stadsbyggnadskontoret program för detaljplan för

Transcription

PROGRAM
2013-08-23
SBN 201/2007-20
STADSBYGGNADSKONTORET
ERIK ISACSSON
Hagby
PROGRAM FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV HAGBY 8:16 M.FL.
INOM KOMMUNDELEN HAGBY I TÄBY KOMMUN
www.taby.se
Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun
www.taby.se
STYRGRUPP:
Johanna Dillén (ordf.)
Carl-Gunnar Boström
Per Lagheim
Anna Holm
Poa Collins
Täby kommun
Täby kommun
Täby kommun
Täby kommun
Täby kommun
PROJEKTGRUPP:
Erik Isacsson (proj.led.)
Johan Rapping
Magnus Nissar
Andreas Wiberg
Sören Edfjäll
Anna Feltelius
Lars Nilsson
Carl-Uno Lindin
Olof Nilsson
Peter Hoogeveen
Emma Breitholtz
Sten Johansson
Anna-Karin Hjalmarsson
Radmila Kovacevic
Daniel Blomfeldt
Täby kommun
Täby kommun
Täby kommun
Täby kommun
Täby kommun
Täby kommun
E.ON
E.ON
E.ON
SÖRAB
SÖRAB
SÖRAB
Miljökraft i Sverige AB
Grontmij
SWECO
2 (53)
Täby Kommun | Planprogram SBN 201/2007-20 | 2012-08-23
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Inledning
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Planeringens syfte och mål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Programområdet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Bakgrund
Bakgrund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Kommunala beslut och planuppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
E.ONs värmeverksamhet i Stockholmsregionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Planförhållanden - Nuläge
Planförhållanden - Nuläge. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Översiktsplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Fördjupad översiktsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Detaljplaner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Planprogram 2009. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Grönplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS-2010). . . . . . . . . . . . 13
Verksamhetsplan 2013 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Avfallsplan för SÖRABs ägarkommuner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Pågående planering i närområdet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Pågående markanvändning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Markägarförhållanden och rättigheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Bedömning av invånarantal och tillväxt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Markförhållanden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Naturmiljö och friluftsliv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Kulturmiljö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Riksintressen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Trafik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Teknisk försörjning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Miljöpåverkan från nuvarande verksamheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Programförslag
Programförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Ändring av markanvändning - en ny kraftvärmeanläggning och utveckling av
avfallsåtervinningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Markförhållanden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Naturmiljö och friluftsliv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Kulturmiljö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Riksintressen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
3 (53)
Trafik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Teknisk försörjning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Gestaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Bedömning av miljöpåverkan från den planerade kraftvärmeanläggningen. . . . 45
Bedömning av miljöpåverkan från utvecklingen av avfallsåtervinningen . . . . . . 46
Behovsbedömning, ställningstagande till frågan om betydande miljöpåverkan. 46
Genomförandebeskrivning
Genomförandebeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Ansvarsfördelning gällande detaljplanarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Exploateringsekonomi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Fastighetsbildningsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Tidsplan
Tidsplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Arbetsorganisation
Arbetsorganisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Planprocessen
Planprocessen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Referenser
Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
4 (53)
Figurförteckning
Figur 1 Programområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Figur 2 Utökat programområde. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Figur 3 Programområdets deldetaljplaner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Figur 4 Vy mot Ekoparken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Figur 5 Programområdet samt omkringliggande markområden . . . . . . . . . . . . . 16
Figur 6.SÖRABs upptagningsområde för respektive återvinningscentra och antal
.
invånare per central. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Figur 7 SÖRABs verksamhetsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Figur 8 Vy mot återvinningscentral . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Figur 9 Park- och trädgårdsavfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Figur 10 Fastighetskarta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Figur 11 Perspektiv av landskapsbild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Figur 12 Täby, naturvärdesklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Figur 13 Vy mot norrortsled. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Figur 14 Vy från Skålhamravägen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Figur 15 Bilden visar med grön skraffering det område som utgör
riksintresseområde för kulturmiljövården.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Figur 16 Vy mot Hagbyområdets entre. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Figur 17 Vy från entrén mot norr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Figur 18 Trafikflöden, vardagsdygnstrafik och dygnstrafik helg inom parantes,
år 2013 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Figur 19 Principprocess för kraftvärmeanläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
Figur 20 Alternativa lokaliseringar som studerats för en ny
kraftvärmeanläggning i nordöstra Stockholmsregionen . . . . . . . . . . . . 34
Figur 21 Principiell skiss på en biogasanläggning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Figur 22 Möjliga alternativa lokaliseringar i Täby för en ny kretsloppspark. . . . . 35
Figur 23 Landskapet i makroskala. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Figur 24 Entré och rörelsestruktur alternativ 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Figur 25 Entré och rörelsestruktur alternativ 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Figur 26 Areastruktur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Figur 27 Utrednings- och schaktområde för arkeologiutredning. . . . . . . . . . . . . 40
Figur 28 Utökat programområde och riksintresse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Figur 29 Översikt planprocessen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Bilagor
Bilaga 1: Programområde
Bilaga 2: Utökat programområde
Bilaga 3: Programområdets deldetaljplaner
Bilaga 4: Riksintresse för kulturmiljövården
Bilaga 5: Entré och rörelsestruktur alternativ 1
Bilaga 6: Entré och rörelsestruktur alternativ 2
Bilaga 7: Areastruktur
Bilaga 8: Utökat programområde och riksintresse
5 (53)
SAMMANFATTNING
Sammanfattning
Syftet med planeringen inom Hagbyområdet är att möjliggöra en etablering av
en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el samt att utveckla
SÖRABs verksamhet med målsättning att etablera en sorterings- och behandlingsanläggning för matavfall för produktion av fordonsgas och biogödsel. Täby
kommun, genom stadsbyggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret, ansvarar
för framtagandet av ett detaljplaneprogram vars syfte är att möjliggöra dessa
etableringar.
För att stärka energiproduktionen i Stockholmsregionen, planeras för en kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet i Täby kommun. Med förnybara och återvunna bränslen ska el och värme produceras. Kraftvärmeetableringen är också en
del i Täby kommuns fjärrvärmesatsning med målet att kunna erbjuda fjärrvärme i
de tätbebyggda delarna i Täby samt minska miljöpåverkan lokalt och globalt.
Inom programområdet hanterar Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB), olika
typer av avfall, såsom hushållsavfall, grov-, bygg- och verksamhetsavfall, parkoch trädgårdsavfall samt farligt avfall. De olika typerna av avfall transporteras
idag utanför kommunen för vidare hantering. Det finns även en nedlagd deponi
inom området. Ur deponin utvinns gas som används för uppvärmning av fastigheter i Täby. Placeringen av E.ON Värme Sverige ABs (E.ON) kraftvärmeanläggning nära återvinningsanläggningen är med avsikt att ta tillvara på energin från
SÖRABs utsorterade och ej återvinningsbara verksamhetsavfall genom förbränning. På så vis minskar behovet av extern hantering och transportbehovet ut från
området samtidigt som återvunnen energi tas tillvara i form av el och fjärrvärme.
I anläggningen kommer det också att vara möjligt att elda biobränslen.
För att hantera den växande befolkningens behov av återvinningsanläggningar
krävs en utveckling av SÖRABs verksamhet. Målsättningen är att etablera en
sorterings- och behandlingsanläggning för matavfall inom Hagbyområdet, enligt
den antagna avfallsplanen med mål för insamling av matavfall från hushåll och
verksamheter. Utvecklingen av Hagbyområdet medför samordningsvinster och
hållbara lösningar för transporter och energiutvinning. Den förändrade markanvändningen förutsätter att kommunen anvisar ny mark för en återvinningscentral.
Genom programsamråd förväntas beslutsunderlaget breddas och fördjupas med
erfarenheter och synpunkter från berörda myndigheter, allmänhet och sakägare.
6 (53)
SAMMANFATTNING
Utredningar som ska tas fram innan plansamråd:
•
Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeanläggning (arbetsmaterial som kommer att färdigställas i samband med framtagande av MKB)
•Gestaltningsutredning
•
Landskapsanalys
•Kulturmiljöutredning
•
Trafikutredning, steg 3
•Bullerutredning
•
Geoteknik och föroreningar i mark och grundvatten
•
Spridningsberäkning för utsläpp till luft
•
Bedömning av påverkan på vattenrecipient
•Riskanalys
•
VA och dagvatten
•
Övrig teknisk infrastruktur
Etableringen av en kraftvärmeanläggning medför ett nytt landmärke i kommunen
och en utformning där hänsyn tas till arkitektoniska värden är därför av stor vikt.
För att bereda plats för planerade verksamheter krävs det att delar av SÖRABs
nuvarande verksamhet omlokaliseras. Den fortsatta detaljplaneringen kräver en
samordning mellan E.ONs och SÖRABs verksamhet så att användningen av
tillgängliga ytorna optimeras. Detaljplanen kommer att delas upp i två deldetaljplaner, en för E.ONs kraftvärmeanläggning och en för SÖRABs återvinningsanläggning.
I det framtida plansamrådet kommer placering och utformning av E.ONs och
SÖRABs respektive verksamheter att gestaltas och illustreras.
7 (53)
INLEDNING
Inledning
Planeringens syfte och mål
Syftet med planeringen är att möjliggöra en etablering av en kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet för produktion av fjärrvärme och el samt att utveckla
SÖRABs verksamhet med målsättning att etablera en sorterings- och behandlingsanläggning för matavfall inom Hagbyområdet för produktion av fordonsgas
och biogödsel.
För att stärka energiproduktionen i Stockholmsregionen, planeras för en kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet i Täby kommun. Med förnybara och återvunna bränslen ska el och värme produceras till en växande befolkning i norra
Stockholmsregionen och tillgången av hållbar energi ska säkras.
Stora delar av Stockholms energiproduktion är idag i behov av förnyelse och
regionen använder sig av en relativt hög andel fossila bränslen. Täby är inget
undantag och kommunen har, som en av de sista i Sverige, saknat ett utbyggt
fjärrvärmenät.
