Anteckningar workshop

Minnesanteckningar miniworkshop kring ”marin verktygslåda”
Marin restaureringskonferens 2016 i Umeå
Sammanställda av Patrik Kraufvelin
Grupp 1: Stefan Larsson (Ordförande), Länsstyrelsen Västerbotten; Hans-Göran Lax
(Sekreterare), NTM-centralen i södra Österbotten; Björn Jonsson, Länsstyrelsen
Västerbotten; Lari Veneranta, Naturresursinstitutet; Lena Tingström, Havs- och
vattenmyndigheten; Mikael Nygård, Kustaktionsgruppen/Aktion Österbotten r.f.; Pasi
Peltola, Boliden Rönnskärsverken; Pekka Lehtonen, Forststyrelsen/Metsähallitus; Tage
Staflund, Sjöräddningssällskapet Skellefteå; Veronica Lundgren, Länsstyrelsen Gävleborg
Grupp 2: Christina Berglind (Ordförande), Länsstyrelsen Stockholm; Malin Kronholm
(Sekreterare) , Vattenmyndigheten Bottenviken; Bengt Flyckt, Projektresurs i Malmfälten AB;
Ingemar Andersson, Havs- och vattenmyndigheten; Jeanette Erlandsson, Länsstyrelsen i
Halland; Lotta Nygård, Länsstyrelsen i Västernorrland; Magnus Lindberg, Länsstyrelsen
Västerbotten; Susanna Minnhagen, Kalmar kommun; Tiina Kumpula, Envix Nord AB;
Thomas Schön, Länsstyrelsen Västernorrland
Grupp 3: Göran Sundblad (Ordförande), AquaBiota Water Research; Kerstin Dahlgren
(Sekreterare), Länsstyrelsen Västerbotten; Ewa Lavett, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län;
Markus Lundgren, Sportfiskarna; Marlene Olsson Cipi, Umeå kommun; Mikael Svensson,
ArtDatabanken; Rita B Jönsson, Länsstyrelsen Kalmar; Thomas Hasselborg, Länsstyrelsen
Norrbotten; Thomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen; Torleif Eriksson, Länsstyrelsen
Västerbotten
Grupp 4: Ingrid Wänstrand (Ordförande), Länsstyrelsen i Uppsala län; Tobias Eriksson
(Sekreterare), Länsstyrelsen Västerbotten; Ann-Britt Florin, Kustlaboratoriet, Öregrund, SLUAqua; Bertil Brånin, Naturskyddsföreningen; Björn Sjöberg, Havs- och vattenmyndigheten;
Linda Kumblad, BalticSea 2020; Rickard Gustafsson, Sportfiskarna; Sofia Ohlsson,
Länsstyrelsen Västerbotten; Sofia Svensson, Svevia; Ulf Carlsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Grupp 5: Sofia Vikström (Ordförande), Stockholms Universitet; Robert Ström (Sekreterare),
Länsstyrelsen Västerbotten; Camilla Nordenberg, Länsstyrelsen Västerbotten; Dan
Blomqvist, Länsstyrelsen i Norrbottens län; David Bystedt, Länsstyrelsen i Västernorrland;
Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult; Rolf Gydemo, Länsstyrelsen i Gotlands län;
Siv Huseby, Umeå Marina Forskningscentrum, Umeå Universitet; Thomas Rydström,
Länsstyrelsen Västerbotten; Ulrika Björkman, Forststyrelsen/Metsähallitus
Grupp 6: Per-Olav Moksnes (Ordförande), Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet;
Annica Gammeltoft (Sekreterare), Länsstyrelsen Norrbotten; Ari Laine, Forststyrelsen
Naturtjänster; Bent Christensen, BentMedia; Heidi Arponen, Forststyrelsen/Metsähallitus;
Jan Åberg, Länsstyrelsen Västerbotten; Lovisa Zillén Snowball, Sveriges Geologiska
Undersökning; Mattias Sundqvist, Länsstyrelsen Västerbotten; Patrik Kraufvelin,
Kustlaboratoriet Öregrund, SLU-Aqua; Tommy Vennman, Länsstyrelsen Västerbotten
Grupp 7: Bo-Göran Persson (Ordförande), Skellefteå kommun; Lars Gezelius (Sekreterare),
Länsstyrelsen Östergötland; Anders Berglund, Länsstyrelsen Västernorrland; Annette Bäck,
Forststyrelsen/Metsähallitus; Emil Larsson, Länsstyrelsen Västerbotten; Johan Charlier,
