examensarbete - Pure - Luleå tekniska universitet

Transcription

EXAMENSARBETE
Varför byggs det inte mer i trä?
En studie av drivkrafter och hinder för träbyggande i Skellefteå
Matilda Larsson
2016
Civilingenjörsexamen
Arkitektur
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
En studie av drivkrafter och hinder för träbyggande i Skellefteå
Matilda Larsson
2016
Civilingenjör arkitektur
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Luleå Tekniska universitet
II
FÖRORD
Detta arbete innebär avslutningen på min utbildning vid Luleå tekniska universitet på
programmet Civilingenjör Arkitektur – husbyggnad. Examensarbetet påbörjades hösten 2015
och omfattar 30 högskolepoäng.
Jag vill tacka Enar Nordvik samt Jenny Sundkvist på samhällsbyggnadskontoret vid
Skellefteå kommun för er hjälp och insikt om träbyggande som har möjliggjort denna studie.
Ett stort tack riktas även till medverkande respondenter som har bidragit med sin tid och
kunskap.
Ett särskilt tack riktas till min handledare Susanne Engström på Luleå tekniska universitet för
god vägledning.
Skellefteå, januari 2016
Matilda Larsson
III
SAMMANFATTNING
År 1874 i Sverige instiftades en byggnadsstadga som inte tillät att byggnader i trä fick
uppföras med mer än två våningar. Lagarna ändrades 1995 då kraven på obrännbara
byggmaterial ersattes med funktionskrav på byggnader och träbyggnader kunde då uppföras i
mer än två våningar. Förväntningarna var stora för att träbyggandet skulle öka men
förändringen uteblev och Sveriges regering beslutade då att påbörja ett arbete med en
nationell strategi för att främja användandet av trä i det svenska byggandet. Den nationella
strategin har sedan följts av ett flertal projekt för att öka träbyggandet, projektet ”Trästad
2012” och kommunala träbyggnadsstrategier. Trots dessa insatser har träbyggandet inte ökat
procentuellt sett från 2004.
Detta examensarbetes syfte är att bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder för
träbyggande som tidigare forskning har identifierat. Resultatet baseras på studier av tidigare
forskning kring drivkrafter och hinder för träbyggande samt genom en intervjustudie som
undersöker uppfattningar om träbyggande hos ett antal aktörer i byggbranschen i en kommun.
I intervjustudien ingår byggföretag, beställare och kommunrepresentanter. Studien utförs för
att beskriva och jämföra de olika aktörernas uppfattning om träbyggande, generellt och inom
kommunen. I examensarbetet diskuteras resultaten från litteratur- och intervjustudie med
koppling till den kommunala träbyggnadsstrategin och drivkrafter och hinder för träbyggandet
lokalt. Den kommun där intervjustudien utförs är Skellefteå kommun. Detta då Skellefteå
kommun verkar för ett hållbart byggande och som utöver nationella initiativ har arbetat lokalt
för att öka träbyggandet i kommunen. Detta genom att de har infört en kommunal
träbyggnadsstrategi under 2014. Trots denna insats upplever de ansvariga i arbetsgruppen
bakom träbyggnadsstrategin att träbyggandet inte har ökat i kommunen.
Arbetet resulterar i en sammanställning av ett antal drivkrafter och hinder för träbyggande
som identifierats i tidigare forskning, sammanställningen används sedan som analysmodell
för det empiriska material som samlats in i intervjustudien. I kapitlet för slutsats och
diskussion diskuteras resultaten och dess betydelse samt vad en kommunal
träbyggnadsstrategi kan tillföra träbyggandet, förslag ges även på fortsatt forskning inom
området.
Detta arbete sammanställer ett antal drivkrafter och hinder för träbyggande som identifierats
av tidigare forskning. Några av dessa drivkrafter är ökade arbetstillfällen, träets miljöaspekter
och egenskaper samt det industriella träbyggandet. Bland hindren som tidigare forskning
identifierat återfinns kunskapsbrist, låg förändringsbenägenhet, osäkerhet för nya material och
lagkrav. Dessa drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare forskning har identifierat
återfinns och känns igen i intervjustudien. Denna studie kan därmed till viss del bekräfta och
bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har
identifierat. Intervjustudien visar också att det finns en viss samsyn hos respondenterna när
det kommer till drivkrafter för träbyggande. Men det finns också meningsskiljaktigheter. När
det kommer till hinder är samsynen inte lika stor. En bristande samsyn mellan respondenterna
kring hinder och drivkrafter för träbyggande kan i sig medföra ett hinder för träbyggandet att
öka. Genom att låta olika aktörer beakta samma påståenden och låta dem fritt berätta deras
åsikter och uppfattningar kan olika typer av problemformuleringar tydliggöras. På detta sätt
kan det även upptäckas att något som en person kan uppleva som en drivkraft kan vara ett
hinder för någon annan. Denna studie visar också på att en kommunal träbyggnadsstrategi kan
bidra till att öka träbyggandet, i detta fall beaktar några av de kommunala beställarna idag trä
som ett alternativ vid kommande byggprojekt.
IV
ABSTRACT
In the year 1874 the Swedish government instituted a building's charter that did not allow
buildings in wood with more than two floors. The laws were changed in 1995, when the
demands of non-combustible building materials were replaced with functional requirements
of buildings and wood buildings could then be built with over two floors. There were great
expectations for wood construction to increase, but the change did not materialize and the
Swedish government decided to begin to work on a national strategy to promote the use of
wood in Sweden. The national strategy has since been followed by several projects to increase
wood construction, the project "Trästad 2012" and communal wooden building strategies.
Despite these efforts, wood construction has not increased in percentage from 2004.
This master thesis purpose is to contribute to a better understanding of the driving forces and
barriers for wood construction that previous research has identified. The results are based on
studies of previous research on driving forces and barriers for wood construction and through
interviews that examines perceptions about wood construction of a number of operators in the
construction industry in one municipality. The interview study includes construction
companies, clients and representatives of the municipality. The study is conducted to describe
and compare the different operators' perceptions about wood construction, general and within
the municipality. The thesis discusses the results from the literature study and interview study
related to the municipal wood building strategy and the driving forces and barriers for wood
construction locally. The municipality where the interview study is performed is Skellefteå
municipality. Skellefteå promotes sustainable construction and have worked, apart from
national initiatives, locally to increase wood construction in the municipality and introduced a
municipal wood building strategy in 2014. Despite this effort, the team behind the wood
building strategy are experiencing that wood construction has not increased in the
municipality.
This work results in a compilation of a number of driving forces and barriers for wood
construction identified in previous research, the compilation is then used as analytical model
for the empirical material collected in the interview study. In the chapter of conclusion and
discussion are the results and their significance being discussed as well as a discussion about
what a municipal wood building strategy can provide to wood construction. Suggestions are
also given on further research in the area.
This work compiles a number of driving forces and barriers for wood construction identified
by previous research. Some of these drivers are increased employment, the wood's
environmental aspects and properties as well as industrial production. Among the obstacles
that previous research identified are lack of knowledge, low propensity to change, uncertainty
for new materials and legal requirements. These aspects that previous research has identified
are found and recognized in the interview study. This study can thus partly confirm and
contribute to a better understanding of the previous research. The interview study also shows
that there is a certain consensus among respondents when it comes to driving forces of wood
construction. But there are also differences in opinions. When it comes to barriers are the
consensus not as great. A lack of consensus among respondents about the barriers and drivers
for wood construction may result in a restriction of wood construction to increase. By
allowing different respondents to look at the same claims and allow them to freely share their
opinions can different types of problems appear. In can also show that something one person
experience as a driver can be a barrier to anyone else. This study also shows that a municipal
wood building strategy can help increase timber construction, in this case, some of the clients
are considering wood as an alternative for future building projects.
V
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord ........................................................................................................................ III
Sammanfattning ...................................................................................................... IV
Abstract ..................................................................................................................... V
Innehållsförteckning ............................................................................................... VI
1. Inledning ................................................................................................................ 1
1.1 Bakgrund och problematisering .................................................................................... 1
1.2 Syfte ................................................................................................................................... 2
1.3 Definition av träbyggande ............................................................................................. 3
2. Metod ..................................................................................................................... 4
2.1 Forskningsansats och strategi ......................................................................................... 4
2.2 Litteraturstudie .................................................................................................................. 5
2.3 Intervjustudie .................................................................................................................... 5
2.3.1 Respondenter ............................................................................................................ 7
2.4 Insamling av empiriskt material ...................................................................................... 8
2.4.1 Intervjuer .................................................................................................................... 8
2.4.2 Etik och sekretess .................................................................................................... 10
2.5 Analysmetod .................................................................................................................. 10
3. Litteraturstudie ..................................................................................................... 12
3.1 Drivkrafter för träbyggande ......................................................................................... 12
3.1.1 Utvecklingsmöjligheter för byggbranschen ......................................................... 12
3.1.2 Materialegenskaper ............................................................................................... 13
3.1.3 Industriellt träbyggande ......................................................................................... 13
3.1.4 Sammanfattning av drivkrafter för träbyggande samt analysmodell ............. 14
3.2 Hinder för träbyggande ................................................................................................ 16
3.2.1 Struktur i byggbranschen ....................................................................................... 16
3.2.2 Uppfattningar om materialet ................................................................................ 17
3.2.3 Lagkrav .................................................................................................................... 18
3.2.4 Sammanfattning av hinder för träbyggande samt analysmodell .................... 19
4. Resultat och analys............................................................................................. 21
4.1 Drivkrafter för träbyggande ........................................................................................ 21
4.1.1 Utvecklingsmöjligheter för byggbranschen ......................................................... 21
4.1.2 Materialegenskaper ............................................................................................... 22
4.1.3 Industriellt byggande ............................................................................................. 25
4.1.4 Sammanfattning - drivkrafter för träbyggande .................................................. 26
4.2 Hinder för träbyggande ................................................................................................ 27
4.2.1 Struktur i byggbranschen ....................................................................................... 27
4.2.2 Uppfattningar om materialet ................................................................................ 31
4.2.3 Lagkrav .................................................................................................................... 33
4.2.4 Sammanfattning - hinder för träbyggande ......................................................... 35
4.3 Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi .................................................................. 36
4.3.1 Genomslag av träbyggnadsstrategin .................................................................. 36
4.3.2 Skellefteås framtida byggande ............................................................................ 37
4.3.3 Mottagandet av träbyggnadsstrategin .............................................................. 37
4.3.4 Träbyggnadsstrategin som drivkraft och hinder ................................................. 38
4.3.5 Sammanfattning av uppfattningar kring en kommunal träbyggnadsstrategi 39
VI
5. Slutsats och diskussion ....................................................................................... 40
5.1 Diskussion kring drivkrafter och hinder för träbyggande ........................................... 40
5.2 Diskussion kring en kommunal träbyggnadsstrategi och förslag på vidare forskning
............................................................................................................................................... 42
5.3 Studiens begränsningar ................................................................................................ 43
6. Referenser ............................................................................................................ 44
7. Bilagor ................................................................................................................. 47
Bilaga 1. Intervjuguide ......................................................................................................... 48
Bilaga 2. Sammanfattning av intervju med Byggföretag 1 ............................................ 49
Bilaga 5. Sammanfattning av intervju med Beställare 1 ................................................. 72
Bilaga 9. Mailintervju med Systemleverantör 1 ................................................................ 93
Bilaga 10. Sammanfattning av intervju med Kommunrepresentant 1 .......................... 94
Bilaga 11. Sammanfattning av intervju med Kommunrepresentant 2 .......................... 99
Bilaga 12. Mailintervju med Kommunrepresentant 3 .................................................... 108
Bilaga 13. Sammanfattning av analys för drivkrafter och hinder för träbyggande i
tabellform ........................................................................................................................... 109
VII
1. INLEDNING
1. INLEDNING
I denna rapport presenteras ett arbete som har sin bakgrund i problematiken att träbyggande
i större skala inte har ökat trots att dagens regler tillåter det. Bakgrund och problematisering
redovisas först och efterföljs av arbetets syfte och frågeställningar.
1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMATISERING
Under 1800-talet drabbades många av Sveriges städer av förödande bränder och för att
förhindra detta stiftades 1874 en byggnadsstadga (Boverket, 2014). Byggnadsstadgan tillät
inte byggnader i trä att uppföras med mer än två våningar (Svenskt trä, 2015).
I slutet på 1980-talet ersatte Europeiska gemenskapen, nuvarande Europeiska unionen, EU,
krav på obrännbara byggmaterial med funktionskrav på byggnader. I Sverige presenterades de
nya byggreglerna av Boverket 1995 vilket resulterade i Boverkets byggregler (BBR) samt
Boverkets konstruktionsregler (BKR). De sex funktionskraven som ställs på en byggnad var
bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, bullerskydd samt
energihushållning och värmeisolering. Dessa regler gjorde det möjligt att uppföra byggnader
med trästomme i mer än två våningar. (Ds 2004:1)
Vid regeländringarna 1995 var förväntningarna stora på att träbyggandet skulle öka, denna
förändring uteblev och antogs bero på branschstrukturer och företagsstrategier inom skogsoch tränäringen samt inom byggsektorn. Sveriges regering beslutade 2002 att påbörja ett
arbete med en nationell träbyggnadsstrategi för att främja användningen av trä i byggandet i
Sverige. Staten hade under en längre period förhindrat en utveckling av träbyggande istället
för att se till att konkurrensen gynnades. Detta menade staten på att de då korrigerade genom
att instifta en nationell träbyggnadsstrategi. (Ds 2004:1)
Genom att instifta den nationella träbyggnadsstrategin hoppades staten på att kunna öka
förädlingsgraden av Sveriges skogsråvara och kunna öka sysselsättningen och även
konkurrensen inom byggandet (Länsstyrelsen Västerbotten, 2005). Forskning kring
träbyggande har identifierat fler drivkrafter, bland annat träets miljövänliga egenskaper samt
ökad produktivitet vid industriellt träbyggande som även ger en fuktsäker byggprocess. Dessa
och fler drivkrafter från tidigare forskning diskuteras vidare i kapitel 3.1.
Den nationella träbyggnadsstrategin som antogs år 2004 hade visionen ”Om 10-15 år är trä
ett självklart alternativ i allt byggande i Sverige – och på sikt i hela Europa” (Ds 2004:1, s.
103). År 2004 var andelen flerfamiljshus som uppfördes med trästomme knappt tio procent
(Ds 2004:1). Med den nationella träbyggnadsstrategins vision innebar det att träbyggandet
skulle ha ökat från år 2004 till 2014. Statistiken visar att träbyggandet inte har ökat under den
perioden då andelen träbyggnader var 10,1% år 2013 (TMF/SCB, 2014). 2013 var ändå det år
med flest antal flerbostadshus med trästomme mellan åren 2007 och 2013, det är inget
successivt ökande antal av lägenheter utan antalen varierade under dessa sju år (TMF/SCB,
2014). Med detta kan man då säga att den nationella träbyggnadsstrategins vision inte har
infriats. Träbyggandet har inte ökat procentuellt från 2004 trots att de aktuella reglerna tillåter
trä som byggmaterial i byggnader högre än två våningar.
1
1. INLEDNING
Olika anledningar till att träbyggandet i Sverige inte har ökat som förväntat efter åtgärder som
lagförändringar och träbyggnadsstrategier återfinns också i forskning kring hinder för
träbyggande. Hinder så som bland annat saknad kunskap och negativ inställning till materialet
diskuteras vidare i kapitel 3.2.
Arbetet med att öka träbyggandet tog inte slut efter den nationella träbyggnadsstrategin.
Projektet ”Trästad 2012” påbörjades år 2010 och var ett treårigt projekt som precis som den
nationella träbyggnadsstrategin hade som mål att visa att det går att påverka, förändra och
utveckla en bransch med starka traditioner på några få år. Projektet hade sin grund i den
nationella träbyggnadsstrategin men de sjutton deltagande kommunerna och de fyra
regionerna utgjorde basen för hela projektet. (Westerlund, 2012)
Projektet ”Trästad 2012” fick efter sina tre år fortsätta under nytt namn, ”Trästad”, och syftar
till att bidra till en utveckling av ett attraktivt byggande i trä på ett modernt och
kostnadseffektivt sätt. (Trästad, 2014)
I detta arbete studeras uppfattningar om träbyggande hos ett antal aktörer i Skellefteå
kommun. Valet av kommun baseras delvis på Skellefteås deltagande i ”Trästad 2012” men
även att de under oktober 2014 har infört en kommunal träbyggnadsstrategi. Skellefteå
kommun har förhoppningen att med träbyggnadsstrategin öka motivationen så att fler ska
välja att bygga i trä. Träbyggnadsstrategin ska dessutom bidra till att stödja de lokala
företagen och stimulera den ekonomiska tillväxten. Skellefteå kommun vill dessutom verka
för ett hållbart byggande och stärka Skellefteås plats som en träbyggande stad. (Skellefteå
kommun, 2015)
Skellefteå kommun har med dessa olika projekt arbetat aktivt för att öka träbyggandet i
kommunen men de ansvariga i arbetsgruppen bakom träbyggnadsstrategin upplever trots detta
att träbyggandet inte har ökat. Kan detta bero på att åsikterna om träbyggande bland de
ansvariga i arbetsgruppen bakom träbyggnadsstrategin i Skellefteå kommun och de aktiva
beställarna och byggföretagen inte stämmer överens? Eller är inte Skellefteå kommuns
träbyggnadsstrategi tillräckligt tydlig?
1.2 SYFTE
Detta examensarbete studerar drivkrafter och hinder för träbyggande som kan ha en inverkan
på möjligheten för träbyggande i Sverige att utvecklas och expandera. I arbetets
litteraturstudie sammanställs drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare forskning
har identifierat. Därefter genomförs en intervjustudie som undersöker uppfattningar om
träbyggande hos ett antal aktörer i byggbranschen i en kommun. I detta fall Skellefteå
kommun som utöver nationella initiativ har arbetat lokalt för att öka träbyggandet i
kommunen. Detta genom att kommunen med hjälp av en kommunal träbyggnadsstrategi har
försökt överbrygga hinder och skapa en drivkraft för träbyggandet. Examensarbetets syfte är
att med en utgångspunkt i tidigare forskning beskriva och jämföra de olika aktörernas
uppfattning om träbyggande, generellt och inom kommunen, och därigenom bidra till en ökad
förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har identifierat. De aktörer som
ingår i intervjustudien presenteras i kapitel 2.3. I examensarbetet diskuteras resultaten från
litteratur- och intervjustudie med koppling till den kommunala träbyggnadsstrategin och
drivkrafter och hinder för träbyggandet lokalt.
2
1. INLEDNING
1.3 DEFINITION AV TRÄBYGGANDE
Detta arbetes definition av träbyggande bygger på Skellefteå kommuns definition av
träbyggande i deras träbyggnadsstrategi.
”I Skellefteå tycker vi att en träbyggnad ska bestå till betydande delar av trä. Det kan vara i
fasad eller interiört, men det är bärande delar som utgör den stora andelen material.”
(Skellefteå kommun, 2014, s.14).
Vidare förklaras det i Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi att trä kan kombineras med
andra material men ändå kallas för en träbyggnad samt att en träbyggnad tillverkas med
rationella byggnadsmetoder (Skellefteå kommun, 2014).
Litteraturstudien i kapitel 3 i detta arbete styrs och påverkas av denna definition. I detta arbete
benämns en byggnad som en träbyggnad endast när den består av stora delar av trä. Skellefteå
kommuns träbyggnadsstrategi nämner rationella byggnadsmetoder vilket jag har tolkat till ett
modernt och effektivt byggande där industriellt byggande innehar en stor del i processen.
3
2. METOD
2. METOD
Detta kapitel presenterar de metoder som har använts för att utföra arbetet samt varför just
dessa metoder har valts.
Min praktik utfördes vid Skellefteå kommuns bygglovsavdelning och efter det arbetade jag en
även en sommar vid samma kontor. Under denna tid kom jag i kontakt med personer som
varit aktiva i projektet ”Trästad 2012” och med Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. I
Sverige har det under en lång tid arbetats för att öka träbyggandet, bland annat genom
lagändringar och nationella träbyggnadsstrategier. Träbyggande i stort anser jag vara
intressant och möjligheten till att öka träbyggandet genom en kommunal träbyggnadsstrategi
intresserade mig. För att få en vidare insikt i detta tog jag därför kontakt med en av de
ansvariga för träbyggnadsstrategin. I samband med detta lades ett problemområde fram från
Skellefteå kommun och en möjlighet för mig att skriva mitt examensarbete om träbyggande.
Arbetet skulle undersöka varför det inte byggs mer i trä genom att studera och diskutera
drivkrafter och hinder för träbyggande med olika aktörer i Skellefteå kommun. Detta då
ansvariga bakom träbyggnadsstrategin upplever att det finns aspekter som hindrar
träbyggande hos beställare och byggföretag. Tillsammans med handledare på Luleå tekniska
universitet utvecklades detta till ett arbete som skulle undersöka kommunrepresentanternas
åsikter om drivkrafter och hinder för träbyggande och sedan jämföra detta med de åsikter som
utvalda byggföretag och beställare har om träbyggande för att identifiera om det finns något
som skiljer dessa gruppers åsikter åt. Aktörernas uppfattningar ställdes sedan mot tidigare
forskning kring drivkrafter och hinder för träbyggande och på det sättet kunde arbetet bidra
till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har identifierat.
2.1 FORSKNINGSANSATS OCH STRATEGI
Detta examensarbetes syfte är att bidra till en ökad förståelse av möjligheten för träbyggande
att utvecklas och expandera genom att undersöka uppfattningar om träbyggande. Ett arbete
antar en kvalitativ ansats då uppfattningar om ett ämne undersöks (Patel & Davidson, 2011). I
detta fall studeras drivkrafter och hinder för träbyggande samt att dessa diskuteras med ett
antal respondenter för att ta del av deras uppfattning om träbyggande vilket gör att detta
arbete antar en kvalitativ ansats. Arbetets syfte och titel indikerade vilken teori som skulle tas
fram till litteraturstudien. Denna teori gav en plattform för att utforma frågor till en första
intervju med ansvariga för Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. Med litteraturstöd och en
uppfattning om ansvariga hos Skellefteå kommuns åsikter utformades sedan de frågor som
ställdes till övriga respondenter. Se Figur 2.1 för arbetets process. Stegen förklaras och
presenteras vidare i kapitel 2.2-5.2.
Teori
Intervju
Teori
Intervjuer
Teori
Analysmodell
Resultat
/Analys
Slutsats
och
diskussion
Figur 2.1 Arbetets gång
4
2. METOD
2.2 LITTERATURSTUDIE
Litteraturstudien gjordes för att kunna sammanställa litteratur kring drivkrafter och hinder för
träbyggande och på så sätt kunde jag skapa mig en uppfattning om träbyggande (Backman,
2008). Litteraturstudien pågick löpande under datainsamlingen då kunskapen och insikten om
träbyggande ökade. Teorin användes för att få en större och vidare insyn i åsikter och
upplevelser om träbyggande än de åsikter som framkom vid intervjuer med aktörerna.
Litteraturstudien har utförts genom sökningar i Luleå tekniska universitets biblioteks databas
samt Google Scholar. Sökord som användes var ”träbyggnadsstrategi”, ”träbyggande” och
”multi story timber frame”. Dessa ord valdes för att få en förståelse och en ökad kunskap för
träbyggande och dess drivkrafter och hinder. För att få en bredare syn på träbyggande sökte
jag efter källor både på svenska och engelska. Dessa sökord valdes utifrån arbetets
frågeställningar samt i diskussion med handledare på LTU. Från sökningen användes
vetenskapliga artiklar och rapporter tillsammans med böcker för att skapa ett teoretiskt
ramverk och en analysmodell som används vid analysering av insamlat empiriskt material
(Björklund & Paulsson, 2012). Analysmodellen återfinns i kapitel 2.1.4 och 2.2.4 och en
sammanfattning av det insamlade empiriska materialet återfinns i Bilaga 2-12.
Litteraturstudien gav även möjlighet till att skapa en intervjuguide till intervjuerna,
intervjuguidens tillämpning beskrivs i kapitel 2.5.1.
En analysmodell gör det teoretiska materialet möjligt att applicera på det empiriska material
som samlats in. Analysmodellen i detta arbete togs fram utifrån kategorisering av teori och
insamlat data. Analysmodellens tillämpning beskrivs i kapitel 2.6.
2.3 INTERVJUSTUDIE
Intervjustudien i detta arbete har gjorts för att undersöka utvalda aktörers uppfattningar om
träbyggande. Vid en intervjustudie försöker man få så täckande information som möjligt
(Patel & Davidson, 2011) och intervjuer med flera olika parter ger möjlighet till det. Detta
examensarbetes syfte är att bidra till befintlig kunskap om drivkrafter och hinder för
träbyggande genom att redogöra för ett antal respondenters uppfattningar om träbyggande i en
kommun. För att få en helhetsbild över träbyggandet och kunna beskriva drivkrafter och
hinder för träbyggande i olika skeden i byggprocessen intervjuades aktörer från olika delar av
byggbranschen. Detta för att kunna ge en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder för
träbyggnad som tidigare forskning har identifierat. Genom att undersöka olika parters syn på
träbyggande ger det en bredare bild än om endast en parts åsikter undersöks. Respondenterna
i studien valdes ut i diskussion med arbetsgruppen bakom Skellefteå kommuns
träbyggnadsstrategi. Respondenter från kommunen, byggföretag och beställare valdes
medvetet för att få en stor bredd i det insamlade empiriska materialet. Det gav en
övergripande förståelse för drivkrafter och hinder för träbyggande sett från olika delar av
branschen. Om någon av de olika aktörerna, kommunrepresentanter, byggföretag eller
beställare inte hade intervjuats hade detta gett en ensidig bild på träbyggande. Om till
exempel inte byggföretag hade intervjuats hade deras syn på träbyggande i byggskedet inte
kommit med utan deras bild hade i bästa fall målats av beställare som gett deras sida av hur de
uppfattar byggföretagens syn på träbyggande. Om alla aktörer sedan ger samma bild på ett
specifikt problem står detta ut mer än om endast en aktör beskriver ett problem. Genom att
intervjua flera aktörer ges en tydligare bild från nästan hela byggprocessen. Byggprocessens
start genom kommunrepresentanterna och beställare och sedan byggprojektens utförande från
byggföretagen.
5
2. METOD
Respondenterna innehar tillsammans en blandning av erfarenhet gällande träbyggande. En del
respondenter bygger mer traditionellt och andra är rena träbyggare, vissa av beställarna
bygger gärna byggnader i trä medan andra efterfrågar mer traditionella byggnader i betong
och stål. Blandningen av byggmetoder gör respondenterna representativa för liknande företag
runt om i Sverige. I Tabell 2.3 redovisas vilka respondenter som ingår i studien.
Arbetet utfördes genom nio stycken intervjuer som var trettio minuter till en timme långa, se
Bilaga 2-12. Dessa intervjuer utfördes med aktörer som är aktiva i Skellefteå kommun. Valet
föll på Skellefteå kommun då de anser att de trots ett aktivt arbete för att öka träbyggandet
inte har lyckats med det. Genom att intervjua olika aktörer i Skellefteå gavs en nyanserad bild
på deras uppfattningar om drivkrafter och hinder för träbyggande. Detta arbete kan därmed
vara en del i att identifiera punkter som Skellefteå kommun kan satsa på för att öka sitt
träbyggande. Ett annat tillvägagångssätt för denna studie hade varit att tillämpa en enkätstudie
istället för en intervjustudie. Det hade då gjort det möjligt att utöka antalet respondenter i
studien och även kunnat utvidga den geografiska gränsen till aktörer utanför Skellefteå
kommun. Nackdelen med enkätintervjuer är att det saknar möjlighet till att enkelt kunna ställa
mer djuplodande och uppföljande frågor. Vilket denna typ av studie gav möjlighet till. Svaren
som kommer från en enkätstudie blir därmed mer översiktliga än vid en intervjustudie. En
intervjustudie som utförts inom samma geografiska område har dessutom sina fördelar. I detta
arbete kan de intervjuade respondenternas svar kopplas till Skellefteå där de verkar och
därmed utgöra ett underlag för förändringsarbete för Skellefteå kommun.
Konstruktionstyper som behandlas som träbyggnader i detta arbete är endast byggnader som
olika typer av lokaler och bostäder i flerfamiljshus. Konstruktioner som broar eller dylikt
behandlas inte.
6
2. METOD
2.3.1 Respondenter
Följande respondenter ingår i intervjustudien, se Tabell 2.3.
Tabell 2.3 Beskrivning av byggföretag, beställare, systemleverantör och respondenter bakom Skellefteå
kommuns träbyggnadsstrategi.
Respondent
1
2
Byggföretag
Byggföretag 1
- Produktionschef
- Nationellt företag
med lokal anknytning
i Skellefteå
- Traditionellt
byggande
Byggföretag 2
- Arbetschef
med lokal anknytning
i Skellefteå
- Traditionellt
byggande
Respondent
Beställare
Respondent
Systemleverantör
4
3
Byggföretag 3
- Arbetsledare
- Lokalt företag, baserat i Norrbotten
- Bygger enbart med trä
5
Beställare 1
- Projektchef
- Lokal, kommunal,
beställare
- Blandar trä- och
betongkonstruktioner
Beställare 2
- Fastighetschef
- Lokal, kommunal,
beställare
- Mycket
träbyggnader
6
7
Beställare 3
- Avdelningschef
- Lokal, kommunal,
beställare
- Få träbyggnader
Beställare 4
- Regionchef
med lokal
anknytning
- Få träbyggnader
sett till hela landet
8
Systemleverantör 1
- Försäljningschef
- Lokalt företag med nationell spridning
- Leverantör av träprodukter
Respondent
9
Representanter för
Skellefteå
kommuns
träbyggnadsstrategi
Kommunrepresentant
1
- Arkitekt och tekn. doktor,
planavdelningen Skellefteå
kommun
-Ingår i arbetsgruppen för
träbyggnadsstrategin
- Ledde arbetet med att
skriva strategin
- Marknadsför strategin
10
Kommunrepresentant 2
11
Kommunrepresentant
3
-Kommunalråd, Skellefteå
kommun
- Drivande politisk kraft
bakom
- Byggnadsinspektör och energioch klimatrådgivare,
bygglovsavdelningen
Skellefteå kommun
- Ingår i arbetsgruppen för
- Kompetens inom
byggprocessen, regelverk,
kunskap om trä som
byggmaterial samt dagens
byggtekniker
- Kontaktperson för
träbyggnadsstrategin, utsedd av
dåvarande ordförande i
byggnadsnämnden (2009)
* vidare beskrivning av respondenterna samt datum för intervjuer återfinns i Bilaga 2-12.
7
2. METOD
2.4 INSAMLING AV EMPIRISKT MATERIAL
Insamlingen bestod av nio stycken halvstrukturerade intervjuer med två respondenter ur
arbetsgruppen bakom Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi och sju respondenter som är
aktiva i byggbranschen i och runt om Skellefteå kommun. För att sedan komplettera befintlig
datainsamling utfördes mailintervjuer med ytterligare två stycken respondenter.
2.4.1 Intervjuer
Intervjuer ger tillgång till primärdata som är specifikt avsett för ämnet som studeras
(Björklund & Paulsson, 2012). I detta arbete utfördes halvstrukturerade intervjuer (Gillham,
2008). Tid och datum för intervjuerna återfinns för respektive respondent i Bilaga 2-12.
Halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide ger möjlighet till flexibla intervjuer som
ändå baseras på en struktur och informationen som framkommer är av god kvalité.
Intervjumetodens strukturerade fokus ger även upphov till möjlighet att analysera data utifrån
likheter. (Gillham, 2008)
Examensarbetets syfte är att med en utgångspunkt i tidigare forskning beskriva och jämföra
de olika aktörernas uppfattning om träbyggande, generellt och inom kommunen, och
därigenom bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning
har identifierat. Genom att utföra en intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer och
använda en intervjuguide gavs möjligheten att uppfylla arbetets syfte. Med flexibilitet i
intervjuandet gavs en möjlighet till att följa upp svar som respondenterna gav och på så sätt
öka förståelsen kring drivkrafter och hinder för träbyggande. Intervjuguiden gav också en
möjlighet till att kunna jämföra respondenternas svar och se om de liknande varandra eller om
någon uppfattning avvek från de andra och därigenom ge möjlighet till att dra slutsatser från
materialet. Genom en intervjuguide kunde jag även säkerställa att jag har fått de resultat och
svar som jag avsåg. Detta då användandet av intervjuguiden såg till att om någon aspekt kring
träbyggande förbigåtts under den öppnare delen av intervju fångades den upp i slutet istället
för att missas helt.
2.4.1.1 Intervjuguide
Intervjuguiden består av ett antal av de drivkrafter och hinder för träbyggande som återfinns i
litteraturstudien. Den består dock inte av alla drivkrafter och hinder som återfinns i
analysmodellen. Vid tidpunkten för intervjuerna var inte litteraturstudien helt färdig utan teori
har tillkommit under och efter intervjustudien som därmed har byggt på analysmodellen.
Urvalet till intervjuguiden som blev på grund av detta gjorde att det blev en rimlig mängd
drivkrafter och hinder för respondenterna att titta på under den tid som intervjun hölls. Det
innebar att respondenterna inte har blivit tillfrågade om alla de drivkrafter och hinder som
finns med i analysmodellen. Några av de punkter som kom med senare i analysmodellen lyfte
respondenterna självmant utan att bli konfronterade med det direkt. Hade ett annat urval gjorts
kanske andra aspekter skulle ha lyfts på ett annat sätt. Syftet med intervjuguiden var att
respondenterna under intervjun skulle titta på de hinder och drivkrafter som intervjuguiden
består av och kommentera dessa. På detta sätt kunde deras synpunkter på träbyggande
tydliggöras och jämföras mellan respondenterna. Intervjuguiden samlade på så sätt upp åsikter
om träbyggande som kanske inte nämnts under den mer öppna delen av intervjun.
Intervjuguiden som använts i detta arbete återfinns i sin helhet i Bilaga 1.
8
2. METOD
Följande intervjuer utfördes:
Del 1: intervju – respondent bakom Skellefteå kommuns
Intervjun med Kommunrepresentant 1 hölls med öppna och undersökande frågor för att få en
insikt i Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. Frågor ställdes sedan för att få reda på
arbetsgruppen bakom strategins åsikter om drivkrafter och hinder för träbyggande. Detta för
att sedan kunna jämföra kommunens uppfattning om träbyggande med aktörernas- åsikter.
Intervjun spelades in, transkriberades, sammanfattades och skickades sedan till
Kommunrepresentant 1 för eventuella kompletteringar. Den sammanfattade intervjun
återfinns i Bilaga 10.
Del 2: intervju – aktörer i byggbranschen
Del två av intervjuerna innebar intervjuer med Respondent 1-7 för att ta del av deras
uppfattningar om träbyggande och vad de kunde identifiera för drivkrafter och hinder för
träbyggande. Intervjuerna började med öppna frågor med följdfrågor vid behov för att
förtydliga eller skapa ytterligare förståelse.
Senare under intervjun ombads respondenterna att titta på intervjuguiden. Respondenterna
fick sedan kommentera om påståendena var rimliga och något som de stött på eller om de helt
enkelt inte höll med. Intervjuguiden beskrivs i kapitel 2.5.1.1 och återfinns i sin helhet i
Bilaga 1.
En av intervjuerna utfördes via telefon med Beställare 3, övriga utfördes på respondenternas
kontor. Intervjuerna spelades in, transkriberades, sammanfattades och skickades för
eventuella kompletteringar av respondenterna. En intervju blev inte inspelad på grund av
tekniska problem med inspelningsutrustningen men den har sammanfattats utifrån
anteckningar vid intervjutillfället och skickats till aktuell respondent för eventuella
kompletteringar. Alla sammanfattningar av intervjuerna återfinns i Bilaga 2-8.
Del 3: intervju – kontaktperson för Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi
Efter utförda intervjuer med Respondent 1-7 intervjuades Kommunrepresentant 2 för
ytterligare insikt i Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi och arbetsgruppens åsikter om
träbyggande samt vad de möter för uppfattningar om träbyggande.
Intervjun började med öppna frågor med följdfrågor vid behov och avslutades med att även
Kommunrepresentant 2 fick titta på intervjuguiden och kommentera de sammanfattade
drivkrafterna och hindrena för träbyggande utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Intervjun
spelades in, transkriberades, sammanfattades och skickades sedan till Kommunrepresentant 2
för eventuella kompletteringar. Den sammanfattade intervjun återfinns i Bilaga 11.
Del 4: intervju – kompletterande intervjuer via mail
Efter utförda intervjuer med Respondent 1-7 samt Respondent 9-10 uppstod några frågor som
framkommit vid intervjutillfällena med de utvalda aktörerna och som de inte kunde svara på
då dessa inte berörde deras verksamhet. Frågor som hur systemleverantörer ser på marknaden
för träbyggande i Sverige samt hur politiker i Skellefteå ser på Skellefteå kommuns
träbyggnadsstrategi. För att få en bredare bild kring dessa frågor valde jag att kontakta
ytterligare två respondenter. Dessa intervjuer utfördes som mailintervjuer med berörda företag
och personer. Dessa mailintervjuer återfinns i Bilaga 9 och 12.
9
2. METOD
2.4.2 Etik och sekretess
Den som utför intervjuer har ett ansvar för hur materialet som framkommer vid intervjun
förvaras, analyseras och framförallt används (Gillham, 2008). Information som framkommer
kan vara känsligt ur olika perspektiv. De medverkande respondenternas identitet lämnas inte
ut i arbetet, där företagsnamn har angivits har respondenterna godkänt detta. Sammanfattat
material av författaren är det enda material som publiceras. Samtligt sammanfattat material
har varit tillgängligt för handledare vid Luleå Tekniska Universitet för kritisk granskning.
Nackdelen med anonymisering av resultat är att visst datamaterial inte går att använda för att
det kan riskera att berörd part identifieras. Materialet kan vara av sådan art att det skulle ha
haft ett stort bidrag till arbetet eller så spelar det mindre roll. En anonymisering gör heller inte
resultatet lika transparent och jämförbart med andra situationer. Vill någon respondent vara
anonym måste det tas hänsyn till men beroende på graden av anonymitet kan det dock leda till
att materialet inte går att använda med risk för identifiering. I detta fall anser jag att
anonymiseringen av det empiriska materialet inte har påverkat arbetet nämnvärt. Mindre
detaljer har strukits men det har inte varit detaljer som skulle påverka arbetet särskilt mycket.
Anonymiseringen har dock bidragit till att resultatet och slutsatserna inte blivit så transparanta
som de hade kunnat vara utan anonymisering. Men i det stora hela anser jag att det inte har
påverkat arbetet särskilt mycket.
2.5 ANALYSMETOD
Analysen som har genomförts i detta arbete baseras på analysmodellen i Tabell 3.1 och 3.2.
Analysmodellen som används i detta arbete är baserad på litteraturstudien och visar
drivkrafter och hinder för träbyggande identifierade från tidigare forskning. Hur analysen har
gått till beskrivs nedan steg för steg.
Steg 1
Det empiriska materialet från intervjuerna sammanfattades utifrån arbetets syfte kring
drivkrafter och hinder för träbyggande och skickades sedan till respektive respondent för
eventuella förändringar och justeringar i texten. Detta för att kunna säkerställa en korrekt
tolkning av vad som sagts vid intervjuerna.
Steg 2
Efter eventuella kompletteringar från respondenterna skrevs de enskilda sammanfattningarna
sedan samman till en text. Detta gjordes efter de olika kategorier av drivkrafter och hinder
som återfinns i analysmodellen, se Tabell 3.1 och 3.2, för att strukturera arbetet. I
strukturarbetet och sammanfattningen separerades kommunrepresentanternas åsikter från de
övriga respondenternas för att på ett tydligt sätt kunna redogöra om åsikterna stämde överens
eller om det fanns några meningsskiljaktigheter dem emellan. Detta för att tydliggöra om till
exempel kommunrepresentanterna ansåg något vara en drivkraft medan de andra aktörerna
kanske såg det som ett hinder. Det skulle kunna visa på en orsak till varför det inte byggs mer
i trä. En drivkraft för en person kan lika gärna vara ett hinder för någon annan. Detta bidrar
också till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare
forskning har identifierat.
Steg 3
Efter struktureringen tog jag hänsyn till vad som sagts vid de öppna frågorna och vad som
beskrivits utifrån intervjuguiden. Detta då intervjuguiden kan ses som ledande frågor eller
påståenden och de öppna frågorna inte lika ledande. Intervjuguiden återfinns i sin helhet i
10
2. METOD
Bilaga 1. Ett svar på en öppen fråga kan ge större förståelse för en drivkraft eller ett hinder då
den intervjuade förklarar svaret med egna ord och inte tar stöd i en ledande fråga.
