Standard Magazine Standarder gör SCA mer effektivt

STANDARDER FÅR VÄRLDEN ATT FUNGERA STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
TEMA
Export och handel
Standard Magazine
Nr 1 februari 2016 · Pris 65 kr
Eva Löfstrand på SCA Forest
Products arbetar heltid med
standarder, bland annat med
energiledning som bidragit
till stora besparingar.
Lyftet
i skogen
Standarder gör SCA mer effektivt
KULTURELLA UTTRYCK
STOPP MOT MUTOR
Frihandel
underlättar
samarbete
Säkerhet
en utmaning
för robotar
SMARTARE LYFT
l
l
å
h
e
n
n
inr 1 2016
xpor
T E M A: E
l
t och hande
SIS internationella
roll allt vitkigare
2015 var ett framgångsrikt år för SIS som helhet.
agazine
Standard M
03
Standardiserat
04
Noterat
Gemensamt språk gynnar kulturarvet.
Standard mot mutor och vätgas som drivmedel.
06
Reportage
10
Utblick
14
Trend
Standarder allt viktigare för svenska exportföretag.
Smidigare handel tack vare nya frihandelsregler.
Robot och människa sida vid sida.
17
Tre frågor till...
Göran Spetz, export inom gummibranschen.
18
SIS Inside
20
Aktuellt
Erik Eklund ansvarar för medlemsdialogen på SIS.
Smarta lyft bidrar till ökad patientsäkerhet.
STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
CHEFREDAKTÖR Lovisa Krebs
ANSVARIG UTGIVARE Per Norstedt
FORM OCH PRODUKTION
Appelberg Publishing Group. Projektledare
Ylva Carlsson. Art Director Johan Nohr.
OMSLAG Kristofer Lönnå
TRYCK Ineko
PRIS 65 kr. Prenumeration 240 kr/år
TELEFON 08-555 520 00
ADRESS 118 80 Stockholm
BESÖKSADRESS Sankt Paulsgatan 6
E-MAIL standardmagazine@sis.se
WEBBADRESS sis.se
Twitter: @svenskstandard
2
STANDARD MAGAZINE 1 | 2016
STANDARD MAGAZINE är en kundtidning som ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den kommer ut fyra
gånger per år. Tidningen är kostnadsfri
för medlemmar i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i
internationellt standardiseringsarbete
så att svenska företag, myndigheter
och andra organisationer
får möjlighet att påverka
innehållet i internationella
standarder.
facebook.com/svenskstandard
Vi lanserade en ny banbrytande standard för kvalitet i
äldrevården, vilken blev den mest nerladdade nya standarden på sis.se. Vi övertog det globala sekretariatet för
industrirobotar. Vi förstärkte vårt samarbete med CEN
och ISO och förfinade vårt erbjudande till våra kunder.
Något som är glädjande för oss på SIS är det ökande
intresset från regeringshåll för hur standardisering
bidrar till samhällsnytta och särskilt i samband med
export och nyindustrialisering. Vi har under året träffat
företrädare för regeringen och startat en dialog om nyttan med standardisering för svensk samhällsutveckling.
I regeringens exportstrategi framhålls vikten av att
Sverige deltar aktivt i de internationella sammanhang
där standarder tas fram. Därför kommer regeringen att
stötta oss i vårt arbeta att leda internationella sekretariat. Att påverka nya riktlinjer och standarder är betydelsefullt inte minst för företag inom snabbväxande
teknikområden.
I de pågående TTIP-förhandlingarna, som rör handelsavtalet mellan Europa och USA, är standarder också
en viktig komponent. Gemensamma riktlinjer är en förutsättning för att handeln ska fungera smidigt.
Cecilia Malmström, svensk EU-kommissionär, är en av
dem som sköter förhandlingarna.
En industri som är beroende av export är skogsindustrin. SCA är en global skogskoncern med verksamhet
i 100 länder. Det är lätt att förstå att det är avgörande
för dem att handeln över gränserna fungerar. Men
betydelsen av standarder stannar inte där. För SCA är
certifieringar och standardiserade processer en fråga
om förtroende. På vissa marknader kan de inte sälja
sina produkter om de inte kan garantera spårbarheten i
skogsråvaran. Standarder blir på så sätt en del av varumärket och en förutsättning för deras framgångsrika
verksamhet.
Det internationella arbetet är viktigt och för att
hjälpa våra kunder kan vi på SIS, som nationellt standardiseringsorgan, samla alla aktörer och identifiera
var standarder kan fungera som katalysator för svensk
industri och för viktiga samh
samhällsfunktioner. Jag ser fram
emot att for
fortsätta dialogen med industri och myndigheter,
nu närmast på
m
vårt eget
ege
g t seminarium den 13 april;
svensk industri
4.0. Du anmäler dig
in
på sis.se/sisseminarium
sis.se/
Hoppas
vi ses där!
Hop
p
Thomas Idermark, VD SIS
T
thomas.idermark@sis.se
Standardiserat
Kulturarv
RILEM
ĚgUHQRUJDQLVDWLRQVRPJUXQGDGHV
IÜUDWWIU²PMDYHWHQVNDSOLJWVDPDUEHWHSµRPUµGHWIÜUE\JJPDWHULDO
RFKNRQVWUXNWLRQHU
Ě6WµUIÜUđ5¿XQLRQ,QWHUQDWLRQDOHGHV
/DERUDWRLUHVHW([SHUWVGHV0DW¿ULDX[
V\VW¾PHVGHFRQVWUXFWLRQHWRXYUDJHVđ
Läs mer på rilem.org
Ord till nytta
för kulturen
TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Stefan Isaksson/Johnér
S
STANDARDER
FÖR KULTURARV
Den senaste standarden
på området heter ”Ordlista för tekniska termer
avseende putsbruk på
murverk på byggnader
och byggnadsverk
med kulturvärden”,
SS-EN 16572:2015. Den
finns att köpa på sis.se
För mer information
om arbetet i SIS kommitté Bevarande av
kulturarv, besök
sis.se/tk479 eller kontakta SIS projektledare
Mia Lindberg,
mia.lindberg@sis.se
tandarder blir allt mer vedertaget
inom kulturvårdssektorn. Kanske
delvis tack vare en kommitté inom
den europeiska standardiseringsorganisationen CEN, som tar fram
standarder för bevarande av kulturarv.
I Sverige samlar SIS intressenter som vill
påverka de standarder som tas fram i kommittén Bevarande av kulturarv, SIS/TK 479. Standarderna berör olika delar inom kulturvård,
till exempel karakterisering av olika material,
transport, montrar och inomhusklimat.
Den senaste standarden inom området är
en ordlista för puts och murbruk på kulturella
byggnader, som publicerades i november. Ordlistan ska hjälpa många olika yrkesgrupper att
definiera viktiga begrepp på samma sätt.
Helen Simonsson, utredare på Riksantikvarieämbetet, har varit svensk representant
i den internationella arbetsgruppen:
– Det behövs ett gemensamt språk som är
oberoende av yrkesbakgrund. Bland annat för
att det då blir lättare att beställa och utföra
reparationer.
Begreppen i standarden förklaras på åtta
språk: svenska, nederländska, grekiska, spanska, italienska och de officiella CEN-språken
engelska, franska och tyska.
Utgångspunkten var Rilem-standarden (se
faktaruta) och andra vedertagna dokument.
Urvalet av ord och begrepp har också anpassats för att komplettera andra standarder,
där man redan definierat generella termer för
exempelvis renovering och underhåll.
Den stora utmaningen har varit att enas om
definitionen av olika begrepp på åtta språk.
