Movium Direkt nr 4, 2016

DIREKT
NYHETSBREV FRÅN TANKESMEDJAN MOVIUM • EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTERNA PÅ MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 4, 2016
Kära läsare!
Det finns en rikhaltig flora av stadsodlingsprojekt runt om i
Sverige. Väldigt ofta är det småskaliga projekt där kanske
inte odlingens produktivitet står i fokus. Istället handlar det
om att samlas och producera grönsaker för eget bruk i en
form av gemenskap med sociala, pedagogiska och rekreativa syften. Stadsodling är per definition ett positivt fenomen
– få kan invända mot betydelsen av att exempelvis skapa
integration mellan olika boendegrupper inom ett bostadsområde, både när det gäller ålder och etnicitet.
Sedan finns det stadsodlingsprojekt som har en mera
kommersiell karaktär. I Malmö har Stadsbruk verkat i några
år, med finansiell stöttning av bland andra Vinnova. Projektet
syftar till att skapa jobb och tillväxt inom svensk trädgårdsnäring genom ekologisk odling och matproduktion på stadsnära
platser i och runt staden. Stadsbruk kopplar samman de
goda sociala exemplen från stadsodling, med lönsamheten
från lantbruket. Odlare kan arrendera mark från Malmö stad
(min 600 kvm) och odla produkter till försäljning antingen
genom egna försäljningskanaler eller på Stadens Skafferi,
som hålls varje månad under odlingssäsongen i Folkets
Park. Projektet presenteras på ett seminarium i Malmö den
22 augusti, läs mer om detta på Moviums hemsida.
I en artikel i denna utgåva av Movium Direkt presenteras
en annan form av kommersiell stadsodling: produktionsväxthus placerade på större platta tak i förorter eller industriområden. Ulf Andersson på Naturvårdsverket, och ledamot i
Moviums ledningsråd, har intresserat sig för denna urbana
odlingsform, som är en starkt ökande global trend och där
konceptet ofta bygger på lokala resurser, till exempel spillvärme, regn- och gråvatten. Svenska projekt är i faggorna.
Med tillönskan om en trevlig och avkopplande sommarferie! Hälsningar Göran Nilsson
Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium
Parc de la Villette, Paris, i juni 2016. Parc de la Villette i nordöstra delen av Paris omfattar totalt cirka 55 hektar och räknas som
stadens tredje största park. 35 hektar utgör grönområden med bland
annat tio tematrädgårdar. Parken etablerades på 1980-talet på ett
tidigare slakthusområde. Området är ett populärt utflyktsmål för
hela familjen – här finns museer, teatrar, konsertsalar, utomhusbio,
scener för tillfälliga arrangemang samt många lekmiljöer för barn. Ett
speciellt kännetecken utgör de 35 röda byggnader, så kallade follies,
som står utplacerade så de skapar referenspunkter och organisation
i parken. De flesta har en dekorativ funktion men några har omvandlats till bland annat caféer och informationscentra.
Det senaste kulturella tillskottet i parken är Philharmonie de Paris,
invigt i januari 2015. Det är ett spektakulärt konserthus ritat av Jean
Nouvel. Den stora konsertsalen rymmer 2 400 besökare, som sitter
dels på parkett men också runt om scenen på oregelbundet utformade, i olika höjdlägen ”flytande”, balkonger. Foto: Göran Nilsson.
Movium Direkt nr 3, 2016 • 1 Ett urval av frågor & svar nyligen
dokumenterade av Moviums rådgivare
Plantering av buskage
Fråga:
Vi arbetar med en buskplantering som ska planteras på en strandpromenad i centrala Stockholm.
Ursprungligen har växterna varit hassel, slån och
Rosa carina. Vi ska fortsätta använda dessa arter
men byta ut rosen. Så första frågan: vi behöver
ett förslag på en liknande ros, rosablommande,
men inte lika stor som Rosa canina, har du något
förslag?
Planteringsytan med buskarna är rak i bakkant,
men vågig i framkant. Så jag undrar om ni kan
ge rekommendationer för c/c-avstånd på hasseln,
slånet och rosen. Vilka bredder/höjder kommer
dessa buskar komma upp i? Jag vill kunna anpassa
planteringsytan efter detta. Kommer buskarna att
hänga över något, utanför planteringsytan?
Svar:
Den lämpligaste rosen jag kan tänka mig är
carolinaros, Rosa carolina Fk Gunnel E. Den blir
1,2-1,7 meter, beroende på ljusläge och markfukt.
Ju torrare och soligare, desto lägre. Om man vill
hålla sig till svenska vildarter kan du välja hartsros,
Rosa villosa ssp. mollis Fk Balingsta E, istället.
Den blir vanligen något lägre med gråludna,
hartsdoftande blad vid beröring. Det är en vanlig
art i Stockholms skärgård och i Mälardalen.
Både slån, Prunus spinosa E, och hassel,
Corylus avellana E, blir yvigare med åren. De
kommer att hänga ut över planteringsytan men
om det blir ett problem får man skära bort hela
skottet ända ner till basen. På så sätt bibehålls
en friväxande karaktär. En hassel kan om den
är planterad som landskapsplanta tio år efter
plantering vara 2,5-4 meter hög och 2-3 meter
bred. Motsvarande mått för slån skulle vara 2-3
meter hög och 1,5-2,5 meter bred. Planterar du tätt
blir de högre och smalare.
Rosen bör du ha i brynet ut mot söder. Lämpligt
planteringsavstånd för rosen är 0,5 meter om du
använder landskapsplantor 50-80 cm. För slån
2 • Movium Direkt nr 3, 2016
och motsvarande planttyper fungerar 1 meters
planteringsavstånd bra. Båda dessa kan med
fördel planteras som barrotsplantor under senhöst
respektive tidig vår. Om så görs bör de för bästa
etablering skäras ner till 15-20 cm i april i samband
med vårplantering eller vid samma tidpunkt om
det varit en höstplantering. Hassel föreslår jag att
du sätter som buskplantor i kruka och använder
plantavstånd 1,5-2 meter.
Tomas Lagerström
Plantering av tallar
Fråga:
Jag har en fråga gällande plantering av tallar i en
trafikplats, som ligger med omgivande naturmark
på landsbygden. Jag funderar på vilken växtkvalitet
som skulle ge den snabbaste/bästa etableringen för
att få upp fullvuxna tallar. Skötseln kommer att
behöva bli extensiv, åtminstone efter byggskedet.
Svar:
En sammanfattning av mitt svar: Välj tallplantor
av känt ursprung. Gärna från en frökälla i närheten,
om möjligt. Svenska skogsplantskolor redovisar
proveniensen. Jag skulle välja en täckrotsplanta
av en större kvalitet, till exempel Air-Pot 90 eller
115. För att säkra en god etablering – plantera även
björk som amträd.
Björn Vollbrecht
Riskträd eller ej?
Fråga:
Jag har varit och tittat på en gammal pil, som man
velat bevara i ett vägprojekt men som nu blivit
påkörd av en bil. Frågan var från början om pilen
kommer att överleva. Men efter platsbesöket är
frågan snarare om det är en säkerhetsrisk att ha
kvar trädet? Det går lätt att gunga hela trädet med
hjälp av en arm och det är stora sprickor runt hela
stammen. Halva trädet står lutat mot en trafikskylt
som delvis håller uppe trädet. Det är också lätt
för barn att klättra upp på trädet. Finns det någon
detta kommer en stor insats i form av stagning och
uppbindning att krävas för att trädet skall kunna stå
kvar, detta i kombination med kontinuerliga besök
för att sköta både träd och uppbindning.
Hur ser närområdet ut? Finns där andra gamla
hamlade pilar i bättre skick? Om så är fallet är mitt
förslag att fälla trädet och ersätta detta med ett nytt.
