Kursbeskrivning ht - Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

1 (18)
2015-06-25
Kursbeskrivning
Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område
7.5 hp, ht 2015
avancerad nivå, halvfart
Kurskod BKK001
Kursen är fristående kurs men ingår också i det tvärvetenskapliga masterprogrammet Barnets
bästa och mänskliga rättigheter vid Barn - och ungdomsvetenskapliga institutionen.
Kursansvarig
Examinator
Margareta Aspán
Kursadministratörer
Manilla Ernst
Moa Wester
manilla.ernst@barnkultur.su.se
moa.wester@barnkultur.su.se
08-16 36 87
Rebecca Adami
Ylva Lorentzon
Birgitta Qvarsell
Karin Norman
Gunilla Preisler
Karin Helander
ylva.lorentzon@buv.su.se
birgitta.qvarsell@edu.su.se
karin.norman@socant.su.se
gunilla.preisler@gmail.com
karin.helander@teater.su.se
Lärare
margareta@buv.su.se
08-120 762 54
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och
examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
www.buv.su.se
registrator@buv.su.se
2 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Registrering
Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på
kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig.
Webbregistreringen är öppen mellan 13augusti – 20augusti. Om du inte webbregistrerar
dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen.





Logga in på http://mitt.su.se/.
Välj fliken ”Studier”.
Välj ”Kursregistrering” i vänsterspalten.
Bocka för rutan framför kursen (kurskod BKK001) och klicka på ”Välj”.
Klicka sedan på knappen ”Registrera”. Registreringen är nu klar.
Lärplattformen Mondo
Mer information om kursen finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir
tillgänglig när du har registrerats på kursen. Mondo används även för kommunikation under
kursens gång. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker
upp kursen med hjälp av kurskoden BKK001.
Schema
Uppdaterat schema finner du på länken
https://se.timeedit.net/web/su/db1/stud1/ri157XQQ581Z50Qv07013gZ6y7Y7207Q5Y65Y4.html
Observera att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att
närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen.
Välkomstdag för nya studenter vid Stockholms universitet höstterminen 2015,
2 september kl. 11-16 . För mer information, se
http://www.su.se/om-oss/evenemang/välkomstdagen/välkomstdagen-2-september-2015-1.206593
Kursens innehåll och förväntade studieresultat
Kursen introducerar, belyser och problematiserar begreppet ”barnets rättigheter” med
utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter och utifrån ett flertal discipliner och
ämnesinriktningar som barnkultur, barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik, psykologi,
socialantropologi, språk och estetiska vetenskaper.
Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna:
- redogöra för hur olika teoretiska och ämnesmässiga perspektiv och förhållningssätt kan
belysa frågeställningar i relation till FN:s konvention om barnets rättigheter,
- problematisera och kritiskt diskutera centrala begrepp förknippade med
Barnrättskonventionen,
- muntligt och skriftligt redovisa en självständigt genomförd och väl avgränsad uppgift med
utgångspunkt i Barnrättskonventionen och relaterad till kursens innehåll och litteratur.
3 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Kursens upplägg
Undervisningen i kursen består av föreläsningar, seminarier och handledning
I kursen används Oxford som referenssystem, se manual på buv.su.se
Närvaro
Föreläsningar och seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner
från kursansvarig. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha
gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle.
Examinationer och uppgifter
Examination på kursen sker genom:
- närvaro och aktivt deltagande på lektionerna
- skriftlig inlämningsuppgift ca 7-8 sid (ca 2500 ord/20.000 tecken)
- gruppredovisning under slutkonferensen
Den skriftliga inlämningsuppgiften ’Individuell skriftlig uppgift’ (EXA1) 7,5 hp, bedöms
enligt betygsskala A-F. Se vidare s. 10.
Litteratur
Lista på obligatorisk litteratur liksom referenslitteratur finns i slutet av dokumentet.
Innehåll
Kursen pågår den 31 augusti– 19 oktober
Föreläsningar/seminarier äger huvudsakligen rum i Universitetet/Blå Husen, Frescati (T-bana
Universitetet), utom tillfälle ett då vi har lokal i Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionens lokaler i Frescati Hage (Frescati Hagväg 16b)
http://www.buv.su.se/om-oss/hitta-till-oss
Varje måndag fr.o.m. 7/9 räknar vi med icke lärarledd grupparbetstid kl. 13 – 14 i lokaler på
Stockholms universitet.
Till kursintroduktionen 31/8 skall Du formulera en preliminär (!) frågeställning inför den
skriftliga examinationsuppgiften utifrån Ditt speciella ämnes/arbetsområde.
4 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Översiktligt schema
Kursintroduktion
Måndag 31 augusti 14-17, sal BUV 225 (Frescati Hagväg 16b)
Margareta Aspán, fil. dr BUV
Seminarium 1
Måndag 7/9, kl. 14 – 17, sal D289 (Södra husen, hus D plan 2)
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter - religiösa, kulturella och filosofiska grunder
med särskilt fokus på barns mänskliga rättigheter.
