SOCN kallelse 2015-02-18, 4 MB

Transcription

KALLELSE
Datum
2015-02-10
SOCIALNÄMNDEN
Sammanträdande organ
Socialnämnden
Tid
Onsdagen den 18 februari 2015, 15:00
Plats
Solrosen, Västgötagatan 18 Katrineholm
Nr Formalia
Dnr
Handl.
1. Upprop
-
-
-
2. Val av protokollsjusterare
-
-
-
3. Fastställande av dagordning
-
-
-
Dnr
Handl.
Nr Information
4. TEMA – Kvalitetsledningssystem
- Muntligt
Nr Ärenden
BM
Sid
Sid
-
Dnr
Handl.
Sid
5. Revidering av socialnämndens
kvalitetsledningssystem
SOCN/2015:6
BM
2
6. Socialförvaltningens årsredovisning 2014
SOCN/2015:7
BM
103
7. Uppföljning internkontroll 2014
SOCN/2014:5
BM
158
8. Revidering av socialnämndens delegationsordning
SOCN/2014:96
BM
165
9. Yttrande - Motion förändrat arbetssätt med
försörjningsstöd
SOCN/2015:4
LF
200
10. Socialförvaltningens kvalitetsberättelse 2014
SOCN/2014:54
BM
203
11. Redovisning av inkomna synpunkter och klagomål
2014
SOCN/2014:6
BM
221
12. Redovisning av tillbud 2014
SOCN/2014:7
BM
224
13. Socialförvaltningens verksamhetsplan 2015
SOCN/2015:8
BM
226
14. Riktlinjer för mottagningsgruppen Barn, unga och
vuxna
SOCN/2015:10
UKA
239
15. Verksamhetsuppföljning
- Muntligt
- Månadsrapport 201501
-
LF
16. Meddelanden
-
-
253
17. Delegationsbeslut
-
-
254
245
Pat Werner
Ordförande
Kallelse 150218
SOCIALFÖRVALTNINGEN
www.katrineholm.se
Besöksadress: Västgötagatan 18
Telefon: 0150-570 00 (vxl)
Telefax:
E-post: socialforvaltningen@katrienholm.se
Org.nummer 212000-0340
2
SKIVELSE
Vår handläggare
1 (1)
Datum
Vår beteckning
2014-02-04
SOCN/2015:6 -750
Ert datum
Er beteckning
Bruno Maras
Till Socialnämnden
Revidering av kvalitetsledningssystem för
Socialnämnden i Katrineholms kommun
Ärendebeskrivning
Socialnämndens kvalitetsledningssystem utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd SOSFS 2011:9. Kravet på god kvalitet framgår i Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap § 3;
”Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten skall
systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras”.
Kvalitetsledningssystemet innehåller socialnämndens utgångspunkter för det systematiska
kvalitetsarbetet samt socialnämndens struktur att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera
och förbättra verksamheten. Kvalitetsledningssystemet kompletteras med manual för
systematiskt kvalitetsarbete. Manualen är verksamhetens handbok och innehåller bland annat
mer information om ledningssystemets olika delar samt förslag på metoder som kan tillämpas
vid arbete med ständiga förbättringar.
Målet med ledningssystemet är att skapa en tydlighet för politiker, chefer, ledare och
medarbetare hur vi gemensamt kan bidra till en lärande organisation som ger förutsättningar
för ett systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete med klienterna och invånarna som
fokus. Ledningssystemet ska också ge underlag för en effektiv användning av resurser inom
socialnämndens ramar.
Kvalitetsledningssystemet har antagits av Socialnämnden den 25 juni 2014. Vid denna
revidering har kvalitetsledningssystemet bland annat kompletterats med socialnämndens
reglemente och socialförvaltningens verksamhetsbeskrivningar. Ansvarsfördelningarna har
förtydligats och ansvar för arbetsmiljön har omnämnts särskilt. Planeringsfasen har även
anpassats till Kommunplan 2015-2018 (Dnr KS/2014:614-011).
Socialförvaltningens förslag till beslut
1. Socialnämnden föreslås anta förslag till reviderat kvalitetsledningssystem för
Socialnämnden i Katrineholms kommun.
2. Socialnämnden lägger dokument ”Manual för systematiskt kvalitetsarbete” till
handlingarna.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
64180 Katrineholm
www.katrineholm.se
3
Kvalitetsledningssystem
Socialnämnden
2014 - 2016
4
Innehåll
1.
2.
3.
Inledning
1.1
Omfattning
4
1.2
Socialnämndens definition av begreppet kvalitet
4
1.3
Socialnämndens grund för kvalitetsarbete
5
1.4
Socialnämndens framtidssyn och policy gällande kvalitet
5
Socialnämndens verksamhetsansvar
5.
Nämndens verksamhetsområde
5
2.2
Övriga uppgifter
5
2.3
Processbehörighet
6
Socialnämndens verksamhetsbeskrivning
6
3.1
Enheten staben
6
3.2
Myndighetsavdelningen
6
3.2.1
Enheten bistånd barn, unga och vuxna
6
3.2.2
Enheten ekonomiskt bistånd
8
Öppenvårdsavdelningen
3.3.1
Enheten öppna insatser
3.3.2
Enheten Kollektivet HVB
Planeringsfas
9
9
10
11
4.1
Identifiera mål
11
4.2
Identifiera krav
11
4.3
Riskanalyser
11
4.4
Planera arbetet
12
4.5
Ansvarsfördelning i planeringsfasen
12
Genomförandefas
5.1
Identifiera och arbeta utifrån fastställda processer samt rutiner
14
14
5.1.1
Processer
14
5.1.2
Samverkan
15
5.1.3
Processtyrning och processledaren
15
5.2
Synpunkter och klagomål, utredning och analys
16
5.2.1
Synpunkter och klagomål
16
5.2.2
Rapporteringsskyldighet/Lex Sarah
16
5.2.3
Sammanställning och analys
16
5.3
6.
5
2.1
3.3
4.
4
Ansvarsfördelning i genomförandefasen
Utvärderingsfasen
16
18
6.1
Egenkontroll
18
6.2
Internkontroll
18
2
5
7.
6.3
Riskanalys
19
6.4
Riskbedömning i riskanalysen
19
6.5
Ansvar för arbetsmiljön
20
6.6
Ansvarsfördelning i utvärderingsfasen
21
Ständiga förbättringar
23
7.1.1
23
Delaktighet
3
6
Vår handläggare
Bruno Maras
Controller
1. Inledning
1.1 Omfattning
Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete omfattar socialnämndens verksamhet i
Katrineholms kommun. Systemet som beskrivs i dokumentet är ett så kallat styrdokument
vars ändamål är att säkerställa former för verksamhetens kvalitetsarbete och löpande
kvalitetsutveckling. Som komplement till styrdokumentet finns en manual för systematiskt
kvalitetsarbete. Genom detta dokument får alla medarbetare inom socialnämnden en översyn
av verksamhetens kvalitetsarbete och vad som förväntas av medarbetarna.
Uppbyggnaden av detta ledningssystem utgår ifrån socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 1.
Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete ska anpassas till verksamhetens inriktning
och omfattning och ska revideras en gång per år. Arbetet med kvalitetssäkring och utveckling
kommer att dokumenteras löpande och denna dokumentation ska ligga till grund för att en
kvalitetsberättelse som behandlas på socialnämnden i och med att nämnden behandlar
årsredovisningen.
Samtliga processer och rutiner ska innehålla en dokumentation på hur samverkan bedrivs i
den egna verksamheten, mellan olika grupper inom socialförvaltningen och andra
verksamheter, föreningar samt myndigheter. Det ska även framgå hur denna samverkan
möjliggörs och säkerställs.
Socialnämndens kvalitetsledningssystem på övergripande nivå beskriver förutsättningarna,
gemensamma arbetssätt och ansvarsfördelning inom;
•
•
•
•
Planeringsfas
Genomförandefas
Utvärderingsfas
1.2 Socialnämndens definition av begreppet kvalitet
Kvalitet definieras som uppfyllelse av ställda krav och mål enligt lagar och föreskrifter. 2
Vad som är kvalitet förändras över tid eftersom klienternas och brukarnas behov och
förväntningar förändras. Kvalitet kan därför bara förverkligas och säkras i en verksamhet som
har förmåga att anpassa sig till klienternas och brukarnas behov utan att avvika från gällande
lagar och föreskrifter.
1
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-38/
Publiceringsår: 2011 Beslutad: 2011-06-28 Gäller från och med 2012-01-01
2
I enlighet med definition av begreppet ”kvalitet” som återfinns i 2 kap. 1 § SOSF 2011:9
4
7
1.3 Socialnämndens grund för kvalitetsarbete
Socialnämnden skall på demokratins och solidaritetens grund främja människans ekonomiska
och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialnämnden skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala
situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers resurser.
Nämndens verksamhet skall bygga på respekt för människans självbestämmande och
integritet. När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. 3
1.4 Socialnämndens framtidssyn och policy gällande kvalitet
Katrineholms socialnämnd ska vara en av de ledande inom evidensbaserad praktik inom
socialtjänsten och en av Sveriges bästa socialnämnder. Nämndens processer och rutiner ska
säkerställa en förutsägbarhet, struktur, kontinuitet, utveckling och inte minst ett professionellt
genomförande av tjänster som ges.
2. Socialnämndens verksamhetsansvar
Kommunfullmäktige har fastställt reglemente för socialnämnden i Katrineholm. Gällande
reglemente har reviderats av kommunfullmäktige år 2009 och anger socialnämndens ansvar. 4
2.1 Nämndens verksamhetsområde
Socialnämnden ansvarar för vad i lag sägs om socialnämnden eller motsvarande undantaget
den särskilda omsorgen om äldre och funktionshindrade. Nämnden fullgör kommunens
uppgifter inom socialtjänstlagen i enlighet med sitt verksamhetsansvar nedan.
Nämnden har ansvar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och
behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser
enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM).
Till nämndens uppgifter hör även tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen samt
handläggning enligt skuldsaneringslagen.
Socialnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom nämndens
verksamhetsområde.
2.2 Övriga uppgifter
Socialnämnden ansvarar för:
•
•
•
•
•
ungdomsmottagningen
programinsatser för brottsbenägna ungdomar
råd och stöd för utsatta kvinnor
insatser mot familjevåld
budgetrådgivning
3
Grunden utgår ifrån Socialtjänstlagen (2001:453), 1 kap.
Styrdokument ”Reglemente för socialnämnden” Katrineholms kommuns författningssamling
(KFS nr 1.10) senast reviderad 2009-01-19, § 8
4
5
8
2.3 Processbehörighet
I frågor, som faller inom dess verksamhetsområde, har socialnämnden att själv eller genom
ombud föra kommunens talan i mål och ärenden, där detta på grund av särskilt beslut av
kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen ankommer på annan. Därvid innefattas även att
med för kommunen bindande verkan sluta förlikning och anta ackord.
3. Socialnämndens verksamhetsbeskrivning
Genom följande verksamheter, som finns inom socialförvaltningen, uppfyller socialnämnden
det ansvaret som komunfullmäktige har fastställt i det gällande reglementet.
3.1 Enheten staben
Staben utgör stöd gentemot allmänhet, verksamhet, förvaltningsledning och nämnd.
Enheten leder, samordnar och stödjer förvaltningens utveckling utifrån socialnämndens
kvalitetsledningssystem. Staben ska verka för att ge medarbetarna och klienterna korrekt
information genom god kommunikation och omvärldsbevakning.
Socialförvaltningens stab sköter administration, stödjer kvalitets- och utvecklingsarbete samt
handlägger ärenden som avser serveringstillstånd samt dödsboanmälningar. Enheten bistår
hela förvaltningen med processledning inom jämställdhetsarbetet, kvalitetsledningssystem
och ständiga förbättringar.
Inom enheten finns funktioner som IT-administratör, utvecklingsledare, ekonom, controller,
jurist, alkoholhandläggare, personalredogörare, administratörer och vaktmästare.
3.2 Myndighetsavdelningen
3.2.1 Enheten bistånd barn, unga och vuxna
Enheten arbetar med barn och ungdomar som behöver skydd eller stöd och som riskerar att
utvecklas ogynnsamt. Målet med verksamheten är att ge dessa barn och unga det stöd och det
skydd som de behöver. En förhandsbedömning avgör om utredning ska inledas eller inte på
alla inkomna anmälningar Alla ansökningar utreds för att se vilket stöd barnet och dess
föräldrar behöver. Inom enheten sker all uppföljning av samtliga biståndsinsatser. Det kan
handla om insatser inom kommunens öppenvård, kontaktpersoner/ familjer, institutions- eller
familjehemsplaceringar. Enheten ansvarar även för så kallade vårdnadsöverflytt, där
vårdnaden av placerade barn och unga flyttats över till familjehemsföräldrarna samt
kommunens familjerätt.
Enheten har även beredskap utanför kontorstid. Det innebär att det alltid finns två
socialsekreterare som har beredskap för akuta ärenden. Det är framförallt ärenden som
handlar om barns skydd som inte kan vänta till kommande vardag.
Enhetens ansvar är indelad i sex olika områden som beskrivs nedan.
•
Mottagningen tar emot alla nya ärenden, ansökningar och anmälningar gällande barn,
unga och vuxna samt handlägger åklagaryttranden för barn och unga, i de fall klienten
inte är aktuell. Mottagningens uppdrag är att, gällande barn och unga, göra
förhandsbedömningar, skyddsbedömningar och avgöra om det ska inledas utredning
eller inte. Förhandsbedömningar gällande vuxna hanteras av utredande sekreterare
med inriktning vuxna ärenden.
6
9
•
Utredande socialsekreterare med inriktning barn och unga genomför utredningar
enligt 11 kap 1 § socialtjänstlagen. Utredningsarbetet innebär flera kontakter,
hembesök och samtal med barn, ungdomar och föräldrar. Socialsekreteraren har även
kontakt med förskola och skola samt andra myndigheter eller personer i barnets
nätverk. En utredning inleds när en förälder eller ungdom ansöker om stöd eller när
det finns oro kring ett barn och det finns anledning att tro att barnet eller
vårdnadshavaren är i behov av socialtjänstens insatser. En utredning tydliggör barnets
behov och socialsekreteraren kan besluta om insats. Socialnämndens
delegationsordning tydliggör vem som kan ta beslut i olika frågor. Beslut som är mer
genomgripande i barns och ungas liv, till exempel placering utanför det egna hemmet
beslutas av socialnämndens utskott, med socialsekreterarens utredning som underlag.
Utredningar genomförs med stor delaktighet från barn, unga och föräldrar. De
vanligaste insatserna är stöd från socialförvaltningens öppenvård i någon form, men
det kan även handla om kontaktfamilj, kontaktperson eller familjehem.
•
Utredande socialsekreterare med inriktning vuxna tar också ställning till om det kan
finnas skäl för ett omedelbart omhändertagande enligt LVM eller skäl att hos
Förvaltningsrätten ansöka om vård enligt LVM. Det är svåra övervägande som ska
göras och används endast när missbruket är av så allvarlig karaktär att det är fara för
livet. En av de utredande socialsekreterare med inriktning vuxna har ett
samordningsansvar vilket innebär att socialsekreteraren samordnar vuxenärenden som
kommer via mottagningen. Ansökningar om stöd och hjälp leder till utredning och
kan leda till insatser av olika slag exempelvis kontaktperson, bistånd till familjehem
eller institution. I första hand hänvisas de med missbruksproblematik till den
vårdkedja som finns inom kommunen och som inte föregås av biståndsutredning.
Katrineholms invånare kan själva söka till Vårnäs behandlingshem eller direkt till
Mercur, som är kommunens tolvstegsbehandling och en del i vårdkedjan.
•
Familjehemssekreterare utreder, utbildar och ger stöd till våra familjehem. En tjänst
är även riktad mot hem för vård eller boende (HVB) samordning, vilket innebär att
vara socialsekreterare behjälplig om det behövs en placering för ungdomar på
behandlingshem.
•
Barnhandläggare följer upp och utreder placerade barn och ungdomar. Det kan vara
barn placerade i familjehem, ungdomar placerade på Kollektivet, kommunens eget
HVB samt ungdomar placerade på behandlingshem. Dessa barn och unga ska noga
följas upp och barnhandläggarna träffar barnet minst var tredje månad för att följa upp
barnets situation. Var sjätte månad görs ett övervägande eller omprövning om vården
ska fortsätta. Barnhandläggaren har kontakt med barnets vårdnadshavare vilket även
kan innebära insatser som är riktade till vårdnadshavare, ibland i samband med
umgänge eller hemflytt.
7
10
•
Familjerättsekreterare ansvarar för familjerättsliga frågor och arbetet innebär en hel
del information och rådgivning. De lämnar snabbupplysningar till Tingsrätten och på
uppdrag därifrån genomför de vårdnads- boende- och umgängesutredningar. De
lämnar yttranden angående umgängesstöd och vid behov tillsätter de och ger
handledning till umgängesstöd. Familjerätten genomför utredning angående särskilt
förordnad vårdnadshavare samt utredning i samband med vårdnadsöverflytt. De
genomför även faderskapsutredningar och adoptionsutredningar. I vissa fall lämnas
även yttrande gällande namnlagen till Tingsrätten. Om föräldrar vill genomförs
samarbetssamtal. Dessa syftar till att föräldrarana blir mer överens om barnen i
samband med en separation. Familjerätten kan även teckna avtal om vårdnad, boende
och umgänge som är lika juridiskt bindande som om Tingsrätten fattat beslut i frågan.
3.2.2 Enheten ekonomiskt bistånd
Enhetens huvudsakliga arbetsuppgift är att bistå den enskilde att hitta vägar till
självförsörjning. Genom självförsörjning ska den enskilde få rätt till samhällets andra
välfärdssystem som träder i kraft vid exempelvis arbetslöshet, sjukdom och pension.
Samtidigt som detta arbete fortgår så ska ansökningar om försörjningsstöd löpande
handläggas och utredas.
Enheten ansvarar för att kommunens invånare, som vänder sig till socialförvaltningen med
ansökan om försörjningsstöd, får information om gällande lagstiftning som reglerar rätten till
bistånd, råd och stöd. Invånare som ansöker om försörjningsstöd på grund av psykosociala
eller medicinska skäl ska motiveras och remitteras vidare till Viadidakt och/ eller annan
myndighet.
Enheten erbjuder budget- och skuldrådgivning till Katrineholms och Vingåkers skuldsatta
invånare. Verksamheten arbetar stödjande med den enskilde så att denne kan få en överblick
över sin ekonomi, bryta passivitet genom att ge praktiska råd på hur den enskilde ska hantera
och prioritera sina skulder.
Enhetens arbete ska bedrivas rättsäkert och med tro på människans resurser. Handläggning
och beslut ska bygga på respekt för den enskilde. Det ska alltid finnas tillgänglig personal
som kan svara på frågor eller göra en akut bedömning, särskilt när det handlar om våld i nära
relationer. Enheten ska vara tydlig med den information som lämnas till den enskilde om
villkor och förutsättningar som ska uppfyllas för att få stöd. Bedömningarna ska utgå ifrån
den enskildes behov och förmåga att förändra sin situation.
8
11
3.3 Öppenvårdsavdelningen
3.3.1 Enheten öppna insatser
Inom enheten finns behandlings- och stödinsatser för Katrineholms invånare samt för
kommuner som tecknat avtal om nyttjande av enhetens insatser. Socialnämndens målsättning
är att öka andelen barn och unga som mår bra och öppna insatser inom socialnämndens
ansvarsområde syftar till att ge individer och familjer verktyg till en fungerande vardag och
förebygga psykisk, fysisk och social ohälsa genom insatser på hemmaplan.
Enhetens ansvar är indelad i sju olika områden som beskrivs nedan.
•
Insatser för barn och familj utgår ifrån uppdraget att erbjuda tidiga insatser inom
frivillig öppenvård som stärker familjer. Insatserna vänder sig till familjer med
funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter och psykosociala/ relationella problem
såsom missbruk och/ eller våld. Insatserna kan erbjudas familjer vars pågående
utredningen är inte klar av den utredande socialsekreterare eller som ett biståndsbeslut
efter att utredningen är klar.
Enheten erbjuder en öppen mottagning som omfattar barn och unga i ålder 0 till 18 år
med familjer boende i Katrineholm. Familjer kan beviljas visst stöd utan att vara ett
ärende inom socialförvaltningen. Familjer som kommer via det öppna intaget beviljas
upp till sju besök.
•
Insatser för ungdom och unga vuxna syftar till att ge stöd, behandling och boende till
ungdomar med olika sociala problem. Placeringen sker via myndighetsavdelningen
men insatsen är frivillig och beviljas med stöd från socialtjänstlagen. Syftet med
insatsen är att ungdomen ska få en bra grund att stå på genom att lära sig att ta eget
ansvar för sitt boende, sin ekonomi och sin vardag. Ett viktigt arbete är att verka för att
ungdomen, så långt som möjligt, ska ha en god hälsa och en sysselsättning som skola
eller praktikplats. Enheten ansvarar för medling samt för Vägskälet, som är en
programinsats till ungdomar som har dömts till ungdomsvård.
•
Ungdomsmottagningen, som är ett samarbete med Landstinget Sörmland. Genom
verksamheten bedriver man tillsammans ett psykosocialt stöd- och behandlingsarbete
enskilt med ungdomar och tar emot studiebesök från skolklasser. Verksamheten utför
provtagning, preventivmedelsrådgivning, graviditetstest, ger ut akut p-piller och
skriver ut p-piller.
•
Rådgivande arbete med behandling, motivation och råd/ stöd för ungdomar och
vårdnadshavare/ nätverk. Denna verksamhet är utåtriktad genom föreläsningar,
handledning och utbildning för ungdomar, föräldrar och olika professioner.
•
Stöd till utsatta för våld i nära relationer, erbjuds Katrineholms och Vingåkers
invånare. Individerna erbjuds stöd och syftar till att skydda, hjälpa och stötta individen
samt minska risken för ytterligare övergrepp. Våldet kan vara försummelse, fysiskt,
psykiskt, ekonomiskt, materiellt eller sexuellt och förminskar det normala
livsutrymmet för den utsatta. Verksamhetens rådgivare arbetar med enskilda
stödsamtal och är behjälpliga i kontakt med polis, åklagare eller annan myndighet.
Verksamheten har ett nära samarbete med bland annat kvinnojouren Miranda och
Brottsofferjouren.
9
12
Genom denna verksamhet erbjuder enheten även föreläsningar för de som vill veta
mer om eller arbetar förebyggande mot våld i nära relationer. Verksamheten är
frivillig och alla insatser sker i samråd med individen. Dokumentation över specifika
ärenden förs ej i klientsystemet, så länge ett ärende inte övergår till en utredning inom
myndighetsavdelningen.
•
Missbruksvård. Genom att erbjuda behandling, råd och stöd. Enheten arbetar med att
motivera individer till förändring. Insatsen är frivillig och erbjuds individerna genom
en öppen mottagning. Behandlingarna är en riktad insats för missbrukare i
Katrineholm och Vingåker. Verksamheten ger även råd och stöd till anhöriga till
individer med aktivt missbruksproblem. Verksamhetens behandling följer så kallad
tolvstegsmodellen och verksamhetens rådgivare har särskild kompetens och utbildning
för behandling av missbruk och dess konsekvenser. Verksamheten har även tillgång
till sex lägenheter med tolv platser som boendestöd för personer i behandling. Det
finns också ett särskilt korttidsboende med fyra platser.
3.3.2 Enheten Kollektivet HVB
Kollektivet HVB är en verksamhet som vänder sig till ungdomar mellan 14 och 18 år med
psykosociala problem samt relationsproblem i familjen. Ungdomarna kommer från sina egna
familjer, från familjehem eller från behandlingshem och behöver stöd och hjälp i sin vardag.
Med HVB avses enligt 3 kap 1 § SoF ett hem inom socialtjänsten som tar emot personer för
vård eller behandling i förening med ett boende. Om hemmet bedrivs av ett bolag, en
förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs att verksamheten drivs
yrkesmässigt och att utföraren erhållit tillstånd enligt 7 kap 1 § SoL från Inspektionen för vård
och omsorg (IVO) att bedriva verksamhet.
På Kollektivet HVB finns det sex behandlingsplatser och enheten har även tillgång till en
utslusslägenhet. Utslusslägenheten används till de ungdomar som i sin genomförandeplan har
som målsättning att flytta ut till ett eget boende.
Ungdomarna som bor på HVB-hemmet kommer från hemförhållanden där det av olika
orsaker uppkommit problem i relation och rutiner. Det är allt från sömnrutiner, hygien, skola,
kost eller konflikter. Enheten arbetar med dessa rutiner och arbetar med att stärka ungdomen i
att få en fungerande vardag igen. Grundtanken med Kollektivet är att skapa stabilitet och
struktur för de ungdomar som ska flytta tillbaka till sin familj, flytta till familjehem eller till
eget boende.
Utifrån enhetens systemteoretiska arbetssätt utgår enheten ifrån att allt kring en ungdom
påverkar ungdomen. Därför har behandlingsassistenterna hela tiden kontakt med de som finns
i ungdomens nätverk. Skola, fritidsysselsättning, skolsituation, boendesituation samt familj är
viktiga delar i ungdomarnas liv och enheten arbetar för att få en bra och tydlig bild av dessa
faktorer så att behandlingsassistenterna kan stödja ungdomen och familjen på bästa sätt.
Kollektivet HVB utgår ifrån ungdomens delaktighet och försöker motivera ungdomen till sin
egen delaktighet.
10
13
4. Planeringsfas
4.1 Identifiera mål
I Katrineholms kommun fastlägger kommunfullmäktige de mål som kommunen arbetar för.
Målområden är fördelade i följande perspektiv;
•
•
•
•
•
•
•
Tillväxt, jobb och egen försörjning
Attraktiva boende- och livsmiljöer
Utbildning
Omsorg och trygghet
Kultur, idrott och fritid
Hållbar miljö
Ekonomi och organisation
Efter att kommunfullmäktige har formulerat de övergripande målen får socialnämnden i
uppdrag att formulera resultatmål som bidrar till att uppnå kommunfullmäktiges övergripande
mål. Formulering av resultatmålen sker i samarbete mellan socialnämnden och
socialförvaltningens ledning. Resultatmålen beskriver VAD som förväntas uppnås under
året.
4.2 Identifiera krav
Utifrån socialnämndens resultatmål kommer socialförvaltningen att ta fram aktiviteter som
bidrar till att uppfylla ställda resultatmålen. Aktiviteterna formuleras i samverkan mellan
ledning och medarbetarna inom socialförvaltningen. Aktiviteterna ska vara konkreta, mätbara
och genomförbara inom budgetåret. Aktiviteterna beskriver HUR resultatmålen uppnås.
Socialnämndens resultatmål och socialförvaltningens aktiviteter måste vara kopplade till
budgeten som tilldelats verksamheten. Det är budgeten som sätter ramarna för vad som kan
genomföras under året. Socialnämnden håller sig uppdaterad kring förändringar inom lagar
och föreskrifter som reglerar socialnämndens ansvarsområde och kommer koppla uppfyllelsen
av dessa krav till föreslagna aktiviteter och tilldelad budget.
4.3 Riskanalyser
Socialförvaltningen kommer alltid i sitt planerings- och budgetarbete ta fram en riskanalys
vars utgångspunkt är gällande lagar och föreskrifter som styr verksamheten, socialnämndens
resultatmål och tilldelad budget. Riskanalysen ligger sedan till grund för en
konsekvensbeskrivning som redovisas för socialnämnden i budgetskrivelsen.
Budgetskrivelsen kallas för ”Underlag för kommunens övergripande plan med budget”.
Socialnämnden beslutar om det, av förvaltningen, föreslagna budgetskrivelsen och
överlämnar den vidare till kommunstyrelsen. Budgetskrivelsen anger vilka resultat
kommunfullmäktige kan förvänta sig från socialnämnden i förhållande till de övergripande
målen och den föreslagna ekonomiska ramen i relation till gällande författningar.
Efter att samtliga nämnder i kommunen har lämnat sina budgetskrivelser kan
kommunstyrelsen föreslå en fördelning av kommunala medel.
11
14
4.4 Planera arbetet
När kommunfullmäktige har fastställt kommunens plan med budget inklusive resultatmål för
nästa år ska socialförvaltningens controller, i samråd med enhetscheferna och ledningen, ta
fram ett förslag till intern fördelning av den tilldelade ekonomiska ramen.
Utifrån den interna fördelningen kommer avdelningarna ta fram en verksamhetsplan med
koppling till socialnämndens resultatmål och de aktiviteter som man planerar att genomföra.
Socialnämndens planering ska vara genusmedveten. En viktig del av planeringen handlar om
att sätta mål. För att målen ska bidra till att skapa jämställda verksamheter måste de
innehålla information om vilket önskat tillstånd verksamheterna ska styra mot.
Grunden till att vi lever i ett ojämställt samhälle handlar om ojämn makt- och
resursfördelning.
Mot denna bakgrund och utgångspunkten att våra verksamheter styrs av en
manlig norm, kommer könsneutrala mål i första hand att gynna män. För att målen ska
bli styrande i riktning mot en likvärdig fördelning av makt och resurser mellan könen,
måste de jämställdhetsanpassas. Det gör socialnämnden till exempel genom att de mål som
innefattar nämndens klienter tydliggörs så att det framgår att det rör sig om kvinnor och
män, flickor och pojkar.
4.5 Ansvarsfördelning i planeringsfasen
Socialnämnden ansvarar för;
•
•
•
•
•
att ledningssystemet är integrerad med befintliga system för budget- och
verksamhetsplanering.
att besluta om övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet och löpande följa
upp samt utvärdera målen.
att besvara VAD som ska vara fokus i förvaltningens verksamhet.
att besluta om förvaltningens budgetskrivelse.
att fastställa förvaltningens tilldelade budget.
Förvaltningschefen ansvarar för;
•
•
•
•
•
•
•
att mål för verksamheten finns formulerade och att dessa uppnås.
att kommunicera och omsätta socialnämndens övergripande strategier och resultatmål
inom verksamheten.
att besluta om HUR nämndens fokus ska hanteras inom förvaltningen.
att föreslå förvaltningens budgetskrivelse.
att besluta om förvaltningens övergripande verksamhetsplan.
att besluta om intern fördelning av tilldelad budget.
att besluta om avdelningarnas verksamhetsplan.
12
15
Avdelningscheferna ansvarar för;
•
•
•
•
•
•
•
att säkerställa att avdelningen uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten
och särskilt beakta de krav och mål som gäller enligt SoL, LVU och LVM.
att enhetscheferna har tillräcklig kunskap om kommunens styrning, kommunens
övergripande mål och av socialnämnden beslutade resultatmål.
att besluta om avdelningens verksamhetsplan.
att alla aktiviteter inom avdelningen är ändamålsenliga och bidrar till att uppfylla
socialnämndens resultatmål.
att föreslå avdelningens budgetskrivelse.
att i avdelningens budgetskrivelse formulera verksamhetsmått och hur dessa följs upp.
att föreslå avdelningens budget.
Enhetscheferna ansvarar för;
•
•
•
•
•
att kvalitetssäkra att medarbetarna har rätt kompetens för att genomföra sitt arbete med
god kvalitet.
att kommunens övergripande mål och socialnämndens resultatmål är kända av alla
inom enheten.
att utifrån evidensbaserat fokus besluta om aktiviteter som bidrar till uppfyllelse av
socialnämndens ställda resultatmål.
att rapportera in och analysera verksamhetens fastställda mått.
att tydliggöra förväntningarna som åligger på varje enskild medarbetare.
Verksamhetsledarna ansvarar för;
•
•
•
att vara ett föredöme i ett proaktivt, så väl som reaktivt kvalitetsarbete som
kännetecknas av ett pedagogiskt bemötande och personligt engagemang.
att kommunicera och omsätta verksamhetsplan samt resultatmål inom sin sektor.
att utifrån evidensbaserade aktiviteter skapa rutiner för att säkra kvalitet.
Medarbetarna ansvarar för;
•
•
•
•
•
•
•
•
•
att tillsammans med chefer och ledare skapa förtroende och god kvalitet genom att
visa respekt, öppenhet, tydlighet och tillit för varandra.
att aktivt bidra till framtagning, utprovning och vidareutveckling av rutiner och
metoder.
att följa gällande lagar, riktlinjer och rutiner.
att följa etikskriften.
att ta ansvar för att skaffa den information och kunskap som behövs för att utföra
arbetet i planeringsfasen på ett bra sätt.
att dela med sig av förvärvad kompetens.
att verka för god hälsa och arbetsmiljö.
att ha skyldighet att medverka varhelst den egna kompetensen behövs som bäst.
att kunna se sin del i helheten.
13
16
5. Genomförandefas
Efter att förvaltningens budgetram och verksamhetsplan är framställd ska socialförvaltningen
vidta åtgärder och se till att det som har planerats utförs. Detta görs bland annat genom att
upprätta tydliga rutinbeskrivningar som uppfyller de krav som är ställda genom lagar och
föreskrifter samt socialnämndens resultatmål.
5.1 Identifiera och arbeta utifrån fastställda processer samt rutiner
5.1.1 Processer
Processerna syftar till att på ett överskådligt vis beskriva och göras kända för berörda
medarbetare, som kan lätt hitta och ta del av dokumentation om processerna.
Exempel på processer är arbetsmiljöprocess, behandlingsprocess, beslutsprocess,
handläggnings- och utredningsprocess med mera.
På en övergripande nivå ska socialnämnden identifiera, beskriva och fastställa de processer
som behövs i verksamheten för att säkra kvalitet. Nästa steg är att identifiera
evidensbaserade aktiviteter som ingår och fastställa aktiviteternas inbördes ordning. För
varje aktivitet måste socialnämnden utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att
säkra kvalitet. Rutinerna beskriver ett specifikt tillvägagångssätt för hur aktiviteten skall
utföras. I rutinbeskrivningen anges hur ansvar för utförandet är fördelat inom verksamheten.
Socialnämndens övergripande processer kan delas in i tre processer;
•
•
•
Kärnprocesser
Ledningsprocesser
Stödprocesser
Kärnprocesser
Dessa processer är socialnämndens uppdrag som utförs genom socialförvaltningen för att
tillgodose klienternas behov. Dessa processer skapar ett direkt värde för klienten.
Inom socialnämnden finns tre kärnprocesser;
•
•
•
Myndighetsutövning
Avtal och uppföljning
Öppenvård
Kärnprocesserna ska kartläggas inom respektive avdelning inom socialförvaltningen.
Socialnämnden ska genom socialförvaltningen skapa en gemensam fårhållningssätt kring
kärnprocesserna samt synliggöra deras förbättringsområden. Kärnprocesser syftar till att
tillhandhålla åtgärder/insatser enligt SoL, LVM, LVU med flera och ha en tydlig
ansvarsfördelning, styrning och mätbarhet.
Ledningsprocesser
Processer som utförs inom socialförvaltningen för att leda och styra genomförandet av
socialnämndens uppdrag. Ledningsprocessen beskriver socialförvaltningens ledning och stab,
vars syfte är att leda, övervaka och stödja verksamheten. Detta görs genom insamling av
information om omvärlden, verksamhetens alla processer och deras status genom mätningar,
hantering av avvikelser och verksamhetens ekonomiska resultat.
Informationen ska löpande sammanställas och redovisas. Det sammanställda materialet
fungerar i sin tur som ett verktyg för att kunna styra verksamheten i rätt riktning.
14
17
Stödprocesser
Utföranden inom socialförvaltningen som syftar till att stödja genomförandet av
kärnprocesserna och ledningsprocesserna. Inom socialförvaltningen finns följande
stödprocesser;
•
•
•
•
Ekonomi
Personal och arbetsmiljö
IT system
Information
5.1.2 Samverkan
Inom socialnämndens samtliga verksamheter ska samverkan med andra syfta till att uppnå
bästa möjliga resultat för klienterna. Samverkan ska bedrivas mellan socialförvaltningen och
andra förvaltningar inom Katrineholm, myndigheter, andra kommuner och
intresseorganisationer. Givande samverkan kännetecknas av flexibla strukturformer vars syfte
ska alltid vara de samma och det är att all samverkan har klientens behov i fokus.
Socialnämndens primära fokus gällande samverkan på den övergripande nivån ska enbart
syfta till att underlätta samverkan på operativa nivån. Andra orsaker till samverkan är
underställda inom nämndens verksamheter.
5.1.3 Processtyrning och processledaren
Varje process inom verksamheten ska ha en namngiven processägare, oftast är det chef eller
annan med ledarposition. Processägarens uppgift är att;
•
•
•
•
ha ett helikopterperspektiv 5, förvalta, granska och leda utvecklingen av processen i
fråga.
ansvara för att flödet fungerar på ett optimalt sätt inom de olika interna, så väl som
externa, funktioner som är nödvändiga för processen.
ansvara för att processen tillför ett värde för klienten eller brukaren.
engagera, inspirera och motivera metarbetarna som berörs av processen.
Varje process har tydligt formulerade mål och minst ett par nyckeltal och kvalitetsmått med
angivna målvärden. Nyckeltalen och kvalitetsmåtten användas för att regelbundet följa upp
och styra processen. Det är processägarens ansvar att följa upp och analysera resultat av dessa
nyckeltal och processägaren har en skyldighet att informera sin närmaste chef om det finns
kvalitetsbrister.
Processägaren ska få stöd i sitt arbete av en processledare. Processledarens ansvar är att bistå
processägaren med rådgivning, informationsframtagning, redovisning, diskussioner,
presentationer, analys och rapportframtagning. Processledaren ska i sin roll utgå ifrån ett
pedagogiskt arbete med ständiga förbättringar och genusmedvetenhet. Processledarens arbete
utgår alltid ifrån modeller för förbättringar 6 för att stödja processägaren i att identifiera
utvecklingsområden och åtgärder.
5
6
Helhetsperspektiv
Se Manual för systematiskt kvalitetsarbete, kap 16
15
18
5.2 Synpunkter och klagomål, utredning och analys
5.2.1 Synpunkter och klagomål
Socialnämndens inställning till synpunkter och klagomål är att de ses som en möjlighet till
förbättringar. Alla inom socialnämndens verksamheter ska kunna ta emot synpunkter och
klagomål. Ett mottaget klagomål besvaras av enheten, som berörs av klagomålet, inom två
veckor.
Synpunkter och klagomål ska lämnas till stabens registrator, i originalform, för registrering.
Hantering av medarbetarnas, klienternas och övriga invånarnas synpunkter hanteras
likvärdigt. Om den klagande inte är nöjd med svaret gällande det förmedlade klagomålet kan
hon/han begära att klagomålet hanteras av socialnämndens klagomålsdelegation.
5.2.2 Rapporteringsskyldighet/Lex Sarah
Socialnämnden ansvarar för att det finns aktuella rutiner för rapporteringsskyldighet,
skyldighet att utreda och vid behov undanröja missförhållanden enligt SoL, LVU och LVM.
Mottagna rapporter av detta slag och rapporter om avvikelser i verksamheten ska lämnas till
förvaltningens registrator, i originalform, för registrering.
5.2.3 Sammanställning och analys
Synpunkter och klagomål samt andra rapporter ska sammanställas och analyseras minst en
gång per år för att identifiera mönster och trender som kan indikera på brister i verksamhetens
kvalitet. Sammanställningen behandlas på socialförvaltningens ledningsgrupp och ingår i
kvalitetsberättelsen som redovisas för socialnämnden. Socialförvaltningens stab ansvarar för
att sammanställningen och analysen blir genomförda i samråd med avdelningscheferna.
5.3 Ansvarsfördelning i genomförandefasen
•
•
att säkerställa att ledningssystemet för verksamheten är ändamålsenligt samt att
kvalitet har uppnåtts.
att ledningssystemet främjar verksamhetsövergripande processer.
•
•
•
•
att inom ramen av ledningssystemet ta fram och dokumentera rutiner för hur det
systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas, styras, följas upp och utveckla
socialtjänsten.
uppföljning och analys av verksamheten så att relevanta åtgärder kan vidtas för att
förbättra socialtjänsten.
att delegationsordningen följs av hela förvaltningen.
att attestförteckningen följs av hela förvaltningen.
16
19
•
•
•
•
•
•
att det finns beskrivningar över avdelningens viktigaste processer och rutiner.
att alla processer inom avdelningen har en namngiven processägare som är ansvarig
för att följa upp, utvärdera och förbättra processerna.
att alla medarbetare har rätt förutsättningar för att följa processerna med god kvalitet.
att det finns ett systematiskt arbetssätt för att tillvarata rekommendationer och kunskap
från revisioner och tillsyn.
att det finns aktuell synpunkt och klagomålshantering inom avdelningens
verksamheter.
att delegationsordningen följs av hela avdelningen.
Enhetscheferna ansvarar för;
•
•
•
•
•
•
•
att inom sitt verksamhetsområde bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.
att skapa goda förutsättningar för medarbetarna att i vardagen kunna reflektera och
diskutera kvalitet.
att inom sitt verksamhetsområde följa upp, utvärdera, utveckla och dokumentera
kvalitetsarbetet.
att göra och dokumentera en ansvarsfördelning inom sitt verksamhetsområde.
att löpande återrapportera till avdelningschefen.
att samverka och samarbeta externt och internt.
att ta emot och utreda synpunkter och klagomål samt avvikelser i verksamheten på
enhetsnivå.
•
•
•
att skapa goda förutsättningar för medarbetare att i vardagen kunna diskutera och
reflektera kring kvalitet.
att tillsammans med sina medarbetare utveckla och förbättra arbetsmetoder för att god
kvalitet ska hållas och krav från lagar och föreskrifter uppfylls.
att löpande återrapportera till enhetschefen.
Medarbetarna ansvar för;
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
att vid möte med klienter och deras närmaste visa engagemang, lyhördhet och respekt.
att vara objektiv och professionell i sin bedömning.
att rapportera fel och brister, missförhållanden, avvikelser, synpunkter och klagomål
till enhetschefen.
arbetet i genomgörandefasen på ett bra sätt.
att medverka varhelst den egna kompetensen behövs som bäst.
17
20
6. Utvärderingsfasen
6.1 Egenkontroll
Det som menas med egenkontroll är att regelbundet och systematisk uppföljning av
verksamhetens planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder. Uppföljning ska
ske genom att verksamheten samlar in och analyserar olika verksamhetsmått som mäter de
olika insatsernas genomförandegrad. I denna kontroll ingår även en granskning om
verksamheten bedrivs i enlighet med de processer och rutiner som ingår i detta
kvalitetsledningssystem. Egenkontroll är en intern process och kontrollen ska vara en del av
det löpande arbetet i verksamheten. Vid jämförelser kan verksamheten ta stöd ifrån
förvaltningens dokumentation 7.
Egenkontrollen ska innefatta;
•
•
•
•
•
•
jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala
kvalitetsregister.
jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser och dels
med resultat för andra verksamheter.
jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat och tidigare resultat.
målgruppsundersökningar.
granskning av journaler, akter och annan dokumentation.
inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter.
6.2 Internkontroll
Internkontroll som socialförvaltningen bedriver handlar om tydlighet, ordning och reda.
Denna kontrollform handlar om att säkra att det som ska göras blir gjort, på det sätt som det är
tänkt. Internkontroll är det samlade begreppet för den organisering och de system, processer
och rutiner som bidrar till detta.
Internkontroll ska innefatta;
•
•
•
•
•
tydlig ansvarsfördelning vem som ska kontrollera vad.
riskbedömningar och riskhantering.
faktiska kontrollaktiviteter som socialnämnden har beslutat om.
information och kommunikation till nämnd, ledning och medarbetare.
uppföljning och utvärdering av lärande och förbättringar.
Socialnämnden ansvarar för att socialförvaltningens interna kontroll är tillräcklig i sin
omfattning. Internkontrollen ska vara en del av det löpande arbetet i verksamheten och ska
genomföras så som det anges i den gällande internkontrollplanen.
7
Dokument ”Nyckeltalsanalyser och Jämförelsetal”
18
21
6.3 Riskanalys
Socialnämndens verksamheter ska fortlöpande göra bedömningar om det finns risk för att
händelser kan inträffa som kan resultera i försämrad kvalitet. Bedömningar kan göras via en
riskanalys. Vid varje bedömning måste det framgå vilka negativa konsekvenser som skulle
kunna bli följden och vid behov ska en särskild handlingsplan tas fram och redovisas.
För att identifiera relevanta risker i verksamhetens processer ska följande frågor besvaras;
•
•
•
•
Vad är vårt uppdrag och vilka är våra viktigaste processer och mål?
Vilka processer måste vi absolut ha fullständig kontroll över?
• Har vi det?
• Vilka risker ser vi?
Vad får absolut inte hända?
• Har vi beredskap för detta?
Vad vill vi inte läsa om i tidningarna?
Minst en gång per år gör avdelningarna en riskanalys med ett klientperspektiv. Denna
riskanalys ligger sedan till grund för socialförvaltningens konsekvensbeskrivning som
presenteras för socialnämnden i förslaget till budgetskrivelsen.
6.4 Riskbedömning i riskanalysen
För varje risbedömning avdelningen gör ska avdelningen ange ett värde för allvarlighetsgrad
och ange ett värde för sannolikhet att händelsen inträffar i den egna verksamheten. Sedan ska
dessa värden multipliceras med varandra och avdelningen kommer då få en summa. Utifrån
händelsernas skattning måste tillräckligt omfattande utredning göras som leder till rätt åtgärd.
Skattningens skala och utredningens omfattning redovisas i manualen för systematiskt
kvalitetsarbete.
Riskanalysen dokumenteras i utredningen av händelsen och ska redovisas för socialnämnden
tillsammans med åtgärdsförslag, tjänstemannabeslut och resultat.
19
22
6.5 Ansvar för arbetsmiljön
Ansvaret för arbetsmiljön inom socialnämnden regleras tydligt i arbetsmiljölagen. Ansvaret
för arbetsmiljön är arbetsgivarens. Detta betyder att arbetsgivaren ska verka för en god
arbetsmiljö genom att förebygga risker i arbetet för att förhindra olycksfall och ohälsa.
Eftersom arbetsgivaren är en juridisk person så innebär det att förvaltningschefen är ytterst
ansvarig för socialförvaltningens arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsverksamhet.
Inom socialförvaltningen är det förvaltningschef som klargör ansvarsfördelningen till
avdelningscheferna 8. Avdelningscheferna kan i sin tur delegera ner arbetsmiljöuppgifter till
enhetschefer, som är närmare verksamheten och har möjlighet att ha överblick. Ansvaret för
arbetsmiljön som sådan och konsekvenser av misskötsel av denna kan inte delegeras till
enhetscheferna. Bara uppgifter avseende arbetsmiljön kan delegeras till enhetscheferna.
Flera arbetsgivare kan vara ansvariga för arbetsmiljön. Den part som hyr ut arbetskraft har till
exempel ansvar för det långsiktiga arbetsmiljöarbetet avseende sina medarbetare, medan den
som hyr in medarbetarna svarar för att den inhyrda medarbetaren har en säker arbetsmiljö som
uppfyller tillämpliga lagar och föreskrifter på arbetsplatsen.
Även medarbetarna har ett visst arbetsmiljöansvar i form av att följa gällande rutiner och
använda eventuell skyddsutrustning om sådan anges i rutinerna. Skyddsombud har inte något
arbetsmiljöansvar, utan ska kontrollera och samverka kring arbetsmiljön för arbetstagarnas
räkning.
Delegering av arbetsmiljöuppgifter ska alltid ske skriftligt så att inga arbetsuppgifter glöms
bort eller att inte samma uppgifter delegeras till flera chefer.
Avdelningschef som har arbetsmiljöansvar ska ha en självständig ställning i verksamheten
och kunna fatta snabba beslut, inte minst i akuta situationer när stora risker föreligger. Det är
avdelningschefens ansvar att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inom avdelningen
och att det ständigt uppdateras, utvecklas och utvärderas.
En delegering av arbetsmiljöuppgifter ska minst innehålla följande;
•
•
•
•
•
•
•
från vem delegeras arbetsuppgiften och till vem
en definition på ansvars- och verksamhetsområdet
en beskrivning av arbetsmiljöuppgifterna som delegeras
möjligheten att delegera vidare
kompetens, befogenheter och resurser som medföljer arbetsmiljöuppgifterna
datum och underskrift av avdelningschef och enhetschef
returnering av arbetsmiljöuppgift 9
8
Se Delegationsordning för 2015, kap 11 Arbetsmiljöansvar.
Returneringen innebär inte någon automatisk friskrivning från ansvar. Ur bevishänseende är
det dock bra om du kan visa att du påtalat vilka förutsättningar du saknar, ifall en olycka
inträffar till följd av att du inte fått de resurser du efterfrågat för att kunna avhjälpa eventuella
risker i arbetsmiljön. En returnering syftar alltså till att korrigera brister och medvetandegöra
arbetsgivaren om vilka åtgärder som behöver vidtas för att du som chef ska ha förutsättningar att
fullgöra dina arbetsmiljöuppgifter. Det befriar dig inte från arbetsmiljöuppgifterna i sig.
9
20
23
Chef på enhetsnivå kan inte neka delegering av arbetsmiljöuppgift eftersom detta ingår i
chefsuppdraget. Enhetschef är arbetsgivarens ställföreträdare. Enhetschef kan skriftligen
påtala för arbetsgivaren ifall denne anser att man inte har rätt förutsättningar för att utföra
arbetsmiljöuppgifter.
Enhetschef ska skriftligen påtala (returnering) till avdelningschef om;
•
•
•
•
upplever att du inte har rätt erfarenhet för att få arbetsmiljöuppgiften delegerad till dig
inte har fått utbildning i arbetsmiljöfrågor
inte får personella och ekonomiska resurser för att kunna ta ansvaret
inte har den självständiga ställning som krävs för att man ska kunna fatta egna beslut i
arbetsmiljöfrågor.
6.6 Ansvarsfördelning i utvärderingsfasen
•
•
•
•
•
•
•
•
att nämndens internkontroll är tillräcklig i sin omfattning.
att nämndens egenkontroll är tillräcklig i sin omfattning.
att delegationsordningen är aktuell och tydligt framskriven.
att attestförteckningen är aktuell och tydligt framskriven.
att etikskriften är tillräcklig i sin omfattning.
att tillsynsplanen är tillräcklig i sin omfattning.
att besluta om förvaltningens delårsrapport.
att besluta om förvaltningens årsredovisning.
•
•
•
•
•
•
•
internkontrollprocessen.
planerings- och budgetprocessen.
förvaltningens årliga årsredovisning.
förvaltningens årliga kvalitetsberättelse.
att besluta om förvaltningens årliga kvalitetsberättelse.
•
•
•
•
•
•
•
att egenkontrollprocessen följs kontinuerligt av enheterna.
att genomföra internkontroller.
uppföljning och utvärdering av avdelningens kvalitetsarbete.
att säkerställa att avvikelser i påvisade kvalitetsbrister hanteras.
att genomföra och föreslå avdelningens riskanalys och konsekvensbeskrivning inför
att föreslå avdelningens årliga årsberättelse.
att besluta om avdelningens handlingsplan utifrån arbets- och skyddsrond.
21
24
Enhetschefen ansvarar för;
•
•
•
•
•
att genomföra egenkontroll.
att delta i genomförande av riskanalyser och konsekvensbeskrivningar.
att vara avdelningschefen behjälplig i genomförande av internkontrollen.
att synpunkter och klagomål tas emot, hanteras och slutförs inom 14 dagar.
att genomföra arbets- och skyddsrond.
•
•
•
att vara enhetschefen behjälplig i genomförande av egenkontrollen.
att rapportera brister till enhetschefen.
att informera och diskutera resultat från utvärderingarna med medarbetarna i sin
sektor.
Medarbetarna ansvarar för;
•
•
•
•
•
•
•
•
att delta i genomförande av egenkontrollen.
att rapportera synpunkter, klagomål, fel och brister till enhetschefen.
att delta aktivt till förbättring av resultaten från utvärderingarna.
arbetet i utvärderingsfasen på ett bra sätt.
att ta initiativ till den egna och arbetsgruppens verksamhetsutveckling och lärande.
22
25
7. Ständiga förbättringar
Socialnämndens resultat av genomförda riskanalyser, egenkontroll, internkontroll, mottagna
synpunkter och klagomål, sammanställning av händelser som omfattas av
rapporteringsskyldighet, sammanställning av analyser kring mönster och trender skall leda till
konkreta åtgärder som syftar till att säkerställa kvalitet och förbättra nämndens verksamheter.
Det är socialförvaltningens ledningsgrupp som beslutar om större förbättringsåtgärder. Alla
processer och rutiner inom socialnämndens verksamheter ska vara ändamålsenliga. Ständiga
förbättringar måste kontinuerligt ske på olika nivåer och cheferna, ledarna samt alla andra
medarbetare ska involveras aktivt i arbetet.
7.1.1 Delaktighet
Det är viktigt att alla medarbetare vill samspela och samarbeta med varandra.
Kommunikation, respekt, förståelse och nyfikenhet är viktigt för att medarbetarna ska kunna
bedriva ett lärande och förnyelseprocess. I alla tjänster, inom socialnämndens verksamheter,
ingår arbete med kvalitet och alla måste bidra till att kvalitetsmålen uppnås.
Arbete med systematiskt kvalitetsarbete är en del av det vardagliga arbetet som sker inom
verksamheterna och information samt kunskap om dess syfte, innehåll och struktur ska ges till
alla medarbetare. Medarbetarna deltar aktivt i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten
inom socialförvaltningen. Därför är det viktigt att synpunkter såväl som klagomål kommer
fram och hanteras. Syftet är att ta vara på medarbetarnas tankar, frågor och förslag som leder
till förbättringar.
Alla medarbetare måste ges förutsättningar att utföra sitt arbete, trivas på jobbet och sträva till
att utveckla verksamheten. Medarbetarsamtal är chefernas verktyg för att det ovannämnda
hanteras på ett strukturerat vis. Medarbetarsamtalen skall hållas minst en gång per år.
Socialnämnden ska ha ett aktivt kvalitetsråd som består av medarbetare som har valts av
socialförvaltningens enheter, max två medarbetare från respektive enhet. Medarbetarna som
deltar i rådet får inte ha ledar-/samordnar- eller strategposition. Det görs inte heller lämpligt
att delta i kvalitetsrådet om man har pågående uppdrag från socialförvaltningen i form av
kontaktperson, kontaktfamilj, familjehem med flera.
Syftet med rådet är att revidera och lämna synpunkter på kvalitetsledningssystem,
övergripande kvalitetsdokument och kvalitetsarbetet som pågår inom förvaltningen, utifrån
medarbetarens perspektiv. För rådet kommer övergripande riskanalyser och sammanställning
av genomförda förbättringar redovisas. Kvalitetsrådet är en rådgivande instans för controllern,
tillika processledaren i rådet, kring vilka förbättringsområden som finns och vad som är
prioriterande utifrån medarbetarnas perspektiv.
Socialnämndens klienter deltar också i förbättringsarbetet genom att nämndens samtliga
verksamheter ska erbjuda klienterna att få lämna synpunkter och klagomål och genomföra
brukarundersökningar. Mottagna resultat analyseras, diskuteras och eventuella åtgärdsförslag
tas fram. Avdelningscheferna ska ta hänsyn till åtgärderna inför nästkommande års
23
26
Manual
Manualför
för systematiskt
systematiskt
kvalitetsarbete
kvalitetsarbete
Socialnämnden
Socialnämnden
1
27
Vår handläggare
Bruno Maras
Innehåll
1.
Inledning
4
1.1
Omfattning
4
1.2
Socialnämndens grund för kvalitetsarbete
4
1.3
Socialnämndens framtidssyn och policy gällande kvalitet
4
1.4
Socialnämndens värdegrund för människor som behöver stöd
5
1.5
Kvalitetsbegreppet
5
2.
Aktuell lagstiftning och föreskrifter som styr verksamheten
6
2.1
Tillämpliga lagar och författningar
6
2.2
Föreskrifter
7
2.3
Andra dokument av betydelse
8
2.4
Urval av Socialstyrelsens handböcker och vägledningar
9
2.5
Avgränsning i socialtjänstlagen
10
3.
Socialtjänstlagens ställda krav på arbete med barn och unga
10
4.
Socialtjänstlagens ställda krav på arbete med vuxen och missbruk
15
5.
Socialtjänstlagens ställda krav på arbete med försörjningsstöd
19
6.
Prioriterande Kommunfullmäktigemål i Katrineholm
22
7.
Prioriterande resultatmål för Socialnämnden i Katrineholm
22
8.
Kvalitetsledningssystem, ett helikopterperspektiv på arbetet
23
9.
Socialnämndens verksamhetsansvar
25
9.1
Nämndens verksamhetsområde
25
9.2
Övriga uppgifter
25
9.3
Processbehörighet
25
9.4
Nämndens arbetsformer
26
10.
Socialnämndens verksamhetsbeskrivning
26
10.1
Enheten staben
26
10.2
28
10.3
35
10.4
Socialnämndens organisationskarta
41
11.
Ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet
42
11.1
Nämndens ansvar
42
11.2
Förvaltningschefens ansvar
43
11.3
Avdelningschefens ansvar
44
11.4
Enhetschefens ansvar
45
11.5
Verksamhetsledarens ansvar
45
2
28
11.6
12.
Medarbetarnas ansvar
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete
12.1
13.
Ledningens genomgång
Dokumentstyrning
13.1
14.
Ansvar för dokumentens aktualitet
Processer
46
47
47
48
48
49
14.1
Kärnprocesser
50
14.2
Ledningsprocess
50
14.3
Stödprocesser
50
14.4
Samverkan
50
14.5
51
15.
Evidensbaserade beslut
52
15.1
Verksamhetsplan
55
15.2
Årsberättelseberättelse
55
15.3
Årscykel
56
16.
Systematiskt förbättringsarbete
56
16.1
Egenkontroll
58
16.2
Internkontroll
58
16.3
Riskanalys
59
16.4
59
16.5
60
16.6
60
16.7
61
16.8
61
17.
Ansvar för arbetsmiljö
61
18.
Delaktighet
63
18.1
Intern kvalitetsråd
63
18.2
Klienter
63
19.
Bilagor
64
Riskanalys
64
Riskanalys åtgärder
65
Tillbud och avvikelser i verksamheten
66
70
Årscykel socialförvaltningen
71
Fiskbensmetoden
72
Mål – sätta upp SMARTA mål
74
Mötesregler – effektiva möten
75
STAR – utvädra hur en bra grupp fungerar
76
PICK – graf
78
3
29
1. Inledning
1.1 Omfattning
Manualen för systematiskt kvalitetsarbete omfattar socialnämndens verksamhet i
Katrineholms kommun och är ett komplement till gällande kvalitetsledningssystem.
Manualens ändamål är att säkerställa former för verksamhetens kvalitetsarbete och löpande
kvalitetsutveckling. Genom detta dokument ska alla medarbetare inom socialnämnden få stöd
att arbeta på ett strukturerat sätt med verksamhetens kvalitetsarbete.
Uppbyggnaden av denna manual utgår ifrån gällande kvalitetsledningssystem och grundar sig
på socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 1. Dokumentet ska användas för att;
•
•
•
systematiskt och fortlöpande säkerställa socialnämndens kvalitet.
ge stöd för processer som planering, ledning, styrning, kontroll, uppföljning,
utvärdering och ständiga förbättringar.
synliggöra fördelningen av uppgifterna som ingår i det vardagliga arbetet med
systematiskt kvalitetsarbete.
1.2 Socialnämndens grund för kvalitetsarbete
Socialnämnden skall på demokratins och solidaritetens grund främja människans ekonomiska
och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialnämnden skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala
situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers resurser.
Nämndens verksamhet skall bygga på respekt för människans självbestämmande och
integritet. När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. 2
1.3 Socialnämndens framtidssyn och policy gällande
kvalitet
Katrineholms socialförvaltning ska vara ledande inom evidensbaserad praktik inom
socialtjänsten och en av Sveriges bästa socialnämnder. Nämndens processer och rutiner ska
säkerställa en förutsägbarhet, struktur, kontinuitet, utveckling och inte minst ett professionellt
genomförande av tjänster som ges.
Utgångspunkten som alla medarbetare ska arbeta utifrån är;
•
•
•
•
•
alla människors lika värde
integritet och självbestämmande
att främja jämställdhet, jämlikhet och mångfald
ta tillvara på erfarenhet, förmågor och resurser
vara medveten om det sociala arbetet och maktutövandet
1
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-38/
Publiceringsår: 2011 Beslutad: 2011-06-28 Gäller från och med 2012-01-01
2
Grunden utgår ifrån Socialtjänstlagen (2001:453), 1 kap.
4
30
1.4 Socialnämndens värdegrund för människor som
behöver stöd
Alla människor i behov ska få stöd för att kunna leva ett värdigt liv och känna att de kan
påverka och förändra sin livssituation samt ges förutsättningar till att kunna leva ett
självständigt liv.
1.5 Kvalitetsbegreppet
Kvalitet definieras som uppfyllelse av ställda krav och mål enligt lagar och föreskrifter. 3
Vad som är kvalitet förändras över tid eftersom klienternas och brukarnas behov och
förväntningar förändras. Kvalitet kan därför bara förverkligas och säkras i en verksamhet som
har förmåga att anpassa sig till klienternas och brukarnas behov utan att avvika från gällande
lagar och föreskrifter.
