Regionala utvecklingsnämnden

Transcription

Regionala utvecklingsnämnden
Regionala
utvecklingsnämnden
RAPPORT
Gudmundur Kristjansson
Ställföreträdane Näringslivschef
040-6753414, 0768-870434
Gudmundur.kristjansson@skane.se
Datum 2015-01-18
Dnr 1500068
1 (61)
Näringsdepartementet
10333 Stockholm
Verksamhetsrapportering - regional utveckling 2014
Skåne – en region med goda tillväxtförutsättningar
Regeringen har i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och
sysselsättning identifierat följande nationella strategiska prioriteringar för regional
konkurrenskraft och sysselsättning: Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning och
ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet samt Strategiskt gränsöverskridande samarbete.
Region Skåne arbetar utifrån dessa prioriteringar i såväl det Regionala
utvecklingsprogrammet, den Internationella Innovationsstrategin för Skåne,
Näringslivsprogrammet samt strukturfondsprogrammen. Region Skånes arbete är fokuserat
på att öka tillväxten, stärka innovationskraften och sysselsättningen i hela Skåne. Genom
detta skapas förutsättningar för ett livskraftigt Skåne som utmärks av ökad internationell
attraktivitet, välfärd och ett hållbart samhälle.
I Skåne har ett ökat samarbete och nya strategiska allianser gynnat utvecklingen. Region
Skåne samverkar idag med såväl aktörer på nationell nivå som regionens 33 kommuner,
myndigheter, universitet och högskolor, näringsliv, föreningar och enskilda individer.
Skåne är med sina 1,3 miljoner invånare Sveriges tredje största län och tillhör de län som
har haft den snabbaste befolkningsökningen under de senaste decennierna. Den beror på en
stor inflyttning från övriga delar av Sverige och från utlandet. Den snabba
befolkningsökningen väntas avta under de närmaste åren, vilket kan ge förutsättningar att
höja sysselsättningsgraden. P.g.a. stor inflyttning från utlandet finns i Skåne idag ca 200
olika nationaliteter representerade. Av Skånes folkmängd år 2013 var 16 procent födda
utanför Norden - motsvarande siffra för riket var 13 procent.
Sedan Öresundsbron öppnades sommaren år 2000 har pendlingen över sundet vuxit kraftig,
enligt senaste data från 2012 antas ca 15 100 skåningar pendla till ett arbete i Danmark,
vilket dock är en nedgång jämfört med de 19 000 personer som pendlade innan
finanskrisen 2008-2009. Den tidigare starka nettoinflyttningen från Danmark har upphört
till följd av den bostadsbubbla som sprack i Danmark 2007 och en svagare danska krona.
Den svaga danska bostadsmarknaden är en bidragande orsak till den minskade pendlingen,
eftersom gränspendlande danskar väljer att återvända till hemlandet då bostadspriserna
sjunker. Potentialen i Öresundsregionen är stor. Det bor ca.3,8 miljoner invånare i
regionen, vilket motsvarar drygt 25 procent av Sveriges och Danmarks befolkning. Men
Postadress: 291 89 Kristianstad
Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98
Internet: skane.se
Organisationsnummer: 23 21 00-0255
2 (61)
regionen står endast för knappt 25 procent av de båda ländernas samlade BNP.
Öresundsregionen uppvisar en svagare utveckling än övriga huvudstadsregioner i Norden,
vad avser såväl befolkningstillväxt som ekonomisk tillväxt, vilket till stor del är en effekt
av den svaga tillväxten i den danska hovedstadsregionen. Enligt det danska
regionalforskningsinstitutet CRT förväntas den danska delen av Öresundsregionen ha en
relativt låg tillväxt i jämförelse med Skåne under det kommande decenniet. Trots detta kan
den danska arbetsmarknaden, med bland annat en mera avancerad tjänstesektor kopplad till
huvudstadsfunktionerna, fortsatt vara intressant för Skåne, men i takt med att den danska
arbetslösheten stigit och sysselsättningsgraden i Danmark minskat har incitamenten att
pendla från Danmark till Sverige stärkts.
Trots Skånes gynnsamma utgångsläge fyller inte Skåne sin potential som nationell
tillväxtmotor fullt ut. Skåne har en lägre bruttoregionprodukt både per capita och per
sysselsatt än genomsnittet för riket.
Återhämtningen efter finanskrisen 2008-09 har varit mycket kraftig. Under 2009 minskade
sysselsättningen i Skåne med 15 500 personer mellan 16-64 år, men under 2010-2013 växte
sysselsättningen med 24 500 personer. Tillväxten har varit hög inom inom handel, hotelloch restaurang, byggverksamhet, företagstjänster och utbildning.
En av Skånes största utmaningar är den låga sysselsättningsgraden, vilken är lägst i riket.
Den låga sysselsättningsgraden, drygt 3 procentenheter under riksgenomsnittet, beror inte
på att arbetsmarknaden saknar tillväxt. Antalet personer med sin arbetsplats i Skåne var i
slutet av 2013 större än det någonsin varit tidigare. Men eftersom även befolkningen i
förvärvsarbetande ålder ökat kraftigare än i riket så ökade skillnaden i sysselsättningsgrad
mellan Skåne och riket. En sysselsättningsprognos som Region Skåne tagit fram pekar mot
att den låga sysselsättningsgraden relativt riket kommer att kvarstå till 2020. Visserligen
förväntas Skåne ha en kraftig sysselsättningstillväxt, men ekonomin och arbetsmarknaden
förmår inte skala upp fort för att minska skillnaden i sysselsättningsgrad relativt riket.
Den långsiktiga kompetensförsörjningen utgör en stor utmaning för regionen. Under
2011/12 tog Region Skåne fram en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos som pekade
mot dels stora kommande brister på bland annat tekniskt utbildad personal på alla nivåer,
lärare, och personal inom vård- och omsorg.
I OECD Territorial Review beskrivs Skåne som en av OECD:s mest innovativa regioner.
Skåne har en välutbildad befolkning och har, under det senaste decenniet, rört sig mot mer
kunskapsintensiva sektorer. Framgången kan dock inte tas för given. OECD anser att Skåne
ännu inte utnyttjar sin fulla potential på ett antal områden. En stark utveckling inom
innovationsområdet motsvaras inte av samma ökning i sysselsättning och ekonomisk
tillväxt. Trots att Skåne har lyckats väl med att identifiera svagheter och lägga fram
strategier för att möta dessa, finns det fortfarande ett stort behov av förbättringar i
genomförandet. Den Internationella Innovationsstrategin för Skåne är enligt OECD
Territorial Review ett av de viktiga verktygen för att genomföra de nödvändiga
förbättringarna.
Återrapportering 1
Genomförandet av det regionala tillväxtarbetet
Det statliga 1:1-anslaget, Regionala tillväxtåtgärder, är en del av de medel som används för
att implementera de övergripande målsättningarna för Skånes utveckling som anges i
utvecklingsprogrammet: Tillväxt, Attraktionskraft, Bärkraft och Balans. Dessa
Region Skåne
3 (61)
målsättningar ligger väl i linje med regeringens mål för den regionala utvecklingspolitiken
som berör därmed Region Skånes regionala utvecklingsansvar. Ett ansvar där det åligger
att ha utgångspunkt i den nationella strategins prioriteringar.
Tillväxtarbetet i regionen innebär en nära samverkan mellan olika aktörer som har det
gemensamt att vilja främja utvecklingen i syfte att uppnå tillväxt och förstärkt
konkurrenskraft i regionen. Detta har också inneburit att dessa aktörer bl.a. tillfört
ekonomiska resurser och engagemang till de prioriterade satsningarna och det tillsammans
med de resurser som Region Skåne har förfogat över har i flertal fall ytterligare kunnat
stärkas med medel från EU:s strukturfonder, men även från kommuner, akademi och
näringsliv. Sammantaget har de resurser som Region Skåne förfogar över till det regionala
tillväxtarbetet 2014 (ca 146 miljoner kronor) kunnat växlas upp närmare 4 gånger.
Det regionala tillväxtarbetet utgörs till stor del av aktiviteter och processer som bedrivs
dels på övergripande nivå kopplat till det befintliga utvecklingsprogrammet och dels på
sektors nivå kopplat till ett antal sektorsprogram.
Innovation och förnyelse
EU:s strukturfondsprogram i Skåne-Blekinge
EU:s strukturfondsprogram i Skåne-Blekinge utgör viktiga instrument för förverkligandet
av Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 och den Internationella
innovationsstrategin för Skåne. Näringsliv Skåne har under 2013 och 2014 haft ansvaret för
att samordna framtagandet av Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt
och sysselsättning i Skåne-Blekinge 2014-2020 samt Regional handlingsplan för
Europeiska socialfonden 2014-2020 i Skåne-Blekinge. Näringsliv Skåne har också
huvudsekreteraransvaret för Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge och samverkar
med bl a Tillväxtverket, ESF-rådet, Region Blekinge och Länsstyrelserna i Skåne och
Blekinge kring genomförandet av EU:s strukturfonder.
Region Skåne fick under 2013 erbjudande om att samordna arbetet med att ta fram ett nytt
regionalt strukturfondsprogram för Skåne-Blekinge samt att ta fram en socioekonomisk
analys som ett av underlagen till det nationella socialfondsprogrammet. Det operativa
arbetet med att ta fram förslag till nytt regionalt strukturfondsprogram för Skåne-Blekinge
har drivits av Region Skåne (Näringsliv Skåne) och Region Blekinge tillsammans med en
tjänstemannagrupp där även Tillväxtverket, ESF-rådet, Länsstyrelsen i Skåne,
Kommunförbundet Skåne och Malmö stad har ingått. Processen kring innehållet har också
bestått av större diskussionsmöten samt mindre workshops kopplade till insatsområdena i
programmet. Under 2014 fick Region Skåne också erbjudande om att samordna arbetet
med att ta fram en regional handlingsplan för socialfonden 2014-2020 i Skåne-Blekinge.
Det operativa arbetet har genomförts i en tjänstemannagrupp med Region Blekinge, ESFrådet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Länsstyrelsen Skåne. Representanter
från kommunerna, idéburen sektor, landsbygdsprogrammet och det regionala
strukturfondsprogrammet har fungerat som referensgrupp. Arbetet har också stämts av i två
större workshops samt mot respektive regions kompetensplattformsarbete.
Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge har fungerat som framskrivandepartnerskap
och plattform för samarbetet mellan Skåne och Blekinge och har vid årets möten därför
fokuserat på de nya strukturfondsprogrammens innehåll och på att skapa processer för att ta
fram innehållet och möjliggöra påverkan på innehållet från Skåne-Blekinges aktörer. Under
hösten 2014 har arbetet med att rigga för genomförandet av strukturfondsprogrammen
2014-2020 intensifierats. Strukturfondspartnerskapets sekretariat planerar tillsammans med
Tillväxtverket och ESF-rådet för beredning av projekt och stöd till ett nytt
Strukturfondspartnerskap Skåne-Blekinge. I syfte att skapa hållbara projekt som bidrar till
Region Skåne
4 (61)
genomförandet av regionala strategier kommer Region Skåne (Näringsliv Skåne) att
erbjuda coachning av projekt som avser söka finansiering via regionala
strukturfondsprogrammet och socialfondsprogrammet för Skåne-Blekinge. Coachningen
sker i samverkan med Tillväxtverket, ESF-rådet och andra regionala samverkansparter.
Region Skåne arbetar också med att förbättra sin roll som projektägare och medfinansiär
och för att ytterligare ta ansvar för regional kunskapsutveckling och lärande från
strukturfondsprogrammen.
Entreprenörskap
Under 2014 har det arbetet med att stärka entreprenörskapet i regionen fortsatt i samverkan
med bl.a. Ung Företagsamhet, Drivhuset, Venture Lab, Venture Cup, inkubatorer, LRF,
Almi, Länsstyrelsen Skåne, Coompanion Skåne, Centrum för Publikt Entreprenörskap, IFS,
Malmö högskola, enskilda kommuner, Kommunförbundet Skåne och andra enheter internt
inom Region Skåne. De övergripande målen är att få fler att vilja bli entreprenörer i Skåne,
att stärka befintliga entreprenörer i Skåne samt att attrahera fler entreprenörer till Skåne.
Entreprenörskap i utbildningssystemet och Samverkan Skola/Arbetsliv (SSA)
Under hösten 2013 har en förstudie gällande områdena samverkan skola/arbetsliv och
entreprenörskap i utbildningssystemet genomförts. Arbetet har gjorts i nära samverkan
med Kommunförbundet Skåne, som sedan 2009-2013, varit projektägare av de två
socialfondsprojekten ENTRIS och ENTRIS 2.0, där Region Skåne också deltagit. I
förstudien ingår en kartläggning av olika organisationer med offentlig finansiering,
som erbjuder olika koncept inom området samverkan skola/arbetsliv och
entreprenörskap:
http://redit.skane.com/sites/default/files/media/document/forstudie_vad_moter_de_un
gal.pdf. Kartläggningen visar på en stor mängd aktörer med kortsiktig finansiering,
flera överlappningar och en svag samverkan, som i många fall har svårt att tas emot av
utbildningssystemet. Utifrån det resultat som framkommit presenteras i rapporten
olika åtgärdsförslag, vilka har legat till grund för ett mer långsiktigt strategiskt arbete
kopplat till entreprenörskap samt samverkan skola/arbetsliv inom utbildningssystemet.
Kring de insatser som påbörjats att arbeta kring, följer här en återkoppling:
En effektstudie av i huvudsak fyra offentligt finansierade aktörer är initierad.
Aktörerna är de som Region Skåne idag i huvudsak finansierar; Ung Företagsamhet,
Transfer, Venture Lab och Drivhuset. Aktörerna har med start under hösten 2014
medverkat i en utbildning för att lära sig använda en unik ”app” som är utvecklad efter
15 års forskning vid Chalmers tekniska högskola, för att mäta effekterna av
entreprenörskap och samverkan skola/arbetsliv i utbildningen. Resultatet kommer att
kompletteras med kvantitativa uppgifter från respektive aktör. Syftet är att komma
fram till vilka aktörer som levererar på bästa sätt i Skåne idag på kort och lång sikt för
att i nästa steg leda till metodutveckling av respektive aktörs koncept. Studien är en
del i ett pilotprojekt tillsammans med Skolverket och flera aktörer/kommuner i
Sverige. Utöver de tidigare nämnda organisationerna i Skåne deltar även Skurups
kommun, Landskrona Stad, Sundsvalls kommun, Luleå Tekniska högskola, Växjö
kommun, Göteborgs Stad, Lerums kommun och Mölndals kommun m fl. De första
resultaten beräknas vara tillgängliga i februari/mars 2015 och kommer att användas
för att utveckla och kvalitetssäkra aktörernas metoder.
Region Skåne står tillsammans med Kommunförbundet Skåne värd för den nationell
SSA-konferens i Skåne 2015. Konferensen 2015 har titeln ” Älska Samverkan – så blir
skolan en förberedelse för arbetslivet på riktigt!” Målgruppen är lärare (från förskola –
vux/högskola/universitet), studie- och yrkesvägledare, skolledare, övrig skolpersonal,
näringsliv, offentlig sektor, idéburen sektor, politiker, myndigheter och aktörer i
arbetsmarknads- och utbildningssystemet. Vi räknar med 500-600 deltagare.
Region Skåne
5 (61)
Utgångpunkten för konferensen är att det är hela skolans ansvar att arbeta med studie–
och yrkesorientering. Vi vet att de barn som tidigt har kontakt med arbetslivet
sällan/aldrig går arbetslös i sitt kommande yrkesliv. SSA-konferensen 2015 i Skåne
ska präglas av tillväxtfokus och koppla an till SSA:s bäring på ungas inträde på
arbetsmarknaden. Vi vill visa på ett regionalt samverkansperspektiv, där vi kartlägger
vilka nya beståndsdelar som behövs för att fördjupa vårt samarbete och bygga
framtiden. Vårt mål är att alla deltagare ska ha med sig en kontakt från konferensen,
som de kan ta tag i redan nästa dag. I programmet syns Kairos Future, Ingvar Nilsson,
(nationalekonomen bakom Idéer för livet), Cirkus Cirkör och PEAB m fl. Arbetet med
konferensen har pågått sedan i våras och hemsidan för konferensen kring samverkan
skola/arbetsliv (11-13 mars på Slagthuset i Malmö) är publicerad, se
www.ssaskane2015.se. Konferenserna har tidigare arrangerats av olika
kommuner/regioner sedan 2003 och målet är att belysa vikten av samverkan mellan
utbildningsväsendet och arbetslivet från förskola till högskola/universitet.
Mötesplatser och lärandemöten där aktörssystemet kring entreprenörskap och SSA för
utbildningssystemet medverkar har på Region Skånes initiativ kontinuerligt
arrangerats sedan hösten 2013, med fyra gånger per år. Tillfällena har varit mycket
uppskattade och kommer fortsätta att genomföras med samma frekvens under 2015.
Region Skåne fyller här en viktig funktion som kunskapsnod och samordningsaktör
för att skapa lärande och sprida erfarenheter både mellan aktörer och vidare mot
kommuner och nationella aktörer och myndigheter. Tillfällena bygger på
erfarenhetsutbyte, metodutveckling och lärande. De senaste mötena har vi gemensamt
filat på en ansökan till EU kring gemensamma utmaningar som till exempel
kommunikationen med utbildningssystemet.
Sommarlovsentreprenörer är ett koncept som syftar till att stimulera ungdomar till att
utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett eget företag
som sommarjobb. Region Skåne stöttade detta arrangemang i tio skånska kommuner
under 2014. Enligt de uppgifter som inkommit har totalt 140 ungdomar varit aktiva i
Skåne. Arbetet har varit mycket uppskattat och intresset från fler kommuner är stort.
Konceptet kan med fördel användas för att engagera kommunernas olika förvaltningar
för en gemensam satsning. På kommunernas näringslivschefsträff den 18/11
presenterades delar av resultatet. Den 21 januari 2015 inbjuder Region Skåne samtliga
kommuner till erfarenhetsutbyte och information för kommande
Sommarlovsentreprenörs-arrangörer.
Som ett led i satsningen att göra entreprenörskap till en naturlig del av utbildningen i
grund- och gymnasieskolan ger Region Skåne utvecklingsmedel till Ung
Företagsamhet Skåne och Transfer Syd. På de fyra lärosätena i Skåne (Lunds
universitet, Malmö högskola, Kristianstad högskola och SLU Alnarp) finns och
utvecklas rådgivningsinstanser; VentureLab, Drivhuset Malmö, HKR Innovation
(tidigare Stiftelsen Futurum Creative Center) och Alnarp Innovation kopplade till
studenter och lärare som vill ha stöd i att utveckla sin idé och starta företag. Till
verksamheterna finns även kopplat förinkubatorer. För 2014 års samverkansprojekt
dessa emellan, beviljades gemensamma utvecklingsmedel från Region Skåne.
Projektet grundas i kunskapsutbyte och arbete med kommunikationen i
underrepresenterade grupper hos respektive lärosäte, så som lärarstudenter, vård och
omsorg, humaniora, naturvetenskap, samhällsentreprenörskap samt sociala innovation
inom de gröna näringarna vid SLU Alnarp. Samverkan kring detta har skett genom
fyra formaliserade träffar (varje lärosäte är värd för varsin träff), där Region Skåne
deltagit. Exempel på teman har varit: innovationsprocesser, affärsutvecklingsmetoder
och metodutveckling av dessa och kommunikation med underrepresenterade grupper.
Under dessa träffar har fokus legat på kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Region Skåne
6 (61)
Stöd har även getts till Venture Cup och E-max.
Effektivisera stödstrukturen
Under hösten 2014 har vi inlett vårt arbete med nya Soundingboard 2.0, en ny
mötesplats för beslutsfattare i det skånska innovationssystemet. Vårt arbete i denna
grupp kommer att bli handlingsfokuserat och syfta till verklig förändring. Vi har fram
tills årsskiftet genomfört två träffar som varit ytterst välbesökta med över 80 deltagare
varje gång. Temat för första träffen den 3/11 var: Nu tar vi ansats för nästa
strukturfondsperiod! Temat för andra mötet den 1/12 var: Ökat samarbete leder till
större effekter!
Vi har även arbetet fram en digital aktörsvisualisering under 2014. I det nya digitala
verktyget finns de aktörer i Skåne som helt eller delvis finansieras av offentliga medel.
Verktyget visar alla offentligt finansierade aktörer för att visa på en mångfald av
utförare som finns i Skåne. Målgruppen för visualiseringen är aktörerna själva och i
verktyget kan de sortera utifrån verksamhetsområde, huvudman eller vilken fas i
företagsutvecklingen de är inriktade mot.
Regional inkubatorstrategi
En av de sex övergripande strategierna för att uppnå visionen i den Internationella
Innovationsstrategin för Skåne (IIS) handlar om effektivisering av stödstrukturen för
innovation. Genom ”att stärka den gemensamma helheten, främja öppenhet och synliggöra
de sammanlagda resurserna finns en potential att effektivisera och stärka rollerna i
stödstrukturen för innovation”.
De skånska inkubatorerna och deras verksamheter utgör en sådan resurs, som fram till nu
främst har hanterats och finansierats inom ramen för det nationella inkubatorprogrammet
samt med kommunala medel. Region Skåne har främst bidragit med utvecklingsmedel i
tidiga skeden och för att stärka upp som medfinansiär i ett antal regionalfondsprojekt. Ett
engagemang har även funnits med koppling till Life Science området som kopplar till
Region Skånes egen verksamhet. Med anledning av arbetet med Skånes internationella
innovationsstrategi samt de förändringar som skett under året kopplat till det nationella
inkubatorprogrammet aktualiserades behovet av ett regionalt perspektiv för att säkerställa
ett fortsatt starkt inkubatorklimat i Skåne. Region Skåne fattade därför beslut om en
regional inkubatorstrategi där sju målsättningar pekats ut för det fortsatta arbetet med de
skånska inkubatorerna:
 Region Skåne skall verka för att bredden på inkubatorer bibehålles
 Region Skåne skall verka för en ökad kunskaps- och kompetensdelning mellan
inkubatorerna
 Nationell spjutspetskompetens skall finnas i Skåne
 Region Skåne skall verka för en breddning av entreprenörsbasen till de grupper
som i dagsläget är underrepresenterade
 Regin Skåne skall verka för att inkubatorerna får en mer uttalad utförarroll inom
regionalt angelägna områden som inte täcks av den nationella agendan för
inkubatorerna
 Region Skåne skall verka för ökad samordning
 Region Skåne skall stötta inkubatorerna i arbetet med att säkra långsiktig
finansiering
Ett arbete har inletts med att samla och utveckla inkubatorerna i Skåne utifrån strategin.
Dels har ett antal lärandemöten arrangerats av Region Skåne för att utbyta information och
kunskap inkubatorerna emellan, dels har Region Skåne gått in och gett finansiering till ett
Region Skåne
7 (61)
antal utvecklingsinsatser hos inkubatorerna som har påbörjats under året. Inkubatorn i
Malmö, MINC, har fått finansiering för att utveckla sitt arbete med internationella
entreprenörer, Ideon i Lund och Krinova i Kristianstad har fått medel för att utveckla sina
inkubatorer till att fungera som bredare plattformsaktörer, THINK i Helsingborg har fått
utvecklingsmedel för att förstärka sin ”lean-start-up-metod” och slutligen har The Creative
Plot i Lund fått finansiering för att utveckla kunskapen hos samtliga inkubatorer i Skåne
kring arbetet med entreprenörer från de kulturella och kreativa näringarna. Utöver detta har
vi initierat ett projekt som ska utveckla en modell för hur entreprenörer med utländsk
bakgrund bättre ska lockas till våra inkubatormiljöer i Skåne.
Entreprenör Skåne 2014 – Kulturella och Kreativa Näringar
Året satsning på Entreprenör Skåne har fokus på unga entreprenörer inom kulturella och
kreativa näringar (KKN). I år finns 26 av 33 Skånska kommuner representerade med en
alternativt flera entreprenörer och engagemanget under året har varit stort. Under årets
första kvartal sattes tema för året samt kontinuerlig kontakt hölls med de Skånska
kommunerna (Näringslivschefer) för att få in nomineringar ifrån så många kommuner som
möjligt. Ett brett deltagande har varit viktigt för att genom satsningen främja tillväxt och
sysselsättning inom små/medelstora företag i hela Skåne.
Den 4 april arrangerades ett första uppstartsmöte för entreprenörerna i nya Regionhuset i
Kristianstad och den 15 april genomfördes ett motsvarande uppstartsmöte på Regionhuset i
Malmö. En presentation av samtliga entreprenörer genomfördes i samband med detta och
lades ut på skane.com. Vidare har en grafisk profil för Entreprenör Skåne tagits fram som
bl.a. använts till en broschyr för presentation av nätverkets deltagare. Broschyren och
information om projektet ligger på www.skane.com/sv/entreprenor-skane-2014 där det
också finns en blogg som används som plattform för erfarenhetsutbyte mellan deltagare i
Entreprenör Skåne 2014 såväl som kommunerna.
Den 9 maj samlades en grupp av deltagarna i nätverket för ett besök i Köpenhamn, hos
Gehl Architects och möte med den internationellt erkände arkitekten David Sim från
Skottland. Fokus för dagen låg på hur kreativa företag kan jobba med stora internationella
projekt genom samverkan och nätverk. Under dagen i Köpenhamn besöktes även KPH, en
inkubator/innovationsmiljö som liknar MINC i Malmö, där deras 5 års- jubileum ägde rum
och våra Skånska entreprenörer fick möjlighet att nätverka med andra entreprenörer för att
utbyta erfarenheter och diskutera utmaningar.
Den 10 juni genomfördes en nätverksträff i samarbete med Media Evolution City i Malmö
för en avstämning och lägesrapport halvvägs in i årets satsning. Här gav även gruppen
feedback på önskat innehåll inför höstens träffar, där behov av en workshop för
affärsutveckling lyftes fram. Några av entreprenörerna deltog också vid ”The Conference”
den 19-20 augusti, ett årligt återkommande evenemang i Malmö kring utvecklingen och
utmaningar kopplade till digitala branscher, med ämnen såsom storytelling, design,
kommunikation etc.
Den 4 september genomfördes en nätverksträff på Mindpark i Helsingborg tillsammans
med inkubatorn THINK! och studiebesök gjordes också på BOOST Helsingborg i Dunkers
kulturhus. Efter önskemål innan sommaren genomfördes den 16 oktober en worskshop med
affärsutveckling där affärsutvecklare/coacher deltog ifrån Drivhuset, Krinova inkubator
och Teknopol.
Under året har också tre träffar ägt rum i samarbete med Ideon innovation (Lund), Minc
(Malmö) och Mindpark (Helsingborg) där fokus har varit att etablera en mötesplats för
Startups i Skåne. En satsning som ytterligare breddat nätverket för unga entreprenörer i
Skåne och även kopplat ihop regionala noder för utökat samarbete.
Region Skåne
8 (61)
En avslutande träff kommer inom kort att äga rum och årets deltagare får utvärdera sin
medverkan i Entreprenör Skåne 2014 och samtidigt påbörjas arbetet med att starta upp en
ny omgång för genomförande av Entreprenör Skåne 2015, med nytt tema och nya
entreprenörer.
Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg
Affärsutvecklingsprogrammet, Affärsutveckling och Tillväxt i vård och
omsorgsföretag har under våren 2014 genomfört fem olika träffar. Inom programmet
finns deltagare från ett 35-tal företag som ägs och drivs av kvinnor. Målsättningen har
varit att stimulera till ökad tillväxt inom branschen. Upplägget för programmet är en
kombination av föredrag och individuell rådgivning. Detta program har möjliggjorts
genom ett finansiellt samarbete med satsningen för Främja kvinnors företagande inom
Region Skåne
En insats som fortsätter löpande under 2014, är nätverksträffar för de privata aktörer
som driver barnmorskemottagningar i Skåne. Träffarna genomförs växelvis ute hos de
olika aktörerna runt om i Skåne.