Steg 4
Skellefteå kommuns bild över drivkrafter och hinder för träbyggande som sedan förstärkts
eller utvecklats av övriga respondenters uppfattningar kopplades sedan till analysmodellen. I
analysmodellen, se Tabell 3.1 och 3.2, återfinns tidigare forskning kring drivkrafter och
hinder för träbyggande. I detta steg jämförde jag därmed respondenternas svar med
analysmodellen. Stämde analysmodellens drivkrafter och hinder med respondenternas svar
eller hade nya drivkrafter eller hinder visat sig i intervjustudien? Sammanfattningen av
respondenternas uppfattningar och jämförelsen med analysmodellen återfinns i kapitel 4.1 och
4.2. Då öppna frågor om drivkrafter eller hinder för träbyggande ställdes vid intervjutillfällena
kunde respondenterna ha påpekat några av de drivkrafter och hinder som finns med i
analysmodellen men som de inte fått presenterade för sig vid intervjutillfället i intervjuguiden.
Dessa drivkrafter och hinder fångades då upp i Steg 4 av analysen och jämfördes med
analysmodellen. På detta sätt kopplades hela det empiriska materialet med jämförelsen av de
olika aktörernas uppfattning om träbyggande till tidigare forskning kring drivkrafter och
hinder för träbyggande och uppfyller därigenom arbetets syfte och bidrar till en ökad
förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har identifierat.
11
3. LITTERATURSTUDIE
3. LITTERATURSTUDIE
I följande kapitel presenteras teori om drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare
forskning identifierat. De identifierade drivkrafterna och hindren för träbyggande
sammanfattas sedan och struktureras som analysmodell.
3.1 DRIVKRAFTER FÖR TRÄBYGGANDE
De drivkrafter som har identifierats i tidigare forskning har delats upp i tre kategorier. De tre
kategorierna är Utvecklingsmöjligheter för byggbranschen, Materialegenskaper samt
Industriellt träbyggande. De tre kategorierna byggs upp av underkategorier som återfinns i
kapitel 3.1.1 - 3.1.3.
3.1.1 Utvecklingsmöjligheter för byggbranschen
Konkurrens och intresse
Uppfattningen om träbyggande verkar vara mer positiv desto mer erfarenhet aktörerna har, en
ökad konkurrens skulle därför vara till nytta för träbyggandet. Vilket kan bidra till en
förbättrad kostnadseffektivitet och öka intresset och trovärdigheten för träbyggandet. En
större efterfrågan av träbyggande skulle dessutom öka efterfrågan på virket vilket skulle ge ett
mervärde till träindustrin. (Hurmekoski et al., 2015)
Då det finns få referensexempel på höga trähus menar Sardén (2005) att det skulle kunna ses
som logiskt att istället se till andra industrier men att det inte är lösningen. Referensobjekt i
trä som kan visa forskningsresultat minskar den upplevda risken med att ta sig an nya tekniker
och gör det abstrakta lättare att förstå (Sardén, 2005)
I Storbritannien har marknadsandelen av bostadshus med trästomme ökat och träbyggandet
har slagit igenom bland annat tack vare imponerande arkitektur samt det ökande intresset för
träbyggande bland utvecklare. (Hurmekoski et al., 2015)
Lokala anknytningar
Skillnaderna hur snabbt träbyggande accepteras i olika europeiska länder kommer nog
ursprungligen från traditioner, kulturer och kunskap i att bygga med trä. Hittills har
marknaden för träbyggande endast ökat i länder där marknadsdelar för enfamiljshus med
trästomme redan existerat. Däribland de nordiska länderna, Centraleuropa och Storbritannien.
I de länderna har regeringen och olika intressegrupper förespråkat användandet av trä till
fördel för skogsindustrin och dess stora insatser för ekonomin. I länder som inte har någon
tradition drivs utvecklingen av miljömässiga skäl eller behov av jordbävningssäkra
byggnader. (Hurmekoski et al., 2015)
Att utveckla produkter och förädla råvaran kan ge möjligheter för träindustrin att hitta nya
marknadsvinklar och därmed öka sin produktion och ge mer arbetstillfällen (Mahapatra &
Gustavsson, 2009). Råvaran är dessutom närproducerad (Stehn et al., 2008).
Statligt och kommunalt bidrag
Träbyggandet har trots allt ökat med hjälp av bidrag från staten samt att byggbranschen,
träindustrin och forskningen har bidragit till utveckling (Mahapatra & Gustavsson, 2008).
I Finland har man lyckats öka träbyggandet på några år genom att den finska regeringen satt
som mål att öka marknadsandelarna av träbyggnader. Detta genom att påpeka träets
miljövänliga och ekonomiska fördelar och marknadsföra användandet av inhemska
12
3. LITTERATURSTUDIE
träresurser. I Storbritannien har träbyggandet ökat med hjälp av en miljöpolicy. (Hurmekoski
et al., 2015)
3.1.2 Materialegenskaper
Hållbarhetsperspektiv
Trä är det enda byggmaterialet idag som är förnybart och binder koldioxid. Det är ett material
som produceras i Sverige, kan återanvändas och kräver ingen hög insats av energi vid
förädlingen. Träbyggandet är därmed ett sätt att bidra till ett bättre globalt klimat. (Stehn et
al., 2008)
Koldioxidutsläppen från produktion av ett trähus är lägre än vid uppförandet av motsvarande
hus i betong eller stål. Under byggnadens livstid lagras stora mängder kol i stommen, mer än
vad som avges vid utsläppen i produktionsfasen. Då trä är förnybart kan man tillgodoräkna
den återvinningsbara resurs som finns tillgänglig när byggnaden eventuellt rivs. (Gustafsson
et al., 2013)
Fysiska egenskaper
Om man jämför trä med tillexempel betong, som är ett betydligt tyngre material, har trä några
betydande fördelar, det kräver mindre kranar och kan monteras snabbare, ändringar i ett
senare skede är lättare att utföra, det har enkla infästningsmetoder, är lämpligt för vinterbygge
och träbyggande innebär lägre kostnader för uttorkning på byggplatsen (Stehn et al., 2008).
Tack vare sin relativt låga vikt kan träbyggnader prefabriceras till en högre nivå som
tillexempel volymmoduler vilka kan transporteras till byggplatsen till en lägre kostnad än vid
transport av betongelement (Mahapatra et al., 2012).
Möjligheten att implementera färdiga träelement i ett traditionellt byggsystem beror på hur
elementen är framtagna. Moduler och lättviktselement kräver sitt eget system då de har
specifika dimensioner, men massivträelement däremot liknar betongpelare och därmed krävs
inte så mycket förändring i byggsystemet för att byta ut betong mot trä. (Hurmekoski et al.,
2015)
Upplevda egenskaper
Trä i inredningar har visat sig minska stressnivån för de boende och hjälper till att balansera
fuktnivån inomhus, förhindra bakterietillväxt och bidra till en varm atmosfär. Om det inte
fanns några hinder för att lämna träytor synliga inomhus skulle den generella uppfattningen
av att använda trä i byggnader påverkas av de positiva effekterna som interiörer i trä har på
människor och därmed uppfattas som mer positiv. De positiva egenskaperna med
träbyggnader har dock för närvarande inte något mätbart marknadsvärde. (Hurmekoski et al.,
2015)
3.1.3 Industriellt träbyggande
I den nationella träbyggnadsstrategin (Ds 2004:1) påpekas att ett ökat systemtänkande,
tillexempel industriellt byggande, påverkar den totala produktionskostnaden i högre grad än
om endast materialet i stommen byts ut. Trä är ett material som lämpar sig för industriellt
byggande och prefabricerade element i trä innebär bättre arbetsmiljö, materialutnyttjande
samt bättre kvalitet och leveranssäkerhet (Ds 2004:1). Det industriella träbyggandet möjliggör
även ett fuktsäkert byggande (Stehn et al., 2008). Även om ett industrialiserat byggsystem
kräver mer planering i ett tidigt skede kan man med det minska övergripande kostnader på
byggplatsen (Hurmekoski et al., 2015).
13
3. LITTERATURSTUDIE
3.1.4 Sammanfattning av drivkrafter för träbyggande samt analysmodell
I Tabell 3.1 återfinns en sammanställning av samtliga drivkrafter som återfinns i kapitel 3.1.13.1.3. I kolumnen för referenser i tabellen återges ibland flertalet källor för ett påstående, detta
görs då påståendet har påträffats i flertalet texter. Tabellen nedan används i kapitel 4.1 för
resultat och analys som analysmodell. Analysmodellen sammanställer tidigare forskning om
drivkrafter och hinder för träbyggande och gör det möjligt att jämföra det med det empiriska
materialet. Jämförelsen görs för att identifiera om andra drivkrafter eller hinder för
träbyggande kommit fram i intervjustudien än vad som återfinns i tidigare forskning,
dementera tidigare forskning eller styrka tidigare forskning kring träbyggande. Hur
analysmodellen använts beskrivs närmare i kapitel 2.5. För att tydliggöra och strukturera det
empiriska materialet har analysmodellen delats upp i två delar, drivkrafter och hinder för
träbyggande samt underkategorier för dessa.
14
3. LITTERATURSTUDIE
Tabell 3.1 Sammanfattning av drivkrafter för träbyggande
REFERENSER
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR BYGGBRANSCHEN
KONKURRENS OCH INTRESSE
- Ökad konkurrens ger bättre kostnadseffektivitet och ökad trovärdighet
- Imponerande arkitektur ökar intresset
- Uppfattningen om träbyggande verkar vara generellt mer positiv desto
mer erfarenhet aktörerna har
- Referensobjekt visar forskningsresultat och minskar den upplevda risken
LOKALA ANKNYTNINGAR
- (Hurmekoski et al., 2015),
(Mahapatra & Gustavsson, 2009),
(Mahapatra & Gustavsson, 2008)
- (Hurmekoski et al., 2015)
(Mahapatra et al., 2012)
- (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1)
(Westerlund, 2012), (Stehn et al.,
2008), (Ds 2004:1),
- Ger lokala arbetstillfällen i skogsindustrin
- Kan passa lokala byggnadstraditioner
- Andelen träbyggande ökar i länder där fristående hus med trästomme
redan uppförts
- Närproducerat
STATLIGT OCH KOMMUNALT BIDRAG
- Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt
- Miljöpolicys gagnar träbyggandet
MATERIALEGENSKAPER
HÅLLBARHETSPERSPEKTIV
- Bidrar till en hållbar miljö
- Mindre inverkan på naturen än traditionella byggmaterial som
betong och stål
- Binder koldioxid
- Kan återanvändas
- Kräver ingen hög insats av energi vid förädlingen.
- Förnybart material
FYSISKA EGENSKAPER
- Lätt material
- Volymelement i trä kan relativt enkelt och billigt transporteras tack
vare dess låga vikt
- Kräver mindre och billigare maskiner vid montage
- Snabbt montage
- Låga kostnader för ändringar och kompletteringar i ett senare skede
- Enkla infästningsmetoder
- Låg uttorkningskostnad på byggplatsen
- Lämpligt för vinterbygge
- Massivträelement kan implementeras i andra byggsystem
UPPLEVDA EGENSKAPER
- Träinredning minskar stressnivån för de boende
- Balanserar fuktnivån inomhus och bidrar till en varm atmosfär
- (Hurmekoski et al., 2015), (Ds
2004:1)
- (Sardén, 2005)
- (Hurmekoski et al., 2015), (Hemström
et al., 2011), (Mahapatra & Gustavsson,
2009), (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1)
- (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1),
(Gustafsson et al., 2013)
- (Stehn et al., 2008)
- (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1)
- (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1),
(Gustafsson et al., 2013)
- (Hurmekoski et al., 2015), (Stehn et
al., 2008), (Mahapatra et al., 2012),
- (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra &
Gustavsson, 2008), (Stehn et al., 2008)
- (Mahapatra et al., 2012), (Stehn et al.,
2008)
Gustavsson, 2009), (Stehn et al., 2008)
INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE
- Trä lämpar sig för industriellt byggande
- Systemtänkande kan leda till positiv påverkan av produktionskostnaden
- Industriell prefabrikation kan öka produktiviteten och säkerheten, minskar
risk för inbyggd fukt
- Prefabricerade element ger bättre arbetsmiljö och materialutnyttjande
- Lång planeringstid innan industrialiserad produktion minskar
övergripande kostnader på byggplatsen
- (Mahapatra et al., 2012), (Ds
2004:1), (Stehn et al., 2008)
- (Ds 2004:1)
(Mahapatra et al., 2012),
(Mahapatra & Gustavsson, 2008),
(Stehn et al., 2008)
- (Ds 2004:1)
15
3. LITTERATURSTUDIE
3.2 HINDER FÖR TRÄBYGGANDE
De hinder som har identifierats i tidigare forskning har delats upp i tre kategorier. De tre
kategorierna är Struktur i byggbranschen, Uppfattningar om materialet samt Lagkrav. De tre
kategorierna byggs upp av underkategorier som återfinns i kapitel 3.2.1-3.2.3.
3.2.1 Struktur i byggbranschen
Kunskapsbrist
År 2004 påpekades det att det viktigaste skälet till att träbyggnader med flera våningar inte
byggs är på grund av brister i kunskap om det moderna träbyggandet bland annat hos
beställare (Ds 2004:1). Åtta år senare skriver Mahapatra et al. (2012) att det krävs nya
utbildningsprogram och vidareutbildning för att öka kunskapen om träbyggande och elva år
senare skriver Hurmekoski et al. (2015) att det finns en brist av utbildade arkitekter som
arbetar med träbyggande.
Avsaknaden av nödvändig utbildning, erfarenhet och kunskaper både hos träindustrin och
övriga aktörer i byggbranschen anses som den mest viktiga institutionella barriären för att
kunna öka användandet av träkonstruktioner. Det finns en osäkerhet och en brist av mer
djupgående kunskap hos byggbranschen när det kommer till träbyggande. (Mahapatra et al.,
2012)
Erfarenhetsåterföringen mellan traditionella byggprojekt är låg vilket inte bidrar till ökad
kunskap, det hämmar istället innovationsmöjligheter och bidrar till att bibehålla befintliga
metoder (Mahapatra & Gustavsson, 2008).
Förändring
Hurmekoski et al. (2015) beskriver att byggbranschen i allmänhet kan ses som en mindre
riskbenägen bransch som använder sig av beprövade metoder vilket beror på normer,
investeringar i traditionella material samt befintlig kunskap.
Att byta till ett träbaserat byggsystem kräver förändringar i produkter, processer och
organisationer inom byggvärdekedjan (Hurmekoski et al., 2015). Det kräver även
investeringar i kunskap samt ett skapande av ett aktörnätverk (Mahapatra & Gustavsson,
2008).
Relationer
Många av aktörerna i byggbranschen, som tillexempel entreprenörer, har en avgörande roll
när det kommer till materialval och det är därför troligt att de rekommenderar sina kunder att
bygga med metoder som de själva känner sig säkra med (Mahapatra et al., 2012). Dessutom
kan långsiktiga kontrakt mellan entreprenörer och leverantörer komma att påverka materialval
(Hemström et al., 2011) och innebära att nya material inte upphandlas och testas. Det finns
dessutom en brist i konkurrens mellan de få stora entreprenörerna i Sverige vilket hindrar
innovation och leder till högre kostnader och lägre kvalitet av byggnaderna (Mahapatra &
Gustavsson, 2008).
Befintliga metoder
Beroende på entreprenadform har entreprenörer olika stort inflytande på materialval
(Mahapatra & Gustavsson, 2008). Entreprenörer främjar sällan nya material då det kan
innebära en ekonomisk risk men även på grund av deras befintliga investeringar i traditionella
material (Mahapatra & Gustavsson, 2009). Befintliga metoder kan dock generera vinst då de
16
3. LITTERATURSTUDIE
sparar tid även om det innebär att innovationsmöjligheterna blir låga (Mahapatra &
Gustavsson, 2008).
Traditionella byggprojekt byggs platsspecifika och replikeras sällan (Mahapatra et al., 2012),
det finns inga långsiktiga kontrakt mellan aktörer och aktörerna tar kortsiktiga beslut och
strävar efter att lägga anbud med så låga kostnader som möjligt (Hurmekoski et al., 2015). De
traditionella byggprojekten minskar möjligheterna att utveckla rutiner som associeras med det
industriella träbyggandet (Mahapatra & Gustavsson, 2008). Mahapatra et al. (2012)
rapporterade dessutom att svenska aktörer i byggbranschen ansåg att det finns få aktörer inom
träbyggnadsindustrin.
Att göra en snabb utvärdering av innovationer i byggbranschen kan vara svårt på grund av
produkternas och byggnadernas långa livslängd. På grund av detta måste risken för ett
misslyckande av en innovation betraktas samt att strategier för att kunna åtgärda, renovera
eller modifiera innovationen under flera årtionden måste finnas. Trovärdiga resultat från tester
av en innovation inom byggnadskonstruktion kan dessutom endast tas från fullskaliga
prototyper vilket gör testerna tidskrävande och dyra. (Mahapatra & Gustavsson, 2008)
Byggsektorn lägger vikten på återvinningsbara material istället för att föredra förnybara
material för att förebygga den potentiella resursbristen. Eventuellt kan det bero på att de
traditionella byggnadsmaterialen kan ses som vanligt förekommande i naturen och att de då
inte har någon större inverkan på utarmningen av naturens resurser sett till ett fåtal decennier.
(Hurmekoski et al., 2015)
3.2.2 Uppfattningar om materialet
Ekonomi
Valet av stommaterial är i stort sett baserat på ekonomiska överväganden och beslutsfattarna
kan uppleva det finansiellt riskabelt att uppföra träbyggnader. Betong är ett mer beprövat
material och kostnadsosäkerheter kring att uppföra en träbyggnad kan göra att beslutsfattarna
väljer betong över trä. Träbyggandet kan ses som ett relativt nytt byggnadssystem och
eventuellt har inte kostnadsfördelarna för träbyggnader visat sig tillräckligt. Vilket kan bero
på bristande kunskap och erfarenhet eller problem med logistik och samordning. Kostnader
för de mesta innovationer minskar över tid vilket kan vara till en fördel för träbyggandet givet
att produktionen ökar. (Mahapatra et al., 2012)
Visar det sig att underhållskostnaderna för en träbyggnad blir höga eller att de förväntningar
som funnits på förbättringar för kostnadseffektivitet inte infriats så kan det leda till att
träbyggande som byggnadsmetod inte når fullt ut på marknaden. Den experimentella
karaktären av projekten kan upplevas som en ekonomisk risk tillsammans med de höga
initiala kostnaderna, då träbyggnader inte kan testas i liten skala. (Hurmekoski et al., 2015)
För byggherrar finns det alltid en risk att påbörja ett byggprojekt. Att initiera ett byggprojekt
baserat på ett industriellt byggande innebär svårbedömda ekonomiska och tekniska risker för
byggherren som orsakas av brist på kunskaper hur man tar fram specifikationer och
förfrågningsunderlag. Denna kunskapsbrist kan få byggherren att istället välja mer
traditionella metoder som inte passar metoder för det industriella byggandet. (Lidelöw et al.,
2015)
17
3. LITTERATURSTUDIE
Fysiska begränsningar
Majoriteten av aktörer i byggbranschen vill inte erkänna att trä är ett hållbart alternativ till de
traditionella materialen. Dessutom har etablerade byggnadsmetoder fördelar över
träkonstruktioner då de till exempel har längre spännvidd än vad trä har. Vilken specifik
träkonstruktion man väljer måste dessutom beslutas i ett tidigt skede då byte av konstruktion
ändrar på dimensioner, som tillexempel väggtjocklekar. Ändras konstruktionen i ett senare
skede kan det komma att kräva andra typer av fundament eller till och med leda till att
byggrätten överskrids. (Hurmekoski et al., 2015)
Det industrialiserade träbyggandet har vissa begränsningar när det gäller utformning av
byggnad då byggsystemet bygger på standardiserade lösningar (Mahapatra & Gustavsson,
2008).
Träindustrin spenderar dessutom betydligt mindre pengar än de summor som spenderas av
plast-, betong- och stålindustrin för att öka allmänhetens medvetenhet om miljöfördelarna av
träprodukter (Mahapatra & Gustavsson, 2009).
Upplevda materialegenskaper
Aktörernas uppfattningar om träets positiva sidor kan överskuggas på grund av osäkerheter
gällande bärighet, livslängd på byggnaden, osäkra kostnadsfördelar samt aspekter gällande
fuktskador, brandsäkerhet och ljudisolering (Mahapatra et al., 2012).
Konsulter, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer har en uppfattning om träbyggande som
byggts upp av kunskap och kompetenser. De har en utbildning och erfarenhet som har
dominerats av kunskap inom betongbyggnad och de kan ha en negativ inställning till att ta till
sig ny kunskap om nya material som tillexempel trä. (Mahapatra & Gustavsson, 2009)
Negativa uppfattningar om träbyggnader kan dessutom ha förstärkts av bakslag i de första
träbyggnadsprojekten efter lagändringarna (Hurmekoski et al., 2015). Även om
byggnadsreglerna tillåter användning av all typ av stommaterial, ifrågasätts ofta
brandsäkerhet för träbyggnader även om betydande framsteg har gjorts på detta område
(Mahapatra & Gustavsson, 2009). Brandskydd som sprinklers gör byggnaden brandsäker och
trä kan då användas både interiört och exteriört, rätt använt är trä minst lika brandsäkert som
andra byggmaterial (Träguiden, 2003a, 2003b). Trots detta kan uppfattningar av risk för brand
i trähus påverka att försäkringsbolagen sätter träbyggnader i en onödigt hög
försäkringspremieklass (Mahapatra & Gustavsson, 2009).
De senaste 100 åren har konstruktionsmetoderna ändrats från en hantverksbaserad
träkonstruktion till ett mer rationellt och industrialiserat betongbyggande med stora
investeringar i maskiner och komponentsystem. Men trä kan fortfarande ses som ett
gammaldags material som inte passar för ett industriellt byggnadssystem. (Mahapatra et al.,
2012)
Uppfattningar och attityder om material kan skilja sig från vetenskaplig fakta men det är trots
allt så att uppfattningar och attityder, inte fakta, styr vilket material som väljs (Hemström et
al., 2011). Företagskulturen bland befintliga byggföretag kan därmed vara ett hinder i
spridningen av nya byggmaterial (Mahapatra & Gustavsson, 2008).
3.2.3 Lagkrav
De funktionskrav som ska uppfyllas för nya byggnader idag återfinns i Boverkets Byggregler
(BBR). De funktionskraven omfattar bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa och miljö,
18
3. LITTERATURSTUDIE
säkerhet vid användning, bullerskydd samt energihushållning och värmeisolering. (Boverket,
2015)
Möjligheten att öka träbyggandet är starkt beroende av lagstiftningen som kan motarbeta
träbyggandet. De tekniska lösningarna för att trä ska uppfylla regelkraven blir ofta dyrare än
vid användandet av traditionella material. Finansiärer och byggherrar har i regel inte något
intresse av att betala för högre byggnadskostnader för att trä ska uppfylla de regelkrav som
traditionella material klarar till en lägre kostnad. Vilket även minskar konkurrenskraften.
Regionala skillnader i lagtolkning innebär dessutom svårigheter för ett industriellt byggande.
Skulle däremot lagkraven ökas på minskad mängd av utsläpp av växthusgaser vid
byggprocessen skulle trä gynnas. (Hurmekoski et al., 2015)
3.2.4 Sammanfattning av hinder för träbyggande samt analysmodell
I Tabell 3.2 återfinns en sammanställning av samtliga hinder som återfinns i kapitel 3.2.13.2.3. I kolumnen för referenser i tabellen återges ibland flertalet källor för ett påstående, detta
görs då påståendet har påträffats i flertalet texter. Tabellen nedan används i kapitel 4.2 för
resultat och analys som analysmodell. Analysmodellen sammanställer tidigare forskning om
drivkrafter och hinder för träbyggande och gör det möjligt att jämföra det med det empiriska
materialet. Jämförelsen görs för att identifiera om andra drivkrafter eller hinder för
träbyggande kommit fram i intervjustudien än vad som återfinns i tidigare forskning,
dementera tidigare forskning eller styrka tidigare forskning kring träbyggande. Hur
analysmodellen använts beskrivs närmare i kapitel 2.5. att tydliggöra och strukturera det
empiriska materialet har analysmodellen delats upp i två delar, drivkrafter och hinder för
träbyggande samt underkategorier för dessa.
19
3. LITTERATURSTUDIE
Tabell 3.1 Sammanställning av hinder för träbyggande
BRANSCHSTRUKTUR
KUNSKAPSBRIST
- Det saknas kunskap och erfarenhet om träbyggande hos
utförandeledet
- Erfarenhetsåterföring vid traditionella byggprojekt är låg
FÖRÄNDRING
- Byggsektorn är inte förändringsbenägen
- Att införa träbyggnadssystem kräver förändringar
RELATIONER
- Befintliga kontakter och relationer mellan entreprenörer och
materialleverantörer
- Byggherrar får endast information om den byggmetod som
entreprenör/konsult föredrar
BEFINTLIGA METODER
- Entreprenadform
- Det finns få aktiva aktörer inom träbyggandet
- Byggsektorn lägger vikt på återvinning av material istället för
att använda förnyelsebara material
- Entreprenörer ser en risk med nya byggnadsmaterial
- Snabba utvärderingar av innovationer är svåra att utföra
- Platsbyggen ger liten möjlighet till att utveckla industriellt
träbyggande
UPPFATTNINGAR OM MATERIALET
EKONOMI
- Stommaterial väljs baserat på ekonomi, trä upplevs ekonomiskt
osäkert
- Höga underhållskostnader
- Höga initiala kostnader i träprojekt
- Träbyggande kan inte testas i liten skala
FYSISKA BEGRÄNSNINGAR
- Kortare spännvidd än betong och stål
- Uppfattas ha sämre hållbarhet/stabilitet än traditionella material
- Industrialiserat träbyggande ger liten möjlighet till varierad
utformning
- Träindustrin visar inte tillräckligt hur miljövänligt trä är
UPPLEVDA MATERIALEGENSKAPER
- Brandsäkerheten upplevs osäker
- Upplevs ha dålig akustisk prestanda
- Träbyggnader upplevs ha en långvarig risk av fuktproblem
- Upplevs vara ett gammaldags material som inte passar för ett
industriellt byggnadssystem
- Negativa uppfattningar överskuggar de positiva aspekterna
- Uppfattning och intresse styr materialval snarare än fakta
- Konsulter, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer kan ha en
negativ inställning till trä
REFERENSER
- (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et
al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2009),
(Ds 2004:1)
- (Mahapatra & Gustavsson, 2008)
al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2008)
al., 2012), (Hemström et al., 2011)
- (Hemström et al., 2011), (Mahapatra &
Gustavsson, 2009)
- (Ds 2004:1), (Mahapatra et al., 2012),
Gustavsson, 2008)
- (Mahapatra et al., 2012)
Gustavsson, 2008)
-(Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et
al., 2012)
- (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra &
Gustavsson, 2008)
Gustavsson, 2009)
Gustavsson, 2008)
- (Hemström et al., 2011), (Mahapatra &
Gustavsson, 2008)
LAGKRAV
- Lagkrav ger dyra tekniska lösningar
- Regionala skillnader i tolkning av lag
- (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra &
Gustavsson, 2009)
20
4. RESULTAT OCH ANALYS
Denna del av rapporten redovisar och analyserar det empiriska materialet från intervjuerna
och ställs mot den teoretiska referensram, analysmodell, som tagits fram i litteraturstudien.
För att få en översikt över materialet har det delats upp i drivkrafter och hinder för
träbyggande samt en avslutande del som behandlar Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi.
Se Bilaga 2-12 för sammanfattning av respektive respondents intervju.
4.1 DRIVKRAFTER FÖR TRÄBYGGANDE
Analysmodellen ur Tabell 3.1 har använts för att strukturera det empiriska materialet samt
använts för att kunna bygga vidare på bilden över drivkrafter från det teoretiska materialet.
Vidare beskrivning av tillvägagångssättet av användandet av analysmodellen beskrivs i
kapitel 2.5. I Bilaga 13 återfinns analysmodellen i tabellform som redovisar vilka drivkrafter
och hinder för träbyggande från litteraturstudien som berördes under intervjuerna. Detta både
i form av direkta frågor samt om respondenterna nämnt någon aspekt utan att de blivit
tillfrågade om det.
För att tydliggöra Skellefteå kommuns bild över drivkrafter för träbyggande kommer
kommunens åsikter att presenteras först efter varje rubrik. Efterföljande presenteras övriga
respondenters syn på träbyggande där de antingen stärker eller dementerar kommunens bild. I
några fall redovisas enbart en parts åsikter för att styrka eller dementera kommunens bild.
Detta kan bland annat bero på att det endast är en respondent som har tagit upp och
kommenterat den drivkraften. Alla respondenters sammanfattade intervjuer återfinns att läsa i
sin helhet i Bilaga 2-12.
4.1.1 Utvecklingsmöjligheter för byggbranschen
Konkurrens och intresse
Kommunrepresentant 2 menade att trä som råvara finns i regionen och det finns flera företag i
träindustrin på orten vilket är en fördel för kommunen. Närproducerad råvara, i detta fall trä
tas också upp som en drivkraft av Hurmekoski et al. (2015).
Beställare 2 bekräftade kommunens bild och ansåg att forskningen och träindustrin som finns
i Skellefteå är viktig och att träbyggande gynnar och ger möjlighet till utveckling för
träbyggande på orten.
Lokala anknytningar
Kommunrepresentant 2 ansåg att träbyggande gynnar skogsindustrin och därigenom ökar
arbetstillfällena och är en drivkraft hos kommunen. Genom att ta fram en träbyggnadsstrategi
kan kommunen visa sin vilja att öka träbyggandet menade Kommunrepresentant 2.
Beställare 2 bekräftade Kommunrepresentant 2s bild och såg träbyggandet och skogsindustrin
som positivt för boende i norra Sverige och Skellefteå. Det finns en industri i regionen och
Beställare 2 ansåg det som rimligt att vara med och försöka utveckla den. Byggföretag 3 höll
med och ser möjligheter till arbetstillfällen och ökade sådana om förädlingen av
träprodukterna skulle öka, se också resonemang av Mahapatra och Gustavsson (2009).
Beställare 4 var mer kluven i frågan och ansåg att träbyggande rimligen bör gynna
skogsindustrin men undrade även hur mycket produktion som Sveriges skog skulle klara och
om träbyggandet skulle öka ifrågasatte om det skulle krävas import av råvara.
21
Byggföretag 1 delade däremot inte kommunens bild och ansåg att det var marginellt att
träbyggandet skulle bidra till ökade arbetstillfällen och framhöll att betongindustrin ger
mycket arbetstillfällen till orten vid projekt som gjuts på plats. Beställare 3 höll med om det
och ansåg inte att träbyggande ger ökade arbetstillfällen inom kommunen när marknaden ser
ut som den gör idag. Beställare 3 menade att det industriella träbyggandet leder till att
arbetstimmarna fördelas i fabrik och inte på orten, anlitas ett företag i en annan kommun får
inte Skellefteå kommun de arbetstimmarna.
Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande
När det kommer till tradition och kultur som kan öka träbyggandet ansåg inte
Kommunrepresentant 2 att det är det som bidrar till ett ökat träbyggande, traditionen styr inte
marknaden men det kan eventuellt vara en drivkraft för kommunen.
Byggföretag 2 bekräftade kommunens bild och sade att ett ökat byggande istället handlar om
ekonomi, arbetstillfällen, räntor, amorteringskrav och tillgång till mark.
Byggföretag 3 var av en annan åsikt och ansåg att tradition och kultur absolut kan bidra, ”Det
gäller i alla fall att lyfta fram fördelarna med tradition och kultur för träbyggnadsindustrin i
det lobbyarbete som behövs för motvikt till betongindustrin. Där är det viktiga delar. Jag tror
de flesta bryr sig om just tradition och kultur. Det är viktigt för själen.” (Byggföretag 3).
Beställare 1 hade en liknande åsikt och ansåg att Skellefteås historia med många
träbyggnader kunna bidra till att bygga i trä, vilket också är ett resonemang som förs av
Hurmekoski et al. (2015). Beställare 3 sade att våra svenska enbostadshus ofta byggs i trä och
att det skulle kännas konstigt att uppföra ett i betong så där bidrar tradition och kultur.
Beställare 4 ansåg däremot att tradition och kultur av träbyggande bör kunna bidra men att
det i dagsläget inte finns så mycket tradition av att bygga flerfamiljshus i trä då det helt enkelt
inte har byggts så mycket.
Statligt och kommunalt bidrag
När det kommer till ett statligt och kommunalt bidrag för träbyggande ansåg
Kommunrepresentant 2 att kommunerna går före och visar på träbyggande med
förhoppningen att privata aktörer följer efter. Men Kommunrepresentant 2 ansåg också att
kommunens främsta drivkraft bör vara hållbarhetsfrågor och kanske inte främst att driva
träbyggandet.
Flertalet respondenter ansåg att kommunala och statliga projekt driver träbyggandet framåt,
vilket också är ett resonemang som förs av Hurmekoski et al. (2015). Byggföretag 3 ansåg att
projekten är viktiga och att det behöver öka. Beställare 1 och 2 ansåg att om det både statligt
och kommunalt arbetas för en hållbarhet i byggandet så kommer det att på det sättet arbetas
för ett ökat träbyggande, vilket det redan görs på vissa orter som Skellefteå, Växjö och Falun.
Beställare 3 däremot höll inte med om kommunens bild utan ansåg att kommunala och
statliga projekt driver frågan om ett ökat träbyggande med våld och utan att det i praktiken
finns möjligheter till att bygga bra byggnader i trä.
4.1.2 Materialegenskaper
Respondenterna fick tillfälle under intervjuerna att fritt beskriva drivkrafter för träbyggande.
Många av de drivkrafter som identifierades kan knytas till materialegenskaper. Dessa
drivkrafter redovisas nedan och sammanställs sedan i Figur 4.1.
22
Kommunrepresentant 2 ansåg trä vara ett hållbart material som finns lokalt i regionen och kan
gynna orten. Kommunrepresentant 1 ansåg trä vara ett lätt material som passar bra till
påbyggnad och har dessutom en låg kostnad. Kommunrepresentant 2 menade att trä går att
kombinera med betong och är ett trevligt material som är lätt att arbeta med.
Byggföretag 1 och 3 samt Beställare 1, 2 och 4 höll med kommunen och ansåg att trä är ett
hållbart och naturligt material, se också resonemang av Stehn et al. (2008). Ytterligare
drivkrafter kring träets miljöaspekter som att råvaran finns lokalt i regionen och gynnar orten
ansåg Byggföretag 2 och 3 samt Beställare 1 vilket bekräftar kommunens bild. Byggföretag 3
menade även att det finns kunskap om råvaran i regionen.
Kommunens syn på drivkraften att trä är ett lätt material och passar bra till påbyggnad
bekräftades av Beställare 3 och Byggföretag 2 och 3. Byggföretag 3 lade även till att det vid
dåliga markförhållanden är bra med träbyggnader då mindre pålning kommer krävas.
Beställare 1 menade dessutom att limträ som produkt ger ett väldigt fint resultat när det
lämnas synligt i konstruktionen. Beställare 1 bekräftade även Kommunrepresentant 2s
drivkraft på att trä går att kombinera med betong, se också resonemang av Hurmekoski et al.
(2015).
Ytterligare drivkrafter som respondenterna identifierade var att trä är en exportvara och
gynnar lokala företag enligt Byggföretag 2 samt att trä enligt Byggföretag 3 lämpar sig för
industriellt byggande i enlighet med Ds 2004:1.
Materialegenskaper
som flera respondenter
nämnde
- Hållbart, naturligt material
- Finns lokalt
- Gynnar orten
- Lätt material
- Bra vid påbyggnad
- Kan kombineras med
betong
Övriga materialegenskaper nämnda av
kommunrepresentanterna
- Låg kostnad
- Trevligt material som är lätt att arbeta med
byggföretagen
- Kräver mindre pålning
- Exportvara
- Gynnar lokala företag
- Lämpar sig för industriellt byggande
beställarna
- Limträ ger ett fint resultat
Figur 4.1 Sammanfattning av respondenternas fritt beskrivna drivkrafter gällande materialegenskaper
Hållbarhetsperspektiv
Kommunrepresentant 1 menade att trä är ett hållbart material men ifrågasatte hur stor fördel
det är för trä när det gäller miljöfotavtryck, “när det kommer till kritan då tror jag att
ekonomiska argument ändå är större.” (Kommunrepresentant 1).
Kommunrepresentant 2 höll med om att trä är ett miljövänligt material men hur miljövänligt
det blir beror på framställningen.
23
”Trä i sig själv är ett miljövänligt material. Sedan så beror det ju litegrann på vad du gör
med det, hur du behandlar det, vad du gör, men man kan inte komma ifrån att trä är organiskt
och det växer och det är en koldioxidfälla under hela sin livstid i skogen. Och sedan så tar
man tillbaka det och det liksom är ett slutet kretslopp. Det kan man aldrig ta ifrån det. Så är
det. Men sedan så kostar det ju såklart resurser när man ska börja bearbeta träet. Men i
förhållande till alternativen som finns idag, så skulle jag säga att det har stora fördelar.
Absolut. Sedan har vi ju inte sett vad som kommer i framtiden. Det kanske kommer något
fantastiskt material”. (Kommunrepresentant 2).
Alla respondenter bekräftade kommunens syn på att miljöfördelarna är en drivkraft för
träbyggandet vilket också är ett resonemang som förs av Hurmekoski et al (2015), Mahapatra
och Gustavsson (2009) och Stehn et al. (2008).
Beställare 2 ansåg att miljöfrågan är viktig och blir allt viktigare ur ett hållbarhetsperspektiv.
Det byggs allt mer energieffektiva byggnader och även om betongbranschen hävdar att betong
är bättre för det då det är ett tungt material så bör trä ha en fördel ur miljöperspektiv menade
Beställare 2. Beställare 2 sade att om många kommuner engagerar sig så kommer det att
driva på utvecklingen, vilket är det viktigaste och lyckas man med ett bra industriellt
träbyggande så underlättar man för träbyggandet.
Beställare 1 ansåg däremot att träindustrin bör visa mer på hur miljövänligt trä är, i dagsläget
är det inte tillräckligt tydligt. Byggföretag 3 stärkte den bilden med sin upplevelse att ingen
säger emot att trä är miljövänligt men att de däremot kan hävda att andra alternativ är lika
miljövänliga.
Beställare 3 lyfte att ett hållbart byggande består av tre aspekter, social, ekologisk och
ekonomisk hållbarhet och inte bara av ett enda materialval. Det gäller att hitta en balans av de
tre för att någon ska vilja bo i lägenheterna som byggs menade Beställare 3, ekologiska
aspekter kan ge höga kostnader, för billiga lägenheter kan försämra den sociala aspekten och
tänker man inte på de ekologiska aspekterna straffar man miljön.
Fysiska egenskaper
Kommunrepresentant 2 såg det som en enorm drivkraft att träbyggande ger en kort byggtid,
intäkter för hyror kommer snabbare då inflyttningsdatum kan ske snabbt och det blir ett
kortare störningsmoment i en stad. Fördelar kring snabbt montage för träbyggande förs också
av Mahapatra et al (2012). Andra drivkrafter som beror på träets egenskaper och leder till
lägre kostnader för ändringar, infästningsmetoder, uttorkningskostnader på byggplatsen vid
industriellt byggande samt lämpligheten för vinterbygge ansåg inte Kommunrepresentant 2
som lika stora drivkrafter och kanske inte vid en uppstart av ett byggprojekt utan snarare i ett
senare skede.
Möjligheten att kunna implementera färdiga planelement i trä ett existerande byggsystem
ansåg Kommunrepresentant 2 vara viktig, se också resonemang av Hurmekoski et al. (2015).
Skillnaden, enligt Kommunrepresentant 2, som kan uppstå är att elementen i trä får större
dimensioner för att kunna bära lika mycket som ett element i tillexempel betong.
Beställare 2 bekräftade Kommunrepresentant 2s bild om att träets alla fysiska egenskaper inte
är stora drivkrafter för sig utan snarare underlättar i valet av material. Beställare 1 styrkte
kommunens bild om att träbyggande har en kort byggtid och menade att det gör materialet
lämpligt för projekt med kort byggtid.
24
Byggföretag 1 och 2 tog däremot upp negativa sidor med träets fysiska egenskaper och
betongens fördelar i samma läge. De påpekade att transport av volymmoduler inte är
optimerat och att det då transporteras mycket luft, infästning i betong är lättare än trä då det
verkligen sitter om något har monterats, infästning av limträbalkar ger svåra
infästningsmetoder samt att träet någon gång måste torkas och att det bör beaktas kostnader
för virkestork. Byggföretag 2 menade även att träbyggande under vintertid endast är lämpligt
under normala vintrar med snö och låga temperaturer, inte regn och någon plusgrad.
Respondenterna höll med om kommunens syn av implementering av färdiga element i trä i
befintliga byggsystem till olika grad. Byggföretag 3 trodde på det fullt ut. Beställare 2 ansåg
att desto bättre och mer utvecklade elementen blir desto lättare blir det att byta ut elementen.
Byggföretag 2 sade att det går att utföra men att det kan bli problem vid dåligt väder och
nederbörd och att det då blir viktigare med väderskydd än vid användande av element i
betong. Byggföretag 1 ansåg däremot att träelement aldrig kommer att ersätta betongelement.
