docLäs Fysioterapi nr 7 här!
download 
Report Transcription
Läs Fysioterapi nr 7 här!
FYSIOTERAPI7 Den ledande tidningen för landets fysioterapeuter 2016 NYHET Ministern stod upp för minskat stillasittande KLINIK Rehabträdgård ger nya krafter till nyanlända KONGRESS Nya namn föreslås till förbundets styrelse BARNS HÄLSA Prins Daniel peppade för mer fysisk aktivitet FEM SNABBA PROFILEN Vi snackar med Årets fysioterapeut Maria Landén Ludvigsson Lätt att slå i taket i lilla Sverige Karin Grävare Silbernagel fick större utrymme som forskare i USA ALMEDALEN Gympasalarna är inte tillgängliga • Patienterna skiter i e-hälsa • Vasst och öppet om patientmakt Kvalitétssäkra Er klinik! Vi marknadsför nu endast MDD (Medical Device Directive) klassade produkter, med högre säkerhet och därmed en mer ansvarstagande rehabilitering. Så Ni som vet att kvalité lönar sig, kontakta oss för ett bra erbjudande! Primed Fysio och Rehab 180x228 Löp/gåband som tål hela 235kg. MDD-klassat. Finns med flera olika tillbehör efter önskemål. Ex. Höjdjusterbara rehabräcken, ramp, säkerhetsstopp mm. 2 www.primed.se . 035-17 82 85 FYSIOTERAPI 7.2016 INNEHÅLL 7 20 INFÖR KONGRESS 2016 Den nya förbundsstyrelse som föreslås innehåller fyra nya ansikten. 28 35 KLINIK & PRAKTIK Trädgårdsarbete kan ge flyktingar hopp och kraft. 46 MEDLEMSNYTT Levnadsvaneprojektet satsar femte året på mer kunskapsstöd. FACKPRESS Negativ stereotyp försämrar bollkoll. 10 ALMEDALEN Sjukvårdsministern Gabriel Wikström minglade med Fysioterapeuterna. PROFILEN Karin Grävare Silbernagel fick drömjobb i USA 12 NYHETER 6. Lättare att ändra arbetssätt med stöd FORSKNING PÅGÅR 38. Ländryggs- och bäckensmärta vid graviditet 7. Fem snabba med Årets fysioterapeut Riktlinjerna för fysioterapeutisk behandling vid graviditetsrelaterade besvär sammanfattas. 8. Prinsen peppade för bättre barnhälsa I Almedalen lanserades Generation-PEP, ett nytt stort samhällsprojekt för att förbättra hälsan hos barn och unga. DEBATT 18. Prata mindre och agera mer! KRÖNIKA 58. Skyll inte på andra när det skaver Tidningen Fysioterapis nya reporter Agneta Persson skriver om etikstress och mobbning i sin första krönika. 19. Vad förbundet måste förändra AVHANDLINGAR 36. Hemrehab gör strokepatienter självständigare 37. Nackspecifik träning hjälper vid whiplash En ny avhandling har jämfört tre behandlingsupplägg vid kroniska whiplash-relaterade besvär. FYSIOTERAPI 7.2016 ALLTID I FYSIOTERAPI 44. Medlemsnytt & förbundets ledare 50. Kursannonser 53. Plats- & etableringsannonser 57. Korsordet 3 Irradia Specialisten på lasermedicin Vi har över 30 års erfarenhet. Tala med oss om laser. Boka höstens kurser på www.irradia.se - Kvälls och heldagskurser mm Medicinsk laser - Ett evidensbaserat komplement vid nacksmärta. ”Vid långvarig nacksmärta kan laser ge smärtlindring i 2–6 månader efter avslutad behandling.” ”Behandling med lågeffektlaser är smärtfri, icke-invasiv och verkar inte ge några svåra biverkningar.” ”Den sammanvägda effekten i de ingående studierna är ca 20 mm minskad smärtskattning med VAS-skalan. Det är en skillnad som anses vara kliniskt relevant.” (Med lasertyp 904 nm var effekten 27 mm) ”Metoden är enkel att utföra, tar kort tid och kostnaden är låg per behandling.” ”Minskad smärta kan leda till mer jämlika möjligheter att delta i samhället.” Citaten ovan i kursiv stil är från SBU-rapporten ”Laserbehandling vid nacksmärta” se www.sbu.se för utförlig rapport. Med en eller två stora multiprober (12 st 904 nm-lasrar), täcks nacksmärtan fort. Typisk tid 30-90 sekunder per behandlingsområde. Total tid ca 3-15 min. Medicinsk laser drivs framåt av oberoende forskare. Nu över 4500 studier på www.pubmed.com Se efter själv. Slå in lllt + sök eller lllt + indikation. PS: Glöm inte att anmäla er klinik på vår hemsida. se www.irradia.se/kliniker Irradia - Svensktillverkade lasrar och system för de flesta behov och budgetar. Tel: 08-7672700 www.irradia.se laser@irradia.se LEDARE Växtkraft och rörelse behöver utrymme A tt människor behöver utrymme för att växa och utvecklas är ingen revolutionerande tanke, men den väcktes igen medan jag samlade ihop texter och bilder till det här numret. Att utrymme har betydelse märks i Karin Grävare Silbernagels berättelse av hur möjligheterna att verka som forskare i Sverige skiljer sig från dem i USA. Det amerikanska systemet har akademiska tjänster som erbjuder karriärvägar för forskare, medan svenska forskare snabbt slår i utvecklingstaket. (Läs mer på s. 12-17!) Att utrymme ger växtkraft och en rörelse framåt är också tydligt för nyanlända flyktingar som rehabiliteras i en trädgård Alnarp. Där ges tillräckligt med tid under bar himmel för att bearbeta olika trauman för att återfå krafter och finna en väg mot ett arbete. (Läs mer på s. 28-33!) Lois Steen chefredaktör Fulltalig redaktion Vi välkomnar Agneta Persson som ny reporter på Fysioterapi. Läs hennes första krönika på s. 58. fast det jag tänkt mest på är barn och vuxna med funktionsnedsättningar som inte får tillräckligt med utrymme att växa i sin förmåga till fysisk rörelse. Under politikerveckan i Almedalen arrangerades flera viktiga seminarier om tillgänglighet till fysisk aktivitet och idrott för personer med funktionsnedsättningar. Men det var inte de frågorna som fick utrymme i mediernas superintensiva bevakning. Återigen var det mest makthavarna själva som tog plats och fick de flesta pratstunderna i tv-sofforna. Det som kallas en unik demokratisk mötesplats skulle göra mer skäl för namnet om de med mest makt faktiskt mötte de mest undanskymda medborgarna. De som bokstavligen har svårt att röra sig i vårt samhälle. Jag vill se Parasportsförbundets Åsa Ilinares Norlin i en tv-soffa! Hon höll ett brandtal för ökad tillgänglighet när hon pekade på att varken idrottslektioner eller gympasalar har anpassats tillräckligt för funktionsnedsatta barn. (Se s. 9) kronprinsessparet har initierat en ny FOTO: GUSTAV GRÄLL stor samhällssatsning för att förbättra barns hälsa, (Se s. 8–9). Ska den göra nytta för alla Sveriges barn, då måste barn och ungdomar med funktionsnedsättningar inkluderas! Hoppas att Fysioterapeuterna blir den aktör som lyfter upp den frågan högre upp på agendan. Mörkare kvällar Vad fort det gick från ljusa sommarkvällar till höstmörker! Mer mental styrka krävs för att få på sig löpardojorna och ge sig ut. ”Det som kallas en unik demokratisk mötesplats skulle göra mer skäl för namnet om de med mest makt faktiskt mötte de mest undanskymda medborgarna.” lois.steen@fysioterapeuterna.se PS. Vi ger stort utrymme till parasporten i nästa nummer. Medarbetare i nummer 7: Göran Engström Hilda Zollitsch Grill Marie Ullnert Åsa Fagerström Birgit Rösblad Göran Hagberg Maria Lönegård frilansreporter skribent frilansfotograf red. Fackpress red. Forskning pågår ad/formgivare bildbehandling FYSIOTERAPI 7.2016 5 NYHETER Nyhetsartiklar & notiser: Hilda Zollitsch Grill & Lois Steen Lättare att ändra arbetssätt med stöd Nya riktlinjer från myndigheter till hälso- och sjukvården kan vara svåra att omsätta i praktiken då de ofta kräver nya arbetssätt. En studie visar att fysioterapeuter som får stöd lättare kan ändra sitt arbetssätt kring till exempel fysisk aktivitet och beteendeförändring. och beteendeförändring samt rädsla kopplad till patienters träning. – Det som förvånade var att de hade ganska låg tilltro till sin egen förmåga att stimulera träningsgruppen att stötta varandra i träningen. De var också till exempel osäkra på hur de skulle hantera negativt inställda gruppdeltagare för att få till ett mer positivt klimat i träningsgruppen, berättar Ingrid Demmelmaier. Under det år studien pågick deltog fysioterapeuterna i en utbildning i beteendevetenskap och träningsfysiologi. De fick även fortlöpande stöd och återkoppling i sitt kliniska arbete med att motivera patienter med reumatologisk sjuk- Regeringen ändrade sig illustration : colourbox efter åtgärdspaket Ett kritiserat regeringsförslag om utökat sjuklöneansvar för arbetsgivare skrotas efter att SKL och flera fackförbund kommit med ett eget åtgärdspaket. ARBETSLIV Parterna i kommun- och landstingssektorn lämnade i augusti fram ett gemensamt åtgärdspaket för friskare arbetsplatser. Detta som svar på ett regeringsförslag om hälsoväxling där arbetsgivarna skulle stå för 25 procent av ersättningen efter 90 dagars sjukskrivning. Och nu backar regeringen. – Det är klokt att regeringen drar tillbaka förslaget. Det visar på tillit och på den svenska arbetsmarknadens styrka där vi som parter med gemensamma ansträngningar kan lösa tuffa frågor, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting Fysioterapeuterna deltog i arbetet med åtgärdspaketet. – Vi har särskilt lyft vikten av prevention och arbetsgivarnas ansvar för att långsiktigt stärka hälsan i arbetslivet. Fler och bättre insatser skulle göra stor skillnad för hållbar hälsa, ändå brister det ofta idag. Denna överenskommelse är ett efterlängtat steg i rätt riktning, säger ordförande Stefan Jutterdal. 6 dom till ökad fysisk aktivitet. De upp repade självskattningsenkäterna visade att kunskaperna om beteendeförändring och tilltron till den egna förmågan ökade hos fysioterapeuterna. Ingrid Demmelmaier har ett råd till fysioterapeuter ute i klinisk verksamhet: – När man gått en kurs och vill ändra på något kan man prova att slå sig ihop två och två och hjälpa varandra med planering och uppföljning, kör ”peer coaching” uppmanar hon. Hon efterlyser också mer detaljerade riktlinjer och hjälp till stegvisa förändringar från riktlinjeutfärdande myndigheter, till exempel Socialstyrelsen. Fysioterapeuterna tar större internationell plats Fysioterapeuterna ökar sitt engagemang och sitt inflytande i WCPT, World Confederation for Physiotherapists. INFLYTANDE Charlotte Chruzander, disputerad fysioterapeut och professionsansvarig hos Fysioterapeuterna, utsågs i juni till Sveriges representant i världsorganisationen WCPT:s arbetsgrupp för professionsfrågor. Fysioterapeuterna ökar därmed sitt engagemang och sitt inflytande i WCPT, World Confederation for Physiotherapists. Sverige har nu representanter med i två Charlotte av världsorganisationen WCPT-Europas fyra Chruzander. arbetsgrupper. Dessa fungerar som WCPT:s arbetsutskott och tar bland annat fram och förbereder olika policy- och riktlinjeförslag för senare kongressbeslut. Sedan tidigare sitter Charlotte Häger, professor i fysioterapi vid Umeå universitet, med i arbetsgruppen för utbildningsfrågor. Hon ingår också i WCPT:s vetenskapliga kommitté. Fysioterapeuterna finns även med i WCPT:s framtidsnätverk för studenter och nyutexaminerade genom Frida Eriksson som representerar Europa. Nästa WCPT-kongress hålls sommaren 2017 i Sydafrika. FYSIOTERAPI 7.2016 foto : eva dalin NYA FOTSPÅR Det är svårt att ändra arbetssätt trots att man gått kurs och läst riktlinjer. Man går ofta i samma fotspår och gör som man brukar vilket leder till ett glapp mellan riktlinjer och verklighet, konstaterar Ingrid Demmelmaier. Hon ingår i forskargruppen Fysisk aktivitet och hälsa vid reumatisk sjukdom vid Karolinska Institutet och har i en studie följt en grupp fysioterapeuter som gick en utbildning i beteendevetenskap och träningsfysiologi. Genom regelbundna självskattningar under året kunde hon följa deras utveckling vad gäller tilltro till sin egen förmåga, kunskaper om fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom De stod upp för minskat sittande Hon ble Årets fy v terapeusiot! Gabriel Wikström foto : eva dalin På Fysioterapins Dag den 8 september firades yrkets och ämnets stora kunskapsfält över hela landet. Folkhälsominister Gabriel Wikström firade stående genom att prata om stillasittande. maria landén ludvigsson foto : eva dalin Priset Årets fysioterapeut 2016 delades ut på Fysioterapins dag. Forskarna Maria Hagströmer, Anne Söderlund och Anders Raustorp tog en selfie strax före debatten om stillasittande. FIRADE De flesta fysioterapeuter, från Boden till Sölvesborg, använde dagen till att informera allmänheten om levnadsvanor, fallförebyggande och om möjligheten att söka fysioterapeut direkt. Andra valde att berätta om fysioterapins roll vid psykisk ohälsa eller erbjuda avslappning, test av balans och muskelstyrka, rollatorservice och tipsrundor om kroppen. Vissa aktiviteter vände sig till fysioterapeuterna själva. Distrikt Kalmar bjöd in till en föreläsning om humörträning, Distrikt Halland till en inspirationsdag och Distrikt Örebro till en kvalitetsdag för kollegor i regionen. Distrikt Östergötland och Ergonomisektionen höll öppet hus om ergonomi och arbetsmiljö, fysisk aktivitet med mera. Fysioterapeuter i Distrikt Västerbotten och på Umeå universitet spred kunskap om träning till såväl allmänhet, kollegor och fysioterapeutstudenter. I Stockholm firade förbundet Fysioterapeuterna med ett stående seminarium om stillasittande. Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström talade om stillasittande som hälsofara och om regeringens utmaning att inspirera till rörelse utan pekpinnar. Docent Maria Hagströmer, docent Anders Raustorp och professor Anne Söderlund gav sedan forskningens svar på frågor om fysisk inaktivitet. Samtliga var inne på att det behövs fler lustfyllda metoder för att motivera till fysisk aktivitet. Seminariet avslutades med offentliggörandet av Årets fysioterapeut 2016. (Läs mer här intill!) Se seminariet på: https://youtu.be/1gpFUQ4CPB4 FYSIOTERAPI 7.2016 Motivering: Som kliniker, forskare och modig innovatör, har Maria Landén Ludvigsson genom nytänkande och uthålligt engagemang utmanat organi satoriska strukturer och visat hur fysioterapeuters kompetens kan användas för att öka patientnöjdheten och resurseffektiviteten inom primärvården. Hon har dessutom på ett föredömligt sätt utvecklat professionen genom att implementera sin hälsoekonomiskt medvetna forskning om nackträning vid kroniska whiplashrelaterade besvär och har med stor generositet spridit denna kunskap till gagn för en ofta förbisedd patientgrupp. 1. Vilken var din första reaktion när du fick beskedet? Jag blev väldigt förvånad, oerhört glad och jag kände mig väldigt ärad, förstås! 2. Du får priset både för att ditt arbete lett till att fysioterapeutiska bedömningsmottagningar införts i Östergötland och för din forskning som visar att nackträning vid kroniska whiplash-relaterade besvär är kostnadseffektivt. Hur värderar du själv de två spåren i din yrkesgärning? Mottagningarna berör en stor grupp patienter medan forskningen för kroniska whiplashskador riktar sig till en smalare patientgrupp, så mottagningarna har ju lett till nytta för fler. Samtidigt är det avgörande för professionen att kunna visa att våra insatser är kostnadseffektiva på olika områden. Det är en viktig framtidsfråga som vi behöver fokusera på. 3. Vad hoppas du på att utmärkelsen ska leda till? Mer uppmärksamhet till alla fysioterapeuter ute i landet som på olika sätt arbetar för att synliggöra professionen. Och visa på att alla kan åstadkomma mycket inom sina egna enheter. 4. Har du något råd till fysioterapeuter som vill genomföra förändringsarbeten som liknar ditt? Börja med att se till att vara väl förankrad i ditt närområde, exempelvis på din vårdcentral, så att de andra professionerna får ett förtroende för din kompetens. Det gäller att visa vad vi kan för att sedan kunna få stöd från övriga professioner i ett förändringsarbete. I Östergötland hade vi jobbat tätt ihop med läkarna i många år vilket ökat förtroendet emellan oss. Det var därför vi fick en del av deras budget för att satsa på fysioterapeutisk kompetens. 5. Vad ska du göra med prissumman på 25 000 kronor? En del ska gå till Unicef, men vad jag ska göra med resten har jag inte hunnit tänka på. Läs mer om Maria Landén Ludvigssons forskning på s. 37! 7 ALMEDALEN Text & foto: Lois Steen Prins Daniel representerade Kronprinsessparets Stiftelse som tagit initiativ till Generation-PEP. Prinsen peppade för bättre barnhälsa S:t Hansskolans gymnastiksal i Visby var fullproppad när prins Daniel under Almedalsveckan lanserade Generation PEP, ett nytt initiativ för att förbättra hälsan hos barn och unga. – Känner man sig fysiskt kapabel som barn påverkar det självkänslan resten av livet, sade prins Daniel bland annat. FOLKHÄLSA Bakom satsningen Generation PEP står ledande organisationer, stiftelser och företag som bildat en icke vinstdrivande organisation med visionen att alla barn och ungdomar i Sverige ska ha möjlighet att leva ett aktivt och hälsosamt liv med mer fysisk rörelse och sundare kost. – Vårt land är ett av Europas mest stillasittande länder och andelen barn som når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet, en timme per dag, är liten. Vi äter också mer godis än något annat folk i världen, sade prins Daniel, som representerade Kronprinsessparets Stiftelse som tagit initiativ till satsningen. det är viktigt att redan i tidig ålder bli introducerad för fysisk aktivitet så man får utveckla sin fysiska förmåga och koordination, poängterade prins Daniel. – Känner man sig fysiskt kapabel redan som barn då är det något stär- 8 kande för självkänslan som man tar med sig resten av livet. Och tyvärr är det motsatta också sant, sade han vidare. – Något som oroar mig väldigt mycket är att hälsa är så ojämlikt, beroende på vilken familj man föds in i och var man bor. ”Det är en stor utmaning som ingen kan lösa på egen hand. Vi vill engagera hela samhället.” Risken för diabetes är i dag tre gånger så hög bland de barn som lever i socio ekonomisk utsatthet i jämförelse med dem som inte gör det. Därför känns det så viktigt och inspirerande att få lansera vårt hälsoinitiativ Generation-PEP! Namnet bygger på uttrycket pep-talk och att peppa varandra, förklarade prins Daniel. – Målet är att sprida kunskap, skapa engagemang kring folkhälsa och fysisk aktivitet för våra barn och unga. Det är en stor utmaning som ingen kan lösa på egen hand. Vi vill engagera hela samhället och göra det här tillsammans! generation-pep ska pågå i flera decennier så att man ska kunna se och utvärdera långsiktiga resultat. Kunskapspartners är Folkhälsomyndigheten, Gymnastikoch Idrottshögskolan och Karolinska Institutet. En stor mängd partners kommer att driva olika projekt inom ramen för satsningen, bland andra Friluftsfrämjandet, Idrottsgalan, Skolklassikern, H&M, ICA, Ikea, och Telia. För finansieringen står ledande svenska företag och en rad stiftelser. Det är möjligt att Fysioterapeuterna blir en partner i detta långsiktiga arbete. FYSIOTERAPI 7.2016 Andra medverkande som peptalkade var professorerna Göran Bergström och Mai-Lis Hellenius, Anja Nordenfelt, verksamhetschef för En Frisk Generation, Kalle Zackari Wahlström från TV-serien ”Gympaläraren” och folkhälsominister Gabriel Wikström. I slutet av september träffar förbundet de ansvariga för Generation-PEP för ett förutsättningslöst möte. – Konceptet är väldigt bra. Kopplingen mellan fysisk aktivitet och folkhälsa är en av våra mest prioriterade frågor och vi har kunskap att bidra med. GenerationPEP:s vision passar också väldigt bra ihop med förbundets vision om att alla människor ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse. Läs mer om Generation PEP: www.gen-pep.se Gympasalarna är inte tillgängliga Det sa Åsa Llinares Norlin, meriterad seglare och styrelseledamot i Parasport Sverige, i ett brandtal för ökad tillgänglighet inom skolidrott och idrottsföreningar. Om personer med funktionsnedsättningar ska kunna bli mer fysiskt aktiva måste både idrottsföreningar och skolornas gympasalar vara tillgängliga, sa Åsa Llinares Norlin. FYSIOTERAPI 7.2016 TILLGÄNGLIGHET Ohälsan hos personer med funktionsnedsättningar är 10 gånger så hög som hos befolkningen i övrigt. Med rätt insatser kan denna ohälsa minska med en tredjedel. Och här kan idrotten uträtta storverk, enligt Åsa Llinares Norlin. – I en idrottsförening träffar man förebilder som trots funktionsnedsättningar har lärt sig olika strategier för att vara mer fysiskt aktiva och bli duktiga i en sport. Då är det lättare att tänka: jag kan också! sade Åsa Llinares Norlin. Parasportsförbundets vision är att vanliga idrottsförbund ska öppna upp och anpassa sina verksamheter för funktionsnedsatta. – Idrott är att göra något kul tillsammans med sina kompisar! Varför ska barn med funktionsnedsättningar idrotta någon annanstans? De skulle kunna få en hemvist i vanliga idrottsföreningar. hon belyste också att tillgängligheten till skolidrotten har stora brister. – Alltför ofta är det just gympasalen som inte är tillgänglig i skolan! ”Du kan väl ta en promenad runt skolan med din assistent” får barnen höra. Det är inte så konstigt att många av dessa barn tänker ”idrott inte är för mig”. Hon efterlyste ett ökat ansvarstagande hos samhällets beslutsfattare. Dels måste politiker börja följa upp att skolans lokaler är tillgängliga för alla och dels måste de tro mer på de funktionsnedsattas egen förmåga. – Förvänta er mer av oss! 9 ALMEDALEN Text & foto: Lois Steen Text & foto: Lois Steen Vasst och öppet om patientmakt Koll på viktiga framtidsfrågor, en vass ”låtsasdebatt” om patientinflytande och hälsoråd i digitaliseringens tidsålder. Det fick deltagarna på förbundets seminarium i Almedalen. PÅVERKAN Stefan Jutterdal, förbundsordförande för Fysioterapeuterna, inledde med att kortfattat beskriva den så kallade Framtidsdialogen, där Fysioterapeuterna skickat en enkät till 200 medlemmar och samtalat med patientorganisationer, sjukvårdshuvudmän, myndigheter och andra professioner om de största utmaningarna för framtidens hälso- och sjukvård. Målet