Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid

Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid
Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid
För 3000 år sedan börjar historien om antikens Grekland. Det var
ett splittrat rike, där de många stadsstaterna så gott som alltid låg i
krig med varandra. Man trodde på nyckfulla gudar som var nästan
som människor, och långt ifrån moraliskt fullkomliga. Sagorna om
gudarna var spännande, och gav upphov till en rik kultur. Man
trodde att dramat renade själen, och därför var amfiteatrarna flitigt
besökta.
Mycket av den grekiska kulturen lever kvar än idag i våra sagor
och sätt att uppleva kultur. Men Grekland var också föregångare
inom flera andra områden. Flera av våra viktigaste vetenskapliga
upptäckter kan tillskrivas de grekiska genierna, och idrotten som vi
känner den idag härstammar från antikens Grekland.
Men kanske allra mest världsomvälvande var den form för politiskt
styre som uppkom i antikens Grekland - demokratin. Än idag är
demokratin det mest rättvisa sätt att styra ett land på som vi känner
till. Antikens Grekland kollapsade slutligen, och Rom seglade upp
som den nya regionala stormakten. Men de människor som lever
idag har inte glömt antikens Grekland, och de stora tänkare som
levde där.
Speltid: 50 min.
För kapitelindelning, se tidskoden i orange nedan. Under den hittar du
kortfattad fakta om vad avsnittet tar upp.
Från: 13 år
Ämne: Historia, geografi
Produktionsland:
Tyskland 2014
Svensk version:
©
Filmo, 2016
1. - 00:00
Inledning
Vi har de gamla grekerna att tacka för det demokratiska systemet och
medborgarnas medbestämmanderätt, men de har också lagt grunden
för den moderna vetenskapen.
Ansvarig utgivare:
Mia Lund Arnell
Oraklet i Delfi
Guden Apollo är oraklet i Delfis beskyddare. Sierskan Pythia, som kan
skåda in i framtiden och i transtillstånd tar emot gudarnas budskap,
förkunnar oraklen.
Filmnr: 7345
Prästernas roll
För ytterligare
källinformation:
Kontakta Filmo
08-445 25 50
Prästerna tolkar sierskans vaga ord och förkunnar dem som gudagivna
råd från Apollo. Ju dyrbarare offergåva, desto användbarare information
till givaren. Prästerna förvaltar rikedomarna som en bank och lånar
även ut pengar. De har därför stor makt.
2. - 10:46
Filosofi
Under antiken vill en del fortsatt beskåda världen ur ett perspektiv
baserat på myter och gudarnas vilja, medan vissa universallärda vill
förstå den genom eftertanke. En förutsättning för det senare är ett
noggrant studerande av naturen. De lärda nöjer sig inte längre med
gudaberättelser - de vill kunna se orsak och verkan och kunna fastställa
naturlagar. Dessa nyfikna själar kallar sig för filosofer. Dessa ”vishetens
vänner“ grundar den moderna vetenskapen.
FILMO
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60
info@filmo.se • www.filmo.se
Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid
Vetenskap
Antikens lärda utformar de första världskartorna och
upptäcker att jorden är klotformad. De uppfinner
ångmaskiner, vattenpumpar och katapulter. Arkimedes
formulerar hävstångslagarna och skapar därigenom
förutsättningarna för mekaniken. Även geometrin och
algebran är filosofernas verk.
Demokratins födelse
Under 500-talet f. Kr. råder kris i stadsstaten Aten.
Den enkla befolkningen reser sig mot kung och adel
och kräver medbestämmanderätt i alla viktiga beslut.
Införandet av folkförsamlingen markerar demokratins
födelse. Endast män över 18 års ålder tillåts dock
medverka.
3. - 19:33
Maktfördelning
Den rika adeln utövar stort inflytande över politiken.
Samhällsklasserna köpmän, hantverkare och rika
bönder utgör de lägre stående tjänstemännen. Övriga
medborgare utgörs av daglönarna (statarna). Men
samtliga medborgare får emellertid vara med och
bestämma på folkförsamlingen - det som i slutändan
betyder något är den enskildes röst. Det är majoriteten
som bestämmer om en lag antas eller inte, och
majoriteten består alltid av den enskilde medborgaren.
Lagtavlor
Ingen tidigare stat har efterlämnat så många lagtavlor
som de gamla grekerna - tusentals förordningar mejslade
i sten. På detta sätt bevarades folkförsamlingens
viktigaste beslut, vilka sedan placerades på offentliga
platser.
Lottdragning
Lottdragningen är en grundläggande princip inom den
atenska demokratin. Samtliga Atens medborgare skulle
vara likaberättigade och ha samma möjlighet att utöva
ett offentligt ämbete. Endast mycket högt uppsatta
poster, exempelvis militär befälhavare, omfattades inte
av lotteriprincipen.