Energifrågans betydelse för en hållbar samhällsutveckling är stor. Det är även
viktigt med effektiv avfallshantering, som i ökande grad integreras med energisektorn. Detta konstateras bland annat i den strategi som Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat fram kring Stockholmsregionens energiomställning. Såväl
energi- som klimatfrågan finns också integrerade i arbetet med den regionala
utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) som Regionplane- och
trafikkontoret (RTK) har ansvarat för att ta fram.
Inom programområdet hanterar Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB), olika
typer av avfall, såsom hushållsavfall, grov-, bygg- och verksamhetsavfall, parkoch trädgårdsavfall samt farligt avfall. De olika typerna av avfall transporteras
idag utanför kommunen för vidare hantering. Det finns även en nedlagd deponi
inom området. Gas utvinns ur deponi och gasen används för uppvärmning av
fastigheter i centrala Täby.
Placeringen av E.ON Värme Sverige ABs (E.ON) kraftvärmeanläggning nära
återvinningsanläggningen är med avsikt att ta tillvara på energin från SÖRABs
utsorterade och ej återvinningsbara verksamhetsavfall genom förbränning. På
så vis minskar behovet av extern hantering och transportbehovet ut från området samtidigt som återvunnen energi tas tillvara på i form av el och fjärrvärme. I
anläggningen kommer det också att vara möjligt att elda biobränslen.
sorterings- och behandlingsanläggningsanläggning för matavfall inom Hagbyområdet, enligt den antagna avfallsplanen med mål för insamling av matavfall från
hushåll och verksamheter. Den planerade anläggningen kommer att producera
fordonsgas och biogödsel.
8 (53)
INLEDNING
Utvecklingen av Hagbyområdet medför samordningsvinster och hållbara lösningar för transporter och energiutvinning.
Den förändrade markanvändningen förutsätter att kommunen anvisar ny mark
för en återvinningscentral.
Programområdet
Programområdet ligger i den nordvästra delen av Täby kommun, beläget sydväst
om Vallentunasjön och norr om väg 265, Norrortsleden. Området gränsar i väst
mot Upplands Väsby kommun och i öst till jordbruksmark.
Området är i huvudsak samma markområde som SÖRAB nyttjar för Hagby
återvinningsanläggning och som omfattar fastigheten Hagby 8:15 samt del av
fastigheten Hagby 8:16 och 8:1 vilket utgör en markareal om cirka 84,3 ha.
Figur 1
Programområde
9 (53)
INLEDNING
Figur 2
Utökat programområde
Områdesgränsen för programområdet är utökat i planprogrammet jämfört med
områdesgränserna i ÖP, FÖP 2000 och planprogrammet 2009.
Programområdet kommer att delas upp i två deldetaljplaner. Deldetaljplan 1
kommer att omfatta E.ONs verksamhetsområde och deldetaljplan 2 kommer att
omfatta SÖRABs verksamhetsområde.
Figur 3
Programområdets deldetaljplaner
10 (53)
BAKGRUND
Bakgrund
I jämförelse med andra större tätorter i Sverige är det i Täby förhållandevis få
fastigheter i tätbebyggda områden som har tillgång till modern fjärrvärme. Det
finns ett fåtal mindre anläggningar med små tillhörande fjärrvärmesystem, men
uppemot hälften av bebyggelsen värms upp på annat sätt, vilket medfört att eloch oljeberoendet är stort. Kommunen har tagit initiativ för en etablering av en
kraftvärmeanläggning för att flera ska få tillgång till fjärrvärme.
I november 2011 fattade kommunstyrelsen i Täby beslut om att underteckna
koncessionsavtal med E.ON om att bygga ut fjärrvärmen i Täby. Fjärrvärmenätet
byggs av E.ON, men ägs av Täby kommun. Målet med satsningen är utbyggd
fjärrvärme i de tätbebyggda delarna i Täby, minskad miljöpåverkan lokalt och
globalt genom effektiv produktion av fjärrvärme och el samt ett öppet nät med
valfrihet för kunderna och konkurrens mellan leverantörer. Till detta hör en planering för framtida etablering av fjärrvärmeproduktion i Hagby.
I planerna ingår en kraftvärmeanläggning baserad på regionens utsorterade, ej
återvinningsbara, avfallsbränslen. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer utgöra basproduktion i det planerade fjärrvärmenätet.
SÖRAB är ett kommunalägt avfallsbolag vars uppgift är att behandla hushållsavfall och verksamhetsavfall från kommunerna Vallentuna, Upplands Väsby, Täby,
Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Järfälla, Lidingö och Danderyd.
På återvinningsanläggningen i Hagby hanterar SÖRAB stora mängder av olika
typer av avfall. I dagsläget sker omlastning av hushålls- och verksamhetsavfall
och därefter vidaretransport framför allt till externa behandlingsanläggningar.
Kommunala beslut och planuppdrag
Under 2007 fattade kommunstyrelsen vid ett par tillfällen beslut om inriktningen
för kommunens engagemang gällande etableringen av fjärrvärme i kommunen,
bland annat om upplägget av den fortsatta utredningen samt även finansiering.
Den 24 september 2007 (§ 137) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen på
det fortsatta utredningsarbetet kring fjärrvärme i konkurrens. Kommunstyrelsen
gav också Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att påbörja ett planarbete för att
möjliggöra en etablering av en kraftvärmeanläggning.
Den 11 juni 2007, Avtal om SÖRABs anläggningsarrende för Hagby avfallsanläggning.
Den 16 juni 2008 (§ 121) beslutade kommunfullmäktige i enlighet med kommunstyrelsens förslag (KS 08-06-02 § 94) att godkänna den fortsatta processen för
att etablera fjärrvärme i konkurrens och på marknadsmässiga villkor i Täby.
Den 28 november 2011 fattade kommunstyrelsen i Täby beslut om att underteckna koncessionsavtal med E.ON Värme Sverige AB om att bygga ut fjärrvärmen i
Täby.
11 (53)
BAKGRUND
E.ONs värmeverksamhet i Stockholmsregionen
E.ON är en av Sveriges största leverantörer av värme. I Stockholmsregionen
har företaget fjärrvärmeverksamhet i de nordöstra och nordvästra delarna av
regionen. I nordost äger och driver de fjärrvärmeverksamhet i Vaxholm, Vallentuna, Österåker och Täby. Täby kommun skrev ett koncessionsavtal 2011 med
E.ON om att bygga ut ett fjärrvärmenätnät åt kommunen. Under 2012 har man
påbörjat detta arbete samt byggt en lokal mindre produktionsanläggning för att
försörja nätet med fjärrvärme tills en kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet
är uppförd.
12 (53)
PLANFÖRHÅLLANDEN - NULÄGE
Planförhållanden - nuläge
Översiktsplan
Gällande översiktsplan, Det nya Täby - Översiktsplan 2010-2030 antogs av
kommunfullmäktige 2009-12-14. I översiktsplanen redovisas Hagby återvinningsanläggning med förslag om etablering av fjärrvärmeanläggning i anslutning till
befintlig verksamhet. Delar av den östra delen av programområdet ingår i riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset utgörs av ett gammalt kulturlandskap
med bebyggelsestruktur, fornlämningar och en ålderdomlig landskapsbild.
Fördjupad översiktsplan
För området finns en fördjupning av översiktsplan (FÖP) med lagakraftdatum
2000-11-03. Den fördjupade översiktsplanen medger den markanvändning som
den pågående verksamheten idag utgör.
Detaljplaner
Området omfattas idag inte av detaljplan utan pågående markanvändning har
stöd i ovan nämnda fördjupning av översiktsplan (FÖP).
Planprogram 2009
Ett planprogram med avslut 2009 har genomförts av Täby kommun. Syftet var
att möjliggöra etablering av ett kraftvärmeverk inom området.
Grönplan
Täby kommuns grönplan visar visionen för kommunens parkoch naturområden.
Den redovisar ett sektorsintresse och utgör underlag till bland annat översiktsoch detaljplaner, där avvägningar görs mot andra intressen. Grönplanen antogs
av miljö- och byggnämnden 2005-02-15. Delar av programområdet som beskrivs
i Grönplanen används idag av SÖRAB. I den södra delen av programområdet
samt i områdets omland finns naturvärden i form av områden av ek i bryn och på
åkerholmar.
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS-2010)
Tillsammans med ett brett deltagande av många aktörer har Stockholms läns
landsting tagit fram regionala utvecklingsplaner för Stockholmsregionen, RUFS
2010. I RUFS lyfts ett antal regionala stadskärnor fram som extra viktiga för
regionens utveckling, en är Täby. Hagby anges som en avfallsanläggning med
fortsatt regional betydelse och pekas ut som ny, lämplig, plats för energianläggning. Förhållningssättet är att befintliga områden för energianläggningar, som har
potential att inrymma en utbyggnad till kraftvärme bör bibehållas. Platser för nya
energianläggningar bör säkerställas i logistiskt goda lägen eller med närhet till
bränsleproduktion.
För att fortsatt säkerställa en effektiv hantering av avfall framöver behöver de anläggningar som är av regional betydelse behållas och utvecklas. Avfallssektorn
bör alltmer integreras med energisektorn genom avfallsförbränning och biogasproduktion.
13 (53)
PLANFÖRHÅLLANDEN - NULÄGE
Verksamhetsplan 2013
I verksamhetsplan 2013, beslutad av kommunfullmäktige 26 november 2012,
anges att möjligheten att erbjuda fjärrvärme är strategiskt viktigt för kommunen.
Fjärrvärmenätet ska ägas av kommunen medan fjärrvärme till nätet ska levereras av enbart E.ON under en tidsbestämd period. Utbyggnaden av nätet påbörjades under 2012 och ska på sikt täcka Täbys tättbebyggda delar och öppnas upp
för konkurrens.
Avfallsplan för SÖRABs ägarkommuner
SÖRABs ägarkommuner Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna har i samarbete med SÖRAB
tagit fram en gemensam avfallsplan. Varje kommun har antagit avfallsplanen i
respektive kommunfullmäktige och planen är kommunens styrande dokument för
avfallshanteringen fram till år 2020, med mål och handlingsplaner.
Avfallsplanen antogs av kommunfullmäktige i Täby kommun den 15 december
2008.
