Tjänstemannaavtalen 2016-2017 med Unionens tolkningar

Transcription

Tjänstemannaavtalen 2016-2017 med Unionens tolkningar
4858
SVENSKA TEKNIK & DESIGNFÖRETAGEN
INOM ALMEGA
2016-04-01 – 2017-03-31
TJÄNSTEMANNAAVTALEN
MED UNIONENS TOLKNINGAR TILL AVTAL OM ALLMÄNNA VILLKOR
Innehållsförteckning
Avtal om allmänna anställningsvillkor .......................................................................... 8
1 Omfattning ............................................................................................................. 8
2 Allmänt................................................................................................................... 9
3 Anställningsformer............................................................................................... 12
4 Arbetstid ............................................................................................................... 16
5 Semester ............................................................................................................... 27
6 Sjukdom ............................................................................................................... 38
7 Föräldraledighetstillägg samt tillfällig vård av barn ............................................ 43
8 Permission och tjänstledighet............................................................................... 47
9 Uppsägning .......................................................................................................... 50
10 Giltighetstid........................................................................................................ 55
Bilaga 1 Turordning vid personalinskränkning ............................................................ 56
Avtal om löner och lönebildning.................................................................................. 57
Tillämpningsanvisningar till Avtal om lönebildning ................................................... 62
Bilaga 1a Riktlinjer för lokal lönebildning .................................................................. 64
Bilaga 3 Riktlinjer för lokalt fackligt arbete där lokal lönebildning tillämpas........ 69
Arbetstidsavtal.............................................................................................................. 71
Utvecklingsavtal SAF-LO/PTK ................................................................................... 86
Förhandlingsordning .................................................................................................... 98
Avtal om ersättning vid tjänsteresor........................................................................... 102
Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar
mellan Svenskt Näringsliv och PTK med partsgemensamma kommentarer ............. 105
Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal
mellan Svenskt Näringsliv och PTK .......................................................................... 112
Bilaga 1 till avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal ....... 128
Förteckning över överenskommelser som ej medtagits i avtalstrycket ...................... 130
Förord
Här har vi samlat många av de kollektivavtal som gäller på ditt avtalsområde.
De ytterligare avtal som finns, men som inte är med i tryckt form finns förtecknade i
detta häfte.
I anslutning till avtalet om allmänna anställningsvillkor och arbetstidsavtal finns
Unionens tolkningar och kommentarer för att underlätta tillämpning av avtalet. För att
skilja avtalstext från Unionens kommentarer är avtalstexten markerad med grå bakgrund. De förändringar som gjorts i senaste avtalsrörelsen har markerats med streck i
höger marginal.
Stödmaterialet till löneavtalet - Lokalt arbete med löner - finns inte med i det här
häftet utan har skickats ut tillsammans med cirkulär inför lönerevisionerna.
På unionen.se finns kollektivavtalen, mer information samt övriga underlag på avtalsområdet. *
Ändringar/justeringar i tolkningstexterna kan eventuellt ske under avtalsperioden och
efter denna upplagas tryckning. På unionen.se finns alltid den senaste uppdaterade
versionen.
Stockholm 2016
Niklas Hjert
Förhandlingschef
*
Där ditt avtal finns på unionen.se kan du som använder talsyntes/skärmläsningsprogram
också hitta en tillgänglig pdf med enbart avtalstexterna. I det här dokumentet är det tolkningstexten som är tillgänglig medan avtalstexten kommer att läsas upp som tabelltext.
3
I äldre avtalstexter förekommer organisationernas tidigare namn eller förkortningar
Sveriges Verkstadsförening (VF) = Teknikarbetsgivarna
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) = Svenskt Näringsliv
Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF) = Sif = Unionen
Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) = Ledarna
Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) = Sveriges Ingenjör
Förkortningar
AD Arbetsdomstolen
AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling
EU Europeiska unionen
ITP Industrins och handelns tilläggspension
LAS Lagen om anställningsskydd
LO Landsorganisationen i Sverige
MBL Medbestämmandelagen
PBB Prisbasbelopp
PTK Privattjänstemannakartellen
SemL Semesterlagen
SGI Sjuklönegrundande inkomst
4
AVTAL OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Avtal om allmänna anställningsvillkor
Villkoren reglerar avtalsrelationen mellan den anställde och arbetsgivaren och den är lika
för alla. Villkoren innehåller regler för anställningens ingående och avslutande, förhållningsregler, ledighetsregler och ersättningsregler. De allmänna anställningsvillkoren gäller
från det att en anställning börjar och fram till att den avslutas.
Texten innehåller Unionens tolkningar och kommentarer till avtalens olika delar i anslutning till överenskommen avtalstext. Avtalstexten har i trycket en färgad bakgrund för att
skilja avtalad text från Unionens tolkningar och kommentarer.
Tjänstemannaavtalen
Avtalets tillämpningsområde
Avtalet gäller för samtliga företag anslutna till Almega Tjänsteförbunden Svenska Teknik
& Designföretagen.
Avtalet gäller för samtliga medarbetare i företaget
En arbetsgivare kan också bli bunden av avtalet via så kallade hängavtal. Hängavtal är
sådant avtal som Unionen träffar med arbetsgivare som inte är organiserade i något
arbetsgivarförbund. I ett hängavtal hänvisas alltid till ”vid varje tidpunkt gällande avtal”
mellan Unionen och ett arbetsgivarförbund.
En arbetsgivare kan också bli bunden av avtalet om ett företag helt eller delvis övergår
från en arbetsgivare som är bunden av avtalet till en ny arbetsgivare (28 § MBL).
Arbete utomlands
Svenska kollektivavtal och svensk arbetsrättslagstiftning gäller normalt inte utanför
Sveriges gränser. I avtalet om allmänna anställningsvillkor står därför att överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen skall träffas om vilka villkor som då skall
gälla. Unionen-klubben bör hjälpa tjänstemannen med sådant avtal, se kommentarer till
detta avtal. Det är viktigt att villkoren för utlandstjänstgöringen klargörs i god tid före
utresan
Avtal om social trygghet vid utlandstjänstgöring gäller för tjänstemän som på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands. Avtalet gäller dock inte vid anställning hos utländsk
juridisk person.
För mera utförliga kommentarer samt förslag till kontrakt för utlandstjänstgöring se PTK:s
handbok ”ARBETE UTOMLANDS – en handbok” som finns att ladda ner/beställa på
www.ptk.se.
Anställningsavtal
Varje anställning grundas på en överenskommelse mellan den enskilde tjänstemannen och
arbetsgivaren, så kallade anställningsavtal. Anställningsavtalet bör vara skriftligt och
minst innehålla följande uppgifter:
•
•
•
•
Hänvisning till de kollektivavtal som gäller
Arbetsställe
Befattning, arbetsuppgifter
Lön och övriga villkor vid sidan av kollektivavtalen t.ex:
 semestervillkor och eventuell förskottssemester
 eventuella naturaförmåner t.ex. lunch, bostad, tjänstebil.
 eventuella försäkringar utöver kollektivavtalsförsäkringar
Gråmarkerad text är avtalstext
5
AVTAL OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
• Ordinarie arbetstid
• Tidpunkt för anställningens början
• Anställningsform
Anställningsavtalet kompletteras automatiskt med de kollektivavtal som finns på arbetsstället t.ex. avtalet om allmänna anställningsvillkor, arbetstidsavtal, omställningsavtal,
pensionsavtal, tjänstegrupplivförsäkring m.m. Man brukar säga att kollektivavtalen ”flyter
in i de enskilda anställningsavtalen” och ger dem dess innehåll. Dessutom tillkommer en
del regler från den arbetsrättsliga lagstiftningen exempelvis anställningsskydd, arbetsmiljö,
arbetstid, semester m.m.
En arbetsgivare har numera skyldighet att, inom en månad efter anställningens början,
skriftligt informera om de anställningsvillkor som gäller för anställningen, 6 c§ LAS.
Även tidigare anställd tjänsteman har rätt att få motsvarande information efter begäran.
Arbetsgivaren skall då skriftligt informera tjänstemannen inom två månader.
Ändring av anställningsavtal
Villkoren i ett anställningsavtal kan inte ensidigt ändras av någon av parterna i avtalet. För
att ändra villkoren krävs att arbetsgivaren och tjänstemannen är överens.
Om en överenskommelse inte träffas kan arbetsgivaren säga upp tjänstemannen och
samtidigt erbjuda fortsatt anställning med de nya villkoren. För att uppsägningen ska vara
giltig krävs att saklig grund föreligger. Det skäl arbetsgivaren åberopar för att ändra
villkoren avgör om uppsägningen har skett på grund av personliga skäl eller arbetsbrist.
Det är inte alltid klart om en förändring är tillåten som ett led i arbetsgivarens rätt att leda
och fördela arbetet eller om förändringen rör ett förhållande som är att se som en del av
anställningsavtalet. Som exempel på ändringar som typiskt sett inte kan göras ensidigt av
arbetsgivaren kan nämnas ändring av sysselsättningsgraden, sänkning av lönen, ändring av
arbetsuppgifter medförande att anställningen förändras i grunden eller omplacering från en
ort till en annan.
Ändringar som sker i kollektivavtal eller tvingande lag får ett automatiskt genomslag i det
enskilda anställningsavtalet.
Vid förändringar av anställningsavtalet är arbetsgivaren förhandlingsskyldig enligt de
förutsättningar som anges i 11–14 §§ MBL.
Om förutsättningarna för anställningen ändras genom ett beslut av arbetsgivaren eller
genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen och ändringen gäller
någon av de uppgifter som arbetsgivaren informerat om, eller skulle informerat om enligt
6e § LAS, ska arbetsgivaren lämna skriftligt information om ändringen inom en månad
enligt 6e § LAS.
Kollektivavtal
De centrala kollektivavtalen ger anställningsavtalen det mesta av dess innehåll.
Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse om frågor som rör förhållanden mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Kollektivavtalet binder de undertecknande parternas
medlemmar vid, vad som överenskommits i avtalet. Därmed gäller samma regler för alla
anställda vid alla företag som omfattas av avtalet. Det betyder att Unionens avtal gäller för
alla tjänstemän i företaget tillhörande den arbetsgivarorganisation som vi tecknat avtalet
med.
Med en och samma arbetsgivarorganisation har Unionen i normalfallet ett 20-tal olika
kollektivavtal, varav det kanske viktigaste och mest centrala för anställningsförhållandet,
är avtalet om Allmänna anställningsvillkor.
6
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Vissa avtal kompletterar gällande lagstiftning, medan andra ersätter lagstiftningen helt
eller delvis, så kallad semidispositiv lagstiftning. En tredje kategori reglerar frågor som
lagstiftningen inte alls berör.
I vissa fall innebär en avtalsreglering att en lagändring i samma fråga inte tillämpas på
avtalsområdet. Ett exempel på detta är när ett kollektivavtal innehåller regler om tidsbegränsade anställningar som annars regleras i anställningsskyddslagen. Det är då i stället
avtalet som reglerar dessa anställningsformer och inte lagen. Under förutsättning att
avtalsregleringen innebär att parterna har förfogat över lagen. Ändras lagen så får det inte
någon inverkan – kollektivavtalets regler fortsätter att gälla oavsett om lagändringen är till
förmån för arbetsgivaren eller arbetstagaren. Detta gäller inte om lagändringen är tvingande. I detta fall gäller lagen direkt.
Kollektivavtalen kan vara minimiavtal eller normerande avtal. Unionens kollektivavtal är i
regel minimiavtal, det vill säga man kan via enskilda avtal eller lokala kollektivavtal
komma överens om bättre men inte sämre villkor än de som finns i de centrala kollektivavtalen.
Med ett normerande avtal eller en normerande avtalsregel menar man att avtalet eller
regeln måste följas. Det betyder att de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse om
förbättringar eller försämringar.
Arbetsrättslagstiftning
Utöver de regler och villkor för anställningen, som finns i anställningsavtalet och i
kollektivavtalen, finns också flera arbetsrättslagar som ger innehåll åt det enskilda anställningsavtalet, t.ex vad gäller anställningsskydd, semester och arbetsmiljö. Därtill kommer
även Sjuklönelagen och Socialförsäkringsbalken m.fl. Bestämmelserna i lagarna är
tvingande eller dispositiva.
Tvingande lagregler är oftast minimibestämmelser. I de arbetsrättsliga lagar som innehåller dispositiva delar finns det i allmänhet en särskild paragraf som anger i vilka delar det är
möjligt att avvika från lagen, t.ex. 2 § LAS, 2 § SemL, 2 § lagen om sjuklön m.m. Dispositiva delar av arbetsrättslagarna är i regel möjliga att ersätta eller förändra med centrala
kollektivavtal, d v s det är endast de centrala parterna som har rätt att disponera lagens
regler på annat sätt än lagen anger. Ofta har de centrala parterna en möjlighet att i det
centrala avtalet delegera möjligheten att disponera över lagen till de lokala parterna.
Unionen och arbetsgivarförbunden har exempelvis i avtalet om Allmänna anställningsvillkor disponerat LAS regler om uppsägningstidens längd, SemL´s regler av beräkning av
semesterlön m.m.
Den arbetsrättsliga lagstiftningen kommenteras översiktligt i anslutning till de delar av
avtalet som berörs av den. För mera utförliga kommentarer hänvisas till specialskrifter
angående de arbetsrättsliga lagarna exempelvis:
Wästfelt, Bäckström, Wulkan, Åström: Anställningsskyddslagen
Holke, Olauson: Medbestämmandelagen
Ericsson, Eriksson: Semesterlagen
Åhnberg: Arbetsrätt, aktuella lagtexter (enbart lagtext, ny upplaga i regel 1 januari och
1 juli varje år).
Gråmarkerad text är avtalstext
7
1 OMFATTNING
Avtal om allmänna anställningsvillkor
1 Omfattning
Avtalet gäller för samtliga medarbetare i företag anslutna till Almega Tjänsteförbunden, Svenska Teknik&Designföretagen, med nedanstående avvikelser.
Tvist om mellan parterna träffade kollektivavtal ska avgöras enligt svensk rätt och vid
svensk domstol.
1.1 Företagsledare
Detta avtal gäller inte företagsledare samt personer i företagsledande ställning.
Endast ett fåtal tjänstemän kan hänföras till regeln, i de flesta företag endast verkställande
direktören.
Omsatt till dagens arbetsrättsliga regelverk, är det en lämplig tillämpning att begreppet
”företagsledande ställning” ges samma innebörd som i Lagen om anställningsskydd
(LAS).
Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha
företagsledande eller därmed jämförlig ställning undantas från avtalets tillämpning, då de
anses ha en utpräglad arbetsgivarfunktion och en särskild förtroendeställning i förhållande
till arbetsgivaren.
I större företag undantas verkställande direktören men även tjänstemän med ansvar för en
större gren av företagets verksamhet kan undantas från avtalets tillämpning. I medelstora
företag undantas verkställande direktören och hans ställföreträdare. I mindre företag, i
vilket ägaren själv arbetar, lär undantaget knappast kunna tillämpas på någon av tjänstemännen.
Om arbetsuppgifterna eller anställningsvillkoren för tjänstemannen inte motsvarar vad
som normalt tillkommer en företagsledare i en jämförbar situation, är undantaget inte
tillämpligt. Uppsägningstidens längd tillmäts en särskild betydelse.
Bedömningen om en tjänsteman är företagsledare och därmed ska undantas från avtalets
tillämpning måste vara restriktiv.
Eftersom avtalet om allmänna anställningsvillkor inte gäller för tjänstemän i företagsledande ställning behövs för dessa tjänstemän särskilda anställningskontrakt.
Regionkontoren kan vara behjälpliga med sådana anställningskontrakt och med att granska
förslag till andra anställningskontrakt.
1.2 Utlandsresa och utlandstjänstgöring
Vid resa eller arbete utomlands ska villkoren regleras i särskild överenskommelse eller
reglemente. Saknas överenskommelse eller reglemente gäller reglerna i detta avtal i
tillämpliga delar.
För social trygghet vid utlandstjänstgöring gäller särskilt avtal.
Regeln om att avtalet i tillämpliga delar gäller, i de fall då överenskommelse om villkor i
samband med resa och/eller arbete utomlands saknas är inte prövad. Det innebär att vår
utgångspunkt är att avtalet gäller, i vart fall för kortare utlandsresor/tjänstgöring. Närmare
rådgivning om detta kan fås hos regionkontoren.
Avtal om löner och allmänna anställningsvillkor gäller normalt inte vid arbete utomlands
förutom i ett avseende och det gäller avtalsförsäkringarna, se ”Avtal om social trygghet
8
Gråmarkerad text är avtalstext
2 ALLMÄNT
vid utlandstjänstgöring”. Vid utlandstjänstgöring skall i stället anställningsvillkoren
regleras antingen genom överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren eller
särskilt tjänstereglemente eller liknande vid företaget. Det är av stor vikt att avtalsvillkoren
vid utlandstjänst regleras i god tid före tjänsteresans start. Unionenklubben vid företaget
bör sträva efter att träffa lokala avtal om anställningsvillkoren vid utlandstjänst. De
centrala avtalen på området bör då vara vägledande. För en mera utförlig information se
PTKs handbok ”ARBETE UTOMLANDS – en handbok” ” som finns att ladda
ner/beställa på www.ptk.se.
Handboken belyser de flesta lag- avtals- och sociala frågor som uppstår vid arbete utomlands. I boken behandlas frågor som rör:
• tjänsteresor, uppdrag av mera tillfällig natur där man inte vistas på en plats mer än ett
par månader
• korttidsuppdrag, i regel längre än två månader men kortare än ett år
• långtidsuppdrag, uppdrag som varar längre än ett år. Det finns flera skäl för gränsen ett
år. Ett är socialförsäkringsreglerna ett annat är skattereglerna.
Handboken innehåller även rekommendationer om villkor vid utlandstjänstgöring samt
anvisningar till dessa. Även för tjänstemän i företag som tillämpar så kallat standardkontrakt vid utlandstjänstgöring kan det vara värdefullt att göra en avstämning.
En viktig begränsning finns dock i boken. Där behandlas endast situationen att ett svenskt
företag sänder ut någon av sina anställda för arbete utomlands. När någon däremot tar
anställning hos en utländsk arbetsgivare, har de svenska fackliga organisationerna normalt
ingen möjlighet att bevaka medlemmens intresse gentemot arbetsgivaren.
2 Allmänt
2.1 Definitioner
Nedanstående definitioner används genomgående i detta avtal.
•
•
•
Månadslön = fast kontant månadslön + eventuella fasta tillägg
Rörlig lön = ersättningar som beror på den personliga arbetsinsatsen
Veckoarbetstid = antal arbetstimmar i genomsnitt per helgfri vecka
DAGSLÖN
TIMLÖN
MÅNADSLÖN X 12
MÅNADSLÖN X 12
52 X VECKOARBETSTIDEN
365
OBS! Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar räknas timlönen om i motsvarande mån.
Timlönebegreppet i avtalet får inte tas till intäkt till att införa timlön för tjänstemän.
Avsikten med timlön i formlerna i avtalet är endast att få ett enhetligt begrepp i avtalets
ersättnings och avdragsregler.
2.2 Medarbetarens och arbetsgivarens skyldigheter
Arbetsgivaren och medarbetaren ska visa varandra respekt, lojalitet och förtroende.
Medarbetaren ska iaktta diskretion med uppgifter som gäller företaget. Det är inte
tillåtet att för egen eller någon annans räkning utföra arbete som konkurrerar med
företaget. Medarbetaren får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som
kan inverka negativt på arbetet. Den som tänker åta sig bisyssla av mer omfattande
slag ska först rådgöra med arbetsgivaren.
Medarbetare har rätt att åta sig statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag.
Gråmarkerad text är avtalstext
9
2 ALLMÄNT
Bestämmelsen fanns redan i 1942-års avtal och reglerar lojalitetsplikten mellan parterna.
Arbetstagarens lojalitetsplikt är beskriven i avtalstexten. Genom tillkomsten av lagen om
företagshemligheter har arbetstagaren fått en vidsträckt skyldighet att iakttaga sekretess i
frågor som arbetsgivaren betecknar som företagshemligheter. Lagens innehåll skall inte
kommenteras i detta sammanhang. Det bör dock observeras att man för att kunna bedöma
tjänstemannens lojalitetsplikt måste göra en jämförelse med även den lagstiftningen.
Vad arbetsgivarens lojalitetsplikt innebär är svårare att avgöra. Arbetsdomstolen har i ett
fall angett att det får antas vara fråga om tämligen kvalificerade förfaranden, AD 1983 nr
123. I målet hade en arbetsgivare dragit in en utlovad semester och det i sig utgjorde inte
brott mot lojalitetsplikten och arbetsgivaren behövde då inte betala allmänt skadestånd för
kollektivavtalsbrott. Exempel där arbetsgivaren har brutit mot lojalitetsplikten kan vara
sådana fall där en enskild tjänsteman eller tjänstemannaklubb har påpekat missförhållanden på arbetsplatsen och arbetsgivaren inte har rättat till dessa. Det kan vara fråga om
arbetsmiljön på arbetsplatsen, mobbning och diskriminering. Det är därför viktigt att
påtala bristen för arbetsgivaren och begära att denne åtgärdar problemen.
Konkurrerande verksamhet är känsligt och något som arbetsgivaren är mån om att skydda
sig emot. Även förberedelse för att senare bedriva verksamhet i konkurrens med arbetsgivaren är otillåtet enligt denna bestämmelse. Så länge anställningsförhållandet består finns
det därför skäl att avstå från alla aktiveter som kan konkurrera med arbetsgivaren och det
gäller även förberedelse till konkurrerande verksamhet. Om det finns risk för att en viss
aktivitet kan vara konkurrerande är det en god regel att alltid informera arbetsgivaren och
få dennes tillåtelse.
Enligt avtalsbestämmelsen får tjänstemannen inte heller indirekt bedriva en med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. Därmed åsyftas i första hand den verksamhet som
bedrivs av en närstående till tjänstemannen exempelvis en make/maka eller sambo.
Arbetsgivaren måste dock visa att det finns risk för skada för företaget därför att en
närstående till någon av hans anställda genom just den relationen får en insyn i verksamheten. Ger det denne en konkurrensfördel blir detta i avtalets mening att betrakta som
indirekt konkurrerande verksamhet. Detta gäller under hela anställningstiden och även
under uppsägningstid, oavsett om avtal om arbetsfrihet under uppsägningstiden har
träffats.
Momentet utgår emellertid ifrån att tjänstemannen i princip har rätt att på sin fritid åta sig
extrauppdrag, som inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet, förutsatt att detta inte
kommer i konflikt med lojalitetsplikten eller på annat sätt inverkar negativt på tjänstemannens arbetsprestation. I andra meningen anges närmare de fall där avtalsparterna är ense
om att extrauppdrag kommer i sådan konflikt med arbetsgivarens verksamhet och därför
inte skall vara tillåtna enligt avtalet. Det är alltså fråga om uppdrag som utan att vara
konkurrerande ändå kan få till följd att tjänstemannens normala arbete påverkas. Om
exempelvis omfattningen på ”fritidssysselsättningen” blir för stor kan det innebära ett brott
mot avtalet. En god regel är därför att se till att arbetsgivaren är införstådd med att man har
en bisyssla vid sidan av arbetet.
Avtalsbestämmelsen gäller inte efter att anställningen har upphört. För att det skall finnas
något konkurrensförbud efter att anställningen har upphört krävs ett särskilt avtal härom.
Sådana avtal skall användas mycket sparsamt och det finns ett särskilt avtal som begränsar
möjligheterna att införa konkurrensklausuler i anställningsavtal (Avtal om användning av
konkurrensklausuler i anställningsavtal).
I momentet regleras rätten till ledighet för förtroendeuppdrag. Att ledighet beviljas är ju en
förutsättning för att man skall kunna fullgöra uppdraget. Däremot reglerar inte avtalet
rätten till fortsatt lön under den tid man har ledigt för uppdraget ifråga.
10
Gråmarkerad text är avtalstext
3 ANSTÄLLNINGSFORMER
3 Anställningsformer (Anställningsskyddslagen)
Allmänt
Huvudregeln i LAS är att en anställning skall gälla tills vidare. En sådan anställning har ett
starkt anställningsskydd och kan normalt avslutas från arbetsgivarens sida bara genom en
uppsägning som är sakligt grundad. Men det förekommer även att en anställning utformas
så att den upphör automatiskt, utan att vare sig arbetsgivaren eller den anställde först
behöver säga upp den. Eftersom en sådan anställning inte medför samma trygghet för den
anställde har lagstiftaren tänkt sig att den anställningsformen bara skall tillåtas i vissa fall,
som finns särskilt angivna i LAS. Lagen ger dock de centrala avtalsparterna vissa möjligheter att i kollektivavtal komma överens om andra regler än lagens.
Anställning tills vidare
Huvudregeln är alltså att en anställning gäller tills vidare. En arbetsgivare som vill avsluta
anställningen kan göra så först efter antingen uppsägning eller avsked av den anställde.
För att någon av dessa åtgärder skall vara tillåtna, krävs att arbetsgivaren verkligen har
sakligt grundade skäl för sin åtgärd. Saknas sådana skäl kan arbetsgivaren bli tvingad
enligt LAS att ta tillbaka arbetstagaren i sin tjänst. Dessutom kan arbetsgivaren få betala
skadestånd till denne.
Vill arbetstagaren avsluta sin anställning kan han däremot alltid göra detta genom att
självmant säga upp sig. Han måste dock iaktta sin uppsägningstid innan han kan lämna
anställningen. Endast om arbetsgivaren grovt åsidosatt sina förpliktelser, till exempel
genom att inte betala ut lön som redan förfallit till betalning, kan den anställde lämna
anställningen med omedelbar verkan.
En tillsvidareanställning kan också upphöra genom att den anställde går i pension.
Tidsbegränsad anställning
Utmärkande för en visstidsanställning är att arbetsgivaren och den anställde på förhand
bestämt hur länge anställningen skall pågå. När den avtalade tidpunkten inträffat, upphör
anställningen normalt utan att parterna behöver vidta någon särskild uppsägningsåtgärd.
Dessförinnan kan dock i normalfallet inte en tidsbegränsad anställning avbrytas.
Det förekommer att det finns blandformer, varav två typfall kan urskiljas. I det ena fallet
står det exempelvis att ”anställningen gäller tills vidare, dock längs tom ett visst datum”.
Anställningen är egentligen en tillsvidareanställning, men med ett i förväg bestämt sista
datum. Det är då enligt AD praxis underförstått att anställningen är uppsägningsbar. I det
andra fallet kan det stå att man ”vikarierar för någon, dock längst tom ett visst datum”. I
det senare fallet är det mer tydligt att det är en ren visstidsanställning, men att den upphör
när den man vikarierar för kommer tillbaka. I båda fallen kan således dessa anställningar
upphöra innan ”sistadatum”, men i det ena fallet pga av den är uppsägningsbar och i det
andra fallet pga av att förutsättningarna för visstidsanställningen upphör (den man vikarierar för kommer tillbaka).
Om arbetstagaren fortsätter att utföra arbete i arbetsgivarens tjänst efter det att tidpunkten
för den avtalade anställningstiden löpt ut, får detta normalt till följd att anställningen har
övergått i en tillsvidareanställning utan att parterna uttryckligen har träffat någon överenskommelse om det.
Provanställning liksom andra tidsbegränsade anställningar upphör med automatik när den
avtalade perioden gått till ända och om tjänstemannen fortsätter arbeta efter den överenskomna perioden så har provanställningen övergått till en tillsvidareanställning.
Reglerna om anställning i tjänstemannaavtalet följer i stort sett anställningsskyddslagens
bestämmelser. Endast på några punkter finns vissa skillnader.
Gråmarkerad text är avtalstext
11
3 ANSTÄLLNINGSFORMER
3 Anställningsformer
3.1 Tillsvidareanställning
Varje anställning gäller tillsvidare om inte arbetsgivaren och medarbetaren har avtalat
om annat.
Bestämmelsen har samma innebörd som LAS och anger som huvudregel att en anställning
skall gälla tills vidare. Detta är alltså den anställningsform som man i dagligt tal ofta
omnämner som ”fast anställning”. Endast om förutsättningarna för en visstidsanställning
enligt avtalet är uppfyllda kan arbetsgivaren och tjänstemannen med giltig verkan avtala
om något annat än en tillsvidareanställning. Eftersom anställning tills vidare förutsätts vara
det normala, måste den som påstår att anställningen tidsbegränsats bevisa detta om det
uppstår tvist om den saken mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. Bland annat av den
orsaken är det viktigt att anställningsavtalet upprättas skriftligen. Man bör också observera
att anställningsformen inte ensidigt kan ändras i efterhand av någon av parterna. När
arbetsgivaren t ex felaktigt anställt tjänstemannen på tills vidareanställning, kan han inte i
efterhand rätta till förhållandet genom att påstå att det i själva verket rörde sig om en
provanställning.
3.2 Tidsbegränsad anställning
Arbetsgivaren och medarbetaren kan komma överens om en tidsbegränsad anställning
i följande fall:
1) Arbetsuppgifterna är av särskild beskaffenhet.
2) Anställningen avser studerande.
3) Anställningen är för praktikarbete.
Anmärkning
Praktikarbetet ska vara ett led i den anställdes yrkesutbildning eller vara en
lagstadgad praktik. Arbetet ska vara ett examenskrav eller en förutsättning för
inträde till en viss utbildning.
Avseende arkitekter gäller en särskild skrivning angående praktikarbete enligt bilaga 4 till protokollet av den 15 april 2013.
4) Anställningen avser ett vikariat under annans frånvaro eller högst sex månader i
väntan på att befattning återbesätts.
5) Medarbetare som vid anställningen har fyllt 65 år.
6) Anställningen avser att avlasta tillfällig arbetstopp.
7) Avtal om provanställning får träffas när syftet är att anställningen efter prövotiden
ska övergå till en tillsvidareanställning. Avtalet får omfatta högst sex månader.
Om tjänstemannen varit frånvarande under perioden, kan anställningen efter överenskommelse förlängas med motsvarande tid.
8) Överenskommen visstidsanställning.
Anmärkning:
Avtal om överenskommen visstidsanställning får beträffande en och samma arbetstagare omfatta högst tolv månader under tre år, och ingen avtalsperiod får vara kortare
än en månad. Träffas avtal om kortare tid än en månad, gäller avtalet en månad.
I ett företag eller en verksamhet som tidigare inte har haft någon arbetstagare får, när
arbetstagare anställs första gången och under tre år därefter, avtal som avses i första
stycket beträffande en och samma arbetstagare träffas för sammanlagt högst 18
månader under tre år.
12
Gråmarkerad text är avtalstext
3 ANSTÄLLNINGSFORMER
En arbetsgivare får vid en och samma tidpunkt ha högst fem arbetstagare anställda
med överenskommen visstidsanställning. Företag med två eller flera driftsenheter har
som alternativ rätt att ha en arbetstagare anställd med överenskommen visstidsanställning per driftsenhet, dock alltid minst fem totalt.
Anmärkning 2
För det fall provanställningsperioden kommer att avslutas utan att efterföljas av
annan anställning bör arbetsgivaren om möjligt ge besked om detta fjorton dagar före
visstidsanställningens sista dag.
Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete
Enligt avtalet får anställning för viss tid göras enligt ovan. Dessa regler ersätter bestämmelserna om visstidsanställning i LAS.
I LAS finns andra regler om visstidsanställningar som inte kan tillämpas på avtalsområdet.
Till exempel ”Allmän visstidsanställning” i 5 § LAS. Då avtalet reglerar samtliga anställningsformer för visstidsanställning är inte den anställningsformen tillämplig inom avtalsområdet.
Detsamma gäller ”omvandlingsregeln” i 5 § LAS om att om allmän visstidsanställning och
vikariat under en femårsperiod varat längre än två år övergår i en tillsvidareanställning
(2/5 regeln) gäller inte inom avtalsområdet. Inte heller den nya omvandlingsregeln i 5 a §
LAS, som trädde ikraft 1 maj 2016, är tillämplig i detta avtal.
Arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet
Utrymmet för att använda tidsbegränsade anställningar på grund av arbetsuppgifternas
särskilda beskaffenhet är snävt. Meningen är inte att man skall kunna kringgå reglerna om
tillsvidareanställning genom att hänvisa till att arbetet i största allmänhet varit av särskild
beskaffenhet.
Arbetsuppgifterna måste till sin natur vara tidsbegränsade på något sätt. Det bör alltså
redan vid anställningstillfället vara möjligt att uppskatta hur lång tid det kan vara fråga
om. Ju längre tidsrymden är, desto mer uttunnas skälen för en tidsbegränsning av anställningen. Arbetsuppgifterna skall också skilja sig på ett tydligt sätt från det som den övriga
personalen arbetar med hos arbetsgivaren. Det måste alltså vara fråga om en verksamhet
som normalt inte bedrivs inom företaget. Extra arbetskraft för att klara en produktionstopp
kan alltså inte anställas på bestämd tid enligt denna regel. Däremot kan bestämmelsen om
tillfällig arbetstopp nedan bli tillämplig.
Rent allmänt kan sägas att man måste göra en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Det är
förhållandena vid anställningstillfället som i princip skall vara utslagsgivande även om det
som senare händer inte alltid saknar betydelse. En anställning, som vid anställningstillfället uppfyllde förutsättningarna för en tidsbegränsning på grund av arbetsuppgifternas
speciella beskaffenhet, kan senare under anställningstiden komma att förändras så att den
förlorar sin ursprungliga karaktär. I så fall blir anställningen att betraktas som en tillsvidareanställning. Om det behövs alldeles speciella yrkeskvalifikationer för arbetsuppgifterna
jämfört med vad som gäller för den övriga personalen, kan detta vara en omständighet som
talar för att tidsbegränsning är tillåten.
Under förutsättning att arbetsuppgifterna uppfyller kravet på att vara av särskild beskaffenhet får anställningsavtal träffas för
• viss tid eller
• viss säsong eller
• visst arbete
Gråmarkerad text är avtalstext
13
3 ANSTÄLLNINGSFORMER
Med säsongsarbete menas arbete som på grund av naturens växlingar eller andra jämförbara orsaker bara kan bedrivas bara under en del av året. Ett säsongsarbete upphör när
säsongen tar slut.
Skolungdom och studerande
Avtalet medger att den som studerar anställs för begränsad tid under sina ferier oavsett
vilket arbete det gäller. En förutsättning är att det verkligen är fråga om ferier eller i vart
fall om ett överblickbart uppehåll i studierna. Ett helg- eller kvällsarbete under pågående
termin kan till exempel aldrig anses vara feriearbete enligt avtalet.
Praktikarbete
Ett praktikarbete måste för att enligt avtalet kunna tidsbegränsas ingå som en del i en
utbildning. Arbetet skall alltså antingen vara ett examenskrav eller en förutsättning för
inträde till viss utbildning. Den som efter avlagd examen i största allmänhet vill skaffa sig
erfarenhet får inte anställas för bestämd tid enligt detta moment
Vikariat
Till skillnad från LAS anger avtalet vad som avses med ett vikariat. Därmed menas
antingen att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro eller att
tjänstemannen upprätthåller en ledigbliven befattning under maximalt sex månader i
avvaktan på att tjänsten tillsätts med en ordinarie befattningshavare. Endast om någon av
dessa förutsättningar finns är en vikariatsanställning för begränsad tid tillåten.
Det är alltså inte förenligt med avtalet att anställa någon på ett vikariat utan att det också
faktiskt står klart för vem man skall vikariera eller vilken ledigbliven befattning man för
en kortare tid skall upprätthålla. Detta betyder att tjänstemannen i princip också skall
utföra de arbetsuppgifter, som den aktuella befattningen är förenad med. Så kallade
anonyma vikariat är således inte tillåtna. Inte heller en tidsbestämd anställning som
personalreserv för att vikariera vid andras frånvaro är tillåten. För sådana anställningar
skall tillsvidareformen användas. Det skall uppmärksammas att vikariatet enligt detta
stycke i momentet är giltigt även utan tidsbegränsning.
Begränsningen i momentets andra stycke till sex månader saknar sin motsvarighet i LAS.
En lokal överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten
möjliggör emellertid andra tidsbegränsningar än sex månader.
Pensionär
Tjänsteman som uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen kan anställas för
begränsad tid.
Tillfällig arbetstopp
Inträffar en tillfällig arbetstopp får arbetsgivaren enligt denna bestämmelse anställa på viss
tid för att avlasta arbetsanhopningen. Bestämmelsen tillkom före motsvarande regel i LAS
tillkom 1982 och är kvar efter det att den utgick ur LAS 2007.
Förutsättningen för att regeln skall vara tillämplig är att behovet verkligen skall vara
tillfälligt. I detta begrepp ligger alltså att det skall vara möjligt att överblicka hur länge det
kommer att finnas behov av arbetskraft. I tillfällighetsbegreppet ligger också att behovet
av extra arbetskraft inte gått att förutse. För att en visstidsanställning enligt detta stycke
skall vara tillåten förutsätts i princip omständigheter, som är desamma som för att övertidsarbete skall få användas. Inslaget av något extra ordinärt, oförutsebart, måste således
vara för handen.
En fråga man kan ställa är hur länge en sådan visstidsanställning får pågå för att vara
förenlig med avtalet. Texten innehåller inte någon begränsning i tiden. Motsvarande regel i
LAS föreskrev att visstidsanställningen fick pågå maximalt sex månader under en tvåårs-
14
Gråmarkerad text är avtalstext
3 ANSTÄLLNINGSFORMER
period. Avtalsparterna har inte enats om motsvarande tidsbegränsning utan i stället i
allmänna ordalag angett att fråga skall vara om en kortvarig anställning. Vid bedömningen
av vad som menas med kortvarigt ligger nära till hands att göra en jämförelse med den
tidigare LAS-regleringen, även om en bestämd tidsperiod inte avtalats om som förutsättning för bestämmelsens tillämpning. Avtalet innehåller i stället för en sådan bestämning en
regel som ger tjänstemannaparten möjlighet att lokalt reagera om arbetsgivaren missbrukar
sin möjlighet att visstidsanställa för arbetstoppar. Den lokala tjänstemannaparten har
nämligen i avtalet givits rätt att säga upp bland annat rätten till visstidsanställning vid
arbetsanhopning. Den regeln behandlas närmare under kommentaren till moment nedan.
Provanställning
Provanställningen kan i normalfallet omfatta högst 6 månader innan den övergår i en
tillsvidareanställning. Om tjänstemannen varit frånvarande för en längre tids sjukdom
under provanställningen kan överenskommelse om förlängning av provanställningen
träffas för motsvarande tid.
Överenskommen visstidsanställning
På avtalsområdet finns regeln om att arbetsgivaren och en tjänsteman kan träffa överenskommelse om anställning för ”Överenskommen visstidsanställning”.
En arbetsgivare och en arbetstagare kan träffa överenskommelse om ett avtal enligt denna
regel. Ett avtal om en tidsbegränsad anställning kan träffas utan att skäl för tidsbegränsningen behöver anges. Enligt regeln får den sammanlagda avtalstiden för en och samma
arbetstagare inte vara längre än tolv månader. Den totala avtalsperioden om ett år får delas
upp på flera olika avtal. Ett sådant avtal får dock inte vara kortare än en månad. Om det
träffas avtal om en kortare tid än en månad skall avtalet ändå gälla en månad. Som mest
kan det således bli fråga om tolv avtal om en månad. Den sammanlagda avtalsperioden får
emellertid inte bli längre än tolv månader inom en treårsperiod. Det maximala antalet
anställda som samtidigt kan vara överenskommet visstidsanställda hos en och samma
arbetsgivare är fem, oberoende av kollektivavtalsområden och antal driftsenheter. Med
arbetsgivare (företag) menas alla förekommande företagsformer till exempel den juridiska
personen, aktiebolag, handelsbolag med flera.
I avtalsrörelsen 2012 träffades överenskommelse om att företag med flera driftsenheter ska
ha rätt att anställa minst en arbetstagare per driftsenhet. Begreppet driftsenhet ska tolkas
utifrån samma princip som vid turordning enligt LAS. Exempel: Ett företag som har två
driftsenheter kan anställa fem tjänstemän enligt reglerna för ”Överenskommen visstidsanställning”. Ett företag med t ex sex driftsenheter kan därmed anställa sex tjänstemän enligt
reglerna för ”Överenskommen visstidsanställning”. Dock högst en arbetstagare per
driftsenhet.
Arbetsgivaren ska hålla Unionen-klubben informerad om sådana anställningar.
4 Arbetstid (övertidskompensation m m).
Arbetstidslagen är dispositiv. Arbetstidsavtalet ersätter arbetstidslagen utom de delar av
lagen som gäller nattvila, veckovila, raster och pauser. Arbetstidsavtalet kommenteras
separat.
Med övertid menas all arbetstid som tjänstemannen arbetar utöver sin egen ordinarie
arbetstid, vare sig tjänstemannen arbetar heltid eller deltid. Övertiden ersätts dock olika
beroende på när den utförs, och om man arbetar heltid eller deltid. Avtalets huvudregel är
att alla har rätt till övertidsersättning.
Under vissa förutsättningar kan företaget och den enskilda tjänstemannen överenskomma
om att eventuell förekomst av övertidsarbete skall regleras på annat sätt, vanligtvis med
högre lön och längre semester.
Gråmarkerad text är avtalstext
15
4 ARBETSTID
Oftast kombineras en slopad övertidsersättning enligt Allmänna anställningsvillkoren med
att även skyddsreglerna i Arbetstidsavtalet stryks. Detta är möjligt men på inget sätt
nödvändigt eftersom det rör sig om två separata avtal
En tjänsteman kan, enligt Allmänna villkorsavtalet, byta ut rätten till särskild kompensation för övertidsarbete mot att tjänstemannen får rätt till högre lön och/eller 5 eller 3
semesterdagar utöver lagstadgad semester. Sådana överenskommelser skall gälla för
tjänstemän i chefsställning eller tjänstemän som har okontrollerbar arbetstid eller frihet
beträffande arbetstidens förläggning. Endast om någon av dessa förutsättningar är uppfyllda kan övertidsersättningen slopas.
Huvudregeln är att en sådan överenskommelse gäller för ett semesterår i taget, såvida inte
annat överenskommits.
Unionen-klubbens roll
Unionen-klubben bör först och främst granska om villkoren för en slopad övertidsersättning verkligen är uppfyllda och – om så är fallet – verka för att skyddsreglerna i Arbetstidsavtalet bibehålls.
I de fall där skyddsreglerna ändå skrivs bort är det viktigt att Unionen-klubben utnyttjar
sin möjlighet att begära att även dessa medlemmars arbetstid registreras, se arbetstidsavtalet § 1.2 anmärkning och § 5. Det ligger i både Unionen-klubbens och arbetsgivarens
intresse att få en uppfattning också om dessa tjänstemäns totala arbetstid.
Ersättning för övertidsarbete
Ersättningen för övertidsarbetet regleras i avtalet om Allmänna anställningsvillkor, se
nedan. Ersättningens storlek varierar dock beroende på när övertidsarbetet utförs. Sena
kvällar och helger ger så kallad kvalificerad övertidsersättning medan övertidsarbete på
annan tid ger enkel övertidsersättning. Ett specialfall är när en deltidsanställd tjänsteman
arbetar utöver sin ordinarie arbetstid. Definitionsmässigt är sådan tid övertid och ska
räknas med i de tillåtna övertidsuttagen enligt Arbetstidsavtalet. Ersättningen skiljer sig
dock från den heltidsanställde på en punkt, nämligen att sådan övertid som ligger utanför
den deltidsanställdes deltid men inom arbetstidsmåttet för heltidsanställda vid företaget,
endast ersätts med vad som i avtalet kallas ”ersättning för överskjutande timmar vid deltid
(så kallad mertid)”.
All övertids-, mertids- och restidsersättning inkluderar även semesterersättning. (se punkt
5.1)
Obekväm arbetstid och beredskap
Vid arbete på obekväm arbetstid, beredskap regleras ersättningen för sådan tid i punkt 4.3.
Dessa ersättningar utgår för planerad och schemalagd obekväm arbetstid och beredskap,
till skillnad från övertidsersättning, eftersom övertidsarbete ligger utanför den planerade
eller schemalagda arbetstiden. Således utgår inte dessa ersättningar samtidigt med övertidsersättning. På dessa ersättningar utgår semesterersättning som på rörliga lönedelar.
4 Arbetstid
Enligt arbetstidsavtalet får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 40 timmar per
helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om fyra veckor. (Ovanstående
stycke tas bort efter protokollerad överenskommelse med Almega STD).
Midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.
Ledighet på helgdagar och de ovan angivna helgdagsaftnarna kan efter överenskommelse mellan arbetsgivare och medarbetare bytas ut mot ledighet på annan dag som
annars skulle ha varit arbetsdag. Det totala antalet arbetsdagar och arbetsfria dagar
16
Gråmarkerad text är avtalstext
4 ARBETSTID
under kalenderåret ska inte påverkas genom dessa byten.
De lokala parterna kan träffa avtal om flextid.
Sveriges nationaldag
Om de lokala parterna inte har kommit överens om annat gäller nedanstående.
Tjänsteman, som är anställd på Sveriges nationaldag, erhåller 2,3 timmar per år,
beräknad som för en heltidsanställd, i en tidbank eller motsvarande.
Anmärkning
Bytet från annandag pingst till Sveriges nationaldag, som allmän helgdag, skall inte
påverka tjänstemannens arbetstidsmått. Parterna rekommenderar därför de lokala
parterna att finna lösningar med utgångspunkt från tjänstemannens olika arbetstidsformer.
4.1 Övertid
För arbete utöver medarbetarens ordinarie arbetstid betalas ersättning enligt 4:1:1–
4:1:3 om övertiden beordrats i förhand eller godkänns i efterhand av arbetsgivaren.
Ersättning betalas endast för fulla halvtimmar.
4.1.1 Huvudregel
Ersättning ges som ledighet eller i pengar. Ledighet ges om medarbetaren så önskar
och så kan ske med hänsyn till verksamheten.
När kompensation utges genom ledighet, får denna inte medföra en reduktion av den
ordinarie arbetstiden. Eftersom kompensationen innebär 1 1/2 timmes (2 timmars)
ledighet för en timmes övertid, kan högst 2/3 (hälften) av övertiden kompenseras
genom ledighet.
Syftet är inte heller att enskilda medarbetare eller grupper av medarbetare genom
övertidsarbete skall erhålla en generell förlängning av sin årsarbetstid. Skulle så visa
sig bli fallet i enskilda företag är parterna överens om att gemensamt granska avtalstillämpningen i sådant företag och om behov därav anses påkallat klargöra syftet med
denna överenskommelse.
Ersättning i pengar:
KL 06–20 HELGFRI MÅNDAG TILL FREDAG
UNDER ANNAN TID
1,93 X TIMLÖNEN
2,41 X TIMLÖNEN
Ersättning i ledighet:
KL 06–20 HELGFRI MÅNDAG TILL FREDAG
UNDER ANNAN TID
1,5 TIMMAR FÖR VARJE ÖVERTIDSTIMME
2 TIMMAR FÖR VARJE ÖVER TIDSTIMME
(Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar se 2.1).
För övertidsarbete utan samband med ordinarie arbetstid ges kompensation för minst
tre timmar om uppehållet inte enbart är ett måltidsuppehåll. I sådana fall ska arbetsgivaren ersätta de reskostnader som uppstår, även för dem som enligt 4:1:3 inte har rätt
till särskild övertidsersättning.
