Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material

Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material

1 (11)
UTLYSNING
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
Det strategiska
innovationsprogrammet
Metalliska material:
FoU-projekt med sikte mot
marknaden
1 Sammanfattning
Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material är en del av Vinnovas,
Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska
innovationsområden med syfte att skapa förutsättningar för internationell
konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar.
Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material bidrar till detta genom
att fokusera på de metalliska materialens möjligheter att möta de växande kraven
på hållbara lösningar inom nyckelbranscher som transport, energiutvinning och
generering, byggnation och delar av tillverkningsindustrin.
I denna utlysning inbjuds projektkonsortier att ansöka om bidrag till forskningoch utvecklingsprojekt riktade mot målen för två av programmets identifierade
steg; 1. ”Utveckla erbjudandet!” samt 2. ”Öppna värdekedjan!”. Fokus för
bägge stegen är att stärka erbjudandet från leverantör till kund; för steg 1 genom
att komplettera och bygga ut erbjudandet till en känd marknad och för steg 2
genom att samarbeta med kunder och leverantörer för att bättre förstå behov längs
värdekedjan och gemensamt hitta sätt att möta dem.
Ansökan ska ha inkommit till Vinnova senast den 9 maj 2016 kl. 14.00.
För utlysningen finns avsatt en budget på 20 miljoner kronor. Aktuell information
om utlysningen, inbjudan och länk till ansökningsfunktionen finns
på www.Vinnova.se under rubriken ”Öppna utlysningar”.
Mer information om programmet finns på www.metalliskamaterial.se.
OBS: Vinnova förbehåller sig rätten att när som helst under utlysningsperioden
och utan särskild information justera denna utlysningstext. Inga ändringar
kommer dock att göras under de fyra sista veckorna innan utlysningens
stängningsdatum.
2 (11)
UTLYSNING
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
2 Beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material
Metallindustrin är en central och växande del i Sveriges näringsliv. För att
underlätta för metallindustrin att bättre utnyttja de möjligheter som identifierats på
den globala marknaden, har den samlade svenska metallindustrin utvecklat en
gemensam strategisk forsknings- och innovationsagenda, ”Nationell samling kring
metalliska material”. Den bärande tanken i agendan är att skapa tillväxt genom att
möta de växande kraven på hållbara lösningar inom nyckelbranscher som transport, energiutvinning, hälso- och sjukvård, samhällsbyggnad och tillverkningsindustri. Detta kräver att metallindustrins erbjudanden till kund ligger i den absoluta
tekniska, ekonomiska och miljömässiga framkanten samt att dessa utvecklas av
drivna, engagerade och innovativa människor. Samtidigt ska tillverkningsmetoderna ge ett så litet miljömässigt avtryck som möjligt.
Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material är, liksom agendan,
uppbyggt kring sju steg för ökad konkurrenskraft vilka identifierats som
avgörande för att uppnå visionen. Programmets syfte är att etablera och stödja
forskningsprojekt och andra insatser som på olika sätt bidrar till att nå
programmets mål. En närmare beskrivning av insatsområdena hittas i den
strategiska innovationsagendan ”Nationell samling kring metalliska material” 1.
Mer information om programmet finns på www.metalliskamaterial.se.
3 Vilka utlysningen riktar sig till
Utlysningen vänder sig till konsortier med aktörer inom eller med relevans för
innovationsområdet Metalliska material. Se avsnitt 7 för formella krav på
aktörskonstellationen. I denna utlysning välkomnas särskilt konsortier där en eller
flera parter är små eller medelstora företag som verkar i de metalliska materialens
värdekedjor.
4 Beskrivning av utlysningen
4.1
Syfte med utlysningen
Den strategiska innovationsagendan har identifierat kunskapsluckor och viktiga
utvecklingsområden och har satt mål för innovationsområdet metalliska material. I
det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material förtydligas målen och
strategier för att nå dem beskrivs.
1
Se: http://www.metalliskamaterial.se/sv/natverk/det-strategiska-innovationsprogrammetmetalliska-material/
3 (11)
UTLYSNING
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
Denna utlysning syftar till att ytterligare stimulera arbetet mot målen för steg 1.
”Utveckla erbjudandet!” (för detaljerad beskrivning, se bilaga 1) samt steg 2.
”Öppna värdekedjan!” (för detaljerad beskrivning, se bilaga 2). Projektförslag
som riktar sig mot dessa mål inbjuds att ansöka om finansiering. Det är första
gången som dessa två steg adresseras specifikt i en utlysning inom det strategiska
innovationsprogrammet Metalliska material.
4.2
Utlysningens effektmål
Utlysningen riktar sig till forsknings- och utvecklingsprojekt som på ett tydligt
sätt bidrar till uppfyllelse av följande effektmål för steg 1 och/eller steg 2:
Steg
Effektmål 2025
1. Utveckla
erbjudandet!