Rebecca Adami, fil. dr i pedagogik
Seminarium 2
Måndag 14/9, kl. 14 – 17, sal D289
Tvärvetenskapliga aspekter på barnets rättigheter
Introduktion till den 16/9: Janusz Korczak
Ylva Lorentzon, doktorand BUV
Föreläsning
Onsdag (OBS! ) 16/9 kl. 13-16 AULA MAGNA
Barnets rättigheter – till minne av Janusz Korczak, se separat program
Seminarium 3
Måndag 21/9, kl. 14 – 17, sal D289
Barndomens antropologi
Karin Norman, prof. socialantropologiska inst.
Barns rätt till kultur
Karin Helander, prof. CBK
Seminarium 4
Måndag 28/9, kl. 14 – 17, sal D289
Barnets rättigheter och barnets bästa i pedagogiken.
Birgitta Qvarsell, prof. inst. för pedagogik och didaktik
Margareta Aspán, fil.dr, BUV
Seminarium 5
Måndag 5/10, kl. 14 – 17, sal D289
En föränderlig syn på barnets rättigheter och barnets bästa
Karin Helander, prof. CBK
Gunilla Preisler, prof. psykologiska inst.
Seminarium 6
Måndag 12/10, kl. 14 – 17, sal F289 (obs hus F)
Slutkonferens med redovisningar och diskussion
Måndag 19/10
Inlämning av papers/mondo samt till eventuell ämneshandledare.
5 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Litteratur som bearbetas inför och under seminarierna
Titlar markerade med * ligger på Mondo i Filsamlingen under fliken Artiklar
Hammarberg, Thomas (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter kommer
att behandlas genomgående under kursens gång.
Kursintroduktion
Margareta Aspán
Freeman, Michael, “Towards a Sociology of Children's Rights”, Law and Childhood Studies: Current
Legal Issues Volume 14 (red. Michael Freeman), Oxford: Oxford University Press, 2012, ss. 29-38.
(Finns som elektronisk resurs)
Lundy, Laura & McEvoy, Lesley, “Childhood, the United Nations Convention on the Rights of the
Child, and Research: What Constitutes a ‘Rights-Based’ Approach?”, Law and Childhood Studies:
Current Legal Issues Volume 14 (red. Michael Freeman). Oxford: Oxford University Press, 2012, ss.
75-91. (Finns som elektronisk resurs)
Seminarium 1
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter - religiösa, kulturella och filosofiska grunder
med särskilt fokus på barns mänskliga rättigheter.
Rebecca Adami
Young-Bruehl, Elisabeth, Childism: Confronting Prejudice Against Children. New Haven, London:
Yale University Press, 2012, ss. 18-58, 266-297. (Finns som elektronisk resurs)
Arbetsmaterial: Förenta Nationerna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Seminarium 2
Tvärvetenskapliga aspekter på barnets rättigheter. Introduktion till den 16/9: Janusz Korczak
Ylva Lorentzon
Främst behandlas:
Korczak, Janusz, Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och Kultur, 1929/2002.
Mathiasson, Leif (red.), Janusz Korczak och barnens värld, Lund: Studentlitteratur, 2004.
Följande texter berörs också:
Archard, D.W., Childrens Rights. I: Stanford Encyclopedia of Philosophy, 2010.
http://plato.stanford.edu/entries/rights-children/
Lorentzon, Y. Barnets rättigheter, den vuxnes skyldigheter. Barnkultur, barns kultur och rätten till det
egna perspektivet. I Klerfelt, A., Qvarsell, B. (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. s. 2732. Malmö: Gleerups, 2012.
Litteratur som seminariet innehållsligt också berör:
Pedagogisk Forskning i Sverige, Nr 1-2, 2003. Barns perspektiv och barnperspektiv. (113 s.) (Finns
som elektronisk resurs) http://www.ped.gu.se/pedfo/pedfo.html
*Halldén, Gunilla, ”Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt
verktyg”, Locus 3-4/09, ss. 4-20.
Locus, Barnkultur, nr 3-4/11. Skriften finns att ladda ner på:
http://www.buv.su.se/publikationer/publikationsserier/locus/tidigare-nummer/locus-2011/locus-2011nr-3-4-1.81547
6 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
*Helander, K., “Det var roligt när mamman grät‟ – barns tankar om teater”, Barns smak. Om barn och
estetik. red. A. Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning nr 36, Stockholms universitet,
2004.
James, A. & Prout, A. (eds) Constructing and Reconstructing Childhood, Contemporary Issues in the
Sociological Study of Childhood. London, New York: The Palmer Press (2nd ed.), 1997.
James, A. & Jenks, C. & Prout. A. Theorizing Childhood, Cambridge: Polity Press, 1998.