För att ytterligare stimulera till ökat entreprenörskap inom vård och omsorg, har vi
genomfört kunskapsseminarier för att kompetensutveckla aktörer inom
företagsfrämjande systemet.
Region Skåne är medfinansiär till en treårig satsning i samarbete med Malmö
Högskola inom Tillväxtverkets satsning för Entreprenörskap i vård och
omsorgsutbildningar. Under perioden genomförs flera insatser både mot studenter och
mot lärare. Under hösten 2014 har projektet avslutats och en slutrapport har lämnats in
till Tillväxtverket.
Den 29/10 genomförde Näringsliv tillsammans med Vårdförbundet en
inspirationskväll, ämnet för kvällen var” Våga ta steget”. Syftet vara att skapa
mötesplatser för presumtiva och befintliga entreprenörer. Programmet var en mix av
inspiration och information. Det var ca 25 personer som deltog.
Insatser för ökat entreprenörskap inom vård och omsorg - Nya vårdval, har
genomförts under perioden hösten 2013 till och med hösten 2014. Projektets målgrupp
har främst varit Region Skånes medarbetare. Flera insatser och aktiviteter har
genomförts för att informera och stimulera presumtiva entreprenörer att starta eget
inom de nya vårdvalen. Projektet har varit lyckat och väl genomfört och totalt har vi
nått över 250 personer som deltagit i olika insatser och aktiviteter. Projektet har
genomförts genom ett samarbete mellan Regionala Tillväxtnämnden och Hälso- och
sjukvårdsnämnden.
Under 2014 har vi på Näringsliv tillsammans med Inköp inom Region Skåne
genomfört flera informationskvällar vars syfte var att visa på hur man kan göra affärer
med Region Skåne. Tillfällena har varit väldigt välbesökta och vi har mött över 150
företagare.
Samhällsentreprenörskap och samhällsinnovationer
Utmaningar som ungdomsarbetslöshet, en resurssvagare offentlig sektor, utanförskap, ökad
ohälsa, en åldrande befolkning, ökat behov av etablering och inkludering av människor från
andra länder, men även mer globala utmaningar som också påverkar den regionala och
lokala samhällsutvecklingen, som tillgång till rent vatten och klimatförändringar kräver nya
och gränsöverskridande samarbeten. Flera av dessa utmaningar behöver angripas via nya
Region Skåne
9 (61)
samarbetskonstellationer där samhällsentreprenörer och samhällsinnovationer kan spela en
stor roll. I Skåne har vi därför gått från att enbart arbeta med begreppet Triple Helix till att
både mynta och arbeta utifrån begreppet Penta Helix, där akademin, offentlig sektor, privat
sektor, idéburna organisationer och enskilda individer gemensamt samverkar för samhällsoch välfärdsutveckling. Näringsliv Skånes samarbete med bland andra aktörer inom den
Idéburna sektorn i Skåne, Centrum för Publikt Entreprenörskap, Coompanion Skåne,
Malmö högskola, Lunds universitet, enskilda kommuner och andra enheter internt inom
Region Skåne har under 2014 fortsatt att stärka förutsättningarna för utveckling av
samhällsentreprenörskap och samhällsinnovationer i Skåne. För att utveckla och underlätta
åtkomsten till innovationsstödstrukturen för fler samhällsentreprenörer och för utveckling
av socialal innovationer har ett initiativ tagits för etablering av en regional nod för
målgruppen innehållande information, rådgivning, finansieringsmöjligheter,
internationalisering, projektutveckling, upphandling, utbildning, lokal utveckling, social
hållbarhet och utveckling av sociala företag. Den regionala noden ska utgöra en resurs för
lokala utvecklingsnoder som etableras. Ambitionen är att samverkan noderna emellan ska
medverka till att fler idéer ges möjlighet att utvecklas till nya produkter och tjänster.
I noden finns idag aktörer som Coompanion Skåne, kansliet för Nätverket Idéburen sektor,
Skånes föreningar och Centrum för Publikt Entreprenörskap, (CPE) CPE är ett
resurscentrum och en inkubationsmiljö för samhällsentreprenörer och för utveckling av
samhällsinnovationer. CPE verkar i hela Skåne och erbjuder unik kunskap kring
information, rådgivning, mentorskap, kunskap om finansiering och tillgång till kontakter
och nätverk med bäring på samhällsentreprenörer.
Intresset för vad som görs och åstadkoms i Skåne inom området samhällsentreprenörskap
och samhällsinnovationer har uppmärksammats på både nationell nivå och inom EU.
Näringsliv Skåne finns också i dessa frågor representerat i referensgrupper hos bland andra
Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) och SKL.
Reviderad överenskommelse mellan Region Skåne och den Idéburna sektorn i Skåne.
Som första region i Sverige undertecknades 2010 i Skåne en unik överenskommelse om
samverkan mellan den idéburna sektorn och Region Skåne. Under 2014 har
överenskommelsen reviderats och omfattar fem prioriterade insatsområden: Samverkan,
Delaktighet och inflytande, Idéburet entreprenörskap, Idéburen sektor och ideellt
engagemang, Lärande och Forskning. Under 2015 kommer en särskild satsning ske inom
insatsområde Samverkan. I överenskommelsearbetet deltar även Länsstyrelsen Skåne och
Kommunförbundet Skåne som adjungerade parter.
Idéburet offentligt partnerskap (IoP)
Inom arbetet med den överenskommelsen som tecknats mellan Region Skåne och den
idéburna sektorn i Skåne har konceptet Idéburet Offentligt Partnerskap arbetats fram.
Konceptet ger den offentliga aktören möjlighet att via en partnerskapsrelation med den
idéburna sektorn, medverka till sociala innovationer, mångfald av aktörer, alternativa
former av vård och omsorg för att lösa olika former av samhällsproblem. Hittills har nio
IOP tecknats mellan Region Skåne och idéburna organisationer. Konceptet kommer att
utvecklas under kommande år för att bredda möjligheterna för den idéburna sektorn att
utgöra en viktig aktör inom samhällsutvecklingen i Skåne.
Mikrofonden Skåne
Under 2014 har Mikrofonden Skåne etablerats. Initiativet har sin grund i att
samhällsentreprenörer upplever stora svårigheter att erhålla den första initiala
finansieringen för utveckling av sin idé eller produkt. Region Skåne, Coompanion Skåne
och Hela Sverige Ska Leva/Skåne har därför tillsammans tagit initiativ till etablerandet av
en mikrofond. Finansieringen från mikrofonden ges i första hand som lån och är tänkt att
fungera som ”dörröppnare” till andra former av finansieringskällor.
Region Skåne
10 (61)
Upphandling som ett strategiskt verktyg för regional och lokal utveckling
Samverkan har inletts mellan Näringsliv Skåne och Koncerninköp i syfte att utveckla
offentlig upphandling till ett strategiskt verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Arbetet
har utvecklats i olika etapper och via olika initiativ alltsedan 2010 och ligger i linje med
EUs nya upphandlingsdirektiv som träder i kraft 2016. Hittills har arbetet lett till att både
mindre privata företag och organisationer inom civilsamhället engagerats i olika
upphandlingsförfaranden. Processen kommer också att spridas till Skånes kommuner i och
med att en handbok med konkreta råd och tips kring tillvägagångssätt tagits fram. I arbetet
har, förutom Region Skåne, parter som Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne,
Livsmedelsakademin, LRF Skåne, SLU Alnarp samt organisationer inom civilsamhället
deltagit.
Metodhandbok för utveckling av sociala företag
Med utgångspunkt i verksamheten i det arbetsintegrerande sociala företaget Yallatrappan
har under 2014 en metod utvecklats och dokumenterats i en metodhandbok för start,
utveckling och drift av sociala företag. Utvecklingsarbetet har finansierats via Region
Skånes sociala investeringsfond. Under processens gång har två nya sociala företag
utvecklats i Skåne och intresset för att ta del av metodiken är stor, både från intressenter i
Skåne men även i landet i övrigt. Den kompetens som arbetats upp inom projektet kommer
under 2015 att kopplas till den regionala resursnoden för utveckling av
samhällsentreprenörers idéer och utveckling av sociala innovationer.
Kulturella och kreativa näringar, KKN
Region Skåne bedriver ett arbete för att främja Kulturella och kreativa näringar och
stimulera entreprenörskap inom dessa näringar. Under 2013 antogs en unik regional
strategi för kulturella kreativa näringar. Med utgångspunkt i strategin finns en
handlingsplan med sju prioriterade delar:
1. Kartlägga och identifiera kulturella och kreativa näringar i regionen.
2. Samverka mellan kultur och näringsliv, samverka i Öresund och internationellt.
3. Synliggöra KKN genom att inrätta ett regionalt branschråd och ett pris för
kulturföretagare.
4. Förbättra villkoren för konstnärligt och kreativt skapande.
5. Verka för att bygga kapacitet – förbättrade produktions-, distributions- och
exportvillkor.
6. Integrera KKN i det skånska innovationsarbetet.
7. Verka för förbättrade finansieringsmöjligheter för KKN.
Flertalet aktiviteter har genomförts under året med koppling till handlingsplanen. Bl. a. har
ett branschråd för kulturella och kreativa näringar lanserats kallat för ”Skåne Creative
Board”. Rådet blir Sveriges första regionala branschråd för kulturella och kreativa näringar.
Rådet representerar Skånes samlade röst i frågor som rör kulturella och kreativa näringar.
Rådet har samlats två gånger under hösten 2014.
Region Skåne har också deltagit i Kulturmässan i Malmö. Under en dag under ett tak
möttes kulturarbetare och organisationerna, företagen och myndigheterna som skapar
kulturarbetarnas förutsättningar. Region Skåne medverkade från scenen med två
medlemmar ur Skåne Creative Board.
Region Skåne har också initierat en uppdragsutbildning – Att driva utveckling av kulturella
och kreativa näringar. Kursen genomförs i samarbete med Kommunförbundet Skåne och
Lunds universitet, med finansiellt stöd från Tillväxtverket. Första kurstillfället var juni i år,
sista seminariet äger rum i september 2015. Utbildningen är utformad för personer med
direkt ansvar för frågor knutna till kulturella och kreativa näringar och kommunal
utveckling. Totalt deltar 18 kommuner.
Region Skåne
11 (61)
Ett annat viktigt område som vi börjat diskutera både internt och externt är hur vi kan
stärka export och internationalisering av de kulturella och kreativa näringarna. Region
Skåne medfinansierar bl. a. en satsning kallad Fast Forward, som också beviljats medel av
Tillväxtverket för att främja exportmöjligheterna inom KKN. Projektet drivs av Media
Evolution. Region Skåne har tagit en samordnande roll vad gäller design och i december
deltog Region Skåne i Hong Kong Business and Design Week. Totalt fanns 30 skånska
företag representerade på mässan, varav 11 var på plats i Hong Kong.
Integration för hållbar regional tillväxt
Under 2014 har Region Skåne fortsatt arbetet med att genomföra insatser kopplat till den
handlingsplan som beslutades om 2012 ”Integration för hållbar regional tillväxt”.
Handlingsplanen fokuserar på fem insatsområden:
 Vision om integration för tillväxt
 Lärande och samordning
 Regionalisera fungerande modeller
 Samla Näringslivet
 Agera föredöme
Konslutbolaget Kontigo AB har, på uppdrag av Region Skåne, tagit fram ett
kunskapsunderlag med fokus på ökat lärande om samband mellan integration och tillväxt,
statistik samt goda exempel på hur ett integrationsarbete leder till ökad tillväxt. Leverans
av studien har skett under året och skall fungera som ett kunskapsunderlag vid fortsatt
visionsarbete om integration för tillväxt i Skåne. Med utgångspunkt i studiens
modell/samband mellan integration och tillväxt inleddes ett arbete för att ytterligare
konkretisera visionsarbetet genom att uppdra åt flertalet skribenter att i textform
exemplifiera och synliggöra potentialen i att arbeta med integration för tillväxt.
Vid slutet av året arrangerades två seminarier med koppling till insatsområdena ”vision för
integration för tillväxt” och ”lärande och samordning” i handlingsplanen, där bl.a. Kontigos
rapport presenterades och utgjorde diskussionsunderlag vid bägge dessa tillfällen. Under
det ena seminariet deltog tjänstemän från ett antal kommuner i Skåne, samt företrädare för
Almi IFS med målet att ta första steget mot ett gemensamt arbete och förhållningssätt i
frågorna. Under det andra seminariet deltog representanter för övriga sortstadsregioner i
syfte att få inspel till Region Skånes fortsatta arbete i frågorna samt dela lärdomar och
erfarenheter i frågorna.
Projektet Somali Information and Business Centre (SIBC) beviljades utvecklingsmedel för
att genomföra en förstudie med syftet att nå ökad regionalisering av projektet och därmed
också bidra till handlingsplanens insatsområde ”regionalisera fungerande modeller”.
Projektet SIBC är ett delprojekt inom Partnerskap Skåne och del av den Regionala
överenskommelsen (RÖK). SIBC syftar till att erbjuda nyanlända somaliska personer
verktyg och förutsättningar för delaktighet och inkludering i samhället samt ta tillvara på
outnyttjad potential kring somaliskföddas entreprenörskap.
Webbplattform för rådgivningsaktörerna i Skåne
Region Skåne har under 2014 fortsatt att utveckla den webbaserade plattform där Skånes
offentligt finansierade rådgivningsaktörer finns samlade under en och samma webbplats.
Syftet med satsningen är dels att göra det lättare för entreprenörer, innovatörer och
nystartare att hitta till rätt rådgivningsaktör, dels att utveckla samverkan mellan aktörerna i
stödsystemet och därmed förbättra servicen gentemot kunderna/användarna. En ny funktion
på webbsidan är det som kallas för ”aktörskartan” som främst vänder sig till aktörerna i
systemet. För mer info se: http://innovationssystemet.skane.com
Region Skåne
12 (61)
Landsbygdsutveckling
Av Skånes yta utgör 96 % landsbygd medan endast 4 % utgörs av städer eller tätorter med
fler än 3000 invånare. På de 4 % som utgörs av städer eller tätorter bor 75 % av hela
Skånes befolkning på cirka 1,3 miljoner och på de 96 % som utgörs av landsbygd bor 25 %
av befolkningen (325 000). Skåne står, i likhet med de flesta regioner och län i Sverige
inför utmaningen att landsbygden utarmas på sin befolkning i och med att fler och fler
människor väljer att flytta från landsbygden och istället bosätta sig i städer eller i större
tätorter. ”Flykten” från landsbygden riskerar att skapa ett segregerat samhälle där
kontrasten mellan landsbygd och stad kan utvecklas till ett större nationellt problem än den
segregation vi idag ser mellan olika delar i en stad eller mellan människor med olika
bakgrund och intressen.
Rätt nyttjade är Skånes förutsättningar att utgöra en attraktiv region för boende, besökare,
entreprenörer, företagare och studenter mycket goda, bland annat på grund av korta avstånd
mellan städer och landsbygden, stor variation av landsskapsmiljöer och att snabbt kunna få
tillgång till olika former av utbud som medborgarna efterfrågar, antingen det rör sig om
kultur, nöjen, utbildningar, arbetstillfällen eller andra former av samhällsservice. En plats
attraktionskraft bestäms dock inte enbart av tillgång till service utan handlar istället mycket
om upplevd charm, möjligheten till social interaktion och en positiv känsla för platsen.
I Skåne finns ett stort antal aktörer, som Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, SLU Alnarp,
LRF Skåne, Hela Sverige Ska Leva, Hushållningssällskapen, Coompanion Skåne, Centrum
för Publikt Entreprenörskap, enskilda kommuner och verksamheten inom Leaderområdena, som i sitt kontinuerliga arbete driver frågan om landsbygdsutveckling framåt. I
de projekt där det är möjligt involveras också den akademiska sektorn.
Länsstyrelsen ansvarar för genomförandet av det nationella Landsbygdsprogrammet i
Skåne utifrån en regional handlingsplan och Näringsliv Skåne finns med som representant i
det av Länsstyrelsen sammansatta partnerskapet. I partnerskapet för
Landsbygdsprogrammet ingår, förutom Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne, även Hela
Sverige Ska Leva, Skogsstyrelsen, LRF Skåne, SLU Alnap, Hushållningssällskapen i
Skåne, Leader Skåne, Kommunförbundet Skåne, Naturskyddsföreningen och ESF-rådet
Skåne
Region Skåne ansvarar för Regionalt Serviceprogram för Skåne 2014-2018. Det regionala
serviceprogrammet omfattar tre insatsområden: Satsa på kreativa servicelösningar, Bygga
lokal kapacitet och nyttja landsbygden mer. Bland annat på grund av det vaccum som
uppstått mellan EUs programperioder har tillgången på medel för landsbygdsutveckling
under 2014 varit begränsad. För Region Skånes del har även medel för såväl nationell som
regional medfinansiering också varit begränsat vilket medfört att nya projekt och initiativ
har fått stå tillbaka och istället har påbörjade projekt avslutats efterhand. Programmet ska
bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för boende,
besökare och företagare och betonar vikten av samverkan mellan kommersiell och offentlig
service och den ideella sektorn i syfte att uppnå en större mångfald av utförare och
leverantörer av service och tjänster. Det Regionala Serviceprogrammet i Skåne genomförs i
ett brett partnerskap där aktörer som Region Skåne, den Idéburna sektorn, kommuner, LRF
Skåne, SLU Alnarp, Leader Skåne och Länsstyrelsen Skåne ingår.
Under 2014 har Näringsliv Skåne tillsammans med andra aktörer drivit eller ingått i ett
antal projekt kring landsbygdsutveckling och tillgång till service på landsbygden såsom:
Kontanthantering och elektroniska betaltjänster
Länsstyrelsen Skåne har av Post och Telestyrelsen (PTS) uppdraget att följa och bevaka
utveckling kring kontakthantering och elektroniska betaltjänster. PTS har finansierat en
förstudie med syfte att kartlägga behovet av olika insatser som rör kontanthantering
Region Skåne
13 (61)
och betaltjänster i Skåne. Rapporten har beställts av Region Skåne och Länsstyrelsen
Skåne och har under 2014 genomförts av Skånes Hembygdsförbund tillsammans med Hela
Sverige ska Leva Skåne. Kombinationen av att Svensk Kassaservice, som utförde kassa-,
bank- och plusgirotjänster, lades ned och att många lokala bankkontor inte längre hanterar
kontanter skapar nya förutsättningar för föreningar, småföretagare och privatpersoner att
hantera betalningar. Detta gäller särskilt på landsbygden där mobil- och
bredbandstäcknigen ibland utesluter elektroniska lösningar.
För företagare och föreningar uppstår problemen oftast i samband med försäljning,
evenemang och kontanthantering. För många äldre och i vissa fall personer med
funktionsnedsättning är det vardagsärenden som att betala räkningar kombinerat med
ovilja/okunskap/oförmåga att använda elektroniska betalningslösningar som innebär
svårigheter. Utifrån de resultat som framkommit under förstudien kommer ett
genomförandeprojekt att sättas igång under 2015.
Naturunderstödd rehabilitering
SLU Alnarp och Region Skåne har tillsammans med parterna LRF Skåne,
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, under 2011 - 2013 drivit projektet
Naturunderstödd Rehabilitering. Projektet har haft som syfte att erbjuda patienter med
lättare depression eller utbrändhet rehabilitering i en grön miljö istället för den
traditionella "vita" vården. Projektet har under 2014 övergått till ordinarie verksamhet
inom Region Skåne. Ytterligare koncept med olika målgrupper där den gröna miljön
används för rehabilitering är på väg att utvecklas.
Upphandling Närproducerat.
Intresset från främst kommunala och regionala offentliga verksamheter att hitta former
för upphandling av lokalt producerade livsmedel är stort. Kunskap kring hur
upphandlingsprocessen kan användas som ett instrument för detta ändamål behöver
utvecklas och goda exempel behöver spridas som inspiration. Upphandling av
lokalproducerade livsmedel handlar inte enbart om att kunna erbjuda äldreboenden
och skolor bra mat, utan har också en viktig påverkan på näringslivs- och
företagsutveckling och stimulerar entreprenörskap och nytänkande i närområdet.
Region Skåne driver tillsammans med LRF Skåne och Livsmedelsakademin under
2013-2014 projektet Upphandling Närproducerat för att sprida kunskap och
inspiration till främst upphandlingsansvariga, kostchefer och näringslivsansvariga i
Skånes kommuner. Till projektet finns kopplat en grupp av experter kring skolmat,
offentlig upphandling inom EU, upphandling av livsmedel och producenter av
livsmedel.
Kristianstad kommun drev fram till juli 2013 projektet ”Lokala Servicepunkter på den
skånska landsbygden” i syfte att identifiera och inventera de orter med livsmedelsbutiker
som finns i kommunen och därefter komma med förslag på hur servicenivån på dessa orter
kan bibehållas eller byggas ut. Syftet med projektet var att genom innovativa metoder och
samverkansformer mellan ideell, privat och offentlig sektor skapa lokala servicepunkter för
både kommersiell och offentlig service. Kristianstad kommuns arbete med
landsbygdsfrågor har uppmärksammats av Tillväxtverket, varför kommun valts till
”Ambassadörskommun” för att tjäna som inspiration för andra kommuner i Sverige kring
arbetet med landsbygdsutveckling. Kristianstad kommun att valt att aktivt satsa på
landsbygden i linje med sitt strategidokument "Växande landsbygd" och har också
utvecklat ett eget landsbygdsprogram. På grund av sitt strategiska arbete med
landsbygdsutveckling utsågs Kristianstad kommun i år av Hela Sverige Ska Leva till
”Årets landsbygdskommun 2014”.
Region Skåne
14 (61)
Reglab
Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. Här möts regioner, myndigheter,
forskare och andra för att lära sig mer. Reglab har idag 24 medlemmar: 21 regioner/län,
Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Tillväxtverket. Man driver
gemensamma utvecklingsprojekt, fördjupar de regionala analyserna och lär av varandra.
Reglab är en plattform för att fördjupa kunskapen kring de regionala utvecklingsfrågorna.
Region Skåne sitter i styrelsen för Reglab. Som aktiv medlem har flertalet medarbetare på
Regional utveckling deltagit i ett antal lärprojekt under 2014, däribland
Kompetensplattformsarbetet, Kulturella kreativa näringar, Innovationsarbetet – smartare
regioner. Region Skåne har också varit aktiva i att formulera framtida lärprojekt för 2015
och framåt.
Jämställdhetsperspektivet i det regionala tillväxtarbetet
Jämställdhetsperspektivet har successivt utvecklats och integrerats än mer i det regionala
tillväxtarbetet. Detta efter flera års arbete med Regionalt ResursCentrum för kvinnor i
Skåne, RRC, arbetet med att Främja kvinnors företagande. RRC samt nu senast uppdraget
kring handlingsplanen jämställd regional tillväxt.
Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt 2012-2014
Arbetet med denna handlingsplan återrapporterdes till Näringsdepartementet den 1
december 2014.
Det övergripande syftet med Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt
2012 -2014 var att utveckla och konkretisera hur jämställdhet kan vara ett medel för ökad
tillväxt. Målet med Region Skånes ovannämnda handlingsplan sammanfaller med målen
för den nationella handlingsplanen för jämställd regional tillväxt nämligen att kvinnor och
män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få
tillgång till tillväxtresurser.
Inom ramen för arbetet med handlingsplanen har sju utmaningar identifierats enligt nedan:
 Skåne har en könssegregerad arbetsmarknad.
 Könsstereotyper präglar ungas utbildningsval.
 Att skapa långsiktighet kring jämställdhet är en viktig utvecklingsfråga.
 Det finns för lite kunskap kring kopplingarna mellan jämställdhet och tillväxt.
 Kunskapen i vad jämställdhetsintegrering innebär är bristfällig.
 Jämställdhetsperspektivet tenderar att bli ett separat ”spår”.
 Arbetslösheten bland invandrarkvinnor är betydligt högre än den bland såväl utrikes
födda män som bland infödda svenska män och kvinnor.
Under den tid som Region Skåne har implementerat handlingsplanen har vi konstaterat att
arbetet har utvecklats och integrerats i ordinarie verksamhet på flera sätt. Några aspekter
uppmärksammas nedan:
 Kunskapen i jämställdhetsintegrering har ökat bland både chefer och medarbetare
på Region Skåne tack vare en omfattande kompetensutvecklings insats. Detta har
som konsekvens att det nu finns en medvetenhet om jämställdhet hos Region
Skånes personal.
 De övergripande styrdokument som tagits fram under 2012-2014 exempelvis
Skånes regionala utvecklingsstrategi 2014-2030 och Strukturfondsprogrammet
2014-2020 präglas av jämställdhetsperspektivet. Särskilda kompetensinsatser mot
dessa arbetsgrupper spelade en tydlig roll i förhållande till detta.
 Intresset för jämställdhet hos Region Skånes personal och hos andra medverkande
parter har ökat markant.
Region Skåne
15 (61)




På grund av ett omfattande förändringsarbete har kompetens i
jämställdhetsintegrering hos både Region Skånes personal och andra
medverkandeparter utvecklats markant.
Jämställdhetsfrågan har blivit väl förankrad i ledningen för Region Skåne.
Ledningen har varit engagerad i arbetet och visar nu en tydlig vilja för att stötta
fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering av tillväxtarbetet.
Ett konkret arbete med jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet i
Skåne har påbörjat. Region Skåne i egenskap av finansiär av kluster och rådgivande
aktörsverksamhet har därför en avgörande roll i arbetet med
jämställdhetsintegrering av företagsfrämjande systemet i Skåne, så att kvinnor och
män kan starta och utveckla sitt företag på lika villkor. Hittills har detta varit ett
pilotarbete som lett till att Region Skåne med början av 2015 ändrar
finansieringsreglerna och uppföljningskraven. Alla de organisationer som får någon
finansiering av Region Skåne kommer att återrapportera utifrån
jämställdhetsperspektivet. Denna återrapporteringsmodell innefattar bland annat
konkreta krav:
 Jämställda styrelser och verksamhetsledningsgrupper under två år
 Insatser som bidrar till mer jämställda branscher och målgrupper
 Könsuppdelade redovisningar angående huvudaktiviteter
 Jämställd kommunikation (digitalt och tryckt material, talare och deltagare
vidseminarier, utbildningar och konferenser.
Region Skåne har lagt en grund till intern samaverkan kring jämställdhetsfrågan.
Detta interna samarbete kommer att fortsätta och kopplas ihop med andra insatser
exempelvis den europeiska CEMR-deklarationen för jämställdhet på regional och
lokal nivå.
Det finns en tydlig vilja i hela organisationen att fortsatt arbete med jämställd tillväxt.
Detta kommer väl till utryck i Skånes regionala utvecklingsstrategi. I Det öppna Skåne
2030 är människors lika värde och lika möjlighet att påverka grundläggande. För att nå dit
kommer Region Skåne att arbeta med ett antal områden för att kvinnor och män ska ha
samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till
tillväxtresurser enligt nedan:
 Fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling internt inom Region Skåne.
 Det interna samarbetet behöver fortsätta, utvecklas och kopplas ihop med andra
insatser exempelvis den europeiska CEMR-deklarationen för jämställdhet på
regional och lokal nivå.
 Insatser för att minska könssegregation på arbetsmarknaden riktade till skolan
och rekryteringsprocesser hos arbetsgivare.
 Insatser för en bättre matchning i syfte att minska invandrarkvinnors
utanförskap på arbetsmarknaden. Mentorskapsprogrammet för invandrarkvinnor
hos Region Skåne 2014-2015 är ett konkret exempel för dessa typer av insatser.
 Implementering av nya regler för finansiering och återrapportering med början
av 2015.
 Region Skåne kommer att ta fram en ny handlingsplan för jämställd regional
utveckling för perioden 2015-2020 där de ovannämnda områdena kommer att
utvecklas genom lämpliga insatser i syfte att Skåne ska bli mer jämställt.