Upplevda egenskaper
Kommunrepresentant 2 sade att trä nog upplevs som ett trevligt material och ger en trevlig
inomhusmiljö men att det framförallt bör ge en trevlig arbetsmiljö på byggplatsen då det inte
dammar lika mycket som betong och ger en lägre ljudnivå än vid arbete med andra material.
De övriga respondenterna bekräftade kommunens bild om att trä är ett trevligt material och
ger en varm atmosfär och trevligt inomhusmiljö, vilket är ett resonemang som även förs av
Hurmekoski et al. (2015). Byggföretag 1 tog upp att trä är dock ett levande material som kan
spricka och röra på sig vilket kan kräva underhåll med tiden.
4.1.3 Industriellt byggande
Kommunrepresentant 2 ansåg det industriella träbyggandet som en enorm drivkraft för en
beställare då det ger en fullständigt fuktsäker process från start till mål förutsatt att det inte
regnar vid montering, se även resonemang av Stehn et al. (2008). Kommunrepresentant 2
menade att det kostar lite mer med ett industriellt byggande men att det ändå är värt det då
fukt är ett vanligt problem för stora delar av våra byggnader, även om allt inte beror på
inbyggd fukt. Fuktproblem bör få större utrymme vid informationstillfällen menade
Kommunrepresentant 2.
Kommunrepresentant 2 ansåg att det är en nackdel att väderskydden för byggnaderna är dyra
men att man måste fundera på vad det ger i fråga om fuktskydd och bra arbetsmiljö. Om
väderskydden dessutom börjar användas mer bör priserna sänkas om mer konkurrens skulle
förekomma. För att en förändring ska ske för väderskydden ansåg Kommunrepresentant 2 att
det kanske ska vara ett krav från samhället med väderskydd för alla byggen för att säkerställa
ett fuktsäkert byggande.
Beställare 2 samt Byggföretag 3 bekräftade Kommunrepresentant 2s bild på att det
industriella träbyggandet är väldigt viktigt och en stor drivkraft. Särskilt vid bostadsbyggande
för att säkerställa ett torrt och fuktsäkert byggande. Byggföretag 3 såg det industriella
träbyggandet som nyckeln för trähusindustrins framgång. Byggföretag 2, Beställare 1, 3 och 4
ansåg att det industriella byggandet kan öka produktiviteten och minska osäkerheter kring
inbyggd fukt.
Byggföretag 1 däremot ansåg att det industriella träbyggandet inte var en jättestor drivkraft.
Det förutsätter att det inte regnar vid montage eller att ett väderskydd som är väldigt bra och
som verkligen fungerar används enligt Byggföretag 1.
25
4.1.4 Sammanfattning - drivkrafter för träbyggande
I Figur 4.2 återfinns en sammanfattning över de uppfattningar om drivkrafter för träbyggande
som redovisas i kapitel 4.1.1-4.1.3. För att tydliggöra kommunrepresentanternas åsikter
redovisas de för sig i en kolumn till vänster och de övriga respondenternas åsikter i en kolumn
till höger. Jämförelsen och slutsatsen som jag dragit utifrån denna sammanfattning återfinns i
kapitel 5.1 tillsammans med en diskussion.
Kommunrepresentanternas uppfattningar
om drivkrafter för träbyggande
1. Gynnar orten
2. Kan bidra till ökade
arbetstillfällen
3. Tradition och kultur bidrar inte till
ett ökat träbyggande.
4. Kommunerna går före och visar
på träbyggande.
5. Främsta drivkraften borde kanske
vara ett hållbart byggande.
6. Trä är ett hållbart material.
7. Kort byggtid är en enorm
drivkraft.
8. Går implementera färdiga
träelement i ett existerande
byggsystem.
9. Trä är ett trevligt material som ger
en trevlig arbetsmiljö.
10. Industriellt träbyggande är en
enorm drivkraft.
Beställarnas, byggföretagens och
systemleverantörens uppfattningar om
drivkrafter för träbyggande
1. Träindustrin gynnar orten (Beställare 2)
2. Kan bidra till ökade arbetstillfällen
(Beställare 2, Byggföretag 3). Behövs
import av råvara om träbyggandet
ökar?(Beställare 4) Träbyggande ger inte
ökade arbetstillfällen med dagens
marknad (Byggföretag 1, Beställare 3)
3. Tradition och kultur kan bidra till ett
ökat träbyggande (Byggföretag 3,
Beställare 1)
4. Kommunala och statliga projekt driver
frågan framåt(Byggföretag 3). Dessa
projekt driver frågan med våld och utan
verklighetsanknytning (Beställare 3).
5. Om det kommunalt och statligt arbetas
för ett hållbart byggande kommer
träbyggandet att öka (Beställare 1,2)
6. Alla respondenter höll med om att trä är
ett miljövänligt material.
7. Trä är lämpligt för projekt med kort
byggtid (Beställare 1).
8. Träelement går att implementera i
byggsystem (Byggföretag 3, Beställare 2).
Kräver uppehåll och bra väderskydd
(Byggföretag 1). Kommer aldrig ersätta
betongelement (Byggföretag 2).
9. Alla respondenter menade att trä är ett
trevligt material.
10. Industriellt träbyggande är en stor
drivkraft (Beställare 2, Byggföretag 3).
Kan öka produktiviteten och minska
risk för inbyggd fukt (Byggföretag 2,
Beställare 1,3,4). Det industriella
träbyggandet är ingen stor drivkraft
(Byggföretag 1).
Figur 4.2 Sammanfattning över respondenternas uppfattningar kring drivkrafter för träbyggande
26
4.2 HINDER FÖR TRÄBYGGANDE
Analysmodellen ur Tabell 3.2 har använts för att strukturera det empiriska materialet samt
använts för att kunna bygga vidare på bilden över hinder från det teoretiska materialet. I
Bilaga 13 återfinns analysmodellen i tabellform som redovisar vilka drivkrafter och hinder för
träbyggande från litteraturstudien som berördes under intervjuerna. Detta både i form av
direkta frågor samt om respondenterna nämnt någon aspekt utan att de blivit tillfrågade om
det.
För att tydliggöra Skellefteå kommuns bild över hinder för träbyggande kommer kommunens
åsikter att presenteras först efter varje rubrik. Efterföljande presenteras övriga respondenters
syn på träbyggande där de antingen bidrar till att stärka eller dementera kommunens bild. I
några fall redovisas enbart en parts åsikter för att styrka eller dementera kommunens bild.
Detta kan bland annat bero på att det endast är en respondent som har tagit upp och
kommenterat det hindret. Alla respondenters sammanfattade intervjuer återfinns att läsa i sin
helhet i Bilaga 2-12.
4.2.1 Struktur i byggbranschen
Kunskapsbrist
De vanligaste hindren för träbyggande som Kommunrepresentant 1 mött är okunskap och
osäkerhet hos byggherrar och finansiärer. Kommunrepresentant 1 menade att dessa aktörer
går på magkänsla och tidigare erfarenheter vilket inte leder till att de testar nya metoder som
träbyggande då de kan anse det vara osäkert. Kommunrepresentant 1 tror att en lösning för att
minska osäkerheten kan vara att bygga mer referensobjekt som kan visa på att träbyggande
inte är osäkert. Även Kommunrepresentant 2 ansåg att det finns ett stort informationsbehov
för att kunna öka träbyggandet, se även resonemang av Mahapatra et al. (2012).
Kommunrepresentant 2 menade att vissa aktörer har tillgodogjort sig mer kunskap än andra.
Vissa aktörer tycker sig inte behöva lära sig mer och andra har tagit till sig den kunskap de
anser sig behöva för att kunna bedöma om trä lämpar sig för ett projekt.
Byggföretagens åsikter bekräftade Kommunrepresentant 2 uppfattning om att det finns viss
kunskap om träbyggande i branschen. Byggföretag 1 och 2 ansåg att det finns kunskap om
traditionellt, platsbyggt träbyggande men att det krävs mer kunskap om byggsystemet blir
industrialiserat.
Byggföretag 3 sade:
”Kunskapen om träbyggande är ju också låg. I och med att betongindustrin är så stark och
har varit under så många år så […] är det ju uppförsbacke för trä. Eller det har väl börjat
släppa en del, det ökar ju trots allt. Men det är ju hela tiden ett litet motlut för
träbyggnadsvärlden eller för den delen av industrin.” (Byggföretag 3).
Bland beställarna varierade uppfattningarna från att det helt klart saknades kunskap till att
endast några aktörer i branschen saknar kunskap om träbyggande. Beställare 3 ansåg att det
saknas kunskap hos entreprenörer men menade att entreprenörer använder material som de
satsar på och har kunskap om och har därmed inte så stort intresse av andra material.
Beställare 2 ansåg att konsulter har kunskap om träbyggande. Även dessa åsikter stödjer
kommunens syn på kunskapsbrist om träbyggande, vissa aktörer innehar kunskap om
träbyggande och andra lite mindre.
27
Förändring
Byggsektorn är långsam till förändring i det stora hela men vågar sig på att prova små nyheter
menade Kommunrepresentant 2, vilket kan bero på att det finns en ekonomisk fördel i att
använda sig av beprövade metoder. Men för att införa träbyggande menade
Kommunrepresentant 2 att det måste skiljas på att bygga traditionellt i trä och att bygga
industriellt i trä. Alla kan inte bygga industriellt då ett industrialiserat system bland annat kan
kräva en fabrik för tillverkning av element. Alternativet att dagens entreprenörer skulle vara
totalentreprenör åt en systemleverantör ansåg inte Kommunrepresentant 2 vara troligt.
”[…] byggsektorn är ju ultrakonservativ. Så är det. Jag tror att det är en överlevnadsfråga
för hela byggsektorn, oavsett vad man sysslar med.” (Byggföretag 3).
Alla respondenterna ansåg att byggsektorn inte är förändringsbenägen vilket styrker
kommunens bild, vilket också är ett resonemang som förs av Hurmekoski et al. (2015).
Byggföretag 1, 2 och Beställare 2 trodde att den låga förändringsbenägenheten beror på att
entreprenörer vid olika tillfällen testat nya material och metoder som sedan visat sig inte
fungera, vilket har bidragit till en osäkerhet inför nya material. Ser inte entreprenörerna något
positivt i att utveckla sina metoder håller de sig till beprövade metoder för att hålla
kostnaderna nere menade Beställare 4.
Byggföretag 2 ansåg däremot att kunskapen finns för träbyggande och att det inte beror på att
byggsektorn är seg till förändring för att trä inte används mer än vad det gör.
Alla respondenter ansåg att det krävs förändringar för att införa träbyggande. Byggföretag 3
ansåg att det kan krävas vidareutbildningar för att bygga i trä men att det även krävs en
förändringsbenägenhet och en vilja i att utbilda sig och förkovra sig i något. Byggföretag 1
och 2 ansåg att det krävs mycket arbete för att uppföra ett flerbostadshus i trä för att hålla koll
på att bland annat regler och lagar uppfylls samt att arbetet utförs på rätt sätt.
Beställare 1 såg en fördel med den lokala träbyggnadsindustrin i Skellefteå, när konstruktörer
och andra konsulter byter arbetsgivare så tar de med sig kunskap. Och har de arbetat i
träindustrin innebär det en möjlighet att sprida träbyggande i organisationer som inte är
förändringsbenägna enligt Beställare 1.
Relationer
Befintliga relationer mellan byggherrar och entreprenörer ansåg Kommunrepresentant 1 och 2
vara ett hinder för att införa nya material. Kommunrepresentant 1 och 2 ansåg att om
entreprenören är skicklig på att bygga i ett material är det mest troligt att denne
rekommenderar det materialet för byggherren. Detta resonemang förs även av Mahapatra et
al. (2012) även om den punkten inte presenterades som ett särskilt hinder vid intervjutillfället.
Vilket leder till att andra material inte testas i full utsträckning och befintliga och traditionella
metoder upprätthålls och bevaras.
Befintliga metoder
Kommunrepresentant 1 ansåg att det byggs för lite träbyggnader i Skellefteå och att det delvis
kunde bero på att lokala träsystemleverantörer tjänar bättre på att uppföra sina byggnader i
södra Sverige vilket Kommunrepresentant 2 höll med om. Kommunrepresentant 2 menade
även att entreprenadform är ett stort hinder, kommunens allmännytta bygger endast med
totalentreprenad och träsystemleverantörerna bygger endast med generalentreprenad vilket
leder till att allmännyttan inte beaktar träsystemleverantörers anbud menade
28
Kommunrepresentant 2. Val av entreprenadform framförs även av Mahapatra et al. (2012)
som ett hinder för träbyggandet.
Beställare 3 bekräftade Kommunrepresentant 2s bild, träsystemleverantörer bygger sällan på
totalentreprenad vilket kan innebära ett problem för byggherrar som bygger endast med
totalentreprenad. Systemleverantörerna saknar partners i närområdet i Skellefteå men om det
fanns partners skulle problemet kunna lösas menade Beställare 3. I litteraturstudien i kapitel 3
återfinns ingen tidigare forskning som belyser problemet kring systemleverantörer och deras
produkter mer än att entreprenadformer kan bli ett hinder enligt Mahapatra et al. (2012). Trots
detta togs problemet upp vid intervjuer med både kommunrepresentanter och beställare.
Nedan följer Systemleverantör 1s bild på hindret för att ge en bredare syn på problemet.
Systemleverantör 1 bekräftade problemet ytterligare och berättade att de inte har någon
möjlighet eller organisation att ta på sig en totalentreprenad för ett helt flerbostadshus i
dagsläget. Nackdelen är då, menade Systemleverantör 1, att byggherrar kan använda det som
en förevändning för att de inte får in några anbud från träindustrin. Att marknaden för
träbyggnader kan vara större i södra Sverige antog Systemleverantör 1 kunde bero på att
marknaden totalt sett är större i södra delarna av landet samt att det finns fler som är villiga att
satsa och investera i deras produkt som har en lite högre prisklass som beror på en hög
prefabriceringsgrad. Vilket gav en vidare förståelse till kommunens syn på att
systemleverantörer tjänar bättre på att bygga i södra delarna av Sverige.
Respondenterna lyfte även fler problem gällande befintliga metoder i byggbranschen. Enligt
Byggföretag 2 kan det vara svårt att få en kontinuitet i byggandet i Skellefteå nu då det har
stått still på marknaden under 1990-talet. Det krävs även en efterfrågan på träbyggnader från
beställarna för att kunna öka träbyggandet menade Byggföretag 2.
Byggföretag 1 berättade att det kan vara svårt att satsa på ett hållbart byggande om det inte
finns kunder som är villiga att betala för det, Skellefteå ses heller inte som någon större
tillväxtort enligt Byggföretag 1. Beställare 2 berättade att val av byggsystem diskuteras bland
byggherrar då arbetstimmar fördelas olika beroende på platsbyggt eller fabriksbyggnad. Detta
uppstår som ett problem då Skellefteå kommun kan förlora arbetstimmar i kommunen om
byggnaden fabriceras i en annan kommun för att sedan monteras menade Beställare 2.
Beställare 1 berättade att de ofta stöter på entreprenörer med negativ inställning till trä som
hellre föredrar att bygga i betong. Enligt Beställare 3 är det som krävs för att öka
träbyggandet nya, mellanstora byggföretag som fokuserar sig på trä. Etablerade entreprenörer
i Skellefteå idag är duktiga på betong och bör fortsätta med det enligt Beställare 3.
Resonemanget att det finns en brist av aktiva aktörer inom träbyggandet förs även av
Mahapatra et al. (2012). I dagsläget krävs det utveckling för att trä ska kunna mäta sig mot
betong och bli billigare än betonganbuden berättade Beställare 3.
Kommunrepresentant 2 menade att befintliga investeringar hos entreprenörer gör det mindre
troligt att de intresserar sig för nya material. Vilket även flertalet av respondenterna ansåg.
Kommunrepresentant 2 tror att byggherrar är dåliga på att beakta livscykelperspektiv, de har
alldeles för kort avräkningstid och kräver att det ska återbetalas mycket snabbare än vad det
gör. När produkternas livstid blir längre och längre måste sättet att räkna också ändras.
Enligt Byggföretag 1 kan det bero på att det är enklare och säkrare att använda välbeprövade
metoder samt att det kan vara dyrare underhållskostnader för vissa material. Beställare 4
ansåg att om de traditionella materialen gör att de befintliga byggmetoderna fungerar finns det
29
inget intresse till nya material hos entreprenörer. För att entreprenörer ska övergå till trä ansåg
Beställare 4 att det krävs att träprodukterna blir billigare, bättre och ger en möjlighet att tjäna
mer pengar på att välja trä samt att det ställs krav på träbyggande från bland annat kommuner.
Byggföretag 2 ansåg däremot inte att befintliga investeringar hos entreprenörer gör det mindre
troligt då det existerar mindre fysiska investeringar i maskiner idag än vad det gjorde för
trettio-fyrtio år sedan.
Byggföretag 3 bekräftade kommunens syn på att byggherrar är dåliga på att beakta
livscykelperspektiv och berättade om problem med att visa låga drift- och
underhållskostnader i LCC-beräkningar då få beställare orkar titta 20-25 år in i framtiden
innan det blir lönsamt. Byggföretag 3 såg dock en liten lättnad i detta då det pratas mer och
mer om hållbarhet.
Byggföretag 1 och 2 menade att orsaken till det är att det är svårt att snabbt utvärdera metoder
och produkter vilket kan orsaka en osäkerhet för att använda nya metoder, se också
resonemang av Mahapatra och Gustavsson (2008). Beställare 1 ansåg att det är svårt att veta
om nya material kommer att tåla vad som lovas. Beställare 4 lyfte frågan hur länge en
trästomme står, vilket de har diskuterat när det gäller avskrivningar, en snabbare
avskrivningstid innebär teoretiskt höga kostnader för de boende.
Kommunrepresentanterna sade inte så mycket om byggprojektens natur men höll med till viss
del att det utan ett permanent nätverk och låg grad av erfarenhetsåterföring försvårar
införandet av träbyggande.
Byggföretag 3 sade att träbyggande får mest fäste genom en industriell produktion vilket
kräver ett nätverk och vid fabriksproduktion krävs ett lean-tänk, kunskapsåterföring, och
arbete med förbättringar. Detta återfinns inte i samma grad vid de traditionella projekten och
gör därmed att de motarbetar ett ökat träbyggande. Se även resonemang av Mahapatra och
Gustavsson (2008). Beställare 2 menade att med ett industriellt träbyggande kan
byggkostnaderna sänkas men det finns en risk att utformningen av byggnaderna blir för
enformig och det är inte något man bör eftersträva i en stad.
Att anlita olika typer av entreprenörer är ett måste för att hålla nere priserna berättade
Beställare 4. Något som byggbranschen bör kunna ta efter det industriella träbyggandet är
återupprepningen menade Beställare 4. Varje projekt börjar ofta med ett blankt papper och
kräver att hjulet uppfinns gång på gång vilket innebär att kostnaderna blir högre än vad de
borde kunna vara om man återanvänder befintliga lösningar och kunskap. Byggföretag 1
ansåg att erfarenhetsåterföring är ett branschproblem som måste förbättras men att det är
svårt.
Byggföretag 2 sade att det kan bero på byggprojektens natur att det är svårt att införa
träbyggande men snarare att husen byggs så stora att väderskydden som behövs för att hålla
byggnaden torr blir så stora att de blir väldigt dyra samt att entreprenörerna inte gör någon
serieproduktion av byggnader.
30
4.2.2 Uppfattningar om materialet
Respondenterna fick tillfälle under intervjuerna att fritt beskriva hinder för träbyggande,
hinder som de har mött men inte anser som något hinder och hinder som de anser som
svårlösta. Många av de hindren som identifierades kan knytas till uppfattningar om materialet.
Dessa drivkrafter redovisas nedan och sammanställs sedan i Figur 4.4.
Kommunrepresentant 1 och 2 har mött frågor och osäkerhet gällande höga
underhållskostnader, brandrisk och akustiska problem för träbyggande, se också resonemang
av Mahapatra et al. (2012). Kommunrepresentant 2 har mött åsikter om att byggkostnader för
träbyggande kan upplevas hög.
Sett till den ekonomiska sidan bekräftade många respondenter kommunrepresentanternas syn
på att träbyggande upplevs ha höga byggkostnader. Byggföretag 1 ansåg inte att träbyggande
är kostnadseffektivt. Byggföretag 2 ansåg att limträkonstruktioner är dyra. Beställare 1
upplevde att byggkostnaden för träbyggande är hög. Beställare 2 hade precis som
kommunrepresentanterna mött den uppfattningen men ansåg inte själv att det var ett hinder.
Även höga underhållskostnader togs upp som ett hinder, särskilt gällande fasadunderhåll av
Byggföretag 2 samt av Beställare 1, 2 och 4 vilket styrker kommunens bild.
Brandrisk togs upp som ett hinder av Byggföretag 1 och 2 samt Beställare 1 och 4, och stärker
kommunens uppfattning. Byggföretag 3 hade hört att brandrisk tas upp som ett hinder för
träbyggande men ansåg däremot det inte vara ett hinder. Följderna av osäkerheterna kring
brandrisk i träbyggnader kan leda till att fastighetsförsäkringarna bli dyra menade Beställare
4, vilket också är ett resonemang som förs av Mahapatra och Gustavsson (2009) även om den
punkten inte presenterades som ett särskilt hinder vid intervjutillfället.
Träets akustiska egenskaper som i större grad ger upphov till stomljud och stegljud än betong
togs upp som ett hinder av Byggföretag 1 och 2 samt Beställare 1, 3 och 4. Åsikter som
kommunen och Byggföretag 3 hade mött men som de menade är ett problem som går att lösa.
Beställare 3 däremot menade att lösningen på akustikproblemet kräver en specifik montering
som måste utföras på rätt sätt för att det ska bli bra.
Övriga aspekter som lyftes som inte kommunens representanter tog upp var blandade.
Beställare 1 tog upp aspekter som kort spännvidd, se också resonemang av Hurmekoski et al.
(2015), byggnadshöjdsbestämmelser som hindrar träbyggande, dåliga installationsmöjligheter
i stommen samt att en träfasad kanske inte alltid passar in i omgivningen. Osäkerhet om
träbyggnader kan uppföras med flera våningar togs upp av Beställare 4, detta var något som
Byggföretag 3 hade mött men inte upplevde som ett hinder. Byggföretag 3 hade även mött
osäkerheter gällande hållbarhet av träbyggnader men upplevde inte det som ett hinder själv, se
också resonemang av Mahapatra et al. (2012).
Beställare 4 menade att det finns en brist i utformningsmöjligheter vid industriellt byggande
vilket även Byggföretag 1 tog upp, vilket också är ett resonemang som förs av Mahapatra och
Gustavsson (2008) även om den punkten inte presenterades som ett särskilt hinder vid
intervjutillfället. Byggföretag 1 lyfte även att regelverket hämmar träbyggande.
I fråga om fukt och trä sade Byggföretag 1 och 2 att fuktskador i ett flervåningshus i trä kan
bli omfattande, se även resonemang av Hurmekoski et al. (2015). Byggföretag 1 och 2 samt
Beställare 1 sade att träbyggande är väderkänsligt och kräver väderskydd, men att
väderskydden är dyra och fungerar heller inte så bra. Trä är även ett levande material som rör
sig och ger upphov till sprickor vilket kan leda till mer underhållsarbete menade Beställare 2
31
och Byggföretag 1 och 2. Det leder även till att konstruktionsvirke kan bli krokigt menade
Byggföretag 2. Sett ur en miljöpåverkan lyftes även problem med att hela trädet inte används
vid utvinnandet samt att materialet transporteras över hela landet och påverkar därigenom
miljön negativt enligt Byggföretag 1.
Materialuppfattningar
som
kommunrepresentanter
na, byggföretagen och
beställarna nämnde
- Upplevs ha höga
byggkostnader
- Höga
underhållskostnader
- Osäkerhet kring
brandrisk
- Akustiska problem
Övriga materialuppfattningar nämnda av
byggföretagen
- Inte kostnadseffektivt
- Limträkonstruktioner är dyra
- Osäkerhet kring hur högt det går att bygga
- Hållbarhet
- Risk för fuktskador
- Väderkänsligt, dyrt med väderskydd
- Levande material, ger upphov till sprickor
- Hela trädet utvinns inte
- Långa transportsträckor
Övriga materialuppfattningar nämnda av
beställarna
- Dyra fastighetsförsäkringar p.g.a. brandrisk
- Kort spännvidd
- Byggnadshöjdsbestämmelser hindrar
- Osäkerhet kring hur högt det går bygga
- Risk för fuktskador
- Levande material
Figur 4.3 Sammanfattning av respondenternas fritt beskrivna hinder gällande
materialegenskaper
Fysiska begränsningar
När det gäller detaljplaner och byggnadshöjder tar Skellefteå kommun hänsyn till att en
träbyggande kan få en högre total byggnadshöjd berättade Kommunrepresentant 1. Det finns
lokala politiska signaler i Skellefteå kommun att planavdelningen aldrig får göra en plan som
diskvalificerar träbyggande vilket både kommunalråd och bygg- och miljönämndens
ordförande har varit tydliga med berättade Kommunrepresentant 1. Ett sätt att lösa problemet
är att skriva våningshöjder i detaljplanen, vilket dock kan få följdorsaker då grannar inte får
veta byggnadens totala höjd menade Kommunrepresentant 1.
Trä har en kortare spännvidd än andra material men Kommunrepresentant 2 menade att rätt
material ska användas på rätt plats, vilket kan kräva att trä byts ut mot en stålbalk ibland, se
även resonemang av Hurmekoski et al. (2015).
Byggföretag 3 delade Kommunrepresentant 2s syn på att rätt material ska användas på rätt
plats och att man ska nyttja materialens egenskaper där de passar bäst. Byggföretag 1 däremot
såg träets korta spännvidd som ett hinder som det inte går att göra någonting åt.
Andra problem som respondenterna identifierade som större problem som uppstår av träets
egenskaper är att stommens dimensioner blir större än vid användande av tillexempel betong
eller stål vilket kan leda till en minskad bostadsarea. Bjälklagen i en träbyggnad kan bli
relativt höga och leda till att byggnadshöjden överskrids och träbyggnaden kan då förlora en
32
våning. Detta leder till minskad uthyrningsbar yta vilket inte fastighetsägare ser som positivt.
Vilket påpekades av Beställare 1 och 3 samt Byggföretag 2.
Upplevda materialegenskaper
Kommunrepresentant 2 sade att det är de negativa inställningarna som tar plats och syns i
media, uppstår det en brand i en träbyggnad så blir det ett stort samtalsämne. Vilket också är
ett resonemang som förs av Mahapatra et al. (2012). Det är ett hinder som hänger ihop med
informationsbrist. Dålig information och negativ uppfattning om materialet kan leda till att
byggherrar inte vågar satsa på träbyggande, även om byggherren inte ska lösa problemet själv
utan köpa en färdig lösning menade Kommunrepresentant 2.
Kommunrepresentant 2 upplever ingen negativ inställning till trä bland arkitekter och
konstruktörer men bland entreprenörer. Vilket enligt Kommunrepresentant 2 har att göra med
vad entreprenörerna är trygga och vana att arbeta med.
Byggföretag 1 och 2 samt Beställare 1 upplevde precis som Kommunrepresentant 2 ingen
negativ inställning till trä bland arkitekter. Men enligt Byggföretag 2 och Beställare 1 kan
träbyggande ställa till det ibland för konsulter med utförandet av tekniska lösningar om de
inte är vana att arbeta med materialet vilket även Beställare 2 påpekade.
”Så jag tror inte att det är negativ inställning utan det är mer att det i vissa lägen blir
problematiskt att lösa” (Byggföretag 2).
Byggföretag 3 sade att många aktörer i byggbranschen har en negativ inställning till trä men
ifrågasatte också om den negativa inställningen måste ändras eller om träindustrin istället får
bevisa sig på ett annat sätt och på så sätt bidra till att utvecklingen tar fart. Byggföretag 3
berättade att byggherrar, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer som inte är för
träbyggande lyfter fram aspekter som akustik, underhåll och brand som motvikter för
träbyggande. Men enligt Byggföretag 1 och 2 samt Beställare 1 är de aspekterna inte bara
hinder utan verkligheten, det är nackdelarna med trä.
Anledningen till varför den negativa inställningen finns upplevdes olika bland
respondenterna. Anledningar som entreprenörers vana och vilja att arbeta med andra material,
låg kunskapsnivå om träbyggande eller att ett träbyggnadsprojekt ger en tung arbetsbörda
gavs.
Ingen av respondenterna uppfattade trä som ett gammaldags material utan att det snarare är ett
modernt material med framtiden framför sig vilket motsäger Mahapatra et al. (2012).
4.2.3 Lagkrav
Kommunrepresentant 2 sade att de funktionskrav som gäller för byggnader i dag ser likadana
ut för alla material, vilket innebär att de tekniska lösningarna kommer att se olika ut beroende
på material.
Byggföretag 3 såg lagkraven som både ett hinder och en möjlighet, blir lösningen på ett krav
bra så kan det innebära att lösningar för andra krav blir billigare. Om ett sprinklersystem sätts
upp kanske det går att minska på skalskyddet. Beställare 1 ansåg att det krävs att välja rätt
material på rätt plats för att lösa lagkraven. Beställare 2 ansåg att lagkraven kan vara ett litet
hinder men att man i dagsläget ändå har byggt så mycket i trä att lagkrav inte utgör ett lika
stort hinder längre.
33
Byggföretag 1, 2 och Beställare 3 ansåg att lagkraven kan vara ett hinder, för att uppfylla
lagkraven blir de tekniska lösningarna dyra, se också resonemang av Hurmekoski et al.
(2015). Byggföretag 1 ansåg att kraven ska vara lika för alla byggmaterial och att om de ska
sänkas ska de sänkas för alla material. Enligt Byggföretag 1 skulle sänkta lagkrav innebära att
betong får ännu större försprång gentemot trä som byggmaterial än vad det har i dag.
34
4.2.4 Sammanfattning - hinder för träbyggande
I Figur 4.4 återfinns en sammanfattning över de åsikter som redovisas i kapitel 4.2.1-4.2.3.
För att tydliggöra kommunrepresentanternas åsikter redovisas de för sig i en kolumn till
vänster och de övriga respondenternas åsikter i en kolumn till höger. Jämförelsen och
slutsatsen som jag dragit utifrån denna sammanfattning återfinns i kapitel 5.1 tillsammans
med en diskussion.
Kommunrepresentanternas uppfattningar
om hinder för träbyggande
1. Det finns ett informationsbehov.
2. Byggsektorn är inte
förändringsbenägen.
3. Det krävs förändringar för att införa
träbyggande.
4. Befintliga relationer hindrar nya
material.
5. Entreprenadform hos
träsystemleverantörer hindrar.
6. Träsystemleverantörer tjänar mer på
att bygga i södra Sverige.
7. Befintliga investeringar hos
entreprenörer gör att de inte
intresserar sig för nya material.
8. Byggherrar är dåliga på att beakta
livscykelperspektiv.
9. Skellefteå kommun tar hänsyn till
träbyggnader vid upprättande av
detaljplan.
10. Använd rätt material på rätt plats.
11. De negativa inställningarna tar plats i
media vilket ger mer osäkerhet kring
materialet.
12. Funktionskraven ser likadana ut för
alla material, endast lösningarna som
blir olika.
Beställarnas, byggföretagens och
systemleverantörens uppfattningar om
hinder för träbyggande
1. Det finns viss kunskap
2. Alla ansåg att byggsektorn inte är
förändringsbenägen
3. Alla ansåg att det krävs förändringar
för att införa träbyggande
4. Endast kommunens åsikt
5. Entreprenadform hos
träsystemleverantörer hindrar
(Beställare 3, Systemleverantör 1)
6. Marknaden är större i södra Sverige
(Systemleverantör 1)
7. Kan bero på att det är säkrare att
använda beprövade material
(Byggföretag 1, Beställare 4)
8. Det finns en osäkerhet kring att
använda nya material (Byggföretag 1,2,
Beställare 1)
9. En trästommes dimensioner blir
större än en betongstomme vilket ger
mindre BOA (Beställare 1,2, Byggföretag
2)
10. Träets korta spännvidd går inte göra
något åt (Byggföretag 1)
11. Akustik, brandrisk och underhåll är
de verkliga problemen som trä har
(Byggföretag 1,2, Beställare 1)
12. Lagkraven ger dyra tekniska
lösningar (Byggföretag 1,2, Beställare 3).
Lagkrav kan också vara en möjlighet
(Byggföretag 3)
Figur 4.4 Sammanfattning över respondenternas uppfattningar kring hinder för träbyggande
35
4.3 SKELLEFTEÅ KOMMUNS TRÄBYGGNADSSTRATEGI
Att tillämpa en kommunal träbyggnadsstrategi är ett sätt för en kommun att försöka öka
träbyggandet. Skellefteå kommun har infört en träbyggnadsstrategi men anser att de trots
införandet inte har lyckats öka träbyggandet. I följande kapitel presenteras Skellefteå
kommuns träbyggnadsstrategi och de olika respondenternas åsikter om kommunala
träbyggnadsstrategier. Detta skapar en bild för hur träbyggnadsstrategin uppfattas hos de olika
aktörerna och ger en möjlighet att identifiera eventuella otydligheter i Skellefteå kommuns
träbyggnadsstrategi. Detta examensarbete studerar drivkrafter och hinder för träbyggande som
kan ha en inverkan på möjligheten för träbyggande i Sverige att utvecklas och expandera. En
kommunal träbyggnadsstrategi kan ses som en drivkraft som överbygger hinder för
träbyggande. För att undersöka anledningar till att Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi
inte har implementerats som önskat frågade jag respondenterna om deras uppfattning kring en
kommunal träbyggnadsstrategi. Detta för att få en ökad förståelse för om en drivkraft för
träbyggande också kan vara ett hinder och genom detta, tillsammans med kapitel 4.1 och 4.2,
uppfylla examensarbetets syfte att bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder
som tidigare forskning har identifierat.
Skellefteå kommun antog en träbyggnadsstrategi i oktober 2014 som är en del i riktlinjerna
för det hållbara byggandet. Träbyggnadsstrategin har bland annat som syfte att öka
motivationen att fler ska bygga i trä, stimulera den ekonomiska tillväxten, öka det industriella
träbyggandet samt stärka Skellefteås plats som en träbyggande stad. (Skellefteå kommun,
2015)
I Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi ges ett löfte att kommunens förvaltningar och
bolag ska i sina verksamheter följa strategierna för klimat, näringsliv och samhälle. Dessutom
ska trä alltid prövas i Skellefteås samtliga bygg- och anläggningsprojekt i kommunkoncernen.
I strategin förklaras att ”Trä eller andra förnyelsebara material ska företrädesvis väljas när
det tekniskt och ekonomiskt är försvarbart” (Skellefteå kommun, 2014, s. 13). Har trä inte
använts i ett projekt ska anledningen till detta dokumenteras och även hur man har tagit till sig
kunskapen om trä som byggmaterial för att det ska kunna återanvändas vid ett senare projekt.
Tillfällen som ges vid markanvisningar, exploateringsavtal samt framtagande av detaljplaner
ska tas tillvara och informera byggherrar och entreprenörer om träets fördelar ur ett
hållbarhets- och livscykelperspektiv. (Skellefteå kommun, 2014)
4.3.1 Genomslag av träbyggnadsstrategin
Kommunrepresentant 1 menade att träbyggnadsstrategin inte har implementerats så som
arbetsgruppen bakom strategin hade hoppats på men ansåg ändå att träbyggandet är relativt
högt i Västerbotten och Norrbotten, det produceras relativt mycket träbyggnader i regionen.
När det gäller anledningen till att träbyggnadsstrategin inte har implementerats som
arbetsgruppen och politikerna hoppats på tror Kommunrepresentant 2 att det beror på många
saker, ”Det är kanske lite otydligt, alltså det räcker ju inte bara att ta fram en strategi. Någon
måste liksom vara drivande i den. Och någon uppifrån. Det räcker ju inte att vi tjänstemän är
och pratar om det utan det måste komma från politiker. Men sedan är det också så att vi är ju
i någon slags expansionsfas i Skellefteå. […] Kanske att man inte riktigt hinner med heller.
Utan det gäller liksom att det är snabbt och det är billigt.” (Kommunrepresentant 2).
Den skillnad som Kommunrepresentant 2 upplevt att träbyggnadsstrategin har inneburit är att
kommunens bolag har börjat titta mer på trä som alternativ och att det finns en tydlig vilja och
riktning. ”Men sedan så vet jag inte om det byggs mer i trä för att det finns en
36
träbyggnadsstrategi. Utan man måste börja motivera varför man inte bygger med trä.”
(Kommunrepresentant 2).
Arbetsgruppen bakom träbyggnadsstrategin arbetar med att ytterligare införa
träbyggnadsstrategin genom möten med styrelser i byggande bolag och nämnder men det är
inte utfört ännu då de inte har hittat något bra sätt på hur det ska utföras berättade
4.3.2 Skellefteås framtida byggande
Kommunrepresentant 1 berättade att Skellefteå kommuns mål med strategin inte är att ersätta
allt byggande med träbyggande utan bidra till en ökning av träbyggandet från 6-7% till 1520%.”Vi tror inte att det är liksom trä mot betong så där utan vi tror att det är modernt
byggande tillsammans. Och det kommer att innebära större andel trä för att det har egna
fördelar som det klarar sig utan subventioner. Men jag menar att betong kommer också att
behövas […] framöver.” (Kommunrepresentant 1).
Att aktörer i byggbranschen har uppfattat träbyggnadsstrategin som att allting ska byggas i trä
är något som Kommunrepresentant 2 har upplevt. ”Jag tror ju inte på det, jag tror på… rätt
material på rätt plats. Jag tror att kombinationen kanske är vägen fram. Kan vi liksom
hjälpas åt så kan vi få både mer hållbara byggnader och mer spektakulära byggnader liksom.
Trä kan skjuta i höjden och det kan hängas liksom på saker på betonghus. Det är ganska
slätstruken arkitektur i Skellefteå. Känns mer spännande om man får kombinera material.”
(Kommunrepresentant 2).
Enligt Kommunrepresentant 3 förmedlar inte politikerna med Skellefteå kommuns
träbyggnadsstrategi att allt som ska byggas ska byggas i trä. Trä har begränsningar och kan
inte användas till allt men det är viktigt att det i framtiden används fler materialval än vad det
gör idag. Att bygga i trä är bra för miljön och gynnar konkurrensen inom byggsektorn menade
4.3.3 Mottagandet av träbyggnadsstrategin
Beställare 1 och 2 omfattas av Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi, de ställde sig båda
positiva till strategin. Beställare 1 menade att den har rimliga krav och kräver inte att allting
ska byggas i trä. Beställare 1 sade att det däremot är svårt att förhålla sig till den då
träbyggnadsstrategin är väldigt vid och bred och det kan vara svårt att föreställa sig vad den
innebär för Beställare 1 mer konkret. Beställare 1 sade att träbyggnadsstrategin säger att de
ska överväga trä men hur redovisas det? ”Hur motiverar vi det? Räcker det att jag sitter och
pratar och säger att det var så svårt att rymma installationer?” (Beställare 1).
Beställare 2 bekräftade Beställare 1s bild om konkretisering och sade att det kan vara svårt att
välja i vilken byggnadsdel som trä passar som ett alternativ och att om fasaden inte görs i trä
kanske byggnaden inte upplevs som en träbyggnad.
”För oss känns det som att, jo vi tycker att den fungerar. För oss känns det heller inte som ett
problem att vi ska prova träalternativet varje gång, det känns inte som något problem. Jag vet
att vissa andra byggherrar tycker att det är ett problem. Men för oss har jag upplevt att det är
naturligt att vi gör det. Sedan är det inte alltid som vi väljer att bygga i trä heller. Det beror
på om det är ett bra alternativ eller inte.” (Beställare 2).
Beställare 1 sade även ”Men man måste ju se som hållbart byggande är ju också att bygga
hus som har lång livslängd och god kvalitet så. Det gäller att välja rätt till rätt område, det är
37
väl ett sätt att definiera. Det finns väl inget hus som inte är en träbyggnad på något sätt,
sedan är det väl mer eller mindre”. (Beställare 1)
Beställare 3 däremot höll inte med Beställare 1 och 2 utan menade att Skellefteås politiker
inte har tänkt över vad träbyggnadsstrategin kommer att innebära i verkligheten. Det är i
dagsläget snarare en dröm än en verklighet då det inte kan levereras träbyggnader berättade
Beställare 3. En byggnad i trä kostar mer att bygga än en byggnad i traditionella material,
vilket på sikt skulle innebära att Beställare 3 då skulle bli tvungna att höja hyrorna på
lägenheterna om de byggde i trä. Och i egenskap av ett stort bostadsbolag så kan Beställare 3
inte bygga olönsamma hus eftersom de mindre bolagen då inte skulle få konkurrera på lika
villkor. Att bygga bostäder i trä ansåg inte Beställare 3 vara rätt väg att gå men ser däremot
att kommande stora projekt i Skellefteå, som tillexempel kulturhuset, kan byggas i trä. Det är
byggnader som syns och kan sätta Skellefteå på kartan sade Beställare 3 och tog
parkeringshuset i trä på kvarteret Ekorren i Skellefteå som ett exempel på en byggnad som har
fått en stor spridning i landet.
