docLagesrapport Nat.biblstrat. - Nationell biblioteksstrategi
download 
Report Transcription
Lagesrapport Nat.biblstrat. - Nationell biblioteksstrategi
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Materialet är fritt att använda http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/ Diarienummer: 6.7-2015-1181 Text: Erik Fichtelius, Krister Hansson, Karin Linder Produktion & illustrationer: Helena Shutrick FÖRORD B iblioteken bär det demokratiska uppdraget. Kunskap fri för alla. Det blir särskilt påtagligt i tider av kris och utmaningar. Få samhällsinstitutioner har likt biblioteken förmått att anpassa sig och svara mot de nya krav som till exempel den senaste flykting vågen har medfört. Biblioteken finns där, med självklarhet, för alla. Och biblioteken påverkas av alla samhällsförändringar. Flera pågående utredningar som Demokratiutredningen, Medieutredningen och Digitaliseringskommissionen har de senaste åren arbetat med att analysera stora genomgripande samhällsförändringar i form av digitalisering och medier. Den obegränsade tillgången till information och kommunikation innebär en mängd positiva saker men också flera utmaningar för social sammanhållning och tillit i och till samhället. Det demokratiska uppdraget och förutsättningarna för att göra ett bra arbete ställs inför problem som mediala filterbubblor, människor som väljer att vara nyhetsundvikare, stora klyftor i digital kompetens och avsaknad av teknisk utrustning, hat och hot på nätet, integritet och sociala medier. Nationen utsätts också för antidemokratiska rörelser, propagandakrig och försök till inskränkningar i yttrandefriheten. Idag saknar vi jämlik tillgång till medier och information och vi ser en sjunkande läskunnighet och läsförståelse. Biblioteken och bibliotekariens kompetens är en del av svaret på de utmaningarna. Men vi ser också att denna potential är delvis outnyttjad. När det gäller medie- och informationskunnighet står biblioteksväsendet berett att ta ett steg framåt. Skolbibliotekens betydelse för ungdomars läsande och medie- och informationskunnighet kan inte överskattas. Här sker redan ett stort och brett arbete som regeringen nu förstärker med ett riktat anslag för bemanning i skolbibliotek över Sverige. En liknande insats bör riktas mot vuxna, för nyanlända, för minoriteter och för individer med särskilda behov – med andra ord för alla. Det handlar inte enbart om att alla ska inkluderas eller klara av att handla på nätet, det handlar om ett kunskapslyft med användarperspektiv. Det handlar om en ökad medie- och informationskunnighet som bl.a. tar sikte på hur makten för flyttats i samhället genom en förändrad informationsinfrastruktur. Genom att använda den infrastruktur biblioteken är och den spetskompetens som bibliotekarierna besitter kan Sverige göra ett digitalt lyft och öka såväl de demokratiska förutsättningarna som ett användarbaserat teknik språng. Ett kunskapslyft med fokus på medborgares digitala kompetens ligger väl i linje med en långsiktig strategi för biblioteken. Samtidigt står också litteraturen och den fysiska boken stark, vilket ställer stora krav på en väl fungerande infrastruktur och ett biblioteksrum som ger möjlighet till både aktivitet och lugn. Vi ska under flera år arbeta med att utveckla en nationell strategi för hela biblioteksväsendet. Vi arbetar med biblioteken för att de spelar en central roll för allas möjligheter att verka i samhället, oavsett bakgrund och förmåga. Stockholm i maj 2016 Erik Fichtelius Nationell Samordnare Karin Linder Utredare Krister Hansson Utredare INNEHÅLL 7 Inledning 15 Delaktighetochrummet 25 Medierochdigitalinlåsning 39 Strukturerochsamverkan 51 Stadochland 59 Infrastruktur,biblioteksväsendet 71 Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar 83 Högreutbildningochforskning 91 Samlingsuppbyggnad 103 Skolbibliotek 117 Alla! Inledning Inledning I uppdraget till Kungliga biblioteket skriver regeringen: Regeringen uppdrar åt Kungliga biblioteket att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som fyller de krav som ställs i bibliotekslagen. S ’’ å inleder regeringen uppdraget till Kungliga biblioteket. Det är ett uppdrag som ligger i tiden, de övriga nordiska länderna har strategier sedan några år tillbaka. År 2014 fick Sverige en ny bibliotekslag. Den ersatte en tidigare lag från 1996 och skärpte en del formuleringar kring bibliotekens syfte och ändamål. Portalparagrafen refererar till Regeringsformens huvudparagraf om fri åsiktsbildning. Sidan 7 av 14 Inledning REGERINGSFORMEN 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Bibliotekslagen 2 §: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhetskafinnastillgängligföralla. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 B ’’ ibliotekslagen ställer många och höga krav på den verksamhet som ska bedrivas. Sätter vi bibliotekslagens portalparagraf om kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning i relation till regeringsformens och de två andra grundlagarna yttrandefrihets och tryckfrihetsgrundlagen ser vi att biblioteken har ett konstitutionellt ansvar. Det går en tydlig tråd från grundlagen till bibliotekslagen och vårt utredningsuppdrag. Hur klarar biblioteksverksamheten i det allmänna biblioteksväsendet i Sverige att leva upp till de krav som ställs i bibliotekslagen? Och vilka förutsättningar har biblioteken för att fylla sitt uppdrag? Sveriges allmänna biblioteksväsende är omfattande. Det byggs upp av en mängd olika bibliotekstyper som sjukhusbibliotek, skolbibliotek, myndighetsbibliotek, universitets- och högskolebibliotek till regional biblioteksverksamhet som Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 8 av 14 egentligen är en utvecklingsfunktion för det mest kända av alla – det populära folkbiblioteket. Nästan alla har en bild av ”sitt folkbibliotek” – ofta förknippat med positiva känslor och upplevelser från förfluten tid. V i har de senaste månaderna ställt ett antal frågor till Sveriges bibliotekarier. Vi har rest i Sverige och Norden, träffat chefer, länsbibliotekarier, informatiker, universitets- och högskolebibliotekarier, forskare, företrädare för de olika myndigheter som arbetar med biblioteks- eller skolfrågor, politiker, skolledare och besökare. Vi har använt Facebook för frågor (markerat med CCC) och vi har tagit emot depescher/brev och skrivelser (markerat med * * *). Depeschmetoden har vi lånat från UD, där beskickningscheferna återkommande eller vid behov skriver analyserande och mer personliga lägesrapporter till utrikesministern. Närmare 1 500 personer, huvudsakligen bibliotekarier har varit engagerade i Facebook-gruppen Nationell biblioteksstrategi där vi under våren 2016 ställt tematiska frågor varje vecka kring utredningens uppdrag. Sidan 9 av 14 Universitets-/ högskolebibliotek är informations- och kunskapshubbar som tillgängliggör information och kunskap in- och ut från högskolevärlden. De är integrerade i universitetets och högskolans verksamhet Bibliotekskartan Nationalbibliotek Sverige har ett nationalbibliotek, Kungliga biblioteket i Stockholm. Statlig verksamhet som organisatoriskt ligger under utbildningsdepartementet. Specialbibliotek Statliga, kommunala eller landstingskommunala bibliotek med uppdrag att stötta den speci ka verksamhets som bedrivs i huvudorganisationen, museer, domstolsväsendet, Statistiska Centralbyrån med era. RAPPORT 1 Fängelsebibliotek Verksamhet som i olika utsträckning bedrivs vid landets anstalter och häkten. Drivs i egen regi eller genom avtal med folkbiblioteken. Statlig verksamhet som organisatoriskt ligger under Kriminalvården och justitiedepartementet. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Sjukhusbibliotek I Sverige nns det knappt 70 bibliotek som står för informations och kunskapsförsörjning inom sjukvården. Därigenom garanteras vårdgivare möjlighet att bedriva evidensbaserad och kvalitetssäkrad vård. Sjukhusbibliotek inkluderar o a patientbibliotek. Statligteller landstingsstyrda. Folkbibliotek Bibliotekslagen fastslår att varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Idag nns ca 1 100 folkbibliotek. Kommunalt styrda. Skolbibliotek Ett skolbibliotek är en pedagogisk resurs som stöttar lärare och elever för att eleven ska nå sin måluppfyllelse med skolarbetet. Regionalbiblioteksverksamhet Är en utbildnings- och utvecklingsverksamhet som ska främja samordning, verksamhetsutveckling och kvalité för främst kommunbiblioteken. Region- eller landstingsstyrt. Inledning Vi har efterlyst svar på frågorna: Hur är läget? Vilka är problemen? Hur vill vi ha det? D et här är en lägesrapport utifrån de svar vi fått in på de två första frågorna. Lösningar på de problem och utmaningar som beskrivs kräver fortsatt arbete. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 I denna sammanställning ger vi exempel från biblioteksvärldens vardag. Vi får höra biblioteksvärldens egna röster. Vi anar ett antal tendenser inom biblioteks väsendet som vi behöver arbeta vidare med. Vi har ansträngt oss för att inte arbeta efter traditionella mönster där varje bibliotekstyp hanteras för sig utan ser biblioteks väsendet som en helhet där verksamheten utgör den nationella infrastrukturen för informations- och kunskapskapsförmedling men där varje bibliotekstyp arbetar efter sina mål, sin kontext och sina förutsättningar för att fylla kraven i bibliotekslagen. Vi ser att biblioteken genomgått en stor förändring de senaste åren. Medieutbudet har bytt karaktär och allt fler bibliotek arbetar användarbaserat. Det pågår en omvälvande förändring i hela samhället. En del säger teknisk omställning, andra talar om den digitala transformationen, revolutionen eller paradigmskiftet, men vi saknar bra ord eller metaforer för den omställning som berör alla samhällssektorer, inte minst biblioteken. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 12 av 14 Digitaliseringen innebär förändringar som inte enbart påverkar medieutbudet utan hela den struktur som det allmänna biblioteksväsendet är uppbyggt kring. Utifrån det material branschen själva lämnat in ser vi tio tendenser som är värda att belysas vidare. Varje tendens har fått en rubrik som följs av vår sammanfattande text men som illustreras av berättelser och betraktelser från Bibliotekssverige idag. ’’ LÄNKAR TILL DE NORDISKA STRATEGIERNA Dansk strategi: http://www.slks.dk/fileadmin/publikationer/rapporter_oevrige/folkebib_i_ vidensamfundet/pdf/Folkebib__i_videnssamf.pdf ! Norsk strategi: https://www.regjeringen.no/contentassets/ e1dd0466444d4d5d9d02e8d6897d38fb/nasjonal_bibliotekstrategi_2015-2018. pdf Finsk strategi: http://www.okm.fi/export/sites/default/OPM/Julkaisut/2009/liitteet/opm31. pdf?lang=en Sidan 13 av 14 Kapitel 1 Delaktighet och rummet U nder de senaste tio åren har biblioteken fått en allt större betydelse för besökarnas egna aktiviteter. I takt med att allt fler medier blir tillgängliga digitalt ändras biblioteksbesökarens behov av deltagande och möten människor emellan. Biblioteksrummet har därför genomgått en förändring från att till stor del vara lokaler för medier till att mer och mer blir rum för möten människor emellan. På några orter i Sverige har man tagit intryck av Danmark och öppnat biblioteket för besökare utan bemanning. Det verkar som lokalbefolkningen har tagit det meröppna biblioteket till sig och känner stort ansvar för det gemensamma biblioteksrummet. Övergången till fysiska rum för människor snarare än förvaringslokaler för medier är generell men ser olika ut beroende av vilken bibliotekstyp vi studerar. På högskolor skapas till exempel kvalitativa studieplatser, kommunbiblioteken erbjuder aktiviteter och mötesrum och medborgares möjlighet till gemensam delaktighet stärks genom det mer öppet offentliga rummet med låga trösklar. Samtliga bibliotekstyper har fått en större efterfrågan av platser för möten för olika syften, det rör sig om kvalificerade studieplatser, ateljéer, filmstudios, inspelningsmöjligheter, chatt rum, konstnärliga uttryck, poesiläsning med mera. Sidan 15 av 124 Kapitel1.Delaktighetochrummet DEPESCHER * * * Röstfrånbranschen: Bibliotekens verksamhet har flyttatfrånattvaraettställeförtransaktion,finna,hanteraoch leverera av fysiska medier till en arena för aktiviteter som handlar om att uppleva, skapa och dela med det talade och skrivna ordet som utgångspunkt. Att etablera och lyfta fram biblioteken som mötesplatser och arenor för samtal, debatt, programverksamhet, skapande verksamhet och innovation har varit framgångsrikt. Bibliotek har överlevt så många samhällsskiften just för att biblioteksprofession och bibliotek som idé är bred och komplex, så attmanliktenbläckfiskklararattfokuserapåändenenaeller andra armen efter lokala behov och kontexter. Jag tänker att det är just den anpassningsförmågan, utan att förlora själva kärnan, som är essensen av bibliotekets idé. Det är mediebärare, lokaler, inredning, ytor och verktyg som förändras. Berättelser, information och människors behov av detta förändras inte över tid. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 ’’ Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 16 av 124 * * * EnröstfrånsödraSverige: Folkbiblioteken har en för liten påverkan på hur de nationella biblioteksresurserna fördelas och när påverkan sker ber vi om fel saker. Kompetens, utvecklingslust och innovationskraft lyser med sin frånvaro på många bibliotek. Detta är ett faktum som beror på att vi kommer ur en hundraårig tradition att vara förvaltare av samlingar och duktiga på ordning och logistik. Detta efterfrågas allt mindre och mycket av det arbetet är redan automatiserat eller digitaliserat. Tyvärr är det just det som vi är bra på och här gäller det att rekrytera nya kompetenser för att få fart på verksamheten igen. ** * EnröstfrånMellansverige: Vi ska undersöka möjligheten med ett så kallat meröppet bibliotek. Meröppet bibliotek innebär att vissa tider kan besökarna ha tillgång till biblioteket även då det inte är bemannat med personal. Ett meröppet bibliotek innebär en utökad service men i den dagligaverksamhetenfinnsfackutbildade bibliotekarier på plats. * * * RöstfrånnorraSverige: Vi arbetar med en förbättrad dialog med det civila samhället kring biblioteksfrågor. Sidan 17 av 124 Kapitel1.Delaktighetochrummet Det fysiska rummet lyfts fram av flera bibliotekarier och även kopplingen till den fria åsiktsbildningen * * * RöstfrånnorraSverige: Biblioteken är en av få platser i samhället där människor med olika bakgrund och i olika åldrar kan mötas spontant, utan att känna varandra. Det finns inte heller några krav på att redovisa syftet med sitt besök, det kostar inget och det är aldrig ”slutsålt”. Utredningen bör belysa potentialen i bibliotekens funktion som plats för möten för uppdraget att främja fri åsiktsbildning (medvetet skriver jag inte mötesplats då det mer syftar på en på förhand bestämd plats där man träffar någon man känner). Biblioteksrummet som ett kulturellt allrum med delandet som det gemensamma * * * RöstfrånvästraSverige:Bibliotek som plats för plugg, arbete i lugn och ro, möten, att bara vara och en utveckling av pysslet för barn till maker-space för alla, det är ju en fantastisk utveckling helt enkelt! Många reagerar också mot konsumtionssamhällets framfart. Helt plötsligt blir delande och lånande det moderna. Bibliotekets mång tusenåriga affärsidé är modernare än någonsin. Att öppna, neutrala mötesplatser blir färre och färre i kommunerna verkar ju inte heller till bibliotekets nackdel. Helt plötsligt är biblioteket i stan den enda platsen dit man är välkommen. Biblioteket som en arkitektonisk manifestation för delaktighet DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 * * * RöstfrånnorraSverige: Stadsplanerare ser ofta biblioteken som centrumskapande då de med sina höga besökstal skapar rörelsemönster som kan bidra till ett ökat besöksunderlag för butiker och caféer i närområdet. I många kommuner kan man se att det i stort sett bara är biblioteket som upprätthåller ett utbud av service efter att kommersiella aktörer har övergett sina lokaliseringar i stadsdelar utanför centrum. Det behövs strategier som syftar till att skapa levande lokala centra med ett bibliotek som bas. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 18 av 124 * * * RöstfrånMellansverige: Biblioteket, bibliotekshuset, biblioteksrummet är mycket betydelsefullt som påminnelse till både de återkommande besökarna som till dem som sällan eller aldrig besöker eller använder biblioteket, som påminnelseomattdetfinnsettsärskilthusför dagdrömmeri, fantasi, berättande, fördjupning, reflektionochbildning.Läsningärfortfarande en grundförutsättning för ett deltagande i samhällslivet och för att kunna ta del av själv utöva olika typer av kulturella uttrycksformer. Biblioteket är en resurs med sitt utbud och med medarbetarnas kompetens för att sprida och underbygga både läskunnighet och läsförståelse. Och detta kan ske i biblioteksrummet. ’’ Sidan 19 av 124 Kapitel1.Delaktighetochrummet RÖSTER FRÅN FACEBOOK CCC Genom folkbildning och kommunbibliotek har samhället tillgång till verktyg som syftar till att utjämna samhällets bildningsklyftor, göra det möjligt för alla att kunna påverka sin livssituation och till att skapa ett engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Peter Alsbjer på Facebook CCC Det är en mycket viktig uppgift för biblioteken som folkbildare och i sitt arbete med att stödja demokratin. Som det skrivs på sidan 20 i rapporten Bibliotek i nationens tjänst: ”De som har föräldrar, arbetsgivare, syskon, vänner, nätverk, energi och intresse kommer att segla ifrån kunskapsmässigt.” Jag skulle även vilja lägga till de äldre som har vuxna barn med digital kompetens. Tänk bara att kunna välja kanaler på nya teveapparater ... Regine Nordström på Facebook DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 CCC Vid ett möte med en studentkårsföreträdare myntade han det användbara begreppet ”kvalitativa studieplatser” till skillnad från bord i korridorer ... Det jag uppfattade att studenterna menade var att miljön är genomtänkt och ordnad. Möbleringen är enhetlig och återställsnärdetflyttatsom.Detfinnsocksåolikatyper av zoner så man kan välja att arbeta i ett helt tyst rum, vilketduintefinnerikorridorerna.Ocksådetfaktum attdetfinnspersonalbidrartillkvaliteten,intebaraför att det går att fråga oss utan också för att vår närvaro upplevs som säkrare. Kajsa Åman på Facebook ’’ Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 20 av 124 CCC ”... bra mötesplatser där man själv kan bli sedd och se andra. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Det stärker i sin tur upplevelsen av hem hörighet inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregionen.” Jag tror att (folk)biblioteken kan utgöra unika mötesplatser i syfte att stärka den sociala hållbarheten i ett samhälle. Till exempel finns det föräldrar som uttrycker att biblioteket är den trygga plats där deras ungdomar kan vistas och träffa vänner. För troendet för biblioteken kan många gånger vara större än för fritidsgården. Samtidigt finns det utmaningar i att utforma biblioteksrummet i linje med detta. Mötas – men inte störa varandra? Och vilket innehåll är det som behövs i rummet då, vilka aktiviteter? Här behöver man lyssna in invånarna. Anna-Stina Takala på Facebook ! CCC På KI har vi satsat mycket på att utveckla lärandemiljöer, både formella (klassrum t ex) och informella (caféer etc). Vi ser biblioteket som en del av detta, en unik blandning av formellt och informellt. En plats för möten och samarbete, men där man också kan få stöd av utbildad personal, till exempel i vårt KIB Labb där man kan laborera med informationssökning, referenshantering och skrivande, eller i Språk verk staden där man kan få hjälp med det vetenskapliga språket av svensk- och engelsklärare. Vi har också föreläsningar av t ex professorer eller av bibliotekspersonal. Det hela hänger ihop – biblioteket är inte antingen virtuellt eller digitalt utan både och. Det är inte heller en boksamling utan samlingar i olika format, lokaler, databaser, filmstudior – och kompetent personal. En plats för forskning och lärande med ett kompetent stöd. … Vi ser det som en av våra allra viktigaste funktioner – en av tre grundpelare i vår vision Karolinska Institutets Universitetsbibliotek ger stöd till forskning, stöd till utbildning Sidan 21 av 124 Kapitel1.Delaktighetochrummet samt är en akademisk mötesplats. Vilket inte hindrar att vi också har tysta läsplatser eller utvecklar MOOC:ar – det är också en form av möten, där man möter forskning och tidigare kunskaper som man kan bygga vidare på. Gäller både lärande och forskning. Carina Ahlberg på Facebook DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Umeå universitetsbibliotek. Foto: Elisabet Ahlqvist. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 22 av 124 L ÄNKAR Kista bibliotek i Stockholm fick utmärkelsen för världens bästa nya bibliotek 2015. Som en del av vår redovisning har vi producerat tre kortfilmer om svensk biblioteksverksamhet idag. Detta är filmen om Kista: KISTAPROJEKTET ! https://vimeo.com/user18879042/review/163797050/01825c7584 Film:Klickaförattöppnaiegetfönster. Sidan 23 av 124 Kapitel 2 Medier och digital inlåsning I uppdraget till Kungliga biblioteket skriver regeringen: Teknikutvecklingen går snabbt framåt och med den ändras människors medievanor och användningen av och förväntningarna på bibliotekens utbud av medier och tjänster. Ett av problemen med nuvarande litterära, kulturella och mediala konsumtionsmönster är den bristande jämlikheten avseende tillgängligheten till medier och kultur. Regeringens ambition är att motverka skillnader i fråga om såväl tillgänglighet som utbud. U ’’ ppdragsformuleringen hänvisar till teknik utvecklingen som en förändringskraft för biblioteken. Det är frestande att dra slutsatsen att den digitala utvecklingen kan fungera som en utjämnande faktor för jämlik tillgång till medier. I teorin borde den tekniska utvecklingen utnyttjas för att öka jämlikheten när vi oavsett bostads- eller studieort kan ladda ned information och medier med hjälp av internet. Den praktiska verkligheten ser annorlunda ut. Övergången till digitala medier sker i olika takt. Universitets- och högskolebiblioteken har mottagit statliga stimulansmedel för studie- och forskningsmedier. Folkoch skolbibliotek har inte samma styrda efterfrågan som universitet och högskola och övergången låter vänta på sig. Sidan 25 av 124 Kapitel2.Medierochdigitalinlåsning I många fall har analogt och digitalt använts som dikotomier där det ena pekar på dåtid och det andra på framtid. I flera fall tänker vi fortfarande på det ena som ersättare för det andra, eller som vissa bibliotek som tänker fysiska samlingar kontra digitala dito. Men den tekniska förändringen och dess konsekvenser för bibliotekens verksamhet kräver djupare analys än så. Företrädare för samtliga bibliotekstyper beskriver konsekvenser och följder av de digitala medierna som mot verkar såväl syftet med bibliotekens uppdrag som de möjligheter tekniken erbjuder. Tillgången till elektroniska medier varierar mellan högskolorna. E-medier går av upphovsrättsliga skäl inte att fjärrlåna. Den samverkan som tidigare skedde genom fjärrlån försvåras genom inlåsningar. Sjuk husbiblioteken som organiseras såväl statligt som genom landsting får särskilda problem när verksamheterna delar bibliotek men har olika inloggningar på grund av anställning. Skolbiblioteken vars organisatoriska placering skiljer sig från kommun till kommun har små möjligheter till samordning för inköp eller upphandling. Även de myndigheter som ska bedriva forskning i samhällsbärande syfte har problem med informations- och kunskapsförsörjningen. Vi ger ett belysande exempel från Kriminalvårdens situation. Flera folkbibliotekarier varnar för ojämlikt användande av artikeldatabaser och ser med oro hur allt fler nöjer sig med Google som enda informationskälla. DEPESCHER DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 ! * * * RöstfrånStorstockholm: Lärosätena kan inte tillgodose forskares och studenters behov av e-böcker på svenska eftersom förlagen i dagsläget inte har en fungerande finansieringsmodell för svenska e-böcker. Det saknas samsyn kring meta-data med förlagsbranschen och företag som säljer aggregatorer vilket medför att länk kedjor avbryts och det blir svårt att finna titeln i digitala kataloger. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 26 av 124 Forskare och studenter som tar sin examen och avslutar sin tjänst vid ett universitet eller högskola förlorar alla möjligheter att använda samma informations- och kunskapskanaler som under studietiden. ’’ M yndigheter och högskolor/universitet och specialbibliotek tex Kriminalvården, Konstfack med flera som sträcker sig över flera samhällsområden har inte ekonomisk möjlighet att teckna avtal för samtliga ämnesområden. Sidan 27 av 124 Kapitel2.Medierochdigitalinlåsning Exempel på digital inlåsning: Så här löser forskare den digitala inlåsningen: * * * Docentipedagogik: Antingen ber jag biblioteket beställa hem artikeln eller ber en kollega vid större universitet som jag just då samarbetar med att ladda hem och sända via mail. Jag är så gammal i gamet att jag tar direkt kontakt nationellt som internationellt med forskarkolleger. * * * Doktorand: Jag har min bihandledare på ett större lärosäte och genom honom har jag en affiliering till en centrumbildning som är en del av en institution där. Mitt lärosäte betalar min affiliering till det andra lärosätet genom min doktorandfinansiering. Jag finns med på ResearchGate och det har hänt att jag hämtar artiklar därifrån. Oftast får jag tipset där men hämtar dem ändå på PubMed sedan. ! * * * Docentineurovetenskap: Jag ser till att ha en DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 association till ett större lärosäte. Jag måste själv betala en årsavgift för tillgången till litteratur. Jag vill minnas att priset är ca 9–12 tusen/år. Lånar ut mitt lösenord till kollegor. Utöver att vi inte på de små lärosätena har råd med den litteratur vi behöver så har vi dessutom inte råd att tillgängliggöra de vetenskapliga artiklar vi publicerar via så kallad Open Access eftersom författaravgifterna är höga. Pumpar ut mina artiklar till andra via ResearchGate. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 28 av 124 * * * Rösterfrånenkommun:Med digitaliseringens möjligheter skulle verkligen biblioteken kunna utvecklas och erbjuda fantastiska möjligheter för våra användare men nu är det föråldrade lagar och andra regler som motverkar detta. Utlåningen av e-böcker har stagnerat det senaste året och det tror jag beror på att Elib ändrade sina villkor. Vi har börjat spara på pappersupplagorna av lokaltidningar igen. För att kunna ge våra besökare service och möjlighet att läsa äldre tidningar måste vi själva bevara tidningarna då Kungliga Biblioteket inte får sprida de digitaliserade tidningarna utanför lokalerna i Humlegården. Detta kommer att bli ett större problem om några år för de som vill komma och söka lokala artiklar får en betydligt sämre service kanske ingen alls. Man talar om fördelarna med digitaliseringen men i denna specifika fråga anser jag att utvecklingen har gått bakåt. Den nedan beskrivna situationen delas av andra forskande myndigheter * * * Kriminalvårdens verksamhet ska grunda sig på evidens och beprövade metoder och därför behöver beslutsfattare inom myndigheten hålla sig informerade och uppdaterade när det gäller forskning och utveckling, nationellt och internationellt inom ett flertal områden. Kriminalvårdens FoU och verksamhetsutveckling har över tid utifrån regeringsuppdrag eller som en del av olika forskningsprojekt genomfört litteratur- och kunskapsöversikter och man har allt mer börjat lägga vikt vid att det som utgångspunkt för olika projekt ska finnas en systematiskt genomförd litteraturöversikt. För att kunna utföra den uppgiften behövs tillgång till vetenskaplig litteratur. 2014 gjordes en utredning inom dåvarande FoU-enheten för att ta reda på inom vilka ämnesområden det fanns mest behov av tillgång till vetenskaplig litteratur. Forskning inom Kriminalvården spänner över ett stort antal områden, från forskning på klienter med ADHD- Sidan 29 av 124 Kapitel1.Medierochdigitalinlåsning problematik till forskning på den fysiska miljön på anstalter. Utredningen kom fram till att det fanns behov av vetenskaplig litteratur inom minst 12 ämnesområden, däribland databaser med juridisk och kriminologisk litteratur. I nuläget har Kriminalvården access till databaser, litteratur och biblioteksservice dels genom medarbetares egna anknytningar till olika universitet, dels genom avtal affiliation till Karolinska Institutet, KI. Det betyder att tillgången till vetenskaplig litteratur skiljer sig åt beroende av enskilda medarbetares koppling till universitet och behörighet till KI:s forskningsbibliotek. Affiliationen till KI ger behörigheter till ett begränsat antal personer, och är inte något som man kan förlita sig på finns kvar som en framtida lösning. Affiliationen måste ju dessutom knytas till existerande samarbeten och får inte hanteras alltför fritt med hänsyn till licenser och andra avtal mellan KI och leverantörer. Prissättningen på licenserna utgår bland annat från antal användare, hur ofta databasen används, i vilket syfte, viken tjänst användaren innehar och så vidare. Kriminalvården har i dagsläget ca 25 personer som kan behöva tillgång till vetenskaplig litteratur och är i sammanhanget en mycket liten aktör jämfört med högskolor och universitet med tusentals användare. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Kriminalvården är här i samma situation som andra myndigheter med egen forskning – ett litet antal användare som ändå behöver tillgång till ett brett utbud av litteratur. Idag är det i princip omöjligt för akademiska bibliotek att kunna ge sina användare tillgång till svenska e-böcker. Svenska förlag tycks vara osäkra på hur e-böcker ska hanteras när de säljs till bibliotek och är oroliga för att mista intäkter. Bibliotek och förlag står långt ifrån varandra i frågan och ingen enkel lösning är nära. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 30 av 124 Riksdagsbiblioteket. Foto: Cecilia Ranemo. RÖSTER FRÅN FACEBOOK CCC En aspekt som blir allt mer aktuell är svårigheterna att fjärrlåna när Universitets- och Högskolebiblioteken i allt högre grad övergår till att köpa e-böcker, vilket på sikt kommer att påverka informationsförsörjningen mellan alla bibliotekstyper, då e-böckerna bara är tillgängliga för de ”egna”. Jag upplever inte att det finns någon likvärdighet, framför allt inte i hur lätt det är att bedriva forskning med god informationsförsörjning. För studenter tror jag inte att skillnaderna är så stora som för forskarna. Det ser olika ut om man tittar på lärosätets storlek (stora, mellan eller pyttesmå), men också beroende på ämnesinriktning och sannolikt också geografisk placering. Lotta Haglund på Facebook ! CCC Vi medicinska bibliotek inom landstingen har exakt samma erfarenhet. Petra Wallgren Björk på Facebook Sidan 31 av 124 Kapitel1.Medierochdigitalinlåsning CCC Informationsförsörjningen till forskarna är inte på minsta sätt likvärdig. Det är en stor fördel att vara anställd som forskare på ett större lärosäte. Lösningen kan dock inte vara att ”ta från de rika för att ge till de fattiga”, det skulle vara förödande för forskningssverige. Men det vore bra om departementet intresserade sig för den vetenskapliga informationsförsörjningen. En höjd lägstanivå, kanske? Nationella licenser för vissa resurser? Det behövs en insikt om att när man satsar pengar på forskning behöver det också avsättas pengar för att säkra informationsförsörjningen. Det är en viktig infrastruktur. All forskning bygger på tidigare gjord forskning, och då måste man ha tillgång till den. Lisa Petersen på Facebook ! CCC Sjukhusen hamnar i kläm, särskilt i de mindre landstingen där man inte har några samarbetspartners att gå samman med för att tillsammans köpa e-resurser till landstingets forskare, verksamhetsutvecklare, vårdpersonal. I mitt landsting har vi tre sjuk husbibliotek som på eget initiativ gått samman i inköp av media för att på så sätt spara pengar för landstinget/sjukhusen och för att kunna köpa en större mängd till hela landstinget. Dock räcker inte detta långt i jämförelse med det exempelvis ett stort medicinskt universitet. Våra forskare som tidigare har haft en affiliering till ett stor universitet och tillgång till fler tidskrifter mm och sedan börjar arbeta kliniskt upptäcker att landstingen överlag i Sverige inte lägger många miljoner i mediabudget för att på så sätt kunna stärka patient säkerheten och förbättra vårdkvaliteten. Vi (biblioteken) står i mitten och försöker på bästa sätt erbjuda snabb service och satsar våra budgetar på att köpa in relevant material för den patient nära och kliniska forskningen. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Petra Wallgren Björk på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 32 av 124 CCC Jag kan tänka mig några konsekvenser: mindre högskolor kan få svårt att rekrytera och behålla duktiga forskare/starka forskargrupper vilket kan ge en nedåtgående spiral när forskningsmedlen baseras på publiceringar och alltså kan ge mindre och mindre resurser till högskolan. Biblioteken blir då mindre relevanta för forskningen, inte minst då vi dessutom sällan kan erbjuda nya tjänster som bibliometri, lagring av forskningsdata etc pga resurs- och kompetensbrist. På sikt skulle det kunna leda till ännu mindre resurser till biblioteken. Om forskarna tvingas hitta andra vägar för sin informationssökning kommer de att bryta mot avtalen för de upphandlade resurserna i ännu högre grad än idag, och där kan man fundera på hur förlagen kommer att hantera det. En annan sak som påverkar informationsförsörjningen är att vi som är små dels saknar ”muskler” i förhandlingar med leverantörer, men också ibland kompetens och tid när det gäller att förhandla och hitta bra lösningar. Lotta Haglund på Facebook Sidan 33 av 124 Kapitel1.Medierochdigitalinlåsning CCC För Botkyrka som är ett folkbibliotek ser vi en nedgångavlånenave-böckerunder2014ochfortsatt låg nivå efter det. Problemet är utbudet som är för begränsat, samt att det fortfarande är lite för många steg för många rent teknisk att ta sig igenom. Vill ha framföralltettflerspråkigtutbudochmerfacklitteratur. Enklare tekniskt för användaren. Anna-Stina Takala på Facebook En undersökning som gjorts bland före detta studenter och forskare vid Mittuniversitetet visar att det alumni saknar allra mest från sitt universitet är tillgången till databaserna. UNDERSÖKNING BLAND FÖRE DETTA STUDENTER NärjagstuderatklartvidMiunskullejagtyckaattdetvarvoreintressant/braom: Källa: Mittuniversitetet. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Svarsalternativ Medelvärde på skala 1–5 Universitetet hjälper mig hålla kontakt med mina före detta studiekamrater. 2,56 Jag får rabatter liknande de som man kan få som student via Mecenatkortet. 3,55 Jag får hjälp med CV-granskning och karriärcoachning. Jag får hjälp med att starta företag. 3,27 2,78 Jag får information om aktuell forskning som rör mitt kunskapsområde. 3,88 Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 34 av 124 Jagfår fortsatt tillgångtill universitetsbibliotekets tjänster. 4,07 ! CCC Det där med e-böcker är ju som bekant en lite problematisk fråga. Men klart är i alla fall att de kommersiella tjänsternas begränsning av utbud inte främjar användandet av tjänsten. Jag upplever att bollen till stor del ligger hos förlagen. Det är i dagsläget de som begränsar tillgången (med viss förståelse) och biblioteken får anpassa sig efter deras lösningar. Det går så klart inte hand i hand med bibliotekens uppdrag. Tobias Bengtsson på Facebook CCC Det största problemet som jag sett och ser på de tre bibliotek jag jobbat/jobbar på är att man behandlar e-böcker som en IT-fråga. Det ligger oftast på de IT-ansvariga eller möjligen någon enstaka annan IT-kunnig att pilla med e-böckerna. Naturligtvis borde ansvaret för e-böcker ligga på samma personer som har de fysiska avdelningarna, med urval, inköp, gallring osv. Alex Bergdahl på Facebook CCCLägettycksseungefärlikadantutimångaländer.E-böckernavaraldrig den demokratifråga som de blåstes upp till. Det är ju ännu lite studerat, men jag tror att framtiden kommer att se hanteringen av e-böckerna som (ytterligare) ett exempel på en ganska naiv teknikoptimism samt även sätta ljuset på ett problematiskt förhållande till externa aktörer. Joacim Hansson på Facebook CCC Oerhört viktig fråga! Fler och fler lärosäten väljer att göra inköp av stora e-bokspaket. Det innebär att hela fjärrlåneverksamheten skadas och att dessa böcker inte blir tillgängliga för oss när vi behöver. Jag arbetar själv på ett företagsbibliotek och vi behöver ibland fjärrlåna från universitet och högskolor. Elisabeth Ejemyr på Facebook Sidan 35 av 124 Kapitel1.Medierochdigitalinlåsning CCC Stort problem med fackböcker som e-böcker. Inom det juridiska området där jag jobbar är det väldigt viktigt att man har tillgång även till äldre upplagor av en bok. I stort sett alla e-bokleverantörer tar bort den gamla upplagan när det kommer en ny. Detta innebär att vi måste köpa den tryckta boken parallellt för att kunna ha den för framtida behov. Idiotiskt! Elisabeth Ejemyr på Facebook CCC Det efterfrågas en vettig och prisvärd modell för E-böcker på skolbibliotek. Många skolor har exempelvis Ipads som 1:1 lösning och man vill kunna erbjuda ett digitalt skolbiblioteksbestånd. Victoria Lovsten Fd Ekström på Facebook ! CCC Om kostnaderna ökar så är det ju för att eböckerna lånas? Jag har svårt att se det som ett problem att våra låntagare hittar det de söker oavsett om det är tryckt eller digitalt. Dessutom är det många andra mediekostnader som ”skenar”, ex databaser och dagstidningar, där det är mycket svårare att se ett samband med högre efterfrågan bland våra besökare utan det beror enbart på förlag & distributörer. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Anna Lindqvist på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 36 av 124 CCC I Uppsala bestämde vi oss för att alltid utgå från vårt uppdrag att bidra till läsning och lärande – och att förhålla oss lika till alla medier, så långt möjligt. Det betyder att vi inte gör urval på pris när det gäller e-böcker utan på samma sätt som för andra medier. Efter ett drygt år med den hållningen ser vi att vi har ett jämförelsevis stort utbud av e-böcker och att lånen ökar. Ett e-bokslån kostar oss i snitt knappt 29 kronor. Det är en låg kostnad för ett lån, men innebär att vi lägger en förhållandevis stor andel av mediebudgeten på e-medier. Vi tycker att vi har lärt oss mycket av att gå vår egen väg, men har ingen bergfast strategi för framtiden. Jag tänker ändå att det är viktigt att hävda uppdraget även i den här frågan och att inte fasta i enbart prismodeller. Johanna Hansson på Facebook CCC Vorejubraome-böckerkundefjärrlånasmellan lärosätenas högskole- och universitetsbibliotek och folkbiblioteken. Detta eftersom ibland köps bara e-boken in och därmed minskar möjligheterna till publik användning. Enkla saker som ger mervärde för biblioteksanvändarna (avnämnarna) – men som tydligen få eller ingen tar tag i ... Mats Brenner på Facebook Sidan 37 av 124 Kapitel 3 Strukturer och samverkan Ur uppdraget: Utgångspunkt för uppdraget är bibliotekslagens (2013:801) bestämmelser. Kungliga biblioteket ska lämna förslag och bedömningar om hur samverkan och samordning inom det allmänna biblioteksväsendet kan öka med syfte att bibliotekens samlade resurser används mer rationellt och tillgängligheten ökar. ’’ Bibliotekslagen 14§:Isyfteattgeallatillgångtilllandetssamladebiblioteksresurserskabibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 11§:Varjelandstingochdekommunersominteingåriettlandstingskabedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. ’’ D elat ansvar mellan flera statliga myndigheter skapar dubbelarbete som hindrar synergivinster. Otydlighet kring ansvarsfördelning inom biblioteksväsendet försvårar samverkan och verksamhetsutveckling. Vilken roll ska nationalbiblioteket fylla? Myndigheternas instruktioner är resultat av årtiondens lappande och lagande och kompletterar inte varandra. Sidan 39 av 124 Kapitel3.Strukturerochsamverkan Kultursamverkansmodellen har medfört att den regionala biblioteksverksamheten har blivit otydlig och strukturen med stöd från regionerna till folkbiblioteken försvåras. Den regionala nivån kommer också att påverkas av den nu aktuella översynen av regionindelningen, och här måste bibliotekens behov och uppgifter vägas in. Den tekniska utvecklingen förstärker stuprören inom det allmänna biblioteksväsendet. Strukturerna är otidsenliga och hindrar ett framåtsyftande utvecklingsarbete. Det saknas ett tydligt utpekat huvudansvar för utveckling inom sektorn. Genomgående för många svar och inlägg är en frustration över otydligheten i uppdrag och ansvar mellan lokal, regional och nationell nivå. Många initiativ och projekt inleds lokalt men upphör sedan i brist på finansiering och driftsorganisation. DEPESCHER *** EnröstfrånnorraSverige:Det jag tycker behöver ytterligare förbättras är rollfördelningen och identiteten på nationell, regional och kommunal nivå. På regional nivå letar region- och länsbiblioteken en ny roll och identitet. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 *** EnröstfrånvästraSverige: Det behövs kompletterande stöd av regional och statlig nivå när det gäller kompetensutveckling, förändrings- och kvalitetsarbete samt uppföljning/utvärdering och analys av bibliotekens statistik och effekter i samhället. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 40 av 124 *** EnröstfrånsödraSverige: Detfinnsingensomdriverfolkbiblioteksutveckling samordnat i riket. Kulturrådet ansvarar för vissa delar med pengar till regionerna medan KB har ett annat ansvar församordningmm.Kulturråd,SKL, KB,Läns/regionsbibliotekärenmassa myndigheter som inte levererar något av faktiskt värde till folkbiblioteken. Prat och papper är det som kommer ut där. Det är även en ojämn fördelning i riket på regionnivå. Vissa regioner gör gemensamma webbplatser,andrajobbarmedfjärrlån,i Skåne skapar man policys. Vi som sitter med ensamkommandeflyktingbarnnukaninte vänta på att alla biblioteksmyndigheter ska snacka i ett år om hur vi ska agera. Ett exempel på Bibliotekssveriges paradgren: Att lösa dagens problem med gårdagens metoder. Sidan 41 av 124 Kapitel3.Strukturerochsamverkan *** FrånStorstockholm: Biblioteken i kommunerna har starkt folkligt och därmed politiskt stöd vilket är roligt. Möjligen kan detta stöd ibland bli lite för mycket av det goda så att helt otidsenliga strukturer bevaras och det blir alltför svårt att samordna, modernisera och förnya. *** EnundranfrånnorraSverige: Ersättningen till Sveriges Författarfond är för varje hemlån av svenskt (tryckt) litterärt verkioriginal1kronaoch37öre.Sammanlagtavsättscirka134 miljoner kronor i statligt stöd för att kompensera författarna och säkerställa bibliotekens fria utlåningsrätt. I det pris som biblioteken betalar för utlån av e-böcker är ersättningen till enskilda upphovsrättsinnehavare väsentligt mycket högre. När utlåningsvolymerna av eböcker ökar kommer kommunernas kostnad för ersättning till upphovsrätts-innehavarna att bli omfattande. Hur kan man från statens sida motivera denna skillnad? DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 *** EnröstfrånnorraSverige: En fråga som bör ställas är om statsbidraget till litteratur ger optimal effekt för syftet att ”främja spridning och läsning av litteratur och kulturtidskrifter”. Används resurserna bäst då alla Sveriges kommuner får samma antaltitlarochböckernalevererasnärdeflestabibliotekredan köpt in de titlar som bedömts intressanta för det enskilda bibliotekets behov? Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 42 av 124 *** Författarförbundet:Det statliga litteratur- och distributionsstödet och hur folkbiblioteken hanterar nyutgiven litteratur på det lokala biblioteket behöver en rejäl genomlysning. Litteraturstödet är statligt och omfattar årligen drygt 700 nyutgivna titlar vilka förmedlas och distribueras gratis till alla folkbibliotek, ca 290, i landet. Grundidén med stödet är att, oberoende av ett biblioteks ekonomi, skapa likvärdiga bibliotek vad avser tillgången på nyutgiven litteratur. Alltför många bibliotek undanhåller de nyutgivna titlarna för läsarna. Det är inte ovanligt att många av de statligt stödda titlarna inte registreras och därför inte heller är sökbara. Det har kommit till vår kännedom att bibliotek väljer att dela ut den nyutgivna litteraturen som priser alternativt säljer titlarna, ger bort dem eller att böckerna helt enkelt går till förgängelsen. Att bibliotek gör så påverkar förutsättningarna för att utveckla och erbjuda likvärdiga bibliotek i hela landet, och på lång sikt påverkas författarnas möjlighet att verka inom ramen för åsikts-och yttrandefriheten och inte minst påverkas medborgarnas tillgång till det litterära samtalet och det som skrivs i samtiden. Den nya bibliotekslagen understryker i 2 § att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Angående försörjningen av medier på andra språk än svenska. ! *** RöstfrånMellansverige:Den ökande flyktingströmmen har redan inneburit att vi har fått anpassa och prioritera om vår verksamhet för att kunna klara av biblioteksservicen för denna målgrupp och arbeta utifrån bibliotekslagen. Vi försöker att köpa böcker och media på andra språk till dessa grupper men vi har ett avtal med BTJ gällande inköp av media och då begränsas vi till deras urval. Vi kan gå utanför avtalet om de inte kan leverera men det är oerhört tidskrävande att göra inköp via andra kanaler. Vårt Sidan 43 av 124 Kapitel3.Strukturerochsamverkan bibliotek har också ansvar för hela länet när det gäller medier på andra språk då den regionala verksamheten köper denna tjänst av oss. Hur ska en liten kommun klara av att uppfylla bibliotekslagen och ge service och tillgång till medier på många olika språk? Vår kommun har vi böcker på 86 olika språk men mängden och utbudet varierar. Vi kan givetvis ta depositioner från Internationella biblioteket för att tillfälligt förstärka vårt eget bestånd. *** RöstfrånsödraSverige: Somlägetäridagfinnsdetalltförvassastuprännor och en ganska dålig samverkan mellan olika bibliotekstyper, jag tänker på folkbibliotek – sjukhusbibliotek – högskolebibliotek – skolbibliotek – etc. Var och en värnar om just sin speciella profession och om sina mediebestånd och detta anser jag inte att vi har råd med samtidigt som detta måste framstå som obegripligt för den vanliga medborgaren. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 *** RöstfrånMellansverige: I många fall saknas en tydlig röd tråd mellan de tre samhällsnivåerna. I bästa fall knyts initiativ från överbyggnaden ihop med basen med hjälp av de regionala kulturplanerna. Men eftersom den kommunala nivån emellanåt saknar resurser att genomföra åtaganden, så händer det inte så mycket. Det kommunala självbestämmandet används ibland också som ett argument för att inte agera i vissa frågor eller delta i utvecklingsprojekt. Lika väl som den statliga nivån, saknar den regionala nivån avancerade verktyg för att få igång processer för utveckling. Vi har varken regionala morötter eller statliga piskor, utan är beroende av att de problemområden som identifieras på regional och statlig nivå svarar mot tydliga behov på den Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 44 av 124 kommunala nivån. Dock finns den regionala nivån på närmare håll än den statliga och vi som jobbar regionalt har metoder för att ge stöd till kommunerna. Dock varierar stödinsatser, prioriteringar och kompetenser från region till region. Olika regionsbibliotek skaffar specialkompetens och bedriver verksamhetsutveckling inom helt skilda områden. Något regionsbibliotek fokuserar på digital delaktighet för vuxna, andra på läsfrämjande för barn och unga, några håller på med kompletterande medieförsörjning och fjärrlån, andra med verksamhetsutveckling genom regionala biblioteksprojekt. ! *** RöstfrånMälarområdet: Det är de egna kommunala styr- och plandokumenten och budgetarna som avgör folkbibliotekens ambitionsnivå, vilja och förmåga att följa och genomföra regionala och statliga rekommendationer. En stor del av folkbibliotekens arbete handlar primärt om att hålla bibliotekslokalerna öppna – att bedriva hållbart utvecklingsarbete är så pass personal- och energikrävande att många biblioteksansvariga hellre avstår. Många verksamhetsansvariga – speciellt i de mindre kommunerna – har åtaganden som har mer att göra med planeringen och utförandet av den dagliga verksamheten. Dessa saknar större möjligheter att medverka i nätverk eller ta del av ett strukturerat och långsiktigt utvecklingsarbete – eller ens bevaka omvärlden. Om detta beror på att de jobbar fel eller med fel saker eller helt enkelt är underbemannade varierar säkert. Sidan 45 av 124 Kapitel3.Strukturerochsamverkan ***RöstfrånMellansverige: KB:s myndighetsroll, kompetens och potential är otydlig för andra myndigheter. Man tolkar KB som en myndighet intern för bibliotek och har inte kunskap om tex all den forskning KB kan bidra med i olika nationella sammanhang. ’’ ! *** RöstfrånRegionsbibliotek:Det saknas också en röd tråd inom biblioteksfältet. Skolbiblioteken – från grundskola till universitet – har helt andra förut sättningar i sina tydligt avgränsade uppdrag i förhållande till folkbibliotekens uppdrag. Folkbiblioteken har ”alla” som målgrupp när det gäller ”att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt” och därtill verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 *** RöstfrånsödraSverige:Idag är alltför mycket godtyckligt, beroende på aktuell situation inom respektive område (kommun, region, statlig myndighet) eller i värsta fall personliga relationer. Detta leder till en otydlighet för medborgare, men även medarbetare inom biblioteken. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 46 av 124 *** RöstfrånMellansverige:Regionernas ökande självständighet påverkar resurser och status i organisationen för regional biblioteksverksamhet. Det gör i sin tur att biblioteksverksamheterna får allt svårare med samordningen både inom en region och nationellt. Det står och faller med den enskilde tjänstemannens ansvar och kunskap om varför samordning är viktig. *** RöstfrånMellansverige:Bibliotekens stora kunskap och potential syns bland annat i satsningar på läsning, språk, MIK, digital delaktighet. Eftersom det saknas nationellt forum och samlad resurs för samordning och utveckling, blir dock det praktiska arbetet fragmenterat och erfarenheterna från projekt och processer kan inte tas tillvara och återanvändas. Resurser/medel och kompetens lokalt styr hur arbetet prioriteras. *** RöstfrånnorraSverige: Hur kan vi tillgodose allas behov av litteratur på sitt modersmål på ett bra sätt? Svårigheten med bredden, mängden och aktualiteten på ett kommunbibliotek. De utmaningarsomfinnsmedattfåtagpålitteraturpå andra språk utan språkkunskaperna. Vilken roll ska Internationella biblioteket fortsättningsvis ha i medieförsörjning och stöd för inköp? Vilket stöd kan man få från den regionala verksamheten? Sidan 47 av 124 Kapitel3.Strukturerochsamverkan RÖSTER FRÅN FACEBOOK CCC Länsbiblioteken/Regionsbiblioteken är en viktig resurs för oss i små kommuner när det gäller både samordning av medier, kompetensutveckling, omvärldsbevakning och möjlighet att prova nya metoder. Bekymmersamt då att jag får ett starkt intryck av att många av de regionala biblioteken håller på att tappa både resurser och position/inflytande. Carina Eskelin på Facebook CCC Ett tydligt exempel är nu när Regionsbibliotekarien går i pension i Kalmar, då passar man på att lägga regionsbiblioteket under AV-media, regionsbibliotekarien åker alltså ett snäpp ner i ledningsorganisationen och kommer såvitt jag förstår inte att tillhöra ledningsgruppen längre. När jag har pratat med vårt Regionsbibliotek om detta har jag förstått att de är långt ifrån ensamma om detta. L Carina Eskelin på Facebook CCC Den regionala nivån verkar vara den mest spännande och utvecklingsbara. Där möts det lokala, konkreta, vardagliga och det övergripande, strategiska. Med tanke påbibliotekslagensparagrafer2och14.J DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Tore Torngren på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 48 av 124 L ÄNKAR Är samverkan modellen? En uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen: KULTURUTSKOTTET, 2015 ! http://data.riksdagen.se/fil/63511871-B742-46A3-8A3D-EB1118E3D564 Textfil: Klicka för att öppna i eget fönster. KULTURSAMVERKANSMODELLEN Uppföljning 2014, Kulturrådet, 2015 http://www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2015/ kultursamverkansmodellen_uppfoljning_2014.pdf Textfil: Klicka för att öppna i eget fönster. ! Sidan 49 av 124 Kapitel 4 Stad och land Ur uppdraget: Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Ö ’’ ppettider, medieanslag, geografiska avstånd, tillgång till kunnig och kompetent personal är faktorer som varierar inom Bibliotekssverige. Förutsättningar att uppfylla bibliotekslagen skiljer sig mellan städer och från stad till landsbygder. Allas tillgång till biblioteksverksamhet måste lösas utifrån lokala och regionala förhållanden. En person som bor i Ritsem i Norrbottens län har 18 mil till närmaste bibliotek. Stockholms stad har bestämt att det inte ska ta mer än 30 minuter att ta sig till ett bibliotek med lokaltrafik. Uppsala kommun Uppsala kommun är den kommun i Sverige som har flest boende på landsbygd. Cirka en fjärdedel av kommunens invånare bor utanför Uppsala stad, nästan 50 000 personer. Totalt finns tretton bibliotek i kommunen. De hushåll som har längst avstånd måste resa 2,5 mil till sitt närmaste bibliotek. Fem av biblioteken ligger i landsbygdsdelen av kommunen och två av dessa i anslutning till skola. Uppsala stadsbibliotek har i denna del av kommunen även två biblioteksbussar som besöker orter och skolor. Sidan 51 av 124 Kapitel4.Stadochland Bergs kommun DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Bergs kommun i Jämtlands län är den kommun i Sverige med lägst tätortsgrad, det vill säga andelen av befolkningen som bor i en tätort. En tätort definieras som ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. Tätortsgraden i Berg är 30 procent, att jämföra med rikssnittets 85 procent. I kommunen som ligger vid Storsjöns nedre del bor 70 procent av kommunens invånare i 120 byar. I huvudorten Svenstavik bor cirka 15 procent av kommunens invånare. Det är tolv mils resväg för de invånare som har längst avstånd till närmaste folkbibliotek. Det bor ca 7 000 personer i Bergs kommun. Av dessa är 500 personer (7 %) födda i ett annat land än Sverige. Berg hade sin största befolkning efter första världskriget och har sedan dess minskat befolkningsmässigt. Det är en utmaning för kommuner som Bergs kommun att erbjuda likvärdig tillgång till bibliotek enligt bibliotekslagen. I Svenstavik är huvudbiblioteket integrerat med högstadieskolan. Det är öppet 29 timmar i veckan under måndag – fredag, samt på lördagar oktober – januari. På de tre filialbiblioteken är det totalt öppet 25 timmar i veckan. Åtta skolor tar emot 700 grundskoleelever. Skolornas elevantal varierar från 20 till 400. I kommunen har man integrerad samisk undervisning. Vid fyra av skolorna finns bibliotek eftersom kommunens samtliga bibliotek ligger i samma byggnad som skolorna. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 52 av 124 Antalkvadratkilometerperfolkbibliotek.Källa: Kungliga Bibliotekets statistik. 