Rapport 2016-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag

Transcription

Rapport 2016-10-26
Anslagsbelastning och prognos för anslag
inom Försäkringskassans ansvarsområde
budgetåren 2016–2020
Dnr 1375-2016
Utgiftsprognos
2016-10-26
Innehåll
Sammanfattning ...................................................................................................4
Inledning ...............................................................................................................5
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...............................13
1:4.1
Statligt tandvårdsstöd .............................................................................13
1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning ................................16
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden ..................................................16
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning .....................................21
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning ................................................27
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning ..........................................................................................33
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m. .....................................................36
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. ....................................................59
1:3
Handikappersättningar ...........................................................................73
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m. ................................................................76
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet ..................................80
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen .......................................................83
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader ...................................................96
2:1
Förvaltningsmedel ..................................................................................98
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .....................100
1:1
Barnbidrag ............................................................................................100
1:2
Föräldraförsäkring ................................................................................103
1:3
Underhållsstöd .....................................................................................118
1:4
Adoptionsbidrag ...................................................................................122
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn ................................................124
1:8
Bostadsbidrag .......................................................................................129
2
Dnr 1375-2016
Utgiftsprognos
2016-10-26
Bilaga 1 Sammanfattande tabeller
Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m. m.
Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser för 2016 och 2017
Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter
Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner
3
Dnr 1375-2016
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Sammanfattning
Utgifterna för Försäkringskassans sakanslag förväntas öka från 203 miljarder kronor 2016 till
227 miljarder kronor 2021. Prognoserna i denna rapport är sammantaget lägre än de som
lämnades i augusti 2016. Det är framförallt prognosen för sjukpenning som har sänkts på
grund av en sänkt prognos för sjukfallens varaktighet. Det innebär även att prognosen för
sjukpenningtalet skrivs ner. Sjukpenningtalet har ökat under de senaste åren men beräknas nu
inom kort att börja minska. Även prognosen för aktivitetsoch sjukersättningar har sänkts på
grund av lägre förväntade inflöden till försäkringarna. Föreslagna regeländringar i
Budgetpropositionen för 2017 (Prop. 2016/2017:1) har sammanlagt haft en höjande effekt på
prognoserna. För de flesta övriga prognoser är skillnaderna emellertid små och synen på den
underliggande utvecklingen har inte förändrats nämnvärt.
Utgifterna beräknas överskrida krediten för en anslagspost. Försäkringskassan kommer att
begära utökad anslagskredit för denna med 4 miljoner kronor.
Två av Försäkringskassans centralt prioriterade områden under 2016 är att:
 Minska sjuktalen i samhället. Försäkringskassan har arbetat särskilt med att förbättra
bedömningen av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan och kommer fortsätta att
fokusera på detta område. Detta är beaktat i prognosen för sjukfallens varaktighet.
 Motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen. Försäkringskassan tar nu
ytterligare krafttag inom detta område. Det är svårt att beräkna effekten av detta, men
initiativet bör innebära lägre utgifter för assistansersättningen på sikt. Initiativet är inte
beaktat i nuvarande prognos.
Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen
avser och om reglerna för förmånen ändras. Prop. 2016/17:1 innehåller många förslag som
påverkar Försäkringskassans ansvarsområde. I prognoserna har hänsyn tagits till lagförslagen
och de aviserade regeländringarna som har tillräckligt detaljerade underlag. Regeländringarna
beräknas ha störst effekt på utgifterna inom bidrag för sjukskrivningsprocessen, aktivitetsoch sjukersättningar m.m. och barnbidrag.
4
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Inledning
Utvecklingen inom olika försäkringsområden
De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 201 miljarder kronor 2015 och
förväntas öka till 203 miljarder kronor 2016. Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till
227 miljarder kronor 2021, se diagram nedan.
Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig
ålderspensionsavgift, miljarder kronor
¹ Utfall.
² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser.
Källa: Försäkringskassan
Försäkringskassans ansvarsområde innefattar tre utgiftsområden, utgiftsområde 9 (Hälsovård,
sjukvård och social omsorg), 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning)
och 12 (Ekonomisk trygghet för familjer och barn). För utgiftsområde 9 och 12 ökar
utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom kostnader för statlig
assistansersättning (utgiftsområde 9), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde
12). Införandet av efterskottsbetalning av assistansersättning medför dock en tillfällig men
kraftig minskning av utgifterna inom utgiftsområde 9 för 2016. För utgiftsområde 10 minskar
utgifterna fram till 2019 för att sedan öka. Nedgången drivs främst av ett minskat inflöde till
och en lägre varaktighet inom sjukpenning, samt ett minskande bestånd i sjukersättningen.
För alla tre utgiftsområdena redovisas den förväntade utvecklingen för varje anslag under
prognosperioden. En del anslag uppgår till flera miljarder kronor medan andra omfattar några
miljoner kronor. Detta medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade
diagrammen. För en översiktlig bild redovisas, trots det, alla anslag i ett diagram.
5
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig
¹ Utfall.
Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största sakanslaget.
Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 21,3 miljarder kronor 2016 för att
sedan öka till 29 miljarder kronor 2021, se diagram ovan. Ökningen drivs av att
genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att
schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Den 1 oktober 2016 införde Försäkringskassan
efterskottsbetalning av assistansersättningen. De flesta mottagare av ersättningen berörs av
detta och därför sjunker utgifterna kraftigt under oktober och november 2016.
Försäkringskassan prioriterar arbetet med att motverka det brottsliga nyttjandet av
assistansersättningen. Möjliga effekter av detta är svåra att uppskatta och är inte beaktade i
föreliggande prognos.
Även utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas successivt öka under hela
prognosperioden. Under 2016 beräknas utgifterna uppgå till 5,5 miljarder kronor för att sedan
öka till 6,7 miljarder kronor år 2021. Ökningen drivs främst av att referenspriserna för
åtgärderna höjs årligen medan beloppsgränserna för vad man får ersättning för är fasta.
Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning beräknas minska svagt under
hela prognosperioden. Prognosen har tagit hänsyn till förslagen i Prop. 2016/17:4, ”Ett
reformerat bilstöd”. Förslagen syftar till att åstadkomma ”en mer ändamålsenlig och effektiv
ordning för anpassningsbidraget” och författningsförändringarna föreslås träda i kraft den
1 januari 2017.
6
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig
¹ Utfall.
Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. har ökat sedan 2010 men
beräknas nu att börja minska under nästa år. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden
är att arbeta för att minska sjukfrånvaron och utvecklingen under det senaste året indikerar att
de åtgärder som vidtagits sammantaget har haft effekt. En allt högre andel av sjukfallen
avslutas nu vid och emellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter, samtidigt som den
tidigare snabba ökningen av antalet startade sjukfall har avstannat. Sjukfallens varaktighet i
fallängder upp till ett års sjukskrivning beräknas fortsätta att minska under 2016 och 2017, för
att därefter vara konstant. För längre sjukfall (>1 år) har dock varaktigheten ökat vilket
sannolikt beror på färre övergångar till sjukersättning. I samspel med borttagandet av den
bortre tidsgränsen i sjuk- och rehabiliteringspenning leder detta till en utveckling med en allt
större andel långa sjukfall i sjukfallsbeståndet. Antalet startade sjukfall beräknas minska svagt
under 2016 och 2017 för att därefter utvecklas i takt med arbetskraftens storlek.
Detta medför att även sjukpenningtalet beräknas att börja minska inom kort, sannolikt före
årsskiftet 2016/2017. Hur pass omfattande den prognostiserade nedgången sedan blir är i
dagsläget väldigt svårbedömt. Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid och det
finns ingen enskild faktor som förklarar den stora variationen. Prognoser för sjukfrånvarons
utveckling blir således väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. I föreliggande prognos
beräknas sjukpenningtalet till 9,9 nettodagar år 2020, vilket är något högre än regeringens mål
om 9,0 nettodagar. Osäkerheten på så lång sikt är emellertid väldigt stor och prognosen ska
inte tolkas som att målet inte kan uppnås. Försäkringskassan kan konstatera att
förutsättningarna för att uppnå målet förbättrats avsevärt jämfört med tidigare prognoser, en
utveckling där målet uppnås är inte osannolik.
7
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Utgifterna för aktivitetsoch sjukersättningar m.m. förväntas minska till och med 2019 för att
därefter öka mellan 2019 och 2021. Ökningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet
förväntas öka på längre sikt. Det samlade beståndet för aktivitetsoch sjukersättning har
minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden,
vilket beror på att beståndet inom sjukersättning minskar. Utflödet på grund av att personer
fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet nybeviljanden under hela
prognosperioden.
Ohälsotalet1, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under
de senaste fyra månaderna och uppgick till 27,9 nettodagar i september 2016. I föreliggande
prognos beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en
historiskt låg nivå om 23,9 nettodagar år 2021.
Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta minska från 3,1 miljarder kronor
2016 till 2,5 miljarder kronor 2021. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor
är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör.
Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig
¹ Utfall.
2
Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser.
Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden, vilket
främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna successivt blir
11
Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning
samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade
(befolkningen) 16–64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag.
8
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
högre. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas
utgifterna för anslagsposten föräldrapenning öka från 29,2 miljarder kronor 2016 till
36,2 miljarder kronor för 2021. Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning
beräknas öka från 6,5 miljarder kronor 2016 till 8,3 miljarder kronor 2021. Utgifterna för
jämställdhetsbonus beräknas till 407 miljoner kronor 2016. I Prop. 2016/17:1 föreslår
regeringen att avskaffa jämställdhetsbonusen från och med 2017. I och med detta förslag
prognostiseras endast utgifter fram till och med år 2017.
Utgifterna för barnbidrag förväntas öka från 26,3 miljarder kronor år 2016 till 29,6 miljarder
kronor år 2021 till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler.
Utgifterna för anslaget bostadsbidrag beräknas öka från 4,7 miljarder kronor 2016 till
6,0 miljarder kronor 2021. Den höjda inkomstgränsen 2017 höjer utgifterna för hela
prognosperioden. Den ökade migrationen bidrar till att fler personer förväntas få bidraget på
längre sikt.
Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,8 miljarder kronor år 2016
till 5,5 miljarder kronor 2021. En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare
med vårdbidrag för barn i åldrarna 10–19.
Jämförelse med föregående prognos
I denna rapport har utfall till och med september 2016 i största möjliga utsträckning använts.
Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med maj 2016.
De mest väsentliga skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i augusti 2016
redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag.
Prognosjämförelse, miljoner kronor
Föregående prognos
2016
2017
2018
2019
2020
204 188
210 432
215 010
219 937
226 644
-6
-99
-304
-760
-907
-1 113
-3 493
-4 818
-5 675
-6 315
20
1 433
1 599
1 562
1 562
-73
-398
Överföring till/från andra anslagsposter
Ändrade makroekonomiska antagande
Volym- och strukturförändringar
Regeländringar
Ändrat regleringsbelopp för statliga
ålderspensionsavgifter
Övrigt
Ny prognos
Differens i miljoner kronor
Differens i procent
203 089
208 610
211 487
214 991
220 587
-1 100
-1 821
-3 523
-4 947
-6 056
-0,5
-0,9
-1,6
-2,2
-2,7
Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget
Sammantaget har prognosen sänkts för samtliga år, jämfört med prognosen som lämnades i
augusti 2016. Detta beror främst på volym- och strukturförändringar inom anslagen
sjukpenning och rehabilitering m.m. och aktivitetsoch sjukersättningar m.m.
9
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp, med mera, har hämtats från
Konjunkturinstitutets augustiprognos 2016. Förändringarna i de övergripande
makroekonomiska antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga
förändringar som skett jämfört med beräkningarna till augustiprognosen beskrivs nedan.
 Beräkningarna av prisbasbeloppet har sänkts för åren 2019 och 2020. Detta sänker
prognoserna för till exempel aktivitetsoch sjukersättningar, föräldrapenning samt
vårdbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer
med aktivitets- eller sjukersättningar.
 Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för åren 2016–
2019. Detta har en sänkande effekt bland annat på prognosen för sjukpenning och
prognoserna inom föräldraförsäkringen.
Sammantaget har volym- och strukturförändringar sänkt prognoserna. Prognosen för
sjukpenning och rehabilitering m.m. har sänkts främst på grund av en sänkt prognos för
sjukfallens varaktighet. Även prognosen för antalet personer som nybeviljas både
aktivitetsersättning respektive sjukersättning har sänkts.
I Prop. 2016/17:1 föreslås flera regeländringar som påverkar Försäkringskassans utgifter.
Regeländringarna som beräknas öka utgifterna mest listas nedan:
 Förslaget om höjd garantinivå i sjukersättning och aktivitetsersättning har höjt
prognosen för aktivitetsoch sjukersättningar m.m. under hela prognosperioden.
 Anslaget för bidrag till hälso- och sjukvården har höjts för hela prognosperioden. Hela
anslagsbeloppet beräknas betalas ut.
 Flerbarnstillägget för familjer med tre eller fler barn föreslås höjas med 126 kronor per
månad, vilket höjer prognosen för barnbidrag under hela prognosperioden.
I denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med
lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag har dock inte beaktats eftersom det
saknas tillräckligt detaljerade underlag för att utföra beräkningarna.
Migrationsverket publicerade en ny prognos den 25 oktober, vilken inte har beaktats i denna
rapport.
10
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Jämförelse med statens budget
I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag
och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis.
Prognosen inklusive statlig ålderspensionsavgift, miljarder kronor
20151
Ingående överföringsbelopp
från föregående år
2016
2017
20182
20192
20202
-2,1
-1,5
-0,3
-0,6
-1,0
-1,7
Anslagna medel³
202,7
213,7
211,9
216,9
221,0
226,9
Summa tilldelade medel
200,6
212,2
211,6
216,3
220,0
225,2
Utfall
200,8
203,1
208,6
211,5
215,0
220,6
Prognos
Avvikelse från anslagna medel
1,9
10,6
3,3
5,4
6,0
6,3
Avvikelse från tilldelade medel
-0,1
9,2
3,0
4,8
5,0
4,6
Begäran om utökad
anslagskredit
20212
226,5
0,0
¹ Utfall.
³Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2.
Tabellen nedan redovisar anslagsposten där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga
medel2. Försäkringskassan kommer att begära utökad anslagskredit motsvarande avvikelsen
från tillgängliga medel för denna anslagspost.
Anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2016
tusental kronor
Ingående
överföringsbelopp från
2015
Anslag år
2016
Sjukpenning respektive
rehabiliteringspenning i
särskilda fall
0
Totalt
0
Anslag/anslagspost
1:1.8
Prognos
2016
Avvikelse
från
tilldelade
medel
Överskridande
av anslagskredit
71 000
77 865
-6 865
-4 315
71 000
77 865
-6 865
-4 315
I Höständringsbudget för 2016 (Prop. 2016/17:2) föreslås att anslaget 9:4.3 Bilstöd till
personer med funktionsnedsättning tillförs 61 miljoner kronor, beslut om detta fattas den
23 november. Anslaget beräknas ta slut i mitten av november, vilket innebär att
2
Tillgängliga medel = ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit
11
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
utbetalningarna kommer att stoppas och sedan återupptas om extra medel tilldelas. Om
förslaget avslås kommer medelsbehovet belasta 2017.
Om rapporten
Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2016 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser
för 2016–2020. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående
prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från
Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas:
 Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad
 Prognostiserat utfall för 2016 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt
samt fördelat per månad
 Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och
volymförändringar
 Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller
 Fördjupad analys med särskilt fokus på förklaringsfaktorer som bidragit till
utvecklingen av assistansersättningen. Indikatorer relaterade till detta ska utvecklas
och inkorporeras löpande.
I denna rapport redovisas prognoser för åren 2016–2021 för anslag inom Försäkringskassans
ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs de
prognostiserade utgifterna med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en
jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande
priser.
Med rapporten kommer 5 bilagor:
1. Sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med
statsbudgeten
2. Utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m.
3. Månadsfördelade prognoser för 2016 och 2017
4. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga
4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de
beräknas och redovisas
5. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag
12
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:4.1
Statligt tandvårdsstöd
Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor
¹ Utfall.
³ Enligt förslag i Proposition 2016/17:1 och Proposition 2016/17:2.
Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 5 480 miljoner kronor, vilket är 129 miljoner
kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som
kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två
former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa
patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård.
Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader
För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en
ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av
patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp.
För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas
tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas
ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista
med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning
beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte
den del av priset som överstiger referenspriset.
Allmänt tandvårdsbidrag
Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande
tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till
nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den
1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt
förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till
regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till
annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård.
Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som
är 20–29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är
mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor.
13
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Särskilt tandvårdsbidrag
Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget
förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom
eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjuk-domen/funktionsnedsättningen i sig som
orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att
ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårds-bidraget är
600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande
tandvårdsåtgärder.
Analys
Utgifterna för det statliga tandvårdsstödet var under januari – september 2016 drygt
3 947 miljoner kronor vilket är 4,1 procent högre än vad utgifterna var under motsvarande
period 2015. Ökningen beror främst på den höjning av referenspriserna som gjordes i januari i
år, vilket medför högre utgifter inom högkostnadsskyddet. Utgifterna för högkostnadsskyddet
förvänta öka årligen, vilket dels beror på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar och
dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade. För
det allmänna tandvårdsbidraget förväntas utgifterna öka marginellt 2016 jämfört med 2015. I
Prop. 2016/17:2 föreslås att det allmänna tandvårdsbidraget höjs från 150 kronor till
300 kronor för personer mellan 65 och 74 år från och med den 1 juli 2017. Det föreslås också
att åldersgränsen för fri tandvård höjs i tre steg. 2017 höjs åldersgränsen till 21 år, 2018 höjs
åldersgränsen till 22 år och 2019 till 23 år. Sammantaget innebär detta att utgifterna ökar
under 2017 och 2018 och sedan minskar något 2019 på grund av den höjda åldersgränsen för
fri tandvård. 2020 och 2021 förväntas utgifterna återigen öka. Utgifterna för det särskilda
tandvårdsbidraget beräknas öka under hela prognosperioden.
Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet, tusental kronor
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
Högkostnadsskydd
4 224 383
4 431 387
4 608 809
4 818 609
5 030 094
5 274 835
5 531 488
Tandvårdsbidrag
1 002 993
1 006 328
1 055 750
1 111 506
1 096 471
1 107 118
1 117 887
35 147
41 959
47 568
53 943
61 249
67 749
74 938
5 262 523
5 479 675
5 712 127
5 984 057
6 187 814
6 449 701
6 724 313
Totalt
¹ Utfall.
Försäkringskassans rapport om efterhandskontroller inom det statliga tandvårdsstödet visade
på systematiskt överutnyttjande av vissa åtgärder. På grund av detta kommer
Försäkringskassan i större utsträckning tillämpa de sanktionsverktyg som finns för att
motverka överutnyttjande och förstärka efterhandskontrollerna inom de områden där det finns
en ökad risk för felaktiga utbetalningar. Hur stor effekt detta får på utgifterna är i dagsläget
oklart och i föreliggande prognos har inga antaganden om denna effekt gjorts.
3
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/63808026-babb-4a91-b669-d35768e78a91/rapportkontroller-inom-statligt-tandvardsstod-2015.pdf?MOD=AJPERES
14
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i
augusti 2016.
Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
5 513 898
5 689 335
5 865 847
6 113 684
6 378 353
Överföring till/från andra
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-1 666
-2 614
-1 659
-5 995
Volym- och
strukturförändringar
-34 223
-33 147
-30 315
-32 581
-28 819
Regelförändringar
-
+57 605
+151 139
+108 370
+106 162
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
5 479 675
5 712 127
5 984 057
6 187 814
6 449 701
Differens i 1000-tal
kronor
-34 223
+22 792
+118 210
+74 130
+71 348
Differens i procent
-0,6
+0,4
+2,0
+1,2
+1,1
¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser.
Ändrade makroekonomiska antaganden
I föregående prognos användes Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos från mars. I
deras senaste prognos som publicerades i september har antalet sysselsatta sänkts för åren
2017-2020 jämfört prognosen de lämnade i mars. Detta leder till en marginell sänkning av
utgifterna.
Prognosen i juli överskattade utgifterna, vilket medför att prognosen sänks med 34 miljoner
kronor innevarande år. Detta medför också en sänkning för resterande prognosperiod med
runt 30 miljoner kronor årligen då innevarande år används som basår för att skriva fram
prognosen.
Regelförändringar
I Prop. 2016/17:1 föreslås att åldersgränsen för fri tandvård höjs i tre steg istället för tidigare
förslag om att genomföra det i två steg. 2017 höjs åldersgränsen till 21 år i enlighet med
tidigare förändring, 2018 höjs åldersgränsen till 22 år och 2019 till 23 år istället för att som
tidigare förslag att den höjs till 23 år redan 2018. I och med att höjningen till 23 år skjuts fram
ett år höjs prognosen 2018 med 37 miljoner kronor.
Det allmänna tandvårdsbidraget höjs den 1 juli 2017 från 150 kronor till 300 kronor för
personer mellan 65 och 74 år. Prognosen höjs med 57 miljoner kronor 2017 och drygt
100 miljoner kronor per år resterande prognosperiod.
15
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:6.27
Dnr 1375-2016
Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning
Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns
förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende
förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med
föregående prognos.
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
0
0
0
0
0
Anslag³
611 535
503 094
485 476
492 527
499 758
507 172
Tilldelade medel
611 535
503 094
485 476
492 527
499 758
507 172
Prognos
456 746
444 237
451 496
455 941
460 517
465 231
Avvikelse från
anslag
154 789
58 857
33 980
36 586
39 241
41 941
Avvikelse från
tilldelade medel
154 789
58 857
33 980
36 586
39 241
41 941
30 577
25 155
Tillgängliga medel
642 112
528 249
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 444 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor
lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: konventionsvård, turistvård,
pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster.
Konventionsvård
Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer
som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser
om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen
motsvarar de faktiska vårdkostnaderna.
16
470 089
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Turistvård
Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är
försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EESland eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd fall ingår i turistvård. De
fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna.
Pensionärsvård
Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är
försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land
eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även
ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma
medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder
Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp.
Sjuk- och tandvårdstjänster
Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat
vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om
den utförts i Sverige.
Regelverk
Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i
Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i
andra EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som
bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. 4
Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag5 avseende patientrörlighet inom EU i
kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv6 om tillämpningen
av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt
kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas
mellan stat, landsting och kommuner. Lagen tillämpas emellertid inte för vårdkostnader
som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser
ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som
exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets
kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var
bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget7. Samma kostnadsansvar gäller
även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än
vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med
stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr
883/2004.8
4
(EG) 883/2004.
5
Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU.
6
2011/24/EU.
7
16 § Folkbokföringslagen.
8
Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU – ny lagstiftning.
17
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Staten har ansvar för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i
personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör
bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige.
Staten har även kostnads-ansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den
utförts i Sverige9. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälso- och
sjukvård som Sverige har med andra länder bekostas också av det statliga anslaget.10
Analys
Under de första nio månaderna 2016 betalades 263 miljoner kronor ut för sjukvård i
internationella förhållanden. Det är knappt 100 miljoner kronor (27 procent) mindre än
motsvarande period 2015. Utgifterna för samtliga ersättningsområden var lägre under
perioden januari–september 2016 jämfört med motsvarande period föregående år.
Utgifterna uppdelat på ersättningsområden, miljoner kronor
20131
20141
20151
2016
2017
2018
2019
2020
2021
Konventionsvård
176
175
197
185
188
188
188
188
188
Pensionärsvård
279
187
193
212
214
216
218
221
223
Sjuk- och
tandvårdstjänster
136
12
10
7
7
7
8
8
8
Turistvård
189
115
56
40
42
45
47
49
52
Summa
781
489
457
444
451
456
461
465
470
1
Utfall
Konventionsvård
Utgifterna för konventionsvård har hittills i år varit ungefär 131 miljoner kronor. De totala
utgifterna för 2016 beräknas bli 185 miljoner. Under resterande del av prognosperioden
beräknas utgifterna ligga runt 188 miljoner per år.
Pensionärsvård
Under perioden januari–september utbetalades cirka 105 miljoner kronor ut för
pensionärsvård. Sammantaget förväntas utgifterna uppgå till 212 miljoner under 2016. Då
många länder har gått från att debitera fasta schablonbelopp till att debitera faktiska
vårdkostnader bedöms utgifterna för pensionärsvård stabiliseras under prognosperioden.
Eftersläpningar av fakturor gällande faktiska kostnader är betydligt kortare än för fakturor
gällande fasta kostnader. Länderna som fortfarande debiterar fasta schablonbelopp förväntas
höja beloppen inom prognosperioden. Detta i kombination med ett ökande antal pensionärer
som söker vård utomlands förväntas leda till att utgifterna för pensionärsvård ökar med
1 procent per år från och med 2017.
9
Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
10
Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU – ny lagstiftning.
18
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
En stor del av utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster bekostas sedan den 1 oktober 2013 av
landstingen. Utgifterna beräknas till 7 miljoner kronor för 2016. Efter det förväntas utgifterna
öka med 2,5 procent per år. I och med Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 4175-15
råder det ytterligare osäkerhet kring de framtida utgifterna för anslaget. 11 Domen har inte
beaktats i föreliggande prognos.
Turistvård
Under de nio första månaderna 2016 var utgifterna för turistvård 21,4 miljoner kronor, vilket
är 14,6 miljoner (40 procent) lägre än motsvarande period 2015. Utgifterna de nio första
månaderna 2015 var i sin tur 48 miljoner kronor (57 procent) lägre än motsvarande period
2014. Under 2015 vägdes de lägre utfallen under de nio första månaderna upp med högre
utfall under de tre sista månaderna av året. En liknande utveckling prognostiseras för 2016.
Detta leder till att turistvården förväntas stiga till 40 miljoner kronor för helåret 2016.
Regeländringen avseende kostnadsfördelningen mellan stat och landsting förväntas uppnå full
effekt under året. Detta leder till att en underliggande ökande trend återigen förväntas vara
synlig från och med 2017. Prognosen för 2016 har utfallsjusterats och för resterande år under
prognosperioden förväntas utgifterna öka med 5 procent per år.
Osäkerhet
Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på
administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera
års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de
länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på
faktiska belopp. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta
orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur
betalningsmönstret påverkas av skärpta återbetalningsregler. Eftersom ersättningsnivåerna för
sjuk- och tandvårdstjänster har förändrats och vissa utgifter bekostas av landstingen är det
osäkert hur ersättningsområdet kommer att utvecklas framöver. Det i kombination med
Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 4175-15 gör att prognosen är osäker, speciellt på
längre sikt.
Utgifterna för anslagsposten påverkas även av förändringar i växelkurser, vilket är en annan
källa till osäkerhet. Storbritanniens förväntade ansökan om utträde ur EU, och de andra EUländernas hanterande av detta, kan potentiellt leda till större växelkursförändringar än
normalt. Endast en mindre andel av de svenska utgifterna betalas i pund (GBP), prognosen
påverkas följaktligen ytterst marginellt av växelkursförändringar mellan SEK och GBP. Då
många länder använder euro (EUR) som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella
förhållanden dock känsligare mot förändringar i kronans växelkurs mot euron.
11
http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avgöranden/2016/
April/4175-15.pdf
19
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
476 515
485 476
492 527
499 758
507 172
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
Volym- och
-32 278
-33 980
-36 586
-39 241
-41 941
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
444 237
451 496
455 941
460 517
465 231
kronor
-32 278
-33 980
-36 586
-39 241
-41 941
Differens i procent
-6,8
-7,0
-7,4
-7,9
-8,3
På grund av de ovanligt låga utfallen under perioden juni–september, samt tidigare nämnda
förklaringar, sänks prognosen för samtliga år.
20
Utgiftsprognos
2016-10-26
4:3
Dnr 1375-2016
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
-12 962
0
-594
0
0
Anslag³
266 995
327 995
266 995
266 995
266 995
266 995
Tilldelade medel
266 995
315 033
266 995
266 401
266 995
266 995
Prognos
279 957
302 799
267 589
256 683
255 318
255 009
Avvikelse från
anslag
-12 962
25 196
-594
10 312
11 677
11 986
Avvikelse från
tilldelade medel
-12 962
12 234
-594
9 718
11 677
11 986
Högsta
anslagskredit³
13 350
13 350
Tillgängliga medel
280 345
328 383
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
lägre än anslagsbeloppet och 12 miljoner kronor lägre än tilldelade medel.
I Prop. 2016/17:2 föreslås att anslaget tillförs 61 miljoner kronor, planerat beslutsdatum för
detta är den 23 november. Tillgängliga medel beräknas ta slut i mitten av november, vilket
kan innebära att utbetalningarna stoppas för att sedan återupptas om extra medel tilldelas.
Bakgrundsfakta
Från anslaget bekostas Bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Bilstöd beviljas till
personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har
väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda
allmänna kommunikationer.
De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper:
1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna
försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering
2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp
1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning
3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18
men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv
4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att
köra fordonet själv
21
254 754
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har
för avsikt att köra fordonet själv
Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat
anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst
60 000 kronor. Anskaffningsbidraget är maxi-malt 40 000 kronor vid årsinkomster som
understiger 88 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt
upphöra vid inkomster på 160 000 kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste
användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd.
Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för
kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska
kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även
bidrag till körkortsutbildning beviljas.
Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober 1988. Från och med den
1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför
att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget
finansieras med statliga medel.
Analys
Utgifterna för bilstöd till personer med funktionsnedsättning var under januari–september
2016 drygt 229 miljoner kronor, vilket är 2,3 procent lägre än under motsvarande period
2015. Detta inkluderar de uppskjutna utbetalningarna från 2015 om 27 miljoner kronor som
betalades ut i januari. En anledning till att utgifterna är lägre är att det genomsnittliga
utbetalda beloppet, medelbeloppet, för anpassningsbidraget har minskat ytterligare under
2016. Sedan införandet av förmånen ökade medelbeloppet kraftigt fram till och med 2013,
men har minskat sedan dess. En möjlig orsak till detta kan vara de förändringar i
bedömningen av anpassningsbidragets storlek som gjordes 2014. Bland annat förtydligades
det hur kostnaden för anpassningen ska vägas in och att Försäkringskassan, i den mån det är
möjligt, ska ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare.12 Under 2016 har
medelbeloppet fortsatt att minska och en förklaring till detta kan vara ytterligare
förtydliganden som gjorts avseende handläggningen av anpassningsbidraget. Bland annat har
en ny tolkning av RÅ 2000 ref. 2413 gjorts avseende bedömning huruvida utrustningen utgör
standardutrustning eller är normalt förekommande tilläggsutrustning. Detta har medfört en
lägre beviljningsgrad av ersättning för originalmonterad utrustning. En annan förklaring kan
vara de förtydliganden som gjordes i ett rättsligt ställningstagande (Dnr. 13277:2016).14 Enligt
52 kap. 19§ andra stycket socialförsäkringsbalken (SFB) får Försäkringskassan besluta att inte
medge anpassningsbidrag om det fordon som den försäkrade valt är uppenbart olämpligt med
12
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b4d53b64-0380-46b1-927625f90586e4e1/rattsligt_stallningstagande_2014_2.pdf?MOD=AJPERES
13
https://lagen.nu/dom/ra/2000:24
14
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/77e3d1db-2da2-4765-909592e7aecf42af/fkrs_2016_02.pdf?MOD=AJPERES
22
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
hänsyn till den anpassning som behövs. Försäkringskassan anser att ett fordon ska vara
uppenbart olämpligt om
 anpassningen kräver sådana ingrepp att fordonet jämfört med ett annat lämpligare
fordon blir påtagligt mindre trafiksäkert
 den totala kostnaden för anpassningen påtagligt överstiger den totala kostnaden för att
anpassa ett annat fordon som är lämpligt för den sökande.
Antalet utbetalda grundbidrag och anpassningsbidrag beräknas bli fler 2016 än 2015, vilket
beror på de uppskjutna utbetalningarna från 2015. Om dessa skulle räknas till 2015 antas
istället att utbetalningarna blir färre, både för anpassningsbidraget och grundbidraget. Detta
beror på att både antalet nybeviljade och återbeviljade bilstöd förväntas minska under 2016.
Återbeviljning av bilstöd sker i normalfallet först efter nio år och eftersom antalet beviljade
bilstöd minskade under perioden 2005–2008 beräknas färre återbeviljas i år.
I Prop. 2016/17:4, ”Ett reformerat bilstöd” lämnas flertalet förslag som syftar till att
åstadkomma ”en mer ändamålsenlig och effektiv ordning”. Författningsförändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. I prognosen för perioden 2017–2021 har hänsyn
tagits till dessa förslag och de antaganden och beräkningar som gjordes i promemorian ”Ett
reformerat bilstöd” (Ds 2015:9)15 ligger till grund för prognosen.
Grundbidrag
I Prop. 2016/17:4 föreslås det att grundbidraget halveras, från 60 000 kronor till 30 000
kronor. Eftersom det inte sker några förändringar av rätten till grundbidrag baseras prognosen
som tidigare på antalet personer som beviljas bilstöd och hur många av dessa som historiskt
fått grundbidrag utbetalt. Medelbeloppet för grundbidraget har varit relativt stabilt över tid
och legat strax under 60 000 kronor. När de nya reglerna har trätt i kraft och alla ansökningar
som inkom innan 2017 är behandlade antas att medelbeloppet återigen stabiliseras strax under
maxbeloppet.
Anskaffningsbidrag
Sedan införandet av förmånen har andelen bilstödsberättigade som fått anskaffningsbidrag
minskat, vilket främst beror på att inkomstgränserna i det inkomstprövade anskaffningsbidraget har varit oförändrade sedan juli 1991. I Prop 2016/17:4 föreslås att inkomstgränsen
för att få anskaffningsbidrag höjs från nuvarande nivå på 160 000 kronor till 220 000 kronor
och att gränsen för att få fullt bidrag (40 000 kronor) höjs från 88 000 till 120 000 kronor.
Vidare ändras avtrappningen av bidraget till att minska med 400 kronor för varje 1 000 kronor
av den försäkrades inkomst som överstiger 121 000 kronor. Prognosen för antalet personer
som kan få anskaffningsbidrag baseras på siffror från 201416 och de antaganden som gjordes i
promemorian. Inkomsten för de personer som fått anskaffningsbidrag under året har skattats
med hjälp av storleken på det utbetalda anskaffningsbidraget. Skattningen har kopplats till den
15
16
http://www.regeringen.se/contentassets/b31ba44cab4f4c83a72245ea01b76ccc/ett-reformerat-bilstod-20159
När det gäller inkomstuppgifterna finns det en eftersläpning i statistiken varpå uppgifterna från 2014 är de
senaste.
23
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
inkomstklass som beloppet motsvarar. Inkomsten har sedan slumpats fram inom detta
intervall. För de personer som inte fått något anskaffningsbidrag utbetalt har uppgifter om
pensionsgrundande inkomst (PGI) använts. Utifrån dessa uppgifter har antalet personer som
enligt de nya reglerna skulle få anskaffningsbidrag utbetalt under 2014 ställts i relation till hur
många som fick grundbidrag samma år. Denna relation används för att prognostisera antalet
personer som ska få anskaffningsbidrag. Eftersom PGI endast avser lönerelaterade inkomster
finns det en risk att detta antagande överskattar antalet personer som kommer få anskaffningsbidraget. Det är dock osäkert i vilken utsträckning PGI överensstämmer med inkomsterna som
anges när anskaffningsbidragen beräknas så ingen justering görs för detta i föreliggande
prognos.
Tilläggsbidrag