Sandin, B. & Halldén G. (red.) Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och välfärdens
organisering, Stockholm: Symposion, 2003.
Seminarium 3
Barndomens antropologi
Karin Norman
*Norman, Karin, Kulturella föreställningar om barn: Ett socialantropologiskt perspektiv. Stockholm:
Rädda Barnen, 1996, ss. 13-41, 60-84, 112-142.
Förslag till ytterligare litteratur:
James, A. & Prout, A. (eds) Constructing and Reconstructing Childhood, Contemporary Issues in the
Sociological Study of Childhood. London, New York: The Palmer Press (2nd ed.), 1997.
Andersson, H., Asher, H., Björnberg, U., Eastmond, M., Mellander, L. (eds) The Asylum-Seeking
Child in Europe. Center for European Research, Göteborgs Universitet (CERGU) 2005.
Barns rätt till kultur
Karin Helander
Läs i första hand texterna av Levin och Karlsson Häikiö i Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken
(red. Klerfelt, A. & Qvarsell, B.)
Pedagogisk Forskning i Sverige, Nr 1-2, 2003. Barns perspektiv och barnperspektiv.
http://www.ped.gu.se/pedfo/pedfo.html
*Halldén, Gunilla, ”Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt
verktyg”, Locus 3-4/09, ss. 4-20.
*Helander, Karin, ”Barnets rätt till kultur och konst”, Barnrätt. En antologi. (red. Ann-Christin
Cederborg & Wiweka Warnling-Nerep), Stockholm: Norstedts Juridik, 2014, ss. 186-198
Locus, Barnkultur, nr 3-4/11.
Seminarium 4
Barnets rättigheter och barnets bästa i pedagogiken
Birgitta Qvarsell, Margareta Aspán
Seminariet knyter främst an till:
*Aspán, Margareta, Shared and Divided Minds. On affordances in education for participant and
sympathetic children, Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 2009. (14 s.)
*Qvarsell, Birgitta, ”Barns rätt till kultur – för lek, studier och arbete”, Barns rätt till kultur (red. Anne
Banér), Stockholm: Centrum för barnkulturforskning nr 37, Stockholms universitet, 2005, ss. 9-22
Pedagogisk Forskning i Sverige, Nr 1-2, 2003. Barns perspektiv och barnperspektiv. (Finns som
elektronisk resurs) http://www.ped.gu.se/pedfo/pedfo.html
Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.), Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken, Malmö:
Gleerups, 2012, ss. 7-42, 77-145. Särskilt kapitlen av Mia Tiempo von Essen och Birgitta Qvarsell,
men också t ex Anna Klerfelts och Anna Lagerkvists kapitel.
7 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Mathiasson, Leif (red.), Janusz Korczak och barnens värld, Lund: Studentlitteratur, 2004
Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättigheter. Regeringskansliet: UD info, 2003.
Quennerstedt, Ann, “Transforming Children's Human Rights—From Universal Claims to National
Particularity”, Law and Childhood Studies: Current Legal Issues Volume 14 (red. Michael Freeman).
Oxford: Oxford University Press, 2012, ss. 104-115
Wall, John, “Can democracy represent children? Toward a politics of difference”, Childhood 19(1),
2011, pp. 86–100. http://chd.sagepub.com/content/19/1/86.abstract
Förslag på övrig litteratur:
Banér, Anne (red.) Barns rätt till kultur. Centrum för barnkulturforskning, Skriftserien, nr 37,
Stockholms universitet, 2005.
Gheaus, Anca, Unfinished adults and defective children: on the nature and value of childhood. Journal
of Ethics and Social Philosophy, vol. 9, no 1: 1-21, 2015.
Seminarium 5
En föränderlig syn på barnets rättigheter och barnets bästa
Karin Helander
*Os, Ellen & Hernes, Leif, ”Under tre? Mener dere under tre? Kunstformidling til barn under tre år –
erfaringer fra projektet Klangfugl”, Barns smak – om barn och estetik (red. Anne Banér), Centrum för
barnkulturforskning nr 36, Stockholm 2004, ss. 9-36.
För den specialintresserade finns på referenslistan också:
Hernes, L. & Os, E. & Selmer-Olsen, I., Med kjærlighet til publikum, Oslo: Cappelen Akademisk
forlag, 2010.
Osten, Suzanne, Babydrama. En konstnärlig forskningsrapport, Stockholm: Dramatiska institutet,
2009.
Bárány, Ann-Sofie, Babydrama, Göteborg: Kabusa, 2008.
Gunilla Preisler
James, A. & Prout, A. (eds) Constructing and Reconstructing Childhood, Contemporary Issues in the
Sociological Study of Childhood. London, New York: The Palmer Press (2nd ed.), 1997.
Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättigheter. Regeringskansliet: UD info, 2003.
Sommer, Dion, Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag,
2005/2009.