Om trädet är unikt för platsen och området bör
kanske insatser såsom stagning och uppbindning
övervägas. Om trädet fälls kan de gamla stammarna, som säkerligen är en stor faunadepå, med
fördel grävas ner stående för att sakta brytas ner på
en plats där de inte riskerar att skada någon eller
något. Placeras de i samma upprätta position som
de står idag kan en stor del av mikrolivet fortsätta.
Jag hoppas att detta gav ett svar på din fråga,
återkom annars.
Patrick Bellam
Märkning av träemballage
Fråga:
Vad gäller i dagsläget för emballagevirke från
Portugal och Kina? Ska allt virke vara stämplat och
värmebehandlat? Hur ser märkningen ut i så fall?
Skadad pil – kan trädet bli en säkerhetsrisk?
chans för detta träd att få stå kvar och se bra ut och
framförallt inte utgöra en säkerhetsrisk?
Svar:
Det är svårt att från bilderna avgöra om trädet
faktiskt lever längre, dock ser det relativt nyhamlat
ut så jag utgår från att trädet fortfarande är vid liv.
Vidare kan jag från bilderna inte avgöra hur platsen
används, men om trädet är en risk för människa
eller egendom bör det enligt mig avlägsnas
omedelbart. Som trädet står nu verkar det som att
det lutar in mot en gräsyta och inte riskerar att falla
ut i angränsande vägbana, så risken bör baseras
på hur gräsytan används. Om trädet lutar sig mot
skylten bör det stagas upp för att inte skymma
eventuell sikt.
Är trädet vid liv kommer dock vikten på de båda
stammarna öka avsevärt i och med att nya skott och
grenar börjar växa. Detta kommer att leda till att
trädet blir ännu mer ostabilt och även att eventuell
träffyta ökar om trädet faller. Med anledning av
Svar:
Reglerna för märkning av träemballage från Portugal och Kina finns kvar. Det ska vara märkt enligt
den internationella standarden ISPM 15. Reglerna
ligger fast och gäller vid import av sten från dessa
länder, vilket är vanligt i trädgårdsbranschen.
För att kontrollerna ska fungera finns speciella
regler om du själv är importör – då ska du vara
registrerad som sådan hos Jordbruksverket. Alla
sändningar ska anmälas men kontrollfrekvensen är
15 procent.
Det gläder mig att du frågar om reglerna för
träemballage, eftersom de har tillkommit för att
skydda våra skogar och stadsträd från farliga
skadegörare. Före standarden ISPM 15, som
infördes i början av 2000-talet i de flesta länder
världen över, användes obehandlat och ofta färskt
träemballage, som kan hysa skadegörare som lätt
kan angripa levande träd. Detaljer om reglerna och
kontroller finns på Jordbruksverkets webbplats.
Informera dina leverantörer att träemballage ska
följa ISPM 15. Kommer dina varor med omärkt
Movium Direkt nr 3, 2016 • 3 träemballage finns risk för att det är angripet och
kan sprida skadegörare. Dessutom kan du drabbas
av extra kostnader eftersom alla kostnader för
omhändertagande av icke-godkänt träemballage
faller på importören. Skulle du själv upptäcka
omärkt träemballage, som inte har hamnat i
Jordbruksverkets stickprovskontroller, se till att
bränna det för säkerhets skull – för trädens skull.
Reglerna skiljer mellan import från länder
utanför EU och handel inom EU.
Import från länder utanför EU
Allt träemballage från alla länder utanför EU ska
vara behandlat och märkt enligt ISPM 15. Det pågår en särskild satsning inom EU på kontroller av
träemballage som följer med vissa stenprodukter
från Kina. Detta beror på att det har gjorts upprepade fynd av skadegörare i kinesiskt träemballage.
Följderna är bland annat flera utbrott av asiatiska
långhorningar inom EU, senast i Finland, vilket
har rapporterats om i tidigare nummer av Movium
Direkt.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/
handelmarknad/tratraprodukterochtraemballage/
traemballage/handelinomochutanforeu/traemballag
efrankina.4.425b011913efa70e20e846.html
Träemballage inom EU
Det finns inga generella krav på träemballage inom
EU förutom från de områden, där man har haft
utbrott av tallvedsnematoden. Det gäller Portugal
inklusive Madeira samt tre avgränsade områden i
Spanien. Från dessa områden är reglerna för träemballage desamma som från länder utanför EU men
det gäller bara för barrvirke på grund av tallvedsnematoden.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handelmarknad/tratraprodukterochtraemballage/traemballage/handelinomochutanforeu/traemballagefran
portugal.4.4b00b7db11efe58e66b80001042.html
Undantag från märkning
Processat trä, såsom spånplattor och plywood omfattas inte av standarden ISPM 15 på så sätt att de
inte behöver genomgå behandling som godkänts av
standarden. Processat trä tillverkas genom limning,
hög temperatur och tryck.
4 • Movium Direkt nr 3, 2016
Märkning av emballage från Kina.
Märkning av emballage från Polen.
Märkning av emballage från Saudiarabien.
Hur ser märkningen ut?
På Jordbruksverkets webbplats ser du olika modeller för godkänd märkning i ISPM15.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/
handelmarknad/tratraprodukterochtraemballage/
traemballage/markningmedispm15/markning.4.37e
9ac46144f41921cd1ec1b.html
Träemballage återanvänds och cirkulerar mellan
länder. För exempel på olika godkända märken – se
ovan.
Ingrid Åkesson
Att förebygga angrepp av
tulpangråmögel
Fråga:
Finns det någon erfarenhet från behandling av jord
smittad av tulpangråmögel (Botrytis tulipae) eller
behandling av jord i förebyggande syfte med svampen Trichoderma?
Svar:
Eftersom jag inte hört talas om några försök vad
gäller behandling med Trichoderma mot Botrytis tulipae utan bara mot B. cinerea så ställde jag
frågan till Thomas Richard på Bio Innovation AB.
Så här lyder hans svar.
”Hej Maj-Lis!
Det tog tid för mig att hitta några läsvärda
sammanfattningar. Jag hittade inget om Trichoderma-behandling av Botrytis tulipae, men på
grund av släktskapet med Botrytis cinerea och
att det är en svamp i största allmänhet, så tror
jag Binab har effekt med rätt strategi. Enligt
nedan så behöver patogenen stoppas innan den
nya vävnaden angripits, dels på grund av synliga
skador på plantan och dels att det är långt svårare
att behandla kurativt.
Jag föreslår doppning av lökarna i Binab TF
WP 1 g/l vatten med omrörning (slampulver) 48
timmar innan plantering. Vattnet behöver vara av
dryckeskvalitet. Trichoderma atroviride behöver
48 timmar på sig att aktiveras (T. polysporum
längre). Sklerotierna är motståndskraftiga, men
hyferna är det inte, så det är hyferna som behöver
stoppas innan dessa når fram till den nya vävnaden.
Sklerotier som är längre ifrån än 4 cm är inte något
hot.
Om den nya vävnaden tar längre tid på sig än
7-14 dagar, från plantering, för att växa sig fri från
löken (och patogenen) så skulle jag vattna ut TF i
dosering enligt ovan och upprepa var 7-14 dag till
dess att kulturen är säker från angrepp (vävnaden
blivit grov). Intervall beroende på temperatur/
angreppstryck.
Beroende på resultatet av ovanstående rekommendation så skulle jag fila på dosering och/eller
intervall.”
Maj-Lis Pettersson
Orsaker till skador på lindkrans
Fråga:
På en kyrkogård i norra Skåne har trädkransen
bestående av hamlade lindar drabbats av allvarlig
vitalitetsförsämring. På bilden från 2014 ser
trädens kronor fullt friska ut, men bilder som är
nytagna visar träd med kraftiga skador. På stammar
och grenverk syns sprickor och uppfläkt bark. Stora
delar av trädens kronor är döda. Vad kan detta
vara?
