docdom i brottmål
download 
Report Transcription
dom i brottmål
1 ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 1 DOM 2016-05-27 meddelad i Alingsås ww Mål nr: B 196-16 w. eX PARTER (Antal tilltalade: 1) po Tilltalad Viorel Feraru, 19820565-4950 Frihetsberövande: Häktad saknas Medborgare i Rumänien och Ryssland ne ra t. Offentlig försvarare: Advokat Alf Lindqvist Advokatfirman Alf Lindqvist KB Södra Ringgatan 41 441 33 Alingsås ne t Åklagare Kammaråklagare Johan Fröjelin Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Borås Box 624 503 15 Borås 1. Målsägande Nordea Bank Ab Disputes/kortreklamationer, 516406-0120 105 71 Stockholm Företräds av åklagaren 2. SEB Kort Bank AB, 556574-6624 103 83 Stockholm Företräds av åklagaren 3. Swedbank AB, 502017-7753 105 34 Stockholm Företräds av åklagaren ___________________________________ DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för 1. Egenmäktigt förfarande, grovt brott, 8 kap 8 § 2 st brottsbalken 2014-03-14 -- 2014-03-24 (3 tillfällen) Postadress Box 126 441 23 Alingsås Besöksadress Södra Ringgatan 23 Telefon Telefax 0322-793 00 0322-63 41 08 E-post: alingsas.tingsratt@dom.se www.alingsastingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 2 ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 1 DOM 2016-05-27 Mål nr: B 196-16 ww 2. w. eX Bedrägeri, 9 kap 1 § 2 st brottsbalken 2014-03-14 po ne Åtal som den tilltalade frikänns från 1. Grov stöld, 8 kap 4 § brottsbalken 2014-03-08 2. Grovt bedrägeri, 9 kap 3 § brottsbalken 2014-03-08 -- 2014-03-24 (5 tillfällen) 3. Egenmäktigt förfarande, grovt brott, 8 kap 8 § 2 st brottsbalken 2014-03-14 ra t. ne t Påföljd m.m. Fängelse 1 år - Fängelsestraffet ska, utöver obligatoriskt avräkningsbar tid, till en tid av 8 dagar anses verkställt i anstalt. Lagrum som åberopas 33 kap. 7 § brottsbalken Utvisning Den tilltalade utvisas ur riket enligt 8 a kap 5 § utlänningslagen (2005:716) och förbjuds att återvända hit före 2021-05-27. Överträdelse av förbudet kan medföra fängelse i högst 1 år. Skadestånd 1. Viorel Feraru ska solidariskt med tidigare dömda Ovidiu Albinet, Dodis Dinu, George Velcu, Vasile Stan och Viorel Agapie utge skadestånd till Nordea med 13 462 kr och 40 öre jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 15 mars 2014 till dess betalning sker. 2. Viorel Feraru ska utge skadestånd till Swedbank med 15 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 14 mars 2014 till dess betalning sker. 3. Viorel Feraru ska solidariskt med tidigare dömda Dodis Dinu och Vasile Stan utge skadestånd till SEB med 19 262 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 24 mars 2014 till dess betalning sker. Häktning m.m. Viorel Feraru ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. 3 ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 1 DOM 2016-05-27 Mål nr: B 196-16 ww w. eX Ersättning 1. Alf Lindqvist tillerkänns ersättning av allmänna medel med 77 434 kr. Av beloppet avser 44 978 kr arbete, 11 542 kr tidsspillan, 5 427 kr utlägg och 15 487 kr mervärdesskatt. 2. Ingemar Gross tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med 28 225 kr. Av beloppet avser 19 845 kr arbete, 2 430 kr tidsspillan, 305 kr utlägg och 5 645 kr mervärdesskatt. 3. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet ska stanna på staten. po ne ra t. ___________________________________ ne t 4 ALINGSÅS TINGSRÄTT ww Rotel 1 B 196-16 DOM 2016-05-27 w. YRKANDEN M.M. eX po ne ra Åklagaren har yrkat ansvar enligt bilaga 1 och har presenterat den bevisning som t. finns angiven där med undantag för att Mall Ranna, målsägande under åtalspunkten ne 4, inte har hörts. Hon har på grund av sitt hälsotillstånd inte kunnat höras vid t huvudförhandlingen utan åklagaren har, vilket försvaret inte motsatt sig, redogjort för de uppgifter hon har lämnat vid polisförhör. I bilaga 1 finns enskilda anspråk som yrkats i anledning av åtalspunkterna 1-3 och 5, samt ett särskilt yrkande om utvisning. Viorel Feraru har förnekat brott under åtalspunkterna 1 och 2. Han har gått med på att han använt ett stulet kontokort i affärer under åtalspunkt 3 C men gjort gällande att gärningen är att bedöma som häleri. Han har menat att han handlat för 9 000 kr. Han har i övrigt förnekat brott under den åtalspunkten. Viorel Feraru har erkänt gärningarna under åtalspunkt 4 och 5 A men förnekat brott under åtalspunkterna 5 B och 5 C. Viorel Feraru har med hänsyn till sin inställning i ansvarsfrågan bestritt att betala något skadestånd. Han har vitsordat samtliga krav som skäliga i och för sig förutom under åtalspunkten 3 C där han vitsordat 9 000 kr. Han har inte haft några synpunkter på sättet att beräkna räntan. Viorel Feraru har inte haft någon erinran mot yrkandet om utvisning. Frihetsberövande, se bifogat avräkningsunderlag. DOMSKÄL Bakgrund Brottsligheten som är föremål för åtal i detta mål är endast en del av en större ligas brottslighet i Sverige under år 2014. Flera gärningsmän har deltagit i brotten och 5 ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 1 B 196-16 DOM 2016-05-27 ww w. eX po flera har också dömts för några av de åtalspunkter som är aktuella i målet och likadana brott. ne ra t. Brottsligheten har skett i flera steg utifrån en på förhand utarbetad brottsplan med ne flera gärningsmän som har olika uppgifter för att öka effektiviteten och minska t upptäcktsrisken. Gärningen har inletts med att ett offer, som vanligen befinner sig i en matbutik, valts ut. Uteslutande har det rört sig om en äldre person, medelåldern på målsägandena i detta mål är 77 år. När brottsoffret har gått till kassan har minst två gärningsmän ställt sig i kön bakom offret. Den ena gärningsmannen har handlat något och den andre gärningsmannen har placerat sig så han har haft möjlighet att se vilken pinkod brottsoffrets kontokort har. Därefter har någon av gärningsmännen tappat en sedel som brottsoffret lurats tro är sin (”sedeltricket”). Efter att brottsoffret lämnat butiken har gärningsmännen följt efter. En av gärningsmännen konfronterar sedan brottsoffret och påstår att sedeln som brottsoffret fick med sig från butiken tillhör en av gärningsmännen. Brottsoffret har sedan tagit upp sin plånbok för att ge tillbaka sedeln och en av gärningsmännen har då tillgripit brottsoffrets kontokort. Kortet har sedan använts för att ta ut pengar eller för inköp. Det är i flera fall andra personer än de som utfört tillgreppen av korten som använt korten för uttag och inköp. Flera personer har tidigare lagförts för gärningar som omfattas av åtalet mot Viorel Feraru. Dodis Dinu, George Velcu, Viorel Agapie och Ovidiu Albinet har dömts för gärningar under åtalspunkt 3. Vasile Stan har dömts för gärningar under åtalspunkterna 1 och 3-5. Rättsliga överväganden Åklagaren har bevisbördan för att styrka åtalet. För fällande dom krävs att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått gärningen i fråga. Beviskravet 6 ALINGSÅS TINGSRÄTT ww Rotel 1 B 196-16 DOM 2016-05-27 w. eX po innebär att det i praktiken ska vara uteslutet att händelseförloppet varit annat än åklagaren påstått. ne ra t. Åklagaren har som en inledande generell utgångspunkt angett att den som deltagit i ne tillgreppsbrott är att betrakta som medgärningsman till det efterföljande bedrägeriet t och att den som deltagit i bedrägerierna (bankautomatsuttagen och inköp) även är att betrakta som medgärningsman till föregående tillgreppsbrott. Detta eftersom tillgreppen och de efterföljande bankomatuttagen utgjort delar i en gemensam brottsplan. När flera personer utför en gärning tillsammans uppställs inte