Medverkan under Nordiskt Forum
Region Skåne medverkade under konferensen Nordiskt Forum (Nordiska
kvinnorörelsens stora konferens) för att synliggöra vårt breda jämställdhetsarbete.
Nordiskt Forum gick av stapeln i Malmö 12-14 juni och vi arrangerade totalt tre
seminarier under den övergripande rubriken Jämställdhet skapar hälsa och tillväxt.
Region Skåne
16 (61)
Seminarierna arrangerades tillsammans av Näringsliv, Folkhälsa och Hälso- och
sjukvården. Rubrikerna var:



Lika villkor för män och kvinnors företagande?
Lika villkor för män och kvinnors hälsa?
Tänk tvärtom – för en jämställd vård
Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne, RRC – Winnet Skåne
Arbetet i RRC överlämnades 2013 till Winnet Skåne. Winnet Skåne gjorde också en
ansökan om verksamhetsbidrag 2013-2015, som beviljades i mitten av 2013.
Winnet Skåne fortsätter att driva och utveckla det arbete som RRC genomfört genom
att:
 bidra till god utveckling av lokala resurscentra/nätverk för kvinnor i Skåne.
 bidra till kontakter mellan resurscentra i Skåne, i Sverige och internationellt.
 bidra till att kvinnor får ökad delaktighet i lokal och regional utveckling.
 bidra till att synliggöra, främja och utveckla kvinnors företagande.
Under 2014 har Winnet Skåne fått särskilda medel för att ta fram en jämställdhetskarta för
några av de skånska kommunerna. Målet är att få samtliga kommuner att göra detta arbete.
Man har också levererat underlag till hur representativiteten i det skånska
innovationssystemets ledningsstruktur ser ut utifrån ett könsperspektiv.
Främja kvinnors företagande
Det nationella programmet Främja kvinnors företagande, samordnat av Tillväxtverket,
har som syfte att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom att fler företag drivs
och utvecklas av kvinnor. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatserna som
finansieras genom programmet ska bidra till affärsutveckling genom utbildning,
rådgivning och mentorskap för blivande företagare som vill starta företag och
företagare som vill utveckla sina företag.
Region Skåne har, under programperioden 2011-2014, årligen mottagit 3,5 miljoner
kronor från Tillväxtverket att fördela till affärsutvecklingsinsatser i Skåne.
Projektägare har varit såväl offentliga aktörer som Almi företagspartner, Coompanion,
Nyföretagarcentrum och Drivhuset, som privata aktörer. De genomförda programmen
har genomgående fått mycket höga betyg av deltagarna.
Under 2014 har drygt 200 företagare och blivande företagare deltagit. Inför 2014
upphandlades två affärsutvecklingsprogram; ett för företagare inom besöksnäringen
och det andra för företagare med minst 10 anställda. Övriga affärsutvecklingsprogram
har fortskridit med beviljade medel från utlysningen 2013.
Ett antal konferenser, workshops och seminarier har genomförts under året. I juni
arrangerade Region Skåne seminarium på Nordiskt forum samt under Båstadveckan.
Fyra frukostseminarier har arrangerats med externa föreläsare, varav tre i samarbete
med Minc. Två workshops med fokus på hur vi ska arbeta vidare med kvinnors
företagande efter programmets slut har samlat projektledare inom programmet samt
aktörer inom det företagsfrämjande systemet. Resultatet av detta är ett antal konkreta
verktyg att arbeta vidare med inom respektive organisation.
I slutet av året arrangerades en slutkonferens ”Lyft näringslivet” med en
sammanfattning av programmets resultat.
Under hösten bidrog Region Skåne med synpunkter på den nationella strategin för
företagsfrämjande på likvärdiga villkor, som Tillväxtverket har skrivit fram. Strategin
ska vara klar och lämnas in till regeringen i mars 2015.
Region Skåne
17 (61)
Ambassadörer för kvinnors företagande i Skåne och Blekinge
Vi har under året koordinerat nätverket för Ambassadörer för kvinnors företagande.
Uppdraget har inneburit att vi bokat ut föredragshållare från nätverket som berättar om
sin väg till företagande. Målgruppen har varit skolor, nätverk och organisationer.
Totalt har vi under perioden 2008-2014 bokat ut över 1300 uppdrag och nationellt har
vi träffat över 150 000 personer. Vi har även organiserat flera nätverksträffar under
året för entreprenörerna.
Det miljöstrategiska arbetet för att stärka den regionala utvecklingen
I syfte att medverka till en hållbar regional utveckling och en förbättrad miljö i Skåne
arbetar Region Skåne som samlande aktör och facilitator med utgångspunkt i
miljöstrategiskt program för Region Skåne. Särskilt fokus lades på klimat och
energiarbetet, Skånes hav, kust och vatten samt natur- och rekreationsfrågor. Inom samtliga
områden arbetar vi i bred samverkan med kommuner, akademi, andra regioner i Sverige
och runt Östersjön, länsstyrelser, näringslivet, EUs organisationer och genom Sustainable
Business Hub och andra kluster.
Viktiga resultat under 2014:
Ca 5 Mkr har delats ut till miljöförbättrande projekt genom Miljövårdsfonden, och Region
Skånes årliga miljöpris delades mellan ett å-restaureringsprojekt och en recirkulerande
cykelverkstad.
Klimat- och energifrågor:
Genom Skånes färdplan för biogas med målår 2020 främjar vi ökad produktion, transport
och användning av biogas och agerar pådrivande forskning om biogas i Skåne, särskilt som
fordonsbränsle. Vi har avsatt särskilda utvecklingsmedel för innovationer inom området,
stödjer andra aktörer och samarbetar med framförallt Västra Götalandsregionen men också
med Energigas Sverige och Swedegas om intensifierat nationellt biogasarbete. En
utredning om gasbussars energieffektivitet har tagits fram. Vi har avslutat ett EU projekt
om biogasinfrastruktur och deltar fortsatt i ett EU-Lifeprojekt om biogasproduktion från
havet. Vi har under året genomfört en halvtidsutvärdering av färdplanen, som ska vara
underlag för ett intensifierat arbete med Skånes biogasaktörer.
Arbetet i Klimatsamverkan Skåne mellan Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne och
Kommunförbundet Skåne fortsätter enligt verksamhetsplan. De viktigaste uppgifterna är
opinionsbildning och att stödja näringslivet att bidra i klimatanpassning och minskad
klimatpåverkan. Samarbete med Lunds universitet har resulterat i en vetenskaplig rapport
om vägval för ett klimat säkrat Skåne. Rapporten presenteras i januari 2015 och ska utgöra
grund för långsiktiga politiska beslut.
Vi deltar fortsatt i utvecklingen kring energibärare som vätgas och el och förnybara
energikällor som sol, vind, biodiesel m.m. En viktig insats har varit att delta i utformningen
av ERUF och Interreg ÖKS vad gäller delarna om övergång till en koldioxidsnål ekonomi.
Inom jordbruksområdet fortsätter samarbetet med Lunds universitet om
ekosystemtjänsternas betydelse och hur de kan förändras av olika framtidsscenarier
inklusive ett förändrat klimat. Dessutom har vi påbörjat ett efterfrågat arbete om en
färdplan för ett hållbart skånskt lantbruk som ska lanseras under året.
I samarbete med bland annat Lunds universitet, Skåne European Office, SP och Sustainable
business hub har under 2014 inletts ett arbete om Skånes väg mot en bioekonomi. Region
Skånes tre innovationsområden Personlig Hälsa, Smarta Material och Smarta Hållbara
städer är alla direkt applicerbara i bioekonomin och regionens internationella
innovationsstrategi utgör ett bra verktyg i arbetet. Bioekonomi innebär en plattform som
Region Skåne
18 (61)
ger en möjlighet att knyta samman det arbete som görs inom Region Skåne och i Skåne för
att uppnå ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv, både i staden och på landsbygden.
Arbetet kommer att intensifieras under 2015.
Skånes hav, kust och vatten:
En fördjupad handlingsplan för Skånes hav och kust har färdigställts och ska beslutas våren
2015. Här adresserar vi bl.a. behovet av multifunktionella lösningar för klimatanpassning
som även inkluderar ekosystemtjänster i Skånes kustkommuner. Omfattande arbete har
lagts ned på att förbättra förutsättningarna för Skånes marintekniska industri som bedöms
ha en stor potential vad gäller förbättrad miljöprestanda inom sjöfart och utveckling av
havsbaserad förnyelsebar energiproduktion.
En tvärsektoriell handlingsplan för arbetet med läkemedelsrester i vattenmiljön har tagits
fram, varunder årliga aktivitetsplaner kommer att utarbetas.
Under 2014 startade ett SI-finansierat projekt med Region Skåne som lead partner och
andra Östersjöaktörer som partners, med syftet att utveckla multifunktionella
förhållningssätt till klimatförändringar vid kusten, såsom havsnivåhöjningar och erosion.
BSR-projektet PartiSEApate om flernivåstyrning kopplat till havsplanering avslutades.
Region Skåne var partner med fokus på sjöfart, hamnar samt klimatanpassning vid hav och
kust. Samtidigt inleddes förberedelserna för ett nytt projekt tillsammans med andra
Östersjöregioner, Smart Blue Regions (Blue Growth, Smart Specialisering i
Östersjöregionerna).
Natur och rekreation:
Region Skåne satsar årligen stora resurser på skåningarnas tillgänglighet till naturen för en
god folkhälsa samt ökad kunskap om naturens processer och klimataspekter. Detta sker
främst genom stöd till friluftsanläggningar, utomhuspedagogiska projekt, utveckling av
teknik och besöksnäring samt satsning på den internationellt kända vandringsleden
Skåneleden. I arbetet mot målet att göra Skåneleden till en exportmogen led av
internationell standard år 2020 fokuserar vi på ökad integration av och koppling till det
lokala näringslivet (besöksnäringen) men också genom en generell standardförhöjning av
både analog och digital infrastruktur, bl.a. genom ökade skötselinsatser men också
förbättrad skyltning. Under året startade också förberedelserna för ett av Europas största
vandringsevenemang ”Eurorando” som anordnas i Skåne 2016 med Region Skåne som
medarrangör i bred samverkan med Skånes kommuner, STF, Helsinborgs stad och Event in
Skåne.
Befintliga företag – Affärsutveckling
Export
I syfte att förbättra de skånska företagens exportmöjligheter har arbetet med att stödja
internationalisering av och öka exportandelen i skånska företag fortsatt under 2014.
Under året har arbetet med att förbereda inför en ny programperiod varit i fokus.
Exempel på insatser är:
Exportsäljarprogrammet - en fortsatt möjlighet för internationell närvaro och praktik
Under 2014 har en ny form för Exportsäljarprogrammet prövats. Programmet har då
arbetat med befintliga resurser i företagen. Förutsättningarna för att driva programmet
som vi gjort historiskt har inte riktigt funnits under året samtidigt som diskussioner
med Arbetsförmedlingen har förts för att pröva en ny modell under 2015.
Öka din kunskap om internationalisering – exportrelaterade informationsseminarier
I syfte att öka skånska företags internationella konkurrenskraft och exportandelar har
vi under 2014 arrangerat 5 exportrelaterade seminarier för att informera om
finansieringsmöjligheterna för SME. Seminarierna genomförs i samarbete med Invest
in Skåne och Enterprise Europe Network.
Region Skåne
19 (61)
Regionala exportförutsättningar
I samarbete med IUC har ett arbete påbörjats för att få en aktuell bild av de regionala
exportförutsättningarna. Detta med syftet att göra rätt prioriteringar i kommande års
arbete med exportfrämjande insatser.
Exportutveckling
I samverkan med Invest in Skåne, Livsmedelsakademin, Packbridge och IUC har ett
initiativ tagits och diskussioner påbörjats om ett större exportutvecklingsprojekt för
mogna företag under den kommande programperioden.
Kommunsamverkan
Ett arbete har under året påbörjats för att fördjupa kommunsamverkan med syfte att
bättre samordna de aktiviteter och resurser som Skånes 33 kommuner och Region
Skåne lägger i näringslivsutveckling. En fördjupad kommunsamverkan syftar också
till att skapa ett effektivare och mer tillgängligt stödsystem för näringslivet.
IUC – bildandet av ett nytt kluster för industriföretag
För att stärka arbetet med att utveckla tillverkningsindustrin i Skåne har en process
påbörjats för att utifrån IUC tillsammans med berörda aktörer bilda ett nytt kluster för
industriföretag.
Affärsutvecklingscheckar
Under 2014 fanns det möjlighet för skånska företag med max 49 anställda att söka s.k.
Affärsutvecklingscheckar för utveckling av varor och tjänster samt för
internationalisering. En check innebar medfinansiering med max 500 000 kronor
(motsvarande 50 %) till företagens produkt- och tjänsteutvecklingsprojekt alternativt
250 000 kronor (motsvarande 50 %) för internationaliseringsprojekt. Uppdraget och
finansieringen kommer från Tillväxtverket och förvaltas i Skåne av ett partnerskap
bestående av Region Skåne, Almi Skåne, IUC Skåne och Invest in Skåne/ Enterprise
Europe Network. Efterfrågan på dessa checkar har varit stor och effekten bra. Därför
tog Region Skåne beslut om att utöver Tillväxtverkets medel skjuta till ytterligare 5
miljoner kr till checkar riktat mot små- och medelstora företag.
Aktörssamverkan för ökad tillväxt i små- och medelstora företag.
Under 2013 inleddes ett arbete med att bättre synka de aktörer i Skåne som arbetar
med att öka tillväxten i små- och medelstora företag och under 2014 har arbetet
fortskridit. Processen syftar till att effektivisera stödsystemet mot denna målgrupp och
utifrån målgruppens behov/möjligheter göra rätt saker för att få maximal utveckling i
Skåne. Att stärka SME i tillväxtfas är ett sätt att skapa fler arbetstillfällen och öka den
regionala tillväxten. Processen har bidragit till att målgruppens behov och möjligheter
identifierats samt tydliggjort vilka stödfunktioner som finns idag. Arbetet fortsätter
med fokus på att effektivisera det gemensamma arbetet.
Skånska snabbväxare
Under 2014 har en omgång av utbildnings- och utvecklingsprogrammet Skånska
snabbväxare genomförts med tio deltagande företag. Programmet ger tillväxtstärkande
verktyg och konkret hjälp till företag med 5-30 anställda för att de ska växa snabbare
och därmed skapa nya arbetstillfällen i Skåne. Programmet har drivits gemensamt av
Ideon, Connect Skåne, Krinova Science Park, Ahrens & Partners och Region Skåne.
Öppen Innovation
Under 2014 har Region Skåne satsat 1 500 000 kronor i projekt rörande öppen
innovation. Inkubatorerna Krinova, Ideon och Minc har vardera erhållit 500 000
Region Skåne
20 (61)
kronor för projekt kring öppen innovation. Arbetet kring dessa projekt kommer att
fortlöpa under 2015.
Industriell plattform
Under 2014 har stödfunktionen Industriell plattform vidareutvecklats. Stödfunktionens
syfte är att stärka konkurrenskraften hos företag i regionen för att öka dess möjligheter
att leverera till forskningsinfrastruktur, bl.a. ESS och MAX IV. I juni utsåg Vinnova
det nybildade företaget Research Match AB att driva det nationella ILO-sekretariatet.
Då Industriell plattforms och Research Matchs syfte och arbetssätt är snarlikt, största
skillnaden är geografin, har regelbundna möten ägt rum under hösten för att hitta en
struktur för samverkan.
Industriell plattform har under 2014 arbetat med utvecklingen av två
kompetensutvecklingsprojekt. Det ena projektet är tillsammans med ProMatEn, ett
kompetenscentrum för materialutveckling på LTH, där syftet är att industri och
akademi arbetar med kompetensutveckling tillsammans genom att bygga prototyper
för användning inom forskningsinfrastruktur. Det andra projektet är tillsammans med
Big Science sekretariatet, det danska ILO-sekretariatet, för
kompetensutvecklingsinsatser på ”icke-tekniska” och driftskritiska områden.
Projekten väntas komma igång under våren 2015.
Vidare har en studieresa genomförts under 2014 till forskningsanläggningen
GSI/FAIR i Tyskland tillsammans med ett antal företag i regionen, samt ett
antal möten och konferenser med olika teman.
En Internationell Innovationsstrategi för Skåne (IISS)
Innovation, att skapa nya värden av gammalt och nytt, är en av grundpelarna för hållbar
tillväxt. Under 2011 ställde ett stort antal aktörer i Skåne sig bakom en Internationell
Innovationsstrategi för Skåne. Strategin var resultatet av ett omfattande analys- och
förankringsarbete. Arbetet resulterade i visionen att Skåne ska vara Europas mest
innovativa region 2020. Strategin ger strategisk vägledning och innehåller sex
huvudstrategier som leder till målet. En viktig utgångspunkt för genomförandet är den
Territorial Review som OECD presenterade 2012. Den internationella innovationsstrategin
för Skåne lyftes i rapporten fram som ett internationellt föredöme. OCED gav fyra
rekommendationer legat till grund för en stor del av det skånska utvecklingsarbetet
Genomförande av den internationella innovationstrategin, samhandling 2014
Genomförandet av den Internationella Innovationsstrategin för Skåne har under 2014
intensifierats och flera större strategiska investeringar i innovationsinfrastrukturen ger nu
resultat.
Under 2014 har internationell samhandling har blivit allt viktigare och ett antal
aktiviteter har genomförts utanför Skåne och Sverige. Samarbeten har genomförts i
Öresund, String-regionen, Östersjöområdet, Europa/Bryssel/Baden Württemberg/Eindhoven, Kina-/Hongkong/Peking/Shanghai/Shenzhen och New York. Ett
omfattande arbetet med att vidarerutveckla nationella nätverk har genomförts, bland
annat har flera möten med Näringsdepartementet, VINNOVA och Tillväxtverket
genomförts. Ett samarbetsavtal mellan Tillväxtverket och Region Skåne har
undertecknats, avtalet öppnar för möjligheten att utveckla nya former av regionalnationellt samarbete.
Systemiskt ledarskap
Forsknings och Innovationsrådet i Skåne har under 2014 tagit en allt mer aktiv roll i
att leda och stödja genomförandet av den Internationella Innovationsstrategin för
Region Skåne
21 (61)
Skåne. Detta har skett i form av gemensamma investeringar och organisering av
utvecklingsarbetet i de tre strategiska innovationsområden Smarta Material, Personlig
Hälsa och Smarta Hållbara Städer. Finansieringsnätverket har under året inlett sitt
arbete. Under året genomförde FIRS och Soundingboard Innovation sin årliga
konferens. De enades där bland annat om insatser för att stärka utvecklingen i det tre
strategiska innovationsområden som pekas ut i den internationella innovationsstrategin
för Skåne, Smarta Material, Smarta Hållbara Städer, Personlig Hälsa samt det
finansiella nätverket som bildats. Under 2014 har arbetet kopplat överenskommelsen
mellan Region Skåne och Tillväxtverket för samverkan inom näringslivs- och
tillväxtområdet aktiverats och kontaktytor för strategisk dialog har stärkts. Under
våren genomfördes ett första strategiskt möte mellan Regionstyrelsens ordförande och
GD Tillväxtverket. En liknande process för strategisk samverkan genomförs med
VINNOVA, som under flera år varit aktiva och stöttat arbetsprocessen för
framtagande och genomförande av den internationella innovationsstrategin för Skåne.
Under 2014 genomfördes därför också ett strategiskt möte mellan Regionstyrelsens
ordförande och GD Vinnova.
Smarta Hållbara Städer
Under 2014 har utveckling och samhandling inom innovationsområdet genomgått en
stark utveckling. Inom Smarta Hållbara Städer har det regionala samarbetet fortsatt
kring de två innovationsplattformar i Lund respektive Malmö som skapats i samarbete
med Vinnova, kommuner och industrin. Ett internationellt samarbete har inletts med
Tammerfors, Finlands nationella nod inom hållbara städer. Under Skåne Innovation
Week i juni undertecknades ett Letter of Intent mellan Region Skåne, Malmö, Lund
och Tammerfors. Innovationsplattformarna för hållbara städer, i Lund respektive
Malmö har byggt en mycket bra grund för fortsatt samverkan mellan städer, Region
Skåne, akademi och företag, samt ett par kluster. Det har också lett till ökad tillit i
viktiga delar av innovationssystemet, vilket gett snabbhet i att agera på andra
utlysningar, något som speglas i ansökningar om FoI-agendor och Påverkansplattform
H2020 inom smarta hållbara städer.
Ur ett europeiskt perspektiv sker nu ett arbete med att växla upp
Innovationsplattformarna med en ansökan till JPI Urban Europe, d v s att kliva upp på
Europeisk nivå. Det finns en ökad samverkan runt förberedelser för H2020, och
samarbete med skånska Bryssel-representationerna kopplat till detta. En process har
inletts för att introducera smarta hållbara städer som tematiskt innehåll för Stringsamarbetets satsning på Green Growth, men arbetet är i tidigt skede. Samarbetet med
Kina utvecklas väl genom ökad samverkan mellan aktörerna i Skåne och Hong Kong,
Guangdong och Shenzhen. Detta har också satts i ett större strategiskt sammanhang
där Skåne tar position nationellt gällande Kina. Det finns goda möjligheter att Skåne
kan ta en roll i samarbete mellan EU och Kina.
Smarta Material
Inom Smarta Material tog utvecklingen ett avgörande steg framåt när Tyskland
beslutade att gå in med den sista avgörande finansieringen i ESS. Det första spadtaget
togs av bland annat utbildningsministern den 5 september. Ett flertal initiativ har tagit
av den gemensamma arbetsgrupp, bland annat etablering av en ILO (Network for
National Industries) och ett Material Business Center. Utvecklingen av
innovationsområdet har omfattat planläggning, processledning, arbetsledning och
genomförande av ett flertal samhandlingsaktiviter. En gemensam arbetsgrupp har
bildats och den första workshoppen med representanter från industri, akademi,
anläggningar och nationella myndigheter har genomförts. Samarbetet mellan Lunds
Universitet, Malmö Högskola och Region Skåne har utvecklats mycket bra. Ett antal
viktiga kontakter och samverkan har skett med nationell nivå bland annat Närings-
Region Skåne
22 (61)
departementet och IVA. Samverkan med Västra Götalandsregionen och Stockholms
Läns Landsting har inletts och en process för att arbeta fram en ”Internationell Agenda
för Smarta Material” har påbörjats.
Det gemenamma utvecklingsarbetet har tre tydliga utgångspunkter; regional tillväxt,
nationell tillväxt och en global positionering. Detta innebär att samtliga aktiviteter
samverkar för att ge en positiv bild av både värdskap och potential av etableringarna
ESS och MaxLab IV. Aktiviteterna har en tydlig internationell prägel från start,
internationella nätverk från anläggningarna, universitet/ högskolor och näringsliv
utnyttjas för att få tillräcklig bredd i arbetet. Ett flertal ansökningar till Vinnova vad
avser forskningsagendor och SIO har lämnats in. Diskussioner om både näringslivs
etablering, institutsetablering samt framtida Material KIC har inletts.
Personlig Hälsa
Under 2014 har utvecklingen av innovationsområdet Personlig Hälsa fortsatt inom
flera områden, bland annat e-hälsa. Region Skåne har tidigare bildat ett så kallat
koncernråd för e-hälsa. E-hälsa är på ett organisatoriskt tvärgående inom Region
Skåne med representanter från kommunikation, hälso- och sjukvård, IT. En del i
arbetet är att utveckla och tillvarata den internationella styrkepositionen inom området
m-health. Innovationsarenan Mobile Heights vilken samlar huvudelen av den
nationella mobilsektorn i Sverige, har satt ett särskilt fokus på M-health. Inom ramen
för detta arbete kommer ett pilotprojekt kring hjärtsvikt att ingångsatts.
Inom Personlig Hälsa, och området E-hälsa har bland annat projektet Redy for Health
genomfört en dialog mellan representanter från industri, akademin och hälso-sjukvård
kring framtida samarbete och hur de gemensamt kan driva utvecklingen av e-hälsa
framåt i regionen. Ett annat viktigt steg togs när Vinnova före sommaren beslutade att
satsa upp till 100 miljoner kronor på utvecklingsprogrammet SIO Folksjukdomar.
Programmet, som involverar ett stort antal aktörer i Sverige, många av dem i Skåne,
ska leda till utveckling av vård och behandling för diabetessjuka – och tillväxt i life
science-företag. Region Skåne och Lunds Universitet har en nyckelroll i förarbetet till
ansökan och i genomförandet
Finansiering av innovationsstrategin
Som en del av den gemensamma satsningen på genomförandet av den Internationella
Innovationsstrategin för Skåne bildades 2013 ett strategiskt finansieringsnätverk.
Nätverket leds av Rektorn för Malmö Högskola Stefan Bengtsson och stöds av Lunds
Universitet (LU-Open). Nätverket bemannas gemensamt och har rollen att bistå med
utveckling av finansieringsmodeller och agera facilitator för stora ansökningar.
Nätverket har under 2014 att arbetat med metodutveckling inom områden som
finansiell samhandling ”alignment of funding” samt att leda arbetat med större
gemensamma ansökningsprocesser. Under året har möjligheterna att organisera ett
gemensamt programkontor att studeras. Samarbetet med Horizon 2020 gruppen i FIRS
kommer att utökas.
Innovationsupphandling
Under 2014 har arbete med att utveckla förmågan till innovationsupphandling fortsatt. Det
politiskt upphandlingsstrategiutskott har inlett konkret innovationsupphandling inom bland
annat palliativ vård och en tjänstemannagrupp för utveckling av innovationsupphandling
har bildats. En viktig del har varit att samla relevanta direktörer, politiker och nationella
experter för att tillsammans skall hitta lämpliga områden och få ett bra, kunskapsmässigt
och finansiellt stöd. Ett nationellt advisory board har bildats. Tre pilot case är under
utveckling, ett nytt biljettsystem till Skånetrafiken, ett kring cancersjukvård i hemmet samt
ett nytt förkläde inom hälso-sjukvården.
Region Skåne
23 (61)
Arbetet med uppföljning, index, målformulering har fortsatt och sker i ett internationellt
sammanhang med både OECD, NCP och internationella forskare. Området är ur
internationell akademisk synvinkel bara i sin linda.
Från klusterinitiativ till öppna internationella innovationsarenor.
Skånes internationella klusterinitiativ har under året fortsatt utvecklingen mot Öppna
Internationella Innovationsarenor. Utvecklingen kopplar till den internationella
innovations-strategin, i vilken arenorna är en central roll.
För att uppnå målsättningen som en av världens mest attraktiva platser - ett levande och
innovativt nav - har Skåne fokusera på att integrera innovationssatsningar,
arbestmarknadsinsatser och politik för ett gott företagsklimat. Syftet är att behålla och
attrahera högutbildade och entreprenörer och att utveckla innovativa nyetableringar och
mikroföretag. Syftet är att förbättra internationalisering och hitta nya vägar för att nyttja
den potential Skånes mångfald har. Här spelar Skånes klustersatsningar en viktig roll.
Ett kluster är en neutral arena som samlar organisationer från hela triple helix; små och
stora företag, samhälle och akademin. Oftast sträcker sig klustret lång utanför en bransch. I
ett kluster kan man driva frågor som är större än vad det största företag eller en enskild
organisation har möjlighet att göra. Kluster leder frågor i organisatoriska mellanrum.
Kluster handlar om infrastruktur för innovation, det vill säga att långsiktigt se till att stora
och övergripande innovationsfrågor hanteras på ett strukturerat sätt. Frågeställningarna kan
röra alltifrån att skapa måltidsglädje för personer på äldreboenden eller som ligger på
sjukhus, utveckla mobila applikationer och molntjänster, attrahera den mest kompetenta
arbetskraften inom ett kompetens- och/eller ett geografiskt område, till att arbeta för att
göra städer och regioner resilienta (motståndskraftiga mot exempelvis stormar,
översvämningar och större olyckor). Kluster handlar också om kunskapsöverföring mellan
de olika delarna i triple helix och att skapa arenor för att driva en utveckling i samförstånd.