”Svensk metallindustri ska 2025 ha skapat en globalt
ledande förmåga att identifiera nya kundvärden och
möta dessa med erbjudanden."
2. Öppna
värdekedjan!
4.3
"Svensk metallindustri ska 2025 ha skapat en världsunik
kreativ miljö när det gäller att omsätta nya, avancerade
metalliska material i hållbara samhällslösningar och ta
dem hela vägen till användning."
Innehåll och genomförande
Genom denna utlysning efterfrågas två typer av forsknings- och
utvecklingsprojekt;
•
•
Förstudier
Fullskaleprojekt
En Förstudie avser ett kortare projekt med innovativ ansats som syftar till att
undersöka potentialen hos nya idéer, nya angreppssätt eller samverkan i nya
konstellationer. Förstudier förväntas resultera i väl underbyggda beslutsunderlag
som beskriver ansatsens potential och vidare hantering i riktning mot effektmålen
(se avsnitt 4.2). Observera att beviljande av en förstudie inte garanterar vidare
finansiering av eventuell efterföljande projektansökan.
För en Förstudie krävs ett projektkonsortium bestående av minst en
forskningsorganisation och två företag. Genomförandetid är max 12 månader.
I ett Fullskaleprojekt är den vetenskapliga och industriella bakgrunden till
projektet redan väl kartlagd och det kan tydligt beskrivas vilka behov som
4 (11)
UTLYSNING
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
projektets utvecklingsaktiviteter kommer att fylla. Fullskaleprojekt förväntas
resultera i nya eller förbättrade produkter, tjänster, metoder, tekniker och/eller
verktyg (exempelvis modeller och beslutsstöd) som kan användas för att nå
effektmålen (se avsnitt 4.2).
För ett Fullskaleprojekt krävs ett projektkonsortium bestående av minst en
forskningsorganisation och två företag. Fullskaleprojekt ska vara uppdelade i
tydliga etapper med separata budgetar och delmål för varje etapp. Förväntad
genomförandetid för ett fullskaleprojekt är 13 till 36 månader.
Varje projektförslag ska omfatta någon/några av följande två inriktningar för att
möta effektmålen för respektive steg 1 och 2 (se bilaga 1 och 2):
1. Forskning och innovation för att komma åt en identifierad marknad
(befintlig eller potentiell) med ett nytt eller förbättrat erbjudande.
•
Inriktning 1a) Projekt som syftar till att utveckla ett specifikt erbjudande
som möter en tydligt identifierad marknad med kända krav, exempelvis
genom att utveckla service-, leverans- eller tjänstekoncept eller ny metodik
(t.ex. designkoncept) som möjliggör att existerande material används i nya
tillämpningar.
•
Inriktning 1b) Projekt som syftar till att förbättra förutsättningarna för nya
och förbättrade erbjudanden till en tydligt identifierad marknad med kända
krav, exempelvis genom att ta fram nya beslutsstöd, nya verktyg eller nya
arbetssätt.
2. Forskning och innovation för en mer kvalificerad användning av
metalliska material, eller deras restprodukter, i värdekedjan.
•
Inriktning 2a) Projekt där aktörer på olika platser i värdekedjan, t.ex.
leverantör, kund och/eller kundens kund, samarbetar i syfte att utnyttja
metalliska material, eller deras restprodukter, för att realisera nya eller
tydligt förbättrade funktioner, exempelvis genom att använda material som
skapar fördelar i givna tillämpningar.
•
Inriktning 2b) Projekt där aktörer på olika platser i värdekedjan samarbetar
i syfte att förbättra förutsättningarna för en mer kvalificerad användning av
metalliska material, eller deras restprodukter, genom att ta fram nya
beslutsstöd, nya verktyg eller nya arbetssätt.
Alla projektförslag förväntas kunna beskriva hur det som görs i projektet kommer
att kunna leda till att programmets effektmål (avsnitt 4.2) uppfylls, antingen som
en direkt följd av projektet eller via efterföljande steg på vägen.
5 (11)
UTLYSNING
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
5 Förutsättningar för finansiering
5.1
Budget och förutsättningar för finansiering
För utlysningen finns avsatt en budget på 20 miljoner kronor.
Vinnovas bidrag till en Förstudie kommer maximalt att uppgå till en miljon
kronor och utgöra högst 70 procent av Förstudiens totala stödberättigande
kostnad. Resterande del ska finansieras genom företags egna insatser.
Vinnovas bidrag till ett Fullskaleprojekt kommer maximalt uppgå till fyra
miljoner kronor och högst utgöra 70 procent av Fullskaleprojektets totala
stödberättigande kostnad. Resterande del ska finansieras genom företags egna
insatser.
Observera särskilt att den maximala tillåtna stödnivån per projektdeltagare kan
skilja sig från den högsta bidragsandelen per projekt (se avsnitt 5.2).
