Kallelse 2016-05-02

Transcription

Kallelse 2016-05-02

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Kommunstyrelsen
Plats och tid
KS-salen Utö
Måndag 2016-05-02, kl. 15.30
Justeringens
plats och tid
2016-05-11
Meeri Wasberg (S)
Ordförande
Anna Appelgren
Sekreterare
POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2
TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
2 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Föredragningslista
Ärende
Sida
120 Val av justerare .........................................................................................................3
121 Förslag om öppet sammanträde ...............................................................................4
122 Nya medborgarförslag. Bilaga 120.16.......................................................................5
123 Medborgarförslag: Förbättra busstrafiken mellan Vega och Gullmarsplan.
Bilaga 108.16 ............................................................................................................6
124 Budgetuppföljning mars. Bilaga 121.16 ....................................................................8
125 Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) Låt alla Haninges
barn idrotta. Bilaga 109.16 ......................................................................................10
126 Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om åtgärder för att motverka mäns
våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn. Bilaga 110.16.................................13
127 Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om projekt för fler bostäder åt
flyktingar. Bilaga 111.16..........................................................................................15
128 Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering av kommunens
verksamheter - De nyanlända och flyktingarna. Bilaga 112.16...............................18
129 Motion från Henrik Svensson (SD) om falloch skadeprevention. Bilaga
113.16 .....................................................................................................................20
130 Ny skola och aktivitetshus i Vega – riktlinjer för fortsatt arbete. Bilaga 114.16.......22
131 Remiss: Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge
kommun. Bilaga 115.16 ..........................................................................................24
132 Remiss: Miljöprogram för Huddinge kommun. Bilaga 116.16 .................................26
133 Planbesked fastigheten Vendelsö 3:1889. Bilaga 117.16.......................................29
134 Planuppdrag fastigheten Sundby 7:202 (Ornö). Bilaga 118.16 ..............................30
135 Nominering av borgerlig vigselförrättare. Bilaga 119.16 .........................................31
136 Meddelanden ..........................................................................................................32
137 Delegationsbeslut (Bilaga efter recit) ......................................................................34
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
3 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
120 Val av justerare
Förslag till beslut
1. ………… väljs till justerare.
__________
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
4 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
121 Förslag om öppet sammanträde
Sammanfattning
Enligt kommunstyrelsens reglemente § 28 bör nämnden ha öppet
sammanträde vid behandling av medborgarförslag om förslaget är
av allmänt intresse. Det åligger även kommunstyrelsen att enligt §
13 i samma reglemente att besluta om öppna sammanträden. Det
föreslås därför att kommunstyrelsens sammanträde är öppet under
de paragrafer som behandlar inkomna medborgarförslag.
Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutar
1. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten
under paragraferna som behandlar inkomna medborgarförslag.
__________
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
5 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
122 Nya medborgarförslag. Bilaga 120.16
Sammanfattning
När ett medborgarförslag har överlämnats från kommunfullmäktige
för beslut ska förslagsställaren erbjudas möjlighet att presentera sitt
medborgarförslag för kommunstyrelsen inför vidare beredning.
Nedan presenteras medborgarförslag som har överlämnats från
kommunfullmäktige till kommunstyrelsen.
KS 2016/194
Medborgarförslag Gör skogsområdet Söderby Huvudgård 2:1 till
naturreservat, inkom 2016-04-13
Underlag för beslut
- Medborgarförslag Gör skogsområdet Söderby Huvudgård 2:1 till
naturreservat
1. Medborgarförslaget lämnas till kommunstyrelseförvaltningen
för beredning.
__________
Expedieras: Akt
För verkställighet:
För kännedom:
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
6 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2015/584
123 Medborgarförslag: Förbättra busstrafiken
mellan Vega och Gullmarsplan. Bilaga 108.16
Sammanfattning
Vega Villaförening inkom 2015-12-03 med ett medborgarförslag
om att förbättra busstrafiken mellan Vega och Gullmarsplan.
Förslagslämnaren skriver att det just nu sker en stor inflyttning i
Vega och att den nya pendeltågsstationen kommer att trafikeras
först om några år. Förslaglämnaren önskar bättre förbindelser med
busslinje 810 mellan Vega och Gullmarsplan och efterfrågar en
åtgärdsplan innehållande förbättringar.
Förvaltningens synpunkter
Stockholms läns landstings trafikförvaltning har ansvaret för att
alla som bor i eller besöker Stockholms län har tillgång till en väl
utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Detta inkluderar
även busstrafiken till och från Vega.
Vega Villaförening har tidigare skickat en med medborgarförslaget
likalydande skrivelse till Haninge kommun och kommunstyrelsens
ordförande har svarat 2016-01-17, se bilaga.
Trafikoperatören Nobina, anlitad av landstingets trafikförvaltning,
remitterade 2016-02-04 ett förslag på trafikförändringar i
busstrafiken på Södertörn som innehåller förslag om nedläggning
av busslinje 810 och förslag om ny busslinje till Farsta strand.
Kommunens svar på remissen beslutades av kommunstyrelsen
2016-04-04. I remissvaret har kommunen utryckt starkt missnöje
med såväl remissprocessen som trafikeringsförslagen från Nobina.
Kommunen håller med förslagslämnaren och anser att det är viktigt
att det fortsätter att finnas en bussförbindelse mellan Vega och
Gullmarsplan, åtminstone fram tills Vega pendeltågsstation öppnar.
- Medborgarförslag daterat 2015-12-03
- Kommunstyrelsens ordförande svar på tidigare skrivelse, 201601-27
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
7 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
- Remissvar till Nobina, kommunstyrelsens beslut 2016-04-04, §
109
1. Medborgarförslaget anses m h t kommunstyrelseförvaltningens
redogörelse besvarat.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom: Förslagslämnaren
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
8 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2016/6
124 Budgetuppföljning mars. Bilaga 121.16
Sammanfattning
I enlighet med ekonomi- och verksamhetsstyrreglerna lämnas en
månadsrapport omfattande budgetuppföljning, prognos och
finansiell utveckling.
Kommunens budgeterade resultat för 2016 är efter mars månad
102,9 mnkr, vilket är 0,1 mnkr mer än ursprunglig budget för året
som var 102,8 mnkr. I december 2015 reviderade fullmäktige 2016
års budget, nettoeffekten av revideringen var 0,1 mnkr totalt.
Kommunfullmäktige beslutade vidare vid sitt sammanträde i
februari 2016 om fördelning av tillfälligt statsbidrag för hantering
av flyktingsituationen för 2016 på totalt 37,3 mnkr (KF 2016-02-15
§ 21). Fördelningen påverkade inte kommunens budgeterade
resultat eftersom intäktssidan ökade med motsvarande belopp i
form av ökade statsbidrag.
Utfallet på kostnadssidan är 5,0 % högre än samma period
föregående år, medan intäkterna för perioden är 5,5 % högre än
under samma period föregående år. Nettoutfallet för perioden på
67,4 mnkr är 4,6 mnkr sämre än faktiskt periodiserad årsbudget per
mars på 72,0 mnkr.
Nämnderna prognostiserar totalt ett underskott på 38,7 mnkr
inklusive fullmäktiges reserv, medan finansförvaltningen
prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr. Den skattefinansierade
verksamhetens prognos om underskott motsvarar 1,0 % av total
årsbudget. Årsprognosen för kommunen totalt är 88,2 mnkr vilket
är 14,7 mnkr sämre än årsbudget.
Grund- och förskolenämnden räknar efter mars med ett nollresultat,
förutsatt kompensation för befarade avvikelser inom
elevpengsystemet.
Kommunstyrelsen prognostiserar ett nollresultat.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden prognosticerar ett
nollresultat.
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
9 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Äldrenämnden prognostiserar ett underskott på 39,7 mnkr. Det
prognostiserade underskottet avser kostnader för volymutveckling
som inte ryms inom tilldelad budgetram.
Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 1,0
mnkr, vilket motsvarar nämndens oförbrukade reserv.
Stadsbyggnadsnämnden prognosticerar ett nollresultat.
Finansförvaltningen prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr till
följd av en förbättrad skatteintäktsprognos i februari.
- Tjänsteutlåtande 2016-04-19 - Uppföljning och prognos per 31
mars 2016
1. Budgetuppföljningen godkänns
__________
Expedieras: Akt
För verkställighet: Ekonomiavdelningen
För kännedom: Samtliga nämnder
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
10 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2015/360
125 Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia
Lublin (FP) Låt alla Haninges barn idrotta.
Bilaga 109.16
Ärende till kommunfullmäktige
Sammanfattning
Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) har inkommit med
rubricerad motion med anledning av att bestämmelsen i
socialtjänstlagen om fritidspeng för barn i årskurs 4-9 avskaffats.
Motionärerna anser att det finns starka skäl att förstärka
möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta hushåll i kommunen
och att socialnämnden i Haninge ska ges i uppdrag att även
fortsättningsvis ersätta dessa hushåll för utgifter kopplade till
barnens fritidsaktiviteter. Motionärerna föreslår därför att
kommunfullmäktige beslutar:
1. att socialnämnden oavsett riksdagens beslut fortsätter att ersätta
ekonomiskt utsatta hushåll för utgifter kopplade till barns
fritidsaktiviteter med ett belopp om maximalt 3000 kr per
tolvmånadersperiod.
2. att ersättning även kan erhållas för barn i årskurs 1-3.
Socialnämnden skriver i sitt yttrande 2016-03-21, § 44, att
riksdagen avskaffade bestämmelsen om fritidspeng eftersom den
inte stämmer överens med socialtjänstlagens principer om den
enskildes ansvar och självbestämmande. Stöd till barn i utsatta
familjer bör därför i stället utformas så att det möjliggör för barnen
att själva välja vad de vill göra på sin fritid. Riksdagen har därför
beslutat att i stället avsätta medel till en generell förstärkning av det
ekonomiska biståndet till barnfamiljer i form av höjd riksnorm. En
barnfamilj med försörjningsstöd får en höjning på 100-250 kr per
månad och barn. Den kompensation som kommunerna har mottagit
genom statliga medel har därmed upphört från och med årsskiftet.
Socialnämnden anser att en höjning av riksnormen möjliggör ett
större självbestämmande över barnens fritid och familjens
ekonomi. Dessutom har intresset för fritidspengen varit svagt och
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
11 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
få ansökningar har inkommit. Höjningen av riksnormen kommer
fler barn till del eftersom det ingår i hushållens försörjningsstöd
och inte kräver en separat ansökan. Vidare skriver socialnämnden i
sitt yttrande att förvaltningen alltid ska ta hänsyn till
barnperspektivet i hanteringen kring försörjningsstöd och
effekterna av olika beslut, vilket ger möjlighet till ersättning för
fritidsaktiviteter i vissa fall. Socialnämnden ser därmed inget behov
av att fortsätta erbjuda fritidspeng efter det att ändringarna i
socialtjänstlagen trätt i kraft.
Av kommunallagen framgår att vissa grundläggande principer
gäller för all kommunal verksamhet. Dessa är:
1. Likställighetsprincipen
2. Lokaliseringsprincipen
3. Självkostnadsprincipen
4. Stöd till enskilda endast med lagstöd
5. Förbud mot retroaktiva beslut
Principen under punkt 4 innebär att kommuner inte får ge
understöd till enskilda om det inte framgår av lag att detta är
tillåtet. Ett exempel är socialtjänstlagen (2001:453) där det framgår
att kommunen under vissa förutsättningar ska lämna bistånd till
enskilda.
Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen
(2001:453) med innebörden att en ersättning för fritidsaktiviteter
(fritidspeng) under vissa förutsättningar kunde betalas till hushåll
med barn i årskurs 4-9. Bestämmelserna om fritidspeng
avskaffades den 1 januari 2016 vilket medför att det från detta
datum saknas lagstöd för fortsatta utbetalningar av fritidspeng.
Mot bakgrund av att det från den 1 januari 2016 saknas lagstöd för
att betala fritidspeng, för såväl barn i årskurs 1-3 som i årskurs 4-9,
föreslår förvaltningen att motionen avslås.
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
12 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Inget i socialnämndens yttrande föranleder en annan bedömning.
- Motionen
- Socialnämndens yttrande 2016-03-22, § 44
Kommunfullmäktige beslutar
1. Motionen avslås.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom: socialnämnden, motionären
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
13 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2015/248
126 Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om
åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor
och förtryck i hederns namn. Bilaga 110.16
Sammanfattning
Mattias Bernhardsson, RS, har i en motion till kommunfullmäktige,
Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i
hederns namn, yrkat bifall på motionen som helhet eller på varje
enskild att-sats. Motionen omfattar 19 att-satser.
Kommunstyrelseförvaltningen har inhämtat yttranden från grundoch förskolenämnden, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden,
socialnämnden och Haninge Bostäder AB. Förvaltningen föreslår
mot bakgrund av vad som sägs i förvaltningens tjänsteskrivelse och
i respektive yttrande att motionen ska anses vara besvarad vad
avser samtliga 19 att-satser.
- Motionen.
- Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2016-04-12
- Grund- och förskolenämnden § 113 , inkl
utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse
- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden § 93, inkl
- Socialnämnden § 172, inkl socialförvaltningens tjänsteskrivelse
- Yttrande från Haninge bostäder
1. Motionen anses besvarad
__________
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
14 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Expedieras: Akt
För kännedom: Motionären, GFN, GVN, SN, Haninge Bostäder,
KSF
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
15 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2015/37
127 Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om
projekt för fler bostäder åt flyktingar. Bilaga
111.16
Sammanfattning
Mattias Bernhardsson (RS) skriver i rubricerad motion att många
flyktingar bor kvar i Migrationsverkets asylbolenden efter att de
fått uppehållstillstånd, vilket försenar möjligheterna till etablering i
samhället. Eftersom antalet flyktingar som anvisas till Haninge
kommun kan komma att öka i framtiden anser motionären att
boendeförsörjningen för flyktingar behöver ses över och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar att:
Kommunstyrelsen får i uppdrag att anskaffa fler lägenheter för
flyktingar samt
Kommunstyrelsen får i uppdrag att minska användandet av boende
av karaktären vandrarhem.
Motionen har remitterats till socialnämnden, som i sitt yttrande
2016-01-26, § 9, skriver att socialförvaltningen i samråd med
kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram en plan för tillgång till
fler lägenheter. Den modell som socialförvaltningen tagit fram
innebär att mottagna flyktingar erbjuds en genomgångslägenhet
under initialt två år. En pool med genomgångslägenheter av
varierande storlekar skapas genom förhyrning av separata
lägenheter och blockförhyrning av grupper av lägenheter. Det kan
också bli aktuellt att uppföra tillfälliga byggnader på tidsbegränsat
bygglov. För att långsiktigt säkra tillgång till lägenheter för
flyktingmottagandet behöver avtal tecknas med de fastighetsägare
som producerar nya hyresrätter om inhyrning av en andel av dessa
lägenheter. Ett årligt inflöde av nya lägenheter behövs för att klara
behoven för flyktingmottagande.
Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av socialnämndens
yttrande. Socialförvaltningens svar grundar sig i den plan för
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
16 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
boendemöjligheter för flyktingmottagande som beslutades av
socialnämnden 2015-09-29, § 140. Enligt den utredning som då
gjordes står det klart att Haninge kommun behöver skapa en pool
med 75-100 genomgångslägenheter att hyra ut i andra hand till
mottagna flyktingar. Tillgången till lägenheter ska säkras på det sätt
som socialnämnden beskriver i sitt yttrande enligt ovan.
Socialförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen samarbetar
för att boendeförsörjningen ska fungera. Socialförvaltningen
ansvarar för förvaltning och tillsyn av lägenheterna, medan
kommunstyrelseförvaltningens lokalförsörjningsenhet ansvarar för
anskaffning av lägenheter till lägenhetspoolen.
Exploateringsenheten på kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för
att förhandla om tillgång till en andel lägenheter i samband med
förhandlingar om markanvisningsavtal och exploateringsavtal.
Haninge kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta
emot och erbjuda bostad till 98 nyanlända under 2015. 2016-03-01
trädde en ny lag i kraft som ger staten rätt att anvisa flyktingar till
kommunerna, enligt beräkningar rör det sig om ca 250 individer för
Haninges del.
Eftersom antalet personer som kom till Sverige och därmed även
till Haninge kommun ökade kraftigt under 2015, har regeringen
2015-12-10 beslutat om ett extra statsbidrag för tillfälligt stöd till
kommuners hantering av flyktingsituationen för att minska trycket
på den kommunala ekonomin. För Haninge kommun innebär det ett
extra statsbidrag om 39,4 mnkr som är avsett att användas under
2015 och 2016. Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-15, § 21,
om fördelning av statsbidraget till de olika nämnderna. Bland annat
har socialnämnden tilldelats 450 tkr för att täcka kostnader för
administration av genomgångslägenheter.
Kommunstyrelseförvaltningen har tilldelats 700 tkr för att täcka
kostnader för arbete med att ta fram boenden för ensamkommande
flyktingbarn och lägenheter till nyanlända flyktingar.
Haninge kommun arbetar på många sätt för att nyanlända
flyktingar med uppehållstillstånd ska få möjlighet att hyra en
genomgångslägenhet och ser att det är en av flera åtgärder som
bidrar till integration och etablering i samhället.
Kommunstyrelseförvaltningen föreslår mot bakgrund av denna
redogörelse att motionen anses besvarad.
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
17 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
- Motionen
- Socialnämndens beslut 2016-01-26, § 9, med bilagor
- Socialnämndens beslut 2015-09-29, § 140 med bilagor
- Socialförvaltningens och kommunstyrelseförvaltningens
gemensamma tjänsteskrivelse 2015-09-01, Plan för
boendemöjligheter för flyktingmottagande
1. Motionen anses besvarad med hänvisning till socialnämndens
yttrande och kommunstyrelseförvaltningens redogörelse.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom: Socialnämnden, motionären
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
18 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2015/269
128 Motion från Henrik Svensson (SD) om
effektivisering av kommunens verksamheter De nyanlända och flyktingarna. Bilaga 112.16
Sammanfattning
Henrik Svensson (SD) skriver i rubricerad motion att Haninge
kommun står inför stora ekonomiska utmaningar i samband med
flyktingmottagandet. Motionären hänvisar till en utredning av
kostnader för flyktingmottagande som gjordes i Växjö kommun år
2011 och menar att Haninge kommun och Växjö kommun är
jämförbara både gällande befolkningsstorlek och liknande volymer
av nyanlända. Eftersom Henrik Svensson (SD) vill sänka
kommunalskatten med 25 öre år 2016 anser han att kommunens
ekonomi behöver förbättras. Därför föreslår han i rubricerad
motion en effektivisering av kommunens verksamheter genom
uppsägning av överenskommelserna med Migrationsverket om
mottagande av nyanlända och ensamkommande barn.
Socialnämnden skriver i sitt yttrande 2016-03-22, § 43, att förslaget
inte är lämpligt. Sedan januari 2014 har Migrationsverket rätt att
anvisa ensamkommande flyktingbarn även till kommuner utan
överenskommelser. Sedan 1 mars 2016 har Migrationsverket även
rätt att anvisa även nyanlända med uppehållstillstånd till
kommuner.
Vidare skriver socialnämnden i sitt yttrande att det är
kontraproduktivt att inte arbeta med mottagandet av
ensamkommande barn och med nyanlända vuxna och familjer. För
kommunerna gäller att aktivt arbeta med mottagningen och
integrationen av de nyanlända för att främja etablering i arbete och
samhällsliv och långsiktigt erbjuda och åstadkomma delaktighet i
samhället. Om kommunerna inte arbetar med frågorna proaktivt
riskerar vissa kommuner, t ex ankomstkommunerna, där
ensamkommande barn bor den första tiden, att belastas mycket
hårt. Individer kan ställas långvarigt utanför både bostadsoch
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
19 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
arbetsmarknad. En negativ spiral av social marginalisering riskerar
att uppstå och de grupper som hänvisas till socialtjänsten växer.
Socialnämnden skriver att mottagandet av nyanlända kräver
insatser som initialt kan vara kostsamma för stat och kommun,
därför är beredskap och förmåga att arbeta proaktivt mycket viktigt.
Denna typ av beredskap är viktig för hela socialtjänstens område
och socialtjänsten behöver därför ständigt arbeta proaktivt i
samspel med aktuella omvärldsförändringar.
yttrande och har inget övrigt att tillföra. Mot bakgrund av yttrandet
föreslår förvaltningen därför att motionen avslås.
- Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering av
kommunens verksamheter – De nyanlända och flyktingarna inkom
2015-06-04
- Socialnämndens yttrande 2016-03-22, § 43 inkl bilagor
__________
Expedieras: Akt
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
20 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2015/480
129 Motion från Henrik Svensson (SD) om falloch
skadeprevention. Bilaga 113.16
Sammanfattning
I en motion från Henrik Svensson (SD) vill Sverigedemokraterna
att kommunfullmäktige beslutar
– att kommunen utreder och åtgärdar de bostäder som kommunen
äger samt att kommunen kräver vid bygglovsansökningar att
bostäderna är anpassade så att nivåskillnader, trappor, hissar och
andra miljöhinder inte medför en begränsad aktivitet och
delaktighet för personer 65 år eller äldre.
– att äldreförvaltningen ska tilldelas ett årligt belopp, utöver den
planerade budgeten för äldreförvaltningen, på 1,5 miljoner kr som
öronmärks speciellt till fler fallpreventiva och skadepreventiva
åtgärder för personer 65 år eller äldre. Äldreförvaltningen får
bestämma hur dessa medel ska användas på bästa sätt. Förslag till
hur dessa kan användas ges i bilaga 1 till motionen.
Motionen har remitterats till stadsbyggnadsnämnden,
äldrenämnden och Haninge Bostäder.
Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar genom
stadsbyggnadsnämndens och äldrenämndens remissyttranden att
förebyggande arbete kring falloch skadeprevention redan bedrivs.
Stadsbyggnadsnämnden och Haninge Bostäder följer i
byggprocesser och vid anpassningar de myndighetskrav som finns
utifrån Boverkets byggregler (BBR). Haninge Bostäder har i sitt
äldre bostadsbestånd ibland svårt att göra anpassningar med hänsyn
till avsaknad av ex. hiss. Sådana anpassningar blir oskäligt dyra.
Äldrenämnden vidtar minst de förebyggande åtgärder som föreslås
i motionen.
Mot bakgrund av äldrenämndens redogörelse kring motionens
bilaga, punkterna 1 – 14, anser kommunstyrelseförvaltningen
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
21 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
vidare att det inte är motiverat att öronmärka ytterligare 1,5
miljoner kr till ett preventionsarbete som redan bedrivs i skälig
omfattning och som utgår från nämndens egen ambition.
– Motion om falloch skadeprevention
– Stadsbyggnadsnämndens beslut 2015-12-10, § 180
– Äldrenämndens beslut 2015-12 17, § 148
– Haninge Bostäders svar 2016-01-21
– Boverkets byggregler BBR avsnitt 8, PDF
1. Motionen anses besvarad med hänvisning till
kommunstyrelseförvaltningens redogörelse.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom: Stadsbyggnadsnämnden, Äldrenämnden, Haninge
Bostäder, motionären.
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
22 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2016/190
130 Ny skola och aktivitetshus i Vega – riktlinjer för
fortsatt arbete. Bilaga 114.16
Sammanfattning
På västra sidan av planerad pendeltågstation i Vega, söder om
huvudgatan, finns en skoltomt för en grundskola (F-9). Ambitionen
är att skoltomten även ska utvecklas till ett lokalt allaktivitetshus
för boende och besökare i Vega.
Den centrala skolan och aktivitetshuset i Vega skall inrymma
lokaler för kommunens verksamheter i Vega, såsom skola,
bibliotek, fritidsgård och träffpunkt för äldre, m.m. Lokalerna ska
ha en flexibilitet och utformas så att lokaler kan tillgängliggöras för
andra verksamhe-ter på kvällar och helger. För att kunna ha
lokalerna klara som planerat till hösten 2021 bör ett programarbete
påbörjas nu för att identifiera de olika verksamheternas behov.
Kommunfullmäktiges Mål och budget 2016-2017 innebär att det i
nuläget inte är bestämt om skolan i centrala Vega skall byggas och
drivas i kommunal eller privat regi. Det är angeläget att detta
tydliggörs i samband med kommunfullmäktiges Mål och budget
2017-2018.
Med hänsyn till omfattningen på uppdraget är det nödvändigt att
besluta om programuppdrag för skolan och aktivitetshuset redan
innan kommunfullmäktige beslutar om Mål och budget 2017-2018,
för att undvika förseningar i processen. Mycket stort fokus behöver
läggas på att samnyttja lokaler mellan olika verksamheter och
arbetet kommer att ske i samarbete med berörda förvaltningar.
Som riktmärke för det fortsatta arbetet med lokalprogram för den
centrala skolan och aktivitetshuset i Vega skall gälla att byggnaden
skall omfatta högst 12 500 m2 BRA. De funktioner som i
utgångslä-get för arbetet skall beaktas är F-9 skola, matsal med
scen, särskola, idrottshall med läktare, bibliotek, fritidsgård,
musikskola, träffpunkt för äldre och café.
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
23 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Oavsett vilken driftsform som kommunfullmäktige bestämmer sig
för är det viktigt att nu påbörja programarbetet över vilka
verksamheter som skall finns på platsen.
- Tjänsteutlåtande 2016-04-13 – Ny skola och aktivitetshus i Vega riktlinjer för fortsatt arbete
1. Föreliggande förslag till riktlinjer för fortsatt arbete med ny
skola och aktivitetshus i Vega godkänns.
2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att snarast påbörja
programarbetet för skolan och aktivitetshuset och att
återredovisa resultatet till kommunstyrelsen senast i samband
med kommunstyrelsens första sammanträde under 2017.
__________
Expedieras: Akt
För verkställighet: ekonomiavdelningen
För kännedom: Kultur-och fritidsnämnden, äldrenämnden, grundoch förskolenämnden, stadsbyggnadsnämnden och socialnämnden
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
24 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2016/112
131 Remiss: Ansökan om ändring av gränsen
mellan Haninge och Huddinge kommun. Bilaga
115.16
Sammanfattning
Ägaren av Lissma 4:82 har ansökt om att hans fastighet ska flyttas
från Huddinge kommun till Haninge kommun.
Enligt gällande lag får Kammarkollegiet besluta om en ändring i
kommunindelningen som behövs på grund av oregelbundenhet i
indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som
inte föranleder ekonomisk reglering mellan kommunerna. Om
berörda kommuner är ense om en ändring får indelningsändring
beslutas.
Kammarkollegiet har remitterat ansökan till Haninge och Huddinge
kommuner samt till Lantmäteriet.
I tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens förvaltning i Huddinge
föreslås kommunen att gränsändring inte medges med hänsyn till
att fastigheten ligger inom område som är intressant för
naturreservat. Ärendet behandlas av Huddinge kommunstyrelse
2016-04-27 och av deras fullmäktige 2016-05-09.
Kommunstyrelsen i Haninge beslöt hösten 2015, med hänvisning
till riksintresset friluftsliv, ge negativt planbesked till önskemål om
planläggning för industriändamål för grannfastigheten Dåntorp 1:2
med samma ägare som Lissma 4:82.
Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att Huddinge kommun
med stor sannolikhet kommer att motsätta sig den begärda
gränsändringen. Förvaltningen finner ingen anledning för Haninge
kommun att uttala någon annan uppfattning än Huddinge kommun,
särskilt inte mot bakgrund av att Haninge kommunstyrelse har
lämnat ovan nämnt planbesked till markägaren.
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
25 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
- Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge
kommun, remiss från Kammarkollegiet, daterat 2016-02-10
- Huddinge kommuns tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen daterat
2016-04-04
Huddinge kommuns tjänsteutlåtande till Kammarkollegiet, daterat
2016-04-04
1. Haninge kommun avstyrker att fastigheten Huddinge Lissma
4:82 överförs till Haninge kommun.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom: Kammarkollegiet, Huddinge kommun
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
26 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2016/111
132 Remiss: Miljöprogram för Huddinge kommun.
Bilaga 116.16
Sammanfattning
Huddinge kommun har remitterat Miljöprogram för Huddinge
kommun till bl a Haninge kommun för synpunkter. Syftet med
miljöprogrammet är att styra miljöarbetet i Huddinge kommun och
programmet är kommunens strategiska dokument för den
ekologiska hållbarheten. Miljöprogrammet berör i viss mån även
social och ekonomisk hållbarhet. Miljöprogrammet ersätter lokal
Agenda 21 2009-2015.
Programmet är indelat i sex temaområden: Klimat och luft, Vatten,
Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och
samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera.
I den årliga mål- och budgetprocessen ska målen i
miljöprogrammet användas. De olika nämndernas
verksamhetsplaner och arbetsplaner ska visa relevanta åtaganden