De flesta insatser som utförs inom individ- och familjeomsorg syftar till att stödja en
förändring i klientens livssituation. Arbetet som sker mellan socialarbetare och klienten eller
brukaren är kärnan i det sociala arbetet. Socialnämndens klienter och brukare ska uppleva att
deras ärenden behandlas på ett objektivt, korrekt och professionellt sätt som överensstämmer
med gällande lagar och föreskrifter. Utöver ställda krav och mål enligt lagar och föreskrifter
utgår kvalitetsarbetet ifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och socialnämndens
resultatmål som fastställs genom;
•
•
•
•
kommunfullmäktiges övergripande plan med budget.
socialnämndens övergripande plan med budget.
socialnämndens jämställdhetsplan.
socialnämndens etiska skrift.
3
I enlighet med definition av begreppet ”kvalitet” som återfinns i 2 kap. 1 § SOSF 2011:9
5
31
2. Aktuell lagstiftning och föreskrifter som styr
verksamheten
2.1 Tillämpliga lagar och författningar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Alkohollagen (2010:1622), AL
Arkivlagen (1990:782), ArkivL
Bidragsbrottslag (2007:612)
Delgivningslagen (2010:1932)
Förordning (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten
Förvaltningslag (1986:223), FL
Föräldrabalken (1949:381), FB
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL
Kommunallagen (1991:900), KL
Lag (1962:381) om allmän försökring
Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM
Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU
Lag (1994:1117) om registrerat partnerskap
Lag (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten
Lag (2002:445) om medling med anledning av brott
Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård
eller boende som tar emot barn
Lag om mottagande av asylsökande m fl. (1994:137), LMA
Lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), OSL
Personuppgiftslagen (1998:204), PuL
Sambolagen (2003:376)
Skuldsaneringslag (2006:548)
Socialtjänstförordningen (2001:937), SoF
Socialtjänstlag (2001:453), SOL
Utlänningsförordningen (2006:97)
Utlänningslagen (2005:716)
Äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB
6
32
2.2 Föreskrifter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Föreskrifter om tillämpning av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om
vård av unga (SOSFS 1997:15)
Föreskrifter om socialnämndens skyldighet att föra förteckning över barn som vistas i
familjehem eller annat enskilt hem (SOSFS 2003:15)
Föreskrifter om allmänna råd om hem för vård eller boende (SOSFS 2003:20)
Föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård
(SOSFS 2005:27)
Föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.
(SOSFS 2005:29)
Föreskrifter om socialnämndens ansvar vi behov av ny vårdnadshavare
(SOSFS 2006:20)
Föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens utredning och fastställande
av föräldraskap (SOSFS 2007:4)
Föreskrifter om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
(SOSFS 2007:10)
Föreskrifter om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare
(SOSFS 2008:30)
Föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras
som egenvård (SOSFS 2009:6)
Föreskrifter om socialnämndens arbete med våldutsatta kvinnor samt barn som
bevittnat våld (SOSFS 2009:22)
Föreskrifter om socialnämndens utredning och fastställande av föräldraskap
(SOSFS 2011:3)
Föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah (SOSFS 2011:5)
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl.
(SOSFS 2011:11)
Föreskrifter om socialnämndens skyldighet att lämna statistiska uppgifter
(SOSFS 2011:13)
Föreskrifter om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende
och umgänge (SOSFS 2012:4)
Föreskrifter om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem
eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11)
Föreskrifter och allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1)
Föreskrifter om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4)
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation som bedrivs med stöd av
SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5)
Föreskrifter om handläggning av ärenden som gäller barn och unga (SOSFS 2014:6)
Föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barnoch
ungdomsvård (SOSFS 2014:7)
7
33
2.3 Andra dokument av betydelse
I kvalitetsarbetet bör verksamheten beakta följande meddelandeblad som finns publicerade
och kan laddas ned på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster.
Skyddade personuppgifter.
Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i
socialtjänstlagen.
Mottagande av ensamkommande barn.
Om den kommunala familjerådgivningens organisation, sekretess, vittnesplikt m.m.
Ny bestämmelse om stöd och hjälp till barn och unga som har varit placerade.
Registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende (HVB) som tar
emot barn.
Socialstyrelsens informationsinsatser om rättigheter för placerade barn och unga.
Ny bestämmelse som ger kommunerna befogenhet att lämna kompensation till
enskild.
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård.
Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när
vårdnadshavarna inte är överens.
Lex Sarah – meddelandeblad januari 2015.
Nya regler om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn och
ungdomsvård.
Socialnämndens skyldighet att föra förteckning över barn som vistas i familjehem
eller annat enskilt hem.
Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun – nya
bestämmelser den 1 maj 2011.
8
34
2.4 Urval av Socialstyrelsens handböcker och vägledningar
Handböcker och vägledningar kompletterar Socialstyrelsens författningar med fakta,
kunskapsunderlag och kommentarer som stöd till rättstillämpningen. Alla dokument och fler
därtill för exempelvis familjerätt finns publicerade och kan laddas ned på Socialstyrelsens
hemsida www.socialstyrelsen.se
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Socialnämndens ansvar för polisanmälan om bott mot barn.
Dokumentation om barnets bästa inom socialtjänsten.
Våld – En handbok om socialnämndens ansvar för våldutsatta kvinnor och barn
som bevittnat våld.
Brottsoffer och deras närstående – Vägledning för bedömning av brottsoffers behov.
Manual för FREDA – standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete
mot våld i nära relationer.
Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – vägledning för att öka förutsättningarna att
upptäcka våldsutsatthet.
Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen.
Barn och unga i familjer med missbruk – vägledning för socialtjänsten och andra
aktörer.
Föräldraskap och missbruk – att ta upp frågor om föräldraskap i missbruks- och
beroendevården.
Stör till barn, ungdomar och vuxna med ADHD – ett kunskapsstöd.
Socialstyrelsens metodguide för socialt arbete.
Barn som tänker annorlunda – Barn med autism, Aspergers syndrom och andra
autismspektrumtillstånd.
Barn som utmanar – Barn med ADHD och andra beteendeproblem.
Lex Sarah – Handbok för tillämpning av bestämmelserna om lex Sarah.
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten – komplettering till
En fast punkt – Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer.
Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent upphållstillstånd i Sverige.
Barn och unga som begår brott – Handbok för socialtjänsten.
Ungdomar som begår brott.
Barn och unga i familjehem och HVB – Handbok om socialnämndens ansvar och
uppgifter.
Anmäla oro för barn – Stöd till anmälningsskyldiga och andra anmälare.
Praktiskt kunskapsstöd för socialtjänst, skola och hälsovård, för att förbättra placerade
barns skolgång och hälsa.
Barns behov i centrum – Socialstyrelsens grundbok BBIC.
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten
Instruktion registrering av försörjningshinder, ändamål med ekonomiskt bistånd
Observera att du hittar även relevanta rapporter på Finsam – finansiell samordning på
rehabiliteringsområdet. På sidan hittar du publikationer som berör den finansiella
samordningen och samordningsförbund eller som gränsar till området. www.finsam.se
9
35
2.5 Avgränsning i socialtjänstlagen
I Katrineholm arbetar socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden utifrån bland annat
socialtjänstlagen. Med stöd av gällande reglemente tillämpar socialnämnden socialtjänstlagen
vid;
• arbete med barn och unga
• arbete med vuxna och missbrukare
• arbete med försörjningsstöd och övrig ekonomsikt bistånd
Socialnämndens avgränsning innebär att nämnden inte arbetar med och tillämpar inte
socialtjänstlagen när det handlar om;
• arbete med funktionshinderomsorg
• arbete med äldreomsorg
3. Socialtjänstlagens ställda krav på arbete med
barn och unga
Med barn avses i sammanhanget de som är under 18 år.
Med unga avses i sammanhanget upp till 21 år.
Med familj avses i sammanhanget stöd till vårdnadshavare.
1 kap 1 § Mål samt principer om enskildas och även barns självbestämmande och integritet
samt krav på respekt.
1 kap 2 § Barnperspektiv. Beaktande av barns bästa vid åtgärder som socialtjänsten vidtar
och som berör barn samt i dokumentationen (se SOSFS 2014:5). Observera här kravet på
barnkonsekvensanalys. Barn ska höras och få komma till tals med beaktande av barns ålder
och mognad.
1 kap 3 § Hänvisning till LVU genom avbrott av frivilligheten i portalparagrafen. Se vidare
11 kap 2 § om inledande av utredning utan samtycke.
2 kap 1 § Avgränsning mot andra huvudmän och yttersta ansvaret. Här lyfts exempel på
praxis från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) om gränsdragning.
Till skillnad mot den begränsning som finns för försörjningsstöd genom LMA, finns inte för
insatser gentemot unga. Här konstateras att socialtjänsten ansvarar för all det stöd och skydd
som den asylsökande barnet behöver. Kommunen kan däremot återsöka insatskostnaderna
från Migrationsverket.
2 kap 4 § Här knytes kopplas SoL till KL, vilket innebär att socialtjänstens uppgifter kan
anförtros till en eller flera nämnder på det sätt som kommunen anser lämpligt.
2 kap 5 § Här regleras kommunens juridiska möjlighet att anlita andra för att utföra
socialtjänstens uppgifter. Myndighetsutövningsuppgifter får inte överlåtas på juridiska
personer eller enskilda.
2 kap 7 § Lyfter fram samordnad individuell plan (SIP) vid behov av insatser från flera
huvudmän. Ska beaktas vid ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting, gentemot
förskola och skola. Detta är även aktuellt vid placering på HVB där kommunen inte har något
hälso- och sjukvårdsansvar.
10
36
2a kap Beaktas för att avgöra vilken kommun som har ansvaret för att handlägga ärendet.
2a kap 1 – 3 §§ Reglerar vilken kommun som ansvarar för att utreda och tillgodose enskildes
behov enligt SoL.
2a kap 4 § Särskild reglering av ett sammanhållet ansvar för enskild som till följd av ett
beslut av kommunen vistas i en annan kommun. Detta innebär att om socialnämnden placerar
barn och unga i familjehem eller HVB, enligt SoL, utanför kommunen så behåller
socialnämnden ansvaret för den unge samt all social hjälp som denne behöver.
2a kap 5 § Särskild ansvarsregel vid utskrivning av utskrivningsklara patienter från sluten
vård. Ett undantag från bosättningskommunens ansvar. Exempelvis om när den unge skrivs ut
från en BUP-klinik tillkommer krav på vårdplanering enligt betalningsansvarslagen.
Kommunen, där den unge är ”tekniskt” sett folkbokförd blir kallad till vårdplanering enligt
betalningsansvarslagens bestämmelser. Efter att utskrivning sker ansvarar socialnämnden för
boende såsom familjehem eller HVB, öppna insatser och andra insatser som den unge
behöver.
2a kap 10 – 12 §§ Överflyttning av ärenden till annan kommun som kan vara aktuell om ett
barn har vistats lång tid i annan kommun eller om vårdnadshavaren flyttar.
3 kap 1 § Uppräkning av socialtjänstens allmänna uppgifter – omfattar exempelvis
information och uppsökande verksamet för barn och familj. Även service, upplysningar, råd,
stöd och vård till barn och unga samt föräldrar.
I bestämmelsen görs hänvisning till bistånd, jämför med 4 kap 1 § om biståndsrätt i from av
olika individuella biståndsinsatser enligt lagen.
3 kap 2 § Socialnämnden ska medverka i samhällsplanering, skapa goda förhållanden för
grupper som är i behov av samhällets särskilda stöd. Barn och unga omnämns särskilt.
3 kap 3 § God kvalitet i socialtjänsten ska upprätthållas.
3 kap 3 a § Reglerar särskilt socialnämndens skyldighet att ha rutiner för att förebygga,
upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden i verksamheten rörande barn och unga.
Här ställer lagen krav på utbildnings- kompetenskrav på medarbetare som handlägger
barnärenden.
3 kap 4 § Uppsökande och erbjudande av verksamhetens innehåll gentemot enskilda, även
barn och unga. Tillämpningen och ansvaret styrs av enskild kommuns organisation och
arbetsfördelning.
3 kap 5 § Lyfter fram det ska finnas frivillighet och samverkan under handläggning och
genomförande av insatser även i barnärenden. Undantaget är utredningar av barns behov av
stöd och skydd enligt 11 kap 1 – 2 §§ samt vid omedelbart omhändertagande enligt LVU.
3 kap 6 § Reglerar kommunens ansvar för at underlätta för den enskilde att bo kvar hemma
och att ha kontakt med andra. Här lyfts upp tillhandahållande av sociala tjänster genom
rådgivningsbyråer, social jour m.m.
11
37
Omservera det nya kravet på tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungas och
vårdnadshavares behov. Barn som har fyllt 15 år kan ansöka om öppna insatser själv, utan
vårdnadshavarens samtycke om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det.
3 kap 6 b § Reglerar särskilda insatser för unga – kontaktperson och kontaktfamilj samt
kvalificerade kontaktpersoner.
3 kap 6 c § Ställda krav på uppföljning av alla insatser för barn och unga i form av
kontaktperson och kontaktfamilj samt kvalificerade kontaktpersoner.
3 kap 7 § Socialnämnden ska bedriva förebyggande arbete, information om missbruk och
dess konsekvenser till myndigheter, grupper och enskilda, gäller även unga.
4 kap 1 § Rätten till bistånd för livsföring i övrigt. Omfattar samtliga socialtjänstinsatser som
unga och familjer kan vara i behov av för en skälig levnadsnivå.
4 kap 2 § Kan tillämpas i för hjälp utöver biståndsrätten. Det är ovanligt avseende arbete med
barn och unga, utan mer relevant i försörjningsstödsärenden.
5 kap 1 a § Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa
samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av
uppgifter gäller de begränsningar som följer 15 kap. SoL och av OSL. Nämnden ska aktivt
verka för att samverkan kommer till stånd.
5 kap 1 b § Kommunen ska sörja för att påföljden ungdomstjänst kan verkställas så snart som
möjligt. Socialnämnden bestämmer innehållet i en utdömd ungdomstjänst i en arbetsplan och
ska utse en handledare för den unge. Socialnämnden ska kontrollera att arbetsplanen följs.
5 kap 1 c § Kommunen ska sörja för medling enligt Lagen (2002:445) om medling med
anledning av brott kan erbjudas när brottet har begåtts av någon som är under 21 år.
5 kap 2 § När ett barns bästa kräver, får socialnämnden förbjuda eller begränsa möjligheterna
för en person som har sitt hem inom kommunen, att i hemmet ta emot andras barn.
Förbudet gäller däremot inte i de fall då det, med hänsyn till särskilda omständigheter, är
uppenbart befogat att ett barn tas emot i hemmet.
5 kap 3 § Kommunen ska sörja för att familjerådgivning, genom kommunens försorg eller
annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare, kan erbjudas dem som begär det.
Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som består i samtal med syfte att
bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer.
5 kap 11 § Brottsoffer omfattar givetvis även barn och unga men blir i praktiken något som
hanteras inom barnutredningen exempelvis genom tillämpning av konsultationsdokument
Barns behov i centrum (BBiC). Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott,
och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också
särskilt beakta att ett barn, som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är
offer för bott. Socialnämnden ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet
behöver.
12
38
6 kap 1 – 4 §§ Reglerar kommunens skyldighet och ansvar gällande HVB, samråd om statens
HVB samt gränsdragning mot Statens institutionsstyrelse (SiS) vid LVU ärenden.
6 kap 5 – 11 § Bestämmelserna om mottagande av barn. Observera särskilt kraven på
uppföljning av alla placeringar. Besök enligt förarbetena ska ske minst fyra gånger per år,
enskilda samtal med barnet, samtal med hemmet och vårdnadshavare ska genomföras.
Observera även kravet på att barnet ska ha en egen socialsekreterare enligt 6 kap. 7 c §.
8 kap Avgifter. Kan användas i tillämpliga delar vid placering av barn och unga. Föräldrarna
ska betala för placerade barn, motsvarande ett underhållsstöd när barnet bor exempelvis hos
förälder. Avgifternas närmare beräkning regleras i socialtjänstförordningen. Här kan
socialnämnden uppbära underhållsbidrag för barnet.
9 kap Återkrav. Tillämpligt när exempelvis föräldrar inte vill betala enligt 8 kap. Formell
process i Förvaltningsrätten med tidsfristet m.m.
10 kap Övergripande nämndorganisation och delegation. Observera särskilt att här finns det
delegationsbegränsningar som berör barnärenden och familjerättsliga ärenden. Lägsta
delegationsnivå för ansökan om vård enligt LVU är socialnämndens utskott.
Vid familjerättsliga frågor som överflyttningar av vårdnad så ska det beslutas med hela
socialnämnden. Här gäller delegationsförbud enligt denna lag.
11 kap 1 § Aktualisering och inledande av utredning. I 11 kap. 1 a § anges att omedelbara
dokumenterade riskbedömningar ska göras samma dag eller som senast dagen efter mottagen
orosanmälan. I samma bestämmelse anges att förhandsbedömningar om att inleda utredning
eller inte, avseende barn och unga, ska ske som senast inom 14 dagar från mottagen
orosanmälan.
11 kap 2 § Utredningar om barns behov av stöd och skydd kan ske utan samtycke från
vårdnadshavare och i förekommande fall den unge. I samma bestämmelse finns även en
yttersta tidsgräns för utredningen som är fyra månader eller 120 dagar. Då ska beslutet i
utredningen vara tagen. Tidsgränsen kan förlängas med formellt beslut men enbart om det
finns synnerliga skäl som socialnämnden inte själv råder över. Sådana skäl är exempelvis om
BUP dröjer med nödvändigt utlåtande, väntan på formella krav på information och
underrättelser m.m.
11 kap 3 § Obligatorisk vårdplan och genomförande plan ska finnas vid placeringar av barn
och unga.
11 kap 4 § Skyldighet att slutföra utredningar och vidta åtgärder även om familjen och den
unge flyttar från kommunen när utredningen har inletts. Undantaget är om ärendet överflyttas
till familjens nya bosättningskommun. I enlighet med kap 11 4 a – 4c §§ kan socialnämnden
besluta om formell uppföljning av ett barns situation när en utredning avslutats utan åtgärd
eller om en placering avslutats, även om grund för LVU inte finns. Uppföljningsbesluten och
uppföljningsåtgärderna ska dokumenteras, se SOSFS 2014:5.
11 kap 5 § Krav på dokumentation med tillhörande tillämpningsföreskrifter,
se SOSFS 2014:5.
11 kap 6 – 9 §§ Centrala krav på dokumentation som ska utföras med respekt för den
enskildes integritet. Socialsekreterare får inte skriva vad som helst. Dokumentation ska vara
objektiv och beskrivande och relevant till utredningen. Använd inte ”han såg hemsk ut”, ”hon
13
39
luktade illa” m.m. Om individen har sagt något själv använd citattecken ” ”. Påminnelse görs
om att följa vissa bestämmelser i FL vid handläggning.
11 kap 10 § Förstärkning av barnperspektivet. Den unges rätt till information och att få
komma till tals under hela handläggningsprocessen, inför beslut och i samband med
genomförandeplanering. Mycket tydligt reglerat i den nya SOSFS 2014:5.
12 kap Gallring, skyldigheten att lämna vissa uppgifter för statistik m.m.
14 kap 1 a § När barn misstänks fara illa är socialnämnden skyldig att erbjuda berörd och
anmälare möte, egentligen bara för att få närmare information om anmälan.
14 kap 1 b § Reglerar socialnämndens möjlighet och skyldighet att ge återkoppling till
anmälningspliktiga om att utredning inletts eller inte eller att det redan pågår utredning.
14 kap 1 c § Uppmaning till allmänheten att anmäla.
14 kap 2 – 7 §§ Skyldighet att medverka till en god kvalitet hos all socialtjänstpersonal.
Personlig skyldighet. Lex Sarah.
15 kap Ger en påminnelse om sekretessen enligt OSL samt reglering av enskild verksamhet
som inte omfattas av OSL.
16 kap Formell reglering av möjligheten att klaga på exempelvis biståndsbeslut och beslut
om fritidspeng och nedsättning eller vägran på grund av uteblivande från praktik och
kompetens, jämför med 4 kap.
16 kap 6 a – 6 i §§ Särskilda avgifter (sanktionsavgifter) vid ej verkställda beslut.
16 kap 7 § Bestämmelse om omhändertagande av alkohol och injektionssprutor m.m. på
HVB.
14
40
vuxen och missbruk
1 kap 1 § Anger mål och principer om enskildas egenansvar samt att allt bistånd ska stärka
eller utveckla enskildas resurser. Detta gäller även vuxna med missbruksproblem.
Samma gäller för det centrala stadgandet om respekt för enskildes självbestämmande och
integritet. Detta innebär bl.a. att insatser för vuxna missbrukare förutsätter ett samtycke från
den berörda personen.
1 kap 2 § Barnperspektiv. Beaktande av barns bästa även i vuxen- och missbruksärenden, se
SOSFS 2014:5.
1 kap 3 § Hänvisning till LVM genom avbrott av frivilligheten i portalparagrafen.
2 kap 1 § Avgränsning mot andra huvudmän och yttersta ansvaret, främst för
förändringsåtgärder och rehabilitering. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt
Socialförsäkringsbalken (SFB) och Arbetsmiljölagen (AML) lyfts fram så väl som
landstingets ansvar för farmakologisk behandling, substitutionsbehandling. Landstingen
ansvarar för insatser vid samsjuklighet och andra beroendeförhållanden än alkohol, narkotika
och beroendeframkallande medel så som shoppingsmissbruk, spelmissbruk, sexmissbruk och
matmissbruk m.m.
De nationella riktlinjerna för missbruk och beroendevården har betydelse för gränsdragningen
mellan kommunens ansvar att svara för psykosociala behandlingsinsatser enligt riktlinjerna
och den vård som landstinget ska svara för enligt samma riktlinjer.
2 kap 4 § Här knyts SoL till KL, vilket innebär att socialtjänstens uppgifter kan anförtros till
en eller flera nämnder på det sätt som kommunen anser lämpligt.
2 kap 6 § Möjlighet till finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Se Lag (2003:1210)
om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
huvudmän. Viktig för förändringsarbete och rehabiliteringsinsatser vid missbruk. Viktig vid
samsjuklighet och ansvarsfördelning gentemot främst landstinget. Även aktuell vid placering
på HVB, där kommunen inte har något hälso- och sjukvårdsansvar.
2a kap Beaktas för att avgöra vilken kommun som har ansvaret för att utreda och fatta beslut i
vuxen- och missbruksärenden.
2a kap 1 – 3 §§ Reglerar vilken kommun som ansvarar för att utreda och tillgodose enskildes
behov enligt SoL.
2a kap 4 § Särskild reglering av ett samanhållet ansvar för enskild som till följd av ett beslut
av kommunen vistas i en annan kommun. Detta innebär att om socialnämnden köper en plats
15
41
för exempelvis en missbrukare på behandlingshem utanför kommunen så behåller
socialnämnden ansvaret för den vuxne samt all social hjälp som denne behöver.
2a kap 5 § Särskild ansvarsregel vid utskrivning av utskrivningsklara patienter från sluten
vård. Ett undantag från bosättningskommunens ansvar. Här kommer krav på vårdplanering
enligt betalningsansvarslagen.
Kommunen, där den enskilde är ”tekniskt” sett folkbokförd blir kallad till vårdplanering enligt
betalningsansvarslagens bestämmelser. Efter att utskrivning sker ansvarar socialnämnden för
boende såsom familjehem eller HVB, öppna insatser och andra insatser som den unge
behöver.
Observera att bestämmelsen även omfattar kommunens ansvar för personer som avslutar
kriminalvård i anstalt.
information och uppsökande verksamet för vuxna och missbrukare. Även service,
upplysningar, råd, stöd och vård till enskilda som behöver det.
I bestämmelsen görs hänvisning till bistånd, jämför med 4 kap 1 § om biståndsrätt i from av
vårdbehandling och annat stöd för vuxna.
grupper som är i behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska främja den enskildes
rätt till arbete, bostad och utbildning.
3 kap 4 § Uppsökande och erbjudande av verksamhetens innehåll gentemot enskilda, särskilt
betoning läggs på den upplysande delen. Tillämpningen och ansvaret styrs av enskild
kommuns organisation och arbetsfördelning. Lämpligt att särskilda socialsekreterare ansvarar
för upplysningsverksamheten och kampanjerna i kommunen.
3 kap 5 § Insatser genomförs tillsammans med den enskilde. Utredning bör göras med
samtycke. Genomförandet i förändringsarbete och rehabilitering ska göras med samtycke. Allt
som socialtjänsten gör är frivilligt, undantaget är LVM utredningar enligt 7 § LVM samt vård
enligt LVM.
3 kap 6 § Reglerar kommunens ansvar för att underlätta för den enskilde att bo kvar hemma
och att ha kontakt med andra. Här lyfts tillhandahållande av sociala tjänster genom
rådgivningsbyråer, social jour m.m.
dess konsekvenser till myndigheter, grupper och enskilda.
4 kap 1 § Rätten till bistånd för livsföring i övrigt. Omfattar samtliga socialtjänstinsatser som
vuxna kan vara i behov av för en skälig levnadsnivå. Vi ska stärka den enskildes resurser
genom exempelvis att komma ifrån missbruket. Inget passivt deltagande i åtgärder mot
missbruk, det ska finnas tydliga mål för insatserna.
16
42
Observera även egenansvaret. Rätt till bistånd gäller om den enskilde inte själv kan tillgodose
sitt behov och behovet kan inte tillgodoses på något annat sätt.
Under biståndsrätten till livsföring i övrigt faller även bistånd med hjälp att anskaffa en
bostad, detta enligt praxis från HFD samt stöd till brotts- och våldsoffer. Det innebär inte att
socialnämnend ska tillhandahålla individer med bostad.
Observera att socialnämndens arbete, i form av boendestöd, ingår inte i arbete med vuxna och
missbrukare utan verksamheten bedöms vara av sådan karaktär att den ingår i arbete med
funktionshinderomsorgen enligt SoL. Samma gäller biståndsrätten för de individer som har
funktionshinder på grund av ett gammalt missbruk. Ansvaret bedöms ligga inom
funktionshinderomsorgen enligt SoL. Kommunen kommer år 2015 särskilt se över
nämndernas ansvarsfördelning vid tillämpning av SoL.
5 kap 9a § Obligatoriska samverkansöverenskommelser med landstinget om samarbete kring
personer med missbruk.
5 kap 11 § Stöd till brottsoffer.
6 kap 1 – 4 §§ Reglerar kommunens skyldighet och ansvar gällande HVB, samråd om statens
HVB samt gränsdragning mot SiS vid LVM ärenden.
8 kap Avgifter. Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar
för den enskilde vårdtagaren enligt 8 kap. 1 §. Kommunen får ta ut ersättning för upphället av
den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård
eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar
föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och
hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning.
9 kap Återkrav. Tillämpligt om den enskilden inte vill betala enligt 8 kap. Formell process i
Förvaltningsrätten med tidsfristet m.m.
10 kap Övergripande nämndorganisation och delegation. Lägsta delegationsnivå för ansökan
om vård enligt LVM är socialnämndens utskott.
11 kap 1 § Aktualisering och inledande av utredning. Observera gränsen mot LVM
utredningar enligt 7 § LVM.
Socialsekreterare kan inleda vuxenutredning enligt SoL även om den vuxne inte samtycker till
det. Genom att inleda utredning enligt SoL kan socialsekreterare försöka motivera den
enskilde till förändringsarbete. Utredningen kan således leda till att den enskilde samtycker
till en frivillig insats. Under utredningen kan det även komma fram grunder för LVM och i
annat fall ska utredningen avslutas utan insats. Genom att inleda utredning enligt SoL har
socialsekreterare utökad möjlighet att ta kontakt och besöka den enskilde för att motivera till
förändring.
11 kap 3 § Obligatorisk vårdplan vid placeringar på HVB, undantagvis placering på
familjehem. Observera att placering på familjehem kan förekomma enbart i särskilda fall för
missbrukare.
17
43
11 kap 5 § Krav på dokumentation med tillhörande tillämpningsföreskrifter, se SOSFS
2014:5.
enskildes integritet. Socialsekreterare får inte skriva vad som helst. Dokumentation ska vara
objektiv och beskrivande och relevant till utredningen. Använd inte ”han såg hemsk ut”, ”hon
luktade illa” m.m. Om individen har sagt något själv använd citattecken ” ”. Påminnelse görs
om att följa vissa bestämmelser i Förvaltningslagen vid handläggningen.
11 kap 10 § Förstärkning av barnperspektivet även i vuxen- och missbruksärenden,
se SOSFS 2014:5.
14 kap 1 c § Uppmaning till allmänheten att anmäla.
om nedsättning eller vägran på grund av uteblivande från praktik och kompetens, jämför med
4 kap.
16 kap 7 § Bestämmelse om omhändertagande av alkohol och injektionssprutor m.m. på
HVB.
18
44
försörjningsstöd
1 kap 1 § Anger mäl och principer om enskildas egenansvar samt att allt bistånd ska stärka
eller utveckla enskildas resurser.
I arbetet med försörjningsstöd har gällande lagstiftning gett socialtjänsten två uppdrag. Det
primära uppdraget är att stödja den enskilde så att denne blir självförsörjande. Det sekundära
uppdraget handlar om att i väntan på att den enskilde är självförsörjande har denne, under
vissa förutsättningar och efter behovsprövning, rätt till bistånd i form av försörjningsstöd.
1 kap 2 § Barnperspektiv. Beaktande av barns bästa i försörjningsstödssammanhang. Se
Socialstyrelsens vägledning i olika skrivelser gällande barnperspektivet vid långvarigt
bistånd.
2 kap 1 § Avgränsning mot andra huvudmän och yttersta ansvaret, främst för rehabilitering
till egen försörjning. Avgränsningen ska omfatta Arbetsförmedlingen, Försökringskassan,
Viadidakt – kommunens arbetsmarknadsenhet m.m.
2 kap 4 § Här knyts SoL till KL, vilket innebär att socialtjänstens uppgifter kan anförtros till
en eller flera nämnder på det sätt som kommunen anser lämpligt.
2 kap 6 § Möjlighet till finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Se Lag (2003:1210)
om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
huvudmän. Gäller i första hand viss samordning av insatser från kommun och landsting, men
kan även vara aktuell vid samordning av insatser mellan kommunen och Arbetsförmedlingen,
Viadidakt eller gymnasiet med aktivitetsansvaret och vuxenutbildning.
2a kap Beaktas för att avgöra vilken kommun som har ansvaret för att utreda och fatta beslut i
ärenden om försörjningsstöd och ekonomsikt bistånd.
Observera att överflyttningsbestämmelsen är av mindre vikt då försörjningsstöd beslutas som
oftast månadsvis. Enligt sedvana kommuner emellan så behåller den enskilde det ekonomiska
stödet första månaden efter flytt, sedan får den enskilde söka fortsatt stöd i den nya
kommunen.
information och uppsökande verksamet för vuxna och missbrukare. Även service,
upplysningar, råd, stöd och vård till enskilda som behöver det. Detta innefattar även
hänvisning till att söka biståndet.
grupper som är i behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska främja den enskildes
rätt till arbete, bostad och utbildning.
19
45
3 kap 4 § Uppsökande och erbjudande av verksamhetens innehåll gentemot enskilda samt
erbjudande av hjälp. Tillämpningen och ansvaret styrs av enskild kommuns organisation och
arbetsfördelning.
3 kap 5 § Insatser genomförs tillsammans med den enskilde. Utredning görs tillsammans med
samtycke. Genomförandet i förändringsarbete och rehabilitering ska göras med samtycke.
dess konsekvenser till myndigheter, grupper och enskilda.
4 kap 1 § Biståndsrätten – försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd i övrigt – utifrån skälig
levnadsnivå. Arbete för att stärka enskildes resurser men biståndet ska inte ges i form av
passiva utbetalningar utan att ställa motkrav på den enskilde.
Observera även egenansvaret. Rätt till bistånd gäller om den enskilde inte själv kan tillgodose
sitt behov och behovet kan inte tillgodoses på något annat sätt.
Av bestämmelsen följer att en bedömning av den enskildes förmågor eller hinder som
sjukdom, missbruk eller annat är av central betydelse för bedömningen av rätten till bistånd.
Dessa är även viktiga för vilka förändringsinsatser och rehabiliteringsinsatser som är lämpliga
för att bidra till målet med egen försörjning.
Observera att socialnämndens arbete, i form av boendestöd, ingår inte i arbete med
försörjningsstöd eller övrig ekonomiskt bistånd utan verksamheten tillämpas inom
funktionshinderomsorgen enligt SoL. Verksamheten ligger inte i linje men gällande
reglemente men hanteras av nämnden då det finns kvarvarande otydlighet mellan
socialnämndens samt vård- och omsorgsnämndens ansvarsfördelning kring
funktionshinderomsorgen. Kommunen kommer år 2015 särskilt se över nämndernas
ansvarsfördelning vid tillämpning av socialtjänstlagen. Observera även att arbete med så
kallade sociala kontrakt ingår inte i socialtjänstlagen. Krav utifrån SoL är att vuxna och
missbrukare ska få hjälp att anförskaffa bostad. Socialnämnden ska inte tillhandahålla
bostäder.
4 kap 1 a § Barns inkomster ska inte räknas med vid familjens normberäkning.
4 kap 1 b § Bestämmelsen om jobbstimulans.
4 kap 2 § Bistånd utöver biståndsrätten i 4 kap 1 § kan ges av socialnämnden vid särskilda
skäl men det är ingen rätt för den enskilda. Används undantagsvis inom ekonomiskt bistånd.
Restriktiv och beroende av riktlinjer eller till och med beslut från socialnämnden i
individärende om riktlinjer saknas.
4 kap 4 § Anvisning av praktik och kompetens för dem som tillhör arbetslinjen.
4 kap 6 § Den enskilde får inte vara arbetstagare m.m. när denne deltar i anvisad verksamhet.
4 a kap Särskilt om så kallad fritidspeng som är avsedd för barn där familjen uppburit
försörjningsstöd i sex månader under en tolvårsperiod. Beloppet regleras i
Socialtjänstförordningen. En form av reglerat barnperspektiv i försörjningsstödssammanhang.
20
46
9 kap Återkrav. Tillämpligt om den enskilden inte lämnat riktiga uppgifter för ansökan eller
underlåtit att lämna uppgifter m.m. Observera procedurregler m.m.
10 kap Övergripande nämndorganisation och delegation.
11 kap 1 § Aktualisering och inledande av utredning.
11 kap 5 § Krav på dokumentation med tillhörande tillämpningsföreskrifter,
se SOSFS 2014:5.
enskildes integritet. Påminnelse om att följa vissa bestämmelser i Förvaltningslagen vid
handläggningen.
11 kap 10 § Förstärkning av barnperspektivet vid handläggningen och dokumentationen,
se SOSFS 2014:5.
11 kap 11 § - 11 c § Rätt att få uppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN),
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen (AF), Skatteverket (SKV) och
om etableringsersättning för nyanlända. Detta är också en del av kontrollen vid
försörjningsstödsbedömningen.
om fritidspeng och nedsättning eller vägran på grund av uteblivande från praktik och
kompetens, jämför med 4 kap.
21
47
6. Prioriterande Kommunfullmäktigemål i
Katrineholm
• befolkningstillväxt, hög sysselsättning, ökad egen försörjning, växande och
mångsidigt näringsliv, landsbygdsutveckling.
• ökat bostadsbyggande, attraktiv stadsmiljö, levande landsbygd, säker och funktionell
infrastruktur och kollektivtrafik.
• fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå
höga resultat.
• social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad
trygghet och livskvalitet.
• Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i.
• ett rikt kulturoch fritidsliv som alla invånare kan ta del av.
• goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott.
• stark samverkan med föreningslivet
• god folkhälsa
• minskad miljöpåverkan.
• rena sjöar och vattendrag.
• biologisk mångfald.
• god bebyggd miljö.
• god ekonomisk hushållning.
• tillgänglig, tydlig och öppen organisation.
• attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning.
7. Prioriterande resultatmål för Socialnämnden i
Katrineholm
• företagsklimatet ska förbättras genom fortsatt och utökad samverkan med kommunens
restaurangägare.
• andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning
ska öka.
• andelen barn och unga i hushåll med ekonomiskt bistånd som får del av så kallad
fritidspeng ska öka.
• skolresultaten för alla barn som kommunen placerat i familjehem/ på institution ska
regelbundet följas upp och andelen barn och unga med godkända resultat ska öka.
• barn i familjehem ska besökas en gång per kvartal.
• insatser ska ges utifrån enskildes behov- andelen brukare som upplever att behovet är
tillgodosatt ska öka.
• alla barn som kommunen placerar i familjehem/ på institution ska genomgå hälso- och
tandvårdsundersökning i samband med socialnämndens första placering av individen.
• andelen klienter som upplever att socialnämnden har god tillgänglighet och bra
bemötande ska öka.
22
48
8. Kvalitetsledningssystem, ett helikopterperspektiv
på arbetet
Kvalitetsledningssystemets syfte är att det ska användas för att planera,
leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Gällande definition på Kvalitet:
Uppfyllelse av krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter som reglerar
socialtjänstens verksamhet.
Fördelning av arbetsuppgifter, där man utgår ifrån ledningssystemet ska
fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten.
Upprätta de som
behövs för att säkra
kvaliten
Processer
Beskriva vilka som
behöver finnas i
verksamheten för
att säkra
kvaliteten
Aktiviteter
Beskriva vilka som
ingår i
processerna och
deras inbördes
ordning
Rutiner
Evidensbaserade!
Beskriva
tillvägagångssätt för
hur en aktivitet ska
utföras och ange hur
ansvaret för
utförandet är
fördelat
Tidsbestämma
utförandet
Säkerställa att medarbetarna arbetar efter angivna processer och rutiner
samt medverkar aktivt i verksamhetens kvalitetsarbete.
Egenkontroll/
Internkontroll
Regelbunden
uppföljning med
den frekvens och
i den omfattning
som krävs för att
säkra kvaliteten
Riskanalys
Löpande bedöma om
det finns risk för att
händelser kan inträffa
som kan medföra
brister i kvaliteten.
Uppskatta
sannolikheten och
bedöma
konsekvenser som
kan bli följden av
händelsen
Klagomål och
anmälningar
Anmälningar enligt
exempelvis Lex
Sarah och andra
klagomål och
synpunkter tas
emot och utreds.
Dessa ska
sammanställas och
analyseras för att
identifiera mönster
som indikerar var
bristerna finns
Vidta åtgärder, utifrån resultatet som egenkontroll, internkontroll,
riskanalys och utredning av klagomål och anmälningar. Detta innebär att
processer och rutiner kan behöva omarbetas i fall det finns brister i kvalitet.
23
49
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och denna manual ska anpassas till
verksamhetens inriktning och omfattning och kommer revideras en gång per år.
Arbetet med kvalitetssäkring och utveckling dokumenteras löpande och denna dokumentation
ligger sedan till grund till en kvalitetsberättelse som upprättas årligen och behandlas på
socialnämnden i och med att nämnden behandlar bokslutet.
Samtliga processer och rutiner innehåller en dokumentation på hur samverkan bedrivs i den
egna verksamheten, mellan olika grupper inom socialförvaltningen och andra verksamheter,
föreningar samt myndigheter. Det ska även framgå hur denna samverkan ska möjliggöras och
säkerställas.
24
50
9. Socialnämndens verksamhetsansvar
Kommunfullmäktige har fastställt reglemente för socialnämnden i Katrineholm. Gällande
reglemente har reviderats av komunfullmäktige år 2009 och anger socialnämndens ansvar. 4
9.1 Nämndens verksamhetsområde
Socialnämnden ansvarar för vad i lag sägs om socialnämnden eller motsvarande undantaget
den särskilda omsorgen om äldre och funktionshindrade. Nämnden fullgör kommunens
uppgifter inom socialtjänstlagen i enlighet med sitt verksamhetsansvar nedan.
Nämnden har ansvar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och
behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser
enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM).
Till nämndens uppgifter hör även tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen samt
verksamhetsområde.
• Ungdomsmottagningen
• programinsatser för brottsbenägna ungdomar
• råd och stöd för utsatta kvinnor
• insatser mot familjevåld
• budgetrådgivning
I frågor, som faller inom dess verksamhetsområde, har socialnämnden att själv eller genom
ombud föra kommunens talan i mål och ärenden, där detta på grund av särskilt beslut av
kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen ankommer på annan. Därvid innefattas även att
med för kommunen bindande verkan sluta förlikning och anta ackord.
4
Styrdokument ”Reglemente för socialnämnden” Katrineholms kommuns författningssamling
(KFS nr 1.10) senast reviderad 2009-01-19, § 8
25
51
9.4 Nämndens arbetsformer
§ 4 Allmänt nämndreglemente
För socialnämnden gäller det av kommunfullmäktige antagna allmänna nämndreglemente
med arbetsformer för Katrineholms kommuns nämnder.
§ 5 Sammansättning
Socialnämnden består av elva ledamöter och elva ersättare.
§ 6 Utskott
Socialnämnden får tillsätta de utskott som nämnden bedömer lämpliga.
§ 7 Förvaltningsorgan
Under socialnämnden lyder socialförvaltningen.
10. Socialnämndens verksamhetsbeskrivning
Utifrån socialnämndens arbete med respekt till alla människors självbestämmanderätt och
integritet ska vård, behandling och övrigt stöd i högsta möjliga mån ges under frivilliga
former. Vård, behandling och övrigt stöd ska utgå ifrån klientens behov, gällande lagar och
förvaltningens ekonomiska förutsättningar.
Genom följande verksamheter uppfyller socialnämnden det ansvar som kommunfullmäktige
har fastställt i det gällande reglemente.
10.1
Enheten staben
Verksamhetens benämning och viss fakta
Staben utgör stöd gentemot allmänhet, verksamhet, nämnd och förvaltningsledning.
Staben leder, samordnar och stödjer förvaltningens utveckling utifrån socialnämndens
kvalitetsledningssystem. Staben ska verka för att ge medarbetarna och klienterna korrekt
information genom god kommunikation och omvärldsbevakning.
Organisation, chefskap och arbetsledning
Enheten har en enhetschef som ansvarar för personal, budget och delegerade
arbetsmiljöuppgifter. Inom staben finns funktioner som IT-administratör, utvecklingsledare,
ekonom, controller, jurist, alkoholhandläggare, personalredogörare, administratörer och
vaktmästare. En medarbetare kan ha mer än en funktion.
Enhetschefen ansvarar för att medarbetarna har rätt kompetens för att utföra sitt arbete och
skapar förutsättningar för att medarbetarna ska kunna vara delaktiga i att planera, följa upp,
utvärdera och utveckla arbetet samt att ge utrymme för ständiga förbättringar.
Medarbetarna ska ansvara för bland annat att rapportera fel och brister och att delta i
förbättringsarbete och utveckling av arbetsrutiner och se till att regler och riktlinjer följs.
26
52
Verksamhetens uppdrag, inriktning, innehåll och omfattning
Enhetens uppdrag kan beskrivas som fem olika områden.
•
Ekonomi
Ekonomiarbetet grundar sig i att vi söker, analyserar och utvärderar information som
ska leda till att våra begränsade resurser används på ett effektivt sätt. Arbetet utgår
från samhälls- och företagsekonomiska samt juridiska uppgifter.
Genom en socioekonomisk analys kan vi göra en utvärdering av resultat av en
verksamhet som redan finns eller som har genomförts. Det kan också göras som en
social investeringskalkyl och vara en del av ett underlag inför ett beslut om en insats
av preventiv eller rehabiliterande natur.
Staben samordnar arbete med socialförvaltningens budget och bokslutsarbete, vilket är
förvaltningens viktigaste instrument för att möta det kommande året.
•
Service
Inom enheten innebär service att ge råd, stöd och information till både allmänhet och
medarbetare personligt eller via telefon. Det innebär också att ta fram uppgifter,
beställa varor och tjänster med mera. Staben ansvarar för att korrekt information sprids
till medarbetarna inom förvaltningen via olika kanaler. Staben hanterar även
socialförvaltningens personaladministration och verkar för att alla ska få en bra start
och rätt lön i rätt tid.
Staben svarar för den interna utbildningen och ser bland annat till att det finns
utbildningsprogram för nyanställda samt att de genomförs. Staben ansvarar för extern
utbildning i enlighet med STAD projektet, där Ansvarsfull alkoholservering ingår
samt genomför kunskapsprov för restaurangägare.
Enheten ansvarar för olika verksamhetssystem och support av dessa system.
•
Dokumentation
Staben genomför olika typer av utredningar både för intern och externt bruk. Olika
former av protokollföring samt är behjälplig med olika former av skrivelser. Staben
skriver på uppdrag tjänsteskrivelser och yttranden som sedan lämnas till
socialnämnden eller utskott för bedömning och beslut. Alla skrivelser/handlingar som
inkommer via brev, e-post och på andra sätt ska dagligen hanteras.
Staben hanterar all post och registrerar posten i ett av verksamhetssystemen, beroende
på om det är en allmän handling eller sekretess som rör enskilda. Handlingen lämnas
över till berörd socialsekreterare för åtgärd.
När ärendet avslutats ska det gallras eller arkiveras till kommunarkivet enligt fastställd
dokumenthanteringsplan.
Enheten bistår övriga verksamheter inom socialförvaltningen med processledning
vilket innebär att ständigt förbättra processer för att skapa förutsägbara resultat,
förståelse, delaktighet och engagemang genom kommunikation.
•
Uppföljning och statistik
Statistik är insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.
Det är en del av uppföljningen som staben använder sig av för att se nuläget eller för
27
53
att förutsäga framtida händelser inom socialförvaltningens verksamheter. Staben
analyserar och granskar verksamheter eller problem utifrån olika aspekter. Syftet med
stabens analyser är att de ska leda till en tydligare styrning av utvecklingsarbetet.
Enheten representerar förvaltningen i olika sammanhang för att sprida och hämta in ny
kunskap och information. Genom samverkan skapar vi relationer och driver
tillsammans utvecklingen framåt.
•
Säkerhet
Socialförvaltningen har ett arbete som kan innebära vissa risker. Men anledning av det
har alla medarbetare bärbara överfallslarm. Staben ansvarar för distribution till
nyanställda och kontroll av larmen regelbundet. Staben ansvarar även för brandskydd
samt GPS-larmen.
Målgrupper
Allmänhet, verksamhet inom socialförvaltningen, socialnämnd och förvaltningsledning.
Viktiga samverkanspartners
Kommunledningsförvaltningen och övriga förvaltningar inom kommunen samt verksamheter
inom socialförvaltningen.
Övrigt
Enheten har en tjänstekatalog. Tjänstekatalogen är enhetens främsta verktyg för att
kommunicera internt med socialförvaltningens övriga verksamheter om stabens tjänster.
10.2
Enhetens huvudsakliga arbetsuppgift är att bistå den enskilde att hitta vägar till
självförsörjning. Genom självförsörjning ska den enskilde få rätt till samhällets andra
välfärdssystem som träder i kraft vid exempelvis arbetslöshet, sjukdom och pension.
Samtidigt som detta arbete fortgår ska ansökningar om försörjningsstöd löpande handläggas
och utredas.
För att bistå med enhetens primära uppgift med att hitta vägar till egen försörjning för
klienterna krävs omfattande samarbete med Viadidakt, arbetsförmedlingen, vårdcentraler,
psykiatriska mottagningen, beroendevården, försäkringskassan, Vård- och
omsorgsförvaltningen i Katrineholm med flera, samt internt inom socialförvaltningen.
Den sekundära arbetsuppgiften är att svara för försörjning under tiden fram till individens
självförsörjning sker med beaktande av individens andra inkomster.
De senaste åren har allt fler individer och familjer, som uppbär försörjningsstöd eller har
skulder sedan tidigare, nekats förstahandskontrakt av hyresvärdar som är verksamma i
Katrineholms kommun. Dessa individer och familjer kan således inte etablera sig på den
ordinarie arbetsmarkanden och riskerar att bli bostadslösa.
Konsekvensen av hyresvärdarnas inställning till dessa grupper är att socialförvaltningen måste
hyra lägenheter i första hand från olika hyresvärdar. Därefter hyr socialförvaltningen ut
lägenheterna till dessa grupper och tecknar ett så kallad socialt kontrakt.
28
54
Enheten ekonomiskt bistånd arbetar med att leta efter bostäder, förhandla om boendeavtal och
förvalta bostäder. Verksamheten följer upp de personer som bor i lägenheter med sociala
kontrakt.
Enheten beviljar även bistånd i form av boendestöd. Insatsen utförs av gruppen Boendestöd
som ansvaras av enheten för öppna insatser.
Enhetens arbete ska bedrivas rättsäkert med tro på människans resurser. Handläggning och
beslut ska bygga på respekt för den enskilde. Det ska alltid finnas tillgänglig personal som
kan svara på frågor eller göra en akut bedömning, särskilt när det handlar om våld i nära
relationer.
Enheten ska vara tydlig med den information som lämnas till den enskilde om villkor och
förutsättningar som ska uppfyllas för att få stöd. Bedömningarna ska utgå ifrån den enskildes
behov och förmåga att förändra sin situation.
arbetsmiljöuppgifter. Det dagliga arbetet leds av en verksamhetsledare som ska ge ett nära
stöd till enhetens socialsekreterare i deras ärendehantering. Enheten ansvarar även för skuldoch budgetrådgivare.
Den myndighetsutövande verksamheten har en delegationsordning som tydliggör vem som
kan fatta olika beslut. Den beslutade insatsen genomförs med stöd av SoL, som förutsätter
frivillighet och delaktighet från den enskilde.
Verksamhetens uppdrag, inriktning och omfattning
Enheten ansvarar för att kommunens invånare, som vänder sig till socialförvaltningen med
ansökan om försörjningsstöd, får information om gällande lagstiftning som reglerar rätten till
bistånd, råd och stöd.
Invånare som ansöker om försörjningsstöd på grund av psykosociala eller medicinska skäl ska
motiveras och remitteras vidare till Viadidakt och/ eller annan myndighet.
Rätten till försörjningsstöd regleras i socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 och 3 §§ medan
utredning och handläggning av ansökan om försörjningsstöd regleras i förvaltningslagen (FL).
Enheten använder socialstyrelsens handbok ”Ekonomiskt bistånd – Handbok för
socialtjänsten" (Publiceringsår 2013) samt Katrineholm kommuns riktlinjer för
försörjningsstöd som vägledande dokument i det dagliga arbetet med
försörjningsstödsärenden.
Från och med år 2015 använder enheten bedömningsinstrumentet FIA - förutsättningar inför
arbete som ett led för att ytterligare hjälpa individer som har svårigheter att erhålla arbete.
Den beredskap enheten har för akuta ärenden som rör våld i nära relationer är sådan att
enhetens mottagningsfunktion bistår med ekonomifrågor i det akuta läget.
Under år 2014 hade 675 hushåll erhållit försörjningsstöd och den genomsnittliga
medelbidraget var 7 029 kr per månad. Bidragets storlek påverkas av hushållens inkomster
och utgifter samt riksnormen som regeringen fastställer.
29
55
Enligt skuldsaneringslagen 2 § ska kommunerna lämna råd och anvisningar i budget- och
skuldfrågor. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och
betalningsplanens löptid. Enheten ekonomiskt bistånd erbjuder budget- och skuldrådgivning
till Katrineholms och Vingåkers invånare. Verksamheten arbetar stödjande med den enskilde
så att denne kan få en överblick över sin ekonomi, bryta passivitet genom att ge praktiska råd
på hur den enskilde ska hantera och prioritera sina skulder.
Under år 2014 har det genomförts 117 skuldsaneringar enligt lag och haft 21 budget- och
skuldrådgivningsärenden.
Enhetens målgrupp
Invånare utan egen eller med otillräcklig försörjningsförmåga och invånare med
skuldproblematik.
Samarbete med Viadidakt, vårdcentraler, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Kronofogden, Inkassoföretag och den psykiatriska mottagningen är ytterst viktigt för
verksamheten.
Enheten arbetar med barn och ungdomar som behöver skydd eller stöd och som riskerar att
utvecklas ogynnsamt. Målet med verksamheten är att ge dessa barn och unga det stöd och det
skydd som de behöver. En förhandsbedömning avgörs om utredning ska inledas eller inte på
alla inkomna anmälningar Alla ansökningar utreds för att se vilket stöd barnet och dess
föräldrar behöver. Inom enheten sker all uppföljning av samtliga biståndsinsatser. Det kan
handla om insatser inom kommunens öppenvård, kontaktpersoner/ familjer,
institutionsplaceringar eller familjehemsplaceringar. Enheten ansvarar även för så kallade
vårdnadsöverflytt, där vårdnaden av placerade barn och unga flyttats över till
familjehemsföräldrarna samt kommunens familjerätt.
Enheten har även beredskap utanför kontorstid. Det innebär att det alltid finns två
socialsekreterare som, tillsammans med en chef inom socialförvaltningen och socialnämndens
ordförande, har beredskap för akuta ärenden. Det är framförallt ärenden som handlar om barns
skydd som inte kan vänta till kommande vardag.
Enheten arbetar utifrån ett systemteoretiskt synsätt där ett helhetsperspektiv med tidiga
insatser och ett nära samarbete med familjerna är viktigt. Familjerna ska alltid bemötas med
respekt och familjens egna resurser att leva ett självständigt liv ska tillvaratas och stärkas.
I alla situationer ska barnets bästa beaktas och i de fall det behövs skydd och stöd som
nödvändigt men barnet eller föräldern är av annan åsikt kan det bli aktuellt med insatser med
stöd av LVU.
Enheten arbetar även med vuxna som har problem med ett beroende eller andra svårigheter
som kan innebära behov av insatser. Vid situationer med allvarligt missbruk kan det bli
aktuellt att ansöka om tvångsvård enligt LVM.
30
56
arbetsmiljöuppgifter. Det dagliga arbetet leds av tre verksamhetsledare med olika inriktningar,
som ska ge ett nära stöd till socialsekreterare och barnhandläggare i deras ärendehantering.
Den myndighetsutövande verksamheten har en delegationsordning som tydliggör vem som
kan fatta olika beslut. De flesta beslutade insatser genomförs med stöd av SoL, som
förutsätter frivillighet och delaktighet från den enskilde.
Allt stöd som ges ska inriktas på att utveckla resurser hos den enskilde och bygga på respekt
för människors självbestämmande och integritet. När det handlar omfattande insatser för den
enskilde till exempel placeringar utanför hemmet är det socialnämndens utskott som fattar
beslut. När det handlar om tvångsåtgärdet mot den enskildes eller vårdnadshavares vilja är det
socialnämndens utskott som ansöker om vård hos förvaltningsrätten, som tar ställning och
fattar beslut enligt LVU eller LVM.
Enhetens uppdrag kan beskrivas som fem olika områden.
•
Mottagning Barn och Unga
Mottagningen tar emot alla nya ärenden, ansökningar och anmälningar gällande barn,
unga och vuxna samt handlägger åklagaryttranden för barn och unga, i de fall klienten
inte är aktuell.
Mottagningens uppdrag är att, gällande barn och unga, göra förhandsbedömningar,
skyddsbedömningar och avgöra om det ska inledas utredning eller inte.
Förhandsbedömningar gällande vuxna hanteras av utredande socialsekreterare med
inriktning vuxna ärenden.
I mottagningens uppdrag ingår det även att informera om socialtjänstens arbete, ge råd
och stöd om vilken hjälp som kan erbjudas samt att hänvisa till rätt instans.
Mottagningen använder sig av Signs of Safety, en lösningsfokuserad risk och
skyddsbaserad metod som lägger fokus på att involvera, delaktiggöra och engagera
barn, föräldrar och övriga i nätverket. Socialförvaltningen har även licens för att
arbeta med BBiC som är en utredningsstruktur som används i alla ärenden som
handlar om barn.
Målet med mottagningsverksamheten är att familjer barn, unga och vuxna ska få hjälp
och stöd om de behöver det, samt förebygga att barn far illa genom att informera och
samarbeta med exempelvis skola, sjukvård, barnpsykiatrin och polis.
•
Utredning Barn och Unga
Socialsekreterarna genomför utredningar enligt 11 kap 1 § SoL. Utredningsarbetet
innebär flera kontakter, hembesök och samtal med barn, ungdomar och
vårdnadshavare. Socialsekreteraren även kontakt med förskola och skola samt andra
myndigheter eller personer i barnets nätverk. En utredning inleds när en
vårdnadshavare eller ungdom ansöker om stöd eller när det finns oro kring ett barn
och det finns anledning att tro att barnet eller vårdnadshavaren är i behov av
socialtjänstens insatser. En utredning tydliggör barnets behov och socialsekreteraren
kan besluta om insats. Socialnämndens delegationsordning tydliggör vem som kan ta
beslut i olika frågor. Beslut som är mer genomgripande i barns och ungas liv, till
31
57
exempel placering utanför det egna hemmet beslutas av socialnämndens utskott, med
socialsekreterarens utredning som underlag. Utredningar genomförs med stor
delaktighet från barn, unga och föräldrar. De vanligaste insatserna är stöd från
socialförvaltningens öppenvård i någon form, de kan även handla om kontaktfamilj,
kontaktperson eller familjehem. Ibland kan det även finnas behov av vård på ett HVB.
Socialsekreterarna följer upp beviljade insatser och ansvarar för vård- och
genomförandeplaner samt dokumenterar i journal.
Under år 2014 inkom omkring 1 027 ansökningar och anmälningar. Genom
förhandsbedömning avgörs om utredning ska inledas eller inte på alla inkomna
anmälningar. Alla ansökningar utreds för att se vilket stöd barnet och dess
vårdnadshavare behöver. När det gäller barn genomfördes omkring 320 utredningar år
2014.
Ibland behöver socialförvaltningen ingripa till barns skydd eller föreslå placering
utanför hemmet som den unge eller vårdnadshavaren inte samtycker till. Ett
omedelbart omhändertagande av barn och unga kan behöva genomföras i akuta
situationer. Ärenden enligt LVU ställer stora krav på socialsekreterarna. Det är
tidfrister som måste hållas och en noga bedömning av situationen och att kriterierna
för LVU är uppfyllda. Samtidigt är det mycket känslor som måste hanteras i kontakten
med familjen. Dessa ärenden är både resurs och tidskrävande. Socialsekreterarna
deltar på förhandlingarna i domstolen och företräder kommunen. Vid utredning och
uppföljning av insatser krävs mycket samarbete med andra aktörer bland annat skolan,
barnpsykiatrin (BUP), habiliteringen, Barnahus och polis.
Vid utredning och uppföljning används dokumentationsstrukturen BBIC samt riskoch skyddsbaserade metoden Signs of saftey. Grunden i socialförvaltningens arbete är
ett systemteoretiskt synsätt och stor vikt läggs vid att ha ett lösningsfokuserat synsätt
och många har utbildning i MI (motiverande samtal) samt barnsamtal. Målet är att de
barn som är i behov av skydd och stödinsatser ska få det. Lagstiftningen gällande
barns behov och rättigheter ska följas.
•
Utredning Vuxna
En av de fyra socialsekreterarna har ett samordningsansvar vilket innebär att
socialsekreteraren samordnar vuxenärenden som kommer via mottagningen.
Ansökningar om stöd och hjälp leder till utredning och kan leda till insatsser av olika
slag exempelvis kontaktperson, bistånd till familjehem eller institution. I första hand
hänvisas de med missbruksproblematik till den vårdkedja som finns inom kommunen
och som inte föregås av biståndsutredning. Katrineholms invånare kan själva söka till
Vårnäs behandlingshem eller direkt till Mercur, som är kommunens
tolvstegsbehandling och en del i vårdkedjan.
Under år 2014 har det inkommit omkring 539 anmälningar och ansökningar till
enhetens vuxengrupp. Under året genomfördes omkring 120 utredningar kring vuxna
personer.
32
58
Socialsekreterarna behöver ta ställning till om det kan finnas skäl för ett omedelbart
omhändertagande enligt LVM eller skäl att hos Förvaltningsrätten ansöka om
omedelbart omhändertagande eller om vård enligt LVM. Det är svåra övervägande
som ska göras och används endast när missbruket är av så allvarlig karaktär att det är
fara för livet. Det innebär även att företräda kommunen i dessa mål i Förvaltningsrätt
och Kammarätt.
Mycket samverkan förekommer i vuxenärenden, både internt och externt. Viktiga
samverkansparter är, landstinget, polis, kriminalvården, beroendecentrum, Vård- och
omsorgsförvaltningen i Katrineholm med flera.
I arbetsuppgifterna ingår även att skriva yttranden och ansvarsförbindelser. Det kan
även vara ärenden där det förekommer våld i nära relationer, ibland kan det behövas
beslut om skyddat boende.
Socialsekreterarna använder sig av ASI-intervju om klienten har ett riskbruk, missbruk
eller beroendeproblematik. ASI intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för
utredning och uppföljning. De flesta socialsekreterare har även utbildning i
motiveranade intervju (MI). En helhetsyn och ett systemteoretiskt synsätt genomsyrar
verksamheten.
Målet är att de som är i behov av hjälp och stöd ska få det. Arbetet innebär en stor
delaktighet för klienten och det alltid en individuell bedömning utifrån varje enskild
klient.
•
Familjehemgruppen
Familjehemssekreterarna utreder, utbildar och ger stöd till våra familjehem. En tjänst
är även riktad mot HVB samordning vilket innebär att vara socialsekreterare
behjälplig om det behövs en placering för ungdomar på behandlingshem.
Familjehemssekreterarna har utbildning i nya Kälvesten metoden som används vid
utredning av familjehem. Vid den första bedömningen används metoden Bra fam, som
har tagits fram av socialstyrelsen. Vid utbildning av familjehem används ”Ett hem att
växa i”, även detta material är framtaget av socialstyrelsen. Det ska även finnas
registerutdrag på varje familjehem som inte är äldre än två år.