har varit att få ett aktuellt underlag inför Fysioterapeuternas kongress i november. – Våra externa samtalsparter anser att det viktigaste framtidsfrågorna för svensk hälso- och sjukvård är kompetensförsörjning, ledarskap, patientinflytande och digitalisering. Svaren från våra medlemmar skiljer sig något från de externa då det också uttrycker frustration över att de nya begreppen kanske inte leder till något. Samtidigt finns en stor vilja hos fysioterapeuter att vara med och ta ansvar för att forma framtidens hälso- och sjukvård, sade Stefan Jutterdal. Därefter intervjuades Christina Kennedy, chefredaktör för Dagens Medicin, av moderatorn Cecilia Winberg. – Transparens är den enskilt viktigaste insatsen för patienten. Idag är sjukvården för dålig på att diskutera sina resultat med patienten, då är det svårt att utöva sin patientmakt, sade hon, och rådde vårdcentraler att börja jämföra resultat för olika patientgrupper för att lära av varandra. Christina Kennedy Därefter förmedlade författarna Jan Hermansson och Karin Wahlberg sina respektive erfarenheter av att ha varit patienter inom neurologi och cancer. Han beskrev hur stark man måste vara för att orka protestera, när hälso- och sjukvårdens ibland rigida strukturer inte passar ihop med ens individuella behov. Hon hur svårt det är att få veta var man får den bästa cancerbehandlingen. ett mål med seminariet var att aktivera besökarna, som delades upp i tre lag för att hjälpa Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen, Anders Henriksson, 1:e vice ordförande, SKL och Göran Modin, affärsområdeschef på Praktikertjänst, att ”Patienterna skiter i e-hälsa” E-HÄLSA E-hälsovisionen är en överenskommelse mellan regeringen och SKL som innebär att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Att det är en bit kvar dit, verkade sjukvårdsminister Gabriel Wikström vara medveten om. – Vi ligger i framkant med tekniska innovationer men har samtidigt grundläggande IT-system som inte pratar med varandra. Hur får vi e-hälsa att fungera i praktiken? Det är inte bara en fråga om digitalisering utan också om verksamhetsutveckling, sade Gabriel Wikström. Regeringens recept för bättre e-hälsa innehåller satsningar på tydligare ledarskap och kompetenshöjning, ökad personcentrering och mer resurser, berättade Gabriel Wikström. – För 10 år sedan pratade man mest om e-hälsan som ett verktyg i verksamheterna, men nu är begreppet mer patientinriktat. Det är ett viktigt perspektivskifte! sade Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vård- och omsorgsanalys, som tog vid. Ett patient- och brukarråd identifierar angelägna områden för myndigheten att granska men e-hälsa har aldrig kommit upp där, berättade han. – Patienterna skiter i e-hälsa! De vill ha delaktighet, samordning 10 och tillgänglighet. Ändå har alla de rapporter som myndigheten tagit fram beröringspunkter med e-hälsa. – E-hälsan påverkar alla dimensioner i vården, sade Fredrik Lennartsson. Fredrik Lennartsson Han radade upp aktuella utmaningar: demografin, kunskapsutvecklingen, ny teknik och nya förväntningar från patienterna. – Men vi ska inte slåss mot trenderna, vi ska hantera dem. Och e-hälsa har en stor potential att hantera vårdens utmaningar. enligt en tidigare rapport är svenska primärvårdsläkare minst nöjda med sina elektroniska journalsystem jämfört med andra länder. Bara 37 procent är nöjda eller mycket nöjda, men varia tionen över landet är stor. – I Kronoberg är siffran 78 procent och i Blekinge 10 procent. Vad skillnaderna beror på håller vi nu på att följa upp. En ny rapport kommer i höst, sade Fredrik Lennartsson. FYSIOTERAPI 7.2016 foto : håkan flank Patienterna skiter i e-hälsa, men samtidigt påverkar den alla dimensioner i vården, sade Fredrik Lennartsson, chef på Vård- och omsorgsanalys, i Almedalen. Anders Henrikssons debattlag Anders Bergström hitta vassa argument om olika påståenden som berörde attityder till patientmakt. Inte nödvändigtvis några argument de skulle stå för i sina vanliga uppdrag, nu handlade det bara om att vinna debatten! – Vården vet bäst, patienterna vet inte sitt eget bästa! Deras möjlighet att ställa frågor skapar mer oro och leder till att vården får lägga oerhört mycket tid på sådant som inte är centralt för kvalitet och patientsäkerhet, sade Anders Henriksson, som fått rollen som debattör för argumentet att ökad öppenhet är flummigt och överskattat. Under seminariet berättade fysioterapeuterna Anders Bergström och Eva Ekesbo att allt fler kollegor möter patienter med Ida Kåhlin, Gabriel Wikström och Stefan Jutterdal besvär från nacke, skulderblad, tänder, käke samt yrsel och domningar som beror på den ökade digitaliseringen. – Primärvården är dålig på att känna igen symtomen från felaktigt skärm tittande. Man kan spara både resurser, tid och lidande genom att alltid skicka patienter med dessa symtom till en fysio terapeut först, sade Anders Bergström. för att undvika att dagens unga skadas av sitt skärmanvändande, tyckte han också att skolbarn borde få en obligatorisk utbildning i bondförnuftsergonomi. Duon visade några övningar för att minska nacksmärta. – Håll skärmen i ögonhöjd, var Eva BEHANDLA DIN EGEN RYGG NACKE Robin McKenzie TREAT YOUR OWN KNEE Robin McKenzie Grant Watson Robert Lindsay 25 BEHANDLA DIN EGEN AXEL Robin McKenzie Grant Watson Robert Lindsay Stöd för hållningskorrigering i sittande. Finns i flera utföranden för anpassning till individuella behov i olika stolstyper och kroppsstorlekar. MDT – facklitteratur av Robin McKenzie/Stephen May Studielitteratur för sjukvårdspersonal om MDT metoden –Mekanisk Diagnostik och Terapi av Robin McKenzie Böckerna ger dina patienter kunskap och insikt i hur besvär uppstår och hur man på egen hand kan förbättra sin hälsa. The Original McKenzie Nack- och Ländryggsstöd år Egenbehandlingsböcker FYSIOTERAPI 7.2016 Se hela seminariet i efterhand: http://www.fysioterapeuterna.se/Om-forbundet/ Forbundets-politik/Almedalen-2016/ som leverantör av McKenzie Fyra separata egenbehandlingsböcker. Finns för rygg, nacke, axel och knä. De innehåller övningar som bygger på de principer som gjort McKenzie-metoden till en framgångsrik egenbehandlingsmetod. Patienten är själv delaktig i sin behandling och får bättre möjligheter till en effektiv rehabilitering. Övningarna är enkelt beskrivna med bild och text och kan repeteras vid behov om läsaren har ett eget exemplar hemma. Kontakta oss för vidareförsäljning av bokserien till era patienter. Ekesbos bästa råd för att förebygga besvär. Samma kväll arrangerade förbundet och Arbetsterapeuterna med flera förbund ett mingel på temat: Så skapar vi förutsättningar för personcentrerad hälso- och sjukvård dit sjukvårdsminister Gabriel Wikström kom och bidrog i samtalet. – Personcentrerad vård är grundläggande för den kulturförändring vi vill se i hälso- och sjukvården, sade han avslutningsvis. 1991–2016 Robin McKenzie BEHANDLA DIN EGEN Karin Wahlberg E-shop med inloggning för kliniker www.scanergo.se Kontakta oss för mer information: 08-770 25 00 info@scanergo.se 11 PROFILEN '' Man slår lätt i taket som forskare i lilla Sverige, i USA får jag utlopp på ett annat sätt. 12 FYSIOTERAPI 6.2016 foto : privat Karin gräver guld i USA Det är senor, ligament och samarbete som gäller för forskande fysioterapeuten Karin Grävare Silbernagel. Hon har sin bas i USA men är ofta i Sverige. Här finns släkt, doktorander och riktiga räkor. text: Hilda Zollitsch Grill foto: Marie Ullnert man skulle kunna säga att Karin Grävare Silbernagel långpendlar över Atlanten. I alla händelser har hon en fot på varje kontinent. Tre–fyra gånger per år åker hon till Sverige och träffar sina svenska doktorander vid Göteborgs universitet där hon själv doktorerade 2006. Annars har hon numera sin hemvist vid University of Delaware, ett universitet med en topprankad fysioterapiutbildning på USA:s östkust. Nyligen blev hon amerikansk medborgare, en stolt sådan, men hon har behållit sitt svenska medborgarskap. Nej, välja vill hon inte. – Man kan ju samarbeta, påpekar hon. Vi har stämt träff i Hjuvik, som ligger längst ute på Hisingen utanför Göteborg. Här bor Karins föräldrar och här samlas hela familjen Grävare någon semestervecka varje sommar. Intervjun gör vi på balkongen, i lä för vinden och med utsikt över havet. Syskonbarn, svägerskor och Karins två yrvakna tonåringar skymtar förbi, de har just förmiddagsfikat och nere på bryggan pågår FYSIOTERAPI 7.2016 krabbfiske för fullt. De är många i familjen och har just samlats från jordens alla hörn för några sommardagar tillsammans. Karin Grävare Silbernagel har starka rötter på västkusten. Hon är yngst av fyra syskon i en familj där det mesta under uppväxten handlade om segling – två av hennes tre bröder seglade soling i OS i Los Angeles 1984 och hennes bror Magnus Grävare är sedan flera år förbundskapten i Svenska Seglarförbundet. Bröderna seglar fortfarande men numera är det moth-jolle som gäller berättar Karin och visar bilder i mobilen på flygande snabba, fjäderlätta båtar med karaktäristiska centerbord. själv beskriver karin sig som en ”antiseglare” som i stället valde att spela basket. Genom föräldrarnas – och förstås brödernas – seglarliv fick hon tidigt ett internationellt perspektiv och såg också att det går att klara sammanhållningen trots stora avstånd. För Karin Grävare Silbernagel var det därför naturligt att utbilda sig till fysioterapeut 13 Nere på bryggan pågår krabbfiske för fullt. Familjen Grävare har samlats från jordens alla hörn för några sommardagar tillsammans. '' Svenska forskare bjuder på väldigt mycket obetalt arbete. 14 utanför Sverige, i Boston. Hon blev kvar i USA i tio år, träffade sin amerikanske make Henry, återvände till Sverige 1996 och började forska. hennes forskningsområde är idrottsmedicin, närmare bestämt smärtande hälsenor. Tendon research, som man säger over there, är ett område som då, under sena 1990-talet, började förändras. Karin Grävare Silbernagel beskriver det som ett paradigmskifte, där skandinavisk forskning ledde utvecklingen och gav nya kunskaper. Kort kan man beskriva det som en insikt om att många tendiniter i själva verket är tendinoser, det är alltså inte en aktiv inflammation i ligamentet som ger besvär utan slitage och småskador som inte fått läka ut ordentligt. På det följde också nya forsknings resultat och kunskaper om senläkning och hur man bäst rehabiliterar senskador. Det var också ämnet för Karins avhandling. – Från att hantera skadan som en aktiv inflammation med noll belastning, vila och is menar vi i dag att senan behöver belastas för att kunna läka och att viss smärta är ok, sammanfattar hon. Under sin grundutbildning i Boston hade Karin Grävare Silbernagel en lärare som fick stor betydelse för henne, både som mentor och som den som lockade henne att göra en post doc vid University of Delaware. Hon är entusiastisk över det mer strukturerade amerikanska systemet med aka demiska tjänster som erbjuder karriärvägar för forskare på ett helt annat sätt än i Sverige. – Det är betydligt svårare att göra akademisk karriär i Sverige. Mycket tid går åt till att söka pengar till den egna lönen, och lektorstjänster är svåra att få. Dessutom tas forskare i Sverige i anspråk för obetalda uppdrag i betydligt större utsträckning än i USA. Svenska forskare som inte har en akademisk tjänst bjuder på väldigt mycket obetalt arbete, konstaterar hon. sedan två år tillbaka har hon själv en så kallad ”tenure track position” vid University of Delaware. Det är en tidsbegränsad tjänst där man har ett antal år på sig att bevisa sin förmåga. Gör man det har man också kvalificerat sig för en fast tjänst som ger stor akademisk frihet. I Karins tjänst ingår FYSIOTERAPI 7.2016 INTERAKTIV MOTIVERANDE TERAPI AMADEO® ROBOTISERAD FINGERTERAPI ]] PROFILEN Namn: Karin Grävare Silbernagel Ålder: 51 år Familj: Maken Henr y, två tonårsbarn Bor: Hus i Avondale, Pennsylvania, USA Gör: Forskare och lär are på fysioterapi utbildningen vid Un iversity of Delaware , USA. Handleder även doktorander vid Göteborgs universitet , Sahlgrenska akademin, avdelning en för ortopedi. 65 procent forskning, 25 procent undervisning och 10 procent service, som innefattar mycket av det som i Sverige är obetalt arbete. Det kan till exempel vara redaktörskap för en tidskrift eller att ingå i en jury eller kommitté. Karin Grävare Silbernagel är till exempel en av fyra redaktörer för JOSPT, Journal of Orthopedic and Sports Physio therapy. Det amerikanska systemet har en även en officiell struktur kring handledarskap vilket gör att bägge parter gagnas. Att hon handleder 3–4 svenska doktorander gagnar genom det systemet även hennes amerikanska karriär. FYSIOTERAPI 7.2016 PABLO® SYSTEM ARM OCH HAND REHABILITERING TYMO® TERAPI BALANSPLATTA DIEGO® ROBOTISERAD UNI- OCH BILATERAL ARMTERAPI Fysioline Sweden AB C/O Kontorsplatsen Västberga Allé 9, plan 8 SE-126 30 Hägersten Tel. 08-760 6100 | info@fysioline.se www.fysioline.se 15 Karin Grävare Silbernagel har fått möjlighet att välja det bästa ur sina två världar Sverige och USA. '' En ”squeeze-day” är ett helt okänt begrepp i USA. 16 Men lönen då? – Det finns ett system som kallas ”merit pay” som skapar ordning och reda i lönesättningen. Inför lönesamtalet görs en utvärdering, du vet precis vad du ska göra och blir belönad därefter, förklarar hon. Inga magra svenska forskarassistentlöner här inte. Däremot kan man som anställd forskare behöva skaffa pengar till doktorandlöner, berättar Karin. själva yrket fysioterapeut i USA har stora likheter med hur det ser ut i Sverige. Direct access kommer mer och mer i USA och yrket har liksom i Sverige en stark ställning inom hälso- och sjukvården. En stor skillnad är försäkringsbolagens inflytande över den behandling som väljs, vilket kan vara ett problem när det gäller rehabilitering av skadade senor. – Vi vet ju nu att senskador kräver sex månader till ett år av rehabilitering, med täta besök i början som sedan glesas ut, men det blir ändå ganska många besök hos fysioterapeut. Många försäkringsbolag bekostar bara tre månaders rehab eller tio besök, så att bedriva påverkansarbete med evidensargument gentemot försäkringsbolagen är en viktig uppgift för fysioterapeuter i USA, säger hon. Även fysioterapeuter i USA bedriver riktlinje arbete på motsvarande sätt som i Sverige och liksom här behöver konservativa läkare förses med färsk evidens vad gäller värdet av fysioterapi. På University of Delaware bedrivs USA:s bästa fysioterapeututbildning, enligt en amerikansk rankningslista. Efter fyra års bachelorstudier på college går man tre år för att bli fysioterapeut med den akademiska titeln Doctorate in Physical Therapy. Universitetet har en egen klinik och mottagning där studenterna får sin kliniska utbildning enligt ett rotationssystem. Det gör att grundutbildningens innehåll blir mer precist, man blir inte avhängig av vilka VFU-placering man råkar få. Under utbildningens senare del har studenterna klinisk undervisning på kliniker utanför skolan. Redan från början uppmuntras och förbereds studenterna att bli drivande i yrket och på så sätt föra professionen framåt. vilken betydelse har en topprankning för universitetet? undrar jag. – Universitetet blir mer attraktivt och har lättare att få resurser och forskningsanslag, vilket är särskilt viktigt när man som vid University of FYSIOTERAPI 7.2016 ToeOFF® Möter du någon som har DROPPFOT? En del patienter med droppfot behöver extra stöd för att bibehålla balans, orka gå längre och känna trygghet. Inom ToeOFF-Familjen finns en rad olika komposit Ankel-Fot-Ortoser (C-AFO) med olika stabilitetsgrad. Vi har flera typer av skenor eftersom patientens behov och skillnader är så olika. Det gemensamma målet är att få tillbaka/bibehålla styrka, rörlighet, balans och självständighet! Läs mer på camp.se! Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport 042-25 27 01, kundsupport@camp.se Delaware inte har någon Medical School, förklarar Karin Grävare Silbernagel. Att hon stortrivs med livet i USA råder det inget tvivel om. – Jag har det så himla bra, utbrister hon. Jag har mitt drömjobb och är lycklig på måndagarna när jag får gå till jobbet. Man slår lätt i taket som forskare i lilla Sverige, här få jag utlopp på ett annat sätt. men det finns sådant hon och familjen saknar från Sverige: barnen vill ha Hönökaka, smågodis och falukorv, maken Henry vill ha snus och Karin själv vill ha saltlakrits, Marabouchoklad och ”riktiga räkor”. Sin identitet som svensk månar hon om i USA och lägger ibland på en liten extra svensk accent, erkänner hon. Och ibland möts hon av oförstående miner. Karin skrattar stort när hon berättar om sina försök att förklara vad en klämdag är för sina amerikanska kolleger. – En ”squeeze-day” är ett helt okänt begrepp i USA. Här är det fortfarande vanligt att folk bara har en eller två veckors betald semester totalt per år. Det verkar som om Karin Grävare Silbernagel har fångat det bästa från sina två världsdelar. Hon slipper välja. FYSIOTERAPI 7.2016 Te N am yh ve et rs io n Jag har mitt drömjobb och är lycklig på måndagarna när jag får gå till jobbet, säger Karin Grävare Silbernagel om sin forskartjänst på University of Delaware. ENDAST 999 kr (exkl. moms) per år GOMOBILUS ONLINE, BÄST PÅ REHABILITERING SPARA TID SPARA PENGAR • Modernt och lättarbetat gränssnitt. • Alla övningar och videos ingår. • Kraftfull sökmotor, sök på vad du vill i fritext. • Ingen bindningstid. • Ny teamversion för kliniker. • Färdiga kvalitetssäkrade program i GoMobilus-butiken • Inga installationer, alltid senaste versionen. • Lägsta priset på marknaden, jämför med våra konkurrenter! • Prova oss gratis i 14 dagar. Boka gratis online visning. Vi garanterar att du blir nöjd! www.gomobilus.com 17 DEBATT Vad förbundet måste förändra Mitt inlägg handlar om en ”omutlig ärlighet om det som måste förändras”, ett citat av ordförande Stefan Jutterdal från ett av Almedalens seminarium (länk). Jag ger också förslag på frågor förbundet bör ta itu med om de förbättringar som efterlyses ska bli verklighet. foto : anneli larsson innan jag kommer dit vill jag ge ”ett obegränsat erkännande till det som är bra” – ännu ett citat av ordföranden. Förbundet växer i medlemsantal och syns allt ANNA PETTERSSON oftare i medier. Fysioterapeut, med dr, Det är positivt universitetsadjunkt, och är ett kvitto Karolinska Institutet på väl utfört arbete. Trots begränsade resurser lyckas förbundet ändå skapa värde för många medlemmar. Exempelvis stöd i påverkansarbete till fackliga företrädare, stöd till sektionerna, vår vetenskapliga kongress och specialistordningen som ger erkännande till dem med vidare utbildning. Som alltid finns det också förbättringspotential. Ordföranden uppmanar ofta i tal och skrift till förändring av hälso- och sjukvården. Ordet vi och uttryck som ”vi måste komma ihåg vem vi finns till för” används flitigt. ”Vi” kan betyda att olika mål nås genom att personer arbetar tillsammans, men det kan också skapa otydlighet. Vilket vi är det som avses? Är det förbundsstyrelsen, är det vi fysioterapeuter eller är det Fysioterapeuterna som organisation? Vem äger vilken fråga? Hur ska jag som '' 18 arbetar på ett universitet ta hand om alla dessa olika uppmaningar? Av retoriken är det lätt att tro att förbundet vill vara en aktör i patientens tjänst i debatten om hälso- och sjukvården som system. Är det verkligen förbundets roll? Och vilket inflytande har den enskilde över systemet? I Vinnvårds seminarium från Almedalen beskriver Boel Gäre Andersson hur viktigt det är att beakta komplexiteten för att åstadkomma långsiktig förbättring. Hon framhåller ledarskapets betydelse, vikten av en infrastruktur som möjliggör arbete på tvären, mellan discipliner och professioner, mellan akademi och klinik samt mellan olika huvudmän. Andersson nämner också vikten av riktad finansiering till forskning som undersöker organisatoriskt lärande. I seminariet konstateras att det idag finns både kunskap och kompetent personal i hälso- och sjukvården men att det är svårt att få till varaktig förändring så länge komplexiteten inte beaktas. det är då olyckligt med en retorik som riktar ansvaret till den enskilde som redan innan är hårt prövad. Hen vet vad hen borde göra, men kan inte göra det för att hen är ”offer för systemet”. Systemet utgörs av regler och rutiner, policydokument, incitamentsstrukturer, arbetsfördelning och ledning med mera. Förbundet har därför en viktig roll i att påverka systemet Av retoriken är det lätt att tro att förbundet vill vara en aktör i patientens tjänst i debatten om hälso- och sjukvården som system. Är det verkligen förbundets roll? och underlätta för medlemmarna att göra ett bra arbete. Att föra dialog och att synas i twitterflödet är viktigt. Men nästa steg borde vara att kartlägga information med relevans för frågan och att använda denna som ett verktyg för påtryckning och förändring. Här finns flera angelägna frågor med relevans för det komplexa systemet som saknar svar: • Hur ser tjänstestrukturer ut för att säkerställa arbete på tvären mellan akademi och klinik? • Hur ser forskningsfinansieringen ut vad gäller lärande organisationer i hälso- och sjukvård? • Hur ser tillgången ut till kurser inom kvalitetsförbättring? • Hur många har idag vidareutbildning inom detta område? • Hur många vet vem de ska vända sig till om de behöver stöd i kvalitetsarbete? • Hur många har full access till databaser och aktuell forskning? • Hur stor är kompetensutvecklings budgeten runt om i landet? • Hur många får återkoppling på kvaliteten i