något krav på att alla involverade ska uppfylla samtliga rekvisit i straffbestämmelsen. Det räcker att de gör det tillsammans. Flera gärningsmän kan dömas som medgärningsmän för att tillsammans och i samförstånd ha utfört en gärning. Av NJA 2002 s. 489, som rörde våldsamt upplopp, framgår att det även i fall där det inte går att i detalj utröna vad olika medverkande personer har gjort kan vara möjligt att med tillräcklig säkerhet dra slutsatsen att de utfört en brottslig gärning gemensamt och i samförstånd. I NJA 2006 s. 535, som rörde grovt rån, nyanseras slutsatsen i 2002 års rättsfall på så sätt att det anges att en utgångspunkt dock bör vara att det krävs sådan bevisning på individnivå att man beträffande var och en av de inblandade kan konstatera att de medverkat i brottets utförande på ett sådant sätt att de är att betrakta som medgärningsmän. Även om rättsläget inte är helt klart är det svårt att hitta stöd för att döma en person som gärningsman för en gärning som personen varken fysiskt eller psykologiskt har bidragit till, även om personen bidragit till andra gärningar i en serie av brott. En gemensam planering av en eller flera gärningar är inte tillräcklig för att döma någon som gärningsman, om han eller hon inte deltar i själva gärningen på något sätt. För sådana situationer, när flera personer planerar en eller flera gärningar, kan det i stället bli aktuellt att döma för förberedelsebrott (eller andra medverkansbrott). I det omnämnda rättsfallet NJA 2006 s. 535 ansågs därför två personer som deltagit i förberedelserna omedelbart före ett rån inte kunna dömas 7 ALINGSÅS TINGSRÄTT ww Rotel 1 B 196-16 DOM 2016-05-27 w. eX po som gärningsmän eftersom det inte varit utrett att de deltagit vid själva ne genomförandet av rånet och det inte funnits underlag för slutsatsen att någon av ra dem haft en sådan ställning i förhållande till andra medverkande att han ändå t. kunnat betraktas som gärningsman enligt principerna om utvidgat gärningsmannaansvar. ne t Den slutsatsen kan alltså dras att det inte är tillräckligt med en gemensam brottsplan för att döma någon som gemensam gärningsman med någon annan. Var och en måste dessutom på något sätt ha bidragit till gärningen. En annan sak är att det inte ställs några högre krav på omfattningen av var och ens agerande. I målet är fråga om tillgrepp och efterföljande bedrägerier. Det är olika brottsliga gärningar. Åklagaren har menat att förfarandet ska ses som en sammanhållen brottsplan, där de olika delarna utgör nödvändiga förutsättningar för brottsligheten. Även när det föreligger en gemensam brottsplan, också om den åtalade är medveten om den, måste det dock vara styrkt att den åtalade – för att kunna dömas som gärningsman – på något sätt har bidragit till respektive gärning. Det här gäller särskilt när den åtalade inte haft någon särskild ställning i förhållande till andra medverkande. Skuld Utredningen i målet visar att målsägandena blivit bestulna på det sätt åklagaren påstått, samt att kontokort därefter olovligen använts för uttag och/eller inköp (utom under åtalspunkt 4, vilket heller inte är påstått), allt i enlighet med gärningsbeskrivningen. Viorel Feraru har erkänt att han handlat på ett kort han visste var stulet (åtalspunkt 3) och att han tillsammans och i samförstånd med Vasile Stan tillgripit kontokort under åtalspunkterna 4 och 5. Viorel Feraru har menat att Vasile Stan dragit in honom i brottsligheten och att han inte hade någon närmare insyn i den. Åklagaren 8 ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 1 B 196-16 DOM 2016-05-27 ww w. eX po har anfört att det har varit Viorel Agapie och Vasile Stan som varit drivande i ligan ne och godtagit Viorel Ferarus uppgifter om att dennes roll varit mer perifer. ra t. Med de redovisade