För att minska behovet av eftermonterade anpassningar, då dessa är dyrare än motsvarande
originalmonterad anpassning, införs ett nytt bidrag, tilläggsbidrag. Tilläggsbidraget kan
lämnas i tre steg:
 Tilläggsbidrag (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst 30 000 kronor och
lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring
av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag.
 Tilläggsbidrag (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst 40 000 kronor och
lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i
bilen sittandes i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte inne i bilen
eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för
förflyttning.
 Tilläggsbidrag (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med
fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda
originalmonterade anordningar.
Antalet personer som kan beviljas tilläggsbidrag A baseras på hur många av de beviljade
anpassningsbidragen som avser nybeviljade anpassningsbidrag. Av de nybeviljade antas att
70 procent har behov av en eftermonterad anordning, övriga 30 procent är de som enbart fått
bidrag för originalmonterad anordningen, i enlighet med tilläggsbidrag C.
I promemorian antogs att 250 personer kunde beviljas tilläggsbidrag B, detta motsvarar
12,5 procent av samtliga som fick anpassningsbidrag. I prognosen antas att denna andel är
konstant under hela prognosperioden.
Eftersom inga schablonbelopp är framtagna för tilläggsbidrag C baseras prognosen på de
antaganden som gjordes i promemorian avseende vilka originalmonterade utrustningar som
berättigar tilläggsbidrag C och kostnaden för dessa.
Anpassningsbidrag
I Prop 2016/17:4 föreslås att det införs en bestämmelse att den försäkrade, inför
Försäkringskassans bedömning av anpassningsbidragets storlek, bör lämna in kostnadsförslag
från en utförare som gör anpassningar av aktuellt slag. I kostnadsförslaget bör det anges
arbetskostnad och materialkostnad för respektive anpassning samt eventuella övriga
24
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
kostnader. Om Försäkringskassan begär det, bör den försäkrade lämna in kostnadsförslag från
minst två från varandra fristående utförare. Som tidigare nämndes förändrade
Försäkringskassan rutinerna vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek under 2014
gällande kostnadsförslag från flera utförare och bilens lämplighet. Eftersom medelbeloppet
har minskat sedan dess antas dessa förändringar redan gett effekt. Införandet av tilläggsbidrag
bedöms medföra ett lägre medelbelopp av anpassningsbidraget då dessa bidrag i vissa fall
ersätter anpassningsbidraget.
Funktionskontroll
I Prop 2016/17:4 föreslås att en funktionskontroll av utförda anpassningar, om det inte är
uppenbart obehövligt, ska göras för att säkerställa att anpassningen fungerar korrekt. I
prognosen antas att alla som beviljas tilläggsbidrag, det vill säga har behov av
efteranpassning, behöver genomföra en funktionskontroll. Baserat på promemorian antas en
kontroll ta tre timmar till en kostnad av 600 kronor per timme.
Körträning
För att kunna bruka en anpassad bil kan en försäkrad beviljas bilstöd för körträning. I Prop
2016/17:4 föreslås att bidrag också ska kunna ges för körträning före en anpassningsåtgärd
genomförs, för att kunna bedöma vilken anpassningsåtgärd som är mest lämplig. I likhet med
promemorian antas detta medföra att 200 personer får i genomsnitt fem timmars körträning
till en kostnad av 1 000 kronor per timme. Detta medför en årlig kostnad på 1 miljon kronor.
Kostnader för transportansvarig myndighet
Som transportansvarig myndighet kommer Trafikverket bland annat ansvara för att ta fram
schablonbeloppen till tilläggsbidraget. De ökade kostnaderna beräknas bli 3 miljoner kronor
årligen.
Prognos för de olika bidragen, tusental kronor
Grundbidrag
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
70 680
79 777
53 311
38 899
38 462
38 433
38 287
Anskaffningsbidrag
6 490
7 028
12 952
16 363
16 355
16 383
16 380
Anpassningsbidrag
202 418
215 939
178 899
158 154
154 196
152 302
150 928
Tilläggsbidrag A
0
0
10 526
20 278
21 810
22 610
23 250
Tilläggsbidrag B
0
0
3 934
7 580
8 152
8 451
8 690
Tilläggsbidrag C
0
0
6 412
12 354
13 288
13 775
14 164
Övrigt
369
55
1 555
3 055
3 055
3 055
3 055
Totalt
279 957
302 799
267 589
256 683
255 318
255 009
254 754
Utgifterna för anpassningsbidraget bedöms minska under hela prognosperioden, vilket främst
beror på att vissa kostnader kommer täckas av tilläggsbidragen. Antalet personer som får
anpassningsbidrag prognostiseras också minska under prognosperioden, dels på grund av färre
beviljade och dels på grund av att vissa, som tidigare fått anpassningsbidrag, enbart beviljas
tilläggsbidrag C. Eftersom beloppet för grundbidraget halveras minskar utgifterna under 2017
och från 2018 har de halverats i jämförelse med 2016. Till följd av höjda inkomstgränser ökar
25
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
anskaffningsbidraget med ungefär 10 miljoner kronor årligen. Utgifterna av tilläggsbidragen
beräknas bli ungefär hälften så stora under 2017 jämfört med övriga år i prognosperioden,
detta då ansökningar som inkommer innan 1 januari 2017 behandlas enligt nuvarande
regelverk.
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
315 127
288 069
289 183
288 336
284 317
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
-12 328
-
-
-
-
Regelförändringar
-
-20 480
-32 500
-33 018
-29 308
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
302 799
267 589
256 683
255 318
255 009
kronor
-12 328
-20 480
-32 500
-33 018
-29 308
Differens i procent
-3,9
-7,1
-11,2
-11,5
-10,3
Föregående
prognosbelopp
Volym- och
Prognosen sänks med 12 miljoner kronor 2016 till följd av att utfallet de senaste månaderna
har varit lägre än prognosen.
Regelförändringar
Utgifterna sänks med ungefär 20 miljoner kronor 2017 och runt 30 miljoner kronor årligen
resterande del av prognosperioden på grund av de nya reglerna.
26
Utgiftsprognos
2016-10-26
4:4
Dnr 1375-2016
Kostnader för statlig assistansersättning
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
Ingående
överföringsbelopp
-1 141 335
-661 957
0
0
0
0
Anslag³
25 369 000
26 344 000
25 931 000
26 711 000
27 473 000
28 247 000
Tilldelade medel
24 227 665
25 682 043
25 931 000
26 711 000
27 473 000
28 247 000
Prognos
24 889 622
21 337 000
25 825 000
26 619 000
27 389 000
28 169 000
479 378
5 007 000
106 000
92 000
84 000
78 000
-661 957
4 345 043
106 000
92 000
84 000
78 000
Avvikelse från
anslag
Avvikelse från
tilldelade medel
Högsta
anslagskredit³
1 221 050
1 317 200
Tillgängliga medel
25 448 715
26 999 243
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 21 337 miljoner kronor, vilket är 5 007 miljoner
kronor lägre än anslagsbeloppet och 4 345 miljoner kronor lägre än tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning.
Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år,
förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer
som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande
behov i sin dagliga livsföring med i genomsnitt fler än 20 timmar per vecka.
Personkretsindelningen är:
1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen
ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart
inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter
i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service.
Assistansersättning utbetalas med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda
skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta
belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent.
27
28 958 000
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Analys
Utgifterna för statlig assistansersättning prognostiseras att bli 21 337 miljoner kronor för
2016, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med 2015. Att utgifterna prognostiseras
att minska beror på att Försäkringskassan införde efterskottsbetalning 1 oktober 2016 och att
det medför att delar av utgifterna uteblir under oktober och november 2016. Se januariprognosen17 för mer information om hur införandet av efterskottsbetalning antas påverka
utgiftsprognosen. Utgifterna förväntas sedan att öka under hela prognosperioden för att 2021
bli 28 958 miljoner kronor.
Utgifterna för statlig assistansersättning styrs av antalet brukare, antalet timmar som beviljas
dessa brukare samt det schablonbelopp som lämnas som ersättning per timme av utförd
assistans. Den minskande trenden för antalet brukare, som startade i november 2015, håller i
sig. Utfallet för september 2016 visar att antalet brukare har minskat med 322 personer
(2 procent) jämfört med antalet brukare i december 2015. Antalet timmar per brukare och
månad fortsätter att öka. I december månad 2015 var antalet timmar per brukare och månad
552,5 vilket kan jämföras med 557,1 i september 2016. Schablonbeloppet bestäms på årsbasis
och regeringen beslutar om dess nivå. Schablonbeloppet för 2017 är 291 kronor/timme, vilket
är 3 kronor (1,05 procent) högre än för 2016. I föreliggande prognos antas att
schablonbeloppet skrivs upp med 1,05 procent per år, även efter 2017.
Utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar kan analyseras närmare genom att dela in
dessa kvantiteter i undergrupper. Nedan redovisas medelvärdet för antalet brukare uppdelat på
kön och personkrets under de senaste tre månaderna (juli–september) samt föregående tre
månader (april–juni).
Antal brukare
Medelvärde uppdelat på kön och personkrets
total
kvinnor
män
personkrets 1
personkrets 2
personkrets 3
apr–jun
15 972
7 316
8 656
6 956
819
7 747
jul–sep
15 863
7 262
8 602
6 936
816
7 671
differens procent
-0,7
-0,7
-0,6
-0,3
-0,4
-1,0
Totalt sett har antalet brukare minskat från den första perioden till den andra (-0,7 procent).
Om utvecklingen av antalet brukare delas upp på kön visar detta att antalet brukare minskar
för båda könen, men minskningen är något större, procentuellt, för kvinnor än för män (-0,7
procent jämfört med -0,6 procent). Om utvecklingen delas upp på personkrets visar detta att
antalet brukare har minskat inom alla personkretsar. Minskningen är störst, både procentuellt
och i antal, inom personkrets 3.
17
Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015–2020,
Dnr 1375-2016.
28
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Antal timmar per månad
Medelvärde uppdelat på kön och personkrets
total
kvinnor
män
personkrets 1
personkrets 2
personkrets 3
apr–jun
554,3
545,5
561,8
568,1
654,6
535,2
jul–sep
557,5
548,4
565,1
572,7
656,6
537,2
0,6
0,5
0,6
0,8
0,3
0,4
differens procent
På samma sätt som för antalet brukare studeras utvecklingen av timmar per person och månad
och i tabellen ovan utläses att medeltimmarna, totalt sett, har ökat från första perioden till den
andra. Ökningen av medeltimmar återfinns även då timmarna delas upp på kön, där
medeltimmarna ökar något snabbare för män än för kvinnor. Medeltimmarna ökar även inom
samtliga personkretsar, men ökningen är som störst inom personkrets 1.
En kompletterande illustration av utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar ges i
diagrammet nedan. Där presenteras utvecklingen som glidande 3-månaders medelvärden
under perioden januari 2014–september 2016. Notera att utplaningen i medeltimmar de första
två månaderna under 2016 följs av en uppgång, vilket påminner om utvecklingen samma
period året innan.
Antal brukare och medeltimmar per person och månad
Glidande 3-månadersmedelvärden
Alternativscenarier
Antalet timmar per person har ökat varje år sedan assistansersättningen infördes och historiskt
sett har ökningstakten för antalet timmar länge varit runt 2,5 procent per år. I regleringsbrevet
för 2016 uttrycks att ett mål för assistansersättningen är att Försäkringskassan ska bidra till att
29
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Utfallet hittills under 2016
visar att timmarna fortsätter att öka, men att ökningen har dämpats något, och i huvudscenariot ovan antas en årlig ökningstakt för antalet timmar per person på cirka 1,7 procent.
För att illustrera hur utvecklingen av antalet timmar påverkar utgiften presenteras två
alternativscenarier nedan. I det ena scenariot antas en avstannad ökning av antalet timmar och
i det andra antas en högre ökningstakt för antalet timmar per person. I båda alternativscenarierna är prognosen för antalet brukare och ökningstakten för schablonbeloppet
oförändrad.
Alternativscenario 1 – konstanta medeltimmar efter 2016
Hur utvecklingen av utgifterna påverkas i och med det uttryckta målet i regleringsbrevet är
svårt att uppskatta och det finns flera tänkbara möjligheter. Ett exempel, där den nuvarande
utvecklingen av antalet timmar bryts, är att ökningen av antalet timmar stannar av och att
medeltimmarna ligger konstant efter 2016. Hur utgiften förändras om antalet timmar hålls
konstant efter 2016 redovisas i diagrammet och i tabellen nedan enligt ”Alternativscenario 1”.
Alternativscenario 2 – årlig ökningstakt på 2,5 procent
I detta alternativscenario beräknas utgifterna om ökningstakten för antalet timmar efter 2016
återigen skulle nå en ökningstakt på 2,5 procent per år. Utvecklingen av utgifterna för detta
alternativscenario redovisas i diagrammet och i tabellen nedan enligt ”Alternativscenario 2”.
Utgiftsutveckling för assistansersättning, miljarder kronor
Huvudscenario samt alternativscenarier
30
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Utgiftsutveckling för assistansersättning, tusentals kronor
Huvudscenario samt alternativscenarier
Statlig
assistansersättning
2016
2017
2018
2019
2020
2021
Huvudscenario
21 337 000
25 825 000
26 619 000
27 389 000
28 169 000
28 958 000
Alternativscenario 1
21 337 000
25 402 000
25 637 000
25 899 000
26 161 000
26 423 000
Alternativscenario 2
21 337 000
26 065 000
27 089 000
28 175 000
29 297 000
30 458 000
I diagrammet och tabellen ovan anges utgiftsutvecklingen för huvudscenariot samt för de
båda alternativscenarierna. I alternativscenario 1 beräknas utgiften öka med drygt
200 miljoner kronor per år efter 2017, medan utgiften ökar med drygt 1 miljard kronor per år
efter 2017 för alternativscenario 2. Den totala utgiften, över hela prognosperioden, för
alternativscenario 1 blir ungefär 151 miljarder kronor. Detta är drygt 7 miljarder kronor lägre
än den totala utgiften för huvudscenariot. För alternativscenario 2 beräknas den totala utgiften
till drygt 162 miljarder kronor, vilket är drygt 4 miljarder kronor högre än den totala utgiften
för huvudscenariot.
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
21 635 000
26 007 000
26 880 000
27 737 000
28 610 000
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-75 000
-168 000
-264 000
-362 000
Volym- och
-298 000
-107 000
-93 000
-84 000
-79 000
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
21 337 000
25 825 000
26 619 000
27 389 000
28 169 000
kronor
-298 000
-182 000
-261 000
-348 000
-441 000
Differens i procent
-1,4
-0,7
-1,0
-1,3
-1,5
I föregående prognos antogs att schablonbeloppet skulle skrivas upp med 1,4 procent per år
under prognosperioden. I budgetpropositionen för 2017 (prop 2016/2017:1) meddelades dock
att schablonbeloppet ska skrivas upp med 1,05 procent 2017 och det nya antagandet i
prognosen är att schablonen höjs med 1,05 procent per år under hela prognosperioden. Denna
31
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
förändring för schablonbeloppet leder till att prognosen justeras ned med mellan 75 och
362 miljoner för åren 2017–2021.
Sedan föregående prognos har utfallet för utgiften varit lägre än väntat. Detta beror på att
utfallet för både antalet brukare och medeltimmar har varit lägre än vad som prognostiserades
tidigare. Nuvarande prognos har därför justerats ned för samtliga år.
32
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
De samlade utgifterna för utgiftsområde 10 har ökat årligen sedan 2013, men hittills under
2016 har ökningstakten avstannat. För det tredje kvartalet var de sammanlagda utgifterna
marginellt lägre än motsvarande kvartal 2015. Utgifterna beräknas att fortsätta minska under
2017 och 2018, jämfört med föregående prognos som lämnades i augusti har de sammanlagda
utgifterna reviderats ner betydligt: för innevarande år med 600 miljoner kronor, för 2017 med
2 miljarder kronor och sedan gradvis större prognossänkningar. Den största
prognossänkningen sker inom Sjukpenning och rehabilitering m.m. men även utgifterna för
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. har sänkts.
Sammanfattande tabell utgiftsområde 10. Miljarder kronor, löpande priser
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
50,5
49,4
48,2
47,0
46,8
47,4
48,0
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
36,6
39,8
39,1
38,8
38,6
39,4
40,5
Övriga anslag exklusive förvaltning
7,5
8,3
8,2
8,1
8,0
8,0
8,0
Summa
94,7
97,5
95,5
93,9
93,4
94,8
96,5
Bedömning i föregående prognos
94,7
98,1
97,4
97,5
98,1
100,5
Differens
0,0
-0,6
-2,0
-3,6
-4,7
-5,7
Ungefärligt Sjukpenningtal
10,5
10,8
10,5
10,2
10,0
9,9
9,8
Ungefärligt Ohälsotal
28,0
27,6
26,5
25,5
24,8
24,3
23,9
Nybeviljandet inom sjukersättning har minskat avsevärt sedan sommaren 2015. Flera faktorer
har bidragit till minskningen. Detta har medfört att Försäkringskassans prognos avseende
anslaget Aktivitets- och sjukersättningar m.m. har sänkts vid ett flertal tillfällen. I föreliggande
prognos sänks nybeviljandet av sjukersättning ytterligare, både på kort och lång sikt. Även
nybeviljandet av aktivitetsersättning sänks och förväntas nu minska under 2016 för att sedan
återigen öka. Sammantaget innebär detta ett lägre bestånd under hela prognosperioden.
Regeringen lämnar i Prop. 2016/17:1 förslag på höjd garantinivå i sjukersättning och
aktivitetsersättning samt höjt bostadstillägg, vilket höjer prognosen för utgifterna.
Sammantaget innebär justeringarna en sänkning av utgifterna för samtliga år under
prognosperioden.
De förväntade utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. har skrivits ner
kraftigt sedan föregående prognos. Antalet startade sjukfall18 beräknas nu bli något färre och
18
Avser startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återvändare. Med återvändare avses
sjukskrivna som har lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom
15 månader. Definitionerna används genomgående i sjukpenningavsnittet.
33
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
deras förväntade varaktighet betydligt kortare. De åtgärder19 som vidtagits för att minska
sjukfrånvaron har sammantaget visat effekt – vi ser tydligt ökade avslutssannolikheter vid och
mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter samtidigt som den tidigare snabba
inflödesökningen har avstannat. Detta medför att prognosen för sjukpenningtalet skrivs ner
markant och sjukpenningtalet beräknas nu inom kort att börja minska. Hur pass omfattande
den prognostiserade nedgången sedan blir är i dagsläget väldigt svårbedömt. Sjukfrånvaron i
Sverige har varierat mycket över tid och det finns ingen enskild faktor som förklarar den stora
variationen. Prognoser för sjukfrånvarons utveckling blir således väldigt osäkra, framför allt
på längre sikt. Den aktuella prognosen om ett sjukpenningtal på 9,9 nettodagar år 2020 ska
därför inte tolkas som att målet om 9,0 nettodagar inte kan uppnås. Försäkringskassan kan
konstatera att förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats avsevärt jämfört med
tidigare prognoser – en utveckling där målet uppnås är inte osannolik.
Revideringarna ovan innebär även att prognosen för ohälsotalet justeras ner. Ohälsotalet, som
sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har minskat svagt under de senaste fyra
månaderna och uppgick till 27,9 nettodagar i september 2016. I föreliggande prognos
beräknas ohälsotalet fortsätta att minska under hela prognosperioden och nå en historiskt låg
nivå om 23,9 nettodagar år 2021. Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på
långa prognoshorisonter.
19
För beskrivning av åtgärderna, se bland annat:
 Regeringens åtgärdsprogram: Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro
http://www.regeringen.se/contentassets/1a5e30b95c14477b9c40f9bf8ada29e0/atgardsprogram-forokad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro2.pdf
 Prop. 2016/17:1, Utgiftsområde 10
 Försäkringskassan, Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en
välfungerande sjukskrivningsprocess, 2016-04-29, Dnr 056546-2015
 https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0
 https://www.forsakringskassan.se/lagetsverige
34
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Ohälsotalet, inklusive delkomponenter
Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som ingår i
måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenningen
har ökat sedan 2010, medan Aktivitets- och sjukersättningen har minskat under en längre tid.
Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt,
samtidigt som ersättnings-formen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför
att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning.
Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor del av den uppgång i sjuk- och
rehabiliteringspenningen som skett sedan 2010.20
20
För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation.
Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons
utveckling. Delrapport 2.
35
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:1
Dnr 1375-2016
Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
36 634 836
39 792 334
39 091 448
38 763 202
38 550 705
39 350 307
40 507 618
31 698 075
33 770 023
33 173 231
32 925 272
33 167 395
33 687 790
34 385 414
1:1.18 Statlig
ålderspensionsavgift för
sjukpenning
2 968 000
4 000 000
3 665 000
3 434 995
2 885 110
3 028 465
3 380 086
1:1.19
Rehabiliteringspenning
1 290 542
1 308 426
1 418 251
1 600 258
1 661 330
1 737 616
1 773 600
1:1.17 Statlig
rehabiliteringspenning
120 000
168 000
150 000
143 109
127 053
142 319
174 345
1:1.15 Närståendepenning
165 334
167 133
179 092
185 100
191 232
197 494
203 944
1:1.16 Statlig
närståendepenning
17 000
19 000
19 000
17 039
18 037
18 308
20 048
1:1.5 Boendetillägg
88 409
100 687
119 880
135 617
149 525
161 307
171 152
1:1.7 Högkostnadsskydd
för arbetsgivare
77 988
0
0
0
0
0
0
1:1.8 Sjukpenning
respektive
rehabiliteringspenning i
särskilda fall
52 055
77 865
119 794
148 612
171 823
191 808
207 829
1:1.20 Arbetshjälpmedel
m.m.
157 433
181 200
247 200
173 200
179 200
185 200
191 200
Hela anslaget
Därav
1:1.21 Sjukpenning
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg,
närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m.
36
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå,
rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på
fortsättningsnivå och rehabiliterings-penning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent
av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med
faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något
lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med
faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan.
Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till
7,5 gånger prisbasbeloppet.
Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning finansieras med
sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Anslaget sjukpenning och
rehabilitering m.m. belastas med statlig ålderspensionsavgift för posterna sjuk-,
rehabiliterings- och närståendepenning.
1:1.21
Sjukpenning
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
-259 910
-70 985
0
0
0
0
0
Anslag³
31 887 000
37 146 000
35 693 000
36 598 000
37 417 000
38 309 000
Tilldelade medel
31 627 090
37 075 015
35 693 000
36 598 000
37 417 000
38 309 000
Prognos
31 698 075
33 770 023
33 173 231
32 925 272
33 167 395
33 687 790
Avvikelse från
anslag
188 925
3 375 977
2 519 769
3 672 728
4 249 605
4 621 210
Avvikelse från
tilldelade medel
-70 985
3 304 992
2 519 769
3 672 728
4 249 605
4 621 210
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
1 487 500
1 858 650
Tillgängliga medel
33 114 590
38 933 665
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 33 770 miljoner kronor, vilket är 3 376 miljoner
kronor lägre än anslagsbeloppet och 3 305 miljoner kronor lägre än tilldelade medel.
37
34 385 414
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Bakgrundsfakta
Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund
av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med
minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt
364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå
betalas ut.
Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och
rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Beloppet 543 kronor motsvarar
den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen.
Analys
Utgifterna för sjukpenning blev knappt 1,8 miljarder kronor (8 procent) högre under januari
till september 2016 jämfört med motsvarande period 2015. Nettodagarna blev 2,2 miljoner
(5 procent) fler under samma jämförelseperiod. Ökningstakterna för både nettodagar och
utgifter har trappats av betydligt under 2016. Denna avtrappning prognostiseras att fortsätta
under resterande del av 2016 och helårsutgifterna förväntas bli drygt 6 procent högre och
nettodagarna knappt 5 procent fler än 2015. Därefter beräknas utgifterna utvecklas stabilt med
en svag minskning under 2017 och 2018 och sedan en efterföljande svag ökning.
Startade sjukfall
Under de senaste 12 månaderna har inflödet av nya sjukfall stabiliserats, efter att tidigare ha
ökat i en snabb takt. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den
tidigare uppgången, då dessa sjukfall ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga
diagnoser sammantaget.21 Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser visar en större
variation då de även minskade i en snabbare takt under åren före 2010, se diagram nedan.
21
Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes
spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga
diagnoser.
38
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Inflöde, utfall och skattning
Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Rullande 12-månaderssummering i tusental
personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger).
Källa: Försäkringskassan (MiDAS)
Diagrammet ovan bygger på antalet startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa.
Statistiken är hämtad från Försäkringskassans analysdatabas MiDAS, vilken rapporteras med
en eftersläpning om cirka 6 månader. Inflödet under det senaste halvåret skattas därför med
hjälp av en tidsserie över antalet inkomna ansökningar om sjukpenning, vilken rapporteras
utan eftersläpning. Serierna är högt korrelerade och modellen som används ger sammantaget
låga prediktionsfel, men viss osäkerhet föreligger bland annat på grund av hur
avslagsfrekvensen i ansökningarna utvecklas. Det råder även stor osäkerhet när det skattade
inflödet sedan fördelas på psykiatriska respektive icke psykiatriska diagnoser.
Sjukfallens varaktighet
Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första
sjukskrivningsåret, ökade under 2010–2014 med en särskilt accentuerad ökning under 2014.
Ökningen sammanföll med en gradvis minskande andel genomförda bedömningar av
arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter.22 Under våren 2015 inledde
därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka sjukfallshandläggningen och andelen
genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan har därefter ökat, likaså andelen indrag
i samband med nämnda bedömningspunkter.23 Försäkringskassans arbete med bedömningarna
av arbetsförmågan har utvecklats ytterligare som en del i regeringens åtgärdsprogram och en
22
ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons
utveckling, delrapport 1 2015.
23
Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling
39
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
allt större andel sjukfall avslutas nu under det första sjukskrivningsåret. I diagrammen nedan
framgår detta för både psykiatriska och övriga diagnoser samt oavsett sysselsättningsstatus24
vid sjukfallets start.
Sjukfallens varaktighet
Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar)
1
Samtliga sjukfall
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
2014
2015
0
30
60
90
120
150
1
180
210
240
1
Sysselsatta
0,9
Arbetslösa
0,9
0,8
0,8
0,7
Psykiatriska diagnoser
0,7
Psykiatriska diagnoser
0,6
0,6
0,5
0,5
0,4
0,4
Övriga diagnoser
0,3
Övriga diagnoser
0,3
0,2
0,2
0,1
0,1
2014
0
30
60
90
120
2015
150
180
2014
0
210
240
30
60
90
120
2015
150
180
210
240
Anm: Startade sjukfall under sista kvartalet respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare.
Ovanstående diagram visar även att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre
än övriga diagnoser sammantaget och att sjukfall som startas av arbetslösa överlag blir längre
än för sysselsatta. Inflödets sammansättning har således stor betydelse för den samlade
utvecklingen av sjukfallens varaktighet.
Samtidigt som kvarståendesannolikheterna har minskat under det första sjukskrivningsåret har
de ökat för sjukfall som är längre än 2 år. Den ökande varaktigheten i de långa sjukfallen
beror sannolikt på färre övergångar till sjukersättning. En annan möjlig förklaring är en högre
andel sjukfall med psykiatriska diagnoser i dessa fallängder. I samspel med borttagandet av
den bortre tidsgränsen leder detta till en ökande andel långa sjukfall i sjukfallsbeståndet.
24
Med sysselsatta avses grupperna: anställda med sjuklön, anställda utan sjuklön, egenföretagare och
kombinatörer.
40
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Pågående sjukfall
Då den tidigare ökningen av inflöde och varaktighet nu brutits så ökar inte heller antalet
pågående sjukfall när det gäller fallängdskategorier upp till 1 års sjukskrivning. Antalet
sjukfall i dessa fallängder var i juni 2016 överlag något färre än vid motsvarande tidpunkt
2015. Däremot ökar antalet långa sjukfall, vilket medför en sammanlagd ökning om cirka
10 000 sjukfall (5 procent) jämfört med 2015, se diagram nedan.
Pågående sjukfall i juni respektive år
Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade
Källa: Försäkringskassan (MiDAS)
Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 45 procent i juni 2016. I juni 2015
var motsvarande andel 43 procent och jämfört med 2014 har andelen vuxit med 4 procentenheter. Andelen växer inom samtliga sjukfallslängder som är längre än 30 dagar, på grund av
det historiskt höga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre
varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorierna 180–364 dagar respektive 1–
2,5 år har de högsta andelarna sjukfall med psykiatriska diagnoser (50 respektive 51 procent).
De få personer som i diagrammet ovan är kvar i den allra längsta fallängdskategorin är
personer som antingen fått fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med
sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen då den dåvarande
tidsgränsen om 914 ersättningsdagar uppnåtts. Den bortre tidsgränsen avskaffades den
1 februari 2016, vilket ger avtryck i diagrammet, där en tydlig ökning syns för 2016 jämfört
med tidigare år. Även andelen psykiatriska diagnoser ökar, dessa diagnoser var tidigare
ovanliga bland de längsta sjukfallen. I kommande uppdateringar kommer skillnaderna mellan
åren att öka i takt med att beståndet av långa sjukfall byggs upp. Borttagandet av tidsgränsen
medför samtidigt att antalet korta sjukfall minskar då många som tidigare uppnådde maximal
ersättningstid sedermera återvände till sjukskrivning.
41
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
I diagrammet nedan visas en jämförelse över antalet ersatta nettodagar för det tredje kvartalet
under de tre senaste åren, uppdelat på fallängd. Effekten av den senaste tidens minskade
varaktighet och inflöde kan observeras i antalet ersatta nettodagar i fallängder upp till 1 år, där
de utbetalda nettodagarna är färre än under motsvarande period 2015.
Ersatta nettodagar under tredje kvartalet respektive år
Tusental
Nettodagarna ökar dock fortfarande i fallängder över 1 års sjukskrivning. Som tidigare nämnts
finns det ett antal möjliga förklaringar till detta: färre övergångar till sjukersättning, högre
andel psykiatriska diagnoser och ett högt historiskt inflöde som senare blivit långa sjukfall.
Den tydliga ökningen i de längsta sjukfallen, de som pågått i mer än 2 år, beror dock i
huvudsak på att tidsgränsen avskaffats och även här kommer skillnaderna mellan åren att öka
i kommande uppdateringar.
Prognos över sjukfallsbeståndet
Då inflödet av nya sjukfall stabiliserats, beräknas antalet startade sjukfall minska svagt under
resterande månader 2016 jämfört med 2015. Sammantaget beräknas helårsinflödet 2016 vara
något lägre än under 2015 (-0,4 procent). Den svaga minskningen prognostiseras att fortsätta
under nästa år och för helåret 2017 beräknas antalet startade sjukfall bli drygt 1 procent färre
än 2016. För åren därefter beräknas inflödet att utvecklas i takt med arbetskraften (knappt
1 procents ökning årligen). I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från
augusti 2016 för den framtida arbetskraften. Inflödet har historiskt uppvisat en stor variation
som inte entydigt kan förklaras av förändringar i till exempel folkhälsa, demografi eller
konjunkturläge, varför betydande osäkerhet föreligger i prognosen för inflödets utveckling.
Ökningarna i sjukfallens varaktighet dämpades under 2015 och under 2016 har en allt högre
andel av sjukfallen avslutats under det första sjukskrivningsåret. Den minskande
42
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
varaktigheten beror sannolikt till stor del på Försäkringskassans arbete med att förbättra
utredningarna och bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan.
Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskilt fokus på detta område under
prognosperioden. Kvarståendesannolikheterna i fallängder upp till ett års sjukskrivning
beräknas minska under 2016 och ytterligare något 2017, för att därefter vara konstanta. Sedan
drygt ett år tillbaka har antalet övergångar från sjukpenning till sjukersättning minskat, vilket
bedöms vara den huvudsakliga anledningen till att varaktigheten bland längre sjukfall (>1 år)
har ökat. Varaktigheten för långa sjukfall beräknas fortsätta öka under 2016 för att därefter
minska något i takt med att nybeviljanden av sjukersättningar åter prognostiseras att öka.
De sammantagna prognosförändringarna innebär en stabilisering av antalet pågående sjukfall,
se diagram nedan.
Pågående sjukfall uppdelat på fallängd
Tusental. Glidande 12-månadersmedelvärden
Effekten av borttagandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen syns även i ovanstående diagram,
som visar att avskaffandet leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom
sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som tidigare avslutas vid tidsgränsen inte längre kommer
att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer
antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka.
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0
Regeringen presenterade i september 2015 ett mål om att sjukpenningtalet maximalt ska
uppgå till 9,0 nettodagar år 2020. I den prognos som Försäkringskassan lämnade i oktober
2015 beräknades sjukpenningtalet bli cirka 13 nettodagar år 2020.25 Prognosen för
25
Försäkringskassan, Anslagsuppföljning 2016-08-01 Dnr 1375-2016
43
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
sjukpenningtalet har därefter justerats ner vid samtliga efterföljande prognostillfällen. I
föreliggande prognos (huvudscenariot nedan) blir sjukpenningtalet 9,9 nettodagar år 2020.
Prognosen ska dock inte tolkas som att målet inte kan uppnås. Nedan beskrivs två alternativa
scenarion som ger ett sjukpenningtal om 9,0 år 2020.
Målet om 9,0 sattes med ett villkor om att antalet nybeviljade sjukersättningar inte ska
överstiga 18 000 per år, vilket är klart högre än den nu aktuella prognosen för nybeviljandets
storlek. Nedan, i alternativscenariot ”fler utbyten”, visas sjukpenningtalets utveckling om
antalet övergångar från sjukpenning till sjukersättning ökar så att det sammanlagda
nybeviljandet av sjukersättningar uppgår till 18 000 per år under 2017–2020. Scenariot är
skapat under förutsättning att personerna som övergår till sjukersättning annars skulle ha varit
sjukskrivna med full omfattning under hela tidsperioden. Vidare antas de ökade övergångarna
fördelas jämt över samtliga månader varje år. Scenariot ger ett sjukpenningtal på
9,0 nettodagar givet att övriga parametrar utvecklas enligt huvudscenariot.
Enligt huvudscenariot kommer inflödet att minska svagt under 2016 och 2017 för att därefter
öka i takt med arbetskraften. I alternativscenariot om lägre inflöde nedan visas istället
utvecklingen vid en kraftigare minskning av inflödet år 2017, där inflödet återgår till omkring
2013 års nivå. Därefter fortsätter inflödet att utvecklas i takt med arbetskraften men då från en
lägre nivå. Scenariot ger ett sjukpenningtal om 9,0 år 2020, givet att varaktigheten utvecklas
enligt huvudscenariot.
44
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Sjukpenningtalet – möjliga vägar till 9,0
Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid och det finns ingen enskild faktor som
förklarar variationen; olika faktorer har varit drivande i olika faser av upp- och nedgång.26
Därför blir prognoser över sjukfrånvarons utveckling väldigt osäkra, framför allt på längre
prognoshorisonter.
Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är att arbeta för att minska sjukfrånvaron så
att målet om ett sjukpenningtal på 9,0 kan uppnås. Den senaste tidens utveckling indikerar att
de åtgärder27 som vidtagits för att minska sjukfrånvaron sammantaget har haft effekt. Vi ser
tydligt ökade avslutssannolikheter vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter,
samtidigt som den tidigare snabba inflödesökningen har avstannat. Mot bakgrund av detta
beräknas sjukpenningtalet vända nedåt inom kort, sannolikt före årsskiftet 2016/2017. Detta
innebär i sin tur att förutsättningarna för att uppnå målet har förbättrats avsevärt jämfört mot
tidigare prognoser. Givet osäkerheten som råder för prognoser på lång sikt är en utveckling
där målet om 9,0 uppnås därför inte osannolik. Försäkringskassan har i tidigare analyser
identifierat inflödet som en central faktor vid vändpunkter i sjukfrånvaron. Nu minskar
sjukfallens varaktighet under det första sjukskrivningsåret, medan inflödet än så länge inte
minskat på ett tydligt sätt. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflödet av
sjukfall med psykiatriska diagnoser på ett betydande sätt skulle underlätta en utveckling där
målet uppnås.
26
Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och
nedgång över tid
27
För en beskrivning av åtgärderna, se sida 35
45
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
anslagsposter
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
Volym- och
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
34 051 987
35 351 272
36 133 164
36 848 228
37 609 362
+112 251
+138 366
-
-
-
-589
-10 649
-24 196
-38 203
-45 288
-393 626
-2 305 758
-3 183 696
-3 642 630
-3 876 284
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
33 770 023
33 173 231
32 925 272
33 167 395
33 687 790
kronor
-281 964
-2 178 041
-3 207 892
-3 680 833
-3 921 572
Differens i procent
-0,8
-6,2
-8,9
-10,0
-10,4
Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner för 2016 och 2017 mot
bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från
sjukpenning. Anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp.
Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för
sjukpenning.
Prognosen som lämnades i augusti överskattade utfallen för juni–september med sammantaget
171 miljoner kronor (1,5 procent). Den största anledningen till prognosfelet är att sjukfallens
varaktighet minskat, framför allt kvarståendesannolikheterna kring rehabiliteringskedjans
bedömningspunkter. Prognosen för sjukfallens varaktighet justeras ner betydligt jämfört med
föregående prognos, vilket är den huvudsakliga anledningen till att prognosen sänks med
avseende på volym- och struktur. Därutöver justeras även inflödesprognosen ner något och
inflödet beräknas nu minska under resterande månader 2016 och helåret 2017.
46
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:1.19
Dnr 1375-2016
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
0
0
0
0
0
Anslag³
1 519 000
1 654 000
1 685 000
1 783 000
1 872 000
1 968 000
Tilldelade medel
1 519 000
1 654 000
1 685 000
1 783 000
1 872 000
1 968 000
Prognos
1 290 542
1 308 426
1 418 251
1 600 258
1 661 330
1 737 616
Avvikelse från
anslag
228 458
345 574
266 749
182 742
210 670
230 384
Avvikelse från
tilldelade medel
228 458
345 574
266 749
182 742
210 670
230 384
71 850
82 700
Tillgängliga medel
1 590 850
1 736 700
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
1 773 600
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och
som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller
rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är
begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som
sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt
bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till
exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen.
Analys
På grund av att antalet långa sjukfall ökar prognostiseras de sammanlagda utgifterna inom
rehabiliteringspenning att öka med omkring 18 miljoner kronor år 2016 och omkring
110 miljoner under år 2017. Därefter beräknas utgifterna att växa i en långsammare takt fram
till och med år 2020. Rehabiliteringspenningens andel av de sammanlagda nettodagarna för
sjukpenning och rehabiliterings-penning beräknas bli 4,1 procent 2016, för att åren därefter
närma sig en mer genomsnittlig andel på omkring 5 procent.
47
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar
Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månadsdata
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
anslagsposter
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
Volym- och
Regelförändringar
Övrigt
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
1 437 316
1 665 766
1 756 170
1 845 700
1 939 890
-112 251
-138 366
-
-
-
-25
-501
-1 176
-1 914
-2 336
-16 614
-108 648
-154 736
-182 456
-199 938
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
1 308 426
1 418 251
1 600 258
1 661 330
1 737 616
kronor
-128 890
-247 515
-155 912
-184 370
-202 274
Differens i procent
-9,0
-14,9
-8,9
-10,0
-10,4
Ny prognos
48
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner för 2016 och 2017 mot
bakgrund av de senaste månadernas utfall. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från
sjukpenning. Utgifterna för sjukpenning höjs med motsvarande belopp.
Se sjukpenningavsnittet.
Se sjukpenningavsnittet.
1:1.15
Närståendepenning
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
-3 627
0
0
0
0
0
Anslag³
172 000
171 000
185 000
191 000
196 000
202 000
Tilldelade medel
168 373
171 000
185 000
191 000
196 000
202 000
Prognos
165 334
167 133
179 092
185 100
191 232
197 494
Avvikelse från
anslag
6 666
3 867
5 908
5 900
4 768
4 506
Avvikelse från
tilldelade medel
3 039
3 867
5 908
5 900
4 768
4 506
Högsta
anslagskredit³
8 600
8 550
Tillgängliga medel
176 973
179 550
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda
en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som
den vårdade personen har nära relationer med såsom grannar eller vänner. Antalet
ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall
kan ersättning ges i upp till 240 dagar.
49
203 944
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Analys
Utgifterna för närståendepenning blev cirka 1,3 miljoner kronor (1 procent) lägre de nio första
månaderna 2016 jämfört med motsvarande period 2015. Antalet utbetalda nettodagar blev
drygt 1 800 (1 procent) färre. Antalet nettodagar har tidigare följt en tydligt ökande trend på
årsbasis, trots att det förekommer variation på månadsbasis. Under de nio första månaderna
2014 var antalet nettodagar i nivå med antalet nettodagar under samma period föregående år.
Helårsutfallet visar dock en ökning på 5 procent under 2014 jämfört med 2013. Den ökande
trenden på årsbasis förväntas därför fortsätta trots avvikande månadsvariation. För helåret
2016 beräknas utgifterna sammantaget att öka med 1,8 miljoner kronor (1 procent).
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
172 322
184 534
190 724
197 042
203 495
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
-5 189
-5 442
-5 624