Länsstyrelsen Västernorrland; Maiju Lanki, Forststyrelsen/Metsähallitus; Richard Löwall,
Älvräddarna Robertsfors & Fiskevårdsförening; Sofia Brockmark, Havs- och
vattenmyndigheten; Stina Waara, Student, Miljö- och hälsoskyddsprogrammet
Grupp 8: Maria Åslund (Ordförande), Länsstyrelsen Östergötland; Mats Westerbom
(Sekreterare), Forststyrelsen/Metsähallitus; Elin Strid, Student, Miljö- och
hälsoskyddsprogrammet; Jari Toivanen, Älvräddarna Robertsfors & Fiskevårdsförening;
Johan Persson, Upplandsstiftelsen; Johanna Engström, Skellefteå kommun; Johnny
Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten; Malin Hemmingson, Havs- och vattenmyndigheten;
Michael Jonsson, Privat; Ulf Bergström, Kustlaboratoriet, Öregrund, SLU Aqua
Grupp 9: Anna Engdahl (Ordförande), Länsstyrelsen Norrbotten; Anneli Sedin (Sekreterare),
Länsstyrelsen Västerbotten; Anna Arnkil, Forststyrelsen/Metsähallitus; Fredrik Norén, Marin
Biogas; Johan Wikner, Umeå Marina Forskningscentrum, Umeå Universitet; Kajsa
Tönnesson, Havsmiljöinstitutet; Malin Isaksson, Länsstyrelsen Västerbotten; Michael
Haldin, Forststyrelsen/Metsähallitus; Ulf Lindahl, Länsstyrelsen i Blekinge; Vincent
Westberg, NTM-centralen i Södra Österbotten
Fråga 1. Finns det ytterligare studier och referenser för uppräknade metoder? Eller finns
bevis för att metoder inte fungerar?
Grupp 1
Alla tankar finns sammanställda nedan under fråga 3
Grupp 2
Gruppen reagerade på en åtgärd som står i listan: Muddring av naturliga trösklar kan vara
tveksamt, svår balansgång – ska man manipulera naturen och den naturliga successionen vid
landhöjning? Kanske relevant där det inte naturligt uppkommer nya flador och glosjöar?
Grupp 3
Saknar Kalmars musselodling med nedsänkta nät.
Kopplingen mellan limniska och marina systemen – lekmiljöer i sötvatten ex. (kustmynnande
vattendrag). ArtDatabanken har åtgärdsprogram för hotade arter (flodnejonöga m.m.) –
tydlig linje mellan hav och limniskt.
Har ingen bra koll på hur sikhabitaten ser ut, och var de finns. Dokumentation av habitat för
att sen fundera på åtgärder.
Misslyckade exempel: gäller att placera ex. gäddfabriker på ”fel” våtmarker.
Grupp 4
Alla tankar finns sammanställda nedan under fråga 3
Grupp 5
•
FLISIK (För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen) http://flisik.org/ Det
övergripande syftet med projektet är att på lång sikt förbättra livskraften och
tillståndet i alla småvatten i Kvarkenregionen.
Grupp 6
•
•
•
•
•
# 25 – Kritiska referenser till ”ingenjörsverksamhet” för återställning av hydrologiska
förhållanden. Kontakta Lovisa Zillén, SGU
# 19 – Ska man öppna upp flador som växer igen naturligt? Det innebär att småsjöar i
kustlandskapet blir en ännu större bristvara, vilket påverkar annan biologisk
mångfald än just den marina. Det kräver åtminstone en noggrann analys av nyttor
och risker.
# 20 – Man bör vara medveten om att de grävarbeten som nämns som metoder i
”invallade vikar” kan orsaka problem försurnings- och tungmetallproblem om det är
sulfidjordar man gräver i. Kontakt Jan Åberg
# 2 – Frösådd av ålgräs är inte en effektiv metod. Det finns försök som nyligen är
gjorda i Danmark som visar det. Kontakt Per-Olav Moknes
Saknas – Metoder för bekämpning av vattenpest saknas. Det ska finnas referenser på
metoder om övertäckning.