utgångspunkterna gör tingsrätten följande bedömning vad avser ne de enskilda åtalspunkterna och de framställda skadeståndsanspråken. Åtalspunkt 1 t Det är utrett att Viorel Feraru befann sig i affären tillsammans med Vasile Stan och en kvinna som var känd för Viorel Feraru som Vasile Stans syster. Vilken roll Viorel Feraru skulle ha haft vid själva tillgreppsbrottet och om han på något sätt främjat gärningen är dock inte klarlagt. Det är därför inte ställt utom rimligt tvivel att så varit fallet. Åtalet för egenmäktigt förfarande ska därför ogillas. Det finns ingen utredning i målet som knyter Viorel Feraru till bedrägerigärningen. Åtalet för bedrägeri ska därför ogillas. Eftersom Viorel Feraru inte döms för brott ska han heller inte åläggas att betala något skadestånd. Åtalspunkt 2 Genom utredningen – Viorel Ferarus egna uppgifter, målsägandens uppgifter och fotografier – är följande utrett. Viorel Feraru var närvarande i affären tillsammans med Vasile Stans syster. Hennes man var i bilen på parkeringen. Viorel Feraru och Vasile Stans syster stod bakom målsäganden i kassakön. Vasile Stans syster använde sig sedan av sedeltricket. Viorel Feraru och Vasile Stans syster konfronterade sedan målsäganden och dennes fru utanför butiken. Vasile Stans syster förklarade för målsäganden att det var hennes sedel medan Viorel Feraru frågade målsägandens fru om vägen till Göteborg. Målsäganden uppmärksammade sedan att hans kontokort var borta. 9 ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 1 B 196-16 ww DOM 2016-05-27 w. eX po Tillgreppet har skett genom beskrivet modus med minst två gärningsmän. Viorel ne Feraru har uppgett att han inte förstod vad som hände. Vad Viorel Feraru anfört till ra sitt försvar ska lämnas utan avseende eftersom det är helt osannolikt med hänsyn till t. brottsplanen och det förhållandet att han sedan händelsen upptagen under åtalspunkt ne 1 var medveten om att Vasile Stans syster begick brott mot personer i butiker. t Viorel Ferarus agerande har enligt tingsrättens mening varit en sådan medverkan att han såsom gärningsman ska dömas för egenmäktigt förfarande. Det brottet ska på av åklagaren anförda skäl bedömas som grovt. Åklagaren har inte påstått att det var Viorel Feraru som var den som kort tid efter tillgreppet olovligen tagit ut målsägandens pengar från hans bankkonto genom att använda hans bankkort och kod. Uttaget har uppenbart skett som en del av den brottsplan rörande tillgrepp och uttag som Viorel Feraru måste ha känt till. Det finns dock ingen bevisning som talar för att Viorel Feraru befunnit sig på brottsplatsen för bedrägeriet (bankautomaten) eller varit aktiv vid själva bedrägeribrottet (när pengar togs ut från bankautomaten) och fysiskt eller psykiskt främjat denna gärning. Den omständigheten att han tagit emot pengar som kan kommits åt genom ett brott (enligt Viorel Feraru fick han 500 kr för att följa med) kan visserligen utgöra ett bevis för en gemensam brottsplan, men är inte ett förhållande som bidrar till brottet eftersom gärningen då var fullbordad. Betalningen kan för den delen lika gärna avse tillgreppsbrottet som bedrägeribrottet. Även om det är sannolikt att Viorel Feraru, som en stund före bedrägeriet utfört tillgreppsbrottet med ett gemensamt uppsåt med annan gärningsman, också medverkat i det efterföljande bedrägeriet, kan det i brist på bevisning inte anses ställt utom rimligt tvivel att så verkligen har varit fallet. Härvid kan nämnas att utredningen inte visar att han vid tillgreppet var den som såg koden och därmed bidragit till att brottsligheten kunnat genomföras. Det kan i och för sig inte uteslutas att Viorel Ferarus del i tillgreppet kan spela roll för förberedelsebrott eller annat medverkansbrott till bedrägeriet. I brist på bevisning kan han dock inte dömas som gärningsman. Åtalet för bedrägeri ska därför ogillas. 