234 285 475 Medel riket Gotlands län 584 48 Uppsala län Jönköpings län Dalarnas län 553 2 778 246 Västernorrlands län 197 Stockholms län Östergötlands län 74 196 Skåne län 187 243 Kronobergs län Norrbottens län Södermanlands län Kalmar län 213 431 Västmanlands län 109 Blekinge län Gävleborgs län 155 Hallands län Västerbottens län 547 1 359 139 258 Värmlands län Sidan 53 av 124 1 139 Örebro län Jämtlands län Västra Götalands län Kapitel4.Stadochland DEPESCHER *** RöstfrånMellansverige: Det är inte alltid så lätt för en begränsad personalstyrka i en resurssvag, liten kommun att åstadkomma detta utåtriktade arbete. För detta krävs både egen idérikedom och inspiration utifrån. Inte minst behövs en inspirerad bibliotekschef som med hjälp av hårda fakta och säkra analyser kan ge utrymme åt bibliotekets medarbetare att ta egna initiativ och ta kontakter med andra verksamheter, både i det offentliga och i det civila samhället, för att sprida bibliotekets erbjudanden till dem som behöver dem. *** RöstfrånMellansverige:Eftersomtrendenärattfilialer DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 läggs ner och resurserna samlas centralt, blir det svårare för ”alla” att ta sig till biblioteken. Flera undersökningar från utlandet visar att närhetsprincipen är en mycket stark faktor för olika typer av kulturvanor. Det innebär att biblioteksberget behöver söka upp sina användare och inte lita på att de kommer till biblioteket. Det här ju inga nyheter i biblioteksvärlden, men i takt med att samhället förändras krävs en ständig utveckling av olika sorters ambulerande och uppsökande verksamheter. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 54 av 124 RÖSTER FRÅN FACEBOOK CCC Vi har funderingar över hur vi kan utveckla biblioteksbussverksamheten i Östersund ytterligare. I Jämtland finns det endast två biblioteksbussar men två bokbilar. Nu när vi har bra täckning på nätet så kan vi ge mer service än bara utlån. I Östersund har vi påbörjat en dialog om att få utöka vår verksamhet med ytterligare en buss men då en mindre buss. Maj Eriksson på Facebook CCC Man kan nog inte endast diskutera närhet i kilometer. Jag som bor i Östersund kan bara här i Jämtlands län se skillnader på hur långt/nära du har till närmaste bibliotek.Imittlänärdet160kmmellanenfilialoch huvudbiblioteket. Man måste också se till hur många som bor i ett område. Vi har mobila bibliotek som kan ge en någorlunda likvärdig service om man nu endast menar att låna böcker och inte allt annat som ett bibliotek kan erbjuda. Maj Eriksson på Facebook CCC Att börja med att definiera likvärdigheten för invånarna just efter möjligheten att få del av och inte fokusera på att alla bibliotek ska erbjuda ”samma”. Identifiera vilka de största hindren för lik värdighet är. De vet vi väl också något om: socioekonomi, geografiska och kulturella avstånd, läskunnighet, hälsa och funktion, språk kunnighet etc. Jag tror biblioteken behöver arbeta strategiskt med omvärldsanalys för att identifiera vilka faktorer som är de viktigaste i det egna närområdet. Anna-Stina Takala på Facebook Sidan 55 av 124 Kapitel4.Stadochland CCC Det kommer många larmrapporter från bibliotek i storstädernas ytterområden, min erfarenhet är att många av dessa bibliotek är underdimensionerade både i storlek och budget för att kunna tillgodose alla besöksgrupper. Kanske någon form av nyckeltal för vad som anses rimlig biblioteksverksamhet i form av relevant bemanning och resurser i förhållande till befolkning – både för skol- och folkbibliotek. Lina Svanbrink på Facebook CCC I Långtidsutredningens analys som handlar om den kommunala ekonomin i framtiden – och därmed möjligheterna att bedriva biblioteksverksamhet på ett likvärdigt sätt över hela landet framgår det att: demografin leder till behov av höjd kommunalskatt • Enbart med 1 kr i storstadskommuner och 6 kr i avlägsna landsbygdskommuner. kostnader enligt historisk trend innebär behov av • Ökade höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna landsbygdskommuner. En lösning på likvärdigheten för kommunbiblioteken torde vara kommunsammanslagningar – kanske DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Peter Alsbjer på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 56 av 124 CCC Som vanlig ”lånare” tror jag att en viktig punkt för likvärdigheten av tillgång till bibliotek är att även mindre bibliotek får finnas kvar. Just möjligheten att kunna låna, lämna och beställa titlar till ett lokalt och kanske lite mindre bibliotek – alltså själva grunden i ett biblioteks verksamhet – tror jag kan stimulera olika grupper i samhället att hitta till biblioteket. Det är inte alltid vi som besöker och nyttjar biblioteken efterfrågar hela kulturutbudet som ett större bibliotek kan ha. Möjligheten att enkelt kunna ta sig till och befinna sig i en inspirerande biblioteksmiljö med lästips, böcker, cd, dvd, lånedatorer, tillsammans med andra är ibland fullt tillräckligt. Anette Rasmusson på Facebook L ÄNKAR LÅNGTIDSUTREDNINGEN, 2015 ! http://www.regeringen.se/contentassets/86d73b72a97345feb2a8cbc8b670 0fa7/sou-2015104-langtidsutredningen-2015-huvudbetankande Textfil: Klicka för att öppna i eget fönster. Sidan 57 av 124 Kapitel 5 Infrastruktur, biblioteksväsendet Ur uppdraget: Nationella katalogsystem och nationellt samarbete kan låta som en självklarhet men utvecklingen har gått olika fort i olika verksamheter och kräver ett stort samordningsansvar för att alla behov ska uppfyllas och alla önskemål tillgodoses. Kungliga biblioteket var tidigt initiativtagare till en gemensam katalog för universitets- och forskningsbiblioteken och utökar den succesivt. Men det finns också önskemål och initiativ på tjänster kopplade till den nationella katalogen, det kan handla om driftstöd, läsfrämjande appar, söktjänster eller boktips. Branschen påpekar att det är ett stort problem med för få aktörer på marknaden, vilket lämnar biblioteken i händerna på en eller två kommersiella aktörer. Libris är navet som alla på olika sätt vill ha kvar och utveckla. ’’ Sidan 59 av 124 Kapitel5.Infrastruktur,biblioteksväsendet DEPESCHER *** RöstfrånsödraSverige: Läget är bra lokalt men aningen förtvivlat nationellt. De nationella folkbiblioteksfrågorna har ingen naturlig plats och ingen tydlig ledning. Olika folkbibliotekschefer ger input till KB på saker som kan hjälpa deras driftsvardag som katalogisering, nationell katalog och e-bokspriser. Jag anser att detta redan är hanterat (på ett ok sätt) och att det är utvecklingsfrågor och innovation som ska upp på agendan – vilket de aldrig gör. *** RöstfrånStorstockholm: Varförfinnsdetfleraolikadigitalasystemoch plattformar? Det ställer bara till problem. Varför måste man skaffa lånekort ”per kommun”? Varför lånekort överhuvudtaget?Idagfinnsjue-legitimationer,NFCteknik med mera och personnummer har funnits länge … Modernisera! DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 *** RöstfrånMellansverige: När det gäller biblioteksdatasystem och samverkan kring detta finns det flera goda exempel i landet. Jag tror dock att flera bibliotek lägger ner mycket tid på att göra olika utredningar och upphandlingar gällande bibliotekssystem. Här har vi samverkan med några kommuner, skolor osv. Nu har vi gjort en förstudie om gemensamt bibliotekssystem på uppdrag av den regionala verksamheten. Jag har förstått att det är flera kommuner och län som arbetar med samma frågor. Hur kan man få hjälp och stöd i detta? Är det något som bör vara ett nationellt ansvar. Libris finns och flera folkbibliotek går in i detta samarbete. Här finns möjligheterna och det borde gå att kunna göra lokala anpassningar. Om vi får till ett större samarbete i länet med ett gemensamt biblioteksdatasystem så borde vi kunna frigöra resurser på de mindre biblioteken för att arbeta med Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 60 av 124 vad vi säger kärnverksamheten istället för att lägga tid på katalogfrågor. Vi har de resurserna och kompetensen för att kunna ha en systemansvarig samt en systemadministratör, vilket de mindre kommunerna inte kan. Vi får se vad vår förstudie leder till för vår del för vi lägger mycket pengar på biblioteksdatasystem och katalogposter som skulle kunna användas till annat. *** RöstfrånKB: Många bibliotek gör samma saker, har samma behov (forsknings- och publiceringsdata, redaktionellt innehåll, bilddata, autentisering avlåntagare,cirkulation,söktjänster),mendetfinnsingentillräcklignationell samordningsomkanståförenlångsiktigfinansieringellerkoordinera samfinansiering. *** Folkbibliotekschefer: En bra och tillförlitlig bibliotekskatalog är stommen i varje bibliotek. Den talar om vilket material som finns tillgängligt, var det finns och säger dessutom något om vad det innehåller. För att katalogen ska fungera och vara uppdaterad krävs ett arbete både centralt och lokalt. Katalog poster kan med fördel framställas centralt och gemensamt. Varje bibliotek behöver sedan anpassa posterna till lokala förutsättningar. Det lokala handlar om att lägga till ämnesord, att uppdatera poster, att ta bort poster vid gallring, att se till att samma titel inte har flera poster och så vidare. Vi ställer oss helt bakom idén om en gemensam katalog, särskilt om den också kan utvecklas så att den i praktiken innebär ökad faktisk tillgång till resurserna för medborgare oavsett var i landet man bor. Det skulle till exempel kunna handla om att hitta lösningar där medborgarna inte bara kan se var en speciell bok finns fysiskt, utan också själv kan beställa den och få den levererad till närmsta bibliotek. LIBRIS bör också kunna utvecklas till en viktig infrastruktur för distribution och spridning av digitala resurser och för delning av metadata. Framtida digitala biblioteksverktyg kommer kunna bygga på metadata från Libris. Vi vill gärna bidra till en sådan utveckling. Sidan 61 av 124 Kapitel5.Infrastruktur,biblioteksväsendet Följande uträkning är ett exempel på vad bristande samordning kostar. Sverige har 290 kommuner med totalt 9,8 miljoner invånare (aug 2015). Ponera att 30 personer nationellt arbetar med bibliografisk service. Kostnaden för detta skulle bli 15 miljoner SEK (cirka 1,5 SEK per invånare). Exempelvis skulle detta för Skåne nordväst som har 330 000 invånare innebära att de 11 kommunernas bibliotekssamverkan skulle betala 495 000 SEK (330 000 invånare x 1,5 SEK) till den nationella katalogen (motsvarar en heltid). Jämförelsevis skulle ett scenario där samma bibliotek själva gör jobbet kräva minst 2 heltider i de 11 kommunerna (vilket troligen är mycket lågt räknat) en kostnad på 1 miljon i personalkostnad, jämfört med 495 000 ovan. Omräknat på nationell nivå. 290 kommuner, i snitt 1 bibliotekarie per bibliotek (i många krävs betydligt mer och i andra mindre) = 290 bibliotekarier = 145 miljoner kr i personalkostnad nationellt. Även om denna förenklade uträkning inte håller fullt ut gerdenenfingervisningpåhurvibästkanhushållamed skattemedel och skapa störst nytta för invånarna. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Vår önskan är att frågan kring att delta i en nationell katalog lyfts till en strategisk nivå och inte drivs på operativ nivå. Landets universitets- och högskolebibliotek har länge tittat på folkbibliotekens uppbyggda struktur för att tillsammans bidra till hela den bibliografiska servicen och önskat att få en liknande lösning. Olika utredningar har gjorts med olika leverantörer men man har inte lyckats få igenom en hållbar lösning. Den lösning som folkbiblioteken har håller nu på att raseras genom att den drivs operativt i stället för att titta på nationella hållbara långsiktiga strategiska lösningar. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 62 av 124 *** RöstfrånKB: Uppdraget för LIBRIS består både av att bygga system för en rationell hantering av bibliotekens metadata, men också att använda datat i den nationella katalogen för att utveckla bra tjänster för användarna. Det finns stora möjligheter att rationalisera och effektivisera arbetet för biblioteken, både för forskningsbibliotek, folkbibliotek och övriga offentligt finansierade bibliotek men det kräver en nationell samordning. Biblioteken lägger idag stora resurser på att upphandla eller egenutveckla system för sina behov, behov som i mångt och mycket är de samma för alla bibliotek. En nationell finansiering eller ett samordning av resurser skulle rationalisera bibliotekens verksamhet. Det är snart tio år sedan regeringen gjorde en stor biblioteksinfrastruktursatsning och det är hög tid för ett omtag. Offentlig information ska vara tillgänglig och det är viktigt att poster tillgängliggörs med en öppen licens i en nationell infrastruktur. KB har länge arbetat med att tillgängliggöra posterna i LIBRIS med en öppen licens och behöver fortsätta med det arbetet. Arbetet är en strategisk investering för att säkra en långsiktig hållbarhet och konkurrens när det gäller de system som biblioteken och deras användare har behov av. Det är även en förutsättning för att biblioteken ska kunna behålla kontrollen över sina samlingar. En nationell infrastruktur för forskningsdata Biblioteken har behov av att kunna hantera sina publiceringsoch forskningsdata på ett rationellt sätt, de efterfrågar en gemensam lösning. I dagsläget finns ett antal olika lösningar som inte är integrerade och därmed försvårar samarbete över lärosätesgränser. LIBRISsomenstrategisknodförsvenskabibliotek Rationalisering genom samarbete har varit ett koncept för LIBRIS sedan starten. Detta innebär, förutom rationaliseringsvinsten, att man på många bibliotek har behållit kompetens Sidan 63 av 124 Kapitel5.Infrastruktur,biblioteksväsendet kring bibliotekens kärnverksamhet – kontroll över data. Det finns många sätt att rationalisera och framtiden kommer säkerligen att erbjuda alltfler alternativ, men det är viktigt att denna rationalisering inte sker på bekostnad av bibliotekens kompetens. En viktig fråga för LIBRIS-kollektivet och KB är betydelsen av att vara ett LIBRIS-bibliotek. Är KB endast en kostnadsfri tjänsteleverantör till de bibliotek som önskar att använda tjänsten eller betyder samarbetet något mer? Om LIBRIS utarmas till att endast vara en tjänsteleverantör är det en överhängande risk att de resursstarka bibliotek som har möjlighet att välja någon annan leverantör gör det och söker sig till andra sammanhang som erbjuder möjlighet till djupare samarbete. KB har svårt att konkurrera med leverantörer som tar betalt för sina tjänster. Organisationen i LIBRIS bör bygga på samarbete där varje deltagare kan bidra och känna ansvar. På så sätt kan LIBRIS fortsätta att fungera som en strategisk samarbetsnod för biblioteken. *** Nätverketförskönlitteraturpåbiblioteken: DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Vi föreslår att frågan om folkbibliotekens uppdrag övervägs särskilt i den kommande Nationella biblioteksstrategin och att det tydliggörs vilket ansvar folkbiblioteken måste tilldelas för skönlitteraturen, klassikerna och den samtida skönlitterärt skrivna litteraturen, så invånarna i varje kommun får tillgång till och kunskap om världslitteraturen med stöd av bibliotekens samlingar och specialiserade bibliotekarier som också arrangerar läsecirklar och författarprogram. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 64 av 124 RÖSTER FRÅN FACEBOOK CCC En må hända känslig och komplex fråga vad gäller digitala bibliotek är den kommersiella aspekten. Nu talar jag bara om folkbibliotek, där det inte finns någon bra fungerande marknad kring bibliotekssystem så priserna blir efter det (samma gäller e-böcker). Folkbibliotek drivs av offentliga medel och detta borde det tas ett större ansvar för. Folkbibliotek borde kolla mer på öppna digitala lösningar (Koha, Wordpress, Ubuntu t ex.) och där skulle man från statligt håll stödja med kompetens och hjälp. Andrea Hofmann på Facebook CCC Digitalt bibliotek är mycket mer än digitalisering. Det är kunskap och tillgänglighet av digitala/tekniska verktyg på bibliotek (oavsett typ av bibliotek). Det är sociala medier. Det är e-böcker. Det är bibliotekets webbplats/katalog. Det är bibliotekssystemet. Mycket handlar om kompetensutveckling – både av personal på bibliotek och också besökare/användare av bibliotek. Etc ... Andrea Hofmann på Facebook CCC För min del hör samarbeten med andra parter än enbart bibliotek ihop med det digitala. Som exempelvis Projekt Runeberg, Project Gutenberg, Goodreads, Wikipedia, Wikimedia Commons och Wikisource. Med samarbeten menar jag rent praktiskt att bibliotekarier och representanter för de olika samarbetspartnerna träffas och arbetar för att knyta samman resurserna så att allmänheten får enklare att hitta saker de inte ens visste att de inte kände till, men som var just precis det de behövde. Lennart Guldbrandsson på Facebook CCC Till allt ni sagt ovan vill jag tillägga att allt måste presenteras så att alla kan förstå och vara delaktiga. Enkla manualer, enkelt att använda, går att läsa upp. Detta är grunden i digitaliseringen. Här finns mycket att önska. Ta in användarna i utvecklingen och då inte de som redan är på banan. Heidi Carlsson Asplund på Facebook Sidan 65 av 124 Kapitel5.Infrastruktur,biblioteksväsendet CCC Först och främst och grundläggande: en publik digital bibliotekskatalog som är tillgänglig och lättanvänd för de prioriterade målgrupperna – och därmed lär vi uppnå begreppet alla. Detta kan inte läggas på enskilda folkbibliotek utan bör arbetas fram gemensamt och delas. Ett stort jobb kvarstår om vi jämför med dagens portallösningar och katalogposter. Arbetet kan inte heller vara statiskt utan behöver följa med sin tid och nya tekniska lösningar. Men – för att katalogen ska nå sin fulla potential krävs utbildning, och kontinuerlig utbildning, för personalen så att både personal och besökare delar erfarenheter och därmed får den bästa hjälpen och servicen. Regine Nordström på Facebook CCCPåRegionsbibliotekStockholmsworkshopidagpratadesblakällkritikoch digital integritet. Där efterlystes gemensamma fristående lösningar för digital media. T ex en e-boksläsare som inte kräver konto hos Apple etc och som inte rapporterar vidare vad användarna laddat ner. En annan sak som diskuterades där var digitala integritetszoner på de fysiska biblioteken. Där du kan söka verkligt anonymt på nätet och där din sökning inte färgas av vad tidigare användare på den IPadressen sökt på. Karin Sundström på Facebook CCC Jag tänker e-biblioteket som gränsöverskridande, likvärdigt, intuitivt, alltid öppet, tillgängligt med avseende på språk och funktionsnedsättningar, kommunikativt, interaktivt. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Ann Ostman på Facebook CCC När jag läser frågan så upplever jag att det är två områden man pratar om; dels digitalisering och dels digitala bibliotek och de är nödvändigtvis inte samma sak. Jag ger nedan min bild på digitalt bibliotek med en utgångspunkt från universitetsbibliotekeket i Lund. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 66 av 124 När jag tänker på digitalt bibliotek så tänker jag inte på digitalisering av t.ex. kulturarvsmaterial eller dagstidningar som jag ser som en specialfråga utan jag tänker explicit på de licensierade och fritt tillgängliga e-resurserna som biblioteket tillgängliggör primärt till sina forskare och studenter på lokal nivå. Men jag tänker även på de system som är tätt knutna till innehållet såsom länk server, discoverysystem och autenticeringslösningar. Andra viktiga parametrar i det digitala biblioteket är systemflöden, och hur olika system pratar med varandra. Andra viktiga frågor är metadataflödena, hur förlagen samarbetar med andra aktörer på marknaden – vilken inte alltid är så som man hade önskat. Detfinnsfleraproblemområden… Ett problemområde är de skenande kostnaderna för de licensierade resurserna och det blir svårare och svårare att tillgodose våra forskare och studenters behov av vetenskapligt material. Det är inte heller alltid frågan om licenser, avtal och priser är så begriplig för forskarkommuniteten – utan de ser att e-resurserna är tillgängliga via Google eller Google Scholar och förstår inte att det är biblioteken som gjort dem tillgängliggjorda där och att det är biblioteken/universiteten betalar för e-resurserna (de är inte gratis). För att komplicera det hela ytterligare så behöver de som arbetar med licenser förhålla sig till hur forskarna publicerar sig. Detta för att om de har publicerat med någon form av Open Access (s.k. Green eller gold) så vill man inte betala dubbelt för innehållet – alltså dels när man publicerar sig och dels när man köper licenser. Idag kan vi inte alls tillgodose forskare och studenters behov av e-böcker på svenska eftersom i dagsläget har förlagen inte en godtagbar finansieringsmodell för svenska e-böcker. Ett annat problem är de olika accessmodellerna och olika DRM villkor som de olika förlagen har och det blir svårgenomträngbart för slutanvändaren. För att göra det förståeligt för Sidan 67 av 124 Kapitel5.Infrastruktur,biblioteksväsendet slut användaren har vi gjort en utförlig Libguide där man kan titta på förlag för att se vad som gäller för det enskilda förlaget: (http://libguides.lub.lu.se/ebooks_publishers-and-providers) Många av våra e-resurser är sökbara i den nationella katalogen men de är bara tillgängliga för forskare och studenter vid Lunds universitet (samt walk – in – users på plats på biblioteket) och en stor del av materialet går inte att fjärrlåna. Avslutningsvis så är förvärv av e-resurser något helt annat än det man varit traditionellt van vid inom biblioteksvärlden; andra priser, andra villkor, andra modeller och andra tillgängliggörande processer – en helt ny värld som universiteten måsta anpassa sig efter såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt. Emma Nolin på Facebook CCC Jag tycker att en mer intressant utveckling är att utmana de dominerande bibliotekssystemen och istället gemensamt och solidariskt hjälpas åt med att bygga bibliotekssystem så som vi vill ha dem. Om vi klarar att tänka globalt, så kan vi också se en vinst för bibliotek och länder världen över med en sådan utveckling. Jag tänker nu på Koha. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Anna-Stina Takala på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 68 av 124 CCC Kompetens för att ställa krav och upphandla, eller utveckla, är mycket viktigt, liksom kontinuerlig utvärdering. Samarbete gynnar både användarna och biblioteken. Det medför interoperabilitet och kan med fördel använda öppen källkod och etablerade standarder – kan vara Koha, kan vara något annat. Jag tycker att det finska Finna är ett gott exempel. (http://finna.fi) Elisabet Frigell på Facebook CCC Det finns många viktiga satsningar där enskilda kommuner inte riktigt mäktar med IT-biten, samtidigt som regionerna inte heller ska drifta även om man kanske kan få loss kompetens för själva utvecklingsarbetet Viktor Sarge på Facebook Sidan 69 av 124 Kapitel 6 Bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar Ur uppdraget: Uppdraget formulerar ... Kungliga biblioteket ska belysa bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar … B ’’ ibliotekarierollen blir alltmer mång facetterad. Det krävs specialist kunskaper samtidigt som bibliotekarier behöver en pågående kompetensutveckling i takt med den snabba medieutvecklingen. Stora folkbibliotek kräver fler kompetenser än enbart bibliotekarier, forskningsbiblioteken behöver systemvetare, kommunikatörer och kunnande inom förlagsverksamhet. Skolbibliotekariernas kompetens behöver förstås av pedagogerna och skolledarna och specialoch myndighetsbibliotekarier måste kunna lite av allt. Alla har behov av mångspråkiga bibliotekarier. Hela branschen uttrycker svårigheter att rekrytera bibliotekarier med rätt kompetens. DEPESCHER *** RöstfrånVästsverige:Det digitala livet sätter fokus på hantering av källor, informationssökning osv, vilket gör att bibliotekariernas kunskaper från biblioteks- och informationsvetenskapen blir ännu mer behövda. Medie- och informations- Sidan 71 av 124 Kapitel6.Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar kunnighet är centralt på ett nästan helt nytt sätt. Att läsa bilder, tolka nyheter och information på ett smart sätt är avgörande. Vilka kan sånt i samhället om inte biblioteksfolk? *** RöstfrånStorstockholm:Läget i det enorma, globala och ständigt växande informationsflödet är spännande, mycket givande och stimulerande men stundom också väldigt oöverblickbart och då och då till och med ganska skrämmande. Så här: har aldrig varit så lätt att få tag i mycket information • Det som det är nu. har aldrig varit så svårt att sålla bland och välja den • Det information man kan få tag i som nu. aldrig gjorts så många skrifter, presentationer och • Det föredragningar som skulle vunnit på ”less is more” som det görs nu. har aldrig varit så lätt att publicera någonting som det • Det är nu. har därför heller aldrig funnits så många som • Det publicerar texter och information som nu. har aldrig funnits ett så stort behov av högkvalitativ • Det information som nu. har aldrig varit så lätt att snabbt manipulera stora • Det skaror av läsare som det är nu. har aldrig publicerats så mycket dålig, farlig och • Det stundom till och med ondskefull information som nu. av kritiskt granskande, kritiskt förhållningssätt • Behovet och aktiv källkritik har aldrig varit så stort som nu. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 *** RöstfrånMellansverige:Samhällets kulturella mångfald och biblioteket som offentligt rum och tillflyktsort för personer som inte har någon annanstans att ta vägen kräver en bredare palett av kompetenser hos biblioteksmedarbetarna än förr. Inte så att varje biblioteksmedarbetare Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 72 av 124 behöver vara allkonstnär, men den samlade personalresursen vid ett folkbibliotek behöver tillsammans vara mångkunniga, och inte bara inom de traditionella biblioteksuppgifterna. På biblioteken kan i framtiden vid sidan av utbildade bibliotekarier behöva finnas medarbetare med annan expertis, eller dubbel kompetens, som fritidspedagoger, personer med särskilda språkkunskaper, etc. Men en sådan mix av professioner innebär en rejäl utmaning för många i biblioteksvärlden, en förändrad syn på uppdraget och ett förändrat arbetssätt inom verksamheten och tillsammans med andra offentliga verksamheter. *** RöstfrånMellansverige: Då vi har en generationsväxling i personalgruppen på biblioteket märker jag att de yngre inte går till databaserna i första hand utan man googlar sig fram. *** RöstfrånMellansverige:Det är inte alltid så lätt för en begränsad personalstyrka i en resurssvag, liten kommun att åstadkomma detta utåtriktade arbete. För detta krävs både egen idérikedom och inspiration utifrån. Inte minst behövs en inspirerad bibliotekschef som med hjälp av hårda fakta och säkra analyser kan ge utrymme åt bibliotekets medarbetare att ta egna initiativ och ta kontakter med andra verksamheter, både i det offentliga och i det civila samhället, för att sprida bibliotekets erbjudanden till dem som behöver dem. *** RöstfrånöstraSverige:Publiceringsstöd innehåller nya bitar av biblioteksverksamheten såsom bibliometri, avhandlingsstöd, University Press, stöd i forskningsdatahantering, juridisk rådgivning och Open Access-rådgivning. Alla dessa verksamheter är under snabb utveckling och kräver kvalificerad personal. Vi har rationaliserat arbetsflöden i den traditionella biblioteksverksamheten för att utveckla dessa tjänster, men det är svårt ibland omöjligt att hitta bibliotekarier med den här kompetensen. Sidan 73 av 124 Kapitel6.Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar RÖSTER FRÅN FACEBOOK OM VILKEN KOMPETENS SOM BEHÖVS PÅ BIBLIOTEKEN CCC Kritisk granskning/källkritik! Och förmåga att förmedla varför det är viktigt och hur man gör. Lotta Haglund på Facebook CCC Kunna bygga och förstå sig på temporära teorier tillsammans med andra, så att de kan ta tillvara allaluckorsomkommerattbliflerochuppståimer oförutsägbara sammanhang. Angela Zetterlund på Facebook CCC Kunskap om lärandeprocessen. Helle Barrett på Facebook CCC Biblioteken som samhällsinstitutioner (Att förstå sitt sammanhang – kommun, skola, högre utbildning etc – för olika bibliotekstyper) Genomtänkt pedagogiskt förhållningssätt Kunskapsorganisation, Sökning, användning och hantering av information Användarorienterat perspektiv på biblioteksoch informationsverksamheter Analytisk och kritisk förmåga Reflekterande praktiker. Jan Hjalmarsson på Facebook CCC Som barnbibliotekarie skulle jag vilja bygga på med barns språkutveckling, läsinlärning och läsförståelse, pedagogik och didaktik. Som skolbibliotekarie behöver man också kunna en hel del om barns språkutveckling, läsinlärning och läsförståelse, pedagogik och didaktik men ännu mer kring lärandeprocesser eftersom man där verkar direkt i en skol- och lärandemiljö. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Anita Höglund på Facebook CCC Informationssökningens och källkritikens didaktik. Cilla Dalén på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 74 av 124 CCC Insikt om det strategiska värdet av kontinuerlig omvärldsbevakning + insikt om att professionen faktiskt mår bra av utveckling och samarbete. Ann Ostman på Facebook CCC Att förstå sin omvärld och brukarnas behov i den. Att ”förstå sin kommun” innehåller hela helhetsperspektivet i från folkbiblioteksvärlden, men en högskola finnsocksåienlokalkontext.Högskolanspelarrollidenkontexten,alltsåfinnsdet också en koppling till högskolans bibliotek. Folkbiblioteket måste kunna göra sig ”nyttigt” i sitt lokala sammanhang. Det är viktigt med kunskapsorganisation och alltdet,menkunskapsorganisationenfinnsdärförbrukarenochdärmedmåste man förstå brukarens sammanhang. Gunlög Thorstensson på Facebook CCC Jag tänker att bibliotekarier lika lite som andra yrkesgrupper är några supermänniskor. Tricket är att anställa bibliotekarier som kompletterar varandra, några nischade specialister, och inte vara rädd att anställa andra yrkesgrupper. Stirrar vi oss blinda på bibliotekarieexamen så kommer vi aldrig att få in den språkkompetens vi behöver på biblioteken. Carola Beijer på Facebook CCC Medarbetarskap och ledarskap är generella kompetenser som även bibliotekspersonal behöver. Dessutom behöver hela kompetenshjulet täckas in för att få funktionell kompetens, dvs den kompetens som krävs för att klara det dagliga arbetet. De fyra delarna är personliga, kommunikativa, strategiska och yrkestekniska förmågor och färdigheter. Inom bibliotek behövs särskilt god kunskap om prioriterade målgrupper, förmåga att jobba tillsammans med användare och kunskap inom MIK + IKT. Catharina Isberg på Facebook Sidan 75 av 124 Kapitel6.Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar CCC Jag håller med Carola. Bibliotekets uppdrag är bredare än kärnan i biblioteks- och informationsvetenskap. Om BoI fördjupar och utvecklar ämnet i dialog med forskning och praktik, så kommer det även fortsättningsvis att vara den centrala kompetensen för (folk-)bibliotek. Men den behöver kompletteras med andra, i huvudsak akademiska kompetenser: pedagoger, samhällsvetare. Johanna Hansson på Facebook CCC Söka fram relevant information, organisera information på smarta sätt och vara skickliga på källkritik – sen har vi nog ganska fullt upp Marie Folkesson Jonsson på Facebook CCC Ja, det behövs såklart flera yrkesgrupper på biblioteken idag. På flertalet högskole- och universitetsbiblioteken arbetar idag t. ex. bibliometriker, webb/systemutvecklare, IKT-pedagoger, kommunikatörer, språklärare, forskningsredaktörer tillsammans med bibliotekarier. Jan Hjalmarsson på Facebook CCC Frågan förutsätter att arbetsplatsen är ett bibliotek? Ursäkta om jag läst slarvigt i tråden, vet dessutom att ni måste diarieföra allt. Tänker på bibliotekens och bibliotekariernas (inte med nödvändighet tillsammans) roll och ev. ansvar när det publicistiska ansvaret förskjutits. Vemsomhelst kan publicera vadsomhelst hursomhelst. Ellen Follin på Facebook DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 CCC Värdegrunden. Vi är det demokratiska samhällets trädgårdsarbetare. Vi främjar fri åsiktsbildning, bildning och kunskap med de redskap som står till förfogande, våra och andras litteratursamlingar och våra offentliga rum. Och, som Jan Hjalmarsson säger, vi kommer med många olika kompetenser. Som när man bygger ett stort hus. Tore Torngren på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 76 av 124 CCC Jag tror att vi som arbetar på bibliotek i mycket högre grad behöver ta en aktiv roll för att leva upp till våra uppdrag. Omvärldsbevakning för att hitta perspektiv och förhållningssätt är viktigt men jag tror också att vi behöver praktiska redskap, en fungerande metodik, för att samspela, bjuda in till delaktighet, skapa relationer och aktivt skapa lärandesituationer. Anna Åkerberg på Facebook CCC att utifrån rollen på arbetsplatsen – som • Kompetens medarbetare och/eller ledare – förstå och tolka bibliotekets uppdrag och det egna uppdrag utifrån givna avgränsningar och i relation till brukarnas/allmänhetens/ behov. Därav behov av kunskaper om demokratiska processer och mänskliga rättigheter. kompetenser som bemötande, interkulturell och • Sociala intersektionell kompetens, dvs kunskaper om prioriterade och andra målgrupper. Men också förmågan att bygga nätverk, samverka och hitta samverkanspartners, skapa dialoger och relationer. kompetens för att underlätta • Pedagogisk kunskapsbyggandet hos de individer som finns i det samhälle eller den organisation där biblioteket verkar. och informationskompetens som dels tar sig uttryck • Mediei praktisk kunskap om IT och digitala verktyg, dels i kunskap om effekten på kulturformer som litteratur, film eller annat som kan beröra det aktuelkla biblioteket. Men det handlar även om att behärska nya kompetenser som deltagandekompetens, visual literacy, viral, och för den delen annan, marknadsföring tänkande och därav förändrings-, förbättrings • Strategisk och förnyelsekompetens. Peter Alsbjer på Facebook Sidan 77 av 124 Kapitel6.Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar CCC Instämmer till fullo med Peter. Jag företräder dessutom en sådan arbetsgivare (Botkyrka kommun) som lägger betydligt större vikt vid egenskaperna och förhållningssätten än BoI-utbildning. Anja Dahlstedt på Facebook CCC Bibliotekarier har ett stort demokratiuppdrag och där ingår både att arbeta med bla digitala klyftor, källkritik, folkbildning och kultur. Detta kan göras både från folkbibliotek men även ifrån andra verksamheter. Självklart behöver bibliotekariekåren utvecklas och få en större bredd vad gäller etnicitet och kön. Men vad jag hoppas att utredning ska belysa är ju själva uppdraget. Kommuner får allt tuffare budgetar och lägger av besparingsskäl ner andra verksamheter som ex fritidsgårdar och fältarbetare och tycker sen att biblioteken (som ändå är öppna) ska ta emot och bedriva verksamhet ur alla dessa aspekter. Det läggs även till medborgarkontorsuppdrag och vips har bibliotekarien ett arbete som tangerar myndighetsutövning och socialarbetarens. I och med detta så börjar många arbetsgivare istället rekrytera socionomer och fritidspedagoger framför bibliotekarierochdåfinnsdetintelängrenågonkvarattbedrivaverksamhetsutveckling utifrån biblioteksperspektiv. Lina Svanbrink på Facebook CCC Och övrig personal kring biblioteksanvändaren: biblioteksassistenter, tekniker, vaktmästare, cafépersonal,väktare,städpersonalmedflera.Vilkaär våraroller?Detfinnsenkulturavattbibliotekarieutbildningen är enda vidareutvecklingen för personal som arbetar på och brinner för våra bibliotek. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Mia Moberg på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 78 av 124 CCC Bibliotekariers kunskap och kompetens om hur människor söker och hanterar info och deras (bibl) vana vid dialoger med användare och deras (fortf bibl) kunskaper om digitala tjänster borde vara guld för tex kommuners och myndigheters arbete med att skapa och strukturera info digitalt. Borde vara! Då krävs att bibliotekarier söker tjänster i dessa funktioner och stolt framhåller sin utbildning och erfarenhet i sammanhanget. Ann Wiklund på Facebook CCC Och ur de perspektiv du beskriver, Lina, är det så viktigt att förtydliga kompetensen. Det är så lätt att engagerade bibliotekarier hävdar att biblioteken redan har verksamhet så som du beskriver. ”Detta gör biblioteken redan” måste förtydligas med hur, varför och vilka effekter det får för uppdraget i stort. Ann Wiklund på Facebook CCC Just att bibliotekarier ser sin kompetens inom detta och lyfter den är oerhört viktigt. Bibliotekarier har denna kompetens. Men om inte bibliotekarier tar denna möjlighet kommer andra göra det. Catharina Isberg på Facebook CCC Kan inte nog understrykas! För många år sedan hade skolbibliotekarierna diskussionen om vad som skulle hända om man jobbade mera i klassrummen som bibliotekarie i team med läraren, än om man var i det fysiska biblioteket. Skulle kompetensen räcka? Det gjorde den! Informationssökningen som gjordes i klassrummen var vardaglig och bredare än den som gjordes vid besök på biblioteket. Och bibliotekariens kompetens att samla, strukturera och handleda kom till sin rätt. Handledning för infosökning behövs alltså på många flera fysiska platser än inne på biblioteken. Och kunskap för att samla och strukturera info på bästa möjliga sätt, likaså. Ann Wiklund på Facebook Sidan 79 av 124 Kapitel6.Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar CCC 2011publiceradeenexpertgruppfrånDIKenrapport om bibliotekariens framtida yrkeskompetens. Rapportenavsågattgeen”heltäckande”bild,dvs vara giltig för alla typer av bibliotekarieroller, eller egentligen på alla typer av bibliotek. De kompetenser viidentifieradedåvarDigitalisering,Läsning, Vetenskaplig kommunikation, Deltagarkultur, Pedagogik och handledning, Marknadsföring och Akademikerkompetens. Det har ju gått några år sedan dess, men jag tycker inte att vi var helt off. Jag skulle framförallt vilja komplettera det med interkulturell kompetens och språkkompetenser. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Anna-Stina Takala på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 80 av 124 L ÄNKAR RUBRIK ! http://www.dik.se/media/1331/rapport_bibliotekariens_yrkeskompetens_ slutgiltig.pdf Textfil: Klicka för att öppna i eget fönster. CCCFörsnart10årsedangjordejagpåuppdragavBHSen undersökning av vilken kompetens som arbetsgivarna önskade sig av de nya bibliotekarierna. Tror nog att rätt mycket av slutsatserna fortfarande håller. Jakob Harnesk på Facebook ! http://bada.hb.se/bitstream/2320/4798/1/Harnesk.pdf Sidan 81 av 124 Kapitel 7 Högre utbildning och forskning B iblioteksväsendet har sedan 1900-talets början styrts av olika departement. Åren 1912–1972 låg folkbiblioteken under Skolöverstyrelsen och var ett instrument för folkbildning. Då låg samtliga biblioteksslag under samma departement – utbildningsdepartementet. 1972 fördes folkbiblioteksverksamheten över till kulturdepartementet . Delar av biblioteksväsendet är bundet till utbildning och forskning och sorterar fortfarande under utbildningsdepartementet. Det gäller Kungliga biblioteket, universitets-och högskolorna samt skolbiblioteken. Det går en röd tråd från tanken med skolbibliotek till den högre utbildningens lärande, studerande och forskande. Enligt svensk skollag ska alla elever ha tillgång till ett skolbibliotek. Bibliotekslagen och högskolelagen garanterar biblioteksverksamhet på de högre nivåerna. Bibliotekslagen 12§:Detskafinnastillgångtillhögskolebibliotekvidallauniversitetochhögskolor somomfattasavhögskolelagen(1992:1434).Dessabibliotekskasvaraför biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan. ’’ Sidan 83 av 124 Kapitel7.Högreutbildningochforskning Högskolelagen 1kap8§:Utbildningpågrundnivåskaväsentligenbyggapådekunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.Regeringenfårdockbeslutaomundantagnärdetgällerkonstnärlig utbildning. ’’ Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas att göra självständiga och kritiska bedömningar, • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa • förmåga problem, och • beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, • söka kunskapsutvecklingen, och • följa kunskaper även med personer utan special• utbyta kunskaper inom området. Lag (2009:1037). DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 U niversitets- och högskolebiblioteken har utvecklats snabbt de senaste åren. Med autonomireformen bands biblioteken närmare det enskilda universitetet/ högskolan och har därmed blivit en del av högskolornas varumärke och marknadsföring. Biblioteken har utvecklats till kunskapsproducenter, förlag, ansvar för rankningssystem, samtidigt som man erbjuder studenter tillgång till kvalificerade sök tjänster och litteratur. Men biblioteken möter också stora utmaningar i takt med globaliseringen och den makt internationella förlag och kunskapsförsörjare får över en liten beroende marknad. Kungliga biblioteket, högskolesektorn och Vetenskapsrådet samt andra forskningsaktörer sedan några år tillbaka med Open Science där de tillsammans Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 84 av 124 försöker skapa förutsättningar för att öka den fria tillgången till forskningsartiklar, forskningsdatat, bättre rankningssystem med mera. DEPESCHER *** RöstfrånöstraSverige: Kungliga biblioteket har ett samordningsansvar för forskningsbiblioteken. Men ingen formell makt. Detta kräver verkligen en god vilja att fördela ansvar, samordna och gemensamt utveckla. Kompetens och resurser måste utnyttjas, varhelst i biblioteksväsendet de råkar befinna sig. Drivkraften – när det gäller forskningsbiblioteken – måste vara forskningens och den högre utbildningens nytta. Detta sagt utan att förringa vårt uppdrag som delar i det nationella biblioteksväsendet. I den globala forskningsverkligheten kompliceras emellertid detta nationella uppdrag av att vi har en roll att spela även i en övernationell idé om gemensamma biblioteksresurser. Här är gamla europeiska samlingar av handskrifter och äldre tryck en ingrediens – en annan är Open Access-tanken som måste drivas av universiteten och deras bibliotek. *** RöstfrånMellansverige: Forskningsbiblioteken har under den senaste femtonårsperioden, med utvecklingen av det digitala samhället, stått under en fantastisk förändring. Vi har under de senaste åren varit tvungna att omvärdera vårt uppdragfrånlärosätenaochförsökadefinieravadettmodernt forskningsbibliotek är idag. Denna process har varit olika för alla forskningsbibliotek och vi har kommit olika långt i utvecklingen mot det digitala samhället och dess förändrade möjligheter och hinder till tillgång av information. Sidan 85 av 124 Kapitel7.Högreutbildningochforskning *** RöstfrånMellansverige: De kommunala biblioteken DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 får en allt viktigare roll för studenterna. I dag kan man läsa både hela program och enstaka kurser utan att, mer än att möjligtvis vid något tillfälle, besöka lärosätet. Det finns naturligtvis fördelar med detta då det öppnar möjligheten för många att studera som, av olika anledningar, inte har möjlighet att flytta eller pendla till ett lärosäte. Högskole-/universitetsutbildningen är ett statligt ansvar vilket per automatik gör att de också har ett formellt ansvar även för stöd till distansstudenter. Det är egentligen här problemet uppkommer. De kommunala biblioteken har ofta, dock inte alltid, ett kommunalt uppdrag att ge stöd till de kommuninvånare som läser på högskolan. Detta för att man, med rätta, Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 86 av 124 anser att distansstudenterna är en viktig del i kommunens möjlighet att trygga kompetensförsörjningen i det lokala arbetslivet. Biblioteken anstränger sig ofta för att bistå studenterna med fjärrlån från andra kommuner eller från olika lärosäten. Det är en, för studenterna, mycket viktig service eftersom det system som högskolans bibliotek inte ger en tillräckligt snabb och effektiv hantering. För att hitta fungerande lösningar måste ett samarbete mellan högskole-/universitetsbiblioteken och de kommunala biblioteken utvecklas där studentens/medborgarens behov sätts i centrum. Likvärdigheten är i stort sett obefintlig mellan distansstudenter och campusstudenter vilket är mycket oroväckande i en tid då såväl Riksdag som Regering lyfter upp nödvändigheten av att göra det möjligt att studera oavsett var man bor. *** RöstfrånöstraSverige: Publiceringsstöd innehåller nya bitar av biblioteksverksamheten såsom bibliometri, avhandlingsstöd, University Press, stöd i forskningsdatahantering, juridisk rådgivning och Open Access-rådgivning. Alla dessaverksamheterärundersnabbutvecklingochkräverkvalificeradpersonal.Vi harrationaliseratarbetsflödenidentraditionellabiblioteksverksamhetenföratt utveckla dessa tjänster. Allt viktigare blir detta då Sverige fått en policy för Open Accesstillpublikationerochforskningsdata.Detfinnsmycketsommåsteutvecklas här och inte minst arbeta för en förändrad roll. H ögskolesektorns forskning finansieras huvudsakligen med offentliga medel. Kvalitativ undervisning och forskning kräver tillgång till kvalitativt forskningsunderlag. Forskare som färdigställt delar av sitt arbete publicerar sig i tidskrifter som säljs tillbaka till forskningssektorn via artikeldatabaser. I Sverige har forskningsbiblioteken gått samman i ett konsortium Bibsam som leds av en referensgrupp och hanteras praktiskt av Kungliga biblioteket för att tillsammans förhandla bättre priser på dessa forskningsdatabaser. Sidan 87 av 124 Kapitel7.Högreutbildningochforskning Bibsam förhandlar och administrerar cirka 40 s.k. BIBSAMavtal som omfattar ett 100-tal e-resurser. Omsättningen är 325 miljoner SEK (2016) och de 10 största universiteten står för 73 % av omsättningen. Tillgången till resultaten låses in i en kommersialiserad digital värld. Informationen kontrolleras av tre monopolliknande multinationella förlag. Robert Darnton, före detta chef för Harvards bibliotek, hävdar att vinst marginalen är 40 % på verksamheten. Forskar- och universitetsvärlden har under lång tid förgäves försökt komma åt problemet. Robert Darnton som arbetat aktivt för att hitta en lösning inom Open Access höll en föreläsning i Uppsala i mars 2016. Nedan finns länken till föreläsningen. L ÄNKAR ROBERT DARNTONS FÖRELÄSNING I UPPSALA, MARS 2016 ! http://media.medfarm.uu.se/play/video/5787/ Film: Klicka för att öppna i eget fönster. ForskningsbiblioteketpåChalmerstekniskahögskolaliggeri framkantinomsittområde.Härärlänkentilldenfilmvigjort: CHALMERS Uppföljning 2014, Kulturrådet, 2015 https://vimeo.com/user18879042/review/163797048/da88295e69 Videolänk: Klicka för att öppna i eget fönster. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 ! Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 88 av 124 1 1 För att forska 2 För att bedöma Betala fem gånger: 5 För öppen tillgång 3 4 För att läsa För att publicera Först får vi betala för att forskarna ska forska. Sen får vi betala för att deras forskning ska bedömas av andra forskare före publicering. Sen får vi betala för att de ska få publicera sig. Sen kostar det att få läsa det som publicerats. Och då är tillgången ändå mycket olika beroende på om man är på ett stort universitet eller en liten högskola. Vill vi dessutom göra det tillgängligt för alla i Open Access får vi betala en gång till. ’’ Sidan 89 av 124 Kapitel 8 Samlingsuppbyggnad I år firar svensk tryckfrihetsförordning 250 år. I samband med tryckfrihetsförordningen instiftades svensk pliktlagstiftning. För att Kungl. Maj:t skulle kunna kontrollera vad som trycktes krävdes att varje förläggare levererade ett så kallat pliktexemplar till Kungliga biblioteket. T ’’ ack vare pliktexemplarcensuren har Sverige ett rikt tryckt kulturarv bevarat för forskning och framtid i Kungliga biblioteket och Lunds Universitetsbibliotek. Men den mediala utvecklingen innebär förändrade produktionsmöjligheter och förändrat ansvar för vad som ska levereras till kulturarvets insamlande. Idag är pliktlagstiftningen delvis obsolet och bevarandet av det publicerade kulturarvet bör ses över. Utöver de två pliktbiblioteken KB och Lunds Universitetsbibliotek tar ytterligare fem universitetsbibliotek emot pliktexemplar av allt tryck, dock utan samma plikt att bevara. Volymerna har blivit ohanterliga och delvis oönskade, och plikt mottagarna gallrar i stigande grad nyinkommen litteratur redan vid mottagandet på ett sätt som ur allmän synpunkt varken är önskvärd eller långsiktigt hållbar. Samtidigt saknas ett regelverk för vad och hur det som sker på sociala medier ska bevaras för framtiden. Det publicerade kulturarvet har olika uttryck och rymmer allt från interaktiva spel till handskrivna handlingar och konstnärligt handgjorda och handtryckta konstverk. När Sidan 91 av 124 Kapitel8.Samlingsuppbyggnad berättelser och text tar sig olika uttryck och i flera fall är interaktiva krävs att det vidgade textbegreppet analyseras och att det nationella ansvaret för bevarande stöttas av teknikneutrala lagar. Det är en samlad bransch som uttrycker behov av en helhetssyn av bevarande oavsett publiceringsform. Pliktbiblioteken Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Stockholms universitetsbibliotek Kungliga biblioteket i Stockholm Linköpings universitetsbibliotek DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Göteborgs universitetsbibliotek Lunds universitetsbibliotek Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 92 av 124 DEPESCHER *** Röstfrånmyndighetsbibliotek: Det saknas en helhetssyn på hanterandet av och tillgång till landets samlade mängd av olika typer av källmaterial, handskrifter, äldre och nyare samlingar av litteratur, oavsett format (analogt eller digitalt). Detidigareansvarsbibliotekensaknas,fleraspecialbibliotek känner fortsatt förväntan och ett informellt sådant ansvar för sina ämnen (även om moderorganisationerna inte alltid håller med). Det analoga materialet hamnar allt oftare i skuggan av detdigitala.Tendensenlutarmotattominformationintefinns tillgängligtdigitalt(digitaliseratellerdigitalborn)såfinnsden inte, missas eller blir irrelevant. Helhetssynen behöver likaså lyftas, parallellt med plikt och ansvar. *** Röstfrånmyndighetsbibliotek:Jag upplever att läget för specialbiblioteken och deras samlingar i stort är ganska allvarligt. Många specialbibliotek har redan lagts ned eller minskats drastiskt i storlek och det ser ut att fortsätta på samma sätt framöver. Detfinnshosmyndigheternaoftaingenkänslaföratt bevara information för samhället i stort utan den egna ekonomin är prioriterad. Vissa bibliotek digitaliserar sina egna samlingar men det finns ingen kunskap inom organisationen om skillnaden mellan tryckta och digitaliserade publikationer. Åsikter som att allt tryckt kan slängas när digitaliseringen är klar är inte ovanliga. (När jag säger att det är skillnad mellan tryckta och digitaliserade publikationer menar jag att digitaliserade publikationer är bra för att få en överblick över vad som finns, att få snabb tillgång var som helst, att enkelt kolla upp en uppgift och de är sökbara. Tryckta publikationer är bra för djupare läsning av en text, de ger en bättre överblick för den Sidan 93 av 124 Kapitel8.Samlingsuppbyggnad som vill bläddra fram och tillbaka, möjliggör jämförelser på ett annat sätt än digitaliserade böcker eftersom de kan läggas bredvid varandra, innehåller texten som den faktiskt såg ut när den trycktes – det kan inte ha hänt några konstigheter på vägen i t.ex. OCR-scanning.) Det behövs ett nationellt ansvar för att bevara kulturarvetochspecialsamlingarochdetmåstefinnasenplan för bevarande av historiskt intressant material. Samt att samlingar som är intressanta för forskning åtminstone tillgängliggörs för användare på universiteten. *** Röstfrånuniversitetsbibliotek: Forskningsbiblioteken har under den senaste femtonårsperioden, med utvecklingen av det digitala samhället, stått under en fantastisk förändring. Vi har under de senaste åren varit tvungna att omvärdera vårt uppdragfrånlärosätenaochförsökadefinieravadettmodernt forskningsbibliotek är idag. Denna process har varit olika för alla forskningsbibliotek och vi har kommit olika långt i utvecklingen mot det digitala samhället och dess förändrade möjligheter och hinder till tillgång av information. *** Röstfrånuniversitetsbibliotek: DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 När det gäller forsknings- och specialbibliotek handlar utmaningen om samordning och ansvarsfördelning. Universitetsbiblioteken har glidit från att vara en del av de nationella fysiska bokresurserna till att bli strategiska delar av sina universitet. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 94 av 124 VidsidanavCarolinaRedivivasfjortonvåningaroch18000kvadratmeter växerdetnuuppenannan,osynligbiblioteksbyggnadiCarolinaparken.Detta växande slott är platsen för digitala media och innehåller redan idag långt mer informationänUUBlyckassamlaihopunderde375förstaårenavsinexistens. Lars Burman, Uppsala universitetsbibliotek LARS BURMANS UPPSATS FINNS HÄR I SIN HELHET: ! http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:839871/FULLTEXT01.pdf Textlänk: Klicka för att öppna i eget fönster. Sidan 95 av 124 Kapitel8.Samlingsuppbyggnad DEPESCHER *** HUMTANK:Jag närmar mig sålunda frågan kring framtidens bibliotek utifrån det perspektiv som jag kallar för en digital epistemologi. För att utveckla konceptet vill jag förtydliga att digitaliseringen alltså inte bara är en fråga om teknik, prylar, sociala medier och nätverk: nej, digitaliseringen är ett sätt att tänka, en struktur som påverkar vår blick på världen. Inte minst påverkar den vår blick på ett annat medium, nämligen boken. Vi inser kanske först nu att boken inte bara är en inbunden behållare för tryckt text utan att även den utgör ett sätt att tänka, ett verktyg för att skapa nya idéer som skiljer sig från det som genereras av digitala verktyg. Det finns, som påtalats ovan, en tendens till att det skapas en del fastlåsta positioner i förhållandet mellan digitalisering och bokkultur i samband med till exempel den pågående ombyggnationen av en räcka av landets bibliotek. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Jag skulle här vilja varna för att göra digitaliseringen tillen”dumhetensapostel”.Detärjuförträffligtattvi kan tillgängliggöra en mängd texter digitalt, i form av databaser, litteraturbanker och fulltext, men det är i sig inget argument för att göra sig av med böckerna. Bara själva närvaron av böcker markerar en respekt för en tankeform som är långt ifrån utdöd, utan som kanske snarare får en allt tydligare kontur i och med digitaliseringen. När vi värnar böcker, tryckt text och den monografiska avhandlingsgenren, ska vi alltså inte göra det av sentimentala skäl, eller av någon slags rädsla för digitaliseringen: vi ska göra det för att vi värnar tankens mångfald. För att boken och digitaliseringen representerar lika viktiga, men samtidigt också helt skilda tankeformer. Ett bibliotek utan böcker är därför per definition dummare. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 96 av 124 *** RöstfrånLund:KBs och Lunds Universitets biblioteks uppdrag ligger nära varandra. KB är en stor och stundtals svårmanövrerad organisation, men har fördelen att vara ett nationalbibliotek. UB är betydligt mindre och kan lättare testa och utvärdera nya idéer. Under senare år har samarbetet kring plikten utvecklats och en del har gjorts men mycket återstår: KBs och Lunds UBs samlingar av svenskt tryck ska i allt väsentligt spegla varandra. Det gör de inte beroende på att förutsättningarna för leverans av de båda nationalexemplaren skiljer sig åt. Enligt lagen ska UB i Lund även tillgängliggöra mottagna pliktexemplar som får skickas som fjärrlån i Sverige och utomlands samt lånas ut lokalt. Lånehanteringen sliter på reservexemplaret och ökar risken att det förkommer. 