Barnhandläggare följer upp och utreder placerade barn och ungdomar. Det kan vara
barn placerade i familjehem, ungdomar placerade på Kollektivet, kommunens eget
HVB samt ungdomar placerade på behandlingshem. Dessa barn och unga ska noga
följas upp och barnhandläggarna träffar barnet minst var tredje månad för att följa upp
barnets situation. Var sjätte månad görs ett övervägande eller omprövning om vården
ska fortsätta.
Barnhandläggaren har kontakt med vårdnadshavarna vilket även kan innebära insatser
till föräldrarna, ibland i samband med umgänge eller hemflytt.
33
59
Alla placerade barn har en genomförande plan som följs upp regelbundet.
Barnhandläggarna använder BBiC och Signs- of saftey i samband med uppföljning.
Barnsamtal genomförs i alla ärenden och det behövs olika samtalsmodeller för att
möta upp alla barn. För att ytterligare förbättra de placerade barnens utveckling har
förvaltningen ett samarbete med Bildningsförvaltningen i Katrineholm kring projektet
SkolFam. Projektet syftar till att ge de placerade barnen mer stöd till en fungerande
skolgång.
Målet är att de placerade barnen ska få en optimal utveckling och att de familjehem,
som enheten ger uppdrag till, ska vara ordentligt utredda och få tillräckligt stöd för sitt
uppdrag. Barnperspektivet är avgörande för samarbete och beslut som fattas.
•
Familjerätt
Familjerättssekreterare ansvarar för familjerättsliga frågor och arbetet innebär att ge
information och rådgivning. Familjerättssekreterare lämnar snabbupplysningar till
Tingsrätten och på uppdrag därifrån genomför de vårdnads-, boende- och
umgängesutredningar. De lämnar yttrande angående umgängesstöd och vid behov
tillsätter de och ger handledning till umgängesstöd. Familjerätten genomför utredning
angående särskilt förordnad vårdnadshavare samt utredning i samband med
vårdnadsöverflytt.
Familjerättssekreterare genomför även faderskapsutredningar och
adoptionsutredningar. I vissa fall lämnas även yttrande gällande namnlagen till
Tingsrätten. Om föräldrar vill genomförs samarbetssamtal. Samarbetssamtal syftar till
att föräldrarana blir mer överens om barnen i samband med en separation.
Familjerätten kan även teckna avtal om vårdnad, boende och umgänge som är lika
juridiskt bindande som om Tingsrätten fattat beslut i frågan.
Alla familjerättssekreterare har lång erfarenhet och utbildning inom området. I samtal
med barn används vid behov en särskild metod, som kallas för Tejping, som bland
annat innebär att barnet kan använda dockor och annat för att konkretisera sina tankar
och åsikter.
Målet med verksamheten är att alltid låta barns bästa vara avgörande för allt
samarbete, utredningar och vid de beslut som fattas. Barn har rätt att komma till tals
och det ska synliggöras i journalanteckningar och utredningar.
Enhetens målgrupp
Barn, unga och vuxna som behöver skydd eller stöd i sin livssituation.
Enheten har omfattande samverkan. När det handlar om barn är det mycket samverkan med
förskola och skola, barnhälsovård och elevhälsan. I övergreppsärenden sker en omfattande
samverkan med Barnahus och i vissa ärenden direkt med polismyndigheten. I många ärenden
behövs samverkan med barnpsykiatrin och habiliteringen, ibland med slutenvården och
barnmottagningen.
När det är utredningar eller insatser kring barn behövs oftast en kontakt även med barnets
övriga nätverk för att se vilka resurser familjerna själva har. Det sker även omfattande
samverkan med socialförvaltningens interna öppenvårdsavdelning.
34
60
När det gäller vuxna samverkas mycket med socialförvaltningens interna
öppenvårdsavdelning och kommunens vårdkedja när det gäller missbruk. I många situationer
förekommer samsjuklighet och ett samarbete krävs med Vård- och omsorgsförvaltningen i
Katrineholm, som ansvarar för dessa frågor. Kriminalvården och frivården är andra viktiga
samverkansparter. Det viktigt att samverka med nätverket samt uppmärksamma om det finns
barn i familjen.
Leverantörer
SiS institutioner, HVB-hem(ramavtal finns), Konsulenstödda familjehem (ramavtal finns),
familjehem i egen regi, kontaktfamiljer och kontaktpersoner (uppdragstagare).
10.3
Inom enheten finns behandlings- och stödinsatser för Katrineholms kommuns invånare samt
för kommuner som tecknat avtal om nyttjande av våra insatser. Socialnämndens målsättning
är att öka andelen barn och unga som mår bra och öppna insatser inom socialnämndens
ansvarsområde syftar till att ge individer och familjer verktyg till en fungerande vardag och
förebygga psykisk, fysisk och social ohälsa genom insatser på hemmaplan. Öppna insatser
ansvarar för ungdomstjänst, medling samt för Vägskälet som är en programinsats till
ungdomar som har dömts till ungdomsvård.
arbetsmiljöuppgifter. Verksamhetsledare leder och fördelar det dagliga arbetet och handleder i
enskilda ärenden inom Familjeenheten, Mercur och Boendestöd. Samordnaren för Klivet har
det övergripande ansvaret för interna och externa samverkanspartners för Klivet.
Enhetens uppdrag kan beskrivas som sju olika områden.
•
Familjeenheten
Familjebehandlarna tar dels emot klienter/ familjer i sina lokaler och dels hembesök
och behandlingsuppdrag som utförs i hemmet. Förebyggande arbete görs i samverkan
med andra myndigheter och organisationer. Medarbetarna på familjeenheten är
utbildade pedagoger eller socionomer med adekvat vidareutbildning för familjearbete.
Inom verksamheten erbjuds olika former av insatser både enskilt och i grupp, man
erbjuder även kvalificerade nätverksmöten och föräldrastödsprogram.
Uppdraget är att utifrån tidig insats inom frivillig öppenvård stärker familjer och
därigenom förebygger behov av andra insatser som kan orsaka större socialt lidande
för klienten och som är ekonomiskt kostsamma för kommunen. Insatserna vänder sig
till familjer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter och psykosociala/
relationella problem såsom missbruk och/ eller våld och är en insats under utredning
eller som beslut efter utredning.
Inom familjeenheten finns en öppen mottagning som omfattar barn och unga i ålder 0
till 18 år med familjer boende i Katrineholms kommun där familjer kan beviljas visst
35
61
stöd utan att vara ett ärende inom socialförvaltningen. Familjer som kommer till
familjeenheten via det öppna intaget beviljas upp till sju besök.
Familjeenheten omfattar målgruppen barn och unga i ålder 0 till 18 år med familjer
som aktualiserats inom socialförvaltningen enligt SoL eller som tar kontakt via öppet
intag.
•
Klivet
Klivets lägenheter finns inom Katrineholms kommuns tätort. Lägenheterna hyrs av
socialförvaltningen och ungdomar skriver boendekontrakt med Klivet. Varje ungdom
har en behandlingsassistent som kontakt under boendetiden. Medarbetarna är
utbildade behandlingsassistenter med olika påbyggnadsutbildningar.
Uppdraget är att ge stöd, behandling och boende till ungdomar med olika sociala
problem. Placeringen sker via socialsekreterare inom enheten bistånd barn, unga och
vuxna. Insatsen är frivillig och syftet med insatsen är att ungdomen ska få en bra
grund att stå på genom att lära sig att ta eget ansvar för sitt boende, sin ekonomi och
sin vardag. Ett viktigt arbete för Klivet är att ungdomen så långt som möjligt har en
god hälsa och en sysselsättning som skola eller praktikplats. Medling och Vägskälet
genomförs i verksamheten. Klivet omfattar målgruppen unga i ålder 17 till 20 år som
aktualiserats inom socialförvaltningen enligt SoL.
Klivets behandlingsarbete har en systemteoretisk grund och utgår från nätverksarbete
och ett lösningsfokuserat tankesätt. En viktig del av verksamheten är att bygga ett gott
samarbete med vårdnadshavare och att ha en öppen kommunikation mellan alla
berörda parter.
Samordnaren för Klivet är kontaktpersonen utåt för verksamheten vilket gör att
beslutsvägarna blir kortare och det förbättrar och förenklar samarbetet. Viktiga
samarbetspartners är skola, arbetsförmedlingen, Viadidakt samt hyresvärdar. Klivet
har också ett nära samarbete med myndighetsgruppen inom socialförvaltningen,
framförallt med utredande socialsekreterare inom enheten bistånd barn, unga och
vuxna samt socialsekreterare inom enhet ekonomiskt bistånd. Verksamheten kan
också erbjuda ungdomarna stöd inom andra enheter som är verksamma i
öppenvårdsavdelningen.
•
Ungdomsmottagningen
Ungdomsmottagningen är ett samarbete med Landstinget Sörmland där en kurator är
anställd av socialförvaltningen och en barnmorska som är anställd av Landstinget
Sörmland. Kurator bedriver ett psykosocialt stöd- och behandlingsarbetet enskilt med
ungdomar och tar emot studiebesök från skolklasser. Barnmorskan utför provtagning,
preventivmedelsrådgivning och skriver ut p-piller. Både kurator och barnmorska utför
graviditetstest och ger akut p-piller.
Verksamheten ansvarar för att förebygga och behandla fysisk, psykisk och social
ohälsa bland ungdomar. Ungdomar ska stärkas i att hantera sin sexualitet, respektera
sig själv och sin omgivning. Mottagningen ska förebygga oönskade graviditeter och
sexuellt överförbara sjukdomar.
Ungdomsmottagningen vänder sig till flickor och pojkar i ålder 13 till 23 år.
Mottagningen har öppet intag via egen tidsbokning eller drop-in.
36
62
Kurator bedriver ett psykosocialt stöd- och behandlingsarbete med enskilda samtal
med ungdomar. Frågeställningarna kan handla om identitetsfrågor, relationer, framtid,
ensamhet, sorg och svartsjuka. Kurator tar även emot ungdomar med svårare
problematik såsom sexuella övergrepp, vårdnadshavarens missbruk, eget missbruk,
ångest och depression. Kuratorn har delegation på partnerspårning vid positiv
klamydia samt utdelning av akut p-piller. I arbetsuppgifterna ingår utåtriktat arbete i
form av studiebesök, i första hand för grundskolans årskurs 8.
Ungdomsmottagningen samverkar med Katrineholms grundskolor och gymnasieskolor, RFSU
och RFSL.
•
Ungdomssupport
Ungdomssupport delar lokaler med Ungdomstorget, som är en del av Viadidakt.
Ungdomssupports rådgivare arbetar med behandling, motivation och råd/stöd för
ungdomar och vårdnadshavare/nätverk. Verksamheten är utåtriktad genom
föreläsningar, handledning och utbildning för ungdomar, föräldrar och olika
professioner. Ungdomssupportens externa samverkan är främst med
bildningsförvaltningen, Ungdomstorget/Viadidakt och polisen, den interna samverkan
är med socialsekreterare och övriga enheter inom öppenvårdsavdelningen.
Uppdraget är att genom behandling, råd och stöd motivera ungdomar att bryta
dysfunktionella mönster i sociala medier, kriminalitet och drogmissbruk. Uppdraget är
utformat som en frivillig insats och bygger på att motivera individen till förändring
och erbjuda behandlingsinsatser och behandlingsprogram. Ungdomssupport är en
insats beslutad efter utredning av socialsekreterare eller en öppen insats med tre till
fem samtal. Ungdomssupporten genomför programinsatser för ungdomar 15 till 21 år
och som är dömda till ungdomstjänst.
Ungdomssupport omfattar målgruppen unga i ålder 13 till 23 år som aktualiserats
inom socialförvaltningen enligt SoL eller som tar kontakt via öppet intag eller skolan.
Ungdomssupport behandlingsarbete har en systemteoretisk grund och bygger på
evidensbaserade metoder som rådgivarna har särskild kompetens och utbildning för.
Verksamheten är utåtriktad och samarbetar med polis, skola och ideella organisationer
och föreningar som nattvandrarna.
•
Boendecoach
Arbetet sker i nära samverkan med enheten ekonomiskt bistånd och
boendesamordnare inom den egna förvaltningen. Det praktiska utförandet av insatsen
sker i socialförvaltningens särskilda lägenheter på uppdrag av socialsekreterare inom
enheten ekonomiskt bistånd. Boendecoacherna ingår i socialförvaltningens så kallade
bogrupp, tillsammans med representanter för andra områden inom socialförvaltningen.
Boendecoacherna får uppdrag genom ett biståndsbeslut som socialsekreterare inom
enheten ekonomiskt bistånd fastställer. Verksamhetens inriktning är att ge motivation
och stöd till enskilda klienter utifrån socialsekreterarens och klientens bedömning av
behovet. Verksamheten är en insats som är riktad mot klienter som bor i
socialförvaltningens särskilda lägenheter.
Målgruppen för verksamheten är vuxna från 20 år som beviljats bistånd i form av
boendestöd om särskild lägenhet.
37
63
Insatsen utformas i samråd med klient och socialsekreterare inom enheten ekonomiskt
bistånd. Boendecoacherna deltar vid nätverksmöten och uppföljningar. Utformningen
av uppdraget sker enligt det behov av insats som beslutats efter utredning. Klienten
och boendecoachen träffas i lägenheten enligt den frekvens socialsekreteraren har
beslutat att hembesök ska genomföras. Uppdraget består alltid av hembesök men
uppdraget kan även innefatta stöd att göra praktiska vardagssysslor, vara behjälplig
vid kontakt med andra myndigheter eller verksamheter samt att stödja klienten att
återfå en självständig vardag och god hälsa. Boendecoacherna är behjälpliga vid inflytt
och utflytt till lägenheterna samt vid eventuell sanering av dessa.
Boendecoacherna samarbetar internt med enheten ekonomiskt bistånd och enhetens
boendesamordnare. Externa samarbetspartners på beställarnivå är städföretag för
exempelvis sanering av lägenheter.
•
Frida
Verksamheten är en frivillig insats som vänder sig till våldsutsatta kvinnor och män
inom Katrineholms och Vingåkers kommun. Frida samarbetar med andra myndigheter
och organisationer samt är behjälpliga att ordna skyddat boende.
Fridas uppdrag är att erbjuda stöd och råd till personer som utsatts för våld i nära
relation, för att skydda, hjälpa och stötta individen samt minska risken för ytterligare
övergrepp. Våldet kan vara försummelse, fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt
eller sexuellt men förminskar det normala livsutrymmet för den utsatta. Våra rådgivare
arbetar med enskilda stödsamtal och är behjälpliga i kontakt med polis, åklagare eller
annan myndighet. Frida har ett nära samarbete med bland annat kvinnojouren Miranda
och Brottsofferjouren. Verksamheten erbjuder föreläsningar för de som vill veta mer
om eller arbetar förebyggande mot våld i nära relationer. Verksamheten är frivillig och
alla insatser sker i samråd med klienten. Frida är en insats utifrån socialförvaltningens
ansvar för brottsoffer enligt SoL.
Fridas rådgivare har en stödjande funktion för klienten och alla insatser utgår från
individens egen vilja och behov. Rådgivarna har enskilda samtal som är rådgivande,
motiverande och ger klienten möjlighet att bearbeta och/ eller förändra sin situation.
Internt har Frida nära samarbete med alla verksamheter inom socialförvaltningen, men
till största delen med socialsekreterare inom enheten ekonomiskt bistånd.
Verksamheten sammarbetar även mycket med familjerätt samt mottagningsgruppen
som finns inom enheten bistånd barn, unga och vuxna.
Externt samverkar Frida bland annat med polis, advokater, primärvård samt
kvinnojouren Miranda och Brottsofferjouren. Utöver det har Frida en
samverkansgrupp som har funnits i många år och som träffas fyra gånger per år. I den
ingår representanter från flera samhällsinstanser och organisationer.
38
64
•
Mercur
Behandlingen riktar sig till missbrukare enligt tolvstegsmodellen och rådgivarna har
även motivationssamtal samt stöd och råd till anhöriga. Mercur erbjuder enskilda
samtal inför att genomföra behandling enligt tolvstegsmodellen.
Uppdraget är att genom behandling, råd och stöd motivera individer till förändring.
Mercur är en frivillig insats genom öppen mottagning. Mercurs behandling är en
riktad insats för missbrukare inom socialförvaltningen enligt SoL och för att ge råd
och stöd till anhöriga. Behandlingen följer tolvstegsmodellen och våra rådgivare har
särskild kompetens och utbildning för behandling av missbruk och dess konsekvenser.
Mercur har sex lägenheter med tolv platser som boendestöd för personer i behandling
inom Mercur. Det finns också ett särskilt korttidsboende med fyra platser. Mercur
bedriver uppsökande verksamhet inom Katrineholms kommun.
Målgruppen omfattas av män och kvinnor i ålder från 20 år och uppåt boende i
Katrineholms kommun.
Mercur erbjuder primärbehandling, förlängd behandling och eftervård med möjlighet
till kollektivt behandlingsboende inom verksamheten. Mercur erbjuder även KRIMprogrammet för missbrukare med kriminalitet som livsstil. För att förebygga återfall i
beroende erbjudes klienter återfallsprevention.
Det finns möjlighet till enskilda bedömningssamtal samt möjlighet att delta i
motivationsgrupp. Behandlarna föreläser om missbruk och beroende på företag och
verksamheter inom Katrineholms kommun.
Mercur samarbetar i huvudsak med socialsekreterare och familjebehandlare inom
socialförvaltningen och med Vårnäs behandlingshem.
Kollektivet HVB vänder sig först och främst till ungdomar och familjer i Katrineholms
kommun. Placering på Kollektivet sker enbart via ett biståndsbeslut från enheten bistånd barn,
unga och vuxna där det framgår att ungdomen är i behov av den behandling som Kollektivet
HVB kan erbjuda.
Med HVB avses enligt 3 kap 1 § SoF ett hem inom socialtjänsten som tar emot personer för
vård eller behandling i förening med ett boende. Om hemmet bedrivs av ett bolag, en
förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs att verksamheten drivs
yrkesmässigt och att utföraren erhållit tillstånd enligt 7 kap 1 § SoL från Inspektionen för vård
och omsorg att bedriva verksamhet.
HVB kan vara av varierande storlek, ha olika inriktningar och vända sig till olika målgrupper.
Verksamheten ska ge omsorg hela dygnet. Föreskrifter och allmänna råd ges i SOFS 2012:11.
HVB-arbetet styrs av lagar, förordningar och av lagstiftarens rekommendationer. Det är
viktigt att föreståndare, bitr. föreståndare och samtliga medarbetare håller sig uppdaterade på
de lagkrav som ställs på verksamheten.
39
65
arbetsmiljöuppgifter. Inom verksamheten jobbar fem heltids och en deltids
behandlingsassistenter. Utöver dessa behandlingsassistenter finns fem timanställda vikarier.
Verksamhetens föreståndare är avdelningschefen för öppenvård.
Många placeringar på Kollektivet HVB är insatser som förebygger externa placeringar och på
grund av att verksamheten bedrivs, geografiskt sett, nära familjen kan familjearbetet fortsätta
och ungdomen får en chans att bryta destruktiva beteenden.
På Kollektivet finns sex behandlingsplatser samt en utslusslägenhet. Utslusslägenheten
används till de ungdomar som i sin genomförandeplan har som målsättning att flytta ut mot
eget boende. På Kollektivet HVB arbetar vi utifrån vår miljöterapeutiska arbetsmetod samt
vårt systemteoretiska arbetssätt. Ungdomarna som bor på HVB-hemmet kommer från
hemförhållanden där det av olika orsaker uppkommit problem i relation och rutiner. Det är allt
från sömnrutiner, hygien, skola, kost eller konflikter. Behandlingsassistenterna på Kollektivet
arbetar med dessa rutiner och verkar för att stärka ungdomen i att få en fungerande vardag.
Grundtanken med Kollektivet är att skapa stabilitet och struktur för de ungdomar som ska
flytta tillbaka till sin familj, flytta till familjehem eller till eget boende. Utifrån enhetens
systemteori utgår man ifrån att allt kring en ungdom påverkar ungdomen.
Behandlingsassistenterna kan se mönster i mående utifrån dennes nätverk och därför har
behandlingsassistenterna en kontinuerlig kontakt med de som finns i ungdomens nätverk.
Skola, fritidsysselsättning, skolsituation, boendesituation samt familj är viktiga och enheten
arbetar ständigt för att en bra och tydlig bild av dessa faktorer så att behandlingsassistenterna
kan hjälpa ungdomen och familjen på bästa sätt.
Enhetens målgrupp
Kollektivet HVB är en verksamhet som vänder sig till ungdomar från 14 till 18 år med
psykosociala problem samt relationsproblem i familjen. Ungdomarna kommer från sina egna
familjer, från familjehem eller från behandlingshem och behöver stöd och hjälp i sin vardag.
40
66
10.4
Socialnämndens organisationskarta
Klienter och deras behov
41
67
11. Ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet
För att kvalitetsarbetet inom socialnämnden ska kunna bedrivas på ett systematiskt vis måste
det finnas en beslutad fördelning av ansvar och befogenheter 5. Fördelningen av ansvar och
befogenheter ska revideras och beslutas av socialnämnden minst en gång per år och följas av
alla medarbetare på socialförvaltningen.
11.1
Nämndens ansvar
Socialnämnden ansvarar för att det finns en gällande ledningssystem för det systematiska
kvalitetsarbetet och ha ett övergripande ansvar för;
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
att ledningssystemet är integrerad med befintliga system för budget- och
att besluta om övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet och löpande följa
upp samt utvärdera målen.
att besvara VAD som ska vara fokus i förvaltningens verksamhet.
att besluta om förvaltningens budgetskrivelse.
att fastställa förvaltningens tilldelade budget.
att säkerställa att ledningssystemet för verksamheten är ändamålsenligt samt att
kvalitet har uppnåtts.
att ledningssystemet främjar verksamhetsövergripande processer.
att nämndens internkontroll är tillräcklig i sin omfattning.
att nämndens egenkontroll är tillräcklig i sin omfattning.
att delegationsordningen är aktuell och tydligt framskriven.
att attestförteckningen är aktuell och tydligt framskriven.
att etikskriften är tillräcklig i sin omfattning.
att tillsynsplanen är tillräcklig i sin omfattning.
att besluta om förvaltningens delårsrapport.
att besluta om förvaltningens årsredovisning.
5
Se beslutad Attestförteckning 2015
Se beslutad Delegationsordning 2015
42
68
11.2
Förvaltningschefens ansvar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
att mål för verksamheten finns formulerade och att dessa uppnås.
att kommunicera och omsätta socialnämndens övergripande strategier och resultatmål
inom verksamheten.
att besluta om HUR nämndens fokus ska hanteras inom förvaltningen.
att föreslå förvaltningens budgetskrivelse.
att besluta om förvaltningens övergripande verksamhetsplan.
att besluta om förvaltningens årliga kvalitetsberättelse.
att besluta om intern fördelning av tilldelad budget.
att inom ramen av ledningssystemet ta fram och dokumentera rutiner för hur det
systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas, styras, följas upp och utveckla
socialtjänsten.
uppföljning och analys av verksamheten så att relevanta åtgärder kan vidtas för att
förbättra socialtjänsten.
internkontrollprocessen.
förvaltningens årliga årsredovisning.
förvaltningens årliga kvalitetsberättelse.
43
69
11.3
Avdelningschefens ansvar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
att säkerställa att avdelningen uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten
och särskilt beakta de krav och mål som gäller enligt SoL, LVU och LVM.
att enhetscheferna har tillräcklig kunskap om kommunens styrning, kommunens
övergripande mål och av socialnämnden beslutade resultatmål.
att besluta om avdelningens verksamhetsplan.
att alla aktiviteter inom avdelningen är ändamålsenliga och bidrar till att uppfylla
socialnämndens resultatmål.
att föreslå avdelningens budgetskrivelse.
att i avdelningens budgetskrivelse formulera verksamhetsmått och hur dessa följs upp.
att föreslå avdelningens budget.
att det finns beskrivningar över avdelningens viktigaste processer och rutiner.
att alla processer inom avdelningen har en namngiven processägare som är ansvarig
för att följa upp, utvärdera och förbättra processerna.
att alla medarbetare har rätt förutsättningar för att följa processerna med god kvalitet.
att det finns ett systematiskt arbetssätt för att tillvarata rekommendationer och kunskap
från revisioner och tillsyn.
att det finns aktuell synpunkt och klagomålshantering inom avdelningens
verksamheter.
att delegationsordningen följs av hela avdelningen.
att egenkontrollprocessen följs kontinuerligt av enheterna.
att genomföra internkontroller.
uppföljning och utvärdering av avdelningens kvalitetsarbete.
att säkerställa att avvikelser i påvisade kvalitetsbrister hanteras.
att genomföra och föreslå avdelningens riskanalys och konsekvensbeskrivning inför
att föreslå avdelningens årliga årsberättelse.
att besluta om avdelningens handlingsplan utifrån arbets- och skyddsrond.
44
70
11.4
Enhetschefens ansvar
Enhetschefen ansvarar för;
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
11.5
att kvalitetssäkra att medarbetarna har rätt kompetens för att genomföra sitt arbete med
god kvalitet.
att kommunens övergripande mål och socialnämndens resultatmål är kända av alla
inom enheten.
att utifrån evidensbaserat fokus besluta om aktiviteter som bidrar till uppfyllelse av
socialnämndens ställda resultatmål.
att rapportera in och analysera verksamhetens fastställda mått.
att tydliggöra förväntningarna som åligger på varje enskild medarbetare.
att inom sitt verksamhetsområde bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.
att skapa goda förutsättningar för medarbetarna att i vardagen kunna reflektera och
diskutera kvalitet.
att inom sitt verksamhetsområde följa upp, utvärdera, utveckla och dokumentera
kvalitetsarbetet.
att göra och dokumentera en ansvarsfördelning inom sitt verksamhetsområde.
att löpande återrapportera till avdelningschefen.
att samverka och samarbeta externt och internt.
att ta emot och utreda synpunkter och klagomål samt avvikelser i verksamheten på
enhetsnivå.
att genomföra egenkontroll.
att delta i genomförande av riskanalyser och konsekvensbeskrivningar.
att vara avdelningschefen behjälplig i genomförande av internkontrollen.
att synpunkter och klagomål tas emot, hanteras och slutförs inom 14 dagar.
att genomföra arbets- och skyddsrond.
Verksamhetsledarens ansvar
Verksamhetsledaren ansvarar för att leda kvalitetsarbetet inom sin sektion. Detta ska göras
genom att;
•
•
•
•
•
•
•
•
•
att vara ett föredöme i ett proaktivt, så väl som reaktivt kvalitetsarbete som
kännetecknas av ett pedagogiskt bemötande och personligt engagemang.
att kommunicera och omsätta verksamhetsplan samt resultatmål inom sin sektor.
att utifrån evidensbaserade aktiviteter skapa rutiner för att säkra kvalitet.
att skapa goda förutsättningar för medarbetare att i vardagen kunna diskutera och
reflektera kring kvalitet.
att tillsammans med sina medarbetare utveckla och förbättra arbetsmetoder för att god
kvalitet ska hållas och krav från lagar och föreskrifter uppfylls.
att löpande återrapportera till enhetschefen.
att vara enhetschefen behjälplig i genomförande av egenkontrollen.
att rapportera brister till enhetschefen.
att informera och diskutera resultat från utvärderingarna med medarbetarna i sin
sektor.
45
71
11.6
Medarbetarnas ansvar
Medarbetarna ska kontinuerligt delta i det systematiska kvalitetsarbetet genom att;
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
att tillsammans med chefer och ledare skapa förtroende och god kvalitet genom att
visa respekt, öppenhet, tydlighet och tillit för varandra.
att aktivt bidra till framtagning, utprovning och vidareutveckling av rutiner och
metoder.
arbetet i planeringsfasen på ett bra sätt.
att medverka varhelst den egna kompetensen behövs som bäst.
att vid möte med klienter och deras närmaste visa engagemang, lyhördhet och respekt.
att vara objektiv och professionell i sin bedömning.
att rapportera fel och brister, missförhållanden, avvikelser, synpunkter och klagomål
till enhetschefen.
att delta i genomförande av egenkontrollen.
att rapportera synpunkter, klagomål, fel och brister till enhetschefen.
att delta aktivt till förbättring av resultaten från utvärderingarna.
att ta initiativ till den egna och arbetsgruppens verksamhetsutveckling och lärande.
46
72
12. Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete
Utveckling och säkerställande av verksamhetens kvalitet dokumenteras i verksamhetsplaner
och verksamhetsberättelser.
Med enheternas dokumentation kring systematiskt kvalitetsarbete och arbete med ständiga
förbättringar så kommer socialförvaltningen upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse i
årsbokslutet. I kvalitetsberättelsen måste det framgå hur enheterna, avdelningarna och
förvaltningen har arbetat med systematiskt kvalitetsarbete och hur man har löpande
utvecklat och säkrat kvalitet. Det ska tydligt framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att
säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat har uppnåtts.
Förvaltningschefen ansvarar för att den sammanhållna kvalitetsberättelsen finns redovisad i
årsberättelsen och att den redovisas för socialnämnden.
Årligen ska en uppföljning av ledningssystemets innehåll ske, manualen med metoder måste
revideras och blanketter med mera kan uppdateras. Förvaltningschefen har ansvar för detta
arbete men arbetet ska utföras av förvaltningens stab.
Socialförvaltningens verksamhetsberättelse, kvalitetsberättelse, bokslut, internkontroll och
egenkontroll ska rapporteras och sammanställas i Stratsys 6. Samtlig dokumentation 7 som
socialnämnden tar del av måste vara tillgänglig för alla medarbetare och invånare.
12.1
Ledningens genomgång
Ledningens genomgång av kvalitetssystemet sker kontinuerligt. Som underlag för ledningens
analyser och diskussion ska följande tas hänsyn till;
•
•
•
•
•
•
revisionsrapporter
interna rapporter
brukarenkät och reaktioner
nyckeltal
avvikelserapporter
synpunkter och klagomål från medarbetare
Ledningens beslut och bakgrund till beslutet ska alltid förankras till medarbetarna via
exempelvis förvaltningsgemensam träff, arbetsplatsträff och övriga mötesformer.
6
Stratsys är ett IT-stöd för förvaltningarnas arbete med verksamhetsplanering och uppföljning.
LOTS® används som metod och som ett gemensamt språk i verksamhetsplaneringen medan
Stratsys används som ett tekniskt stöd.
7
Med undantag till material och ärenden som omfattas av sekretess.
47
73
13. Dokumentstyrning
För att säkerställa att alla medarbetare har aktuella dokument att tillgå så ska det finnas
systematiskt arbete kring vad, hur och när dokument skapas, sparas, revideras och arkiveras.
13.1
Ansvar för dokumentens aktualitet
Ansvaret för dokumentens aktualitet och dokumentstyrning anges i Katrineholms kommuns
riktlinjer för styrdokument 8 som görs gällande även inom socialnämnden. Syftet med denna
rutin är att ge riktlinjer på hur och av vem dokument inom socialnämndens verksamheter ska
upprättas, fastställas, publiceras, revideras och arkiveras samt gallras. Rutiner beskriver den
layout och utformning på dokumentation så att en enhetlig struktur finns och som är i linje
med kommunens layout. Rutinen klargör även hanteringen när dokument ska publiceras på
kommunens hemsida eller laddas upp på kommunens intranät.
Socialförvaltningens stab ska arbeta stödjande för att dokumentstyrning efterföljs inom alla
förvaltningens verksamheter.
På kommunens intranät 9 ska verksamheternas dokumentation finnas upplagd och följande
information måste vara lättillgängliga för samtliga medarbetare;
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Samling lagar, förordningar, styrdokument och riktlinjer
Samling blanketter
SOC;s nyhetsbrev
Organisationen
Mål - för respektive enhet
Planer och uppföljning - för respektive enhet
Styrdokument - för respektive enhet
Ledning och styrning - för respektive enhet
Ansvarsområden - för respektive enhet
Samverkan - intern/extern informationsöverföring samt mellan olika yrkesgrupper
Socialförvaltningens stab ansvarar för att relevant och uppdaterad information om
förvaltningens verksamheter finns upplagda på kommunens hemsida och att intranätet
uppfyller kriterier enligt ovan 10.
8
Se Styrsystemet i Katrineholm KS 8/2014, bilaga 3- 4
Communis är kommunens interna kommunikationsplattform med målet att underlätta och
effektivisera samarbete och arbete för anställda i Katrineholms kommun, där lättillgänglighet,
samarbete och kunskapsutbyte står i fokus. https://communis.katrineholm.se
10
I händelse att kommunen utvecklar ett övergripande informationsflöde för systematiskt
kvalitetsarbete ska socialförvaltningens informationsflöde anpassas till detta system och uppfylla
systemets kriterier.
9
48
74
14. Processer
Processerna syftar till att på ett överskådligt vis beskriva och göras kända för berörda
medarbetare som kan lätt hitta och ta del av dokumentation om processerna.
Exempel på processer är den årliga budgetprocessen, bokslutsprocessen, arbetsmiljöprocess,
behandlingsprocess, beslutsprocess med mera.
På en övergripande nivå ska socialnämnden identifiera, beskriva och fastställa de processer
som behövs i verksamheten för att säkra kvalitet. Nästa steg är att identifiera
evidensbaserade aktiviteter som ingår och fastställa aktiviteterna inbördes ordning. För
varje aktivitet måste socialnämnden utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att
säkra kvalitet. Rutinerna beskriver ett specifikt tillvägagångssätt för hur aktiviteten utförs. I
rutinbeskrivningen anges hur ansvar för utförandet är fördelat inom verksamheten.
Kvalitetsledningssystemets kritiska delar är processer och rutiner. Alla processer ska primärt
lägga fokus på ett mätbart resultat 11 och syfta till att skapa kvalitet i verksamheten. Det finns
inga begränsningar på antal processer som får finnas i en verksamhet. En verksamhet som
omfattar många olika delar av socialtjänsten tenderar att vara riskfyllda och invecklade, därför
rekommenderas dessa verksamheter ha en ökad styrning i form av fler processer och rutiner,
medan verksamheter som är har en begränsad inriktning bör ha färre processer och rutiner.
LEDNINGSPROCESS
Beslut och
ledning
Budget och
ekonomi
Mål och
planering
Utveckling
Myndighetsutövning
KÄRNPROCESS
Avtal och uppföljning
Öppenvård
Ekonomi
Personal
Arbetsmiljö
IT
Information
STÖDPROCESS
11
Resultat i form av exempelvis ökad tillgänglighet, nöjdare brukare, färre klagomål, minskad
sjukskrivning, kortare handläggning, ökad informationsspridning, ökad uppföljning av ärenden
med mera.
49
75
14.1
Kärnprocesser
Dessa processer är socialnämndens uppdrag som ska utföras av socialförvaltningen för att
tillgodose klienternas behov. Dessa processer ska skapa ett direkt värde för klienten.
Kärnprocesser syftar till att tillhandhålla åtgärder/insatser enligt SoL, LVM och LVU och ha
en tydlig ansvarsfördelning, styrning och mätbarhet.
14.2
Ledningsprocess
Det som utförs inom socialförvaltningen för att leda och styra genomförandet av
socialnämndens uppdrag. Ledningsprocessen ska beskriva socialförvaltningens ledning och
stab, vars syfte är att leda, övervaka och stödja verksamheten. Detta görs genom att samla in
information om omvärlden, verksamhetens alla processer och deras status genom mätningar,
hantering av avvikelser och verksamhetens ekonomiska resultat. Informationen ska löpande
sammanställas och redovisas. Det sammanställda materialet ska fungera som ett verktyg för
att kunna styra verksamheten i rätt riktning.
14.3
Stödprocesser
Utföranden inom socialförvaltningen som syftar till att stödja genomförandet av
kärnprocesserna och ledningsprocesserna.
14.4
Samverkan
Inom socialnämndens samtliga verksamheter ska samverkan med andra syfta till att uppnå
bästa möjliga resultat för klienterna. Samverkan bedrivs mellan socialförvaltningen och andra
förvaltningar inom Katrineholm, myndigheter, andra kommuner och intresseorganisationer.
För att samverkan ska vara givande måste flexibla strukturformer finnas men syftet ska alltid
vara den samma och det är att all samverkan har klientens behov i fokus. Socialnämndens
primära fokus gällande samverkan på den övergripande nivån ska enbart syfta till att
underlätta samverkan på operativa nivån, andra orsaker till samverkan är underställda inom
nämndens verksamheter.
Socialförvaltningen ska ha aktuella riktlinjer och rutiner som klargör ansvaret för samverkan
utifrån den enskildes behov av insatser. Ansvarsfördelningen tydliggör vem som ansvarar för
samverkan kring den enskilda klientens behov och hur samverkan går tillväga och dels vem
som har ansvaret för att information överförs mellan parterna gällande den enskilda klients
behov.
50
76
14.5
Varje process inom verksamheten ska ha en namngiven processägare, oftast är det chef eller
annan med ledarposition. Processägarens uppgift är att;
•
•
•
•
ha ett helikopterperspektiv 12, förvalta, granska och leda utvecklingen av processen i
fråga.
ansvara för att flödet fungerar på ett optimalt sätt inom de olika interna så väl som
externa funktioner som är nödvändiga för processen.
ansvara för att processen tillför ett värde för klienten eller brukaren.
engagera, inspirera om motivera metarbetarna som berörs av processen.
Varje process har ett tydligt formulerat mål och minst ett par nyckeltal och kvalitetsmått med
angivna målvärden. Nyckeltal och kvalitetsmåtten ska användas för att regelbundet följa upp
och styra processen. Det är processägarens ansvar att följa upp och analysera resultat av dessa
nyckeltal och processägaren har en skyldighet att informera sin chef om det finns
kvalitetsbrister.
Regelbundna processmöten ska hållas med alla processägare och det måste finnas en
dokumenterad rutin på när dessa möten ska äga rum och vilka stående punkter som behandlas.
Processägaren ska få stöd i sitt arbete av en processledare. Processledarens ansvar är att bistå
processägaren med rådgivning, informationsframtagning, redovisning, diskussioner,
presentationer, analys och rapportframtagning. Processledaren ska i sin roll utgå ifrån ett
pedagogiskt arbete med ständiga förbättringar och genusmedvetenhet. Processledaren arbetar
alltid utgå ifrån modeller för förbättringar 13 för att stödja processägaren i att identifiera
utvecklingsområden och åtgärder.
12
13
Helhetsperspektiv
Primärt: Fiskbensmodellen. Däremot kan andra modeller tillämpas
så som STAR, eller SMART
51
77
15. Evidensbaserade beslut
Syftet med målstyrning inom socialnämnden är den samma som i andra verksamheter i
offentliga, privata och ideella sektorn. Målstyrningen ska påverka en organisations beslut och
beteende i riktning mot ökat resultat 14. Förutsättningar för att socialnämnden ska leverera
kvalitativ service med högt värde för klienten är 15;
•
•
•
tydliga mål.
delaktighet från alla medarbetare.
helhetssyn och förståelse på hur den enskilde medarbetaren kan påverka och påverkar
verksamheten.
Beslut om åtgärder ska grunda sig på ett så bra och tillförlitligt underlag som möjligt. Evidens
kommer från vetenskapliga studier om insatsers effekter. Eftersom det inte finns vetenskaplig
kunskap om alla insatser som används i socialt arbete får man i vissa fall stödja sig på andra
källor som säger något om nyttan med insatserna. Det viktiga är att vara öppen med vilken
kunskap som finns om insatserna och att följa upp resultatet för den enskilde.
Den enskildes önskemål ska väga tungt vid val av insats, särskilt om det inte finns någon
kunskap om den aktuella insatsen eller om studier visar svaga eller tvetydiga resultat. En
person som upplever en insats som relevant är mer engagerad i behandlingen och det ökar
sannolikheten för att insatsen blir till stöd.
När det finns en valmöjlighet är vetenskaplig kunskap om insatsers effekter en viktig
utgångspunkt. Men även om det finns ett vetenskapligt stöd för en viss insats är det inte givet
att den ska användas i det enskilda fallet. Den insats som har bäst evidens kanske saknas där
den enskilde bor.
I en evidensbaserad praktik har den professionelle, med sin yrkeskunskap och personliga
kompetens, en viktig roll. I kompetensen ingår bland annat empatisk förmåga, skicklighet i att
identifiera individens problematik och att kritiskt värdera information samt en förmåga att
balansera och integrera all information inför beslutsfattandet som ska ske i samråd med den
enskilde.
De professionella kan själva generera systematisk kunskap genom att systematiskt följa upp
hur det går för de enskilda individerna.
Sammanvägningen av kunskapskällorna görs i dialog mellan den professionelle och den
enskilde och beslutsgrunderna redovisas öppet. Denna transparens är en väsentlig del av en
evidensbaserad praktik, bland annat eftersom det underlättar utvärdering och inlärning.
I vissa fall har den vetenskapliga informationen en minimal betydelse, till exempel vid beslut
om belopp och tid för utbetalning av försörjningsstöd. I andra fall har forskningsresultat större
betydelse, till exempel om en kommun står inför ett beslut om att satsa på en ny insats som
kräver resurser i form av utbildning, licenser eller liknande.
14
Resultaten beskriver vilken nytta som de berörda har haft av det som gjorts, inte bara vad som
har gjorts.
15
Utdrag från socialstyrelsen gällande evidensbaserad praktik
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat
52
78
I Katrineholms kommun finns tydliga mål angivna i organisationen. Målen utgår ifrån
kommunens styrsystem 16.
•
Kommunfullmäktiges mål
Mål och riktlinjer för verksamheten ska enligt kommunallagen fastställas av
kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutade organ. I modellen för
målstyrning i Katrineholms kommun fastställer kommunfullmäktige målsättningar och
prioriteringar för varje mandatperiod. Denna planering sammanställs i
kommunplanen. Eftersom det finns behov att planera vissa händelser mer kostsiktigt,
år för år, så uttrycks denna planering i så kallat ”Övergripande plan med budget”. Där
framgår det exempelvis exakt vilka ekonomiska ramar varje nämnd ska ha.
•
Socialnämndens mål
Nämnden ska se till av verksamheten bedrivs i enlighet med de visioner,
kommunplanen, planeringsdirektiven som kommunfullmäktige har bestämt och ska
följa de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden har ansvaret att bryta ner
fullmäktiges mål så att de kan tillämpas på nämndens verksamheter och bidra till att
kommunfullmäktiges mål uppnås. Socialnämndens mål ska löpande följas upp med
stöd av nyckeltal som beskriver måluppfyllelsen. Alla nyckeltal ska vara mätbara och
relevanta för måluppfyllelsen.
•
Avdelningarnas mål
Avdelningar, och de enheter som finns inom respektive avdelning, ska årligen
fastställa sina mål för vad som kan uppnås, hänsyn tagen till nämndens prioriterande
mål. När avdelningarnas mål har fastställs så ska man bryta ner målen till aktiviteter
som beskriver och tidsbestämmer vad som ska göras och när. Mål och avdelningarnas
aktiviteter ska bestämmas utifrån kunskap om verksamhetens styrkor och svagheter.
Målen ska finnas på de nivåer där ett chefs- och budgetansvar finns. Mål och
aktiviteter ska följas upp löpande varje månad och rapporteras till nästa chefsnivå.
•
Medarbetarnas mål
För att socialnämndens verksamheter ska fungera på ett bra sätt måste man ta hänsyn
till medarbetarnas mål. Medarbetarskap är viktigt för att målstyrningen ska fungera.
Alla medarbetare som är verksamma inom socialnämnden måste se och förstå sin roll i
helheten och sträva efter samma mål. Det är viktigt att medarbetarna känner till och
har utrymme att diskutera om målen från kommunfullmäktige. I samband med
medarbetarsamtal ska en överenskommelse träffas där målen ska brytas ner till varje
enskild medarbetares insats.
16
Se Styrsystemet i Katrineholm KS 4/2014
53
79
Nedanståenden bild visar hur målen påverkar varnadra.
Kommunfullmäktiges
mål
Socialnämndens mål
Socialförvaltningens
mål
Avdelningens mål
Medarbetarnas mål
Verktyg
Krav
Stöd och
handledning
Kunskap och
reflektion
Helehetssyn
Kvalitetsvision och
kvalitetspolicy
Uppdrag
Förutsättningar
Ledningens
förutsättningar
Delaktighet
Nivåer
Kunskap
Agenda
Arbetsmiljö
Aktivitet
Mål
Verksamhets
plan
Årsberättelse
Kvalitetsberättelse
Resultat
Årsredovisning
Systematiskt kvalitetsarbete
Analys och Måluppfyllelse
54
80
15.1
Verksamhetsplan
Varje avdelningschef ansvarar för att årligen ta fram en verksamhetsplan för respektive enhet
inom avdelningen. Planen ska tas fram i januari varje år och måste ske med medarbetarnas
delaktighet. Arbetet utgår ifrån genomgång av tidigare verksamhetsplan, årsberättelse och
kommunens plan med budget för det innevarande året. Arbetet ska grunda sig på modeller för
ständiga förbättringar och avdelningarna rekommenderas ta stöd från processledaren i
framtagning av verksamhetsplanen.
Verksamhetsplaneringen ska vara genusmedveten. En viktig del av planeringen handlar om
att sätta mål. För att målen ska bidra till att skapa jämställda verksamheter måste de
innehålla information om vilket önskat tillstånd som verksamheterna ska styra mot. Grunden
till att vi lever i ett ojämställt samhälle handlar om ojämn makt- och resursfördelning.
Mot denna bakgrund och utgångspunkten att våra verksamheter styrs av en
manlig norm, så kommer könsneutrala mål i första hand att gynna män. För att målen ska
bli styrande i riktning mot en likvärdig fördelning av makt och resurser mellan könen,
måste de jämställdhetsanpassas. Det gör man till exempel genom att de mål som
innefattar verksamhetens klienter tydliggörs så att det framgår att det rör sig om kvinnor och
män, flickor och pojkar.
Socialförvaltningens verksamhetsplan redovisas för socialnämnden i februari. Den
övergripande verksamhetsplanen registreras sedan in i Stratsys 17 och kopplas till
kommunfullmäktiges övergripande mål, socialnämndens resultatmål och avdelningarnas
aktiviteter. Aktiviteter anges i förvaltningarnas verksamhetsplaner och beslutas på
tjänstemannanivå. När det är möjligt ska det anges vilket övergripande mål och vilket
resultatmål som aktiviteten är kopplad till.
15.2
Årsberättelseberättelse
Socialförvaltningens aktiviteter ska löpande följas upp av ledningsgruppen och redovisas till
nämnden i en månadsrapport, vid delårsrapporten som avser perioden januari till augusti och
årsredovisning som avser perioden januari till december.
Avdelningens hela verksamhetsplan och dess måluppfyllelse ska kommenteras och redovisas
vid delårsrapporten samt vid den årliga årsberättelsen. Det räcker med andra ord inte att bara
kommentera aktiviteter, deras genomförandegrad och status. Avdelningen ska redovisa en
utförlig analys av de enskilda aktiviteter och hur den har bidragit till ökad måluppfyllelse.
I de fall där avdelningen har genomfört insatser utan att mäta effekter så måste det redovisas
särskilt tydligt och anges bakgrund till sådan insats och varför man har valt att inte mäta
effekterna.
Avdelningarnas årsberättelse rapporteras i Stratsys och ligger till grund för
socialförvaltningens årsredovisning och nämndens underlag till kommunens övergripande
årsredovisning. Socialförvaltningens årsredovisning innehåller årsberättelsen och det
ekonomiska utfallet för året. Kvalitetsberättelsen redovisas för socialnämnden i samband med
att socialförvaltningens årsredovisning behandlas på nämnden.
17
Stratsys är ett IT-stöd för förvaltningarnas arbete med verksamhetsplanering och uppföljning.
LOTS® används som metod och som ett gemensamt språk i verksamhetsplaneringen medan
Stratsys används som ett tekniskt stöd.
55
81
15.3
Årscykel
För att alla inom verksamheten ska veta kommunens agenda och hur den påverkar den
enskilda medarbetaren så behöver en fastställd årscykel finnas tillgänglig på förvaltningens
intranät.
Socialförvaltningens stab har det övergripande ansvaret för att sammanställa och underhålla
en årscykel som visar väsentliga händelser.
16. Systematiskt förbättringsarbete
Socialnämnden i Katrineholms kommun ska arbeta med evidensbaserat förbättringsarbete.
Nämnden med dess tillhörande förvaltning genomför rätt insatser dels genom att prioritera
och genomföra de aktiviteter som ger störst värde för klienterna och för medarbetarna och
dels igenom att se till att aktiviteterna är resurseffektiva.
Förbättringshjulet enligt nedan ligger till grund till socialnämndens kvalitetsledningssystem
samt nämndens systematiska förbättringsarbete. Denna version av förbättringshjulmodellen,
som är även känt som PDCA – plan, do, check, act. I kvalitetsledningssystemet ändvänder sig
socialnämnden av begreppen planeringsfas, genomförandefas, utvärderingsfas och ständiga
förbättringar
•Riskanalyser
•Identifiera krav
•Identifiera mål
•Planera arbetet
•Ständigt utveckla och
förbättra processer och
rutiner för att uppnå
fastställda krav och mål.
•Ta emot synpunkter och
klagåmål som ska
utredas , analyseras och
samanställas
•Arbeta utifrån fastställda
processer och rutiner
Planeringsfas
Genomförandefas
Ständiga
förbättringar
Utvärderingsfas
•Följa upp och utvärdera
resultatet det vill säga
egenkontroll och
internkontroll
56
82
Förbättringshjulets inre pilar illustrerar en konstant rörelse eller utveckling som ska finns i ett
kvalitetsarbete, det är med andra ord ett ständigt pågående arbete som aldrig blir färdigt. De
prickade linjerna som tillsammans bildar en guldstjärna illustrerar att förslag på förbättringar
behöver nödvändigtvis inte gå igenom cykeln som finns inom hjulet.
Även om det är självklart för många att förbättringar börjar med att vi planerade dem så visar
undersökningarna att förbättringsprocessen oftast börjar med en händelse, en slumpmässig
upptäckt, tillbud eller tvång. Utifrån förbättringshjulet så innebär det att aktiviteten för
förbättring startar i Genomförandefasen. Detta innebär med andra ord att när
förbättringsarbetet påbörjas så har något negativt redan skett och påverkat klienten,
medarbetaren och hela verksamheten.
Modellen är inte bara bunden till socialnämndens kvalitetsledningssystem utan kan tillämpas
på flera olika nivåer och sammanhang. Innan man börjar med modellen enligt ovan så ska
man använda sig av tre viktiga frågeställningar:
• Vad vill jag/vi åstadkomma med detta?
• Hur vet jag/vi att en förändring är en förbättring?
• Vilka förändringar kan leda till en förbättring?
Nedan illustreras ordningsföljden mellan frågorna och modellen.
Vad vill jag/vi åstadkomma?
Mål
Hur vet jag/vi att en förändring är en förbättring?
Mått
Vilka förändringar kan leda till en förbättring?
Idéer
Planera
Genomföra
Ständiga
förbättringar
Utvärdera
Testa!
Våga prova!
Prova igen!
57
83
16.1
Egenkontroll
Det som menas med egenkontroll är att ett regelbundet och systematisk uppföljning av
verksamhetens planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder. Uppföljning sker
genom att verksamheten samlar in och analyserar olika verksamhetsmått som mäter olika
insatsernas genomförandegrad. Vid jämförelser kan verksamheten ta stöd ifrån förvaltningens
dokumentation 18.
Egenkontroll ska innefatta;
•
•
•
•
•
•
16.2
jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala
kvalitetsregister.
jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser och dels
med resultat för andra verksamheter.
jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat och tidigare resultat.
målgruppsundersökningar.
granskning av journaler, akter och annan dokumentation.
inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter.
Internkontroll
Internkontroll som socialförvaltningen bedriver handlar om tydlighet, ordning och reda.
Denna kontrollform handlar om att säkra att det som ska göras blir gjort, på det sätt som det är
tänkt. Internkontroll är det samlade begreppet för den organisering och de system, processer
och rutiner som bidrar till detta.
Internkontroll ska innefatta;
•
•
•
•
•
tydlig ansvarsfördelning på vem som ska kontrollera vad.
riskbedömningar och riskhantering.
faktiska kontrollaktiviteter som socialnämnden har beslutat om.
information och kommunikation till nämnd, ledning och medarbetare.
uppföljning och utvärdering av lärande och förbättringar.
Socialnämnden ansvarar för att förvaltningens interna kontroll är tillräcklig i sin omfattning.
Internkontrollen 19 är en del av det löpande arbetet i verksamheten.
18
19
Se dokument ”Nyckeltalsanalyser och Jämförelsetal”
Se Internkontroll 2015
58
84
16.3
Riskanalys
Verksamheterna inom socialförvaltningen måste fortlöpande göra bedömningar om det finns
risk för att händelser kan inträffa som kan resultera i försämrad kvalitet, bedömningar kan
göras via en blankett 20 för Riskanalys. Vid varje bedömning så ska det framgå vilka negativa
konsekvenser som skulle kunna bli följden och vid behov ska en särskild handlingsplan tas
fram och redovisas på blankett 21 för åtgärder.
För att identifiera relevanta risker i verksamhetens processer ska följande frågor besvaras;
•
•
•
•
Vad är vårt uppdrag och vilka är våra viktigaste processer och mål?
Vilka processer måste vi absolut ha fullständig kontroll över?
• Har vi det?
• Vilka risker ser vi?
Vad får absolut inte hända?
• Har vi beredskap för detta?
Vad vill vi inte läsa om i tidningarna?
Minst en gång per år gör verksamheterna en riskanalys med ett klientperspektiv. Denna
riskanalys ligger till grund för förvaltningens övergripande analys som presenteras för
nämnden i och med kommunens budgetprocess.
16.4
Nedstående tabell ger stöd i bedömning av avvikelsens allvarlighetsgrad och sannolikhet för
inträffande.
Allvarlighetsgrad Exempel på konsekvenser
Dödsfall/självmord. Mycket stor avvikelse mot gällande lag och föreskrifter.
4
Katastrofal
Förlängd vårdperiod för tre eller fler klienter. Betydande avvikelse mot gällande
3
lag och föreskrifter.
Förlängs vårdperiod för en eller två klienter. Mindre avvikelse mot gällande lag
2
och föreskrifter.
Obehag och klagomål. Ingen avvikelse mot gällande lag eller föreskrifter.
1
Sannolikhet
4
3
2
1
Exempel på konsekvenser
Kan inträffa varje dag. Mycket stor
Kan inträffa varje vecka. Stor
Kan inträffa varje månad. Liten
Kan inträffa högst en gång per år. Mycket liten
20
21
Se kap 19. Riskanalys
Se kap 19. Riskanalys åtgärder
59
85
För varje risbedömning verksamheten gör ska man ange ett värde för allvarlighetsgrad och ett
värde för sannolikhet. Sedan ska dessa värden multipliceras med varandra och verksamheten
kommer då få en summa enligt nedanstående tabell.
Sannolikhetsgrad
Allvarlighetsgrad
1
2
3
4
1
1
2
3
4
2
2
4
6
8
3
3
6
9
12
4
4
8
12
16
Händelser som skattas mellan värde 8 och 16 måste utredas av en utredningsgrupp som består
avdelningschef, enhetschef och sakkunniga. Eventuella andra externa konsulter och
handledare kan tillkallas. Händelser som skattas mellan värde 3 och 6 ska utredas av intern
utredningsgrupp som leds av enhetschefen. Händelser som skattas mellan 1 och 2 kan utredas
av medarbetare i ledning av verksamhetsledaren.
Riskanalysen dokumenteras i utredningen av händelsen och redovisas för socialnämnden
tillsammans med åtgärdsförslag, tjänstemannabeslut och resultat.
16.5
Socialnämndens inställning till synpunkter och klagomål är att dessa ska ses som en möjlighet
till förbättringar. Alla inom socialnämndens verksamheter ska kunna ta emot synpunkter och
klagomål. Ett klagomål måste besvaras av enheten, som berörs av klagomålet, inom två
veckor.
Samtliga mottagna synpunkter och klagomål hanteras i enlighet med gällande riktlinjer och
rutiner. Socialförvaltningens stab ska se till att medarbetarna kan lätt hitta gällande riktlinjer,
rutiner och blankett 22 för synpunkter och klagomål. Enhetscheferna tar emot och hanterar
synpunkter och klagomål. Synpunkter och klagomål ska lämnas till stabens registrator, i
originalform, för registrering. Hantering av medarbetarnas, klienternas och övriga invånarnas
synpunkter hanteras likvärdigt. Om den klagande inte är nöjd med svaret gällande det
förmedlade klagomålet kan hon/han begära att klagomålet hanteras av socialnämndens
klagomålsdelegation.
16.6
Socialnämnden ansvarar för att aktuella rutiner för rapporteringsskyldighet, skyldighet att
utreda och vid behov undanröja missförhållanden enligt socialtjänstlagen, lagen med särskilda
bestämmelser om vård av unga samt lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Mottagna
rapporter av detta slag ska lämnas till stabens registrator, i originalform, för registrering.
22
Se kap 19. Synpunkter och klagomål
60
86
16.7
Synpunkter och klagomål samt andra rapporter sammanställs och analyseras minst en gång
per år för att identifiera mönster och trender som kan indikera på bister i verksamhetens
kvalitet. Sammanställningen behandlas på socialförvaltningens ledningsgrupp och ingår i
kvalitetsberättelsen som redovisas för socialnämnden. Staben ansvarar för att
sammanställningen och analysen blir genomförd i samråd med avdelningscheferna.
16.8
Socialnämndens resultat av genomförda riskanalyser, egenkontroll, internkontroll, mottagna
synpunkter och klagomål, sammanställning av händelser som omfattas av
rapporteringsskyldighet, sammanställning av analyser kring mönster och trender ska leda till
konkreta åtgärder som syftar till att säkerställa kvalitet och förbättra nämndens verksamheter.
Det är socialförvaltningens ledningsgrupp som beslutar om större förbättringsåtgärder. Alla
processer och rutiner inom socialförvaltningen ska vara ändamålsenliga. Ständiga
förbättringar sker kontinuerligt på olika nivåer inom förvaltningen och cheferna, ledarna och
alla andra medarbetare ska involveras aktivt i arbetet.
I denna manual rekommenderas några specifika metoder och arbetssätt 23. Alla nivåer inom
socialnämndens verksamheter kan, i sitt arbete med ständiga förbättringar, få stöd och
vägledning av en processledare.
17. Ansvar för arbetsmiljö
Ansvaret för arbetsmiljön inom socialnämnden regleras tydligt i arbetsmiljölagen. Ansvaret
för arbetsmiljön är arbetsgivarens. Detta betyder att arbetsgivaren ska verka för en god
arbetsmiljö genom att förebygga risker i arbetet för att förhindra olycksfall och ohälsa.
Eftersom arbetsgivaren är en juridisk person så innebär det att förvaltningschefen med ytterst
ansvarig för socialförvaltningens arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsverksamhet.
Inom socialförvaltningen är det förvaltningschef som klargör ansvarsfördelningen till
avdelningscheferna 24. Avdelningscheferna kan i sin tur delegera ner arbetsmiljöuppgifter till
enhetschefer, som är närmare verksamheten och har möjlighet att ha överblick. Ansvaret för
arbetsmiljön som sådan och konsekvenser av misskötsel av denna kan inte delegeras till
enhetscheferna. Bara uppgifter avseende arbetsmiljön kan delegeras till enhetscheferna.
Flera arbetsgivare kan vara ansvariga för arbetsmiljön. Den part som hyr ut arbetskraft har till
exempel ansvar för det långsiktiga arbetsmiljöarbetet avseende sina medarbetare, medan den
som hyr in medarbetarna svarar för att den inhyrda medarbetaren har en säker arbetsmiljö som
uppfyller tillämpliga lagar och föreskrifter på arbetsplatsen.
Även medarbetarna har ett visst arbetsmiljöansvar i form av att följa gällande rutiner och
använda eventuell skyddsutrustning som sådan anges i rutinerna. Skyddsombud har inte något
arbetsmiljöansvar, utan ska kontrollera och samverka kring arbetsmiljön för arbetstagarnas
räkning.
23
Se kap 19. Fiskbensmetoden, Mål – sätta upp SMARTA mål, Mötesregler – effektiva möten,
STAR – utvärdera hur en bra grupp fungerar, PICK – graf.
24
Se Delegationsordning för 2015, kap 11 Arbetsmiljöansvar.
61
87
Delegering av arbetsmiljöuppgifter ska alltid ske skriftligt så att inga arbetsuppgifter glöms
bort eller att inte samma uppgifter lägga på flera chefer.
Avdelningschef som har arbetsmiljöansvar ska ha en självständig ställning i verksamheten
och kunna fatta snabba beslut, inte minst i akuta situationer när stora risker föreligger. Det är
avdelningschefens ansvar att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inom avdelningen
och att det ständigt uppdateras, utvecklas och utvärderas.