-5 810
-6 001
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
167 133
179 092
185 100
191 232
197 494
kronor
-5 189
-5 442
-5 624
-5 810
-6 001
Differens i procent
-3,0
-2,9
-2,9
-2,9
-2,9
Föregående
prognosbelopp
Volym- och
Ny prognos
Föregående prognos överskattade utgifterna för perioden juni–september med cirka 4 miljoner
kronor. Prognosen här därför sänkts med knappt 3 procent per år.
50
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:1.5
Dnr 1375-2016
Boendetillägg
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
-1 409
-3 096
-21 353
-52 261
-94 492
-147 226
Anslag³
87 000
99 000
101 623
104 709
107 294
108 573
Tilldelade medel
87 000
97 591
98 527
83 356
55 033
14 081
Utfall/Prognos
88 409
100 687
119 880
135 617
149 525
161 307
Avvikelse från
anslag
-1 409
-1 687
-18 257
-30 908
-42 231
-52 734
Avvikelse från
tilldelade medel
-1 409
-3 096
-21 353
-52 261
-94 492
-147 226
4 350
4 600
Tillgängliga medel
91 350
102 191
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
högre än anslagsbeloppet och 3 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom
medgiven anslagskredit.
Bakgrundsfakta
De försäkrade som uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning eller har fått
aktivitetsersättning men fyllt 30 år kan även få ett boendetillägg utbetalt. Boendetillägget
betalas ut som ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall,
rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget lämnas
inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg.
Boendetillägget kan uppgå till högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med
högst 42 000 kronor per år till en gift försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12
000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000
kronor till hushåll med tre eller flera barn.
Analys
Under de nio första månaderna 2016 betalades 73,5 miljoner kronor ut i boendetillägg. Det är
knappt 8 miljoner (12 procent) mer än motsvarande period 2015. Under 2015 betalades
sammanlagt 88 miljoner kronor ut för anslagsposten. Utgifterna förväntas öka med knappt
14 procent 2016 och 19 procent 2017, för att därefter öka med en avtagande takt under
resterande del av prognosperioden. Beståndet i boendetillägg utgörs till största del av
51
171 152
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
individer som även erhåller sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den
prognostiserade ökningen beror därför främst på det ökande inflödet i sjuk- respektive
rehabiliteringspenning i särskilda fall28. Dessutom ökar andelen av de som erhåller
boendetillägg. Dessa effekter i kombination med en ökande medelersättning leder till att
utgifterna för boendetillägg förväntas öka avsevärt under prognosperioden.
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
96 961
101 623
104 709
107 294
108 573
Överföring till/från
andra
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
Volym- och
strukturförändring
ar
+3 726
+18 257
+30 908
+42 231
+52 734
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
100 687
119 880
135 617
149 525
161 307
+3 726
+18 257
+30 908
+42 231
+52 734
+3,8
+18,0
+29,5
+39,4
+48,6
Föregående
prognosbelopp
Ny prognos
Differens i 1000tal kronor
Differens i procent
Föregående prognos underskattade utfallen för perioden juni–september 2016 med knappt
1,5 miljoner kronor (4 procent). Resterande del av innevarande år har därför justerats upp. På
grund av den senaste tidens utveckling har även prognosen för perioden 2017–2020 höjts.
28
Se 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall.
52
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:1.8
Dnr 1375-2016
Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
-6 865
-54 328
-133 309
-237 479
-362 997
Anslag³
53 000
71 000
72 331
69 631
67 653
66 290
Tilldelade medel
53 000
71 000
65 466
15 303
-65 656
-171 189
Utfall/Prognos
52 055
77 865
119 794
148 612
171 823
191 808
Avvikelse från
anslag
945
-6 865
-47 463
-78 981
-104 170
-125 518
Avvikelse från
tilldelade medel
945
-6 865
-54 328
-133 309
-237 479
-362 997
2 650
2 550
Tillgängliga medel
55 650
73 550
Överskridande av
anslagskredit
0
-4 315
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel.
Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 4 miljoner kronor. Försäkringskassan avser
att i en särskild skrivelse begära utökad anslagskredit om 4 miljoner kronor.
Bakgrundsfakta
Den som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och inte har någon SGI eller den
som har en SGI under 80 300 kronor, kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall. Det gäller
om den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta
antalet månader som en sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser.
Det gäller även om den försäkrade har fått aktivitetsersättning men från och med den
1 januari 2013 inte har rätt till sådan ersättning på grund av att han eller hon fyller 30 år.
Med högst antal månader menas att den försäkrade
• helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna i
18 månader eller
• helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna
för en kortare period än 18 månader men till och med december 2012.
Dagersättning i form av sjukpenning i särskilda fall betalas ut med högst 160 kr per dag.
53
207 829
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Analys
Under perioden januari–september 2016 betalades 53 miljoner kronor ut för anslagsposten.
Det är 15 miljoner (38 procent) mer än motsvarande period föregående år. På grund av
eftersläpningar i sjukfallsstatistiken på upp till 6 månader så skattas beståndet med hjälp av
utfall av nettodagar och utgifter. Utfall visar att beståndet ökat med drygt 300 individer under
januari–april 2016. Detta har medfört att utgifterna blivit högre än vad som tidigare
prognostiserats. Sannolikt beror ökningen på en kombination av borttagandet av den bortre
tidsgränsen i sjukförsäkringen samt en lägre nivå på övergångarna mellan aktivitetsersättning
och sjukersättning. Denna utveckling förväntas fortsätta under hela prognosperioden och
innebär att inflödet kraftigt ökar under 2016. Inflödet antas sedan stabiliseras under 2017 för
att sedan skrivas fram med den årliga ökningstakten i prognosen över antalet som fyller 30 år
och erhåller aktivitetsersättning. Ett kraftigt ökande inflöde av nya sjukfall medför att
beståndet ökar avsevärt över tiden, se diagram nedan.
Bestånd i sjukpenning i särskilda fall
Antal individer, prognos från maj 2016
54
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
69 727
72 331
69 631
67 653
66 290
Överföring till/från
andra
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
Volym- och
strukturförändring
ar
+8 138
+47 463
+78 981
+104 170
+125 518
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
77 865
119 794
148 612
171 823
191 808
Differens i 1000tal kronor
+8 138
+47 463
+78 981
+104 170
+125 518
+11,7
+65,6
+113,4
+154,0
+189,3
Föregående
prognosbelopp
Differens i procent
Föregående prognos underskattade utfallet för perioden juni–september 2016 med drygt
2,2 miljoner kronor (8,4 procent). Orsaken är en kraftig underskattning av inflödet. Inflödet
har justerats upp under hela prognosperioden vilket medför en höjning av prognosen för
samtliga år i prognosperioden.
55
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:1.20
Dnr 1375-2016
Arbetshjälpmedel m.m.
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
-6 200
-84 200
-82 200
-80 200
-78 200
Anslag³
163 200
175 000
169 200
175 200
181 200
187 200
Tilldelade medel
163 200
175 000
163 000
91 000
99 000
107 000
Prognos
157 433
181 200
247 200
173 200
179 200
185 200
Avvikelse från
anslag
5 767
-6 200
-78 000
2 000
2 000
2 000
Avvikelse från
tilldelade medel
5 767
-6 200
-84 200
-82 200
-80 200
-78 200
Högsta
anslagskredit³
8 160
8 750
Tillgängliga medel
171 360
183 750
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
¹ Utfall.
högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit.
Bakgrundsfakta
Bidrag till arbetshjälpmedel29 är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen
och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag
till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan.
Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd,
det vill säga personer som har en anställning och är fullt arbetsförmögna kan få bidrag till
arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den
vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag.
Analys
För de kommande åren bedöms utgifterna utvecklas i den takt som redogörs nedan.
29
Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de
arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkA-utredningen (A
2011:03) tilläggsuppdrag i att se över regelverket för bidrag till arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013
överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för
dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Detta förslag kvarstår i det lämnade förslaget
SOU 2015:21. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen.
56
191 200
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Fördelning av utgifter 2016–2021. Tusental kronor
2016
2017
2018
2019
2020
2021
FMU
200
200
200
200
200
200
Arbetshjälpmedel
85 000
148 000
71 000
74 000
77 000
80 000
Övrigt (inklusive resor)
96 000
99 000
102 000
105 000
108 000
111 000
Totalt
181 200
247 200
173 200
179 200
185 200
191 200
Försäkringskassan utgår i prognosen ifrån att kostnaderna för FMU förblir låga i enlighet med
förbrukningen 2015. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska
utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och
Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för
sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska
utredningar och utlåtanden.
För perioden 2016–2017 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för bidrag till
arbetshjälpmedel kommer att öka. Det beror på att Post- och Telestyrelsen (PTS) 1 juli 2016
fattade beslut om ändrad frekvens för trådlösa mikrofoner och hörseltekniska hjälpmedel från
och med 1 januari 2017. PTS:s beslut innebär att ett stort antal hörseltekniska hjälpmedel inte
blir tillåtna att använda från och med 1 januari 2017. Eftersom de inte blir tillåtna behöver de
ersättas, men det råder stor osäkerhet om hur många som kommer att beröras. Vissa kan ha
fått sin utrustning genom Arbetsförmedlingen under det första anställningsåret och
Försäkringskassan har inte uppgift om dem. Bedömningen är att det kommer att röra sig om
2 000 ärenden, varav 400 ärenden tillkommer under 2016 och resterande 1 600 ärenden
tillkommer under 2017. Varje ärende resulterar i en kostnad som bedöms till 50 000 kronor,
vilket medför att prognosen höjs med 20 miljoner kronor 2016 och 80 miljoner 2017.
Osäkerheten kring de hörseltekniska hjälpmedlens omfattning är stor och det finns också en
osäkerhet om hur snabbt utbytet sker beroende bland annat på hur informationen når ut till de
som berörs. Nedan presenteras därför ett alternativscenario där antalet ärenden blir 600 under
2016 och 1 400 under 2017. Då kommer utgifterna att öka med 30 miljoner kronor under
2016 och 70 miljoner kronor under 2017. I den situationen behöver Försäkringskassan begära
mer medel för 2016.
Fördelning av utgifter 2016–2021 (Alternativscenario) Tusental kronor
2016
2017
2018
2019
2020
2021
FMU
200
200
200
200
200
200
Arbetshjälpmedel
95 000
138 000
71 000
74 000
77 000
80 000
96 000
99 000
102 000
105 000
108 000
111 000
Totalt
191 200
237 200
173 200
179 200
185 200
191 200
Även utgifterna för posten övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under
prognosperioden.
57
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
163 200
169 200
175 200
181 200
187 200
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
Volym- och
-2 000
-2 000
-2 000
-2 000
-2 000
+20 000
+80 000
-
-
-
-
-
-
-
-
Ny prognos
181 200
247 200
173 200
179 200
185 200
kronor
+18 000
+78 000
-2 000
-2 000
-2 000
Differens i procent
+11,0
+46,1
-1,1
-1,1
-1,1
Regelförändringar
Övrigt
Utgifterna till resor som ingår i Övrigt bedöms bli något lägre jämfört med 2015.
Bedömningen är att utgifterna till resor blir lägre även för åren 2017–2020. Därför sänks
prognosen för Övrigt med 2 miljoner för åren 2016–2020.
Regelförändringar
Post- och telestyrelsens beslut om ändrad frekvens för hörselteknisk utrustning gör att
utgifterna för bidrag till arbetshjälpmedel bedöms öka både för 2016 och 2017. Prognosen för
bidrag till arbetshjälpmedel höjs med 20 miljoner kronor för 2016 och 80 miljoner kronor för
2017.
58
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:2
Dnr 1375-2016
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
50 549 655
49 388 225
48 205 432
47 042 004
46 822 886
47 446 449
47 982 930
38 605 893
37 116 115
36 266 552
35 863 165
35 980 229
36 505 186
37 055 090
1:2.8 Statlig
ålderspensionsav
gift för aktivitetsoch
sjukersättningar
7 082 885
7 385 555
6 876 000
6 077 197
5 757 611
5 898 185
5 895 241
1:2.6
Bostadstillägg till
personer med
aktivitetsoch
sjukersättningar
4 832 186
4 852 920
5 029 422
5 068 014
5 051 090
5 008 666
4 997 595
28 691
33 635
33 458
33 628
33 956
34 412
35 004
Hela anslaget
Därav
1:2.5 Aktivitetsoch
sjukersättningar
1:2.7 Kostnader
för vissa personer
med aktivitetsoch
sjukersättningar
¹ Utfall.
59
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:2.5
Dnr 1375-2016
Aktivitets- och sjukersättningar
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
-96 018
-500 165
0
0
0
0
0
Anslag³
38 201 745
37 928 695
36 684 000
36 556 000
36 715 000
37 340 000
Tilldelade medel
38 105 727
37 428 530
36 684 000
36 556 000
36 715 000
37 340 000
Prognos
38 605 893
37 116 115
36 266 552
35 863 165
35 980 229
36 505 186
Avvikelse från
anslag
-404 148
812 580
417 448
692 835
734 771
834 814
Avvikelse från
tilldelade medel
-500 165
312 415
417 448
692 835
734 771
834 814
1 911 862
1 896 760
Tillgängliga medel
40 017 589
39 325 290
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
kronor lägre än anslagsbeloppet och 312 miljoner kronor lägre än tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19–29 år. Ersättningen är alltid
tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt 3 år i taget. Aktivitetsersättningen kan
beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund
av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer
med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin
utbildning på grundskole- eller gymnasienivå.
Försäkrade i åldrarna 30–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på
grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Enligt
förslag i Prop. 2016/17:1 kommer även 19–29-åringar från och med 1 mars 2017 kunna
ha rätt till hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels utgöras av personer
som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har
beslut enligt det nya striktare regelverket som gäller från och med den 1 juli 2008. De
som har omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för
steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket
omfattas istället av regler för vilande sjukersättning.
60
37 055 090
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Aktivitets- och sjukersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och
garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades
genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning.
Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan
arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2017 höjs garantiersättningen med
0,05 prisbasbelopp enligt förslag i Prop. 2016/17:1. Aktivitets- och sjukersättningen kan
ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.
Analys
Utgifterna för aktivitetsoch sjukersättningar förväntas minska till och med 2018 för att
därefter öka under resten av prognosperioden. Ökningen förklaras framför allt av att
prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt. Det samlade beståndet för aktivitetsoch
sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta minska under hela
prognosperioden, från 345 000 i december 2015 till 331 000 i december 2016. Minskningen
beräknas avta något på längre sikt och i december 2021 antas beståndet vara
297 000 personer.
Sjukersättning
Minskningen av det totala beståndet av aktivitetsoch sjukersättning har berott på att
beståndet av sjukersättningar minskar. Utvecklingen förväntas fortsätta under
prognosperioden med ett prognostiserat bestånd för sjukersättningen på 292 000 personer i
december 2016 som minskar till 254 000 i december 2021, se diagrammet nedan. Att
beståndet minskar under hela prognosperioden beror framför allt på att många som uppbär
sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att
nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lågt i förhållande till utflödet.
61
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Bestånd i sjukersättning
Tusental, utfall och prognos
Antalet nybeviljade sjukersättningar per år låg under en längre period på en betydligt högre
nivå än i dag. Efter att drygt 33 000 personer nybeviljades år 2008 minskade antalet kraftigt
fram till och med 2011, då cirka 7 500 personer nybeviljades sjukersättning. Därefter ökade
nybeviljandet till och med 2014 för att återigen minska under 2015. År 2015 nybeviljades
omkring 11 700 personer sjukersättning. Minskningen under 2015 kan framför allt hänföras
till det andra halvåret. Två faktorer förklarar särskilt att antalet nybeviljanden åter har börjat
minska.30 Den ena är den omorganisation av handläggningen gällande sjukersättningsärenden
inom Försäkringskassan som genomfördes under 2015. Denna har framför allt påverkat
utbyten mellan sjukpenning och sjukersättning och har skapat ett rekryterings- och
kompetensutvecklingsbehov i verksamheten. Den andra faktorn är en högre avslagsandel av
sjukersättningsärenden. Anledningen till att avslagsandelen har ökat är emellertid än så länge
okänd och Försäkringskassan undersöker för närvarande detta närmare. En hypotes till varför
det har ökat är att en rättslig uppföljning av sjukersättningsansökningar som genomfördes
under 2015 har resulterat i en striktare rättstillämpning.
Nybeviljandet har fortsatt att minska under 2016. Sannolikt har borttagandet av den bortre
tidsgränsen i sjukpenningen lett till att flödet från sjukpenning till sjukersättning har minskat
ytterligare då många istället kvarstår inom sjukpenning. Det är sålunda tre olika presumtiva
anledningar till att nybeviljandet just nu befinner sig i en minskande trend. Hur stor påverkan
respektive faktor har är fortfarande väldigt svårt att avgöra. På längre sikt kommer emellertid
den minskning som beror på omorganisationen troligtvis att upphöra när de förstärkta
resurserna är etablerade fullt ut. Däremot är det rimligt att anta att de högre avslagsandelarna
åtminstone till viss del kommer att hålla i sig om den rättsliga uppföljningen har medfört en
30
Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 2016.
62
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
praxisförändring. Likaså väntas effekten av borttagandet av tidsgränsen innebära ett fortsatt
lågt utbyte mellan sjukpenning och sjukersättning i närtid. På något längre sikt väntas dock
utbytet att öka då beståndet av långa sjukfall växer. Sammanfattningsvis förväntas antalet
nybeviljanden fortsatt vara väldigt lågt under resten av 2016, vilket sammanlagt innebär drygt
8 000 nybeviljanden under året. Därefter ökar antalet successivt år för år under
prognosperioden och hamnar år 2021 på en nivå strax över 13 000 nybeviljanden, se
diagrammet nedan.
Nybeviljande av sjukersättning
Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden
Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka
något mellan 2015 och 2016 på grund av höjningen av ersättnings-nivån för inkomstrelaterad
ersättning till 64,7 procent som effektuerades i oktober 2015. Även mellan 2016 och 2018
väntas medelersättningen öka på grund av höjningen av garantiersättningen med 0,05
prisbasbelopp som träder i kraft 1 juli 2017. Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal
prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden.
Aktivitetsersättning
Till skillnad från antalet personer med sjukersättning har beståndet inom aktivitetsersättning
ökat under många år. Antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras också att öka
under hela prognosperioden, från knappt 39 000 i december 2016 till drygt 39 000 i december
2017. I slutet av 2021 antas antalet vara knappt 43 000, se diagrammet nedan.
63
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Bestånd i aktivitetsersättning
Tusental, utfall och prognos
Från och med 1 mars 2017 kommer hel sjukersättning att kunna beviljas från och med 19 års
ålder enligt förslag i Prop. 2016/17:1 som träder i kraft 1 februari 2017. Sjukersättning har
fram till dess bara kunnat beviljas personer som är äldre än 29 år. Försäkringskassan
uppskattade i ett remissyttrande31 att de som är aktuella för sjukersättning med de nya
reglerna som mest är omkring 10 procent av det befintliga beståndet inom aktivitetsersättning.
I föreliggande prognos görs inget antagande som markant skiljer sig från denna uppskattning.
Av denna anledning antas därför knappt 3 000 personer som nu befinner sig i beståndet av
aktivitetsersättning att istället ansöka och beviljas sjukersättning under prognosperioden. På
lång sikt innebär detta att beståndet för aktivitetsersättning blir ungefär 2 000 personer lägre i
jämförelse med beståndet givet de gamla reglerna. Den streckade linjen i diagrammet ovan
visar hur beståndet skulle ha sett ut i föreliggande prognos om nu gällande regelverk skulle
gälla även på längre sikt. Effekten på beståndet blir inte lika stort som antalet övergångar
eftersom att vissa av övergångarna ändå skulle ha inträffat under prognosperioden oavsett
regelverk.
Nybeviljandet av aktivitetsersättning har ökat varje år sedan 2010. Under den senaste
tolvmånadersperioden har nybeviljandet dock minskat. Mätt som rullande
tolvmånaderssummor var minskningen som störst under sommaren 2016. En anledning till
minskningen är att avslagsandelarna har ökat även för aktivitetsersättning.32 Ökningen av
avslagsandelarna är dock inte av samma storlek som inom sjukersättning. Utvecklingen för
både nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång har gått åt samma håll där nedgången dock
31
S2016/02084/SF, Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen
32
Socialförsäkringsrapport 2016:7, Sjukfrånvarons utveckling 2016.
64
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
är mycket mer tydlig för nedsatt arbetsförmåga. För förlängd skolgång var minskningen som
störst under sommaren, då majoriteten av nybeviljanden vanligtvis sker. Efter det har antal
nybeviljanden emellertid åter börjat att öka något.
Det sammanlagda inflödet prognostiseras att minska med 8 procent under 2016, i jämförelse
med 2015. Både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga prognostiseras därefter att öka
under hela prognosperioden. Fram till 2021 väntas det totala nybeviljandet öka med knappt
3 procent per år, se diagrammet nedan.
Nybeviljande av aktivitetsersättning
Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden
Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning
förväntas att vara konstant över prognosperioden. Höjningen av ersättningsnivån från 64 till
64,7 procent bedöms endast ha en marginell effekt på medelersättningen under 2016, eftersom
att andelen med inkomstrelaterad ersättning är förhållandevis låg. Däremot kommer
medelersättningen öka påtagligt mellan 2016 och 2018 på grund av höjningen av
garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp som träder i kraft 1 juli 2017. Därefter antas
medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden.
Alternativscenario – 18 000 nybeviljanden per år
I föreliggande prognos beräknas antal nybeviljanden av sjukersättning uppgå till drygt
8 000 år 2016 och upp till drygt 12 000 år 2020.33 I regeringens åtgärdsprogram för ökad
33
Med nybeviljande åsyftas här samtliga nybeviljanden exklusive personer som går direkt från
aktivitetsersättning till sjukersättning.
65
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
ohälsa och minskad sjukfrånvaro34 specificerades ett riktmärke om att genomsnittligt antal
nybeviljade sjukersättningar inte bör överstiga cirka 18 000 per år under perioden 2016–2020.
Alternativscenariot i tabellen nedan anger hur stora utgifterna skulle bli ifall nybeviljandet
uppgår till 18 000 individer per år 2017–2020, allt annat lika. Utgifterna skulle vid ett sådant
nybeviljande bli knappt 0,5 miljarder kronor högre än huvudscenariot år 2017 och upp till
knappt 2,6 miljarder kronor högre år 2020. Utgiftspåslagen är på längre sikt högre än
motsvarande beräkningar som gjordes i samband med februariprognosen35. Det kan till stor
del förklaras av att prognosen för nybeviljandet har sänkts flera gånger sedan dess, vilket
innebär ett större utrymme upp till 18 000 personer per år och därmed större utgiftspåslag.
Antalet nybeviljanden under 2016 ser nu ut att stanna på knappt hälften av det godtagbara
taket i föreliggande prognos, alltså drygt 8 000 nybeviljanden. I februari låg motsvarande
prognos på knappt 11 000 nybeviljanden i år och upp till omkring 16 000 nybeviljanden per år
på lång sikt. I dagsläget finns det inte heller mycket som tyder på att antalet nybeviljanden når
upp till 18 000 ett givet år eller som ett genomsnitt under en längre tidsperiod. Ifall
förutsättningarna skulle ändras skulle dock ett ökat nybeviljande av sjukersättning sålunda i
hög grad påverka anslagsbelastningen.
Alternativscenario. Beloppen anges i tusental kronor
2016
2017
2018
2019
2020
Huvudscenario (=prognos)
37 116 115
36 266 552
35 863 165
35 980 229
36 505 186
Scenario inflöde 18 000/år
37 116 115
36 721 308
37 101 031
37 901 170
39 080 643
0
454 756
1 237 866
1 920 941
2 575 457
0,0
1,3
3,5
5,3
7,1
Differens i 1000-tal kronor
Differens i procent
34
Åtgärdsprogram för ökad ohälsa och minskad sjukfrånvaro:
http://www.regeringen.se/contentassets/1a5e30b95c14477b9c40f9bf8ada29e0/atgardsprogram-for-okadhalsa-och-minskad-sjukfranvaro2.pdf
35
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/924dbfea-6235-49da-8552ac30e7a7819d/budgetunderlag_del_2_2016-02-19.pdf?MOD=AJPERES
66
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
37 224 819
36 529 664
36 242 452
36 793 863
37 648 725
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-152 406
-148 850
Volym- och
-108 704
-386 237
-625 447
-910 917
-1 250 212
Regelförändringar
-
+123 125
+246 160
+249 689
+255 523
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
37 116 115
36 266 552
35 863 165
35 980 229
36 505 186
kronor
-108 704
-263 112
-379 287
-813 634
-1 143 539
Differens i procent
-0,3
-0,7
-1,0
-2,2
-3,0
Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet 2019–2020, vilket medför lägre
utgifter för aktivitetsoch sjukersättningar under dessa år.
Föregående prognos överskattade utgifterna för perioden juni–september med 65 miljoner
kronor (0,5 procent). Försäkringskassans senaste prognoser på kort sikt har genomgående
överskattat utfallen något, vilket har inneburit att prognosen har reviderats ner vid varje
prognostillfälle sedan juli 2015. Anledningen till överskattningarna är framför allt att
nybeviljandet av sjukersättningar har blivit lägre än prognostiserat. Prognosen för
nybeviljandet justeras därför återigen ner betydligt i jämförelse med föregående prognos, både
på kort och lång sikt. Då det sannolikt är ett flertal faktorer som enskilt och/eller tillsammans
har medfört ett lägre nybeviljande är osäkerheten för denna prognos i dagsläget väldigt stor.
Bedömningen att nybeviljandet kommer att öka på sikt är dock rimlig, framför allt med tanke
på att beståndet av långa sjukfall växer. Emellertid sänks även prognosen för sjukpenning, se
sjukpenningavsnittet för mer information, vilket innebär att det prognostiserade beståndet av
långa sjukfall är lägre än i föregående prognos.
Även nybeviljandet inom aktivitetsersättning har sänkts. Sänkningen avser både nedsatt
arbetsförmåga och förlängd skolgång. Förlängd skolgång sänks dock mer efter att utfallen
under sommaren visade en minskning istället för den prognostiserade ökningen, i jämförelse
med 2015.
67
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Regelförändringar
I Prop. 2016/17:1 lämnar regeringen förslag om höjd garantinivå i sjukersättning och
aktivitetsersättning från och med 1 juli 2017. Regelförändringen avser en höjning av
garantiersättningen med 0,05 prisbasbelopp. Effekten av denna på utgifterna är i föreliggande
prognos lägre än i regeringens beräkning. Skillnaden förklaras med att beståndet av personer
med aktivitets- respektive sjukersättning har sänkts påtagligt i jämförelse med det bestånd
som regeringen utgick ifrån.
Förändringen att hel sjukersättning kommer att kunna beviljas redan från 19 års ålder bedöms
inte påverka utgifterna. Detta eftersom att ersättningsnivån kommer att vara densamma,
oavsett om en person under 30 år uppbär aktivitet- eller sjukersättning. Förändringen medför
därför endast en omfördelning av beståndet från aktivitetsersättning till sjukersättning. Hur
stor denna omfördelning blir är dock väldigt osäker.
Inte heller regelförändringarna i form av en prövotid under aktivitetsersättning för studier,
vilandebelopp under hela vilandeperioden vid sjukersättning samt förenkling av uppföljning
bedöms påverka utgifterna.
1:2.6
Bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättningar
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
-82 662
-140 758
-8 678
0
0
0
0
Anslag³
4 774 090
4 985 000
5 118 000
5 210 000
5 288 000
5 328 000
Tilldelade medel
4 691 428
4 844 242
5 109 322
5 210 000
5 288 000
5 328 000
Prognos
4 832 186
4 852 920
5 029 422
5 068 014
5 051 090
5 008 666
-58 096
132 080
88 578
141 986
236 910
319 334
-140 758
-8 678
79 900
141 986
236 910
319 334
233 021
249 250
Tillgängliga medel
4 924 449
5 093 492
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Avvikelse från
anslag
Avvikelse från
tilldelade medel
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
kronor lägre än anslagsbeloppet och 9 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms
inom medgiven anslagskredit.
68
4 997 595
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Bakgrundsfakta
Bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättningar är ett skattefritt
inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och
inkomsten. Sedan den 1 november 2012 beviljas personer med sjukersättning i regel
bostadstillägg tillsvidare. Från och med 1 januari 2017 höjs ersättningen enligt förslag i
Prop. 2016/17:1.
Analys
Den övervägande majoriteten av de som har bostadstillägg inom anslagsposten bostadstillägg
till personer med aktivitetsoch sjukersättningar har sjuk-ersättning. Gruppen med
bostadstillägg och sjukersättning ökade under både 2014 och 2015, men har minskat något
under 2016. Gruppen med bostadstillägg och aktivitetsersättning har däremot ökat betydligt
under samma tidsperiod, även fast ökningstakten har avtagit något under 2016. Sammantaget
ökade hela beståndet med bostadstillägg varje månad mellan november 2013 och maj 2016, i
jämförelse med motsvarande månader föregående år. Därefter har beståndet minskat med
omkring 1 procent per månad.
Andelen personer som har bostadstillägg av de som uppbär aktivitets- respektive
sjukersättning har en ökande trend sedan flera år tillbaka och andelarna ökade med drygt
1 procentenhet för respektive grupp under 2015 i jämförelse med 2014, vilket är i takt med
utvecklingen de senaste åren. Denna utveckling förväntas fortsätta under prognosperioden, se
diagrammet nedan. Utvecklingen medför att antalet personer med bostadstillägg först minskar
mellan 2015 och 2016 för att sedan gradvis öka fram till och med 2021.
Andelar av beståndet inom aktivitetsoch sjukersättningar som har bostadstillägg
Procent
69
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Medelbeloppen har ökat något varje år sedan 2011. Mellan 2016 och 2017 väntas ökningen
bli större på grund av höjningen av ersättningsgraden som träder i kraft 1 januari 2017.
Därefter förväntas medelersättningen fortsätta öka något under 2018 för att sedan minska
något under resten av prognosperioden. Minskningen beror på att prisbasbeloppet procentuellt
väntas öka mer än hyrorna på längre sikt. Sammantaget innebär detta att utgifterna för
bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättningar förväntas öka fram till och
med 2018 för att sedan minska under resten av prognosperioden.
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
anslagsposter
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
4 877 527
4 940 149
5 028 410
5 029 265
5 012 796
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
+1 209
+4 804
+4 842
+25 613
+24 709
Volym- och
-25 816
-97 531
-147 238
-185 788
-210 839
-
+182 000
+182 000
+182 000
+182 000
Regelförändringar
Övrigt
-
-
-
-
-
4 852 920
5 029 422
5 068 014
5 051 090
5 008 666
kronor
-24 607
+89 273
+39 604
+21 825
-4 130
Differens i procent
-0,5
+1,8
+0,8
+0,4
-0,1
Ny prognos
Konjunkturinstitutets prognos över hyror för hyres- och bostadsrätt har höjts för 2016, vilket
medför en höjning av utgifterna för hela prognosperioden. Konjunkturinstitutets prognos över
prisbasbeloppet har sänkts för 2019–2020, vilket medför en höjning av utgifterna för
motsvarande år. Sammantaget innebär detta en höjning av utgifterna för bostadstillägg till
personer med aktivitetsoch sjukersättningar under hela prognosperioden.
Föregående prognos överskattade utgifterna för perioden juni–september med 12 miljoner
kronor (0,8 procent). Prognosen har därför utfallsjusterats och sänkts något. Prognosen har
också sänkts med anledning av att prognosen för anslagsposten aktivitetsoch
sjukersättningar har sänkts vilket innebär lägre bestånd för både aktivitets- respektive
sjukersättning, se aktivitetsoch sjukersättningsavsnittet för mer information. Detta innebär
ett lägre potentiellt bestånd med personer som uppbär aktivitets- eller sjukersättning och har
rätt till bostadstillägg.
70
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Regelförändringar
Prognosen höjs med anledning av att regeringen i Prop. 2016/17:1 lämnar förslag om höjt
bostadstillägg från och med 1 januari 2017. Försäkringskassans bedömning av hur detta
påverkar utgifterna skiljer sig inte ifrån regeringens bedömning.
1:2.7
Kostnader för vissa personer med aktivitetsoch sjukersättningar
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
-18 127
0
-782
0
-4 852
-9 485
-13 908
Anslag³
27 909
35 000
28 606
28 995
29 533
30 193
Tilldelade medel
27 909
34 218
28 606
24 143
20 048
16 285
Prognos
28 691
33 635
33 458
33 628
33 956
34 412
Avvikelse från
anslag
-782
1 365
-4 852
-4 633
-4 423
-4 219
Avvikelse från
tilldelade medel
-782
583
-4 852
-9 485
-13 908
-18 127
1 395
1 425
Tillgängliga medel
29 304
35 643
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 34 miljoner kronor, vilket är 1,4 miljoner kronor
lägre än anslagsbeloppet och 0,6 miljoner kronor lägre än tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Från anslagsposten bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden
för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning.
Analys
Den största andelen av utgifterna under anslagsposten betalas ut till Samhall AB. Denna andel
av de totala utgifterna har ökat de senaste åren då ersättningen till Samhall AB har ökat år från
år, medan ersättningen som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag har
minskat år från år. Uppgifter för 2016 tyder på att ersättningen till Samhall AB fortsätter att
öka, medan ersättningen till Arbetsförmedlingen inte minskar lika tydligt som tidigare.
Sammantaget innebär detta en större procentuell ökning av utgifterna under 2016 i jämförelse
med 2015. Utgifterna väntas därefter att minska marginellt under 2017 eftersom att antalet
personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning prognostiseras att minska.
Utgifterna för kostnader för vissa personer med aktivitetsoch sjukersättningar förväntas
71
35 004
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
därefter att öka marginellt under prognosperioden till följd av att timlönerna och
medelersättningen antas öka.
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
28 537
28 606
28 995
29 533
30 193
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-32
-65
-99
-100
+5 098
+4 884
+4 698
+4 522
+4 319
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
33 635
33 458
33 628
33 956
34 412
kronor
+5 098
+4 852
+4 633
+4 423
+4 219
Differens i procent
+17,9
+17,0
+16,0
+15,0
+14,0
Föregående
prognosbelopp
Volym- och
Konjunkturinstitutet har marginellt sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för åren 2016–
2019, vilket medför lägre utgifter.
Prognosen har utfallsjusterats och på så sätt höjts avsevärt över hela prognosperioden.
72
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:3
Dnr 1375-2016
Handikappersättningar
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
-14 000
0
-1 815
0
0
0
-3 000
Anslag³
1 351 000
1 370 000
1 384 000
1 417 000
1 459 000
1 516 000
Tilldelade medel
1 351 000
1 368 185
1 384 000
1 417 000
1 459 000
1 513 000
Prognos
1 352 815
1 348 000
1 377 000
1 410 000
1 462 000
1 527 000
Avvikelse från
anslag
-1 815
22 000
7 000
7 000
-3 000
-11 000
Avvikelse från
tilldelade medel
-1 815
20 185
7 000
7 000
-3 000
-14 000
Högsta
anslagskredit³
67 550
68 500
Tillgängliga medel
1 418 550
1 436 685
Överskridande av
anslagskredit
0
0
1 589 000
¹ Utfall.
Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 1 348 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor
lägre än anslagsbeloppet 20 miljoner kronor lägre än tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Handikappersättning kan beviljas vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i
sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att
kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader.
Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller
19 år. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 får behålla ersättningen även
efter de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan
handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av
prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel.
I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag
på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två
nya förmåner – en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning
och ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Försäkringskassan har inte tagit
hänsyn till förslagen i prognosen.
Analys
Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta väntas fortsätta i ungefär
samma omfattning de kommande åren, se diagram nedan. Störst, räknat i procent, är ökningen
på den lägsta ersättningsnivån, se tabell nedan. Ökningen av den lägsta nivån förklaras både
73
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
av att befolkningen ökar och av att nivåns andel av totala antalet handikappersättningar ökar.
Andelsökningen är dock liten. Bedömningen av hur andelarna kommer att utvecklas över
prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2013 och 2015.
Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer
Nivå
december 2015
december 2021
Förändring i procent
36 %
40 207
43 610
8,5
53 %
10 806
11 397
5,5
69 %
13 049
13 335
2,2
Totalt
64 062
68 342
6,7
Anm. Handikappersättning har tre ersättningsnivåer se Bakgrundsfakta
Antal handikappersättningar per nivå och totalt
Tusental
74
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
1 355 000
1 384 000
1 417 000
1 475 000
1 541 000
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-6 000
-7 000
Volym- och
-7 000
-7 000
-7 000
-7 000
-7 000
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
1 348 000
1 377 000
1 410 000
1 462 000
1 527 000
kronor
-7 000
-7 000
-7 000
-13 000
-14 000
Differens i procent
-0,5
-0,5
-0,5
-0,9
-0,9
Konjunkturinstitutet har justerat ner prognosen på prisbasbeloppet för åren 2019–2020. Detta
medför till en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2019–2020.
Retroaktivitetsfaktorn36 har sänkts något för prognosperioden med hänsyn till utfallen under
året. Detta leder till en sänkning av prognosen.
36
Retroaktivitetsfaktorn är en kvot mellan utgiftsutfallet från Försäkringskassans bokföringsdatabas Agresso och
ett beräknat utgiftsutfall baserat på uppgifter från Försäkringskassans datalager STORE.
75
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:4
Dnr 1375-2016
Arbetsskadeersättningar m.m.
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
3 396 600
3 105 561
2 962 903
2 820 637
2 702 105
2 593 268
2 494 060
1:4.5
Arbetsskadelivrän
ta
3 110 600
2 875 561
2 736 903
2 605 442
2 497 897
2 400 321
2 304 768
1:4.4 Statlig
ålderspensionsav
gift för
arbetsskadelivränt
a
286 000
230 000
226 000
215 195
204 208
192 947
189 292
Hela anslaget
Därav
¹ Utfall.
1:4.5
Arbetsskadelivränta
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
-26 752
-65 352
-49 913
0
0
0
Anslag³
3 072 000
2 891 000
2 789 000
2 673 000
2 571 000
2 487 000
Tilldelade medel
3 045 248
2 825 648
2 739 087
2 673 000
2 571 000
2 487 000
Prognos
3 110 600
2 875 561
2 736 903
2 605 442
2 497 897
2 400 321
Avvikelse från
anslag
-38 600
15 439
52 097
67 558
73 103
86 679
Avvikelse från
tilldelade medel
-65 352
-49 913
2 184
67 558
73 103
86 679
Högsta
anslagskredit³
153 600
144 550
Tillgängliga medel
3 198 848
2 970 198
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
76
2 304 768
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
lägre än anslagsbeloppet och 50 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom
Bakgrundsfakta
Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas
enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan
beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp,
sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning.
En försäkrad kan ha rätt till livränta om hen har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst
en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under
minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli
7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt tal som påverkas av
prisbasbeloppet och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer
endast prisbasbeloppet.
Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till
begravningshjälp och efterlevandelivränta.
Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning.
Affärsverk och bolagiserade före detta affärsverk finansierar själva vissa
arbetsskadelivräntor till följd av att de tidigare hade självrisk för arbetsskadeersättningar.
De betalar dock inga ålderspensionsavgifter för dessa livräntor. Detta bekostades till och
med 2008 i stället från en särskild anslagspost Vissa övriga ålderspensionsavgifter. Från
och med 2009 redovisas dessa avgifter i samma anslagspost som övriga statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor.
Anslaget belastas med dessa utgifter i sin helhet. Det finns en socialavgift för
arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 kan anses vara finansierade
från denna avgift.
Analys
Utgifterna för arbetsskadeersättningar har minskat kraftigt de senaste åren och beräknas
fortsätta att minska under prognosperioden. År 2016 beräknas utgifterna bli 2,9 miljarder
kronor. Sedan förväntas dessa minska med i genomsnitt 4 procent årligen till 2,3 miljarder
kronor 2021, se diagrammet nedan.
77
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Utgifter för arbetsskadeersättning, miljoner kronor
Utfallet för egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning blev drygt 1,8 miljarder kronor under de
första nio månaderna 2016, vilket innebär en minskning med cirka 8 procent jämfört med
samma period året innan. Försäkringskassan prognostiserar utgifterna för denna delförmån till
2,4 miljarder kronor för 2016. Sedan förväntas utgiften fortsätta minska, men i avtagande takt
till 1,9 miljarder kronor 2021. Minskningstakten förväntas avta under prognosperioden på
grund av ett högre indextal och prisbasbelopp 2021 jämfört med 2016.
Utfallet för egenlivränta enligt äldre lagstiftning blev cirka 238 miljoner kronor under
januari–september 2016, vilket innebär en minskning med cirka 9 procent jämfört med
motsvarande period 2015. Försäkringskassan beräknar att utgifterna för denna delförmån
minskar, men i avtagande takt från 313 miljoner kronor för 2016 till 223 miljoner kronor för
