget kommer skyddsåtgärder
att tas för att förhindra påverkan av vattenkvaliteten. Samma
VN\GGVnWJlUGHURFKUXWLQHUNRPPHUDWWÀQQDVYLGGULIWHQYLG
GHWQ\DNDMOlJHWVRPI|UGHWEHÀQWOLJDI|UDWWI|UHE\JJDSnverkan på mark, grundvatten och recipienten Alnösundet.
Miljökonsekvenser vatten
Utsläpp till vatten
,QRPDQOlJJQLQJHQÀQQVI|OMDQGHV\VWHPI|UXSSVDPOLQJDY
överskottsvatten:
-Fiberhaltigt avlopp samlar upp huvuddelen av processavlopSHQIUnQYHGKDQWHULQJÀEHUOLQMHEOHNHUL&703OLQMHRFK
torkmaskiner
-Fiberfritt avlopp i form av indunstningskondensat och delar
DYEOHNHULÀOWUDWIUnQVXOIDWPDVVDWLOOYHUNQLQJHQ
- Dag- och kylvatten inom fabriksområdet
- Kemikaliehaltigt avlopp från återvinningen
-Västra avloppet
Utsläpp av organiskt material och kväve från SCA vid planerad verksamhet bedöms ha en liten påverkan på Sundsvallsbukten jämfört med bidraget från Indalsälven. Fosforemissionen vid ansökt produktion är i nivå med vad som tidigare
registrerats periodvis under 2000-talet. De största fosforkällorna till Sundsvallsbukten är även fortsättningsvis Indalsälven och Ljungan samt fosforbidraget från öppna Bottenhavet
med djupströmmarna till bukten. Detta gör att utsläppet från
SCA Östrand har en begränsad betydelse för Sundsvallsbuktens miljöförhållanden.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 23
Släckvatten
Släckvattnets miljöpåverkan beror helt på vilka kemikalier,
material och släckämnen, samt dessas egenskaper i form av
toxicitet, nedbrytbarhet och grad av bioackumulering, som
medverkat i brandförloppet samt de förbränningsvillkor som
då gällt. Vidare påverkar också hur mycket kemikalierna
späds ut med släckvatten. Stor påverkan har också egenskaper hos den miljö som drabbas av släckvattnet.
Liksom tidigare är recipientens stora utspädningseffekt en
positiv faktor om stora mängder släckvatten når denna utan
att Bolagets skyddsfunktioner lyckas minska mängden eller att temporärt invalla släckvattnet. Risken bedöms därför
som låg att släckvattnet kommer att ge långvarig påverkan på
recipienten.
Med beaktande av att SCA:s egen insatsgrupp har rutiner
och åtgärdsplaner, såsom applicerandet av dagvattenbrunnstätningar, iläggning av läns, gruppövningar med Räddningstjänst samt användning av sugbil för släckvatten, är den
generella bedömningen att hanteringsarbete kring släckvatten
sker enligt försiktighetsprincipen och bedöms som god.
Miljökonsekvenser luft
Utsläpp till luft
Utsläpp till luft kommer huvudsakligen från:
-Sodapannan; stoft, svaveloxider, kväveoxider och reducerade svavelföreningar
-Mesaugnen; stoft, svaveloxider, kväveoxider och reducerade
svavelföreningar
- Biobränslepannan; stoft och kväveoxider
Utsläpp till luft kommer att öka i proportion med produktionsökningen vid planerad produktion, men bedömda utsläpp
till luft vid den planerade produktionsnivån underskrider
miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid, partiklar (stoft) och
kväveoxider.
Konsekvenser för ljud
En kartläggning av nuvarande verksamhet vid SCA Östrand
har genomförts avseende spridningen av ljud till närliggande
bostadsbebyggelse. Ljudnivåer från nuvarande verksamhet tangerar villkoret på 50 dB(A) nattetid. Momentana ljud
överskrider inte villkoret på 65 dBA.
Baserat på modellen har ljudnivåer beräknats för planerad
verksamhet vid SCA Östrand. Vedhanteringen och det nya
kokeriet beräknas vara dominerande avseende delbidrag till
närliggande bebyggelse, och åtgärder behövs för att klara
nuvarande villkorsnivåer.
Bolagets ambition är att vidta åtgärder för att säkerställa att
nuvarande bullernivåer inte överskrids, men det är i dagsläget
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 24
svårt att med någon närmare precision bedöma vilka åtgärder
som behöver vidtas.
Konsekvenser för avfallshanteringen
SCA Östrand arbetar aktivt med att minimera mängden avfall