Du har bett mig om ytterligare bakgrundsfakta.
Jag har svårt för att avgöra vilken lind det är just
nu i bladutspringet. Mitt intryck är att det är Tilia
cordata, men jag är inte säker. Jag skickar med
ytterligare några bilder med närbilder som visar
hur bladen ser ut just nu.
Efter samtal med skötselpersonal kan jag komplettera med följande: lindarna planterades i början
av 1990-talet och har beskurits hårt varje år i
mars månad. 2014 övergick man till att beskära
vartannat år. Den förre kyrkvaktmästaren lär ha
sagt att lindarna var dåliga redan från början.
Foton på träd i lindkransen tagna i september 2014 (överst) och i
maj 2016 (nederst).
Movium Direkt nr 3, 2016 • 5 Enligt den nuvarande vaktmästaren brukar träden
se bättre ut framåt hösten och han tycker inte att
de har försämrats snabbare de senaste åren. Han
tycker snarare att de har försämrats långsamt hela
tiden och att han nu märker att de är torra och
döda i kronorna. Kanske styrker det en teori om
att utarmning genom beskärning är den primära
orsaken till problemen, eller vad tror du?
Svar:
Det ser dramatiskt ut. Tack för den ytterligare
bakgrundsbeskrivningen. Den råder bot på min
tveksamhet om att lövträdskräftan skulle vara
ensam orsak. Det som inte stämde i bilden var att
träden växer på lättare jord, förändringen skulle
ha skett på ett par år och väldigt många träd blev
dåliga samtidigt. Lindar är visserligen känsliga
för kräfta men det brukar vara värst på dåligt
dränerade eller täta jordar, där vatten blir stående
efter regn. Om hela grenar dör av kräfta borde man
kunna se att åtminstone vissa skott eller grenar är
ringade av kräftangrepp.
Nu fick vi också svar på att träden tidigare har
varit hårt skurna varje år och att förändringen
skett successivt. Jag tror därför att energiförluster
på grund av alltför frekvent beskärning ligger
bakom problemen och sedan har lövträdskräftan
bidragit. Jag kanske skulle tillägga att vi då
också har avskrivit de problem med sprickor och
kräftliknande sår som kan förekomma på glanslind.
Ingrid Åkesson
Rödmyror som skadedjur?
Fråga:
Vi undrar om det finns observationer om sambandet mellan förekomst av rödmyror och hämmad rottillväxt och utveckling av plantor? Våra
potatisar fick groddarna uppätna efter att dom
sattes och hade ingen tillväxt alls i denna del av
odlingsbädden och vi har problem på samma plats
oavsett grönsak (vi tillämpar skiftesbruk). Tips på
åtgärd?
Svar:
Jag har aldrig sett eller hört talas om någon
vetenskaplig avhandling som visat att myror äter
på växters rötter. Men de uppehåller sig i jorden,
6 • Movium Direkt nr 3, 2016
dels genom att bygga sina bon där och ”mjölka”
eventuella rotlöss (= rotlevande bladlöss). Att de
lever i jorden innebär att jorden blir väldigt torr
och detta kan naturligtvis hämma och allvarligt
skada plantor.
Att använda myrmedel kan jag inte rekommendera eftersom flertalet myrmedel inte är godkända
att använda på platser där man odlar ätliga grödor.
Försök att gräva bort så mycket som möjligt av den
jord som myrorna uppehåller sig i och se sedan till
att jorden är fuktig. Odling i pallkragar är perfekta
platser för myror eftersom jorden där oftast är för
torr och svår att hålla lagom fuktig. Men det kan
även vara problem med att hålla lagom fuktighet i
andra typer av odlingsbäddar.
Maj-Lis Pettersson
Bekämpning av parkslide
Fråga:
Vi har en hel del problem med invasiv parkslide i
parken, som vi kämpar emot. Vi har försökt med
mekanisk bekämpning (gräva) men behöver komplettera med kemisk bekämpning. I fjol penslade
vi våra parkslidekolonier en gång på hösten (med
glyfosatpreparat). Jag undrar nu i vilket intervall
som det är mest effektivt att bekämpa och under
vilken/hur lång period.
Svar:
Parkslide, Fallopia japonica (syn. Reynotria
japonica), är en mycket svårbekämpad invasiv
främmande art. Jag har sökt efter praktiska bekämpningsrekommendationer för svenska förhållanden
men har konstaterat att det inte finns några.
Istället får vi gå till rekommendationer i andra
länder. Den danska Naturstyrelsen har under
många år haft tydliga rekommendationer om
bekämpning av invasiva växter på sin webbplats.
Här presenteras både mekaniska och kemiska
metoder såväl som betning av djur. Här finns också
en länk till en utförlig vägledning om bekämpning
av parkslide. I Danmark är det dock inte tillåtet
att bekämpa parkslide på offentliga arealer med
pesticider.
http://naturstyrelsen.dk/naturbeskyttelse/invasivearter/hvad-kan-jeg-selv-goere/bekaempelse/
bekaempelse-japansk-pileurt/
Bestånd av parkslide med närbild på bladen. Foto: Fredrik Jergmo.
När det gäller kemisk bekämpning med glyfosat
(Roundup) är en av de danska rekommendationerna
att slå av parksliden på 5 centimeters höjd och
spruta ner bekämpningsmedel i de avhuggna
stjälkarna. Fördelen är att sprutvätskan inte
kommer i kontakt med övrig vegetation, dvs. det
är en form av punktbehandling. Behandlingen ska
upprepas följande år.
Jag har sett motsvarande bekämpningsmetod
utvärderas positivt i en engelsk vetenskaplig
undersökning men där talade man om att injicera preparatet i stjälkarna. Avslagning och
behandling utfördes i augusti-september medan
växten fortfarande är grön och frodig, dvs. innan
upplagsnäringen transporteras ner till roten och
förstärker den.
När det gäller avslagning måste man vara mycket
försiktig med att inte sprida avfallet runt beståndet
eller under transport. Så lite som en centimeters
bitar av stjälkarna kan ge upphov till nya plantor.
Om man bränner avfallet, måste man se till att det
inte finns några växtdelar kvar. Det har nämligen
hänt att nya plantor slagit upp ur askhögar. Avslagning enbart kan inte utrota parkslide men kan
hindra spridning. Det finns en forskningsrapport
som visar att avslagning måste ske minst fyra
gånger per säsong för att överhuvudtaget påverka
parkslidebeståndet negativt.
Vid vårt telefonsamtal berättade du att kommunen har förbud mot kemisk bekämpning men att
du har fått tillstånd för avstrykning. Du bör förvissa
dig om att sprutning eller injicering i stjälkarna
motsvarar den punktbehandling/avstrykning som
du har fått tillstånd till.
När man läser utländska rekommendationer om
kemisk bekämpning är det viktigt att komma ihåg
att det är preparatets godkännande i Sverige som
gäller. Bara det användningsområde som står på
etiketten är godkänt.
I mitt sökande fann jag en svensk skrift från
Centrum för biologisk mångfald, SLU: Invasiva
arter i infrastruktur av Jörgen Wissman, Karin
Norlin och Tommy Lennartsson. CBM:s skriftserie
98, Centrum för biologisk mångfald 2015
(http://www.slu.se/cbm). Skriften innehåller inte
några specifikt svenska rekommendationer.
Jag kontaktade Jordbruksverkets ogrässpecialist
för att försäkra mig om att jag inte hade missat
Movium Direkt nr 3, 2016 • 7 några svenska rekommendationer men fick som
svar att Jordbruksverkets uppdrag är att arbeta
med bekämpningsrekommendationer i lantbruket
och att invasiva växter inte ingår i detta uppdrag.