En delegering av arbetsmiljöuppgifter ska minst innehålla följande;
•
•
•
•
•
•
•
från vem delegeras arbetsuppgiften och till vem
en definition på ansvars- och verksamhetsområdet
en beskrivning av arbetsmiljöuppgifterna som delegeras
möjligheten att delegera vidare
kompetens, befogenheter och resurser som medföljer arbetsmiljöuppgifterna
datum och underskrift av avdelningschef och enhetschef
returnering av arbetsmiljöuppgift 25
Chef på enhetsnivå kan inte neka delegering av arbetsmiljöuppgift eftersom detta ingår i
chefsuppdraget. Enhetschef är arbetsgivarens ställföreträdare. Enhetschef kan skriftligen
påtala för arbetsgivaren ifall denne anser att man inte har rätt förutsättningar för att utföra
arbetsmiljöuppgifter.
Enhetschef ska skriftligen påtala (returnering) till avdelningschef om;
•
•
•
•
upplever att du inte har rätt erfarenhet för att få arbetsmiljöuppgiften delegerad till dig
inte har fått utbildning i arbetsmiljöfrågor
inte får personella och ekonomiska resurser för att kunna ta ansvaret
inte har den självständiga ställning som krävs för att man ska kunna fatta egna beslut i
arbetsmiljöfrågor.
25
Returneringen innebär inte någon automatisk friskrivning från ansvar. Ur bevishänseende är
det dock bra om du kan visa att du påtalat vilka förutsättningar du saknar, ifall en olycka
inträffar till följd av att du inte fått de resurser du efterfrågat för att kunna avhjälpa eventuella
risker i arbetsmiljön. En returnering syftar alltså till att korrigera brister och medvetandegöra
arbetsgivaren om vilka åtgärder som behöver vidtas för att du som chef ska ha förutsättningar att
fullgöra dina arbetsmiljöuppgifter. Det befriar dig inte från arbetsmiljöuppgifterna i sig.
62
88
18. Delaktighet
Det är viktigt att alla medarbetare vill samspela och samarbeta med varandra.
Kommunikation, respekt, förståelse och nyfikenhet är viktiga för att medarbetarna ska kunna
bedriva ett lärande och förnyelseprocess. I alla tjänster, inom socialnämndens verksamheter,
ingår arbete med kvalitet och alla måste bidra till att kvalitetsmålen uppnås.
Arbete med systematiskt kvalitetsarbete är en del av det vardagliga arbetet som sker inom
verksamheterna och information samt kunskap om dess syfte, innehåll, struktur ska ges till
alla medarbetare.
Medarbetarna deltar aktivt i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten inom
socialförvaltningen. Därför är det viktigt att synpunkter såväl som klagomål kommer fram och
hanteras. Syftet är att ta på medarbetarnas tankar, frågor och förslag som leder till
förbättringar.
Alla medarbetare måste ges förutsättningar att utföra sitt arbete, trivas på jobbet och sträva till
att utveckla verksamheten. Medarbetarsamtal är chefernas verktyg för att ovannämnda
hanteras på ett strukturerat vis. Medarbetarsamtalen ska hållas minst en gång per år.
18.1
Intern kvalitetsråd
Socialnämnden ska ha ett aktivt kvalitetsråd som består av medarbetare som har valts av
enheterna, max två medarbetare från respektive enhet. Medarbetarna som deltar i rådet får inte
ha ledar-/samordnar- eller strateg position. Det görs inte heller lämpligt att delta i
kvalitetsrådet om man har pågående uppdrag från socialförvaltningen i form av
kontaktperson, kontaktfamilj, familjehem med flera.
Syftet med rådet är att revidera och lämna synpunkter på kvalitetsledningssystem,
övergripande kvalitetsdokument och kvalitetsarbetet som pågår inom förvaltningen, utifrån
medarbetar perspektiv. För rådet ska övergripande riskanalyser och sammanställning av
genomförda förbättringar redovisas. Kvalitetsrådet är en rådgivande instans för controllern,
tillika processledaren i rådet, kring vilka förbättringsområden som finns och vad som är
prioriterande utifrån medarbetarnas perspektiv.
18.2
Klienter
Socialnämndens klienter deltar också i förbättringsarbetet genom att verksamheterna ska
erbjuda klienterna att få lämna synpunkter och klagomål och genomföra enkätundersökningar.
Mottagna resultat analyseras, diskuteras och eventuella åtgärdsförslag tas fram. Hänsyn ska
tas till åtgärderna inför nästkommande års verksamhetsplanering.
63
89
19. Bilagor
Riskanalys
64
Summa
Besvara frågan vad kan gå fel?
Sannolikhet
Beskrivning
Riskbedömning
Allvarlighetsgrad
Process eller aktivitet Risk
90
Riskanalys åtgärder
Åtgärdsförslag
Metod för
uppföljning
Resultat
Ansvarig för
genomförande
Bakomliggande
orsaker
Beslut
Uppdragsgivarens
godkännande
Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder och metod för
uppföljning
Effekt av åtgärd
65
91
Tillbud och avvikelser i verksamheten
Anmälan om tillbud eller avvikelse i verksamheten
Anmälan avser
 Tillbud
 Avvikelse i verksamheten
Datum för anmälan
1. Uppgifter om den som anmäler
Namn:
Befattning eller titel:
2. Verksamhet där händelsen har uppstått:
3. När och hur händelsen har uppmärksammats:
4. När inträffade händelsen (datum, klockslag)
5. Avser händelsen i verksamheten en enskild person?
 Ja
 Nej
66
92
6. Om händelsen avser tillbud beskriv noggrant vad den rapporterade händelsen har
bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för dig.
7. Om händelsen avser avvikelse i verksamheten beskriv noggrant vad den
rapporterade händelsen har bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde
ha fått för den enskilde.
67
93
8. Vad har gjorts (mer än skriftlig anmälan) för att förhindra uppkomst av händelsen i
verksamheten?
(besvaras av chefen för verksamheten där händelsen har inträffat)
9. Om händelsen avser tillbud, har händelsen lett till en arbetsskadeanmälan gjorts?
 Ja
 Nej
Underskrift av den som rapporterar
Underskrift av närmaste chef
Namnförtydligande
Namnförtydligande
Om händelse avser tillbud, underskrift av skyddsombud
Namnförtydligande
68
94
Denna del besvaras av förvaltningschef om anmälan avser avvikelse i
verksamheten
Datum när den muntliga eller skriftliga anmälan tagits emot:
Ställningstagande om anmälan ska föranleda Lex Sarah anmälan och anmälan till
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
Ställningstagandet görs av förvaltningschef.
 Avvikelsen likställs ett allvarligt missförhållande i verksamheten.
En Lex Sarah anmälan ska upprättas och anmälas till IVO,
Inspektionen för vård och omsorg.
 Avvikelsen i verksamheten bedöms inte utgöra påtaglig risk för missförhållanden.
Särskilda åtgärder, som ska förhindra uppkomsten av händelsen, ska redovisas för
förvaltningschefen. Åtgärderna ska följas upp.
 Avvikelsen i verksamheten bedöms inte som allvarlig. Inga åtgärder, mer än de
som har redovisats under punkt åtta, behöver vidtas.
Underskrift av förvaltningschef.
………………………………..
Förvaltningschef
………………………………..
Namnförtydligande
Syftet med blanketten är att du som medarbetare eller chef kan beskriva händelsen eller lämna
dina synpunkter på verksamheten på ett enkelt sätt.
Rapporteringen är i första hand till för att identifiera risker och hitta systemfel i
organisationen och utgör på så sätt ett underlag för förbättringar i verksamheten.
Handboken för tillämpningen av SOSFS 2011:9 om ledningssystem beskriver en avvikelse på
följande sätt: ”En avvikelse uppstår om en verksamhet inte når upp till kvalitet, det vill säga
inte efterlever krav och mål i föreskrifter eller i beslut. Identifierade avvikelse ska dels
åtgärdas, dels ska processer och rutiner ses över så att den som bedriver verksamheten med
stöd av dem kan säkra att en inträffad avvikelse inte inträffar igen”.
69
95
Vi vill veta vad ni tycker!
Har du synpunkter på de tjänster socialförvaltningen ger, så berätta dem för oss.
Det är värdefullt att få ta del av dina synpunkter och klagomål – det ger oss en
chans att rätta fel och förbättra verksamheten. Du kan vara anonym, men lämnar
du namn så får du ett svar inom 14 dagar.
Datum
Vilken verksamhet/enhet gäller anmälan?
Vem anmäler?
Den enskilde
Anhörig
Annan
Skriv dina synpunkter här:
Frivilliga uppgifter
Namn
Telefon
Adress
Jag vill vara anonym!
Jag vill ha en personlig kontakt, ring mig!
Mottagare av muntliga synpunkter
Datum
Ifylls av registrator
Anmälan vidarebefordras till
Svar senast
Återkoppling:
Muntligt
Skriftligt
Nöjd
Missnöjd
Åtgärd/besked
Utfört av
Datum
70
96
Årscykel socialförvaltningen
71
97
Fiskbensmetoden
Metoden rekommenderas som det primära verktyget för att få fram förändrings- och
förbättringsidéer genom att bena upp vad ett problem beror på.
Ordet ”Fisk” står för;
• Formulering (ni ska formulera problemet i en varför-fråga)
• Individuellt arbete (ni ska skriva ner svar på frågan på post-it lappar, max ett svar per
lapp)
• Spridning av lappar (gruppera lapparna i ett fiskben och ge benen rubriker)
• Konsensus genom röstning (var och en få rösta på vilket ben som behöver prioriteras)
Och slutligen ska ni ta fram en;
• Att göra – lista (lista lösningar samt ansvariga och tidsbestäm när allt ska vara klart)
Det är vanligt att vilja göra allt på en gång. Börja därför med att välja ut ETT område att fokusera
ert förbättringsarbete på. Ett bra sätt är att be alla i gruppen att skriva ned allt som strular i deras
dagliga arbete på separata Post-it lappar.
Gruppera sedan lapparna i olika kategorier son ni själva döper och rösta på det ben som gruppen
ska göra något åt först. Alla deltagare har tre röster var att lägga enligt egna önskemål. Kom ihåg
att fokusera på det ni kan påverka själva!
När ni har röstat fram ett ben 26 så ska ni gå igenom de Post-it lappar som bildar den specifika
kategorin och tillsammans ta fram aktiviteter som ska bidra till en lösning på strulet. Varje aktivitet
ska ha en namngiven ansvarig person och alla aktiviteter ska ha ett slutdatum då den ska vara
genomförd.
Vilka aktiviteter och vilken tidsplan som ska gälla bestäms av gruppen. I regel kan en enhet arbeta
med flera olika problemområden samtidigt där tidsplanen kan variera från en dag till en månad,
beroende på strulet och aktiviteternas omfattning.
Samtliga aktiviteter ska följas upp kontinuerligt i samband med exempelvis arbetsplatsträffen där
ni redovisar hur ni ligger till. Det är också viktigt att ni som grupp bestämmer i förväg er för hur NI
ska fira när ni når ert slutmål. Bestäm också när ni förväntar er att nå slutmålet.
Om ni inte når dit i tid så fråga er varför! Därefter har ni två val. Antingen ger ni er själva mer
tid eller så fokuserar ni er energi på problemet som har bidragit till att ni inte nådde ert slutmål i tid.
Återigen är det viktigt att ni inte glömmer bort att fira när ni har nått målet.
Bild på högersidan illustrerar ett fiskben där gruppen i fråga har benat ut ett problem och följt
beskrivningen ovan. Gruppen har också satt delmål för få indikationer om de är på rätt väg.
Fiskbenet har gjorts på en tavla så att alla kan se, bli påminda om och följa upp vad som ska göras
och av vem.
26
Som representerar en kategori
72
98
Nedan illustreras ett ”fiskben”
73
99
Mål – sätta upp SMARTA mål
Den första frågan i förbättringsmodellen 27 är frågan "Vad är det vi vill åstadkomma?" Svaret på
frågan är de mål vi sätter upp så att vi alla vet vad vi strävar mot, vad vi arbetar för. Det brukar
framhållas att ett mål ska vara utmanande.
Sätter vi ribban för lågt går det troligen att nå målet med bara lite ansträngningar. Sätter vi ribban
högt så "tvingas" vi göra rejäla förändringar, kanske se över hela processer, för att nå ända fram.
Man kan också säga att en målformulering ska vara SMART;
S = Specifikt, det vill säga ett mål ska vara så tydligt som möjligt. Använd ord för riktning i
målbeskrivningen, t ex öka, minska, förbättra och utveckla.
M = Mätbart, det vill säga ett mål ska vara mätbara, eftersom det som går att mäta är i regel det
som blir gjort. Det man kan visa i siffror, svart på vitt, det brukar bli tydligt för de flesta hur det går
eller vartåt det lutar om man har flera mätresultat över tid.
A = Accepterat, det vill säga det är viktigt att de som ska arbeta med förbättringarna måste
acceptera målen. Därför måste målen förankras inom den enhet det gäller och hos de medarbetare,
som ska arbeta mot målen. Därför bör man ägna tid åt detta!
R = Realistiskt, det vill säga målen ska vara realistiska. Vår definition är att målen ska vara
utmanande. Om målen inte är tillräckligt utmanande så finns det en risk att vi inte utvecklar nya
arbetssätt utan bara försöker springa lite fortare och fortsätter som vanligt. Vill vi åstadkomma ett
genombrott som blir hållbart och bestående så gäller det att ställda banbrytande mål.
T = Tidsatt, det vill säga det är viktigt att man bestämmer när målen ska vara uppfyllda. Sätt upp
en tidpunkt, annars är det risk för att arbetet skjuts framför oss. Börja med fördel att testa
förändringar så snart som möjligt, helst redan efter några dagar.
Formulera smart
Undvik målformuleringar som: ”Vi ska tillgodose våra klienters behov.”
Skriv istället ”Vi ska öka andelen nöjda klienter med 10 procent fram till senast 31 oktober
2014.”
Undvik: ”Vi ska minska vår handläggningstid under året. ”
Skriv istället: ”Vi ska minska handläggningstiden på vår enhet till 8 arbetsdagar senast vid
årsskiftet.”
Delaktighet
Hur får man då medarbetarna att sluta upp kring uppställda mål och mått? En bra
förtroendeskapande relation mellan chef och medarbetare, en stödjande ledarstil, möjligheter till
aktiv delaktighet i stort och vid formuleringen av målen är sådant som framhållas som viktigt.
27
Se kap. 8 ”Systematiskt förbättringsarbete”
74
100
Mötesregler – effektiva möten
Arbetsgruppens utveckling
För att förstå och förbättra vår interna samverkan är det nödvändigt att vi utvecklar vår förmåga att
arbeta tillsammans, över funktions- och professionsgränserna.
En grupp är visserligen beroende av uppgiften men för att förändringsarbetet skall bli så effektivt
som möjligt kan följande frågor vara till hjälp när man sätter samman en arbetsgrupp.
• Har medlemmarna tillräckligt med kunskap om förbättringsområdet?
• Har vi representanter från alla områden som påverkas av problemet?
• Har vi representanter från alla enheter som på ett avgörande sätt berörs av och kan påverka
resultatet?
För ett fungerande arbetsgrupp krävs kunskap om mötesstruktur och om förhållningssätt
och gruppdynamik.
Vad kännetecknar
Atmosfär
Effektiv grupp
Behaglig, informell, avspänd
Ineffektiv grupp
Likgiltighet, behov att leda
Kommunikation
Riktig, målinriktad berör
arbetsuppgifterna
Tar till vara varandras förslag.
Ingen rädsla att göra bort sig
Deltagarna är införstådda i
gruppens mål och sin egen
roll/uppgift i detta
Finns och accepteras.
Diskuteras utan rädsla för
konflikt
Uttrycks i gruppen
Fåtal som dominerar, spårar ut,
rör petitesser
Lyssnar dåligt och idéer
negligeras
Oklarhet kring mål och roller,
bristande engagemang
Uppriktigt, välment,
konstruktivt
Dominerar ej, ingen maktkamp,
individuella resurser används
Dold, personcentrerad,
destruktiv
Några få dominerar, maktkamp,
tar ej till vara individuella
resurser
Lyssna
Mål och roller
Åsiktsskillnader
Känslor
Kritik
Ledarroll
Diskuteras ej, undertrycks,
konflikträdsla
Döljs, man sluter sig
Mötesregler för effektiva samverkansmöten, APT och FGT
En del i stödstrukturen för effektivt grupparbete är att alla är delaktiga, bland annat genom att var
och en har ansvar för särskilda uppgifter eller områden. Även vid gruppmöten hjälper det att
fördela ansvar genom att utse vissa roller.
Vilka och hur många roller kan variera mellan olika grupperna och uppgifter. Det viktiga är att det
upplevs som meningsfullt och inte som hindrande för gruppen.
Om vi tillsammans sätter de ramar som vi kommer verka inom är det lättare att förstå vad
som förväntas av oss på olika möten.
75
101
Exempel på påståenden vars innebörd det är bra att gruppen är överens om är;
• Alla kommer och alla kommer i tid.
• Mötet börjar och slutar på bestämd tid.
• Kreativt klimat – vi skall inte döma varandra, utan samarbeta för att nå resultat som vi
aldrig nått förr.
• Visa respekt för personerna på mötet och deras åsikter. Ge enbart konstruktiv feedback!
• Tala i tur och ordning och låt alla komma till tals.
• Hur fattas besluten? – ska det ske genom röstning eller i samförstånd.
Mötesprocess i sju viktiga steg
Genom att vi följer dessa steg skapar vi en god process för mötet.
Gör så här:
1. Tilldela roller exempelvis ledare, sekreterare, tidhållare
2. Klargör målet med mötet
3. Gå kort igenom dagordningen, tidsätt de olika punkterna
4. Arbeta igenom dagens uppgifter, skjut inte på något
5. Summera mötet. Dokumentera slutsatserna.
6. Gör dagordning och planera för nästa möte
7. Utvärdera mötet tillsammans
- Vad gick bra?
- Vad ska vi göra bättre nästa gång?
STAR – utvädra hur en bra grupp fungerar
STAR (Stjärnan) är ett instrument som kan användas som diskussionsunderlag och utvärdera hur
en grupp fungerar. Efter diskussion i gruppen fyller ni i varje del av stjärnan. Resultatet blir att ni
kommer få en bild av hur ni upplever att er grupp fungerar. Varje stjärnspets är indelad i fyra delar.
76
102
Exempel på en i fylld stjärna kan ni se nedan
Resultatet från stjärnan visar på att gruppen
har inte kunnat komma med många
förbättringsförslag och det råder stor otydlighet
varför man ens har mötet.
Utifrån detta kan man nu ta fram åtgärder som
skapar tydlighet och stimulerar gruppen till att
fundera på nya idéer och förbättringar.
i
77
103
SKRIVELSE
Vår handläggare
1 (2)
Datum
Vår beteckning
2014-02-05
SOCN/2015:7 -041
Ert datum
Er beteckning
Bruno Maras
Controller
Till Socialnämnden
Årsredovisning 2014
Ärendebeskrivning
Socialnämnden har utifrån kommunfullmäktiges reglemente och socialtjänstlagens
portalparagraf det yttersta ansvaret för att människor får den hjälp och stöd den behöver.
”Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
•
•
•
ekonomiska och sociala trygghet,
jämlikhet i levnadsvillkor,
aktivt deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människors ansvar för sin egen och andras sociala
situation inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers resurser. Verksamheten ska bygga
på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. När åtgärder rör barn ska särskilt
beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.”
Socialnämnden bedömer att verksamheten har använt befintliga resurser på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt för att uppfylla lagbestämmelserna, men nämnden kan också konstatera att
behovet av ekonomiska resurser har varit högre än den tilldelade budgetramen och detta har
resulterat i ett underskott.
Nämnden redovisar ett utfall på 164 911 tkr för helår 2014 det är ca 15 831 tkr högre är
budgeterat för året.
Socialnämndens arbete med bland annat samsjuka individer på institution, äldre som lider av
men av tidigare missbruk, anvisade ensamkommande barn och unga, sociala kontrakt är de
huvudsakliga orsakerna till det redovisade underskottet på 15 831 tkr.
64180 Katrineholm
www.katrineholm.se
104
SKRIVELSE
2 (2)
Datum
Vår beteckning
2014-02-05
SOCN/2015:7 -041
1.
2.
Socialnämnden föreslås anta socialförvaltningens årsredovisning 2014.
Socialnämnden föreslås anta socialförvaltningens förslag till nämndens underlag för
övergripande årsredovisning 2014 till sitt eget och överlämna underlaget till
kommunstyrelsen.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
64180 Katrineholm
www.katrineholm.se
105
Årsredovisning 2014
Socialförvaltningen
2014
106
1 Katrineholms kommun
1.1 Vision 2025
I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling – för liv, lärande och
företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda – det vi lever för och
det vi lever av – mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt – rätt geografiskt och
rätt för handling och förändring.
2
107
2 Sammantagen bedömning
Socialförvaltningens uppdrag grundar sig på gällande lagstiftning, kommunens politiska och
visionära mål men även av invånarnas grundläggande behov av stöd. Den organisationsstruktur
som har funnits inom socialförvaltningen under året infördes per den första januari år 2014.
Omorganisationen är ett resultat av analyser som verksamheten har genomfört, i syfte till att öka
kvalitet och minska onödiga kostnader. Socialförvaltningen bedömer att omorganisationen har
skapat bättre förutsättningar för styrning och ledning eftersom verksamheternas indelning utgår
nu ifrån funktion och målgrupp.
I och med omorganisationen har samtliga medarbetare fått en genomgång av uppsatta mål,
samband mellan ekonomi, förvaltningens användning av de begränsade resurserna samt hur
detta påverkar klienterna. Stor andel av medarbetarna har tidigare inte fått ta del av denna
information vilket skapade otydlighet i organisationen, medarbetarna hade svårt att känna igen
sitt arbete i de formulerade målen för verksamheten. Delaktighet hos medarbetarna har därför
varit prioriterat under året. Socialförvaltningen bedömer att många av de satta målen för år 2014
kan förvaltningen inte påverka, som exempelvis kommunens arbetsmarknad eller ökad vårddygn
på HVB som är en direkt effekt av att kommunen tar emot allt fler anvisade ensamkommande
flyktingsbarn.
Under året har samtliga verksamheter inom socialförvaltningen fokuserat på att få
förvaltningens budget i balans och utveckla god kvalitet i verksamheten. Socialförvaltningen har
fått mycket bara stöd från kommunchefen, kommunledningen och kommunstyrelsen kring detta.
Arbetet men kostnadseffektiviseringarna har bland annat skett utifrån KPB - Kostnad per
brukare, som har varit en metod att beräkna förvaltningens olika insatser. Under året har
nämnden fastställt sitt kvalitetsledningssystem med ansvarsfördelningar som alla i verksamheten
har jobbat efter.
Inspektion för vård och omsorg har genomfört omfattande tillsyn av socialförvaltningens arbete
med förhandsbedömningar, utredningar och placering inom barn-, unga- och vuxenärenden.
Eftersom förvaltningen inte har agerat i tillräcklig omfattning tidigare åren lade Inspektion för
vård och omsorg ett föreläggande om vite på 600 tkr. För att komma tillrätta med bristerna har
flera åtgärder vidtagits under året som exempelvis månadsvisa internkontroller som återkopplas
till medarbetarna, förstärkning inom utredningsgruppen, utbildning inom metoden Signs of
safety, handledning och mer stöd samt coaching av nytillsatta verksamhetsledare. Åtgärderna
som socialförvaltningen har genomfört och kommer fortsätta att utveckla har redan gett goda
resultat för klienterna, medarbetarna och kommunen. Inspektion för vård och omsorg
genomförde ytterligare en tillsyn under hösten och beslutade att ta bort föreläggandet om vite på
600 tkr. Under hösten genomförde Inspektion för vård och omsorg även en särskild tillsyn av
socialförvaltningens Kollektivet HVB. Tillsynen av Kollektivet HVB avslutades utan någon
anmärkning eller krav på åtgärder.
Från och med oktober i år har socialstyrelsens nya föreskrifter börjat gälla där det blir krav på att
inleda utredning på alla barn och unga som har bevittnat våld. Det nya kravet förväntas öka
arbetsbelastningen på redan kraftigt belastade utredande socialsekreterare. Den första juli trädde
även nya lagbestämmelser i kraft om behörighet för att utföra vissa arbetsuppgifter inom
socialtjänstens barnoch ungdomsvård. En lägsta utbildningsnivå införs motsvarande
socionomexamen eller annan relevant examen. Socialförvaltningen har påbörjat arbete med
lösningar på hur de kraftiga ökningarna av anmälningar och utredningar ska hanteras för att
behålla god arbetsmiljö och fortsätta uppfylla lagbestämmelserna.
3
108
Socialförvaltningen bedömer att verksamheten har använt befintliga resurser på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt för att uppfylla lagbestämmelserna, men förvaltningen kan också konstatera
att behovet av ekonomiska resurser har varit högre än den tilldelade budgetramen och detta har
2.1 Framtiden
Socialförvaltningen prognostiserar att bostadsbristen i kommunen och svårigheten att få
förstahandskontrakt kommer påverka vårdkedjan som bedrivs inom socialförvaltningens
verksamheter. Utvecklingen har gått från behandlingsmetod till boende och individuell
behandling. Idag har individer med missbruk och/eller samsjuklighet väldigt svårt att få ett eget
kontrakt vilket gör att dessa individer fastnar på intuition. Denna utveckling ser ut att fortsätta
vilket gör att samarbetet med fastighetsägare blir viktigt likväl som med andra vårdgivare.
Socialförvaltningen bedömer att trycket kommer fortsätta öka på efterfrågan gällande stöd med
bostadsanskaffning. Enligt socialförvaltningens reglemente ska verksamheten inte bedriva
samordning kring och anskaffning av bostäder ändå ha socialförvaltningen blivit kommunens
tredje största hyresvärd. Socialförvaltningen bedömer att de sociala problemen i Katrineholm
förvärras på grund av trångboddhet och bostadsbristen. Det är av allra största vikt att
kommunens samtliga verksamheter tar ett gemensamt grepp kring individer som utestängs från
bostadsmarknaden och skapar förutsättningar för en hållbar bostadsmarknad i kommunen.
Försörjningsstödet fortsätter vara beroende av konjunkturen och de sysselsättningsåtgärder som
arbetsförmedlingen och Viadidakt kan tillhandahålla de individer som uppbär försörjningsstöd.
Enligt arbetsförmedlingens senaste prognos tyder mycket på att arbetsgivarna i länet ser måttliga
förbättringar inför 2015. De offentliga arbetsgivarna upplever dock en hög brist på utbildad
arbetskraft. Det gäller främst inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning.
Arbetsförmedlingen gör bedömningen att arbetslösheten i länet kommer sjuka under 2015 men
fortsätter högst troligt vara högre än i riket. Mer än en tredjedel av de som är inskrivna som
arbetslösa i länet har varit utan arbete i mer än tre år. Utbildningsnivån är markant lägre i länet
än i riket. Det innebär att det kommer fortsätta vara mycket hård konkurrens om de arbeten som
inte kräver så mycket erfarenhet eller utbildning.
Migrationsverket har under året anvisat allt fler asylsökande ensamkommande barn till
kommunen och anvisningarna kommer att öka med mer än det dubbla under år 2015. Under året
har cirka 7 000 barn och ungdomar sökt asyl utan en vårdnadshavare i Sverige. I
Migrationsverkets första prognos för året var den siffran 4 400. Huvudorsakerna till den ökade
strömmen av asylsökande bedöms vara kriget i Syrien men även den ökade osäkerheten i Irak.
4
109
Andelen ensamkommande flyktingbarn- och familjer i Katrineholm har ökat under året och
förväntas fortsätta öka. Detta kommer fortsätta påverka socialförvaltningens arbete väsentligt.
De anvisade ensamkommande barn är i behov av stöd och omsorg på ett HVB alternativt i ett
familjehem. Även familjer som anländer till kommunen är ofta i behov av ett nära stöd, ofta i
hemmiljö, men eftersom de inte har lärt sig språket så är det svårt att genomföra en insats på ett
tillfredställande sätt. Det kommer finnas ett stort behov av att rekrytera personal med annan
kulturell bakgrund som kan arbeta med dessa familjer så att bästa stöd kan erbjudas.
I kommunens plan med budget för år 2015 beslutade komunfullmäktige att ge kommunstyrelsen
i uppdrag att, som underlag till beredningen av övergripande plan med budget 2016 – 2018,
genomföra förstudier om inrättande av familjecentral där öppen förskola, mödravård,
barnvårdscentral och socialtjänst samverkar, utveckling av samordnad vård och omsorg på
hemmaplan för samsjukliga äldre personer och strategi för att minska omfattning av sociala
kontrakt. Förstudiernas resultat kommer att påverka socialförvaltningens verksamhet och
förvaltningen hoppas på att förstudierna ska förstärka samarbetet mellan olika verksamheter i
kommunen.
5
110
3 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av
volymmått
Socialförvaltningen ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och
behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt
lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i
vissa fall (LVM). Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap. 3 § ska samtliga insatser inom
socialtjänsten vara av god kvalitet. Utförande av insatser inom socialtjänsten genomförs av
personal med relevant utbildning och erfarenhet. Kvalitet i verksamheten ska systematiskt och
fortlöpande utvecklas och säkras.
Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en skyddslag för barn och unga
under 21 år och ett komplement till socialtjänstlagen, när nödvändig hjälp och stöd inte kan ges
med samtycke från barnet och/ eller dennes föräldrar. Socialtjänsten kan komma med förslag på
olika typer av lösningar för att föräldrarna ska få det stöd de behöver för att barnet/barnen ska ha
det bra. I de fall där vare sig föräldrarna eller barnet/barnen samtycker till socialtjänstens förslag
kan LVU användas för att se till att vården kan ges. För att vård ska kunna ges, med stöd av
LVU, måste socialnämndens utsedda utskott ansöka och få detta beviljat hos Förvaltningsrätten.
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är ett annat komplement till socialtjänstlagen
och kan tillämpas då möjligheterna att tillgodose en missbrukares behov av vård i frivillig form
är uttjänta eller har varit otillräckliga. Vården enligt LVM syftar till att avbryta en destruktiv
utvecklig av ett missbruk och motivera klienten till behandling som kan leda till missbruksfrihet.
För att vård ska kunna ges, med stöd av LVM, måste socialnämndens utskott ansöka och
beviljas detta hos Förvaltningsrätten.
Enligt skuldsaneringslagen 2 § ska kommunerna lämna råd och anvisningar i budget- och
skuldfrågor. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och
betalningsplanens löptid. Socialförvaltningen erbjuder budget- och skuldrådgivning till
Katrineholms och Vingåkers skuldsatta invånare.
Katrineholms kommun har ett ansvar för handläggning av serveringstillstånd och inom
kommunen sköts detta av socialförvaltningen. Det är alkoholhandläggaren, tillika förvaltningens
jurist, som handlägger ärenden som gäller serveringstillstånd. Socialförvaltningen har även
tillsynsansvar över de restauranger som fått serveringstillstånd. Grunden för bedömning av
serveringstillstånd är alkohollagen och andra tillämpliga lagtexter.
Socialförvaltningen ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna
ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld, budgetrådgivningen och
Socialförvaltningen är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom förvaltningens
verksamhetsområde.
För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har
socialförvaltningen utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och
Familjeenheten. Förvaltningen driver även ett eget hem för vård och boende (HVB) som heter
Kollektivet HVB samt ett lägenhetsboende för ungdomar som heter Klivet. Vårdförbundet
Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem
för kommunens räkning.
6
111
3.1 Socialnämnden
Volymmått
Utfall 2013
Utfall 2014
Antal hushåll som söker
försörjningsstöd, snitt per månad
1 064
1031
Antal hushåll som beviljas
665
679
Antal sociala kontrakt
85
130
Antal placerade vuxna enl SoL och
LVM, snitt per månad
43
46
Antal placerade barn och ungdomar
enl SoL och LVU inklusive HVB
Klivet och Kollektivet, snitt per
månad
109
137
Antal stadigvarande alkoholtillstånd
33
33
Antal kvinnofridsärenden
144
150
Antal placerade på Vårnäs, öppet
intag
65
Redovisas den 19 feb
Antal besök budget- och
skuldrådgivning samt skuldsanering
494
655
3.1.1
Kommentarer till volymmått
Antalet hushålls som söker försörjningsstöd, i genomsnitt per månad, har minskat något jämfört
med föregående år men antalet hushåll som fortsätter söka försörjningsstöd är högt i förhållande
till kommunens storlek. Hur mycket hushållen beviljas i försörjningsstöd regleras av riksnormen
som regeringen ha fastställt.
Antal hushåll som har beviljats försörjningsstöd har ökat och detta beror dels på dels att alla
deltagare i Arbetslinjen 2.0 har inte blivit självförsörjande men i huvudsak beror detta på så
kallad jobbstimulansen. Jobbstimulansen bedöms ha fått motsatt effekt i Katrineholm vilket
innebär att fler hushåll blir kvar inom socialförvaltningen och fortsätter vara berättigade till
försörjningsstöd.
Trots införandet av kommunal hyresgaranti har sociala kontrakt fortsatt att öka under år 2014.
För socialförvaltningen är detta en stor utmaning eftersom verksamheten inte har utrymme att
arbeta med bostadsfrågor. Eftersom inga andra aktörer hanterar detta och socialtjänstens ansvar
som det yttersta skyddsnätet i kommunen så hamnar allt fler av dessa ärenden på
socialförvaltningen.
Antalet placerade barn och unga har ökat och kommer att fortsätta öka under nästkommande år
eftersom kommunen tar emot allt fler anvisade ensamkommande barn och unga. För samtliga av
dessa individer föreligger det ett behov av skydd och stöd vilket innebär att de placeras på ett
HVB eller i familjehem i enlighet med socialtjänstlagen.
Kvinnofridsärenden har inte ökat mycket jämfört med föregående år men socialförvaltningen ser
att våldet har blivit allt grövre och förövarna allt yngre.
7
112
När det gäller socialförvaltningens arbete med budget- och skuldrådgivning så är det är ett fåtal
individer som beviljas skuldsanering enligt lag. Detta får till följd att socialnämnden måste lägga
mycket arbete på att hitta alternativa lösningar tillsammans med klienten, detta leder till ökad
samverkan och besök från respektive klient.
4 Resurser - uppföljning av resursanvändning
4.1 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen
Driftsredovisning
Nettoresultat, tkr
Drift
Utfall 2014
Budget 2014
Avvikelse
Nämnd
-923
-1 119
196
Ledning
-9 522
-7 696
-1 827
Stab
-8 133
-7 686
-447
-128 324
-116 930
-11 394
-18 008
-15 649
-2 359
Totalt
-164 910
-149 080
-15 831
4.1.1
Kommentarer till driftsredovisning
Socialförvaltningen har de tidigare åren inte fått full ersättning för sina kostnader som
verksamheten har rätt till, när det gäller etableringsärenden. I år har fördelningen av
statsbidragen reviderats viket resulterade i att socialförvaltningen har fått en procentuellt ökad
andel av statsbidraget men ersättningens omfattning motsvarar fortfarande inte de faktiska
kostnaderna som förvaltningen har för detta arbete. Den prestationsbaserade ersättningen och
den så kallade majersättningen som betalas ut från Migrationsverket har socialförvaltningen inte
kunnat ta del av. Majersättning är till för stödinsatser av förebyggande karaktär enligt
socialtjänstlagen som ges till asylsökande barn under 18 år.
Förvaltningen redovisar ett utfall på 164 911 tkr för helår 2014 det är ca 15 831 tkr högre är
budgeterat för året. I samband med förvaltningens arbete kring underlag till övergripande plan
med budget för år 2014 skrev socialförvaltningen att verksamheten är i behov av en
förvaltningsöverskridande strategi när det gäller vård och omsorg av individer som lider av
samsjuklighet eller men av ett tidigare missbruk. De senaste åren har majoriteten av
socialförvaltningens vuxna institutionsplaceringar tillhört ovannämnda kategorier. Under året
har dessa placeringar ökat i antal och de fortsatter vara kostnadskrävande. Dessa placeringar är
en av de stora orsakerna till förvaltningens redovisade underskott.
Från första januari 2014 gjordes en lagändring som gör det möjligt för Migrationsverket att
anvisa ensamkommande barn till kommuner oavsett om kommunen har en överenskommelse
om att ta emot ensamkommande barn. Under 2014 har cirka 2 000 barn anvisats till Sveriges
kommuner med stöd av lagändringen, varav 30 av dessa barn har anvisats till Katrineholm.
Arbete med gruppen anvisade ensamkommande barn har konstant ökat under året. Alla
kostnader som förvaltningen har kring detta arbete kan inte täckas av den ersättning som
8
113
kommunen får från Migrationsverket. Gällande författningar ställer högre krav än vad
Migrationsverkets ersättningar kan täcka. Exempelvis måste förvaltningen lägga allt mer
resurser i form av utbildning, administration, dokumentation, uppföljning för att kunna hantera
dessa ärenden rättsäkert. Migrationsverkets ersättningar täcker boende för barnet och den första
utredningen som socialförvaltningen genomför inför en placering.
Antalet hushåll med utbetalt försörjningsstöd låg på cirka 14 hushåll fler per månad än 2013
dock har utbetalt försörjningsstöd ökat med bara 0,2 miljoner år 2014. Socialförvaltningen har
aktivt arbetat med att så många som möjligt ska delta i exempelvis projektet Arbetslinjen 2.0,
jobb- och utvecklingsgarantin och TRIS. Kostnadsutvecklingen av försörjningsstödet har varit
stabilt under året vilket är positivt. Socialförvaltningen bedömer att kommunstyrelsens vidtagna
insatser, i from av Arbetslinjen och Arbetslinjen 2.0, har bidragit till att försörjningsstödet inte
har ökat nämndvärt för första gången sedan år 2009.
Socialförvaltningen arbete med bland annat samsjuka individer på institution, äldre som lider av
4.2 Ekonomiskt utfall avseende investeringar
Investeringsredovisning
Nettoresultat, tkr
Investering
Utfall 2014
Budget 2014
Avvikelse
Arbetsmiljöförbättring
-225
-150
-75
Totalt
4.2.1
Kommentarer till investeringsredovisning
Socialförvaltningens investeringar avser kontorsmöbler, framför allt i form av höj- och sänkbara
bord till medarbetarna. Arbetsmiljön har förbättrats under året men det återstår mycket arbete
som kommer fortsätta genomföras nästkommande år.
9
114
4.3 Personalresurser
4.3.1
Personalförändringar inom förvaltningen under året
Från den första januari 2014 har socialförvaltningen en ny organisation. Omorganisationen
innebär en utökning av chefsnivåer, samt en utökning av verksamhetsledare och
socialsekreterare. Det finns tre chefsnivåer inom socialförvaltningen; förvaltningschef,
avdelningschefer samt enhetschefer.
Myndighetsavdelningen har cirka sextio anställda varav två enhetschefer och fyra
verksamhetsledare. Inom den underliggande enheten bistånd barn, unga, vuxna har fem personer
slutat under året. Enhetens utmaning under året har varit att rekrytera socionomer med
arbetslivserfarenhet. De nya lagbestämmelserna om behörighet för att utföra vissa
arbetsuppgifter inom socialtjänstens barnoch ungdomsvård ställer krav på en lägsta
utbildningsnivå motsvarande socionomexamen eller annan relevant examen samt krav på
erfarenhet. De flesta av socialförvaltningens utredande socialsekreterare har mindre än ett års
erfarenhet vilket gör att socialsekreterarna behöver mycket handledning. Det innebär även att de
fåtal som har erfarenhet är högt belastade då de nyanställda inte klarar lika många ärenden som
en erfaren utredande socialsekreterare. Med så många nya medarbetare innebär det även mycket
handledningstid för verksamhetsledarna. För att säkerställa att de nya medarbetarna kommer
snabbare in i arbetet behöver enheten anställa en mentor på heltid under år 2015. Mentorn
kommer ge praktiskt stöd i ärenden genom att bland annat fungera som medhandläggare i vissa
ärenden och finnas till hands för stöd i det löpande arbetet.
Som en konsekvens av den kraftigt ökade antalet ärenden samt att många nyanställda
socialsekreterare är relativt oerfarna har enheten bistånd barn, unga och vuxna under 2014
utökat personalstyrkan med ytterligare sju medarbetare, två inom så kallad familjehemsgruppen
och fem inom utredning som avser barn och unga.
Inom myndighetsavdelningens underliggande enhet ekonomiskt bistånd har det varit en stor
personalomsättning det är dock positivt att tre av de som slutat fortsätter som socialsekreterare
inom enheten barn, unga och vuxna. Lika positivt är att tre socialsekreterare och en
verksamhetsledare som tidigare arbetat inom enheten, har kommit tillbaka efter att ha provat på
andra arbeten under några år. Eftersom det har varit en stor personalrörlighet de senaste åren så
innebär det att en stor del av socialsekreterarna är nya i arbetet men samtliga har alla fått stort
stöd av verksamhetsledaren. De socialsekreterare som har en längre tids erfarenhet har kommit
snabbt in i arbetet.
Öppenvårdsavdelningen har cirka trettio tillsvidare anställda varav två enhetschefer och två
verksamhetsledare. Avdelningen har haft en stabil personalutveckling under året där några
medarbetare har valt att sluta och då har tjänsterna tillsatts av nya medarbetare.
Enheten staben leds av en enhetschef och är organisatoriskt placerad under förvaltningschefen.
Staben består av nio kvinnor och fyra män, alla med tillsvidaretjänster. Under året
omorganiserades staben. Nämndsekretaren som tidigare var anställd inom staben, arbetar nu
under kommunledningsförvaltningen och socialnämnden köper istället tjänsten. Från att ha
anlitat en av kommunens ekonomer, har staben under våren anställt en controller som även
arbetar med socialförvaltningens budget- och uppföljningsarbete.
Under året har socialförvaltningen arbetat hårt med rekryteringarna och för att hitta rätt person
till rätt plats. Under längre rekryteringsprocesser har förvaltningen behövt hyra in konsulter som
har arbetat med barnutredningar. Historiskt sätt har behovet av rekrytering ofta lösts tillfälligt
genom att hyra in konsulter eller så har förvaltningen valt att inte tillsatta tjänsterna. Detta har
10
115
sedan resulterat i kraftigt minskad kvalitet på utfört arbete då arbetsbelastningen ökade för de
medarbetare som har valt att jobba kvar inom socialförvaltningen.
Mätdatum 31/12 2013
Antal tillsvidareanställda
85
99
Varav kvinnor
69
77
Varav män
16
22
Antal visstidsanställda
26
15
Varav kvinnor
15
7
Varav män
11
8
Antal årsarbetare tillsvidare och
visstid
108,71
110,96
Varav kvinnor
82,26
82,00
Varav män
26,45
28,96
2013
2014
Redovisas ej könsuppdelad på
nämndsnivå pga eventuell
identifierbar statistik
Antal arbetade timmar
timanställd personal
5 028,02
4 185,75
Antal årsarbetare timanställd
personal
2,54
2,11
4.3.2
Personal- och chefsförsörjning under året
Enheten bistånd barn, unga och vuxna har under året rekryterat tolv socialsekreterare. Två
socialsekreterare till familjehemsgruppen och resten har anställts som utredande
socialsekreterare inom ärenden som avser barn, unga och vuxna. Enheten bedömer att det har
varit svårt att rekrytera, främst utredande socialsekreterare med inriktning barnoch ungdomar
med erfarenhet. Forskning visar på att det i framtiden kommer att bli ännu svårare att rekrytera
socionomer med erfarenhet. Antal utbildade socionomer ökar i Sverige men
socionomstuderande blir yngre. När det gäller socionomer med erfarenhet så väljer allt fler att
lämna socialtjänsten för att gå vidare till andra yrken inom socialt arbete. Under 2014 var det
inte några pensionsavgångar inom enheten, dock är en socialsekreterare över 67 år.
Till arbetet med försörjningsstöd har en enhetschef, nio socialsekreterare och en
verksamhetsledare rekryterats år 2014. Till de vakanta tjänsterna har det inte varit svårt att få
socialsekreterare med adekvat utbildning. Då fyra tjänster har tillsatts av medarbetare som
tidigare arbetat på förvaltningen har enheten fått in erfarenhet som vägt upp nyutbildade
socialsekreterarnas avsaknad av erfarenhet.
11
116
Inför 2015 ser enheten ekonomiskt bistånd ett stort rekryteringsbehov av vikarier bland annat
eftersom vissa socialsekreterare planerar att vara föräldralediga. Då det endast handlar om
vikariat kan det bli svårare att rekrytera samtidigt som verksamheten kommer att försvagas av
att behöva introducera så många socialsekreterare under kort tid. Under 2014 har det inte varit
någon pensionsavgång men inför nästa år kommer en socialsekreterare att gå i pension.
Inom enheten öppna insatser har personalförsörjningen varit stabil. Under året har några
medarbetare valt att byta tjänst och de vakanta tjänsterna har då tillsatts.
I framtiden finns ett behov av familjebehandlare med annan kulturell bakgrund. Det har
inkommit fler ärenden under året som har varit i behov av familjebehandling och hemterapi.
Men då familjen ännu inte kan svenska, och/eller har tillräcklig kunskap om det svenska
samhället är det svårt att tillgodose den hjälp de har rätt till. Alternativt behöver tolk användas
mer i behandling. I traditionella föräldrasamtal skulle det fungera men det är svårare i insatser
som tillexempel hemterapi, där behandlaren är hemma hos familjen och kommunikationen kan
ske på olika sätt.
Inom enheten staben är två medarbetare inom åldersintervallet 61 - 67 år och beräknas gå i
pension inom de närmaste åren. I nuläget bedöms en rekrytering behöva ske för att täcka upp
deras avgångar. Under året har fyra medarbetare anställts; vaktmästare, administratör,
utvecklingsledare och controller.
4.3.3
Chef- och ledarskap
Enhetscheferna inom socialförvaltningen har rekryterats under året och utifrån lämplig
utbildning samt erfarenhet. Stor vikt har också varit personlig lämplighet och personernas
ledaregenskaper. Av de fem rekryterade enhetscheferna var tre rekryterade internt och redan i
verksamheten, därav har introduktionen varierat i innehåll och omfattning.
Samtliga enhetschefer har deltagit i introduktionsutbildning för nya chefer under året. Utöver det
har båda avdelningscheferna löpande genomfört avdelningsmöten med enhetscheferna. I
utvärdering av ny organisation var chef och ledarskap det som medarbetarna inom samtliga
enheter var mest nöjda med.
4.3.4
Kompetenshöjande åtgärder
Utöver introduktion för nya chefer har avdelnings- och enhetscheferna deltagit på
socialchefsdagarna i Göteborg. De har deltagit på konferens om utveckling av det sociala arbetet
samt deltagit i olika interna utbildningar i kommunen, som tillexempel rehab processen.
Inom enheten bistånd barn, unga, vuxna har socialsekreterare under 2014 gått utbildningar så
som Signs of Safety, grundkurs och handledarutbildning i barns behov i centrum – BBiC,
Addiction Severity Index - ASI, utbildning om barnmisshandel och sexuella övergrepp, "Nya
Kälvesten" - en modell för att utreda familjehem, ”Ett hem att växa i” – familjehemsutbildning
och barns försörjning i samarbetssamtal. Signs of Safety har samtliga socialsekreterare på
enheten deltagit i. Övriga utbildningar är fördelade utifrån arbetsområde och intresse.
Socialsekreterarna har även under året gått på ett flertal föreläsningar bland annat i ämnen som
barnsamtal, våld i nära relationer, missbruk, ensamkommande, SkolFam och könsstympning.
Inom enheten ekonomiskt bistånd har verksamhetsledaren samt en socialsekreterare varit på en
seminariedag om Socialstyrelsens författning kring våld i nära relationer. Ytterligare fyra
12
117
socialsekreterare inom enheten har varit på konferens om individuellt placerat stöd - IPS i
Eskilstuna. Verksamhetsledaren har även varit på en veckas UGL-utbildning.
Medarbetarna inom enheten Kollektivet HVB har deltagit på HVB dagarna och gått olika
inspirations föreläsningar. Samtliga medarbetena har gått en utbildning i barns behov i centrum BBiC. En medarbetare har gått utbildning i datasystemet Time care.
I enheten öppna insatser har en medarbetare genomgått utbildning kring kriminalitet som
livsstil. Två medarbetare har utbildats i haschprogrammet och en medarbetare har fått utbildning
i motivationsbehandling - MI. Utöver det har det genomförts studiebesök och föreläsningar för
samtliga medarbetare.
Medarbetarna inom staben har gått individuella utbildningar utifrån sina uppdrag såsom:
Agresso för granskare och attestanter, medarbetarskap – kommunikation och
förändringskommunikation, personuppgiftslagen, ekonomi för assistenter, HLR/första hjälpen,
brandtillsyn, skaffa superstruktur, metoder för uppföljning av socialtjänsten, webbinarium
angående återsökningar från migrationsverket angående ensamkommande barn och unga,
genomgång av statistik och utdataplattformen i klientsystemet Treserva, redaktörsutbildning
Communis, utvärdering för evidens för att nämna några. Medarbetarna har också varit på
studiebesök på bland annat SkolFam i Norrköping, Elevhälsan, Vårnäs behandlingshem och
kommunarkivet.
Under året har flera föreläsningar, så som Maskrosbarn, våld i nära relationer, Aspergers
syndrom och ADHD, mindfulness, fördomar och mångkulturella möten, hållits inom
socialförvaltningen och medarbetarna har fått tillfälle att delta på varje föreläsning.
Alla medarbetare inom socialförvaltningen har fått utbildning i kompetensportalen och många
har skattat sig. Skattningarna har använts i medarbetarsamtalen. Utvecklingsplaner har upprättas
efter medarbetarsamtal. Varje medarbetare har godkänt utvecklingsplanen och fått en kopia.
Utvecklingsplanerna har följts upp och reviderats vid behov.
13
118
4.3.5
Arbetsmiljö och hälsa
Skyddsronder har utförts inom samtliga av socialförvaltningens enheter och uppföljning av
dessa har skett kontinuerligt, antingen verksamhetsvis eller individuellt. Uppföljning av
förändringar i verksamheten visar att medarbetarna upplever att arbetsmiljön har blivit bättre
under året. Tillbud och avvikelser följs upp enligt plan.
Samtliga enheter inom socialförvaltningen har haft två planeringsdagar där man bland annat har
gått igenom Kvalitetsledningssystemet och ständiga förbättringar. På planeringsdagarna
diskuterade man även kring hur medarbetarna kan bidra till att förbättra den egna verksamheten
utifrån effektivitet och utifrån arbetsmiljö. Alla enheter har under året arbetat systematiskt för att
skapa större möjligheter att delta i olika processer som pågår och ha möjlighet att kunna påverka
dessa.
Hälsofrämjande åtgärder som har genomförts inom socialförvaltningen är bland annat
pausgymnastik, yoga samt andra aktiviteter utanför arbetstid som exempelvis bowling och
sommarfest.
I de fall enheterna har haft medarbetare som är långtidssjukskrivna eller behövt annat stöd,
exempelvis kring händelserna som rör hot och våld, har enhetscheferna hållit i kontinuerliga
samtal för uppföljning. I dessa fall har medarbetarna även varit i kontakt med
företagshälsovården och/eller kommunens beteendevetare.
Eftersom antalet män som jobbar inom socialförvaltningen är mycket lägre i relation till antalet
kvinnor, så påverkas männens statistik mer kraftigt än kvinnornas när det gäller sjukfrånvaro.
Det räcker att en man är sjuk för att statistiken ska ge ett stort utslag i redovisningen nedan.
2013
2014
Andelen (%) sjukfrånvarotimmar av
ordinarie arbetstid
6,44
5,01
Varav kvinnor
7,10
4,36
Varav män
4,30
6,81
14
119
4.4 Lokalresurser
Under 2012 flyttade en stor del av socialförvaltningens verksamhet till nya lokaler.
Förvaltningen anser att lokalerna uppfyller säkerhetskraven som ställs och lokalerna bedöms
vara ändamålsenliga. Enheten öppna insatsers har sina lokaler på Friggagatan 5 och
Ungdomsmottagningens lokal som är förlagd till Oppundavägen 62, där halva lokalen hyrs ut
till vård- och omsorgsförvaltningen.
Under året har enheten Kollektivet HVB fortsatt arbeta med att försöka få till en ombyggnation
av lokalerna för att kunna utöka verksamheten. Då lokalerna består av olika lägenheter får
ombyggnationer inte göras hur som helst men förhoppningarna är att arbetet ska påbörjas under
2015. Ytskikt renovering kommer pågå under år 2015 då lokalerna är slitna. Kollektivet HVB
har sedan tidigare påtalat problem gällande de rådande hyresavtalen på boendet. Detta i
kombination med att lokalfrågan är ett angeläget problem som hindrar en utökning av
platsantalet på Kollektivet HVB har enhetschefen tillsammans med förvaltningschefen
förhandlat med KFAB under året och parterna har kommit överens om ett nytt hyresavtal.
Det nya hyresavtalet innebär att förvaltningen kommer blockhyra lokalen som används av
Kollektivet HVB och uppsägningstiden ändras från tre månader till fem år. Genom detta avtal
kommer förvaltningen få större möjligheter att påverka förändringar i lokalerna och på så sätt
kommer man även kunna genomföra en utökning av platser på Kollektivet HVB.
På Friggagatan i verksamheten Mercur har ett intilliggande förråd renoverats och gjorts om till
en behandlingsavdelning. Renoveringen har gjorts utifrån att behandlingsgrupperna har ökat på
Mercur och utifrån sekretess då det finns flera verksamheter i samma lokaler. Nu kan klienterna
delta i behandling utan att behöva blandas med andra i lokalerna. Under 2013 flyttade
Ungdomssupport in på Friggagatan 1 tillsammans med Ungdomstorget, en verksamhet som
tillhör Viadidakt.
Under året har socialförvaltningen renoverat modulerna. Modulerna består av fyra boenden och
användas för att placera individer under tiden en utredning om insats pågår. Detta innebär att
individer inte behöver placeras direkt på institution för vuxna med missbruksproblem..
Trots att socialförvaltningens arbetsmiljö har förbättrats under året så har allt fler utredare,
behandlare och handläggare behövt dela en liten arbetsyta. För att ytterligare förbättra
arbetsmiljön har socialförvaltningen ansökt och fått beslut på en utökning av lokalerna på
Västgötagatan 18. Det innebär att flera verksamheter som idag är utspridda kommer samlas
inom förvaltningens väggar vilket också underlättar samarbete och skapar en större gemenskap.
Renoveringen av den lokalen har påbörjats och beräknas vara klar 31 mars 2015.
4.5 Verksamhetskostnader jämfört med andra kommuner
Socialförvaltningen har analyserat sina verksamhetskostnader utifrån den data som finns
registrerad i Kommun- och lanstingsdatabasen (KOLADA). Tillgänglig data avser
verksamhetsåret 2013 och analysen är gjort mot jämförelsegrupperna "Kommuner i tätbefolkad
region" och "Likanande kommuner - övergripande" samt riket i snitt.
Individ- och familjeomsorgsverksamheten i Katrineholm har en högre kostnadsnivå än riket i
snitt. Det är framförallt inom ekonomiskt bistånd som Katrineholm har en mycket högre kostnad
per invånare jämfört med riket. En bidragande orsak till detta är att arbetslösheten i kommunen
är högre än i riket i snitt.
15
120
Under år 2013 har ca 43 hushåll per varje tusen invånare erhållit försröjningsstöd en eller flera
gånger, i jämförelsegrupperna har i snitt 28 hushåll per varje tusen invånare erhållit
försörjningsstöd. Jämförelsedata visar inte sambandet mellan antalet hushåll med
försörjningsstöd och hushållens hinder till egen försörjning. En analys av socialförvaltningens
interna statistik visar dock att majoriteten av komunnens biståndsmottagare står långt ifrån
arbetsmarknaden på grund av sociala problem, missbruk, språkhinder eller saknar tillräckligt
med utbildning.
Försörjningsstödskostnad per hushåll ligger förhållandevis högt jämfört med
jämförelsekommuner och sambandet mellan denna kostnad och kostnader för
arbetsmarknadsåtgärder skulle behöva analyseras mer djupgående. Detta eftersom kostnaden för
de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna är nästan dubbelt så höga i förhållande med
jämförande kommuner samtidigt som kommunen redovisar en hög försörjningsstödskostnad per
hushåll.
Aktiva insatser istället för passivt erhållande av försörjningsstöd är en medveten inriktning i
Katrineholm och arbetsmarknadsåtgärderna borde ha sänkt försörjningsstödskostnaden per
hushåll ytterligare. Socialförvaltningen bedömer att det kan finnas en koppling mellan att
försörjningsstödet per hushåll inte har sänkts trots arbetsmarknadsinsatserna och att majoriteten
av biståndsmottagarna står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa hushåll är i stort behov av andra
åtgärder än det som traditionellt leder snabbt till aktivitetsstöd, studiebidrag och egen
försörjning. En annan bidragande orsak till avvikelsen av kostnader för ekonomiskt bistånd kan
vara att det är många stora familjer som uppbär försörjningsstöd i Katrineholm.
Kommunens redovisade kostnader för barnoch ungdomsvård är något högre än
jämförelsegrupperna. En orsak till detta är att Katrineholm har större volymer av
familjehemsplacerade barn och unga. Kommunens kostnader per vårddygn i familjehem är
däremot fyra till tjugo procent lägre än jämförelsegrupperna. Även om antalet
familjehemsplacerade barn är högt så är antalet institutionsplacerade barn och unga lägre än
jämförelsegrupperna. En ökat andel familjehemsplacerade barn kan ha minskat andelen
institutionsplacerade barn till en viss del med det är fortfarande viktigt att förstå att det är
barnets behov som styr insatsens art. Det innebär att en familjehemsplacering är inte alltid
lämplig insats. I denna jämförelse är samtliga placeringar av ensamkommande barn och unga
undantagna.
Kommunens vårddygnskostnader för missbruksvård av vuxna är ca trettio procent lägre än i
jämförelsegrupperna men antalet vuxna i kommunen som behöver stöd via en institution är mer
än dubbelt så hög jämfört med jämförelsegrupperna. Att så många vuxna är placerade på
institution beror på att Katrineholm saknar alternativa stödinsatser i form av vård och omsorg i
egen regi för vuxna som är samsjuka och äldre med men från tidigare missbruk. I
jämförelsestatistiken framkommer det inte hur jämförelsegrupperna har samordnat sitt arbete
kring samsjuka eller personer med men från ett tidigare missbruk, men socialförvaltningen kan
se att kommunerna i jämförelsegrupperna arbetar utifrån en annan ansvarsfördelning mellan
kommunens förvaltningar.
16
121
5 Resultat - uppföljning av övergripande mål och
resultatmål.
5.1 Ortsutveckling
Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är
läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge
och våra vackra miljöer erbjuder.
Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjlig-heter
till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt
bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga
förutsättningar för ortsutveckling.
5.1.1
Väsentliga händelser
I syfte till att främja företagsklimatet, genom att underlätta för restaurangägare/krögare att
ansöka om serveringstillstånd, anmäla serveringsansvariga med mera, har socialförvaltningen
bytt leverantör av e-tjänster. Landborgen tillhandahåller totalt elva e-tjänster gällande
serveringstillstånd. E-tjänstmodulen innehåller en Inkorg i AlkT - ett administrativt system för
alkoholservering och försäljning, där inkomna ansökningar, anmälningar med mera hamnar.
Utbildningen Ansvarfull alkoholservering för krögare och personal hållits vid två tillfällen år
2014 och flera tillsyner av krogarna i centrum har genomförts under året.
I februari 2014, § 27, beslutade kommunstyrelsen att inrätta en integrationsfond. En del av den
schablonersättning som tilldelas kommunen årligen från Migrationsverket, avsätts till fonden för
att kunna användas till specifika integrationsprojekt. Medlen i integrationsfonden ska användas
för utvecklande insatser för förbättrad integration och såväl berörda nämnder som
kommunstyrelsen ska kunna initiera integrationsprojekt. Socialförvaltningen har under år 2014
hanterat allt fler ärenden som avser ensamkommande barn och unga. Samtliga ärenden måste
utredas och lämpliga placeringar identifieras utifrån den enskildes behov samtidigt vill
förvaltningen att den enskilde ska få goda förutsättningar för integrationen i det svenska
samhället. Socialförvaltningen har gjort satsningar inom hantering av ärenden som avser
ensamkommande barn och unga. Av denna anledning skickade förvaltning en ansökan om
medel till integrationsfonden under juni månad. Socialförvaltningen har fått en muntlig
återkoppling om att förvaltningen inte har beviljats medel från fonden. Förvaltningens satsning
avser förstärkning i form av två socialsekreterare som kan specialisera sig på handläggning och
utredning av ensamkommande barn och unga samt uppföljning av individernas behov av
omsorg och trygghet. Det uteblivna stödet påverkar således årets resultat och bidrar till
förvaltningens underskott. Men rättsäkerheten i arbetet har upprätthållits och individerna har fått
det stöd som de har rätt till enligt socialtjänstlagen. Socialförvaltningen ser ett sort behov av att
kunna nyttja denna fond i fortsättningen för det ovannämnda arbetet.
Den första juli 2013 beslutade Riksdagen om att införa en jobbstimulans i försörjningsstödet.
För många lönar det sig relativt dåligt att gå från försörjningsstöd till arbete eftersom man räknar
av arbetsinkomsten krona för krona mot försörjningsstödet. Jobbstimulansen är statens sätt att
räkna av inkomster som gör det mer lönsamt för personer med försörjningsstöd att jobba. Efter
den första juli år 2013 ska 25 procent av inkomster från arbete inte räknas in vid bedömning av
rätten till bistånd, vilket skulle göra det mer lönsamt för personer, som haft försörjningsstöd i
sex månader, att ha inkomst från arbete. Beslutet innebär också ökade möjligheter för ungdomar
i ekonomiskt utsatta familjer att tjäna pengar på sommar- och extrajobb. Detta i och med att
17
122
gränsen för hur mycket de kan tjäna, utan att det påverkar familjens försörjningsstöd, höjs.