4. - 30:48
Den stålsatta kroppen
Den som ville göra politisk karriär i det gamla Grekland
måste också vara en bra krigare. Av denna anledning var
det nödvändigt för unga män att träna sina kroppar. Det
blev ett ideal för grekerna att ha en stålsatt kropp.
Olympiska spel
Om den grekiska ungdomen för tillfället inte höll
sig i form för att bege sig ut i krig, så gjorde man
det åtminstone för att kämpa på idrottsarenan.
Grekernas största idrottsevenemang ägde rum
vart fjärde år i Olympia. Under 400-talet e. Kr. är
idrottsevenemangens epok över i och med den kristna
kejsaren Teodosius förbud mot hedniska kulter.
5. - 37:36
Teater
Den grekiska teatern har sitt ursprung i religiösa riter.
I samband med detta spelar kultiska danser till guden
Dionysos ära en stor roll. De så kallade satyriska
danserna utvecklas till det moderna dramat med sitt
rollspel. Berättelserna stammar ursprungligen från
myterna och handlar om konflikter som inte bara kan
lösas av gudarna, utan även av människor.
6. - 44:32
Alexander den Store
Alexander den store var en makedonisk kung som
levde på 300-talet före kristus. Han var en skicklig
politiker och krigsherre och lyckades ena det splittrade
Grekland och skapa ett imperium som sträckte sig från
Egypten till Indien.
Hellenismen
Under 300-talet f. Kr. skapar Alexander den Store, kung
av Makedonien, ett grekiskt imperium som sträcker
sig ända till Indien. Alexander lyckas göra språk och
utbildning inhemsk i de erövrade länderna. Med
Alexander inleds en ny epok – hellenismen.
Rom tar över det grekiska arvet
Efter Alexanderrikets sammanbrott sprider det
växande romerska riket den grekiska kulturen i Europa.
Romarna bevarar grekernas arv för eftervärlden.
FILMO
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60
info@filmo.se • www.filmo.se
Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid
Internetkällor
Nyckelord
Antikens Grekland, grekiska gudar, demokrati,
Alexander den store, imperium, vetenskap, filosofi,
matematik.
Frågor att besvara efter visning
1. Hur skilde sig grekiska gudar från exempelvis de
abrahamitiska gudarna som många tror på idag?
2. Ungefär 600 f.kr. började modern vetenskap att
utövas. Vilka är de kända vetenskapsmännen och
upptäckterna från antiken?
3. Hur kan man förklara demokratins uppkomst i
Grekland?
4. På vilket sätt kan sättet vi utövar sport på spåras
tillbaka till antikens Grekland?
5. Vad var så speciellt med romersk lag? På vilket sätt
var den banbrytande?
6. Ge exempel på hur antikens Grekland format
modern västerländsk kultur!
7. Antikens Grekland bestod under lång tid av
flera stadsstater, vad menas med det och vilka
konsekvenser hade det för Grekland?
8. Vad menas med begreppet slavekonomi?
http://www.so-rummet.se/kategorier/alexander-denstore - SO-rummet om Alexander den store.
http://www.popularhistoria.se/artiklar/alexander-denstore-orientens-erovrare/ - Tidskriften Populär historia
om Alexander den store.
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/
forntiden-och-antiken/antikens-grekland - SO-rummet
om antikens Grekland.
http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/de-olympiskaspelen-i-antikens-grekland - SO-rummet om de
olympiska spelen i antikens Grekland.
http://blog.svd.se/historia/2012/10/19/och-i-athenda/ - Kort artikel av Dick Harrison om den antika
slavekonomin.
http://www.sol.lu.se/grekiska/smorgasbord/
demokrati/ - Lunds universitet om demokratin i
antikens Grekland.
http://varldenshistoria.se/civilisationer/greker Temasida på världenshistoria.se om antikens Grekland.
http://www.popularhistoria.se/artiklar/grekernasimperium/ - Tidskriften Populär Historia om grekernas
imperium.
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/arkimedes Artikel om Arkimedes i tidskriften Allt om Vetenskap.
www.ne.se - Nationalencyklopedin
www.google.se - Användbar sökmotor
www.dn.se - Dagens nyheter
http://factlab.com/#lo=1 - Dagens nyheters skolsajt
www.wikipedia.se - Bra nätencyklopedi
www.filmo.se - Filmos hemsida
Filmen om antikens Grekland passar bra för undervisning i grundskolans samhällsorienterande ämnen.
Här utifrån det centrala innehållet i Lgr11:
I årskurs 7-9, historia, sid 176, Lgr11
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
”Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid”
I årskurs 7-9, religion, sid 189-190, Lgr11
Religion och samhälle:
”Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser”
FILMO
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60
info@filmo.se • www.filmo.se