10 ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 1 B 196-16 ww DOM 2016-05-27 w. eX po Viorel Feraru döms för brott och är därför principiellt sett skyldig att betala ne skadestånd. Det föreligger skadeståndsrättsligt samband mellan Swedbanks skada ra och Viorel Ferarus brottsliga handlande. Viorel Feraru har vitsordat det begärda t. beloppet som skäligt i och för sig. Han ska därför betala skadestånd till Swedbank med yrkat belopp. ne Åtalspunkt 3 t Det finns ingen bevisning för att Viorel Feraru befunnit sig på brottsplatsen för det egenmäktiga förfarandet eller bankomatuttagen och fysiskt eller psykiskt främjat dessa gärningar. Åtalet under punkten A och B ska därför ogillas. Vad sedan gäller de olovliga inköpen av varor och bensin den 14-17 mars 2014 i olika butiker och på olika bensinstationer i Göteborg, Partille och Kållered gör tingsrätten följande bedömning. Viorel Feraru åkte den 14 mars 2014 med Ovidiu Albinet och Dodius Dinu till Allum köpcenter i Partille och därefter till flera butiker. På vägen till Partille stannade de och tankade. Det var Dodius Dinu som tankade bilen. I butikerna och på bensinstationerna användes målsägandens kontokort. Viorel Feraru har berättat att han visade Ovidiu Albinet och Dodius Dinu köpcentrumet och att Ovidiu Albinet där gjorde flera inköp och att han sedan dess förstod att Ovidiu Albinet använde ett stulet kort. Viorel Ferarus berättelse är varken osannolik eller motbevisad. Han har således inte bidragit till någon brottslig gärning vad gäller de inköpen. Viorel Feraru har gått med på att han handlat med det stulna kortet på Shell och Statoil för cirka 9 000 kr. Dessförinnan var han och hans kamrater på ICA Maxi. Av övervakningsbilder därifrån framgår att han aktivt sampelar med personen som handlar på kortet under inköpen. Av övervakningsbilder från Shell och Statoil framgår att Viorel Feraru gör egna inköp med kortet. Av övervakningsbilder från Statoil framgår dessutom att Ovidiu Albinet har kortet igen, genomför ett köp, ger kortet till Viorel Feraru som sedan själv handlar med det. Eftersom Viorel Feraru samspelar med annan under ett inköp sedan han fått reda på att kortet var stulet, att han därefter handlar själv med det och 11 ALINGSÅS TINGSRÄTT ww Rotel 1 B 196-16 DOM 2016-05-27 w. eX po att kortet ”vandrat” mellan gärningsmännen är det bevisat att han agerat i tillräcklig ne grad tillsammans och i samförstånd med andra vid inköp av varor på ICA Maxi, ra Shell och Statoil. Ca en halvtimme efter köpen på Statoil har kortet använts på t. McDonalds och tio minuter efter det på OK/Q8. Mot bakgrund av vad som kommit ne fram om gärningsmännens tidigare agerande, sambandet i tid och rum mellan t inköpen och att Viorel Feraru var den senaste som hade kontokortet på Statoil, får det hållas för visst att han agerat som medgärningsman även till de senare inköpen. Det finns ingen utredning i målet som knyter Viorel Feraru till de olovliga inköpen av varor och bensin mellan den 15-17 mars 2014. Det ska han därför inte dömas för. Sammantaget ska Viorel Feraru dömas för olovliga inköp till ett sammanlagt värde av 13 462 kr och 40 öre. Gärningen är att rubricera som bedrägeri. Genom utredningen i målet anser tingsrätten att det är visat att det är fråga om planerad och systematisk brottslighet av stor omfattning mot äldre personer. Det går att utgå från att Viorel Feraru var medveten om det. Eftersom han genom denna dom funnits skyldig till ett bedrägeribrott kan brottet dock inte bedömas som grovt. Viorel Feraru döms för brott och är därför principiellt sett skyldig att betala skadestånd. Han ska inte åläggas att betala ett högre belopp än den skada hans brottsliga handlande medfört, d.v.s. 13 462 kr och 40 öre. Åtalspunkt 4 Viorel Ferarus erkännande har stöd av utredningen i övrigt. Han ska dömas för egenmäktigt förfarande. Brottet ska på av åklagaren anförda skäl bedömas som grovt. Åtalspunkt 5 Viorel Feraru har erkänt att han tillsammans och i samförstånd med Vasile Stan tillgripit kontokort. Han ska dömas för egenmäktigt förfarande. Brottet ska på av åklagaren anförda skäl bedömas som grovt. 