Riksk R im 09.

Transcription

Riksk R im 09.
Rikskrim 09.
09.
Innehållsförteckning
09.
s.2
Rikskriminalpolisen i korthet
s.2
Chefen har ordet
s.4
Grov organiserad brottslighet s.6
Så arbetar Rikskriminalpolisen
s.9
Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet
s.12
Kriminalpolisenheten
s.15
Centrala gränskontrollenheten
s.19
Enheten för internationellt polissamarbete s.21
Ordningspolisenheten s.25
Rikskriminalpolisen och
Sveriges ordförandeskap i EU
s.28
Ärenden i urval
s.30
Operation Viking – nordiskt tillslag mot barnpornografinätverk
Operation Glattefisk – tillslag mot narkotikanätverk
Rånförsök i Umeå – Rikskriminalpolisen steget före
Utredningen av mordet på Carolin Stenvall
– Rikskriminalpolisens expertkompetens rycker in
Rikskriminalpolisens medarbetare
s.34
Rikskriminalpolisens ekonomi
s.38
The National Criminal Police
s.40
Index
s.43
Denna skrift ger en inblick i Rikskriminalpolisens verksamhet under 2009.
Årets upplaga fokuserar särskilt på den nya myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet.
Även det svenska ordförandeskapet i EU lyfts fram eftersom planeringen av säkerheten och deltagandet i rådsarbets­
grupper innebar ett stort arbete för Rikskriminalpolisen. De inledande kapitlen ger en översikt över den grova organise­
rade brottsligheten, i Sverige och världen, och redogör för Rikskriminalpolisens arbetssätt och strategier. Därefter följer
en genomgång av Rikskriminalpolisens enheter, som har olika inriktningar och expertkompetens, men som i det dagliga
arbetet har ett nära samarbete. För att visa hur Rikskriminalpolisen arbetar i praktiken, presenteras i skriftens senare del
fyra exempel på större brottsutredningar som varit aktuella under 2009.
Rikskriminalpolisen i korthet
2009 års verksamhet inne­
håller flera exempel på hur
Rikskriminalpolisen arbetar
både strategiskt och opera­
tivt, liksom planlagt och
händelsestyrt. Nedan följer några exempel
på särskilt viktiga uppdrag och insatser.
09.
Banbrytande myndighetssamverkan
Under 2009 inleddes ett unikt samarbete mellan Polisen,
Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogden,
Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket och Åklagar­
myndigheten. Tillsammans ska myndigheterna skapa
en mer fullständig bild av de kriminella konstellationerna
och deras verksamheter – och med gemen­samma
krafter bekämpa den grova organiserade brottsligheten.
Rikskriminalpolisen har haft en central roll, såväl i upp­
byggandet som i genomförandet av denna banbrytande
mobilisering.
Läs mer om den nationella mobiliseringen mot
grov organiserad brottslighet på s. 12
Sveriges EU-ordförandeskap
Under andra halvåret 2009 var Sverige ordförande i
EU. Detta innebar ett stort ansvar för Rikskriminal­
polisen, som hade det nationella samordningsansvaret
av säkerheten kring ministermötena. Rikskriminalpo­
lisen deltog även som ordförande och experter i EU:s
rådsarbetsgrupper och i Europols styrelse. Arbetet
med EU-ordförandeskapet involverade en mängd
kompetensområden inom Rikskriminalpolisen.
Läs mer om EU-ordförandeskapet på s. 28
Insatser mot grov organiserad brottslighet
Rikskriminalpolisen ledde under året flera insatser mot
grov organiserad brottslighet. I juni gjorde exempelvis
nordisk polis ett samordnat tillslag mot närmare 80
Internetanvändare misstänkta för barnporno­grafibrott.
Ett annat exempel är den operation som drevs i nära
samarbete med norsk och holländsk polis mot ett in­
ternationellt narkotikanätverk. Operationen ledde till att
255 kg narkotika beslagtogs i Sverige och till att 13 per­
soner dömdes till sammanlagt över 100 års fängelse.
Läs mer om operativa ärenden från 2009 på s.30
Uppmärksammat rån i Västberga
I september 2009 genomfördes ett rån mot en värde­
depå i Västberga i Stockholm. Rånarnas tillvägagångs­
sätt fick omfattande medial uppmärksamhet och
Polisens insats mottog inledningsvis skarp kritik. På
nästa uppslag ger rikskriminalchefen sin tolkning av
händelsen.
2
Rikskriminalpolisen 2009
Rikskriminalpolisen
i korthet
Rikskriminalpolisen bekämpar grov
organiserad brottslighet i Sverige.
Uppdraget
Rikskriminalpolisens uppdrag består av tre delar: kampen mot
grov organiserad brottslighet, internationellt polissamarbete
och krisberedskap.
Kampen mot grov organiserad brottslighet
Rikskriminalpolisens främsta uppdrag är att såväl nationellt
som internationellt bekämpa grov organiserad brottslighet och
försvåra för de kriminella organisationerna att verka i Sverige.
Kontaktpunkt för internationellt polissamarbete
Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella kontaktpunkt för
internationell brottsbekämpning. Rikskriminalpolisen är även
ansvarig för Polisens fredsfrämjande verksamhet, där svenska
poliser deltar i uppdrag utomlands.
Ansvar för krisberedskap
I Rikskriminalpolisens uppdrag ingår att samordna Polisens
insatser vid kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet.
Rikskriminalpolisen i korthet
Verksamhet
Inom uppdraget har Rikskriminalpolisen tre olika roller; ledning och samordning, expert samt biträde till landets polismyndigheter.
Ledning och samordning – genom den nationella överblicken och de internationella kontaktytorna har Rikskriminalpolisen lednings- och samordningsuppgifter inom en mängd
områden. Några exempel är kriminalunderrättelseverksamhet,
gränskontrollfrågor och kvalificerat person­säkerhetsarbete.
Som expert utvecklar Rikskriminalpolisen arbetssätt och metoder för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.
Genom utbildningar och samarbete tillför Rikskriminalpolisen
kompetens till polismyndigheterna och andra brottsbekämpande myndigheter, som exempelvis Ekobrottsmyndigheten och
Tullverket.
Rikskriminalpolisen biträder landets polismyndigheter då
dessa har behov av särskilda kompetenser och resurser i form av
exempelvis Riksmordkommissionen eller Polisflyget.
Organisation
Rikskriminalpolisen ingår i Rikspolisstyrelsen och har sitt
säte i Stockholm. Verksamheten leds av rikskriminalchefen
som rapporterar direkt till rikspolischefen.
Medarbetare
Vid utgången av 2009 hade Rikskriminalpolisen 630 medarbetare jämfört med 588 föregående år. 72 procent av medarbetarna är poliser. Rikskriminalpolisen har flera specialister
anställda, bland annat inom analys, IT, språk, juridik, psykologi, kommunikation, ekonomi och personalfrågor.
Ekonomi
Rikskriminalpolisens verksamhet finansieras i huvudsak inom
ramen för polisorganisationens anslag och tilldelningen sker
genom beslut av rikspolischefen. För 2009 uppgick det disponibla anslaget till ca 647 miljoner kronor.
Organisation
Centrala gränskontrollenheten
Kriminalpolisenheten
Spaningssektionen
Underrättelsesektionen
IT-brottssektionen
Utredningssektionen
Finanspolisen
Sektionen för särskilda insatser
Staben
Sveriges Regering
rikspolisstyrelsen
rikskriminalpolisen
Enheten för Internationellt
polissamarbete
Internationella sektionen
Sambandsmannasektionen
Ordningspolisenheten
Polisflyget
Nationella insatsstyrkan
Rikskommunikationscentralen
Polisens utlandssektion
Polishundtjänsten
Ordningspolisiära frågor
Rikskriminalpolisen är en del av Rikspolisstyrelsen som är en myndighet under den svenska regeringen.
Rikskriminalpolisen 2009
3
Chefen har ordet
”Det spelar ingen roll hur många
poliser vi har om vi inte samordnar
våra krafter och arbetar efter en
gemensam lägesbild.”
Chefen har ordet
Samarbete och analysförmåga. Det är två nyckelord i vår verksamhet. Begreppsparet
signalerar också att det gäller att förhålla sig till två dimensioner när brottssituationen i
samhället ska belysas.
Brottsbekämpning i en gränsoberoende värld
Å ena sidan lever vi i ett land som i allt större utsträckning
på­verkas av brottslighetens ökande rörlighet; människohandel,
vapensmuggling, narkotikatransaktioner, våldsbrott; allt som
kan inträffa någonstans i Europa kan nu inträffa överallt i
Europa. Både brottslingar och brott färdas över nationsgränserna på ett helt annat sätt än förr. Vår teknologi gör
också att en brottslig verksamhet i Sverige nuförtiden kan
styras från ett helt annat land. Den tid är sedan länge förbi när
varje nation betraktade sig som en isolerad enhet. Bara i samarbete med våra internationella kollegor, och internationella
organ som Interpol och Europol, kan vi komma åt den grova
och organiserade brottsligheten.
Sverige är i grunden ett tryggt land
Samtidigt är det viktigt att inte av detta förledas dra slutsatsen
att ett ökat internationellt tryck på Sverige innebär att trygg­
heten i landet har försämrats. Så är inte fallet. Sverige är fort4
Rikskriminalpolisen 2009
farande att tryggt land att leva i. Vi har en låg grad av känd
korruption, vi har en hög allmän tilltro till rättssystemet, medborgarna har stort förtroende för sina myndigheter och såväl
riksdag som regering ger tydliga signaler om att tryggheten
och säkerheten är prioriterade rättspolitiska värden.
Västbergarånet visar på förbättrad säkerhet
Ett uppmärksammat fall under 2009 var det värdedepårån som
genomfördes i september i Västberga i Stockholm. Jag vill
invänta resultatet av brottsutredningen och den rättsliga prövningen innan jag går in närmare på händelsen, men redan nu
kan rånet användas som exempel på utvecklingen inom såväl
brott som brottsbekämpning.
Alla brott är förvisso ett misslyckande. Men det så kallade
helikopterrånet visar också något annat. Nämligen att det
blivit svårare att genomföra rån och att säkerheten kring
värdedepåer och värdetransporter ökat, inte tvärtom. De
kriminella tvingas investera allt mer resurser och använda allt
Chefen har ordet
mer avancerade metoder för att begå den här typen av brott.
Trots den kritik som riktades mot Polisen ser jag inte vårt
arbete som ett misslyckande. Ingen skadades, vare sig rånare,
allmänhet eller poliser, och inga större materiella skador
uppstod. I skrivande stund sitter elva personer häktade och vi
har goda förhoppningar om att utredningen kommer att leda
till fällande domar.
Lönsamheten i miljöbrotten lockar
Ett av de områden där det finns anledning att vara särskilt
vak­sam på utvecklingen är miljöbrottsligheten. Här ser vi ett
inträde av den grova organiserade brottsligheten. Fusk med
ut­släppsrätter är ett lukrativt brott, likaså att i stora contain­
rar transportera uttjänta bilar och elektronikskrot till Afrika
för att dumpa dem där och låta den kontinenten ta miljökostnaden för vårt välstånd. Kombinationen av snabba pengar och
låg risk gör att den här brottsligheten riskerar att öka.
Social otrygghet som grogrund för kriminalitet
Andra brott som oroar mig är egendomsförstörelsen och det
gängrelaterade våldet i storstädernas förorter. Den ekonomiska
nedgången har ökat riskerna eftersom människors möjligheter
och framtidshopp försämras. Förorternas unga män, det är just
män det handlar om, sysslar kanske ännu inte med brottslighet
som kan betecknas som grov och organiserad. Men risken för
att de en dag hamnar där ska inte negligeras.
De kriminella nätverken ser ungdomsgängen som en rekryteringsbas och ungdomarna lockas i sin tur av förväntningar
om makt, pengar och kanske framför allt grupptillhörighet.
Vi ska ta dessa problem på allvar och, tillsammans med andra
myndigheter, hjälpa de unga att göra livsval som förhindrar att
de dras in i kriminalitet.
Med siktet inställt på näringslivet
Nu ser vi också att den organiserade ekonomiska brottslighet
som vi tidigare främst spårade till byggbranschen och restaurangbranschen har spridit sig till betydligt fler sektorer. Det
finns i dag en gråzon mellan den organiserade brottslig­
heten och den vanliga företagsamheten. Vi har denna utveckling under nära uppsikt – Finanspolisen gör ett beundransvärt jobb – men vi behöver öka vår kunskap för att komma in
på tidigare stadium och arbeta mer förebyggande.