och åtgärder för att uppnå miljömålen. De kommunala bolagen ska
planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse för de
miljömål som de berörs av.
Huddinge kommuns tidigare Klimat- och energiplan har reviderats
och infogats i miljöprogrammet. Denna del av miljöprogrammet
syftar till att uppfylla delar av lagen om kommunal energiplanering
(1977:439).
Miljöprogrammet ska följas upp i sin helhet årligen i samband med
årsredovisningen.
Huddinges miljöprogram är omfattande och innehåller många
ambitiösa mål och riktlinjer för kommunens miljöarbete. Många av
målen har direkt bäring på Haninge, exempelvis inom temaområdet
vatten. Specifikt kan nämnas de mål och åtgärdsplaner som föreslås
för sjöarna Trehörningen och Orlången. Vattnet från dessa sjöar
rinner vidare mot Haninge och Huddinges arbete för att minska
miljöpåverkan på dessa sjöar har därmed betydelse även för
miljökvaliteten för Haninges vatten.
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
27 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Intentionen att samla kommunens samtliga mål och riktlinjer med
bäring på miljö i ett dokument är god. Programmet har dock att
vinna på en tydligare struktur.
I inledningen anges att kommunen arbetat in nio av de 17 globala
miljömålen i miljöprogrammet. På vilket sätt detta skett framgår
dock inte. Kommunstyrelseförvaltningen menar att det hade varit
önskvärt om relevant globalt miljömål angivits under respektive
temaområde.
De skrivningar som anges under rubriken Övergripande mål är
identiska med de nationella miljömålen vilket framgår av
läsanvisningen. Det hade med fördel kunnat framgå även under
respektive temaområde.
Kommunstyrelseförvaltningen saknar en övergripande beskrivning
av kommunens största utmaningar inom respektive temaområde.
En sådan beskrivning skulle utgöra en brygga mellan nationella
miljömål och de lokala miljömålen och underlätta förståelsen för
eventuella behov av samordning med grannkommuner.
Under rubriken Delmål återfinns kommunens egna skrivningar,
utöver dem som finns i ÖP. Här blandas skrivningar från andra
styrdokument med sådana som endast finns i Miljöprogrammet.
Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att en tydligare
uppdelning mellan skrivningar som härrör från andra styrdokument
och sådana som endast beslutats i Miljöprogrammet skulle öka
läsbarheten och göra Miljöprogrammet tydligare.
Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar vidare att det under
rubriken Delmål återfinns både målformuleringar, indikatorer och
generella riktlinjer vilket gör att rubriken Delmål blir otydlig och i
viss mån missvisande.
På sidan 49 anges de prioriterade miljömålen för Stockholms län. I
detta stycke bör det framgå att de även finns en framtagen strategi
för miljömålet Begränsad klimatpåverkan ”Klimat- och
energistrategi för Stockholms län” (2013) och ett åtgärdsprogram
för miljömålet Frisk luft ”Åtgärdsprogram för kväveoxid och
partiklar” (2012).
Förvaltningen anser att uppdelningen mellan kommunen som
geografiskt område och kommunens egna verksamheter (sådana
som kommunen har direkt rådighet över) är bra liksom att
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
28 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
miljöprogrammet anger att kommunen genom olika insatser kan
verka för och skapa förutsättningar för att nå målen även utanför
sina egna verksamheter.
Rubriken Mått, som återkommer under varje temaområde, är
otydlig och nämns inte i läsanvisningen. Förvaltningens bedömning
är att rubriken kan utgå eftersom innehållet även redovisas i
tabellen Mått och Målöversikt.
Inom flera områden på miljöområdet är det svårt att definiera
mätbara mål, exempelvis för Biologisk mångfald. Förvaltningen
menar att resonemanget i miljöprogrammet om att ändå ha med mål
som inte är mätbara, i syfte att ange önskad utveckling, är klokt.
- Remissmissiv Miljöprogram för Huddinge kommun
- Miljöprogram för Huddinge kommun 2017-2021, remissversion
1. Kommunstyrelseförvaltningens ovanstående synpunkter skall
utgöra Haninge kommuns yttrande.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom: Huddinge kommun, Berit Pettersson, Malin
Löfgren, Frida Nordström
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
29 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS-MEX 2016/56
133 Planbesked fastigheten Vendelsö 3:1889.
Bilaga 117.16
Sammanfattning
Ägaren av Vendelsö 3:1889 har ansökt om planbesked för att
möjliggöra större byggrätt på fastigheten än vad som medges i
befintlig detaljplan.
Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer utökad byggrätt lämplig.
Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i stadsbyggnadsförvaltningens bedömning och tillstyrker positivt planbesked.
- Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat 2016-03-07.
1. Sökanden ges i besked att kommunen kommer att arbeta fram
en detaljplan som medger utökad byggrätt. En detaljplan
bedöms kunna antas 2017.
__________
Expedieras: Akt
För verkställighet: Stadsbyggnadsnämnden
För kännedom:
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
30 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS-MEX 2016/57
134 Planuppdrag fastigheten Sundby 7:202 (Ornö).
Bilaga 118.16
Sammanfattning
Fastigheten Sundby 7:202 är i gällande detaljplan från 1964
planlagd för bensinmack. Någon bensinmack har aldrig funnits på
fastigheten utan befintlig byggnad har använts som kiosk/butik. Det
har också visat sig att en del av byggnaden står på grannfastigheten.
Ägaren har ansökt om bygglov för att starta livsmedelsbutik och
servering.
Stadsbyggnadsförvaltningen söker nu planuppdrag för att i en ny
plan kunna tillmötesgå fastighetsägarens önskemål om användning
och för att möjliggöra reglering av fastighetsgränsen.
Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker planuppdrag.
1. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker planuppdrag.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom:
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
31 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2016/5
135 Nominering av borgerlig vigselförrättare. Bilaga
119.16
Sammanfattning
Länsstyrelsen förordnar vigselförrättare efter nominering från
kommunen.
Följande nomineringar har inkommit till kansliet från
Socialdemokraterna:
Christina Andersson
Jimmy Berg
- Motivering vigselförrättare Christina Andersson
1. Christina Andersson föreslås som borgerlig vigselförrättare
2. Jimmy Berg föreslås som borgerlig vigselförrättare
__________
Expedieras: Akt
För kännedom: Länsstyrelsen i Stockholms län (meddelas även den
valdas kontaktuppgifter), den valda, förtroendemannaregistret
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
32 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
136 Meddelanden
Sammanfattning
Om inget annat anges finns meddelandena hos sekreteraren.
Cirkulär 16:09 från SKL: Överenskommelse nytt Avtal
Räddningstjänstpersonal i Beredskap
Cirkulär 16:10 från SKL: Krav på legitimation för vikarier för
sjuksköterskor från den 1 januari 2016.
Cirkulär 16:11 från SKL: Ett övergripande ramverk för aktiva
åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter, prop.
2015/16:135
Cirkulär 16:13 från SKL: Förtydligande av regelverk rörande
traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster
Cirkulär 16:14 från SKL: Nyheter och sammanfattning av reglerna
om registerkontroll i arbetslivet.
Cirkulär 16:16 från SKL: Vårpropositionen och
vårändringsbudgeten för 2016
Protokoll från sammanträde med styrelsen för AB Vårljus 2016-0217
Kompetens och kvalitet i den sociala barn-och ungdomsvården,
Skrivelse från Akademikerförbundet SSR, 2016-04-05
Kallelse till årsstämma 2016-04-14 i SRV återvinning AB
Kallelse till årsstämma 2016-05-03 i AB Vårljus
1. Meddelandena läggs till handlingarna.
__________
Expedieras: Akt
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
33 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
För kännedom:
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Kallelse/dagordning
34 (34)
Sammanträdesdatum
2016-05-02
Dnr KS 2016/3
137 Delegationsbeslut (Bilaga efter recit)
Sammanfattning
Enligt 6 kap § 35 kommunallagen ska delegationsbeslut redovisas
till styrelsen.
Kommunstyrelsens ordförande redovisar delegationsbeslut enligt
bilaga.
Mark-och exploateringschefen redovisar delegationsbeslut enligt
bilaga.
1. Delegationsbesluten läggs till handlingarna.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom:
Förvaltning
Dokumenttyp
Kommunstyrelseförvaltningen
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2015-11-04
KS 2015/520
1 (1)
Handläggare
Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare
Val av justerare
1. ………… väljs till justerare.
__________
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2015-11-04
KS 2015/521
1 (1)
Handläggare
Förslag om öppet sammanträde
Sammanfattning
Enligt kommunstyrelsens reglemente § 28 bör nämnden ha öppet
sammanträde vid behandling av medborgarförslag om förslaget är
av allmänt intresse. Det åligger även kommunstyrelsen att enligt §
13 i samma reglemente att besluta om öppna sammanträden. Det
föreslås därför att kommunstyrelsens sammanträde är öppet under
de paragrafer som behandlar inkomna medborgarförslag.
1. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten
under paragraferna som behandlar inkomna medborgarförslag.
__________
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-20
KS 2015/522
1 (1)
Handläggare
Anna Appelgren, kommunsekreterare
Nya medborgarförslag
Sammanfattning
När ett medborgarförslag har överlämnats från kommunfullmäktige
för beslut ska förslagsställaren erbjudas möjlighet att presentera sitt
medborgarförslag för kommunstyrelsen inför vidare beredning.
Nedan presenteras medborgarförslag som har överlämnats från
kommunfullmäktige till kommunstyrelsen.
KS 2016/194
Medborgarförslag Gör skogsområdet Söderby Huvudgård 2:1 till
naturreservat, inkom 2016-04-13
- Medborgarförslag Gör skogsområdet Söderby Huvudgård 2:1 till
naturreservat
1. Medborgarförslaget lämnas till kommunstyrelseförvaltningen
för beredning.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom:
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-06
KS 2015/584
1 (2)
Handläggare
Kent Lindgren, trafikplanerare
Medborgarförslag: Förbättra busstrafiken mellan
Vega och Gullmarsplan
Sammanfattning
Vega Villaförening inkom 2015-12-03 med ett medborgarförslag
om att förbättra busstrafiken mellan Vega och Gullmarsplan.
Förslagslämnaren skriver att det just nu sker en stor inflyttning i
Vega och att den nya pendeltågsstationen kommer att trafikeras
först om några år. Förslaglämnaren önskar bättre förbindelser med
busslinje 810 mellan Vega och Gullmarsplan och efterfrågar en
åtgärdsplan innehållande förbättringar.
Stockholms läns landstings trafikförvaltning har ansvaret för att
alla som bor i eller besöker Stockholms län har tillgång till en väl
utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Detta inkluderar
även busstrafiken till och från Vega.
Vega Villaförening har tidigare skickat en med medborgarförslaget
likalydande skrivelse till Haninge kommun och kommunstyrelsens
ordförande har svarat 2016-01-17, se bilaga.
Trafikoperatören Nobina, anlitad av landstingets trafikförvaltning,
remitterade 2016-02-04 ett förslag på trafikförändringar i
busstrafiken på Södertörn som innehåller förslag om nedläggning
av busslinje 810 och förslag om ny busslinje till Farsta strand.
Kommunens svar på remissen beslutades av kommunstyrelsen
2016-04-04. I remissvaret har kommunen utryckt starkt missnöje
med såväl remissprocessen som trafikeringsförslagen från Nobina.
Kommunen håller med förslagslämnaren och anser att det är viktigt
att det fortsätter att finnas en bussförbindelse mellan Vega och
Gullmarsplan, åtminstone fram tills Vega pendeltågsstation öppnar.
- Medborgarförslag daterat 2015-12-03
- Kommunstyrelsens ordförande svar på tidigare skrivelse, 201601-27
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-06
KS 2015/584
2 (2)
Handläggare
Kent Lindgren, trafikplanerare
- Remissvar till Nobina, kommunstyrelsens beslut 2016-04-04, §
109
1. Medborgarförslaget anses m h t
kommunstyrelseförvaltningens redogörelse besvarat.
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Expedieras: Akt
För kännedom: Förslagslämnaren
Peter Jemtbring
Näringslivs-och
utvecklingsdirektör
27 januari 2016
Haninge kommun
Svar på skrivelse om busstrafiken mellan Vega och
Gullmarsplan
Trafikförvaltningen på Stockholms läns landsting, i dagligt tal SL, har det övergripande
ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl
utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Detta inkluderar även busstrafiken i
Vega.
Haninge kommun ges årligen, i februari, möjlighet att lämna yttrande på
Trafikförvaltningens förslag på kollektivtrafikförändringar. Detta yttrande beslutas i
kommunstyrelsen.
I vissa fall gör Trafikförvaltningen även mindre förändringar och korrigeringar under
andra tider på året som inte når kommunstyrelsen. Dessa görs endast om de inte medför
stora förändringar för ett flertal av kommunens invånare. Under hösten 2015 var ett sådant
förslag på trafikförändring aktuell hos Trafikförvaltningen. Det är detta förslag som det
hänvisas till i både brevet från Vega Villaförening och i uppropet. Under tiden som
förslaget växte fram visade det sig vara så omfattande att Trafikförvaltningen bedömde att
det var lämpligt att ge Haninge kommun möjlighet att behandla förslaget genom den årliga
remissen, vilket även kommunen i allra högsta grad instämmer i.
Haninge kommun ser positivt på den utveckling som sker i och med att den nya stadsdelen
i Vega växer fram. Att bygga en ny stadsdel sker succesivt och kommunen har full
förståelse för det missnöje och de vardagliga utmaningar som uppstått till följd av att
kollektivtrafiken ännu inte är fullt utbyggd. I ett stort utbyggnadsprojekt som Vega behövs
tålamod från alla parter. 2018 beräknas den nya pendeltågsstationen i Vega att vara klar
för trafik vilket kommer medföra goda möjligheter att resa kollektivt till och från Vega.
Det är emellertid en högprioriterad fråga för både Trafikförvaltningen och Haninge
kommun att bussförbindelserna till och från Vega tillgodoses fram tills den nya
pendeltågsstationen öppnar. Brevet och uppropet ger oss ytterligare stöd för kommunens
inställning.
Haninge kommun hoppas att en lämplig lösning kan nås i och med de trafikförändringar
som Trafikförvaltningen skickar på remiss nu i februari.
Med vänlig hälsning
1
Meeri Wasberg
Kommunstyrelsens ordförande
2 (2)
C:\Program Files (x86)\Formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\KSO Svar till Vega
Villaförening_2016-04-21-16-24-10_7.doc.pdf
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Protokollsutdrag
1 (3)
Sammanträdesdatum
2016-04-04
Dnr KS 2016/81
§ 109 Remiss: Trafikförändringar i busstrafiken på
Södertörn 2016
Sammanfattning
Stockholms läns landsting (SLL) ansvarar för kollektivtrafiken i
Haninge och hela Stockholms län. Trafikförvaltningen (SLL) har
upphandlat och upprättat ett incitamentsavtal med trafikoperatören
Nobina. I enlighet med incitamentsavtalet styr trafikoperatören den
exakta utformningen på busstrafiken och därmed även ändringar i
trafiken. Trafikförändringar inom incitamentsavtal kan ske löpande
under året. Nobina samråder förslag på trafikförändringar i
busstrafiken separat med kommunerna genom denna remiss.
Nobinas förslag på trafikförändringar i busstrafiken har ett tänkt
införande i augusti 2016 samt i sommartidtabellen 2016. Denna
remiss avser endast busstrafik inom avtalet E23, det vill säga
busslinjerna 401, 491, 783 samt alla i 800-serien.
Parallellt med denna remiss har även Trafikförvaltningen (SLL)
påbörjat arbetet med trafikförändringar, liksom tidigare år, genom
att skicka ut en remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken som
ska träda i kraft i december 2016.
Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till
remissvar. Förslaget utmynnar i att Nobina bör dra tillbaka
remissen och att landstinget får återkomma med förslag på
förändringar, samt att en sådan remiss måste innehålla detaljerade
konsekvensbedömningar av bl a förändrade resvägar och restider.
- Tjänsteutlåtande 2016-03-08 – Remissvar till Nobina:
Trafikförändringar i busstrafiken på Södertörn – Sommaren och
hösten 2016
- Remiss från Nobina 2016-02-04 – Remiss om trafikförändring i
busstrafiken på Södertörn – Sommaren och hösten 2016
Utdragsbestyrkande
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Protokollsutdrag
2 (3)
Sammanträdesdatum
2016-04-04
1. Kommunstyrelsen gör följande uttalande
Kommunstyrelsen vill mot bakgrund av det gemensamma
uttalandet som antogs av kommunstyrelsen 2016-03-07
understryka vikten av att trafikförändringar av detta slag inom
SL-trafiken skall remitteras av det politiska organ som har
ansvar för kollektivtrafiken och som står för finansieringen.
Kommunstyrelsen vill också framhålla att vi delar landstingets
trafiknämnds tidigare ställningstagande gällande det
oacceptabla i att ändra förutsättningarna för direktbussarna, för
Haninges del in till Gullmarsplan och Centralstationen i
Stockholm.
Utifrån en samlad bedömning anser kommunstyrelsen att Nobina
ska dra tillbaka remissen. I de fall landstingets trafiknämnd
anser att det ändå föreligger behov av förändringar i
busstrafiken på Södertörn, förväntar sig Haninge kommun att
en sådan remiss skall innehålla detaljerade
konsekvensbedömningar av bla förändrade resvägar och
restider.
2. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande skall utöver
uttalandet ovan utgöra Haninge kommuns remissvar till
Nobina.
Kommunstyrelsens beslut
1. Kommunstyrelsen gör följande uttalande
Kommunstyrelsen vill mot bakgrund av det gemensamma
uttalandet som antogs av kommunstyrelsen 2016-03-07
understryka vikten av att trafikförändringar av detta slag inom
SL-trafiken skall remitteras av det politiska organ som har
ansvar för kollektivtrafiken och som står för finansieringen.
Kommunstyrelsen vill också framhålla att vi delar landstingets
trafiknämnds tidigare ställningstagande gällande det
oacceptabla i att ändra förutsättningarna för direktbussarna, för
Haninges del in till Gullmarsplan och Centralstationen i
Stockholm.
Utdragsbestyrkande
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Kommunstyrelsen
Protokollsutdrag
3 (3)
Sammanträdesdatum
2016-04-04
Utifrån en samlad bedömning anser kommunstyrelsen att Nobina
ska dra tillbaka remissen. I de fall landstingets trafiknämnd
anser att det ändå föreligger behov av förändringar i
busstrafiken på Södertörn, förväntar sig Haninge kommun att
en sådan remiss skall innehålla detaljerade
konsekvensbedömningar av bla förändrade resvägar och
restider.
2. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande skall utöver
uttalandet ovan utgöra Haninge kommuns remissvar till
Nobina.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom: Nobina, landstingets trafikförvaltning, Berit
Pettersson (planeringschef), Mirja Thårlin och Kent Lindgren.
Utdragsbestyrkande
8 mars 2016
Dnr 2016/81
Samhällsutveckling
Mirja Thårlin
Kent Lindgren
Kommunstyrelsen
Remissvar till Nobina: Trafikförändringar i busstrafiken på
Södertörn – Sommaren och hösten 2016
Inledning
Stockholms läns landsting (SLL) ansvarar för kollektivtrafiken i Haninge och
hela Stockholms län. Trafikförvaltningen (SLL) har upphandlat och upprättat
ett incitamentsavtal med trafikoperatören Nobina. I enlighet med
incitamentsavtalet styr trafikoperatören den exakta utformningen på
busstrafiken och därmed även ändringar i trafiken. Trafikförändringar inom
incitamentsavtal kan ske löpande under året. Nobina samråder förslag på
trafikförändringar i busstrafiken separat med kommunerna genom denna
remiss.
Nobinas förslag på trafikförändringar i busstrafiken har ett tänkt införande i
augusti 2016 samt i sommartidtabellen 2016. Denna remiss avser endast
busstrafik inom avtalet E23, det vill säga busslinjerna 401, 491, 783 samt alla
i 800-serien.
Parallellt med denna remiss har även Trafikförvaltningen (SLL) påbörjat
arbetet med trafikförändringar, liksom tidigare år, genom att skicka ut en
remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken som ska träda i kraft i december
2016.
Övergripande synpunkter
Kommunstyrelseförvaltningen anser att samtliga förslag på trafikförändringar
inom SL-trafiken ska remitteras av det politiska organ som har ansvar för
kollektivtrafiken och som står för finansieringen. Det ska vara tydligt vem man
ska kunna utkräva ansvar av. Vilka incitamentsavtal landstinget har saknar
för kommunen betydelse i sammanhaget. Det är en helt och hållet intern
fråga för landstinget.
Haninge är en attraktiv tillväxt- och inflyttningskommun och är en del av
Stockholmsregionens gemensamma arbets- och bostadsmarknad. Haninge
har de senaste åren mer än väl tagit sin andel av bostadsbyggandet i
regionen och har många bostadsprojekt på gång.
1
Haninges invånare måste erbjudas en välfungerande kollektivtrafik och en
lättillgänglig och pålitlig busstrafik. Om detta inte kan uppnås riskerar
kommunens attraktivitet att minska och Haninges varumärke som bostadsoch etableringsplats att tappa i värde. Kommunen verkar för att fler ska välja
att övergå från bil till kollektivtrafik för att minska miljöpåverkan. I enlighet
med RUFS satsar kommunen också tillsammans med sex stora
fastighetsägare på att utveckla den regionala stadskärnan Haninge, där för
närvarande en ny bussterminal byggs. Förslagen i remissen strider mot
denna utveckling och går emot landstingets och kommunens uppsatta
miljömål.
I det remitterade föreslaget på förändringar i busstrafiken framgår det att
”Nobina har vid utarbetande av förslagen utgått från de styrande principer
som finns för kollektivtrafiken i Stockholm län, samt från målsättningen i
vårt uppdrag från SLL Trafikförvaltningen om att öka antalet resenärer,
höja effektiviteten i trafiken samt öka andelen nöjda kunder.”
Nobina har dragit slutsatsen att parallellgående buss- och pendeltågslinjer är
ineffektiva, vilket är motivet för ett antal av de föreslagna förändringarna.
Kommunstyrelseförvaltningen ifrågasätter ifall denna slutsats kommer från
övergripande principer för kollektivtrafiken, enligt citat ovan, och om
tolkningen är riktig. Den påstådda ineffektiviteten är enligt kommunens
uppfattning i allt väsentligt en synvilla. Behovet av trafik beror på vad
resenärerna har för start- och målpunkt samt på antal byten under resan. Det
går därför inte att generalisera och säga att samtliga busslinjer som vid något
tillfälle går parallellt med pendeltåget är ineffektiva.
Det framgår även att föreslagna busstrafikförändringar stödjer sig på
kommande förändringar i pendeltågstrafiken. SLL har emellertid ännu inte
remitterat dessa pendeltågsförändringar till kommunerna och det finns inget
beslut om vilka förändringar det blir i pendeltågstrafiken och när.
Kommunstyrelseförvaltningen anser att genomförande av förändringar av
busslinjenätet ska avvakta tills pendeltåget har fått utökad kapacitet, främst
genom att den nya pendeltågstunneln i Stockholm öppnas, och tills Vega
pendeltågsstation har öppnat 2019.
I Vega utvecklas just nu kommunens största utbyggnadsområde, en helt ny
stadsdel med 3 300 nya bostäder. I och med satsningen på en ny
pendeltågsstation i Vega har utbyggnaden inte bara betydelse för kommunen
utan för hela länet. Här pågår inflyttning av nya invånare och
kommunstyrelseförvaltningen ser det som en självklarhet att Vegaborna ska
erbjudas tillgänglig och effektiv kollektivtrafik. Fram tills Vega
pendeltågsstation öppnar 2019 måste Vegaborna erbjuds direktbuss till
Gullmarsplan. Tidigare överenskommelser om trafikering av nya
busshållplatsen på Ishavsvägen måste hållas.
2 (4)
Process och konsekvensbedömning
Under 2015 initierade Nobina samtal med Haninge kommun kring
förändringar i busstrafiken. Dessa visade sig vara allt för omfattande för att
genomföras utan regelrätt samråd. Förslagen drogs därför tillbaka och
Nobina utlovade att förslag till förändringar som skulle förbättra busstrafiken i
Haninge istället skulle presenteras i den nu utskickade remissen.
Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att utskickad remiss innebär
betydande omläggning av busstrafiken som är åtskilligt mer omfattande än
vad som nämndes av Nobina i höstas. Förändringarna är inte tillräckligt
utförligt beskrivna för att materialet ska bli överskådligt. Remissen innehåller
inte heller tillfredställande konsekvensbeskrivningar av vad förslagen skulle
innebära för resenärerna avseende förändrade resvägar och restider. Det
medför att materialet är svårt att bedöma.
Kommunstyrelseförvaltningen anser att Nobinas kommunikation med
kommunen, allmänheten, företag och andra berörda i samband med
remissutskicket har varit bristfällig. Det har inneburit en överväldigande
mängd inkomna synpunkter till Haninge kommun om frågor som kommunen
inte ansvarar för.
Restider
Ett betydande antal oroliga, upprörda och frågande resenärer har kontaktat
kommunen och framfört anmärkningsvärt många negativa synpunkter på
föreslagna trafikförändringar, framförallt gällande förslaget om att byta
slutdestination från Gullmarsplan till Farsta strand och Handen. Boende i
Vega, Svartbäcken, Dalarö, Jordbro och Söderby kommer att drabbas
särskilt hårt av indragna direktbussar till Gullmarsplan. Majoriteten av de som
har hört av sig till kommunen menar att Nobinas uppskattning av
restidsvinster inte stämmer utan att restiden i stället förlängs. Utöver det
menar många att förändringarna även innebär att många resenärer får fler
byten som ytterligare förlänger restiden. Kommunstyrelseförvaltningen har
inte kunnat bedöma restidsförändringarna i brist på fullständiga
konsekvensanalyser på förslagen.
Målpunkter
I konsekvensbedömningarna har Nobina räknat med att majoriteten av
resenärerna har Stockholms C som målpunkt, och att föreslagna förändringar
innebär restidsvinster för majoriteten av resenärerna. I brist på detaljerade
konsekvensbedömningar ställer sig kommunstyrelseförvaltningen frågande
till detta. Synpunkter från kommuninvånare visar att många resenärer från
Haninge kommun även har andra målpunkter, exempelvis norr om
Stockholm C och runt Gullmarsplan, Vendelsö och Tyresö.
Samlade slutsatser
Kommunstyrelseförvaltningen bedömer utifrån ovan angivna synpunkter att
Nobina bör dra tillbaka remissen och att landstinget får återkomma med
förslag på förändringar, samt att en sådan remiss måste innehålla
3 (4)
detaljerade konsekvensbedömningar av bl a förändrade resvägar och
restider.
4 (4)
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Ekonomiavdelningen
2016-04-20
KS 2016/6
1 (2)
Handläggare
Jörn Karlsson, ekonomidirektör
Budgetuppföljning mars
Sammanfattning
månadsrapport omfattande budgetuppföljning, prognos och
finansiell utveckling.
Kommunens budgeterade resultat för 2016 är efter mars månad
102,9 mnkr, vilket är 0,1 mnkr mer än ursprunglig budget för året
som var 102,8 mnkr. I december 2015 reviderade fullmäktige 2016
års budget, nettoeffekten av revideringen var 0,1 mnkr totalt.
Kommunfullmäktige beslutade vidare vid sitt sammanträde i
februari 2016 om fördelning av tillfälligt statsbidrag för hantering
av flyktingsituationen för 2016 på totalt 37,3 mnkr (KF 2016-02-15
§ 21). Fördelningen påverkade inte kommunens budgeterade
resultat eftersom intäktssidan ökade med motsvarande belopp i
form av ökade statsbidrag.
Utfallet på kostnadssidan är 5,0 % högre än samma period
föregående år, medan intäkterna för perioden är 5,5 % högre än
under samma period föregående år. Nettoutfallet för perioden på
67,4 mnkr är 4,6 mnkr sämre än faktiskt periodiserad årsbudget per
mars på 72,0 mnkr.
Nämnderna prognostiserar totalt ett underskott på 38,7 mnkr
inklusive fullmäktiges reserv, medan finansförvaltningen
prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr. Den skattefinansierade
verksamhetens prognos om underskott motsvarar 1,0 % av total
årsbudget. Årsprognosen för kommunen totalt är 88,2 mnkr vilket
är 14,7 mnkr sämre än årsbudget.
Grund- och förskolenämnden räknar efter mars med ett nollresultat,
förutsatt kompensation för befarade avvikelser inom
elevpengsystemet.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden prognosticerar ett
nollresultat.
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Ekonomiavdelningen
2016-04-20
KS 2016/6
2 (2)
Handläggare
Äldrenämnden prognostiserar ett underskott på 39,7 mnkr. Det
prognostiserade underskottet avser kostnader för volymutveckling
Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 1,0
mnkr, vilket motsvarar nämndens oförbrukade reserv.
Finansförvaltningen prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr till
följd av en förbättrad skatteintäktsprognos i februari.
- Tjänsteutlåtande 2016-04-19 - Uppföljning och prognos per 31
mars 2016
1. Budgetuppföljningen godkänns
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Jörn Karlsson
Ekonomidirektör
Expedieras: Akt
För verkställighet: Ekonomiavdelningen
För kännedom: Samtliga nämnder
19 april 2016
Controllerenheten
Karin Reschke
Uppföljning och prognos per 31 mars 2016
månadsrapport omfattande budgetuppföljning, prognos och finansiell
utveckling.
Kommunens budgeterade resultat för 2016 är efter mars månad 102,9 mnkr,
vilket är 0,1 mnkr mer än ursprunglig budget för året som var 102,8 mnkr. I
december 2015 reviderade fullmäktige 2016 års budget, nettoeffekten av
revideringen var 0,1 mnkr totalt. Kommunfullmäktige beslutade vidare vid sitt
sammanträde i februari 2016 om fördelning av tillfälligt statsbidrag för hantering
av flyktingsituationen för 2016 på totalt 37,3 mnkr (KF 2016-02-15 § 21).
Fördelningen påverkade inte kommunens budgeterade resultat eftersom
intäktssidan ökade med motsvarande belopp i form av ökade statsbidrag.
Utfallet på kostnadssidan är 5,0 % högre än samma period föregående år,
medan intäkterna för perioden är 5,5 % högre än under samma period
föregående år. Nettoutfallet för perioden på 67,4 mnkr är 4,6 mnkr sämre än
faktiskt periodiserad årsbudget per mars på 72,0 mnkr.
Sammanfattning av nämndernas resultat mot fastställd budget
Nämnd/förvaltning
Grund- och förskolenämnd
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd
Kommunstyrelse
Kultur- och fritidsnämnd
Socialnämnd
Stadsbyggnadsnämnd
Äldrenämnd
Revision
Valnämnd
Södertörns Överförmyndarnämnd
Södertörns upphandlingsnämnd
Kommunfullmäktiges reserv
S:a skattefinansierad verksamhet
Finansförvaltning
Haninge kommun
Prognos 2016
Nettoutfall
perioden
201601-201603
-386 834
-94 942
-48 276
-43 845
-191 009
-24 618
-165 066
-575
-1
-4 526
-316
0
-960 008
1 027 409
67 400
Budget
helår
2016
-1 606 100
-387 000
-202 150
-183 750
-804 400
-120 000
-666 500
-1 600
-100
0
0
-59 850
-4 031 450
4 134 300
102 850
Prognos
helår
2016
-1 606 100
-387 000
-202 150
-182 750
-804 400
-120 000
-706 200
-1 600
-100
0
0
-59 850
-4 070 150
4 158 300
88 150
Avvikelse
mot budget
helår
0
0
0
1 000
0
0
-39 700
0
0
0
0
0
-38 700
24 000
-14 700
Avvikelse
Föregående Skillnad jmf
(%)
månads
föregående
mot budget
avvikelse
månads
helår
mot budget
avvikelse
0,0%
0
0
0,0%
1 000
-1 000
0,0%
0
0
-0,5%
1 000
0
0,0%
0
0
0,0%
0
0
6,0%
-39 700
0