EUs avfallshierarki, den så kallade avfallstrappan, har varit vägledande vid framtagandet av målen i avfallsplanen. Avfallstrappan innebär att avfallets mängd
och farlighet i första hand ska minska. Därefter ska avfallet återanvändas i så
hög grad som möjligt. Om avfallet inte går att återanvända ska det materialåtervinnas. Till detta räknas även biologisk behandling av organiskt avfall. Därefter
ska avfallet energiutvinnas (förbrännas och energin i avfallet tas omhand). Om
man inte kan behandla avfallet på något annat sätt är deponering av avfallet det
sista sättet att omhänderta avfall.
Pågående planering i närområdet
Arbete pågår med en fördjupad översiktsplan för sydöstra Upplands Väsby.
Samråd pågick 24 januari till 16 april 2011. Kommunen har fattat beslut i juni
2013 om att den fördjupade översiktsplanen ska i ingå i den nya översiktsplanen.
Svenska kraftnät planerar en ny 400 kV kraftledning omedelbart väster om Hagbyområdet. Ledningen ska förbinda Upplands Väsby med Danderyd, via Hagby.
Detta medför att den nuvarande luftledningen på 220 kV som passerar över
Hagbyområdet kan rivas. Regeringen gav den 18 oktober 2012 Svenska kraftnät
tillstånd att bygga ledningen. Arbetena med en ny ledning kommer att pågå
2013-14. Den befintliga kan rivas 2015, när den nya ledningen är i drift.
14 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Nulägesbeskrivning
Pågående markanvändning
Området ligger i den nordvästra delen av Täby kommun, beläget sydväst om
Vallentunasjön och norr om väg 265, Norrortsleden. Området gränsar i väster
mot Upplands Väsby kommun och i öster mot jordbruksmark.
Utloppet från Vallentunasjön sker via Hagbyån, norr om området. Ån ingår i det
vattenområde där Oxunda vattensamverkan genomfört åtgärder för att rena det
näringsrika vattnet och öka den biologiska mångfalden. Bland annat har Kvarnsjön strax nedströms deponin återskapats och en fördämning gjorts i ån samt
gångstigar byggts.
Väster om området finns en stor hästgård med travsportsanläggning. Norr om
SÖRABs verksamhet i Hagby finns en nedlagd deponi som är sluttäckt och som
har omvandlats till en Ekoparkanläggning
Vid trafikplatsen Hagbylund finns en mobilteleanläggning.
Figur 4
Vy mot Ekoparken
15 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Figur 5
Programområdet samt omkringliggande markområden
SÖRABs verksamhet
SÖRAB har verksamhet i norrortskommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Inom dessa
kommuner driver SÖRAB sex återvinningscentraler och två återvinningsanläggningar som totalt omhändertar avfall från cirka 465 000 invånare.
16 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Figur 6
SÖRABs upptagningsområde för respektive återvinningscentra och antal invånare per central
Hushållen i dessa kommuner är hänvisade med sitt grovavfall till någon av de
sex återvinningscentraler som SÖRAB driver, varav Hagby är den största och
mest välbesökta. Grovavfallet som kommer in till återvinningscentralerna transporteras i huvudsak till Hagby återvinningsanläggning i Täby eller till Löt återvinningsanläggning i Vallentuna kommun.
17 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Figur 7
SÖRABs verksamhetsområde
SÖRABs verksamhet vid Hagby har tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt
miljöbalken, bland annat genom tillståndsbeslut för återvinningsanläggningen
utfärdat 2010-03-09 av miljöprövningsdelegationen, länsstyrelsen i Stockholms
län, samt dom utfärdad 2011-01-24 av Miljödomstolen. Tillstånd för lakvattenbehandling och gashantering regleras i ett särskilt tillstånd utfärdat av Miljödomstolen 2001-04-04 med villkorsjustering för lakvatten i dom utfärdad av Miljödomstolen 2009-11-24.
Hantering av hushållsavfall
Insamlat hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, inklusive separat utsorterat
organiskt avfall, lastas om i en omlastningsstation för vidare transport till externa
behandlingsanläggningar.
18 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Hantering av grov-, bygg och verksamhetsavfall
Mottagning och sortering av grovavfall från hushåll och verksamheter sker
inom en bemannad återvinningscentral, där de har möjlighet att lämna mindre
mängder grovavfall. Insamlat verksamhetsavfall förs till en hårdgjord yta där det
sorteras i fraktioner och där vissa fraktioner behandlas genom krossning eller
flisning. Flisat och brännbart avfall mellanlagras i avvaktan på borttransport. På
sorteringsplattan förbehandlas även motsvarande avfall som har levererats till en
vid avfallsanläggningen befintlig återvinningscentral.
Figur 8
Vy mot återvinningscentral
Park- och trädgårdsavfall komposteras i sk. sträng/bäddkompostering på en
hårdgjord yta. Grövre grenar och kvistar flisas till biobränsle, som mellanlagras
vid anläggningen.
19 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Figur 9
Park- och trädgårdsavfall
Hantering av farligt avfall
Inom återvinningsanläggningen mellanlagras även insamlat farligt avfall, som
till viss del även är farligt gods. Det är kemikalier, bygg- och rivningsavfall som
innehåller farliga ämnen, asbestavfall och batterier. Här tas även emot farligt
avfall från verksamheter samt farligt avfall som hushållen lämnat vid återvinningscentralen.
Tankstation för fordonsgas
Sedan 2009 finns en publik tankstation för fordonsgas. Tankstationen ägs och
drivs av AGA.
Deponigasanläggning
Deponigas utvinns ur den nedlagda deponin. Gasen leds till en panncentral i
centrala Täby via en markförlagd ledning. Gasens innehåll av metan minskar
eftersom inget organiskt avfall längre tillförs deponin. Det är oklart hur länge
deponin kommer att producera deponigas, det har skett en successiv minskning
av produktionen.
Jordbruk
Området öster om nuvarande verksamhetsområde och Skålhamravägen brukas
som jordbruksmark.
20 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Sluttäckt deponi, Ekopark
Norra delen av SÖRABs område, Ekoparken, är återställt tippområde anpassat
för rekreation. Ekoparken har anpassats till fågellivet som historiskt haft sin hemvist på platsen innan deponiverksamheten startade. Delar av området används
för lokal rening av lakvatten från deponiområdet.
Mobilteleanläggning
Vid trafikplats Hagbylund finns idag en mobilteleanläggning.
Markägarförhållanden och rättigheter
Programområdet omfattar fastigheten Hagby 8:15, vilken ägs av SÖRAB, större
delen av fastigheten Hagby 8:16, vilken ägs av Täby kommun, samt en mindre
del av fastigheten Hagby 8:1, vilken ägs av Täby Fastighets AB (TFAB).
Berörd del av fastigheten Hagby 8:1 utarrenderas av TFAB för dels jordbruksändamål och dels till SÖRAB (ingår i arrendeavtal med Täby Kommun)
Figur 10 Fastighetskarta (från Täby kommuns adress- och fastighetskarta)
Berörd del av fastigheten Hagby 8:16 arrenderas ut av kommunen till SÖRAB.
Arrendet utgörs av ca 120 000 m² verksamhetsytor och ca 510 000 m² naturmark. I arrendeavtalet har Täby kommun förbehållit sig rätten att återta ca 120
000 m² av arrendeområdet i förtid, om detta skulle behövas för anläggandet av
en kraftvärmeanläggning. Arrendenämnden i Stockholm har godkänt förbehållet.
Även efter återtagandet ska SÖRAB kunna bedriva sin verksamhet, hantering av
hushålls-, industri-, och grovavfall, trädgårdsavfall samt farligt avfall, i oförändrad
omfattning.
Ägare av Norrortsleden samt Frestavägen är Trafikverket.
Programområdet belastas av ett antal ledningsrätter, vägrätt och servitut. Beroende på vilken del av området som blir aktuellt för placering av en kraftvärmeanläggning är dessa av större eller mindre betydelse. Dessa rättigheter bör därför
studeras noggrannare i ett senare skede i planprocessen.
21 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Bedömning av invånarantal och tillväxt
Översiktsplanen från 2010 säger att Täby kommun ska växa från dagens ca 65
000 invånare till 80 000 invånare till år 2030.
Nordostkommunerna i Stockholms län, bestående av kommunerna Danderyd,
Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker har antagit en gemensam
vision för att utveckla regiondelen. Nordostsektorn är en stor och viktig del av
den snabbt växande Stockholmsregionen.
Visionen som sträcker sig fram till 2040, som är antagen i respektive kommuns
fullmäktige under våren 2012, är en politiskt blocköverskridande överenskommelse som riktar sig till nuvarande och framtida invånare och näringsliv i de sex
nordostkommunerna samt till regionala och nationella myndigheter.
Denna vision visar hur de sex kommunerna i Stockholm Nordost - gemensamt
och var och en för sig - tar sitt ansvar för tillväxten och vilka insatser detta kräver
från andra ansvariga aktörer. Visionen skapar förutsättningar för 100 000 nya
invånare, 50 000 nya arbetstillfällen och utveckling av Täby centrum-Arninge till
en regional stadskärna.
Bedömningen visar på vikten av att åstadkomma hållbara lösningar för energiförsörjning och återvinning av avfall, som kan möta tillväxten
Markförhållanden
Landskapsbild
Landskapet kring Hagby är ett öppet jordbrukslandskap som domineras av åkermark och beteshagar med inslag av åkerholmar. Landskapsbilden är ålderdomlig
med en struktur som härrör från 1700-talet.
Landskapsbilden varierar inom programområdet. Två höjder ingår i det storskaliga sammanhängande Täbys landskapsstruktur. Den väster om entren är
en skogskulle bevuxen höjd bestående av främst ekar. Den andra höjden är en
konstgjord kulle (nedlagd deponi) som har omvandlats till ekopark.
Planområdet består utav en plan yta närmst Norrortsleden och gränsar i öst mot
skog och Skålhamravägen. Planområdets gränsar i öster mot kulturlandskap.
I planområdets närmiljö ligger Vallentunasjön.
