Hela publikationen

Transcription

Hela publikationen

Rapport 2010:2
Miljörelaterade skatter,
subventioner och
utsläppsrätter
Rapport 2010:2
Miljörelaterade skatter, subventioner
och utsläppsrätter
Statistiska centralbyrån
2010
Environmental accounts
Environmentally related taxes, subsidies and emission permits
Producent
Producer
SCB, RM/MN
Avdelningen för regioner och miljö
Box 24300
SE-104 51 Stockholm
Förfrågningar
Inquiries
Maja Cederlund, Miljöräkenskaper
tel: +46 (0)8 506 947 12, maja.cederlund@scb.se
Hanna Brolinson, Miljöräkenskaper
tel: +46 (0)8-506 943 13, hanna.brolinson@scb.se
© 2010 Statistiska centralbyrån
ISSN 1654-6822 (online)
URN:NBN:SE:SCB-2010-MI71BR1002_pdf (pdf)
2
2
Förord
Miljöräkenskaper är ett system som syftar till att beskriva samband en
m ellan m iljön och ekonom in. Miljöräkenskapssystem et gör d et genom att
m äta bid rag från miljön till ekonom in (t.ex. använd ning av råm aterial,
vatten, energi och m ark) och påverkan på miljön från ekonomin (utsläpp
till luft och vatten sam t avfall). Miljöräkenskapssystem et visar även d e
m iljörelevanta transaktioner som finns i nationalräkenskapssystem et.
SCB fick år 1993 tillsamm ans m ed Konjunkturinstitutet och N aturvård sverket i uppd rag av regeringen att skapa ett system för att beskriva
sam banden m ellan ekonom i, m iljö och naturresurser. På SCB innebär d et
att utveckla m iljö- och naturresursstatistik som kan kopplas till d e bransch , varugrupps- och sektorsind elningar som använd s inom
nationalräkenskaperna.
Miljöräkenskapssystem et beskrevs första gången år 1994 i en handbok
utgiven av Eurostat, European System for Collection of Economic Inform ations on the Environment (SERIEE). Därefter följde en rad handböcker och
m anualer till stöd för länd erna att införa exem pelvis m iljöskyd d skostna d er.
Inom FN har m an också utarbetat en hand bok om m iljöräkenskaper
H and book of N ational Accounting – Integrated Environm ental and
Econom ic Accounting 2003 (SEEA 2003).
Enligt FN ska ett miljöräkenskapssystem täcka in:
flöd en av m aterial i ekonom in
ekonom iska variabler av m iljöintresse
naturresurser och stockar (förråd eller lager)
Miljöekonom iska styrm ed el är exem pel på ekonom iska variabler av
m iljöintresse. Denna rapport beskriver m iljörelaterad e skatter och
subventioner samt utsläppsrätter.
Rapporten är fram tagen av Maja Ced erlund och H anna Brolinson m ed stöd
från Viveka Palm , alla på Statistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyrån i d ecem ber 2010
Inger Eklund
Avd elningschef,
Regioner och m iljö
Viveka Palm
Enhetschef,
Miljöekonom i och naturresurser
M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
Innehåll
Innehåll
Förord ......................................................................................................... 4
1 Sammanfattning ................................................................................... 7
2 Introduktion ........................................................................................ 11
2.1
Miljöekonomiska styrmedel ............................................................. 11
2.2
Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna ........................... 12
2.3
Syfte ............................................................................................... 12
3 Definitioner, metod och källor ........................................................... 14
3.1
Översikt .......................................................................................... 14
3.2
Miljörelaterade skatter .................................................................... 14
3.2.1 Definition ...............................................................................................15
3.2.2 Datakällor för m iljörelaterad e skatter ................................................15
3.2.3 Metod för m iljörelaterad e skatter .......................................................16
3.3
Miljörelaterade subventioner ........................................................... 16
3.3.1 Definitioner ............................................................................................17
3.3.2 Datakällor för m iljörelaterad e subventioner ....................................19
3.3.3 Metod för m iljörelaterad e subventioner ...........................................19
3.4
Utsläppsrätter ................................................................................. 22
3.4.1 Definition ...............................................................................................22
3.4.2 Metod och datakällor ...........................................................................22
4 Resultat för miljörelaterade skatter .................................................... 23
4.1
Totala miljörelaterade skatter ......................................................... 23
4.1.1 Skatt på energi .......................................................................................25
4.1.2 Skatt på föroreningar ...........................................................................25
4.1.3 Skatt på transport .................................................................................25
4.1.4 Skatt på naturresurser ..........................................................................26
4.2
Miljörelaterade skatter för olika branscher ...................................... 26
4.3
Miljöskatter och utsläpp .................................................................. 27
4.3.1 Utsläpp och skatt på kold ioxid ...........................................................27
4.3.2 Utsläpp och skatt på svaveld ioxid .....................................................28
5 Resultat för miljömotiverade subventioner ...................................... 31
5.1
Totala miljömotiverade subventioner i Sverige................................ 31
5.1.1 Resursrelaterad e subventioner ...........................................................33
5.1.2 Energirelaterad e subventioner ...........................................................33
5.1.3 Klim atrelaterad e subventioner ...........................................................33
5.1.4 Transportrelaterad e subventioner ......................................................34
5.1.5 Miljörelaterat bistånd ...........................................................................34
5.2
Miljömotiverade subventioner för konsumtion och investering ........ 34
5.3
Totala subventioner i Sverige ......................................................... 35
5.4
Miljömotiverade subventioner fördelat på bransch .......................... 37
5.4.1 Branschanalys per m iljöom råd e .........................................................38
6 Resultat för potentiellt miljöskadliga subventioner ......................... 42
6.1
Bakgrund ........................................................................................ 42
6.2
Totala potentiellt miljöskadliga subventioner ................................... 43
6.2.1 Resursrelaterad e potentiellt m iljöskadliga subventioner ...............43
6.2.2 Transportrelaterad e potentiellt m iljöskad liga subventioner ..........44
6.3
Potentiellt miljöskadliga subventioner fördelat på bransch .............. 44
7 Resultat för utsläppsrätter ................................................................. 45
5
Innehåll
7.1
Bakgrund ....................................................................................... 45
7.1.1 Tilld elning av utsläppsrätter och faktiska utsläpp .......................... 45
7.1.2 Pris på utsläppsrätter ........................................................................... 46
7.2
Utsläppsrätter fördelat på bransch ................................................. 47
7.3
Handel inom handelssystemet ....................................................... 49
7.4
Koldioxidutsläpp inom och utanför handelssystemet ...................... 50
7.5
Hur betrakta styrmedlet utsläppsrätter? ......................................... 51
8 Analys ekonomiska styrmedel .......................................................... 52
8.1
Miljörelaterade skatter och miljömotiverade subventioner .............. 52
8.2
Koldioxidskatt och utsläppsrätter för koldioxid ................................ 53
8.3
Ekonomiska styrmedelsprofiler ...................................................... 54
8.4
Miljöekonomiska profiler ................................................................ 57
9 Referenser .......................................................................................... 59
10 Bilagor ................................................................................................ 61
10.1 Bilaga 1 Miljörelaterade skattebaser .............................................. 61
10.2 Bilaga 2 Miljörelaterade skatter och dess kod hos
nationalräkenskaperna ............................................................................. 62
10.3 Bilaga 3 Statsanslag vilka de miljömotiverade subventionerna
har sitt ursprung i...................................................................................... 63
10.4 Bilaga 4 Lämnade bidrag för konsumtion och investering .............. 66
10.5 Bilaga 5 Utgiftsområden i statsbudgeten ........................................ 67
10.6 Bilaga 6 Naturvårdsverkets branschgruppering för
utsläppsrätter, 2007.................................................................................. 68
6
Sammanfattning
1 Sammanfattning
Miljöekonom iska styrm ed el ses som en viktig kom ponent på vägen m ot ett
hållbart samhälle. I Prop. 2009/ 10:155 Svenska miljöm ål - för ett effektivare
m iljöarbete skriver miljöd epartem entet att ”Vi ska d ärför verka för att
förbättra prissignaler genom att internalisera externa m iljökostnad er och
öka användningen av ekonom iska styrm ed el i miljöpolitiken.” På SCB har
m an nu för första gången kvantifierat d e miljörelaterad e ekonomiska
styrm ed len, d els för sig d els ihop. Dessutom har resultatet förd elats på
bransch och för d e flesta kan tid sserier presenteras. Resultatet av detta
arbete presenteras i d enna rapport.
En sam lad kvantifierad bild över m iljöekonom iska styrm ed el saknas, och
syftet m ed d etta projekt har varit att red ovisa en såd an. Det finns m ånga
olika typer av ekonom iska styrm ed el, i den här stud ien beskrivs
m iljörelaterad e skatter, subventioner och utsläppsrätter. De förd elas på
bransch och sektorer och jäm förs m ed utsläpp och ekonomiska variabler
som exem pelvis föräd lingsvärd et för en specifik bransch.
Internationellt arbete
I m iljöräkenskapssystemet beskrivs ekonom iska transfereringar som har
relevans för m iljön. Inom EU rapporterar flera länd er m iljörelater ad e
skatter, vilket beskrivs i en rapport som nyligen släppts inom Eurostat 1. En
gem ensam m etod och harm oniserat arbetssätt är en förutsättning för att
erhålla internationellt jäm förbara d ata. SCB är aktiva d els i en expertgrupp
inom Eurostat, d els i en FN -baserad arbetsgrupp d är också m etod frågor
d iskuteras. Metod en d iskuteras också i en expertgrupp inom Eurostat för
att resultera i en m anual vilken troligen blir klar år 2012.
Miljörelaterade skatter
I d efinitionen för d e miljörelaterad e skatterna är d et skattebasen som styr
om skatten är m iljörelaterad . Det finns en lista över skattebaser som man
kom m it överens om inom arbetsgruppen inom Eurostat som är
m iljörelaterad e. Datakällan för d e miljörelaterad e skatterna är
nationalräkenskaperna inom SCB. Beträffand e branschförd elningen så görs
d en främ st av nationalräkenskaperna på SCB och en m ind re d el förd elas av
m iljöräkenskaperna på SCB.
Intäkterna från d e miljörelaterad e skatterna har i Sverige ökat m ed 34
procent m ellan åren 2000 och 2009. År 2009 uppgick intäkterna från d e
m iljörelaterad e skatterna till 83 m iljard er kronor. Till största d elen är
m iljöskatterna energirelaterad e, m en d et finns även transport -, naturresursoch föroreningsrelaterade m iljöskatter. Det är d e transportrelaterad e
m iljöskatterna, följt av de energirelaterad e, som ökat m est und er period en.
De totala miljörelaterad e skatterna har under tid speriod en legat ganska
jäm nt runt knappa 3 procent av BN P. Miljöskatterna som and el av d e totala
skatterna har d ock ökat und er sam m a period från ca 7,5 till ca 9 procent.
1
Eu rostat 2010. Environm ental statistics and accounts in Eu rope.
Sammanfattning
De m iljörelaterad e skatterna belastar m ånga olika sektorer i sam hället,
såväl privata konsum tionen som ind ustrins använd ning av insatsvaror. Då
m an stud erar branschförd elningen av miljöskatterna för d en tillgängliga
tid sserien, 2000-2007, ser m an att d et är d en privata konsum tionen som står
för nästan hälften av d e totala m iljöskatterna följt av transportsektorn .
Då m an stud erar m iljörelaterad e skatter och utsläpp per bransch ih op ser
m an att för kold ioxid betalar privata konsum tionen en större and el
kold ioxid skatt än d e direkta utsläpp som d en sektorn orsakar m ed an
tillverkningsind ustrin står för en större and el utsläpp av kold ioxid än andel
m iljöskatt d en branschen står för. Generellt kan man säga att d å and elen
utsläpp är högre än and elen miljörelaterad skatt råd er und antag från
skatten.
Miljömotiverade subventioner
I d efinitionen för miljömotiverad e subventioner är d et bakom liggand e
m otivet som styr om subventionen är m iljöm otiverad . Metod en bygger på
att stud era anslagen i statsbud geten och välja ut dem som har som m otiv
att öka aktiviteter som minskar utsläpp och använ d ning av resurser.
Datakällan baseras på statsbud getens utfall och kom m er från
Ekonom istyrningsverket. Branschförd elningen görs d els genom att
använd a branschförd elningen som görs av nationalräkenskaperna på SCB
och kom pletteras m ed att m iljöräkenskaperna på SCB branschfö rd elar
återståend e transfereringar genom att kartlägga mottagarna av anslagen .
Utbetalningarna från statskassan i form av m iljömotiverad e subventioner
har ökat m ed 50 procent und er period en 2000 till 2009. År 2009 uppgick
utbetalningarna till knapp 9 m iljard er kronor. Den största d elen består av
resursrelaterad e subventioner m en d et finns även en ergi-, klimat-,
transport- och bistånd srelaterad e m iljöm otiverad e subventioner.
De totala miljöm otiverade subventionerna har legat runt 1,5 procent av d e
totala subventionerna och övriga transfereringar i Sverige und er
tid speriod en, förutom senaste året i tid sserien d å and elen gick upp till
d rygt 2 procent. Sveriges totala subventioner beräknas efter sam m a m etod
som använd s för d e m iljöm otiverad e subventioner och består av ett urval
transfereringar, båd e transfereringar för konsum tion som investeringar
inklud eras.
Då m an stud erar vilka branscher som tar em ot de m iljöm otiverad e
subventionerna ser m an att d e största m ottagarna år 2009 är
jord brukssektorn och internationella m ottagare, som står för d rygt
2 m iljard er och knappt 3 m iljard er kronor vard era. Offen tlig sektor är också
en stor m ottagare med drygt 1,3 m iljard er kronor. Under tid speriod en är
d et d e internationella m ottagarna som ökat m est i faktisk utbetalning, m ed
ca 1,5 m iljard er kronor, m ed an energibranschen står för d en största
m inskningen.
Potentiellt miljöskadliga subventioner
I d efinitionen för d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna är d et d en
förväntad e effekten av subventionen som styr om subventionen är
potentiellt m iljöskad lig. Dessutom ska subventionen betalas ut till en
bransch som har högre utsläppsintensitet än genom snittet i Sverige, för att
betecknas som potentiellt m iljöskad lig. Metod en utgår, liksom för d e
m iljöm otiverad e subventionerna, från att stud era anslagen i statsbud geten.
8
Sammanfattning
Datakällan är också d ensam m a som för d e miljömotiverad e
subventionerna, statsbud getens utfall från Ekonom istyrningsverket. Vid
branschförd elningen inhäm tas branschförd elning från
nationalräkenskaperna från SCB och kom pletteras m ed att stud era
m ottagarna av subventionerna i d e fall nationalräkenskaperna inte gjort
någon branschförd elning för berörd transferering.
Utbetalningarna från statskassan i form av potentiellt m iljöskadliga
subventioner uppgick år 2007 till knappt 9 m iljarder kronor. Av d enna
sum m a har knappt 6,6 miljard er kronor betalats ut från anslaget gård sstöd
och djurbid rag och d rygt en m iljard kronor för upprustning och byggand e
av vägar, från anslaget väghållning och statsbid rag. Vid en
branschförd elning av d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna ser m an
just att d et är jord brukssektorn som är d en största m ottagaren varpå
transportsektorn följer.
Utsläppsrätter
Med utsläppsrätter avses här utsläppsrätter inom EU:s hand elssystem för
kold ioxid . Data om tilldelning av rätter, utsläpp från anläggningar sam t
handel inom system et häm tas från Energim yndigheten och
N aturvård sverket. Branschförd elningen som presenteras i d en här
rapporten har gjorts genom att lägga på organisationsnum m er och d ärefter
branschkodning från företagsregistret. H and eln m ed utsläppsrätter
om fattar d rygt 730 svenska anläggningar inom svensk ind ustri- och
energiprod uktion och i hela EU berörs ca 13 000 anläggningar, eller 40
procent av d e totala utsläppen av koldioxid inom EU.
Då m an jäm för d e faktiska kold ioxid utsläppen från d e anläggningar som
berörs av hand elssystemet i Sverige kan m an se att utsläppen minskat
und er första handelsperiod en (2005-2009) från knapp t 20 m iljoner ton
kold ioxid till d rygt 17 miljoner ton kold ioxid . Antalet tilld elade
utsläppsrätter överstiger utsläppen under hela period en vilket visar på att
en för stor m ängd utsläppsrätter d elats ut.
Vid en branschförd elning av utsläppsrätterna ser m an att d et är
stålbranschen som har fått d en största tilld elningen följt av energisektorn.
Stålbranschen står för d rygt 30 procent av utsläppen inom system et och
energibranschen för 20 procent av utsläppen.
En samlad analys
Då m an erhåller en kvantifiering av flera ekonomiska styrm ed el kan man
sätta d essa styrm ed el och utsläpp invid varand ra och jäm föra olika
branscher. En såd an m iljöprofil visas i Figur 1. I figuren visas and elar av
olika ekonom iska styrm ed el tillsam m ans m ed utsläpp för branschen ståloch m etallfram ställning (SN I 27). Det m an kan se när m an jämför
kold ioxid skatt m ed utsläpp av kold ioxid är att stålbranschen släpper ut en
större and el kold ioxid än vad d en betalar kold ioxid skatt. För d enna
bransch råd er såled es und antag i skattelagstiftningen. Stålbranschen står
för 7 procent av Sveriges export och 10 procent av d e totala
kold ioxid utsläppen i Sverige. Det ekonomiska styrm ed el som främ st
använd s är hand el m ed utsläppsrätter.