Exempel på hur övertidskompensation i form av partiell ersättning i kompensationsledighet och pengar beräknas. I exemplen beräknas ledigheten utifrån en timersättning på 200
kr och tre timmars övertidsarbete.
Gråmarkerad text är avtalstext
17
4 ARBETSTID
Exempel 1: Övertid kl.06-20 helgfri måndag till fredag
Ersättning i pengar
Ersättning i pengar: 1,93* 200* 3 timmar = 1158 kr.
Ersättning i ledighet och pengar
2/3 ersätts i ledighet: 1,5* 3 timmar* 2/3 = 3 timmar.
Resterande 1/3 ersätts i pengar: 1,93* 200* 3 timmar* 1/3 = 386 kr.
Exempel 2: Övertid annan tid
Ersättning i pengar
Ersättning i pengar: 2,41* 200* 3 timmar = 1446 kr.
Ersättning i ledighet och pengar
½ ersätts i ledighet: 2* 3 timmar* ½= 3 timmar.
Resterande ½ ersätts i pengar: 2,41* 200* 3 timmar* ½ = 723 kr.
Övertidsersättning enligt detta moments sista stycke utges även om det faktiskt utförda
övertidsarbetet är kortare än en halvtimme. Arbetsgivaren ersätter resekostnader i samband
med sådant övertidsarbete. Sådana kostnader kan vara t ex resa med egen bil eller taxikostnader om allmänna kommunikationer saknas eller är dåliga vid tillfället för övertiden.
Kostnader för allmänna kommunikationer då månadskort eller liknande kan användas
ersätts inte. Det är endast då merkostnad uppstår som arbetsgivaren ersätter merkostnaden.
Vid tillämpning av arbetstidsavtalets regler om övertidsutrymme räknas endast den
faktiskt utförda arbetstiden. Tretimmarsregeln är endast en ersättningsregel.
4.1.2 Ersättning för överskjutande timmar vid deltid (mertid)
Deltidsanställd medarbetare som arbetat fler timmar än sitt ordinarie arbetstidsmått,
men ändå inte fler timmar än den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda,
ersätts för varje sådan timme med 1,24 x timlön alternativt med en timmes ledighet för
varje arbetad timme mertid.
(Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar se 2.1). (Föregående mening läggs till efter
protokollerad överenskommelse med Almega STD)
Vid mertidsarbete utanför klockslagen för ordinarie arbetstid får den deltidsanställde
övertidskompensation.
Mertidsersättningen beräknas på tjänstemannens fasta kontanta månadslön. Semesterlönen
ingår i ersättningen på samma sätt som när det gäller övertidsersättning. Övertidsersättningen vid övertidsarbete utanför arbetsställets ordinarie arbetstid räknas på tjänstemannens fasta kontanta månadslön uppräknad till heltidslön.
Enligt arbetstidsavtalet räknas mertid som övertid vid beräkning av övertidssaldo.
Mertidsersättning respektive övertidsersättning utges vid deltid eller partiell föräldraledighet enligt följande regel:
• mertidsersättning skall utges för arbete, som tjänstemannen utför utanför sitt individuella deltidsmått men inom ramen för ordinarie daglig arbetstidsförläggning i motsvarande heltidsbefattning vid företaget. Detta gäller oavsett om tjänstemannen enligt sin
deltidstjänst egentligen skulle ha varit ledig den dagen (se exemplet nedan).
• övertidsersättning skall utges för arbete utanför ramen för ordinarie daglig arbetstidsförläggning i motsvarande heltidsbefattning vid företaget.
18
Gråmarkerad text är avtalstext
4 ARBETSTID
Exempel:
En deltidsanställd eller partiellt föräldraledig arbetar kl 08.00–15.00 måndag–torsdag och
är helt ledig på fredagar. Ordinarie arbetstid för heltidsanställda är 08.00–17.00 måndag–
fredag. Om tjänstemannen vid en arbetstopp ombeds arbeta till kl 18.00 på torsdagen, hela
fredagen till kl 18.00 och lördag till kl 12.00 blir ersättningen:
Torsdag
kl 15.00–17.00
Mertid
Torsdag
kl 17.00–18.00
Övertid
Fredag
kl 08.00–17.00
Mertid
Fredag
kl 17.00–18.00
Övertid
Lördag
kl 08.00–12.00
Kvalificerad övertid
4.1.3 Ersättning för chefer m fl
Arbetsgivaren och medarbetare i chefsställning eller sådan medarbetare vars arbetstid
är svår att kontrollera eller som har frihet att själva förlägga sin arbetstid kan komma
överens om att medarbetaren i stället för pengar eller ledighet får högre lön och/eller
fem semesterdagar utöver lagstadgad semester.
Överenskommelsen avser ett semesterår, om inte arbetsgivaren och medarbetaren
kommit överens om annat.
När arbetsgivaren aktualiserar överenskommelse med medarbetaren enligt detta
moment ska anmälan samtidigt göras till medarbetarens lokala fackliga organisation.
Vid sådan underrättelse ska arbetsgivaren om tjänstemannaklubben begär det uppge
motiv som ligger tillgrund för överenskommelsen.
Grundregeln är att alla tjänstemän har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete. En
tjänsteman och arbetsgivaren kan dock komma överens om att tjänstemannen får rätt till
högre lön och/eller 5 semesterdagar utöver lagstadgad semester, istället för rätten till
övertidsersättning.
Sådana överenskommelser skall gälla för tjänstemän i chefsställning eller tjänstemän som
har okontrollerbar arbetstid eller frihet beträffande arbetstidens förläggning. Rätten till
högre lön och/eller längre semester uppstår inte spontant utan förutsätter överenskommelse
mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. Om inte annat överenskommits gäller överenskommelsen under ett semesterår.
Inför en sådan överenskommelse bör en bedömning göras över mängden övertid som kan
förväntas uppstå under ett år. Ett sätt att göra bedömningen kan vara att titta bakåt i tiden
för att se hur mycket övertid per år som krävts i befattningen. Därefter bör kompensationen i lön och/eller semester anpassas till denna bedömning.
Unionens rekommendation är att vid en nyanställning tillämpa avtalets huvudregel, det vill
säga att man får övertidsersättning enligt avtalet. Är detta inte möjligt rekommenderas att
överenskommelsen bara gäller för ett semesterår. Skälen bakom dessa rekommendationer
är dels att företagen ofta vill skriva bort rätten till övertidsersättning för gott och dels att
det är lättare att bilda sig en uppfattning om vad övertiden är värd, då man arbetat ett år
med övertidsersättning.
Enligt huvudregeln gäller överenskommelsen för ett semesterår i taget, och löper då ut vid
semesterårsskiftet, såvida den inte förnyas. Om överenskommelsen istället gäller tills
vidare måste den sägas upp för att upphöra. Detta bör i så fall ske senast tre månader före
semesterårets utgång. Om inte, så förlängs överenskommelsen med ett semesterår.
Vid överenskommelsens ikraftträdande upphör rätten till särskild övertidskompensation
och rätten till extra semesterdagar inträder direkt, dvs under innevarande år. Det är viktigt
att i sammanhanget notera att intjänandet av betalda semesterdagar (se inledningen till
Gråmarkerad text är avtalstext
19
4 ARBETSTID
avsnitt 5), görs enligt Semesterlagens bestämmelser, närmare bestämt 7 §, vilket medför
att det är den semesterlönegrundande tiden under intjänandeåret som avgör hur många av
semesterdagarna, inklusive extradagarna, som är betalda. Detta är särskilt viktigt att tänka
på i det fall man påbörjar en ny anställning och då överenskommit om att istället för
övertidsersättning få extra semesterdagar. Man riskerar då, beroende på intjänandetidens
längd, att bara få några av de extra semesterdagarna med betalning. Saknas intjänandetid
helt blir alla extra dagarna obetalda. I sådana situationer blir det extra viktigt att träffa
överenskommelse om förskottssemester och att denna i så fall även inkluderar de extra
semesterdagarna.
Observera att övertidsreglerna i avtalet endast reglerar kompensation för övertid. Även om
överenskommelse träffats att kompensation skall ske i form av högre lön och/eller längre
semester är arbetsgivaren skyldig att föra anteckningar om övertid för att kunna iaktta
arbetstidsavtalets begränsningsregler såvitt avser övertidsuttag. Man kan dock för dessa
fall träffa en särskild överenskommelse om att tjänstemannen skall vara undantagen från
arbetstidsavtalets regler, se arbetstidsavtalets § 1.2. I de fall där skyddsreglerna ändå skrivs
bort är det viktigt att Unionen-klubben utnyttjar sin möjlighet att begära att även dessa
medlemmars arbetstid registreras, se arbetstidsavtalet § 1.2 anmärkning och § 5. Det ligger
i både Unionenklubbens och arbetsgivarens intresse att få en uppfattning också om dessa
tjänstemäns totala arbetstid.
Såväl tjänstemannen som arbetsgivaren kan säga upp överenskommelsen om slopad
övertidsersättning, och återgå till huvudregeln, det vill säga att få övertidersättning enligt
avtalet. Då försvinner också rätten till de extra semesterdagarna samt det lönetillägg man
haft istället för övertidsersättning. Ett problem som förkommer i samband härmed är att
avgöra storleken på lönetillägget. Ibland kanske det inte är uttalat, utan man har bara fått
en lön för allt–i–ett, och då går det inte att avgöra tilläggets storlek. Unionens tolkning är
att lönen lämnas intakt i dessa fall, medan den extra semestern försvinner. Även i de fall
tillägget är känt, kan det ha gått många år sedan överenskommelsen träffades, och då är
det svårt att avgöra hur stort tillägget är i dagsläget. Eftersom lönen är kopplad till arbetsuppgifternas art, ansvar och svårighet samt prestationen och sättet att utföra arbetet, och
detta kan ha förändrats med tiden, liksom att omfattningen av övertidsarbetet kan ha
ändrats, finns det inget som säger att tillägget utgör samma andel av lönen som när det
fastställdes. Om arbetsgivaren vill minska lönen är Unionens uppfattning att arbetsgivaren
har bevisbördan att objektivt kunna styrka den minskning som han vill göra. Kan så inte
ske, ska även i detta fall lönen lämnas intakt.
Underrättelsen enligt sista stycket i momentet skall således lämnas till Unionen-klubben,
inte till PTK-L.
Som framgår ska arbetsgivaren informera Unionen-klubben när en enskild tjänsteman och
företaget överenskommit om att övertidsarbetet inte ska ersättas genom så kallad ”särskild
övertidskompensation ” utan istället ersättas med längre semester och/eller högre lön.
Arbetsgivaren har följaktligen en skyldighet att informera Unionen-klubben om vilka
tjänstemän som träffat sådana överenskommelser, men har inte skyldighet att informera
om hur tjänstemannen kompenserats, eftersom detta får anses ligga inom ramen för det
enskilda anställningsavtalet. Det är viktigt att Unionen-klubben för en egen förteckning
över de tjänstemän som överenskommit om denna form av övertidsersättning, och att hålla
förteckningen uppdaterad.
Enligt momentet är det endast tjänstemän i vissa befattningar eller med vissa arbetsuppgifter eller förhållanden, som kan överenskomma om annan form av övertidsersättning. Om
det efter underrättelse från företaget, inte framgår på vilka grunder överenskommelsen
träffats, kan Unionen-klubben, med stöd av momentet begära att företaget redovisar de
omständigheter som gör att man anser sig ha kunnat träffa överenskommelsen. Enligt
avtalet kan denna typ av överenskommelser bara träffas med dem som har chefsställning,
okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning, det vill säga i princip själva
20
Gråmarkerad text är avtalstext
4 ARBETSTID
avgör om och när de arbetar övertid. I annat fall ska särskilda skäl föreligga, och dessa
skäl är företaget skyldig att redovisa efter begäran från Unionen-klubben.
Utlandsresor
Avtalet om allmänna anställningsvillkor gäller endast inom Sveriges gränser, se kommentaren till ”Avtalets omfattning” ovan. För tjänsteresa till utlandet gäller avtalets regler med
automatik endast den del av resan som sker inom landets gräns. När tullstationen passerats
upphör avtalets regler om kompensation för restidsersättning. Tjänsteman som beordras
till tjänsteresa till utlandet bör därför träffa överenskommelse om regler för ersättning av
restid i utlandet.
4.2 Restidsersättning
4.2.1 Förutsättningar för ersättning
För restid under ordinarie arbetstid betalas ordinarie lön. För restid utanför ordinarie
arbetstid betalas restidsersättning. Om arbetsgivaren betalat sovplats på tåg eller båt
ska tiden mellan kl 22 och 08 inte räknas med. Endast fulla halvtimmar ersätts.
Med restid avses den tid, utanför ordinarie arbetstid, som åtgår för resa från företaget till
bestämmelseplatsen inklusive väntetider mellan olika färdsätt, t ex vid tågbyten, mellan
buss och flyg och liknande. Endast fulla halvtimmar ersätts. Om restid förekommer, inom
dagen, såväl före som efter ordinarie arbetstid skall de båda tidsperioderna sammanräknas.
Om särskilda regler finns för traktamentsbestämmelser vid företaget avseende resans
början och slut, skall dessa även tillämpas vid beräkning av restiden. Sådana kan t ex vara
att tjänsteresan anses påbörjad respektive avslutad 30 minuter före färdsättets avgångstid
respektive 30 minuter efter färdsättets ankomsttid.
Vid tjänsteresa med bil, egen eller företagets, då gods eller personer transporteras för
företagets räkning räknas restiden som ordinarie arbetstid. I det fallet utges övertidsersättning och inte restidsersättning för tid utanför ordinarie arbetstid. Om tjänsteresans med bil
företas endast för att transportera tjänstemannen själv utges restidsersättning för tid utanför
ordinarie arbetstid.
4.2.2 Restidsersättningens storlek
RESTIDENS FÖRLÄGGNING
KL 18 DAG FÖRE ARBETSFRI DAG–KL 06 DAG EFTER
ARBETSFRI DAG
ÖVRIG TID
ERSÄTTNING/TIMME
0,91 X TIMLÖNEN
0,72 X TIMLÖNEN
(Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar se 2.1).
Semesterlön är inräknad i restidsersättningen.
4.2.3 Undantag från rätten till restidsersättning
Restidsersättning ges inte till medarbetare som avses i 4.1.3 och som dessutom
kommit överens med arbetsgivaren om att vara undantagen från rätten till restidsersättning.
Undantagen är även medarbetare i vars arbete det ingår tjänsteresor av betydande
omfattning som resande försäljare, servicetekniker eller motsvarande och som inte
särskilt kommit överens med arbetsgivaren om att reseersättning ska betalas.
Gråmarkerad text är avtalstext
21
4 ARBETSTID
Huvudregel
Huvudregeln är att alla tjänstemän har rätt till restidsersättning. Även för resor till och från
kurser och konferenser som beordrats i tjänsten gäller avtalets regler.
Undantag
Undantaget i första stycket gäller tjänstemän som saknar rätt till övertidsersättning och
arbetsgivaren och tjänstemannen har träffat överenskommelse om att han skall vara
undantagen bestämmelserna om restidsersättning.
Om överenskommelse träffas enligt första stycket ovan skall det framgå i överenskommelsen på vilket sätt förekomsten av restidsersättning har kompenserats samt storleken på
ersättningen. Om kompensationen t ex skett i fast lön skall det framgå hur stor del av
lönen som är kompensation för restiden, kompensationen bör helst ligga som ett tillägg till
den fasta lönen.
Undantaget i andra stycket och gäller tjänstemän som i sin befattning har tjänsteresor i
betydande omfattning. Dessa tjänstemän har rätt till restidsersättning endast om särskild
överenskommelse om detta har träffats. Sådan överenskommelse skall vara skriftlig för att
undvika tvister i framtiden.
Exempel på sådana befattningar kan vara:
• resande säljare, där det i tjänsten förutsätts att tjänstemannen i huvudsak arbetar utanför
företaget och endast undantagsvis befinner sig på företaget.
• servicetekniker, där det i tjänsten förutsätts att tjänstemannen i huvudsak utför sitt
servicearbete hos kunder utanför företaget och endast undantagsvis befinner sig på
företaget.
4.3 Ersättning för obekväm/förskjuten arbetstid och beredskap
4.3.1 Allmänt
Nedanstående gäller om inte de lokala parterna kommit överens om annat.
Med obekväm/förskjuten tid avses all tid utom den som infaller kl 07–18 helgfri
måndag–fredag. Om flextid med fastlagd flextidsram tillämpas vid företaget betraktas
endast beordrad/godkänd i efterhand tid inom flextidsramen som obekväm.
Med chefer kan överenskommelse träffas om att de ska få ersättning på annat sätt.
En arbetsgivare som vill införa arbete på obekväm /förskjuten tid eller beredskap ska
förhandla med den lokala tjänstemannaparten dessförinnan.
Meddelande om arbete på obekväm/förskjuten tid eller beredskap bör lämnas till
medarbetaren senast fjorton dagar i förväg.
Medarbetare kan inte få ersättning för obekväm/förskjuten arbetstid eller beredskap
om övertidsersättning betalas för samma tid.
Allmänt
Avsnittet reglerar ersättning vid arbete på obekväm arbetstid. Formerna för relationen
mellan ordinarie arbetstid och obekväm arbetstid, beredskapstjänst samt veckovila
kommenteras i kommentarerna till arbetstidsavtalet.
Arbetsgivaren kan träffa överenskommelse med vissa tjänstemän, t.ex. chefer om ersättning på annat sätt. En förutsättning är att tjänstemannen får, till exempel högre lön.
Överenskommelsen bör vara skriftlig där omfattningen och ersättningens storlek framgår.
Att tjänstemannen avlöst rätten till övertidsersättning innebär inte att tjänstemannen
därmed också är undantagen från reglerna om ersättning för obekväm arbetstid och/eller
beredskap. Om detta måste i så fall separat överenskommelse också träffas.
22
Gråmarkerad text är avtalstext
4 ARBETSTID
Arbetsgivare som vill införa arbete på obekväm arbetstid eller beredskapstjänst måste
förhandla med den lokala tjänstemannaparten (Unionen-klubben eller regionkontoret)
enligt 11 § MBL före beslut om införandet. Införs arbete på obekväm arbetstid eller
beredskapstjänst ska arbetsgivaren informera berörda tjänstemän och Unionen-klubben
senast fjorton dagar i förväg.
Ersättning
Förskjuten arbetstid beredskapstjänst ersätts genom att timlönen multipliceras med
tillämplig faktor. Definitionen av timlön se 2.1.
4.3.2 Obekväm arbetstid
Obekväm arbetstid ersätts per timme med:
FÖRLÄGGNINGSTIDPUNKT
ERSÄTTNING/TIMME
MÅNDAG–FREDAG KL 18–24
0,29 AV TIMLÖNEN
MÅNDAG–FREDAG KL 00–07
0,43 AV TIMLÖNEN
FRÅN KL 00 LÖRDAG TILL KL 24 SÖNDAG
0,58 AV TIMLÖNEN
FRÅN KL 07 TRETTONDAGEN, KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG, 1
MAJ, NATIONALDAGEN OCH ALLA HELGONS DAG TILL KL 00
0,58 AV TIMLÖNEN
FÖRSTA VARDAGEN EFTER VARJE HELG
FRÅN KL 18 PÅ SKÄRTORSDAGEN SAMT FRÅN KL 07 PÅ
PINGST-, MIDSOMMAR-, JUL- OCH NYÅRSAFTON TILL KL 00
1,16 AV TIMLÖNEN
FÖRSTA VARDAGEN EFTER VARJE HELG
I de fall medarbetare valt att byta ut en helgdag mot annan ledig dag följer ersättning
den dag som bytts bort till storlek och omfattning.
Obekväm arbetstid
Obekväm arbetstid är den del av tjänstemannens ordinarie arbetstid som ligger utanför
arbetsställets gällande ordinarie dagarbetstid. Med obekväm arbetstid menas förutom
skiftarbete även andra förskjutningar av den ordinarie arbetstiden. Den förskjutna arbetstiden ska schemaläggas. Obekväm arbetstid är all tid utanför klockan 07.00–18.00.
Ersättningen för arbete på obekväm arbetstid utges utöver tjänstemannens ordinarie
månadslön.
En tjänsteman som arbetar på obekväm arbetstid kan inte få ersättning för både obekväm
arbetstid och övertidsersättning samtidigt. Tjänstemannens obekväma arbetstid är tjänstemannens ordinarie arbetstid. Övertidsersättning uppstår först efter att tjänstemannen
beordrats att arbeta utanför sin schemalagda obekväma arbetstid.
Om tjänstemannen bytt en helgdag för att istället vara ledig en annan dag istället för denna
helgdag, ska om tjänstemannen av någon anledning arbetar den lediga dag som trätt in i
stället för helgdagen, erhåller ersättning som den helgdag som bytts bort.
Exempel
Arbetsställets ordinarie dagarbetstid är förlagt till klockan 08.00–17.00 och tjänstemannen
arbetar mellan klockan 13.00–22.00. Förskjuten arbetstid är då tiden mellan klockan
17.00–22.00 och ersättning för förskjuten arbetstid utges för tiden mellan klockan 18.00–
22.00. Övertid är arbetstid utanför klockan 13.00–22.00.
Gråmarkerad text är avtalstext
23
4 ARBETSTID
4.3.3 Beredskap
Med beredskap avses den tid då medarbetaren ska vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig i arbete. Beredskap ska fördelas så att den inte oskäligt belastar
en enskild anställd.
Beredskap ersätts med:
FÖRLÄGGNINGSTIDPUNKT
ERSÄTTNING/TIMME
MÅNDAG KL 00–FREDAG KL 18
0,12 AV TIMLÖNEN
FREDAG KL 18–LÖRDAG KL 07, FRÅN KL 18 DAGEN FÖRE TILL
KL 07 TRETTONDAGEN, 1 MAJ, KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG,
NATIONALDAGEN, OCH ALLA HELGONS DAG.
0,19 AV TIMLÖNEN
FRÅN KL 07 LÖRDAG TILL KL 00 MÅNDAG SAMT FRÅN KL 07
TRETTONDAGEN, 1 MAJ, KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG,
NATIONALDAGEN, OCH ALLA HELGONS DAG TILL KL 00
FÖRSTA VARDAGEN EFTER RESP. HELG.
FRÅN KL 18 PÅ SKÄRTORSDAGEN SAMT FRÅN KL 07 PÅ
PINGST-, MIDSOMMAR-, JUL-, OCH NYÅRSAFTON TILL KL 00
FÖRSTA VARDAGEN EFTER RESP. HELG.
0,29 AV TIMLÖNEN
0,50 AV TIMLÖNEN
(Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar se 2:1).
I de fall medarbetare valt att byta ut en helgdag mot annan ledig dag följer ersättningen den dag som bytts bort till storlek och omfattning.
Beredskap
Beredskap är ingen arbetstidsform, utan ett åtagande att vara anträffbar utanför arbetstid,
för att vid behov inställa sig i arbete. Det finns således ingen skyldighet att befinna sig på
arbetsplatsen under beredskapen, till skillnad vid jour då man ska vara på arbetsplatsen för
att utföra arbete när behov uppstår. Skyldigheten att ha beredskap regleras i det enskilda
anställningsavtalet, oftast i samband med att man anställs på en viss befattning där
beredskap ingår. Om beredskap inte ingår i tjänsten, men behov senare uppstår, förutsätter
det att arbetsgivaren och tjänstemannen, kommer överens. De gör då en omreglering av
anställningsavtalet, med de nya förutsättningar och villkor och som ska gälla för befattningen. Hur beredskapen är organiserad, är däremot verksamhetsfråga, och vill arbetsgivaren införa beredskap, alternativt avveckla eller förändra befintlig beredskapsorganisation,
är det en fråga som arbetsgivaren är skyldig att förhandla om enligt 11 § MBL. Det ligger i
båda parters intresse att man skriver ett lokalt beredskapsavtal om de förutsättningar och
villkor som ska gälla för beredskapen. Om tjänstemannen behöver kunna göra arbetsinsatser nattetid, måste beredskapsavtalet även reglera möjligheten att avvika från nattarbetsförbudet.
Med beredskapstjänst menas att tjänstemannen ska stå till arbetsgivarens förfogande, för
att vid kallelse utföra arbete. Beredskapstjänst ska schemaläggas och fördelas mellan
tjänstemännen så att den inte oskäligt belastar enskild tjänsteman. Beredskapstjänst över
helger bryter veckovilan, se överenskommelsen om ersättning vid brott mot veckovilan.
Ersättningen för arbete på beredskapstjänst utges utöver tjänstemannens ordinarie månadslön.
Beredskapsersättning utges för pass om lägst 8 timmar. Då tjänstemannen vid beredskapstjänst efter kallelse utfört arbete på arbetsstället utges övertidsersättning för lägst tre
24
Gråmarkerad text är avtalstext
5 SEMESTER
timmar (se punkt 4.1.1 ovan). Tjänstemannen ska också ersättas för eventuella resekostnader som denne haft vid inställelse på arbetsplatsen.
Det är allt vanligare att tjänstemannen vid beredskap utför arbete från hemmet via ITteknik. I de fall arbetet ska utföras från tjänstemannens bostad är det viktigt att reglera
frågor om utrustning, arbetstid och ersättning samt försäkringsfrågor då tjänstemannen
utför arbete i hemmet. Antingen genom lokalt kollektivavtal eller genom överenskommelse med tjänstemannen. Sådan överenskommelse ska träffas innan beredskapstjänst
införs.
5 Semester (semesterlagen)
Allmänt
Semesterlagen (SemL) ger alla rätt till 25 dagars ledighet för semester per år. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti är semesterrätten i den anställningen fem dagars
ledighet det semesteråret. Rätt till betald ledighet får man först efter intjänande.
Bestämmelserna i § 5 allmänna villkorsavtalet är i huvudsak komplement till semesterlagens regler. På vissa punkter har lagens regler ersatts med avtalsregler. Exempel på detta
är bestämmelserna om semesterlön, semesterersättning och utbetalning av semesterlön.
SemL regler gäller i alla andra fall där inte uttryckliga undantag gjorts i avtalet.
En mer utförlig kommentar till semesterreglerna finns i PTKs skrift ”Semesterbestämmelser i lag och avtal” som kan beställas på www.ptk.se.
Tillämpningsregler i lagen som inte ersatts eller kompletterats
Förläggning av huvudsemestern (10–15 §§ SemL)
Arbetsgivaren skall på eget initiativ förhandla (MBL 11 §, primärförhandling) med
Unionen-klubben om förläggning av huvudsemestern. Förhandlingsordningen enligt MBL
gäller. Beslut om förläggning får inte tas innan förhandlingen avslutats. Om ingen överenskommelse har kunnat nås beslutar arbetsgivaren om förläggning av huvudsemestern.
Den skall då förläggas under tiden juni t o m augusti, fyra veckor i en följd.
Unionenklubben har rätt att avstå från förhandling. Arbetsgivaren skall då samråda med de
enskilda tjänstemännen om förläggning av huvudsemestern. Detsamma gäller då Unionenklubb saknas.
Beslut om förläggning ska meddelas senast två månader före ledighetens början. Om
särskilda skäl föreligger får meddelande lämnas senare, dock om möjligt minst en månad
före ledighetens början.
Förläggning av återstående semester (10 §)
Beträffande annan semester än huvudsemestern skall arbetsgivaren samråda med tjänstemannen, om överenskommelse inte redan träffats med Unionen-klubben. I normalfallet
skall Unionen-klubben överlåta till den enskilde tjänstemannen att samråda om utläggningen av denna del av semestern. Tjänstemannen kan ha egna önskemål om förläggning
eller önskar spara semester till ett senare semesterår.
Om inte enighet kan nås vid överläggningen bestämmer arbetsgivaren förläggningen av
den semester som överstiger huvudsemestern. Tjänstemannen har dock i normalfallet rätt
att spara denna del av semestern till ett senare semesterår.
Sparad semester (18–22 §§)
Tjänstemannen har alltid rätt att spara betalda semesterdagar över 20, under förutsättning
att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Sparade semesterdagar ska normalt
förläggas till det semesterår som tjänstemannen väljer, om inget annat överenskommes.
Gråmarkerad text är avtalstext
25
5 SEMESTER
Sparade semesterdagar skall läggas ut inom fem år efter utgången av det semesterår då de
sparats. Om särskilda skäl finns kan förläggningen efter överenskommelse skjutas på
ytterligare ett år. Ytterligare kommentarer finns under avtalsregeln ”Sparande av semester” nedan.
Obetald semester (8 §§)
Tjänstemannen har rätt till 25 dagars semesterledighet. Rätt till betald semester har man
dock först efter intjänande. Tjänstemannen har rätt att avstå från obetald semester. Arbetsgivaren har då skyldighet att erbjuda tjänstemannen arbete eller ersättning under motsvarande tid. Obetald semester kan inte sparas.
Tjänstemannen är skyldig att på begäran lämna arbetsgivaren besked om han vill avstå
från obetald semesterledighet. Sådant besked behöver inte lämnas förrän tjänstemannen
fått besked om hur många obetalda semesterdagar han beräknas få rätt till.
Besked om semesterförläggning (11 §)
Arbetsgivaren skall lämna besked om semesterförläggning senast två månader före
huvudsemestern.
Om särskilda skäl finns får besked lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före
ledighetens början.
Skyldighet att lägga ut semester
Semesterlagen är en skyddslag och arbetsgivaren har skyldighet att lägga ut betald
ordinarie huvudsemester och förfallen sparad semester.
Semester under uppsägningstid (14 §)
Semesterledighet får, vid uppsägningstid 6 månader eller kortare, inte utan tjänstemannens
medgivande utläggas under uppsägningstid. Detta gäller oavsett om det är arbetsgivaren
eller den anställde som gjort uppsägningen.
Har ledigheten däremot redan lagts ut när uppsägningen sker, gäller den förläggningen om
inte arbetstagaren särskilt begär att den skall upphävas.
Semester under sjuklönegrundande frånvaro (15 §)
Semesterdag som infaller på dag då tjänstemannen är frånvarande med orsak som är
semesterlönegrundande ska, om tjänstemannen utan dröjsmål begär det, inte räknas som
semesterdag.
Sådana semesterdagar skall utläggas i ett sammanhang vid annat tillfälle, om tjänstemannen inte medger annat.
Semesterlönegrundande frånvaro (17 – 17 b §§)
Följande frånvaroorsaker är enligt semesterlagen (17 §) semesterlönegrundande:
26
Frånvaroorsak
Omfattning semesterlönegrundande
1 Sjukdom
180 dagar per intjänandeår. Rätten upphör
efter oavbruten frånvaro i ett (1) helt
intjänandeår.
2 Arbetsskada
Hela intjänandetiden utan begränsning.
Rätten upphör efter oavbruten frånvaro i ett
(1) helt intjänandeår.
3 Föräldraledighet i samband med barns
födelse eller adoption
För vardera föräldern i 120 dagar eller för
ensamstående förälder 180 dagar.
Gråmarkerad text är avtalstext
5 SEMESTER
Ledighet med graviditetspenning
50 dagar (60:e t.o.m. 11:e dagen före
beräknad födelse).
Vård av barn vid sjukdom eller smitta hos
barnet, vid sjukdom eller smitta hos barnets
ordinarie vårdnadshavare, samt vid besök i
samhällets förebyggande barnhälsovård
120 dagar per barn under 12 år per kalenderår (16 år om barnet har funktionsnedsättning). Vid vårdnadshavarens sjukdom
dock max 60 dagar.
Tillfällig föräldraledighet i samband med
barns födelse eller adoption.
10 dagar per barn
4 Ledighet vid risk för överföring av smitta.
180 dagar per intjänandeår
5 Ledighet för ersättningsberättigad
teckenspråksutbildning samt ledighet för
facklig, och därmed förknippad utbildning.
180 dagar per intjänandeår
6 Ledighet på grund av grundutbildning
eller repetitionsutbildning enligt lagen om
totalförsvarsplikt.
Max 60 dagar per intjänandeår
7 Ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare.
I den omfattning som utbildningen kräver.
Riktvärdet i förordning om sfi är 525
timmar
8 Ledighet för närståendevård
45 dagar per intjänandeår
De olika frånvarotyperna av semesterlönegrundande frånvaro gäller oberoende av
varandra.
Med detta avses att flera olika frånvarotyper kan infalla under samma intjänandeår. Den
semesterlönegrundande tiden blir då summan av perioderna.
Perioderna med semesterlönegrundande frånvaro räknas kalendariskt. Det vill säga alla
kalenderdagar från och med första till och med sista dagen i en frånvaroperiod.
5 Semester
Semester tjänas in och läggs ut enligt lag och detta avtal. Enligt huvudregeln i semesterlagen har medarbetaren rätt till 25 dagar semester.
Därtill kommer eventuellt ytterligare semester enligt avtal. Enligt semesterlagen löper
intjänandeåret från 1 april–31 mars. Semesteråret, det år då medarbetaren kan ta ut sin
intjänade semester, infaller under samma period efter intjänandeåret. Arbetsgivaren
kan komma överens om annat semester- och intjänandeår med den lokala tjänstemannaparten eller med medarbetaren.
Det är inte möjligt att med bindande verkan göra några andra avsteg från semesterlagen än
de i punkt 5 angivna tilläggen och avstegen. (se AD 1956 nr 9)
Lagens semesterår omfattar perioden 1 april ett år till och med 31 mars påföljande år (3 §
1 stycket semesterlagen). Motsvarande period närmast före ett semesterår utgör enligt
lagens regel det så kallade intjänandeåret. Rätten till semesterlön förvärvas under intjänandeåret. Semesterlönen betalas ut under semesteråret.
Bestämmelsen i avtalets andra moment innebär att det är möjligt att efter överenskommelse såväl tidigare- som senarelägga såväl semesterår som intjänandeår. En sådan
Gråmarkerad text är avtalstext
27
5 SEMESTER
överenskommelse skall alltid vara skriftlig. Perioden måste dock alltid vara 12 månader.
Detta har kunnat ske genom att avtalens semesterlöneregler, som bygger på sammalöneprincipen, innebär att flyttning av semester- och intjänandeår sällan medför några negativa
konsekvenser för tjänstemannen.
En vanligt förekommande ordning är att låta semester- och intjänandeår sammanfalla. Det
vill säga semesterlön utges redan under intjänandeåret. Vid övergång från skilt semesteroch intjänandeår till sammanfallande semester- och intjänandeår bör följande konsekvenser särskilt observeras:
• vid övergången skall arbetsgivaren utbetala semesterersättning för dittills intjänad
semesterledighet med semesterlön (SemL 28 § 2 stycket) men ej utbetald semesterersättning. Under semesteråret som följer erhåller tjänstemannen dessutom semesterlön
och semestertillägg i vanlig ordning. Detta innebär att tjänstemannen erhåller dubbel
semesterersättning under övergångsåret.
• en nackdel vid sammanfallande intjänandeår och semesterår är att det vid semestertillfället saknas ett säkert underlag för beräkning av semestertillägget 0,5 % för rörliga
lönedelar.
• när anställningen börjar/första semesteråret har tjänstemannen rätt till semesterledighet
med semesterlön i proportion till det antal anställningsdagar som återstår av semesteråret. Därutöver kan överenskommelse träffas om förskottssemester enligt avtalets regler
”Semester för nyanställda”. Det är bara denna förskottssemester som arbetsgivaren har
stöd i avtalet att göra avräkning för, om anställningen upphör inom fem år från den dag
då anställningen började och förutsättningarna i övrigt enligt avtalet är uppfyllda (jmf
AD1956 nr 9)
• från och med första dagen i varje påföljande semesterår, har tjänstemannen rätt till full
betald semester. Tjänstemannen erhåller således semesterförmånerna innan de ännu har
tjänats in. Men någon förskottssemester som avses i avtalets ”Semester för nyanställda” eller SemL 29 § är det dock inte fråga om. Icke desto mindre har parterna i
detta avtal träffat överenskommelse om att i det fall tjänstemannen slutar sin anställning innan semesteråret är slut, och då tagit ut fler semesterdagar än som hunnit tjänas
in, ska ersättningen för de uttagna – men ännu inte intjänade dagarna – betraktas som
ett förskott. Arbetsgivarens rätt att kvitta utbetald, men icke intjänad semesterlön/ersättning, uttrycks i avtalet som att den ska ses som en á-contoutbetalning. Situationen
uppstår när anställningen upphör innan året är slut, och fler semesterdagar än som tjänats in, har tagits ut. Detta oberoende av den hänvisning till Semesterlagen, 29 § om
kvittning, som görs under rubriken, ” Semester för nyanställda”. Det handlar således
endast om hanteringen av de semesterdagar som inte hunnit tjänas in det år man slutar,
och inte om eventuell (riktig) förskottssemester, som man fått när man började sin anställning. Där gäller fortfarande reglerna om förskottssemester och 29 § Semesterlagen.
• semestertillägget (0,8 %) är framräknat för en mellanliggande löneökning mellan
intjänande och uttag. I fallet sammanfallande intjänande- och uttagsår finns ingen mellanliggande löneökning. Semestertillägget bör då höjas till cirka 1 % för att kompensera för avsaknad av mellanliggande löneökning (räknat på en mellanliggande lönehöjning på 3,5 %).
För att förenkla hanteringen av semesterfrågorna bör Unionen-klubben alltid verka för att
enhetliga intjänande- och semesterår, lika för alla tjänstemän, tillämpas vid företaget.
5.1 Lön under semester
Lön under semestern är aktuell månadslön. Därutöver betalas semestertillägg med
0,8% av månadslönen per semesterdag (för intermittent deltidsarbetande beräknat på
antalet bruttodagar se 5.4)
Semestertillägget betalas ut senast månaden efter semestern.
28
Gråmarkerad text är avtalstext
5 SEMESTER
När anställningen upphör utbetalas resterande tillägg tillsammans med slutlönen.
Medarbetare som har rörlig lön (se 2.1) får semesterlön med 0,5% av det utbetalda
beloppet gånger antalet semesterdagar (även obetalda). Sådan semesterlön betalas ut
senast en månad efter intjänandeårets utgång. Semesterlönegrundande belopp beräknas med hänsyn till semesterlönegrundande frånvaro enligt semesterlagen.
Om intjänande- och semesterår sammanfaller gäller följande. Om de rörliga lönedelarna utgör en stor del av inkomsten ska ett förskott som motsvarar den beräknade
semesterlönen utbetalas i samband med semestern och avräkning ske senast en månad
efter intjänandeårets/ semesterårets utgång.
Övertids-, mertids- och restidsersättning inkluderar semesterlön.
Bestämmelserna om semesterlön bygger på den så kallade sammalöneprincipen. Denna
innebär att tjänstemannen behåller sin fasta månadslön under semestern. För varje semesterdag utgår dessutom ett semestertillägg på 0,8 % av den vid semestertillfället
aktuella månadslönen. Tillägget har tillkommit för att jämställa värdet av semesterlönen på
den fasta lönen med semesterlagens 12-procentsregel. Om lönerevisionen blir färdig först
efter semestern ska semesterlön och semestertillägg räknas upp retroaktivt.
Till begreppet månadslön ska även hänföras fasta månatliga lönetillägg. Semesterlönen på
dessa utgår dels genom att tilläggen utbetalas även under semestern och dels genom att de
räknas in i inkomstunderlaget vid beräkningen av semestertillägget på 0,8 %. Om den fasta
lönen eller lönetillägget betalas ut för annan tidsperiod än månad måste beloppet omräknas
till månadsbelopp vid beräkningen av semestertillägget.
Lönetillägg som inte kan anses vara fasta skall istället hänföras till så kallade rörliga
lönedelar.
Semesterlönen på rörlig lön utgår enligt samma principer som semesterlagens semesterlöneregler. Avtalets teknik bygger dock på att semestertillägget beräknas och utges per
semesterdag. Talet 0,5 % får man genom att efter avrundning dividera 12 % med 25
semesterdagar. Härigenom erhåller tjänstemän med längre semester (28 eller 30 dagar)
automatiskt semesterlön för rätt antal intjänade semesterdagar.
Tjänstemän som förlorat rörlig lön under intjänandeåret på grund av sjukdom eller annan
semesterlönegrundande frånvaro får enligt huvudregeln kompensation för detta. Kompensationen beräknas genom att den rörliga lönen utökas med den genomsnittliga dagsinkomsten för den tid tjänstemannen arbetat under intjänandeåret.
Exempel
Om en tjänsteman under intjänandeåret varit helt sjukskriven i 49 dagar och haft stadigvarande skiftarbete som under året givet en rörlig lönedel på 17.500 kr skall genomsnittsberäkningen normalt göras på följande sätt. Från antalet anställningsdagar enligt 7 § SemL,
som i detta fall är 365, dras först och främst de 49 sjukdagarna. Härefter drar man bort de
antal kalenderdagar som åtgått under semesterledigheten, det vill säga inklusive mellanliggande lör-, sönoch helgdagar. I detta fall har tjänstemannen haft tre semesterperioder,
en på 4 veckor (26 kalenderdagar), en på 3 friliggande kalenderdagar, samt en på 2
friliggande kalenderdagar. Totalt skall alltså 26 + 3 + 2 = 31 semesterledighetsdagar dras
av.
Tillägget för den semesterlönegrundande sjukperioden blir alltså
17500 x 49 = 3.008,77 kronor
365 – 31 – 49
Den totala rörliga lönen som semestertillägget ska beräknas på blir
17.500 + 3.008,77 = 20.508,77 kronor
Gråmarkerad text är avtalstext
29
5 SEMESTER
Semestertillägget för 25 betalda semesterdagar blir
0,5 % x 20.508,77 x 25 = 2.563,60 kronor
För tjänstemän som endast i mindre omfattning och sporadiskt (högst 60 kalenderdagar)
uppbär skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande behöver ingen genomsnittsberäkning göras. Vid beräkningen av de 60 kalenderdagarna medräknas som en dag,
varje påbörjat dygn som tjänstemannen utfört ersättningsberättigat arbete. Om en tjänsteman till exempel arbetat ett nattskift med början kl 22.00 och slut kl 06.00 dagen efter har
två kalenderdagar tagits i anspråk.
Undantag från genomsnittsberäkningen av rörlig lön vid semesterlönegrundande frånvaro
kan också göras genom branschvisa överenskommelser. I 1978 års förhandlingsprotokoll
till semesteröverenskommelsen SAF-PTK har § 10 följande lydelse:
”SAF och PTK är ense om att överenskommelse kan träffas mellan berörda arbetsgivaroch tjänstemannaförbund om annan beräkningsteknik vad gäller genomsnittsberäkningen
av vissa rörliga lönedelar vid semesterlönegrundande frånvaro.
En likvärdig beräkningsteknik är att för tjänsteman med skift-, jour-, beredskaps- och/eller
ob-ersättning eller liknande till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under
intjänandeåret” lägga den rörliga lönedel tjänstemannen skulle ha uppburit om han hade
arbetat under period med semesterlönegrundande frånvaro.”
Anmärkningar
1. För att inte tjänstemän med färre än 25 betalda semesterdagar ska få lägre ersättning än
enligt lag behöver procentsatsen uppdateras för att motsvara betalda semesterdagar. En
tjänsteman som till exempel har 18 betalda och 7 obetalda semesterdagar skulle utan
denna regel endast erhålla 18 x 0,5 % = 9,5 % semestertillägg totalt på sina rörliga
lönedelar. För att komma upp till lagens 12 % måste en uppräkning göras av talet 0,5 %
enligt följande
25 x 0,5 % / 18 = 0,69 % per betald semesterdag
2. I det ursprungliga avtalet finns en begränsning av rätten till semestertillägg på provision, tantiem bonus och liknande rörliga lönedelar. Endast om dessa har ”direkt samband
med tjänstemannens personliga arbetsinsatser” utgår semestertillägg. Regeln ansluter sig i
huvudsak till de principer som styr tillämpningen av semesterlagen.
En tjänsteman i ett större företag som till exempel har ett tantiem beräknat på företagets
totala försäljningssumma eller omsättning är normalt inte berättigad till semestertillägg på
denna lönedel. Tjänstemän med provision på försäljning som de själva på ett eller annat
sätt medverkat till, har dock vanligen rätt till semestertilläggberäknat på den intjänade
provisionen. Det behöver inte föreligga något direkt tidssamband mellan försäljningsarbetet och orderns tecknande.
3. Reglerna för övertids-, mertids- och restidsersättning har ändrats så att de inkluderar
semesterlön.
4. Beräkning av antalet betalda semesterdagar för en tjänsteman med begränsat antal
semesterlönegrundande dagar. Till exempel, tjänstemannen har 224 dagar som är semesterlönegrundande under intjänandeåret får då ut följande antal betalda semesterdagar.
25 x 224 = (15,34) = 16
365
eller har överenskommelse träffats om längre semester, skall antalet betalda semesterdagar
beräknas enligt följande (ex 25 lagstadgade semesterdagar + 5 ytterligare semesterdagar
enligt överenskommelse).
30 x 224 = (18,41) = 19
365
30
Gråmarkerad text är avtalstext
5 SEMESTER
I exemplet blir den ersättning tjänstemannen får för att han avstår från sin särskilda
övertidskompensation 19–16 = 3 betalda semesterdagar plus eventuellt även lönekompensation.
5.2 Ändrad sysselsättningsgrad
Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än då semestern
tas ut ska månadslönen vid semestern proportioneras med hänsyn till detta. Detta
gäller även vid uttag av sparade semesterdagar.
Bestämmelsen innebär att om en tjänsteman efter överenskommelse med arbetsgivaren
under intjänandeåret övergått från heltids- till deltidsarbete och vid semestertillfället
fortfarande arbetar deltid, ska deltidslönen uppräknas så att den motsvarar den genomsnittliga sysselsättningsgraden under intjänandeåret. Förhållandet blir givetvis det omvända om
tjänstemannen övergår från deltid till heltid.
Exempel
En tjänsteman var anställd under 11 av intjänandeårets 12 månader. Under perioden 1 maj
till 20 januari arbetade tjänstemannen 30 timmar per vecka och återstoden av intjänandeåret 20 timmar per vecka. Den ordinarie arbetstiden vid företaget är 40 timmar per vecka.
Sysselsättningsgraden beräknas på följande sätt
9 månader x 30 / 40 + 2 månader x 20 / 40) / 11 = 0,70 Om tjänstemannens heltidslön är
30.000 kr per månad ska han under semestern ha månadslönen
30.000 x 0,70 = 21.000 kronor
Semestertillägget om 0,8 % ska beräknas på den framräknade månadslönen 21.000 kr.
När semesterledigheten inte omfattar en hel kalendermånad måste ”den på semestertiden
belöpande aktuella månadslönen” beräknas per dag. SAF och PTK har kommit överens
om att månadslönen per betald semesterdag i detta sammanhang ska beräknas som 4,6 %
av månadslönen.
Om tjänstemannen i ovanstående exempel fortfarande arbetar halvtid och en viss månad
tar ut 15 semesterdagar, beräknas lönen denna månad så att månadslönen (15.000 kr) ökas
med
15 x 4,6 % x (21.000 – 15.000) = 4 140kr
Härtill kommer semestertillägget
15 x 0,8 % x 21.000 = 2 520 kr
Lönen under semestermånaden blir totalt
10.000 + 2.760 + 1.680 = 14.440 kr
(För en mer uttömmande exemplifiering hänvisas till PTKs skrift
Semesterbestämmelser i lag och avtal kapitel 5 Semesterlön.)
Tillämpas vid ett företag sammanfallande intjänande- och semesterår ska reglerna inte
tillämpas. I detta fall blir det den vid semestertillfället aktuella månadslönen som blir
semesterlön.