verksamheten? • Hur ser incitamentsstrukturen ut för kvalitets- och utvecklingsarbete? • Hur säkerställer ersättningssystemen personcentrerad vård? fysioterapin är mer än enbart hälso- och sjukvård. Jag önskar därför inför höstens kongress en förbundspolitik som omfattar såväl utbildning; forskning och klinik. Fysioterapeuter arbetar med rörelse och hälsa på olika sätt, även utanför hälso- och sjukvården som system. Jag hoppas att förbundet finns till även för dem. *Se Vinnvårds seminarium här: http://vinnvard.se/filmer/vinnvard-almedalsseminarie-2016 FYSIOTERAPI 7.2016 Debattredaktör: Lois Steen lois.steen@fysioterapeuterna.se Prata mindre och aktivera mer! PSYKISK OHÄLSA Evidensen växer kring att fysisk aktivitet och träning kan förebygga psykisk ohälsa. Studier på personer med depression visar att de som enbart ordinerades motion tillfrisknat lika fort som de som istället fick psykofarmaka. Men svensken rör sig allt mindre och många har inte har ens upplevt effekterna av aktivitet och träning. Samtidigt kostar psykisk ohälsa samhället otroligt mycket pengar och är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. självklart är psykoterapi och psykofar- maka en viktig del som hjälper människor med psykisk ohälsa, det är metoder som fungerar och är nödvändiga för många. Men, fysisk aktivitet måste börja prioriteras så mycket högre än vad det gör idag. Fysioterapeuter har en viktig roll i att promota fysisk aktivitet och träning hos patienter med psykisk ohälsa, men vad kan vi göra? Ett bredare samarbete med psykiatrin är ett självklart och viktigt steg att ta. Här måste vi börja utnyttja fysisk aktivitet på recept, FaR, till en större grad. tillsammans med motiverande samtal har FaR visat sig öka patientens självkänsla och motivation till en förändrad livsstil. Det är ett viktigt första steg att informera om att FaR finns och dess effekter då många är omedvetna om dessa. Fysioterapeuter måste arbeta för att få psykiatrin att anamma vår syn på fysisk aktivitet där rörelse och psykisk hälsa hör ihop till största grad. När patienter med psykisk ohälsa väl börjar röra på sig är jag säker på att den dystra statistiken med många sjukskrivningar kommer att förändras till det bättre. ”Rätten till hälsa” är en av mänsklig rättighet och det är viktigt att inte se ysioterapeuter måste arbeta för F att få psykiatrin att anamma vår syn på fysisk aktivitet där rörelse och psykisk hälsa hör ihop. '' Referenser: • Biguet, G., Keskinen-Rosenqvist, R., & Berg, A. L. (2012). Att förstå kroppens budskap: Sjukgymnastiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. • Gustavsson, A., Svensson, M., Jacobi, F., Allgulander, C., Alonso, J., Beghi, E., & Gannon, B. (2011). Cost of disorders of the brain in Europe 2010. European Neuropsychopharmacology, 21(10), 718-779. • Lindwall, M. (2004). Exercising the self: On the role of exercise, gender and culture in physical self-perceptions. Hämtad 17 maj 206 från: http:// www.diva-portal.org/smash/get/diva2:237785/FULLTEXT01.pdf • OECD (2013), Mental Health and Work: Sweden, OECD publishing. Hämtad FYSIOTERAPI 7.2016 FAKTA Psykisk ohälsa • Närmare 1 miljon svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa. • Upp till varannan svensk kommer någon gång i livet att drabbas av psykisk ohälsa. • Psykisk ohälsa utgör 40 procent av de totala sjukskrivningskostnaderna i Sverige. • Psykisk ohälsa kostar Sverige 70 miljarder kronor per år. mellan fingrarna med den för att kunna förebygga psykisk hälsa. Alla människor ska ha fått känna hur hjärtats arbete fått dem att dra på smilbanden medan HELENA ANDERSSON kroppens naturliga glädjeämnen Fysioterapiprogrammet, endorfiner pum- Luleå tekniska universitet.* par i blodet. Alla människor ska ha fått känna hur stresshormonet adrenalin minskat efter att de rört på sig eller hur den ökade kroppskännedomen lett till bättre självkänsla och en friskare kropp. foto : privat Året är 2016 och psykisk ohälsa är ännu ett stigmatiserat ämne. Ibland kommer en ny debattartikel om att ”vi måste prata om psykisk ohälsa”. Det räcker inte, vi måste börja agera! Lösningen på frågan? Fysisk aktivitet på recept som kan förebygga psykisk ohälsa, minska mänskligt lidande och förbättra samhällsekonomin. 12 Maj 2016 från: http://www.keepeek.com/Digital-AssetManagement/oecd/employment/mental-health- and-work-sweden_9789264188730-en#page4 • Socialförsäkringsrapport (2014). Hämtad 12 maj 2016 från: http://www. forskasverige.se/wp-content/uploads/Sjukfranvaro-PsykiskaDiagnoser-2014.pdf *Fotnot: Artikeln har tagits fram som en skrivuppgift i momentet "Fysioterapi och psykisk ohälsa" på fysioterapeutprogrammet på LTU . 19 KONGRESS Nya namn föreslås i Stefan Jutterdal • Förbundsordförande foto : eva dalin Namn: Stefan Jutterdal. Ålder: 60 år. Familj: fru, 3 barn, 3 bonusbarn, 10 barnbarn. Bor: Lagmanskvarn, en liten by utanför Oskarshamn. Fritid: cykling, promenader, trädgårdsarbete. Utbildning: sjukgymnastexamen i Lund 1978, forskningsförberedande kurs, administrativt ledarskap, magister inom ledarskap för förbättring av hälso- och sjukvården, 2005. Yrkesbakgrund i korthet: Lunds lasarett Varför vill du fortsätta att vara förbundsordförande? Det är ett väldigt inspirerande uppdrag! Just att det är ett förtroendeuppdrag har betydelse, så när jag fick frågan kände jag att jag ville ge det mer tid. Vi har uppnått en hel del resultat och fått upp tempot i vårt påverkansarbete, där förbundet har gått från att jaga för att få vara med till att bli allt mer efterfrågat. Men en mandatperiod är ändå för kort tid för att se alla effekterna av det. Vad är du nöjd med i styrelsearbetet som helhet? Vi har även i styrelsearbetet gått från att behöva tjata för att få träffa viktiga beslutsfattare inom olika områden, till att de gärna vill mötas och samtala om våra frågor. Under de flesta styrelsemöten har vi haft besök som gett oss extern input och i Framtidsdialogen inför kongressen tackade nästan samtliga vi ville träffa ja. Ingen trodde att det var möjligt att uppnå det målet på fyra år! Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för fysioterapeuterna? ... som organisation? En utmaning vi har under nästa mandatperiod är att få förbundets centrala och lokala delar att hänga ihop. Kommunikationsvägar behöver öppnas i alla riktningar. Om medlemmar säger ”ni i förbundet” när de pratar om Fysioterapeuterna, då behöver vi jobba ännu mer för att bli ett verkligt ”vi”. Det är 20 OMVAL 1978–1980, chefssjukgymnast på Oskarshamns lasarett 1980–1994, sjukhusdirektör på Oskarshamns sjukhus samt biträdande sjukvårdschef 1995–2001, utvecklingsdirektör vid Kalmar läns landsting 2001–2012, projektledare på SKL 2012.Facklig erfarenhet: förbundsordförande för Fysioterapeuterna 2013–2016. Särskilt engagemang i: jämlik och personcentrerad hälso- och sjukvård. ”Jag vill fortsätta driva förbundets frågor och att aktivt påverka politiken så att hälsooch sjukvården blir bättre och medlemmarna får ett hållbart yrkesliv.” alla delarna tillsammans, styrelsen, kansliet, distrikten, sektionerna, råden och varje enskild medlem, som är Fysioterapeuterna. Vi behöver även bli bättre på att rekrytera studenter så att den yngre generationen blir en del av förbundet. I vårt utåtriktade arbete är förbundet på rätt spår, enligt den Framtidsdialog vi haft med många olika externa parter. Vi ska fortsätta ta ansvar för hälso- och sjukvårdens utveckling och ökad personcentrering, där vi jobbar för ökad patientmedverkan och bättre e-hälsa. Vi kan bidra till att förändra svensk hälso- och sjukvård, förändra ledarskapet i hälso- och sjukvården och via levnadsvanearbete förändra samhället och folkhälsan. ... som profession? Det spås en framtida brist på fysioterapeuter i Sverige och får vi dessutom gehör för vårt påverkansarbete om fler fysioterapeuter inom elevhälsa, arbetsliv och äldreomsorg är fysioterapeuter snart en bristkompetens. Vi behöver därför ha en dialog med olika parter om hur grundutbildningarna kan anpassas till de kompetensbehov som finns i samhället, både när det gäller innehåll och antal examinerade. Ett annat viktigt område är frågor om löner, villkor och arbetsmiljö, men där når vi inte så långt om inte professionen själv engagerar sig i utvecklingen – solidaritet och att vara aktiv i en facklig organisation är mycket viktigare nu när hälso- och sjukvården förändras i snabb takt. I det lokala fackliga arbetet behöver gå från att låta frågorna om vår profession hanteras av andra till att själva vara med och sätta agendan. På vilket sätt har förbundet haft nytta av dina erfarenheter och kunskaper hittills? Jag hoppas att förbundet haft nytta av mitt sätt att bygga nätverk, mitt sätt att marknadsföra fysioterapi och mitt sätt att bygga goda relationer inom och utanför förbundet. Vad vill du bidra med framöver? Jag vill fortsätta driva förbundets frågor och att aktivt påverka politiken så att hälso- och sjukvården blir bättre och medlemmarna får ett hållbart yrkesliv. Jag hoppas att vårt gemensamma målmedvetna och långsiktiga arbete leder till bättre villkor, bättre löner och bättre arbetsmiljö för professionen. FYSIOTERAPI 7.2016 Intervjuer: Lois Steen förbundets ledning Fysioterapeuternas kongress närmar sig med stormsteg. Valberedningen föreslår fyra nya förmågor i den förbundsstyrelse som ska leda förbundet under de närmaste fyra åren. Inget är dock helt klart förrän klubban har svingats lördagen den 19 november, eftersom kongressombuden fram till klockan 14.00 denna dag får komma med egna förslag till ledamöter. Cecilia Winberg • Vice ordförande foto : eva dalin Namn: Cecilia Winberg. Ålder: 46. Familj: man, 3 barn. Bor: Hjärup utanför Lund. Fritid: böcker, löpning, gymträning, scoutledare. Utbildning: sjukgymnastexamen i Lund 1991, magister 2001, specialistkompetens inom neurologi 2002, med.dr 2014. Yrkesbakgrund i korthet: neurologisk rehab inom primärvård samt privat öppenvård, har drivit praktik på egen etablering sedan 1994, nu på deltid samt deltid Varför vill du fortsätta att vara med i förbundsstyrelsen? För det första är det mycket utvecklande för mig personligen att vara med. De första fyra åren har varit en läroperiod som gett ökad förståelse för förbundets alla delar. Det andra skälet är att jag med min bakgrund kan tillföra viktiga perspektiv. Det behövs personer med facklig erfarenhet och en annan inriktning än rörelse- och stödjeorganen, för att visa på bredden inom fysioterapin. Det behövs också erfarenhet från andra typer av organisationsstrukturer, vilket jag har från scoutrörelsen där jag varit ledare i många år. Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för fysioterapeuterna? ... som organisation? Vill vi vara ett förbund för framtiden så behöver vi öka engagemanget och delaktigheten från våra yngre medlemmar och våga se över vår organisation. Vi måste vara modiga vad gäller organisationsformer och nå en ökad flexibilitet i förbundet. FYSIOTERAPI 7.2016 NYVAL post-doc-tjänst på Lunds universitet. Facklig erfarenhet: varit ledamot i LSR Service AB, LSR:s etiska råd samt LSR Distrikt Skåne, varit ordf. i sektionen för neurologi, ledamot i förbundsstyrelsen och ordf. i förbundets Framtidsgrupp sedan 2013. Särskilt engagemang i: yngre medlemmars engagemang och perspektiv, ökad lokal förankring av centrala beslut. ... som profession? Vår specialistkom petens behöver etableras ännu tydligare i hälso- och sjukvården och kan ge fysioterapeuter nya karriärmöjligheter. Men vi behöver också få bättre betalt för det arbete vi gör, det är fortfarande en utmaning. Förbundets frågor har blivit tydligare och hörs mer i samhällsdebatten, men det som sker nationellt behöver jordas mycket mer – grundas genom lokalt fackligt arbete. På vilket sätt har förbundet haft nytta av dina erfarenheter och kunskaper hittills? Jag har internt i förbundsstyrelsen lyft debatten om det unga engagemanget och lyft vikten av att grunda och ha belägg för det vi säger. Jag har också tillfört andra perspektiv med mina erfarenheter från neurologisk rehabilitering. 4. Vad vill du bidra med framöver? Om jag blir vald till ny vice ordförande vill jag fortsätta att driva frågan om att öka de yngre medlemmarnas engagemang. Jag vill också bidra med kunskap i frågor som berör utbildning och forskning och hoppas på att få vara en tydligare aktör utåt och inåt i organisationen när det gäller de här frågorna. Jag är också projektledare i två av förbundets levnadsvaneprojekt. ”Förbundets frågor har blivit tydligare och hörs mer i samhällsdebatten, men det som sker nationellt behöver jordas mycket mer – grundas genom lokalt fackligt arbete.” 21 Marie Granberg • Styrelseledamot foto : eva dalin Namn: Marie Granberg. Ålder: 56 år. Familj: sambo, tre barn, ett barnbarn. Bor: Hässelby. Fritid: skidåkning, träning, skog och natur. Utbildning: sjukgymnastexamen, Stockholm 1985, magister 2005, OMT steg II, psykoterapi steg 1, kognitiv beteendeterapi, steg 1. Yrkesbakgrund i korthet: geriatrisk rehab, Jakobsbergs sjukhus 1985– 1990, projektledarepersonalrehab inom SLL 1990–1994, Varför vill du fortsätta vara med i förbundsstyrelsen? Jag brinner för ett förbund som håller ihop över olika organisationsformer och vill fortsätta verka för att företagarfrågorna är med som en naturlig del i professionsfrågor och avtalsfrågor och så vidare. Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för fysioterapeuterna? ... som organisation? Inom förbundet behöver vi samverka mycket mer än vi hittills gjort, och förbundsstyrelsen har påbörjat ett arbete som känns väldigt stimulerande. Vi har inte enbart jobbat i de enskilda råden, sektionerna och distrikten utan försökt samverka mer på tvärsen också. Framtidens hälso- och sjukvård kommer att handla om att få till en nätverkssjukvård där olika organisationsformer måste kunna samverka bättre. Hälso- och sjukvården centreras alltmer kring patienten, inte efter organisationsgränser, det behöver vi vara med på att förändra även för vår egen del, för att vara redo för det skiftet. OMVAL privatpraktiker med egen etablering på Prima Rehab sedan 1994-. Facklig erfarenhet: studentrepresentant 1985, ordförande i Stockholms Privata Fysioterapeuter sedan 2007, ledamot i servicebolagets styrelse sedan 2010, ledamot i förbundsstyrelsen sedan 2013. Särskilt engagemang i: framtidens hälso- och sjukvård, företagarfrågor. ... som profession? Det är att jobba med kvalitetsfrågor och synliggöra den nytta om fysioterapi har i stort för samhället och för patienten i synnerhet. Vi behöver också definiera vad kvalitet i fysioterapi innebär. De flesta gör ett fantastiskt jobb, men vi definierar kvalitet på vårt eget sätt och då hänger resultaten inte ihop så att vi kan synliggöra nyttan på samhällsnivå. På vilket sätt har förbundet haft nytta av dina erfarenheter och kunskaper hittills? Jag har en gedigen erfarenhet av vårdvalsoch företagarfrågor och har bedrivit påverkansarbete på olika nivåer i landstinget. Genom att jag jobbat med det så många år har jag många kontakter och är bra på att skapa nya kontakter i för- bundets påverkansarbete. Jag har bidragit till att utveckla vårdvalsfrågan och ta fram förbundets nya vårdvalspolicy. Vad vill du bidra med framöver? Jag vill fortsätta arbetet med att få företagande fysioterapeuter att verkligen bli en integrerad del i hälso- och sjuk vårdens organsation. Det finns plats för alla och vi behöver finnas med fullt ut, allt annat är resursslöseri! Jag brinner för att även små företagare ska kunna verka inom vården och att de får lång siktigt stabila villkor, i dag är de ofta väldigt sårbara för förändringar i ersättningsystem – då vågar man inte investera. Jag vill också verka för att privata fysio terapeuter blir en del av journalen på nätet, om vi inte är med där blir vi ännu mer isolerade. ”Jag brinner för att även små företagare ska kunna verka inom vården och att de får långsiktigt stabila villkor.” Planering pågår inför professionens största konferens Läs mer på fysioterapi2017.se 22 FYSIOTERAPI 7.2016 Pia Nilsson • Styrelsekandidat foto : eva dalin Namn: Pia Nilsson. Ålder: 56 år. Familj: gift, 3 barn, 1 hund. Bor: Tvååker utanför Varberg. Fritid: ridning, idrott, resor. Utbildning: copywriter, sjukgymnastexamen Göteborg 1997, kurser i akupunktur och McKenzie, med.dr 2010, specialistfysioterapeut inom primär hälsa och sjukvård. Yrkeserfarenhet i korthet: distriktssjukgymnast på Varför vill du fortsätta att vara med i förbundsstyrelsen? Jag vill vara med och arbeta för att vi har en bra organisation, en där alla delar hänger ihop och lyckas nå ut till alla medlemmar. Jag har svårt att bara stå bredvid i frågor som engagerar mig. Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för fysioterapeuterna? ... som organisation? Att medlemmarna ska bli mer delaktiga och att de ska känna ännu mer att det är deras frågor vi jobbar för att påverka. Men för att förbundet ska hänga ihop behövs ett ökat engagemang i båda riktningarna. Att förbundets centrala delar riktar sig mer inåt i organisationen och är lyhörda för sina medlemmar och att de i sin tur engagerar sig mer. Vi behöver gå hand i hand för att uträtta mer! ... som profession? Den absolut främsta frågan är hur vår profession kan vara med och motverka de vanligaste folksjukdomarna, både på samhällsnivå och via individanpassade åtgärder i mötet med patienter. Jämlik vård är också en grund- OMVAL vårdcentraler i Halland, 14 år på Tvååkers VC och sedan 2010 på Håstens VC i Varberg. Facklig erfarenhet: suppleant i lokala fackklubbar, ordförande i Distrikt Halland sedan 2014, ordförande i etiska rådet samt ledamot i förbundsstyrelsen sedan 2013. Särskilt engagemang i: fysioterapeut som första instans, klinisk forskning, folkhälsa, etik. ”Den absolut främsta frågan är hur vår profession kan vara med och motverka de vanligaste folksjukdomarna, både på samhällsnivå och via individanpassade åtgärder i mötet med patienter.” läggande fråga, att alla patienter ska ha lika stor möjlighet att få komma till oss. papperslösa ska ha rätt till vård inklusive fysioterapi. På vilket sätt har förbundet haft nytta av dina erfarenheter och kunskaper hittills? Vad vill du bidra med framöver? Jag jobbar i primärvården och möter liknande utmaningar som medlemmarna i sina verksamheter och har inblick i klinikerns vardag. Mina forskningsmeriter gör att jag vill driva på för att vi ska bli bättre på att implementera all kunskap som finns. Jag har jobbat med etiska frågor, exempelvis har förbundet tagit ställning i att även Framöver vill jag jobba för att etiska frågor synliggörs och diskuteras mer ute i verksamheterna. Jag vill också arbeta för att medlemmarna lyfts och blir stärkta i sin yrkesroll. Jag vill bidra till att kunskapen om professionens kom petens sprids till chefer och politiker inom landsting och kommuner. Vi är mer efterfrågade på nationell nivå, men vi behöver bli bättre på att blanda oss i och bli efterfrågade även lokalt. Nyfiken på diagnostiskt ultraljud? – Prata med Medema först www.medema.se | 08-404 1200 FYSIOTERAPI 7.2016 23 Mikael Hjerne • Styrelsekandidat foto : eva dalin Namn: Mikael Hjerne. Ålder: 50. Familj: gift, tre barn. Bor: Bankekind utanför Linköping. Fritid: fysisk träning, golf, fotbolls- och handbollssupporter. Utbildning: sjukgymnastexamen i Boden 1995, Linköpings landstings ledarutvecklingsprogram. Yrkeserfarenhet i korthet: undersköterska på 80-talet, geriatrik, hem- och dagreha bilitering 1995–2001, facklig företrädare LSR/Saco Varför vill du fortsätta att vara med i förbundsstyrelsen? Det är ett roligt och hedersamt uppdrag och jag har mer att ge och vill kunna bidra i det gemensamma arbetet. Jag har min främsta erfarenhet i ett lokalt perspektiv men det har varit väldigt lärorikt att få en större överblick av förbundet genom uppdraget i FS. Nu vill jag fortsätta vara del av arbetet att flytta fram våra positioner och visa nyttan av fysioterapi. Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för fysioterapeuterna? ... som organisation? Hur kan vi förbättra villkoren för våra lokalt förtroendevalda ute i landet? De är en avgörande resurs och vi behöver göra det möjligt att ha förtroendeuppdrag fast man ofta jobbar heltid. Många gör ett viktigt jobb i distrikt och sektioner och vi ska ge dem utbildning och stöd i det. Vi behöver också utveckla samarbete mellan förbundets olika delar, så att vi jobbar mer effektivt. ... som profession? Villkorsfrågorna är fortsatt viktiga. Vi har skaffat oss en bättre position, nästa utmaning är att OMVAL i Östergötland 2001–2008, vårdenhetschef på Rehab Öst i Norrköping 2008–2011, facklig företrädare på heltid sedan 2011. Facklig erfarenhet: förhandlingsrådsledamot 2001– 2008, ordförande i Distrikt Östergötland sedan 2011, ledamot i förbundsstyrelsen och ordförande i distriktsrådet 2013–2016. Särskilt engagemang i: ökat samarbete förbundets olika delar, villkorsfrågor (lön, kompetensutveckling, arbetsmiljö). använda den positionen till att få bättre villkor för våra medlemmar. Det finns många saker att påverka: att uppnå ett hållbart arbetsliv i stället för tendensen till allt högre arbetsbelastning och ökade krav på produktion, lön utifrån det vi bidrar med i hälso- och sjukvården, att vår komptens blir rätt använd och att det under hela yrkeslivet finns rätt till kompetensutveckling. För att nå vidare behöver vi väva in professionsfrågorna med villkorsfrågorna. På vilket sätt har förbundet haft nytta av dina erfarenheter och kunskaper hittills? Jag har bidragit med min fackliga kunskap och erfarenhet i förbundsstyrelsen och framför allt som ordförande i distrikts rådet. Vi har ökat vår samverkan med professionsrådet och sektionerna och börjat lära av varandra. Jag har också bidragit till att ta fram en vägledning för att öka samverkan mellan distrikten och studentsektionerna. Vad vill du bidra med framöver? Med fyra år i ryggsäcken har jag blivit bättre på att se helheten och hur viktigt det är att förbundets olika verksamheter jobbar tillsammans. Jag vill fortsätta jobba för ökad samverkan, utveckling av nya arbetssätt och dra nytta av positiva exempel. Vi ska satsa mer på sektioner och distrikt, så att de medlemmar som vill engagera sig får stöd att växa i rollen som förtroendevald. ”Vi ska satsa mer på sektioner och distrikt, så att de medlemmar som vill engagera sig får stöd att växa i rollen som förtroendevald.” Missa inte nästa mästarmöte på fysioterapins stora kunskapsfält Läs mer på fysioterapi2017.se 24 FYSIOTERAPI 7.2016 Maria Lindqvist • Styrelseledamot foto : johan gunséus Namn: Marita Lindqvist. Ålder: 52. Familj: två vuxna barn. Bor: Umeå. Fritid: fysisk aktivitet, längdskidåkning, fågelskådning, friluftsliv och dans. Utbildning: sjukgymnastexamen 1992, Umeå, basal kroppskännedom. Yrkesbakgrund: leg. fysioterapeut som varit väldigt trogen en tjänst på psykiatriska kliniken, Norrlands universitets- Varför vill du vara med i förbundsstyrelsen? Först och främst är det otroligt hedrande och omtumlande att ha fått förtroendet! Jag tackade ja, för att det väcker min nyfikenhet att också få arbeta på en nationell nivå och kunna göra nytta där. NYVAL sjukhus, Umeå. Facklig erfarenhet: första fackliga uppdraget var som arbetsplatsombud på 90-talet, sedan distrikts styrelsen 2012, nominerad som kongressombud 2012, blev distriktsstyrelseledamot i Västerbotten 2012 och har sedan 2013 fungerat som ordförande. Särskilt engagemang i: geografisk jämlikhet, rättvis medlemsnytta, lönefrågorna. samspel mellan människor och har övat mig på det via 25 års patientnära arbete. Det har visat sig vara bra när man ska skapa förtroende i kommunikation med politiker och hålla i grupprocesserna i ett distrikt. På vilket sätt kan förbundet ha nytta av dina erfarenheter och kunskaper? Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för fysioterapeuterna? ... som organisation? Internt i orga Dels tänker jag att jag kan bidra med min erfarenhet i distriktsstyrelsen i Västerbotten där vi lyckats få riktning och struktur i arbetet. Det finns distrikt där det går knaggligt, så där kan mina erfarenheter komma andra distrikt till godo. Jag har också mycket lång klinisk erfarenhet och representerar en av fysioterapins basverksamheter som en offentligt anställd kliniker. Vi behöver ”grundfysios” i förbundets högsta ledning och även fysioterapeuter som jobbar med psykisk ohälsa, för där har professionen verkligen har något att bidra med för att påverka ett stort folkhälsoproblem. Slutligen är jag väldigt intresserad av kommunikation och nisationen är det oerhört viktigt med geografisk jämlikhet! Om det finns avstånd kan man hitta arbetssätt som gör förbundets verksamhet tillgänglig för alla oavsett var man bor, som vi i distriktsstyrelsen exempelvis har gjort via videolänkade möten. Det är svårt att väcka engagemang om medlemmarna inte känner sig delaktiga och det inte finns en riktning och struktur i arbetet. I förbundets utåtriktade arbete behöver områden som äldreomsorg, psykisk hälsa och barns hälsa i skolan ta ännu mer plats. Vi behöver vara en organisation som påverkar samhället så att fysisk rörelse blir tillgängligt för alla åldrar och livssituationer. ”Vi måste vara ännu mer vassa i arbetsrättsliga frågor och lönefrågorna! De bitarna måste vi arbeta hårt med under mandatperioden.” ... som profession? Visionen att fysio terapeuter ska vara självklar för hållbar hälsa och välfärd, är viktig. Vi ska vara självklara och efterfrågade kliniskt och som diskussionsparter i hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor. Det vi bidrar med ska också var synligt i löneläget för vår profession. Vi måste vara ännu mer vassa i arbetsrättsliga frågor och löne frågorna! De bitarna måste vi arbeta hårt med under mandatperioden för det ökar medlemmarnas förtroende för oss. Vill ni erbjuda det senaste inom rehabiliteringsträning? – Medema har det ni behöver www.medema.se | 08-404 1200 FYSIOTERAPI 7.2016 25 Daniel Öster Waara • Styrelseledamot foto : lois steen Namn: Daniel Öster Waara. Ålder: 32. Familj: fru. Bor: Sundbyberg. Fritid: löpträning, studier för att bli specialist i idrottsmedicin. Utbildning: sjukgymnastexamen 2010 i Umeå, magister på GIH 2014, idrottsvetenskap, inriktning idrottsmedicin. Yrkesbakgrund: jobbat inom primärvård och kommun i Nordnorge, hemrehab i Västervik, sedan 2013 inom Aleris primärvård, numera på ny mottagning för Varför vill du vara med i förbundsstyrelsen? Jag vill vara med för att kunna påverka framtiden för kåren från högsta instans. Jag har följt förbundets påverkansarbete sedan kongressen 2012 och vill vara en del av det. Det är en jättespännande utmaning både personligt och fackligt. På vilket sätt kan förbundet ha nytta av dina erfarenheter och kunskaper? Förbundet har efterfrågat yngre krafter och jag kan som relativt ung bidra med nya och annorlunda perspektiv. Men trots att jag är ung har jag under mina specialiserad fysioterapi på Sabbatsbergs sjukhus. Facklig erfarenhet: ledamot i distriktsstyrelsen i Kalmar 2012, varit arbetsplatsombud både i Västervik och på Aleris, med i förbundets Framtidgrupp 2014–2015, ledamot i distriktsstyrelsen i Stockholm sedan 2015. Särskilt engagemang i: vidareutbildning ska löna sig, stärka professionens ställning, e-hälsa. sex år i yrket hunnit samla många erfarenheter fackligt och professionellt från olika inriktningar inom yrket. Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för fysioterapeuterna? ... som organisation? En jätteviktig sak för organisationen är att få fysioterapeuter att förstå nyttan med förbundet och vilka förmåner som finns och vilket stöd man kan få både yrkesmässigt och fackligt när man är medlem. Vi måste också bli bättre på att förmedla att vi behöver vara många för att påverka och förbättra villkoren för professionen. ... som profession? En hjärtefråga är att det ska löna sig att vidareutbilda sig, därför vi måste arbeta för att inte klumpas ihop som en grupp utan att arbetsgivare ska se att vi har olika kompetenser så att det finns fler ”trappsteg” tjänste- och lönemässigt under ett yrkesliv. Vi måste också stärka vår position i förhållande till andra konkurrerande yrkesgrupper; hålla ställningarna och expandera till nya arenor. Vi borde till exempel vara en självklar profession inom elevhälsan. Vi måste också vara med och ta plats inom digitaliseringen av vården. Monica Berg • Styrelseledamot Namn: Monica Berg. Ålder: 59. Familj: tonårsdotter. Bor: Östersund. Fritid: läsa, umgås med familj och vänner, idka friluftsliv. Utbildning: sjukgymnastexamen 1983, KI, OMT Steg II, kandidatexamen 2009, högskolekurser inom neurologi. Yrkesbakgrund i korthet: jobbat med ortopedi inom sluten vården 1983–1987, delägare i privatpraktik i Östersund 1987–1993, primärvård i Åre 1993–1998, barnhabilitering Varför vill du vara med i förbundsstyrelsen? När jag fick frågan, blev jag mycket överraskad och tänkte ”Wow, vilken spännande utmaning, det kan jag inte tacka nej till!” Jag är mycket glad över förtroendet och när jag satt mig in i uppdraget hoppas jag på att kunna göra nytta för medlemmarna. På vilket sätt kan förbundet ha nytta av dina erfarenheter och kunskaper? Jag har erfarenheter av ett långt yrkesliv och lång erfarenhet av det fackliga, och jag tror att det är en bra kombination. Även om förbundet behöver unga som kommer med nya fräscha perspektiv, ska 26 NYVAL NYVAL 1999–2010, sedan 2010 vuxenhabilitering i Östersund. Facklig erfarenhet: styrelsearbete i Jämtland på 90-talet, kassör i distriktsstyrelsen, arbetsplatsombud på 2000-talet och senare lokal facklig företrädare och arbetsgivarens motpart i löne- och förhandlingsfrågor, förhandlingsråd sedan 2014 och med i Jämtlands nya distriktsstyrelse. Särskilt engagemang i: ökat lokalt engagemang hos medlemmarna. vi inte förakta erfarenheter av att ha varit med i många olika kliniska situationer och fackliga processer. Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för fysioterapeuterna? ... som organisation? Vi behöver nå ut bättre till varje medlem och jag tror att det vore bra om varje medlem hade en större kunskap om förbundet. Facket kan inte vara uppdelat i ”vi och dom” där förväntningarna läggs på att andra ska fixa allt. Vi behöver samla oss och få till en vi-känsla, där vi alla tillsammans jobbar för professionens bästa. Jag hoppas att vi kan skapa nya arbetsätt som kan öka facklig kunskap och fackligt engagemang hos medlemmarna. ... som profession? Lönen är självklart en hjärtefråga, vi ligger alla för lågt! Jag är förvånad över att kåren ännu kämpar med samma frågor som när jag började min bana på 80-talet. Vi vill nå ökad status inom hälso- och sjukvården men en omodern hierarki gör det svårt att hävda sig. Vi måste hela tiden tala om vad vi kan bidra med, vilken kompetens vi har och vi kan aldrig slappna av och lita på att chefer och politiker vet vilka vi är och vad vi gör. I det måste vi komma längre, vi är ändå högskoleutbildade och har en jätte kompetens att bidra med! FYSIOTERAPI 7.2016 Charlotte Wåhlin • Styrelseledamot foto : christian nordén Namn: Charlotte Wåhlin. Ålder: 55. Familj: man, två barn, två bonusbarn. Bor: Linköping. Fritid: leder gympa inom Friskis & Svettis, är ute i naturen. Utbildning: sjukgymnastexamen 1987, magister 2000, ergonomifördjupning 2010, med.dr 2012, samtliga vid Linköpings universitet. Yrkesbakgrund i korthet: bland annat 13 år i primärvården, 13 år i företagshälsovården, haft post-doc-tjänst vid KI, i dag Varför vill du vara med i förbundsstyrelsen? Jag har alltid varit fackligt intresserad, men det känns väldigt roligt att nu få möjlighet att engagera mig ännu mer och kunna bidra ännu mer i förbundets arbete. Som både fysioterapeut och ergonom kan jag bidra med expertkunskaper inom arbetslivets hälsa. På vilket sätt kan förbundet ha nytta av dina erfarenheter och kunskaper? Utifrån min bakgrund inom arbetslivets frågor har jag kunskaper och erfarenheter om hur vi som fysioterapeuter och ergonomer kan bidra till att skapa mer hållbara arbetsliv. Som disputerad har jag gjort forskarresan och vill jobba för en ökad integrering mellan forskning och klinik. I min nuvarande tjänst är jag kliniker, forskningsledare och kunskapsspridare. Jag brinner för forskningskommunikation, vilket innebär att synliggöra våra insatser på ett populärvetenskapligt sätt. Vi behöver lära oss att berätta vad vi gör så att andra begriper det, annars når vi inte fram med våra budskap. NYVAL fysioterapeut och ergonom vid Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Linköping. Facklig erfarenhet: Saco-företrädare i samverkansgrupp på arbetet, styrelseledamot i Distrikt Östergötland, styrelseledamot och ansvarig för kommunikation/webb i ergonomisektionen sedan 2015. Särskilt engagemang i: hållbart arbetsliv, kliniknära forskning, forskningskommunikation. Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för fysioterapeuterna? ... som organisation? Det är viktigt att lyssna inåt i organisationen och ta reda på vilka behov som finns av förändring när vi blickar framåt, och använda Framtidsdialogen som avstamp. Förbundet har en tydlig struktur med sin uppbyggnad av olika råd, sektioner och distrikt. Men hur skapar vi bra samarbeten mellan de olika delarna? Är det bra att vi har så många distrikt? En annan viktig framtidsfråga är studenterna. Hur engagerar vi dem? Vi behöver nå dem redan under utbildningen och visa att förbundet är ett stort nätverk som kan vara värdefullt för att komma in i arbetslivet. ... som profession? Det är mycket viktigt med ett fortsatt fokus på preventiva insatser. Vi behöver också i högre grad kunna visa att våra egna insatser gör nytta och är hälsoekonomiskt lönsamma. För att göra den typen av forskning som behövs måste vi samarbeta med andra och bedriva multicenterforskning. Vi är en samhällsaktör som via prevention och rehabilitering jobbar med att stärka förmåga och funktion i livets olika faser och åldrar. Men vi behöver våga ta mer plats i debatten och stärka arbetet med att synliggöra vad vi bidrar med just i arbetslivets frågor. Vår egen arbetsmiljö för oss som fysioterapeuter är också viktig att titta på. ”Jag brinner för forskningskommunikation, vilket innebär att synliggöra våra insatser på ett populärvetenskapligt sätt. Vi behöver lära oss att berätta vad vi gör så att andra begriper det, annars når vi inte fram med våra budskap.” Dags för stötvågsapparat? – Medema vet vad du behöver www.medema.se | 08-404 1200 FYSIOTERAPI 7.2016 27 KLINIK & PRAKTIK I rehabträdgården får flyktingarna tillbaka kraften Kan trädgårdsarbete ge kraft och underlätta nyanlända flyktingars etablering på den svenska arbetsmarknaden? Det tror man på Sveriges lantbruksuniversitet i skånska Alnarp, där man efter ett lyckat pilotprojekt startat ett nytt tvåårigt projekt i samarbete med Arbetsförmedlingen och Region Skåne. text & foto: Göran Engström – titta här, de är nästan mogna. Molham Okdeh, 42, lutar sig framåt och lyfter försiktigt upp en tomatkvist så att kompisen Mahmoud Chahine, 61, ska kunna se. – Jag visste ingenting om odling innan jag kom hit, nu har det blivit min nya hobby. Jag har en egen hörna hemma där jag odlar tomater. Molham Okdehs röst är full av entusiasm när han berättar. Han gestikulerar och skrattar. Skämtar med kompisen. Så var det inte för ett år sedan. Då var självförtroendet kört i botten. Molham kände sig håglös och tvivlade på sig själv. Flykten från krigets Syrien, minnena 28 som plågade honom, smärtorna i ryggen och benet som ingen tog riktigt på allvar, isoleringen på flyktingboendet, språksvårigheterna och mötet med den nya kulturen i Sverige som nog mer påminde om en frontalkrock. På Arbetsförmedlingen ville man att han skulle hitta ett jobb. Men för att hitta ett jobb krävdes att Molham lärde sig svenska. Han gick på svenska för invandrare, SFI, men det gick trögt. Att han var utbildad lärare och hade undervisat i engelska i både hemlandet och Qatar i många år hjälpte honom inte. Det blev snarare en belastning, ytterligare en sak som bidrog till att sänka självförtroendet. FYSIOTERAPI 7.2016 Mahmoud Chahine och Molham Okdeh har hämtat hopp och fått nya krafter ur trädgårdsarbete. FYSIOTERAPI 7.2016 29 KLINIK & PRAKTIK Molham Okdeh och Mahmoud Chahine har beviljats asyl i Sverige och befinner sig nu i en etableringsfas. Vistelsen i rehabträdgården har varit en positiv injektion på väg mot att finna ett arbete. Men så fick Molham erbjudande om att delta i ett pilotprojekt för nyanlända flyktingar. En halvdag tre dagar i veckan under tio veckor skulle Molham och ett tiotal andra nyanlända få vistas i Rehabiliteringsträdgården i Alnarp. Handledda av ett team bestående av bland andra trädgårdsmästare, arbetsterapeut och sjukgymnast skulle de få ägna sig åt trädgårdssysslor. Molham tackade ja till erbjudandet och i dag mår han mycket bättre, både fysiskt och mentalt. – Jag har inte fått något arbete ännu, men det här var ett viktigt steg på vägen, konstaterar han. Lillian Lavesson är rehabiliteringsträdgårdens sjukgymnast och en av dem som varit med och följt deltagarna genom projektet. – Det blir lätt flummigt när man ska beskriva naturens läkande kraft. Men det vi tror oss se här, och som man även har konstaterat i andra vetenskapliga sammanhang, är att upplevelsen av oro och 30 Mahmoud Chahine bröt sin isolering tack vare projektet. Trädgården gav Molham Okdeh självförtroendet tillbaka. smärta minskar när vi vistas i naturmiljöer. Det som enligt Lillian Lavesson händer när vi kliver ut i naturen är att vi agerar på ett annat sätt. Tankarna blir annorlunda. – Vi går ut i trädgården, kanske för att vattna. Medan vi gör det så upptäcker vi något annat som behöver skötas om. Vi hamnar i ett samspel med naturen. Trots att vi är aktiva så går vi in i en avslappning som ger återhämtning på ett väldigt djupt plan. alnarps rehabiliteringsträdgård startade 2002 och tillhör Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi. I rehabteamet ingår förutom sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare även trädgårdsingenjör, trädgårdsmästare och språkstöd. Projektet med flyktingar startade våren 2015 som ett pilotprojekt inom ramarna för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Bakgrunden är att många nyanlända FYSIOTERAPI 7.2016 Alla sinnen används i trädgården. Lillian Lavesson är sjukgymnast i Alnarps rehabiliteringsträdgård där man för närvarande genomför ett tvåårigt projekt för nyanlända flyktingar som har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. aktiv hjärnvila. Det gjorde det intressant Lillian Lavesson berättar att man startade har svårt att prova metoden även på flyktingar. med åtta deltagare i varje grupp, men att att ta sig in på Många av dem bär med sig traumatiska det visade sig vara för lite om några av den svenska arbetsupplevelser som de inte kunnat hantera deltagarna var frånvarande. marknaden. De har beviljats asyl och och som satt sig som fysiska smärtor – Även om frånvaron inte var så mycket befinner sig i en etableringsfas, men de har i kroppen. Vi ville se om vi kunde påverka större än i utmattningsgruppen, så var av olika anledningar stött på problem. deras oro, få dem att må bättre och beteendet ett annat. I utmattningsgruppen Det kan handla om fysiska och mentala, hjälpa dem att komma igång, berättar hade deltagarna ett behov av att vara själva, men också språkliga hinder. En del har Lillian Lavesson. de sökte ensamheten. För flyktingarna väldigt bra utbildningar med sig visade det sig vara tvärtom, de från hemlandet, men det är inte behövde den sociala kontakten. ”Tiden visade sig vara en väldigt alltid som de är relevanta eller Även längden på vistelsen ändradirekt överförbara här. Individes under pilotprojektets gång: från viktig faktor. Det tar tid innan derna hamnar då i en mellanfas åtta till tio och slutligen tolv veckor deltagarna landar.” som riskerar att påverka dem – Tiden visade sig vara en väldigt negativt, konstaterar Lillian Lavesviktig faktor. Det tar tid innan deltason. garna landar och kommer i fas med I tidigare projekt har man tagit emot sig själva. personer med utmattningssyndrom och under det år som pilotprojektet pågått Efter att ha utvärderat pilotprojektet även studerat effekterna av naturbaserad har fem grupper gått igenom rehabilitei våras, bestämde sig Arbetsförmedlingen rehabilitering hos personer med trötthet ringen. Antalet deltagare har, liksom och Region Skåne för att i samarbetet med efter stroke. längden på rehabinsatsen, varierat. Målet SLU förlänga projektet med ytterligare – Inte minst i gruppen med utmattningshar varit att hitta ett upplägg där man två år. Den totala kostnaden beräknas till syndrom kunde vi se en påverkan som vi genom att jobba på individnivå maximerar tio miljoner kronor. Av dessa står Region tolkar som en restoration till följd av effekten av naturvistelsen för målgruppen. Skåne för 2,5 miljoner, en kostnad som FYSIOTERAPI 7.2016 31 KLINIK & PRAKTIK av perioden. Mitt mål är att få dem att bedriva någon form av egenvård, att komma igång med träning och få dem att hitta ett sätt att hantera sin smärta. Hittills har Lillian Lavesson bara stött på ett fåtal personer som lider av post traumatisk stress, berättar hon. Möjligen lite överraskande med tanke på deltagarnas bakgrund. – De allra flesta har en kombination av fysiska problem och ett slags vilsenhet, som kan grunda sig i osäkerhet och en känsla av att inte duga. Detta är ofta förknippat med en rädsla inför framtiden, och handlar alltså inte om posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, utan om en sund oro inför den situation de hamnat i. Denna oro och ångest är genomgående för våra deltagare, konstaterar Lillian Lavesson. Ett annat mål med projektet är att skapa en arbetsmodell för Arbetsförmedlingen där även den öppna vården är inkluderad. Modellen ska i framtiden kunna implementeras över hela landet. ett lyckat exempel på hur rehabilite- man tror sig kunna räkna hem i form av minskad vårdkonsumtion hos den berörda gruppen. Det är Arbetsförmedlingen som väljer ut de deltagare som ska ingå i projektet. De flesta kommer från Irak eller Syrien och är mellan 25 och 60 år gamla. För att kvalificera sig måste de kunna medverka i gruppaktiviteter och vara så fysiskt aktiva att de har glädje av trädgårdsaktiviteter. ett av målen med vistelsen i rehabiliterings- trädgården är att utvärdera deltagarnas arbetsförmåga. Bedömningen av deras aktivitetsförmåga görs av arbetsterapeuten. Som sjukgymnast och ergonom är det Lillian Lavessons uppgift att bedöma eventuella funktionsbegränsningar, muskuloskeletala besvär och smärttillstånd, och hur dessa påverkar arbetsförmågan. Hon kan även rekommendera vidare steg för behandling och lindring av eventuella besvär. – Jag träffar de deltagare som vill vid tre tillfällen: i början, mitten och slutet 32 Många av deltagarna har en kombination av fysiska problem och en vilsenhet, som kan grunda sig i en känsla av att inte duga, berättar Lillian Lavesson. ringen i Alnarp har överförts till vården är det så kallade NUR-projektet, där Region Skåne erbjuder personer med stressrelaterad psykisk ohälsa