och strävar efter att nyttiggöra så stor andel som möjligt, varI|UUXWLQHUÀQQVI|UKDQWHULQJDYGHWDYIDOOVRPXSSNRPPHU
9LGSODQHUDGYHUNVDPKHWEHG|PVGHEUDQVFKVSHFLÀNDDYIDOOVslagen öka i proportion till produktionsökningen. BehandOLQJHQDYEUDQVFKVSHFLÀNWLFNHIDUOLJWDYIDOOSODQHUDVDWWVNH
på samma sätt i framtiden som vid nuvarande förhållanden,
används som fyllnadsmassor, eller för annan användning eller
deponering.
Mängderna farligt avfall kan variera mellan åren och bedöms
komma att öka något vid planerad verksamhet jämfört med
nuvarande verksamhet. Farligt avfall mellanlagras säkert
inom fabriksområdet och tas omhand av godkänd extern entreprenör.
Konsekvenser av kemikaliehanteringen
De kemikalier som används i produktionen vid SCA Östrand
är välkända och allmänt förekommande inom branschen.
9LG6&$gVWUDQGÀQQVHQNHPLNDOLHJUXSSVRPDQVYDUDU
för granskning och godkännande av kemiska produkter ur
miljö- och hälsoskyddssynpunkt inom verksamheten. Produktvalsregeln tillämpas av kemikaliegruppen, vilket innebär
att kemiska produkter som kan medföra risker för människors
hälsa eller miljö ersätts med mindre farliga, d.v.s. substitutionsprincipen tillämpas.
Vid planerad produktion bedöms kemikalieförbrukningen att
öka mindre än vad som motsvaras av produktionsökningen.
Kemikalier vid ansökt produktion kommer i huvudsak att
vara av samma typ av som vid tillståndsgiven produktion,
men för framtiden tillkommer kemikalier för tillverkning av
klordioxid.
En kemisk–biologisk karakterisering på utgående, behandlat
avloppsvatten från SCA Östrand har tidigare genomförts. Baserat på resultaten bedömdes att det förväntades inga effekter
i recipienten av det biologiskt behandlade avloppsvattnet från
SCA Östrand. Detta är i linje med resultat som framkommit
gällande miljöeffekter av skogsindustriella utsläpp. Moderna
sulfatmassafabriker med god teknisk standard och biologisk
rening ger normalt inte upphov till utsläpp av ämnen med
toxiska egenskaper.
Effekten av utgående, behandlade avloppsvattnet vid planerad produktion bör bli desamma under förutsättning att övriga
omständigheter är desamma, såsom god rening av utgående
avloppsvatten med kloratreduktion, god tvätt av massa, spill-
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 25
och kondensathantering samt utbildad personal vilket möjliggör goda skötselrutiner.
För mer detaljerad information kring verksamhetens miljöpåverkan hänvisas till miljökonsekvensbeskrivningen. (MKB
SCA Östrand, ÅF 2014-10-15 samt MKB Detaljplan ÅF
2015-01-30)
Konsekvenser förorenad mark
Bakgrund
I området vid SCA Östrand har industriell verksamhet förekommit sedan år 1868, då ett sågverk uppfördes. Detta brann
ner 1913. År 1929 bildades SCA Östrand och ett sulfatmassabruk togs i drift år 1932, vilken utvecklades till Europas
största fabrik år 1936. Sulfatmassafabriken har sedan byggts
ut och om i olika skeden. CTMP-fabriken kördes igång år
,QRPLQGXVWULRPUnGHWÀQQVlYHQKDPQYHUNVDPKHW
Under perioden 1946-1983 fanns även en klor-alkalifabrik
inom industriområdet, vilken använde kvicksilver vid framställning av klor.
Fabriksområdet består till vissa delar av utfylld mark, och
utbyggnaden har skett efter behov.
En landutfyllnad med grönlutsslam, aska och konventionella
schaktmassor är pågående i den östra delen av industriområdet, vilket är tillståndsgiven av miljödomstolen (mål nr
M127-01).
I enlighet med gällande lagstiftning har en s.k. statusrapport
HQOLJW,('VDPPDQVWlOOWVRFKGHQnWHUÀQQVVRP%LODJD%
i tillståndsprövningens MKBdokument.
7LOOI|OMGDYWLGLJDUHYHUNVDPKHWNORUDONDOLIDEULNÀQQV
kända områden med förorenad mark. SCA Östrand deltar aktivt i länsstyrelsens MIFO-arbete inom den ordinarie tillsynen
av fabriken. Flera områden har undersökts avseende mark
och grundvatten, senast år 2012 och 2014.