Woodhead, Martin, ”Reconstructing developmental psychology – some first steps”, Children &
Society, 13(1), 1999, pp. 3-19. http://oro.open.ac.uk/35891/3/B1213685.pdf
Förslag på övrig litteratur:
Rogoff, B., The cultural nature of human development. Oxford University Press, 2003.
8 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Frågor att arbeta med gruppvis inför seminarier och som
behandlas under seminarierna
Kursintroduktion, Margareta Aspán
- Fundera över hur barnets särskilda rättigheter kan förstås som en precisering av mänskliga
rättigheter.
- Ta mer era idéskisser till ämne att behandla i den individuella skriftliga examinationen.
Seminarium 1, Rebecca Adami
I gruppträffen inför seminariet ombedes ni diskutera rättskonflikter mellan olika artiklar i FN
deklarationen som ni anser rör barns mänskliga rättigheter; om det går att skönja eventuella
maktkonflikter i hur barns mänskliga rättigheter kan läsas in och förstås genom FN Deklarationen –
sett utifrån olika aktörers intressen.
Seminarium 2, Ylva Lorentzon
Tvärvetenskapliga aspekter på barnets rättigheter
även reflektionsfrågor till Introduktion till Korczakdagen den 16/9
I början av 1920-talet skriver Janusz Korczak i Hur man älskar ett barn ”Jag kräver ett Magna Carta
Liberatis för barnens rättigheter” och anger att han funnit tre grundläggande rättigheter:
1 Barnets rätt till sin egen död
2 Barnets rätt till den dag som är
3 Barnets rätt att vara som det är
(1922/1992, s 42).
Vad tror du att Korczak avsåg med dessa rättigheter?
Vilken betydelse lägger du själv in i punkterna?
Inför seminariet vill jag också att ni funderar över konventionens 54 artiklar.
Artiklarna skall förstås och behandlas som en odelbar helhet. Men, om ni var och en, skulle välja ut en
artikel som den mest grundläggande, vilken skulle det vara? Diskutera sedan tillsammans de artiklar ni
sinsemellan valt i er grupp. Motivera för varandra hur ni tänkt och försök sedan komma överens om
vilken artikel ni i gruppen ser som den mest avgörande.
Konventionen består sammantaget av 54 ofta ganska detaljspecifika artiklar. Vad får det för
konsekvenser? Vilka fördelar och nackdelar ser ni?
Ta med anteckningar som underlag från era diskussioner till seminariet!
Seminarium 3, Karin Norman och Karin Helander
Barndomens antropologi Karin Norman
Utgå från litteratur och gärna också reportage i media etc.
1. Vad är en ’familj’? Vilken ekonomisk, social och kulturell, och emotionell, betydelse har barn för
familjen utifrån era olika sociala erfarenheter och inblickar? Vad menar du med släktskap? Hur räknar
du ’din släkt’? Vad innebär ’hushåll’? Vilken betydelse kan det ha att känna till olika sätt att se på
familj, släktskap o hushåll?
2. Vilka problem och frågor väcker ett uttryck som ’barns behov/bästa’ i olika sammanhang? Vad
slags implicita antaganden kan man tänka sig att det bygger på i t ex pedagogiska, massmediala,
9 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
juridiska sammanhang? Vad menar du själv när/om du talar om ’barns behov/bästa’? Man kan
diskutera dessa frågor t ex i relation till migration, flyktingskap och flyktingpolitik.
3. Vilka metodologiska frågor aktualiseras när man söker kunskap om barn? Ta något konkret
exempel som utgångspunkt för era diskussioner. Fundera över vad ’barns perspektiv’ och
’barnperspektiv’ kan innebära i sammanhanget.
Barns rätt till kultur, Karin Helander
1. Vad betyder skillnaden mellan barnperspektiv respektive barns perspektiv inom fältet barnkultur
och barns konstnärliga upplevelser?
2. Enligt konventionen ska vi lyssna på barnet – fundera över metoder och utgångspunkter vad gäller
vuxnas försök att tolka barns upplevelser av konst.
(för fråga 1-2: Läs: Barns perspektiv och barnperspektiv”, Temanummer Pedagogisk Forskning i
Sverige nr 1-2 2003 Halldén, G. ”Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som
analytiskt verktyg”, Locus 3-4/09, Locus, Barnkultur, nr-3-4/11
3. Hur kan man argumentera för estetisk språkutveckling inom förskolans/skolans ramar utifrån
barnrättskonventionen. (Läs i första hand texterna av Levin och Karlsson Häikiö i Kultur, estetik och
barns rätt i pedagogiken (red. Klerfelt, A. & Qvarsell, B.)
Seminarium 4, Birgitta Qvarsell, Margareta Aspán
Barnets rättigheter och barnets bästa i pedagogiken
1. Vad kan det innebära att pedagogiskt vetenskapligt analysera och att i den pedagogiska praktiken
följa en konvention om barnets rättigheter? Hur kan den kritiska granskningen göras? Vad skulle det
innebära för pedagogiskt arbete i förskola, skola, eller fritidshem?