Generell kommentar: Havsnivåhöjningen p.g.a. klimatförändringen måste beaktas vid
restaureringar
Grupp 7
Biotopvård etc. i havsmynnande vattendrag:
-
Degerman: Ekologisk restaurering av vattendrag
REMIBAR
Flisik: interregprojekt Sverige-Finland
Punkt 39: Sura sulfatjordar, fler referenser finns t.ex. Söderfjärden, Finland. Kolla med
Vincent Westberg i Vasa
Grupp 8
Vi kom inte på studier och referenser som saknas. Som allmän kommentar, det finns
säkerligen mycket som gjorts i USA, som inte refererats här. Det som också saknas/finns lite
brist på är all grå litteratur och rapporter man nog stöter på då man googlar. En sådan är
t.ex. Coastal Lagoons in Estonia and in the Central Baltic region, handlar om bl.a. om
lagunrestaurering. En hel del LIFE projekt har handlat om dessa rubriker - våtmarker,
laguner, etc.
Grupp 9
Nr 17: Lokal brist på hårda bottnar. Det kan finnas en rapport kring utläggning av sprängsten.
Kolla med Bo Gustavsson i Halland.
Nr 31: Driftalger på badstränder. Projekt PHOSCAD (IVL) har konstaterat att röd- och
grönalger inte bör användas för framställning av biogas p.g.a. höga kadmiumhalter. Förutom
att insamling av ilandspolade alger kan vara bra för rekreationen kan det också bli mindre
näring och syrefria bottnar i närområdet. Många kommunala projekt pågår/har gjorts inom
området (Fredrik Norén). Frågan är dock om det meningsfullt i längden, eftersom man
endast angriper symptomen och inte det riktiga problemet med övergödningen?
x. Bör finnas fler studier och referenser på just fastläggning av gifter eller näringsämnen
(fosfor).
Fråga 2. Finns problem eller metoder som inte finns med på listan? Och som det finns stöd
för?
Grupp 1
Alla tankar finns sammanställda nedan under fråga 3
Grupp 2
Saknas på listan (tänkte dock inte på vilka det finns stöd för)
-
Övergödning, närsalter i grunda vikar med vegetation (jmf punkt 5)
Återställa hydrologin i landskapet, återmeandring, svämplan, förlänga
upphållstid
Gamla synder än enbart fiberbankar, finns så mycket mer
Grupp 3
Alla tankar finns sammanställda nedan under fråga 3
Grupp 4
Alla tankar finns sammanställda nedan under fråga 3
Grupp 5
•
•
•
•
•
En metod med övertäckning av förorenade områden som använts i Norge togs upp
som utförts av NIVA.
Utplantering av marina arter
Bevara och skydda marina områden är billigare än att återställa det som redan är
förstört.
Det finns inga studier om vad som händer vid muddring. Uppföljning är önskvärt. Ett
problem som uppmärksammades var att i ansökningar om muddring så döljs ofta
själva huvudsyftet med muddringen d.v.s. att båtarna ska ta sig fram. Istället så
kommer saker som ”öppna upp” och ”genomströmning” m.m. fram som anledning
till muddring.
Problem kan vara konflikter mellan olika intressen ex. naturbeten vid strandängar
som kan leda till övergödningsproblem i ex. en avstängd havsvik.
•
•
Att informera de som bor eller har stugor vid kusten om betydelsen av olika
områdens funktion i ekosystemet kan vara en förebyggande och långsiktigt hållbar
metod för att minska påverkan. De som lever och bor vid kusten vill ju åtminstone
också ha livskraftiga fiskbestånd
För att kunna göra vissa fysiska åtgärder så behöver man veta vilka metoder som
använts ex. vid muddring, borttagande av block och stenar. Vart har materialet
transporterats?
Grupp 6
•
•
•
•
•
# 39 - Saknas åtgärder till sura sulfatjordar. Kontrollerad dränering och igenläggning
av gamla diken kan läggas till. Muddermassor av sura sulfatjordar som lagts upp på
stränder läcker tungmetaller och syra. Påverkar både stränder och grunda vikar
negativt och transporteras till lämpligare plats. Kalkning bör tas bort. Kontakta Jan
Åberg.
Saknas – Man bör kunna odla den invasiva musslan Mytilopsis på samma sätt som
blåmusslor utanför kärnkraftverk för att minska övergödning. Musslan finns bara i
uppvärmda vatten utanför kärnkraftverkens kylvattenutsläpp. Kontakta Ari Laine.
Saknas – övergödningsåtgärder på land
Saknas – restaurera oanvända exploaterade marina områden som
kompensationsåtgärd. Möjligt vid utfyllnader och gamla farleder vid nedlagda
industrier. Enda sättet att uppnå 0-linjen i exploateringsgraden.
