Naturvårdsverkets beslut 2016-06-17

1(5)
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Cordemans, Clara
Tel: 010-698 11 89
Clara.Cordemans@naturvardsverket.se
BESLUT
2016-06-17
Ärendenr:
NV-03005-16
Sveriges Ornitologiska Förening
BirdLife Sverige
Överklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter
skarv, länsstyrelsens dnr 218-889-2016
Beslut
Naturvårdsverket upphäver länsstyrelsens beslut i den del som avser skyddsjakt
för markägare och jakträttsinnehavare och deras jaktgäster samt personer som
omfattas av länsstyrelsens generella och enskilda tillstånd till jakt på allmänt
vatten.
Bakgrund
Länsstyrelsen beslutade den 29 mars 2016 med stöd av 23 a punkt 3, 21 och 24
§§ jaktförordningen (1987:905) om skyddsjakt efter ett obegränsat antal
storskarv inklusive underarten mellanskarv enligt följande.
Skyddsjakt får utföras av fiskare och deras medhjälpare på enskilt och allmänt
vatten inom 300 meter från fasta fiskeredskap samt nät, långrev, burar eller
ryssjor. Skyddsjakt på enskilt vatten får bedrivas under förutsättning att jakträtt
finns. Skyddsjakten får ske från och med bestlutsdatum till och med den 31 mars
2018.
Skyddsjakt får även utföras av markägare/jakträttsinnehavare och deras
jaktgäster samt personer som omfattas av länsstyrelsens beslut den 16 juni 2010
om jakt efter sjöfågel på allmänt vatten, samt personer som i enskilda beslut av
länsstyrelsen har tillstånd att jaga på allmänt vatten. Skyddsjakt på enskilt vatten
får bedrivas under förutsättning att jakträtt finns. Skyddsjakten får ske under
tiden 21 augusti 2016 till och med den 31 mars 2017 och den 21 augusti 2017 till
och med den 31 mars 2018.
– V A L H A L L A V Ä G E N 195
– F O R S K A R E N S V Ä G 5, H U S U B
P O S T : 106 48 S T O C K H O L M
T E L : 010 -698 10 00
F A X : 010 -698 10 99
E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET .SE
INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
BESÖK: STOCKHOLM
ÖSTERSUND
NATURVÅRDSVERKET
2(5)
Beslutet har motiverats i huvudsak enligt följande. Naturvårdsverket har gjort
bedömningen att skarven i Sverige uppfyller kriterierna för en gynnsam
bevarandestatus. I Blekinge finns enligt senaste räkningen som gjordes år 2015
2 109 häckande par vilket är en ökning med 224 par sedan räkningen som
gjordes år 2014. Under tidigare tillståndsperiod har det rapporterats 307 skarvar
skjutna under perioden 1 april till 21 augusti och 1 557 skarvar under övrig tid.
Någon negativ effekt av den tidigare beviljade skyddsjakten har inte
framkommit. Länsstyrelsen anser att tillstånd till skyddsjakt med skjutvapen kan
beviljas fiskare, markägare och jakträttshavare enligt ansökan.
Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife Sverige överklagar beslutet i den del
som avser skyddsjakt för markägare/jakträttsinnehavare och deras jaktgäster
samt personer som omfattas av länsstyrelsens tillstånd till jakt på allmänt vatten
och anför bl.a. följande. Föreningen har inget att invända mot den skyddsjakt
som bedrivs vid fiskeredskap, medan övriga delar av beslutet inte kan sägas
uppfylla de krav som anges i 23 a § jaktförordningen. Jakten riskerar dessutom
att delvis riktas mot ett bestånd som minskat under senare tid. Enligt svensk
lagstiftning kan skyddsjakt tillämpas för att minska skador på näringar av skilda
slag. Det måste emellertid finnas en påvisbar skada för att instrumentet
skyddsjakt ska kunna användas. Trots omfattande forskningsinsatser under
senare år finns det inga studier som visar på att skarvarnas uttag har några
påtagliga effekter på fiskbestånden.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har remitterats i ärendet och anför i
yttrande den 10 juni 2016 i huvudsak följande. De studier som finns har inte
kunnat påvisa en koppling mellan skarvens närvaro och allvarlig skada på
fiskbestånd i öppna hav. Ekosystemet i havet har en komplicerad struktur som är
både artberoende och storleksberoende och mycket svår att förutsäga. Det pågår
forskning med modellering för att öka kunskapen på området. I underlaget
hänvisas till en rapport från SLU där man sett att skarven ätit bl.a. stora mängder
spigg och svartmunnad smörbult. När det gäller effekterna av detta på
ekosystemet och andra arter behövs mer kunskap. Enligt EU:s fågeldirektiv är
det inte tillåtet att bedriva en populationsreglerande jakt. Skyddsjakt i anslutning
till fiskeredskap, utsättningsplatser och små begränsade områden kan bedömas
vara motiverad och söks helst i varje enskilt fall med krav på efterföljande
rapprotering och uppföljning.