Myndighetsansvaret för invasiva främmande arter
ligger på Naturvårdsverket, som dock inte har
några rekommendationer om åtgärder.
Ingrid Åkesson
Att plantera på bjälklag
Fråga:
Jag behöver beräkna grovt hur mycket vatten planteringsytorna behöver på ett projekt där allt planteras på terrass/bjälklag. Det finns tre olika typer av
planteringar:
-Terrass med ljunghed och torktåliga växter (jorddjup mellan 20-40 cm).
-Terrass med planteringsytor med mindre träd och
buskage i krukor (torktåliga men ändå gröna typ
blåbärskog, tallar och björk) (jorddjup 45-80 cm
exklusive vattenhållare).
- Innegårdar med underskogsvegetation (jorddjup
25-45 cm).
Jag har läst i flera olika sammanhang att vattenförbrukning på en sluten växtyta (oavsett växter)
är ungefär 4 liter/kvm. Ett fristående träd kan suga
upp 3 gånger mer, träden i krukor skulle hamna i
en sådan kategori. Jag har räknat med en krona på
12,5 kvm, vilken innebär 3 gånger x 4 liter/kvm x
12,5 kvm krona = 150 liter/dag. Jag tycker att det
verkar vara väldigt mycket. Det blir ett badkar/
dag under en solig dag? Känns orealistiskt! En
beräkning med 4 liter/kvm x 12,5 kvm krona = 50
liter/dag känns mycket mer realistisk.
Vad tycker du? Kan jag utgå från denna beräkning för att se hur stor dagvattentank som behövs
om man vill vattna bara med dagvatten?
Svar från rådgivare 1:
Förslag på mindre träd att plantera: Acer
campestre, Cornus mas, Crataegus × lavallei,
Elaeagnus angustifolia, Koelreuteria paniculata,
Pyrus salicifolia. Samt ett större: Pinus sylvestris. Tips på bra publikation: Plantevaekst i forbindelse med byggeri, författad av Thomas Barfoed
Randrup. ISBN: 87-89822-49-8. Här finns beräkningar av jordvolym i förhållande till bland annat
8 • Movium Direkt nr 3, 2016
evaporation. Hoppas att detta kan vara till hjälp!
För mera råd. kontakta Eva-Lou Gustafson vid
SLU.
Björn Vollbrecht
Svar från rådgivare 2:
Angående bevattning: Det går bra att tänka som du
gör för att hamna på de mängder som behövs för
”normalväder”. Då det sällan är ”normalväder” kan
det vara bra att överdimensionera rejält. Om det är
ett vindutsatt och soligt läge kan en fördubbling av
mängderna vatten växterna förbrukar vara rimlig.
När det gäller träd kan båda metoderna vara
aktuella. Det beror bland annat på bladytan – och
den är svår att beräkna. Vill du ha en god tillväxt
är det första sättet att beräkna att föredra. Räcker
det att trädet ser OK ut kan du använda det senare
sättet.
Eva-Lou Gustafsson
Skyddsavstånd för gammal lönn
Fråga:
Jag vill försöka bevara en gammal, väldigt stor
lönn i ett bostadsprojekt. Lönnen är cirka 10-15
meter i diameter. Hur nära kan man bygga och
gräva? Det ska vara garage under huset.
Svar:
Mitt råd är att aldrig gräva innanför kronans dropplinje, risken är då stor att grövre förankrande rötter
skadas och därefter infekteras av vednedbrytande
patogener. Rötter grövre än 5 cm i diameter bör
inte avlägsnas eftersom det tar flera år för trädet
att övervalla skadan med ny sårved. Ju längre
exponeringstid desto större risk för en infektion. Jag skulle provgräva med en grep/spade innan
byggstart, för att säkerställa så att inte grövre rötter
skadas. Ett så kallat rotdraperi bör även konstrueras
så att sparat rotsystem inte ska ta skada under
byggtiden.
Björn Vollbrecht
Att blanda olika entreprenadformer
Fråga:
Vi ritar och ombesörjer en utförandeentreprenad
för en utbyggnad av en begravningsplats. Inom
denna utbyggnad genomförs nybyggnader av
förråd. Dessa byggnader är mer enkelt ritade för en
totalentreprenad. Vi undrar om det är möjligt att
en del inom utförandeentreprenaden kan vara en
”totalare”, dvs. endast nya byggnader? Hur skriver
vi detta för att det ska bli tydligt?
Svar:
Det är inget som hindrar att man i en utförandeentreprenad inkluderar vissa arbeten som totalentreprenad. Trafikverket har till exempel ofta med
broarna som totalentreprenad där entreprenaden i
övrigt är en utförandeentreprenad.
Du kan göra en separat rambeskrivning, som tas
med i AF-delen under AFB.22 (Förteckning över
förfrågningsunderlag), där funktionskraven för
förråden beskrivs. Tydliggör i beskrivningen vad
dessa förråd är avsedda för, och att entreprenören
själv svarar för utformning och projektering
av dessa för att uppfylla B:s funktionskrav.
Tala om under AFC.242 (Tillhandahållande av
handlingar och uppgifter från entreprenören under
entreprenadtiden) att B skall godkänna framtagen
bygghandling innan utförande påbörjas och ange
när handlingarna ska tillhandahållas samt B:s
granskningstider.
Ange beträffande relationshandlingar att E ska
upprätta färdiga relationshandlingar för förråden.
(För anläggningen i övrigt antar jag att B endast
vill ha underlag för relationshandlingar.)
Ett annat alternativ är att göra allt till en totalentreprenad. För de detaljprojekterade delarna
kommer E enligt ABT 1:8 då endast att ha utförandeansvar.
Ove Samuelsson
Gummilandskap på lekplats
Fråga:
Vad finns det för riktlinjer eller standards gällande
gummilandskap och fallskydd, samt avstånd?
Betraktas kullarna som ett lekredskap då flera
kullar är bredvid varandra eller om det är en
gummikulle med en kryptunnel igenom?
Svar:
På grundval av det foto du bifogat tolkar jag inte
kullarna som lekredskap. Frågan har varit uppe
tidigare inom ramarna för Movium Rådgivning och
Lekplats med kullar av gummibeläggning.
där det fastslagits att Svensk standard inte omfattar
krav på topografin på en lekplats. Någon annan
standard eller andra riktlinjer känner jag inte till,
men eventuella anvisningar från leverantören av
gummibeläggningen bör noga beaktas.
Jag rekommenderar dock att ni som projektör
genomför en riskanalys för att identifiera möjliga
säkerhetsrisker och sannolikheten för att de ska
inträffa. Här bör ni ta hänsyn till barnens möjliga
rörelsemönster på lekplatsen. Exempel på detta
är till exempel om gummikullarna används som
pulkabacke eller där springande barn kan kollidera
med fasta hinder såsom lekredskap. I er riskanalys
bör ni beakta PBL, kap 8, 9 § och pkt 6 samt BBR
8:93.
Jag rekommenderar att ni öppnar en dialog
med er beställare i frågan. ABK 09 reglerar
frågan om teknisk lösning som ni bedömer vara
förenade med särskilda risker (kap 2, § 6 med
tillhörande kommentar). I de fall ni genomför och
dokumenterar en projektspecifik riskanalys känns
det naturligt att denna redovisas för er beställare.
Andra lekutrustningar, såsom kryptunneln du
nämner, bör ni utforma utefter kraven i SS-EN
1176-1:2008.
Jan-Olof Gullberg
Movium Direkt nr 3, 2016 • 9 Takväxthus och stadsodling – nya odlingsformer under utveckling
Av Ulf Andersson, projektledare Naturvårdsverket, medlem i Moviums ledningsråd
Växthus på tak och andra former av byggnadsintegrerade växthus är en växande del av
urban odling. Runt om i världen utvecklas
produktionsväxthus med nya energi- och
resurssnåla odlingssystem.