Samarbete är nyckeln
Det krävs en nära samverkan med andra myndigheter för att
nå framgång. Det spelar ingen roll hur många poliser vi har
om vi inte samordnar våra krafter och arbetar efter en
gemensam lägesbild av den organiserade brottsligheten.
Därför är det med stor tillfredsställelse jag kan konstatera att det
uppdrag vi fick från regeringen under 2008, om ett utvecklat
samarbete med andra myndigheter, nu är sjösatt med bra
resultat och stor potential.
Samarbetet mellan Polisen, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen,
Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten ger en sam­
För att ytterligare
utvecklas måste vi vässa
vår förmåga att analysera
de bredare trenderna i
samhällsutvecklingen.
ordnad analys och en tydligare lägesbild. Även Migrationsverket och Försäkringskassan bidrar med viktiga pusselbitar. Vårt
samarbete har redan givit operativa resultat; gemensamma
insatser som lett till tillslag och inledda förundersökningar.
Detta nya samarbete ger en mer effektiv brottsbekämpning än
någon myndighet skulle mäkta med på egen hand. Det sträcker
sig över tre departements ansvarsområden – justitiedepartementet, finansdepartementet och försvarsdepartementet – och
är banbrytande, i Europa och världen.
Expertkompetens som levererar
Jag vill avsluta med att uttrycka den stolthet jag känner över
att leda en verksamhet med drygt 600 målmedvetna och pro­
fessionella medarbetare, Rikskriminalpolisens experter. Vi är
efterfrågade i hela landet och samarbetet med länspolismyndig­
heterna fungerar bra. Ett sådant exempel är vårt samarbete med
Polisen i Umeå, som ledde till att Nationella insatsstyrkan i maj
2009 kunde avvärja ett väpnat rån mot en värdedepå.
För att ytterligare utvecklas måste vi vässa vår förmåga att
analysera de bredare trenderna i samhällsutvecklingen. Analysen
pågår redan, inte minst inom ramen för den myndighetsgemen­
samma mobiliseringen, men vi måste frigöra mer tid för att
kunna identifiera långsiktiga utmaningar och leverera effektiva lösningar.
Hur påverkar IT-utvecklingen brottsligheten? Vad innebär
den ekonomiska förskjutningen österut, mot Ryssland och
Asien? Vilken bäring har de kriminella organisationerna i
Sydeuropa och Balkan på vår brottsstrategi?
Vi kan troligen aldrig utrota den grova organiserade brottsligheten. Men med vårt nya samarbete med andra myndigheter
och en ännu vassare analys av omvärlden blir vi starkare än
någonsin i denna kamp. Vi är fast beslutna att förhindra att
Sverige blir en fristad för grov organiserad brottslighet.
Så arbetar vi vidare. För allas trygghet.
Therese Mattsson
Rikskriminalchef
Rikskriminalpolisen 2009
5
Grov organiserad brottslighet
Grov organiserad brottslighet
Rikskriminalpolisen arbetar för att bekämpa grov organiserad brottslighet i Sverige.
Upp­draget förutsätter internationellt samarbete och kontinuerlig omvärldsanalys, såväl
av den kriminella världen som av samhället i övrigt.
Grov organiserad brottslighet
Kan delas upp i tre typer av brott.
Primärbrott
Syftar till att skapa ekonomisk vinning
och omfattar brott som narkotikahandel,
annan smuggling och rån.
Sekundärbrott
Syftar till att försvara eller utöka grupperingarnas marknadsandelar eller våldsoch skrämselkapital. Till denna typ av
brott hör våld, hot och korruption.
Med pengar som drivkraft
Drivkraften i grov organiserad brottslighet är ekonomisk
vinning. De kriminella strävar efter makt och status och de
använder ofta våld och hot som verktyg – men det är möjligheten att tjäna pengar som är den centrala drivkraften.
Den organiserade brottsligheten parasiterar på samhället.
De kriminella driver sin olagliga och destruktiva verksamhet,
genom att sälja narkotika, smuggla vapen, dumpa miljöfarligt
avfall eller genom människohandel. De ägnar sig åt olika
typer av brottslighet, var helst det finns pengar att tjäna. Till
exempel är narkotikasmugglare ofta även inblandade i vapenhandel eller människosmuggling. Om en ny möjlighet uppenbarar sig där de kriminella kan använda sina befintliga nätverk för transporter och försäljning, så är de inte sena att
agera.
Den organiserade brottsligheten ökar
Den organiserade brottsligheten ökar, i Sverige såväl som
internationellt. Antalet personer som ingår i kriminella grupperingar ökar. Den gränsöverskridande kriminaliteten växer
och antalet fall av misstänkt penningtvätt stiger.
6
Rikskriminalpolisen 2009
Stödbrott
Syftar till att möjliggöra primärbrott.
Exempel på stödbrott är vapenstölder
och penningtvätt.
Den största marknaden för den grova organiserade brottsligheten är fortfarande smuggling och försäljning av narkotika,
följt av rån, grova stölder, människohandel samt människosmuggling. Samtidigt verkar de kriminella grupperingarna på
långt fler marknader än så. Exempelvis uppskattas handeln
med piratkopierade varor uppgå till 5-6 procent av världshandeln och är därmed den snabbast växande verksamhetsgrenen
för den organiserade brottsligheten. Förutom den omfattande
varumärkesförfalskningen av lyxvaror ökar också förfalskning av läkemedel, elektronik och matvaror med stora risker
för konsumenter som följd.
Global och flexibel brottslighet
Den organiserade brottsligheten är global och flexibel. De
kriminella utnyttjar nya möjligheter till ekonomisk vinning
som uppstår på grund av globala och lokala förändringar i
utbud och efterfrågan.
Så har till exempel kriget i Irak lagt grund för uppemot
90 procent av flyktingsmugglingen till Sverige under de
senaste åren. På liknande sätt har skärpta återvinningsregler
och miljökrav inom EU lett till smuggling och dumpning av
miljöfarligt avfall i Västafrika.
Grov organiserad brottslighet
Den organiserade brottsligheten ökar, i Sverige såväl
som internationellt. Antalet personer som ingår i
kriminella grupperingar ökar. Den gränsöverskridande
kriminaliteten växer och antalet fall av misstänkt
penningtvätt stiger.
Kriminella grupperingar
Den grova organiserade brottsligheten inkluderar en mängd olika
samarbetsformer och konstellationer. Nedan följer en grov
uppdelning av kriminella grupperingar som är aktiva i Sverige:
n Imperiebyggarna är ofta ”affärsmän” som tangerar och
infiltrerar den legala sfären, men använder sig av kriminella
metoder. Dessa grupper utgör en stor utmaning då de verkar i
det tysta och är svåra att binda till specifika brott.
n Kriminella MC-gäng är etablerade i Sverige och har övergått till
en mer osynlig brottslighet. Det öppna våldsanvändandet
överlåter de till sina supporterklubbar.
n Förortsgäng har sällan långsiktiga strategier, men ägnar sig åt
våldsutövande och annan grov brottslighet för att öka sitt
skrämselkapital.
n Smugglingsgrupperingar har ofta kopplingar till internationella
nätverk med bas utanför Sverige. Personerna i Sverige ska
kunna bytas ut när problem uppstår, vilket gör det svårt att följa
dessa gruppers utveckling i storlek.
Allt oftare samarbetar kriminella personer från olika organisationer för att begå specifika brott. En projektliknande
konstellation sätts samman bestående av individer med de
kompetenser och specialistförmågor som krävs för det aktuella
brottet. Konstellationen kan vara verksam under kortare eller
längre tid.
Samhället som måltavla
De kriminella nätverken är beroende av en fungerande marknad och en förutsägbar verklighet för att kunna begå sina brott.
Den grova organiserade brottsligheten försöker därför inte
bryta ner samhället utan strävar istället efter att påverka det i
den riktning som gynnar de kriminella grupperingarnas intres-
sen och underlättar deras primära verksamhet. Detta kan ske
genom mutor för att påverka myndighetsbeslut, hot för att
påverka en domare eller våld för att tysta ett vittne eller en
journalist.
Svenskt samhälle och svensk förvaltning kännetecknas av
hög transparens och låg korruption. Det gör att möjligheten för
kriminella grupperingar att genom mutor uppnå otillbör­ligt inflytande i det svenska samhället är små. Detta ökar risken för att
de istället använder sitt skrämselkapital eller tar till hot för att
påverka offentliga beslutsfattare. Denna typ av brottslighet är
fortfarande mycket ovanlig, men det finns all anledning att vara
observant på varje försök från de kriminella nätverken att flytta
fram sina positioner genom att påverka samhällsfunktionerna.
Behov av finansiell infrastruktur
Penningtvätt är liksom den systemhotande verksamheten
en form av sekundärbrott; det vill säga brott som syftar till
att understödja den primära och lönsamma brottsligheten.
En stor del av de vinster som uppstår av illegal brottslighet
används till konsumtion eller återinvesteras i den kriminella
verksamheten. Men samtidigt finns ett behov, särskilt hos
personer högre upp i den kriminella hierarkin, av att få in
kapital i det legitima ekonomiska systemet och på så sätt öka
pengarnas användbarhet. Penningtvätten syftar också till att
förklara ett liv på en materiell nivå som annars skulle framstå
som uppenbart orimlig utifrån personens lagliga inkomst.
Genom att använda eller kontrollera till synes legala verksamheter kan kriminella, genom exempelvis valutaväxling
eller betalningsförmedling, utföra penningtvätt i egen regi.
Rikskriminalpolisens analyser visar även en ökad benägenhet
hos kriminella att på olika sätt, som ägare eller långivare, söka
sig till branscher med hög kontantomsättning.
Rikskriminalpolisen 2009
7
Grov organiserad brottslighet
NORDÖSTRA NAVET (Estland, Lettland, Litauen)
De baltiska länderna är en samlingsplats för varor
och människohandel. Stöldligor med ursprung i
Baltikum är vanliga i Sverige.
Kriminella nav i Europa
De kriminella naven i Europa har olika funktioner
men sammantaget är de en samlingsplats för
kriminella varor, tjänster och handel med
människor. Här visas de kriminella navens
påverkan på Sverige.
NORDVÄSTRA NAVET
(Nederländerna och Belgien)
Är en central handelsplats för kriminella
varor och människohandel. Nederländernas
liberala syn på narkotika är en faktor i
sammanhanget.
SYDVÄSTRA NAVET (Spanien och Portugal)
Genom detta nav smugglas kokain från
Sydamerika (ibland har detta passerat
Västafrika) och cannabis från Marocko.
SÖDRA NAVET (Italien)
Kontrolleras av den italienska maffian. Den
del av narkotikan, förfalskade varor från
Asien och människor som har destinationsland Sverige, passerar normalt sett det
nordvästra navet innan de når Sverige.
Vid sidan om dessa mer traditionella verktyg för penning­
tvätt erbjuder Internet ytterligare möjligheter. Det kan exempelvis handla om kontrollerade förluster i spel där en summa
snabbt kan överföras från ett konto till ett annat.
Synlighet som verktyg för hot
För kriminella nätverk är det förväntade förhållningssättet att
de vill undvika onödig uppmärksamhet. Samtidigt finns det
tecken på att vissa aktörer på ett mycket medvetet sätt använder
medierna för att nå sina syften. Det som vid första anblicken
kan tyckas vara ett resultat av narcissism är förmodligen oftare
ett utslag av strategiska överväganden.
Genom att figurera i medierna förstärker de kriminella
grupperingarna bilden av sin benägenhet att använda våld,
vilket gör att det så kallade skrämselkapitalet växer. Att på ett
effektivt sätt hota om våld är helt enkelt billigare och mindre
riskabelt än faktisk våldsanvändning.
De kriminella nätverken kan dessutom eftersöka medieuppmärksamhet för att underlätta rekrytering och expansion.
8
Rikskriminalpolisen 2009
SYDÖSTRA NAVET (Balkan)
Via Balkan från Turkiet passerar
mycket av det heroin och opium
som når resten av Europa.
Människor, vapen och cigaretter
är andra vanliga handelsvarorna.