Saknas - Biotopåterställningar i vattendrag (finns bara med vandringshinder)
Generell kommentar: Vissa exploateringar kan höja naturvärden (t.ex. vindkraft till havs)
eller stärka skyddet av naturen (ekoturism, dricksvattenuttag).
Grupp 7
Tillsyn – viktigt instrument! Öka!
Kommunernas översiktsplaner
Kustplaner m.m. viktiga
Grupp 8
Det som vi inte hittade (men kanske finns) är Syrepumpning till havsbottnen. Sedan hittade
vi inte heller:
1) Odling av vass som vattenreningsmetod
2) Spökfiske (ok är det restaurering eller inte), plocka bort tappade fiskegarn
3) Trålfiske borde egentligen ses som en restaureringsåtgärd, m.h.t. hur mycket näring som
avlägsnas från havet.
4) Frågor kring erosionshinder, t.ex. vid båtleder. Är det ett problem idag?
5) Restaureringsåtgärder för kustfågel (kustfågel = utskär/ytterskärgård) – t.ex. ejderhus.
Som allmän kommentar, litteratur om Zostera / Posidonia med hänseende till restaurering
fins det mycket av, men hur är det med annan makroväxtlighet?
Grupp 9
Ang. nr 5: Övergödande närsalter och föroreningar på vegetationsfria grunda mjukbottnar.
Förutom muddring (nr 5 i Excelfilen) finns andra metoder. NIVA har arbetet med tillsättning
av kol (lignin) för fastläggning av TBT i hamnar. Kontakta Hans C Nilsson för mer information.
Det finns två åtgärder kopplade till grunda vikar och fysisk påverkan i Excelfilen nr 19-20.
Begreppen skulle behöva benas ut. Vi ifrågasätter om landhöjningen ska vara ett motiv för
åtgärder i nr 19. OK för den mänskliga aktiviteten invallning. Det är också en
sammanblandning av metoder i nr 19 som kanske borde presenteras i skilda rader för
tydlighetens skull. Vad är det för skillnad på nr 19 och 20? Vi anser att nr 20 direkt skulle
motverka den naturliga successionen från flada till glosjö eller har vi missförstått vad
åtgärden består av?
Kopplat till de grunda vikarna saknar vi problemet muddring av trösklar och metoden
igenläggning av muddringar/återskapande av tröskel. Tillbakasättning av tröskeln gör att
successionen kan återställas av sig själv. Saknar dock referenser för detta.
Kopplat till grunda vikar saknar vi också problemet muddringar längs stranden i flada/lagun.
Metod togs inte upp för diskussion. Här finns dock möjligheten för lst och kommun med
föreläggande om återställning. En ytterligare åtgärd på temat kan vara vägledning och
utbildning kring marina naturvärden i grunda vikar för personal som jobbar med prövning.
Nr 31 tar upp driftsalger på stränder. Det kan också vara ett problem med sjunkna alger där
syrebristen som uppstår kan leda till fiskdöd. Se rapport från HaV om Hanöbukten.
Problemet har även iakttagits på finska sidan. Undervattensvideo och side scan sonar skulle
kunna användas för att hitta algbältena som sedan skulle kunna sugas upp. Sugmetoden är
ännu inte testad oss veterligen. Kanske kunde detta även inverka på den interna
belastningen i Östersjön om man gör det på den skalan, eftersom syresituationen skulle
förbättras när man tar bort algmattorna. Det skulle dock innebära en stor hantering på land
för att ta hand om algmassorna, eftersom kadmiumhalterna bli höga vid t.ex. rötning.
Möjligen kunde det användas i Energiskogar? Frågan är också om hanteringen i sin tur skulle
leda till ökade koldioxidutsläpp och påverkan på klimatet. På kort sikt kan det dessutom
finnas risk för en ökad frigörelse av fosfor p.g.a. resuspension vid sugområdet.
Metoden syresättning av bottnar (bl.a. BOX (Baltic Deepwater Oxygenation)-projektet i
Byfjorden) för att minska problemet med syrefria bottnar kan ev. läggas till? Både positiva
resultat och risker. Ingen kunskap om långtidseffekter, projektet avslutat. Rapport:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-65225.pdf?pid=3831. Utvärdering:
https://www.havochvatten.se/download/18.b62dc9d13823fbe78c80003223/134891282442
7/evaluation-box-and-proppen-projects-english.pdf
Borde finnas minnesanteckningar och referenser från workshop om ingenjörslösningar
nyligen (Kajsa Tönnesson).