Det har varit upp till 300 kommentarer per
remissrunda. Vissa begrepp kan inte översättas
rakt av, till exempel för att de på vissa språk
används i singular, på andra språk i plural.
– Det har varit intensiva diskussioner
i arbetsgruppen som varit intressanta att
följa. I gruppen finns bland annat geologer,
arkeologer, kemister, byggnadsingenjörer,
murare och andra hantverkare. Deltagarnas
olika yrkesbakgrund innebär olika infallsvinklar, säger Helen Simonsson.
Kathrin Hinrichs Degerblad, även hon utredare på Riksantikvarieämbetet, är ordförande för kommittén Bevarande av kulturarv.
– Gemensamma termer och definitioner
engagerar kulturvårdsaktörer och oss som
myndighet. Det är till exempel en hjälp att
”tala samma språk” när länsstyrelser ska skriva avtal med leverantörer. Nu finns 23 standarder för kulturvården och fler kommer.
1 | 2016 STANDARD MAGAZINE
3
Noterat
Dyrt att strunta
i arbetsmiljön
Foto: M Axelsson Azote
Sedan 2014 kan arbetsgi-
Miljöprofessorn Johan
Rockström i radioprogrammet
Vinter om klimatavtalet som
skrevs under i Paris i december 2015.
vare som inte följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter få betala
en sanktionsavgift. Syftet är att
minska antalet överträdelser
av föreskrifter, så att arbetsmiljön blir bättre
och antalet olyckor minskar. Hittills har avgifter utfärdats bland annat till följd av besiktningar som inte utförts eller fel som upptäckts
vid en besiktning och sedan inte åtgärdats.
Ett hjälpmedel för att minska risken för
olyckor och förbättra arbetsmiljön utarbetas just nu inom ISO. Den nya standarden
för arbetsmiljöledningssystem, ISO 45001,
PLANERING MOT STRESS SAKNAS
Mer än hälften av Sveriges arbetsplatser saknar
förebyggande arbete mot stress. Det visar Arbetsmiljöverkets landsomfattande inspektionskampanj
som genomfördes i oktober 2015. De vanligaste
bristerna är att arbetsgivaren inte har fullgjort sin
skyldighet att förebygga arbetsrelaterad stress
genom att undersöka och bedöma riskerna.
– Det är allvarligt att många arbetsgivare
inte jobbar mer aktivt med att förebygga stress
med tanke på att ohälsan ökar stadigt, säger
Britt-Marie Henriksson, projektledare hos
Arbetsmiljöverket.
4
STANDARD MAGAZINE 1 | 2016
förväntas bli klar i slutet av 2016 och kommer då att ersätta OHSAS 18001. Den kommer
att följa samma mall som nya ISO 9001 och
ISO 14001 vilket gör det enklare att integrera
arbetsmiljö i en organisations ledningssystem. SIS leder kommittén inom ISO som
arbetar fram den nya standarden. SIS har även
en kommitté för svenska intressenter som vill
påverka arbetet, SIS/TK 301.
För mer information, läs på sis.se/tk301
eller kontakta Ludvig Hubendick,
ludvig.hubendick@sis.se
Totalt inspekterades 1 600 arbetsplatser. Orsakerna till stress varierar
mii olika branscher. Inom förskolan dominerar problem med buller samt tids- och
orer
personalbrist medan advokater, revisorer
koch redovisningskonsulter uppger boktning
slutsperioder och hög personalomsättning
som stressfaktorer.
Stress och psykiska påfrestningar ärr sedan två
år tillbaka den vanligaste formen av arbetsrelats rapport,
terad ohälsa, enligt Arbetsmiljöverkets
Arbetsorsakade besvär 2014.
Foto: Istockphoto
Fo
”Det viktigaste
med avtalet är
att det skickar
en tydlig signal
till alla tunga
investerare,
kapitalförvaltare
och företagsledare att nu
tippar vi från en
fossilberoende
värld till samhällen som
bygger på hållbar
utveckling.”
Noterat
LEDNINGSSYSTEM
MOT MUTOR
Ett internationellt ledningssystem som
stödjer organisationer att arbeta förebyggande mot mutor har tagits fram
inom ISO. Standarden, med namnet
ISO 37001, är nu ute på remiss och du
kan lämna dina synpunkter. Remissförslaget finns att läsa på sis.se/remiss
Arbetet med att ta fram ledningssystemet inleddes 2013 och bygger på en
brittisk förlaga. Ett 40-tal länder medverkar och uppdraget är att ta fram en
standard som:
Ě*HUVWÜGIÜUIÜUHWDJRIIHQWOLJVHNWRU
och ideella organisationer att förebygga, upptäcka och hantera mutor.
Ě+DUVDPPDVWUXNWXUVRPDQGUDOHGningssystem för att enkelt kunna kopplas ihop med exempelvis ISO 14001.
Ě.DQWLOO²PSDVDYEµGHVPµRFKVWRUD
organisationer.
ĚgUWLOO²PSEDULDOODY²UOGVGHODU
ĚgUFHUWLúHULQJVEDUW
I Sverige drivs arbetet av SIS, och en
arbetsgrupp under kommittén för socialt ansvarstagande, TK 478. ISO 37001
ligger på remiss till den 7 mars 2016.
Några svenska remissinstanser är IMM,
Institutet mot mutor, TI, Transparency
International, och Riksenheten mot korruption. Därefter ska ISO gå igenom
ändringsförslagen från respektive land
och rösta. Vintern 2016/2017 beräknas
ISO 37001 vara klar att lanseras.
Har du frågor om ISO 37001 kontakta Susanna Björk, projektledare på SIS
susanna.bjork@sis.se
Ökad rörlighet inom F&U
Vinnova har tagit initiativ till att
underlätta för personer som arbetar med
forskning och utveckling att röra sig mellan akademiska miljöer, näringsliv och
offentlig sektor. Satsningen görs för att
möta framtidens samhällsutmaningar och
för att skapa möjligheter till ökad insikt
och förståelse mellan olika sektorer.
FRAMTIDENS DRIVMEDEL
Vätgas, hydrogen, kan bli en av
framtidens viktigaste energibärare.
Efter många år av forskning och
utveckling finns nu de första bilmodellerna med bränsleceller som drivs med
vätgas tillgängliga. Enda ”avgasen”
från ett sådant fordon är vatten.
Det finns ett stort internationellt
intresse för vätgasen och dess möjligheter att minimera transporternas oljeberoende och minska deras inverkan på
miljön. Enligt det nya EU-direktivet om
Vinnova har inrättat ett ekonomiskt stöd
som kan användas till lön i tre månader för
en person med dokumenterad erfarenhet,
som under minst 18 månader tillbringar tre
månader vid en samarbetsorganisation i
en annan sektor (privat, offentlig eller akademi). I den första omgången delar
Vinnova ut sex miljoner kronor.
utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen ska varje medlemsstat anta
ett nationellt handlingsprogram för
utvecklingen av marknaden för alternativa bränslen och tillhörande infrastruktur, däribland vätgas. Det finns också ett
stort intresse för möjligheten att lagra
energi från vind- och solkraft som vätgas.
För att underlätta utvecklingen inom
vätgastekniken tar ISO fram globala
standarder i kommittén ISO/TC 187.
Det finns också ett förslag om en
motsvarande kommitté inom CEN.
I Sverige bedrivs standardiseringsarbetet för vätgasteknik inom SIS kommitté
Hydrogenteknik, SIS/TK 410. Den deltar aktivt i det internationella arbetet.
Det är en nationell spegelkommitté
till ISO/TC 197 och kommer också att
spegla en eventuell CEN-kommitté.