22 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Figur 11 Perspektiv av landskapsbild
Geologiska förhållanden
Hagbyområdet har ur ett kvartärgeologiskt perspektiv högt naturvärde, vilket
motiveras av många och tydliga DeGeer-moräner. Området vid Hagby har en av
stockholmsregionens mest intressanta ansamlingar av DeGeer-moräner (MKB
Hagby återvinningsanläggning, Naturrådet HB1998).
Berggrunden består till allra största delen av yngre porfysisk granit (Skötselplan
för Mörtsjö-Hagbyområdet, 1997).
År 2008 genomfördes en miljö- och geoteknisk markundersökning för mindre
delar av SÖRABs verksamhetsområde. Geotekniska undersökningar har genomförts under komposteringsytan av SGI, som visar på stora mängder lös lera.
Inom området kan det finnas föroreningar, till exempel i form av metaller, ftalater
och PCB.
Yt- och grundförhållanden
Ursprungligen fanns ett kärrområde med Hagbyån (Oxundaån) löpande rakt
genom det nu avslutade deponiområdet. Tillflödet till kärret var förutom Hagbyån,
det område som till största delen utgörs av Hagby Gård, omgivande skogsbackar samt det område av Torslunda gård som har avrinning mot söder.
Innan man började deponera utfördes omläggningar av tillflödet till kärrområdet, så att flödet leds runt upplaget, dels markförstärkningar i form av stenvallar
till fast botten. Runt stenvallarna löper först ett dike som samlar upp lakvatten,
därefter en jordvall och slutligen avskärande diken som samlar upp omgivande
ytvatten från mark som ursprungligen haft avrinning mot kärret. Det omgivande
vattnet har alltså sin avskärning och avledning via diken till Hagbyån, som vid
Sköldnora Kvarn mynnar i Norrviken. Hagbyån utgör även enda utloppet från
Vallentunasjön. Hagbyån ingår i Oxundaåns avrinningsområde.
23 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Allt vatten från SÖRABs verksamhet inklusive det från den avslutade deponin
omhändertas och renas innan det pumpas via ledning antingen till Käppala
reningsverk eller till den kommunala dagvattentunneln som mynnar ut i Stora
Värtan. Stora Värtan är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och dess
ekologiska status är klassad som måttlig. Miljökvalitetsnormen är ”god ekologisk
status” 2021 enligt Vattenmyndigheten.
I samband med byggnation av Norrortsleden anlades en damm av Trafikverket
för rening av dagvatten från vägen. Vattnet leds till Hagbyån.
Det finns två gällande torrläggningsföretag inom det studerade området. 1889
upprättades ett företag som avsåg sänkning av Vallentunasjön, Lill- och Kvarnsjöarna samt avdikning av vattenskadade marker tillhörande Skällnora Kungsgård och Alby i Fresta socken och övriga marker kring Vallentunasjön. Hagby
torrläggningsföretag från år 1930 finns till största del söder om Norrortsleden.
Endast en kortare sträcka finns inom det planerade planområdet. Torrläggningsföretaget Hagby-Alby 1933 upplöstes i samband med med vattendom för
Kvarnsjön 2006.
Under det ytliga lerlagret ligger ett vattenförande bottenmoränlager på berg. I
denna undre akvifär samlas vatten från omgivande höjdområden och den skyddas från lakvatteninflöde dels genom det täta lerlagret dels genom skillnader i
vattentryck.
Naturmiljö och friluftsliv
I det gamla beteslandskapet runt Hagby finns flera värdefulla områden med ek i
skogsbryn och på åkerholmar. Där finns både förekomst av äldre ek (upp till 200
år gamla) samt yngre ekar. Ekbeståndet i området är viktigt för spridningen både
av ek, och för arter knutna specifikt till ek. I programområdets direkta omland
finns ekmiljöer med höga naturvärden i bryn och på åkerholmar. Inom programområdet förekommer ek i den södra delen samt på åkerholmar i den östra delen.
Ädellövsskogen i den södra delen av programområdet har nyckelbiotopskvaliteter.
24 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Figur 12 Täby, naturvärdesklasser
Området ligger inom den regionalt viktiga gröna kilen Rösjökilen som är en av
flera gröna kilar som utgör en sammanhållen grönstruktur i Stockholmsområdet.
Hagbyområdet ligger i det landområde och sammanhang som länsstyrelsen
beskrivit vara beläget mellan tätortsranden och den rena landskapsbygden där
stora rekreations- och upplevelsevärden finns, såsom en varierad och innehållsrik natur och ett utpräglat kulturlandskap. I Grönplanen beskrivs det kulturhistoriska upplevelsevärdet som högt i stora delar av området. Välhävdade betesmarker, fornlämningar, åkrar och åkerholmar ger en gammaldags och lantlig
landskapsbild som är värdefull att finna i närheten av storstaden.
Kulturmiljö
Områdets omland utgörs av en värdefull kulturbygd med en stor mängd fornlämningar, kulturhistoriskt intressanta objekt och miljöer. En stor del av omlandet är
utpekat som riksintresse med hänsyn till kulturmiljövården, Skålhamravägen (AB
71).
Länsstyrelsen beslutade den 25 april 2013 om att en särskild arkeologisk utredning skulle göras, enligt 2 kap § 11 lagen (1988:950) om kulturminnen mm.
(KML), inför planerad byggnation inom rubricerat fastighet i Täby. Inom och i
anslutning till utredningsområdet finns flera kända fornlämningar i form av förhistoriska gravar, stensträngar och boplatser.
Resulten från den arkeologiska utredningen visade att inga nya fornlämningar
påträffades inom området. Tre möjliga lägen för boplatser identifierades innan
utredningen, inga av dessa gav resultat.
25 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Figur 13 Vy mot Norrortsleden
Syftet med utredningen var också att konstatera att den fossila åkern RAÄ Täby
386:3 utgör fast fornlämning. Den utgör fast fornlämning i Fornminnesregistret
men misstänktes ha fått fel status då den registrerades i registret. Det visade
sig också att den påstådda fossila åkern inte är fast fornlämning. Det finns ingen
indikation på någon fossil åker med hänvisning till det som beskrivs i registret
under RAÄ Täby 386:3.
Däremot kvarstår fornlämningarna RAÄ 518, 386:1 och 386:2 i områdets södra
del. Dessa utgörs av en härd, en strensträng och en stenröjd yta. Till dessa lämningar hör dessutom ett fornlämningsområde till skydd för fornlämningarna. För
en detaljerad avgränsning gentemot dessa lämningar kan det komma att krävas
en förundersökning i avgränsande syfte för att säkerställa fornlämningsgränsen
och vilket skyddsområde som krävs. Om en eventuell framtida byggnation påverkar dessa fornlämningar kommer Länstyrelsen att villkora ett eventuellt borttagande med arkeologiska åtgärder. Detta beror på hur nära som bebyggelse elller
andra markingrepp planeras. En förnyad kontakt ska i så fall tas med Länsstyrelsens enhet för kulturmiljö och bostadsstöd.
Figur 14 Vy från Skålhamravägen
26 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Riksintressen
Kulturmiljö
Motivet till att området utgör riksintresse för kulturmiljön är beskrivet som centralbygd, herrgårdslandskap och vägsystem, med rötter i en forntida stormannabygd
med anknytning till kungamakten. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling, med den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap.
Figur 15 Vy från Skålhamravägen
Uttrycket för riksintresset är Skålhamravägen, Frestavägen och andra äldre
vägsträckningar, många runstenar, bl.a. vid ”Broby gata”, stensträngssystem och
gravfält i anslutning till byar och gårdar. Det öppna odlingslandskapet och bebyggelsen i byar och på gårdar, men också partier med mer småbrutet landskap.
Miljön berör även Sigtuna, Sollentuna, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner.
För att mer ingående kunna redogöra för hur riksintresset kommer att påverkas
av den ändrade markanvändningen, är det viktigt att en särskild utredning görs
under det fortsatta planarbetet.
Väg 265, Norrortsleden
Norrortsleden väg 265 utgör riksintresse och är en länk mellan E18 och E4.
Vägverkets publikation 2003:133 beskriver riktlinjer för Norrortsledens närområde. Dessa är framarbetade i ett samarbete mellan Vägverket, Länsstyrelsen i
Stockholms län, Sollentuna, Upplands Väsby, Täby, Vallentuna och Österåkers
kommuner. Riktlinjerna behandlar utformningen av landskap, bebyggelse och
anläggningar. Bland annat anges att bebyggelse skall hålla en god arkitektur
och att lokaliseringen inte ska störa utblickar och vyer. Ett minsta avstånd mellan
byggnad och vägbana anges till 50 meter utom planlagt område.
27 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Norrortsleden är utpekad av Länsstyrelsen som primär transportled för farligt
gods vilket innebär att vägen ingår i ett huvudvägnät för genomfartstrafik för
transport av farligt gods. Till största del utgörs dessa transporter av icke brandfarliga och icke giftiga gaser, brandfarliga vätskor, frätande ämnen och övriga
farliga ämnen och föremål.
Trafik
Planområdet ligger i anslutning till Norrortsleden och trafikplats Hagbylund. Planområdets gatunät ansluter Frestavägen söder om Norrortsleden. Frestavägen är
idag en väg där avsnittet mellan trafikplats Hagbylund i väster och Skålhamravägen/Hagbyvägen i öster tillhör Trafikverket.
Figur 16 Vy mot Hagbyområdets entre
Trafikflöden
Norrortsleden passerar söder om programområdet. Trafiken på Norrortsleden
uppgår till ca 22 000 fordon per dygn. Inom aktuellt planområde finns idag
verksamheter med SÖRABs anläggning med avfallshantering och återvinningscentral. SÖRABs område angörs via Frestavägen från söder. En separering av
trafikfunktionerna sker längre in i området.
28 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Figur 17 Vy från entren mot norr
Dagens anläggning bedöms alstra trafik enligt följande (se trafikutredning
Hagby).
Figur 18 Trafikflöden, vardagsdygnstrafik och dygnstrafik helg inom parantes, år 2013 (källa: Vectura och Grontmij)
29 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Kollektivtrafik
Inga busshållplatser finns vid Hagby, den närmaste busshållplatsen finns vid
Alby såg i Upplands Väsby kommun, ca en kilometer från entrén till Hagbyområdet.