Skydd som metod för restaurering – i kombination med tillsyn. För självsanering.
Fråga 3: För vilka problem, miljöer, habitat eller arter finns de största behoven av marin
restaurering idag? Rangordna gärna.
Grupp 1
Bottenviken, Kvarken, Bottenhavet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sikprojekt => restaureringsdiskussioner, övergödning, älvlekande sik
Sulfatjordar
Vattenkraft: utbyggnad av älvar, laxar, havsöring, fysiska vandringshinder
Kunskapsinskaffande: kunskapsunderlagen är för dåliga för åtgärder
Små vattendrag: kunskapsunderbyggnad, muddringars inverkan, hårdbottenmiljöer
Älvmynningar: erfarenheter
Miljögifter, var finns största problemen med miljögifter?
Åtgärdsarbeten nära skyddsområden
Yttre skärgården i Kvarken: Ettåriga alger ökar och förorsakar problem, förekommer
döda bottnar, inverkan av muddringar i flador och glosjöar
Outnyttjade fiskarter: gifter i fisk – dioxiner, bättre reningsverk som tar bort gifter
och läkemedelsrester, fiskmjölsfabrik som tar bort miljögifter
Marint områdesskydd, näringskedjor
Fiskevatten: strandnära områden, värdering av områden utanför skyddsområden,
viktiga områden för fiskproduktion och mångfald.
Boliden, företagssynvinkel:
•
•
•
Gamla utsläpp
Vad är naturligt/onaturligt?
Variationer i olika delar av Östersjön och åtgärdsförslag
Grupp 2
För vilka problem, miljöer, habitat eller arter finns de största behoven av marin restaurering idag?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sik i Bottniska viken, framför allt havslekande
Anadroma arter
Havsöring
Grunda havsvikar, reproduktionsområden – fysisk påverkan, landhöjning/muddring,
Hur restaurera redan förstörda habitat, på liten skala? Ex. Stockholm. Vad kan man göra i det
lilla, som stugägare? Hur når man den frivilliga kraften?
Ålgräsängar, jobba vidare med kransalger och kärlväxter
Erosionsskador till följd av fartygstrafik
Exploatering och byggande vid vatten
Satsa på bevarande och restaurering de mindre ”förstörda” områden, bygga nätverk av
områden (grön/blå infrastruktur)
•
•
•
•
•
•
•
•
Se över lagstiftning för att kunna titta på helheten, komma bort från frimärksplanering
Behövs databas för vattenverksamheter
Vattenråden har varit en bra grej, ett forum för information och kunskapsutbyte.
Miljögifter och sanering av fiberbankar, borde vara prio 1 i Bottniska viken. Behövs teknisk
utveckling och kostnadseffektivisering.
Förorenade sediment och miljögifter överlag
Havslekande harr, dålig kunskap och har försvunnit
Sökbarhet vad som är lyckat och inte lyckat, bra erfarenhet av åtgärdsdatabas för sötvatten.
Bra pedagogiskt verktyg.
Restaurering av rovfiskbestånd, fiskereglering och fiskefria områden
Några av de viktigaste områdena att jobba med:
Restaurering grunda havsvikar/reproduktionsområden i kombination med restaurering av
rovfiskbestånd (sik, abborre, gädda, torsk, harr…)
Anadroma arter och reproduktionsområden
Sanering av miljögifter i marin miljö (svår, behöver större verktygslåda)
Ålgräsängar, jobba vidare med kransalger och kärlväxter (som komp.åtgärd, inte statliga medel).
Restaurering av miljöer för nyckelarter
Förebyggande åtgärder:
-
Se över lagstiftning, helhetssyn och komma ifrån frimärksplanering
Grupp 3
Rovfisk (ökning av denna) = mer matfisk – regelverket för fiskeutövande (adaptiv
förvaltning). Måste ha bra verktyg för att kunna följa bestånden. Kan vara stora skillnader i
beståndsstorleken. Skydd och förvaltning. Vi har redan en verktygslåda, men vad behöver vi?
Förvaltning kanske snarare är en bevarandeåtgärd, inte en restaureringsåtgärd. Men dessa
behöver gå hand i hand. Behöver öka arealer av reproduktionsområden – konkret
restaureringsåtgärd. Igenväxande jordbruksmarker – detta har minskat p.g.a. mindre
betning. Viktiga habitat för ex. abborre, gädda, fågel. Detta är dock en naturlig succession.