Vill du delta i TK-arbetet? Läs mer
på sis.se/tk410 eller kontakta Annika
Koningen annika.koningen@sis.se
1 | 2016 STANDARD MAGAZINE
5
Standarder har blivit allt viktigare för oss – inte
minst vid export, säger Eva Löfstrand, chef för
ledningssystemen på SCA Forest Products.
Text Lena Lidberg
Foto Kristofer Lönnå
”Standarder
en del av vårt
varumärke”
6 Standard Magazine 1 | 2016
K
valitet, miljö, energi, spårbarhet,
arbetsmiljö… De områden som omfattas av standarder blir allt fler inom
hygien- och skogsföretaget SCA.
– Standarder är viktiga både ur ett affärs- och
kundperspektiv. De är en del av vårt varumärke.
Certifieringar och standardiserade processer effektiviserar vår verksamhet och hjälper oss att både tjäna
och spara pengar, säger Eva Löfstrand, som tillhör
SCA Forest Products huvudkontor i Sundsvall, och
fortsätter:
– Det är också en fråga om förtroende: På vissa
marknader kan vi inte sälja våra produkter om vi inte
kan garantera spårbarheten i vår skogsråvara.
Hon arbetar heltid med standarder – framför allt
med kvalitetsledningssystemet ISO 9001, miljöledningssystemet ISO 14001 och energiledningssystemet ISO 50001. Bolaget är certifierat enligt alla dessa
ledningssystemstandarder.
– ISO 9001 har vi haft med oss i 15–20 år. Alla stora
massa- och pappersbruk följer den, det har blivit ett
vedertaget sätt att jobba. En bärande del är PDCAhjulet (plan, do, check, act), som vi använder i arbetet
med ständiga förbättringar, berättar Eva Löfstrand.
Även ISO 14001 har blivit en grundpelare och för
ungefär tio år sedan tillkom energiledningssystemet.
– Det som i dag är ISO 50001 var från början en
svensk standard. Genom att delta i Energimyndighetens program för energieffektivisering i
industrin kunde företagen få rabatt på den svenska
elskatten. Ett av kraven var certifiering mot ett
energiledningssystem.
– Med tiden har det visat sig att ISO 50001 bidrar
till besparingar på flera sätt. Det handlar om åtgärder
i vardagen: till exempel att släcka lampor efter sig,
sänka värmekostnaderna och använda rätt varvtal på
maskinerna. Sammantaget har det här varit ett framgångsrikt arbete för oss, konstaterar Eva Löfstrand.
Hos SCA Forest Products har kvalitets-, miljö- och
energidelarna kopplats ihop och integrerats i ett och
samma interna ledningssystem.
1 | 2016 Standard Magazine 7
När det kommer till mer branschspecifika standarder är det framför allt skogsbruksstandarderna
FSC, Forest Stewardship Council, och PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification,
som är av stor vikt för ett skogsbolag som SCA. Båda
programmen verkar för ett ansvarsfullt skogsbruk
och har system för att spåra skogsråvara tillbaka till
källan.
– På många av våra marknader är FSC- och PEFCcertifiering ett absolut krav. Kunderna vill vara säkra
på att råvaran till de produkter de köper kommer
från ansvarsfullt skötta skogar. När vi exempelvis
exporterar trävaror från vårt sågverk måste vi ha koll
på hela kedjan bakåt. Det är avgörande inte minst
i Frankrike och andra europeiska länder, men även
på många håll i Asien.
SCA
De massa- och pappersfabriker som
Foto: Per-Anders Sjöquist
BAKGRUND: Grundades 1929 genom sammanslagning av ett tiotal svenska skogsbolag.
VERKSAMHET: Utvecklar och producerar personliga hygienprodukter, mjukpapper och
skogsindustriprodukter. Är även Europas
största privata skogsägare. Affärsenheten SCA
Forest Products, med cirka 4 000 anställda, tillverkar tryckpapper, förpackningspapper, massa, sågade trävaror och förnybar energi.
FINNS I: SCA bedriver försäljning i cirka 100
länder. Koncernens huvudkontor ligger
i Stockholm.
ANSTÄLLDA: Omkring 44 000, varav cirka
5 700 i Sverige.
OMSÄTTNING: Totalt cirka 104 miljarder kronor (2014).
ingår i SCA Forest Products levererar applikationer
till bland annat livsmedelsindustrin. Även här ställs
mycket höga krav på kvalitet och produktsäkerhet.
– Det gäller att ta hänsyn till kundkraven redan
i vårt produktutvecklingsarbete. Vi blir granskade
i alla led, och granskar själva de företag som är våra
leverantörer. I dessa processer är standarder ett
viktigt verktyg att hänvisa till, både för teknik och
för mer ”mjuka” delar. Det här kan omfatta allt från
arbetsmiljön till hur vi bygger våra fabriker och vilka
maskinstandarder vi använder.
Arbetet med standarder är nära förknippat med
Regeringen satsar på internationell standardisering
I regeringens nya exportstrategi,
som presenterades i slutet av
september, ses internationell
standardisering som ett viktigt
instrument som bidrar till Sveri­
ges konkurrenskraft.
Genom standardisering slipper
svenska företag anpassa sig till
olika kravnivåer på samma
produkt på olika exportmarkna­
der, och kan i stället delta
8 Standard Magazine 1 | 2016
i specificeringen av standarder.
Regeringen vill satsa på ett par
specifika insatser:
• De svenska standardiserings­
organisationerna ska ges öka­
de möjligheter att kunna åta
sig sekretariatsansvar för inter­
nationell standardisering inom
områden som är strategiskt
viktiga för Sverige.
• Utvalda, centrala myndigheter
ska ges i uppdrag att prioritera
standardiseringsarbetet.
Näringsminister Mikael Damberg
tycker att svenska företag har
varit duktiga på att delta i inter­
nationell standardisering:
– Jag tror att standardisering är
en underskattad fråga om man
tittar på svenska globala företag
och varför de har fått en så stark
ställning i världen. Det har stor
betydelse för oss att våra produk­
ter och tjänster blir aktuella i glo­
bala standarder.
SIS VD Thomas Idermark väl­
komnar regeringens besked:
– Det är mycket glädjande att
regeringen har uppmärksammat
standardiseringens möjligheter
att stimulera handel och att stär­
ka konkurrenskraften hos svenskt
näringsliv, säger han.
Eva Löfstrand, SCA
”Att vara ISO
22000-certifierad
är ett måste och vårt
nästa steg blir nog
att satsa även på
ISO 22004”, säger
Linda Stinessen,
kvalitetschef på
Stora Enso.
Foto: Sara Kvarfordh
”Det är tydligt
att standarder
har fått en allt
viktigare roll.
Det handlar inte
längre om ’skruvar
och muttrar’, utan
berör det mesta”.
ÖKADE KRAV PÅ CERTIFIERING
Att kunna hänvisa till standarder och certifikat underlättar vårt dagliga
arbete. Det gäller bland annat inom området produktsäkerhet, säger
Linda Stinessen, kvalitetschef på Stora Ensos kartongbruk i Fors.
Redan nu har dock SCA Forest Products sjösatt
ett stort arbetsmiljöprojekt, kallat Zero, som ska pågå
i tre år. Här görs en bred inventering i organisationen
med målet att bland annat förbättra den gemensamma riskbedömningen och att minska antalet
olyckor på arbetsplatsen.
– Även i andra sammanhang arbetar vi mycket
med att korsbefrukta olika fabriker. Syftet är att hitta
”best practice”, se var de bästa arbetssätten finns och
sprida dem som goda exempel.
– Också här är standarder till hjälp: vid internrevisionerna tittar vi på hur olika enheter har löst
olika frågor. På så sätt hittar vi vägar att utveckla
verksamheten.