Brottslighet utan gränser kräver gränsoberoende
brottsbekämpning
Sammanfattningsvis bekämpar Rikskriminalpolisen en komplex brottslighet, ofta med globala organisationer som är aktiva
inom flera parallella verksamheter i flera länder. Med nationell
och internationell överblick och expertkompetens i ständig utveckling fyller Rikskriminalpolisen en viktig funktion. Men
ingen brottsbekämpande enhet kan isolerat angripa wdenna
flexibla verksamhet. Internationellt samarbete och samverkan
mellan myndigheter är därför en nödvändighet. Genom en
samordnad och gränsoberoende brottsbekämpning minskar de
kriminella nätverkens handlingsutrymme samtidigt som samhällets möjligheter att förhindra och bekämpa brott ökar.
Så arbetar Rikskriminalpolisen
Så arbetar Rikskriminalpolisen
Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella operativa polis med huvuduppdrag att bekämpa
grov organiserad brottslighet. Det övergripande målet är att försvåra för grov organiserad
brottslighet att verka i Sverige. Rikskriminalpolisen är också nationell kontaktpunkt för
internationellt polissamarbete. Vid kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet har
Rikskriminalpolisen ett uppdrag att samordna Polisens insatser.
Rikskriminalpolisens roller
Ledning och Samordning
Rikskriminalpolisen leder och samordnar
en rad verksamheter inom Polisen, till
exempel inom områdena underrättelsetjänst och gränskontroll. Rikskriminal­
polisen leder även aktionsgrupper och
annan operativ verksamhet.
Expert
Som expertorgan utvecklar Rikskriminalpolisen arbetssätt och metoder för
att bekämpa den grova organiserade
brottsligheten. En viktig del av expert­
rollen är kompetensöverföring till sam­
arbetspartners.
Biträde
Rikskriminalpolisen biträder landets
polismyndigheter vid behov av särskilda
kompetenser och resurser, exempelvis
med Polisflyget, Nationella insatsstyrkan
eller med utredningskompetens vid
svårutredda mord.
Mångfacetterad verksamhet
Verksamheten vid Rikskriminalpolisen är mångfacetterad
och samlar den främsta expertisen inom en mängd områden.
Som expertorgan utvecklar Rikskriminalpolisen metoder
och arbetssätt, bland annat genom att ta sig an och utreda nya
brottsfenomen.
Samtidigt som Rikskriminalpolisen bedriver egna operativa
ärenden, bistår Rikskriminalpolisen landets polismyndigheter
med expertkompetens. Det kan röra sig om stöd i utredningar
med internationella kopplingar, spaningsarbete mot narkotikabrott och svårutredda mord. Rikskriminalpolisen upprätthåller
även nationella resurser som Polisflyget, Nationella insatsstyrkan och Finanspolisen.
Rikskriminalpolisen samlar expertkompetens och
särskilt utvalda resurser. Ett exempel är Nationella
fingeravtrycks­avdelningen, vars huvuduppgift är att
upprätthålla det nationella fingeravtryckssystemet
(AFIS) och att identifiera brottslingar genom t.ex.
brottsplatsspår.
Underrättelsestyrd bekämpning av grov
organiserad brottslighet
I kampen mot grov organiserad brottslighet krävs välgrundade
underrättelser. Nyckelpersonerna i kriminella nätverk är ofta
svåra att knyta till enskilda brott. Enskilda kriminella nätverksmedlemmar ansvarar ofta för en isolerad del av brottet. Det
ställer höga krav på Rikskriminalpolisens kunskap om nätverkens sammansättning, metoder och tillvägagångssätt. Detta
kräver i sin tur uthållighet under lång tid. Rikskriminalpolisen
arbetar med underrättelsestyrd verksamhet som tar sin utgångspunkt i strategisk och operativ analys.
Den strategiska analysen kartlägger olika brottsfenomen
och kriminella nätverk på en övergripande nivå. Den operativa
analysen är inriktad på specifika individer och grupper, och
deras brottsliga verksamhet.
Rikskriminalpolisen 2009
9
Så arbetar Rikskriminalpolisen
Rikskriminalpolisen arbetar både strategiskt och
operativt för att kartlägga och lagföra nyckelpersoner
inom grov organiserad brottslighet.
Rikskriminalpolisen sammanställer årligen en strategisk lägesbild över den grova organiserade brottsligheten för Polisens
räkning. Baserat på denna lägesbild beslutas inriktningen för
kriminalunderrättelseverksamheten inom Polisen som helhet.
Dessutom ligger lägesbilden till grund för inriktningarna för
Rikskriminalpolisens operativa verksamhet. Inriktningarna
används som underlag för prioritering av ärenden i den operativa ledningsgruppen.
Vid Rikskriminalpolisen finns även det nationella under­
rättelsecentret, NUC, som sammanställer den myndighets­
gemensamma lägesbilden för mobiliseringen mot grov
organiserad brottslighet.
Rikskriminalpolisens inriktningar 2009
n Gäng: Organiserade kriminella som utnyttjar etablerat
våldskapital och som begår grova brott, inte minst utpressning och systemhotande brottslighet.
n Österled: Kriminella grupperingar och nätverk med
knytningar till de östeuropeiska länderna inklusive Ryssland
med inriktning på bland annat narkotikahandel.
n Balkan: Kriminella grupperingar och nätverk som kommer
från Balkanområdet och som bedriver grov varusmuggling,
grova narkotikabrott och vapenbrott.
n Västerled: Kriminella grupperingar inom narkotikahandel
med koppling till Sydamerika, Västeuropa och Västafrika.
n Människosmuggling med fokus på Mellanöstern och
människohandel, främst för sexuella ändamål.
10
Rikskriminalpolisen 2009
Den operativa verksamhetens betydelse
I en operativ insats samverkar olika kompetenser inom Rikskriminalpolisen. I insatser ingår ofta spanare, utredare, analytiker,
och andra specialister. Dessutom medverkar ofta personer från
andra polismyndigheter eller andra brottsbekämpande myndigheter i en insats.
Syftet är att lagföra de identifierade nyckelpersonerna inom
de kriminella nätverken för att därigenom försvaga och störa
ut nätverken. Rikskriminalpolisen bidrar även i andra polismyndigheters insatser med expertkompetens, till exempel med
avancerad spaning eller vid farliga ingripanden.
De operativa och strategiska verksamheterna är starkt beroende av varandra och ger stora synergieffekter. På samma sätt
som den strategiska verksamheten är viktig för planering och
genomförande av operativa insatser, så är den operativa erfarenheten nödvändig för utveckling av nya metoder och upprätthåll­
ande av expertkompetensen.
Myndigheter i samverkan mot grov
organiserad brottslighet
Samverkan på internationell, nationell, regional och lokal nivå
är en förutsättning för framgångsrik brottsbekämpning. Lika
viktigt är att dialog och samarbete sker över myndighets- och
organisationsgränser. Rikskriminalpolisen har alltid haft ett
nära samarbete med landets polismyndigheter, men nu vidareutvecklas samarbetet med andra myndigheter i rättskedjan.
Under 2009 inleddes en ny form av ett myndighetsöverskridande samarbete för att stärka kampen mot den grova organiserade brottsligheten. De medverkande myndigheterna är
Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Krono­
Så arbetar Rikskriminalpolisen
fogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Syftet är att på ett effektivt sätt
kunna utnyttja expertis och resurser från olika delar av samhället för att försvåra för de kriminella nätverken.
En viktig del i arbetet är att förmedla underrättelser om
gränsöverskridande brottslighet för att på så sätt bidra till
välgrundade lägesbilder och trendanalyser.
Läs mer om internationell brottsbekämpning på s. 21
Läs mer om mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet på s. 12
Fokus på pengaflöden
En framgångsrik strategi i kampen mot grov organiserad
brottslighet är att analysera flödet av de kriminella nätverkens
kapital. Genom att fokusera på brottsvinster och pengaflöden
skapas nya möjligheter att knyta kriminella individer och grupperingar till brott. Rent konkret handlar det om att kartlägga
och hitta mönster i hanteringen av pengar för att kunna planera
insatser mot nätverken. Genom att bedriva utredningar i syfte
att återta brottsvinster kan de kriminellas ekonomiska bas för
fortsatt brottslig verksamhet försvagas.
Internationell överblick
Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella kontaktpunkt för
utlandsrelaterade ärenden, både vad gäller förfrågningar från
utlandet och från svensk polis. Förfrågningarna handlar exempelvis om underrättelser, utlämningar, efterlysningar och
rättshjälp. Kontaktpunkten, som är bemannad dygnet runt,
ansvarar för att ärendehanteringen sker rättssäkert, kvalitetssäkrat och i rätt internationell kanal, som till exempel Interpol eller Europol.
Krisberedskap och särskilda händelser
Rikskriminalpolisen har ansvaret för att förutse potentiella
kriser, kommunicera lägesbilder och, när kriser inträffar, samordna och leda de nationella resurserna. Vid större planerade
händelser av riksangelägenhet, som exempelvis möten under
det svenska EU-ordförandeskapet, har Rikskriminalpolisen
samordningsansvaret för säkerheten.
Läs mer om Rikskriminalpolisens arbete under ordförandeskapet på s. 28
Rikskommunikationscentralen, RKC, är en viktig resurs i
arbetet. RKC har planer, arbetssätt och personal för att kunna
leda arbetet vid en allvarlig händelse eller kris. RKC har även
kapacitet att arbeta uthålligt över tid om händelsen eller
krisen blir långvarig. Detta sker då med stöd av det hundratal
medarbetare vid Rikskriminalpolisen som har utbildning och
erfarenhet av stabsarbete.
Expertkompetens i ständig utveckling
Rikskriminalpolisens uppdrag förutsätter förmåga att arbeta
såväl minutoperativt vid kriser och särskilda händelser, som
långsiktigt med exempelvis underrättelsearbete och omvärldsbevakning. Verksamheten ställer höga krav på organisationens
flexibilitet för att snabbt kunna skifta fokus, både på kort och
lång sikt.
Lika lite som omvärlden är statisk kan Rikskriminalpolisens
arbetssätt och metoder vara det. En kontinuerlig utveckling
av såväl expertkompetens som utrustning är nödvändig för att
kunna möta lokala och globala trender och tendenser.
Det faktum att Rikskriminalpolisen är Sverige nationella
operativa polis innebär att nya polisiära verksamheter som
ska omhändertas på nationell nivå, generellt tillförs Rikskriminalpolisen. Exempel på nya uppdrag är samordning av
gränskontroll och inrättande av Asset Recovery Office.
Expertkompetens till nytta för
hela Polisen
Genom egna ärenden och biträde till polismyndigheter får Riks­
kriminalpolisens expertkompetens unik erfarenhet av kvalificerade
insatser i skarpt läge. På bilden övar Nationella insatsstyrkan.
Som expertorgan samlar Rikskriminalpolisen resurser och kom­
petenser, vars motsvarigheter ofta inte finns tillgängliga inom
länspolismyndigheterna. Denna roll innebär ett ansvar att utveckla
metoder och kunskap för att bekämpa grov organiserad brottslighet.
Rikskriminalpolisen ansvarar också för att sprida denna expertkompetens inom hela Polisen. Detta sker bland annat genom
kompetensöverföring i det löpande samarbetet med de lokala
polismyndigheterna. Det kan också ske genom konkreta
utbildningsinsatser där Rikskriminalpolisens arbetssätt lärs ut.
Exempelvis har Gruppen mot sexuella övergrepp mot barn och
barnpornografibrott under 2009 utbildat utredare vid landets
polismyndigheter i att klassificera barnpornografiskt material. Utredarna har sedan möjlighet att fördjupa sina kunskaper ytterligare
genom praktikutbildning vid IT-brottssektionen.
Rikskriminalpolisen 2009 11
Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet
Nationell mobilisering mot
grov organiserad brottslighet
Den mobilisering mot grov organiserad brottslighet som startade under 2009 är banbrytande.
Det är en ny form av samverkan, där expertis och resurser från alla delar av samhället gemen­
samt bekämpar den organiserade brottsligheten.
Ekobrottsmyndigheten
Försäkringskassan
Kriminalvården
Kronofogden
Kustbevakningen
Migrationsverket
Skatteverket
Säkerhetspolisen
Tullverket
Åklagarmyndigheten
samverkansrådet
kansliet
Myndigheternas
strategiska
lägesbilder
Nationellt underrättelsecenter
Polisens nationella
strategiska
ledningsgrupp
Operativa
ledningsgrupper
Regionala
underrättelsecentra
samverkande
myndigheter
Åklagarmyndigheten är representerad i Samverkansrådet och Operativa
rådet men bidrar inte till den gemensamma lägesbilden. Migrationsverket
och Försäkringskassan deltar inte i Samverkansrådet och Operativa rådet.