De kluster som finns i Skåne arbetar med dessa frågor på olika sätt, till exempel genom
events, i internationella och nationella projekt, genom innovationspiloter och på fysiska
platser där krafterna samlas. Syftet är i grunden detsamma; att säkerställa att Skåne och
Sverige ligger i absolut framkant vad gäller öppna innovationsprocesser och långsiktig
utvecklingskraft. Tillsamman samlar dagens kluster i Skåne cirka 1 000 olika
organisationer och tusentals människor som på olika sätt bidrar i arbetet.
Under 2014 har arbetet kommit igång med att bygga upp ett logistikkluster i regionen.
Flera möten och samtal har förts mellan representanter i logistikbranschen som kommit
fram till att Skåne med sitt unika logistikläge med tillhörande resurser måste samverka för
att skapa högre effektivitet med smarta och innovativa lösningar för att kunna möta
framtidens krav från näringsliv, miljö och infrastruktur. I dagsläget arbetar representanter
från Region Skåne, Familjen Helsingborg, Copenhagen Malmö Port, Network Logistics,
Lunds Universitet, Campus Helsingborg och Malmö Högskola med att utforma
klusterplattformen där möte, projekt och innovation ska ske mellan akademin, privata och
den offentliga sektorn.
Under våren har en omfattande analys och dialogprocess genomförts och en Life Science
strategi för Region Skåne har tagits fram. Ett utvecklingsarbete har inletts för att underlätta
för patienter med hjärtsvikt. Arbetet, som bedrivs på Sjöbo vårdcentral, är ett samarbete
mellan Sony Mobile och Region Skåne. (Marie-Louise/Lennart)
Unga och Innovation
Ett flertal aktiviteter för att förstå och lyfta fram innovationskraften bland unga har
genomförts under 2014. Internationella studenter har genomförts studier och uppsatser
Region Skåne
24 (61)
inom området, Media Evolution har genomfört ett flertal event och en internationell vecka
med fokus på samhällsinnovation. Under året genomfördes Innovation Carneval i Malmö
och Lund, i samband med konferensen i Malmö organiserades ett särskilt event kring Unga
och Innovation.
Regional mobilisering kring ESS och MAX IV
Tillsammans med ett stort partnerskap av lokala och regionala aktörer i Skåne och
Blekinge har Region Skåne drivit projektet ESS MAX IV i regionen – TITA från januari
2010 till dec 2012. Satsningen handlar om att stärka innovationsstrukturen, tillgängligheten
och attraktiviteten i regionen för att skapa tillväxt och sysselsättning till följd av
etableringen av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Projektet har medfinansierats
av EU och är en av de största strukturfondssatsningarna i Sverige. I slutfasen definierades
ett antal strategier och insatser och ansvariga aktörer, för att det fortsatta arbetet med att
tillvarata samhällsnyttan av anläggningarna.
Efter projektets avslutning har insatserna integrerats i den ordinarie verksamheten hos
berörda aktörer, och Region Skåne koordinerar arbetet. Under 2014 har
handlingsplaner har upprättats för samtliga insatser, och avrapportering har skett till
TITA:s styrgrupp samt till Regionstyrelsens arbetsutskott. Särskild avstämning har
skett med Science Village Scandinavia AB. Inom ”industriell plattform” och
innovationsområdet ”smarta material” har Region Skåne specifikt satsat resurser för
att utveckla insatser utifrån TITA.
ESS har diskuterats ur olika perspektiv i flera olika sammanhang under året, bl a på
seminarier i Almedalen, på Folkemödet på Bornholm, Folketinget i Köpenhamn,
Mötesplats Skåne och på Öresundstinget.
Under 2014 har ett förprojekt inom Interregprogrammet genomförts med syfte att förbereda
inför en ansökan till kommande Interregprogram för Öresund-Kattegat-Skagerrak. Syftet är
att i nästa steg se potentialen av ESS och MAX IV i ett gränsregionalt perspektiv, vilket
blir extra viktigt med tanke på att Sverige och Danmark gemensamt är värdländer för ESS.
Omfattande dialog och process har förts med lärosäten, kommuner och organisationer kring
gränsregionalt forskningssamarbete, marknadsföring, samt gränshinders- och
mottgandefrågor i forskarperspektiv etc. Målet är att lämna in en Interreg ansökan när det
nya ÖKS-programmet inleds, sannolikt våren 2015.
Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud
Kompetensplattform i Skåne
Sedan uppdraget kom 2010 har arbetet i Skåne med att etablera kompetensplattformen
utvecklats från ett relativt löst nätverksarbete till mer formaliserade strukturer. I
oktober 2012 bildades därför Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) som representeras
av Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län,
Lärosäten Syd (Lunds Universitet, Högskolan Kristianstad, Malmö Högskola samt
SLU Alnarp) och Region Skåne (ordförande).
Kompetenssamverkan Skånes mål är att genom samverkan med branschföreträdare,
arbetsmarknadens parter och aktörer i utbildningssystemet samt andra regioner och
statliga myndigheter verka för att stärka Skånes konkurrenskraft och tillväxtarbete
genom olika insatser för att stärka en god kompetensförsörjning.
Region Skåne
25 (61)
Kompetenssamverkan Skånes uppgift är att vara rådgivande åt sina uppdragsgivande
organisationer. Kompetenssamverkan Skåne är inte ett beslutsfattande organ utan ett
samverkande organ med följande uppgifter:
 Kraftsamla offentliga aktörer i Skåne och när möjligt agera samlat i dialog
med Regeringskansli och statliga myndigheter
 Forum för utvecklingsdiskussioner och dialog
 Identifiera och genomföra analyser och kunskapsutveckling
 Samverka kring regionala målbilder och omvärldsbevakning
 Samverka med andra aktörer i utbildnings- och kompetensfrågor
Kompetenssamverkan Skåne består av en styrgrupp med representanter från
ledningsnivå inom respektive organisation med Region Skåne i en ordföranderoll. Det
finns även en arbetsgrupp bemannat av tjänstemän från respektive organisation.
Under 2013 beslutades att KoSS ska fokusera arbetet inom åtta områden som anses ha
särskilt stor betydelse för att främja Skånes kompetensförsörjning. Det är följande
områden:
 Integration på arbetsmarknaden
 Könsintegrerad arbetsmarknad
 Ungas inträde på arbetsmarknaden
 Lärar-, utbildning och skolutveckling
 Teknik- och Naturvetenskapliga utbildningar
 Kompetensförsörjning inom vård och omsorg
 Samverkan skola och yrkesliv
 Utveckla och främja vuxenutbildningen
De områden som främst arbetats med under 2014 är ungas inträde på
arbetsmarknaden, teknik- och naturvetenskapliga utbildningar, kompetensförsörjning
inom vård och omsorg samt samverkan skola och yrkesliv. En central del i det
regionala kompetensförsörjningsarbetet består i omvärldsanalys och utarbetandet av
kunskapsunderlag och behovsanalyser för olika branscher och verksamheter samt
prognosarbete. Region Skåne satsar också mycket resurser på att sprida och
kommunicera analyserna till olika aktörer.
Under 2014 fick Kompetenssamverkan Skåne (Region Skåne som projektägare)
beviljat medel från Tillväxtverket för att under åren 2014-2016 kunna etablera ett
sekretariat, ta fram en strategi och handlingsplan för Kompetensförsörjning i Skåne
samt arbeta med kunskapshöjande insatser. Detta möjliggjorde att en projektledare och
en kommunikatör anställdes till sommaren 2014. Fokus under hösten 2014 har varit att
upprätta ett fungerande sekretariat, förankra arbetet, göra verksamhetsplanering, skapa
en kommunikationsstrategi och grafisk profil som ger struktur och grund för vidare
kommunikationsarbete. Vi har även påbörja arbetet med en webbsida för
Kompetenssamverkan Skåne. Under hösten har en konsult upphandlats för att hjälpa
till i framtagandet av strategi och handlingsplan under 2015. För att konkretisera
arbetet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne har mindre
fokusgrupper/arbetsgrupper bildats. Arbetet i grupperna har kommit olika långt men
planer för vad som ska göras under 2015 är under utarbetande.
Utöver det organisatoriska arbetet med att konsolidera Kompetenssamverkan Skåne
och dra upp riktlinjerna för arbetet under 2015-2016 har Region Skåne (som formellt
ansvarig för uppdraget att etablera den regionala kompetensplattformen) genomfört en
Region Skåne
26 (61)
rad insatser och projekt under 2014. Nedan ges en kort lägesrapport över de viktigaste
insatserna:
Gymnasiesamverkan
Teknikcollege Skåne
Teknikcollege Skåne har som fokus att stärka teknik- och industrirelevanta
utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Insatser görs även för att öka
teknikintresset i grundskolan.
Under 2014 har ytterligare tre kommunala aktörer aviserat att de vill Teknikcollegecertifiera sina tekniska utbildningar. Det innebär att Teknikcollege Skåne idag arbetar
med åtta kommunala utbildningsaktörer. Unionen har anslutit sig och sitter med i den
regionala styrgruppen.
Utredningen Framtidens yrkeshögskola inom teknik och tillverkning har presenterats
under året.
Arbetet med Kompetenskartering skånsk industri håller på att avslutas och kommer att
presenteras under första kvartalet 2015. Rapporten är en kompetenskartläggning av
fyra segment av tillverkningsindustrin; livsmedel, cleantech, maskinvaru samt
teknikföretag specialiserade på leverenser mot forskningsanläggningar som ESS och
MaxLab.
Vård och omsorgscollege
Vård och omsorgscollege Skåne arbetar för att öka anställningsbarheten samt
tillgodose kompetensförsörjningen. Detta gör man bl.a. genom att certifiera
utbildningsanordnare och arbetsgivare i Skåne, kvalitetssäkra handledarutbildning och
validering samt ta fram karriärvägar för undersköterskor. Ytterligare ett fokus är att
marknadsföra yrken inom vård och omsorg.
Samverkansinlärning (SI)
Under 2014 har Region Skåne i samverkan med Lunds tekniska högskola (LTH),
Malmö högskola, Teknikcollege Skåne och en rad kommuner drivit ett pilotprojekt
kring samverksinlärning. SI är egentligen en förkortning för Supplemental Instruction.
SI-verksamheten utvecklades ursprungligen vid Kansas University i USA och
introducerade vid LTH 1994. Filosofin bakom SI är att inlärningen av ett ämne
förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenterna. SI sker i möte om ca 515 studenter där diskussionen leds av en äldre student. Den äldre studenten ska inte
agera lärare utan hjälpa till med att klargöra svåra frågeställningar inom ämnet,
stimulera till problemlösning och samarbete i grupp. De äldre studenterna genomgår
en inledande SI-ledarutbildning där de får verktyg att använda ute på fältet. SIverksamheten vid universitetet har visat sig vara ett effektivt sätta att öka
studentgenomströmningen. LTH har under åren också utvecklat konceptet vidare och
även tillämpat det i gymnasieskolor och delvis också i grundskolor.
I det pilotprojekt som Region Skåne drivit tillsammans med Lunds tekniska högskola,
Malmö högskola, Teknikcollege Skåne och ett antal kommuner har fokus legat på att
bygga upp en SI-verksamhet vid Malmö högskola, driva SI-verksamhet vid
gymnasieskolor i Trelleborg och Hässleholm i teknikprogrammet samt testa SIkonceptet på Industritekniska programmet på Bastionskolan i Trelleborg. I
Hässleholm har man även utbildat SI-ledare på gymnasienivå som går ut och håller
studiegrupper i ett antal högstadieklasser.
Erfarenheterna av pilotprojektet är positiva. SI-verksamheten bidrar till
problemlösningsförmåga, erfarenhet av att arbeta i grupp och höjd studiemotivation.
Region Skåne har nu initierat en utredning för att beskriva förutsättningarna
(kostnader, organisation, verksamhetsplan) för att bygga upp en regional plattform för
Region Skåne
27 (61)
SI-verksamheten för Skåne med målsättningen att på sikt få med fler skolor och
utvidga konceptet till fler ämnen.
Samverkan Skola-Arbetsliv
Region Skåne står tillsammans med Kommunförbundet Skåne värd för den nationella
SSA-konferensen i Skåne 2015. Konferensen 2015 har titeln ” Älska Samverkan – så
blir skolan en förberedelse för arbetslivet på riktigt!” Målgruppen är lärare (från
förskola – vux/högskola/universitet), studie- och yrkesvägledare, skolledare, övrig
skolpersonal, näringsliv, offentlig sektor, idéburen sektor, politiker, myndigheter och
aktörer i arbetsmarknads- och utbildningssystemet. Utgångpunkten för konferensen är
att det är hela skolans ansvar att arbeta med studie– och yrkesorientering. SSAkonferensen 2015 i Skåne ska präglas av tillväxtfokus och kopplar an till SSA:s bäring
på ungas inträde på arbetsmarknaden. Kompetenssamverkan Skåne står bakom
konferensen samt kommer att synas i såväl workshops som marknadsföring.
Kompetensforum
Kompetensforum är ett forum vars syfte är att informera och lyfta kunskap om
exempelvis framtagna fakta och rapporter. Tema, målgrupper och utformning ser olika
ut men Kompetenssamverkan Skåne har som mål att genomföra 3-4 kompetensforum
per år. Under år 2014 genomfördes tre stycken. Ett med fokus på
Kompetensförsörjning och möjligheterna inom ramen för Strukturfonderna, ett med
temat NEETs (UVAS- unga som varken arbetar eller studerar) och ett med temat
kompetensförsörjning och kommunerna i Skånes arbete.
ESF-förstudier
Inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne beviljades fem stycken ESF förstudier,
varav tre till Region Skåne. Den första, Skånsk kunskapsnod för
arbetsmarknadsfrågor, är en kartläggning över den Skånska kraftsamlingen gällande
ungdomsarbetslöshet. Ur kartläggningen träder en fragmenterad bild fram gällande
finansieringsstrukturer, samarbeten och insatser för att minska
ungdomsarbetslösheten. Samtidigt visar studien att det görs väldigt mycket i Skåne
och att den totala kapaciteten är hög, de olika aktörerna och strukturerna måste bara
bli mer samspelta. Den andra heter Kunskapslyft tvärtom. Med hjälp av intervjuer
med unga arbetslösa och näringslivsrepresentanter var förstudiens syfte att undersöka
möjligheten att i större utsträckning inkludera unga i utvecklingen av
arbetsmarknadsinsatser. Det övergripande målet var att framtida insatser ska ta större
hänsyn till ungas och vuxnas gemensamma kunskaper, kompetenser och erfarenheter.
Förstudiens resultat visar att det finns ett stort mervärde i att lyssna till målgruppens
självupplevda behov för att överkomma hinder och lättare kunna matcha insats med
individ. Den tredje förstudien handlar om att göra en mer systematisk kartläggning av
utanförskapet i Skåne. (rapporten publiceras under våren 2015). Andra ansökningar
från KoSS-aktörer och där Region Skåne engagerat sig är projekt om förutsättningarna
att bygga upp en regional valideringsverksamhet och om förutsättningarna att etablera
en regional plattform för yrkes-SFI i Skåne. När det gäller yrkes-SFI har redan nästa
steg tagits och under 2015 kommer en samordningsfunktion att inrättas.
Dialog med folkhögskolor och yrkeshögskolor
Region Skåne har en dialog med Föreningen Skånes Folkhögskolor i Samverkan där
samtliga 17 skånska folkhögskolor ingår. Under 2013 togs ett gemensamt initiativ att
ta fram en rapport med syfte att belysa folkhögskoleutbildningarnas möjligheter att
medverka till att främja ungas etablering på arbetsmarknaden. Under 2014 fortsatte
dialogen med ambitionen att under 2015 kunna gå vidare med några konkreta initiativ.
Region Skåne
28 (61)
Yrkeshögskolan är en relativt ny utbildningsform men uppfattas av många privata
företag och offentliga verksamheter som viktig för möjligheten att utforma
utbildningar som direkt motsvarar företagens kompetensbehov. Företag,
branschorganisationer, utbildningsanordnare har dock signalerat att man anser att
systemet för tilldelning av utbildningsplatser inte alltid fungerar tillfredställande. Man
upplever en ryckighet och kortsiktighet i beslut från Myndigheten för Yrkeshögskolan.
Region initierade en utredning som publicerades sommaren 2014 – Framtidens
yrkeshögskola inom teknik och tillverkning. Utredningen presenterar en rad förslag på
möjliga insatser på olika nivåer: departement, myndighet samt regionala aktörer.
Framför allt föreslås att en översyn görs för att se om det är möjligt att bygga in ett
mer långsiktigt perspektiv i framförallt de kostsamma tekniska utbildningarna. Under
året har rapporten presenterats och diskuterats på olika seminarier och konferenser
både regionalt och nationellt. Region Skåne vill gärna bidra till en nationell dialog
kring hur yrkeshögskolan som utbildningsform kan utvecklas.
Region Skåne för kontinuerligt dialog med dels nätverket för
yrkeshögskoleutbildningarna i Skåne (YHIS), ett antal delregional nätverk samt olika
branschföreträdare. Inom Teknikcollege Skåne är frågan om framtidens yrkeshögskola
inom teknikområdet prioriterat.
Underlag till MYH
Region Skåne, precis som alla andra regioner, lämnar årligen in underlag till
Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) om hur det förväntade utbildningsbehovet
ser ut i regionen inom YH-området. Region Skåne ser positivt på det uppdraget men
ser också behov av en dialog mellan MYH och regionerna hur arbetet bäst ska
genomföras för att få fram kvalitetssäkrat material. Regionerna och de regionala
kompetensplattformarna hamnar ibland i en situation, där utbildningsanordnarna har
starka intressen att framhäva stora utbildningsbehov, samtidigt som det kan vara svårt
för regionerna att på egen hand få fram tillräckligt med kunskap om hur den faktiska
behovssituationen ser ut inom specifika utbildningsområden.
Dialog med andra regioner och nationella myndigheter
Region Skåne deltog aktivt under 2014 i REGLAB:s nätverk och har återkommande
dialog med en del av de övriga regionerna både i REGLAB-sammanhangen och i
andra sammanhang. Region Skåne deltog också i det särskilda lärprojekt som drevs
inom REGLAB under 2014 med syfte att utveckla regionala indikatorer inom
kompetensförsörjningsområdet. Målet är att bygga upp en jämförbar regional statistik
med fokus på matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Region Skåne deltar
också i SKL:s nätverk REGKOMP och Tillväxtverkets RKG-grupp. Under 2014 var
det särskilt prioriterat att öka samverkan med Blekinge, Södra Småland och med
Stockholm och Västra Götaland. Resultatet är att det ofta handlar om
erfarenhetsutbyte men är svårare att gå vidare till konkret samverkan. Det finns behov
av att komma längre i att konkretisera samarbetet mellan regioner inom
kompetensförsörjningsområdet. Region Skåne ser också behov av ett mer stabilt
nationellt nätverk/plattform där regioner och statliga myndigheter kan samverka kring
kompetensförsörjningsfrågorna. Det har delvis skett genom att de Regionala
kompetensförsörjningsdagarna nu fått en mer formaliserad karaktär. Men Region
Skåne menar att man kanske på nationell nivå måste överväga om det finns behov av
att etablera någon form av nationell plattform inom kompetensförsörjningsområdet där
regioner och myndigheter får uppdrag och mandat att samverka. Inte minst finns det
behov av att utveckla och sammanställa statistik och analyser inom regional
utbildnings- och kompetensförsörjningsområdet, ett arbete som Region Skåne gärna
medverkar i.
Region Skåne
29 (61)
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne (UAPS)
Under 2011 samverkade Region Skåne med Stockholm och Västra Götaland i
framtagandet av regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med förebild i
SCB:s nationella prognos – Trender och prognoser. I januari 2012 presenterade
Region Skåne utbildnings- och arbetsmarknadensprognosen på en välbesökt
konferens. Prognosarbetet har blivit ett centralt kunskapsunderlag både för aktörerna i
Kompetensplattformen/Kompetenssamverkan Skåne och för en mängd andra aktörer.
Utöver att vara ett kunskapsunderlag har prognosarbetet inneburit en bred förankring
och mobilisering runt utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågorna. Under
perioden 2012 - 2013 har det hållits ett sextiotal presentationer för omkring 2 000
åhörare. Totalt har 2 000 rapporter distribuerats. UAPS utgör t.ex. ett centralt underlag
för Högskolor och Universitet idag och har resulterat i en närmare dialog mellan
Region Skåne och lärosätena. Arbetet med presentationer och diskussioner kring
prognosresultaten fortsatte även under 2014 om än med minskad intensitet.
Behovet av regionala prognoser och yrkesanalyser kommer sannolikt att öka i och
med att (förra) regeringen meddelade att högskolor och universitet numera måste
basera sin utbildningsplanering på ”regionala och nationella prognoser”. Hur den nya
regeringen ser uppdraget med regionala kompetensplattformar och prognoser blir
sannolikt klarare under 2015.
Under 2014 har Region Skåne tillsammans med Stockholm och Västra Götaland
startat planeringen för nya regionala prognoser för storstadsregionerna som kommer
att publiceras 2016 och beskriva utvecklingen 2014 - 2025. Under året har förstudier
genomförts med syfte att undersöka vilka möjligheter det finns att utveckla och
förbättra prognoserna. Under året har också fyra regioner i Östra Mellansverige
anslutit sig till utvecklingsarbetet. Regionerna har gemensamt ansökt om
medfinansiering av utvecklingsarbetet hos Tillväxtverket.
Under 2014 publicerades Sysselsättnings- och regionalekonomisk prognos 2011 2022 baserad på rAps-modellen. Arbetet genomfördes i samverkan med
Arbetsförmedlingens analysfunktion i Skåne. Prognosen publiceras i februari 2014
och har spridits brett både i Skåne och till relevanta myndigheter och nätverk på
nationell nivå. Vidare inleddes arbetet med att utveckla en särskild delmodell för att
bättre kunna prognostisera den Öresundsregionala arbetsmarknaden - MOCCA.
Ambitionen under 2015-2016 är också att utveckla och fördjupa analysen av
prognosresultaten samt utveckla verktyg för att kunna sprida resultaten bredare genom
t.ex. målgruppsanpassning mot ungdomar, lärare etc. Region Skåne ser också behov
av ett nationellt utvecklingsarbete när det gäller regionala analyser och prognoser och
vill gärna medverka i eventuella sådana satsningar i framtiden.
Strategisk kompetensförsörjning inom sjukvården
Inom Region Skåne som organisation pågår också ett stort arbete med fokus på
strategisk kompetensförsörjning inom sjukvården. Region Skåne är regionens största
arbetsgivare med drygt 30 000 anställda, primärt inom vården. Inom Region Skåne har
etablerats ett särskilt koncernråd, direkt kopplat till regiondirektören, som ska arbeta
särskilt med strategisk kompetensförsörjning och utbildningsplanering inom
sjukvården. Under 2014 har en analys genomförts av hur sjuksköterskornas
arbetsmarknadssituation ser ut i Skåne med fokus på tillgång, efterfrågan och
omsättning för ett antal specifika utbildningsinriktningar. Underlaget används som
stöd för koncernrådets diskussioner som konkreta insatser kopplat till utbildning,
kompetensutveckling och arbetsmiljörelaterade frågor. Under 2015 kommer
analysarbetet utvidgas till andra yrkesgrupper som t.ex. undersköterskor.
Region Skåne
30 (61)
Job og uddannelse i Öresundsregionen
Under 2014 avslutades ett större Interreg-projekt om arbetsmarknad och
kompetensförsörjning i ett Öresundsregionalt perspektiv. Region Skåne har
medverkat, tillsammans med Arbetsförmedlingen och Malmö kommun och en rad
danska organisationer, i Interreg-projektet Job og uddannelse i Öresundsregionen.
Projektet har arbetat med att utveckla gemensamma utbildningar och utbyte av
praktikplatser inom t.ex. vård- och omsorg för att på så sätt främja rörligheten på en
gemensam arbetsmarknad; bygga upp gränsregionala branschråd samt utveckla en
gränsregional yrkesbarometer – Öresundsbalansen – som på halvårsbasis bedömer
tillgång och efterfrågan på 200 yrkesgrupper i Skåne respektive Själland. Det har
beslutats att Öresundsbalansen kommer att implementeras som en del av den ordinarie
verksamheten inom den danska och svenska arbetsförmedlingsverksamheten. På
svensk sida blir det arbetsförmedlingen i Skåne som tar det operativa driftsansvaret.
På sikt är målet att Öresundsbalansen kan komplettera den långa Utbildnings- och
arbetsmarknadsprognosen för Skåne.
Rapporter som tagits fram
- Tillverkning, tjänster och tillväxt: Rapporten beskriver strukturomvandlingen i
Skåne i ett jämförande perspektiv med de andra storstadsregionerna från 1985
till 2012. Rapporten har särskilt fokus på tillverkningsindustrins utveckling
och betydelse för den regionala ekonomin och sysselsättningen.
- Folkhögskolan – en del av Skånes kompetensförsörjning: Rapporten beskriver
vilken roll folkhögskolorna kan ha för att främja ungas väg till utbildning och
arbete
- Skåne 2022 – Ekonomi och sysselsättning: En prognos med rAps-verktyget för
Skåne 2022. Rapporten beskriver en prognostiserad utveckling för
arbetsmarknad och ekonomi. I rapporten görs också en fördjupad analys över
sambandet mellan regional tillväxt, sysselsättning och skattekraft.
- Framtidens Yrkeshögskola inom teknik och tillverkning: Rapporten diskuterar
yrkeshögskolans betydelse för industrin kompetensförsörjning. I rapporten
läggs fram ett antal förslag på förbättringsområden och insatser på nationella
och regional nivå.
- En utbildningsgaranti – möjligheter på regional nivå: Rapporten beskriver
situationen förskånska ungdomars studieresultat och arbetsmarknadssituation.
Rapporten föreslår att en regional utbildningsgaranti inrättas och att
aktivitetsansvaret utökas till att omfatta unga vuxna upp till 25 års ålder.
- Kompetenskartläggning inom industrin (publiceras våren 2015): Rapporten
analyserar tillverkningsindustrins utveckling i Skåne med särskilt fokus på
fyra branschsegment. Rapporten presenterar ett antal förslag på utbildningsoch kompetensutvecklingsinsatser för framtidens industri.
Ungas inträde på arbetsmarknaden
Den höga ungdomsarbetslösheten har varit ett återkommande ämne i den svenska
välfärdspolitiska debatten under senare decennier. Oavsett politik och oberoende av
konjunktursvängningar på arbetsmarknaden har arbetslösheten i åldrarna under 25 år
utvecklats ogynnsamt (Olofsson & Wadensjö 2007).
Förutsättningarna för ungdomars arbetsmarknadsetablering och försörjning har
förändrats påtaglig sedan 1990-talets inledande krisår. Den svenska arbetsmarknaden
Region Skåne
31 (61)
utvecklas i riktning mot ett kunskapsbaserat arbetsliv präglat av höga
kvalifikationskrav i ett ideologiskt klimat som betonar den enskildes eget ansvar,
kompetens och valfrihet. Utbildningsperioderna har förlängts. Generellt sett tar det allt
längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden och det har blivit svårare för ungdomar
att få varaktiga arbetstillfällen. En stor grupp ungdomar lever i relativ fattigdom,
uppbär försörjningsstöd, drabbas av ohälsoproblem och fastnar i långvarigt
utanförskap (Olofsson & Panican 2013). Situationen för utrikes födda är svårare än för
inrikes födda. Det är t.ex. väl känt att utrikes födda har större svårigheter att fullborda
skolan (SOU 2012:80). Det finns mycket nationell och internationell forskning som
visar att arbetslöshet förknippas med låga inkomster, psykisk och fysiskt ohälsa.
Forskare brukar framhålla att arbetslöshet i unga år leder till bestående negativa
effekter, för individen såväl som samhället (så kallad ärrbildning). Arbetslöshet i unga
år genererar överrisker för arbetslöshet och låga inkomster längre fram i livet. För
unga som kommer från mer gynnade socioekonomiska förhållanden och som är
arbetslösa under kortare perioder behöver naturligtvis inte konsekvenserna bli så
svåra. Flertalet unga är också arbetslösa under ganska korta perioder.