12 ALINGSÅS TINGSRÄTT ww Rotel 1 B 196-16 DOM 2016-05-27 w. eX po ne Av utredningen framgår det att Viorel Feraru inte var den som gjorde de ra efterföljande olovliga uttagen. Det finns ingen bevisning för att han varit aktiv vid t. bedrägeribrottet och fysiskt eller psykiskt främjat denna gärning. På grund härav, ne och på de skäl tingsrätten anfört under åtalspunkt 2, ska åtalet i denna del ogillas. t Vad sedan gäller tankningen under åtalspunkt 5 C kan konstateras att Viorel Feraru satt i bilen när det tankades och att det var, såvitt framgår av utredningen, någon annan som tankade och körde bilen. Det har dock inte framkommit något som visar att Viorel Feraru tagit del i tankningen eller betalningen och fysiskt eller psykiskt främjat gärningen. Åtalet ska ogillas även i denna del. Viorel Feraru döms för brott och är därför principiellt sett skyldig att betala skadestånd. Det föreligger skadeståndsrättsligt samband mellan SEB:s skada och Viorel Ferarus brottsliga handlande. Viorel Feraru har vitsordat det begärda beloppet som skäligt i och för sig. Han ska därför betala skadestånd till SEB med yrkat belopp. PÅFÖLJD Viorel Feraru dömdes 2006 i Storbritannien för bedrägeri och svindleri till fängelse 3 år och sex månader. Viorel Feraru har gjort sig skyldig till grovt egenmäktigt förfarande vid tre tillfällen och bedrägeri vid ett tillfälle. Bedrägeriet har ett straffvärde motsvarande fängelse någon månad. För att bedöma straffvärdet av varje egenmäktigt förfarande går det att göra en jämförelse med Högsta domstolens dom i NJA 2009 s. 559. Det fallet ger uttryck för att en fickstöld från en äldre person och ett försök hade har ett straffvärde som överstiger sex månader men understiger ett års fängelse. Vid flerfaldig brottslighet gäller i svensk rätt att den s.k. asperationsprincipen ska 13 ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 1 B 196-16 ww DOM 2016-05-27 w. eX po tillämpas. Det innebär att straffvärdet inte ska beaktas i lika hög grad för alla ne gärningar. Mot denna bakgrund menar tingsrätten att gärningarna har ett ra sammantaget straffvärde motsvarande fängelse ett år. Det föreligger därför en presumtion för att bestämma påföljden till fängelse. t. ne t Viorel Feraru har, utan att ha gjort gällande att han handlat i nöd, uppgett att han kände sig hotad av Vasile Stan som sagt till honom att Vasile Stan suttit i fängelse i sju år för våldtäkt. Viorel Feraru har berättat att Vasile Stan sade att denne hade familj överallt och att var än Viorel Feraru tog vägen skulle han stöta på Vasile Stans familj. Även om tingsrätten godtar Viorel Ferarus uppgifter om att han kände sig hotad av Vasile Stan är de alldeles för allmänt hållna för att på långa vägar utesluta andra handlingsalternativ för honom än att begå brott. Det finns inte anledning att låta uppgifterna påverka straffmätningen. En omständighet, vilket försvaret varit inne på, som ska beaktas enligt 29 kap. 5 § 3 p brottsbalken är om en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks. Det har onekligen gått lång tid sedan brotten som omfattas av åtalet begicks. Enligt tingsrättens mening bör det emellertid också beaktas att till grund för åtalet i detta mål ligger en mycket omfattande utredning, som avser ett stort antal brott begångna av flera personer och att det tar tid att utröna vilka brottslingarna är och dess roll. Från gärningstillfällena