Ledamöter och ersättare

Transcription

LULEÅ KOMMUN
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
Stadsbyggnadsförvaltningen
2016-02-19
Ledamöter och ersättare
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
Tid
torsdag 25 februari 2016 kl. 08:15
Plats Stadsbyggnadsförvaltningen, Midgårdsvägen 19, Stora Björn
Upprop
Val av justerare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Punkt Rubrik
Ärendenr Sida
1
Information - Medborgardialog vinterväghållning
2016/211
3
2
Information - Biogas
2015/113
4
3
Information - Utvärdering av lokala trafikföreskrifter till parkeringsytor
på Stadsön, Gammelstad
Information - Projektuppföljning, Gång- och cykelväg Mjölkuddsvägen
2016/47
5
2015/1826
6
2016/210
7
6
Information - Stadsbyggnadsförvaltningens utvecklingsarbete Ledningssystem
Information - Boenden för flyktingar
2015/1752
8
7
Trollstigen - Ombyggnad VA-ledningar, Igångsättningstillstånd
2015/2009
9
8
Redovisning av meddelanden
2016/80
10 - 14
9
Redovisning av delegationsbeslut
2016/81
15 - 16
10
Redovisning av kurser och konferenser 2016
2016/90
17
11
Medborgarförslag om vad gör vi med våra sällskapsdjur när livet är slut 2015/180
18 - 26
12
Medborgarförslag om belysning på gångväg mellan Munkebergsskolan
till Tunaskolan
27 - 32
4
5
Justerandes signatur/Beslutandes underskrift
2015/1221
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott
1
Kommunledningsförvaltningen
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA
LULEÅ KOMMUN
13
2015/1166
33 - 36
2015/635
37 - 42
15
Medborgarförslag om förbättring av trafikljus vid utfarten från
trekantens parkering till Namnlösa gatan
Medborgarförslag om morgonplogning vintertid av prioriterade gångoch cykelvägar
Medborgarförslag om markering av gång- och cykelbanor
2015/479
43 - 45
16
Medborgarförslag om en säkrare utformning av cykelbanorna i Luleå
2015/878
46 - 50
17
Medborgarförslag om hastigheten på Hammarenvägen
2015/1271
51 - 56
18
2015/1970
57 - 60
19
Medborgarförslag om att bygga en Hertsö-länk för att få en kortare och
effektivare förbindelse från Hertsön till Kronan
Medborgarförslag om ett bilfritt Luleå centrum
2015/919
61 - 65
20
Medborgarförslag gällande placering av återvinningscentral
2015/1695
66 - 69
21
Årsuppföljning (slutredovisning)
2015/1974
70 - 108
22
Remissvar - Förslag till dokumenthanteringspolicy
2015/2066
109 - 113
14
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
2
LULEÅ KOMMUN
INFORMATION
Drift och underhåll
Mikael Sundvall
2016-02-17
Information - Medborgardialog vinterväghållning
Ärendenr 2016/211-30
3
1 (1)
Ärendenr
2016/211-30
LULEÅ KOMMUN
INFORMATION
VA
Lars Sandström
2016-02-17
Information - Biogas
Ärendenr 2015/113-351
4
1 (1)
Ärendenr
2015/113-351
LULEÅ KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Stadsplanering
Mia Pettersson
2016-01-13
Information - Utvärdering av lokala trafikföreskrifter till
parkeringsytor på Stadsön, Gammelstad
5
1 (1)
Ärendenr
2016/47-511
LULEÅ KOMMUN
INFORMATION
Investering
Max Havama
2016-02-17
Information - Projektuppföljning, Gång- och cykelväg
Mjölkuddsvägen
Ärendenr 2015/1826-00
6
1 (1)
Ärendenr
2015/1826-00
LULEÅ KOMMUN
INFORMATION
Lednings- och verksamhetsstöd
Victoria Fredriksson
2016-02-17
Information - Stadsbyggnadsförvaltningens
utvecklingsarbete, Ledningssystem
7
1 (1)
Ärendenr
2016/210-00
LULEÅ KOMMUN
INFORMATION
Avdelning
Bengt Jonsson
2016-02-17
Information - Boenden för flyktingar
Ärendenr 2015/1752-29
8
1 (1)
Ärendenr
2015/1752-29
LULEÅ KOMMUN
BESLUTSFÖRSLAG
Investering
Torbjörn Norén
2016-02-02
1 (1)
Ärendenr
2015/2009-344
Trollstigen - Ombyggnad VA-ledningar
Igångsättningstillstånd
Ärendenr 2015/2009-344
Stadsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut
Stadsbyggnadsnämnden beslutar att
1. omfördela investeringsmedel från projekt 33473 Byarna –
sanering/omläggning, till projekt 33844 Trollstigen – Ombyggnad VAledningar, med 3 500 000 kronor.
2. godkänna beviljad budget 3 500 000 kronor samt bevilja
igångsättningstillstånd.
Sammanfattning av ärendet
Stadsbyggnadsförvaltningen avser att infordra anbud avseende rubricerat
projekt.
Arbetena omfattar byte av vatten- och spillvattenledningar samt förläggning
av nya dagvattenledningar på en sträcka av 210 meter.
I projektet ingår också flytt av förbindelsepunkter, eftersom de flesta ligger
inom fastighetsägarens mark.
Medel för projekt 33844 finns anvisade med 3 500 000 kronor.
Beslutsunderlag

Beslutsförslag 2016-02-02
Hendrik Visser
Avdelningschef
Vatten & Avlopp
9
LULEÅ KOMMUN
FÖRTECKNING
2016-02-17
Redovisning av meddelanden
Stadsbyggnadsnämnden beslutar att lägga redovisade meddelanden till
handlingarna.
Beskrivning av ärendet
Följande meddelanden redovisas:
Avsändare
Ämne
Kommunfullmäktige
2016-01-25, § 2
Ärendenr 2015/616
Beslut om att anta detaljplan för del av Gammelstad,
Öhemmanet 1:250 och del av Öhemmanet 1:11.
Kommunfullmäktige
2016-01-25, § 3
Ärendenr 2015/94
Beslut om att anta den fördjupade översiktsplanen
för Bensbyn.
Kommunfullmäktige
2016-01-25, § 5
Ärendenr 2015/1181
Beslut om att avslå Medborgarförslag om var det
planerade sexvåningshuset på Kallkällan 4 kan
byggas.
Kommunfullmäktige
2016-01-25, § 7
Ärendenr 2015/473
Projektdirektiv för Borgmästaravtalet
1. Beslut om att anta två klimatmål för Luleå;
Koldioxidutsläppen minskar med 60 % mellan
1995 och 2030 och med 100 % till 2050, exklusive
SSAB. Koldiosidutsläppen minskar till 1,4 ton
per invånare till 2030, exklusive SSAB.
2. Förvaltningar och kommunala bolag får i
uppdrag att bidra till måluppfyllelse.
3. Samhällsutvecklingskontoret får i uppdrag att
samla in åtgärder för att nå målen från
förvaltningar och kommunala bolag.
4. Samhällsutvecklingskontoret får i uppdrag att
föra in målen i arbetet med programmen (översiktsplanen), följa utvecklingen och att
rapportera till Convenant of Mayors.
10
LULEÅ KOMMUN
FÖRTECKNING
2016-02-17
Kommunstyrelsen
2016-01-11, § 20
Ärendenr 2015/1003
Beslut om att avvisa förfrågan om markanvisning för
del av fastigheten Bergviken 5:10 och Ytterviken
17:32 (strandområdet) – Klintbacken.
Kommunstyrelsens
arbetsutskott
2016-01-25, § 37
Ärendenr 2015/1582
Planuppdrag - Beslut om att ge
stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett
förslag till ny detaljplan för del av Centrum, Gripen
17, samt beslut om antagande av planen under
förutsättning att inga betydande avvikelser har skett
från uppdragsbeskrivningen.
Kommunstyrelsens
arbetsutskott
2016-01-25, § 38
Ärendenr 2015/1674
Planuppdrag – Beslut om att ge
förslag till ny detaljplan för del av Östermalm, del av
Seminariet 1, samt besluta om antagande av planen
under förutsättning att inga betydande avvikelser
har skett från uppdragsbeskrivningen.
Kommunstyrelsens
arbetsutskott
2016-01-25, § 39
Ärendenr 2015/131
förslag till ny detaljplan för del av Storheden,
Storheden 1:40 och 1:56, samt besluta om antagande
av planen under förutsättning att inga betydande
avvikelser har skett från uppdragsbeskrivningen.
Kommunstyrelsens
arbetsutskott
2016-01-25, § 40
Ärendenr 2015/518
förslag till ny detaljplan för del av Centrum, Gersen 3
och 4, samt besluta om antagande av planen under
förutsättning att inga betydande avvikelser har skett
från uppdragsbeskrivningen.
11
LULEÅ KOMMUN
FÖRTECKNING
2016-02-17
Kommunstyrelsens
arbetsutskott
2016-01-25, § 41
Ärendenr 2015/783
förslag till ny detaljplan för del av Porsön, del av
Porsön 1:405, samt besluta om antagande av planen
under förutsättning att inga betydande avvikelser
har skett från uppdragsbeskrivningen.
Kommunstyrelsens
arbetsutskott
2016-01-25, § 42
Ärendenr 2015/1135
förslag till ny detaljplan för del av Björsbyn, del av
Björsbyn 1:12 – Dalbo. Förslag till ny detaljplan
föreläggs kommunfullmäktige.
Bertil Bartholdson (V)
Ärendenr 2015/620
En interpellation från Bertil Bartholdson (V) har
inkommit med bl a följande frågeställning;
1. Kommer ett mobilitetskontor att startas upp i
kommunen under 2016?
2. Hur ser mobilitetskontorets
verksamhetsplanering ut?
3. Hur har finansieringen blivit löst?
Ordförande
Stadsbyggnadsnämnden
Ärendenr 2015/620
Orförande i stadsbyggnadsnämnden har i
kommunfullmäktige 2016-01-25, § 11, lämnat svar på
Bertil Bartholdsons (V) interpellation angående
mobilitetskontor.
Ärendenr 2016/165
Redovisning av upplåtelse av offentlig mark. Unde
januari månad har följande yttranden lämnats;
Byggetablering
Information
Motion/Idrott
Nöjesarrangemang
Trottoarpratare
12
3
1
1
4
2
LULEÅ KOMMUN
FÖRTECKNING
2016-02-17
Svea Hovrätt, Markoch miljööverdomstolen
Ärendenr 2015/44
Luleå kommun beslutade den 26 januari 2015 att anta
detaljplan för del av Centrum, Hägern 11. Planens
huvudsakliga syfte är att möjliggöra byggandet av
bostäder samt butikslokal i markplan i en ny 13
våningar hög byggnad.
Beslutet överklagades till länsstyrelsen av
bostadsrättsföreningen Hägern 1, Anders Hörberg
och Harry Persson. Länsstyrelsen beslutade den 2
juni 2015 att avslå överklagandena. Anders Hörberg
och Harry Persson har överklagat länsstyrelsens
beslut till markoch miljödomstolen.
Mark- och miljööverdomstolen undanröjer markoch
miljödomstolens dom och återförvisar målet till
markoch miljödomstolen för fortsatt handläggning.
Svea Hovrätt
Mark- och miljödomstolen
Ärendenr 2015/41
Protokoll från Mark- och miljööverdomstolen
gällande överklagan av Umeå tingsrätts, mark-och
miljödomstolen, dom 2015-11-17,mål nr P 2565-15.
Detaljplan del av Centrum, del av Innerstaden 2:34 m
fl, Södra Hamn.
Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens avgörande står
därför fast.
Umeå Tingsrätt
Mark- och miljödomstolen
Ärendenr 2015/47
Mark- och miljödomstolen avslår Fortifikationsverkets överklagande av Länsstyrelsens beslut den 5
november 2015. Länsstyrelsen beslutade att avvisa
överklagande gällande Luleå kommuns beslut 28
september 2015, om att anta detaljplan för del av
Sunderbyns sjukhus.
Länsstyrelsen
Norrbotten
Ärendenr 2015/616
Beslut om att någon prövning av Luleå kommuns
beslut 2016-01-25, om att anta detaljplan för del av
Gammelstad, Öhemmanet 1:250 och del av
Öhemmanet 1:11 inte ska ske.
13
LULEÅ KOMMUN
FÖRTECKNING
2016-02-17
Länsstyrelsen
Norrbotten
Ärendenr 2015/2056
Beslut om att ge tillstånd att den 14 februari 2016
anordna rallytävlingen Näverberget Rally på de
vägar inom Luleå kommun som är utmärkta på den
till beslutet bifogade kartan.
14
LULEÅ KOMMUN
FÖRTECKNING
2016-02-17
Redovisning av delegationsbeslut
Stadsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälda
delegationsbeslut.
Beslut fattade på delegation ska anmälas till stadsbyggnadsnämnden på
nästföljande sammanträde. Följande beslut redovisas enligt gällande
delegationsordning:
Delegat
Beslutsdatum
Stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott
Ärendenr 2015/1967-30
Beslut om att godkänna produktionsutgiften
7 200 000 kronor samt beviljande av
igångsättningstillstånd för projekt 39706
Kronandalen i utökad samverkan, etapp A, fas 1.
Medel för projektet finns anvisade med 7 200 000
kronor. Paragrafen förklarades omedelbart
justerad.
2016-02-11
Ärendenr 2015/1967-30
Beslut om att anta BDX Företagen AB som
utförandeentreprenör för projekt Kronandalen i
utökad samverkan, etapp A, fas 1. Paragrafen
förklarades omedelbart justerad.
206-02-11
Stadsbyggnadsnämndens ordförande
Ärendenr 2016/220
Beslut om att Peder Lundkvist (S) kan delta vid
SARETS slutkonferens i Luleå den 24 februari
2016.
15
2016-02-17
LULEÅ KOMMUN
FÖRTECKNING
2016-02-17
Stadsbyggnadsnämndens ordförande
Ärendenr 2016/220
Beslut om att Anja Johansson (S) kan delta vid
Vattenstämman 2016 i Göteborg den 10-11 maj
2016.
2016-02-17
Trafikhandläggare, avd Drift & Underhåll
Ärendenr 2016/166-514
Följande beslut gällande parkeringstillstånd för
rörelsehindrad har fattats under januari månad.
23 - Utfärdade
5 - Avslag
16
2016-01-01—2016-01-31
LULEÅ KOMMUN
FÖRTECKNING
2016-02-17
Redovisning av kurser och konferenser
Stadsbyggnadsnämnden beslutar att lägga redovisade kurser och konferenser
till handlingarna.
Följande kurser och konferenser redovisas:
Avsändare
Ämne
Lärlingskompassen/
Företagarma
Norrbotten
Lärlingsutbildning i ett regionalt tillväxtperspektiv
Hur kan ”politiken”, näringslivet och
organisationerna bidra?
3 mars 2016, Luleå
Sveriges Kommuner
och Landsting
Demokratidagen 2016.
6 april 2016, Stockholm
Kommunförbundet
Norrbotten/Polisen/
Länsstyrelsen
Trygghetskonferens
13-14 april 2016, Luleå
PWC
Intern styrning och kontroll för förtroendevalda.
21 april 2016, Stockholm
Sveriges Kommuner
och Landsting/
Trafikverket
Cykelkonferensen.
24-25 maj 2016, Gävle.
17
LULEÅ KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2016-02-11
§ 24
Medborgarförslag om vad gör vi med våra sällskapsdjur
när livet är slut
Ärendenr 2015/180-008
Stadsbyggnadsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut
Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att
1. avslå medborgarförslaget
2. vid revidering av översiktsplanen identifiera lämpliga markområden för
djurkyrkogård.
Kommunfullmäktige har 2014-12-15, § 295, beslutat att överlämna
medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen
har sedan remitterat förslaget till stadsbyggnadsnämnden för yttrande.
Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta att
avslå medborgarförslaget samt att vid revidering av översiktsplanen
identifiera lämpliga markområden för djurkyrkogård.
Nils-Erik Nilsson föreslår i ett medborgarförslag att en begravningsplats för
sällskapsdjur iordningställs i Luleå.
Efterfrågan på att begrava sina husdjur på särskilda djurkyrkogårdar uppkom
i samband med att städerna växte i mitten på 1800-talet. Idag har de flesta
storstäder i västvärlden en djurkyrkogård, den mest kända är Cimetière des
Chiens i Paris som öppnades 1899. Den äldsta större begravningsplatsen för
djur i Sverige är Kaknäs Djurkyrkogård vid Djurgården i Stockholm. I Sverige
finns det en viss efterfrågan på djurkyrkogårdar. Exempel på
begravningsplatsen för smådjur är i Lilla Edet Bohuslän, som sköts av en
stiftelse och tar emot döda djur från hela landet. Stiftelsen Stockholms
Djurkyrkogårdar är en ideell förening som underhåller två begravningsplatser
för djur i Stockholmstrakten. Kaknäs Djurkyrkogård administreras sedan 1995
av Stockholms kennelkubb. Ett aktuellt exempel där en kommun gått in och
investerat är Borås som byggde en ny kyrkogård för husdjur med 859
gravplatser på ett område som är nästan lika stort som en fotbollsplan. Fyra år
senare hade bara 17 personer begravt sitt husdjur på begravningsplatsen.
Efterfrågan på gravplatser för djur utreddes inte. Begravningsplatsen kostade
1,2 miljoner kronor att anlägga. Årligen kostar den kommunen mellan 25 000
och 30 000 kronor att sköta, enligt kommunens park och skogavdelning. Se
NSD 2015-04-08.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
18
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
Luleå kommun har 2003 anvisat ett ca 2 ha stort område på Hertsön, i
anslutning till modellflygfältet, till Luleå Lokala Kennelklubb för just en
djurkyrkogård. Ett arrendeavtal upprättades och ambitionen var naturligtvis
från klubbens sida att ställa i ordning området. Verksamheten visade sig
uppenbarligen vara resurskrävande och arrendeavtalet avbröts från klubbens
sida i förtid. I och med att Luleå kommuns översiktsplan antogs 2013,
omfattas detta område av naturreservat, vilket innebär att det området inte
längre är möjligt att använda som djurkyrkogård. Att anlägga en kommunal
djurkyrkogård innebär ökade kostnader för kommunen och den typen av
verksamhet ligger i dagsläget inte i linje med det kommunala uppdraget.
Kommunen ser dock ett ökat behov och bör därför identifiera lämpliga
markområden och ställer sig positiv till om någon förening eller person visar
sig vara intresserad av att ansvara för skötseln och driva verksamheten.
Sammanträdet
Stadsträdgårdsmästare från avdelning Stadsplanering föredrar ärendet.
Ordförande föreslår bifall till punkt 1 och avslag till punkt 2 i förvaltningens
förslag.
Beslutsgång
Ordförande frågar om arbetsutskottets ställningstagande till förvaltningens
förslag i punkt 1 och finner att arbetsutskottet föreslår bifall till förslaget.
Därefter ställer ordförande förvaltningens förslag i punkt 2 mot eget
avslagsförslag och finner att arbetsutskottet föreslår avslag till punkt 2 i
förvaltningens förslag.
Beslutsunderlag