Med ”ändrad sysselsättningsgrad” förstås att tjänstemannen genom överenskommelse med
arbetsgivaren har ändrat sin anställning, tills vidare eller för bestämd tid, till att omfatta
kortare eller längre arbetstid vid semestertillfället än under intjänandeåret. Allmän arbetstidsförkortning eller liknande innebär ingen ändring av sysselsättningsgraden.
För det fall arbetstiden ändras på annat sätt än genom överenskommelse, exempelvis vid
halv sjukskrivning eller partiell föräldraledighet enades SAF och PTK år 1980 om följande
tillämpningsanvisningar:
Gråmarkerad text är avtalstext
31
5 SEMESTER
”Någon förändring av tjänstemannens sysselsättningsgrad föreligger inte för tid, som
enligt 17 § semesterlagen är semesterlönegrundande. Utan att i princip ta ställning till
tolkningen av 17 § semesterlagen är SAF och PTK, mot bakgrund av dessa tillämpningsanvisningar, ense om att avräkning från i 17 § angivna begränsningsperioder skall ske med
hel dag även vid frånvaro del av dag.
För tid, som inte är semesterlönegrundande gäller följande:
Annan sysselsättningsgrad skall anses föreligga om arbetsgivaren och tjänstemannen
träffar överenskommelse om utökad alternativt reducerad arbetstid, tills vidare eller för
viss tid, till exempel övergång från heltid till deltid, partiell tjänstledighet för viss tid.
Beräkning av ”annan sysselsättningsgrad” görs även i följande fall:
• Då tjänstemannen är halvt sjukskriven och uppbär halvt sjukbidrag eller då den halva
sjukskrivningen varat oavbrutet mer än två hela intjänandeår.
• Då tjänstemannen är frånvarande del av dag enligt lagen om rätt till ledighet för vård
av barn.”
Halv sjukskrivning
Vid halv sjukskrivning gäller att sysselsättningsgraden sänks först när den halva sjukskrivningen varat oavbrutet i mer än två hela intjänandeår eller att sjukskrivningen
övergått från sjukpenning till sjukersättning (tidigare sjukbidrag)
Exempel 1
En tjänsteman är halvt sjukskriven från och med den 16 juni förra året t o m den 20
februari i år.
De första 180 dagarna av sjukdomstiden är semesterlönegrundande enligt semesterlagen
och räknas alltid som heltid. För de återstående drygt två månaderna av sjukskrivningstiden ska inte heller någon nedräkning av sysselsättningsgraden ske eftersom den halva
sjukskrivningen inte pågått i två hela intjänandeår. Tjänstemannen har varit anställd under
hela intjänandeåret och har därför tjänat in full semester det vill säga 25 betalda semesterdagar med heltid.
Exempel 2
En tjänsteman har varit oavbrutet halvt sjukskriven sedan februari 2013. Från och med maj
2015 beräknas mannen erhålla sjukersättning.
I detta exempel har tjänstemannen varit halvt sjukskriven i två hela intjänandeår och
uppbär dessutom halv sjukersättning vid semestern 2015. Trots detta ska han under
semesteråret 1 april 2015–31 mars 2016 ha full betald semester. Först under intjänandeåret
2015/2016 ändras sysselsättningsgraden, det vill säga till semestern för semesteråret
2016/2017.
5.3 Semester för nyanställda m fl.
Om den intjänade semestern inte räcker till full semester kan medarbetaren och
arbetsgivaren komma överens om ledighet utan löneavdrag. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Om anställningen upphör inom fem år och medarbetaren har en semesterskuld görs
avdrag på innestående lön och/eller semesterersättning som för obetald semester
(4,6%). Avdraget räknas på den lön som gällde vid ledigheten.
Något avdrag ska inte göras om anställningen upphör på grund av arbetsbrist, sjukdom
eller hävs av medarbetaren enligt 4 § lagen om anställningsskydd.
När intjänandeår och semesterår sammanfaller ska erhållen semesterlön betraktas som
á-contoutbetalning och avräknas från så väl semesterersättning som lön. Tjänsteman
32
Gråmarkerad text är avtalstext
5 SEMESTER
som erhållit fler betalda semesterdagar än intjänade ska återbetala för mycket utbetalda semesterlön/tillägg. Motsvarande lönekorrigering görs om sysselsättningsgraden
ändrats under semesteråret.
Löneavräkning ska inte göras vid anställningens upphörande om det sker på grund av
1) Tjänstemannens sjukdom eller
2) Tjänsteman som frånträder sin anställning under förhållanden som avses i § 4
tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller
3) Uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som inte hänför
sig till tjänstemannen personligen.
Momentet följer i stort sett reglerna om förskottssemester i 29 § semesterlagen. Den mest
påtagliga skillnaden mellan lagen och avtalet är, att lagen endast medger avräkning av
förskottssemesterlön mot innestående semesterersättning, men inte mot vanlig lön, vilket
avtalet gör. En annan skillnad är att 5-årsperioden utgår från olika tidpunkter. Enligt
avtalet räknas 5-årsperioden med utgångspunkt från den första anställningsdagen, medan
den enligt semesterlagen utgår från den tidpunkt då förskottssemesterlönen utbetalades.
Av anmärkningen framgår att förutsättningen för att avtalets regel ska bli tillämplig är, att
arbetsgivaren och tjänstemannen träffar en skriftlig överenskommelse om ledighet utan
löneavdrag. Om ledighet utan löneavdrag har utgivits utan skriftlig överenskommelse får
arbetsgivaren endast göra avräkning från semesterersättning när anställningen upphör (29
§ semesterlagen).
I enlighet med förda diskussioner mellan SAF och PTK rekommenderas företagen, att i
samband med att skriftlig överenskommelse träffas om ledighet utan löneavdrag, också
klargöra att antalet obetalda semesterdagar reduceras i motsvarande mån.
Enligt 2 stycket i avtalstexten beräknas det i förskott erhållna beloppet som för obetald
semester (4,6 %). Detta avräkningsbelopp får inte indexeras eller på annat sätt justeras
uppåt, utan kvarstår oförändrat under hela 5-årsperioden. Efter första anställningsåret, året
med förskottssemester, bör arbetsgivaren komplettera överenskommelsen om förskottssemester med uppgifter om antalet förskottssemesterdagar och vilket belopp, beräknat som
för obetald semester (4,6 %), som förskottssemestern omfattar.
Vid övergång till sammanfallande intjänande och uttagsår.
Enligt Punkt 5 Semester kan enskild tjänsteman eller Unionen-klubb träffa överenskommelse om sammanfallande intjänandeår och uttagsår för semestern. I övrigt är det inte
möjligt att med bindande verkan göra några avsteg från det centrala avtalet. (jfr. AD 1956
nr 9). En sådan överenskommelse skall alltid vara skriftlig. Perioden måste dock alltid
vara 12 månader. Detta har kunnat ske genom att avtalens semesterlöneregler, som bygger
på sammalöneprincipen, innebär att flyttning av semester- och intjänandeår sällan medför
några negativa konsekvenser för tjänstemannen.
En vanligt förekommande ordning är att låta semester- och intjänandeår sammanfalla. Det
vill säga semesterlön utges redan under intjänandeåret. Vid förskottsemester och sammanfallande semester- och intjänandeår bör följande konsekvenser särskilt observeras:
• en nackdel vid sammanfallande intjänandeår och semesterår är att det vid semestertillfället saknas ett säkert underlag för beräkning av semestertillägget 0,5 % för rörliga
lönedelar.
• när anställningen börjar/första semesteråret har tjänstemannen rätt till semesterledighet
med semesterlön i proportion till det antal anställningsdagar som återstår av semesteråret. Därutöver kan överenskommelse träffas om förskottssemester enligt avtalets regler
”Semester för nyanställda” för semesterdagar som inte intjä­nas det första året. Det är
bara denna förskottssemester som arbets­givaren har stöd i avtalet att göra avräkning
Gråmarkerad text är avtalstext
33
5 SEMESTER
för, om anställningen upphör inom fem år från den dag då anställningen började och
förutsättningarna i övrigt enligt avtalet är uppfyllda (jmf AD1956 nr 9).
• från och med första dagen i varje påföljande semesterår, har tjänstemannen rätt till full
betald semester. Tjänstemannen erhåller således semesterförmånerna innan de ännu har
tjänats in. Men någon förskottssemester som avses i avtalets ”Semester för nyanställda” eller SemL 29 § är det dock inte fråga om. Även om anställningen är uppsagd
eller sägs upp av någondera parten och kommer att upphöra innan semesterårets utgång, har tjänstemannen rätt till full betald semester. Eventuell avräkning kan endast
komma ifråga på erhållen förskottssemester under första semesteråret enligt ovanstående.
5.4 Semester för intermittent deltidsanställd
För medarbetare som arbetar endast vissa av veckans dagar beräknas antalet nettodagar som genomsnittligt antal veckoarbetsdagar x antal semesterdagar / 5 avrundat
uppåt till hel dag.
Exempel:
Vid 25 dagars bruttosemester och 3 arbetsdagar/vecka blir nettosemestern 15 dagar.
(Föregående mening flyttas från sista stycke i 5.4 till nuvarande plats i texten efter
protokollerad överenskommelse med Almega STD)
Vid semester förbrukas en hel nettodag för varje dag medarbetaren annars skulle ha
arbetat.
Reglerna bygger på 9 § semesterlagen som utformats så att alla arbetstagare skall garanteras en lika lång semesterledighet. Ledigheten skall sammantaget omfatta fem veckor,
lördagar och söndagar räknas normalt inte som semesterdagar. Med söndagar jämställs
helgdag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Detta
innebär att arbetstagare med intermittent deltidsarbete samt arbetstagare med koncentrerad
arbetstid får lägga ut semesterdagar även på vissa i semesterperioden ingående lediga
arbetsdagar.
Reglerna i detta moment har tillkommit för att tillförsäkra de intermittent deltidsanställda
en så rättvis semesterförläggning som möjligt. För att åstadkomma detta har parterna
tillskapat en schablonmetod som kallas begränsad nettometod.
Principen för den begränsade nettometoden är att räkna fram hur många påbörjade
arbetsdagar som normalt infaller under semestern.
Det antal som då erhålls är de så kallade nettosemesterdagarna. Antalet semesterdagar
kallas i detta sammanhang bruttosemesterdagar. Nettosemesterdagarna används vid
förläggning av semestern och ska endast läggas ut på arbetsdagar. Återstoden av semestern, dvs skillnaden mellan antalet bruttodagar och nettodagar , får anses vara utlagd
på arbetsfria dagar.
Observera att nettometoden är begränsad till att endast avse utläggning av semesterdagarna. När det gäller exempelvis beräkningen av antalet betalda semesterdagar, antalet
semesterdagar som får sparas, semesterlönen, semestertilläggen och semesterersättningen
är det alltid bruttosemesterdagarna som ska ligga till grund för beräkningen. Annars skulle
stora delar av tjänstemännens semesterförmåner riskera att gå förlorade.
Vid tillämpningen av den begränsade nettometoden bör också observeras att en delvis
arbetad dag alltid räknas som en hel dag vid beräkningen av antalet nettosemesterdagar. Å
andra sidan går det åt en hel nettosemesterdag när semestern läggs ut på den delvis
arbetade dagen.
34
Gråmarkerad text är avtalstext
5 SEMESTER
Exempel
En tjänsteman arbetar intermittent deltid med en förläggningscykel som omfattar 3 veckor.
Den första arbetsveckan arbetar han 4 dagar, den andra 3 och den sista 3,5. Som nyss
nämnts ska en halv arbetsdag i detta sammanhang räknas som hel, varför antalet arbetsdagar den tredje veckan blir 4. Den genomsnittliga veckoarbetstiden blir
(4 + 3 + 4) / 3 = 3,67 dagar
Tabellen i mom 8 kan inte användas utan man får i stället använda formeln
(3,67 / 5) x 25 = 18,35
vilket enligt momentet skall höjas till 19 nettosemesterdagar.
5.5 Sparad semester
Den betalda semester som överstiger 20 dagar kan sparas i högst fem år.
Arbetsgivaren och medarbetaren ska komma överens om hur sparad semester ska tas
ut.
De sparade semesterdagarna ska tas ut i den ordning de sparades. Det går inte att ta ut
sparade semesterdagar och samma år spara nya.
Alla arbetstagare har enligt semesterlagen möjlighet att spara 5 betalda semesterdagar per
semesterår i 5 år. För dessa ”lagsparade” semesterdagar gäller semesterlagens regler.
Maximalt kan 5 x 5 = 25 semesterdagar sparas på detta sätt. Om tjänstemannen önskar ta
ut minst 5 sparade semesterdagar samtidigt skall dessa och hela semesterledigheten det
året utgå i ett sammanhang. Genom överenskommelse kan avvikelse från regeln göras.
För tjänstemän med rätt till fler än 25 semesterdagar gäller särskilda regler om ”avtalssparad” semester enligt detta moment. Rätten att spara dessa överskjutande semesterdagar är
villkorad. För det första krävs en överenskommelse med arbetsgivaren och för det andra
att inte tidigare sparad semester tas ut samma år.
Numera är det dock vanligt att företagen behandlar avtalssparad semester på samma sätt
som lagsparad. Genom lokala överenskommelser har ibland även inrättats regler som ger
tjänstemännen rätt att inom vissa ramar fritt spara respektive ta ut sparad semester.
Att föreskriva ordningsföljden vid uttag av sparade dagar har ansetts nödvändigt med
tanke på dels att sysselsättningsgraden kan variera under intjänandeåret före uttagsåret
samt dels lagens mera strikta regler för hur lång tid semesterdagar kan sparas. Det vill säga
”lagsparade” dagar tas ut före ”avtalssparade” dagar.
Semesterlön för sparad semester beräknas på liknande sätt som den ordinarie semestern.
Vissa skillnader finns dock.
Eftersom en sparad semesterdag alltid är en betald semesterdag ska inte den tidigare
beskrivna omräkningen av procentsatsen 0,5 tillämpas. Procenttalet 0,5 ska alltså alltid
användas på den rörliga lönen. Av samma skäl måste all frånvaro under intjänandeåret
behandlas som semesterlönegrundande frånvaro. På så sätt blir det alltid ett fullt intjänandeår som ligger till grund för semesterlöneberäkningen på sparad semester.
Intjänandeåret som semesterlönen för den rörliga lönen ska beräknas på är det intjänandeår
som föregår det semesterår då den sparade semestern tas ut. Enligt samma principer som
redovisas under ”ändrad sysselsättningsgrad” ska sysselsättningsgraden för var och en av
de sparade semesterdagarna, anpassas till det intjänandeår som föregick det semesterår då
dagen sparades.
Gråmarkerad text är avtalstext
35
5 SEMESTER
Exempel
En tjänsteman har sparat 5 semesterdagar under varje semesterår i 4 års tid. Under det 5:e
året skall tjänstemannen ta ut sina 20 sparade semesterdagar. 20 semesterdagar = 26
kalenderdagar.
Under det första intjänandeåret för sparade dagar arbetade tjänstemannen 30 timmar per
helgfri vecka under hela intjänandeåret.
Under det andra intjänandeåret för sparade dagar arbetade tjänstemannen 30 timmar per
helgfri vecka i 5 månader därefter har han arbetat full ordinarie tid det vill säga 40 timmar
per helgfri vecka.
Under tredje och fjärde intjänandeåren för sparade dagar arbetade tjänstemannen heltid.
Under året före uttagsåret var han sjuk under 50 dagar och hade semester 26 kalenderdagar.
Tjänstemannens lön, för heltid, vid semestertillfället är 30 000 kronor och under intjänandeåret som föregick uttagsåret hade han uppburit totalt 35 000 kronor i rörlig lön.
Semesterlönen för de 20 sparade semesterdagarna beräknas enligt följande:
Sysselsättningsgraden för sparår 1
30 / 40 = 0,75
Sysselsättningsgraden för sparår 2
(5 x 30 / 40 + 7 x 40 / 40) : 12 = 0,90
Sysselsättningsgraden för sparår 3 och 4 är lika med 1.
Månadslön anpassad till sysselsättningsgrad för de sparade dagarna blir då för:
Dagar sparade år 1
30 00 x 0,75 = 22 500 kronor
Dagar sparade år 2
30 000 x 0,90 = 27 000 kronor
Dagar sparade år 3 och 4
30 000 x 1 = 30 000 kronor
Semesterlön, fast lön, för sparade dagar blir för:
Sparår 1 (5 dagar)
22 500 x 4,6 % x 5 + 22 500 x 0,8 % x 5 = 6 750 kr
Sparår 2 (5 dagar)
27 000 x 4,6 % x 5 + 27 000 x 0,8 % x 5 = 7 290 kr
Sparår 3 och 4 (10 dagar)
30 000 x 4,6 % x 10 + 30 000 x 0,8 % x 10 = 16 200 kr
Semesterlön för rörlig lön (20 semesterdagar) blir:
20 x 0,5 % x (35 000 + (50 x 35 000 / (365 – 26 – 50)) = 4 105,54 kr
Total semesterlön för sparade semesterdagar blir då
6 750 + 7 290 + 16 200 +4 105,54 = 34 345,54 kr
När dessa 34 346 kronor, för de 20 sparade semesterdagarna, tas ut måste givetvis löneavdrag göras på den ordinarie månadslönen för samma period som semestern tas ut. Avdraget beräknas på följande sätt:
4,6 % x 30 000 x 20 = 27 600 kr
36
Gråmarkerad text är avtalstext
6 SJUKDOM
Tas den sparade semestern ut under samma månad blir lönen denna månad:
30 000 – 27 600 + 34 346 = 36 746 kr
5.6 Outtagen semester och semesterersättning
Outtagen semester som finns kvar när anställningen upphör ersätts med 5,4%
(4,6%+0,8%) av den aktuella månadslönen per semesterdag.
Semesterersättning utbetalas normalt när anställningen har upphört. Semesterersättningen
för fast lön utgör 4,6 % plus 0,8 % i semestertillägg av den aktuella månadslönen per
betald semesterdag d v s totalt 5,4 %. För rörliga lönedelar utges 0,5 % på summan av den
rörliga lönen per intjänad semesterdag.
Semesterersättningen skall utbetalas normalt i samband med att anställningen upphör och
slutlön utbetalas.
6 Sjukdom
Sjuklön m m (Sjuklönelagen)
Sjuklönelagen (Lag om sjuklön SFS 1991:1047) innebär att arbetsgivaren tagit över
betalningsansvaret för sjuklön de 14 första kalenderdagarna, för närvarande, i varje
sjukperiod fullt ut. Lag om sjuklön trädde i kraft den 1 januari 1992. Ändringarna innebär i
princip införandet av karensdag samt minskning av ersättningsnivån till 80 %. Avtalet om
allmänna anställningsvillkor har anpassats efter lagen. Sjuklön utges per frånvarotimme.
Från och med 15:e kalenderdagen övertar lag om (försäkringskassan) huvudansvaret för
ersättningen (Sjukpenning) vid sjukdom, i normalfallet 80 % av förlorad inkomst. Arbetsgivaren fyller på med sjuklön, i normalfallet 10 %. På lönedelar över 7,5 x pbb per år utges
ingen ersättning från försäkringskassan. Därför är sjuklönen från arbetsgivaren på dessa
lönedelar 90 %. Sjukpenning och sjuklön utges per frånvarodag eller del av dag, trekvarts,
halv eller kvarts, även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar.
Sjuklön från arbetsgivaren t o m 14:e kalenderdagen
Sjuklön från arbetsgivaren grundas på lagen om sjuklön (arbetsgivarperiod) 6 §. Lagen
anger att underlaget för beräkning av sjuklön utgör lön och andra anställningsförmåner
som arbetstagaren gått miste om under sjukperioden. Lagstiftaren har i motiven till lagen
tolkat 6 § och sagt att:
• till grund för beräkningen av sjuklön skall läggas den lön och andra anställningsförmåner, till exempel prestationslön o dylikt, som normalt skulle ha utgetts om arbetstagaren varit i arbete.
• en lön eller anställningsförmån som inte går förlorad på grund av sjukdom, till exempel
förmån av fri bostad eller bil, skall naturligtvis inte ingå i beräkningsunderlaget
• inte heller ersättning som avser att täcka kostnader som arbetstagaren endast har när
han utför sitt arbete skall räknas in i beräkningsunderlaget.
6 § i lagen om sjuklön har med dessa riktlinjer legat till grund för anpassningen av
kollektivavtalet om allmänna anställningsvillkor.
Sjuklön från arbetsgivaren grundas på den lön och de anställningsförmåner som man
förlorar under aktuell sjukperiod och utges per frånvarotimme.
Gråmarkerad text är avtalstext
37
6 SJUKDOM
Sjukpenning från Försäkringskassan från och med 15:e
kalenderdagen
Sjukpenning från försäkringskassan regleras i Socialförsäkringsbalken, och innebär att
sjukpenningen grundas på en uppskattad inkomst för kommande 12 månader som kallas
”SGI”. I SGI inräknas i princip alla inkomstdelar som arbetsgivaren betalar sociala
avgifter för.
Om det i anmäld SGI ingår rörliga löneförmåner, som till exempel övertid, skattepliktig
milersättning, resetillägg och dylikt, kräver försäkringskassan att man skall kunna visa att
man har haft minst samma omfattningen av lönetilläggen, historiskt sett, som de som ingår
i anmäld SGI.
Sjukpenningen från försäkringskassan grundas på ett genomsnitt av lön och löneförmåner
per år och utges vid sjukfrånvaro per dag alternativt del av dag.
6 Sjukdom
Medarbetaren har under de första 14 dagarna av en sjukperiod en lagstadgad rätt till
sjuklön från arbetsgivaren. För sjukfrånvaro som pågår längre tid än 14 kalenderdagar
betalas sjukpenning från försäkringskassan fr o m dag 15 enligt Socialförsäkringsbalken. För dag 15–90 (45 dagar för medarbetare som tillhör grupp 2 enligt 6.1) tillkommer i normalfallet kompletterande ersättning från arbetsgivaren enligt detta avtal.
Efter dag 90/45 i sjukdomsperioden betalas ingen sjuklön. (Efter dag 90 betalas
normalt ersättning enligt ITP-planen.)
6.1 Sjuklönetidens längd
Om medarbetare enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15
kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren betala sådan.
GRUPP 1
GRUPP 2
T.O.M. 90:E KALENDERDAGEN I SJUK-
T.O.M. 45:E KALENDERDAGEN I SJUK-
PERIODEN
PERIODEN
Grupp 1 = medarbetare som varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd
eller har kommit direkt från en anställning där denne har haft rätt till sjuklön under
minst 90 dagar.
Grupp 2 = övriga medarbetare
Sjuklön enligt mom 6.1 betalas dock för högst 105 dagar per 12­månadersperiod.
Medarbetare som är visstidsanställd för kortare tid än en månad får inte sjuklön under
anställningens första 14 dagar.
För medarbetare som får sjukpension enligt ITP-planen upphör rätten till sjuklön.
Den sjuklöneberättigade tidens längd beräknas i princip på samma sätt som tidigare.
Skillnaden är att rätten till sjuklön under de 14 första kalenderdagarna i varje sjukperiod
inte påverkas av begränsningarna till 45 respektive 105 sjuklöneberättigade dagar i 12månadersperioden.
38
Gråmarkerad text är avtalstext
6 SJUKDOM
6.2 Underrättelse
Medarbetare som blir sjuk eller smittbärare ska underrätta arbetsgivaren snarast
möjligt, eller om laga förfall hindrar detta, så snart hindret upphört. Sjuklön betalas
endast för dagar då anmälan gjorts till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska snarast
underrättas om när medarbetaren kan återgå i arbete.
6.3 Sjukförsäkran och läkarintyg
Medarbetare ska lämna sjukförsäkran som anger tid och omfattning av frånvaron till
arbetsgivaren. Arbetsgivaren eller försäkringskassan kan begära att medarbetaren
lämnar läkarintyg som visar graden av arbetsoförmåga och sjukdomstidens längd. Fr o
m åttonde sjukdagen ska läkarintyg alltid lämnas.
Arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön om försäkran eller intyg inte lämnats eller
om uppgifterna är oriktiga och av betydelse för rätten till sjuklön.
Det är av ömsesidigt intresse – i rehabiliteringssyfte – att sjukdomsorsaken klarläggs
så tidigt som möjligt, särskilt vid återkommande sjukdom.
Arbetsgivaren ska tillhandahålla blankett eller på annat lämpligt sätt möjliggöra för
tjänstemannen att lämna ”försäkran för sjuklön och rapportering av sjuklöneperiod (dag 1–
14)”. Tjänstemannen ska ange under vilken tid han skulle ha arbetat om han inte varit sjuk.
Försäkran behöver inte innehålla uppgift om sjukdomsorsak.
Tjänstemannen är inte skyldig att uppge sjukdomsorsak till arbetsgivaren vare sig enligt
lag eller avtal. Det kan dock i vissa fall vara av ömsesidigt intresse, ur rehabiliteringssyfte
och arbetsmiljösynpunkt, att orsaken till arbetsoförmågan klarläggs så snart som möjligt.
Arbetsgivaren har skyldighet att utreda och bedöma den anställdes behov av rehabilitering
när den anställde:
• varit sjuk i mer än fyra veckor i följd
• på grund av sjukdom har många korta frånvarotillfällen
• själv begär det
Arbetsgivaren ska lämna utredningen till Försäkringskassan inom åtta veckor från den
anställdes sjukanmälningsdag. Försäkringskassan ska sedan i samråd med den anställde
upprätta en rehabiliteringsplan. När detta är uppenbart onödigt behöver arbetsgivaren inte
göra en rehabiliteringsutredning.
Under sådan rehabilitering kan den anställde få rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan.
Sådan ersättning kan dels bestå av rehabiliteringspenning, motsvarande 77,6 % av den
anställdes sjukpenninggrundande inkomst (SGI), och dels särskilt bidrag för vissa merkostnader under rehabiliteringen.
Det är enligt Unionens uppfattning av största vikt att i dessa frågor beakta den enskilde
tjänstemannens integritet. Unionens uppfattning är att det är företagshälsovård, läkare och
skyddsorganisationen som är bäst skickade att handskas med dessa frågor.
Tjänstemannen är från och med den 8:e kalenderdagen skyldig att på eget initiativ styrka
nedsättningen av arbetsoförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg. Läkarintyget
behöver inte innehålla uppgift om sjukdomsorsak.
Om den anställde ofta är frånvarande pga sjukdom, eller om arbetsgivaren misstänker att
andra orsaker än sjukdom ligger bakom frånvaron, kan arbetsgivaren begära att den
anställde i fortsättningen styrker frånvaron med läkarintyg från och med första sjukfrånvarodagen i kommande sjukperioder (s.k. förstadagsintyg).
Gråmarkerad text är avtalstext
39
6 SJUKDOM
Arbetsgivaren har också rätt att anvisa läkare. I sådant fall bör arbetsgivaren svara för
tjänstemannens kostnader för läkarintyget.
6.4 Sjuklönens storlek
Den sjuklön arbetsgivaren ska betala beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt
nedan: (definition av timlön och dagslön se 2.1)
Avdraget får inte överstiga en dagslön per sjukdag.
FÖRSTA SJUKDAGEN
2–14:E SJUKDAGEN
FRÅN 15:E SJUKDAGEN
EN TIMLÖN/TIMME
0,2 X TIMLÖN/TIMME
PÅ LÖNEDELAR UNDER 7,5 BASBELOPP:
DRAS 0,9 X DAGSLÖNEN PER
KALENDERDAG
PÅ LÖNEDELAR ÖVER 7,5 BASBELOPP:
DRAS 0,1 X DAGSLÖNEN PER
KALENDERDAG
(Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar se 2:1).
Om medarbetaren skulle ha arbetat på schemalagd obekväm arbetstid betalas dessutom sjuklön fr o m andra sjukdagen med 80 % av annars utgående skift- eller OBersättning.
Återinsjuknar medarbetaren inom fem kalenderdagar efter en tidigare sjukperiod
räknas perioderna som en.
Har medarbetare under de senaste 12 månaderna haft 10 karensdagar eller enligt försäkringskassans beslut har rätt till 80% sjuklön redan från första dagen görs avdrag första
dagen som för dag 2.
När lönen ändras görs avdrag utifrån den gamla månadslönen till den dag medarbetaren får reda på den nya lönen.
I avtalstexten framgår att arbetsgivarperioden omfattar de 14 första kalenderdagarna i en
sjukperiod samt att försäkringskassan träder in först från och med den 15 kalenderdagen i
sjukperioden.
Momentet innehåller beräkningsregler för sjukavdrag de 14 första sjukdagarna av varje
sjukperiod. Sjukavdraget beräknas per frånvarotimme. För frånvarotid den första dagen i
sjukperioden görs sjukavdrag med hela lönen per timme. Sjukavdrag görs från och med
dag 2 t o m dag 14 med 20 % per frånvarotimme. Sjuklön skall också utges för sådan
schemalagd OB-tid som infaller under sjukperioden. Sådan sjuklön skall vara 80 % från
och med dag 2 t o m dag 14 per frånvarotimme då OB-ersättning annars skulle ha utgivits.
Till tjänsteman som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön från första
sjukdagen utges sjuklön med 80 %. I sådant fall skall arbetsgivaren göra sjukavdrag med
20 % redan från första sjukfrånvarodagen.
Karensdag under insjuknandedagen
Karensdag är den dag under vilken sjukanmälan gjorts. Om tjänstemannen under en
arbetsdag insjuknar och på grund av detta inte kan fullfölja en arbetsdag räknas dagen som
karensdag. Förutsättning för att dagen skall räknas som karensdag är att sjukanmälan görs
innan den ordinarie arbetstiden slut. Arbetsgivaren kan då bara göra sjukavdrag för den tid
som återstår av arbetsdagen. Påföljande dag räknas som dag 2 av sjukperioden.
40
Gråmarkerad text är avtalstext
6 SJUKDOM
Sjukdomsfall som inträffar inom fem kalenderdagar från det att tidigare sjukperiod
upphört skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att
sjuklön skall utges redan första dagen i det senare sjukdomsfallet.
Exempel
Om den första sjukperioden pågått måndag till onsdag i en vecka och återinsjuknandet
inträffar senast måndag påföljande vecka så betraktas det som en fortsättning av den första
sjukperioden. Den första sjukperioden omfattar då karensdagen och dag 2 och 3 i sjuklöneperioden. Första dagen i den andra sjukperioden betraktas då som dag 4 i sjuklöneperioden, och ersätts med 80 % sjuklön.
Kravet på läkarintyg i den andra sjukperioden räknas dock från sjukanmälningstillfället för
den andra sjukperioden.
Exempel på beräkning av sjuklön när rörlig lön ingår i
totallönen
För tjänsteman avlönad helt eller delvis med rörlig lön bör därför överenskommelse träffa
om hur sjuklönen skall beräknas. Se definition månadslön. Beräkningen i sådan överenskommelse kan utformas enligt följande exempel. Unionens förbundsavdelningar har
ytterligare exempel och kan vara behjälpliga vid utformningen av sådant avtal.
Definition till nedanstående formler
FKM = Fast kontant månadslön
RML = Genomsnittlig rörlig månadslön
Sjuklön för de 14 första kalenderdagarna
För varje timme tjänstemannen är frånvarande på grund av sjukdom görs löneavdrag per
timme med
(FKM x 12) / (52 x veckoarbetstiden)
För samma tid utges sjuklön per timme med
Dag 1 är karensdag varför någon särskild sjuklön inte utges för den tid tjänstemannen är
frånvarande under första frånvarodagen i sjukperioden.
För dag 2 till 14
80 % x ((FKM + RML) x 12) / (52 x veckoarbetstiden)
Till tjänsteman, som enligt beslut av försäkringskassan av medicinska skäl redan från
första ersättningsdagen är berättigad till sjuklön, görs även för denna dag sjukavdrag på
samma sätt som från och med den andra sjukfrånvarodagen i sjukperioden.
Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges
dessutom sjuklön med 80 % av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste
om.
Sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs löneavdrag per
dag enligt följande.
FKM x 12 / 365
För samma tid utges sjuklön per dag med
För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 x gällande pbb /12:
10 % x ((FKM + RML) x 12) / 365
För tjänsteman med månadslön över 7,5 x gällande pbb /12:
10 % x (7,5 x pbb / 365) + 90 % x (FKM + RML) x 12 – 7,5 x pbb) / 365
Gråmarkerad text är avtalstext
41
6 SJUKDOM
Föräldralön
Ersättningen med föräldralön beräknas på samma sätt som vid egen sjukdom från och med
15:e kalenderdagen.
Ledighet med tillfällig föräldrapenning
För varje frånvarotimme görs löneavdrag enligt följande.
(FKM x 12) / (52 x veckoarbetstiden)
Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela fasta kontanta
månadslön.
Smittbärare
Om tjänstemannen måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta
och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande:
Frånvaro till och med 14:e kalenderdagen:
(FKM x 12) / (52 x veckoarbetstiden)
Från och med 15:e kalenderdagen beräknas ersättningen som vid egen sjukdom
10 % x (7,5 x pbb / 365) + 90 % x (FKM + RML) x 12 – 7,5 x pbb) / 365
Provision som intjänats före sjukperioden skall självfallet utbetalas under sjukperioden på
sedvanligt sätt, utanför sjuklöneberäkningen. Provisionsförlusten på grund av sjukperioden
uppstår först månaden/månaderna efter sjukperioden.
Om så kallad förmedlingsprovision (provision som inte är direkt beroende av tjänstemannens egna arbetsinsats) förekommer bör överenskommelse träffas om i vilken utsträckning
sådan provision skall ingå i sjuklöneberäkningen.
Om OB-ersättning förekommer beräknas sjuklön på den separat.
Från och med 15:e kalenderdagen beräknas ersättningen som vid egen sjukdom
10 % x (7,5 x pbb / 365) + 90 % x
(FKM + RML) x 12 – 7,5 x pbb) / 365
Provision som intjänats före sjukperioden skall självfallet utbetalas under sjukperioden på
sedvanligt sätt, utanför sjuklöneberäkningen. Provisionsförlusten på grund av sjukperioden
uppstår först månaden/månaderna efter sjukperioden.
Om så kallad förmedlingsprovision (provision som inte är direkt beroende av tjänstemannens egna arbetsinsats) förekommer bör överenskommelse träffas om i vilken utsträckning
sådan provision skall ingå i sjuklöneberäkningen.
Om OB-ersättning förekommer beräknas sjuklön på den separat.
6.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön
•
•
•
•
42
Medarbetare som vid anställningens början fyllt 60 år kan komma överens om att
rätten till sjuklön upphör efter 14:e dagen i sjuklöneperioden.
Den som vid anställningens början förtigit att han lider av en viss sjukdom har inte
rätt till sjuklön fr o m 15:e dagen om frånvaron beror på denna sjukdom.
Om medarbetaren får ersättning från staten, från allmän försäkring eller från
skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis
av sjuklön för att undvika överkompensation i förhållande till de sjuklönenivåer
som följer av detta avtal. Detta gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa
eller ersättning enligt kollektivavtal.
Om medarbetaren helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkringsförmåner
enligt Socialförsäkringsbalken reduceras sjuklönen i motsvarande mån.
Gråmarkerad text är avtalstext
7 FÖRÄLDRALEDIGHETSTILLÄGG SAMT TILLFÄLLIG VÅRD AV BARN
•
Om medarbetaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan
arbetsgivare, ska arbetsgivaren betala sjuklön fr o m 15:e dagen endast om arbetsgivaren särskilt åtagit sig detta.
Inskränkningarna gäller alltså inte för de första 14 sjukdagarna i varje sjukperiod. I övrigt
anger momentet de inskränkningar i tjänstemannens rätt till sjuklön gjorts.
7 Föräldraledighetstillägg samt tillfällig vård av barn
7.1 Föräldraledighetstillägg
Under tid som medarbetaren är föräldraledig utbetalas ersättning enligt följande under
förutsättning att arbetstagaren haft oavbruten anställning hos arbetsgivaren under
minst ett år före den första dagen av föräldraledighet.
För en sammanhängande trettiodagarsperiod av föräldraledighet med hel föräldrapenning utbetalas:
På lönedelar under 10 prisbasbelopp
10 % av dagslönen per kalenderdag
På lönedelar över 10 prisbasbelopp
90 % av dagslönen per kalenderdag
Ersättning utges ej på lönedelar över 15 prisbasbelopp.
Vid tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning utbetalas tre
fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av belopp enligt ovan.
Deltidsföräldraledighet kan tas ut som ett antal timmar alla arbetsdagar alternativt som
en eller flera hela dagar under en arbetsvecka.
För den som har minst ett års oavbruten anställning hos arbetsgivaren före den första
dagen av föräldraledighet utges ersättning för två trettiodagarsperioder.
För den som har tre års oavbruten anställning hos arbetsgivaren före den första dagen
av föräldraledighet utges ersättning för sex trettiodagarsperioder.
Ersättning utges för trettiodagarsperiod som infaller inom 24 månader räknat från
barnets födelse eller vid erhållande av vårdnad i samband med adoption.
Har föräldrapenning nedsatts/indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska ersättning
enligt ovan reduceras i motsvarande mån.
Tjänsteman som är tjänstledig på grund av havandeskap eller födelse av eget barn,
adoption av barn, och som har rätt till havandeskapsersättning eller föräldrapenning, har
rätt till föräldralön, vilken betalas ut under högst sex månader. När avtalsregeln infördes,
omfattade den endast kvinnliga arbetstagare, och det låg då i sakens natur att föräldraledigheten togs ut sammanhängande, och att man var helt ledig från arbetet. Detta kommer
till uttryck genom att avtalet anger att föräldralön utges för två alternativt fem trettiodagarsperioder. Utvecklingen av bl a Föräldraledighetslagen har medfört att avtalstexten
reviderats i så måtto att rätten till föräldralön dels gjorts könsneutral och dels att den kan
tas ut på deltid. För en sammanhängande ledighetsperiod om trettio dagar utgörs föräldralönen av aktuell månadslön minus 30 sjukavdrag (från och med 15:e sjukdagen).
En tjänsteman som helt eller delvis avlönas med rörliga lönedelar, bör träffa överenskommelse med arbetsgivaren om sjuklöneavdragets, dvs föräldralönens storlek, i enlighet med
exemplet i kommentaren till avsnitt 6.4 (sjuklönens storlek)
Gråmarkerad text är avtalstext
43
7 FÖRÄLDRALEDIGHETSTILLÄGG SAMT TILLFÄLLIG VÅRD AV BARN
Föräldralön för ledigheten utbetalas längst till det att barnet är 24 månader eller vid
adoption till 24 månader efter adoptionstillfället.
Intermittent föräldraledighet
Vad gäller då vid intermittent uttag av föräldraledighet, det vill säga en situation där
tjänstemannen växelvis är föräldraledig respektive arbetar. Exempelvis ledig 1, 2 eller 3
dagar per vecka och arbetar resterande dagar. Utöver rätten att vara helt föräldraledig,
medger Föräldraledighetslagen, 6 §, också rätt att få tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller
en åttondels föräldrapenning, det vill säga vara föräldraledig på deltid. Mot denna bakgrund kan man se det intermittenta uttaget av föräldraledighet som en form av föräldraledighet på deltid. I dylika fall är det viktigt att det intermittenta uttaget förläggs till samma
dag/dagar varje vecka under hela ledighetsperioden, för att ledigheten skall kunna räknas
som ett sammanhängande deltidsuttag. Detta uttrycks i Föräldraledighetslagen, 12 §, som
säger att ledigheten får spridas över veckans samtliga dagar eller förläggas till viss eller
vissa av arbetsveckans dagar. Innan denna form av intermittent föräldraledighet påbörjas
är det viktigt att komma överens med arbetsgivaren hur reglerna avseende bland annat
föräldralön skall tilllämpas i det enskilda fallet.
Tjänstledighetsavdrag vid intermittent föräldraledighet
Föräldraledigheten kan enligt lagen tas ut intermittent. Avtalet har däremot ingen ersättningsregel för denna form av föräldraledighet. Det krävs därför en överenskommelse med
arbetsgivaren om hur ersättningen/löneavdraget ska göras för den föräldralöneberättigade
tiden och tiden därefter.
Även i de fall man blir överens med arbetsgivaren om att ett intermittent uttag skall ses
som en sammanhängande ledighetsperiod, blir nästa fråga vilket tjänstledighetsavdrag som
företaget skall göra. Dagslöneavdraget eller 21-delsavdraget. För även om vi är överens
med arbetsgivaren att det intermittenta uttaget är att betrakta som en
(1) sammanhängande ledighetsperiod, är detta sett utifrån ledighetsrätten. Vilket avdrag
som skall tillämpas styrs av om tjänstledigheten innehåller mer än fem arbetsdagar eller
inte. Eftersom tjänstemannen växlar mellan tjänstledighet och arbete är inte hela ledighetsperioden tjänstledighet. Skulle så vara fallet skall dagslöneavdraget tillämpas, men
detta förutsätter avdrag även för arbetsfria dagar samt lör-, sönoch helgdagar. En mer
korrekt tillämpning är att betrakta varje enskilt ledighetstillfälle, exempelvis var och en av
fredagarna i den sammanhängande ledighetsperioden, som ett tjäntledighetstillfälle, vilket
medför att 21-delsavdraget skall tillämpas för var och en av fredagarna.
Rekommendationer
Enskilda tjänstemän, vilka står i begrepp att ta ut föräldraledighet bör gå till väga på
följande sätt för att undvika tvister i förläggningen:
• Tjänstemannen bör i så god tid som möjligt inför den planerade föräldraledigheten
klara ut med Försäkringskassan vilka regler och villkor som gäller vid hel- respektive
deltidsuttag av föräldraledighet och föräldrapenning.
• Med denna bakgrund diskutera med företaget och få klarlagt deras synsätt på hur
föräldraledighet och föräldralön utgår. Synen på vad som är en sammanhängande period, vilken föräldralön som betalas ut för enskilda dagar samt vilket tjänstledighetsavdrag som görs.
Tänk på att avtalets regler inte behöver vara begränsande. Det är fullt möjligt att
överenskomma om regler, som för den enskilde tjänstemannen är bättre än avtalets.
• När klarhet i dessa frågor råder är det dags att söka tjänstledighet, vilket enligt Föräldraledighetslagen, 13 §, skall göras minst två månader före ledighetens början. Tänk på,
att antingen foga överenskomna villkor till den skriftliga ledighetsansökan alternativt
44
Gråmarkerad text är avtalstext
8 PERMISSION OCH TJÄNSTLEDIGHET
• få dem bekräftade av företaget. Formulera ansökan så att möjlighet finns att avbryta
ledigheten i förtid och återgå i tjänst.
7.2 Tillfällig vård av barn
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning dras en timlön för varje frånvarotimme.
Avdrag sker utifrån den definition av timlönen som anges i avsnitt 2.1. En tjänsteman som
helt eller delvis avlönas med rörliga lönedelar, bör träffa överenskommelse med arbetsgivaren om avdragets storlek, i enlighet med exemplet i kommentaren till avsnitt 6.4
(sjuklönens storlek).
Reglerna i momentet följer Socialförsäkringsbalken. Rätten till ledighet enligt lagen gäller
intill dess barnet fyllt 12 år, för utvecklingsstört eller handikappat barn 16 år, om inte
annat angivits. Rätten till ledigheten gäller under högst 120 dagar per barn och år om inget
annat anges. När den som bukar ha hand om barnet blir sjuk dock endast 60 dagar.
Ledighet med tillfällig föräldrapenning kan förekomma i följande situationer:
vid sjukdom eller smitta hos barnet
vid sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdnadshavare
vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård
vid vårdbehov på grund av att barnets andra förälder besöker läkare med annat barn till
föräldrarna. Under förutsättning att det andra barnet omfattas av bestämmelserna om
tillfällig föräldrapenning.
• vid pappaledighet i samband med barns födelse under 10 dagar. Utges inom 60 dagar
från barnets födelse. Vid adoption räknas tidpunkten från den tidpunkt som föräldrarna
fått barnet i sin vård.
•
•
•
•
Tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till annan försäkrad som stannar hemma från
arbetet på grund av sjukdom hos barnet eller den ordinarie vårdnadshavaren.
Den krets till vilka överlåtelsen kan ske är inte begränsad.
Ersättningen beräknas på den persons SGI som den tillfälliga föräldrapenningen överlåtits
till.
8 Permission tjänstledighet, annan ledighet (allmänt)
Allmänt
Avsnittet reglerar lön och löneavdrag vid olika former av ledighet från arbetet som inte
reglerats på annat sätt i lag eller avtal. För ledighet enligt avsnittet krävs att tjänstemannen,
i regel före ledigheten, kommer överens med arbetsgivaren om formen för ledigheten och
ledighetens omfattning. Nedan följer exempel på ledigheter reglerade på annat sätt i avtal
och lagar.
Ledighet reglerad i lag
I vissa fall regleras rätten till ledighet från arbetet och även ersättningsfrågan i lag.
Socialförsäkringsbalken
Socialförsäkringsbalken innefattar en mängd särskilda regleringar exempelvis ledighet och
ersättning vid sjukdom, smittbärare, närståendevård, föräldraförmåner, pensioner m m.
Vissa komplement till dessa bestämmelser finns i avsnittet ”Sjuklön m m” i detta avtal.
För fördjupad information se PTKs skrift ”Handbok för försäkringsrådgivare”, som finns
att beställa på www.ptk.st.
Gråmarkerad text är avtalstext
45
8 PERMISSION OCH TJÄNSTLEDIGHET
Lag om ersättning och ledighet för närståendevård
Arbetstagare har rätt till ledighet, hel, halv eller fjärdedels dag, från arbete under tid då han
uppbär ersättning enligt denna lag, totalt 240 dagar. Hel ersättning utges per dag från
försäkringskassan för maximalt 30 dagar för vård av en och samma person. Vid beräkning
av antalet dagar med rätt till ersättning anses två dagar med halv eller fyra dagar med
fjärdedels ersättning som en dag. Ledigheten är semesterlönegrundande.
Närstående i lagens mening är den som står den sjuke nära. Lagen är alltså tillämplig på
anhöriga, grannar, vänner med flera.
Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl
Lagen ger en arbetstagare rätt till ledighet av trängande familjeskäl som har samband med
sjukdom eller olycksfall och då arbetstagarens närvaro är nödvändig.
Lagen om anställningsskydd (LAS)
I LAS 14 § andra stycket regleras att uppsagd arbetstagare under uppsägningstiden har rätt
till ledighet med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedling eller på
annat sätt söka nytt arbete.
Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
Facklig förtroendeman har rätt till den skäliga ledighet som fordras för det fackliga
uppdraget. För sådan ledighet som avser den fackliga verksamheten på arbetsplatsen har
förtroendemannen också rätt till bibehållna anställningsförmåner.
För fördjupad information se skrift från LO/PTK/Tidens förlag ”Förtroendemannalagen
kommentarer med rättsfall”.
Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
Lagen ger varje arbetstagare rätt till ledighet för utbildning oavsett vilken utbildning
arbetstagaren avser genomgå. Någon begränsning av utbildningens art görs inte. I princip
omfattas således allmän och facklig utbildning, likaväl som yrkesutbildning. I begreppet
utbildning ligger ett krav på att studierna skall utmärkas av en viss planmässighet. Ändamålet med ledigheten bör dock kunna preciseras till deltagande i viss kurs eller viss
närmare angiven undervisning.
Lagen omfattar all studieledighet oavsett ledighetens omfattning. Detta innebär att ledigheten kan omfatta några timmar i veckan, några dagar eller pågå i flera år. Ledigheten
begränsas dock till den tid som i det enskilda fallet kan anses behövlig för det uppsatta
studiemålet. Hänsyn skall härvid tas till den valda uppläggningen av studierna. Lagen
omfattar också normalt ledighet för till exempel praktiktjänstgöring, i den mån den
verksamheten ingår som ett led i utbildningen.