Vad ska vi åtgärda, utgångsläget eller? Fungerande ålgräsmiljö är också viktigt för rovfisk.
Miljögifter i övrigt (sediment, i vattenfasen) – filtrera/frysmuddring?.
Övergödning – gynnar ju också rovfisk fick vi höra under konferensen.
Främmande arter – måste öka övervakningssystemet samtidigt som vi måste ha bra
handlingsplaner, så vi snabbt kan stoppa in åtgärder
Regionala skillnader
- Exploatering
- Fiberbankar – väldigt dyrt, men kanske inte så svår åtgärd. Här vet vi i.a.f. vad vi kan göra i
jämförelse med miljögifter i sediment.
- Mjukbottnar (djupa) på västkusten – få ostörda bottnar på västkusten, d.v.s. som inte är
trålskadade. Stänger området för trålning och låta det återhämta sig själv
(förvaltningsåtgärd). Det är dock svårt att få politiker intresserade, om detta inte genererar
en ekosystemtjänst. Kan peka på att vi har utrotat en stor mängd arter.
Take home till HaV: Sätt upp mål och sedan får man titta på åtgärder för att nå dessa mål.
Ex: hållbart fiske. För att nå detta behövs politiska riktlinjer, nya rekryteringshabitat etc.
Svårt att göra en gemensam rangordning, i.o.m. att olika miljöproblem är olika viktiga i de
olika havsmiljöerna. Viktigt att precisera problemen för att kunna hitta lösningar.
Grupp 4
Problem ser olika ut beroende på vilken del av kusten (region) som avses
Generella prioriteringar / störst behov av restaurering / problem
•
•
•
•
•
•
Fiberbankar (skogsindustrier), förorenade sediment (i t.ex. hamnområden)
o Stort behov, åtminstone lokalt!!!
Grunda havsvikar/glosjöar => lekområden
o Grunda vikar/glosjöar försvinner. Stor fråga för Lst m.a.p. tillstånd
o Åtgärder i dessa områden borde prioriteras, enkla åtgärder kan ge stor effekt
på t.ex. fiskproduktion
o Risk för att det kan bli ”konstgjort”.
o Ibland kan kanalisering vara positivt för fisk
o Vid tillståndsansökningar används ofta argumentet att ”öka
vattenomsättningen”…
o Restaureringar av små och stora vattendrag + öppning av vattenvägar görs i
ganska stor omfattning idag
Muddring i landhöjningskuster
o Problem egentligen överallt
o Norrland: sura sulfatjordar
Vandringshinder + livsmiljöer i vattendrag
Minska övergödning
o Stort problem generellt
o Rena dagvatten och avlopp
Djupa syrefria bottnar
o Både lokalt och storskaligt
•
•
•
•
•
o Kopplat till fosforläckage
Exploatering av stadsnära/strandnära områden (muddring, bryggor, rensning)
o Problem i mötet med kommunal och regional planering¨
o Havsplaneringen blir viktig
o Ekologisk kompensation
Invasiva arter, hur åtgärda?
o Förebygga, förhindra vandring
o Övervaka, vara observant och uppmuntra rapportering
o Skrovbehandling, behandling av barlastvatten
Reservatbildning
o Val av område synkar inte alltid med skyddsbehov, andra prioriteringar (fiske
t.ex.) kan styra valen
o Tänka på att många livsmiljöer ska ingå
Reglera trofinivåer
o Riktat fiske, odling, minska fisketryck
o Styra trofinivåer
o Gynna rovfisk (t.ex. Ulf Bergströms metastudie) kan vara effektivt, inte alltid
naturligt
Rensning av sandbottnar
o Kopplat till vissa arter
o Ingen långsiktig lösning, men bra på kort sikt
o Badvatten, plattfisk gynnas
Grupp 5
•
•
•
•
Grunda havsvikar
Fiberbankar
Små kustmynnande vattendrag. Dikade, Sura sulfatjordar, Vandringshinder
Övergödning. Många små näringsläckage adderas till ett större problem i Östersjön
Grupp 6
Bottniska viken
• Fiberbankar (och andra förorenade sediment). Kontakt: Lovisa Zillén, SGU
• Spiggproblemet i Bottenhavet. Kontakt: Per Byström (?)