För samtliga projekt ska ett belopp motsvarande minst fyra procent av sökt bidrag
budgeteras till inköp av tjänst för externt projektstöd via programkontoret för
Metalliska material eller annan oberoende tjänsteleverantör (d.v.s. leverantör som
inte är projektpart). Kostnaden ska bäras av projektkonsortiets företag och i
ansökan anges under kostnadsslaget ”Konsultkostnader, licenser m.m.”.
Eventuella frågor avseende denna budgetering och projektstödet besvaras av
kontaktpersonerna vid programkontoret för Metalliska material.
5.2 Regler om statligt stöd och stödberättigande kostnader
Bidrag från Vinnova till företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk
verksamhet styrs av reglerna för statligt stöd och beviljas med stöd av förordning
SFS 2015:208 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation, samt
kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
Parter som bedriver ekonomisk verksamhet kan beviljas bidrag till forskningsoch utvecklingsprojekt i enlighet med kapitel I och kapitel III, artikel 25, i
kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, se http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014R0651&from=EN
I denna utlysning förutsätts projektaktiviteterna utgöras av sådana aktiviteter som
täcks av någon av stödgrunderna industriell forskning, experimentell
utveckling samt – när det gäller Förstudier – genomförbarhetsstudie. För
definitioner se kapitel I, artikel 2, punkt 85, 86 och 87 (sid. 25) i ovan nämnda
EU-förordning.
6 (11)
UTLYSNING
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
Varje projektpart ansvarar själv för att mottaget bidrag inte överstiger den
stödnivå som är tillåten enligt reglerna för statligt stöd.
För projektet som helhet reglerar utlysningens förutsättningar (se avsnitt 5.1) hur
stor del av de totala stödberättigade kostnaderna som Vinnovas bidrag kan täcka.
Enskilda projektparters stödberättigande kostnader (de kostnader som respektive
projektpart har för att genomföra projektet) kan helt eller delvis täckas av bidrag
från Vinnova. Vilka kostnader som är stödberättigande beror på projektets
karaktär och innehåll och framgår av Vinnovas villkor samt kapitel III, artikel 25,
i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
I dokumentet Guide till Vinnovas villkor om stödberättigande kostnader
förtydligas vilka kostnader som betraktas som stödberättigande,
se http://www.vinnova.se/sv/Ansoka-och-rapportera/Villkor-och-kostnader
6 Tidplan
Följande tider gäller för utlysningen. För aktuella uppgifter, se ”Öppna
utlysningar” på www.Vinnova.se.
Öppningsdatum:
Infodag om utlysningen (frivillig):
Ansökan inkommen till Vinnova:
Senaste datum för beslut:
Tidigaste datum för projektstart:
Senaste datum för projektstart:
2 mars 2016
17 mars kl. 09.00 och 11.00 på
konferensen Framtidens metalliska
material 2.
9 maj 2016, kl. 14.00
1 juli 2016 (prel.)
1 augusti 2016
15 september 2016
7 Formella krav
För att komma ifråga för Vinnovas bedömning enligt kriterierna angivna i avsnitt
8.2 ska följande krav vara uppfyllda:
•
•
•
•
2
Projektet får inte ha påbörjats innan ansökan lämnas in
Projektparterna ska vara juridiska personer
Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska
Det ska framgå av ansökan att projektet kommer att starta under perioden 1
augusti till 15 september 2016.
För information och anmälan se: https://jernkontoret.wufoo.com/forms/zfp8ogf1g9c685/
7 (11)
UTLYSNING
•
•
•
•
•
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
I ansökningar om projekt ska minst en (1) forskningsorganisation och två (2)
företag delta som projektparter.
Samtliga projektparter ska ha lämnat komplett ifyllda avsiktsförklaringar som
bilaga till ansökan.
Ansökan ska innehålla alla obligatoriska bilagor enligt avsnitt 9.2
Bilagorna ska hålla sig inom max antal sidor enligt avsnitt 9.2
Bilagor ska följa mallar och uppfylla formateringskrav enligt avsnitt 9.2
8 Bedömning
8.1
Bedömningsprocessen
Ansökan bedöms i konkurrens med övriga inkomna ansökningar och
bedömningen baseras på den elektroniska ansökan som lämnats in till Vinnova via
Intressentportalen (se avsnitt 9).
Schematiskt ser beslutsprocessen ut på följande sätt:
1. Ansökan med samtliga obligatoriska bilagor skickas in via Intressentportalen.
2. Bilagan ”Projektsammanfattning” (se avsnitt 9) skickas av sökande även via epost direkt till programkontoret för Metalliska
material, programkontoret@metalliskamaterial.se.
3. De ansökningar som uppfyller de formella kraven (se avsnitt 7) kommer att
bedömas gentemot angivna bedömningskriterier av externa oberoende
bedömare. Detta resulterar i en kvalitetsbedömning och rankning av
ansökningarna samt en rekommendation beträffande vilka projekt som kan
finansieras.
4. Företrädare för det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material ges
möjlighet att lämna ett yttrande över bedömarnas rekommendation.