Eva Löfstrand ansvarar för både externa och
interna revisioner. Till sin hjälp har hon cirka 30
internrevisorer.
– Det är tydligt att standarder har fått en allt viktigare roll. Det handlar inte längre om ”skruvar och
muttrar”, utan berör det mesta. Själv är jag ingen stor
vän av pärmar och dokument – styrkan är att standarderna visar hur det går till att jobba med olika frågor.
Att slippa börja från noll sparar en massa tid.
SCA Forest Products håller ständigt utkik efter
standardiserade lösningar, även på administrationsoch utbildningssidan. Entreprenörskontrakten är
till exempel enhetligt utformade och alla entreprenörer som ska arbeta på någon av anläggningarna
får genomgå samma typ av grundutbildning. Det har
ökat säkerheten och förenklat rutinerna.
Ett antal av SCA:s experter deltar i olika standardiseringskommittéer hos bland annat SIS. Eva
Löfstrand har varit aktiv på svensk nivå i revideringen av ISO 14001.
– Det har varit en spännande resa. Jag tycker att den
nya versionen är mer svårläst, men den har också sina
fördelar. Den stora vinsten är att det blir tydligare att
kvalitetsarbetet ytterst är ledningens ansvar, säger
Eva Löfstrand.
Anläggningen utanför Avesta
i Dalarna är en av världens största
producenter av falskartong till konsumentförpackningar och trycksaker.
Här tillverkas produkter med höga
hygien- och kvalitetskrav, däribland
livsmedelsförpackningar.
En stor del av produkterna går på
export, framför allt till Europamarknaden, berättar Linda Stinessen.
Hon tillträdde som kvalitetschef
i maj 2015, och arbetar bland annat
med ledningssystem, förbättringsprogram och verksamhetsutveckling.
Bruket är certifierat enligt ISO 9001
för kvalitet, ISO 14001 för miljö,
ISO 50001 för energi, OHSAS 18001
för hälsa och säkerhet i arbetsmiljön
och ISO 22000 för livsmedelssäkerhet.
Allt finns integrerat i ett och
samma ledningssystem internt, och
så gott som alla av brukets omkring
530 anställda kommer på något sätt
i kontakt med dessa ledningssystemstandarder i sin vardag. I organisatioer.
nen finns tolv internrevisorer.
under har
Flertalet av Stora Ensos kunder
krav på certifieringar vilket innebär
a affärer
att Stora Enso inte kan göra
kraven är
med dem om inte standardkraven
uppfyllda.
– Vi får ofta frågor och enkäter från
kunder som behöver försäkra sig
om att vi uppfyller olika EU-direktiv,
branschriktlinjer och certifieringsregler.
Då är det väldigt bra att vi kan hänvisa
till standarder och certifikat – i många
fall är det till och med ett grundkrav
för att vi ska få sälja våra produkter.
Certifikaten blir ett slags ”license to
operate”, både i Sverige och utomlands, påpekar Linda Stinessen.
Bruket i Fors är ett av Stora Ensos
mest flexibla. Vid sidan av kartong till
förpackningar för bland annat choklad, läkemedel och cigaretter produceras även kartong för till exempel
bokomslag och vykort. De högsta produktsäkerhetskraven kommer dock
från livsmedelsindustrin.
– Här ser vi dessutom att kraven
ökar. Att vara ISO 22000-certifierad är
ett måste, och vårt nästa steg blir nog
att satsa även på ISO 22002-4, vilket
är ett appendix för förpackningsindustrin, säger Linda Stinessen.
STORA ENSO
BAKGRUND: Bildades 1998 när svenska Stora och finska
Enso slogs samman.
VERKSAMHET: Utvecklar och levererar förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper.
FINNS I: Stora Enso bedriver verksamhet i över 35 länder.
I Sverige finns bland annat ett massabruk, fem bruk som
producerar papper och kartong och två sågverk. Koncernens huvudkontor ligger i Helsingfors i Finland.
ANSTÄLLDA: Omkring 27 000, varav cirka 5 100 i Sverige.
OMSÄTTNING: Cirka 10,2 miljarder euro (2014), vilket
motsvarar cirka 94 miljarder svenska kronor.
Foto: Ateljé Linslusen
företagets CSR-arbete, det vill säga miljö, hållbarhet
och socialt ansvarstagande.
– Vi måste på olika sätt kunna visa omvärlden att vi
till exempel har en bra arbetsmiljö. Betydelsen av det
har definitivt ökat, förklarar Eva Löfstrand, som ser
fram emot den ISO-standard för arbetsmiljöledning, ISO
45001, som enligt planerna ska publiceras hösten 2016.
Utblick
Frihandel
Så ska hinder bli
till möjligheter
Ett avtal mellan EU och USA skulle skapa den
största frihandelszonen i världen. Men innan
förhandlingarna kan avslutas återstår mycket
att lösa.
Text Lena Lidberg Illustration Rui Ricardo
Foto: Orlando G. Boström
TTIP står för Transatlantic Trade and Invest-
”Många av våra exportföretag drabbas av väldigt
höga kostnader när de
tvingas arbeta utifrån två
regelverk”, säger Maria
Rankka, VD på Stockholms Handelskammare.
ment Partnership. Syftet med ett avtal är att förenkla
handeln mellan EU och USA.
– I förverkligandet av TTIP-avtalet blir standarder
en nyckelfråga. Tidigare handelshinder som tullar
och tariffer är i stort sett borta mellan dessa stora
handelsblock. I stället är det områden som till exempel mått, mätmetoder, hållfasthet och miljökrav som
skiljer sig åt. Det försvårar företagens exportmöjligheter på bägge sidor av Atlanten, säger SIS VD Thomas
Idermark.
TTIP-förhandlingarna har pågått sedan sommaren
2013 och den senaste rundan, den elfte, hölls i Miami
i slutet av oktober.
Några veckor innan dess skapades det som i nuläget är världens största frihandelszon: Stillhavshandelsavtalet, TTP, som omfattar USA, Japan, Kanada
och nio andra Stillahavsländer. Dessa förhandlingar
har tagit sju år att genomföra.
– Om inte den globala tyngdpunkten ytterligare ska
förskjutas från Europa måste nu även TTIP-förhandlingarna komma i mål. Ett TTIP-avtal skulle omfatta
större delen av världens BNP och de viktigaste demokratierna i världen, undantaget Indien, påpekar
Thomas Idermark.
Bland förhandlingsutmaningarna finns en lång
rad frågor som anknyter till standarder. Ett exempel
är att EU och USA har olika energi- och återvinningskrav för vitvaror, och att systemen kring krav och
krocktester för bilar är uppbyggda på olika sätt.
– När Volvo till exempel ska sälja lastbilar i både
Europa och USA behöver de göra dubbla tester, och
när Absolut Vodka ska säljas i USA måste de använda
10 Standard Magazine 1 | 2016
en annan typ av flaska än i Europa. Det här är bara två
exempel – många av våra exportföretag drabbas av
väldigt höga kostnader när de tvingas arbeta utifrån
två regelverk, säger Maria Rankka, VD på Stockholms
Handelskammare med drygt 2 000 medlemsföretag i Stockholm och i Uppsala län.
Hon konstaterar att det för ett storföretag kan
handla om flera miljarder kronor i merkostnader per
år, medan små och medelstora företag kanske till och
med får avstå från export.
– Det här är allvarligt. Vi ser i dag att fyra av fem
jobb skapas i just små och medelstora företag och
därför är det jätteviktigt att handeln kan underlättas
för dem. Sett till förädlingsvärde kopplat till export
är USA vår viktigaste handelspartner. Dessutom
investerar svenska bolag mycket i USA och amerikanska investeringar är viktiga för Sverige, säger Maria
Rankka.