Skäl
Aktuella bestämmelser m.m.
Enligt 23 a § jaktförordningen (1987:905) får beslut om jakt som avses i 23 b,
24, 25 och 29 §§ meddelas för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda,
boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom om det inte finns någon annan
lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Av 29 § samma förordning framgår att om förutsättningarna enligt 23 a § är
uppfyllda för andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn, får länsstyrelsen ge
tillstånd till skyddsjakt.
NATURVÅRDSVERKET
3(5)
Enligt 9 b § p 1 jaktförordningen ska det i föreskrifter eller beslut som avses i
bl.a. 23 a och 29 §§ anges vilka arter som berörs och antalet djur som får fällas.
I Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt (s. 15 f.) anges att med
skada bör avses påverkan av vilt på egendom som medför ekonomiska förluster
eller ökade kostnader. I begreppet bör såväl förluster och kostnader på kort sikt
som långsiktiga konsekvenser inkluderas. Det krävs dock att skadan är allvarlig
för att skälet ska vara uppfyllt.
I det av Naturvårdsverket framtagna dokumentet Nationell förvaltningsplan för
skarv 2014 uttalas bl.a. följande om just skyddsjakt efter skarv. Till fiske räknas
för det första yrkesfiskets fångster, förädling och försäljning av fisk inklusive de
platser där verksamheten bedrivs, för det andra fiskodlingar (vattenbruk) och för
det tredje fritidsfiske (husbehovsfiske, sportfiske, fiskeklubbars verksamhet,
kommersiella Put&Take-vatten m.m.). Det bör understrykas att det är det
ekonomiska bortfallet exempelvis genom utebliven eller skadad fångst, skador
på redskap och liknande, som utgör motivet till beslut om skyddsjakt för att
förhindra allvarlig skada, inte skarvens predation på fiskbestånden i sig.
Skarvens effekter på fiskbestånden måste bedömas från fall till fall och kan
förväntas skilja mellan arter, platser och tidpunker. Skarvens predation kan ha
negativa effekter på fiskbestånden i vissa mindre avgränsade områden, medan
den i andra miljöer såsom större, öppna system inte har kunnat påvisas även om
uttaget av fisk kan vara lika stort eller till och med större (a.a. s. 21 f. och 34).
Naturvårdsverkets bedömning
Inledningsvis vill Naturvårdsverket framhålla att det endast är den del av
beslutet som avser skyddsjakt för markägare och jakträttsinnehavare och deras
jaktgäster samt personer som omfattas av länsstyrelsens generella och enskilda
tillstånd till jakt på allmänt vatten som överprövas i detta ärende.
Naturvårdsverket konstaterar att länsstyrelsen i beslutet har angett att ett
obegränsat antal skarvar får fällas med stöd av beslutet. Naturvårdsverket anser
att det ska framgå av ett beslut om skyddsjakt hur många djur som får fällas med
stöd av beslutet. Det följer av ordalydelsen i 9 b § p 1 jaktförordningen och är en
förutsättning för att en bedömning ska kunna göras av om kriteriet
upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus är uppfyllt. Naturvårdsverket
finner utifrån ovanstående att det överklagade beslutet har en formell brist och
redan på den grunden bör upphävas i den överklagade delen.