2012 lagstadgades att UB i Lund, som enda pliktbibliotek, erhåller nya tryckningar av redan utgivna upplagor. UB i Lund arbetar aktivt med att få in det svenska trycket, förebygga och minimera luckor i samlingarna, bland annat genom att ha adekvata kontakter med leverantörerna, genom samarbete med KB och övriga pliktbibliotek och genom att underlätta för brukarna att skänka saknade publikationer. Samarbete tar tid och kräver uppföljning. *** RöstfrånUniversitetsbibliotek:Handskriftsavdelningarna vid KB och de stora universitetsbiblioteken samlar av hävd in handskrifter av källvärde för svensk historisk forskning samt arkiv efter forskare vid det egna lärosätet och efter kulturellt verk samma personer. Det hanteras av biblioteken – också av hävd- som regionala uppdrag (men KB som ett nationellt) och därutöver har GUB tagit på sig att särskilt uppmärksamma arkiv efter kvinnor. (http://www.ub.gu.se/kvinn/) Samarbetet fungerar väl och sällan eller aldrig förekommer konkurrens om arkiv. När nu personarkiv (som innehåller t.ex. brev, dagböcker, manus, fotografier, räkenskaper mm) inte längre är analoga har vi stora problem och betydande utmaningar vad gäller både insamling och långsiktigt bevarande. Utmaningarna har Sidan 97 av 124 Kapitel8.Samlingsuppbyggnad av arkiv världen mötts bättre, med nya perspektiv på såväl professionen som på synen på dokument, information och på vad ett arkiv är och ska innehålla. Arbetet med att säkra de digitala arkiven har främst letts av den offentliga sektorn vars arkivhantering styrs av lagar och regelverk. När det gäller de enskilda arkiven, personarkiv, föreningsarkiv och företagsarkiv, som ofta finns på biblioteken, har arbetet inte kommit lika långt. Resurserna är knappa och kraven inte desamma. Enskilda arkiv behöver inte följa arkivlagen (men kan använda sig av den för råd om god arkivhantering). Vi står därför idag i ett delat arkivlandskap där de offentliga arkiven är ljusår före de enskilda när det gäller strategier för insamling och digital långtidsbevaring. En av frågorna som tidigt dyker upp är gränsdragning. Enskilda arkiv, och i högsta grad personarkiv, återfinns hos mer eller mindre alla typer av kulturarvsinstitutioner i Sverige. De kan finnas hos Riksarkivet, kommunarkiven, folk rörelse/föreningsarkiven, företagsarkiven, museerna och på bibliotekens handskriftsavdelningar: olika huvudmän, lagstiftning, regelverk och förutsättningar. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Personarkiven faller alltså inte under arkivlagen utan här bestämmer arkivbildare eller donator själv. Att få arkivbildaren, eller arkivbildarens efterlevande (som oftast donerar materialet till biblioteken), att inse vikten av att spara materialet är en utmaning i sig. En annan är frågan om format. Utöver att hitta formen för detta så behövs även sätt att nå ut till arkivbildare och se till att t.ex. e-post bevaras och doneras på rätt sätt. Men också sms, mms, sociala medier, bloggar, kommentatorsfält mm. kan tyckas höra till ett digitalt personarkiv. Man inser snabbt problemen. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 98 av 124 En modell som använts i Danmark (Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn), är att upplåta serverutrymme för arkivbildare som där deponerar sina digitala arkiv. Kanske är detta en möjlig modell. KUNGLIGA BIBLIOTEKETS SAMLINGAR ! KB:ssamlingaruppgårtilldrygt140hyllkilometerochöversjumiljoner timmarljudochrörligbild. Dokumenträknasihyllkilometer • Hälftenavsamlingarna,70km,ärboksamlingar, dvs.böcker,broschyrerochtidskrifter • 30kmärdagstidningar • 11kmärvardagstryck • 7kmärmikrofilmochmikrofiche • 6kmäraffischer • 5,5kmärkartorochbilder • 5kmärhandskrifter • 0,2kmärmusiktryck Detaudiovisuellaräknasitimmar Vi har uppskattningsvis sju miljoner timmar material som består av video- och ljudband, CD och DVD. 2/3 är ljud och resten är video. I det digitala arkivet fanns det 1 januari 2013 över 4 miljoner timmar, varav 1,8 miljoner timmar är egendigitaliserat. Funderingar kring olika medier *** Röstfrånuniversitetsbibliotek:Under 14–15 och 1600-talen samexisterar handskrivna böcker med tryckta på ett till synes oproblematiskt sätt. Samma ord används om bägge företeelserna (på latin codex eller liber och i folkspråken dessas avledningar). Man kan inte se att böckerna separeras, vare sig i offentliga bibliotek, i privata samlingar, på hyllor, hos bok handlare eller i kataloger. Det fanns heller ingen direkt praktisk anledning att göra det och skilsmässan blir en långsam process – den tar ca 200 år. På de stora biblioteken i t.ex. Paris, Oxford och Leiden står handskrifter och tryckta Sidan 99 av 124 Kapitel8.Samlingsuppbyggnad DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 böcker tillsammans ända fram till sent 1600-tal. Vad skilsmässan, när den väl kommer, beror på är omdiskuterat. Ett växande historiskt medvetande? En insikt om att handskrifter var sällsyntare och därför kanske värdefullare än tryckta böcker som ju nu vällde in i samlingarna i allt större mängd? När den väl var ett faktum och medierna börjar hållas åtskilda blir det praxis att också hantera dem annorlunda, skapa manualer, regelverk och katalogiseringsprinciper för de två kategorierna och låta olika typer av personal hantera dem. Handskrifterna blev samlarobjekt och förvaras ihop med mynt, medaljer, antikviteter och skulpturer och tanken att den grafiska tekniken var avgörande – och inte bokens innehåll – slog rot och konditionerade bibliotekens lokaler och arbetssätt. Fram till mitten av 1600-talet hade bibliotekskataloger, i avsaknad av nationalbibliografier, fungerat som heltäckande ämnesbibliografier: summan av alla bibliotekskataloger utgjorde det ideala biblioteket och en guide till all världens kunskap. När man nu börjar ordna bibliotekens bestånd efter teknik och form istället för innehåll får också katalogerna en helt annan funktion. *** HUMTANK: Personligen anser jag att ett modernt forskningsbibliotek inom humaniora ska värna och manifestera boken som föremål och monografin som ett forskningsverktyg med egna egenskaper: den sammanhållna tanken, det »långa» skrivandet, det återkopplade resonemanget, den bibehållna rösten genom ett helt verk. Samtidigt får man inte passivt anamma den digitala kulturens uttrycksformer, utan biblioteken måste aktivt bidra till ett konstruktivt utnyttjande (och exponerande) av de digitala platt formarnas potential: för ämnen som filmvetenskap, bildvetenskap och medievetenskap, torde de digitala verktygens möjligheter för visualisering innebära en enorm potential. Man glömmer lätt att monografin och den tryckta texten onekligen varit mer ägnade åt att diskutera litteratur, filosofi och idéhistoria, än olika visuella vetenskaper. Å andra sidan – och Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 100 av 124 detta är en synnerligen viktig uppgift för framtidens bibliotek – måste vi värna de digitala plattformarnas översättbarhet in i framtida gränssnitt. Vi har redan skapat en kyrkogård med obsoleta digitala kulturuttryck. Det vore förödande om framtidens forskning inom ett par decennier skulle sluta som elektroniska slaggprodukter. Alltmedan böckerna samlar damm i depåer upprättade i avlägset belägna bergrum. En annan aspekt av digitaliseringen är att inte sätta för mycket fokus på terminaler. Snart har varje biblioteksbesökare en egen ”terminal”, i form av laptop, surfplatta, eller smartphone. Det som däremot inte är lika tillgängligt är olika former av kreativ mjukvara. Även om terminaler fortfarande kommer att behövas, så är det licenser snarare än maskiner som kommer utgöra hindret för konstruktiva forskningslösningar i framtiden. Forskningsbiblioteken måste undvika att stirra sig blinda på tekniska lösningar och tillfälliga trendbegrepp, för att istället gå in i detta viktiga arbete kunskapsteoretiskt: och upplysa sin omvärld om att det inte finns någon motsättning mellan digital och analog kultur. Sidan 101 av 124 Kapitel 9 Skolbibliotek I uppdraget skriver regeringen: I samråd med Skolverket och andra berörda myndigheter samt representanter för skolhuvudmännen ska Kungliga biblioteket göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulans till läsning. Sedan år 2011 (SFS 2010:800) fastställer skollagen: ’’ Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. E ’’ fter att lagen antogs har det förts en livlig diskussion om formuleringen ”tillgång till skolbibliotek”. Går det att tolka som att skollagen uppfylls om skolan har ett rum med böcker som är öppet några timmar i veckan? I brist på definition och för att kunna göra statistiskt säkra mätningar införde Kungliga biblioteket 2014 en statistisk definition. Statistiken mäter skolbibliotek med bemanning om minst 20 timmar i veckan. Enligt Kungliga bibliotekets definition saknar mer än hälften av Sveriges elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Sidan 103 av 124 Kapitel9.Skolbibliotek År 2014 genomförde SKL en uppföljning av kostnader efter skollagsreformen. kommuner svarade på enkäten. • 200 dessa angav 73 % att de fått ökade kostnader genom • Avkravet på tillgång till skolbibliotek, 15 % oförändrade kostnader, 0 % minskade kostnader och 12 % vet inte. 80 % av de vidtalade kommunerna har vidtagit • Över åtgärder med anledning av regleringen att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen inspekterar skolorna så att de ska fylla skollagens intentioner. Skolinspektionen anger att situationen ser ojämlik ut över landet och att begreppet ”tillgång till skolbibliotek” tolkas olika över landet, beroende av driftsform på skolan men kan också tolka olika inom samma skolkoncern. Skolinspektionen tog 2011 fram följande krav som de anser ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skol• enhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skön• 2.litteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja • 3.språk utveckling och stimulera till läsning. A v de inkomna brev och de samtal vi fört med skolbibliotekarier, skolledare, SKL, Kungliga biblioteket, Skolverket, MTM, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten med flera är det tydligt att det saknas rollfördelning, uppföljningsverktyg och ansvarsfördelning. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 104 av 124 Det är påtagligt att likvärdigheten för landets elever i tillgång på skolbibliotek har stora brister. Skolbibliotekens utveckling är en av denna utrednings prioriterade frågor. En självklar resurs i frågor kring digitaliseringen är också skolbibliotek med biblioteksutbildad personal. Ett strategiskt utvecklande av skolbibliotekens funktion i arbetet med framför allt mediehantering och mediekritiskt arbete är av stor betydelse. Bibliotekariernas kompetens behöver tas tillvara särskilt när det gäller att bidra till lärarnas kompetensutveckling när det gäller informationshantering och källkritik. Ur IT-strategi för skolan ’’ Här presenteras några insatta röster från branschen skolbibliotek: RÖSTER FRÅN FACEBOOK CCC Jag vill poängtera att skolbibliotek definitivt är skolans ansvar och det är viktigt att de äger, driver och tar ansvar för den frågan. Det är lite fascinerande hur det kan skilja så oerhört mycket mellan kommuner och faktiskt också mellan skolor i samma stad. I Linköping har grundskolorna tagit ett helhetsgrepp över skolbiblioteksverksamheten på grundskolan och har man följt verksamheten lite närmare vet man att initiativet kommer från en driftig förvaltningschef som drivit frågan och som haft en tanke om struktur och organisation. Det visar också på vilken nivå frågan behöver diskuteras och drivas för att utveckling ska ske. En klar brist anser jag det vara att Skolverket inte har tilldelats något ansvar vad gäller skolbibliotek, inte heller Sidan 105 av 124 Kapitel9.Skolbibliotek räknas skolbibliotekarier till den pedagogiska personal som ska rapporteras in till Skolverket varje år, i den statistik som SCB samlar in från skolan (underlag för skolval m.m.) finns inte heller några direkta frågor om skolbibliotek (däremot ska man kryssa i om skolmaten lagas på plats, idrottshall m.m.). Saknas frågorna kring skolbiblioteksverksamhet inom skolan innebär ju det att en rektor aldrig egentligen behöver ställa sig frågan om det ska finnas. I o f s finns skolinspektionen där och kan peka på bristen men i de årliga inrapporteringar som ska göras i övrigt nämns inte begreppet eller verksamheten alls. Problematiskt. Inga Andersson, biträdande rektor, på Facebook DEPESCHER *** MyndighetsröstfrånSkolinspektionen: Våra inspektioner och granskningar visar att flera skolor saknar skolbibliotek eller har ett skolbibliotek som behöver utvecklas så att de blir en aktiv del i elevernas utbildning. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Av de intervjuer och observationer som bland annat jaggjortframkommerattdetfinnseldsjälarbland lärarna och skolbibliotekarierna med goda litterära kunskaper som ofta är drivkrafterna bakom de bibliotek somfinnsiskolornaellersomhargodakontaktermed de närliggande folkbiblioteken. Men det bygger alltför mycket på enskilda personers engagemang. Risken är påtaglig att kvaliteten på dessa skolbibliotek sjunker om drivkraften försvinner. Däremot saknas alltför ofta skolbibliotek över huvud taget och litteraturen väljs utifrån skolans tillgång på böcker. Där det finns skolbibliotek och skolbibliotekarier har detta stor betydelse för elevers Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 106 av 124 lärande, exempelvis som resurs för tryckta och elektroniska informationskällor och som informationsspecialister. Intervjuer visar att eleverna behöver ett aktivt stöd av lärare och bibliotekarier för att tillgodogöra sig läsundervisningen i skolan. Läraren kan hjälpa eleven att reflektera över sitt lärande, bibliotekarien bidrar med relevansbedömning och källkritik. Skolbibliotekets styrka är således inte bara att tillgängliggöra olika källor. En annan aspekt som framkommer är att skolbibliotekarier har aktuell kunskap och kompetens om litteratur. Detta är viktiga aspekter eftersom forskningen visat att användning av flera och varierade källor påverkar kvaliteten på elevers lärande. Men om skolbibliotekets betydelse för elevers läsning stannar vid ett passivt förmedlande av resurser minskar skolbibliotekets betydelse för elevers läsutveckling. *** MyndighetsröstfrånSpecialpedagogiskaskolmyndigheten:Specialskolorna är idag 8 till antalet och varierar i storlek från 5– ca 140 elever. Skolorna finns på 6 olika orter. Målgrupperna är döva och hörselskadade elever (de 5 regionala skolorna) samt elever med språk störning, synskadade med flerfunktionsnedsättning samt elever som är döva/hörselskadade med utvecklingsstörning eller dövblindhet (de tre nationella skolorna). Många av våra elever har stora behov av att utveckla sin läsning eftersom svenska är för flera kanske deras andra eller tredje språk och språkutvecklingen är en direkt konsekvens av deras funktionsnedsättning. Bibliotekens utmaning är att bidra till ett arbete där man parallellt stödjer elevernas läsutveckling, samtidigt som man arbetar med elevernas förmåga att söka, sortera och kritiskt granska informationsflödet. ”Hoppar man över” momentet med ökad läsförståelse, kanske i förhoppning om att den nya tekniken ska underlätta elevernas tillgång till och förståelse för information, riskerar detta i en senare fas leda till att elevernas läsförmåga blir begränsad. Sidan 107 av 124 Kapitel9.Skolbibliotek Den digitala utvecklingen ställer därför alltså nya krav på personalens kompetens så att man inte tror att tillgången till modern teknik löser elevernas läsutvecklingsbehov. Ett problem uppstår då om inte samarbete mellan pedagoger och skolbiblioteket är tillräckligt utvecklat. För många pedagoger (i alla ämnen) saknar kunskap om hur man på ett aktivt sätt kan utnyttja ett skolbibliotek inom ramen för sin under visning. Avslutningsvis tycker jag att ett mer generellt problem är att det idag inte finns tydliga former för hur man ska utvärdera skolbibliotekens resultat och påverkan på skolans samlade resultat. Detta gäller även för specialskolan. *** RöstfrånsödraSverige: Bemanningenfinnsjumycketattskrivaomoch godtycklighet. Men jag tror absolut att vi måste medvetet satsa på och erkänna samverkan mellan skol- och folkbibliotek vad gäller bemanning! Men med tydliga roller och tydliga uppdrag. Så vems är frågan? Även om ansvaret ligger hos skolan och skolmyndigheter så behövs tydliga riktlinjer för strukturerat samarbete! DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 *** RöstfrånMellansverige: I många kommuner är skolbiblioteksverksamheten helt upp till rektor, och rektorerna saknar kunskaper om bibliotek, läsfrämjande, informationskompetensens didaktik samt om bibliotekariekompetensen. I skolbiblioteken jobbar många som är outbildade – en del gör säkert ett bra jobb, men många gör det inte och lärare och skolledning förstår inte att det har med engagemang för yrket och relevant utbildning att göra. Förväntningarna på bibliotekarier i skolor är ofta mycket låga och rektorer vet inte heller hur de ska rekrytera bra bibliotekarier. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 108 av 124 Jag har ju ingen erfarenhet av hur det är när skolbiblioteken hör till kulturförvaltningen i kommunerna, men av det jag hört tror jag att det lätt blir problem eftersom bibliotekarierna då har svårare att bli en naturlig del av den pedagogiska verksamheten. *** RöstfrånMellansverige:Att få en likvärdig biblioteksverksamhet görs främst via skolbiblioteken. Här finns möjlighet att nå ut likvärdigt till samtliga svenska barn och unga mellan 6–19 år. Både svenska och utländsk forskning visar att bra skolbibliotek bidrar och är en förutsättning till elevers lärande. Det förutsätter i sin tur att skolbiblioteken är bemannade med personal med tillräcklig arbetstid och kompetens. Min tumregel är minst 1 heltid per 500 elever. Det finns två orsaker varför Skolverket/SCB inte följer upp skolbibliotekens personal idag. biblioteket har det formella ansvaret för • Kungliga Biblioteksstatistiken. Två myndigheter kan inte ha samma ansvarsområde. Lösning: Regeringenrekommenderasförändra statistikansvaretiförordningenomdenofficiellastatistiken. Skolverket får ansvar för statistik över bibliotekens personal i skolan. finns inget krav i skollagen på personal i • Det skolbiblioteken. Lösning:Regeringenrekommenderasattkomplettera skollagen. Vad jag förstår diskuterar regeringen alla redan nu ett riktat statsbidrag till kommuner för bemanning av skolbibliotek. Önskvärt att bidraget dels kan följas upp via statistiken. Dels blir en morot till skolor som har bemannade bibliotek och inte ett plåster till skolor som inte förstår att de ska satsa. Sidan 109 av 124 Kapitel9.Skolbibliotek *** MyndighetsröstfrånSkolinspektionen: Lagstiftarna DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 anser att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen. En viktig aspekt är att även om de flesta elever tycks ha tillgång till ett bibliotek så är få av dem bemannade med en skolbibliotekarie. Tillgängligheten blir därmed begränsad. Det innebär att skolbiblioteken i själva verket inte lever upp till kraven att vara stödjande för elevernas lärande. Skolinspektionens tillsyn av skolor i Göteborg som beslutades i slutet av mars, visar att ett antal skolenheter i kommunen saknar tillgång till skolbibliotek. Tillsynen visar att de flesta av skolenheterna är skolor som riktar sig mot grundskolans tidigare årskurser. Av tillsynen framkommer även att skolbibliotek saknas för elever som går i årskurserna 7–9. Exempel på detta är Santosskolan 7–9 som är en nybyggd skolenhet i stadsdelen Lundby. Enligt svar från stadsdelen till Skolinspektionen ska lärare och elever använda sig av det närliggande folkbiblioteket. Elever och lärare uppger däremot i intervju att de inte använder sig av eller går till det närliggande biblioteket. Lärarna säger att de beställer boklådor till skolan. Rektor uppger att ett skolbibliotek inte har gått att lösa i befintliga lokaler men att det finns planer på att bygga ett, vilket bekräftas av områdeschef och sektorchef för stadsdelen Lundby. Eleverna som går på Johannebergskolan årskurserna 7–9 i stadsdelen Centrum har sina nya lokaler långt ifrån övriga skollokaler (2,8 km). Sektorchefen för stadsdelen Centrum säger att det är svårt att hitta lokaler och att skolbiblioteken därför har fått ˮstryka på foten”. Örgryte Härlandas sektorchef uppger att de stängde alla bibliotek av besparingsskäl men att de nu får riktade pengar för att utveckla dem. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 110 av 124 SKOLINSPEKTIONEN Box 2320, 403 15 Göteborg Beslut2016-01-14 5(17)Dnr43–2015:4686 Det har också i tillsynen framkommit att skolenhetens bibliotek inte är lika tillgängligt för alla elever och därmed inte används kontinuerligt inom ramen för undervisningen. Biblioteket utgör inte en gemensam och samlad resurs av medier och information som skolenheten kan använda för faktasökning och för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur. Som ett stöd i lärarnas arbete med att få eleverna att komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling kan användandet av ett skolbibliotek spela en viktig roll. Utöver att inspirera eleverna till läsning kan biblioteket i egenskap av en samlad resurs av böcker och digital media användas för att bredda och fördjupa undervisningen. Tillgång till skolbibliotek bedöms i beslutet för huvudmannens ansvarstagande för skolformen grundskola. ! Svartedalsskolan i stadsdelen Västra Hisingen som hareleveriårskurserna4–9haringetskolbibliotekpå grund av utrymmesskäl. Tillsynen visar att den lokal som benämns skolbibliotek används framförallt som uppehållsutrymme för eleverna. ’’ Skolinspektionen:I samtliga dessa stadsdelar finns det också skolor med väl fungerande skolbibliotek och man måste också komma ihåg att den metod vi använder oss av innebär att vi inte besöker mer än cirka 25 procent av kommunens skolor. Skolinspektionens utredning visar att det inte finns tillgång till skolbibliotek på samtliga skolenheter i Göteborgs kommun och att tillgången varierar från stadsdel till stadsdel och inom stadsdelarna. De flesta av de skolenheter som saknar tillgång till skolbibliotek är skolor som riktar sig till yngre elever men även i några fall till elever som går i årskurserna Sidan 111 av 124 Kapitel9.Skolbibliotek 7–9. Utredningen visar att när skolenheten inte har ett eget bibliotek förlitar sig Göteborgs kommun på att skolenheterna ska ha ett samarbete med närliggande folk- eller stadsbibliotek men utredningen visar att så inte alltid är fallet. Utredningen visar att det skiftar från skolenhet till skolenhet men också från lärare till lärare beträffande i vilken mån eleverna har tillgång till ett bibliotek. Här är det alltså skillnader för eleverna på samma skola. Det visar tydligt hur olika eleverna har tillgång och hur olika lärarna värderar skolbiblioteket som en pedagogisk kraft eller möjlighet. RÖSTER FRÅN FACEBOOK CCC I Linköping har vi en skolbiblioteksorganisation som bygger på politiska beslut och centralt avsatta utvecklingsmedel. Det ger oss möjlighet att arbeta strategiskt och långsiktigt. Vi har också en samordnande funktion där jag som skolbibliotekschef leder utvecklingen och också har arbetsgivaransvaret för våra skolbibliotekarier Elevernasbetygpånationellaprovetisamhällskunskap.Källa: Linköpings kommun •Betyg F •Betyg D+E •Betyg A+B+C 68,8 % 61,9 % 30,5 % 21,4 % 16,7 % DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 0,7 % Elever utan tillgång till fokusbibliotek Elever med tillgång till fokusbibliotek Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 112 av 124 inom grundskolan. Under de senaste två–tre åren har bibliotekariernas kompetens blivit känd inom förvaltningen och genom min roll är bibliotekarierna nu alltid självklara samarbetspartners i samband med fortbildning av pedagoger i kommunen. Många rektorer har nåtts av hur pedagogisk biblioteksverksamhet på flera av våra skolor nu stödjer elevernas ärande och efterfrågan på att få dra igång verksamhet enligt vår modell ökar stadigt. Vi närmar oss alltså något där inte bara vi från bibliotekshåll är drivande utan där skolorna själva är aktiva och rektor ser bibliotekarien som en resurs i undervisningen. Catrin Eriksson på Facebook CCC Jag tänker att det handlar om att skolpolitiker och skolledning måste kunna se vilka olika stödfunktioner som behövs i en modern, ofta digital skola. Sedan är det alltid en fråga om prioriteringar i en ofta ganska tight budget. Men jag tänker att med tydliga uppdrag till alla, möjligheter till och krav på samverkan (för det krävs för att eleverna ska nå målen) mellan dessa så behöver det inte alltid vara skolbiblioteket/bibliotekarien som prioriteras bort. Inga Andersson på Facebook CCC Som så många redan har skrivit är skolbiblioteket i grunden skolans ansvar och ska arbeta med skolans mål, samtidigt som kunskaperna kring detsamma hos många skolhuvudmän/pedagoger/skolpersonal är tämligen låg. Så vem ska sköta denna kompetensutveckling frågar ni? Det måste självklart jobbas på flera fronter, men en väg är att se till att ha skolbibliotekskompetenta lärare. Titta gärna på den Sidan 113 av 124 Kapitel9.Skolbibliotek kart läggning KB gjorde gällande på hur lärar utbildningarna förhåller sig till att skolbibliotek skrevs in i skollagen. Skulle alla skolor fyllas med pedagoger som efterfrågar ett välfungerande skolbibliotek som ett av de viktigaste pedagogiska verktygen skulle vi ha en bättre utgångspunkt att jobba ifrån. Elin Lucassi på Facebook CCC Utveckling är ju något som går att påverka. Jag ser ingen anledning att tro att tryckta böcker kommer att ha spelat ut sin roll inom det närmaste decenniet. Däremot är tanken om en miljö som tillåter skapande i olika former förstås spännande. Bibliotek för ju tanken till något som inte enbart är organiserat lärande, utan även kultur och lärande utanför den kontrollerande undervisningen. Att därför kombinera bibliotekslokal med utrymme för skapande aktiviteter av olika slag är tilltalande, men då har verksamheten kanske behov av flerprofessionerochgenerösalokaler. Cilla Dalén på Facebook DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 CCC Jag tror att det är svårt att formalisera antalet bibliotekarietimma per elev – det handlar ju om arbetssätt på den enskilda skolan/organisationen. Tittar vi på Hjulsbro-skolan i Linköping (årets skolbibliotek) är de en heltidsbibliotekarie på ca 300 elever, vilket är en himla skillnad mot två bibliotekarier på 2 000 elever. Naturligtvis finns en lägstanivå, men jag är tveksam till om den ska anges. Inga Andersson på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 114 av 124 CCC Iskollagen29§preciserastillgångtillStudie-ochyrkesvägledare: i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen • Elever ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- eller yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Det borde väl gå att få till en sådan skrivning även om skolbibliotek: i alla skolformer ska ha tillgång till personal med • Elever sådan kompetens att deras behov av tillgång till litteratur och medie- och informationskompetens kan tillgodoses. Det borde även finnas ”Allmänna råd ”för skolbibliotek vilket finns för SYV men ej för skolbibliotek. Cilla Dalén på Facebook L ÄNKAR SKOLBIBLIOTEKS VERKSAMHET VID HJULSBRO SKOLAN I LINKÖPING ! https://vimeo.com/user18879042/review/163797049/9b998df3fc Filmlänk: Klicka för att öppna i eget fönster. Sidan 115 av 124 Kapitel 10 Alla! Bibliotekslagens portalparagraf avslutas: Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. E ’’ n av förändringarna mellan 1996 års och 2014 års bibliotekslag är formuleringen – finnas tillgänglig för alla. Begreppet alla knyter an till … fri åsiktsbildning … och ställer krav på aktiv och uppsökande verksamhet. Det ställer också krav kring flexibelt förhållningssätt inför samhällsförändringar. Uppdraget att nå och finnas till för alla är fundamental i biblioteksverksamheten och axlas särskilt av folkbiblioteken. Den senaste tiden har vi sett exempel på hur folkbibliotek snabbt ställt om sin verksamhet och arbetat med mottagandet av nyanlända. I § 4 och 5 lyfter lagen fram prioriterade grupper Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på nationella minoritetsspråken, • Deandra än de nationella minoritetsspråken och svenska och, • lättlästspråk svenska. • Sidan 117 av 124 Kapitel10.Alla! För folkbiblioteken gäller också 8§:Folkbibliotekenskaägnasärskilduppmärksamhetåtbarnochungdomarför att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. ’’ DEPESCHER DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 *** RöstfrånVästsverige:Att prioritera betyder att ge förtur till någon eller något; att gynna. Barn som målgrupp gynnas inte i bibliotekssverige idag. Inte generellt sett, undantag finns naturligtvis. Utlån av barnmedia står för över 40 % av den totala utlåningen idag, men varken budget, personal eller yta på biblioteken motsvarar det. Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 118 av 124 Jag vill se fler barnbibliotekarietjänster på våra bibliotek, jag vill se hur bibliotekarien lämnar bibliotekshuset och möter barn i de miljöer och sammanhang där de befinner sig, jag vill se att de har tid att arbeta läsfrämjande och text förmedlande på nya sätt och att de har viljan att utveckla nya metoder, jag vill se att utvecklingsarbetet på barnbiblioteken tar avstamp i forskningen, jag vill se fler helgöppna bibliotek där barn och vuxna på sin lediga tid kan göra upptäckter tillsammans, jag vill se en nationell kraft samling för en gemensam nationell barnwebb, jag vill se en genomtänkt strategi för hur gemensamma nationella läsfrämjande projekt tas om hand och förvaltas, jag vill se en gemensam nationell bibliotekskatalog som är anpassad för alla och jag vill se riksbibliotekarien sitta sida vid sida med en riksbarnbibliotekarie. I en nationell bibliotekstrategi vill jag se detta. Personer som kommer till Sverige med annan kulturoch språkbakgrund varken vågar eller vill reservera litteratur, trots att bibliotekarien uppmanar och vill hjälpa till med det. Orsakerna till att inte vilja reservera kanvarafleramenbibliotekarieriGöteborgvittnarom att många är rädda för att registrera sig datasystemet på grund av erfarenheter av förföljelser i hemlandet. Liksom barn är det inte heller alla vuxna som vill besvära eller vågar fråga om hjälp. Här kan också papperslösa och deras barn nämnas som är extra utsatta. Bibliotekslagens tydlighet om tillgänglighet för alla oavsett medborgarskap kommer på skam … Sidan 119 av 124 Kapitel10.Alla! *** RöstfrånStorstockholm: Bibliotekarier kan ha svårt att förstå att det för många människor kan fordras stor självövervinnelse för att gå in på ett bibliotek. Bibliotekslagen är tydlig med att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling och att biblioteksverksamheten ska vara till för alla. Vi ska göra det med lyhördhet, kompetens och utan förutfattade meningar. Men vi kan inte klumpa ihop våra besökare i grupper utan vi måste se individer utifrån de förutsättningar och behov de har. Detta kräver kompetens, eftertanke och tid att reflektera över hur vi bäst möter våra användare. *** RöstfrånMellansverige: DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Sverige har fem erkända nationella minoriteter: sverigefinnar,romer,tornedalingar,samerochjudar. Samtliga kommunbibliotek ska ägna uppmärksamhet åt minoriteterna, bl.a. genom inköp av litteratur på minoritetsspråken. Särskilt gäller det i de kommuner som är s.k. förvaltningskommuner. Biblioteken har stora möjligheter att öka kunskapen om de nationella minoriteterna i vårt samhälle. *** Myndighetsröst: Tillgängliga medier inom biblioteksväsendet i Sverige utvecklas starkt, framförallt når biblioteken fler yngre personer än tidigare. Antalet utlån av talböcker har till skillnad från övrig utlåning på bibliotek ökat under de senaste fem åren. En omställning till digital distribution av tillgängliga medier har redan pågått under lång tid och den samverkan som finns Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 120 av 124 mellan MTM och biblioteken fortsätter att borda för goda möjligheter att nå ut och ge service till målgruppen personer med läsnedsättning. Antal utlån och låntagare i Legimus, det digitala biblioteket för personer med läsnedsättning som drivs av MTM, har ökat dramatiskt sedan 2010. Exempelvis ökade utlåningen med 50 % under 2015 – och står nu för cirka hälften av all talboksutlåning i Sverige. Det saknas i nuläget statistik om flera viktiga aspekter av tillgängliga medier på bibliotek, något som antas kan lösas i samverkan mellan MTM, KB och biblioteken. RÖST FRÅN FACEBOOK CCC En annan viktig likvärdighetsfråga är hur det ser ut med fängelsebiblioteken. Många anstalter och häkten har serviceavtal med ett kommunbibliotek och några få (Kumla, Hall och häktet Göteborg) har egen anställd bibliotekarie. På många andra ställen finns i bästa fall ett rum eller någon hylla med skänkta böcker eller pocketböcker som kriminalvårdens personal köper in. Bibliotek för intagna är reglerat genom kriminalvårdens riktlinjer som inte är tvingande utan bara en rekommendation som varje anstaltsledning kan ta ställning till. Intagna har både ett informationsbehov bland annat på grund av studier och även rätt till läsning som förströelse men tyvärr är det väldigt beroende på var man är placerad. Vad jag vet nämns inte fängelsebiblioteken specifikt i bibliotekslagen men att alla har rätt till bibliotek omfattar även personer som befinner sig bakom lås och bom. Sitter man dessutom häktad med restriktioner kan en bok vara den enda möjliga sysselsättningen 23 timmar om dygnet. Lotta Larsson Perkiö på Facebook Sidan 121 av 124 Kapitel10.Alla! CCC Och som svar på frågan kring hur medvetna aktörer utanför biblioteksvärlden är så har vi i Skåne jobbat en del för att just synliggöra bibliotekens del i arbetet för nyanlända jämte till det viktiga arbete som tex idéburna sektorn och andra samhällsaktörer gör. Vi tittar tex på hur biblioteken kan kopplas till de etablerade strukturer som tex länsstyrelsen, Migrationsverket bygger. Hos dessa aktörer märker vi en ökad medvetenhet om bibliotekens potential, och då pekar man på tex värdet av biblioteket som en fristad, en välkomnande plats, som i bästa fall kan vara en väg in i det svenska samhället, men också erbjuder internetuppkoppling och medier och information. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Kristina Elding på Facebook CCC Jag tror att väldigt många som arbetar med flyktingmottagning och nyanländas integrering etc. inte har någon aning om vad biblioteken kan hjälpa till med. I Norrbotten jobbar vissa bibliotek t.ex. med språkcaféer eller lättlästa bokcaféer (för att lära sig svenska) samt sagostunder på andra språk än svenska. Biblioteken hjälper också ofta till med praktiska saker som att kopiera/scanna/faxa, förutom att de tillhandahåller grammatikböcker, lättläst, körkortsböcker på andra språk osv osv. Jag har själv suttit på en konferens anordnad av Norrbottens kommunförbund som handlade om hur kommuner, företag och myndigheter kan hjälpa nyanlända in i samhället och arbetslivet och inte en enda person hade Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 122 av 124 ens tänkt tanken att biblioteken kan vara behjälpliga förrän jag och några kollegor som var där nämnde det. Biblioteken måste bli bättre på att berätta vad de kan hjälpa till med som samhällsinstitution. Martina Rasch på Facebook CCC Vi i biblioteksvärlden (jag hör väl dit trots pensionsavgång) vet att vi betyder mycket för nyanlända vi vet att vi betyder mycket för att skapa läsglädje hos barn och unga, vi vet att vi betyder mycket för inkludering av datarädda i den digitala världen, vi vet att vi är en mötesplats för alla oavsett klass o härkomst. Men vad är det som gör att det vi vet om detta inte är en kunskap som beslutsfattare har. Är vår bild av verkligheten fel eller förmedlar vi inte detta på rätt sätt? Väntar vi i tysthet på att beslutsfattarna ska se oss? Tar vi på oss offerkoftan fortfarande? De nyanlända, barnen, de i digitalt utanförskap är inte de som har resurser att prata för oss, vi måste prata på rätt sätt själva Ulla Hjorton på Facebook CCC Skolbiblioteken och universitets- och högskolebiblioteken jobbar en hel del med att lägga grunden för detta i sin MIK-handledning och –undervisning. Men detta räcker inte som jag ser det. Folkbiblioteken behöver satsa inom detta område också och stötta upp alla de som inte nås inom ramen för skolornas och universitetens uppdrag. Ett exempel är folkbiblioteken i Helsingborg som i sin ”nya” organisation gjort en satsning på en avdelning vars uppdrag är att jobba med att öka den digitala inkluderingen. Genom att öka arbetet gentemot ex träffpunkter för äldre, SFI-undervisning och olika föreningar når man nya målgrupper och kan stötta upp både med MIK- och IKT-handledning. Dessutom jobbar denna avdelning med kompetensutveckling av kollegorna i andra avdelningar så att den digitala kompetensen och MIKkompetensen höjs. Bibliotek ska ju inte bara tillhandahålla Sidan 123 av 124 Kapitel10.Alla! informationen/litteraturen utan måste öka sina insatser på hur man kan tillgå, använda och källkritiskt granska informationen. Så att verkligen satsa och flytta resurser inom verksamheten är viktigt i denna fråga. DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181 Catharina Isberg på Facebook Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em Sidan 124 av 124 Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi RegeringenuppdrarårKungligabiblioteketattlämnaförslagtillennationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmännabiblioteksväsendet.Syftetärattdetskafinnasenbiblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som fyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Så inleder regeringen uppdraget till Kungliga biblioteket. Uppdraget omfattar alla typer av bibliotek som är offentligt finansierade och ska redovisas i början av 2019. Den här rapporten ger en första bild av läget för biblioteken i Sverige. Den bygger framför allt på rapporter från personer som professionellt arbetar med bibliotek. De synpunkter som har samlats in redovisas inom tio områden. Utredningens avsikt är att arbeta vidare med strategier inom dessa områden. Vi har tagit fram tre filmer som ska tydliggöra hur praktiken kan se ut på olika sorters bibliotek. Rapporten och filmerna är i första hand avsedda för politiker och andra beslutsfattare. http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/