För närvarande är det främst tre olika former av
växthusodling på tak som tillämpas:
- Mindre växthus som en del av en takträdgård
eller odlingar i jord, men på större hustak. Detta
finns på en rad orter runt om i Sverige, och kan
ofta ses som en slags koloniträdgårdar med ett
litet konventionellt växthus med traditionell
odling i jord som en mindre del av odlingen eller
takträdgården.
- Större växthus i direkt anslutning till byggnader,
men i markplanet. Exempel på detta är Solhusen i
stadsdelen Gårdsten i Göteborg där de boende har
egna odlingsbäddar i ett större växthus som sträcker
sig längs hela långsidan av ett flerfamiljshus.
Bovieran är ett tämligen nytt boendekoncept där
en stor vinterträdgård på cirka 1 600 kvadratmeter
förenar tre huskroppar med 48 lägenheter med
varandra, som nu finns på ett 15-tal orter i Sverige.
Ungefär hälften av vinterträdgårdens yta består
av planteringsbäddar. Dessa koncept är i grunden
sociala gemensamhetsskapande projekt, och där
odling och växtlighet inte har odlingsproduktivitet
som ledstjärna.
- Produktionsväxthus placerade på större platta tak
i förorter eller industriområden i större städer. Här
står livsmedelsproduktion i fokus, hittills vanligen
med odling av bladgrönsaker, bär och frukt. Denna
urbana odlingsform är en starkt ökande global
Gotham Greens är ett amerikanskt företag med takväxthusanläggningar i New York City och Chicago. Fotot visar företagets största anläggning i New York, belägen i Queens. Anläggningen, som upptar en yta på cirka 5 500 kvadratmeter, färdigställdes 2015. Här odlas årligen
över 5 miljoner stånd av färska bladgrönsaker för New York-marknaden. Källa: http://gothamgreens.com/
10 • Movium Direkt nr 3, 2016
trend idag med många anläggningar främst i USA
och Canada, men även enstaka exempel finns i EUländer, Singapore och Japan.
I Sverige finns ännu inga större anläggningar
byggda, men utvecklingsverksamhet bedrivs idag
bland annat av SSEC (Swedish Surplus Energy
Collaboration) med SLU Alnarp som huvudman.
Dessa koncept bygger ofta på tillvaratagande av
lokala urbana resurser som spillvärme, regn- och
gråvatten och utnyttjande av andra flöden av
urbana restresurser.
Innovativa odlingssystem
Takväxthusen med produktionsinriktning använder ofta innovativa odlingssystem som akvaponik
(kombinerad fisk- och växtodling), hydroponik
(odling i inerta media med näringsberikat vatten
istället för jord) eller aeroponik (odling med växtrötter i fuktdimma) som produktionsmetod istället
för konventionell odling i jord (se faktaruta på sid.
12). Då reduceras i hög grad användningen av vatten för livsmedelsproduktion.
Vanligtvis odlas alla grödor i sådana system utan
användning av herbicider eller andra kemiska bekämpningsmedel. Skadeinsekter bekämpas istället
med biologiska metoder.
För staden skapar växthusbaserad stadsodling
likartade fördelar som motsvarande frilandsodling,
men på mindre yta, viket är en fördel i en urban
kontext. Takodling kan ha en rad miljömässiga,
ekonomiska och sociala fördelar, men saknar naturligtvis inte sina egna utmaningar.
Fördelarna med växthusbaserad urban livsmedelsproduktion, oavsett skalan, beror naturligtvis
främst på den ökade tillgången på färska, näringsriktiga och lokalt producerade livsmedel över hela
eller en större del av året. De urbana odlingar som
utnyttjar till exempel regnvatten eller spillvärme
som en resurs bidrar också till stadens kretsloppsanpassning och därmed ekologiska hållbarhet.
Utvecklingen av urbana växthusodlingar kan
också få positiva sociala och ekonomiska konsekvenser, genom att producera grödor med högre
kvalitet och färskhet, genom att skapa nya branscher och arbetstillfällen i den lokala ekonomin.
Denna typ av stadsodling kan också bidra till att
utveckla nya innovativa tekniker, systemlösningar
Exempel på färska grönsaker som marknadsförs på New Yorkmarknaden av Gotham Greens. Källa: http://gothamgreens.com/
och byggnadsgestaltningar som kan vara en bas
för nya kunskapsföretag vars affärsidé baseras
på en stadsnära vatteneffektiv, energieffektiv och
miljöanpassad livsmedelsproduktion med en hög
replikerbarhet och exportpotential globalt.
Transportbehovet vid takodling i växthus minskar också radikalt, som vid all annan mycket lokal
livsmedelsproduktion. Det som avgör dessa urbana
odlingars miljörelaterade hållbarhet i stort är dock
främst odlingsmetoderna som avgör klimatpåverkan
mer än allt annat. Transporten utgör i de flesta fall
en mycket liten del av en matvaras klimatpåverkan
under dess livscykel. Fördelarna med mycket lokal
livsmedelsproduktion kan främst nås med andra
aspekter som ökad färskhet hos produkterna, där
längre lagringstider kommer konsumenterna till
godo, ökad livsmedelssäkerhet, ökad global livsmedelsproduktion och utvecklingen av lokala företag och jobbskapande, inte bara i odlingsledet utan
också i förädling, distribution och tillagning.
Flera aspekter bra för staden
Fördelar för staden med takbaserad stadsodling i
växthus:
- Ökad tillgång till färska produkter under hela eller större delen av året och därmed också ett bidrag
till stadens livsmedelssäkerhet.
Movium Direkt nr 3, 2016 • 11 - Minskade livsmedelstransporter.
- Utvecklar lokal företagsamhet längs hela livsmedelskedjan, och skapar ofta också social mobilisering och gemenskap.
- Täta, återkommande leveranser av färska produkter mer direkt till detaljister, restauranger och
konsumenter kan bidra till att minska matsvinn.
- Minskad belastning på stadens infrastruktur
för dagvatten och avloppsvatten, om regnvatten
används för bevattning i växthusen.
- Kan bidra till att skapa mer innovativa och
hållbara metoder, tekniker och systemlösningar för
att producera livsmedel i städerna, där i många fall
urbana restflöden kan utnyttjas.
- Kan skapa nya samverkans- och affärsmodeller
mellan boende, företagare, livsmedelsföretag och
konsumenter.
- Bidrar till att stärka stadens varumärke för
hållbarhet och innovation genom att synliggöra
innovativa gröna systemlösningar och nytänkande
odlingstekniker och nya grödor, inte minst
anpassade till behov och konsumtionspreferenser
hos nyanlända.
Till nytta för fastighetsägare/-förvaltare
Fördelar för fastighetsägare och fastighetsförvaltare:
- Takbaserade växthus ger – på liknande sätt som
gröna tak – extra isolering på vintern och absorberar solljus på sommaren, vilket bidrar till att
minska kostnaderna i samband med uppvärmning
och kylning.
- Restvärme från byggnaden kan värma växthuset,
och då skapa en intäkt för fastighetsägaren.
Omvänt kan större växthus fungera som stora
solfångare, där växthusets överskottsvärme skulle
kunna värma den underliggande byggnaden.
- Takbaserade växthus skyddar också taken från
UV-ljus och stora temperaturväxlingar, vilket kan
öka takens livslängd.
- Omvandlar underutnyttjade takutrymmen till en
ny inkomstkälla.
- Om regnvatten används för bevattning i växthuset
så minskar detta dagvattenflödet och därmed kostnader för att hantera dagvatten.
- Ger fastighetsägare möjligheten till en stark grön
profil och en stark innovationsprofil.