Sammanfattning
Figur 1
Miljöekonomisk profil för stål och metallframställningsbranschen (SNI 27),
andel av totala ekonomin, år 2007*
*Export gäller d ock för 2006
Procent
Om m an ser till alla branschers tilld elad e utsläppsrätter jämfört m ed
and elen av utsläppen inom och utanför handelssystem et, som i Figur 2
ned an, syns d et tyd ligt att för stålbranschen (SN I 27) ingår alla
kold ioxid utsläpp inom hand elssystem et m ed an för energibranschen (SN I
40) sker ungefär hälften av utsläppen utanför hand elssystem et och berörs
alltså inte av d et ekonomiska styrm ed let utsläppsrätter .
Figur 2
Totala utsläpp av koldioxid i Sverige i miljoner ton samt hur stor del av dessa
som ingår i handelssystemet fördelat på bransch angivet i SNI 2002, år 2007
*SNI 10-37, exklusive SNI 10-14, 21, 26 och 27.
tusental ton
*SNI 41-99, exklusive SNI 45 och 60-64.
10
Introduktion
2 Introduktion
Det finns en m ängd olika styrm ed el på m iljöom råd et: förbud , skatter,
kvoter, utsläppsrätter, pantsystem , avgifter, gröna certifikat, m ärkning,
subventioner och så vid are. Miljöekonomiska styrm ed el ses som en viktig
kom ponent på vägen m ot ett hållbart samhälle. I prop ositionen m ed
2
namnet Svenska m iljöm ål - för ett effektivare m iljöarbete skriver
m iljöd epartem entet: ”Vi ska d ärför verka för att förbättra prissignaler
genom att internalisera externa m iljökostnad er och öka använd ningen av
ekonom iska styrm ed el i m iljöpolitiken.”
Det finns m ånga exem pel på införd a styrm ed el av olika typer i svensk
m iljöpolitik, kväveavgiften, svavelskatten, utsläppsrätter för kold ioxid och
and ra. Det finns argum ent för att en mix av styrm ed el är d et m est effektiva
3
för att få effekt på ett visst m iljöproblem . Detta förord as även av Thom as
Sterner, professor i miljöekonom i vid H and elshögskolan i Göteborg som
4
tror på att en hybrid av avgifter och utsläppsrättigheter kan vara effektiv .
N ågot som d et talas m ycket om internationellt för att uppnå en effektiv
m iljöpolitik är att m inska d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna. På
N aturvård sverkets hem sid a skriver m an att d et finns subventioner som
5
led er till att m iljöproblem en ökar .
Det saknas id ag en samlad bild över d e m iljöekon om iska styrm ed len och
hur stora utgifter respektive intäkter d et rör sig om för staten respektive för
ekonom iska sektorer. SCB:s m iljöräkenskaper har i d enna rapport sam lat
d efinitioner, beskrivning av m etod och resultat av m iljörelaterad e skatter,
m iljöm otiverad e subventioner, potentiellt m iljöskad liga subventioner samt
handel m ed utsläppsrätter. I rapporten visas d els styrm ed len var för sig i
tid sserier, d els branschförd elad e sam t tillsamm ans m ed and ra variabler i
m iljöekonom iska profiler.
2.1 Miljöekonomiska styrmedel
De verktyg staten har för att påverka ekonom ins aktörer är olika typer av
styrm ed el. De kan d elas in på olika sätt, N aturvård sverket gör i en genom gång av styrm ed el inom m iljöpolitiken följand e ind elning: ekonom iska,
regleringar (eller adm inistrativa), inform ation och forskning, se Tabell 16.
2
Prop. 2009/ 10:155
OECD, 2007
4
Sterner, 2003
5
Se N aturvård sverkets hem sida och gå in på Lagar-och-and ra-styrm ed el/ Styrm ed el-form iljovanliga-val/ Olika-typer-av-styrm ed el/ Om -ekonom iska-styrm ed el/ Skattelattnad erbid rag-och-stod /
6
N aturvård sverket, 2006
3
Introduktion
M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna
Tabell 1
Olika typer av styrmedel (Naturvårdsverket, 2006)
Ekonomiska
Regleringar
Skatter
Skatteavdrag
Avgifter
Bidrag
Subventioner
Pant
Handel med
utsläppsrätter
Handel med
certifikat
Gränsvärden för
utsläpp
Krav på
bränsleval och
energieffektivitet
Långsiktiga avtal
Miljöklassning
Information
Forskning
Upplysning
Forskning
Rådgivning
Utveckling
Opinionsbildning
Demonstration
(Teknikupphandling)
De m iljöekonom iska styrm ed el som d enna rapport går närm are in på är:
m iljörelaterad e skatter
m iljörelaterad e subventioner
utsläppsrätter.
2.2 Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna
Miljörelaterad e skatter ingår i m iljöräkenskaperna sed an år 2000 och är
officiell statistik. Data om m iljöskatter rapporteras till EU och publiceras
årligen.
Miljöm otiverad e subventioner ingår i miljöräkenskaperna sed an 2003 och
är officiell statistik. För potentiellt miljöskad liga subventioner finns id ag
ingen regelbund en d ata fram ställning och arbetet är fortfarand e i en
utvecklingsfas.
Utsläppsrätter har tid igare inte red ovisats av SCB på branschnivå m en har
nu inklud erats genom att vissa d elar från hand elssystem et förd elats på
bransch inom ram arna för d enna rapport.
Eurostat och OECD publicerad e 2001 en manual som innehåller m etod en
för att ta fram m iljörelaterad e skatter 7. För m iljörelaterad e subventioner
finns ingen liknand e manual. Då allt fler länd er inom EU är intresserad e
och arbetar aktivt på områd et har en expertgrupp inom Eurostat startats
und er 2010 m ed syfte att uppd atera d els nuvarand e m anual för
m iljörelaterad e skatter m en även inklud era miljörelaterad e subventioner
(m iljöm otiverad e och potentiellt miljöskad liga). Den uppd aterad e
m anualen är planerad att publiceras 2012.
2.3 Syfte
H uvud syftet med rapporten är att beskriva d e ekonom iska styrm ed el som
ingår i miljöräkenskap ssystem et på SCB, en sam lad kvantifierad bild över
d essa har saknats tid igare. Det finns m ånga olika typer av ekonom iska
styrm ed el, i d en här studien beskrivs miljörelaterad e skatter, subventioner
7
Eu rostat, 2001
12
Introduktion
och utsläppsrätter. De förd elas på bransch och sektorer och jäm förs m ed
utsläpp och ekonom iska variabler som exem pelvis föräd lingsvärd et för en
specifik bransch.
Definitioner, metod och källor
3 Definitioner, metod och källor
Detta kapitel innehåller d efinition er, beskrivning av m etod er och
d atakällor för m iljöskatter, m iljöm otiverad e subventioner, poten tiellt
m iljöskad liga subventioner och utsläppsrätter.
3.1 Översikt
De m iljörelaterad e transfereringarna som beskrivs i rapporten är
Miljörelaterad e skatter
Miljörelaterad e subventioner
Utsläppsrätter
De m iljörelaterad e subventionerna delas in i m iljöm otiverad e subventioner
och potentiellt m iljöskadliga subventioner, d etta illustreras i Figur 3. Denna
uppd elning och d essa benämningar använd s gemensam t inom Eurostat
och FN 8 och kom m er att beskrivas i d en komm and e m anualen över
m iljörelaterad e skatter och subventioner 9.
Miljörelaterade transfereringar
inom miljöräkenskaperna
Figur 3
Miljörelaterade transfereringar i denna rapport
Miljörelaterade transfereringar inom miljöräkenskapssystemet
Miljörelaterade subventioner
Miljörelaterade
skatter
Utsläppsrätter
Miljömotiverade
Potentiellt
miljöskadliga
Und er 2010-2011 pågår ett arbete i en expertgrupp inom Eurostat d är m an
tar fram en klassificering för d e m iljöm otiverad e subventionerna sam t
uppd aterar befintlig manual för miljörelaterad e skatter. Resultatet kom m er
bli en m anual för att ta fram statistik över m iljörelaterad e subventioner och
m iljörelaterad e skatter.
3.2 Miljörelaterade skatter
Branschförd elade d ata för m iljöskatter finns för 2000–2007 och totala m iljö10
skatted ata för 2000–2009 .
Miljöskatter syftar till att styra användningen av d e varor och tjänster som
beskattas. Miljöskatter gör i någon m ån kostnad en för m iljöpåverkan synlig
för sam hällets aktörer och fungerar som ett incitam ent att indirekt väga in
8
Lond ongruppen, en av FN -baserad arbetsgrupp som sam ord nar d et internatio nella arbetet
m ed m iljöräkenskaper.
9
En ny m anual som kom m er ersätta d en nuvarand e som finns för m iljöskatter kom m er
innefatta såväl m iljörelaterad e skatter som subventioner. Den planeras att publiceras 2012.
10
Tid sserien för m iljöskatter går d ock tillbaks till 1993 och d essa d ata kan häm tas från SCB:s
hem sid a eller från SSD, statistikd atabasen.
14
m iljöaspekter i sitt agerand e. I praktiken görs d ock avvägningar m ot and ra
intresseom råd en såsom exem pelvis konkurrenskraft, regionalpolitik och
sysselsättning.
För m iljöskatter gäller att d e har två effekter, d els påverkas använd ningen
av prod u kten vars pris ökats av skatten, dels resulterar d et ökad e priset
ökad e intäkter för staten. Intäkterna från en skatt går in i statsbud geten och
till skillnad från en avgift led er inte intäkterna till en m otprestation av
staten. Avgifter ses, till skillnad från skatter, som en avgift för en tjänst,
intäkterna från avgifter är såled es öronm ärkta för ett specifikt syfte.
3.2.1 Definition
Den positiva m iljöeffekten av en m iljörelaterad skatt orsakas främst genom
att d en ökar priset på prod ukter och aktiviteter som kan m edföra en
negativ m iljöpåverkan. Det är d en potentiella effekten av skatten, på en
varas pris eller kostnad, som utgör grund en i d efinitionen av en
m iljörelaterad skatt. Det är såled es skattebasen som avgör om skatten är
m iljörelaterad . Om skattebasen är m iljörelaterad är skatten en
m iljörelaterad skatt, oavsett syftet med skatten. Ty en skatt som sätts på en
vara för att minska utsläppen från varan, har samm a effekt på varans pris
som en skatt som satts för att öka statens intäkter.
Följand e d efinition använd s för miljöskatter:
“A tax whose tax base is a physical unit (or a proxy of it) of something that has a
proven, specific negative impact on the environment.” 11
Skattebasen (”tax base” i d efinitionen ovan) är d en prod ukt, aktivitet eller
d et äm ne som skattesatsen grund as på. Bilaga 1 visar d e skattebaser som är
m iljörelaterad e enligt Eurostat. Ett antal miljörelaterad e skattebaser har
id entifierats näm ligen: utsläpp till luft och vatten, äm nen som påverkar
ozonlagret, avfall, naturresurser, buller, energiprod ukter (bränslen och
elektricitet), sam t transportsektorn. Mom s har tidigare inte ingått i
d efinitionen m en i d en kom m and e revideringen av m anualen kom mer
vissa typer av m om s att inklud eras. Miljörelaterad e skatter består till
största d elen av ind irekta punktskatter som läggs på en specifik vara eller
ett m iljöskad ligt ämne 12.
3.2.2 Datakällor för miljörelaterade skatter
SCB:s d ata för statens inkom ster och utgifter ligger till grund för
beräkningen av d e totala m iljöskatterna. Det är nationalräkenskaperna på
SCB som gör d essa beräkningar m ed d ata från Ekonom istyrningsverket
(ESV). Vid beräkning av d en totala skatteintäkten sum m eras
skattebetalningen från olika branscher, ind elat enligt Stand ard för Svensk
N äringsgrens ind elning (SN I).
De energirelaterad e skatterna (energi-, kold ioxid - och svavelskatten)
förd elas på bransch av nationalräkenskaperna, liksom ford onsskatten. För
energiskatterna är d et i huvud sak energistatistiken och skatteinform ation
från Skatteverket och Ekonom istyrningsverket som ligger till grund för
branschförd elningen . För ford onsskatten är d et Vägverkets bilregister och
11
Eu rostat, 2001. Environm ental taxes. A statistical guid e.
Med indirekt avses här att d en som t ex den som saluför prod ukten betalar in skatten
m ed an d et är köparen som står för den ökad e kostnad en.
12
förd elningen av skatten på olika typer av ford on som ligger till grund för
branschförd elningen .
3.2.3 Metod för miljörelaterade skatter
De skatter som räknas som m iljöskatter inom d et svenska skattesystem et
finns listad e i Bilaga 2. Listan baseras på d e skattebaser som är
m iljörelaterad e enligt Eurostat (se Bilaga 1).
N ed an följer en beskrivning av m etod en som använd s för att kvantifiera de
totala och d e branschförd elad e m iljöskatterna.
3.2.3.1 Totala miljöskatter
För att välja ut d e skatter som är m iljörelaterad e från d e totala skatterna i
Sverige använd s d en lista över m iljörelaterad e skattebaser m an kom m it
överens om inom Eurostat. Det är såled es skatter m ed d essa skattebaser
som utgör m iljörelaterade skatter. Denna inform ation kan behöva
kom pletteras m ed ytterligare inform ation om skattelagstiftningen för att
säkerställa om skatten ska räknas som en miljöskatt eller inte.
För att kunna presentera m iljöskatterna på ett överskåd ligt sätt d elas d e in i
fyra om råd en: skatt på energi, skatt på vissa substanser, skatt på transport
och skatt på naturresurser. Denna ind elning använd s för miljöskatter inom
Eurostat vilket gör d ata jäm förbart m ellan länd er.
3.2.3.2 Branschfördelade miljöskatter
Miljöskatterna branschförd elas på SCB till viss d el av
nationalräkenskaperna och till viss d el av m iljöräkenskaperna.
N ationalräkenskaperna branschförd elar d e energirelaterad e skatterna och
ford onskatterna. De energirelaterad e skatterna är kold ioxid skatt,
energiskatt på bränslen, energiskatt på el, svavelskatt sam t
prod uktionsskatter på el. Branschförd elningen av d essa skatter baseras på
använd ningen av bränsle och el sam t skattesatser för olika branscher och
bränslen. För ford onsskatten använd s inform ation från bilregistret för att
förd ela ut skatten på branscher och typ av ford on. Ford onsskatten består av
en d el prod uktskatt sam t en d el inkomstskatt.
Övriga m iljörelaterad e skatter branschförd elas av m iljöräkenskaperna. De
skatter som i huvud sak belastar en bransch är skatt på inrikes flyg, skatt på
bekäm pningsm edel, skatt på hand elsgöd sel, skatt på avfall, avgift till
batterifond en och naturgrusskatt och d essa läggs m anuellt till d en
branschen. Övriga miljöskatter, d .v.s. d e som belastar m ånga olika
branscher läggs som oförd elat, d e är m iljöskyd dsavgift, trängselskatt,
kilom eterskatt och avgift till bilskrotningsfond en.
3.3 Miljörelaterade subventioner
En subvention gör att priset för att prod ucera eller konsum era blir lägre än
d et had e varit utan subventionen. Kostnad en för en statlig subvention syns
i statsbud geten som en utgift. Miljörelaterad e subventioner är ett begrepp
som innefattar olika form er av subventioner m ed relevans för m iljön. De
m iljörelaterad e subventionerna d elas i d enna rapport in i miljöm otiverad e
subventioner och potentiellt m iljöskadliga subventioner.
Data för m iljöm otiverade subventioner finns för 2000–2009.
Branschförd elade m iljörelaterad e subventioner finns för närvarand e end ast
för år 2007.
16
3.3.1 Definitioner
I d etta avsnitt d iskuteras först begreppet subvention och olika d efinitioner
som finns, d ärefter d efinieras en miljörelaterad subvention .
3.3.1.1 D efinition subvention
Det finns ingen enhetlig d efinition av en subvention. Det existerar i princip
tre olika typer av d efinitioner av begreppet subvention för att tillgod ose
13
följand e syften :
Räkenskaper/ Miljöräkenskaper (statistik)
H and el (WTO)
Policyanalyser och forskning (OECD)
Miljöräkenskaperna har und er flera år arbetat m ed att utveckla en d efinition som fungerar för att tillgod ose statistikbehovet. En sådan d efinition är
en grund läggand e förutsättning för att prod ucera jäm förbar internationell
statistik, baserat på ett ekonom iskt system som red an existerar.
Följand e d efinition av en subvention använd s i statistiksam m anhang:
”En subvention inom miljöräkenskapssystemet är budgetbaserade transfereringar
vilka går från staten, via utbetalande myndigheter, till företag, statliga bolag,
kommunala bolag, statliga affärsverk, individer, organisationer, ideella
organisation, kommuner och landsting liksom transfereringar till EU och till
övriga världen.”
14
End ast d irekta och bud getbaserad e subventioner avses i d enna rapport .
Miljöräkenskaperna är ett satellitsystem till nationalräkenskaperna och
strävar efter att använda sam m a d efinitioner som d e gör så långt d et är
m öjligt. För att få relevanta d ata om m iljörelaterade subventioner utvid gas
d ock d efinitionen för en subvention som nationalräkenskaperna inom SCB
använd er sig av. N ationalräkenskapernas d efinition kan enkelt uttryckt
sägas om fatta end ast stöd till inhem ska prod ucenter 15. Miljöräkenskapernas
d efinition om fattar fler m ottagare i ekonom in. I Tabell 2 visas d e typer av
transfereringar inom nationalräkenskaperna som ingår i
m iljöräkenskapernas d efinition av en subvention.
13
OECD, 2006
14
En d irekt subvention har som syfte att påverka prod uktionsnivåerna och priserna, vilket
en indirekt inte har. En bud getbaserad subvention utgår från statsbud geten.