2021. Ett högre prisbasbelopp 2021 jämfört med 2016 leder till en avtagande minskningstakt
för egenlivränta enligt äldre regelverk.
Utfallet för de övriga ersättningarna inom arbetsskadeersättningen blev cirka 97 miljoner
kronor under januari–september 2016, vilket innebär en minskning med 1 procent jämfört
med motsvarande period i fjol. Utgifterna för de övriga ersättningarna beräknas ändå öka från
drygt 127 miljoner kronor för 2016 till drygt 147 miljoner kronor för 2021. Anledningen till
att utgifterna ökar är att prisbasbeloppet är högre 2021 jämfört med 2016.
78
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
2 907 984
2 790 246
2 675 904
2 590 930
2 508 018
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-2 530
-2 540
-8 588
-7 349
Volym- och
-32 423
-50 813
-67 922
-84 445
-100 348
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
2 875 561
2 736 903
2 605 442
2 497 897
2 400 321
kronor
-32 423
-53 343
-70 462
-93 033
-107 697
Differens i procent
-1,1
-1,9
-2,6
-3,6
-4,3
Egenlivräntorna enligt gällande regelverk indexeras med hjälp av ett särskilt indextal som
baseras på prisbasbeloppet och inkomstindex. Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för
prisbasbeloppet för 2019–2020 och Pensionsmyndigheten har sänkt sin prognos för
inkomstindex för 2017–2020. Sammantaget leder dessa ändringar till en minskning av
utgifterna för 2017–2020.
Egenlivräntor enligt äldre regelverk och utgifterna för övriga ersättningar är indexerade med
prisbasbeloppet. Då prognosen för prisbasbeloppet sänkts för 2019–2020 leder det till en
minskning av utgifterna för egenlivränta enligt äldre regelverk och de övriga ersättningarna
inom arbetsskadeersättningen.
Prognosen för arbetsskadeersättningen justerats ner på grund av generellt lägre utfall än vad
som tidigare förväntats för alla tre delförmånerna. Nedan finns detaljerad information om
justeringarna i varje delförmån:
 Prognosen för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk har sänkts med 1 procent för
2016 på grund av ett lägre utfall hittills. Utgifterna för resten av prognosperioden
beräknas utifrån den prognostiserade utgiften för 2016, den genomsnittliga
minskningstakten för 2014–2016 och det särskilda indextalet.
 Prognosen för egenlivräntor enligt äldre regelverk nedjusterats med 0,3 procent för 2016
på grund av ett lägre utfall. Utgifterna för resten av prognosperioden beräknas utifrån
79
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
den prognostiserade utgiften för 2016, minskningstakten för 2014–2016 och
prisbasbeloppet.
 Prognosen för övriga ersättningar inom arbetsskadeersättningen har sänkts för 2016 på
grund av ett lägre utfall. För resten av prognosperioden beräknas utgifterna utifrån den
prognostiserade utgiften för 2016, prisbasbeloppet och ökningstakten för 2014–2016.
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
37 498
35 233
33 051
31 057
29 225
27 506
25 880
1:5.3 Ersättning
inom det statliga
personskadeskyd
det
36 554
34 275
32 222
30 293
28 480
26 777
25 176
1:5.4 Statlig
ålderspensionsav
gift för ersättning
inom det statliga
personskadeskyd
det
944
958
829
764
745
729
704
Hela anslaget
Därav
¹ Utfall.
80
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:5.3
Dnr 1375-2016
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
0
0
0
0
0
Anslag³
37 300
34 700
32 448
30 662
28 976
27 385
Tilldelade medel
37 300
34 700
32 448
30 662
28 976
27 385
Prognos
36 554
34 275
32 222
30 293
28 480
26 777
Avvikelse från
anslag
746
425
226
369
496
608
Avvikelse från
tilldelade medel
746
425
226
369
496
608
1 865
1 735
Tillgängliga medel
39 165
36 435
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 34 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor
Bakgrundsfakta
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till (i) de som är
totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom
Försvarsmakten som rekryter, (ii) de som medverkar i räddningstjänst samt (iii) de som är
intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt
lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför
ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med
intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel.
Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med
arbetsskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade
har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och
anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom
reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger
arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastas anslaget för
ersättning inom det statliga personskadeskyddet.
Analys
Utgifterna för anslaget har minskat de senaste åren och förväntas fortsätta att minska under
hela prognosperioden. Under de senaste tre åren har utgifterna för ersättning inom det statliga
personskadeskyddet minskat med i genomsnitt 6 procent årligen. Försäkringskassan
81
25 176
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
prognostiserar att de totala utgifterna för anslaget fortsätter att minska med ungefär samma
minskningstakt årligen, från 34 miljoner kronor 2016 till 25 miljoner kronor 2021. Samtliga
delförmåner som ingår i anslaget beräknas minska under prognosperioden.
Utfallet för de äldre skadorna, som utgör den största delen av anslaget, blev drygt 17 miljoner
kronor under januari–september 2016. Detta är en minskning med cirka 1 miljon kronor
(6 procent) jämfört med samma period i fjol. Utgifterna för de äldre skadorna beräknas
minska från 23 miljoner kronor 2016 till 17 miljoner kronor för 2021, vilket motsvarar en
minskning med cirka 6 procent årligen.
Utfallet för de egenlivräntorna enligt nuvarande regelverk blev cirka 8 miljoner kronor under
januari–september 2016, vilket är cirka 600 000 kronor (cirka 8 procent) lägre än
motsvarande period 2015. Försäkringskassan prognostiserar utgifterna för egenlivränta enligt
nuvarande regelverk till 10,2 miljoner kronor för 2016. Sedan förväntas utgifterna minska
med drygt 5 procent årligen till cirka 8 miljoner kronor för 2021.
Även utgifterna för skadeståndslivräntor förväntas fortsätta att minska från 1,2 miljoner
kronor 2016 till 752 000 kronor 2021.
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
34 340
32 448
30 662
28 976
27 385
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
-65
-226
-369
-496
-608
-
-
-
-
-
Föregående
prognosbelopp
Volym- och
Regelförändringar
Övrigt
-
-
-
-
-
34 275
32 222
30 293
28 480
26 777
kronor
-65
-226
-369
-496
-608
Differens i procent
-0,2
-0,7
-1,2
-1,7
-2,2
Ny prognos
Prognosen har sänkts med 0,2 procent för 2016 på grund av ett lägre utfall jämfört med
augustiprognos. Under resterande del av prognosperioden förväntas utgifterna att bli lägre.
Sänkningen av prognosen beror på en utfallsjustering för innevarande år och att den årliga
förändringstakten för varje delförmån under prognosperioden har justerats ner. Justeringen i
82
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
förändringstakten kan förklaras av att utgifterna för förmånen har minskat med 6 procent
under januari–september 2016, vilket innebär en dämpad minskningstakt än vad
prognostiserades förut.
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
2 714 235
3 035 057
2 997 000
3 047 000
3 047 000
3 047 000
3 047 000
1:6.1
Rehabiliteringsgar
antin
737 885
697 705
0
0
0
0
0
1:6.3 Finansiell
samordning
genom
samordningsförbu
nd
279 505
339 000
339 000
339 000
339 000
339 000
339 000
1:6.5
Rehabiliteringsins
atser i samarbete
mellan FK och
Arbetsförmedlinge
n
722 024
709 000
709 000
709 000
709 000
709 000
709 000
1:6.7 Effektiv
sjukskrivningsproc
ess
38 182
33 081
0
0
0
0
0
1:6.8
Arbetsplatsnära
stöd
Hela anslaget
Därav
29 836
70 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
1:6.9
Försäkringsmedici
nska utredningar
226 255
250 000
350 000
400 000
400 000
400 000
400 000
1:6.10 Bidrag till
hälso- och
sjukvården
680 548
936 271
1 444 000
1 444 000
1 444 000
1 444 000
1 444 000
0
0
55 000
55 000
55 000
55 000
55 000
1:6.11 Medicinsk
service
¹ Utfall.
83
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:6.1
Dnr 1375-2016
Rehabiliteringsgarantin
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
0
0
0
0
0
Anslag³
800 000
698 000
0
0
0
0
Tilldelade medel
800 000
698 000
0
0
0
0
Prognos
737 885
697 705
0
0
0
0
Avvikelse från
anslag
62 115
295
0
0
0
0
Avvikelse från
tilldelade medel
62 115
295
0
0
0
0
0
0
Tillgängliga medel
800 000
698 000
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 698 miljoner kronor, vilket överensstämmer med
anslagsbeloppet och tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin som slutits mellan staten och Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) gällande verksamhetsåret 2015 med utbetalningar under
2015 och 2016 omfattar 750 miljoner kronor. Målgruppen är icke specifika rygg- och
nackbesvär samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Av de 750 miljoner kronor får
38 miljoner kronor användas för forskning, implementering, utvärdering och utveckling
och 712 miljoner kronor till landstingens behandlingar.
I överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocess mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016
framgår det att överenskommelsen Rehabiliteringsgarantin ska avvecklas. Därför är det
ingen prognos för anslaget 2017–2021.
Analys
För 2016 används anslagsposten till att finansiera det som framgår av villkor 4 i
överenskommelse En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016, som innebär att landstingen får
500 miljoner kronor för evidensbaserade medicinska insatser. Landstingen har fått dessa
medel. Återstoden av de 712 miljoner kronorna, det vill säga det som ska betalas ut avseende
kvartal 4 2015, har också betalats ut. Den utbetalningen blev ungefär 198 miljoner kronor. Det
innebär att anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli ungefär 698 miljoner kronor.
84
0
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos.
1:6.3
Finansiell samordning genom samordningsförbund
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
0
0
0
0
0
Anslag³
280 000
339 000
339 000
339 000
339 000
339 000
Tilldelade medel
280 000
339 000
339 000
339 000
339 000
339 000
Prognos
Ingående
överföringsbelopp
279 505
339 000
339 000
339 000
339 000
339 000
Avvikelse från
anslag
495
0
0
0
0
0
Avvikelse från
tilldelade medel
495
0
0
0
0
0
0
0
Tillgängliga medel
280 000
339 000
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser
(Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell
samordning bedrivs av samordnings-förbund och är en frivillig samverkan mellan
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting samt en eller flera
kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera
individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör.
Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de
samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete.
Analys
Anslaget har belastats med ungefär 240 miljoner under perioden januari–september 2016. Det
är 30 miljoner mer jämfört med samma period förra året. Bedömningen är att anslaget
förbrukas i sin helhet för år 2016. Anslagsbelastningen för åren 2017–2021 antas bli samma
som den för år 2016.
85
339 000
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
1:6.5
Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
0
0
0
0
0
Anslag³
738 000
709 000
709 000
709 000
709 000
709 000
Tilldelade medel
738 000
709 000
709 000
709 000
709 000
709 000
Prognos
722 024
709 000
709 000
709 000
709 000
709 000
Avvikelse från
anslag
15 976
0
0
0
0
0
Avvikelse från
tilldelade medel
15 976
0
0
0
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
0
0
Tillgängliga medel
738 000
709 000
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom att utökat samarbete utveckla
gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till
arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd
och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att
myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer
systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller
arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet
bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen.
Analys
Utfallen var lägre än prognosen under juni och juli. Under augusti och september var utfallen
högre än prognosen. Det förklaras av försenade rekvisitioner från Arbetsförmedlingen.
Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet. Att inflödet till gemensam kartläggning nu
minskar under en övergångsperiod när den bortre tidsgränsen tagits bort är naturligt då fokus
ändras för att hitta sjukskrivna med behov av rehabilitering hos Arbetsförmedlingen i ett
86
709 000
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
tidigare skede. Försäkringskassan arbetar intensivt för att detta arbete åter ska resultera i
ökade volymer under hösten.
1:6.7
Effektiv sjukskrivningsprocess
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
Ingående
överföringsbelopp
26 263
28 081
0
0
0
0
0
Anslag³
40 000
5 000
0
0
0
0
Tilldelade medel
66 263
33 081
0
0
0
0
Prognos
38 182
33 081
0
0
0
0
1 818
-28 081
0
0
0
0
28 081
0
0
0
0
0
Avvikelse från
anslag
Avvikelse från
tilldelade medel
Högsta
anslagskredit³
0
0
Tillgängliga medel
66 263
33 081
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
högre än anslagsbeloppet och överensstämmer med tilldelade medel.
Bakgrundsfakta
Denna anslagspost tillkom i budgetpropositionen för 2013 där regeringen avsatte
särskilda medel 2013–2016 för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att
stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan fick i september 2013 uppdraget att effektutvärdera arbetslivsinriktade
insatser för unga med aktivitetsersättning. Större delen av 2014 var arbetet i projektet
inriktat på ett omfattande förstudiearbete och uppbyggnad av projektets tre olika insatser.
De tre insatserna är 1) Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans
förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case Management), 2) Supported Employment via
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och
uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans
förstärkta samarbete och 3) Case Management i kombination med insatser från
Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS). Utfallet
för 2014 blev därmed väldigt lågt, eftersom resurserna i huvudsakligen används till de
aktiva insatserna i projektet (som startade upp först i november 2014).
87
0
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Analys
Försäkringskassan har under januari–september betalat ut ungefär 24 miljoner kronor. Det är
en miljon mer jämfört med samma period förra året. Bedömningen är att tilldelade medel för
2016 kommer att förbrukas i sin helhet. Efter det är projektet avslutat och anslagsposten
försvinner från och med 2017.
1:6.8
Arbetsplatsnära stöd
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
0
0
0
0
0
Anslag³
50 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
Tilldelade medel
50 000
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
Prognos
29 836
70 000
100 000
100 000
100 000
100 000
Avvikelse från
anslag
20 164
30 000
0
0
0
0
Avvikelse från
tilldelade medel
20 164
30 000
0
0
0
0
Högsta
anslagskredit³
0
0
Tillgängliga medel
50 000
100 000
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Arbetsgivare kan sedan 2014 få statligt bidrag för köp av utredande insatser för en
arbetstagare som har eller riskerar att få en nedsatt arbetsförmåga, så kallat
arbetsplatsnära stöd. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka
arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja
arbetsgivare att vidta tidiga och anpassade åtgärder. Bidrag lämnas till arbetsgivare för
halva det belopp som denne har betalat för en arbetsplatsnära stödinsats, dock med
högst 7 000 kr för varje sådan insats.
88
100 000
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Analys
Utgifterna för arbetsplatsnära stöd blev under januari–september ungefär 37 miljoner kronor.
Det är mer än utfallet för 2015 (30 miljoner kronor). Bedömningen är att inte hela anslaget på
100 miljoner kronor kommer att förbrukas. Istället bedöms anslagsbelastningen för 2016 bli
70 miljoner kronor. För 2017–2020 är bedömningen att anslaget kommer att förbrukas i sin
helhet. För 2021 antas anslagsförbrukningen bli som för 2020 det vill säga 100 miljoner
kronor.
Det finns en osäkerhet i prognosen då bidraget inte funnits länge och att arbetsgivarens
kännedom om ersättningen inte varit stor.
I syfte att öka arbetsgivares kännedom om det arbetsplatsnära stödet har Försäkringskassan
fått i uppdrag av regeringen att vidta informationsinsatser om det arbetsplatsnära stödet. Den
primära målgruppen är arbetsgivare och anordnare av företagshälsovård, men även fackliga
företrädare, vårdgivare och Arbetsmiljöverket är viktiga målgrupper för informationen.
Kommunikationsplanen för 2016 för informationsinsatser 2016 har främst fokus på digital
information i samverkan med radio och press- och PR-aktiviteter.
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
100 000
100 000
100 000
100 000
100 000
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
-30 000
-
-
-
-
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Föregående
prognosbelopp
Volym- och
Ny prognos
70 000
100 000
100 000
100 000
100 000
kronor
-30 000
0
0
0
0
Differens i procent
-30,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Prognosen för 2016 sänks med 30 miljoner kronor.
89
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:6.9
Dnr 1375-2016
Försäkringsmedicinska utredningar
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
0
-100 000
-250 000
-400 000
-550 000
Anslag³
250 000
250 000
250 000
250 000
250 000
250 000
Tilldelade medel
250 000
250 000
250 000
150 000
0
-150 000
Prognos
226 255
250 000
350 000
400 000
400 000
400 000
Avvikelse från
anslag
23 745
0
-100 000
-150 000
-150 000
-150 000
Avvikelse från
tilldelade medel
23 745
0
-100 000
-250 000
-400 000
-550 000
0
0
Tillgängliga medel
250 000
250 000
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska
utredningar 2014–2015 (200 miljoner kronor årligen) och dels en pilotverksamhet med
aktivitetsförmågeutredningar 2015 (50 miljoner kronor).
I december 2015 slöts en överenskommelse mellan staten och SKL: Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU: Överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Landsting 2016.37 Överenskommelsen gäller 167 miljoner
kronor. Även en överenskommelse om pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar
har slutits: Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar: Överenskommelse mellan
staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016. Denna överenskommelse gäller
41,5 miljoner kronor.
37
TMU står för Teambaserad utredning och SLU står för Särskilt läkarutlåtande.
90
400 000
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
I oktober 2016 slöts en ny överenskommelse för perioden 1 november 2016 till
31 december 2017 (nuvarande överenskommelser gäller fram till och med 31 oktober
2016): Försäkringsmedicinska utredningar: Överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016 till 31 december 2017.
Det framgår i överenskommelsen att pilotverksamheten för aktivitetsförmågeutredningar
avslutas 31 oktober 2016 och att utredningsformen permanentas så att alla landsting från
och med 1 november 2016 även ska kunna välja aktivitetsförmågeutredning.
Överenskommelsen omfattar 41,5 miljoner kronor för 2016 och 250 miljoner kronor för
2017.
Analys
Bedömningen är att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet under 2016. Försäkringskassan
har sett ett ökat behov av försäkringsmedicinska utredningar i handläggningen och
volymprognoserna indikerar på att de ökar kraftigt. Uppgifterna om framtida anslagsnivåer är
en bedömning utifrån våra prognoser och vad vi tror att landstingen kan leverera, men det är
osäkert. Bedömningen är att anslagsbelastningen blir 350 miljoner kronor för år 2017. För
åren 2018–2021 bedöms anslagsbelastningen bli 400 miljoner kronor per år.
1:6.10
Bidrag till hälso- och sjukvården
Ingående
överföringsbelopp
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
141 452
0
0
0
0
Anslag³
822 000
802 000
1 444 000
1 444 000
1 444 000
1 444 000
Tilldelade medel
822 000
943 452
1 444 000
1 444 000
1 444 000
1 444 000
Prognos
680 548
936 271
1 444 000
1 444 000
1 444 000
1 444 000
Avvikelse från
anslag
141 452
-134 271
0
0
0
0
Avvikelse från
tilldelade medel
141 452
7 181
0
0
0
0
0
0
Tillgängliga medel
822 000
943 452
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Högsta
anslagskredit³
1 444 000
¹ Utfall.
högre än anslagsbeloppet och 7 miljoner kronor lägre än tilldelade medel.
91
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Bakgrundsfakta
I december 2013 slöts en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) om sjukskrivningsmiljarden med avseende på verksamhetsåren
2014–2015 med utbetalning 2015 respektive 2016. Överenskommelsen omfattar dels en
rörlig del och dels en villkorad del respektive år. I överenskommelsen ingår från 2014
även bidrag för ersättning för medicinsk service som tidigare legat inom ramen för
regeringens företagshälsovårdssatsning.
I december 2015 slöts en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL för
verksamhetsåret 2016. Till skillnad från föregående avtal finns ingen rörlig del. En annan
skillnad är att avtalet omfattar 1,5 miljarder kronor och inte en miljard kronor som tidigare.
Utgifterna som avser avtalet finansieras av anslagsposterna Bidrag till hälso- och
sjukvården och Rehabiliteringsgarantin.
I Prop. 2016/17:1 framgår det att regeringen avser att under hösten 2016 teckna en
tvåårig överenskommelse med SKL för att stimulera fortsatta utvecklingsinsatser inom
hälso- och sjukvården som bidrar till en effektiv sjukskrivningsprocess. I propositionen
framgår också att bidrag för ersättning för medicinsk service lyfts ur och från och med
2017 blir en egen anslagspost. Överenskommelsen avses omfatta närmare 1,5 miljarder
kronor årligen det vill säga totalt cirka 3 miljarder kronor.
Analys
För verksamhetsåret 2015 med utbetalningar under 2016 uppfyller alla landsting villkoren 2, 3
(exklusive koordinationsfunktionen), 4 och 5.38 När det gäller villkor 1 är det ett landsting
som inte uppfyller villkoret. För tidig samverkan kunde landstingen få ytterligare 25 miljoner
om man uppfyllde koordinationsfunktionen. Alla landsting uppfyller inte det villkoret. Totalt
beräknas den villkorade utbetalningen till landstingen bli drygt 570 miljoner kronor.
Maximalt kunde 575 miljoner kronor betalas ut till landstingen. När det gäller den rörliga
delen kan maximalt 230 miljoner betalas ut till landstingen. Alla landsting uppfyller inte
villkoren för den rörliga delen. Utbetalningen av den rörliga delen beräknas bli 171 miljoner
kronor.39 Totalt har ungefär 740 miljoner kronor betalats ut till landstingen. Under villkor 5
har 57 miljoner kronor betalats ut till Sveriges Kommuner och Landsting och 6 miljoner
kronor till Socialstyrelsen. Under villkor 7 har Sveriges Kommuner och Landsting fått
ungefär 10 miljoner kronor. 55 miljoner kronor har betalats ut till medicinsk service. Ungefär
20 miljoner kronor har tilldelats Försäkringskassan enligt villkoren 5 och 7. Den totala
anslagsbelastningen under 2016 bedöms bli lite lägre än 1 miljard kronor, ungefär
936 miljoner kronor. För åren 2017–2020 bedöms anslagsbelastningen bli 1 444 miljoner
kronor per år enligt förslag i budgetpropositionen för 2017. För år 2021 antas
anslagsbelastningen bli samma som för åren 2017–2020.
38
Se Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv
sjukskrivningsprocess 2014–2015 för redogörelse av villkoren.
39
För sjukskrivningsmiljarden publicerades månatligen utfall över antalet sjukpenningdagar och antalet
nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per landsting på Försäkringskassans hemsida fram till och med
januari 2016. Där finns också en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen
(http://www.forsakringskassan.se/sjukvard/sjukskrivningsmiljarden).
92
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
I december 2015 slöts en överenskommelse mellan staten och SKL: En kvalitetssäker och
effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Landsting 2016. Det finns ingen rörlig del och avtalet gäller
1 500 miljoner kronor och som finansieras genom två anslagsposter: Bidrag till hälso- och
sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I tabellen nedan sammanfattas medelsfördelningen i
överenskommelsen.
Avsatta medel enligt överenskommelsen 2016 (med utbetalningar 2016 och 2017)
Beloppen anges i tusental kronor
Villkor 1: Jämställd sjukskrivningsprocess
Villkor 2: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin
Villkor 3 Funktion för koordinering
Villkor 4 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
smärta
Villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte
2016
2017
30 000
150 000
360 000
500 000
52 000
271 000
96 000
61 000
14 000
100 000
20 000
5 000
52 000
55 000
5 000
1 000 000
varav SKL
varav Försäkringskassan
varav Socialstyrelsen
varav Landstingen
Villkor 6 Teknisk plattform för stöd och behandling
Villkor 7 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning
Forskning, uppföljning och utvärdering
Medicinsk service
Samordning och stöd
Totalt
500 000
Källa: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten
och Sveriges Kommuner och Landsting 2016
93
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
936 271
1 000 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
Volym- och
-
-
-
-
-
Regelförändringar
-
+444 000
+444 000
+444 000
+444 000
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
936 271
1 444 000
1 444 000
1 444 000
1 444 000
kronor
0
+444 000
+444 000
+444 000
+444 000
Differens i procent
0,0
+44,4
+44,4
+44,4
+44,4
Regelförändringar
Prognosen för åren 2017–2020 höjs med 444 miljoner kronor enligt förslag i Prop. 2016/17:1.
94
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:6.11
Dnr 1375-2016
Medicinsk service
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
Ingående
överföringsbelopp
0
0
0
0
0
0
0
Anslag³
0
0
55 000
55 000
55 000
55 000
Tilldelade medel
0
0
55 000
55 000
55 000
55 000
Prognos
0
0
55 000
55 000
55 000
55 000
Avvikelse från
anslag
0
0
0
0
0
0
Avvikelse från
tilldelade medel
0
0
0
0
0
0
Högsta
anslagskredit³
0
0
Tillgängliga medel
0
0
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
I Prop. 2016/17:1 finns förslag på att Medicinsk service från 2017 är en egen anslagspost
under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Medicinsk service finansieras nu av
bidrag till hälso- och sjukvården.
Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med
medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi
samt klinisk fysiologi som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga.
Syftet med bidraget är att förebygga sjukskrivning och att vid sjukskrivning öka
arbetstagares möjligheter att återgå i arbete.
Analys
Detta är en ny anslagspost under Bidrag för sjukskrivningsprocessen enligt förslag i Prop.
2016/17:1. Medel för medicinsk service har tidigare avsatts i den så kallade
sjukskrivningsmiljarden men föreslås från och med 2017 lyftas ut och till en egen anslagspost.
Enligt Prop. 2016/17:1 avsätts 55 miljoner kronor årligen för åren 2017–2020. För 2021 antas
anslagsbeloppet bli samma som för de föregående åren.
95
55 000
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:7
Dnr 1375-2016
Ersättning för höga sjuklönekostnader
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
Ingående
överföringsbelopp
0
0
0
0
0
0
Anslag³
0
810 000
810 000
810 000
810 000
810 000
Tilldelade medel
0
810 000
810 000
810 000
810 000
810 000
Prognos
0
800 000
805 000
805 000
805 000
805 000
Avvikelse från
anslag
0
10 000
5 000
5 000
5 000
5 000
Avvikelse från
tilldelade medel
0
10 000
5 000
5 000
5 000
5 000
Högsta
anslagskredit³
0
70 000
Tillgängliga medel
0
880 000
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Ersättning för höga sjuklönekostnader infördes den 1 januari 2015. Den ersatte
högkostnadsskydd för arbetsgivare som var under anslaget 1:1 sjukpenning och
rehabilitering m.m. och är till skillnad från högkostnads-skyddet ett eget anslag.
Ersättningen är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en
viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet mer ersättningen är att minska
den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre
arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Försäkringskassan får
uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader från Skatteverket och beräknar
ersättningen. Skatteverket krediterar beloppen på arbetsgivarnas skattekonton och
Försäkringskassan betalar därefter ersättningen till Skatteverket. En mer detaljerad
redogörelse av förmånen ges i budgetpropositionen för 2013.
Analys
Anslagsbelastningen januari–september 2016 är 328 miljoner kronor. Det är lägre än
anslagsbelastningen januari–maj 2016. Det beror på att det under sommarmånaderna var
större återkravsbelopp vilket resulterade i negativa månadsutfall för juni–september. Totalt
blev återkraven under den perioden ungefär 13 miljoner kronor. Det finns en rekvisition från
Skatteverket på ungefär 472 miljoner kronor och som ska betalas ut till Skatteverket.
Försäkringskassan bedömer att anslagsbelastningen i form av förskottskrediteringar under
2016 blir 8 miljoner kronor. Sammantaget bedömer Försäkringskassan att anslags96
805 000
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
belastningen för 2016 blir 800 miljoner kronor. Bedömningen är sedan att återkraven blir
mindre nästa år men ändå får en sänkande effekt på anslagsbelastningen.
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
810 000
810 000
810 000
810 000
810 000
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
-10 000
-5 000
-5 000
-5 000
-5 000
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
800 000
805 000
805 000
805 000
805 000
kronor
-10 000
-5 000
-5 000
-5 000
-5 000
Differens i procent
-1,2
-0,6
-0,6
-0,6
-0,6
Föregående
prognosbelopp
Volym- och
Prognosen för 2016 sänks med 10 miljoner kronor på grund av återkravsbelopp. Även
prognosen för 2017 sänks med 5 miljoner kronor per år på grund av återkravsbelopp. För åren
2018-2020 bedöms prognosen bli samma som för 2017.
97
Utgiftsprognos
2016-10-26
2:1
Dnr 1375-2016
Förvaltningsmedel
Prognos anslagspost, tusental kronor
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
Anslag³
2016
2017
2018²
2019²
2020²
-22 894
182 974
21 880
-174 319
-194 738
-199 415
8 030 295
8 171 906
8 264 869
8 418 211
8 600 334
8 808 437
Tilldelade medel
8 007 401
8 354 880
8 286 749
8 243 892
8 405 596
8 609 022
Utfall/Prognos
7 824 427
8 333 000
8 461 068
8 438 630
8 605 011
8 771 392
Avvikelse från anslag
205 868
-161 094
-196 199
-20 419
-4 677
37 045
Avvikelse från tilldelade
medel
182 974
21 880
-174 319
-194 738
-199 415
-162 370
Högsta anslagskredit
240 909
245 157
247 946
252 546
258 010
264 253
Tillgängliga medel
8 248 310
8 600 037
8 534 695
8 496 438
8 663 606
8 873 275
Överskridande av
anslagskredit
0
0
0
0
0
0
¹ Utfall.
³ Enligt 2016:BP17:1. Hämtad 2016-10-18.
kronor högre än anslagsbeloppet och 22 miljoner kronor lägre än tilldelade medel.
Analys
Regeringen föreslår i höständringsbudget 2016 att Försäkringskassan tilldelas ytterligare
30 miljoner kronor i anslag för 2016. Detta med anledning av kostnader redan under 2016 för
de reformer som införs under 2017 samt ökade kostnader på grund av ökat antal nyanlända
personer.
Regeringen föreslår också i Budgetproposition 2017 att Försäkringskassans
förvaltningsanslag ökar med 131 miljoner kronor för 2017. Dessa förslag till ändrade anslag
för innevarande år och för 2017 ingår inte i ovanstående tabell.
Ett fortsatt stort fokus för myndigheten under 2016 har varit att rekrytera de handläggare som
krävs för att myndigheten ska kunna bidra till ett lägre sjukpenningtal och antalet handläggare
ökar nu enligt plan.
Regeringen har enligt beslut den 4 maj, S2016/03238/SF, gett i uppdrag åt Försäkringskassan
att genomföra breda informationsinsatser beträffande sjukförsäkringen och
Försäkringskassans uppdrag. Försäkringskassan får för uppdraget använda högst 25 miljoner
kronor. Kostnaden finansieras inom tilldelade medel för 2016.
I den prognos som nu lämnas har Försäkringskassan inte tagit höjd för ökade kostnader för de
reformer som regeringen föreslår inför 2017 och 2018 inom sjuk-och aktivitetsersättning och
det familjeekonomiska stöden kan innebära.
98
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Osäkert kring utvecklingen av nyanlända
Den ökade mängden och hanteringen av nyanlända och därmed den ökade befolkningen
innebär en ökad belastning på socialförsäkringen och på Försäkringskassans verksamhet. Det
gäller främst ökade volymer av ärenden inom Etablerings- och familjeförmåner. Fortsatt finns
en osäkerhetsfaktor för perioden vad gäller konsekvenserna av detta.
I prognosen för 2016 ingår uppskattade ökade kostnader för ett utökat resursbehov
motsvarande 23 miljoner kronor. Dessa ökade kostnader beräknas rymmas inom beslutad
anslagsram för 2016. De ytterligare 101 miljoner kronor som tidigare uppskattas för ökat
resursbehov 2017 ryms däremot inte inom beslutad anslagsram för 2017 och framåt, men
finns till viss del med i regeringens förslag till finansiering 2017. För åren 2018 och framåt
uppskattas kostnaden till 60 miljoner kronor.
Nya beräkningar kring ökade kostnader kommer att tas fram i november.
Ökad kontrollverksamhet inom assistansersättningen
Ett fortsatt fokus för perioden är att motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättning.
Regeringen anger i budgetproposition 2017 att en del av de 131 miljoner kronor som föreslås i
ökat anslag ska användas för att tillexempel höja kvaliteten på utredningar, ökad
utredningskapacitet och att stärka arbetet mot bidragsbrott inom assistansersättningen. Ökade
kostnader för detta ingår inte i nu lämnad prognos.
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
8 314 830
8 461 068
8 438 630
8 605 011
8 605 011
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Föregående prognosbelopp
Ny regel
Övrigt
Ny prognos
-
-
-
-
-
+18 170
-
-
-
-
8 333 000
8 461 068
8 438 630
8 605 011
8 771 392
+18 170
0
0
0
166 381
Differens i procent
+0,22 %
0,00 %
0,00 %
0,00 %
+1,93 %
Övrigt
Prognosen har justerats jämfört med förgående prognosinlämning med anledning av att
myndigheten nu ser en ökning av antalet anställda inom främst sjukförsäkringen, vilket ligger
helt i linje med de ambitioner som Försäkringskassan har inom detta område.
99
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:1
Barnbidrag
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
-97 866
-22 344
0
0
0
-3 182
-12 385
Anslag³
25 839 595
26 425 291
27 347 011
28 062 167
28 615 591
29 180 681
Tilldelade medel
25 741 729
26 402 947
27 347 011
28 062 167
28 615 591
29 177 499
Prognos
25 764 074
26 325 130
27 337 653
28 059 653
28 618 773
29 189 884
75 521
100 161
9 358
2 514
-3 182
-9 203
-22 345
77 817
9 358
2 514
-3 182
-12 385
1 291 980
1 321 265
Tillgängliga medel
27 033 709
27 724 212
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Avvikelse från
anslag
Avvikelse från
tilldelade medel
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Förmånen barnbidrag betalas ut i form av allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och
flerbarnstillägg. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige
till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Därefter kan föräldern få så kallat förlängt
barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. En förälder som har
allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också
flerbarnstillägg. Barnbidraget är skattefritt.
År 2016 är barnbidraget 1 050 kronor per barn och månad. Flerbarnstillägget år 2016 är
150 kronor per månad för andra barnet, 454 kronor för tredje barnet, 1 010 kronor för det
fjärde barnet och 1 250 för varje ytterligare barn. I budgetpropositionen för 2017 föreslås
flerbarnstillägget höjas till 580 kronor för det tredje barnet från och med januari 2017.
Detta har beaktats i prognosen.
100
29 611 849
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Anslaget bekostar också av tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner.40 Försäkringskassan
ska i vissa fall betala ut ett tilläggsbelopp avseende EU-familjeförmåner. De
familjeförmåner som omfattas av förordningen (EG) nr 883/2004 är allmänt barnbidrag,
förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag
samt efterlevandestöd.41
Analys
Prognosen för anslaget barnbidrag är summan av prognoserna för allmänt barnbidrag,
flerbarnstillägg, förlängt barnbidrag och tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner. Det främsta
underlaget för dessa prognoser är SCB:s befolkningsprognos.
 Allmänt barnbidrag antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0–16 år.
 Utgifterna för flerbarnstillägg beräknas utifrån SCB:s befolkningsprognos för barn i
åldrarna 0–16 år. Familjestrukturerna antas vara oförändrade under hela
prognosperioden jämfört med 2015.
 De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första gruppen består av
de som fyller 16 år första kvartalet varje år och som istället för barnbidrag får förlängt
barnbidrag under april till juni. Den andra gruppen består av en grupp ungdomar och
unga vuxna som går kvar i grundskolan, av vilka majoriteten är i åldrarna 17–21 år.
Utgifterna för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer och beräknas följa
utvecklingen av SCB:s befolkningsprognos för antalet personer mellan 16 och 21 år.
 Prognosen för tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner är en bedömning utifrån
utgifternas historiska utveckling.
40 Tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner regleras genom förordningarna (EEG) nr 1408/71, (EG) nr 883/2004,
(EEG) nr 574/72 och (EG) nr 987/2009.
41 Den 1 maj 2011 togs tillfällig föräldrapenning bort från sakområdet EU-familjeförmåner och sedan den 1
september 2011 togs även föräldrapenning bort. Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag upphör att gälla från
och med den 1 februari 2016. Försäkringskassan kan dock under en övergångsperiod komma att hantera
denna som en familjeförmån.
101
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Utgifterna för de olika delar inom anslaget barnbidrag, tusental kronor
Allmänt
barnbidrag
Flerbarnstillägg
Förlängt
barnbidrag
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
22 609 948
23 098 230
23 724 861
24 352 561
24 836 293
25 329 932
25 694 917
2 918 784
2 990 013
3 366 596
3 448 161
3 515 605
3 586 528
3 642 757
221 311
219 931
229 241
241 975
249 920
256 468
257 219
14 030
16 956
16 956
16 956
16 956
16 956
16 956
25 764 074
26 325 130
27 337 653
28 059 653
28 618 773
29 189 884
29 611 849
Tilläggsbelopp
vid EU-familjeförmåner
Totalt
¹ Utfall.
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
26 334 168
27 047 011
27 762 167
28 315 591
28 880 681
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
-9 038
-9 358
-9 782
-10 096
-10 395
Regelförändringar
-
+300 000
+307 268
+313 278
+319 598
Övrigt
-
-
-
-
-
Föregående
prognosbelopp
Volym- och
Ny prognos
26 325 130
27 337 653
28 059 653
28 618 773
29 189 884
kronor
-9 038
+290 642
+297 486
+303 182
+309 203
Differens i procent
0,0
+1,1
+1,1
+1,1
+1,1
Prognoserna för samtliga delar har utfallsjusterats.
Regelförändringar
I Prop. 2016/17:1 föreslår regeringen att flerbarnstillägget höjs från 454 till 580 kronor i
månaden för det tredje barnet. Regeringen beräknar att regeländringen kommer höja utgiften
med 300 miljoner kronor 2017. I denna prognos beräknas utgiftsökningen att växa i takt med
102
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
antal barn i befolkningen eftersom prognosmodellen håller familjestrukturerna konstanta
under hela prognosperioden.
1:2
Föräldraförsäkring
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
38 626 590
40 504 826
41 688 000
43 779 134
45 699 451
47 685 836
49 892 678
1:2.9
Föräldrapenning
28 028 174
29 193 016
30 544 562
32 031 358
33 386 467
34 692 392
36 246 259
1:2.4 Statlig
ålderspensionsav
gift för
föräldrapenning
2 788 024
2 965 508
2 884 632
3 032 833
3 196 747
3 399 101
3 563 007
1:2.11 Tillfällig
föräldrapenning
6 282 971
6 527 210
6 790 255
7 169 025
7 542 301
7 942 099
8 324 005
1:2.8 Statlig
ålderspensionsav
gift för tillfällig
föräldrapenning
558 068
704 535
678 893
755 268
732 895
765 821
818 250
1:2.12
Graviditetspennin
g
568 354
643 903
681 121
721 886
764 351
809 314
856 922
1:2.10 Statlig
ålderspensionsav
gift för
graviditetspenning
58 365
63 475
66 537
68 764
76 690
77 109
84 235
1:2.1
Jämställdhetsbon
us
342 634
407 179
42 000
-
-
-
-
Hela anslaget
Därav
¹ Utfall.
103
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:2.9
Dnr 1375-2016
Föräldrapenning
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
0
-107 359
-204 445
-340 773
-511 368
Anslag³
28 218 056
29 740 542
30 437 203
31 934 272
33 250 139
34 521 797
Tilldelade medel
28 218 056
29 740 542
30 437 203
31 826 913
33 045 694
34 181 024
Prognos
28 028 174
29 193 016
30 544 562
32 031 358
33 386 467
34 692 392
Avvikelse från
anslag
189 882
547 526
-107 359
-97 086
-136 328
-170 595
Avvikelse från
tilldelade medel
189 882
547 526
-107 359
-204 445
-340 773
-511 368
1 447 869
1 490 677
Tillgängliga medel
29 665 925
31 231 219
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till
480 dagar. Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets
beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning
vid föräldrautbildningar. Från den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara
föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår.
Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut under ytterligare 90 dagar enligt
sjukpenningnivå eller grundnivå, och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje barn utöver
det andra betalas föräldrapenning ut under ytterligare 180 dagar med ersättning enligt
sjukpenningnivån.
För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet
har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan
föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för
adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år.
För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i
föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år
eller när barnet slutar femte klass. Detta innebär att om barnet är fött på våren har
föräldrarna rätt till föräldrapenning fram till läsårets slut och för barn födda på hösten tills
de fyller 12 år. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar.
104
36 246 259
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn fördelas de 480 dagarna jämnt
mellan dem, det vill säga de disponerar 240 dagar var. För barn födda före 1 januari 2016
kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade
dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar
som ej kan avstås. Den som har avstått rätt till föräldrapenning kan ta tillbaka sitt
avstående i den mån det ännu inte har betalats ut någon ersättning.
Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå.
Sjukpenningnivån innebär att förälderns sjukpenninggrundande inkomst ligger till grund
för beräkning av föräldrapenningen. Föräldrapenning på grundnivå lämnas om föräldern
saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa
kvalificeringsvillkor. Grundnivån uppgår till 250 kronor om dagen. Av de 480 dagarna för
vilka det kan lämnas föräldrapenning kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller
grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå,
som uppgår till 180 kronor per dag.
För de första 180 dagarna lämnas föräldrapenning alltid på sjukpenningnivå eller
grundnivå. För att få föräldrapenning beräknad på sjukpenningnivå under dessa dagar
måste föräldern varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån (180 kronor
per dag) i 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Under 390 av de
480 dagarna utges ersättning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten
(SGI) efter att den har multiplicerats med omräkningsfaktorn 0,97.
Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en
åttondels förmånsnivå.
Taket för den sjukpenninggrundande inkomsten vid beräkning av föräldrapenning är
10 prisbasbelopp.
Föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift
för föräldrapenning bekostas från en egen anslagspost.
Analys
Utgifterna inom föräldrapenningen drivs i första hand av fyra faktorer:




Ersättningsnivån
Antal barn som föds
Antal barn mellan 0 till 8 år
Fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna
Regeländringen som innebär rätt till föräldrapenning tills barnet fyller 12 år (tidigare 8 år),
påverkar utgifterna först år 2022. Detta eftersom första barnkullen som omfattas av de nya
reglerna (barn födda under 2014) då blir äldre än 8 år. Fram till dess drivs utgifterna av antalet
barn mellan 0–8 år.
Det totala uttaget av föräldrapenningdagar har ökat kontinuerligt under 2000-talet. Det
beräknas fortsätta att öka med sammantaget 11,5 procent från år 2016 till 2021. Uttaget av
antalet föräldrapenningdagar förväntas bli 53,6 miljoner dagar i år och öka till 54,9 miljoner
dagar 2017. Därefter förväntas antalet föräldrapenningdagar fortsätta öka till 59,8 miljoner
dagar år 2021. Ökningen beror framför allt på att antalet födda barn enligt SCB:s senaste
105
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
befolkningsprognos ökar från cirka 117 600 år 2016 till 133 600 år 2021. Även antal barn
mellan 0 till 8 år ökar från knappt 1,1 miljoner år 2016 till cirka 1,2 miljoner barn år 2021.
Under de tre första kvartalen 2016 betalades 22,5 miljoner kronor ut i föräldrapenning. Det är
900 miljoner mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror dels på att
medelersättningen per dag under de tre första kvartalen 2016 var högre än motsvarande period
år 2015, dels på att fler föräldrapenningdagar har betalats ut.
Nettodagar
Som tidigare nämnts drivs utgifterna inom föräldrapenningen, förutom av medelersättningen,
av antal uttagna dagar. Utvecklingen av antal uttagna dagar drivs i sin tur av antal födda barn
och befintligt antal barn mellan 0 till 8 år. Enligt SCB:s befolkningsprognos från april 2016
bedöms antalet födda barn att öka med 13,6 procent från 2016 till 2021. Antalet barn i
åldrarna 0 till 8 år bedöms öka med cirka 8,8 procent under motsvarande period.
Antalet uttagna SGI-dagar med den högsta ersättningsnivån (årsinkomster över
10 prisbasbelopp42) beräknas att öka från 6,5 miljoner dagar år 2016 till 7,9 miljoner dagar år
2021. Samtidigt beräknas antalet uttagna SGI-dagar under högsta ersättningsnivån att öka från
29,3 miljoner dagar år 2016 till 29,8 miljoner dagar år 2021.
Uttaget av antalet grundnivådagar beräknas att öka från 9,5 miljoner dagar år 2016 till
11,8 miljoner dagar år 2021. Antalet uttagna lägstanivådagar beräknas att öka från
8,3 miljoner dagar år 2016 till 10,3 miljoner dagar år 2021.
Det totala antalet uttagna föräldrapenningdagar under 2016 beräknas bli 53,6 miljoner dagar.
De förväntas att öka till 59,8 miljoner dagar år 2021, se diagrammet nedan.
42 Prisbasbeloppet för 2016 är 44 300 kronor och prognosen för åren 2017–2021 är 44 800 kronor, 45 400 kronor, 46 600 kronor, 48 200
kronor respektive 48 400 kronor.
106
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön, miljontal
Utgifterna inom föräldrapenningen påverkas också av hur dagarna fördelas mellan
föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor, se diagrammet ovan. Ett
högre uttag av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till att utgifterna blir högre,
eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av det totala
antalet utbetalda nettodagar beräknas fortsätta att öka från 27,1 procent år 2016 till
31,3 procent år 2021. Bedömningen bygger på att pappornas uttag fortsätter att öka i samma
takt som tidigare. Som illustreras i diagrammet ovan är det SGI-dagarna med högsta
ersättningsnivå som ökar mest bland pappor.
Medelersättning per olika typer av dagar
Utgifterna för föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. I
diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av föräldrapenningdagar under
perioden 2010–2021.
Medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån påverkas av timlöneökningens
utveckling. Medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån (årsinkomster över
10 prisbasbelopp) styrs av prisbasbeloppets utveckling som prognostiseras av
Konjunkturinstitutet. Den totala medelersättningen per dag under 2016 beräknas till
545 kronor. Därefter beräknas den att öka succesivt till 606 kronor per dag år 2021. För
kvinnor förväntas medelersättningen att öka från 504 kronor år 2016 till 561 kronor år 2021,
medan medelersättningen för män beräknas att öka från 670 kronor till 746 kronor per dag.
Från och med 1 januari 2016 höjdes ersättningen för grundnivådagar från 225 kronor per dag
till 250 kronor per dag. Lägstanivådagar är inte inkomstrelaterade. De ger en ersättning med
180 kronor per dag.
107
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Skillnaden i medelersättning för SGI-dagar under högstanivån mellan män och kvinnor
förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Skillnaden i den totala medelersättningen
förklaras delvis av samma inkomstskillnad mellan könen, men också av att kvinnor använder
nästan 3 gånger fler lägstanivådagar och 7 gånger fler grundnivådagar än män.
Medelersättning för olika typer av föräldrapenningdagar, kronor
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
29 132 963
30 516 952
32 038 301
33 430 635
34 730 057
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-19 188
-40 010
-94 641
-97 099
+60 053
+46 798
+33 067
+50 473
+59 434
-
-
-
-
-
Föregående
prognosbelopp
Volym- och
Regelförändringar
Övrigt
-
-
-
-
-
29 193 016
30 544 562
32 031 358
33 386 467
34 692 392
kronor
+60 053
+27 610
-6 943
-44 168
-37 665
Differens i procent
+0,2
+0,1
0,0
-0,1
-0,1
Ny prognos
108
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet för åren 2018–2020. Detta
medför att antagandet om medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån för
dessa år har sänkts. Konjunkturinstitutet har även sänkt prognosen för timlöneökningen för
åren 2016–2020. Detta medför att även medelersättningen för SGI-dagar under högsta nivån
har sänkts. Den sammanlagda konsekvensen av förändringarna i Konjunkturinstitutets
prognoser blir en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2017–2020.
Medelersättningen för de tre första kvartalen under 2016 har använts för att uppskatta
medelersättningen för helåret 2016. Konjunkturinstitutets antaganden om timlöneökningen
har använts för resten av prognosperioden.
Med anledning av utfallet av fördelningen mellan olika föräldrapenningdagar hittills under
2016 har utgiftsprognosen för åren 2016–2020 justerats upp. Andelen lägstanivådagar och
SGI-dagar under maxnivå har sänkts medan andelen av grundnivådagar och SGI-dagar på
maxnivå har höjts jämfört med föregående anslaguppfölningen. Eftersom medelersättningen
för grundnivådagar och SGI-dagar på maxnivå är högre än ersättningsnivån för respektive
lägstanivådagar och SGI-dagar under maxnivån höjer förändringen utgifterna.
1:2.11
Tillfällig föräldrapenning
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
-30 801
0
0
0
0
0
Anslag³
6 405 089
6 563 912
6 887 121
7 243 837
7 606 351
7 995 854
Tilldelade medel
6 374 288
6 563 912
6 887 121
7 243 837
7 606 351
7 995 854
Prognos
6 282 971
6 527 210
6 790 255
7 169 025
7 542 301
7 942 099
122 118
36 702
96 866
74 812
64 050
53 755
91 317
36 702
96 866
74 812
64 050
53 755
287 329
328 196
Tillgängliga medel
6 661 617
6 892 108
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Avvikelse från
anslag
Avvikelse från
tilldelade medel
Högsta
anslagskredit³
8 324 005
¹ Utfall.
109
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Bakgrundsfakta
Tillfällig föräldrapenning betalas ut i olika situationer när en förälder behöver avstå från
förvärvsarbete för att ta hand om sitt barn.
Ersättningsnivån är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Ersättningen kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels
dag. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för
tillfällig föräldrapenning.
Tillfällig föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig
ålderspensionsavgift för anslaget bekostas från en egen anslagspost.
Tillfällig föräldrapenning utges i följande tre delförmåner:
 vård av barn
 10 specifikt avsatta dagar vid barns födelse eller adoption (ersättning i samband
med barns födelse eller adoption)
 10 kontaktdagar för barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS)
Analys
Utgifterna för tillfällig föräldrapenning drivs av antalet utbetalda nettodagar och
medelersättningen, främst inom delförmånen vård av barn.
De höga utgifterna för februari och mars 2016 beror sannolikt på den kraftiga
influensasäsongen under första kvartalet 201643. Intensiteten i den årliga säsongsinfluensan är
inte möjlig att prognostisera. För närvarande är influensaaktiviteten mycket låg vilket är
normalt för perioden44.
Prognosen för antal nettodagar, för delförmånen vård av barn under första kvartalet 2017,
antas uppgå till det genomsnittliga antalet nettodagar per barn under första kvartalet de
senaste 5 åren. Därefter antas antalet nettodagar följa utvecklingen av antalet barn 0–12 år.
Antalet nettodagar för delförmånen dagar i samband med barns födelse eller adoption
beräknas följa utvecklingen av antalet födda barn. Antalet nettodagar för delförmånen
kontaktdagar för barn som omfattas av LSS har skrivits fram med den genomsnittliga
ökningstakten under de 3 senaste åren.
43
https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/statistik-uppfoljning/smittsammasjukdomar/Veckorapporter-influensa/2015-2016/Influensarapport_2016v19-20_final_v2.pdf
44
https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/statistik-uppfoljning/smittsammasjukdomar/Veckorapporter-influensa/2016-2017/Influensarapport_2016-40%20final.pdf
110
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Medelersättningen skrivs fram med Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen för
samtliga delförmåner. Utvecklingen av medelersättningen för dagar i samband med barns
födelse eller adoption dämpas av ersättningstaket från och med 2017.
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
anslagsposter
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
Volym- och
Regelförändringar
Övrigt
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
6 632 519
6 910 359
7 274 166
7 648 728
8 038 582
-
-
-
-
-
-6 350
-11 444
-18 138
-29 688
-31 263
-98 959
-108 660
-87 003
-76 739
-65 220
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
6 527 210
6 790 255
7 169 025
7 542 301
7 942 099
kronor
-105 309
-120 104
-105 141
-106 427
-96 483
Differens i procent
-1,6
-1,7
-1,4
-1,4
-1,2
Ny prognos
Prognosen för medelersättning inom samtliga delförmåner har uppdaterats med
Konjunkturinstitutets senaste prognos för timlöneökning och prisbasbelopp.
Prognosen har utfallsjusterats. Lägre utbetalningar under sommarmånaderna har sänkt
prognosen under hela prognosperioden.
111
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:2.12
Dnr 1375-2016
Graviditetspenning
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
-19 682
-686
0
0
0
Anslag³
585 714
624 221
700 117
742 019
786 429
833 497
Tilldelade medel
585 714
624 221
680 435
741 333
786 429
833 497
Prognos
568 354
643 903
681 121
721 886
764 351
809 314
Avvikelse från
anslag
17 360
-19 682
18 996
20 133
22 078
24 183
Avvikelse från
tilldelade medel
17 360
-19 682
-686
19 447
22 078
24 183
Högsta
anslagskredit³
29 286
31 211
Tillgängliga medel
615 000
655 432
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta
sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta
gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund
av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett
annat arbete.
Graviditetspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete ges tidigast från och med den
sextionde dagen före den beräknade förlossningen men längst till och med den elfte
dagen före barnets beräknade födelse. Detta medför att förmånen betalas ut för högst
50 dagar per kvinna. För de kvinnor som är förhindrade att fortsätta sitt arbete på grund
av risker i arbetsmiljön betalas ersättning ut för alla dagar under den tid de kan inte
arbeta, dock längst till och med den elfte dagen före beräknad förlossning. Från och med
den 1 januari 2014 har gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö fått
rätt till graviditetspenning. Ersättningsnivån för graviditetspenning är knappt 80 procent av
den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Den kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.
Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för
graviditetspenning.
Graviditetspenning finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Statlig ålderspensionsavgift
för förmånen bekostas från en egen anslagspost.
112
856 922
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Analys
Under januari–september 2016 utbetalades ersättning för cirka 750 000 nettodagar, vilket är
en ökning med 12 procent jämfört med motsvarande period året innan. Medelersättningen för
januari–september 2016 blev 649 kronor/dag, vilket är en ökning med 0,4 procent jämfört
med samma period i fjol. Sammantaget medförde detta att utgifterna inom graviditetspenning
blev 486 miljoner kronor under de första nio månaderna 2016, vilket är drygt 12 procent
högre jämfört med samma period 2015.
Det högre antalet nettodagar kan till stor del förklaras av att antalet kvinnor som använde
förmånen ökade med 10 procent under januari–augusti 2016, jämfört med motsvarande period
i fjol. En möjlig förklaring till ökningen är en ny dom (domsnytt 2015:023) inom
graviditetspenning. Domen innebär att hänsyn ska tas både till arbetets art och den enskildes
förmåga att klara av arbetet. Detta kan potentiellt bidra till att fler söker förmånen, jämfört
med tidigare då endast kvinnor inom vissa yrkeskategorier beviljades ersättning.
Mot bakgrund av de första nio månadernas höga utfall prognostiseras att antalet kvinnor med
graviditetspenning blir drygt 28 000 under 2016, vilket är en ökning med drygt 10 procent
jämfört med 2015. Vidare förväntas antalet kvinnor öka med i genomsnitt 2,5 procent årligen
till cirka 35 000 kvinnor för 2021. Ökningstakten är den årliga förändringstakten för antalet
födda barn under 2017-2021 enligt den senaste prognosen från Statistiska centralbyrån.
Ökningen i antalet kvinnor bidrar till ett högre antal nettodagar och högre utgifter under
prognosperioden. Antalet nettodagar prognostiseras att öka från cirka 1,1 miljoner dagar för
2016 till 1,2 miljoner dagar för 2021. Detta resulterar i att utgifterna för graviditetspenning
ökar från 644 miljoner kronor 2016 till 857 miljoner kronor 2021, se diagrammet nedan.
Antalet nettodagar och utgifter för graviditetspenning
Nettodagar i tusental, utgifter i miljoner kronor
113
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
anslagsposter
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
Volym- och
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
663 794
702 841
745 627
790 253
836 739
-
-
-
-
-
-645
-1 362
-2 165
-3 057
-3 236
-19 246
-20 358
-21 576
-22 845
-24 189
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
643 903
681 121
721 886
764 351
809 314
kronor
-19 891
-21 720
-23 741
-25 902
-27 425
Differens i procent
-3,0
-3,1
-3,2
-3,3
-3,3
Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för timlöneutvecklingen, vilket leder till en lägre
medelersättning för hela prognosperioden.
Prognosen har sänkts för 2016 på grund av ett lägre utfall hittills jämfört med föregående
prognos. Detta medför också en sänkning för resterande prognosperiod med runt 25 miljoner
kronor årligen då innevarande år används som basår för att skriva fram prognosen.
114
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:2.1
Dnr 1375-2016
Jämställdhetsbonus
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
Ingående
överföringsbelopp
-11 535
0
-2 859
-2 859
-2 859
-2 859
-2 859
Anslag³
355 545
404 320
42 000
0
0
0
Tilldelade medel
344 010
404 320
39 141
-2 859
-2 859
-2 859
Prognos
342 634
407 179
42 000
-
-
-
12 911
-2 859
0
0
0
0
1 376
-2 859
-2 859
-2 859
-2 859
-2 859
15 486
16 566
Tillgängliga medel
359 496
420 886
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Avvikelse från
anslag
Avvikelse från
tilldelade medel
Högsta
anslagskredit³
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Jämställdhetsbonus syftar till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget
av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus
måste föräldrarna ha gemensam vårdnad om barnet, men behöver inte vara gifta eller
sammanboende. De 90 reserverade dagarna som varje förälder får är inte grund för
jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag
(dubbeldagar) är bonusgrundande. När en föräldrapenningdag som är bonusgrundande
tas ut betalas 50 kronor ut till vardera föräldern. Vid ett helt jämställt uttag av
föräldrapenningen betalas totalt 13 500 kronor ut. Utgifterna för förmånen styrs av hur
föräldrarna fördelar sin föräldrapenning och av antalet barn som föds.
De barn som omfattas av jämställdhetsbonus är födda eller adopterade från och med den
1 juli 2008.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (Prop. 2016/17:1) föreslagit om
upphävande av lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus. Härigenom föreskrivs att lagen
(2008:313) om jämställdhetsbonus ska upphöra att gälla vid utgången av 2016. Den
upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om jämställdhetsbonus som avser tid före
den 1 januari 2017.
115
-
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Analys
Utgifterna inom jämställdhetsbonus påverkas av fördelningen av föräldrapenning mellan
föräldrar. Ju jämnare fördelning, desto högre utgifter. I nuläget tar kvinnor ut den största
andelen av föräldrapenningen (för ytterligare information se föräldrapenningsavsnittet). Det
har dock skett en kontinuerlig utjämning mellan könen under lång tid om än i långsam takt.
Antalet uttagna jämställdhetsbonusdagar har ökat kontinuerligt sedan införandet (1 juli 2008)
och beräknas fortsätta att öka med sammantaget 19,5 procent från år 2015 till 2016. Ökningen
beror framförallt på en utjämning av fördelningen av föräldrapenningdagar bland föräldrarna.
Under de 9 första månaderna 2016 betalades drygt 324 miljoner kronor ut i
jämställdhetsbonus. Det är drygt 53 miljoner kronor (19,7 procent) mer än motsvarande
period förra året. Antalet uttagna jämställdhetsbonusdagar ökade under motsvarande
jämförelseperiod med 533 000 dagar (19,8 procent).
Utgifterna för jämställdhetsbonus antas bli 407 miljoner kronor 2016. Det är drygt
64 miljoner kronor mer än år 2015.
I budgetpropositionen (Prop. 2016/17:1) beräknas utgifterna till 42 miljoner kronor vilket
avser jämställdhetsbonusdagar för december 2016 som betalas ut i januari 2017. Detta
överensstämmer med Försäkringskassans beräkningar av utgiften under januari 2017.
Regeländringar
Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (Prop. 2016/17:1) föreslagit om upphävande
av lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus. Härigenom föreskrivs att lagen (2008:313) om
jämställdhetsbonus ska upphöra att gälla vid utgången av 2016. Den upphävda lagen gäller
dock fortfarande i fråga om jämställdhetsbonus som avser tid före den 1 januari 2017.
Lagförslaget har beaktats i prognosen för jämställdhetsbonus. I och med detta lagförslag
prognostiseras endast utgifterna fram till och med år 2017, där utgifterna för 2017 är
betalningar som avser 2016.
116
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
390 203
42 000
–
–
–
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
Volym- och
16 976
-
-
-
-
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
407 179
42 000
–
–
–
kronor
+16 976
0
-
-
-
Differens i procent
+4,4
0,0
-
-
-
Föregående prognos underskattade anslagspostbelastningen för perioden juni–september med
drygt 14 miljoner kronor (8,4 procent). Med anledning av utfallet av jämställdhetsbonusdagar
hittills har det totala antalet jämställdhetsbonusdagar justerats upp för år 2016. Detta medför
en höjning av utgiftsprognosen för år 2016.
117
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:3
Dnr 1375-2016
Underhållsstöd
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
-64 679
-49 832
-125 869
-108 906
0
0
Anslag³
2 271 000
2 630 000
2 690 000
2 924 000
2 889 000
2 873 000
Tilldelade medel
2 206 321
2 580 168
2 564 131
2 815 094
2 889 000
2 873 000
Prognos
2 256 153
2 706 037
2 673 037
2 671 593
2 648 893
2 642 344
14 847
-76 037
16 963
252 407
240 107
230 656
-49 832
-125 869
-108 906
143 501
240 107
230 656
Avvikelse från
anslag
Avvikelse från
tilldelade medel
Högsta
anslagskredit³
134 450
184 100
Tillgängliga medel
2 340 771
2 764 268
Överskridande av
anslagskredit
0
0
2 634 576
¹ Utfall.
118
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Bakgrundsfakta
Anslaget för underhållsstöd består av fullt underhållsstöd, underhållsstöd vid växelvist
boende, utfyllnadsbidrag och förlängt underhållsstöd.
Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av
olika anledningar inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett belopp som är lägre än
nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag
och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller även om föräldrarna har
gemensam vårdnad.
Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när
faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt.
Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd betalas ut för
studerande ungdomar från 18 år till och med juni det år då de fyller 20 år.
Om barnet eller ungdomen har inkomster över 48 000 kronor per år reduceras
underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den
bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten.
Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt den senaste taxeringen. Ett
grundavdrag på 100 000 kronor görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal som
även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år).
Det gäller även de barn som bor hos den bidragsskyldige föräldern.
Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt den senaste taxeringen.
Betalningsbeloppet per månad och barn kan i dagsläget inte överstiga 1 573 kronor.
Om en bidragsskyldig förälder bor utomlands eller bor i Sverige men arbetar eller har
inkomst från annat land, ska som regel ett avtal eller en dom om underhållsbidrag ligga till
grund för återbetalning av underhållsstödet.
En bidragsskyldig förälder kan under vissa förutsättningar få anstånd med betalningen.
Detta sker med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska
förhållanden. Försäkringskassan tar även hänsyn till andra tillgångar, utöver lön, vid
prövning om anstånd. Det gäller tillgångar som med någorlunda lätthet kan omsättas, till
exempel aktier och andra värdepapper. Så snart den bidragsskyldiges anstånd löper ut
ska skulden återbetalas i rimlig takt. Den bidragsskyldige ska då månadsvis betala en
tolftedel av 1,5 gånger det fastställda betalningsbeloppet. Det får dock inte överstiga vad
den bidragsskyldiges behöver för sitt eget uppehälle. Från och med den 1 april 2016 ska
ränta inte längre betalas på skuld som den bidragsskyldiga föräldern har fått anstånd
med.
Analys
Utgiftsprognosen för underhållsstöd styrs av antalet barn med underhållsstöd, hur mycket
pengar Försäkringskassan betalar ut samt hur mycket som betalas in till Försäkringskassan.
Dessa inbetalningar kommer dels direkt från bidragsskyldiga och dels från
Kronofogdemyndigheten. Historiskt sett har antalet barn med underhållsstöd minskat från år
till år. Utfallet för antalet barn med underhållsstöd under de tre första kvartalen 2016 ligger
dock över antalet för motsvarande period 2015 (0,5 procent). I prognosen antas därför att
antalet barn med underhållsstöd kommer att vara något högre 2016 än 2015. Därefter
prognostiseras antalet barn att minska med 0,4 procent per år under resten av
prognosperioden.
119
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Prognosen för utbetalt belopp styrs av antalet barn med underhållsstöd samt utbetalt belopp
per barn och månad. Eftersom inte alla barn får fullt underhållsstöd, ligger utbetalt belopp per
barn och månad något under det belopp som ges vid fullt underhållsstöd (1 573 kronor).
Utfallet under 2016 visar att utbetalt belopp per barn och månad är cirka 1 485 kronor.
Utbetalt belopp per barn och månad ökar historiskt och förväntas fortsätta öka med i
genomsnitt 0,4 procent per år.
För åren 2012–2014 har debiterat belopp utgjort 40 procent av utbetalt belopp. Från 2015 har
dock denna andel minskat till 37,9 procent och utfallen för 2016 visar att den minskande
trenden håller i sig. I prognosen för resterande period antas att andelen debiterat belopp är
36,4 procent.
I prognosen för 2016–2021 beräknas inbetalningsgraden från bidragsskyldiga bli cirka
69,2 procent av det debiterade beloppet (exklusive inbetalningar via
Kronofogdemyndigheten). Inbetalningarna från Kronofogdemyndigheten har historiskt sett
minskat från år till år och detta mönster förväntas fortsätta under prognosperioden. Dock
prognostiseras en ökning mellan 2016 och 2017. Anledningen till detta är att inbetalningarna
från Kronofogdemyndigheten kommer att minskas med 25 miljoner kronor extra 2016 på
grund av en förändrad redovisningsprincip.
Regeländringar
Den 1 april 2016 skedde flera förändringar: Den första är att Försäkringskassan fick ett utökat
uppdrag från regeringen att genom stöd och råd hjälpa föräldrar att själva komma överens om
underhållsbidrag till sitt eller sina barn. Det andra är en lagändring som innebär att
Försäkringskassan inte längre ska betala ut något underhållsstöd om en underhållsskyldig
förälder har betalat in rätt belopp i rätt tid till Försäkringskassan under minst sex månader.
Meningen är att föräldrarna ska sköta underhållet själva om de inte kan visa på särskilda skäl.
Om inte betalningarna fungerar som de ska kan den förälder som barnet bor hos återigen
ansöka om underhållsstöd. Försäkringskassan kommer att kontakta berörda föräldrar och
informera om detta. Knappt 15 000 (av cirka 138 000)45 boföräldrar berörs av indraget
underhållsstöd. Den 10 oktober gick de första breven ut till 2 215 separerade föräldrar som
betalat underhållsstöd till Försäkringskassan i rätt tid under minst sex månader. I brevet
informeras föräldrarna om att de fortsättningsvis förväntas sköta underhållsbetalningarna på
egen hand, utan Försäkringskassan som mellanhand. Regeländringarna förväntas ge effekt
först sex månader efter införandet, alltså tidigast i slutet av 2016 och i början av 2017.
Förhoppningen är att både regelförändringen och Försäkringskassans utökade uppdrag ska
leda till en minskning av antalet barn med underhållsstöd.
Regeländringen förväntas leda till en minskning av antalet barn i underhållssystemet,
debiterat belopp och inbetalt belopp från bidragsskyldiga under slutet av 2016 och början av
2017. Utvecklingen därefter är mer osäker, eftersom de familjer som lämnat förmånen efter
sex månader antingen kan fortsätta reglera underhållet själva eller ansöka om underhållsstöd
igen. Regelförändringen antas inte påverka anslagsbelastningen. Eftersom de barnen som
45
September 2016 var 138 400 boförälder
120
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
påverkas av lagändringen har kvittat inbetalningar mot utbetalningar så kommer det inte
påverka utgiften mer än att antalet barn med US, åtminstone initialt, minskar.
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
2 735 688
2 689 856
2 674 395
2 658 864
2 643 267
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
-29 651
-16 819
-2 802
-9 971
-923
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
2 706 037
2 673 037
2 671 593
2 648 893
2 642 344
kronor
-29 651
-16 819
-2 802
-9 971
-923
Differens i procent
-1,1
-0,6
-0,1
-0,4
0,0
Föregående
prognosbelopp
Volym- och
Ny prognos
Sedan föregående prognos, som lämnades i augusti, visar nya utfall att utbetalt belopp per
barn och månad, debiterat belopp och inbetalningsgrad behöver justeras. Utbetalt belopp per