Gång- och cykeltrafik
Det saknas gång- och cykelvägar inom såväl som till och från området.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Täby kommun äger vatten- och avloppsledningarna fram till den befintliga förbindelsepunkten för SÖRAB i sydöstra delen av återvinningsanläggningen. Inom
anläggningen äger SÖRAB VA-ledningarna.
Ledningsdimensionerna för såväl dricksvattenledningar som spillvattenledningar
är idag tillräckliga för nuvarande verksamheters behov. Inom den befintliga
anläggningen finns ett antal brandposter kopplade till det kommunala dricksvattennätet via tio bufferttankar och en tryckhöjningsstation. Vid omfattande brand
måste kompletterande brandvatten transporteras till området.
Allt vatten från SÖRABs verksamhetsområden inklusive den nedlagda deponin
omhändertas och renas innan de pumpas antingen till Käppala reningsverk eller till kommunens dagvattensystem. Det finns en våtmarksanläggning för lokal
behandling av lakvatten från den avslutade deponin. Efter att lakvattnet passerat
våtmarken pumpas det till ett filter, beläget på deponis topp, där metaller filtreras
bort. Lakvattnet efterpoleras därefter i ett system av dammar och diken innan det
släpps till recipienten Stora Värtan. Vintertid lagras lakvattnet i deponin. Processvatten från behandlings- och lagerytor inom återvinningsanläggningen (utanför
deponin) förbehandlas innan avledning till Käppalaverket. Processvatten från
sorteringsplattan och komposten förbehandlas i sedimentationsbassäng med
efterföljande partikelfilter.
El
Idag går Svenska Kraftnäts 220kV ledning genom programområdet i nord/sydlig
riktning. Kraftledningen kommer att avvecklas och ersättas av en kraftledning på
400 kV med en mer västlig sträckning.
I öst/västlig riktning går två kraftledningar på 70 kV som ägs av Vattenfall. Även
Fortum har en 24 kV ledning som går genom området.
Miljöpåverkan från nuvarande verksamheter
Miljöpåverkan från SÖRABs verksamhet är främst utsläpp till luft, utsläpp till vatten och buller. Det finns även risk för olyckor t ex genom brand i lagrat material.
Verksamheten har positiv påverkan genom hushållning av naturresurser.
30 (53)
NULÄGESBESKRIVNING
Utsläpp till vatten
Verksamheten vid Hagby ger upphov till processvatten i form av vatten från
främst sorteringsytan, från komposteringsytan, dagvatten från vägar och återvinningscentralen samt spillvatten. Lakvatten från den gamla, nu avslutade avfallsdeponin leds till en lokal reningsanläggning med dammar, översilningsytor och
våtmark. Allt vatten från SÖRABs verksamhetsområden inklusive den nedlagda
deponin omhändertas och renas innan de pumpas antingen till Käppala reningsverk eller via kommunens dagvattensystem till Hägernäsviken, Stora Värtan.
Inget förorenat vatten avleds till Hagbyån.
Utsläpp till luft
Utsläpp i luften kan ske i form av lustgas och metan från komposteringen samt
flyktiga organiska ämnen (VOC) från omhällning av lösningsmedel från mindre
till större behållare. Transporter ger också utsläpp till luft. Vidare förekommer ett
visst dammande, främst från sorteringsplattan. Risk för lukt förekommer t ex vid
hantering av kompostmaterial.
Buller
Verksamheten ger upphov till buller som uppkommer främst av trafik till och från
SÖRABs verksamhetsområde samt transporter inom området. Hantering, sortering, fraktionering och krossning ger också upphov till buller.
Hushållning med naturresurser
Deponigas från Hagby används som bränsle för att värma fastigheter i Täby
centrum, vilket ersätter användning av fossil eldningsolja. Återvinning av material
genom sortering eller energiåtervinning är en viktig del av hushållningen med
naturresurser.
Risker
Det finns risk för att olika typer av material kan börja brinna, till exempel utsorterade bränslefraktioner, farligt avfall och deponigas. Vidare finns risk för läckage
från tankar eller fat av flytande avfall. Trafiken på Norrortsleden utgör en risk om
olyckan sker vid entrén till återvinningsanläggningen. Det kan innebära att det
blir omöjligt för räddningstjänsten att ta sig in till anläggningen, vid en eventuell
samtida brand, eller att ta sig ut från anläggningen.
31 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Programförslag
Ändring av markanvändning - en ny kraftvärmeanlägg-
ning och utveckling av avfallsåtervinningen
Syfte och mål är att utveckla Hagby och möjliggöra etableringen av en ny kraftvärmeanläggning och verksamheten för avfallsåtervinningen med målsättning att
etablera en biogasanläggning.
För att bereda plats för de planerade verksamheterna krävs det att delar av
SÖRABs nuvarande verksamhet omlokaliseras. Etablering av en biogasanläggning förutsätter att kommunen anvisar ny mark för en återvinningscentral.
Planerad kraftvärmeanläggning
E.ON Värme Sverige AB planerar att bygga en kraftvärmeanläggning, som producerar el och fjärrvärme, vid Hagby. Den nya anläggningen möjliggör även en
sammankoppling av fjärrvärmenäten i Täby, Vallentuna och Österåker.
I anläggningen kommer det att vara möjligt att elda biobränslen samt även att ta
tillvara energin ur olika typer av sorterade verksamhetsavfall, bland annat av den
typ som idag hanteras vid SÖRABs återvinningsanläggning inom Hagbyområdet,
genom förbränning. Det är avfall som annars inte återanvänds eller återvinns på
annat sätt.
Kraftvärmeanläggningen kommer i huvudsak att bestå av ångpannor, turbiner,
rökgasreningssystem och rökgaskondensering. E.ON planerar även att bygga en
ackumulator för fjärrvärmevatten för att jämna ut efterfrågan av fjärrvärme.
Anläggningen kommer även att ha system för beredning, hantering och lagring
av bränslen, biobränslen och verksamhetsavfall.
32 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Figur 19 Principprocess för kraftvärmeanläggning
Anläggningen kommer att dimensioneras för att svara mot eloch värmebehovet
i det planerade sammanbyggda fjärrvärmenäten i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner samt med möjligheter till att även förse andra närliggande
fjärrvärmesystem.
Alternativa lokaliseringar av en ny kraftvärmeanläggning
För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ har E.ON initialt bland annat
studerat översiktsplaner i de kommuner som den planerade anläggningen är
tänkt att leverera fjärrvärme till. Möjligheter att utöka befintliga anläggningar i de
aktuella kommunerna har också studerats, men det saknas tillräckligt utrymme
på samtliga nuvarande lokaliseringar.
Av avgörande betydelse i val av lokaliseringsplats är att det ska finnas tillräckligt
utrymme, utrymmesbehovet för den planerade kraftvärmeanläggningen är cirka
100 000 m2. Viktigt är även att den planerade anläggningen ska ge begränsad
omgivningspåverkan samt att den är logistiskt väl placerad när det gäller transporter och infrastruktur samt i förhållande till fjärrvärmenät, elnät och närhet till
kunder.
De platser som identifierats är Hagbyområdet, Täby kommun, Löt, Karby/Brottby
och Gillinge, Vallentuna kommun och Stava Syd, Österåkers kommun.
33 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Figur 20 Alternativa lokaliseringar som studerats för en ny kraftvärmeanläggning i
nordöstra Stockholmsregionen (grundkarta från www.googlemaps.com)
Hagby är det område som bedöms mest fördelaktigt miljömässigt, tekniskt och
ekonomiskt, baserat på hittills kända fakta. Övriga alternativ bedöms vara mindre
lämpliga. Detta trots att delar av det planerade anläggningsområdet idag är
angivet som riksintresse för kulturmiljö. För övrigt bedöms omgivningspåverkan
vara begränsad.
Tillgänglighetsaspekten när det gäller tillgång till infrastruktur/logistik är goda
och en stor fördel är de bränslesynergier som kan uppnås vid Hagby. Detta
genom att brännbart verksamhetsavfall som kommer till SÖRAB kan utgöra ett
av bränslena i den planerade anläggningen. Dessutom är Hagby i RUFS 2010
angiven som möjlig plats för en ny regional kraftvärmeanläggning. Redovisning
av jämförelse av lokaliseringsalternativ ingår i miljökonsekvensbeskrivningen för
tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet.
Utveckling av avfallsåtervinningen
sorterings- och behandlingsanläggningsanläggning för matavfall inom Hagbyområdet, enligt den antagna avfallsplanen med mål för insamling av matavfall från
hushåll och verksamheter. Den planerade anläggningen kommer att producera
fordonsgas och biogödsel.
Biogasanläggningen består vanligtvis av utrustning för mottagning, förbehandling
och rötning av avfall, rening och uppgradering av biogas, utrustning för uppgradering och högtryckskomprimering för distribution av fordonsgas samt lagring av
biogödsel.
34 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Figur 21 Principiell skiss på en biogasanläggning (Källa Biomil)
Utvecklingen av Hagbyområdet medför samordningsvinster och hållbara lösningar för transporter och energiutvinning. Den förutsätter dock att kommunen kan
anvisa ny mark för en återvinningscentral.
För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ för en utvecklad återvinningscentral, en s.k. kretsloppspark, har SÖRAB studerat lediga ytor inom befintliga
handels- och verksamhetsområden i Täby. Förutsättningarna för en ny kretsloppspark är att den är logistiskt väl placerad utifrån det kundunderlag som idag
besöker Hagbys återvinningscentral och att den inte medför betydande miljöpåverkan för omgivningen. Ytbehovet för en modern kretsloppspark är cirka 1,5-2
ha.
Figur 22 Möjliga alternativa lokaliseringar i Täby för en ny kretsloppspark
35 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Tillstånd krävs för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken
För att bygga den planerade kraftvärmeanläggningen och den planerade biogasanläggningen krävs tillstånd enligt miljöbalken för miljöfarlig verksamhet. E.ON
planerar att lämna tillståndsansökan inklusive miljökonsekvensbeskrivning för
den planerade kraftvärmeanläggningen till Mark- och miljödomstolen i Nacka i
slutet av 2013.