0,0%
0
0
0,0%
0
0
0,0%
0
0
0,0%
0
0
0,0%
0
0
1,0%
-37 700
-1 000
0,6%
24 000
0
-13 700
-1 000
88 150
1
Nämnderna prognostiserar totalt ett underskott på 38,7 mnkr inklusive
fullmäktiges reserv, medan finansförvaltningen prognosticerar ett överskott på
24,0 mnkr. Den skattefinansierade verksamhetens prognos om underskott
motsvarar 1,0 % av total årsbudget. Årsprognosen för kommunen totalt är 88,2
mnkr vilket är 14,7 mnkr sämre än årsbudget.
Grund- och förskolenämnden räknar efter mars med ett nollresultat, förutsatt
kompensation för befarade avvikelser inom elevpengsystemet.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden prognosticerar ett nollresultat.
Äldrenämnden prognostiserar ett underskott på 39,7 mnkr. Det prognostiserade
underskottet avser kostnader för volymutveckling som inte ryms inom tilldelad
budgetram.
Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 1,0 mnkr, vilket
motsvarar nämndens oförbrukade reserv.
Finansförvaltningen prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr till följd av en
förbättrad skatteintäktsprognos i februari.
Förvaltningarnas kommentarer till utfall och prognos
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens ursprungliga budget för 2016 är 198,8 mnkr.
Kommunstyrelsens budget har reviderats vid två tillfällen, dels 0,6 mnkr för
ökade kostnader för överförmyndarverksamheten (KF 2015-12-07 § 253) och
dels 2,8 mnkr i samband med fördelning av det tillfälliga statsbidraget för
hantering av flyktingsituationen (KF 2016-02-15 § 21). Inklusive tilläggen är
kommunstyrelsens budget per mars 202,2 mnkr.
Det ackumulerade utfallet för perioden är 48,3 mnkr, vilket är 0,3 mnkr (0,6 %)
lägre än den ackumulerade budgeten på 48,6 mnkr.
Hittills under året följer delarna inom kommunstyrelsens ansvarsområde,
förtroendemannaorganisationen, anslagsfinansierade gemensamma kostnader
och kommunstyrelseförvaltningen budgeten. Prognosen för helåret är ett
nollresultat.
Risk- och känslighetsanalys
I ovanstående driftsredovisning prognostiseras ett nollresultat. Det finns
dock alltid risker att några kostnadsposter kommer att avvika från
prognosen.
Lokalbanken har under de senaste åren följt budget men förändringar i
verksamhetens behov kan innebära att lokaler ställs av, vilket kan medföra
att lokalbankens budget inte räcker till om alternativa lösningar inte går att få
fram tillräckligt snabbt.
IT-verksamheten inom kommunstyrelseförvaltningen visar just nu på ett
nollresultat, men kostnaden för IT-verksamheten beror bl. a på hur
verksamheterna utnyttjar infrastrukturen. Verksamheten ser löpande över
antal program som finns, vilket kan minska kostnaderna. Men om
verksamheterna ökar sitt IT-användande kan kostnaderna för ITinfrastrukturen öka ytterligare.
Inom exploateringsverksamheten är en viss fastighetsförsäljning budgeterad.
Prognosen förutsätter att försäljning sker i enlighet med budget. Tidigare år
har utfallet emellertid blivit något bättre än budget.
Kostnaden för försäkringsskador kan variera över tiden. De senaste åren har
kommunen varit förhållandevis förskonad från större skador. Prognosen att
budget hålls förutsätter att denna trend fortsätter.
Risk- och känslighetsanalys, Ks
Lokalbanken
Positiv risk, tkr
1 000
IT-verksamheten
Exploateringsverksamheten
4 000
Kostnad försäkringsskador
1 000
Summering:
6 000
Negativ risk, tkr
-
2 000
-
6 000
-
8 000
Stadsbyggnadsnämnden
Nämndens beslutade anslagsfinansierade budgetram för år 2016 uppgår till
120,0 mnkr. Det ackumulerade utfallet för perioden är 24,6 mnkr vilket
motsvarar 20,5 procent av årsbudgeten. Resultatet är 3,0 mnkr bättre än
periodens budget vilket motsvarar 11,0 procents avvikelse. Periodens överskott
beror till största delen på lägre kostnader inom vägverksamheten och högre
intäkter inom planverksamheten jämfört med budget. Vatten och avlopp samt
lantmäteri redovisar underskott för minskade intäkter för perioden medan
bygglov redovisar underskott pga. ökade kostnader. Övriga avdelningar och
verksamheter visar resultat i nivå med budget eller mindre överskott.
Helårsprognosen för nämnden är ett nollresultat.
Ingen risk- och känslighetsanalys är aktuell efter mars månad.
Grund och förskolenämnden
Budgetramen för 2016 är baserad på eleversättning per individ enligt
kommunfullmäktiges beslut om elevpeng samt anslag för tilläggsbelopp för
grundsärskola, barn i behov av särskilt stöd, strukturmedel nyanlända,
modersmålsundervisning och skärgårdsbidrag.
Nämndens budgetram för 2016 uppgick ursprungligen till 1 605,0 mnkr men
utökades i feb 2016 med 1,1 mnkr som del av det tillfälliga statsbidraget för
hantering av flyktingsituationen (KF 2016-02-15, § 21). Därmed uppgår grundoch förskolenämndens budget till 1 606,1 mnkr för 2016, en nettoökning med
1,1 mnkr jämfört med nämndens ursprungliga budget.
Nettoutfallet i mars var 130,2 mnkr och det ackumulerade nettoutfallet för
perioden uppgick till 386,8 mnkr. Utfallets andel av den totala helårsramen
motsvarar 24,1 %. Utfallet är 5,0 mnkr eller 1,3 procent lägre än periodiserad
årsbudget som uppgår till ca 391,9 mnkr till och med mars månad. I den
ackumulerade budgetavvikelsen ingår ett underskott för perioden i
elevpengsystemet med 4,6 mnkr.
Helårsprognosen efter mars månad är ett nollresultat. Årsprognosen utgår
från att eventuella över- eller underskott i elevpengsystemet fullt ut regleras,
dvs. är kostnadsneutralt för nämnden i årsbokslutet för 2016.
Risk- och känslighetsanalysen ska återge faktorer som kan komma att påverka
årets resultat utöver vad som redan är beaktat i årsprognosen. Analysen visar
att det finns faktorer som kan komma att påverka den ekonomiska prognosen
för helåret 2016 i intervallet 0 till -25,2 mnkr.
I fullmäktiges Mål och budget för 2016 som beslutades i juni 2015,
budgeterades att 320 individer i genomsnitt per månad skulle erhålla
”strukturbidrag för nyanlända”. Det faktiska utfallet har i början av 2016 legat
över den budgeterade volymen. I mars erhöll 406 elever strukturbidrag för
nyanlända, samma antal som i februari men prognosen är att antalet kommer
att minska och ligga något lägre resten av året jämfört med utfallet i mars.
Årsprognosen efter mars månads utfall ligger på 38,7 mnkr vilket är 7,2 mnkr
över den totala budgetramen på 31,5 mnkr men en förbättring med 0,9 mnkr
jämfört med årsprognosen i februari månads budgetuppföljning.
Utbildningsförvaltningen kommer löpande under året att följa volym- och
kostnadsutvecklingen för den här tilläggsersättningen.
Haninge kommun är inne i en period där det sker en relativt stor inflyttning till
kommunen. Det kan konstateras att i princip samtliga verksamhetsområden i
januari och mars 2016 har faktiska volymer som överstiger budgeterade
volymer. Detta innebär i sin tur att kostnaderna för barn- och eleversättningar i
elevpengsystemet ligger över budget efter årets tre första månader.
Bedömningen i nuläget är att det här läget kommer att kvarstå under
åtminstone resten av våren 2016 och att underskottet till och med kan komma
att öka ytterligare då det förväntas tillkomma ytterligare barn och elever varje
månad fram till och med juni månad. Det är framförallt inom grundskolans
årskurs 7-9 som volymökningen är som störst i förhållande till budgeterade
värden. I nuläget görs en schablonmässig årsprognos som utgår från ett
underskott på 1,5 mnkr/månad i pengsystemets volymbaserade
grundersättning. Utbildningsförvaltningen kommer löpande under året att följa
volym- och kostnadsutvecklingen inom pengsystemet.
I årsprognosen per mars månad beaktas ännu inte de befarade underskotten
för ”strukturbidrag för nyanlända” och underskottet i pengsystemets
volymbaserade grundersättning i den faktiska årsprognosen för nämnden,
eftersom det i nuläget är svårt att bedöma hur utfallet till och med mars månad
faktiskt kommer att påverka det slutliga utfallet för helåret 2016. Däremot
beaktas här risken, vilken skrivs ned något jämfört med föregående månads
risk- och känslighetsanalys.
Risk- och känslighetsanalys, Gfn
Pengsystem Strukturbidrag för
nyanlända elever
Pengsystem volymökningar utöver
budgeterade nivåer
Summering:
Positiv risk, tkr
Negativ risk, tkr
-
7 200
0
-
18 000
0
-
25 200
0
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budgetram enligt Mål och budget
2016 uppgår till 387,0 mnkr och inga justeringar av budget har gjorts sedan
dess.
Nämndens ackumulerade utfall för perioden uppgår till 94,9 mnkr, vilket är 1,6
mnkr respektive 1,8 % högre än periodiserad budget. Utfallets andel av den
totala helårsramen motsvarar 24,5 %. Avvikelserna från budget är utspridda på
flera olika verksamhetsområden och beror dels på att verkliga intäkter och
kostnader inte sammanfaller med budget och dels på programersättning för ett
större antal asylsökande elever än budgeterat.
Helårsprognosen för nämnden är ett nollresultat.
I helårsprognosen räknas med ett stabilt elevantal under resten av vårterminen,
både vad gäller folkbokförda, asylsökande och papperslösa elever. Antalet
elever på språkintroduktion har stadigt ökat sedan i somras och om ökningen
fortsätter med ytterligare tio folkbokförda elever i april som är kvar resten av
året skulle kostnaden öka med 0,7 mnkr.
Förra månaden beräknades effekten om ytterligare 20 asylsökande elever
tillkom som kommunen inte alls hinner bokföra bidrag från Migrationsverket för.
Då gjordes beräkningen på helårsbasis. Denna gång räknas endast med de
återstående nio månaderna.
Liksom förra månaden presenterades även känsligheten för elevintag till
höstterminen. Om det blir 30 färre eller fler elever än budgeterat beräknas
halvårseffekten bli antingen positiv eller negativ med 1,5 mnkr.
Risk- och känslighetsanalys, Gvn
Språkintroduktion, ytterligare 10
folkbokförda elever
Språkintroduktion, ytterligare 20
asylsökande elever eftersläpande
Känslighet i eleversättningar givet 30
färre eller fler elever
Summering:
Positiv risk, tkr
Negativ risk, tkr
-
0
1 500
1 500
700
-
1 400
-
1 500
-
3 600
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämndens ursprungliga budgetram uppgick till 181,8 mnkr. I
februari tilldelades nämnden 2,0 mnkr i statsbidrag för nyanlända (KF 2016-0215, § 21) Därmed uppgår nämndens totala budget för 2016 till 183,8 mnkr.
Per mars månad har förvaltningen förbrukat 23,9 % av årsbudgeten. Det
ackumulerade utfallet är 43,8 mnkr att jämföra med budgeterade 45,8 mnkr,
vilket motsvarar ett överskott på 2,0 mnkr och en budgetavvikelse på 4,4 %.
Föreningsbidraget påverkar förvaltningens utfall negativt med 1,1 mnkr genom
att den periodiserade årsbudgeten inte harmoniserar med utbetalningarna.
Föreningsbidraget beräknas i slutänden gå jämnt ut. Resultat exklusive
föreningsbidrag är ett överskott på 3,1 mnkr.
Efter mars månad är prognosen för helåret ett överskott på 1,0 mnkr,
motsvarande nämndens reserv.
Ingen risk- och känslighetsanalys är aktuell efter mars månad.
Socialnämnden
Socialnämndens ram enligt Mål och budget 2016-2017 (KF 2015-06-09, § 146)
är 792,8 mnkr. I december 2015 reviderades budgeten (KF 2015-12-07, § 253)
då ramen ökades med 1,5 mnkr för att kompensera för förändrat
förbehållsbelopp och därmed kostnader för ekonomiskt bistånd. I februari
reviderades budgeten (KF 2016-02-15, § 21) då ramen ökades med 10,1 mnkr
för tillfälligt statsbidrag för hantering av flyktingsituationen. Nämndens
sammanlagda ram 2016 är därmed 804,4 mnkr.
Nämndens utfall för perioden är 191,0 mnkr mot periodens budget på 192,5
mnkr, dvs. ett överskott på 1,5 mnkr (0,8 %) jämfört med budget. Nämnden har
därmed förbrukat 23,7 procent av årets budgetram. Förvaltningens bedömning
är att detta förklaras av tillfälliga kostnadsminskningar.
Årsprognosen för nämnden är ett nollresultat.
Det finns en volymrisk i prognosen för LSS, då vissa kostsamma nya insatser
kan tillkomma.
Det pågår en omfattande översyn av boenden för verksamhet enligt LSS och
SoL i egen regi för att verksamheten ska kunna bedrivas inom 2016 års
budget. Om inte denna omstrukturering lyckas genomföras tillräckligt snabbt så
kommer detta att innebära underskott i denna verksamhet.
Styrningen av köp av placeringar och behandlingar för barn och vuxna ses
över. Det ligger vissa besparingar som redan är diskonterade i 2016 års
budget. Det kan dock finnas ytterligare potential till kostnadsminskningar.
Risk- och känslighetsanalys, Sn
Positiv risk, tkr
Ökade kostnader insatser enligt LSS
0
Omställning av boenden LSS och SoL
klaras inte inom budget
Besparingar vid köp av placeringar och
behandlingar, barn och vuxna
Summering:
0
Negativ risk, tkr
-
4 000
-
2 500
2 000
2 000
0
-
6 500
Äldrenämnden
Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-08 § 146 om Mål och Budget för 2016,
enligt beslutet fastställdes äldrenämndens driftbudgetram för 2016 till 665,0
mnkr. Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-15 § 21 att utöka 2016 års
budgetram för äldrenämnden med 1,5 mnkr av tillfälligt statsbidrag för
hantering av flyktingsituationen. Ramtillskottet med 1,5 mnkr ska täcka insatser
kopplade till Haninge kommuns flyktingmottagande under 2016. Efter
ramjusteringen i februari uppgår äldrenämndens ram för 2016 till totalt 666,5
mnkr.
Utfallet för perioden januari-mars 2016 är en redovisad nettokostnad på 165,1
mnkr (24,8 % av årsbudget) eller en negativ avvikelse med 3,5 mnkr jämfört
med den periodiserade budgeten för perioden. Avvikelsen i procent mot den
periodiserade budgeten är 2,2 procent. Årsprognosen är ett underskott med
39,7 mnkr eller en avvikelse med 6,0 procent mot årsbudgeten. Det
prognostiserade underskottet för 2016 avser kostnader för volymutveckling
Ram och prognos
Insatser under 65 år
Ram kf
Juni 2015
tkr
21 860
Justerad ram
Flyktingmottagning Aktuell ram feb Årsprognos
Februari 2016
2016
2016
tkr
tkr
tkr
21 860
40 660
Insatser 65 år och äldre
643 140
1 500
644 640
665 540
Sammantaget
665 000
1 500
666 500
706 200
Prognostiserat underskott
39 700
Volymutveckling
Hemtjänstinsatser antal timmar
Hemtjänstinsatser
Jan-mars 2016
Jan-mars 2015
17 698
14 889
+18,9%
65 år och äldre
140 020
139 358
+0,5%
Totalt
157 726
154 247
+2,3%
Totalt 2014
Totalt 2015
Prognos 2016
37 736
68 065
68 000
65 år och äldre
519 117
576 367
620 000
Totalt
556 853
644 432
688 000
Under 65 år
Hemtjänstinsatser
Under 65 år
Förändring
Antal belagda platser i vård- och omsorgsboende 2010-2016
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Jan
405
425
420
465
493
494
495
Feb
403
425
432
461
493
495
494
Mar
407
421
429
474
499
507
506
Apr
404
422
433
467
494
503
Maj
416
428
421
490
486
499
Jun
419
422
430
508
487
490
Jul
413
425
443
495
489
487
Aug
417
426
447
502
491
491
Sep
422
425
455
512
492
488
Platser i särskilt boende och korttidsboende 2010-2015
Genomsnitt jan-dec 2010-2015
600
550
493
500
485
450
400
496
440
417
421
350
300
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Årsprognosen för 2016 är 515 belagda platser i genomsnitt
Okt
421
414
453
490
492
488
Nov
434
410
456
483
499
493
Dec
433
414
460
477
498
497
Betalda platser särskilt boende och korttidsboende 65 år och äldre
Behovet av platser i särskilt boende och korttidsboende - som inte minst under
2013 ökade mer än vad förvaltningen prognostiserat - har under 2014 och 2015
stabiliserats och antalet betalda platser ligger nu i början av 2016 i nivå med de
bedömningar som gjordes i långtidsprognoser 2010.
Under mars 2016 uppgick antalet betalda platser till 506 varav 295 i egen drift
och 211 med annan utförare (42 procent). Av de 211 platser som köptes av
extern utförare var huvudparten 147 platser hos utförare med verksamhet i
Haninge.
Negativ risk: Volymprognoserna som äldreförvaltningen gjort inför kommande
budgetår har under många år visat sig stämma med det verkliga utfallet.
Volymutvecklingen 2011 och 2013 avvek dock kraftigt från prognoserna både
inför budgetåret och jämfört med de första prognoserna under respektive
verksamhetsår. Avvikelsen mot prognoserna uppkom genom kraftig ej
förutsebar volymutveckling under tertial II respektive år.
Positiv risk: Det åtgärdspaket som äldrenämnden och äldreförvaltningen
arbetat med under 2015 har nu börjat få effekter på nettokostnadsutvecklingen,
exempelvis ökade avgiftsintäkter och viss uppbromsning av volymutvecklingen.
För flera av åtgärderna är det svårt att i förhand göra bedömningar av alla
konsekvenser. Målet är att klara huvudparten av pris- och löneutvecklingen
under 2016 genom vidtagna åtgärder för ca 11,0 mnkr. Om utfallet av
åtgärderna får full effekt kan utfallet bli större än beräknat.
Kommentar känslighets- och riskanalys, Än
Positiv risk, tkr
Kraftigare volymutveckling än beräknat
Negativ risk, tkr
- 20 000
Större effekter än beräknat för pågående
effektiviseringsarbete
10 000
Dämpad volymutveckling jmf med prognos
10 000
Summering:
20 000
- 20
000
Finansförvaltning
Finansförvaltningens budget består av skatteintäkter och generella statsbidrag,
arbetsgivaravgifter, pensionskostnader samt finansiella intäkter/kostnader. Den
ursprungliga budgeten för 2016 är en intäkt på 4 097 mnkr. I samband med att
kommunfullmäktige fördelade det extra generella statsbidraget för hantering av
flyktingsituationen budgeterades intäkten, 37,3 mnkr, på finansförvaltningen.
Totalt är budgeten därmed en intäkt på 4 134,3 mnkr.
Den ackumulerade utfallet för perioden är 1 027,4 mnkr, vilket är 6,2 mnkr (0,6
%) lägre än den ackumulerade budgeten på 1 033,6 mnkr.
Prognosen för helåret är ett utfall på 4 158,3 vilket är ett överskott på 24,0
mnkr. Det är den senaste skatteprognosen från Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) 2016-02-26 som visar på en bättre prognos än vad som finns i
budgeten. Nästa skatteprognos kommer i slutet av april.
Under mars har Tornberget tagit över kommunens externa låneskuld, vilket
kommer att påverka kommunens finansnetto negativt. Som kompensation
kommer Tornberget att betala en borgensavgift till kommunen samt sänka
hyrorna. Detta tillsammans ska täcka kommunens försämrade finansnetto.
Övriga kostnader och intäkter inom finansförvaltningen är inom budget.
Sammantaget är årsprognosen inom finansförvaltningen ett överskott på 24,0
mnkr.
Nästa skatteprognos kommer i april. Det finns alltid en osäkerhet om vad som
kan bli resultatet av de kommande skatteintäktsprognoserna.
Tornberget tar över kommunens låneskuld. Tidigare år har finansnettot blivit
bättre än de 14,0 mnkr som är budgeterade. Prognosen efter mars är att
finansnettot kommer att vara enligt budget. Troligen kommer finansnettot att bli
bättre än budget men vi avvaktar någon månad innan det kommer in i
prognosen.
Pensionskostnaderna har ökat de senaste åren. Just nu ligger utfallet inom den
budgeterade ramen. I augusti görs en ny prognos och det finns en risk att
kostnaderna kan bli högre än de budgeterade.
Förändrad skatteintäktsprognos
Tornberget tar över kommunens låneskuld
Ökande pensionskostnader
Summering:
Positiv risk, tkr
Negativ risk, tkr
10 000
- 10 000
6 000
0
0
16 000
-
6 000
- 16
000
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron under perioden januari-februari var för kommunen som helhet
8,9 procent, en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med samma period
förra året (8,3 procent). Sjukfrånvaron var på kof 7,1 procent, ksf 4,8
procent, sof 8,5 procent, sbf 5,0 procent, ubf 9,6 procent och äf 9,8 procent.
Jämfört med samma period förra året minskade sjukfrånvaron inom kof och
ökade inom övriga förvaltningar.
Befolkning
Den 29 februari hade Haninge 84 143 invånare. Det innebär att vi passerade
84 000 invånare under februari. Under månaden föddes 89 barn och 53
personer dog. 570 personer flyttade till Haninge varav 99 från andra länder.
401 personer flyttade härifrån, varav 48 flyttade utomlands.
Arbetslöshet
I februari var 7,3 procent av arbetskraften 16-64 år inskrivna som
arbetssökande. Det är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med februari
2015. Jämfört med Stockholms län var arbetslösheten 1,1 procentenhet högre i
Haninge. 597 personer hade varit öppet arbetslösa i mer än sex månader.
Bland unga i åldern 18-24 år var 10,4 procent inskrivna arbetssökande. Det
motsvarar 548 personer och är 0,1 procentenheter mer än förra året. 70 unga
hade varit öppet arbetslösa i mer än sex månader. Ungdomsarbetslösheten i
Haninge är 2,9 procentenheter högre än i länet, men 2,3 procentenheter lägre
än i Sverige som helhet.
Jörn Karlsson
Ekonomidirektör
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-12
KS 2015/360
1 (3)
Handläggare
Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin
(FP) Låt alla Haninges barn idrotta
Sammanfattning
Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) har inkommit med
rubricerad motion med anledning av att bestämmelsen i
socialtjänstlagen om fritidspeng för barn i årskurs 4-9 avskaffats.
Motionärerna anser att det finns starka skäl att förstärka
möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta hushåll i kommunen
och att socialnämnden i Haninge ska ges i uppdrag att även
fortsättningsvis ersätta dessa hushåll för utgifter kopplade till
barnens fritidsaktiviteter. Motionärerna föreslår därför att
kommunfullmäktige beslutar:
1. att socialnämnden oavsett riksdagens beslut fortsätter att ersätta
ekonomiskt utsatta hushåll för utgifter kopplade till barns
fritidsaktiviteter med ett belopp om maximalt 3000 kr per
tolvmånadersperiod.
2. att ersättning även kan erhållas för barn i årskurs 1-3.
Socialnämnden skriver i sitt yttrande 2016-03-21, § 44, att
riksdagen avskaffade bestämmelsen om fritidspeng eftersom den
inte stämmer överens med socialtjänstlagens principer om den
enskildes ansvar och självbestämmande. Stöd till barn i utsatta
familjer bör därför i stället utformas så att det möjliggör för barnen
att själva välja vad de vill göra på sin fritid. Riksdagen har därför
beslutat att i stället avsätta medel till en generell förstärkning av det
ekonomiska biståndet till barnfamiljer i form av höjd riksnorm. En
barnfamilj med försörjningsstöd får en höjning på 100-250 kr per
månad och barn. Den kompensation som kommunerna har mottagit
genom statliga medel har därmed upphört från och med årsskiftet.
Socialnämnden anser att en höjning av riksnormen möjliggör ett
större självbestämmande över barnens fritid och familjens
ekonomi. Dessutom har intresset för fritidspengen varit svagt och
få ansökningar har inkommit. Höjningen av riksnormen kommer
fler barn till del eftersom det ingår i hushållens försörjningsstöd
och inte kräver en separat ansökan. Vidare skriver socialnämnden i
sitt yttrande att förvaltningen alltid ska ta hänsyn till
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-12
KS 2015/360
2 (3)
Handläggare
barnperspektivet i hanteringen kring försörjningsstöd och
effekterna av olika beslut, vilket ger möjlighet till ersättning för
fritidsaktiviteter i vissa fall. Socialnämnden ser därmed inget behov
av att fortsätta erbjuda fritidspeng efter det att ändringarna i
socialtjänstlagen trätt i kraft.
Av kommunallagen framgår att vissa grundläggande principer
gäller för all kommunal verksamhet. Dessa är:
1. Likställighetsprincipen
2. Lokaliseringsprincipen
3. Självkostnadsprincipen
4. Stöd till enskilda endast med lagstöd
5. Förbud mot retroaktiva beslut
Principen under punkt 4 innebär att kommuner inte får ge
understöd till enskilda om det inte framgår av lag att detta är
tillåtet. Ett exempel är socialtjänstlagen (2001:453) där det framgår
att kommunen under vissa förutsättningar ska lämna bistånd till
enskilda.
Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen
(2001:453) med innebörden att en ersättning för fritidsaktiviteter
(fritidspeng) under vissa förutsättningar kunde betalas till hushåll
med barn i årskurs 4-9. Bestämmelserna om fritidspeng
avskaffades den 1 januari 2016 vilket medför att det från detta
datum saknas lagstöd för fortsatta utbetalningar av fritidspeng.
Mot bakgrund av att det från den 1 januari 2016 saknas lagstöd för
att betala fritidspeng, för såväl barn i årskurs 1-3 som i årskurs 4-9,
föreslår förvaltningen att motionen avslås.
Inget i socialnämndens yttrande föranleder en annan bedömning.
- Motionen
- Socialnämndens yttrande 2016-03-22, § 44
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-12
KS 2015/360
3 (3)
Handläggare
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Niklas Näslund
Kanslichef
Expedieras: Akt
För kännedom: socialnämnden, motionären
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Samhällsutvecklingsavdelningen
2016-04-12
KS 2015/248
1 (2)
Handläggare
Sören Berglund, demokratiombudsman
Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om åtgärder
för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i
hederns namn
Sammanfattning
hederns namn, yrkat bifall på motionen som helhet eller på varje
enskild att-sats. Motionen omfattar 19 att-satser.
Kommunstyrelseförvaltningen har inhämtat yttranden från grundoch förskolenämnden, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden,
socialnämnden och Haninge Bostäder AB. Förvaltningen föreslår
mot bakgrund av vad som sägs i förvaltningens tjänsteskrivelse och
i respektive yttrande att motionen ska anses vara besvarad vad
avser samtliga 19 att-satser.
- Motionen.
- Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2016-04-12
- Grund- och förskolenämnden § 113 x, inkl
- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden § 93, inkl
- Socialnämnden § 172, inkl socialförvaltningens tjänsteskrivelse
- Yttrande från Haninge bostäder
-
Motionen anses besvarad
__________
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-12
KS 2015/248
2 (2)
Handläggare
Sören Berglund, demokratiombudsman
Bengt Svenander
Kommundirektör
Peter Jemtbring
Näringslivs-och
Expedieras: Akt
För kännedom: Motionären, GFN, GVN, SN, Haninge Bostäder,
KSF
12 april 2016
Dnr KS 2015/248
Sören Berglund
Kommunstyrelsen
Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och
förtryck i hederns namn
Sammanfattning
Mattias Bernhardsson, RS, har i en motion till kommunfullmäktige, Åtgärder
för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn, yrkat
bifall på motionen som helhet eller på varje enskild att-sats.
I motionen belyses problematiken kring våld i nära relationen och
hedersrelaterat våld och förtryck, samt vilka former av stöd och skydd de
som utsätts kan tänkas ha ett behov av. Motionen omfattar nitton att-satser.
1. Att anta som kommunens mål att garantera skyddat boende åt alla
som söker. Ingen ska nekas på grund av platsbrist.
2. Att möjliggöra en utökning av antalet platser i skyddat boende med
åtta platser genom att fullt ut finansiera placeringar via både
kommunen och Haninge kvinnojour.
3. Att underlätta utslussning från skyddade boenden genom
förtursmöjlighet i Haninge Bostäders bostadsbestånd samt att söka
samverkan med andra allmännyttiga bostadsbolag.
4. Att anta som kommunens ansvar att även anslå medel till den
verksamhet av Haninge kvinnojour som ej är knuten till sängplatser,
för att minska jourens beroende av samt arbetstid med att söka ideell
och privat finansiering.
5. Att finansiera Manscentrums önskan att utöka antalet tjänster med en
heltidstjänst.
6. Att kommunens anslag till Haninge kvinnojour och Manscentrum
beslutas om för treårsperioder.
7. Att säkerhetsställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum ska ha
möjlighet att besöka Haninges skolor.
8. Att garantera att alla brottsoffer för våld och förtryck i hemmet i
Haninge aktivt erbjuds en stödperson eller ett målsägandebiträde som
kan stödja den utsatte med kontakt mellan olika myndighetsorgan och
instanser.
1
9. Att inte tillåta religiösa friskolor. Nya riktlinjer som omöjliggör religiösa
inslag utöver det ämnesplanerade som på ett objektivt sätt undervisas
i religionskunskap ska tas fram.
10. Att starta ett projekt för att erbjuda långvarigt hemmavarande föräldrar
att skaffa yrkeskompetens samt/eller arbete med kollektivavtal inom
kommunen, även utifrån icke-utbildningsgrundad kompetens.
11. Att säkerhetsställa att det finns kommunala öppna förskolor och
parklekar i alla kommundelar.
12. Att säkerhetsställa att det finns heltidsanställd kurator och
heltidsanställd sjuksköterska på samtliga skolor i Haninge.
13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande
personal i för-, grundoch gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI
samt för berörda inom Socialförvaltningen i kunskaper om
genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld
mot kvinnor och normaliseringsprocessen.
14. Att kartlägga om socialtjänstens hotbildsbedömningar för utsatta för
förtryck i hederns namn utförs i tid, är noggranna och
kompetensenliga.
15. Att genomföra en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga
förekomsten av våld i hemmet, restriktioner i umgänge samt skoloch
fritidsaktiviteter, könsstympning samt tvångs- och barnäktenskap
(även inofficiella).
16. Att söka samarbete med andra kommuner och det nationella
kompetensteamet i syfte att möjliggöra stödboenden på hemliga
distansorter med särskild inriktning på utsatta som har flytt förtryck i
hederns namn.
17. Att utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med föräldrar
som begränsar barnens skolaktiviteter.
18. Att tillsätta ett jämställdhetsråd (likt MR-beredningen) som utöver
politiskt förtroendevalda även inkluderar i ämnet sakkunniga från
förvaltningar och frivilligorganisationer med syfte att arbeta med
ovanstående beslutspunkter samt med alla frågor som rör förtryck i
hederns namn och mäns våld mot kvinnor.
19. Att tillsätta en tjänst för att samordna kommunens insatser och arbete
mot förtryck i hederns namn och mot mäns våld mot kvinnor samt för
att leda arbetet med jämställdhetsrådet.
Ärendets hantering
Motionen har remitterats till socialnämnden, gymnasieoch
vuxenutbildningsnämnden, grundoch förskolenämnden samt Haninge
bostäder. Samtliga har inkommit med remissvar.
2 (6)
Socialnämnden har lämnat svar på att-satserna 1-2, 4-8, 10, 13-14,16, 18
och 19. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och grundoch
förskolenämnden har lämnat svar på att-satserna 7, 9, 11-13, 15 och 17.
Haninge bostäder har lämnat svar på att-sats 3.
Remissinstansernas synpunkter
Nedan följer sammanfattade synpunkter på respektive att-sats:
1. Socialnämnden konstaterar att skyddat boende är en biståndsbeslutad
insats som ges till dem som har behov av detta och ingen nekas plats
på grund av platsbrist.
2. Socialnämnden köper platser av kvinnojouren när det finns ett behov,
men kan inte styra över hur många platser som kvinnojouren väljer att
erbjuda.
3. Haninge Bostäder har idag en mycket stor efterfrågan på bostäder där
mer eller mindre alla som söker har ett mycket stort behov. Haninge
Bostäder anser att det främst är socialförvaltningens eller annan
liknande myndighets ansvar att hantera denna typ av fråga.
4. Socialförvaltningen konstaterar att kommunen inte kan finansiera
ideella föreningar på annat sätt än genom föreningsbidrag. För
särskilda projekt kan särskilt aktivitetsbidrag sökas.
5. Socialförvaltningen finansierar idag en 50% tjänst hos Manscentrum.
En dialog förs med föreningen om förvaltningens behov av framtida
insatser.
6. Socialförvaltningen har idag reglerat bidragen till Haninge kvinnojour
och Manscentrum i avtal som löper för hela mandatperioden.
7. Socialnämnden, grundoch förskolenämnden samt gymnasieoch