Tjänsteskrivelse 2016-01-25
Kartbild (bilaga)
Beslut kommunfullmäktige 2014-12-15, § 295 (bilaga)
Komplettering från förslagsställare (bilaga)
Medborgarförslag från Nils-Erik Nilsson (bilaga)
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
19
20
LULEÅ KOMMUN
Kommunfullmäktige
2014-12-15
§ 295
Medborgarförslag om vad gör vi med våra sällskapsdjur
när livet är slut
Ärendenr 2014/1052-008
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och
överlämna det till kommunstyrelsen för beredning.
Nils-Erik Nilsson föreslår i ett medborgarförslag att en begravningsplats för
sällskapsdjur iordningställs i Luleå.
Beslutsunderlag

Medborgarförslag från Nils-Erik Nilsson
Nils-Erik Nilsson
Kommunstyrelsen
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
21
22
23
24
25
MEDBORGARFÖRSLAG
FRÅN
Förnamn
Efternamn
Nils-Erik
Nilsson
Adress
Postnr, ort
Residensgatan 6 c
972 36
Telefon
E-post
0920-101 23
n.en@live.se
FÖRSLAG OCH MOTIVERING
Presentera ditt förslag här. Motivera gärna varför och hur förslaget ska genomföras.
Behöver du mer utrymme så kan du bifoga en separat bilaga.
VAD GÖR VI MED VÅRA SÄLLSKAPSDJUR NÄR LIVET ÄR SLUT ?
Begravningsplats för sällskapsdjur finns ej i Luleå kommun.
Vi har helt nyligen fått ta det svåra beslutet att avliva vår käraste vän, som skall kremeras och som vi tänkt, skall urnan med aska
sättas på en plats där man kan besöka och sätta en liten blomma.
någon sådan plats finns ej tillgänglig i kommunen. Många gräver en grop
och lägger djuret däri, andra kremerar och låter vinden blåsa iväg
askan, båda varianterna är väl ej att rekommendera. En liten plats
för en begravningslund på ett ställe i lugn och ro gärna nära någon av de
begravningsplatser som finns inom kommunen. Kostnaden för detta
kan väl inte bli så betungande för kommunen, men skulle säkert glädja många
medborgare . Nämnas kan att Skellefteå kommun har en plats an-
visad för ändamålet,( Djurvilans begravningsplats Ragnvallsträsk)
------------------------------Datum
Luleå kommun
971 85 Luleå
-------------------------------------------------------------------------------------------------------Underskrift
Telefon
0920-45 30 00
Fax
0920-136 88
26
Hemsida
www.lulea.se
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 25
Medborgarförslag om belysning på gångväg mellan
Munkebergsskolan till Tunaskolan
Ärendenr 2015/1221-008
Stadsbyggnadsnämnden beslutar avslå medborgarförslaget.
medborgarförslaget till stadsbyggnadsnämnden för beredning och beslut.
avslå medborgarförslaget.
Viktor Rönnqvist föreslår i ett medborgarförslag att gång- och cykelvägen
mellan Munkebergsskolan och Tunaskolan på Mjölkudden förses med
belysning. Sträckan används av boende i området, hundägare och elever på
skolorna. Sträckan plogas och grusas vintertid, men belysning saknas.
Sträckan mellan Tunaskolan och Munkebergsskolan som går genom
skogsbevuxen parkmark är endast tänkt som sommar- och höststig och därför
inte belyst. Den har tidigare plogats men kommer från och med januari 2016
att tas bort från plogkartorna på grund av nedan.
Vintertid finns en sammanhängande plogad och belyst gång- och cykelväg
längs Mjölkuddsvägen, som under 2016 kommer att breddas från
Mjölkuddens centrum fram till Storhedsvägen. Även närmast älven finns en
sammanhängande plogad och belyst gång- och cykelväg från Storheden, förbi
Notviken till Mjölkudden.
Dessa sträckor är avsedda för oskyddade trafikanter vintertid och pengar
kommer inte att tillsättas för att belysa och ploga ytterligare en gång- och
cykelväg i samma riktning.
Sammanträdet
Sektionschef Gatudrift från avdelning Drift & Underhåll föredrar ärendet.
Ordförande föreslår bifall till förvaltningens förslag.
förslag och finner att arbetsutskottet föreslår bifall till förslaget.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
27
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
Beslutsunderlag
Beslut Kommunfullmäktige 2015-04-27, § 107 (bilaga)
Medborgarförslag 2015-04-14 (bilaga)
Viktor Rönnqvist
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
28
LULEÅ KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-04-27
§ 107
Medborgarförslag om belysning på gångväg mellan
Munkebergsskolan till Tunaskolan
Ärendenr 2015/475-008
Fullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det
till stadsbyggnadsnämnden för beredning och beslut.
Viktor Rönnqvist föreslår i ett medborgarförslag att gång- och cykelvägen
mellan Munkebergsskolan och Tunaskolan på Mjölkudden förses med
belysning. Sträckan används av boende i området, hundägare och elever på
skolorna. Sträckan plogas och grusas vintertid, men belysning saknas.
Beslutsunderlag

Medborgarförslag från Viktor Rönnqvist
Viktor Rönnqvist
Kansliet
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
29
30
Medborgarförslag: Belysning på gångväg
Hej!
Jag bor på Mjölkudden på Stapelgränd 13. Bakom vårt hus så går en gångväg och cykelväg som
sträcker sig från Munkebergsskolan till Tunaskolan. Vägen används mycket av alla som bor i området
och andra. Många som har hundar brukar gå efter gångvägen när de ska rasta hundarna eller går på
en promenad. Alla barn som går till skolan använder gångvägen för att det går snabbast och det är
också många som är ute och motionerar efter denna gång och cykelväg. Många använder vägen när
dem ska träffa någon vän eller ska ner till vattnet och bada. Vägen användas varje dag av allt från
barn till pensionärer.
Men det finns ett problem med vägen som många har börjat klaga på. Denna väg plogas på vintern
och den brukar också grusas så det verkar jus om att man ska kunna använda den året runt men en
stor del av året så är det mörkt på morgonen och kvällen där vi bor och det är de tiderna som många
går ut och promenerar. Så det jag vill är att man ska stoppa upp lampor efter vägen för att folk inte
ska behöva vara rädda att gå i skogen som det är nu. Detta handlar ju också om säkerhet, själv har jag
varit nära på att cykla på en som var ute med hud för att det är så mörkt och det har hänt andra
också har blivit eller nästan blivit påkörd av en cyklist eller en klass 2 moped.
Det har varit några inbrott de senaste åren och dem flesta hus som har haft inbrott är dem som ligger
nära skogen och tjuvarnas flyktväg har varit skogen. Det är inte så svårt att lista ut varför, jo för att
det är kolsvart där. Om man satte upp lampor efter vägen så skulle det förhindra inbrott eftersom att
det är stor chans att bli upptäckt av hundägare eller andra eftersom att belysningen också skulle
bidra till att mer skulle använda vägen. Jag skrev en insändare för ett år sedan om just det här och
det var många som sa till mig att jag skulle skriva ett medborgarförslag om det. Så nu har jag gjort det
och hoppas att ni uppmärksammar det eftersom att det handlar om att alla som använder vägen ska
känna sig trygga och kanske avvärja något inbrott. Jag och alla som använder vägen skulle bli väldigt
glada.
Mvh
Viktor Rönnqvist 15 år Tel: 0708368919 Postnummer, Ort: 97341 Luleå Adress: Stapelgränd 13
Jag skickar med en bild på slingan där det behövs Gatlampor.
Om ni har några frågor så är det bara att ringa!
31
32
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 26
Medborgarförslag om förbättring av trafikljus vid utfarten
från trekantens parkering till Namnlösa gatan
Ärendenr 2015/1166-008
Stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget.
Ulla B Larsson har lämnat in ett medborgarförslag om att signalen för
högersväng vid trafikljusen på Namnlösa gatan flyttas längre ned på stolpen
så att den hamnar i bilförarens synfält, att en slavsändare monteras i
bilförarens synfält och att signalanläggningen kompletteras med en stolpe på
andra sidan Namnlösa gatan. Sträckan fram till trafikljuset är kort och därmed
hamnar bilföraren så nära stolpen att trafikljuset är svårt att se.
Trafiksignalanläggningarna är uppbyggda för att ge bra trafiksäkerhet och
framkomlighet med hänsyn till rådande trafikströmmar.
Trafiksignalsanläggningen som beskrivs ovan är utrustad med en
huvudsignal (F5) samt en 2-skenad pil signal (F4) som enbart tänds vid tillåten
högersväng utan att huvudsignalen behöver vara tänd(F5). De finns en risk att
placera ut en extra signal F4 i bilförarens synfält(slavsändare) eller på en
annan stolpe på andra sidan Namnlösa gatan. Risken kan bli att trafikanter
kör vänster när den gröna pilen tänds (F4) medan det är rött i huvudsignalen
(F5). Transportstyrelsens föreskrifter om trafiksignaler TSFS 2014:30 anger
även placering i höjd.
En signal som sätts upp vid sidan om körbanan ska sättas upp med
ljusöppningarnas underkant 2,3 meter över körbanan.
Stadsbyggnadsförvaltningen kommer att vrida den befintliga pilsignalen ca 15
grader så att den blir synligare för bilister.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
33
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
Sammanträdet
Enhetschef Trafikanordningar vid avdelning Drift & Underhåll föredrar
ärendet.
Beslutsunderlag



Beslut KF, § 130 (bilaga)
Medborgarförslag (bilaga)
Ulla B Larsson
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
34
LULEÅ KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-05-25
§ 130
Medborgarförslag om förbättring av trafikljus vid utfarten
från trekantens parkering till Namnlösa gatan
Ärendenr 2015/554-008
Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och att
överlämna det till stadsbyggnadsnämnden för beredning och beslut.
Ulla B Larsson har lämnat in ett medborgarförslag om att signalen för
högersväng vid trafikljusen på Namnlösa gatan flyttas längre ned på stolpen
så att den hamnar i bilförarens synfält, att en slavsändare monteras i
bilförarens synfält och att signalanläggningen kompletteras med en stolpe på
andra sidan Namnlösa gatan. Sträckan fram till trafikljuset är kort och därmed
hamnar bilföraren så nära stolpen att trafikljuset är svårt att se.
Beslutsunderlag

Medborgarförslag från Ulla B Larsson
Ulla B Larsson
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
35
Medborgarförslag.
Vid utfart från trekantens parkering till Namnlösa gatan via Nygatan finns ett trafikljus. Anläggningen
är utrustad med grön pil för högersväng. Eftersom sträckan fram till trafikljuset är väldigt kort
hamnar man så nära stolpen att signalbilden är svår att se. Dagligen uppstår irritation hos bilförare
längre bak i kön när första bilen står kvar trots grön signal.
För att undvika detta irritationsmoment föreslår jag att något av nedanstående förslag genomförs
 Signalen för högersväng flyttas ned på stolpen. Placeringen bör bli så att signalbilden hamnar
i höjd med personbilsförarens synfält.
 En slavsändare monteras i personbilsförarens synfält
 Signalanläggningen kompletteras med en stolpe på andra sidan av Namnlösa gatan
36
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 27
Medborgarförslag om morgonplogning vintertid av
prioriterade gång- och cykelvägar
Ärendenr 2015/635-008
Stadsbyggnadsnämnden beslutar avslå medborgarförslaget.
Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-23, § 41, att överlämna
Johan Gustavsson har lämnat in ett medborgarförslag där han föreslår en
organiserad, sammanhållen verksamhet, med syfte att hålla prioriterade gångoch cykelvägar farbara på mornarna vintertid från kl 06.00.
Luleå kommun har gjort en ny upphandling av vinterväghållning till denna
vintersäsong, där vi fått en entreprenör som sköter hela tätorten. Detta har
medfört att vi inte har några geografiska områdesgränser att ta hänsyn till och
därför börjat åtgärda genomgående huvudcykelstråk utan avbrott. Det har
minskat åtgärdstiden och det blir samma standard hela sträckan, tex från
centrum till Sunderby sjukhus.
Det finns dock inga garantier för att det alltid är snö- eller halkfritt mellan kl
06.00 och 09.00. Det beror fortfarande på vädret och vilken tid det snöar eller
regnar. Vi har våra utkallningskriterier och det går inte att sätta in åtgärder i
förväg. Det kan snöa 2-3 cm/timme och då kan det inte vara snöfritt hela
morgonperioden.
Stadsbyggnadsnämnden kommer den 9 mars att anordna en medborgardialog
om framtida kvalitetsnivåer för vinterväghållningen och där är alla välkomna
att framföra synpunkter.
Sammanträdet
Sektionschef Gatudrift vid avdelning Drift & Underhåll föredrar ärendet.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
37
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
Beslutsunderlag
Beslut KF 2015-02-23, § 41 (bilaga)
Medborgarförslag 2015-01-24 (bilaga)
Johan Gustavsson
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
38
39
Medborgarförslag
2015-01-27
Johan Gustavsson
MORGONPLOGNING VINTERTID AV PRIORITERADE GÅNG- OCH CYKELVÄGAR
Syfte: Att med cykel kunna ta sig till arbetet eller annan verksamhet längs plogade eller sandade,
prioriterade, gång och cykelvägar under morgonen. Med morgon avses klockan 06-09. Den tid då
många av Luleåborna tar sig till jobb, skola eller annan verksamhet.
Bakgrund: Idag finns ingen sammanhållen, samordnad verksamhet med syfte att hålla gång- och
cykelvägar farbara på morgonen (kl 06-09) vintertid vid snöfall eller svår halka. Det är ett antal
entreprenörer som plogar/ sandar olika områden på en sträcka från en stadsdel till en annan.
Vid snöfall kan vissa delar av en sträcka, från stadsdel till stadsdel, vara plogade/ sandade medan
andra inte är farbara med cykel.
Flertalet av de cyklister som cyklar vår, sommar och höst avbryter cyklingen vintertid.
Förslag: Organisera en sammanhållen verksamhet med syfte att hålla prioriterade cykel och
gångvägar farbara på mornarna vintertid från kl 06.00.
Strategin bör vara att plogning/sandning sker från/ till de olika stadsdelarna och industriområdena, i
ett schematiskt mönster enligt bild nedan, två passager genom centrala stan där en passage går
”Norra hamn”, en passage ”varvsleden”, till och från Bergnäsbron.
Tekniskt så behövs inte de största traktorerna för detta. Ett 1m brett, plogat/ sandat spår klockan 06
på morgonen, är bättre än 2m klockan 09.
Organisatoriskt bör någon person/ befattning utses som ansvarig för verksamheten och utveckling av
denna. Kanske detta kan startas upp som ett projekt med lämplig projektledare.
40
Effekter: Att Luleå Kommun prioriterar vissa gång- och cykelvägar vintertid, kommer säkerligen
att medföra att fler vågar ta steget till att cykla även vintertid till jobb, utbildning eller annan
verksamhet.
Långsiktigt medför det mindre miljöbelastning samt starka hälsoeffekter för dem som väljer cykel
som alternativ till bilen.
Att förbättra plogning och sandning morgontid, på cykel och gångvägar, gynnar inte bara
vintercyklister, utan även yngre och äldre fotgängare med rullator, shoppingvagn, barnvagn eller
sparkstötting och även handikappade med rullstol.
Övrigt: Kommunen bör informera och vara tydlig med vilka prioriterade cykelvägar som plogas och
sandas på morgonen vintertid, och hur snösvängen för gång- och cykelvägar är organiserad. Karta
ska finnas på kommunens hemsida.
Informera även om utrustning för vintercykling, dvs lämpliga kläder, ansiktsskydd vid kyla, reflexer,
hjälm, dubbdäck, lysen mm.
Utveckling: För att få in synpunkter och förbättringsförslag, bör en speciell kontakt finnas på
kommunen (tel nr och mail) där de Luleåbor som färdas vintertid på dessa prioriterade gång- och
cykelvägar kan lämna sina synpunkter. Allteftersom cyklingen i Luleå ökar, kan förslagen utnyttjas
för ständiga förbättringar av verksamheten.
41
Schematisk bild över plogade/ sandade gång- och cykelvägar vintertid på morgonen.
42
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 28
Ärendenr 2015/479-008
Stadsbyggnadsnämnden beslutar att bifalla medborgarförslaget.
bifalla medborgarförslaget.
Stefan Karlsson föreslår i medborgarförslag 2014-12-09 att gång- och
cykelbanor delas av med en markering i marken och eventuellt skyltar för att
undvika olycksrisker.
Som förslagsställaren påpekar delar gående och cyklister på de allra flesta
ställen på utrymmet längs gemensamma gång- och cykelvägar. I takt med att
antalet som går och cyklar ökar ser vi ett större behov av separering mellan de
två trafikslagen och kommer i enlighet med vår cykelplan inom de närmsta
åren ta fram en standard för när och hur gående och cyklister ska separeras
från varandra.
Sammanträdet
Trafikingenjör från avdelning Stadsplanering föredrar ärendet.
Ordförande föreslår bifall till förvaltningens förslag.
Beslutsunderlag
Luleå kommuns cykelplan
Beslut KF 2015-01-26 (bilaga)
Stefan Karlsson
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
43
LULEÅ KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-01-26
§ 21
Ärendenr 2014.1139-008
Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas samt
Stefan Karlsson föreslår i medborgarförslag 2014-12-09 att gång- och
cykelbanor delas av med en markering i marken och eventuellt skyltar för att
undvika olycksrisker.
Beslutsunderlag