15
N R:s d efinition: Subventioner är löpand e, ensid iga betalningar som d en offentliga sektorn
eller Eu ropeiska unionens institutioner gör till inhemska producenter m ed syftet att
påverka prod uktionsnivåerna, priserna eller ersättningen till prod uktionsfaktorerna. (EN S, §
4.3).
Tabell 2
Transfereringar som ingår i miljöräkenskapernas definition av en
miljörelaterad subvention
Typ av transferering
Transaktionspost
Löpande transferingar:
Subventioner
Produktsubventioner
Övriga subventioner på produktion
Övriga löpande transfereringar
D3
D31
D39
D7
Kapitaltransferingar:
Investeringssubvention
Övriga kapitaltransfereringar
D9
D92
D99
3.3.1.2 D efinition av miljömotiverad subvention
En m iljöm otiverad subvention har som m otiv att stöd ja aktiviteter som
m inskar eller elim inerar utsläpp eller syftar till att m inska uttaget av
16
naturresurser. Såväl Eurostat som FN står bakom d efinitionen som
baseras på ett miljöm otiv. Det är även d en d efinition som använd s i
OECD:s d atabas över ekonom iska styrm ed el 17.
Så här lyd er m iljöräkenskapernas d efinition av en m iljöm otiverad
subvention:
En miljömotiverad subvention bestäms av det huvudsakliga motivet bakom
subventionen. M otivet föreligger antingen i budgetpropositionen där anslaget
beskrivs eller i likvärdig skrift som berör den specifika subventionen.
Såled es skiljer sig d efinitionen av miljöm otiverade subventioner från
d efinitionen av miljörelaterad e skatter d är ju utgångspunkten är
skattebasen snarare än syftet m ed skatten som är avgörand e för om skatten
d efinieras som miljörelaterad eller inte. Miljöm otiverad e subventioner går i
linje m ed d efinitionen bakom m iljöskyd dskostnad er d är m otivet är d et
styrand e för klassificeringen 18.
3.3.1.3 D efinition potentiellt miljöskadlig subvention
N ed anståend e d efinition av en potentiellt miljöskad lig subvention kan
kom m a att m od ifieras som en följd av d et harm oniseringsarbete som görs
för att ta fram internationell statistik.
Så här lyd er m iljöräkenskapernas d efinition av en potentiellt m iljöskadlig
subvention:
”En subvention definieras som potentiellt miljöskadlig då den genom att betalas ut
bedöms kunna orsaka ett ökat uttag av naturresurser eller orsaka ökade utsläpp,
samt att den inte har utformats eller motiveras för ett miljösyfte. I första hand
räknas de subventioner som betalas ut till utsläppsintensiva branscher.”
16
Den s k Lond ongruppen för m iljöräkenskaper, en arbetsgrupp inom FN , skapad 1993.
OECD:s d atabas över ekonom iska styrm ed el:
http:/ / w w w 2.oecd .org/ ecoinst/ queries/ ind ex.htm
18
Förutom Miljöskyd dskostnader inom m iljöräkenskaperna så använd er även m anualen för
m iljöföretag (EGSS, Environm ental Good s and Services Sector) d et bakom liggand e m otivet
som klassificering.
17
18
Oavsett subventionens ursprungliga syfte så har en potentiellt m iljöskadlig
subvention en m öjlig negativ effekt på miljön genom att ge incitam ent i
ekonom in som ökar aktiviteter som leder till negativ m iljöpåverkan . I
d efinitionen för potentiellt m iljöskad liga subventioner väger m an alltså in,
till skillnad från fallet m ed m iljöm otiverad e subventioner, d en förväntad e
effekten av subventionen.
OECD har sed an tidigt 2000-tal aktivt arbetat m ed att ta fram en
fungerand e arbetsm etod för att red ovisa potentiellt m iljöskad liga
19
subventioner och använd er följand e d efinition :
”In general, a subsid y is harm ful to the environment if it lead s to higher
levels of w aste and em issions, includ ing those in the earlier stages of
prod uction and consum ption, than w hat w ould be the case w ithout the
support m easure”.
OECD har i sina stud ier av m iljöskad liga subventioner främ st fokuserat på
olika sektorer, som jord bruk, fiske, energi och trafik, och inte på ekonom in
som helhet.
3.3.2 Datakällor för miljörelaterade subventioner
Den d atakälla som använd s är Ekonomistyrningsverkets (ESV) årliga
red ovisning av statsbud getens utfall20. ESV ansvarar för d en ekonom iska
styrningen för regering, regeringskansliet och and ra statliga m yndigheter
sam t gör analyser och prognoser av statens ekonom i. Datam aterialet
innehåller statens anslag och är baserat på anslagens kassam ässiga utfall,
d .v.s. när utbetalning av anslaget har skett. Varje berörd m ynd ighet ska
m ånad svis red ovisa d et ekonom iska utfallet statsred ovisningen. Efter
bud getårets slut publiceras d et prelim inära och slutgiltiga utfallet för året,
sam t en realekonomisk förd elning av statsbud geten.
And ra d atakällor kan vara aktuella i vissa fall, vid förd elningen av d e
m iljöm otiverad e subventionerna till branscher. H är har t.ex. d ata från
Tillväxtverket (för transportstöd et) och Energim ynd igheten (fö r
energiforskningen) använts.
3.3.2.1 Begränsningar i datamaterialet
De m iljöm otiverad e subventionerna inklud erar inte subventioner från
and ra länd er p.g.a. begränsningar i d atamaterialet. End ast d å europeiska
subventioner betalas genom d en svenska bud geten, som t.ex. d el av
m iljöersättningarna till jord bruket, kom m er d en m ed i statistiken.
Subventioner som betalas ut d irekt till m ottagarna, som t.ex. EU:s m iljöstöd
LIFE, kom m er d ärm ed inte m ed . Eventuella komm unala subventioner tas
heller inte m ed genom nuvarand e d atakälla.
3.3.3 Metod för miljörelaterade subventioner
Metod en ned an beskriver inledningsvis hur m an tar fram d ata för
subventioner och d ärefter hur m an urskiljer d e m iljörelaterad e
subventionerna. För en fortsatt analys branschförd elas d e m iljörelaterad e
subventionerna.
19
OECD, 2005
Ekonom istyrningsverkets (ESV) årliga red ovisning av statsbud getens utfall. Se m er på
w w w .esv.se
20
3.3.3.1 Totala miljömotiverade subventioner
De transfereringar som tas ut från datakällan benäm ns läm nade bid rag för
konsumtion och lämnade bid rag för investeringar i d atam aterialet.
Det är lämnad e bid rag till följand e m ottagare som tas ut från
d atam aterialet 21:
Enskilda personer
Internationell verksamhet
Företag, statliga bolag, kom m unala bolag och statliga affärsverk
Kom m un och land sting
Organisationer och ideella föreningar.
Därefter urskiljs d e m iljöm otiverad e subventionerna, d .v.s. d e som har d et
huvud sakliga syftet att främ ja aktiviteter som led er till att begränsa utsläpp
eller att minska uttaget av naturresurser. De anslag som inklud eras i sin
helhet eller d elvis som miljöm otiverad e subventioner visas i Bilaga 3.
Vissa anslag är enbart d elvis m iljöm otiverad e och d å har en uppskattad
eller beräknad and el av d e utbetalad e subventionerna tagits med , exem pelvis för m iljöersättningarna i miljö- och land sbygd sprogram m et sam t för
and el miljöbistånd av d et totala bistånd et.
I ett fall använd s inte d et kassam ässiga utfallet som d atam aterialet
innehåller och d et är för m iljöersättningarna till jord bruket. För d essa
använd s ett period iserat utfall som häm tas d irekt från Jord bruksverket för
att und vika bud getorsakad e hopp i tid sserien.
Då d et är d et huvud sakliga syftet m ed subventionen som styr, finns d et
exem pel på subventioner som är intressanta ur m iljöperspektiv m en som
inte inklud eras. Exem pel på såd ana är subventioner för järnväg och
kollektivtrafik, vilka inte är m ed tagna här, d å deras huvud syfte inte är
m iljöm otivet utan transport.
De m iljöm otiverad e subventionerna d elas in i grupper för att und erlätta
jäm förelser. Varje m iljöm otiverad subvention klassificeras som antingen
energirelaterad , resursrelaterad , transportrelaterad eller (direkt) klim atrelaterad subvention.
3.3.3.2 Branschfördelning av miljömotiverade subventioner
I d et d atam aterial som använd s för subventioner finns m ottagaren angiven
och för m erparten av subventionerna kan d e fördelas till branscher baserat
på d enna inform ation. Bilaga 4 listar d e m ottagare som finns m ed i
d atam aterialet. Varje subvention har endast förd elats till en bransch.
Källorna som använts för att förd ela ut d e totala subventionerna till
branscher, hushållen icke-vinstd rivand e organisationer (H IO) sam t
offentlig och privat konsum tion har varit Ekonom istyrningsverket,
N ationalräkenskaperna, d irekta kontakter m ed mynd igheter sam t övriga
källor i ett fåtal fall.
Enskilda personer klassificeras som privat konsum tion, kom m un och
land sting klassificeras som offentlig verksamhet och organisationer och
id eella föreningar klassificeras i huvud sak som hushållens icke21
Läm nad e bid rag för åld erspensionssystem et inklud eras inte som en subvention .
20
vinstd rivand e organisationer (H IO). I vissa fall har vi änd rat från H IO till
en specifik bransch om såd an inform ation erhållits. Internationella
m ottagare (t.ex. EU-länder, internationell verksam het) klassificeras som
internationell verksamhet.
De transfereringar som branschförd elas av N ationalräkenskaperna vid SCB
utgörs av d e som utbetalas till företag, statliga bolag, kom m unala bolag
eller till statliga affärsverk. Dessa utbetalning utgjord e knappt hälften av
d en totala sum m an av subventionerna i datam aterialet år 2009.
N ationalräkenskaperna förd elar vissa subventioner på bransch, m en inte
alla eftersom m iljöräkenskapernas d efinition är ett vid are begrepp och
and ra transaktionsposter ingår. I d e fall d et finns inform ation från
nationalräkenskaperna om m ottagand e bransch använd s d en bran schen
om utbetalningen skett från sam m a anslag. I flera fall, d etta gäller främ st
för energirelaterad e anslag, har d et varit nöd vänd igt att ta kontakt m ed
d en m ynd ighet som ansvarar för stöd et och fördela utifrån d en bransch
som d om inerar enligt faktiska utbetalningar. En m ind re d el av
subventionerna till företag har förd elats ut genom att läsa i
bud getpropositionen eller på hem sid or.
3.3.3.3 Potentiellt miljöskadliga subventioner
För att id entifiera potentiellt m iljöskadliga d efinitioner har d enna stud ie
utgått från tid igare arbeten p å om råd et, främ st följand e två stud ier, båd a
22
publicerad e av SCB: Miljöskatter och miljöskad liga subventioner och
23
Miljöekonom iska ind ikatorer i statsbud geten 1995-2006 . Alla subventioner
som i d e stud ierna togs m ed som potentiellt m iljöskad liga är m ed tagn a i
d enna analys, om d e fortfarand e betalad es ut år 2007 och betalad es ut till
en utsläppsintensiv bransch.
En utsläppsintensiv bransch d efinieras här som en bransch som släpper ut
m er kold ioxid än genomsnittet i Sverige, relaterat till branschens
föräd lingsvärd e. Genomsnittet beräknas och alla branscher m ed utsläpp
över genom snittet räknas som utsläppsintensiva branscher.
I ett nästa steg har alla subventioner (enligt m iljöräkenskapernas d efinition)
i statsbud geten för år 2007 granskats, m ed särskild tyng d punkt på d e
utgiftsom råd en inom vilka m an tid igare identifierat potentiellt
m iljöskad liga subventioner, för att finna ytterligare potentiellt
m iljöskad liga subventioner. De subventioner har valts ut som bed öm s
kunna öka utsläpp eller uttag av naturresurser, sam tid igt som d e går till en
utsläppsintensiv bransch.
3.3.3.4 Branschfördelning av potentiellt miljöskadliga subventioner
De flesta potentiellt m iljöskad liga subventioner betalas i huvud sak till
enskild a branscher. Det gäller alla d e potentiellt m iljöskad liga
subventionerna utom d e som betalas ut från anslagen ’transportbid raget’
och ’väghållning och statsbid rag’. Branschförd elningen av anslaget
’transportbid raget’ görs av nationalräkenskaperna på SCB m ed an för
’väghållning och statsbidrag’ har inform ation om m ottagare för
utbetalningarna erhållits d irekt från Trafikverket som är d en m ynd ighet
som ad m inistrerar hela anslaget.
22
23
SCB rapport 2000:3
SCB rapport 2007:2
3.4 Utsläppsrätter
Utsläppsrätter är d et hand elssystem m ed utsläppsrätter för kold ioxid som
finns inom EU sed an 2005. Inform ation om tilld eln ing av rätter sam t
utsläpp per anläggning finns för 2005 till 2009 m en d et är end ast för år 2007
som d enna inform ation branschförd elats och d ärm ed kan jäm föras m ed
övrig inform ation inom m iljöräkenskaperna.
3.4.1 Definition
Den utsläppsrätt som avses i d enna rapport är hand el m ed utsläppsrätter
24
för kold ioxid som finns inom EU sed an 2005 .
3.4.2 Metod och datakällor
Data över tilld elningen av utsläppsrätter sam t utsläppen har häm tats från
N aturvård sverkets hem sid a. Där kan m an hämta hem inform ation om
utsläpp och tilld elning av utsläppsrätter för d e anläggningar som är m ed i
utsläppssystem et.
Inform ation om transaktionerna inom system et är sekretesskyd d ad e i 5 år
inom EU, vilket innebär att d ata för 2005 först år 2010 är tillgängligt att
häm ta från EU:s hem sida. Från d en så kallad e Com m unity Transaction
Log 25 är d et m öjligt att ta ut inform ation om specifika länd er . Denna
d atabas är em ellertid svåranvänd i d agsläget och istället har vissa utd rag
från d et svenska registret för utsläppsrätter gjorts för år 2005 gälland e
handeln inom system et. Det svenska registret heter SUS och det är till d etta
register som d e svenska företagen löpand e red ovisar sina transaktioner och
d it d e årligen överläm nar utsläppsrätter. Energimynd igheten ansvarar för
SUS.
3.4.2.1 Branschfördelning av utsläppsrätter
Den branschkod ning av utd elad e utsläppsrätter som N aturvård sverket gör
baseras på branschkod er som inte är jämförbara m ed d en stand ard iserad e
branschind elning SCB gör. För att i d enna rapport kunna jämföra
branschförd elad e ekonom iska styrm ed el har även tilld elningen av
utsläppsrätter gjorts, m ed en egen m etod . Detta har gjorts för år 2007
genom att ett organisationsnum m er lagts till varje anläggning som finns
m ed i d et svenska registret för utsläppsrätter, SUS. Sed an har en
branschkod enligt Svensk näringsgrensind elning (SN I) kopplats på. Denna
m etod innebär d ock att det är själva företagets branschkod som tilld elats
anläggningen. Det kan finnas fall när anläggningen har en egen
branschkod som skiljer sig från.
24
25
Läs m er om system et på w w w .utslappshand el.se/
Webbsid a: http:/ / ec.europa.eu/ environm ent/ ets/
22
4 Resultat för miljörelaterade skatter
Detta kapitel innehåller resultat för m iljörelaterade skatter för åren 2000 till
2009. Resultatet visas även branschförd elat, sam t vissa m iljörelaterad e
skatter tillsam m ans m ed utsläpp. Data om m iljörelaterad e skatter kan även
26
häm tas från SCB:s hemsid a sam t från m iljöräkenskapernas analysverktyg .
4.1 Totala miljörelaterade skatter
De m iljörelaterad e skatterna, i miljoner kronor, förd elad e på
huvud grupperna skatt på energi (inklusive kold ioxid skatt), skatt på
transport, skatt på föroreningar och skatt på naturresurser visas i Tabell 3.
Intäkterna från m iljörelaterad e skatter har i Sverige ökat m ed 34 procent
m ellan år 2000 och 2009. År 2009 uppgick intäkterna till d rygt 83 m iljard er
kronor vilka till största delen bestod a v intäkter från energirelaterad e
skatter.
Tabell 3
Miljörelaterade skatter i Sverige i miljoner kronor år 2000 till 2009
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008*
2009*
Skatt på energi
Energiskatt (total)
varav: bränsleskatt
elskatt
Övriga prod.skatter på elkraft
varav: vattenkraftsskatt
kärnkraftsskatt
avgift/skatt för nedrustning
& förvaring
Koldioxidskatt
52 839
38 332
27 032
11 300
2 345
1 708
55 987
36 422
23 858
12 564
2 592
1 862
59 553
37 189
23 214
13 975
2 434
1 789
61 983
36 454
20 797
15 657
2 288
1 829
63 947
34 947
17 880
17 069
2 508
1 863
65 580
37 412
19 461
17 951
2 483
1 794
66 896
38 024
19 276
18 748
4 127
3 198
67 634
38 288
19 457
18 831
4 219
3 238
69 107
38 842
19 760
19 082
4 626
3 976
70 423
40 099
20 224
19 875
4 240
3 394
637
12 162
730
16 973
645
19 930
459
23 241
645
26 490
959
25 685
929
24 745
981
25 127
650
25 639
846
26 084
Skatt på föroreningar
Svavelskatt
Skatt på inrikes flyg
Skatt på bekämpningsmedel
Skatt på handelsgödsel
Skatt på avfall
Miljöskyddsavgift
Avgift till batterifonden
1 838
89
58
357
1 085
116
133
1 669
100
59
369
899
119
123
1 692
156
44
356
906
109
121
1 708
199
67
340
892
109
101
1 416
131
61
303
729
108
84
1 355
121
77
329
735
93
1 188
81
81
295
646
85
1 129
56
81
306
608
78
883
20
89
365
333
76
532
39
71
178
230
14
Skatt på transport
Fordonsskatt
Försäljningsskatt på motorfordon
Trängselskatt
Kilometerskatt
Avgift till bilskrotningsfonden
7 294
6 847
7 218
7 014
7 686
7 428
7 956
7 686
8 337
8 062
10 518
10 247
11 080
10 519
10 713
10 349
11 724
11 306
12 160
11 683
194
253
-22
226
15
243
270
275
271
291
270
209
155
418
0
477
0
125
125
123
123
117
117
193
193
202
202
200
200
254
254
261
261
254
254
167
167
62 096
2,8%
64 997
2,8%
69 048
2,9%
71 840
2,9%
73 902
2,8%
77 923
2,8%
79 418
2,7%
79 737
2,6%
81 968
2,6%
83 282
2,7%
7,6%
8,2%
8,9%
8,9%
8,7%
8,5%
8,3%
8,0%
8,5%
9,1%
Skatt på naturresurser
Naturgrusskatt
Totalt
Procent av BNP i Sverige
Procent av totala skatter i
Sverige
* Värden för 2008 och 2009 är preliminära.