Läs mer om grov organiserad brottslighet på s. 6
För att effektivt och uthålligt kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten inrättades en ny form av myndighetssamverkan under 2009. De medverkande myndigheterna är
Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket
och Åklagarmyndigheten.
Satsningen är en förstärkning av den ordinarie verksamheten
och inriktar sig på särskilda grupperingar, nyckelpersoner och
12
Rikskriminalpolisen 2009
operativa rådet
Operativa inriktningar
och insatser
kriminalunderrättelsetjänst
De kriminella nätverken är ofta aktiva inom flera verksamheter som berör flera delar av samhället. Samma gruppering
som ägnar sig åt att sälja piratkopior och smuggla exempelvis
märkeskläder kan mycket väl vara inblandad i både skattebrott
och narkotikahandel. Det är också vanligt att grovt kriminella,
genom exempelvis felaktiga uppgifter eller hot, utnyttjar olika
typer av sociala skyddsnät som sjukpension och A-kassa.
Strategiska inriktningar
Myndighetsgemensamma funktioner
Aktionsgrupper
Polisiära funktioner
inriktning 2010
De samverkande myndigheterna har beslutat att under 2010
fokusera på insatser mot konstellationer med kapacitet att agera
inom tre brottsområden, nämligen användandet av:
n Företag i brottslig verksamhet
n Otillåten påverkan
n Våld
Konstellationer med kapacitet att agera inom samtliga tre
brottsområden utgör ett påtagligt hot och bör högprioriteras.
brottsfenomen. Åtta särskilda aktionsgrupper har inrättats, en
vid Rikskriminalpolisen och sju i olika regioner runt om i landet.
Regionala underrättelsecentra har etablerats på åtta platser i
landet för att inhämta underrättelser och förbereda operativa
ärenden. Ett nationellt underrättelsecenter har etablerats vid
Rikskriminalpolisen.
Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet
År 2009 inrättades en ny form av myndighetssamverkan mot
grov organiserad brottslighet. En central och banbrytande
del av satsningen är Operativa rådet där representanter från
de samverkande myndigheterna beslutar om operativa
insatser. Operativa rådet leds av biträdande rikskriminalchefen Tommy Hydfors
Underrättelseverksamhet i samverkan
I satsningen är både den strategiska inriktningen och de operativa insatserna baserade på underrättelser. De åtta regionala
underrättelsecentren arbetar med att sammanställa lokala under­
rättelser från de samverkande myndigheterna och driver myndighetsöverskridande ärenden. Vid behov kan även andra
myndigheter involveras, till exempel Försäkringskassan och
Migrationsverket.
Det nationella underrättelsecentret, NUC, vid Rikskriminalpolisen tar årligen fram en lägesbild utifrån information från de
samverkande myndigheterna. Därigenom skapas en myndighetsgemensam kartläggning av den grova organiserade brottslighetens utveckling i Sverige. Denna tjänar sedan som under­lag
för de strategiska inriktningsbeslut som fattas i ­det så kallade
Samverkansrådet.
Samverkansrådet beslutar inriktningen
Rikspolischefen och de samverkande myndigheternas generaldirektörer träffas två gånger per år i Samverkansrådet. Där enas
de om en gemensam inriktning för kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Inriktningen innehåller riktlinjer och
prioriteringar för hur satsningens resurser ska användas.
Operativa rådet ger uppdrag till
aktionsgrupperna
Den nationella inriktningen är vägledande för Operativa rådet.
Operativa rådet träffas varannan vecka och samlar representanter från de samverkande myndigheterna. Representanterna
har mandat att på sittande möte fatta beslut om resurser till
operativa insatser. Operativa rådet bestämmer vilka operativa
insatser aktionsgrupperna ska arbeta med.
Vid särskilt akuta fall har ordföranden för Operativa rådet
möjlighet att på egen hand fatta beslut om insatser. Dessa
snabba och korta beslutsvägar ökar myndigheternas möjlig­
heter att ligga steget före de kriminella nätverken.
Aktionsgrupper till Operativa rådets förfogande
De åtta särskilda aktionsgrupperna består totalt av ca 200 personer. Av dessa finns 30 vid Rikskriminalpolisen. Aktionsgrupperna arbetar främst på uppdrag av Operativa rådet. Detta
gör att de snabbt kan sättas in och styras om till de mest prioriterade uppdragen. Det gör även att de kan arbeta samordnat
med insatser i hela landet och stödja varandra över tid så att
arbetet blir uthålligt.
Aktionsgrupperna är polisiära, men kan tillfälligt förstärkas
med medarbetare från de andra myndigheterna, till exempel
Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket.
Kansliet bereder och samordnar
Besluten i Samverkansrådet och Operativa rådet måste alltid
ske i konsensus. Detta ställer höga krav på kansliet som ansvarar för beredning av de ärenden och beslut som ska behandlas.
Det är exempelvis kansliets uppgift att, utifrån lägesbilden, ta
fram och förankra förslag på inriktningar för beslut i Samverkansrådet. Kansliet bereder också alla ärenden som Operativa
rådet beslutar om. Kansliet är placerat vid Rikskriminalpolisen.
Rikskriminalpolisen 2009 13
SåKriminalpolisenheten
fungerar den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet
1
Två män
i Kungsbacka verkar
leva över sina
taxerade tillgångar, med
motorbåtar, dyra bilar och stora
villor. De driver en byggfirma
tillsammans.
Ekobrottsmyndigheten
Skatte- Kustverket bevakningen
Tullen
Polisen
- Polisen får fram
uppgifter som tyder
på att männen har
centrala roller i ett
europeiskt kriminellt
nätverk. Nätverket är
inblandat i människohandel
och smuggling av narkotika,
vapen och flyktingar.
- Polisen förmedlar informationen
till det regionala underrättelsecentret (RUC) i region väst.
2
Underrättelsecentret undersöker
3
Operativa rådet
de två männens inkomster,
ägande, affärsverksamhet etc.
Samtidigt bedriver Polisen
spaning. En brottsutredning
startas, ledd av en åklagare.
- Underrättelser pekar på att
männen finansierar delar av sin
affärsverksamhet genom grova
narkotikabrott. Ärendet tas upp
i den regionala operativa
ledningsgruppen i region väst,
som beslutar att föreslå en insats
genom Operativa rådet.
- Det nationella underrättelsecentret
(NUC) kompletterar med information från andra myndigheter, i
Sverige och internationellt.
beslutar om en särskild
insats som leds av aktionsgruppen i region väst. Insatsen
förstärks med personal från aktionsgruppen i region mitt. Den förstärkta
aktionsgruppen bedriver spaning.
- Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket
och Kronofogden undersöker de
misstänktas ekonomiska förehavanden och säkrar bevis.
- Insatsen följs upp av Operativa
rådet var 14:e dag och då
säkras även att insatsen
har rätt resurser.
OSLO
Region mitt
Region väst
GÖTEBORG
Kungsbacka
4
Tullen gör ett beslag
av 15 kilo amfetamin vid
Öresundsbron, med stöd av
underrättelser. Kuriren har telefonnummer som kopplas till de misstänkta
gärningsmännen.
- Polisen finner bevis för att de misstänkta
har smugglat in amfetamin och hasch i
stora mängder. De har sålt narkotikan via
ett nätverk av distributörer i Västsverige
och Oslotrakten.
- Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten kan belägga att de
misstänkta, parallellt med legal
verksamhet, använder svart
arbetskraft för att bygga om
bostadsrättslägenheter för
vidare försäljning. På så sätt
Malmö
tvättar de pengar och
undanhåller skatt.
6
14
Rikskriminalpolisen 2009
Grafik: Idégrafik
5
Aktionsgruppen
har nu
tillräcklig information för att de två
misstänkta männen ska kunna gripas.
- Polisen gör ett samordnat tillslag mot ett tiotal
adresser, inklusive de misstänktas bostäder och
kontor. De misstänkta anhålls och häktas därefter.
Dessutom grips ytterligare tio
personer i Sverige, Norge och Polen,
genom ett samordnat tillslag.
- Polisen genomför förhör, säkrar
bevis och slutför ärendet. Åtal väcks.
De misstänkta
åtalas för grovt narkotikabrott
och grovt skattebrott. De döms till sju och åtta års
fängelse. Även övriga gripna lagförs.
- Båtar, bilar och villor förverkas efter domstolens beslut.
Kronofogdemyndigheten säljer tillgångarna och pengarna
återförs till staten.
Fotnot: Exemplet ovan är ett fiktivt ärende.
Kriminalpolisenheten
Kriminalpolisenheten
Kriminalpolisenheten inhämtar, analyserar och bearbetar information, samt delger under­
rättelser om grov organiserad brottslighet. Vidare bedriver enheten brottsutredningar och
spaning, med såväl nationell som internationell koppling. Enhetens expertkompetenser
medverkar i Rikskriminalpolisens egna brottsutredningar, samt är ett stöd till polismyndig­
heter och andra brottsbekämpande organ.
CENTRALA GRÄNSKONTROLLENHETEN
Spaningssektionen
Ansvarar för kvalificerade spaningsinsatser,
inklusive teknikbaserad spaning och hemlig
rumsavlyssning.
KRIMINALPOLISENHETEN
K
RIMINALPOLISENHETEN
N
Spaningssektionen
Underrättelsesektionen
IT-brottssektionen
Utredningssektionen
Finanspolisen
Sektionen
S tionen för särskilda insatser
Sek
ser
S
STABEN
RIKSKRIMINALPOLISEN
ENHETEN
E
NHETEN FÖR INTERNATIONELLT
POLISSAMARBETE
Internationella sektionen
Sambandsmannasektionen
ORDNINGSPOLISENHETEN
O
RDNINGSPOLISENHETEN
N
Polisflyget
Nationella insatsstyrkan
Rikskommunikationscentralen
Polisens utlandssektion
Polishundtjänsten
Ordningspolisiära frågor
Kriminalpolisenheten består av sex sektioner som
här presenteras kortfattat. Kapitlet i övrigt lyfter
fram teman som varit särskilt viktiga under 2009.
Underrättelsesektionen
Inhämtar, bearbetar och analyserar information
om grov organiserad brottslighet. Tar fram
operativa underrättelser för operativa insatser
och strategiska rapporter, däribland den årliga
lägesbilden.
IT-brottssektionen
Analyserar information och säkrar bevisning,
både i underrättelsearbetet och i brottsutredningar där särskilda IT-kunskaper är
nödvändiga. Specialister inom Internet­
spaning, IT-forensiska undersökningar och
barnpornografi.
Ökande behov av avancerad spaningsteknik
Den tekniska utvecklingen i samhället går mycket snabbt och
nya kommunikationsmöjligheter skapas och förfinas hela
tiden. Även de kriminella nätverken utvecklar sina sätt att
kommunicera och begå brott. Detta innebär nya utmaningar
för Polisen i allmänhet och för spaningsarbetet i synnerhet.
Från utveckling till användning
Mot bakgrund av denna utveckling finns på Spaningssektionen
en specialistgrupp med huvuduppgiften att driva Rikskriminal­
polisens teknikutveckling framåt. Rikskriminalpolisen är
ledande inom spaningsteknikområdet i Sverige och ligger även
i framkant på området i ett internationellt perspektiv.
Med hjälp av tekniskt avancerade hjälpmedel kan Rikskriminalpolisen inhämta information om kriminella individer och
grupperingar, som inte är möjlig genom fysiska iakttagelser.
På så sätt kan spaningsteknik bidra till avgörande pusselbitar
i brottsutredningar.
Spaningssektionen ansvarar för utveckling, anpassning och
operativ användning av spaningsteknik. Ett exempel där alla
dessa kompetenser tas i bruk är hemlig rumsavlyssning, så
kallad buggning, som Spaningssektionen har det nationella
Utredningssektionen
Arbetar med särskilt komplexa utredningar
och med utredningar med internationella
för­greningar. Innefattar bl.a. Gärningsmanna­
profilgruppen, Riksmordkommissionen
och Krigsbrottskommissionen.
Finanspolisen
Bedriver finansiell och miljöbrottsrelaterad
underrättelseverksamhet. Bearbetar anmälningar om misstänkt penningtvätt från banker,
växlingsföretag och andra rapporterings­
skyldiga företag och institutioner.