5. Vinnova fattar beslut om vilka projekt som ska finansieras med beaktande av
bedömarnas rekommendation och programföreträdarnas yttrande.
6. Beslut meddelas till sökande och ledningen för det strategiska
innovationsprogrammet informeras om utfallet.
8.2
Bedömningskriterier
Ansökningar kommer att bedömas med hjälp av följande kriterier och
underkriterier. Frågorna illustrerar vad som vägs in vid bedömningen av ansökan i
förhållande i respektive kriterium.
1. Potential
•
•
•
I vilken utsträckning bidrar projektet till att nå utlysningens effektmål?
I vilken utsträckning bidrar projektet, på kort eller lång sikt, till
affärsnytta, konkurrenskraft eller andra väl motiverade mervärden i
industrin, i linje med utlysningens effektmål?
I vilken utsträckning bidrar projektet med något nyskapande eller väsentligt
bättre i linje med utlysningen? Framgår detta tillräckligt tydligt av
8 (11)
UTLYSNING
•
•
•
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
ansökans beskrivning av områdets vetenskapliga och industriella
utgångsläge?
o För Steg 1: Är marknaden och dess krav kända?
o För Steg 2: Är värdekedjan så väl representerad att projektet
kommer att kunna leda till förbättringar i den avsedda
tillämpningen?
I vilken utsträckning är projektets resultat generaliserbara, d.v.s. kan
skalas upp och/eller nyttiggöras även för aktörer som inte ingår i
projektet?
För Förstudier: I vilken utsträckning kan projektet leverera ett beslutsunderlag som är tillräckligt för frågeställningens fortsatta hantering?
För Fullskaleprojekt: I vilken utsträckning är projektets leverans anpassad
till implementering och nyttiggörande?
2. Genomförbarhet
•
•
•
I vilken utsträckning är projektets tids- och aktivitetsplan:
o lämplig sett till projektets mål och ambitioner?
o logisk och rimlig sett till tillgängliga resurser (budget, kompetens,
utrustning, o.s.v.) och vad som ska utföras?
I vilken utsträckning säkerställs att företagen är engagerade i projektets
styrning?
I vilken utsträckning och på vilket sätt hanteras risker och osäkerheter
kring projektets genomförande?
3. Aktörer
•
•
•
I vilken utsträckning utförs centrala delar av projektet av
projektmedlemmar från deltagande företag?
I vilken utsträckning har konsortiet som helhet tillgång till den kompetens
och erfarenhet som behövs för att genomföra projektet?
I vilken utsträckning involveras de aktörer som förväntas ha direkt
användning av projektets resultat och de aktörer som kan omsätta
resultaten i effekter?
9 Ansökan
9.1
Hur man ansöker
Ansökan består av ett formulär samt ett antal bilagor och lämnas in elektroniskt
via ansökningstjänsten på Vinnovas Intressentportal som nås
via http://portal.Vinnova.se/.
För att kunna lämna in en ansökan måste ett användarkonto hos Vinnova skapas.
Inloggning på ansökningstjänsten sker sedan med hjälp av detta konto. Befintligt
9 (11)
UTLYSNING
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
användarkonto hos Vinnova kan användas. Den person som skickar in ansökan
ska ha mandat att göra det på sökande organisations vägnar.
Observera att ansökan ska vara inkommen senast kl. 14.00 sista
ansökningsdag. Efter denna tidpunkt stängs systemet och det går inte längre
att skicka in en ansökan till Vinnova. Inga kompletteringar får göras såvida inte
Vinnova begär in dem.
Tänk på att det kan ta tid att fylla i, ladda upp och skicka ansökan, i synnerhet om
söktrycket är stort. Påbörja därför arbetet med att fylla i ansökan i god tid. Det är
möjligt att spara ändringar och tillägg ända fram till dess att ansökan är skickad.
I direkt anslutning till att ansökan lämnas till Vinnova ska en icke konfidentiell
Projektsammanfattning även skickas till programkontoret för Metalliska material
via e-post till adressen programkontoret@metalliskamaterial.se (se avsnitt 9.2)
9.2
Ansökans innehåll
Ansökan består dels av ett antal elektroniska webbformulär som fylls i av
sökanden i ansökningstjänsten på Vinnovas Intressentportal, dels av bilagor enligt
nedan. Bilagorna ska vara i PDF-format och laddas upp elektroniskt via
ansökningstjänsten.
Projektbeskrivning (obligatorisk i alla ansökningar) utformad enligt mall för
projektansökan som hämtas från utlysningens webbsida. Beskrivningen får
maximalt omfatta tio (10) stående A4-sidor utöver förstasidan (med rubriken
”Sökande” i mallen). Texten ska vara skriven på svenska eller engelska med tolv
(12) punkters svart text. Hänvisningar till information på webbsidor och liknande
kommer inte att beaktas. Fullskaleprojekten ska vara uppdelade i tydliga etapper
med separata budgetar och delmål för varje etapp.