Slutsatser avseende konsekvenser för markföroreningar
SCA Östrands planerade verksamhet innebär ett fortsatt arbete med provtagning och analyser av mark och grundvatten
inom industriområdet, speciellt i samband med byggnationer
av de nya anläggningsdelarna. Vid grävarbeten säkerställs att
föroreningar inte sprids och att uppkomna massor hanteras på
ett säkert sätt.
Industriområdet kommer att vara till största delen hårdgjord
yta, speciellt där kemikalier hanteras och lagras samt där
transporter sker. Detta förebygger att eventuellt spill tränger
ner i mark och grundvatten.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 26
Konsekvenser risk och säkerhet
Ras och skred
Nya byggnader och cisterner kommer att byggas inom planområdet. Eftersom industrimarken ej har tillräcklig bärighet
måste pålning därför göras på stora ytor. Det är viktigt att
säkerställa så att inga skred eller sättningar kan triggas och
att fog tas för exempelvis vattennivåhöjningar i Alnösundet.
Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av
det område där den nya kajen och det nya renseriet (om detta
blir aktuellt) planeras, bör extra försiktighet och rådgörande
med geotekniker ske innan byggnationen påbörjas.
I byggskedet måste också risker med påkörning av rörbryggor
hanteras då kranbilar kommer röra sig i närheten av existerande rörbryggor. Vissa rörbryggor kommer att behöva dras
om då dessa i nuläget är placerade i positioner där byggnation
kommer att ske. Transportvägar till kemstation och klordioxidframställningen går inte förbi rörbryggor vilket utesluter
risken för påkörning. Då antalet transporter kommer att öka
bedöms sannolikheten för en transport- och lossnings-/lastningsolycka öka proportionerligt med antalet transporter. Genom att hantera transportstråk tidigt i förprojektet likväl som
att utbildning sker av chaufförerna vid färdigställning bedöms
riskerna vara hanterbara.
Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken från SMHI
och markundersökningar kring industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader och rörgator kommer att påverkas i
sådan omfattning att sättningar och skred kan ge skador som
leder till utsläpp i sådan skala att dessa kan påverka mark,
luft och vatten.
Risken för ras (att stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms
som mycket låg eftersom inga sådana geologiska förutsättQLQJDUHOOHUUHVWHUIUnQWLGLJDUHUDVUDYLQHUÀQQVLQlUKHWHQ
av industriområdet, enligt SGUs kartor och inventeringar.
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 27
Konsekvenser för närboendes utblickar
Påverkan på omgivande bebyggelsemiljö
Detaljplanens huvuduppgift är att reglera markanvändning
och bebyggelse. En industriverksamhet som Östrands massafabrik är beroende av att kunna bygga efter de processtekniska förutsättningar som gäller för massaindustri, vilket i
vissa stycken kräver höga byggnader och installationer. Den
påverkan bebyggelsen ger på omgivningen handlar i huvudsak om utseende och siktlinjer som kan påverkas. Sedan
PnQJDnUWLOOEDNDKDU7LPUnVEHE\JJHOVHSURÀOHWDEOHUDWVPHG
Östrandsfabrikens täta och höga bebyggelsestruktur som i sin
skala har drag av internationella storstäders centrala delar.
Människor som bor och vistas i närområdet påverkas av förändrade vyer. Utbyggnadsplanernas påverkan på vyerna från
den näraliggande bebyggelsen har därför studerats utifrån
fotodokumentation, modellstudier och fotomontage. Detaljplanens utökade bebyggelsemöjligheter innebär följande.
)RWRSXQNWHUI|UELOGVHULHQVYDUW
RFKIRWRPRQWDJHQU|WW
Nuvarande vyer över Östrand
Vyerna idag från näraliggande bebyggelse framgår av följande bildserie.
6
4
3
10
5
9
2
8
7
1
Timrå kommun
Planbeskrivning
%LOGIUnQgVWUDQGVYlJHQXSSH
Sn1lVEHUJHW
%LOGIUnQ9LOODYlJHQ
6NROJDWDQV|YUHGHO
Sid 28
Timrå kommun
Planbeskrivning