Gruppen arbetslösa är ingen homogen grupp och de insatser som krävs för att möta
arbetslösheten måste därför vara av flera olika slag.
I internationella jämförelser utmärker sig Sverige på ett negativt sätt gällande
ungdomsarbetslösheten. Ibland hänvisas till att sättet att mäta ungdomsarbetslösheten
leder till att arbetslösheten i Sverige överdrivs (för en kritisk diskussion på detta tema
se Forslund 2014; Wadensjö 2014; Oscarsson 2013). Sedan oktober 2007 har
Statistiska centralbyrån (SCB) redovisat arbetslöshetsstatistiken
(arbetskraftsundersökningarna - AKU) i enlighet med ILO:s rekommendationer och
EU:s statistiksystem. Det innebär bland annat att ungdomar som är heltidsstuderande
och söker jobb kan räknas som arbetslösa. En betydande andel av de arbetslösa
svenska ungdomarna under 25 år är dock också studerande. Men i en rapport där SCB
(2013) analyserar sättet att jämföra ungdomsarbetslösheten mellan länder som följer
samma beräkningssystem dras slutsaten att jämförbarheten i statistiken är mycket god.
Däremot påverkar institutionella faktorer såsom utbildningssystemets utformning
jämförbarheten i statistiken mellan länder. Länder med omfattande lärlingssystem får
en lägre arbetslöshet eftersom en större andel av de studerande definieras som
sysselsatta och därmed inte kan räknas som arbetslösa. Även studiemedelssystemets
utformning kan påverka arbetslöshetstalen i olika länder på olika sätt. I länder där
studiemedel även betalas ut under sommarmånaderna minskar den säsongsbetingade
arbetslösheten bland ungdomar. Trots att sättet att mäta arbetslöshet påverkar
jämförbarheten måste det ändå betonas att arbetslösheten är ett mycket stort problem.
Arbetslöshetstalen är tvåsiffriga bland unga även om vi sorterar bort de som är
studerande. Det är alltså viktigt att betona att de arbetslösa inte utgör någon homogen
grupp. Det är särskilt viktigt att beakta etableringsförutsättningarna för unga med svag
utbildningsbakgrund. En av de största utmaningarna framöver är stödja den stora
grupp unga som idag inte uppfyller de grundläggande kvalifikationskrav som ställs för
varaktig sysselsättning på svensk arbetsmarknad.
Arbetsmarknads- och kompetensförsörjningsfrågor har inte bara stor betydelse på
nationell nivå. Den har också stor betydelse för den regionala tillväxten och frågan har
under en lång tid varit aktuell för diskussion i Regionala tillväxtnämnden. 2010 kom
uppdraget om de ”regionala kompetensplattformarna” ifrån Näringsdepartementet till
Region Skåne. Uppdraget (som gavs till alla regionala självstyrelseorgan), som syftar
till att arbeta med kompetensförsörjningsfrågor på kort och lång sikt ur ett regionalt
perspektiv ligger mycket nära arbetsmarkandsfrågan. Förutom Region Skåne ingår
Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne och Lärosäten Syd i det
som kommit att kallas Kompetenssamverkan Skåne. Arbetet har gått ifrån att vara
Region Skåne
32 (61)
relativt löst sammansatt till att successivt få mer strukturerade former. (Finansiering
för arbetet har också tillkommit ifrån Tillväxtverket 2014.)
Mot bakgrund av denna bild beslutade Regionala tillväxtnämnden hösten 2012 att
bilda en politisk styrgrupp kring ungdomsarbetslöshetsfrågan (ungas inträde på
arbetsmarknaden). Arbetet i styrgruppen har varit strategiskt och syftat till att initiera,
utveckla och lyfta fram goda exempel på området.
2012 släppte också OECD sin rapport om Skåne där de bekräftade det vi redan hade
på känn: att Skåne är en av världens bästa regioner att leva och verka i. Skåne har
goda möjligheter att bli en av de mest konkurrenskraftiga regionerna inom OECD.
Men för att behålla och utveckla vår position måste vi bygga vidare på att de tillgångar
som Skåne har att erbjuda, Skåne måste bli bättre på att matcha de kompetenser som
utbildningssystemet levererar mot de behov som arbetslivet efterfrågar.
Avslutningsvis kan nämnas att arbetet med kompetensförsörjning och
arbetsmarknadsfrågor fick en tydligare förankring i budgeten för Regionala
tillväxtnämnden i och med 2014 års budget ”Kraftsamling för fler jobb i Skåne”
Kortfattad sammanställning av aktuella aktiviteter inom ramen för ungas
inträde på arbetsmarknaden
En utbildningsgaranti – möjligheter på regional nivå
Trots att gymnasiekompetensen är stark sammanlänkad med ungdomarnas framtida
försörjnings- och etableringsmöjligheter framträder det i Skåne en dyster bild gällande
ungdomarnas studieresultat (dock stora skillnader mellan kommunerna). Nästan
hälften av Skånes kommuner ligger under riksgenomsnittet. När det gäller andelen
elever som i årskurs 9 har uppnått målen i samtliga ämnen under våren 2013 är bilden
inte lika nedslående. Skåne hävdar sig på ett positivt sätt i ett nationellt perspektiv och
visar även bättre resultat jämfört med Stockholms län och Västra Götaland. Slutsatsen
är att Skåne uppvisar tillfredsställande resultat på grundskolenivå dock betydligt sämre
resultat på gymnasienivå.
Glappet mellan Skåne och andra delar av landet är stort gällande ungdomsarbetslöshet.
För åldersgruppen 18-24 år uppgick arbetslösheten till nästan 21 procent i Skåne
jämfört med drygt 17 procent i Sverige. Andelen arbetslösa är nästan dubbelt så stor
som i Stockholms län. Andelen unga som varken studerar eller förvärvsarbetar (”unga
utanför”) är högre i Skåne än i andra delar av landet. Det totala antalet ungdomar i
åldersgruppen 20-24 med aktivitetsersättning (förtidspension) ökar i Skåne såväl som
på riksnivå. Andelen unga vuxna med försörjningsstöd i befolkningen 18-24 år är
något högre i Skåne jämfört med riket och nästan dubbelt så hög jämfört med
Stockholms län (återigen stora skillnader mellan kommunerna i Skåne).
Sysselsättningen förväntas öka i Skåne både under 2014 och 2015. Efterfrågan på
arbetskraft kommer framför allt att öka bland arbetstagare med längre eftergymnasial
utbildning. Mycket talar för att en eftergymnasial utbildning blir allt viktigare för en
framgångsrik etablering på arbetsmarknaden. Det kommer att bli ett överskott på
arbetskraft inom yrken som kräver kortare utbildning. Små och medelstora företag
inom byggverksamhet, IT, teknik och industri kommer att drabbas av
rekryteringsproblem när det gäller yrkesutbildad arbetskraft.
En fullbordad gymnasieutbildning är av avgörande betydelse för individens etablering
och försörjning. Det är också den utgångspunkten som ligger till grund för förslaget
till en utbildningsgaranti.
Region Skåne
33 (61)
Förändringar på nationell nivå:
 Förlängd skolplikt för att underlätta för ungdomar att uppnå fullbordad
gymnasieutbildning. Viktigast - diskutera former och innehåll för insatser
som avser unga som inte uppnår de grundläggande kvalifikationskraven för
inträde på arbetsmarknaden.
 Ett reglerat aktivitetsansvar som omfattar unga upp till 25 års ålder.
Särskild riktad statlig finansiering för att möjliggöra insatserna.
 Avtal med huvudorganisationerna på arbetsmarknaden om gemensamma
åtaganden kopplat till arbetslösa ungdomar och lärlingsplatser. Ett
utbildnings- och sysselsättningskontrakt.
 Ökat och riktat stöd till vuxenutbildning (permanenta statsbidraget för
yrkesinriktad vuxenutbildning och stöd till folkhögskolor).
 Utvidgat inflytande för arbetslivets parter. De nationella programråden bör
få en starkare och friare ställning i förhållande till Skolverket.
 Ökat och riktat stöd till lärlingsutbildning både inom gymnasieskolan och
inom vuxenutbildningen samt i form av arbetslivsreglerad utbildning
(yrkesintroduktion).
 Starkare och tydligare reglerade åtaganden gällande vägledning
(Skollagen).
 Ett nytt ämne under grundskolans sista två år: utbildnings- och
arbetslivskunskap.
Förändringar på regionall nivå:






Formulera mål för genomströmningen i gymnasieskolan på regional och
lokal nivå med en tidshorisont på fem år. Utse en sysselsättnings- och
utbildningsambassadör i regionen med ansvar för att samla alla berörda
parter för att uppnå målen.
Inled förhandlingar med parter, företrädare för branscher och företag om
rekryteringsbehov, kvalifikationskrav, praktikplatser och
utbildningsmöjligheter.
Eftersträva överenskommelser om erkända kvalifikationer.
Formalisera utbytet mellan arbetslivet och enskilda skolor på regional nivå.
Kommunerna bör tillsammans med Arbetsförmedlingen och Region Skåne
etablera ett gemensamt organ för att förtäta utbytet med arbetslivet.
Inför ett regionalt lärlingsråd med ansvar för lärlingsutbildning inom och
utanför gymnasieskolan. Majoriteten i lärlingsrådet ska företräda
arbetslivet.
Upprätta ett regionalt utbildningscenter för att samordna
vuxenutbildningen i olika kommuner och för att stärka banden till
arbetslivet. Utbildningscentret bör bistå med kompetens och stöd vad gäller
validering (mot erkända kvalifikationer och etablerade kurser).
Boost by FCR
Region Skåne stöttar sedan 2014 fotbollsföreningen FC Rosengård i deras arbete med
arbetsmarkandsinsatser inom ramen för projektet Boost by. Föreningen har en lång
framgångsrik historia av att driva arbetsmarknadsprojekt och under åren 2011-2014 så
har ca 2000 ungdomar i Malmö tagit del av projektet.
I Region Skånes arbete tillsammans med projektet har bland annat projektutveckling
ingått för att skapa närmare kontakt med hälso- och sjukvården med särskilt fokus på
psykosocial hälsa hos målgruppen som projektet vänder sig till.
Region Skåne
34 (61)
MFF Karriärakademin
MFF i samhället bedriver också arbetsmarknadsprojekt för ungdomar. Tanken med
projektet är att skapa en matchning mellan arbetslösa ungdomar och företag i MFFs
företagsnätverk. Region Skåne, Malmö stad och Arbetsförmedlingen är
projektpartners i förprojekteringen som startade första september 2014.
Sommarlovsentreprenörer
Mycket uppskattat initiativ i Svalöv, Staffanstorp, Vellinge, Sjöbo, Burlöv, Eslöv och
Svedala
Region Skånes bidrag om maximalt 100 000 per kommun har bidragit till att 20
ungdomar per kommun har fått möjlighet att prova på att starta företag under
sommarlovet som alternativ till anställning och som ett sätt till självförsörjning.
Initiativet har fått positiv respons i media.
Industrinatten 2014
Den 15 oktober mellan kl 16 och 22 går Industrinatten 2014 av stapeln i Malmö.
Eventet är ett marknadsföringsevent för arbetstillfällen och karriärmöjligheter inom
teknik- och industribranschen. Framtidens medarbetare möter företag och produkter.
Industrinatten är en kraftsamling för att visa upp industriföretag i Malmö och
underlätta framtida rekryteringar. 2014-års paroll är ”For Malmö by Malmö” och
mediakampanjen – ”Vaken?”.
Uppsök Skåne
Projektet har som grundtanke att söka upp och kompetensmatcha ungdomar 18-26 år
genom att använda de företagsnätverk som finns inom ramen för Uppstart Malmö.
Modellen har prövats med framgång i Malmö ”Uppsök Malmö” och skall nu spridas
till andra kommuner.
TOY
Team of young professionells är en satsning som möjliggör för nyutexaminerade
akademiker att skapa viktiga arbetslivs- och näringslivskontakter. Att öppna upp
företag för externa nya kompetenser under kontrollerade och effektiva former.
Akademiker får arbeta med befintliga företag och vidareutveckla deras idéer och
företag får tillgång till ny kunskap direkt från högskolan allt i regi av Krinova.
Hur kan studie- och yrkesvägledning bidra till regional tillväxt?
Studie- och yrkesvägledningen har förändrats genom GY 11. Studie- och
yrkesvägledning är nu hela skolans ansvar, lärare, rektorer och studie- och
yrkesvägledare. Målet är att alla elever skall få tillgång till kontinuerlig vägledning av
sådan kvalitet att eleverna kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt
utbildning och yrkesinriktning. Genom att förkorta studietiden vilket leder till en
snabbare utgång i arbetslivet så skapas regional tillväxt. För att åstadkomma detta
krävs en kvalitets- och verksamhetsutveckling av studie- och yrkesvägledningen
genom huvudmannaplaner
Fyra kommuner deltar i pilotverksamheten, Landskrona, Östra Göinge, Lund och
Skurup
Förstudie kring Arbetsmarknadskunskap
Betydelsen av väl underbyggda och medvetna val av utbildning som leder till ett
framtida arbetsliv kan inte nog överskattas. Bland arbetsgivarna börjar kompetensoch arbetskraftsbristen bli akut. Samtidigt upplever ungdomar ett växande utanförskap
när ingångsjobb saknas. Glappet mellan ungdomar och den kompetens som efterfrågas
av arbetslivet har vuxit.
Region Skåne
35 (61)
Studie- och yrkesvägledning fungerar bra och är hela skolans ansvar men är ibland
inte tillräckligt. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne vill därför ge möjlighet
till utomstående stöttning för arbetet med studie- och yrkesvägledning.
Jobba i Västerås är en ekonomisk förening med syftet att sätta arbetsmarknaden på
schemat. De har skapat ett nationellt koncept – Arbetsmarknadskunskap,
www.arbetsmarknadskunskap.se.
Utgångspunkten är att glappet mellan ungdomarna och jobben minskar om det pratas
mer arbetsmarknad med barn, ungdomar och deras föräldrar i skolan. Tanken är att
offentliga och privata arbetsgivare är bäst på att göra det - tillsammans med lärare,
studie- och yrkesvägledare och skolledare. I konceptet Arbetsmarknadskunskap
erbjuds lektionsmaterial och arbetsmarknadskunskap till regionens elever från årskurs
sju till sista året på gymnasiet.
Parallellt med detta bjuds deras föräldrar till föräldramöten där de tillsammans med
skolan pratar om arbetsmarknadskunskap. Vi tror att det är vid köksbordet som de
viktigaste frågorna avgörs! Region Skåne och Kommunförbundet Skåne vill därför
genomföra en förstudie om Skånes förutsättningar att använda sig av
Arbetsmarknadskunskap.
Jobbkörkortet
Region Skåne stöttar Bjuvs kommun i projektet Jobbkörkortet. Ett
metodutvecklingsprojekt tillsammans med Arbetsförmedlingen i syfte att skapa ett
”Jobbkörkort” med virtuella utbildningsmoduler för att underlätta för unga att söka
och få jobb på dagens arbetsmarknad.
Inkluderande Samverkan
Region Skåne stöttar Skurups kommun i arbetet med inkluderande samverkan. Ett
projekt för en mer lustfylld, meningsfull motivationsskapande arena som förebygger
ungdomsarbetslöshet och som tar tillvara på varje individs potential och stimulerar
ortens näringsliv. Syftet med projektet är att öka ungas möjligheter att lyckas genom
att göra väl underbyggda framtidsval.
Arbetsmarknadsdagar
En satsning genom Transfer att genomföra arbetsmarknadsdagar i 7 kommuner
(Malmö, Landskrona, Trelleborg, Sjöbo, Helsingborg, Hässleholm och Eslöv). Fokus
ligger på se senare åren i grundskolan, åk 8 och 9 samt gymnasiet.
Arbetsmarknadsdagarna genomförs i samarbete med det lokala näringslivet och
arbetsmarknaden.
Radical Innovation for new food concepts
Projektet skall genom att använda open innovation metoden skapa nya matkoncept
tillsammans med lokala matproducenter och en kompetens pol av personer (främst
kvinnor) med olika kulturell och professionell bakgrund.
Kunskapslyft tvärtom
I projektet Kunskapslyft tvärtom vill Region Skåne tillsammans med andra aktörer
och tillsammans med unga undersöka möjligheterna att inkludera unga i utveckling av
arbetsmarknadsinsatser riktade till unga. Det övergripande målet är att framtida
insatser ska ta större hänsyn till ungas och vuxnas gemensamma kunskaper,
kompetenser och erfarenheter. Detta ska ske inom ramen för ett gemensamt lärande
och utvecklingsarbete på tvärs av ålder. Projektet skall utmynna i slutsatser och
rekommendationer kring ungas delaktighet och konkreta metoder för delaktighet.
Region Skåne
36 (61)
Skånsk kunskapsnod för arbetsmarknadsfrågor
Skåne står inför utmaningen att unga kvinnor och män riskerar att hamna i ett
utanförskap och därmed inte heller få möjlighet att bidra till regionens tillväxt. För att
möta denna utmaning krävs samordnade insatser av flera olika aktörer på flera olika
nivåer. Syftet med projektet handlar om att kraftsamla inför denna utmaning genom att
skapa en Skånsk kunskapsnod för arbetsmarknadsfrågor. Det handlar bland annat om
att inventera och samordna kunskap, analyser och samverkansplattformar.
Det öppna Skåne 2030
En av de viktigaste prioriteringarna under 2014 var arbetet med att ta fram en ny regional
utvecklingsstrategi. Arbetet inleddes 2012 och har haft en omfattande process och dialog
och den 17 juni 2014 beslutade en enhällig regionfullmäktige att ställa sig bakom förslaget
till strategi som utgår från målbilden om Det öppna Skåne 2030. Förutom målbilden
innehåller utvecklingsstrategin ett nuläge där Skånes styrkor och utmaningar identifieras,
samt fem prioriterade ställningstaganden med ett antal delstrategier samt några mätbara
mål.
De fem prioriterade ställningstagandena är:
 Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet
 Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor
 Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur
 Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster
 Skåne ska vara globalt attraktivt
Mer om arbetet under återrapportering 2.
Binda samman Skånes flerkärniga ortstruktur
Skånes tillgänglighet ska utvecklas
Ny regional plan för transportinfrastruktur för åren 2014-2025 har beslutats under
2014 och den bygger på dialog och underlag från kommuner, Trafikverket,
näringslivet och andra intressenter. I det flerkärniga Skåne behövs järnvägssystemet
byggas ut för att erbjuda miljövänliga pendlingsmöjligheter samtidigt som långväga
godstransporter genom regionen tas om hand. Det finns en bred uppslutning kring
prioriteringarna som siktar till ett hållbart transportsystem med stora satsningar på
kollektivtrafik och cykel. En cykelvägsplan har även tagits fram, bilaga till RTIplanen, som visar hur avsatta medel satsas utifrån visionen att göra Skåne till en
cykelregion.
Under våren 2014 intensifierades arbetet med Skånepaktet inför beslut om nationell
infrastrukturplan som kom i april. Skåne har en flerkärnig ortstruktur, en
storstadsregion med flera mindre och några större centralorter. Infrastruktur bidrar till
att binda samman Skåne och skapar möjlighet för människor att bo, arbeta och verka i
hela Skåne. Infrastrukturen i Skåne måste bättre anpassas till förändrade regionala
behov och förutsättningar när det gäller internationella transportrelationer,
interregional tillgänglighet och regional pendling. Den växande befolkningen ställer
särskilda krav på regionen. I Skånepaketet identifierades behov och prioriterade
infrastrukturinsatser på totalt 36 miljarder kronor. De stora behoven av satsningar är
framför allt på den statliga järnvägsinfrastrukturen och sammantaget utgör
järnvägssatsningar cirka 75 procent av behovet. Utfallet motsvarar cirka 21 miljarder
kronor i Skåne för planperioden.
Region Skåne
37 (61)
Inom ramen för Skånepaketet har under arbetets gång formerna för en ny modell kring
genomförandet av infrastrukturinvesteringar testats tillsammans med staten. Skåne har
uppvaktat staten kring ett investeringspaket för Skåne, innehållande bland annat en
satsning på arbetspendling i storstadsregionen Skåne. Paketlösningen har studerats av
Region Skåne tillsammans med kommunerna och arbetet har löpt parallellt med
förberedelserna till förslagen till ny nationell plan och ny regional plan. Efter
regeringens beslut i april har den nationella planen analyserats och arbetet med
Skånepaketet utvärderats. Arbetet med att utveckla arbetsformerna och ta höjd för
nästa planperiod är redan igång, där ett ännu starkare engagemang från parterna och
tydligare åtaganden kring gemensamma projekt fortsätter – kopplat till regeringens
satsning Sverigeförhandlingen.
Under hösten inleddes arbetet med Sverigeförhandlingen. Region Skåne bjöd in
kommunerna till informationsträff och en regional samverkansgrupp bildades
bestående av de åtta kommuner som identifierats som regionala kärnor i enlighet med
Strukturbild för Skåne. Planering av den fortsatta processen initierades och två möten
med kansliet för Sverigeförhandlingen hölls tillsammans med de fyra
tillväxtmotorerna i Skåne. Region Skånes ambition är att samordna de gemensamma
regionala frågeställningarna i Sverigeförhandlingen och därmed underlätta
kommunernas arbete samt bidra till de regionala och interregionala perspektiven.
Kansliet för Sverigeförhandlingen bjöds också in som talare vid Bostadsnätverkets
heldagskonferens 28 november (se vidare info under rubriken Ökat fokus på
bostadsfrågor).
Region Skåne har i samverkan med representanter för skånska kommuner och
Trafikverket påbörjat arbetet inför nästa plangenomgång genom att under hösten 2014
genomföra en utvecklad systemanalys för att se vilka infrastruktursatsningar som
behövs för att nå de skånska regionala utvecklingsmålen. Region Skåne vill söka svar
på frågan på vilket sätt infrastrukturplaneringen bidrar till Skånes tillväxt och vilken
infrastruktur som behövs för att nå uppsatta mål avseende tillväxt, arbetsmarknad och
klimat. Uppdraget består av fyra delar; traditionell systemanalys för Skåne och de åtta
skånska regionala kärnorna, en utvecklad systemanalys, som även inkluderar ett
bredare samhällsutvecklingsperspektiv, en analys av vilken infrastrukturutveckling
som behövs för att nå uppsatta mål för Skåne samt en analys av vad det kostar att inte
göra nödvändiga infrastrukturinvesteringar i Skåne. I slutet av januari 2015 beräknas
systemanalysen vara färdigställd.
Region Skåne har under hösten 2014 haft dialog med Trafikverket kring en utveckling
av genomförandeprocessen av den regionala och nationella planen. En
processkartläggning pågår i syfte att kvalitetssäkra processen och skapa ett tydligare
arbetssätt och transparens. Dels bidrar utvecklingen av samverkansprocessen till att
det regionala utvecklingsansvaret bättre kan tillgodoses dels att Skånes kommuner
erhåller en tydlighet kring processens upplägg.
Det sedan tidigare påbörjade arbetet med att ta fram en ny godstransportstrategi för
Skåne har fortgått. Planen är att dokumentet skall kunna antas under första halvåret
2015.
Region Skåne har även deltagit i flera strategiskt viktiga åtgärdsvalsstudier exempelvis
rörande Malmö-Lund, Hässleholm-Lund, Skånebanan samt Österlenbanan. För
Lommabanan har ett medfinansieringsavtal slutits. Region Skåne medverkar efter
detta i en samrådsgrupp för genomförande av upprustning av banan för persontrafik.
Region Skåne
38 (61)
Ökad tillgänglighet med kollektivtrafik
Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet och därmed ansvarig för den
regionala kollektivtrafiken i länet. I mars antog regionfullmäktige
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015. Programmet är resultatet av en
genomgripande revidering av regionens första trafikförsörjningsprogram, med ökad
tydlighet kring målen för kollektivtrafikens fortsatta utveckling som resultat. Det visar
att Region Skåne har stora ambitioner för kollektivtrafikens utveckling och innehåller
stora satsningar de kommande åren. I trafikförsörjningsprogrammet slås ett antal
strategiska ställningstaganden fast – viktiga grunder för att målen ska uppnås. Många
av de åtgärder som planeras i den skånska kollektivtrafiken tar sikte på att knyta ihop
länet och krympa de tidsmässiga avstånden för att därigenom underlätta för
medborgarna att ta sig mellan bostad och arbete/studier.
Trafikförsörjningsprogrammet revideras årligen och ett nytt program kommer att
fastställas under 2015.
Stråkstudier för införandet av regionalt superbusskoncept på sju stråk i Skåne är
färdiga och åtgärdsvalsstudier tas fram i samverkan med Trafikverket och berörda
kommuner. Regionalt superbusskoncept är ett nytt begrepp som syftar till att uppnå en
långsiktig, strukturbildande kollektivtrafik. Regionalt superbusskoncept syftar till att
på ett mer kostnadseffektivt sätt än med järnväg åstadkomma ett högkvalitativt,
långsiktigt och strukturbildande kollektivtrafiksystem med hög attraktivitet och hög
status. På så vis möjliggörs omfattande kollektivtrafiksatsningar i stråk som inom en
överblickbar tid inte är tillräckligt starka för att motivera en spårinvestering.
Långsiktiga infrastruktursatsningar tillsammans med en medveten fysisk planering ger
goda förutsättningar för en hållbar utveckling. För att uppnå en god lösning som
uppmuntrar till kollektivt resande och samhällsutveckling är det av största vikt att flera
aktörer samverkar och tillsammans planerar för helheten. Under 2014 har ett
omfattande arbete lagts på detta arbete som fortsätter under 2015 med bl.a. workshops,
kunskapsunderlag och planeringsunderlag.
I syfte att skapa underlag för fördjupade analyser har en geografisk
tillgänglighetsmodell utvecklats. Modellen visar tillgängligheten med såväl
kollektivtrafik som med bil till/från ett antal målpunkter i och utanför Skåne.
Projekten för utbyggnad av spårvagnstrafik i Skåne har fortsatt under året utan att
staten har prioriterat detta i den nationella transportinfrastrukturplanen.
Intensivt arbete med att genomförande av beslutade planer
Utbyggnader av regionala vägar, trafiksäkerhetsåtgärder, cykelvägsutbyggnader,
kollektivtrafikåtgärder mm har genomförts i enlighet med den regionala
transportinfrastrukturplanen 2014-2025 som fastställts av regionfullmäktige 2014.
Genomförandetakten ligger något under den planeringsram som fastställts av
regeringen då planen upprättades.
Inom den nationella transportinfrastrukturplanen pågår utbygganden av tunnel genom
Hallandsåsen så att Västkustbanan mellan Lund och Göteborg får en genare sträckning
och dubbelspår. Trafikstart beräknas till 2015. Ombyggnaden av Spillepengen i
Malmö, som förbättrar förbindelsen mellan E6 och Malmö hamn, pågår. Trafikplatsen,
där ca 40 000 fordon passerar på ett dygn, är en av regionens viktigaste knutpunkter.
Trelleborgsbanan anpassas för persontrafik och vid årsskiftet 2015/2016 ska det bli
möjligt att åka Pågatåg mellan Trelleborg och Malmö. För att öka säkerheten på banan
byggs samtliga obevakade järnvägskorsningar om till planskilda korsningar och i
Region Skåne
39 (61)
samband med detta även ett flertal nya vägar. Projektet finanseras från nationell och
regional infrastrukturplan samt kommunal medfinansiering och förskottering.
Utbyggnaden av Kattegattleden pågår. Beslut har tagits om klassning till Nationell
cykelturistled nummer 1för den ca 40 mil långa leden.