möjlighet till rehabilitering i landsbygdsmiljö, berättar Lillian Lavesson. Till det projektet har Region Skåne upphandlat ett tiotal så kallade ”gröna miljöer” dit vårdcentraler kan remittera patienter. – Det kan vara en bondgård, en äppel odling eller ett hunddagis, där patienterna får hjälpa till med dagliga aktiviteter under en kortare eller längre period. Än så länge är det för tidigt att säga vilka effekter vistelsen i rehabiliteringsträdgården har på flyktingar som befinner sig i etableringsfasen. – Det vi har sett är att de har väldigt mycket glädje av varandra. De får någon att dela sina problem med och kan hjälpa och sporra varandra. Många har lyckats komma igång igen förvånansvärt fort, kanske är det ett uttryck för att människan behöver adekvata aktiviteter för att må bra, funderar Lillian Lavesson. FYSIOTERAPI 7.2016 Tiden här har hjälpt mig att lämna allt det hemska bakom mig, säger Mahmoud. molham okdeh och Mahmoud Chahine vandrar långsamt genom trädgården. Suger i sig intryck och dofter. När de deltog i projektet i vintras var det kallt och snö. Nu blommar det i rabatterna, potatisen är redo att plockas och i krukorna på terrassen har kryddväxterna vuxit sig höga. De sätter sig på huk, tar ett blad i handen och luktar. – Mynta? – Ja. Mahmoud Chahine grimaserar när han reser sig. Smärtorna i axlar, rygg och knän är resultatet av den tortyr han utsattes för i den syriska regimens fängelse. De kallade det för ”kycklinggrillen”, förklarar han och beskriver hur vakterna placerade ett järnrör i knävecken och sedan surrade fast armar och ben. Därefter firade de upp honom och tände en eld under honom. – Jag hängde så i sju timmar. När de släppte ner mig hade jag så ont att jag inte kunde räta på mig. En av vakterna sa att han hade en lösning på det problemet också. Sedan knöt han ett rep runt ett av mina ben och hissade upp mig i taket. Det är svårt att riktigt ta in de grymheter som Mahmoud och Molham gått igenom. De bär fortfarande med sig många smärtsamma minnen, men har fått en ny aptit på livet. – Tiden här har hjälpt mig att lämna allt det hemska bakom mig. Jag har fått nya vänner och en praktikplats i en plastfabrik. Kanske kan jag få jobb där, säger Mahmoud Chahine. Dynamic Walk Genom att tillåta full rörlighet i fotleden och samtidigt ge ett aktivt lyft möjliggör droppfotsortosen Dynamic Walk såväl vardagliga som mer krävande aktiviteter. Kontakta oss så kommer vi ut och berättar mer! Real Technology - Real People Fillauer Europe AB I Kung Hans väg 2 I 192 68 Sollentuna I Sweden I +46 (0)8 505 332 00 I fillauer@fillauer.eu I www.fillauer.eu FYSIOTERAPI 7.2016 33 FACKPRESS Redaktör: Åsa Fagerström fysioterapi@fysioterapeuterna.se En miljon indier fick sms-tips och bättre levnadsvanor Sms med tips och påminnelser om träning och kost har testats i Indien i stor skala – med en miljon mottagare. Metoden visar på ett effektivt och enkelt sätt att påverka människors levnadsvanor och minska risken för diabetes. E-HÄLSA Det är bland annat Aragoya, en global icke vinstdrivande hälsoorganisation, som i samarbete med Nokia testat denna metod för att få ner det höga antalet diabetesfall i Indien. Det är oklart varför, men diabetes är en sjukdom som även drabbar indiska immigranter i USA fyra gånger så ofta som kaukasier, och i genomsnitt tio år tidigare. Sms med uppmaningar och konkreta tips om en hälsosam livsstil skickades till en miljon personer i Indien, två gånger i veckan under sex månaders tid. Mottagarna fick välja på tolv olika språk. Att få människor att ändra levnadsvanor är erkänt svårt. De 56 meddelandena hade utvecklats tillsammans med medicinsk expertis, anpassats för att passa kulturen och därefter testats noga innan projektet lanserades. Efter avslutad intervention genomfördes en utvärderande enkät bland cirka 1 000 personer som ingått i sms-projektet samt en lika stor kontrollgrupp som inte fått sådana meddelanden. Den visade att ungefär 40 procent fler av sms-gruppens deltagare hade förbättrat sin livsstil åt det hälsosamma hållet jämfört med de övriga: I interventionsgruppen hade 299 personer börjat äta bättre och/eller träna mer, i kontrollgruppen var siffran 185 personer. De medicinska experterna bakom studien menar att mobiltelefoner kan vara det enklaste sättet att nå ut till många människor för att stötta dem med positiva livsstilsförändringar. Pfammatter A et al. mHealth Intervention to Improve Diabetes Risk Behaviors in India: A Prospective, Parallel Group Cohort Study. J Med Internet Res. 2016 Aug 5;18(8):e207. Vad välja vid rehab av rotatorcuff? Träningsterapi, kontinuerliga passiva rörelser eller bassängträning – vad bör rekommenderas efter reparation av rotatorcuffen? En review visar att det inte finns någon generellt överlägsen rehabmetod. ÖVERSIKT Rupturer i rotatorcuffen är en vanlig orsak till axel smärta. Och antalet reparerande kirurgiska ingrepp, i första hand artroskopiska, har ökat stort under senare år. De vanligaste typerna av rehabilitering efter ett sådant ingrepp verkar alla vara ungefär lika effektiva. Det visar en genomgång av de rehabiliteringsprogram som studerats genom RCT. Sex av de elva studierna som inkluderades jämförde tidig rörelseträning (vissa så tidigt som 1–2 dagar efter operation) inom axelns rörelseomfång, ROM, med en senare rehabiliteringsstart (till exempel efter 5–6 veckor). Några resultat visade på positiva 34 effekter för tidig intervention, men skillnaden var försvunnen efter 6–12 månader. En metaanalys av studier som utvärderat mer aggressiva träningsprotokoll (ex. tidig passiv töjning utanför ROM) visade att dessa gav något sämre långsiktigt resultat än ett mer traditionellt upplägg med passiva och därefter aktiva övningar inom rörelseomfånget. För CPM, continous passive movement, kunde man kortsiktigt, men inte långsiktigt, se vissa fördelar vad gällde smärta och rörelseomfång. En av de studier som bedömdes som välgjord hade jämfört handledd träning i hemmet med egen hemträning, och inte funnit några skillnader. I valet av rehabiliteringsmetod bör terapeuten beakta bland annat skadans storlek och vävnadens kvalitet, patientens ålder samt vilken kirurgisk metod som använts. Thomson S et al. Rehabilitation following surgical repair of the rotator cuff: a systematic review. Physiotherapy. 2016 Mar;102(1):20-8. FYSIOTERAPI 7.2016 FOTON: COLOURBOX Rörelseträning ökar benmassan E-post med träningsupplägg hos prematura barn uppskattas av hjärnskadade FOTO: ©PICASA Träning två gånger om dagen ger mätbart förbättrad benmassa hos för tidigt födda med ökad risk för osteopeni. Rörelserna tycks delvis kunna bromsa den försämring som kan förväntas i normalfallen under de underviktiga barnens första levnadstid. BARNS HÄLSA Prematura bebisar med VLBW (very low birth weight) har lägre benmassa och större behov av näringsämnen till skelettet än andra nyfödda. De löper hög risk för osteopeni och frakturrisk senare i livet. Utöver speciell näringstillförsel verkar daglig träning ha god effekt på benmassan. I en färsk studie hade 34 barn med en födselvikt på i genomsnitt 1 217 gram randomiserats till antingen träningsbehandling två gånger om dagen (13 barn), en gång om dagen (12 barn) eller ingen intervention (11 barn). Terapin inleddes vid 8 dagars ålder. Den genomsnittliga benmassan var då jämförbar i alla tre grupperna. Träningen innefattade passiv extension och flexion inom rörelseomfånget i de övre och nedre extremiteternas större leder. Efter fyra veckor visade sig benmassan hade försämrats signifikant mindre i den grupp som fått träningsterapi två gånger om dagen än i den grupp som fått träning en gång om dagen eller inte alls. Detta tyder på att sådan rörelseträning har god effekt på benmassa och ämnesomsättning. Träningseffekten verkar dessutom verkar vara dos-relaterad, menar forskargruppen bakom studien. De konstaterar samtidigt att det behövs större studier för säkra resultat. Litmanovitz I et al. The Effect of Assisted Exercise Frequency on Bone Strength in Very Low Birth Weight Preterm Infants: A Randomized Control Trial. Calcif Tissue Int. 2016 Sep;99(3):237-42. Forskare överens om att fysisk aktivitet gör barn smartare Att ta tid från teoretiska ämnen och lägga den på fysisk aktivitet är en utmärkt affär när det kommer till skolbarn och tonåringar. Det slår internationella experter fast i ett färskt konsensusstatement. I de 21 separata uttalandena konstateras bland annat: 1.) En stunds fysisk aktivitet före, under och efter skoldagen ökar den akademiska förmågan. 2.) Ett enda avbrott med måttligt tuff fysisk aktivitet har omedelbar, positiv effekt på hjärnfunktion, intellekt och akademisk prestanda. 3.) Att minska lektionstiden och satsa denna på en stunds fysisk aktivitet leder inte till att barn får sämre betyg. Ytterligare positiva effekter är de fysiologiska, på bland annat hjärt-kärl-hälsa och ämnesomsättning. Därtill kan läggas ökad livskunskap kring självförtroende, motivation och sociala förmågor. Bangsbo J et al. The Copenhagen Consensus Conference 2016: children, youth, and physical activity in schools and during leisure time. Br J Sports Med. 2016 Jun 27. FYSIOTERAPI 7.2016 Ett program för att hjälpa hjärnskadade personer att hålla igång sin träning kan genomföras via e-post. En sådan intervention är enkel och kräver mycket liten insats från sjukvårdens sida, samtidigt som den uppskattas väl av patienterna. Av de 24 patienter som ingick i studien hade 20 drabbats av stroke, 4 av traumatisk hjärnskada. Sex olika träningsupplägg mejlades ut under åtta veckors tid. Utöver detta hade samtliga deltagare kontakt med erfaren fysioterapeut varje vecka via e-post eller telefon. Tidsåtgången för detta var i genomsnitt drygt en halvtimme per patient under hela programmet. Alla utom en patient var nöjda eller mycket nöjda med programmet, och alla skulle kunna tänka sig att rekommendera det till andra. Jones TM et al. The myMoves Program: A Feasibility and Acceptability Study of a Remotely Delivered Self-Management Program for Increasing Physical Activity Among Community-Dwelling Adults With Acquired Brain Injury. Phys Ther. 2016 Aug 11. E-pub. Negativ stereotyp försämrar bollkoll Att bli föremål för en negativ stereotyp kan försämra dribblingsförmågan hos kvinnliga fotbollsspelare – och det relativt omgående. Ett antal tonåriga fotbollsspelare fick i försöket göra en särskild dribblings övning. Därefter fick hälften av dem läsa en påhittad artikel om att kvinnor har sämre förutsättningar än män att spela fotboll. I den grupp som läst denna artikel ökade tiden som spelarna behövde för att genomföra samma dribblingsövning en andra gång. Studiens kontrollgrupp fick läsa en helt annan artikel, vilken handlade om fotbollens ökande popularitet. Liksom experimentgruppen ombads spelarna värdera hur väl de höll med om uttalandet om att pojkar och flickor spelar fotboll lika bra innan dribblingstest nummer två genomfördes. Man undersökte även två andra saker: flow och oro. Inget av detta påverkades efter läsning av en text med negativa stereotyper. JM Hermann et al. ”Girls should cook, rather than kick!” – Female soccer players under stereotype threat. Psychology of Sport and Exercise. 2016, vol 26. E-pub. 35 AVHANDLINGAR Redaktör: Lois Steen lois.steen@fysioterapeuterna.se Tidig utskrivning och hemrehab ökar strokepatienters självständighet NEUROLOGI Forskning har redan visat att tidigarelagd koordinerad utskrivning och rehabilitering i hemmiljö (early supported discharge) ger bättre resultat och kvalitet på rehabiliteringen vid lätta eller medelsvåra funktionshinder efter stroke. Men fast metoden rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård (och i internationella riktlinjer) är den bara delvis införd i svensk strokevård. – Det finns ett glapp mellan vad som rekommenderas och faktiskt implementeras i svensk sjukvård. För att lyckas med implementering av en metod behöver den ofta anpassas till lokala förhållanden på orten, säger Anna Bråndal, doktorand och specialistsjukgymnast inom neurologi, som nu utvärderat metoden. I sin avhandling beskriver hon utveckling, innehåll, implementering och resultat av en lokalanpassad metod för tidigarelagd koordinerad utskrivning, från slutenvård till hemrehab, som införts vid FOTO: COLOURBOX Tidigare utskrivning från sjukhus och rehab i hemmiljö gör strokepatienter mer självständiga i ADL, mindre nedstämda och mer nöjda med vården jämfört med patienter som inte fick den möjligheten. Det visar en ny avhandling. Rehab i hemmiljö gav goda resultat. Norrlands universitetssjukhus (NUS). Anna Bråndal har utvärderat programmet Umeå Stroke Centers Hemrehab med patient rapporterade resultat från det nationella patientregistret Riksstroke. Patienterna som genomgått tidigarelagd koordinerad utskrivning jämfördes sedan med en stor kontrollgrupp från hela Sverige. Jäm förelsen visade att patienterna vid NUS var klart nöjdare än kontrollgruppen. Avhandlingen behandlar också hjärntrötthet (fatigue), som är en vanlig De hundra fallstudierna kommer från olika länder och bildar en global praxis på området. konsekvens efter stroke. För att utvärdera förekomst och behandling av hjärn- trötthet har Anna Bråndal utvärderat självskattad hjärntrötthet i hemmiljö hos 72 patienter. – Ofta är det först när patienten kommer hem som hen förstår konsekvenserna av sin stroke, och just hjärntrötthet blir ofta mer påtaglig när en person ska klara av sina vardagliga aktiviteter. I dag finns det ingen behandling mot hjärntrötthet, men träning som ger en förbättrad fysisk kondition kan eventuellt också förbättra en persons möjlighet att klara av sin vardag, säger Anna Bråndal. Efter disputationen ska hon inleda en RCT-studie som ska undersöka om konditionsträning utförd i hemmiljö kan minska hjärntrötthet efter stroke. Avhandlingens titel: Rehabilitation after stroke with focus on early supported discharge and post-stroke fatigue Källa: Umeå universitet Fri databas om rehab efter amputationer FOTO: COLOURBOX Världsorganisationen WCPT:s samarbetspart, Physiopedia, har publicerat över 100 kvalitets granskade fallstudier om rehabilitering efter amputation. De hundra fallstudierna har valts ut som de allra bästa ur ett tusental som kom in under en öppen online kurs (MOOC-kurs). De berör amputation av nedre extremiteterna och är utmärkta exempel på global praxis på detta område. Tack vare stöd från British Association of Chartered Physiotherapists in Amputee Rehabilitation (BACPAR) är denna databas nu fritt tillgänglig för alla. Länk till den öppna databasen: http://www.physio-pedia.com/Category:Amputee_Case_Studies 36 FYSIOTERAPI 7.2016 Hon blev Årets fysioterapeut! Text: Hilda Zollitsch Grill Nackspecifik träning bästa hjälpen vid whiplash Läs mer på sidan 7 maria landén ludvigsson har sedan 2011 forskat parallellt med arbetet som specialistsjukgymnast inom primärvården i Motala. Hon har länge intresserat sig för personer med långvariga, kroniska whiplashrelaterade besvär, WAD. – Personer med kroniska besvär får ofta höra att de behöver lära sig att leva med sina besvär, men då behöver de först få hjälp att minska besvären så mycket det går. Många patienter med WAD får inte optimal vård, anser hon. I sin avhandling har hon studerat tre olika behandlingsupplägg för patienter med WAD, och gjort en hälsoekonomisk utvärdering av alternativen. Patienterna, totalt 216 personer från sex landsting i Mellansverige, lottades till en av tre olika behandlingar som pågick i tolv veckor. En grupp fick nackspecifik träning hos fysioterapeut, en grupp fick samma träning med ett beteendemedicinskt tillägg av basal karaktär. Den tredje gruppen fick fysisk aktivitet på recept förskrivet, att utföras utanför sjukvården. Det finns vissa studier som visar att psykosociala faktorer som rörelserädsla och katastroftankar har betydelse för utvecklingen av långvariga WAD. Maria Landén Ludvigssons egen erfarenhet pekar dock mot att de fysiska fynden väger tyngst. – Man vet att samspelet mellan djupa och ytliga nackmuskler är förändrat hos personer med WAD. Maria Landén Ludvigsson ger ett exempel: Normalt vid en belastning på nacken, till exempel en armrörelse, börjar de djupa nackmusklerna att stabilisera nacken. Hos skadade sker i stället ett påslag på de ytliga musklerna först. När de djupa musklerna inte jobbar som de ska blir man mindre stabil i nacken. Att tolv veckors träning hos fysioterapeut med fokus på de djupa nackmusklerna gav effekter som halverad smärta och bättre funktion var inte förvånande, tycker Maria Landén Ludvigsson, men det var förvånande att det beteendemedicinska tillägget inte slog igenom på resultatet på gruppnivå. – En förklaring kan vara att man i en RTC-studie inte tar hänsyn till vem som behöver beteendemedicinsk insats och inte, en annan att patienternas self efficacy kanske var relativt hög från början så att förbättringspotentialen var liten, funderar hon. Ett viktigt forskningsresultat är att FaR inte gav samma goda resultat som FOTO: EMMA LANDÉN En ny avhandling visar att den bästa behandlingen för whiplashpatienter med långvariga besvär är träning av de djupa nackmusklerna. Det är också hälsoekonomiskt mer lönsamt än fysisk aktivitet på recept. Maria Landén Ludvigsson har visat att kroniska whiplashrelaterade besvär kan bli bättre med nackspecifik träning. träningen. Trots att det är billigare att förskriva FaR än att erbjuda tolv veckor hos en fysioterapeut så är FaR inte hälsoekono miskt försvarbart för denna patientgrupp eftersom de konsumerade annan sjukvård i stället och var mer sjukskrivna än de som fick nackträning hos fysioterapeut. En annan viktig kunskap från studierna är att personer med neurologisk utstrålning (WAD grad 3), en grupp som anses svår att hjälpa, också kan träna med god effekt. Maria Landén Ludvigsson kommer att fortsätta forska om personer med WAD. SYFTE RESULTAT I URVAL TITEL Utvärdera effekten hos personer med långvarig WAD på självskattad nackfunktion, smärta och tilltro till egen förmåga efter tre olika behandlingar, samt utvärdera behandlingarnas kostnadseffektivitet. Förbättringarna var störst, och kvarstående, i grupperna som fick fysioterapeutledd, nackspecifik träning. Mest kostnadseffektiv var den nackspecifika träningen utan beteendemedicinskt tillägg. Neck-specific exercise with or without a behavioural approach, or prescription of physical activity in chronic whiplash associated disorders, Linköpings universitet 2016 FYSIOTERAPI 7.2016 Länk till avhandlingen i fulltext: http://bit.ly/25jGVcP 37 FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING En majoritet av gravida kvinnor drabbas av smärta i ländrygg och bäcken. En ansenlig andel har kvarstående besvär efter förlossning. Syftet med riktlinjearbetet var att utvärdera och sammanställa befintlig evidens gällande fysioterapeutisk behandling av graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta och formulera behandlingsrekommendationer. Resultaten visar att det finns stark evidens för akupunktur och bälte vid ländryggs- och bäckensmärta i graviditet. Det finns begränsad evidens för att träning har en positiv effekt. Inga specifika biverkningar rapporterades för någon intervention. Liksom inom många andra områden så krävs mer forskning innan man kan selektera rätt behandling till rätt patient och dosera rätt. Studier som granskats är heterogena och behandlingsmetoderna har varierat. Utvärdering sker också med olika instrument och vid olika tidpunkter. Detta leder till att det är svårt att komma upp i evidensgrad för respektive behandlingsform. I behandlingsrekommendationer i uppdaterade riktlinjer på Fysioterapeuternas hemsida finns en sammanvägning av studiers resultat och beprövad erfarenhet som kan ligga till grund för val av behandling. Behandling av graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta RIKTLINJER FÖR FYSIOTERAPI ANNELIE GUTKE, CAROLA BETTEN, KRISTINA DEGERSKÄR, SARA POUSETTE, MONIKA FAGEVIK OLSÉN drabbas av smärta i ländryggs- och bäckenområdet under graviditet. Ländryggssmärta definieras som smärta lokali serad under det nedersta revbenet men ovan skinkvecken, med eller utan utstrålning i ben (1). Bäckensmärta lokaliseras mellan höftkammarna och skinkvecken tillsammans med eller enbart i symfysen (2). Smärtan kan också stråla ned i låret. Bäckensmärtan kan starta när som helst under graviditeten och hos en del kvinnor även vid förlossning (3). För majoriteten av kvinnorna uppkommer smärtan under graviditetsvecka 12–24 (3, 4). Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäcken smärta har varit känd sedan början av 1800-talet och under 20–30-talen låg siffran i de nordiska länderna på 2–3 procent (5). Prevalensen i senare studier varierar mellan 45 och 73 procent vilket visar på ett stort folkhälsoproblem (6–8). 50 procent av fallen klassificeras till enbart bäckensmärta, 17 procent till lumbal smärta och 33 procent till kombinerad smärta (8). Detta gör att 83 procent av kvinnorna får bäckensmärta. Av dessa kvinnor FOTO: JOSEFIN BERGENHOLTZ många gravida kvinnor ANNELIE GUTKE Med.dr, specialistfysio terapeut, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Närhälsan Eriksberg, Göteborg 38 har 45 procent ”milda”, 30 procent ”måttliga” och resterande 25 procent ”betydande” besvär (9). Riskfaktorer, prognos och etiologi Den enda entydiga riskfaktorn för att utveckla ländryggs- och bäckensmärta vid graviditet är tidigare erfarenhet av sådan smärta (2, 10). Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta har i allmänhet god prognos. De flesta upplever en minskad smärta de första veckorna efter förlossning men en mindre andel får kvarvarande besvär (11–13). I två svenska studier, rapporteras att 1 av 3 kvinnor har ländryggs- och bäckensmärta 3 månader efter förlossning vilket är drygt 30 000 kvinnor om året (14–15). Det finns ett samband mellan hög smärtintensitet under graviditeten och en försämrad tillbakagång av smärta efter förlossningen (16). Likaså har kvinnor med smärta från samtliga tre bäckenleder, ett högt antal positiva smärtprovokationstest och smärta tidigt i graviditeten en markant sämre prognos (11, 17). Högre ålder, nedsatt muskelfunktion, otrivsel med arbetet samt kombinerad ländryggs- och bäckensmärta tidigt FYSIOTERAPI 7.2016 FOTO: COLOURBOX Ländryggs- och bäcken smärta hos gravida kvinnor har negativ påverkan på deras funktion och väl befinnande och kan hindra dem från att utföra i stort sett alla dagliga aktiviteter. Funktion och arbetsförmåga Ländryggs- och bäckensmärta hos gravida kvinnor har negativ påverkan på deras funktion och välbefinnande och kan hindra kvinnorna från att utföra i stort sett alla dagliga aktiviteter (3, 8, 14, 19, 20). I Sverige är 43 procent av alla gravida kvinnor sjukskrivna i minst sju sammanhängande dagar under sin graviditet (21) och 17 procent av de gravida kvinnorna uppger att deras sjukskrivning beror på smärta i ländryggen eller bäckenet. Siffrorna är desamma både för förstagångsföderskor som för de som tidigare varit gravida (21). Det har visat sig att kvinnor som under sin graviditet är sjukskrivna på grund av ländryggs- och bäcken smärta löper stor risk att återfå smärtan, dels vid nästa graviditet men även under den tid som de FYSIOTERAPI 7.2016 inte är gravida (22). Kvinnorna berättar också om en tvekan att skaffa fler barn (20, 23) Diagnos och omhändertagande När en kvinna med ländryggs- eller bäckenbesvär under graviditet kommer för undersökning och ställningstagande till behandling är det första steget att göra en sortering, så kallad triage, och identifiera eventuell malignitet (s.k. röda flaggor) och allvarlig neurologi (1). Det rekommenderas att därefter differentiera mellan ländryggs- och bäckensmärta (2). Standardiserad undersökning av ländryggen bör göras och likaså smärtprovokationstester avsedda för bäckenet. En av de vanligaste specifika ländryggsåkommorna i denna åldersgrupp är diskogena besvär (24) som visat sig vara lika vanliga hos gravida som icke-gravida (25). Lumbala diskbråck är däremot inte vanligt förekommande (26). Anamnesen bör innehålla smärthistorik med speciell notis om smärtökning i samband med långvarigt stående, gående och/eller sittande samt tecken på låsningar i höften, så kallad ”catching FOTO: JOHAN WINGBORG i graviditet har rapporterats ge en ökad risk för kvarstående bäckensmärta postpartum (18). Etiologin till graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta är okänd. Det finns inga entydiga forskningsresultat, men såväl hormonella, biomekaniska som beteendemässiga faktorer diskuteras. MONIKA FAGEVIK OLSÉN Professor, specialistsjukgymnast vid Fysioterapin vid Sahlgrenska Univer sitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. 39 sammanfattningar exkluderades liksom dubbelpublikationer. Det finns stark evidens för behandling med akupunktur under graviditet. of the leg” (27) vilka samtliga är tecken på bäckenrelaterad smärta. För att ytterligare säkerställa smärtlokalisation rekommenderas att patienten antingen pekar ut det smärtande området eller att man använder sig av en smärtteckning (2). Ett reliabelt klassifikationssystem som fungerar att utföra på gravida kvinnor med ovan komponenter finns beskrivet (28). I ”European guidelines” (2) rekommenderas P4-testet för gravida kvinnor med bäckensmärta och Patrick´s fabers test för att testa sacroiliaca leden, samt test av symfysen bestående av palpation av symfysen och ett modifierat Trendelenburg´s test. Eftersom symfyspalpation är så smärtsamt för gravida och framför allt för de med symfyssmärta kan palpationen ersättas med ”Pulling a mat”-test (MAT-test) och smärtteckning (29). Som funktionellt bäckentest rekommenderas Active Straight Leg Raise (ASLR) (2, 30). Smärtans kognitiva, emotionella och sociala aspekter samt dess betydelse för den enskilda kvinnan bör också identifieras. Det råder i dag ingen konsensus kring om och i så fall vilka interventioner som bör ges till patienter med bäckensmärta. Syftet med riktlinjearbetet var därför att utvärdera och sammanställa befintlig evidens gällande fysioterapeutisk behandling av graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta och formulera behandlingsrekommendationer. Metod Sökning av relevant litteratur Artiklar som rör behandling av graviditetsrelaterad ländryggs- och/eller bäckensmärta söktes i relevanta databaser med fördefinierade sökord. Sista sökningen genomfördes juni 2016. Parallellt söktes nya artiklar i funna artiklars referenslistor. Språket i artiklarna skulle vara engelska. Alla studier som utvärderat behandlingseffekter av olika former av fysioterapeutisk behandling av gravida med ländryggs- och bäckensmärta inkluderades. Solitära 40 Kvalitetsgranskning och evidensgrad Alla fullskaliga randomiserade och kontrollerade studier (RCT) kvalitetsgranskades enligt PEDro:s index (31). Max score i intern validitet är 10 poäng. Kvalitetsnivå definierades som låg: 0–3 poäng, medelgod: 4–6 poäng och hög: ≥7 poäng. Evidensgrad definierades enligt en modifierad SBU skala: (32): Starkt ≥ 2 studier av hög kvalitet Måttligt starkt 1 studie av hög kvalitet + ≥ 2 studier av medelgod kvalitet Begränsat ≥ 2 studier av medelgod kvalitet Mycket begränsad ≥ 1 av minst medelgod kvalitet Alla graderingar avser resultat där inget väsentligt talade emot fynden. Resultat Totalt identifierades 64 artiklar som motsvarade inklusionskriterierna men inte exklusionskriterierna. En RCT identifierades där en specifik kudde, en så kallad Ozzlopillow, utvärderades men då den inte finns på marknaden exkluderades studien från sammanställningen. Även en pilotstudie (RCT) exkluderades där reflexologi, som inte används i svensk sjukvård, utvärderats. Av de kvarvarande 62 artiklarna som rapporterar behandling var 39 RCT (varav fyra postpartum) med tre långtidsuppföljningar och åtta kontrollerade studier (varav två postpartum). Vi har dessutom identifierat en experimentell fallstudie (postpartum), en fall rapport, fyra pilotstudier och sex observationsstudier som inte ingår i kvalitetsgranskningen. Akupunktur Akupunktur utvärderades i sju RCT (33–39) och i två uppföljningsstudier (40, 41). Resultaten indikerade att akupunkturbehandling under graviditet gav minskad smärta och ökad funktion (33, 34, 36, 37) och ökad arbetsförmåga (35). En studie visade ingen skillnad då ytlig respektive djup akupunktur jämfördes (38). En annan studie indikerade att det kan vara en fördel att påbörja akupunkturbehandling något senare i graviditeten för maximal effekt (39). En studie visade att akupunktur var lika effektivt som en kombination av stabiliserande träning, massage och stretchning för regression av smärta postpartum (36). Inga allvarliga biverkningar har noterats, varken för fostret eller kvinnan (41, 42). En kontrollerad studie, vars resultat inte FYSIOTERAPI 7.2016 Träning i grupp eller individuellt Träning under graviditet Sjutton RCT identifierades där träning under graviditet utvärderats, ofta i kombination med andra fysioterapeutiska metoder (36, 37, 46, 49–62). Flera studier rapporterar positiva effekter av träning avseende minskad smärta och funktionsnedsättning jämfört med kontrollgrupp/ standardbehandling (36, 50, 54, 56–58, 60) men det finns också studier som pekar på motsatsen (37, 49, 59). Effekten av instruktioner för hemträning är också oklar (46, 62), men att göra någon intervention verkar bättre än att inte göra någonting alls (50, 52, 54, 55). Förebyggande träning har utvärderats i tre RCT (53, 57, 61): • Bäckenbottenövningar minskade förekomsten av bäcken- och ryggsmärta i slutet av graviditeten, ökade fysisk funktion, men minskade inte sjukfrånvaro jämfört med kontrollgruppen (53). • 12-veckors hem- och gruppträning med standardmödravård gav lägre sjukskrivnings frekvens i träningsgruppen men det var ingen skillnad avseende förekomst av rygg- och bäckensmärta (57). • 12 veckors träning 2 ggr/vecka minskade inte andelen med rygg- och bäckensmärta jämfört med den gruppen som inte tränade (61). FYSIOTERAPI 7.2016 FOTO: PAUL BECHER CAROLA BETTEN MSc, specialistsjukgymnast, VE Fågelbacken, Div 5 SUS, Malmö Vattenträning Två RCT identifierades som utvärderat träning i vatten, och i båda rapporterades signifikant minskad smärta och sjukskrivning efter träning i vatten (51, 60) men i den ena studie bara för gruppen som hade lumbal smärta (51). Det finns en mycket begränsad evidens för träning i vatten. Träning efter graviditet Inga RCT identifierades där träning under och efter graviditeten utvärderades, men en kontrollerad studie identifierades som utvärderade effekt av information och träning i hemmet enligt video instruktion (67). Resultatet visade att interven tionen inte hade någon effekt. I en RCT utvärderades träning postpartum vid ländryggssmärta (70) där coreträning samt hållningsträning minskade ländryggssmärta bättre än ryggstärkande träning (70). Tre RCT undersökte individuell träning vid bäckensmärta postpartum (71–73). Stabiliseringsträning av diagonala bålmuskler och träning av longitudinella bålmuskler sågs inte ge någon effekt mot en obehandlad kontrollgrupp (71). En individanpassad träningsintervention inkluderande stabiliseringsträning med Terapi Master har däremot visat sig minska smärta och funktionsnedsättning och öka livskvalitet i jämförelse med konventionell behandling hos fysioterapeut (72). Studien visade att den specifika interventionen signifikant minskade smärta och funktionsnedsättning och ökade livskvaliteten ställd mot den FOTO: LOVISA DEGERSKÄR Bäckenbälte Tre RCT identifierades som undersökte användning av bäckenbälte eller graviditetsgördel (44, 45, 46). Kvinnorna som använde bäckenbälte hade lägre smärtintensitet (44, 45, 46). Bältet visade sig minska smärtintensitet och funktionsnedsättning signifikant jämfört med träning eller information (46). För kvinnor med kombinerad smärta reducerades denna vid användning av två olika bälten, men det fanns ingen signifikant skillnad mellan dessa (45). För kvinnor med symfys-smärta reducerades smärtan i grupperna som fick antingen ett icke-elastiskt bälte eller träning, men det fanns ingen ytterligare effekt med att kombinera behandlingarna (44). Två pilotstudier, vars resultat inte inkluderas i evidensgraderingen, indikerade att kvinnor som använde ett bälte hade signifikant högre aktivitet än kvinnor i kontrollgruppen (47) och att elastiskt bälte är bättre än oelastiskt (48). Det finns stark evidens för användning av bälte. Fem kontrollerade studier identifierades också där träningsinterventioner utvärderades. Tre indikerade minskad sjukskrivningsfrekvens och ökad funktionsförmåga (63–65), minskad smärta (64) och minskad nedsättning i dagliga aktiviteter (65). Två rapporterade ingen signifikant skillnad mellan grupperna (66, 67). Dessutom identifierades en experimentell fallstudie som visade en trend att stabiliseringsträning minskar smärtintensitet och förbättrar aktivitetsnivå (68), en retrospektiv observationsstudie som rapporterade mindre ryggsmärta efter ryggskola (69) och en artikel om behandlingarnas biverkningar som inte visade några negativa effekter (41). Det finns begränsad evidens för att träning har en positiv effekt på att minska rygg- och bäcken smärta under graviditet. Underlaget är för heterogent för att gradera de specifika träningsmetoderna sinsemellan. Det finns i dagsläget ingen evidens för att preventiv träning har någon effekt på att minska rygg- och bäckensmärta. KRISTINA DEGERSKÄR MSc, specialistsjukgymnast, VC Norra Fäladen, Primärvården, Lund FOTO: ULLA POUSETTE inkluderats i evidensgraderingen, indikerade förbättrad funktion och mindre smärta efter akupunktur (43). Det finns stark evidens för behandling med akupunktur under graviditet. SARA POUSETTE MSc, specialistfysioterapeut, Friskispraktiken, Stockholm 41 Det finns begränsad evidens för att träning har en positiv effekt på att minska rygg- och bäckensmärta under graviditet. konventionella behandlingen. Dessutom fanns en kvarvarande signifikant effekt med minskad smärta och funktionsökning efter två år (74). Stabiliseringsträning som hemträning har däremot inte visat sig ha effekt jämfört med referensgrupp (73). Det finns mycket begränsat vetenskapligt underlag för att en individanpassad träningsintervention inkluderande stabiliseringsträning med Terapi Master minskar bäckensmärta postpartum. Det finns ingen evidens för att träning av diagonala/ longitudinella bålmuskler eller specifik stabiliseringsträning utförd som hemträning har effekt jämfört med kontrollgrupp. Manuell behandling Fem RCT identifierades som utvärderat effekten av manuella tekniker. Osteopatisk manuell terapi visade sig minska smärtintensiteten och funktionsnedsättningen signifikant under graviditet jämfört med omhändertagande med eller utan sham-ultraljud (75). Osteopatisk manipulation visade sig signifikant minska smärta och funktionsnedsättning för kvinnor med kvarstående smärtor postpartum (76, 77). Osteopatisk kraniosakral terapi som tillägg till standardbehandling gav signifikant lägre smärta på morgonen och mindre funktions-nedsättning jämfört med standardbehandling enbart för gravida, men den kliniska relevansen av studieresultaten är tveksam (78). Effekterna av massage för att förebygga bäckensmärta under graviditet visade ingen effekt jämfört med avspänning (79). Utöver dessa studier identifierades 6 artiklar med annan studiedesign som utvärderat effekterna av mobilisering: En pilotstudie som jämförde spinal manipulation med en neuro-emotionell teknik och träning (80), två observationsstudier där den ena rapporterade effekterna av passiv och aktiv mobilisering av ländryggen (81) och den andra rapporterade effekterna av ett diagnos-baserat 42 kliniskt bedömningsprotokoll (82), två retrospektiva studier (83, 84), och en fallstudie (85) där resultat av mobiliseringen av ländryggen och sakroiliakaleden redovisades. Det finns mycket begränsad evidens för effekt av osteopatisk manuell terapi och kraniosakral terapi under graviditet. Det finns mycket begränsad effekt av lumbal mobilisering och osteopatisk manuell terapi postpartum, men ingen evidens för att massage kan förebygga graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta. Elektroterapi TENS under graviditet utvärderades i en RCT och visade sig ge en signifikant minskning av smärta och ökning av funktion jämfört med träning och medicinering (55). Det finns mycket begränsad evidens för effekt av TENS under graviditet. Yoga En RCT identifierades där yoga utvärderades (86). Studien visade att yoga signifikant minskade smärta jämfört med hållningsinstruktioner. Det finns mycket begränsad evidens för effekt av yoga under graviditet. Patientinformation Vi fann fem studier som utvärderat patientinformation (4, 64, 87–89). I en RCT (87) kunde det inte påvisas någon skillnad mellan behandling (information och träning) och kontrollgrupp. I tre kontrollerade studier utvärderades multimodala strategier med bland annat patientinformation. Resultaten påvisade mindre obehag (88), minskad smärtintensitet (64) och minskad sjukfrånvaro (4) jämfört med ingen intervention. Även en pilotstudie identifierades som rapporterade minskad smärta efter utbildning och övningar i syfte att förebygga rygg- och bäckensmärta under graviditet (89). Det finns idag ingen vetenskaplig evidens för effekt av patientinformation i kombination med träning. Övrigt Progressiva muskelavslappningsövningar har utvärderats i en RCT (90). Studien påvisade signifikant mindre smärta och ökad livskvalitet jämfört med obehandlad kontrollgrupp. En RCT identifierades där kinesiotejp utvärderades i en RCT (91). Studien visade signifikant mindre smärta och funktionsnedsättning jämfört med en obehandlad kontrollgrupp. Vi fann en randomiserad kontrollerad studie som utvärderar ”self management intervention” FYSIOTERAPI 7.2016 inkluderande patient–fysioterapeut-relationen, utbildning, och uppmuntran till en aktiv livsstil (Bastiaenen -04). Studien visar på att ”self management intervention” ger en liten förbättrad funktion för kvinnor med svårare besvär vid mätning 12 veckor postpartum (92). Konklusionen vid långtidsuppföljning är att förändringar över tid var för små för att vara kliniskt relevanta (93). Det finns mycket begränsad evidens för effekt av progressiv muskelavslappning, kinesiotejp men ännu ingen evidens för att ”self management intervention” har effekt. Diskussion De uppdaterade riktlinjerna är en genomgång och evaluering av behandlingsmetoder som ges till kvinnor med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta. Många kvinnor har besvär under graviditeten och dessa påverkar inte bara kvinnan utan även hennes familj, arbete och fritid. Många kvinnor söker sig idag till fysioterapeut för att få lindring för smärtorna. Traditionellt ges information, hemträning och bäckenbälte men det finns även andra behandlingsmetoder att tillgå. För vissa metoder finns studier som utvärderat deras effekter, för andra metoder finns enbart klinisk erfarenhet. För den enskilda fysioterapeuten är det svårt att överblicka kunskapsläget. Rikt linjerna är därför framtagna för att vara till stöd och hjälp vid behandlingsval. Liksom inom många andra områden saknas det ännu mycket forskning innan man utifrån evidens kan selektera rätt behandling till rätt patient och dosera rätt. Studier som hittills utvärderat behandling under och efter graviditet är heterogena. Behandlingsmetoderna varierar avseende innehåll, intensitet och duration. Utvärdering sker med olika instrument och vid olika tidpunkter. Detta leder till att det är svårt att komma upp i evidensgrad för respektive behandlingsform. Trots detta finns viss evidens för några behandlingsmetoder. En vanlig föreställning som möter kvinnorna på mödravårdscentraler och också på fysioterapeutmottagningar är att graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta är normalt, att det inte går att förebygga och behandla samt att det går över efter graviditeten. Smärtan under graviditeten är vanlig och inte farlig i sig men att kalla ett smärttillstånd normalt är inte acceptabelt. Smärtan är i sig patologisk och sällan anses smärta normal. Studier har visat att det går att förebygga, varför påståendet är felaktigt. Till viss del går det att undvika framför allt smärta från ländryggen. När det gäller påståendet att studier saknas avseende effektiva behandlingsmetoder kan dessa riktlinjer påvisa att det finns evidens för flera metoder. Det sista påståendet, att det går över efter graviditet, är i de flesta fall sanning. I de fall det inte går i regress är det viktigt att behandla tidigt för att undvika långvarigt smärttillstånd. Alltför många kvinnor får långvariga besvär efter sin graviditet. Många kvinnor med ländryggs- och bäcken smärta under graviditet har små eller måttliga besvär som kan lindras med relativt liten arbetsinsats. För andra kvinnor är syndromet komplext och en utmaning för den behandlande fysioterapeuten. En stor kunskap kring tillståndet och olika behandlingsalternativ är nödvändig för att behandla dessa kvinnor optimalt. Som grund till sin behandling kan man använda den behandlingsrekommendation som finns i de uppdaterade riktlinjerna på Fysioterapeuternas hemsida. REFERENSER • 2. Vleeming A, Albert HB, Ostgaard HC, Sturesson B, Stuge B. European guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain. Eur Spine J. 2008;17:794-819. • 8. Gutke A, Ostgaard HC, Oberg B. Pelvic girdle pain and lumbar pain in pregnancy: a cohort study of the consequences in terms of health and functioning. Spine 2006;31:E149-55. • 11. Albert H, Godskesen M, Westergaard J. Prognosis in four syndromes of pregnancy-related pelvic pain. Acta Obstet Gynecol Scand 2001;80:505-10. • 16. Vollestad NK, Stuge B. Prognostic factors for recovery from postpartum pelvic girdle pain. Eur Spine J 2009;18:718-26. • 19. Liddle SD, Pennick V. Interventions for preventing and treating low-back and pelvic pain during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2015;(9): CD001139. • 20. Wuytack F, Curtis E, Begley C. Experiences of First-Time Mothers With Persistent Pelvic Girdle Pain After Childbirth: Descriptive Qualitative Study. Phys Ther 2015;95: 1354-1364. • 36. Elden H, Ladfors L, Olsen MF, Ostgaard HC, Hagberg H. Effects of acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised single blind controlled trial. BMJ 2005;330:761. • 44. Depledge J, McNair PJ, Keal-Smith C, Williams M. Management of symphysis pubis dysfunction during pregnancy using exercise and pelvic support belts. Phys Ther 2005;85:1290-300. • 57. Stafne SN, Salvesen KA, Romundstad PR, Stuge B, Morkved S. Does regular exercise during pregnancy influence lumbopelvic pain? A randomized controlled trial. Acta Obstet Gynecol Scand. 