Hon får medhåll av Ylva Berg, VD på Business Sweden. Organisationen ägs av staten och näringslivet
gemensamt och har till uppgift att få svenska företag
att växa internationellt och att locka utländska investeringar till Sverige.
– Vår förhoppning är att ett TTIP-avtal kan träda
i kraft så snart som möjligt. Med ett avtal tror jag att
fler svenska företag skulle våga satsa på USA-marknaden, speciellt små och medelstora företag med potential att exportera.
– Sverige är ett av världens mest innovativa länder
och vi får allt fler ”born globals”, det vill säga företag
som jobbar internationellt redan från start. Då kan
standardiseringsfrågorna vara helt avgörande för
etableringen, säger Ylva Berg.
Thomas Idermark påpekar att ett TTIP-avtal kan
innebära att både EU-direktiv och nationella lagar
i vissa fall måste skrivas om. Men han framhåller
”Vår förhoppning är att
ett TTIP-avtal kan träda
i kraft så snart som möjligt”, säger Ylva Berg, VD
på Business Sweden.
samtidigt att alla detaljer inte kan regleras genom
lagstiftning.
– Vi kommer att se en rad områden där standarder
blir en nyckelfråga. Skälet är att standarder är branschöverenskommelser som bygger på frivillig samverkan och är ett Public Private Partnership, PPP.
– Det är vi från standardiseringsorganisationerna
som kommer att få göra en hel del av TTIP:s efterarbete, så därför är det hög tid att vi nu får tillträde till
förhandlingarna, säger han.
Bakgrunden är även att EU och USA har olika
förhållningssätt till standardisering. Till skillnad
från Europa väljer USA ofta att låta standarderna utgå
från lagens lägstanivå, vilket medför att de europeiska företagen kan få en kostnadsnackdel och därmed
tappa marknadsandelar.
En försvårande omständighet är dessutom att det
1 | 2016 Standard Magazine 11
Foto: European Un
i on
TTIP-förhandlingarna
”Vi vet att ett handelsavtal
kan göra skillnad”
3 frågor till … Cecilia Malmström, EU-
kommissionär med ansvar för handelsfrågor.
Varför är det viktigt med ett
frihandelsavtal mellan Europa
och USA?
– USA är EU:s största handelspartner och viktigaste exportmarknad.
Ett ambitiöst handelsavtal som tar
bort tullar och minskar regelkrångel
och byråkrati skulle underlätta för
alla de företag som redan i dag
handlar med USA. Det skulle också
göra det lättare för de som vill börja
handla. Vi vet att handelsavtal kan
göra skillnad, till exempel har EU:s
export till Sydkorea ökat med 55
procent under de fyra år som gått
sedan vårt handelsavtal med dem
trädde i kraft, vilket bidrar till tillväxt
och nya jobb.
Vilken roll spelar standarder
och standardisering för svenska
exportföretag och organisationer
som vänder sig till en internationell marknad?
– Skillnader i standarder och regleringar kallas inom handelspolitiken
för tekniska handelshinder. Dessa
försvårar och gör det dyrare för
företag att exportera eftersom det
innebär att man måste gå igenom
dubbla certifieringsprocedurer eller
till och med modifiera sina produkter för olika marknader. Internationella standarder underlättar för de
12 Standard Magazine 1 | 2016
företag som handlar internationellt,
de utgör basen för nationella regleringar och minskar behovet av
dubbelcertifiering. För att nämna
avtalet med Sydkorea igen, så ser vi
att handelsvolymerna har ökat mest
i de sektorer där vi samarbetat kring
standarder och regleringar.
På vilket sätt kan internationella
standarder underlätta arbetet när
avtalet väl är i hamn?
– Det finns vissa skillnader mellan
hur USA och EU ser på och arbetar
med standarder, men vi jobbar för
ett närmare samarbete mellan våra
myndigheter för att öka kompatibiliteten. Det gäller naturligtvis bara
standarder som är likvärdiga. USA
och EU har tillsammans gjort klart
att inga standarder kommer att sänkas, de områden där de är för olika
finns inte ens med på agendan.
– Vi hoppas kunna få till stånd
ett transatlantiskt rådgivande organ
som kan sammanställa forskning,
expertis och erfarenhet till våra respektive lagstiftare att använda när
de beslutar om nya standarder. Vi
vill också öka samarbetet med USA
inom internationella standardiseringsorgan såsom ISO och IEC så att
vi på sikt kan minska skillnaderna.
Text: Lena Lidberg
Vad: Förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan
EU och USA. TTIP står för Transatlantic Trade and
Investment Partnership.
Varför: Ett TTIP-avtal skulle skapa världens största, regionala frihandelszon. Den frihandelszon som
sedan oktober är den största omfattar tolv Stillahavsländer: USA, Kanada, Japan, Mexiko, Australien, Nya Zeeland, Malaysia, Singapore, Vietnam,
Brunei, Chile och Peru. Detta avtal kallas TTP, TransPacific Partnership. Tillsammans står dessa tolv länder för en tredjedel av världshandeln.
När: Förhandlingarna om ett TTIP-avtal startade
i juni 2013. Förhoppningen är att ett avtal ska finnas klart under 2016 eller 2017.
Hur: Förhandlingarna genomförs under ett antal
rundor. Den elfte och senaste genomfördes i Miami
i slutet av oktober.
i USA finns cirka 250 standardiseringsorganisationer,
varav många är delstatliga.
– Det enda som på allvar förenar standardiseringen i USA och Europa är den globala standardiseringsorganisationen på vårt område, ISO. Det borde
vi ta fasta på: många av delarna inom TTIP skulle
kunna lösas med hjälp av globala standarder, eller
genom nya standarder som parterna gemensamt
kommer överens om, säger Thomas Idermark.
TTIP-förhandlingarna har samtidigt fått kritik
för att samtalen förs bakom stängda dörrar. Både
EU-parlamentariker och till exempel miljöorganisationer har uttryckt oro för att Europa genom avtalet
kommer att tvingas kliva tillbaka på bland annat
miljöområdet.
– För europeiska företag är det avgörande att kunna
värna om det väletablerade miljö-, konsument- och
arbetarskydd som redan är inbyggt i det europeiska
standardiseringsarbetet. Även här vore det bäst att
använda sig av det globala standardiseringssystemet
ISO eller europeiska CEN.
Precis som Thomas Idermark pekar Stockholms
Handelskammares Maria Rankka på betydelsen av
standardisering.
– En av de viktiga frågorna är att få fram gemensamma standarder inom till exempel miljö, hälsa och
säkerhet, eller att åtminstone få till ett ömsesidigt
erkännande där man godkänner varandras sätt att
arbeta med bland annat testmetoder, säger hon.
Ylva Berg på Business Sweden lyfter fram det
faktum att för en liten, exportberoende nation som
Sverige har den internationella standardiseringen
en stor påverkan när det gäller förutsättningarna för
export.
– Sedan tidigare vet vi att det är viktigt med standarder för till exempel bilindustrin och ICT-sektorn,
däribland mobiltelefoner. Med en snabb globalisering ser vi att mjukvara till mobila tjänster, avancerade datasystem, e-handel och andra e-tjänster
kräver överenskommelser om internationella standarder på allt fler områden.
– Eftersom många tjänster är tillgängliga via digitala plattformar och riktar sig till en internationell
marknad blir standarder intressant även för tjänsteföretagen. Två exempel här är betalningstjänster och
försäkringar, säger Ylva Berg.