Byggföretag 1 och 2 styrkte Beställare 3s syn på träbyggnadsstrategin och ansåg att Skellefteå
kommuns träbyggnadsstrategi är enkelspårig och nästan diskriminerar andra byggmaterial.
Uppfattningen som både Byggföretag 1 och 2 hade var att Skellefteås politiker med
träbyggnadsstrategin menar att allting som ska byggas ska byggas i trä. De båda ansåg att trä
ska användas på rätt ställe och inte som byggmaterial i en större byggnad i flera våningar.
4.3.4 Träbyggnadsstrategin som drivkraft och hinder
Kommunrepresentant 1 ser på strategin som en möjlighet att få lyfta träbyggande och att den
ger ett fokus vid möten med exploatörer. Kommunrepresentant 2 ser inte träbyggnadsstrategin
som någon drivkraft utan menade att en drivkraft kommer från en idé som uppstår vid ett
studiebesök eller samtal som man sedan vill testa. Träbyggnadsstrategin kan även bli till ett
hinder menade Kommunrepresentant 2 då entreprenörer kan sätta sig emot och ifrågasätta
strategin och då hellre gör som de alltid har gjort och fortsätter med de byggmetoder som de
föredrar.
Kommunrepresentant 2 ställde sig även frågande till varför det ska behövas en strategi för att
öka träbyggandet då materialet i sig borde vara självsäljande. Träbyggande ska inte behöva
tvingas fram utan det ska lösa sig självt enligt Kommunrepresentant 2. Trots detta ser
Kommunrepresentant 2 att träbyggandet ändå inte ökar.
Kommunrepresentant 1 lyfte även problem med national samordning när det gäller
träbyggande. När det anordnas evenemang för träbyggande i tillexempel Växjö kan de
dessvärre krocka med event som anordnas i Skellefteå vilket Kommunrepresentant 1 anser
slösaktigt och inte bidrar till att förbättra arbetet med ett ökat träbyggande.
Byggföretag 3 ansåg träbyggnadsstrategier vara väldigt viktiga och helt klart en drivkraft. ”De
är jätteviktiga. Speciellt för oss som är beroende av råvaran och som jag ser har stor
potential i förädlingen. Så kommer ju strategin att vara avgörande för framgången för
träbyggande” (Byggföretag 3).
Att konferenser om träbyggande anordnas ansåg Byggföretag 3 vara väldigt viktigt då
träindustrin får ett tillfälle att skapa en motvikt mot betongindustrin som är väldigt stark i
Sverige enligt Byggföretag 3. ”Det måste skapas en motvikt annars kommer de att kunna
38
trycka ner träbyggande i skoskaften om det inte finns starka aktörer som kan samverka för att
informera och propagera för träbyggnad.” (Byggföretag 3).
Byggföretag 2 menade att strategier för byggande i allmänhet kan bli ett hinder. Skellefteå
kommuns träbyggnadsstrategi samt strategier för hållbart byggande kan leda till extra arbete
för en byggherre som förutom lagkrav även måste anpassa sig till kommunens krav
Byggföretag 2.
Beställare 4 kände inte till att Skellefteå kommun hade instiftat en träbyggnadsstrategi men
hade hört att andra städer antagit träbyggnadsstrategier. Om tillräckligt många kommuner
skulle driva och införa träbyggnadsstrategier så måste byggherrarna anpassa sig menade
Beställare 4. Men skapar inte kommunerna rätt förutsättningar för att bygga kan det bli svårt
att få exploatörer som är villiga att bygga bostäder vilket kan försvåra lösningar på
bostadsbristen. Beställare 4 berättade även att de vid en markanvisning i Falun hade kommit i
kontakt med krav på träbyggande men att det lagts fram som en fördel för Beställare 4 att
kraven på träbyggande i detta fall var nertonade.
4.3.5 Sammanfattning av uppfattningar kring en kommunal
Kommunrepresentanterna menade att en kommunal träbyggnadsstrategi kan ge en möjlighet
att prata med exploatörer och därigenom lyfta träbyggandet vid olika möten. De ansåg även
att träbyggnadsstrategin kunde vara lite otydlig och att det saknades ett driv från kommunens
sida för att driva igenom strategin. Kommunrepresentanterna menade också att de inte krävde
att allting ska byggas i trä. Byggföretagen hade mer skilda åsikter där ett företag ansåg att en
kommunal träbyggnadsstrategi var otroligt viktig och en stor drivkraft medan de andra såg
den som ett hinder som innebär merarbete för byggherren samt att den ansågs enkelspårig och
förespråkade att allt skulle byggas i trä. En av beställarna var av liknande åsikt och menade att
de inte kunde förverkliga ett träbyggande med dagens marknad. De övriga beställarna ställde
sig däremot positiva till träbyggnadsstrategin men menade att Skellefteå kommuns
träbyggnadsstrategi är väldigt bred och kan vara svår att anpassa till deras verksamhet.
Respondenterna visade därmed upp två sidor kring träbyggnadsstrategin, en positiv och en
negativ sida om samma sak. Det några såg som en drivkraft blev ett hinder för andra. Det
visade sig också finnas en kommunikationsbrist mellan kommunrepresentanterna och
byggföretagen i hur mycket som kommunen vill ska byggas trä. Skellefteå kommuns
träbyggnadsstrategi ger inte upphov till något nytt hinder för träbyggande utan förstärker de
hinder som identifierats bland tidigare forskning. Mahapatra et al. (2012) skriver att det finns
för få aktiva aktörer inom träbyggandet, vilket även Beställare 3 menar är en orsak till att
Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi inte går att genomföra. Detta bidrar till en ökad
förklaring att mindre, grundläggande, hinder kan stå i vägen för en kommunal
träbyggnadsstrategi och att det inte är träbyggnadsstrategin som blir ett hinder i sig.
39
5. SLUTSATS OCH DISKUSSION
I detta kapitel besvaras och diskuteras arbetets frågeställningar. Utöver detta förs en
diskussion kring hur en kommunal träbyggnadsstrategi kan bidra till ett ökat träbyggande.
5.1 DISKUSSION KRING DRIVKRAFTER OCH HINDER FÖR TRÄBYGGANDE
Detta examensarbete studerar drivkrafter och hinder för träbyggande som kan ha en inverkan
på möjligheten för träbyggande i Sverige att utvecklas och expandera. De drivkrafter och
hinder för träbyggande i Sverige som identifierats i tidigare forskning återfinns i kapitel 3.1 3.2 samt som analysmodell i Tabell 3.1 och 3.2.
Bland de 32 stycken drivkrafter som identifierats för träbyggande är bland andra ökade
arbetstillfällen (Hurmekoski et al., 2015), statliga och kommunala bidrag (Hurmekoski et al.,
2015), träets miljöaspekter och egenskaper samt det industriella träbyggandet (Stehn et al.,
2008). Bland de 29 stycken hindren för träbyggande som tidigare forskning har identifierat
återfinns bland annat kunskapsbrist (Hurmekoski et al., 2015), låg förändringsbenägenhet i
byggsektorn (Hurmekoski et al., 2015), relationer mellan aktörer (Hemström et al., 2011),
entreprenadform (Mahapatra et al., 2012), osäkerhet för nya material (Hurmekoski et al.,
2015), negativa uppfattningar om materialet (Mahapatra et al., 2012) samt lagkrav
(Hurmekoski et al., 2015).
För att visa på att de utvalda drivkrafterna och hinden i Tabell 3.1 och 3.2 inte kommer från
en enda källa har jag förtydligat i tabellens högra kolumn i vilka källor som dessa drivkrafter
och hinder påvisas. Vissa hinder eller drivkrafter framkommer bland flertalet källor medan
andra endast stödjs av ett fåtal. Jag har valt att ta med ett antal drivkrafter och hinder med
fåtal källor då dessa har visat sig stödjas vid intervjustudien. Drivkrafter så som att
referensobjekt kan minska en upplevd risk med träbyggande (Sardén, 2005) och att trä i
inomhusmiljöer kan bidra till en varm atmosfär (Hurmekoski, 2015) stödjs i denna studie.
Bland hindren med fåtal källor återfinns att det finns få aktiva aktörer inom träbyggandet
(Mahapatra et al., 2015) samt att lagkrav ger dyra tekniska lösningar för träbyggande
(Hurmekoski et al., 2015) som också stödjs av denna studie.
Drivkrafter från Tabell 3.1 som inte togs upp under intervjustudien, se Bilaga 13, var att ökad
konkurrens ger bättre kostnadseffektivitet och ökad trovärdighet (Hurmekoski et al., 2015),
imponerande arkitektur ökar intresset (Hurmekoski et al., 2015), att trä kan återanvändas
(Stehn et al., 2008) och att en lång planeringstid innan industrialiserad produktion minskar
övergripande kostnader på byggplatsen (Hurmekoski et al., 2015). Dessa drivkrafter har inte
bekräftats i denna intervjustudie men återfinns i tidigare forskning. Bland de hinder från
Tabell 3.2 som inte togs upp under denna intervjustudie, se Bilaga 13, återfinns att
byggsektorn lägger vikt på återvinning av material istället för att använda förnyelsebara
material (Hurmekoski et al., 2015), stommaterial väljs baserat på ekonomi och att trä upplevs
ekonomiskt osäkert (Mahapatra et al., 2012) samt att regionala skillnader i tolkning av lag kan
innebära ett hinder för träbyggande (Mahapatra & Gustavsson, 2009). Hinder som
dementerades i denna studie var att trä inte upplevs som ett omodernt material (Hurmekoski et
al., 2015).
Övriga drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare forskning har identifierat och som
återfinns i Tabell 3.1 och 3.2 återfinns och känns igen i intervjustudien. Denna studie kan
40
därmed till viss del bekräfta och bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som
tidigare forskning har identifierat.
För att kunna jämföra de olika respondenternas uppfattningar om drivkrafter och hinder för
träbyggande sammanställs deras uppfattningar i Figur 4.2 och 4.4. I Figur 4.2 sammanställs
de olika respondenternas uppfattningar om drivkrafter för träbyggande. Där framgår det att de
drivkrafter som respondenterna var helt överens om var att trä är ett hållbart, miljövänligt och
trevligt material. De största skillnaderna i uppfattningar om drivkrafter gällde huruvida
träbyggande kan bidra till ökade arbetstillfällen, om kommunala och statliga projekt driver
frågan om träbyggande framåt och om industriellt träbyggande kan ses som en drivkraft. I
dessa tre fall ställde sig Kommunrepresentant 1 och 2 jakande medan Byggföretag 1 och
Beställare 3 var av motsatt åsikt. Beställare 2 och Byggföretag 3 höll däremot med
kommunrepresentanterna och såg kommunala och statliga projekt som viktiga, att
träbyggande kan bidra till ökade arbetstillfällen och att industriellt byggande är en stor
drivkraft.
I Figur 4.4 i kapitel 4.2 sammanställs respondenternas uppfattningar om hinder för
träbyggande. De hinder som de olika aktörerna var ense om var att byggsektorn inte är
förändringsbenägen samt att det krävs förändringar för att införa träbyggande. Ett hinder som
framfördes i intervjustudien utvecklar det hinder som återfinns i litteraturstudien i kapitel 3
gällande entreprenadform (Mahapatra et al., 2012). Det identifierades av både
kommunrepresentanterna och Beställare 3 och innebär att entreprenadform hindrar
träsystemleverantörer att leverera sin produkt till beställare som inte kan bygga med annat än
en totalentreprenad. Detta då träsystemleverantörer ofta erbjuder en generalentreprenad och
inte har möjlighet till att uppföra sina byggnader med en totalentreprenad. Ett hinder där
respondenterna hade skilda åsikter gällde problematiken kring akustik, brandrisk, fukt och
underhåll. Byggföretag 1 och 2 och Beställare 3 menade att det är de verkliga hindren för trä
medan kommunrepresentanterna menade att det finns lösningar för att dessa hinder inte ska
bli till något problem. Kommunrepresentanterna menade att det är de negativa inställningarna
till trä som tar plats i media och därigenom leder till ytterligare osäkerhet kring träbyggande.
Kommunrepresentanternas uppfattningar om drivkrafter delades av ett flertal respondenter, se
figur 4.2, vilket tyder på en viss samsyn. Men det fanns också stora meningsskiljaktigheter
kring drivkrafter som beskrivet ovan. Respondenternas uppfattningar om hinder för
träbyggande var mer blandande än för uppfattningar om drivkrafter och samsynen var inte
lika stor, se Figur 4.4. Om dessa meningsskiljaktigheter kan bero på att det saknas kunskap
om träbyggande (Hurmekoski et al., 2015) eller att de negativa uppfattningarna överskuggar
de positiva aspekterna med trä (Mahapatra et al., 2012) är svårt att säga mot bakgrund av den
genomförda studien. Men det är trots allt ett hinder som bör överkommas för att öka
träbyggandet. En bristande samsyn mellan respondenterna kring hinder och drivkrafter för
träbyggande kan i sig medföra ett hinder för att träbyggandet ska öka. Genom en
intervjustudie på detta sätt låta olika aktörer beakta samma påståenden och låta dem fritt
berätta deras åsikter och uppfattningar kan olika typer av problemformuleringar tydliggöras
som det redan kan finnas lösningar på. På detta sätt kan det även upptäckas att något som en
person kan uppleva som en drivkraft kan vara ett hinder för någon annan. I detta fall, som ett
exempel, såg Beställare 3 kommunala och statliga projekt för träbyggande som ett hinder som
inte går att genomföra medan kommunrepresentanterna menade att det är dessa projekt som
driver frågan framåt.
41
Därmed kan denna studies resultat åtminstone till viss del sägas illustrera och stödja forskning
som pekat på betydelsen av att låta olika åsikter interagera för att öppna upp för interaktion
och utveckling, se Engström (2012).
5.2 DISKUSSION KRING EN KOMMUNAL TRÄBYGGNADSSTRATEGI OCH
FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING
Denna studie visar på uppfattningar om träbyggande uppdelade i drivkrafter och hinder
identifierade av tidigare forskning samt en undersökning av uppfattning om träbyggande
bland ett antal aktörer i byggbranschen i en kommun. Utöver detta förs även en diskussion
kring en kommunal träbyggnadsstrategi.
Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi ska öka andelen trä i byggandet genom att öka
konkurrensen på marknaden och därmed gynna träindustrins företag och samtidigt ge
Skellefteå en plats på kartan som en träbyggande stad. Strategin behandlar klimatet,
näringslivet och samhället. Trä eller andra förnyelsebara material ska alltid prövas i projekt
som utförs av kommunens förvaltningar och bolag och uppmanar sedan till
kunskapsåterföring efter varje projekt. Strategin ska även fungera som informationsmaterial
vid olika exploateringsmöten eller annan kontakt med byggherrar och finansiärer.
Ett hinder som har identifierats i tidigare forskning var att det finns för få aktörer inom
träindustrin (Mahapatra et al., 2012). Kan Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi bidra till
att öka konkurrensen på marknaden bör de genom detta kunna skapa förutsättningar för att
öka träbyggandet. Detta förutsätter att träbyggnadsstrategin implementeras i alla kommunens
förvaltningar och bolag och inte bara i några få.
Att träbyggnadsstrategin ses som en möjlighet till att prata om träbyggande vid olika
exploateringsmöten bör ge arbetsgruppen möjlighet att prata och informera om träbyggande
med intresserade byggherrar. Vid dessa tillfällen ges möjlighet att upptäcka om det finns
osäkerhet och okunskap för träbyggande hos byggherren och blir då ett informationstillfälle.
Ett hinder för Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi är att byggföretagen ser strategin som
en motpart samt att några har uppfattat att allt ska byggas i trä. Skulle kommunikationen
mellan kommunen och berörda aktörer förbättras skulle hinder som beror på just brist i
kommunikation förhoppningsvis minskas. Så frågan är om Skellefteå kommuns
träbyggnadsstrategi är tillräckligt tydlig. Två av de berörda beställarna menade att strategin är
svår att tillämpa på deras verksamhet och hur ska de veta när de har uppfyllt kraven på
träbyggande? Bör arbetsgruppen bakom träbyggnadsstrategin vara tydligare när de efterfrågar
ett ökat träbyggande?
Bidrar då en kommunal träbyggnadsstrategi till att öka träbyggandet? I denna studie visar det
på att en del av de kommunala beställarna beaktar trä som ett alternativ, vilket de kanske inte
skulle göra utan en träbyggnadsstrategi. Frågan är om arbetsgruppen ska nöja sig med att trä
nu i alla fall beaktas av några av de berörda parterna eller ska de utveckla sitt arbete? Behöver
förvaltningarna och bolagen en striktare uppföljning?
Kanske ser inte framtiden ut så att träbyggandet ökar som en enskild del utan det som krävs
kanske är en sammanslagning av byggmaterial där betong och trä arbetar sida vid sida. Fem
stycken av de nio respondenter som intervjuades sade att rätt material ska användas på rätt
plats, trä har sina fördelar och ska absolut användas men betong och stål har också fördelar
och bör nyttjas för det. Av dessa fem respondenter var två stycken byggföretag som bygger
42
traditionellt och ofta med betong. Steget från att vara negativ till att bli positiv kanske inte är
så långt om man lyckas mötas på rätt sätt.
Intressant vidare forskning om drivkrafter och hinder för träbyggande skulle vara att
komplettera med studier i andra kommuner, studera effekter av styrmedel för att driva en
ökad utveckling så som en kommunal träbyggnadsstrategi samt att studera vad det hållbara
byggandet spelar för roll i en vilja att öka träbyggandet.
5.3 STUDIENS BEGRÄNSNINGAR
Sett till litteraturstudien hade den kunnat utvecklas genom en bredare sökningsstrategi. Även
analysmetoden hade kunnat se annorlunda ut om andra typer av källor valts vilket kan vara en
begränsning i detta fall. Genom att studera olika material ges en bredare bild. I detta fall var
tiden en begränsning för att inte utvidga analysmodellen som sammanställdes utifrån
litteraturstudien.
För att visa på att de utvalda drivkrafterna och hindren i Tabell 3.1 och 3.2 inte kommer från
en enda källa så har jag försökt klargöra det i tabellens högra kolumn från vilka källor som
dessa drivkrafter och hinder påvisas. Vissa hinder eller drivkrafter framkommer bland flertalet
källor medan andra endast stödjs av ett fåtal. Om det går att dra slutsatsen att ett hinder med
flera källor är mer trovärdigt än ett hinder med ett fåtal källor är svårt att säga. Kanske beror
det på att vissa hinder inte visar sig tillräckligt ofta men när det väl gör det så kommer det att
ha en stor påverkan på projektet? Eller är drivkraften inte tillräckligt stor i ett visst skede av
byggprocessen? Jag har valt att ta med ett flertal drivkrafter och hinder med fåtal källor då
dessa har visat sig stödjas vid intervjustudien. I litteraturstudien har fokus varit att identifiera
drivkrafter och hinder men inte att primärt värdera forskningens validitet och relevans.
Att intervjua personer har varit svårt men givande. Varje intervju gav mer insikt och kunskap
om själva intervjuprocessen. Respondenterna kunde ge svar på frågorna i det stora hela, vilket
innebär att det var rätt personer som valdes ut utifrån studiens syfte. Men hade fler personer
från Skellefteå kommuns arbetsgrupp bakom träbyggnadsstrategin intervjuats hade analysen
kunnat ske mot bakgrund av ett rikare material. Synen som arbetsgruppen har på träbyggande
och de olika utvalda aktörernas åsikter om träbyggande hade i så fall blivit vidare. Ytterligare
intervjuer hade gett vidare information men tiden som detta arbete utfördes på var begränsad
och därav intervjuades endast två personer från Skellefteå kommun men detta kompletterades
med en mailintervju med en tredje kommunrepresentant, se Bilaga 12.
I denna intervjustudie gavs inte respondenterna någon möjlighet att läsa frågorna som skulle
ställas i före intervjutillfället. Hade de fått göra det kanske det hade kommit fram fler
drivkrafter och hinder för träbyggande. I detta fall fick de intervjuade tillfälle efter intervjun
att läsa igenom vad som sagts och i det läget lägga till någon punkt om de ansåg att de hade
missat något. Fördelen med att intervjua parter från olika delar av byggbranschen var att
aspekter från flera håll togs upp. Hade enbart beställare eller byggföretag intervjuats hade
deras bild kring träbyggande blivit bredare och mer detaljerad vilket i sig hade varit en fördel.
Ytterligare en aspekt som bör beaktas är om jag som höll i intervjun påverkat den intervjuade
på något sätt och därmed oundvikligt råkat rikta deras svar. Vilket jag har försökt undvika
men det är dessvärre ofrånkomligt att det sker till en viss grad. Därför har jag bifogat
sammanställningar av intervjuerna som bilagor och ställt frågor för att göra insamlingen av
det empiriska materialet och analysen så transparant som möjligt.
43
6. REFERENSER
6. REFERENSER
Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, M., & Paulsson, U. (2012) Seminarieboken: Att skriva, presentera och opponera.
Lund: Studentlitteratur
Boverket (2014) Plan- och bygglagstiftningens utveckling. Hämtad den 20 augusti 2015 från
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/plan--ochbygglagsstiftningens-utveckling/
Boverket (2015) Boverkets byggregler. Hämtad den 26 augusti från
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/publikationer/2015/regelsamling-for-byggande-bbr-2015/
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/regelsamling-forbyggande-bbr-2015.pdf
Ds 2004:1 (2004) Mer trä i byggandet – Underlag för en nationell strategi att främja
användning av trä i byggandet. Näringsdepartementet. Stockholm:
Engström, S. (2012) Managing information to unblock supplier-led innovation in
construction: barriers to client decision-making on industrialized buildning in Sweden. Luleå:
Luleå tekniska universitet. (Doctoral thesis/ Luleå University of Technology).
Gillham, B. (2008) Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande. Studentlitteratur
Gustafsson, A., Eriksson, P-E., Engström, S., Wik, T. & Serrano, E. (2013)
Handbok för beställare och projektörer av flervånings bostadshus i trä. Hämtad den 30
september 2015 från:
http://www.svenskttra.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=ece5d7d5-676f4457-8e32-28317eeffe23&FileName=657-4379+Best%C3%A4llarhandbok_6.pdf
Hemström, K., Mahapatra, K., & Gustavsson, L. (2011) Perceptions, attitudes and interest of
Swedish architects towards the use of wood frames in multi-storey buildings Hämtad den 22
september från
http://www.sciencedirect.com.proxy.lib.ltu.se/science/article/pii/S0921344911000954
Hurmekoski, E., Jonsson & R., Nord, T., (2015) Context, drivers, and future potential for
wood-frame multi-story construction in Europe. Hämtad den 9 september från
http://www.sciencedirect.com.proxy.lib.ltu.se/science/article/pii/S0040162515002115
Lidelöw, H., Stehn, L., Lessing, J., & Engström, D. (2015). Industriellt husbyggande. Lund:
Studentlitteratur.
Länsstyrelsen Västerbotten (2005) Lorentz Andersson ordförande för den nationella
träbyggnadsstrategin. Hämtat den 20 augusti 2015 från
http://www.mynewsdesk.com/se/lansstyrelsen_vasterbotten/pressreleases/lorentz-anderssonordfoerande-foer-den-nationella-traebyggnadsstrategin-92175
44
6. REFERENSER
Mahapatra, K., & Gustavsson, L. (2008) Multi-storey timber buildings: breaking industry
path dependency, Building Research & Information, 36:6, 638-648, DOI:
10.1080/09613210802386123
Hämtad den 17 september från http://www-tandfonlinecom.proxy.lib.ltu.se/doi/abs/10.1080/09613210802386123
Mahapatra, K., Gustavsson & L., (2009) General conditions for construction of multi-storey
wooden buildings in Western Europe Hämtad den 22 september från
http://www.lnu.nu/polopoly_fs/1.42305!General%20conditions%20for%20construction%20R
eport%204.pdf
Mahapatra, K., Gustavsson, L. & Hemström, K., (2012), Multi-storey wood-frame buildings
in Germany, Sweden and the UK, Construction Innovation, Vol. 12 Iss 1 pp. 62 - 85
Permanent link to this document: http://dx.doi.org/10.1108/14714171211197508 Hämtad den
10 september från
http://www.emeraldinsight.com.proxy.lib.ltu.se/doi/pdfplus/10.1108/14714171211197508
Patel, R., Davidson, B. (2012) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Sardén, Y. (2005) Complexity and learning in timber frame housing the case of a solid wood
pilot project, Hämtad den 22 september från https://pure.ltu.se/ws/files/66482/LTU-DT-0543SE.pdf
Skellefteå kommun (2014) Träbyggnadsstrategi: Antagen av kommunfullmäktige i Skellefteå
2014. Hämtad den 20 augusti 2015 från
http://www.skelleftea.se/Bygg%20och%20miljokontoret/Innehallssidor/Bifogat/Tr%C3%A4b
yggnaddstrategin%20sk%C3%A4rm.pdf
Skellefteå kommun (2015) Vad är trästad Skellefteå? Hämtad den 5 oktober från
http://www.skelleftea.se/trastad
Stehn, L., Rask, L-O., Nygren, I. & Östman, B., (2008) Byggandet av flervåningshus i trä,
erfarenheter efter tre års observation av träbyggandets utveckling, hämtad den 28 september
från http://epubl.ltu.se/1402-1536/2008/18/LTU-TR-0818-SE.pdf
Svenskt trä (2015) Flervåningshus. Hämtad den 21 augusti från
http://www.svenskttra.se/byggande/olika-trakonstruktioner/smahusflervaningshus/flervaningshus
Tidström, A., Nyberg, R. (2012) Beskriv material och metoder. I R. Nyberg & A. Tidström
(Red.), Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. (s. 115-138) Lund:
Studentlitteratur
Trästad (2014) Om Trästad. Hämtad den 20 augusti 2015 från http://www.trastad.se/
TMF/SCB (2014) Träandel – flerfamiljsbostäder. Hämtad den 21 augusti 2015 från
http://www.tmf.se/statistik/traandel-flerfamiljsbostader
45
6. REFERENSER
Träguiden (2003a) Brandsäkerhet. Hämtad den 31 augusti från http://www.traguiden.se/omtra/byggfysik/brandsakerhet/
Träguiden (2003b) Tekniska byten med sprinkler. Hämtad den 31 augusti från
http://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/brandsakerhet/tekniska-byten-med-sprinkler/
Westerlund, L. (2012) En ny väg: Trästad 2012. Författaren, respektive fotograf samt
projektet Trästad 2012
46
7. BILAGOR
7. BILAGOR
Bilaga 1. Intervjuguide
Bilaga 2. Sammanfattning av intervju med Byggföretag 1
Bilaga 5. Sammanfattning av intervju med Beställare 1
Bilaga 9. Mailintervju med Respondent 8
Bilaga 10. Sammanfattning av intervju med Kommunrepresentant 1
Bilaga 11. Sammanfattning av intervju med Kommunrepresentant 2
Bilaga 12. Mailintervju med Kommunrepresentant 3
Bilaga 13. Sammanfattning av analys för drivkrafter och hinder för träbyggande i tabellform
47
BILAGA 1
BILAGA 1. INTERVJUGUIDE
HINDER
1. Byggsektorn är inte
förändringsbenägen utan väljer
beprövade metoder över nya metoder
2. Kunskap om träbyggande saknas
bland byggherrar, entreprenörer,
arkitekter och konstruktörer
3. Byggprojektens natur utan
permanenta nätverk och låg grad av
kunskapsåterföring gör det svårt att
införa träbyggande, ex industriellt
byggande
4. Att bygga i trä kräver förändringar i
processer, organisationer,
produktutveckling samt
vidareutbildningar
5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på
träbyggnader som inte krävs vid
byggnation med traditionella
byggmaterial, tex sprinkler vid
synligt trä invändigt
6. Kortare spännvidder än andra
material vilket ger grövre
dimensioner
7. Negativ inställning till materialet hos
arkitekter, konstruktörer och
entreprenörer hämmar utvecklingen
8. Befintliga investeringar i traditionella
material hos bland annat
entreprenörer gör det mindre troligt
att de intresserar sig i nya material
9. Produkternas (byggnadernas) långa
livstid gör det svårt att snabbt
utvärdera innovationer
10. Negativa inställningar i fråga om
akustiska egenskaper,
underhållskostnader, brandsäkerhet,
hållbarhet/stabilitet, risk för
fuktproblem
11. Trä kan uppfattas som ett
gammaldags material
DRIVKRAFTER
1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade
arbetstillfällen
2. Statliga och kommunala projekt driver
frågan framåt
3. Befintlig tradition och kultur av
träbyggande bidrar till ett ökat byggande
4. Trä är ett miljövänligt material
5. Trä upplevs som ett trevligt material
som kan balansera fuktnivåer inomhus
och ger en varm atmosfär
6. Element i massivträ kan ersätta
betongelement och kan relativt enkelt
implementeras i befintligt byggsystem
7. Industriellt träbyggande i fabrik kan
öka produktiviteten och minska
osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt
8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög
grad och transporteras relativt enkelt. Ger
lägre kostnader för lyft och transport
samt ett snabbare montage
9. Lägre kostnader för ändringar och
kompletteringar
10. Enkla infästningsmetoder
11. Inga kostnader för uttorkning
12. Lämpligt för vinterbygge
48
BILAGA 2
BILAGA 2. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED BYGGFÖRETAG 1
Byggföretag 1, Produktionschef, NCC. Intervjun hölls den 15 oktober 2015 på NCCs kontor
och varade 51 minuter.
Byggföretag 1 arbetar som produktionschef på NCC i Skellefteå.
NCC i Skellefteå bygger just nu förskolor, flerbostadshus, olika anläggningar åt industrier och
utför ombyggnationer på bland annat skolor och kontor.
Av dessa byggnader är ingen en träbyggande berättade produktionschefen, där trä
förekommer är det bland annat fasader. Produktionschefen sade ”Men våra bostadsprojekt
där använder vi väl trä där vi anser att trä hör hemma. Det vill säga på utfackningsväggar,
takstolar och rote”. NCC platsbygger sina bostäder med platsgjuten betong och
utfackningsväggar av trä som också platsbyggs. Produktionschefen anser att det finns för
stora risker med prefabricering av element, ”det är väldigt lätt hänt att det blir läckage, och vi
har ju höga krav på oss då det gäller bostäder att de ska bli täta”. Genom att platsbygga
utfackningsväggar ges större möjligheter att anpassa väggen till befintlig stomme berättade
produktionschefen.
Produktionschefen berättade att de aldrig bygger flerfamiljshus i trä på grund av problem med
ljud och vid brand. Produktionschefen sade ”Det är så svårt regelverk och det är så svårt att
lyckas och det kostar för mycket pengar så vi har varken råd eller tid att hålla på med”.
När det gäller hållbart byggande berättade produktionschefen att ”det ligger oss ju väldigt
varmt om hjärtat och det pågår ju, det jobbas ju med det och det ligger ju i tiden på något
sätt”. Produktionschefen menade även att det finns flera aspekter när det gäller hållbarhet,
NCC arbetar mycket med hållbarhet centralt sett men det kan vara svårt att införa
hållbarhetsfrågor lokalt då inte alla kunder är villiga att betala för en hållbar lösning.
Produktionschefen sade även att ”Det finns ju få aktörer här i Skellefteå som är villig att satsa
och vi tillhör ju en högrisk zon [...] Det är ju ingen tillväxtort direkt om du jämför med Umeå
[...] Där finns det ju aktörer som satsar och bygger för fullt. Även vi i NCC har ju eget, vi
bygger ju det vi kallar NCC Boende [...] Vi köper tomter, vi exploaterar dem, vi säljer, vi
startar ett projekt, vi äger det och överför det till en bostadsrättsförening. Men Umeå är den
nordligaste orten där vi får hålla på med sådant i NCC”. Produktionschefen själv tror att ett
sådant projekt skulle fungera i Skellefteå men får inte företagsledningen med sig.
När man väljer att bygga bostäder i trä så menade produktionschefen att det är en klockren
lösning när det gäller enfamiljshus. Men när det gäller flerfamiljshus så sade
produktionschefen att då ”faller trä bort på grund av egentligen ljud och brand. Och det
lyckas man ju lösa, men det kostar för mycket”. Produktionschefen menade vidare att ”då blir
det inte kostnadseffektivt. För vi måste ju se till att vi bygger så billigt och så bra som möjligt
för våra kunder helt enkelt. Och då ramlar det bort som byggsystem i flerfamiljshus”.
Att däremot välja trä som fasadmaterial anser produktionschefen vara lämpligt. NCC
använder mycket trä i utfackningsväggar, innerväggar och tak. I skolor och allmänna lokaler
anser produktionschefen att träkonstruktioner inte blir kostnadseffektiva i aspekter som ljud
och brand. Produktionschefen sade även att ”Man ser ju både Martinssons och Lindbäcks, de
blir ju väldigt begränsade[…] ska du bygga ett hus så måste det se ut så här. För att de, ja
det är både tält under byggtiden och det är modulerna på lastbilarna och det är massa saker
som styr”.
49
BILAGA 2
Produktionschefen anser inte att trä när det byggs ihop på plats, som tillexempel
utfackningsväggar, är riskfullt då det ges möjlighet att torka ut men sade att ”när man börjar
laborera och bygga färdiga väggar och färdiga bjälklag med isolering och plast och allt
möjligt hit och dit då är det ju en tickande bomb. Så då ska man vara försiktig”.
Som en drivkraft för träbyggande menade produktionschefen att ” i Göteborg och sådana
ställen där vi har besvärliga grundläggningsförhållanden. Så kan det ju vara så att, för husen
blir ju mycket lättare. Och då kan det faktiskt vara så att det slår över till träs fördel, för att
du får en billigare grundläggning. Men här uppe, i vår landsända så har vi ju ganska stabil
grund. Där vi inte har det, där vi har den här svartmockan, där är det ändå kört för trä för
man måste ändå påla”. I övrigt menade produktionschefen att vid tillfällen med korta
byggtider har trä en fördel och särskilt modulbyggande jämfört med betong, ”Vi har ju en
längre omloppstid eftersom vi håller på med betong då så att det är lite längre tid, med
uttorkning och annat. Men det är ju inte heller hela världen. Jag menar vi pratar ju om våra
koncepthus som vi säljer runt Sverige nu, så pratar vi om från det att vi får ett kontrakt till
inflyttning är ju en 12-13 månader på ett hus”.
När det gäller hinder menade produktionschefen att dagens byggregler motarbetar trä men att
de inte bör ändras på ”För då tappar de ändå mark. För då blir ju betongen ännu vassare”.
När det gäller vattenskador i flerbostadshus menade produktionschefen att en träbyggande är
känsligare än vad en betongbyggnad är. Risken för brand i ett trähus menade
produktionschefen kräver bostadssprinklers vilket i sig kan leda till vattenskador om de
utlöses.
Produktionschefen tryckte återigen på att trä är bra på rätt ställe och anser inte att
flerfamiljshus ska uppföras i trä. Trä är ett levande material menade produktionschefen och
det innebär att det rör på sig och skapar sprickor i vägghörn och förstör tapeter, ett träbjälklag
kan knaka och låta när du går på det. Samtidigt ser produktionschefen problem med
betonghus där det hörs otroligt väl in till grannen om man borrar upp någonting på väggen.
Produktionschefen sade ”Å andra sidan så hör man ju aldrig grannarna när vi går omkring i
vårt normala liv i ett betonghus. Medan i ett trähus kan du ju både höra att det knakar och att
det sviktar och stegljud när någon går och så vidare. Det hör du aldrig i betong. Men du hör
aldrig om grannen sätter upp en tavla i ett trähus där borta men det gör du i betong, så det är
ju för och emot”.
Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi anser inte produktionschefen vara rimlig utan sade
”Man kan inte peka med hela handen, det är ju gränsfall till diskriminering. Kan man tycka,
mot andra material”. NCC ställer sig inte bakom Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi
menade produktionschefen utan anser att trä ska användas på rätt ställe och inte i en hel
byggnad. Produktionschefen menade att Skellefteås politiker säger att allting som ska byggas
ska byggas i trä men säger att det även ska vara ekonomiskt försvarbart, det har
produktionschefen svårt att motivera. Produktionschefen sade ”Givetvis ska vi värna om orten
men, och att vi har mycket trä, men samtidigt så ska man komma ihåg att, jag vet inte, är det
någon promille av våra sågverks produktion som går till bygg i Sverige, resten skickas ju till
utlandet”.
Att träbyggande ska kunna ge arbetstillfällen till orten anser produktionschefen är bra då det
kan ge en chans till lokala företag men menade även att det kommer bli svårt för företagen
som specialiserar sig på trä då Sveriges gällande normer och regler gör träbyggandet svårt och
komplicerat.
50
BILAGA 2
På frågan vad träbyggnadsstrategin kommer att innebära för NCC menade produktionschefen
att det inte kommer att påverka dem i någon större utsträckning och att där trä kommer till
användning oftast är i utsmyckningssyften. Men produktionschefen menade att det i
utsmyckningssyften kan bli aktuellt med ett träslag som arkitekten föreslår som inte finns
lokalt utan måste importeras. Men samtidigt menade produktionschefen att kommunala
projekt som påverkas av träbyggnadsstrategin självklart kommer att påverka NCC.
Produktionschefen berättar att NCC bygger mycket åt Skebo men att de inte har byggt något
flerfamiljshus i trä då det inte blir ekonomiskt försvarbart.
Produktionschefen menade även att ”de är ju jätteduktiga, de ska ju ha en eloge träsidan. För
de är ju jätteduktiga på marknadsföring. Och där är ju betong jättedålig istället. För
betongen har ju liksom aldrig varit på det här sättet, och lite det jag säger att vi gjuter
trappor själv, vi gjuter kantelement själva och så vidare så behåller ju vi också väldigt mycket
arbetstillfällen på orten som de här har skjutit in sig på bland annat”.
Produktionschefen menade att träindustrin marknadsför trä som ett hållbart alternativ som går
att återvinna, är bra för miljön och en lokal råvara och att betong inte är lika miljövänligt.
Produktionschefen sade att trots allt så transporteras virket runt i landet och man nyttjar inte
hela trädet vid framställande av produkt.
Produktionschefen sade ”Och betongsidan har ju aldrig svarat upp, de har ju inte gjort något
liknande. De är ju jättedåliga på att marknadsföra sig och trycka på sina fördelar och så
vidare. Jämfört med trä. Sedan har man ju lyckas sälja in det hos politikerna och man är ju
jätteduktig på just den biten. Och vi är ju jättedåliga då istället… Medan vi, vi gör allting
själva. Vi gjuter trapporna, vi gjuter valven, väggar.” Produktionschefen menade att då NCC
utför mycket arbete på byggarbetsplatsen skapar de arbetstillfällen på orten, precis som
träindustrin menar att trä ger arbetstillfällen på orten, men att det inte är något som NCC
marknadsför som en positiv fördel för betongen.
Produktionschefen menade på att arbetsmiljön i en träbyggande inte är lika bra som vid ett
betongbygge, ”trä, det är ju så otroligt bakvänt, att du ska jobba uppåt. Du ska hänga upp så
mycket med händerna ovanför huvudet, sedan på plats. Du måste isolera, du måste hålla på
så in i bombens mycket. Jag menar att har vi gjutit ett valv, då är det ju färdigt. Då går du ju
uppe på valvet och drar rören, visserligen får du ju böja på ryggen eller gå ner på knä men
det är mycket bättre än att jobba uppåt. Både för nacke och axlar och det ramlar skräp i
ögonen och så vidare. Och du kan ramla ner för du måste stå på någon ställning. Så
arbetsmiljömässigt, de trähus man har varit inne i är inte bra”.
Produktionschefen menade att liknande arbetsmoment uppstår även vid montage av ett
modulbygge då det kvarstår många moment efter montering till skillnad från då byggnaden
gjuts i betong, ”Har vi gjutit ett valv då sticker alla don ner och då är alla lamputtag och då
är det bara att måla kvar”.
Andra nackdelar för träbyggande som produktionschefen tog upp var de stora kostnaderna för
väderskydd av byggnaden. Att bygga med väderskydd är något som produktionschefen inte
uppskattar utan bygger hellre ”utan tält, men då får vi ändra byggsätt. För då […] reglar vi
upp trä och så sätter vi på mössan, alltså taket. Och har det då blivit blött under vägen upp så
är det ju tråkigt men då får vi ju börja sätta på ytterrocken, så att det torkar upp inifrån”.
Produktionschefen har vid flertalet tillfällen använt tält som väderskydd som inte har
fungerat, tältet har bland annat inte hållit tätt vid ihållande regn samt att under vintertid bildas
51
BILAGA 2
iskristaller i taket på tältet som sedan smälter när temperaturen stiger utomhus och leder till
att det börjar regna på konstruktionen. Produktionschefen menade att NCC har försökt
undvika tält i den mån det har gått men när det har testats upplever de att det inte är någon bra
lösning. Produktionschefen menade att ”skit i tälten, använd förståndet. Använd väl
beprövade metoder, för trä har vi ju byggt med i alla tider. Sedan vi byggde kojor. Så på rätt
sätt så är det ju ett fantastiskt material”.