Medborgarförslag från Stefan Karlsson
Stefan Karlsson
Kansliet
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
44
45
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 29
Medborgarförslag om en säkrare utformning av
cykelbanorna i Luleå
Ärendenr 2015/878-008
Amanda Savilahti föreslår att cykelbanor ska målas med gul färg för att
visualisera gränserna mellan gång- och cykelbanor. Detta skulle enligt henne
öka säkerheten och tryggheten ur cyklisternas perspektiv. Amanda föreslår
vidare att cykelvägarna ska vara certifierade med garanterat underhåll,
ordentligt skyltade och belysta, snöröjda under vintertiden och befriade från
höga gatstenar i korsningar. Detta för att skapa en angenäm cykeltur.
Stadsbyggnadsförvaltningen har följande kommentar till förslaget.
Kommunens huvudcykelnät är redan idag prioriterat ur drift- och
underhållssynpunkt och ska kännetecknas av god standard. Brister längs
cykelnätet ska enligt cykelplanen inventeras och följas upp. En standard för
var en separering mellan gående och cyklister ska ske och hur denna ska
utformas, ska enligt kommunens cykelplan tas fram under de kommande
åren. Gång- och cykelbanorna ska utformas så att det blir enkelt för
trafikanterna att avgöra var det är tillåtet att cykla, och var det är tillåtet att gå.
I medborgarförslaget föreslås att den del av gång- och cykelbanan som är
tänkt för cyklisterna ska målas gul. Att måla vägbanan innebär dock ett ökat
underhåll i och med att färgen slits bort och behöver bättras på. Metoden
fungerar inte under de månader då marken är täckt av snö. För att separering
mellan gående och cyklister ska fungera är det viktigt att hitta en metod som
fungerar oberoende av årstid istället för den som föreslås i
medborgarförslaget.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
46
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
Sammanträdet
Peter Bergström (M) föreslår bifall till förvaltningens förslag.
Beslutsunderlag
Luleå kommuns cykelplan
Luleå kommuns översiktsplan
Amanda Savilahti
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
47
LULEÅ KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-03-30
§ 80
Medborgarförslag om en säkrare utformning av
cykelbanorna i Luleå
Ärendenr 2015/270-008
Amanda Savilahti föreslår i medborgarförslag 2015-02-27 att cykelbanor
utformas på ett säkrare sätt genom att måla dem gula, att de ska vara
certifierade med garanterat underhåll, att de ska vara ordentligt skyltade och
belysta och befriade från höga, vassa kantstenar i korsningarna.
Beslutsunderlag

Medborgarförslag från Amanda Savilahti 2015-02-27
Amanda Savilahti
Kansliet
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
48
Hej Kommunen!
Luleå 2014-11-07
Här kommer mitt medborgarförslag.
Jag gillar att cykla men tycker att det är besvärligt ibland, sprickor i vägen,
dåligt belysning och svårt att hitta bästa väg.
En säkrare utformning av cykelbanorna är vad jag vill uppnå med förslaget,
genom upprättandet av speciellt omhändertagna cykelbanor, som jag vill:
- Att de ska vara gulmålade, så att både gående och cyklister vet vad som
är gångbana/väg och vad som är cykelbana.
Med högre synlighet så vet man när man går på eller om man korsar en
cykelbana, detta skulle lösa problemet efter Storgatan och väsentligt öka
säker-/tryggheten åt både gående som cyklister. Nya regler är väl på gång
gällande företräde för cyklister i gatukorsningar och vid övergångställen.
Utgångspunkten skulle vara Gula Paviljongen sen sprider sig cykelbanorna
som ett spindelnät till olika stadsdelar. Börja med cykelbanorna till LTU.
- Att de skall vara certifierade med garanterat underhåll, vara hål/sprickfria
och ordentligt skyltade/belysta samt befriade från höga, vassa gatstenar i
korsningarna. Förhoppningen är att i framtiden skall dessa även garanteras
snöröjning. Allt för att skapa en angenäm cykeltur.
Dessa cykelbanor skulle säkert komma att väcka stort intresse i pressen,
både inom- och utomlands. Förhoppningsvis skulle det även ge bra PR för
Luleå som miljövänlig framtidsstad och LTU som ett universitet i tiden.
Hälsningar från:
Amanda Savilahti
Repslagargatan 18C
972 39 LULEÅ
Tel: 0920-171 54
PS. Bifogar en bild, en karta på hur det skulle kunna se ut på Google Earth
om du skall ta en cykeltur ut till universitetet.
Detta skulle kunna vara en konkurrensfördel för LTU, då blivande studenter
sitter framför datorn i sina hemstäder och funderar på att läsa i Luleå. DS.
49
50
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 30
Ärendenr 2015/1271-008
Solveig och Kenneth Olofsson har lämnat in ett medborgarförslag om att en
rondell byggs i korsningen Hammarenvägen/Nyåkersvägen/Storskiftesvägen
och att övergångsställen byggs i anslutning till rondellen. Detta önskar man
för att minska hastigheten och olycksrisken på Hammarenvägen. Nuvarande
hastighetsbegränsning 50 km/tim på Hammarenvägen upplever man
respekteras dåligt av bilisterna. Enligt förslagsställarna nyttjas
fyrvägskorsningen regelmässigt av gående och cyklister för att den är kortaste
vägen till skola och förskola. Befintlig cykelväg och tunnel anser man ligger
för långt bort för flertalet trafikanter från Nyåkersvägen, Odalvägen och
Österbyvägen.
Stadsbyggnadsförvaltningen ser inte att det finns behov av en
cirkulationsplats i korsningen Hammarenvägen-Nyåkersvägen för att
förbättra barnens skolväg. Det finns en trafiksäker gångmöjlighet via tunnel
under Hammarenvägen för att ta sig till gång-/cykelvägen som leder mot
skola och dagis. Oberoende av var man bor i området kring Nyåkersvägen
innebär inte alternativet att korsa Hammarenvägen i plan vid Storskiftesvägen
någon påtaglig avståndsskillnad mot att använda tunneln. För många är det
kortare att använda tunneln. Se bifogade kartbilder 1 och 2.
Synpunkten om att bilisterna inte respekterar hastighetsgränsen 50 km/h
vidarebefordras till polisen.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
51
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
Sammanträdet
Trafikingenjör från avdelning Stadsplanering föredrar ärendet.
Peter Bergström (M) föreslår bifall till förvaltningens förslag.
Beslutsunderlag
Kartbilder (bilagor)
Beslut KF 2015-10-26, § 229 (bilaga)
Solveig och Kenneth Olofsson
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
52
Hammaren karta 1
53
G
sk ång
ol -/c
a o yk
ch elv
fö äg
rsk m
ol ot
a
Ha
m
m
ar
en
vä
ge
n
Hammaren karta 2
54
LULEÅ KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-10-26
§ 229
Ärendenr 2015/842-008
Solveig och Kenneth Olofsson har lämnat in ett medborgarförslag om att en
rondell byggs i korsningen Hammarenvägen/Nyåkersvägen/Storskiftesvägen
och att övergångsställen byggs i anslutning till rondellen.
Med denna åtgärd minskar hastigheten och olycksrisken. Nuvarande
hastighetsbegränsning på Hammarenvägen är 50 km/tim men beaktas inte
alltid. Fyrvägskorsningen nyttjas regelmässigt av gående och cyklister då den
ofta är den kortaste vägen till skola och förskola. Befintlig cykelväg och tunnel
ett hundratal meter längre bort nyttjas enbart av ett fåtal.
Beslutsunderlag

Medborgarförslag från Solveig och Kenneth Olofsson
Solveig och Kenneth Olofsson
Kansliet
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
55
MEDBORGARFÖRSLAG
Solveig o Kenneth Olofsson
Österbyvägen 20, 95441 S Sunderbyn
Telefon: 0705177056
e-post: kenneth.olofsson@outlook.com
Fordonshastigheten på Hammarenvägen
Den lagstadgade hastigheten på Hammarenvägen är 50 km per timme. Detta har inte
respekterats tidigare och ännu mindre nu sedan Hammarenvägen blev huvudled. Särskilt
sträckan från Plantskoleområdet genom fyrvägskorsningen Hammarenvägen och
Nyåkersvägen/Storskiftesvägen ned till Mariebergsvägen inbjuder till hastighet klart över 50
km/timme. Det är inte heller ovanligt att sträckan används för "buskörning".
Fyrvägskorsningen Hammarenvägen och Nyåkersvägen/Storskiftesvägen nyttjas
regelmässigt av cyklister och barn helt enkelt för att den är den kortaste och enklaste vägen
till skola o dagis. Cykelvägen under tunneln ett 100-tal meter bort nyttjas av ett fåtal. Den
ligger inte på rätt ställe för flertalet trafikanter från Nyåkersvägen, Odalvägen och
Österbyvägen.
Förslag o motivering
Vårt förslag är att i fyrvägskorsningen Hammarenvägen och Nyåkersvägen/Storskiftesvägen
byggs en liten rondell och i anslutning till denna ett övergångsställe. Busshållplatsen som är
belägen vid tunneln under Hammarenvägen saknar övergångsställe.
Med denna åtgärd blir hastigheten lägre och olycksrisken mindre. Vi vill också erinra om att
Avaviksvägen fått denna lösning med små rondeller i fyrvägskorsningarna.
Jag/vi godkänner att Luleå kommun lagrar och behandlar de personuppgifter jag lämnar, i enlighet med
Personuppgiftslagen (1998:204). Jag är också medveten om att det förslag jag lämnar in kommer att publiceras på Luleå
kommuns webbplats, tillsammans med mitt namn, i samband med att protokoll och kallelser görs tillgängliga via
www.lulea.se.
2015-06-23
Solveig Olofsson
datum
underskrift
56
Kenneth Olofsson
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 31
Medborgarförslag om att bygga en Hertsö-länk för att få en
kortare och effektivare förbindelse från Hertsön till
Kronan.
Ärendenr 2015/1970-008
Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå
medborgarförslaget om ändrad dragning av Kronanvägen.
medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut.
Kommunstyrelsen har sedan remitterat förslaget till stadsbyggnadsnämnden
för yttrande.
avslå medborgarförslaget om ändrad dragning av Kronanvägen.
Annika Nilsson föreslår att en kortare och effektivare förbindelse mellan
Kronan och Hertsön byggs. Idag väljer många den kortare och smalare
Kronbacksvägen istället för den större Hertsö-Svartöleden. Många boende på
Kronan är kritiska till Kronanleden och de stora trafikflödena den medför.
Trafikproblemen kan minskas om den nya matarvägen byggs längre bort från
Kronan. Fördelarna med detta skulle bland annat vara ökad trivsel, kortare
resväg till Hertsön, möjliggör en utrymningsväg till E4 och att det skulle
underlätta vid byggande av nya områden.
På grund av att det är naturskyddsområde öster om Östra Kronan är detta
inte någon lämplig placering för ny väg. Det är också tänkt att Kronanvägen
ska serva bostadsområdet Kronans interna behov av förbindelser. Luleå
kommun håller för närvarande på med att ta fram ett detaljplaneprogram vari
bland annat Kronanvägens placering och utformning ingår. Allmänheten
kommer att kunna lämna synpunkter på detta program under samrådet som
sker våren 2016. Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår att dessa synpunkter
istället inlämnas vid samrådet.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
57
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
Sammanträdet
Beslutsunderlag
Beslut KF 2015-11-23, § 259 (bilaga)
Kommunstyrelsen
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
58
LULEÅ KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-11-23
§ 259
Medborgarförslag om att bygga en Hertsö-länk för att få en
kortare och effektivare förbindelse från Hertsön till Kronan
Ärendenr 2015/1519-008
överlämna det till kommunstyrelsen för beredning och beslut.
Annika Nilsson föreslår att en kortare och effektivare förbindelse mellan
Kronan och Hertsön byggs. Idag väljer många den kortare och smalare
Kronbacksvägen istället för den större Hertsö-Svartöleden. Många boende på
Kronan är kritiska till Kronanleden och de stora trafikflödena den medför.
Trafikproblemen kan minskas om den nya matarvägen byggs längre bort från
Kronan. Fördelarna med detta skulle bland annat vara ökad trivsel, kortare
resväg till Hertsön, möjliggör en utrymningsväg till E4 och att det skulle
underlätta vid byggande av nya områden.
Beslutsunderlag