För fördjupad information se PTKs skrift ”Studieledighetslagen tillämpningsföreskrifter”.
Lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för
invandrare
En arbetstagare som antagits till undervisning enligt lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare har rätt till ledighet från anställningen. Ledigheten är semesterlönegrundande.
Tjänstgöring inom totalförsvaret
Arbetstagare har enligt lag rätt till ledighet i samband med militärtjänstgöring, grundutbildning och repetitionsövningar, inklusive vapenfri tjänst samt tjänstgöring i civilförsvaret och FN-tjänst.
Enligt studieledighetslagen har arbetstagare rätt till ledighet för frivillig utbildning och
tjänstgöring inom totalförsvaret. Samma gäller för kvinnor som genomgår militär grundoch befälsutbildning samt officersutbildning.
46
Gråmarkerad text är avtalstext
8 PERMISSION OCH TJÄNSTLEDIGHET
Lag om vissa föreningsuppdrag inom skolan, m m
Rätten till ledighet omfattar uppdrag åt ideell förening. Uppdragen skall avse uppgifter
som sammanhänger med grundskolan eller allmän fritidsverksamhet samt som anordnas
för barn och ungdomar i skolpliktig ålder.
En arbetstagare har rätt till ledighet från anställningen under den tid som behövs för
uppdragen, dock högst 90 arbetstimmar per kalenderår.
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
Lagen ger en arbetstagare rätt att vara tjänstledig under högst sex månader utan betalning
för att bedriva näringsverksamhet. Syftet med lagen är att ge en möjlighet för arbetstagare
pröva att bedriva en egen rörelse utan att behöva säga upp sig. Den verksamhet som skall
bedrivas får inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet.
Ledighet reglerad i avtal
Avtal om allmänna anställningsvillkor
I avsnittet ”Allmänna förhållningsregler” ovan regleras att tjänsteman har rätt att motta
statligt, kommunalt eller fackligt förtroendeuppdrag.
I avsnittet ”Semester” ovan regleras tjänstemännens rätt till semesterledighet. Bestämmelserna i avsnittet ersätter eller kompletterar bestämmelserna i semesterlagen.
I avsnittet ”Sjuklön m m” regleras i första hand tjänstemannens rätt till ersättning från
arbetsgivaren vid ledighet på grund av sjukdom, havandeskap, tillfällig vård av barn, risk
för överförande av smitta m m. Rätten till ledighet regleras i första hand i lag om sjuklön
och Socialförsäkringsbalken m m.
I avsnittet ”Övertidskompensation” ovan regleras rätten till kompensationsledighet för
övertidsarbete. Sådan ledighet kräver dock överenskommelse med arbetsgivaren.
Löneavtalet
Har lokala överenskommelser om kortare arbetstid, enligt löneavtalen 1998–2001, 2001–
2004 samt 2004–2007 träffats skall dessa tillämpas.
Utvecklingsavtalet
Facklig medlem har rätt att på betald tid, högst 5 timmar per år, delta i av Unionenklubben ordnade fackliga möten på arbetsplatsen.
Fackliga representanter anställda inom koncerner har rätt till betald ledighet i skälig
omfattning för fackligt kontaktarbete. Unionen-klubben bör komma överens med arbetsgivaren om kostnaderna för kontaktarbetet. Sådana kostnader kan vara förlorad arbetsförtjänst, resor traktamenten m m. Verksamheten bör budgeteras per verksamhetsår.
8 Permission och tjänstledighet
8.1 Permission
Permission är ledighet utan löneavdrag och beviljas av arbetsgivaren. Medarbetare har
rätt till permission vid hastigt påkommande sjukdom i familjen samt i samband med
nära anhörigs död.
8.2 Tjänstledighet
Tjänstledighet är ledighet med löneavdrag och ges efter överenskommelse eller enligt
lag.
Tjänstledighet får inte påbörjas eller avslutas med sön- eller helgdag.
Gråmarkerad text är avtalstext
47
8 PERMISSION OCH TJÄNSTLEDIGHET
Avdraget är:
•
•
Om tjänstledigheten varar högst 5 arbetsdagar är avdraget en timlön per timme.
Vid längre tjänstledighet är avdraget per kalenderdag (även arbetsfri) en dagslön.
Om tjänstledigheten varar en hel kalendermånad eller löneperiod dras hela månadslönen av.
Permission beviljas av arbetsgivaren på ansökan av tjänstemannen. Man har alltså ingen
ovillkorlig rätt till permission. Under permission utges lön. Permission beviljas i regel
endast för del av dag, i vissa fall, till exempel hastigt påkommande sjukdomsfall inom
tjänstemans familj eller nära anhörigs frånfälle och begravning, kan dock permission
beviljas för en eller flera dagar. Andra situationer där permission kan beviljas kan vara till
exempel händelser av typen eget bröllop, egen 50-årsdag, läkar- och tandläkarbesök. Vid
arbetsrelaterade skador är det rimligt att permission beviljas för besök hos läkare, kiropraktor, sjukgymnast etc.
En tjänsteman har rätt till ledighet för tillfällig vård av barn i samband med sjukdom om
barnet är under 12 år (16 år för handikappat barn). Då utgår föräldrapenning från försäkringskassan.
Tjänstemannen ska beviljas permission för hel eller del av dag när det är fråga om ett
plötsligt akut uppkommande sjukdoms- eller olycksfall hos barn. Tjänstemannen bör så
snabbt som möjligt anmäla vård av sjukt barn både till arbetsgivaren och till försäkringskassan. Arbetsgivaren kan i det fall tjänstemannen erhållit ersättning från försäkringskassan göra avdrag i efterhand med den tillfälliga föräldrapenningen under tiden för permission.
Någon absolut rätt till tjänstledighet, vid sidan av laglig rätt till ledigheter, finns inte, utan
det är arbetsgivaren som avgör detta från fall till fall. Ledighetsansökan bör, för att
undvika tvister då löneavdraget görs, alltid vara skriftlig med angivande av orsak och den
tidsperiod, första till och med sista dag, för vilken tjänstledigheten söks. I ansökan bör
också anges att ansökan gäller under förutsättning att orsaken till ledigheten kan nyttjas,
till exempel att tjänstemannen antas till sökt utbildning.
Om tjänstledighet beviljats för en viss period finns det inte någon rätt för tjänstemannen att
återgå i tjänst under perioden om inte annat följer av lag till exempel studieledighet eller
föräldraledighet. Det krävs att tjänstemannen och arbetsgivaren är överens om att avbryta
ledigheten. Det krävs alltså en aktiv åtgärd från tjänstemannens sida för att få överenskommelsen om tjänstledighet eller kompensationsledighet att upphöra. Detta gäller även
om tjänstemannen blir sjuk under den tid då tjänstledighet beviljat, se AD 1994 nr 55.
Regeln anger hur löneavdraget vid tjänstledighet skall beräknas.
Om flera tjänstledighetsperioder finns under en kalendermånad eller avräkningsperiod
beräknas varje period för sig.
Den färgmarkerade texten är avtalstext.
Tjänstledighetsavdraget kan aldrig bli större än månadslönen eller lönen för avräkningsperioden. Vid sådan ledighet dras hela lönen för löneperioden av.
48
Gråmarkerad text är avtalstext
9 UPPSÄGNING
9 Uppsägning
Uppsägning (Allmänt)
Paragrafen reglerar uppsägningstidens längd och vissa andra frågor i samband med
uppsägningen då den anställde eller arbetsgivaren vill avsluta en anställning. Där inte
annat regleras i avtalet gäller bestämmelserna i LAS. Därutöver gäller omställningsavtalets
regler om stöd och hjälp vid uppsägning på grund av arbetsbrist samt MBL´s informations- och förhandlingsregler.
Lag om anställningsskydd (LAS)
En tillsvidareanställning upphör genom uppsägning från endera parten, avsked eller vid
pensionering.
Enligt 7 § måste arbetsgivare ha saklig grund vid uppsägning. Saklig grund för uppsägning
är arbetsbrist eller personliga skäl. Vilka personliga skäl, som kan anses utgöra saklig
grund för uppsägning, går inte att ange generellt. Frågan måste bedömas med utgångspunkt från omständigheterna i varje enskilt fall. Avsked kan, enligt 18 §, endast komma i
fråga om tjänstemannen mycket grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.
Vid uppsägning p.g.a. personliga skäl, ska arbetsgivaren, enligt 30 § underrätta tjänstemannen och varsla Unionen-klubben om detta minst två veckor i förväg, vid avsked minst
en vecka i förväg. Tjänstemannen och/eller Unionen-klubben har rätt till överläggningar
om den varslade åtgärden om detta begärs senast en vecka efter det att underrättelsen/varslet lämnades. Om tjänstemannen eller Unionen-klubben, enligt 40 §, vill yrka att
uppsägningen/avskedandet är ogiltigt skall tjänstemannen/Unionen-klubben underrätta
arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet
skedde. I sådana situationer bör Unionen-klubben snarast kontakta Unionens regionkontor
för rådgivning.
Utmärkande för en visstidsanställning, tidsbegränsad anställning, är att parterna på förhand
bestämt hur länge anställningen ska pågå. När den avtalade sluttidpunkten inträffat,
upphör anställningen normalt utan att parterna behöver vidta någon särskild uppsägningsåtgärd. Dessförinnan kan i normalfallet inte en tidsbegränsad anställning bringas att
upphöra. Parterna kan emellertid komma överens om att en tidsbegränsad anställning kan
sägas upp i förtid. Anställningen gäller då tillsvidare dock längst till och med en viss
tidpunkt. En uppsägning från arbetsgivarens sida måste då vara sakligt grundad enligt 7 §
anställningsskyddslagen. En visstidsanställning kan vara säsongsarbete, visst arbete,
vikariat, arbetstoppsarbete eller provanställning, se under avsnittet ”Anställning” ovan.
Om tjänstemannen när visstidsanställningen upphör har varit anställd hos arbetsgivaren i
sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren måste arbetsgivaren lämna
tjänstemannen en skriftlig underrättelse om att anställningen upphör. Underrättelsen skall
lämnas minst en månad före anställningstidens utgång och arbetsgivaren skall samtidigt
varsla den lokala tjänstemannaklubb som arbetstagaren tillhör.
Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och
omställningsavtalet
Arbetsgivaren skall på eget initiativ informera Unionen-klubben om alla händelser som
kan medföra arbetsbrist t.ex. strukturförändringar, minskad orderingång m.m. Informationen skall lämnas så snart arbetsgivaren kan överblicka åtgärderna.
I en driftsinskränkningssituation är arbetsgivaren vidare skyldig enligt 29 § LAS att på
eget initiativ begära förhandling, primär förhandling, enligt 11–14 §§ i MBL med PTK-L
eller berörda fackliga organistioner innan arbetsgivaren fattar beslut om uppsägning på
grund av arbetsbrist. Kan överenskommelse inte träffas vid lokal eller central förhandling
Gråmarkerad text är avtalstext
49
9 UPPSÄGNING
avgör arbetsgivaren därefter ensidigt behovet av driftsinskränkningen och vilka arbeten
som ska upphöra. Om driftsinskränkningen berör tjänstemän eller arbetsledare får den
primära förhandlingen också anses omfatta överläggning enligt omställningsavtalet.
Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist LAS och
omställningsavtalet
22 § i LAS reglerar turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Turordningen
bestäms med utgångspunkt från varje tjänstemans sammanlagda anställningstid hos
arbetsgivaren. Längre anställningstid ger företräde till fortsatt anställning under förutsättning att tjänstemannen, efter eventuella omplaceringar har tillräckliga kvalifikationer för
det fortsatta arbetet.
Omställningsavtalet ger de lokala parterna möjlighet att träffa lokala överenskommelser
som avviker från lagens turordningsregler.
Riktmärket för en sådan överenskommelse ska vara att med minsta möjliga olägenhet för
berörda tjänstemän bibehålla en personalsammansättning vid företaget som gör att dess
effektivitet inte eftersätts.
9 Uppsägning
(rubrik enligt Almegas tryck Uppsägningstid, ej förhandlat)
Om en medarbetare eller en arbetsgivare vill bryta en tillsvidareanställning gäller vissa
uppsägningstider. Vid en visstidsanställning är huvudregeln att anställningen upphör
när den avtalade tiden gått till ända, när arbetet har slutförts eller när säsongen är slut
om medarbetaren och arbetsgivaren inte kommit överens om annat. Under uppsägningstiden har medarbetaren rätt till lön och andra anställningsförmåner. Medarbetaren
är också skyldig att arbeta under uppsägningstiden.
Uppsägningstiden för tillsvidareanställda framgår av följande tabeller. Arbetsgivaren
och medarbetaren får komma överens om längre uppsägningstider.
Vid provanställning som avslutas i förtid gäller en ömsesidig uppsägningstid om en
månad.
Uppsägningstid för den som har fyllt 67 år eller har anställs efter uppnådd ordinarie
pensionsålder gäller en ömsesidig uppsägningstid om en månad.
9.1 Uppsägningstid från medarbetaren
ANSTÄLLNINGSTID VID
FÖRETAGET
UPPSÄGNINGSTID MÅNADER
<2 ÅR
2–6 ÅR
> 6ÅR
1
2
3
I momentet anges uppsägningstiderna från tjänstemannens sida. Enligt lagen om anställningsskydd 11 § gäller en månads uppsägningstid för den anställde. Lagen medger avtal
om längre uppsägningstid eftersom det inte anses utgöra en försämring. Sådant avtal kan
träffas såväl kollektivt som enskilt.
Det ursprungliga avtalet hänvisar vidare till 3 § anställningsskyddslagen vad gäller
beräkningen av anställningstiden. Det betyder att anställningstid hos annat företag får
räknas under förutsättning att företagen vid tidpunkten för byte av anställning ingick i
samma koncern. Efter en övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen får även tiden hos det överlåtande företaget räknas med. Det fordras inte enligt lagen
att anställningen ska vara sammanhängande för att få räknas. Något sådant krav gäller inte
50
Gråmarkerad text är avtalstext
9 UPPSÄGNING
heller enligt 3 § för de situationer som där behandlas. Inte heller fordras att anställningarna
ska ha avsett samma yrke eller samma arbetsställe.
En muntlig uppsägning är i och för sig giltig. För att undvika uppkomsten av tvister
rekommenderas dock skriftlig form.
9.2 Uppsägningstid från arbetsgivaren
ANSTÄLLNINGSTID VID
FÖRETAGET
8–10
< 2 ÅR
2–4 ÅR
4–6 ÅR
6–8 ÅR
MÅN
MÅN
MÅN
MÅN
MÅN
MÅN
1
2
3
4
5
6
UPPSÄGNINGSTID
ÅR
> 10 ÅR
För medarbetare som fyllt 55 år, dock längst till 65 års ålder, och har en sammanhängande anställningstid vid företaget av minst 10 år, är uppsägningstiden vid arbetsbrist
1 år.
I momentet anges uppsägningstiderna från arbetsgivarens sida.
All anställningstid hos arbetsgivaren skall räknas med, oberoende av om anställningen har
varit på heltid eller deltid alternativt om anställningen har avsett en arbetar- eller tjänstemannabefattning. Även tidigare anställningar hos samma arbetsgivare skall räknas in.
Det ursprungliga avtalet hänvisar vidare till 3 § anställningsskyddslagen vad gäller
beräkningen av anställningstiden. Det betyder att anställningstid hos annat företag får
räknas under förutsättning att företagen vid tidpunkten för byte av anställning ingick i
samma koncern. Efter en övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen får även tiden hos det överlåtande företaget räknas med. Det fordras inte enligt lagen
att anställningen ska vara sammanhängande för att få räknas. Något sådant krav gäller inte
heller enligt 3 § för de situationer som där behandlas. Inte heller fordras att anställningarna
ska ha avsett samma yrke eller samma arbetsställe.
Däremot när det gäller förlängd uppsägningstid vid fyllda 55 år och 10 års sammanhängande anställningstid ställer avtalet krav på att anställningen vid uppsägningstillfället har
varit sammanhängande minst 10 år bakåt i tiden.
Förlängd uppsägningstid
En tjänsteman ska ha uppnått 55 års ålder och vid tidpunkten för uppsägningen ha en
sammanhängande anställningstid om tio år. I detta fall får inte olika anställningsperioder
räknas samman.
All anställningstid hos företaget skall räknas med under förutsättning att den är sammanhängande. Det betyder att anställningstid då tjänstemannen innehaft en arbetarbefattning
får räknas med, samt även tid då tjänstemannen innehaft en tidsbegränsad anställning.
Även anställningstid inom samma koncern får räknas med och även tid hos ett överlåtande
företag efter en övergång av verksamhet.
Semester och uppsägningstid
Enligt 14 § semesterlagen får inte semester läggas ut under uppsägningstid utan den
anställdes medgivande. Om semester redan lagts ut vid uppsägningstillfället har tjänstemannen rätt att begära att den utlagda semestern upphävs, om uppsägningen beror på
arbetsbrist. Om uppsägningstiden överstiger 6 månader kan dock intjänad semester läggas
ut under den del av uppsägningstiden, som infaller efter de första 6 månaderna. Huvudsemestern kan dock inte utan medgivande från tjänstemannen förläggas till annan tid än
juni–augusti.
Gråmarkerad text är avtalstext
51
9 UPPSÄGNING
I de fall tjänstemannen får arbetsfri uppsägningstid är det viktigt att klara ut om semester
kommer att läggas ut under den arbetsfria uppsägningstiden och om det finns eventuella
restriktioner beträffande arbetsbefrielsen. Utifrån tjänstemannens perspektiv är det därför
viktigt att skriftligt dokumentera, dels att uppsägningstiden verkligen är arbetsfri och vad
som gäller om arbetsgivaren trots allt vill kalla in tjänstemannen för arbete, och dels om
semester kommer att läggas ut under den arbetsfria uppsägningstiden. Även i detta fall har
arbetsgivaren bara rätt att lägga ut semester under uppsägningstiden i de fall uppsägningstiden överstiger 6 månader.
Uppsägning från arbetsgivaren – skriftlig
Uppsägning eller avsked från arbetsgivarens sida skall enligt 7, 8 och 19 §§ LAS vara
sakligt grundad och göras i skriftlig form. Beskedet skall ange vad tjänstemannen har att
iaktta om han vill ogiltigförklara uppsägningen eller yrka skadestånd med anledning av
uppsägningen. Beskedet ska också ange om tjänstemannen har företrädesrätt till återanställning. Om tjänstemannen vill utnyttja sin rätt till återanställning krävs anmälan till
arbetsgivaren om detta. En sådan anmälan bör göras skriftligt och så snart som möjligt
helst i samband med uppsägningen. Om arbetsgivaren inte uppfyller lagens regler innebär
detta inte att uppsägningen av det skälet skulle vara ogiltigt. Arbetsgivaren riskerar
däremot i sådant fall att drabbas av skadestånd p.g.a. formaliafel.
Enligt 10 och 20 §§ LAS skall besked om uppsägning eller avsked lämnas till tjänstemannen personligen. I vissa fall får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till tjänstemannens senast kända adress. Uppsägningen eller avskedandet anses ha skett när tjänstemannen fått del av beskedet eller 10 dagar efter att det rekommenderade brevet lämnats till
posten. Har tjänstemannen semester anses uppsägningen eller avskedandet ha skett tidigast
dagen efter då semestern upphörde.
Reglerna om uppsägning, avsked och återanställning återfinns i 7–33 §§ LAS.
Regler i LAS om underrättelse eller varsel återfinns i 15–17, 30 och 31 §§.
Om arbetsgivaren vill avskeda eller säga upp en tjänsteman av personliga skäl eller lämna
besked enligt 15 § LAS om att tidsbegränsad anställning upphör, skall han underrätta
arbetstagaren om detta i förväg. Vid uppsägning eller besked enligt 15 § LAS minst 2
veckor i förväg och vid avsked minst 1 vecka i förväg. Dessutom skall arbets-givaren om
tjänstemannen är fackligt organiserad samtidigt med underrättelsen varsla den Unionenklubb, som tjänstemannen tillhör.
Tjänstemannen och den Unionen-klubb som tjänstemannen tillhör har, enligt 30 § LAS
rätt till överläggningar med arbetsgivaren om den tilltänkta åtgärden som underrättelsen
eller varslet avser. Sådan överläggning måste dock begäras senast en vecka efter det att
underrättelsen eller varslet lämnades. Har överläggningar begärts får arbetsgivaren inte
verkställa uppsägningar eller avsked förrän överläggningarna avslutats.
Om tjänstemannen eller Unionen-klubben, enligt 40 §, vill yrka att uppsägningen/avskedandet är ogiltigt skall han/Unionen-klubben underrätta arbetsgivaren om detta
senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. I sådana situationer
bör Unionen-klubben kontakta Unionens regionkontor snarast för rådgivning.
Besked till tjänstemannen om att tidsbegränsad anställning skall upphöra återfinns i 15–17
§§ LAS. Tjänstemannen skall få skriftligt besked minst 1 månad före anställningens
upphörande. Beskedet skall ange vad tjänstemannen har att iaktta om han vill hävda att
anställningsavtalet skall gälla tillsvidare eller yrka skadestånd. Beskedet skall också ange
om tjänstemannen har återanställningsrätt eller ej. Om tjänstemannen vill utnyttja sin rätt
till återanställning krävs anmälan till arbetsgivaren om detta. En sådan anmälan bör göras
skriftligt och så snart som möjligt i samband med uppsägningen. En förutsättning är att
tjänstemannen varit anställd mer än 12 månader under de senaste två åren.
52
Gråmarkerad text är avtalstext
9 UPPSÄGNING
Beskedet skall lämnas till tjänstemannen personligen. I vissa fall får beskedet i stället
sändas i rekommenderat brev till tjänstemannens senast kända adress.
Om provanställningen avbryts i förtid är uppsägningstiden en månad enligt mom 3:3 i
detta avtal. Tjänstemannen och den lokala organisation som tjänstemannen tillhör har rätt
till överläggningar med arbetsgivaren om beskedet.
9.3 Turordning vid personalinskränkning
Se bilaga 1.
9.4 Lön under uppsägningstid
Medarbetare som inte kan ges arbete under uppsägningstid ska ändå få lön. För den
som har rörliga lönedelar eller tillägg beräknas lönen för sådana lönedelar till:
•
1/365 av sådan inkomst under närmast föregående tolvmånadersperiod per
kalenderdag.
12–14 §§ LAS reglerar lön och andra förmåner under uppsägningstid oavsett om arbetsgivaren tillhandahåller arbete eller ej. I detta moment regleras vissa former av svårberäknade
lönedelar.
Om tjänstemannen inte varit anställd i tolv månader får beräkningen göras utifrån den
faktiska anställningstiden.
Enligt 12 § LAS har tjänstemannen rätt till lön och andra anställningsförmåner under
uppsägningstiden även om arbetsgivaren inte erbjuder honom arbete. Ersättningen får inte
understiga vad som normalt skulle ha utgått till tjänstemannen, om han hade fått behålla
sina arbetsuppgifter det vill säga arbetsgivaren kan inte genom att ge tjänstemannen andra
arbetsuppgifter sänka lönen. En tjänsteman som normalt har provision på försålda enheter
skall till exempel inte förlora dessa lönedelar beroende på att arbetsgivaren under uppsägningstiden hindrar tjänstemannen att kontakta kunder för att sälja.
Om tjänstemannen får arbetsfri uppsägningstid och också har frihet att ta nytt arbete, får
arbetsgivaren enligt 13 § LAS avräkna lön och förmåner som tjänstemannen fått i ny
anställning. Arbetsgivaren får dessutom under uppsägningstiden mot uppsägningslönen
avräkna följande.
• inkomst som tjänstemannen uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan anställning, som
han skäligen bort godta.
• utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.
Observera att arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att inte
göra avräkning enligt ovan.
Tjänstemannen har enligt 14 § LAS under uppsägningstiden rätt till skälig ledighet med
bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedling eller på annat sätt söka
arbete.
9.5 Lön för del av månad
Medarbetare som börjar eller slutar sin anställning under löpande månad ersätts med
en dagslön för varje kalenderdag som anställningen omfattar.
9.6 Pensionär
Medarbetarens anställning upphör utan uppsägning i och med att han uppnår 67 års
ålder. Arbetsgivaren ska lämna underrättelse enligt 33 § lagen om anställningsskydd.
Svenskt Näringsliv och PTK har tidigare uppdragit åt Alecta (tidigare SPP) att i sina
rutiner i samband med så kallade åldersfallsskrivelser, informera den blivande pensionären
Gråmarkerad text är avtalstext
53
9 UPPSÄGNING
om att hans anställning upphör i och med att han uppnår pensionsåldern. Detta ha skett
cirka tre månader innan tjänstemannen går i pension vid 65 års ålder. Den 1 september
2001 ändrades Lagen om anställningsskydd (LAS), 32a och 33 §§, så att avgångsskyldigheten på grund av ålder höjdes från 65 till 67 år. För avtal som är gällande den 1 september 2001 ändras reglerna först då avtalet förnyas eller att lagen blir tvingande den 1 januari
2003.
Ändringen av lagen motiveras av att en arbetstagare ska ha rätt att arbeta till 67 år om
denne vill det. En arbetstagare som arbetar till 67 år har då möjlighet att tjäna in ytterligare
allmän pension och därmed förbättra pensionen. Det innebär dock inte att arbetstagaren
tvingas att arbeta längre än till 65 år. Lagändringen innebär att den anställde har rätt att
kvarstå i anställningen efter 65 år men inte en skyldighet.
Alecta har efter ändringen av LAS beslutat att inte informera blivande pensionärer då de
uppnått ordinarie pensionsålder, 65 år. Alecta informerar inte heller inför avgångsskyldigheten vid 67 års ålder.
För att avsluta en anställning före 67 års ålder, efter den 1 januari 2003, krävs en uppsägning av anställning på vanligt sätt. Det vill säga att för arbetsgivaren krävs saklig grund på
vanligt sätt och för den anställde på samma sätt som i dag vid uppsägning före den
ordinarie pensionsåldern. Arbetsgivaren ska då tjänstemannen uppnår 67 års ålder lämna
underrättelse om att anställningen upphör enligt 33 § LAS.
9.7 Skadestånd för den som inte iakttar uppsägningstid
Medarbetare som lämnar anställningen före uppsägningstidens utgång ska betala
skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som vållas därav, lägst med ett
belopp som motsvarar lönen under den del av uppsägningstiden som inte iakttagits.
Arbetsgivare har rätt till skadestånd för den skada som vållas om en tjänsteman lämnar sin
anställning utan att iaktta uppsägningstiden. ”Lägstbeloppet” har arbetsgivaren rätt att
kräva utan att påvisa någon som helst skada.
Om arbetsgivaren vill kräva ett större skadestånd än ”lägstbeloppet” måste arbetsgivaren
kunna visa vari skadan består och dess storlek. I sådana fall bör medlemmen/Unionenklubben kontakta Unionens regionkontor för rådgivning.
Enligt kvittningslagen får arbetsgivaren inte kvitta skadestånd mot innestående lön
och/eller semesterersättning utan särskilt medgivande från tjänstemannen.
9.8 Betyg
Efter uppsägning ska arbetsgivaren lämna betyg som visar anställningstid, arbetsuppgifter och om medarbetaren så önskar vitsord och anledningen till uppsägningen.
Betyget ska lämnas inom en vecka efter att det begärts.
Tjänstemannen bör även kräva att även betyget utvisar orsaken till att anställningen
upphör. Om betyget skall användas vid ansökan om nytt arbete är det av stort värde för
den nya arbetsgivaren att veta orsaken till anställningens upphörande exempel vis på egen
begäran eller på grund av arbetsbrist. Observera att tjänstemannen inte behöver ha lämnat
anställningen för att erhålla betyget. Betyget kan ju vara värdefullt när tjänstemannen
söker nytt arbete. Rätten att få tjänstgöringsbetyg finns även om kollektivavtal saknas. I
sådana fall kan domstol förelägga arbetsgivaren att vid vite utfärda betyg. Arbetstagaren
har rätt att på begäran få arbetsgivarens omdömen i betyget strukna. Däremot har man inte
rätt att tvinga arbetsgivaren att ändra omdömena.
54
Gråmarkerad text är avtalstext
10 GILTIGHETSTID
10 Giltighetstid
Avtalen om löner och allmänna anställningsvillkor gäller under perioden 1 april 2016
– 31 mars 2017. Därefter gäller avtalet tillsvidrare med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Gråmarkerad text är avtalstext
55
BILAGA 1 TURORDNING VID PERSONALINSKRÄNKNING
Turordning vid personalinskränkning
Bilaga 1
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav
och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställande av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att
företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att
bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därvid bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen
om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna från 25–27 §§ lagen
om anställningsskydd överenskomma om turordningen vid återanställning. Därvid ska
de ovan nämnda kriterierna gälla. Det åligger de lokala parterna att på begäran föra
förhandlingar som sägs i föregående stycke liksom att skriftligen bekräfta träffade
överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa
överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandling av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevanta faktaunderlag.
Anmärkningar:
1) Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning p.g.a.
arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
2) Parterna noterar att berörda PTK-förbund enats om att i företag befintliga
tjänstemannaklubbar respektive av de anställda utsedda representanter beträffande omställnings-avtalet och frågor om personalinskränkning enligt det här avtalet gentemot arbetsgivaren företräds av ett gemensamt organ, PTK-L, som är
den i dessa avtal och LAS omnämnda ”lokala tjänstemannaparten”.
Kan tjänstemannaparten inte uppträda genom PTK-L kan arbetsgivaren träffa
överenskommelse med varje organisation för sig.
56
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM LÖNER OCH LÖNEBILDNING
Avtal om löner och lönebildning
1 Avtalets omfattning
Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är anställda i företag anslutna till Almega Tjänsteförbundens avtalsområde Svenska Teknik&Designföretagen.
2 Övergripande mål för lönebildningen
Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bakgrund av
företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar. Detta ställer krav på
definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbetarna som grund
för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneutvecklingen vid företaget.
Företagets lönesättande chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att
uppföljning av resultat sker.
Avtalets inriktning är att skapa en process där medarbetarens uppnådda resultat,
kompetens och skicklighet knyts samman med den individuella löneutvecklingen.
Medarbetarnas utbildning och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets
produktivitet och förnyelse.
Parterna har konstaterat att företagen i branschen varierar i storlek och verksamhetsområden. Det finns också en stor geografisk spridning. I vissa av dessa verksamheter
saknas facklig representation. I verksamheter som saknar lokal facklig organisation
sker lönebildningen för medarbetarna i första hand genom samråd med den lönesättande chefen. Det är inte parternas avsikt att lönesättningen för enskild medarbetare i
dessa verksamheter ska skilja sig från verksamheter med facklig representation.
3 Löneprocessen
3.1 Parternas inledande arbete
Med sin kännedom om företagets förhållanden ska de lokala parterna genom ömsesidigt hänsynstagande i samförstånd medverka i löneprocessen. Härigenom uppnås en
lönebildning och lönesättning som kan godtas av både arbetsgivaren och medarbetarna.
Lönerevisionstidpunkt är den 1 april 2016, om inte annat överenskommes.
De lokala parterna träffas i god tid före lönerevisionstidpunkten för att komma överens
om tillämpningen av avtalet vid företaget. Därvid gör parterna följande:
•
•
•
•
•
en gemensam genomgång av avtalets innehåll och intentioner
diskuterar lönesättningskriterier
går igenom lönestrukturen och aktuellt löneläge i företaget
upprättar en tidplan med beaktande av bland annat de individuella lönesamtalen
lämnar information till chefer och medarbetare om hur lönesättningen ska gå till.
De lokala parterna kan vid behov ta kontakt med sina respektive organisationer i syfte
att klarlägga avtalets principer och intentioner.
3.2 Principer för den individuella lönesättningen
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad samt vara kopplad till företagets mål och verksamhetsidé. Lönesättningsprinciperna får inte vara diskriminerande.
Lönesättningen i företaget ska vara saklig och systematisk. Lönesättningsprinciperna
ska vara tydliga och kända. Samma värdering och tillämpning beträffande lönesättning
ska gälla för såväl kvinnor som män.
Gråmarkerad text är avtalstext
57
AVTAL OM LÖNER OCH LÖNEBILDNING
3.2.1 Utvecklings- och målsamtal
Vid det årliga utvecklings- och målsamtalet sätts det upp individuella mål för medarbetaren. Chef och medarbetare diskuterar individuell kompetensutveckling utifrån
företagets kompetensbehov. Samtalet bör även behandla medarbetarens arbetsuppgifter avseende krav, svårighet och ansvar. Resultatet av utvecklings- och målsamtalet
dokumenteras om så begärs av medarbetaren.
3.2.2 Lönesättningskriterier
Den individuella lönen och löneutvecklingen ska främst grundas på:
•
•
•
uppnådda resultat jämförda med uppsatta mål
verksamhetens krav och arbetsuppgifternas art, innehåll, svårighetsgrad och
ansvar
individuell kompetens av betydelse för verksamheten
3.3 Det individuella lönesamtalet
Det individuella lönesamtalet är ett viktigt led i företagets lönebildningsprocess.
Samtal om lönen ska ske årligen på arbetsgivarens initiativ direkt mellan lönesättande
chef och medarbetaren. Lönesamtalet förutsätts omfatta:
•
•
•
en beskrivning av företagets lönesättningsprinciper och faktorer av betydelse för
den individuella lönesättningen
en uppföljning av satta mål för medarbetaren samt lönesättande chefens bedömning i övrigt av uppnådda resultat
individuell löneutveckling
3.4 Parternas avslutande arbete
När lönesamtalen genomförts överlämnar företaget till Unionenklubben förslag till
nya individuella löner för de medarbetare som klubben företräder. De lokala parterna
förhandlar och träffar överenskommelse om de individuella lönerna. Begäran om
förhandling ska framställas inom två veckor efter det att företaget lämnat sitt förslag.
Förhandlingarna genomförs enligt löneavtalets 4§, Förhandlingsordning.
Lönesättande chef meddelar och motiverar den nya lönen.
3.5 Utvärdering
De lokala parterna gör en genomgång av genomförd lönerevision och utvärderar:
•
•
•
löneprocessen
lönesamtal
förhandlingsklimat
Syftet är att förbättra de lokala förutsättningarna för lönebildningen i företaget.
4 Förhandlingsordning
Parterna fastställer följande förhandlingsordning för löneförhandling vid STD-företag.
Förhandlingsordning 1 tillämpas:
•
vid företag där Unionen har anmält facklig förtroendeman med fullmakt att
förhandla om löner
Förhandlingsordning 2 tillämpas:
•
58
vid företag där det saknas facklig förtroendeman från Unionen med fullmakt att
förhandla om löner
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM LÖNER OCH LÖNEBILDNING
4.1. Förhandlingsordning 1
Denna förhandlingsordning gäller vid företag där Unionen har anmält facklig förtroendeman med fullmakt att förhandla om löner.
Inför lönerevisionen ska arbetsgivaren och lokal representant för Unionen fastställa
formerna för lönerevisionen.
Träffas inte avtal om annat ska nedan angivna ordning tillämpas för berörda medlemmar.
4.1.1 Uppgift om medlemmar
Unionen ska till arbetsgivaren senast två månader före lönerevisionsdatum lämna
skriftlig uppgift på de medlemmar de företräder.
4.1.2 Löneförslag
Arbetsgivaren ska senast en månad före lönerevisionsdatum till de lokala företrädarna
för Unionen överlämna förslag på nya löner för de medlemmar som anmälts enligt
punkt 4.1.1 ovan. Löneförslaget ska tas fram i linje med §§ 2 och 3 i detta löneavtal.
Önskar Unionen förhandla om lönerevisionen ska begäran om förhandling överlämnas
till arbetsgivaren inom 14 kalenderdagar från det de fått del av arbetsgivarens förslag
till lön.
4.1.3 Lokal förhandling
Lokal förhandling förs mellan arbetsgivaren och lokal företrädare för Unionen.
Den lokala förhandlingen bör påbörjas i god tid före revisionsdatum och vara avslutade senast på den överenskomna lönerevisionsdagen. Om parterna inte enas och
central förhandling inte begärs så fastställs ny lön enligt arbetsgivarens förslag.
Om någon av de lokala parterna har för avsikt att begära central förhandling kan en
konsultation hållas enligt 4.1.4. innan den lokala förhandlingen avslutas. I det fall
parterna träffat överenskommelse om frivillig försöksverksamhet med lokal lönebildning skall konsultation hållas om endera parten så begär.
4.1.4 Konsultation
De centrala parterna ska lämna råd och ge anvisning om lönerevisionen, konsultation.
Om de centrala parterna enas om råd för hur lönerevisionen ska genomföras på
företaget ska arbetsgivaren följa dessa vid fastställande av lön.
4.1.5 Central förhandling
Om den lokala förhandlingen inte leder till uppgörelse kan lönerevisionen alternativt
fråga om lön till en eller flera medlemmar hänskjutas till central förhandling. Begäran
om central förhandling ska ske skriftligen och påkallas hos Almega Tjänsteförbunden,
Svenska Teknik& Designföretagen respektive Unionen senast 14 kalenderdagar efter
avslutad lokal löneförhandling.
De centrala parterna ska utan dröjsmål fastställa dag för förhandling.
Anmärkning:
De lokala parterna äger rätt att träffa överenskommelse om avvikelse från den under
punkterna 4.1.1 -4.1.3 angivna ordningen.
4.2. Förhandlingsordning 2
Denna förhandlingsordning ska tillämpas vid företag där det saknas fackliga förtroendemän från Unionen med fullmakt att förhandla om löner.
Gråmarkerad text är avtalstext
59
AVTAL OM LÖNER OCH LÖNEBILDNING
4.2.1 Meddelande om ny lön
Arbetsgivaren ska senast en månad före lönerevisionsdatum ge medarbetare ett förslag
till ny lön. Löneförslaget ska tas fram i linje med § 3 i detta löneavtal.
4.2.2 Lokal förhandling
Önskar Unionen förhandla om en eller flera medlemmar ska begäran om förhandling
överlämnas till arbetsgivaren inom 14 kalenderdagar från det medlemmen fått del av
arbetsgivarens förslag till lön.
Lokal förhandling förs mellan arbetsgivaren och lokal företrädare för Unionen.
Den lokala förhandlingen ska påbörjas i så god tid före revisionsdatum som möjligt
och bör vara avslutad senast på den överenskomna lönerevisionsdagen.
Om parterna inte enas och central förhandling inte begärs så fastställs ny lön enligt
arbetsgivarens förslag.
Om någon av de lokala parterna har för avsikt att begära central förhandling kan en
konsultation hållas enligt 4.1.4. innan den lokala förhandlingen avslutas. I det fall
parterna träffat överenskommelse om frivillig försöksverksamhet med lokal lönebildning skall konsultation hållas om endera parten så begär.
4.2.3 Konsultation
De centrala parterna ska lämna råd och ge anvisning om lönerevisionen, konsultation.
Om de centrala parterna enas om råd för hur lönerevisionen ska genomföras på
företaget ska arbetsgivaren följa dessa vid fastställande av lön.
4.2.4 Central förhandling
Om den lokala förhandlingen inte leder till uppgörelse kan lönerevisionen alternativt
fråga om lön till en eller flera medlemmar hänskjutas till central förhandling. Begäran
om central förhandling ska ske skriftligen och påkallas hos Almega Tjänsteförbunden,
Svenska Teknik& Designföretagen respektive Unionen senast 14 kalenderdagar efter
avslutad lokal löneförhandling.
De centrala parterna ska utan dröjsmål fastställa dag för förhandling.
5 Individgaranti
Medlemmar i Unionen ska ha del av lönerevision i enlighet med de principer som
anges i punkt 3.2 -3.2.1. Utgångspunkten är att alla medverkar till företagets utveckling och därmed ska ha del av löneutvecklingen.
En medlem som inte uppfyller uppsatta mål, kan enstaka år få ingen löneutveckling
eller en löneutveckling som klart understiger övriga medarbetares.
Vid företag där Unionen förhandlar om löner enligt förhandlingsordning 1 och 2 gäller
följande:
•
•
•
60
Arbetsgivaren ska till den fackliga organisationen redovisa de medlemmar som får
ingen löneutveckling eller en löneutveckling som klart understiger den för övriga
medlemmar på företaget och skälen härför.
För dessa medlemmar ska på begäran av den lokala fackliga organisationen
särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller
andra ändamålsenliga åtgärder. Dessa överläggningar ska dokumenteras.
De lokala parterna ska träffa överenskommelse om den framtida löneutvecklingen
för dessa medlemmar. Parterna ska då göra en uppskattning av vad medlemmen
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM LÖNER OCH LÖNEBILDNING
•
skulle ha erhållit i lönerevision om målen uppfyllts. Vid uppföljning ska en utvärdering göras om vidtagna åtgärder lett till ett förbättrat resultat och om medlemmen uppfyller uppsatta mål. Parterna bör då träffa avtal om att medlemmen ska få
del av den löneökning som ovan angivna uppskattning skulle ha inneburit. I de fall
de lokala parterna inte kan enas om tillämpning ska de centrala parterna konsulteras.
För att samma medlem två år i rad ska få en löneutveckling som väsentligt understiger övriga medarbetare vid företaget ska de lokala parterna träffa överenskommelse om detta.
6 Lönebildning
6.1 Lönerevisionsdatum
Lönerevisionsdatum är den 1 april 2016 om inte de lokala parterna enas om annan
tidpunkt.
6.2 Lokal lönebildning
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att tillämpa lokal lönebildning, dvs
utan centralt fastlagda nivåer för löneökningen på företaget.
De lokala parterna ska överlägga om grunderna för lönebildningen, dvs. vilka bedömningsgrunder som lönesättningen baseras på. De lokala parterna ska också diskutera
erfarenheter från tidigare lönesättning och vilka mål företaget har med årets lönesättning, tidsplan för lönesättningen, från vilket datum de nya lönerna ska tillämpas samt
vilka ekonomiska och andra förutsättningar som gäller. Syftet med överläggningarna
är att söka uppnå enighet kring en lönesättning som understödjer goda insatser och
bidrar till både verksamhetens och den enskildes utveckling.
6.3 Lönerevision
Det ligger i avtalets anda att de lokala parterna vinnlägger sig att komma överens
utifrån företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar. Om parterna inte
lyckas träffa en överenskommelse om löneökningen ska för lönerevisionen rörande
medlemmar i Unionen, avsättas 2,2 % för 2016, räknat på medlemmarnas fasta
kontanta lön dagen före lönerevisionsdagen.
Efter lönerevisionen ska lönen för en heltidsanställd medarbetare, som fyllt 18 år,
uppgå till lägst 17 355 kr år 2016. Lägre lön kan tillämpas under tolv månader om de
lokala parterna träffar sådan överenskommelse. Lönen för en tjänsteman med ett års
sammanhängande anställning vid företaget ska uppgå till lägst 18 565 kr år 2016.
7 Giltighetstid
Detta avtal gäller fr o m den 1 april 2016 t o m den 31 mars 2017.
Almega Tjänsteförbunden, Svenska Teknik&Designföretagen
Unionen
Gråmarkerad text är avtalstext
61
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AVTAL OM LÖNEBILDNING
Tillämpningsanvisningar till Avtal om
lönebildning
1 Löneavtalets omfattning
1.1
Detta löneavtal omfattar medarbetare som börjat sin anställning vid företaget senast
dagen före företagets lönerevisionsdatum.
1.2 Undantag av vissa kategorier
Detta lönebildningsavtal omfattar inte medarbetare som vid företagets lönerevisionsdatum:
•
•
•
•
•
inte fyllt 18 år
är anställd på prov
har tidsbegränsad anställning som varar kortare tid än sex månader
kvarstår i tjänst efter fyllda 67 år eller
har anställts efter fyllda 65 år.
Om medarbetare som enligt första stycket inte omfattas av lönebildningsavtalet, under
avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning vid företaget ska bestämmelserna i detta
avtal vara vägledande vid fastställandet av medarbetarens lön.
Medarbetare som räknat från lönerevisionstidpunkten är tjänstledig för minst tre
månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen
från detta lönebildningsavtal. När medarbetaren återgår i tjänst ska lönen bestämmas
efter samma normer som gällt för övriga medarbetare vid företaget enligt detta avtal.
1.3 Anställning den 1 oktober eller senare
Om företaget och en medarbetare har träffat avtal om anställning den 1 oktober eller
senare, och de vidare uttryckligen har överenskommit om att den avtalade lönen ska
gälla oberoende av påföljande års lönerevision, ska medarbetaren inte omfattas av
detta löneavtal.
De medlemmar som anställs under tiden mellan det att arbetsgivaren lämnar sitt
löneförslag och lönerevisionen ska i samband med anställningen erhålla besked om de
ska omfattas eller undantas från lönerevisionen. Samma besked ska ges till den lokala
fackliga organisationen.
1.4 Redan genomförd lönerevision
Om företaget i avvaktan på detta lönebildningsavtal redan har utgett lönehöjningar,
ska dessa avräknas mot vad medarbetaren nu kan erhålla såvida inte uttrycklig lokal
överenskommelse om annat har träffats.
1.5 Tjänsteman som slutat sin anställning
Om en tjänsteman har slutat sin anställning efter företagets lönerevisionsdatum och
inte har fått lönehöjning enligt löneavtalet ska företaget, utan särskild anmaning,
utbetala vad tjänstemannen har att fordra.
62
Gråmarkerad text är avtalstext
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AVTAL OM LÖNEBILDNING
2 Tillämpningsregler
2.1 Begreppet företag
I det fall ett företag har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på samma ort
har flera enheter, gäller om så har varit klar praxis vid företaget vid tillämpningen av
tidigare löneavtal eller om lokal överenskommelse härom träffas, att med "företag"
avses företaget som helhet.
I det fall ett företag har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på samma
ort har flera enheter, där lönerevisionen omfattar färre än 25 medlemmar i Unionen
gäller, om inte lokal överenskommelse om annat träffas, att löneutrymmet ska beräknas på flera närbelägna enheter, som tillsammans har minst 25 medlemmar som
omfattas av lönerevisionen. Förhandling ska dock genomföras på varje ort/enhet så att
den enskilde medarbetarens lön blir föremål för förhandling.
2.2 Retroaktiv omräkning
Utbetalade ersättningar och gjorda avdrag ska omräknas retroaktivt.
Beträffande provision, se nedan pkt 2.3.
2.3 Provision
För provisions- och tantiemavlönade medarbetare bör eftersträvas – med beaktande av
att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde medarbetaren kan variera – att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga medarbetare.
Gråmarkerad text är avtalstext
63
BILAGA 1A RIKTLINJER FÖR LOKAL LÖNEBILDNING
Bilaga 1a
Riktlinjer för lokal lönebildning
Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STDföretag1
Almega Tjänsteförbunden och Unionen har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för
lokal lönebildning. Riktlinjerna är i första hand utformade för företag med lokal
facklig organisation men behandlar även lönerevisionsarbetet i företag utan lokal
facklig representation.
Parterna hoppas att dessa riktlinjer skall ge chefer, fackliga företrädare och medarbetare i företagen goda förutsättningar för lokal lönebildning år 2012. Det är dock viktigt
att betona att lönebildningen bör anpassas till det egna företaget. De lokala parterna
har alltid möjlighet att hitta andra arbetsmodeller eller följa sedan tidigare beprövade
arbetssätt om de önskar.