Markförhållanden
Landskapet i makroskala, relation i stora landskapet
Hagby ligger i det gröna landskapet och är omgivet av gröna rum, kulturlandskapet och Norrortsleden. E.ONs kraftvärmeanläggning kommer att bli ett landmärke som syns och upplevs på långt håll. Studier och analyser ska tas fram i
plansamrådsskedet. Bebyggelseskala, relation till landskapet, utsiktslinjer och
utblickar är viktiga att beakta i det fortsatta arbetet. På kartan visas bebyggelseplacering. De höga byggnaderna placeras centralt i området vid huvudentrén
och har i bakgrunden berget/deponitippen som en bärande vertikal i landskapsrummet. Målet är att inte påverka utsiktslinjer och distans till den fina gröna
rumsöppningen längs Skålhamravägen.
En landskapsanalys kommer att behöva tas fram för att säkra de urbana siktlinjerna och den visuella dialogen mellan den nya kraftvärmeanläggningen och
andra vertikaler och höga punkter i landskapet. Landskapsanalysen ska beakta
både makro- och mikroskalan. I makroskalan ska sektioner och distansanalys
redovisas med kartläggning av utblickar där kraftvärmeanläggningen syns på
långt avstånd.
Figur 23 Landskapet i makroskala
36 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Landskapet i mikroskala, relation till Norrortsleden
I mikroskalan beaktas bebyggelsens relation till Norrortsledens korridorrum,
Skålhamravägen och det kringliggande landskapet. Avstånd, bebyggelserelation
och fronten mot Norrortsleden är viktiga att beakta.
Det är viktigt att betona de kvalitativa landskapsmiljöer som finns i omgivningen
och att skapa en övergång till Skålhamravägens miljö. Ett rimligt avstånd till
Skålhamravägen kommer att studeras och utformas i samrådsskedet. I dialog
med Länsstyrelsen har en areastruktur tagits fram. På areakartan visas placering
av höga och låga bebyggelsevolymer, samt markanläggningar som behövs både
för kraftvärmeanläggningen och för återvinningsanläggningen. Den framtida
markanvändningen upptar till största delen den yta som redan idag används till
återvinningsanläggningen.
Områdets entré och rörelsestruktur
Det finns behov att samordna verksamhetsområdena för återvinningsanläggning
och kraftvärmeanläggning. En rörelsestruktur har därför tagits fram. Målet är att
tillgodose trafiksäkra infarter till och från området. Den befintliga infarten från
Norrortsleden kommer att bli huvudentré till Hagbyområdet. Det har visat sig att
området är sårbart vid eventuella olyckor med enbart en infart till området. Därför, trots att Skålhamravägen är en del av ett riksintresse, är en extra infart från
Skålhamravägen till området önskvärd.
Figur 24 Entré och rörelsestruktur alternativ 1
Eftersom områdets huvudtillfart är helt beroende av framkomlighet i vägavsnittet under Norrortsleden är området sårbart om denna tillfart av någon anledning
blir blockerad. Med anledning av detta föreslås att det möjliggörs en anslutning
österifrån som ska fungera som avlastande tillfart till området vid särskilt behov,
t.ex. vid tillfällen då räddningstjänst behöver ha snabbt tillträde till området. Tillfarten, som endast skall användas vid nödfall, föreslås ansluta Skålhamravägen
strax norr om Norrortsleden.
37 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Placering och utformning kommer att studeras noggrant i plansamrådsskedet.
Tillfarten ska göra minsta möjliga påverkan och intrång. Den kvalitativa miljön
längs Skålhamravägen kommer att kunna behållas samt även fri utsikt över
större delar av dalgången.
Infrastruktur inom programområdet har studerats i trafikutredningen och redovisas i detalj under kapitel 6.6. Det är viktigt att planera och redovisa infrastrukturlogistik för respektive verksamhet inom planområdet. Målet är att inga köer
bildas utanför planområdet. Trafikutredningen kommer att kompletteras med steg
3. Då kommer åtgärdsförslag att utredas och redovisas.
Figur 25 Entré och rörelsestruktur alternativ 2
38 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Figur 26 Areastruktur
Areastruktur
I programförslaget redovisas areastruktur inom programområdet. Marken kommer att användas både för bebyggelse och för olika typer av markanläggningar.
Det är viktigt med relationen till Norrortsleden och hur byggnaderna frontar mot
vägkorridoren. Gestaltningsprinciper ska tas fram i plansamrådsskedet.
Geologiska förhållanden
En ny geoteknisk utredning kommer att tas fram i plansamrådsskedet för den
framtida bebyggelsearean. Vidare kommer provtagning att ske för att bedöma
om det finns föroreningar i mark och grundvatten i det tillkommande planerade
verksamhetsområdet.
Yt- och grundvattenförhållande
I Täby kommun finns en dagvattenpolicy som är gemensam för de fem kommuner som ingår i Oxunda vattensamverkan, Sigtuna, Sollentuna, Täby, Upplands
Väsby och Vallentuna. Syftet är att minska föroreningarna och förbättra vattenkvaliteten inom Oxundaåns avrinningsområde. En av de prioriterade uppgifterna
är att förbättra dagvattenhanteringen.
Dagvattnet från planområdet leds i dagsläget via dagvattenledningar och tunnel
ut i Stora Värtan, som är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och dess
ekologiska status är klassad som måttlig. Miljökvalitetsnormen är ”god ekologisk
status” 2021 enligt Vattenmyndigheten. Mot bakgrund av detta bör Stora Värtan
inte belastas med ytterligare näringsämnen genom utsläpp av orenat dagvatten,
varför det ställs höga krav på dagvattenhanteringen inom planområdet.
En utredning ska genomföras för hantering av dagvatten och processvatten från
de ytor som förändras. Dessutom kommer påverkan på vattenrecipienten att
utredas inklusive påverkan på möjligheter att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer.
39 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Naturmiljö och friluftsliv
Programförslaget innebär att ekbeståndet inom området kommer att minska
då vissa åkerholmar och skogspartier behöver avverkas. Detta kan medföra
en negativ påverkan på den fortsatta spridningen av ek och på de arter som
är beroende av ek för sin överlevnad. Även naturvärden i programområdets
direkta omland kan komma att påverkas då markanläggningar läggs i närheten
av skogsbryn. Därför föreslås en viss återplantering av ek inom området när
utbyggnaden är klar samt att ett respektavstånd på ca tio meter hålls till skogsbrynen, så att dessa påverkas minimalt av bland annat beskuggning och damm.
Med utvidgningen i öster kommer man bl.a. ändra gränsen och relationen till
kulturmiljövärden. Ett respektavstånd behöver behållas mellan den nya anläggningen och den värdefulla kulturmiljön längs Skålhamravägen.
Kulturmiljö
Företaget Arkeologikonsult har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län
under våren 2013 genomfört en särskild arkeologisk utredning inom del av
fastigheten Hagby 8:1, Täby socken och kommun. Utredningen har omfattat två
etapper. Etapp 1, i form av en kart- och arkivstudie samt inventering, och etapp
2, i form av utredningsgrävning. Utredningen föranleddes av att Täby kommun
tillsammans med E.ON undersöker förutsättningarna för att bygga en kraftvärmeanläggning på platsen. Inom utredningsområdet finns fyra registrerade fornlämningar: RAÄ 386:1 (stensträng), 386:2 (stenröjd yta), 386:3 (fossil åker) och
518 (härd). Den fossila åkern (386:3) är inlagd efter former synliga på ett äldre
ortofoto och Länsstyrelsen anser att dess status som fornlämning är otydlig. Vid
kartstudien och inventeringen identifierades tre indikationsområden (den norra,
den västra och den södra ytan) samt fyra objekt (en stensträng, två stenröjda
ytor och ett område med röjningssten).
Figur 27 Utrednings- och schaktområde för arkeologiutredning
(Arkeologikonsulterna, 2013)
40 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Efter inventeringen kom indikationsområdena att undersökas genom sökschaktning. 17 schakt med en sammanlagd yta om 453 m2 togs upp. Inga forntida
indikationer framkom. Inga spår efter den fossila åkern (RAÄ 386:3) kunde
iakttas och den kommer därför att avskrivas som fornlämning. Den västra ytan
var otillgänglig för maskinen och där togs istället tre provrutor upp. Även dessa
saknade indikation på fornlämning.
Sammanfattningsvis hittades inga ytterligare fornlämningar och en av de fyra
tidigare registrerade fornlämningarna inom området kommer att avskrivas.
Riksintressen
Kulturmiljö
Hur en etablering av en kraftvärmeanläggning påverkar riksintresset kräver mer
detaljerad utredning och ytterligare analyser. Påverkan på riksintresset kan förväntas vara olika beroende på var inom programområdet kraftvärmeanläggningen placeras. En mer sydlig placering medför en större exponering från Norrortsleden och kulturlandskapet söder om vägen. En mer djupgående utredning med
bl.a. fotomontage och analys är nödvändig.
Figur 28 Utökat programområde och riksintresse
Väg 265, Norrortsleden
Det bedöms inte finnas någon risk att området och dess verksamheter kommer
att innebära några begränsningar för framkomlighet på Norrortsleden och dess
ramper, se även avsnitt 6.6.3.
41 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Trafik
Trafikalstring till följd av programförslaget
E.ONs nya anläggning planeras ha sin trafikmatning på samma sätt som övriga
verksamheter har idag, det vill säga med anslutning mot Frestavägen i söder.
Som underlag till denna programhandling har en trafikutredning utförts av Grontmij AB. Trafikutredningens horisontår är 2020. Trafikutredningens syfte har varit
att säkerställa och belysa konsekvenser för trafiken till följd av den nya anläggningen. För detta kommer det krävas en redogörelse av dagens trafiksituation
samt framtagande av åtgärdsförslag för hantering av den framtida trafiken.
