De första högkulturerna

DE FÖRSTA HÖGKULTURERNA
Historia VT-15
Lektion 1
VAD ÄR EN HÖGKULTUR?
En högkultur är en högt utvecklad befolkning.
 Exempelvis finns det redskap för jordbruk och
särskild vapen för krigföring.
 Dock kan termen vara problematisk att använda,
eftersom varje kultur har utvecklats olika efter
sina förutsättningar.
 Ett annat ord för högkultur är flodkultur, då de
oftats uppstod kring flodsystem som kunde ge
vatten åt jordbruken. (Ex Mesopotamien)

FÖRSTA MÄNNISKORNA I NORDEN:
För ca 10000 år sedan började människan vandra
från södra delen av jorden mot Norden.
 Människorna levde då som jägare och samlare.
 År 4000 f.kr kom man på att odla och bruka
jorden för att försörja sig.
 Ett sådant området utvecklads mellan floderna
Eufrat och Tigris (=Mesopotamien).
 Området blev rikast på jorden, vilket ledde till en
stor folkökning.
 Detta ledde i sin tur till ökad handel.

HANDELN GER NYA UPPFINNINGAR






Med den ökade handeln kunde man byta man byta
uppfinningar, upptäcker och ideér med varandra.
Under denna tid började man använda skriftspråk
och matematik.
Man lärde sig även att använda olika metaller, så
som ten, koppar, silver och guld.
Av metallerna kunde man tillverka vapen samt
betalningsmedel (pengar)
Detta gjorde att fler människor kunde bo på samma
ställe.  städerna kom till!
Men det var inte billigt att bygga städerna och
tillhandahålla vapen till soldaterna, därför var man
tvungen att betala en sorts skatt till härskaren
JORDBRUK GER ÖVERSKOTT
På grund av jordbruket blev det stora skördar
som räckte till fler människor.
 Med detta så behövde inte alla jobba med
jordbruk längre  nya jobb tar form!
 Dessa var köpmän, hantverkare, byggarbetar,
soldater mm.
 Med fler soldater och större armé kunde man
erövra nya områden och ta nya rikedomar. Man
tog också ofta med sig slavar som erövringar =
gratis arbetskraft.
 På grund av en ökade och billiga arbetskraften
kunde man nu skapa statsstater och byggnader,
ex pyramiderna och kinesiska muren.

LEKTION 2
RELIGION
Under de första högkulturernas tid trodde man
starkt på att det fanns en eller flera Gudar.
 Oftast fanns det en ”Övergud” och flera olika
”undergudar” (ex: krigsgudar eller
jordbruksgudar.
 I Egypten sågs Faraon som en Gud, alla
rikedomar tillhörde honom.
 Rikedomar skänktes eller offrades till Gudarna
för att göra dem glada och se till att inget ont
drabbar sin familj.
 Här började våra äldsta religioner att växa fram:
Judendom, Hinduism och buddism.

HIERAKI AV GUDARNA, EX:

Överguden
Krigsgud
Jordbruksgud
KVINNANS STÄLLNING I HÖGKULTURERNA











Kvinnorna behandlades ofta som en ägodel.
De fick inte gå var de ville eller göra vad de ville.
Om en kvinna rymde hemifrån kunde hon vänta ett grymt
öde om hon återvände, vanställning av ansikte.
Männen kontrollerade kvinnan.
Heder var något som man höll hårt på.
Kvinnan fick inte prata med en man ensam, då det kunde
smutsa ner familjens heder.
Många kvinnor bar slöja när de var utanför hemmet.
Dock såg detta olika ut i olika kulturer, precis som idag.
I Grekland hade kvinnorna nästan ingen frihet, meden
kvinnorna i Egypten var mycket självständiga.
Ex: Kvinnorna i Egypten hade rätt att begära skilsmässa,
medan kvinnorna i Grekland inte hade det.
Många såg också pojkarna som mer värda och blev mer
glada om det fick en pojke än en flicka.
KÄRLEK
Ända sedan de första högkulturerna har
giftermål setts som en ”affär”, man skulle hitta
en pålitlig person som kunde försörja hela
familjen.
 Man gifte sig sällan av kärlek.
 I många kulturer idag ser man äktenskap på
samma sätt.
 Det händer att ungdomar tvingas gifta sig med
varandra av olika anledningar, det var ett bra
kap eller pga av flickans oskuld.
 I västvärlden händer detta nästan aldrig, men
om man kommer till andra länder kan det
fortfarande hända.