När det gäller frågan om NCC upplever en större efterfrågan på träbyggande i vissa delar av
Sverige menade produktionschefen att det i första hand handlar om städer med
träbyggnadsstrategier som Skellefteå och Växjö och att det i andra fall kan handla om platser
med dåliga grundförhållanden eller om det är frågan om en väldigt kort byggtid.
Produktionschefen menade på att framtiden för träbyggande kommer att se ut som den gör
idag och att det inte blir någon större ökning, bygger man mer allmänt kommer användandet
att trä att öka men att träbyggandet som en speciell nisch skulle öka hade produktionschefen
svårt att se.”Flerfamiljshus-fastighetsägare, de vill ju bygga i betong. För det är bara att gå
in i ett gammalt hus från 1960-talet, det är bara det som är tråkigt är att det är jävligt gamla
tapeter. I övrigt är det tiptop. Och så står väggarna på konstiga ställen efter dagens
arkitektur, för vi vill ju ha en annan planlösning. I övrigt är det ju inget fel på det” berättade
produktionschefen.
När det gäller utveckling så har NCC vissa saker som de ska förhålla sig till som bestäms i
projekteringsledarråd berättade produktionschefen. Produktionschefen sade att ”vi får inte
prova nya saker automatiskt. Utan det ska ju vara välbeprövat och det ska vara accepterat i
det här rådet. Så att inte vi går på onödiga minor och ger oss på saker som kanske inte är så
bra. För det får ju gigantiska följder”. NCC kan lokalt ta fram något som krävs för ett visst
projekt men det måste gå via interna kanaler och godkännas innan det kan användas berättade
produktionschefen. Produktionschefen berättade ”Så vi ska ju alltså jobba med välbeprövade
metoder och det finns ju, när vi har totalentreprenader så finns det ju systemhandlingar, vi
har ritningar på hur vi ska lösa det mesta. Och de får vi använda men vi får ju inte hitta på
några nya saker, alltså obeprövade [...] vi ska hinna kolla upp om det verkar klokt”.
Nedan följer en sammanfattning på kommentarer på tabell för drivkrafter och hinder.
Hinder
1. Byggsektorn är inte förändringsbenägen utan väljer beprövade metoder över nya
metoder: ”Ja men det är ju sant, men samtidigt är det ju bra för man ska inte ge sig ut
på sådant. För det tar så länge innan man får grepp om vad som händer tycker jag”.
2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter
och konstruktörer: ”Ja, det kan väl också stämma till viss mån men samtidigt så, ja
jag vet inte om de är så hindrade av det. Jag tror egentligen att vi kan ju ganska
mycket om trä de flesta av oss, men man har ju som snöat in sig på några sätt att det
ska gå göra allting i trä. Det är där det tar stopp någonstans.
3. Byggprojektens natur utan permanenta nätverk och låg grad av
kunskapsåterföring gör det svårt att införa träbyggande, ex industriellt
52
BILAGA 2
byggande: ”Alltså det här med erfarenhetsåterföring, det är ju en sak som branschen
har problem med. Det jobbar vi ju med och försöker, och vi har ju nu saker och ting
på gång och är väl en bit på väg men det är ju jättesvårt. För man vill varken berätta,
varken det som har gått åt skogen vill man ju inte berätta liksom att man kan ju
upplevas som att man har. Hur tänkte ni här ungefär? Men det är klart att det är, men
det finns ju nätverk. Både i företag och branschmässigt. Så finns det ju oerhört mycket
nätverk så jag vet inte om det är något stort hinder direkt.
4. Att bygga i trä kräver förändringar i processer, organisationer,
produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja men det kan jag väl hålla med dig
om men jag vet inte om det är något hinder. Alltså ska du bygga i trä så ska du ha
jävla full koll på vad du håller på med. Det är ju helt klart, om vi nu pratar
flerfamiljshus. Bygga en enplansvilla är väl inte så svårt egentligen. Det har vi ju
gjort i alla tider så det kan ju var och varannan. Men ska du börja bygga på höjden
och flera våningar, då ställer du till det. Då måste du ha lite koll.
5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på träbyggnader som inte krävs vid
byggnation med traditionella byggmaterial, tex sprinkler vid synligt trä
invändigt: ”Ja, det tycker ju jag i sådana fall är jävligt konstigt om man ska göra
avkall på normer för att man ska klara att bygga i trä. Då blir jag ju förvånad att det
inte ska vara samma regelbok. Så det har ju lyfts den frågan i pressen ser man, att det
är för krångliga regler och det är för högt ställda krav. Men okej, ska man sänka
kraven ska man ju tänka på alla. Då kan man ju inte bara sänka för att vi ska bygga
16 våningar i trä. Tycker jag i alla fall för man ska ju våga sova där också.
6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Ja men
det är ju så. Det går liksom inte göra något åt det utan det är ju så. Och det är ju ett
problem egentligen, det börjar ju inte finnas de här grövre dimensionerna
överhuvudtaget i skogen eftersom att vi hugger ner så fort. Vi hugger bort skogen i
dag så den hinner inte bli fullt grov. Och det beror ju på att den växer för sakta i
slutet. Så då tycker man ju att man klipper den tidigare. Då får du inte de här stora.
7. Negativ inställning till materialet hos arkitekter, konstruktörer och
entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Negativ inställning till materialet hos
arkitekter, nej det vet jag inte. Här är de då, inte vet jag om de har en negativ
inställning. Det är väl alla som har varit, alla som har provat ett projekt vet ju, de är
ju tung, du måste ha koll på mycket så därför så kanske jag vet inte om det är så
speciellt negativa. Men du måste ju kunna en jävla massa för att ge dig i kast med det
här.
53
BILAGA 2
8. Befintliga investeringar i traditionella material hos bland annat entreprenörer
gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Ja det är ju lite på det
här med välbeprövade metoder. Det har man ju en förkärlek till, i alla fall vi försöker
hålla oss till det. Det är klart, om du ska välja med börsen, mellan en träfasad och en
tegelfasad, då är det ju enkelt. För trä ska du ju måla och underhålla och byta och
dona och fixa. Tegel det håller ju i 50 år lätt, kanske 100 år. Du behöver inte göra
någonting, då har du kostat på dig rätt mycket målning på 100 år. Om du inte gör en
fjällada som du skiter i att måla så den blir grå”. Alternativt då de träfasader som
börjar komma som ska vara, jag vet inte, lärken och lite annat som.
”Jo men då tappar du ju fokus, då har du tappat det här med eget arbete och det här.
Vi har ju på Burk-Curt satte vi ju cederträ, och det är ju livsfarligt. Det får vi ju
egentligen inte använda inom NCC. För det är så fint damm av det när man sågar och
arbetar cedern så det är ju nästan likställt med asbest. Så vi har ju gjort undantag där
då, vi modulkapade från sågverken. Det mesta, men vi var ju tvungna att kapa en del
och då var vi tvungen och ha masker och grejer, hit och dit”.
Men det är inget
underhåll på det?
”Ja, du ska ju
olja det och hålla på”.
9. Produkternas (byggnadernas) långa livstid gör det svårt att snabbt utvärdera
innovationer: ”Ja så är det ju. Ja det är ju svårt att utvärdera vad som händer, det
tar tid. Innan man vet vad som händer.
10. Negativa inställningar i fråga om akustiska egenskaper, underhållskostnader,
brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Det här är ju
verkligheten, det är inga hinder. Ja det är det som är träets nackdelar, alla de här är
ju träets nackdelar.
11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Det vet jag inte. Broarna här
som man bygger i massivträ, eller av trä är väl, inte vet jag om det är gammaldags,
det vet jag inte om jag kan hålla med dig om.
Drivkrafter
1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Ja, det skulle jag vilja
påstå är marginellt. Men de säger ju det själva, jag råkar ju känna några
sågverkschefer och de säger ju som det är. Martinssons, om du frågar dem så är det
väl klart att de har ju en massiv-sida, de har en limträsida, de har ju en fabrik för att
bygga det här. Så visst ger det arbetstillfällen men det ger ju lika mycket när vi står
och gjuter trappor.
2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Ja det gör dem ju, och det
kan man ju. Det gör de ju verkligen.
54
BILAGA 2
3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Ja”.
Alltså det man har sett är ju om man jämför Sverige med kanske Italien, så har Sverige
haft ett träbyggande, och där har det ökat. Italien har inte haft och där har man inte
kunskapen och då har det inte ökat på så sätt.
”Nej och det
är intressant att du drar den liknelsen, för varför har man inte det? Nog finns det trä i
Italien men varför har man inte kommit på att bygga utfackningsväggar? Det är ju
ganska enkelt att komma fram till det. För det har ju med värmen och annat att göra.
Klimatet. Men visst kan det väl vara så.
4. Trä är ett miljövänligt material: ”Det sägs det ju vara. Och det kan det väl kanske
vara också”.
5. Trä upplevs som ett trevligt material som kan balansera fuktnivåer inomhus och
ger en varm atmosfär: ”Ja det har man ju också salufört sig med. Däremot kan man
ju då säga att det här kvarteret Ekorren som Peab byggde där borta där har man ju
varit tvungen att bygga bort alla, för där sålde man ju in att det skulle vara synliga
träväggar och sådant där. Men det sägs ju att de är bortbyggda nu för de sprack ju
och det blev ju hit och dit så det har man ju fått regla på och gipsa och greja och
gömma bort. Så visst ger det en varm atmosfär men man ska ju vara medveten om att
det spricker och att det fastnar smuts i golven.
6. Element i massivträ kan ersätta betongelement och kan relativt enkelt
implementeras i befintligt byggsystem: ”Det kan det ju göra men det kommer aldrig
att ersätta betongelement, det tror jag inte. Vissa projekt, ja, men det är inte så enkelt.
7. Industriellt träbyggande i fabrik kan öka produktiviteten och minska
osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Både och. Jag menar om du misslyckas,
om du nu tar en Lindbäcks modul som åker långtradare från Piteå till någonstans och
så regnar det hela jävla tiden. Inte tror jag att den är så pigg, det har drivit in vatten
under lastbilen. Nu har jag inte varit och kollat men jag, ryggmärgen säger att, ja och
är det nu färdigtapetserat, färdigmålat och köket sitter där. Och samma sak där, när
du nu kommer med en sådan här kloss och ska lyfta dit den. Så regnar det utav
helvete, hur många byggen stannar då? För nu står det fem långtradare här som ska.
Näe, då bygger de ju. Och då blir det blött. Den dag du monterar och det regnar, det
kanske regnar en månad eller tre veckor. Och det gör ju det ibland. Och då tror jag
inte att de står utan då bygger de nog”.
Då ska de nog ha någon typ av tält som
byggs upp.
”Det har de inte. Nej. Martinssons hade
ju det”.
På Älvsbacka?
”Ja, där klättrade man ju med, och så hade man en travers inne i tältet som man kan
lyft upp modulerna med. Men Lindbäcks har ju inte, de kommer ju bara med en
55
BILAGA 2
mobilkran och så lyfter de på modulerna. Och då står de ju på rad bilarna. Då
monterar man nog oavsett väder”.
8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög grad och transporteras relativt enkelt. Ger
lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Ja men det kan
jag väl hålla med om. Ja det här är ju något som de aldrig vill tala om men alltså, att
du ska köra en jävla massa luft på lastbil, verkar ju inte så klokt. Men de pratar ju inte
om det i sina saluböcker. Det känns ju som nog så klokt att det kommer ett
virkespaket, och det räcker till en hel våning. Det är mindre klimatpåverkan med den
lastbilen men. Jag vet inte.
9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”Det har jag ingen aning om,
jag skulle vilja påstå att det är nog så jävligt att ändra i trä som att. Det är klart att,
ska du börja flytta väggar, så är det ju inte bra om du har gjutit dem. Kostar mycket
det.
10. Enkla infästningsmetoder: ”Det där skulle jag vilja säga tvärtom. Mycket lättare att
fästa i betong. Du måste ha en slagborr men har du borrat in någonting i betongen så
kan du garantera att det sitter.
11. Inga kostnader för uttorkning: ”Nej, det är i alla fall lägre kostnader för uttorkning.
För du måste ju även ha värme på i ett trähus. För du får ju inte frysa ner det
fullständigt. Men det kostar ju inte lika mycket som ett.
12. Lämpligt för vinterbygge: ”Ja, är det modulbyggande du tänker på eller tänker du
trä i allmänhet?”
Ja, i allmänhet. Jag tänker att det kanske är svårare att gjuta betong mitt i vintern? ”Nej
det är inget problem. Alltså du måste tänka dig för. Vi gjuter ju året om”. Jobbar man
liksom med värmefläktar och så där? Jag tänker om det är 20 minus. ”Nej då köper vi
ju varm betong, så den kommer ju igång och börjar härda. Och sedan du får den att
börja härda då det spelar det ingen roll hur kallt det är. Men vi har ju isolerade
formar och ibland så hänger vi över en presenning och ibland så har vi en fläkt där,
så visst. Ibland så är det ju inte bra, det kostar ju naturligtvis. Och ibland gjuter vi in
en värmekabel. Så visst, det är ju lägre kostnader på vinter på trä än vad det är i
betong. Men vi gjuter ju året runt, alla dagar. Okej är det 35 minus så gör vi det inte.
Men det är inte så många sådana dagar. Och är det ett måste så gjuter vi då också.
Men då har vi ju fixat, ordnat det.
Produktionschefen berättade att NCC testar träkonstruktioner i Uppsala men menade att lokalt
har man byggt i båda och framförallt betong och betong tycker NCC är bättre än trä.
56
BILAGA 3
Sammanfattningen är på begäran av respondenten anonymiserad.
Byggföretag 2, Arbetschef, Byggföretag B. Intervjun hölls den 16 oktober 2015 på
Byggföretag 2s kontor och varade 55 minuter.
Byggföretag 2 på Byggföretag B arbetar i Skellefteå och Malå området. Byggföretag B
arbetar med många olika projekt från bostäder till industriarbeten.
I dagsläget bygger Byggföretag B, förutom ombyggnationer, flerbostadshus samt en förskola.
Ingen av dessa byggnader är träbyggnader sade Byggföretag 2, detta då ”beställarna vill ha
de här husen. Det är beställarstyrt. Även om det är totalentreprenader så finns det ju en
styrning där bak”.
När det gäller hållbart byggande menade Byggföretag 2 att ordet hållbart är väldigt ogripbart
och otydligt. Det kommer hela tiden nya rön och Byggföretag 2 menade att det kan vara svårt
att ta in allt och förhålla sig till vad som är det bästa valet. Byggföretag 2 sade även att i
dagsläget är det priset som styr istället för miljöaspekten på hur varan framställs men menade
att det kanske håller på att ändras.
När det gäller diskussionen om att trä eller betong är mer miljövänligt menade Byggföretag 2
att argumenten för trä som kommer från bland annat politikerna i Skellefteå är att skogen
finns i regionen och gynnar bygden, ”Det tror jag är grunden, argumentationen startar där.
Att vi ska skapa mer. Och det jag då ställer mig tveksam till det är ju liksom att de har fått för
sig att man ska bygga allt med trä. Till vilket pris som helst. Och där ser jag ju svårigheter”.
När det gäller träbyggnader och då flerbostadshus i flera våningar menade Byggföretag 2 att
det finns vissa problem även om modulhus har sina fördelar. ”Men det finns ju en del sådana
här framtida bekymmer med underhållssidan. Om man tänker fasader på hög höjd med trä
som ska målas. Blir det en vattenskada på plan 5, en rejäl en, så tror jag att vi har det ända
vägen ner i källaren […] I betonghus har man som en spärr på ett sätt genom betongen. Att
visst, det blir vattenskador. Men det blir ju begränsade skador. Det blir på ett annat sätt”.
När det gäller brand i trähus menade Byggföretag 2 att i dagsläget är träkonstruktioner mer en
försöksverksamhet ”och speciellt höga hus för då får man sådana tryckförändringar inne i
konstruktionerna. Så man är litegrann rädd för att man inte kan räkna på det riktigt. När det
då händer saker”. Andra problem som Byggföretag 2 ser med höga flerbostadshus i allmänhet
är ventilation ”och har man då träkonstruktioner hela vägen med lite luftrum inuti kan jag
tänka mig att det kan bli en väldigt bra brasa”.
Byggföretag B ser andra problem med träbyggande när det gäller rent byggmässigt menade
Byggföretag 2 ”det här med väderskydd och så. Det är ju otroligt besvärligt när man kommer
upp i höjd. En och tvåplans hus, det är nog inga större problem om man inte gör vinkelhus
eller mycket hörn som sticker ut. För då blir ju väderskyddet så otroligt dyrt”.
Byggföretag 2 berättade även vad han ansåg är det enklaste och kanske bästa sättet att bygga i
trä, ”Men vi har ju själva byggt gruppboenden som är typ radhus. Då har vi byggt block, i
verkstad. Och sedan har vi monterat block och tak. För då har vi byggt taket på sidan om.
Det har vi gjort från klockan 8 till klockan 14. Då har vi gjort sex lägenheter. Och det är inga
problem egentligen att göra så. Och det är det bästa sättet att bygga med trä. Men ska man
då upp en våning till. Då måste man antingen ha ett väderskydd med traversmöjlighet eller att
man kan skjuta undan och så har man en kran och ligga så. Och vi har ju gjort budget och
57
BILAGA 3
kalkyler åt beställare som har funderat på att höja hus. Men väderskyddet blir ju så otroligt
jädra dyrt så de backar ju ur i regel”. Byggföretag 2 ställde sig även frågande till att det är
byggt högt med trä i andra städer och att det där har fungerat även om väderskydd innebär
höga kostnader.
På frågan vad den vanligaste anledningen till att man väljer att bygga i trä svarade
Byggföretag 2 ”om man bygger mindre hus så. Jag tycker ju att det är trivsamt med trä.
Synligt trä. Sedan om man inte ser vad som är inuti väggen. Det är ju lättare för oss att
prefabricera träblock än att vi ska göra betongblock […] Men, jag tycker att trä är trevligt.
Samtidigt har vi ju problemet där med att det kan finnas i tunnare väggar, mellanväggar, om
det då slår sig en två-tum-tre, så kan man ju få problem med det. Det gör ju inte en stålregel.
Nackdelen med stålreglar det är att det blir högre ljudnivå på byggena. Skrammel, så. Trä
tycker ju nästan de flesta är trevligt att jobba med”.
Varför man inte väljer trä menade Byggföretag 2 berodde på problematik med bland annat
ljud och brand, ”Det går ju att lösa, men det är mer arbeten med det. Det blir mer skikt, med
isolering under och gipslager och det blir moment. Istället för att gjuta 22 cm bjälklag så blir
det massor av olika moment”. Prefabriceras byggnadsdelarna i en högre grad menade
Byggföretag 2 att ”då måste du ha ett väderskydd som är helt tätt. Annars så lämnar man ju
öppet för vädergudarna att orsaka otroliga skador”. En lägre byggnad går det relativt snabbt
att få på ett tak men Byggföretag 2 menade att ” ska man ännu högre då blir det lite knepigt.
Då måste man jobba med provisoriska tak som man lyfter upp och ner och hit och dit. Och
det går också hitta lösningar men framförallt så är det mer moment som ska göras. Man får
mer fogar”. Övriga anledningar till att inte välja trä menade Byggföretag 2 beror på
underhållskostnader på träfasader, fastighetsägare som ”Skebo tillexempel, de vill ju ha så lite
underhåll som möjligt på sina fasader. Därför väljer man nu Cortenplåt nu på Heimdal, och
vi har ju puts på Oden och de har puts på Ringduvan” berättade Byggföretag 2. När det gäller
andra material än trä kan det gå en längre tid innan man behöver åtgärda fasadmaterialet
menade Byggföretag 2.
Drivkraften för träbyggande menade Byggföretag 2 är att i Skellefteå finns råvaran samt att
det är en förnybar råvara. Byggföretag 2 menade även att träindustrin påstår att det kostar
mindre energi att ta fram trä än att tillverka cementen men att ”där får de ju mothugg, men
som jag sa, jag kan inte avgöra vem som har rätt”.
I Skellefteå har träet länge varit en tillgång för export och har förädlats i olika grader genom
tiderna menade Byggföretag 2. Byggföretag 2 sade ”det har varit för lätt tror jag genom
tiderna att man levde på att göra på det sättet” och menade att sågverken i regionen lättare
kan tjäna pengar på att exportera råvaran än låta den stanna lokalt.
Byggföretag 2 menade att kvalitén på virket har ökat de senaste 30 åren men att det
fortfarande kvarstår problem, ”det får ju inte vara högre än 17% fukthalt i träet. Det kan ju
komma från sågen och vara, om det kommer direkt från torken, då kanske det är 8-10 %, vad
vet jag? Men det hinner ju bara ligga ute i en vecka så kan det ju vara 20 %. Och där har vi
ju ett bekymmer så va att det är som en liten omöjlig ekvation ibland”. Är det en väldigt
fuktig sommar så kan virkeshögarna vara mögelangripna redan när de kommer till
byggplatsen menade Byggföretag 2. I lägen som dessa ställer sig Byggföretag 2 frågan ”Vad
gör man då? Ska man upphöra med att bygga då tills det blir torrare eller hur gör man?” .
En lösning som Byggföretag B har valt är att arbeta med ”stålreglar, de är ju inte
fuktkänsliga”, vilket tillåter en prefabricering där blocken kan monteras innan allting är
färdigt och vattnet som kommer in i konstruktionen kan ledas ut berättade Byggföretag 2.
58
BILAGA 3
När det gäller hinder för träbyggande menade Byggföretag 2 att hindren är brand, ljud och
väder framförallt. Dessa saker går att lösa berättade Byggföretag 2 men det innebär att det blir
mer moment som ska utföras vilket kan försvåra kalkyleringen då det uppstår småkostnader.
Men Byggföretag 2 påpekade även att bygga med betong är heller inte helt riskfritt, när
färdiga ytterväggar i betong ska monteras finns det en risk att det tränger in vatten i elementen
som man sedan måste försöka torka ut ”så det är inte helt bekymmersfritt med betong heller.
Men det är lite enklare på något sätt upplever vi allihop”.
När det gäller träbyggnadsstrategin kan Byggföretag 2 tycka att den känns enkelspårig och
menade på att endast aktiva från träindustrin har varit med och påverkat framtagandet av den
men insåg samtidigt att träindustrin gör sitt bästa.
I övrigt menade Byggföretag 2 att Skellefteå kommun kanske inte alltid efterfrågar trä som
stommaterial när de har något nytt projekt på gång. Dessutom upplever Byggföretag 2 att när
det gäller konstruktioner i limträ så blir det dyrare. Att använda en prefabricerad
betongkonstruktion gör att taket snabbt kan läggas på plats menade Byggföretag 2 ”det tycker
jag är en bra lösning. För då kan man kombinera både betong och trä. På ett bra sätt”. Att
använda trä i väggar och takstolar ansåg Byggföretag 2 vara bra, ”det är en kombination där
man nyttjar betongen där den är bra och så kan man använda trä då där”.
Byggföretag 2 sade att ”Det här är väl en bra tanke bakom det kan jag tycka med
träbyggnadsstrategin, man värnar lite lokalt och så sedan även det här med miljöbiten.
Någonstans finns det ju säkert rätt” och menade på att träkonstruktioner som tillexempel
Älvsbackabron är trevliga lösningar. ”Och sedan limträ är ju, det är ju härligt. Sedan är det
ju brandmässigt bättre än stål många gånger. Jag har inte alls något emot mot att bygga i
limträ. Sedan ska man ju kombinera de här byggmaterialen på ett bra sätt” sade Byggföretag
2.
Byggföretag 2 tog även upp Skellefteå kommuns strategier för hållbart byggande som ”en
massa premisser som man skulle kryssa i en lång jädra lista hit och dit” vilken Byggföretag
B stötte på när de skulle söka en markanvisning. Byggföretag 2 förklarade att ”om vi tänker
så här, för en byggherre idag som har tänkt bygga någonting så är det ingen lek att ta fram
en detaljplan och alltihop. Det blir bara mer och mer krav. Sedan byggnormerna i sig, blir ju
inte bättre. Det som de har pratat om politikerna att förenkla förfarandet vid
detaljplanearbetet, men det går fortare men det blir inte billigare. För det förs ju bara på mer
och mer krav. Så ibland så blir man brydd”.
Byggföretag 2 berättade att där det finns större efterfrågan på träbyggande i Sverige ofta har
sin grund i städer med träbyggnadsstrategier men att det på sikt nog kommer att öka ändå tack
vare företag som specialiserat sig på träbyggande. Byggföretag 2 sade ”Problemet för oss är
ju liksom, för oss, det vi bygger det är ju one-off. Varenda gång. Det är ju sällan vi får någon
lång serie som på 1970-1980 talet. Det är ju nästan borta nu. För då var vi jätteduktiga på
bostäder i Skellefteå. Vi producerade hur mycket som helst och så blev det tvärnit 1992”.
Efter denna period dröjde det till år 2001 till Byggföretag B byggde lägenheter berättade
Byggföretag 2 och därefter byggdes nästa hus fem år senare. Byggföretag 2 menade då att
aktiva i byggbranschen inte får någon vana samt att beställarna inte hinner känna efter vad
som är bäst för dem.
Byggföretag 2 menade att nu byggs inte bostadsområden på samma sätt som 1960 och 1970talen, i dag byggs det mer styckevis och alla ser olika ut. Byggföretag 2 sade ”Och när de
59
BILAGA 3
jämför oss med bilbranschen så blir jag ju störd. För om Volvo skulle tillverka 1000 olika
modeller ute på gårdar, hit och dit på olika tomter. Då skulle bilarna där inte kosta som de
gör idag. Och skulle då svenskarna bestämma sig, vi vill ha fem olika hustyper. Ja då kan vi
ju producera dem. För en arkitekt vill ju alltid sätta sitt märke på sina projekt. Och en del
beställare vill ju definitivt också ha det så”.
I inlandet finns en bostadsbrist menade Byggföretag 2 men det kostar lika mycket att bygga
oavsett vart i landet man bygger vilket kan göra att nybyggen upplevs dyra på vissa ställen
och ge höga hyror. Då många flyttar in mot städerna drivs även priserna upp i städerna
menade Byggföretag 2 och tomtpriserna kan bli väldigt höga i större städer. Sett till
byggnadspriserna så ser Byggföretag 2 möjligheter att sänka kostnader när det gäller
entreprenörernas egen insats, installationsarbeten och arbeten av underentreprenörer om de får
större vana av stora bostadsprojekt. Går det fem år eller tio år mellan varje bostadsprojekt
hinner inte organisationerna lära sig och de förblir oförberedda menade Byggföretag 2.
För att kunna öka träbyggandet antog Byggföretag 2 att det kommer att krävas att stora
byggherrar vill bygga i trä, men att det i så fall kommer krävas någon lag ”Eller också att man
ritar det så att det passar de som bygger i trä. Alltså de som levererar i trä, Martinssons
tillexempel. Om man ritar utifrån deras förhållanden ja då kan man ju kanske hitta vägar som
är bra. Men det krävs ju ett ganska stort arbete om man ska lägga om så” sade Byggföretag
2. Ytterligare något som påverkar är priset menar Byggföretag 2 ”om energipriserna skulle
stiga drastiskt och det skulle slå hår mot cementindustrin. Då ger det sig själv på sikt, om det
ena börjar bli för dyrt jämfört med det andra. För det är ju hela tiden en fråga om pris, vad
kostar det?”. Även om ett material är hur bra som helst sett miljömässigt så kan det kosta
dubbelt så mycket och i slutändan finns det en slutkund som ska betala och det beror ju på vad
den personen vill betala för att få ett miljömässigt bra resultat menade Byggföretag 2.
Nedan följer en sammanfattning av kommentarer på tabellen för drivkrafter och hinder för
träbyggande.
Hinder
metoder: ”Ja nog ligger det väl litegrann i det för vi har ju genom åren ibland testat
nya grejer som inte har fungerat så himla bra. Så det ligger liksom en osäkerhet. När
det gäller trä så vet vi ju. Det är inte det det handlar om utan, jag vet inte, vi har ju
alltid byggt olika. I trä och betong. Ofta har det ju varit betongstommar och så trä i
ytterväggarna och trä i takstolar och så och så trä i mellanväggarna var det ju innan
stålreglarna. Och orsaken till att man tar stålreglar är att de är raka. Och det går lite
fortare och de är lite lättare också att hantera”.
och konstruktörer: ”Jo men visst saknar vi litegrann hur vi ska hantera saker och
ting men, jag tror det är frågan om kunskap om träbyggnad. Vad menar man
egentligen då? För att bygga med trä är ju ingen vetenskaplig historia så. Det är inte
märkvärdigt. Det är ju om man ska göra husen industrialiserade.”.
byggande: ”Ja byggprojektens natur, för det kan ju också vara så att man bygger
husen så stora att väderskydden kostar otroliga pengar. Eller att det är nästan
60
BILAGA 3
omöjligt”.
Det är väl litegrann det du pratade om tidigare att man gör ett hus.
”Precis, det är one-off. Det är ingen serieproduktion. Det gör ju Lindbäcks mera”.
produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Visst krävs det litegrann annat tänk
om man nu ska tänka, det blir ju mycket mer montage. Och noggrannhet vid montage.
Det handlar ju både om ljud och brand, och alla möjliga aspekter”.
invändigt: ”Ja, så är det ju. Det kan ju vara ett litet hinder”.
6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Ja, det
ser man ju ibland att man har diskuterat. Kan vi inte använda limträ? Ja balken blir
två meter hög. Då blir ytterväggen två meter högre. Det blir merkostnader. Däremot
så upplever jag, jag är inte säker. Men om man tar limträbranschen, så är det konstigt
att det följer stålpriset. Litegrann. Ibland är limträ billigare och ibland är stålfackverk
billigare med stålstommar. Och så far det så där, spelar ingen roll på stålet. Det
hamnar alltid runt i kring den. Limträ, eftersom råvaran finns här och man tycker att
det måste vara enklare att fälla ett träd och limma ihop det än att ta upp malmen. Kan
man tycka. Men det hänger ihop det där. Och så sen är det så att vi har en leverantör.
Här uppe. Av limträ. Finns ingen annan. Vi får knappt pris av Törreboda om vi
frågar, de säger bara ni har ju Martinssons?”
entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Negativ inställning till materialet hos
arkitekter, det tror jag inte att det finns. Men jag tror att det är mera konstruktörerna
kanske som blir lite brydd. För då funkar det ju så vet du att på konstruktionssidan om
vi gör betonghus då konstruerar ju tillexempel WSP här. De ritar ju det, armering och
beräknar alltihop men är det prefab […] då är det ju Strängbetong, de gör ju
konstruktionerna ovanför. WSP ska ta ner lasterna och då får de mindre jobb där.
Eller ett annat jobb. Sedan om du har limträ eller så då är det ju samma sak. Enligt
leverantör. Då får ju de räkna på det, som levererar. Då är det mer det här med
dimensioner hit och dit. Stålfackverk kan man ju fara genom med ventilationskanaler
och annat, limträ är svårare. Så det finns sådana aspekter på det. Så jag tror inte att
det är negativ inställning utan det är mer att det i vissa lägen blir problematiskt att
lösa”.
gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Nej inte hos oss i alla
fall. På 1970 och 1980-talet då ägde vi ju form, väggform, valvform, allting. Hur
mycket som helst. Men det gör vi ju inte idag. Vi hyr in jämnt för att det är så sällan.
Tror inte det är, och kranar och sådant här, det hyr vi ju jämnt. Jag tror inte hos oss i
alla fall”.
61
BILAGA 3
innovationer: ”Ja det ligger ju lite så. Man är lite halvrädd att testa nya grejer som
man inte har någon referens på”.
brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Ja det är precis det vi
har pratat om. Det är precis det där. Jag bor på tredje våningen och det är fem
våningar och så är det en källarvåning i betong. Och så går ju gågatan förbi där och
där är det ju en liten upphöjning av gatan, om lastbilar och bussar kör där så att det
dunkar till litegrann, det känner man ju faktiskt i huset. Det stör mig inte nu, men
innan de hade asfalterat, då skakade det rent ordentligt […] För det är ju mer levande
så […] Det blir ju en liten känsla. Sedan ljud, vet jag inte. Det där handlar ju om
fönster och allting annat. Det är ju så också med boendereglerna att du ska ju ha en
tyst sida och det ställer ju till det i centrala leder. Hur ska man bygga då? Det kan bli
lite tråkiga hus liksom på det viset man styr upp det. På Landmärket så var det den
orsaken som gjorde att vi inte kunde göra en fyrspännare. Vi fick inte ihop det då men
en trespännare funkade”.
11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Nej det tror jag inte. Betong är
ju också gammalt. Så det tror jag inte är så utan det är ju mer underhållssidan och så
frågorna i punkt 10”.
I övrigt så inte Byggföretag 2 några hinder för trä utan ansåg att trä många gånger är bra och
upplevs trevligt.
Drivkrafter
1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Ja det måste ju vara så”.
2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Ja så är det”.
3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande:
”Bidrar till ökat byggande det tror jag inte. Där handlar det bara om ekonomi,
arbetstillfällen, räntor, amorteringskrav. Finns det tomter? Mark att bygga på. Jag
tror inte det har med tradition och kultur att göra”.
4. Trä är ett miljövänligt material: SAKNAR SVAR
ger en varm atmosfär: ”Trevligt material, ja så är det och det där upplever ju vi
också i våran lägenhet. Liksom att, däremot så blir det ju förbannat torrt även där på
vintern. Men, en varm atmosfär tror jag nog att man upplever. Det tror jag många
människor upplever. Det gör man ju inte av betong i alla fall”.
implementeras i befintligt byggsystem: ”Jo så är det ju. Så kan man göra. Det enda
62
BILAGA 3
problemet som jag var inne på, det är väder. Det är inga problem, vi har ju byggt en
del hus med massivträbjälklag som är inne i huset och så där och det går ju det”.
osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Det är ju rätt, vi försöker ju göra så om
det är möjligt själva”.
lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Även åttan,
men snabbare montage vet jag inte riktigt. Det är delvis det kanske. Man behöver då
mindre kranar kanske”.
9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”Ja det vette då fan. Det
beror ju i vilket skede. Men det är klart, ska man flytta en golvbrunn eller någonting
sådant så visst. Är det enklare än i betong. Det är det ju. Men jag tror ju om du har en
industrialiserad historia där de producerar. Då vill de helst inte ha några ändringar
men då får man väl ta det på plats kanske och då är det lättare. Tror jag”.
10. Enkla infästningsmetoder: ”Nja. Jag vet inte riktigt […] Det finns en del grejer där
som är lite kluriga och […] där är det lite med konstruktörerna tror jag hur de är
osäkra på hur de ska skruva ihop saker och ting. De använder ju mycket sådana här
långa skruvar, så här långa [visar ca 30 cm], i olika limträ och balkar. Och det ska
skråskruvas sex stycken där och fyra där. Och det är ingen lek med maskin. Det är en
riskfaktor som vi har idag när de ska stå kanske i en skylift eller något och skruva
ihop och den där jäkla maskinen är så stark för att få in skruven. Så vi har haft
faktiskt en olycka på grund av det […] Det kan hända även i betong om du har, om du
borrar i betong att du fastnar i armeringen. Så man måste ju hålla i grejerna. Men jag
har sett att det är tufft det där att skruva in de där långa skruvarna. Men annars är det
ju rätt enkelt, det är ju BMF vinklar av olika slag, balkskor och det är ju”.
11. Inga kostnader för uttorkning: ”Inga kostnader för uttorkning, okej om man lyckas
liksom så att det är så torrt och fint och så och allting. Då blir det ju så då men. Då
har man alltså inte räknat någonting med virkestorken på träindustrin. Den ska ju
torkas. Men det är klart bättre så om man har”.
12. Lämpligt för vinterbygge: ”Lämpligt för vinterbygge det är det ju. Och normala
vintrar då det snöar och är kallt men det har ju lust att vara det här att det regnar på
trettondagen och februari. Men det är klart att det är så, vinterbygge och så vår. Då
är det ju oftast bäst. Och där kan man ju då fråga sig varför kommunerna stup i
kvarten kommer med projekt som de håller på och projekterar fram till, det ska ut i
maj men det kommer ut i september. Och så upphandling i oktober, och sedan ska vi
göra grundplattorna i december. Jag har varit på dem så mycket så jag är så less.
Någon gång måste de ju kunna styra upp det så vi får börja i april med att etablera
och så göra markjobben i maj, juni och grundplattor och så få under tak kanske innan
jul. Nej det är fan inte en gång nästan. Utan, och det är projektering som de inte
hinner med. Det är en flaskhals nu. Det är A-sidan och VS-sidan i stan här är ju inte
bra. Det finns ju inga resurser snart. K-sidan likadant. Det är ju bara WSP egentligen
som finns idag. Så det där ser jag framför mig om du tittar på den mängd projekt som
63
BILAGA 3
nu dyker upp, då är det konsultledet framförallt. Sedan är det ju, om de ska bygga allt
som de har tänkt nu inom fem år. Då tror jag nog att vi får nog anställa lite folk tror
jag. Alla företag. För att klara av. Och hitta de där personerna för det är ju lite
samma personer som vi letar. Kommunen har nog inte projektledare så det räcker
heller. Och vi söker ju sådana och överallt, projektörer söker lite sådana också”.
64
BILAGA 4
Byggföretag 3, Arbetsledare, GrönBo AB. Intervjun hölls den 14 oktober 2015 i Hortlax på
GrönBo och Byggföretag 3s kontor och varade 36 minuter.
GrönBo är ett relativt nytt företag som uppför byggnader i ekologiska material, företaget är
placerat i Hortlax, Piteå. Planelement i trä produceras i fabrik och transporteras till
byggarbetsplatsen där de monteras under väderskydd. Prefabriceringsgraden är väldigt hög
och GrönBo anser att de då uppnår en hög effektivitet även om produkten inte byggs klart i
fabrik. GrönBo arbetar aktivt med ekologiska frågor och försöker hela tiden att utveckla sin
produkt, de anser själva att de är bland de som har kommit längst i Sverige med den här typen
av byggnation.
GrönBo bygger i dagsläget sitt första projekt på Lusthusbacken i Piteå som blir två stycken
flerfamiljshus med sex lägenheter per hus.
Byggföretag 3 arbetar på GrönBo och då bolaget är relativt nytt så har de inga definierade
roller men Henriksson arbetar bland annat som arbetsledare och sköter marknadskontakter.
Då GrönBo ännu inte har byggt klart sitt första hus tar de projektet i Piteå som ett pilotprojekt
berättade arbetsledaren, ”det handlar ju om att trimma in allt och då har vi sagt att vi gör det
här till ett pilotprojekt, vi tar lite extra god tid på oss, vi har tagit ut ett grundläggande
arbetssätt som vi ju vet kommer funka ganska bra men det kommer bli justeringar efter det
innan vi spikar precis hur vi ska bära oss åt i alla frågor”.
Arbetsledaren menade att GrönBo med deras byggsystem har gått tillbaka till roten för det
svenska byggandet med naturliga material så upplever de att kunder ifrågasätter lösningen
ifall det verkligen fungerar. Arbetsledaren berättade att ”Det borde vara självklart och
naturligt för alla, nästan i generna men så är det inte. Det upplevs som någonting nytt. Men
det är ju lite annat, i stället för att ha spån så har vi en träfiber som inte orsakar sättningar
när man har den i väggen och den har bättre egenskaper. Det är ju en produktutveckling, men
fortfarande en ren träfiber. Det går med fullt naturliga material att göra de här
produktutvecklingarna. Vilket ju är väldigt fascinerande och kommer det fram så upplevs det
som en stor innovation. Det är ju inte kärnfysik utan det är tillbaks till rötterna och det
enklaste liksom”.
GrönBo upplever en efterfrågan på deras sätt att bygga berättade arbetsledaren, ”Vi har ju
varit och träffat en väldigt stor andel personer längs efter Norr- och Västerbottenskusten.
Städer som är mest expansiva och vi har fått oförskämt bra bemötande faktiskt. Och alla är
intresserade av produkten. Det finns väl ingen som inte vill ha den vilket ju känns som en bra
kvalitetsstämpel. Så om man jämför med det som är traditionellt idag, med vårat så skulle i
princip alla, om det var jämförbart kanske fullt ut så skulle man välja vår produkt […] det är
en utmaning i vårat sälj att förklara att den är även kostnadsmässigt fördelaktig. Den har lite
högre pris just i början, men om man ser det över några års sikt, 20-25 år, man kan se det på
lite längre sikt, då är det lönsamt. För den har så pass låga drift- och underhållskostnader”.
Arbetsledaren berättade att han ser på traditionellt byggande i två steg, både träbyggande och
betongbyggande ”Och sedan finns det ju trähusbyggande med mineralull och plast som
kanske jag tänker på när jag säger traditionellt. Sedan finns det ju det kanske ännu mer
traditionella betong och stenullsvarianterna. Som ju alltid kommer att finnas kvar kan jag tro,
inom överskådlig tid”. GrönBo anser inte att deras produkt ska ersätta någonting annat ”Utan
65
BILAGA 4
det här är ju en del av en växande marknad som vi tror kommer att växa kanske lite mer än
vad marknaden i övrigt växer” berättade arbetsledaren.