Projektsammanfattning (obligatorisk i alla ansökningar) enligt mall som
hämtas från utlysningens webbsida. Projektsammanfattningen ska kunna spridas
och publiceras fritt och får således inte innehålla konfidentiella eller på annat sätt
känsliga uppgifter. Observera att bilagan Projektsammanfattning även ska
skickas till programkontoret för Metalliska material via e-post till adressen i
direkt anslutning till att ansökan lämnas till Vinnova
(programkontoret@metalliskamaterial.se).
CV-bilaga (obligatorisk i alla ansökningar) innehållande relevanta CV:n (högst
två A4-sidor per person med tolv (12) punkters svart text) för projektledaren och
samtliga nyckelpersoner i projektteamet. Namn, ålder, kön, titel/funktion samt
omfattning av medverkan i projektet för respektive person ska framgå. Använd
gärna den mall som kan hämtas från utlysningens webbsida.
Avsiktsförklaringar (obligatorisk i alla ansökningar) enligt mall som hämtas
från utlysningens webbsida och ska lämnas av samtliga tilltänkta projektparter.
Avsiktsförklaringen ska beskriva respektive projektparts deltagande med
avseende på motiv och kostnader samt bekräfta att projektparten har åtagit sig de
10 (11)
UTLYSNING
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
uppgifter som framgår av projektbeskrivningen. Avsiktsförklaringen ska vara
undertecknad av behörig person från projektparten.
Referenslista (ej obligatorisk) innehållande referenser till publicerat material som
ansökan i förekommande fall hänvisar till.
Observera vilka av ovanstående bilagor som är obligatoriska, använd
tillhandahållna mallar samt var noggrann med att uppfylla ställda krav på
max sidantal och formatering! Ansökan kommer inte att bedömas om någon
obligatorisk bilaga saknas, om bilagorna inte är skrivna enligt mall (CV-bilagan
får vara på annat format) eller om bilagorna inte uppfyller krav på max sidantal
och formatering.
10 Villkor
För beviljade projekt inom utlysningen gäller Vinnovas allmänna villkor för
bidrag som är tillämpliga vid beslutsdatumet. Villkoren innehåller regler om
rapportering, projektavtal, uppföljning, revision och förutsättningar för
utbetalning m.m. Villkoren hittas under ”Villkor och kostnader” till vänster på
utlysningens webbsida.
Då utlysningen sker inom ramen för strategiska innovationsprogram så
tillkommer även särskilda villkor och anvisningar som reglerar rapportering,
uppföljning och kommunikation m.m. Ytterligare särskilda villkor kan tillkomma
för enskilda projekt.
För beviljade projekt inom utlysningen kommer programstyrelsen för det
strategiska innovationsprogrammet Metalliska material att utse en styrgrupp. I
samband med det beviljade projektets Startrapport till Vinnova ska projektledaren
inkomma med förslag på styrgruppsledamöter som själva inte har aktiva roller i
projektet.
11 Sekretessfrågor
Ansökningar till denna utlysning är allmänna handlingar. Som huvudregel har
allmänheten enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av dessa. Detta gäller även
ansökningar som avslås eller återkallas. Även beslut och beslutsmotiveringar är
allmänna handlingar.
Inkomna ansökningar kan komma att delas och hanteras mellan Vinnova,
Energimyndigheten och Formas. Myndigheterna är dock skyldiga att
sekretessbelägga alla uppgifter om enskilds affärs- eller driftsförhållanden,
uppfinningar och forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider
ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs.
Närmare information om sekretessregler vid ansökan finns på webbsidan
”Sekretess vid ansökningar” (http://www.Vinnova.se/sv/Ansoka-ochrapportera/Hur-man-ansoker/Sekretess-vid-ansokningar/).