Medborgarförslag från Annika Nilsson
Annika Nilsson
Kommunstyrelsen
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
59
60
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 32
Medborgarförslag om ett bilfritt Luleå centrum.
Ärendenr 2015/919-008
Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå
Kommunfullmäktige har 2015-03-30, § 77, beslutat att överlämna förslaget till
kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har sedan remitterat
förslaget till stadsbyggnadsnämnden för yttrande.
Jan-Ola Brännholm föreslår i medborgarförslag 2015-02-04 att biltrafik ska
förbjudas i Luleå centrum samt att parkeringshus byggs utanför centrum och
att det därifrån anordnas busstransporter in till centrum.
Inom Luleå kommun pågår just nu ett arbete med att ta fram en
utvecklingsplan för Luleå centrum. I denna plan ingår bland annat en
trafikstrategi för centrum. Alla trafikslags och trafikanters behov, problematik
m m lyfts i detta arbete. En del i trafikstrategin är frågan om hur vi löser
allmän parkering för besökande bilister och cyklister. En annan del är att se
vilka åtgärder som kan genomföras för att förbättra luften i centrum. Det finns
mycket att ta hänsyn till, centrum ska fylla många funktioner och vara
attraktivt och tillgängligt för handel, service, kultur, boende och arbetsplatser.
Stadsbyggnadsförvaltningen har fått medel budgeterat år 2018 för att utreda
ett nytt parkeringshus vid norra infarten till Luleå centrum. I dagsläget kan vi
inte ta ställning till om hela eller delar av Brännholms förslag ska genomföras
eller inte.
Sammanträdet
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
61
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
Beslutsunderlag
Beslut KF 2015-03-30, § 77 (bilaga)
Kommunfullmäktige
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
62
LULEÅ KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-03-30
§ 77
Medborgarförslag om ett bilfritt Luleå centrum
Ärendenr 2015/244-008
Jan-Ola Brännholm föreslår i medborgarförslag 2015-02-04 att parkeringshus
byggs utanför Luleå centrum och att transporter anordnas mellan
parkeringshusen och centrum.
Beslutsunderlag

Medborgarförslag från Jan-Ola Brännholm
Jan-Ola Brännholm
Kommunstyrelsen
Kansliet
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
63
64
65
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 33
Medborgarförslag gällande placering av
återvinningscentral
Ärendenr 2015/1695-008
Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå
Kommunfullmäktige har 2015-09-28 § beslutat överlämna medborgarförslaget
till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har sedan remitterat
förslaget till stadsbyggnadsnämnden för yttrande.
Keijo Lusikkakoski föreslår i ett medborgarförslag 2015-08-28 att en ny
återvinningscentral placeras på Örnäset där det tidigare fanns en grusbelagd
fotbollsplan. Fördelarna med en sådan placering är enligt förslaget att det
finns tillfartsvägar från två håll och att liten eller ingen bebyggelse finns i
direkt anslutning.
Stadsbyggnadsförvaltningen har följande kommentar till förslaget:
Detaljplaneläggning pågår för att pröva lämpligheten för en
kretsloppsanläggning (ny återvinningscentral och återvinningsmarknad) på
Lövskatan. Inför uppdraget till detaljplan pågick ett förvaltningsövergripande
arbete där alternativa lokaliseringar för nuvarande återvinningscentral och
återvinningsmarknad på Kronan utreddes. Val av lokalisering stod slutligen
mellan Örnäset och Lövskatan och där bedömdes området vid Lövskatan
lämpligare, bland annat ur aspekten att det är färre bostäder i närområdet.
Lokaliseringen på Örnäset är i gällande översiktsplan reserverad som
framtida område för förtätning med bostäder och arbetsplatser.
Sammanträdet
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
66
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
Beslutsunderlag
Yttrande 2016-02-04
Medborgarförslag från Keijo Lusikkakoski (bilaga)
Översiktsplanen
Beslut om planuppdrag, Plan- och tillväxtutskottet, 2014-12-08, §114
Kommunfullmäktige
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
67
LULEÅ KOMMUN
Kommunfullmäktige
2015-09-28
§ 207
Medborgarförslag gällande placering av
återvinningscentral
Ärendenr 2015/1045-008
Keijo Lusikkakoski föreslår i ett medborgarförslag att en ny
återvinningscentral placeras på Örnäset där det tidigare fanns en grusbelagd
fotbollsplan.
Fördelarna med en sådan placering är att det finns tillfartsvägar från två håll
och att liten eller ingen bebyggelse finns i direkt anslutning.
Beslutsunderlag

Medborgarförslag från Keijo Lusikkakoski
Keijo Lusikkakoski
Kommunstyrelsen
Kansliet
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
68
69
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 34
Årsuppföljning ( slutredovisning)
Ärendenr 2015/1974-04
Stadsbyggnadsnämnden beslutar godkänna underlaget för
nyckeltalsredovisningen som ska ingå i stadsbyggnadsnämndens
verksamhetsberättelse 2015.
Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta
godkänna underlaget för nyckeltalsredovisningen som ska ingå i
stadsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse 2015.
Stadsbyggnadsnämnden godkände 2015-01-28 § 16, stadsbyggnadsnämndens
verksamhetsberättelse 2015 exklusive nyckeltalsredovisningen.
I denna slutredovisning har förvaltningen sammanställt ett antal nyckeltal
som ska ge en mer detaljerad information eller indikation på om det inom
vissa områden går åt rätt håll i förhållande till de målsättningar som finns.
Underlag för nyckeltasredovisningen har sammanställts och ska ingå i
stadsbyggnadsnämndens verksamhetberättelse 2015.
Sammanträdet
Avdelningschef Lednings- & Verksamhetsstöd föredrar ärendet.
Beslutsunderlag