barn och månad har varit lägre än vad som förväntades och justeras därför ned för samtliga år.
För 2016 justeras beloppet ned med 15 kronor per barn och månad och sedan avtar
sänkningen med 3 kronor per barn och år under prognosperioden. Nya utfall visar att debiterat
belopp har varit något lägre än vad som förväntades och prognosen för debiterat belopp har
därför justerats ned. Utfallen av inbetalningen från bidragsskyldiga under de tre första
kvartalen 2016 är lägre än vad som förväntades i föregående anslagsuppfölning.
Inbetalningsgraden har därför justerats ned under prognosperioden. Att utbetalt belopp per
barn och månad justeras ned har en dämpande effekt på utgifterna. Att debiterat belopp
justeras ned har däremot en höjande effekt på utgifterna. Den effekt, som justeringen av
debiterat belopp har på utgifterna, är lägre än effekten av justeringen av utbetalt belopp per
barn och månad och inbetalningsgraden. Därför leder de ovan nämnda justeringarna till att
utgifterna justeras ned för samtliga år.
121
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:4
Dnr 1375-2016
Adoptionsbidrag
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
0
0
0
0
0
0
0
Anslag³
35 284
29 784
32 284
35 284
35 284
35 284
Tilldelade medel
35 284
29 784
32 284
35 284
35 284
35 284
Prognos
14 840
13 080
24 750
25 125
25 500
25 875
Avvikelse från
anslag
20 444
16 704
7 534
10 159
9 784
9 409
Avvikelse från
tilldelade medel
20 444
16 704
7 534
10 159
9 784
9 409
Högsta
anslagskredit³
1 074
894
Tillgängliga medel
36 358
30 678
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Från anslaget bekostas adoptionsbidrag som lämnas vid adoption av barn som inte är
svenska medborgare och som inte är bosatta i Sverige när föräldrarna får dem i sin vård.
För att få bidraget får barnet inte ha fyllt 10 år när de blivande adoptivföräldrarna får
barnet i sin vård.
Från och med 1 januari 2005 lämnas adoptionsbidrag endast för adoptioner som
förmedlas av en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om
internationell adoptionsförmedling.
Verksamheten regleras av svensk lagstiftning och internationella konventioner. För att få
adoptera måste det finnas ett medgivande från den lokala Socialnämnden. Sedan den
1 januari 2005 ska den som vill adoptera ett barn från utlandet ha genomgått
föräldrautbildning innan Socialnämnden kan lämna medgivande att ta emot ett barn.
Kommunen har skyldighet att anvisa till lämplig utbildning.
Enligt Prop. 2016/17:1 ska adoptionsbidraget höjas från 40 000 kronor till 75 000 kronor
per adoption. Lagändringen träder i kraft från och med den 1 januari 2017. Äldre
föreskrifter ska fortfarande gälla för föräldrar som har fått barnet i sin vård före den
1 januari 2017.
Anslaget finansieras med statliga medel.
122
26 250
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Analys
Försäkringskassan gör prognosen för adoptionsbidrag i samråd med Myndigheten för
familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). Enligt det senaste utfallet från MFoF anlände
182 barn under januari–september 2016, vilket innebär en minskning med 63 barn jämfört
med motsvarande period i fjol.
Under de första nio månaderna 2016 betalades drygt 9 miljoner kronor ut i adoptionsbidrag.
Det är en minskning med 1,6 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2015. De lägre
utgifterna kan förklaras av ett lägre antal ansökningar om förmånen. Under januari–september
2016 inkom 137 färre ärenden (25 procent) jämfört med samma period 2015. Sammantaget
prognostiserar Försäkringskassan utgifterna för adoptionsbidrag till drygt 13 miljoner kronor
för 2016, vilket motsvarar 327 bidrag. Sedan förväntas utgifterna öka till cirka 25 miljoner
kronor för 2017.
augusti 2016.
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
14 520
14 520
14 520
14 520
14 520
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-
-
-1 440
-
-
-
-
Regelförändringar
-
+10 230
+10 605
+10 980
+11 355
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
13 080
24 750
25 125
25 500
25 875
kronor
-1 440
+10 230
+10 605
+10 980
+11 355
Differens i procent
-9,9
+70,5
+73,0
+75,6
+78,2
Föregående
prognosbelopp
Volym- och
Antal beviljade adoptionsbidrag blev lägre än prognosen som lämnades i augusti 2016. Detta
kan förklaras av ett lägre antal ansökningar om bidraget. På grund av det lägre utfallet sänks
utgiften för adoptionsbidrag för 2016.
Regelförändringar
Adoptionsbidraget ska höjas till 75 000 kronor per adoption från och med den 1 januari 2017
enligt Prop. 2016/17:1 . Höjningen förväntas resultera i en ökning i antalet adopterade barn på
sikt, vilket i sin tur bidra till en gradvis ökning i utgifterna under prognosperioden.
123
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Försäkringskassan prognostiserar att utgiften för adoptionsbidrag bli cirka 25 miljoner kronor
för 2017, vilket motsvarar 330 adopterade barn. Sedan förväntas utgifterna öka årligen till
dryg 26 miljoner kronor för 2021, vilket motsvarar 350 adopterade barn. Brist på information
bidrar till osäkerhet i prognosen.
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
3 548 351
3 761 149
4 056 433
4 385 630
4 751 566
5 150 117
5 530 329
1:6.4 Vårdbidrag
för
funktionshindrade
barn
3 242 051
3 429 349
3 693 533
3 982 232
4 321 746
4 693 432
5 035 354
1:6.3 Statlig
ålderspensionsav
gift för vårdbidrag
för
funktionshindrade
barn
306 300
331 800
362 900
403 398
429 820
456 685
494 975
Hela anslaget
Därav
¹ Utfall.
124
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:6.4
Dnr 1375-2016
2015¹
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
-112 724
-28 775
-101 124
-88 257
-77 599
-87 355
-427 787
Anslag³
3 326 000
3 357 000
3 706 400
3 992 890
4 311 990
4 353 000
Tilldelade medel
3 213 276
3 328 225
3 605 276
3 904 633
4 234 391
4 265 645
Prognos
3 242 051
3 429 349
3 693 533
3 982 232
4 321 746
4 693 432
83 949
-72 349
12 867
10 658
-9 756
-340 432
Avvikelse från
tilldelade medel
-28 775
-101 124
-88 257
-77 599
-87 355
-427 787
Högsta
anslagskredit³
155 150
167 850
Tillgängliga medel
3 368 426
3 496 075
Överskridande av
anslagskredit
0
0
Ingående
överföringsbelopp
Avvikelse från
anslag
5 035 354
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar med hemmavarande barn eller ungdomar
som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och
vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av
barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut längst till och med juni
månad det år barnet fyller 19 år.
Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån
motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med
funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidrag betalas
ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande.
Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall
kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan
även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5
procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättningen för merkostnader är skattefri
och därmed inte pensionsgrundande.
För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende,
särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet
vistas hemma. Vårdbidrag kan även betalas ut för högst 12 månader till förälder för barn
som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet
behöver närvara som en del i behandlingen.
125
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidrag. Beslutet
om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även
tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt som vårdbidraget.
Från en egen anslagspost bekostas statlig ålderspensionsavgift för skattepliktigt
vårdbidrag. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel.
I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag
på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två
nya förmåner – en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning
samt ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Försäkringskassan har
inte tagit hänsyn till förslagen i föreliggande prognos.
Analys
Andelen flickor i åldrarna upp till och med 9 år där föräldrarna får vårdbidrag beräknas vara
relativt konstant under prognosperioden. Motsvarande andel för pojkar är svagt ökande under
prognosperioden, se diagrammet nedan. Vidare är bedömningen framöver att vårdbidrag
kommer att bli vanligare bland barn i åldrarna 10–19 år. En orsak är att antalet barn med
psykiatriska sjukdomar och syndrom har ökat.46 Dessutom förväntas antalet barn i
åldersgruppen 10–19 år öka under prognosperioden. Den sammantagna effekten beräknas bli
att det totala antalet barn som vårdbidraget avser för ökar under prognosperioden.
46
Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i
morgon
126
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Andelen barn som vårdbidragen avser för fördelade på åldersgrupp och kön
Procent
Ökningen av utgifterna, se diagram nedan, beror dels på att antalet vårdbidrag blir fler men
också på att prisbasbeloppet antas öka under prognosperioden.
Utgifter för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn, miljarder kronor
127
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
3 442 109
3 707 276
3 997 050
4 356 445
4 730 443
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
-
-
-18 618
-19 547
Volym- och
-12 760
-13 743
-14 818
-16 081
-17 464
Regelförändringar
-
-
-
-
-
Övrigt
-
-
-
-
-
Ny prognos
3 429 349
3 693 533
3 982 232
4 321 746
4 693 432
kronor
-12 760
-13 743
-14 818
-34 699
-37 011
Differens i procent
-0,4
-0,4
-0,4
-0,8
-0,8
Konjunkturinstitutet har justerat ner prognosen på prisbasbeloppet för åren 2019–2020. Detta
medför till en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2019–2020.
En sänkning av retroaktivitetsfaktorn47 har gjorts för att spegla utfallet och den historiska
utvecklingen. Det medför en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2016–2020.
47
Retroaktivitetsfaktorn är en kvot mellan utgiftsutfallet som hämtas från Försäkringskassans bokföringsdatabas
Agresso och utgiftsutfallet som hämtas från Försäkringskassans datalager STORE.
128
Utgiftsprognos
2016-10-26
1:8
Dnr 1375-2016
Bostadsbidrag
2015¹
Ingående
överföringsbelopp
2016
2017
2018²
2019²
2020²
2021²
-904 656
-154 115
-102 174
0
0
-67 177
-280 785
Anslag³
4 992 000
5 037 000
5 140 000
5 264 000
5 321 000
5 134 000
Tilldelade medel
4 837 885
4 934 826
5 140 000
5 264 000
5 253 823
4 853 215
Prognos
4 940 059
4 709 675
5 101 832
5 331 177
5 534 608
5 757 871
51 941
327 325
38 168
-67 177
-213 608
-623 871
-102 174
225 151
38 168
-67 177
-280 785
-904 656
Avvikelse från
anslag
Avvikelse från
tilldelade medel
Högsta
anslagskredit³
249 600
251 850
Tillgängliga medel
5 087 485
5 186 676
Överskridande av
anslagskredit
0
0
¹ Utfall.
Bakgrundsfakta
Bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer samt ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år.
Syftet med bidraget är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda
och tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragets storlek bestäms av bostadens storlek
och kostnad samt hushållets inkomst och sammansättning. Bostadsbidrag för
barnfamiljer består dels av ett särskilt bidrag för hemmavarande barn och/eller ett
umgängesbidrag för tidvis boende barn samt ett bidrag till kostnaden för bostaden.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn består endast av bidrag för kostnaden för bostaden.
Bidrag till bostadskostnaden lämnas upp till en övre gräns som varierar med hushållets
storlek och en till denna knuten maximal bostadsyta för vilken bidrag kan utbetalas. Om
hushållets bidragsgrundande inkomst överstiger en viss nivå reduceras det maximalt
möjliga bostadsbidraget med en femtedel av den överskjutande inkomsten för
barnfamiljer och med en tredjedel för ungdomar utan barn.
Bostadsbidraget är preliminärt och beräknas på en uppskattad inkomst. Slutligt
bostadsbidrag bestäms sedan ett taxeringsbeslut för bidragsåret har meddelats. Om det
preliminära bostadsbidraget blivit för lågt till följd av överskattad inkomst kommer det
överskjutande beloppet att utbetalas till berörda hushåll medan för högt beräknade bidrag
till följd av underskattade inkomstuppgifter medför krav på återbetalning. Anslaget
finansieras med statliga medel.
129
5 991 708
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Analys
Under 2016 beräknas utgifterna för bostadsbidrag till 4,7 miljarder kronor, vilket är en
minskning med 5 procent jämfört med 2015. Minskningen kan förklaras av en positiv
ekonomisk utveckling och en stigande sysselsättning. 2017 väntas utgifterna för bostadsbidrag
istället öka med 8 procent till 5,1 miljarder. På längre sikt, i detta fall perioden 2018–2021,
prognostiseras fortsatta utgiftsökningar på omkring 4 procent per år. Utgiftsökningen
förklaras av en höjning av inkomstgränserna för bostadsbidrag 2017, samt en ökad migration
vilket leder till fler hushåll med bostadsbidrag.
Utgifter för bostadsbidrag, miljarder kronor
Under 2015 minskade utgifterna för bostadsbidrag svagt med 0,4 procent, främst till följd av
att återbetalningarna av tidigare utbetalt bostadsbidrag var höga det året. Utgiftsminskningen
2015 följde en flerårig utgiftsökning som bedöms bero på de regeländringar som genomfördes
2012 och 2014. 2012 höjdes det särskilda bidraget till barnfamiljer med hemmavarande barn.
Samtidigt sänktes golvet för bostadskostnader för barnfamiljer och en större andel av
bostadskostnaderna för unga utan barn blev bidragsgrundande. 2014 höjdes det särskilda
bidraget till barnfamiljer med hemmavarande barn ytterligare.
För 2016 prognostiseras att 179 000 hushåll i genomsnitt kommer att ha bostadsbidrag, detta
är 5 000 färre hushåll än 2015. Nästa år prognostiseras däremot antalet hushåll med
bostadsbidrag att öka med 9 000 hushåll för att sedan öka med mellan 2 000 och 4 000 hushåll
per år resten av prognosperioden. Den svenska ekonomin har kommit ur en långvarig
lågkonjunktur. En högre sysselsättning och stigande timlöner förväntas sänka antalet hushåll
med bostadsbidrag i år och hålla tillbaka utvecklingen kommande år. Samtidigt leder en hög
migration till fler hushåll med bidraget, speciellt på längre sikt. En höjning av inkomstgränserna 2017 för hushåll med barn leder även till att fler hushåll har rätt till bidraget och att
bidragsmottagarna har rätt till ett högre bidrag.
130
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Antal hushåll med bostadsbidrag, tusental
augusti 2016.
Föregående
prognosbelopp
2016
2017
2018¹
2019¹
2020¹
4 737 634
4 924 183
5 200 215
5 483 535
5 750 195
anslagsposter
-
-
-
-
-
Ändrade
makroekonomiska
antaganden
-
+23 002
-41 541
-122 196
-156 662
Volym- och
Regelförändringar
Övrigt
-27 959
-25 440
-20 946
-16 301
-11 843
-
+180 087
+193 449
+189 570
+176 181
-
-
-
-
-
4 709 675
5 101 832
5 331 177
5 534 608
5 757 871
kronor
-27 959
+177 649
+130 962
+51 073
+7 676
Differens i procent
-0,6
+3,6
+2,5
+0,9
+0,1
Ny prognos
För 2017 och framåt används Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell FASIT för att
prognostisera bostadsbidragets utveckling. Modellen har sedan senast lämnad prognos
131
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
uppdaterats med bland annat Konjunkturinstitutets prognos från augusti och Statistiska
centralbyråns befolkningsprognos från april. FASIT tar nu även hänsyn till antal år en individ
varit folkbokförd i Sverige, vilket bör leda till en bättre uppskattning av hur den ökade
migrationen påverkar bostadsbidraget. Vad som redovisas ovan som ändrade
makroekonomiska antaganden är den sammantagna effekten av en ny FASIT-version48.
För innevarande år används Försäkringskassans egen prognosmodell för att prognostisera
utgifterna. Detta för att dra nytta av de 9 månadsutfall som finns tillgängliga för 2016 samt
2015 års utfall, då den senaste versionen av FASIT bygger på mikrodata gällande 2014. För
2016 har prognosen för anslaget sänkts, till stor del till följd av en sänkt prognos för antalet
hushåll med bidraget. Då prognosen för innevarande år sedan skrivs fram med den
prognostiserade procentuella utvecklingen från FASIT påverkar den här sänkningen även
kommande år.
Även prognoserna för ett antal mindre poster inom bostadsbidraget, de största bland dem
återbetalningar och utbetalningar av överskjutande belopp har korrigerats.
Regelförändringar
Regeringen föreslår i Prop. 2016/17:1 en höjning av inkomstgränserna för bostadsbidrag till
barnfamiljer. Inkomstgränserna föreslås höjas från 117 000 kronor till 127 000 kronor för
ensamstående och från 58 500 kronor till 63 500 kronor för makar och sambor. För att ta
hänsyn till höjningen har inkomstgränserna ändrats i FASIT-simuleringen.
48
FASIT 2014 version 4
132
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Sammanfattande tabell över anslagsuppföljning inom Försäkringskassans ansvarsområde 2016
Belopp anges i 1000-tal kronor
Ingående
Tilldelade
överföringsbel Anslag år 2016
Prognos 2016
medel år 2016
opp från 2015
Avvikelse från Högsta
Tillgängliga
tilldelade
anslagskredi
medel
medel
t
Avvikelse
från anslag
Överskridande
av
anslagskredit
01:04
1:4.1
0
5 608 503
5 608 503
5 479 675
128 828
128 828
280 425
5 888 928
0
01:06
01:6.27
0
504
504
504
0
0
0
504
0
01:07
01:07
0
503 094
503 094
444 237
58 857
58 857
25 155
528 249
0
04:03
04:03
-12 962
327 995
315 033
302 799
25 196
12 234
13 350
328 383
0
04:04
04:04
-661 957
26 344 000
25 682 043
21 337 000
5 007 000
4 345 043
1 317 200
26 999 243
0
Summa
-674 919
32 784 096
32 109 177
27 564 215
5 219 881
4 544 962
1 636 130
33 745 307
0
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
01:01
-72 394
43 503 000
43 430 606
39 792 334
3 710 666
3 638 272
1 965 800
45 396 406
-4 315
1:1.21
Sjukpenning
-70 985
37 146 000
37 075 015
33 770 023
3 375 977
3 304 992
1 858 650
38 933 665
0
1:1.18
Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning
0
4 000 000
4 000 000
4 000 000
0
0
0
4 000 000
0
1:1.19
0
1 654 000
1 654 000
1 308 426
345 574
345 574
82 700
1 736 700
0
1:1.17
Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning
0
168 000
168 000
168 000
0
0
0
168 000
0
1:1.15
Närståendepenning
0
171 000
171 000
167 133
3 867
3 867
8 550
179 550
0
1:1.16
Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning
0
19 000
19 000
19 000
0
0
0
19 000
0
1:1.5
Boendetillägg
-1 409
99 000
97 591
100 687
-1 687
-3 096
4 600
102 191
0
1:1.7
Högkostnadsskydd för arbetsgivare
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1:1.8
0
71 000
71 000
77 865
-6 865
-6 865
2 550
73 550
-4 315
1:1.20
0
0
175 000
175 000
181 200
-6 200
-6 200
8 750
183 750
-641 705
50 334 250
49 692 545
49 388 225
946 025
304 320
2 147 435
51 839 980
0
1:2.5
-500 165
37 928 695
37 428 530
37 116 115
812 580
312 415
1 896 760
39 325 290
0
1:2.8
Statlig ålderspensionsavgift för aktivitetsoch sjukersättningar
0
7 385 555
7 385 555
7 385 555
0
0
0
7 385 555
0
1:2.6
-140 758
4 985 000
4 844 242
4 852 920
132 080
-8 678
249 250
5 093 492
0
1:2.7
-782
35 000
34 218
33 635
1 365
583
1 425
35 643
0
01:03
-1 815
1 370 000
1 368 185
1 348 000
22 000
20 185
68 500
1 436 685
0
-65 352
3 121 000
3 055 648
3 105 561
15 439
-49 913
144 550
3 200 198
0
1:4.5
-65 352
2 891 000
2 825 648
2 875 561
15 439
-49 913
144 550
2 970 198
0
1:4.4
Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta
0
230 000
230 000
230 000
0
0
0
230 000
0
0
35 658
35 658
35 233
425
425
1 735
37 393
0
1:5.3
0
34 700
34 700
34 275
425
425
1 735
36 435
0
1:5.4
Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet
0
01:02
01:03
01:04
01:05
01:06
01:07
0
958
958
958
0
0
0
958
169 533
2 903 000
3 072 533
3 035 057
-132 057
37 476
0
3 072 533
0
1:6.1
0
698 000
698 000
697 705
295
295
0
698 000
0
1:6.3
0
339 000
339 000
339 000
0
0
0
339 000
0
1:6.4
Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1:6.5
Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen
0
709 000
709 000
709 000
0
0
0
709 000
0
1:6.7
28 081
5 000
33 081
33 081
-28 081
0
0
33 081
0
1:6.8
0
100 000
100 000
70 000
30 000
30 000
0
100 000
0
1:6.9
0
250 000
250 000
250 000
0
0
0
250 000
0
1:6.10
141 452
802 000
943 452
936 271
-134 271
7 181
0
943 452
0
1:6.11
Medicinsk service
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1:7
0
810 000
810 000
800 000
10 000
10 000
70 000
880 000
0
-611 733
102 076 908
101 465 175
97 504 410
4 572 498
3 960 765
4 398 020
105 863 195
-4 315
0
Summa
01:01
01:01
-22 344
26 425 291
26 402 947
26 325 130
100 161
77 817
1 321 265
27 724 212
0
41 066 513
41 066 513
40 504 826
561 687
561 687
1 866 650
42 933 163
0
1:2.9
Föräldrapenning
0
29 740 542
29 740 542
29 193 016
547 526
547 526
1 490 677
31 231 219
0
1:2.4
Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning
0
2 965 508
2 965 508
2 965 508
0
0
0
2 965 508
0
1:2.11
0
6 563 912
6 563 912
6 527 210
36 702
36 702
328 196
6 892 108
0
1:2.8
Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning
0
704 535
704 535
704 535
0
0
0
704 535
0
1:2.12
Graviditetspenning
0
624 221
624 221
643 903
-19 682
-19 682
31 211
655 432
0
1:2.10
Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning
0
63 475
63 475
63 475
0
0
0
63 475
0
1:2.1
0
404 320
404 320
407 179
-2 859
-2 859
16 566
420 886
0
01:03
01:03
Underhållsstöd
-49 832
2 630 000
2 580 168
2 706 037
-76 037
-125 869
184 100
2 764 268
0
01:04
01:04
Bidrag till kostnader för internationella adoptioner
0
29 784
29 784
13 080
16 704
16 704
894
30 678
0
-28 775
3 688 800
3 660 025
3 761 149
-72 349
-101 124
167 850
3 827 875
0
1:6.4
-28 775
3 357 000
3 328 225
3 429 349
-72 349
-101 124
167 850
3 496 075
0
1:6.3
Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn
0
331 800
331 800
331 800
0
0
0
331 800
0
01:08
Bostadsbidrag
-102 174
5 037 000
4 934 826
4 709 675
327 325
225 151
251 850
5 186 676
0
Summa
-203 125
78 877 388
78 674 263
78 019 897
857 491
654 366
3 792 609
82 466 872
0
-1 489 777
213 738 392
212 248 615
203 088 522
10 649 870
9 160 093
9 826 759
222 075 374
-4 315
01:02
01:06
01:08
Barnbidrag
Totalt:
1 (5)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Ingående
överföringsbelopp
från 2016
Anslag år 2017 enl
BP
Årets överunderskridande
Tilldelade medel 2017 Prognos 2017
Avvikelse från
tilldelade medel
01:04
1:4.1
0
5 739 335
5 739 335
5 712 127
27 208
01:06
01:6.27
0
488
488
488
0
27 208
0
01:07
01:07
0
485 476
485 476
451 496
33 980
33 980
04:03
04:03
0
266 995
266 995
267 589
-594
-594
04:04
04:04
0
25 931 000
25 931 000
25 825 000
106 000
106 000
Summa
0
32 423 294
32 423 294
32 256 700
166 594
166 594
01:01
-16 161
41 740 154
41 723 993
39 091 448
2 648 706
2 632 545
1:1.21
Sjukpenning
0
35 693 000
35 693 000
33 173 231
2 519 769
2 519 769
1:1.18
0
3 665 000
3 665 000
3 665 000
0
0
1:1.19
0
1 685 000
1 685 000
1 418 251
266 749
266 749
1:1.17
0
150 000
150 000
150 000
0
0
1:1.15
Närståendepenning
0
185 000
185 000
179 092
5 908
5 908
1:1.16
0
19 000
19 000
19 000
0
0
1:1.5
Boendetillägg
-3 096
101 623
98 527
119 880
-18 257
-21 353
1:1.7
0
0
0
0
0
0
1:1.8
-6 865
72 331
65 466
119 794
-47 463
-54 328
1:1.20
-6 200
169 200
163 000
247 200
-78 000
-84 200
-8 678
48 706 606
48 697 928
48 205 432
501 174
492 496
417 448
01:02
01:03
1:2.5
0
36 684 000
36 684 000
36 266 552
417 448
1:2.8
0
6 876 000
6 876 000
6 876 000
0
0
1:2.6
-8 678
5 118 000
5 109 322
5 029 422
88 578
79 900
1:2.7
0
28 606
28 606
33 458
-4 852
-4 852
01:03
0
1 384 000
1 384 000
1 377 000
7 000
7 000
-49 913
3 015 000
2 965 087
2 962 903
52 097
2 184
1:4.5
-49 913
2 789 000
2 739 087
2 736 903
52 097
2 184
1:4.4
0
226 000
226 000
226 000
0
0
0
33 277
33 277
33 051
226
226
1:5.3
0
32 448
32 448
32 222
226
226
1:5.4
0
829
829
829
0
0
0
2 842 000
2 842 000
2 997 000
-155 000
-155 000
1:6.1
0
0
0
0
0
0
1:6.3
0
339 000
339 000
339 000
0
0
1:6.4
0
0
0
0
0
0
1:6.5
0
709 000
709 000
709 000
0
0
1:6.7
0
0
0
0
0
0
1:6.8
0
100 000
100 000
100 000
0
0
1:6.9
0
250 000
250 000
350 000
-100 000
-100 000
1:6.10
0
1 444 000
1 444 000
1 444 000
0
0
1:6.11
Medicinsk service
0
0
0
55 000
-55 000
-55 000
1:7
01:04
01:05
01:06
01:07
Summa
0
810 000
810 000
805 000
5 000
5 000
-74 752
98 531 037
98 456 285
95 471 834
3 059 203
2 984 451
01:01
01:01
01:02
Barnbidrag
0
27 347 011
27 347 011
27 337 653
9 358
9 358
-22 541
41 696 503
41 673 962
41 688 000
8 503
-14 038
-107 359
1:2.9
Föräldrapenning
0
30 437 203
30 437 203
30 544 562
-107 359
1:2.4
0
2 884 632
2 884 632
2 884 632
0
0
1:2.11
0
6 887 121
6 887 121
6 790 255
96 866
96 866
1:2.8
1:2.12
Graviditetspenning
1:2.10
1:2.1
01:03
01:03
Underhållsstöd
01:04
01:04
678 893
678 893
678 893
0
0
700 117
680 435
681 121
18 996
-686
0
66 537
66 537
66 537
0
0
-2 859
42 000
39 141
42 000
0
-2 859
-125 869
2 690 000
2 564 131
2 673 037
16 963
-108 906
0
32 284
32 284
24 750
7 534
7 534
-101 124
4 069 300
3 968 176
4 056 433
12 867
-88 257
1:6.4
-101 124
3 706 400
3 605 276
3 693 533
12 867
-88 257
1:6.3
0
362 900
362 900
362 900
0
0
01:08
Bostadsbidrag
0
5 140 000
5 140 000
5 101 832
38 168
38 168
Summa
-249 534
80 975 098
80 725 564
80 881 705
93 393
-156 141
Totalt:
-324 286
211 929 429
211 605 143
208 610 239
3 319 190
2 994 904
01:06
01:08
0
-19 682
2 (5)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Ingående
överföringsbelopp
från 2017
Anslag år 2018 enl
BP
Avvikelse från
tilldelade medel
01:04
1:4.1
0
6 002 847
6 002 847
5 984 057
18 790
01:06
01:6.27
0
519
519
194
325
325
01:07
01:07
0
492 527
492 527
455 941
36 586
36 586
04:03
04:03
04:04
04:04
Summa
18 790
-594
266 995
266 401
256 683
10 312
9 718
0
26 711 000
26 711 000
26 619 000
92 000
92 000
-594
33 473 888
33 473 294
33 315 875
158 013
157 419
01:01
-159 881
42 923 540
42 763 659
38 763 202
4 160 338
4 000 457
1:1.21
Sjukpenning
0
36 598 000
36 598 000
32 925 272
3 672 728
3 672 728
1:1.18
0
3 822 000
3 822 000
3 434 995
387 005
387 005
1:1.19
0
1 783 000
1 783 000
1 600 258
182 742
182 742
1:1.17
0
162 000
162 000
143 109
18 891
18 891
1:1.15
Närståendepenning
0
191 000
191 000
185 100
5 900
5 900
1:1.16
0
18 000
18 000
17 039
961
961
1:1.5
Boendetillägg
-21 353
104 709
83 356
135 617
-30 908
-52 261
1:1.7
0
0
0
0
0
0
1:1.8
-54 328
69 631
15 303
148 612
-78 981
-133 309
1:1.20
-84 200
175 200
91 000
173 200
2 000
-82 200
-4 852
47 936 995
47 932 143
47 042 004
894 991
890 139
692 835
01:02
01:03
1:2.5
0
36 556 000
36 556 000
35 863 165
692 835
1:2.8
0
6 142 000
6 142 000
6 077 197
64 803
64 803
1:2.6
0
5 210 000
5 210 000
5 068 014
141 986
141 986
1:2.7
-4 852
28 995
24 143
33 628
-4 633
-9 485
01:03
0
1 417 000
1 417 000
1 410 000
7 000
7 000
0
2 894 000
2 894 000
2 820 637
73 363
73 363
1:4.5
0
2 673 000
2 673 000
2 605 442
67 558
67 558
1:4.4
0
221 000
221 000
215 195
5 805
5 805
0
31 451
31 451
31 057
394
394
1:5.3
0
30 662
30 662
30 293
369
369
1:5.4
01:04
01:05
01:06
01:07
0
789
789
764
25
25
-155 000
2 842 000
2 687 000
3 047 000
-205 000
-360 000
1:6.1
0
0
0
0
0
0
1:6.3
0
339 000
339 000
339 000
0
0
1:6.4
0
0
0
0
0
0
1:6.5
0
709 000
709 000
709 000
0
0
1:6.7
0
0
0
0
0
0
1:6.8
0
100 000
100 000
100 000
0
0
1:6.9
-100 000
250 000
150 000
400 000
-150 000
-250 000
1:6.10
0
1 444 000
1 444 000
1 444 000
0
0
1:6.11
Medicinsk service
-55 000
0
-55 000
55 000
-55 000
-110 000
1:7
Summa
0
810 000
810 000
805 000
5 000
5 000
-319 733
98 854 986
98 535 253
93 918 900
4 936 086
4 616 353
01:01
01:01
0
28 062 167
28 062 167
28 059 653
2 514
2 514
-110 904
43 872 221
43 761 317
43 779 134
93 087
-17 817
1:2.9
Föräldrapenning
-107 359
31 934 272
31 826 913
32 031 358
-97 086
-204 445
1:2.4
0
3 161 493
3 161 493
3 032 833
128 660
128 660
1:2.11
0
7 243 837
7 243 837
7 169 025
74 812
74 812
1:2.8
0
717 140
717 140
755 268
-38 128
-38 128
1:2.12
Graviditetspenning
-686
742 019
741 333
721 886
20 133
19 447
1:2.10
0
73 460
73 460
68 764
4 696
4 696
1:2.1
-2 859
0
-2 859
0
0
-2 859
01:03
01:03
Underhållsstöd
-108 906
2 924 000
2 815 094
2 671 593
252 407
143 501
01:04
01:04
0
35 284
35 284
25 125
10 159
10 159
-88 257
4 392 700
4 304 443
4 385 630
7 070
-81 187