Beslutet skulle inte innebära ökade kostnader för kommunerna eftersom ersättning skulle
erhållas från staten. Under året har socialförvaltningen inte fått några besked om ersättningen för
året eller huruvida förvaltningen skulle kompenseras för föregående år. Socialförvaltningen kan
inte heller se några nya trender i och med införandet av jobbstimulansen mer än att några
hushåll, som enligt tidigare bedömningskriterier skulle vara självförsörjande, fortsätter uppbära
För att nå målet med att fler klienter blir självförsörjande har socialsekreterarna bidragit med att
ta fram 211 cv, varav 93 cv tillhörde individer inom kategorin kvinnor med försörjningsstöd, till
arbetslinjen 2.0 Socialsekreterarna har även remitterat ytterligare 137 män och 124 kvinnor till
Viadidakt. Majoriteten av de remitterade individerna är inte bara arbetslösa utan lider oftast av
fysisk eller psykisk ohälsa eller har låg språknivå. Denna grupp ökar inom socialförvaltningen
och i regel behöver dessa klienter lång startsträcka och anpassade arbetsplatser om de ska kunna
bli självförsörjande. Socialförvaltningen har inte ansvaret för arbetsmarknadsåtgärder men
samarbetar med arbetsförmedlingen och Viadidakt för att vi tillsammans ska hitta vägar till att
fler ska bli självförsörjande. Samverkansavtalet mellan parterna har reviderats under året och
samarbetet har förbättrats. Samverkansavtalet rör frågor om arbete, sysselsättning, utbildning,
etablering och försörjning. Socialförvaltningen har även fortsatt sitt samarbete men landstinget,
arbetsförmedlingen och försäkringskassan rörande frågor kring sjukskrivna och rehabilitering
samt försörjning. Samarbetet kallas för TRIS - tidig rehabilitering i samverkan.
Viadidakt, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen har sedan tidigare reviderat och upprättat
rutiner som ska leda till att en gemensam planering sker med alla parter och klienten så att
klienten ska så fort som möjligt kunna få en egen försörjning. Under året fortsätter problemet
vara att många klienter som uppbär försörjningsstöd saknar utbildning vilket gör att deras
chanser att få arbete har varit begränsade och bedöms fortsätta vara begränsade.
Socialförvaltningen ser ett behov av effektivare insatser som är riktade till individer som uppbär
försörjningsstöd. Exempel på de insatser som förvaltningen ser ett behov av är
yrkesutbildningar, språkutbildningar för språksvaga och sysselsättning för invånare som av olika
skäl står långt ifrån arbetsmarknadens förfogande.
Antalet individer som söker och är beroende av försörjningsstöd har stadigt ökat sedan flera år
tillbaka. Andelen försörjningsstödstagare har fortsatt vara hög i relation till kommunens storlek,
trots kommunens särskilda satsning med projektet Arbetslinjen 2.0. Närmare nio procent av
kommunens invånare sökte försörjningsstöd en eller flera gånger under året och det är nästan
dubbelt så många än riksgenomsnittet som ligger på cirka fyra procent.
Sedan 2011 har socialförvaltningen tagit initiativ till egna arbetsmarknadsåtgärder och anställt
flera personer genom så kallade trygghetsanställningar. Anställningarnas syfte var att minska
arbetslösheten i kommunen och därigenom även minska försörjningsstödet. Förvaltningen tog
initiativet till denna åtgärd eftersom man bedömde att inga andra arbetsmarknadsåtgärder var
tillräckliga och ansågs inte kunna hantera försörjningsstödstagare som av olika skäl står längre
ifrån arbetsmarknadens förfogande. Med anställningarna skapade socialförvaltningen även
möjligheter för individerna till egen långsiktig försörjning och ge individerna
arbetslivserfarenhet samtidigt bidrog åtgärden till att uppfylla förvaltningens åtagande om att
försörjningsstödet ska minska.
Socialförvaltningens samarbete med arbetsförmedlingen kring jobb- och utvecklingsgarantin har
under året fortsatt ge goda resultat i form av att fler individer har kunnat ta del av andra sociala
skyddsnät och åtgärder. Socialförvaltningen kommer fortsätta att samarbeta med
arbetsförmedlingen kring insatsen även under år 2015.
18
123
5.1.2
Resultatmål
Resultatmål
Beskrivning
Utfall 2013
Utfall
Företagsklimatet
ska förbättras
KS, BN, MHN,
SOCN, VSR
Målnivå: NKI 70
Källa: SKL:s
mätning insikt.
KKIK
65
82
Arbetslösheten och
ungdomsarbetslösh
eten ska minska
KS, SOCN, VIAN
Målnivå: Minska
Källa:
Arbetsförmedlingen
12,3%
11,1%
Försörjningsstödet
ska minska
SOCN
Målnivå: Minska
Källa: Egen
mätning,
Socialstyrelsens
statistik. Per månad
mäts utbetalt stöd
(tkr), antal hushåll
totalt med stöd
samt antal hushåll
18-24 år med stöd.
Årligen mäts också
andel kvinnor och
män i befolkningen
med
försörjningsstöd
5 356 tkr
5 207 tkr
Medborgarna ska
ha goda
möjligheter att delta
i kommunens
utveckling
Samtliga nämnder
Målnivå: Index 46
Källa: KKiK. Index
för hur väl
kommunen
möjliggör för
medborgarna att
delta i kommunens
utveckling.
37
43
Minskad
klimatpåverkan utsläpp av
klimatpåverkande
gaser per invånare
ska minska
Samtliga nämnder
och bolag
Målnivå: Minska
Källa: SCB, RUS
nationella
emissionsdatabase
n
5 182kg/inv
4 966kg/inv
Kommentar
19
124
5.2 Kultur och fritid
Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och
kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns
fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar.
Ett rikt kulturoch fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med
föreningslivet.
5.2.1
Inom öppenvården finns många familjer som är i behov av stöd. Att barn och ungdomar ska ha
tillgång till en aktiv fritid är en viktig del i behandlingsarbetet. I de verksamheter där
ungdomarna bor så som Kollektivet HVB och Klivet är fritidsaktivitet som exempelvis basket,
ridning, bandy, måleri och musik en del av insatsen.
Under år 2014 har socialförvaltningen valt att stödja föreningar och organisationer som bedriver
verksamhet för utsatta och svaga grupper i samhället. Dessa föreningar och organisationer har
sådana värderingar och bedriver sådan verksamhet som bidrar till uppfyllelsen av förvaltningens
målsättning och inriktning. Totalt har socialförvaltningen beviljat ekonomiskt stöd om 650 tkr
till dessa föreningar och organisationer.
I riksnormen, som beslutats av regeringen, finns en post som kallas lek och fritid. De familjer
som blir beviljade försörjningsstöd får bistånd till lek- och fritid för sina barn och i år har
Riksdagen, på förslag från regeringen, beslutat om en särskild ersättning så kallad fritidspeng.
Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter lika mycket som
andra barn och genom fritidspengen ska socialförvaltningen kunna bevilja bistånd till
fritidsaktiviteter som är regelbundna och lärarledda samt främjar ett "aktivt deltagande i
samhällets gemenskap". Fritidspengen kan sökas från och med första juli i år och gäller för barn
i årskurs fyra till nio som bor i hushåll som har haft försörjningsstöd under minst sex månader
den senaste tolvmånadersperioden. Under hösten skickade socialsekreterare särskild information
till de hushåll som har möjlighet att söka detta bidrag och totalt har åtta hushåll sökt bidraget för
olika aktiviteter. I Aliansens budget för år 2015 är bidraget kvar men detta kan komma att
ändras beroende på vilka justeringar som regeringen lägger fram under våren 2015, således är
det osäkert om hushållen kommer kunna söka fritidspeng framöver.
Socialförvaltningen har i sommar även bidragit till att barn med ett ärende inom socialtjänsten
har fått åka på sommarläger och familjer med ansträngd ekonomi har fått möjlighet att åka på
endagsutflykt till bland annat Kolmårdens djurpark. Förvaltningen har fortsätt jobba med att
belysa och utveckla kultur och fritid samt fortsätt jobba förebyggande med utanförskap genom
att ge möjlighet till familjer med långvarigt försörjningsstöd att söka bidrag till barnens kulturoch fritidsaktiviteter.
20
125
5.3 Skola
Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan
har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till
lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn
och unga.
Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga
grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå
kunskapsmålen.
5.3.1
När det gäller socialförvaltningens insatser för barn och unga är, förutom föräldrar, skolan
socialförvaltningens viktigaste samarbetspartner. Under året har samarbetet mellan skolan och
socialförvaltningen förstärkts och fortsatt ske på flera olika nivåer. Bland annat har samarbetet
fortsatt kring verksamheten Samtid och projektet SkolFam.
Samtid bistår rektorer i arbetet med att ge elever i kommunens grundskolor, som av olika
anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. En tidig
insats ökar möjligheterna att hjälpa eleven. Under 2015 kommer socialförvaltningen utöka sin
tjänst på Samtid i syfte att nå barn ännu tidigare skede. Tjänsten kommer även att innehålla mer
familjearbete än tidigare.
Arbete med projektet SkolFam inleddes i början av året. Projektets syfte är att systematiskt följa
upp och genomföra åtgärder i samverkan med skolan med avsikt att möjliggöra varje placerat
barns skolgång utifrån målbilder som tar utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential.
SkolFam, under ledning av socialförvaltningens utvecklingsledare, har kommit igång och
pedagoger, socialsekreterare samt psykolog har varit och träffat familjehem, skola och berörda
barn. De pedagogiska och psykologiska kartläggningarna och testerna är genomförda, så även
analys och planering med framtagande av utbildningsplaner, implementering av insatser och
uppföljning. Efter två år kommer barnen att följas upp igen. Ett informationsmaterial har även
tagits fram som delas ut till berörda familjehem, föräldrar, barn och skolor.
Katrineholms SkolFamteam har varit på studiebesök i Norrköpings kommun. Norrköping har
implementerat detta koncept sedan tidigare. Under året har teamet även fått utbildning för att
kunna arbeta med denna manualbaserade metod.
I slutet av året ingår redan fem barn i projektet SkolFam och ytterligare fem förväntas kunna
delta inom kort. Behovet av att tillämpa metoden är dock mycket större än vad budgeten räcker
till. SkolFamsteamet bedömer att cirka 30 barn i Katrineholm har behov att denna insats.
Verksamheten Ungdomssupport har ytterligare utökat sitt samarbete med skolan. Syftet har varit
att synas mer i skolan för att fånga högstadieelever med normbrytande beteende.
Socialförvaltningen har tillsammans med bildningsförvaltningen ett gemensamt resultatmål där
målet är att skolresultaten för alla barn som kommunen placerat på familjehem eller institution
ska följas upp och andelen barn med godkänt ska öka. Socialförvaltningen har informerat
bildningsförvaltningen om de barn som berörs av detta resultatmål och bildningsförvaltningen
har därefter valt att följa upp de elever som har fått betyg, det vill säga från årskurs sex och
uppåt. Totalt 25 elever i årskurs sex till nio har kunnat följas upp. Tre elever har nått lägst betyg
E i samtliga 16 ämnen. Åtta elever har nått lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andra
språk, matematik och engelska. Åtta elever har inte uppnått målen för lägst betyg E i något
ämne. Sex elever är folkbokförda i annan kommun och bildningsförvaltningen i Katrineholms
21
126
kommun har ännu inte lyckats nå den aktuella kommunen.
En växande grupp barn med särskilda behov har uppmärksammats under åren 2013 och 2014.
Det handlar framförallt om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta ställer
krav på ett ökat samarbete mellan socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och
bildningsförvaltningen. Under året har en arbetsgrupp ledd av respektive förvaltningschef, med
målsättning att skapa bättre förutsättningar för dessa barn, arbetat med att ta fram förbättrade
handläggningsrutiner samt stöd- och skolformer i kommunens egen regi.
5.3.2
Resultatmål
Resultatmål
Beskrivning
Utfall 2013
Utfall
Skolresultaten för
alla barn som
kommunen placerat
i familjehem/på
institution ska
regelbundet följas
upp och andelen
barn med
godkända resultat
ska öka
BIN, SOCN
Målnivå: 100% ska
följas upp, andelen
med godkänt ska
öka
Källa: Egen
mätning
100%
100%
Kommentar
22
127
5.4 Omsorg och trygghet
Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna
livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet,
upplevelser och gemenskap.
De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till
självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har
förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare.
5.4.1
Inför år 2014 bedömde socialförvaltningen att fler vårdkedjor som främjar
hemmaplanslösningar behöver utvecklas i Katrineholm. Det som behövde förändras inför det
innevarande verksamhetsåret var att vård i första hand skulle bedrivas i egen regi på hemmaplan
istället för att köpa vård av andra aktörer. Hemmaplanslösningar främjar ett mer självständigt liv
och skapar bättre livskvalitet för invånare som är mest utsatta i kommunen. I slutet av året kan
socialförvaltningen konstatera att utvecklingen av dessa insatser inte har gått enligt plan.
Barn- och ungdomsvård samt vård av vuxna i form av institutionsplaceringar är väldigt
kostnadskrävande där det behövs bara ett fåtal placeringar än det beräknade behovet för att det
ska få betydande påverkan på förvaltningens ekonomi. Sedan januari i år har förvaltningen
informerat om konsekvenserna av att allt fler individer i kommunen fortsätter få äldrevård eller
vård för samsjuklighet via institutionsplacering då kommunen inte kan erbjuda dessa individer
vård i egen regi. Orsaken till detta bedöms bero dels på otydlighet i ansvarsfördelningen mellan
vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen samt brist på tillgängliga lägenheter
som behövs för att en mobil öppenvård ska kunna utvecklas.
Socialförvaltningen har under året samverkat med Barnahus Nyköping. Barnahus Nyköping
erbjuder en trygg och barnvänlig miljö för barn upp till 18 år som misstänks vara utsatta för
vålds- eller sexualbrott. Barnahuset är knutpunkten för samverkan mellan socialtjänsten i
Nyköping, Oxelösund, Gnesta, Trosa, Katrineholm, Flen och Vingåker, Polismyndigheten,
Landstingets Barn- och Ungdomspsykiatri (BUP) och Barn- och ungdomskliniken samt
Åklagarkammaren. Under året har cirka 26 pojkar och 26 flickor från Katrineholm fått stöd från
Barnahus, det är ca 62,5 procent fler barn än året innan. Behovet av stöd visar att det är många
barn som utsätts för våld eller övergrepp i kommunen. Av Barnahusets samtliga 154 ärenden,
som verksamheten har fått in år 2014 från sju olika kommuner, så står Katrineholm för 34
procent av dessa ärenden. Många av ärenden som kommer från Katrineholms kommun handlar
om familjer med invandrarbakgrund. Dessa familjer har en annan kultur och oftast andra
uppfostringsmetoder. Många har inte förstått den syn och lagstiftning som gäller i Sverige kring
exempelvis barnaga. Majoriteten av dessa ärenden har lett till insatser i form av samtal med
socialsekreterare eller samtal inom öppenvårdens familjeenhet.
Sedan första januari i år har kommunen infört kommunal hyresgaranti. Socialförvaltningen hade
stora förhoppningar på att hyresgarantin skulle halvera behovet av sociala kontrakt och därmed
även administrationen kring dessa kontrakt. Utfallet för helåret visar att allt fler individer
fortsätter ansöka om bostad via socialförvaltningen eftersom de inte beviljas förstahandskontrakt
av fastighetsbolagen. Fastighetsbolagen har i flertal fall hänvisat invånare till
socialförvaltningen för att få ett erbjudande om lägenhet.
Klimatet på bostadsmarknaden fortsätter resultera i att allt fler individer som inte är
självförsörjande, har låg inkomst och/eller har skulder eller sociala problem har svårt att ordna
bostad själva. Kraven på egna inkomster och inga skulder gör att många, trots skötsamhet, inte
23
128
kommer i fråga för eget kontrakt. Socialtjänsten har inte som lagkrav att agera som hyresvärd i
kommunen, vilket idag är fallet. Från första januari i år har kommunen infört så kallad
kommunal hyresgaranti för att fler individer skulle få möjlighet till eget kontrakt och avlasta
socialförvaltning från fastighetsförvaltning. Under året har bara en handfull av alla som hyr
bostad via socialförvaltningen erbjudits egna kontrakt som är kopplade till kommunal
hyresgaranti.
Under 2014 har socialförvaltningen haft ansvaret för cirka 130 sociala kontrakt med totalt 269
hyresgäster. Det är framförallt ensamstående män och kvinnor med barn som bor i dessa
lägenheter. I Katrineholm bor 155 barn i ett hushåll med socialt kontrakt. Arbetsbelastningen har
varit mycket hög när det gäller sociala kontrakt och förvaltningen har under året fått utveckla
system för att försöka hantera allt fler hyresaviseringar och uppföljningar av bostäder samt
försäkringar med mera. Socialförvaltningen är i år kommunens tredje största hyresvärd men
förvaltningen har inte de resurser eller hyresjuridisk kunskap i tillräcklig omfattning för att detta
arbete ska bedrivas rättsäkert gentemot klienterna.
Som ett led i att samordna och effektivisera arbetet kring boendefrågor har en ny tjänst skapats
och tillsatts inom förvaltningens öppenvårdsverksamhet. Tjänsten är en verksamhetsledartjänst
med särskilt uppdrag att utveckla samarbetet med KFAB för att lättare kunna få lägenheter till
klienter. Har socialförvaltningen tillgång till lägenheter kan förvaltningen börja flytta klienter
från institutioner till lägenhetsboende med ett utökat stöd från socialförvaltningens
boendestödjare.
24
129
Socialförvaltningens budget-och skuldrådgivnings verksamhet har under året haft en naturlig
koppling till förvaltningens bostadssamordning av sociala kontrakt. Detta på grund av den
rådande svårigheten för den enskilde att få tillgång till en bostad, ett eget förstahandskontrakt,
då de har skulder. År 2014 hade socialförvaltningen cirka 117 skuldsaneringar enligt lag samt 21
budget- och skuldrådgivningsärenden.
Under året har ett samarbete med skola och polis utvecklats i syfte att tidigare upptäcka barnoch ungdomar med begynnande kriminalitet och/eller missbruk. Samverkan har varit positiv och
under 2015 kommer en så kallad ”Social insatsgrupp” bildas.
5.4.2
Resultatmål
Resultatmål
Beskrivning
Utfall 2013
Utfall
Barn i familjehem
ska besökas en
gång per kvartal
SOCN
Målnivå: 100%
Källa: Egen
mätning
100%
100%
Antalet vårddygn
på institution, barn
och ungdomar, ska
minska
SOCN
Målnivå: Minska
Källa: Egen
mätning
4 688 st
5 899 st
Antalet vårddygn
på institution,
vuxna, ska minska
SOCN
Målnivå: Minska
Källa: Egen
mätning
8 687 st
8 415 st
Andelen
återaktualiserade
ungdomar inom
socialtjänsten ska
minska
SOCN, VIAN
Målnivå: Minska
Källa: KKIK
0%
Andelen barn som
vräks ska minska
Målnivå: Minska
Uppföljning: Kvartal
Källa: Kronofogden
Jämförelse: 2012
Kommentar
25
130
5.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet
Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika
möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet.
Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet,
jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god
folkhälsa
5.5.1
Socialförvaltningens och dess medarbetares värderingar och syn på socialt och biologiskt kön
påverkar bedömningar av flickor och pojkars, mäns och kvinnors behov, synen på anhöriga och
utformningen av verksamhetens organisering och metodik. Socialförvaltningen arbetar aktivt
med genusfrågor i perspektiv av evidens, rättvisa och kvalitet. Genusperspektivet utgör en viktig
aspekt i strävan mot att alla invånare ska erbjudas en effektiv socialtjänst av god kvalitet. Det
betyder att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar, inte alltid samma insatser, att få sina
behov tillgodosedda på ett kunskapsbaserat och kostnadseffektivt sätt. Socialförvaltningen har
identifierat utvecklingsområden inom bland annat verksamhetens klientsystem. Ärenden som
berör försörjningsstöd har historiskt sett varit knutna till mannens personnummer, i de hushåll
där den mannen finns representerad, trots att i flertal av fallen så är det kvinnan som uppbär
försörjningsstöd. Socialförvaltningen har uppmärksammat detta och arbetar med åtgärder för att
komma till rätta med problemet.
Ärendeinflödet avseende våld i nära relationer har varit relativt jämn under året, med undantag
för sommarperioden då ärendeinflödet ökade och ärenden handlade mestadels om grovt våld.
Under året har allt fler placeringar på kvinnojourer verkställts. FRIDA - förvaltningens
verksamhet för våld i nära relationer, har fortsatt informera om sin verksamhet bland annat på
Viadidakt, SFI-grupperna med flera. FRIDA arbetar även för Vingåkers kommun och där har
antalet som söker stöd fortsatt öka. Nämndens samverkansgrupp som består av många olika
samarbetspartner, exempelvis polismyndighet, åklagare, kvinnojouren, familjerådgivningen,
mansmottagningen, har fortsatt bidra till det ökande antalet ärenden.
Inom kvinnofridsärenden har våldet blivit allt grövre och det är gruppen unga kvinnor som är
födda i annat land eller födda i Sverige med invandrande föräldrar som ökar. Särskild utsatt
grupp fortsätter att vara kvinnor med missbruksproblematik samt homosexuella män med
invandrarbakgrund. Förövarna som utför våldet börjar bli allt yngre, ofta under 25 år, och lider
oftast av psykiskt sjukdom eller har ett pågående missbruk.
Socialförvaltningen ska enligt 5 kap 11 § särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller
andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd
och den hjälp som barnet behöver. Vid kvinnofridsärenden, där det finns barn boende hemma
har det tidigare gjorts en orosanmälan till socialförvaltningens mottagningsgrupp som i sin tur
gjorde en bedömning om det fanns behov av utredning. Från och med i år, i enlighet med
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer som beslutades den
sjätte maj ska en utredning genomföras när ärendet handlar om barn och unga som har bevittnat
våld. Ändringen i föreskrifterna har inneburit att en resursförstärkning har fått göras på
utredningssidan för att kunna uppfylla kraven och upprätthålla god kvalitet inom förvaltningens
verksamhet.
Socialförvaltningen har under året fortsatt hålla i informationsträffar med bland annat skolelever
och föräldrar med särskild inriktning mot droginformation. Förvaltningens verksamhet
Ungdomssupport har uppmärksammat att drogmissbruket bland unga katrineholmare har ökat
26
131
under året. Ungdomar har ändrat inställning till cannabis, där allt fler ungdomar anser att det inte
är en farligt drog. Ungdomar som missbrukar kommer ofta i kontakt med de som säljer även
andra sorters narkotikaklassade preparat.
Samarbete mellan förvaltningens öppenvårdsverksamhet Ungdomsmottagningen och
Lokstallarna har också fortsatt enligt plan, där förvaltningen samverkar kring
informationsspridning om preventivmedel, graviditet, relationer med mera.
Socialstyrelsen har under året publicerat även nya nationella riktlinjer för beroende om
missbruksvård. De reviderade nationella riktlinjerna ställer krav på att fler behandlingsmetoder
ska finnas tillgängligs vid behandling av vuxna med beroende- och missbruksproblem. Det
innebär bland annat att socialförvaltningens dåvarande behandlingsmetoder inom öppenvården
har behövt förstärkas med exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT) som utgår ifrån hur
klientens beteende påverkas av sina egna tankar. Denna förstärkning har uteblivit men förväntas
vara klar under 2015.
För att kunna erbjuda lättillgängligt stöd till föräldrar i tidigt skede påbörjade ett så kallat öppet
intag på Familjeenheten under januari 2014. Stödet är en korttidsinsats på max sju
samtalstillfällen. Familjerna behöver inte ansöka hos socialtjänsten utan kan själva ringa och
ansöka. Insatsen har varit framgångsrik och cirka sextio familjer har fått stöd utan väntetid.
Många av de som har sökt stöd är separerade ensamstående med barn som bor i Katrineholm.
För att bättre nå måluppfyllelsen har mer informationsträffar genomförts under året. SFI, Egen
Kraft, Brottsofferjouren, skolan, mödravården och psykiatrin är några av de verksamheter som
socialförvaltningen har besökt i syfte att informera vilket stöd förvaltningen erbjuder. Det kan
handla om stöd till brottsoffer, missbruksbehandling och föräldrastöd.
5.5.2
Resultatmål
Resultatmål
Beskrivning
Andelen barn och
unga som mår bra
ska öka
Samtliga nämnder
Målnivå: Öka
Källa: Liv & hälsa
ung
Alla barn som
kommunen
placerar i
familjehem/på
institution ska
genomgå
hälsoundersökning
i samband med
placeringen
SOCN
Målnivå: 100%
Källa: Egen
mätning
Utfall 2013
Utfall
Kommentar
78%
100%
27
132
5.6 Ekonomi och organisation
Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva
processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls.
Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att ”leva” visionen får
vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas.
Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara
öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva
upp till kraven på god ekonomisk hushållning.
5.6.1
Socialförvaltningen har från och med januari i år börjat jobba utifrån den nya
organisationsstrukturen. Avdelningscheferna tillsattes redan i januari medan enhetscheferna
rekryteras successivt under första halvan av året. Under februari har socialnämnden antagit en
reviderad attestförteckning och delegationsordning som är anpassad till den nya
organisationsstrukturen och socialförvaltningen har i och med detta haft goda förutsättningar för
att jobba effektivt med en tydlig ansvarsfördelning.
Socialförvaltningen har också utvecklat ett nytt kvalitetsledningssystem med kompletterande
manual kring systematiskt kvalitetsarbete. Dokumenten utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrifter
SOSFS 2011:9 och beskriver hur förvaltningen ska jobba för att säkerställa kvalitet i
verksamheten. I slutet av året har förvaltningen sammanställt verksamhetsbeskrivningar som ska
behandlas av nämnden i början av nästa år. Verksamhetsbeskrivningarna ska kopplas ihop med
kvalitetsledningssystemet och ska ge svar bland annat på frågor kring chefskap och
arbetsledning, uppdraget, inriktning och omfattning, målgrupper, insatserna, leverantörerna av
vård och behandling samt samverkanspartners.
I och med förvaltningens arbete med kvalitetsledningssystemet så har det även varit viktigt att
tydliggöra arbetsgivaransvaret för trygghetsanställningar. Trygghetsanställningar ligger utanför
de lagkrav som ställs på socialförvaltningens verksamhetsområde. Individer som är anställda
genom socialförvaltningens åtgärd har i år jobbat inom andra förvaltningar, men löner och
annan administration kring dessa individer har belastat socialförvaltningens resultat.
Kommunstyrelsen tilldelade Viadidakt att i september år 2014 presentera ett förslag till
hantering av nuvarande och kommande trygghetsanställningar i kommunen. Socialförvaltningen
har tagit del av Viadidakts utredning och yttrat sig kring utredningen. Kommunstyrelsen
beslutade i november år 2014 att samtliga trygghetsanställningar ska från och med första januari
år 2015 hanteras som vanliga anställningar på respektive förvaltning där anställningen sker.
Kommunstyrelsen beslutade även att kommunledningsförvaltningen i samarbeta med berörda
förvaltningar ska verka för att senast under år 2016 föra över trygghetsanställningarna till den
förvaltning där den anställde arbetar.
Socialförvaltningen har under året ökat tillgängligheten för kommunens invånare genom flera
olika åtgärder. Från och med april hanterar två socialsekreterare, inom enheten ekonomiskt
bistånd, nybesökstelefon och akuta ärenden som avser försörjningsstöd. Alla socialsekreterare
inom enheten ska däremot ta emot nybesök. Redan efter första veckan med den nya hanteringen
blev medarbetarna nöjda och väntetiden var nästan helt borta. Enheten ekonomiskt bistånd har
ökat tillgängligheten via telefon för klienterna vilket har minskat antalet individer som söker sig
till förvaltningen för att få ett svar på en enkel fråga. Detta har minskat frustrationen hos
klienterna då servicegraden på ett enkelt sätt höjt kvaliteten och socialförvaltningen har fått
28
133
nöjdare klienter. Tidigare har socialsekreterare endast haft en timme telefontid tidigt på
morgonen vilket för många av förvaltningens klienter varit för tidigt. Socialsekreterarna har
numera den egna anknytningen öppen förutom då de har besök.
Under hösten har tillgängligheten ökat i och med att kommunens växel har förändrat sin
organisation till att bli ett kontaktcenter för invånarna och i samband med detta har växeln tagit
över socialförvaltningens receptionstelefon. Kommunens växel besvarar de vanligaste frågor
inom socialtjänsten. Socialförvaltningen har även ändrat och utökat öppettiderna för invånarna.
För att barn, unga och deras anhöriga ska veta var de kan vända sig om ett barn eller ungdom
mår dåligt har socialförvaltningen tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen utvecklat
innehållet på www.katrineholm.se. Informationen är strukturerad utifrån olika problem och
diagnoser. Beroende på vilket problem eller diagnos besökarna är intresserade av får de veta till
vilken verksamhet i kommunen eller på landstinget som de kan vända sig till. Detta är ett av
grundkraven i SKLs uppdrag om psykisk ohälsa bland barn och unga. Projektet bedrivs
tillsammans med Landstinget Sörmland samt övriga åtta kommuner i Sörmland.
Under fyra veckor i februari och mars har socialförvaltningens stab genomfört en undersökning
av inkommande samtal och besök. Under de fyra veckor som mätningen sträcker sig över inkom
totalt 1 007 samtal till staben och medarbetarna i receptionen tog emot 1 133 besökare. På ett
helt åt så innebär det att cirka 12 000 samtal och 13 500 besök tas emot av socialtjänsten. Frågor
kring försörjningsstöd utgör ensamt hälften av alla inkommande samtal vid mätningen. Utifrån
antagande om att alla inkommande samtal genererar någon form av aktivitet från stabens sida
som exempelvis svara på samtalet, reda ut frågeställningar, ta telefonmeddelanden, kontakta
socialsekreterare, undersöka uppgifter i klientsystemet med mera och att varje sådan aktivitet,
enligt en låg uppskattning, tar i genomsnitt fem minuter så innebär detta en avsevärd arbetsinsats
av staben. Utifrån resultatet av undersökningen har socialförvaltningens ledningsgrupp beslutat
att ha endast en telefonlinje in till staben från och med första maj i år, där samtal kan ställas i kö,
i syfte till att förbättra arbetsmiljön för medarbetarna.
Efter en granskning i slutet av år 2013 har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) meddelat
socialförvaltningen att det finns brister i hanteringen av barn och familjer. Granskningen har
visat att förvaltningen inte färdigställer förhandsbedömningarna inom den tid som lagstiftningen
kräver och utredningarna görs inte tillräckligt skyndsamt. Det fanns även brister i bedömningen
om huruvida barnen är i behov av omedelbart skydd eller av omedelbara insatser när
anmälningarna kommer in. Under inspektionstillfället fanns det 95 pågående barnutredningar
och cirka 26 procent av dessa hade pågått längre än fyra månader, vilket är den tid en utredning
normalt sett får ta. Socialnämnden såg allvarligt på dessa brister och lika allvarligt är det att
detta har påtalats för förvaltningen sedan år 2007 utan att någon förändring har skett. Redan i
slutet av föregående år har socialförvaltningen jobbat med att åtgärda de akuta bristerna i
verksamheten men också att skapa hållbar ledning, styrning och arbetsmetoder för att säkra
verksamheten och undvika att dessa brister uppkommer i framtiden. Inspektion för vård och
omsorg genomförde ytterligare en kompletterande tillsyn i augusti år 2014. Höstens tillsyn
visade att det fanns fortfarande områden som behöver fortsätta förbättras men förvaltningens
vidtagna förbättringsåtgärder hade redan påvisat sådana positiva förändringar att Inspektionen
för vård och omsorg bedömde att dra tillbaka sitt föreläggande om vite på 600 tkr.
Nya arbetssätt och mer systematiska uppföljningar har medfört även att handläggningstiden för
försörjningsstödsärenden har minskat kraftigt år 2014. Tidigare år var handläggningstiden varit
ungefär 24 dagar lång och i år är handläggningstiden nio dagar lång. Socialförvaltningen har i
sitt arbete med kvalitet fått bra stöd av kommunchefen, kommunledningen och
kommunstyrelsen. Detta stöd har möjliggjort de positiva förändringar som förvaltningen kan
redovisa inom den egna verksamheten.
29
134
Arbetet med att skapa alternativa former av boenden och andra stödinsatser i syfte till att
utveckla hemmaplanslösningar inom kommunen har inte gått enligt plan. För att genomförandet
av dessa insatser ska lyckas måste samverkan mellan flera förvaltningar och andra aktörer
fungera mycket bra. I slutet av året kan socialförvaltningen konstatera att hemmaplanslösningar
inte har utvecklats på ett tillfredsställande sätt på grund av otydlighet i ansvarsfördelningen
mellan förvaltningarna.
30
135
5.6.2
Resultatmål
Resultatmål
Beskrivning
Utfall 2013
Utfall
Andelen medborgare
som får svar på en
enkel e-postfråga
inom två arbetsdagar
ska öka
Samtliga nämnder
Målnivå: Minst 78%
Källa: KKIK
93%
74%
Andelen medborgare
som får ett direkt svar
på en enkel fråga när
hon/han tar kontakt
med kommunen via
telefon ska öka
Samtliga nämnder
Källa: KKIK
45%
45%
Andelen medborgare
som uppfattar att de
får ett gott
bemötande när de
via telefon ställer en
enkel fråga till
kommunen ska öka
Samtliga nämnder
Källa: KKIK
92%
94%
Kommunen har god
information på
Katrineholm.se
Samtliga nämnder
Målnivå: SKL:s
informationsindex
minst 79 %
Källa: SKL:s
webbinformationsun
dersökning. KKiK.
85%
87%
Den genomsnittliga
handläggningstiden
för ekonomiskt
bistånd ska
understiga 18 dagar
SOCN
Målnivå: Mindre än
18 dagar
Källa: KKiK.
Mätning av
genomsnittlig
handläggningstid för
nya ärenden.
24,6 dagar
9 dagar
Katrineholms
kommun har
engagerade
medarbetare
Samtliga nämnder
Målnivå: Jämfört
med andra
kommuner ska
resultatet ligga i den
översta kvartilen
Källa:
Medarbetarenkät
Personalens
sammansättning ska
i ökad grad spegla
det omgivande
samhället avseende
kön och etnisk
mångfald
Samtliga nämnder
Målnivå:
Skillnaderna mellan
personalens och
befolkningens
sammansättning
ska minska
Källa:
Personalstatistik,
medarbetarenkät.
SCB
Kommentar
11%
31
136
Nämndens underlag för
övergripande
årsredovisning 2014
Socialnämnden
2014
137
Socialnämnden
Innehållsförteckning
1 Katrineholms kommun .............................................................................................................. 3
1.1
Vision 2025 ....................................................................................................................... 3
2 Sammantagen bedömning.......................................................................................................... 3
2.1
Framtiden .......................................................................................................................... 4
3 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av volymmått ................................................. 5
3.1
Socialnämnden .................................................................................................................. 5
4 Resurser - uppföljning av resursanvändning ............................................................................. 6
4.1
Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen .................................................................... 6
4.2
Ekonomiskt utfall avseende investeringar ........................................................................ 7
4.3
Personalresurser ................................................................................................................ 7
4.4
Lokalresurser ................................................................................................................... 10
4.5
Verksamhetskostnader jämfört med andra kommuner ................................................... 11
5 Resultat - uppföljning av övergripande mål och resultatmål. .................................................. 12
5.1
Ortsutveckling ................................................................................................................. 12
5.2
Kultur och fritid .............................................................................................................. 14
5.3
Skola................................................................................................................................ 14
5.4
Omsorg och trygghet ....................................................................................................... 15
5.5
Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet ..................................................... 18
5.6
Ekonomi och organisation .............................................................................................. 19
2
138
Socialnämnden
1 Katrineholms kommun
1.1 Vision 2025
2 Sammantagen bedömning
Inspektion för vård och omsorg har genomfört omfattande tillsyn av socialnämndens arbete med
förhandsbedömningar, utredningar och placering inom barn-, unga- och vuxenärenden. Eftersom
nämnden inte har agerat i tillräcklig omfattning tidigare åren lade Inspektion för vård och
omsorg ett föreläggande om vite på 600 tkr. För att komma tillrätta med bristerna har flera
åtgärder vidtagits under året som exempelvis månadsvisa internkontroller som återkopplas till
medarbetarna, förstärkning i form av utredande socialsekreterare, utbildning inom metoden
Signs of safety, handledning och mer stöd samt coaching av nytillsatta verksamhetsledare.
Åtgärderna som socialnämnden har genomfört och kommer fortsätta att utveckla har redan gett
goda resultat för klienterna, medarbetarna och kommunen. Inspektion för vård och omsorg
genomförde ytterligare en tillsyn under hösten och beslutade att ta bort föreläggandet om vite på
600 tkr. Under hösten genomförde Inspektion för vård och omsorg även en särskild tillsyn av
Kollektivet HVB. Tillsynen av Kollektivet HVB avslutades utan någon anmärkning eller krav
på åtgärder.
Från och med oktober i år har socialstyrelsens nya föreskrifter börjat gälla där det blir krav på att
inleda utredning på alla barn och unga som har bevittnat våld. Det nya kravet förväntas öka
arbetsbelastningen på redan kraftigt belastade utredande socialsekreterare. Den första juli trädde
även nya lagbestämmelser i kraft om behörighet för att utföra vissa arbetsuppgifter inom
socialtjänstens barnoch ungdomsvård. En lägsta utbildningsnivå införs motsvarande
socionomexamen eller annan relevant examen. Socialnämnden har påbörjat arbete med
lösningar på hur de kraftiga ökningarna av anmälningar och utredningar ska hanteras för att
behålla god arbetsmiljö och fortsätta uppfylla lagbestämmelserna.
Socialnämnden bedömer att verksamheten har använt befintliga resurser på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt för att uppfylla lagbestämmelserna, men nämnden kan också konstatera att
behovet av ekonomiska resurser har varit högre än den tilldelade budgetramen och detta har
3
139
Socialnämnden
2.1 Framtiden
Socialnämnden prognostiserar att bostadsbristen i kommunen och svårigheten att få
förstahandskontrakt kommer påverka vårdkedjan som bedrivs inom nämndens verksamheter.
Idag har individer med missbruk och/eller samsjuklighet väldigt svårt att få ett eget kontrakt
vilket gör att dessa individer fastnar på intuition. Denna utveckling ser ut att fortsätta vilket gör
att samarbetet med fastighetsägare blir viktigt likväl som med andra vårdgivare.
Socialnämnden bedömer att trycket kommer fortsätta öka på efterfrågan gällande stöd med
bostadsanskaffning. Enligt nämndens reglemente ska verksamheten inte bedriva samordning
kring och anskaffning av bostäder ändå har socialnämnden blivit kommunens tredje största
hyresvärd, man bedömer att de sociala problemen i Katrineholm förvärras på grund av
trångboddhet och bostadsbristen. Det är av allra största vikt att kommunens samtliga
verksamheter tar ett gemensamt grepp kring individer som utestängs från bostadsmarknaden och
skapar förutsättningar för en hållbar bostadsmarknad i kommunen.
Försörjningsstödet fortsätter vara beroende av konjunkturen och de sysselsättningsåtgärder som
arbetsförmedlingen och Viadidakt kan tillhandahålla de individer som uppbär försörjningsstöd.
Enligt arbetsförmedlingens senaste prognos tyder mycket på att arbetsgivarna i länet ser måttliga
förbättringar inför 2015. De offentliga arbetsgivarna upplever dock en hög brist på utbildad
arbetskraft. Det gäller främst inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning.
Arbetsförmedlingen gör bedömningen att arbetslösheten i länet kommer sjuka under 2015 men
fortsätter högst troligt vara högre än i riket. Mer än en tredjedel av de som är inskrivna som
arbetslösa i länet har varit utan arbete i mer än tre år. Utbildningsnivån är markant lägre i länet
än i riket. Det innebär att det kommer fortsätta vara mycket hård konkurrens om de arbeten som
inte kräver så mycket erfarenhet eller utbildning.
Migrationsverket har under året anvisat allt fler asylsökande ensamkommande barn till
kommunen och anvisningarna kommer att öka med mer än det dubbla under år 2015. Under året
har cirka 7 000 barn och ungdomar sökt asyl utan en vårdnadshavare i Sverige. I
Migrationsverkets första prognos för året var den siffran 4 400. Huvudorsakerna till den ökade
strömmen av asylsökande bedöms vara kriget i Syrien men även den ökade osäkerheten i Irak.
Andelen ensamkommande flyktingbarn- och familjer i Katrineholm har ökat under året och
förväntas fortsätta öka. Detta kommer fortsätta påverka socialnämndens arbete väsentligt. De
anvisade ensamkommande barn är i behov av stöd och omsorg på ett HVB alternativt i ett
familjehem och samtidigt råder det platsbrist på dessa boenden i hela Sverige.
genomföra förstudier om inrättande av familjecentral där öppen förskola, mödravård,
barnvårdscentral och socialtjänst samverkar, utveckling av samordnad vård och omsorg på
hemmaplan för samsjukliga äldre personer och strategi för att minska omfattning av sociala
kontrakt. Förstudiernas resultat kommer att påverka nämndens verksamhet och man hoppas på
att förstudierna ska tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika förvaltningar i kommunen.
4
140
Socialnämnden
3 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av
volymmått
3.1 Socialnämnden
Volymmått
Utfall 2013
Utfall 2014
Antal hushåll som söker
1 064
1031
Antal hushåll som beviljas
665
679
Antal sociala kontrakt
85
130
Antal placerade vuxna enl SoL och
LVM, snitt per månad
43
46
Antal placerade barn och ungdomar
enl SoL och LVU inklusive HVB
Klivet och Kollektivet, snitt per
månad
109
137
Antal stadigvarande alkoholtillstånd
33
33
Antal kvinnofridsärenden
144
150
Antal placerade på Vårnäs, öppet
intag
65
Redovisas den 19 feb
Antal besök budget- och
skuldrådgivning samt skuldsanering
494
655
3.1.1
Kommentarer till volymmått
Antalet hushåll som söker försörjningsstöd, i genomsnitt per månad, har minskat något jämfört
med föregående år. Det är fortfarande högt antal hushåll som söker försörjningsstöd i relation till
kommunens storlek. Åtgärder som Arbetslinjen 2.0 har bidragit minskningen av antalet hushåll
som söker försörjningsstöd då deltagarna har i regel blivit självförsörjande under sin anställning,
men vissa hushåll har fortsatt få kompletterande försörjningsstöd eftersom deltagarnas lön har
inte kunnat täcka exempelvis hushållens kostnader för tand- och sjukvård. Hur mycket hushållen
beviljas i försörjningsstöd regleras av riksnormen som regeringen ha fastställt.
Antal hushåll som har beviljats försörjningsstöd har däremot ökat något och socialnämnden
befarar att jobbstimulansen har haft motsatt effekt i Katrineholm.
Trots införandet av kommunal hyresgaranti har sociala kontrakt fortsatt att öka under år 2014.
För socialnämnden är detta en stor utmaning eftersom verksamheten har inget utrymme att
arbeta med bostadsfrågor. Socialnämnden ska inte jobba med dessa frågor enligt gällande
reglemente, men socialtjänsten är det yttersta skyddsnätet i kommunen och då hamnar allt fler
av dessa ärenden på socialnämnden.
Antalet placerade barn och unga har ökat och kommer att fortsätta öka under nästkommande år
eftersom kommunen tar emot allt fler anvisade ensamkommande barn och unga. För samtliga av
dessa individer föreligger det ett behov av skydd och stöd vilket innebär att de placeras på ett
HVB eller i familjehem i enlighet med socialtjänstlagen.
Kvinnofridsärenden har inte ökat mycket jämfört med föregående år men socialnämnden ser att
våldet har blivit allt grövre och förövarna allt yngre.
5
141
Socialnämnden
När det gäller socialnämndens arbete med budget- och skuldrådgivning så är det är ett fåtal
individer som beviljas skuldsanering enligt lag. Detta får till följd att socialnämnden måste lägga
mycket arbete på att hitta alternativa lösningar tillsammans med klienten, detta leder till ökad
samverkan och besök från respektive klient.
4 Resurser - uppföljning av resursanvändning
4.1 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen
Driftsredovisning
Nettoresultat, tkr
Drift
Utfall 2014
Budget 2014
Avvikelse
Nämnd
-923
-1 119
196
Ledning
-9 522
-7 696
-1 827
Stab
-8 133
-7 686
-447
Myndighet
-128 324
-116 930
-11 394
Öppenvård
-18 008
-15 649
-2 359
Totalt
-164 910
-149 080
-15 831
4.1.1
Kommentarer till driftsredovisning
Socialnämnden har de tidigare åren inte fått full ersättning för sina kostnader som verksamheten
har rätt till, när det gäller etableringsärenden. I år har fördelningen av statsbidragen reviderats
viket resulterade i att nämnden har fått en procentuellt ökad andel av statsbidraget men
ersättningens omfattning motsvarar fortfarande inte de faktiska kostnaderna som verksamheten
har för detta arbete. Den prestationsbaserade ersättningen och den så kallade majersättningen
som betalas ut från Migrationsverket har socialnämnden inte kunnat ta del av. Majersättning är
till för stödinsatser av förebyggande karaktär enligt socialtjänstlagen som ges till asylsökande
barn under 18 år.
Socialnämnden redovisar ett utfall på 164 911 tkr för helår 2014 det är ca 15 831 tkr högre är
budgeterat för året. I samband med nämndens arbete kring underlag till övergripande plan med
budget för år 2014 skrev nämnden att verksamheten är i behov av en nämndöverskridande
strategi när det gäller vård och omsorg av individer som lider av samsjuklighet eller men av ett
tidigare missbruk. De senaste åren har majoriteten av nämndens vuxna institutionsplaceringar
tillhört dessa kategorier. Under året har dessa placeringar ökat i antal och de fortsatter vara
kostnadskrävande, placeringar är en av de stora orsakerna till nämndens redovisade underskott.
Från första januari 2014 gjordes en lagändring som gör det möjligt för Migrationsverket att
anvisa ensamkommande barn till kommuner oavsett om kommunen har en överenskommelse
om att ta emot ensamkommande barn. Under 2014 har cirka 2 000 barn anvisats till Sveriges
kommuner med stöd av lagändringen, varav 30 av dessa barn har anvisats till Katrineholm.
Arbete med gruppen anvisade ensamkommande barn har konstant ökat under året. Alla
kostnader som socialnämnden har kring detta arbete kan inte täckas av den ersättning som
kommunen får från Migrationsverket. Gällande författningar ställer högre krav än vad
Migrationsverkets ersättningar kan täcka. Socialnämnden i Katrineholm har i likhet med andra
6
142
Socialnämnden
kommuner meddelat detta till SKL - Sveriges Kommuner och Landsting. SKL har fört
diskussioner kring dessa ersättningar med regeringen innan valet men inga beslut har fattats av
regeringen. Socialnämnden måste lägga allt mer resurser i form av utbildning, administration,
dokumentation, uppföljning för att kunna hantera dessa ärenden rättsäkert. Migrationsverkets
ersättningar täcker i regel bara boende för barnet och den första utredningen som
socialsekreterare genomför inför placering av barnet.
Socialnämndens arbete med bland annat samsjuka individer på institution, äldre som lider av
4.2 Ekonomiskt utfall avseende investeringar
Nettoresultat, tkr
Investering
Utfall 2014
Budget 2014
Avvikelse
Arbetsmiljöförbättring
-225
-150
-75
Totalt
4.2.1
Kommentarer till investeringsredovisning
Socialnämndens investeringar avser kontorsmöbler, framför allt i form av höj- och sänkbara
bord till medarbetarna. Arbetsmiljön har förbättrats under året men det återstår mycket arbete
som kommer fortsätta genomföras nästkommande år.
4.3 Personalresurser
4.3.1
Personalförändringar inom förvaltningen under året
Socialnämndens myndighetsavdelning har cirka sextio anställda inom två underliggande
enheter. Avdelningens utmaning under året har varit att rekrytera socionomer med
arbetslivserfarenhet. De nya lagbestämmelserna om behörighet för att utföra vissa
arbetsuppgifter inom socialtjänstens barnoch ungdomsvård ställer krav på en lägsta
utbildningsnivå motsvarande socionomexamen eller annan relevant examen samt krav på
erfarenhet. De flesta av avdelningens utredande socialsekreterare har mindre än ett års
erfarenhet vilket gör att socialsekreterarna behöver mycket handledning.
Socialnämndens öppenvårdsavdelning har cirka trettio anställda inom två underliggande
enheter. Avdelningen har haft stabil personalutveckling där enstaka medarbetare har slutat under
året och tjänsterna har därefter tillsatts av nya medarbetare.
Under året har socialnämnden arbetat hårt med rekryteringarna och för att hitta rätt person till
rätt plats. Under längre rekryteringsprocesser har nämnden behövt hyra in konsulter som har
arbetat med barnutredningar. På så sätt har verksamheten kunnat upprätthålla ställda krav från
författningar kring utredningarnas tider med mera.
7
143
Socialnämnden
Antal tillsvidareanställda
85
99
Varav kvinnor
69
77
Varav män
16
22
Antal visstidsanställda
26
15
Varav kvinnor
15
7
Varav män
11
8
Antal årsarbetare tillsvidare och
visstid
108,71
110,96
Varav kvinnor
82,26
82,00
Varav män
26,45
28,96
2013
2014
Redovisas ej könsuppdelad på
nämndsnivå pga eventuell
identifierbar statistik
Antal arbetade timmar
timanställd personal
5 028,02
4 185,75
Antal årsarbetare timanställd
personal
2,54
2,11
4.3.2
Personal- och chefsförsörjning under året
Socialnämnden har haft stora rekryteringsbehov och under året har exempelvis 21
socialsekreterare behövt anställas för att täcka de vakanta tjänsterna och för att förstärka olika
verksamheter. Forskning visar på att det i framtiden kommer att bli ännu svårare att rekrytera
socionomer med erfarenhet. Antal utbildade socionomer ökar i Sverige men
socionomstuderande blir yngre. När det gäller socionomer med erfarenhet så väljer allt fler att
lämna socialtjänsten för att gå vidare till andra yrken inom socialt arbete.
Inför 2015 ser socialnämnden ett stort rekryteringsbehov av vikarier dels på grund av att vissa
medarbetare planerar att vara föräldralediga och dels på grund av pensionsavgångar.
I framtiden ser socialnämnden ett behov av familjebehandlare med annan kulturell bakgrund.
Det har inkommit fler ärenden under året som har varit i behov av familjebehandling och
hemterapi. Men då familjen ännu inte kan svenska eller har tillräcklig kunskap om det svenska
samhället är det svårt att tillgodose den hjälp de har rätt till. Alternativt behöver tolk användas
mer i behandlingarna. I traditionella föräldrasamtal skulle det fungera men det är svårare i
insatser som tillexempel hemterapi, där behandlaren är hemma hos familjen och
kommunikationen kan ske på olika sätt.
8
144
Socialnämnden
4.3.3
Chef- och ledarskap
Enhetscheferna inom socialnämndens verksamheter har rekryterats under året och utifrån
lämplig utbildning samt erfarenhet. Stor vikt har också varit personlig lämplighet och
personernas ledaregenskaper. Av de fem rekryterade enhetscheferna var tre rekryterade internt
och redan i verksamheten, därav har introduktionen varierat i innehåll och omfattning. Samtliga
enhetschefer har deltagit i introduktionsutbildning för nya chefer under året. Utöver det har båda
avdelningscheferna löpande genomfört avdelningsmöten med enhetscheferna. I utvärdering av
ny organisation var chef och ledarskap det som medarbetarna inom samtliga enheter var mest
nöjda med.
4.3.4
Kompetenshöjande åtgärder
Utöver introduktion för nya chefer har avdelnings- och enhetscheferna deltagit på
socialchefsdagarna i Göteborg. De har deltagit på konferens om utveckling av det sociala arbetet
samt deltagit i olika interna utbildningar i kommunen, som tillexempel rehab processen.
Medarbetarna inom socialnämndens verksamheter har tagit del av utbildningar som är relevanta
för deras funktion inom respektive verksamhet. Alla medarbetare har också fått utbildning i
kompetensportalen och många har skattat sig. Skattningarna har använts i medarbetarsamtalen.
Utvecklingsplaner har upprättas efter medarbetarsamtal. Varje medarbetare har godkänt
utvecklingsplanen och fått en kopia. Utvecklingsplanerna har följts upp och reviderats vid
behov.
4.3.5
Arbetsmiljö och hälsa
Skyddsronder har utförts inom samtliga av socialnämndens verksamheter och uppföljning av
dessa har skett kontinuerligt, antingen verksamhetsvis eller individuellt. Uppföljning av
förändringar i verksamheten visar att medarbetarna upplever att arbetsmiljön har blivit bättre
under året. Tillbud och avvikelser följs upp enligt plan.
Hälsofrämjande åtgärder som har genomförts inom socialnämnden är bland annat
pausgymnastik, yoga samt andra aktiviteter utanför arbetstid som exempelvis bowling och
sommarfest.
I de fall medarbetare har varit långtidssjukskriven eller behövt annat stöd, exempelvis kring
händelserna som rör hot och våld, har enhetscheferna hållit i kontinuerliga samtal för
uppföljning. I dessa fall har medarbetarna även varit i kontakt med företagshälsovården eller
kommunens beteendevetare.
Eftersom antalet män som jobbar inom socialnämndens verksamheter är mycket lägre i relation
till antalet kvinnor, så påverkas männens statistik mer kraftigt än kvinnornas när det gäller
sjukfrånvaro. Det räcker att en man är sjuk för att statistiken ska ge ett stort utslag i
redovisningen nedan.
2013
2014
Andelen (%) sjukfrånvarotimmar av
ordinarie arbetstid
6,44
5,01
Varav kvinnor
7,10
4,36
Varav män
4,30
6,81
9
145
Socialnämnden
4.4 Lokalresurser
Under året har Kollektivet HVB fortsatt arbeta med att försöka få till en ombyggnation av
lokalerna för att kunna utöka verksamheten. Då lokalerna består av olika lägenheter får
ombyggnationer inte göras hur som helst men förhoppningarna är att arbetet ska påbörjas under
2015. Ytskikt renovering kommer pågå under år 2015 då lokalerna är slitna. Kollektivet HVB
har sedan tidigare påtalat problem gällande de rådande hyresavtalen på boendet. Detta i
kombination med att lokalfrågan är ett angeläget problem som hindrar en utökning av
platsantalet på Kollektivet HVB har enhetschefen tillsammans med förvaltningschefen
förhandlat med KFAB under året och parterna har kommit överens om ett nytt hyresavtal. Det
nya hyresavtalet innebär att förvaltningen kommer blockhyra lokalen som används av
Kollektivet HVB och uppsägningstiden ändras från tre månader till fem år. Genom detta avtal
kommer nämnden få större möjligheter att påverka förändringar i lokalerna och på så sätt
kommer man även kunna genomföra en utökning av platser på Kollektivet HVB.
Trots att arbetsmiljön i socialnämndens verksamheter har förbättrats under året så har allt fler
socialsekreterare, behandlare och handläggare behövt dela en liten arbetsyta. För att ytterligare
förbättra arbetsmiljön har socialnämnden ansökt och fått beslut på en utökning av lokalerna på
Västgötagatan 18. Det innebär att flera verksamheter som idag är utspridda kommer samlas
inom socialförvaltningens väggar vilket också underlättar samarbete och skapar en större
gemenskap. Renoveringen av den lokalen har påbörjats och beräknas vara klar 31 mars 2015.
10
146
Socialnämnden
4.5 Verksamhetskostnader jämfört med andra kommuner
Socialnämnden har analyserat sina verksamhetskostnader utifrån den data som finns registrerad i
Kommun- och lanstingsdatabasen (KOLADA). Tillgänglig data avser verksamhetsåret 2013 och
analysen är gjort mot jämförelsegrupperna "Kommuner i tätbefolkad region" och "Likanande
kommuner - övergripande" samt riket i snitt.
Individ- och familjeomsorgsverksamheten i Katrineholm har en högre kostnadsnivå än riket i
snitt. Det är framförallt inom ekonomiskt bistånd som Katrineholm har en mycket högre kostnad
per invånare jämfört med riket. En bidragande orsak till detta är att arbetslösheten i kommunen
är högre än i riket i snitt.
Försörjningsstödskostnad per hushåll ligger förhållandevis högt jämfört med
jämförelsekommuner och sambandet mellan denna kostnad och kostnader för
arbetsmarknadsåtgärder skulle behöva analyseras mer djupgående. Detta eftersom kostnaden för
de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna är nästan dubbelt så höga i förhållande med
jämförande kommuner samtidigt som kommunen redovisar en hög försörjningsstödskostnad per
hushåll.
Aktiva insatser istället för passivt erhållande av försörjningsstöd är en medveten inriktning i
Katrineholm och arbetsmarknadsåtgärderna borde ha sänkt försörjningsstödskostnaden per
hushåll ytterligare. Socialnämnden bedömer att det kan finnas en koppling mellan att
försörjningsstödet per hushåll inte har sänkts trots arbetsmarknadsinsatserna och att majoriteten
av biståndsmottagarna står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa hushåll är i stort behov av andra
åtgärder än det som traditionellt leder snabbt till aktivitetsstöd, studiebidrag och egen
försörjning. En annan bidragande orsak till avvikelsen av kostnader för ekonomiskt bistånd kan
.
11
147
Socialnämnden
5 Resultat - uppföljning av övergripande mål och
resultatmål.
5.1 Ortsutveckling
Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är
läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge
och våra vackra miljöer erbjuder.
Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjlig-heter
till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt
bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga
förutsättningar för ortsutveckling.
5.1.1
I syfte till att främja företagsklimatet, genom att underlätta för restaurangägare/krögare att
ansöka om serveringstillstånd, anmäla serveringsansvariga med mera, har socialnämnden bytt
leverantör av e-tjänster. Landborgen tillhandahåller totalt elva e-tjänster gällande
serveringstillstånd. E-tjänstmodulen innehåller en Inkorg i AlkT - ett administrativt system för
alkoholservering och försäljning, där inkomna ansökningar, anmälningar med mera hamnar.
Utbildningen Ansvarfull alkoholservering för krögare och personal hållits vid två tillfällen år
2014 och flera tillsyner av krogarna i centrum har genomförts under året.
I februari 2014, § 27, beslutade kommunstyrelsen att inrätta en integrationsfond. Socialnämnden
har ansökt om medel från integrationsfonden men inte beviljats några medel. Socialnämnden har
förstärkt sitt arbete med ensamkommande barn och unga i form av två socialsekreterare som har
specialiserat sig på handläggning och utredning samt uppföljning av individernas behov av
omsorg och trygghet. Socialnämnden ser ett sort behov av att kunna nyttja denna fond i
fortsättningen för det ovannämnda arbetet.
Den första juli 2013 beslutade Riksdagen om att införa en jobbstimulans i försörjningsstödet.
För många lönar det sig relativt dåligt att gå från försörjningsstöd till arbete eftersom man räknar
av arbetsinkomsten krona för krona mot försörjningsstödet. Jobbstimulansen är statens sätt att
räkna av inkomster som gör det mer lönsamt för personer med försörjningsstöd att jobba. Under
året har socialnämnden inte fått några besked om ersättningen för året eller huruvida nämnden
skulle kompenseras för föregående år. Socialnämnden kan inte heller se några nya trender i och
med införandet av jobbstimulansen mer än att fler hushåll, som enligt tidigare
bedömningskriterier skulle vara självförsörjande, fortsätter uppbära försörjningsstöd.
För att nå målet med att fler klienter blir självförsörjande har socialsekreterarna bidragit med att
ta fram 211 cv, varav 93 cv tillhörde individer inom kategorin kvinnor med försörjningsstöd, till
arbetslinjen 2.0 Socialsekreterarna har även remitterat ytterligare 137 män och 124 kvinnor till
Viadidakt. Majoriteten av de remitterade individerna är inte bara arbetslösa utan lider oftast av
fysisk eller psykisk ohälsa eller har låg språknivå. Denna grupp ökar inom socialnämnden och i
regel behöver dessa klienter lång startsträcka och anpassade arbetsplatser om de ska kunna bli
självförsörjande.
12
148
Socialnämnden
5.1.2
Resultatmål
Resultatmål
Beskrivning
Utfall 2013
Utfall
Företagsklimatet
ska förbättras
KS, BN, MHN,
SOCN, VSR
Målnivå: NKI 70
Källa: SKL:s
mätning insikt.
KKIK
65
82
Arbetslösheten och
ungdomsarbetslösh
eten ska minska
KS, SOCN, VIAN
Målnivå: Minska
Källa:
Arbetsförmedlingen
12,3%
11,1%
Försörjningsstödet
ska minska
SOCN
Målnivå: Minska
Källa: Egen
mätning,
Socialstyrelsens
statistik. Per månad
mäts utbetalt stöd
(tkr), antal hushåll
totalt med stöd
samt antal hushåll
18-24 år med stöd.
Årligen mäts också
andel kvinnor och
män i befolkningen
med
försörjningsstöd
5 356 tkr
5 207 tkr
Medborgarna ska
ha goda
möjligheter att delta
i kommunens
utveckling
Samtliga nämnder
Målnivå: Index 46
Källa: KKiK. Index
för hur väl
kommunen
möjliggör för
medborgarna att
delta i kommunens
utveckling.