11 (11)
UTLYSNING
Datum
Diarienummer
2 mars 2016
2015-07079
12 Kontakt
Kontaktpersoner angående utlysningens inriktning och innehåll:
Gert Nilson, utlysningsansvarig Metalliska material
Tel: 08-679 1705
gert.nilson@jernkontoret.se
Anna Ponzio, Metalliska material
Tel: 08-679 1709
anna.ponzio@jernkontoret.se
Kontaktperson angående bedömningsprocessen samt juridiska och
administrativa frågor:
Maria Öhman, utlysningsansvarig på Vinnova
Tel: 08-473 3189
maria.ohman@Vinnova.se
Kontaktperson angående administrativa frågor:
Marie Wikström, Vinnova
Tel: 08-473 3179
marie.wikstrom@Vinnova.se
Kontakt för frågor om ansökningstjänsten och Vinnovas Intressentportal:
Vinnovas IT-support
Tel: 08-473 3299
helpdesk@Vinnova.se
BILAGA 1
Nationell samling kring metalliska material
EN STRATEGISK FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA
Sju steg mot förnyelse, tillväxt och ökad konkurrenskraft, fördjupningsinformation
______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Svensk metallindustri (2013)
Steg 1. Utveckla erbjudandet
Vad som är viktigt för kunden ändras fort. Världen ställer ständigt nya krav på funktion, hållbarhet och resurseffektivitet. Den som bäst kan anpassa sitt erbjudande och därigenom skapa nya kundvärden har bäst förutsättningar
att lyckas och växa. Idag har den svenska metaillindustrin stor erfarenhet av att sälja och skapa kundvärden i hela
världen. En trend som redan är tydlig och som innebär stora möjligheter till nya kundvärden är den hastigt ökade
efterfrågan på hållbarhet, som bygger på omsorgen om vår miljö och vår framtid. Behovet av hållbara lösningar ökar
snabbt. För att kunna möta det behövs bättre möjligheter att värdera och påvisa hur ökad hållbarhet uppnås och att
den är en central del av erbjudandet, och nya affärsmodeller som fångar upp dessa värden till fullo. En annan trend är
att kunder vill ha färre leverantörer, som var och en kan stå för större åtaganden. Att leverera dessa kundvärden och
omsätta dem i intäkter kan komma att kräva förändrade affärsmodeller och arbetssätt, som behöver underbyggas med
ny kunskap. Med stöd av nya tekniker för beslutsstöd som bygger på systematisk, vetenskaplig analys av viktiga
områden och fenomen kan trender, tankar, krav och idéer från hela världen fångas upp ännu bättre. På det viset kan
nya kundvärden identifieras och snabbt omvandlas till nya erbjudanden där marknads- och ekonomiska risker kan
beräknas. Målet är att svensk metallindustri ska ha världsledande förmåga att identifiera nya kundvärden och möta
dessa med hållbara erbjudanden som ökar intäkterna och driver utvecklingen framåt även hos andra materialtillverkare.
De svenska stålföretagen har valt olika angreppssätt för att bygga utökade erbjudanden till kund. Det innebär att det finns
en stor mängd erfarenheter av lyckade och mindre lyckade försök att skapa kundvärden runt om i världen. Detta i sig ger
företagen möjligheter att – via erfarenhetsutbyte – identifiera vad som är gångbart och inte på de olika marknaderna. För
att åstadkomma ett sådant erfarenhetsutbyte har Jernkontoret skapat ”Rådet för kundvärde och tjänster”, där de svenska
stålföretagen delar med sig av sina erfarenheter till varandra.
På vissa områden har rådet redan identifierat att viktiga kunskaper saknas. Det handlar om förbättrade sätt att öka
servicegraden från t.ex. ett lager utan att öka kapitalbindningen. Ett sådant redskap är förbättrade prognoser. Det skulle
kunna uppnås genom bättre och enklare informationsutbyte mellan leverantör och kund.
Ett annat viktigt område är att möta kundens behov av förbättrade miljöprestanda. Här finns idag material med stor
potential som inte används därför att standarder och procedurer inte har hängt med materialutvecklingen. Det gäller t.ex.
höghållfasta och korrosionsbeständiga material i byggnader. För att kunna erbjuda kunderna de ekonomiskt och
miljömässigt bästa lösningarna behöver standardiseringsarbetet förbättras och förenklas, så att befintliga och nya
material blir möjliga att använda på alla de områden där de kan erbjuda fördelar. Även beskrivningar av miljöprestanda,
t.ex. i form av detaljerade livscykelanalyser, ingår i framtidens erbjudande.
Idag är det typiskt för en nischorienterad materialleverantör att vara delaktig redan i ett tidigt stadium vid utvecklandet
av nya tekniska komponenter och system, med stöd vid lösning av design- och tillverkningsfrågor avseende slutlig
funktion. I framtiden kan man tänka sig att produkten blir en än större uppsättning ”möjligheter” där kunden inte bara
utgår från redan existerande material utan själv kan simulera olika möjligheter till anpassning och där vad som skall
realiseras bestäms av kund och materialproducent gemensamt med hjälp av avancerade informationssystem.
Programmets effektmål till 2025 för Steg 1 är:
Svensk metallindustri ska 2025 ha skapat en globalt ledande förmåga identifiera nya kundvärden och möta dessa med
erbjudanden.
Exempel på indikatorer för att mäta progress mot effektmålet:


Mervärdets andel i erbjudandet, där mervärdet definieras som upplevt kundvärde i form av förbättrade
produktprestanda, tjänster och service jämfört med ett baserbjudande på marknaden. Mätningen ska göras så
att yttre påverkan filtreras bort. (Mål: Ökning med 50 % från programstart till 2025)
Andelen ”varumärkesprodukter” i företagens produktportföljer. (Mål: Ökning med 20 % från programstart till
2025).