Nyckeltalsredovisning 2015 (bilaga)
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
70
••• Verksamhetsberättelse 2015
(Ny från 2015)
71
2
Innehållsförteckning
Uppdrag ....................................................................................................................................................... 4
Verksamhet ................................................................................................................................................. 4
Året som gått ............................................................................................................................................... 5
Framtid ......................................................................................................................................................... 6
Ekonomisk redovisning ........................................................................................................................... 7
Styrkort ........................................................................................................................................................ 8
SAMHÄLLE ..................................................................................................................................... 8
SERVICE .......................................................................................................................................... 8
MEDARBETARE............................................................................................................................. 8
EKONOMI ........................................................................................................................................ 8
Styrkort med analys .................................................................................................................................. 9
SAMHÄLLE ..................................................................................................................................... 9
Kommentar samhällsperspektivet ................................................................................................ 11
SERVICE ........................................................................................................................................ 13
Kommentar serviceperspektivet ................................................................................................ 13
MEDARBETARE........................................................................................................................... 16
Kommentar medarbetarperspektivet ........................................................................................ 16
EKONOMI ...................................................................................................................................... 18
Kommentar ekonomiperspektivet ................................................................................................ 19
Ekonomisk redovisning ......................................................................................................................... 19
Internkontroll ........................................................................................................................................... 24
Övrigt Samhälle .............................................................................................................................. 24
Tillgänglighet .................................................................................................................................. 24
Synpunktshantering ....................................................................................................................... 24
Ändamålsenlig verksamhet............................................................................................................ 24
Arbetsmiljö...................................................................................................................................... 24
Övrigt Medarbetare ....................................................................................................................... 25
Upphandling/Inköp/Avtal .............................................................................................................. 25
Kostnadseffektivitet........................................................................................................................ 25
Övrigt Ekonomi .............................................................................................................................. 25
Nyckeltal.................................................................................................................................................... 27
Inom stadsplaneringsområdet ................................................................................................... 27
Inom Va området .......................................................................................................................... 29
Inom drift och underhållsområdet ............................................................................................ 30
Inom ekonomiområdet ................................................................................................................ 30
72
3
Inom investeringsområdet .......................................................................................................... 31
Inom personalområdet ................................................................................................................ 33
Personal-HRstatistik2015 ....................................................................................................................... 34
73
4
Uppdrag
Stadsbyggnadsnämndens uppdrag är att i dialog med medborgare och andra aktörer bidra till ett
hållbart samhälle, att svara för god byggnadskultur samt god och estetiskt tilltalande stads- och
landskapsmiljö. Nämnden ska följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste
omgivning, ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande, fastighetsbildning, miljöoch naturvård samt planläggning av mark och vatten, inklusive antagande av detaljplaner och
områdesbestämmelser, men undantag för översiktsplanering. Nämnden ansvarar också för den del
av exploateringsverksamheten som inte hanteras av kommunstyrelsen.
Stadsbyggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende vatten – och avloppsförsörjning,
väghållning och trafikfrågor, parker, naturområden och lekplatser, skogsinnehav samt fastigheter
som inte förvalts av annan nämnd eller styrelse.
Nämnden är kommunens trafiknämnd enligt lag om nämnd för vissa trafikfrågor.
Verksamhet
Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar på uppdrag av; stadsbyggnadsnämnden. Tillsammans med
andra ska Stadsbyggnadsförvaltningen arbeta för att alla i Luleå ska kunna leva ett rikt och
utvecklande liv i en viljestark och växande region. Det gör vi genom att arbeta i kreativa och
effektiva processer för ett attraktivt samhällsbyggande. Förvaltningens roll är att säkra den röda
tråden från översiktplanen till stadsplanering, utförandet och drift och att utveckla arbetssätt och
rutiner för att förbättra förutsättningarna för ett målstyrt genomförande av översiktsplanens
intentioner.
Vi ska
• tillhandahålla boendemiljöer och intressanta arbetsplatsområden.
•ansvara för exploateringsverksamheten samt övriga markoch exploateringsekonomiska frågor
som inte handhas av kommunstyrelsen.
•tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunens verksamheter, och ansvara för förvaltning,
ombyggnad, tillbyggnad och nyproduktion av egna lokaler samt inhyrning av externa.
• förvalta och utveckla gator och gång- och cykelvägar så att hög trafiksäkerhet, god framkomlighet
och bra trafik- och boendemiljö främjas.
• förvalta och utveckla allmänna park- och naturmiljöer som är trygga, tillgängliga, upplevelse- och
rekreationsrika under alla årstider.
• inom verksamhetsområdet leverera dricksvatten till kunder, avleda och rena spillvatten samt
avleda dagvatten.
Förvaltningen ska ge en god service till de vi är till för exempelvis i fördelning av tomter till tomtkön
och framkomlighet på våra vägar.
74
5
Året som gått
Året som gått har varit ett ovanligt intensivt år på många sätt. På flera olika områden märks det att
Luleå är en kommun som kliver fram i Sverige som en förebild för hållbar tillväxt. Låg
ungdomsarbetslöshet, nöjda medborgare och ett tillväxtpris är några exempel.
I en sådan tillväxtfas behöver vi hålla fokus. Ett viktigt område för år 2015 har varit att prioritera
infrastrukturprojekt som följer översiktsplanens ordning för förtätning. Arbetet med den nya
stadsdelen Kronan har gått för högtryck och ett flertal förtätningsprojekt har börjat se dagens ljus,
inte minst i centrum, är några exempel.
Samtidigt som Luleå kommuns tillväxtstrategi är att växa genom förtätning är det viktigt att
fortsätta stärka landsbygden. Det har stadsbyggnadsnämnden gjort genom ett flertal insatser under
året. Några exempel är det påbörjade arbetet med en utvecklingsplan för Råneå, att flera åtgärder på
ledningsnätet och utbyggnaden av bräddreningsanläggningar startats i Antnäs och Alvik och att en
detaljplan som möjliggör en utökning av livsmedelshandeln i Antnäs vunnit laga kraft.
Förutom att prioritera utmaningen och behovet av både en tätare stad och en levande landsbygd
satsar vi stort på cykling. Luleå kommun vill bli Sveriges bästa cykelstad och detta har satt stor
prägel på prioriteringarna för 2015 och kommer så göra för åren som kommer. Bättre
halkbekämpning, bättre standard på befintliga gång- och cykelvägar såväl vinter som sommar och
ett tydligare sammanhängt cykelvägnät. Det är några områden inom vilka nämnden tagit viktiga
steg framåt. Totalt har ungefär 3,8 km cykelväg byggts under 2015, vilket ligger klart över
cykelplanens målsättning på minst två kilometer per år. Det har även skett omfattande
upprustningar av det befintliga gång- och cykelvägsnätet. Ytterligare arbeten för en bättre cykelstad
är att ett förslag på parkeringsnorm för cyklar är framtagen, ett spännande samarbete med
universitetet om vintercykling har inletts och att kommunen deltar i nätverket Svenska cykelstäder.
Tyvärr visar resultaten från den kontinuerliga mätningen av antalet cyklister som görs vid
Mjölkuddsbanken ingen ökning av antalet cyklister. Snarare en liten minskning jämfört med tidigare
år. Detta kan bland annat bero på att cyklister väljer andra vägar eller att vädret inte varit det bästa.
Under året har arbete med beteendepåverkan endast kunnat bedrivas i liten skala, vilket också kan
ha inverkat.
Nämndens målsättning var att under året genomföra minst en medborgardialog med fokus på barn
och unga. Det har tyvärr inte genomförts vilket nämnden beklagar. Att möta medborgarnas
drömmar och farhågor i olika frågor är en av de viktigaste uppgifterna för nämnden och här
behöver vi bättra oss inför kommande år. Positivt är dock att det ständigt sker dialog med
medborgare i andra former, samt att såväl politiker som tjänstemän gått en utbildning i ämnet
medborgardialog, vilket borde ge förutsättningar till goda formaliserade medborgardialoger i
framtiden.
Lenita Ericson
Stadsbyggnadsnämnden ordförande
75
6
Framtid
Klimatavtalet i Paris 2015 ställer krav på omställning i hela världen. I Luleå finns också tydliga
politiska mål kring exempelvis färdmedelsval, partikelhalter och grönstrukturens betydelse.
Hållbarhetsfrågorna kommer att ha ännu mer fokus där den sociala hållbarheten blir allt viktigare.
Det vittnar inte minst flyktingsituationen om. Det är viktigt att kommunerna har en bra beredskap
för att kunna hantera det som händer. Det ökar behovet av att prioritera resurserna rätt vilket kan
innebära stora förändringar i hur kommunen kommer att se ut i framtiden.
Det råder fortsatt bostadsbrist i Luleå. Utmaningarna är att skapa förutsättningar för alla sorters
bostäder, vilket är ett arbete som behöver göras i samverkan med flera aktörer på såväl nationell,
regional som lokal nivå. Det som byggs i framtiden måste vara möjligt att anpassa efter ändrade
behov, t.ex. kommer vi behöva dimensionera byggnader så att de kan användas både för boende
alternativt som lokaler.
Konkurrensen om var företag väljer att etablera sig och människor väljer att bosätta sig handla
mycket om attraktiva identitetsskapande miljöer. Kommunen behöver jobba mer med att förstärka
det unika med platsen Luleå som exempelvis att se mörkret som en tillgång för ljussättning av
platser där människor kan vistas.
Det kommer fortsättningsvis att ställas krav på infrastruktursatsningar som främjar både tillväxten
och klimatet.
Det finns tydliga tecken på att Plan- och bygglagen, och annan lagstiftning som påverkar vår
verksamhet, kommer att fortsätta vara i förändring, vilket inte alltid momentant bidrar till
effektivitet. När praxis och metoder är oklara går mycket tid åt till att arbeta med förändringsprocesser, och juridisk kompetens blir allt mer centralt.
Ett ökat medborgarinflytande är en självklarhet. Förväntningarna på kommunen när det gäller att
föra dialog med medborgare ökar. Kompetens om hur dialogerna ska genomföras kommer att öka i
takt med att utbildningar genomförs och fler och fler dialoger hålls.
Kunder/invånare ställer fortsatt höga krav på tillgänglighet, kvalitet och ett effektivt resursutnyttjande i den kommunala servicen. Kommunen ses som en tjänsteleverantör och kraven
kommer att öka på att kommunen kan kommunicera vilka tjänster som erbjuds och hur väl dessa
utförs.
Den arbetsrelaterade ohälsan ökar. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i
relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning, är exempel på vad som ligger
bakom den här typen av arbetssjukdomar. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på de här
orsakerna har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Kommunen som arbetsgivare behöver
prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen. Det är helt avgörande för att
tillväxt ska kunna uppnås. Det handlar om att säkra kompetensen.
76
7
Ekonomisk redovisning
Resultaträkning, tkr
Verksamhetens intäkter
Investeringsredovisning, tkr
1 053 507
Verksamhetens kostnader
-889 580
Kapitalkostnader
-391 845
Nettokostnader
-227 918
Kommunbidrag
Resultat
228 233
315
Antal månadsanställda per 31 december
Tillsvidareanställda
Nettoinvestering
317 113
Årsbudget
687 690
Avvikelse
370 576
77
Visstidsanställda
432
18
8
Styrkort
SAMHÄLLE
KS Målområden
Nämnd-/Bolagsmål
Mål för att: Genomföra programmens intentioner i koncernövergripande samverkan
Utveckla den strategiska lokalförsörjningen i samverkan
med berörda verksamheter och aktörer
Fastställa trafikstrategi för centrum
Utvecklingsplanerna för Centrum och Råneå ska ha gått
igenom förstudiefasen och själva arbetet ska ha påbörjats
Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska nå så långt som
möjligt i sin kunskapsutveckling
Säkra skolvägar - fler barn ska tryggare kunna färdas till
skolan
Mål för att: Bygga för 10 000 fler
Stärka landsbygden - insatser i samlande byar utifrån
översiktsplanens intentioner
Världsarvet – bidra till en god förvaltning samt utveckling av området som attraktivt besöksmål
Fler som cyklar - andelen resor med cykel ska öka till
minst 20 % fram till 2020
Fastställa långsiktig planering avseende verksamhetsområdet för vatten och avlopp
SERVICE
KS Målområden
Nämnd-/Bolagsmål
Mål för att: Ge en värdeskapande service med god tillgänglighet
Kommunicera och följa upp nya servicedeklarationer
Genomföra minst en medborgardialog med fokus på barn
och unga enligt fastställd modell för medborgardialog
Utveckla effektivare vinterväghållning för fotgängare och
cyklister
Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra
resultat av utförd service
Fokus på verksamhetsutveckling - utveckla den systematiska uppföljningen av felanmälan
MEDARBETARE
KS Målområden
Nämnd-/Bolagsmål
Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva
gott ledarskap
Chefer ska ha färre än 25 direkt underställda senast 2016
Mål för att: Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser
Färre medarbetare ska uppleva arbetsrelaterad stress
jämför med 2013
EKONOMI
KS Målområden
Nämnd-/Bolagsmål
Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag)
Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder
Ekonomin ska vara i balans
Planerat underhåll - upprätta och utveckla
underhållsplaner inom samtliga verksamhetsområden
Prioritera infrastrukturprojekt som följer översiktsplanens ordning för förtätning
78
9
Styrkort med analys
SAMHÄLLE
Nämnd-/Bolagsmål
Analys
Utveckla den strategiska lokalförsörjningen i samverkan
med berörda verksamheter och aktörer
Arbete pågår med att utveckla arbetssätt kring förfrågningar
om lokalisering, t ex när det gäller process, avvägning/prioritering och konsekvensbedömning. I detta ingår
även arbetssätten kring investerings- och exploateringsbudgeten som påbörjats på kommunövergripande nivå och som
på förvaltningsnivå fortsätter 2016. Under året har lokaliseringsutredningar genomförts gällande förskolor, gruppbostäder, hälsocentraler, flyktingbostäder, studentbostäder samt
brandstation.
Trafikstrategin ska med utgångspunkt i översiktsplanens
program förtydliga och fördjupa intentionerna rörande trafikförsörjning. Trafikstrategin ingår tillsammans med parkeringsstrategin i arbetet med utvecklingsplan för centrum.
Arbete har inletts med en arbetsgrupp
,samhällsutvecklingskontoret leder arbetet och stadsbyggnadsförvaltningen bidrar. I maj hölls en workshop med berörda tjänstemän. Just nu pågår exempelvis delutredningar
kring rutnätstaden och Smedjegatan, som är färdigställd.
Fastställa trafikstrategi för centrum
Nästa år ska trafikstrategin fastställas.
Utvecklingsplanerna för Centrum och Råneå ska ha gått
igenom förstudiefasen och själva arbetet ska ha påbörjats
Arbetet med utvecklingsplanerna är igång och förstudiefasen
är genomförd.
Säkra skolvägar - fler barn ska tryggare kunna färdas till
skolan
Ett antal åtgärder för att öka säkerheten längs barns skolvägar
genomförs. Exempelvis byggs ny gång- och cykelväg längs
Kronbacksvägen och längs en del av Stadsövägen vid Kyrkbyn. Även i Rutvik förbättras gång- och cykelkopplingen till
skolan. I bostadsområden, t ex på Kronan, har hastighetsbegränsningen sänkts till 30 km/h.Under året har förvaltningen
genomfört ett antal entreprenadarbeten i form av hastighetsdämpande åtgärder kopplade till barns skolväg.Övergångsställe vid förhöjd korsning Montessori/Nya
läroverket är också färdigställt. Arbetet har skett med hastighetsdämpande åtgärd Skärgårdsvägen, Bensbyn.
Förvaltningen har också deltagit i arbetet med dialog och
konsekvensbedömningar av Framtidens skola, där bra skolvägar är en av flera viktiga aspekter inför kommande beslut
kring ny skolstruktur under 2016.
Att arbeta med säkra skolvägar är ett arbete som alltid behövs
och aldrig blir helt klart. Förvaltningen bedömer att de åtgärder som är genomförda under 2015 har bidragit till att fler
barn har fått säkrare skolvägar.
Råneå, Antnäs och Persön benämns i översiktsplanen som
samlande byar.
Stärka landsbygden - insatser i samlande byar utifrån
översiktsplanens intentioner
En trygghetsvandring har genomförts i Råneå, där deltagarna
identifierade ett antal brister som kommer att åtgärdas under
den kommande tiden. Även synpunkter kom upp som kommer att tas med i det pågående arbetet med utvecklingsplan
för Råneå.
Arbetet i Jämtön fortsätter med inmätning av ledningsnätet
och inkoppling av ny vattenbrunn.Inmätning utförd men
modulering kvarstår, så även upprättande av vattenskyddsområden för Jämtön, Råneå och Högsön. I Råneå pågår ombyggnationer av ledningsnät t ex Småhusvägen.Ett långsiktigt
projekt pågår som syftar till att gå igenom hela Va-systemet
från råvatten till utlopp från reningsverk i en by per år.
Flera åtgärder på ledningsnätet, utbyggnaden av bräddreningsanläggningar i genomförs i Antnäs och Alvik. Insatser
för dessa byar finns föreslagna i både drift- och investeringsbudgeten.
En detaljplan som ska göra det möjligt att utöka livsmedelshandeln i Antnäs har vunnit laga kraft.
79
Arbete pågår med att sälja och avyttra tomter i våra samlade
byar. Det finns dock fortfarande kvar lediga tomter i byarna.
10
Nämnd-/Bolagsmål
Analys
Under året har fastigheter i Klöverträsk sålts till församlingen
i byn som skall bygga om de lokalerna till bostäder. Mark i
Rutvik har köpts in för att möjliggöra för nya arbetsplatsområden.
Anslutning av fastigheterna till bredband har genomförts och
kommer att genomföras där möjlighet erbjuds.
Tillståndsbedömning av det enskilda vägnätet har skett i såväl
stad som landsbygd. Tillståndsbedömningen syftar till att
förtydliga behovet av reinvesteringar.
Världsarvet – bidra till en god förvaltning samt utveckling av området som attraktivt besöksmål
Förvaltningen har tillsammans med andra förvaltningar och
aktörer förnyat förvaltningsplanen för Världsarvet. I samarbete med Trafikverket har kommunen utrett hur utformningen av gator inom Världsarvet kan utvecklas. Ett avtal är
undertecknat avseende dess finansiering.
Fortsatt god förvaltning av fastigheterna i Världsarvet sker
däribland pågår färdigställande av nya parkeringsplatser till
hyresgästerna och ledningsnätsarbete utförs i samråd med
länsantikvarie.
Förvaltningen har en aktiv roll i planeringen av jubileumsfirandet av Världsarvet 2016.
Under året har flera förbättringar av infrastrukturen för
cykling, exempelvis genom att nya sträckor cykelväg byggs
längs Kronbacksvägen, inom Östra länken-projektet, i Kyrkbyn, i Björsbyn och i Rutvik. Totalt har ungefär 3,8 km cykelväg byggts under 2015, vilket ligger klart över cykelplanens
målsättning på minst två kilometer per år.Det har även skett
upprustning av befintliga gång- och cykelvägsnätet på
Vänortsvägen 200 m, Bergviken 600 m, Porsön 530 m, Stadsön
800 m.
Fler som cyklar - andelen resor med cykel ska öka till
minst 20 % fram till 2020
Arbete pågår också med att ta fram en parkeringsnorm för
cyklar och ambitionen är att ett förslag till beslut ska ligga
framme före årsskiftet.
Resultaten från den kontinuerliga mätningen av antalet cyklister som görs vid Mjölkuddsbanken visar dessvärre ingen
ökning av antalet cyklister, snarare en liten minskning jämfört
med tidigare år. Detta kan bero på att cyklister väljer andra
vägar, att vädret inte varit det bästa eller på andra faktorer.
Ökningen har alltså hittills uteblivit trots det arbete med
förbättrad infrastruktur som hela tiden pågår. Under året har
arbete med beteendepåverkan endast kunnat bedrivas i liten
skala, vilket också kan inverka.
Ett nytt mätinstrument sätts nu upp på Malmuddsviadukten,
som också är en av de stora cykelinfarterna till centrum.Detta
tillsammans med resvaneundersökningen ger förhoppningsvis ett utökat kunskapsunderlag som kan öka möjligheten att
nå målet till 2020.
Under sommaren har tillståndsbedömning av gång- och
cykelvägnätet genomförts. Tillståndsbedömningen syftar till
att förtydliga behovet av reinvesteringar. Färdigställd rapport
februari 2016.
Ett samarbete med universitetet om vintercykling har inletts,
och kommunen deltar i nätverket Svenska cykelstäder.
I det pågående projektet med att ta fram en "grön-, vit-, och
blåplan" ingår bland annat att ta fram en långsiktig planering
för verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Arbetet med
GVB-planen leds av samhällsutvecklingskontoret och bedrivs
i flera delprojekt, t ex för grönstruktur, för dagvatten samt för
spill- och dricksvatten.
Fastställa långsiktig planering avseende
verksamhetsområdet för vatten och avlopp
Ett underlag för politiskt beslut är framtaget för att fastställa
en långsiktig prioriteringsordning för utbyggnad av VA.Det
pågår även arbete för att säkerställa markåtkomst för VAutbyggnad på Svartön.
Revidering av verksamhetsområde för Hällbacken och Leide
är beslutad
80
11
Kommentar samhällsperspektivet
Under året har efterfrågan stärkts ytterligare, både från de som söker bostad och från nya
bostadsaktörer, vilket har intensifierat arbetet med nya bostäder. På t ex Kallkällan, Klintbacken, i Södra hamn, på Björkskatan, Porsön, Kronan och i centrum pågår arbete med detaljplaner för bostäder, totalt cirka 850 bostäder.
För Kronandalen har ett kvalitets- och gestaltningsprogram framtagits som syftar till
närmare 2 000 nya bostäder. Projektledaren har en projektgrupp på ca 17 personer som
jobbar med att bygga en ny stadsdel på Kronan.
Perspektiv Kvalitets- och gestaltningsprogram 2015. Illustration Strategisk Arkitektur
Planprogram Kronanvägen, Skutviken och Munkeberg strand har framarbetats och bedöms
antas under 2016. På Kronan är detaljplanen för Tallkronanskolan antagits och de två första
detaljplanerna för bostäder i Kronandalen är i gång. Detaljplanearbete för flytt av befintlig
återvinningscentral från Kronan pågår.
Tillskapandet av fler bostäder har även skett genom fördjupade uppdrag i trygghetsbostäder, studentbostäder, flyktingbostäder men också för ett långsiktigt tryggande av olika boendeformer. Verksamheten har arbetat med detaljplaner för trygghetsbostäder, i Mjölkudden, på Bergnäset och i Gammelstad. Nya studentbostäder uppförs på universitetsområdet.
Under året har också lokaliseringsutredningar för hälsocentraler, flyktingbostäder, brandstation, gruppbostäder och förskolor. Ett större arbete har också bedrivits med konsekvensbeskrivning och dialog kring förslag till ny skolstruktur. Under året har flertalet dialoger
med medborgare, fastighetsägare och byggherrar liksom studieresor genomförts.
En växande stad behöver förutom planering för nya bostäder även upprätthålla god standard och skapa nya miljöer för boende och vistelse. Lekplatser, parker, gångstråk och rekreationsområden får ännu större betydelse i takt med att staden förtätas. Under året har arbete
med Grön-, vit-, blåplanen pågått. Upprustning av lekplatser och parker har skett i exempelvis Skutviksparken, Kronanbacken, Lulsundsberget, Gültzauudden och Hermelinsparken.
81
12
Under 2015 har arbete med utvecklingsplaner för centrum, Hertsön och Råneå inletts. I
samband med utvecklingsplan för centrum pågår bland annat arbete med trafikstrategi,
men också inventering av värdefulla kulturmiljöer. Kulturmiljöinventeringen delfinansieras
av Länsstyrelsen i Norrbotten.
För att fler ska välja att gå och cykla har vi byggt närmare 4 km nya cykelvägar, t ex längs
Kronbacksvägen, inom Östra länken-projektet, i Kyrkbyn, i Björsbyn och i Rutvik. Detta
ligger över cykelplanens målsättning om minst två kilometer per år. Vi har också satt upp
en ny cykelbarometer vid Malmuddsviadukten, deltagit i Hållbarhetsveckan och genomfört
en resvaneundersökning.
På södra hamnplan uppstod under sommaren en helt ny mötesplats när vi tillsammans med
andra aktörer skapade Södra strand, vilket blev mycket uppskattat bland medborgarna.
Verksamheterna har arbetat med Luleås VA-plan inom ramarna för GVB-Plan (Grön-, vitoch blåplan) där kommunfullmäktige i december fattade ett principbeslut över vilka riktningar utbyggnaden av Luleås bostäder och arbetsplatser kommer att ske den närmaste 10år.
Ett annat stadsutvecklingsprojekt som dragit igång är Resecentrum/Östra stranden med en
upphandlad projektledare och en intern arbetsgrupp som även kommer att omfatta Trafikverket under 2016.
Under våren och sommaren arbetade verksamheten tillsammans med externa konsulter för
att ta fram ett exploateringsavtal för projektet Kuststad i Södra hamn. Detta avtal blev klart
så att detaljplanen kunde antas av kommunfullmäktige i augusti. Detaljplanen har dock
blivit överklagad så den har inte vunnit laga kraft ännu.
I centrum pågår bland annat detaljplanearbeten för kvarteren Laxen, Flundran, Hägern,
Katten och Fågeln samt för Landsgatan/Kungsgatan, Malmudden och Ettans båthamn.
82
13
SERVICE
Nämnd-/Bolagsmål
Analys
I juni beslutade nämnden anta två servicedeklarationer; en
avseende "Parker, lekparker och naturområden" samt en som
avser "Dricksvatten". Dessa finns publicerade på kommunens
hemsida.
Kommunicera och följa upp nya servicedeklarationer
Självdeklarationen "Vinterväghållning" har behandlats i stadsbyggnadsnämnden under kvartal 4. Antagande väntas ske i
januari 2016.
Genomföra minst en medborgardialog med fokus på
barn och unga enligt fastställd modell för medborgardialog
Dialog med medborgare pågår ständigt i olika former, men
medborgardialog med barn och unga utifrån den fastställda
modellen har inte genomförts under året. Däremot har
tjänstemän gått en utbildning i ämnet medborgardialog.
Utveckla effektivare vinterväghållning för fotgängare och
cyklister
I syfte att effektivisera vinterväghållningen har en rapport
som beskriver olika halkbekämpningsmetoder tagits fram.
Syftet är att kunna få fler verktyg att använda vid
vinterväghållning. Stadsbyggnadsnämnden har fattat beslut
om användning av salt som komplement i
vinterväghållningen.
Förvaltningen deltar i två examensarbeten som handlar om
hur drift och underhåll påverkar cyklisters framkomlighet och
tillgänglighet. Dessutom deltar förvaltningen i ett forskningsprojekt tillsammans med CDT för att titta på hur man kan öka
vintercyklingen.
Dialog har hållits med ny vinterentreprenör om möjligheten
att ploga huvudcykelstråk sammanhängande. Fyra cykelstråk
kommer att plogas sammanhängande under vintersäsongen
15/16.
I verktyget DeDU registreras de felanmälningar/synpunkter
som inkommer via hemsidan eller direkt via telefon till förvaltningens kundtjänst. Dessa omhändertas i de verksamheter
som berörs. Inom fastighetsområdet sker en systematisk
uppföljning av felanmälan varje månad. Utbildning av personal angående avtal och hyreslagen genomförs. Informationslappar vid åtgärder i lokal/lägenhet är framtagen och skall
lämnas till hyresgästerna av Drift och underhåll och entreprenörer.
Fokus på verksamhetsutveckling - utveckla den
systematiska uppföljningen av felanmälan
Inom drift och underhållsområdet samlas nedskräpningsärenden i en kartdatabas för att tydliggöra var behovet av nya
papperskorgar är störst samt indikera tömningsfrekvens för
befintliga. Inom Bygg och Drift följs statistik från felanmälansystem regelbundet upp. I syfte att hitta långsiktiga lösningar
vid ofta förekommande fel sker ett nära samarbete inom
fastighetsområdet.
Metoder för att hantera och sammanställa synpunkter finns,
men ska förfinas i det arbete som pågår. Detta som en del i
arbetet med att tydliggöra prioriteringar som ligger till grund
för förslag till investeringsbudget och annan verksamhetsplanering.
Kommentar serviceperspektivet
Stadsbyggnadsförvaltningen ska tillhandahålla en fungerande vardag till
kommuninvånarna.
En kranvattentävlingen arrangerad av Svenskt vatten gick av stapeln på Måttsunds skola
den 15 september. Luleå tävlade med det ”gamla” vattnet, men fick ändå ett hedersomnämnande med motivering: ”Aptitretande, neutralt och mycket törststäckande vatten.”
Dricksvattnet i Luleå har levererats i stort sätt utan allvarlig och långvarig störning under
året. Ett flertal kortvariga störningar har dock förekommit som en följd av entreprenadarbeten kopplade till Östra länken projektet, samt inkoppling av de nya huvudledningarna
från vattenverket.
83
14
Ett sms-varningssystem för driftstörningar, UMS, har tagits i drift under året.
Drifttagning av det nya vattenverket i Gäddvik har under året slutförts och rivningen av det
gamla verket från 1954 har inletts. Även nya matarledningar mot Luleå har tagits i drift under hösten och sedan oktober 2015 levereras dricksvatten till Luleåområdet från det nya
verket. En investering för framtiden som kommer att producera dricksvatten till Luleå åtminstone 50-60 år framöver.
Ett område som tilldrog sig ovanligt stor uppmärksamhet i början av året var snöandet och
därmed också snöröjningen. Alla snöröjningsfordon arbetade ca 1 100 tim varje dygn första
veckan för att få någorlunda framkomliga vägar, sedan gick det åt ca 10 000 tim under
februari för att frakta bort snön till tippar.
En ny verksamhet har sett dagens ljus i
kommunen och det är biogasverksamheten och i och med det har förvaltningen
åtgärdat en del i handlingsplanen Åtgärdsprogram för förbättrad luft. Biogasen kan användas som ett klimatsmart
alternativ till bensin och diesel i både lätta
och tunga fordon. Det är då ett drivmedel
som ger väldigt låga koldioxid- och partikelutsläpp. I första skedet kommer biogas/fordonsgas att levereras till LLT (bussar) och Luleå kommuns tjänstefordon.