Den nya kraftvärmeanläggningen kommer påverka trafiken i området framförallt
i två avseenden. Det första handlar om att anläggningen kommer generera nya
arbetsplatser, detta kommer resultera i ca 200 fordon (vardagsdygnsmedel). Den
andra faktorn som kommer att påverka trafiken handlar om transporter av främst
bränsle till och aska från anläggningen. Hur mycket trafik detta kommer resultera i är svårt att avgöra i dagsläget då detta är starkt beroende av framtida handel
med SÖRAB angående verksamhetsavfall. Två scenarion kan uppstå, i det ena
fallet kommer transporter av brännbart verksamhetsavfall inte längre transporteras från SÖRAB till externa förbränningsanläggningar som det görs idag och
istället bli huvudbränsle för E.ONs nya kraftvärmeanläggning. I det andra fallet
görs inget utbyte av material med SÖRAB och bränsle införskaffas från andra
aktörer. Det senare scenariot förväntas ge en ökad mängd av transporter.
Trafikutredningen utgår dock från att det inte sker något utbyte med SÖRAB och
det tillkommer tunga transporter till och från området. Grontmijs bedömning är
att nya tunga transporter från och till området kommer uppgå till ca 200 fordon
(vardagsdygnsmedel).
Den totala nyalstringen av trafik till följd av den nya anläggningen blir därmed ca
400 fordon under ett normaldygn.
Trafikflöden
Helgtrafiken kommer att få ett tillskott dels pga. den befolkningsökning som kommer ske med åren och innebär fler besökare till återvinningscentralen men även
av den mindre mängd företagstransporter som sker då. Grontmijs bedömning är
att denna trafik totalty kommer att uppgå till 100 fordon under ett helgdygn.
Trafikökningen till följd av den nya kraftvärmeanläggningen kommer att bli förhållandevis liten. Däremot kan den allmänna trafikökningen till följd av generell
befolkningsökning mm. i upptagningsområdet göra att trafikflödena i vägnätet
runt området kommer att öka fram emot år 2020.
42 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Konsekvenser av den planerade verksamheten
I utförd trafikutredning med horisontår 2020 kan inte påvisas några stora konsekvenser för vägnätet till följd av utbyggnad av E.ONs kraftvärmeanläggning. Det
finns fortsatt god kapacitet i vägnätet även år 2020. Det finns därmed ingen risk
att området och dess verksamheter kommer att innebära några begränsningar
för framkomlighet på Norrortsleden och dess ramper varför det heller inte är nödvändigt med förstärkningsåtgärder vid trafikplats Hagbylund innan år 2020.
Andelen tung trafik ut från respektive in till området kommer att påverkas av hur
mycket verksamhetsavfall som kan återanvändas inom området. Trafikutredningen påvisar en liten ökning av trafiken. Ökningen består till största delen av mer
tung trafik till- och från området än idag. Detta ställer krav på områdets interna
planering i synnerhet om återvinningscentralen ska vara kvar i området.
Eftersom områdets huvudtillfart är helt beroende av framkomlighet i vägavsnittet under Norrortsleden är området sårbart om denna tillfart av någon anledning
blir blockerad. Med anledning av detta föreslås att det möjliggörs en anslutning
österifrån som ska fungera som avlastande tillfart till området vid särskilt behov,
t.ex. vid tillfällen då räddningstjänst behöver ha snabb access till området. Tillfarten som endast ska användas vid nödfall föreslås ansluta till Skålhamravägen,
strax norr om Norrortsleden.
Inför vidare arbete kan det också finnas skäl att de kommande åren bevaka
utbyggnaden av förbifart Stockholm och dess belastning på Norrortsleden.
Kollektivtrafik
En dialog med SL bör även inledas för att studera förutsättningar att få till en
busslinje som passerar området med hållplatslägen i närheten av anläggningen.
Gång- och cykeltrafik
En vidare utredning behövs göras huruvida det är möjligt att skapa nya gångoch cykelbanor i samband med dragning av fjärrvärmerör.
43 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Hagby 8:16 ligger helt utanför verksamhetsområdet för vatten och avlopp (VA)
i Täby kommun. Det innebär att all utbyggnad av VA måste förhandlas separat
och avtal tecknas för förvaltning av VA-ledningar.
VA-huvudmannen (Täby kommun) är inte skyldig att tillhandahålla vatten för
brandbekämpning. Detta följer av 2 § lag (2006:412) om allmänna vattentjänster.
Men genom överenskommelser och avtal sker brandbekämpning oftast med
hjälp av dricksvatten från den allmänna VA-anläggningen.
Det är viktigt att eventuella ökade behov av brandvatten samt processvatten för
kraftvärmeanläggningen utreds vidare under kommande detaljplanering
Det kommer att uppstå olika slags vatten från den planerade kraftvärmeanläggningen i form av bland annat dagvatten och olika processvatten. Dagvatten från
hårdgjorda ytor och tak från i tillkommande verksamhetsområde kommer att
samlas upp. Avloppsvatten från processen kommer att renas och återanvändas i
processen så mycket som möjligt. Det innebär att man också minimerar utsläpp
av vatten till recipienten. Det kommer att finnas en damm för uppsamling av
processanloppsvatten och förorenat dagvatten innan det släpps till kommunens
dagvattensystem. Dammen kommer att vara avstängningsbar. Dammen kommer
även att kunna ta emot släckvatten från eventuell brand.
Kapaciteten i den befintliga tryckledningen är begränsat, varför det sannolikt
krävs en ny. Behovet för detta ska utredas. Från den tillkommande verksamheten bedöms endast sanitärt avloppsvatten behöva ledas till Käppala reningsverk.
Det är viktigt att utreda möjligheter att samordna VA-ledningarnas uppgradering i
samband med anläggandet fjärrvärmeledningar till den planerade kraftvärmeanläggningen.
El
Det är troligt att en eller flera av de inom området belägna kraftledningarna
behöver flyttas för att det ska vara möjligt att bygga den planerade kraftvärmeanläggningen.
Det kommer att krävas en ny elmatning till den planerade anläggningen och en
ny ledning för att leverera producerad el till nätet. Dessa ledningar planeras att
vara markförlagda.
Fjärrvärme
Det kommer att krävas fjärrvärmeledningar till och från anläggningen samt för
sammankoppling av fjärrvärmenäten i Täby, Vallentuna och Österåker.
44 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Gestaltning
Gestaltningsprinciper ska tas fram i plansamrådsskedet.
I enlighet med kommunens verksamhetsplan skall en framåtsträvande arkitektur
eftersträvas. En kraftvärmeanläggning som etableras kan komma att bli ett nytt
landmärke i kommunen. Därför är formgivningen av byggnaden av stor vikt. De
positiva effekterna med en utbyggd fjärrvärme i Täby ska speglas genom en
utformning där arkitektoniska värden tas till vara.
Bedömning av miljöpåverkan från den planerade
kraftvärmeanläggningen
Den planerade kraftvärmeanläggningen medför ett flertal miljömässiga fördelar,
men även risk för viss negativ miljöpåverkan. För att begränsa riskerna för negativ påverkan kommer ett antal skyddsåtgärder att vidtas. Dessa utvecklas mer i
planarbetet inför samråd.
Markanvändning
Jordbruksmark kommer att tas i anspråk och det krävs att SÖRAB flyttar på en
viss del av sin verksamhet.
Riksintressen
Delar av det planerade området är idag markerat som riksintresse för kultur. Ytterligare arkeologiska utredningar krävs.
Utsläpp till luft
För att minimera utsläpp till luft från kraftvärmeanläggningen kommer anläggningen att byggas med bästa tillgängliga teknik. Det handlar bland annat om
teknik för att begränsa utsläppen av kväveoxider, stoft och svaveldioxid, som
bildas vid förbränning.
Vid hantering av vissa avfall finns risk för lukt. Fokus i arbetet med utformning av
anläggningen och val av tekniska lösningar kommer att läggas vid att minimera
risken för lukt från anläggningen. Beredning och hantering av avfallsbränslen
som riskerar att medföra luktstörningar kommer att ske inbyggt.
Utsläpp till vatten
Renat dagvatten och processavloppsvatten kommer att samlas upp i en avstängningsbar utjämnings- och reningsdamm inom den planerade kraftvärmeanläggningen. Därifrån leds det genom dagvattenledningar och -tunnel ut i Stora
Värtan.
Buller
Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att begränsa risker för buller från till
exempel bränslehantering och bränsleberedning inklusive krossanläggning. Alla
transporter till och från anläggningen kommer att ske med bil.
45 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Påverkan på landskapsbilden
Landskapsbilden kommer att påverkas genom att byggnader kommer att uppföras för kraftvärmeanläggningen. Hänsyn kommer att tas till påverkan på landskapsbilden vid utformningen av anläggningen och en landskapsanalys kommer
att genomföras samt ett gestaltningsprogram.
Risker
Det finns risk för att lagrade bränslen ska börja brinna, till exempel. Vidare finns
risk för läckage från tankar eller fat med flytande bränslen eller kemikalier. Trafiken på Norrortsleden utgör även en olycksrisk.
Fördelar
Inom Hagbyområdet hanterar SÖRAB stora mängder avfall som idag transporteras utanför kommunen för vidare hantering. Genom att placera kraftvärmeanläggningen nära återvinningscentralen, med avsikten att använda verksamhetsavfallet som bränsle, undviks extern hantering och transportbehovet för
verksamhetsavfall minskar.
Med den nya kraftvärmeanläggningen kan fjärrvärme ersätta lokala uppvärmningsformer - som elvärme och oljepannor. I ett regionalt perspektiv kan fördelar
med sammankopplade fjärrvärmenät utnyttjas, som mer effektiv drift och större
möjligheter att få en ökad elproduktion i kraftvärmeanläggningar genom att rena
fjärrvärmeanläggningar ersätts.
Den nya kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta vissa mindre centralt
belägna produktionsanläggningarna vilket innebär minskad belastning när det
gäller bränsletransporter inne i tätorterna samt bättre visuell närmiljö.
Bedömning av miljöpåverkan från utvecklingen av
avfallsåtervinningen
Avfallsåtervinningen kommer att utvecklas inom Hagbyområdet i linje med avfallsplanens intentioner. Det finns olika möjligheter, varav en är etablering av en
biogasanläggning. Miljökonsekvenserna beror på vilka alternativ som väljs.
Med en biogasanläggning uppnås flera synergieffekter mellan kraftvärmeanläggningen och biogasanläggningen, såsom skyddsåtgärder för att minska risk för
omgivningspåverkan samt återvinning av processavloppsvatten och energi.