Lokal lönebildning
I STD-företagen bestäms lönerna utifrån företagets ekonomiska och marknadsmässiga
förutsättningar. Med begreppet lokal lönebildning menas att lönen sätts med utgångspunkt från den utförda arbetsprestationen och att lönebildningen sker i det egna
företaget. Lönebildningen kopplas till företagets affärsidé och det skall finnas ett
direkt samband mellan mål-resultat-lön.
Gemensamma utgångspunkter
Det är de avtalsslutande parternas uppfattning att lön ska vara en drivkraft som gör att
både medarbetare och företag växer. De lönesättningskriterier som används ska vara
väl kända av medarbetarna. På så sätt får medarbetaren stora möjligheter att genom
bra arbetsprestationer påverka sin lön. Medarbetare som vet vad som ger företaget
framgång, och har sin lön kopplat till det, blir en stor tillgång för företaget. Det ska
löna sig att öka sina kunskaper och erfarenheter och därigenom förbättra sina arbetsinsatser. Med sin chef ska man kunna diskutera sin arbetsinsats och lön. Chefer som
tydligt förklarar hur lönsamhet skapas och ställer krav på sina medarbetare blir bra och
respekterade chefer. Effekterna i de företag som arbetar långsiktigt med lokal lönebildning blir att medarbetarna presterar bättre, företaget går bättre och har råd att
betala högre löner. Det handlar helt enkelt om att se till att alla utifrån företagets
affärsidé arbetar med rätt saker så att företaget blir framgångsrikt och lönsamt.
Principer för den individuella lönesättningen
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhetens
krav, arbetets svårighetsgrad, individuell kompetens och uppnådda resultat. Lönesättningen i företaget ska vara saklig, bygga på gemensamma lönepolitiska grunder och
det råder självklart förbud mot diskriminering. Lönesättningskriterierna ska utgå från
företagets verksamhet och behov. En lyckad löneprocess förutsätter att principerna för
lönesättning är väl kända av samtliga medarbetare i företaget. Tydliga lönesättnings1
De partsgemensamma riktlinjerna kan liknas vid en manual för hur löneavtalet bör tillämpas.
Det är inte att jämställa med löneavtalet men är en rekommendation från de centrala parterna
för hur lönebildning kan fungera utifrån avtalets intentioner. Finns frågor gällande avtalets
riktlinjer och deras tillämpning, ta kontakt med avtalsansvarig på Unionens Avtalsenhet.
64
Gråmarkerad text är avtalstext
BILAGA 1A RIKTLINJER FÖR LOKAL LÖNEBILDNING
kriterier bidrar även till att medarbetarnas kompetensutvecklingsbehov kan klarläggas
i ett tidigt skede.
Det är mycket viktigt att lönesättningen av den enskilde medarbetaren uppfattas som
rationell, transparent och baseras på uppnådda resultat. Sambandet mål-resultat-lön
skall genomsyra processen.
Mål
Lön
Resultat
Förutsättningar
Det måste finnas ett väl fungerande förhållande mellan parterna för att löneprocessen
ska fungera. Erfarenheter visar att ett långsiktigt förhållningssätt byggt på ömsesidigt
förtroende, ett öppet förhandlingsklimat och gemensamt nedlagt arbete kring lönebildningen i företaget leder processen framåt.
Löneprocessen i företag med lokal part
Löneprocessen består av ett flertal moment under hela löneåret. Nedan beskrivs de
olika momenten.
Lönerevisionsprocessen
Utvecklingssamtal
Utvärdering
Ny lön betalas ut
Inledande möte
Information
Lönesamtal
Lönebesked/
motivering
Löneförhandling/
Överenskommelse
Inledande mötet
Parterna träffas i god tid för att komma överens om hur den lokala löneprocessen ska
genomföras. Det är företagets lönsamhet och utveckling samt medarbetarnas bidrag
till detta som ligger till grund för lönesättningen. Det underlag som företaget grundar
sin uppfattning på ska hållas tillgängligt för den lokala parten. Parterna presenterar för
varandra och diskuterar de omvärldsfaktorer som påverkar förväntningarna kring
löneprocessen.
Parterna går igenom lönestrukturen och aktuellt löneläge i företaget. Lönestrukturen
ska återspegla medarbetarnas kvalifikationer, kompetens och arbetsinsats. Parterna går
tillsammans genom principerna för lönesättningen. Principerna för den individuella
lönesättningen och företagets lönesättningskriterier diskuteras.
Gråmarkerad text är avtalstext
65
BILAGA 1A RIKTLINJER FÖR LOKAL LÖNEBILDNING
Eftersom lönesamtalen är en central del i processen är det nödvändigt att parterna når
en samsyn kring utförande och innehåll. Det är viktigt att parterna i det inledande
mötet kommer överens om ett antal praktiska frågor kring löneprocessen. Detta rör
exempelvis:
•
•
tidplan för revisionen med beaktande av de individuella lönesamtalen.
definiera de medarbetare som omfattas av revisionen.
Information
Sedan parterna kommit överens om tillämpningen i företaget vilar det på arbetsgivaren
att informera sina lönesättande chefer om gången i den lokala lönerevisionen, påminna
om gällande lönesättningskriterier och hur lönesamtalen bör genomföras, dvs. vad som
ska tas upp i samtalet och kanske också hur samtalet ska vara utformat och den
praktiska hanteringen i samband med samtalet.
Arbetsgivaren bör även informera alla medarbetare vid företaget om hur lönerevisionen kommer att gå till. I informationen kan exempelvis företagets lokala förutsättningar, lönegrundande kriterier och varje medarbetares inflytande i processen beröras.
Även den lokala parten informerar och förankrar löneprocessen på lämpligt sätt bland
sina medlemmar.
Lönesamtalet
Lönesamtalen genomförs på arbetsgivarens initiativ mellan den lönesättande chefen
och medarbetaren. Resultatet av föregående utvecklings- och målsamtal utgör en
lämplig utgångspunkt. Lönesamtalet bör innehålla en diskussion om företagets
ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.
Det centrala i lönesamtalet är diskussionen om medarbetarens prestationer i relation
till företagets lönesättningskriterier. Det görs en bedömning av hur väl tidigare
uppsatta mål uppfyllts. Medarbetarens arbetsuppgifter, svårighetsgrad och ansvar
diskuteras. Sist men inte minst pratar chefen och medarbetaren om hennes eller hans
individuella löneutveckling. Lönesamtalet bör dokumenteras på lämpligt sätt.
Förhandling
När lönesamtalen genomförts lämnar företaget förslag på nya individuella löner till
den lokala parten gällande deras medlemmar. Efter detta förhandlar parterna och
träffar överenskommelse om de nya individuella lönerna. Om löneprocessen fungerat
tillfredsställande kan dessa förhandlingar liknas vid en kontroll- och kvalitetsavstämning mot lönekriterierna och eftersträvad differentiering och lönestruktur.
Särskilda överläggningar
Om en medarbetare får ingen eller en mycket låg lönehöjning i samband med lönerevisionen kan den lokala parten begära särskilda överläggningar i sådant fall. Vid
överläggningen ska medarbetaren tillsammans med den lönesättande chefen utreda
orsaken och komma överens om åtgärder i syfte att åstadkomma en positiv löneutveckling över tiden. Kompetenshöjande insatser utgör exempel på åtgärder som kan
komma ifråga.
Ny lön
När förhandlingarna är avslutade meddelar den lönesättande chefen den nya lönen till
medarbetaren med en motivering. Detta bör göras muntligen. Målet är att den individuella prestationen i relation till lönesättningskriterierna och företagets förutsättningar
är diskuterad på sådant sätt att medarbetaren känner sig införstådd med slutresultatet.
66
Gråmarkerad text är avtalstext
BILAGA 1A RIKTLINJER FÖR LOKAL LÖNEBILDNING
Så snart löneförhandlingarna är avslutade och medarbetarna meddelats sin nya lön,
betalas lönen ut tillsammans med eventuella retroaktiva löner.
Utvärdering
Efter den genomförda lönerevisionen gör parterna en utvärdering av densamma.
Utvärderingen bör beröra själva löneprocessen, de individuella lönesamtalen och
förhandlingsklimatet. Om behov föreligger kan detta vara ett bra tillfälle att se över
och revidera företagets lönesättningskriterier.
Slutsatserna från utvärderingen kommer sedan att ligga till grund för nästkommande
års lönerevision och kan utgöra utgångspunkten eller startskottet för nästa års löneprocess.
Utvecklings- och målsamtal
För den enskilde medarbetaren kan löneprocessen sägas börja redan vid det årliga
utvecklings- och målsamtalet. Vid detta samtal sätts det upp mål för medarbetaren och
man gör även en återblick för att se hur tidigare uppställda mål uppnåtts. Resultatet av
ett sådant samtal utgör sedan en naturlig utgångspunkt för själva lönesamtalet. Mål
och resultatsamtalet bör även behandla medarbetarens arbetsuppgifter och om dessa
utvecklats med avseende på krav, svårighet och ansvar. Chef och medarbetare diskuterar även individuell kompetens-utveckling utifrån företagets kompetensbehov.
Undvik att stranda förhandlingarna
Avtalet föreskriver att de lokala parterna verkligen försöker komma överens. En
förhandling är ett givande och tagande, vilket innebär att båda parter måste vara
beredda att överväga kompromisser.
Det är viktigt att påpeka att detta är en process över tiden. Det kan ta några år att få till
stånd en väl fungerande lokal löneprocess, men det är viktigt att förbättringsarbetet
fortsätter trots ett och annat hinder längs med vägen. Det är alltså fråga om mer än den
nu pågående lönerevisionen, det är en framtidsinriktad verksamhet som handlar om
mycket mer än att bara sätta lön.
I det fall de lokala parterna kör fast eller har olika uppfattning kring avtalets innehåll
kan parterna gemensamt begära en central konsultation. Detta är en överläggning
mellan de centrala och lokala parterna för att gemensamt gå igenom processen och reda
ut eventuella missförstånd så att de lokala parterna kan ta nya tag i förhandlingarna.
Om central konsultation begärs kommer inga nya löner att betalas ut förrän konsultationen är genomförd.
Löneprocessen vid företag som saknar lokal part
Vid företag som saknar lokal facklig part finns inte någon att diskutera de övergripande principiella frågorna med. Arbetsgivaren får istället föra diskussionerna om
företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, lönesättningskriterier
och tidsplan med arbetstagarna i form av arbetsplatsträffar eller med enskilda medarbetare, beroende på lämplighet och föregagets storlek.
Vid dessa företag överenskoms de nya lönerna i det individuella lönesamtalet. Det
innebär att lönesättande chef ska hålla lönesamtal och därefter träffa överenskommelse
om ny lön med medarbetaren. Överenskommelsen bör dokumenteras på ett sätt som
arbetstagaren kan få ta del av. När alla lönesamtal är genomförda meddelar den
lönesättande chefen den nya lönen till medarbetaren med en motivering. Detta bör
göras muntligen och den nya lönen bör inte komma som en överraskning.
Gråmarkerad text är avtalstext
67
BILAGA 1A RIKTLINJER FÖR LOKAL LÖNEBILDNING
Har förutsättningarna för löneprocessen i företaget kommunicerats ut tillsammans med
de lönegrundande kriterierna ska lönebeskedet vara ett slags bekräftelse på tidigare
lönesamtal.
Medarbetare som fått ingen eller en mycket låg löneökning kan begära att företaget
skriftligt redovisar en åtgärdsplan med behov av kompetenshöjande insatser eller
andra ändamålsenliga åtgärder.
För Unionens medlemmar gäller följande:
Den medlem som önskar stöd i sin lönedialog med arbetsgivaren kan kontakta Unionens
lokala ombudsman. Ombudsmannen kan då begära lokal förhandling i enlighet med
Förhandlingsordning 2 i Unionens löneavtal för Svenska Teknik&Designföretagen.
68
Gråmarkerad text är avtalstext
BILAGA 3 RIKTLINJER FÖR LOKALT FACKLIGT ARBETE DÄR LOKAL LÖNEBILDNING TILLÄMPAS
Bilaga 3
Riktlinjer för lokalt fackligt arbete där lokal
lönebildning tillämpas
Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter, Sveriges Ingenjörer och Unionen har
gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokalt fackligt arbete i STD-företagen.
Riktlinjerna syftar till att utveckla och stödja det lokala samarbetet mellan företag och
fackliga företrädare. I företag där lokallönebildning tillämpas kan nedanstående
riktlinjer för lokalt fackligt arbete tillämpas av de fackliga organisationer som har
lokallönebildning på företaget. Dessa riktlinjer har inte status av kollektivavtal och
kan inte heller bli föremål för skadeståndstalan.
De centrala parterna är ense om att det fackliga uppdraget är ett betydelsefullt inslag i
företagets verksamhet och utveckling. Samverkan mellan företag och fackliga organisationer bör ske förtroendefullt, i en öppen dialog i enkla former och nära de medarbetare som berörs.
En väl fungerande facklig verksamhet är till fördel både för företag och anställda.
Lokala parter, som känner företagets förutsättningar och aktuella situation, kan ta
tillvara både företagets och medarbetamas intressen. Därmed finns en naturlig grund
att hitta de lösningar som gagnar båda parter och företaget som helhet.
Skapa goda förutsättningar för fackligt arbete
Ett förtroendefullt och väl fungerande samarbete mellan de lokala parterna skapar
förutsättningar för en effektiv verksamhet och beslutsprocess där de anställda känner
delaktighet.
Det är viktigt att det finns balans mellan det fackliga uppdraget och de ordinarie
arbetsuppgifterna. Därför bör företaget och den förtroendevalde diskutera uppdragets
omfattning och inverkan på det vanliga arbetet. Den medarbetare som åtar sig ett
förtroendeuppdrag måste ges samma möjlighet att utveckla sig vad gäller det ordinarie
arbetet som andra anställda i företaget.
För att utföra sitt uppdrag behöver den förtroendevalde utbildning som tillhandahålls
av den fackliga organisationen. Företaget måste ta hänsyn till den tid utbildningen
kräver i förhållande till den fackliga förtroendevaldes ordinarie arbetsuppgifter.
Samtidigt ska utbildningens förläggning planeras så att den i så liten omfattning som
möjligt inverkar på företagets verksamhet.
Det är viktigt att de fackliga förtroendevalda redovisar sin fackliga tid och att de
lokala parterna samråder om hur den fackliga tiden ska redovisas.
Efter samråd mellan de lokala parterna bestäms hur den fackliga tiden ska redovisas så
att inte den förtroendevalde eller dennes arbetsgrupp missgynnas vid t.ex. beräkning
av bonus eller andra förmåner som kan vara beroende av debiterad tid.
Begära konsultation
Om de lokala parterna upplever att förutsättningarna for att bedriva lokalt fackligt
arbete på företaget eller att formerna för samarbete inte fungerar tillfredsställande kan
de begära konsultation från centrala parter.
Gråmarkerad text är avtalstext
69
BILAGA 3 RIKTLINJER FÖR LOKALT FACKLIGT ARBETE DÄR LOKAL LÖNEBILDNING TILLÄMPAS
Konsultation kan begäras av endera parten och syftar till att reda ut och klargöra det
fackliga uppdragets innebörd och ge råd om hur en god facklig verksamhet och ett gott
samarbete kan uppnås.
70
Gråmarkerad text är avtalstext
ARBETSTIDSAVTAL
Arbetstidsavtal
Inledning
Arbetstidsavtalet mellan Unionen och Svenska Teknik & Designföretagen ersätter arbetstidslagen i sin helhet och därför gäller inte arbetstidslagen på detta område. Tänk dock på
att i många fall har lagens regler förts in i avtalet i oförändrat skick, eller med endast
mindre justeringar, utan att parterna haft för avsikt att ge reglerna en annan innebörd. I
dessa fall kan lagens förarbeten samt Arbetsmiljöverkets kommentarer ge vägledning i hur
avtalet ska tolkas och tillämpas.
Arbetstidsavtalet har som syfte att fungera som ett skydd för arbetstagaren mot allt för
stora uttag av arbetstid. Arbetstidens längd och förläggning är således viktiga arbetsmiljöfrågor och dessa aspekter på arbetstiden skall alltid beaktas. Ersättningsfrågor finns i de
allmänna villkoren.
Även om inte arbetstidslagen gäller på detta avtalsområde så gäller alltid arbetsmiljölagen.
I 1 § andra stycket arbetstidslagen anges att ”Allmänna skyddsbestämmelser av betydelse
för förläggningen av arbetstid finns i 2 kap 1 § arbetsmiljölagen”. EU:s arbetstidsdirektiv
gäller och har även det skyddsaspekter, vilket innebär att det samlade skyddsvärdet av
direktivet inte får medföra sämre villkor än den så kallade ”EG-spärren” (3 § sista stycket i
arbetstidslagen).
Nedan kommer en kort redovisning av rättsområdet att med en kort historisk återblick för
att ge bakgrund till Arbetstidsavtalet. I anslutning till avtalstexten återges Unionens
tolkningar av avtalsöverenskommelsen.
Allmänt om kollektivavtalet
Tidigare gällande Arbetstidsavtal byggde på det gamla PTK-avtalet och reglerade arbetstidens längd men inte arbetstidens förläggning. Orsaken till detta är att vid den tidpunkt då
avtalet ursprungligen slöts (1973) reglerades frågor om arbetstidens längd i allmänna
arbetstidslagen medan förläggningsfrågor, dvs viloreglerna, reglerades i arbetarskyddslagen. 1982 fördes viloreglerna över till det som då kom att heta nya arbetstidslagen, utan att
någon ändring gjordes i avtalet. Det betydde att regler om arbetstidens längd var reglerad i
avtal och viloreglerna var reglerade i lag.
Nuvarande centrala avtal om arbetstid och ersättningsfrågor ger en ram men ger även de
lokala parterna möjlighet att göra lokala överenskommelser. När det gäller veckovila
överlåts till de lokala parterna att träffa avtal om hur veckovilan ska hanteras i det enskilda
företaget. De centrala avtalen ger möjligheter att inom vissa ramar lokalt hantera arbetstidsfrågor.
Anställningsavtalet
I vissa fall regleras frågor om arbetstidens längd, förläggning och liknande i det enskilda
anställningsavtalet. Det kan t.ex. i en enskild tjänstemans anställningsavtal ingå beredskapstjänstgöring, tjänsteresor, förskjuten arbetstid och liknande, medan det inte ingår i en
annan tjänstemans avtal. En arbetsgivare som vill genomföra ändringar i ett anställningsavtal inom ramen för en löpande anställning utan samband med en organisationsförändring, måste beakta detta. Arbetsgivaren kan inte ensidigt genomföra förändringar som i
grunden förändrar anställningsavtalet så att det i praktiken omvandlas till en helt ny
anställning. Hur pass ingripande förändringen är får avgöras från fall till fall, eftersom
förutsättningarna och praxis kan variera mellan olika arbetsplatser. Samma synsätt gäller
beträffande den individuellt avtalade sysselsättningsgraden. En arbetsgivare kan således
inte ensidigt sänka eller höja arbetstidsmåttet.
Gråmarkerad text är avtalstext
71
ARBETSTIDSAVTAL
Arbetstidsavtalet hanterar bland annat följande:
• Arbetstidslagen är helt ersatt med ett arbetstidsavtal där viloreglerna numera ingår.
Avtalet reglerar även hur kompensation för utebliven vila ska hanteras. Det finns dessutom en separat överenskommelse om hur förskjuten arbetstid, jourtid och beredskapstjänst ska ersättas, samt en överenskommelse om veckovila.
• Den möjlighet till avvikelse från lagen som tidigare låg på de centrala parterna har nu, i
och med att hela lagen avtalsreglerats, lagts på de lokala parterna, dvs. det behövs inte
längre centralt godkännande för att avvika från exempelvis dygnsvila eller nattarbetsförbud.
• Arbetstidsavtalet har genomgående 12 månaders beräkningsperioder. Beräkningsperioden ska vara en fast period som ska vara bestämd.
Tänk på att vid lokala överenskommelser om undantag från nattarbetsförbudet vid t.e.x.
beredskap som eventuellt även inkluderar veckovila så bör frågan om vid vilken tidpunkt
dygnet och veckan ska anses börja hanteras mellan parterna. T. ex klockan 8.00 respektive
måndag.
§ 1 Avtalets omfattning
1.1 Tillämpningsområde
Detta avtal omfattar samtliga medarbetare anställda hos arbetsgivare som är medlemmar i Almega Tjänsteförbunden anställda vid företag inom Svenska Teknik & Designföretagen. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av arbetstidslagen (SFS
1982:673) i dess helhet. Hänsyn har även tagits till EGs arbetstidsdirektiv
2003/88/EG.
Skulle arbetstidslagen ändras och någon av parterna i detta avtal väcker fråga i anledning av detta, är parterna överens om att uppta förhandlingar för att bedöma huruvida
konsekvensändringar i detta avtal erfordras.
Arbetstidsavtalet gäller samtliga tjänstemän på företaget oavsett facklig tillhörighet eller
avsaknad av facklig tillhörighet och dessa är därför undantagna arbetstidslagens regler.
Unionenklubben utgör den lokala representationen på företaget. Finns det ingen klubb kan
regionkontoret, efter förslag från medlemmarna, utse ett eller flera arbetsplatsombud som
förses med förhandlingsmandat. Om medlemmarna varken har klubb eller arbetsplatsombud är det Unionens regionkontor som utgör lokal part för samtliga anställda.
Bestämmelserna i §§ 2–5 gäller ej för
a) medarbetare i företagsledande ställning
b) arbete under sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att
vaka över hur arbetet är anordnat.
Med begreppet tjänstemannaklubb i detta avtal avses den lokala fackliga organisationen.
Företagsledande ställning
Endast ett fåtal tjänstemän i företagsledande ställning är undantagna från §§ 2–5 i Arbetstidsavtalet. I de flesta företag är det endast verkställande direktören. I begreppet ligger att
denne ska ha ett avgörande inflytande över hela företagets verksamhet och vara den som är
ytterst ansvarig inför företagets ägare. I större företag undantas även tjänstemän med
ansvar för en större gren av företagets verksamhet från avtalets tillämpning.
72
Gråmarkerad text är avtalstext
ARBETSTIDSAVTAL
I medelstora företag undantas verkställande direktören och hans ställföreträdare. I mindre
företag, i vilket ägaren själv arbetar, lär undantaget knappast kunna tillämpas på någon av
tjänstemännen.
Okontrollerbart arbete
Utvecklingen av tekniska hjälpmedel gör att denna typ av arbete blir allt ovanligare. Innan
mobiltelefoner och möjligheten att kommunicera med företagets datasystem på distans,
kunde arbetsgivaren inte kontrollera huruvida tjänstemannen arbetade t.ex. under tjänsteresor. Arbetet under tjänsteresan var då att betrakta som okontrollerbart.
Beträffande arbete i hemmet så har arbetsgivaren ansvar för tjänstemannens arbetsmiljö
också på denna arbetsplats. Vid hemarbete rekommenderas avtal som reglerar formerna
för detta. Om en tjänsteman utför okontrollerbart arbete innebär det inte att tjänstemannens
hela arbetsinsats undantas från §§ 2–5, utan endast den del av arbetet som är okontrollerbart.
1.2 Individuellt överenskomna undantag
Tjänstemän som enligt avtalet om anställningsvillkor punkt 4.1.3 träffar överenskommelse om att övertidsarbete ska ersättas med längre semester och/eller högre lön kan
träffa överenskommelse om att de ska vara undantagna från tillämpningen av §§ 2–5 i
detta avtal (bestämmelser om ordinarie arbetstid, övertid, beredskap samt anteckning
av övertid).
Det är viktigt att reda ut den avtals- och arbetsrättsliga innebörden, när någon säger sig ha
”avtalat bort övertiden”. Enligt 4.1.3 i Allmänna villkorsavtalet kan en enskild tjänsteman
och företaget under vissa förutsättningar överenskomma att tjänstemannen inte ska ha rätt
till s.k. ”särskild övertidskompensation”, utan istället få längre semester och/eller högre
lön. Detta betyder endast att man valt en annan ersättningsform för övertidsarbetet. Men
har en sådan överenskommelse träffats öppnar sig nu, enligt Arbetstidsavtalet § 1.2, även
möjligheten att överenskomma om att tjänstemannen ska vara undantagen från §§ 2–5 i
Arbetstidsavtalet.
Träffas bara den första överenskommelsen om ersättningen gäller Arbetstidsavtalets regler
om ordinarie arbetstid, övertid och journalföring fullt ut. Träffas även den andra överenskommelsen gäller inte längre Arbetstidsavtalets regler för dessa frågor.
Det handlar således i formell mening om två olika överenskommelser, vilka dock ofta
sammanblandas och uppfattas som en överenskommelse. Det finns inga formella hinder att
enbart träffa den första överenskommelsen, och avstå från den andra. Konsekvenser av den
andra överenskommelsen är dels att man inte omfattas av Arbetstidsavtalets regler om
bland annat ordinarie arbetstid och övertid. De negativa konsekvenserna kan undvikas dels
genom att den enskilde tillförsäkras en arbetsbelastning som ryms inom ordinarie arbetstid
och själv har inflytandet på arbetstidens längd och förläggning.
Anmärkning
Enligt ovan omfattas vissa medarbetare inte av bestämmelserna i §§ 2–5. Det är dock
ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att kunna få en
uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa medarbetare.
Vissa medarbetare som är undantagna från bestämmelserna i §§ 2–5 har enligt hittills
gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förläggningen av sin arbetstid.
Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet.
Särskild anmärkning för arkitekt- och byggkonsultföretag: Om arbetsgivaren missbrukar möjligheten enligt första stycket ovan kan Unionen, Sveriges Ingenjörer eller
Sveriges Arkitekter säga upp den. Uppsägningstiden är då två månader. Om arbetsgi-
Gråmarkerad text är avtalstext
73
ARBETSTIDSAVTAL
varen vill att rätten ska finnas kvar ska han begära förhandling om det. Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden så att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan uppsägningstiden utlöper.
För de anställda som avtalet bort §§ 2–5 finns ingen automatisk skyldighet att journalföra
övertid, vilket på sätt och vis ligger i sakens natur då de avtalat bort reglerna för ordinarie
arbetstid och övertid. Eftersom övertid definieras som tid utöver ordinarie arbetstid blir det
svårt att avgöra vad som är övertid i och med att den enskilde själv avgör arbetstidens
förläggning, och gränsen mellan ordinarie arbetstid och övertid därmed inte är fastlagd.
Det är dock av stor betydelse, bland annat för att arbetsgivaren ska kunna ta sitt arbetsmiljöansvar, att få en bild av den totala arbetstiden för dessa tjänstemän. Därav det ömsesidiga intresset, som påtalas i anmärkningen ovan. Har klubben anledning att misstänka att
tjänstemän som avtalat bort arbetstidsreglerna har en alltför hög total arbetstidsbelastning,
finns ingen anledning att avstå från att, tillsammans med företaget, utnyttja den möjlighet
som anmärkningen ger till insyn över arbetstiden för denna grupp.
De fackliga organisationerna har möjlighet att säga upp avtalsregeln om individuellt
överenskomna undantag, det vill säga företagets möjlighet att bli överens med den anställde som avtalat bort rätten till övertidsersättning, att också avtala bort giltigheten av §
2–5 i arbetstidsavtalet. Detta kan göras i de fall arbetsgivaren missbrukar denna avtalsregel. Uppsägningen kan göras av förbunden centralt.
§ 2 Ordinarie arbetstid
Förläggning av ordinarie arbetstid
Inför förändringar av arbetstidens förläggning har arbetsgivaren skyldighet att primärförhandla enligt 11 §, MBL. Observera att förhandlingen ska slutföras innan beslut fattas.
Som en del i förhandlingsunderlaget ska arbetsgivaren ha tagit fram en så kallad risk- och
konsekvensanalys. Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1, 8 §, reglerar arbetsgivarens
skyldighet att göra en risk- och konsekvensanalys inför förändringar i verksamheten. Riskoch konsekvensanalys ska göras partsgemensamt och dokumenteras skriftligt.
2.1 Längd och begränsningsperiod
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka
under en begränsningsperiod om fyra veckor eller en månad.
För tjänstemän i intermittent treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga
38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För tjänstemän i underjordsarbete eller kontinuerligt treskiftarbete får den ordinarie
arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
Beräkning och förläggning av ordinarie arbetstid
Med helgfri vecka menas arbetstidsmåttet för en vecka utan ”röda dagar”. De veckor där
helgdagar infaller måndag–fredag ska veckoarbetstiden reduceras med 8 timmar (vid 40timmarsvecka), för varje sådan ”röd dag”. För anställda som arbetar dagtid, måndag–
fredag, innebär detta att de röda dagarna är arbetsfria. För skiftgående behöver dock inte
detta vara regel. Det beror på hur skiftgången är inordnad. Förläggningen av arbetstiden
kan mycket väl vara sådan att man arbetar skift på en röd dag, men viktigt är att arbetstidens längd ska reduceras med en femtedel av veckoarbetstidsmåttet för varje ”röd dag”,
som infaller måndag–fredag. Midsommar-, Jul- och Nyårsafton jämställes härvid med röd
dag.
74
Gråmarkerad text är avtalstext
ARBETSTIDSAVTAL
Faktaruta
Beräkning av den genomsnittliga årsarbetstiden (28-årscykeln)
Den ordinarie arbetstiden definieras som 40 timmar per helgfri vecka, vilket innebär att
helgdagar som infaller på vardagar är arbetsfria. Detta i sin tur medför att den ordinarie
årsarbetstiden varierar mellan åren då vissa helgdagar ibland infaller på vardagar och
ibland på lördag eller söndag. Skottårsdagen innebär ytterligare en källa till variation av
årsarbetstiden. Tas hänsyn till helgdagarnas variation över året och den extra skottårsdagen
vart fjärde år, upprepas den veckodagsplacering helgdagarna har under ett givet år, vart
28:e år (4 x 7). I dagligt tal kallas detta för ”28-årscykeln”. Nedan följer en förenklad
metod för beräkning av den genomsnittliga årsarbetstiden utifrån 28-årscykeln.
Metoden användes främst vid utläggning av arbetstid i olika skiftsystem. Även vid
beräkning av dagarbetstiden vid olika arbetstider sommar och vinter samt inarbetning av
klämdagar m.m. kan metoden användas.
Beräkning av genomsnittligt antal arbetsdagar per år
Antal dagar per år i genomsnitt
avgår lördagar och söndagar (2 dagar x 365,25/7 = 104,36 dagar)
365,25
- 104,36
Avgår helgdagar
Alltid på lördagar eller söndagar
Påskdagen, pingstdagen, midsommardagen, alla helgons dag (redan avdragna enligt ovan)
Alltid på måndag – fredag
Långfredagen, annandag påsk och kristi himmelfärdsdagen
Varierande veckodagar
Nyårsdagen, 1 maj, 6 juni, juldagen och nyårsdagen (6 dagar x 5/7 = 4,28 dagar)
- 3,0
- 4,28
Avgår helgdagsaftnar
Alltid på lördagar
Påskafton och midsommarafton (redan avdragna enligt ovan)
Alltid på måndag – fredag
Midsommarafton
Varierande veckodagar
Julafton och nyårsafton (2 dagar x 5/7 = 1,43 dagar)
Totalt antal arbetsdagar per år i genomsnitt, räknat på 28 år
- 1,0
- 1,43
251,18
Årsarbetstiden vid 40 timmars helgfri arbetsvecka (8 timmars arbetsdag)
blir då i genomsnitt per år: 251,18 x 8 = 2.009,44 timmar
Genomsnittlig arbetstid per månad blir då: 2.009,44 / 12 = 167,45 timmar
Anmärkning:
Om den överenskomna veckoarbetstiden vid företaget är kortare än 40 timmar måste
dagarbetstiden i ovanstående formel ändras i förhållande till den verkliga genomsnittliga
dagarbetstiden.
Vid utläggning av arbetstiden visst år måste hänsyn tas till 5 veckors semester, det vill
säga att 5 x 40 = 200 timmar per år inte är tillgängligt som arbetstid. Borträknat 200
timmars semester, består följaktligen ett genomsnittligt arbetsår av 1809 timmar ordinarie
arbetstid när man arbetar 40 timmar per helgfri vecka.
Om en sådan dag infaller på varierande veckodagar, exempelvis rörliga helgdagsaftnar,
görs reduktion med antalet arbetsfria timmar multiplicerat med 5/7 = 0,71 (detta är ett vägt
tal med hänsyn till att sådan dag inverkar på årsarbetstiden endast då den infaller på
måndag–fredag).
Gråmarkerad text är avtalstext
75
ARBETSTIDSAVTAL
Övriga helgdagsaftnars och klämdagars inverkan på årsarbetstiden:
Reduktion av årsarbetstiden skall ske om helgdagsaftnar, enligt nedan, eller klämdagar,
exempelvis fredagen efter Kristi himmelfärdsdag, är helt eller delvis lediga vid företaget
utan inarbetningskrav, p.g.a. överenskommelse eller praxis.
Om en sådan dag alltid infaller på måndag–fredag, exempelvis fasta helgdagsaftnar, görs
reduktion med det faktiska antalet lediga timmar.
Schemaläggning och flextid
Den ordinarie arbetstiden utgörs i normalfallet av dagarbetstid, måndag – fredag, antingen
med fast angivna tider för arbetsdagens början och slut eller genom ett flextidssystem.
Enligt arbetstidslagen och – avtalet ska all ordinarie arbetstid schemaläggas, antingen
genom reglemente för arbetsplatsen eller i det enskilda anställningsavtalet. Detta är också
av betydelse för beräkning av övertid, eftersom övertid definieras som arbetstid utöver den
ordinarie arbetstiden. Många verksamheter kräver dock inte att alla anställda börjar
respektive slutar vid ett och samma klockslag, utan viss frihet kan ges till den enskilde att
själv avgöra när man kommer till respektive går hem från arbetet. I sådana verksamheter
finns därmed förutsättningar att införa ett system för flextid, eftersom grunden för och
syftet med flextid är att det är den enskilde som ges möjligheter att anpassa sin arbetstid
efter sina personliga behov.
Införande av flextid, liksom förändring av befintligt flextidssystem skall föregås av en
primärförhandling (11 § MBL). Det är viktigt att i förhandlingen dokumentera syftet med
flextiden. Man måste också klara ut vad som är kärntid, dvs. den tid då man måste vara på
arbetsplatsen samt mellan vilka klockslag man får flexa, det vill säga arbetstidens yttre
gränser, hur man hanterar legal frånvaro och beräknar övertid samt hur stort/litet flextidssaldot får vara och hur avstämning sker.
Arbetstiden kan också vara förskjuten, det vill säga förläggas till andra tider på dygnet
och/eller dagar i veckan. Arbetet kan också vara inordnat i en skiftgång, där de anställda
avlöser varandra enligt ett skiftschema där arbetspass och -tider varierar från vecka till
vecka, och ibland även under veckan.
Skiftbegreppet – ordinarie arbetstid
Skiftbegreppet har under lång tid givit anledning till diverse tvister. I Arbetstidslagen är
begreppet inte definierat och inte heller i våra kollektivavtal. Vid tillämpning av svensk
rätt har AD i ett antal domar givit begreppet betydelsen att två eller flera arbetslag avlöser
varandra i viss bestämd ordning vid utförande av arbete som kännetecknas av enhetlighet.
Se AD 1941 nr 120, AD 1988 nr 39, AD 2000 nr 57 och AD 2015 nr 16.
EG-direktivet om arbetstid definierar skift som ”Varje metod att dela in arbetet i skift
varigenom arbetstagare avlöser varandra vid samma arbetsplatser enligt en viss arbetsgång, även då denna är roterande, skiften kan vara kontinuerliga eller diskontinuerliga,
metoden kan medföra att arbetstagare måste arbeta under olika tider under en given period
av dagar eller veckor”. Direktivet syftar till att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet
och de skadliga effekterna av att arbeta på udda tider är väl kända. Den förkortning av
veckoarbetstiden vi har i våra avtal vid skiftarbete syftar till att kompensera den ökade
belastningen och att förhindra att medlemmarna tar skada.
2.2 Överenskommelse om annan begränsningsperiod
Lokal överenskommelse
Överenskommelse om en begränsningsperiod om högst tolv månader kan träffas
mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben. En sådan överenskommelse kan gälla
för en enskild tjänsteman eller för en grupp av tjänstemän.
76
Gråmarkerad text är avtalstext
ARBETSTIDSAVTAL
Anmärkning
De centrala parterna är ense om att det är möjligt att tillämpa olika lång arbetstid
under olika delar av året.
Det finns verksamheter där man kan förutse eller av erfarenhet vet att arbetskraftsbehovet
varierar under året på ett sådant sätt att en arbetstidsförläggning enligt punkt 2.1 ovan,
under viss del av året leder till för hög beläggning, med åtföljande övertidsuttag, och under
annan del av året till för låg beläggning. Avsikten med detta moment är att i sådana
situationer förlägga den ordinarie arbetstiden så att den bättre balanserar verksamhetens
behov. Det handlar i dessa fall således först om att definiera de särskilda omständigheter
som råder i det aktuella fallet och sedan kartlägga variationen under året. Därefter finns
möjlighet för arbetsgivaren och Unionens lokala part att överenskomma om en förläggning
av den ordinarie arbetstid, under ett kalenderår framåt, som går utanför ramarna i punkt
2.1 ovan. Överenskommelsen bör utformas så att en eventuell förändring av förläggning
och/eller omfattning under löpande period förutsätter att ny överenskommelse träffas.
I de fall överenskommelse träffas om längre arbetstid, exempelvis 45 timmar/vecka, under
viss del av året och kortare arbetstid under resten av året, exempelvis 35 timmar/vecka, är
det viktigt att klara ut även andra frågor. Vad ska gälla för deltidsanställda och de som
arbetar kortare arbetsdag p.g.a. föräldraledighet. Man kan också behöva klara ut vad som
gäller vid semester och sjukdom etc. Sist men inte minst viktigt är vilken kompensation
överenskommelsen ska ge till dem som på detta sätt arbetar på ett mer flexibelt sätt och
utjämnar företagets behov av verksamhetsanpassning. Behovet av övertidsarbete kommer
därvid sannolikt att minska, varvid arbetsgivaren kostnader minskar och mervärdet för de
anställda bör därför vara en sänkning av årsarbetstiden (se faktarutan). Observera dock att
behov av övertidsarbete naturligtvis fortfarande kan uppstå, varvid samma regler för vad
som är övertidsarbete och hur den ska ersättas, gäller.
Det är också viktigt att kontrollera och försäkra sig om att ett lokalt kollektivavtal (skriftlig
överenskommelse) med andra begränsnings- och/eller omfattningsregler än det centrala
avtalets, inte står i strid med EU:s Arbetstidsdirektiv. Detta gäller bl a förläggningsregeln
om högst 48 timmars arbetstid (ordinarie arbetstid + övertid) per vecka i genomsnitt under
en fyramånadersperiod. Enligt 3 § Arbetstidslagen är kollektivavtal ogiltiga i den utsträckning att de medför mindre förmånliga regler för de anställda, än vad som följer av direktivet.
2.3 Arbetstidens förläggning
Vid arbetstidens förläggning ska hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till
tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen ska vara att så långt möjligt beakta
tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt.
Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses ska arbetsgivaren på begäran ange
skälen för detta.
Vid ändring av tjänstemannens arbetstid kan en skälig övergångsperiod behövas innan
ändringen genomförs.
Protokollsanteckning:
Skälig tid är beroende av hur omfattande ändringen av arbetstiden är. Vid mindre
förändring kan skälig tid understiga två veckor. Vid stora förändringar, t ex byte från
dagarbetstid till skiftgång, kan skälig tid vara mer än fyra veckor.
Inför förändringar av arbetstidens förläggning har arbetsgivaren skyldighet att primärförhandla enligt 11 §, MBL. Observera att förhandlingen ska slutföras innan beslut fattas. Som
en del i förhandlingsunderlaget ska arbetsgivaren ha tagit fram en så kallad risk- och
konsekvensanalys. Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1, 8 §, reglerar arbetsgivarens
Gråmarkerad text är avtalstext
77
ARBETSTIDSAVTAL
skyldighet att göra en risk- och konsekvensanalys inför förändringar i verksamheten. Riskoch konsekvensanalys ska göras partsgemensamt och dokumenteras skriftligt.
§ 3 Övertid
3.1 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie dagliga arbetstiden för tjänstemannen om
•
•
övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren
Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens arbete.
Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss
dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop.
Arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden för deltidsarbetande tjänstemän och
som ersätts som mertid enligt avtal om allmänna anställningsvillkor räknas av från
övertidsutrymmet.
Avtalsregeln innebär att för en deltidsanställd så är den tid som ligger utöver den för
tjänstemannen ordinarie dagliga tiden att betrakta som övertid ur arbetstidsmängdssynpunkt. Ersättningen för denna tid regleras i Allmänna villkorsavtalet. För en deltidsanställd
innebär detta att arbete utöver deltidsanställningen, definitionsmässigt är övertidsarbete
och ska journalföras som sådan. Ersättningen är dock olika beroende på om övertidsarbete
sker inom de klockslag som gäller för heltidsarbetande eller utanför (se 4.1 Arbetstid, i
Allmänna villkorsavtalet)
3.2 Allmän övertid
När det finns särskilda skäl får allmän övertid tas ut med högst 150 timmar per
kalenderår. Vid beräkning av övertid ska ledighet som förläggs till arbetstagarens
ordinarie arbetstid likställas med fullgjord arbetstid.
Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50
timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga
skäl föreligger, t.ex. när det är nödvändigt för att ett arbete, som inte kan avbrytas utan
avsevärda olägenheter för verksamheten, ska kunna slutföras.
Arbetstidsavtalet saknar mertidsbegreppet. I stället definieras allt arbete utöver den
enskildes ordinarie arbetstid som övertidsarbete. Avtalet medger, när ”särskilda skäl”
föreligger, uttag av högst 150 timmar allmän övertid under ett kalenderår. Ytterligare 150
timmar övertid, s.k. extra övertid (se punkt 3.4 nedan) kan tas ut efter överenskommelse.
Detta kallas ofta felaktigt för ”övertidsdispens”, men ska i formell och praktisk mening
vara en överenskommelse, som arbetsgivaren kan träffa med Unionens lokala fackliga
part, när ”synnerliga skäl” föreligger.
Avtalet medger uttag av övertid under vissa förutsättningar. Dels allmän övertid om
särskilda skäl föreligger och dels extra övertid om synnerliga skäl föreligger. I det senare
fallet krävs också en överenskommelse mellan parterna. Avtalet ger dock ingen vägledning om vad särskilda respektive synnerliga skäl innebär. Svaret får istället sökas i
arbetstidslagens förarbeten och kommentarer. Härav framgår att särskilda skäl föreligger
om behovet är oförutsett, d.v.s. arbetsgivaren har ej haft möjlighet att planera sin verk-
78
Gråmarkerad text är avtalstext
ARBETSTIDSAVTAL
samhet och sina resurser efter behovet. Dessutom får övertidsarbetet bara vara tillfälligt
och kortvarigt. Arbetsmiljöverket säger beträffande det senare i sina kommentarer: ”Att
under ett par månader (genom uttag av övertid) öka den dagliga arbetstiden någon timme
är alltså inte tillåtet.”
Synnerliga skäl är ett strängare krav och innebär för det första att de särskilda skälen skall
vara uppfyllda. För det andra skall arbetsgivaren som regel ha försökt vidta åtgärder för att
undvika behovet av den extra övertiden. T.ex. genom utökade personella resurser, omorganisering av verksamheten eller omfördelning av arbetsuppgifter i tid och/eller rum.
3.3 Återföring av övertid
Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt avtal Allmänna anställningsvillkor återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt 3.2 ovan
(allmän övertid).
Under kalenderår får högst 75 timmar på detta sätt efter uttagen ledighet återföras till
övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och den lokala parten enas om annat.
Exempel
En tjänsteman utför övertidsarbete, fyra timmar, en vardagskväll. Dessa övertidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt 3.2.
Överenskommelse träffas om att tjänstemannen ska kompenseras med ledig tid
(kompensationsledighet).
När kompensationsledigheten har tagits ut återförs de fyra övertidstimmarna som har
kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt 3.2.
3.4 Extra övertid
Utöver vad som sagts ovan kan, när det finns synnerliga skäl, extra övertid tas ut
under kalenderåret. Extra övertid får tas ut med högst 150 timmar efter överenskommelse med lokal part.
3.5 Nödfallsövertid
Om en natur- eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständighet,
som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande
fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt 3.2 (allmän
övertid) och 3.4 ovan (extra övertid).
I momentet tas begreppet nödfallsövertid upp. Enligt praxis ska man ha ett snävt synsätt på
vilken typ av händelse som kan medföra rätt till uttag av nödfallsövertid. Exempel på
händelser som kan motivera att nödfallsövertid tas ut är eldsvåda, översvämning, ras,
avbrott i el eller vattendistributionen och andra liknande situationer då fara för liv och
hälsa föreligger eller stora ekonomiska värden står på spel. Det får inte röra sig om arbeten
av servicekaraktär eller normala reparationer som orsakats av normal förslitning av
maskiner eller utrustning. Det krävs även att det inträffade inte ska ha kunnat förutses av
arbetsgivaren. I en sådan situation får övertid tas ut i den omfattning som förhållandena
kräver. Detta innebär att det inte finns något tak för hur mycket övertid som får tas ut,
dock får nödfallsövertiden inte tas ut under hur lång tid som helst. Det handlar om de
arbetsinsatser som krävs för att avhjälpa den akuta situationen, inte om att återställa allt till
normal ordning. Nödfallsövertiden räknas inte in i beräkningen av allmän övertid.
Nödfallsövertid tas ut endast under förutsättning att arbetsgivaren snarast (så snart omständigheterna medger) underrättar den avtalsbärande lokala fackliga organisationen om
övertidsarbetet. Om arbetsgivaren försummar att lämna underrättelse blir nödfallsöverti-
Gråmarkerad text är avtalstext
79
ARBETSTIDSAVTAL
den att betrakta som allmän alternativt extra övertid. Med lokal facklig organisation menas
Unionenklubb, arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller om dessa saknas Unionens regionkontor.
§ 4 Beredskap
En arbetsgivare som vill införa beredskap ska förhandla med den lokala parten
dessförinnan.
4.1 Förläggning av beredskap
Beredskap förläggs i maximalt sju dygn per beredskapsperiod.
4.2 Beredskapsfria perioder
Beredskap får inte utan överenskommelse med den lokala tjänstemannaklubben
förläggas tätare än var fjärde vecka.
Införandet av beredskap är en verksamhetsfråga som kräver att arbetsgivaren dessförinnan
har genomfört en medbestämmandeförhandling med den lokala fackliga organisationen.
Inför förhandlingen rekommenderas att arbetsgivaren gör en risk- och konsekvensanalys,
enligt AFS 2001:1, vilken ska göras partsgemensamt och dokumenteras. Om beredskapen
innebär att arbete ska utföras nattetid, krävs lokalt avtal om detta eftersom det råder
nattarbetsförbud enligt § 9 i detta avtal.