1:6.4
-88 257
3 992 890
3 904 633
3 982 232
10 658
-77 599
1:6.3
0
399 810
399 810
403 398
-3 588
-3 588
01:08
Bostadsbidrag
0
5 264 000
5 264 000
5 331 177
-67 177
-67 177
Summa
-308 067
84 550 372
84 242 305
84 252 312
298 060
-10 006
Totalt:
-628 393
216 879 246
216 250 853
211 487 087
5 392 159
4 763 766
01:02
01:06
01:08
Barnbidrag
3 (5)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Ingående
överföringsbelopp
från 2018
Anslag år 2019 enl
BP
Avvikelse från
tilldelade medel
01:04
1:4.1
0
6 213 684
6 213 684
6 187 814
25 870
01:06
01:6.27
0
595
595
183
412
25 870
412
01:07
01:07
0
499 758
499 758
460 517
39 241
39 241
04:03
04:03
0
266 995
266 995
255 318
11 677
11 677
04:04
04:04
0
27 473 000
27 473 000
27 389 000
84 000
84 000
Summa
0
34 454 032
34 454 032
34 292 832
161 200
161 200
01:01
-267 770
43 380 147
43 112 377
38 550 705
4 829 442
4 561 672
1:1.21
Sjukpenning
0
37 417 000
37 417 000
33 167 395
4 249 605
4 249 605
1:1.18
0
3 358 000
3 358 000
2 885 110
472 890
472 890
1:1.19
0
1 872 000
1 872 000
1 661 330
210 670
210 670
1:1.17
0
162 000
162 000
127 053
34 947
34 947
1:1.15
Närståendepenning
0
196 000
196 000
191 232
4 768
4 768
1:1.16
0
19 000
19 000
18 037
963
963
1:1.5
Boendetillägg
-52 261
107 294
55 033
149 525
-42 231
-94 492
1:1.7
1:1.8
1:1.20
01:02
01:03
0
0
0
0
0
67 653
-65 656
171 823
-104 170
-237 479
-82 200
181 200
99 000
179 200
2 000
-80 200
-9 485
47 892 533
47 883 048
46 822 886
1 069 647
1 060 162
1:2.5
0
36 715 000
36 715 000
35 980 229
734 771
734 771
1:2.8
0
5 860 000
5 860 000
5 757 611
102 389
102 389
1:2.6
0
5 288 000
5 288 000
5 051 090
236 910
236 910
1:2.7
-9 485
29 533
20 048
33 956
-4 423
-13 908
01:03
0
1 459 000
1 459 000
1 462 000
-3 000
-3 000
0
2 784 000
2 784 000
2 702 105
81 895
81 895
1:4.5
0
2 571 000
2 571 000
2 497 897
73 103
73 103
1:4.4
0
213 000
213 000
204 208
8 792
8 792
0
29 759
29 759
29 225
534
534
1:5.3
0
28 976
28 976
28 480
496
496
1:5.4
01:04
01:05
01:06
01:07
0
-133 309
0
783
783
745
38
38
-360 000
2 842 000
2 482 000
3 047 000
-205 000
-565 000
1:6.1
0
0
0
0
0
0
1:6.3
0
339 000
339 000
339 000
0
0
1:6.4
0
0
0
0
0
0
1:6.5
0
709 000
709 000
709 000
0
0
1:6.7
0
0
0
0
0
0
1:6.8
0
100 000
100 000
100 000
0
0
1:6.9
-250 000
250 000
0
400 000
-150 000
-400 000
1:6.10
0
1 444 000
1 444 000
1 444 000
0
0
1:6.11
Medicinsk service
-110 000
0
-110 000
55 000
-55 000
-165 000
1:7
Summa
0
810 000
810 000
805 000
5 000
5 000
-637 255
99 197 439
98 560 184
93 418 921
5 778 518
5 141 263
01:01
01:01
0
28 615 591
28 615 591
28 618 773
-3 182
-3 182
-245 432
45 765 568
45 520 136
45 699 451
66 117
-179 315
1:2.9
Föräldrapenning
-204 445
33 250 139
33 045 694
33 386 467
-136 328
-340 773
1:2.4
0
3 291 764
3 291 764
3 196 747
95 017
95 017
1:2.11
0
7 606 351
7 606 351
7 542 301
64 050
64 050
1:2.8
-38 128
753 029
714 901
732 895
20 134
-17 994
1:2.12
Graviditetspenning
0
786 429
786 429
764 351
22 078
22 078
1:2.10
0
77 856
77 856
76 690
1 166
1 166
1:2.1
-2 859
0
-2 859
0
0
-2 859
01:03
01:03
Underhållsstöd
0
2 889 000
2 889 000
2 648 893
240 107
240 107
01:04
01:04
0
35 284
35 284
25 500
9 784
9 784
-81 187
4 736 700
4 655 513
4 751 566
-14 866
-96 053
1:6.4
-77 599
4 311 990
4 234 391
4 321 746
-9 756
-87 355
1:6.3
-3 588
424 710
421 122
429 820
-5 110
-8 698
01:08
Bostadsbidrag
-67 177
5 321 000
5 253 823
5 534 608
-213 608
-280 785
-393 796
87 363 143
86 969 347
87 278 791
84 352
-309 444
-1 031 051
221 014 614
219 983 563
214 990 544
6 024 070
4 993 019
01:02
01:06
01:08
Barnbidrag
Summa
Totalt:
4 (5)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Ingående
överföringsbelopp
från 2019
Anslag år 2020 enl
BP
Avvikelse från
tilldelade medel
01:04
1:4.1
0
6 478 353
6 478 353
6 449 701
28 652
01:06
01:6.27
0
530
530
81
449
28 652
449
01:07
01:07
0
507 172
507 172
465 231
41 941
41 941
04:03
04:03
0
266 995
266 995
255 009
11 986
11 986
04:04
04:04
0
28 247 000
28 247 000
28 169 000
78 000
78 000
Summa
0
35 500 050
35 500 050
35 339 022
161 028
161 028
01:01
-412 171
44 849 063
44 436 892
39 350 307
5 498 756
5 086 585
1:1.21
Sjukpenning
0
38 309 000
38 309 000
33 687 790
4 621 210
4 621 210
1:1.18
0
3 793 000
3 793 000
3 028 465
764 535
764 535
1:1.19
0
1 968 000
1 968 000
1 737 616
230 384
230 384
1:1.17
0
195 000
195 000
142 319
52 681
52 681
1:1.15
Närståendepenning
0
202 000
202 000
197 494
4 506
4 506
1:1.16
0
20 000
20 000
18 308
1 692
1 692
1:1.5
Boendetillägg
-94 492
108 573
14 081
161 307
-52 734
-147 226
1:1.7
1:1.8
1:1.20
-80 200
187 200
107 000
185 200
2 000
-78 200
-13 908
48 729 193
48 715 285
47 446 449
1 282 744
1 268 836
01:02
01:03
0
0
0
0
0
66 290
-171 189
191 808
-125 518
-362 997
1:2.5
0
37 340 000
37 340 000
36 505 186
834 814
834 814
1:2.8
0
6 031 000
6 031 000
5 898 185
132 815
132 815
1:2.6
0
5 328 000
5 328 000
5 008 666
319 334
319 334
1:2.7
-13 908
30 193
16 285
34 412
-4 219
-18 127
01:03
-3 000
1 516 000
1 513 000
1 527 000
-11 000
-14 000
0
2 692 000
2 692 000
2 593 268
98 732
98 732
1:4.5
0
2 487 000
2 487 000
2 400 321
86 679
86 679
1:4.4
0
205 000
205 000
192 947
12 053
12 053
0
28 172
28 172
27 506
666
666
1:5.3
0
27 385
27 385
26 777
608
608
1:5.4
01:04
01:05
01:06
01:07
0
-237 479
0
787
787
729
58
58
-565 000
2 842 000
2 277 000
3 047 000
-205 000
-770 000
1:6.1
0
0
0
0
0
0
1:6.3
0
339 000
339 000
339 000
0
0
1:6.4
0
0
0
0
0
0
1:6.5
0
709 000
709 000
709 000
0
0
1:6.7
0
0
0
0
0
0
1:6.8
0
100 000
100 000
100 000
0
0
1:6.9
-400 000
250 000
-150 000
400 000
-150 000
-550 000
1:6.10
0
1 444 000
1 444 000
1 444 000
0
0
1:6.11
Medicinsk service
-165 000
0
-165 000
55 000
-55 000
-220 000
1:7
Summa
0
810 000
810 000
805 000
5 000
5 000
-994 079
101 466 428
100 472 349
94 796 530
6 669 898
5 675 819
01:01
01:01
-3 182
29 180 681
29 177 499
29 189 884
-9 203
-12 385
-361 626
47 642 912
47 281 286
47 685 836
-42 924
-404 550
1:2.9
Föräldrapenning
-340 773
34 521 797
34 181 024
34 692 392
-170 595
-511 368
1:2.4
0
3 417 658
3 417 658
3 399 101
18 557
18 557
1:2.11
0
7 995 854
7 995 854
7 942 099
53 755
53 755
1:2.8
-17 994
791 590
773 596
765 821
25 769
7 775
1:2.12
Graviditetspenning
0
833 497
833 497
809 314
24 183
24 183
1:2.10
1:2.1
01:03
01:03
01:04
01:04
01:02
0
82 516
82 516
77 109
5 407
5 407
-2 859
0
-2 859
0
0
-2 859
Underhållsstöd
0
2 873 000
2 873 000
2 642 344
230 656
230 656
Adoptionsbidrag
0
35 284
35 284
25 875
9 409
9 409
-96 053
5 112 600
5 016 547
5 150 117
-37 517
-133 570
1:6.4
-87 355
4 353 000
4 265 645
4 693 432
-340 432
-427 787
1:6.3
-8 698
759 600
750 902
456 685
302 915
294 217
01:08
Bostadsbidrag
-280 785
5 134 000
4 853 215
5 757 871
-623 871
-904 656
Summa
-741 646
89 978 477
89 236 831
90 451 927
-473 450
-1 215 096
-1 735 725
226 944 955
225 209 230
220 587 479
6 357 476
4 621 751
01:06
01:08
Barnbidrag
Totalt:
5 (5)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Bilaga 2 utgifter inom socialförsäkring m.m.
Dnr 1375-2016
Utgifter inom socialförsäkringen m.m.
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2,5
44 500
2,8
44 300
3,2
44 800
3,4
45 400
3,3
46 600
3,3
48 200
3,3
49 700
Ränta statsskuldväxlar, 6 mån
Antal sysselsatta, 1 000-tal
Antal arbetslösa enligt ILO, 1 000-tal
Arbetskraften enligt ILO, 1 000-tal
Befolkning 15-74 år, 1000-tal
-0,30
4 837
386
5 223
7 258
-0,64
4 922
356
5 278
7 321
-0,54
4 987
334
5 321
7 403
0,18
5 026
333
5 358
7 469
1,20
5 045
347
5 392
7 513
2,17
5 063
366
5 429
7 564
2,82
5 099
373
5 472
7 612
Hyror
KPI, skuggindex
Inkomstindex (pensionsmyndigheten)
1,5
313,3
158,9
0,9
316,4
162,1
1,3
320,9
168,2
329,6
173,9
340,9
179,5
351,5
184,1
360,8
189,2
5 262 523
4 224 383
1 002 993
35 147
5 479 675
4 431 387
1 006 328
41 959
5 712 127
4 608 809
1 055 750
47 568
5 984 057
4 818 609
1 111 506
53 943
6 187 814
5 030 094
1 096 471
61 249
6 449 701
5 274 835
1 107 118
67 749
6 724 313
5 531 488
1 117 887
74 938
514
504
488
194
183
81
393
455 941
187 625
44 523
216 303
7 491
460 517
187 625
46 749
218 466
7 678
465 231
187 625
49 086
220 650
7 870
470 089
187 625
51 541
222 857
8 067
Antagandebild från Konjunkturinstitutet
Timlöneökning
Prisbasbelopp (Pbb)
1:4 Tandvårdsförmåner m.m. – Anslagspost 1, Statligt tandvårdsstöd
Anslaget totalt, tkr
Högkostnadsskydd
Tandvårdsbidrag
1.6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden – Anslagspost 1, Sjukvård i internationella förhållanden
Konventionsvård
Turistvård
Pensionärsvård
456 746
196 785
56 496
193 203
10 261
444 237
184 683
40 383
212 041
7 130
1 (7)
451 496
187 625
42 403
214 161
7 308
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
279 957
70 680
6 490
202 418
0
101
268
302 799
79 777
7 028
215 939
0
55
0
267 589
53 311
12 952
178 899
20 872
1 555
0
256 683
38 899
16 363
158 154
40 212
3 055
0
255 318
38 462
16 355
154 196
43 250
3 055
0
255 009
38 433
16 383
152 302
44 836
3 055
0
254 754
38 287
16 380
150 928
46 104
3 055
0
24 890 000
4 894 000
29 784 000
16 152
126
547
287
21 337 000
4 895 000
26 232 000
15 931
128
555
291
25 825 000
4 902 000
30 727 000
15 789
130
565
294
26 619 000
4 953 000
31 572 000
15 789
133
574
297
27 389 000
5 003 000
32 392 000
15 789
135
583
300
28 169 000
5 054 000
33 223 000
15 789
137
592
303
28 958 000
5 104 000
34 062 000
15 789
139
601
306
39 792 334
33 770 023
59 499 959
568
80%/75%
1 489 626
1 308 426
2 572 561
509
181 200
200
85 000
96 000
167 133
181 091
39 091 448
33 173 231
58 357 834
568
80%/75%
1 665 451
1 418 251
2 785 415
509
247 200
200
148 000
99 000
179 092
190 260
38 763 203
32 925 272
57 059 130
577
80%/75%
1 773 458
1 600 258
3 098 097
517
173 200
200
71 000
102 000
185 100
192 787
38 550 705
33 167 395
56 619 916
586
80%/75%
1 840 530
1 661 330
3 168 802
524
179 200
200
74 000
105 000
191 232
195 268
39 350 307
33 687 790
56 696 173
594
80%/75%
1 922 816
1 737 616
3 268 050
532
185 200
200
77 000
108 000
197 494
197 709
40 507 618
34 385 414
57 075 148
602
80%/75%
1 964 800
1 773 600
3 289 895
539
191 200
200
80 000
111 000
203 944
200 163
4:4 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
Grundbidrag
Anskaffningsbidrag
Anpassningsbidrag
Tilläggsbidrag
Övrigt (körkort, resor o logi, avdrag statlig fordran)
Återkrav, fordringar
4:5 Kostnader för statlig assistansersättning
Inbetalningar från kommunerna, tkr
Total utbetald assistansersättning, tkr
Antal personer, årsgenomsnitt
Assistanstimmar/vecka och person, årsgenomsnitt
Assistanstimmar/månad och person, årsgenomsnitt
Medelersättning/tim (inkl admkostn), årsgenomsnitt
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
Sjukpenning, tkr
Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto
Genomsnittlig dagersättning i sjukpenning, kr
Ersättningsgrad i sjukpenning
Rehabilitering, tkr
Rehabiliteringspenning, tkr
Antal ers. dagar med rehab.ersättning, netto
Genomsnittlig dagersättning i rehabiliteringspenning, kr
Arbetshjälpmedel m.m., tkr
FMU
Arbetshjälpmedel
Närståendepenning, tkr
Antal ers.dagar med närståendepenning, netto
36 634 837
31 698 075
56 731 630
559
80%/75%
1 447 975
1 290 542
2 593 912
498
157 433
49
60 365
97 019
165 334
180 503
2 (7)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
916
77988
52 055
336 813
88 409
3 105 000
2 968 000
120 000
17 000
923
0
77 865
500 322
100 687
4 187 000
4 000 000
168 000
19 000
942
0
119 794
772 867
119 880
3 834 000
3 665 000
150 000
19 000
961
0
148 612
958 788
135 617
3 595 143
3 434 995
143 109
17 039
980
0
171 823
1 108 536
149 525
3 030 200
2 885 110
127 053
18 037
999
0
191 808
1 237 470
161 307
3 189 092
3 028 465
142 319
18 308
1 019
0
207 829
1 340 832
171 152
3 574 479
3 380 086
174 345
20 048
50 549 655
38 605 893
49 388 225
37 116 115
48 205 432
36 266 552
47 042 004
35 863 165
46 822 886
35 980 229
47 446 449
36 505 186
47 982 930
37 055 090
35 779
37 550
8 603
3 747
37 666
38 553
7 913
4 242
38 581
39 157
8 133
4 329
39 067
39 653
8 343
4 384
39 567
40 176
8 567
4 440
40 433
41 449
8 808
4 530
41 842
42 915
9 066
4 686
313 236
307 092
11 707
29 333
298 742
291 958
8 417
25 518
285 519
281 003
10 337
24 491
276 210
272 661
11 725
23 530
268 671
265 746
12 005
22 524
262 011
259 158
12 406
22 000
256 006
253 729
13 004
21 346
260 062
27 564 881
1 899
244 154
25 949 723
1 967
228 945
24 816 926
3 200
216 607
24 008 061
3 463
205 802
23 551 858
3 604
196 076
23 353 113
3 006
187 329
23 154 358
2 913
2,14
2,48
2,14
2,50
2,16
2,50
2,18
2,51
2,18
2,51
2,18
2,51
2,18
2,51
Statlig ålderspensionsavgift, anslagsbelastning
Del av ålderspensionsavgift för sjukersättning m.m. (miljoner kr)
7 082 885
4 888
7 385 555
5 138
6 876 000
4 784
6 077 197
4 228
5 757 611
4 006
5 898 185
4 103
5 895 241
4 101
Anslagspost 1:2:6 Bostadstillägg till personer med SA, tkr
4 832 186
4 852 920
5 029 422
5 068 014
5 051 090
5 008 666
4 997 595
Genomsnittlig dagersättning i närståendepenning, kr
Högkostnadsskydd för arbetsgivare, tkr
Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall, tkr
Antal nettodagar med sjuk- och rehabspenning i särskilda fall
Boendetillägg, tkr
Statlig ålderspensionsavgift, anslag, tkr
Statlig ålderspensionsavgift sjukpenning, tkr
Statlig ålderspensionsavgift rehabpenning, tkr
Statlig ålderspensionsavgift närståendepenning, tkr
1:2 Aktivitets- och sjukersättning
Aktivitetsersättning och sjukersättning
Medelantal personer med aktivitetsersättning
Antal personer med aktivitetsersättning i december
Inflöde (dec år t-1 -- dec år t)
Utflöde (dec år t-1 -- dec år t)
Medelantal personer med sjukersättning
Antal personer med sjukersättning i december
Inflöde (dec år t-1 -- dec år t)
Utflöde (dec år t-1 -- dec år t)
Medelantal personer med inkomstrelaterad ersättning
Anslagsbelastning för personer med inkomstrelaterad ersättning
Från Aktivitetsersättning till Sjukersättning (ingår ej i in/utflöde ovan)
Genomsnittligt antal Pbb för aktivitetserättningar
Genomsnittligt antal Pbb för sjukersättningar
3 (7)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Antal personer med bostadstillägg i december
Antal personer med särskilt bostadstillägg i december
Anslagspost 1:2:7 Kostnader för vissa personer med SA
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
128 161
4 207
126 983
4 344
127 312
4 367
127 590
4 362
127 977
4 367
128 922
4 431
129 977
4 517
28 691
33 635
33 458
33 628
33 956
34 412
35 004
1 352 815
63 862
13 049
10 806
40 207
0,46
1 348 000
64 427
13 094
10 899
40 744
0,46
1 377 000
65 137
13 150
11 003
41 323
0,46
1 410 000
65 897
13 211
11 112
41 930
0,45
1 462 000
66 634
13 255
11 208
42 491
0,45
1 527 000
67 367
13 309
11 314
43 093
0,45
1 589 000
68 055
13 335
11 397
43 610
0,45
3 396 690
3 110 690
2 637 980
343 548
129 162
286 000
3 105 561
2 875 561
2 435 021
313 380
127 160
230 000
2 962 903
2 736 903
2 318 188
289 289
129 426
226 000
2 820 637
2 605 442
2 205 830
267 606
132 007
215 195
2 702 105
2 497 897
2 110 793
250 733
136 372
204 208
2 593 268
2 400 321
2 021 623
236 733
141 965
192 947
2 494 060
2 304 768
1 934 619
222 819
147 329
189 292
37 498
36 554
10 885
24 400
1 269
944
35 233
34 275
10 177
22 942
1 156
958
33 051
32 222
9 613
21 548
1 061
829
31 057
30 293
9 080
20 240
973
764
29 225
28 480
8 577
19 010
893
745
27 506
26 777
8 102
17 855
819
729
25 880
25 176
7 653
16 771
752
704
2 743 526
737 885
279 505
29 291
722 024
38 182
3 035 057
697 705
339 000
0
709 000
33 081
2 997 000
0
339 000
0
709 000
0
3 047 000
0
339 000
0
709 000
0
3 047 000
0
339 000
0
709 000
0
3 047 000
0
339 000
0
709 000
0
3 047 000
0
339 000
0
709 000
0
1:3 Handikappersättningar
Antal personer med HE, årsgenomsnitt
Antal personer med HE, 69 %,dec
Antal personer med HE, 53 %,dec
Antal personer med HE, 36%,dec
Genomsnittligt antal Pbb per HE, årsgenomsnitt
1:4 Arbetsskadeersättningar
Ersättningar enligt LAF+YFL +Övirga totalt, tkr
Arbetsskadeförsäkring (LAF)
Yrkesskadeförsäkring (YFL)
Övriga ersättningar enligt LAF och YFL
Statlig ålderspensionsavgift, LAF, anslagsbelastning
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
Förmånerna totalt, tkr
LSP, tkr
Äldre skador, tkr
Skadestånd
Statlig ålderspensionsavgift, anslagsbelastning, tkr
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen
Rehabiliteringarantin
Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och AF
Åtgärder för en effektiv sjukskrivningsprocess
4 (7)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
29 836
226 255
680 548
0
70 000
250 000
936 271
0
100 000
350 000
1 444 000
55 000
100 000
400 000
1 444 000
55 000
100 000
400 000
1 444 000
55 000
100 000
400 000
1 444 000
55 000
100 000
400 000
1 444 000
55 000
0
800 000
805 000
805 000
805 000
805 000
805 000
7 824 427
8 333 000
8 461 068
8 438 630
8 605 011
8 771 392
25 764 074
22 609 948
2 918 784
221 311
14 030
26 325 130
23 098 230
2 990 013
219 931
16 956
27 337 653
23 724 861
3 366 596
229 241
16 956
28 059 653
24 352 561
3 448 161
241 975
16 956
28 618 773
24 836 293
3 515 605
249 920
16 956
29 189 884
25 329 932
3 586 528
256 468
16 956
29 611 849
25 694 917
3 642 757
257 219
16 956
1 755 874
1 781 259
101 189
1 794 440
1 820 211
101 333
1 833 193
1 859 224
106 168
1 882 925
1 906 844
111 867
1 932 743
1 953 043
119 078
1 971 134
1 991 243
122 038
2 010 312
2 031 414
123 870
Föräldrapenning
Graviditetspenning
38 626 590
28 028 174
342 634
6 282 971
568 354
40 504 826
29 193 016
407 179
6 527 210
643 903
41 688 000
30 544 562
42 000 6 790 255
681 121
43 779 134
32 031 358
45 699 721
33 386 467
47 685 836
34 692 392
49 892 678
36 246 259
7 169 025
721 886
7 542 301
764 351
7 942 099
809 314
8 324 005
856 922
Antal ersättningsdagar med föräldrapenning.
Antal ersättningsdagar med föräldrapenning, män
Antal ersättningsdagar med föräldrapenning, kvinnor
Antal ersättningsdagar med jämställdhetsbonus.
Antal ersättningsdagar med jämställdhetsbonus, män
Antal ersättningsdagar med jämställdhetsbonus, kvinnor
52 905 064
13 921 298
39 256 182
3 407 687
1 703 844
851 922
53 612 692
14 551 966
39 060 726
4 071 786
2 035 893
2 035 893
54 927 766
15 364 281
39 563 485
420 000 210 000 105 000 -
56 398 153
16 243 132
40 155 021
57 644 034
17 079 842
40 564 192
58 914 513
17 944 702
40 969 811
59 785 544
18 705 648
41 079 896
Bidrag till hälso- och sjukvård
Medicinsk service
1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader
2:1 Försäkringskassan
1:1 Barnbidrag
Allmänt barnbidrag
Flerbarnstillägg
Förlängt barnbidrag
Tilläggsbelopp vid familjeförmån
Antal allmänt barnbidrag, genomsnitt per månad
Antal barn under 16 år under året
Antal barn som passerar 16-årsgränsen under året
1:2 Föräldraförsäkring
5 (7)
-
-
-
-
-
-
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
6 940 552
993 927
7 016 244
1 095 376
7 077 960
1 122 761
7 246 004
1 150 830
7 385 752
1 179 600
7 528 735
1 209 090
7 639 123
1 239 318
530
652
491
905
572
545
670
504
930
588
556
684
515
959
607
568
699
526
989
627
579
713
536
1021
648
589
725
545
1055
669
606
746
561
1090
691
3 404 457
2 788 024
558 068
58 365
3 733 518
2 965 508
704 535
63 475
3 630 062
2 884 632
678 893
66 537
3 856 865
3 032 833
755 268
68 764
4 006 602
3 196 747
732 895
76 960
4 242 031
3 399 101
765 821
77 109
4 465 492
3 563 007
818 250
84 235
2 256 153
2 706 037
2 673 037
2 671 593
2 648 893
2 642 344
2 634 576
Bruttoutbetalning
Inbetalningar från återbetalningsskyldiga
Inbetalningar från Kronofogdemyndigheten
3 491 720
933 233
302 334
3 977 107
1 000 818
270 252
3 977 204
1 007 873
296 293
3 977 236
1 022 370
283 273
3 974 558
1 035 881
289 783
3 971 837
1 042 966
286 528
3 969 075
1 046 343
288 155
223 029
1 305
495
70,5%
223 182
1 485
541
69,1%
222 289
1 491
546
69,2%
221 400
1 497
556
69,2%
220 515
1 502
566
69,2%
219 633
1 507
572
69,2%
218 754
1 512
576
69,2%
14 840
371
40 000
13 080
327
75 000
24 750
330
75 000
25 125
335
75 000
25 500
340
75 000
25 875
345
75 000
26 250
350
75 000
3 548 351
3 242 051
3 117 536
116 506
2,5
3 761 149
3 429 349
3 316 180
113 169
2,5
4 056 433
3 693 533
3 571 646
121 887
2,5
4 385 630
3 982 232
3 850 819
131 414
2,5
4 751 566
4 321 746
4 179 129
142 618
2,5
5 150 117
4 693 432
4 538 548
154 883
2,5
5 530 329
5 035 354
4 869 187
166 167
2,5
Antal ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning.
Antal ersättningsdagar med graviditetspenning.
Medelersättning/dag i föräldrapenning, kr
Medelersättning/dag i föräldrapenning, män, kr
Medelersättning/dag i föräldrapenning, kvinnor, kr
Medelersättning/dag i tillfällig föräldrapenning, kr
Medelersättning/dag i graviditetspenning, kr
Statlig ålderspensionsavgift, föräldraförsäkring, tkr
Statlig ålderspensionsavgift, föräldrapenning, tkr
Statlig ålderspensionsavgift, tillfällig föräldrapenning, tkr
Statlig ålderspensionsavgift, graviditetspenning, tkr
1:3 Underhållsstöd
Antal barn med underhållsstöd (inkl förlängt stöd).
Genomsnittligt bidrag, utbetalt per barn och månad, kr
Debiterad inbetalning per barn och månad, kr
Återbetalningsgrad(exkl. från KFM), andel av debiterad inbetalning
1:4 Adoptionsbidrag
Antal adoptionsbidrag
Medelersättning, kr
1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn
Förmånen totalt, tkr
Skattepliktigt vårdbidrag, tkr
Merkostnadsersättning, tkr
Medelbelopp för nettobidrag, andel av Pbb
6 (7)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Antal vårdbidrag, nettobidrag, genomsnitt under året
Antal vårdbidrag, nettobidrag, december
Större än helt, december
Hela, december
Tre fjärdedels, december
Halva, december
En fjärdedels, december
Retroaktivitetsfaktor
Statlig ålderspensionsavgift, anslagsbelastning, tkr
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
26 780
27 484
1 231
7 334
6 579
17 059
20 003
1,1
306 300
28 602
29 271
1 342
7 283
7 173
18 653
21 773
1,1
331 800
30 462
31 192
1 464
7 187
7 824
20 406
23 714
1,1
362 900
32 409
33 161
1 594
7 015
8 515
22 268
25 768
1,1
403 398
34 266
34 924
1 718
6 715
9 180
24 072
27 739
1,1
429 820
35 978
36 592
1 843
6 313
9 845
25 886
29 707
1,1
456 685
37 434
37 869
1 953
5 768
10 430
27 493
31 426
1,1
494 975
4 940 059
4 870 241
383 852
5 254 092
150 317
33 970
184 287
2 700
940
4 709 675
4 866 463
367 044
5 233 507
147 506
31 816
179 323
2 749
960
5 101 832
5 284 303
360 930
5 645 233
156 814
31 481
188 296
2 808
955
5 331 177
5 513 893
364 923
5 878 816
161 346
31 355
192 701
2 848
970
5 534 608
5 715 427
371 171
6 086 597
163 168
31 219
194 386
2 919
991
5 757 871
5 934 717
379 239
6 313 957
167 331
31 342
198 672
2 956
1 008
5 991 708
6 162 422
387 484
6 549 905
171 600
31 465
203 065
2 993
1 026
157 190
-467 358
162 926
-678 480
143 146
-678 269
138 908
-678 269
134 557
-678 269
130 461
-678 269
128 350
-678 269
-3 865
-8 278
-8 278
-8 278
-8 278
-8 278
-8 278
1:8 Bostadsbidrag
Preliminärt bostadsbidrag, Barnhushåll, tkr
Preliminärt bostadsbidrag, Hushåll utan barn, tkr
S:a preliminärt bostadsbisdrag, tkr
Antal barnhushåll, i genomsnitt under året
Antal hushåll utan barn, i genomsnitt under året
S:a Antal hushåll, i genomsnitt under året
Genomsnittligt utbetalat bidrag/bidragsmånad, Barnhushåll, kr
Genomsnittligt bidrag per bidragsmånad, Hushåll utan barn, kr
Reglering av bostadsbidrag
Utbetalningar av överskjutande belopp, tkr
Återbetalningar inkl. kvittningar under året, tkr
Övrigt (förtida återb., returer, lokala utb., bortskrivning,
eftergift), tkr
7 (7)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2016 och 2017
Dnr 1375-2016
Månadsredovisning år 2016, prognos. Beloppen anges i 1000-tal kronor
Utfall
Prognos
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Summa
1:4 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd
274 178
464 812
541 278
457 043
564 688
448 593
389 990
313 836
492 357
498 626
582 880
451 396
5 479 675
Statlig ålderspensionsavgift för
1:6 1:6.27 smittbärarpenning
42
42
42
42
42
42
42
42
42
42
42
42
504
1:7 1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden
43 511
21 798
24 153
19 530
55 036
30 956
16 720
28 121
23 111
43 924
68 635
68 742
444 237
Bilstöd till personer med
4:3 4:3.1 funktionsnedsättning
45 271
24 154
25 030
26 221
19 040
24 555
24 125
15 770
24 976
21 058
28 067
24 532
302 799
4:4 4:4.1 Kostnader för statlig assistansersättning
1 980 308 2 108 621
1:1
3 283 117 3 311 587
1:1.21 Sjukpenning
2 789 716 2 810 937
1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning
1:1.19 Rehabiliteringspenning
1:1.17 rehabiliteringspenning
1:1.16 närståendepenning
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m.
Sjuk- och rehabiliteringspenning
1:1.8 i särskilda fall
1:2
1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar
1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift
Bostadstillägg till personer med
1:2.6 aktivitetsoch sjukersättning
Kostnader för vissa personer med aktivitets1:2.7 och sjukersättningar
1:3 1:3.1 Handikappersättningar
1:4
1:4.5 Arbetsskadelivränta
1:4.4 arbetsskadelivränta
2 117 986
2 113 661
2 131 006
2 141 383
2 034 070
2 030 729
2 109 484
-91 925
544 213
2 117 464
21 337 000
3 246 772
2 748 166
3 433 760
2 921 527
3 335 941
2 825 754
3 394 998
2 889 127
3 238 933
2 757 809
3 263 603
2 785 372
3 153 011
2 665 361
3 311 098
2 796 913
3 400 394
2 881 557
3 419 121
2 897 783
39 792 334
33 770 023
333 333
106 799
333 333
111 484
333 333
110 862
333 333
118 992
333 333
115 973
333 333
114 036
333 333
95 756
333 333
92 005
333 333
96 182
333 333
110 570
333 333
116 779
333 333
118 988
4 000 000
1 308 426
14 000
11 187
14 000
12 896
14 000
13 697
14 000
14 461
14 000
14 940
14 000
12 581
14 000
11 839
14 000
14 273
14 000
15 165
14 000
16 299
14 000
15 003
14 000
14 794
168 000
167 133
1 583
14 177
7 745
1 583
14 634
7 883
1 583
12 181
7 678
1 583
15 985
7 920
1 583
16 201
8 107
1 583
15 406
8 286
1 583
9 814
8 415
1 583
7 428
8 664
1 583
11 810
8 794
1 583
21 626
8 915
1 583
20 928
9 068
1 583
21 010
9 213
19 000
181 200
100 687
4 577
4 167 065
3 153 229
615 463
4 837
4 187 238
3 158 730
615 463
5 272
4 169 309
3 145 112
615 463
5 958
4 143 891
3 122 264
615 463
6 048
4 134 786
3 108 424
615 463
6 646
4 117 597
3 092 619
615 463
6 383
4 075 300
3 065 654
615 463
6 945
4 089 663
3 064 128
615 463
6 783
4 082 761
3 060 203
615 463
7 857
4 077 696
3 055 807
615 463
8 142
4 074 171
3 048 370
615 463
8 418
4 068 748
3 041 574
615 463
77 865
49 388 225
37 116 115
7 385 555
396 271
409 414
404 882
404 614
407 398
405 646
393 218
406 109
405 003
403 986
406 535
409 845
4 852 920
2 102
111 066
262 892
243 892
3 630
111 849
266 916
247 916
3 852
111 889
267 974
248 974
1 550
113 019
259 383
240 383
3 501
112 015
264 897
245 897
3 869
111 909
263 496
244 496
965
111 434
257 382
238 382
3 964
109 951
255 997
236 997
2 092
112 475
250 785
231 785
2 440
114 315
253 671
234 671
3 803
114 247
252 106
232 106
1 866
113 832
250 063
230 063
33 635
1 348 000
3 105 561
2 875 561
19 167
19 167
19 167
19 167
19 167
19 167
19 167
19 167
19 167
19 167
19 167
19 167
230 000
1 (4)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Utfall
Prognos
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Summa
Ersättning inom det statliga
personskadeskyddet
1:5
2 970
2 966
2 976
3 067
2 941
3 108
2 834
2 799
2 953
2 895
2 866
2 857
35 233
1:5.3 personskadeskyddet
2 890
2 886
2 896
2 987
2 861
3 028
2 754
2 719
2 873
2 815
2 786
2 779
34 275
80
80
80
80
80
80
80
80
80
80
80
80
958
1:6
637 703
837 868
170 123
287 490
204 109
123 766
38 491
109 766
121 983
166 155
154 901
182 703
3 035 057
1:6.1 Rehabiliteringsgarantin
499 964
36
0
196 859
848
-1
0
0
0
0
0
0
697 705
Finansiell samordning genom
1:6.3 samordningsförbund
29 653
34 625
14 821
28 403
51 380
938
29 861
48 648
2 043
33 865
59 546
5 216
339 000
Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan
1:6.5 FK och Arbetsförmedlingen
13 972
21 494
86 212
45 196
62 013
86 473
5 117
50 317
60 179
106 055
69 120
102 851
709 000
1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess
660
2 351
3 431
3 143
5 041
5 396
180
2 577
1 470
2 944
2 944
2 944
33 081
1:6.8 Arbetsplatsnära stöd
3 219
3 822
4 082
10 396
3 824
2 847
3 332
3 628
1 787
11 021
11 021
11 021
70 000
1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar
27 236
17 624
0
0
77 155
24 944
0
0
54 641
0
0
48 401
250 000