ANTIKEN (700 F.KR – 400 E.KR)
Först började den grekiska högkulturen ta form.
 Sedan den romerska.
 När romerska riket föll samman på 400 e.kr
räknas det som slutat på antiken.


Men vi börjar med grekerna.
GREKERNA
Europas första högkultur skapades på kreta
redan 2000 f.kr.
 Kreta handlade med andra rika delar av världen.
 Ett av länderna de hade god kontakt med var
Egypten.
 Det finns därför många likheter mellan
grekernas och egyptiernas kulturer. (Se bild s.
25)
 Högkulturen på Kreta går under.
 Istället uppstår starka kungadömen på
fastlandet. Den första i Mykene.
 Iliaden är en känd berättelse från denna tid.
Berättelsen skrevs av Homeros.

GREKLANDS EKONOMI
Grekland var på denna tid mycket rikt.
 Detta berodde på handeln med andra länder och
att man hittat en ny metall.  Järnet.
 Men använde järnet till att konstruera bättre
redskap, ex plogar.
 Man kunde nu plöja jord som det inte gick innan
med träplogarna.
 Detta gjorde att man fick mer mat.
 Det blev också mat över som man kunde sälja.
 Statsstater som styrdes av en kung började dyka
upp. De började styras på nya sätt.

ATEN
På denna tid hade de grekiska gudarna en stark
roll i samhället.
 Aten skyddades av Athena.
 Hon älskade fredstider, hon hjälpte folket att
smida järn och bygga redskap.
 Aten fick sin främsta handelsvara av henne 
Olivträdet.
 Eftersom atenarna var så rika kunde de ägna sig
åt annat än att jobba varje dag.
 Deras nöjen var konst och matlagning. .

ATEN BLIR EN DEMOKRATI









Folkstyre införs.
Under 500-talet f.kr var köpmännen och
hantverkarna så ekonomiskt starka att de tvingade
till sig politiska rättigheter.
Folk=Demos, härska=kratein (Demokrati)
En gång i månaden hade all fria män ett möte.
Där bestämde man (stiftade) lagar och tog beslut som
rörde staden.
Männen hade en röst var.
Det var som vår riksdag.
Tjänstemän valdes genom lottning.
Man ville inte att makten skulle hamna hos ett fåtal.
DIREKT DEMOKRATI
Direkt demokrati menas att det är folket som
själva för talan. De röstade där och då.
 Men demokratin var begränsad.
 Kvinnor och slavar fick inte vara med och rösta.
 Det var bara män som var födda i Aten som fick.
 Detta ses inte som så demokratiskt idag.
 Men man klarade sig inte utan slavarna.
 På 300-talet f.kr levde det lika många slavar som
fria i Aten.
 Men Aten blev ändå en förebild för demokratin.

SPARTA
Greklands andra största stad.
 Helt olik Aten.
 Man brydde sig inte om konst eller teater.
 Allt skulle vara så enkelt som möjligt.
 Begreppet Spartanskt kommer härifrån = Något
enkelt, eller torftigt.
 I Sparta skulle varje man lära sig att bli en
tålmodig krigare.
 Spartanerna var ett krigsfolk.
 Deras armé sägas vara mycket skräckinjagande.

SPARTANERNA
De var en härskande elit.
 De höll heloterna (ett folk) som slavar.
 Heloterna utgjorde ca 90% av befolkningen.
 De skötta allt jordbruk.
 Många spartaner dog i krig.
 Kvinnorna var därför tvungna att föda många
barn.
 För att föda barn var man tvungen att vara gift.
 Det hölls många fester för att folk ska hitta
någon att gifta sig med.
 Det var förbjudet att inte vara gift i Sparta.