Eftersom beredskap innebär att man är skyldig att vara anträffbar utanför arbetstid/
arbetsplatsen räknas det inte som arbetstid förutom då ”utryckning” sker och inställelse för
arbete blir aktuellt. Normalt regleras skyldigheten att gå beredskap som ett åtagande i det
enskilda anställningsavtalet eller att tjänsten i sig är förknippad med beredskapstjänstgöring. Vill arbetsgivaren i ett senare skede införa beredskap eller påföra beredskapstjänstgöring på någon/några som inte har beredskap, kräver detta en omreglering av anställningsavtalet/en. Ersättning för beredskap finns i centralt kollektivavtal, men ofta finns även
lokala beredskapsavtal, vilka även reglerar beredskapsschema, inställelsetider och andra
frågor förknippade med beredskapen. Observera dock att vid beredskapstjänstgöring som
förläggs till helgen eller pågår minst en vecka i sträck, så får den anställde inte sin veckovila, vilket ska kompenseras. Ett vanligt sätt är att man får arbetsfritt med bibehållen lön,
påföljande måndag alternativt fredag, beroende på när beredskapsveckan avslutas. Detta
gäller även i de fall någon inställelse inte behövt ske.
§ 5 Anteckning av övertid
Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid enligt § 3.
Tjänstemannen, tjänstemannaklubben eller representanter för den centrala arbetstagarparten har rätt att ta del av dessa anteckningar.
Även för tjänstemän som är undantagna från detta avtal är det av ömsesidigt intresse
för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att ha en uppfattning om den totala arbetstiden. Om tjänstemannaklubben så begär ska de lokala parterna gemensamt utforma
lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa tjänstemän.
Eftersom avtalet innehåller begränsningsregler för hur mycket övertid som får utföras av
en enskild tjänsteman, måste arbetsgivaren registrera all sådan tid som utförs, på individnivå. Den enskilde har rätt att ta del av anteckningarna för egen del. Unionenklubben och
förbundet har rätt att ta del av anteckningarna för samtliga tjänstemän som omfattas av
avtalet, det vill säga även oorganiserade. Det är viktigt att klubben, exempelvis inom
ramen för arbetsmiljöarbetet inom företaget har som rutin att regelbundet följa upp
övertidsuttagen. Bland annat för att se om enskilda belastas oskäligt eller om det kanske
80
Gråmarkerad text är avtalstext
ARBETSTIDSAVTAL
finns vissa befattningar och/eller enheter som har höga övertidsuttag, vilket i så fall
behöver åtgärdas.
För de tjänstemän som inte omfattas av §§ 2–5 (se § 1, 1.1), finns ingen automatisk
skyldighet för arbetsgivaren, att registrera dessas övertid. Ibland kan det dock av olika
skäl, finnas ett intresse att få en uppfattning om dessa tjänstemäns arbetsbelastning.
För de anställda som avtalat bort §§ 2–5 finns ingen automatisk skyldighet att journalföra
övertid, vilket på sätt och vis ligger i sakens natur då de avtalat bort reglerna för ordinarie
arbetstid och övertid. Eftersom övertid definieras som tid utöver ordinarie arbetstid blir det
svårt att avgöra vad som är övertid i och med att den enskilde själv avgör arbetstidens
förläggning, och gränsen mellan ordinarie arbetstid och övertid därmed inte är fastlagd.
Det är dock av stor betydelse, bland annat för att arbetsgivaren ska kunna ta sitt arbetsmiljöansvar, att få en bild av den totala arbetstiden som dessa tjänstemän arbetar. Därav det
ömsesidiga intresset, som parterna enats om i avtalet. Har Unionens lokala part anledning
misstänka att tjänstemän som avtalat bort arbetstidsreglerna har en alltför hög total
arbetstidsbelastning, finns ingen anledning att avstå från, att tillsammans med företaget,
använda sig av den möjlighet som anmärkningen ger till insyn över arbetstiden för denna
grupp.
§ 6 Sammanlagd arbetstid
Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt per vecka
under en beräkningsperiod om högst fyra månader.
Efter överenskommelse med lokal part kan bestämmas att beräkningsperioden istället
ska vara längre, högst tolv månader. Förlängning av beräkningsperioden förutsätter att
berörda arbetstagare kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under
tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Bestämmelsen har kommit till för att begränsa veckoarbetstiden. EG:s arbetsdirektiv
93/104/EG artikel 6 är grunden för denna så kallade. 48-timmarsregel. Enligt bestämmelsen har begreppet arbetstid samma betydelse som enligt arbetstidsdirektivet och EGdomstolens praxis. Med arbetstid avses dels tid då arbete utförs i form av ordinarie
arbetstid, övertid, nödfallsövertid eller mertid vid deltidsanställning, dels jourtid då
arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra
arbete.
Bestämmelsen är en begränsningsregel och innebär ett tak för den arbetstid som kan uttas
under beräkningsperioden. Regeln anger dock inte närmare på vilket sätt arbetstiden kan
tas ut under den perioden. Det finns dock bestämmelser om längsta tillåtna ordinarie
arbetstid, jourtid, övertid och mertid samt regler om dygnsvila, veckovila och nattarbetets
längd som direkt eller indirekt påverkar arbetstidens förläggning. Beräkningsperioden ska
alltid läggas ut efter ett fast system. Perioden ska bestämmas i förväg och tillämpas
konsekvent.
§ 7 Rast och måltidsuppehåll
7.1 Rast
Med rast menas avbrott i den dagliga arbetstiden då tjänstemän inte är skyldiga att
stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren ska på förhands ange rasternas längd och
förläggning så noga som omständigheterna medger.
Gråmarkerad text är avtalstext
81
ARBETSTIDSAVTAL
Rasterna ska förläggas så att tjänstemannen inte utför arbetet mer än högst fem timmar
i följd eller, efter överenskommelse med tjänstemannaklubben, sex timmar.
Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredställande med hänsyn till
arbetsförhållandena.
7.2 Måltidsuppehåll
Rast får bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn
till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som
inte kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådant måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
7.3 Paus
Med paus menas kortare avbrott från arbetet under arbetstid. Paus räknas in i arbetstiden.
Arbetsgivaren ska organisera arbete så att tjänstemannen kan ta de pauser som behövs
utöver rasterna. Vid särskilt ansträngande och/eller starkt styrt arbete ska pauser
schemaläggas.
Raster ska anordnas så att arbetet inte utförs mer än fem timmar i sträck. Rasternas antal,
längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Allmänt kan sägas att om det bara finns en rast under arbetsdagen bör den inte vara kortare
än 30 minuter, och inte längre än 60 minuter.
Rast och paus är två vilobegrepp, som ofta sammanblandas, men de har, liksom dygnsoch veckovila, olika syften, och är därför inte utbytbara mot varandra. Rasten är ickearbetstid, och man är fri att lämna arbetsstället för egna behov, vanligen för att äta lunch,
men även för att kunna göra kortare ärenden. Man har därmed heller ingen arbetsskyldighet under rasten. Pausen däremot ingår i arbetstiden, och man har därför inte rätt att lämna
arbetsstället. Pausens syfte är, särskilt vid mera intensiva arbeten, att under kortare tid
kunna ta just en paus i arbetet, för att kunna lätta på den fysiska och/eller psykiska arbetsbelastningen.
§ 8. Vila
8.1 Dygnsvila
Tjänstemannen ska beredas minst 11 timmars sammanhängande vila per 24timmarsperiod.
Avvikelse får göras genom överenskommelse mellan lokala parter under förutsättning
att tjänstemannen får motsvarande kompensation.
Avvikelse kan även ske på grund av omständigheter som inte i förväg kan planeras
eller bestämmas, eller tillfälligtvis när så erfordras för verksamheten. I dessa fall ska
tjänstemannen ges motsvarande förlängd viloperiod i anslutning till det arbetspass som
avbrutit viloperioden. Om detta inte är möjligt av sakliga verksamhetsmässiga skäl ska
denna viloperiod läggas ut inom sju dagar från det att dygnsvilan avbrutits. Om
arbetsgivaren beslutar förlägga viloperioden till arbetstid ska löneavdrag inte göras.
De lokala parterna kan överenskomma om hur avvikelse från avtalets huvudregel om elva
timmars sammanhängande dygnsvila ska hanteras. Vid avvikelse skall motsvarande vila
utges. Avtalet medger även avvikelse från huvudregeln vid situationer som inträffar
oplanerat eller som verksamheten tillfälligtvis kräver. Dessa situationer kan närmast liknas
vid att det uppstår ett oförutsett behov av övertidsarbete, som förlänger arbetsdagen så
mycket att 11 timmars dygnsvila inte kan innehållas. Motsvarande kompenserade vila
82
Gråmarkerad text är avtalstext
ARBETSTIDSAVTAL
måste i så fall utges direkt i anslutning till det pass som avbrutit vilan. Om den kompenserande vilan inte kan läggas ut i direkt anslutning till det pass som avbrutit dygnsvilan, ska
den kompenserande vilan dock läggas ut inom sju dygn, vilket gör att man kan hantera
avbruten dygnsvila i samband med exempelvis beredskap. Med motsvarande vila menas
det antal timmar som de 11 timmarna reducerats med. Har man exempelvis bara fått nio
timmars sammanhängande vila, så är den ”motsvarande vilan”´, som ska utges, två
timmar. När den kompenserande vilan läggs ut på arbetstid, dvs. man beviljas ledigt, ska
detta ske med bibehållen lön. Löneavdrag ska inte göras för de lediga timmarna.
8.2 Veckovila
8.2.1
Tjänstemannen ska beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje
period om sju dagar. Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till veckoslut. Ledighet
får inte brytas av beredskap eller restid.
I lokal överenskommelse kan bestämmas att vilan ska beräknas som ett genomsnitt
under en period om två veckor.
Parterna är ense om att huvudregeln ovan om veckovila ska vara grunden för arbetsgivarens planering av arbetet och att 36 timmars veckovila ska eftersträvas så långt detta
är möjligt. Parterna konstaterar dock att det i berörda företag finns tillfällen då det på
grund av händelser som inte gått att förutse inte är möjligt att utföra arbetet inom de
ramar som huvudregeln i avtalet sätter. I en sådan situation ska konsekvenserna för
den enskildes arbetssituation beaktas.
8.2.2
De uppdrag eller den verksamhet som i första hand drabbas av händelser som inte har
kunnat förutses har vanligen karaktären av kontroll, idrifttagning, besiktning eller
mätning i samband med driftsstopp och därmed sammanhängande montage/utbyte av
maskin alternativt hel eller del av processanläggning. Arbetet är vanligen förlagt till
kundens anläggning. Dessa exempel är inte uttömmande utan ska enbart tjäna som
vägledning.
8.2.2.1
I de fall en medarbetare inte kan få sin veckovila enligt detta avtal ska medarbetaren få
sin veckovila snarast, dock inom 21 dagar från den närmast föregående ledigheten om
minst 36 timmar. Den tid när medarbetaren skulle ha varit ledig för att fullgöra normal
veckovila men istället arbetar, ersätts med övertidsersättning enligt avtal om allmänna
anställningsvillkor. All ledighet för att fullgöra veckovilan utges som ledighet utan
löneavdrag. Ledighet får inte brytas av beredskap eller restid.
Exempel:
En person kan som mest efter en veckovila arbeta 16 dagar i sträck för att inom ramen
för 21 dagar från föregående veckovila kunna vara ledig för att fullgöra veckovila. 16
dagars arbete innebär två uteblivna veckovilor (72 timmar). Vilan infaller snarast, den
17–19 dagen. Påbörjades beräkningen en måndag innebär det att dag 20 och 21 är
vanlig helg och därmed också veckovila för den tredje sjudagarsperioden. I det fall
dag 17–19 istället skulle infalla under lördag–söndag förläggs ledigheten direkt efter
helgen.
8.2.2.2
Då det inträffar exceptionella händelser av vidare omfattning än vad som kan definieras in i begreppet ”händelser som inte gått att förutse” finns möjlighet att lokalt
överenskomma om annan period än 21 dagar. Sådan utsträckning av tjänstgöringspe-
Gråmarkerad text är avtalstext
83
ARBETSTIDSAVTAL
rioden måste för att vara möjlig accepteras av den enskilde. Överenskommelsen kan
som mest innebära att veckovilan ska läggas ut inom 28 dagar från den innan brottet
närmast föregående ledigheten om minst 36 timmar. Överenskommelse enligt denna
regel kan endast träffas för en specifik och angiven situation där de lokala parterna
årligen väljer ett av begränsningsalternativen:
•
•
två tillfällen per företag och år
ett tillfälle per år och individ
Exempel:
En person arbetar efter lokal överenskommelse 22 dagar utan ledighet med start en
måndag vilket ger tre uteblivna veckovilor, 108 timmar. Dag 22 är sista arbetsdag i
perioden. Medarbetaren är helt ledig dag 23–26. Dag 27 och 28 är vanlig helg, och
också vila för den fjärde sjudagarsperioden.
§ 9 Nattarbete
9.1
Alla tjänstemän ska ha ledigt för nattvila. I ledigheten ska tiden mellan kl. 24–05 ingå.
Avvikelser får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller
andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan kl. 24–05. Avvikelse får även
göras med stöd av lokal överenskommelse.
Nattarbetsförbudet är i princip identisk med den reglering som finns i 13 § arbetstidslagen.
Därmed kan man också få stöd i bedömningen av vilka arbetsuppgifter/verksamheter, som
”med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter”, får
utföras på natten, genom att titta i lagens förarbeten och/eller Arbetsmiljöverkets kommentarer. Om arbetsgivaren vill få arbete utfört nattetid, utan att någon av dessa tre skäl
föreligger, måste i så fall först ett lokalt avtal om nattarbete träffas. Det är viktigt att i
avtalet reglera syftet med avtalet och vilken/vilka verksamhet/-er och/eller arbetsuppgifter
som ska vara tillåtna att utföras nattetid, samt arbetstider, vilo- och ersättningsregler m.m.
9.2
Med natt avses perioden kl.22–06. Med nattarbetande avses arbetstagare som normalt
utför minst tre timmar av sitt arbetspass nattetid samt arbetstagare som troligen
kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid på natten.
Arbetstiden för nattarbetande tjänstemän får under varje period om 24 timmar inte
överstiga 8 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när de utför
nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast
under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Avvikelse från andra stycket kan göras i lokal överenskommelse under förutsättning
att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller lämpligt skydd.
Semester och sjukfrånvaro under tid då tjänstemannen annars skulle ha arbetat ska
likställas med fullgjord arbetstid.
§ 10 Förhandlingsordning
Samma förhandlingsordning gäller som för avtal om allmänna anställningsvillkor.
84
Gråmarkerad text är avtalstext
ARBETSTIDSAVTAL
§ 11 Uppsägning av överenskommelser
Överenskommelser enligt detta avtal kan sägas upp av parterna i respektive överenskommelse.
Om endera parten önskar att en lokal överenskommelse respektive rätten att träffa
lokal överenskommelse ska bestå, ska parten skyndsamt begära att förhandlingar om
detta förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden
för en lokal överenskommelse för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan överenskommelsen upphör.
§ 12 Giltighetstid
Bestämmelserna i detta arbetstidsavtal har samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.
Gråmarkerad text är avtalstext
85
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
Utvecklingsavtal SAF-LO/PTK
15 april 1982
Gemensamma värderingar
Utveckling och effektivisering av företagen är jämte tryggad sysselsättning frågor av
gemensamt intresse för företag och anställda. SAF, LO och PTK vill med detta
ramavtal ge uttryck för den viljeinriktning som parterna är ense om när det gäller att
utveckla företagens effektivitet, lönsamhet och konkurrenskraft och skapa förutsättningar för sysselsättning, trygghet och utveckling i arbetet.
Parterna vill vidare ge uttryck för att en utveckling av medbestämmandet i företaget
medför att de anställdas kunnande och yrkeserfarenheter bättre tillvaratas. Genom
detta ramavtal skapas förutsättningar för medbestämmande både i frågor som rör
företagets utveckling i stort och de dagliga och näraliggande frågorna i företagen.
Effektivitet, lönsamhet och konkurrenskraft
SAF, LO och PTK är ense om att effektivitet, lönsamhet och konkurrenskraft förutsätter en ständig utveckling inom alla funktioner och på alla nivåer i företaget (produktion, administration, inköp, försäljning, marknadsföring osv). Effektiviseringsprocessen kräver en aktiv medverkan från alla som arbetar i företagen, dvs ledning, anställda
och deras fackliga företrädare. Detta är av stor betydelse för sysselsättnings- och
anställningstrygghet.
Den tekniska utvecklingen och förändringsarbetet kan medföra att arbetsorganisation
och arbetsuppgifterna på en arbetsplats förändras, att vissa arbetsuppgifter försvinner
och nya tillkommer. Det är angeläget att arbetsgivaren medverkar till att de anställda
utbildas för de nya arbetsuppgifter som aktualiseras av förändringar på arbetsplatsen.
Utveckling av medbestämmande i företagen i praktiska och
smidiga former
Ett förtroendefullt samarbete mellan de anställdas fackliga företrädare och arbetsgivarens representanter är avgörande för utveckling av arbete och medbestämmande.
SAF, LO och PTK är ense om att decentralisering och delegering av ansvar och
beslutsfattande skapar förutsättningar för att beslut kan fattas så långt ned i organisationen som möjligt. Parterna är vidare överens om att detta ökar möjligheterna att
uppnå målen enligt detta avtal.
Med medbestämmandelagen, andra lagar, detta ramavtal och andra avtal som grund
eftersträvas ett praktiskt och smidigt samarbete och korta kontaktvägar. Detta är en
nödvändig förutsättning för ett naturligt och förtroendefullt samarbete.
Utformningen av de lokala avtal som följer av detta ramavtal är beroende av företagets
storlek, bransch och organisation.
Allmänna bestämmelser
§ 1 Medbestämmandelagen och praktiska
erfarenheter
Medbestämmandelagen (MBL) gäller som grund för detta avtal. Avtalet är att se som
en påbyggnad och vidareutveckling av lagen för att främja utveckling och samverkan i
86
Gråmarkerad text är avtalstext
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
företaget. Avtalet och med stöd därav träffade lokala överenskommelser inskränker
således inte rättigheter och skyldigheter enligt gällande lag och avtal.
Medbestämmandet utövas av de lokala fackliga organisationerna genom förhandlingar
och/eller lokala medbestämmandeformer enligt detta avtal. I medbestämmandefrågor,
som ej uttryckligen regleras i detta ramavtal, eller i lokal överenskommelse gäller
medbestämmandelagen.
Kommentar
En viktig grund för avtalet är de praktiska erfarenheter som vunnits företagen i vid
tillämpningen av MBL. System för samverkan kring företagets utveckling och former
för medbestämmande som redan finns och som enligt de lokala parterna fungerar väl
bör behållas och om erforderligt anpassas och utvecklas.
Anmärkning
Parterna understryker att samverkan mellan LO och PTK såväl lokalt som centralt
utgör en viktig grund för detta avtal.
SAF noterar att LO och PTK för sin inbördes samverkan slutit överenskommelse om
”Facklig samordning av medbestämmandefrågor”.
Företagets utveckling
§ 2 Mål och inriktning för utvecklingsarbetet
Mom 1 Flera mål
Utveckling och effektivisering av företagen är jämte tryggad sysselsättning frågor av
gemensamt intresse för företag och anställda. Utvecklingsverksamheten i ett företag
har flera mål. Hög effektivitet inom alla arbetsenheter och på alla nivåer i företagen är
avgörande för konkurrenskraft, anställningstrygghet och sysselsättning. Vidare skall
arbetet och arbetsmiljön utformas med utgångspunkt från de krav som lag och avtal
ställer på en god arbetsmiljö. Arbetsorganisationen och den enskildes arbete utformas
så att de anställda ges en så engagerande och stimulerande arbetssituation som möjligt.
Jämställdhet mellan män och kvinnor är också ett viktigt mål.
Mom 2 Utvecklingsområden
För att ett företag skall bli framgångsrikt, krävs utvecklingsinsatser av många olika
slag på alla nivåer och inom alla funktioner i företaget. I detta avtal behandlas tre
utvecklingsområden, nämligen:
•
•
•
Utveckling av arbetsorganisationen (§ 3)
Teknisk utveckling (§ 4)
Företagets ekonomi och resursfrågor (§ 5)
Om arbetsgivaren eller de fackliga organisationerna i företaget så begär förhandlar de
lokala parterna i former som framgår av § 8 om riktlinjer för utvecklingsarbetet.
Parterna skall söka komma fram till en samstämmig uppfattning om hur utvecklingsarbetet fortlöpande skall bedrivas.
§ 3 Utveckling av arbetsorganisationen
Mom 1 Allmän inriktning
Arbetsorganisationerna måste fortlöpande utvecklas på alla nivåer för att öka företagets styrka och kompetens och därigenom bidra till trygghet och sysselsättning.
Utveckling av arbetsorganisationen skapar också möjligheter att bättre tillvarata de
Gråmarkerad text är avtalstext
87
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
anställdas erfarenheter och kunskaper. Arbeten, ledningsformer och styrsystem som är
stimulerande och engagerande för de anställda skall därvid eftersträvas.
Kommentar
Om de lokala fackliga organisationerna så begär redovisas och diskuteras den
befintliga arbetsorganisationens uppbyggnad i företaget.
Mom 2 Utvecklande arbetsformer
Omväxlande och utvecklande arbetsformer eftersträvas så att den enskilde kan öka
sina kunskaper och erfarenheter arbetet och därigenom kunna få mera krävande och
ansvarsfulla arbetsuppgifter.
Det är väsentligt att arbetet och arbetsorganisationen utformas med utgångspunkt från
de anställdas behov och av god arbetsmiljö
Mom 3 Förändring av arbetsorganisationen
Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna samverkar kring utveckling av arbetsorganisationen enligt § 2 mom 2. Därvid skall eftersträvas att medbestämmandet
utformas så att det innebär ökat inflytande och ansvar för de anställda i arbetet.
Detta kommer i de flesta fall att kräva förändring och utveckling av arbetsorganisation
och arbetsformer. Decentralisering och delegering är därvid av avgörande betydelse.
De anställda bör ges möjligheter att medverka i planering av det egna arbetet. Diskussioner och överväganden med chef och arbetskamrater kring det gemensamma arbetet
samt kring möjligheter till delegering inom klart avgränsade områden är ett viktigt
inslag i detta sammanhang. Delegering av ansvar och beslutsfattande kan inom en
organisatorisk enhet och inom väl preciserade avsnitt ske till en grupp av anställda,
som själva lägger upp det gemensamma arbetet.
Mom 4
En utveckling av arbetsorganisationen kan t ex omfatta produktivitetsfrämjande
åtgärder införande av lagarbete, grupporganisation, arbetsväxling eller arbetsutvidgning.
Mom 5 Information, erfarenheter och idéer
De anställda skall – främst från närmaste överordnad – enskilt eller i grupp få god
kännedom om förhållanden på arbetsplatsen som påverkar det egna arbetet samt
översiktlig information om företaget. De anställda skall ges möjlighet att medverka i
utformningen av den egna arbetssituationen samt förändrings- och utvecklingsarbete
som rör det egna arbetet.
De anställdas idéer är ett viktigt inslag i utvecklingsarbetet. De anställda bör – enskilt
och i grupp – stimuleras att aktivt delta i problemlösningar. Till områden av betydelse
i detta sammanhang hör effektivitet, rationalisering, planering, arbetsorganisation,
teknisk utveckling och energihushållning.
Kommentar
Den enskilde har alltid rätt att föra fråga vidare i linjen och/eller till den fackliga
organisationen.
Det har visat sig att, där förhållandena så medger, arbetsplatsträffar kan vara en
lämplig form för idéutbyte och information enligt detta moment.
88
Gråmarkerad text är avtalstext
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
§ 4 Teknisk utveckling
Mom 1 Allmän inriktning
Parterna är överens om att såväl fortlöpande som mer omfattande teknisk förnyelse
erbjuder många möjligheter som måste tillvaratas för att företagen skall överleva,
vinna framgång och därmed också trygga arbete och anställning. Investeringar möjliggör produktivitetsutveckling och skapar också möjligheter att introducera nya produktionssystem, utnyttja modern teknik, utveckla de anställdas kunskaper och därmed att
öka företagets konkurrenskraft.
Mom 2 Engagerande arbete
Vid teknisk förändring skall ett gott arbetsinnehåll eftersträvas liksom de anställdas
möjligheter till ökad kompetens och till att ta ansvar i arbetet. De anställdas kunskaper
bör tas tillvara och deras möjligheter till samarbete och kontakt med arbetskamrater
främjas.
Mom 3 Viktigare förändring
När teknisk utveckling som innebär viktigare förändring för de anställda planeras
medverkar de fackliga organisationerna. Sådan medverkan sker enligt vad som anges i
§ 7 eller 8.
Arbetsgivaren redovisar de bedömningar som aktualiserar den nya tekniken, de
tekniska, ekonomiska, arbetsmiljö- och sysselsättningsmässiga konsekvenser som kan
överblickas samt eventuellt förslag att tillsätta projektgrupper.
Mom 4 Utbildning och information
Det är viktigt att de anställda ges möjligheter till vidare utveckling av sina yrkeskunskaper. Företaget tillhandahåller i så god tid som möjligt utbildning för de nya arbetsuppgifter som tekniken medför. Sådan utbildning sker på företagets bekostnad och
med oförändrade anställnings- och löneförmåner.
Kommentar
Om information se § 3 mom 5.
§ 5 Företagets ekonomi och resursfrågor
Mom 1 Allmän inriktning
Information och insyn i företagets ekonomiska situation är en betydelsefull utgångspunkt för samverkan, inflytande och utvecklingsinsatser. De anställdas erfarenheter
och kunskaper exempelvis rörande produktionsutrustning, kvalitet, arbetsmetoder och
inköpsfrågor kan därigenom nyttiggöras. Detta bidrar till stärkt konkurrenskraft för
företaget.
För att företaget skall kunna utvecklas krävs investeringar. Omfattningen och inriktningen av företagets investeringar beror bl a av storlek och bransch. De kan t ex
omfatta produktionsutrustning, produktutveckling, marknadsföring och forskning.
Mom 2 Planering och framtidsbedömning
De fackliga organisationerna i företaget ges på sådant sätt som anges i § 2, 7 och 8
insyn i och inflytande över företagets ekonomiska situation, planerings-, budget- och
uppföljningsarbete. Därigenom ges de fackliga företrädarna på ett tidigt stadium
möjlighet att medverka med idéer och förslag och därigenom påverka företagets
framtid.
Gråmarkerad text är avtalstext
89
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
Företagsledningens framtidsbedömning skall redovisas så att de fackliga organisationerna i företaget får möjligheter att gemensamt med företagsledningen behandla och
bedöma företagets marknadsutsikter, inköpsverksamhet, konkurrensläge, produktutveckling och produktionsutrustning samt de anställdas trygghet och utveckling i
arbetet.
Mom 3 Information och resultatuppföljning
Varje anställd har en unik kunskap om den egna arbetsplatsen och därmed mycket
stora möjligheter att föreslå förbättringar till gagn för det samlade resultatet. Det är
angeläget att alla känner ansvar för ett effektivt utnyttjande av utrustning och material.
En förutsättning för de anställdas medverkan är information om planerade insatser och
resultatuppföljning.
Mom 4 Utbildning
De anställda ges översiktlig information om företagets ekonomiska utveckling i
konkret och lättillgänglig form. Utbildning om företagets och arbetsplatsens ekonomi
och aktuella problem kan bidra till företagets utveckling. Sådan utbildning bör aktivt
främjas.
Kommentar
Det förutsätts att Rådet för utvecklingsfrågor kommer att utarbeta underlag för
utbildningen. I anslutning härtill överlägger parterna, centralt eller förbundsvis, om
vilken omfattning den utbildning bör ha som skall ske på betald tid.
Mom 5 Energihushållning
En fråga av särskild vikt i många företag är energiförbrukningen. Arbetsgivaren och
de fackliga organisationerna kan samverka med syfte att uppnå god energihushållning.
Medbestämmandets former
§ 6 Anpassning till lokala förhållanden
Mom 1 Lokalt ansvar
Formerna för samverkan och medbestämmande anpassas till de lokala förhållandena
på arbetsplatsen. De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att få till stånd
ändamålsenliga samverkans- och medbestämmandeformer
Mom 2 Delegering till de direkt berörda
Organisations- och arbetsformer som innebär att beslut kan delegeras till de direkt
berörda är av stor betydelse. En utveckling i denna riktning ställer krav både på
företagets organisation och organisationen av det fackliga arbetet.
§ 7 Förhandling mellan parterna
Medbestämmandefrågorna behandlas genom förhandlingar mellan parterna och/eller
enligt reglerna i detta avtal.
90
Gråmarkerad text är avtalstext
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
§ 8 Medbestämmandeformer efter lokal
överenskommelse
Mom 1 Lokal överenskommelse
Efter framställan från lokal part bör arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen träffa överenskommelse om hur medbestämmande skall utövas. Därvid kan
följande former komma ifråga:
MBL-förhandling
Förhandlingar mellan företaget och facklig organisation enligt MBL.
Linjeförhandling
En annan form för medbestämmande är att fackliga företrädare på olika nivåer medverkar i företagets ordinarie linjeorganisation (linjeförhandling och linjeinformation).
Partssammansatta organ
Medbestämmande kan också utövas i partssammansatta samarbetsoch informationsorgan.
Överenskommelsens innehåll
Den lokala överenskommelsen skall vara så utformad att det klart framgår vilka
medbestämmandefrågor och utvecklingsområden enligt § 2 mom 2, som omfattas av
linjeförhandlingar och partssammansatta organ. När medbestämmandet utövas i
enlighet med de lokalt överenskomna formerna är kravet om primär förhandlings- och
informationsskyldighet enligt MBL uppfyllt.
Mom 2 Projektmedverkan
Lokalt kan överenskommas att till tiden begränsade frågor (exempelvis investering i
byggnader och maskiner, omstrukturering, organisationsförändring) behandlas och
genomföres i projekt med medverkan av de lokala arbetstagarorganisationerna.
Den lokala överenskommelsen om projektarbetet skall vara så utformad att det klart
framgår vilka frågor som skall behandlas i projektet och vilka fackliga befogenheter
som utövas inom projektet. Överenskommelsen kan ges den innebörden att primär
förhandlings- och informationsskyldighet enligt MBL sker inom projektet.
Kommentar till mom 1 och 2
Avsikten är att den information som lokal facklig part erhåller enligt denna paragraf
minst skall motsvara information enligt 19 § MBL.
Mom 3 Rådrum
Facklig representant skall vid medverkan i linjeförhandling, partssammansatt organ
och projektarbete ges skä1igt rådrum för att bedöma uppkomna frågor.
Mom 4 Medbestämmandeförhandling
Facklig representant har vid medverkan i linjeförhandling partssammansatt organ och
projektarbete, rätt att hänskjuta viss medbestämmandefråga till förhandling enligt
MBL. Uppkommer fråga om nödvändigheten och omfattningen av personalinskränkningar skall frågan handläggas enligt MBLs regler om annat ej innefattas i den lokala
överenskommelsen.
Gråmarkerad text är avtalstext
91
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
Kommentar
Vad som framkommit vid utövande av medbestämmande enligt denna paragraf är ej
gällande för lokal facklig organisation som ej deltagit i arbetet.
§ 9 Mindre företag
Arbetstagarorganisation kan utse kontaktombud/arbetsplatsombud eller motsvarande
på arbetsplats där lokal facklig organisation saknas. Arbetstagarorganisationen informerar arbetsgivaren om kontaktombudets uppgifter och befogenheter.
Kommentar
Parterna är överens om att det är betydelsefullt att det är de anställda och deras
fackliga representanter i företaget som i första hand utövar medbestämmandet. LO
och PTK samt deras förbund åtar sig att aktivt verka för att ombud utses i företag utan
lokal arbetstagarorganisation och att kontaktombudet ges uppgifter och befogenheter
att hantera frågor enligt detta avtal på det sätt lokal arbetstagarorganisation informerar arbetsgivaren om. SAF åtar sig att aktivt verka för att arbetsgivaren tillser att tid
avsätts för ombudets utbildning och för fullgörande av det fackliga uppdraget.
Kommentar till § 6–9
Formerna för samverkan och medbestämmande måste anpassas till de lokala förhållandena. Parterna vill emellertid i anslutning härtill ange några möjliga utgångspunkter för den lokala anpassningsprocessen.
•
•
•
Det är viktigt att de anställda i företaget inom ramen för arbetet (yrkesrollen) ges
utrymme för inflytande, delaktighet och ansvar. Den enskildes möjlighet till medbestämmande bör särskilt uppmärksammas och främjas.
En viktig förutsättning för ett utvecklat medbestämmande är att den enskilde
garanteras möjlighet att varje läge föra fråga vidare i linjen och/eller till den fackliga organisationen.
Det är angeläget att medbestämmande kan utövas i enkla smidiga former och
därigenom skapa förutsättningar för aktivt beslutsfattande i företaget.
§ 10 Facklig information på betald tid
Facklig medlem har rätt att på betald tid högst 5 timmar per år delta i av lokal arbetstagarorganisation ordnade fackliga möten på arbetsplatsen i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller som i övrigt har samband med den fackliga verksamheten
vid företaget.
Med beaktande av den förbundsanpassning som kan ha gjorts skall den närmare
tillämpningen av denna bestämmelse skall överenskommas mellan arbetsgivaren och
den lokala arbetstagarorganisationen. Härvid skall beaktas att möte förläggs så att det
medför minsta möjliga störningar för produktionen eller arbetets behöriga gång. I
normalfallet förläggs mötet utanför ordinarie arbetstid, varvid övertidsersättning utges.
Efter lokal överenskommelse kan mötet förläggas på ordinarie arbetstid. Då skall i den
betalda tiden inräknas tid som åtgår för förflyttningen till och från mötet.
§ 11 Koncerner och företag med flera driftsenheter
Mom 1 Information
I koncerner tillämpas detta avtal för varje företag för sig. I första hand behandlas
härvid frågor som rör det egna företaget. I informationshänseende gäller dock att
övergripande information om koncernen – inklusive verksamhet utom landet – lämnas
i de i koncernen ingående företagen.
92
Gråmarkerad text är avtalstext
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
Mom 2 Förhandlingar
Frågor enligt 11 § MBL som har betydelse för flera enheter i en koncern kan behandlas i särskild ordning. Koncernledningen och de berörda lokala arbetstagarorganisationerna bör träffa överenskommelse om hur medbestämmandet skall utövas i sådana
fall. De lokala arbetstagarorganisationerna bör utse en grupp företrädare med befogenhet att överlägga och förhandla med koncernledningen.
I de fall övergripande beslut medför viktigare förändringar lokalt skall, om ej annat
följer av överenskommelse, förhandlingar rörande genomförandet av besluten ske
enligt 11 § MBL.
I överenskommelsen kan intas bestämmelse om att även förhandlingar enligt 12 §
MBL kan behandlas enligt detta moment.
Mom 3 Fackligt kontaktarbete
Fackliga representanter anställda inom koncerner har rätt till betald ledighet i skälig
omfattning för fackligt kontaktarbete.
På begäran av lokala fackliga organisationer som ingår i koncernen skall förhandlingar
äga rum om former och kostnader för kontaktarbete. Kostnaderna avser ersättning för
förlorad arbetsförtjänst samt resor och traktamenten. Sådan facklig verksamhet bör
budgeteras för nästkommande verksamhetsår.
Möjligheter till samordning mellan kontaktarbete och andra överläggningar, exempelvis mellan de lokala fackliga organisationerna och koncernledningen skall tillvaratas.
Det förutsätts att lokal överenskommelse om fackligt kontaktarbete träffas mellan
koncernledningen och företrädare för lokala arbetstagarorganisationer.
Kommentar till mom 3
Till grund för bedömningen av fackligt kontaktarbete ligger såväl behovet av en
ändamålsenlig facklig verksamhet som arbetsgivarens resurser och förhållanden i
övrigt. Därvid skall beaktas koncernens eller företagets storlek, organisation, struktur
och beslutsordning samt den fackliga strukturen.
Kommentar till § 11
Reglerna i § 11 avser verksamhet inom landet. Reglerna ovan gäller i tillämpliga
delar även för företag med flera självständiga driftsenheter.
§ 12 Arbetstagarkonsult
Mom 1 Erfarenheter och kompetens
Enligt detta avtal ges de anställdas fackliga företrädare företaget möjlighet att medverka i bedömningar av företagets ekonomiska situation och framtid. Sådan medverkan förutsätter en utveckling av kompetens inom dessa områden och ansvar att göra
egna bedömningar. Företaget medverkar till utbildning. I sådana situationer som nedan
anges kan dock särskilda insatser behövas för att underlätta för de lokala fackliga
organisationerna att behandla föreliggande problem.
Mom 2 Arbetstagarkonsult
De lokala arbetstagarorganisationerna har rätt att anlita arbetstagarkonsult för särskilt
uppdrag inför förestående förändringar som har väsentlig betydelse för företagets
ekonomi och för de anställdas sysselsättning. Syftet med detta är att ge de fackliga
organisationerna möjligheter att analysera föreliggande faktaunderlag och att ta
ställning till de frågor som förändringen aktualiserar. Konsulter kan ej i denna egenskap ges förhandlingsuppdrag.
Gråmarkerad text är avtalstext
93
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
Arbetstagarkonsult kan vara utomstående expert (extern konsult) eller anställd i
företaget (intern konsult).
I andra fall än här avses kan arbetstagarkonsult utses om de lokala parterna är därom
ense. Uppnås ej överenskommelse kan part hänskjuta frågan till Rådet för utvecklingsfrågor för utlåtande.
Kommentar
I de fall de fackliga organisationerna medverkar i projektarbete eller på annat sätt
som anges i § 8 förutsätts de av företaget anlitade experterna ge underlag för en
allsidig belysning av frågorna i anslutning till vad som framförts från alla dem som är
engagerade i projektarbetet.
Mom 3 Beslut om konsult
Företaget svarar för skäliga kostnader för konsult. Beslut att utse konsult skall föregås
av förhandlingar med arbetsgivaren. Uppdragets omfattning, innehåll och kostnad
skall preciseras och förslag till personval framläggas. Överenskommelse skall eftersträvas.
Mom 4 Kompetens
Extern konsult skall vara auktoriserad eller godkänd revisor eller enligt arbetstagarorganisationerna på annat sätt ha erforderlig teoretisk och praktisk kompetens
Mom 5 Jäv
Person som har intressen som strider mot företagets affärsmässiga intressen får ej vara
arbetstagarkonsult. Person som är arbetstagarkonsult i annat företag får ej utses utan
godkännande av respektive arbetsgivar- och arbetstagarförbund. När parterna bedömer
frågan om jäv får onödiga hinder ej uppställas.
Mom 6 Information från företagsledningen
Arbetstagarkonsult skall genom företagsledningen erhålla biträde och information
enligt medbestämmandelagen och detta avtal i den omfattning som erfordras för
uppdraget.
Mom 7 Fackliga företrädare
De lokala arbetstagarorganisationerna utser förtroendevalda bland de anställda till
vilka konsulten skall lämna biträde och information.
Ovannämnda förtroendevalda kan med företagsledningen aktualisera information från
konsulten till andra företrädare för de lokala arbetstagarorganisationerna.
De lokala arbetstagarorganisationerna skall på begäran informera företagsledningen
om konsultens arbete.
Mom 8 Sekretess
Företaget eller enskild person kan skadas om arbetstagarkonsult för vidare vad han fått
kännedom om men hade bort hålla hemligt.
De lokala arbetstagarorganisationerna och arbetsgivaren skall tillsammans sluta avtal
med extern arbetstagarkonsult, i vilket skall intas bestämmelser om sekretess och om
påföljder för brott mot sekretessen.
Kommentar
Denna paragraf avser företag med minst 50 anställda. Om de lokala parterna är ense
föreligger dock inte hinder för att arbetstagarkonsult utses i företag med mellan 25
och 50 anställda. I sådant fall gäller reglerna i övrigt i denna paragraf.
94
Gråmarkerad text är avtalstext
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
De centrala parterna skall utforma riktlinjer för sekretessregler avseende arbetstagarkonsulter.
Främjande av utvecklingsarbetet
§ 13 Arbetslivsforskning
Med arbetslivsforskning avses forskning som är inriktad på arbetslivet och dess
effekter på människan och arbetet.
Parterna är eniga om att arbetsplatserna i största möjliga utsträckning bör stå öppna för
sådan forskning.
Om arbetsgivaren eller den lokala arbetstagarorganisationen önskar att utomstående
forskare skall beredas tillträde till arbetsplatsen för arbetslivsforskning skall förhandlingar upptas mellan arbetsgivaren och berörda lokala arbetstagarorganisationer.
Därvid skall parterna söka nå enighet om förutsättningarna för forskares tillträde och
om villkoren för arbetstagare som engageras i forskningen.
Kan de lokala parterna inte enas kan part hänskjuta frågan till centrala förhandlingar.
Under lokal eller central förhandling kan endera parten hänskjuta frågan till Rådet för
utvecklingsfrågor som äger avge rekommendation till lösning av frågan.
Uppnås vid central förhandling ej enighet kan frågan föras vidare till utvecklingsavtalets skiljenämnd för avgörande.
Protokollsanteckning:
I forskningsprojekt inriktade på att studera förändringar och förändringars effekter i
företagen är det nödvändigt att skilja forskarens roll från i företagen verksamma
befattningshavares roller. Forskarens roll blir att följa, beskriva, analysera och dra
slutsatser av den i forskningsprojektet studerade förändringen.
SAF, LO och PTK vill genom en öppen och positiv attityd främja en allsidig, seriös
och objektivt bedriven arbetslivsforskning.
Denna paragraf skall äga motsvarande tillämpning då fråga uppkommer om tillträde
för utomstående i sådant utvecklingsarbete som är jämförbart med arbetslivsforskning.
§ 14 Rådet för utvecklingsfrågor
SAF, LO och PTK inrättar Rådet för utvecklingsfrågor”.
Rådets uppgift är:
•
•
•
•
•
•
att följa och främja tillämpningen av den fortsatta utvecklingen av avtalet
att överlägga om frågor som har anknytning till detta avtal
att ge rekommendationer till parterna i frågor som hänskjuts till rådet
att vara forum för information om betydelsen av systematiskt utvecklingsarbete i
företagen
att följa svensk och internationell utveckling på området
att stimulera vetenskaplig forskning inom området, bl a allsidig arbetslivsforskning
Rådet består av 12 ledamöter varav 6 från arbetsgivarsidan och 6 från arbetstagarsidan
jämte lika antal suppleanter.
Rådet utser inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande.
Rådets ledamöter utses för en tid av tre år.
Gråmarkerad text är avtalstext
95
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
SAF, LO och PTK skall förse rådet med nödvändiga resurser och utse en mindre
grupp för beredning av ärenden och för handläggning av brådskande uppgifter.
§ 15 Skiljenämnden för utvecklingsavtalet
Ski1jenämnden har till uppgift att tjänstgöra som skiljenämnd enligt vad som anges i
utvecklingsavtalet.
Nämnden består av två ledamöter från SAF, från vardera LO och PTK och lika antal
suppleanter. Vid förfall för ledamot eller suppleant kan SAF, LO och PTK utse
ytterligare personer.
SAF, LO och PTK utser för en tid av tre år en opartisk ordförande för nämnden och
vid behov en ersättare för denne.
Förhandlingsordning m m
§ 16 Förhandlingsordning
Mom 1 Medbestämmandeförhandling
Förhandlingar i företaget som part påkallar enligt 11 eller 12 § MBL eller enligt § 8
mom 4 i detta avtal skall upptas utan onödigt dröjsmål och i övrigt med den särskilda
skyndsamhet som omständigheterna kräver. Detta gäller även sådan lokal förhandling
som påkallas efter det att en förhandlingsfråga enligt § 9 i detta avtal handlagts av
kontaktombud utan att frågan därvid lösts.
Önskar arbetstagarparten enligt 14 § MBL påkalla central förhandling och att arbetsgivaren skall avvakta med beslut eller åtgärd till dess sådan förhandling genomförts
skall meddelande därom lämnas arbetsgivaren så snart som möjligt och senast sju
dagar efter det den lokala förhandlingen avslutats. Om annat ej överenskommes gäller
att den centrala förhandlingen skall ske under medverkan av förbunden å ömse sidor
samt att förhandlingen upptages skyndsamt.
I fråga om sättet att förhandla gäller föreskrifterna i 15 § samt 16 § första och tredje
styckena MBL.
Mom 2 Tvister om avtalet
Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal skall snarast hänskjutas till förhandling mellan de lokala parterna.
Uppnår de lokala parterna ej enighet skall tvisten på begäran av endera parten hänskjutas till central förhandling. Sådant hänskjutande skall ske skyndsamt efter de
lokala förhandlingarnas avslutande.
Framställan om lokal eller central förhandling skall dock senast göras inom de tidsfrister som anges i 64 § MBL.
Mom 3
Under lokal eller central förhandling kan endera parten föra viss fråga till Rådet för
utvecklingsfrågor som äger avge rekommendation till lösning av frågan. Rådet äger i
anslutning till behandling av visst ärende tillkalla sakkunnig eller på annat sätt inhämta upplysningar av betydelse för rådets bedömning.
Mom 4
Tvist rörande § 11 mom 3, § 12 och § 13 kan av part för slutligt avgörande hänskjutas
till Skiljenämnden för utvecklingsavtalet. Annan tvist om tolkning eller tillämpning av
96
Gråmarkerad text är avtalstext
UTVECKLINGSAVTAL SAF-LO/PTK
detta avtal kan av part hänskjutas till Arbetsdomstolen. Om berörda parter är därom
ense kan dock sådan tvist i stället slutligt avgöras av skiljenämnden.
Mom 5 Gemensamt uppträdande
Arbetstagarparter bör i lokala eller centrala förhandlingar uppträda gemensamt om
arbetsgivaren så begär. Oavsett sådan begäran har arbetstagarparterna rätt att förhandla gemensamt när de så finner lämpligt.
§ 17 Giltighetstid
Tre månaders uppsägningstid
Såväl mellan SAF och LO/PTK som mellan förbund, vilka antagit avtalet, gäller det
tills vidare med en uppsägningstid av tre månader.
§ 18 Förslagsverksamhet
Parterna har enats om att förslagsverksamheten skall handläggas i enlighet med
överenskommelsen i bilaga 1.
Gråmarkerad text är avtalstext
97
FÖRHANDLINGSORDNING
Förhandlingsordning
Utdrag ur huvudavtalet
§1
Det förutsättes, att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hänsynstagande
söker i samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt
förebygga uppkomsten av tvist.
§2
Påkallas från endera sidan förhandling skall följande ordning gälla:
a) Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemännens organisation vid företaget
(lokal förhandling). Saknas sådan organisation, föres förhandlingen med den eller
de tjänstemän vid företaget, som tjänstemännen därtill utsett.
b) Förhandling under medverkan av respektive arbetsgivarförbund och
Sif/Ledarna/CF (central förhandling).
Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt
avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller
hans organisation respektive på tjänstemannasidan för tjänstemännens organisation
(eller enligt § 2 a särskild utsedd företrädare för tjänstemännen) vid företaget eller
Sif/Ledarna/CF i fyra månader utan att förhandling begärts enligt bestämmelserna i
denna paragraf, har parten därefter förlorat rätten att påkalla förhandling rörande
anspråket. Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.
Lokal förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för
dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling rörande rättsanspråk enligt kollektivt
eller enskilt avtal, ankommer det på part, som vill fullfölja ärendet, att hänskjuta
frågan till central förhandling. Framställning om sådan förhandling skall göras hos
motsidan senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutats, vid
äventyr att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.
Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för
dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Protokollsanteckningar
1) För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera
parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontakten med motparten;
meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får
ankomma på de lokala parterna att avgöra, huruvida ytterligare anordningar behöver vidtagas för handläggningen av de lokala frågorna.
2) Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funktionär eller
förtroendeman utom företaget deltaga i lokal förhandling.
3) Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt gäller
tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemännen rätt att vara representerade.
4) Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig, regleras i lag om anställningsskydd skall i stället för de i § 2 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämnda lag
angivna tidsfrister.
98
Gråmarkerad text är avtalstext
FÖRHANDLINGSORDNING
Rättstvister i allmänhet
§3
Har rättstvist rörande enskilt eller kollektivt avtal om anställningsvillkor varit föremål
för förhandling enligt § 2 men icke kunnat lösas, skall den hänskjutas för bindande
avgörande av i § 11 omförmält förtroenderåd, därest berört arbetsgivarförbund och
Sif/SALF/CF är ense därom. Enas dessa parter icke om att hänskjuta tvisten till
förtroenderåd, men önskar endera av dem hänskjuta tvisten till avgörande av domstol,
skall detta ske inom tre månader från den dag central förhandling slutförts, vid påföljd
att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.
Tvister om uppsägning och föreningsrättskränkning är undantagna från förtroenderådets behörighet.
Protokollsanteckning
§ 3 ovan är ej tillämplig när tvisten rör fråga som regleras i lag om anställningsskydd.
(§§ 4–6 har utgått.)
Tvister rörande fredsplikten
§7
Talan, som grundats på påstående om brott mot fredsplikten, äger part resa vid arbetsdomstolen med bortseende från eljest gällande förhandlingsordning.
Intressetvister
§8
Intressetvister avseende lönefråga av kollektiv natur, vilken icke kunnat lösas vid
central förhandling enligt § 2, äger berört arbetsgivarförbund och Sif/SALF/CF var för
sig rätt att hänskjuta till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden för utlåtande.
Dylikt hänskjutande skall ske inom tre veckor efter det central förhandling slutförts,
vid påföljd att part eljest förlorar ifrågavarande rätt.
I den mån berört arbetsgivarförbund och Sif/SALF/CF är ense därom, äger de i stället
hänskjuta lönefråga av här angiven art till bindande avgörande av förtroenderådet.
§9
Föreligger intressetvist av annat slag än som angivits i § 8, må berört arbetsgivarförbund och Sif/SALF/CF i den mån de är ense därom, hänskjuta tvisten till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden för dess utlåtande eller till förtroenderådet för
bindande avgörande.
Protokollsanteckningar
1) Som avslutningsdag för lokal respektive centralförhandling skall anses den dag,
då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara
förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den
dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.
2) Den möjlighet att hänskjuta tvist till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden, som i §§ 8 och 9 tillerkänts arbetsgivarförbund, skall
stå öppen även för SAF i tvist, där föreningen är förhandlingspart i förhållande
till Sif/SALF/CF.
Gråmarkerad text är avtalstext
99
FÖRHANDLINGSORDNING
Fredsplikt
§ 10
Part har i första hand att beakta den fredsplikt, som må föreligga på grund av kollektivavtal om anställningsvillkor. Härutöver gäller, att part ej må varsla eller tillgripa
stridsåtgärd för lösning av tvistefråga; innan central förhandling i tvistefrågan slutförts.
Med iakttagande i varje tvistefall av reglerna i föregående stycke gäller vidare följande. Part må ej varsla eller tillgripa stridsåtgärd under den tid om tre veckor, som
enligt § 8 står part till buds i där angivna fall att hänskjuta tvistefrågan till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden såvida ej båda berörda parter förklarat sig
skola avstå från dylikt hänskjutande. Har hänskjutande skett i vederbörlig ordning,
fortsätter fredsplikten till dess tjänstemarknadsnämndens/ arbetsledarnämndens
utlåtande delgivits parterna.
Enas parterna om att hänskjuta intressefråga till bindande avgörande av förtroenderåd,
får stridsåtgärder i frågan ej tillgripas eller vidhållas.
Förtroenderåd
§ 11
För behandling av tvister enligt §§ 3, 8 och 9 ovan skall förtroenderåd utses av
respektive arbetsgivarförbund och Sif/CF respektive SALF. Varje förtroenderåd består
av fem ledamöter. Av dessa utses två av arbetsgivarförbundet, två av Sif/CF respektive SALF och en, tillika ordförande, av arbetsgivarförbundet och Sif/CF respektive
SALF gemensamt.
Tjänstemarknadsnämnd/ arbetsledarnämnd1
§ 12
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden har att avgiva utlåtande om lösningen
av tvister enligt §§ 8 och 9 ovan.
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden består i sådana fall av fyra ledamöter.
Av dessa utses två av SAF och två av Sif/CF resp. SALF för en period av tre år;
suppleanter för dem utses i samma ordning.
§ 13
Begäran om utlåtande av tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden skall göras
skriftligen till nämnden med angivande av parts yrkande och med redogörelse för de
omständigheter som part vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Nämnden bereder
motparten tillfälle till yttrande och äger i övrigt att muntligen eller skriftligen införskaffa de ytterligare upplysningar, som nämnden anser ägnade att underlätta dess
ståndspunktstagande.
1
Vid överenskommelse den 21 maj 1976 om allmänna anställningsvillkor kom SAF och PTK
överens om att tillsätta en tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK. Nämnden har samma arbetsuppgifter som motsvarande nämnder i tidigare huvudavtal. I den skall ingå fem ledamöter för
vardera SAF och PTK. Överenskommelsen om tjänstemarknadsnämnd gäller med samma
giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.
100
Gråmarkerad text är avtalstext
FÖRHANDLINGSORDNING
Senast inom två veckor efter det att ärendet inkommit till nämnden skall kallelse till
sammanträde utfärdas. Sammanträde skall därefter hållas snarast möjligt. Har part
framställt önskemål om skyndsam handläggning åligger det nämnden att så långt som
möjligt ta hänsyn härtill.
Nämndens utlåtande eller beslut skall vara skriftligt och samtidigt tillställas båda
parter och är, såvida parterna ej enas om annat, offentligt.
§ 14
Då tjänstemarknadsnämnden fungerar såsom skiljenämnd, består den av opartisk
ordförande jämte två ledamöter för vardera SAF och Sif/CF.
SAF och Sif/CF utser gemensamt för en tid av tre år den opartiske ordföranden.
§ 15
Tjänstemarknadsnämnden är beslutsför endast om den är fulltalig.
Varje ledamot av nämnden äger en röst. Såsom nämndens utlåtande eller beslut gäller
den mening, varom flertalet förenar sig.
Huvudavtalets tolkning
§ 16
Tvist om tolkning av bestämmelserna i huvudavtalet skall, oavsett var tvisten uppkommer inom SAFs och Sifs/CFs gemensamma verksamhetsområde, avgöras av
tjänstemarknadsnämnden såsom skiljenämnd.
Gråmarkerad text är avtalstext
101
AVTAL OM ERSÄTTNING VID TJÄNSTERESOR
Avtal om ersättning vid tjänsteresor
1 Avtalets omfattning
Detta avtal gäller för medarbetare i arkitekt- och konsultföretag anslutna till
ALMEGA Tjänsteförbunden efter att det antagits av de lokala parterna.
Reseavtalet gäller på företagen om Sifklubben påkallar det och om inte lokal överenskommelse om annat träffas.
2 Grundläggande bestämmelser
Den som reser i tjänsten har rätt till reskostnadsersättning samt traktamente och/eller
resetillägg enligt nedan. Med dag avses tid mellan 06.00 och 24.00 och med natt
mellan 00.00 och 06.00. Resa påbörjas eller avslutas vid den ordinarie arbetsplatsen.
Om denna inte besöks i samband med resans start eller slut påbörjas respektive
avslutas resan vid bostaden. En resa mellan bostad och tjänsteställe är inte en tjänsteresa.
3 Reskostnadsersättning
Allmänna färdmedel
Arbetsgivaren tillhandahåller biljetter eller ersätter kostnaden mot avlämnad biljett.
Typ av färdmedel ska överenskommas lokalt eller ske i samråd med arbetsgivaren.
Vid resa under natt med tåg eller båt ska arbetsgivaren bekosta sovplats. Flygresor
företas normalt i ekonomiklass och tågresor i andra klass.
Reseförskott
Man har rätt till reseförskott för ersättningar och utlägg enligt detta avtal. Skulle
reseförskottet vara större än ersättningen enligt reseräkningen får överskjutande del
kvittas mot lön.
Reseräkning
Undertecknad reseräkning ska lämnas till arbetsgivaren snarast efter resans avslutande. Om arbetsgivaren tillhandahåller blankett ska den användas. Biljetter samt
kvitton på utlägg ska bifogas.
Resa med egen bil
Vid resa med bil som inte tillhandahålls av arbetsgivaren utgår milersättning. Möjligheter till samåkning ska utnyttjas.
Ersättningen är: 26 kr/mil
Andra färdmedel
Vid resa med andra färdmedel utgår ersättning efter överenskommelse. Taxi får
användas när andra kommunikationsmedel saknas eller är olämpliga. Taxikvitto ska
förses med från- och tilladress samt den resandes namn.
Logikostnader
Vid bortavaro under natt ersätts logikostnad mot kvitto. Standard på hotell ska överenskommas lokalt eller i samråd med arbetsgivaren. Om man delar rum med någon
som inte har rätt till ersättning, betalar arbetsgivaren 75 % av dubbelrumspriset.
102
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ERSÄTTNING VID TJÄNSTERESOR
Utrikesresa
Vid utrikesresa ersätts dessutom:
•
•
•
•
•
•
Transportkostnader för resgods med överenskommet transportmedel
Viseringsavgifter
Provision o dyl vid erforderlig valutaväxling
Kursförlust vid återväxling av valuta
Kostnader för erforderliga vaccinationer
Anskaffningskostnad för internationellt och andra erforderliga körkort
4 Inrikes resa
För att traktamente och/eller resetillägg ska utges ska resans mål vara beläget mer än
50 km från den resandes ordinarie arbetsplats och bostad. Helt traktamente betalas för
avresedagen om resan påbörjats före kl 12:00 och för hemresan om resan avslutats
efter kl 19:00 . Om resan påbörjats eller avslutats tidigare, betalas halvt traktamente.
Om resan omfattar en dag utges endast resetillägg.
Inrikes traktamente vid tjänsteresa medförande övernattning
Traktamente och resetillägg utges med 300 kronor för hel dag respektive 150 kronor
för halv dag. Vid resa fr o m 16:e dagen utges 200 kr för hel dag.
Inrikes resetillägg vid tjänsteresa utan övernattning
Resetillägget är 120 kr för hel och 60 kr för halv dag. Hel dag avser om tjänsteresan
varat 12 timmar eller mer, halv dag avser tjänsteresa som varat mellan 5–12 timmar.
Mer än tre månader
När resa varat i tre månader reduceras traktamente och resetillägg till 70 % av beloppen som gäller t.o.m 15:e dagen. Sådan resa avbryts först när arbetet förläggs till
annan ort i minst fyra veckor. Kortare uppehåll samt semester eller sjukdom medför
att tremånadersperioden förlängs i motsvarande mån om inte traktamente/resetillägg
betalas under uppehållet.
För resa som varat i mer än två år gör arbetsgivaren preliminärskatteavdrag och
betalar arbetsgivaravgifter på traktamentsbeloppen om inte dispens beviljas av lokal
skattemyndighet.
Nattraktamente
Nattraktamente betalas endast om den anställde inte erhållit av arbetsgivaren betald
logi och inte heller fått logikostnaden betald på annat sätt. Nattraktamente utgår med
vid varje tillfälle av Riksskatteverket fastställt belopp (nattschablon).
5 Utrikes traktamente
Vid resa utom riket, som är förenad med övernattning utomlands, utanför den vanliga
verksamhetsorten betalas traktamente för dag med ett belopp motsvarande riksskatteverkets rekommenderade normalbelopp.
Vid resa utom riket som inte är förenad med övernattning utgår resetillägg som för
inrikes resa utan övernattning.
Helt traktamente betalas för avresedagen om resan påbörjas före klockan 12:00 och för
hemresedagen om resan avslutas efter klockan 19:00. Om resan har påbörjats senare
eller avslutats tidigare, betalas halvt traktamente.
Gråmarkerad text är avtalstext
103
AVTAL OM ERSÄTTNING VID TJÄNSTERESOR
För den som tillbringar hela dagen (06.00–24.00) på kommunikationsmedel i internationell trafik utges 180 kronor.
Vid resa till länder med särskilt svåra förhållanden kan traktamentet behöva kompletteras med ett särskilt lönetillägg. Tilläggets storlek och vilka länder som avses ska
överenskommas särskilt.
Flera länder samma dag
Vid resa till flera länder samma dag (06.00–24.00) utges traktamente för det land man
varit under längst tid den dagen. Har medarbetaren avrese eller hemkomstdagen vistats
större delen av tjänsteresetiden i Sverige, bestäms ersättning enligt reglerna för
svenskt inrikestraktamente/resetillägg.
Vid resa mellan länder som har olika tid beräknas vistelsetiden med utgångspunkt i
den lokala tiden för respektive ort.
Nattraktamente
För natt då arbetsgivaren inte betalar logi eller sovplats utges halvt normalbelopp för
aktuellt land. Nattraktamente utges inte till den som reser med bil, har sittplats på tåg
eller arbetar under natten.
Mer än tre månader
Traktamentet ska reduceras till 70% vid tjänsteresa på en och samma utrikesort under
längre tid än tre månader i sträck.
6 Fria måltider
Om arbetsgivaren betalar måltider görs avdrag från traktamentet alternativt resetillägget för den dagen med av RSV fastställda belopp som f n är:
INRIKES
UTRIKES
FÖR FRUKOST
36 KR
15 %
LUNCH
63 KR
35 %
MIDDAG
105 KR
35 %
FRUKOST+LUNCH+MIDDAG
85 %
Vid interna eller externa kurser eller konferenser med betalda måltider utges ej
traktamente/resetillägg. Avdrag görs inte för måltid som ingår i priset för allmänna
kommunikationsmedel. Om måltiden inte är att betrakta som intern eller extern
representation eller inte ingår som en obligatorisk del i priset för färdbiljett eller
hotellrum, ska förmånen beskattas. Det gäller även måltid i samband med kurs eller
dylikt när arbetsgivaren inte är arrangör och där avgiften inkluderar måltider. Kurser
som arrangeras av arbetsgivaren betraktas som intern representation.
7 Avtalets giltighetstid
Detta avtal har samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor. Vill
någon part säga upp avtalet separat är uppsägningstiden 3 månader. Uppsägningen ska
göras skriftligen.
104
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL ANGÅENDE RÄTTEN TILL ARBETSTAGARES UPPFINNINGAR
Avtal angående rätten till arbetstagares
uppfinningar mellan Svenskt Näringsliv och PTK
med partsgemensamma kommentarer
En hög materiell standard i Sverige förutsätter tekniska framsteg, produkt- och
tjänsteutveckling och ständigt höjd produktivitet. Uppfinnare bidrar till dessa framsteg
och under årens lopp har ett mycket stort antal företag baserats på en eller flera
uppfinningar.
Kraven på näringslivet avseende fortsatt snabb utveckling, kommersialisering och
produktivitetshöjning är utomordentligt hårda. För att företagen ska vara konkurrenskraftiga är en snabb teknisk utveckling helt nödvändig. Företagen lägger ned stora
kostnader i fråga om produkt-, tjänste- och metodutveckling. Utvecklingsarbetet, som
ofta äger rum under medverkan av anställda forskare, konstruktörer och andra arbetstagare kan leda fram till patenterbara uppfinningar.
För företagen som arbetsgivare är det en naturlig utgångspunkt, att äganderätten till
uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av företagens resurser, ska tillfalla
företagen.
Det ligger i företagens intresse, att de anställda på eget initiativ utnyttjar sina kunskaper och kommer fram till innovationer. De anställda är på sin sida berättigade till skälig
ersättning för gjorda uppfinningar. Frågan om sådan ersättning aktualiseras i synnerhet, när uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter
och/eller har ett med hänsyn till arbetstagarens ställning och anställningsförmåner
särskilt högt värde. Även om ersättningsfrågan ofta är svårbedömbar, är det av vikt att
prövningen sker i en positiv anda. Särskilda ersättningar för uppfinningar stimulerar
innovationsviljan hos de anställda.
Anm. Begreppet utanförstående används i betydelsen oorganiserade och andra
tjänstemän som inte är bundna av avtalet genom medlemskap i en kollektivavtalsbunden tjänstemannaorganisation.
§ 1 Kategoriindelning av arbetstagares uppfinningar
m.m.
I detta avtal förstås med
A-uppfinning: uppfinning, som faller inom ramen för arbetstagares tjänst eller
särskilda uppdrag,
B-uppfinning: uppfinning, vars utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde men som inte utgör A-uppfinning,
C-uppfinning: uppfinning, som varken är A-uppfinning eller B-uppfinning.
Vid koncernföretag ska överläggningar upptas för angivande av vilka i koncernen
ingående företag, som ska anses tillhöra arbetsgivarens verksamhetsområde.
Om flera arbetstagare väsentligen bidragit till en uppfinnings tillkomst i de delar, som
omfattas av godkända patentanspråk, ska samtliga betraktas som uppfinnare.
Gråmarkerad text är avtalstext
105
AVTAL ANGÅENDE RÄTTEN TILL ARBETSTAGARES UPPFINNINGAR
Kommentar till § 1
Kategoriindelning av uppfinningar
A-uppfinning definieras i avtalstexten som en uppfinning, vilken ”faller inom ramen för
arbetstagares tjänst eller särskilda uppdrag”.
Med detta menas att uppfinningen ska ha tillkommit som ett resultat av det arbete, som
arbetstagaren åtagit sig och för vilket lönen är avsedd att utgöra ersättning. Det saknar
betydelse, huruvida det arbete, som lett till uppfinningen, utgör eller inte utgör arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgift. Det är tillräckligt, att arbetet ingår som en av de uppgifter
arbetstagaren har att ägna sig åt. Arbetsuppgiften behöver inte vara avsedd att leda till
uppfinningar, men den ska ha sådan inriktning, att man vid dess normala utförande
eventuellt kan komma fram till en uppfinning av det aktuella slaget. Det är som regel
också karakteristiskt för en A-uppfinning, att arbetsgivaren inte bara utgivit lön för arbetet
ifråga utan också ställt företagets resurser (material, instrument, lokal etc.) till förfogande
redan från arbetets början.
Med B-uppfinning menas en uppfinning, som visserligen faller inom arbetsgivarens
verksamhetsområde men som tillkommit under andra betingelser än de ovan angivna.
Arbetstagaren kan exempelvis ha kommit fram till en uppfinning genom att på eget
initiativ intressera sig för en fråga, som sorterar under en annan sektion inom företaget
eller som i varje fall inte ligger inom arbetstagarens normala arbetsuppgifter. Att arbetstagaren som en indirekt följd av sitt eget arbete måhända kommit att uppmärksamma
problemställningen berövar inte uppfinningen dess karaktär av B-uppfinning.
Den omständigheten att arbetstagaren arbetar på konstruktionsavdelning eller laboratorium
behöver inte nödvändigtvis innebära att en uppfinning är att betrakta som A-uppfinning.
Till belysning av detta kan följande exempel anföras:
1. En konstruktör är anställd på utvecklingsavdelningen vid ett företag som tillverkar
släpvagnar till långtradare, inbegripet kopplingsanordningar mellan långtradare och
släpvagnar. Konstruktören åstadkommer en patenterbar uppfinning, som berör en sådan
konstruktion. Uppfinningen är att klassificera som A-uppfinning.
2. Ett större företag ägnar sig åt verksamhet med industrirobotar, elektriska motorer,
transformatorer, högspänd kraftöverföring, traverser, elektronik, licensfrågor med
mera. En arbetstagare inom elektronikavdelningen gör – vid sidan av sina normala
arbetsuppgifter – en mekanisk uppfinning, som gäller lyftanordning för travers. Uppfinningen är att klassificera som B-uppfinning.
3. En kemiingenjör, anställd vid i föregående exempel nämnt företag, arbetar med frågor
som rör isolationsmetoder. Han gör därvid vissa rön, som han på sin fritid arbetar vidare på, och kommer då fram till en patenterbar uppfinning avseende tvättmedel. Uppfinningen är att klassificera som C-uppfinning.
Parterna är ense om att det kan förekomma fall, som ligger i gränsskiktet mellan A-och Buppfinning. Ersättningsfrågan kan då lösas utan närmare klassificering av uppfinningen.
Flera uppfinnare
När uppfinning anmälts av en arbetstagare, kan i vissa fall tänkas, att i själva verket även
andra arbetstagare väsentligen bidragit till uppfinningens tillkomst. I dessa fall är det
angeläget att utredning om detta skyndsamt kommer till stånd, varvid arbetsgivaren bör
medverka och lämna besked om sin inställning.
106
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL ANGÅENDE RÄTTEN TILL ARBETSTAGARES UPPFINNINGAR
§ 2 Arbetstagares skyldighet att anmäla uppfinningar
m.m.
En arbetstagare, som anser sig ha gjort A-uppfinning eller B-uppfinning, är skyldig att
anmäla uppfinningen enligt vad nedan stadgas. En arbetstagare, som anser sig ha gjort
C-uppfinning, bör anmäla uppfinningen, eftersom det både för arbetstagaren och
arbetsgivaren är önskvärt, att frågan om rätten till uppfinningen blir helt klarlagd,
innan uppfinningen börjar exploateras.
Anmälan av uppfinning ska utan dröjsmål göras hos arbetsgivaren eller den som
arbetsgivaren utsett att motta sådana anmälningar. Med anmälan avses en skriftlig
eller därmed jämförbar redogörelse av vilken de väsentligaste momenten i uppfinningen framgår. Anmälan ska behandlas konfidentiellt, och det åligger arbetsgivaren att se
till att anmälarens prioritetsrätt inom företaget skyddas genom lämplig diarie- och
registerföring.
Arbetsgivaren ska inom fyra månader från det anmälan om uppfinning gjordes lämna
anmälaren skriftligt besked rörande kategori, till vilken uppfinningen enligt arbetsgivarens uppfattning ska hänföras.
För den händelse arbetstagaren till arbetsgivaren lämnar meddelande om sin uppfattning rörande kategori till vilken uppfinningen är att hänföra, blir meddelandet gällande
gentemot arbetsgivaren, om inte arbetsgivaren inom fyra månader från det att arbetsgivaren fick del av meddelandet lämnar arbetstagaren besked om annat.
Kommentar till § 2
Av paragrafen framgår, att anmälan om uppfinning skall utvisa de väsentligaste momenten
i uppfinningen. Normalt ska anmälan vara skriftlig. Med ”därmed jämförbar redogörelse”
avses exempelvis det fallet, att en arbetstagare i stället för ritning(ar) med teknisk beskrivning till arbetsgivaren överlämnar fungerande provexemplar av apparat, som uppfinningen
ingår i.
§ 3 Arbetsgivares och arbetstagares rättigheter med
avseende på A-, B- och C-uppfinningar
A-uppfinningar
A-uppfinning tillhör arbetsgivaren, som avgör, om och i vilken utsträckning uppfinningen ska patenteras. Upphovsman till A-uppfinning ska skriftligen bekräfta arbetsgivarens äganderätt till uppfinningen, om detta i ärende rörande patentansökan med
mera är erforderligt med hänsyn till lagstiftning i respektive länder. Arbetsgivaren
äger att till upphovsmannen helt eller delvis avstå från sin rätt till A-uppfinningen.
B-uppfinningar
Anmälan om B-uppfinning enligt § 2 ska anses innefatta ett erbjudande till arbetsgivaren att förvärva uppfinningen. Arbetsgivaren avgör med för anmälaren bindande
verkan, om och i vilken utsträckning rätten till uppfinningen ska övergå till arbetsgivaren. Upphovsman till B-uppfinning ska härefter skriftligen bekräfta arbetsgivarens
förvärv av rätt till uppfinningen, om detta i ärende rörande patentansökan med mera är
erforderligt med hänsyn till lagstiftning i respektive länder.
Gråmarkerad text är avtalstext
107
AVTAL ANGÅENDE RÄTTEN TILL ARBETSTAGARES UPPFINNINGAR
Arbetstagare som gjort B-uppfinning, får själv söka patent på densamma, sedan fyra
månader förflutit från det arbetstagaren anmält uppfinningen enligt § 2, om inte
arbetsgivaren dessförinnan meddelat, att arbetsgivaren vill förvärva uppfinningen.
Upphovsman till B-uppfinning, som själv önskar söka patent på uppfinningen, ska
samråda med arbetsgivaren om patentansökans utformning.
Har åtta månader förflutit från det arbetstagaren enligt § 2 anmält B-uppfinning och
har arbetsgivaren underlåtit att lämna besked om huruvida och i vilken utsträckning
arbetsgivaren önskar förvärva uppfinningen, har arbetstagaren rätt att fritt förfoga över
uppfinningen.
Arbetsgivare, som förvärvat rätt till B-uppfinning enligt ovan, kan efter överenskommelse med upphovsmannen helt eller delvis återlämna sin rätt därtill, varvid arbetsgivarens rätt till ersättning är maximerad till vad som motsvarar direkta kostnader för
patentansökan och anlitande av patentombud.
C-uppfinningar
Arbetstagare, som gjort C-uppfinning, har rätt att fritt förfoga över denna.
Kommentar till § 3
Det framstår som angeläget, att arbetsgivaren så snart som möjligt efter det att patentansökan ingivits i Sverige underrättar arbetstagaren om i vilka övriga länder arbetsgivaren
avser att söka patent samt att arbetsgivaren håller arbetstagaren informerad om handläggningen av patentansökan.
§ 4 Arbetstagares rätt till ersättning
Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till Buppfinning, ska utge skälig ersättning till arbetstagaren för detta. Vid ersättningens
bestämmande ska särskild hänsyn tas till
• uppfinningens värde,
• omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och
utom Sverige,
• den betydelse som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i
fråga om A-uppfinning,
• arbetstagarens tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner.
På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till arbetstagaren. Beloppet kan utgå i ett
eller flera steg, till exempel i samband med uppfinningsanmälan och/eller patentansökans ingivande och/eller beviljande av patent. Regler för utbetalning av schablonersättning ska bestämmas på företagsnivå. Schablonbelopp till en arbetstagare bör,
oavsett om utbetalat i ett eller flera steg, uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller ett
högre belopp enligt beslut på företagsnivå. Om uppfinningen bedöms ha ett betydande
värde i verksamheten bör schablonbeloppet uppgå till ett prisbasbelopp.
Dessutom gäller följande:
a) Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till
arbetstagarens tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas ska ytterligare ersättning utgå. Har arbetstagaren haft kostnader för uppfinningen, ska arbetstagaren erhålla skälig ersättning
för dessa.
108
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL ANGÅENDE RÄTTEN TILL ARBETSTAGARES UPPFINNINGAR
b) Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning ska utöver utbetalat schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om inte uppfinningen enbart har ett ringa värde.
Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl inte önskar patentsöka uppfinningen ska
i och för sig inte påverka arbetstagarens rätt till ersättning enligt denna paragraf. Som
en förutsättning för rätt till ersättning gäller dock i samtliga fall att patenterbarhet
föreligger.
Bestämmelsen om skälig ersättning är tvingande. Ensidiga beslut från arbetsgivaren
att betala schablonersättning eller högre ersättning innebär alltså inte att arbetstagaren
saknar rätt att begära ytterligare ersättning. Om arbetsgivaren beslutat att betala
ersättning utöver lön och andra anställningsförmåner, till exempel schablonersättning
eller annan ersättning, ska detta vägas in i bedömningen av om arbetstagaren har rätt
till ytterligare ersättning.
Kommentar till § 4
Schablonersättning
Regler om schablonersättning bör antas vid företag där det förekommer utvecklingsarbete
som inte sällan leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter med
mera kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag.
Ytterligare ersättning vid A-uppfinning
När det gäller frågan om vilken ersättning för en A-uppfinning som är skälig är utgångspunkten att lön och övriga anställningsförmåner samt i förekommande fall schablonersättningar och eventuella andra ersättningar, ska vara på en sådan nivå att dessa utgör tillräcklig ersättning för en uppfinning som faller inom ramen för arbetstagares tjänst eller
särskilda uppdrag. När det gäller A-uppfinningar ska det således ske en bedömning av om
lön och övriga anställningsförmåner, samt i förekommande fall schablonersättningar,
ligger på en marknadsmässigt rimlig nivå. Detta ska ställas i relation till uppfinningens
värde.
Ett företag har berättigade krav på att det arbete med forskning och utveckling som bedrivs
inom företaget ger en god avkastning i bl.a. patenterbara uppfinningar. Det är alltså
förutsatt att de som är anställda för att utföra sådant arbete är anställda på sådana villkor
att anställningsavtalet reglerar samtliga frågor som rör ersättning för arbetsinsatsen. Det är
alltså huvudregeln. Mot den här bakgrunden finns ett krav att värdet på en uppfinning
väsentligen måste överstiga vad som kan förutsättas med hänsyn till arbetstagarens
tjänsteställning samt lön, utbetalat schablonbelopp och övriga anställningsförmåner för att
ytterligare ersättning ska betalas.
Sättet att bestämma ytterligare ersättning vid A- och B-uppfinning
Om man kommer fram till att det finns grund för anspråk på ytterligare ersättning uppkommer frågan om hur den ska beräknas och fastställas. Ofta finns önskemål om royaltyersättning från arbetstagarens sida. Det är emellertid sällsynt att uppfinningen i sig ger
upphov till en produkt eller tjänst utan oftast ingår uppfinningen som en viss del av den
tekniska lösningen. Undantagsvis kan det förekomma att uppfinningen är en förutsättning
för produkten och att ensamrätten är så stark att det är möjligt att anse att det som säljs är
liktydigt med uppfinningen. I ett sådant fall kan royalty vara det rimliga sättet att bestämma skälig ersättning. Vid licensiering av ett patent finns ett orsakssamband mellan
uppfinningen och företagets licensintäkter och om grund för ytterligare ersättning föreligger kan det vara rimligt att fastställa att arbetstagaren är berättigad till viss andel av sådana
intäkter.
Gråmarkerad text är avtalstext
109
AVTAL ANGÅENDE RÄTTEN TILL ARBETSTAGARES UPPFINNINGAR
§ 5 Patentansökan efter anställningens upphörande
Om en arbetstagare inom sex månader efter det att anställningen upphört söker patent
på uppfinning, som – om anställningen alltjämt hade bestått – skulle ha varit att anse
som A-uppfinning, ska uppfinningen anses ha gjorts under anställningen. Detta gäller
dock inte om arbetstagaren kan göra sannolikt att uppfinningen tillkommit efter
anställningens upphörande.
§ 6 Handläggning av tvister
Frågor om tolkning och tillämpning av detta avtal, främst gäller det ersättningsfrågorna, ska i första hand diskuteras mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Målsättningen ska vara att frågorna löses genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och
arbetstagaren.
Kan arbetsgivaren och arbetstagaren inte nå en överenskommelse kan tvisten på
endera partens begäran behandlas vid lokal förhandling och därefter, om enighet inte
uppnås i den lokala förhandlingen, vid central förhandling.
Central förhandling ska påkallas inom två månader från det att den lokala förhandlingen avslutades. I annat fall är anspråket preskriberat.
Som avslutningsdag ska anses den dag, då berörda parter i protokoll eller på annat sätt
enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna inte enats om avslutande,
gäller som avslutningsdag den dag då endera parten gett motparten skriftligt besked
om att parten anser förhandlingen avslutad.
Uppnås inte heller vid central förhandling enighet, kan part påkalla skiljedomsprövning enligt § 7.
Förhandlingar och därefter skiljedomsprövning kan ske även om patent ännu inte
sökts eller beviljats med avseende på uppfinningen.
Om det uppstår tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal mellan arbetsgivaren och en arbetstagare som är utanförstående och tvisten inte kan lösas genom
diskussioner och överenskommelse dem emellan, ska arbetsgivaren skriftligen erbjuda
den utanförstående arbetstagaren att begära överläggning. Att sådant erbjudande inte
lämnats eller att överläggning inte begärs innebär inte att någon av parterna förlorat
sin talan. Även i en sådan tvist kan talan väckas genom påkallande av skiljedomsprövning enligt § 7.
Talan i skiljenämnden ska väckas genom påkallande av skiljedom. Påkallandet ska
göras inom tio år från den dag då patentansökan avseende uppfinningen gjordes. Om
arbetsgivaren valt att inte patentansöka uppfinningen räknas i stället fristen från den
dag då arbetstagaren enligt § 2 anmälde uppfinningen till arbetsgivaren. Väcks inte
talan genom påkallande inom den tioåriga fristen är anspråket preskriberat. För
arbetsgivaren och för en arbetstagare som är organiserad är det en processförutsättning
att lokal och central förhandling har genomförts och avslutats.
§ 7 Skiljenämnd
Talan rörande fråga, som inte enligt § 6 kunnat lösas vid central förhandling eller en
överenskommelse med utanförstående arbetstagare, ska föras inför en särskild inrättad
skiljenämnd, enligt bilaga 1.
Parter inför nämnden är på arbetsgivarsidan företaget och dess arbetsgivarförbund
samt på arbetstagarsidan arbetstagaren och berörd tjänstemannaorganisation, samt
110
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL ANGÅENDE RÄTTEN TILL ARBETSTAGARES UPPFINNINGAR
gällande utanförstående arbetstagare, på arbetsgivarsidan företaget och dess arbetsgivarförbund samt på arbetstagarsidan arbetstagaren.
Med undantag för utanförstående arbetstagare får talan inte på någon sida föras utan
medverkan av berörd organisation, såvida det inte visas, att organisationen avstår från
att föra talan.
Anm. Enligt § 20 i skiljedomsreglerna kan ett skiljeförfarande på parts begäran
vilandeförklaras i högst fyra år, under förutsättning att parten kan visa att det skulle
gynna utredningen av en omtvistad uppfinnings värde.
§ 8 Avtalets giltighetstid
Mellan Svenskt Näringsliv och PTK gäller detta avtal från och med den 2 juli 2015
och tillsvidare med ett års uppsägning.
Uppfinning för vilken uppfinningsanmälan till arbetsgivaren gjorts den 1 december
2015 eller senare ska prövas enligt detta avtal.
§ 7 i dess nya lydelse gäller beträffande samtliga tvister där påkallande av skiljeförfarande skett den 1 december 2015 och därefter.
Gråmarkerad text är avtalstext
111
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
Avtal om användning av konkurrensklausuler i
anställningsavtal mellan Svenskt Näringsliv och
PTK
Parterna är överens om att det i samtliga typer av företag kan finnas företagshemligheter som är av stor betydelse för verksamheten. Utvecklingen går mot att företagshemligheter får större betydelse i konkurrenshänseende.
Det är av vikt för företagen och deras anställda att företagshemligheterna kan behållas
i verksamheten och inte används i konkurrerande verksamhet. Detta gäller särskilt, när
företagshemligheterna inte kan skyddas genom patent eller liknande registreringsförfaranden.
För vissa företag utgör bestämmelserna om lojalitet och diskretion i kollektivavtalen
om allmänna anställningsvillkor ett tillräckligt skydd för företagshemligheter. I vissa
fall anser sig dock ett företag behöva kräva lojalitet och tystnadsplikt av en arbetstagare även under viss tid efter anställningens upphörande genom en konkurrensklausul.
Det är samtidigt viktigt att värna om den fria konkurrensen i näringslivet, samt att
möjliggöra för enskilda individer att kunna utnyttja sina yrkeskunskaper och sitt
personliga kunnande på hela arbetsmarknaden. En god rörlighet på arbetsmarknaden
är viktig för både arbetsgivare och arbetstagare. Införande av en konkurrensklausul i
ett anställningsavtal ska därför ske efter prövning av behovet i det enskilda fallet och
parterna är medvetna om att gällande rätt innebär en restriktiv hållning till konkurrensklausuler.
Anm. 1. Begreppet företagshemligheter används i samma betydelse som begreppet
idag har i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter.
Eventuella lagändringar ska inte innebära att avtalets begrepp ändras.
Anm. 2. Begreppet utanförstående används i betydelsen oorganiserade och andra
tjänstemän som inte är bundna av avtalet genom medlemskap i en kollektivavtalsbunden tjänstemannaorganisation.
Anm. 3. I de fall skriftligt besked föreskrivs ska det förstås som en ordningsregel och
inte ett formkrav.
Kommentar
Användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal har sedan 1969 reglerats i
överenskommelsen mellan SAF och SIF/SALF/CF angående begränsning av användningsområdet för och innehållet i så kallade konkurrensklausuler i tjänsteavtal. 1969 års
avtal hade förhållandena i industrin som utgångspunkt vilket gjorde att tillämpningsområdet framför allt gällde uppgifter om teknisk utveckling. Under lång tid har det funnits
behov av en förändrad reglering. I första hand gällde förändringsbehovet tillämpningsområdet som i 1969 års överenskommelse var alltför snävt eftersom det i princip kan finnas
behov av skydd mot konkurrens i alla typer av verksamhet.
Mot den bakgrunden knyts tillämpningsområdet i det nya avtalet till begreppet företagshemligheter. Det ligger i såväl företagens som arbetstagarnas intresse att konkurrensklausuler kan användas för att skydda företagshemligheter. Det behovet och intresset gäller i
alla olika typer av privat näringsverksamhet.
112
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
Företagshemligheter kan finnas i alla typer av verksamheter. Utvidgningen av tillämpningsområdet för konkurrensklausuler innebär emellertid inte ett förändrat synsätt i frågan
om att konkurrensklausuler ska användas restriktivt. Avtalet ska alltså inte uppfattas på det
sättet att en vid personkrets inom ett företag bör ha en konkurrensklausul i det enskilda
anställningsavtalet. Som vi återkommer till ska företagets behov av skydd bedömas i
förhållande till den enskilda arbetstagaren när man överväger att införa en konkurrensklausul i det enskilda anställningsavtalet. Det krävs naturligtvis att arbetsgivaren och
arbetstagaren kommer överens om en konkurrensklausul för att en sådan ska gälla i det
enskilda anställningsförhållandet.
Eftersom förändringen av tillämpningsområdet är en väsentlig fråga och då den förändringen aktualiserat ett behov av bestämmelser som definierar den nyss nämnda personkretsen, är parterna överens om att det nya avtalet inte ska tolkas enbart som en ändring av
1969 års överenskommelse, utan att tolkning och tillämpning ska ske med utgångspunkten
att detta avtal är ett nytt kollektivavtal.
1 Tillämpningsområde
1.1
Detta avtal är tillämpligt för medlemmar av arbetsgivarorganisationer som antagit
avtalet, samt för medlemmar av tjänstemannaorganisationer som antagit avtalet.
Avtalet är även tillämpligt för utanförstående arbetstagare hos företag som är bundna
av avtalet.
Kommentar till 1.1
En av parternas avsikter med det nya avtalet har varit att uppnå en enhetlig tillämpning
rörande såväl organiserade som oorganiserade arbetstagare, samt rörande arbetstagare som
är organiserade i arbetstagarorganisation som inte är part i kollektivavtal som är tillämpligt
på anställningen. Som en samlingsbeteckning för arbetstagare som inte är bundna av
avtalet genom sitt medlemskap i en kollektivavtalsbunden tjänstemannaorganisation,
enligt ovan, används begreppet utanförstående.
1.2
Detta avtal är tillämpligt på sådana konkurrensklausuler som införs i anställningsavtal
i samband med anställningens ingående eller under bestående anställning och som
innebär ett förbud mot att ta anställning i eller på annat sätt bedriva eller ta befattning
med konkurrerande verksamhet.
Parterna är medvetna om att det förekommer andra typer av avtal som syftar till att ge
arbetsgivaren ett skydd mot konkurrerande verksamhet och är ense om att detta avtal
inte har tillämpning på andra typer av avtal än de som anges i första stycket.
Kommentar till 1.2
Avtalets tillämpningsområde har i bestämmelsen begränsats till konkurrensklausuler som
utgör en del av anställningsavtal, enligt närmare angivna kriterier. Avtalet reglerar således
enbart konkurrensklausuler som införs i anställningsavtal i samband med anställningens
ingående eller under bestående anställning och som innebär på visst sätt utformat förbud
att bedriva eller på annat sätt delta i konkurrerande verksamhet när förbudet är sanktionerat på det sätt som föreskrivs i avtalet. Det avgörande är emellertid att avtalet enbart är
tillämpligt vad avser förbud att konkurrera med arbetsgivaren efter anställningen, det vill
säga en förlängning av det konkurrensförbud som ligger i lojalitetsplikten enligt anställningsavtalet.
Gråmarkerad text är avtalstext
113
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
Det förekommer andra typer av avtal som delvis syftar till att ge arbetsgivaren skydd mot
vad som kan uppfattas som illojala beteenden. Det kan till exempel vara fråga om förbud
att värva den tidigare arbetsgivarens anställda och kunder eller avtal som tillåter konkurrens men som ålägger den tidigare arbetstagaren att under viss tid ersätta den tidigare
arbetsgivaren med en del av inkomsten/vinsten från den del av verksamheten som riktar
sig till den tidigare arbetsgivarens kunder. Sådana enskilda avtal ska, till exempel vad
gäller skäligheten, inte bedömas enligt detta avtal utan enligt allmänna avtalsrättsliga
principer.
1.3
Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha
företagsledande eller därmed jämförlig ställning är undantagna från avtalets tillämpning.
Kommentar till 1.3
Arbetstagare i företagsledande eller därmed jämförlig ställning ska inte omfattas av detta
avtal. Tillämpningsområdet har därför begränsats enligt samma formulering som 1 §lagen
om anställningsskydd vad avser arbetstagare i företagsledande ställning. Tillämpningen av
undantaget kan således ske enligt den etablerade rättspraxis som finns.
2 Införande av en konkurrensklausul i ett
anställningsavtal
2.1
Som förutsättning för att avtala om en konkurrensklausul med en arbetstagare gäller
att det i arbetsgivarens verksamhet finns företagshemligheter samt att
• det föreligger en risk att arbetsgivaren skulle lida skada i konkurrenshänseende om
företagshemligheterna skulle röjas och användas i konkurrerande verksamhet och
att arbetstagaren i anställningen har tillgång till eller får kännedom om företagshemligheter, samt att
• arbetstagaren genom utbildning eller erfarenhet har möjlighet att använda företagshemligheterna på ett sätt som medför skada i konkurrenshänseende.
Konkurrensklausuler ska alltså användas restriktivt och inte för arbetstagare som inte
själva har kunskap och förmåga att använda företagshemligheterna. Någon begränsning föreligger inte i förhållande till en specifik yrkeskategori i och för sig, utan en
bedömning av behov och skälighet ska göras i det enskilda fallet.
En konkurrensklausul kan normalt inte träffas med en arbetstagare vars anställning
gäller för viss tid.
Anm. Parterna är överens om att det i undantagsfall kan vara befogat med en konkurrensklausul även i anställning för viss tid, till exempel för anställda som fortsätter att
vara anställda efter att de har fyllt 67 år. En annan situation där det kan vara befogat
är för anställda med särskilda expertkunskaper och där alternativet till en visstidsanställning kan vara ett uppdragsavtal, i vilket regler om konkurrensförbud kan gälla. I
de fall ett avtal om visstidsanställning innehåller en konkurrensklausul, ska regeln om
att en konkurrensklausul inte kan göras gällande om en anställning upphör efter
uppsägning på grund av arbetsbrist inte tillämpas i det fallet att visstidsanställningen
upphör vid den avtalade tiden och inte följs av en ny anställning.
114
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
Kommentar till 2.1
Som en förutsättning för att avtala om en konkurrensklausul med en arbetstagare gäller att
det i arbetsgivarens verksamhet finns företagshemligheter.
Begreppet företagshemligheter har samma innebörd som i lagen om skydd för företagshemligheter. Begreppet omfattar sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en
näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att
medföra skada för honom.
Informationen kan vara både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form och
enskilda personers
Kännedom om uppgifter, kunskaper och vetande även om dessa inte har dokumenterats på
något särskilt sätt. Informationen ska röra affärs- eller driftförhållanden i verksamheten
och kan röra tekniska och kommersiella förhållanden men också information om affärshändelser av mer allmänt slag, till exempel marknadsundersökningar, marknadsplanering,
kundregister, prissättningskalkyler och planer rörande reklamkampanjer.
Principen är att en företagshemlighet kan vara all slags information i verksamheten som en
arbetstagare med adekvat utbildning kan omsätta i praktiskt resultat till skada i konkurrenshänseende. För att information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares
rörelse ska kunna vara en företagshemlighet krävs också att näringsidkaren håller informationen hemlig. Begreppet hemlig innebär inte att det krävs fysiskt skydd eller motsvarande utan bedömningen sker med beaktande av samtliga omständigheter. Informationen
ska betraktas som hemlig om det är klart att företaget sett till att den inte är tillgänglig för
vem som helst som kan ha ett intresse av att ta del av den. Det får inte vara information
som är allmänt känd.
Slutligen måste informationen ha ett värde för att kunna utgöra en företagshemlighet. Det
fordras alltså att det medför skada eller risk för skada om informationen röjs.
Som nyss beskrivits måste det finnas företagshemligheter i verksamheten för att arbetsgivaren och arbetstagaren ska kunna komma överens om en konkurrensklausul i det enskilda
anställningsavtalet. Som en ytterligare förutsättning i det enskilda fallet gäller att arbetstagaren har tillgång till eller får kännedom om företagshemligheter i anställningen samt
dessutom att arbetstagaren själv kan utnyttja företagshemligheterna på ett sätt som medför
skada i konkurrenshänseende. Det krävs inte att arbetsgivaren kan visa konkret risk i
förhållande till den enskilde arbetstagaren, det vill säga man måste inte visa eller göra
sannolikt att arbetstagaren verkligen kommer att använda företagshemligheterna till skada
för den tidigare arbetsgivaren.
En arbetstagare inom ett företag som inte har relevant utbildning eller erfarenhet inom ett
visst område ska således inte bindas av en konkurrensklausul enbart av den anledningen
att han eller hon skulle kunna komma över företagshemligheter. Om en sådan arbetstagare
exempelvis olovligen skulle skaffa sig tillgång till företagshemligheter för att sälja till en
konkurrent, aktualiseras en tillämpning av lojalitetsplikten i anställningen samt bestämmelserna i lagen om skydd för företagshemligheter. Arbetsgivarens möjligheter till
rättsliga åtgärder i en sådan situation är därför att åberopa brott mot lojalitetsplikten i det
enskilda anställningsavtalet eller brott mot lagen om skydd för företagshemligheter.
Konkurrensklausuler ska alltså inte användas för att skydda verksamheten mot sådana
obehöriga angrepp på företagshemligheter som täcks av lojalitetsplikten i det enskilda
anställningsavtalet eller lagen om skydd för företagshemligheter.
En konkurrensklausul kan normalt inte komma i fråga för visstidsanställningar. Men i
vissa undantagssituationer kan det vara motiverat. I anmärkningen anges exempel på
situationer då en konkurrensklausul kan vara befogad i ett anställningsavtal för viss tid.
Den ena är fallet att en arbetstagare fortsätter att vara anställd efter det att han eller hon
fyllt 67 år. Parterna är överens om att det finns anledning att se positivt på att tjänstemän
kommer överens med sin arbetsgivare om att fortsätta arbeta även efter 67 års ålder.
Gråmarkerad text är avtalstext
115
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
Många gånger sker en fortsatt anställning i form av succesiva visstidsanställningar
eftersom bägge parter vill undvika den situationen att arbetsgivaren tvingas säga upp en
arbetstagare som arbetat i företaget mycket länge till exempel på grund av bristande
prestationsförmåga. Om det handlar om en arbetstagare som innehaft en utpräglad förtroendeposition är det möjligt att arbetsgivaren inte vill utsätta sig för risken att vara utan
konkurrensklausul och därför väljer att inte låta arbetstagaren fortsätta att vara anställd
genom en visstidsanställning. I en sådan situation kan det vara befogat att låta även en
visstidsanställning omfattas av en konkurrensklausul.