1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård
63 000
757 917
61 578
3 494
3 848
3 169
0
4 596
1 864
12 269
12 269
12 269
936 271
1:7
-5
328
51
20
333 703
-827
-2 958
-2 067
-594
129
129
472 092
800 000
1:1 1:1.1 Barnbidrag
2 165 491 2 182 046 2 188 288 2 199 047 2 212 522 2 232 837 2 158 061 2 177 314 2 204 765 2 186 413 2 202 220 2 216 126
26 325 130
1:2
3 459 871 3 312 684 3 294 170 3 382 768 3 182 769 3 051 723 3 712 875 4 301 635 3 301 249 3 132 117 3 250 702 3 122 264
40 504 826
1:2.9 Föräldrapenning
2 565 821 2 170 258 2 116 735 2 301 500 2 175 591 2 291 069 2 914 406 3 585 489 2 460 237 2 200 693 2 289 407 2 121 810
29 193 016
1:2.4 föräldrapenning
247 126
247 126
247 126
247 126
247 126
247 126
247 126
247 126
247 125
247 125
247 125
247 125
2 965 508
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning
491 587
751 737
790 682
687 283
615 531
364 409
381 487
278 691
447 105
544 512
569 611
604 574
6 527 210
Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig
58 711
58 711
58 711
58 711
58 711
58 711
58 711
58 711
58 711
58 711
58 711
58 711
704 535
1:2.12 Graviditetspenning
52 128
56 030
52 650
56 366
54 215
54 099
53 075
54 906
52 136
52 843
51 051
54 404
643 903
5 290
5 290
5 290
5 290
5 290
5 290
5 290
5 290
5 290
5 290
5 290
5 285
63 475
1:2.3 Jämställdhetsbonus
39 208
23 531
22 975
26 493
26 304
31 018
52 779
71 422
30 645
22 943
29 507
30 354
407 179
1:3 1:3.1 Underhållsstöd
252 374
222 862
216 861
236 350
220 779
218 811
187 703
204 374
206 892
254 289
261 830
222 913
2 706 037
1:4 1:4.1 Adoptionsbidrag
720
1 760
1 120
1 160
880
960
840
1 160
480
1 592
1 387
1 022
13 080
1:6
300 200
312 161
312 976
316 143
322 415
326 956
300 025
301 442
304 195
317 011
320 996
326 630
3 761 149
1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn
272 550
284 511
285 326
288 493
294 765
299 306
272 375
273 792
276 545
289 361
293 346
298 980
3 429 349
27 650
27 650
27 650
27 650
27 650
27 650
27 650
27 650
27 650
27 650
27 650
27 650
331 800
1:8 1:8.2 Bostadsbidrag
409 811
571 156
369 637
361 218
339 483
375 779
370 818
365 838
379 334
396 771
388 629
381 201
4 709 675
2 (4)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Prognos
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Summa
1:4 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd
285 791
484 529
564 239
476 431
588 643
467 623
406 534
327 149
513 243
519 783
607 613
470 549
5 712 127
1:6 1:6.27 smittbärarpenning
41
41
41
41
41
41
41
41
40
40
40
40
488
1:7 1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden
37 625
37 625
37 625
37 625
37 625
37 625
37 625
37 625
37 625
37 625
37 625
37 625
451 496
Bilstöd till personer med
4:3 4:3.1 funktionsnedsättning
26 527
25 156
19 726
19 672
21 059
30 758
27 431
11 372
18 962
28 343
20 797
17 787
267 589
4:4 4:4.1 Kostnader för statlig assistansersättning
1 986 000 2 168 301
1:1
3 313 614 3 296 384
1:1.21 Sjukpenning
2 824 459 2 802 268
1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning
1:1.19 Rehabiliteringspenning
1:1.17 rehabiliteringspenning
1:1.16 närståendepenning
1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m.
Sjuk- och rehabiliteringspenning
1:1.8 i särskilda fall
1:2
1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar
Bostadstillägg till personer med
1:2.6 aktivitetsoch sjukersättning
Kostnader för vissa personer med aktivitets1:2.7 och sjukersättningar
1:3 1:3.1 Handikappersättningar
1:4
1:4.5 Arbetsskadelivränta
1:4.4 arbetsskadelivränta
2 189 684
2 096 157
2 113 844
2 245 257
2 123 974
2 126 478
2 148 914
2 192 892
2 199 615
2 233 884
25 825 000
3 247 752
2 751 552
3 359 385
2 852 330
3 296 156
2 794 348
3 314 518
2 816 064
3 196 421
2 720 828
3 187 547
2 721 504
3 131 191
2 652 862
3 192 635
2 692 934
3 268 814
2 764 308
3 286 946
2 779 774
39 091 363
33 173 231
305 417
115 764
305 417
120 841
305 417
120 168
305 417
128 980
305 417
125 708
305 417
123 608
305 417
103 793
305 417
99 727
305 417
104 255
305 417
119 851
305 417
126 581
305 417
128 975
3 665 000
1 418 251
12 500
14 451
12 500
14 091
12 500
15 819
12 500
14 059
12 500
14 929
12 500
12 961
12 500
13 860
12 500
14 656
12 500
15 604
12 500
17 208
12 500
15 838
12 500
15 616
150 000
179 092
1 583
22 067
9 219
1 583
21 790
9 379
1 583
22 316
9 532
1 583
25 630
9 679
1 583
22 309
9 820
1 583
22 564
9 956
1 583
18 171
10 086
1 583
11 458
10 211
1 583
17 847
10 331
1 583
21 613
10 446
1 583
20 662
10 557
1 583
20 773
10 663
19 000
247 200
119 880
8 686
4 053 058
3 060 730
573 000
8 947
4 050 188
3 053 298
573 000
9 199
4 039 405
3 042 840
573 000
9 443
4 024 102
3 030 980
573 000
9 681
4 013 579
3 018 744
573 000
9 911
4 002 845
3 008 813
573 000
10 134
4 011 293
3 022 152
573 000
10 351
4 009 703
3 015 534
573 000
10 561
4 005 914
3 010 500
573 000
10 765
4 000 308
3 006 156
573 000
10 963
3 999 638
3 001 037
573 000
11 154
3 995 397
2 995 768
573 000
119 794
48 205 432
36 266 552
6 876 000
417 237
420 279
419 734
418 580
418 352
417 182
415 182
417 227
420 333
418 726
421 817
424 773
5 029 422
2 091
114 577
251 131
232 131
3 611
114 140
254 961
235 961
3 832
114 523
255 969
236 969
1 542
114 370
247 791
228 791
3 483
114 665
253 040
234 040
3 849
114 752
251 706
232 706
960
114 557
245 887
226 887
3 943
113 728
244 569
225 569
2 081
114 866
239 609
220 609
2 427
115 793
242 356
223 356
3 783
115 724
239 914
220 914
1 856
115 304
235 969
218 969
33 458
1 377 000
2 962 903
2 736 903
19 000
19 000
19 000
19 000
19 000
19 000
19 000
19 000
19 000
19 000
19 000
17 000
226 000
3 (4)
Utgiftsprognos
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Prognos
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Summa
personskadeskyddet
1:5
2 786
2 782
2 792
2 877
2 759
2 915
2 658
2 625
2 770
2 716
2 688
2 682
33 051
1:5.3 personskadeskyddet
2 717
2 713
2 723
2 808
2 690
2 846
2 589
2 556
2 701
2 647
2 619
2 612
32 222
69
69
69
69
69
69
69
69
69
69
69
70
829
1:6
1 415 520
212 324
86 800
150 725
236 410
123 985
53 217
128 634
126 782
137 418
127 260
197 925
2 997 000
1:6.1 Rehabiliteringsgarantin
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Finansiell samordning genom
1:6.3 samordningsförbund
27 131
51 232
4 372
27 375
59 036
1 396
28 620
54 482
1 949
28 639
50 357
4 411
339 000
Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan
1:6.5 FK och Arbetsförmedlingen
29 139
56 342
65 178
56 100
72 624
105 339
7 347
56 903
20 083
91 529
59 653
88 764
709 000
1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1:6.8 Arbetsplatsnära stöd
8 333
8 333
8 333
8 333
8 333
8 333
8 333
8 333
8 333
8 333
8 333
8 333
100 000
1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar
0
87 500
0
0
87 500
0
0
0
87 500
0
0
87 500
350 000
1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård
1 346 333
4 333
4 333
54 333
4 333
4 333
4 333
4 333
4 333
4 333
4 333
4 333
1 444 000
1:6.11 Medicinsk service
4 583
4 583
4 583
4 583
4 583
4 583
4 583
4 583
4 583
4 583
4 583
4 583
55 000
1:7
0
0
0
0
402 500
402 500
0
0
0
0
0
0
805 000
1:1 1:1.1 Barnbidrag
2 248 781 2 265 973 2 272 455 2 283 627 2 297 620 2 318 717 2 241 065 2 261 059 2 287 791 2 271 095 2 287 514 2 301 957 27 337 653
1:2
3 666 341 3 281 261 3 344 288 3 458 206 3 281 081 3 262 856 3 815 270 4 460 899 3 390 294 3 210 434 3 326 801 3 190 271 41 688 000
1:2.9 Föräldrapenning
2 684 610 2 270 735 2 214 733 2 408 052 2 276 314 2 397 138 3 049 334 3 751 486 2 574 138 2 302 578 2 395 399 2 220 043 30 544 562
240 386
240 386
240 386
240 386
240 386
240 386
240 386
240 386
240 386
240 386
240 386
240 386
2 884 632
1:2.11 Tillfällig föräldrapenning
582 436
654 792
774 436
689 012
644 346
502 786
402 525
347 189
453 908
550 889
576 282
611 655
6 790 255
Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig
56 574
56 574
56 574
56 574
56 574
56 574
56 574
56 574
56 574
56 574
56 574
56 574
678 893
54 789
53 228
52 614
58 636
57 915
60 426
60 906
59 717
59 742
54 462
52 615
56 071
681 121
5 545
5 545
5 545
5 545
5 545
5 545
5 545
5 545
5 545
5 545
5 545
5 542
66 537
1:2.3 Jämställdhetsbonus
42 000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
42 000
1:3 1:3.1 Underhållsstöd
249 297
220 144
214 216
233 467
218 087
216 142
185 414
201 881
204 375
251 186
258 635
220 193
2 673 037
1:4 1:4.1 Adoptionsbidrag
1 362
3 330
2 119
2 195
1 665
1 817
1 589
2 195
1 180
2 921
2 533
1 843
24 750
1:6
326 985
331 588
339 493
339 600
341 272
349 817
329 138
328 467
331 990
341 155
345 437
351 491
4 056 433
1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn
296 744
301 347
309 251
309 359
311 030
319 575
298 896
298 226
301 748
310 914
315 195
321 249
3 693 533
30 242
30 242
30 242
30 242
30 242
30 242
30 242
30 242
30 242
30 242
30 242
30 242
362 900
1:8 1:8.2 Bostadsbidrag
433 048
601 955
409 152
382 799
399 087
414 231
405 626
410 667
411 546
419 599
410 989
403 133
5 101 832
4 (4)
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter
Innehåll
01:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning .........................6
1:1.16
Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning .........................7
1:1.17
Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning ...................8
1:1.18
Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning.....................................9
1:2.8
Statlig ålderspensionsavgift för aktivitetsoch sjukersättningar ..10
1:4.4
Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta ......................11
1:5.4
Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga
personskadeskyddet ...........................................................................12
1:2.4
Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning ............................13
1:2.8
Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning .............14
1:2.10
Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning ........................15
1:6.3
Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för
funktionshindrade barn .....................................................................16
1
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Vad är en statlig ålderspensionsavgift?
Från flera anslag i statsbudgeten betalas statliga ålderspensionsavgifter (SÅP) till
ålderspensionssystemet. Den statliga ålderspensionsavgiften ersätter arbetsgivaravgiften/
egenavgiften vid utbetalning av olika ersättningar, till exempel sjukpenning.
Beräkning av statliga ålderspensionsavgifter
Prognoserna för statliga ålderspensionsavgifter tas fram genom en fast beräkning av
utgiftsprognosen, räntan på statsskuldväxlar (6 månader) samt avgiftssatsen.
Regeringen fastställer beloppen som belastar anslagsposterna för de statliga ålderspensionsavgifterna i december året innan. Anslagsbeloppet för resten av prognosperioden består av två
delar, dels en preliminär avgift för året, dels ett regleringsbelopp som avser tre år tidigare.
Den preliminära avgiften för transfereringar är i princip 10,21 procent av underlaget.
Emellertid betalas inte statliga ålderspensionsavgifter för den del av ersättningen som ligger
över ålderspensionssystemets avgiftstak. Därför blir den verkliga avgiftssatsen något lägre
och har för de flesta åren den varit strax under 10 procent av de totala utbetalda
ersättningarna.
Statliga ålderspensionsavgifter betalas även för pensionsgrundande belopp. Den preliminära
avgiften är i dessa fall 18,5 procent av underlaget.
Regleringsbeloppet beräknas genom en avstämning med Pensionsmyndigheten under våren
två år efter det år som avstämningen gäller. Vid avstämningen jämförs fastställda pensionsrätter för transfereringar och pensionsgrundande belopp med inbetalda preliminära statliga
ålderspensionsavgifter för året. Skillnaden räknas upp med tre års ränta. Olika räntesatser
används för de regleringsbelopp som ska föras till premiepensionssystemet respektive
inkomstpensionssystemet. De räntesatser som används avser det år avstämningen gäller.
Vid avstämningen av 2014 års statliga ålderspensionsavgifter blev avgiftssatsen 9,83 procent
för utbetalda transfereringar. Vid prognoserna tillämpas denna avgiftssats för samtliga år
under prognosperioden från och med 2014. För inkomstgrundade aktivitetsoch
sjukersättningar blev avgiftssatsen 17,82 procent år 2014.
Anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter
Ett antal anslag i statsbudgeten belastas med statliga ålderspensionsavgifter.
Försäkringskassan ansvarar för cirka hälften av dem. I de flesta fall redovisas de statliga
ålderspensionsavgifterna på egna anslagsposter inom samma anslag som respektive
ersättning. Några anslag har flera anslagsposter som avser statliga ålderspensionsavgifter.
Sammantaget ansvarar Försäkringskassan år 2016 för 11 anslagsposter som avser statliga
ålderspensionsavgifter. Dessa kan delas in i tre olika kategorier beroende på hur de statliga
ålderspensionsavgifterna förhåller sig till den anslagspost där den ersättning som utgör
underlag för avgiften redovisas. Tabellen nedan redovisar anslagsposterna fördelat på dessa
kategorier.
2
Försäkringskassans anslagsposter för SÅP
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Anslagsposter för motsvarande ersättningar
Kategori 1
10-1:1.18 SÅP för sjukpenning
10-1:1.21 Sjukpenning
10-1:1.17 SÅP för rehabiliteringspenning
10-1:1.19 Rehabiliteringspenning
10-1:1.16 SÅP för närståendepenning
10-1:1.15 Närståendepenning
12-1:2.4 SÅP för föräldrapenning
12-1:2.9 Föräldrapenning
12-1:2.8 SÅP för tillfällig föräldrapenning
12-1:2.11 Tillfällig föräldrapenning
12-1:2.10 SÅP för graviditetspenning
12-1:2.12 Graviditetspenning
Kategori 2
10-1:2.8 SÅP för aktivitetsoch sjukersättningar
10-1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar
10-1:4.4 SÅP för arbetsskadelivränta
10-1:4.5 Arbetsskadelivränta
10-1:5.4 SÅP för ersättning för kroppsskador
10-1:5.3 Ersättning för kroppsskador
12-1:6.3 SÅP för vårdbidrag för funktionshindrade barn
12-1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn
Kategori 3
Anslagsposten redovisas hos
Folkhälsomyndigheten
9-1:6.27 SÅP för Smittbärarpenning
Kategori 1 utgörs av 6 anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter. I dessa fall finns en
motsvarande anslagspost för en pensionsgrundande ersättning. Hela eller nästan hela
anslagsposten utgör underlag för den statliga ålderspensionsavgiften. Därmed kommer
utgiftsprognosen för den statliga ålderspensionsavgiften, bortsett från regleringsbeloppet, att
följa utgiftsprognosen för anslagsposten. Till denna kategori hör statliga ålderspensionsavgifter för sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, föräldrapenning, tillfällig
föräldrapenning och graviditetspenning.
Kategori 2 utgörs av fyra anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter. I dessa fall finns
anslagsposter för motsvarande pensionsgrundande ersättningar men dessa anslagsposter
belastas också med ersättningar som inte är pensionsgrundande. Därför är det inte säkert att
utgiftsprognosen för den statliga ålderspensionsavgiften och utgiftsprognosen för
anslagsposten för ersättningen kommer att följas åt. Till kategori 2 hör statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivränta, ersättning för det statliga personskadeskyddet och vårdbidrag
för funktionshindrade barn. För arbetsskador och det statliga personskadeskyddet är det i stort
sett bara egenlivräntor och sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring respektive
lagen om statligt personskadeskydd som är pensionsgrundande. Efterlevandelivräntor och
vårdersättningar är inte pensionsgrundande. Inte heller egenlivräntor enligt äldre regler som
till exempel lagen om yrkesskadeförsäkring är pensionsgrundande. Vad gäller vårdbidrag är
det bara den skattepliktiga delen av ersättningen som är pensionsgrundande. Även statliga
ålderspensionsavgifter för aktivitetsoch sjukersättningar kan räknas till kategori 2. Endast de
inkomstgrundande förmånerna är pensionsgrundande, inte garantiersättningarna. Dessutom
finns ett pensionsgrundande belopp som påverkar den statliga ålderspensionsavgiften men
som inte ingår i anslagsposten för ersättningen.
Kategori 3 utgörs av en anslagspost med statliga ålderspensionsavgifter där Försäkringskassan
inte redovisar någon anslagspost för den pensionsgrundande ersättningen. För
3
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
smittbärarpenning är det Folkhälsomyndigheten som ansvarar för ersättningen.
Försäkringskassan ansvarar bara för den statliga ålderspensionsavgiften.
Tabellförklaringar
Avsnitten om anslagsposterna med statliga ålderspensionsavgifter inleds med tabellen
Översikt av anslagspost. Nedan beskrivs strukturen på den tabellen.
Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
Anslag (=tillgängliga
medel =
anslagsbelastning)
A¹
A¹
E2
E2
E2
E2
-
Preliminäravgift
B¹
B¹
-
-
-
-
-
Reglering, avser
förhållanden tre år
tidigare
C¹
C¹
F
F
F
F
F
Prognostiserad avgift för
respektive år
D
D
G
G
G
G
G
Prognos
-
-
-
H
H
H
H
-
-
-
I
I
I
I
¹ Fastställd av riksdag eller regering.
² Enligt förslag i budgetpropositionen Prop. 2016/17:1.
För år 2015 och 2016 anges fastställd anslagsbelastning (A), preliminär avgift för året (B) och
ett regleringsbelopp som avser år 2012 och 2013. Beloppet A är summan av beloppen B och
C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för respektive år (D).
För år 2017 anges anslagsbelastning E för statliga ålderspensionsavgifter (E) samt
prognostiserad avgift för respektive år (G). Regleringsbeloppet för 2017 är ett förslag som
levererades av Pensionsmyndigheten mars 2016.
För år 2018–2020 anges Försäkringskassans prognoser för statliga ålderspensionsavgifter (H)
och regleringsbelopp (F) samt prognostiserad avgift för respektive år (G). Beloppen (E) är
anslag enligt budgetpropositionen.
Beloppen (I) är skillnaden mellan Försäkringskassans prognoser för statliga ålderspensionsavgifter (H) och anslag (E).
I avsnitten redovisar vi även tabellen Prognosjämförelse där den nya prognosen jämförs med
närmast föregående prognos, vilken illustreras nedan. I tabellen delas prognosförändringen
upp på olika komponenter. Föregående prognos för anslagsbelastningen anges med (K). Ny
prognos är ekvivalent med (H) från tabellen ovan.
4
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2017
2018
2019
2020
K
K
K
K
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Regelförändringar
-
-
-
-
Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare
-
-
-
-
Ny befolkningsprognos¹
-
-
-
-
H
H
H
H
-
-
-
-
Differens i procent
-
-
-
-
Ny prognos
5
01:6.27
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
medel =
anslagsbelastning)
514¹
504¹
488²
519²
595²
530²
-
Preliminär avgift
594¹
595¹
694
-
-
-
-
Reglering, avser
tidigare
-80¹
-91¹
-206
-199
-210
-312
0
Prognostiserad
avgift för respektive
år
403
393
393
393
393
393
393
Prognos
-
-
-
194
183
81
393
Avvikelse från
anslag
-
-
-
325
412
449
-
¹ Fastställd av Riksdagen.
² Enligt förslag i budgetpropositionen.
augusti 2016.
Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor
2017
2018
2019
2020
187
194
183
393
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Regelförändringar
-
-
-
-
-
-
-
-312
Övrigt
-
-
-
-
Differens mot förslag i budgetpropositionen
+301
-
-
-
488
194
183
81
+301
0
0
-312
+161,0
0,0
0,0
-79,4
Ny prognos
Differens i procent
6
1:1.16
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
medel =
anslagsbelastning)
17 000¹
19 000¹
19 000²
18 000²
19 000²
20 000²
-
Preliminär avgift
17 366¹
17 162¹
18 670
-
-
-
-
-366¹
1 838¹
330
-1 156
-761
-1 106
0
Reglering, avser
tidigare
Prognostiserad avgift
för respektive år
16 252
16 429
17 605
18 195
18 798
19 414
20 048
Prognos
-
-
-
17 039
18 037
18 308
20 048
-
-
-
961
963
1 692
-
augusti 2016.
2017
2018
2019
2020
18 470
17 593
19 138
20 004
-
-
-
-
-
-
-
-
-535
-554
-571
-590
Regelförändringar
-
-
-
-
-
-
-530
-1 106
Övrigt
-
-
-
-
+1 065
-
-
-
Ny prognos
19 000
17 039
18 037
18 308
+530
-554
-1 101
-1 696
Differens i procent
+2,9
-3,1
-5,8
-8,5
7
1:1.17
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
medel =
anslagsbelastning)
120 000¹
168 000¹
150 000²
162 000²
162 000²
195 000²
-
Preliminär avgift
140 537¹
163 548¹
166 861
-
-
-
-
Reglering, avser
tidigare
-20 537¹
4 452¹
-16 861
-14 196
-36 256
-28 489
0
för respektive år
126 860
128 618
139 414
157 305
163 309
170 808
174 345
Prognos
-
-
-
143 109
127 053
142 319
174 345
-
-
-
18 891
34 947
52 681
-
augusti 2016.
2017
2018
2019
2020
146 884
158 436
158 327
190 691
-13 601
-
-
-
-49
-116
-188
-230
-10 680
-15 211
-17 935
-19 653
Regelförändringar
-
-
-
-
-
-
-13 151
-28 489
Övrigt
-
-
-
-
+27 446
-
-
-
Ny prognos
150 000
143 109
127 053
142 319
+3 116
-15 327
-31 274
-48 372
+2,1
-9,7
-19,8
-25,4
Differens i procent
8
1:1.18
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
medel =
anslagsbelastning)
2 968 000¹
4 000 000¹
3 665 000²
3 822 000²
3 358 000²
3 793 000²
-
Preliminär avgift
2 924 739¹
3 681 111¹
3 533 619
-
-
-
-
43 261¹
318 889¹
131 381
198 441
-375 245
-283 045
0
Reglering, avser
tidigare
för respektive år
3 115 921
3 319 593
3 260 929
3 236 554
3 260 355
3 311 510
3 380 086
Prognos
-
-
-
3 434 995
2 885 110
3 028 465
3 380 086
-
-
-
387 005
472 890
764 535
-
augusti 2016.
2017
2018
2019
2020
3 606 411
3 750 331
3 275 705
3 697 000
+13 601
-
-
-
-1 047
-2 378
-3 755
-4 452
-226 656
-312 958
-358 071
-381 038
Regelförändringar
-
-
-
-
-
-
-28 769
-283 045
Övrigt
-
-
-
-
+272 691
-
-
-
Ny prognos
3 665 000
3 434 995
2 885 110
3 028 465
+58 589
-315 336
-390 595
-668 535
+1,6
-8,4
-11,9
-18,1
Differens i procent
9
1:2.8
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
medel =
anslagsbelastning)
7 082 885¹
7 385 555¹
6 876 000²
6 142 000²
5 860 000²
6 031 000²
-
Preliminär avgift
7 082 885¹
7 385 555¹
6 363 160
-
-
-
-
0¹
0¹
512 840
-34 725
-238 350
-47 390
0
Reglering, avser
tidigare
för respektive år
7 054 560
6 605 423
6 317 503
6 111 922
5 995 961
5 945 575
5 895 241
Prognos
-
-
-
6 077 197
5 757 611
5 898 185
5 895 241
-
-
-
64 803
102 389
132 815
-
augusti 2016.
2017
2018
2019
2020
6 876 219
6 141 874
5 913 521
6 132 021
-
-
-
-
-
-
-25 397
-24 243
-21 581
-106 886
-152 203
-204 073
Regelförändringar
+21 581
+42 209
+41 864
+41 870
-
-
-20 174
-47 390
Övrigt
-
-
-
-
Ny prognos
-219
-
-
-
6 876 000
6 077 197
5 757 611
5 898 185
-219
-64 677
-155 910
-233 836
0,0
-1,1
-2,6
-3,8
Differens i procent
10
1:4.4
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
medel =
anslagsbelastning)
286 000¹
230 000¹
226 000²
221 000²
213 000²
205 000²
-
Preliminär avgift
258 722¹
240 490¹
231 501
-
-
-
-
Reglering, avser
tidigare
27 278¹
-10 490¹
-5 501
-633
-2 321
-4 857
0
för respektive år
258 112
238 253
226 822
215 828
206 529
197 804
189 292
Prognos
-
-
-
215 195
204 208
192 947
189 292
-
-
-
5 805
8 792
12 053
-
augusti 2016.
2017
2018
2019
2020
225 622
221 002
214 512
206 342
-
-
-
-
-248
-249
-672
-558
-4 205
-5 558
-6 820
-8 215
Regelförändringar
-
-
-
-
-
-
-2 812
-4 622
Övrigt
-
-
-
-
+4 831
-
-
-
226 000
215 195
204 208
192 947
+378
-5 807
-10 304
-13 395
Differens i procent
+0,2
-2,6
-4,8
-6,5
Ny prognos
11
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
1:5.4
Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga
personskadeskyddet
medel =
anslagsbelastning)
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
944¹
958¹
829²
789²
783²
787²
-
1 070¹
979¹
900
-
-
-
-
Reglering, avser
tidigare
-126¹
-21¹
-71
-71
-44
-16
0
för respektive år
1 001
936
884
835
789
745
704
Prognos
-
-
-
764
745
729
704
-
-
-
25
38
58
-
Preliminär avgift
augusti 2016.
2017
2018
2019
2020
829
789
783
787
-
-
-
-
-
-
-
-
-15
-25
-34
-43
Regelförändringar
-
-
-
-
-
-
-4
-15
Övrigt
-
-
-
-
+15
-
-
-
Ny prognos
829
764
745
729
0
-25
-38
-58
0,0
-3,2
-4,9
-7,4
Differens i procent
12
1:2.4
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
medel =
anslagsbelastning)
2 788 024¹
2 965 508¹
2 884 632²
3 161 493²
3 291 764²
3 417 658²
-
Preliminär avgift
2 866 781¹
2 951 701¹
3 013 283
-
-
-
-
-78 757¹
13 807¹
-128 651
-115 849
-85 143
-11 161
0
Reglering, avser
tidigare
för respektive år
2 755 170
2 869 673
3 002 530
3 148 682
3 281 890
3 410 262
3 563 007
Prognos
-
-
-
3 032 833
3 196 747
3 399 101
3 563 007
-
-
-
128 660
95 017
18 557
-
augusti 2016.
2017
2018
2019
2020
2 871 165
3 033 516
3 194 961
3 413 965
-
-
-
-
-1 886
-3 933
-9 302
-9 545
+4 599
+3 250
+4 961
+5 842
Regelförändringar
-
-
-
-
-
-
+6 127
-11 161
Övrigt
-
-
-
-
Ny prognos
Differens i procent
+10 754
-
-
-
2 884 632
3 032 833
3 196 747
3 399 101
+13 467
-683
+1 786
-14 864
+0,5
0,0
+0,1
-0,4
13
1:2.8
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
medel =
anslagsbelastning)
558 068¹
704 535¹
678 893²
717 140²
753 029²
791 590²
-
Preliminär avgift
568 912¹
649 827¹
681 825
-
-
-
-
Reglering, avser
tidigare
-10 844¹
54 708¹
-2 932
50 553
-8 514
-14 887
0
för respektive år
617 616
,02 708
641 624
,76 317
667 482
704 715
741 409
780 708
818 250
Prognos
-
-
-
755 268
732 895
765 821
818 250
-
-
-
-38 128
20 134
25 769
-
augusti 2016.
2017
2018
2019
2020
676 356
765 338
754 102
790 193
-
-
-
-
-1 125
-1 783
-2 918
-3 073
-10 681
-8 287
-7 545
-6 412
Regelförändringar
-
-
-
-
-
-
-10 744
-14 887
Övrigt
-
-
-
-
+14 343
-
-
-
Ny prognos
678 893
755 268
732 895
765 821
+2 537
-10 070
-21 207
-24 372
+0,4
-1,3
-2,8
-3,1
Differens i procent
14
1:2.10
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
medel =
anslagsbelastning)
58 365¹
63 475¹
66 537²
73 460²
77 856²
82 516²
-
Preliminär avgift
57 986¹
61 798¹
69 312
-
-
-
-
379¹
1 677¹
-2 775
-2 197
1 554
-2 447
0
Reglering, avser
tidigare
för respektive år
55 869
63 295
66 954
70 961
75 136
79 556
84 235
Prognos
-
-
-
68 764
76 690
77 109
84 235
-
-
-
4 696
1 166
5 407
-
augusti 2016.
2017
2018
2019
2020
66 314
71 098
81 266
82 251
-
-
-
-
-134
-213
-301
-318
-2 001
-2 121
-2 245
-2 607
Regelförändringar
-
-
-
-
-
-
-2 030
-2 217
Övrigt
-
-
-
-
+2 358
-
-
-
Ny prognos
66 537
68 764
76 690
77 109
+223
-2 334
-4 576
-5 142
Differens i procent
+0,3
-3,3
-5,6
-6,3
15
1:6.3
barn
Utgiftsprognos
Bilaga 4 Statliga
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
medel =
anslagsbelastning)
306 300¹
331 800¹
362 900²
399 810²
424 710²
759 600²
-
Preliminär avgift
307 166¹
332 296¹
366 982
-
-
-
-
-866¹
-496¹
-4 082
11 945
4 992
-4 679
0
318 694
337 105
363 074
391 453
424 828
461 364
494 975
Prognos
-
-
-
403 398
429 820
456 685
494 975
-
-
-
-3 588
-5 110
302 915
-
Reglering, avser
tidigare
för respektive år
augusti 2016.
2017
2018
2019
2020
360 343
404 855
434 533
465 003
-
-
-
-
-
-
-1 830
-1 921
-1 351
-1 457
-1 581
-1 718
Regelförändringar
-
-
-
-
-
-
-1 302
-4 679
Övrigt
-
-
-
-
+3 908
-
-
-
362 900
403 398
429 820
456 685
+2 557
-1 457
-4 713
-8 318
+0,7
-0,4
-1,1
-1,8
Ny prognos
Differens i procent
16
Utgiftsprognos
Bilaga 5 Förteckning över
kontaktpersoner
2016-10-26
Dnr 1375-2016
Förteckning över kontaktpersoner
Anslag
9.1:4
Kontaktperson
Tandvårdsförmåner m.m.
Jacob Hansson
9.1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning
Bahar Faraz
9.1:7
Erik Ahlmark
9.4:3
Jacob Hansson
9.4:4
Karin Stål
10.1:1
Axel Arvidsson
Olof Lundgren
Erik Ahlmark
Richard Baltander
10.1:2
Petter Samuelsson
10.1:3
Richard Baltander
10.1:4
Bahar Faraz
10.1:5
Bahar Faraz
10.1:6
Richard Baltander
12.1:1
Barnbidrag
Renée Blomberg
12.1:2
Osman Mahmoudi
Renée Blomberg
Bahar Faraz
12.1:3
Underhållsstöd
Osman Mahmoudi
12.1:4
Bahar Faraz
12.1:6
Richard Baltander
12.1:8
Bostadsbidrag
Love Sjölund
Samtliga kan nås på telefon 08-786 90 00
1

Rapport 2016-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag

Transcription

Similar documents

Bilaga 1 - Socialstyrelsen

BYGGNADSNÄMNDEN DATUM PLATS

Kriterier Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Förstudie Turismsamverkan

torsdagen den 17 september 2015 kl. 17:00 i Diamanten, Plan 1

Aktuella belopp 2015

Ds 2015:36 - Lantmäteriet

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-09

Reservrutin vid tillfällen då journalsystemet Treserva ej är tillgängligt

Kallelse KF 2015-08-31