2012;911:552-9. • 72. Stuge B, Laerum E, Kirkesola G, Vollestad N. The efficacy of a treatment program focusing on specific stabilizing exercises for pelvic girdle pain after pregnancy: a randomized controlled trial. Spine 2004;29:351-9. Denna artikel med fullständig referenslista finns i pdf-format på www.fysioterapi.se under fliken Forskning. De fullständiga riktlinjerna finns i pdf-format på www.fysioterrapeuterna.se under fliken Profession/Kliniska riktlinjer. FYSIOTERAPI 7.2016 43 MEDLEMSNYTT Förbundsordförandens ledare: Släpp höstvindarna loss! arbetet inför framtiden fortsätter under hösten, inte minst i förberedelsearbetet inför kongressen i november. Det är nödvändigt att gå vidare med att förbättra arbetsvillkor och löner för professionen. Det finns ett utbrett missnöje bland våra medlemmar med både lönenivåer, löneutvecklingen och dålig lönespridning. Fysioterapeuternas lönenivåer och snäva lönespridning återspeglar den strukturella diskri mineringen av kvinnor på arbetsmarknaden. Fysioterapeut tillhör den grupp akademikeryrken som har sämst livslöner, vilket innebär att såväl grundutbildning, vidare utbildning, erfarenhet och skicklighet lönar sig dåligt i ekonomiska termer. Det rimmar inte med behovet av kompetens inom området hållbar hälsa och det faktum att fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd. Jag ser fram emot höstens arbete med siktet inställt på att erövra ny mark på avgörande områden för fysioterapeuters framtid. Dessutom tror jag att det är bra med höstvindar. Det behöver blåsa in frisk luft och nytt syre i de viktiga frågorna kring hållbar hälsa. FOTO: EVA DALIN september kan jag ännu känna vibbarna av den energi som fanns på Fysioterapeuternas framtidsinriktade seminarier i Almedalen i somras. Det är tydligt att förbundet är mer efterfrågat som både samtals- och samarbetspart, inte bara under politikerveckan utan året om! Det råder en bred enighet i Sverige om att hälsooch sjukvården står inför många stora utmaningar, där patientinflytande, kompetensförsörjning, ledarskap och digitaliseringen är några av de viktigaste framtidsfrågorna. I Almedalen nådde vi fram till viktiga beslutsfattare med vårt budskap när det gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Det behövs bättre möjligheter till hög kvalitet och livslångt lärande. Fysioterapeuter har en skyldighet att utveckla professionskompetensen genom kritisk granskning av egna undersökningsoch behandlingsmetoder och ska också underhålla och utveckla den egna kompetensen genom att följa utvecklingen inom professionsområdet. Arbetsvillkoren måste därför ge medarbetarna möjlighet att ta ansvar för sin professionsutveckling, ge dem utrymme för att påverka sin arbetssituation och vara delaktiga i utvecklingen av verksamheten. Det mingel vi arrangerade med andra förbund i Almedalen med temat ”Hur får vi förutsättningar för personcentrerad hälso- och sjukvård?” blev välbesökt och uppskattat. Vi hade flera kvalificerade medverkande som alla bidrog på ett konstruktivt sätt i samtalen. Och särskilt roligt var det förstås när folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström dök upp och jag fick möjlighet att intervjua honom. trots att det redan är Följ mig på sociala medier: www.stefanjutterdal.se FÖRBUNDSSTYRELSEN Stefan Jutterdal, ordförande 070–624 98 95 stefan.jutterdal@fysioterapeuterna.se Elisabeth Haraldsson, ledamot 060–18 15 43, 070–240 28 32 elisabeth.haraldsson@fysioterapeuterna.se Pia Nilsson, ledamot 0340–48 20 36, 0708–24 73 70 pia.nilsson@fysioterapeuterna.se Lennart Dückhow, ledamot 031–750 40 10, 0734–12 04 66 lennart.duckhow@fysioterapeuterna.se Mikael Hjerne, ledamot 010–103 34 57, 0703–99 70 48 mikael.hjerne@fysioterapeuterna.se Cecilia Winberg, ledamot 046–222 18 09, 0705–59 60 01 cecilia.winberg@fysioterapeuterna.se Marie Granberg, ledamot 08–89 30 75, 0708–89 83 00 marie.granberg@fysioterapeuterna.se Mari Lundberg, ledamot 0701–10 46 62 mari.lundberg@fysioterapeuterna.se 44 FYSIOTERAPI 7.2016 www.fysioterapeuterna.se Sverigekartan visar de landsting och regionen där det finns anslutna vårdcentraler till PrimärvårdsKvalitet. Dessutom har ett 60-tal av Capios vårdcentraler hittills anslutit sig. Nytt kvalitetssystem ska utveckla primärvården Ett nytt nationellt system döpt till PrimärvårdsKvalitet har införts i flera landsting. PrimärvårdsKvalitet kan liknas vid ett kvalitetsregister och syftar till att förbättra vården för patienter. primärvårdens yrkesgrupper enkelt kunna följa upp och vidareutveckla sitt arbete. Så småningom ska data även kunna användas för forskning. PrimärvårdsKvalitet bygger på att information automatiskt hämtas ur vårddokumentationssystem. Ingen dubbelregistrering krävs. I PrimärvårdsKvalitet ingår indikatorer som mäter aspekter av patienters levnadsvanor och de insatser som patienter erbjuds. Fysioterapeuter har möjlighet att stödja patienter att förebygga sjukdomsutveckling som är relaterad till ohälsosamma levnadsvanor. För att följa upp detta arbete är användning av gemensamma indikatorer en viktig förutsättning. En majoritet av de befintliga indikatorerna har dock ett medicinskt fokus och speglar inte fysioterapeuters insatser i primärvården. Men här pågår ett viktigt utvecklingsarbete som förbundet deltar i. Bland annat är indikatorer relevanta för fysioterapeutiska insatser vid artros och KOL på gång. Tillsammans med Sveriges Arbetsterapeuter arbetar Fysioterapeuterna också med att utveckla indikatorer som ska göra det möjligt att följa upp strokerehabilitering i primärvården. Målsättningen är att Primärvårds Kvalitet ska utvecklas till ett system som stödjer alla professioners förbättringsarbete. Läs mer på www.skl.se genom att söka på ”PrimärvårdsKvalitet” FOTO: LOIS STEEN med hjälp av PrimärvårdsKvalitet ska Birgit Rösblad Fou-chef, Fysioterapeuterna Ringla sprider goda exempel om fysioterapi ringla är en webbaserad plattform som sprider goda exempel på förbättringsarbeten och forskning inom hälso- och sjukvården. I samarbete med förbundet finns nu goda exempel inom fysioterapi samlat på ett ställe. Fysioterapeuterna.ringla.nu FYSIOTERAPI 7.2016 45 MEDLEMSNYTT Femte året ger kunskapsstöd till patienter och personal Förbundets levnadsvaneprojekt är inne på sitt femte år och kan fortsätta tack vare att Socialstyrelsen beviljat nya medel. Detta år ligger fokus på kunskapsstöd såväl till patienter och närstående som till personal. Förbundets levnadsvaneprojekt går ut på att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder och med bättre vård vid kroniska sjukdomar. Nu fortsätter arbetet för patienter som genomgår bukkirurgi genom att vi tar fram patientmaterial inom området. Vi prioriterar också patienter som genomgår hjärtkirurgi. Här har vi först tagit fram det aktuella vetenskapliga kunskapsläget och nu arbetar forskare och kliniker för att komma till konsensus om både pre- och postoperativt omhändertagande av dessa patienter utifrån levnadsvaneperspektivet, med särskilt fokus på fysisk aktivitet/träning inklusive andningsvård. Efter detta tar vi del av aktuell kunskap gällande tobak, alkohol och matvanor i relation till kirurgi. Vi fortsätter även vårt arbete med att fördjupa medlemmarnas kompetens i att samtala om levnadsvanor och att använda de verktyg som under åren tagits fram. Vi kommer även att medverka på årets lärardagar där temat är framtidens fysioterapeututbildning. Levnadsvaneprojekt kommer också att medverka i sjukdomsförebyggande syfte genom utställningar, seminarier och dialog hos myndigheter och i nätverk samt i egna och andra organisationers aktiviteter. Utöver detta har Fysioterapeuterna fått medel från Socialstyrelsen för två olika projekt för bättre vård vid kroniska sjukdomar. Dels att ta fram kunskapsstöd gällande rehabilitering av patienter med stroke, med speciell fokus på patienter och närstående, och dels att förebygga kroniska sjukdomar hos ungdomar genom fysisk aktivitet med särskild fokus på ungdomsmottagningar. Årets arbete pågår intensivt under hela hösten. Hör gärna av dig till undertecknad om du har tankar om eller vill bidra i arbetet. Raija Lenné projektledare, docent Tel: 070-990 72 40 raija.lenne@corleadershipacademy.com www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Beställ nya levnadsvanebroschyrer Trettio motioner till Kongress 2016 Ny rabatt för dig som företagare Två nya broschyrer har tagits fram av förbundets levnadsvaneprojekt. Broschyren ”Stark inför kirurgi – stark för livet” är ett kunskapsstöd om levnadsvanor och til�lämpning av fysisk träning och andnings träning för patienter som ska genomgå bukkirurgi. Den andra broschyren, ”Primär och sekundär prevention av stroke genom hälsosamma levnadsvanor” är ett kunskapsstöd för fysioterapeuter inom primärvården. Du kan beställa kostnadsfritt via webben. Antalet motioner som skickats in till förbundets kongress i november har nästan fördubblats sedan förra kongressen 2012. I år har 30 motioner skickats in jämfört med 17 förra gången. Till kongressen 2008 var antalet motioner 19. Senast den 1 oktober kan du ta del av kongresshandlingarna där alla motioner och förbundsstyrelsens förslag till beslut på motionerna, finns. Det är sedan kongressen som beslutar om motionerna ska bifallas, avslås eller anses besvarade. Fysioterapeuterna Service AB har tecknat nytt förmånligt avtal med Gorilla Sports Sweden-Eskap AB. Avtalet innebär att du som företagare och medlem i Fysioterapeuterna Service AB får 15 procents rabatt på Gorilla Sports webbutik. För att ta del av rabatten anger du den kod som finns på webben. Servicebolaget har även sagt upp avtalet med Bokadirekt, då erbjudandet inte nyttjats i förväntad omfattning. www.fysioterapeuterna.se/material www.fysioterapeuterna.se/kongress2016 www.fysioterapeuterna.se/foretagare 46 FYSIOTERAPI 7.2016 www.fysioterapeuterna.se FOTO: PRIVAT Reflekterat Josefin Wallander Ordförande, Distrikt Västra Götaland Jag tror morfar hade varit stolt över mig om den gången jag dansade med Lisbeth Palme i blåhallen iförd sandaler?” undrar morfar. Nja, svarar jag fast jag hört historien flera gånger förr. Jag ville så gärna höra den igen. Jag älskade att sitta och lyssna på mina moroch farföräldrars historier om hur deras liv såg ut förr och vad de gjorde. ”har jag berättat min morfar var med och bildade hamnarbetarförbundet i Luleå, samordnade strejken mellan England och Sverige (utan att kunna ett ord engelska) och kämpade för bättre villkor. Han satt som ordförande i Luleå i många år och är en av alla dem som varit med och kämpat för de arbetsvillkor vi har idag, och som de flesta av oss tar för givna. Jag tror att min morfars engagemang har färgat mig och lagt grund för mitt fackliga intresse. ”Klart att man är med i facket” hörde jag alltid då jag växte upp. citatet om blå hallen är hämtat från en händelse som morfar brukade berätta om. Hur han var på något fackligt uppdrag i Stockholm och hade gått omkring i nyinköpta skor hela dagen. Skor som han köpt för att kunna ha på den där festen i Blå hallen, och som skulle gästas av herr och fru Palme. Problemet var bara, som så alltför ofta med nya skor, att FRÅGA FACKET Hur vet jag om jag har tjänstepension? SVAR Om din arbetsgivare har kollektivavtal har du tjänstepension. Ifall du jobbar inom kommun och landsting eller statlig verksamhet har du tjänstepension. Har du ditt arbete hos en privat vårdgivare måste du kontrollera att det finns ett kollektivavtal eller att morfar fick ordentligt med skavsår och var tvungen att byta ut de nyinköpta skorna mot sina ingångna bekväma sandaler. som relativt nyvald ordförande i Distrikt Västra Götaland och det är inte längre så självklart att vara med i facket som det kanske var förr. För mig känns det dock självklart, för var kan jag annars vara med och påverka mina arbetsvillkor om inte via facket? Fackföreningarna har varit en bidragande orsak till att arbetsdagen förkortades och att arbetsmiljön reglerades. Visst kan det vara lätt att känna sig maktlös mot arbetsgivare, men röster blir starkare ju fler man är! i dag sitter jag fysioterapeuterna har idag runt 12 500 medlemmar och jag hoppas att vi fortsätter att växa som förbund och som profession. Min morfar finns inte kvar längre mer än i minnet men jag hoppas och tror att han hade varit stolt över mig och glad att se att det fackliga engagemanget fortsätter. jag kommer ju inte att få dansa med varken herr eller fru Palme, förmodligen aldrig komma till Blå hallen heller, men i mitt sammanhang, i min vardag kommer jag fortsätta försöka göra skillnad både för mig själv och för mina kollegor. Har du en fråga du vill få publicerad tillsammans med svar i tidningen. Maila: peter.karlsson@fysioterapeuterna.se arbetsgivaren löst tjänstepensionen på annat sätt. Om man tar ett jobb inom privat sektor och det inte finns ett kollektivavtal så måste man vid anställning komma överens om tjänste pension och hur mycket pengar som ska avsättas till tjänstepension. På webbplatsen Min pension kan du logga in och hitta en sammanställning av hela din pension: både den allmänna pensionen, tjänste pensionen samt eventuellt privat sparande. Du ska dock vara uppmärksam på att uppgifter kan saknas. www.minpension.se Torbjörn Bidebo, ombudsman FOTO: PETER KARLSSON FYSIOTERAPI 7.2016 47 SEKTIONSNYTT www.fysioterapeuterna.se/sektioner Reumatologi i centrum på Londonkonferens REUMATISM Den 8–11 juni hölls EULAR, European League Against Rheumatism, i London. Det var fyra dagar fyllda med intressanta seminarier och presentationer med allt från forskning till verksamhetsutveckling och patientstöd. Omkring 14 000 delegater från mer än 120 länder deltog i denna årliga kongress. Sektionen för reumatologi representerades i år av Maria Lindqvist som med snabba ben och uppmärksamma öron gjorde sitt bästa för att hinna höra och se så mycket av kongressens höjdpunkter som möjligt. Många fysioterapeuter fanns på plats och presenterade sin forskning. Maria Lindqvist var på plats i London. Andning & cirkulation Mekanisk Diagnostik & Terapi Reumatologi Spännande saker som händer i höst: Nordic Congress for Cardio and Respiratory Physiotherapy 2016 den 3–4 november 2016 i Århus. Anmälan snarast. Se mer information på sektionens hemsida. Än är det inte försent att anmäla sig till forskningsdagen inom respiration i Stockholm 6 oktober. I Stockholm anordnar sektionen även en IMT temadag 19/10. Mer info på sektionens hemsida. Anmälan snarast på dessa aktiviteter. Boka in nästa års höjdpunkt redan nu. Vi firar 25 år! Vår jubileumskonferens går av stapeln 31 mars–1 april 2017 i Västerås och bjuder på ett fullspäckat program. Flera stora internationella namn är redan bokade. Besök mckenzie.se för mer info. Där finns även länk till Dagens Medicins artikel om Eva Ekesbos och Anders Bergströms deltagande i Fysioterapeuternas seminarium i Almedalen. Vi i styrelsen vill tacka alla engagerade deltagare som vi träffade på Reumaveckan i Umeå. Vilka bra dagar det blev! För sammanfattning läs nyhetsbrev som kommer ut inom kort via mejl. Ergonomi Den 23 september kommer en grupp ergonomer/fysioterapeuter från Nederländerna till Lund. Ta chansen att lyssna på intressanta föreläsningar och ha erfarenhetsutbyte. Tid: kl.11.00–16.00. Plats: Health Sciences Center, Lund. För detaljerat program och anmälan se ergonomisektionens hemsida. Välkommen! Habilitering & pediatrik Anmäl er till Barnklinikdagarna i Uppsala den 29–30/9. Tema: Beteendemedicin från teori till klinisk vardag. Under hösten kommer programmet för 2017 års Hab&Ped dagar i Sthlm 26–27/1. Temat är flerfunktionshinder och ämnen som kommer tas upp är bland annat 24 timmars positionering, smärta och andningsgymnastik. Sista dag för ansökan om resestipendium och lokalt aktivitetsstöd är 31/10. 48 Mental hälsa Höstmöte den 22 oktober i Stockholm. Trauma, problem för kropp och själ – hur kan fysioterapeuten hjälpa? Riitta KeskinenRosenqvist, vår kollega med expertkunskap om psykiskt trauma föreläser! Fysioterapeutens arbete med både bemötande och kroppslig behandling vid traumat behandlas särskilt. Dagen ger tid och rum för diskussion och nätverk. Se hemsidan för mer information. Primärvård Hoppas ni alla haft en härlig sommar! I Primärvårdssektionen är vi nu laddade med ny energi inför höstens alla utmaningar. I november kommer vi hålla en utbildningsdag tillsammans med Raija Lenné, projektledare för Levnadsvaneprojektet. Dagen kommer vara gratis och hållas centralt i Stockholm. Lunch och fika ingår. Mer info kommer senare. Håll koll på vår hemsida. Smärtsektionen Har du något spännande som du skulle vilja skriva om i vår medlemstidning SENS eller är det något som du tycker att vi bör lyfta i sektionen – hör gärna av dig till oss: smartsektionen@fysioterapeuterna.se Besök oss även gärna på Facebook eller på vår hemsida. Glöm inte att anmäla dig till Smärtforum 2016. Veterinärmedicin Se hit alla medlemmar! Det kommer en höstaktivitet 8–9/10 utanför Enköping. Ämnena kommer vara straightnesstraining för häst och konditionsmätning för hund. Vi kommer även anordna en middag för att fira sektionens 20-årsjubileum. Läs mer på www.lsvet.se Äldres hälsa Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig till sektionens utbildningsdag med tema demens, som anordnas i Göteborg den 21/10. Föreläsarna som kommer är Hans Hobbelen och Charlotta Thunborg. FYSIOTERAPI 7.2016 www.fysioterapeuterna.se LOKALA OMBUD KALENDARIUM (Kontakta ditt lokala ombud först!) www.fysioterapeuterna.se/ombud Förbundsaktiviteter Blekinge • Kontakta Distrikt Blekinge via www.fysioterapeuterna.se/distrikt 4 oktober Dalarna • Pia Ohlsson e-post: pia.ohlsson@ltdalarna.se arbete: 0768–37 57 02 Stockholm • Aina Blom e-post: aina.blom@sll.se tel: 0707–63 01 29 • Mikael Malmén, (företagare) e-post: malmen@swipnet.se arbete: 08–611 92 62 Gotland • Kontakta distrikt Gotland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Sörmland • Kontakta distrikt Sörmland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Gävleborg • Eva Matton e-post: eva.matton@lg.se arbete: 070–200 33 59 Uppsala • Kontakta distrikt Uppsala via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Halland • Kontakta distrikt Halland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Jämtland/Härjedalen • Monica Berg e-post: monica.berg@jll.se Jönköping • Agneta Siebers e-post: agneta.siebers@rjl.se tel: 036–32 18 76 mobil: 073–557 86 57 Kalmar • Hanna Kristelius e-post: hannak@ltkalmar.se arbete: 0491–78 27 83 Kronoberg • Mattias Cloodt e-post: mattias.cloodt@kronoberg.se arbete: 0767–20 79 44 Norrbotten Kristina Larsson e-post: kristina.e.larsson@nll.se arbete: 0920–28 20 12 mobil: 070–325 62 46 Skåne • Terttu Lempinen e-post: terttu.lempinen@skane.se arbete: 046–17 17 26 • Anna Österblad e-post: anna.e.osterblad@skane.se arbete: 0411–99 54 44 Postadress: Box 3196, 103 63 Stockholm Besöksadress: Vasagatan 48 Tel ( växel ): 08–567 06 100 mån–fre 8.30–17.00 (lunchstängt 12.00–13.00) E-post: kansli@fysioterapeuterna.se Webbplats: www.fysioterapeuterna.se FYSIOTERAPI 7.2016 Distrikt Västra Götaland anordnar facklig grundkurs i Göteborg 5–6 oktober Kurs i Praktisk arbetsrätt i Stockholm 6 oktober Facklig grundkurs i Linköping arrangeras av Distrikt Östergötland 6–7 oktober Värmland • Mariann Rehult e-post: mariann.rehult@liv.se tel: 0733–92 04 68 Förhandlingsrådet möts i Stockholm i dagarna två. Västerbotten • Kajsa Hedin e-post: kajsa.hedin@vll.se arbete: 090–785 71 15 mobil: 070–785 50 39 Distrikt Västra Götaland har styrelsemöte Västmanland • Kontakta distrikt Västmanland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Västernorrland • Elisabeth Haraldsson, Sundsvall e-post: elisabeth.haraldsson@lvn.se arbete: 060–18 15 43 Västra Götaland • Abdol Vazae e-post: abdolghafour.vazae@vgregion.se arbete: 073–663 6889 Örebro • Åsa Eliasson e-post: asa.eliasson@regionorebrolan.se tel: 019–602 03 37 (tisdagar/fredagar) mobil: 076–81 78 100 Östergötland • Albert de Haan, Linköping e-post: albert.de.haan@lio.se mobil: 0705–902 085. 12 oktober 19 oktober Seminarium i Kvalitets- och ledningssystem i Karlstad 25–26 oktober Modul 1-4 i nya Starta eget-utbildningen arrangeras av Fysioterapeuterna Service AB i Göteborg. 