Vi driver Sveriges företag
framåt. Ditt står på tur.
Sara Norman,
projektledare för Internet of Things
på SIS.
SIS projektleder branschexperter som vill utveckla standarder tillsammans. Just nu
arbetar vi intensivt med att ta fram standarder inom Internet of Things, Big data,
Molnet och Automatic identification and data capture.
Du kan påverka framtidens standarder och få tillgång till branschnätverk som hjälper
dig utveckla ditt företag. Hör av dig till Sara Norman för att få mer information om
vad du vinner på att delta i arbetet; sara.norman@sis.se
Läs mer på sis.se/standard
Trend
Samverkande robotar
DIN NYA ARBETSKAMRAT ÄR EN
En ny generation robotar tar plats
plats både
i industrin, inom vården och i hemmet.
Robotarna är ganska små och
h inte så
starka, kan arbeta bland människor och
utföra uppgifter tillsammans med och
för dem.
TEXT Lars Österlind
FOTO Getty Images och IstockPhoto
D
et finns industrirobotar som utför
repetitiva uppgifter som är ohälsosamma för människor och det finns
servicerobotar inom sjukvården och
i hemmet som utför saker du inte själv kan göra eller
ger dig extra kraft när du behöver det. Under framför allt de senaste tre åren har utvecklingen tagit
ordentlig fart för den nya generationen robotar. Det
är robotar som jobbar nära människan rent fysiskt,
både inom industrin och inom till exempel vård och
omsorg. Det sätter ljuset på behovet av att utveckla
nya säkerhetsstandarder. Hur kan vi se till att robotar inte skadar människor? Därför har den globala
organisationen ISo bildat en ny kommitté för robotik.
Kommittén leds av SIS med en svensk ordförande,
Henrik Jerregård, som är produktchef på ABB Robotics. Han är även ordförande i den svenska kommittén Robotar och robotutrustning, SIS/TK 278.
Ur ett säkerhetsperspektiv är industrirobotar mer
utmanande eftersom de är kraftfullare än servicerobotar som används till vardagssysslor. Inom industrin kallas den nya generationen för samverkande
robotar eller ”collaborative robots”. De är betydligt
mindre, lättare och svagare än traditionella industrirobotar som används inom fabrikstillverkning, ofta
inom fordonsindustrin, för sin styrka och precision.
14
STANDARD MAGAZINE 1 | 2016
”Den största målgruppen för personliga
robotar är äldre människor. En av drivkrafterna är att när vi blir äldre behöver vi
mer teknik för att kunna bo kvar i våra hem
med en fortsatt god livskvalitet.”
Gurvinder Virk, professor inom robotik vid Högskolan i Gävle
Rätt installerade behöver de
nya robotarna ingen skyddsbur.
De är utformade för att både se
ofarliga ut och inte skada. Men
även ofarliga robotar kan orsaka
skada om de håller i ett vasst
föremål. Standarder kräver därför
alltid att en riskanalys görs
och att nivån av säkerhetsutrustning
anpassas efter detta.
1 | 2016 STANDARD MAGAZINE
15
Foto: Kim Norman
”Det finns behov av både
robotar och människor i
en modern fabrik. De är
bra på olika saker.”
Henrik Jerregård, produktchef på ABB Robotics
– Golvyta är väldigt dyrt i dag, man vill inte låsa upp
delar av fabriken i fasta robotinstallationer. Och
i slutmonteringen där kundanpassningen görs,
behövs högre flexibilitet. Där hittar samverkande
robotar sin plats. Behovet finns också i elektronikindustrin som har hög personalintensitet. En robot kan
göra enkla delmoment, medan människor gör svårare delmoment, förklarar Henrik Jerregård:
– Industrirobotar är väldigt bra på att göra repetitiva saker, vilket säkerställer kvaliteten, som också är
spårbar. Den gör exakt likadant för varje produkt.
Utvecklingen av robotar sker även inom
vården och i hemmet. Det finns personliga robotar
som fungerar som en butler, som frigör tid till annat.
Exempelvis gräsklipparrobotar finns nu i var och varannan trädgård. Den fysiska assistentroboten, eller
ett ”exoskelett”, som går att ha på sig, hjälper människor att utföra rörelser som de inte kan göra eller
har svårigheter att göra själva. Det kan handla om att
hjälpa någon med funktionshinder att röra sig eller
att hjälpa äldre att lyfta tunga saker. En tredje typ av
personlig robot hjälper dig att ta dig runt, ungefär
som en enklare typ av fordon än en bil.
– Den största målgruppen för personliga robotar
är äldre människor. En av drivkrafterna är att när
vi blir äldre behöver vi mer teknik för att kunna bo
kvar i våra hem med en fortsatt god livskvalitet, säger
Gurvinder Virk, professor inom robotik vid Högskolan i Gävle och medlem i kommittén ISO/TC 299.
För att robotarna ska slå igenom på bred front
krävs att de är enkla att programmera.
– Jag hoppas på en utveckling som liknar
vad som skett inom smarta telefoner, att det
blir betydligt enklare även att använda robotar, säger Henrik Jerregård.
Enligt Gurvinder Virk kommer det att
finnas många olika typer av robotar
i framtiden:
– För att vi ska kunna leverera dem tror jag
att de behöver byggas modulärt, med kompatibla standardrobotkomponenter och mjukvara
som kan byggas ihop från olika leverantörer. Det
skulle ta bort flaskhalsar och öppna vägen för en
massmarknad av kvalitetsrobotar.
– Det finns behov av både robotar och människor
i en modern fabrik. De är bra på olika saker. Att
inspektera en produkt görs bättre av en människa,
som kan känna så att inget sitter löst på exempelvis
en telefon. Robotar är bra på repetitiva, monotona
uppgifter som kan orsaka förslitningsskador hos
människor, till exempel att ladda testmaskiner, säger
Henrik Jerregård.
Med de samverkande robotarna tar robottillverkare såsom ABB Robotics, tyska KUKA, japanska
Kawada och danska Universal Robots sikte på
att automatisera rutinjobb i små och medelstora
företag, och inte minst på att automatisera montering av exempelvis mobiltelefoner inom
hemelektronikindustrin.
Henrik Jerregård tycker att det är viktigt
att utvecklingen av standarder följer med
i den teknikförändring som ständigt sker.
Samverkande robotar är ett tydligt exempel på det, där en ny standard som anger
säkerhetskrav för samverkande industrirobotar utvecklats för att möta ett behov
som uppstått.
Det är framför allt tre faktorer som driver
på utvecklingen av samverkande industrirobotar: behovet av högre flexibilitet, hög och
jämn kvalitet samt en strävan efter lägre kostnader. Både inom bilindustrin och elektronikindustrin
ökar behovet av att köra mindre serier.
GLOBALA STANDARDER ÖKAR SÄKERHETEN
Robotar har blivit allt vanligare
utanför industrin och robotik
bedöms spela en allt större roll
i framtiden. En ny global kommitté har bildats inom ISO. Den
heter ISO/TC 299 och leds av SIS.
Kommittén kommer att ta
fram standarder för alla typer av
robotar såsom industrirobotar
och servicerobotar inom vård
och i hemmet, dock inte leksaker och militära robotar. Den
16 STANDARD MAGAZINE 1 | 2016
senaste standarden är Säkerhetskrav för samverkande industrirobotar, ISO/TS 15066.
– Det finns i dag etablerade
standarder för robotsäkerhet,
men området för robotar som
samarbetar med människor
är inte särskilt väldokumenterat, säger Henrik Jerregård
på ABB Robotics, som är ordförande för både ISO/TC 299
och SIS kommitté Robotar och
robotutrustning, SIS/TK278.