Sektionen för särskilda insatser
Arbetar bland annat med att nationellt
samordna det kvalificerade personsäker­
hetsarbetet.
ansvaret för. Ansvaret omfattar allt ifrån förberedelser till
installation och informationsöverföring.
Det finns en tydlig rutin för varje ärende, som inleds med en
ansökan från den myndighet som vill utföra hemlig rumsavlyssning. Därefter möts representanter från teknikspaningsgruppen,
insatsledare och åklagare för att avgöra om rumsavlyssning
är motiverad, diskutera prioriteringarna samt var och när avlyssning ska ske. Därefter ansöker åklagare om tillstånd för
hemlig rumsavlyssning vid en domstol. Generellt sett är rumsavlyssningen en resurskrävande och komplicerad arbetsmetod
som används sparsamt. Metoden har dock visat sig vara framgångsrik när den sätts in på rätt plats och vid rätt tillfälle.
Spaningssektionen ansvarar också för teknikförberedelser,
som innebär att ett tekniskt koncept tas fram, särskilt anpassat
efter den specifika miljö där avlyssning ska ske.
Spaningssektionen arbetar med Rikskriminalpolisens
ärenden och biträder svensk och internationell polis. Den
nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet
ökar behovet av spaningsteknik. Detta gör, tillsammans med
den ökade teknikanvändningen i allmänhet, att Spaningssektionens expertkompetens efterfrågas i allt större utsträckning.
Rikskriminalpolisen 2009 15
Kriminalpolisenheten
Spaningssektionen ansvarar för utveckling, anpassning och
operativ användning av spaningsteknik, t.ex. hemlig rums­avlyssning. Detta har stor betydelse för kartläggningen av kriminella
nätverk och nyckelpersoner.
Expertkompetens inom brottsutredningar
Rikskriminalpolisen bedriver brottsutredningar i aktionsgrupper
inom den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet och i egna ärenden. Dessutom biträder Rikskriminalpolisen
andra länder och svenska polismyndigheter i utredningar som
kräver expertkompetens. De egna ärenden som Rikskriminal­
polisen driver gäller framför allt komplexa eller särskilt känsliga
brottsutredningar, och ärenden med internationella kopplingar.
Inom Utredningssektionen finns specialiserad kompetens,
inom bland annat Riksmordkommissionen, Gärningsmanna­
profilgruppen och Krigsbrottskommissionen.
Riksmordkommissionen biträder landets polismyndigheter
vid komplicerade spaningsmord. Exempel från 2009 är utredningen av mordet på Carolin Stenvall i Gällivare och mordet på
en företagare i Fagersta. Inte sällan sker biträdet i samarbete
med Gärningsmannaprofilgruppen och andra specialistfunktioner vid Rikskriminalpolisen.
Gärningsmannaprofilgruppen är den enda av sitt slag i Norden med kompetenser som kriminalpoliser, kriminaltekniker,
beteendevetare, rättsläkare, psykolog och psykiatriker. För
svensk polis utgör man ett operativt stöd och bollplank för
kriminaltekniker, utredare och rättsläkare.
Krigsbrottskommissionen bedrivit den första utredning som
kan komma att leda till åtal i Sverige. Den handlar om en
43-årig man från Bosnien-Hercegovina som gripits i norra
Sverige, misstänkt för grovt folkrättsbrott, mord, människorov och medhjälp till människorov.
Spaningssektionens ärenden 2009 uppdelade
på brottsområden
Utpressning 3 %
Ekonomisk
brottslighet 3 %
Internationellt
efterlysta 3%
Mord 5 %
Mord 5 %
Förberedelse/försök till mord 3 %
Övrigt 13 %
Grovt narkotikabrott 59 %
Rån 4 %
Multikriminalitet 7 %
Läs mer om Gärningsmannaprofilgruppens arbete på s. 18 och s. 36
Krigsbrottskommissionen arbetar med att utreda brott mot
de internationella humanitära lagarna. Vid behov biträder
kommissionen även andra länder, FN-tribunalen samt den
internationella brottsdomstolen i Haag. Under 2009 har
16
Rikskriminalpolisen 2009
Bland övriga ärenden finns bl.a. sexuellt utnyttjande av minderårig,
sprängning, grov mordbrand, grov varusmuggling, människosmuggling och vapenbrott.
Kriminalpolisenheten
Brottsvinster i fokus
Finanspolisen har även under 2009 fokuserat på strategin att
följa pengarna och brottsvinsterna i kriminell verksamhet.
Genom att fokusera på brottsvinster och pengaflöden skapas
nya möjligheter att knyta kriminella individer och gruppe­
ringar till brott.
Rent konkret handlar det om att kartlägga och hitta mönster
i hanteringen av pengar för att kunna planera insatser mot
nätverken. Kunskap om pengaflöden i kriminella nätverk
är också viktig för att kunna upplysa rapporteringsskyldiga
företag, som banker och växlingskontor, om vad de ska vara
uppmärksamma på.
Strategin att sikta in sig på de kriminellas pengar och egendom förutsätter ett nära samarbete med andra myndigheter. Den
nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet
stärker detta samarbete ytterligare. Skatteverket kan exempelvis identifiera misstänkta mönster i sina revisioner, som Polisen
inte har automatisk tillgång till. Tullverket kan genom statistik
upptäcka avvikande mönster i handelskedjor, vilka kan visa sig
vara en täckmantel för smuggling av illegala varor. Samarbetet
bidrar alltså till att ge en mer heltäckande bild av de finansiella
strukturerna inom de kriminella nätverken. Framför allt får
myndigheterna fler verktyg till sitt förfogande i kampen mot
den grova organiserade brottsligheten.
Förverkande av egendom
Juridisk term som innebär att en domstol förklarar den vinst som
gjorts av brott förverkad. Med detta menas att en dömd inte har
rätt till det han eller hon har kommit över genom brott eller det som
köpts för pengar som tjänats på kriminell väg. Även den egendom
som använts för hjälpmedel vid brott kan förklaras förverkad.
Tillgångsutredningar
Tillgångsutredningar fokuserar på misstänkta brottslingars
egendomar och intäkter. Syftet är att utreda vad som köpts
eller intjänats på laglig väg och vad som är knutet till kriminell
verksamhet. I första hand ska brottsvinster som är knutna till
ett specifikt brott förverkas. Men penningtvätt och andra omständigheter gör att det ofta är svårt att göra en direkt koppling
mellan en specifik egendom och ett specifikt brott. Därför har
nya regler införts, som ökar möjligheterna att beslagta brottsvinster. Det räcker nu att visa på en stor avvikelse mellan den
misstänktes faktiska förmögenhet och den förmögenhet som
kunnat intjänas på laglig väg, för att förverkande av egendom
ska kunna ske.
Tillgångsutredarna vid Rikskriminalpolisen är en del av
Sveriges Asset Recovery Office, en nationell kontaktpunkt
som hanterar internationella förfrågningar om tillgångar som
ska spåras eller förverkas. I Sverige utgörs Asset Recovery
Office av Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten.
Under 2009 har 20 tillgångsutredningar bedrivits vid Riks­
kriminalpolisen, varav 14 avslutades under året och 6 fortfarande
pågick vid årets slut. Sammanlagt har dessa tillgångsutredningar
lett till att 12 miljoner kronor har förverkats enligt beslut från
domstol.
Tillgångsutredningarna breddar
Finanspolisens verksamhet
Finanspolisens huvudsakliga fokus ligger på underrättelsearbete,
men tillgångsutredningarna innebär att enheten också arbetar
med förundersökningar och biträder åklagare inom Rikskriminalpolisens ärenden i syfte att kunna återta brottsvinster.
Under 2009 har 20 tillgångsutredningar bedrivits
vid Rikskriminalpolisen, varav 14 avslutades
under året. Sammanlagt har dessa utredningar
lett till att 12 miljoner kronor har förverkats enligt
beslut från domstol eller i något fall länsrätten.
Rikskriminalpolisen 2009 17
Kriminalpolisenheten
Sexuella övergrepp mot barn i utlandet
Rikskriminalpolisen har under 2009 inlett en särskild satsning
i kampen mot sexualbrott mot barn som begås av svenskar i
utlandet. Arbetet sker inom ramen för regeringens särskilda
satsning mot människohandel som gjort det lättare att lagföra
dessa sexualbrott. Fyra medarbetare vid IT-brottssektionen
arbetar specifikt med dessa frågor, två med underrättelseverksamhet och två utredare. De har också i uppgift att uppmuntra
allmänheten att anmäla misstänkta fall till Polisen.
Förhoppningarna är stora om att satsningen ska minska den
totala aktiviteten inom denna del av den grova organiserade
brottsligheten – både i Sverige och utomlands.
I maj 2009 resulterade Rikskriminalpolisens nära samarbete
med thailändsk polis i ett tillslag där två svenska män kunde
gripas misstänkta för sexuella övergrepp mot barn. Svenska
utredare bistod i underrättelse- och förundersökningsarbetet
medan själva gripandet gjordes av thailändsk polis.
Kriminaltekniker Lennart Kjellander på Gärningsmannaprofilgruppen analyserar brottsplatser vid grova våldsbrott, i nära
samarbete med gruppens rättsläkare.
Spaningssektionens ärenden fördelat på vem
som begärt spaningsinsatser
Antal
Polismyndigheter
82
Rikskriminalpolisen
35
Polismyndigheter i andra länder
15
Andra myndigheter
9
Totalt
141
Penningtvättsanmälningar
2007
2008
2009
Antal penningtvättsanmälningar
6040
13048
8574
Delgivningar till andra myndigheter
1045
685
1113
Antalet penningtvättsanmälningar var exceptionellt högt år 2008 på
grund av att en penningtvättsrapportörs ackumulerade och obehandlade uppgifter inrapporterades vid ett tillfälle under året. Bortsett från
det ökar antalet penningtvättsanmälningar, vilket beror på att antalet
rapporteringsskyldiga företag blivit fler och att många banker har infört
system som automatiskt kan upptäcka misstänkta penningflöden.
Gärningsmannaprofilgruppens biträden 2009
Åtgärd
Brott/händelse
Ärendeanalys
Mord/försvunna personer
där brott misstänks
Sexualbrott
Antal
3
Mordbränder
2
3
Försök, grov misshandel
1
Mord
2
Rån
1
Utpressning
2
Hot
5
Mordbränder
3
Försvunnen person
1
Handlingsplan för
skolskjutningar
2
Brottsplatsanalys för att
avgöra dödsorsak
Mord/självmord/dödsfall
1
Sakkunnig i rättsmedicin
Kapning/utpressning
1
Hot/riskanalys rådgivning
Brottsplatskoordinering,
kriminalteknik
Kartläggning för att hitta ev.
tidigare begångna brott
Samordning/analys
Totalt
Dödsfall
1
Värderån med helikopter
1
Mord, sexualbrott
1
Glas i livsmedel
1
31
Gärningsmannaprofilgruppen anlitas i en mängd olika sammanhang.
Gruppens primära uppgift är ärendeanalys som syftar till att utröna vad
som har hänt vid ett brott och varför brottet skedde. I vissa fall kan
hypoteser formuleras om sannolika personliga egenskaper hos
gärningsmannen. Grundtesen är att en människas handlingar avspeglar
hennes/hans personlighet.
18
Rikskriminalpolisen 2009
Centrala gränskontrollenheten
Centrala gränskontrollenheten
I takt med att människor, varor och kapital rör sig friare över nationsgränserna skapas också
nya möjligheter för kriminella nätverk. Gränskontroll är därför en viktig del i kampen mot den
organiserade brottsligheten. Centrala gränskontrollenheten vid Rikskriminalpolisen är Sveri­
ges kontaktpunkt mot EU och har i uppdrag att skapa en samordnad, effektiv tillämpning av
gränskontrollen och övrig utlänningsrätt i Sverige.
Utlänningsrätt
Delas upp i tre huvudområden
Yttre gränskontroll
Kontroll av Schengenländernas gemensamma yttre gräns.
Inre utlänningskontroll
Kontroll i Sverige av utländska medborgare och deras rätt att vistas i landet.
Verkställigheter
Återsändande av personer som fått
avslag på asylansökan.
Utlänningsrätten regleras främst av bindande EU-regler för gränskontrollen och av Utlänningslagen.