De totala miljörelaterad e skatterna som andel av BN P har legat på knappt 3
procent und er hela period en 2000-2009. Utvecklingen av d e m iljörelaterad e
skatterna, förd elad e på de fyra huvud grupperna, und er åren 2000 till 2009
26
w w w .scb.se/ m iljorakenskaperna sam t w w w .m ird ata.scb.se
visas i Figur 4. Man kan se att skatten på energi varit d om inerand e und er
hela tid sserien och att de transportrelaterad e skatterna ökar något m ot
slutet. Grupperna analyseras m er i d etalj i följande avsnitt.
Figur 4
Fördelningen av miljörelaterade skatter i miljoner kronor år 2000–2009
Miljoner kronor
Om m an ser d e miljörelaterad e skatterna som and el av d e totala skatterna
sam t socialförsäkring i Sverige kan m an se att d e år 2009 uppgår till
ungefär 9 procent av d em , se Figur 5. Und er period en har d enna and el ökat
från 7,5 procent till 9 procent. Skatten på energi har störst an d el, d rygt 7,5
procent år 2009.
Figur 5
Andel miljörelaterade skatter av de totala skatterna i Sverige i procent år
2000–2009
Procent
24
4.1.1 Skatt på energi
Gruppen energirelaterade m iljöskatter består av energiskatt (bränsleskatt
27
och elskatt), prod uktionsskatter på elkraft (kärnkraftskatt sam t skatt för
ned rustning och förvaring) sam t koldioxid skatt.
De energirelaterad e skatterna har ökat från d rygt 50 m iljard er kronor till
d rygt 70 m iljard er kronor m ellan år 2000 och 2009, vilket m otsvaras av
d rygt 30 procent. Inom gruppen står kold ioxid skatten för d en största
ökningen med ungefär 115 procent m edan bränsleskatten m inskat m ed
25 procent.
Den största skatten i gruppen är energiskatten, den uppgick år 2009 till
d rygt 40 m iljard er kronor och består av bränsleskatt sam t elskatt som båda
uppgick till ungefär 20 m iljard er kronor vard era. Kold ioxid skatten är d en
näst största skatten i gruppen. Prod uktionsskatterna på energi är relativt
sm å i jäm förelse.
4.1.2 Skatt på föroreningar
Gruppen m ed föroreningsrelaterad e m iljöskatter består av svavelskatt,
skatt på bekäm pningsm ed el, hand elsgöd sel, avfall, m iljöskyd d savgift samt
avgift till batterifond en. Beträffand e m iljöskyd dsavgiften har d en tid igare
registrerats på ett sådant sätt i vår d atakälla så att d en räknats som en skatt,
namnet till trots, m en från och m ed år 2005 registreras d en på ett såd ant
sätt att d en inte längre räknas som en skatt.
Intäkterna från gruppen av skatter på föroreningar har m inskat från knappt
2 m iljard er kronor till d rygt 0,5 m iljard er kronor und er tid speriod en vilket
m otsvaras av en m inskning på d rygt 70 procent.
Den största intäkten i grupp en kom m er från skatten på avfall som uppgick
till d ryg 200 m iljard er kronor år 2009. Intäkterna har d ock m inskat m ed
nästan 80 procent und er period en. Den end a skatten som står för en ökning
av intäkterna är skatten på bekäm pningsm ed el som ökat m ed d rygt
20 procent.
4.1.3 Skatt på transport
I d et svenska skattesystem et har d et und er tid speriod en 2000 till 2009
funnits fyra transportrelaterad e m iljöskatter; ford onsskatt, försäljningsskatt
på m otorford on, trängselskatt, och avgift till bilskrotningsfond en. Av d ess a
är d et end ast ford onsskatten och trängselskatten som finns kvar år 2009.
Intäkterna från gruppen har, trots att flera av skatterna avvecklats, ökat
från d rygt 7 miljard er kronor till d rygt 12 m iljarder kronor und er period en
vilket m otsvaras av en ökning på knappt 70 procent.
Intäkterna från ford onsskatten är störst och uppgick år 2009 till d rygt
11,5 m iljard er kronor. Intäkterna från trängselskatten uppgick år 2009 till
knappt 0,5 miljard er kronor.
27
Den rörliga skatten på elkraft upphörd e d en 1 juli 2000 och ersattes av en skatt på d en term iska
effekten i en kärnkraftsreaktor (vilken också är klassificerad som en m iljöskatt och redovisas som
kärnkraftsskatt likväl i resultatet).
4.1.4 Skatt på naturresurser
Inom gruppen finns en skatt, skatt på naturgrus. Intäkterna har från d enna
skatt pendlat runt 200 m iljoner kronor und er tidsperiod en, och ökat m ed
d rygt 30 procent und er period en.
4.2 Miljörelaterade skatter för olika branscher
Miljöskatterna belastar m ånga olika sektorer i sam hället, såväl d en privata
konsum tionen som företagens användning av insatsvaror. Genom att
m iljöräkenskaperna red ovisar m iljöskatter per sektor eller bransch är d et
m öjligt att se på d e totala skatteintäkterna från respektive bransch över tid.
Branschförd elade m iljöskatter finns för åren 2000 till 2007 och visas i Tabell
4 och i Figur 6.
Tabell 4
Branschfördelade miljöskatter i miljoner kronor löpande priser år 2000 till
2007 branschtillhörighet angivet i SNI 2002
SNI (2002)
Jordbruk, skogsbruk, fiske
(01-05)
Gruvor och
mineralutvinning (10-14)
Tillverkningsindustri(15-37)
El, gas, värme (40)
Vatten och avlopp (41 +
90.010)
Byggindustri (45)
Handel (50-52)
Hotellverksamhet (55)
Transport- och
kommunikation (60-64)
Finansiella företag (65-67)
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2 627
2 481
2 663
2 679
2 662
2 931
2 985
3 449
266
3 181
2 614
262
2 887
3 976
248
2 905
4 240
331
3 001
4 449
351
3 383
4 329
168
3 662
3 911
426
3 264
5 515
454
3 320
5 566
177
190
213
236
251
260
273
266
2 226
3 818
356
2 410
3 745
372
2 699
3 987
407
2 782
4 275
439
2 895
4 290
455
3 211
4 643
491
3 353
4 705
508
3 496
4 721
512
6 278
203
6 311
235
6 867
249
7 168
265
7 245
276
8 053
306
8 325
299
8 607
307
Fastigh., off adm,
uthyrning osv (70-99)
Hushållens ickevinstdrivande org. (HIO)
Privat Konsumtion (PK)
Offentlig konsumtion(OFF)
Export
Ofördelat*
4 621
4 610
4 926
5 071
5 241
5 826
5 857
5 926
355
32 513
2 279
20
563
351
34 220
2 587
38
323
380
36 205
2 671
23
367
405
37 457
2 889
16
378
400
38 598
3 119
22
384
374
40 596
2 988
31
471
325
39 937
3 069
18
561
323
39 296
3 115
15
364
Totalt
62 096
64 997
69 048
71 840
73 902
77 923
79 418
79 737
* Ofördelade skatter är miljöskyddsavgift, försäljningsskatt fordon, trängselskatt, kilometerskatt,
bilskrotning
Privata konsum tionen (PK) är d en sektor som belastats till störst d el und er
period en, d rygt hälften av d e totala miljöskatterna betalas genom den
privata konsum tionen vilket visas i Figur 6. Totalt sett har miljöskatterna
ökat m ed 25 procent under period en. Den sektor som ökat m est ä r d en
offentliga sektorn (OFF) inklusive export. Lägst ökning har branscherna
Mineralutvinning, tillverkningsind ustri (SN I 10-37) på ungefär 10 procent.
26
Figur 6
Branschfördelade miljöskatter i miljoner kronor år 2000-2007
Miljoner kronor
4.3 Miljöskatter och utsläpp
En grund princip vid utform ningen av ekonomiska styrm ed el är att
förorenaren ska betala för sin m iljöpåverkan 28. De utsläpp som här jäm förs
m ed m otsvarande skatter är kold ioxid och svaveld ioxid . Utsläppen är
d irekt kopplad e till branschernas bränsleanvändning och beräknas utifrån
d en m ed hjälp av fastställd a em issionskoefficienter. Det är viktigt att notera
att d e utsläpp som visas är inhem ska utsläpp, d .v.s. utsläpp som sker i
Sverige.
4.3.1 Utsläpp och skatt på koldioxid
Kold ioxid är en av växthusgaserna, and ra viktiga växthusgaser är m etan
och lustgas. Koldioxid bild as vid förbränning av kolhaltiga ämnen. En
ökning av atm osfärens halt av koldioxid orsakas av förbränning av fossila
bränslen. Utsläppen av kold ioxid förd elat på bransch som visas här är d e
som beräknas enligt en fastställd m etod och rapporteras enligt
internationell stand ard 29.
I Tabell 5 visas kold ioxidutsläpp i ton och kold ioxid skatt i miljoner kronor
löpand e priser år 2007. Den största mängd en utsläpp är från Tillverknings ind ustrin (SN I 15-37) och sed an kom m er Transport- och kom m unikation
(SN I 60-64). Kold ioxid skatten betalas till störst d el av pr ivata
konsum tionen (PK), sed an följer Transport- och kom m unikation (SN I
60-64).
28
29
Miljöaktuellt 11, 2010 och Pressm ed d eland e från Finansd epartem entet, 2009.
Eu rostat, 2009
Tabell 5
Koldioxidutsläpp i ton och koldioxidskatt i miljoner kronor fördelade på
branscher angivet i SNI 2002 år 2007
SNI (2002)
Koldioxidutsläpp (ton)
Koldioxidskatt
(miljoner SEK)
Jordbruk, skogsbruk, fiske (01-05)
Gruvor och mineralutvinning (10-14)
Tillverkningsindustri (15-37)
Vatten och avlopp (41 + 90.010)
2 683 298
590 818
17 675 397
8 096 840
1 553
1 660
120
1 816
936
12
Byggindustri (45)
Handel (50-52)
Transport- och kommunikation (60-64)
2 228 843
1 926 778
94 456
14 580 066
72 404
1 780
1 303
54
5 238
73
Fastigh., off adm, uthyrning osv (70-99)
Hushållens intresseorganisationer (HIO)
Offentlig konsumtion (OFF)
2 268 662
54 229
10 892 230
1 029 444
1 523
91
9 975
546
Total
62 195 018
25 127
Då m an jäm för and elen i procent av totala utsläppen m ed and elen i procent
av totala skatten, se Figur 7, kan m an se att tillverkningsind ustrin står för
nästan 30 procent av utsläppen m en knappt 10 procent av skatten. Privata
konsum tionen står för nästan 40 procent av kold ioxid skatten, m en end ast
knappt 20 procent av utsläppen. Generellt kan m an säga att d är d en
m örkare stapeln är högre än d en ljusare stapeln råd er und antag från
skatten. Skatteund antag finns av olika skäl m en analyseras inte närm are i
d en här rapporten.
Figur 7
Procent av koldioxidutsläpp och procent av koldioxidskatt per bransch
angivet i SNI 2002 år 2007
Procent
4.3.2 Utsläpp och skatt på svaveldioxid
Svaveld ioxid bild as vid förbränning av svavelhaltiga ämnen, som fossila
bränslen. Svaveld ioxid bild as även naturligt, exem pelvis vid d en process
d å biologiskt m aterial bryts ner. Den största naturliga källan till
28
svaveld ioxid är vulkanutbrott. I kontakt m ed vatten löser sig gasen och
bild ar en syra. Svaveld ioxid utsläpp bid rar såled es till försurning.
Utsläppen av svavel beräknas via bränsleanvändningen förd elat på olika
branscher. Det är d essa utsläpp som rapporter as enligt en internationellt
30
fastställd m etod och rapporteras enligt internationell stand ard .
I Tabell 6 visas svaveld ioxid utsläpp i ton och svavelskatt i m iljoner kronor
löpand e priser år 2007 förd elat på bransch. Den största m ängd en utsläpp
kom m er från transport- och kom m unikationsbranschen och näst största
kom m er från tillverkningsind ustrin. Svavelskatten betalas till största d elen
av branschen El, gas, värm e (SN I 40) den näst största betalaren av
svavelskatt är Tillverkningsind ustrin (SN I 15-37).
Tabell 6
Svaveldioxidutsläpp i ton och svavelskatt i miljoner kronor fördelade på
bransch angivet i SNI 2002 år 2007
SNI (2002)
Svaveldioxidutsläpp (ton)
Svavelskatt
(miljoner SEK)
Gruvor och mineralutvinning (10-14)
Vatten och avlopp (41 + 90.010)
664
549
20 382
8 048
0
0
3
15
35
0
Byggindustri (45)
Handel (50-52)
Transport- och kommunikation (60-64)
65
12
3
58 871
1
0
0
0
0
0
50
11
769
175
2
0
0
0
89 600
56
Fastigh., off adm, uthyrning osv (70-99)
Hushållens intresseorganisationer (HIO)
Total
Då m an jäm för and elen i procent av totala utsläppen m ed and elen i procent
av totala skatten, se Figur 8, kan m an se att transportsektorn står för nästan
70 procent av utsläppen m en är helt und antagna från skatten.
Energisektorn står för ungefär 60 procent av svavelutsläppen, m en end ast
för 9 procent av utsläppen. Generellt kan man säga att d är d en m örkare
stapeln är högre än d en ljusare stapeln råd er undantag från skatten.
Skatteund antag finns av olika skäl m en analyseras inte närm are i d en här
rapporten.
30
Eu rostat, 2009
Figur 8
Procent av totala svaveldioxidutsläpp och procent av svavelskatt fördelat på
bransch angivet i SNI 2002 år 2007
Procent
30
M iljömotiverade subventioner
5 Resultat för miljömotiverade
subventioner
Detta kapitel innehåller resultat för m iljöm otiverad e subventioner för åren
2000 till 2009, uppd elat på olika m iljöom råd en och förd elat på b ransch.
Kapitlet innehåller även en jäm förelse m ed d e totala subventionerna och
olika utgiftsom råd en i den svenska statsbud geten. Data om
31
m iljöm otiverad e subventioner kan häm tas från SCB:s hem sid a .
5.1 Totala miljömotiverade subventioner i Sverige
De totala miljöm otiverade subventionerna i Sverige visas i Tabell 7 på nästa
sid a. De har ökat m ed 50 procent und er period en 2000 till 2009. År 2009
betalad es knappt 9 m iljard er kronor ut som m iljöm otiverad e subventioner
och största delen bestod av resursrelaterad e sub ventioner, d är
m iljöersättningar till jordbruket ingår. Drygt 2 m iljard er kronor betalad es
ut som m iljöersättningar år 2009. N äst största subventionen är d et
m iljörelaterad e bistånd et.
För att göra red ovisningen av miljöm otiverad e subventioner översiktlig
följs sam m a klassificering som Eurostat använd er när d e kategoriserar
m iljöskatterna så långt möjligt, nämligen energirelaterad e,
transportrelaterad e, resursrelaterad e sam t klim atrelaterad e 32 subventioner.
En ytterligare grupp har skapats för att göra skilja m iljöbistånd från d e
resursrelaterad e, nämligen m iljörelaterat bistånd .
31
w w w .scb.se/ m iljorakenskaperna
Klim atrelaterad e ersätter d en grupp som benäm ns skatt på föroreningar för
m iljöskatterna.
32
Tabell 7
Totala miljömotiverade subventioner i miljoner kronor i Sverige år 2000–2009.
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Resursrelaterade subventioner
Bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet
Bidrag till miljömärkning av produkter
Fiskevård
Internationellt miljösamarbete
Investeringsbidrag för främjande av
omställning i ek hållbar riktning
Miljöersättningar inom jordbruket
Miljöforskning (Formas, SEI m.m.)
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Miljöinsatser i Östersjöregionen
Sanering och återställning av
förorenade områden
Stöd för havsmiljö
Stöd för kalkning och skyddad natur
Stöd till lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet
Återföring av skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel m.m.
Övrigt (för miljömål, övervakning m.m.)