Projektet Pågatåg Nordost är klart och omfattar 16 nya stationer som byggts för att
förbättra kommunikationerna i norra Skåne samt södra Småland. För Skånes del
innebär det persontågstrafik till 9 nya orter och de två sista av dessa öppnades under
2014. Projektet finansieras gemensamt av Trafikverkets nationella plan, den regionala
infrastrukturplanen, kommunal medfinansiering samt förskottering av Region Skåne.
Större vägprojekt som pågått under hela eller delar av 2014 är:
 E22 Rolsberga-Fogdarp. Ca 5 km motorväg invigdes under sommaren.
 Väg 108 Holmeja-Klågerup. Ca 5 km fyrfilig mötesfri väg som öppnades
för trafik efter sommaren.
 Väg 21 Vanneberga-Önnestad. Ca 8 km mötesfri väg som öppnas för trafik
sommaren 2015.
Järnvägsplan för den i Sydsverige viktiga 4-spårsutbyggnaden på sträckan mellan
Flackarp och Arlöv pågår och regeringen har fattat beslut om tillåtlighet enligt
Miljöbalken. Förberedelser pågår också för ett större vägprojekt på E22 mellan
Linderöd och Vä. Ca 21 km motorväg med byggstart för etapp 1 under 2015.
Järnvägsplan Simrishamnsbanan har nu kommit till status val av
lokaliseringsalternativ. Eftersom det saknas finansiering för projektet så upphör
planläggningsprocessen. I och med detta upphör utredningsarbetet av
Simrishamnsbanan och frågan drivs vidare avseende finansiering.
Internationell tillgänglighet
Region Skåne har deltagit som delprojektledare i två Interreg-projekt som syftar till att
öka den internationella tillgängligheten till Skåne, The Scandinavian 8 million City
och Green STRING corridor. De omfattar geografin Oslo-Göteborg-SkåneKøbenhavn respektive Skåne-Hamburg. Projekteten redovisas mer utförligt under
rubriken Östersjösamarbete.
Satsning på hållbara transporter och resande
Transporter är en viktig del för Skånes utveckling men det är nödvändigt att
transportsystemet utvecklas på ett sätt som är effektivare, där andelen förnybara
drivmedel ökar och där allt fler resor görs med kollektivtrafik, cykel eller gång.
Viktigt för arbetet är att alla trafikslag och alla färdmedel beaktas liksom alla typer av
åtgärder för att vi gemensamt ska nå ett hållbart transportsystem. Region Skåne
arbetar strategisk för att driva och stödja utvecklingen för ett hållbart transportsystem
inom områdena: Fysisk planering, Beteendepåverkan, Kollektivtrafik,
Teknikutveckling och förnybara drivmedel samt Transportbehov och överflyttning.
I plattformen Hållbar Mobilitet Skåne (HMSkåne) samarbetar Region Skåne med
Trafikverket Region Syd och Länsstyrelsen i Skåne för att stärka arbetet med hållbart
och miljöanpassat resande. Centrat HMSkåne har som uppdrag att i regional
samverkan påverka, driva och stödja utvecklingen för hållbara resor och transporter i
Skåne. HMSkåne är nätverksskapare och kunskapsspridare i en mångfald av
samverkansprojekt inom hållbart resande och hållbara transporter. Arbetet ligger i
linje med och kopplas till såväl nationella mål och riktlinjer som regionala mål och
program. I samband med infrastruktursatsningen Pågatåg Nordost har HMSkåne
Region Skåne
40 (61)
arbetat med olika mobility management-åtgärder för att öka resandet med
kollektivtrafik till och från de nya stationsorterna och att få i synerhet bilister att testa
den nya tågtrafiken. Regionen arbetar för ökad samverkan i cykelfrågor och cykling
kopplat till kollektivtrafik. I sydvästra Skåne har HMSkåne i kommunal samverkan
marknadsfört pendling på cykel, Pendla med cykel, även på lite längre sträckor i
utpekade stråk. Detta för att öka kunskapen om och uppmärksamma på möjligheterna.
I denna satsning arbetar man med tidsangivelser istället för sträckor för att presumtiva
cyklister ska ha något att relatera till. Tävlingen Skånetrampar är en möjlighet för
arbetsgivare att uppmuntra cykling bland personalen. Inom området grön
medarbetartransport sker samarbete med kommunerna och Region Hovedstaden för att
få till en struktur för hur företag och offentliga organisationer kan arbeta med
effektivare och hållbarare arbets- och tjänsteresor.
För att möjliggöra för fler elfordon på de svenska vägarna har regionen deltagit i ett
EU-projekt, E-mission, där man tagit fram en strategi för ladd infrastruktur samt ökat
marknadsintroduktion för elfordon. Samverkan sker också med andra regionala
elfordonsprojekt i Sverige. Projektet har lanserat kampanjen Din nya kollega i
Öresundregionen med syftet att locka fler företag att prova på elbilen. Flera offentliga
organisationer har gjort satsningar för att gå i täten för byte till fossilfria transporter
och förhoppningen är att allt fler företag anser detta viktigt och startar ett utbyte av
sina fordon. Målet med kampanjen har varit att få ännu fler företag att överväga ett
utbyte av ett eller flera fordon i bilparken till elfordon. Avsändare för kampanjen var
Region Skåne och Malmö stad i samarbete med Region Hovedstaden och Københavns
Kommune. Ett elbilsrally har också arrangerats för fjärde året i rad.
Den 26-27 mars arrangerades konferensen MMÖresund 2014. Konferensen är ett
svensk-danskt samarbete. Konferensen hade temaområdena Mobility Management
möter ITS och smarta mobilitetstjänster, Effektivare mobilitet i företag och
verksamheter samt Möjligheter med mobility management i samhällsplaneringen.
Innan konferensen hölls en crashcourse för ca 30 studenter från 6 universitet
Öresundsregionen.
En uppföljning på 2007 års resvaneundersökning gjordes under hösten 2013 och
denna var färdigställd i augusti 2014. Resvaneundersökningen, Resvanor Syd 2013,
finns tillgänglig i både rapportform och ett sökbart webbverktyg.
Ökad digital tillgänglighet genom bredband
Som ett led i att verkställa Bredbandstrategins mål om tillgänglighet för bredband i
Skåne, har Bredbandsforum för Skåne startats. Där förankras och effektiviseras
bredbandsutbyggnaden genom en bred samverkan mellan regionens samlade
kompetenser inom offentlig sektor, näringslivet och akademin i Skåne. Regions Skåne
beviljar kanalisationsstöd för utbyggnad av bredbandsnätet i Skåne. Under 2014
betalades drygt tre miljoner kronor ut i kanalisationsstöd till skånska bredbandsprojekt
där man lägger ner kanalisationsrör för bredbandsfiber.
Arbetet med en den digitala agendan för Skåne är inne i en slutförande fas. Arbetet
syftar till att dels att stödja den övergripande strategin och bidra till regionens
innovationsklimat, dels att ge bästa tänkbara service till såväl medborgare som
medarbetare och privata samarbetspartners.
Stärkt attraktionskraft genom hållbara fysiska strukturer
Satsning på fysisk planering/Strukturbild för Skåne
Sedan 2005 har Region Skåne arbetat med Strukturbild för Skåne som har till syfte att
Region Skåne
41 (61)
stärka det regionala perspektivet i den kommunala översiktsplaneringen, att förankra
det regionala utvecklingsarbetet i den kommunala översiktsplaneringen samt att som
helhet verka för en god utveckling i hela Skåne. Bakgrunden är ambitionen att arbeta
med den fysiska samhällsplaneringens regionala dimension och kopplingen till
regional utveckling – att överbrygga glappet mellan den regionala utvecklingsstrategin
och den kommunala översiktsplaneringen.
Strukturbild för Skåne har sedan 2012 tillsammans med de skånska kommunerna
arbetat med att formulera strategier för hur Skånes fysiska strukturer ska kunna
utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. I januari 2014 presenterades de slutligen
antagna strategierna för Det flerkärniga Skåne. Basen i strategierna är målbilden om
att Skåne år 2030 har utvecklats till en attraktiv och livskraftig region med flera starka
tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Det finns fem strategiområden som
ska bidra till att utveckla det flerkärniga Skåne, med grund i den fysiska planeringen.
De fem strategiområdena är - Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor
samt utveckla den flerkärniga ortsstrukturen, Stärka tillgängligheten och binda
samman Skåne, Växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning, Skapa
socialt hållbara, attraktiva orter och miljöer som erbjuder hög livskvalitet samt Stärka
Skånes relation inom Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjön. Avsikten
är att dessa ska användas i det kommunala planeringsarbetet och i det regionala
utvecklingsarbetet.
Under vårvintern 2014 genomfördes rundabordssamtal med tjänstemän i de skånska
kommunerna, för att diskutera bland annat hur arbetet med strategierna för Det
flerkärniga Skåne bör gå vidare. Samtalen visade att Strukturbild för Skånes funktion
som arena för dialog, diskussion och samverkan mellan den kommunala och den
regionala nivån är viktig för de skånska kommunerna och att ett gemensamt
skåneperspektiv är en styrka för den kommunala fysiska planeringen. De
gemensamma strategierna behöver finnas med som grund på såväl regional som
kommunal nivå. I detta behöver kommunerna både uppmuntras och utmanas att i
högre utsträckning medverka i det gemensamma arbetet och att använda strategierna.
De kommunala tjänstemännen har ett ansvar för att vara bärare av och förankra arbetet
med Strukturbild för Skåne i den egna organisationen.
Att mötesformerna varieras i form av workshops, seminarier och rundabordsamtal
uppskattas. Samtidigt finns en efterfrågan efter nya typer av dialogforum t.ex.
frukostseminarier och inspirationsföreläsningar. En viktig del i utvecklingen av arbetet
med Strukturbild för Skåne är att initiera olika typer av samarbeten och anpassa
arbetsformerna efter de specifika förutsättningarna och hjälpa kommunerna att hitta
”oväntade samarbeten”. Fler aktörer som till exempel näringslivet kan inkluderas i
arbetet. Det är även viktigt att geografiskt utöka arenan och samverka med
angränsande kommunerna och regionerna norr om Skåne respektive Öresund.
Det kunskapsunderlag som tagits fram inom Strukturbild för Skåne är uppskattat,
framförallt kartmaterialet och mer metodbaserade TemaPM med verktygslådor och
utvärderingsmodeller. Samtidigt efterfrågas mer lättillgängligt material och snabbare
analyser. Uppdatering av tidigare framtaget material och analyser av eventuella
förändringar efterfrågas också.
Inom ramen för Trafikverkets projekt Den attraktiva regionen har ett arbete påbörjats
för att arbeta vidare med och konkretisera strategier för Det flerkärniga Skåne.
Projektet har inledningsvis fokuserats på att arbeta för att stärka Helsingborg som
tillväxtmotor samt att tillsammans med Kristianstad och Hässleholms kommuner
arbeta för att stärka dessas roll som tillväxtmotor i nordöstra Skåne. Denna del av
Region Skåne
42 (61)
projektet är även med i Tillväxtverket och Boverkets gemensamma program för stärkt
lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling.
Arbetet med Helsingborg respektive Kristianstad-Hässleholm kopplas även samman i
en gemensam studie kring Skånebanans potential och utveckling. På nationell nivå
deltar bland annat Boverket och SKL i projektet, vilket ger möjlighet till ytterligare
dialog. Alla tre deltagande kommuner i projektet är identifierade som regionala kärnor
i Skåne. Totalt har Skåne åtta regionala kärnor och arbete pågår för att även starta upp
ytterligare dialog och samverkan med de resterande fem kärnorna – Malmö, Lund,
Landskrona, Trelleborg och Ystad. Ytterligare ett samarbete, som är i sin uppstartsfas,
är en pågående dialog med kommunerna Åstorp, Klippan, Perstorp, Svalöv, Bjuv och
Örkelljunga i nordvästra Skåne för att diskutera möjligheten att tillsammans med dem
genomföra en studie för att belysa hur dessa kommuner kan utvecklas i Skånes
flerkärniga ortstruktur.
Ett projekt om klimatförebyggande åtgärder genom planering påbörjades 2013 och
slutrapporten TemaPM Klimatsmart planering – fysiska strukturer för minskad
klimatpåverkan presenterades i mars 2014. Rapporten belyser sambanden mellan
fysiska strukturer och påverkan på klimatet genom utsläpp av växthusgaser. Syftet är
att visa hur den fysiska planeringen kan vara ett medel till att begränsa vår påverkan
på klimatet. I rapporten presenteras ett enkelt verktyg som kan användas som stöd i
den fysiska planeringen för att bedöma klimatpåverkan. För att ytterligare inspirera till
ökat klimatfokus i planeringen bjöd Strukturbild för Skåne in till ett par workshopar
där planeringsverktyget användes i ett antal aktuella planprojekt i de skånska
kommunerna.
Strukturbild för Skåne har under 2014 också startat ett projekt som fokuserar på hur
kommunerna med fysisk planering kan förbättra förutsättningarna för ökat cyklande i
mindre tätorter. Det är idag stor skillnad på andelen resor som sker med cykel i Skånes
större städer och i de mindre tätorterna. Potentialen för ett ökat cyklande är stort och
skulle ge stora samhällsekonomiska vinster genom bland annat minskade
klimatpåverkande och luftförorenande utsläpp och minskad ohälsa genom ökad fysisk
aktivitet. Genom att skapa förutsättningar att cykla till stationer eller bytespunkter för
kollektivtrafiken, förbättras också tillgängligheten ur ett regionalt perspektiv. Projektet
beräknas vara klart och kunna presenteras i februari/mars 2015.
För att öka samverkan med angränsade kommuner och regioner pågår sedan 2013 ett
samarbete mellan Strukturbild för Skåne och Region Halland, Regionförbundet södra
Småland, Regionförbundet Kalmar samt Region Blekinge där de olika
organisationerna bland annat arbetar med att försöka definiera flerkärnighet och
regionala kärnor i ett större geografisk perspektiv.
Den målbild som målas upp i Det flerkärniga Skåne utgår ifrån vikten av att göra
Skåne mer attraktivt att bo och verka i. De fysiska strukturerna ger förutsättningar,
möjligheter och barriärer för vårt sociala liv. Samtidigt är den fysiska strukturen är
långsiktig och trög att förändra vilket gör att sociala påföljder kan cementeras för en
längre tid och påverka många människor om utmaningar och skilda behov inte
uppmärksammas. Därför har det sociala perspektivet varit med i arbetet med att
formulera strategierna. Perspektivet behöver dock fördjupas och konkretiseras. Under
2014 har därför ett arbete inletts om social hållbarhet kopplat till fysisk planering.
Arbetet syftar till utveckla kunskapen och tydliggöra kopplingen mellan social
hållbarhet och fysisk planering, både på regional och på kommunal nivå samt att
utveckla verktyg för att med fysisk planeringen konkret kunna arbeta med de sociala
utmaningar som Skåne står inför.
Region Skåne
43 (61)
Det finns ett intresse att återigen lyfta möjligheter och problematik rörande planering
av stationsnära lägen och Strukturbild för Skåne kommer att arbeta med denna fråga.
Att effektivt nyttja markresursen i anslutning till stationer och bytespunkter kommer
vara en viktig framgångsfråga för Skåne, då den högkvalitativa jordbruksmarken
behöver hushållas med i väsentligt högre utsträckning än som gjorts hittills. Dessutom
är det en viktig fråga för att effektivt nyttja den befintliga infrastruktur som finns.
Utmaningarna och hindren är dock många och det behöver tas fram konkreta exempel
och verktyg kring hur stationsnära bebyggelse kan realiseras. Frågan har lyfts bland
annat kopplat till utvecklingen av regionalt superbusskoncept, Sverigeförhandlingen
och genomförande av den regionala trafikinfrastrukturplanen. Vid genomförande av
det regionala superbusskonceptet ges till exempel goda förutsättningar för att genom
strategisk stadsplanering i anslutning till stationsmiljöerna öka attraktiviteten i en del
mindre orter i Skåne, då superbussen innebär en långsiktig försäkran om tillgång till
god kollektivtrafik. Ett arbete för att stimulera en sådan utveckling har just påbörjats
och kommer att drivas vidare under våren 2015, tillsammans med de kommuner som
är berörda av planerade superbusstråk.
Seminarieserien om hållbar stadsutveckling i framkant, som startade 2013, har fortsatt.
Seminarieserien drivs i samarbete med Sustainable Urban Development, som är ett
triple helix-kluster bestående av offentlig sektor, akademi och näringsliv.
Seminarierna under hösten 2014 har fokuserat på kreativa och framsynta angreppssätt
i stadsplaneringen för att anpassa samhället till det förändrade klimatet samt platsens
betydelse för utveckling av besöksnäringen. Seminarierna har varit välbesökta med ca
80-tal deltagare på varje och tre seminarier om bl.a. ekosystemtjänster och
stadskärnornas transformation är planerade till våren 2015.
Ökat fokus på bostadsfrågor
Ett projekt om den regionala bostadsmarknaden har pågått under 2014. Projektet
utmynnar i ett TemaPM om bostäder för studenter och unga vuxna, som planeras vara
klart i april 2015. Bostadsfrågan i stort har varit i fokus under hela året. I början av
2014 släppte Region Skåne rapporten Satsningar på kollektivtrafik ger ökat
bostadsbyggande. Syftet med denna var att visa på hur mycket planerat
bostadsbyggande som finns, kopplat till våra stora strategiska infrastruktursatsningar
kring kollektivtrafik i Skånepaketet. Skånes befolkning ökar samtidigt som
bostadsbyggandet under lång tid har varit lågt. Det gap som uppstått mellan utbud och
efterfrågan på bostadsmarknaden är nu så stort att det riskerar att hämma tillväxten i
Skåne. Region Skåne bjöd därför, tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne län och
Kommunförbundet Skåne, in till en heldagskonferens den 28 november med syfte att
ta ett samlat grepp om problematiken. Utifrån de olika aktörernas kompetens och kraft
kan vi förstå den skånska utmaningen och agera mer samlat och kraftfullt. Skånskt
ledningsforum som är Regionstyrelsens presidie, kommunförbundets presidie och
länsledningen från Länsstyrelsen i Skåne, har under 2014 även beslutat att bilda ett
regionalt bostadsnätverk med fokus på ett ökat bostadsbyggande i Skåne. Syftet med
nätverket är att samla bostadsmarknadens aktörer för samverkan kring frågan.
Stärkt arbete inom PBL och bostadsförsörjning
Arbetet med att konkretisera strategier för Det flerkärniga Skåne sker på olika sätt,
bland annat genom Region Skånes roll som remissinstans för PBL samt som underlag
till den regionala transportinfrastrukturplaneringen, och trafikförsörjningsprogrammet.
Remisshanteringen av översikts- och detaljplaner samt bostadsförsörjningsprogram
har fortsatt utvecklats under året där remissvarens koppling till framtagna regionala
strategier har varit i fokus. Kommunerna skickar nu översiktsplaner och detaljplaner
endast till Region Skånes centrala adress och samordning av remissvaren görs. Den
interna kompetensutvecklingen kring Region Skånes roll enligt PBL och kopplingen
Region Skåne
44 (61)
till regionala strategier har också fortsatt. Att stärka översiktsplanen som ett strategiskt
instrument har från början varit en viktig del i arbetet med Strukturbild för Skåne.
Fokus ligger inte på utformning av den enskilda översiktsplanen, utan på att lyfta den
regionala dimensionen liksom översiktsplanens strategiska funktion som politiskt
verktyg. Under året har Region Skåne yttrat sig över nästan 350 ärenden enligt PBL.
Strategier för Det flerkärniga Skåne är ett tydligt underlag i yttrandena liksom
Trafikförsörjningsprogram, RTI-planen, den regionala utvecklingsstrategin och andra
regionala strategier så som kulturplan, folkhälsoarbete och näringslivsarbete. Region
Skåne har tagit initiativ till dialog med kommunerna och deltar gärna på ett tidigt
stadium i deras arbeten.
Strategiskt gränsöverskridande samarbete
Vanguard-initiativet
I samarbete med våra partners i Europa verkar Region Skåne för att regioner ska ha en
mer aktiv roll för att skapa tillväxt. Tillsammans vill vi koppla samman innovativa
värdekedjor och skapa nya konkurrensfördelar för Europa i en global ekonomi.
Vanguard-initiativet är ett initiativ från 21 regioner i 10 europeiska länder som syftar
till att locka hit ny och behålla nuvarande tillverkningsindustri. Skåne ingår
tillsammans med regioner som Flandern och Skottland. De deltagande regionerna
förbinder sig att arbeta tillsammans med den europeiska nivån för att hitta sätt att
koppla ihop regionala strategier för innovations- och tillväxtsatsningar på strategiskt
viktiga områden och därigenom bidra till en ny industripolitik för Europa.
På Vanguard-initiativets årsmöte i Milano i november 2014 kom de deltagande
regionerna bland annat överens om att förenkla tillgången till gemensam finansiering
av saminversteringsprojekt och att utforska lösningar till för att stärka privat/offentligfinansiering genom Europeiska investeringsbanken. Den vägledande riktningen för
samarbetet är smart specialisering. Begreppet bygger vidare på tidigare erfarenheter av
att arbeta med nationella och regionala innovations-strategier inom ramen för EU:s
sammanhållningspolitik. Skillnaderna är att man tydligare betonar vikten av att ta ett
internationellt perspektiv, att man måste utgå från regionala förut-sättningar och att
tillämpa en bred definition av innovations begreppet. Vanguard-initiativet består av
följande regioner:
Asturien (ES), Baden-Württemberg (DE), Baskien (ES), Birkaland (FI), Dalarna (SE),
Flandern (BE), Katalonien (ES), Lombardiet (IT), Małopolska (PL), Navarra (ES),
Nord-Pas de Calais (FR), Norte (PT), Nordrhein-Westfalen (DE), Oberösterreich
(AT), Rhône-Alpes (FR), Schlesien (PL), Skottland (UK), Skåne (SE), Vallonien
(BE), Zuid-Holland (NL)
Integrationen i Öresundsregionen måste öka / Strategiskt gränsöverskridande
samarbete (inkl Östersjöstrategin)
Region Skåne samverkar på en rad områden med grannregionerna såväl inom som utom
Sverige.
Öresund
Öresundsregionen utgör Nordens största storstadsområde med ca 3,8 milj invånare. För att
stärka Skånes tillväxtmöjligheter är det avgörande att utveckla Öresundsintegrationen och
att främja en väl integrerad gränsregional arbetsmarknad. Öresundskomiteen är den
politiska plattformen för samverkan i Öresundsregionen och syftar till att verka för att
integrationen vidareutvecklas. Region Skåne är tillsammans med Region Hovedstaden och
Region Skåne
45 (61)
Region Själland drivande aktörer i Öresundsregionen. Under 2014 har fokus bl a varit på
gränshindersarbete och ökad gränsregional samverkan mellan universiteten. Under
Almedalsveckan och Folkemödet på Bornholm har ett intensivt påverkansarbete utförts
med syfte att förbättra förutsättningarna för Öresundsintegrationen.
I ”Det öppna Skåne 2030”, den skånska utvecklingsstrategin som antogs juni 2014,
tydliggörs att den gemensamma gränsregionala arbetsmarknaden ska vidareutvecklas.
Eftersom ESS kommer att ha anläggningen lokaliserad till Lund medan all data processing
sker i Köpenhamn, blir detta en katalysator för det gränsregionala forskningssamarbetet,
och ett förprojekt har genomförts under 2014 med syfte att förbereda inför en Interregansökan om ESS och MAX IV i ett gränsregionalt perspektiv.
För att underlätta vardagsintegrationen finns Öresunddirekt, som arbetar med information
och rådgivning om bland annat arbetsmarknads-, socialförsäkrings- och skattefrågor till
privatpersoner som arbetar och bor på båda sidor om Öresund. På svensk sida finns en
”butik” i Malmö, som är ett samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen,
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. I Webredaktionen är lokaliserad
till Köpenhamn, och finansieras av Region Skåne, Region Hovedstaden, danska ministerier
m fl. Under 2014 har Malmökontoret flyttats till ett förbättrat ”pendlarläge”. Diskussioner
om utformning av engelsk hemsida och utökad information för tredjelandsmedborgare har
förts. Seminarier om näringslivets utvecklingsmöjligheter i ett gränsregionalt perspektiv
har hållits på Öressunddirekt, på Folkemödet på Bornholm och på Mötesplats Skåne.
Det gränsregionala Interreg IV A-programmet för Öresund-Kattegat-Skagerrak, med ett
särskilt område för Öresundsregionen, är ett viktigt instrument för att stödja samarbetet.
Inom ramen för programmet har en rad samarbetsprojekt genomförts med svenska och
danska partners. Region Skåne medverkar, aktivt i programmet – såväl på projektnivå som
i programmets beslutsstrukturer. Samarbetsprojekt finns inom alla Region Skånes
ansvarsområden, exempelvis infrastruktur/transporter, kultur, näringslivsutveckling,
arbetsmarknad och kompetensförsörjning, fysisk planering, samt hälso- och sjukvård.
Inför programperioden 2014-2020 har Region Skåne, på uppdrag av Näringsdepartementet,
samordnat framtagandet av det operativa programmet för Interreg VA Öresund-KattegatSkagerrak. Programmet godkändes av EU-kommissionen i december 2014 och öppnar sin
första utlysning i februari 2015.
Av särskild vikt i det gränsöverskridande samarbetet i Öresundsregionen är gemensam och
jämförbar statistik som gör det möjligt att följa utvecklingen av integrationen i regionen.
Region Skåne har här, tillsammans med danska regioner, SCB och dess danska
motsvarighet, arbetet för att få till stånd sådan statistik. Under 2014 har Interregprojektet
Örestat III avslutats och avrapporterats. Region Skåne anser att en kvalificerad
gränsregional statistik i grunden är ett nationellt ansvar, som dock varit svårt att få gehör
för på nationell nivå i både Sverige och Danmark.
Sydvästra Östersjöområdet
Utvecklingsaxeln Öresundsregionen – Hamburg/Nordtyskland blir allt viktigare genom att
regionerna knyts samman genom den kommande Fehmarn bältförbindelsen. Två stora
europeiska arbetsmarknader länkas samman, och inom exempelvis ämnesområdet
materialvetenskap finns stora möjligheter till stärkt samarbete mellan ESS/MAX IV och
liknande anläggningar i Hamburg. Region Skåne samverkar med de danska regionerna
Hovedstaden och Själland, Köpennhamns kommun samt de tyska delstaterna SchleswigHolstein och Hamburg i det så kallade STRING-samarbetet. Samarbetet har på senare tid
stärkts, och en ”STRING Strategy 2030” har upprättats med fokus på infrastruktur, grön
Region Skåne
46 (61)
tillväxt, forskning, turism och kultur samt gränsregionalt samarbete. I den regionala rapport
som togs fram under 2014 lyfter man fram ett antal indikatorer som är relevanta för
samarbetet och ska följas upp under kommande år. Parterna inom samarbetet har också
arbetat för att myndigheter i de tre länderna ska samarbeta kring ett sammanhängande
transportsystem mellan Öresund och Hamburg. Ett av kraven som parterna vill få igenom
är att restiden med järnväg mellan Köpenhamn och Hamburg ska ta maximalt 2, 5 timmar.
Interreg-projekt projekt Green STRING corridor
Projektet har bedrivits 2011-2014 med deltagelse från regioner, kommuner och universitet i
Skåne och på Själland. Projektet syftar till att utveckla en grön transportkorridor ÖresundHamburg i samband med Fehmarn Bält förbindelsen. Dvs öka tillgängligheten utan att öka
miljöbelastningen och kartlägga näringslivsmöjligheter som detta ger. Förbindelsen väntas
öppnat 2021/22 och de samlade investeringar i korridorens infrastruktur är ca 80 mia
kronor. Fehmarn förbindelsen kommer radikalt att ändra den internationella tillgänglighet
för Skåne, eftersom det kommer at bli snabbare att åka med bil och tåg till Hamburg än
Stockholm. Projektet har initierat et stort antal aktiviteter med tyska samverkansparter för
identifiera möjliga näringslivsmöjligheter. Projektet har framför allt jobbat med
utvecklingen av logistiksektorn, som har resulterat i samverkansavtal mellan de tyska,
danska och skånske. Ett annat fokus har varit bristen på gemensam standard i korridoren
för godstransport, längden av lastbiler och godståg. Projektet har identifierat stora brister
som behöver löses på nationell nivå Sverige-Danmark-Tyskland. På projektets
slutkonferens den 1 oktober 2014 i Köpenhamn påpekade EU’s klimatkommisarie behovet
av att få mera fart på införandet av alternativa drivmedel. STRING partnerna har under
2014 initierat arbetet med denna problematik under namnet GREAT.