2. Diskutera hur det enskilda barnets rättigheter (som ju konventionen i grunden formuleras utifrån)
kan förhålla sig till barnkollektivets rättigheter och bästa! Pedagogiska konsekvenser? Vad skulle
”barnets perspektiv” kunna stå för i det sammanhanget?
3. Hur skulle vi kunna diskutera relationen mellan rättigheter och behov när det gäller barnets bästa
och Konventionen om barnets rättigheter? Vad kan det innebära för det pedagogiska bemötandet (i en
vid mening) att vi betonar rättigheter snarare än behov?
4. Det är viktigt att kunna urskilja barnens rättigheter från deras föräldrars, att kunna förstå världen ur
barnens/barnets perspektiv, även när barnen är små (unga). I flera artiklar i temanumret Barns
perspektiv och barnperspektiv diskuteras ”barnperspektivets” olika innebörder, och hur de kan förhålla
sig till olika slag av barnsyner. Hur kommer vi åt de riktigt unga barnens perspektiv, som position och
utgångspunkt för deras liv och värld? Det är en metodfråga men också en etisk fråga om vilket
inflytande barn ska kunna ha i olika situationer och under olika villkor, även när de är små.
Seminarium 5, Karin Helander och Gunilla Preisler
En föränderlig syn på barnets rättigheter och barnets bästa,
Karin Helander
Utifrån tanken om barnets bästa - från vilken ålder menar vi/du att barn har rätt till konstnärliga
upplevelser?
Gunilla Preisler
1. Utvecklingspsykologisk forskning har främst handlat om barn från en västerländsk kultur.
De barn som har studerats har ofta kommit från vit amerikansk medelklass. Är den kunskapen
överförbar till barn och unga från andra kulturer? På vilket sätt? Och om den inte är det - vad får det
för konsekvenser när det gäller hur vi ser på barnets rättigheter? Reflektera tex kring artikel 3:1 eller
någon annan artikel som ni finner relevant.
10 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
2. Enligt konventionen skall ”konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna
åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas
betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad” (artikel 12:1). Hur ska vi bäst skapa situationer
där vi kan få reda på deras åsikter? Diskutera gärna detta utifrån era egna erfarenheter för att få en
tvärvetenskaplig belysning åt ämnet.
Examination
Examination på kursen sker genom
- närvaro och aktivt deltagande på lektionerna. Frånvaro som överstiger 1 lektionstillfälle
(av följande tillfällen: 7/9, 14/9, 21/9, 28/9, 5/10) ersätts med skriftlig litteraturkommentar
efter överenskommelse med Margareta Aspán.
- skriftlig inlämningsuppgift på ca 7-8 sid (min. 2.500 ord och max. 3.500 ord, gärna Times
New Roman 12p, 1,5 radavstånd), som ska skrivas med tydliga referenser och med
fullständig käll- och litteraturförteckning. Uppgiften ska belysa ett flertal av de olika
perspektiven inom den tvärvetenskapliga kursens ram utifrån föreläsningar och
obligatorisk litteratur samt viss referenslitteratur (litteraturomfång sammantaget ca 1200
sidor) i relation till en specifik frågeställning.
- gruppredovisning under slutkonferensen som bygger på sammanfattande diskussion (ca 20
min per grupp) av det som gruppen finner vara mest intressant ur den tvärvetenskapliga
gruppens perspektiv. Utgångspunkten är tankar kring gruppmedlemmarnas kommande
skriftliga uppgifter utifrån kursens föreläsningar och litteratur.
Omexamination
Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg.
Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en
veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid
skall studenten omexamineras.
Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att
en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till
ansvarig studierektor.
För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett
examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas.
Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig.
Betyg och betygskriterier
Betygskriterier på den skriftliga uppgiften EXA1
– OBS inlämning senast 19/10 kl 10.00 via mondo/mejl till ev. ämneshandledare:
Betyget sätts av resp. handledare, huvudexaminator är Margareta Aspán som ansvarar för
betygssättningen som helhet samt för slutbetyg.
11 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Betygssättning på den skriftliga uppgiften sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala.
Detta betyg blir slutbetyg på kursen.
A=Utmärkt
I den skriftliga uppgiften redogör studenten på ett utmärkt strukturerat, genomtänkt och problematiserande
sätt för några teoretiska och ämnesmässiga perspektiv som belyser frågeställningar i relation till FN:s
konvention om barnets rättigheter. Studenten problematiserar och diskuterar mycket övertygande några
centrala begrepp förknippade med Barnrättskonventionen. Uppgiften är självständigt och kritiskt
reflekterande, väl avgränsad och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är utmärkt
och ett vedertaget referenssystem används på ett kritiskt, relevant och korrekt sätt.