Leveranserna till bussar och bilar har så
småningom kommit igång och slutbesiktningen av fordonsuppgraderingen skedde
i oktober. Invigningen av tankstället vid
LLT på Midgårdsvägen genomfördes 29
augusti.
Trots en sen övertagande från leverantören har kommunen levererat 120 000kg
fordonsgas till fordon.
Under året har dialog/möten hållits med leverantörer för att ta reda på hur de uppfattar oss
som beställare samt delge våra synpunkter på dem.
84
15
Under våren avvecklades det
kommunala bolaget Luleå Expo. I
enlighet med politiskt beslut fördes
arrangemanget Luleå hamnfestival
över till stadsbyggnadsförvaltningen.
Hamnfestivalen genomfördes på ett
mycket bra sätt.
85
16
MEDARBETARE
Nämnd-/Bolagsmål
Chefer ska ha färre än 25 direkt underställda senast 2016
Analys
Inom förvaltningen finns ett antal arbetsledarna på lokalvård
som har fler än 25 direktunderställda medarbetare.
På sektion Lokalvård begränsas förstärkning av arbetsledning
delvis av ekonomiska faktorer. Här har istället ett arbete om
hur administrativ avlastning kan frigöra mer tid till arbetsledning inletts.
Färre medarbetare ska uppleva arbetsrelaterad stress
jämför med 2013
Resultatet från medarbetarenkäten nov 2015 visar följande:På
frågan om man under de senaste 12 månaderna känt av stress
på grund av arbetet (ex sömnsvårigheter, magbesvär) svarar
47% ja och 53%nej. År 2013 svarar medarbetare 42% ja 58%nej
inom tidigare tekniska förvaltningen och 65 % ja 35 % nej på
tidigare stadsbyggnadskontoret. Bedömningen är att det skett
en ökning av medarbetare som svara ja på frågan om stress.
Kommentar medarbetarperspektivet
Förvaltningen har lagt grunden för ett ledningssystem och tagit fram en gemensam målbild
"Vi ska vara en nationell förebild avseende effektiv och attraktiv
stadsbyggnad: med tydliga mål och ett helhetstänk.
Vi strävar efter att vara tillväxtskapande och möjliggöra en hög
delaktighet. Medarbetarna ska veta vilka arbetsformer och
prioriteringar som gäller."
Målbilden har varit utgångspunkten i arbetet med att få till en effektiv stadsbyggnad. Det
handlar om att tydliggöra arbetssätt och strukturer och tydliggöra ansvar i förvaltningen.
Exempelvis har ett nytt arbetssätt för tidiga skeden i planeringsprocessen tagits fram i
samarbetet med samhällsutvecklingskontoret. Arbetssättet ska nu prövas, utvärderas och
förfinas. Hittills är resultatet lovande.
Ledningssystemet ska fungera som ledning och stöd till chefer och medarbetare. Det ska
tydliggöra roller och uppdrag, öka öppenhet och transparens om vad förvaltningen jobbar
med och hur. Det ska minska den organisatoriska sårbarheten, öka uppföljningsbarhet och
kontrollen vilket torde bidra till bättre förutsättningar för både chefer och medarbetare.
Den arbetsrelaterade ohälsan ökar i hela landet. Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning, är
exempel på vad som ligger bakom den här typen av arbetssjukdomar.
Förvaltningen redovisar en sjukfrånvaro på 4,8 %. Detta att jämföra med kommunens totala
sjukfrånvaro som för året är 7,0 %. Sjukfrånvarostatistiken uppdelat mellan män och
kvinnor visar på en betydande skillnad. Den totala sjukfrånvaron för kvinnor i
förvaltningen är 7,0 % medan den totala sjukfrånvaron för männen är 2,7%. Ett
examensarbete avseende sjukfrånvaron ur ett könsperspektiv har gjorts inom tre
administrativa avdelningar. Redovisning av resultatet har skett. En ny undersökning har
påbörjats där yrkesarbetare ska jämföras.
Inom arbetsmiljöområdet pågår aktiviteter såsom framtagande av rutin för psykosocial
86
17
skyddsrond och ett antal riskbedömningar har genomförts i samband med organisationsförändring och omflyttningar. Medarbetare är delaktiga i den förändringsprocess som pågår, och har t ex arbetat i grupper kring lokaler, administrativ struktur, trivselskapande
åtgärder och processkartläggningar. Gemensamma aktiviteter har också genomförts för att
lära känna varandra och den nya organisation vi arbetar i.
I syfte att skapa attraktionskraft deltar
förvaltningen på mässor och arbetsmarknadsdagar som exempelvis Luleå tekniska
universitets LARV-dagar. I år deltog förvaltningen bland annat på ett ingenjörsevent och i marknadsföringssyfte gjordes
en film som visar hur spännande det är
att jobba i Luleå kommun. Filmen var
mycket uppskattad.
Bild från Youtube
87
18
EKONOMI
Nämnd-/Bolagsmål
Analys
Verksamheterna ger totalt sett ett litet överskott trots ökade
kostnader för vinterväghållning och lokalbanken mm.
Ekonomin ska vara i balans
Planerat underhåll - upprätta och utveckla underhållsplaner
inom samtliga verksamhetsområden
På cirka 80 % av kommunala verksamhetslokaler finns en aktuell
underhållsplan.
På anläggningar som finns inom vatten och avlopps verksamhetsområde genomförs skydds- och underhållsbesiktningar på
samtliga anläggningar (pumpstationer, tryckstegringar,
vattenverk och avloppsreningsverk) en gång per år. Det ligger till
grund för underhållsplaner på anläggningar.
Spolplaner för renspolning av spilledningar finns för ca 100
ställen i ledningsnätet. Renspolning sker med viss frekvens för att
förebygga driftproblem.
Projekt för kontinuerlig förebyggande spolning av dricksvattenledningssystemet i Luleå pågår. Renspolning av Bensbyns
ledningsnät kommer att genomföras under året.
En konsult har utfört tillståndsbedömning av vägnätet. Tillståndsbedömningen syftar till att förtydliga behovet av reinvesteringar.
Delredovisning av rapport har skett under kvartal 3. Färdigställd
rapport kommer i februari 2016 enligt ursprunglig tidplan.
Arbete pågår med att inventera träd och tillgängliggöra
parkdatabasen.
Fokus har i hög grad legat på förtätning i centrum, den nya
stadsdel som ska växa fram på Kronan samt även på omvandlingen av Skutviken - det vill säga infrastrukturprojekt som
följer översiktsplanens ordning för förtätning.
Prioritera infrastrukturprojekt som följer översiktsplanens
ordning för förtätning
I centrum pågår bland annat detaljplanearbeten för kvarteren
Laxen, Flundran, Hägern, Katten och Fågeln samt för Landsgatan/Kungsgatan, Malmudden och Ettans båthamn.
På Kronan är detaljplanen för Tallkronanskolan antagits och de
två första detaljplanerna för bostäder i Kronandalen är i gång.
Även arbete med detaljplaneprogrammet för Kronanvägen pågår.
Under året har ett kvalitets- och gestaltningsprogram för
Kronandalen framarbetats som tydliggör och fastställer viktiga
aspekter inför kommande detaljplanearbeten. Detaljplanearbete
för flytt av befintlig återvinningscentral från Kronan pågår.
Arbetet med Östra va-länken med tillhörande trafik- och
landskapsdelar pågår och följer tidplan.
För områdena Munkebergsstrand och Skutviken har arbete
utförts med två planprogram. De båda planprogrammen är inte
slutförda.
88
19
Kommentar ekonomiperspektivet
Ekonomisk redovisning
tkr Investeringsredovisning
Driftbudget
Intäkter
Budget
1 053 507 Inkomster
Utfall
Avvikelse
22 146
227 107
-204 961
Kostnader
-889 580 Utgifter
-647 163
-508 194
-138 969
Kapitalkostnader
-391 845 Nettobudget
-625 017
-281 087
-343 930
Nettokostnader
-227 918 Exploateringsredovisning
38 583
30 739
7 844
-101 255
-66 765
-34 490
-62 672
-36 026
-26 646
Inkomster
Kommunbidrag
228 233 Utgifter
Resultat
315 Nettobudget
Kommentar till resultaträkning
Avdelning/verksamhet
Budget
Utfall
Politisk verksamhet
1 626
1 721
-95
Ledning- och verksamhetsstöd
9 735
8 690
1 045
115
-115
-5 710
3 474
Investering
Projektutveckling
-2 236
Stadsplanering
Avvikelse
20 461
18 190
2 271
159 660
169 714
-10 054
Fastigheter
23 058
19 430
3 600
- lokalbank
8 751
15 740
-6 989
Drift- och underhåll
Vatten och avlopp
Oförutsett
7 178
Totalt
228 233
7 178
315
227 890
Årets resultat blev ett litet överskott på 315 tkr trots ökade kostnader och minskade intäkter inom
verksamheterna på förvaltningen.
Största avvikelsen finns på vinterväghållningen där det blev ett underskott om 12 600 tkr.
De ökade kostnaderna beror främst på det kraftiga snöfallet som inträffade 29 januari – 1 februari,
vilket medförde att plogning samt bortforsling av snö genomfördes i stor omfattning.
Nederbörden under de fyra dygnen var 90 cm, vilket är ett snörekord. Även
halkbekämpningsinsatser har genomförts i mycket större omfattning än under ett normalår.
Under året har 17 000 ton halkbekämpningsmaterial använts jmf för hela 2014, som var 20 000 ton
(normalår 8 000 ton). Nedan redovisas antal plogsvängar under de senaste fem åren.
Plogsvängar
2011
2012
2013
2014
2015
Huvudgator
28
32
18
14
23
GC-väg
31
37
23
20
28
Bostadsgator
7
9
10
10
12
89
20
För att parera de ökade kostnaderna för vintern minskades beläggningsarbeten som belastar
driften med 5 600 tkr. En del av beläggningsunderhållet har istället belastat investeringsbudgeten,
vilket stämmer väl överens med det arbete kring komponentavskrivning som har påbörjats.
Även ett minskat underhåll med 3 400 tkr på belysning under året på grund av att upphandlingen
som genomförts blev överklagad bidrog till att kompensera underskottet på vinterväghållningen.
Lokalbanken visar på ett underskott om 7 000 tkr och det beror bland annat på att nämnden inte
fick det utökade kommunbidraget för år 2015-2017 som begärdes under hösten 2014. För år 2015
innebar det att det saknas 4 047 tkr i kommunbidrag jämfört mot det uppskattade behovet i
budgeten. Utöver det har bland annat kostnader för Seminariet tillkommit och belastat
lokalbanken fram till försäljningen 2015-09-01.
Budgeten för snöröjning vid kommunala lokaler har överskridits med 11 400 tkr på grund av den
snörika vintern och detta har parerats med minskade energikostnader, 8 700 tkr och
kapitalkostnader, 2 500 tkr. Energiförbrukningen minskade på fastigheter tack vare en gynnsam
vinter samt att genomförda energieffektiviseringsåtgärder under 2014 nu ger helårseffekt.
Minskade intäkter med 1 300 tkr för tomträttsavgälden till följd av många friköp av tomträtter.
Samtidigt ökar intäkterna för tomtköersättningen med 180 tkr.
Avdelning Vatten och avlopp har ett underskott på 4 833 tkr som kommer att avräknas mot
skulden som finns till VA- kollektivet.
Förenklad resultaträkning för VA- år 2015:
2013
2014
2015
143 837
155 144
157 353
-7 706
-11 196
4 833
136 131
143 948
162 186
Kostnader
-81 875
-88 329
-99 313
Avskrivningar
-32 824
-33 845
-38 326
Nettokostnader
-114 699
-122 174
-137 639
-21 432
-21 774
-24 547
-136 131
-143 948
-162 186
Tkr
VA-verksamhetens intäkter
Intäkter
Förändring skuld till abonnentkollektivet
Summa intäkter
VA-verksamhetens kostnader
Finansiella kostnader
Summa kostnader
Budgeten för biogasverksamheten var baserad på helåret 2015 och intäkter och kostnader uppgick
till 4 500 tkr. Utfallet blev betydligt lägre, intäkter 1 721 tkr och kostnader 2 072 tkr som gav ett
underskott på 351 tkr. Anledningen till minskningen är att projektet blev försenat och
slutbesiktningen av fordonsuppgraderingsanläggningen i Uddebo godkändes först i oktober.
Trots ett sent övertagande från entreprenören har kommunen levererat 120 000 kg fordons gas.
Invigningen av tankstället vid LLT på Midgårdsvägen genomfördes 29 augusti.
90
21
Investerings- och exploateringsredovisning
Investeringsredovisning, tkr
Budget
Utfall
Avvikelse
22 146
227 107
-204 961
Utgifter
-647 163
-508 194
-138 969
Netto
Exploateringsredovisning, tkr
Inkomster
Utgifter
-625 017
-281 087
-343 930
38 583
-101 255
30 739
-66 765
7 844
-34 490
-62 672
-36 026
-26 646
-687 689
-317 113
-370 576
Inkomster
Netto
Totalt investering- och
exploatering
Investeringsredovisningen visar ett väldigt lågt utfall, vilket beror på att försäljningar av både
fastigheter och tomträtter genomförts under året till mycket höga belopp som inte var
budgeterade.
Försäljningen till Rikshem av fyra vård- och omsorgsboende samt del av Kronan gav Luleå
kommun inkomster på 310 900 tkr ingår inte i Stadsbyggnadsnämndens redovisning utan är
bokförda centralt. Däremot ingår försäljningar av:
•
Seminariet 22 871 tkr
•
Löjtnantbostället i Kyrkbyn 1 100 tkr
•
Klöverträsk förskola och hyresfastighet 100 tkr
•
Friköp tomträtter 152 985 tkr
Om försäljningsinkomsterna på 177 056 tkr ovan borträknas blir avvikelsen mot budget för
investeringar 166 874 tkr. Det innebär att 73 % av budgeten är förbrukad under året. Avvikelsen
beror främst på tidsförskjutningar som uppkommer på grund av att beslut saknas, bland annat
från verksamheterna då främst kopplat till fastighetsinvesteringar. Till största del kommer dock
kvarvarande medel att förbrukas kommande år.
Exploateringsredovisningen visar att 57 % av budgeten är förbrukad under året.
Investerings- och exploateringsprojekt som har påbörjats under året:
Fastighet, totalt 219 790 tkr
−
BarnCentrum förskola - 6 avdelningar, 30 500 tkr
−
Åran och Kronanbackens gruppbostad, 24 000 tkr
−
Tallkronan skola – utredning och projektering, 12 300 tkr
−
Tunaskolan sporthall – sportgolv, ventilation mm, 6 700 tkr
−
Stadshuset – ombyggnad för Stadsbyggnadsförvaltning samt Miljö- och byggförvaltning, 5 000 tkr
−
Södra hamn – rivning av hamnmagasin, 2 000 tkr
−
Lillängens förskola – fasad och fönster, 3 250 tkr
−
Kronan – migrationsboende, 3 600 tkr
−
Ospecificerad investeringsbudget 2015 – fastigheter energieffektiviseringar 5 900 tkr
91
22
−
BarnCentrum förskola – markarbeten, 7 800 tkr
−
Råneå Brandstation – tillbyggnad, 2 300 tkr
−
Kungsfågeln – ombyggnad för barn- och utbildningsförvaltningen, 290 tkr
−
Strutsen – ombyggnad för socialförvaltningen, 750 tkr
−
Kronometern – dränering och solskydd, 2 000 tkr
−
Stadshuset – passersystem med integrerat inbrottslarm, 730 tkr
−
Ängsskolan – ombyggnad kök, 10 000 tkr
−
Västra skolan – ny hiss, 700 tkr
−
Kråkbergsskolan – takarbeten, 3 000 tkr
−
Coop Arena – D-hall omklädningsrum, 3 300 tkr
−
Aronsbadet, 2 500 tkr
−
Styr och övervakning – etapp 1, 1 350 tkr
−
Stadsöskolan, Tunaskolan och Dansmagasinet Norra Hamn – nytt passersystem, 560 tkr
−
Ektjärns förskola – nybyggnad 6 avdelningar, 39 500 kr
−
Utemiljö – skolor och förskolor, 5 970 tkr
−
Borgmästarskolan – fönsterbyte, 1 270 tkr
−
Byte belysning – 7 sporthallar, 1 120 tkr
−
Hertsölund förskola – rivning, 1 400 tkr
−
Uppgradering för iFix – fastighetsautomation, 1 875 tkr
−
Fettavskiljare – etapp 1, 4 997 tkr
−
Mandaskolan- ventilation och tak, 2 000 tkr
−
Pontusbadet – hopptorn, 1 000tkr
−
Antnässkolan – byte belysning, 1 523 tkr
−
Råneskolan – fönsterbyte, 3 100 tkr
−
Pontusbadet – fas 1, 3 300 tkr
−
Gymnasiebyn Teknikcollage och energiprogrammet, 7 500 tkr
−
Pontusbadet – fas 2, 16 700 tkr
Vatten och avlopp, totalt 47 750 tkr
−
Hällbacken – etapp 4, 9 350 tkr
−
Svartöstaden, Bolagsgatan – ombyggnad vatten och avlopp, 7 600 tkr
−
Bergnäset – tryckstegring, 4 000 tkr
−
−
Utbyte av låssystem för Va-anläggningar, 1 400 tkr
−
Köpmantorget – ombyggnad VA, 5 000 tkr
−
Bergnäset – bräddledning P231, 1 500 tkr
−
Lerbäcken – tryckstegring, 2 000 tkr
−
Degerögatan – ombyggnad vatten och avlopp, 4 000 tkr
−
Råneå – Småhusvägen, 4 500 tkr
−
Uddebo – ny rötkammare, del 1, 4 000 tkr
−
Maskinutrustning vatten och avloppsanläggningar, 1 500 tkr
−
Lulsundet – ombyggnad vatten och avlopp, 5 000 tkr
−
Östra länken – etapp 4 fas 1, 5 100 tkr
92
23
−
Tryckstegring Bergnäset, 5 200 tkr
−
Måttsund samfällighet – inre byarna, 5 800 tkr
−
Uddebo - omklädningsrum damer, 500 tkr
Gata och park, 122 343 tkr
−
−
Kronandalen – kvalitets- och gestaltningsprogram, 3 400 tkr
−
Köpmantorget – mark, belysning inkl växtlighet, 8 000 tkr
−
Hällbacken – etapp 3 B, 12 500 tkr
−
Hällbacken - etapp 5, 21 100 tkr
−
Storheden industrispår – upprustning, 4 866 tkr
−
Ospecificerad investeringsbudget 2015 – gatuarbeten, 19 057 tkr
−
Likskärsbanken – tätning och förstärkning av vägbank, 5 650 tkr
−
Kronanbacksvägen delen Armévägen – Hertsövägen – gång och cykelväg, 4 300 tkr
−
Storporsön, 2 500 tkr
−
Bergvikens omsorgsboende – belysning, vändplan och parkeringsplatser, 1 620 tkr
−
Björsbyvägen – väg- och gc- väg, 14 700 tkr
−
Svartön- etapp 1, 13 800 tkr
−
Kronan gång- och cykelväg – färdigställande, 499 tkr
−
Bullersanering Svartöleden, 1 000 tkr
Övrigt, 4 935 tkr
−
Bredband på landsbygden 2015 – etapp 2, 4 935 tkr
93
24
Internkontroll
Övrigt Samhälle
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
Säkerställa att
könsuppdelad
statistik finns där
jämförelser ska
göras
Kontroll av alla
Resultat och noterade avvikelser: Könsuppdelad statistik tas fram
beträffande sjukfrånvaro.
8
Åtgärder: Nya områden är under framtagande.
Tillgänglighet
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
Finns en bemannad
kundtjänst och följs
rutinerna som
upprättas i enlighet
med Luleå direkt
riktlinjer
Kontroll av alla
Resultat och noterade avvikelser: Det finns en bemannad
kundtjänst inom SBF och gällande rutiner följs. Kundtjänst är
bemannad 07.00-17.00 övrig tid svarar larmoperatör vid akuta
ärenden som förmedlas till beredskapsstyrkan. Uppföljning sker
månadsvis samt vid delårsuppföljningarna. Samtliga servicemål för
kundtjänst uppfylls.
9
Åtgärder: Dokumenterad rutinbeskrivning finns ej men kommer att
upprättas under år 2016.
Synpunktshantering
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
Finns en beskriven
process
för synpunktshante
ring
Ej bestämd
Resultat och noterade avvikelser: Processbeskrivning saknas.
Synpunkter från allmänhet som kommer till kundtjänst särredovisas
i DeDu.
9
Åtgärder: Ta fram en processbeskrivning för synpunktshantering
som tydliggör arbetssätt och ansvarsfördelning.
Ändamålsenlig verksamhet
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
Kontroll av att
processer finns och
fungerar för kritiska
delar i
verksamheten i
synnerhet gällande
planeringsprocessen
Ej bestämd
Resultat och noterade avvikelser: Kontrollen koncentrerades till den
del i processen som kallas Inkorgen vilket också identifierats som en
av de mest kritiska delarna. Kontrollen visar att Inkorgen är
administrativt tung att hantera, otydligheter finns kring
ansvarsbiten kopplat till markanvisningar och hanteringen efter
inkorgen stannar upp.Rutinerna i Inkorgen och efterföljande delar
behöver utvecklas. Inkorgsarbetet har snabbat upp handläggningen
och säkerställt att inkomna ärenden hanteras på ett bra sätt.
6
Åtgärder: Fortsatt kartläggning av planeringsprocessen kommer att
ske.
Arbetsmiljö
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
Görs
riksbedömningar för
den interna
verksamheten
Stickprov
Resultat och noterade avvikelser: Kontrollen visar att
riksbedömningar görs i verksamheterna- det handlar om
riskbedömningar kopplat till tillbud/olyckor men också vid
verksamhetsförändringar såsom organisationsförändringar och flytt
av verksamhet. Noterat är dock att det finns brister i struktur och
metod för riskbedömning bland annat. Resultatet är acceptabelt.
Åtgärder: Trots att resultatet är acceptabelt föreslås åtgärder:
•
Tydliggöra struktur och ”röd tråd” för riskbedömningar
•
Tydliggöra vilka metoder vi använder för att undersöka
och bedöma riskerna i våra verksamheter.
•
Tydliggöra hur dessa metoder ska användas för att
undersöka och bedöma riskerna.
94
9
25
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
•
Tydliggöra när eller i vilka skeden metoderna används
•
Tydliggöra vilka som ska vara med vid olika tillfällen.
•
Tydliggöra hur riskbedömningar ska hanteras – arkivering
(var - hos chefen eller centralt), vilka ska ta del av
resultatet
•
Tydliggöra hur handlingsplan ska upprättas – idag kan
det bli väldigt många handlingsplaner att hålla rätt på om
man är ”duktig” på att göra riskbedömningar. Kanske
varje verksamhet ska ha en handlingsplan för arbetsmiljö
där åtgärder från olika riskbedömningar ska föras in?
Övrigt Medarbetare
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
Rökfri arbetstid
Enkät
Resultat och noterade avvikelser: 99 % av medarbetarna har svarat i
medarbetarenkäten att de känner till att Luleå kommun har rökfri
arbetstid. Ingen kontroll av efterlevnad av rökfri arbetstid har
genomförts.
8
Åtgärder: Inbjudan till rökavvängninsgkurs har erbjudits till
samtliga medarbetare inom förvaltningen.
Upphandling/Inköp/Avtal
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
Köptrohet totalt
Stickprov
Resultat och noterade avvikelser: Köptrohet enligt inköpsappen i
QlikView är för antalet leverantörsfakturor 75% (72% 2014) och till
belopp 67% (75% 2014). Det är svårt att dra någon egentlig slutsats
om köptroheten har ökat eller minskat jämfört med förra året.
Uppsättningen av regler för träff för köptrohet i QlikView gör att ett
stort antal köp, trots att avtal finns, inte räknas som köptrohet.
Denna brist är påtalad till Inköpsavdelningen. Ny organisation per 1
januari 2015 gör också att talen inte är helt jämförbara med varandra.
Ekonomisektionen har gjort egna beräkningar för att kompensera för
felaktigheterna i QlikView. Köptroheten ligger enligt den mätningen
beloppsmässigt på 92,6% jämfört med 95,4% 2014. Denna siffra kan
dock i sin tur vara för hög då mätmetoden är förenklad. Utifrån
detta kan antas att köptroheten beloppsmässigt ligger någonstans
mellan QlikViews mätning på 67% och den egna mätningen på
drygt 92%.
12
Åtgärder:
Kostnadseffektivitet
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
Överensstämmer
faktura med avtal
Ej bestämd
Resultat och noterade avvikelser: Resultatet av stickproven som
gjorts i analysen visar att jämförelser med giltiga ramavtal ej är
tillräckliga vid fakturakontrollen eftersom fel i fakturorna
accepterats.
9
Åtgärder: Rutinen för fakturakontroll och attest behöver utvecklas så
att även jämförelser med gällande ramavtal tydligt ingår i rutinen.
När nya ramavtal träffats är det viktigt att de kommuniceras och blir
kända av alla som sedan ska fakturakontrollera och attestera
fakturorna.
Övrigt Ekonomi
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
Försenade
betalningar
Stickprov
Resultat och noterade avvikelser: 10% av antalet fakturor och 13%
sett till belopp är försenade till betalning 2015. Antalet fakturor i
mätningen är 52 934 stycken det totala beloppet är 408 mnkr, ca 53
mnkr var försenade till betalning. För 2014 var 13% resp 15%
försenade till betalning. Jämfört med fjolåret har en förbättring skett
95
12
26
Kontrollmoment
Metod
Senaste analys
Riskvärde
både sett till antal och belopp. Organisationsförändringen per 1
januari 2015 gör dock att siffrorna inte är helt jämförbara.
Åtgärder: Rutinen för leverantörsfakturahantering ska
kommuniceras med fakturakontrollanter och attestanter. Utbildning
i inköp för nya och gamla användare ska innehålla information om
hur leverantörsfakturor ska hanteras.
96
27
Nyckeltal
Inom stadsplaneringsområdet
Luleåbor som är fysiskt aktiva varje dag.
Andelen fysiskt aktiva varje dag har ökat i alla åldersgrupper sen 2010.
2014 var 66% av Luleås vuxna fysiskt aktiva.
Denna indikator kan visa hur vår fysiska planering underlättar motion i vardagen. Källa:
befolkningsundersökning Hälsa på lika villkor
Andel resor till/från centrum som sker med buss, cykel eller till fots.
Senaste resvaneundersökningen gjordes 2010 och då var andelen 53%.
En ny undersökning är genomförd under hösten 2015 och resultat av den har inte kommit än.
Arbetstillfällen i centrum.
Arbetstillfällena i centrum innehas 2013 till 56% av kvinnor i åldern 16 år och äldre. Antalet arbetstillfällen
ökar mellan 2011 och 2012 men minskar något fram till 2013.
Denna indikator kan visa på hur väl vi har lyckats med att ha en diversifiering av verksamheter, bostäder
etc i centrum för att bidra till en levande och attraktiv stad.
Antal byggrätter för bostäder i antagna detaljplaner inom prioriterade förtätningszoner.
2013 fanns 78 byggrätter och 2014 352 så vi har haft en tydlig ökning.
Byggrätter för verksamheter i antagna detaljplaner inom prioriterade förtätningszoner.
2013 :39 byggrätter
2014 : 3 byggrätter
Under 2015 så har flertalet av de byggrätterna tecknats in i centrala Luleå men det återstår fortfarande
byggrätter i bland annat Råneå.
Antal nybyggda bostäder.
2013 färdigställdes 69 bostäder
2014 färdigställdes 591 bostäder
För 2015 är inte all statistik sammanställd ännu en bedömning är dock att det kommer att färdigställas 255
bostäder (ca 600 personer) under 2015.
Bostadsbyggandet kom i gång under 2014 totalt byggdes det 591 nya lägenheter, så mycket har det inte
byggts sedan 1993. På Kronan byggdes det bostadsrätter och hyresrätter. På Kronan och Hällbacken
byggdes småhus. Det färdigställdes studentbostäder på Klintbacken och äldreboende på Bergviken. 2014
byggdes 86 småhus, 159 bostadsrätter och 346 hyresrätter.
97
28
Andel av befolkningen med grönområde inom 200 m från bostaden
Grönområde är sammanhängande minst 0,5 hektar utan byggnader och som är allmänt tillgängligt.
Andelen befolkning med grönområde inom 200 m från bostaden enligt folkbokföringsadress.
Avståndet är fågelvägen utan hänsyn till barriärer.
2010 var det 96% av befolkningen som hade närhet till grönområde.
Andel resor som görs med andra färdmedel än bil.
I vår översiktsplan är målet att 50% av alla resor ska göras med andra färdmedel än bil.
År 2000 var andelen 36%
Andel resor kortare än 4 km som görs med andra färdmedel än bil.
Målet är att 80% av alla resor som är kortare än 4 km ska göras med andra färdmedel än bil.
2010 var det 56% och resultatet från 2015 är inte klar förrän under första kvartalet 2016.
Antal singelolyckor för gående och cyklister.
Målet är att olyckorna ska minska.
År 2007 var det 4,8 st/1000 inv.
År 2014 var det 4,5/1000 inv.
Så det är nästintill ingen förändring.
Antal resor med kollektivtrafik per invånare.
Målet är att kollektivtrafikresandet ska öka.
År 2012 var det 55 resor/inv/år
År 2013 var det 57 resor/inv/år
År 2014 var det 61 resor/inv/år.
De senaste 10 åren har vi haft en stadig ökning av antalet kollektivtrafikresenärer.
98
29
Inom Va området
Andel dricksvattenprover som bedömts tjänliga samt tjänliga med anmärkning
Årtal Andel tjänliga dricksvattenprover
2015 99,70%
2014 100%
2013 99,60%
2012 100%
Andel renat avloppsvatten som klarar gällande gräns/riktvärden enligt tillstånd
Årtal Klarade gränsvärden Klarade riktvärden
2015 100%
88%
2014 100%
92%
2013 100%
94%
2012 100%
93%
Elförbrukning per renad kubikmeter vatten Uddebo reningsverk
0,3
0,25
[kWh/m3]
0,2
0,15
Elförbrukning [kWh/m3]
0,1
0,05
0
2012
2013
2014
99
2015
30
Inom drift och underhållsområdet
Nyckeltal Gata
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Våghållning
26,68 25,17
26,59
27,64
27,16
29,67
Offentlig belysning
Totalkostnad,
kr/ljuspunkt
835
825
749
780
612
Nyckeltal Lokalvård
2013
2014
2015
Lokalvård kr/m2
250,31
232,31
234,38
Kostnad kr/m2
822
Andel fossila bränslen leasingbilar 75,2%, 2015-12-31
Inom ekonomiområdet
Försenade betalningar
2013* För sent betalda fakturor var 16 % och det motsvarade 16 % av fakturerat belopp
*avser Tekniska förvaltningen.
2014 För sent betalda fakturor var 13% och det motsvarade 15% av fakturerat belopp
2015 För sent betalda fakturor var 10% och det motsvarade 13% av fakturerat belopp
Antalet fakturor i mätningen är 52 934 stycken det totala beloppet är 408 mnkr, ca 53 mnkr var försenade
till betalning. Jämfört med fjolåret har en förbättring skett både sett till antal och belopp.
Organisationsförändringen per 1 januari 2015 gör dock att siffrorna inte är helt jämförbara.
100
31
Inom investeringsområdet
Prognossäkerheten (5%, 10%, 15 %)
Max 15 % avvikelse mellan Prognosen P1 och utfall
År 2013 20 %
År 2014 20 %
År 2015 10 % (177 Mkr avräknat inkomster avseende tomträtter och försäljning)
År 2013 15%
År 2014 14 %
År 2013 7 %
År 2014 6 %
Avvikelse mot godkänd investeringskalkyl
Tabell: Avvikelse mot godkänd investeringskalkyl
101
32
År 2014 gjordes 35 upphandlingar och år 2015 gjordes 45 upphandlingar.
Antal anbud/upphandling
År 2014
Diagram: Antal anbud i alla upphandlingar
År 2015
8
7
6
5
4
3
2
1
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35
Diagram: Antal anbud per upphandling OBS! gäller entreprenadupphandlingar 2015
102
33
Antal överklagningar/upphandlingar
År 2014: 4 överklagningar på 35 upphandlingar ger 11 %
År 2015: 1 överklagning på 45 upphandlingar ger 2 %
Inom personalområdet
Sjukfrånvaro
2015 redovisar förvaltningen en total sjukfrånvaro på 4,8 %.
Sjukfrånvaron för Luleå kommun 2015 är 7,0 %.
( se även Bilaga- HR statistik)
103
34
BILAGA
Personal-HRstatistik 2015
104
35
105
36
Personalbild Stadsbyggnadsförvaltningen
Antal månadsanställda den 31 december (år)
(Månadsanställda, avtal AB)
2011
2012
2013
2014
2015
tillsvidareanställda totalt
tv-anställda kvinnor
tv-anställda män
visstidsanställda totalt
visstidsanställda kvinnor
-
-
-
-
432
212
220
18
5
visstidsanställda män
-
-
-
-
13
Medelålder månadsanställda den 31 december (år)
2011
tv-anställda kvinnor
tv-anställda män
visstidsanställda totalt
visstidsanställda kvinnor
visstidsanställda män
2012
-
2013
-
2014
-
2015
- 49,6
- 50,1
- 49,1
- 45,6
- 40,0
- 47,8
Åldersfördelning månadsanställda den 31 december (%)
tillsvidareanställda
0 - 29 år
30 - 39 år
40 - 49 år
50 - 59 år
60 – år
visstidsanställda
2011
2012
-
2011
0 - 29 år
30 - 39 år
40 - 49 år
50 - 59 år
60 – år
2013
-
2012
-
2014
2015
2014
- 15,6
- 23,1
- 35,4
- 21,2
2015
2013
-
-
- 11,1
- 22,2
- 22,2
- 33,3
- 11,1
Medelsysselsättningsgrad tillsvidareanställningar den 31 december (%)
(Tv-anställningar, avtal AB)
2011
tv-anställningar kvinnor
tv-anställningar män
2012
-
106
2013
-
2014
-
2015
- 99,1
- 98,3
- 100,0
4,7
37
Sysselsättningsgrad tillsvidareanställningar den 31 december (%)
Andel heltider och deltider per intervall
(Tv-anställningar, avtal AB)
Heltid 100%
Deltid 75 - 99%
Deltid 50 - 74%
Deltid 0 - 49%
tillsvidareanställda kvinnor
Heltid 100%
Deltid 75 - 99%
Deltid 50 - 74%
Deltid 0 - 49%
tillsvidareanställda män
2011
2012
-
2011
2012
2011
Heltid 100%
Deltid 75 - 99%
Deltid 50 - 74%
Deltid 0 - 49%
2013
-
-
2015
0,2
1,6
0,0
2014
- 98,2
2015
0,5
3,3
0,0
2014
- 96,2
2015
2013
2012
2014
2013
-
-
- 100,0
-
0,0
0,0
0,0
Arbetad tid och frånvaro, totalt
(Urval på kostnadsställe)
Fördelning arbetad tid och frånvaro i timmar, Lönekostnadsrapport
2011
Arbetad tid totalt
varav
Arbetad tid månadsavlönad
Arbetad tid timavlönad
Fyllnadstid
Övertid
Övrig arbetad tid
Frånvaro totalt
varav
Semester/Ferie/Uppehåll
Sjukdom
Föräldraledighet
Övrig frånvaro
2012
2013
2014
2015
- 801 830
-
-
-
-
-
-
- 739 873
- 32 610
- 3 395
- 25 012
-
-
-
- 96 978
- 42 933
- 31 302
- 36 505
940
- 207 718
Innestående kompensationstid den 31 december
2011
Okompenserad tid, timmar
2012
-
2013
-
2014
-
2015
- 10 460
Kvarstående semester den 31 december
2011
Kvarstående semesterdagar (dagar)
Kvarstående semestertimmar (timmar)
2012
-
107
2013
-
2014
-
2015
- 5 932
-
548
Hälsobild Stadsbyggnadsförvaltningen Nyckeltal Frisknärvaro
(frånvaro pga sjukdom < 8 dagar) (Månadsanställda,. Avtal AB, BEA, PAN)
2011
Nyckeltal Frisknärvaro
2012
2013
2014
2015
-
-
-
- 68,65
-
-
-
- 39,35
- 29,30
varav
0 dagar (%) frånvaro pga sjukdom
1-7 dagar (%) frånvaro pga sjukdom
Nyckeltal Sjukfrånvaro
(Mån- och timanst (exkl intermittenta "springvik"). Avtal AB, BEA och PAN)
Nyckeltal
2011
2012
2013
1: Tot sjukfrv : Tot ord arbtid
2: Sjukfrv > 59 dagar : Tot sjukfrv
3: Tot sjukfrv: Tot ord arbtid (Kv)
4: Tot sjukfrv : Tot ord arbtid (M)
5: Tot sjukfrv : Tot ord arbtid (<=29 år)
6: Tot sjukfrv : Tot ord arbtid ( 30-49 år)
7: Tot sjukfrv : Tot ord arbtid(>=50 år)
-
-
Korttidsfrånvaro (dag 1-14) i procent av tot ord arbtid
(Mån- och timanst (exkl intermittenta "springvik"). Avtal AB, BEA och PAN)
2011
2012
2013
Sjukfrånvaro dag 1-14
Sjukfrånvaro totalt (Nyckeltal1)
-
108
2014
-
2015
-
2014
-
4,8
38,2
7,0
2,7
5,4
2,9
6,1
2015
-
2,3
4,8
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
§ 35
Remissvar - Förslag till dokumenthanteringspolicy
Ärendenr 2015/2066-00
Stadsbyggnadsnämnden beslutar att lämna nedanstående remissvar.
Bakgrunden till en dokumenthanteringspolicy är att kommunen i dagsläget
saknar en beskrivning över hur vi i kommunen på ett övergripande sätt ska
förhålla oss till all information, i form av dokument som upprättas, erhålls och
finns lagrade i system och eller förvaras på andra ställen.
Förslag på dokumenthanteringspolicy har tagits fram i en arbetsgrupp och
nämnden bereds möjlighet att lämna ett remissvar.
Kommunen producerar stora mängder information och behöver en
samordnad och strukturerad dokumenthantering. Mängden information och
alla system som används, och har använts, har inneburit vitt skilda former och
utseende på informationen, vilket försvårar ett effektivt arbetssätt.
Efter en grundlig genomgång av förslaget på dokumenthanteringspolicy
lämnas följande synpunkter (kursiv text).