Den Skandinaviska arenan – axeln Oslo/Göteborg-Öresund
Inom utvecklingsaxeln Oslo-Göteborg-Öresundsregionen finns ett politiskt samarbete inom
”Den Skandinaviska Arenan”, och projektet ”The Scandinavian 8 million City” syftar till
att utveckla tillgängligheten och knyta samman regionerna. Genom att knyta samman
arbetsmarknaderna och öka samarbetet mellan universiteten kan tillväxtpotentialen
utvecklas. Projektet har syftet till att ökar förutsättningarna för en större global
konkurrenskraft av regionen. Företagskulturen och universitetskulturen är mycket lik
varandra i ett globalt perspektiv. Projektet har haft samtliga regioner i korridoren OsloKøbenhavn som deltagare och omfattar två av de största gränsregioner i Sverige. Projektet
har utrett förutsättningarna för en utbyggd järnväg i hela korridoren resp. en
höghastighetsbana och identifierat positiva effekter på arbetsmarknaden och
näringslivsutvecklingen. Projektets slutkonferens var 9 april 2014 i Stockholm.
Östersjöområdet och Östersjöstrategin
Region Skånes arbete med EU:s strategi för Östersjöregionen har bidragit till att förenkla
kommunikationen i flernivåperspektiv (regionalt/nationellt/EU). Vi ser att vi snabbare
”pratar om samma sak”, synkroniserar våra ansträngningar och finner synergier inom olika
områden och samarbeten där vi finns representerade från Skåne och Sverige. Vi ser också
behovet av att utveckla och samarbeta bättre internt i vår egen organisation mellan våra
avdelningar för att kunna bidra med relevant kunskap och input till makroregionalt
perspektiv; Öresund-Fehmarn Bält (STRING) och Östersjöregionen.
Ett tydligt exempel på mervärde av Östersjöstrategin ser vi inom arbetet med våra
innovationsområden (smart specialisering), där vi tillsammans med EU/Smart
Specialisation Platform (S3),Vinnova och Tillväxtverket arrangerar seminarier och
konferenser och på så vis identifierar och mobiliserar strategiska samarbetspartners i
programperiod 2014-2020.
Region Skånes engagemang i Östersjöstrategin är starkt inom prioriteringsområdet
forskning och innovation som leds av Sverige (Vinnova) i samarbete med Polen. Region
Region Skåne
47 (61)
Skåne har varit partner inom BSR Stars (Östersjöprogrammet) och medverkar som regional
expert i styrkommittén bestående av representanter från Östersjöländernas närings- och
utbildningsdepartement samt innovationsmyndigheter. Flera skånska innovationsarenor har
deltagit med målet att skapa samarbete med innovationsmiljöer i Östersjöområdet. Vi följer
och deltar löpande i samtalen gällande prioriteringar och vill som regional aktör fortsätta
att bidra med vår kunskap inför uppdatering av ny handlingsplan för Östersjöstrategin som
beslutas i juni 2015.
Dessutom deltar Region Skåne i styrkommittén på temat samfinansieringsfrågor i
Östersjöregionen genom flaggskeppet BSR Fund. Målet är att lägga fram förslag på
förbättringar under programperiod 2014-2020 som kan leda till ökat och förenklat
transnationellt samarbete i makroregionen. Diskussion pågår löpande med Vinnova,
Näringsdepartementet, Tillväxtverket, S3-platform, Östersjöprogrammet och EU
Kommissionen om samarbetsmöjligheter där vi kan använda våra skånska
innovationsområden som piloter. Kunskapen kring finansiell samhandling och förmågan att
genomföra större transnationella projekt menar vi attraherar investeringar och ytterligare
internationella partners, utvecklar innovationer samt bidrar till hållbar och
konkurrenskraftig tillväxt.
Gällande Region Skånes deltagande i olika samarbetsprojekt med koppling till
Östersjöregionen hänvisas till tidigare redovisning.
Till viktiga externa nätverk och samarbeten för att dra nytta av Östersjöstrategin räknar vi
de projekt/partnerskap vi deltar i samt:
 Tillväxtverket – Östersjönätverk
 Vinnova och Näringsdepsrtement – PA Innovation/EUSBSR
 iBSG – informal Baltic Sea Group (Bryssel)
 CPMR – Conference of peripheral and maritime regions of Europe
 BSSSC – Baltic Sea States Subregional Cooperation
 BDF – Baltic Development Forum
 EU Kommissionen, DG Regio
 ITPS, Smart Specialisation Platform (S3), Sevilla
 De tyska delstaterna Schleswig- Holstein, Mecklenburg-Vorpommern, Hamburg, Berlin
och Brandenburg
 Västpommern, Polen
 STRING-samarbetet
 Öresundssamarbetet
 Östersjöns Parlamentarikerkonferens (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC),
samarbets-organisation främst för nationella parlamenten i Östersjöstaterna (Region Skåne,
observatör)
Region Skåne är sedan 2004 medlem i Central European Transport Corridor (CETC), som
är ett samarbete mellan regioner i korridoren längs väg E65 genom Östereuropa från
Sverige till Adriatiska havet. Syftet är förbättrad tillgänglighet i korridoren, förstärkning av
transportinfrastrukturen, stärkande av den ekonomiska utvecklingen och förbättrade
levnadsvillkor, samt stöd för intermodala och miljövänliga transportmöjligheter. Region
Skåne fick i januari 2013 svenska regeringens godkännande att bli medlem i den
Europeiska Gruppering för Territoriellt Samarbete (EGTS) för CETC som sedan bildades
under våren 2014. Grupperingen har sitt säte i Szczecin, Polen.
Det gränsregionala Interreg IV A-programmet South Baltic är ett instrument som för Skåne
kompletterar det större Östersjöprogrammet. Under programperioden 2014-2020 har
projekt initierats inom exempelvis miljö- och avfallshantering, kultur,
Region Skåne
48 (61)
arbetsmarknadsfrågor samt gränsöverskridande utbyte och integration inom en rad
områden.
Region Skåne medverkar på tjänstemannanivå i framtagandet av Interreg A-programmet
för South Baltic 2014-2020. Programförslaget skickades in till EU-kommissionen i
december 2014.
Region Skåne har medverkat i interregprojektet TransGovernance där regioner och
myndigheter från 9 länder har analyserat erfarenheter från arbetet med transportutveckling i
Östersjöområdet. Ansvarsfördelning, samarbetsformer och beslutsprocesser har analyserats
ur ett flernivåperspektiv. Utvecklingen i gränsöverskridande storstadsområden har
behandlats med Öresundsregionen som ett av exemplen. En viktig fråga har också varit hur
resultat och förslag från interregionala analyser kan tas tillvara i den nationella
infrastrukturplaneringen. Även samspelet mellan myndigheter, regioner och näringsliv i
transportkorridorer har behandlats. Projektet redovisar en mängd erfarenheter från projekt
och samarbetsplattformar i olika delar av Östersjöområdet och lämnar förslag till
förbättringar. Det avslutades vid ett seminarium i Bryssel i november 2014 med deltagare
från bl a EU Kommissionen, det svenska Näringsdepartementet och Trafikverket, regioner,
näringsliv och universitet.
Region Skåne har också medverkat genom underlag och förslag i det Core Corridor Forum
som under 2014 bildats av Komissionens koordinator för huvudkorridoren SkandinavienMedelhavet. Samverkan sker i detta arbete med Näringsdepartementet, Trafikverket och
övriga berörda regioner. Även de skånska core hamnarna Malmö och Telleborg medverkar
i forumets arbete.
Ett annat exempel på projekt inom detta program där vi medverkar är Science Link, som
ska utgöra en länk för att överbrygga glappet mellan forskningsanläggningar och företagen
och utveckla ett ömsesidigt utnyttjande av forskningsinfrastruktur och kompetens – ett
delprojekt inom ramen för det pågående arbetet med att utveckla Baltic Science Link, som
är ett flaggskeppsinitiativ i EU:s strategi för Östersjöregionen.
Återrapportering 2
Det öppna Skåne 2030 – Skånes regionala utvecklingsstrategi
Året inleddes med att förslag till ny regional utvecklingsstrategi var på remiss mellan
den 20 januari-31 mars och under denna period anordnades ett tiotal tvärsektoriella
remissdialoger runt om i Skåne. Ett par hundra engagerade personer från Skånes
kommuner, näringsliv, statliga myndigheter och organisationer samt från den idéburna
sektorn valde att träffas i något av Skånes fyra hörn för att diskutera remissförslaget.
Parallellt genomfördes en omfattande medborgardialog; både via Skånepanelen
(kvantitativ enkätundersökning), diskussion i fokusgrupper och gymnasiedialog. Det
kom in drygt hundra officiella remissyttranden och med hänsyn till dessa togs ett
slutgiltigt förslag fram som utgår från målbilden om Det öppna Skåne 2030. Förutom
målbilden innehåller utvecklingsstrategin ett nuläge där Skånes styrkor och
utmaningar identifieras, samt fem prioriterade ställningstaganden med ett antal
delstrategier samt några mätbara mål.
De fem prioriterade ställningstagandena är:
 Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet
 Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor
 Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur
Region Skåne
49 (61)


Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster
Skåne ska vara globalt attraktivt
Region Skåne har fått mycket positiv återkoppling från andra aktörer för det faktum
att den regionala utvecklingsstrategin har tagits fram i bred dialog med Skånes olika
utvecklingsaktörer. Detta ses som en framgångsfaktor och därför har det varit, och
kommer att vara, den ständigt återkommande prioriteringen i det fortsatta
utvecklingsarbetet att vidhålla och värna den breda dialogen. Syftet med den regionala
utvecklingsstrategin är att mana till samverkan och Region Skåne måste som
processledare föregå med gott exempel.
I juni 2014 beslutade en enhällig regionfullmäktige att ställa sig bakom förslaget till
Skånes nya regionala utvecklingsstrategi om Det öppna Skåne 2030, med följande
beslut:
1. Regionfullmäktige fastställer föreliggande förslag till Skånes regionala
utvecklingsstrategi.
2. Regionfullmäktige beslutar att Skånes regionala utvecklingsstrategi ska
ligga till grund för Region Skånes budget och efterföljande
verksamhetsplaner.
3. Regionfullmäktige uppmanar de skånska utvecklingsaktörerna att ställa sig
bakom föreliggande förslag till Skånes regionala utvecklingsstrategi och att
aktivt delta för att genomföra strategins intentioner.
4. Regionfullmäktige uppmanar till samhandling kring strategins intentioner
inom olika gemensamma arenor och samverkanskonstellationer.
Regionstyrelsen beslutade även följande:
1. Regionstyrelsen uppdrar åt regiondirektören att säkerställa
utvecklingsstrategins intentioner inom Region Skånes verksamhet och det
långsiktiga åtagandet avseende att leda arbetet kring genomförande.
2. Regionstyrelsen beslutar att samtliga förvaltningar inom Region Skåne ska
arbeta med strategins intentioner och ta fram nödvändiga handlingsplaner
kring genomförande.
I samband med beslutet i juni skickades Skånes regionala utvecklingsstrategi ut i både
fysisk och digital form till varit delaktiga i det regionala utvecklingsarbetet; främst
politiker och tjänstemän i Skånes kommuner, samt alla aktörer som fått
utvecklingsstrategin på remiss. I dagsläget har mer än 2000 exemplar delats ut och
efterfrågan är fortsatt stor. Skånes regionala utvecklingsstrategi finns tryckt i olika
former: lång- och kortversion, på svenska och engelska, samt i två roliga kortvarianter
för att kunna delas ut i marknadsföringssyfte. Den digitala webbplatsen
www.skane2030.se är plattformen för arbetet.
I april anordnades Attraktionskraft Skåne – en heldagskonferens om Skånes
utveckling och attraktionskraft kopplat till den nationella strategin Attraktionskraft
Sverige. Den 15 augusti arrangerades Mötesplats Skåne för andra gången. Under en
heldag genomfördes 40 seminarier och en direktsänd partiföreträdardebatt – allt med
fokus på att diskutera Skånes viktigaste utvecklingsfrågor med sikte på Det öppna
Skåne 2030. Runt 1300 personer besökte Mötesplats Skåne, som har blivit den
viktigaste mötesarenan i Skåne för att diskutera regionens utveckling.
Under hösten har fokus legat på hur målbilden och strategierna i Skånes regionala
utvecklingsstrategi ska genomföras. En viktig parameter är att få alla
utvecklingsaktörer att känna ägarskap för Skånes utveckling och underlätta för
samverkan mellan olika aktörer och sektorer. I november tog regiondirektören beslut
Region Skåne
50 (61)
om plan för genomförande med aktiviteter för förvekligande av strategin. Fokus ligger
på att skapa ägarskap kring Skånes utveckling, både internt och externt. Andra
områden rör kommunikation, påverkan, budget, intern verksamhetsplanering,
kompetensutveckling, resurser och organisation.
Med beslutad strategi inleds nu nästa fas i arbetet där Skåne ska gå från ord till
handling och faktiskt genomföra strategin. Region Skåne har ett utpekat ansvar
avseende framtagandet av strategin, men även genomförande, uppföljning, utvärdering
och samverkan. Att fullfölja strategins åtagande genom Region Skånes egen
verksamhet är centralt där Region Skåne kan agera vägledande för andra. Ord, vilja
och ambition måste följas av handling. Den regionala utvecklingsstrategin är ingenting
om den inte är vägledande och tas med i fortsatt arbete.
Region Skånes medarbetare och chefer har en nyckelroll i att vara goda ambassadörer
för den regionala utvecklingsstrategin och det regionala utvecklingsansvaret. För RUS
genomförande krävs ett brett ägarskap med många ambassadörer som ”lever och
andas” det öppna Skåne. Region Skånes för-troendevalda, chefer och medarbetare
måste ha kunskap om syftet med den regionala utvecklingsstrategin, Region Skånes
utvecklingsuppdrag, kopplingen mellan VP/budget/RUS, och sin egen roll i arbetet.
Det regionala utvecklingsarbetet utgörs till stor del av aktiviteter och processer som
bedrivs på olika sätt och av olika aktörer. Att få andra aktörer att äga materialet är
viktigt så att det inte bara blir Region Skånes strategi. Det krävs ett aktivt arbete med
att kontinuerligt kommunicera, synliggöra och driva arbetet för att få andra att känna
ökat ägarskap. Region Skånes roll som processledare behöver utvecklas. En viktig del
i arbetet blir därmed att aktivt ta med den regionala utvecklingsstrategin i pågående
processer, samarbeten och utvecklingsplattformar och vid behov identifiera områden
där befintliga samarbetsforum saknas och initiera sådana. För att få en överblick av
vilket utvecklingsarbete som sker i Skåne av samtliga aktörer har Region Skåne
kartlagt pågående processer och plattformar för samverkan som stöttar önskad
utveckling kopplat till de fem ställningstagandena. Kartläggningen pekar också på
befintliga planer, strategier och mål som stödjer genomförandet av delstrategierna och
pekar mot målbilden Skåne 2030.
Arbetet med att ta fram den regionala utvecklingsstrategin inleddes med en
kommundialog, Skånesamtalen, där Region Skånes politiska ledning besökte samtliga
skånska kommuner. Det finns en efterfrågan, behov och en direkt beställning kring att
genomföra något liknande kring nästa steg genomförandet. Därutöver krävs en
kontinuerlig, utvecklad och utvidgad extern dialog. Kommuner, statliga myndigheter,
högskolor och universitet, näringslivs- och branschorganisationer samt idéburna
organisationer har alla ett gemensamt ansvar att arbeta för ett öppet Skåne 2030.
Dialogen med dessa aktörer måste fortsätta eftersom det är genom dialog ett ägarskap
skapas, fler engagerar sig, lösningar identifieras på komplexa problem, åter-koppling
och utvärdering lyfts och diskuteras. Tvärsektoriella nätverk bidrar till ökat samarbete
och mer tillit, vilket ger förutsättningar för mera samhandling.
Under hösten har Länsstyrelsen Skåne, Trelleborgs kommun och den idéburna
intresseorganisationen NÄTVERKET – idéburen sektor Skåne valt att ställa sig
bakom Skånes regionala utvecklingsstrategi i sina organisationer; som exempel på hur
ägarskapet för utvecklingsstrategin sprids till andra aktörer än Region Skåne.
I december lanserades Region Skånes nya hemsida http://rapport.skane.se/huga/ för
uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet (HUGÅ - Hur har det gått i Skåne
2014?). Aldrig tidigare har det regionala uppföljningsarbetet varit så tydligt kopplat
Region Skåne
51 (61)
till den regionala utvecklingsstrategin som i år. Samtliga indikatorer som tagits fram
för att mäta Skånes utveckling har koppling till de 29 målen i den regionala
utvecklingsstrategin.
Samverkan inom arbetet med den regionala utvecklingsstrategin
Under arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi har Region Skåne bjudit in
Skånes olika utvecklingsaktörer till dialogmöten i olika konstellationer. Förutom med
Skånes kommuner, näringsliv och medborgare har Region Skåne haft särskilda
sittningar med Länsstyrelsen, statliga myndigheter och Kommunförbundet Skåne vid
flera tillfällen. Flera aktörer framförde i sina remissyttranden att de varit med och tagit
fram Skånes regionala utvecklingsstrategi via dessa dialogmöten – som ett tydligt
bevis på hur de uppfattar sin delaktighet.
Region Skånes roll som processledare har stärkts betydligt under året, där en av
huvuduppgifterna har varit att hålla dialogen med Skånes utvecklingsaktörer och
samordna arbetet. Under arbetets gång har det också blivit allt mer tydligt att
samarbetspartners ser Region Skånes roll som processledare och initiativtagare till
olika mötesarenor, samarbeten och nya gemensamma projekt. Men Region Skånes roll
som processledare behöver utvecklas vidare. En viktig del i arbetet blir att aktivt ta
med den regionala utvecklingsstrategin i pågående processer, samarbeten och
utvecklingsplattformar och vid behov identifiera områden där befintliga
samarbetsforum saknas och initiera sådana. Region Skåne erbjuder redan särskilda
mötesarenor för alla aktörer involverade i arbetet med utvecklingsstrategin, såsom
Mötesplats Skåne och Attraktionskraft Skåne. Region Skåne bör ta ansvar för att
utveckla fler relevanta forum och bjuda in till tvärsektoriella möten med syfte att
diskutera Skånes viktigaste framtidsfrågor utifrån breda perspektiv. Genom att skapa
arenor för samtal om vilka värderingar och beteenden som påverkar uppdraget i rätt
riktning, skapar organisationen en känsla av sammanhang som inspirerar till
engagemang.
Region Skåne ser att det finns en fortsatt efterfrågan på ökad samverkan i Skåne, och
Region Skåne tar ansvar för att underlätta att så sker. Störst framgång under 2014 har
samarbetet med den idéburna sektorn varit. Region Skåne har sedan länge god och
kontinuerlig kommunikation med de skånska kommunerna, Kommunförbundet Skåne
och Länsstyrelsen i Skåne, men det är först under året 2014 som representanter från
den idéburna sektorn tydligt uttryckt uppskattning för att de involveras i arbetet med
den nya regionala utvecklingsstrategin och säger sig vilja ta aktiv del i genomförandet.
Samverkan inom arbetet Strukturbild för Skåne
Sedan 2005 bedrivs arbetet med Strukturbild för Skåne som är ett initiativ för fysisk
planering med den regionala skalan i fokus som en del av det regionala
utvecklingsarbetet i Skåne. Arbetet drivs av Region Skåne i nära samverkan med
Skånes 33 kommuner. Syftet med Strukturbild för Skåne är att koppla samman det
regionala utvecklingsarbetet med kommunernas översiktsplanering. Inom arbetet med
Strukturbild för Skåne är samverkan och dialog en viktig utgångspunk och arbetet har
utvecklats kontinuerligt i dialog med kommunerna.
Under våren 2014 genomfördes en ny omgång av rundabordssamtal. Syftet med
samtalen var att identifiera och diskutera de frågor kopplat till den fysiska planeringen
som är relevanta att arbeta med på regional nivå samt att få inspel till det vidare
arbetet. Strategier för Det flerkärniga Skåne, ett gemensamt strategiskt dokument
framtaget inom Strukturbild för Skåne, var en viktig utgångspunkt. Fokus för samtalen
hamnade snarare på arbetsformer och gemensamma processer än förslag på
ämnesområden att arbeta vidare med, även om också detta berördes.
Region Skåne
52 (61)
En slutsats som blev tydlig under samtalen är att Strukturbild för Skånes funktion som
arena för dialog, diskussion och samverkan mellan den kommunala och den regionala
nivån är viktig för de skånska kommunerna och att ett gemensamt Skåneperspektiv är
en styrka för den kommunala fysiska planeringen. De gemensamma strategierna
behöver finnas med som grund på såväl regional som kommunal nivå. I detta behöver
kommunerna både uppmuntras och utmanas att i högre utsträckning medverka i det
gemensamma arbetet och att använda strategierna. De kommunala tjänstemännen har
ett ansvar för att vara bärare av och förankra arbetet med Strukturbild för Skåne i den
egna organisationen. För att skapa ett större engagemang är det viktigt att Strukturbild
för Skåne arbetar mot såväl en långsiktig som en kortsiktig horisont.
Ett sätt som Strukturbild för Skåne har valt att arbeta tillsammans med kommunerna är
att de medverkar som exempel i det kunskapsunderlag som tas fram. Under 2014 har
arbete pågått med två olika rapporter med detta upplägg. Fokus för dessa har varit
klimatsmart planering samt att öka cyklandet i mindre tätorter. Sammanlagt har sju
kommuner deltagit som exempel. Kopplat till rapporterna har det även ordnats
workshops med bredare deltagande från fler kommuner. Dessutom har de skånska
kommunerna involverats i ett arbete om bostadssituationen för studenter och unga
vuxna genom deltagande i workshops.
Region Skåne deltar genom Strukturbild för Skåne i Trafikverkets projekt Den
attraktiva regionen som är ett forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att
utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling,
miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet samt att utveckla samspelet mellan
regionala och kommunala aktörer för gemensamma prioriteringar. Deltagandet i
projektet tar utgångspunkt i att konkretisera och genomföra strategier för Det
flerkärniga Skåne. Projektet har inledningsvis fokuserats på att arbeta för att stärka
Helsingborg som tillväxtmotor samt att tillsammans med Kristianstad och
Hässleholms kommuner arbeta för att stärka dessas roll som tillväxtmotor i nordöstra
Skåne. Denna del av projektet är även med i Tillväxtverket och Boverkets
gemensamma program för stärkt lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering
och näringslivsutveckling. Arbetet med Helsingborg respektive KristianstadHässleholm kopplas även samman i en gemensam studie kring Skånebanans potential
och utveckling. På nationell nivå deltar även bland annat Boverket och SKL i
projektet, vilket ger möjlighet till ytterligare dialog. Genom Den attraktiva regionen
samverkar Strukturbild för Skåne på ett nytt sätt med kommunerna.
För att öka samverkan med angränsade kommuner och regioner har Strukturbild för
Skåne tillsammans med Region Halland, Regionförbundet södra Småland,
Regionförbundet Kalmar samt Region Blekinge under 2013 inlett ett samarbete där de
olika organisationerna bland annat arbetar med att försöka definiera flerkärnighet och
regionala kärnor i ett större geografisk perspektiv.
Planeringssamverkan Skåne
Planeringssamverkan är ett forum som arrangeras av Region Skåne. Den del av
verksamheten som arbetar med regional transportinfrastruktur genomför tillsammans
med Strukturbild för Skåne, kollektivtrafikmyndigheten och Skånetrafiken
dialogmöten och samordning med de 33 skånska kommunerna. Syftet är att förankra
och diskutera planeringsunderlagen och förslagen till regional
transportinfrastrukturplan. Trafikverket deltar också. Forumet har utvecklats från att
mest handla om trafikteknisk planering för kommunernas trafikingenjörer till ett
forum där hela Skånes strategiska fysiska samhällsplanering även om det finns en
tyngdpunkt på infrastrukturen. Genom att visa på kopplingen mellan de regionala
Region Skåne
53 (61)
utvecklingsmålen och infrastrukturplaneringen, kan vi bättre samordna och skapa
förankring i de skånska kommunernas översiktliga planering. Forumet är ett av de
viktigare tillfällena då Region Skåne tar emot synpunkter och förankrar kommunernas
önskemål för den regionala transportinfrastrukturplanen. Under år 2014 genomfördes
åtta heldagstillfällen, 2 ggr á fyra tillfällen på olika orter i Skåne. Mötestillfällena
innehåll workshops, diskussioner, seminarier där den regionala
infrastrukturplaneringen behandlades men också kopplingen till den regionala
utvecklingsstrategin och nationell infrastrukturplanering. På så sätt får kommunala
planerare delta i detta planeringsarbete utöver den planerings som sker i enskilda
infrastrukturprojekt. Forumet ger möjlighet för kommunala planerare i Skåne att
informera sig om vad som händer i alla skånska kommuner, inom trafikverket och
Region Skåne.
HMSkåne
Arbete med miljöanpassat resande och miljöanpassade transporter sker bl a inom
samarbetsplattformen Hållbar Mobilitet Skåne där Region Skåne, Trafikverket,
Länsstyrelsen, de skånska kommunerna m fl medverkar. HM Skåne arbetar
kontinuerligt för att öka samverkan och kunskapen i regionen inom området hållbara
transporter. I samband med infrastruktursatsningen Pågatåg Nordost har man arbetat
med olika mobility management åtgärder och informationsinsatser för att öka resandet
med kollektivtrafik till och från de nya stationsorterna. Andra satsningar under året har
varit att verka för ökad samverkan i cykelfrågor och ökad arbetspendling med cykel,
även på lite längre sträckor.
Skånskt Bredbandsforum
Region Skånes bredbandstrategi beskriver målet att 95 procent av Skånes hushåll och
samtliga verksamheter ska ha tillgång till minst 100Mbit/s senast år 2020. Som ett led
i att verkställa Bredbandstrategins mål, har Region Skåne startat ett bredbandsforum
för Skåne där experter och ledande beslutsfattare möts i ett gemensamt forum i Skåne.
Skånskt Bredbandsforum är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet
Skåne, Länsstyrelsen Skåne samt näringsliv och akademi. Skånskt Bredbandsforum
utgörs av ett kansli (som idag bemannas av SkåNet) och en styrgrupp. Forumets
sammansättning ger olika intressenter möjlighet att vara en del av dialogen och få
möjlighet till samverkan. Syftet är att förankra och effektivisera
bredbandsutbyggnaden genom en bred samverkan mellan regionens samlade
kompetenser inom offentlig sektor, näringslivet och akademin i Skåne.
Inom ramen för Bredbandsforums uppdrag har Region Skåne startat ett projekt för att
stödja utbyggnaden av bredbandsnäten i de skånska kommunerna. I arbetet med att nå
bredbandsmålet år 2020 ingår att hjälpa kommunerna i Skåne med bredbandsstrategier
och stöd vid dialog med invånare och marknadens aktörer samt stöd i
planeringsprocessen med att aggregera efterfrågan. Projektet följer utbyggnaden och
ger statistiska underlag till analys av måluppfyllnad och stöd till kommunerna i deras
planering och uppföljning. Resultatet ska på ett mätbart sätt visa att målbilden
successivt uppfylls.
Skånskt ledningsforum
Skånskt ledningsforum består av ledningarna för Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne
samt Kommunförbundet Skåne och är en arena där frågor av betydelse för Skånes
utveckling ska lyftas.