37
43
Minskad
klimatpåverkan utsläpp av
klimatpåverkande
gaser per invånare
ska minska
Samtliga nämnder
och bolag
Målnivå: Minska
Källa: SCB, RUS
nationella
emissionsdatabase
n
5 182kg/inv
4 966kg/inv
Kommentar
13
149
Socialnämnden
5.2 Kultur och fritid
Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och
kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns
fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar.
Ett rikt kulturoch fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med
föreningslivet.
5.2.1
Under år 2014 har socialnämnden valt att stödja föreningar och organisationer som bedriver
verksamhet för utsatta och svaga grupper i samhället. Dessa föreningar och organisationer har
sådana värderingar och bedriver sådan verksamhet som bidrar till uppfyllelsen av nämndens
målsättning och inriktning.
I riksnormen, som beslutats av regeringen, finns en post som kallas lek och fritid. De familjer
som blir beviljade försörjningsstöd får bistånd till lek- och fritid för sina barn och i år har
Riksdagen, på förslag från regeringen, beslutat om en särskild ersättning så kallad fritidspeng.
Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter lika mycket som
andra barn och genom fritidspengen ska socialförvaltningen kunna bevilja bistånd till
fritidsaktiviteter som är regelbundna och lärarledda samt främjar ett "aktivt deltagande i
samhällets gemenskap". Fritidspengen kan sökas från och med första juli i år och gäller för barn
i årskurs fyra till nio som bor i hushåll som har haft försörjningsstöd under minst sex månader
den senaste tolvmånadersperioden. Under hösten skickade socialsekreterare särskild information
till de hushåll som har möjlighet att söka detta bidrag och totalt har åtta hushåll sökt bidraget för
olika aktiviteter. I Aliansens budget för år 2015 är bidraget kvar men detta kan komma att
ändras beroende på vilka justeringar som regeringen lägger fram under våren 2015, således är
det osäkert om hushållen kommer kunna söka fritidspeng framöver.
5.3 Skola
Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan
har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till
lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn
och unga.
Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga
grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå
kunskapsmålen.
5.3.1
När det gäller socialnämndens insatser för barn och unga är, förutom föräldrar, skolan
socialnämndens viktigaste samarbetspartner. Under året har samarbetet mellan
bildningsnämnden och socialnämnden förstärkts och fortsatt ske på flera olika nivåer. Bland
annat har samarbetet fortsatt kring verksamheten Samtid och projektet SkolFam.
Samtid bistår rektorer i arbetet med att ge elever i kommunens grundskolor, som av olika
anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. En tidig
insats ökar möjligheterna att hjälpa eleven. Under 2015 kommer socialförvaltningen utöka sin
14
150
Socialnämnden
tjänst på Samtid i syfte att nå barn ännu tidigare skede. Tjänsten kommer även att innehålla mer
familjearbete än tidigare.
Arbete med projektet SkolFam inleddes i början av året. Projektets syfte är att systematiskt följa
upp och genomföra åtgärder i samverkan med skolan med avsikt att möjliggöra varje placerat
barns skolgång utifrån målbilder som tar utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential.
SkolFam, under ledning av socialförvaltningens utvecklingsledare, har kommit igång och
pedagoger, socialsekreterare samt psykolog har varit och träffat familjehem, skola och berörda
barn.
5.3.2
Resultatmål
Resultatmål
Beskrivning
Utfall 2013
Utfall
Kommentar
Skolresultaten för
alla barn som
kommunen placerat
i familjehem/på
institution ska
regelbundet följas
upp och andelen
barn med
godkända resultat
ska öka
BIN, SOCN
Målnivå: 100% ska
följas upp, andelen
med godkänt ska
öka
Källa: Egen
mätning
100%
100%
Barnens skolgång
följs upp i och med
uppföljning av
placeringen.
Analystiska arbete
med barnens
skolresultat göras
av
bildningsnämnden.
5.4 Omsorg och trygghet
Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna
livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet,
upplevelser och gemenskap.
De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till
självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har
förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare.
5.4.1
Inför år 2014 bedömde socialnämnden att fler vårdkedjor som främjar hemmaplanslösningar
behöver utvecklas i Katrineholm. Det som behövde förändras inför det innevarande
verksamhetsåret var att vård i första hand skulle bedrivas i egen regi på hemmaplan istället för
att köpa vård av andra aktörer. Hemmaplanslösningar främjar ett mer självständigt liv och
skapar bättre livskvalitet för invånare som är mest utsatta i kommunen. I slutet av året kan
socialnämnden konstatera att utvecklingen av dessa insatser inte har gått enligt plan.
Socialnämnden har under året samverkat med Barnahus Nyköping. Barnahus Nyköping erbjuder
en trygg och barnvänlig miljö för barn upp till 18 år som misstänks vara utsatta för vålds- eller
sexualbrott. Barnahuset är knutpunkten för samverkan mellan socialtjänsten i Nyköping,
Oxelösund, Gnesta, Trosa, Katrineholm, Flen och Vingåker, Polismyndigheten, Landstingets
Barn- och Ungdomspsykiatri (BUP) och Barn- och ungdomskliniken samt Åklagarkammaren.
Under året har cirka 26 pojkar och 26 flickor från Katrineholm fått stöd från Barnahus, det är
ca 62,5 procent fler barn än året innan. Behovet av stöd visar att det är många barn som utsätts
för våld eller övergrepp i kommunen. Av Barnahusets samtliga 154 ärenden, som verksamheten
15
151
Socialnämnden
har fått in år 2014 från sju olika kommuner, så står Katrineholm för 34 procent av dessa
ärenden. Många av ärenden som kommer från Katrineholms kommun handlar om familjer med
invandrarbakgrund. Dessa familjer har en annan kultur och oftast andra uppfostringsmetoder.
Många har inte förstått den syn och lagstiftning som gäller i Sverige kring exempelvis barnaga.
Majoriteten av dessa ärenden har lett till insatser i form av samtal med socialsekreterare eller
samtal inom öppenvårdens familjeenhet.
Sedan första januari i år har kommunen infört kommunal hyresgaranti. Socialnämnden hade
stora förhoppningar på att hyresgarantin skulle halvera behovet av sociala kontrakt och därmed
även administrationen kring dessa kontrakt. Utfallet för helåret visar att allt fler individer
fortsätter ansöka om bostad via socialnämnden eftersom de inte beviljas förstahandskontrakt av
fastighetsbolagen. Under 2014 har socialnämnden haft ansvaret för cirka 130 sociala kontrakt
med totalt 269 hyresgäster. Det är framförallt ensamstående män och kvinnor med barn som bor
i dessa lägenheter. I Katrineholm bor 155 barn i ett hushåll med socialt kontrakt.
Socialförvaltningen är i år kommunens tredje största hyresvärd men nämnden har inte de
resurser eller hyresjuridisk kunskap i tillräcklig omfattning för att detta arbete ska bedrivas
rättsäkert gentemot klienterna.
16
152
Socialnämnden
5.4.2
Resultatmål
Resultatmål
Beskrivning
Utfall 2013
Utfall
Kommentar
Barn i familjehem
ska besökas en
gång per kvartal
SOCN
Målnivå: 100%
Källa: Egen
mätning
100%
100%
Görs enligt gällande
rutiner.
Antalet vårddygn
på institution, barn
och ungdomar, ska
minska
SOCN
Målnivå: Minska
Källa: Egen
mätning
4 688 st
5 899 st
Vårddygn avser
institutionsplacerade
barn och unga samt
ensamkommande
asylsökande barn
och unga.
Ensamkommande
asylsökande barn
och unga är en "ny"
grupp för i år som
placeras på institution
eftersom inga andra
alternativ till placering
finns i kommunen.
Antalet vårddygn
på institution,
vuxna, ska minska
SOCN
Målnivå: Minska
Källa: Egen
mätning
8 687 st
8 415 st
Vårddygn avser
vuxna samt
samsjuka äldre
personer. Majoriteten
av placerade är
samsjuka och äldre
personer som får
vård och omsorg på
institution på grund
av men som de har
fått från tidigare
missbruk.
Andelen
återaktualiserade
ungdomar inom
socialtjänsten ska
minska
SOCN, VIAN
Målnivå: Minska
Källa: KKIK
0%
17
153
Socialnämnden
5.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet
Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika
möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet.
Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet,
jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god
folkhälsa
5.5.1
Ärendeinflödet avseende våld i nära relationer har varit relativt jämn under året, med undantag
för sommarperioden då ärendeinflödet ökade och ärenden handlade mestadels om grovt våld.
Under året har allt fler placeringar på kvinnojourer verkställts. FRIDA - socialnämndens
verksamhet för våld i nära relationer, har fortsatt informera om sin verksamhet bland annat på
Viadidakt, SFI-grupperna med flera. FRIDA arbetar även för Vingåkers kommun och där har
antalet som söker stöd fortsatt öka.
Inom kvinnofridsärenden har våldet blivit allt grövre och det är gruppen unga kvinnor som är
födda i annat land eller födda i Sverige med invandrande föräldrar som ökar. Särskild utsatt
grupp fortsätter att vara kvinnor med missbruksproblematik samt homosexuella män med
invandrarbakgrund. Förövarna som utför våldet börjar bli allt yngre, ofta under 25 år, och lider
oftast av psykiskt sjukdom eller har ett pågående missbruk.
Socialnämnden ska enligt 5 kap 11 § särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra
övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och
den hjälp som barnet behöver. Vid kvinnofridsärenden, där det finns barn boende hemma har det
tidigare gjorts en orosanmälan till socialförvaltningens mottagningsgrupp som i sin tur gjorde en
bedömning om det fanns behov av utredning. Från och med i år, i enlighet med Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer som beslutades den sjätte maj ska en
utredning genomföras när ärendet handlar om barn och unga som har bevittnat våld. Ändringen i
föreskrifterna har inneburit att en resursförstärkning har fått göras i form av anställning av fler
utredande socialsekreterare för att kunna uppfylla kraven och upprätthålla god kvalitet inom
socialnämndens verksamhet.
Socialstyrelsen har under året publicerat även nya nationella riktlinjer för beroende om
missbruksvård. De reviderade nationella riktlinjerna ställer krav på att fler behandlingsmetoder
ska finnas tillgängligs vid behandling av vuxna med beroende- och missbruksproblem. Det
innebär bland annat att socialnämndens dåvarande behandlingsmetoder inom
öppenvårdsavdelningen har behövt förstärkas med exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT)
som utgår ifrån hur klientens beteende påverkas av sina egna tankar. Denna förstärkning har
uteblivit men förväntas vara klar under 2015.
18
154
Socialnämnden
5.5.2
Resultatmål
Resultatmål
Beskrivning
Andelen barn och
unga som mår bra
ska öka
Samtliga nämnder
Målnivå: Öka
Källa: Liv & hälsa
ung
Alla barn som
kommunen
placerar i
familjehem/på
institution ska
genomgå
hälsoundersökning
i samband med
placeringen
SOCN
Målnivå: 100%
Källa: Egen
mätning
Utfall 2013
Utfall
Kommentar
78%
100%
5.6 Ekonomi och organisation
Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva
processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls.
Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att ”leva” visionen får
vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas.
Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara
öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva
upp till kraven på god ekonomisk hushållning.
5.6.1
I och med socialnämndens arbete med kvalitetsledningssystemet så har det varit viktigt att
tydliggöra arbetsgivaransvaret för trygghetsanställningar. Trygghetsanställningar ligger utanför
de lagkrav som ställs på socialnämndens verksamhetsområde. Individer som är anställda genom
åtgärden har i år jobbat inom andra förvaltningar, men löner och annan administration kring
dessa individer har belastat socialnämndens resultat. Kommunstyrelsen tilldelade Viadidakt att i
september år 2014 presentera ett förslag till hantering av nuvarande och kommande
trygghetsanställningar i kommunen. Socialnämnden har tagit del av Viadidakts utredning och
yttrat sig kring utredningen. Kommunstyrelsen beslutade i november att samtliga
trygghetsanställningar ska från och med första januari 2015 hanteras som vanliga anställningar
på respektive förvaltning där anställningen sker. Kommunstyrelsen beslutade även att
kommunledningsförvaltningen i samarbete med berörda förvaltningar ska verka för att senast
under 2016 föra över trygghetsanställningarna till den förvaltning där den anställde arbetar.
Socialnämnden har under året ökat tillgängligheten för kommunens invånare genom flera olika
åtgärder. Från och med april hanterar två socialsekreterare, inom enheten ekonomiskt bistånd,
nybesökstelefon och akuta ärenden som avser försörjningsstöd. Alla socialsekreterare inom
enheten ska däremot ta emot nybesök. Redan efter första veckan med den nya hanteringen blev
medarbetarna nöjda och väntetiden var nästan helt borta. Under hösten har tillgängligheten ökat
i och med att kommunens växel har förändrat sin organisation till att bli ett kontaktcenter för
invånarna och i samband med detta har växeln tagit över socialförvaltningens receptionstelefon.
Socialförvaltningen har även ändrat och utökat öppettiderna för invånarna.
För att barn, unga och deras anhöriga ska veta var de kan vända sig om ett barn eller ungdom
19
155
Socialnämnden
mår dåligt har socialförvaltningen tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen utvecklat
innehållet på www.katrineholm.se. Informationen är strukturerad utifrån olika problem och
diagnoser. Beroende på vilket problem eller diagnos besökarna är intresserade av får de veta till
vilken verksamhet i kommunen eller på landstinget som de kan vända sig till. Detta är ett av
grundkraven i SKLs uppdrag om psykisk ohälsa bland barn och unga. Projektet bedrivs
tillsammans med Landstinget Sörmland samt övriga åtta kommuner i Sörmland.
Nya arbetssätt och mer systematiska uppföljningar har medfört även att handläggningstiden för
försörjningsstödsärenden har minskat kraftigt år 2014. Tidigare år var handläggningstiden
ungefär 24 dagar lång och i år är handläggningstiden nio dagar lång. Socialnämnden har i sitt
arbete med kvalitet fått bra stöd av kommunchefen, kommunledningen och kommunstyrelsen.
Detta stöd har möjliggjort de positiva förändringar som nämnden kan redovisa inom den egna
verksamheten.
Arbetet med att skapa alternativa former av boenden och andra stödinsatser i syfte till att
utveckla hemmaplanslösningar inom kommunen har inte gått enligt plan. För att genomförandet
av dessa insatser ska lyckas måste samverkan mellan flera nämnder och andra aktörer fungera
mycket bra. I slutet av året kan socialnämnden konstatera att hemmaplanslösningar inte har
utvecklats på ett tillfredsställande sätt på grund av otydlighet i ansvarsfördelningen mellan
nämnderna.
20
156
Socialnämnden
5.6.2
Resultatmål
Resultatmål
Beskrivning
Utfall 2013
Utfall
Kommentar
Andelen
medborgare som
får svar på en enkel
e-postfråga inom
två arbetsdagar ska
öka
Samtliga nämnder
Källa: KKIK
93%
74%
Andelen
medborgare som
får ett direkt svar
på en enkel fråga
när hon/han tar
kontakt med
kommunen via
telefon ska öka
Samtliga nämnder
Källa: KKIK
45%
45%
Andelen
medborgare som
uppfattar att de får
ett gott bemötande
när de via telefon
ställer en enkel
fråga till kommunen
ska öka
Samtliga nämnder
Källa: KKIK
92%
94%
Kommunen har god
information på
Katrineholm.se
Samtliga nämnder
Målnivå: SKL:s
informationsindex
minst 79 %
Källa: SKL:s
webbinformationsu
ndersökning. KKiK.
85%
87%
Socialnämnden
uppdaterar löpande
informationen på
www.katrineholm.s
e. Under året har
särskilt lagts fokus
på information om
barn och ungas
psykiska ohälsa
samt vilket stöd
kommunen kan
erbjuda.
Den genomsnittliga
handläggningstiden
för ekonomiskt
bistånd ska
understiga 18
dagar
SOCN
Målnivå: Mindre än
18 dagar
Källa: KKiK.
Mätning av
genomsnittlig
handläggningstid
för nya ärenden.
24,6 dagar
9 dagar
Ändrade rutiner och
ett mer
systematiskt
arbetssätt har
bidragit till att
handläggningstiden
har minskat under
året.
Katrineholms
kommun har
engagerade
medarbetare
Samtliga nämnder
Målnivå: Jämfört
med andra
kommuner ska
resultatet ligga i
den översta
Socialnämnden har
utökat sin
tillgänglighet via
telefon, genom att
inte bara ha
telefontider på
morgonen utan kan
nu även nås övrig
tid, då
socialsekreterare
inte är upptagna av
besökare.
21
157
Socialnämnden
Resultatmål
Beskrivning
Utfall 2013
Utfall
Kommentar
kvartilen
Källa:
Medarbetarenkät
Personalens
sammansättning
ska i ökad grad
spegla det
omgivande
samhället
avseende kön och
etnisk mångfald
Samtliga nämnder
Målnivå:
Skillnaderna mellan
personalens och
befolkningens
sammansättning
ska minska
Källa:
Personalstatistik,
medarbetarenkät.
SCB
11%
22
158
SKRIVELSE
Vår handläggare
1 (1)
Datum
Vår beteckning
2014-02-05
SOCN/2014:5 040
Ert datum
Er beteckning
Bruno Maras
Controller
Till Socialnämnden
Uppföljning av nämndens interna kontroll 2014
Ärendebeskrivning
Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde.
Enligt kommunens reglemente för intern kontroll ska varje nämnd upprätta en
internkontrollplan i tillräcklig omfattning.
Nämnderna ska fortlöpande följa upp den interna kontrollen och senast i samband med
årsredovisningen rapportera resultatet av uppföljningen till kommunstyrelsen.
Rapporteringen ska samtidigt ske till kommunens revisorer. Kommunstyrelsen ska, med
utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system
för intern kontroll.
Socialnämnden föreslås godkänna redovisning av genomförd internkontroll 2014 och
rapportera resultatet till komunstyrelsen och kommunens revisorer.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
64180 Katrineholm
www.katrineholm.se
159
Uppföljning internkontroll - 2014 (Socialnämnden)
Kontrollområde
Kontrollmoment
Kontrollansvarig
Kommentar
Åtgärder
Inköp ska klara krav
på investering
Ekonom
Datum för senaste
kontroll: 2015-02-05
Resultat:
Socialförvaltningens
inköp för perioden
201401 - 201412 klarar
ställda krav på
investeringar.
-
Fakturahantering
Attestering
Ekonom
Datum för senaste
Resultat: Ett
uppdaterat
attestreglemente för år
2014 har samanställts
och behandlats på
socialnämnden.
Attestreglemente följs
enligt beslut.
-
Kontering
Ekonom
Datum för senaste
Resultat: Kontering
följer gällande
kodsträng, används i
enlighet med gällande
anvisningar.
-
Debiteringsrutiner
Ekonom
Datum för senaste
Resultat: Avtal för
justering har justerats
förutom avtal gällande
Ungdomsmottagningen
samt TRIS.
Avtal kommer
fortsätta att revideras
under 2015.
Status
Kommentar
160
Kontrollområde
Kontrollmoment
Kontrollansvarig
Kommentar
Åtgärder
Representation
Ekonom
Datum för senaste
Resultat: Inga
anmärkningar.
-
Moms
Ekonom
Datum för senaste
Resultat: Inga
anmärkningar.
-
Ärenden inom
myndighetsavdelningen
avslutas i enlighet med
riktlinjer
Uppföljning av
riktlinjer följs
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat: Rutiner
måste uppdateras för
att klara gällande
lagkrav.
Översyn av rutinerna
kommer fortsätta ske
löpande under år
2015.
Följa upp rutiner
gällande avtal
Kontroll att gilltiga
avtal finns
Avdelningschef
Datum för senaste
Resultat: Giltiga avtal
finns.
Avtal kommer
fortsätta att revideras
under 2015.
Genomförandeplan
inom ekonomiskt
bistånd
Att barnperspektivet
synliggörs i
utredningar
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat: Rutinen
fungerar enligt
rutinbeskrivning.
-
Dokumentation,
Kollektivet HVB
Att beslut och
genpmförande planer
dokumenteras enligt
gällande rutiner
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat: Inga brister i
dokumentationen. Alla
ärenden har beslut
genomförandeplaner.
Rutinen fungerar utan
anmärkning.
-
Status
Kommentar
161
Kontrollområde
Kontrollmoment
Kontrollansvarig
Kommentar
Åtgärder
Riktlinjer inom
Att riktlinjerna
uppdateras och följs
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat: Alla
nuvarande riktlinjer är
inte utformade utifrån
hur verksamheten ser
ut idag, de har inte
uppdaterats på många
år.
Arbete med revidering
av riktlinjer och rutiner
fortsätter under år
2015.
Uppföljning av loggar i
verksamhetssystemet
Att inte dataintrång
skett
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat: Rutinen
fungerar enligt
rutinbeskrivning i
samtliga verksamheter.
-
Ärendegång i
Att tider för utredning
och bedömning sker
enligt socialnämndens
riktlinjer och
socialtjänstlagen
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat: Avvilekse
finns, barnutredningar
överstiger
utredningstiden som
anges i författningar.
Inom utredningar för
barn, unga och vuxna
finns omotiverade
uppehåll mellan
journalanteckningarna.
Vid utskottets
sammanträden
tapporteras sena
utredningar samt ej
verkställda beslut.
Riktlinjer och rutiner
måste uppdateras och
förankras med
socialsekreterare. Där
verksamheten är i
behov av checklistor
ska sådana tas fram
så att
socialsekreterare inte
missar något inför ett
beslut.
Status
Kommentar
162
Kontrollområde
Kontrollmoment
Kontrollansvarig
Kommentar
Åtgärder
Uppföljning av
placerade barn
Att uppföljningar sker
enligt gällande
tidsintervaller
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat:
Familjehemsplaceringar
följs upp varje kvartal.
Uppföljningar av
institutionsplaceringar
följer inte de rutiner
som finns. Arbetet har
flyttats till
familjehemsgruppen
och rutinerna har
förtydligats
-
Utredningar inom
ekonomiskt bistånd
Att barnperspektivet
synliggörs i
bedömningar
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat: Rutinen
fungerar enligt
rutinbeskrivning.
-
Utredningar i
vuxenärenden
Att barnperspektiver
synliggörs i
bedömningar och att
utredning följer ASI
samt att vårdplan
finns
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat: På grund av
hög
personalomsättning i
vuxengruppen så har
inte alla behörighet att
utföra ASI-utredning.
Utbildning kommer att
genomföras under
våren 2015.
-
Dokumentation inom
familjeenheten
Alla
genomförandeplaner
dokumenteras och
följs
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat: Rutinen
fungerar enligt
beskrivning.
-
Status
Kommentar
163
Kontrollområde
Kontrollmoment
Kontrollansvarig
Kommentar
Åtgärder
Dokumentation inom
familjehemsgruppen
Att vårdplaner och
genomförandeplaner
finns i alla placeringar
Enhetschef
Datum för senaste
Resultat: Vårdplaner
görs enligt plan.
Genomförandeplaner
finns inte i alla ärenden
vid placering.
-
Återsökningsbara
kostnader från
Migrationsverket
Ensamkommande
barn i familjehem
Enhetschef
Ekonom
Datum för senaste
Resultat: Rutinen för
återsökning fungerar
enligt rutinbeskrivning.
Brist i rutin för
journalföring kan
innebära att vissa
kostnader inte har
kunnat återsökas.
Uppskattas inte
påverka resultatet
väsentligt.
Socialsekreterare
behöver få utbildning i
vad som är
återsökningsbart och
få tydlig information
vad som måste
journalföras särskilt
avseende
ensamkommande
barn och unga.
Ensamkommande
barn, vård i annat
hem är barnets eget
Enhetschef
Ekonom
Datum för senaste
-
Status
Kommentar
164
Kontrollområde
Kontrollmoment
Kontrollansvarig
Kommentar
Åtgärder
Etableringsärenden
inom ekonomiskt
bistånd samt ärende
vars arbetsförmåga
lägre än 25 %
Enhetschef
Ekonom
Datum för senaste
Resultat: Ingen rutin
finns.
Verksamhetens
orsakstyper har
uppdaterats i slutet av
2014 inför
verksamhetsåret
2015. Av
orsaksstatistiken
framgår det denna
ärendetyp –
arbetsförmåga lägre
än 25 %.
Extraordinära
kostnader i samband
med
flyktingsmottagande
Enhetschef
Datum för senaste
Brist i rutin för
journalföring kan
innebära att vissa
kostnader inte har
kunnat återsökas.
Socialsekreterare
behöver få utbildning i
vad som är
återsökningsbart och
få tydlig information
vad som måste
journalföras särskilt
avseende
ensamkommande
barn och unga.
Utredningskostnader
för insats,
asylsökande barn och
ungdomar
Enhetschef
Ekonom
Datum för senaste
-
Status
Kommentar
165
SKRIVELSE
Vår handläggare
1 (1)
Datum
Vår beteckning
2014-12-17
SOCN/2014:96
Ert datum
Er beteckning
Bruno Maras
Controller
Till Socialnämnden
Delegationsordning 2015
Ärendebeskrivning
Delegering innebär överföring av beslutanderätt från en nämnd till ett utskott, en ledamot
eller ersättare eller en medarbetare som är underställd nämnden. Socialförvaltningen har
skrivit ett förslag till en revidering av nuvarande delegationsordning, där ärenden som
tidigare inte funnits med är tillagda och vissa förslag till ändringar av beslut och delegater är
gjorda.
Socialnämnden föreslås anta socialförvaltningens förslag till delegationsordning för
verksamhetsåret 2015.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
64180 Katrineholm
www.katrineholm.se
166
Delegationsordning
Socialnämnden
2015
167
INLEDNING ................................................................................................................................................................................ 4
DELEGATION ............................................................................................................................................................................. 4
KOMPLETTERANDE BESLUTANDERÄTT ...................................................................................................................................... 4
A SOCIALA ÄRENDEN ........................................................................................................................................................... 5
1 SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) ................................................................................................................................................... 5
1.1 Ärenden rörande rätten till bistånd ................................................................................................................................ 5
1.1.1 Beslut Försörjningsstöd/Livsföring i övrigt ................................................................................................................................ 5
1.1.2 Vård utom hemmet ..................................................................................................................................................................... 6
1.1.3 Förebyggande insatser ................................................................................................................................................................ 9
1.2 Andra ärenden om bistånd ........................................................................................................................................... 11
1.2.1 Social borgen ............................................................................................................................................................................ 11
1.3 Ärenden rörande ersättning från enskild ..................................................................................................................... 12
1.4 Ärenden om inledande och avslutande av utredning m m ............................................................................................ 14
1.5 Överflyttande av ärenden mellan olika nämnder ......................................................................................................... 14
1.6 Utseende av ombud i ärenden eller mål vid allmän domstol........................................................................................ 15
1.7 Avvisande av ombud ..................................................................................................................................................... 15
1.8 Yttranden med anledning av överklagande av delegats beslut m.m. ............................................................................ 15
1.8.1 Yttranden med anledning av överklagande av delegats beslut m.m. ......................................................................................... 15
1.8.2 Yttranden till socialstyrelsen..................................................................................................................................................... 16
1.8.3 Yttranden till skattemyndighet .................................................................................................................................................. 16
2 FÖRÄLDRABALKEN (FB) ....................................................................................................................................................... 17
2.1 Faderskapserkännande ................................................................................................................................................ 17
3 GODKÄNNANDE AV AVTAL RÖRANDE VÅRDNAD, BOENDE OCH UMGÄNGE ........................................................................... 18
3.1 Godkännande av avtal.................................................................................................................................................. 18
4 ÄKTENSKAPSBALKEN ........................................................................................................................................................... 19
4.1 Yttrande beträffande äktenskapsdispens ...................................................................................................................... 19
5 ÄRVDABALKEN ..................................................................................................................................................................... 19
5.1 Dödsboanmälan till Skatteverket.................................................................................................................................. 19
6 LAG OM INTERNATIONELLA RÄTTSFÖRHÅLLANDEN RÖRANDE DÖDSBO................................................................................ 19
6.1 Boutredning och arvskifte ............................................................................................................................................ 19
7 NAMNLAGEN ........................................................................................................................................................................ 19
7.1 Yttrande enligt namnlagen ........................................................................................................................................... 19
8 LAGEN MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA (LVU) ................................................................................... 19
8.1 Beslutanderätt enligt delegation .................................................................................................................................. 19
8.2 Kompletterande beslutanderätt .................................................................................................................................... 21
9 LAGEN OM VÅRD AV MISSBRUKARE I VISSA FALL (LVM) ..................................................................................................... 21
10 BROTTSBALKEN (BRB) ....................................................................................................................................................... 22
10.1 Yttrande till allmän domstol angående eventuellt överlämnande till vård enligt LVU, LVM och SoL ...................... 22
11 LAGEN MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM UNGA LAGÖVERTRÄDARE (LUL) .................................................................. 24
11.1 Yttrande till åklagarmyndighet................................................................................................................................... 24
12 KÖRKORTSLAGEN ............................................................................................................................................................... 24
12.1 Yttrande till länsstyrelsen eller domstol i körkortsärenden ........................................................................................ 24
13 VAPENLAGEN ...................................................................................................................................................................... 24
13.1 Upplysningar i vapenärende till hemvärnet ............................................................................................................... 24
14 LOTTERILAGEN ................................................................................................................................................................... 24
14.1 Yttrande till Lotteriinspektionen avseende värdeautomater ....................................................................................... 24
15 LAGEN OM ANORDNANDE AV VISST AUTOMATSPEL ............................................................................................................ 25
16 ANMÄLAN AV BEHOV AV GOD MAN .................................................................................................................................... 25
17 PASSFÖRORDNINGEN .......................................................................................................................................................... 25
18 KOMMUNALLAGEN ............................................................................................................................................................. 25
18.1 Brådskande ärenden................................................................................................................................................... 25
19 ARKIVLAGEN ...................................................................................................................................................................... 25
19.1 Arkivansvar ................................................................................................................................................................ 25
20. SMITTSKYDDSLAG ............................................................................................................................................................. 25
168
B ALKOHOLLAGEN ............................................................................................................................................................... 26
NYA TILLSTÅND TILL ALLMÄNHETEN ELLER FÖR SLUTNA SÄLLSKAP ...................................................................................... 26
ÄNDRING AV BEFINTLIGT TILLSTÅND TILL ALLMÄNHETEN ELLER FÖR SLUTNA SÄLLSKAP ...................................................... 26
GODKÄNNA EFTER ANMÄLAN .................................................................................................................................................. 26
VILLKOR .................................................................................................................................................................................. 27
SANKTIONER............................................................................................................................................................................ 27
ANMÄLNINGSPLIKTIGA FÖRÄNDRINGAR AVSEENDE ÄGARFÖRHÅLLANDEN, STYRELSENS SAMMANSÄTTNING, DRIFTSANSVARIG
I VISSA FALL............................................................................................................................................................................. 27
ÖVRIGT ENLIGT ALKOHOLLAGEN............................................................................................................................................. 28
FÖRVALTNINGSPROCESS .......................................................................................................................................................... 28
C ALLMÄNNA HANDLINGAR ............................................................................................................................................ 29
1 ÄRENDEN OM UTLÄMNANDE AV ALLMÄN HANDLING INKL UPPSTÄLLANDE AV FÖRBEHÅLL (TF) ......................................... 29
2 POLISANMÄLAN AV BROTT SOM HINDRAR NÄMNDENS VERKSAMHET ELLER SOM RIKTAR SIG MOT MINDERÅRIG (SEKRL) ... 29
D PERSONALÄRENDEN ....................................................................................................................................................... 30
1 ANSTÄLLNING ELLER FÖRORDNANDE ................................................................................................................................... 30
2 TJÄNSTLEDIGHET OCH ANDRA LEDIGHETER .......................................................................................................................... 30
3 UPPSÄGNING P G A ARBETSBRIST, PERSONLIGA SKÄL, AVSKED JÄMLIKT LAS 7 OCH 18 § .................................................... 30
4 AVSTÄNGNING OCH LÖN VID AVSTÄNGNING JÄMLIKT AB 05 10 § ........................................................................................ 30
5 DISCIPLINPÅFÖLJD JÄMLIKT AB 05, 11 § .............................................................................................................................. 31
6 ÅTERBESÄTTANDE AV TJÄNST (ORDINARIE TJÄNSTER) ......................................................................................................... 31
7 DELTAGANDE I KONFERENS, UTBILDNING ELLER STUDIERESA .............................................................................................. 31
8 BESLUT ATT BEHÅLLA HELA ELLER DEL AV LÖN VID LEDIGHET FÖR UTBILDNING JÄMLIKT AB 05, 26 § MOM 1 ................... 31
9 FRÅGOR RÖRANDE INNEHAV AV BISYSSLA JÄMLIKT AB 05, 8 §............................................................................................ 31
10 BESLUT OM MEDGIVANDE ATT STÅ KVAR I ANSTÄLLNINGEN EFTER ATT HA FYLLT 67 ÅR (LAS 32 A §) ............................. 31
11 ARBETSMILJÖANSVAR ........................................................................................................................................................ 32
E EKONOMI ............................................................................................................................................................................ 33
169
Inledning
Delegation
Kommunallagens bestämmelser om delegation innebär att beslutanderätten överförs från socialnämnden till delegaten. Beslut som fattas med stöd av delegation är jämställt med ett av nämnden
fattat beslut och kan ej ändras av nämnden eller annan delegat.
Delegation förekommer främst i de ärenden där riktlinjer lagts fast av socialnämnden. Varje beslut
som ska delegeras, förs ned till den nivå, där det ur laglig och praktisk/ organisatorisk synvinkel är
lämpligt att det ligger.
I delegationsförteckningen är endast den lägsta nivån av beslutsfattare angiven. Av detta följer att
beslutsfattare på högre nivåer också har rätt att besluta i samma ärendetyp. Delegationen gäller för
beslutsfattare i tilldelat ärende.
Principiellt ska de angivna kategorierna tjänstemän utöva sin rätt att fatta beslut. En delegat kan
dock avstå från att utöva sin delegationsrätt i vissa fall. Ärendet återförs då till nämnden. Situationer
då ett ärende bör föras vidare en högre nivå är t ex:
• ärenden av prejudicerande art
• nya, ovanliga situationer och faktorer
• stora och långvariga biståndsinsatser
Enligt kommunallagen ska beslut som fattas med stöd av delegation anmälas till socialnämnden.
Anmälan har registrerings-, informations- och kontrollsyfte.
Undantag från anmälan finns noterade i delegationsordningen genom en markering Ej anmälan.
Delegationen enligt förteckningen gäller även i därmed jämställda ärenden (t ex vid lagändringar).
Kompletterande beslutanderätt
I vissa typer av ärenden har socialnämndens rätt att delegera inskränkts helt eller delvis. Detta gäller
bl a i LVU-ärenden som av lagstiftaren bedömts som ej lämpliga att delegera. I några av dessa
lagrum har socialnämnden i stället möjlighet att använda sig av s k kompletterande beslutanderätt.
Den kompletterande beslutanderätten innebär att enskilda ledamöter och/eller tjänstemän utövar
beslutanderätten jämsides med nämnden. Socialnämnden behåller, till skillnad från delegation, sin
beslutanderätt i samma ärende och kan därmed ändra ett beslut av den enskilde beslutsfattaren.
Förteckning över beslutsfattare med kompletterande beslutanderätt ingår som särskilt avsnitt i
delegationsförteckningen (avsnitt LVU).
4 (30)
170
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
A SOCIALA ÄRENDEN
1 Socialtjänstlagen (SoL)
1.1 Ärenden rörande rätten till bistånd
1.1.1 Beslut Försörjningsstöd/Livsföring i övrigt
Enligt riksnorm
4 kap 1 § SoL Socialsekreterare
Skäliga kostnader utöver riksnorm
4 kap 1 § SoL
Livsföring i övrigt enligt riktlinjer
25 % av prisbasbeloppet
4 kap 1 § SoL
4 kap 2 § SoL Socialsekreterare efter
samråd med
verksamhetsledare
Enhetschef
Verksamhetsledare
Utskott
4 kap 1 § SoL Utskott
4 kap 2 § SoL
50% av prisbasbeloppet
därutöver
Bistånd utöver riksnorm, skäliga
kostnader och livsföring i övrigt
Begravningskostnader enligt
- riktlinjer
Socialsekreterare efter
samråd med
verksamhetsledare
kostnader därutöver
4 kap 1 och 2
§§ SoL
-
återkrav
9 kap 2 § SoL Enhetschef
Hyresskuld och el upp till
Formaterat: Tabbstopp: 0,25 cm, Till
vänster + Inte vid 3,2 cm
4 kap 1 och
2 §§ SoL
Utskott
Verksamhetsledare
Redovisas i utskottet
varje kvartal
samråd med
verksamhetsledare
Efter samråd med
verksamhetsledare
4 kap 1 § SoL
Enhetschef
Utskott
därutöver
Tandvårdskostnad enligt upprättat och
godkänt kostnadsförslag
upp till 25 % av prisbasbeloppet
samråd med
verksamhetsledare
EnhetschefVerksamhets
ledare
Utskott
därutöver
Beslut om sociala kontrakt
Formaterat: Teckensnitt:Inte Fet
4 kap 1 § SoL Förvaltningens jurist
Socialsekreterare
-
- upp till 15 000 kronor utöver riksnorm
för rehabiliteringsutredningar rörande
arbetsförmåga
4 kap 1 § SoL Enhetschef
4 kap 2 § SoL
5 (30)
Formaterat: Indrag: Vänster: 0 cm,
Tabbstopp: 2,3 cm, Till vänster
171
Ärenden
Lagrum
Delegat
Omkostnader sociala kontrakt
4 kap 2§ SoL
Enhetschef
Beslut om bistånd till eget boende för
ungdomar i åldern 15-18 år
4 kap 1 § SoL
Utskott
Beslut om försörjningsstöd med villkor
om deltagande i praktik eller andra
kompetenshöjande åtgärder
4 kap 1 och 4
§§ SoL
Socialsekreterare
Beslut om vägrande eller nedsättning av
försörjningsstöd till den som ej deltar i
anvisad åtgärd enligt 4 kap 5 § SoL
4 kap 1 och 5
§§ SoL
Socialsekreterare
Beslut om återkrävande av ekonomiskt
bistånd
9 kap 1 och 2
§§ SoL
Verksamhetsledare
Beslut om återkrävande av ekonomiskt
bistånd enligt 4 kap 1 § eller 4 kap 2 §
SoL som utgått obehörigen eller med för
högt belopp
9 kap 1 och 2
§§ SoL
Verksamhetsledare
Teckna/säga upp hyreskontrakt på
bostäder för uthyrning i andra hand till
klient
Budgetrådgivare med
ansvar för sociala
kontrakt
Kommentar
EnhetschefEfter
samråd med
verksamhetschef
Samordnare
Klivet
- Klivets lägenhetsboende
1.1.2 Vård utom hemmet
Beslut om bistånd för unga i form av
plats i hem för vård eller boende,
- placering eller omplacering i
Kollektivet HVB
- förstärkt familjehem, och HVB-hem
- familjehem utöver riktlinjer
- om utskottets beslut inte kan avvaktas
- i fall det är fråga om tillfällig placering
av barn och unga i familjehem,
maximalt fyra
månader
6 kap 10 och 5 Socialsekreterare
§§ SoL
4 kap 1 § SoL SOCN:s ordf
SOCN:s 1:e vice ordf
6 (30)
Efter samråd med
Kollektivets enhetschef
Formaterat: Avstånd efter: 3 pt
172
Ärenden
Beslut om bistånd för vuxen i form av
plats i hem för vård eller boende,
placering eller omplacering i familjehem
- om utskottets beslut inte kan avvaktas
Lagrum
Delegat
Kommentar
SOCN:s ordf
Formaterat: Engelska (USA)
7 (30)
173
Ärenden
11 § Om vårdnaden av ett barn flyttats
över till en eller två särskilt förordnade
vårdnadshavare som barnet tidigare varit
familjehemsplacerad hos, får kommunen
fortsätta att betala dessa vårdnadshavare
skälig ersättning.
Lagrum
6 kap 11 §
SoL
Delegat
Enhetschef
Beslut om bistånd för vuxen i form av
primärvårdsbehandling vid hem för vård
eller boende, uppgående till högst två
prisbasbelopp
4 kap 1 §
SoL
Enhetschef
Redovisas i utskottet
varje kvartal
samråd med
verksamhetsledare
- i fall det är fråga om tTillfällig
placering av vuxna i familjehem,
maximalt fyra månader enligt riktlinjer
Ansvarsförbindelse i samband med
4 kap 1 §
kontraktsvård enligt 28 kap. brottsbalken SoL
Utskott
- i avvaktan på utskottets sammanträde
SOCN:s ordf
Ansvarsförbindelse i samband med vård- 4 kap 1 §
vistelse enligt § 56 kriminalvårdslagen
SoL
Utskott
SOCN:s ordf
Övervägande om vård av unga i annat
hem än det egna fortfarande behövs
Kommentar
6 kap 8 §
SoL
Utskott
Beslut om tillfällig omplacering om högst 4 kap 1 §
fyra månader av familjehemsplacerade
SoL
barn och ungdomar när kostnaden ej går
utanför gällande riktlinjer
Socialsekreterare
Beslut om tillfällig placering i
kommunens jourhem, maximalt fyra
månader
4 kap 1 §
SoL
Socialsekreterare
Beslut om upphörande av placering i
familjehem
4 kap 1 §
SoL
Socialsekreterare
Beslut om vård i familjehem för
underårig
6 kap 6 §
SoL
Utskott
Beslut att lämna medgivande för
stadigvarande vård och fostran i
familjehem
6 kap 6 §
SoL
Utskott
8 (30)
Beslutet skall
anmälas vid
utskottets nästa
sammanträde
Beslutet ska anmälas
vid utskottets nästa
sammanträde
174
Ärenden
Beslut om ersättning till familjehem
(arvode och omkostnader) för barn och
ungdom och vuxna enligt riktlinjer
Lagrum
- utöver riktlinjer
Besluta att ansöka om överflyttning av
vårdnad när ett barn varit placerat i
samma familjehem i tre år
Kommentar
Utskott
6 kap 8 §
2 st. SoL
Beslut om andra särskilda kostnader i
samband med placering, högst 7 000
kronor
(inkluderar även livsföring i övrigt)
Beslut om att lämna medgivande åt
enskilt hem att ta emot barn för
stadigvarande vård och fostran
Delegat
samråd med
verksamhetsledare
Utskott
Verksamhetsledare
6 kap 6 §
SoL
Utskott
Beslut om att lämna medgivande åt
12 § SoL
enskilt hem att ta emot barn med hemvist
utomlands i syfte att adopteras
Utskott
Beslut om återkallande av medgivande
om förutsättningar för medgivandet inte
längre föreligger
6 kap 13 §
SoL
Utskott
Prövning av samtycke till fortsatt
adoptionsförfarande
6 kap 14 §
SoL
- vid samtycke
Familjerättssekretare
- ej samtycke
Utskott
Beslut om köp av plats i annan kommun
eller hos annan vårdgivare (gäller vuxna)
Utskott
1.1.3 Förebyggande insatser
Beslut om bistånd i form av
kontaktperson/kontaktfamilj/
komplementfamilj
4 kap 1 §
SoL
Socialsekreterare
Beslut om förordnande och entledigande
av kontaktperson/kontaktfamilj/
komplementfamilj
4 kap 1 §
SoL
Socialsekreterare
Beslut om ersättning till kontaktperson/
kontaktfamilj/komplementfamilj
- enligt riktlinjer
Socialsekreterare
- utöver riktlinjer
Enhetschef /Utskott
9 (30)
Samråd med Enhetschef
Redovisas i utskott varje
kvartal
175
Ärenden
Lagrum
Delegat
10 (30)
Kommentar
176
Ärenden
Beslut om bistånd i form av öppenvårdsinsatser som
- Familjeenheten, Klivets
lägenhetsboende, Ungdomsmottagningen, Mercur, Halvvägsboendet,
Medling, Vägskälet,
Ungdomssupport
- Modulboende
Lagrum
4 kap 1 §
SoL
Delegat
Beslut om bistånd i form av annan
förebyggande öppenvårdsinsatsinsats upp till 1,5 prisbasbelopp
4 kap 1 §
SoL
Enhetschef
Beslut om upphörande av biståndsinsats
4 kap 1 §
SoL
Socialsekreterare
Beslut om upphörande av biståndsinsats
trots att den enskilde önskar att insatsen
fortsätter
4 kap 1 §
SoL
Utskott
Beslut om att förbjuda eller begränsa
möjligheterna för en person, som har sitt
hem inom kommunen, att i hemmet ta
emot andras barn
5 kap 2 §
SoL
Utskott
Socialsekreterare
SOCN:s ordf
Yttrande till åklagarmyndigheten med
anledning av eventuell utredning
beträffande misstänkt under 15 år
31 och 33
§§ LuL
Socialsekreterare
1.2 Andra ärenden om bistånd
1.2.1 Social borgen
Beslut om borgensåtagande upp till
30.000 kronor
- därutöver
Avdelningschef
/Förvaltningschef
Utskott
Tecknande av borgensåtagande
Kommunens ekonomichef
och socialförvaltningens
förvaltningschef i
förening
11 (30)
Kommentar
Samråd med aktuell
öppenvårdsinsats
innan beslut
177
Ärenden
Lagrum
1.3 Ärenden rörande ersättning från enskild
Delegat
Kommentar
Beslut om ersättning från den enskilde
vårdtagaren inklusive anmälan till
försäkringskassan om att nämnden ska
uppbära folkpension och barntillägg
barnbidrag, underhållsstöd och
studiebidrag
8 kap 1 § Socialsekreterare
SoL
10 kap 3 §
1 st. Lagen
om allmän
försäkring
(AFL)
Beslut om framställning till Centrala
studiemedelsnänmnden CSN om
ändring av betalningsmottagare för
studiebidrag (gäller placerade barn)
Studiestöds Socialsekreterare
förord.
2 kap
33 § 2 st
Beslut om framställning till försäkringskassa om ändring av betalningsmottagare
för allmänt barnbidrag, underhållsstöd
och studiebidrag (gäller placerade barn)
4 § 3 st.
Socialsekreterare
Lag om
allmänt
barnbidrag
Beslut om ekonomiskt bistånd till
ungdomar som bor i Klivets
lägenhetsboende
4 kap 1 §
SoL
Socialsekreterare
Beslut om egen avgift vid placering i
LVM-hem, HVB-hem, familjehem samt
annat boende med särskilt stöd
8 kap 1 §
SoL
och 6 kap
1 § SoF
Socialsekreterare
Beslut om egen avgift vid primärvårdsbehandling vid hem för vård eller
boende
8 kap 1 §
SoL
och 6 kap
1 § SoF
Socialsekreterare
Vid delegationsbeslut enligt punkt
1.1.2
Beslut om egen avgift vid tillfällig
placering av vuxna i familjehem,
maximalt fyra månader
8 kap 1 §
SoL
och 6 kap
1 § SoF
Socialsekreterare
Vid delegationsbeslut enligt punkt
1.1.2
Beslut om föräldrars avgift för barns vård 8 kap 1 §
i ett annat hem än det egna
SoL och
6 kap
2 § SoF
AssistentAdministratör
Efter samråd med
Enhetschef
Föra talan om återkrav
Utskott
9 kap 3 §
SoL
Beslut om anmälan till försäkringskassa 15 § 3 kap Socialsekreterare
om att nämnden skall uppbära sjukAFL
penning för den som bereds vård enligt 4
kap 1 § SoL i sådant hem för vård eller
boende eller familjehem enligt SoL som
ger vård och behandling åt missbrukare
12 (30)
178
Ärenden
av alkohol eller narkotika
Lagrum
Delegat
13 (30)
Kommentar
179
Ärenden
Beslut om att underrätta försäkringskassa
om att nämnden skall uppbära ersättning
enligt AFL (förskott på förmån)
Lagrum
9 kap 2 §
SoL och
Eenligt
AFL
Delegat
Socialsekreterare
I Förvaltningsrätten föra talan om
9 kap 3 §
ersättning från enskild som inte betalar
SoL
godvilligt för ekonomisk hjälp eller för
kostnad som kommunen har haft enligt 8
kap 1 § SoL
Utskott
Beslut att efterge eller nedsätta återbetalningspliktigt bistånd
Enhetschef
9 kap 4 §
SoL
Kommentar
1.4 Ärenden om inledande och avslutande av utredning m m
Beslut om att inleda utredning
(barn och vuxna)
11 kap 1 § Socialsekreterare
SoL
Beslut om att utredning inte ska inledas
eller att inledd utredning ska läggas ned
11 kap 1 § Verksamhetsledare
SoL
Beslut om att utredning inte ska föranleda 11 kap 1 § Verksamhetsledare
någon åtgärd
SoL
Besluta om förlängning av utredningstid
avseende barn
11 kap 2 § Enhetschef
SoL
- utöver fem månader
Rapportera till
utskott löpande per
månad
Utskott
1.5 Överflyttande av ärenden mellan olika nämnder
Beslut om framställning om överflyttning 2a kap
av ärende till nämnd i annan kommun
10 § SoL
samt beslut i fråga om mottagande av
ärende (från annan kommun)
Utskott
Ansöka hos Socialstyrelsen om
överflyttning och beslut att överklaga
Socialstyrelsens beslut
Utskott
2a kap
11 § SoL
14 (30)
Begäran om överflyttning av frivilliga
insatser enligt SoL
kräver samtycke från
den enskilde när det gäller
underåriga från
vårdnadshavaren
180
Ärenden
Lagrum
Delegat
1.6 Utseende av ombud i ärenden eller mål vid allmän domstol
Beslut om att utse ombud för socialnämnden i ärenden eller mål vid allmän
domstol eller förvaltningsdomstol
Anmälan av behov av om offentligt
biträde
Yttrande till domstol över
kostnadsräkning från offentligt biträde
Kommentar
10 kap 2 § Förvaltningschef
SoL
och övrig
lagstiftning
Socialsekreterare
Lag
(1996:162
0) om
offentligt
biträde
3§
Lag
(1996:162
0) om
offentligt
biträde
7§
Enhetschef
9 § FL
Enhetschef
1.7 Avvisande av ombud
Avvisande av ombud
1.8 Yttranden med anledning av överklagande av delegats beslut m.m.
1.8.1 Yttranden med anledning av överklagande av delegats beslut m.m.
Prövning av att överklagande skett inom
rätt tid samt avvisande av överklagande
som inkommit för sent i ärenden som
beslutats av delegat eller socialnämnd
24 § 1 st
FL
Delegaten i ursprungsbeslutet.
Avdelningschef/Förvaltni
ngschef för ärenden enligt
AL
Ett beslut som innehåller en uppenbar
oriktighet till följd av skrivfel, räknefel
eller liknande förbiseende, får rättas av
den som har meddelat beslutet..
26 § FL
Delegaten i ursprungsbeslutet.
Beslut huruvida omprövning av
överklagat delegationsbeslut skall ske
27 § FL
- i ärenden beslutade av handläggare
Handläggare i samråd
med enhetschef
- i ärenden beslutade av utskott
Ordförande i samråd med
avdelningschef
/förvaltningschef
Beslut gällande överklagan i
biståndsärenden
27 § FL
Ordförande i samråd med När delegat är utskott
avdelningschef/förvaltnin
gschef
15 (30)
181
Ärenden
Omprövning av beslut
Lagrum
27 § FL
Överklagande och yrkande om inhibition
när förvaltningsrätt eller kammarrätt
ändrat delegats/nämndens eller utskottets
beslut och detta beslut ursprungligen
fattats av delegat. Avgivande av yttrande
med anledning av besvär i ärenden enligt
SoL, LVU, LVM, AL där
ursprungsbeslutet fattats av delegat
10 kap 1 § Delegaten i ursprungsSoL
beslutet
10 kap 2 §
SoL
27 § FL
2 § 9 kap
AL
10 § 3 kap
samt 33 och
34 §§ i 6
kap KL
- när delegaten är utskottet och utskottets
sammanträde ej kan avvaktas
Beslut om överklagande, yrkande om
inhibition samt yttrande till
förvaltningsrätt och kammarrätt där
ursprungsbeslutet fattats av
socialnämnden och socialnämndens
sammanträde ej kan avvaktas
Delegat
Delegaten i ursprungsbeslutet
Utskottets ordförande
2 § 9 kap
AL
Överklagande av beslut av
Migrationsverket i ärenden rörande
bidrag och ersättningar för mottagande av
flyktingar
SOCN:s ordf
Enhetschef i samråd med
avdelningschef
1.8.2 Yttranden till socialstyrelsen
Yttranden till socialstyrelsen
13 kap
SoL
Utskott
1.8.3 Yttranden till skattemyndighet
Yttrande till skattemyndighet
- rörande skyddad adress
Enhetschef
16 (30)
Kommentar
Om inget nytt
tillkommit i ärendet
182
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
2 Föräldrabalken (FB)
2.1 Faderskaps-/FöräldraskasbekräftelseFaderskapserkännande
Godkännande av
FB
faderskapserkännandefaderskapsbekräftel 1 kap 4 §
se:
- i de fall då protokoll S (sambo) kan
användas
- i övriga fall
AssistentAdministratör
Familjerättssekreterare
Beslut om att inleda utredning om
fastställande av faderskap när dom eller
bekräftelse finns och faderskapet kan
ifrågasättas
FB
2 kap 1 §
Beslut om att återuppta nedlagd
utredning
FB
2 kap 1 §
Beslut om att inleda utredning om någon
annan man än den som är gift med
barnets mor kan vara far till barnet
FB
2 kap
9§ 1 st
Beslut att väcka och föra talan i mål om
faderskap
FB
3 kap 5 §
Lämnande av upplysningar till tingsrätt i
vårdnads- och umgängesmål
FB
6 kap 19 §
Lämnande av upplysningar inför
interimistiskt beslut i tingsrätt
FB
6 kap 20 §
Beslut om att utse utredare i mål och
ärenden som rör vårdnad och umgänge
FB
Enhetschef
6 kap, 19 §
SoL
10 kap 5 §
2.2 Umgängesstöd enligt beslut av domstol
Avge yttrande till tingsrätt angående
umgängesstöd
FB
6 kap 15c§ 2st
Utse en viss person att medverka vid
umgänget (umgängesstöd)
FB
6 kap 15c§ 3st
Uppföljning av umgängesstöd,
utvärdering och avslutning.
FB
6 kap 15c§ 4st
2.3 Beslut utan andre vårdnadshavarens samtycke
Står barnet under vårdnad av två
vårdnadshavare och samtycker endast den
Formaterat: Rubrik 3
FB 6 kap 13 a§ Utskott
17 (30)
183
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
ena till en åtgärd till stöd för barnet, får
socialnämnden besluta att åtgärden får
vidtas utan den andra vårdnadshavarens
samtycke
3 Godkännande av avtal rörande vårdnad, boende och umgänge
3.1 Godkännande av avtal
Beslut att godkänna föräldrars avtal om
vårdnad,
FB
6 kap 6§
boende
umgänge
FB
6 kap 14a§
FB
6 kap 15a§
Inte godkännande av avtal
Enhetschef
18 (30)
184
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
4 Äktenskapsbalken
4.1 Yttrande beträffande äktenskapsdispens
Yttrande beträffande äktenskapsdispens
1 § 15 kap Socialsekreterare
ÄktB
5 Ärvdabalken
5.1 Dödsboanmälan till Skatteverket
Dödsboanmälan till Skatteverket
20 kap
8 a § ÄB
Förvaltningens jurist
Skatteverket skall
underrättas om vem
som är delegat
6 Lag om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo
6.1 Boutredning och arvskifte
Beslut om anmälan till Skatteverket
angående egendom, som ej är av ringa
värde, och förvaltning efter avliden som
inte har hemvist i Sverige
2 kap
3§
45, 46 §§
Socialsekreterare
7 Namnlagen
7.1 Yttrande enligt namnlagen
Yttrande till domstol enligt namnlagen
Namnlagen
8 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
8.1 Beslutanderätt enligt delegation
Beslut om ansökan vid förvaltningsrätt
om vård jämlikt LVU
4 § LVU
Utskott
Beslut om att hos förvaltningsrätt ansöka 8 § LVU
om förlängning av utredningstiden
SOCN:s ordf
Beslut om att omhändertagande jämlikt
6 § LVU skall upphöra
SOCN:s ordf
9 § LVU
Beslut om hur vården skall ordnas och
11 § 1 och Utskott
var den unge skall vistas under vårdtiden 3 st. LVU
- när utskottets beslut inte kan avvaktas
11 § 1 och SOCN:s ordf Pat Werner
3 st. LVU SOCN:s 1:e vice ordf
Christer Sundqvist Whera
Hempel-Persson
Joha Frondelius
Beslut om att den unge får vistas i sitt
eget hem under vårdtiden
11 § 2 st.
LVU
Utskott
19 (30)
Skatteverket skall
underrättas om vem
som är delegat
185
Ärenden
Lagrum
Delegat
Beslut om den unges personliga förhållanden i den mån beslutet ej är att
hänföra till 11 § 1 och 2 st LVU
11 § 4 st.
LVU
Utskott
- vad gäller kortare vistelser utom
familjehemmet samt samråd med hem
för vård eller boende (28 § SoF)
Socialsekreterare
- övriga fall
Enhetschef
Övervägande av om vård med stöd av
2 § LVU fortfarande behövs
13 § 1 och Utskott
2 st. LVU
Prövning av om vård med stöd av
3 § LVU skall upphöra
14 § 3 st.
LVU
Utskott
Beslut om hur rätt till umgänge med den
unge skall utövas i fall när överenskommelse ej kan nås med förälder/
vårdnadshavare
14 § 2 st.
1 p LVU
Utskott
- i avvaktan utskottets sammanträde
Beslut om att den unges vistelseort inte
skall röjas för förälder/vårdnadshavare
Kommentar
Formaterat: Genomstruken
Verksamhetsledare
14 § 2 st.
2 p LVU
- i avvaktan utskottets sammanträde
Utskott
Formaterat: Genomstruken
Enhetschef
Övervägande av om beslut beträffande
umgänge eller hemlighållande av
vistelseort jämlikt 14 § 2 st 1 och 2 p
LVU fortfarande behövs
14 § 3 st.
LVU
Utskott
Beslut om upphörande av vård jämlikt
enligt LVU
21 § LVU
Utskott
Beslut om tillfälligt flyttningsförbud
27 § LVU
Utskott
Om utskottets bBeslut om tillfälligt
flyttningsförbud ej kan avvaktas
27 § 2 st
LVU
SOCN:s ordf Pat Werner
Hempel-Persson
Joha Frondelius
Beslutet skall
anmälas vid
nämndens nästa
sammanträde.
Formaterad tabell
Formaterat: Svenska (Sverige)
Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud skall upphöra
30 § 2 st.
LVU
Verksamhetsledare
Beslut om den unges umgänge med
förälder/vårdnadshavare efter beslut om
flyttningsförbud eller tillfälligt
flyttningsförbud
31 § LVU
Utskott
Beslut om läkarundersökning, att utse
32 § LVU
Socialsekreterare
20 (30)
186
Ärenden
läkare samt bestämma plats för läkarundersökning
Lagrum
Beslut om godkännande av vårdplan då
förhållandet är sådant att skriftligt
samtycke givits
Besluta att ansöka om överflyttning av
vårdnad när ett barn varit placerat i
samma familjehem i tre år
Delegat
Kommentar
Socialsekreterare
13 § 4 st.
LVU
Utskott
Beslut om omedelbart omhändertagande
6 § 2st
LVU
Hempel-Persson
Joha Frondelius
Beslutet skall anmälas
vid nämndens nästa
sammanträde.
Vid ej underställelse
informeras delegaten
Beslut om hur vården av den unge ska
ordnas och var han/hon ska vistas under
vårdtiden
11 § 1 och SOCN:s ordf Pat Werner
3 st. LVU SOCN:s 1:e vice ordf
Hempel-Persson
Joha Frondelius
Beslutet skall anmälas
vid nämndens nästa
sammanträde.
Beslut om att begära polishandräckning
för att kunna genomföra läkarundersökning av den unge
43 § 1 st.
LVU
8.2 Kompletterande beslutanderätt
Beslut om att begära polishandräckning/ 43 § 2 st.
efterlysning för att kunna genomföra vård LVU
eller omhändertagande med stöd av LVU
Whera Hempel-Persson
Joha Frondelius
EnhetschefJohanna Säfström/ SOCN:s
ordf Pat Werner
Christer Sundqvist Whera HempelPersson
Joha Frondelius
9 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)
Beslut om att inleda utredning då man
fått kännedom om att det kan finnas skäl
att bereda någon tvångsvård enligt LVM
7 § LVM
Socialsekreterare
Beslut om att utredning inte skall inledas 7 § LVM
eller att inledd utredning skall läggas ned
Verksamhetsledare
Beslut om att utse kontaktman som skall
svara för kontakten mellan missbrukaren
Socialsekreterare
8 § LVM
21 (30)
187
Ärenden
och olika vårdgivare
Lagrum
Delegat
Beslut om läkarundersökning samt utse
läkare för undersökningen
9 § LVM
Socialsekreterare
Kommentar
Beslut om att ansöka hos förvaltningsrätt 11 § LVM Utskott
om tvångsvård
Beslut om ansökan om intagning på visst 12 § LVM Socialsekreterare
hem för vård eller boende efter
förvaltningsrätts beslut om omedelbart
omhändertagande
Skriftlig rapport till
utskottet
Beslut om omedelbart omhändertagande
om socialnämndens beslut inte kan
avvaktas
13 § 2 st.