12 • Movium Direkt nr 3, 2016
Fakta
Olika odlingssystem
Hydroponik
Hydroponik, eller hydrokultur, är växtodling inte i jord, utan
där växterna har rötterna i vatten med vattenlösliga näringsämnen. Grödorna växer i ett inert odlingsmedium som
till exempel leca-kulor, stenull eller torv. Ofta recirkuleras
vattnet i växthuset, och de näringsämnen som förbrukats
tillsätts i vattnet. Hydroponik är en vanlig odlingsmetod i
modern svensk kommersiell växthusodling.
Akvaponik
Akvaponik är en kombination av akvakultur (vattenbruk)
med landbaserad odling av fisk eller skaldjur med hydroponisk odling av grödor i växthus. Vattnet cirkulerar mellan
fisk- och växtodlingen. Bakterier bryter ner (nitrifikation)
fiskexkrement och foderrester till vattenlösliga näringsämnen för växterna. De tar upp näringsämnena och vattnet
återförs till fiskodlingen. Ofta finns bassänger eller fisktankar inuti växthusen för att kunna odla mer värmekrävande
fiskarter, som till exempel Tilapia. Hela odlingssystemet
blir mycket vatteneffektivt genom att inget avloppsvatten
släpps ut, enbart vatten som avdunstas eller förts bort via
skörd ersätts.
Aeroponik
Ett odlingssystem där växterna växer på ett inert substrat
med rötterna fria i luften. Rötterna sprejas återkommande
med vatten som också innehåller näringsämnen. Rötterna
får då mycket luft, men också vatten och näring, och torkar
inte ut. Odlingsmetoden är mycket vatteneffektiv, genom
att allt vatten recirkuleras. Aeroponiska odlingssystem
använder cirka en tredjedel av vattenmängden jämfört med
motsvarande hydroponiska system.
Utmaningar att beakta
Givetvis finns det även utmaningar och problem i
samband med utvecklingen av takväxthus:
- Begränsningar finns som omfattar främst
takets bärighet och tillgänglighetsanpassning.
Ibland krävs takförstärkning och alltid transportmöjligheter till och från taket.
- Kräver vattentillförsel – om än ofta mycket liten
(jämfört med frilandsodling). Högre substrattemperatur under sommarhalvåret ökar dock
grödornas vattenbehov. Behovet av vattentillförsel
utmanar en berättigad oro hos fastighetsägare att
ha stora vattenmängder på tak. Att recirkulerande
hydroponik, akvaponik och aeroponik är mycket
vatteneffektiva system är sannolikt inte så väl känt
inom bygg- och fastighetssektorn.
- Kompetens hos hortonomer och trädgårdstekniker, som rör urban taklokaliserad livsmedels-
produktion, är begränsad. Förutom den nuvarande
bristen på hortonomer och liknande yrkeskategorier
så ställer denna odlingsform krav på kunskaper
och erfarenheter som är bredare än traditionell
växthusodling, inte minst om urbana restflöden ska
utnyttjas som produktionsresurs.
- Grödor producerade i akvaponiska, aeroponiska
eller hydroponiska system, som inte odlar i
jord på friland, kan i nuläget inte bli godkända
som eko-produkter av KRAV eller andra miljömärkningssystem som certifierar ekologiska
livsmedel. Detta beror på att kriterierna i dessa
miljömärkningar är utvecklade för att bedöma
jordbaserad odling på friland. Det nuvarande
regelverket hämmar utvecklingen av odlingsformer
som i många fall kan vara mindre resurskrävande
och miljövänligare än traditionell ekologisk odling
på friland.
- Förekomsten av större växthus på tak med
belysning under en stor del av dygnet kan bli ett
gestaltningsproblem och ett ljusföroreningsproblem
för staden. God gestaltning av större växthus blir
en nödvändighet, i likhet med god gestaltning
av tekniska infrastrukturanläggningar i staden.
I många fall kan det också vara önskvärt med
någon form av mörkläggning av växthusen under
nätterna.
Källor:
Erfarenheter av grönsaksodling på tak – en studie i samarbete
med Augustenborgs Botaniska Takträdgård, Hulda Götmark,
Alnarp, 2012.
Odla under tak i eller nära bostaden, Annika Carlsson-Kanyama, Eva-Lotta Johansson Thunqvist och Tore J Larsson,
Centrum för Hälsa och Byggande, KTH 2014.
Växthus och växter under glas i byggd miljö – 35 goda exempel, Ulf E Andersson, Centrum för hälsa och byggande, KTH
2014.
Mer svenska grönsaker med restvärme, Tillväxt Trädgård,
SLU Alnarp 2015,
http://www.slu.se/sv/fakulteter/ltv/samverkan/omvarldalnarp/
tillvaxt-tradgard1/nyheter/2015/1/sse-c/, hämtad 2016-05-25.
Vertical Farming Summit 2016, Hortidaily Global Greenhouse
News,
http://www.hortidaily.com/article/25489/Netherlands-VerticalFarming-Summit-2016, hämtad 2016-05-25.
Interiör från en av Gotham Greens takväxthusanläggningar. Källa: http://gothamgreens.com/
Movium Direkt nr 3, 2016 • 13 Nyheter
Movium-rådgivare blir pensionär
mande eftermiddagssol i hans fantastiska trädgård,
fick vi naturligtvis ny kunskap med oss hem via en
guidad tur bland alla exoter som på olika sätt införskaffats, eller getts som gåvor av andra ”växtnördar”, och därefter vårdats under de dryga 30 år som
gått sedan trädgården började designas.
Movium riktar ett stort tack till Kenneth för allt
gott samarbete under åren och tillönskar honom en
behaglig pensionärstillvaro!
Movium Fakta om risk och säkerhet i lekmiljöer
Kenneth Lorentzon. Foto: Göran Nilsson.
Kenneth Lorentzon, forskare vid institutionen för
landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
Alnarp, har nu uppnått den ålder då det är dags att
sätta punkt för en lång karriär i universitetets tjänst.
Studenterna mister en mycket uppskattad lärare, fast
det skvallras om att det kanske ändå blir några timmars undervisning i Alnarp då och då framöver ...
Men det är inte bara studenter och yngre lärarkollegor i Alnarp som uppskattat och lärt av
Kenneths enorma växtkunskap och mentorsskap.
Movium och ”utemiljöbranschen” har all anledning att hylla Kenneths insatser som kunskapskälla
och inspiratör. Vi har inte riktigt koll på historiken
men det är under många år som Kenneth svarat
på frågor som Movium-rådgivare. Och många har
trollbundits av hans föreläsningar och exkursioner
i samband med olika Movium-aktiviteter. Förutom
sin faktakunskap har Kenneth en säregen förmåga
att berätta en anekdot kopplat till växten eller att
sätta in denna i ett större intressant, ofta historiskt,
sammanhang.
Den 15 juni avtackades Kenneth av nuvarande
och före detta kollegor i hemmet i Axelvold utanför
Svalöv. Förutom god förplägnad, uppdukad i vär-
14 • Movium Direkt nr 3, 2016
”Platsbyggda lekmiljöer” är rubriken på Movium
Fakta nr 3-2016. Författare är Anna Lenninger,
landskapsarkitekt, Lenninger Lek & Landskap, och
Titti Olsson, journalist på Movium.
Ansvarsfrågor hamnar ofta i fokus i samband
med diskussioner kring risk för olyckor i utemiljöer för barn och unga. Egenhändigt platsbyggda miljöer riskerar att betraktas som olämpliga trots att
de bygger på goda idéer och pedagogiska tankar. I
faktabladet diskuteras möjliga sätt för hur man kan
få en samsyn istället för en konflikt mellan olika
intressenter som är involverade i lekmiljöprojekt.
En öppen dialog mellan verksamhetsansvariga,
fastighetsägare och förvaltare kan vara en framkomlig väg.