3 635
4 254
4 226
3 695
3 734
4 306
4 222
3 324
3 087
3 205
4
2
27
5
4
3
34
15
4
4
34
47
4
9
60
28
4
4
65
24
4
8
67
15
4
7
66
6
4
18
36
0
4
18
33
0
4
21
37
37
2 427
138
13
21
15
2 395
195
22
6
12
2 557
97
26
21
6
2 204
95
24
-
2 103
97
14
-
2 349
148
37
-
2 383
152
37
-
2 173
421
24
-
2 129
121
20
-
2 138
152
20
-
19
336
108
332
414
344
163
403
448
509
432
868
603
902
93
331
77
31
423
94
103
401
595
1 114
623
427
187
63
-46
0
-17
-
17
21
61
14
235
20
251
25
266
40
64
35
168
49
190
56
184
52
Energirelaterade subventioner
Bidrag för att minska elanvändning
Bidrag till investeringar i elproduktion
från förnybara energikällor
Energiforskning
Stöd för effektivare energianvändning
Stöd för energiinvesteringar i offentliga
lokaler
Stöd för energiteknik/energieffektivisering
Stöd för installation av energieffektiva
fönster m.m. i småhus
Stöd för konvertering från direktverkande elvärme
Stöd för kärnsäkerhet (nationella som
internationella åtgärder)
Stöd för småskalig elproduktion
Stöd för solvärme
Stöd för vindkraft
Åtgärder för el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige
1 047
115
1 239
70
1 526
174
1 039
170
973
111
632
39
593
-
1 292
-
1 252
-
2 076
-
173
304
59
222
263
60
167
292
58
54
248
92
146
163
86
166
112
292
121
330
94
385
102
688
111
-
-
-
-
-
-
-
562
394
690
147
306
376
322
406
252
120
62
51
161
-
-
-
-
-
-
-
39
54
62
-
-
-
-
-
-
-
128
129
85
31
173
-
34
240
-
40
243
-
12
106
-
12
50
12
52
12
48
39
0
38
58
8
70
68
16
195
45
45
175
37
-
-
-
-
-
-
Klimatrelaterade subventioner
Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser
Stöd till klimatinvesteringar
12
18
22
43
250
123
470
197
319
510
12
-
18
-
21
1
37
6
171
79
30
93
10
460
13
185
42
277
265
245
Transportrelaterade subventioner
Försök med trängselskatt i Stockholm
Miljöbilspremie
Transportrelaterad forskning
6
6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
343
297
41
5
352
0
322
30
424
0
349
76
Miljörelaterat bistånd
Miljöbistånd
1 282
1 282
1 500
1 500
1 448
1 448
1 415
1 415
1 616
1 616
1 715
1 715
1 955
1 955
1 947
1 947
2 038
2 038
2 767
2 767
Totalt
5 983
7 011
7 222
6 193
6 574
6 776
7 241
7 104
7 047
8 983
I Figur 9 visas hur d e olika m iljöom råd ena har varierat und er tid speriod en
2000 till 2009. Ökningen m ellan 2008 och 2009 beror främ st på ökningen
inom d e bistånd srelaterad e subventionerna, en ökning m ed 36 procent,
Miljöom råd ena analyseras var för sig i följand e avsnitt.
32
Figur 9
Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per miljöområde år 2000–
2009
Miljoner kronor
5.1.1 Resursrelaterade subventioner
Största subventionen i denna grupp är m iljöersättningarna inom jord bru ket
vilka stod för d rygt 2 m iljard er kronor år 2009. Miljöersättningarna till
jord bruket ingår i m iljö- och land sbygd sprogram m et för Sverige.
Föregåend e program varad e period en 2000-2006. Det nuvarand e
land sbygd sprogram m et gäller från 2007 till 2013. Med taget som
m iljöm otiverat är just nu enbart d et som betalas ut som m iljöersättningar,
m en d et finns även and ra form er av stöd m ed miljöm otiv i program m et.
Även stöd et för kalkning och för skyd d ad natur klassificeras in und er
resursom råd et, d et har legat på knappt en halv m iljard senaste åren m ed en
topp und er 2006 på nästan en m iljard kronor utbetald a, vilket syns i Tabell
7 ovan. Även stöd et för sanering och återställand e av förorenad e om råd en
har m inskat m ycket under senare år. Tillsam m ans har d essa två
subventioner m inskat med d rygt en m iljard kronor sed an toppnoteringen
år 2006.
5.1.2 Energirelaterade subventioner
De energirelaterad e subventionerna har d ubblerats und er p eriod en 20002009, från d rygt en m iljard till d rygt två m iljard er kronor. Flera höjningar
av utbetald a subventioner ligger bakom d etta. Utbetald a subventioner från
anslaget som heter Energiforskning har ökat från ca 300 m iljoner kronor år
2000 till knappt 700 miljoner kronor år 2009. Ett helt nytt stöd för
energiinvesteringar i offentliga lokaler tillkom 2007 och har legat på m ellan
400-700 m iljoner kronor årligen sed an d ess. Även stöd till vind kraft har
tillkom m it, och ökat, und er senare år. H and el m ed elcertifikat införd es 2003
och ersatte utbetalda bidrag till investeringar i elprod uktion från förnybara
energikällor genom att istället ålägga leveran törerna av el att köpa
certifikat m otsvarand e en viss and el av d eras försäljning.
5.1.3 Klimatrelaterade subventioner
Det finns d elar av subventioner i d e and ra om rådena som också är
klim atrelaterad e, m en senare år har d et kom m it stöd som m er i sin helhet
har ett utsläppsperspektiv och d et är d e klimatrelaterad e stöd en. H är ingår
såväl internationella klim atin satser som stöd till klim atinvesteringar, d et
s.k. KLIMP. År 2009 hade d enna grupp stöd ökat till d rygt en halv miljard
kronor från end ast 12 m iljoner kronor år 2000.
5.1.4 Transportrelaterade subventioner
Und er period en 2000-2009 är d et först d e senare åren som m an kan finna
tyd liga m iljöm otiverad e subventioner riktad e d irekt till transportom råd et
och d et främ st genom d els d et stöd som betalades ut när trängselskatterna
introd ucerad es och även m iljöbilsprem ien som införd es år 2007 (num era
borttaget och ersatt m ed lägre ford onsskatt för nya m iljöbilar). Den
transportrelaterad e forskningen har tid igare varit svår att skilja från
m iljöforskning i stort m en har varit m öjligt att skilja ur total
energiforskning sed an 2007. Men d et är d ärför svårt att veta om d enna typ
av forskning har ökat und er period en eller om d et enbart beror på nya
m öjligheter att ta ut d ata.
5.1.5 Miljörelaterat bistånd
Denna post består av en and el av d et totala bistånd et som Sverige ger och
and elen har legat på m ellan 11 och 14 procent av d et totala bistånd et und er
period en. Inform ationen har häm tats från SIDA. Miljöbistånd et har
d ubblerats und er perioden, från knappt 1.3 miljard er kronor år 2000 till
nästan 3 miljard er kronor år 2009.
5.2
Miljömotiverade subventioner för konsumtion och
investering
Miljöm otiverad e subventioner är intressanta att stud era från olika
synvinklar. Förutom att se på d ess tillhörand e miljöom råd e är d et m öjligt
att se på i vilken form d e m iljöm otiverad e subventionerna betalas ut av
staten. I Figur 10 visas hur stor d el av d e m iljöm otiverad e subventionerna
som ges för en investering eller för att användas för konsum tion, d v s i d en
löpand e verksam heten. Subventioner som ges för konsum tion är d en
vanligaste form en för utbetalning för d e miljöm otiverad e subventionerna,
hela 75 procent av d e utbetald a subventionerna år 2009 gavs i d enna form .
N ästan hälften av d e totala subventionerna för kon sum tion gick antingen
till företag, statliga bolag, kom m unala bolag och statliga affärsverk. Störst
and el av d e subventioner som ges för investering gick d ärem ot till
internationell verksamhet (40 procent) sam t till kom m uner och land sting
(34 procent).
34
Figur 10
Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor uppdelade på om de ges för
investering eller för konsumtion och dess mottagare i ekonomin, år 2009
Till organisationer och
ideella föreningar
Till kommun och
landsting
Till företag, statliga
bolag, kommunala
bolag, statliga affärsverk
Till internationell
verksamhet
Miljömotiverade subventioner för konsumtion
Till enskilda personer
Miljömotiverade subventioner för investering
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
Miljoner kronor
Subventioner för investering har blivit en vanligare form att ge subventioner som vilket visas i Figur 11. End ast 13 procent av d e totala
m iljöm otiverad e subventionerna var år 2000 av d enna form m en år 2009
stod d e för 25 procent av d e totala subventionerna. Exem pel på en
subvention som ges för investering är från anslaget Stöd till vind kraft d är
84 procent betalades ut för investering år 2009. En m iljöm otiverad
subvention som till största d el ges för konsum tion kom m er från anslaget
Energiforskning d är 97 procent betalad es ut för konsum tion.
Figur 11
Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor uppdelade på om de ges för
konsumtion och investering år 2000–2009
Miljoner kronor
5.3 Totala subventioner i Sverige
Enligt sam m a d efinition som använd s för d e m iljörelaterad e
subventionerna tas d e totala subventionerna i Sverige fram . Definitionen
inklud erar d els d en subvention som d en d efinieras i nationalräkenskaperna
och lägger sed an till övriga transfereringar. Figur 12 visar d e
m iljöm otiverad e subventionerna som and el av d e totala subventionerna i
Sverige och uppd elat på d e fem m iljöom råd ena. De m iljörelaterad e
subventionerna var nästan 2 procent av de totala subventionerna år 2009.
Figur 12
Miljömotiverade subventioner som andel av totala subventioner och övriga
transfereringar i Sverige år 2000–2009
Sum m an på knappt 9 m iljard er kronor för d e m iljöm otiverad e
subventionerna kan jäm föras m ed and ra utgifter i sam hället som staten
har. I Tabell 8 visas ett urval av så kallad e utgiftsom råd en från
statsbud geten och såväl d e totala resultatet från de ingåend e anslagen i
respektive utgiftsom råd e visas som d e subventioner som betalas ut (enligt
m iljöräkenskapernas d efinition ). And ra utgifter från statsbud geten,
förutom subventioner enligt d en d efinition som m iljöräkenskaperna
använd er, är till exem pel löner, investeringar och hyra.
Tabell 8
Statens utgifter i statsbudgeten i miljoner kronor, totalt samt enbart det som
betalas ut som subvention i miljarder kronor, år 2009
Utgiftsområde i statsbudgeten (UO)
Miljarder kronor
Internationellt bistånd (UO 07)
Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 09)
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande
samt konsumentpolitik (UO 18)
Regional tillväxt (UO 19)
Allmän miljö- och naturvård (UO 20)
Energi (UO 21)
Kommunikationer (UO 22)
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar (UO 23)
Näringsliv (UO 24)
Totalt utbetalt från statsbudgeten (alla UO)
Totala anslag inom utgiftsområdet i
statsbudgeten
Betalas ut som
subvention,
miljoner SEK
29 600
53 063
26 763
50 438
1 905
3 204
5 161
3 047
40 047
1 027
2 910
1 784
2 217
3 064
12 301
16 368
6 563
780 712
2 985
507 803
Genom att se på statsbud getens and ra utgifter sätts d e subventioner som
betalas ut för m iljösyfte i ett perspektiv. Den summ a som vi har för d e
m iljöm otiverad e subventionerna på knappt 9 m iljard er kronor är större vad
som betalas ut som subvention från utgiftsom rådet som heter Allm än
m iljö- och naturvård . Det beror på att vi fångar upp m iljöm otiverad e
anslag från m er än enbart d etta utgiftsom råd e. Inform ation över såväl d e
36
totala utgifterna från alla utgiftsom råd en liksom d e utbetald a
subventionerna enligt m iljöräkenskapernas d efinition finns i Bilaga 5.
5.4 Miljömotiverade subventioner fördelat på bransch
SCB har i d enna rapport branschförd elat d e m iljöm otiverad e
subventionerna och resultatet av d etta arbete presenteras ned an. I Tabell 9
är d e totala m iljöm otiverad e subventionerna förd elad e på d en bransch som
33
d e går till. Branschtillhörigheten angivs i SN I 2007 till skillnad m ot resten
av rap porten som följer d en äld re SN I2002 klassificeringen . Tabellen visar
att d e största m ottagarna av m iljöm otiverad e subventioner år 2009 var
jord brukssektorn (SN I 01) sam t internationella m ottagare.
Jord brukssektorns and el av d e totala m iljöm otiverad e subventionerna har
m inskat und er period en, år 2000 fick d en d rygt 40 procent och 2009 var
and elen 25 procent, även om d et totala beloppet till jord brukssektorn varit i
stort sett konstant.
De internationella m ottagarna har ökat, helt i linje m ed att d et totala
bistånd et i Sverige ökat. År 2000 gick d rygt 20 procent av d e totala m iljöm otiverad e subventionerna till m ottagare utanför Sverige jämfört m ed
d rygt 30 procent 2009. Stöd et till offentlig förvaltning låg på ca 15 procent
av d et totala stöd et såväl år 2000 som 2009. Subventionerna till
energibranschen (SN I 35) m inskad e från 6 procent till 2 procent av d e totala
m iljösubventionerna und er period en.
Tabell 9
Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per bransch angiven i
branschindelning enligt SNI2007, år 2000–2009
Branschgruppering SNI2007
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Jordbruk (01)
Fiske (03)
Motorfordon, släpfordon (29)
El, gas, värme och kyla (35)
Avfallshantering; återvinning (38)
2 436
0
5
381
26
2 407
3
0
503
15
2 580
3
0
529
12
2 422
5
0
198
6
2 297
3
0
194
0
2 552
1
0
53
0
2 361
1
0
48
0
2 239
1
0
37
0
2 241
1
21
39
0
2 272
0
282
164
0
Byggande av hus (41)
Landtransport (49)
Fastighetsverksamhet (68)
Arkitekt- och teknisk konsult (71)
Forskning och utveckling (72)
0
0
0
8
291
0
0
0
11
495
4
0
0
8
439
11
0
0
11
420
11
0
0
18
452
23
0
0
30
440
7
0
0
25
475
5
297
131
34
744
0
0
160
51
481
0
0
160
71
614
Hushållens intresseorg. (HIO)
Privat konsumtion (PK)
Internationellt
375
984
127
1 351
379
1 620
57
1 523
508
1 539
160
1 439
497
1 117
150
1 355
551
1 331
106
1 612
550
1 535
60
1 533
602
1 975
37
1 709
643
1 046
210
1 718
597
1 090
502
1 864
657
1 368
552
2 844
Totalt
5 983
7 011
7 222
6 193
6 574
6 776
7 241
7 104
7 047
8 983
H ushållens intresseorganisationer, H IO, kan i d atam aterialet d elas upp i
d et som tillhör privat konsum tion och d et som tillhör offentlig konsum tion.
N ed an i figurerna är H IO d ärför sam m anslaget på d etta sätt.
Figur 13 visar sam ma d ata som tabellen ovan m en i en aggregerad form där
end ast d e större branscherna visas enskilt och d e m ind re branscherna
grupperats und er rubriken övrigt. H är syns d et tyd ligt att d et är inom
internationellt som ökningen främ st skett und er period en genom en
33
N yckel m ellan SN I2007 och SN I 2002 finns här:
http:/ / w w w .sni2007.scb.se/ sninyckel2002_07.asp
d ubblering av m iljöm otiverad e subventioner under period en 2000 till 2009.
Även m inskningen för såväl energibranschen på en halvering, som för
offentlig förvaltning som erhöll d ess högsta subventioner år 2006,
synliggörs. Ökningen i gruppen övrigt beror främ st på d et stöd för
trängselavgifterna som utbetalad es till branschen land transport år 2007
sam t på att en allt större d el av energiforskningsanslagen nu riktas direkt
till ford onsind ustrin.
Figur 13
Totala miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per bransch angiven i
SNI 2007 år 2000–2009
Miljoner kronor
H ela sum m an miljöm otiverad e subventioner som går till
jord bruksbranschen (SN I 01) är klassificerad e som resursrelaterad e. Ett
exem pel på bransch som erhåller såväl resursrelaterad e, energirelaterad e
som transportrelaterad e subventioner är konsult och forsknings- och
utvecklingsbranschen (SN I 71 sam t 72). Dels tar d e em ot subvention er som
kom m er från anslag för t.ex. energiforskning och energieffektivitet m en
även miljöforskning (som är resursklassificerat) och stöd för
transportrelaterad forskning.
Miljöm otiverad e subventioner som betalas ut till privat konsum tion har
m er än d ubblerats und er period en och här finner vi subventioner från alla
fem m iljöom råd en. Miljörelaterat bistånd har gått till d en d el av d en
privata konsum tionen som är H IO, d v s hushållens icke-vinstrivand e
organisationer. Till d en privata konsum tionen finnes även bland annat
större utbetalningar år 2009 för m iljöbilsprem ien, stöd för konvertering av
d irektverkand e elvärm e, stöd för installation av energieffektiva fönster i
sm åhus och återföringen av skatten på hand elsgöd sel och
bekäm pningsm ed el.
5.4.1 Branschanalys per miljöområde
Det är m öjligt att bryta ner d e branschförd elad e m iljöm otiverad e
subventionerna på d e miljöom råd en som finns för att se m er i d etalj vart
38
subventionerna för d e olika om råd ena går till för d elar av ekonom in . Varje
m iljöm otiverad subvention är endast förd elad till ett m iljöom råd e.
De m iljöom råd ena som har störst betyd else för flera branscher är d e
resursrelaterad e subventionerna sam t d e energirelaterad e subventionerna
och för d essa har figurer tagits fram vilka m öjliggör y tterligare analys, se
ned an. Miljörelaterat bistånd är ett betyd elsefullt m iljöom råd e likväl m en
är inte förd elat på lika många branscher.
5.4.1.1 Resursrelaterade subventioner per bransch
De totala resursrelaterade subventionerna, som visas i Figur 14, har
m inskat und er period en, från 3,6 m iljard er kronor till 3,2 m iljard er kronor.
Störst and el har jord bruksbranschen haft med m ellan 50-70 procent av d e
utbetalad e subventionerna. Förutom m iljöersättningarna till jord bruket
som ligger på d rygt 2 miljard er kronor per år så betalas m iljöm otiverad e
subventioner ut från anslagen m iljöförbättrand e åtgärd er i jord bruket och
så har d et betalats ut en återföring från skatterna på hand elsgöd sel och
bekäm pningsm edel sed an 2002. Skatten på hand elsgöd sel är num era
borttagen (sed an 2010).