Under rubriken Bakgrund anges att dokumenthanteringen behöver vara
strukturerad genom hela livsprocessen, alltifrån skapandet, via
publicering, användning och arkivering till rensning.
Ur arkivsynpunkt är rensning ett moment som utförs innan handlingar ska
arkiveras. Därför bör arkiveringen nämnas sist.
Bakgrundsavsnittet innehåller mycket struktur: ”Kommunen […] behöver en […]
strukturerad dokumenthantering”, ”struktur skapas med ett gemensamt
arbetssätt”, ”Dokumenthanteringen behöver vara strukturerad”. Man hävdar i
detta avsnitt att all tillgänglig forskning och verksamhet visar att ett gemensamt
arbetssätt skapar struktur. Frågan är: varför behövs struktur? I texten står att alla
olika system och skilda former/utseenden på informationen har försvårat ett
effektivt arbetssätt.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
109
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11
Den tolkning som görs av texten är att ineffektivitet är själva problemet.
Vidare står att ett gemensamt arbetssätt skapar struktur. Men det framkommer
inte hur struktur blir lösningen på ineffektivitet. Är det något som sker per
automatik? Är det en självklarhet? För att minimera oklarhet kring detta så bör
kopplingen mellan ineffektivitet – struktur tydliggörs i någon formulering.