vuxenutbildningsnämnden konstaterar att skolan inte är en allmän
plats och det är rektorns ansvar vilka organisationer som ges möjlighet
att besöka Haninges skolor.
8. Alla brottsoffer som efterfrågar stöd kan få detta via socialtjänsten,
stödcentrum för unga brottsoffer, Haninge kvinnojour, Manscentrum
och Brottsoffersjouren där de även bistår med stöd i kontakt med
andra myndigheter. Målsägandebiträde förordas av tingsrätten.
9. Utbildningsförvaltningen informerar om att religiösa friskolor inte är en
kommunal fråga. Det är staten som sätter upp regler för friskolor och
ger tillstånd till friskolor att bedriva verksamhet.
10. Socialförvaltningen konstaterar att personer som saknar arbete i första
hand ska vända sig till Arbetsförmedlingen. På socialförvaltningens
arbetsmarknadsenhet finns ett flertal insatser som vänder sig till
personer som varit utan arbete en längre tid. Förvaltningens två
familjecentraler arbetar med att bryta hemmaisolering hos föräldrar.
3 (6)
11. Utbildningsförvaltningen informerar om att de öppna förskolorna tillhör
socialförvaltningen och ligger därmed utanför grundoch
förskolenämndens ansvarsområde.
12. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och grundoch
förskolenämnden skriver i sitt svar att rektor avgör i förhållande till
skolans behov och resurser omfattningen av personal inom
elevhälsan. Det är reglerat i skollagen vilka yrkesgrupper som ska
ingå i elevhälsan.
förskolenämnden samt socialnämnden anger att det finns en beslutad
handlingsplan som är gemensam för socialförvaltningen, kultur- och
fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Handlingsplanen
gäller från och med 2015-06-24 för att på ett samordnat sätt kunna
möta personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
14. Socialnämnden har under året genomfört kartläggning av den interna
kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck. I samband med
detta har man nu börjat använda riskbedömningsinstrumentet
PATRIARK som särskilt är framtaget för att fånga upp
hedersproblematik.
förskolenämnden skriver att varje skola ska ha en plan mot
diskriminering och kränkande behandling. I planen ingår en
kartläggning av hur elever upplever trygghet i skolan. Den beslutade
handlingsplanen 2015-06-24 är ett stöd i arbetet mot hedersrelaterat
våld.
16. Socialnämnden lyfter fram att man är medfinansiär till Origo, som är
ett resurscentrum med fokus på ungdomar som lever i hederskontext.
Resurscentrumet är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län,
Polismyndigheten i Stockholms län och Stockholms läns landsting.
Origo har god kunskap om vilka boenden som är särskilt anpassade
för dessa personer och är därmed behjälpliga i att förmedla kontaker.
förskolenämnden skriver att varje skola har rätt att utarbeta sina
rutiner för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare så länge de uppfyller
skollagen. All personal inom skolan är skyldig att anmäla till
socialnämnden om de får kännedom eller misstänker att ett barn far
illa.
18. Socialnämnden konstaterar att ett jämställdhetsråd inte är ett beslut
som fattas av socialnämnden. Förvaltningen ställer sig positiv att bistå
med kompetens om ett råd inrättas.
19. Socialnämnden konstaterar att en tjänst kopplat till ett
jämställdhetsråd inte är ett beslut som fattas av socialnämnden.
Arbetet inryms till viss del inom socialförvaltningens styrgrupp mot
våld i nära relationer. Förvaltningen deltar även i externt nätverk som
4 (6)
omfattar mans- och kvinnolotsar, polisen, hälso- och sjukvården,
försäkringskassan och ett flertal frivillighetsorganisationer.
Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i det som de olika nämnderna yttrat
enligt ovan och gör i det följande tillägg till några av att-satserna:
7. Grund- och förskolenämnden samt gymnasieoch
vuxenutbildningsnämnden skriver att det är möjligt för Haninge
kvinnojour och Manscentrum Östra Södertörn att kontakta ansvarig
rektor på de skolor de vill besöka. Förvaltningen kan konstatera att
både Haninge kvinnojour och Manscentrum Östra Södertörn har sin
främsta uppgift i att möta klienter. De har därför liten möjlighet att
kontakta skolor eftersom de har begränsad tid för administration. Både
Haninges skolor och de berörda organisationerna behöver således
utifrån sina respektive förutsättningar bidra till att utveckla
kontaktytorna till fördel för Haninges elever.
8. Det välutvecklade samarbetet som finns för brottsoffer via
socialtjänsten, stödcentrum för unga brottsoffer, Haninge kvinnojour,
Manscentrum Östra Södertörn och Brottsofferjouren kan också få stöd
av kommunstyrelseförvaltningens trygghetssamordnare.
13. Den beslutade handlingsplanen mot hedersrelaterat våld som avser
tre förvaltningar är ett mycket bra sätt att arbeta med denna typ av
fråga. Arbetet kan på så sätt drivas framåt och viktiga
utvecklingsområden kan identifieras och detta kommer att vara viktigt
för utvecklingen av det lokala arbetet. Samtidigt kommer möjligheter
till kunskapsutveckling inom de områden som efterfrågas höjas och
det kommer gynna det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld.
Som stöd till skolans arbete med diskriminering och kränkande
behandling har Haninge kommun genom MR-beredningens arbete
skrivit avtal med Rättvisebyrån där skolor har möjlighet att kontakta
byrån för hjälp och stöd. Detta gäller samtliga som bor och verkar i
Haninge. Rättvisebyråns arbete startar under våren 2016.
18. Förvaltningen anser att frågan som motionen tar upp inryms inom MRberedningens ansvarsområde. Kommunfullmäktige beslutade 201212-10 att inrätta en beredning för frågor om mänskliga rättigheter (MRberedningen) för att fullfölja de arbeten som demokratiberedningen
och JIM-kommittén beslutat om. Kommunfullmäktige beslutade 201310-14 (§156) att fastställa MR-beredningens förslag på reglemente. I
MR-beredningens ansvarsområde ingår enligt reglementet bland
annat att ”vara pådrivande i arbetet för att främja jämställdhet och
mångfald och förhindra diskriminering som har samband med kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder” (2
§). MR-beredningen arbetar utifrån detta med aktiviteter för
jämställdhet och mot våld i nära relationer som ett prioriterat område.
5 (6)
19. Inom förvaltningen finns redan idag resurser för att stödja MRberedningen i deras arbete enligt ovan.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår förvaltningen att motionen ska anses
vara besvarad.
1. Motionen anses besvarad
Bengt Svenander
kommundirektör
Peter Jemtbring
närings- och utvecklingsdirektör
6 (6)
24 september 2015
Dnr GFN 2015/115
Handläggare
Kersti Hansell
Yttrande över motion om åtgärder för att motverka
mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn
Sammanfattning
Mattias Bernhardsson, RS, har i en motion till kommunfullmäktige, Åtgärder för att
motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn, yrkat bifall för
motionen som helhet eller på varje enskild att-sats. Motionen omfattar 19 att -satser.
Utbildningsförvaltningens förslag till yttrande
Utbildningsförvaltningen har tagit del av motionen och anser att fem att-satser direkt
berör barn, elever och anställda inom grundoch förskolenämndens eller gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens ansvarsområden. Synpunkter på dessa att-satser
följer nedan:
7. Att säkerställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum ska ha möjlighet att
besöka Haninges skolor.
Yttrande:
Skolan är ingen allmän plats och rektorn har ansvar för ordningen på skolan. Med
hänsyn till skolans arbetsformer och fostrande uppgift har begreppet ordning ett
något vidare innehåll inom skolan än det har till exempel när det är fråga om en
allmän plats. Med detta som utgångspunkt har skolan till uppgift att tydligt visa vilka
värderingar som gäller. Skolan ska verka för demokratins idéer och uppmuntra att
skilda uppfattningar förs fram.
Det är rektor som beslutar om vilka organisationer, som ska ha möjlighet att besöka
Haninges skolor och inte något nämnden kan garantera.
12. Att säkerställa att det finns heltidsanställd kurator och heltidsanställd
sjuksköterska på samtliga skolor i Haninge.
Yttrande. Det är reglerat i skollagen vilka yrkesgrupper, som ska ingå i elevhälsan.
Det ligger dock ej i nämndernas ansvarsområden att besluta om tjänsternas
omfattning
För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. För elevhälsans insatser ska det finnas
tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska
kompetenser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande, förebyggande och ska
1
stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsa: 2 kap. 25 och 26 §§
skollagen
Rektor anställer personal på sin skola. Rektor avgör i förhållande till skolans behov
och resurser omfattningen av personal inom elevhälsan.
13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i
för-, grundoch gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom
Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i
hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen.
Yttrande: Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck gäller from 2015-0624. Handlingsplanen är gemensam för socialförvaltningen, kultur-och
fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen för att på ett samordnat vis kunna
möta personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förstryck. Implementering av
handlingsplanen är ett åtagande och en aktivitet i en gemensam överenskommelse
mellan socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt
utbildningsförvaltning inför 2016.
15. Att genomföra en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga förekomsten av våld i
hemmet, restriktioner i umgänge samt i skoloch fritidsaktiviteter, könsstympning
samt tvångs- och barnäktenskap (även inofficiella).
Yttrande: Varje skola ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling I
denna plan ingår att kartläggning av hur eleverna upplever tryggheten i skolan.
Hänvisar också till den Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck s.8-9 där
skolans arbete beskrivs.
Det ligger inte inom gymnasieoch vuxenutbildningens ansvarsområde att
genomföra andra kartläggningar med frågeställningar som avses i att-satsen.
17. Att utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med föräldrar som
begränsar barnens skolaktiviteter.
Yttrande:
Varje skola har rätt att utarbeta sina rutiner för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare
så länge de uppfyller skollagens krav. Om elev uteblir från undervisningen oavsett
skäl så sker den första kontakten mellan lärare och förälder. Om problemet inte kan
lösas i den relationen ligger det fortsatta arbetet under rektors ansvar.
All personal som arbetar inom skolan är skyldig att anmäla till socialnämnden om de
får kännedom eller misstänker att ett barn far illa (14 kap 1 § SoL). Skolan ska ha en
fungerande rutin för hur orosanmälan till socialtjänsten görs.
Nedan följer information gällande punkterna nio och elva
9. Att inte tillåta religiösa friskolor. Nya riktlinjer som omöjliggör religiösa inslag
utöver det ämnesplanerade som på ett objektivt sätt redan undervisas i
religionskunskap ska tas fram.
2 (3)
C:\Program Files (x86)\Formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\Motion TJUT
GFN 2015 115_2016-04-21-16-24-14_7.docx.pdf
Detta är inte en kommunal fråga. Det är staten som sätter upp regler för friskolor och
ger tillstånd till friskolor att bedriva verksamhet.
11. Att säkerställa att det finns kommunala öppna förskolor och parklekar i alla
kommundelar.
I Haninge tillhör de öppna förskolorna socialförvaltningen och ligger därmed utanför
grundoch förskolenämndens ansvarsområde.
- Motion från Rättvisepariet Socialisterna KS 2015/248.
1. Utbildningsförvaltningens förslag till yttrande godkänns och lämnas till
kommunstyrelsen.
3 (3)
GFN 2015 115_2016-04-21-16-24-14_7.docx.pdf
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Protokollsutdrag
1 (2)
Sammanträdesdatum
2015-10-19
Dnr GVN 2015/57
§ 93
Motion om Åtgärder för att motverka mäns
våld mot kvinnor
Sammanfattning
hederns namn, yrkat bifall för motionen som helhet eller på varje
enskild att-sats. Motionen omfattar 19 att -satser.
Utbildningsförvaltningen har tagit del av motionen och anser att
följande fem att-satser direkt berör barn, elever och anställda inom
grundoch förskolenämndens eller gymnasieoch
vuxenutbildningsnämndens ansvarsområden
7. Att säkerställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum ska ha
möjlighet att besöka Haninges skolor.
12. Att säkerställa att det finns heltidsanställd kurator och
heltidsanställd sjuksköterska på samtliga skolor i Haninge.
13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och
elevvårdande personal i för-, grundoch gymnasieskolan,
vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom
Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys,
könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot
kvinnor och normaliseringsprocessen.
15. Att genomföra en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga
förekomsten av våld i hemmet, restriktioner i umgänge samt i skoloch fritidsaktiviteter, könsstympning samt tvångs- och
barnäktenskap (även inofficiella).
17. Att utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med
föräldrar som begränsar barnens skolaktiviteter.
Synpunkterna redovisas för de aktuella att-satserna i tjänstutlåtande
Utdragsbestyrkande
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Protokollsutdrag
2 (2)
Sammanträdesdatum
2015-10-19
TJUT GFN 2015/115 Yttrande över motion om Åtgärder för att
motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn.
- Motion från Rättvisepariet Socialisterna KS 2015/248.
- TJUT GVN 2015/57 Yttrande över motion om Åtgärder för att
motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn.
1. Gymnasie– och vuxenutbildningsnämnden överlämnar
förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen.
GVNAUs förslag till gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden
Enligt förvaltningens förslag.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut
1. Gymnasie– och vuxenutbildningsnämnden överlämnar
förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen.
__________
Expedieras: Akt, kommunstyrelseförvaltningen
Utdragsbestyrkande
24 september 2015
Dnr GVN 2015/57
Kersti Hansell
Yttrande över motion om Åtgärder för att motverka
mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn
Sammanfattning
Mattias Bernhardsson, RS, har i en motion till kommunfullmäktige, Åtgärder för att
motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn, yrkat bifall för
motionen som helhet eller på varje enskild att-sats. Motionen omfattar 19 att -satser.
Utbildningsförvaltningens förslag till yttrande
Utbildningsförvaltningen har tagit del av motionen och anser att fem att-satser direkt
berör barn, elever och anställda inom grundoch förskolenämndens eller gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens ansvarsområden. Synpunkter på dessa att-satser
följer nedan:
7. Att säkerställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum ska ha möjlighet att
besöka Haninges skolor.
Yttrande:
Skolan är ingen allmän plats och rektorn har ansvar för ordningen på skolan. Med
hänsyn till skolans arbetsformer och fostrande uppgift har begreppet ordning ett
något vidare innehåll inom skolan än det har till exempel när det är fråga om en
allmän plats. Med detta som utgångspunkt har skolan till uppgift att tydligt visa vilka
värderingar som gäller. Skolan ska verka för demokratins idéer och uppmuntra att
skilda uppfattningar förs fram.
Det är rektor som beslutar om vilka organisationer, som ska ha möjlighet att besöka
Haninges skolor och inte något nämnden kan garantera.
12. Att säkerställa att det finns heltidsanställd kurator och heltidsanställd
sjuksköterska på samtliga skolor i Haninge.
Yttrande. Det är reglerat i skollagen vilka yrkesgrupper, som ska ingå i elevhälsan.
Det ligger dock ej i nämndernas ansvarsområden att besluta om tjänsternas
omfattning
För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. För elevhälsans insatser ska det finnas
tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska
kompetenser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande, förebyggande och ska
1
stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsa: 2 kap. 25 och 26 §§
skollagen
Rektor anställer personal på sin skola. Rektor avgör i förhållande till skolans behov
och resurser omfattningen av personal inom elevhälsan.
13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i
för-, grundoch gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom
Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i
hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen.
Yttrande: Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck gäller from 2015-0624. Handlingsplanen är gemensam för socialförvaltningen, kultur-och
fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen för att på ett samordnat vis kunna
möta personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förstryck. Implementering av
handlingsplanen är ett åtagande och en aktivitet i en gemensam överenskommelse
mellan socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt
utbildningsförvaltning inför 2016.
15. Att genomföra en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga förekomsten av våld i
hemmet, restriktioner i umgänge samt i skoloch fritidsaktiviteter, könsstympning
samt tvångs- och barnäktenskap (även inofficiella).
Yttrande: Varje skola ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling I
denna plan ingår att kartläggning av hur eleverna upplever tryggheten i skolan.
Hänvisar också till den Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck s.8-9 där
skolans arbete beskrivs.
Det ligger inte inom gymnasieoch vuxenutbildningens ansvarsområde att
genomföra andra kartläggningar med frågeställningar som avses i att-satsen.
17. Att utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med föräldrar som
begränsar barnens skolaktiviteter.
Yttrande:
Varje skola har rätt att utarbeta sina rutiner för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare
så länge de uppfyller skollagens krav. Om elev uteblir från undervisningen oavsett
skäl så sker den första kontakten mellan lärare och förälder. Om problemet inte kan
lösas i den relationen ligger det fortsatta arbetet under rektors ansvar.
All personal som arbetar inom skolan är skyldig att anmäla till socialnämnden om de
får kännedom eller misstänker att ett barn far illa (14 kap 1 § SoL). Skolan ska ha en
fungerande rutin för hur orosanmälan till socialtjänsten görs.
- Motion från Rättvisepariet Socialisterna KS 2015/248
2 (3)
GVN 2015 57_2016-04-21-16-24-14_10.docx.pdf
1. Gymnasie – vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till
kommunstyrelseförvaltningen.
3 (3)
GVN 2015 57_2016-04-21-16-24-14_10.docx.pdf
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-04
KS 2015/37
1 (3)
Handläggare
Britta Orring, mark- och exploateringschef,
Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om projekt
för fler bostäder åt flyktingar
Sammanfattning
Mattias Bernhardsson (RS) skriver i rubricerad motion att många
flyktingar bor kvar i Migrationsverkets asylbolenden efter att de
fått uppehållstillstånd, vilket försenar möjligheterna till etablering i
samhället. Eftersom antalet flyktingar som anvisas till Haninge
kommun kan komma att öka i framtiden anser motionären att
boendeförsörjningen för flyktingar behöver ses över och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar att:
1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att anskaffa fler lägenheter
för flyktingar samt
2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att minska användandet av
boende av karaktären vandrarhem.
Motionen har remitterats till socialnämnden, som i sitt yttrande
2016-01-26, § 9, skriver att socialförvaltningen i samråd med
kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram en plan för tillgång till
fler lägenheter. Den modell som socialförvaltningen tagit fram
innebär att mottagna flyktingar erbjuds en genomgångslägenhet
under initialt två år. En pool med genomgångslägenheter av
varierande storlekar skapas genom förhyrning av separata
lägenheter och blockförhyrning av grupper av lägenheter. Det kan
också bli aktuellt att uppföra tillfälliga byggnader på tidsbegränsat
bygglov. För att långsiktigt säkra tillgång till lägenheter för
flyktingmottagandet behöver avtal tecknas med de fastighetsägare
som producerar nya hyresrätter om inhyrning av en andel av dessa
lägenheter. Ett årligt inflöde av nya lägenheter behövs för att klara
behoven för flyktingmottagande.
yttrande. Socialförvaltningens svar grundar sig i den plan för
boendemöjligheter för flyktingmottagande som beslutades av
socialnämnden 2015-09-29, § 140. Enligt den utredning som då
gjordes står det klart att Haninge kommun behöver skapa en pool
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-04
KS 2015/37
2 (3)
Handläggare
med 75-100 genomgångslägenheter att hyra ut i andra hand till
mottagna flyktingar. Tillgången till lägenheter ska säkras på det sätt
som socialnämnden beskriver i sitt yttrande enligt ovan.
Socialförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen samarbetar
för att boendeförsörjningen ska fungera. Socialförvaltningen
ansvarar för förvaltning och tillsyn av lägenheterna, medan
kommunstyrelseförvaltningens lokalförsörjningsenhet ansvarar för
anskaffning av lägenheter till lägenhetspoolen.
Exploateringsenheten på kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för
att förhandla om tillgång till en andel lägenheter i samband med
förhandlingar om markanvisningsavtal och exploateringsavtal.
Haninge kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta
emot och erbjuda bostad till 98 nyanlända under 2015. 2016-03-01
trädde en ny lag i kraft som ger staten rätt att anvisa flyktingar till
kommunerna, enligt beräkningar rör det sig om ca 250 individer för
Haninges del.
Eftersom antalet personer som kom till Sverige och därmed även
till Haninge kommun ökade kraftigt under 2015, har regeringen
2015-12-10 beslutat om ett extra statsbidrag för tillfälligt stöd till
kommuners hantering av flyktingsituationen för att minska trycket
på den kommunala ekonomin. För Haninge kommun innebär det ett
extra statsbidrag om 39,4 mnkr som är avsett att användas under
2015 och 2016. Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-15, § 21,
om fördelning av statsbidraget till de olika nämnderna. Bland annat
har socialnämnden tilldelats 450 tkr för att täcka kostnader för
administration av genomgångslägenheter.
Kommunstyrelseförvaltningen har tilldelats 700 tkr för att täcka
kostnader för arbete med att ta fram boenden för ensamkommande
flyktingbarn och lägenheter till nyanlända flyktingar.
Haninge kommun arbetar på många sätt för att nyanlända
flyktingar med uppehållstillstånd ska få möjlighet att hyra en
genomgångslägenhet och ser att det är en av flera åtgärder som
bidrar till integration och etablering i samhället.
Kommunstyrelseförvaltningen föreslår mot bakgrund av denna
redogörelse att motionen anses besvarad.
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-04
KS 2015/37
3 (3)
Handläggare
- Motionen
- Socialnämndens beslut 2016-01-26, § 9, med bilagor
- Socialnämndens beslut 2015-09-29, § 140 med bilagor
- Socialförvaltningens och kommunstyrelseförvaltningens
gemensamma tjänsteskrivelse 2015-09-01, Plan för
boendemöjligheter för flyktingmottagande
1. Motionen anses besvarad med hänvisning till socialnämndens
yttrande och kommunstyrelseförvaltningens redogörelse.
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Peter Jemtbring
Näringslivs- och
Expedieras: Akt
1 september 2015
SN 2015/204
Jesper Schönberg
Socialnämnden
Socialförvaltningen
Helena Dahlin Kasse
Plan för boendemöjligheter för flyktingmottagande
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade i april 2015 att teckna en överenskommelse med
Migrationsverket och Länsstyrelsen om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år.
Kommunfullmäktige gav samtidigt socialnämnden i uppdrag att i samråd med
kommunstyrelsen ta fram en plan för tillgång till fler lägenheter.
Socialförvaltningen föreslår efter samråd med kommunstyrelseförvaltningen en plan
för att möta bostadsbehoven för nyanlända flyktingar. Ett operativt samarbete ska
inledas för att skapa en pool av genomgångslägenheter för mottagna flyktingar. Ett
fortsatt samarbete mellan förvaltningarna behövs därefter då ett kontinuerligt inflöde
av lägenheter för målgruppen behöver åstadkommas.
Plan för boendemöjligheter för flyktingmottagande.
1. Socialnämnden antar planen för boendemöjligheter för flyktingmottagande.
Siw Lideståhl
förvaltningschef
Anders Chronqvist
avdelningschef Vuxen
1
Bakgrund
De senaste åren har många asylsökande kommit till Sverige. Detta innebär
utmaningar för kommunerna. För att få en fungerande mottagning av flyktingar är det
viktigt att det finns tillgång till bostäder. Ansvaret för flyktingmottagande och
bosättning av nyanlända är uppdelat på flera olika myndigheter, däribland
Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och kommunerna.
För att mottagningsprocessen ska kunna fungera är det viktigt att kommunerna tar
sin del av ansvaret och tar fram bostäder för att kunna ta emot de personer som fått
permanent uppehållstillstånd.
Asylsökande kan välja eget boende under väntetiden eller vänta i ett anläggningsboende. De som sedan beviljas uppehållstillstånd får vänta på så kallad kommunplacering eller hittar sitt boende på egen hand. Migrationsverket har svårt att hitta
kommuner som med tillräcklig beredskap och kapacitet kan ta emot nyanlända.
Därför blir många asylsökande kvar länge i Migrationsverkets anläggningsboenden i
väntan på kommunplacering. Detta leder till en försenad etablering för individen och
en stor kostnad för staten. Den 1 februari 2015 bodde fler än 9 300 personer med
uppehållstillstånd kvar i Migrationsverkets anläggningsbostäder. Svårigheterna med
flyktingars bosättning i kommunerna beror på en kombination av orsaker;
bostadsbristen, det höga antalet asylsökande samt de organisatoriska förändringar
som genomfördes då ansvaret för flyktingmottagandet övergick till
Arbetsförmedlingen 2010.
Kommunfullmäktige beslutade 13 april 2015 att teckna en överenskommelse med
Migrationsverket och Länsstyrelsen om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år.
Samtidigt gavs uppdrag till socialnämnden att i samråd med kommunstyrelsen ta
fram en plan för att öka tillgången till fler lägenheter, varför socialförvaltningen och
kommunstyrelseförvaltningen tillsammans berett frågan.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom utvecklingsteamet på socialförvaltningen och
ekonomiavdelningen på kommunstyrelseförvaltningen.
Behov
För att kunna ta emot 98 flyktingar om året behöver ett antal lägenheter för
andrahandsuthyrning tillgängliggöras varje år. Antal lägenheter som behövs beror i
hög grad på lägenheternas storlek och storleken på de familjer som väntar på en
kommunplacering. Då de flesta som nu väntar på kommunplacering är småhushåll
finns ett större behov av mindre lägenheter, 1-2 rum och kök/kokvrå. Utifrån detta
uppskattas Haninge kommuns behov till 30-50 lägenheter per år, både större och
mindre lägenheter. Dessa lägenheter utgör den pool av genomgångslägenheter som
behöver finnas till målgruppen.
2
Målsättningen med de integrationsinsatser som görs för flyktingar som beviljats asyl
är att de snabbt ska kunna komma i arbete och därigenom klara sin egen försörjning.
Efter en inledande etableringsperiod bör en stor andel av de nyanlända flyktingarna
kunna bli godkända för ett eget kontrakt. Lägenheterna hyrs därför endast ut i andra
hand.
Utöver de lägenheter som behövs till lägenhetspoolen behöver kommunen teckna
avtal med de fastighetsägare som producerar nya hyresrätter om inhyrning av en
andel av dessa lägenheter för kommunens olika behov. Uppskattningsvis behövs ett
inflöde på ca 10 lägenheter om året för att klara kommunens behov för flyktingmottagande.
Åtagandet för bostäder till flyktingar måste ses ur ett kommunalt helhetsperspektiv
och måste harmoniera med socialförvaltningens övriga åtaganden. Utgångspunkten
måste vara de riktlinjer för bostadsförsörjning som finns. Utöver behovet av bostäder
för flyktingmottagandet har kommunen också ett behov av genomgångslägenheter till
andra grupper som har svårt att få eget boende och som behöver stöd. För att kunna
arbeta bosocialt med individer som behöver stöd, och att dessa efter social
rehabilitering ska kunna få ett eget kontrakt, uppskattas att socialförvaltningen
behöver ett kontinuerligt inflöde av ytterligare 20 nya lägenheter om året.
På detta sätt kan lägenhetstilldelningen bli långsiktigt hållbar. Risken för intern
konkurrens om lägenheter undanröjs och kommunens kostnader för tillfälligt boende
blir lägre.
Planen
Den modell som föreslås är att erbjuda mottagna flyktingar en genomgångslägenhet
med andrahandskontrakt med avstående från besittningsskydd under två år. Under
boendetiden ges bosocialt stöd så att de mottagna på sikt kan skaffa sig en egen
lägenhet.
För att kunna möta kommunens åtagande behöver en pool med 75 till 100 genomgångslägenheter skapas. Lägenheterna behöver vara av varierande storlekar men till
övervägande del bestå av ettor och tvåor.
Förvaltningarna föreslår fyra alternativ för att säkra tillgången till lägenheter:
-
I första hand införskaffas lägenheter till lägenhetspoolen genom friställande av
lägenheter som kommunen hyr eller äger idag och som just nu inte används
till bostadsändamål. Även inhyrning av enskilda lägenheter i det befintliga
beståndet av hyreshus i kommunen kan bli aktuellt.
-
I andra hand införskaffas lägenheter genom inhyrning av enskilda bostäder
eller blockförhyrning av grupper av lägenheter i de hyreshus som uppförs
genom nyproduktion i kommunen.
3
-
I tredje hand införskaffas lägenheter genom inköp av bostadsrätter. Detta kan
dock endast ske efter att beslut om investeringsbudget tagits i ett särskilt
ärende.
-
I fjärde hand genom uppförande av tillfälliga byggnader på tidsbegränsat
bygglov. Detta kan dock endast ske efter att beslut om investeringsbudget
tagits i ett särskilt ärende.
Ansvarsfördelning
Socialförvaltningen ansvarar för förvaltning och tillsyn av lägenheterna i lägenhetspoolen avseende kontakter med fastighetsägare, kontraktsskrivning och löpande
kontakt med andrahandshyresgäster. Lediga lägenheter i lägenhetspoolen anmäls av
socialförvaltningen till arbetsförmedlingen, som är kommunens samarbetspart för
kommunplacering av nyanlända flyktingar.
Anskaffning av lägenheter till lägenhetspoolen hanteras av
kommunstyrelseförvaltningens lokalförsörjningsenhet.
Exploateringsenheten på kommunstyrelseförvaltningen har ansvaret för att i
samband med tecknande av markanvisningsavtal och exploateringsavtal avseende
flerfamiljshus förhandla om att kommunen ska få tillgång till en andel av de lägenheter som produceras för att tillgodose kommunens behov av lägenheter.
Aktuell situation
Den 1 september 2015 har kommunen tagit emot 20 nyanlända flyktingar enligt
avtalet där boendet erbjudits genom:

En femrumslägenhet (bostadsrätt som kommunen äger) i Handen från och
med sommaren 2015.

Två lägenheter i Jordbro (en trea och en fyra) från socialförvaltningens
bestånd av genomgångslägenheter från och med 1 juli respektive 1 september
På gång:
 Tretton tvårumslägenheter i tillfällig byggnad med tidsbegränsat bygglov i
Brandbergen som nu används som evakueringslägenheter för Skansvägens
boende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Lägenheterna finns
tillgängliga från och med våren 2016.

Fem tvårumslägenheter under uppförande i Vega från och med hösten 2016.
_____________
Exp.
Akt
KSF
Flyktingsamordnare
4
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-04
KS 2015/269
1 (2)
Handläggare
Niklas Näslund, kanslichef
Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering
av kommunens verksamheter - De nyanlända och
flyktingarna
Sammanfattning
Henrik Svensson (SD) skriver i rubricerad motion att Haninge
kommun står inför stora ekonomiska utmaningar i samband med
flyktingmottagandet. Motionären hänvisar till en utredning av
kostnader för flyktingmottagande som gjordes i Växjö kommun år
2011 och menar att Haninge kommun och Växjö kommun är
jämförbara både gällande befolkningsstorlek och liknande volymer
av nyanlända. Eftersom Henrik Svensson (SD) vill sänka
kommunalskatten med 25 öre år 2016 anser han att kommunens
ekonomi behöver förbättras. Därför föreslår han i rubricerad
motion en effektivisering av kommunens verksamheter genom
Socialnämnden skriver i sitt yttrande 2016-03-22, § 43, att förslaget
inte är lämpligt. Sedan januari 2014 har Migrationsverket rätt att
anvisa ensamkommande flyktingbarn även till kommuner utan
överenskommelser. Sedan 1 mars 2016 har Migrationsverket även
rätt att anvisa även nyanlända med uppehållstillstånd till
kommuner.
Vidare skriver socialnämnden i sitt yttrande att det är
kontraproduktivt att inte arbeta med mottagandet av
ensamkommande barn och med nyanlända vuxna och familjer. För
integrationen av de nyanlända för att främja etablering i arbete och
samhället. Om kommunerna inte arbetar med frågorna proaktivt
riskerar vissa kommuner, t ex ankomstkommunerna, där
ensamkommande barn bor den första tiden, att belastas mycket
hårt. Individer kan ställas långvarigt utanför både bostadsoch
arbetsmarknad. En negativ spiral av social marginalisering riskerar
att uppstå och de grupper som hänvisas till socialtjänsten växer.
Socialnämnden skriver att mottagandet av nyanlända kräver
insatser som initialt kan vara kostsamma för stat och kommun,
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-04
KS 2015/269
2 (2)
Handläggare
Niklas Näslund, kanslichef
därför är beredskap och förmåga att arbeta proaktivt mycket viktigt.
Denna typ av beredskap är viktig för hela socialtjänstens område
och socialtjänsten behöver därför ständigt arbeta proaktivt i
samspel med aktuella omvärldsförändringar.
yttrande och har inget övrigt att tillföra. Mot bakgrund av yttrandet
föreslår förvaltningen därför att motionen avslås.
kommunens verksamheter – De nyanlända och flyktingarna inkom
2015-06-04
- Socialnämndens yttrande 2016-03-22, § 43 inkl bilagor
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Niklas Näslund
Kanslichef
Expedieras: Akt
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Socialnämnd
Protokollsutdrag
1 (2)
Sammanträdesdatum
2016-03-22
Dnr SN 2015/134
§ 43
Svar på remiss – Motion från Henrik
Svensson (SD) om effektivisering av
kommunens verksamheter - De nyanlända
och flyktingarna
Sammanfattning
Henrik Svensson (SD) har lämnat en motion den 15 maj 2015 där
en effektivisering av kommunens verksamheter förslås genom
Kommunfullmäktige har bett socialförvaltningen att lämna
synpunkter på motionärens förslag. Förvaltningen anser inte att
förslaget är lämpligt. Sedan 1 januari 2014 har Migrationsverket
rätt att anvisa ensamkommande barn även till kommuner utan
överenskommelser. En ny lag börjar gälla 1 mars 2016 som ger
Migrationsverket rätt att anvisa också nyanlända med tillstånd till
kommuner.
Att inte arbeta med mottagande av ensamkommande barn eller med
nyanlända vuxna och familjer är kontraproduktivt. För
integrationen de nyanlända för att främja etablering i arbete och
samhället.
- Svar på remiss – Motion från Henrik Svensson (SD) om
effektivisering av kommunens verksamheter – SFI
kommunens verksamheter – SFI
1. Socialnämnden godkänner svaret på remissen.
2. Svaret lämnas till kommunfullmäktige.
Utdragsbestyrkande
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Socialnämnd
Protokollsutdrag
2 (2)
Sammanträdesdatum
2016-03-22
Arbetsutskottets förslag till socialnämnden
Enligt förslag.
Socialnämndens beslut
1. Socialnämnden godkänner svaret på remissen.
2. Svaret lämnas till kommunfullmäktige.
__________
Expedieras: Akt
För verkställighet: Kommunfullmäktige
För kännedom: Helena Dahlin Kassé
Utdragsbestyrkande
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-12
KS 2015/480
1 (2)
Handläggare
Bo Jensen, säkerhetsstrateg
Motion från Henrik Svensson (SD) om falloch
skadeprevention
Sammanfattning
I en motion från Henrik Svensson (SD) vill Sverigedemokraterna
att kommunfullmäktige beslutar
– att kommunen utreder och åtgärdar de bostäder som kommunen
äger samt att kommunen kräver vid bygglovsansökningar att
bostäderna är anpassade så att nivåskillnader, trappor, hissar och
andra miljöhinder inte medför en begränsad aktivitet och
delaktighet för personer 65 år eller äldre.
– att äldreförvaltningen ska tilldelas ett årligt belopp, utöver den
planerade budgeten för äldreförvaltningen, på 1,5 miljoner kr som
öronmärks speciellt till fler fallpreventiva och skadepreventiva
åtgärder för personer 65 år eller äldre. Äldreförvaltningen får
bestämma hur dessa medel ska användas på bästa sätt. Förslag till
hur dessa kan användas ges i bilaga 1 till motionen.
Motionen har remitterats till stadsbyggnadsnämnden,
äldrenämnden och Haninge Bostäder.
Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar genom
stadsbyggnadsnämndens och äldrenämndens remissyttranden att
förebyggande arbete kring falloch skadeprevention redan bedrivs.
Stadsbyggnadsnämnden och Haninge Bostäder följer i
byggprocesser och vid anpassningar de myndighetskrav som finns
utifrån Boverkets byggregler (BBR). Haninge Bostäder har i sitt
äldre bostadsbestånd ibland svårt att göra anpassningar med hänsyn
till avsaknad av ex. hiss. Sådana anpassningar blir oskäligt dyra.
Äldrenämnden vidtar minst de förebyggande åtgärder som föreslås
i motionen.
Mot bakgrund av äldrenämndens redogörelse kring motionens
bilaga, punkterna 1 – 14, anser kommunstyrelseförvaltningen
vidare att det inte är motiverat att öronmärka ytterligare 1,5
miljoner kr till ett preventionsarbete som redan bedrivs i skälig
omfattning och som utgår från nämndens egen ambition.
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-12
KS 2015/480
2 (2)
Handläggare
Bo Jensen, säkerhetsstrateg
– Motion om falloch skadeprevention
– Stadsbyggnadsnämndens beslut 2015-12-10, § 180
– Äldrenämndens beslut 2015-12 17, § 148
– Haninge Bostäders svar 2016-01-21
– Boverkets byggregler BBR avsnitt 8, PDF
1. Motionen anses besvarad med hänvisning till
kommunstyrelseförvaltningens redogörelse.
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Niklas Näslund
Kanslichef
Expedieras: Akt
För kännedom: Stadsbyggnadsnämnden, Äldrenämnden, Haninge
Bostäder, motionären.
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Protokollsutdrag
1 (2)
Sammanträdesdatum
2015-12-10
Dnr SBN 2015/301
§ 180 Motion från Henrik Svensson (SD) om falloch skadeprevention
Sammanfattning
I motionen föreslår Henrik Svensson (SD) att kommunens ska
stärka individ- och familjeomsorgen i kommunen.
Motionären yrkar bl a på att kommunen utreder och åtgärdar de
bostäder som kommunen äger samt att kommunen vid
bygglovsansökningar kräver att bostäder är anpassade så att
nivåskillnader, trappor, hissar och andra miljöhinder inte medför
begränsad aktivitet och delaktighet för personer som är 65 år eller
äldre. Stadsbyggnadsnämnden har att yttra sig i motionen senast
2016-01-31.
Stadsbyggnadsförvaltningen strävar hela tiden efter att stärka och
främja individ- och familjeomsorgen genom att minska riskerna för
fall i den fysiska miljön. Detta gäller alla invånare i kommunen, i
synnerhet de äldre. Det är därför förvaltningen noggrant följer den
lagstiftning som är till för att minska just dessa risker, Boverkets
byggregler (BBR). Ett helt kapitel i BBR (kap. 8) handlar just om
skadeprevention och att minimera risker för fall. Bifogas.
Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att lagstiftningen täcker dem
flesta aspekterna inom detta område. Stadsbyggnadsförvaltningen
vill därför understryka att inga fler skadepreventiva åtgärder
behövs.
- Motion från Henrik Svensson (SD) om falloch skadeprevention,
daterad 2015-10-09.
- Boverkets byggregler, BBR. Avsnitt 8: Säkerhet vid användning.
1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar anta förvaltningens yttrande
som sitt eget.
Utdragsbestyrkande
Beslutande organ
Dokumenttyp
Sida
Protokollsutdrag
2 (2)
Sammanträdesdatum
2015-12-10
Trafik- och arbetsutskottets förslag till stadsbyggnadsnämnden
som sitt eget.
Stadsbyggnadsnämndens beslut
som sitt eget.
__________
Expedieras: Akt
För verkställighet: KS/KF
Utdragsbestyrkande
Haninge Bostäders yttrande som underlag för kommunstyrelsens beslutstagande
avseende pkt 1 i Sverigedemokraternas motion
”Fall- och skadeprevension”
Motionens yrkande enligt pkt 1:
”att kommunen utreder och åtgärdar de bostäder som kommunen äger
samt att kommunen kräver vid bygglovsansökningar att bostäderna är
anpassade så att nivåskillnader, trappor, hissar och andra miljöhinder
inte medför en begränsad aktivitet och delaktighet för personer 65 år
och äldre.”
Haninge Bostäders yttrande:
Bolaget framhåller att det följer de regler och föreskrifter som enligt
aktuell lagstiftning gäller för bostadsbyggande/renovering. Kommunens
bygglovshandläggare har på samma sätt att förhålla sig till gällande
lagstiftning och agera utifrån denna. Bolagets vilja är självfallet att , så
långt det är möjligt, kunna möta upp till de behov och önskningar som
kommunens Bostadsanpassningsenhet har. Dock har många av våra
äldre hus tyvärr en begränsning i tillgänglighet p g a att t.ex hiss saknas
och kostnaden för att uppdatera till dagens kravnivåer blir orimligt
höga.
Bolaget anser därför att det är svårt att på alla punkter kunna uppfylla
Sverigedemokraternas motion.
Haninge den 21 januari 2016
Haninge Bostäder AB
Christoph Vejde
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Ekonomiavdelningen
2016-04-13
KS 2016/190
1 (2)
Handläggare
Ny skola och aktivitetshus i Vega - riktlinjer för
fortsatt arbete
Sammanfattning
På västra sidan av planerad pendeltågstation i Vega, söder om
huvudgatan, finns en skoltomt för en grundskola (F-9). Ambitionen
är att skoltomten även ska utvecklas till ett lokalt allaktivitetshus
för boende och besökare i Vega.
Den centrala skolan och aktivitetshuset i Vega skall inrymma
lokaler för kommunens verksamheter i Vega, såsom skola,
bibliotek, fritidsgård och träffpunkt för äldre, m.m. Lokalerna ska
ha en flexibilitet och utformas så att lokaler kan tillgängliggöras för
andra verksamhe-ter på kvällar och helger. För att kunna ha
lokalerna klara som planerat till hösten 2021 bör ett programarbete
påbörjas nu för att identifiera de olika verksamheternas behov.
Kommunfullmäktiges Mål och budget 2016-2017 innebär att det i
nuläget inte är bestämt om skolan i centrala Vega skall byggas och
drivas i kommunal eller privat regi. Det är angeläget att detta
tydliggörs i samband med kommunfullmäktiges Mål och budget
2017-2018.
Med hänsyn till omfattningen på uppdraget är det nödvändigt att
besluta om programuppdrag för skolan och aktivitetshuset redan
innan kommunfullmäktige beslutar om Mål och budget 2017-2018,
för att undvika förseningar i processen. Mycket stort fokus behöver
läggas på att samnyttja lokaler mellan olika verksamheter och
arbetet kommer att ske i samarbete med berörda förvaltningar.
Som riktmärke för det fortsatta arbetet med lokalprogram för den
centrala skolan och aktivitetshuset i Vega skall gälla att byggnaden
skall omfatta högst 12 500 m2 BRA. De funktioner som i
utgångslä-get för arbetet skall beaktas är F-9 skola, matsal med
scen, särskola, idrottshall med läktare, bibliotek, fritidsgård,
musikskola, träffpunkt för äldre och café.
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Ekonomiavdelningen
2016-04-13
KS 2016/190
2 (2)
Handläggare
Oavsett vilken driftsform som kommunfullmäktige bestämmer sig
för är det viktigt att nu påbörja programarbetet över vilka
verksamheter som skall finns på platsen.
- Tjänsteutlåtande 2016-04-13 – Ny skola och aktivitetshus i Vega riktlinjer för fortsatt arbete
1. Föreliggande förslag till riktlinjer för fortsatt arbete med ny
skola och aktivitetshus i Vega godkänns.
programarbetet för skolan och aktivitetshuset och att
återredovisa resultatet till kommunstyrelsen senast i samband
med kommunstyrelsens första sammanträde under 2017.
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Jörn Karlsson
Ekonomidirektör
Expedieras: Akt
För verkställighet: ekonomiavdelningen
För kännedom: Kultur-och fritidsnämnden, äldrenämnden, grundoch förskolenämnden, stadsbyggnadsnämnden och socialnämnden
13 april 2016
Ekonomiavdelningen
Jesper Schönberg
Kommunstyrelsen
Ny skola och aktivitetshus i Vega – riktlinjer för fortsatt arbete
Bakgrund
På västra sidan av planerad pendeltågstation i Vega, söder om huvudgatan,
finns en skoltomt för en grundskola (F-9). Ambitionen är att skoltomten även
ska utvecklas till ett lokalt allaktivitetshus för boende och besökare i Vega.
Detaljplanen medger därför annan verksamhet för att skapa förutsättningar
för ett "aktivitetshus" på platsen inkluderande exempelvis idrottssalar,
bibliotek, fritidsgård eller motsvarande.
Den nya grundskolan på tomten är tänkt som en F-9 skola, 2-3 parallell
verksamhet för årskurs F-6 med plats för ca 350-400 elever och en 4-5
parallell verksamhet för årskurs 7-9 med plats för ca 300-400 elever, totalt
ska den nya grundskolan dimensioneras för ca 700 elever. Den nya skolan
ska också ha en flexibilitet att över tid kunna hantera variationer mellan
årskurserna men också att under ”elevpucklar” till viss del kunna utökas
ytterligare.
Kommunfullmäktiges Mål och budget 2016-2017 innebär att det i nuläget inte
är bestämt om skolan i centrala Vega skall byggas och drivas i kommunal
eller privat regi. Det är angeläget att saken beslutas i samband med
kommunfullmäktiges Mål och budget 2017-2018.
Riktlinjer för fortsatt arbete
Tanken med den centrala skolan och aktivitetshuset i Vega är att den skall
inrymma lokaler för kommunens andra verksamheter i Vega, såsom bibliotek,
fritidsgård och träffpunkt för äldre, m.m. Utöver det skall också byggnaden
utformas så att lokaler kan tillgängliggöras för studieförbund och föreningar
på kvällar och helger. Mycket stort fokus behöver läggas på att samnyttja
lokaler mellan olika verksamheter.
Med hänsyn till omfattningen på uppdraget är det nödvändigt att besluta om
programuppdrag för skolan och aktivitetshuset redan innan
kommunfullmäktige beslutar om Mål och budget 2017-2018, för att undvika
förseningar i processen.
Inom kommunstyrelseförvaltningen ansvarar ekonomiavdelningens
lokalförsörjningsenhet för planeringen av kommunens framtida
verksamhetslokaler. Här ligger därmed ansvaret för att ta fram det nu
aktuella lokalprogrammet. I enlighet med investeringsprocessen sker
samarbete med utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen,
äldreförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen.
Skolan och aktivitetshusets funktioner mm
Som riktmärke för det fortsatta arbetet med lokalprogram för den centrala
skolan och aktivitetshuset i Vega skall gälla att byggnaden skall omfatta
högst 12 500 m2 BRA. Kommunstyrelseförvaltingen bedömer att
nedanstående funktioner ryms inom denna yta under förutsättning att
samnyttjande sker mellan funktionerna. De funktioner som i utgångsläget för
arbetet skall beaktas är följande.









F-9 skola avsedd för totalt 700 elever
Kök och matsal med scen
Lokaler för särskola
Fullstor idrottshall med läktare
Bibliotek
Fritidsgård
Kommunal musikskola
Träffpunkt för äldre
Café
Byggnaden skall utformas så att de lokaler som är av intresse för
studieförbund, föreningar och andra intressenter att nyttja på kvällar och
helger förläggs i den mer publika aktivitetshusdelen. I samband med
programarbetet skall utredas vilka av skolans funktioner som är lämpliga att
förlägga i aktivitetshusdelen, och också föreslå hur huvudmannaskapet för
dessa lokaler bör se ut för att underlätta tillgängliggörandet av dem.
Tidplan
Tomten som den nya skolan skall byggas på kommer fram till sommaren
2019 vara ianspråktagen av det provisoriska spåret för pendeltågstrafiken.
Den tidplan som kommunen i dagsläget arbetar efter utgår från att byggstart
skall kunna ske direkt i augusti/september 2019 när spåret är borttaget från
tomten. Bygget beräknas ta ca 18 månader vilket innebär att skolan och
aktivitetshuset kan vara färdiga för invigning till sommaren 2021.
Närmast planeras programarbetet pågå fram till årsskiftet 16/17 med beslut
om lokalprogram i berörda nämnder under början av 2017. Under 2017 och
början av 2018 sker förprojekteringen där en arkitekt ritar upp och gestaltar
2 (3)
byggnaden. Våren 2018 påbörjas projektering och upphandling sker under
slutet av 2018 och början av 2019.
Ovanstående tidplan gäller för uppförande i egen regi. Oavsett vilken
driftsform som kommunfullmäktige bestämmer sig för så måste kommunen ta
fram någon form av program över vilka verksamheter som skall finns på
platsen. Om kommunfullmäktige bestämmer, i samband med Mål och budget
2017-2018, att byggnaden skall byggas och drivas av extern part kommer
uppdraget delvis att förändras. Exempelvis behöver förslag till ett
ersättningssystem för att driva bibliotek och fritidsverksamhet tas fram av
kultur- och fritidsnämnden.
Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att om en byggnad skall kunna
stå klar hösten 2021 måste avtal med externa leverantörer vara klart i början
av 2017.
1. Föreliggande förslag till riktlinjer för fortsatt arbete med ny skola och
aktivitetshus i Vega godkänns.
programarbetet för skolan och aktivitetshuset och att återredovisa
resultatet till kommunstyrelsen senast i samband med
kommunstyrelsens första sammanträde under 2017.
Bengt Svenander
kommundirektör
Jörn Karlsson
ekonomidirektör
3 (3)
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-14
KS 2016/112
1 (2)
Handläggare
Britta Orring, mark- och exploateringschef
Remiss: Ansökan om ändring av gränsen mellan
Haninge och Huddinge kommun
Sammanfattning
Ägaren av Lissma 4:82 har ansökt om att hans fastighet ska flyttas
från Huddinge kommun till Haninge kommun.
Enligt gällande lag får Kammarkollegiet besluta om en ändring i
kommunindelningen som behövs på grund av oregelbundenhet i
indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som
inte föranleder ekonomisk reglering mellan kommunerna. Om
berörda kommuner är ense om en ändring får indelningsändring
beslutas.
Kammarkollegiet har remitterat ansökan till Haninge och Huddinge
kommuner samt till Lantmäteriet.
I tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens förvaltning i Huddinge
föreslås kommunen att gränsändring inte medges med hänsyn till
att fastigheten ligger inom område som är intressant för
naturreservat. Ärendet behandlas av Huddinge kommunstyrelse
2016-04-27 och av deras fullmäktige 2016-05-09.
Kommunstyrelsen i Haninge beslöt hösten 2015, med hänvisning
till riksintresset friluftsliv, ge negativt planbesked till önskemål om
planläggning för industriändamål för grannfastigheten Dåntorp 1:2
med samma ägare som Lissma 4:82.
Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att Huddinge kommun
med stor sannolikhet kommer att motsätta sig den begärda
gränsändringen. Förvaltningen finner ingen anledning för Haninge
kommun att uttala någon annan uppfattning än Huddinge kommun,
särskilt inte mot bakgrund av att Haninge kommunstyrelse har
lämnat ovan nämnt planbesked till markägaren.
- Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge
kommun, remiss från Kammarkollegiet, daterat 2016-02-10
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-14
KS 2016/112
2 (2)
Handläggare
- Huddinge kommuns tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen daterat
2016-04-04
Huddinge kommuns tjänsteutlåtande till Kammarkollegiet, daterat
2016-04-04
1. Haninge kommun avstyrker att fastigheten Huddinge Lissma
4:82 överförs till Haninge kommun.
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Peter Jemtbring
Näringslivs- och
Expedieras: Akt
För kännedom: Kammarkollegiet, Huddinge kommun
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-07
KS 2016/111
1 (3)
Handläggare
Malin Löfgren, kommunekolog
Remiss: Miljöprogram för Huddinge kommun
Sammanfattning
Huddinge kommun har remitterat Miljöprogram för Huddinge
kommun till bl a Haninge kommun för synpunkter. Syftet med
miljöprogrammet är att styra miljöarbetet i Huddinge kommun och
programmet är kommunens strategiska dokument för den
ekologiska hållbarheten. Miljöprogrammet berör i viss mån även
social och ekonomisk hållbarhet. Miljöprogrammet ersätter lokal
Agenda 21 2009-2015.
Programmet är indelat i sex temaområden: Klimat och luft, Vatten,
Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och
samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera.
I den årliga mål- och budgetprocessen ska målen i
miljöprogrammet användas. De olika nämndernas
verksamhetsplaner och arbetsplaner ska visa relevanta åtaganden
och åtgärder för att uppnå miljömålen. De kommunala bolagen ska
planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse för de
miljömål som de berörs av.
Huddinge kommuns tidigare Klimat- och energiplan har reviderats
och infogats i miljöprogrammet. Denna del av miljöprogrammet
syftar till att uppfylla delar av lagen om kommunal energiplanering
(1977:439).
Miljöprogrammet ska följas upp i sin helhet årligen i samband med
årsredovisningen.
Huddinges miljöprogram är omfattande och innehåller många
ambitiösa mål och riktlinjer för kommunens miljöarbete. Många av
målen har direkt bäring på Haninge, exempelvis inom temaområdet
vatten. Specifikt kan nämnas de mål och åtgärdsplaner som föreslås
för sjöarna Trehörningen och Orlången. Vattnet från dessa sjöar
rinner vidare mot Haninge och Huddinges arbete för att minska
miljöpåverkan på dessa sjöar har därmed betydelse även för
miljökvaliteten för Haninges vatten.
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-07
KS 2016/111
2 (3)
Handläggare
Intentionen att samla kommunens samtliga mål och riktlinjer med
bäring på miljö i ett dokument är god. Programmet har dock att
vinna på en tydligare struktur.
I inledningen anges att kommunen arbetat in nio av de 17 globala
miljömålen i miljöprogrammet. På vilket sätt detta skett framgår
dock inte. Kommunstyrelseförvaltningen menar att det hade varit
önskvärt om relevant globalt miljömål angivits under respektive
temaområde.
De skrivningar som anges under rubriken Övergripande mål är
identiska med de nationella miljömålen vilket framgår av
läsanvisningen. Det hade med fördel kunnat framgå även under
respektive temaområde.
Kommunstyrelseförvaltningen saknar en övergripande beskrivning
av kommunens största utmaningar inom respektive temaområde.
En sådan beskrivning skulle utgöra en brygga mellan nationella
miljömål och de lokala miljömålen och underlätta förståelsen för
eventuella behov av samordning med grannkommuner.
Under rubriken Delmål återfinns kommunens egna skrivningar,
utöver dem som finns i ÖP. Här blandas skrivningar från andra
styrdokument med sådana som endast finns i Miljöprogrammet.
Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att en tydligare
uppdelning mellan skrivningar som härrör från andra styrdokument
och sådana som endast beslutats i Miljöprogrammet skulle öka
läsbarheten och göra Miljöprogrammet tydligare.
Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar vidare att det under
rubriken Delmål återfinns både målformuleringar, indikatorer och
generella riktlinjer vilket gör att rubriken Delmål blir otydlig och i
viss mån missvisande.
På sidan 49 anges de prioriterade miljömålen för Stockholms län. I
detta stycke bör det framgå att de även finns en framtagen strategi
för miljömålet Begränsad klimatpåverkan ”Klimat- och
energistrategi för Stockholms län” (2013) och ett åtgärdsprogram
för miljömålet Frisk luft ”Åtgärdsprogram för kväveoxid och
partiklar” (2012).
Förvaltningen anser att uppdelningen mellan kommunen som
geografiskt område och kommunens egna verksamheter (sådana
som kommunen har direkt rådighet över) är bra liksom att
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-07
KS 2016/111
3 (3)
Handläggare
miljöprogrammet anger att kommunen genom olika insatser kan
verka för och skapa förutsättningar för att nå målen även utanför
sina egna verksamheter.
Rubriken Mått, som återkommer under varje temaområde, är
otydlig och nämns inte i läsanvisningen. Förvaltningens bedömning
är att rubriken kan utgå eftersom innehållet även redovisas i
tabellen Mått och Målöversikt.
Inom flera områden på miljöområdet är det svårt att definiera
mätbara mål, exempelvis för Biologisk mångfald. Förvaltningen
menar att resonemanget i miljöprogrammet om att ändå ha med mål
som inte är mätbara, i syfte att ange önskad utveckling, är klokt.
- Remissmissiv Miljöprogram för Huddinge kommun
- Miljöprogram för Huddinge kommun 2017-2021, remissversion
1. Kommunstyrelseförvaltningens ovanstående synpunkter skall
utgöra Haninge kommuns yttrande.
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Peter Jemtbring
Näringslivs- och
Expedieras: Akt
För kännedom: Huddinge kommun, Berit Pettersson, Malin
Löfgren, Frida Nordström
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
HANDLÄGGARE
REMISSMISSIV
DATUM
DIARIENR
SIDA
2016-02-22
KS-2015/1004.809
1 (2)
Remissinstanser
Helena Gerrby
08-535 301 37
Helena.Gerrby@huddinge.se
Stockholms läns landsting
Botkyrka kommun
Haninge kommun
Nykvarns kommun
Nynäshamns kommun
Södertälje kommun
Salems kommun
Tyresö kommun
Miljöprogram för Huddinge kommun
Miljöprogram för Huddinge kommun
Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för
yttrande senast den 13 maj 2016. Remissen har även gått ut till andra
remissinstanser.
I och med att Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015 slutade att gälla
2015 har kommunstyrelsen givit kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att
ta fram ett nytt miljöprogram.
Syftet med miljöprogrammet är att styra miljöarbetet i kommunen.
Ansvaret för genomförandet av miljöprogrammet vilar huvudsakligen på
kommunens nämnder, förvaltningar och kommunala bolag, men framgången i
arbetet beror på alla aktörers och invånares aktiva medverkan.
Härmed får ni Miljöprogrammet för Huddinge kommun 2017-2021 på remiss
med möjlighet att lämna synpunkter.
Vid frågor kontakta:
Lena Fyrvald, miljöstrateg, lena.fyrvald@huddinge.se
Katarina Persson, miljöstrateg, katarina.persson2@huddinge.se
Johanna Pettersson, miljöstrateg, johanna.pettersson@huddinge.se
Skicka era svar till huddinge@huddinge.se.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
huddinge@huddinge.se
www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
REMISSMISSIV
DATUM
DIARIENR
SIDA
2016-02-22
KS-2015/1004.809
2 (2)
Eva Assarsson
Kanslichef
Delges
Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8
Miljöprogram
för
Huddinge kommun
2017-2021
Remissversion 2016-02-08
Foto: Richard Vestin
Innehåll
Inledning .............................................................................................................................3
Uppdrag och syfte...............................................................................................................3
Dokumentets upplägg ........................................................................................................4
Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet........................................................5
Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete ..................................................................7
Klimat och luft.....................................................................................................................8
Vatten ...............................................................................................................................13
Biologisk mångfald och friluftsliv......................................................................................18
Markanvändning och samhällsplanering ..........................................................................22
Gifter i miljön....................................................................................................................30
Informera och engagera ...................................................................................................34
Mått och målöversikt........................................................................................................36
Huddinges miljöprogram i relation till omvärlden............................................................46
Metod för kommunens interna miljöarbete.....................................................................50
2
Inledning
Huddinge kommun har sedan länge arbetat med miljöfrågor. Kommunen är en ekokommun
sedan 1996. Detta innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, vilket
är ett nätverk med fokus på just kommuners miljöarbete. För ytterligare information om
Sveriges ekokommuner se sidan 49.
Huddinges första agenda 21-dokument antogs 1998 och arbetades fram av en bredd av aktörer.
Under 2005 reviderades dokumentet för första gången, och 2010 antogs den andra revideringen
av kommunfullmäktige: Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015. Miljöprogram 2017-2021 är
alltså det fjärde agenda 21-dokument/miljöprogram som kommunen har tagit fram.
Miljöprogram 2017-2021 är kommunens strategiska dokument för den ekologiska hållbarheten,
men även sociala och ekonomiska aspekter berörs.
I augusti 2010 beslutade kommunfullmäktige att anta en klimat- och energiplan för Huddinge
kommun. I denna fanns mål och åtgärder inom områdena klimat och energi. Under 2015 följdes
klimat- och energiplanen upp i sin helhet. Vid uppföljningen fann man ett behov av att revidera
planen. Detta har gjorts i samband med framtagandet av detta miljöprogram och de delar som
fanns med i klimat- och energiplanen återfinns nu i miljöprogrammet under avsnitten Klimat och
luft och Markanvändning och samhällsplanering. Denna del i miljöprogrammet syftar alltså även
till att uppfylla delar av lagen om kommunal energiplanering (1977:439).
Plan för miljöarbete, som beslutades i fullmäktige 2010 och som beskriver kommunens arbete
med interna miljöfrågor finns numera finns inarbetad i miljöprogrammet under rubriken Metod
för kommunens interna miljöarbete, se sidan 50.
Världens ledare beslutade 2015 om 17 nya globala mål för hållbar utveckling fram till 2030. Av
de 17 globala målen har kommunen arbetat in 9 i miljöprogrammet (mål nr: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13,
14, 15). För ytterligare information se sidan 47.
Uppdrag och syfte
I och med att Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015 slutade att gälla 2015 har
kommunstyrelsen givit kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett nytt
miljöprogram.
Syftet med miljöprogrammet är att styra miljöarbetet i kommunen.
Målen för Huddinge som geografiskt område berör alla invånare och aktörer i kommunen.
Kommunen har därför inte rådighet över alla de åtgärder som krävs för att nå de uppsatta
målen. De mål som redovisas under rubrikerna ”Kommunens egna verksamheter” är mål som
kommunen som organisation själv har rådighet över.
3
Ansvaret för genomförandet av miljöprogrammet vilar huvudsakligen på kommunens nämnder,
förvaltningar och kommunala bolag, men framgången i arbetet beror på alla aktörers och
invånares aktiva medverkan.
Dokumentets upplägg - läsanvisning
En beskrivning och status av miljötillståndet och trender i Huddinge finns i Miljöbarometern,
www.miljobarometern.huddinge.se.
Ett nuläge finns redovisat vid de delmål där det finns ett nuläge.
Miljöprogrammet är indelat i sex temaområden där de olika nationella miljömålen beskrivs. De
sex temaområdena är:

Klimat och luft
Nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft

Vatten
Nationella miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av
god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker

Biologisk mångfald och friluftsliv
Nationella miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv

Markanvändning och samhällsplanering
Nationella miljömål: God bebyggd miljö, Säker strålmiljö

Gifter i miljön
Nationella miljömål: Giftfri miljö, avfallsdelen från miljömålet God bebyggd miljö