B=Mycket bra
I den skriftliga uppgiften redogör studenten på ett mycket tydligt, genomtänkt, strukturerat och nyanserat
sätt för några teoretiska och ämnesmässiga perspektiv som belyser frågeställningar i relation till FN:s
konvention om barnets rättigheter. Studenten diskuterar några centrala begrepp förknippade med
Barnrättskonventionen med en problematiserande hållning. Uppgiften är självständigt reflekterande, väl
avgränsad och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är mycket god och ett
vedertaget referenssystem används på ett relevant och korrekt sätt.
C=Bra
I den skriftliga uppgiften redogör studenten på ett tydligt, genomtänkt och strukturerat sätt för några
teoretiska och ämnesmässiga perspektiv som belyser frågeställningar i relation till FN:s konvention om
barnets rättigheter. Studenten diskuterar nyanserat några centrala begrepp förknippade med
Barnrättskonventionen. Uppgiften är självständigt genomförd, väl avgränsad och relaterad till kursens
innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är god och ett vedertaget referenssystem används på ett korrekt
sätt.
D=Tillfredsställande
I den skriftliga uppgiften redogör studenten på ett tydligt sätt för några teoretiska och ämnesmässiga
perspektiv som belyser frågeställningar i relation till FN:s konvention om barnets rättigheter. Studenten
diskuterar några centrala begrepp förknippade med Barnrättskonventionen. Uppgiften är självständigt
genomförd, avgränsad och relaterad till kursens innehåll och litteratur. Språkbehandlingen är god och ett
vedertaget referenssystem används utan större brister.
E=Tillräcklig
I den skriftliga uppgiften redogör studenten för några teoretiska och ämnesmässiga perspektiv som belyser
frågeställningar i relation till FN:s konvention om barnets rättigheter. Studenten diskuterar några centrala
begrepp förknippade med Barnrättskonventionen. Uppgiften är avgränsad och relaterad till kursens innehåll
och litteratur. Språkbehandlingen är begriplig och ett vedertaget referenssystem används.
Fx=Otillräcklig
Betyget Fx ges om studenten genom mindre komplettering med ett utvecklat resonemang och smärre
korrigeringar/tillägg kan nå upp till betyget E. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera
inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte
görs inom angiven tid skall studenten omexamineras.
F=Helt otillräcklig
Studenten dokumenterar knappast någon kunskap om eller förståelse för teoretiska och ämnesmässiga
perspektiv som kan belysa frågeställningar och centrala begrepp i relation till FN:s konvention om barnets
rättigheter utifrån kursens innehåll och litteratur. Skrivuppgiften är så oklart formulerad att det inte går att
avgöra om studenten tillgodogjort sig kursens innehåll.
12 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd
utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker
eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och
möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga
studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När studenter lämnar in arbeten motsvarar
det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets
textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad
misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
13 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet
att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi
uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer
information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter,
studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller
individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med
funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer
information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/student under
rubriken Studera med funktionshinder.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
Studentförsäkring
Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet
(www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som
inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om
du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets
interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
 Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
 Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut
intyg.
 Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som
student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.
14 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Kurslitteratur
Obligatorisk litteratur (Referenslitteratur tillkommer se vidare nedan)
(Titlar markerade med * ligger på Mondo i Filsamlingen under fliken Artiklar)
Kurslitteratur
Obligatorisk litteratur
*Aspán, Margareta, Shared and Divided Minds. On affordances in education for participant and
sympathetic children, Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 2009. (14 s.)
(Finns som elektronisk resurs)
Freeman, Michael, “Towards a Sociology of Children's Rights”, Law and Childhood Studies: Current
Legal Issues Volume 14 (red. Michael Freeman), Oxford: Oxford University Press, 2012, ss. 29-38. (9
s.) (Finns som elektronisk resurs)
*Halldén, Gunilla, ”Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt
verktyg”, Locus 3-4/09, ss. 4-20. (16 s.)
Hammarberg, Thomas (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter.
Stockholm: Utrikesdepartementet. (80 s.) (Finns som elektronisk resurs)
*Helander, Karin, ”Barnets rätt till kultur och konst”, Barnrätt. En antologi. (red. Ann-Christin
Cederborg & Wiweka Warnling-Nerep), Stockholm: Norstedts Juridik, 2014, ss. 186-198. (13 s.)
Korczak, Janusz, Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och Kultur, 1929/2002. (108 s.)
Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.), Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken, Malmö:
Gleerups, 2012. ss. 7-42, 77-145. ( 105 s.)
Locus, Nr 3-4 2011. Tema: Barnkultur. (95 s.)
http://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.134031.1367844388!/menu/standard/file/355440_locus3-4-2011inlaga_T.pdf
Lundy, Laura & McEvoy, Lesley, “Childhood, the United Nations Convention on the Rights of the
Child, and Research: What Constitutes a ‘Rights-Based’ Approach?”, Law and Childhood Studies:
Current Legal Issues Volume 14 (red. Michael Freeman). Oxford: Oxford University Press, 2012, ss.