Skånskt ledningsforum startades december 2013 och träffas ca 3-4 ggr år och lyfta
olika frågor av strategisk betydelse för Skånes utveckling. Det är ett initiativ för att
stärka samarbetet i regionen och även skapa förutsättningar för ett samlat skånskt
Region Skåne
54 (61)
agerande. Teman har inledningsvi varit bostadsbyggande och markanvändning,
integrationsfrågor, kompetensutveckling och EU:s nya programperiod.
Konkret resultat från mötena är att bilda ett Skånskt bostadsnätverk (se nedan), se över
RÖK:en ”Regional överenskommelse för Skåne län om samverkan kring utveckling
av etablering för asylsökande, flyktingar och andra invandrare” så att denna etablerade
samverkanskonstellation blir en tydligare aktör i det praktiska arbetet med frågorna
samt utvecklade uppgifter för Kompetenssamverkan Skåne avseende ungas inträde på
arbetsmarknaden. I december 2014 beslutades att forumet ska fortsätta under 2015
med fortsatt fokus på lyfta frågor men även klimat och arbetsmarknad.
Skånskt bostadsnätverk
Skånes befolkning ökar samtidigt som bostadsbyggandet under lång tid har varit lågt. Det
gap som uppstått mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden är nu så stort att det
riskerar att hämma tillväxten i Skåne. Skånskt ledningsforum, se ovan, har under 2014
beslutat att bilda ett regionalt bostadsnätverk med fokus på ett ökat bostadsbyggande i
Skåne. Syftet med nätverket är att samla bostadsmarknadens aktörer för samverkan kring
frågan.
Skånepaket/RTIgrupp/Sverigeförhandlingen
Inför arbetet med att ta fram de nationella och regionala transportinfrastrukturplanerna
för 2014-2025 lämnade Region Skåne tillsammans med de 33 skånska kommunerna
under 2012 en gemensam skrivelse till infrastrukturministern med en önskan om ett
samarbete med staten kring en sammahållen satsning i Skåne, ett prioriteringspaket
kallat Skånepaketet.
Arbetsgruppen för Skånepaketet, en utveckling av samverkan kring
länstransportplan/RTI-plan, träffades intensivt inför arbetet med ny planomgång. I
gruppen deltar representanter från Trafikverket, Länsstyrelsen i Skåne, kommunerna i
form av de fyra hörn samarbetena samt Region Skåne. Efter beslut av nuvarande plan
pågår redan diskussioner kring arbetet inför kommande planperiod. En mindre
konstellation mellan kommunerna och Region Skåne, Samverkan för långsiktig
infrastruktursatsningar i Skåne, har bildats som träffas för att utvärdera och lägga upp
kommande arbete. Processledning och samverkan inför kommande nationell och
regional plan pågår där Sverigeförhandlingen utgör en viktig del. Arbetet med att
koordinera olika pågående processer så väl på nationell, regional och kommunal nivå
är central i arbetet som t ex Sverigeförhandlingen kopplat till nästa planeringsomgång
nationell och regional plan.
SPIS
Projekten för utbyggnad av spårvagnstrafik i Skåne har fortsatt under året, även om
spårvägsprojekten inte är prioriterad i den nationella transportinfrastrukturplanen.
Projektet SPIS står för Spårvagn i Skåne och är ett samarbete mellan Region Skåne,
Lund, Malmö och Helsingborgs kommuner. SPIS-projektet har finansierats av EU
med s.k. ELENA-pengar. Denna stödperiod avslutas i mars 2015, men SPIS-projektet
förväntas att fortsätta vidare. Syftet med SPIS är att samverka kring de frågor som är
gemensamma för realisering av spårväg i de tre kommunerna. Under de tre åren som
har gått har projektet arbetat med samorganisering av utformning och design,
kommunikation, finansiering, vagnkoncept och upphandling samt drift- och underhåll.
K2
Region Skåne är en av finansiärerna bakom K2 – det nya nationella kompetens- och
forskningscentret för kollektivtrafik. K2 är baserat i Lund men har ett nationellt
storstadsfokus. Det drivs av Lunds universitet, Malmö högskola och VTI. Ett viktigt syfte
Region Skåne
55 (61)
med K2 är att skapa en arena för samverkan mellan forskningsinstitutioner, företag,
myndigheter och organisationer för att underlätta och främja utvecklings- och
innovationsprocesser som stödjer detta övergripande och gemensamma
mål. Verksamhetens uppgifter består av att sprida befintlig kunskap, bygga ny kunskap
samt se till att forskningsresultat omsätts i praktisk verksamhet, till exempel genom att
anordna workshops, utbildningar och seminarier. Efter en uppstartsperiod på två år går nu
K2 in i full drift. Region Skåne ser en stor potential i K2 och är därför en aktiv part i dess
verksamhet.
Landsbygdsobservatorium
Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne, SLU Alnarp, LRF och Kommunförbundet Skåne
driver sedan 2011 Sveriges första landskapsobservatorium. Observatoriet utgör en digital
mötesplats som syftar till ökad kunskap och dialog mellan de aktörer som på olika sätt
arbetar med landskapets resurser. Observatoriet kan ses som en del i att sprida den av
Sverige ratificerade europeiska landskapskonventionen och att verka för att dess intentioner
får genomslagskraft i Skåne. Syftet med observatoriet är att uppnå ett hållbart nyttjande av
landskapets resurser genom att bland annat öka dialogen mellan landskapets aktörer, stärka
förutsättningarna för en mer medveten samhällsplanering, förändra föreställningen om
landskapet som bild till landskapet som system och att lyfta fram och stärka landsbygden
och det stadsnära landskapets betydelse i den fysiska planeringen.
Landskapsobservatoriet samlar kunskap och kompetens om landskapets utveckling,
belyser aktuella händelser, projekt, rapporter, forskning, analyser, statistik,
strömningar och tendenser inom landskapsområdet samt utforskar hur landskapet
påverkas av politiska beslut, globala och lokala trender etc. Detta kommuniceras
genom artiklar, filmer, intervjuer, krönikor, reportage, visualiseringar eller notiser på
webbplatsen www.landskapsobservatorium.se.
Klimatsamverkan
Se avsnittet ”Det miljöstrategiska arbetet för att stärka den regionala utvecklingen”
Utveckling av uppföljning, utvärdering, analys och lärande
Analys och uppföljning
Det regionala utvecklingsarbetet och den regionala utvecklingsstrategin följs upp
årligen. På hemsidan presenteras statistik för att visa hur utvecklingen går i Skåne när
det gäller områden som befolkningsförändring, inflyttning, utbildning, sysselsättning,
näringsliv och folkhälsa. Under 2014 har ett arbete utförts för att göra statistiken mer
tillgänglig för medborgare och samarbetspartners.
Länk: http://rapport.skane.se/huga/
Region Skåne tar årligen fram befolkningsprognoser för Skåne och dess kommuner.
Befolkningsprognoserna är ett viktigt underlag i Region Skånes planeringsarbete. För
dimensionering av de olika verksamheterna är den framtida befolkningens storlek och
åldersfördelning en viktig komponent. Även andra myndigheter och organisationer
använder sig av Region Skånes befolkningsprognoser i sitt planeringsarbete.
Befolkningsutvecklingen i Skåne följs löpande och rapporteras på webben. Länk:
http://skane.se/sv/Skanes-utveckling/Samhallsanalys/Rapporter-och-publikationer-AO/Skane/
Region Skånes medarbetare tar årligen fram en omvärldsanalys med syfte att vara ett
av flera underlag i budget och verksamhetsplanering. Uppdraget är dels att ta fram en
rapport och dels att vidareutveckla arbetssättet kring omvärldsanalys i organisationen.
Omvärldsanalysen blickar utåt och framåt med en tidshorisont på 3-5 år. Trenderna
Region Skåne
56 (61)
sätts in i en modell som beskriver relationen dem emellan. De bedöms utifrån
parametrarna, strategisk påverkan samt graden av brådska. För respektive trend
beskrivs förväntade konsekvenser och strategiska råd. Arbetet sker kontinuerligt under
året och under 2014 var ett 70-tal medarbetare med i arbetet.
Skåne har under 2014 tagit fram en ny modell för att beräkna
målpunktstillgängligheter samtidigt för bil- och kollektivtrafikresor i Skåne. Modellen
hanterar ungefärligt det omland som motsvarar ungefär 2 timmars restid utanför
länsgränsen både i Sverige och i Danmark. Således kan man beräkna hur många
personer alternativt sysselsatta som kan nå en vald målpunkt (adress, ruta, koordinat)
eller ett utpekat utbud av målpunkter (t ex sjukhus, apotek, stationer, regionala kärnor,
kommuncentra). Modellen kan användas för att utvärdera och värdera kollektivtrafik
gentemot bilresor och om man gör detta för ett antal år i följd kan man följa upp
förändring i tillgänglighet, dels förändringen av själva närhetsområdena (geografin
kring punkten) men även förändringen i antalet personer som innefattas innanför
beräkningsområdena. Publikationen ”Tillgänglighet i Öresundsregionen,
Tillgänglighetsatlas 2014” är framtagen under året som ett samarbete mellan enheten
för samhällsanalys, kollektivtrafikmyndigheten och EU-projektet Örestat III och visar
ett antal exempelresultat från modellen.
Region Skåne har under perioden 2011-2014 aktivt arbetat som lead partner med
Interreg-projektet Örestat III tillsammans med en rad organisationer i
Öresundsregionen. Projektet har haft tre huvudsyften:
Skapa ny och bättre gränsregional statistik i Öresundsregionen kopplat till den
Öresundsregionala utvecklingsstrategin. Skapa en ny modern trespråkig
Öresundsdatabas. Säkra den framtida finansiering, särskilt i Sverige. Vad gäller de två
första punkterna finns idag en ny Öresundsdatabas på danska, svenska och engelska.
Den är laddat med ny statistik som gör det lättare att följa utvecklingen och
integrationen i Öresundsregionen. De uppgifter som fanns i den gamla databasen har
flyttats till den nya. Fortfarande 14 år efter att Öresundsbron färdigställts saknas
statistik över personer som arbetspendlar över riksgräns i nationell officiell statistik i
både Sverige, Danmark och Norge. Detta innebär att statistik som beskriver
sysselsättningsnivån blir för låg i hela Sverige och särskilt i gränsregionerna. Vidare
saknas även uppgifter om lönesummor, arbetslöshet med mera som behövs för att på
ett bra och rättvist sätt göra jämförelser mellan exempelvis Skåne och Själland. De
positiva effekterna kring gränsregionalitet och EU:s fria marknad som åstadkoms i
gränsregioner faller bort och får snarare den motsatta effekten i jämförelser. Vad gäller
den framtida finansieringen av Öresundsdatabasen har Örestat III-projektet vänt sig till
Nordiska Ministerrådet, Malmö stad och Köpenhamns kommun. Dessa har dock
meddelat att de inte avser medfinansiera arbetet med Öresundsdatabasen. Även
näringsdepartementet som tidigare arbetade med den gränsregionala statistikdatabasen
www.statnord.org har fått en förfrågan om att medfinansiera Öresundsdatabasen med
500 000 sek årligen. Dock har inte Region Skåne erhållit något formellt svar. Region
Skåne menar fortsatt att produktionen och tillhandahållandet av statistik med kvalitet
är ett statligt ansvar och att det är fel att regionala aktörer själva skall finansiera siffror
över pendlare över riksgräns, korrekt sysselsättningsnivå med mera. Det är också ett
faktum att flera statliga myndigheter behöver uppgifterna i sitt arbete. Efter Örestat
III-projektet avslutande finns endast två organisationer som står för uppdatering och
drift för år 2015. Det är Region Skåne och danska staten via Danmarks Statistik.
Region Skåne avser dock fortsatt driva frågan gentemot näringsdepartementet om
statligt ansvar och finansiering av korrekt statistik för hela Sverige där arbetspendlare
över riksgräns ingår.
Region Skåne
57 (61)
För att följa utvecklingen på arbetsmarknaden och i näringslivet tas årlig
sysselsättningsprognos fram. Vart tredje år görs ett större arbete med att även göra en
kompetensförsörjningsprognos. Under 2014 har Region Skåne har även tagit fram
analyser om strukturomvandlingens effekter och tillverkningsindustrins utveckling
och kompetensbehov. Under 2014 gjordes även en rapport om befolkning,
arbetsmarknad och näringsliv i Öresundsregionen, vilken var en del av arbetet med
interregprojektet ”Job og uddannelse” som avslutades under 2014.
Region Skåne är lead partner i Interreg-projektet Örestat III. Projektet syftar till att
förbättra den gränsregionala statistiken i Öresundsregionen kopplat till den
Öresundsregionala utvecklingsstrategin. Arbetet intensifierades under 2013, bland
annat har en modernare och mer användarvänlig databas lanserats och kontinuerligt
publiceras statistik som produceras som ett resultat av projektets arbete. Under 2013
påbörjades även det viktiga förankringsarbetet för hur drift och finansiering skall se ut
då projektet avslutas 2014. Gränspendlare, personer som flyttar över riksgräns samt
annan statistik som avser aktivitet över riksgräns saknas i den officiella statistiken.
Projektet har bland annat påpekat detta i ett hittills obesvarat brev till
näringsdepartementet där Region Skåne menar att gränsrelationell statistik på sikt
skall ingå i svensk officiell statistik. Tills detta är genomfört måste den svenska staten
ge Öresundsdatabasen finansiell stöd som den danska staten gör. Öresundsdatabasen
innehåller även harmoniserad statistik för Danmark och Sverige som ej tidigare
funnits och skapar unika möjligheter att följa arbetsmarknadsutveckling och
konjunkturläget i Öresundsregionen. Arbetslöshetsstatistik som arbetats fram under
2013 kommer att publiceras på månadsbasis. Arbete har även lett till att följande
statistik finns eller inom kort kommer att publiceras: pendlingsindikator på
kvartalsbasis, jämförbar regionalekonomisk statistik, utbildningsstatistik,
hushållsstatistik, miljöräkenskaper etcetera. Vid sidan av själva arbetet med
Öresundsdatabasen deltar Region Skåne i ett nätverk för den gränsregionala statistiken
och öresundsanalyser. Länk: www.orestat.se
Utvärdering
Region Skåne har med start 2013 börjat med att årligen utvärdera vårt arbete med
regional utveckling. Utvärderingen vänder sig till våra samarbetspartners och fungerar
som ett NöjdSamarbetsIndex. Här ger våra samarbetspartners oss ett totalbetyg för hur
vi varit att samarbeta med kring regional utveckling under det gånga året samt
delbetyg inom områdena, tillgänglighet, effektivitet, kompetens och samt kvalitet.
Resultatet kan sedan användas i ett förbättringsarbete.”
Samverkan med Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter
Sedan 1998 har Region Skåne ansvar för den regionala utvecklingen i länet,
försöksverksamheten och från 2011 har Region Skåne ett permanent ansvar för dessa
frågor. Ett samarbete sker med Länsstyrelsen på flera områden. Regelbundna möten mellan
Länsstyrelsens ledning och Region Skånes ledning äger rum om aktuella frågor.
Samverkan med andra statliga myndigheter sker på olika sätt, bl.a. med Trafikverket kring
trafikinfrastrukturfrågor, inom näringslivspolitiken med Tillväxtverket och Vinnova och
inom kulturområdet med Kulturrådet. Regionalt sker också samverkan med
Arbetsförmedlingen, bl a inom ramen för arbetet med Kompetensplattformen. Samarbetet
mellan Region Skåne och Skånes universitet och högskolor är omfattande
Samverkan mellan Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne sker inom ramarna för
Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge där Region Skåne har ordförandeposten och
Region Skåne
58 (61)
Länsstyrelsen sitter som ledamot. I beredningen av projektansökningarna sker en
samverkan med Tillväxtverket och ESF-rådet. Inom interregprogrammet
Öresund/Kattegatt/Skagerack sker en motsvarande samverkan.
Inom ramen för Strukturbild för Skåne sker en samverkan med Länsstyrelsen och andra
myndigheter inom bl.a. den referensgrupp som är knuten till arbetet. I gruppen finns
representanter från bland annat Länsstyrelsen i Skåne län, Kommunförbundet Skåne,
Malmö Högskola, Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Campus
Helsingborg, SLU Alnarp, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, LRF,
Skogsstyrelsen, Boverket, Tillväxtverket, Trafikverket, Näringsdepartementet, Sveriges
kommuner och landsting samt danska samarbetspartners.
Återrapportering 3
Redovisning hur handlingsplanen för jämställd regional tillväxt genomförs i det regionala
tillväxtarbetet lämnades in som en särskild rapport vid månadsskiftet nov/dec 2014.
Återrapportering 4
Kommersiell service
Det Regionala Serviceprogrammet Skåne 2014-2018 syftar till att skapa förutsättningar för
långsiktig tillväxt och utveckling i hela Skåne genom att prioritera ramverk och plattformar
som kan stödja processer, snarare än att investera i enskilda projekt.
Det Regionala Serviceprogrammet Skåne 2014-2018 ska bidra till ett attraktivt Skåne för
boende, besökare och företag och ansluter till visionen i den regionala utvecklingsstrategin
Det öppna Skåne 2030 och till andra strategiska utvecklingsdokument på både regional,
nationell och EU-nivå.
Fungerande kommersiell, offentlig och idéburen service är viktiga förutsättningar
för att utveckla hela Skåne men på grund av sämre tillgång till både nationella och
regionala medel samt att vi befinner oss i ett läge där en programperiods avslutats
och nästa inte kommit igång har gjort att igångsättning av nya projekt och initiativ
under 2014 fått stå tillbaka. Istället har betoning lagts på att slutföra igångvarande
satsningar och att dra upp riktlinjer för 2015.
Det är främst äldre personer av båda könen som i högre grad efterfrågar lokal tillgång på
service i form av livsmedel och drivmedel medan yngre personer som är mer lättrörliga inte
upplever sig vara lika beroende av närheten till lokal service, utan mera efterfrågar tillgång
till bredband med hög kapacitet för att via nätet kunna ta del av utbud och utföra de tjänster
man är i behov av.
Under de senaste åren kan vi se en tendens i Skåne att serviceläget på landsbygden tenderar
att försämras över tid. Fler och fler livsmedelsbutiker på framförallt mindre orter uppger att
man får större och större problem att upprätthålla sin verksamhet och därmed
servicegraden. I flera mindre orter har detta bidragit till att fullsortimentsbutiken görs om
till servicebutik med ett mindre utbud av varor. Det här är en utveckling som står i kontrast
mot det allt mer ökande intresset från alltfler människor, främst personer i medelåldern –
ofta med barn, som vill bosätta sig på landsbygden i Skåne. En utmaning vi står inför i
Skåne är att försöka balansera den minskande servicegraden mot det ökande intresset av att
bosätta sig på landsbygden.
Region Skåne
59 (61)
Tillgången till drivmedel skiljer sig en aning från situationen vad gäller livsmedel i och
med att små nischade drivmedelsleverantörer på strategiska orter, ofta i anslutning till
någon annan serviceinrättning, etablerar tankställen som inte kräver bemanning.
En utveckling i negativ riktning vi kunnat notera är den alltmer försämrade möjligheten till
kontanthantering, både för bofasta, företagare, besökare och föreningar på landsbygden.
Alltfler banker avecklar kontanthanteringen vilket medverkar till svårigheter för
privatpersoner att få tag i kontanter och för företagare och föreningar att kunna bli av med,
ibland stora summor, kontanter. Detta är en oroande utveckling som Region Skåne följer
med stort intresse för att se om vi i samverkan med andra parter kan hitta lösningar där
behovet är som störst. Frågan kring betaltjänster och kontanthantering är också avgörande
för många ideella föreningar som inte lyckats lösa hanteringen med elektroniska
betallösningar.
Under kommande programperiod har avsevärda medel från nationellt håll avsatts för att
gynna serviceutveckling på landsbygden och Skåne kommer under de närmaste sex åren att
ha möjlighet att ta del av utvecklingsmedel i en omfattning som tidigare inte varit möjlig.
Dessa medel från nationellt håll har dock till stor del inriktats mot utveckling av
livsmedelsbutiker och drivmedelsanläggningar på landsbygden, utan att ta hänsyn till
regionala skillnader av servicebehov. Inriktningen mot livsmedelsbutiker och
drivmedelsanläggningar ligger tyvärr inte alls i linje med de insatsområden som angetts i
det Regionala Serviceprogrammet för Skåne 2014-2018 och i den regionala
utvecklingsstrategin. Region Skåne har det regionala utvecklingsansvaret, men då de medel
som från nationellt håll avsatts för serviceutveckling tillförts Landsbygdsprogrammet
kommer det att försvåra möjligheten att tillgodose den skånska landbygdens reella behov
av serviceutveckling.
En utmaning för Region Skåne i rollen som utvecklingsaktör blir därför att under de
närmaste åren bidra till samförståndslösningar och samverkansformer, som med hjälp av de
resurser som finns tillgängliga, utveckla projekt och initiativ som kan medverka till att
servicelösningar kommer till stånd utifrån de förutsättningar som finns och de behov som
ska tillgodoses.
Initiativ under 2014
Kontanthantering och elektroniska betaltjänster
 Länsstyrelsen Skåne har av Post och Telestyrelsen (PTS) uppdraget att följa och
bevaka utveckling kring kontakthantering och elektroniska betaltjänster. PTS
har under 2014 finansierat en förstudie med syfte att kartlägga behovet av olika
insatser som rör kontanthantering och betaltjänster i Skåne. Rapporten har
beställts av Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne och har genomförts av
Skånes Hembygdsförbund tillsammans med Hela Sverige ska Leva Skåne.
Kombinationen av att Svensk Kassaservice, som utförde kassa-, bank- och
plusgirotjänster, lades ned och att många lokala bankkontor inte längre hanterar
kontanter skapar nya förutsättningar för föreningar, småföretagare och
privatpersoner att hantera betalningar. Detta gäller särskilt på landsbygden där
mobil- och bredbandstäcknigen ibland utesluter elektroniska lösningar.
För företagare och föreningar uppstår problemen oftast i samband med
försäljning, evenemang och kontanthantering. För många äldre och i vissa fall
personer med funktionsnedsättning är det vardagsärenden, som att betala
räkningar kombinerat med ovilja/okunskap/oförmåga att använda elektroniska
betalningslösningar, som innebär svårigheter. Utifrån de resultat som
framkommit under förstudien kommer ett genomförandeprojekt att sättas igång
under 2015. Resultatet av förstudien finns sammanställt i en rapport kallad
Region Skåne
60 (61)
”Betaltjänster för alla? – en förstudie om betaltjänster och kontanthantering i
Skåne”.
Region Skåne, i egenskap av regional utvecklingsaktör och ansvarig på
Länsstyreslen i Skåne har fortlöpande kontakt och samråd kring
betaltjänstproblematiken.
Regionala tillväxtåtgärder – anslag 1:1 inkl de extra medel som
tilldelats Skåne under åren 2013 och 2014
Region Skånes arbete med det regionala tillväxtarbetett finansieras av de två
tillväxtfrämjande anslagen; statliga 1:1-anslaget (17 miljoner kr 2013) och de egna
regionala skattemedlen (ca 124 miljoner kr 2014). Under året fick dessutom Skåne ett
tillägg på 5 miljoner kr till det statliga anslaget.
Region Skåne har sedan 2005 arbetat med att bevilja affärsutvecklingscheckar till små- och
medelstora företag i Skåne. Medlen har kommit från Tillväxtverkets program och
efterfrågan har varit stor och effekten bra. Medlen har fördelats av ett partnerskap
bestående av Region Skåne, Almi Skåne, IUC Skåne och Invest in Skåne/ Enterprise
Europé Network. Eftersom efterfrågan har varit stor och checkarna har gett ett bra resultat
har Region Skåne valt att lägga extra tillägget på 5 miljoner kr in i detta sammanhang. Det
har möjliggjort att företag har kunnat söka denna typ av checkar under hela året och inte
bara under våren, som det hade varit enbart med Tillväxtverkets medel. Att avsätta
resurserna till detta har bedömts ligga väl i linje med de ambitioner som funnits med dessa
extra resurser. Nedan redogörs för dessa extra resurser samt i en separat redovisning i
anslutning till denna verksamhetsredovisning.
Under 2014 fick Skåne ytterligare ett tillägg på 5 miljoner kr till det statliga anslaget.
Detta tillägg tilldelades de regioner i Sverige som bedömdes behöva stärka
konkurrenskraften. Region Skåne har särskilt fokuserat på insatser, inom ramen för
denna satsning, som är inriktade på att förbättra omställningsförmåga och förnyelse av
näringslivet. Skåne behöver prestera bättre som tillväxtmotor. Detta har bedömts
kunna leda till att Skånes ekonomiska tillväxt framöver inte behöver vara lägre relativt
de övriga storstadsregionerna. Detta har också bedömts kunna leda till en bättre
position vad gäller den skånska sysselsättningsgraden som är lägst i landet och därför
har Region Skåne valt att satsa på små- och medelstora företag då fyra av fem
arbetstillfällen skapas i dessa företag.
Region Skåne har sedan 2005 arbetat med och beviljat affärsutvecklingscheckar till
små- och medelstora företag i Skåne. Medlen har kommit från Tillväxtverkets
program och efterfrågan har varit stor och effekten bra. Medlen har fördelats av ett
partnerskap bestående av Region Skåne, Almi Skåne, IUC Skåne och Invest in Skåne/
Enterprise Europe Network . Eftersom efterfrågan har varit stor och checkarna har gett
ett bra resultat har Region Skåne valt att lägga det extra tillägget på 5 miljoner kr in i
detta sammanhang. Det har möjliggjort att företag har kunnat söka denna typ av
checkar under hela året och inte bara under våren, som det hade varit enbart med
Tillväxtverkets medel. Att avsätta resurserna till detta har bedömts ligga väl i linje
med de ambitioner som funnits med dessa extra resurser, samt med Regionala
tillväxtnämndens beslut från 2013-09-27 där tre insatsområden för det extra 1:1anslaget fastställdes. De tre insatsområdena är stimulansåtgärder riktade mot små och
medelstora företag, främja export i små- och medelstora företag samt att Arbeta med
”open innovation” i Skånes främsta innovationsmiljöer.
Region Skåne
61 (61)
Under 2014 har anslaget givit oss möjlighet att erbjuda ytterligare sex företag en
affärsutvecklingscheck inriktad mot produktutveckling (2 740 000 kr) samt tio
ytterligare företag en affärsutvecklingscheck inriktad mot internationalisering
(2 217 500 kr). Dessa affärsutvecklingscheckar går i linje med insatsområdena ett och
två som Regionala Tillväxtnämnden beslutade om. Vi bedömer att de långsiktiga
effekterna är positiva utifrån tidigare analyser av affärsutvecklingscheckarnas
inverkan på tillväxt hos de berörda företagen.
Båda anslagen, det statliga och det regionala, styrs av samma regionala styr- och
måldokument, vilka i sina utgångspunkter är starkt kopplade till den nationella strategin för
regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 inklusive de
tydliganden i regeringens skrivelse 2009/ 10:221 om strategiskt tillväxtarbete för regional
konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Då Region Skåne beslutat att inte
använda sig av möjligheten att ge företagsstöd är dessutom reglerna för användningen av
de två anslagen i stort sett identiska. Vilket av anslagen som används till ett visst
insatsområde är därför en relativt öppen fråga, vilket innebär att det ger en ofullständig bild
av Region Skånes regionala tillväxtfrämjande arbete om endast medelsanvändningen av
1:1-anslaget tas i beaktande. Trots det kan sägas att medelsanvändningen av 1:1 anslaget
har varit främst inriktat på satsningar relaterade till att främja den skånska
innovationskraften och klusterutveckling, vilket innebär att prioriteringen – innovation och
förnyelse – i den nationella strategin har varit i fokus.
Mätta Ivarsson
Ordförande
Mikael Stamming
Utvecklingsdirektör
Region Skåne