LVM
Hempel-Persson
Joha Frondelius
Vid ej underställelse informeras
delegaten
Beslut om att begära biträde av polismyndigheten för att genomföra läkarundersökning av missbrukare
45 § 1 p
LVM
Socialsekreterare
Beslut om att begära biträde av polis för
att genomföra beslut om vård eller
omhändertagande
45 § 1 st.
2 p LVM
Socialsekreterare
Yttrande till åklagarmyndigheten vid
åtalsprövning
46 § LVM Socialsekreterare
10 Brottsbalken (BrB)
10.1 Yttrande till allmän domstol angående eventuellt överlämnande till vård enligt LVU,
LVM och SoL
På begäran av rätten, åklagaren eller
Kriminalvården lämna upplysningar om
den misstänkte och föreslå de åtgärder
som nämnden anser behövs för att främja
hans anpassning i samhället.
6 § Lag
Socialsekreterare
(1991:2041)
om särskild
personutredning i
brottmål,
m.m.
Om det kan bli fråga om utvisning av en
utlänning på grund av brott, skall
socialnämnden på begäran av rätten,
åklagaren eller Kriminalvården lämna
upplysningar om huruvida utlänningen
har barn i Sverige och, om så är fallet,
om barnets behov av kontakt med
6 § Lag
Socialsekreterare
(1991:2041)
om särskild
personutred
ning i
brottmål,
m.m.
22 (30)
188
Ärenden
utlänningen, hur kontakten har varit och
hur den skulle påverkas av att
utlänningen utvisas.
Lagrum
Yttrande till allmän domstol då den som
begått brottslig gärning kan bli föremål
för LVM-vård
31:2 § BrB
Delegat
23 (30)
Socialsekreterare
Kommentar
189
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
11 Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL)
11.1 Yttrande till åklagarmyndighet
Yttrande till åklagarmyndighet
Yttrande till domstol
11 § 1 st.
LuL
28 § LuL
Socialsekreterare
Socialsekreterare
11.2 Begäran om inledande av utredning om brott
Begäran om inledande av utredning av
31 § LuL Socialsekreterare
brott avseende någon som inte har fyllt
femton år
12 Körkortslagen
12.1 Yttrande till länsstyrelsen eller domstol i körkortsärenden
Yttrande till länsstyrelsen eller domstol i
körkortsärenden
39 § Körkortslagen
Socialsekreterare
13 Vapenlagen
13.1 Upplysningar i vapenärende till hemvärnet
Upplysningar i vapenärende till
hemvärnet
Vapenlagen Socialsekreterare
14 Lotterilagen
14.1 Yttrande till Lotteriinspektionen avseende värdeautomater
Yttrande till Lotteriinspektionen
avseende värdeautomater
44 § Lotteri-
Beslut om tillstånd att anordna ett
egentligt lotteri samt beslut om
registrering
15 §
Alkoholinspektör
Lotterilag
(1994:1000)
En sådan sammanslutning som avses i
15 § och som är verksam huvudsakligen
inom en enda kommun får efter
registrering anordna egentliga lotterier
under en treårsperiod,
17 §
Alkoholinspektör
Lotterilag
(1994:1000)
tillsynen över sådana lotterier som får
anordnas efter tillstånd av eller
registrering hos myndigheten.
48 §
Alkoholinspektör
Lotterilag
(1994:1000)
utse en kontrollant för sådana egentliga
lotterier som avses i 16, 17 och 21 a §§
samt fastställa arvodet till kontrollanten.
Arvodet skall betalas av den som
anordnar lotterierna.
49 §
Alkoholinspektör
Lotterilag
(1994:1000)
Alkoholinspektör
lagen
24 (30)
190
Ärenden
Lagrum
Delegat
15 Lagen om anordnande av visst automatspel
Yttrande till Lotteriinspektionen
avseende anordnande av automatspel
(förströelsespel)
Lag om
anordnande
av visst
automatspel
1982:636
Alkoholinspektör
16 Anmälan av behov av god man
Beslut om att till överförmyndare anmäla 5 kap 3 §
behov av god man/förvaltare eller att
SoF
behov inte längre föreligger samt
yttrande till rätten
Verksamhetsledare
försörjningsstöd
Yttrande i ärenden om förordnande av
11 kap 16
god man/förvaltare till någon som fyllt 16 § 2st. FB
år
17 Passförordningen
Yttrande till passmyndighet vid fråga om PassSocialsekreterare
att utan vårdnadshavares medgivande
förordning
utfärda pass för barn under arton år
(1979:664)
18 Kommunallagen
18.1 Brådskande ärenden
Beslut i frågor som är så brådskande att
nämndens avgörande inte kan avvaktas
6 kap 36 §
KL
- när ordförande ej tjänstgör
SOCN:s ordf
19 Arkivlagen
19.1 Arkivansvar
Arkivansvarig
4§
Enhetschef
Arkivlagen
20. Smittskyddslag
uppgifter till smittskyddsläkaren
Anmälningsskyldighet enligt
smittskyddslagen
(2004:168) Enhetschef
9§
25 (30)
Kommentar
191
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
B ALKOHOLLAGEN
Beslut i AL-ärenden, som ej är delegerat till tjänsteman, i
avvaktan på nämnd- eller utskottssammanträde efter
särskild prövning
Socialnämndens tjänstgörande ordförande
Nya tillstånd till
allmänheten eller för slutna
sällskap
Beslut om att bevilja eller avslå
ansökan om stadigvarande
serveringstillstånd
8 kap 2, 4 och 7
§§ AL
Utskott
Beslut med anledning av ansökan från
konkursbo att få fortsätta rörelsen
9 kap 12 § AL
Alkoholhandläggare
Beslut om att bevilja eller avslå
ansökan om tillfälligt tillstånd för
servering under enstaka tidsperiod eller
enstaka tillfälle
8 kap 2 § och 8
kap 6 § punkt 2
Alkoholhandläggare
Beslut om tillfälligt tillstånd i avvaktan
på beslut om stadigvarande tillstånd
8 kap 2, 4 och 7
§§ AL
Alkoholhandläggare
Beslut om ändring av stadigvarande
tillstånd avseende serveringsyta, tid
eller dryck
8 kap 2, 4, 14
och 19 §§
Utskott
Avser även
komplettering med
catering och
gemensam
serveringsyta
Beslut om tillfällig utökning av
stadigvarande serveringstillstånd
avseende serveringsyta, tid eller dryck,
8 kap 2, 4, 14
och 19 §§
Alkoholhandläggare
Avser även
komplettering med
catering och
gemensam
serveringsyta
Beslut avseende ombyggnad av
serveringsställe
8 kap 14 § AL
9 kap 11 § AL
Alkoholhandläggare
8 kap 4 § AL
Alkoholhandläggare
Ändring av befintligt
tillstånd till allmänheten
eller för slutna sällskap
Godkänna efter anmälan
Beslut om godkännande av tillfällig
lokal för cateringföretag med
stadigvarande serveringstillstånd
26 (30)
192
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
Villkor
Beslut om villkor i samband med
gynnande beslut om serveringstillstånd
följer beslutsnivån ovan
Sanktioner
Beslut om erinran
9 kap 17 § AL
Förvaltningschef
Beslut om varning
9 kap 17 och 19
§§ AL
Utskott
Beslut om omedelbar återkallelse av
9 kap 18 § p 2
och 3 AL
SOCN:s ordf SOCN:s
1:e vice ordf SOCN:s
2:e vice ordf
Utskott
Beslut om återkallelse av stadigvarande 9 kap 18 § p 2
och 3 AL
Beslut om återkallelse av gemensamt
serveringsutrymme
9 kap 18 § p 2
AL
Utskott
Beslut om återkallelse av
serveringstillstånd när verksamheten
upphör
9 kap 18 § p 1
AL
Alkoholhandläggare
Beslut om återkallelse av tillfälligt
9 kap 18 § AL
Förvaltningschef
8 kap 12 §
9 kap 11 § AL
Utskott
8 kap 12 §
9 kap 11 § AL
Alkoholhandläggare
Anmälningspliktiga
förändringar avseende
ägarförhållanden,
styrelsens
sammansättning,
driftsansvarig i vissa fall.
Beslut att godkänna förändring som är
50% eller mer i tillståndshavarens
driftsförhållande.
Beslut att godkänna förändring som är
mindre än 50% i i tillståndshavarens
driftsförhållande.
27 (30)
I väntan på utskotts
sammanträde
193
Ärenden
Lagrum
Delegat
Övrigt enligt alkohollagen
Beslut om avskrivning av
tillsynsärende
Beslut om återbetalning av avgift
Förvaltningschef
8 kap 10 § AL
Beslut om övriga ändringar i befintligt
serveringstillstånd efter anmälan eller
ansökan från tillståndshavaren
Alkoholhandläggare
Alkoholhandläggare
Förvaltningsprocess
Beslut att avge yttrande till
förvaltningsrätt, kammarätt och
Regeringsrätten följer beslutsnivån
ovan.
Avge yttrande till respektive överklaga
förvaltningsrätts och kammarrätts
beslut/dom samt begära inhibition
Avser ärenden där Utskottet är
beslutsfattare och överklagandet/
yttrandet brådskar tidsmässigt
(dvs. uppskov har inte beviljats)
I första hand ska uppskov beviljas hos
berörd myndighet så att ärendet kan
behandlas i Utskottet.
Ordförande/vice
ordförande i utskott
Överklaga och begära inhibition hos
kammarrätt och Regeringsrätten.
Utskott
28 (30)
Kommentar
194
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
C ALLMÄNNA HANDLINGAR
1 Ärenden om utlämnande av allmän handling inkl uppställande av förbehåll
(TF)
Beslut om utlämnande av allmän
handling till enskild
6 kap 3§ 1st.
OSL
12 kap 2§ 1st.
OSL
Den som har ansvar för
vården av handlingen.
Beslut om utlämnande/ej utlämnande av
allmän handling till enskild eller annan
myndighet samt uppställande av
förbehåll.
6 kap 3 § OSL
10 kap 4 och
14 §§ OSL
12 kap 2 §
OSL
Förvaltningschef
Beslut om utlämnande/ej utlämnande för
forskningsändamål
12 kap 6 § SoL Förvaltningschef
I tveksamma fall
Förvaltningschef
(enligt
arbetsordningen
kan beslut
också tas av
Förvatlningsche
f samt
enhetschef
Staben
2 Polisanmälan av brott som hindrar nämndens verksamhet eller som riktar
sig mot minderårig (SekrL)
Beslut att polisanmäla brott som hindrar
nämndens verksamhet.
10 kap 2 §
OSL
Förvaltningschef
12 kap 10 §
SoL
Polisanmälan brott mot barn
Enhetschef
Vissa brott som riktar sig mot underårig 10 kap 2 § EnhetschefVerksamhetsle
eller misstanke om brott för vilket inte är OSL
dare
föreskrivet lindrigare straff än fängelse i
ett år eller misstanke om försök till brott 12 kap 10 §
SoL
Beslut om att göra polisanmälan med
anledning av misstänkt socialbedrägeri
12 kap 10 § Enhetschef
SoL
Hemställa att åklagarmyndighet för
9 kap 1 §
socialnämndens skadeståndstalan i mål
SoL
rörande misstänkt socialbidragsbedrägeri
Enhetschef
29 (30)
Formaterat: Teckensnitt:Inte Fet,
Inte Kursiv
Inte Kursiv
Inte Kursiv
195
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
D PERSONALÄRENDEN
Utövande av nämndens befogenhet som arbetsgivare enligt lag och avtal
1 Anställning eller förordnande
Avdelningschef
Enhetschef staben
Förvaltningschef
Anmäls genom
registrering i
personalsystem. Statistik
inom området ska på
begäran redovisas till
socialnämnden
Enhetschef övriga
Avdelningschef
Anmäls genom
registrering i
socialnämnden
Administrativ personal
Controller
Alkoholhandläggare
Jurist
Utredningssekreterare
Utvecklingsledare
Enhetschef staben
Anmäls genom
registrering i
socialnämnden
Enhetschef staben
Ej anmälan
- Övrig personal inom
socialförvaltningen
Enhetschef övriga
Ej anmälan
2 Tjänstledighet och andra ledigheter
Avdelningschef
Enhetschef staben
Förvaltningschef
Enhetschef övriga
Avdelningschef
Enhetschef staben
Alkoholhandläggare
Jurist
Utredningssekreterare
Utvecklingsledare
Kollektivet HVB personal
Enhetschef
Enhetschef övriga
3 Uppsägning p g a arbetsbrist, personliga skäl, avsked jämlikt LAS 7 och
18 §
- All personal inom socialförvaltningen
Förvaltningschef
4 Avstängning och lön vid avstängning jämlikt AB 05 10 §
30 (30)
Formaterat: Default
196
Ärenden
Lagrum
Delegat
Förvaltningschef
Kommentar
5 Disciplinpåföljd jämlikt AB 05, 11 §
Förvaltningschef
6 Återbesättande av tjänst (ordinarie tjänster)
Förvaltningschef
7 Deltagande i konferens, utbildning eller studieresa
- Förtroendevalda
SOCN:s ordf
- SOCN:s ordf
8 Beslut att behålla hela eller del av lön vid ledighet för utbildning jämlikt AB
05, 26 § mom 1
Beviljande av löneförmån vid utbildning
Förvaltningschef
Samråd med PA
innan beslut
9 Frågor rörande innehav av bisyssla jämlikt AB 05, 8 §
Förvaltningschef
Samråd med PA
innan beslut
10 Beslut om medgivande att stå kvar i anställningen efter att ha fyllt 67 år
(LAS 32 a §)
- Avdelningschef
- Utvecklingsledare
- Jurist
- Utredningssekreterare
Förvaltningschef
Avdelningschef
31 (30)
197
Ärenden
Lagrum
Delegat
11 Arbetsmiljöansvar
Organisera arbetsmiljö- arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten
inom förvaltningen
Förvaltningschef
Klargöra ansvarsfördelningen till
underställda chefer
Förvaltningschef
Tillse att verksamhetens personal
fortlöpande får den information och de
instruktioner som är nödvändiga för att
förebygga ohälsa och olycksfall
Förvaltningschef
Fortlöpande åtgärda akuta brister i
arbetsmiljön eller vidarebefordra
(returnera) frågan till socialnämnden
Förvaltningschef
Upprätta en plan för arbetsmiljöverksamheten i samband med
framtagandet av budgeten
Förvaltningschef
Tillse att arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet på lämpligt sätt dokumenteras
samt att analys/riskanalys av arbetsmiljön
genomförs
Förvaltningschef
Tillse att egen, underställda chefers och
medarbetares arbetsmiljökompetens hålls
aktuell
Förvaltningschef
Äska budgetmedel för nödvändiga
arbetsmiljöförbättringar samt
arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet inom förvaltningen
Förvaltningschef
Tillse att bestämmelserna i
arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, lagen om allmän försäkring samt
andra bestämmelser i avtal m.m. följs och
att information om reglerna ges
Förvaltningschef
Stimulera arbetsmiljöverksamheten bland
personalen
Förvaltningschef
Till socialnämnden returnera varje
arbetsmiljöfråga, för vilken förvaltningschefen saknar befogenhet
Förvaltningschef
Tillse att eventuella ingripanden (förbud
eller förelägganden) från yrkesinspektionen respekteras och efterlevs
Förvaltningschef
32 (30)
Kommentar
198
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
E EKONOMI
Beslut om att utse beslutsattestanter/
behörighetsattestanter
Förvaltningschef
Generell attesträtt för förvaltningen
Förvaltningschef
Controller Ekonom
Öppnande av anbud vid upphandling
Förvaltningschef
Controller Ekonom
Verkställa internkontroll av ekonomiska
transaktioner enligt kommunal redovisningslag och plan för internkontroll
Förvaltningschef
Controller Ekonom
Avdelningschef
Administratör Assistent
Beslut om inköp av varor och tjänster som
är förknippade med driftansvaret för sin
verksamhet, inom ramen för fastställd
budget
Beslutsattestant
Beslut om utrustning inom given
budgetram i investeringsbudget för
respektive verksamhet
Förvaltningschef
Avdelningschef
Teckna/säga upp avtal avseende service
och underhåll för utrustning tillhörande
den egna enheten (upphandlingsregler
skall följas)
Förvaltningschef
Avdelningschef
Enhetschef
Teckna/säga upp avtal för försäljning av
tjänster
Förvaltningschef
Avdelningschef
Enhetschef
Teckna/säga upp avtal avseende service/
tjänster (upphandlingsregler skall följas)
Förvaltningschef
Avdelningschef
Teckna/säga upp avtal avseende leasing/
förhyrning av utrustning inom den egna
enheten
Förvaltningschef
Avdelningschef
Enhetschef
Teckna/säga upp kommuninterna
överenskommelser, t ex städning
(externavtal - KS-ärenden)
Förvaltningschef
Avdelningschef
Enhetschef
Teckna/säga upp hyreskontrakt,
lokaler/bostäder
Förvaltningschef
Avdelningschef
33 (30)
Deleg.beslut anmäls
ej till nämnden
Samråd ska ske med
kommunens
ekonomichef
Samråd skall ske
med SOCN:s ordf
och kommunens
lokalsamordnare
199
Ärenden
Lagrum
Delegat
Kommentar
Resultatpåverkande bokföringsorder
Förvaltningschef
Controller Ekonom
ej till nämnden
Utfärdande av handkassa/extra handkassa
Förvaltningschef
Controller Ekonom
ej till nämnden
Utgivande av ersättning till personal för
skadade persedlar enligt fastställda
grunder
Förvaltningschef
Extern representation enligt riktlinjer
- socialnämnden
- socialförvaltningen
Intern representation enligt riktlinjer
- socialnämnden
SOCN:s ordf
Förvaltningschef
Avdelningschef
Enhetschef
SOCN:s ordf
- socialförvaltningen
(inom respektive verksamhetsområde)
Förvaltningschef
Avdelningschef
Enhetschef
Ansökningar gällande föreningsbidrag
utanför det årliga upp till 10 000 kronor
SOCN:s ordf
34 (30)
200
SKRIVELSE
Vår handläggare
1 (1)
Datum
Vår beteckning
2014-02-09
SOCN2015:4 754
Ert datum
Er beteckning
Bruno Maras
Controller
KS/2014:585-569
Till Socialnämnden
Yttrande över motion om ett förändrat arbetssätt
med försörjningsstödet
Ärendebeskrivning
Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion om ett förändrat
arbetssätt med försörjningsstödet. Komunfullmäktige har överlämnat motionen till
kommunstyrelsen för beredning.
Kommunledningsförvaltningen bereder ärendet för kommunstyrelsens räkning. Som en del
av beredningen har kommunledningsförvaltningen begärt yttrande från berörda nämnder över
motionen.
Socialförvaltningens bedömning
Sedan år 2007 har utbetalningen av försörjningsstöd ökat med 100 procent i Katrineholms
kommun. Även antalet hushåll som får försörjningsstöd har fördubblats sedan år 2007. Under
år 2014 har socialförvaltningen tillsammans med Viadidakt börjat samverka ännu närmare.
Förvaltningarna har påbörjat ett gemensamt arbete kring försörjningsstödstagare och deras
möjligheter till sysselsättning. Socialförvaltningen jobbar med aktivt försörjningsstöd vilket
innebär att biståndet är alltid kopplad till en sysselsättningsinsats som ges utifrån den
enskildes behov och förmåga. Den stora utmaningen för båda förvaltningar är att en stor del
av försörjningsstödstagarna står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av sociala problem,
språkhinder och sjukdom.
Eftersom socialförvaltningen och Viadidakt har tagit ett gemensamt krafttag kring
individerna som står utanför arbetsmarknaden, och som uppbär försörjningsstöd, så bedömer
socialförvaltningen att det är lämpligt att låta förvaltningar fortsätta utveckla och förstärka
nuvarande samarbete.
Socialnämnden föreslås anta socialförvaltningens bedömning till sitt eget och överlämna
yttrandet till kommunledningsförvaltningen.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
64180 Katrineholm
www.katrineholm.se
201
202
203
SKRIVELSE
Vår beteckning
2014-02-09
SOCN/2014:54 750
Ert datum
Vår handläggare
1 (1)
Datum
Er beteckning
Bruno Maras
Controller
Till Socialnämnden
Kvalitetsberättelse 2014
Ärendebeskrivning
Socialförvaltningen har med grund i socialnämndens fastställda kvalitetsledningssystem
upprättat en kvalitetsberättelse för år 2014.
Syftet med kvalitetsberättelsen är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika
kvalitetsmätningar som tas under ett år inom socialförvaltningens verksamheter.
Årets version omfattar tidsperioden 2014-01-01 – 2014-12-31.
Socialnämnden föreslås lägga socialförvaltningens kvalitetsberättelse för år 2014 till
handlingarna.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
64180 Katrineholm
www.katrineholm.se
204
Kvalitetsberättelse
2014
205
1 Inledning .................................................................................................................................... 3
1.1
Syfte .................................................................................................................................. 3
2 Intern kvalitetsrevision .............................................................................................................. 4
2.1
Socialförvaltningens riktlinjer och rutiner ........................................................................ 4
2.2
Uppföljning av familjehemsplacerade barn och unga....................................................... 4
2.3
Utskottsärenden ................................................................................................................. 6
3 Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter ................................................................. 6
4 Brukarundersökningar, lokala ................................................................................................... 7
4.1
Enheten staben .................................................................................................................. 8
4.2
Enheten bistånd barn, unga och vuxna.............................................................................. 8
4.3
Enheten ekonomiskt bistånd ............................................................................................. 8
4.4
Enheten öppna insatser...................................................................................................... 8
4.5
Enheten Kollektivet HVB ................................................................................................. 8
5 Brukarundersökningar, nationella ............................................................................................. 8
6 Nyckeltal .................................................................................................................................... 8
6.1
Nationella nyckeltal .......................................................................................................... 8
7 Ständiga förbättringar .............................................................................................................. 12
7.1
Tillbud och avvikelser i verksamheten ........................................................................... 12
7.2
Synpunkter och klagomål................................................................................................ 13
8 Samverkan ............................................................................................................................... 15
9 Kompetensförsörjning ............................................................................................................. 17
2
206
1 Inledning
Socialförvaltningens systematiska kvalitetsarbete symboliseras av förbättringshjulet nedan.
Kvalitetsberättelsen upprättas i enlighet med gällande bestämmelser i socialnämndens
kvalitetsledningssystem.
•Riskanalyser
•Identifiera krav
•Identifiera mål
•Planera arbetet
•Ständigt utveckla och
förbättra processer och
rutiner för att uppnå
fastställda krav och mål.
Planeringsfas
Genomförandefas
Ständiga
förbättringar
Utvärderingsfas
•Ta emot synpunkter och
klagåmål som ska
utredas , analyseras och
samanställas
•Arbeta utifrån
fastställda processer och
rutiner
•Följa upp och utvärdera
resultatet det vill säga
egenkontroll och
internkontroll
Förbättringshjulets inre pilar illustrerar en konstant rörelse eller utveckling som ska finns i ett
kvalitetsarbete, det är med andra ord ett ständigt pågående arbete som aldrig blir färdigt. De prickade
linjerna som tillsammans bildar en guldstjärna illustrerar att förslag på förbättringar behöver
nödvändigtvis inte gå igenom cykeln som finns inom hjulet.
1.1 Syfte
Syftet med kvalitetsberättelsen är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika
kvalitetsmätningar som tas under ett år inom socialförvaltningens verksamheter.
Årets version omfattar tidsperioden 20140101 – 20141231.
3
207
2 Intern kvalitetsrevision
2.1 Socialförvaltningens riktlinjer och rutiner
Under år 2014 har socialförvaltningens internkontrollplan omfattat viss granskning av riktlinjer och
rutiner inom förvaltningens verksamheter.
Flertal av socialförvaltningens riktlinjer och rutiner, som berör den myndighetsutövande delen, är gamla
och inaktuella. Delar av rutinerna återspeglar heller inte de krav som är ställda på verksamheten. Samma
gäller för socialförvaltningens öppenvårdsverksamhet.
En interngranskning och uppdatering av riktlinjerna och rutinerna har påbörjats under år 2014. En
omfattande ny internkontrollplan har tagits fram för perioden 2015 – 2018. Enligt interkontrollplanen ska
alla rutiner och riktlinjer kontrolleras. Kontrollen är komplett vilket innebär granskning av;
Riktlinjerna – kontrollera att riktlinjerna finns och att de är aktuella utifrån gällande författningar.
Rutiner – kontrollera att det finns dokumenterade rutiner och att de är ändamålsenliga samt uppfyller de
lagkrav som ställs på arbetet.
Förankring – redogöra hur rutinerna är förankrade och förankras till medarbetarna.
Revision – kontrollera de inkomna synpunkter och klagomål, parametrar i brukarundersökningar, rapport
om avvikelse i verksamheten, Lex Sarah och IVOs rapporter. Negativ feedback innebär brister i
riktlinjerna, rutinerna eller förankringen av dessa till medarbetare.
Utifrån internkontrollens resultat ska åtgärder göras inom respektive verksamhet som uppvisar eventuella
bister.
2.2 Uppföljning av familjehemsplacerade barn och unga
Lagstiftningen kring placerade barn ändrades 2013-01-01. Då infördes kravet på att varje placerat barn
ska ha en utsedd och namngiven socialsekreterare. I och med denna lagändring utkom Socialstyrelsen
med nya föreskrifter och råd – Föreskrifter om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem,
jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11). I föreskrifterna anges bland annat följande;
Allmänt råd
Egenkontrollen av den verksamhet som gäller barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende
bör omfatta insamling av uppgifter om bland annat:
•
hur ofta en socialsekreterare har besökt och samtalat med ett visst barn eller en viss ungdom
•
antalet socialsekreterare som har besökt och samtalat med ett visst barn eller en viss ungdom
•
barnets eller de ungas erfarenheter av och synpunkter på vården
•
vårdnadshavarnas och familjehemsföräldrarnas erfarenheter av socialnämndens råd, stöd och
hjälp
•
vilka erfarenheter personalen vid hem för vård eller boende har av samarbetet med
socialnämnden
•
orsakerna till omplaceringar och oplanerade avslut av placeringar
4
208
Socialförvaltningen har sedan 2013 upprättade rutiner kring gällande lagkrav och allmänna råd om
egenkontroll.
Inom myndighetsavdelningens underliggande enhet som heter bistånd barn, unga och vuxna, drivs
verksamheten som kallas familjehemsgruppen. Familjehemgruppen består av fyra barnhandläggare och
tre familjehemssekreterare/ HVB samordnare. Familjehemssekreterarna utreder, utbildar och ger stöd till
förvaltningens familjehem. En tjänst är även riktad mot HVB samordning vilket innebär att vara
socialsekreterare behjälplig om det behövs en placering för ungdomar på behandlingshem.
Familjehemssekreterarna har utbildning i nya Kälvesten metoden som används vid utredning av
familjehem. Vid den första bedömningen används metoden Bra fam, som har tagits fram av
Socialstyrelsen. Vid utbildning av familjehem används ”Ett hem att växa i”, även detta material är
framtaget av Socialstyrelsen. Det ska även finnas registerutdrag på varje familjehem som inte är äldre än
två år.
Barnhandläggare följer upp och utreder placerade barn och ungdomar. Det kan vara barn placerade i
familjehem, ungdomar placerade på Kollektivet, kommunens eget HVB samt ungdomar placerade på
behandlingshem. Dessa barn och unga följs noga upp och barnhandläggarna träffar barnet minst var
tredje månad för att följa upp barnets situation. Var sjätte månad görs ett övervägande eller omprövning
om vården ska fortsätta.
Barnhandläggaren har kontakt med de biologiska föräldrarna vilket även kan innebära insatser till
föräldrarna, ibland i samband med umgänge eller hemflytt.
Alla placerade barn har en genomförande plan som följs upp regelbundet. Barnhandläggarna använder
BBIC och signs- of saftey i samband med uppföljning. Barnsamtal genomförs i alla ärenden och det
behövs olika samtalsmodeller för att möta upp alla barn. För att ytterligare förbättra de placerade barnens
utveckling har förvaltningen ett samarbete med Bildningsförvaltningen i Katrineholm kring projektet
SkolFam. Projektet syftar till att ge de placerade barnen mer stöd till en fungerande skolgång.
Målet är att de placerade barnen ska få en optimal utveckling och att de familjehem, som enheten ger
uppdrag till, ska vara ordentligt utredda och få tillräckligt stöd för sitt uppdrag. Barnperspektivet är
avgörande för samarbete och beslut som fattas.
När det gäller de 49 barn som har varit familjehemsplacerade under år 2014 enligt socialtjänstlagen så
har alla haft besök av en socialsekreterare enligt gällande rutin. Föreskrivna antalet besök på fyra gånger
per år har uppfyllts för samtliga placeringar. Dokumentation följer gällande rutin och är i tillräcklig
omfattning.
5
209
2.3 Utskottsärenden
Under år 2014 har utskottet återremitterat 49 ärenden då underlagen var bristfälliga att utskottet inte
kunde fatta ett beslut. Av de återremitterade ärendena avsåg tio ärenden barn och unga.
Bristerna har noterats i beslutsformuleringar där det har funnits frågetecken kring namn och
personnummer, vilken insats den enskilde föreslås få och hänvisning till rätt lag som stödjer behovet av
insatsen. Det har även varit otydligt kring perioden som beslutet föreslås gälla.
I vissa fall har det varit svårt att tyda hur kommuniceringen är genomförd, exempelvis muntlig eller
skriftlig. Ärenden som har överlämnats till utskottet har även saknat underskrifter från socialsekreterare,
den enskilde och vårdleverantören. Kostnadsförslagen för en insats har blandats ihop med fel ärende och
vårdperioden har inte stämt överens med det som anges i kostnadsförslaget. I många av de
återremitterade ärendena angavs även felaktiga personuppgifter, fel adress, fel vårdandshavare, fel
syskon och övrig bekantskap. I de fall återremitteringen avsåg ärende kring förlorad arbetsförtjänst så har
utskottet saknat giltigt intyg från uppdragstagarens övriga arbetsgivare.
För att komma till rätta med dessa avvikelser har en checklista tagits fram i slutet av år 2014 som ska
förankras till socialsekreterarna och verksamhetsledarna inom enheten bistånd barn, unga och vuxna.
Ytterligare åtgärder kommer att vidtas under år 2015 gällande granskning och korrekturläsning av
ärenden innan de överlämnas till utskottet.
3 Extern revision och tillsyn från tillsynsmyndigheter
Inspektion för vård och omsorg (IVO) har gjort tillsyn av socialförvaltningens olika verksamheter.
Tillsynerna har fokuserat på enskilda ärenden så väl som hanteringen av barn, unga och vuxna ärenden
samt Kollektivet HVB.
Inom de enskilda ärenden inom enheten bistånd barn, unga och vuxna har IVO funnit brister i
handläggning och otydlighet i utredningar som har resulterat till att den enskilde har fått vänta länge på
ett beslut om insats.
I gransking av socialförvaltningens hantering av barn, unga och vuxen ärenden har IVO funnit följande
brister;
•
förhandsbedömningar med ställningstagande att inte inleda utredning, är inte motiverade
•
beslutsfattare överensstämmer inte med delegationsordningen
•
hembesök och externa kontakter har förekommit inom ramen för en förhandsbedömning
•
skyddsbedömningar har inte dokumenterats och gjorts omgående
•
barn som är i behov av stöd eller skydd inte får dessa tillgodosedda
•
dokumentation är inte utformad med respekt för den enskildes integritet
Efter IVOs beslut har socialförvaltningen vidtagit åtgärder som exempelvis upprättande av ett
kvalitetsledningssystem, internkontroller som har särskild fokus på aktualiseringar av barn, unga och
vuxna ärenden. Inom ramen av den särskilda internkontrollen ska fem avslutade utredningar granskas
varje månad. Mellan perioden 201404 - 201412 har 241 aktualiseringar avseende barn och unga
granskats. Gällande vuxna ärenden har 79 aktualiseringar granskats under samma period.
6
210
Efter att den första genomförda internkontrollen påvisade fortsatta brister har enhetschefen för enheten
bistånd barn, unga och vuxna omstrukturerat verksamheten på så vis att en så kallad mottagningsgrupp
genomför samtliga skyddsbedömningar och förhandsbedömningar gällande barn, unga och vuxna.
De efterföljande internkontrollerna visar att arbetsbelastningen är hög för socialsekreterare som
handlägger ärenden som avser barn och unga. Enhetens utmaning är att ärendeinflödet är högt samtidigt
som många socialsekreterare är nyutexaminerade socionomer som är oerfarna inom utredningsmetodiken
och behöver mycket handledning. Socialförvaltningen bedömer att detta är följden av att socionomer har
för lite praktik under sin utbildning. Socialförvaltningen har förankrat sitt behov av erfarna
socialsekreterare, och svårigheten i att hitta kvalificerade medarbetare, till Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL).
Under året har förvaltningen förstärkt utredningsgruppen med flera konsulter för att hinna hantera
ärenden som avser barn och unga. Under året har det varit mycket svårt att hitta erfarna konsulter som
kan hålla god kvalitet i utredningarna eftersom efterfrågan på konsulter är högre än utbudet.
Efter varje genomförd och förankrad internkontroll har de påtalade avvikelserna minskat i antal eller helt
försvunnit. Genom att förvaltningen kan snabbt uppmärksamma avvikelserna och diskutera detta med
socialsekreterarna så har kvalitet i aktualiseringarna ökat. Internkontroller som avser oktober, november
och december har inte förankras med socialsekreterare enligt plan. Orsaken har varit att de fem
utredningar inte har granskats på grund av tidsbristen inom enheten. Enhetschefen har inte heller kunnat
redovisa del av kontrollmoment på grund av prioriteringa i arbetsuppgifterna. Detta har i sin tur medfört
att internkontrollerna inte har varit tillräckliga i sin omfattning.
Rutinerna kring denna internkontroll har reviderats och förankrats med alla inblandade så att inga
avvikelser ska förekomma från och med granskningen av utredningar och aktualiseringar avseende
januari år 2015.
I augusti år 2014 genomförde IVO en tillsyn av enheten Kollektivet HVB. IVO hade inga anmärkningar
på verksamheten och enheten rekommenderas därmed fortsätta sitt redan påbörjade arbete med kvalitet
och evidensbaserad praktik.
4 Brukarundersökningar, lokala
Parametrar i brukarundersökningar ger socialförvaltningen indikatorer om hur klienterna uppfattar
kontakten med förvaltningens verksamheter. Om klienten har blivit respektfullt bemött och huruvida
socialsekreterarna med flera har lämnat tillräckligt med information om det egna ärendet.
Socialförvaltningen har försökt genomföra en brukarundersökning under hösten år 2014. Det var en
handfull klienter som valde att delta i undersökningen. Eftersom det var ett lågt deltagande i
undersökningen så kunde socialförvaltningen inte få fram en bra analys av undersökningens parametrar.
Socialförvaltningens åtgärd inför verksamhetsåret 2015 är att ta fram en ny strategi gällande
brukarundersökningar och mer pedagogiska burkarundersökningar. Resultat, analys och eventuell
handlingsplan kommer presenteras i kvalitetsberättelsen som avser år 2015.
7
211
4.1 Enheten staben
Inga specifika bukarundersökningar är gjorda inom enheten år 2014.
4.2 Enheten bistånd barn, unga och vuxna
Inga specifika brukarundersökningar är gjorda inom enheten år 2014.
4.3 Enheten ekonomiskt bistånd
4.4 Enheten öppna insatser
4.5 Enheten Kollektivet HVB
5 Brukarundersökningar, nationella
Socialförvaltningen i Katrineholm ansvarar för individ- och familjeomsorgen, för dessa
verksamhetsområden görs inga nationella brukarundersökningar.
6 Nyckeltal
6.1 Nationella nyckeltal
6.1.1
Öppna jämförelser
Genom Socialstyrelsens publikationer inom öppna jämförelser kan man bland annat jämföra kvaliteten
inom socialtjänst i hela Sverige. Öppna jämförelser ger insyn och bidrar till lärande, uppföljning och
förbättring inom bland annat socialtjänsten.
Under året har resultat från fem Öppna jämförelser – undersökningar inom individ- och familjeomsorgen
publicerats av Socialstyrelsen. Resultat som redovisas år 2014 avser år 2013.
•
Ekonomiskt bistånd publicerades i oktober 2014
Under 2013 fick 228 000 hushåll, totalt 411 000 personer, ekonomiskt bistånd i Sverige. Av
dessa var 132 000 kvinnor, 139 000 män och 140 000 var barn.
De vanligaste orsakerna till ekonomiskt bistånd är att de vuxna saknar arbete, är sjuka eller är
ensamstående föräldrar och inte klarar familjens försörjning på egen hand. I vissa fall
förekommer andra sociala problem som man behöver komma tillrätta med.
Det har överlag skett en positiv utveckling för i stort sett alla indikatorer, vilket tyder på att
kommunerna har bättre kvalitet i verksamheten med ekonomiskt bistånd. Det finns dock
fortfarande ett stort behov av verksamhetsutveckling på flera områden, exempelvis när det gäller
en trygg och säker ärendehantering. Rutiner för hanteringen av ärenden som rör utsatta grupper
med behov av skydd och stöd saknas fortfarande i hälften av landets kommuner.
8
212
En ny indikator för i år visar att bemanningen varierar stort mellan olika kommuner. I genomsnitt
hanterar varje handläggare i landet 35 biståndshushåll med utbetalning per månad.
Jämförelserna visar på några utmärkande skillnader mellan stora och små kommuner. Större
kommuner uppfyller generellt fler kvalitetsindikatorer än små kommuner. Däremot har små
kommuner sammantaget högre bemanning, kortare väntetider och bättre tillgång till
hushållsekonomisk rådgivning.
Jämförelser över perioden 2011 – 2014 visar att andelen biståndsmottagare i landet har varit
relativt oförändrad. Färre unga vuxna (18 – 24 år) behöver ekonomiskt bistånd. Det långvariga
biståndet har dock fortsatt öka. Det är stora skillnader i biståndsmottagandet vid jämförelser
mellan kommuner och stadsdelar. Exempelvis varierar andelen barn i familjer med ekonomiskt
bistånd från 0,5 – 28,5 procent i kommunerna.
•
Barn- och ungdomsvård publicerades i april 2014
81 procent av kommunerna har ordinarie licens för Barns behov i centrum (BBIC), en ökning
med 53 procentenheter sedan 2010.
75 procent av kommunerna har överenskommelser om samverkan mellan socialtjänsten och
förskolan. Motsvarande samverkan mellan socialtjänsten och skolan är 80 procent.
Endast var fjärde kommun, 26 procent, använder resultaten från systematiska uppföljningar av
öppenvården för verksamhetsutveckling. Motsvarande siffra för familjehems- och
institutionsvården är 16 procent.
•
Missbruks- och berorendevård publicerades i juni 2014
Jämförelserna omfattar 44 indikatorer för kommunernas socialtjänst, 11 för landstingens
beroendevård och 38 indikatorer för gemensamt drivna beroendemottagningar.
Andelen kommuner som har rutiner för intern samordning mellan missbruksverksamheten och
andra verksamhetsområden inom socialtjänsten har ökat över tid, framför allt med verksamheten
för ekonomiskt bistånd.
De flesta landsting och beroendemottagningar har skriftliga rutiner för arbetet med personer med
samsjuklighet, det vill säga psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Nästan hälften av
kommunerna saknar dock aktuella rutiner för intern samordning med verksamheten som arbetar
med stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning.
Runt 70 procent av kommunerna har rutiner för att erbjuda stödinsatser till närstående vuxna och
till närstående barn. 18 av 21 landsting har skriftliga rutiner för att uppmärksamma barns behov
av information, råd och stöd när deras förälder har missbruks- och beroendeproblem.
Många kommuner kan bli bättre på att snabbt erbjuda en första besökstid hos socialtjänsten och
att på olika sätt ta tillvara brukarnas synpunkter. Det är lättare att snabbt få tillgång till en
besökstid hos socialtjänsten i invånarmässigt små kommuner.
Det systematiska uppföljningsarbetet kan utvecklas i både kommuner, landsting och på
beroendemottagningar.
9
213
•
Stöd till brottsoffer publicerades i juni 2014
Jämförelserna omfattar 57 indikatorer med fokus på kommunernas stöd till våldsutsatta barn och
vuxna och till barn som bevittnat våld. Det är en utökning jämfört med tidigare då jämförelserna
endast omfattade stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Jämförelserna har
också ett utökat fokus på stödet till personer som utövat våld med syfte att förebygga och
motverka våld. Resultaten visar bland annat att:
Fler kommuner än tidigare använder standardiserade bedömnings-metoder för att kartlägga
våldsutsattheten och bedöma risker vid utredning av behov hos våldsutsatta vuxna. Det är idag
nästan hälften av kommunerna som använder standardiserade bedömningsmetoder.
Endast 14 procent av kommunerna har aktuella rutiner för att säkra skolgången för barn i skyddat
boende. Det är av avgörande betydelse att barn i skyddat boende får fortsätta sin skolgång, då
forskning visar att ofullständiga och låga betyg är en riskfaktor för psykosocial ohälsa.
Rutiner för arbetet med våldsutsatta saknas ofta inom verksamheter för äldre och personer med
funktionsnedsättning.
Information på olika språk och i alternativa format saknas ofta. 25 procent av kommunerna har
översatt informationen till de vanligaste språken i kommunen.
Det systematiska kvalitetsarbetet kan utvecklas i många kommuner. Det är till exempel endast 6
procent av kommunerna som gör systematiska uppföljningar av sina insatser till våldsutsatta och
barn som bevittnat våld.
•
Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden publicerades i september 2014
Jämförelserna omfattar 18 indikatorer för kommunernas socialtjänst. Öppna jämförelser är ett
underlag för kommunernas utveckling av arbetet mot hemlöshet och utestängning från
bostadsmarknaden. Resultatet bygger på enkäter till socialtjänsten i landets alla kommuner och
stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultaten visar bland annat att:
Det finns stora skillnader i resultaten mellan kommunerna. Arbetet för att motverka hemlöshet är
mer utvecklat i kommuner som har högt invånarantal, bostadsbrist och där det förekommer
hemlöshet.
I Stockholm, Göteborg och Malmö har nästan alla stadsdelar rutiner och överenskommelser för
att förebygga och arbeta mot hemlöshet.
I 90 procent av storstädernas stadsdelar finns en övergripande kommunal plan för att motverka
hemlöshet och utestängning från bostads-marknaden. I kommuner med färre än 15 000 invånare
är motsvarande andel 8 procent.
Flera invånarmässigt små kommuner påtalar att de inte har problem med hemlöshet och att de
löser enskilda situationer när de uppkommer. Att ha en övergripande kommunal plan för att
motverka hemlöshet eller skriftliga rutiner och överenskommelser för arbetet upplevs därför som
överflödigt.
Nästan hälften av landets kommuner har en formaliserad samverkan med bostadsföretag och
hyresvärdar för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden.
Rapporterna bygger på data ur olika nationella register samt av kommunerna besvarade enkäter som
servicenivån med mera. På Socialstyrelsens hemsida kan man läsa rapporterna i sin helhet.
www.socialstyrelsen.se
10
214
6.1.2
KKiK
Kommunens Kvalitet i Korthet - KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och
beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och
Landsting – SKL. Under år 2014 arbetade över 200 kommuner med verktyget. Resultaten tas fram
genom att kommunerna själva redovisar sina siffror/ sin statistik till undersökningens databas som kallas
för Kommun- och landstingsdatabasen – KOLADA.
Tillgänglig data avser verksamhetsåret 2013 och socialförvaltningen har gjort en analys mot
jämförelsegrupperna "Kommuner i tätbefolkad region" och "Likanande kommuner - övergripande" samt
riket i snitt.
Individ- och familjeomsorgsverksamheten i Katrineholm har en högre kostnadsnivå än riket i snitt. Det är
framförallt inom ekonomiskt bistånd som Katrineholm har en mycket högre kostnad per invånare jämfört
med riket. En bidragande orsak till detta är att arbetslösheten i kommunen är högre än i riket i snitt.
Under år 2013 har ca 43 hushåll per varje tusen invånare erhållit försröjningsstöd en eller flera gånger, i
jämförelsegrupperna har i snitt 28 hushåll per varje tusen invånare erhållit försörjningsstöd.
Jämförelsedata visar inte sambandet mellan antalet hushåll med försörjningsstöd och hushållens hinder
till egen försörjning. En analys av socialförvaltningens interna statistik visar dock att majoriteten av
komunnens biståndsmottagare står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av sociala problem, missbruk,
språkhinder eller saknar tillräckligt med utbildning.
Försörjningsstödskostnad per hushåll ligger förhållandevis högt jämfört med jämförelsekommuner och
samtidigt är kostnaden för de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna nästan dubbelt så höga i förhållande
med jämförande kommuner.
Aktiva insatser istället för passivt erhållande av försörjningsstöd är en medveten inriktning i Katrineholm
och arbetsmarknadsåtgärderna borde ha sänkt försörjningsstödskostnaden per hushåll ytterligare.
Socialförvaltningen bedömer att det kan finnas en koppling mellan att försörjningsstödet per hushåll inte
har sänkts trots att arbetsmarknadsinsatserna har högre kostnadsnivå än jämförelsegrupperna.
Förvaltningen bedömer att många av biståndsmottagarna står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa hushåll
är i stort behov av andra åtgärder än det som traditionellt leder snabbt till aktivitetsstöd, studiebidrag och
egen försörjning. En annan bidragande orsak till avvikelsen av kostnader för ekonomiskt bistånd kan
Kommunens redovisade kostnader för barnoch ungdomsvård är något högre än jämförelsegrupperna.
En orsak till detta är att Katrineholm har större volymer av familjehemsplacerade barn och unga.
Kommunens kostnader per vårddygn i familjehem är däremot fyra till tjugo procent lägre än
jämförelsegrupperna. Även om antalet familjehemsplacerade barn är högt i Katrineholm så är antalet
institutionsplacerade barn och unga lägre än jämförelsegrupperna. En ökat andel familjehemsplacerade
barn kan ha minskat andelen institutionsplacerade barn till en viss del, med det är fortfarande viktigt att
förstå att det är barnets behov som styr insatsens art. Det innebär att en familjehemsplacering är inte
alltid lämplig insats. I denna jämförelse är samtliga placeringar av ensamkommande barn och unga
undantagna.
Kommunens vårddygnskostnader för missbruksvård av vuxna är ca trettio procent lägre än i
jämförelsegrupperna men antalet vuxna i kommunen som behöver stöd via en institution är mer än
dubbelt så hög jämfört med jämförelsegrupperna. Att så många vuxna är placerade på institution beror på
att Katrineholm saknar alternativa stödinsatser i form av vård och omsorg i egen regi för vuxna med
funktionshinder som individerna har utvecklat på grund av ett tidigare missbruk. I jämförelsestatistiken
framkommer det inte hur jämförelsegrupperna har samordnat sitt arbete kring funktionshinderomsorgen.
11
215
Socialförvaltningen kan se att kommunerna i jämförelsegrupperna arbetar utifrån en annan
ansvarsfördelning mellan kommunens nämnder.
7 Ständiga förbättringar
7.1 Tillbud och avvikelser i verksamheten
Ständiga förbättringar ska bland annat utgå ifrån de synpunkter som verksamheter får. Det kan handla
om både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från klienter, deras anhöriga och andra
medborgare. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och
rapporteras av medarbetarna finns rutiner. Under år 2014 rapporterades tillbud på en blankett ”Anmälan
om tillbud”. Under hösten år 2014 har blanketten uppdaterats och avser nu både tillbud samt avvikelse i
verksamheten.
Tillsammans med enhetschef diskuteras det inträffade och uppföljning planeras in. Kopia av
tillbudsrapport lämnas till skyddsombud. Samtliga tillbud redovisas vid samverkansgruppens möten där
genomgång av vidtagna åtgärder. Uppföljning av tillbud sker i samverkansgruppen sex månader efter det
att tillbud rapporterats.
Under 2014 har 20 rapporter inkommit som avser tillbud, varav en anmälan inkommit efter att blanketten
uppdaterades som avser avvikelse i verksamheten.
Följande tillbud har rapporterats
•
Tre tillbud rör data eller nätverk. En händelse avser att verksamhetssystemet Treserva ej
fungerar.
•
Två tillbud rör en socialsekreterare som vid två tillfällen ej har något nätverk.
•
Två tillbud avser olika former av hot eller hot om våld via telefonsamtal från en klient till sin
socialsekreterare.
•
Ett tillbud rör en händelse i jourhemmet där en ungdom tillfälligt skulle placeras. Ungdomen
kändes sig illa bemött av jourhemmet.
•
Två tillbud avser en ungdom boende på Kollektivet som otillåtet avlyssnat och spelat in
personalens samtal med sin mobil. Händelserna är polisanmälda.
•
Ett tillbud gäller en socialsekreterare som känner sig kränkt och ifrågasatt i samband med ett
utskottssammanträde.
•
Ett tillbud rör papperstrassel i faxen.
•
Ett tillbud handlar om störande ljud i samband med att PEAB utförde arbete på taket ovanför
socialförvaltningens kontor. Ingen information om arbetet kom i förväg.
•
Tre tillbud rör ventilationen som inte fungerar som den ska. Tillbuden nämner exempelvis dålig
ventilation samt huvudvärk på grund av stark lukt av målarfärg.
•
Två tillbud rör olika händelser rörande tolkar som förvaltningen anlitar via Semantix.
•
Ett tillbud avser brist på tjänstebilar, där man istället fick hyra bil. Sedan tillbudet inkom har en
ny tjänstebil köpts in som delas av boendestöd och vaktmästare.
12
216
•
Ett tillbud inkommer gällande bristen av att socialsekreterare inte skriver in sina besök i
Treserva. Följden av detta har varit att klienten inte har släppas in i väntrummet förrän besöket
har bekräftats av socialsekreterare. Det har medfört merarbete samt dåligt bemötande mot
klienten som drabbas.
•
En medarbetare snavar i halvtrappan vid Solrosen på grund av ouppmärksamhet. Medarbetaren
fick ont i knät och hade svårt att gå efteråt.
•
En avvikelse i verksamheten har inkommit där en socialsekreterare skickat en utredningsplan till
en klient som hittar ett dokument som rör en annan enskild person bland papperen.
Medarbetare som blir utsatt för hot eller annan händelse som påverkar medarbetaren erbjuds samtalsstöd
hos kommunens personalspecialister eller erbjuds handledning. Förfrågan om behov av stöd återupprepas
dagen efter och vid senare tillfälle. Respektive enhetschef har uppföljande samtal.
Byte av socialsekreterare eller annan medarbetare sker i de fall den hotade medarbetaren önskar det.
Skyddsåtgärder vidtas vid behov, till exempel att enhetschef deltar vid kommande besök med klient som
hotat.
Utgångspunkten är att samtliga hot ska polisanmälas. Bedömning görs av avdelningschef eller enhetschef
efter att ha hört den som hotats. Det är inte medarbetare själv som ska ta ställning till om ett hot ska
polisanmälas.
Vid problem i verksamhetssystemet Treserva så kontaktar medarbetaren förvaltningens IT-administratör,
som utreder orsak till varför problem uppstått. Efter uppdatering av Treserva har problemen minskat och
uppdateringen innebär också att man numera kan återskapa dokument som tidigare var förlorade.
En arbetsskadeanmälan har rapporterats till Försäkringskassan där hissgardinen stängs igen över
medarbetarens tumme. Händelsen bedömdes vara en arbetsskada och anmäldes inte som tillbud.
7.2 Synpunkter och klagomål
Socialförvaltningens klagomålshantering är ett komplement till annat kvalitetsarbete, ett system för att
fånga in synpunkter och klagomål. Rutinen infördes den 1 oktober 2001 enligt beslut av socialnämnden i
juni 2001.
Katrineholms kommun införde 2009 e-tjänst som ger möjlighet att lämna synpunkter och göra
felanmälan. Inkomna synpunkter kommer att lämnas över till den verksamhet den berör.
Klagomålshanteringen är inte avsedd att ompröva fattade beslut, av nämnd, utskott eller delegat, utan att
säkra att bemötande och handläggning sker på ett sätt som överensstämmer med uppsatta mål för
verksamheten.
Synpunkter och klagomål kan framföras muntligt, via e-tjänst, förtryckt blankett, brev eller e-post.
Inkomna synpunkter/klagomål lämnas till ansvarig avdelningschef eller enhetschef som utreder orsaken.
Svar lämnas till den som lämnat synpunkter/klagomål inom två veckor, såvida man inte lämnat sina
synpunkter anonymt. Akuta frågor löses omedelbart.
13
217
Inhämtande av synpunkter/klagomål har två huvudfunktioner
• dels att på ett effektivt sätt få kännedom om och kunna rätta till misstag som drabbat den
enskilde, och
• dels att efter analys av klagomål dra lärdomar ur dessa för att ständigt förbättra verksamheter
inom förvaltningen.
Om den klagande inte är nöjd med svaret kan den enskilde begära att klagomålet hanteras av
klagomålsdelegationen.
7.2.1
Sammanställning över inkomna klagomål
Socialförvaltningen har tagit emot sju klagomål år 2014. Fem av dessa klagomål har tagits emot under
första halvan av året. Klienterna har inte lämnat in några beröm eller förbättringsförslag till
socialförvaltningen.
Fem klagomål avser ärenden inom enheten ekonomiskt bistånd. Ett klagomål avser ärende inom enheten
barn, unga och vuxna. Ett klagomål avser övergripande frågor som socialförvaltningen hanterar.
1. Klagomålet avser en klient som är missnöjd med sin socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd
och känner sig kränkt av det bemötande den enskilde har fått. Enheten bjuder in den enskilde till
ett möte för att diskutera mottagna synpunkter, men individen avbokar det inplanerade besöket
och efterfrågar ingen ny tid.
2. En klient påpekar att det inte finns någon ledig handikappsparkering i anslutning till
socialförvaltningen. Enhetschefen för staben ringer upp klienten och berättar att förvaltningen,
via nyhetsbrev och e-post, uppmanar alla medarbetare att parkera på anvisad personalparkering.
3. Klagomålet inkommer till kommunstyrelsens ordförande som vidarebefordrar det till
socialförvaltningen. Klagomålet är detsamma som redovisas i första punkten ovan.
4. Den enskilde anser sig fått felaktigt bemötande och att utbetalningar inte görs i tid.
Avdelningschefen för myndighetsavdelningen bemöter klagomålet skriftligt till den enskilde.
5. Klagomålet avser samordnad vårdplan där psykiatrisk intensivvårdsavdelning - PIVA inte
lyckats få kontakt med socialsekreterare på socialförvaltningen. Situationen har diskuterats i
berörd arbetsgrupp i syfte att förbättra tillgängligheten och ta fram en rutin kring samordnad
vårdplan.
6. Inkommer klagomål från ett lotsföretag där en av deras deltagare är missnöjd med det bemötande
som denne har fått av en socialsekreterare inom enheten ekonomiskt bistånd.
7. Klagomålet avser en klient som är missnöjd med sin socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd
och känner sig kränkt av det bemötande som den enskilde har fått från socialsekreteraren.
Inga ärenden har gått vidare till klagomålsdelegationen.
14
218
8 Samverkan
Socialförvaltningens verksamheter samverkar på många områden, både internt och externt. Här
framhålls de identifierade områden:
Olika samverkansgrupper
AVB – arbetsgrupp västra barn
Prio 2014
AVP – arbetsgrupp vuxen psykiatri
Styrgrupp Barnahus
Social insatsgrupp
ANDT – alkohol, narkotika, droger, tobak
LSG – lokal samverkansgrupp
Samordningsförbundet RAR
Länsstyrgruppen
Stora LÖK – lokal överenskommelse
styrgruppen
Lilla LÖK – lokal överenskommelser
arbetsgruppen
Fd ISAK Egen Kraft
IT-rådet
Öppna jämförelser
Genusmedveten styrning
Skolfam
FoU Sörmland
Översiktsplanering
Registratornätverk
Kommunikationsråd
UAR – Upphandlings- och affärsrådet
Projektgrupp Communis
PSYNK – webbinfo om barns och ungas
psykiska ohälsa
Riskhanteringsgrupp
Kompetensportalen
Digidel
AlkD – samverkan mellan alkoholhandläggare i
Sörmland
Deltagare
Avdelningschef öppenvård, avdelningschef
myndighet
Består av flera olika arbetsgrupper
Avdelningschef öppenvård, avdelningschef
myndighet
Avdelningschef myndighet
Polis, Ungdomssupport, representant från
barn, unga & vuxna, avdelningschef
öppenvård, representant från BIF
Förvaltningschef och avdelningschef
myndighet, AF, Viadidakt, VOF
Förvaltningschef
Förvaltningschef
Förvaltningschef, enhetschef ekonomiskt
bistånd, AF, Viadidakt, vårdcentralen
Nävertorp, FK
Enhetschef ekonomiskt bistånd,
verksamhetsledare försörjningsstöd
Verksamhetsledare försörjningsstöd
IT-administratör
Utvecklingsledare
Utvecklingsledare
Utvecklingsledare, verksamhetsledare
familjehem
Utvecklingsledare
Utvecklingsledare
Administratör från staben
Enhetschef staben
Enhetschef staben
Enhetschef staben
Enhetschef staben
Enhetschef staben
Enhetschef staben
Controller
Alkoholhandläggare
15
219
Krögarträffar
Ansvarsfull alkoholservering: utbildning och
kartläggning, (samverkan med, krögare, polis,
Mercur och externa föreläsare)
Alkoholhandläggare
Alkoholhandläggare
Samverkan krogar
Alkoholhandläggare tillsammans med polis,
räddningstjänst, miljöförvaltning
Samverkan tillsyn av krogar
Alkoholhandläggare tillsammans med polis,
räddningstjänst, miljöförvaltning och
representanter för krögare
Samtid
Representant från förvaltning och
representant från BIF
Ungdomsmottagningen, avdelningschef
öppenvård
Frida, Landstinget, åklagare, brottsofferjour,
kvinnojour, AF, Viadidakt
Regionala träffar med ungdomsmottagningar
Samverkansgrupp Våld i nära relationer
Styrgrupp placerade barn
Vårdförbundet – samrådsgrupp upphandling
Länsgemensam samverkan kring
ensamkommande
KFV nätverk familjehem
Länsgemensam samverkan kring familjehem
Verksamhetsledare familjehem, AVB
Verksamhetsledare familjehem, HVBsamordnare
Socialsekreterare inr barn och unga,
verksamhetsledare barn, unga, vuxna
Verksamhetsledare och handläggare
familjehem
FoU, handläggare familjehem, ev
verksamhetsledare familjehem
VITS
Barnahus styrgrupp
Arbetsgrupp barnahus
Samverkansträff med VOF
Beroendecenter
Polis: Samverkan kring barn/unga
Polis: samverkan kring vuxna
Styrgrupp samverkan AF, Soc, Viadidakt
Arbetsgrupp samverkan AF, Soc, Viadidakt
Utredande socialsekreterare
Avdelningschef myndighet
Barnhandläggare
Utredningsgruppen, verksamhetsledare, chef
Utredande socialsekreterare inr vuxen
Barnhandläggare
Utredande socialsekreterare inr vuxen
Enhetschef ekonomiskt bistånd
Socialsekreterare inr ekonomiskt bistånd
Analysgrupp VOF
Verksamhetsledare ekonomiskt bistånd,
socialsekreterare ekonomiskt bistånd
TRIS (tidig rehabilitering i samverkan)
Socialsekreterare ekonomiskt bistånd och
Landstinget, varje vecka
16
220
TRIS
Socialtjänstens representanter i Sörmland för
TRIS en gemensam dag/träff per termin
Ungdomstorget
Socialsekreterare ekonomiskt bistånd, AF,
Viadidakt.
Kartläggning 1ggr/månad
Uppföljning 1ggr/månad
Lilla nätverket 1 ggr/månad
Folktandvården
VITS – Verksamhetsutveckling med IT som
stöd
Arbetsmiljö (från chefsrådslaget)
Enhetschef ekonomiskt bistånd
IT-handläggare, controller, utvecklingsledare,
IT
Grupp 1: Enhetschef staben
Grupp 2: Enhetschef öppna insatser,
sammankallande
Grupp 3: Enhetschef Kollektivet HVB
Ekonomgruppen
Återsökningsgrupp
Arbetslinjen 2.0
Arbetslinjen 3.0
Registratorsnätverk
Controller, ekonomer, ekonomichef
Controller, Viadidakt, BIF, VOF
Controller, enhetschef ekonomiskt bistånd,
Viadidakt, kommunstyrelsen
Controller, enhetschef ekonomiskt bistånd,
Viadidakt, kommunstyrelsen
Administratörer
9 Kompetensförsörjning
Som en led i socialförvaltningens kvalitetsarbete ska alla medarbetare inom förvaltningens verksamheter
ha gällande kompetenshöjande planer. Arbetet med detta har påbörjats under hösten år 2014.
I början av år 2015 kommer socialförvaltningen att inventera utbildningsbehovet inom den egna
verksamheten. Detta ska resultera i en utbildningsplan.
För socialförvaltningens verksamhetsområde har det kommit nationella krav gällande utredande
socialsekreterare inom barn och ungdomsvården. Utbildningsplanen som tas fram ska ta hänsyn till de
krav som förvaltningen måste uppfylla.
Under år 2014 har socialförvaltningen beviljats statsbidrag för kompetensutveckling inom ”den sociala
barn och ungdomsvården”, vilket man har arbetat aktivt med under året.