När det gäller marknaden ser GrönBo fört och främst till närregionen då det enligt
arbetsledaren inte går att ”sitta 100 mil ifrån och styra, man måste vara på plats”. Men de
hoppas på att bolaget ska växa i framtiden och att det då går att placera kontor på flera orter i
Sverige.
På frågan varför man väljer att bygga i trä svarade arbetsledaren ”Trä har ju de miljömässiga
fördelarna som vi tycker väl bevisar det. Det finns väl lite motstridiga uppgifter,
betongindustrin hävdar ju att de är lika miljövänliga eller ännu bättre men vi tycker att
miljön talar till träets fördel. Det är ju också så att det är lättbearbetbart, det är också korta
byggtider, det går att jobba på ett helt annat sätt med industrialiserat byggande i och med att
du får en lätt konstruktion”.
GrönBo arbetar med ekologiska material och menar att de naturliga materialen har fått för
litet spelrum på sista tiden när det används mer fiktiva material, vilket de försöker ändra på
menade arbetsledaren. ”Trä är ju det mest naturliga byggmaterialet vi har. Så skapar det ju
också en väldigt skön känsla i bostäderna. Vi jobbar tillexempel med inredningar i massivt
trä, i både stommar och luckor både i badrum och kök, garderober. Massiva trädörrar som
innerdörrar, massiva trägolv, smygar invändigt i fönster i plywood istället för ett mer fiktivt
material som mdf som vi inte tycker håller måttet. Så det är tagit till, litegrann en annan
vinkling för oss. Vi försöker få in så mycket trä det bara går”.
När det gäller varför man inte väljer trä menade arbetsledaren att ”det man hör i debatterna är
ju vissa hållbarhetsfrågor, kan tycka att betong då kanske man tänker att framförallt som
alternativ är hållbarare, det handlar om brand och ljudfrågor att de sakerna är svårlösta med
trä. Det handlar om begränsningar i kanske framförallt höjd, även vissa andra utformningar
finns det väl begränsningar för givetvis. Men det är väl framförallt det”.
När det gäller drivkrafter för träbyggande menade arbetsledaren att ”Drivkrafter för
träbyggande här uppe kan ju vara att vi har ju stora fördelar, närheten till råvaran,
kunskapen om råvaran. Och är vi bra på att nyttja det, så kan ju hela träbyggnadsindustrin få
en bra skjuts. Blir vi duktiga på att göra bra produkter till bra priser då kommer vi att sälja
dem också. Det finns ju inte något stort motstånd mot trä utan det är ju att man jämförelsevis
hittar fördelar för annat men om man kan presentera de här bra produkterna till bra priser
med bra kvalitet och med lång hållbarhet då kommer man att kunna sälja dem. Då finns det ju
en drivkraft kanske att utveckla den här delen för att förädla råvaran trä här uppe som jag
tycker kan vara lite bristfällig. Sedan är det ju väldigt viktigt med samarbete i samband med
förädlingen, vi jobbar ju mycket med mindre leverantörer som kan anpassa sig till vår
produktion. Och göra den så smidig som möjligt för att skapa en vinnande, en win-win
situation. Leverantören får anpassa sig visserligen, kan väl många tycka är lite jobbigt men
volymen kan man ju öka om vi lyckas med vårat koncept. Så är du med och driver vårat
koncept och gör det lyckat, en viktig del i våran produktion så kommer de att tjäna på det i
slutändan ändå. Så det är svårt att prata med för stora tillverkare, eller sådana som sitter för
långt bort. Där tycker vi att samverkan mellan mindre aktörer kan många tjäna på. Där är
det ju kanske lite regionalpolitik i det också, men det finns så mycket att utveckla här på den
sidan så där tycker jag att det finns mycket att arbeta med”.
66
BILAGA 4
När det gäller hinder för träbyggande menade arbetsledaren att det är de fysiska
begränsningarna som brand, ljud och höjd som finns men att dessa går att övervinna med
forskning och utveckling men att ”det kräver ju en insats av ett antal aktörer för att göra
det”. Andra hinder som arbetsledaren stött på var ”Tillgång på bra råvara är väl också
någonting som också debatteras litegrann. Där tror jag att man måste titta på rätt råvara på
rätt plats […] vi har ju en träfiberisolering, och då får man väl ta den minst skadliga råvaran
och mala ner till just träfiber och nyttja de mer högkvalitativa trädelarna till andra typer av
delar i träkonstruktionen. Sedan går det ju att, nu sammanfogar man ju med limfog och olika
typer av skarvplåtar och så vidare, kortare bitar till längre och kraftigare. Det kommer ju att,
tror jag, framöver finnas andra typer av sammanfogningsmöjligheter. Man pratar på nanocellulosa nivå så finns det ju mycket intressant att följa”. Att marknadsföra och lobba för
träbyggande anser arbetschefen vara livsviktigt, att ”Skapa goda referenser och goda exempel
och visa på att det här funkar och de tvivel som lyfts bort kan man tvätta bort ganska snabbt”.
Arbetsledaren kände till att Skellefteå kommun har instiftat en träbyggnadsstrategi men hade
inte någon djupare kunskap om strategin. När det gäller träbyggnadsstrategier ansåg
arbetsledaren att ”de är jätteviktiga. Speciellt för oss som är beroende av råvaran och som jag
ser har stor potential i förädlingen. Så kommer ju strategin att vara avgörande för
framgången för träbyggande”.
Att bland annat Skellefteå kommun anordnar konferenser om träbyggande ansåg
arbetsledaren vara väldigt viktigt då träindustrin får ett tillfälle att skapa en motvikt mot
betongindustrin som är väldigt stark i Sverige då ”det måste skapas en motvikt annars
kommer de att kunna trycka ner träbyggande i skoskaften om det inte finns starka aktörer som
kan samverka för att informera och propagera för träbyggnad”. Arbetsledaren såg dessa
typer av konferenser viktiga för att kunna visa på brister från offentliga aktörer som ska kunna
förbättra möjligheterna för träindustrin och att det då resulterar i politik. Arbetsledaren sade
att ”Det gäller ju att i ett stort perspektiv så ska ju, vi prata om rätt träbit på rätt plats, det är
rätt person på rätt plats det är rätt verksamhet på rätt plats också. Vi ska ju inte anlägga
något stora fabriker här uppe som ska producera saker som vi ska köra från utlandet, det är
bättre att vi använder den skog som finns här och förädlar den på plats och sedan skickar
färdiga produkter. Det är ju det vi och alla tjänar på i längden. Det minskar ju också
bidragsberoendet om vi har, vi har inga nackdelar utan snarare fördelar av att jobba med
den här råvaran […] För att det här ska bli verklighet då behövs ju ett visst stöd, från
myndigheter”.
När det gäller framtiden för träbyggandet menade arbetsledaren att ”Den ser bra ut tycker jag.
Vi skulle ju inte satsa så hårt på just trä om vi anade någonting annat utan vi tror stenhårt på
det för framtiden”. Med GrönBos byggsystem tillåts en större frihet i utformningen av
byggnaden än när man arbetar med moduler även om arbetsledaren anser att modulbyggande
kan ge många möjligheter till olika utformningar. Arbetsledaren sade ”Det är
sammanfattningsvis så tycker jag att det industriella byggandet i trä har verkligen framtiden
för sig”.
För att öka träbyggandet tror arbetsledaren att det kommer att krävas att ”ta debatterna och
jobba mycket med utveckling och bevisa att de här frågorna som man kanske kan kalla
motståndarna för fram, det är inga allvarliga grejer utan det är sådant som hanteras i bra
produktion och rätt byggt med trä så fungerar det”.
67
BILAGA 4
Nedan följer en sammanställning över kommentarer på tabell för drivkrafter och hinder för
träbyggande.
Hinder
metoder: ”Första stämmer ju väldigt bra, byggsektorn är ju ultrakonservativ. Så är
det. Jag tror att det är en överlevnadsfråga för hela byggsektorn, oavsett vad man
sysslar med. Så är det att behöva jobba med sig själv och att anta utmaningarna, att
börja lägga på priset hela tiden och inte behöva utveckla sig själv det bidrar inte till
någon utveckling som är hållbar anser vi”.
och konstruktörer: ”Kunskapen om träbyggande är ju också låg. I och med att
betongindustrin är så stark och har varit under så många år så får ju, nu är det ju
uppförsbacke för trä. Eller det har väl börjat släppa en del, det ökar ju trots allt. Men
det är ju hela tiden ett litet motlut för träbyggnadsvärlden eller för den delen av
industrin. Och det är ju kopplat till den första att de som nu sitter och bestämmer, de
har inte, de är inte förändringsbenägna och vill prova någonting nytt”.
byggande: ”Ja, det tror jag. Man ser ju att träbyggande får ju mest fäste där man
jobbar i en industriell produktion och då jobbar man ju alltid inom nätverk som man
gör och måste ju i fabriksproduktion jobba med ett lean-tänk alltså en
kunskapsåterföring och införa förbättringar. Det stämmer”.
produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Möjligtvis utbildningar men det faller
också tillbaka på förändringsbenägenhet och viljan att utbilda sig och förkovra sig i
något”.
invändigt: ”Det är ju både ett hinder och kanske en möjlighet också, tar man då fram
ett bra sprinklersystem som faktiskt börjar komma så kan det ju vara. Det funkar så
pass bra, och det blir kanske en volym på det, det blir kanske inte en jättestor kostnad.
Så har man ju löst brandkrav vilket gör att man kanske kan sänka skalskyddet. Det
kan vara en möjlighet också”.
6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Det kan
det i och för sig vara. Det är ju det där med rätt material på rätt plats, att då ibland
behöva lägga in en stålbalk eller någonting som bär av. Det får man ju ta. Det är väl
inget principiellt mot det. Det handlar ju om att använda rätt material på rätt plats.
Och det har vi ingenting emot, det är så vi tänker och så vi jobbar. Visst kan det väl
kännas som ett hinder för vissa men jag tycker inte att det behöver vara det”.
68
BILAGA 4
entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Arkitekter, konstruktörer och vissa
entreprenörer de har ju negativ inställning och kanske just för att de inte känner till
det och kan trä. Och det är ett hinder. Det är det. Sedan om det behövs, eller hur man
åtgärdar det, behovet av att ändra inställningen, eller det blir väl så att nu får ju
träindustrin bevisa sig på ett annat sätt. Och det kan väl vara något som gör att
utvecklingen tar fart också. Det är väl också både en möjlighet och ett hinder men på
kort sikt är det ju ett hinder förstås”.
gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Det kan man nog
tydligt se. Har man nu satsat mycket på någonting så vill man ju gärna vidhålla det.
Att bara investera och utveckla det blir ohållbart. Man måste ha någon fas där man
jobbar med det man har satsat på också. Därför är det väl litegrann i cykler som varje
byggare får, man har chansen att påverka. Och de cyklerna är ju olika hos olika
organisationer. Det är ett långsiktigt arbete, också på kort sikt ett problem förstås”.
innovationer: ”Absolut, vi krigar mot det också då vi försöker visa på i LCCberäkningarna att vi har mindre drift- och underhållskostnader. Så är det få som
orkar se så långt bort i tiden. Att behöva titta 20-25 år innan det blir lönsamt, man
betalar lite mer på priset men man har lägre kostnad om man ser det över tid. Det har
varit ett hinder, det kan vi väl säga. Det börjar väl, det pratas så mycket hållbarhet
idag. Så det börjar väl vara lättare att få personer att förhålla sig till det. Man är mer
eller mindre tvungen i vissa fall. Då är det lättare att få folk att lyssna på det. Det är
fortfarande ett hinder, absolut”.
brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Absolut och det är väl
ofta då som punkt 2, byggherrar, arkitekter, konstruktörer, entreprenörer. Alla som
inte är för träbyggande har ju de här aspekterna som de lyfter fram som motvikter.
Det är ju inställningarna som är hindret”.
11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Det tror jag inte riktigt utan vi,
vi säger ju nu att vi vill bygga med naturliga material. Det är alla som vi möter som
tycker att det låter väldigt bra, vi har inte fått någon som har haft den uppfattningen
att det är ett gammaldags material. Det har framtiden för sig. Alla vill ju i princip ha
ett trägolv, det är ju merparten som vill ha ett trägolv än ett betonggolv. Och
träkänslan, kanske inte furuluckor i köket och furupanel men man vill ändå ha
träkänslan där. Så gör man det på rätt sätt så är det ett fantastiskt material, det tror
jag absolut att merparten av majoriteten tycker. Vi resonerar som så att vi vill ta det
tillbaka till det mer naturliga, vi vill jobba med naturlagarna istället för mot dem.
Alltså med fukt, ljud och emissioner och så, istället för att försöka bygga ett skal där
man ska motverka tillexempel diffusion, och konvektion. Så då tror vi att, det fattar
folk. Det verkar så, de vet att det funkar bra där om man lyfter fram de aspekterna. Så
den tror jag väl inte är, det upplever inte vi som ett hinder i alla fall”.
69
BILAGA 4
Drivkrafter
1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Absolut, det var vi inne på
med att öka förädlingen, det kommer ju att kunna ge mycket arbetstillfällen”.
2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Det är ju ett sådant vi är
inblandade i nu på Lusthusbacken på Furunäset. Det är ju Trästad 2012 som är
grunden för det projektet, där kommunen och Länsstyrelsen har varit, ja det var ju
olika typer av intressenter i det. Så det är viktigt och det behöver öka”.
3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Ja,
det tror jag absolut att det kan göra. Det gäller i alla fall att lyfta fram fördelarna
med tradition och kultur för träbyggnadsindustrin i det lobbyarbete som behövs för
motvikt till betongindustrin. Där är det viktiga delar. Jag tror de flesta bryr sig om
just tradition och kultur. Det är viktigt för själen”.
4. Trä är ett miljövänligt material: ”Miljövänligt är det ju definitivt. Det är ingen som
säger att det inte är miljövänligt, det finns ju de som hävdar att deras alternativ är
lika miljövänligt. Men det är ingen som ifrågasätter att det är det, som vi upplever det
i alla fall”.
ger en varm atmosfär: ”Ja precis det jag pratade om att man jobbar med naturliga
och gör det mer naturligt. Det är bra”.
implementeras i befintligt byggsystem: ”Absolut, det tror jag”.
osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Det är väldigt viktigt, det industriella
träbyggandet kommer ju att vara nyckeln för just trähusindustrins framgång. Det är
där det ska göras anser vi. Så det är produktiviteten är ju nästan det viktigaste, fukten
är ju någonting som man i många fall kan hantera. Men det blir ju lidande i
produktiviteten”.
lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Ja så är det ju.
Ja absolut, kortare torktider också”.
9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”Ja det är ju solklart”.
10. Enkla infästningsmetoder: ”Ja det stämmer ju också. Det är nog ingen som inte vet
hur man ska sammanfoga”.
11. Inga kostnader för uttorkning: ”Nej det brukar ju lösa sig själv”.
70
BILAGA 4
12. Lämpligt för vinterbygge: ”Ja det är ju nästan det bästa, tiden för just att. Det är
lika enkelt att sammanfoga och det är väl egentligen nederbörd som är faran för det
men vinter när det är tung nederbörd det funkar ju bra. Så är det”.
71
BILAGA 5
BILAGA 5. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED BESTÄLLARE 1
Beställare 1, Projektchef, Skellefteå kommuns fastighetsavdelning. Intervjun hölls den 29
september 2015 på Stadshuset på Beställare 1s kontor och varade 37 minuter.
Beställare 1 arbetar som projektchef på Skellefteå kommuns förvaltning Support och lokaler
på fastighetsavdelningen. Projektavdelningen på fastighetsavdelningen sköter kommunens
bygg- och underhållsprojekt. De utför stora investeringsprojekt, underhållsprojekt och
anpassningar för olika verksamheter. De arbetar ibland i egen regi med snickare eller i form
av projektering vilket främst sker vid underhållsprojekten. Vid investeringsprojekt köps dessa
tjänster in och avdelningen håller i projektledning och agerar byggledare och
installationsledare av olika slag.
I dagsläget arbetar projektavdelningen nybyggnad av sporthall och förskolor och bygger om
gymnasieskolor, grundskolor och Skellefteå kraft arena.
På frågan om de bygger mycket i trä svarade projektchefen ”Ja, träbyggnadsstrategin är
nytagen och vi håller på att titta på hur vi ska förhålla oss till den. Det är inte jätteenkelt, det
står att vi ska bygga i trä och gör vi inte det ska vi förklara varför. Och det har ju så klart
öppnat våra ögon, jag tycker att vi har byggt mycket i trä innan också men det har öppnat
våra ögon”.
Vid större projekt som tio-avdelningsförskolor så måste projektavdelningen titta på många
delar av hållbarhet som utformning för bästa energieffektivitet, ljusinsläpp, tekniska lösningar
och att det ska vara ekonomiskt försvarbart, inte bara byggmaterial.
Projektchefen menade även att de bygger mycket i trä idag men kombinerar det med betong.
Och då finns det en risk att andra menar att de då bygger i betong och inte bygger i trä
berättade projektchefen. Projektavdelningen har därför tagit fram en lista för att visa på att de
ändå väljer trä som material till väldigt mycket. I listan har de radat upp alla byggnadsdelar
som finns i en byggnad för att kunna förtydliga vad som är trä och inte i byggnaden.
Att kombinera betong och trä som takstolar i trä med betongbjälklag är något som
projektavdelningen gör. Att de väljer betongbjälklag anser projektchefen kunna förklara ur ett
ekonomiskt och byggtekniskt perspektiv men menade även att valen kan bero på att de har för
lite kunskap om träbyggande för att välja trä. Projektchefen ansåg även att en byggnad med
betongbjälklag kan klassas som en träbyggande samt att även om en byggnad har en putsad
fasad kan den ändå vara en träbyggande om många delar består av trä.
Projektchefen menade att det kanske är något som de med tiden kommer bli bättre på, att
kunna välja fler element i trä. I dagsläget finns det flera anledningar som leder till att man
väljer betongbjälklag berättade projektchefen, bland annat spännvidder, byggnadshöjd,
installationsmöjligheter och ljudkrav. Det kan göra det svårt att hitta en lösning i trä som ska
klara de aspekterna även om de försöker. Rent tekniskt och ekonomiskt blir det svårt menade
projektchefen.
När ett förfrågningsunderlag lämnas ut till entreprenörerna så testas de olika lösningarna
kostnadsmässigt, de övriga aspekterna från träbyggnadsstrategin kommer inte med menade
projektchefen. Men projektavdelningen kan få in ett anbud från en entreprenör med ett lågt
pris där de har valt trä i en stor del av stommen, att sedan projektavdelningen kan förhandla in
ytterligare trä i byggnaden än vid givet anbud anser projektchefen vara en bra lösning givet att
trä passar som material och att det är ekonomiskt försvarbart.
72
BILAGA 5
När projektavdelningen väljer bort trä som byggmaterial i stommen handlar det ofta om
tekniska lösningar när det gäller tillexempel brand och ljud och när det krävs specifika
klassningar på byggnaden. Eller att trä som fasadmaterial kanske inte passar in i
omgivningen. När det gäller trä i ett flervåningshus måste underhållskostnader och
byggkostnader vägas in. Projektchefen sade även att ”Men sedan tror jag också att ett skäl till
varför man inte väljer trä är för att man inte brukar göra det. Det är det som
träbyggnadsstrategin är så bra, vi ska ändå överväga det i alla steg. Och jag tror att
historiskt har man ibland kanske kört på, vi brukar ha tegel på våra boenden som
fasadmaterial och så fastnar man i det. Så får vi inte göra längre och det tror jag är bra”.
Som drivkrafter för träbyggande menade projektchefen att trä är en lokal produkt, det är
snyggt med en limträstomme när den är synlig i en hall samt att det lämpar sig bra som
produkt när det gäller ett hållbart byggande.
När det gäller hinder för träbyggande sade projektchefen att de ofta stöter på entreprenörer
som är vana att bygga i betong och hellre bygger i betong. När det gäller träbyggande stöter
de ofta på en negativ inställning från entreprenörerna samt att när det gäller långa spännvidder
på en byggnad kan det vara svårt att få plats med installationer om man har ett bjälklag i trä. I
övrigt menade projektchefen att det måste gå att bygga fuktsäkert om man använder sig av trä.
Träbyggande är en väderkänslig byggmetod som måste lösas på något sätt. Projektchefen sade
att det är något som krävs att arbeta med och tänka på, ”Det är lätt att fastna i att det finns
inte så här stora tält som klarar av snö så om vi ska kunna bygga här så, ja lite sådana där
tankegångar. Och det förstår jag att det går ju lösa men när man inte har gjort det förut så
blir det en spärr”.
Projektchefen menade att Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi är bra och att det är något
positivt att den har rimliga krav och inte kräver att allting ska byggas i trä. Projektchefen
menade dock att de som kommunal byggherre har en liten bit kvar då träbyggnadsstrategin är
väldigt vid och bred och det kan vara svårt att inse vad det innebär för dem mer konkret.
Träbyggnadsstrategin säger att de ska överväga trä men projektchefen sade ”Hur motiverar vi
det? Räcker det att jag sitter och pratar och säger att det var så svårt att rymma
installationer?”.
Ett sätt att lösa detta är att arbeta med checklistan som de håller på att ta fram för att visa hur
många delar som består av trä. Sedan menade projektchefen att det inte kommer att bli lätt att
välja trä överallt och tar som exempel upp grundläggning som ofta blir en platta på mark.
Projektchefen sade även att ”Men man måste ju se som hållbart byggande är ju också att
bygga hus som har lång livslängd och god kvalitet så. Det gäller att välja rätt till rätt område,
det är väl ett sätt att definiera. Det finns väl inget hus som inte är en träbyggande på något
sätt sedan är det väl mer eller mindre”.
Projektchefen lyfte även frågan när det gäller vad en träbyggande är, ”Vi gör ju val i varenda
del, liksom i innerväggar har vi stålreglar eller träreglar? Det gäller ju att lyfta hur många
delar ett hus består av, annars är det lätt att man tror att det är stomme och fasad.
Takstolarna kanske man inte ens tänker på om de är i trä eller inte så vi försöker lyfta de
olika byggnadsdelarna. Det är en bit kvar tills vi har konkretiserat och egentligen skapat en
tydlig bild av vad träbyggnadsstrategin innebär för oss? Det är som ett arbete som pågår men
det känner vi väl inte riktigt att vi är färdiga med”.
73
BILAGA 5
På frågan om hur framtiden för träbyggande ser ut svarade projektchefen ”Jag tänker ju ändå
att man ska använda det material som är bäst lämpat för rätt ändamål. Rätt sak på rätt plats
[…] Trä ska inte användas överallt men det ska användas där det passar. Det tänker jag väl
att de områden där de passar kommer säkert att utökas snarare än att minskas”.
Projektchefen menade att med produktutveckling kanske det kommer lösningar på bjälklag
som de själva upplever svårigheter med när det gäller installationer. Vilket är något som
behöver påbörjas då det känns som ett hållbart och bra material för många delar inom
byggindustrin menade projektchefen.
För att öka träbyggandet tror projektchefen att det säkert kommer att krävas
produktutveckling men även att det krävs från byggherrarnas sida och andra, beställare,
projektörer och entreprenörer, att de tar till sig nya metoder. Vilket projektchefen ser som
någon typ av gemensamt ansvar, ”Det är ju träindustrin själva som måste vara duktiga på att
visa vad de kan, och vi måste ju vara mottagliga för det”.
När det gäller utveckling så finns det många områden där projektavdelningen försöker ligga
så långt i framkant med som möjligt. Detta görs genom olika seminarier och studiebesök för
att de ska lära sig av andra och se vad som fungerar bra eller mindre bra. Skellefteå kommun
har en hållbarhetsstrategi som projektavdelningen måste förhålla sig till. Hållbara områden är
sådant som de bevakar och där är träbyggande en del i det. Projektchefen menade att det
hållbara byggandet är det som ska genomsyra deras arbete men menade att det är svårt att
sätta en definition på just ordet hållbart. Det är ett stort område och projektavdelningen
försöker hitta någon slags balans mellan de många delarna i det stora området.
När projektchefen får frågan om projektavdelningen upplever en efterfrågan på ett mer
hållbart och miljövänligt tycker projektchefen att det är svårt att svara på. Den kommunala
världen med dess styrning gör det lite svårt att skapa sig en uppfattning då politiker styr. Men
samtidigt menade projektchefen att det finns ju ändå en anledning till att det är framtaget en
hållbarhetsstrategi och en träbyggnadsstrategi, på uppdrag av politikerna. Men projektchefen
upplever att är positiva inställningar till det hållbara byggandet ute bland skolorna och
förskolorna.
Nedan följer sammanfattning på kommentarer för tabell på drivkrafter och hinder för
träbyggande.
Hinder
metoder: ”Men det kan jag väl absolut hålla med om. Det jag kan känna som en
fördel är att vi bor här i Skellefteå att vi har en stor lokal träbyggnadsindustri så ser
ju vi hur tillexempel konstruktörer rör på sig. Och det gör ju att de som först jobbat åt
tillexempel Martinsons sedan hamnar hos en annan konsultfirma och jobbar som
konsult där får ju då ta med sig kunskapen. Och på så sätt kan jag då tycka att vi har
en liten fördel där, de driver ju med sig sitt trätänk i en organisation som kanske inte
är så förändringsbenägen”.
och konstruktörer: ”Kunskap saknas hos alla, den hör ju liksom ihop med första i
och med att man har fastnat i ett sätt att tänka”.
74
BILAGA 5
byggande: ”Man menar att man jobbar med olika människor hela tiden? Ja, det tror
jag absolut kan vara sant men samtidigt så kan ju vilken del av kompetensen driva en
sådan här fråga. Från byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer. Alla
har en påverkan i hur man bygger”.
produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja det är också samma där, en
entreprenör som är skitduktig på betong blir ju lite så här, jaha, hur gör vi det här
då?”
invändigt: ”Lagkrav, om det krävs sprinklersystem. Det handlar om kunskap och igen
tycker jag att välja rätt material där det passar. ”
6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Det
hamnar till och med på detaljplanenivå. Vad har vi för tillåtna byggnadshöjder Sedan
gäller det också att ha smarta lösningar för att få in installationer på ett smart sätt så
behöver det inte påverka lika mycket”.
entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Negativ inställning till materialet, den
känner jag ändå inte är så där jättemycket. Det var ju lite av det jag sade förut att det
var krångligt. Men om man säger arkitekter kanske oftast är tvärtom tänker jag, i
Teknikens hus nu vill de att träet ska vara synligt och installationerna ska vara
synliga, allt ska vara synligt. Det är väl både och kan jag tycka”.
gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Kan jag inte svara på,
vet jag inte har inte koll på”.
innovationer: ”Så är det väl till viss del om man ser på fasadmaterial, trä som ska
tåla vad som helst, hur vet vi det?”
brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Alla dessa säger jag
75
BILAGA 5
absolut ja på, utan tvekan. Vi har ett väggblock, ett exempel på hur väggen ser ut i
lågenergiförskolan, i både trä och betong. Det är ju mycket isolering, flera skikt och
vad händer om det kommer in fukt i denna? Hur länge håller plasten som ska hålla
hur lång tid som helst och hur fungerar tejpen? Det är en sådan där konkret grej, det
här med fuktproblem, det finns ju en risk där jämfört med vissa andra material. Det är
ett hinder och det är ett verkligt hinder, en del av de andra är att vi inte orkar lösa
dem. Där gäller det att vi lär oss mycket, men just med fukt är vi inne på ett
riskmoment som känns ganska verkligt”.
11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”det vet jag inte, det känner jag
inte som att man möts av ändå”.
Drivkrafter
1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”ja det är en bra drivkraft”
2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”där är vi ett exempel
förhoppningsvis att vi ändå ska bli riktigt duktiga på att överväga trä”.
3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande:
”befintliga traditioner, där är väl Skellefteå ett bra exempel. Vi har mycket
träbyggande historiskt”.
4. Trä är ett miljövänligt material: ”Det kan jag tänka att man kanske måste visa mer,
det är lite så här är det? Vi måste kunna visa mer på HUR det är miljövänligt?”
ger en varm atmosfär: ”Att det upplevs som ett trevligt material, så är det ju absolut.
Allt från det att vi bygger de nya sporthallarna så är vi sjukt nöjda att vi fått dit en
trästomme, det gör stor skillnad invändigt i en stor hall”
implementeras i befintligt byggsystem: ”Det är ett jättebra och användbart material
det är det vi ska ha tillexempel i vårt nya Teknikens hus eller Science center.”
osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Det är skillnad om man kan bygga på
plats eller i fabrik”
lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”låg vikt,
76
BILAGA 5
lättviktselementen har vi haft en del i tak. Där har vi i och för sig haft problem med
fukt istället, så att man blir stressad över det. Vi hade en förskola där vi lade sådana
på och så började det såklart regna horisontellt den dagen. Så även om vi hade tält så
var det som att vi var tvungna att bryta upp dem och torka ut. Men efter mycket och
noggrant mätande i allt det där så känner vi oss trygga med att vi fick till det men det
blev ju inte så enkelt som det skulle vara”
9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”lägre kostnader för ändring
och komplettering. Så kan det ju också vara, vi har ju mycket lokaler och vi har ju till
och med ett eget ord som kallas anpassningar, det bygger ju på att verksamheterna
har speciella anpassningar och vi bygger ju om mycket och där är ju trä helt klart ett
enklare material att förändra.”
10. Enkla infästningsmetoder SVAR SAKNAS
11. Inga kostnader för uttorkning: ”ingen uttorkning, på Sunnanåskolan tillexempel så
var ju ett träbjälklag ett ganska självklart val då vi inte ville ha några långa
uttorkningstider utan kort byggtid”
12. Lämpligt för vinterbygge: ”lämpligt för vinterbygge är det ju också”
77
BILAGA 6
Beställare 2, Fastighetschef, Fastighets AB Polaris. Intervjun hölls den 9 oktober 2015 på
Beställare 2s kontor på Stadshuset och varade 28 minuter.
Beställare 2 arbetar som fastighetschef på Fastighets AB Polaris som är Skellefteå kommuns
näringslivs- och industrifastighetsbolag.
Polaris har inte byggt några nya lokaler på ett tag men av befintligt bestånd menade
fastighetschefen att ”om man jämför med snittet så har vi ganska mycket träbyggnader”.
Vilket är ett uttalat val med en styrning från Polaris styrelse berättade fastighetschefen.
På frågan om varför man väljer trä sade fastighetschefen att ”det är väl hållbarhetsperspektiv
och i vårt fall är det ju också industri och forskning här i Skellefteå. För generellt skulle jag
väl säga att hållbarhet är det viktigaste skälet”. Att man inte väljer trä kan vara
”underhållsbiten och traditioner och vanor, produktionsmetoder som det är mycket tradition
i. Sedan kan det ju vara en prisfråga också, nu tycker inte vi att […] det har varit dyrare i
vårt fall men i många fall så pekar man på att det blir dyrare” sade fastighetschefen.
När det gäller drivkrafter för träbyggande menade fastighetschefen att trä ur ett
hållbarhetsperspektiv är ett bra material och att Polaris tror att trä är bättre för miljön i
produktionsskedet. Fastighetschefen sade även att ”vi i den roll vi har som jobbar för
näringslivet i Skellefteå, så är det ju så att vi har träindustri och vi har träforskning […] kan
vi vara med och utveckla det så vill vi gärna göra det”.
Fastighetschefen på Polaris anser inte att det finns så mycket hinder för träbyggande,
”tidigare så var ju brandregler ett hinder men de har ju blivit mera anpassade och mer
moderniserade. I början av vårt arbete med träbyggande så kanske det var ett litet hinder.
Det var också tekniska frågor som ljudkrav, det har man ju hittat lösningar för så det ser jag
inte som något hinder idag”. Liknande problem löses genom teknikutveckling menade
fastighetschefen.
Om Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi sade fastighetschefen följande. ”För oss känns
det som att, jo vi tycker att den fungerar. För oss känns det heller inte som ett problem att vi
ska prova träalternativet varje gång, det känns inte som något problem. Jag vet att vissa
andra byggherrar tycker att det är ett problem. Men för oss har jag upplevt att det är
naturligt att vi gör det. Sedan är det inte alltid som vi väljer att bygga i trä heller. Det beror
på om det är ett bra alternativ eller inte”. Fastighetschefen menade även att det kan vara svårt
att välja i vilken byggnadsdel som trä passar som ett alternativ, ”det kanske inte passar sig för
hela huset. Fasaden kanske vi väljer att göra i ett annat material men då tror många att det
inte är ett trähus. Eller att man har fasaden i vissa delar trä och i vissa delar som kanske är
mer utsatta eller inte är lika åtkomliga kan vara i ett annat material”.
När det gäller underhåll av träbyggnader menade fastighetschefen att träfasader kan kräva en
del underhåll men även att deras lite äldre byggnader med synliga massiva träbjälklag kräver
visst underhåll som slipning. Men fastighetschefen sade även när det gäller underhåll av
träfasader att ”sedan kan det finnas andra sätt att använda träet eller ytbehandla det så att
man inte behöver måla det på samma sätt. Det kanske finns bättre lösningar idag”.
Fastighetschefen ser en ljus framtid för träbyggande då det är ett hållbart alternativt och då det
hållbara byggandet är väldigt aktuellt. När det gäller att öka träbyggandet ansåg
fastighetschefen att ”producenterna måste bli mer aktiva för att bli prismässigt intressanta så
78
BILAGA 6
kanske de måste utveckla sina metoder också”. Fastighetschefen sade att ”Vi bygger inte
bostäder men på bostadssidan så menar många byggherrar att man inte får priser från
träbyggnadsindustrin”.
Polaris har byggt ett flertal träbyggnader i Skellefteå, bland annat parkeringshuset i trä på
kvarteret Ekorren, en träbyggande vid namn Stock på campusområdet som är
jordbävningssäkert tack vare en speciell byggteknik, campushallen som är en sporthall och
campusbiblioteket.
Trä är ett levande material som rör sig med årstiderna, detta kan leda till sprickor och glipor
som kan kräva lite underhåll. När parkeringshuset Ekorren har stått färdigt ett antal år har det
börjat visa sig saker som man inte tänkt på vid projekteringen, träet på vissa utsatta ställen har
förändrat utseende och grånat sade fastighetschefen trots behandling vid uppförandet. Detta är
något som fastighetschefen anser att arkitekten kanske borde ha beaktat.
När det gäller utveckling så försöker Polaris att hänga med menade fastighetschefen,
”Nu anlitar ju vi väldigt mycket konsulter och entreprenörer, vi bygger inte själva utan vi
förlitar ju oss ofta på deras kunskap också […] vi har någon slags bred kunskap om allting
på fastigheten både när det gäller installationer och annat. Vi försöker hålla koll på nyheter
om säg, normer eller teknikutveckling så där men vi är ju inte jättedjupa kanske utan det blir
ju mer bara en bred kunskap och litegrann ytligare kanske och så anlitar vi konsulter för det
som vi behöver mer expertis på”.
Polaris bygger mest med generalentreprenad berättade fastighetschefen, ”därför vi vill vara
med och styra och vi tycker att vi får det vi vill ha då. Totalentreprenad så lämnar man ju
bort ganska mycket av beslutsfattandet. Det händer att vi bygger med totalentreprenad men
det är sällsynt”.
När det gäller efterfrågan från hyresgäster om ett mer hållbart och miljövänligt byggande så
menade fastighetschefen att det snarare är energiförbrukningar som efterfrågas. Men att
hyresgästerna gärna ser vad Polaris har för miljötänkande. Fastighetschefen menade att
hyresgästerna vill ”se framförallt hur mycket el och värme förbrukar vi och vad har Polaris
för miljöpolicy. Men jag tror som sagt att det har kommit mer och mer på
förbrukningsbitarna och jag tror att företag kommer söka mer efter ett hållbarhetstänk på
materialvalen också”.
Sammanfattning av kommentarer på tabell för drivkrafter och hinder
Hinder
metoder: ”Jo men nummer ett det tror jag är ett hinder. Och sedan kan man ju väga
in lite, då säger ju vissa att bygger man traditionellt så är det mer timmar på plats.
Bygger man mer som träbyggarna kanske mer i modul så då flyttar man ju timmarna
till träbyggnadsfabriken. Och det kan ju vissa då tycka att byggare i Skellefteå att det
är synd att de missar de timmarna. Och då kanske de hamnar på Plusshus fabrik
istället då eller i Lindbäcks bygg. Men det är lättare att bygga och då vet man att det
här har vi gjort förut så det är nog att man kanske väljer det gamla. Ibland har ju
byggsektorn fått kritik för att de är för snabba på att prova där man har hamnat i
felaktiga material som PCB och liknande”.
79
BILAGA 6
och konstruktörer: ”Kunskap om träbyggande saknas, ja lite. Kanske. Jag tror ändå
att det på konsultsidan finns ganska bra kunskap. Jag tror då kanske mer på ettan
även om det kanske blir en följd eller att de hänger ihop så att säga. Man går på
beprövade metoder och då kanske man kan säga att det saknas kunskap i och för sig”.
byggande: ”Ja så kan det väl kanske vara. Det är det där med industriellt byggande
också att det är ju bra kostnadsmässigt samtidigt som det blir, ja vi vill ju inte att det i
en stad att alla hus ska se likadana ut. Så man måste ju hitta rätt avvägning där”.
produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja det gör det nog, det tror jag”.
invändigt: ”Ja det kan väl vara ett litet hinder men jag tror ändå att nu har man
byggt så pass mycket i trä så att det finns, lagkraven är ändå inte ett lika stort hinder
längre”.
6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Ja
kanske, fast där har också teknikutvecklingen gjort att jag tycker att man har ganska
långa spännvidder”.
entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Ja det hänger litegrann ihop med ettan då.
Det är ju också så att ofta blir det lite annorlunda. Om man tänker på installationer så
kan det vara lite svårare genom att det, kanske inte generellt grövre dimensioner men
ibland så blir det så att har du ett betongbjälklag så är det cirka 15 cm tjockt och så
är det så tjockt hela ytan och så kan du gå under med kanaler medan om du då har trä
så hamnar det någonstans i en balk som är där och då måste du kanske gå
parallellt[…]Det blir lite annorlunda och då påverkar det ju även installationsbitar
och inte bara konstruktionen. Så den är väl kanske en kombination mellan, jag tror att
de korta spännvidderna kommer man över men det blir lite i kombination med
kollisioner med installationer. Och då är det ju en ovana hos en konsult tillexempel
om man har betong då är det bara att gå under och det är slätt och det är lättare att
komma fram”.
gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Ja men delvis är det
så, vissa byggare är väldigt inkörda på traditionellt”.
innovationer: ”Ja kanske, men den känns lite mindre”.
80
BILAGA 6
brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Ja men det kanske
finns hos vissa byggherrar. Och olika viktiga då, alltså om man viktar saker på olika
sätt. Många tycker kanske att underhållskostnaderna är viktiga och byggfuktsfrågan
kan vara en annan”.
11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Det tror jag inte är så viktigt”.
Drivkrafter
1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”För oss som bor i norra
Sverige och i Skellefteå så tror jag att det är bra. För oss är det ju så att vi tycker att
det finns en industri här och då är det rimligt att vi ska vara med och försöka utveckla
den”.
2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Ja jag tror att både statligt
och kommunalt så verkar man för en hållbarhet i byggandet och då tror jag att man
på det sättet kommer att jobba för ett ökat träbyggande och gör det redan på vissa
orter, Skellefteå, Växjö och Falun kanske”.
3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Så
är det väl förmodligen”.
4. Trä är ett miljövänligt material: ”Ja det tror jag är viktigt, det blir viktigare och
viktigare”.
ger en varm atmosfär: ”Ja det är ett trevligt material, jag tror inte att man kanske
hittills har funderat så mycket på fuktnivåer och så vidare men att det är en varm
atmosfär och trevligt tror jag har bidragit”.
implementeras i befintligt byggsystem: ”Jag tror att desto bättre och mer
utvecklade elementen blir desto lättare blir det”.
osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Jag tror att det är väldigt viktigt,
speciellt kanske i bostäder att man just får ett torrt byggande. Att man bygger med
moduler och väderskyddar vid montaget”.
lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Tror att det
kanske inte är en drivkraft men det förenklar ju, det underlättar”.
81
BILAGA 6
9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”Samma sak här med 10.
också, det kanske inte är en drivkraft. Det som driver på men om man lyckas med att
få ned kostnader och få enklare infästningsmetoder då blir det enklare. Det blir lättare
och underlättar”.
10. Enkla infästningsmetoder: ”… det kanske inte är en drivkraft. Det som driver på
men om man lyckas med att få ned kostnader och få enklare infästningsmetoder då
blir det enklare. Det blir lättare och underlättar”.
11. Inga kostnader för uttorkning: ”Uttorkningen, det är klart det är en fördel”.
12. Lämpligt för vinterbygge: ”Om man har färdiga träelement, så är det”.
”Det är sådana här saker som underlättar, men jag tror att de starka drivkrafterna, starkaste
tror jag är miljöfrågan, rent hållbarhetsmässigt. Det blir också så att ju bättre vi blir på att
bygga energieffektiva byggnader, för där finns det ju en del betongförespråkare som säger att
betong är bättre därför att det är tungt. Och det kan ligga något i det även om man kanske
inte utnyttjar det fullt ut för då måste du tillåta temperaturen att svänga i byggnaden. Så tror
jag att trä och andra typer av byggnader blir ganska jämförbara rent förbrukningsmässigt.