Ett antal nya standarder är
på gång, bland andra dessa:
Ě 6WDQGDUGHUNULQJđ3UHVWDQdakriterier och testmetoder för
förflyttning och navigering av
VHUYLFHURERWDUđRFKđ6²NHUhetskrav och prestanda för
medicinska robotar för kirurgi
RFKUHKDELOLWHULQJđVDPWWHNniska rapporter kring säkerhetskrav för industrirobotar för
PDQXHOODVWDWLRQHURFKđHQGRI
DUPWRROLQJđYHUNW\JVRP²UHQ
förlängning av människans arm).
Svenska intressenter kan delta i SIS kommitté Robotar och
robotutrustning, SIS/TK 278.
För mer information,
kontakta SIS projektledare
Katarina Widström,
katarina.widstrom@sis.se,
sis.se/tk278.
…Göran Spetz, med lång erfarenhet från gummibranschen
och ordförande för SIS tekniska kommitté med inriktning på
gummiprodukter, SIS/TK 154, ser fördelar med standarder
för en expansiv bransch med nya aktörer i tillväxtekonomier.
3 frågor till ...
TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Pontus Johansson
Stenkoll på O-ringar
Göran Spetz och en
koordinatmätmaskin
som Elastocon använder
i sin kalibreringsverksamhet och för uppmätning
av kundernas produkter.
Ditt företag Elastocon är ensamt i Sverige
i gummibranschen om att arbeta internationellt med standardiseringsfrågor. Hur
kommer det sig?
– Vi tillverkar provningsutrustning och
har ett stort intresse av att delta i internationella organisationer, som ISO, som
arbetar med standardisering av bland
annat provmetoder.
– I Sverige är det bara Volvo, Trelleborg
och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och som är aktivt engagerade i det
nationella standardiseringsarbetet. Att
det inte är fler beror delvis på att många
företag arbetar så ”leant” att de inte har
möjlighet att engagera sig i andra uppdrag. Utvecklingen känns igen från flera
länder i Europa medan vi ser ett allt större engagemang i standardiseringsarbetet
från tillväxtekonomier i Asien.
Vad betyder standarder för företag i gummibranschen som sysslar med internationell handel?
– Det är mycket viktigt med gemensamma riktlinjer för att kunna möta
internationella krav på produkterna, till
exempel hållfasthet, livslängd och dimensioner. Ta till exempel underleverantörer
till bilindustrin som tillverkar produkter
med mycket gummidetaljer, som köps
in från andra länder. Standarder är en
förutsättning för företagets hela produktion. Eller ta O-ringar, en viktig men för
de flesta osynlig produkt, som är ett väl
standardiserat område med olika mått
och materialkrav för olika konstruktioner.
Ser du möjligheter att arbeta ännu mer
effektivt med standarder?
– Standarder handlar om att säkra kvaliteten på olika produkter och där tycker
jag nog att gummibranschen kommit
långt. I dag finns en rad Europastandarder och ISO-standarder för produkter och
provning. Men självklart kommer nya
standarder, bland annat för provningsmetoder.
– Jag skulle också vilja se en föryngring
bland oss som arbetar internationellt
med standardiseringsfrågor. Många av
oss är äldre och det har ju sina fördelar
om man ser till kompetens och erfarenhet. Men för kontinuiteten behövs fler
yngre. Jag vill slå ett slag för att fler stora
och mindre svenska företag som tillverkar och använder gummiprodukter engagerar sig i det internationella arbetet. Att
delta ger ett bra kontaktnät och en god
inblick i branschens utveckling.
41 | 2016
2015 STANDARD MAGAZINE
17
SIS Inside
S AKTUELLA
UTBILDNINGAR
Vi utvecklar
Sveriges
konkurrenskraft
Erik Eklund är ny medlemsansvarig på SIS, och
kombinerar uppdraget med att vara chef för omvärldsbevakning och dialog. SIS har öppnat upp för fler att
delta i SIS arbete med att utveckla standarder.
TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Sten Jansin
bidrar till god samhällsekonomi. Medlemmar
är också med och påverkar SIS långsiktiga
standardiseringsarbete genom att lämna förslag och motioner till SIS fullmäktige. Medlemmar kan också vara med och påverka
utvecklingen i våra strategiska Affärsråd. Vi
har ett för varje affärsområde på SIS; samhällsbyggnad, material- och processindustri,
vård- och omsorg, verkstadsindustri, miljöoch hållbar utveckling, informationsteknik
samt konsument och personlig säkerhet.
Vilka förmåner och rabatter ingår?
– Förutom möjligheten att vara med och
påverka utvecklingen av svenskt standardiseringsarbete, finns det ekonomiska fördelar.
Bland annat rabatt på utbildningsdagar och
abonnemangsavgiften för e-nav, som är vårt
onlinebibliotek med fler än 70 000 standarder.
I somras tog ni bort kravet på att vara
medlem för att delta i en SIS-kommitté.
Varför då?
– Vi genomförde flera kundundersökningar i våras, som bland annat omfattade deltagarna i våra tekniska kommittéer, TK. Vi fick
intressanta svar. Bland annat visade det sig att
många anser att man inte ska behöva vara
medlem för att delta i en kommitté. Genom
att sänka tröskeln för kommittéarbete så öppnar vi upp för ännu fler att delta i SIS arbete
med att utveckla standarder.
Varför ska man bli medlem i SIS?
– Som medlem är du med och påverkar
inriktningen för svenskt standardiseringsarbete, ett arbete som bland annat påverkar
företags konkurrenskraft, innovation och
18
STANDARD MAGAZINE 1 | 2016
Hur arbetar SIS för en nära dialog med
medlemmarna?
– Vi har drygt 300 aktiva standardiseringskommittéer. Mycket av den viktiga dialogen
med våra kunder och medlemmar sker i de
kommittémöten som är en del av vår dagliga
verksamhet. Vi erbjuder även kostnadsfria
utbildningar för nya deltagare i SIS och bjuder
in till kostnadsfria frukostseminarier runt om i
landet. Dessa aktiviteter är öppna för alla
kunder till SIS. För att informera om nya standarder, kommittéer som startar och allmänna
nyheter på standardiseringsområdet rekommenderar jag SIS Nyhetsbrev, som vi ger ut 6
gånger om året. Det är kostnadsfritt och går
att skräddarsy så att du får nyheter inom precis det område som du är intresserad av.
Anmäl dig till brevet på sis.se/nyhetsbrev.
Anmäl dig till brevet på sis.se/nyhetsbrev
Standardisering för kommittédeltagaren
– Grundkurs
För dig som arbetar med standardisering
i någon av SIS tekniska kommittéer. Som
nybliven kommittédeltagare kan det vara
mycket att sätta sig in i. Därför erbjuder SIS
en grundkurs och en fortsättningskurs för
dig som deltar i någon av SIS kommittéer.
Grundkursen ger en god inblick i standardiseringsprocessen och rutiner inom SIS, CEN och
ISO. Kursen är avgiftsfri för TK-deltagare.
Stockholm: 7 april, 18 maj
Göteborg: 2 juni
Internationella möten – CEN och ISO
Hur lyckas du i rollen som nominerad expert
i en CEN/ISO Working Group? Vad bör du
tänka vid internationella kommitté-möten?
Hur kan du påverka standarden på bästa
sätt? Denna halvdagskurs hjälper dig att
komma igång och du får ta del av de andra
deltagarnas erfarenheter.
Kursen går att kombinera med kursen Skriva
standard som går på eftermiddagen.