1
BILAGA 2
Nationell samling kring metalliska material
EN STRATEGISK FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA
Sju steg mot förnyelse, tillväxt och ökad konkurrenskraft, fördjupningsinformation
______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Svensk metallindustri (2013)
Steg 2. Öppna värdekedjan
Ett utmärkt sätt att ge kreativiteten fritt spelrum och hitta nya behov och möjligheter som kan ligga till grund för helt
nya erbjudanden i helt nya sammanhang är att betrakta och bearbeta hela värdekedjor. I Sverige finns kompletta,
starka värdekedjor från gruvor till färdiga, varumärkta produkter. Det innebär att det finns möjligheter att öppna hela
kedjor och koppla ihop dess aktörer så att idéer kan flyta fort och fritt i jakten på förbättrade funktioner till lägre
kostnad, funktioner som kan översättas i heltäckande krav på nya material. Omvänt kan flödet av information bidra till
att nya material blir beskrivna på ett så heltäckande vis att användare kan ta dem i bruk utan att behöva göra svåra
avvägningar och riskera dyra misstag. Detta kan ske genom att skapa mötesplatser där de som utvecklar och använder
metalliska material kan möta dem som har behov av mera hållbara lösningar och beskriva sina respektive verkligheter.
Sådana möten är viktiga för de mindre och medelstora företag i kedjan som har svårt att på egen hand skaffa sig
kunskap om nya möjligheter och krav. För dessa kunder, som behöver konkurrenskraftiga komponenter och system till
sina produkter, är givetvis aktuell och relevant kunskap om nya möjligheter mycket viktig. Men det är kanske ännu
viktigare för en materialframställare att förstå vilka avvägningar som är svårast för potentiella kunder, så att
utvecklingen kan rikta in sig på just dessa avvägningar. Ett enkelt exempel: Att ett nytt arbetsmaterial innebär ett nytt
smörjmedel kan få materialanvändaren att tveka, men detta faktum är inte alltid väl känt hos den som utvecklar
materialet. Allra viktigast är det för samhället, som har ett ständigt behov av nya lösningar för att kunna möta sina
utmaningar.
Ett sedan länge identifierat problem i Sverige är den ”smala midjan” – d.v.s. att företagsstrukturen kännetecknas av en låg
andel medelstora företag. Detta har inneburit att de företag som förädlar metallprodukter mellan materialtillverkare och
slutkunder varit för få, för små och ofta saknat egna utvecklingsresurser. Detta har varit ett stort och flitigt omdebatterat
problem för Sverige eftersom det verkat hämmande på såväl utvecklingen av svensk metallindustri som utveckling av
innovativa materialförädlande företag. Flera satsningar har gjorts, inte minst genom VINNOVA, för att stärka denna
känsliga del. Företagen har dock fått kännas vid svåra yttre omständigheter t.ex. under 2000-talets första decennium då
först råvarupriserna steg hastigt, vilket gjorde att företagen pressades mellan stigande materialpriser å ena sidan och
långa kontrakt med kunderna å den andra. Denna urholkning av rörelsemarginalerna följdes av en finanskris där även
företagens kassor utsattes för stora påfrestningar.
Dessa omvärldsfaktorer kan ha varit en bidragande orsak till en successiv förändring av näringslivsstrukturen efter 90talskrisen. Andra pådrivande faktorer har sannolikt varit outsourcing och downsizing i kombination med ett ökat antal
1
företagsförvärv, som sannolikt kan förklara en del av uppgången av andelen anställda i medelstora företag . Ökad
samverkan mellan företag såväl inom branscher som över branschgränser och olika satsningar på nätverk, kluster och
innovationssystem kan också ha bidragit till denna förändring. Idag skiljer sig näringslivsstrukturen i Sverige inte
nämnvärt från den i övriga Europa. Fortfarande finns dock mycket att vinna genom stärkt samverkan i ”midjan”.
Ett viktigt skäl är att komplexiteten i världens material- och produktflöden är större än någonsin. Detta påverkar hela
kedjan företag, inte minst de små och medelstora företagen som på olika sätt är kopplade till metallindustrin. Det handlar
både om företagen nedströms och uppströms, d.v.s. såväl de materialförädlande företagen som de som levererar
produkter, tjänster och insatsvaror till metallindustrin. Det finns stora utvecklingsförutsättningar för såväl
metallindustriföretagen som för leverantörer och materialförädlande företag genom ömsesidiga vinna-vinna-relationer.
Den nischstrategi som präglar metallindustrin kännetecknar också allt fler av de små och medelstora företagen.
Utvecklingen går mot allt fler medelstora företag och det blir en överlevnadsfråga för dem att utvecklas mot att bli
nischade exportföretag. Dessutom är metallindustrins krav på färre leverantörer en pådrivande faktor för en utveckling
mot större företag och bildande av nätverksstrukturer med huvudleverantörer och underleverantörer när det gäller
”uppströmsföretagen”.