75-91. (16 s.) (Finns som elektronisk resurs)
Mathiasson, Leif (red.), Janusz Korczak och barnens värld, Lund: Studentlitteratur, 2004. (156 s.)
Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättigheter. Regeringskansliet: UD info, 2003. (75
s.) (Finns som elektronisk resurs)
*Norman, Karin, Kulturella föreställningar om barn: Ett socialantropologiskt perspektiv. Stockholm:
Rädda Barnen, 1996, ss. 13-41, 60-84, 112-142. (85 s.)
15 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
*Os, Ellen & Hernes, Leif, ”Under tre? Mener dere under tre? Kunstformidling til barn under tre år –
erfaringer fra projektet Klangfugl”, Barns smak – om barn och estetik (red. Anne Banér), Centrum för
barnkulturforskning nr 36, Stockholm 2004, ss. 9-36. (28 s.)
Pedagogisk Forskning i Sverige, Nr 1-2, 2003. Barns perspektiv och barnperspektiv. (113 s.) (Finns
som elektronisk resurs) http://www.ped.gu.se/pedfo/pedfo.html
Quennerstedt, Ann, “Transforming Children's Human Rights—From Universal Claims to National
Particularity”, Law and Childhood Studies: Current Legal Issues Volume 14 (red. Michael Freeman).
Oxford: Oxford University Press, 2012, ss. 104-115. (16 s.) (Finns som elektronisk resurs)
*Qvarsell, Birgitta, ”Barns rätt till kultur – för lek, studier och arbete”, Barns rätt till kultur (red. Anne
Banér), Stockholm: Centrum för barnkulturforskning nr 37, Stockholms universitet, 2005, ss. 9-22. (14
s.)
Sommer, Dion, Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa Förlag,
2005/2009. (300 s.)
Wall, John, “Can democracy represent children? Toward a politics of difference”, Childhood 19(1),
2011, pp. 86–100. (25 s.) (Finns som elektronisk resurs)
http://chd.sagepub.com/content/19/1/86.abstract
Woodhead, Martin, ”Reconstructing developmental psychology – some first steps”, Children &
Society, 13(1), 1999, pp. 3-19. (16 s.) (Finns som elektronisk resurs)
http://oro.open.ac.uk/35891/3/B1213685.pdf
Young-Bruehl, Elisabeth, Childism: Confronting Prejudice Against Children. New Haven, London:
Yale University Press, 2012, ss. 18-58, 266-297. (70 s.) (Finns som elektronisk resurs)
Referenslitteratur
Som komplement till den obligatoriska litteraturen tillkommer 300 sidor valfri
fördjupningslitteratur. Listan kan kompletteras under kursens gång.
Andersson, H., Asher, H., Björnberg, U., Eastmond, M., Mellander, L. (eds) The Asylum-Seeking
Child in Europe. Center for European Research, Göteborgs Universitet (CERGU) 2005.
Archard, D.W. ”Children’s Rights”, Stanford Encyclopedia of Philosophy”
http://plato.stanford.edu/entries/rights-children/
Archard, D., Children, Rights And Childhood. London: Routledge 2004.
Aspán. M. Delade meningar. Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och
inkännande, diss. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen, 2009.
Banér, A., (red.) Barns rätt till kultur. Centrum för barnkulturforskning, Skriftserien, nr 37,
Stockholms universitet, 2005.
Bárány, A-S., Babydrama, Göteborg: Kabusa 2008.
Barnrätt. En antologi. (red. Cederborg, A-C. & Warnling-Nerep, W.) Stockholm: Norstedts
16 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Juridik, 2014.
Bartholdsson, Å., Med facit i hand. Diss., Stockholm: Socialantropologiska institutionen, Stockholms
universitet 2007.
Baumann, G., Contesting Culture: Discourses of identity in multi-ethnic, London, Cambridge
University Press, 1996.
Briggs, J. Inuit Morality Play: The Emotional Education of a Three-Year Old, Yale University Press,
1998.
Eastmond, M. & Åkesson, L., Globala familjer. Transnationell migration och släktskap, Hedemora:
Gidlunds, 2007.
Englundh, E., Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande. Statligt ansvar – regionalt lärande? diss.
Stockholm, 2008.
Förenta Nationerna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Värdighet och rättvisa
åt alla, 1949-2008.http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
Norberg R.J. & Pihlblad, J. (red.) För barnets bästa. En antologi om idrott ur barnrättsperspektiv,
Stockholm: SISU Idrottsböcker, 2011.
http://www.goh.se/documents/cif/uppdraget/2010/for_barnets_basta.pdf#
Gheaus, Anca Unfinished adults and defective children: on the nature and value of childhood. Journal
of Ethics and Social Philosophy, vol. 9, no 1: 1-21, 2015.