Informera och engagera
Det finns inget specifikt nationellt miljömål för detta temaområde.
Följande nationella miljömål ingår inte i miljöprogrammet: Skyddande ozonskikt, Bara naturlig
försurning och Storslagen fjällmiljö. Miljöproblemen kopplade till dessa mål är inte stora i
Huddinge och har därför inte heller prioriterats. För ytterligare information om de nationella
miljömålen, se sidan 45.
Övergripande mål
Under varje temaområde finns rubriken ”Övergripande mål”. Där finns texten för de nationella
miljömålen som är relevanta för temaområdet. De övergripande målen för Huddinge är
desamma som de nationella miljömålen.
Riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan 2030 (beslutad 2014)
Under denna rubrik beskrivs redan beslutade riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan
(ÖP) med bäring på miljöområdet. Översiktsplanen vägleder och ger stöd i beslut om
4
användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och
bevaras.
Delmål (redan beslutade respektive nya delmål för Huddinge)
Delmålen i miljöprogrammet är dels en sammanställning av redan beslutade miljömål, dels nya
miljömål. För varje beslutat miljömål anges i vilket dokument det är beslutat, till exempel
avfallsplanen. Där inget dokument anges är miljömålet nytt för Huddinge, d.v.s. målet har inte
varit med i Huddinges styrdokument tidigare.
Målen i dokumentet redovisas dels för Huddinge som geografiskt område, dels för Huddinge
kommuns egna verksamheter. Med rubriken ”Kommunens egna verksamheter” menas de
kommunala verksamheter som kommunen har rådighet över, d.v.s. där kommunen själv kan
bestämma mål, åtgärder etc. Med Huddinge som geografiskt område menas det område som
avgränsas av kommungränsen. Målen för Huddinge som geografiskt område berör alla invånare
och aktörer i kommunen. Kommunen har därför inte rådighet över alla de åtgärder som krävs
för att nå de uppsatta målen. Däremot kan kommunen genom olika insatser verka för och skapa
förutsättningar för att nå målen. Mål som berör kommunala bolag finns delvis under
kommunens egna verksamheter och delvis under kommunen som geografiskt område. Detta
eftersom bolagen verkar både inom de kommunala verksamheter och i det geografiska
området.
Mått och målöversikt
Efter alla temaområden finns en mått- och måltabell som visar alla mått och deras koppling till
respektive mål. Där redovisas också uppföljningsintervallen för måtten. Ett fåtal mål i
programmet är inte uppföljningsbara och har därför inget mått, men finns ändå med i
programmet eftersom de anger en önskad utveckling.
Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet
Miljöprogrammet ska styra miljöarbetet i kommunen. I det årliga framtagandet av Mål och
budgetdokumentet ska målen i miljöprogrammet användas. Mål och budget utgör sedan
underlag för nämndernas verksamhetsplaner och arbetsplaner. Dessa ska redovisa, för nämnden
relevanta, åtaganden och åtgärder för att uppnå miljömålen.
Dessutom styr miljöprogrammet nämndernas verksamhetsplaner och arbetsplaner direkt. Alla
nämnder berörs inte av alla målen i miljöprogrammet.
De kommunala bolagen är ansvariga för att uppnå de mål, som de berörs av. De ska således
planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse.
Miljöprogrammet följs upp i sin helhet årligen. Detta görs i samband med årsredovisningen. Alla
mått följs dock inte upp årligen. Detta på grund av att vissa mått förändras lite från år till år så
att det därför inte är meningsfullt att följa upp dem årligen. Vissa mått kräver mycket resurser
att mäta, varför det görs mer sällan. Uppföljning sker även i delårsrapporter och
verksamhetsberättelser. Se figur nedan.
5
För att miljöprogrammet ska bli enkelt att använda kommer de delar som berör
samhällsplaneringen att samlas i ett dokument och de delar som berör kommunens egna
verksamheter att samlas i ett dokument. Dessa dokument kommer att bli verktyg för dem som
är berörda av samhällplaneringen och för dem som är berörda av kommunens interna
miljöarbete.
Uppföljning av miljöprogrammet
Miljöprogrammet
används i framtagandet
av Mål och budget
Mål och budget och miljöprogrammet används i
nämndernas VP
Figur 1. Årscykeln i kommunen och hur miljöprogrammet ska följas upp och genomföras.
6
Inriktning1 för Huddinge kommuns miljöarbete
Hållbar utveckling omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på utveckling. Detta
miljöprogram fastställer Huddinge kommuns ambition och inriktning för det ekologiska
perspektivet. Ekologiskt hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde
och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl.
Punkterna nedan utgår ifrån de fyra hållbarhetsprinciperna.
Vi ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling genom att:
1

ta hänsyn till miljö- och naturvärden i våra beslut

medverka till att bevara biologisk mångfald i kommunen

arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser

förebygga föroreningar och minimera avfallsmängder

kontinuerligt minska energianvändningen

öka andelen förnyelsebar energi och minska andelen fossilbaserad energi i såväl
bostäder, lokaler som fordon och transporter

verka för ett miljöanpassat byggande

aktivt minska innehållet av farliga ämnen i varor och kemiska produkter i kommunens
verksamheter samt i kommuninvånarnas vardag

ställa relevanta krav i upphandling av varor och tjänster

öka inköp och användning av ekologiska livsmedel samt miljömärkta produkter

engagera och utbilda medarbetare och förtroendevalda så att arbetet inom
miljöområdet ständigt förbättras och utvecklas

kommunicera hållbar utveckling med invånare och andra intressenter
Kan likställas med en miljöpolicy
7
Klimat och luft
Nationella miljömål:
Begränsad
klimatpåverkan
Frisk luft
Övergripande mål
Begränsad klimatpåverkan
”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig.
Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras,
livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås”.
Frisk luft
”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”
Riktlinjer från översiktsplanen (ÖP) med bäring på målområdet

Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska
styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska.

Vid nyexploatering eftersträvas i första hand att bebyggelsen använder så lite energi som
möjligt och i andra hand att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som möjligt.

I enlighet med kommunens Klimat och energiplan ska åtgärder vidtas för minskad
energianvändning och utfasning av fossila bränslen. (Klimat- och energiplanen ersätts av
miljöprogrammet).

Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor tyngd
gentemot andra intressen.

Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med ”Åtgärdsprogram för
kvävedioxid och partiklar i Stockholms län”.
8
Delmål
Kommunen som geografiskt område
1. Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare (74 procent jämfört med 1990)
(produktionsperspektivet2) senast 2030 och senast 2050 ska nettoutsläppen3 vara
0 ton/invånare (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 1,7 ton/invånare (2013)
2. Koldioxidfotavtrycket4 (konsumtionsperspektivet) ska minska till 4,0 ton/invånare senast
2030 jämfört med 2004 (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030) och
1,0 ton/invånare senast 2050 (nytt mål).
Nuläge: 10,2 ton/invånare (2004)
3. Halten av kvävedioxid ska inte överstiga 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat
som ett årsmedelvärde5 (nytt mål).
4. Halten av partiklar (PM10) ska inte överstiga 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat
som ett årsmedelvärde6 (nytt mål).
5. Energianvändningen per kvadratmeter i Huges fastighetsbestånd ska minska med
30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008
(beslutat i Huges fastigheter AB:s energiplan).
Nuläge: minskning med 20 procent (2014)
6. Mängden framställd energi från solkraft och vindkraft från olika aktörer i kommunen ska
öka jämfört med 2014. (nytt mål)
Nuläge: 7000 MWh/år (2014) (Huge fastigheter)
7. Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel ska öka till 2021 jämfört
med 2015 (nytt mål).
Nuläge: 14 tankställen (2 biogas, 11 etanol, 1 RME)och 9 laddplatser (2015) (nuläget
avser publika tankställen/laddplatser).
8. Andelen miljöbilar (enligt statlig definition) ska uppgå till minst 40 procent 2021
(nytt mål).
Nuläge: 20 procent (2014/2015)
Utsläppen mäts på sådant som förbränns/produceras inom kommunens gränser till exempel utsläpp från industrier
och trafiken.
3 Med nettoutsläpp menas skillnaden mellan de utsläpp som görs inom ett område och det upptag av växthusgaser
som görs av kolsänkor, främst skog och mark. Sverige har som mål att inte ha några nettoutsläpp år 2050.
4 Koldioxidfotavtrycket mäter den mängd utsläpp av fossil koldioxid som vi orsakar, direkt eller indirekt, via
konsumtion av varor och tjänster, oavsett var i världen utsläppen har skett till exempel importerade matvaror.
5Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är skarpare än miljökvalitetsnormen som är 40
mikrogram per kubikmeter luft.
6 Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är skarpare än miljökvalitetsnormen som är 40
mikrogram per kubikmeter luft.
2
9
Kommunens egna verksamheter
9. Samtliga nybyggda kommunala lokaler ska fr.o.m. 2017 vara certifierade enligt något av
de etablerade miljöcertifieringssystemen7 (nytt mål).
10. Energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler ska senast 2020 vara högst
137 kWh/m2 (beslutat i Mål och budget).
Nuläge: 156 kWh/m2 (2014).
11. Uppvärmningen med direktverkande el i arrendegårdarna ska vara helt utfasad 2021
(reviderat från klimat- och energiplanen).
Nuläge: samtliga arrendegårdar har direktverkande el som huvudsaklig uppvärmning
(2015).
12. Andelen förnyelsebar energi i kommunala lokaler ska utgöra minst 95 procent av den
totala energiförbrukningen 2021 (reviderat från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 90 procent (2015).
13. Kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende 2025 (nytt mål).
Nuläge: 20 procent (2015).
14. Koldioxidutsläppen per anställd från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med
50 procent till 2021 jämfört med 2014 (nytt mål).
Nuläge: 88 kg/anställd (2014).
15. Koldioxidutsläppen per anställd från arbetspendlingsresor ska minska till 2021 jämfört
med 2017 (nytt mål).
16. Koldioxidutsläppen från kommunens varutransporter ska minska till 2021 jämfört med
2013 (nytt mål).
17. Inköpt mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött ska minska till 2021 jämfört
med 2016 i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel (nytt mål).
Mått
 Växthusgasutsläpp per invånare (ton/inv)
7

Växthusgasutsläpp per sektor (procent)

Växthusgasutsläpp per sektor (ton/inv)

Koldioxidfotavtrycket (ton/inv)

Halten kvävoxider årsmedelvärde (µg/m3)

Halten partiklar årsmedelvärde (µg/m3)

Energianvändning i Huges fastighetsbestånd (procent)

Mängd producerad el från sol och vind i Huges bestånd (MWh)
till exempel Miljöbyggnad, Breeam och Svanen
10

Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel (st)

Andel miljöbilar (procent)
 Andel nybyggda lokaler som är miljöcertifierade (procent)

Energianvändning i kommunala lokaler (kWh/m2)

Antal arrendegårdar där direktverkande el fasats ut (st)

Andel förnyelsebar energi i kommunala lokaler (procent)

Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor (procent, kg/anställd)

Koldioxidutsläpp från kommunens arbetspendlingsresor (procent, kg/anställd)

Andel fordon med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta (procent)

Koldioxidutsläpp från kommunen varutransporter (ton)
 Andel inköp mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött i förhållande till den
totala inköpsmängden livsmedel (procent)
Konsekvenser
För att uppnå målen för kommunen som geografiskt område krävs insatser i
samhällsplaneringen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter med
fossila bränslen och öka attraktiviteten för gång-, cykeloch kollektivtrafiken. I övrigt krävs
informationsinsatser gentemot kommuninvånare och företag och samarbete med näringslivet.
Alla typer av energibesparande åtgärder kan ha en initial kostnad, men innebär ekonomiska
besparingar på sikt. Om kommunen inte vidtar åtgärder för att uppnå målen riskerar kommunen
att inte leva upp till de nationella målsättningarna på klimatområdet.
Om miljökvalitetsnormerna för luft inte klaras kan sanktioner från EU beslutas.
11
För kommunens verksamheter innebär målen en omställning dels till att effektivisera och
minska antalet transporter dels till en högre andel förnyelsebara bränslen. Initialt kan fler fordon
med förnyelsebara drivmedel vara kostnadsdrivande. Dock är exempelvis elfordon betydligt
billigare i drift, då drivmedlet är billigare.
Målet om att certifiera kommunens byggnader innebär en ökad kostnad. Dock måste
kommunen ta hänsyn och anpassa sig till artikel 9 i direktivet om byggnaders energiprestanda
(2010/31/EU) som säger att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska
vara nära-nollbyggnader efter den 31 december 2018. Att certifiera byggnader är en sätt för
kommunen att säkerställa att så sker. En lägre energianvändning innebär också lägre kostnader
vid användning av byggnaden. Vad gäller målet om att inköpt kött ska minska är detta ett mål
som innebär en minskad kostnad eftersom kött är dyrare i förhållande till många andra
livsmedel. Ur hälsosynpunkt är det viktigt att dra ner på mängden rött kött och charkuterier då
dessa livsmedel är klassade som hälsofarliga i alltför stora mängder. Livsmedelsverket
rekommenderar att vi äter max 500 gram i veckan.
12
Vatten
Ingen
övergödning
Levande sjöar
och vattendrag
Hav i balans
samt levande kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Grundvatten av god kvalitet
Övergripande mål
Ingen övergödning
”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på
människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark och vatten.”
Levande sjöar och vattendrag
”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska
bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets
ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för
friluftsliv värnas.”
Hav i balans samt levande kust och skärgård
”Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska
mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald,
upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av
hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla
områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”
Myllrande våtmarker
”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och
värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.”
Grundvatten av god kvalitet
”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö
för växter och djur i sjöar och vattendrag.”
13
Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på målområdet

Åtgärder görs i enlighet med åtgärdsprogrammet för Tyresåns sjösystem så att
miljökvalitetsnormerna uppnås. Det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i
Trehörningens och Orlångens tillrinningsområden, eftersom dessa påverkar många sjöar
nedströms.

Vid utbyggnad av avloppssystem är det viktigt att Stockholm vatten AB ser till att det inte
sker utsläpp (bräddningar) av spillvatten från pumpstationer och ledningar till
dagvattenledning eller vattendrag och sjöar.

Enskilda avlopp ska vara utförda korrekt och godkända av miljötillsyn.

VA-utbyggnadsprogram ses över och därefter byggs vatten och avlopp ut i enlighet med
programmet.

Uttagen av grundvatten ska inte vara större än vad som hinner nybildas och statusen får
inte försämras.
Delmål
18. Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker som har
miljökvalitetsnorm ska uppnås senaste 2021. Inget vatten får försämras (beslutat i och
med Vattendirektivet).
19. Näringstillförseln till sjöar och vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda
avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera ska minska. Fosforhalterna i Huddinges
fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 minska till:
Långsjön (Segeltorp): ca 23 µg/l (nuläge 2015: 51 µg/l)
Trehörningen (Sjödalen): ca 28 µg/l (nuläge 2015: 100 µg/l)
Orlången: ca 23 µg/l (nuläge 2015: 46 µg/l)
Magelungen: ca 22 µg/l (nuläge 2015: 31 µg/l)
Drevviken : ca 18 µg/l (nuläge 2015: 32 µg/l)
(beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030)
20. Siktdjupet8 i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 öka till:
Långsjön (Segeltorp): ca 2,0 m (nuläge 2015: 1,0 m)
Trehörningen (Sjödalen): ca 1,8 m (nuläge 2015: 0,6 m)
Orlången: ca 1,9 m (nuläge 2015: 0,8 m)
Magelungen: ca 2,2 m (nuläge 2015: 2,1 m)
Drevviken : ca 2,2 m (nuläge 2015: 3,1 m)
(reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)
8
Med siktdjup menas vattnets genomskinlighet, ett mått på hur djupt ner i vattnet man kan se med blotta ögat, det
vill säga hur grumligt av partiklar vattnet är. I övergödda sjöar är siktdjupet dåligt eftersom det i dessa är mycket
näringsämnen, som leder till ökad växtlighet, som leder till ökad grumlighet.
14
21. Påverkan/ läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras.
Skyddszoner9 ska införas senast 2017 på kommunalägd jordbruksmark. Kommunen ska
verka för att detta även sker på övrig jordbruksmark (nytt mål).
22. Värdefulla sjöar ska ges ett långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning, enligt
fastställt program för skydd av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden10. Öran,
Rudträsket, Ådran, Mälaren (Vårbystranden) ska skyddas senast 2021
(reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
23. Sjöar och vattendrag11 ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer och
spridningsvägar för växter och djur (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
24. Vattenmiljöer ska bevaras, återskapas och utvecklas kontinuerligt (reviderat delmål från
Agenda 21 2009-2015).
25. Konstruerade vattenhinder ska åtgärdas kontinuerligt för att underlätta för utter, fiskar,
vattenlevande insekter med flera att ta sig fram (reviderat delmål från Agenda 21 20092015).
26. Våtmarkerna12 ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer för växter och djur.
Befintliga våtmarker ska bevaras och utvecklas. Ytterligare våtmarker återskapas
kontinuerligt (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 5,35 ha (2015).
För mål om dagvatten, se vidare under kapitlet Markanvändning och samhällsplanering.
I skyddszoner får det inte plöjas, gödslas eller spridas bekämpningsmedel. Vegetationen i zonerna ska skördas
kontinuerligt genom slåtter eller bete. Skyddszoner är även viktiga för att tillgängligöra odlingslandskapet för
friluftslivet samt för att gynna den biologiska mångfalden.
10 Huddinge kommun, miljönämnden 2012.
11 Vattendrag delas in, enligt följande: bäck, å, ström.
12 Våtmarker är övergångszoner mellan land och vatten. Våtmarker är bland annat myrar (mossar och kärr),
sumpskogar (våtmarker som är bevuxna med skog), våtmarksstränder vid och grunda områden i sjöar, vattendrag
och hav samt småvatten.
9
15
Mått
 Andel sjöar som uppfyller god ekologisk status (procent)

Andel sjöar som uppfyller god kemisk status (procent)

Fosforhalter i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och
Drevviken (µg/l)

Siktdjup i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och
Drevviken (meter)

Areal skyddszoner (ha)

Antal sjöar som skyddats under året.

Antal vandringshinder som åtgärdats under året.

Areal återskapad våtmark (ha)
Mål från: Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden med bäring på
målområdet
 Dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs
 Utsläpp av spillvatten som beror på bräddningar, felkopplingar och läckande ledningar
begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs
 Påverkan från enskilda avlopp minskar så att miljökvalitetsnormerna följs
 Andelen restaurerad vattendragssträcka ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna
 Förekomst av vandringshinder minskar så att miljökvalitetsnormerna följs
 Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med särskilt
fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska
mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv
 Beslutade miljökvalitetsnormer för ekologisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga
vatten når/bibehåller god ekologisk status.
 Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten
når/bibehåller god kemisk status.
 Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status nås/bibehålls i
grundvatten.
 De badplatser där kommunerna provtar badvattenkvaliteten har godkända prov under
säsongen.
16
Konsekvenser
Kommunen har tagit fram två åtgärdsplaner för de mest påverkade sjöarna Trehörningen och
Orlången. I dessa beskrivs vilka åtgärder som krävs för att miljökvalitetsnormerna för dessa sjöar
ska klaras. Eftersom dessa sjöar rinner vidare till andra sjöar som har miljökvalitetsnormer
påverkas även dessa sjöar av utvecklingen i Trehörningen och Orlången. Arbetet med åtgärderna
finansieras av den årliga Tyresåmiljonen som kommunen har avsatt, medel från Stockholm
Vatten samt årliga kommunala äskanden. Åtgärdsplaner för ytterligare sjöar kommer att tas
fram under de kommande åren. Härnäst kommer åtgärdsplaner för Långsjön och Magelungen
att tas fram. Vattenåtgärder av mer biologisk karaktär finansieras delvis inom ordinarie budget
inom natur- och byggnadsnämndens ansvarsområde, men medel behöver också äskas för större
åtgärder.
Många åtgärder sker också inom ordinarie verksamhet till exempel olika typer av tillsyn. Även
Stockholm Vatten arbetar inom ordinarie verksamhet med att till exempel åtgärda felkopplingar,
bräddningar och läckage i ledningsnätet.
Om miljökvalitetsnormerna för vatten inte klaras kan sanktioner från EU beslutas.
Icke vidtagna åtgärder leder på sikt till igenväxning av sjöar, minskad artrikedom, fiskdöd, dålig
badvattenkvalitet med mera.
17
Biologisk mångfald och friluftsliv
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Ett rikt växt- och djurliv
Övergripande mål
Levande skogar
”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.”
Ett rikt odlingslandskap
”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och
livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”
”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och
framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och
processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig
genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk
mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”
Riktlinjer från översiktsplanen som har bäring på målområdet
 Tillgodose behovet av promenad- och strövvänlig skog
 Bevara, men även utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv och kulturmiljö.
 I möjligaste mån tillgängliggörs Huddinges alla grön- och naturområden med särskilt
fokus på fem identifierade entréer. De fem platserna är: Björksättra-Sundby gård,
Flemingsberg-Visättra, Flottsbro, Kungens kurva (port mot Gömmarens naturreservat)
och Ågesta.
 Utredning genomförs gällande om och i sådant fall hur sambandet mellan Bornsjökilen
och Hanvedenkilen kan värnas och stärkas.
 De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat
ska bildas för: Lissmadalgången (redan genomfört), Flottsbroområdet, Drevvikens
strandområden (redan genomfört), Vårbystranden, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och
Kvarnsjön (redan genomfört).
 De ekologiskt särskilt känsliga områdena (ESKO) ska beaktas så att åtgärder som skadar
områdets specifika känslighet undviks.
18
 Styra mot ett uthålligt och ekologiskt jordbruk på kommunens mark och verka för det på
icke kommunalägd mark.
 Bevara och utveckla kulturlandskapets värden avseende natur, kultur och friluftsliv.
 Obebyggda stränder bevaras och bör i möjligaste mån tillgängliggöras. Där det är möjligt
anordnas passager även längs vattnet förbi bebyggelse.
Delmål
27. I skogarna ska växter och djur ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser
med livskraftiga bestånd. Arealen skogsmark som skyddas som naturreservat ska öka till
2021 enligt de områden som anges i ÖPs riktlinje (reviderat delmål från Agenda 21
2009-2015).
Nuläge: 40 procent (2015) av den totala skogsmarken.
28. Strategiskt viktig grönstruktur ska bevaras. Sambanden i sammanhängande ekosystem,
gröna kilar och korridorer ska inte brytas. I svaga avsnitt ska sambanden stärkas, så att
det blir lättare för människor och djur att ta sig fram (nytt mål).
29. Andelen skyddad natur ska öka med de områden som anges i riktlinjen i översiktsplanen
senast 2030 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 37 procent (2015) av kommunens totala areal.
30. Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas och återskapas, så att alla naturligt
förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga
betingelser. Invasiva arter13 ska bekämpas kontinuerligt (reviderat delmål från
Agenda 21 2009-2015).
31. Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar till 2021
Nuläge: 365 passager/1000 invånare (2015) i ett av kommunens naturreservat
Nuläge: 34,5 % (2014) av invånarna promenerar ofta på leder i skogen eller motionerar
på elljusspår.
32. Naturbetesmarkerna14 ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen
naturbetesmarker ska öka till 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
33. Våtmarksbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas.
Arealen våtmarksbete ska öka till 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 35 ha(2015).
34. Ängsmarkerna15 ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen
ogödslad ängsmark ska öka till 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 14 ha (2015).
13
14
t ex Jättebjörnloka, kirskål och skunkkalla
Naturbetesmark är mark som använts länge (minst 20-30 år) ofta hundratals år till bete men som inte plöjts, odlats
eller skördats.
19
35. Eklandskapet ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas (nytt mål).
36. De tysta områdena i naturen ska värnas och utvecklas (reviderat delmål från Agenda 21
2009-2015).
37. Jordbruksmarken16 bör ej bebyggas, i syfte att bevara den biologiska mångfalden och
erbjuda rekreationsmiljöer (nytt mål).
Nuläge: 533 ha jordbruksmark (2015)
38. Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att
detta sker på övrig jordbruksmark (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 27 procent ekologiskt jordbruk av total jordbruksmarkareal (2013)
Mått
 Andel skogsmark som skyddats som naturreservat (procent)

Andel skyddad natur (procent)

Bekämpning av invasiva arter har skett (ja eller nej)

Antal besökare vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden
(antal/invånare)

Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår
(procent)

Areal naturbetesmarker (ha)

Areal våtmarksbetesmarker(ha)

Areal ängsmarker (ha)

Areal jordbruksmark (ha)

Areal jordbruksmark som odlas ekologiskt enligt EUs eller KRAVs regler (ha)
Ängsmark är marker där vegetationen består av gräs och örter. Den gödslas eller plöjs inte men skördas
kontinuerligt.
16 Jordbruksmark är sådan mark som används, eller nyligen använts för jordbruk. Här ingår åkermark, kultiverad
betesmark, träda, naturbetesmark och ängsmark.
15
20
Konsekvenser
Arbete och åtgärder för ökad biologisk mångfald faller till en stor del inom natur- och
byggnadsnämndens ansvarsområde. Åtgärderna finansieras delvis inom ordinarie budget, men
medel behöver också äskas för större åtgärder. Till exempel ingår skötsel av ängsmarker och
naturbetesmarker inom ordinarie drift samt framtagande av underlag för
naturreservatsbildande.
Det är viktigt att i samhällsplaneringen ta hänsyn till grönstrukturen och den biologiska
mångfalden. Detta behövs till exempel för att bevara artrikdom och sammanhängande
grönstruktur, för att främja människors hälsa samt för naturlig dagvattenhantering.
21
God bebyggd miljö
Säker strålmiljö
Övergripande mål
God bebyggd miljö
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt
och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”
Säker strålmiljö
”Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av
strålning.”17
Bebyggelse och ökad sammanhållning

Funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas i alla områden.

Vid planläggning ska det alltid prövas ifall det är möjligt att få in funktioner som är
underrepresenterade i området. Särskilt viktigt är det att få in service och arbetsplatser i
områden som domineras av bostäder för att dessa områden ska bli mer levande och
attraktiva.

I varje kommundel och delområde ska det eftersträvas att den bostadstyp och
upplåtelseform som är underrepresenterad tillskapas så att fördelningen mellan
upplåtelseformerna blir mer jämn. Men i mycket goda kollektivtrafiklägen ska alltid en hög
exploateringsgrad eftersträvas med i huvudsak flerbostadshus med olika upplåtelseformer.

Samtliga kommunens delar knyts samman med omkringliggande områden via bebyggelse,
mötesplatser, infrastruktur eller rekreationsstråk.
Det goda vardagslivet

Offentlig service lokaliseras helst i bra kollektivtrafiklägen och om möjligt sker en
samlokalisering med kommersiell service.
Stora delar av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö utvecklas positivt. I Huddinge har t ex målet om radon i förskolor
uppnåtts, vilket därför inte finns med som ett mål i detta miljöprogram. Ett allvarligt undantag är antalet fall av
hudcancer, som har ökat under lång tid. För att vända den negativa trenden måste exponeringen för UV-strålning
minska. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Barn och unga är
särskilt känsliga då skador i unga år kan leda till hudcancer i vuxen ålder. Exponering av skadlig UV-strålning ska
undvikas på platser där barn och unga vistas, t ex genom skuggande träd.
17
22

Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje område ska det finnas
ytor för närrekreation och spontanidrott.

I alla samhällsbyggnadsprojekt beaktas hur miljön kan utformas så att den blir trygg och
tillgänglig för samtliga individer och befintliga otrygga miljöer åtgärdas där så är möjligt.
Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn

Det befintliga näringslivet ges möjligt att växa i kommunen för att säkerställa att fler och
olika typer av arbetstillfällen existerar för att kunna erbjuda förvärvsarbete till en
heterogen befolkning (tillgång till arbete nära boendeplats, minskar behovet av resande).

Verksamheter med inriktning på tjänste- och kunskapssektorn samt kommersiell service ska
prövas vid planläggning i områden som saknar ett kommersiellt utbud, särskilt i anslutning
till huvudkollektivtrafikstråk.
Attraktiva parker och stora strövområden

De parkområden som pekas ut på markanvändningskartan och i strukturplanerna bevaras
och utvecklas till högkvalitativa parker som kännetecknas av hög kvalitet, tillgänglighet och
variation.

De naturområden som pekas ut i strukturplanerna bevaras och utvecklas avseende kvalitet
och tillgänglighet.

Avståndet till närmaste park och lekplats bör inte överstiga 500 meter från bostaden, helst
betydligt kortare.

De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom
dem i möjligaste mån ska undvikas. Vid befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver
åtgärder vidtas som stärker sambanden.

Från bostaden bör det vara max 300 meter till ett grönområde eller park och max 800
meter till ett större grönområde.

Större opåverkade och/eller tysta områden ska beaktas så att deras värden inte påverkas
negativt.

Det är viktigt att värna och utveckla ekosystemtjänster.

Framtagna riktlinjer för ekologisk kompensation används vid framtagande av Projektplan
för samhällsbyggnadsprojekt, detaljplaner och exploateringsavtal.
23
Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning

Täthet, hög exploatering och funktionsblandning eftersträvas i goda kollektivtrafiklägen.

Vid nyexploatering ska det belysas vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som behöver
genomföras.
Vatten är en grundförutsättning

Mälaren ska värnas som dricksvattentäkt och de åtgärder som krävs för att säkerställa en
uthållig vattenförsörjning genomförs.

Åtgärder ska göras i enlighet med kommunens Dagvattenstrategi vilket även inkluderar
åtgärder avseende trafikdagvatten.

Stränder bör i möjligaste mån tillgängliggöras med strandpromenader och gångstråk och
där strandskydd saknas införs det i lämplig utsträckning när detaljplanerna ändras.

Befintliga våtmarker skall i första hand bevaras och där brist på våtmarker/dagvattenanläggning finns bör nya återskapas. Större tillkommande dagvattenanläggningar finns
markerade på markanvändningskartan.
Kulturlandskap och mark för jord- och skogsbruk

Jordbruksmark bör ej bebyggas.
Gång-, cykel och kollektivtrafik i fokus

Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykeloch gångresor genom att
bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas.

Prioritering av åtgärder för att skapa ett heltäckande och gent gång- och cykelnät klargörs
och genomförs i kommunens gångplan (ska tas fram) samt cykelplan.

De identifierade kollektivtrafikstråken ges prioritet för att säkra kollektivtrafikens
framkomlighet.

Kommunen ska verka för att Spårväg syd ska bli verklighet bland annat genom att säkra ett
spårreservat, utrymme för depå samt aktivt medverka för utbyggnaden av strategiskt
viktiga länkar.

Parkeringsprogram och parkeringsplan ska tas fram. Genom att ta fram detta kan
parkeringsfrågan tydliggöras och säkerställa att kommunens mark nyttjas på bästa sätt utan
att äventyra transportsystemets funktion.

I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas
likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering.

Verka för goda kommunikationer mellan de regionala stadskärnorna utpekade i RUFS 2010
samt planera för ”resecentrum” i varje regional stadskärna.

Verka för ökad kapacitet för spårbunden trafik.
24
Säkra livsmiljöer

En så god ljudnivå som möjligt med låga bullernivåer ska alltid eftersträvas.

Ett bulleråtgärdsprogram ska tas fram och åtgärder göras i enlighet med programmet så att
bullerstörningarna minskar.

Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med ”Åtgärdsprogram för
kvävedioxid och partiklar i Stockholms län”.