till tingsrättens dom har det gått ca två år, vilket inte kan anses som ovanligt lång tid med beaktande av brottslighetes art. Någon sänkning av strafftiden på grund av sen lagföring ska därför inte ske. Det förhållandet att Viorel Feraru utvisas påverkar inte straffmätningen eftersom han helt saknar anknytning till Sverige. Med hänsyn till det anförda finner tingsrätten att Viorel Feraru ska dömas till fängelse ett år. 14 ALINGSÅS TINGSRÄTT ww Rotel 1 B 196-16 DOM 2016-05-27 w. eX UTVISNING po ne ra t. Viorel Feraru har inte haft något att erinra mot åklagarens utvisningsyrkande. Han ne har ingen anknytning till Sverige. Migrationsverket har yttrat sig och anfört att det inte föreligger hinder mot att genomföra ett eventuellt utvisningsbeslut till t Rumänien. Viorel Feraru döms för upprepad brottslighet och omständigheterna är sådana att det finns skäl att anta att Viorel Feraru kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottlighet. Hans agerande är ett så pass allvarligt hot mot grundläggande samhällsintressen att utvisning är en motiverad åtgärd. En sådan åtgärd kan inte anses strida mot proportionalitetsprincipen. Viorel Feraru ska därför utvisas. Återreseförbudets längd ska bestämmas till fem år. HÄKTNING Viorel Feraru ska på grund av risk för fortsatt brottslighet och risk för att han avviker eller på något annat sätt undandrar sig straff eller utvisning fortfarande vara häktad. ÖVRIGT Eftersom fängelse ingår i straffskalan för brott som Viorel Feraru döms för ska han betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden. Målsägandebiträdets och försvarets ersättningsanspråk är skäliga och ska bifallas. Kostnaden ska stanna på staten. ÖVERKLAGANDE, se bilaga (DV 400) Överklagande ska ha kommit in till tingsrätten senast den 17 juni 2016 och ställas till Hovrätten för Västra Sverige. Jon Meltzer ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 1 ww Underlaget avser AVRÄKNINGSUNDERLAG 2016-05-27 Alingsås Mål nr: B 196-16 w. Person-/samordningsnummer/födelsetid 19820565-4950 Efternamn Feraru eX po Datum för dom/beslut 2016-05-27 ne Förnamn Viorel ra t. ne Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivna tider. t Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet 2016-04-22 Särskild anteckning £ Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.). Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter £ Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.). Underskrift Postadress Box 126 441 23 Alingsås Besöksadress Södra Ringgatan 23 Telefon Telefax 0322-793 00 0322-63 41 08 E-post: alingsas.tingsratt@dom.se www.alingsastingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 Bilaga 1 ww w. ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 1 eX INKOM: 2016-05-20 MÅLNR: B 196-16 AKTBIL: 43 po ne ra t. ne t ww w. eX po ne ra t. ne t ww w. eX po ne ra t. ne t ww w. eX po ne ra t. ne t ww w. eX po ne ra t. ne t ww w. eX po ne ra t. ne t Bilaga 2 ww w. ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL eX Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. DV 400 • 2014-01 • Producerat av Domstolsverket Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, po 3. det är av vikt för ledning av rättstilllämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller ne ra t. 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. ne Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. t I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. www.domstol.se Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. ww w. eX Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om ne t. 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, po ra 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. ne t Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt www.domstol.se