1
Den svenska företagsstrukturen: Utvecklingen i de medelstora företagen efter 1990-talskrisen Magnus Henrekson, Dan Johansson och Mikael Stenkula, 2012
1
Nationell samling kring metalliska material
EN STRATEGISK FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA
Sju steg mot förnyelse, tillväxt och ökad konkurrenskraft, fördjupningsinformation
______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Svensk metallindustri (2013)
Utvecklingen mot en mer gynnsam företagsstruktur med allt fler nischade medelstora exportföretag skapar naturligtvis
goda förutsättningar för tillväxt och företagsutveckling samtidigt som det finns en stor risk att många små företag, som av
olika skäl inte har utvecklingsförmågan eller viljan att växa får svårt att överleva i den hårdnande konkurrensen. De små
lokala företagen kan samtidigt vara en mycket viktig länk i värdekedjan, varför strukturer för olika former av samverkan
behövs för att möjliggöra deras överlevnad, t.ex. klusterbildningar eller nätverk. På så sätt kan även dessa företag få del
av potentiellt tillgänglig information, medverka i affärssamverkan för större och fler affärer samt få möjlighet att bygga
upp gemensamma utvecklingsfunktioner och i nästa steg skapa tillväxt och konkurrenskraft.
Det finns många exempel i världen på att kluster av företag som utbyter information och kunskap och på så vis stärker
varandra ökar sin konkurrenskraft. Jernkontoret är i grunden ett kluster som efter 274 år får anses väletablerat och som
utan tvekan har bidragit till svensk och nordisk stålindustris konkurrenskraft genom seklerna.
För de små och medelstora företagen inom metallindustrin finns en rad etablerade kluster, t.ex. Triple Steelix (Dalarna,
Gävleborg och Västmanland), Stål & Verkstad (Värmland) och Svenskt Aluminium och forskningsinstitut (t.ex. Swerea
KIMAB och IVF) som arbetar med utveckling av små och medelstora företag. Svenska Gjuteriföreningen är en stark
branschförening som täcker in 95 % av svensk gjuteriindustri. Inom gjuteriindustrin finns också Casting Innovation Centre,
som är ett världsledande centrum för gjutna material, processer och produkter. Därutöver har s.k. kompetenskluster
inrättats inom Fordonsforskningsprogrammet (FFI), som drivs gemensamt av VINNOVA och Energimyndigheten.
Utmaningen ligger i att skapa mötesplatser kring utvecklingsfrågor där viktig information kan flyta fritt i ömsesidigt
förtroende, där alla deltagare upplever att de har mycket att vinna på att delta och dela med sig, där långsiktig
konkurrenskraft står i fokus, och där mindre företag som var för sig saknar kapacitet för forskning och utveckling
stimuleras till affärs- och organisatorisk utveckling. Detta kan ske på många sätt, t.ex. genom samverkan i konkreta
affärsutvecklingsprojekt, öppna innovationsarenor såsom t.ex. ”labbresurser”, behovsmotiverade forskningsprojekt eller
seminarieserier.
Inom lättviktsområdet är en sådan arena under uppbyggnad. LIGHTer, som är en branschöverskridande lättviktsarena,
syftar till att via branschöverskridande samverkan stärka svensk konkurrenskraft inom lättviktsområdet. LIGHTer är en ny
klusterbildning med målet att skapa nya lättviktsinnovationer, utveckla människor samt skapa mötesplatser för teknikoch affärsrelaterade möten.
Sverige har också en mycket stark koppling till energiindustrin. Det är ofta svenska material som möjliggör nya lösningar
och bättre prestanda. Om svenska företag kan behålla och utveckla denna ledande ställning kan Sverige bli en viktig
kunskaps- och systemleverantör även i de fall själva tillverkningen sker i andra länder.
Att det inom Sverige finns jämförelsevis kompletta värdekedjor hindrar inte att många kedjor passerar utlandet på vägen
från gruva till färdig produkt. Det är därför viktigt att även utländska företag involveras i arbetet. En viktig kontaktväg är
metallindustrins och de nischade små och medelstora exportföretagens internationella affärsrelationer. Klusterinitiativen
utgör i dessa sammanhang en bärande neutral plattform för utveckling av internationella affärer. Kopplat till sådana
samarbeten är en ständig kompetensuppbyggnad inom en stark nationell forskning en förutsättning för att kunna
medverka, bidra och dra nytta av ett samarbete i internationella konstellationer.
Programmets effektmål till 2025 för Steg 2 är:
Svensk metallindustri ska 2025 ha skapat en världsunik kreativ miljö när det gäller att omsätta nya, avancerade metalliska
material i hållbara samhällslösningar och ta dem hela vägen till användning.
Exempel på indikatorer för att mäta progress mot effektmålet:


Materialförädlande företagens samarbete med institut, universitet och högskolor, mätt som andelen
målföretag som säger sig ha etablerade samarbeten (Mål: Ökning med 100% från programstart till 2025).
Antal nya kunder från segmentet och deras omsättning hos industriforskningsinstituten (Mål: Ökning med 30
% från programstart till 2025).
2