Under rubriken Policy finns angivet en punktlista.
Punktlistan bör innehålla ord vars innebörd är tydligt. Som exempelvis
formuleringen ”effektiv produktion”. Vad innebär en effektiv produktion?

Under samma rubrik står att kommunens dokumenthantering ska
garantera att informationen är korrekt och lätt tillgänglig samt försedd
med åtkomstkontroll och spårbarhet vid behov.
Är skrivningen en sammanfattning av punktlistan eller ett försök till slagkraftig
sammanfattning av vad dokumenthanteringspolicyn ska åstadkomma? En sorts
sammanfattning av punktlistan kan det vara, eftersom stycket repeterar
information som förekommer i punktlistan: ”informationen är korrekt” = ”tillgång
till aktuella och gällande dokument”. ”Informationen är lätt tillgänglig” =
”effektiv återsökning”, ”ordning och reda”och delvis ”medborgarnytta”.
Det används också andra ord ”åtkomstkontroll” som inte kan kopplas samman
med något i punktlistan. Åtkomstkontroll hör istället ihop med ”säker […]
hantering” som nämns i syftet. Eftersom säkerhet (en säker dokumenthantering)
är ett av tre syften med dokumenthanteringspolicyn så bör även det anges i
punktlistan, precis som de övriga två.
Att använda ordet ”lätt” är vanskligt. Vad innebär det i praktiken? Hur
lättillgänglig måste kommunen göra informationen för att leva upp till kravet på
”lätt tillgänglig”? I förslaget finns visserligen en brasklapp där det står att
informationen ska vara försedd med åtkomstkontroll vid behov. Det bör klargöras
vad kommunen väljer att ”garantera” med hänsyn taget till hur det kan komma
att ta sig uttryck i kommunens praktiska verksamhet.
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
110
LULEÅ KOMMUN
2016-02-11

Under rubriken Policy står också att ett gemensamt arbetssätt nås med
enhetlighet i dokumentens skapandeprocess. Enhetligheten åstadkoms
med hjälp av en kommunövergripande och styrande
dokumenthanteringsstrategi som innefattar klassificering, nomenklatur,
mallar, behörigheter, lagring och systemkrav.
Punktlistan föreslås stå separat, och vara en enkel sammanfattning av de ledord
som dokumenthanteringen ska präglas av. Texten ovan kan placeras in i ett egen
avsnitt.
Det bör finnas ett separat avsnitt i policyn som behandlar tillvägagångssättet: hur
vi ska arbeta för att leva upp till policyn. Under en sådan rubrik går det att
redogöra för dokumenthanteringsstrategin och dess innehåll.

Under rubriken Förtydligande står att dokument som bedöms vara allmän
handling alltid ska behandlas enligt gällande arkivreglemente och därtill
tillämplig lagstiftning.
Dokumenthanteringsplanerna bör nämnas i detta stycke. Förekomsten av en
dokumenthanteringsplan är förvisso ett krav i gällande arkivreglemente, och kan
därför inbegripas i nuvarande formulering. Men eftersom
dokumenthanteringsplanerna är de specifika dokument som anger hur respektive
myndighet ska hantera sina allmänna handlingar bör de lyftas fram. Det är till
dokumenthanteringsplanen som en medarbetare/medborgare i första hand vänder
sig när hen behöver få kännedom om en allmän handling.
Dokumenthanteringsplanernas funktion är således väldigt viktig att synliggöra i
sammanhang där övergripande dokumenthantering behandlas.
Sammanträdet
Beslutsunderlag


Remissvar 2016-01-26
Remiss- Förslag till dokumenthanteringspolicy (bilaga)
Kommunstyrelsen
Utdragsbestyrkande
2014-01-27
111
LULEÅ KOMMUN
FÖRSLAG
1 (2)
Ärendenr
XXXX/XXX-XXX
Dokumenthanteringspolicy
Bakgrund
Kommunen producerar stora mängder information och behöver en
samordnad och strukturerad dokumenthantering.
Mängden information och alla system som används, och har använts, har
inneburit vitt skilda former och utseende på informationen, vilket försvårar ett
effektivt arbetssätt.
All tillgänglig forskning och praktisk verksamhet visar samma sak; att
struktur skapas med gemensamt arbetssätt samt att alla dokument behöver
kompletteras med metadata för att underlätta sökning och användbarhet samt
att säkerställa autenticitet, spårbarhet och ordning.
Dokumenthanteringen behöver vara strukturerad genom hela livsprocessen,
alltifrån skapandet, via publicering, användning och arkivering till rensning.
Syfte
Syftet med Luleå kommuns dokumenthanteringspolicy är att säkerställa en
enhetlig, säker och effektiv hantering av dokument inom Luleå kommun.
Policy
Dokumenthanteringen ska präglas av:






Gemensamt arbetssätt
Enhetlighet i skapandeprocessen
Effektiv återsökning och produktion
Ordning och reda
Tillgång till aktuella och gällande dokument
Medborgarnytta
Kommunens dokumenthantering ska garantera att informationen är korrekt
och lätt tillgänglig samt försedd med åtkomstkontroll och spårbarhet vid
behov.
Gemensamt arbetssätt nås med enhetlighet i dokumentens skapandeprocess.
Enhetligheten åstadkoms med hjälp av en kommunövergripande och styrande
dokumenthanteringsstrategi som innefattar klassificering, nomenklatur, mallar,
behörigheter, lagring och systemkrav.
Dokumenttyp
Policy
Dokumentansvarig
Kanslichef
Dokumentnamn
Senast reviderad
2015-12-21
Fastställd
(remissversion)
Beslutsinstans
Kommunfullmäktige
112
Giltighetstid
(revideras vid behov)
Dokument gäller för
Förvaltningar och bolag
LULEÅ KOMMUN
FÖRSLAG
2 (2)
Ärendenr
XXXX/XXX-XXX
Förtydligande
Dokument som bedöms vara allmän handling ska alltid behandlas enligt
gällande arkivreglemente och därtill tillämplig lagstiftning.
Gäller för
Luleå kommuns dokumenthanteringspolicy gäller för samtliga anställda i
kommunen och i de kommunala bolag där kommunen är majoritetsägare.
Dokumenthanteringspolicyn omfattar alla verksamhetssystem som
producerar dokument och all annan produktion och lagring av dokument.
Ansvar
Förvaltningscheferna ansvarar för att policyn medvetandegörs hos samtliga
medarbetare i organisationen.
Det är medarbetarens ansvar att löpande informera sig om och följa de
styrdokument som gäller för dokumenthantering i Luleå kommun.
Dokumenttyp
Policy
Dokumentansvarig
Kanslichef
Dokumentnamn
Senast reviderad
2015-12-21
Fastställd
(remissversion)
Beslutsinstans
Kommunfullmäktige
113
Giltighetstid
(revideras vid behov)
Dokument gäller för
Förvaltningar och bolag

Ledamöter och ersättare

Transcription

Similar documents

Medlemsinformation Tiden går fort och nu är det dags för ett

Styrelseprotokoll nr 7 den 26 nov 2015

Protokoll 2015-04-22 - Biologiska institutionen

Medel för stadsgemensamt e-arkiv

Utökning av verksamheten Mera Svenska Bättre Hälsa

Volvo ledningsbuss DNE912

Protokoll från styrelsemöte i Österlens Golfklubb den 3 oktober 2015

Tentamen i Försäkringsredovisning 7,5 hp 09.00

Översikt - Personupplysning

Blankett Företagens utgifter för it och marknadsföring 2014