Stockholm: 11 maj
Grundstenarna i hållbarhet
– så sätter du igång
Ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kan leda
till stor nytta för din organisation. Under den
här utbildningen lär du dig vad begreppet
hållbarhet innebär och hur du praktiskt sätter igång hållbarhetsarbetet i din organisation. Förväntningar kring detta kommer från
kunder, konsumenter, regeringar, föreningar
och allmänheten i stort.
Stockholm: 16 mars, 25 april
Hållbar upphandling – enligt ISO 20400
(Vägledning för hållbar upphandling)
Du lär dig hur du skapar värde för hela
inköpsledet och förtydligar de upphandlingskrav som ställs gällande miljö- och social
hänsyn. Dessa krav blir mer tydliga i och med
EU:s nya upphandlingsdirektiv. ISO 20400
ger stöd till inköpsansvariga att etablera och
utvärdera egna och andras processer.
Stockholm: 17 mars, 28 april, 3 juni
Skapa ett ledningssystem för hållbarhet
utifrån ISO 26000 – så lyckas du
ISO 26000 är vägledande standard och ett
verktyg för att på ett metodistiskt sätt arbeta
med frågeställningar kring hållbarhet. Du lär
dig hur du skapar ett strategiskt ledningssystem för hållbarhet i din organisation. Under
utbildningen får du ta del av hur andra företag arbetar i dag.
Stockholm: 27 april, 3 juni
För mer information
besök sis.se/utbildning
SIS Inside
g NYA ANSIKTEN
Jakub Srebro är ny ordförande i SIS kommitté Mekaniska preventivmedel, SIS/TK 335. Han representerar
Sveriges konsumenter och har lång erfarenhet från Apoteket och tidigare SPRI där han arbetade med standardisering och kvalitetskontroll och -säkring av medicintekniska produkter. Jakub har även deltagit i WHO:s
arbete med att ta fram specifikationer för kondomer, kvinnokondomer och intrauterina produkter (för
behandling av foster inne i livmodern). Jakub är även engagerad i standardiseringsarbete inom ISO för mekaniska preventivmedel och han är även ordförande i arbetsgruppen för intrauterina produkter inom ISO.
Dan Nilsson är ny ordförande för Kvalitetssäkring av HVB, SIS/TK 597. Dan arbetar som förbundsdirektör
för Svenska Vård, branschorganisationen för fristående verksamheter inom vård, omsorg och behandling. Dan
har en bakgrund inom kommunikation och affärs- och verksamhetsutveckling, företrädesvis med uppdragsgivare inom vård- och omsorg. Han har också lång erfarenhet från branschorganisationen Privattandläkarna.
Solveig Torensjö är ordförande i SIS nybildade kommitté Trycksårsprevention, SIS/TK 595. Solveig är
utbildningsledare på Karlskoga lasarett och även ansvarig och drivande i sjukhusets förflyttningskoncept
som handlar om att utbilda personalen i ett arbetssätt som ger en helhetssyn på arbetsmiljö och patientsäkerhet där det preventiva trycksårsarbetet har stort utrymme. Solveig har en bakgrund som undersköterska,
sjuksköterska och specialistsjuksköterska intensivvård.
Thomas Lummi, områdesansvarig för distributionsteknik hos Svensk Fjärrvärme AB, har utsetts till ny
ordförande i Förtillverkade fjärrvärmerör, SIS/TK 300. Thomas är utbildad Driftingenjör på KTH och har arbetat länge med energifrågor, både på fjärrvärmeföretag och som konsult. Distributionsfrågor ligger Thomas
varmt om hjärtat och kvalitetsfrågor, som standardisering, känns därför helt rätt. Thomas kom in i SIS-arbetet
när han började på Svensk Fjärrvärme hösten 2011. Han har sedan dess varit engagerad i flera arbetsgrupper
inom CEN och är ordförande i en grupp inom CEN som arbetar med standarder för fjärrvärmerör.
p
NYA MEDLEMMAR fr.o.m. 11 september 2015 t.o.m. 16 februari 2016
AP&T Presses AB Avero AB/North Trampoline Erik A Olssons Mekaniska Verkstad AB Spånga Trädgård AB Stegia AB Swegarb AB Sweop AB Visera AB 3TEMP AB Arvika
AkzoNobel AB Bohus DEKRA Industrial AB Göteborg Got Springs Sweden AB Göteborg KPLN Design AB Örebro Opus Bilprovning AB Vällingby
SIS konferenser i vår
Boka datumen redan nu.
Läs mer på
sis.se
SIS Seminarium, 13 april
Teknikutveckling, innovation och standardisering
SIS Perspektivdag, 26 april
Ökad lönsamhet och bättre styrning med nya ISO 9001 och ISO 14001
400
001
001
Rätt Säkerhet, 26 maj
Den främsta mötesplatsen inom informationssäkerhet
1 | 2016 STANDARD MAGAZINE
19
POSTTIDNING B
AVSÄNDARE:
SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
118 80 STOCKHOLM
AKTUELLT
TEXT Ylva Carlsson FOTO Gettyimages
Säkra lyft sparar ryggar
D
e som arbetar inom vård
och omsorg löper stor risk
för belastningsskador. Och
det är framför allt kvinnor
som drabbas. För många innebär det daglig smärta eller värk i muskler eller leder. 40
procent av anmälda arbetssjukdomar 2014
hade belastningsrelaterade orsaker.
Farligast är de manuella lyften, som till
exempel när en undersköterska ensam
försöker lyfta upp en patient som ramlat
på golvet. När tunga lyft kombineras med
sneda eller vridna arbetsställningar är risken
för skador stor.
I juni publicerade SIS en svensk översättning av en standard vars syfte är att
förebygga skador vid manuella personförflyttningar. Den är framtagen inom den
globala standardiseringsorganisationen ISO.
Standarden riktar sig främst till arbetsgivare
och anställda inom hälso- och sjukvården,
men också bland annat till tillverkare av
hjälpmedel och arbetsutrustning, lärare och
handledare samt till personer som utformar
vårdinrättningar. I standarden finns riktlinjer
som kan användas för att undersöka arbetsförhållanden och bedöma risker för belastningsskador vid manuell personförflyttning.
Det finns även exempel och tips på ergonomiska arbetssätt som förebygger problem.
Standarden betonar också hur viktigt det är
att följa upp effekterna av åtgärderna så att
man uppnår varaktiga förbättringar. Björn
Nilsson, projektledare på SIS, tycker att rapporten på ett bra sätt kompletterar den nya
svenska standarden om kvalitet i äldreomsorgen, som bland annat ger vägledning till hur
man på ett bra sätt utför manuella lyft av personer inom omsorg, service, omvårdnad och
rehabilitering.
– Den här standarden lyfter framför allt
fram hur ergonomi kan bidra till bättre
patientsäkerhet och personalvård, säger Björn
Nilsson.
Ruth Carlsson, handläggare i ergonomi
på Arbetsmiljöverket, har deltagit i den
internationella arbetsgrupp inom ISO som
tagit fram standarden. Hon hoppas att den
kan utgöra en gemensam grund för ett
fortsatt arbete med riskbedömningar.
– I Sverige har vi inte riktlinjer för att arbeta med personförflyttningar som i andra
länder. Vi saknar nationella riktlinjer både
för arbetsledare/chefer och arbetstagare
på det här området. Nivån på kunskaperna
är väldigt varierande i dag, säger Ruth
Carlsson.
STANDARDEN HETER: Ergonomi –
Manuell personförflyttning inom hälsooch sjukvård, SIS-CEN ISO/TR 12296:2013.
Den utkom på engelska 2013, men finns
nu alltså också på svenska.
För mer information, gå till sis.se/
tk380 eller kontakta SIS projektledare
Björn Nilsson, bjorn.nilsson@sis.se