26 oktober Förbundsstyrelsen har möte i Stockholm KONTAKTA MIG! Jag är är kommunikationsansvarig på Fysioterapeuternas kansli och ansvarar för informationen på dessa sidor. Kontakt: Tel: 08–567 06 117 peter.karlsson@fysioterapeuterna.se Medlemsjour Telefon: 08–567 06 100 Telefonjour: 9–12 månd–fred (ej tisdagar) Medlemsregistret, prenumeration och ekonomi Telefon: 08–567 06 150 medlemsregistret@fysioterapeuterna.se Företagarjour Telefon: 08–567 06 100 Måndag, onsdag och torsdag kl. 9–12 martha.gurmu@fysioterapeuterna.se jorgen.lundqvist@fysioterapeuterna.se Alla kontaktuppgifter hittar du på: www.fysioterapeuterna.se/kontakt (Kansliet personal, ombudsmän och förbundets olika råd) 49 ANNONSER Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, gabrielle.hagman@mediakraft.se KURSER Fördjupa dina kunskaper Utvecklas Få nytändning . A kurs är att vä å g xa tt år efter din Fram till ett xamen får du te eu ap fysioter batt kr 2 000 i ra kurs i på din första ets regi! ut tit ns ei McKenzi rserna) Svenska McKenzieinstitutet erbjuder ett kursutbud från grundläggande kunskap om MDT till certifierad examen på en hög nivå. Våra kursledare har internationell lärarexamen och är aktivt verksamma inom MDT. Anmäl dig idag och hitta inspirationen och glädjen i ökad kunskap! st A-C-ku (gäller enda Kursprogram 2016 A-kurs, Lumbalryggen Sthlm 26-29 oktober B-kurs, Cervikal- och Thorakalryggen Gbg 21-24 september Sthlm 23-26 november Ystad 7-10 december Senskadekurs i Göteborg den 10/10 Läs mer på hemsidan! Est. 1974 Ackermann College Strukturell Osteopati och mjuk Kiropraktik Klinisk intensiv kurs i behandling och diagnostik • Beprövat: Erfarna lärare och kursdeltagare från hela världen • Intensiv: 5 dagars klinisk kurs • Individuell: Max. 7 deltagare / instruktör för snabbare inlärning • Målinriktad: Diagnostik och exakta HVLA tekniker Förbättra Dina behandlingsresultat nu, tekniken kan användas direkt efter kursen! För vidare kursinformation och kursanmälan besök vår hemsida www.ackermann-institutet.se Ackermann College Sturegatan 50 I Stockholm I Sweden Sweden: +46 8 6620402 info@ackermann-institutet.se 50 C-kurs, Avancerad problemlösning lumbalrygg + nedre extremitet Gbg 5-8 oktober D-kurs, Avancerad problem- lösning cervical- och thoracalrygg + övre extremitet Gbg 30/11-3/12 Examen Gbg 19 november mckenzie.se/vardgivare Välkomna till ortopedkirurgisk konferens för fysioterapeuter 27-28 oktober 2016, Stockholm! Under två välfyllda och spännande dagar tar vi upp det senaste inom ortopedi och rehabilitering gällande axel- och höftplastiker, en utmanande och växande patientgrupp med allt större krav på funktion. Vi fördjupar oss också i ämnet frakturlära, samt ortopedisk behandling och rehabilitering vid hälsenerupturer. På agendan står så väl demo-operation, föreläsningar av både fysioterapeuter och läkare samt posterpresentationer och kliniska rehabdemonstrationer. Torsdag 27/10 Tema 1: Höftplastiker Susanna Wigelius (Leg. fysioterapeut, CSTG), Tom von Oelreich (Överläkare, CSTG), Harald Brismar (PhD, Överläkare, Karolinska Huddinge) Tema 2: Frakturlära och hälsenerupturer Kim Stauffer (Överläkare, CSTG), Fredrik Fröjd (Överläkare, CSTG), Anneli Brorsson (MSc, Leg. fysioterapeut, IFK Kliniken Rehab, Göteborg) Fredag 28/10 Tema 3: Axelplastiker Anders Ekelund (Docent, Överläkare, CSTG), Ragnhild Nyberg (Leg. fysioterapeut, CSTG) Arrangör: Paramedicin, Ortopedkliniken Capio S:t Göran Plats: Hotell Courtyard Marriott i Stockholm, Kungsholmen Pris: 1600 kr endast torsdag (inkl fika och lunch), 2200 kr torsdag + fredag (inkl fika och lunch torsdag, fredag enbart fika) Anmälan och hemsida: http://capiostgoran.se/fysioterapikonferens Kontakt: fysioterapikonferens@capiostgoran.se Är du intresserad av att presentera en poster under konferensen, hör av dig till fysioterapikonferens@capiostgoran.se senast 1 okt. 2016! FYSIOTERAPI 7.2016 KURSER KURS I MUSKULOSKELETAL ULTRALJUDSDIAGNOSTIK Nästa - Introduktionskurs, steg 1. 12-13/11 Steg 2, övre 10-11/12 Steg 2, nedre 21-22/1-17 Introduktionskurs, steg 1. 4-5/2-17 Steg 3 med examination 25-26/2-17 För fler datum och mer information, besök fysioultra.se dig r ö f r e s n e r e f n o K inom fysioterap i FRAMTIDENS HJÄRTREHABILITERING 11-12 oktober • Västerviks recept för framgångsrik sekundärpreventiv vård • Digitala verktyg som motiverar & förenklar för patienten REHABILITERING AV ÄLDRE • Socialstyrelsen: aktuellt inom fallprevention & hjälpmedelsförskrivning 22-23 november • Skapa rörelseglädje med enkla medel – konkreta tips! Ange kod FYS15 för 15% rabatt! www.conductive.se ortopedmedic in ska in stitutet avancerad manuell terapi (amt) -Ortopedmedicinsk diagnostik och behandling -Ledmobilisering -Differentialdiagnostik -Avancerad mjukdelsteknik ortopedmedicinska.se Kurserna vänder sig till Leg. Sjukgymnast/Fysioterapeut och Leg. Arbetsterapeut. Sveriges bästa kurser i manuell terapi För aktuella kursdatum och anmälan se www.sakersenior.se. På förfrågan genomför vi kurser i hela Sverige. ReSet 16/9 NYHET!! Dropp intensiv! 11-12/11 NYHET!! Läs mer på spinalapproach.com FYSIOTERAPI 7.2016 51 ANNONSER Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, gabrielle.hagman@mediakraft.se KURSER Jubileumskonferens 31 mars – 1 april 2017 i Västerås S 251å7r 20 1992–201 Läs mer på vår hemsida! TET SVENSKA ENZIEIN TU Du kan även anordna kurs på valfri ort. CK TI Grundkurs yrsel i Linköping 23-24 nov 2016 Tinnituskurs i Linköping 2-3 feb 2017 M 7 Internationella föreläsare Två dagar med föreläsningar, paneldebatter och kliniska workshops www.teamvertigo.se Medverkar gör bland andra: Hans van Helvoirt, Fysioterapeut och MDT-lärare från Nederländerna Introduktionsdag Mindfulnessbaserade interventioner i vården Mark Laslett, Fysioterapeut från Nya Zeeland Scott Herbowy, Fysioterapeut och MDT-lärare från USA Tamar Pincus, Professor in Health Psychology från Storbritannien Datum: 25 november 2016, kl 9.00–16.30 Lokal: Kungsvalvet, Hantverkargatan 52, Stockholm Pris: 3 275 kr exkl moms Kursledare: Beatrice Blidner Efter introduktionsdagen har du möjlighet att gå vår instruktörsutbildning till rabatterat pris. Fysioterapeut, Mindfulnesslärare För mer info: beatrice@mindfulnesscenter.se För anmälan: jenny@mindfulnesscenter.se Läs mer på www.mckenzie.se Utbilda digi Stockholm, i Stockholm, Göteborg, Malmö, Utbilda dig Göteborg, Malmö, Halmstad, Falun, Östersund, Kalix Falun, Gävle, Umeå,Luleå Luleå och och Kalix. Akupunktur för behandling av smärta! Kvinnohälsa, Stressrelaterad ohälsa, Öron, Triggerpunkter Information om kurser samt anmälan: www. akabutbildning.com akab.utbildning@telia.com tel 0346-361 00 Utbilda dig till vattengympainstruktör: Aqua Basic & Aqua Instructor - endast via webb Med Vattnet som Redskap - hela kurspaketet (både via webb och praktisk kursdag) Oskarshamn 23 sept 2016 Kristianstad 6 okt 2016 Kursledare Kerstin Sjögren Vi tar även uppdragskurser och kommer till er om så önskas! www.aquaeducation.se - utbildningar i vattengymnastik www.moaiku.dk MediYoga Institutet. Läs mer: www.mediyoga.se 08-21 03 30 Attraktion, aversion och medveten målinriktning 25-27 november 2016 i Stockholm - fredag kväll, lördag och söndag. Hur finner vi en riktning i livet och hur etablerar vi ett samarbete mellan explicit och implicit målinriktning?Djupa emotionella drivkrafter - attraktion och aversion – visar sig i vårt beteende - och påverkar omedvetet våra val. Pris: 3400 SEK ved anmälan före 21 oktober - 3700 SEK vid senare anmälan. 15 dagars fördjupad utbildning börjar 9-13 nov 2016 i Köbenhamn. Kursledare: Merete Holm Brantbjerg, Kropspsykoterapeut, medl. af Dansk Psykoterapeutforening. moaiku@brantbjerg.dk Annonsera i den ledande tidningen för landets fysioterapeuter FYSIOTERAPI Kontakta: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, gabrielle.hagman@mediakraft.se 52 FYSIOTERAPI 7.2016 PLATS & ETABLERING F Ö R AT T L I V E T Ä R V I K T I G T ! Sjukgymnast/fysioterapeut REGION SKÅNE SÖKER Habiliteringen, Karlshamn SJUKGYMNAST/ FYSIOTERAPEUT Ortopedimottagning Skånevård Kryh Hässleholm Läs mer på www.ltblekinge.se Alla jobb hittar du på Skane.se/jobb Gör skillnad. Varje dag. Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och en hållbar utveckling i hela Skåne. Vårt högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs direkt av invånarna i Skåne. För att lyckas i rollen tror vi att du är en god ambassadör för våra värderingar; välkomnande, drivande, omtanke och respekt. Unikt tillfälle för en fysioterapeut Vi söker dig med egen etablering eller färdig specialistkompetens inom idrottsmedicin till vår anläggning i Vallentuna för att ingå i vårdval Stockholm. Lokalerna (7.000 kvm) innefattar godkänd simhall, behandlingsrum samt ett flertal träningsavdelningar. Där finns bl.a. ett Sverigeunikt koncept för rehabilitering av rygg- och nacksmärta. Du arbetar självständigt i eget företag och har ett samarbetsavtal med oss. Skicka din intresseanmälan till: peter@gymochsim.se GYM & SIM Vallentuna Tellusvägen 21, 186 36 Vallentuna www.gymochsim.se FYSIOTERAPI 7.2016 FYSIOTERAPI Utgivningsplan 2017 Tidningsnummer Sista bokning annonser Lämning annonsmaterial Leverans bilagor Utgivnings datum 1 5 dec –16 8 dec –16 13 jan 26 jan 2 23 jan 26 jan 10 feb 23 feb 3 20 feb 23 feb 10 mars 23 mars 4 20 mars 23 mars 10 april 27 april 5 28 april 2 maj 19 maj 1 juni 6 5 juni 8 juni 31 juli 10 aug 7 21 aug 24 aug 8 sep 21 sep 8 * 25 sep 28 sep 6 okt 19 okt 9 13 nov 16 nov 1 dec 14 dec * Missa inte att nr 8 är vårt mässnummer för den stora konferensen Fysioterapi 2017 Din annonskontakt på Mediakraft: Gabrielle Hagman 08–23 45 34, 0736–27 79 84, gabrielle.hagman@mediakraft.se 53 ANNONSER Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, gabrielle.hagman@mediakraft.se PLATS & ETABLERING Är du på jakt efter något nytt? MEDPRO REHAB EXPANDERAR! VI SÖKER FYSIOTERAPEUTER/SJUKGYMNASTER I dag driver vi tre rehab enheter i Vänersborg, Alingsås och Lilla Edet. Rehab teamet består av tio personer och i oktober startar vi upp vår fjärde rehab enhet i Trollhättan. Vi söker därför nya kollegor till våra enheter. Kontakta oss för mer information: Semir Facic, Verksamhetschef sf@medpro.se Tel 0761-894 191 Hela annonsen hittar du på hemsidan www.medpro.se Vingåkers kommun söker Vi söker nya medarbetare Vi söker dig med auktorisation / övergångsregler / etablering med OMT-inriktning eller motsvarande. Nyrenoverade lokaler perfekt belägna invid Sollentuna Centrum och flera större idrottsklubbar. För mer info kontakta: Mattias Håkansson 0739140521 alt. mattias@fysioterapisollentuna.se Bli vår fysioterapeut för äldre och funktionshindrade inom våra boendeformer/ HSV, dagverksamhet och hemsjukvård. Du blir en viktig del av vårt arbetsteam och får ett stort egenansvar i utförandet. Sök tjänsten via www.vingaker.se/offentligajobb Vi söker nya medarbetare BROMMA Nu arbetar vi i helt nya lokaler med mycket goda gruppträningsmöjligheter. Är du specialist med auktorisation eller har egen etablering är du välkommen att höra av dig. till salu För mer info kontakta: Mats Månsson E-mail: mats.srk@gmail. till salu www.fysioterapisollentuna.se SJUKGYMNASTETABLERING I VIMMERBY Sista anbudsdag: 31/10, 2016 Diarienummer: 160577 https://www.e-avrop.com/ltkalmar/e-Upphandling/Default.aspx Info: Eva Liljeblad 0492–170 97 e-mail: evaliljeblad.ar@glocalnet.net Behandlingsrum uthyres på Östermalmsgatan 65 SJUKGYMNASTETABLERING I TIMRÅ PATIENTUNDERLAG TIMRÅ–SUNDSVALL Sista anbudsdag: 3 nov 2016 – www.tendsign.com Diarienr: 16LS7093 Info: Kaija Lilja 073–076 46 78 – kaija.lilja@bredband.net Med tillgång till gym, gymnastiksal och varmvattensbassäng 33 grader i nyrenoverade lokaler. Hyra från 10 000 kr/mån. För mer info kontakta Lisa Michelotti 070-6246831. PRODUKT www.skanlab.se info@skanlab.no Bräcke kommun söker: Fysioterapeut/Sjukgymnast Referensnummer: 224/16 Sista ansökningsdag: 2016–09–30 Info: kontakta Bitr. verksamhetschef Maritha Larsson 0693–161 20 www.bracke.se/ledigajobb 54 0525 36915 Skanlab 25 Bodywave® • Skanlab Laser™ • Elektroterapi • Stötvåg • Service • Finans FYSIOTERAPI 7.2016 PRODUKT Unik laserteknik MLS ® TVÅ SYNKRONISERADE VÅGLÄNGDER Många färdiga program för muskler, leder, ligament & nerver m.m. 808 nm BOKA BESÖK, DEMO & KURS LÅNA EN LASER & PROVA PÅ KLINIKEN 905 nm Pris 66 000 kr + moms Leasing 1 257 kr/mån 5år 1 924 kr/mån 3år 10% restvärde + moms alla priser www.optilaser.se 0650-18609 OPTILASER.SE FYSIOTERAPI 7.2016 LASERKURSER I HÖST 30 sept Physiochraft i Ängelholm 25 nov Artro Clinic i Stockholm 55 böcker Fram för mer passion i livet Det här är ingen självhjälpsbok, enligt författarna själva. Den bör i stället ses som en tanke-, inspirations- och metodbok för den som vill komma vidare och hitta sin rätta plats i livet. Med handfasta råd och tips om hur vi kan hitta en lagom balans mellan plikter och passion vill författarna hjälpa läsaren att besvara frågorna vem är jag, vart vill jag ta vägen härnäst och hur tar jag mig dit? Boken är en fortsättning på Anna Iwarssons bok Omval, som kom ut förra sommaren. Hon är bland annat fysioterapeut och tidigare generalsekreterare för Friskis & Svettis. Hans-Olov Öberg är bland annat musiker, journalist och författare. Båda har egna erfarenhet av att genom flera omval få in mer passion i sina liv. Titel: Plikt eller passion – finn din grej. En metod för dig som vill komma vidare i livet. Författare: Anna Iwarsson och Hans-Olov Öberg. Förlag: Bullet point publishing, 2016. Hjärnans egen gymnastikbok Vad har hjässloben, hippocampus och thalamus med ett varv i motionsspåret att göra? Allt, om man får tro överläkaren Anders Hansen som skrivit den här gymnastikboken för hjärnan. Att fysisk aktivitet även gör sinnet skarpare är väl ingen nyhet. Men har du koll på exakt vilken fantastisk uppgradering hjärnan får av att kroppen får röra på sig? Eller hur man ska röra på sig för att få ut bästa möjliga? Den här boken förklarar hur det hela fungerar, och ger dessutom konkreta tips på hur du till exempel springer bort stress och ångest, vad som passar bäst för den växande hjärnan och hur du med motion kan bli mer kreativ. Titel: Hjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna. Författare: Anders Hansen. Förlag: Fitnessförlaget, 2016. Text: Agneta Persson OROLIG? ÄNGSLIG? SVÅRT ATT KOMMA NER I VARV? KOM TILL RO MED SOMNAS KEDJETÄCKE® Kedjetäckets unika fyllning med kedjor gör att täcket följer kroppens konturer och ger en tydlig återkoppling på dess gränser. Kedjetäckets 2 i 1-funktion gör det dessutom extra användarvänligt. Nyfiken? Boka kostnadsfr i utbildning ! Tel: +46 (0)31-301 17 20 | kundtjanst@somna.se | www.somna.se 56 FYSIOTERAPI 7.2016 KRYSSET Kryssa rätt och vinn 2 biobiljetter! Svara senast 10 oktober 2016. Maila lösningen från den gula raden, ditt namn och din adress till fysioterapi@fysioterapeuterna.se och delta i utlottningen av 2 biobiljetter! UTTRYCKSFULL PROCENT BLI GRÖN FÖR TRYCKT BEVAKAR STJÄLK BILJETTEN SPELAR TIDIGT © ORDSMEDJAN ERSÄTTER UTELÄMNAT KVÄLLSSIGNAL GRANNGÅVA OMARBETA ÄR TEXTEN TILL “IMAGINE” SPARKAR LADDAS NED DET ÄR BRÄCKLIGT MÄRKET HAR FRÄSCHA RÅVAROR HAR SLAGIT ALLÄTARE TON KALLAS PUDER INFATTNING FARLIGA FIBRER KORS LEDARVARG ÄR VISS HÄLFT STUNDOM MER ÄN MAN BEHÖVER NÅGOT SUGER MAN KAN UPP GÖRA BRÄNSLE STILL KUNDE FÅ TUMMEN UPP GER INRE TRYGGHET GE ETT HÖLJE TICKAR DET I LIBRETTO FÖGA INTRESSERAD GLOBEN ORD SOM SETTS VID KASSOR TJA I HETASTE LAGET HOPPSAN GER PIKAR SVIRAR TACKAR MÅNGA NEJ TILL ELEV MELODIER HJÄLPER VINDANDE VERKLIGHETSFRÄMMANDE FRONT OSÄKER SYNLIGT HETA HAR TILLVERKATS I ARBOGA ÄR FÖR FÅ CL ODÖRDJUR INTA GRÖNT HAR RYGGEN FRAM HÖLL SIG FLYTANDE SPELARE DOPPAS DET PÅ FULLKOMLIGT OKUNNIG STÄLLD KONCENTRERAT I HÖGRE GRAD FRAMSTÄLLA I LJUSARE DAGER SKADA SOM UPPSTÅR PÅ RYGG ANGER VAD MAN BÖR FÅ I SIG FÖRTROLIGA LOV SAMMANSLUTNING SORTERAS DET I SOM HONUNG JAG BAKÅTBLICKANDE BLIR FULL JU MÅTTA DET ÄR JANUARIJUNI PRYDER MARTINI MER VARMARE 51 STÖDER EN SAMLANDE SYMBOL Rätt lösning i nr 5–16: STÖDPERSON • Vinnare: Klara Ottosson, Mölnlycke Rätt lösning i nr 6–16: INGET LÅNGVARIGT LÄGE • Vinnare: Mats Holmgren, Karlskrona FYSIOTERAPI 7.2016 57 KRÖNIKA Skyll inte på andra när det skaver varför? Någon har nämnt ordet ”etikstress” som en del av förklaringen. Man har lärt dig de etiska principerna för hur människor ska behandlas. Men så räcker varken tiden eller pengarna till att göra ett bra jobb. Klassiska riskfaktorer som kan göra oss till mobbare. Logiken? Den som är stressad och klämd är sällan särskilt rationell och klarsynt. Inte på gott humör heller. Kanske minskar toleransen mot den som inte FYSIOTERAPI Postadress: Box 3196, 103 63 Stockholm Besöksadress: Vasagatan 48 Tel (vx): 08–567 06 100 fysioterapi@fysioterapeuterna.se Tidningen Fysioterapi ges ut av Fysioterapeuterna 58 längre orkar prestera fullt ut. Och där, när det börjar skava lite här och var, riskerar vi att börja skylla på varandra. Högt och ljudligt. Eller genom ett mer tystlåtet undvikande. Icke-bemötande. Ett finstilt uteslutande som knappt märks utåt men som får tillvaron för den som drabbas att gunga. Kanske är mobbaren inte ens medveten om vad hen gör, att frustrationen är felriktad. Agneta Persson reporter du är väl inte en sådan? Nå, nu är det inte ditt ansvar att bringa ordning på en icke fungerande arbetsplats. De nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, som trädde i kraft den 31 mars i år, talar klart och tydligt om vems ansvaret är. Allt som rör organisationen och den sociala arbetsmiljön är numera en del av arbetsgivarens obligatoriska arbetsmiljöarbete – och man kan ju hoppas att det kommer att öka medvetandet om problematiken. Men … arbetsmiljön skapas ju också av alla som befinner sig i den. Du. Och du. Och jag. nästa gång du irriterar dig på den där jobbiga arbetskamraten: ta dig en titt på organisationen du befinner dig i. Kanske är det där det egentliga problemet finns. Chefredaktör & ansvarig utgivare Lois Steen Tel: 08–567 06 104, 0709–286 104 lois.steen@fysioterapeuterna.se Reporter Agneta Persson Tel: 08–567 06 103, 0709–286 103 agneta.persson@fysioterapeuterna.se Grafisk form Malcolm Grace AB Göran Hagberg Tel: 08–642 18 60, 0704–95 74 54 goran@malcolmgrace.com Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISSN 1653-5804 TS-kontrollerad upplaga: 12 900 (2015) FOTO: GUSTAV GRÄLL S å här ser det ut på svensk arbetsmarknad i dag: Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på stress, press och mobbning har ökat med 70 procent sedan 2010, enligt Arbetsmiljöverket. I verkets senaste undersökning säger 44 procent att de känner någon som blir eller har blivit mobbad eller kränkt på sin arbetsplats. Fyrtiofyra procent. Det gör oss till sämst i klassen i hela EU. Att jobba med människovårdande yrken tycks dessvärre inte vara någon garanti för att vi ska uppföra oss som folk mot varandra. Tvärtom. Kolla bara på Svenska kyrkan. Inom loppet av fem år köptes medarbetare ut från organisationen – efter en längre tids mobbning – för sammanlagt 115 miljoner kronor. Det finns till och med forskning som visar att det är inom de människo vårdande yrkena som det mobbas flitigast. Prenumeration Fysioterapi nr 8, 2016 kommer 27 oktober Helår: 780 kronor inklusive moms Lösnummer: 90 kronor (+ porto) Fysioterapi på internet Utlandet: 979 kronor Tidningen publiceras även som pdf Adressändring, utebliven tidning, prenumerationsärenden: Tel: 08–567 06 150 medlemsregistret@fysioterapeuterna.se Fysioterapi finns på CD för Daisyspelare Annonser Mediakraft Gabrielle Hagman Tel: 08–23 45 34, 0736–27 79 84 gabrielle.hagman@mediakraft.se Bokningsstopp för annonser: Se utgivningsplan www.fysioterapi.se på vår hemsida www.fysioterapi.se Inloggning pdf-arkiv: FysioT2015 Följ oss på facebook! Sök på Tidningen Fysioterapi Omslagsbild Karin Grävare Silbernagel, forskare och fysioterapeut Foto: Marie Ullnert För insänt icke beställt material – text såväl som bilder – ansvaras ej. FYSIOTERAPI 7.2016 En rörelse du inte vill missa Välkommen till Fysioterapi 2017! Den 25–27 oktober genomförs Fysioterapi 2017 på Stockholm Waterfront. Kom och låt dig inspireras av engagerade talare, ny kunskap och diskussioner som berör och tar oss framåt. Läs mer på fysioterapi2017.se POSTTIDNING B / Economique Returer till ”Fysioterapi” Box 3196, 103 63 Stockholm TOUR Det närmar sig… Snart kommer vi till en plats nära dig med vår specialdesignade DJO-trailer – fullastad med produkter, tips och kunskap! Starten sker i Stockholm i början av oktober och går sedan vidare genom stora delar av Sverige och Danmark för att så småningom i slutet av november avslutas i Stockholm. Om du inte redan varit i kontakt med våra produktspecialister och bokat tid för besök, utbildning mm så är det verkligen dags nu! Ni har chans att ta del av föreläsningar, workshops, nya produktlanseringar mm när vi kommer till er, dessutom helt kostnadsfritt! Om ni har speciella önskemål kring föreläsningar som skulle passa just er kontakta er produktspecialist så löser vi det. För mer info och kontakt se: Fysioett.se/Motion is Medicin Tour eller följ oss på Facebook där vi uppdaterar efterhand. DJO Nordic Med reservation för ändringar i schemat 180x228 Motion is Medicine tour schema 06-okt 07-okt 10-ok 11-okt 12-okt 13-okt 14-okt 15-okt 17-okt 18-okt 19-okt 20-okt 21-okt 24-okt 25-okt 26-okt 27-okt 28-okt FÖRMIDDAG Stockholm KTH Stockholm Nyköping Lasarett Norrköping, Vrinnevisjukhuset Linköping, Universitetsjukhuset Jönköping Växjö Göteborg, Eusser Symposium Sahlgrenska Kungsbacka Ängelholm Kristanstad Malmö DJO Nordic HQ Ystad København Hillerød Hornbæk Roskilde EFTERMIDDAG Stockholm KTH Stockholm, Hela Kroppen Nyköping Lasarett Norrköping Linköping Jönköping Växjö Göteborg, Eusser Symposium Spinecenter Varbergs sjukhus Helsingborg Kristanstad Örestadsklinikens vårdcentral Malmö Lund København Allerød Hillerød Holbæk 31-okt 01-nov 02-nov 03-nov 04-nov 07-nov 08-nov 09-nov 10-nov 11-nov 14-nov 15-nov 16-nov 17-nov 18-nov 21-nov 22-nov 23-nov FÖRMIDDAG Næstved TBC Odense Esbjerg Horsens Aarhus Holstebro Viborg Aalborg Fredrikshavn Færge Uddevalla Sjukhus Lidköping, Skaraborgs Sjukhus Skövde, Kärnsjukhuset Örebro, Centrum för Hjälpmedel Uppsala Stockholm Stockholm Söderort Brommaplan, Brommas Fysioterapi EFTERMIDDAG Vordingborg TBC Odense Esbjerg Aarhus Herning Holstebro Viborg Aalborg (AW Sæby/Frederikshavn ) Trollhättan Sjukhus Lidköping, Skaraborgs Sjukhus Skövde, Kärnsjukhuset Örebro, Centrum för Hjälpmedel Uppsala Stockholm Stockholm Söderort Brommaplan, Brommas Fysioterapi Kontakta din produktspecialist för mer information i just ditt område. Kim Forsell, 0702-09 71 19 kim.forsell@djoglobal.com Västra Götaland, Dalarna, Värmland, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Gotland, Västerbotten, Jämtland Helene Garpefors, 0730-43 70 20 helene.garpefors@djoglobal.com Stockholm, Uppsala, Örebro, Västernorrland, Gävleborg Matilda Hellman, 0763-11 28 22 matilda.hellman@djoglobal.com Halland, Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar, Skåne, Norrbotten Följ ”Motion is Medicin Tour” på Facebook DJO Nordic AB | Murmansgatan 126 | 212 25 Malmö | Tel 040-39 40 00 | info.nordic@DJOglobal.com | www.DJOglobal.se