Och ju bättre vi blir på förbrukningssidan desto viktigare blir produktionsskedet om man ser
på hela livscykeln. Därför tror jag att det blir en drivkraft där just hållbarheten och att det är
miljövänligt. Men sedan även att det är ett trevligt material och att jag tror att just ur
hållbarhetsskäl att det finns många kommuner som tycker att det är viktigt och kommer driva
på utvecklingen. Det är de viktigaste, sedan är de andra kanske mera att om man lyckas göra
en bra industriellt träbyggande så underlättar man. Och drivkraften kanske är att vi ska ha en
hållbarhet, men nu går det lätt att göra det för att vi har bra metoder” kommenterade
fastighetschefen.
När det gäller referensobjekt tror fastighetschefen att det är något som kan väcka intresset och
nyfikenheten, ”det är ganska många som hör sig för om tillexempel om parkeringshuset som
det är rätt många som har frågat om. Jag tror att finns det färdiga referensobjekt så är det ju
lättare att bygga något liknande, annars kommer man kanske inte på tanken”.
82
BILAGA 7
Beställare 3, Avdelningschef, Skelleftebostäder, Skebo. Intervjun hölls den 6 oktober 2015 på
Skebos kontor, spelades inte in på grund av tekniska problem och varade ungefär 40 minuter.
Beställare 3 arbetar som avdelningschef inom energi, miljö och teknik på Skelleftebostäder
AB, Skebo.
Skebo har i dagsläget några nybyggnadsprojekt igång, de bygger olika typer av gruppboenden
samt flerbostadshus. Avdelningschefen berättade att inget av dessa byggnader byggs i trä,
vilket beror på att om träbyggande inte specificeras i anbudsförfrågan så lämnas inget anbud i
trä. Skebo ser därmed heller ingen anledning till att bygga i trä.
På frågan varför man väljer att bygga i trä sade avdelningschefen att trä är en lätt konstruktion
och lämpar sig därmed vid påbyggnad av befintliga byggnader. Att man inte väljer trä menade
avdelningschefen beror på stomljuden som uppstår i en träkonstruktion. Avdelningschefen
påpekade även att en träbyggande inte behöver en träfasad för att vara en träbyggande,
dessutom så blir underhållskostnaderna höga samt att antalet målare i Skellefteå är för få för
att Skebo ska kunna underhålla sina byggnader inom ett rimligt tidsperspektiv.
Avdelningschefen på Skebo anser att trä är ekologiskt hållbart men menade att det inte är
socialt hållbart. Detta då leverantörer av träbyggnadssystem inte passar Skebos sätt att bygga.
Avdelningschefen berättade att en stomleverantör som Martinsons inte arbetar med
totalentreprenader som Skebo föredrar utan med generalentreprenader. Avdelningschefen
menade även att Martinsons ser intäktsfördelar med att etablera sig i södra Sverige istället för
i Norra Sverige. Utöver Martinsons ser Skebo Lindbäcks Bygg i Piteå som ett alternativ för
träbyggande. Avdelningschefen menade då på att om ett företag i en annan kommun anlitas
som bygger sina byggnader i fabrik kommer arbetstimmarna hamna i den kommunen istället
för att lägga arbetstimmarna i Skellefteå kommun om man bygger på plats med tillexempel
platsgjutning som Skebo hittills har gjort.
Skebo arbetar mest med totalentreprenader men har nyanställt projektörer för att kunna börja
projektera själva berättade avdelningschefen. Det finns dock en risk med att projektera själva
då entreprenören kan komma att kräva förändringar i projekteringen av olika skäl men det ger
en merkostnad i slutändan sade avdelningschefen.
Avdelningschefen menade även på att de saknade en byggfirma i Skellefteå som skulle kunna
gå ihop med Martinsons och bli återförsäljare för deras system, detta är något som enligt
honom finns i södra Sverige men inte i de norra delarna.
När det gäller hinder för träbyggande menade avdelningschefen att ljudproblemen i en
träbyggande är stora, lösningar finns för detta med olika typer av mellanlägg som läggs
mellan moduler för att förhindra stomljud, men avdelningschefen sade att detta kräver att alla
snickare på plats vet hur dessa ska monteras. Avdelningschefen berättade att minsta lilla fel i
monteringen kan göra att mellanläggen inte fungerar som de ska och därmed inte minskar
flanktransmissionerna.
När det gäller Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi menade avdelningschefen att
politikerna inte har tänkt över vad strategin kommer att innebära i verkligheten.
Avdelningschefen menade att det i dagsläget snarare är en dröm än en verklighet då de inte
kan leverera träbyggnader. Att politiker ska tvinga Skebo att bygga i trä menade
avdelningschefen inte var något positivt då träprodukten inte blir lika bra som traditionellt
83
BILAGA 7
byggda bostäder. Avdelningschefen menade även att en träbyggande kostar mer att bygga än
en byggnad i traditionella material, vilket på sikt skulle innebära att Skebo skulle bli tvungna
att höja hyrorna på lägenheterna. Och i egenskap av Skellefteås största bostadsbolag och
allmännytta så kan inte Skebo höja hyrorna allt för mycket då de privata bolagen i så fall
måste höja sina hyror.
Att bygga bostäder i trä ansåg inte avdelningschefen vara rätt väg att gå men ser att
kommande stora projekt i Skellefteå, som tillexempel kulturhuset, kan byggas i trä. Det är
byggnader som syns och kan sätta Skellefteå på kartan sade avdelningschefen och tog
parkeringshuset i trä på kvarteret Ekorren i Skellefteå som ett exempel som har fått en stor
spridning i landet.
När det gäller framtiden för träbyggande anser avdelningschefen att det nog kommer att kräva
någon annan inriktning än vad som sker idag. För att öka träbyggandet tror avdelningschefen
att det kommer att krävas mellanstora byggföretag som verkligen satsar på att ha en hög
kunskap om träbyggande. Avdelningschefen menade att NCC är i dag det vassaste
byggföretaget i Skellefteå, de har satsat på betong och är därför duktiga på betong.
Avdelningschefen sade att det krävs utveckling för träbyggande, det kan inte i dagsläget mäta
sig mot betong och därför blir betonganbuden mycket billigare än anbuden med trä som
byggmaterial.
När det gäller byggnationer i centrala delar av Skellefteå anser inte avdelningschefen att det är
så svårt att spärra av kvarter under långa perioder, till viss del kanske men påpekade att det
kanske är entreprenörerna som mest är ovana att bygga nära grannar och privatpersoner och
att de kan uppfattas kantiga. Avdelningschefen menade även att där det i södra Sverige finns
behov av att jaga korta monteringstider, då ställtiderna för byggarbetare och maskiner ska
flyttas från plats till plats är långa, finns inte detta problem i Skellefteå och man ser inte
samma behov av att snabbt lyfta byggdelar på plats.
På frågan om Skebo upplever en efterfrågan från hyresgäster om ett mer hållbart och
miljövänligt byggande svarade avdelningschefen att efterfrågan finns inte utan att det är mer
en fråga om hur hög hyran är, var bostaden är placerad och huruvida hyresgästen får
lägenheten renoverad. Skellefteå har i dag en bostadsbrist och det är sällan frågan om att
hyresgästen kan välja bland flertalet lägenheter, skulle denna möjlighet finnas tror
avdelningschefen att det eventuellt skulle finnas en större efterfrågan om ett hållbart
byggande. Men avdelningschefen tryckte på att ett hållbart byggande består av tre aspekter,
social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det gäller att hitta en balans av de tre för att
någon ska vilja bo i lägenheten menade avdelningschefen, ekologiska aspekter kan ge höga
kostnader, för billiga lägenheter kan försämra den sociala aspekten och tänker man inte på de
ekologiska aspekterna straffar man miljön.
Nedan följer en sammanställning av kommentarerna på tabellen för drivkrafter och hinder.
Hinder
metoder: ”Ja så är det”
2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter och
konstruktörer: ”Där är det mest entreprenörerna som saknar kunskap då de har
satsat på ett material, oavsett om det är trä eller betong. Pratar man snickare som
84
BILAGA 7
mest arbetar med privatpersoner har de större kunskap om trä. Entreprenörerna kan
betong och kanske helst ska jobba i gruva, de är inte vana att arbeta bland folk och
grannar”.
byggande: ”Ja så är det”
produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja utan tvekan”
invändigt: ”Där är det väl ljudkraven som är svårast att uppnå”
6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Här
handlar det mest om uthyrningsbar yta. Då bjälklagen i en träbyggande ofta blir
tjocka blir byggnaden högre än vid tillexempel betongbyggnad. I
detaljplanebestämmelserna styr byggnadshöjden och det kan leda till att man förlorar
en våning som skulle fungera som uthyrbar yta. Det går att lösa om man istället
pratar våningsantal eller våningshöjder. Ta tillexempel Oden, där fick vi in två anbud
som var exakt likadana men det ena två miljoner dyrare än det andra. Skebo valde
ändå att ta det som var dyrare, varför? Den uthyrningsbara ytan var större, vilket
gjorde att intäkterna som vi skulle få in blev större. Det var en fråga om att de hade
gjort trapphuset mindre, så enkelt är det”.
entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Kanske inte negativ inställning men då
entreprenörerna är bättre på ett material än ett annat så arbetar de hellre med det”.
gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Snarare investeringar
i kunskap”.
innovationer: ”Visst”
brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Fukt är kanske det
85
BILAGA 7
minsta problemet. I bostadsdelen i kvarteret Ekorren har man valt att ha synligt trä i
installationsschakten, vilket jag tycker är dumt ifall någon av ledningarna skulle börja
läka och träet blir utsatt för fukt. Att bygga in fukt i en träbyggande är ett problem
men samma problem finns hos betong, om det inte får torka ut ordentligt. Det finns en
ny mer miljövänlig betong på marknaden där betongens sammansättning är förändrad
och jag tror att man använder sig av aska, det har gjort att betongen är mer känslig
vid uttorkning och kräver en viss sorts temperatur vilket gör det svårare”.
11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Skulle snarare säga att trä
upplevs som ett modernt och framtida material”
Drivkrafter
1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Träbyggande ger inte
ökade arbetstillfällen inom kommunen”
2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Snarare med våld och
utan tanke på verkligheten”
3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Ja, vi
bygger ju våra enbostadshus i trä, skulle kännas konstigt om någon satte upp ett i
betong”.
4. Trä är ett miljövänligt material: ”Absolut”
ger en varm atmosfär: ”Så är det”
implementeras i befintligt byggsystem: ”Särskilt när man arbetar med
utfackningsväggar”
osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Industriellt byggande är bra”
lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Ja, kanske
inte just vid transport men en trästomme är lättare och kräver inte lika mycket
pålning”
9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”Ja”
86
BILAGA 7
10. Enkla infästningsmetoder: ”Håller med”
11. Inga kostnader för uttorkning: ”Ja så är det”
12. Lämpligt för vinterbygge ”Absolut”
87
BILAGA 8
Beställare 4, Regionchef, HSB projektpartner. Intervjun hölls den 13 oktober 2015 via telefon
och varade 47 minuter.
Beställare 4 arbetar som regionchef på HSB projektparter. HSB projektpartner arbetar med
olika HSB föreningar runt om i Sverige när det gäller nyproduktion. HSB projektpartner
bygger bostadsrättsföreningar och sköter projektledning och har försäljningsansvar,
marknadsföringsansvar och inredningsansvar men förvaltningen överlämnas sedan till HSB
föreningarna.
I dagsläget bygger HSB mycket nya bostäder, i år byggs ungefär 1300 till 1400 stycken
lägenheter vilket mycket beror på det låga ränteläget just nu enligt regionchefen. Detta bidrar
även till att mindre städer och kommuner har möjlighet att bygga trots att
befolkningstillväxten är relativt liten menar regionchefen.
HSB bygger inte så mycket i trä förutom HSB norr som är baserade i Luleå sade
regionchefen, ”de har byggt en del med Lindbäcks bygg[…] Men vi bygger definitivt inte
mycket i trä. Det finns ju en och annan kommun som har ambitionen att bygga mer i trä. Vi
har väl byggt ganska traditionellt, platsbyggt alternativt modulbygge”.
När det gäller hållbart byggande berättade regionchefen att de har en hållbarhetsansvarig samt
även en handbok för nyproduktion som säger vissa saker om hållbarhet men främst visar på
en form av HSB standard. Regionchefen berättade att
”ett sätt som vi jobbar med är Miljöbyggnad Silver[…] Där är det rätt tuffa krav för att man
ska få göra avsteg från det. Sedan är det vissa färdiga produkter då, NCC har ju några
färdiga[…]Och det där kan ibland bli problem för att nå Miljöbyggnad Silver, av olika skäl
eftersom produkterna i sig inte är konstruerade för att klara den klassningen. Och då får vi ju
titta på vad vi kan göra och vad det skulle kunna kosta att jacka upp den produktionen så att
den klarar klassningen”. Regionchefen menade att när det gäller hållbart byggande så är det
något som de satsar på och sade att ”det känns som att vi bör liksom vara där uppe i toppen
på något sätt och tänka i de banorna”.
På frågan om vad som är den vanligaste anledningen att bygga i trä svarade regionchefen att
det är krav från kommuner. I dagsläget har inte HSB byggt så mycket i trä mer än med
Lindbäcks bygg berättade regionchefen då det är ett kostnadseffektivt sätt att bygga i norra
Sverige då deras fabrik ligger i Piteå. Vidare fortsatte regionchefen ”Jag tror att det är
främsta anledningen, någon miljöaspekt eller så tror jag inte vi har eller haft med oss när vi
har valt att bygga med Lindbäcks”. Anledningar till att inte välja trä menade regionchefen kan
vara brandfrågan och refererade till branden på Klintbacken i Luleå 2013 och andra aspekter
som ljudproblem i träkonstruktioner och få aktörer som arbetar med trä. Regionchefen tog
även upp osäkerheter kring att bygga högt i trä, om det är möjligt. Regionchefen förklarade
även att ”vi har ju ingen egen byggpersonal. Vi handlar ju upp alla våra entreprenader
externt. Företrädesvis med totalentreprenad”.
När det gäller drivkrafter för träbyggande ser regionchefen miljöperspektivet som det främsta.
Ett hinder som regionchefen tar upp är ”ur underhållsperspektiv har jag svårt att se att det
liksom skulle vara billigare utan tvärtom så skulle det kunna vara en sådan här sak om jag
skulle gissa att det kan vara dyrare […] och besvärligare att underhålla träkonstruktioner i
flera våningar”.
88
BILAGA 8
Regionchefen kände inte till att Skellefteå kommun hade instiftat en träbyggnadsstrategi men
hade hört att andra städer antagit träbyggnadsstrategier. Regionchefen sade ”Jag har hört
bland annat i Falun ville man, vi var med där på en markanvisning och bjöd på mark och då i
de förutsättningarna som fanns mer eller mindre uttalade krav på att vi skulle bygga
åtminstone vissa delar i kvarteret i trä. Jag har hört det någon annanstans också[…] och det
lades fram som en fördel för vår del att man hade tonat ner det kravet”. Enligt regionchefen
har deras projektledare ställt sig skeptiska till att bygga i trä och att ”för vår del så har det nog
upplevts som försvårande”. Regionchefen menade också på att om ”tillräckligt många skulle
driva och införa sådana strategier så är ju vi byggherrar naturligtvis tvungna att anpassa
oss. Det beror ju på hur hårt de driver det liksom. Och det blir ju så för alla kommuner att de
har ju samtidigt ett starkt önskemål om att vi ska bygga och om de inte skapar rätt
förutsättningar kan det ju bli för svårt för dem att få bostäder byggda i kommunen”.
Sett ur ett kundperspektiv har inte regionchefen upplevt någon större efterfrågan på
träbyggande, inte heller ur ett kommunalt perspektiv. När det dyker upp är det från
kommunerna menade regionchefen men samtidigt så ökar hållbarhetsfrågor vilket bör ge att
marknaden för träbyggande bör öka. Regionchefen ser positivt på framtiden för träbyggande,
”Ju fler kommuner som kommer med strategier desto större underlag och grogrund för
utveckling, givetvis”. Vilket enligt regionchefen kan krävas för att hitta lösningar på
eventuella problem som tillexempel brand.
Regionchefen tar återigen upp branden i Luleå 2013 som exempel och sade ”När det här
hände i Luleå så drog ju försäkringsbranschen öronen till sig rätt ordentligt och det pratades
om rätt stora ökningar när det gäller fastighetsförsäkringar på trähus. Så vi har ju liksom fått
garantier från Lindbäcks om att de har gått in och tagit och sagt sig skjuta till medel i de fall
försäkringsbolagen kommer med krav på ordentligt utökade premier. Så det var väldigt
mycket sådana diskussioner kan jag säga och väldigt mycket garantier som vi krävde in från
Lindbäcks innan vi satte spaden i backen i föreningen Trädgården”.
Regionchefen menade att detta problem kvarstår för HSB norr i befintliga hus som Lindbäcks
bygg har uppfört innan branden och sade att ”där blev det ju också väldigt mycket diskussion
kring hur säkrar vi upp det befintliga beståndet därför att det här kan ju hända. Det framkom
väl att det var en del slarv och en del felkonstruerade ventilationsbitar så det blev ju en följd
av den händelsen”.
När det gäller ett ökande av träbyggande tror inte regionchefen att byggbranschen själv
kommer att driva igenom det, ”Jag har svårt att se det men det kanske är kommunala
strategier och krav från kommuner som i sin tur ger en grund för utveckling[…]Och det är
klart, om det blir mera krav på det från samhället ur hållbarhetsperspektiv då kommer det ju
säkert att komma fler entreprenörer som hittar den möjligheten att bygga i trä. Vilket ju i sin
tur driver utvecklingen, jag tror att det är något sådan som behövs”.
HSB har två utvecklingsprojekt på gång där de i det ena tittar på framtidens boende i form av
hur bostäderna ska utformas men även tittar på material. I det andra projektet tittar HSB på
hur de kan hitta ett boende som når en annan målgrupp, en målgrupp med en medelinkomst
som då får råd att köpa eller hyra en nybyggd lägenhet. Regionchefen sade att ”Givetvis måste
vi på något sätt sänka byggkostnaderna, det är en del i det hela. Men också kanske bygga lite
mer i perifera lägen där markkostnaderna är lägre”.
Nedan följer en sammanfattning av kommentarer på tabell för drivkrafter och hinder för
träbyggande.
89
BILAGA 8
Hinder
metoder: ”Det stämmer nog rätt väl, man liksom hellre väljer beprövade metoder. Så
är det ju definitivt. Det skulle jag säga. Byggsektorn är relativt trög överhuvudtaget.
Om det inte finns uppsidor för entreprenörerna genom att utveckla så försöker man
nog hålla sig till beprövade metoder så att man kan hålla kostnaderna nere. Det
handlar mycket om det också”.
och konstruktörer: ”Ja, om vi pratar flerfamiljshus nu? För det är väl det vi gör. Det
kan jag mycket väl tänka mig i och med att man inte har använt trä på väldigt länge.
Jag menar, husen byggdes ju av tegel förut i stommarna även om det fanns trä, jag vet
inte. När man byggde trästäder, Sundsvall brann väl där någon gång. Jag tror att det
saknas kunskap, säkerligen”.
byggande: ”Ja, Lindbäcks har ju bevisligen gjort det. Jag vet inte om de har tänkt att
de har hittat en nisch på något sätt. Där är det väl träbyggande och industriellt
byggande, lite som en bilindustri hos dem. Men själva byggprojektens natur utan
permanenta nätverk, vad tänker du då?
”Ja men liksom att man bygger ett hus och då har man vissa entreprenörer, sedan när
man nästa gång ska bygga ett hus då har man andra entreprenörer,
underentreprenörer.”
Jaha, ja så är det ju. Och vi måste ju, vi kan inte bara snurra med en och samma
entreprenör utan vi har ju ett intresse av att hålla ner byggkostnaderna. Det är mycket
möjligt att sådant kan påverka. Det här är ju även om Lindbäcks, det krävs nog att det
finns en uppsida. Du har säkert mer koll än mig om det finns andra än Lindbäcks, det
borde ju finnas det, för de är ju rätt. Även om de bygger en del i Stockholm och där är
det ju, om det är så många flerfamiljshus som har byggts här nere[…]något som
också byggbranschen är dåliga på är att återupprepa. Man börjar gärna liksom på ny
kula, och uppfinner hjulet varje gång man ska bygga. Där kan ju vi bidra genom att
ställa krav också. Vi är nog ganska dåliga på det, sätter sig med ett blankt papper
varje gång man ska bygga ett nytt hus. Ganska vanligt, rent generellt. Vilket ju gör att
kostnaderna skenar och blir högre än vad de borde bli om man återanvänder”.
produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja, definitivt. Så är det”.
invändigt: ”Ja så är det. Sprinkler och brandkrav. Det kan vara ett hinder, helt
klart”.
6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Och
givetvis att stommen påverkas också, med grövre dimensioner. Vilket kanske minskar
90
BILAGA 8
bostadsarean, vilket gör att, ja man vill ju ha ut så mycket bostadsarea som möjligt
när man bygger. Vilket kan utgöra ett hinder”.
entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Jag vet inte, ja jag upplever ju det lite när
jag ser mina projektledare så är ju det ingen som jublar när det kommer krav från
kommunen. Sedan vad det bottnar i, om det är okunskap, att man inte har tillräcklig
erfarenhet av det då det inte har byggts så mycket. Du hör ju när jag ska fabulera runt
vad jag tror, så lyfter man ju snarare nackdelarna först. Det är liksom brand och
underhåll och annat”.
gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Ja så länge man har
material som fungerar. De traditionella materialen. Det behövs nog andra drivkrafter.
Det skulle behöva bli billigare, det skulle behöva bli bättre, i kombination med att man
skulle kunna tjäna mera pengar på om man byggde i trä. I kombination med att det
kanske ställs krav att man ska bygga i trä från kommuner och andra”.
innovationer: ”Ja, hur länge står en trästomme? Och hur länge står en
betongstomme? Vi har ju haft diskussionen igång här på bostadsrättssidan när vi har
diskuterat avskrivningar. Som ju vi tycker är ett gissel i bostadsrättssammanhang.
Man skulle ju kunna tänka sig att en trästomme kanske inte står lika länge som en i
betong och du behöver en snabbare avskrivningstid vilket är lika med teoretiskt höga
kostnader för de boende”.
brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Ja, det nämnde jag”.
11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Det sista vet jag inte, att det är
ett gammaldags material. Det tror jag inte. Alltså det är ju ett fantastiskt vackert
material. Det är klart att betong och så vidare, det är en modernare teknik, och man
har en process uppbyggd för det. Om det är platsgjutet eller prefabelement”.
Drivkrafter
1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Det borde det ju rimligen
göra att bygga i trä. Sedan kan man ju fundera på hur mycket vi skulle klara med vår
egen skog, eller hur mycket som skulle behöva importeras. I vilken utsträckning det
skulle öka”.
2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Ja definitivt, jag tror som
sagt på miljö och statliga och kommunala projekt och hållbarhet, det borde driva
frågan framåt”.
3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Ja
det där med tradition och kultur i träbyggande, det skulle ju kunna bidra. Däremot så
91
BILAGA 8
finns det ju inte så mycket tradition av att bygga flerfamiljshus då det inte har byggts
så himla mycket högt”.
4. Trä är ett miljövänligt material: ”Miljö, inget snack om det. Det skulle kunna vara
en miljöhållbarhets drivkraft”.
ger en varm atmosfär: ”Det är ju trevligt, varför byggs annars småhus mer eller
mindre i trä, kan man ju fråga sig. Det är klart att det finns uppsidor, definitivt.
Annars skulle ju alla de husen också byggas i betong, så är det ju”.
implementeras i befintligt byggsystem: ”Jaha, jag har ingen aning. Är det så så är
det ju bra”.
osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Ja så kanske det är, jag törs inte svara.
Men det kanske är så, det borde vara så. Det är alltså mindre fukt i trä än i betong?”
Ja det är ju liksom, bygger
du trä ute eller inne.
”Ja!”
Kan du bygga i
en fabrik så regnar det inte eller snöar, men bygger du ute så finns det risk att det
regnar.
”Ja precis,
men då måste man ju bygga hela modulen inne. Lite som Lindbäcks stuket då.
Betongbyggande förekommer väl också i fabrik men då är det väl mera element som
görs. Och inte hela lägenheter direkt”.
lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Ja, det låter ju
rimligt”.
9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”I och med att det är lätt att
komma igenom trä då? Ja i alla fall genomföringar blir ju definitivt enklare och även
att fräsa in om man skulle behöva göra sådana saker”.
10. Enkla infästningsmetoder: ”Ja”
11. Inga kostnader för uttorkning: ”Ja det är ju betydligt högre de första åren i en
nybyggd kåk, det drar rätt mycket mer energi just på grund av uttorkningen i en
betongkåk”.
12. Lämpligt för vinterbygge: ”Lämpligt för vinterbygge, på vilket sätt är det det?” Ja
men om man tänker att gjuter man betong på vintern så är det lite riskfyllt, i och med
att det kan vara -20 grader den dagen, där är trä enklare än betong. ”Just det, för
platsgjutning”.
92
BILAGA 9
BILAGA 9. MAILINTERVJU MED SYSTEMLEVERANTÖR 1
Systemleverantör 1, Försäljningschef, Martinsons AB. Mailintervju den 17 november 2015.
Upplever ni en svårighet att arbeta med byggherrar som föredrar
totalentreprenader?(t.ex. vid uppförande av flerbostadshus)
”Det är så här, Martinsons har idag ingen möjlighet (läs: organisation) att ta på sig ett helt
flerbostadshus som totalentreprenad. Tyvärr tar då t.ex. Skebo det som förevändning för att
säga att ”vi får inga anbud från träbranschen”, istället för att tryca på till riksbyggarna att
”vi vill bygga ett trähus”. Då blir de tvungna att vända sig till t.ex. oss för att få in ett anbud.
För vi kan ju lämna en totalentreprenad på vår stomme, även inkl montage och
montagekompletteringar, men vi tar inte på oss att ansvara för grundläggning och övriga
underentreprenader såsom Vent, El, Målning och VVS.”
Använder ni er någonsin av importerat virke?
”Nej, aldrig. Vårt virke kommer från ca. en radie på 12 mil runt våra sågverk.”
Skulle ni påstå att träbyggande gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen? I
så fall, på vilket sätt?
”Självklart så gynnar det skogsindustrin, i första hand för avsättning för varorna men också
för att debatten om och kring träbyggandet och dess positiva effekter för miljön gör att det
totalt blir ett ökat intresse för trä. Det ger större efterfrågan = större produktion = nya
investeringar = fler arbetstillfällen.”
Ser ni en större marknad för ert byggsystem i södra Sverige än i norra delarna? Om så,
varför det? ”
I så fall för att marknaden totalt är större i södra Sverige. Men också om man ser till vårt
byggsystem för bostäder med en hög prefabriceringsgrad från fabrik så hamnar vi i en lite
högre prisklass”
Vad tror ni krävs för att Martinsons ska uppföra fler flerbostadshus och andra
byggnader i Skellefteå?
”Som jag beskrev tidigare, vi behöver byggherrar, både kommunala men också privata, som
ställer krav på byggentreprenörerna att de vill ha stomförslag i trä.”
Vad tror ni kommer att krävas för att öka träbyggandet?
”En fortsatt beskrivning och utbildning i hur klimatsmart det är att välja trä som
byggmaterial. Det ersätter inte alltid stål och betong men kan användas i mycket större
utsträckning än idag. Notera att bägaren är full när det gäller CO² utsläppen för den planet
vi lever på.”
Vad har ni för erfarenhet av väderskydd vid montage på byggplats?
”Vi har ett egenutvecklat väderskydd som vi använder så fort vi levererar element med hög
prefab-grad, d.v.s. där skivor och isolering är på plats.”
Om ni fick säga några ord gällande arbetsmiljön vid ert byggsystem för flerbostadshus,
vad skulle ni säga då?(Bra/dåligt, jämfört med andra material osv)
”Det går inte att jämföra, skillnaden är jättestor till vårt byggsystems fördel.”
93
BILAGA 10
BILAGA 10. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED
KOMMUNREPRESENTANT 1
Kommunrepresentant 1, Arkitekt och tekn. doktor, Skellefteå kommuns planavdelning.
Intervjun hölls den 15 september 2015 på kommunhuset Hjorten och varade 34 minuter.
Kommunrepresentant 1 arbetar som arkitekt på Skellefteå kommuns planavdelning och har en
aktiv del i träbyggnadsstrategin och är den som pratar om Skellefteås träbyggande när
Skellefteå ombeds att berätta om det vid olika tillfällen.
Skellefteå kommun har antagit en träbyggnadsstrategi med två huvudmål. Skellefteå kommun
ska verka för träbyggande, de ska se till att det byggs mer i trä i Skellefteå och öka intresset
för träbyggande i andra delar av Sverige och världen. Dessutom ska Skellefteå kommun synas
och få erkännande för att de bygger i trä.
Men arkitekten på Skellefteå kommun menade att träbyggnadsstrategin inte har
implementerats så som projektgruppen bakom strategin hade hoppats på men anser att
”mycket av det som byggs, om man nu pratar om det moderna industrialiserade träbyggandet,
byggs ju här uppe och skickas ju sen hit och dit till hela landet och världen så om räknar in
Piteå i någon sorts stor-Skellefteå så är det ju en 70 % av allt som byggs som byggs här.”
Dock ansåg arkitekten att det byggs för lite träbyggnader i Skellefteå för att få någon fart på
träbyggandet. Arkitekten påpekade att ”om man då pratar med våra industrier så är det ju så
att de tjänar ju mer pengar på att bygga där man tjänar mer pengar på att bygga […] vi
behöver ju att det byggs hus hela tiden i Skellefteå eller trähus för att visa att vi ligger i
framkant hela tiden men våra företag tjänar mer på att bygga någon annanstans, typ södra
Sverige [...] folk betalar mer, och den är lite knivig faktiskt.”
Arkitekten på Skellefteå kommun ansåg att kommunens allmännytta inte alls är intresserade
av att bygga i trä men sade att ”det tror vi är en mognadsfråga. Dom var ju konkursmässiga
där någon gång på nittiotalet och sen byggde de ingenting överhuvudtaget på femton år och
sedan har de ju nu börjat bygga och bygger utav bara attan”. Arkitekten menade också att
när allmännyttan nu har börjat bygga igen så väljer de att bygga med traditionella material i
stället för trä och menar på att allmännyttan kan känna sig osäkra till att bygga med trä.
Skellefteå kommun ska finnas till för alla och arkitekten menade att det är svårt att profilera
sig som en träbyggande stad, ”det är ju inte så att vi vill liera oss alldeles för mycket med
träbyggnadsindustrin heller. Utan vi är ju en kommun, vi är till för alla i kommunen […] så vi
måste ju balansera lite lagom positivt där då. Vi kan ju absolut fara på samma saker och
prata om samma grejer och så men […] vi vill ju inte heller på något primitivt sätt förbjudas
och hämnas, […] att man måste bygga i trä”.
Skellefteå kommun är ett attraktivt besöksmål för studieresor med besök ungefär en gång i
månaden. Kommunen kan visa upp sin träindustri och de referensobjekt som finns. I
dagsläget har Skellefteå kommun ett mål att öka antalet invånare vilket kräver att staden ses
som attraktiv, arkitekten menade att träbyggandet kanske inte är det enda man ska trycka på,
”träbyggande är ju bra och viktigt och hållbart och allting och så förstås men det kanske inte
är det enda viktiga i världen. Det är kanske inte det som är mest avgörande om du kommer att
flytta hit eller inte?” Arkitekten menade också att
94
BILAGA 10
”det finns någon sorts gräns för hur starkt vi faktiskt vill profilera oss också. Om man ser till
kommunen som helhet, så kanske man kan säga att där har vi kanske lyckats rätt bra och
kanske inte vill lyckas så fantastiskt mycket bättre heller”.
Arkitekten berättade även om hur träbyggnadsstrategin togs emot när den antagits, ”Först
blev det ju mycket större genomslag än vi trodde. Vi hade […] en liten releasefest här och då
var det ju väldigt livat och från centralt håll blev Svensk betong så rädda så de kom ju upp
och hade ett personligt möte med kommunalrådet [...] där vi då i träbyggnadsstrategin pratar
om att vi kanske skulle kunna öka den här andelen på typ 6-7% upp till 15 eller 20 %
någonting lät det ju på Svensk betong som att […] 100% av allt byggande kommer vara av
trä i framtiden [...] Så de hade ju en helt annan tilltro till den här strategin än vad vi hade”.
Vidare sade arkitekten att ”Vi tror inte att det är liksom trä mot betong så där utan vi tror att
det är modernt byggande tillsammans. Och det kommer att innebära större andel trä för att
det har egna fördelar som det klarar sig utan subventioner. Men jag menar att betong
kommer också att behövas och annat kommer också att behövas framöver”.
När det gäller att betrakta en byggnad som en träbyggande står det i träbyggnadsstrategin att
”en träbyggande består av betydande delar” något som enligt arkitekten innebär de bärande
delarna i konstruktionen. Men i övrigt kan det vara svårt att klassificera byggnaden vilket har
lett till att Skellefteå kommuns fastighetsavdelning har påbörjat ett arbete där de tagit fram en
checklista för att visa på vilka delar i byggnaden som man har valt trä.
De vanligaste hindren som arkitekten mött när det gäller träbyggande är okunskap och
osäkerhet när det gäller träbyggande hos byggherrar och ibland tillhörande finansiärer.
Arkitekten menade att dessa aktörer går på magkänsla och tidigare erfarenheter vilket inte
leder till att de testar nya metoder som träbyggande då de kan anse det vara osäkert.
Arkitekten sade att träbyggandet inte är tillräckligt utspritt ännu vilket gör att byggherrar kan
uppleva byggmetoden som osäker vilket kan bidra till att finansiärer inte är särskilt
intresserade av träbyggnadsprojekt. Arkitekten sade om finansiärer att ”de är ju intresserade
av pengar, det är ju det finansiärer gör […] Och därför är de intresserade av bra affärer och
därför vill de ju minimera riskerna med dåliga affärer”.
Arkitekten tror att en lösning på osäkerheten kan vara att bygga mer referensobjekt som kan
visa på att träsystem inte är en osäker byggmetod. Att referensobjekten kan visa att de inte
brinner ner eller rasar ihop. Arkitekten menade att det finns för få trähus som är uppförda, det
finns mer traditionellt byggda hus och de moderna industrialiserade träbyggnaderna har inte
stått så länge som traditionellt byggda hus har gjort.
De tre vanligaste frågorna från byggherrar som arkitekten stöter på när det gäller träbyggande
är associerade till buller, brand och underhåll. ”Och vi har ju svar på alla de här frågorna.
Men det är ju bara det att vi måste ju ändå tala om det för folk vet ändå att en stålbalk
brinner ju inte och en träbalk brinner ju” sade arkitekten. Men arkitekten upplever ändå inte
att mer distribution av information om träbyggande skulle förändra saken utan menade att det
saknas en vilja till att ta till sig informationen från byggherrarnas och finansiärernas sida.
Arkitekten sade även att ”det är ju liksom inbyggt i det kapitalistiska systemet på något sätt
att […] man tar inga risker och därför så vet jag egentligen ingen annan väg framåt mer än
fantastiskt många referensobjekt”.
95
BILAGA 10
Arkitekten ser även att det kanske kommer att krävas tydligare politiska och
marknadsmässiga signaler när det gäller bland annat redovisning av livscykelperspektiv för
att öka det hållbara byggandet där träbyggande har en del.
Arkitekten menade även att när byggherren diskuterar byggnadsmetoder med av dem
vanligtvis anlitade entreprenörer så rekommenderar entreprenörerna en byggnadsmetod som
de är vana vid och därmed är duktiga på. Det finns etablerade relationer i byggbranschen som
upprätthålls och leder till att befintliga och traditionella metoder bevaras. Arkitekten menade
att entreprenörer som har en stark koppling till betongbranschen ställer sig främmande till en
vidsynthet och att testa nya saker. Entreprenörerna har ett visst ekonomiskt incitament till
detta fortsatte arkitekten vilket minskar chanserna för byggherrarna att testa trä som en
byggmetod, ”kunskapen finns inte och liksom öppenheten att kunna ta till sig kunskap finns
inte och även om öppenheten att ta till sig kunskap skulle finnas så har man ju dåliga
kompisar dessutom då”.
Som drivkrafter för träbyggandet tog arkitekten upp ”vikten och tiden och pengarna. Alltså
säg att du är i något läge där du helt enkelt, du får inte stänga av flera kvarter mitt i stan i
flera månader i sträck och gjuta någonting på plats utan du måste göra någon sorts
blixtkrigsoperation och där är det ju jättesmidigt att komma med färdiga moduler eller
färdiga volymer influgna”. Vid påbyggnad av befintliga byggnader har trä en fördel då det är
ett relativt lätt material samt att det går snabbt att montera menade arkitekten. Arkitekten
ifrågasatte även hur stor fördel det är för trä när det gäller miljöfotavtryck, det är ju positivt
men arkitekten sade att ”när det kommer till kritan då tror jag att ekonomiska argument ändå
är större”.
Arkitekten sade att träbyggnadsstrategin förhoppningsvis kan vara en drivkraft och ”kan fräsa
ner trösklarna litegrann” när det gäller hinder. Den är riktad internt inom Skellefteå
kommuns företag och koncerner och kan leda till att det blir lättare att prata med olika
styrelser i de olika företagen. Det är ett politiskt beslut att de ska prövas att bygga mer i trä.
Strategin ger även ett fokus då träbyggande tas upp i möten med exploatörer. I Skellefteå
kommun tar Kommunledningskontorets avdelning Mark och exploatering första kontakt med
exploatörer och ”då plockar de gärna med sig någon av oss och då har vi med den här och
sticker åt dem en sådan här åt dem och då får de ju liksom se den här att ja just det, folk har
svarat på det här med buller och brand och underhåll och sådant här på något sätt. Så det
kanske ändå ibland ger genomslag och ibland inte men vi jobbar ju med det litegrann som ett
pedagogiskt material också så.” berättade arkitekten
Projektgruppen bakom träbyggnadsstrategin arbetar med att ytterligare införa
träbyggnadsstrategin genom möten med styrelser i byggande bolag och nämnder. Det är inte
utfört ännu då de inte har hittat något bra sätt på hur det ska utföras. Arkitekten menade att
med fastighetsavdelningens arbete med checklistan ska de kunna göra någon
erfarenhetsåterkoppling av deras arbete med träbyggande och fortsätta därefter. Arkitekten
säger att arbetet är relativt klart och tror sig kunna presentera under hösten.
När det gäller framtiden för träbyggandet sade arkitekten att ”det är mycket i framtiden i ett
längre perspektiv som talar för ett ökat byggande i trä men det är väl det här […] med
framförallt med klimatet och i ett längre perspektiv svårt att neka till det. Men […] vikt och
ekonomi på andra sätt och gör man rätt, jag menar en stomme kräver ju inte särskilt mycket
underhåll. Och vi ser ju som jag beskrev tidigare här också en framtid där vi umgås med
96
BILAGA 10
varandra. Världens högsta trähus bör rimligen behöva några betongvåningar här och var för
att liksom hålla någon sorts vikt i alla fall och så där”.
Under projektet Trästad 2012 arbetade Skellefteå kommun med en heltäckande strategi för
hållbart byggande istället för en separat träbyggnadsstrategi, något som man nu har gått ifrån.
Arkitekten menade att det valet gjordes då man ansåg att träbyggande inte är det enda sättet
att bygga hållbart. ”Vi har starka anledningar att bygga i trä men det ska vi inte låtsas att det
bara är för att det är det enda sättet att rädda världen. Utan det blev tydligare ju mer vi
jobbade med det här att det här är faktiskt en politisk produkt. Det är liksom flera
anledningar. Visst det är bra för miljön men det handlar också om skattepengar och
arbetstillfällen i Skellefteå kommun och det handlar om väldigt många andra saker med
träbyggandet förstås. Och då tyckte vi att det hållbara byggandet borde få förtjäna ett eget
race, det vore hederligare faktiskt”.
Träbyggnadsstrategin ses nu som underordnad till strategin för hållbart byggande, det ska
byggas hållbart och ett sätt att göra det är att bygga med trä.
Arbetet med strategin för det hållbara byggandet har enligt arkitekten tappat fart och
stagnerat, det kräver mer arbete men det är tjänstemän som arbetar med det och de har andra
uppdrag också vilket gör det svårt att hitta tid till allt.