Behovsbedömning, ställningstagande till frågan om
betydande miljöpåverkan
För detaljplaner som medför betydande miljöpåverkan ska miljöbedömning
utföras, vilket bland annat innebär att en miljöbedömning ska göras och en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utarbetas och redovisas tillsammans med
planförslaget. Om detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan behandlas
miljöfrågorna i det ordinarie planarbetet och redovisas i planbeskrivningen.
Den planerade tillkommande verksamheten inom planområdet antas enligt miljöbalkens förordning 1998:905 § 3, medföra betydande miljöpåverkan och därmed
ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas och redovisas tillsammans med
46 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
planförslaget. Dessutom kommer en tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet
tas fram enligt kap 9 i miljöbalken med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning.
Följande miljöaspekter bör belysas i miljökonsekvensbeskrivningen för respektive verksamhet:
En ny kraftvärmeanläggning
Den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas kommer ingående belysa
och beskriva förväntad påverkan från den planerade verksamheten inklusive
risker för störningar som en etablering av kraftvärmeanläggningen kan komma
att medföra samt skyddsåtgärder för att begränsa riskerna för störningar i miljön.
De miljöaspekter som kan behöva belysas är bland annat:
•
Påverkan på riksintresse för kulturmiljövård
•
•Naturmiljö
•
Eventuella föroreningar i mark och grundvatten i tidigare
verksamhetsområden
•
Buller från anläggningen och från transporter
•
Påverkan på utsläpp till luft inklusive innehållande av
miljökvalitetsnormer
•
Lukt och damning
•
Påverkan från utsläpp till vatten, dagvatten och processavloppsvatten,
på recipienten inklusive innehållande av miljökvalitetsnormer
•
Påverkan från restprodukter som bildas vid förbränning
•
Buller från anläggningen och transporter
•Klimatpåverkan
•
Miljörisker inklusive dominoeffekter
•
Påverkan under byggtid
•
Uppfyllelse av lokala-, regionala- och nationella miljömål
47 (53)
PROGRAMFÖRSLAG
Utveckling av återvinningsanläggningen
Behovet av en miljökonsekvensbeskrivning beror på vilka förändringar som kan
komma att krävas av SÖRABs verksamhet.
De miljöfaktorer som kan behöva belysas är bland annat:
•
Påverkan på riksintresse för kulturmiljövård
•
•Naturmiljö
•
Eventuella markföroreningar i tidigare verksamhetsområden
•
Buller från anläggningen och från transporter
•
Påverkan på utsläpp till luft inklusive innehållande av
miljökvalitetsnormer
•
Lukt och damning
•
Påverkan från utsläpp till vatten, dagvatten och processavloppsvatten,
på recipienten inklusive innehållande av miljökvalitetsnormer
•
Buller från anläggningen och transporter
•Klimatpåverkan
•
Miljörisker inklusive dominoeffekter
•
Påverkan under byggtid
•
Uppfyllelse av lokala-, regionala- och nationella miljömål
48 (53)
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Genomförandebeskrivning
Ansvarsfördelning gällande detaljplanearbete
E.ON och SÖRAB tillsammans med kommunen, ansvarar för det fortsatta arbetet med att ta fram deldetaljplaneförslagen.
Exploateringsekonomi
Genomförandet av detaljplanen avses bekostas av kommunen, E.ON och
SÖRAB. Fördelning av kostnader kommer att avgöras senare. Kommunen får en
intäkt i samband med att marken utarrenderas alternativt överlåts.
Fastighetsbildningsåtgärder
Avsikten är att bilda en separat fastighet för kraftvärmeanläggningen. Detta sker
genom avstyckning efter ansökan till lantmäterimyndigheten. Läge och erforderlig areal behöver utredas vidare.
Det är nödvändigt att kommunen, E.ON och SÖRAB noggrant studerar tillfartsfrågan och att juridiska förutsättningar skapas för samutnyttjande av befintlig
tillfart.
Jordbruksarrendet mellan Täby kommun och Torslunda HB skall, för berörd del,
hanteras genom uppsägning och omförhandling.
Arrendeavtal mellan Täby kommun och SÖRAB skall hanteras genom omförhandling.
Utbyggnaden kommer att ske i etapper och programområdet delas upp för att
hanteras i separata deldetaljplaner.
En kommande etablering av en kraftvärmeanläggning på föreslagen plats innebär att SÖRAB behöver omplacera vissa delar av befintlig verksamhet.
Ytterligare arbeten inom området kan bli nödvändiga och avses utredas i det
fortsatta planarbetet.
49 (53)
TIDSPLAN / ARBETSORGANISATION
Tidsplan
•
Programsamråd: september-oktober 2013
•
Plansamråd: februari-mars 2014
•
Granskning: juni-augusti 2014
•
Laga kraft: november-december 2014
Arbetsorganisation
Erik Isacsson
Täby kommun (projektledare)
Johan Rapping
Täby kommun
Magnus Nissar
Täby kommun
Sören Edfjäll
Täby kommun
Andreas Wiberg
Täby kommun
Anna Feltelius
Täby kommun
Lars NilssonE.ON
Olof NilssonE.ON
Elin ElmvikE.ON
Peter Hoogeveen
SÖRAB
Emma BreitholtzSÖRAB
Anna-Karin Hjalmarsson
Miljökraft i Sverige AB
Radmila Kovacevic
Grontmij
Daniel BlomfeldtSWECO
Fredrik MeurlingSWECO
50 (53)
PLANPROCESSEN
Planprocessen
Processen är inne i ett programskede. Planprocessen sammanfattas nedan. Mer
detaljerad information om planprocessen finns på kommunens hemsida,
www.taby.se.
Målsättning är att ha en antagen detaljplan under kvartal 4 2014.
Samråd i samband med programhandling och detaljplan samt erforderliga tillstånd kommer att samordnas i största möjliga utsträckning.
En detaljplan ska grunda sig på ett program som redovisar utgångspunkter och
syfte med planen, om det inte är onödigt.
Under programsamrådet ges berörda möjlighet att inkomma med synpunkter.
Efter programsamrådet upprättas en programsamrådsredogörelse som redovisar
alla inkomna synpunkter samt hur kommunen ställer sig till dessa.
Detaljplaneförslag upprättas och skickas på samråd efter godkännande av
stadsbyggnadsnämnden, SBN. Under samrådstiden ges berörda intressenter
tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse som redovisar alla inkomna synpunkter samt hur kommunen ställer
sig till dessa.
Efter samråd och eventuella revideringar samt efter godkännande av SBN ska
planförslaget ställas ut minst tre veckor för granskning innan detaljplanen antas.
Synpunkter på förslaget ska lämnas till kommunen senast under utställningstiden. Den som inte inkommit med yttrande senast under utställningstiden kan
komma att förlora sin rätt att överklaga. Efter utställningen upprättas ett utlåtande som redovisar alla synpunkter som inkommit under utställningen samt hur
kommunen ställer sig dessa.
Detaljplanen antas av kommunfullmäktige.
Figur 29 Översikt planprocessen
51 (53)
PLANPROCESSEN
UTREDNINGAR
Framtagna utredningar:
1
Vid Frodens forna strand, Hagby 8:1, Täby socken och kommun,
Stockholms län. Särskild arkeologisk utredning, Arkeologikonsult,
rapport 2013:2698.
2
Trafikutredning Hagby – Ny kraftvärmeanläggning för E.ON.
Grontmij AB, Väg & Trafik, 2013-06-17
Utredningar som ska tas fram innan plansamråd:
•
Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeanläggning
(arbetsmaterial som kommer att färdigställas i samband med
framtagande av MKB)
•Gestaltningsutredning
•Landskapsanalys
•Kulturmiljöutredning
•
Trafikutredning, steg 3
•Bullerutredning
•
Geoteknik och föroreningar i mark och grundvatten
•
Spridningsberäkning för utsläpp till luft
•
Bedömning av påverkan på vattenrecipient
•Riskanalys
•
VA och dagvatten
•
Övrig teknisk infrastruktur
52 (53)
REFERENSER
Referenser
Det nya Täby - Översiktsplan 2010-2030. Antagen av kommunfullmäktige 200912-14.
Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020. Avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,
Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna
kommun i samarbete med SÖRAB Täby kommun. Antaget av kommunfullmäktige 15 december 2008. Gäller från och med 1 januari 2009.
Fördjupad översiktplan för Hagby avfallsanläggning 2000. Översiktsplan för
Täby kommun - Fördjupning för område ”Hagby avfallsanläggning” inom kommundelen Haby. Planbeskrivning och tillhörande MKB (Miljökonsekvenser,
Hagby återvinningsanläggning, NaturRådet HB, 1998).
Halva Täby grönt - Grönplan för Täby kommun, Täby kommun, 2005. Antagen
av Miljö- och byggnämnden 2005-02-15.
Verksamhetsplan 2013. Budget för år 2013 med plan för 2014-2015, Täby kommun, 2012 (beslutad av kommunfullmäktige 2012-11-26).
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010. Så blir vi Europas mest attraktiva storstadsregion.
Stockholm Nordost! Danderyds kommun, Norrtälje kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms stad, Österåkers kommun. Framtid, framgång, framkomlighet En vision för tillväxt 2010-2040.
VISS-VattenInformationsSystem för Sverige. www.viss.lansstyrelsen.se
Ädellövträd i Täby kommun, Ekologigruppen, 2006-12-06.
Länsstyrelsens beslut om arkeologisk en särskild arkeologisk utredning, 201304-25.
Riktlinjer för Norrortsledens närområde, Vägverkets publikation 2003:133.
www.upplandsvasby.se
www.svk.se
www.oxunda.com
www.stockholmnordost.se
www.taby.se
www.sorab.se
53 (53)

stadsbyggnadskontoret program för detaljplan för

Transcription

Similar documents

Öppettider: - Täby Stall o Foder

En tidning för oss inom Täby Hundsällskap. Nr 1/2011

√ Lärare utan yrkeserfarenhet. √ Övningslokaler saknas. √ För lite

Prioritering av detaljplaner 2016

Program för hösten 2014

Vandringsled Kalmarsundsleden

Ladda ner Katalog i PDF

Språk - Medborgarskolan