• Vandringshinder och biotopåterställning i kustvattendrag (främst brist på kunskap
och åtgärdsarbete i små vattendrag). Kontakt: Annica Gammeltoft
•
•
•
Muddrade vikar (och estuarier) – återetablering av naturlig vegetation, bryggor/pirar
tas bort och ersätts ev. med gemensam hamn på lämplig plats, etc. Kontakt: Annica
Gammeltoft (Anna Engdahl)
Sura sulfatjordar. Framförallt i avrinningsområden till små vattendrag.
Övergödda vikar. Vanligare på Östra sidan av Bottniska viken(?)
Egentliga Östersjön
• Spiggproblemet. Åtgärder: God tillgång till varierande typer av rekryteringsområden
för abborre (och gädda), samt restaurering av näringsvävar.
• Drivande algmattor
Vi hann inte mer här, men åtgärder i kustvattendrag och vikar är högaktuellt här också.
Västkusten
• Drivande algmattor
• Återskapande av ålgräsängar och musselbankar
• Trofiska restaureringar (åtgärder inom fisket)
Vi hann inte diskutera längre än så här.
Grupp 7
ÅGP program av den nya typen
Kunskapsuppbyggande viktigt
Tillsyn!!!
”HYMO på kusten” i vattendirektivsarbetet
Exempel:
- Flador – Glon: Interreg-projekt på G mellan Sverige och Finland gällande kartläggning,
klassning, åtgärder, ekosystemtjänster
- Fiberbankar: mycket viktiga att ta i tu med, de påverkar brett, de försvinner ej av sig själva
- Kustmynnande vattendrag
- Kunskapsuppbyggnad kring kustlekande fisk: harr, lake, sik, hotade arter
- Främmande arter: förebyggande arbete
- Återetablera harr i vattendrag där sådana bestånd slagits ut (p.g.a. sulfat): rätt genetik
viktig, förekommer naturlig återuppvandring, behålla referensvatten eller ej?
- Diskussion om ”spiggtrösklar”, skepsis till om spigg ens går upp…
- Avsnörning av grunda vikar: hållas öppna eller ej? Många muddringar, särskilt i Finland.
Öppning ger mer trådalger – stänga igen i ett projekt?
- Ålgräs: Tar domstol hänsyn till en potentiell ålgräsmiljö? Kompensation måste ske genom
nyanläggning. Hårdgör man en yta måste en annan tas bort egentligen
Grupp 8
1) Fiberbankar och miljögifter i stort
2) Habitatförlust i grunda havsvikar och båtanvändning som ökar i mängd och storlek på
båtar/motorer
3) Återställning av rovfiskbeståndet
4) Trålning av djupa mjukbottnar (Västkusten), muddring på östkusten. En sak som
diskuterades var vilka effekter dumpning av storskaliga projekt har, eftersom de tenderar att
dumpas i kustens djuphål. Snart är djuphålen igentäckta, har de någon roll i ekosystemet i
stort som vi inte insett?
5) "Restaureringsåtgärder" för kustfågel. Skärgårdens kustfågel ändras snabbt och
populationerna minskar drastiskt. Åtgärder behövs.
Grupp 8 diskurerade också sådant som andra grupper redan presenterade.
Grupp 9
Följande togs upp (utan rangordning)
•
•
•
•
•
Problem: Fiberbankar – utreda om och vad man kan göra
Problem: Exploatering i grunda havsområden
Habitat: Ålgräsängar (med invändningen att det även finns andra arter, att ålgräs ofta
prioriteras för att det finns forskning kring just den arten). Endast viktig på väst och
ev. sydkust.
Problem: Döda bottnar i Östersjön (med invändningen att en del av syrebristen är
naturlig p.g.a. hydrografi och införsel över sunden).
Problem: Miljögifter i sediment generellt
Övrigt:
Skillnad mellan sanering och restaurering? Är sanering en typ av restaurering? Eller har det
med storleken/skalan att göra? Terminologin kan förtydligas.
Prioritering mellan insatser och behov skiljer sig åt mellan regioner – rekommendationer
behöver alltså regionaliseras.
Miljöer som inte kräver så stor insats kan vara anledning att prioritera upp. ”Hjälp till
självhjälp”.
Satsa mycket på uppföljning av insatser för att möjliggöra kunskapsuppbyggnad på sikt. Vilka
metoder fungerar i vilka miljöer? Fungerar på kort respektive lång sikt?