Ny genbank invigd
Landsbygdsminister Sven-Eric Bucht invigde den
15 juni landets nya genbank för vegetativt förökade
trädgårdsväxter vid SLU i Alnarp. Genbanken
är resultatet av ett mångårigt samarbete inom det
nationella Programmet för odlad mångfald, POM,
på uppdrag av regeringen.
Över ett fyra hektar stort område ska bortemot
2 200 olika växtsorter bevaras för framtiden.
Växterna har samlats in efter inkomna tips, eller
donerats av hängivna växtälskare. Alla växterna
i genbanken är botaniskt och kulturhistoriskt
dokumenterade.
En huvuduppgift för genbanken blir att arbeta
med användning av växterna, till bland annat
odling, forskning och pedagogisk verksamhet.
Tanken är att växterna ska bli efterfrågade bland
forskare, växtförädlare, yrkesodlare, fritidsodlare
och anläggare av offentliga och kulturhistoriska
miljöer.
– På längre sikt ska genbanken också distribuera växtmaterial i små kvantiteter av
exempelvis sticklingar, ympkvistar och lökar
till främst forskare, men också skolor och
hembygdsföreningar. Det är dock viktigt att
poängtera att genbanken inte är en plantskola,
säger Karin Persson, verksamhetsansvarig vid
genbanken.
I samband med invigningen av genbanken
delade POM, i samarbete med Länsstyrelsen
Skåne, ut sitt förtjänsttecken Guldärtan till två
personer som gjort stora insatser för den odlade
mångfalden: Maj-Britt Hillbur (92 år) och
PerOla Fritzon (78 år). Maj-Britt Hillbur har
bevarat och donerat perenner, lökar, knölar och
krukväxter. PerOla Fritzon har framgångsrikt
förökat ornäsbjörkar, även kallat det svenska
nationalträdet, och bidragit till genbankens samling
av unika poppelarter.
Källa: www.jordbruksverket.se
Ny bok om svenska lekplatser
”Plats för lek. Svenska lekplatser förr och nu” är
titeln på en ny antologi, författad av SLU-forskarna
Märit Jansson och Åsa Klintborg Ahlklo tillsammans med kollegor vid SLU, Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet.
Sedan 1990-talet pågår omfattande förändringar
av anlagda lekplatser. Tidigare normer garanterade att yta för lek avsattes på ett sätt som enkelt
kunde hanteras inom planering. Många lekplatser
och andra lekmiljöer har sedan försvunnit med
nya krav och ideal, förtätning av stadsmiljöer och
ekonomiska nedskärningar. Framtiden för barns
plats för lek, på lekplatser liksom på andra ställen i
närmiljön, är osäker.
Utvecklingen av anlagda lekplatser i Sverige
förr och nu är en spännande och bitvis outforskad
historia – och en daglig verklighet för många. Den
är särskilt aktuell idag då många förändringar sker
bland lekplatser.
I boken visas bredden av de svenska lekplatsernas utveckling och lekplatsen diskuteras som plats,
idé, utmaning och möjlighet.
Boken är utgiven av Svensk Byggtjänst, https://
byggtjanst.se/bokhandel/kategorier/ovrigt/parkeroch-tradgardar/plats-for-lek/
Forskargruppen bakom antologin ser projektet
och boken som starten på en förnyad diskussion
och kunskapsutveckling om anlagda lekplatser.
Som en fortsättning kommer ett seminarium kring
frågorna att anordnas i samarbete med Tankesmedjan Movium vid SLU i Alnarp den 26 oktober
2016.
Källa: www.slu.se
Götaplatsen och Avenyn i tillfällig
grönska
Från den 4 juni och nio sommarveckor framåt
knoppar park- och trädgårdsutställningen Gothenburg Green World 2016 av sig över Avenyn. Göteborgarnas paradgata grönskar genom 17 stycken
popup-parker längs gatan. Temat är grönskande
stadsutveckling och popup-parkerna bidrar med
både sköna sittplatser och intressanta idéer.
För mer information om de olika evenemangen
inom Gothenburg Green World:
http://www.gothenburggreenworld.com/
Movium Direkt nr 3, 2016 • 15 Missa inte de två intressanta Movium Partnerskaps-träffarna i september!
Live i Malmö och
Köpenhamn
Utvecklingen av
Frihamnen i Göteborg
6-7 september 2016
22 september 2016
Välkommen till Movium Partnerskapsträff med studiebesök på Malmö Live och i Köpenhamn!
Välkommen till Movium Partnerskapsträff i Göteborg!
Temat är Frihamnen, en del av Vision Älvstaden, som
ska utvecklas till en ny tät stadsdel i centrala Göteborg i
nära dialog med stadens invånare. En park har anlagts i
området, Jubileumsparken, med många upplevelserika
attraktioner.
Under eftermiddagen den 6 september besöker vi Malmö Live,
invigt i juni 2015, som inrymmer konserthus, kongresscenter
och hotell. Stadskvarteret nominerades till Kasper Sahlinpriset 2015 och blev utsett till Årets bygge 2016 av Svensk
Byggtjänst och Byggindustrin.
Under projektets gång återkom ledord som ”kulturell stad i staden” och ”öppen gränsöverskridande mötesplats”. Vi får höra
om processen som ledde fram till Malmö Live och blir guidade
invändigt, i utemiljöerna och bland de många olika konstverk
som finns i området.
Eftermiddagen avslutas med STAD-samtal och mingel. På
kvällen anordnas en gemensam middag.
Den 7 september utforskar vi via cykel nya och spännande
utemiljöer och stadsutvecklingsprojekt i Köpenhamn. Den
danska huvudstaden rankas ofta högt på listor över världens
bästa städer att bo i och erhåller internationellt erkännande för
hur man arbetar med miljöfrågor och stadsplanering.
Vi får höra om stadens cykelprogram och tillsammans med
vår guide, kultursociolog Benny Schytte, färdas vi på nya
cykelvägar med innovativ design. Vi stannar till i parker, på
platser med lösningar på skyfalls/dagvattenproblematik och
i stadsrum som uppmuntrar till aktivitet och rörelse. Även
en skolgård, som fungerar som stadsdelstorg och offentlig
lekplats, ingår i programmet. Lunch intar vi på Copenhagen
Street Food – en lagerlokal vid kajkanten som idag huserar ett
drygt tjugotal food trucks med mat från hela världen.
Anmälan kan göras till båda dagarnas program i ett rabatterat
paket, eller separat till de olika aktiviteterna.
Frihamnen, som är Göteborgs innersta hamnområde beläget
på Hisingen, etablerades under 1920-talet. Fram till och med
1960-talet expanderade hamnområdet med nya magasin och
pirar. Från 1990-talet och framåt har det skett stora förändringar i stadens hamnverksamhet och en stor del av fartygstrafiken har flyttats från stadskärnan ut mot Göta älvs utlopp.
2012 antogs Vision Älvstaden, ett planprogram som ligger till
grund för arbetet med att planera och utveckla bland annat Frihamnen. Projektet knyter samman staden över älven och det
finns en vision om att det i framtiden ska bo 15 000 människor
i området och att det ska finnas lika många arbetsplatser.
När Göteborg firar sitt 400-årsjubileum 2021 ska runt 1 000
bostäder ha hunnit byggas och 1 000 arbetsplatser ska finnas
i området.
Under förmiddagen gör vi studiebesök i Jubileumsparken,
vackert belägen vid vattnet. Parken kommer att få rollen som
ett gemensamt rum i den föränderliga plats Frihamnen kommer att vara under utbyggnadsprocessen. Tre arkitektteam är
inbjudna att utveckla parkens etapper till 2018 och 2021.