Fri rörlighet kräver bättre samarbete
Genom EU och Schengensamarbetet får gränserna inom
Europa allt mindre betydelse medan den yttre gränsen blir
allt viktigare. Den fria rörligheten inom Schengenområdet är
något som även de kriminella nätverken utnyttjar, till exempel
för människohandel och narkotikasmuggling. Detta ställer
krav på effektivare arbetsmetoder och bättre samarbete mellan
gränskontrollen och brottsbekämpande myndigheter i Europa.
Centrala gränskontrollenhetens roll är att samordna, utveckla och strukturera svensk gränskontroll och övrig utlänningsrätt. Enheten fungerar som rådgivare till polismyndig­
heterna i frågor om tillämpning och tolkning av lagar och
regelverk, samt om förändringar av exempelvis viseringsoch dokumentkrav. Vidare arbetar enheten med att ta fram
­föreskrifter för polisväsendet.
Asylfrågor ligger primärt inom Migrationsverkets ansvars­
område. I de fall det rör sig om personer som fått avslag på
asylansökan och inte frivilligt återvänder till sina ursprungs­
länder ansvarar Polisen för att verkställa återsändandet av
dessa personer. Centrala gränskontrollenheten samordnar så
kallade återsändandeoperationer i Frontex regi. Enheten har ett
nära samarbete med främst Migrationsverket, Kriminalvården
och Kustbevakningen.
Rikskriminalchefen är gränskontrollchef
Rikskriminalchefen är Polisens gränskontrollchef. Det innebär
bland annat befogenhet att i brådskande fall besluta om att införa
tillfälliga gränskontroller vid inre gräns.
Centrala gränskontrollenheten har ett nära samarbete med EU:s gränskontrollbyrå Frontex. I samband med Sveriges ordförandeskap
i EU hölls ett styrelsemöte i Frontex i Stockholm där Rikskriminalpolisen var värd.
Rikskriminalpolisen 2009 19
Centrala gränskontrollenheten
Kriminella nätverk behöver falska pass och rese­
handlingar för att kunna bedriva sin verksamhet.
Experter vid Centrala gränskontrollenheten kan
säkerställa om en handling är äkta eller falsk. På
bilden syns falska svenska pass och resedokument.
Enheten granskar cirka 500 pass per år.
Europeiskt samarbete för gränskontroll
Centrala gränskontrollenheten är också Sveriges nationella
kontaktpunkt mot EU:s gränskontrollbyrå Frontex. Centrala
gränskontrollenheten samordnar det svenska deltagandet i
Frontexoperationer.
FRONTEX
EU har sedan 2005 en gemensam gränskontrollbyrå, Frontex,
med högkvarter i Warszawa, Polen. Frontex samordnar medlemsstaternas gränskontroll och fungerar som komplement till den
nationella kompetensen.
Inom ramen för Frontex verksamhet genomförs en rad samordnade gränskontrolloperationer vid sjö- och landgränser samt
vid flygplatser. Det kan till exempel innebära att patruller från
olika medlemsstater förstärker gränskontrollen vid en gräns
där man ser en ökning av människosmuggling. I dessa operationer bidrar medlemsstaterna med såväl personal som utrustning och Frontex samordnar operationerna. Än så länge har
Sveriges medverkan varit relativt begränsad men ambitionen
är att den ska öka.
Under 2009 har svenska myndigheter deltagit i flera gränskontrolloperationer och i nio av Frontex återsändandeoperationer, det vill säga verkställighet av utvisningar. Sverige bidrar
också med en särskilt utbildad grupp till Frontex snabb­insats­
styrka ”Rabit”, Rapid Border Intervention Teams.
I Frontexsamarbetet sker ett värdefullt informationsut­byte
om kriminella nätverk som ägnar sig åt människosmuggling
och annan gränsöverskridande brottslighet. Baserat på kunskap
om hur exempelvis människohandel bedrivs skapas många
20
Rikskriminalpolisen 2009
gånger också insikt i vilka vägar annan illegal verksamhet tar.
Denna information är till nytta både i Frontex risk­analysarbete
och i underrättelsearbetet som medlemsstaterna och Europol
bedriver.
Med omvärldsanalys som grund
De kriminella nätverken betraktar geografiska områden med
fattigdom och väpnade konflikter som attraktiva marknader
för bland annat människosmuggling och människohandel.
Centrala gränskontrollenheten måste därför ha en bred om­
världsbevakning för att kunna bedöma risken för ökade flyktingströmmar och gränsöverskridande brottslighet.
Vid Centrala gränskontrollenheten finns dokumentexpertis
som arbetar med att säkerställa om en resehandling, exempel­
vis ett pass eller en visumhandling, är äkta eller falsk. Arbetet
med dokument sker i nära samarbete med EU, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), polismyndigheterna och
Migrationsverket.
Centrala gränskontrollenheten administrerar även EU:s
gränsfond. Ur denna fond kan svenska myndigheter söka
medel för nationella gränskontrollprojekt.
Schengenområdets yttre gräns
Schengensamarbetet innebär skärpta kontroller vid områdets
gemensamma yttre gräns. Bara under en vecka i september 2009
passerade mer än 12 miljoner människor Schengenländernas
yttre gräns. Av dessa gjordes ca 1,1 miljoner via sjögräns, ca 5
miljoner via landgräns och ca 6 miljoner via luftgräns.
Se karta över Schengenområdet på s. 23
Enheten för internationellt polissamarbete
Enheten för internationellt
polissamarbete
Gränsöverskridande brottslighet kräver gränsoberoende polisarbete. Rikskriminalpolisen har
ansvaret för Sveriges internationella operativa polissamarbete. Enheten för internationellt
polissamarbete, IPO, utgör Sveriges kontaktpunkt för informationsutbyte dygnet runt med
utländska brottsbekämpande myndigheter.
Internationella sektionen
Ansvarar för världsomspännande informations- och ärendehantering för brottsbekämpning dygnet runt. Inom EU sker
samarbetet genom Europol- och Schengen och utanför EU
genom Interpol med 188 medlemsländer.
CENTRALA GRÄNSKONTROLLENHETEN
KRIMINALPOLISENHETEN
K
RIMINALPOLISENHETEN
N
Spaningssektionen
Underrättelsesektionen
IT-brottssektionen
Utredningssektionen
Finanspolisen
Sektionen
S tionen för särskilda insatser
Sek
ser
S
STABEN
Sambandsmannasektionen
De nordiska länderna har ett nätverk av sambandsmän
runtom i världen. Sambandsmännen inhämtar och förmedlar
underrättelser samt biträder nordiska polis- och tullmyndigheter i förundersökningar. Därmed ökar de nordiska ländernas förmåga att bekämpa brottslighet med internationella
förtecken.
RIKSKRIMINALPOLISEN
ENHETEN
E
NHETEN FÖR INTERNATIONELLT
POLISSAMARBETE
Internationella sektionen
Sambandsmannasektionen
ORDNINGSPOLISENHETEN
O
RDNINGSPOLISENHETEN
N
Polisflyget
Nationella insatsstyrkan
Rikskommunikationscentralen
Polisens utlandssektion
Polishundtjänsten
Ordningspolisiära frågor
Enheten för internationellt polissamarbete består av två sektioner som här presenteras
kortfattat. Kapitlet i övrigt lyfter fram teman som varit särskilt viktiga under 2009.
Internationellt informationsutbyte
Enheten för internationellt polissamarbete är Polisens nationella kontaktpunkt för internationella ärenden. Enheten är
ingången för alla brottsbekämpande myndigheter, i Sverige
och utomlands, när det gäller exempelvis underrättelser, utlämningar, efterlysningar och rättshjälp. För utländska samarbetspartners fungerar kontaktpunkten som en samlad och
tydlig ingång till svensk polis.
Enheten är navet i behandlingen och utbytet av information
som sker med övriga EU-medlemsstater via Europol och dess
databaser. Detsamma gäller för Schengens informationssystem
(SIS) inom ramen för Schengensamarbetet. Ett annat viktigt
uppdrag är att hantera det globala informationsutbytet inom
Interpol och de gemensamma nordiska sambandsmännen runt
om i världen.
Informationsutbytet innefattar både strategisk och operativ
information. Det kan innebära olika former av kontroller av
fysiska och juridiska personer samt underrättelse- och utredningsinformation. Enheten är även nationell kontaktpunkt för
internationella efterlysningar, både svenska i utlandet och utländska i Sverige.
Ett år präglat av organisationsutveckling
Under 2009 har IPO utvecklat organisationen för att verksam­
heten ska effektiviseras och rationaliseras. Den viktigaste för­
ändringen är sambandscentralen Front Office som inrättades
under året.
Vid Front Office har kanalerna Europol, Interpol, Schengen/
SIS och sambandsmännen samlats. Kontoret hanterar informationsutbytet med utländska och inhemska brottsbekämpande
myndigheter dygnet runt. Den som kontaktar Front Office
behöver inte veta vilken kanal som är lämpligast – sektionens
personal är experter.
Nya erfarenheter genom EU-ordförandeskapet
Erfarenheterna från arbetet med Sveriges ordförandeskap i
EU har genererat viktig ny information, kunskap och kontakter.
Erfarenheterna och nätverken kommer att vara värdefulla för
enhetens fortsatta arbete och blir en viktig del av den interna
kompetensutvecklingen, som är till nytta för Polisen som helhet.
Under 2009 har IPO lagt grunden för att höja kompetensen
på det internationella polissamarbetet inom polisväsendet.
Medvetenheten om möjligheterna med internationellt informationsutbyte behöver öka, såväl bland nyutbildade som
Rikskriminalpolisen 2009 21
Enheten för internationellt polissamarbete
Under 2009 inrättades ett Front Office för
samordning av ärenden som rör internationellt
polissamarbete. Vid Front Office handläggs
information dygnet runt i de internationella
kanalerna: Europol- och Schengenkanalerna i
Europa, Interpol med 188 medlemsländer och
sambandsmännen runt om i världen.
e­ rfarna poliser. Under året har enheten ställt krav och säkrat
att alla Polisens grund-, vidare- och chefsutbildningar inom
de närmaste åren ska komma att omfatta utbildning om de
internationella kanalerna.
Europol – ständigt ökande utbyte
Europols uppgift är att bedriva samordnad kriminalunderrättelseverksamhet inom EU. Enheten för internationellt polissamarbete fungerar som ett sambandsorgan mellan Europol
och övriga medlemsländer i EU och Sverige.
Via Europols två informationssystem, EIS och SIENA, sker
ett ständigt ökande utbyte av information och underrättelser. Det
kan exempelvis handla om enskilda kriminella som rör sig mellan medlemsländerna eller kriminella nätverk som verkar internationellt. Informationen kan också röra nya former av kriminalitet eller en ökning av vissa former av brottslig verksamhet.
Information som kommer via EIS eller SIENA bearbetas
och förs vidare av enheten till berörda parter.
Satsningar på Balkan
Enheten för internationellt polissamarbete har under året gjort
två nya satsningar på Balkan. Sedan april 2009 arbetar en svensk
sambandsman i Pristina i Kosovo. Detta medför att nordiska
poliser, som arbetar med brottsutredningar med kopplingar till
Balkan, kan få underrättelser om brottslig verksamhet i området
via sambandsmannen i regionen.
22
Rikskriminalpolisen 2009
Till grund för den andra satsningen ligger ett operativt samarbetsavtal mellan EU:s civila mission i Pristina i Kosovo, benämnd EULEX, och Europol. Sverige fungerar tillsammans
med Storbritannien och Finland som särskild kontaktpunkt för
underrättelser mellan EULEX och Europol.
För svensk del innebär det att den svenske underrättelse­
officeren, som sedan sommaren 2009 är stationerad i Pristina,
kanaliserar underrättelseflödet via Europols nationella en­het
vid Front Office till det svenska sambandskontoret vid Europol. På så sätt förmedlas informationen vidare till något av
Europols analysregister och de medlemsländer som berörs.
Flödet kan också gå från medlemsländer via Europol och
Front Office till EULEX.
Sambandsmän med hela världen
som arbetsplats
De nordiska länderna har gemensamma polis- och tullsambandsmän placerade runt om i världen. Rikskriminalpolisen bidrar med
åtta av totalt 34 nordiska polis- och tullsambandsmän placerade
i ett 20-tal länder, i Europa, Mellanöstern och Asien. Sverige har
dessutom två polissambandsmän placerade vid Europol i Haag
och två vid Interpol i Lyon. Sambandsmännen samarbetar med
värdlandet och de nordiska brottsbekämpande myndigheterna i
underrättelseverksamheten och i brottsutredningar.