Den andra situationen som parterna diskuterat är då en expert på hög nivå anlitas för ett
uppdrag under en
begränsad tid, exempelvis för ett forskningsuppdrag. Ett sådant uppdrag kan utföras
antingen som ett konsultuppdrag, det vill säga ett uppdrag som inte regleras som en
anställning, eller inom ramen för en visstidsanställning. I det första fallet kan uppdragsavtalet innehålla regler om ett på visst sätt utformat konkurrensförbud. Det framstår då som
helt omotiverat om arbetsgivaren inte på motsvarande sätt kan skydda sig i konkurrenshänseende i det fallet att det i stället blir fråga om en visstidsanställning. Vidare kan en
tidigare ägare och företagsledare arbeta kvar efter en överlåtelse av rörelsen, vilket ofta
sker i form av en visstidsanställning. Även i det fallet kan helt omotiverade verkningar
uppstå om det inte vore möjligt att låta en konkurrensklausul ingå i ett visstidsanställningsavtal. Om konkurrensförbudet tas in i avtalet om aktieöverlåtelse är det tillåtet och
det bör således vara tillåtet också att ta in motsvarande förbud i avtalet om visstidsanställning.
Som framgår finns alltså undantagsfall där det är befogat med konkurrensklausuler inom
ramen för en visstidsanställning. I de fall den möjligheten utnyttjas är parterna överens om
följande. Regeln att en konkurrensklausul inte kan göras gällande vid arbetsbrist ska inte
tillämpas när en visstidsanställning upphör vid den avtalade tiden och inte följs av en ny
anställning.
Huvudregeln är dock att konkurrensklausuler i normalfallet inte bör komma ifråga för
visstidsanställningar.
3 Intresseavvägning
Vid bedömning i enskilt fall kring lämpligheten och skäligheten i att ta in en konkurrensklausul i ett anställningsavtal ska arbetsgivarens intresse av att företagshemligheterna kan behållas i verksamheten och inte komma till användning utanför densamma
vägas mot arbetstagarens intresse av att fritt kunna utnyttja sina kunskaper och sin
förmåga och den olägenhet som en konkurrensklausul därmed innebär. I intresseavvägningen ska beaktas arbetsgivarens verksamhetsområde och bransch samt arbetstagarens arbetsuppgifter, utbildning och erfarenhet, ansvarsområde, ställning, med mera.
Kommentar till 3
I bestämmelsen beskrivs den intresseavvägning som ska ske när det gäller frågan om att
införa en konkurrensklausul i ett enskilt anställningsavtal. Det ligger i både arbetsgivarens
och arbetstagarens intresse att bedömningen görs noggrant. Rättsläget är sådant att
bedömningen ska ske restriktivt.
116
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
4 Tillämpningsundantag
4.1
Konkurrensklausul kan inte göras gällande när anställningen upphört på grund av att
arbetsgivaren sagt upp anställningsavtalet på grund av arbetsbrist, att arbetsgivaren
valt att upplösa anställningsförhållandet enligt 39 § anställningsskyddslagen, eller att
arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren med
verkan att arbetstagaren haft grundad anledning att frånträda anställningen.
Kommentar till 4.1
Förutom att en konkurrensklausul inte kan göras gällande när anställningen upphör efter
uppsägning på grund av arbetsbrist, har det i avtalet klargjorts att en konkurrensklausul
inte kan göras gällande i en situation då arbetsgivaren väljer att upplösa anställningsförhållandet enligt 39 § lagen om anställningsskydd. Det innebär att en konkurrensklausul inte
kan göras gällande om arbetsgivaren väljer att upplösa anställningsförhållandet efter en
dom där en uppsägning på grund av personliga skäl eller ett avskedande ogiltigförklarats. I
avskedandefallet fordras naturligtvis att domstolen funnit att avskedandet skett utan att det
ens funnits saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl. En motsatt reglering
skulle innebära att arbetsgivaren skulle kunna skilja arbetstagaren från anställningen av
vilket skäl som helst och ändå hävda konkurrensförbudet. Det skulle stå i strid mot
principerna för konkurrensklausuler.
Syftet med en konkurrensklausul är att skydda arbetsgivaren mot att arbetstagaren väljer
att lämna verksamheten för att bedriva verksamhet i konkurrens med arbetsgivaren. Om
arbetsgivaren själv väljer att upplösa anställningsförhållandet utan att det beror på arbetstagarens kontraktsbrott föreligger inte det skyddsintresset. Inte heller kan konkurrensklausulen göras gällande i en situation när arbetstagaren korrekt frånträder anställningen på
grund av arbetsgivarens grova avtalsbrott enligt 4 § lagen om anställningsskydd.
Att arbetsgivaren inte kan kräva att arbetstagaren iakttar ett konkurrensförbud när arbetsgivaren valt att upplösa anställningsförhållandet och det inte beror på att arbetstagaren
brutit mot anställningsavtalet följer av allmänna avtalsrättsliga principer och rimlighetsöverväganden. Detsamma gäller när arbetsgivaren så grovt brutit mot anställningsavtalet att
arbetstagaren har rätt att frånträda anställningen. Det är en parallell till att arbetsgivaren
helt eller delvis kan dra in ersättningen, efter ett hörande av berörda organisationer, när
arbetstagaren gett arbetsgivaren grundad anledning att verkställa ett avsked (se kommentaren till 5.2.5). Att grova avtalsbrott som endera parten kan göra sig skyldig till får nu
angivna konsekvenser följer av allmänna avtalsrättsliga principer och rimlighetsöverväganden.
4.2
Konkurrensklausul för arbetstagare som vid anställningstillfället är nyutexaminerad
bör utformas på så vis att klausulen inte kan göras gällande tidigare än sex månader
efter anställningstillfället, såvida inte särskilda skäl talar för annat.
Kommentar till 4.2
Tidigare referens till ålder i en situation med nyutexaminerad arbetstagare har bytts ut mot
en konstruktion enligt vilken en konkurrensklausul bör utformas så att den inte kan göras
gällande tidigare än sex månader efter anställningstillfället av en nyutexaminerad arbetstagare såvida inte särskilda skäl talar för annat. Motsvarande bestämmelse i 1969 års
överenskommelse avsåg nyanställningssituationen i förhållande till oerfarna unga personer. Den innebörden har bibehållits. Vad parterna i första hand avser med särskilda skäl är
Gråmarkerad text är avtalstext
117
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
situationen då en arbetstagare som redan har yrkeserfarenhet anställs som nyutexaminerad,
ev. efter en av arbetsgivaren betald utbildning. Det kan till exempel röra sig om en individ
som tidigare varit anställd hos arbetsgivaren, som efter en vidareutbildning eller slutförande av tidigare bedrivna studier återigen anställs som ”nyutexaminerad”.
Undantaget för särskilda skäl har införts för att undvika att bestämmelsen får till följd att
inte någon nyutexaminerad under de första sex månaderna kan bindas av en konkurrensklausul, vilket som beskrivits skulle kunna leda till oönskade konsekvenser.
5 Klausulens utformning
Konkurrensklausul ska vara skälig. Vid bedömning av skälighet ska tas i beaktande
vad som sägs i 5.1–5.2.
Kommentar till 5
Som en allmän utgångspunkt gäller att en konkurrensklausul ska vara skälig för att kunna
göras gällande. Till ledning för bedömning av skäligheten har ställts upp en rad kriterier,
som bör vara uppfyllda för att en skälig klausul ska anses föreligga.
5.1 Bindningstid
En konkurrensklausul ska inte ha längre bindningstid än som svarar mot arbetsgivarens behov. Med beaktande av den intresseavvägning som måste göras bör bindningstiden inte överstiga 9 månader, om tiden under vilken det finns risk för att företagshemligheterna utgör fara i konkurrenshänseende är kort. I andra fall ska bindningstiden inte överstiga 18 månader, om det inte finns särskilda skäl för detta.
Kommentar till 5.1
Angående bindningstiden gäller som utgångspunkt att den inte ska vara längre än vad som
svarar mot arbetsgivarens behov. Parterna har med det uttrycket sökt markera vikten av att
arbetsgivaren och arbetstagaren noggrant överväger vilken bindningstid som är rimlig för
att skyddsintresset i verksamheten ska vara uppfyllt. Behovet varierar naturligtvis mellan
olika verksamhetsområden och branscher. I en verksamhet med långa produktcykler, till
exempel utveckling av militär utrustning, kan en längre bindningstid vara nödvändig. I
andra fall kan det vara befogat med en kortare bindningstid. Ett sådant exempel kan vara
verksamheter med utveckling av teknik inriktad mot privatkonsumenter om det är fråga
om en snabb produktutveckling med korta produktcykler.
5.2 Ekonomisk ersättning
5.2.1
Arbetsgivaren ska kompensera arbetstagaren, om arbetstagaren är förhindrad att ta
anställning i eller på annat sätt bedriva eller ta befattning med annan verksamhet på
grund av konkurrensförbud.
5.2.2
Om en konkurrensklausul gäller och anställningen upphört på annan grund än pensionering, är arbetsgivaren skyldig att under den tid då konkurrensförbudet är i kraft till
arbetstagaren per månad utbetala skillnaden mellan arbetstagarens arbetsinkomst hos
arbetsgivaren vid anställningens upphörande och den (lägre) inkomst som arbetstagaren har eller kunde ha haft i annan verksamhet. Den ersättning som den tidigare
arbetsgivaren betalar ska dock inte överstiga 60 % av den tidigare månadsinkomsten
vid tiden för anställningens upphörande.
118
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
Månadsinkomsten beräknas som ett genomsnitt av de belopp som arbetstagaren har
haft som fast lön, provision, bonus, etc. under det senaste anställningsåret. Hänsyn ska
endast tas till tid under vilken arbetstagaren utfört arbete i normal omfattning enligt
gällande anställningsavtal.
5.2.3
Vid bedömningen av arbetsgivarens ersättningsskyldighet ska beaktas om det finns ett
orsakssamband mellan konkurrensklausulen och den lägre inkomst som arbetstagaren
har eller kunde ha haft. Arbetsgivaren är inte ersättningsskyldig om det kan visas att
den lägre inkomsten inte beror på konkurrensklausulen. Arbetstagaren ska, i den mån
det är skäligt, begränsa den inkomstförlust som kan följa av konkurrensförbudets
tillämpning.
5.2.4
Arbetstagaren är på begäran skyldig att i skälig utsträckning lämna de uppgifter, bland
annat om storleken av sina inkomster i ny förvärvsverksamhet, som arbetsgivaren
behöver för att bedöma vilken ersättning som ska betalas.
5.2.5
Om anställningsavtalet upphört att gälla efter avskedande kan arbetsgivaren, efter det
att frågan tagits upp till överläggning med berörd arbetsgivarorganisation samt den
tjänstemannaorganisation som arbetstagaren är medlem i eller, för oorganiserad, skulle
ha varit medlem i, helt eller delvis dra in ersättningen.
Kommentar till 5.2
Arbetsgivaren ska kompensera arbetstagaren för den ekonomiska förlust som arbetstagaren lider av att iaktta konkurrensklausulen. Detta gäller inte om anställningen upphör på
grund av pensionering. I pensioneringsfallet gäller konkurrensförbudet, men ersättning
utöver pensionen utgår inte. Som vi återkommer till är det ofta angeläget att arbetsgivaren
och den arbetstagare som går i pension diskuterar behovet av och tillämpningen av
konkurrensförbudet efter pensioneringen eftersom det troligen kommer att bli vanligt att
arbetstagare vill fortsätta arbeta även efter pensionering, till exempel på konsultbasis.
Parterna är ense om att det finns anledning att se positivt på en sådan utveckling.
Kravet på orsakssamband och allmänna principer vad gäller ersättning för inkomstförlust
innebär att arbetstagaren är skyldig att begränsa inkomstförlusten inom ramen för vad som
är skäligt. Det kan ske till exempel genom att han eller hon tar en anställning som inte står
i konflikt med konkurrensförbudet. En arbetsgivare kan också välja att erbjuda arbetstagaren annat arbete inom arbetsgivarens verksamhet där arbetstagaren inte har tillgång till
information som är känslig ur konkurrenssynpunkt. Om arbetsgivaren lämnar ett sådant
erbjudande under tiden för konkurrensförbudet begränsar det naturligtvis skadan. Arbetstagaren måste normalt acceptera ett sådant erbjudande och om det avvisas får det direkt
betydelse för arbetsgivarens ersättningsskyldighet.
En annan effekt av kravet på orsakssamband mellan konkurrensklausulen och den lägre
inkomsten är att det inte finns rätt till ersättning om arbetstagaren som slutat sin anställning inte har för avsikt att ta anställning hos en konkurrent som omfattas av förbudet i
konkurrensklausulen. Om arbetstagaren har för avsikt att ägna sig åt en annan verksamhet
som inte konkurrerar med arbetsgivarens föreligger inget orsakssamband mellan konkurrensklausulen och en eventuellt lägre inkomst. Saknas orsakssamband är arbetsgivaren
naturligtvis inte skyldig att ersätta någon inkomstförlust.
Med hänsyn till principerna om att begränsa skadan samt om krav på orsakssamband kan
en konkurrensklausul inte tolkas så att arbetstagaren under bindningstiden har en ovillkorlig rätt till betald ledighet.
Gråmarkerad text är avtalstext
119
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
Vad gäller storleken på kompensationen gäller samma nivå som enligt tidigare avtal. Dock
ska endast hänsyn tas till tid under vilken arbetstagaren utfört arbete i normal omfattning
enligt gällande anställningsavtal. Med detta avses att undvika oskäliga effekter för arbetstagare som är tjänstlediga, exempelvis föräldralediga, och som annars skulle drabbas av en
lägre genomsnittlig inkomst på grund av bortavaro från arbetet.
Ersättning för inkomstförlust under det att en konkurrensklausul gäller är inte pensionsgrundande. En arbetstagare som omfattas av tjänstepension enligt ITP 1 och som överenskommer om en konkurrensklausul med sin arbetsgivare bör vara medveten om att i det fall
klausulen faktiskt kommer i tillämpning kan det få en viss inverkan på arbetstagarens
pension. Den situationen uppstår enbart om arbetsgivaren gör gällande konkurrensklausulen när arbetstagaren slutar och arbetstagaren faktiskt gör en inkomstförlust under den
period då klausulen är i kraft. Ersättningen till arbetstagaren för olägenheten att inte ta viss
konkurrerande anställning är som sagts inte pensionsgrundande. För arbetstagare som
omfattas av ITP 2 saknar den frågan många gånger intresse i och med att arbetstagaren
ofta tar anställning hos en ny arbetsgivare som omfattas av ITP-planen. Arbetstagaren
anmäls då i de flesta fall till ITP 2 även hos den nya arbetsgivaren och den nya arbetsgivarens premiebetalning anpassas till intjänandet av den förmånsbaserade pensionen. Om
arbetstagaren byter anställning till en arbetsgivare som inte omfattas av ITP-planen eller
inte omfattas av ITP 2 är det ett övervägande som ligger helt på arbetstagaren att göra.
Inom ramen för ITP 1, som är ett premiebaserat regelverk, finns inte den ”automatik” som
finns i ITP 2.
Den nu behandlade pensionsfrågan uppstår inte i och med överenskommelsen om det nya
avtalet om konkurrensklausuler utan hänger samman med hur ITP-planen är konstruerad.
Det är alltså i princip inte en fråga som parterna i det här sammanhanget har att överväga
men vi har ändå valt att i informationssyfte uppmärksamma saken i den gemensamma
kommentaren. Parterna är överens om att arbetstagaren får ta upp diskussionen om
eventuella effekter på arbetstagarens slutliga pension med sin arbetsgivare vid överenskommelsen om konkurrensklausul. Ett alternativ är då att arbetsgivaren och arbetstagaren
kommer överens om hur frågan ska hanteras om konkurrensklausulen faktiskt kommer i
tillämpning, kanske efter att ha kontaktat Collectum för att få besked om huruvida frågan
är beaktansvärd eller inte. Ett annat alternativ är att arbetstagaren tar upp frågan vid
diskussionen med den nya arbetsgivaren om det är fråga om ett byte av anställning. På
exakt samma sätt som idag måste arbetstagaren på eget ansvar beakta pensionsfrågan om
han eller hon byter anställning till en arbetsgivare som inte tillämpar ITP-planen eller om
arbetstagaren startar egen verksamhet.
I det fall en arbetstagare avskedas kan arbetsgivaren besluta att helt eller delvis dra in
ersättningen för inkomstförlust under tiden för konkurrensförbudet. Arbetsgivarens beslut
att helt eller delvis dra in ersättningen fattas efter det att frågan tagits upp till överläggning
med berörd arbetsgivarorganisation samt den tjänstemannaorganisation som arbetstagaren
är medlem i eller, för oorganiserad, den organisation som är kollektivavtalsbärare för det
arbete som arbetstagaren utför. Det bör observeras att överläggningsskyldigheten är en
lämplighets- och ordningsregel samt att varken arbetstagaren eller arbetsgivaren är bunden
av organisationernas uppfattningar. En arbetstagare vars ersättning helt eller delvis dragits
in kan alltså väcka talan i skiljenämnden även om organisationerna varit eniga om att
avskedandet skulle få effekten av indragen ersättning. Trots att bundenhet inte uppstår
finns självfallet ändå anledning att utgå från att överläggningens resultat påverkar både
arbetsgivarens beslut och utgången i en eventuell skiljetvist om ersättningen.
Anledningen till att ersättningen till en avskedad arbetstagare helt eller delvis kan dras in
är att det skulle vara direkt stötande om en arbetstagare som grovt åsidosätter vad som
gäller för anställningen skulle kunna få ersättning för att iaktta konkurrensförbudet. Kravet
för ett avskedande har beträffande enstaka utlösande faktorer av Arbetsdomstolen formulerats på det sättet att arbetstagaren betett sig på ett sätt som inte ska behöva tålas i något
rättsförhållande. Som tidigare har nämnts finns en motsvarighet till den här regeln på
120
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
arbetstagarsidan i det att arbetsgivaren inte kan hävda konkurrensförbudet om arbetsgivaren beter sig på ett sätt som ger arbetstagaren rätt att frånträda anställningen. Att en
förpliktelse av skyddskaraktär kan ligga kvar på en part som gett motparten hävningsrätt
utan att den felande parten har rätt till ersättning följer också av allmänna principer.
Det är självklart att en arbetsgivare inte kan undgå ersättningsskyldighet genom att ogrundat avskeda arbetstagaren. Är avskedandet felaktigt kan två olika rättsföljder uppkomma.
Den ena är att arbetsgivaren inte kan hävda konkurrensförbudet eftersom arbetsgivaren
felaktigt avskedat arbetstagaren, utan att det ens förelegat saklig grund för uppsägning på
grund av personliga skäl, och den andra är att arbetsgivaren är skyldig att betala ersättning
för inkomstförlust enligt avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal
om arbetstagaren följer konkurrensförbudet oavsett att avskedandet inte var rättsligt
korrekt. Regeln ska emellertid inte förstås på det sättet att endera part måste utverka ett laga
kraftvunnet avgörande rörande om avskedandet är lagligen grundat eller inte.
Avskedandefrågan blir en del av prövningen i ett eventuellt skiljeförfarande om arbetsgivarens ersättningsskyldighet. Normalt kommer frågan att vara av prejudiciell art men det
är möjligt för parterna att komma överens om att skiljenämnden är behörig att pröva
anställningsskyddsfrågan med rättsverkan för anställningens bestånd och/eller skadeståndsfrågan enligt anställningsskyddslagen. Processuellt finns anledning att uppmärksamma följande. Om en arbetstagare har avskedats och han eller hon väljer att i domstol
driva talan om ogiltighet av avskedandet mot arbetsgivaren kommer arbetstagaren vara
skyldig att under den tid tvisten pågår inte bedriva eller delta i verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Det följer redan av att arbetstagarens talan går ut på att hans eller
hennes anställning ska bestå. En sådan talan kan självfallet inte kombineras med ett
agerande i praktiken som innebär att arbetstagaren grovt åsidosätter sin lojalitetsplikt mot
arbetsgivaren. Om arbetstagaren i en sådan process får bifall till ett yrkande om interimistiskt beslut av innebörd att anställningen ska bestå, innebär beslutet att rättigheter och
skyldigheter i anställningen ska iakttas, till exempel skyldigheten att betala lön och att
iaktta lojalitetsplikten.
Om å andra sidan arbetstagaren enbart driver en skadeståndstalan, det vill säga accepterar
att anställningen har upphört, är det tänkbart att arbetstagaren väljer att inte följa konkurrensförbudet. Det sker i så fall på egen risk att bli skadeståndsskyldig gentemot arbetsgivaren. En mera realistisk situation är därför att arbetstagaren väljer att följa konkurrensförbudet men kombinerar skadeståndstalan med att begära ersättning enligt konkurrensklausulen på den grunden att arbetstagaren anser att avskedandet inte är lagligt grundat. Skulle
arbetstagaren välja att inte följa konkurrensförbudet i konkurrensklausulen har arbetsgivaren naturligtvis möjlighet att påkalla prövning av den saken, även interimistisk, i skiljenämnden.
Om frågan om konkurrensförbudet och avskedandet handläggs i olika processer, den första
i skiljenämnd och den andra i domstol, är det rimligt att förvänta sig att skiljenämnden
avvaktar att frågan om avskedandet rättskraftigt har avgjorts. Det bör dock observeras att
parterna pekat på möjligheten att låta bägge rättsfrågorna avgöras i skiljenämnden. I
skiljedomsreglerna finns angivet att parter som tvistar om en konkurrensklausul kan träffa
avtal om att skiljenämnden är behörig att pröva även tvister rörande därmed sammanhängande frågor, till exempel angående lagen om skydd för företagshemligheter och lojalitetsplikt. Om den möjligheten utnyttjas undviker parterna de olägenheter i fråga om tidsutdräkt och extra höga kostnader som alltid är förknippade med att driva dubbla processer
som gäller samma rätts- och bevisfrågor.
5.3 Normerat skadestånd
5.3.1
Normerat skadestånd vid arbetstagarens brott mot konkurrensklausulen ska vara satt i
rimlig relation till arbetstagarens lön. Normalt bör ett skadeståndsbelopp, för varje
Gråmarkerad text är avtalstext
121
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
avtalsbrott, motsvarande sex genomsnittliga månadsinkomster, beräknat på samma sätt
som i 5.2.2 utgöra tillräckligt skydd för konkurrensförbudet.
Anm. Att behålla en konkurrerande anställning eller att fortsätta en konkurrerande
verksamhet ska inte betraktas som ett nytt avtalsbrott. För dessa fall ska i stället
bestämmelsen i 5.4 tillämpas.
Kommentar till 5.3.1
Innebörden av bestämmelsen framgår av ordalydelsen. I det fall ett normerat skadestånd
bestäms ska det vara satt i rimlig relation till arbetstagarens lön. Arbetstagarens ekonomiska förhållanden vid sidan av anställningen saknar alltså betydelse, det vill säga nivån
på det normerade skadeståndet ska inte påverkas av om arbetstagaren är välbeställd eller
inte. Begreppet normerat skadestånd innebär att det inte krävs att arbetsgivaren för
bevisning om den verkliga skadan för att det normerade skadeståndet ska kunna dömas ut
av skiljenämnden. Det räcker att ett avtalsbrott kan konstateras. I anmärkningen klargörs
att skadeståndet och vitet har olika syften. Skadeståndet är en sanktion för avtalsbrottet
medan vitet, som vi återkommer till strax, syftar till att arbetsgivaren ska kunna se till att
arbetstagaren upphör att bryta mot konkurrensförbudet. Som framgår av anmärkningen ska
det inte betraktas som ett nytt avtalsbrott om arbetstagaren fortsätter en konkurrerande
anställning eller en konkurrerande verksamhet. Att fortsätta ett förbjudet beteende ska
anses vara ett och samma avtalsbrott men det kan bli kännbara konsekvenser eftersom
frågan om återkommande vite kan aktualiseras (jfr 5.4). Det är dock fråga om ett nytt
avtalsbrott om arbetstagaren efter att ha begått ett avtalsbrott tar en ny anställning i
konkurrerande verksamhet eller påbörjar en ny konkurrerande verksamhet.
5.3.2
Skadeståndsbeloppet kan jämkas, om det är skäligt med hänsyn till omständigheterna.
Kommentar till 5.3.2
Det finns en motsvarighet till bestämmelsen om jämkning i 1969 års överenskommelse.
Att uttömmande ange i vilka situationer det kan komma i fråga med en jämkning av
skadeståndet är inte möjligt. Tillämpningen ska ske i enlighet med allmänna principer för
jämkning av skadestånd. Det har naturligtvis betydelse om arbetstagarens avtalsbrott skett
uppsåtligen eller av oaktsamhet och i så fall med vilken grad av oaktsamhet. En situation
där jämkning skulle kunna komma i fråga är om arbetstagaren frågat arbetsgivaren om en
viss verksamhet kan anses tillåten. Om arbetsgivaren då ger besked om att verksamheten
inte är tillåten men beskedet i delar är dunkelt och arbetstagaren därför missuppfattar
beskedet skulle jämkning kunna vara motiverad på grund av att arbetstagaren gjort ett
ursäktligt misstag.
5.4 Återkommande vite
5.4.1
Om arbetstagaren tagit en enligt konkurrensklausulen otillåten anställning eller på
annat sätt, direkt eller indirekt, bedriver otillåten konkurrerande verksamhet, och
fortsätter eller återupptar den konkurrerande verksamheten sedan brottet mot klausulen påtalats, ska den i punkten 9 angivna skiljenämnden kunna besluta om återkommande (perdurerande) vite, det vill säga vite avseende viss tidsperiod, till exempel för
varje dag, vecka, eller månad som brottet fortgår.
122
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
5.4.2
Skiljenämnden ska kunna besluta om vitet i syfte att konkurrensen ska upphöra. Vid
utformning och bestämmande av återkommande viten ska beaktas att syftet med
konkurrensklausuler är att förhindra konkurrerande verksamhet, och att arbetsgivaren
därmed har ett berättigat intresse av att få den konkurrerande verksamheten att upphöra.
5.4.3
Återkommande vite i syfte att få en otillåten konkurrerande verksamhet att upphöra
kan bestämmas såväl slutligt som genom intermistiskt beslut. Prövning av ett interimistiskt yrkande kan tas upp av den i punkten 9 angivna skiljenämnden även om
arbetsgivaren inte fullgjort förhandlingskraven enligt gällande förhandlingsordning,
eller beträffande utanförstående arbetstagare, erbjudit överläggning. För att arbetsgivarens yrkande om interimistiskt beslut ska bifallas fordras att arbetsgivaren visar
sannolika skäl att det kan befaras att arbetstagaren bryter mot konkurrensklausulen på
sätt som sägs i 5.4.1.
5.4.4
Beträffande prövning av yrkande om vite gäller i övrigt 15 kap rättegångsbalken i
tillämpliga delar. Beträffande beslut av skiljenämnden rörande återkommande vite
tillämpas 17 kap 14 § Rättegångsbalken.
Kommentar till 5.4
Återkommande (perdurerande) vite kan dömas ut av den skiljenämnd som har att handlägga tvister rörande avtalet. Sådant vite ska kunna dömas ut i situationer då en arbetstagare brutit mot ett konkurrensförbud till exempel genom att ta anställning i en konkurrerande verksamhet, om arbetstagaren fortsätter den konkurrerande verksamheten efter att
arbetsgivaren har påtalat brottet mot konkurrensklausulen.
Som huvudregel ska skadeståndet i punkten 5.3 anses som tillräcklig sanktion för brott
mot konkurrensklausulen. I praktiken har det visat sig att den nya arbetsgivaren i vissa fall
ersätter arbetstagaren för skadestånd som arbetstagaren är skyldig att betala till sin förra
arbetsgivare. Skyddet som konkurrensförbudet är tänkt att ge blir då mycket urvattnat, då
ett maximalt skadestånd om sex månadslöner för ett företag, åtminstone ett större, inte har
en tillräckligt avskräckande effekt. Som vi tidigare redovisat har vi även i det nya avtalet
behållit den logiska konstruktionen att det inte ska anses vara ett nytt avtalsbrott att till
exempel fortsätta en konkurrerande anställning. Det fordras därför att den arbetsgivaren i
förhållande till vilken arbetstagarens avtalsbrott är begånget har en annan möjlighet att
åstadkomma att det otillåtna beteendet upphör.
Skiljenämnden ska därför i en tvist kunna besluta om ett återkommande vite i syfte att den
konkurrerande verksamheten ska upphöra. Vitets storlek och hur återkommande det ska
vara, får bedömas av nämnden med beaktande av parternas yrkanden och de omständigheter som anförs. Utgångspunkten är att nämnden ska bestämma vitet till en sådan nivå att
konkurrensen ska upphöra. Den arbetsgivare som drabbas av den otillåtna konkurrensen
kan också yrka att det beslutade vitet höjs eller förfaller till betalning vid tätare intervall,
för det fall det vite som nämnden tidigare beslutat inte visar sig räcka för att den otillåtna
konkurrensen ska upphöra.
Återkommande vite kan bestämmas både interimistiskt och slutligt. För att en arbetsgivare
ska kunna framställa yrkande om interimistiskt beslut behöver inte förhandlingskravet
enligt gällande förhandlingsordning vara uppfyllt. Skiljenämnden kan alltså besluta om
återkommande vite före eller under pågående förhandlingar om arbetsgivaren kan presentera tillräcklig utredning så att kraven för ett bifall till yrkandet är uppfyllda. Syftet med
Gråmarkerad text är avtalstext
123
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
detta är att en arbetsgivare som drabbas av otillåten konkurrens ska kunna agera snabbt för
att få konkurrensen att upphöra, och inte behöva invänta slutförandet av förhandlingar. Vid
en tidsutdräkt på bara någon eller några månader kan arbetsgivaren orsakas irreparabel
skada i konkurrenshänseende.
Bestämmelserna om återkommande vite hänvisar i övrigt till 15 kap. Rättegångsbalken
vilket bland annat innebär att skiljenämnden kan förordna att arbetsgivaren ska ställa
säkerhet för den skada som kan följa av beslutet att den konkurrerande verksamheten vid
äventyr av vite ska upphöra.
6 Besked om giltighet och upphävande
6.1
Arbetstagare som är bunden av en konkurrensklausul och anser att det inte längre
finns behov av klausulen ska ta upp frågeställningen med sin arbetsgivare. En arbetsgivare ska också överväga om det kvarstår behov av en konkurrensklausul och kan
under anställningen ensidigt begränsa eller upphäva en konkurrensklausul. I diskussionen mellan parterna ska det seriöst övervägas vilka behov som finns av konkurrensklausulen.
En arbetsgivare som begränsar eller upphäver en konkurrensklausul ska skriftligen
underrätta arbetstagaren om förändringen.
Kommentar till 6.1
Utgångspunkten i resonemangen kring upphävande och begränsningar av konkurrensklausuler som är i kraft, det vill säga som är del av ett individuellt anställningsavtal, är att en
konkurrensklausul är en begränsning för den enskilda individen. Ett upphävande eller en
begränsning av en konkurrensklausul är således typiskt sett att anse som positivt för
individen. Utgångspunkten är alltså att arbetsgivaren har en ensidig rätt att begränsa eller
upphäva konkurrensklausulen till dess anställningen upphört.
Anser en arbetstagare som är bunden av en konkurrensklausul att han eller hon inte borde
vara det eller i vart fall att klausulens omfattning eller bindningstid borde begränsas, ska
arbetstagaren ta upp detta med arbetsgivaren. En anledning till att behovet av konkurrensklausulen inte längre är detsamma kan exempelvis vara att arbetstagaren har en annan
tjänst än när konkurrensklausulen infördes i anställningsavtalet. Ett annat exempel är att
arbetsgivarens eller konkurrerande bolags verksamhet har förändrats på ett sådant sätt att
det påverkar behovet av konkurrensklausulen.
Även arbetsgivaren ska på eget initiativ överväga om det finns ett behov av de konkurrensklausuler som finns med anställda i företaget. Arbetsgivaren har inte någon fördel av
att det ligger kvar konkurrensklausuler som inte längre är motiverade. Arbetsgivaren har,
som sagts, möjlighet att ensidigt begränsa (exempelvis genom att korta bindningstiden,
snäva in tillämpningsområdet vad avser konkurrerande verksamheter eller geografiskt
område) eller att helt upphäva klausulen. Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagaren om
förändringen. Underrättelseskyldigheten är en ordningsregel och inte ett formkrav.
6.2
Arbetstagare som är bunden av en konkurrensklausul bör meddela arbetsgivaren för
det fall arbetstagaren avser att sluta sin anställning. Syftet är att parterna ska överlägga
om konkurrensklausulens tillämpning. Inför och under överläggningen är arbetstagaren skyldig att till arbetsgivaren lämna de uppgifter som behövs för att överläggningen
ska bli meningsfull och för arbetsgivarens bedömning, bland annat i vad mån arbetstagaren överväger att ta anställning i eller på annat sätt direkt eller indirekt bedriva
verksamhet som avses med konkurrensklausulen.
124
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
Även en arbetstagare som säger upp anställningen utan att dessförinnan meddela
arbetsgivaren, är skyldig att på begäran överlägga med arbetsgivaren på samma sätt
som sägs i första stycket.
Arbetsgivaren ska på arbetstagarens begäran meddela om arbetsgivaren vill att
konkurrensklausulen ska gälla eller inte. Arbetsgivaren kan begränsa konkurrensklausulen vad gäller förbudets omfattning och bindningstiden. Arbetsgivaren ska lämna
skriftligt besked till arbetstagaren rörande konkurrensklausulen snarast, men senast
inom två veckor från det att arbetstagaren lämnat de uppgifter arbetsgivaren behöver.
Arbetsgivaren kan inte ensidigt ändra sitt besked.
För en arbetstagare som sagt upp sin anställning utan att dessförinnan meddela
arbetsgivaren enligt andra stycket gäller följande. Om arbetstagaren kan visa att han
eller hon inrättat sig efter konkurrensklausulen vad avser omfattning och bindningstid
och anser arbetstagaren att arbetsgivarens besked, att konkurrensförbudets omfattning
och bindningstid begränsas, skapar väsentlig olägenhet kan arbetstagaren yrka jämkning av klausulen, till exempel vad gäller arbetstagarens rätt till ersättning. Det ska
beaktas om parterna har behandlat frågeställningen om behovet av klausulen enligt
punkten 6.1, samt om inskränkningen av konkurrensklausulen medför oskäliga
effekter för arbetstagaren. Jämkningsfrågan ska bedömas med utgångspunkt i detta
avtals syften.
Anm. Punkten 6 ska tillämpas även när en anställning upphör på grund av pensionering.
Kommentar till 6.2
En arbetstagare som är bunden av en konkurrensklausul och som avser att sluta sin
anställning ska som huvudregel meddela arbetsgivaren detta. Skälet är att arbetsgivaren
och arbetstagaren slutligen ska överlägga om konkurrensklausulens tillämpning och då
noggrant överväga om konkurrensförbudet över huvud taget behövs och i så fall vilket
omfång och vilken bindningstid som är lämplig. I många fall kan frågor om en konkurrensklausuls tillämpning lösas i sådana överläggningar. Det är tänkbart att arbetsgivaren
gör bedömningen att den arbetsgivare hos vilken arbetstagaren överväger att ta anställning,
eller den verksamhet som arbetstagaren överväger att starta, inte är en sådan konkurrerande verksamhet som omfattas av konkurrensförbudet, eller är en verksamhet som
arbetsgivaren inte har några synpunkter på att arbetstagaren engagerar sig i.
Det är även tänkbart att verksamheten är konkurrerande, men att konkurrensklausulen kan
begränsas, exempelvis till att avse en kortare tidsperiod än den på förhand i konkurrensklausulen avtalade. Ofta går det i överläggningen att komma fram till konstruktiva lösningar som tillgodoser bägge parters intressen.
En arbetstagare som säger upp sin anställning utan att först meddela sin arbetsgivare har
också en skyldighet att komma till överläggning, för det fall arbetsgivaren begär det.
Tanken är att även en arbetstagare som av någon anledning inte velat ta upp en diskussion
med arbetsgivaren, till exempel för att relationen parterna emellan är ansträngd, ska
komma till en överläggning i syfte att undvika tvister och få till stånd en rimlig tillämpning av konkurrensklausulen.
Det ligger en informationsplikt på arbetstagaren som bland annat avser detaljerna kring
den verksamhet som arbetstagaren planerar att engagera sig i.
Begär arbetstagaren besked från arbetsgivaren om klausulen ska tillämpas eller inte ska
arbetsgivaren lämna sådant besked. Beskedet ska lämnas inom två veckor från det att
arbetsgivaren fått den information som behövs för att kunna göra bedömningen.
En speciell situation är den som behandlas i sista stycket, då en arbetstagare har sagt upp
sin anställning utan att ha meddelat arbetsgivaren, och har inrättat sig efter klausulen i den
Gråmarkerad text är avtalstext
125
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
form som den avtalats med arbetsgivaren, till exempel avseende viss bindningstid. PTK
har anfört det exemplet att arbetstagaren har avtalat om en ny anställning med en ny
arbetsgivare med tillträde först efter det att konkurrensförbudets bindningstid har löpt ut
och att arbetstagaren under tiden fram till tillträdesdatumet trots ansträngningar inte
kunnat få annan anställning eller enbart en anställning med klart lägre lön än tidigare. Om
arbetsgivaren i ett sådant fall meddelar arbetstagaren att arbetsgivaren kortar bindningstiden väsentligt, alternativt att klausulen inte ska göras gällande över huvud taget, kan det
skapa betydande olägenheter för arbetstagaren om det visar sig att arbetstagaren inte får
tillträda den kommande anställningen tidigare. I den undantagssituationen kan arbetstagaren begära att få klausulen jämkad. Ett villkor är att arbetstagaren kan visa att arbetsgivarens besked om upphävande/förkortad bindningstid orsakar väsentlig olägenhet. Arbetstagaren måste alltså visa att han eller hon inrättat sig efter klausulen, att arbetstagaren inte
kan förmå sin kommande arbetsgivare att ändra på tillträdesdatum, och att arbetstagaren
lider ekonomisk skada på grund av arbetsgivarens beslut att begränsa klausulen. Vid
bedömningen av jämkningsfrågan ska det beaktas om arbetstagaren tagit upp frågan om
behovet av konkurrensklausulen med arbetsgivaren på det sätt som avses i punkten 6.1, det
vill säga om arbetstagaren gjort försök att komma till rätta med problematiken kring
behovet av konkurrensklausulen.
7 Exempelklausul
7.1
Till vägledning hur en konkurrensklausul kan utformas biläggs en exempelklausul till
denna överenskommelse (se Bilaga 1 till avtalet). Texten i exempelklausulen utgör
inte en del av kollektivavtalet.
Kommentar till 7
En exempelklausul har bilagts avtalet. Exempelklausulen ska ses som vägledning till hur
en klausul kan utformas och kan underlätta tillämpningen av avtalet och minimera risker
för att det tillämpas felaktigt. Det är inte parternas avsikt att en klausul som avviker från
exempelklausulens utformning skulle vara ogiltig. Avvikelser i materiellt hänseende kan
emellertid få effekter vid bedömningen av klausulens skälighet och därmed klausulens
giltighet.
8 Förhandlingsordning
8.1
Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal eller av konkurrensklausul som
träffas med stöd av detta avtal ska behandlas i enlighet med den på aktuellt förbundsområde gällande förhandlingsordningen.
8.2
Efter central förhandling kan part hänskjuta tvisten till den skiljenämnd som regleras i
punkt 9 för avgörande.
Tvisten ska hänskjutas till nämnden inom den tid somanges i tillämplig förhandlingsordning. I annat fall har part förlorat sin talan.
8.3
Uppstår tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal eller konkurrensklausul
som träffas med stöd av detta avtal i förhållande till en utanförstående arbetstagare ska
126
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
arbetsgivaren skriftligen erbjuda arbetstagaren att begära överläggning. Den utanförstående arbetstagaren kan då begära överläggning inom två veckor. Hålls överläggning, men leder överläggningen inte till enighet, kan part föra tvisten till den skiljenämnd som regleras i punkt 9 för avgörande inom tre månader från den dag sammanträde för överläggning avslutades. I annat fall har part förlorat sin talan. Om överläggning inte hålls räknas fristen att påkalla skiljeförfarande från utgången av den tid inom
vilken arbetstagaren haft möjlighet att begära överläggning.
Att erbjudande om överläggning inte lämnats innebär inte i sig att part förlorat sin talan.
Kommentar till 8
Tvistelösningsreglernas innebörd framgår tydligt av avtalstexten och behöver inte närmare
kommenteras.
9 Skiljenämnd
För den i punkt 8 ovan nämnda skiljenämnden gäller de regler som framgår av
Bilaga 2 1, samt i tillämpliga delar lagen om skiljeförfarande.
Kommentar till 9
För den skiljenämnd som är behörig att pröva tvister på avtalets område gäller ett skiljedomsreglemente som bilagts avtalet. Procedurreglerna syftar till en rättssäker, effektiv och
snabb process.
10 Överenskommelsens giltighetstid m.m.
Denna överenskommelse gäller mellan Svenskt Näringsliv och PTK från och med den
2 juli 2015 och tills vidare med ett års uppsägningstid.
Konkurrensklausul i ett anställningsavtal där överenskommelsen om konkurrensklausul träffats före den 1 december 2015 ska bedömas enligt de regler i lag eller kollektivavtal som gällde vid den tidpunkt överenskommelsen ingicks.
Konkurrensklausuler som överenskommits den 1 december 2015 eller senare ska
prövas enligt det nya avtalet om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal för förbund som antagit avtalet.
För förbund som varit bundna av 1969 års överenskommelse är parterna överens om att
det kollektivavtalet har efterverkan till dess att det nya avtalet om användning av
konkurrensklausuler trätt i kraft genom antagande på avtalsområdet. Även för förbund
som eventuellt inte antar det nya avtalet upphör efterverkan den 1 december 2015.
I fråga om forum och processuella regler gäller följande. I tvist gällande konkurrensklausul som överenskommits före den 1 december 2015 tillämpas de regler för
förhandlingar och slutlig prövning som gällde vid den tidpunkt överenskommelsen om
konkurrensklausul träffades. För parter som varit bundna av 1969 års överenskommelse och som antagit det nya avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal gäller emellertid att skiljeförfarande ska ske enligt de skiljedomsregler som
finns i bilaga 1 i samtliga tvister om konkurrensklausuler om påkallandet skett den 1
december 2015 eller därefter.
1
Unionens kommentar: Ingår i ”Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och
konkurrensklausulstvister”.
Gråmarkerad text är avtalstext
127
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
Bilaga 1 till avtalet om användning av
konkurrensklausuler i anställningsavtal
Exempelklausul
Konkurrensförbud i anställningsavtal, träffat i enlighet med avtalet om användning av
konkurrensklausuler i anställningsavtal
1.
Tjänstemannen XX och Aktiebolaget YY är överens om att XX har tillgång till eller
får kännedom om företagshemligheter som finns i verksamheten och att XX har
möjlighet att använda företagshemligheterna på ett sätt som kan medföra skada i
konkurrenshänseende.
(Det kan finnas anledning att ange vad slags företagshemligheter det främst är fråga
om. Det bör dock uppmärksammas att konkurrensklausuler oftast är avsedda att gälla
under lång tid och att det därför är olämpligt att försöka att uttömmande ange vad slags
information det gäller. En uppräkning ska alltså i normalfallet vara exemplifierande.)
2.
Mot den här bakgrunden gäller att XX under en tid av ... månader, räknat från anställningens upphörande inte får,
a) ta anställning hos företag som bedriver verksamhet i konkurrens med arbetsgivaren
b) på annat sätt direkt eller indirekt bedriva eller medverka i verksamhet som konkurrerar med verksamheten i YY
(Om möjligt bör det i konkurrensklausulen anges exempel på vad slags verksamhet
som YY anser vara konkurrerande verksamhet. En sådan uppräkning bör av samma
skäl som nyss nämnts alltid vara exemplifierande.)
Om XX bryter mot konkurrensförbudet ska XX betala normerat skadestånd motsvarande x gånger XX månadsinkomst för varje nytt avtalsbrott. Månadsinkomsten
beräknas som ett genomsnitt av de belopp som XX haft som fast lön, provision, bonus,
etc. under det senaste anställningsåret.
(Observera att hänsyn ska tas endast till tid under vilken arbetstagaren utfört arbete i
normal omfattning enligt gällande anställningsavtal.)
XX är medveten om att YY i händelse av avtalsbrott kan begära att skiljenämnden
bestämmer återkommande vite för det fall XX inte självmant upphör att bryta mot
konkurrensförbudet.
3.
YY är medvetet om att konkurrensförbudet inte gäller om XX sägs upp på grund av
arbetsbrist.
128
Gråmarkerad text är avtalstext
AVTAL OM ANVÄNDNING AV KONKURRENSKLAUSULER I ANSTÄLLNINGSAVTAL
4.
Vad gäller ersättning under tid då XX efter anställningen inte får bedriva konkurrens
samt andra regler för tillämpningen av konkurrensklausulen mellan XX och YY är
parterna överens om att tillämpa de regler som anges i avtalet om användning av
konkurrensklausuler i anställningsavtal.
Xstad, dag, månad, år
XX YY
Gråmarkerad text är avtalstext
129
FÖRTECKNING ÖVER ÖVERENSKOMMELSER SOM EJ MEDTAGITS I AVTALSTRYCKET
Förteckning över överenskommelser som ej
medtagits i avtalstrycket
Almega STD Svenska Teknik & Designföretagen och Unionen har antagit följande
avtal:
Förslagsverksamhet
Överenskommelse om förslagsverksamhet mellan SAF, LO och PTK av den 9 september 1985.
Omställningsavtal
Omställningsavtalet mellan SAF och PTK av den 18 december 1997 gäller fr o m 1
januari 1998 mellan parterna.
Pension och gruppliv
Uppgörelsen om ITP och ITPG av den 30 september 1976 och avtalet om tjänstegrupplivförsäkring av den 19 februari 1976 mellan SAF och PTK.
Den 1 juli 2007 trädde en ny ITP-plan i kraft. Avtalet tecknades mellan Svenskt
Näringsliv och PTK 26 april 2006. Information om den nya ITP-planen finns på PTKs
hemsida www.ptk.se
Utlandstjänstgöring
Överenskommelsen mellan SAF och PTK av den 26 juni 1985 angående ”Avtal om
social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring”, ”Bestämmelser i försäkringsvillkor för läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring” och ”Nämnden SAF-PTK
för läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring”.
Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)
Avtalet mellan SAF, LO och PTK om trygghetsförsäkring vid arbetsskada.
Asbestexponering
Uppgörelsen mellan SAF-LO/PTK om vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som
utsatts för asbestexponering.
Beredskapsavtal
Beredskapsavtal av den 20 april 1989 mellan SAF-LO/PTK.
Avtal om skiljedomsregler
Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister.
130
Gråmarkerad text är avtalstext
Vi svarar på alla dina frågor om villkoren i
arbetslivet och förmånerna i medlemskapet
Du hittar också svar på unionen.se
Tnr: 2515-1 Unionen juli 2016
Ring Unionen
0770-870 870