Figur 14
Resursrelaterade miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per bransch
angiven i SNI 2007 år 2000–2009
Miljoner kronor
Den bransch som efter jord bruket tagit em ot m ycket resursrelaterad e
subventioner är offentlig förvaltning, m en and elen har m inskat från 26
procent år 2000 till 16 procent år 2009. Drygt 60 procent av d e
resursrelaterad e subventionerna till offentlig förvaltning år 2000 kom från
anslaget stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.
Sed an 2006 har inga subventioner betalats ut från d etta anslag.
Resursrelaterad e subventioner för kalkning och skyd d av natur har legat
m ellan 300 och 900 m iljon er kronor per år und er period en och år 2009 stod
d enna subvention för knappt 80 procent av d et resursrelaterad e stöd et till
offentlig verksamhet. Såväl m inskningen i stöd för kalkning och skyd d av
natur som för sanering och återställning av förorenad e om rå d en bid rar till
att offentlig verksamhet får m ind re resursrelaterad e subventioner år 2009
än 2000.
5.4.1.2 Energirelaterade subventioner per bransch
Figur 15 visar d e energirelaterad e m iljöm otiverade subventionerna och
vilken bransch som tagit em ot subventionerna und er period en 2000 till
2009. Största m ottagarna av energirelaterad e subventioner år 2009 var
offentlig förvaltning (29 procent) och branschen forskning och utveckling
(24 procent, hop slagen med konsult som i Figur 15 står d e för 26 procent).
Störst föränd ring över tid har d et varit inom offentlig förvaltning, som har
ökat 10 gånger om . Främsta orsak är stöd et för energiinvesteringar i
offentliga lokaler som införd es 2007 och d är d rygt 350 m iljoner betalad es ut
und er 2009 till d et offentliga. Även konsulter och forskning (SN I 71,72) har
ökat und er period en och d et är subventionerna från anslaget
energiforskning som ökat från knappt 100 m iljoner till d ry gt 450 m iljoner
kronor till branschen und er period en.
Figur 15
Energirelaterade miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per bransch
angiven i SNI 2007 år 2000–2009
Miljoner kronor
En bransch som fått allt m ind re m iljöm otiverad e subventioner under
period en är el, gas värme och kyla som fått en halvering av stöd . Det har
hänt m ycket inom d enna bransch sedan 2000. I början av d ecenniet var d e
flesta subventioner inriktad e på sm åskalig energiprod uktion och förnybara
energikällor. Dessa stöd har d ock på senare år ersatts av elcertifikatsyste m et som är ett m arknad sbaserat stöd system d är hand el sker m ellan pro d ucenterna och d e kvotpliktiga. Det införd es 2003 och har ersatt tid igare
investeringsstöd . En ny subvention som tillkom mit och nu går till energibranschen är d en som betalas ut från anslaget m arknad sintrod uktion av
vind kraft.
Subventionerna till privat konsum tion har inte ökat i sam m a grad , så
m ycket und er period en m en stöd ens fokus har skiftat. Subventioner för att
konvertera till d irektverkand e elvärm e sam t för installation av energieffek -
40
tiva fönster i sm åhus har tillkom mit sed an 2007 och ett tid igare stöd för att
m inska elanvänd ning försvann 2005.
Två nya stöd ligger bakom ökn ingen till branschen fastighetsverksamhet
(SN I 68) och d et är stöd en för energiinvesteringar i offentliga lokaler sam t
för konvertering från direktverkand e elvärm e.
5.4.1.3 Miljörelaterat bistånd, klimatrelaterade och transportrelaterade
Det m iljörelaterad e bistånd et går främst till internationella m ottagare, 86
procent av bistånd et gick internationellt år 2009. Resterand e, 14 procent,
gick sam m a år till hushållens icke-vinstd rivand e organisationer, H IO. Vad
d e använd er pengarna till i sin tur syns inte i datam aterialet utan vi kan
end ast spåra subventionens första steg.
Und er 2009 gick ungefär hälften av d e klim atrelaterad e subventionerna till
internationella m ottagare och d en and ra halvan till offentlig förvaltning.
Det tid igare stödet för klim atinvesteringar, m en vilket från 2009 num era
heter stöd till utveckling av hållbara städ er, går främ st till kom m uner
(offentlig förvaltning).
Gälland e d e transportrelaterad e m iljösubventionerna så gick 82 procent av
stöd et år 2009 till privatpersoner genom miljöbilsprem ien. 17 procent gick
till branschen m otorfordon, släpford on (SN I 29) genom stöd för m iljövänlig
ford onsforskning.
Pot. miljöskadliga subventioner
6 Resultat för potentiellt miljöskadliga
subventioner
I d etta kapitel red ovisas resultat för potentiellt m iljöskad liga subventioner
utbetalad e år 2007. Data som presenteras här är resu ltatet av ett första
försök att kartlägga och branschförd ela d e potentiellt miljöskad liga
subventionerna.
6.1 Bakgrund
I m etod en för att kartlägga d e potentiellt m iljöskad liga subventioner ingår,
som ett stöd för att finna d e potentiellt miljöskad liga subventionerna, att
id entifiera d e m est utsläppsintensiva branscherna. Den branschind elning
som använd s i kapitlet är SN I 2002.
För att id entifiera d e utsläppsintensiva branscherna i Sverige har vi här
stud erat utsläpp av koldioxid relaterat till branschens förädlingsvärd e.
Genom snittet i Sverige för d etta m ått är 57 ton CO 2 per m iljoner kronor
föräd lingsvärd e för år 2007. Branscher m ed högre värd e än så betecknas
som utsläppsintensiva. För 2007 gäller att följande branscher är
utsläppsintensiva (SN I2002 inom parantes); Sjötransport (61), Tillverkning
av stenkolsprod ukter, raffinerad e petroleum produkter och kärnbränsle
(23), Lufttransport (62), Tillverkning av icke-m etalliska m ineraliska
prod ukter (26), Fiske och vattenbruk (05), Stål och m etallfram ställning (27),
El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning (40) och Jord bruk och jakt (01).
Branscher m ed en utsläppsintensitet över 30 ton CO 2 per m iljoner kronor
föräd lingsvärd e visas i Figur 16.
Figur 16
Diagrammet visar utsläppsintensiteter för branscher med värden över 30 ton
CO2 per miljoner kronor förädlingsvärde, genomsnittet för Sverige är 57 ton
CO2 per miljoner kronor förädlingsvärde.
Ton CO2 per mkr FV
42
6.2 Totala potentiellt miljöskadliga subventioner
I Tabell 10 finns sam manställt d e subventioner som klassats som potentiellt
m iljöskad liga, från vilket anslag d e betalas ut samt d eras belopp år 2007. De
totala potentiellt m iljöskad liga subventionerna uppgick d å till nästan
9 m iljard er kronor. Av detta betalad es d rygt 6,5 m iljard er kronor som stöd
till jord bruket (från anslaget gård sstöd och d jurbid rag) och d rygt en
m iljard som stöd till vägbyggen och upprustning av vägar (från anslaget
väghållning och statsbidrag).
Tabell 10
Potentiellt miljöskadliga subventioner i miljoner kronor löpande priser, år
2007
Utbetalas från anslag
Miljoner SEK
Resursrelaterade potentiellt miljöskadliga subventioner
Gårdsstöd och djurbidrag m.m.
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter mm.
Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor
Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
Strukturstöd till fisket m.m.
Transportrelaterade potentiellt miljöskadliga subventioner
Väghållning och statsbidrag
Transportbidrag
Driftbidrag till icke statliga flygplatser
Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.
Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
7 346
6 577
457
226
63
23
1 593
1 066
314
80
71
62
Summa
8 939
Urvalet av d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna görs från d e anslag
som betalas ut och som klassats som en subvention enligt
m iljöräkenskapernas d efinition. Urvalet av anslag baseras sed an på tid igare
arbeten inom miljöräkenskaperna för att id entifiera potentiellt
m iljöskad liga subvention er. Dessutom har statsbud geten stud erats för att
eventuellt hitta nya potentiellt m iljöskad liga subventioner. Som ett stöd
använd s utsläppsintensiteterna på så sätt att subventioner som går till
utsläppsintensiva branscher klassas som potentiellt m iljöskad liga. Det finns
flera anslag som är d iskuterbara om d elar av dem skulle kunna falla inom
d efinitionen för potentiellt m iljöskad liga subventioner. exem pel på sådana
är anslagen Allm änna regionalpolitiska åtgärd er och Europeiska
utvecklingsfond en. I samm anställningen som presenteras i d enna rapport
har d e d ock inte tagits med .
6.2.1 Resursrelaterade potentiellt miljöskadliga subventioner
Utbetalningar inom d enna grupp uppgår år 2007 till d rygt 7,3 m iljard er
kronor. Störst i d enna grupp är d en potentiellt m iljöskad liga subvention
som betalas ut från anslaget Gård sstöd och d jurbid rag som uppgår till
d rygt 6,6 m iljard er kronor. Detta anslag har genom gått en större föränd ring
und er senare år, man har gått från m er prod uktionsinriktad e stöd till
arealstöd , vilket är positivt ur m iljösynpunkt. Från anslaget Gård sstöd och
d jurbid rag har vi här räknat m ed att hela sum m an som betalas ut som
subvention enligt m iljöräkenskaperna är potentiellt m iljöskad liga, utom d e
som betalas ut d irekt av m iljöskäl, d e s.k. m iljöstöd en som är klassad e som
m iljöm otiverad e subventioner.
6.2.2 Transportrelaterade potentiellt miljöskadliga subventioner
Utbetalningar inom d enna grupp uppgår år 2007 till d rygt 1,6 m iljard er
kronor. Störst i gruppen är d en subvention som betalas ut från anslaget
Väghållning och statsbidrag som uppgår till d rygt 1 m iljard kronor.
6.3 Potentiellt miljöskadliga subventioner fördelat på
bransch
Då d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna branschförd elas, d .v.s.
förd elas på d e sektorer som d e betalas ut till, kan m an se i Tabell 11 att till
allra största d elen betalas ut till jord bruk, skogsbruk och fiske (SN I 01, 02,
05). Detta m otsvarar ungefär 80 procent av hela sum m an. N äst största
m ottagaren är offentlig transport, kom m unikation och fastighetsförvaltning
(SN I 61, 62, 70) vilket m otsvarar ungefär 11 procent av hela sum m an.
Tabell 11
Potentiellt miljöskadliga subventioner i miljoner kronor löpande priser
fördelat per bransch angivet i SNI2007 år 2007
SNI (2002)
Miljoner SEK
Transport- , kommunikation och fastighetsförvaltning (61-70)
Offentlig förbrukning (OFF)
Privat konsumtion (PK)
Internationellt
7 121
314
942
266
70
226
Totalt
8 939
44
Utsläppsrätter
7 Resultat för utsläppsrätter
I d etta kapitel visas inform ation om d en svenska d elen i system et m ed
utsläppsrätter för kold ioxid . Data som presenteras här är resultatet av ett
första försök att branschförd ela inform ation om tilld elning av
utsläppsrätter och kold ioxid utsläpp i system et.
7.1 Bakgrund
H and el m ed utsläppsrätter införd es 2005 inom EU och d et är värld ens
34
första större hand elssystem för växthusgaser . H and el m ed utsläppsrätter
om fattar utsläppen av kold ioxid och fungerar genom att unionen sätter ett
tak för d e totala utsläppen och d e företag som omfattas av utsläppshand el
tilld elas u tsläppsrätter utifrån särskilda förd elningsprinciper som anges av
35
riksd agen och regeringen . Den som släpper ut m ind re kold ioxid än d et
antal utsläppsrätter som företaget förfogar över kan spara utsläppsrätterna
und er hand elsperiod en eller sälja överskottet till and ra företag. En
förutsättning för att hand eln ska led a till minskad e utsläpp är d ärför att det
finns en brist på utsläppsrätter på m arknad en.
7.1.1 Tilldelning av utsläppsrätter och faktiska utsläpp
Den första period en varad e i en treårsperiod m ellan 2005 och 2007. Vi är
just nu inne i d en and ra period en som pågår m ellan 2008 och 2012 och d är
36
tilld elningsnivån är 9 procent lägre än und er tidigare period . N aturvård sverket fattar beslut om tilld elning av utsläppsrätter och ansvarar för
uppföljning av företagens årliga rapportering av utsläpp av kold ioxid .
Energim ynd igheten är ansvarig för d et svenska registret för utsläppsrätter,
SUS, d är företagen löpand e red ovisar sina transaktioner och varje år
överläm nar utsläppsrätter. H and el m ed utsläppsrätter för k old ioxid
om fattar d rygt 730 svenska anläggningar inom ind ustri och energiprod uk tion. Totalt berörs cirka 13 000 anläggningar i hela EU m otsvarand e cirka 40
procent av d e totala utsläppen av koldioxid inom unionen.
Figur 17 visar anläggningarnas utsläpp und er åren 2005–2009 sam t d en
m ängd utsläppsrätter respektive anläggning tilld elats. Sveriges
kold ioxid utsläpp inom den handland e sektorn uppgick år 2009 till 17,5
m iljoner ton, vilket innebär att utsläppen inom hand elssystem et har
m inskat m ed 2,6 miljoner ton jämfört m ed 2008.
34
Läs m er om system et på w w w .utslappshand el.se
Und er första hand elsperiod en var d et end ast utsläpp av kold ioxid som om fattad es av
hand elssystem et. Från och m ed 2008 inklud eras lustgas i några m ed lem sländ er. Fr N V.
36
Läs m er på regeringens hem sid a om Sveriges förd elningsplan för period en 2008-2012.
35
Utsläppsrätter
Figur 17
Tilldelade utsläppsrätter och faktiska utsläpp i miljoner ton koldioxid år
2005–2009
Miljoner ton
Uppgifterna är m öjliga att bryta ner på branschnivå (SN I) genom att d et
finns inform ation om vilket företag som ingår och d et är m öjligt att
m anuellt lägga till organisationsnum m er. Detta har gjorts för året 2007 och
resultatet visas senare i kapitlet.
Förutom att visa tilld elningen av utsläppsrätter och faktiska utsläpp av
kold ioxid finns d et inform ation om hur anläggningarna har fullgjort sitt
åtagand e och d etta kallas fullgörand estatus. På detta sätt ser m an att d e
utsläppsrätter som överläm nats av företagen m otsvarar d e kontrollerad e
utsläppen. Energim ynd igheten är ansvarig för d et svenska registret för
utsläppsrätter, SUS, d är företagen löpand e red ovisar sina transaktioner och
varje år överlämnar utsläppsrätter.
7.1.2 Pris på utsläppsrätter
Det har varit stora föränd ringar i priset på utsläppsrätter m ellan 2005 och
2009. Figur 18 visar d els priset på en utsläppsrätt i d en första
handelsperiod en (2005-2007) d els priset i d en andra handelsperiod en fram
tills id ag (2008-2010). I början av 2006 gick priset upp till 30 euro per ton
kold ioxid , d en högsta noteringen i period en fram till 2009. Den kalla
vintern 2005 hade påverkan på d en prisutvecklingen. Det är även synligt i
figuren att utsläppsrätterna i d en första hand elsperiod en blev i stort sett
värd elösa und er 2007 på grund av ett stort överskott av utsläppsrätter på
m arknad en.
46
Utsläppsrätter
Figur 18
Priset på utsläppsrätter i euro per ton koldioxid under första och andra
37
handelsperioden . Källa Nord Pool
EUR/tCO2
I början av and ra hand elsperiod en låg priset på runt 20 euro per ton
kold ioxid , m en i februari 2009 föll priset till und er 10 euro. Den
ekonom iska krisen i EU har bid ragit till a tt prod uktionen m inskad es och
d ärm ed även utsläppen av kold ioxid vilket gjorde att fler rätter såld es på
m arknad en. Det ökad e utbud et gjord e att priset sjönk. Und er 2010 har
priset legat på runt 13-15 euro per ton.
Värd et av d e tilld elad e utsläppsrätterna kan räknas ut genom att ta ett
m ed elpris för utsläpp varje år gånger d et antal rätter som d elats ut. Detta
värd e har varierat m ellan knappt 4,5 m iljard er kronor år 2005 till d rygt 3
m iljard er kronor år 2009. Orsaken till minskningen är att priset på
kold ioxid utsläpp varit lägre senare år vilket syns i Figur 18.
7.2 Utsläppsrätter fördelat på bransch
EU:s utsläppshand el omfattar ett antal ind ustrigrenar, främ st energianläggningar och vissa energiintensiva ind ustribranscher. Und er hand els period en 2008–2012 utökad es hand elssystem et till att om fatta fler förbrän 38
ningsanläggningar .
N aturvård sverket använd er en egen bransch gruppering i sin red ovisning 39
vilken inte överensstämm er m ed d en stand ard iserad e branschklassificering
40
som använd es inom N ationalräkenskaperna och Miljöräkenskaperna .
Inom ram arna för d etta projekt har vi för året 2007 kopplat d ata om
tilld elning och utsläpp för varje anläggning till d en branschkod ning som
finns i Företagsregistret hos SCB. Då organisationsnum m er använts så är
d et företaget och inte d en specifika anläggningens branschkod som avses.