När det gäller detaljplaner och byggnadshöjder tar Skellefteå kommun hänsyn till att en
träbyggande kan få en högre total byggnadshöjd. Arkitekten är dock tydlig med att påpeka att
begreppet byggnadshöjd är svårt att greppa, ”vi vet inte vad som är bästa sättet att reglera det
idag för vi vet inte vad det betyder ens det vad vi skriver. Vi vet inte ens vad det betyder om en
vecka heller”. Arkitekten sade att det finns politiska signaler att planavdelningen aldrig får
göra en plan som diskvalificerar träbyggande vilket både kommunalråd och bygg- och
miljönämndens ordförande har varit tydliga med. Arkitekten säger att ett sätt att lösa
problemet är att skriva våningshöjder i detaljplanen, vilket dock kan få följdorsaker då
grannar inte får veta byggnadens totala höjd.
Arkitekten ser problem med samordning nationalt när det gäller träbyggande. När det
anordnas evenemang i tillexempel Växjö kan de mycket väl krocka med event som anordnas i
Skellefteå vilket arkitekten anser slösaktigt och inte bidrar till att förbättra arbetet med
träbyggande.
Byggandet i Skellefteå har ökat väldigt påtagligt. Arkitekten menade att det är något som
Skellefteå kommun inte är vana vid, ”för några år sedan var vi inte vana vid att folk ville
bygga överhuvudtaget. Och nu är vi inte vana vid att folk slåss om samma tomt”.
Arkitekten menade att Skellefteå kommun som markägare bör kunna ställa högre krav på
exploatörer. Arkitekten såg även att det som etablerar sig i staden bygger dyra lägenheter nära
vattnet med en målgrupp på 55 år vilket ger störst återkastning för finansiärerna menade
arkitekten. Vilket kan vara svårt för Skellefteå kommun då det krävs ett större utbud av
boende för att attrahera och öka invånarantalet. Men arkitekten sade att ”sen är det så att just
nu är det faktiskt sådant tryck att det byggs, just nu byggs faktiskt allting, det byggs billiga
små hyresrätter det byggs dyra bostadsrätter det är ju förstås slagsida på dyra bostadsrätter
men det byggs ju i alla fall allting och det byggs dyra hyresrätter också så men det är väl inte
jätteefterfrågat. Men det blir ju lätt dyrt”.
Arkitekten menar också att Skellefteå kommun börjar se till en integrationsfråga då många
som kommer till Sverige från andra länder är ungdomar i tjugoårsåldern, vilket kommunen
anser krävas för att öka invånarantalet. Nackdelen är att det finns för få bostäder. Arkitekten
97
BILAGA 10
sade att ”det finns både ett stort behov och […] inte alls lika stor produktion, men en
produktion finns men den är inte tillräcklig på något sätt. Varken för marknaden eller för
behovet”.
98
BILAGA 11
BILAGA 11. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED
KOMMUNREPRESENTANT 2
Kommunrepresentant 2, byggnadsinspektör och energioch klimatrådgivare, Skellefteå
kommuns bygglovsavdelning. Intervjun hölls den 20 oktober 2015 på kommunhuset Hjorten
och varade 1h 21 minuter.
Kommunrepresentant 2 arbetar som byggnadsinspektör på bygglovsavdelningen vid
Skellefteå kommun och är involverad i arbetet med träbyggnadsstrategin bland annat som
kontaktperson och fördelar frågorna som kommer in till kommunen till de övriga som arbetar
inom projektgruppen.
Skellefteå kommuns mål med träbyggnadsstrategin är att öka andelen trä i byggandet.
Den skillnad som byggnadsinspektören har upplevt att träbyggnadsstrategin har inneburit är
att kommunens bolag har börjat titta mer på trä och att det har blivit mer styrt. Men sedan
sade byggnadsinspektören att ”men sedan så vet jag inte om det byggs mer i trä för att det
finns en träbyggnadsstrategi. Utan man måste börja motivera varför man inte bygger med
trä”.
Strategin är ett dokument som på ett sätt förenar politiken med bolagen och visar på en vilja
och en riktning. Sedan har olika bolag tagit åt sig mer än andra menade byggnadsinspektören.
På frågan gällande hinder för träbyggande svarade byggnadsinspektören ”entreprenadform är
ett stort hinder[…] Sedan så hör man ju att det är för dyrt, att det fortfarande är för dyrt att
bygga med trä. Och det beror väl litegrann på hur man räknar tänker jag mig, att där finns
det ett hinder. Sedan så är det fortfarande så att det finns etablerade relationer […]Har man
en etablerad relation så är det lätt att lägga sig lågt för att man vet att man får flera jobb. Det
går inte att konkurrera liksom med ett betonghus när man kan lägga sig så lågt”.
Skellefteå kommuns allmännytta Skebo menade byggnadsinspektören vill bygga med
totalentreprenad men träsystemleverantörerna bygger endast på generalentreprenad vilket
leder till att Skebo inte få ett anbud på trästommen vilket gör att entreprenadform blir ett
hinder. Byggnadsinspektören menade att husen som byggs i Skellefteå inte är högre än att trä
är ett alternativ men ställer sig samtidigt frågan varför det inte förekommer mer
kombinationer av betong, trä och stål. Byggnadsinspektören menade att ”men sedan när väl
materialvalet ska till så har ju träet fördelar. Så klart. Men tyvärr är det ju så för att det ska
bli ett träprojekt så måste man ju tänka trä tidigt för annars får man inte ut fördelarna med
det. Jag tycker att det är så viktigt, bara för att du bygger ett trähus blir det ju inte hållbart
heller. Det är ju viktigt att ta ett helhetsgrepp”.
När det gäller drivkrafter för träbyggande sade byggnadsinspektören att ”hållbarhetsmässigt
så är det ju det är klart det bästa materialet. Utifrån att det tar mindre resurser i anspråk,
alltså under hela livscykeln[…] upplevelsen av trähuset[…] att man ska få flera stommaterial
på marknaden som är konkurrenter. Det är också en drivkraft […] Sedan i Skellefteå
kommun, om man pratar liksom bara här, så är det ju så att träråvaran har vi. Och vi har
flera företag som jobbar med detta att använda material liksom på hemmaplan. Det gör
kommunen rik”.
När det gäller vad som kommer att krävas för att öka träbyggandet tror byggnadsinspektören
att det kommer att krävas information och en dialog med de kommunala byggande bolagen.
Byggnadsinspektören tror att det finns en rädsla bland dem att bygga i trä och att det kommer
att krävas mod för att de ska våga ta steget. Men Skellefteå kommuns fastighetsavdelning
99
BILAGA 11
bygger mycket i trä och där tror byggnadsinspektören att de kommer börja titta på
kombinationer av byggnadsmaterial och ta till vara på materialens egenskaper för att förbättra
byggandet. De har även börjat arbeta med att de ska motivera varför de inte väljer trä eller
varför det väljer trä och vad som gör att de väljer trä i specifika delar av byggnaden.
Byggnadsinspektören menar att det är ”ett sätt att förstå hur de resonerar och kanske hjälpa
dem att hitta argument att välja om”.
Där mod saknas sade byggnadsinspektören att det ”kommer att krävas […] en styrning. Om
det nu är detta som kommunen vill. Ett pek med hela handen, att det är dags […] lite
lobbning […] åka på lite resor, låta folk träffas i olika sammanhang och visa liksom på att
det faktiskt finns sätt att lösa alla de här hindren som många tror finns”.
Lokala träindustriföretag som Martinson med en egen byggteknik tjänar mer pengar på att
bygga i södra Sverige än på hemmaplan sade byggnadsinspektören. Byggnadsinspektören
fortsatte ”men sedan vet jag inte om det är en uttalad strategi från dem utan de har inte
räknat på jobb här för det har inte passar dem. Så tror jag att de skulle svara. Men jag menar
det att det är klart att, där pengarna finns att hämta, självklart ska företagen sikta på det.
Men sedan har vi väl litegrann att göra där också att vi hoppas ju på något sätt att de vill
bygga liksom ett manifest här hemma också. Att satsa litegrann på Skellefteå, för den goda
viljan och inte stirra sig blinda på kronor och ören”.
Byggnadsinspektören tror att det finns en efterfråga från byggherrar om ett mer hållbart och
miljövänligt byggande men ställer sig samtidigt frågan vem som styr,”För jag tror att om
konsumenten får välja så vill man bo i ett vackert hus. Man vill såklart bo billigt men det är
viktigt med hälsa och det är viktigt med hållbarhet även om man kanske inte kan ta på det så
skulle det kännas skönt tror jag för väldigt många att veta liksom att det här är ett A++hus
som jag bor i. Det har ett värde. Men jag tror att byggherren i dag lyssnar på konsumenten
men sedan tror jag att det packas ihop och liksom bakas ihop och tillslut så blir det inte
riktigt där. På grund av att man får in anbud och det blir lägre priser, man bygger
traditionellt ändå. Och då kanske de traditionella har skruvat upp litegrann, man bygger lite,
lite bättre. Så det känns som att den som styr marknaden kanske inte är konsumenten utan det
kanske mera är entreprenören”.
Som det är i Skellefteå just nu finns inte tillräckligt många bostäder för att privatpersonen ska
kunna välja och vraka och då kan byggherrarna på ett annat sätt styra bostadsmarknaden och
låta ekonomin styra på ett annat sätt. Men byggnadsinspektören menade att om människan får
bestämma och det hållbara alternativet inte är dyrare, eller bara lite dyrare, än ett traditionellt
alternativ så börjar det svänga åt att många börjar välja det hållbara. Byggnadsinspektören
sade att ”men sedan kan jag också tycka att det finns ett ansvar, i alla fall hos allmännyttan.
Att gå före och visa konsumenten vad de vill. Eller att de får liksom ett mervärde för en del
kanske inte förstår.”
När det gäller anledningen till att träbyggnadsstrategin inte har implementerats som
projektgruppen och politikerna hoppats på tror byggnadsinspektören att det beror på många
saker. Byggnadsinspektören sade att ”det är kanske lite otydligt, alltså det räcker ju inte bara
att ta fram en strategi. Någon måste liksom vara drivande i den. Och någon uppifrån. Det
räcker ju inte att vi tjänstemän är och pratar om det utan det måste komma från politiker.
Men sedan är det också så att vi är ju i någon slags expansionsfas i Skellefteå. Vi ska toktrycka ut allt möjligt, det är förskolor, det är bostäder. Kanske att man inte riktigt hinner med
heller. Utan det gäller liksom att det är snabbt och det är billigt”.
100
BILAGA 11
Byggnadsinspektören ställer sig lite frågande till varför det ska behövas en strategi för att öka
träbyggandet då materialet i sig borde vara självsäljande då det är ett så pass bra material.
Byggnadsinspektören menade att träbyggande inte ska tvingas fram utan det ska lösa sig
självt men samtidigt kan man fråga sig varför det inte ökar. ”Det är ju det som är de här
hindren, och det är ju frågan. Det känns som att man skulle behöva, det är någon
nyckelfunktion där. Om det är upphandlingsformer eller om det är kostnader. Jag vet inte.
Kanske att det är någon, affärsrelationer, upphandlingsformer och kostnader. Där
någonstans”. Men samtidigt så finns det en politisk vilja att öka andelen trä i byggandet då
marknaden inte har löst det själv. Att aktörer i byggbranschen har uppfattat
träbyggnadsstrategin som att allting ska byggas i trä är något som byggnadsinspektören har
upplevt. Byggnadsinspektören sade ”jag tror ju inte på det, jag tror på… rätt material på rätt
plats. Jag tror att kombinationen kanske är vägen fram. Kan vi liksom hjälpas åt så kan vi få
både mer hållbara byggnader och mer spektakulära byggnader liksom. Trä kan skjuta i
höjden och det kan hängas liksom på saker på betonghus. Det är ganska slätstruken
arkitektur i Skellefteå. Känns mer spännande om man får kombinera material”.
Byggnadsinspektören ser inte riktigt träbyggnadsstrategin som någon drivkraft utan menade
att en drivkraft ”kommer ju från ett studiebesök eller ett samtal eller en, alltså man har
kommit över liksom någon slags information som man vill testa”. Men byggnadsinspektören
tycker att det är bra att politiker är tydliga med vad de vill och ”i träbyggnadsstrategin blir
det ju tydligt att vi vill öka andelen trä i byggandet i Skellefteå. Och det gillar jag, när
politiker liksom går in och styr så på så sätt så är dokumentet bra och en drivkraft för att det
är en politikervilja”.
Träbyggnadsstrategin kan även bli till ett hinder menade byggnadsinspektören då
entreprenörer som NCC och Peab kan sätta sig emot och ifrågasätta strategin då de hellre gör
som de alltid har gjort och fortsätter med betongbyggnad.
Byggnadsinspektören sade att ”jag har hört det att de tycker ju att det bara är problem med
liksom att bygga i trä. Det passar inte och det rör på sig och nu har ju NCC tillexempel ett
system, ett betongsystem. Så det är klart att, de bygger ju i trä också. Men de tycker ju att
systemet funkar bättre, men det är ju för att de är vana att jobba med det och för att de har en
ledning som styr mot det”.
Byggnadsinspektören berättade att byggreglerna kommer att ändras, det är i dagsläget
diskussioner om man inte bara ska ställa krav på byggnadens driftskede utan även på
byggfasen och dess energianvändning. Byggnadsinspektören menade att det kan komma att
bli svårare att gjuta in elslingor i betongen för att det ska torka fortare, vilket kommer
innebära att träets fördelar blir ännu större. Byggnadsinspektören tror på det industriella
träbyggandet men upplever att nödvändiga lagändringar går långsamt innan de blir
realiserade.
Sammanställning av kommentarer till tabell med drivkrafter och hinder.
Hinder
metoder: ”Ja men det är både ja och nej. Jag tror att i det stora hela men sedan är
man beredd att prova små nyheter. Men i det stora hela så får man liksom ekonomi i
att göra som man alltid har gjort. Ja det stämmer väl hyffsat med min bild”.
101
BILAGA 11
och konstruktörer: ”Ja det tycker jag fortfarande att det gör. Jag tror att det i vissa
led har tillgodogjort sig mer än andra, vissa tycker inte att de behöver och vissa har
tagit till sig det de tycker att de behöver höra för att säga ja eller nej. Men det finns
fortfarande ett stort informationsbehov”.
byggande: ”Ja vad ska jag säga om det där? Ja, jag vet inte[…] Svårt att säga om det
beror på byggprojektens natur […] så kan det väl vara”.
produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja, så är det ju eftersom det är ett
nytt material. Och det är väl kanske ett litet annat tänk, absolut. Men man måste ju
skilja på att bygga i trä och att bygga industriellt i trä. Så det är ju som natt och dag,
det är ju sjukt stor skillnad. Och att bygga liksom ett system, det byggs ju liksom på
fabrik. Det monteras ju bara. Och det är klart att […] tillexempel NCC, det finns ju
inte på kartan att de liksom skulle välja att vara totalentreprenör åt en
systemleverantör. Då har de ju ingenting att göra annat än projektledning. Eller
grunden […] Och att bygga i trä, det är så många delar. Jag menar hallar, där är det
ju fortfarande liksom traditionellt. Totalare eller generalare, där har du ju vissa skrån
som gör olika arbeten. Men det som är annorlunda är väl just det här med
vidareutbildning. Att du måste ha de som är kompetenta att jobba i materialet”.
invändigt: ”Jo, nej men […] så är det ju såklart. Vi har funktionskrav[…] Alltså när
man pratar om icke-brännbart material så är ju trä ett organiskt material som
brinner. Så där kan det ju komma ytterligare lagkrav men egentligen är ju lagkravet
samma men däremot blir det ju ytterligare, alltså, kravet ändras ju inte men det
kommer krävas en åtgärd. Men det där med sprinkler. Jag menar trä eller inte, det är
ju inte stommen som brinner. Det är ju materialet. Gardiner, soffor, alltså
inredningen. Men det finns ju i alla hus, oavsett stommaterial. Så om man pratar
boendesprinkler så borde det finnas i alla flerbostadshus. Punkt. Oavsett vad det är
för material[…] Och trä brinner ju men det är ju inte så liksom att träet bara tar eld,
bara så där det är utan det måste ju bli liksom tillräckligt varmt. Så det som brinner
är ju fortfarande inredningen från första början. Det finns en hel del att göra just
kring brand just eftersom försäkringsbolagen har gått ut och sagt att trä är skit. Men
det är inte det utan det är konstruktionsproblem. I Luleå var det en luftspalt och
cellplast som gjorde att det eskalerade. Och sedan när det pratas om i Eksjö, var det
väl, att trästaden brinner. Ja men konstigt, den var ju liksom från typ urtiden och
husen står tätt och det finns liksom ingen brandsektionering. Ja det är klart att det
brinner upp. Men dagens trähus har ju motstånd. Sedan är det ju också så att det är
till för att skydda liv, inte egendom. Och det kanske inte är så resurstänk i det. Men så
är samhällets krav idag på byggnader. Sedan förstår jag att försäkringsbolagen
kanske reagerar på att någonting brinner upp. Men sedan kan jag ifrågasätta, om det
brinner i ett betonghus. Det finns betong och armering, blir det varmt, vad händer då
med betongen? Den tappar sin hållfasthet, du kan mäta liksom att den fortfarande har
102
BILAGA 11
liksom samma egenskap, det är ett jättejobb att mäta det. Hur vet du att armeringen är
intakt vid varma temperaturer? Det finns liksom ingenting som säger att den stommen
är värd att bevara än en trästomme som har brunnit liksom. Så det finns en stor
informationsinsats att göra”.
6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Ja så är
det ju. Det är återigen rätt material på rätt plats”.
entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Det vet jag inte om jag håller med om. För
jag tror att arkitekter och konstruktörer lika gärna räknar på trä som de räknar på
stål och betong. Det är inte de som driver den utvecklingen. Men däremot
entreprenörer, och det har ju att göra med vad de är trygga och vana med att jobba
med. För jag menar att de ska ju ändå stå och betala liksom när de gör fel eller. Men
arkitekter och konstruktörer de tar nog sig an uppgiften. För det är ju inte mer
tidsödande att räkna på trä än stål. Det är samma uppställning”.
gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Ja, men så kan det ju
visst vara. Man gör upphandlingar, man köper liksom material från det man alltid har
gjort, man har förhandlat till sig bra priser och man fortsätter att göra det utan att
värdera. Alltså det är ju så, att kostnaden styr, så är det”.
innovationer: ”Mm, jo så kan det ju vara såklart. När allting bara håller och håller
och håller liksom. Och jag tror också att byggherrar är lite dåliga på att titta på
livscykelperspektiv. Har alldeles för kort avräkningstid. Och kräver att det ska
återbetalas mycket, mycket snabbare än vad det gör och då blir det ju ett problem när
man har både installationer och olika produkter. När man får längre och längre
livstid på dem så, måste man ändra sättet att räkna också”.
brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Ja, jo men det är ju så
att de negativa inställningarna får ju plats. Det blir ju liksom nyhetsgrej. Det blåstes
ju upp ordentligt det här med brand. Så självklart är det ett hinder. Och det hänger ju
ihop med information. Fortfarande och sedan är det ju så att, för att trä ska bli ett
akustiskt okej material så krävs det ju lite trix och fix med det eftersom det är lättare
och så. Men det går att lösa. Och det är ju inte byggherren som ska sitta och göra den
krångliga konstruktionen. Utan man behöver bara köpa att det har lösts. Men det är
klart att när det byggs upp, när det informeras att det har blivit, det är så dåligt och
det går inte att få liksom bra ljudmiljö och sådär så är det klart att man törs inte
chansa. Så det är absolut ett hinder, fortfarande. Även om vi har bra referensobjekt
ute i landet så är det fortfarande ett hinder”.
11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Nej. Det tror jag att vi är förbi.
Däremot så finns det andra hinder som är betydligt större”.
103
BILAGA 11
Drivkrafter
1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Mm, det är ju kanske inte
en drivkraft hos beställaren. Men det är en drivkraft hos kommunen. Att faktiskt ta
fram en träbyggnadsstrategi och visa sin vilja”.
2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Ja det är det.
Kommunerna går före. Och så hoppas vi att de privata hakar på. Men sedan vet jag
inte om det är så jag tycker att det ska vara. Jag kan tycka att trä eller inte, jag kan
tycka att kommunen ska driva hållbarhetsfrågan. Sedan tycker ju jag att det styr mot
mer ökat andel trä jämfört med alternativen betong eller stål. Sedan kan jag tycka
liksom att det privata, ska driva frågan om spektakulära, stora, häftiga byggnader.
Där det finns liksom pengar, vi ska inte ägna oss åt liksom sådana projekt. Utan där
är det kanske inte främst trä utan hållbarhetsfrågan som borde vara drivkraften för
kommunen i alla fall”.
3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Med
trä? Nej. Eller, ja alltså det funkar inte så ute på marknaden. Det är inte så att liksom
Skebo känner stolthet över Skellefteå trästaden och därför ska vi minsann skänka
barmhärtighetstanke, så tänker man inte. Men däremot så kanske liksom, det kan vara
kommunens, en av dem, drivkrafterna. Men jag tror att det kanske snarare är den här,
1, att arbetstillfällen ska stanna i kommunen och vill gynna industrin”.
4. Trä är ett miljövänligt material: ”Trä i sig själv är ett miljövänligt material. Sedan
så beror det ju litegrann på vad du gör med det, hur du behandlar det, vad du gör men
man kan inte komma ifrån att trä är organiskt och det växer och det är en
koldioxidfälla under hela sin livstid i skogen. Och sedan så tar man tillbaka det och
det liksom är ett slutet kretslopp. Det kan man aldrig ta ifrån det. Så är det. Men
sedan så kostar det ju såklart resurser när man ska börja bearbeta träet. Men i
förhållande till alternativen som finns idag, så skulle jag säga att det har stora
fördelar. Absolut. Sedan har vi ju inte sett vad som kommer i framtiden. Det kanske
kommer något fantastiskt material”.
ger en varm atmosfär: ”Ja det tror jag nog. Vi har en känsla, vi människor har en
känsla till trä som naturligt och varmt och sedan det här med att balansera fuktnivåer,
absolut det gör det. Det har en fuktbuffrande förmåga sedan så är det väl främst
ventilationssystemen som tar hand om överskottet av fukt. Men vi har den förmågan
oavsett om vi vill eller inte och det är en fördel för träet, absolut, för inomhusmiljön.
Det som är och som borde, det kanske kommer senare, som borde vara en drivkraft.
Det är ju att jobba med trä jämfört med att jobba med de andra materialen. Alltså
under byggtiden. Det dammar inte på samma sätt som betong gör, det låter inte lika
mycket om det, det blir inget eko, det är betydligt bättre arbetsmiljö. Eller har i alla
fall potential att vara det, sedan så kan man ju alltid hantera allting fel. Ja men alltså
motorsåg i trä behövs ibland, förhoppningsvis så ska det inte men att jämföra det med
att bila i betong. Så är det jättestor skillnad. Så jag tror att du som arbetare, så jobbar
man gärna med trä”.
104
BILAGA 11
implementeras i befintligt byggsystem: ”Jajjemen. Om man jämför, alltså
planelement, i ett sådant byggsystem så kan man lätt byta ut dem. Det som är,
skillnaden, det är ju att det kanske måste vara lite tjockare, eller för att kunna bära,
det kanske måste vara lite högre för att rymma ett bjälklag som klarar ljudnivån.
Absolut, det finns ingen skillnad, det är en vägg. Punkt”.
osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Ja. Det måste ju vara en enorm
drivkraft för en beställare. Jag skulle aldrig beställa något platsbyggt. Aldrig. Finns
inte på kartan. Alltså du har ju en fullständig fuktsäker process från alltså, första spik
till sista touch. Ja det föresätter ju att det inte regnar när man monterar det. Men då
har man ju också möjlighet att ha ett väderskydd. Nej det är en absolut drivkraft.
Kostar lite mer men du vet att du inte bygger in någon fukt sedan är det så här att jag
tror att fukt skulle få större utrymme informationsmässigt egentligen generellt. För att
jag tror att det finns dåligt utbredd kunskap om hur illa det är med fukt i byggnader.
Och stora delar av våra byggnader har fuktproblem. Och kanske inte alltid att det
beror på att man bygger in fukt under byggtiden men i många fall så tror jag att det
börjar så. Så det måste ju bara vara en drivkraft. Ja det vill jag tro. När jag jobbade i
Sundsvall, åt NCC, då sade de det att väderskydd i alla ära och arbetsmiljön och
tyvärr så går det inte mäta hur glad min gubbe är i kronor och ören utan det enda som
jag ser, sade han som var platschef där det är vad det här tältet kostar i kronor och
ören. Det är kostnader men inte det jag får för det. Så någonstans så är det ju så här,
vem ska betala för det? Det måste ju vara beställaren, men också arbetsmiljön. Man
måste dela på det på något sätt. Sedan tror jag att ju mer man börjar använda ett
väderskydd som kanske följer liksom både på höjden och kan följa hela byggnaden, så
kommer de också att sjunka i pris. Det finns ju inte så många alternativ på marknaden
idag så konkurrensen är ju inte så stor så då kan man ju ligga högt också. Men det
skulle liksom vara ett krav, samhällets krav, alltså. Det är ju det på ett sätt med
fuktsäkert byggande. Men det borde kanske vara tydligare om man verkligen vill ha en
förändring för många bygger ju bara med, fortfarande med presenningar, och är det
betonghus så låter man det regna bara. Nu har man ju liksom metoder att mäta fukt
men man gör stickprov, man mäter ju inte varenda millimeter på hela byggnaden”.
lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Ja, det måste
också vara en enorm drivkraft. När vi pratade med Skebo om det här så sa det att jo
men räntorna är så låga idag, att det här med kort byggtid, det tjänar inte vi så
mycket på. Men det finns ju andra värden med att ha en kort byggtid, okej liksom att
intäkterna kommer fortare för då kan folk flytta in i det fortare och så där men du är
ett störmoment under en kortare tid i en stad tillexempel. När man bygger stadsbyggd
miljö, alltså i stadskärnor, borde vara förbjudet att bygga platsbyggt eftersom det tar
så pass lång tid. Det är också en drivkraft. Det här är ju också, det är ju egentligen
inte kopplat till trä utan det är kopplat till industriellt byggande. Men då om man
pratar låg vikt så är det ju liksom så att trä har ju stora fördelar”.
9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar. ”I sent skede så att säga? Ja,
men så är det ju såklart. Helt klart. I industriellt träbyggande så blir det inga
105
BILAGA 11
ändringar. För det går inte. Nä men det är klart att det är säkert en drivkraft men
kanske inte det man bygger in i början när man ska i gång med att välja stomme”.
10. Enkla infästningsmetoder: ”Ja, det är ju så klart också sant men jag vet inte om det
är svårare för betong och stål. Så, och det är ju heller inte en drivkraft i början. Och
sedan är det ju så här att det är olika, men så kanske den här är uppbyggd. Det är
olika drivkrafter för olika personer, yrkeskategorier”.
11. Inga kostnader för uttorkning: ”Näe inte för industriellt träbyggande. Nej inte på
byggplatsen. Absolut”.
12. Lämpligt för vinterbygge: ”Ja det är det ju”.
Det byggnadsinspektören upplever som det största hindret är upphandlingsform. I övrigt
menade byggnadsinspektören att ”dels så är det ju för få aktörer på marknaden … man har
inte så mycket att välja på. Antingen så väljer man Martinsons eller också väljer man
Moelven. Alltså det är ju liksom dem. Eller också så väljer man Lindbäcks…du har inte så
mycket att välja på”. Byggnadsinspektören menar att det krävs konkurrens för att
leverantörerna ska vakna till.
Byggnadsinspektören menar att det finns lite konspirationstankar bland entreprenörerna och
upplever att de har en rädsla för att träbyggandet ska öka. Vilket byggnadsinspektören sade att
”det är ju någonting bra. Jag är ju glad att de är rädda. För det betyder att det finns en
marknad för trä. Men varför skulle de reagera annars? Annars är det väl bara att sitta lugnt i
båten. Ja men det här materialet kommer liksom att äta upp sig själv. Det kommer inte att
finnas, då behöver de ju inte göra någonting”.
Samtidigt blir byggnadsinspektören fundersam över varför motståndet mot trä är så stort, och
varför entreprenörerna inte samarbetar mer. Sedan har byggnadsinspektören upplevt att vissa
byggherrar som den kommunala allmännyttan har befintliga relationer med entreprenörer som
de ser till att vårda. Men samtidigt anser byggnadsinspektören att allmännyttan har en
beställarkostym som inte är utfylld. De har inte de resurser som krävs för att driva ett större
träbyggnadsprojekt då de bland annat har för få egna projektörer.
Byggnadsinspektören tog även upp hur Trästadsnätverket har fungerat nationellt och att de nu
ska arbeta med en webb-baserad plattform där olika aktörer i Sverige ska få den hjälp som de
behöver när det gäller träbyggande. I Skellefteå har alla involverade i trästadsprojektet ett
annat uppdrag vilket gör att det inte finns så mycket tid. Byggnadsinspektören menade att
”det är en styrka att vi är tjänstemän som jobbar med detta. Men sedan kan vi ju också tycka
att, vad är det vi ska göra?”. Byggnadsinspektören menade att de i projektgruppen gör lite
lobbyverksamhet och pratar med människor för att se om det är något som de kan hjälpa till
med, att de kan hjälpa byggherrar och andra som vill bygga i trä att få kontakt med rätt
personer med rätt kunskap.
Det finns en budget men det finns inget fastställt mål att fokusera på. Politikerna i Skellefteå
kommun har inte gett något specifikt uppdrag till projektgruppen men gruppen har ändå mål
som att verka för ett ökat träbyggande. Projektgruppen avvaktar för att se vad
kommunledningen vill. Skellefteå stads profil är lite otydlig upplever byggnadsinspektören
och det är svårt att veta vad man ska kommunicera. Med detta anser byggnadsinspektören att
det inte blir någon plattform och projektgruppen vet inte i vilken riktning som de ska arbeta
mot. Byggnadsinspektören sade ”vi är ganska många som jobbar med de här frågorna. Men
106
BILAGA 11
det är så otroligt utspritt, och den ena vet inte vad den andra gör. Vi skulle behöva en
projektledare för detta. Och kontinuerliga möten, att alla visste vad alla gjorde och enkelt att
hitta samarbetspunkter och så. För som det är så var det ju någon som hade någon
informationsdag för inte så länge sedan, om trä. Så vi är lite så här, jaha? Om vad då? Alltså
jättekonstigt att vi liksom inte var tillfrågade, men vi jobbar ju med träfrågor? Det händer
liksom saker utan att vi vet om det”. Detta arbete är något som projektgruppen har börjat med
och hoppas snart kunna få en klarsida på.
107
BILAGA 12
BILAGA 12. MAILINTERVJU MED KOMMUNREPRESENTANT 3
Kommunrepresentant 3, Kommunalråd, Skellefteå kommun. Mailintervju den 19 november
2015.
En del aktörer i Skellefteå menar att det är bättre att bygga på plats i stället för att
använda sig av ett industriellt träbyggande. Detta då ett platsbyggande ger
arbetstimmar i Skellefteå kommun istället för att lägga flertalet arbetstimmar i
tillexempel Piteå kommun, om det är Lindbäcks bygg som anlitas. Vad anser du om
detta? Ska Skellefteå kommun värna om arbetstillfällena i sin egen kommun eller är
det försvarbart att anlita företag från andra kommuner?
”Vist är arbetstillfällen viktiga i kommunen. Skellefteå har flera aktörer som bygger
industriellt, så det handlar nog mer om att Skellefteå företag måste vara med och lägga
anbud på byggprojekt som finns.”
Vissa aktörer menar att politikerna i Skellefteå med träbyggnadsstrategin menar att
allting ska byggas i trä. Vad har du att säga om detta?
”Nej det är inte alls så att vi menar att allt ska byggas i trä. När det gäller att bygga i trä så
finns det begränsningar vad trä kan användas till. Det som är viktigt är att vi i framtiden
andvänder fler matrialval än idag. Det är bra för miljön och det är bra för konkurrensen
inom byggsektorn. Idag i sverige så är det bara ca 10 % som byggs i trä vad gäller
bostadshus över 2 våningar.
Vad anser du vara den största drivkraften för träbyggande?”
”I Norrland så har vi den norrlänska senvuxna furan som är viktig ur förädlingssynpunkt.
Det skapar arbetstillfällen och exportmöjligheter för Sverige. Men sedan så är det
naturligtvis så att trä är det enda förnyelsebara materialet för byggandet som finns. Trä är
klimatneutralt om man ser det över en livscykelperspektiv. Från en planta som växer upp till
ett träd och binder Co2 för att förädlas till ett hus och kan återvinnas den dagen det rivs i en
värmeanläggning.”
Vad anser du vara det största hindret för träbyggande?
”Myter och okunskap om att det inte går att bygga moderna byggnader i trä.”
Skulle du säga att träbyggnadsstrategin överbygger hindren eller stärker drivkrafterna
för ett träbyggande?
”Både överbrygga hindren med information med ex på vad forskning- byggindustrin och
beställare har åstakommit de senaste 10 åren.”
Vad tror du kommer att krävas för att öka träbyggandet?
”Att miljöaspeken, klimatet får ett större utrymme i framtidens byggande. Europas länder och
Sverige efter beslut i Eu på sig att till år 2050 bli nollnetto utsläpp av koldioxid. Detta beslut
riktar sig till jordbruk, transporter, industrin och inte minst till byggandet. Med det så behövs
mer riktlinjer av regering och riksdag hur vi ska klara att bygga det hållbara samhället
genom ett stort intryck men litet avtryck gentemot våra kommande generationer.”
108
BILAGA 13
BILAGA 13. SAMMANFATTNING AV ANALYS FÖR DRIVKRAFTER OCH
HINDER FÖR TRÄBYGGANDE I TABELLFORM
I denna bilaga återfinns analysmodellen i tabellform som redovisar vilka drivkrafter och
hinder för träbyggande från litteraturstudien som berördes under intervjuerna. Detta både i
form av direkta frågor samt om respondenterna nämnt någon aspekt utan att de blivit
tillfrågade om det. I Tabell 13.1 återfinns en teckenförklaring och i Tabell 13.2 och 13.3
redovisas de drivkrafter och hinder för träbyggande som identifierats i tidigare forskning och
om dessa aspekter sedan tagits upp vid intervjutillfällena.
Tabell 13.1 Teckenförklaring
KATEGORI
UNDERKATEGORI
Ev. kommentar/mothåll
ü Symbolen visar att åsikten tas upp i teorin samt under intervju med
respondenterna
û Symbolen visar att åsikten tas upp i teorin men respondenterna uttrycker
en annan åsikt under intervjuerna
o Symbolen visar att specifik teori inte har tagits upp vid någon av
respondenternas intervjuer
- Symbolen indikerar om någon kommentar behövs för att förtydliga eller
förklara
! Symbolen indikerar om någon enstaka respondent inte hållit med om
något påstående från teorin
109
BILAGA 13
Tabell 13.1 Sammanfattning av resultat och analys gällande drivkrafter för träbyggande
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR BYGGBRANSCHEN
KONKURRENS OCH INTRESSE
o Ökad konkurrens ger bättre kostnadseffektivitet och ökad trovärdighet
ü Imponerande arkitektur ökar intresset
o Intresse finns hos konsulter och byggherrar
ü Uppfattningen om träbyggande verkar vara generellt mer positiv desto mer erfarenhet aktörerna har
ü Referensobjekt visar forskningsresultat och minskar den upplevda risken
LOKALA ANKNYTNINGAR
ü Ger lokala arbetstillfällen i skogsindustrin
ü Kan passa lokala byggnadstraditioner
ü Andelen träbyggande ökar i länder där fristående hus med trästomme redan uppförts
ü Närproducerat
Kommentarer och mothåll
! En respondent ansåg att träbyggande inte ger ökade arbetstillfällen så som marknaden ser ut idag.
- En respondent ansåg att betongbyggnad ger lika mycket arbetstillfällen
- Många respondenter ansåg traditionen vara viktig men några ansåg att det inte är tradition som styr
marknad utan det beror på annat
STATLIGT OCH KOMMUNALT BIDRAG
ü Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt
ü Miljöpolicys gagnar träbyggandet
Kommentar/mothåll
! En respondent ansåg att projekten driver frågan med våld och inte ser till hur verkligheten ser ut och
vad marknaden kan erbjuda
MATERIALEGENSKAPER
HÅLLBARHETSPERSPEKTIV
ü Bidrar till en hållbar miljö
o Mindre inverkan på naturen än traditionella byggmaterial som betong och stål
ü Binder koldioxid
ü Kan återanvändas
ü Kräver ingen hög insats av energi vid förädlingen.
ü Förnybart material
Kommentar
- Träindustrin bör visa mer på hur miljövänligt trä är
FYSISKA EGENSKAPER
ü Lätt material
ü Volymelement i trä kan relativt enkelt billigt transporteras tack vare dess låga vikt
ü Kräver mindre och billigare maskiner vid montage
ü Snabbt montage
ü Låga kostnader för ändringar och kompletteringar i ett senare skede
ü Enkla infästningsmetoder
ü Låg uttorkningskostnad på byggplatsen
ü Lämpligt för vinterbygge
ü Massivträelement kan implementeras i andra byggsystem
Kommentarer
- Transporter av volymmoduler anses inte miljövänligt
- Många av träets fördelar sågs inte som någon drivkraft utan något som snarare underlättar för
arbetet
- Planelement ansågs kunna implementeras i andra byggsystem men kanske inte helt ersätta
betongelement.
UPPLEVDA EGENSKAPER
o Träinredning minskar stressnivån för de boende
ü Balanserar fuktnivån inomhus och bidrar till en varm atmosfär
110
BILAGA 13
INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE
ü Trä lämpar sig för industriellt byggande
o Systemtänkande kan leda till positiv påverkan av produktionskostnaden
ü Industriell prefabrikation kan öka produktiviteten och säkerheten, minskar risk för inbyggd fukt
ü Prefabricerade element ger bättre arbetsmiljö och materialutnyttjande
o Lång planeringstid innan industrialiserad produktion minskar övergripande kostnader på
byggplatsen
Kommentar/mothåll
- Industriellt träbyggande är en stor och viktig drivkraft för torrt byggande
- Kan vara riskfyllt vid nederbörd vid montage
111
BILAGA 13
Tabell 13.3 Sammanfattning av resultat och analys gällande hinder för träbyggande
STRUKTUR I BYGGBRANSCHEN
KUNSKAPSBRIST
ü Det saknas kunskap och erfarenhet om träbyggande hos utförandeledet
ü Erfarenhetsåterföring vid traditionella byggprojekt är låg
FÖRÄNDRING
ü Byggsektorn är inte förändringsbenägen
ü Att införa träbyggnadssystem kräver förändringar
RELATIONER
ü Befintliga kontakter och relationer mellan entreprenörer och materialleverantörer
ü Byggherrar får endast information om den byggmetod som entreprenör/konsult föredrar, oftast betong
BEFINTLIGA METODER
ü Entreprenadform
ü Det finns få aktiva aktörer inom träbyggandet
o Byggsektorn lägger vikt på återvinning av material istället för att använda förnyelsebara material
ü Entreprenörer ser en risk med nya byggnadsmaterial
ü Snabba utvärderingar av innovationer är svåra att utföra
ü Platsbyggen ger liten möjlighet till att utveckla industriellt träbyggande
UPPFATTNINGAR OM MATERIALET
EKONOMI
ü Stommaterial väljs baserat på ekonomi, trä upplevs ekonomiskt osäkert
ü Höga underhållskostnader
o Höga initiala kostnader i träprojekt
o Träbyggnad kan inte testas i liten skala
FYSISKA BEGRÄNSNINGAR
ü Kortare spännvidd än betong och stål
ü Uppfattas ha sämre hållbarhet/stabilitet än traditionella material
ü Industrialiserat träbyggande ger liten möjlighet till varierad utformning
ü Träindustrin visar inte tillräckligt hur miljövänligt trä är
Kommentar
- En respondent ansåg att utvinnandet av råmaterial är dåligt samt att materialet transporteras över hela
landet
UPPLEVDA MATERIALEGENSKAPER
ü Brandsäkerheten upplevs osäker
ü Upplevs ha dålig akustisk prestanda
ü Träbyggnader upplevs ha en långvarig risk av fuktproblem
û Upplevs vara ett gammaldags material som inte passar för ett industriellt byggnadssystem
ü Negativa uppfattningar överskuggar de positiva aspekterna
o Uppfattning och intresse styr materialval snarare än fakta
û/✓ Konsulter, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer kan ha en negativ inställning till trä
Kommentar och mothåll
! Trä ansågs inte vara ett gammaldags material utan ett material med framtiden för sig.
! Negativa inställningar till trä återfinns hos aktörer men respondenterna ansåg inte att arkitekter är
negativa till trä.
LAGKRAV
ü Byggregler och lagar
ü Lagkrav ger dyra tekniska lösningar
o Regionala skillnader i tolkning av lag
112

examensarbete - Pure - Luleå tekniska universitet

Transcription

Similar documents

Vitbergets Dag

Se karta (pdf) - Skellefteå museum

Digitalt p-pass, instruktion med bilder (pdf, nytt fönster)

Informationsblad

Smultronställen - Destination Skellefteå

Program - Region Västerbotten

Lärare och sociala medier - Skellefteå kommuns bloggar

Vi söker kalkylator