De inslag som hittills etablerats i parken, vissa är tillfälliga
medan andra kanske kommer att finnas kvar längre, utnyttjas flitigt av närboende och besökare. Här finns bland annat
stadsodling, sandstrand, rollerderby-bana, vattenkonstverk/
lekplats, utomhusbassäng samt den spektakulära bastun,
nominerad till Kasper Sahlin-priset 2015.
Foto: Göran Nilsson.
Foto: Benny Schytte.
Under eftermiddagen bjuder vi in till Bokmässan, som inleds
den 22 september. I arrangemang av Göteborgs Stadstriennal anordnas seminarier under mässan på temat Stad och de
team som inbjudits att gestalta Jubileumsparken presenterar
sina förslag.
16 • Movium Direkt nr 3, 2016
DEN TILLGÄNGLIGA STADEN
Våra gemensamma urbana utemiljöer ska vara tillgängliga
för alla. Oavsett om vi befinner oss i parken, på torget, i en
lekmiljö eller i gatuvimlet ska miljöerna kännas inbjudande
och välkomnande för alla kategorier av människor, även
för de som har någon form av funktionsnedsättning. Det
är viktigt att frågor kring tillgänglighet kommer in i ett tidigt
skede vid projekt kring nybyggnad eller omgestaltning av
stadens utemiljöer. Och det är viktigt att man som planerare
eller projektör har kunskap om olika funktionsnedsättningar
– kraven och önskemålen om tillgänglighetsåtgärder kan
se olika ut för exempelvis personer som använder rullstol,
personer med nedsatt syn eller för personer med kognitiv
funktionsnedsättning.
Under denna kurs får du lära dig mer om begrepp
och förhållningssätt kring funktionsnedsättningar samt
planering och gestaltning av tillgängliga utemiljöer. Förutom föreläsningar har vi bjudit in personer med olika
funktionsnedsättningar som berättar om sina upplevelser
kring tillgänglighet i urbana miljöer. Det ingår också ett
Illustration: Fabian Mebus/Parvin Mazandarani.
Kurs 4-5 oktober 2016 i Stockholm
övningspass där deltagarna själva får tillfälle att erfara vilka
inskränkningar i tillgängligheten man kan drabbas av när
man använder rullstol eller har nedsatt syn.
Kursen arrangeras av Tankesmedjan Movium i samverkan
med Riksantikvarieämbetet.
Program
Tisdag 4 oktober
12.30 Samling med lunch
18.00 Diskussion
13.15 Välkommen! Introduktion
Göran Nilsson, Tankesmedjan Movium
18.15 Avslutning
13.30
Funktionsnedsättning och funktionshinder – begrepp och förhållningssätt
Fabian Mebus, biolog, utredare i frågor kring land-
skapsvård på Riksantikvarieämbetet
14.15 Kort paus
14.30 forts. Begrepp och förhållningssätt
14.45 Kort resumé över lagstiftningen kring tillgäng-
lighet i offentliga miljöer
Fabian Mebus
15.05 Kaffe
15.30 God gestaltning för tillgänglighet på allmänna platser Bibbi Leine, landskapsarkitekt och tf VD, Landskapslaget AB, Stockholm
16.30 Diskussion
17.00
Att uppleva staden med funktionsnedsättningar
Karolina Celinska, ombudsman, DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder
Jimmy Pettersson, intressepolitisk handläggare, Synskadades Riksförbund
19.00 Gemensam middag
Onsdag 5 oktober
08.15 Politik och myndighetsutövning – aktuella
frågor kring tillgänglighet
Representant från Myndigheten för delaktighet
08.45 Kaffe
09.00 Övning – prova på att köra rullstol och gå med
ögonbindel/blindkäpp
11.00
Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet för barn med olika förmågor
Maria Prellwitz, universitetslektor, institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet
11.40 Nytt skyltsystem för Botaniska trädgården i Göteborg – design utifrån kognitiva funktions-
nedsättningar
Christel Copp, grafisk designer och föreläsare i visuell kommunikation vid Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg
12.20 Sammanfattning
Fabian Mebus
12.30 Avslutning med lunch
Mer info: www.movium.slu.se
Movium Direkt nr 3, 2016 • 17 BESIKTNINGSKURS NATURSTEN, MARKBETONG OCH ASFALT
30-31 augusti 2016 i Malmö (med kunskapsprov 1 september)
Välkommen till en kurs med fördjupande föreläsningar om
teknik, estetik och besiktning av material för hårdgjorda ytor i
teori och praktik. Det blir tillfälle till att diskutera besiktning ”i
fält” genom studieturer i Malmö.
Kursen arrangeras av Referensgrupp Gröna besiktningsmän
i samarbete med Movium. Godkänt kunskapsprov ingår i
kravspecifikationen för att bli certifierad besiktningsman för
utemiljö (www.beum.se).
Kalender
Juli 2016
3
Tusen Trädgårdar 2016, arrangerat av Gunnel
Carlsons Trädgårdsriket, RST och Studiefrämjandet,
www.tradgardsriket.se
3-10 Almedalsveckan 2016 i Visby, i programmet bland annat: Future Forests i Almedalen: Finns det almar i Visby i framtiden? Följ med i almsjukans spår. Föreläsningar och studieturer 5-6 juli, www.slu.se
Augusti 2016
22
24-26
30-31
Stadsbruk – ett nytt sätt att odla kommersiellt i stan, seminarium i Malmö arrangerat av Stadsbruk/
Malmö stad, mera info via Movium
Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästares kon-
gress 2016, i samarbete med Katrineholms kommun, http://www.stadstradgardsmastare.org/
Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt
i Malmö, ett BEUM-arrangemang i samarbete med Movium. Följs av kunskapsprov 1 september
September 2016
6-7
6-7 Live i Malmö och Köpenhamn, Movium Partner-
skapsträff
Kyrkogårdskongress 2016 i Halmstad, arrangerad av Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation,
http://fsk.hemsida.eu/
Kursledare
Kerstin Teutsch, ÅF infrastructure i Halmstad, certifierad
besiktningsman utemiljö.
Hög tid för anmälan – sista anmälningsdag 1 augusti!
http://www.movium.slu.se/produkter-amp-tjanster/
utbildning?article=natursten-markbetong-och-asfalt
7-9
Danske Parkdage 2016: Grøn samskabelse – i byen og på landet, konferens i Frederikshavn arrangerad av Park- og Naturforvalterne och Institut for Geovi-
denskab og Naturforvaltning, www.ign.ku.dk
12-14 Green Grounds for Health and Learning, inter-
nationell skolgårdskonferens i Lund anordnad av Lunds kommun, Movium och The International School Grounds Alliance,
http://kfsk.se/greengrounds/program/
19-21 Realising Just Cities – Co-production in Action, konferens i Göteborg anordnad av Mistra Urban Futures, http://www.mistraurbanfutures.org/sv22
22
Utvecklingen av Frihamnen i Göteborg, Movium
Partnerskapsträff
29
Bo. Nu. Då: Malmö: För vem byggs framtidens stad? Med invånarna i centrum, seminarium i Malmö arrangerat av Form/Design Center, ArkDes och Tidskriften STAD, http://ui.mdlnk.se/Surveys/863f8582-afac-4829-
9923-c8e9c0a6d275
Oktober 2016
4-5
5-8
25-26
26
Den tillgängliga staden, Moviumkurs i Stockholm
Bygga stad för barn och unga, Moviumkurs i Berlin
Movium på minikursturné: Träd i stadsmiljö, den 25 september i Malmö, den 26 september i Stockholm
Plats för lek. Svenska lekplatser förr och nu, semi-
narium i Alnarp, mera info via Movium
Information om Moviums egna kurser och semi­narier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani
på 040-41 52 11, parvin.mazandarani@slu.se.
Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • goran.k.nilsson@slu.se • www.movium.slu.se
18 • Movium Direkt nr 3, 2016