Under år 2015 kommer enheten bistånd, barn, unga och vuxna söka statsbidrag för fortsatt arbete med
kompetensutveckling inom ”den sociala barn och ungdomsvården.
17
221
SKRIVELSE
1 (3)
Staben
Vår handläggare
Datum
Vår beteckning
2015-02-02
2014:6-759
Ert datum
Er beteckning
Ann Godlund
Redovisning av inkomna synpunkter/klagomål
Ärendebeskrivning
Socialförvaltningens klagomålshantering är ett komplement till annat kvalitetsarbete,
ett system för att fånga in synpunkter och klagomål. Rutinen infördes den 1 oktober
2001 enligt beslut av socialnämnden i juni 2001.
Katrineholms kommun införde 2009 e-tjänst som ger möjlighet att lämna synpunkter
och göra felanmälan. Inkomna synpunkter kommer att lämnas över till den
verksamhet den berör.
Klagomålshanteringen är inte avsedd att ompröva fattade beslut, av nämnd, utskott
eller delegat, utan att säkra att bemötande och handläggning sker på ett sätt som
överensstämmer med uppsatta mål för verksamheten.
Synpunkter och klagomål kan framföras muntligt, via e-tjänst, förtryckt blankett, brev
eller e-post. Inkomna synpunkter/klagomål lämnas till ansvarig avdelningschef eller
enhetschef som utreder orsaken. Svar lämnas till den som lämnat
synpunkter/klagomål inom två veckor, såvida man inte lämnat sina synpunkter
anonymt. Akuta frågor löses omedelbart.
Inhämtande av synpunkter/klagomål har två huvudfunktioner
• dels att på ett effektivt sätt få kännedom om och kunna rätta till misstag som
drabbat den enskilde, och
• dels att efter analys av klagomål dra lärdomar ur dessa för att ständigt förbättra
verksamheter inom förvaltningen.
Om den klagande inte är nöjd med svaret kan den enskilde begära att klagomålet
hanteras av klagomålsdelegationen.
641 80 Katrineholm
www.katrineholm.se
222
SKRIVELSE
2 (3)
Staben
Datum
Vår beteckning
2015-02-02
2014:6-759
Sammanställning över inkomna klagomål
Period
Januari - juni
År
5
Juli - december
2
Ledning
0
Övrigt
1
Ekonomiskt bistånd
5
Barn, unga, vuxna
2014
Verksamhet
1
Öppenvården
0
Vad har synpunkterna bestått av?
Beröm
Antal:
Förbättringsförslag
Antal:
Klagomål
Antal: 7
Sammanfattning av inkomna synpunkter
1. Klagomålet avser en klient som är missnöjd med sin socialsekreterare inom
ekonomiskt bistånd och känner sig kränkt av det bemötande den enskilde har
fått. Man bjuder in den enskilde till ett möte för att diskutera mottagna
synpunkter, men den enskilde avbokar de inplanerade besöket och efterfrågar
ingen ny tid.
2. En klient påpekar att det inte finns någon ledig handikappsparkering till
socialförvaltningen. Enhetschefen för staben ringer upp den enskilde och berättar
att förvaltningen via nyhetsbrev och e-post uppmanar alla medarbetare att
parkera på anvisad personalparkering.
3. Klagomålet inkommer till kommunstyrelsens ordförande som vidarebefordrar
det socialförvaltningen. Klagomålet är detsamma som redovisas som punkt nr 1
ovan.
4. Den enskilde anser sig fått felaktigt bemötande och att utbetalningar inte görs i
tid. Avdelningschefen för myndighet bemöter klagomålet skriftligt till
klaganden.
5. Klagomålet avser samordnad vårdplanering där PIVA inte lyckas få kontakt med
socialsekreterare på socialförvaltningen. Situationen har diskuterats i
arbetsgruppen i syfte att förbättra tillgängligheten och ta fram rutiner.
6. Inkommer klagomål från ett lotsföretag där en av deras deltagare är missnöjd med
det bemötande den enskilde har fått av en socialsekreterare inom ekonomiskt
bistånd.
7. Klagomålet avser en klient som är missnöjd med sin socialsekreterare inom
ekonomiskt bistånd och känner sig kränkt av det bemötande den enskilde har
fått.
641 80 Katrineholm
www.katrineholm.se
223
SKRIVELSE
3 (3)
Staben
Datum
Vår beteckning
2015-02-02
2014:6-759
Ärenden som gått vidare till klagomålsdelegationen
0
Socialnämnden föreslås besluta att lägga redovisningen av inkomna synpunkter och
klagomål under 2014 till handlingarna.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
641 80 Katrineholm
www.katrineholm.se
224
SKRIVELSE
1 (2)
Staben
Vår handläggare
Datum
Vår beteckning
2015-02-02
SOCN 2014:7-759
Ert datum
Er beteckning
Ann Godlund
Till Socialnämnden
Redovisning av tillbud 2014
Ärendebeskrivning
Tillbud rapporteras av medarbetare på en blankett ”Anmälan om tillbud”. Under 2014
har blanketten uppdaterats och avser nu både tillbud samt avvikelse i verksamheten.
Tillsammans med enhetschef diskuteras det inträffade och uppföljning planeras in.
Kopia av tillbudsrapport lämnas till skyddsombud. Samtliga tillbud redovisas vid
samverkansgruppens möten där genomgång av vidtagna åtgärder. Uppföljning av
tillbud sker i samverkansgruppen sex månader efter det att tillbud rapporterats.
Under 2014 har 20 rapporter inkommit som avser tillbud, varav en anmälan inkommit
efter att blanketten uppdaterades som avser avvikelse i verksamheten.
Följande tillbud har rapporterats
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tre tillbud rör data eller nätverk. En händelse avser att verksamhetssystemet
Treserva ej fungerar. Två tillbud rör en socialsekreterare som vid två tillfällen ej
har något nätverk.
Två tillbud avser olika former av hot eller hot om våld via telefonsamtal från en
klient till sin socialsekreterare.
Ett tillbud rör en händelse i jourhemmet där en ungdom tillfälligt skulle placeras.
Ungdomen kändes sig illa bemött av jourhemmet.
Två tillbud avser en ungdom boende på Kollektivet som otillåtet avlyssnat och
spelat in personalens samtal med sin mobil. Händelserna är polisanmälda.
Ett tillbud gäller en socialsekreterare som känner sig kränkt och ifrågasatt i
samband med ett utskottssammanträde.
Ett tillbud rör papperstrassel i faxen.
Ett tillbud handlar om störande ljud i samband med att PEAB utförde arbete på
taket ovanför våra kontor. Ingen information om arbetet kom i förväg.
Tre tillbud rör ventilationen som inte fungerar som den. Tillbuden nämner
exempelvis dålig ventilation samt huvudvärk på grund av stark lukt av målarfärg.
Två tillbud rör olika händelser rörande tolkar som förvaltningen anlitar via
Semantix.
Ett tillbud avser brist på tjänstebilar, där man istället fick hyra bil. Sedan tillbudet
inkom har en ny tjänstebil köpt in som delas av boendestöd och vaktmästare.
641 80 Katrineholm
www.katrineholm.se
225
SKRIVELSE
2 (2)
Staben
•
•
•
Datum
Vår beteckning
2015-02-02
SOCN 2014:7-759
Ett tillbud inkommer gällande bristen av att socialsekreterare inte skriver in sina
besök i Treserva vilket får till följd att klienten inte får släppas in i väntrummet
förrän besöket har bekräftats av socialsekreteraren. Det medför merarbete samt
dåligt bemötande mot klienten som drabbas.
En medarbetare snavar i halvtrappan vid Solrosen på grund av ouppmärksamhet.
Medarbetaren fick ont i knät och hade svårt att gå efteråt.
En avvikelse i verksamheten har inkommit där en socialsekreterare skickat en
utredningsplan till en klient som hittar ett dokument som rör en annan enskild
person bland papperen.
Vidtagna åtgärder
Medarbetare som blir utsatta för hot eller annan händelse som påverkar medarbetaren
erbjuds samtalsstöd hos kommunens personalspecialister eller erbjuds handledning.
Förfrågan om behov av stöd återupprepas dagen efter och vid senare tillfälle.
Respektive enhetschef har uppföljande samtal.
Byte av socialsekreterare sker i de fall den hotade socialsekreteraren önskar det.
Skyddsåtgärder vidtas vid behov, till exempel att enhetschef deltar vid kommande
besök med klient som hotat.
Utgångspunkten är att samtliga hot ska polisanmälas. Bedömning görs av
avdelningschef eller enhetschef efter att ha hört den som hotats. Det är inte
medarbetaren själv som ska ta ställning till om ett hot ska polisanmälas.
Vid problem i vårt verksamhetssystem kontaktas förvaltningens IT-administratör som
utreder orsak till varför problem uppstått. Efter uppdatering av Treserva har
problemen minskat och uppdateringen innebär också att man numera kan återskapa
dokument som tidigare var förlorade.
En arbetsskadeanmälan har rapporterats till Försäkringskassan där hissgardinen
stängs igen över medarbetarens tumme. Händelsen bedömdes vara en arbetsskada och
anmäldes inte som tillbud.
Socialnämnden föreslås besluta att lägga redovisning om tillbud för år 2014 till
handlingarna.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
641 80 Katrineholm
www.katrineholm.se
226
SKRIVELSE
Vår handläggare
1 (1)
Datum
Vår beteckning
2014-02-05
SOCN/2015:8 012
Ert datum
Er beteckning
Bruno Maras
Controller
Till Socialnämnden
Verksamhetsplan 2015
Ärendebeskrivning
Socialförvaltningen har med grund i kommunfullmäktiges fastställda övergripande planering
med budget 2015-2017 upprättat en verksamhetsplan för år 2015.
Verksamhetsplanen fokuserar på det interna arbetet inom socialförvaltningen. I dokumentet
anges verksamheter som socialförvaltningen kommer jobba med under år 2015 för att uppnå
kommunfullmäktiges övergripande mål och socialnämndens resultatmål.
I enlighet med styrsystemet i Katrineholms kommun kommer socialförvaltningen att jobba
med dessa mål genom olika aktiviteter inom respektive verksamhet. Aktiviteterna anges i
verksamhetsplaner i respektive avdelning och enhet. Aktiviteterna beslutas på
tjänstemannanivå och återrapporteras till socialnämnden i socialförvaltningens
månadsrapport, delårsrapport och årsredovisning.
Socialnämnden föreslås lägga socialförvaltningens verksamhetsplan för år 2015 till
handlingarna.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
64180 Katrineholm
www.katrineholm.se
227
Verksamhetsplan
2015
228
1 Inledning ................................................................................................................................... 3
2 Ansvarsområde ........................................................................................................................ 4
2.1
Övriga uppgifter .............................................................................................................. 4
2.2
Processbehörighet ........................................................................................................... 4
3 Socialförvaltningens verksamheter ........................................................................................ 5
3.1
Enheten staben ................................................................................................................ 5
3.2
Myndighetsavdelningen .................................................................................................. 5
3.3
Öppenvårdsavdelningen ................................................................................................. 6
4 Vision 2025 ............................................................................................................................... 7
5 Målområden i kommunplanen ............................................................................................... 8
6 Resultatmål, åtaganden, aktiviteter/produktionsmål samt delaktiviteter ......................... 9
7 Ekonomi .................................................................................................................................. 12
7.1
Driftsbudget 2015 .......................................................................................................... 12
7.2
Investeringsbudget 2015-2017 ...................................................................................... 12
2
229
1 Inledning
Alla människor i behov ska få stöd för att kunna leva ett värdigt liv och känna att de kan påverka och
förändra sin livssituation samt ges förutsättningar till att kunna leva ett självständigt liv.
Katrineholms socialförvaltning ska vara ledande inom evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och en
av Sveriges bästa socialförvaltningar. Förvaltningens processer och rutiner ska säkerställa en
förutsägbarhet, struktur, kontinuitet, utveckling och inte minst ett professionellt genomförande av tjänster
som ges.
Socialförvaltningen skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och
sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialförvaltningen
skall under hänsynstagande till människornas ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att
frigöra och utveckla enskildas och gruppers resurser.
Förvaltningens verksamhet skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet.
När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.
genomföra förstudier om bland annat;
•
inrättande av familjecentral där öppen förskola, mödravård, barnvårdscentral och
socialtjänst samverkar,
•
utveckling av samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjukliga äldre personer
•
strategi för att minska omfattning av sociala kontrakt.
Förstudiernas resultat kommer att påverka socialförvaltningens verksamhet.
3
230
2 Ansvarsområde
Socialförvaltningen lyder under socialnämnden. Socialnämnden ansvarar för vad i lag sägs om
socialnämnden eller motsvarande undantaget den särskilda omsorgen om äldre och funktionshindrade.
Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänstlagen i enlighet med sitt verksamhetsansvar
nedan.
Nämnden har ansvar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser
enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lag med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).
Till nämndens uppgifter hör även tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen samt handläggning
enligt skuldsaneringslagen.
verksamhetsområde.
• ungdomsmottagningen
• programinsatser för brottsbenägna ungdomar
• råd och stöd för utsatta kvinnor
• insatser mot familjevåld
• budgetrådgivning
I frågor, som faller inom dess verksamhetsområde, har socialnämnden att själv eller genom ombud föra
kommunens talan i mål och ärenden, där detta på grund av särskilt beslut av kommunfullmäktige eller
kommunstyrelsen ankommer på annan. Därvid innefattas även att med för kommunen bindande verkan
sluta förlikning och anta ackord.
4
231
3 Socialförvaltningens verksamheter
Utifrån socialnämndens arbete med respekt till alla människors självbestämmanderätt och integritet så
ska vård, behandling och övrigt stöd i högsta möjliga mån ges under frivilliga former. Vård, behandling
och övrigt stöd ska utgå ifrån klientens behov, gällande lagar och förvaltningens ekonomiska
förutsättningar.
Genom följande verksamheter uppfyller socialnämnden det ansvaret som kommunfullmäktige har
fastställt i det gällande reglementet.
3.1 Enheten staben
Staben utgör stöd gentemot allmänhet, verksamhet, förvaltningsledning och nämnd.
Enheten leder, samordnar och stödjer förvaltningens utveckling utifrån socialnämndens
kvalitetsledningssystem. Staben ska verka för att ge medarbetarna och våra klienter korrekt information
genom god kommunikation och omvärldsbevakning.
Socialförvaltningens stab sköter administration, stödjer kvalitets- och utvecklingsarbete samt handlägger
ärenden som avser serveringstillstånd samt dödsboanmälningar. Enheten bistår hela förvaltningen med
processledning inom jämställdhetsarbetet, kvalitetsledningssystem och ständiga förbättringar.
Inom enheten finns funktioner som IT-administratör, utvecklingsledare, ekonom, controller, jurist,
alkoholhandläggare, personalredogörare, administratörer och vaktmästare.
3.2 Myndighetsavdelningen
Enheten arbetar med barn, ungdomar som behöver skydd eller stöd och som riskerar att utvecklas
ogynnsamt. Målet med verksamheten är att ge dessa barn och unga det stöd och det skydd som de
behöver. En förhandsbedömning avgörs om utredning ska inledas eller inte på alla inkomna anmälningar
Alla ansökningar utreds för att se vilket stöd barnet och dess föräldrar behöver. Inom enheten sker all
uppföljning av samtliga biståndsinsatser. Det kan handla om insatser inom kommunens öppenvård,
kontaktpersoner/ familjer, institutions- eller familjehemsplaceringar. Enheten ansvarar även för så
kallade vårdnadsöverflytt, där vårdnaden av placerade barn och unga flyttats över till
familjehemsföräldrarna samt kommunens familjerätt.
Enheten har även beredskap utanför kontorstid. Det innebär att det alltid finns två socialsekreterare som
har beredskap för akuta ärenden. Det är framför allt ärenden som handlar om barns skydd som inte kan
vänta till kommande vardag.
5
232
Enhetens huvudsakliga arbetsuppgift är att bistå den enskilde att hitta vägar till självförsörjning. Genom
självförsörjning ska den enskilde få rätt till samhällets andra välfärdssystem som träder i kraft vid
exempelvis arbetslöshet, sjukdom och pension. Samtidigt som detta arbete fortgår så ska ansökningar om
försörjningsstöd löpande handläggas och utredas.
Enheten ansvarar för att kommunens invånare, som vänder sig till socialförvaltningen med ansökan om
försörjningsstöd, får information om gällande lagstiftning som reglerar rätten till bistånd, råd och stöd.
Invånare som ansöker om försörjningsstöd på grund av psykosociala eller medicinska skäl ska motiveras
och remitteras vidare till Viadidakt och/ eller annan myndighet.
Enheten erbjuder budget- och skuldrådgivning till Katrineholms och Vingåkers skuldsatta invånare.
Verksamheten arbetar stödjande med den enskilde så att denne kan få en överblick över sin ekonomi,
bryta passivitet genom att ge praktiska råd på hur den enskilde ska hantera och prioritera sina skulder.
Budget- och skuldrådgivningens ansvar är inte begränsad till att bara gälla de individer som inte uppbär
Enhetens arbete ska bedrivas rättsäkert med tro på människans resurser. Handläggning och beslut ska
bygga på respekt för den enskilde. Det ska alltid finnas tillgänglig personal som kan svara på frågor eller
göra en akut bedömning, särskilt när det handlar om våld i nära relationer. Enheten ska vara tydlig med
den information som lämnas till den enskilde om villkor och förutsättningar som ska uppfyllas för att få
stöd. Bedömningarna ska utgå ifrån den enskildes behov och förmåga att förändra sin situation.
3.3 Öppenvårdsavdelningen
Inom enheten finns behandlings- och stödinsatser för Katrineholms invånare samt för kommuner som
tecknat avtal om nyttjande av enhetens insatser. Socialnämndens målsättning är att öka andelen barn och
unga som mår bra och öppna insatser inom socialnämndens ansvarsområde syftar till att ge individer och
familjer verktyg till en fungerande vardag och förebygga psykisk, fysisk och social ohälsa genom
insatser på hemmaplan.
Kollektivet HVB är en verksamhet som vänder sig till ungdomar mellan 14 och 18 år med psykosociala
problem samt relationsproblem i familjen. Ungdomarna kommer från sina egna familjer, från familjehem
eller från behandlingshem och behöver stöd och hjälp i sin vardag.
Med HVB avses enligt 3 kap 1 § Socialtjänstförordningen (SoF) ett hem inom socialtjänsten som tar
emot personer för vård eller behandling i förening med ett boende. Om hemmet bedrivs av ett bolag, en
förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs att verksamheten drivs yrkesmässigt
och att utföraren erhållit tillstånd enligt 7 kap 1 § SoL från Inspektionen för vård och omsorg att bedriva
verksamhet.
På Kollektivet HVB finns det sex behandlingsplatser och enheten har även tillgång till en
utslusslägenhet. Utslusslägenheten används till de ungdomar som i sin genomförandeplan har som
målsättning att flytta ut mot eget boende. Ungdomarna som bor på HVB-hemmet kommer från
hemförhållanden där det av olika orsaker uppkommit problem i relation och rutiner. Det är allt från
sömnrutiner, hygien, skola, kost eller konflikter. Enheten arbetar med dessa rutiner och arbetar med att
stärka ungdomen i att få en fungerande vardag igen.
6
233
4 Vision 2025
Katrineholm – Läge för liv & lust
År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge:
Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i
tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt:
Det geografiska läget – strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera
storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande.
Sveriges Lustgård – Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med
kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och
tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap.
I jämförelse med andra – Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om
näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg.
Rätt tidpunkt – För många människor är det ”läge” för förändring till en annan typ av liv, ett liv
av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv,
kulturoch föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och
förändring.
År 2025 sjuder Katrineholm av liv:
Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former:
Folkliv – Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet
frodas både i staden och på landsbygden.
Näringsliv – Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter
rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och
framtidstro.
Kulturliv – Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och
inspiration.
Föreningsliv – En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser.
7
234
År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust:
Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är
drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och
det vi lever av:
Arbete – Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i
arbetet och framgång för vår kommun.
Lärande – Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling
både för den enskilda människan och för samhället.
God mat – Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I
Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat
är i sann mening både näring och näringsliv.
Lek, idrott och kultur – I Katrineholms kommun ﬁnns plats för lek för både stora och små. Här
finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger
upplevelser och mening i tillvaron.
Gemenskap – Här ﬁnns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt
där jämställdhet och mångfald är en självklarhet.
5 Målområden i kommunplanen
I kommunplan 2011-2014 angavs de övergripande målen utifrån en indelning i olika
målområden. Nämnder och bolag har i sitt underlag för övergripande plan med budget 20152017 gjort en översyn av sina resultatmål med utgångspunkten att denna indelning ligger
fast:
•
•
•
•
•
•
Ortsutveckling
Kultur och fritid
Skola
Omsorg och trygghet
Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet
Ekonomi och organisation
För varje målområde redovisas nedan nämndernas och bolagens underlag gällande
förutsättningar och verksamhetsförändringar samt förslag till resultatmål.
Resultatmålen är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för
resultatmålen. För varje resultatmål anges vilka nämnder/bolag som föreslås ha ansvar för målet,
vilken målnivå som föreslås samt källa, det vill säga var underlag för uppföljning av
resultatmålet ska hämtas. Dessutom anges hur ofta resultatmålet föreslås följas upp. Ett så
aktuellt utfall som möjligt redovisas också med kommentarer.
Flera resultatmål är baserade på Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), SKL:s årliga insamling
av ca 40 mått som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv – tillgänglighet, trygghet,
information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare.
8
235
6 Resultatmål, åtaganden, aktiviteter/produktionsmål
samt delaktiviteter
Övergripande
mål/uppdrag
Genom utveckling av
näringslivet, stärkt handel
och besöksnäring samt
goda möjligheter till
vidareutbildning för vuxna
skapas tillväxt och fler
jobb. En attraktiv kommun,
fortsatt bostadsbyggande,
god miljö, levande stad,
kransorter och landsbygd
är också viktiga
förutsättningar för
ortsutveckling.
Resultatmål
Beskrivning av resultatmål
Företagsklimatet
ska förbättras.
Gäller KS, BN, MHN, SOCN, VSR
Målnivå: NKI 70
Källa: SKL:s mätning insikt.
KKiK
Uppföljning av
resultatmål
Helår
Utgångsnivå:
Helår 2014
Rapportör: KLF
Andelen kvinnor
och män med
ekonomiskt
bistånd som
övergår till egen
försörjning ska
öka.
Mäter hur många ärenden (klienter) som har
avslutats inom ekonomiskt bistånd, under det
senast gångna kvartalet, på grund av att de har
blivit självförsörjande. Mätningen ska även
innefatta statistik över VAD egenförsörjningen är
ex arbete, studier etc. Jämförelse görs med
kvartalet innan.
Målnivå: Öka
Källa: Egen mätning.
Kvartal
Utgångsnivå: Kv 4,
2014
En hög andel
klimatpåverkan –
utsläpp av
klimatpåverkande
gaser per
invånare ska
minska
Gäller samtliga nämnder.
Målnivå: 65 %
Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i
kommunkoncernen. KKiK
Helår
Ett rikt kulturoch fritidsliv,
där särskilt barn och
ungdomar prioriteras.
Stark samverkan med
föreningslivet.
Andelen barn och
unga i hushåll
med ekonomiskt
bistånd som får
del av så kallad
fritidspeng ska
öka.
Barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer
deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter lika
mycket som andra barn. Fritidspeng ska beviljas
för barn i årskurs 4 till 9 som bor i hushåll som
har haft ekonomiskt bistånd under minst sex
månader den senaste tolvmånadersperioden.
Mätning av antalet barn och unga som har fått ta
del av fritidspeng.
Målnivå: Öka
Källa: Egen mätning.
Delår, Helår
Utgångsnivå: Helår
2014
Genom att erbjuda en god
och trygg miljö ska
förskolan och skolan lägga
grunden för ett livslångt
lärande och göra det
möjligt för alla barn och
ungdomar att nå
kunskapsmålen.
Skolresultaten för
alla barn som
kommunen
placerat i
familjehem/på
institution ska
regelbundet följas
upp och andelen
barn med
godkända resultat
ska öka.
Gäller SOCN och BIN.
Målnivå: 100 % ska följas upp, andelen med
godkänt ska öka.
Källa: Egen mätning
Delår, Helår
2014
Rapportör:
Enhetschef
Ekonomiskt bistånd
Rapportör: KLF
Rapportör:
Enhetschef
Ekonomiskt bistånd
Rapportör:
Enhetschef Bistånd
barn, unga och
vuxna
9
236
Övergripande
mål/uppdrag
De sociala
trygghetssystemen ska
utgå från individens behov
och ge möjlighet till självbestämmande för ökad
trygghet och livskvalitet.
Genom ökad tillgänglighet
och ett kontinuerligt arbete
för att främja jämställdhet,
jämlikhet och integration
ska kommunen verka för
allas lika möjligheter och
en god folkhälsa.
Katrineholms kommun ska
vara ett föredöme som
attraktiv arbetsgivare.
Genom att vara öppen,
effektiv och leverera rätt
service till medborgare och
företag ska kommunen
leva upp till kraven på god
ekonomisk hushållning.
Resultatmål
Uppföljning av
resultatmål
Barn i familjehem
ska besökas en
gång per kvartal
Målnivå: 100 %
Källa: Egen mätning
Delår, Helår
2014
Rapportör:
Enhetschef Bistånd
barn, unga och
vuxna
Insatser ska ges
utifrån den
enskildes behov –
andelen brukare
som upplever att
behovet är
tillgodosett ska
öka.
Målnivå: Öka
Källa: Egen mätning via brukarundersökning
Alla barn som
kommunen
placerar i
familjehem/på
institution ska
genomgå hälsooch tandundersökning i
samband med
socialnämndens
första placering av
individen.
Målnivå: 100 %
Källa: Egen mätning av antal barn som har fått
undersökningarna i relation till antal barn som
placerats på familjehem/institution under året.
Andelen brukare
som upplever att
socialnämnden
har god
tillgänglighet och
bra bemötande
ska öka.
Målnivå: Öka
Källa: Egen mätning via brukarundersökningar
Andelen
medborgare som
får svar på en
enkel e-postfråga
inom två
arbetsdagar ska
öka
Samtliga nämnder
Målnivå: Öka
Källa: KKiK
Andelen
medborgare som
får ett direkt svar
på en enkel fråga
när hon/han tar
kontakt med
kommunen via
telefon ska öka
Samtliga nämnder
Målnivå: 60 %
Källa KKiK
Helår
2015
Rapportör:
Avdelningschefer
Helår
Utgångsnivå:
Helår 2014
Rapportör:
Enhetschef Bistånd
barn, unga och
vuxna
Helår
2015
Rapportör:
Avdelningschefer
Helår
2014
Rapportör: KLF
Helår
2014
Rapportör: KLF
10
237
Övergripande
mål/uppdrag
Resultatmål
Uppföljning av
resultatmål
Andelen
medborgare som
uppfattar att de får
ett gott
bemötande när de
via telefon ställer
en enkel fråga till
kommunen ska
öka
Samtliga nämnder
Målnivå: Öka
Källa: KKiK
Helår
2014
Kommunen har
god information
på Katrineholm.se
Samtliga nämnder
Målnivå: Förbättra föregående mätnings resultat
Källa: SKL:s webbinformationsundersökning,
informationsindex. KKiK
Rapportör: KLF
Helår
2014
Rapportör: KLF
Katrineholms
kommun har
engagerade
medarbetare
Samtliga nämnder
Målnivå: Förbättra föregående mätnings resultat
Källa: SKL:s HNE-index (hållbart
medarbetarengagemang)
Udda år
Rapportör: KLF
11
238
7 Ekonomi
7.1 Driftsbudget 2015
Förvaltning
Budget
Utfall
Budget
2014
2014
2015
Netto
-149 080
-164 915
-159 486
Intäkter
11 456
30 758
2 446
Kostnader
-160 536
-195 673
-161 932
7.2 Investeringsbudget 2015-2017
Kategori
Benämning
1-7
Budget
Driftkostnad
2015
2016
2017
2015
2016
2017
Total budget 2015
2 835
810
790
0
0
0
4
Arkivskåp – Skandex Lektriever hyllor
284
0
0
4
Ombyggnation inför installation av
Lektrievern
21
0
0
4
Upprustning jourlägenheter
20
20
0
4
Upprustning Kollektivet HVB
500
100
100
4
Integrera kvalitetsledningssystem i
Communis
100
20
20
4
Anpassning av lokal till arbetsytor
250
100
100
4
Upprustning Modulerna
40
30
30
4
Ombyggnation MERCUR
350
40
40
1
Arbetsmiljöinsatser hela förvaltningen
500
500
500
4
Treservatillägg – Utdataplattform
samt moduler för utredning, statistik
och uppföljning
500
0
0
4
Arkiveringsskåp – Utredande
socialsekreterare inom enheten
bistånd barn, unga och vuxna
70
0
0
4
Inredning vil-utrymme
100
0
0
4
Inredning samtalsrum
100
0
0
12
239
Bistånd barn, unga, vuxna
Vår handläggare
SKRIVELSE
1 (1)
Datum
Vår beteckning
2015-02-09
SOCN/2015:10-751
Ert datum
Er beteckning
Johanna Säfström
Riktlinjer för mottagningen barn, unga och vuxna
Ärendebeskrivning
I januari 2010 startades en mottagning för hela socialförvaltningen med syfte att vara första
steget in till socialtjänsten för medborgarna. Denna mottagning gällde barn, unga, vuxna samt
I samband med omorganisationen 2014 delades mottagningen så att ekonomiskt bistånd fick
en egen mottagning. Detta var väl förankrat bland ledning och personal.
Sedan dess finns en mottagning med uppgift att ta emot anmälningar, ansökningar och annan
information gällande barn, ungdomar och vuxna. Utifrån denna förändring har det varit
nödvändigt att skapa nya fungerande riktlinjer för den verksamheten. Dessa riktlinjer är
formade utifrån gällande lagstiftning samt riktlinjer och rekommendationer från
socialstyrelsen och är granskade gentemot IVO:s (Inspektionen för Vård och Omsorg)
tidigare kritik och utlåtande gällande socialförvaltningens handläggning och dokumentation
Socialnämnden föreslås lägga de nya riktlinjerna, som mottagningen barn, unga och vuxna
kommer jobba utifrån framöver, till handlingarna
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
www.katrineholm.se
240
Riktlinjer
Enhet
bistånd barn, unga och vuxna
Riktlinjer
Mottagningsgruppen
Enheten bistånd barn, unga och vuxna
Mottagningsgruppen
241
Innehåll
Inledning
3
Organisation
3
Mottagningsgruppens syfte
Tillgänglighet
Ansökan, anmälan, bedömning och utredning
Dokumentationen
Receptionen
Samverkan
Information
Uppföljning
3
3
3
5
5
5
5
5
242
Inledning
Socialförvaltningens generella uppgift är att stödja, hjälpa och skydda utsatta personer och
grupper i samhället. Vidare att arbeta förebyggande i samverkan mellan olika samhällsfunktioner
och organisationer. Vårt förhållningssätt skall präglas av gott bemötande, helhetssyn, delaktighet
och rättssäkerhet. Verksamheten skall vara kunskapsbaserad och av god kvalitet. Insatser ges med
stöd av Socialtjänstlagen (SoL) till barn, ungdomar, familjer och vuxna. Det handlar om att ge
råd, stöd, behandling, boende eller andra insatser. Till Socialförvaltningen hör också att vissa
insatser kan ges utan samtycke från den enskilde. Dessa insatser ges med stöd av Lagen med
särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU) och Lag om vård av missbrukare i vissa fall
(LVM).
Mottagningsgruppens syfte
Mottagningsgruppen Barn- Unga och Vuxna är en del av Socialförvaltningen i Katrineholm och
har som uppgift att vara första kontakten in till socialtjänsten. Först och främst svarar vi på frågor,
ger råd, stöd samt vägledning. Vi gör också förhandsbedömningar för att avgöra om anmälan kan
föranleda en insats från socialtjänsten och att en utredning i så fall ska inledas.
Kontakten med mottagningen sker då man:
• känner oro eller är bekymrade för egna, eller andras barn och ungdomar, som kan fara illa och
vill prata om det
• vill göra en anmälan om oro för barn som far illa eller riskerar att fara illa
• vill göra en ansökan om stöd och hjälp för sin familjesituation
• har frågor kring eller känner oro för sin eller anhörigs boendesituation, missbruk eller beroende
• vill ansöka om behandling för sitt eget missbruk eller beroende
• har frågor kring kvinnofridsfrågor eller kring hedersrelaterade frågor, för egen eller annans del
Organisation
Mottagningsgruppen ligger organisatoriskt under myndighetsgruppen och leds av en
verksamhetsledare. Tillgängligheten skall vara god genom regelbundna telefontider, brev, fax och
e-post samt att nås vid akuta fall på jourtelefon. Mottagningen bemannar också receptionen några
timmar varje vecka i samband med deras personalmöten och APT.
Mottagningsgruppen tar emot alla typer av ärenden, ansökningar och anmälningar som gäller
barn, unga och vuxna, med undantag för försörjningsstöd och boendefrågor samt familjerätt.
Om barnet/ungdomen är aktuell hos någon handläggare lämnas den nya ansökan/anmälan till
denne för skyddsbedömning och vidare handläggning. Åklagar- och körkortsyttranden i ickepågående ärenden handläggs av mottagningen samt om möjligt deltar mottagningen vid
polisförhör för minderåriga upp till 18 år, i de fall ungdomen inte har någon handläggare sedan
tidigare.
Tillgänglighet
Mottagningen har fasta telefontider på förmiddagar eller eftermiddagar och på övrig tid
tillgängliga på telefon vid akuta situationer. E-post tas emot och läses under kontorstid på:
socialforvaltningen@katrineholm.se
Vid akuta besök i receptionen ska mottagningen också ta emot det i mån av tid.
243
Ansökan, anmälan, bedömning och utredning
Socialtjänsten har ett särskilt ansvar enligt lagstiftningen (SoL) för skydd, vård, stöd och
behandling för personer i utsatta livssituationer. Med barn avses minderåriga upp till 18 år.
Socialtjänstens ansvar understryks vidare av bestämmelserna om andra myndigheters och
befattningshavares anmälnings- och uppgiftsplikt till socialtjänsten. Socialtjänstens
uppmärksamhet skall rikta sig till barn som löper risk att skadas i sin hälsa och utveckling,
barn som:
• utsätts för fysisk eller psykisk misshandel
• vanvårdas eller på annat sätt försummas
• missbrukar, begår brott eller genom annat beteende riskerar att utvecklas ogynnsamt.
Barn- och unga
En anmälan hanteras alltid av en socialsekreterare - i en del fall är det två - som gör en
förhandsbedömning, vilket är det moment som ligger mellan informationsmottagandet och beslut
om att inleda eller inte inleda utredning. I förhandsbedömningen ingår att granska inkommen
information och bedöma om det kan föranleda någon åtgärd eller insats från socialförvaltningens
sida.
Under förhandsbedömningen får inga kontakter tas förutom med anmälaren, barnet/den unge samt
vårdnadshavare och då endast för att förtydliga tidigare uppgifter. Rättsäkerheten kräver att
förhandsbedömningen genomförs skyndsamt och skall genomföras inom två veckor om inte
särskilda omständigheter föreligger. Om skäl finns att inleda utredning jml 11 kap 1 § SoL inleder
mottagningen detta och ärendet lämnas till verksamhetsledaren för vidare handläggning av en
utredande socialsekreterare. Efter en anmälan finns det en strävan att ansvarig handläggare
återkopplar till anmälaren om ärendet avslutats eller lämnats vidare, enligt SoL 14 kap § 1b.
Mottagningsgruppen kan i undantagsfall genomföra kortare utredningar. Denna utredning bör
från ansökan/anmälan till utredningens och insatsens avslutning inte överstiga tre månader. När
insatsen är avslutad följs den upp av mottagningsgruppen. Upptäcker man under denna utredning
att den behöver fördjupas skall verksamhetsledaren skyndsamt överlämna utredningen till
utredningsgruppen.
Mottagningsgruppen skall i möjligaste mån också delta vid polisförhör med underåriga om detta
sker under kontorstid, annars är det socialförvaltningens beredskap som deltar. Vid pågående
ärenden företräds den minderårige om möjligt av ordinarie handläggare eller medhandläggare.
Mottagningsgruppen skall - innan beslut fattas av åklagaren om åtal av underårig - genomföra ett
yttrande till denne om så begärs. Om den åtalade är under 21 år kan motsvarande yttrande begäras
av domstol. Eventuell insats som följs av yttrandet handläggs av utredningsgruppen. Vid
pågående ärende genomförs yttrandet av ordinarie handläggare eller annan handläggare i
utredningsgruppen.
Omedelbara omhändertaganden enligt LVU handläggs av mottagningsgruppen vid akuta
situationer till dess ärendet lämnas över till utredningsgruppen. Vid pågående ärende överlämnas
ärendet direkt till utredningsgruppen men mottagningsgruppen försöker att i möjligaste mån vara
behjälpliga och delaktiga även i pågående ärenden.
244
Vuxna
När det gäller vuxna så tar mottagningsgruppen emot den information som kommer och lämnar
till samordnaren för vuxengruppen för vidare handläggning där. Gruppen handlägger ärenden
gällande personer 21 år och äldre. Samarbete sker i mellan barnoch unga och vuxna när
personen är 20 år, för att avgöra vart det är lämpligast att handlägga det specifika ärendet. Vid
ansökan gällande missbruk/beroendebehandling kan mottagningen informera om de
behandlingsformer som finns inom på kommunens egen öppenvård och behandling, innan ärendet
förs vidare. Till dessa vårdinstanser kan man komma utan att ha kontakt med socialtjänsten.
Dokumentation
Socialtjänsten har skyldighet att dokumentera sin verksamhet, särskilt viktigt är detta i samband
med myndighetsutövning. Den enskilde skall hållas underrättad om den dokumentation som förs
och rätten att ta del av all dokumentation som rör klientens ärende. Om den enskilde anser att
någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. När det gäller underåriga gäller
riktlinjer för barn, familjer och unga. Alla mottagningsgruppens aktiviteter skall dokumenteras i
förvaltningens datasystem. I övrigt hänvisas till avsnitten om dokumentation i riktlinjerna för
myndighetsutövning gällande barn, unga och vuxna.
Mottagningens dokumentation följer mallar och riktlinjer som följer med BBiC:s dokumentation
vid förhandsbedömningar. På samma sätt genomförs mottagningsgruppens utredningar enligt
gällande riktlinjer och struktur som följer BBiC:s dokumentationssystem.
Receptionen
Inkommande post via brev, fax och e-post ankomststämplas av receptionen, aktualiseras och
distribueras vidare till mottagningsgruppens postfack.
Samverkan
Mottagningsgruppen samverkar på ett strukturerat sätt både internt inom förvaltningen och externt
med skola, polis samt hälso- och sjukvård när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa.
Detta är en skyldighet som socialtjänsten har, men de är också viktiga samarbetspartners som
mottagningsgruppen strävar efter att ha ett gott samarbete med. Erfarenhetsutbyte underlättar
samverkan och förståelsen för våra olika roller och möjligheter. Det hjälper oss att sprida
kunskapen om att man kan kontakta oss och få råd och stöd i ett anonymt ärende. Detta arbetssätt
kan göra att en anmälan kan undvikas genom att finna en lösning på annat sätt.
Information
Information om mottagningsgruppens syfte och arbete samt hur man når gruppen skall finnas på
kommunens webbsida och genom annan skriftlig information. Information sprids också genom
vår samverkan med andra samarbetspartners.
Uppföljning
När ärendet avslutas eller överlämnas skall ansvarig handläggare på mottagningen ställa frågor
om bemötande, nöjdhet, delaktighet och information. Verksamhetsledaren ansvarar för att
mottagningsgruppens arbete följs upp och att årlig statistik presenteras för ledningsgrupp och
socialnämnd.
245
Månadsrapport
2015-01
246
1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd .............................................................................. 3
1.1
Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt
ekonomisk effekt ............................................................................................................... 3
1.2
Planerade åtgärder som ej är medräknade i prognosen samt ekonomisk effekt ............... 7
1.3
Investeringar...................................................................................................................... 7
2 Resultatmål ................................................................................................................................ 8
2
247
1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd
1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i
prognosen samt ekonomisk effekt
Socialförvaltningen prognostiserar ett underskott år 2015 på ca 13 000 tkr, detta trots ett tillskott
i budgeten på 10 000 tkr för det innevarande verksamhetsåret. Orsaken till underskottet beror på
att socialförvaltningen fortsätter arbeta med att stödja äldre med funktionshinder på grund av ett
tidigare missbruk, arbeta med att utreda och följa upp ensamkommande barn och unga,
trygghetsanställningar, sociala kontrakt och kvalitetshöjande insatser som måste genomföras
inom förvaltningen för att upprätthålla lagkraven.
Ack. 201501 - 201501
Utfall
Helår 2015
Budget
Total budget
Prognos
Externa intäkter
746
204
2 446
Interna intäkter
0
0
0
1 965
746
204
2 446
30 487
Bidrag
-4 998
-4 484
-53 806
-59 857
Köp av vht inkl konsultkostn
-6 663
-1 621
-19 457
-44 458
Personalkostnader
-6 495
-6 355
-76 264
-77 067
Externa hyror
-876
-386
-4 634
-10 240
Övr vht kostnader
-177
-199
-2 393
-5 525
Summa intäkter
Interna hyror
Interna övr kostnader
Kapitalkostnader
Finansposter
Summa kostnader
NETTORESULTAT
Totalt
28 522
0
-18
-216
-36
-100
-376
-4 513
-5 069
0
-52
-623
-642
-5
-2
-26
-15
-19 314
-18 568
-18 568
-13 494
-13 291
-13 291
-161 932
-159 486
-159 486
-202 909
-172 422
-172 422
Staben
Under januari månad har staben arbetat intensivt med att slutföra årsredovisningen för 2014 och
verksamhetsplanera inför 2015. Kvalitetsledningssystemet ska revideras och antas av
socialnämnden i februari inför åren 2015-2018. Handlingsplanen för våld i nära relationer har
slutförts och arbetet kommer att starta upp under året. Vår alkoholhandläggare har genomfört en
tillsyn och upptäckt brister hos en krögare. Diskussioner pågår för vilka åtgärder som eventuellt
ska vidtas. Renovering av den utökade lokalytan av Västgötagatan 18 pågår för fullt och
medarbetare inom staben har olika ansvarsområden för att planering och genomförande av
inflyttning ska ske enligt plan.
Avdelning har under januari fortsatt arbetat med rekryteringar. Det finns ett fortsatt behov av att
utöka personalgruppen och rekrytering pågår av en socialsekreterare som kan ägna sig åt att
utreda och följa upp sociala kontrakt. Då en vuxenutredare kommer att gå vidare till andra
arbetsuppgifter pågår även där ett rekryteringsarbete. Behovet framåt är att det kommer att
behövas flera visstidsanställda då det under våren och sommaren kommer bli ett flertal
föräldraledigheter. En socialsekreterare som arbetar med barn har sagt upp sig då familjen
3
248
kommer att flytta till annan ort. Den personalomsättning som förväntas påverkar självklart
avdelningens arbete. Det är många nya som ska läras upp och introduceras i arbetet. Det tar tid
att lära upp sig som socialsekreterare och det krävs även att kollegor, verksamhetsledare och
chefer får ägna mycket tid åt rekryterings- och introduktionsarbete.
Inom enheten ekonomiskt bistånd började två nya socialsekreterare i januari, de är nya i yrket
men positivt är att de har kännedom om kommunen då det tidigare arbetet på Viadidakt och
inom vård- och omsorgsförvaltningen. Det innebär att de har kunskaper om kommunen, redan
känner vissa av våra klienter och är duktiga på vårt datasystem. Då de nya inte får ta egna
nybesök under första månaden och då socialsekreteraren som började i december endast fått ta
något enstaka nybesök så har väntetiderna ökat till nära tre veckor. Bedömningen är att vi är
nere på ca en veckas väntetid under april månad.
Vid arbetsplatsträffen, den 14:e januari, var några i personalgruppen som handlägger
försörjningsstöd starkt oroade och jagade upp de andra inför utbetalningsveckan då det är flera
nya medarbetare. De menade att de behövde få beordrad övertid och ersättning i pengar för att
klara utbetalningarna. Under utbetalningsveckan samlade enhetschefen och verksamhetsledare
personalen varje morgon för att höra vilka som låg efter och behövde hjälp. Med samlade krafter
och stöd för de som behövde så blev det ingen som behövde jobba mer än åtta timmar per dag
och på fredagen kunde de flesta sluta tidigare. Gruppen har upplevt detta mycket positivt.
Samtliga socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd började under månaden en åttadagars
utbildning i Lösningsfokuserat arbete. Utbildning genomförs tillsammans med personal från vår
öppenvård.
Under januari månad har två sociala kontrakt sagts upp. Detta på grund av att man inte betalar
hyran och inte sköter den överenskommelse som gjorts i samband med att de beviljades socialt
kontrakt. Ett av kontrakten handlar om en familj med barn. I samband med eventuell vräkning
sköter kronofogden denna. Eftersom det är barn i familjen kopplas även socialsekreterare in för
att utreda barnens situation.
På myndighetsavdelningen har det under januari månad varit två socialsekreterare som varit
heltidssjukskrivna, den ena har sjukskrivningen inget med arbetssituationen att göra. En
socialsekreterare är sjukskriven på halvtid men har en plan för att återgå till heltid.
Under januari 2015 har familjehemsgruppen startat en utbildningsomgång för familjehem, ett
hem att växa i. Utbildningen hålls av Katrineholm och Flen gemensamt. Familjehemmen
kommer från Vingåker, Flen och Katrineholm. I utbildningen deltar 22 personer från 11
familjer, fyra av dessa familjer är bosatta i Katrineholms kommun. En barnhandläggare deltar i
yrkeshandledning. Andra omgången med familjehemsplacerade barn är aktuella för sin första
kartläggning i skolfamprojektet. Denna gång är fem barn aktuella. De första fyra barnen är klara
med kartläggning ett. Hittills är uppfattningen att skolfamarbetet är mycket positivt.
Kostnaden för familjehemsvården har ökat i förhållande till budgeten. Den stora anledningen är
att det idag är sju ungdomar som bor i konsulentstödda familjehem. Det är unga med stora
vårdbehov, några har tidigare varit på institution och några har ett skyddat boende. Dessa
placeringar kommer troligtvis pågå resten av året vilket innebär höga kostnader för
förvaltningen. Ett konsulentstött familjehem kan bli aktuellt när barnet har stora behov av stöd,
det är familjer som har en konsulent kopplade till sig som kan ge ett nära stöd till
familjehemmet. Dessa placeringar är betydligt dyrare än de familjehem som är uppdragstagare
direkt åt socialförvaltningen. Vissa placeringar kan i kostnad motsvara institutionsvård.
När det gäller institutionsvård är kostnaden fortsatt mycket hög. Det pågår ett arbete med att
hitta andra lösningar för de vuxna som varit placerade länge på institution. Under januari månad
är elva barn och unga placerade på institution, tre av dessa är placerade tillsammans med en
4
249
förälder. När det är mycket ny personal finns en risk att placeringar och insatser ökar. Det
behövs mycket diskussioner i personalgrupperna och tillsammans med öppenvården så att de
behov som uppstår i första hand ska ges inom öppenvården. Självklart finns det alltid barn, unga
och vuxna där dessa insatser inte räcker till utan en placering är nödvändig.
Arbetet med ensamkommande barn kommer fortsätta att öka och situationen diskuterades på
arbetsplatsträffen i januari. Samtliga inom enheten var överens om att det behövs en samordning
av arbetet. Utredningsarbetet och uppföljningarna sker enligt BBIC men i dessa ärenden krävs
även att man har viss kunskap om migrationsverket, annan lagstiftning samt väl insatt i
godmanskap och särskild förordnads vårdnadshavare, vilket blir aktuellet för dessa barn. Det är
angeläget att samla personal som är intresserade att arbeta med dessa barn och unga så att det
blir en god kompetens i dessa frågor. Under januari har därför en internannons gått ut för att ta
reda på om vem som är intresserad av att samordna arbetet med ensamkommande barn. Det
innebär en utökning av verksamheten men ses som nödvändigt om vi ska ha god kvalitet och
följa lagstiftningen.
Två socialsekreterare som utreder barn och unga har under januari gått grundutbildningen i
BBIC. Det är även tre av socialsekreterarna som deltar i yrkeshandledningen. Det har även
tillkommit två nya socialsekreterare hos enheten barn, unga och vuxna. En är internrekryterad
och har tidigare jobbat med ekonomiskt bistånd, en är nyutbildad socionom med förankring på
orten. Dessutom har en socialsekreterare återkommit från sin föräldraledighet.
Under januari har de som arbetar med vuxna haft en planeringsdag för att samordna sitt interna
arbete. I en av tjänsterna ingår även ett samordningsansvar vilket innebär att socialsekreteraren
har ett särskilt ansvar för ärendehanteringen.
Sammantaget är avdelningens kostnader för närvarande för höga i förhållande till budget,
noteras bör att en del av det avdelningen gör inte finns som ett uttalat grunduppdrag för
socialförvaltningen men ändå måste hanteras av personalen på förvaltningen. Efter januari
månad är det institutionsvård barn, unga och vuxna samt familjehemsvård som avviker. Det
måste uppmärksammas särskilt för att om möjligt korta placeringstiderna eller hitta andra
alternativ. När det gäller försörjningsstöd är månadsresultatet 500 tkr över budget. Januari
månad brukar ofta var en månad med högt utbetalt försörjningsstöd varför det resultatet
förhoppningsvis kan jämnas ut under året.
Kollektivet HVB
Kollektivets verksamhetsplan och verksamhetsbeskrivning är klar och kommer styra
verksamheten under 2015. Det kommer krävas mycket arbete för att genomföra förändringarna,
inte minst samverkan med KFAB. När blockhyror och renoveringar är igång kommer
prioritering ligga på schemaförändring. Arbetet med att inventera och förbereda sommarens
vikariebehov har påbörjats. Kollektivet HVB är och har varit fullbelagt under månaden.
Utbildningen Lösningsfokuserat arbetssätt har påbörjats under januari. Personalen har varit
närvarande under de två inledande dagarna. Utbildningen ska leda till att Kollektivets
behandlingsprocess ska stärkas och förbättras. Uppföljning av kvalitetsledningssystemet har
gjorts med samtliga medarbetare. Nya kontaktförsök har tagits med Björn Johansson,
Marknadschef på KFAB och han lät meddela att hyresförslaget är på gång. Har även varit i
kontakt med Bostadsförvaltare Maria Doktare ang. renovering, men hon ville avvakta arbetet i
väntan på kontraktet.
5
250
Öppna insatser
Även boendestödet påbörjat en utbildning i Lösningsfokuserat arbetssätt och genomfört de
första utbildningsdagarna. Det pågår rekrytering av en boendecoach till vår nya verksamhet för
hemmaplanslösningar vuxna, mobil öppenvård. Över 45 ansökningar har inkommit. Boendestöd
har avslutat tre ärenden och ett nytt har tillkommit. Pågående ärenden på Frida är 17 stycken
varav fyra är nya för månaden. Två kvinnor har fått hjälp till skyddat boende på andra orter. I
övrigt har verksamheten påbörjat handledning med ny handledare och de har även påbörjat
strukturerade veckomöten för att planera arbetet framåt. Samverkan med kvinnojouren och
polisen har fortgått under månaden.
På Mercur har fokus varit att komma igång med grupperna och se till att boenden är i ordning.
Samverkan med kollegor inom förvaltningen genom regelbundna möten, samt med Vårnäs har
prioriterats för att minska externa placeringar. Samverkan med frivården kommer att påbörjas.
Mercur har ett jämt flöde av ärenden. Några från Vårnäs och en del andra som kommer via
bistånd internt eller via egen kontakt. Den första gruppen med ”Kriminalitet som livsstil” är
färdig och det har fungerat bra. Mercur håller också på att utforma ett anhörigprogram som
kommer att komma igång till hösten. Enheten ser en trend i kommunen, människor som
drabbats av psykisk ohälsa och missbruk ökar. Detta har även inneburit att allt fler söker sig till
Mercur för behandling.
Inom verksamheten Ungdomssupport har de haft ”lanseringsmöte” med utredande
socialsekreterare och de har kommit överens om att ses regelbundet för att öka samverkan och
effektivitet i ärenden. Trycket i media kring Spice har klingat av, vilket tolkas av almänheten
som att problemet minskat. Det är dock inget Ungdomssport märkt av i möten med ungdomarna.
Första statistiken från Ungdomssupports Facebook sida har kommit och den ger tydlighet i
vilken målgrupp man ska fokusera mer på. Det visar sig att det är mest vuxna som besöker sidan
och gillar den. Så det kommer bli ändringar på sidan för att tydliggöra uppdraget och vilka
insatser som erbjuds. För närvarande har cirka 30 individer kontakt med Ungdomssupport.
Övrigt inom öppenvården
Planeringsdag för Öppenvårdens chefer och Verksamhetsledare har genomförts 2015-01-30. Där
beslutades hur det framtida kvalitetsarbetet ska bedrivas under året. I mars kommer en
planeringsdag hållas inom hela avdelningen där man följer upp ständiga förbättringar och
grupperna ska även arbeta med att identifiera processer.
6
251
1.2 Planerade åtgärder som ej är medräknade i prognosen samt
ekonomisk effekt
Socialförvaltningen kommer att påverkas av Arbetslinjen 3.0. Effekterna av Arbetslinjen 3.0 har under
januari månad inte kunnat prognostiseras. Preliminärt uppskattas Arbetslinjen 3.0 kunna minska
försörjningsstödet med 3 000 tkr.
1.3 Investeringar
Inget att rapportera.
7
252
2 Resultatmål
Resultatmål
Utfall
Målvär
de
Period
Medborgarna ska ha goda
möjligheter att delta i kommunens
utveckling
2015
Minskad klimatpåverkan - utsläpp
av klimatpåverkande gaser per
invånare ska minska
2015
Andelen barn och unga som mår
bra ska öka
2015
Andelen medborgare som får svar
på en enkel e-postfråga inom två
arbetsdagar ska öka
2015
Andelen medborgare som får ett
direkt svar på en enkel fråga när
hon/han tar kontakt med
kommunen via telefon ska öka
2015
Andelen medborgare som
uppfattar att de får ett gott
bemötande när de via telefon
ställer en enkel fråga till
kommunen ska öka
2015
Senaste kommentar
8
253
1 (1)
Datum
Vår beteckning
2015-01-08
Ert datum
Vår handläggare
Er beteckning
Emma Fälth
Meddelanden
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta att lägga anmälan av meddelanden till handlingarna.
In- och utgående skrivelser
Utdrag ur socialnämndens diarium över handlingar för perioden
2015-01-09 – 2015-02-11. Förteckning över handlingarna finns på
socialförvaltningen, Västgötagatan 18, Katrineholm.
__________________
www.katrineholm.se
Telefon: 0150- 570 00 (vxl)
Telefax:
E-post:
254
Delegationsbeslut
Försörjningsstöd 2015
Januari
Totalt antal hushåll försörjningsstöd
1006
Antal barn som ingår i försörjningsstöd
939
Varav 18-24år
210
Varav antal med utbet. under månaden
694
Män
395
Kvinnor
299
Varav 18-24år
137
Män
67
Kvinnor
70
Samtliga ärendetyper
(Förs. stöd, 2:a handskontr. Egna medel)
Avslutade ärenden
Varav 18-24år
Aktualiseringar
1166
100
17
164
Startade utredningar
68
Varav 18-24år
19
Utbetalt försörjningsstöd under månaden
Genomsnitt per hushåll
4 915 842
7 083
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti September
Oktober November December
255
2015
Beslutsstatistik – orsak till försörjningsstöd
Orsak
Annat f-hinder,
barnomsorg saknas
Varav 18-24 år
Annat f-hinder,
grundskolestudier
Varav 18-24 år
Annat f-hinder,
gymnasiestudier
Varav 18-24 år
Annat f-hinder, ingen
arbetsförmåga, ej rätt
till sjuk-eller
aktivitetsersättning
Varav 18-24 år
Annat f-hinder, insats
klivet
Varav 18-24 år
Annat f-hinder,
otillräcklig pension
Varav 18-24 år
Annat f-hinder, väntar
på
pension/äldreförs.stöd
Varav 18-24 år
Jan
12
2
18
12
6
1
18
2
8
8
56
0
3
0
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
256
Orsak
Annat
försörjningshinder
Varav 18-24 år
Arbetar deltid ofriv
otillräcklig inkomst
Varav 18-24 år
Arbetar deltid ofriv
väntar inkomst
Varav 18-24 år
Arbetar heltid
otillräcklig inkomst
Varav 18-24 år
Arbetar heltid
väntar inkomst
Varav 18-24 år
Arbetslös ingen
ersättning
Varav 18-24 år
Arbetslös otillr
ers/aktivstöd
Varav 18-24 år
Arbetslös otillr ers/A, Alfakassa
Varav 18-24 år
Arbetslös otillr
ers/etableringsers.
Varav 18-24 år
Arbetslös väntar på
ers A, -Alfakassa
Varav 18-24 år
Jan
58
15
22
8
4
0
17
0
5
1
276
38
185
56
24
1
24
2
4
0
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
257
Orsak
ers Aktivitetsstöd
Varav 18-24 år
ers Etableringsers.
Varav 18-24 år
Arbetshinder, sociala
skäl
Varav 18-24 år
skäl, beroendeprobl.
Varav 18-24 år
skäl, insats kan ej erb.
Varav 18-24 år
skäl, rehabilitering
Varav 18-24 år
skäl, våld i nära
relation
Varav 18-24 år
skäl, väntar/under
utredning
Varav 18-24 år
Föräldraledig
otillr föräldrap
Varav 18-24 år
Jan
20
1
11
5
127
31
49
5
13
0
60
5
5
0
33
9
60
15
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
258
Orsak
Föräldraledig
väntar föräldrap
Varav 18-24 år
Sjuk- eller aktivers
otillräcklig ers
Varav 18-24 år
Sjuk- eller aktivers
väntar ers
Varav 18-24 år
Sjukskriven ansökt om
sjuk- aktivitetsers,
ingen ers. väntar
besked
Varav 18-24 år
Sjukskriven ansökt om
sjuka-ktivitetsers,
otillräckl. ers. väntar
besked
Varav 18-24 år
Sjukskriven läkarintyg,
ingen sjukpenning
Varav 18-24 år
Sjukskriven läkarintyg
otillr sjukpenning
Varav 18-24 år
Sjukskriven läkarintyg
väntar sjukpenning
Varav 18-24 år
Språkhinder
Varav 18-24 år
Jan
4
0
32
1
6
0
4
1
3
0
147
21
27
1
1
0
104
17
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
259
Orsak
Utan
försörjningshinder
Varav 18-24 år
Totalt antal beslut
Varav 18-24 år
Antal unika ärenden
varav kvinnor
varav män
Antal unika
ärendepersoner
varav kvinnor
varav män
Jan
6
2
1452
260
683
291
392
853
483
370
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
260
Barn, unga och vuxna samt öppenvård 2015
Januari
Aktualiseringar
Barn
Vuxna
Förlängning av utredning
Barn
Februari
61
51
0
Nystartade utredningar
Barn
Vuxna
29
9
Pågående utredningar
Barn
Vuxna
112
34
Avslutade utredningar
Barn
Vuxna
21
10
Familjehemsplacerade <21 år SoL
Flickor
Pojkar
10
9
Vårdnadsöverflyttade
Flickor
Pojkar
9
12
Familjehemsplacerade < 21 år LVU
Flickor
Pojkar
10
11
Tillfälliga placeringar
Flickor
Pojkar
4
3
Barn HVB /SoL < 21 år
Flickor
Pojkar
3
8
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September Oktober
November December
261
Barn SIS < 21 år
Flickor
Pojkar
1
2
Barn HVB /LVU < 21 år
Flickor
Pojkar
2
2
Barn, Klivet SoL< 21 år
Lägenhetsboendet, 10 platser
Kollektivet, 6 platser
8
5
Barn, Klivet LVU <21 år
Kollektivet
1
Barn, Klivet JOUR <21 år
Kollektivet
0
Pågående insatser - Kontaktfamiljer/
Komplementfamiljer/Kontaktpersoner
Flickor
Pojkar
18
24
Vuxna HVB/SOL
Kvinnor
Män
2
15
Vuxna LVM/SIS
Kvinnor
Män
0
2
Vuxna, familjehemsplacering
Kvinnor
Män
0
0
Familjerätten
Aktualiseringar
50
Påg. Utredningar inkl. samarbetssam.
Tingsrätten
28
Påg. samarbetssamtal exl.
Tingsrätten
14
Nystartade utredningar
13
Avslutade utredningar
12
Skrivna Avtal, vårdnad, boende
umgänge
1
Dödsboanmälningar
1
262
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås lägga de anmälda delegationsbesluten till handlingarna.

SOCN kallelse 2015-02-18, 4 MB

Transcription

Similar documents

4. Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar. Sekretess

2. Nedläggning av faderskapsutredning. Sekretess

Blankett för månadsansökan om försörjningsstöd

26 mars - Kalmar kommun

Register till socialnämnden 2015

en mänsklig rättighet - svar på motion från Nikoletta Jozsa

Föreningsbidrag 2015 information-blankett

När någon avlider

Kallelse och handlingar socialnämnden 24