37
Källa för d ata är N ord Pool. Inform ationen är tagen från Statistics N etherland s (10)
Läs m er om utökningen på N aturvård sverkets hem sid a sam t
http:/ / w w w .regeringen.se/ content/ 1/ c6/ 06/ 84/ 85/ b8917ac6.pd f
39
Se N aturvård sverkets d ata här: http:/ / w w w .naturvard sverket.se/ sv/ Lagar -och-and rastyrm ed el/ Ekonom iska-styrm ed el/ H and el-m ed -utslappsratter/ Resultat-ochuppfoljning/ Rap porterad e-utslapp -per-bransch-2009
40
Miljöräkenskaperna följer Svensk N äringsgrensind elning vilken bygger på EU:s stand ard ,
N ACE Rev.2.
38
Utsläppsrätter
Svensk näringslivsind elning för 2002 använd s, inte d e nya SN I 2007
kod erna. Resultatet visas i Tabell 12.
Tabell 12
Tilldelade utsläppsrätter och utsläpp per bransch angivet i SNI 2002 år 2007
(SNI 2002)
Tilldelad
utsl.rätt 2007
Utsläpp 2007
(ton CO2)
Utv metall mineral (13-14)
Livsmedel (15)
Trävaruindustri (20)
Massa papper pappersv (21)
Förlag o grafisk (23)
852 599
250 176
8 135
2 644 757
796 866
844 453
132 816
8 427
1 552 370
636 312
Kemisk industri (24)
Gummi o plast (25)
Jord o stenvaror (26)
Stål o metallverk (27)
Motorfordon (34)
549 593
10 313
3 189 332
7 294 674
59 982
433 337
5 793
2 939 272
6 372 285
43 195
Andra transportmedel (35)
Möbler o övrig tillv (36)
El, Gas & Fjärr (40)
Byggindustri (45)
Parti o detaljhandel (51)
3 282
3 869
4 595 454
20 425
2 233 678
5 392
4 746
3 815 029
8 753
2 106 388
25 393
43 006
8 636
21 351
85 338
113 503
3 182
40 537
767
6 619
54 581
21 999
22 810 362
19 036 254
Fastighetsförvaltn (70)
Andra ftgstjänster (74)
Utbildningsväsendet (80)
Sjukvård omsorg (85)
Avfall, avlopp, renh (90)
Ofördelat
Totalt
Stålbranschen (SN I 27) står för 33 procent av d e totala utsläppen inom
handelssystem et, följt av energibranschen SN I (40) som stod för 20 procent.
Parti och d etaljhand el (SN I 51) har 11 procent av utsläppen och d e
anläggningar som har fått d enna branschkod i branschförd elningen är
end ast två större företag, ett som sysslar m ed partihand el m ed bränslen och
d et and ra m ed partihandel m ed virke, and ra byggm aterial och
sanitetsgod s.
Resultatet från Tabell 9 skiljer sig lite gälland e branscher m ot d et resultat
som N aturvård sverket själva publicerar 41. Se bilaga 6 för en tabell m ed
N aturvård sverkets egna branschgruppering år 2007. N aturvård sverkets
branschgruppering är d ock inte stand ard iserad .
I Figur 19 har vissa branscher från Tabell 12 aggregerats för att d e som är
störst i hand elssystem et ska synliggöras. Det är stål och m etallverk (SN I 27)
som får d en största tilld elningen av utsläppsrätter följt av El, gas och
hetvattenförsörjning (SNI 40).
41
Läs mer på Naturvård sverkets hem sid a und er Startsid a/ Lagar och and ra styrm ed el/ Ekonom iska
styrm ed el/ Hand el m ed utsläppsrätter
48
Utsläppsrätter
Figur 19
Tilldelade utsläppsrätter och utsläpp i miljoner ton koldioxid per bransch
angivet i SNI 2002 år 2007
tusental ton
7.3 Handel inom handelssystemet
Förutom tilld elningen av rätter och utsläppen av kold ioxid inom
handelssystem et så sker d et en hand el av utsläpp inom system et. Denna
handel är intressant att se närm are på för att se t ex om d en ökat under
senare år sam t vilka branscher d et är som köper och säljer m est.
EU-kom missionen har en w ebbaserad databas där inform ation om förd elad e utsläppsrätter, utsläpp och överlämnad e utsläppsrätter för varje
enskild anläggning i hela EU red ovisas 42. Databasen uppd ateras regelbund et m ed inform ation ur respektive land s nationella register (i Sverige
heter d etta register SUS). Där gäller även att sekretess end ast gäller i fem år
vilket m öjliggör använd are att ta ut d ata över m er än tilld elning och
utsläpp fem år senare. Und er 2010 har d et d ärför varit m öjligt att se
närm are på även d en hand el som sker m ellan register och inom registret
för året 2005. Mellan register innebär internationella transaktioner och
inom register innebär nation ella transaktioner. Tabell 13 visar att d rygt 2
m iljoner ton kold ioxid hand lad es m ed internationellt och d rygt 1 m iljon
ton handlad es m ed nationellt und er 2005.
Tabell 13
Internationella och nationella transaktioner av utsläppsrätter i Sverige, 2005.
Tilldelad utsläppsrätt 2007 Utsläpp 2007 (ton CO2)
Internationella
transaktioner
Nationella
transaktioner
21 957 763
2 325 738
1 257 671
18 191 801
Sam m a utsläppsrätt kan handlas m ed ett oänd ligt antal gånger efter att d e
tilld elats, alltså släppts ut på m arknad en. Transaktionerna internationellt är
högre än de nationella för Sveriges d el och d et är helt i enlighet m ed syftet
bakom hand elssystem et d är syftet är att sänka utsläppen i hela EU och inte
42
Till kom m issionens d atabas Com m unity Transaction Log (CTL):
http:/ / ec.europa.eu/ environm ent/ ets
Utsläppsrätter
i enskild a stater. De internationellt köpta utsläppsrätterna är köpta på börs
i annat land .
Transaktionerna inom hand elssystem et för år 2005 (i Tabell 13) är m öjliga
att förd ela på bransch och illustrera tillsam m ans m ed d e branschförd elade
tilld elad e rätterna och utsläpp en. Detta har d ock inte gjorts i d enna
rapport. H olland har i en rapport publicerat statistik om system et m ed
utsläppsrätter, d els statistik över tilld elning och utsläpp m en även
d etaljerad statistik över d en hand el m ed utsläppsrätter som äger rum 43.
H olland s statistikbyrå har fått tillgång till d e fysiska flöd ena i system et
m ed hand elsrätter, d v s inform ation i ton och i antal rätter, för tid sserien
2005-2009.
7.4 Koldioxidutsläpp inom och utanför
handelssystemet
För att visa täckningsgrad en för hand elssystem et för kold ioxid illustrerar
Figur 20 ned an d e totala kold ioxid utsläppen i Sverige år 2007 och d en d el
som ingick i hand elssystem et. Cirka 40 procent av d e totala utsläppen av
kold ioxid inom d en europeiska unionen täcks av handelssystem et m ed
44
utsläppsrätter . I Sverige berörs d rygt 30 procent av kold ioxid utsläppen.
H and eln m ed utsläppsrätter täcker endast vissa delar av d en totala
ekonom ins totala kold ioxid utsläpp. Jord brukssektorn är till exem pel helt
und antagen id ag, liksom transportsektorn . Detta kom m er d ock att
föränd ras d å d elar av flygsektorn om fattas av EU:s hand elssystem från och
m ed 2012. Som Figur 20 visar så är alla koldioxidutsläpp inom stål och
m etallverk (SN I 27) inklud erad e i hand elssystemet, liksom för m assa och
pappersbranschen (SN I 21). Drygt hälften av alla kold ioxid utsläpp inom
energibranschen (SN I 35) är m ed i hand elssystemet.
Figur 20
Totala utsläpp av koldioxid i Sverige i miljoner ton samt hur stor del av dessa
som ingår i handelssystemet fördelat på bransch angivet i SNI 2002 år 2007
*SNI 10-37, exklusive SNI 10-14, 21, 26 och 27.
tusental ton
*SNI 41-99, exklusive SNI 45 och 60-64.
43
Statistics N etherland s, 2010
Läs m er på N aturvård sverkets hem sid a, gå in på lagar-och-and ra-styrm ed el/ Ekonom iskastyrm ed el/ H and el-m ed -utslappsratter
44
50
Utsläppsrätter
Den m etod som använ ts för att förd ela ut utsläppsrätterna till branscher
enligt SN I stand ard iseringen har utgått från d en branschkod (SN I) som
företaget har och d et kan ge ett annat resultat än om branschförd elning på
arbetsstället, d v s anläggningen, had e använts. Ibland kan en anläggning
ha en skild branschkod ning än d et företag d e tillhör.
7.5 Hur betrakta styrmedlet utsläppsrätter?
Id ag räknar inte nationalräkenskaperna m ed utsläppsrätter m en från att en
d el rätter kom m er auktioneras ut kom m er nationalräkenskaperna behöva
ta ställning till hur d e ska betraktas och d et lutar m ot att d e kom m er kallas
för skatt i N R. Id ag då ingen d el av rätterna auktioneras ut kan m an d ock
snarare se d en gratis tilldelningen som en subvention , eftersom staten just
nu ger en rätt helt gratis att släp pa ut koldioxid . Det skulle d å räknas som
en ind irekt subvention då d et inte är pengar som går från statsbud geten.
Från och m ed 2013 komm er auktionering av utsläppsrätter vara
huvud regel som tilld elningsm etod 45. Dock kom m er även i fortsättningen
ind ustrisektorer utsatta för kold ioxid läckage att kunna ansöka om fri
tilld elning av utsläppsrätter, d ock ej elprod ucenter. Europeiska
Kom m issionen ska senast d en 31 d ecem ber 2010 uppskatta och
offentliggöra den m ängd utsläppsrätter som ska auktioneras ut. För d e
tid igare period erna (2005-2007 sam t 2008-2012) har utsläppsrätterna
tilld elats gratis till d e anläggningar som berörs av system et 46. De gratis
tilld elad e utsläppsrätterna belastar d ock inte statsbud geten. I det fall
utsläppsrätter i framtid en auktioneras istället för att tilld elas gratis kan
d ock en intäkt tillfalla staten (i d et fall auktionen genom förs av staten och
inte på EU-nivå). Skulle d et svenska utsläppsutrym m et auktioneras ut i sin
helhet efter 2012 skulle en intäkt om ca. 2-6 m iljard er kronor kunna tillfalla
47
staten . Även tankesm edjan Fores har stud erat system et för utsläppsrätter
inom EU och kom m it fram till att kom m and e auktionering kom m er att
generera intäkter m ellan två och tre m iljard er kronor årligen från 2013 48.
45
N aturvård sverkets sam t Energim ynd ighetens w ebbplats.
För d en första hand elsperiod en fanns m öjlighet att auktionera högst 5 procent av
utsläppsrätterna och i d en andra hand elsperiod en finns m öjligheten att auktionera högst 10
procent. Sverige har d ock valt att inte auktionera några utsläppsrätter i d e första
and elsperiod ern a utan d elar ut utsläppsrätterna gratis.
46
47
Givet antagand e om ett utsläppsutrym m e som m otsvarar d et för hand elsperiod en 20082012 (22,8 Mton CO2), utsläpp srättspris på €10-€30, valu taku rs 1€=9SEK. Källa
Energimynd ighetens hem sid a.
48
Se Fores hem sid a: http:/ / w w w .fores.se/ d ebatt/ d n -d ebatt-bortglom d a-klim atm iljard erkan-fram ja-ny-m iljoteknik/
A nalys ekonomiska styrmedel
8 Analys ekonomiska styrmedel
Det finns en uppsjö av ekonom iska styrm ed el som använd s inom miljöpolitiken id ag. Denna rapport har sett närm are på m iljörelaterad e skatter,
m iljöm otiverad e subventioner, potentiellt m iljöskad liga subventioner samt
handeln m ed kold ioxid inom EU:s hand elssystem för växthusgaser. Genom
att se på d essa styrm ed el tillsam m ans m ed såväl varand ra som m ed annan
inform ation inom Miljöräkenskapssystem et ger detta kapitel exem pel på
hur ekonom iska styrm edel kan visas, beskrivas och analyseras. Analyser
kan göras på flera olika sätt, allt från över en tid speriod eller för olika
branschklasser till jäm förelser m ed and ra m iljövariabler som utsläpp och
ekonom iska variabler som föräd lingsvärd e och sysselsättning. I kapitlet
49
använd s sam ma SN I koder för alla ekonom iska styrm ed el för att
m öjliggöra jäm förelser.
8.1 Miljörelaterade skatter och miljömotiverade
subventioner
Miljörelaterad e skatter och m iljöm otiverad e subventioner använd s för att
styra olika d elar av m iljöpolitiken . H ur d e använd s illustreras i Figur 21
och Figur 22 ned an d är dess and el av d e totala subventionerna respektive
skatterna visas. Miljöräkenskapernas d efinition av en subvention använd s
för d e totala subventionerna. De m iljörelaterad e skatterna är främ st
energirelaterad e m ed an d e m iljöm otiverad e subventionerna till största d el
har en resurskoppling genom d els d et resursrelaterad e m en även d et
m iljörelaterad e bistånd et.
Figur 21
Miljömotiverade subventioner som andel av totala subventioner i Sverige, år
2000–2009
Procent
För d e m iljöm otiverad e subventionerna är trenden positiv för alla
m iljöom råd en, alla m iljöom råd en har blivit större som and el av d e totala
subventionerna i Sverige år 2009 jäm fört m ed år 2000. För m iljörelaterad e
49
SN I står för Svensk N äringslivsind elning. SN I2002 kod er anv änd s och inte d e nya 2007
kod erna.
52
skatter är d et skatt på energi som främ st står för ökningen av totala skatter
und er period en , m en även skatt på transport har ökat som and el av totala
skatter.
Figur 22
Miljörelaterade skatter som andel av totala skatter i Sverige, år 2000–2009
Procent
8.2 Koldioxidskatt och utsläppsrätter för koldioxid
Figur 23 visar två av d e ekonom iska styrm ed el som rapporten behandlat
tillsam mans; kold ioxid skatt och hand el med utsläppsrätter för kold ioxid .
De visas i figuren tillsamm ans m ed and el av d e totala kold ioxid utsläppen
från näringslivet sam t med and el av koldioxid utsläppen som ingår i
handelssystem et. Dessa två ekonom iska styrm ed el berör olika branscher
och i olika omfattning. Detta d å u tsläppsrättssystem et inte inklud erar alla
branscher och koldioxid skatten har ett flertal undantag sam t olika
skattesatser för ett flertal branscher.
Figur 23
Andel av koldioxidskatt, av tilldelade utsläppsrätter, av koldioxidutsläpp
inom handelssystemet samt av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Endast
andel av totala näringslivet visas (d v s SNI 1-99), år 2007
Branschtillhörighet, SNI
Procent
Ett flertal branscher ingår båd e i hand elssystemet och betalar
kold ioxid skatt. Energibranschen (SN I 40) står för 16 procent av d e totala
kold ioxid utsläppen inom näringslivet och betalar 7 procent av den totala
kold ioxid skatten. De har även tilld elats (gratis) 20 procent av
utsläppsrätterna inom hand elssystem et.
Transportbranschen (SN I 60-64) står för 29 procent av d e totala
kold ioxid utsläppen och betalar 35 procent av näringslivets
kold ioxid skatter. De stod utanför handelssystemet år 2007 m en flyget
kom m er inklud eras i system et från år 2012.
Tillverkningsbranschen (SN I 15-37) betalar 13 procent av d e totala
kold ioxid skatterna inom näringslivet m en står för 35 procent av d e totala
kold ioxid utsläppen. År 2007 tilld elad es d e även 65 procent av
utsläppsrätterna gratis och kunde genom dessa släppa ut 64 procent av
näringslivets koldioxid inom hand elssystem et utan att betala för d em .
8.3 Ekonomiska styrmedelsprofiler
En ekonomiskt styrm ed elsprofil visar ett urval intressanta ekonom iska
styrm ed el för en specifik bransch eller branschgrupp . Det är m öjligt att visa
flera branscher tillsam mans i sam m a profil eller att visa en bransch separat.
De ger en m öjlighet att se branschens and el av ett ekonom iskt styrm ed el av
d et totala värd et för styrm ed let. Detta m öjliggör intressanta analyser sam t
54
ger en bra överblick över bransch en eller branschgruppen . N ed an visas ett
par exem pel på såd ana profiler.
I Figur 24 har ekonom iska styrm ed el för energibranschen (SN I 40) sam t
transportbranschen (SN I 60-64) inklud erats. Transportbranschen har en
likvärd ig and el av koldioxid skatten som kold ioxid utsläppen , d rygt en
fem ted el av d en totala. Transportbranschen är inte alls inklud erad e i
utsläppshand eln vilket energibranschen är , trots att d e står för 23 procent
av d e totala kold ioxid utsläppen i Sverige. Transportbranschen betalar en
högre and el av d e totala m iljöskatterna än energibranschen.
Energibranschen betalar end ast ca 5 procent av såväl d e totala
m iljöskatterna som kold ioxid skatten. Gälland e miljöm otiverad e
subventioner så tar transportbranschen em ot 4 procent av d e totala och 2
procent av d e potentiellt m iljöskad liga subventioner na.
Figur 24
Andel av ekonomiska styrmedel, av totala ekonomin, för energibranschen
(SNI 40) och transportbranschen (SNI 60-64), år 2007
Procent
Jord brukssektorn (SN I 01-05) tillsam m ans m ed tillverkningsind ustrin (SN I
15-37) visas i Figur 25 ned an. And elen potentiellt m iljöskad liga
subventioner är hög inom jord bruket, hela 80 procent, baserat på d en
d efinition som använts i rapporten . Jord brukssektorn tar även em ot 32
procent av d e totala miljöm otiverad e subventionerna. Utm ärkande för
tillverkningsind ustrin är att d e ingår i utsläppshand eln och får 64 procent
av d e tilld elad e utsläppsrätterna inom system et trots att d e enbart står för
28 procent av Sveriges totala kold ioxid utsläpp. De berörs även av skatten
på kold ioxid och betalar 7 procent av d en totala kold ioxid skatten.