Länsstyrelsens riktlinjer om när och hur riskutredningar ska tas fram vid bebyggelse nära
riskkällor ska följas.

På sikt bör verksamheter med större skyddsavstånd flytta ut från kollektivtrafiknära lägen
till redan störda lägen där de inte står i konflikt med stadsutvecklingen.
Riktlinjer från handelspolicyn med bäring på målområdet

Nya dagligvarubutiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som
förbättrar tillgängligheten för de invånare som saknar tillgång till bil eller som av andra skäl
har svårt att förflytta sig långa sträckor.

Nya butiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som minimerar de
negativa miljöeffekterna, främst med avseende på effekterna av den tillkommande biltrafiken.

I syfte att öka tillgängligheten till dagligvarubutiker, minska behovet av bil i samband med
varuinköp och förbättra konkurrensen, kommer kommunen att verka för och ha en generös
inställning till nya dagligvaruetableringar i bostadsnära lägen.

Kommunen ska kontinuerligt verka för förbättringar av kollektivtrafikförsörjningen vid såväl
befintliga som nya butiker.

Nya områden för externhandel är inte aktuella.
Delmål
39. Översiktsplanens riktlinjer ska följas.
40. Radonhalten i bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m3 luft (reviderat delmål
från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 71 procent (2015) av mätta bostäder under året
41. Försiktighetsprincipen ska tillämpas vad gäller elektromagnetisk strålning i
samhällsplaneringen18 (nytt mål).
42. Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster
integreras i kommunens samhällsplanering (nytt mål).
43. Vid ny- och ombyggnation ska livscykelperspektiv eftersträvas (nytt mål).
18
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendation.
25
44. Uppkomsten av dagvatten ska minimeras (beslutat i Dagvattenstrategin).
45. Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är
möjligt, inte öka (beslutat i Dagvattenstrategin).
46. Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden (beslutat i
Dagvattenstrategin).
47. Förorening av dagvatten ska undvikas (beslutat i Dagvattenstrategin).
48. Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten tills rening
genomförts (beslutat i Dagvattenstrategin).
49. Dagvatten ska, där så är möjligt, i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan
det leds till recipient (beslutat i Dagvattenstrategin).
50. Dagvatten ska, där så är möjligt, användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk
resurs samt gynna den biologiska mångfalden (beslutat i Dagvattenstrategin).
51. Öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, väljas före slutna system (beslutat
i Dagvattenstrategin).
52. Befintliga öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, bevaras (beslutat i
53. Befintliga slutna dagvattensystem ska, där så är möjligt, öppnas upp (beslutat i
54. Dagvattnet ska hanteras så att skador på byggnader och anläggningar och försämrade
livsmiljöer för växter och djur undviks samt att risker för människor undviks (beslutat i
55. Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande
55 dB(A) vid fasad ska minska till 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 49 procent (2015)
56. Antalet boende i bostäder som har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dB(A) vid fasad,
utmed kommunala vägar ska minska till 4700 personer 2024. De bostäder som åtgärdas
ska efter åtgärd inte ha högre ljudnivå inomhus än 30 dB(A) ekvivalentnivå (beslutat i
Åtgärdsprogram för buller).
Nuläge: 5700 personer har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dB(A) vid fasad
57. Andelen transporter med gång-, cykeloch kollektivtrafik ska öka fram till 2030 (beslutat
i Trafikstrategin).
Nuläge: gång- 20 procent, cykel- 5 procent, kollektiv- 25 procent, biltrafik 45 procent
(2011)
58. Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka fram till 2030 (beslutat i
Trafikstrategin). Nuläge: 39 procent bor inom 600 meter respektive 71 procent inom
1200 meter i gångavstånd från spårstation. 22 procent arbetar inom 600 meter
respektive 52 procent inom 1200 meter i gångavstånd från spårstation (2012).
26
59. Grönytefaktorn19 på befintliga skolor, förskolor och idrottsanläggningar ska bibehållas
eller öka (Huge fastigheter ABs grönytefaktor) (nytt mål).
60. Vid nybyggnation av skolor, förskolor och idrottsanläggningar ska grönytefaktorn
bibehållas (Huges fastigheters ABs grönytefaktor) (nytt mål).
61. För buller inomhus i skolor och förskolor ska riktvärdena i folkhälsomyndighetens
allmänna råd om buller inomhus följas (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller).
62. Andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 dB(A) ekvivalent
ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 dB(A) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer
än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till 2024 (beslutat i
Åtgärdsprogrammet för buller).
63. Andelen skolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå
för väg- och spårtrafik och/eller 70 dB(A) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15
procent av gården ska minska till 6 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för
buller).
Mått
 Radonhalten i under året mätta bostäder (Bq/m3)

Cykeltrafikanter i förhållande till folkmängden (antal/invånare)

Resor med kollektivtrafiken (resor/invånare)
 Andel invånare och arbetande som har max 600 meters gångavstånd till spårstation
(procent)
 Andel invånare och arbetande som har max 1200 meters gångavstånd till spårstation
(procent)
 Andel invånare som har max 500 meter till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på
minst 20 minuter i rusningstrafik (procent)
 Andel invånare som har max 300 meter till mindre grönyta eller park (0,1-5 ha)
(procent)
19

Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta (>5 ha) (procent).

Andel invånare som har max 400 meter till en dagligvaruaffär (procent)

Andel invånare som har max 500 meter gångavstånd till förskola (procent)
Grönytefaktorn är andelen grönyta i förhållande till den totala ytan inom ett definierat område. En hög
grönytefaktor har betydelse för dagvattenhantering, klimatanpassning, biologisk mångfald och människors hälsa.
27

Andel invånare som har max 800 meter gångavstånd till grundskola (procent)

Färdmedelsfördelning: gång-, cykel-, kollektiv-, biltrafik (procent)
 Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande
55 dB(A) vid fasad (procent)

Antal boende som inte klarar ljudnivån 55 dB(A) (antal)
 Andel av befintliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar (där Huge fastigheter AB
är fastighetsägare) där grönytefaktorn har bibehållits (procent)
 Andel av nybyggda förskolor, skolor och idrottsanläggningar (där Huge fastigheter AB
är fastighetsägare)där grönytefaktorn har bibehållits (procent)

Andel förskolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 dB(A) (procent)

Andel skolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 dB(A) (procent)
Konsekvenser
Översiktsplanens riktlinjer liksom de flesta av delmålen är redan beslutade, dvs de finns redan i
kommunens styrdokument och ska genomföras och följas upp i enlighet med dessa.
För kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen för att uppnå
målen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter med bil och öka
andelen gång-, cykeloch kollektivtrafik. I övrigt krävs informationsinsatser gentemot
kommuninvånare, näringslivet och andra aktörer för att öka kunskapen om hur man kan minska
växthusgasutsläppen m m. Närhet till kollektivtrafik, service och grönområden bidrar till att
skapa attraktiva boendemiljöer, där man minskar bilberoendet och risken för ohälsa.
Målen innebär inga direkta ökade kostnader utan handlar mer om andra arbetssätt och
kunskapsspridning. Nya verktyg och metoder kan behöva arbetas fram.
Dagvattenhanteringen blir en allt viktigare fråga, då bebyggelsen ökar och klimatet förändras.
Genom att undvika att hårdgöra alltför stora ytor minskar risken för skador på fastigheter och
samhällsviktiga funktioner vid kraftiga skyfall. Dagvatten utgör för Huddinges del den största
källan till påverkan på sjöar och vattendrag. För att miljökvalitetsnormerna för sjöarna ska klaras
måste dagvattnet tas om hand, så nära källan som möjligt.
Om miljökvalitetsnormerna för vatten, luft och buller inte klaras kan sanktioner från EU
beslutas.
28
Målen om buller och grönytefaktor kan komma att komplicera planering och byggande av
verksamhetslokaler. Gröna ytor kan också vara dyrare i drift. Dock har kommunen ett ansvar för
att kunna erbjuda barn och unga en hälsosam miljö.
Att under lång tid utsättas för buller kan medföra allvarliga hälsokonsekvenser. En ökad mängd
grönyta i form av träd och buskar bidrar bland annat till skuggade miljöer. Idag ökar antalet fall
av hudcancer. Att utsättas för stor mängd UV-strålning i unga år vet man ökar risken för att
drabbas. Förutom skugga bidrar gröna ytor till lokalt omhändertagande av dagvatten.
29
Gifter i miljön
Nationellt miljömål:
Giftfri miljö
Övergripande mål
Giftfri miljö
”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota
människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära
noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av
naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."

Återanvändning och återvinning ska öka i enlighet med Avfallsplanen.

Vid planläggning av nya exploateringsområden bör möjligheten till gemensam insamling av
matavfall undersökas.

Återvinningsstationer för förpackningsmaterial och tidningar ska vara lätt tillgängliga för
medborgarna.

Där det finns risk för markföroreningar ska undersökning göras tidigt i planeringen.
Delmål
64. Spridning av miljögifter, t ex perfluorerade ämnen till sjöar och vattendrag ska
minimeras (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 12 ng/l PFOS (2013) i ytvatten i Drevviken
65. Tungmetallhalterna (bly, kadmium och kvicksilver) i avloppsslammet20 ska minimeras
Nuläge: bly 21 mg/kg, kadmium 0,8 mg/kg, kvicksilver 0,6 mg/kg (2015)
66. Användningen av farliga ämnen och skadliga kemikalier i byggprodukter ska minimeras21
(nytt mål).
20
21
I Henriksdals reningsverk, som merparten av Huddinge avloppsvatten tas om hand i.
Exempel på verktyg är databaserna BASTA och Sunda hus.
30
67. Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att
detta sker på övrig jordbruksmark. 22(reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 27 procent (2013) ekologiskt jordbruk av total jordbruksmark
68. Förorenade områden (av t ex tungmetaller och miljögifter) ska inte orsaka skada på
människors hälsa eller miljö. Dessa områden ska fortsätta att inventeras och saneras
(nytt mål).
69. Mängden insamlat hushållsavfall per invånare ska minska till 2021 jämfört med år 2000
Nuläge: 328 kg/invånare (2014)
70. 2021 ska insamlade tidningar och förpackningar öka till samma nivå som rikssnittet23
Nuläge: 50 kg/invånare (2014)
71. 2020 ska minst 60 procent av enbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i
Avfallsplanen 2011).
72. 2020 ska minst 65 procent av flerbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i
73. 2020 ska minst 70 procent av alla hushåll sortera ut matavfall (beslutat i
74. 2020 ska mängden felsorterat farligt avfall vara noll (beslutat i Avfallsplanen 2011).
75. 2021 ska samtliga av farliga ämnen i varor och kemiska produkter som används i
kommunens verksamheter och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter24 ha
bytts ut. Detta ska ske främst inom områdena: städning, möbler, textilier, redskap i
tillagningskök, lekmaterial, undervisning och engångsmaterial.
Kommunen ska verka för detta i motsvarande verksamheter som drivs i privat regi
(nytt mål).
76. Andelen miljömärkta varor i kommunala verksamheter ska öka. Vid upphandling ska
livscykelperspektiv eftersträvas (nytt mål).
77. Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas
av begränsningsregler25 ska inte köpas in eller användas (nytt mål).
för att minska bekämpningsmedel och konstgödsel
Rikssnittet är 69,5 kg/invånare.
24 De egenskaper som avgör om kemikalier anses farliga är huruvida de bryts ned i naturen (persistens), anrikas i
människor eller djur (bioackumulation) eller är giftiga (toxicitet). Ytterligare egenskaper är cancerframkallande,
mutagena, reproduktionsstörande och hormonstörande. (Länsstyrelsen)
25 REACH, bilaga XIV, XVII och kandidatföreteckningen
22
23
31
78. Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 50 procent
senast 2020 (beslutat i Mål och budget).
79. 2018 ska alla kommunala verksamheter källsortera de förpackningar (glas, metall, plast,
papp) och tidningar som verksamheten ger upphov till (nytt mål).
80. 2018 ska alla kommunala verksamheter sortera ut sitt matavfall (nytt mål).
81. Samtliga verksamheter, där mat serveras, ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet
(nytt mål).
82. Minst en ny återbruksverksamhet ska starta senast 2019 (nytt mål).
Mått
 Miljögifter (PFOS, PFOA) i ytvattnet i Drevviken (ng/l)

Inventerade och sanerade förorenade områden

Metaller i avloppslam, bly, kadmium och kvicksilver (µg/l)

Mängd hushållsavfall (kg/inv)

Mängd insamlat källsorterat material (kg/invånare)

Andel invånare i tätbebyggt område respektive glesbebyggt område som har max 400
meter respektive 800 meter till en återvinningsstation (procent)

Andel enbostadshus med fastighetsnära insamling (procent) (Sortera hemma)

Andel flerbostadshus med fastighetsnära insamling (procent)

Andel hushåll som sorterar ut matavfall (procent)

Andel felsorterat farligt avfall (procent)

Andel skadliga kemikalier som fasats ut (procent)

Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av
begränsningsregler har köpts in (ja eller nej).

Andel avtal där miljökrav ställs (procent)

Andel ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter

Andel kommunala verksamheter som källsorterar förpackningar (procent)

Andel kommunala verksamheter som sorterar ut sitt matavfall (procent)
32
Konsekvenser
Det kommunala bolaget SRV återvinning AB har kommunens uppdrag att ansvara för
avfallshanteringen i kommunen. Ökad service till invånarna kan innebära ökade kostnader.
Detta regleras främst via avfallstaxan.
Ansvaret för tidnings- och förpackningsinsamlingen ligger i dag på Förpacknings- och
tidningsinsamlingen. Företagen som tillverkar förpackningar, ska också se till att dessa samlas in.
En statlig utredning pågår, där ansvaret för insamlingen av förpackningar föreslås övergå i
kommunal regi. Detta kan få konsekvenser för hur kommunen väljer att organisera detta.
Tungmetaller och miljögifter så som perfluorerade ämnen ger hälsorisker om de till exempel
återfinns i dricksvatten. De kan även leda till förgiftning av växter och djur.
Att bedriva ekologiskt jordbruk är viktigt för att minska giftspridningen. Det ekologiska
jordbruket kan ge lite lägre avkastning än det konventionella.
Vid exploatering tillkommer kostnader då förorenad mark behöver saneras.
Ekologiska livsmedel är i många fall något dyrare än konventionellt producerade livsmedel.
Kommunen har under flera år framgångsrikt bedrivit arbete för att öka andelen ekologiskt utan
att ha extra medel avsatta. Detta har lyckats genom att planera måltiderna annorlunda, dra ner
på mängden kött och använda livsmedel efter säsong.
Liksom vid inköp av ekologiska livsmedel är miljömärkta produkter ofta något dyrare. Dessutom
krävs det vid upphandlingar en relativt god marknadskännedom. En upphandlingsprocess som
inte bara utvärderar anbud på priset kräver större kunskap. Därmed kan det behövas
utbildningsinsatser för kommunens verksamheter.
Om kommunen inte vidtar åtgärder för att minska farliga kemikalier riskeras hälsan för dem som
kommunens verksamheter är till för och för kommunens anställda.
På avfallssidan innebär det ingen ökad kostnad att sortera i olika fraktioner. Initialt krävs en
mindre kostnad för installation av avfallskärl där dessa inte finns.
33
Informera och engagera
(Inget specifikt nationellt miljömål)
Övergripande mål
Huddinges invånare och verksamma samt anställda i Huddinge kommun ska ha god kännedom
om miljöproblemen och hur deras val till vardags påverkar möjligheterna att nå miljömålen.
Kommunens ansvar är att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot
dem. Ambitionen är att invånare och verksamma ska uppleva miljöarbetet som utvecklande och
att det är lätt att göra rätt. Samverkan är en nyckelfaktor i arbetet. Detta gäller mellan enskilda
människor, mellan kommunala verksamheter och mellan kommunen, boende och verksamma.
Delmål
83. Det ekologiska fotavtrycket26 ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar (vilket
motsvarar 2 jordklot) (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030).
Nuläge: 5,5 globala hektar (2004)
84. Antalet miljöcertifierade och miljödiplomerade företag ska öka till 2021 (reviderat
delmål från Agenda 21 2009-2015).
Nuläge: 134 st (2015)
85. Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer
(nytt mål).
86. De som bor och verkar i Huddinge ska ha tillgång till information och verktyg som
möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval och är en hjälp för att undvika
skadliga kemikalier (nytt mål).
87. Naturinformation och naturguidningar ska utvecklas kontinuerligt. Skyltar och
broschyrer ska finnas i och om alla naturreservat. Naturinformation på webb och i
sociala media ska hållas uppdaterad (nytt mål).
88. Energi- och klimatrådgivningen ska fortsätta att finnas tillgänglig för privatpersoner,
företag och organisationer (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015).
89. Anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha grundläggande kunskap om
miljöfrågor (beslutat i Plan för miljöarbete).
90. Utbildning i internt miljöarbete ska ingå i introduktionen för nyanställda chefer (nytt
mål)
91. Miljöfrågor ska vara en del av den pedagogiska verksamheten (nytt mål).
26
För att beräkna det ekologiska fotavtrycket utgår man från statistik över vad vi konsumerar av olika varor och
tjänster för att uppskatta hur mycket av naturens produktiva områden som har behövts för denna konsumtion,
oavsett var i världen produktionen sker.
34
92. Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling
eller motsvarande ska öka till 20 procent senast 2021 (reviderat delmål från Agenda 21
2009-2015).
Nuläge: 13,5 procent (2015)
Mått
 Ekologiskt fotavtryck (globala hektar)

Antal miljöcertifierade och miljödiplomerade företag

Antal publika arrangemang/kampanjer
 Arbete har skett för att informera och ge verktyg för invånarna att agera miljösmart
(ja/nej)

Arbete har skett med naturinformation (ja/nej)
Kommunen egna verksamheter
 Andel medarbetare som har genomgått grundläggande miljöutbildning (procent)

Internt miljöarbete ingår i utbildningen för nyanställda chefer (ja/nej)
 Andel förskolor och skolor som är certifierade med Grön Flagg eller Skola för hållbar
utveckling. (procent)
Konsekvenser
Arbetet med att engagera och informera invånarna har idag begränsade resurser. En ökad
ambitionsnivå i detta arbete, som miljöprogrammet föreslår, innebär att ökade resurser behöver
avsättas. Det handlar både om personella resurser och om resurser för genomförande av
åtgärder.
Målet om att alla anställda ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor är inget nytt mål utan
har funnits sedan länge i kommunen. Tidigare har kommunen haft en webbutbildning som
samtliga anställda gjorde. Ett liknande upplägg är troligtvis den effektivaste metoden eftersom
det innebär att varje anställd avsätter ca en timme någon gång under sin anställning i
kommunen. Kostnad tillkommer för att köpa in utbildningen. Internt miljöarbete ingår redan nu
i utbildningen för nyanställda chefer. Att certifiera skolor enligt någon etablerad certifiering
innebär en kostnad för de skolor och förskolor som certifierar sig.
35
Mått och målöversikt
Mått
Enhet
MätMål
intervall
Klimat och luft
Växthusgasutsläpp
per invånare
ton/inv
årligen
Växthusgasutsläpp
per sektor
procent
ton/inv
årligen
Koldioxidfotavtrycket
ton/inv
vart femte
år
Halten kvävoxider
årsmedelvärde
µg/m3
vart femte
år
Halten partiklar
årsmedelvärde
µg/m3
vart femte
år
Energianvändning i
Huges
fastighetsbestånd
procent
årligen
Mängden producerad
el från sol och vind i
Huges bestånd
Antal tankställen och
laddplatser för förnyelsebara drivmedel
Andel miljöbilar
MWh
årligen
antal
årligen
procent
årligen
1. Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0
ton/invånare (74 procent jämfört med
1990) (produktionsperspektivet) senast
2030 och senast 2050 ska nettoutsläppen
vara 0 ton/invånare
1. Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0
ton/invånare (74 procent jämfört med
1990) (produktionsperspektivet) senast
2030 och senast 2050 ska nettoutsläppen
vara 0 ton/invånare
2. Koldioxidfotavtrycket (konsumtionsperspektivet) ska minska till 4,0 ton/
invånare senast 2030 jämfört med 2004
och 1,0 ton till 2050.
3. Halten av kvävedioxid ska inte överstiga
20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat
som ett årsmedelvärde
4. Halten av partiklar (PM10) ska inte
överstiga 15 mikrogram per kubikmeter luft
beräknat som ett årsmedelvärde
5. Energianvändningen per kvadratmeter i
Huges fastighetsbestånd ska minska med
30 procent till 2020, 40 procent till 2030
och 50 procent till 2050 jämfört med 2008
6. Mängden framställd energi från solkraft
och vindkraft från olika aktörer i
kommunen ska öka jämfört med 2014
7. Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel ska öka till 2021
jämfört med 2015
8. Andelen miljöbilar (statlig definition) ska
uppgå till minst 40 procent 2021
36
Mått
Enhet
fortsättning Klimat och luft
Andel nybyggda
procent
lokaler som är
miljöcertifierade
MätMål
intervall
årligen
Energianvändning i
kommunala lokaler
kWh/m2
årligen
Antal arrendegårdar
där direktverkande el
fasats ut
Andel förnyelsebar
energi i kommunala
lokaler (Sekom27)
Koldioxidutsläpp från
kommunens
tjänsteresor (Sekom)
kommunens
arbetspendlingsresor
Andel fordon med förnyelsebara drivmedel
i kommunens
fordonsflotta
kommunen
varutransporter
Andel inköp mängd
kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött i förhållande till
den totala inköpsmängden livsmedel
antal
årligen
procent
årligen
procent,
kg/anställd
procent,
kg/anstä
lld
procent
årligen
ton
årligen
procent
årligen
27
9. Samtliga nybyggda kommunala lokaler
ska fr.o.m. 2017 vara certifierade enligt
något av de etablerade miljöcertifieringssystemen
10. Energianvändningen i kommunens
verksamhetslokaler ska senast 2020 vara
högst 137 kWh/m2
11. Uppvärmningen med direktverkande el
i arrendegårdarna ska vara helt utfasad
2021
12. Andelen förnyelsebar energi i kommunala lokaler ska utgöra minst 95 procent
av den totala energiförbrukningen 2021
14. Koldioxidutsläppen per anställd från
tjänsteresor med bil och flyg ska minska
med 50 procent till 2021 jämfört med 2014
15. Koldioxidutsläppen per anställd från
arbetspendlingsresor ska minska till 2021
jämfört med 2017
13. Kommunens fordonsflotta ska vara
fossiloberoende 2025.
mäts 2017
och 2021
årligen
16. Koldioxidutsläppen från kommunens
varutransporter ska minska 2021 jämfört
med 2013
17. Inköpt mängd kött och charkprodukter
av nöt- och fläskkött ska minska till 2021
jämfört med 2016 i förhållande till den
totala inköpsmängden livsmedel.
Sverige ekokommuners nyckeltal
37
Mått
Enhet
MätMål
intervall
procent
vart sjätte
år
Andel sjöar som
uppfyller god kemisk
status
procent
vart sjätte
år
Fosforhalter i
Långsjön (Segeltorp),
Trehörningen
(Sjödalen), Orlången,
Magelungen och
Drevviken
µg/l
årligen
Siktdjup i Långsjön
(Segeltorp),
Trehörningen
(Sjödalen), Orlången,
Magelungen och
Drevviken
Areal skyddszoner
meter
årligen
ha
årligen
Antal sjöar som
skyddats under året
antal
årligen
Vatten
Andel sjöar som
uppfyller god
ekologisk status
18. Minst god ekologisk och kemisk status i
alla sjöar, vattendrag och våtmarker som
har miljökvalitetsnorm ska uppnås senaste
2021. Inget vatten får försämras
18. Minst god ekologisk och kemisk status i
alla sjöar, vattendrag och våtmarker som
har miljökvalitetsnorm ska uppnås senaste
2021. Inget vatten får försämras
19. Näringstillförseln till sjöar och
vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk,
gödselanläggningar med mera ska minska.
Fosforhalterna i Huddinges fem mest
påverkade sjöar ska senaste 2021 minska
till: Långsjön (Segeltorp): ca 23 µg/l,
Trehörningen (Sjödalen): ca 28 µg/l,
Orlången: ca 23 µg/l, Magelungen: ca 22
µg/l, Drevviken : ca 18 µg/l
20. Siktdjupet i Huddinges fem mest
påverkade sjöar ska senaste 2021 öka till:
Långsjön (Segeltorp): ca 2,0 m
Trehörningen (Sjödalen): ca 1,8 m
Orlången: ca 1,9 m Magelungen: ca 2,2 m
Drevviken : ca 2,2 m
21. Påverkan/ läckage av näringsämnen
från jordbruk och gödselhantering ska
minimeras. Skyddszoner ska införas senast
2017 på kommunalägd jordbruksmark.
Kommunen ska verka för att detta även
sker på övrig jordbruksmark.
22. Värdefulla sjöar ska ges ett långsiktigt
skydd genom naturreservatsbildning, enligt
fastställt program för skydd av sjöar med
höga natur- och rekreations-värden. Öran,
Rudträsket, Ådran, Mälaren (Vårbystranden) ska skyddas senast 2021
38
Mått
Enhet
Mätintervall
antal
årligen
ha
årligen
procent
årligen
Andel skyddad natur
(Sekom)
procent
årligen
Bekämpning av
invasiva arter har
skett
ja eller
nej
årligen
Antal besökare vid
utpekade punkter i
naturreservaten i
förhållande till
folkmängden
Andel invånare som
ofta promenerar på
leder i skogen eller
motionerar på
elljusspår
antal/in
vånare
årligen
procent
vart tredje
år
fortsättning Vatten
Antal vandringshinder
som åtgärdats under
året
Areal återskapad
våtmark
Biologisk mångfald
Andel skogsmark som
skyddats som
naturreservat
Mål
25. Konstruerade vattenhinder ska åtgärdas
kontinuerligt för att underlätta för utter,
fiskar, vattenlevande insekter med flera att
ta sig fram
26. Våtmarkerna ska ha naturliga
ekosystem med goda livsmiljöer för växter
och djur. Befintliga våtmarker ska bevaras
och utvecklas. Ytterligare våtmarker
återskapas kontinuerligt
27. I skogarna ska växter och djur ges
förutsättningar att leva under naturliga
betingelser med livskraftiga bestånd.
Arealen skogsmark som skyddas som
naturreservat ska öka till 2021 enligt de
områden som anges i ÖPs riktlinje.
29. Andelen skyddad natur ska öka med de
områden som anges i riktlinjen i
översiktsplanen senast 2030.
30. Den biologiska mångfalden ska bevaras,
utvecklas och återskapas, så att alla
naturligt förekommande växter och djur
kan leva med livskraftiga bestånd och under
naturliga betingelser. Invasiva arter ska
bekämpas kontinuerligt
31. Naturen ska göras tillgänglig så att
antalet besökare i naturområdena ökar
31. Naturen ska göras tillgänglig så att
antalet besökare i naturområdena ökar
39
Mått
Enhet
fortsättning Biologisk mångfald
Areal
ha
naturbetesmarker
Mätintervall
Mål
årligen
32. Naturbetesmarkerna ska bevaras och
utvecklas samt god skötsel säkerställas.
Arealen naturbetesmarker ska öka till
2021.
33. Våtmarksbetesmarkerna ska bevaras
och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen våtmarksbete ska öka till
2021.
34. Ängsmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen
ogödslad ängsmark ska öka till 2021.
37. Jordbruksmarken bör ej bebyggas, i
syfte att bevara den biologiska mångfalden och erbjuda rekreationsmiljöer
38. Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på
kommunens mark. Kommunen ska verka
för att detta sker på övrig jordbruksmark.
Areal
våtmarksbetesmarker
ha
årligen
Areal ängsmarker
ha
årligen
Areal jordbruksmark
ha
årligen
Areal jordbruksmark
som odlas ekologiskt
enligt EUs eller KRAVs
regler (Sekom)
ha
årligen
Radonhalten i under
Bq/m3
årligen
året mätta bostäder
Cykeltrafikanter i
antal/in årligen
förhållande till
vånare
folkmängden
Resor med kollektivresor/in årligen
trafiken (Sekom)
vånare
Andel boende och
procent mäts var
arbetande som har
tredje år
max 600 meters
gångavstånd till
spårstation
Andel boende och
procent mäts var
arbetande som har
tredje år
max 1200 meters
gångavstånd till
spårstation
40. Radonhalten i bostäder ska senast
2020 vara lägre än 200 Bq/m3 luft
57. Andelen transporter med gång-, cykeloch kollektivtrafik ska öka fram till 2030
57. Andelen transporter med gång, cykel
och kollektivtrafik ska öka fram till 2030
58. Andelen stationsnära boende och
arbetande ska öka fram till 2030
58. Andelen stationsnära boende och
arbetande ska öka fram till 2030
40
Mått
Enhet
Mätintervall
Mål
fortsättning Markanvändning och samhällsplanering
Andel invånare som
har max 500 meter till
kollektivtrafikhållplats
med turtäthet på
minst 20 minuter i
rusningstrafik
Andel invånare som
mindre grönyta eller
park (0,1-5 ha)
Andel invånare som
större grönyta (>5 ha)
Andel invånare som
en dagligvaruaffär
Andel invånare som
har max 500 meter
gångavstånd till
förskola
Andel invånare som
har max 800 meter
gångavstånd till
grundskola
Färdmedelsfördelning: gång, cykel,
kollektivtrafik, bil
Andel nya bostäder i
planer antagna efter
2008 som har trafikbuller överstigande 55
dB(A) vid fasad
procent
årligen
procent
årligen
Följer upp ÖP-riktlinje
procent
årligen
procent
årligen
procent
årligen
procent
årligen
procent
mäts var
tredje år
procent
årligen
55. Andel nya bostäder i planer antagna
efter 2008 som har trafikbuller
överstigande 55 dB(A) vid fasad ska
minska till 2021.
41
Mått
Enhet
Mätintervall
Mål
fortsättning Markanvändning och samhällsplanering
Antal boende som
antal
årligen
56. Antalet boende i bostäder som har en
inte klarar ljudnivån
dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dB(A) vid
55 dB(A)
fasad, utmed kommunala vägar ska minska till 4700 personer 2024. De bostäder
som åtgärdas ska efter åtgärd inte ha
högre ljudnivå inomhus än 30 dB(A)
ekvivalent nivå.
Andel av befintliga
procent Vid för59. Grönytefaktorn på befintliga skolor,
förskolor, skolor och
ändring på
förskolor och idrottsanläggningar ska
idrottsanläggningar
platsen
bibehållas eller öka
(där Huge fastigheter
AB är fastighetsägare)
där grönytefaktorn
har bibehållits
Andel av nybyggda
procent Vid för60. Vid nybyggnation av skolor, förskolor
förskolor, skolor och
ändring på
och idrottsanläggningar ska
idrottsanläggningar
platsen
grönytefaktorn bibehållas
(där Huge fastigheter
AB är fastighetsägare)där grönytefaktorn har bibehållits
Andel förskolor med
procent årligen
62. Andelen förskolor som har en
bullerutsatt yta över
bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 dB(A)
riktvärdet 55 dB(A)
ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik
och/eller 70 dB(A) maximal ljudnivå för
spårtrafik, på mer än 15 procent av
gården ska minska till 24 procent till 2024
Andel skolor med
procent årligen
63. Andelen skolor som har en
bullerutsatt yta över
bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 dB(A)
riktvärdet 55 dB(A)
ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik
och/eller 70 dB(A) maximal ljudnivå för
spårtrafik, på mer än 15 procent av
gården ska minska till 6 procent till 2024
Gifter i miljön
Miljögifter (PFOS,
PFOA) i ytvattnet i
Drevviken
ng/l
årligen
64. Spridning av miljögifter, t ex
perfluorerade ämnen till sjöar och
vattendrag ska minimeras
42
Mått
Enhet
fortsättning Gifter i miljön
Inventerade och
sanerade förorenade
områden
Mätintervall
Mål
årligen
68. Förorenade områden (av t ex tungmetaller och miljögifter) ska inte orsaka
skada på människors hälsa eller miljö.
Dessa områden ska fortsätta att
inventeras och saneras
65. Tungmetallhalterna (bly, kadmium och
kvicksilver) i avloppsslammet ska
minimeras
69. Mängden insamlat hushållsavfall per
invånare ska minska 2021 jämfört med år
2000
70. 2021 ska insamlade tidningar och
förpackningar öka till samma nivå som
rikssnittet
Metaller i avloppslam,
bly, kadmium och
kvicksilver (Sekom)
Mängd hushållsavfall
(Sekom)
µg/l
årligen
kg/inv
årligen
Mängd insamlat
källsorterat material
kg/invån årligen
are
Andel invånare i
tätbebyggt område
respektive glesbebyggt område som
har max 400 m
respektive 800 m till
en återvinningsstation
Andel enbostadshus
med fastighetsnära
insamling (Sortera
hemma)
Andel flerbostadshus
med fastighetsnära
insamling
Andel felsorterat
farligt avfall
Andel hushåll som
sorterar ut matavfall
procent
årligen
procent
årligen
71. 2020 ska minst 60 procent av
enbostadshusen ha fastighetsnära
insamling
procent
årligen
procent
årligen
procent
årligen
72. 2020 ska minst 65 procent av
flerbostadshusen ha fastighetsnära
insamling
74. 2020 ska mängden felsorterat farligt
avfall vara noll
73. 2020 ska minst 70 procent av alla
hushåll sortera ut matavfall
43
Mått
Enhet
fortsättning Gifter i miljön
Andel skadliga
procent
kemikalier som fasats
ut
Mätintervall
Mål
årligen
75. 2021 ska samtliga av de farliga ämnen
i varor och kemiska produkter som används i kommunens verksamheter och
som kan ha allvarliga hälso- och/eller
miljöeffekter ha bytts ut. Detta ska ske
främst inom områdena: städning, möbler,
textilier, redskap i tillagningskök, lekmaterial, undervisning och engångsmaterial.
Kommunen ska verka för detta i
motsvarande verksamheter som drivs i
privat regi
77. Produkter och tjänster som innehåller
kemikalier som är tillståndspliktiga eller
omfattas av begränsningsregler28 ska inte
köpas in eller användas
Produkter och tjänster
som innehåller
kemikalier som är
tillståndspliktiga eller
omfattas av
begränsningsregler
har köpts in
Andel avtal där
miljökrav ställs
ja eller
nej
årligen
procent
årligen
Andel ekologiska livsmedel i kommunala
verksamheter
Andel kommunala
verksamheter som
källsorterar
förpackningar
Andel kommunala
verksamheter som
sorterar ut sitt
matavfall
procent
årligen
procent
årligen
procent
årligen
28
76. Andelen miljömärkta varor i
kommunala verksamheter ska öka. Vid
upphandling ska livscykelperspektiv
beaktas
78. Andelen ekologiska livsmedel i de
kommunala verksamheterna ska vara 50
procent senast 2020
79. 2018 ska alla kommunala verksamheter källsortera de förpackningar
(glas, metall, plast, papp) och tidningar
som verksamheten ger upphov till
80. 2018 ska alla kommunala
verksamheter sortera ut sitt matavfall
REACH, bilaga XIV, XVII och kandidatföreteckningen
44
Mått
Enhet
Mätintervall
fortsättning Informera och engagera
Ekologiskt fotavtryck
globala
vart femte år
hektar
Antal miljöcertifierade antal
årligen
och miljödiplomerade
företag
Antal publika
antal
årligen
arrangemang
/kampanjer
Arbete har skett för
ja/nej
årligen
att informera och ge
verktyg för invånarna
att agera miljösmart
Arbete har skett med
naturinformation
ja/nej
årligen
Andel medarbetare
som har genomgått
grundläggande
miljöutbildning
Internt miljöarbete
ingår i utbildningen
för nyanställda chefer
Andel förskolor och
skolor som är
certifierade med Grön
Flagg eller Skola för
hållbar utveckling
procent
årligen
ja/nej
årligen
procent
årligen
Mål
83. Det ekologiska fotavtrycket ska senast
2030 minska till 3,5 globala hektar
84. Antalet miljöcertifierade och
miljödiplomerade företag ska öka till 2021
85. Kommunens miljöarbete ska årligen
synliggöras genom arrangemang och
kampanjer
86. De som bor och verkar i Huddinge ska
ha tillgång till information och verktyg
som möjliggör och inspirerar till bra
vardagliga miljöval och är en hjälp för att
undvika skadliga kemikalier
87. Naturinformationen och naturguidningar ska utvecklas kontinuerligt.
Skyltar och broschyrer ska finnas om alla
naturreservat. Naturinformation på webb
och i sociala media ska hållas uppdaterad
89. Anställda och förtroendevalda i
kommunen ska ha grundläggande
kunskap om miljöfrågor
90. Utbildning i internt miljöarbete ska
ingå i introduktionen för nyanställda
chefer
92. Andelen förskolor och skolor med
certifieringen Grön Flagg, Skola för hållbar
utveckling eller motsvarande ska öka till
20 procent senast 2021
45
Huddinges miljöprogram i relation till omvärlden
Huddinge kommun är beroende av sin omvärld. Kommunens miljö och invånare både påverkas
av de globala miljöproblemen och bidrar till dem. Vi behöver därför förhålla oss till den
forskning, de överenskommelser och det arbete som görs på internationell, nationell och
regional nivå. Nedan beskrivs några av de viktigaste delarna som kommunen behöver ta hänsyn
till i sitt strategiska miljöarbete och vid utformning av lokala mål och åtgärder.
Planetära gränser29
Begreppet planetens hållbara gränser publicerades första gången 2009 och identifierar de
miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Begreppet som utvecklades vid forskningsinstitutet
Stockholm Resilience Centre innebär att det finns nio miljöproblem i världen och att vart och ett
utav dem har en gräns för vad jorden kan hantera.
De nio planetära gränserna är:
1. Klimatförändring
2. Förlust av biologisk mångfald
3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären
4. Havsförsurning
5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler)
6. Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning)
7. Färskvattenanvändning
8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och
levande organismer)
9. Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt
material, nanomaterial och mikroplaster).
Forskarna bedömer att fyra av de nio planetära gränserna nu överskrids. Dessa är
klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning samt
biogeokemiska flöden av kväve och fosfor.
Överskridandet beror på oss människor och att vi har allt större påverkan på klimat och miljö
och knaprar för hårt på jordens resurser. Att överskrida planetens gränser innebär stora risker
för dagens och framtida samhällen. Genom att överskrida gränserna riskerar t ex marina
ekosystem att förändras dramatiskt till följd av försurning och övergödning. Ett annat scenario är
att temperaturer stiger så mycket att det hotar jordbruksproduktion, infrastruktur och
människors hälsa. Ytterligare en konsekvens kan vara att fortsatt förlust av biologisk mångfald
urholkar tillhandahållandet av de ekosystemtjänster som mänskliga samhällen är beroende av.
29
www.stockholmresilience.org
46
17 globala mål30
På FN:s toppmöte den 25-27 september 2015 beslutade världens ledare om 17 nya globala mål
för hållbar utveckling. Dessa ersätter de åtta tidigare milleniemålen och kommer att vägleda
internationellt utvecklingssamarbete fram till 2030. De 17 globala målen är:
1. Utrota fattigdom i alla dess former, överallt.
2. Utrota hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart
jordbruk.
3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.
4. Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt
lärande för alla.
5. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors ställning.
6. Säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla
7. Säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.
8. Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv
sysselsättning och anständigt arbete för alla.
9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering
och främja innovation.
10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder.
11. Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara.
12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
13. Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter.
14. Bevara och hållbart nyttja hav, sjöar och marina resurser för hållbar utveckling.
15. Hållbart skogsbruk, stoppa ökenspridning, bromsa och vända markförstöring samt hejda
förlusten av biologisk mångfald.
16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till
rättssystem för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner
på alla nivåer.
17. Stärka verktyg för genomförande och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar
utveckling.
De nationella miljökvalitetsmålen31
De nationella miljökvalitetsmålen har beslutats av riksdagen och utgör grunden i den svenska
miljöpolitiken. Målen och dess preciseringar beskriver det tillstånd i den svenska miljön som
30
31
www.globalamalen.se
www.miljomal.se
47
miljöarbetet ska leda till. Preciseringarna används också i det löpande uppföljningsarbetet av
målen. Generationsmålet anger inriktningen för den omställning som behöver ske inom en
generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Etappmålen är steg på vägen för att nå
generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De 16 nationella miljökvalitetsmålen är:
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Miljökvalitetsmålen följs upp med en rapport varje år och en fördjupad utvärdering en gång per
mandatperiod till regeringen. Respektive myndighet ansvarar för uppföljningen av sina
miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket sammanställer sedan uppföljningarna och lämnar en samlad
redovisning till regeringen. Uppföljningen innehåller en bedömning om dagens styrmedel och
om de åtgärder som görs före år 2021 är tillräckliga för att nå målen. Bedömningen
sammanfattas i betyget ja, nära eller nej.
Regionalt miljömålsarbete
Länsstyrelserna i landet har en samordnande roll i det regionala arbetet med de nationella
miljökvalitetsmålen. I Stockholms län arbetar länsstyrelsen tillsammans med kommuner,
näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet
och för att miljön ska bli bättre. I Stockholms län är miljömålsarbetet organiserat i en regional
miljömålsdialog. 32 Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella
miljömålen som ska nås till år 2021 valts ut för prioriterade insatser i länet. Arbetet med de
prioriterade miljömålen ska samordnas med övriga insatser som görs i länet. Som ett stöd i hur
32
www.lansstyrelsen.se/stockholm
48
detta görs har regionala miljömålsrådet hittills enats om ett antal strategier, åtgärdsprogram
och gemensamma insatser.
De prioriterade miljömålen för Stockholms län är:

Begränsad klimatpåverkan

Frisk luft

Giftfri miljö

Ingen övergödning

God bebyggd miljö

Strategier finns framtagna för målen Ingen övergödning, Giftfri miljö och för Ett rikt växt- och
djurliv.
Huddinge kommun i samverkan
Huddinge kommun är en ekokommun, vilket innebär att kommunen är medlem i föreningen
Sveriges ekokommuner, Sekom. Genom medlemskapet får kommunen tillgång till ett nätverk
bestående av ett stort antal andra svenska kommuner och landsting för erfarenhetsutbyte och
kunskapsspridning. Sekom arbetar även med att påverka beslutsfattare i viktiga frågor som rör
det uthålliga samhället. Som medlem är kommunen med och påverkar. Till Sekom rapporterar
kommunen årligen in siffror till de tolv nyckeltal som nätverket har tagit fram för att mäta
tillståndet i medlemskommunerna. Sekoms medlemmar ska i alla politiska beslut ta hänsyn till
de fyra hållbarhetsprinciperna33:
1. Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen
Principen innebär att vi ska arbeta för att minska spridning och nyanvändning av material som
hämtas ur berggrunden och som negativt påverkar miljön, exempelvis tungmetaller och olja.
Detta kan ske genom att minska användningen av dessa ämnen och samtidigt öka
återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället.
2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen
Detta handlar exempelvis om att minska kemikalieanvändningen, öka vår återvinning och
källsortering och sträva efter att minska förorenande utsläpp till luft och vatten.
33
www.sekom.se
49
3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas
Principen innebär att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner
återskapa, exempelvis avverka mer skog eller fiska mer än vad som motsvarar återväxten. Det
innebär också att vi ska undvika olika former av manipulation av ekosystemen, såsom att
förändra grundvattenflöden, skapa jorderosion eller att asfaltera över bördig jordbruksmark.
4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina
behov
Ett samhälle kan aldrig bli långsiktigt hållbart om inte människor mår bra. Detta innebär
exempelvis att vi behöver ha ett demokratiskt samhälle där medborgarnas synpunkter tas
tillvara.
Kommunen har även genom Södertörnssamarbetet samarbete inom miljöområdet.
Södertörnskommunerna tar årligen fram en nyckeltalsrapport med jämförande miljönyckeltal. I
Södertörns utvecklingsprogram anges att Södertörnskommunerna ska leda omställningen till ett
klimateffektivt samhälle. Inom detta område har kommunerna uppdrag kring att genomföra
omställningen till samordnad varudistribution och kring att arbeta för en förstärkt infrastruktur
för förnyelsebara drivmedel. 34
Metod för kommunens interna miljöarbete35
Kommunen är den näst största arbetsgivaren i Huddinge kommun med nära 6000 anställda.
Kommunens verksamheter omfattar service- och tjänsteproduktion, myndighetsutövning,
förvaltning av mark och fastigheter, upphandling, vård- och omsorg samt utbildning. Eftersom
kommunen genom sin verksamhetsutövning påverkar miljön har vi även stora möjligheter att
genom att minska miljöbelastningen från våra verksamheter bidra till en hållbar utveckling.
Principer för det interna miljöarbetet
Kommunens interna miljöarbete integreras i kommunens styrmodell och planerings- och
uppföljningsprocess och följer därmed principen för ”Planera → Utföra → Följa upp →
Förbättra”.
34
35
www.sodertornskommunerna.se
tidigare Plan för miljöarbete
50
Planera
Identifiera miljöaspekter och tillhörande miljöpåverkan
I miljöarbetet ska de betydande miljöaspekterna prioriteras. Dessa är
 Energi- och vattenanvändning i verksamhetslokaler
 Person- och varutransporter
 Förbrukning av varor
 Avfall
Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för att ta fram övergripande miljöutredningar för
miljöaspekter som är kommungemensamma. Miljöutredningar görs även på förvaltningsnivå
enligt en kommungemensam modell. På arbetsplatsnivå används checklistor som är anpassade
till respektive verksamhet och dess miljöaspekter.
Identifiera lagar och andra krav
Kommunstyrelsens förvaltning identifierar lagar och andra krav som kan vara relevanta för
respektive förvaltnings miljöaspekter.
Mål och åtaganden
Mål inom respektive miljöaspekt ska finnas på övergripande nivå i miljöprogrammet och i Mål
och budget. Mål ska även finnas på nämndnivå och redovisas i nämndernas verksamhetsplaner.
Till målen ska mått, nyckeltal och åtaganden finna kopplade. På enhets- och verksamhetsnivå
ska åtgärder finnas.
Utföra
Resurser, roller, ansvar och befogenheter
Varje förvaltning ska avsätta de resurser som behövs i tid och pengar för att driva och samordna
miljöarbetet på förvaltningen. Varje förvaltning definierar roller, ansvar och befogenheter för
den egna organisationen. Miljöarbetet sker på minst tre nivåer; kommunövergripande nivå,
förvaltningsnivå och avdelnings/enhetsnivå.
En miljösamordningsgrupp med representanter från alla förvaltningar ska finnas. Gruppen har i
uppdrag att samordna insatser samt arbeta fram metoder för kommunens miljöarbete.
Miljöombud ska finnas på de förvaltningar där det anses lämpligt. Nämnderna avgör själva om
det ska finnas. Miljöombuden agerar stöd för sin förvaltnings miljösamordnare och stöttar
cheferna i miljöarbetet på arbetsplatsen.
Roll övergripande nivå
På den kommunövergripande nivån finns en miljöstrategisk funktion som:
 följer och samordnar miljöarbetet i hela kommunen så att en övergripande struktur hålls
 tar fram mallar, guider och lathundar
 har expertkunskap i miljöfrågor
 förankrar miljöarbetet i kommunens ledningsgrupp
51
Kunskap om miljöfrågor
 Chefer och nyckelpersoner ska utbildas i principerna för miljöarbete.
 All personal ska ha en grundläggande kunskap om miljöfrågor, olika lösningar på dem
samt viktiga miljömål.
 Miljöutbildningen ska innefatta både lokala och globala miljöfrågor.
 All personal ska känna till hur deras arbetsuppgifter kan påverka miljön och vad de ska
göra för att förebygga, minska negativ eller bidra till en positiv miljöpåverkan.
Kommunikation
Relevant och uppdaterad information om miljöarbetet ska finnas tillgängligt på intranätet och
kommunens webbplats. Huddinge kommun ska vara en inspirerande förebild, där miljöarbetet
och engagemanget för miljön ska signaleras.
Dokumentation
Miljöarbetet ska dokumenteras och synliggöras i verksamhetsplaner, arbetsplaner och
verksamhetsberättelser. Om förvaltningen/avdelning/enhet så beslutar kan separata
miljöhandlingsplaner finnas.
Följa upp
Uppföljning ska ske på alla nivåer genom redovisning av miljöåtaganden, mått och nyckeltal i
ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Mål och mått på nämndnivå ska redovisas i
verksamhetsberättelser och delårsrapporter.
Förbättra
Förvaltningarna ska årligen genomföra granskningar av miljöarbetet och dess styrning för att
identifiera möjligheter till förbättringar i ordinarie uppföljningsarbete. Avvikelser ska korrigeras
genom ändrade rutiner i arbetet och förebyggande åtgärder ska vidareutvecklas.
52
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Mark och exploatering
2016-04-11
KS-MEX 2016/56
1 (1)
Handläggare
Planbesked fastigheten Vendelsö 3:1889
Sammanfattning
Ägaren av Vendelsö 3:1889 har ansökt om planbesked för att
möjliggöra större byggrätt på fastigheten än vad som medges i
befintlig detaljplan.
Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer utökad byggrätt lämplig.
Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i stadsbyggnadsförvaltningens bedömning och tillstyrker positivt planbesked.
1. Sökanden ges i besked att kommunen kommer att arbeta fram
en detaljplan som medger utökad byggrätt. En detaljplan
bedöms kunna antas 2017.
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Peter Jemtbring
Näringslivs- och
Expedieras: Akt
För kännedom:
TELEFON 08-606 70 00 E-POST
2016-03-07
Dnr: PLAN.2015.46
Ola Grimell
Kommunstyrelsen
Planbesked för Vendelsö 3:1889
Sammanfattning
Planavdelningen föreslår att i detaljplan med standard planförfarande utreda
förutsättningar för detaljplaneändring som möjliggör att befintlig
huvudbyggnad byggs ihop med garage. Fastigheten ägs i dag av Eva Öhman
och Leif Öhman, och ligger inom detaljplanelagt område. Utökad byggrätt på
Vendelsö 3:1889, enligt fastighetsägarnas skiss, bedöms vara lämpligt på
platsen, och planläggning bedöms kunna påbörjas år 2016.
Bakgrund
Den 16 december 2015 inkom en ansökan om planbesked för fastigheten
Vendelsö 3:1889 från Leif Öhman. Syftet med förfrågan är att utreda
möjligheten att utöka byggrätten på Vendelsö 3:1889, för att kunna bygga ihop
det befintliga garaget med huvudbyggnaden.
Haninge kommun, 136 81 Haninge
Telefonnummer 08-606 70 00 växel
www.haninge.se
2016-03-07
Dnr: PLAN.2015.46
Ola Grimell
Kommunstyrelsen
Förutsättningar
Fastigheten Vendelsö 3:1889 ligger i Gudö nära Gudöbroleden. Avståndet till
Handens centrum är cirka 6,0 kilometer där även närmaste
pendeltågsstationen ligger.
Planområdet innefattas av gällande detaljplanen, D 132. Detaljplan D 132,
reglerar användningen av området där friliggande villabebyggelsen idag är
satt till bostadsändamål. Detaljplanen D 132 innehåller även en stor del
prickmark, som reglerar husens placering och byggnads- och bruttoarea.
Inom planområdet är byggrätterna fördelade utifrån en procentsats av
fastigheternas storlek där den aktuella fastigheten är förhållandevis liten och
har istället tilldelats större byggrätt för uthus.
I området finns i dag kommunalt vatten, spill och dagvatten.
Inom fastigheten finns inga inventerade särkskilda naturvärden. Planområdet
består till stor del av berg som har prickats bort.
Planavdelningens bedömning
De sökande föreslår i sin ansökan, utökad byggrätt på Vendelsö 3:1889, och
går därmed inte emot rådande översiktsplan. Planavdelningen föreslår att i
detaljplan utreda fastighetsägarnas förfrågan om att utöka planområdets
byggrätt. Planavdelningen ser det bifogade förslaget, inskickat i samband med
planförfrågan, som ett förslag som måste utredas vidare.
Översiksplan, antagen 2005
Dagvattenstrategi, antagen 2010
Detaljplan D 132, antagen 2001
Stadsbyggnadsförvaltningens förslag
Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår att kommunen förklarar sig beredd att
pröva förutsättningarna att ta fram en ny detaljplan för utökad byggrätt för
Vendelsö 3:1889. Förvaltningen anser att föreslagen detaljplan kan
handläggas med standardförfarande och detaljplanen kan antas av
stadsbyggnadsnämnden under 2017.
Martin Mansell
Enhetschef plan
Ola Grimell
Handläggare
www.haninge.se
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-11
KS-MEX 2016/57
1 (2)
Handläggare
Planuppdrag fastigheten Sundby 7:202 (Ornö)
Sammanfattning
Fastigheten Sundby 7:202 är i gällande detaljplan från 1964
planlagd för bensinmack. Någon bensinmack har aldrig funnits på
fastigheten utan befintlig byggnad har använts som kiosk/butik. Det
har också visat sig att en del av byggnaden står på grannfastigheten.
Ägaren har ansökt om bygglov för att starta livsmedelsbutik och
servering.
Stadsbyggnadsförvaltningen söker nu planuppdrag för att i en ny
plan kunna tillmötesgå fastighetsägarens önskemål om användning
och för att möjliggöra reglering av fastighetsgränsen.
Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker planuppdrag.
1. Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att arbeta fram en
detaljplan för Sundby 7:202 som medger livsmedelsbutik och
servering.
__________
Bengt Svenander
Kommundirektör
Peter Jemtbring
Näringslivs- och
TELEFON 08-606 70 00 E-POST
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
2016-04-11
KS-MEX 2016/57
Handläggare
Expedieras: Akt
För kännedom:
Sida
2 (2)
2016-03-14
Dnr: PLAN 2016.6
Samuel Rizk
Planuppdrag för Sundby 7:202 (Ornö)
Fastighetens läge vid Mörbyfjärdens tomtområde / Brevik
Fastighetens läge på Ornö
Sammanfattning
Planuppdraget rör fastigheten Sundby 7:202 i Brevik på Ornö. Detaljplanens
syfte är att möjliggöra butiks- och serveringsverksamhet på fastigheten samt
att ge förutsättningar för en justering av fastighetsgränsen så att hela
byggnaden hamnar på rätt fastighet.
Planavdelningen bedömer att föreslagen planläggning av området
överensstämmer med såväl gällande översiktsplan som samrådsförslaget till
ny ÖP samt den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS
2010).
Detaljplanen bedöms inte vara av stor vikt eller ha principiell betydelse och
bedöms därför komma att antas av Stadsbyggnadsnämnden.
Planavdelningen uppskattar att detaljplanen kommer att kunna antas 2018.
Bakgrund
1964 upprättades gällande detaljplan (B 178) för norra delen av Mörbyfjärden,
Ornö. Detaljplanens huvudsakliga syfte var att möjliggöra en omfattande
fritidshusbebyggelse på denna del av Ornö.
Bland ett hundratal fastigheter inom detaljplanen är Sundby 7:202 i princip
den enda som inte är avsedd för bostadsändamål utan fick ändamålet
”Område för motortrafikändamål, bensinstation”.
www.haninge.se
2016-03-14
Dnr: PLAN 2016.6
Samuel Rizk
Någon bensinstation anlades dock aldrig på platsen, utan istället byggdes här
en bangolfbana som 1977 kompletterades med en mindre kiosk på 20 m².
Sedan dess har butiken byggts om och byggts till i olika etapper, med såväl
permanenta som tillfälliga bygglov. I dagsläget har byggnaden en
sammanlagd byggnadsarea på runt 200 m².
Sommaren 2015 inkom en ansökan om bygglov för ändrad användning av
befintliga lokaler, med syfte att åter igen starta upp livsmedelsbutik och
servering. Bygglovet berör den 48m² stora inglasade terrass som man tidigare
haft tillfälligt bygglov för och där man nu vill bedriva serveringsverksamhet. I
samband med denna ansökan upptäcktes att en del av byggnaden står
utanför fastighetsgränsen, vilket också bekräftats av en mätning gjord av
lantmäteriet.
Förutsättningar
I kommunens översiktsplan antagen 2005 och reviderad 2012 är området inte
särskilt utpekat. I Fördjupad översiktsplan för Ornö, antagen 1999 ligger
fastigheten inom område markerat som ”befintlig bebyggelse”. Här finns även
en karta för friluftsliv och turism där butik och restaurang finns markerad på
fastigheten.
I Regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen (RUFS2010) är Ornö
utpekad som så kallad ”kärnö”, vilket innebär att den fungerar som
servicepunkt för befolkningen på kringliggande öar samt för turismen och
friluftslivet.
På Ornö finns enligt samrådsversionen av ny översiktsplan för Haninge,
beräknad att antas under 2016, ”förutsättningar att utveckla samhällsservicen
och infrastrukturen”. I samrådsförslaget till ny översiktsplan står även att ”vi vill
underlätta för helårsboende och att öka antalet fastboende på ön. Ornö har
goda förutsättningar för detta och ett ökat antal fastboende ger ett bredare och
stabilare underlag för en utveckling av handel och service på ön”.
I samrådsförslaget till ny ÖP ligger den aktuella fastigheten inom en
rödskrafferad markering som innebär att kommunen vill ”ge utrymme för
mindre komplettering med nya bostäder. Det kan röra sig om enstaka
bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver
detaljplan”.
Trafikverket skriver i en rapport (2015) att färjeförbindelsen till Ornö bör
övergå från enskild till allmän. Om detta visar sig bli fallet kommer med stor
sannolikhet investeringar i infrastrukturen på land och på Ornö bli aktuella.
www.haninge.se
2016-03-14
Dnr: PLAN 2016.6
Samuel Rizk
Planavdelningens bedömning
Planavdelningen bedömer att föreslagen planläggning av området
överensstämmer med både översiktsplanen och Regionala utvecklingsplanen
för Stockholmsregionen (RUFS), liksom den fördjupade översiktsplanen för
Ornö.
Planavdelningen vill betona att det är viktigt att detaljplanen utformas på ett
sådant sätt att den säkerställer att det även i framtiden blir någon form av
publik verksamhet på fastigheten. Detaljplanen kommer att omfatta
fastigheten Sundby 7:202 samt den del av Sundby 7:318 (kommunens mark)
som föreslås uppgå i Sundby 7:202.
Det finns en del frågetecken kring avloppsfrågan som kommer att behöva
utredas under planarbetet för att säkerställa en god och hållbar
avloppshantering.
Förslaget till detaljplan bedöms vara förenligt med översiktsplanen och
länsstyrelsens granskningsyttrande, är inte av betydande intresse för
allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen antas inte medföra
en betydande miljöpåverkan. Standardförfarande kommer därför att tillämpas
vid framtagande av detaljplanen.
Detaljplanen bedöms inte vara av stor vikt eller ha principiell betydelse och
bedöms därför komma att antas av Stadsbyggnadsnämnden.
Planavdelningen bedömer att detaljplanen kommer att kunna antas 2018.
1. Översiktsplan, antagen 2005, reviderad 2011
2. Ny översiktsplan, samrådsförslag 2015, föreslås antas 2016
3. Fördjupad översiktsplan för Ornö, antagen 1999
4. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, 2010
Stadsbyggnadsförvaltningens förslag
Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för
Sundby 7:202, där ändamålet är att säkra någon form av publik verksamhet
på fastigheten.
……………………………………….
Anna Lina Axelsson
………………………………………….
Samuel Rizk
www.haninge.se
2016-03-14
Dnr: PLAN 2016.6
Samuel Rizk
Enhetschef plan
Planarkitekt
www.haninge.se
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-14
KS 2016/5
1 (1)
Handläggare
Nominering av borgerlig vigselförrättare
Sammanfattning
Länsstyrelsen förordnar vigselförrättare efter nominering från
kommunen.
Följande nomineringar har inkommit till kansliet från
Socialdemokraterna:
Christina Andersson
Jimmy Berg
-
Motivering vigselförrättare Christina Andersson
1. Christina Andersson föreslås som borgerlig vigselförrättare
2. Jimmy Berg föreslås som borgerlig vigselförrättare
__________
Expedieras: Akt
För kännedom: Länsstyrelsen i Stockholms län (meddelas även den
valdas kontaktuppgifter), den valda, förtroendemannaregistret
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-13
KS 2015/523
1 (2)
Handläggare
Meddelanden
Sammanfattning
Om inget annat anges finns meddelandena hos sekreteraren.
Cirkulär 16:09 från SKL: Överenskommelse nytt Avtal
Räddningstjänstpersonal i Beredskap
Cirkulär 16:10 från SKL: Krav på legitimation för vikarier för
sjuksköterskor från den 1 januari 2016.
Cirkulär 16:11 från SKL: Ett övergripande ramverk för aktiva
åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter, prop.
2015/16:135
Cirkulär 16:13 från SKL: Förtydligande av regelverk rörande
traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster
Cirkulär 16:14 från SKL: Nyheter och sammanfattning av reglerna
om registerkontroll i arbetslivet.
Cirkulär 16:16 från SKL: Vårpropositionen och
vårändringsbudgeten för 2016
Protokoll från sammanträde med styrelsen för AB Vårljus 2016-0217
Kompetens och kvalitet i den sociala barn-och ungdomsvården,
Skrivelse från Akademikerförbundet SSR, 2016-04-05
Kallelse till årsstämma 2016-04-14 i SRV återvinning AB
Kallelse till årsstämma 2016-05-03 i AB Vårljus
1. Meddelandena läggs till handlingarna.
__________
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-13
KS 2015/523
Handläggare
Expedieras: Akt
För kännedom:
Sida
2 (2)
Förvaltning
Dokumenttyp
Recit
Sida
Avdelning/Enhet
Datum
Diarienummer
Kansliavdelningen
2016-04-13
KS 2015/524
1 (1)
Handläggare
Delegationsbeslut
Sammanfattning
Enligt 6 kap § 35 kommunallagen ska delegationsbeslut redovisas
till styrelsen.
Kommunstyrelsens ordförande redovisar delegationsbeslut enligt
bilaga.
Mark-och exploateringschefen redovisar delegationsbeslut enligt
bilaga.
1. Delegationsbesluten läggs till handlingarna.
__________
Expedieras: Akt
För kännedom:

Kallelse 2016-05-02

Transcription

Similar documents

Polisen lägger ner specialistgrupper

Ansökan om föreningsbidrag – övriga föreningar

Ribby 1:446 (Ribbyskolan) – Försättsbrev, samråd

Intresseanmälan till spetsprofil - Brandbergsskolan

I år ska Haninge färgas blått

john, 40, en av de första flyktingarna