Enheten för internationellt polissamarbete
Behov av utvecklade, gemensamma system
En framgångsrik kamp mot gränsöverskridande brottslighet
är beroende av effektivt informationsutbyte och möjlighet till
sökningar i olika system. Ett viktigt steg mot effektivare informationsutbyte inom EU är det så kallade Prümrådsbeslutet.
Beslutet innebär att det bland annat ska bli möjligt att göra
sökningar i andra EU-länders databaser för DNA, fingeravtryck och fordon.
Sverige saknar idag ett gemensamt datasystem för behandling av internationell information och ärenden. Ett sådant system behöver utvecklas för att bättre tillvarata informationen
som Front Office behandlar och för att Sverige ska kunna uppfylla Prümrådsbeslutet.
SCHENGEN
Schengensamarbetet syftar till att underlätta den fria rörligheten
genom att ta bort personkontroller mellan medlemsländerna.
Samtidigt skärps kontrollerna vid Schengenområdets yttre gräns.
22 av EU:s 27 medlemsländer ingår i Schengen. Även Island,
Norge och Schweiz omfattas av samarbetet.
Särskild passkontroll kan införas mellan medlemsländerna i
samband med särskilda händelser. Exempelvis fanns det i
samband med FN:s klimatmöte i Köpenhamn beredskap för
personkontroll mellan Sverige och Danmark.
n Medlemmar i Schengensamarbetet.
n Island, Norge och Schweiz ingår som associerade medlemmar
Schengensamarbetet innebär också samarbete i polisiära och
rättsliga frågor för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.
n Irland, Storbritannien, Cypern, Bulgarien och Rumänien står
Utveckling av ärenden genom Europol
enligt särskilt avtal.
utanför samarbetet men deltar i vissa delar.
Utveckling av trafik inom
Europol Information System (EIS)
Antal ärenden
10 000
Antal ärenden
År
9 233
9 369
9 352
8 000
2009
74
2008
159
2007
53
2006
30
7 525
6 000
4 000
2 000
0
222
2006
270
2007
272
2008
308
2009
n Antal meddelanden genom Europol.
n Antal ärenden initierade av Sverige.
Ökningen av antalet ärenden initierade av Sverige visar en ökad
aktivitet i det internationella polissamarbetet.
0
50
100
150
200
Antalet inlagda ärenden i EIS har minskat kraftigt från föregående år.
Det beror på att Rikskriminalpolisen slutat med att aktivt söka efter
underrättelseinformation som bör läggas in i EIS. Istället förväntas
Polisens underrättelseverksamheter själva ta initiativ till inläggning
av underrättelser.
Rikskriminalpolisen 2009 23
Enheten för internationellt polissamarbete
Så arbetar Enheten för
internationellt polissamarbete, IPO
2
Den gripnes personuppgifter
kontrolleras i Schengens informationssystem, SIS. Där framkommer
att han är internationellt efterlyst av spansk
polis, misstänkt för rån. Polisen i Luleå
kontaktar IPO per telefon på 08-4013700
(bemannad dygnet runt).
1
Polis i Luleå griper en person för innehav av
cannabis. Mängden bedöms vara betydligt
större än vad personen kan antas
använda för personligt bruk. Husrannsakan
genomförs, vilket resulterar i ett fynd av
3 kilo cannabis och 165 gram heroin.
3
IPO verifierar att efterlysningen är
korrekt. Den utgörs av en spansk
europeisk arresteringsorder
angående rånet i Spanien. Spansk polis
skickar mannens fingeravtryck till IPO.
Luleå
IPO
Stockholm
4
IPO kontrollerar även
mannen mot Interpols
och Europols databaser.
I Interpols databas återfinns
mannens DNA-profil, inlagd av
filippinsk polis, i samband med
flera ouppklarade narkotikabrott. I Europols databas finner
IPO information om mannens
inblandning i rånet i Spanien.
Europol
5
En utredning inleds mellan svensk, spansk och
filippinsk polis. De nordiska sambandsmännen
i Spanien respektive Thailand (som även arbetar
i Filippinerna) bistår och samarbetar med polis på plats.
Ganska snart börjar ett stort kriminellt nätverk växa fram.
En tidigare okänd organisation som ägnar sig främst åt
narkotikahandel och trafficking mellan Asien och Europa
kan börja kartläggas. Med hjälp av underrättelser som
framkommer i de internationella utredningarna
uppdagas flera kopplingar till Sverige.
Interpol
Sverige
Spanien
Schengen
/Sirene
Sambandsmännen
Filippinerna
Thailand
6
Sammanlagt elva individer grips under
utredningens gång av Polisen i Luleå,
Stockholm och Helsingborg. Sju av dessa
lagförs i Sverige, tre utlämnas till Filippinerna och en
till Spanien. Om polisen i Luleå inte kontaktat IPO är
det sannolikt att utredningen stannat vid ett
individuellt narkotikabrott.
Grafik: Idégrafik
24
Rikskriminalpolisen 2009
Fotnot: Exemplet ovan är påhittat, men är baserat på realistiska händelseförlopp
ordningspolisenheten
Ordningspolisenheten
Ordningspolisenheten har beredskap för kriser och andra särskilda händelser, och
verkar både nationellt och internationellt. I enheten ingår flera nationella resurser, till
exempel Nationella insatsstyrkan och Polisflyget.
CENTRALA GRÄNSKONTROLLENHETEN
KRIMINALPOLISENHETEN
K
RIMINALPOLISENHETEN
N
Spaningssektionen
Underrättelsesektionen
IT-brottssektionen
Utredningssektionen
Finanspolisen
Sektionen
S tionen för särskilda insatser
Sek
ser
S
STABEN
RIKSKRIMINALPOLISEN
ENHETEN
E
NHETEN FÖR INTERNATIONELLT
POLISSAMARBETE
Internationella sektionen
Sambandsmannasektionen
ORDNINGSPOLISENHETEN
O
RDNINGSPOLISENHETEN
N
Polisflyget
Nationella insatsstyrkan
Rikskommunikationscentralen
Polisens utlandssektion
Polishundtjänsten
Ordningspolisiära frågor
Ordningspolisenheten består av sex sektioner som här
presenteras kortfattat. Kapitlet i övrigt lyfter fram teman
som varit särskilt viktiga under 2009.
Polisflyget
Används i räddningstjänst för att söka
efter saknade personer och fjällräddning. Är även nationell resurs inom
brottsbekämpning, natur-, jakt- och
fiskeövervakning, gränskontroll samt
övervakning vid större händelser.
Nationella insatsstyrkan
Bistår svensk polis med taktiska lösningar som förstärkningsresurs, exempelvis vid farligt ingripande, förhandling
vid gisslansituationer och dykuppdrag.
Nationella insatsstyrkan har till huvuduppgift att bekämpa terrorism.
Rikskommunikationscentralen
Är nationell kontaktpunkt för Polisens
minutoperativa verksamhet och ut­
färdar bland annat rikslarm. Sam­ordnar
Polis­flyget och begäran om Nationella
insatsstyrkans insatser.
Nationell samordning vid kris
Krisberedskap är ett viktigt fokusområde för Rikskriminalpolisen. Vid en kris, exempelvis en naturkatastrof, en stor
olycka eller ett attentat, bistår, samordnar och leder Ordnings­
polisenheten de lokala polismyndigheterna. Resurserna är
organiserade så att de snabbt kan ställas om för att möta
hastigt uppkomna händelser runt om i landet.
Rikskommunikationscentralen och Nationell
ledningsplats säkerställer hög beredskap
För att kunna hantera en krissituation krävs goda förberedelser
och en förmåga att agera snabbt. Rikskommunikationscentralen
upprätthåller en ständig omvärldsbevakning genom media,
kontakt med landets polismyndigheter och utbyte med andra
centrala myndigheter. Omvärldsbevakningen ger en nationell
och internationell lägesbild över händelser, som Polisen har
beredskap att hantera.
Under 2009 har Rikskriminalpolisen utvecklat och byggt
upp en nationell ledningsplats, i samverkan med Säkerhets­
Polisens utlandssektion
Ansvarar för svenska polisers
deltagande i konfliktförebyggande
och freds- och säkerhetsfrämjande
uppdrag, bland annat genom FN, EU
och OSSE.
Polishundtjänsten
Ansvarar för all central hundutbildning inom Polisen med syfte att säkra
en jämn och hög kvalitetsnivå i hela
landet.
Sektionen för
ordningspolisiära frågor
Är polismyndigheternas kontaktpunkt
för för­stärkningar vid större händelser,
både planlagda och hastigt uppkomna.
Ansvarar dessutom för den nationella
förstärkningsorganisationen och för
förebyggande åtgärder mot terrorhot
riktade mot luftfart, sjöfart och hamnar.
polisen och på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Från ledningsplatsen kan Rikskriminalpolisen på ett effektivt sätt leda
Polisens resurser i extrema lägen. Arbetet med att utveckla
ledningsplatsen fortsätter under 2010.
Polisflygets uppdrag inom huvuduppdragen
2006
2007
2008
2009
Räddning
1 640
1 480
1218
1 104
Brott
1 374
1 271
1443
1 380
Objekt
504
376
263
461
Natur/miljö
397
329
145
160
3 915
3 456
3 069
3 105
541
416
398
535
Antal uppdrag
Anträffade personer,
räddningstjänst
Polisflygets flygtid har minskat av budgetskäl. Trots detta har det totala
antalet uppdrag ökat något jämfört med förra året, vilket gjorts möjligt
genom ökad effektivitet samt noggrann planering och prioritering.
Rikskriminalpolisen 2009 25
ordningspolisenheten
Beredskap för olika krisscenarier
Varje år genomför Ordningspolisenheten ett risk- och sårbarhets­
arbete för att analysera om krishanteringsförmågan behöver
förstärkas i förhållande till nya hot och risker. Kompetensen
analyseras utifrån olika scenarier. Stor vikt läggs vid ledningsoch stabsarbete, men även tekniska funktioner analyseras.
Utvärdering sker framför allt efter konkreta insatser och
större övningar. Övningar och efterföljande utvärdering
var särskilt viktigt inför 2009 med anledning av Sveriges
ordförandeskap i EU.
Särskilt ansvar för extrema händelser
År 2009 tydliggjordes Nationella insatsstyrkans ansvar för
att hantera särskilda kemiska, biologiska, radiologiska och
nukleära händelser. Detta är ett ansvar som de delar med
storstadslänens bombskyddsgrupper. De ökade kraven på
kompetens och utrustning som detta innebär, har Nationella
insatsstyrkan mött på ett tillfredsställande sätt.
Vidare genomförde Nationella insatsstyrkan en stor övning
i Barsebäcksverket tillsammans med storstadslänens piket­
enheter och Polismyndigheten i Skåne. Syftet var att testa ett
omfattande scenario som ingår i Rikskriminalpolisens riskoch sårbarhetsanalys.
Uppskattat stöd till landets polismyndigheter
Nationella insatsstyrkan ger kontinuerligt stöd till polis­
myndigheter i landet utifrån myndigheternas behov av NI:s
kompetens. Det kan exempelvis handla om att bistå vid tillslag
mot kriminella nätverk, utpressningssituationer och större
dyk­uppdrag. Under 2009 ökade efterfrågan på Nationella insatsstyrkans tjänster, vilket bland annat kan förklaras med
Sveriges ordförandeskap i EU och den nationella satsningen
mot grov organiserad brottslighet.
Läs mer om Rikskriminalpolisens arbete under ordförandeskapet på s. 28
Nationella insatsstyrkan
Antal uppdrag
Dykuppdrag
Gisslansituation
Ingripande mot farlig person
2006
2007
2008
2009
22
17
30
33
1
2
4
0
33
29
33
29
Skyddseskort
8
29
21
21
Förstärkt personskydd
1
0
3
6
Spaning
6
4
11
14
Säkerhetsarbete utomlands
-
-
8
3
Personell husrannsakan
14
23
-
9
Totalt
85
104
110
115
Under 2009 har de operativa uppdragen ökat. Skälen till att antalet
ärenden ökar är bland annat ett långsiktigt informationsarbete i syfte
att tydliggöra när och till vad polismyndigheterna kan få hjälp av
Nationella insatsstyrkan. Även den intensifierade bekämpningen av
grov organiserad brottslighet inom Polisen har lett till att Nationella
insatsstyrkans expertkompetens har efterfrågats allt oftare.