Gustafsson, B. & Fritzén, L., Idag ska vi på teater. Det kan förändra ditt liv: Om barnteater som
meningsskapande i skolan, Växjö universitet: Institutionen för pedagogik, 2004.
Haglund, L. & Persson, A., Öppet sinne - Stor respekt. Handledning, Stockholm: Rädda Barnen, 2004.
Helander, K., “‘Det var roligt när mamman grät’ – barns tankar om teater”. I Barns smak. Om barn
och estetik. A. Banér (red. ) Stockholm: Centrum för barnkulturforskning nr 36, Stockholms
universitet, 2004.
Hernes, L. & Os, E. & Selmer-Olsen, I., Med kjærlighet til publikum, Oslo: Cappelen Akademisk
forlag, 2010.
Hobohm, S., Barnets rätt. Handbok för vuxna, Malmö: Liber, 2003.
Hällström, C., Insändare i Kamratposten. Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang,
diss. Stockholm, 2011.
Hörnfeldt, H., Prima barn – helt u.a. Normalisering och utvecklingstänkande i svensk
barnhälsovård 1923 – 2007. Göteborg : Makadam förlag, 2009.
James, A. & Prout, A. (eds) Constructing and Reconstructing Childhood, Contemporary Issues in the
Sociological Study of Childhood. London, New York: The Palmer Press (2nd ed.), 1997.
James, A. & Jenks, C. & Prout. A., Theorizing Childhood, Cambridge: Polity Press, 1998.
17 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
Johansson, E.& Thornberg, R., Värdepedagogik i förskola och skola: etik och demokrati i förskola och
skola. Stockholm: Liber, 2014.
Kehily, M. J. (ed) An introduction to childhood studies [Elektronisk resurs] Open University Press,
2008.
Law, S.,The War for Children’s Minds. London, New York: Routledge, 2007.
Lidén, E., ”Interkulturella perspektiv på scenkonst för barn och unga.” Teatern som arena för
interkulturella möten? En studie av verksamheten vid Stockholms stadsteater Skärholmen, Rapport för
Statens Kulturråd, 2012.
Montgomery, H., An introduction to childhood: Anthropological perspectives on children's lives.
Oxford, UK: Wiley-Blackwell, 2008.
Nordisk Barnehageforskning, Vol 4, No 2 (2011) Tema Demokrati, med bl.a. följande artiklar som är
intressanta som barnrättsinlägg:
- Förord av Jansen, Johansson & Eriksen Ödegaard (red):
”På jakt etter demokratibegrep i barnehagen”
-Qvarsell, B. ”Demokrati som möjlighet i små barns liv och verksamhet”
-Grindland. B. ”Uenighet som demokratisk praksis i måltidsfellesskapet på småbarnavdeling”
Tidskriften kan laddas ner från nätet (Nordisk Barnehageforskning)
Näsman, E., Barnfattigdom – om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv, Gothia, 2012.
Osten, S., Babydrama. En konstnärlig forskningsrapport, Dramatiska institutet, 2009.
Prout, A., The Future of Childhood. Towards the interdisciplinary study of children, London och New
York: Routledge Falmer, 2005.
Qvarsell, B., ”Kultur för lärande - som barns rätt.” Ur: Alerby, E; Kansanen, P. & Kroksmark, T: Lära
om lärande, Lund: Studentlitteratur, 2000. (s. 45-61)
Qvarsell, B., ”Barnens bästa som globalt problem. Om barns rättigheter och kultur i internationell
pedagogisk belysning.”, Utvecklingspsykologiska seminariets skriftserie, nr 70, Stockholms
universitet, pedagogiska institutionen, 2004
Rogoff, B., The Cultural Nature of Human Development, Oxford University Press, 2003.
Sandin, B. & Halldén G. (red.) Barnets bästa. En antologi om barndomens innebörder och
välfärdens organisering, Stockholm: Symposion, 2003.
Sommer, D., Børn i senmoderniteten: barndomspsykologiske perspektiver, Köpenhamn: Hans Reitzel
Forlag, 2010.
Stern R, The child ́s right to participation – reality or rhetoric, Diss. Uppsala Universitet, 2006.
Supporting Child Rights. Synthesis of Lessons Learned in Four Countries (Tostensen & Stokke &
Trygged & Halvordsen), Sida Joint Evaluation 2011:1
18 (18)
Kursbeskrivning Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område Hösten 2015
http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Publikationsdatabas/Publikationer/2011/maj/Supporting- ChildRights-Synthesis-of-Lessons-Learned-in-Four-Countries1/
Thelander, N., We are all the same, but... - Kenyan and Swedish school children's views on children's
rights, diss. Karlstad: Karlstad University Press, 2009.
Länkar:
www.amnesty.se
www.childcentre.info
www.bup.se
www.sos.se
www.raddabarnen.se