Figur 25
Andel av ekonomiska styrmedel, av totala ekonomin, för jordbrukssektorn
(SNI 01-05) och tillverkningsindustrin (SNI 15-37), år 2007
Procent
Det är även m öjligt att se jäm föra d en offentliga sektorn m ed d en privata
konsum tionen som i Figur 26. Varken d en privata konsum tionen eller d en
offentliga konsum tionen ingår i hand elssystem et så d e ekonom iska
styrm ed el som använd s, av d e d enna rapport presenterar, är
m iljörelaterad e skatter och m iljörelaterad e subventioner. H är blir d et
tyd ligt att den privata konsum tionen belastas av en stor and el av såväl d e
totala m iljöskatterna som kold ioxid skatterna. Den offentliga sektorn tar
em ot en större and el miljöm otiverad e subventioner , 15 procent, än
potentiellt m iljöskad liga subventioner, 3 procent.
Figur 26
Andel av ekonomiska styrmedel, av totala ekonomin, för privat konsumtion
och offentlig konsumtion, år 2007
56
Procent
8.4 Miljöekonomiska profiler
En m iljöekonom isk profil visar hur olika branscher bid rar till utsläpp i
förhållande till d els d ess and el av ekonomiska styrm ed el som används
inom m iljöpolitiken i totala ekonomin sam t and ra ekonom iska variabler
som t ex föräd lingsvärd e och export. Föräd lingsvärd et för en bransch visar
hur m ycket d en bid rag till BN P genom sin verksam het. Miljöekonomiska
profiler kan användas istället för d e absoluta talen eller intensitetsm ått och
på d etta sätt kan olika branscher jäm föras trots stora skillnad er i absoluta
tal.
Figur 27 visar en m iljöekonom isk profil för energibranschen (SN I 40). En
stor d el av energibranschens utsläpp täcks av hand elssystem et för
utsläppsrätter. Branschen står för en större and el av kold ioxid utsläpp, 13
procent, än d e bid rar till BN P genom d ess föräd lingsvärd e på 3 procent.
Figur 27
Miljöekonomisk profil för energibranschen (SNI 40), andel av totala
ekonomin, år 2007*
Procent
I Figur 28 visas en miljöekonom isk profil för stålbranschen (SN I 27).
Stålbranschen står för 7 procent av Sveriges export och 10 procent av d e
totala koldioxid utsläppen i Sverige. Det ekonom iska styrm ed el som främ st
använd s inom branschen är hand el m ed utsläppsrätter, branschens and el
av totala ekonom ins miljöskatter end ast ca 1 procent.
Figur 28
Miljöekonomisk profil för stål och metallframställningsbranschen (SNI 27),
andel av totala ekonomin, år 2007*
Procent
En m iljöekonom isk profil för jord bruksbranschen (SN I 01) illustreras i
Figur 29. Jord bruksbranschen tar em ot en stor and el av d e totala potentiellt
m iljöskad liga subventionerna liksom en stor andel av d e m iljöm otiverad e
subventionerna. Branschen ingår inte i system et m ed hand elsrätter utan
betalar 5 procent av d en totala ekonom ins kold ioxid skatter.
Figur 29
Miljöekonomisk profil jordbruksbranschen (SNI 01), andel av totala
ekonomin, år 2007*
58
Procent
Referenser
9 Referenser
Environm ental taxes – A statistical guid e. European Com m ission, Eurostat,
2001.
http:/ / epp.eurostat.ec.europa.eu/ portal/ page/ portal/ environm ental_acc
ounts/ d ocum ents/ 2.pd f
Eurostat. Manual for Air Emissions Accounts. 2009.
http:/ / epp.eurostat.ec.europa.eu/ cache/ ITY_OFFPUB/ KS-RA-09004/ EN / KS-RA-09-004-EN .PDF
Eurostat. Environm ental statistics and accounts in Europe, 2010 ed ition
Miljöaktuellt 11, 2010. Debattartikel, H är är Carlgrens m iljöpolitiska plan.
http:/ / w w w .regeringen.se/ sb/ d / 12526/ a/ 155516
N aturvård sverket, 2006. Ekonom iska styrm ed el i politiken. Rapport från
N aturvård sverket och Energim ynd igheten.
http:/ / w w w .stem .se/ infobank/ rem isser.nsf/ 0/ 7F220D6CA489586DC1257
1FB002FD85B/ $file/ Ekonom iska%20styrm ed el.pd f
OECD. Environm entally harm ful subsid ies – challenges for reform . Paris,
2005
OECD. Subsid y Reform and Sustainable Developm ent: Econom ic,
environm ental and social aspects. Paris, 2006
OECD. Instrum ent Mixes for Environm ental Policy. Paris, 2007
Pressm ed d eland e från Finansd epartem entet, 2009. Förslag om änd rad e
skatter för att minska utsläppen och effektivisera använd ningen av energi.
http:/ / w w w .regeringen.se/ sb/ d / 11395/ a/ 132623
Prop. 2009/ 10:155. Svenska m iljöm ål – för ett effektivare m iljöarbete
SCB, 2007:2 Miljöekonom iska ind ikatorer i statsbud geten. 2007
Skatteverket. H andled ning för punktskatter, 2010
http:/ / w w w .skatteverket.se/ d ow nload/ 18.6efe6285127ab4f1d 25800032138
/ 50413.pdf
Statistics N etherland s. Environm ental account of the N etherland s 2009. The
H aag/ H eerlen , 2010
Sterner, Thom as. Policy instrum ents for Environm ental and N at ural
Resource Managem ent. Resources for the Future, 2003
60
10 Bilagor
10.1 Bilaga 1 Miljörelaterade skattebaser
Bilagor
Bilagor
10.2 Bilaga 2 Miljörelaterade skatter och dess kod hos
nationalräkenskaperna
Kod hos N R
Be nä mning ska tt
Info
D214111
Energi bränsle
D214112
Koldioxid bränsle
D214113
Energi bensin
D214114
Koldioxid bensin
D214115
D214121
Svavelskatt
Energiskatt el
Energiskatt på övriga bränslen (ex gasol, naturgas, kol). Slås ihop med
Energi bensin och blir energiskatt på bränslen.
Koldioxidskatt tas, med undantag för
råtallolja, ut på bränslen som belastas av energiskatt. Slås ihop med
koldioxid bensin och blir koldioxidskatt.
Energiskatt på bensin. Slås ihop med Energi bränsle och blir energiskatt på
bränslen.
Koldioxidskatt på bensin. Slås ihop med koldioxid bränsle och blir
koldioxidskatt.
Betalas för svavelinnehållet i exv kol- och torvbränslen.
Energiskatt på elektrisk kraft. Olika skattesatser. Undantag finns.
D214124
D2141906
D21494
D21495
D21497
D21498
Avg Kärnbränslefond
Naturgrusskatt
Bekämpningsmedel
Handelsgödsel
Skatt på avfall
Bilskatt, skrotning
Betalas till en fond för framtida kostnader för exv slutförvaring.
Skatt tas ut för brutet naturgrus och betlas av de som bryter.
Skatt på bekämpningsmedel.
Skatt på gödsel, betlas exv av tillverkare och importörer.
Skatt för ex drift av avfallsanläggningar.
From 2007, skrotningsavgiften ersätts med ett utökat producentansvar
för tillverkare och importörer.
D21499
D2921
Batteriskatt
Fordonsskatt
D2923
D2951
Kärnkr, kapac. skatt
Miljöskyddsavgift
Skatt för producent av nickelkadmiumbatterier.
Tas ut för motorfordon som är registrerade i vägtrafikregistret. Undantag
finns.
From 2000 skatt på termiska effekten i kärnkraftverket.
Består bla av miljösanktionsavgift, avgift för prövning och tillsyn av
miljöfarlig verksamhet mfl. Fram till 2004 redovisades den här som skatt
men sedan som extern försäljning.
D2954
D2143
D2945
D214123
Trängselskatt
Försäljn motorfordon
Vägavgifter
Kärnkraftskatt
D2952
D214116
D2922
D29491
62
Skatt på fordon för passage in i och ut från vissa delar av Stockholm.
Försäljningsskatt på motorfordon upphörde i september 2000.
Skatt på fordon för att utnyttja det svenska vägnätet.
Skatt för drift av kärnkraftverk. Ersattes av skatt på den termiska
kapaciteten från år 2000.
Bekämpning o gödsel Denna finns inte kvar efter 1995.
Dieseloljeskatt
Denna skatt ersattes, i samband med att Sverige gick med i EU, år 1995 av
en energiskatt.
Kilometerskatt
Skatt för motorfordon. Upphörde 1994.
Avg för motorfordon Ingen detaljerad information om denna finns tillgänglig.
Bilagor
10.3 Bilaga 3 Statsanslag vilka de miljömotiverade
subventionerna har sitt ursprung i
Om d et finns ett värd e för ett visst år så m arkeras d et m ed X i tabellen.
Utgiftsområde
Namn på statsanslag
Miljöräkenskapernas namn på subventionen
Värde för ett år markeras med X
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
02
X
X
X
X
X
X
X
X
06
Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
Stöd för kärnsäkerhet (nationella som internationella åtgärder)
X
X
07
Biståndsverksamhet
Miljöbistånd
Samarbete med Central- och Östeuropa
Miljöbistånd
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
09
X
Socialstyrelsen
X
18
Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Boverket
Byggkostnadsforum m.m.
Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
20
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader
Havsmiljö
Stöd för havsmiljö
Information om klimatfrågor
Insatser för internationella klimatinvesteringar
Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland
Miljöbistånd
Internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning
Investeringsbidrag för främjande av omställning i ek hållbar riktning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Klimatanpassning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Miljöbilspremie
Miljöbilspremie
Miljöforskning
Miljöövervakning m.m.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Bilagor
Fortsättning utgiftområde 20
Naturvårdsverket
Sanering och återställning av förorenade områden
Sanering och återställning av förorenade områden
Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
Stockholms internationella miljöinstitut
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Visst internationellt miljösamarbete
Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Åtgärder för biologisk mångfald
21
Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor
Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor
Energiforskning
Energiforskning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Energiteknik
Energiteknikstöd
X
X
X
X
X
X
Insatser för effektivare energianvändning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Insatser för uthållig energianvändning
Introduktion av ny energiteknik
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Planeringsstöd för vindkraft m.m.
X
X
X
X
Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m.
Skydd för småskalig elproduktion
X
X
X
X
Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler
Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler
Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus
Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus
Stöd för installation av solvärme
X
X
X
X
Stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Stöd för konvertering från direktverkande elvärme m.m.
X
X
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
64
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Utgiftsområde 22
Bidrag till forskning om el- och hybridfordon
Bilagor
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
X
X
Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m.
X
X
X
X
X
X
23
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Ekologisk produktion
Fiskevård
Fiskevård
Från EG-budgeten finansierade miljö-, struktur- och regionala åtgärder
X
X
X
X
Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Miljö, struktur - och regionala åtgärder
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.
X
X
Åtgärder för att främja ekologisk produktion
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
24
Näringslivsutveckling m.m.
X
X
Bilagor
10.4 Bilaga 4 Lämnade bidrag för konsumtion och
investering
Lämnade bidrag för konsumtion och investering från Ekonomistyrningsverkets
data om statsbudgetens utfall. Följande tas med som subvention enligt
Miljöräkenskapernas definition:
FÖR KONSUMTION:
Lämnade bidrag - konsumtion - enskilda personer
Lämnade bidrag - konsumtion - EU-institutioners verksamhet
Lämnade bidrag - konsumtion - EU-länder
Lämnade bidrag - konsumtion - internationell verksamhet
Lämnade bidrag - konsumtion - kommunala bolag
Lämnade bidrag - konsumtion - statliga affärsverk
Lämnade bidrag - konsumtion - statliga bolag
Lämnade bidrag - konsumtion - privata företag, privata ekonomiska föreningar
Lämnade bidrag - konsumtion - landsting
Lämnade bidrag - konsumtion - primärkommuner
Lämnade bidrag - konsumtion - organisationer, ideella föreningar - kommunala sektorn
Lämnade bidrag - konsumtion - organisationer, ideella föreningar - statliga sektorn
Lämnade bidrag - konsumtion - övriga organisationer, övriga ideella föreningar
FÖR INVESTERING:
Lämnade bidrag - investering - enskilda personer
Lämnade bidrag - investering - internationell verksamhet
Lämnade bidrag - investering - statliga bolag
Lämnade bidrag - investering - kommunala bolag
Lämnade bidrag - investering - statliga affärsverk
Lämnade bidrag - investering - privata företag, privata ekonomiska föreningar
Lämnade bidrag - investering - primärkommuner
Lämnade bidrag - investering - landsting
Lämnade bidrag - investering - övriga organisationer, övriga ideella föreningar
Lämnade bidrag - investering - organisationer, ideella föreningar - statliga sektorn
66
Bilagor
10.5 Bilaga 5 Utgiftsområden i statsbudgeten
Utgiftsområde
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Utgiftsområdets namn
Rikets styrelse
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Skatt, tull och exekution
Rättsväsendet
Internationell samverkan
Försvar och samhällets krisberedskap
Internationellt bistånd
Migration
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Integration och jämställdhet
Arbetsmarknad och arbetsliv
Studiestöd
Utbildning och universitetsforskning
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik
Regional tillväxt
Allmän miljö- och naturvård
Energi
Kommunikationer
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Näringsliv
Allmänna bidrag till kommuner
Statsskuldsräntor m.m.
Avgiften till Europeiska gemenskapen
Totalt utbetalt från utgiftsområdet
Alla utgifter
12 149 365
12 004 847
9 430 954
33 646 470
1 815 071
42 096 578
29 600 269
6 527 162
53 062 977
109 962 990
42 304 426
68 080 232
5 329 242
60 619 915
21 022 322
49 251 423
10 269 408
Endast de utgifter som
definiteras som en subvention
1 442 230
10 010 800
136 165
374 047
1 515 222
1 683 825
26 762 599
2 677 120
50 437 612
89 905 563
42 304 426
62 728 786
5 159 977
48 952 879
14 078 763
13 225 832
8 251 396
1 904 559
3 203 626
5 161 475
3 047 459
40 047 000
16 367 956
6 562 886
81 589 163
36 462 440
19 192 170
780 712 384
1 027 157
2 910 476
1 783 975
2 217 000
3 064 300
12 301 303
2 985 206
81 587 878
1 098 754
19 179 753
507 803 043
Bilagor
10.6 Bilaga 6 Naturvårdsverkets branschgruppering för
utsläppsrätter, 2007
Naturvårdsverkets grupper
Energi
Energi Kemi
Energi Kommunalteknik
Energi Livsmedel
Energi Metall
Energi Mineral
Energi Papper
Energi Sjukhus
Energi Textil
Energi Trävaru
Energi Verkstad
Järn o Stål
Malmtillverkning
Massa o Papper
Mineral Cement
Mineral Glas
Mineral Kalk
Mineral Keramik
Raffinaderi
Ingen grupp
Totalt
68
Tilldelad utsläppsrätt 2007 Utsläpp 2007 (ton CO2)
4 397 521
3 597 558
607 289
448 979
333
326 462
177 353
72 021
53 395
2 446
2 651
213 856
145 832
24 157
13 423
16 287
37 527
91 022
93 904
62 348
7 269 343
6 366 979
472 664
511 179
2 715 678
1 582 478
2 198 501
2 107 532
266 082
268 649
1 009 130
811 823
62 887
54 696
3 024 274
2 739 083
1 274
22 810 362
19 036 254
Miljöräkenskaper är ett informationssystem som utvecklas för att systematiskt beskriva sambanden mellan miljö
och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och
miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig
utveckling. Inom ramen för arbetet med att utveckla miljöräkenskaper för Sverige bedrivs verksamhet vid tre
olika myndigheter.
Statistiska centralbyrån utvecklar fysiska miljöräkenskaper, dvs. ett statistiskt system i vilket miljöpåverkan och
resursanvändning i fysiska termer kopplas samman med ekonomisk statistik om produktion och konsumtion.
Systemet utgör underlag för analyser och indikatorer.
Konjunkturinstitutet utvecklar miljöekonomiska modeller där man kan göra analyser av hur olika politiska förslag
och beslut påverkar såväl miljön som landets ekonomi. Konjunkturinstitutet gör också värderingar och
kostnadsberäkningar av miljöpåverkan, dvs. monetära miljöräkenskaper.
Naturvårdsverket beskriver tillståndet i de svenska ekosystemen och hur dessa förändras. Naturvårdsverket gör
också beräkningar av kostnaderna för att minska utsläpp och annan miljöpåverkan.
Rapport 2010:2
Miljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
På SCB har man nu för första gången kvantifierat de miljörelaterade ekonomiska styrmedlen, dels för sig och
dels ihop. Dessutom har resultatet fördelats på bransch och för de flesta kan tidsserier presenteras. Resultatet
av detta arbete presenteras i denna rapport.
En samlad kvantifierad bild över miljöekonomiska styrmedel saknas, och syftet med detta projekt har varit att
redovisa en sådan. Det finns många olika typer av ekonomiska styrmedel, i den här studien presenteras
miljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter. De fördelas på bransch och sektorer och jämförs med
utsläpp och ekonomiska variabler som exempelvis förädlingsvärdet för en specifik bransch.
ISSN 1654-6822 (online)
www.scb.se

Hela publikationen

Transcription

Similar documents

Die BUCHSTAVIER - Das Dosierte Leben

Hur kan en kemikalieskatt påkonsumentvaror se ut?

Epoxy Binder Systems for Civil Engineering

Erik Hellners och Magnus Eriksson, Setterwalls

fulltext - DiVA Portal

Flygets Miljökommitté

Ladda ner