)UnQ0DULHGDOVJDWDQ9DUYVgatan
)UnQ-lUQYlJVJDWDQQHGDQI|U
6NROJDWDQ
)UnQ.XQJVYlJHQQHGDQI|U
Örnen.
Sid 29
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 30
Sammanfattningsvis ser man mycket lite av Östrands induVWULRPUnGHIUnQGHÁHVWDXWVLNWVSXQNWHUGHWVRPV\QVlUGH
bägge sodapannorna, skorstenar och rökplymerna. Nere längs
Järnvägsgatan ser man överfarten och vedgården samt topSDUQDSnÁLVK|JDUQD
Modellstudier
Såväl nuvarande byggnader inom industriområdet, dock utan
uppstickande installationer, som nuvarande byggrätter, dvs
tillåtna högsta höjder, har lagts in i en terrängmodell där beÀQWOLJDERVWDGVKXVLQlURPUnGHWKDUODJWVLQVFKHPDWLVNW'HQ
kraftigt skymmande vegetationen har symboliskt vistas med
stiliserade och genomsiktliga träd.
Modellbilderna visar följande skillnader mellan dagens byggnader/byggrätter och planens förslag.
+90
+10
+100
+30
0RGHOOELOGWDJHQIUnQ0DULHGDOVJDWDQV|YUHGHOXQJHUIlUVRPIRWR2YDQV\QVGDJHQVE\JJUlWWHUVRP
JHQRPVNLQOLJWJU|QDOnGRURFKGDJHQVE\JJQDGHUVRPP|UNDUHYRO\PHULQXWLGHVVD
Planerade nya
byggnader +50
+15
+30
+50
+100
+60
+100
3ODQHQLQQHElUDWWE\JJUlWWHUQDL|VWUDGHOHQGHQYlQVWUD|NDUIUnQWLOOLGHQ|VWOLJDVWHGHOHQ
RPUnGHWXW|NDVQRUUXWRFKRPUnGHWI|UQ\WWUHQVHULInUHQE\JJK|MGSn
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 31
Järnvägsöverfarten
+10
+90
+30
an
stban
Ostku
+100
tan
Jär
a
gsg
nvä
0RGHOOELOGIUnQ6NROJDWDQVQHGUHGHOXQJHIlUYLGIRWRPHGGDJHQVE\JJUlWWHURYDQgYHUIDUWHQ|YHU
MlUQYlJHQV\QVLELOGHQVPLWW
Planerade nya
byggnader +50
+30
+15
+100
+50
n
bana
st
Ostku
tan
Jär
6DPPDELOGPHGSODQHQVE\JJUlWWHU
nvä
a
gsg
+100
Timrå kommun
Planbeskrivning
+10
+30
0RGHOOELOGIUnQ6NROJDWDQV|YUHGHOPHGGDJHQVE\JJUlWWHU)RWRSXQNWXQJHIlUVRPIRWR
Planerade nya
byggnader +50
+15
3ODQHQVE\JJUlWWHULVDPPDY\
+30
+50
Sid 32
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 33
Fotomontage
SCA har genom Sweco gjort följande fotomontage av de
planerade nya anläggningarna sett från några utsikspunkter i
näraliggande bebyggelse.
8WVLNWIUnQ9LOODYlJHQ1lVEHUJVYlJHQLGDJRYDQHIWHUXWE\JJQDGQHGDQ
Timrå kommun
Planbeskrivning
8WVLNWIUnQ9LOODYlJHQLGDJRYDQRFKHIWHUXWE\JJQDGQHGDQ
Sid 34
Timrå kommun
Planbeskrivning
8WVLNWIUnQ%DFNJDWDQLGDJRYDQRFKHIWHUXWE\JJQDGQHGDQ
Sid 35
Timrå kommun
Planbeskrivning
8WVLNWIUnQ%DFNJDWDQLGDJRYDQRFKHIWHUXWE\JJQDGQHGDQ
Sid 36
Timrå kommun
Planbeskrivning
Sid 37
Slutsatser
De nya byggnader planen medger med sina byggrätter inneElUHQP\FNHWOLWHQSnYHUNDQI|UGHÁHVWDDYY\HUQD1\D
byggnader med höjden +50 ligger i anslutning till den redan
höga bebyggelsen i fabriksområdets centrala del och inga
utsikter över vattnet försämras. Utökningen av +30 området
norrut för de anordningar som behövs för en ny vedgård påverkar den teoretiska vattenutsikten något. I praktiken skymPHUEHÀQWOLJYHJHWDWLRQLGHÁHVWDY\HU'HQQRUUDGHOHQPHG
byggrätten +15 kan med bebyggelse i den nordöstra delen
påverka den teoretiska vattenvyn från Skolgatan.
Fotomontagen visar en ytterst marginell påverkan på de vyer
som redovisats.
Sammanfattningsvis innebär inte de planerade anläggningarna eller planens byggrätter några allvarliga inskränkningar i
närboendes utsikter över Klingerfjärden.
10. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Planförfattare
Planförfattare är Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren, Gillark,
Sundsvall. Uppdragsgivare är SCA med Dan Holmgren som
beställarens ombud. Arbetet har skett i samråd med Timrå
kommun med Hans-Anders Kempe som ombud.
Underskrift
Hans Gillgren
Arkitekt SAR/MSA

Planbeskrivning

Transcription

Similar documents

Mitt Revyn - ”Asgarv”

Schema i familjedaghem förskola och fritidshem

nyhetsbladet

Efterfrågeflexibilitet i industrin – Fredrik Kopp, SCA (pdf 427 KB)

kallelse till läger för distriktslag team

Planbeskrivning - Skellefteå kommun

Exjobb på SCA SCA har ett projekt för ett mycket intressant att ex

Truppen