Naturvårdsverket anser trots detta att det finns skäl att i vägledande syfte gå
vidare och bedöma de materiella förutsättningarna för skyddsjakt i den
överklagade delen. För att skyddsjakt efter skarv ska kunna beviljas krävs att
samtliga förutsättningar i 23 a § jaktförordningen är uppfyllda. I detta fall
innebär det att skyddsjakten krävs för att förhindra allvarlig skada på fiske.
Vidare ska det inte finnas någon annan lämplig lösning än skyddsjakt och jakten
ska inte försvåra upprätthållandet av skarvens gynnsamma bevarandestatus i
dess naturliga utbredningsområde.
När lokala fiskbestånd har en nedgång kan detta ha flera orsaker som t.ex.
storskaligt fiske och påverkan av arter såsom skarv. Skarvens påverkan på fisket
NATURVÅRDSVERKET
4(5)
måste styrkas, liksom att nedgången i tillräckligt stor omfattning har orsakats av
skarv. Det är mycket svårt att göra bedömningar i vilken omfattning
skarvpredation medför en negativ påverkan för yrkesfisket och fritidsfisket.
Särskilt svårt är det att styrka skarvens mer allmänna påverkan på fiskbestånden
i ett större område, utan koppling till närhet till fiskeredskap eller lekområden
för fisk.
Länsstyrelsen har som underlag i ärendet bl.a. en slutrapport från Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU) avseende projektet ”Regional och lokal
samförvaltning av fisket i havet i Blekinge, Lokal och adaptiv förvaltning av
fisk, skarv och säl i Blekinge skärgård”. HaV har i sitt yttrande anfört att man i
rapporten från SLU sett att skarven ätit bl.a. stora mängder spigg och
svartmunnad smörbult men att det behövs mer kunskap när det gäller effekterna
av detta på ekosystemet och andra arter.
När det gäller den överklagade skyddsjakten efter skarv i Blekinge län bedömer
Naturvårdsverket att det i detta fall inte är visat ett tillräckligt starkt samband
mellan skarvens födosök och dess påverkan på fiskbestånden i Blekinge läns
skärgård. Även om det framgår i underlaget till beslut att skarvens predation kan
ha en påverkan på fiskbestånden i den aktuella skärgården, är det inte närmare
angivet på vilket sätt eller i vilken omfattning skador har uppstått eller riskerar
att uppstå. Även i de fall där det finns studier avseende skarvens predation i ett
visst område är det nödvändigt att koppla dessa studier till kriterierna för
skyddsjakt, och då särskilt risken för allvarlig skada. Andra sätt att styrka en risk
för allvarlig skada orsakad av skarvens födosök kan vara genom fångstjournaler
eller genom tydliga och väl underbyggda regionala förvaltningsplaner.
Naturvårdsverket bedömer att kriteriet förhindra allvarlig skada inte är uppfyllt
för denna del av beslutet. Det finns därmed även av detta skäl anledning att
upphäva beslutet i den överklagade delen.
Med anledning därav saknas skäl att pröva övriga kriterier för skyddsjakt.
Naturvårdsverket bifaller överklagandet och upphäver länsstyrelsens beslut i den
del som avser skyddsjakt för markägare/jakträttsinnehavare och deras jaktgäster
samt personer som omfattas av länsstyrelsens tillstånd till jakt på allmänt vatten.
Den del av länsstyrelsens beslut som avser skyddsjakt för fiskare och deras
medhjälpare under perioden den 29 mars 2016 – 31 mars 2018 är inte överklagad
och omfattas, som framgår ovan, därför inte av Naturvårdsverkets prövning. Den
delen av beslutet får alltjämt genomföras.
Detta beslut får enligt 58 § 1 jaktförordningen inte överklagas.
_______
NATURVÅRDSVERKET
5(5)
Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson.
Vid den slutliga handläggningen i övrigt har vilthandläggaren Per Risberg,
juristen Clara Cordemans samt sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka deltagit,
den sistnämnda föredragande.
För Naturvårdsverket
Rikard Janson
Gunilla Ewing Skotnicka
Kopia till:
- Länsstyrelsen i Blekinge län
- Sveriges Fiskares Riksförbund Blekinge
- Blekinge kust- och Skärgårdsförening