SPARTA SOM HÖGKULTUR
Sparta ses som en högkultur pga deras
krigsföring och jordbruk.
 De var också delaktiga i skriftkonsten som fanns
i Grekland.
 De talade samma språk som de i Aten, och de
trodde på samma gudar.
 Sparta och Aten brukade också samarbete om de
blev krig eller konflikt.

DE GREKISKA GUDARNA
Man trodde att de förnämsta gudarna bodde på
berget Olympos.
 Gudarna kunde se ut som en vanlig människa.
 Men de kom ofta ner och hjälpa människorna på
olika sätt.
 De kom också ner för att straffa människorna.
 Gudarna kunde också bli kära i människorna och
få barn med dem.
 För att hålla sig väl med dem offrade man olika
gåvor till gudarna.
 Berättelserna om gudarna kallas för myter.

ROMARRIKET
Romerska riket var en kulturell och politisk
enhet som utgick från staden Rom.
 Grundad år 753 f.Kr., och anses vara den kultur
som spelat den största rollen i världshistorien.
Till exmpel politik och konst.
 I romarriket talade man latin.
 Rom blev självständigt år 509 f.kr.
 Romarriket blev allt starkare genom att ingå
allianser med andra länder.
 Tillslut kontrollerade Rom hela det italienska
fastlandet.

KEJSARE AUGUSTUS









Styrde romarriket i 45 år.
Hans adoptivpappa var Julius Ceaser som hade styrt
Romarriket.
Julius mördades efter att han adopterat Augustus.
Han hade fått makten efter Alexander den store.
Augustus ville ha ännu mer makt än de tidigare
kejsarna.
Men han skulle göra på ett annat sätt.
Han skulle ”skynda långsamt”. För att minimera
farorna, eller få för många fiender.
När Augustus tog över låg landet i spillror efter
inbördeskriget. När han dog fungerade landet som
bäst.
Hans taktik hade fungerat.
POLITIK
Aygustus ville egentligen bestämma allt själv,
men för att inte få för många fiender lät han
ämbetsmännen och senaten också få säga sitt.
 Han tyckte att det var bättre att ”dölja” sin makt
än att skryta om den.
 Detta gjorde senatorerna nöjda. De trodde att de
fick som de ville när det egentligen var Augustus
vilja.
 Under inbördeskriget var det medelklassen som
velat ha makt (de fick inte sitta med i senaten).
 Så istället för att göra dem till fiender gjorde
Augustus dem till vänner. Till exempel genom att
ge dem jobb.

Romarriket hade erövrat nya områden som de
styrde.
 De erövrade områdena styrdes av guvernörer
från medelklassen.
 Guvernörerna satt bara 1 år och plundrade då så
mycket de kunde av folket.
 Augustus såg till att guvernörerna fick bra betalt
så att de inte skulle plundra och att de skulle
sitta i mer än 1 år.
 Det blev till och med förbjudet att utnyttja
områdena på det sättet.

Augustus sätt att styra gjorde också att det blev
bättre för de fattiga. Han både mat och vatten till
dem och såg till att infrastrukturen fungerade.
 Han byggde också badhus som alla kunde
besöka.
 Augustis gillade också underhållning. Han
spenderade mycket pengar på teater, idrott och
gladiatorspel för folket.
 Hans sätt att organisera gjorde också landet mer
mäktigt. Han styrde allt från rom med hjälp av
ämbetsmän, som till exempel krävde skatter från
sitt område.

LAGEN BLIR SKRIFTLIG








Augustus var noga med hur riket skulle styras.
En guvernör som styrde över ett erövrat område fick
inte bestämma själv. Han var tvungen att fråga
Augustus först.
Det fanns nu lagar och förordningar som styrde
landet. Alltså vad som var okej och vad som inte var
okej att göra.
Förr hade lagar bara varit muntliga.
Augustus såg till att det fanns en poliskår som skulle
upprätthålla lagarna.
Det fanns även domstolar som kunde avgöra om det
var ett brott eller inte.
Han ville skapa lugn och ro i landet.
Pax romana = Den romerska freden.
KULTUT OCH GUDAR