Ordningspolisenheten leder, samordnar och bistår
polismyndigheternas arbete vid en eventuell kris. För att
upprätthålla god kompetens genomförs regelbundet
krisberedskapsövningar.
26
Rikskriminalpolisen 2009
ordningspolisenheten
Under 2009 hade Sverige 202 poliser i utlandstjänst­göring
genom FN, EU och OSSE. Svensk polis bidrar till utvecklingen av ett fungerade rättsväsende, bland annat genom
utbildning av lokal polis. Här svensk polis på plats i Liberia.
Ordningspolisenheten utanför Sveriges gränser
Beredskap vid toppmöten
Rikskriminalpolisen har under 2009 bistått både Danmark
och Norge vid särskilda insatser. Polisflygets helikoptrar har
vid två tillfällen bistått dansk polis i Köpenhamn under 2009.
De aktuella händelserna var Internationella Olympiska Kommitténs sammanträde samt klimatmötet, COP 15. Vid båda
tillfällena närvarade USA:s president Barack Obama.
De svenska polishelikoptrarna användes som en plattform
för ledning, övervakning och bildöverföring. Bilderna överfördes till den danska polisens ledningsstab och utgjorde där
ett underlag för insatsledningen. Det svenska deltagandet var
uppskattat och värdefullt för den danska polisen. Polisflyget
stod också i beredskap att bistå norsk polis i samband med
utdelningen av Nobels fredspris till president Barack Obama.
För säkerhet i konfliktzoner
Omkring 200 poliser rekryteras årligen för utlandstjänstgöring
i freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande
uppdrag, vilka leds av bland andra FN, EU och OSSE.
Regeringskansliet beslutar var insatserna ska sättas in och
Rikskriminalpolisens utlandssektion samordnar verksamheten.
I arbetet ingår planering, rekrytering, utbildning, logistik, personaladministration, metodutveckling och psykosocialt stöd i
anslutning till utlandsuppdraget.
Den vanligaste tjänstgöringstiden för en svens polis i utlandsstyrkan är sex till tolv månader. Arbetet går i de flesta fall ut
på att fungera som stöd och rådgivare till den lokala polis­
organisationen. Utöver dessa uppdrag tjänstgör en svensk polis
vid Europeiska rådet i Bryssel.
Svensk polis har under året deltagit i 21 uppdrag i 18 olika
länder. Den största insatsen var i Kosovo med ca 40 svenska
poliser på plats samtidigt. Därefter kom insatsen i Liberia där
som mest 20 svenska poliser befann sig under 2009.
Vid slutet av 2009 befann sig sju svenska poliser i Afghani­
stan, en styrka som kan komma att utökas. Säkerhetsläget för
poliserna i Afghanistan bevakas noga av Rikskriminalpolisen
eftersom situationen har blivit svårare för all utländsk personal
i regionen.
Här fanns svensk polis 2009
EU-missioner
Afghanistan, EUPOL
Bosnien-Hercegovina, EUPM
Georgien, EUMM
Israel, Palestinska territorierna,
EUBAM Rafah
Israel, EUPOL COPPS
Kosovo, EULEX
FN-missioner
Georgien, UNOMIG
Kongo, MONUC
Kosovo, UNMIK
Liberia, UNMIL
Sudan, UNAMID
Sudan, UNMIS
Tchad, MINURCAT
Östtimor, UNMIT
OSSE-missioner
Makedonien
Montenegro
Serbien
Övriga FN-uppdrag
Guatemala, CICIG
Libanon/Haag, UNIIIC
MTT Östtimor
MTT Elfenbenskusten
Sammanlagt tjänstgjorde
202 personer i utlandsstyrkan
under 2009, varav 146 män
och 56 kvinnor.
Rikskriminalpolisen 2009 27
EU-ORDFÖRANDESKAPET
Rikskriminalpolisen och
Sveriges ordförandeskap i EU
Under andra halvåret 2009 var Sverige ordförande i EU. För Rikskriminalpolisens del innebar
ordförandeskapet framför allt två arbetsuppgifter. Dels ansvarade Rikskriminalpolisen för
samordningen av säkerheten kring EU-mötena i Sverige, dels arbetade Rikskriminalpolisens
medarbetare som ordförande och experter i EU:s rådsarbetsgrupper.
Gedigen planering för säkra möten
Under det svenska ordförandeskapet genomfördes 113 inter­
nationella möten, konferenser och seminarier i Sverige, med
sammanlagt cirka 23 000 delegater och 2 000 journalister. Elva
av mötena var informella ministermöten som krävde mer omfattande säkerhetsarrangemang.
Arbetet startade redan under våren 2008 efter att Rikskriminalpolisen fått i uppdrag av rikspolischefen att samordna
säkerhetsplaneringen under ordförandeskapet. En EU-stab
bildades med ett 15-tal sakkunniga från polismyndigheterna,
Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen och
Rikskriminalpolisen.
EU-stabens uppdrag var att samordna Polisens säkerhetsplanering för minister- och expertmötena. Detta skedde i samråd med de lokala polismyndigheterna, andra myndigheter
och organisationer. Syftet var att rätt antal poliser, med relevant kompetens och utrustning, skulle vara på plats vid varje
möte – med hänsyn till aktuell hotbild. Hotbilder togs gemensamt fram av Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen.
Till EU-staben knöts även så kallade bedömandegrupper
med representanter från Rikskriminalpolisen och storstädernas
polismyndigheter. Bedömandegruppernas uppgift var att kvalitetssäkra polismyndigheternas begäran om förstärkning, så
att resurser och kompetens utnyttjades på bästa sätt.
När Sverige tog över ordförandeskapet fanns en väl genom­
arbetad grundplanering för säkerheten för alla EU-möten under
hösten 2009.
EU-stab som stöd till polismyndigheterna
Under ordförandeskapet ansvarade de lokala polismyndig­
heterna för ordning, säkerhet och polisiära arrangemang för
varje möte. Rikskriminalpolisens EU-stab hade rollen att
stödja polismyndigheterna och vid behov besluta om förstärkning, till exempel med personal och utrustning. EU-staben
fungerade även som rådgivare till polismyndigheterna när det
gällde arbetsmiljöavtal, arbetstidsavtal och utbildning.
Rikskriminalpolisens EU-stab inhämtade regelbundet lägesrapporter från de lokala polismyndigheterna för att kontinuerligt
ha en god nationell lägesbild. Tillsammans med Säkerhets­
polisen fungerade EU-staben som Polisens kontaktpunkt gentemot Regeringskansliet.
Under Sveriges EU-ordförandeskap hölls 113 möten i Sverige. Rikskriminalpolisens EU-stab samordnade Polisens säkerhetsplanering
för hela halvåret. Dessutom bemannande Rikskriminalpolisen en stab under de stora mötena som stödde de lokala polismyndigheterna
och som höll en nationell lägesbild kontinuerligt uppdaterad. Bilden visar en sådan stab i arbete i den nationella ledningsplatsen.
28
Rikskriminalpolisen 2009
EU-ORDFÖRANDESKAPET
Rådsarbetsgruppernas roll i framtagandet av nya EU-regler
EU-kommissionen
Lägger fram ett förslag om en ny lag.
Varje medlemsland har en kommissionär med ansvar för särskilda frågor.
Sveriges nya kommissionär svarar för
inrikesfrågor. Detta inkluderar migration, polissamarbete och kampen mot
grov organiserad brottslighet.
Rådsarbetsgrupper
Förbereder frågor till ministerrådet
med fokus på tekniska detaljer.
Europaparlamentet
och Ministerrådet
Belutar om EU:s nya lagar.
Deras arbete ligger till grund för beslut
om nya lagar.
Varje land deltar med en minister i
ministerrådet beroende på vilken fråga
som diskuteras.
Regeringen och Riksdagen
Tar ställning till förslaget.
För polisiära frågor är det vanligtvis
justitieministern som deltar.
Implementering
När beslutet om lagen är fattat införs
den av medlemsländerna.
16 representanter från Rikskriminalpolisen var ordförande eller experter i olika rådsarbetsgrupper relaterade till brottsbekämpning
under ordförandeskapet.
Sammanfattningsvis blev det svenska ordförandeskapet
lugnt ur ordnings- och säkerhetsperspektiv. Under ordförande­
skapet var hotbilden generellt låg, även vid ministermötena.
Det gedigna planeringsarbetet, såväl centralt som lokalt, gav
en god grund till att Polisen snabbt kunde anpassa sina insatser
när förhållandena ändrades.
En annan viktig utmaning var balansen mellan delegaternas
säkerhet, mediernas behov av tillgång till delegaterna och allmänhetens behov att kunna röra sig i städerna under mötena.
Genom noggrant planerade polisinsatser uppnåddes en god balans mellan öppenhet och säkerhet under EU-mötena i Sverige.
Arbete i rådsarbetsgrupper för bättre brotts­
bekämpning
Rikskriminalpolisens andra uppgift innebar att ta över ord­för­
an­deskapet i ett antal rådsarbetsgrupper i Bryssel, att besätta
dessa med experter, samt att ansvara för ordförandeskapet i
Europols styrelse. Insatser i rådsarbetsgrupperna är väsentliga
för att ta fram EU:s gemensamma linjer och för att fatta beslut i
strävan mot förbättrad brottsbekämpning och ökad rättsäkerhet.
Rådsarbetsgrupperna möts i regel varje månad för att diskutera frågor om exempelvis olika typer av polissamarbete, informationsutbyte, IT-system och dokumenthantering. Förberedelserna
för att utse ordföranden och experter till råds­arbets­­grupperna påbörjades redan under vintern 2008. Regeringskansliet ansvarade
för uttagningen men Polisen deltog i arbetet.
I juni 2008 stod det klart att 16 av de totalt 44 uttagna vid
Polisen kom från Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen
stod därmed för mer än en tredjedel av Polisens totala representation i EU under ordförandeskapet.
Eftersom mycket av EU-arbetet innebär förhandlingar och
framtagande av regelverk utbildades de uttagna medarbetarna i
språk, EU-kunskap och förhandlingsteknik. Ordförande­skapet i
rådsarbetsgrupperna gav Rikskriminalpolisen och Sverige möjlighet att påverka inriktningen och utvecklingen i viktiga frågor.
Fokus på informationsutbyte, IT och kriminalteknik
Under ordförandeskapet 2009 prioriterade den svenska regeringen främst frågor som rör informationsutbyte, IT-system och
kriminalteknik. När det gäller informationsutbyte mellan länder finns det fortfarande juridiska, organisatoriska och tekniska
hinder för att det ska fungera utan komplikationer. Dessutom
saknas ett gemensamt IT-system för medlemstaterna. Under
ordförandeskapet fortsatte arbetet med att ta fram ett enhetligt
system och det säkerställdes att användaren sätts mer i fokus
än tidigare.
Ett annat viktigt arbete var att anpassa regelverket kring
Europol till det rådsbeslut som reglerar Europols arbete från
2010. Detta är en process som pågått under flera år, men som
avslutades under Sveriges ordförandeskap. Det nya regelverket
innebär bland annat att Europol får gemensam finansiering
genom EU:s budget. Europol får också större befogenhet att
bistå medlemsländerna vid behov.
De medarbetare som deltog i rådsarbetsgrupper och Europols arbete fick djupare kunskap om EU och värdefulla kontakter
med kollegor i andra länder, vilket har påverkat det löpande nationella arbetet positivt. De möten som hölls i Sverige kunde också
hanteras framgångsrikt och Rikskriminalpolisen fick möjlighet
att testa sin kompetens i praktiken. Bland annat ansvarade Rikskriminalpolisen för styrelsemöten i Europol och Frontex. Trots
att Polisens bemanning var relativt liten i jämförelse med en
del andra länder, var omdömet från EU-kollegor att insatsen
präglats av effektivitet och kompetens.
Under det svenska ordförandeskapet beslutade medlems­
staternas regeringschefer också om det så kallade Stockholmsprogrammet, ett femårigt strategiskt program för polis­sam­
arbete, rättsligt samarbete, gränskontroll samt asyl- och invandringsfrågor. En handlingsplan för detta program förhandlas
fram under våren 2010 och kommer att få betydelse för Polisens arbete.
Rikskriminalpolisen 2009 29
Ärenden i urval 2009
Ärenden i urval 2009
För att ge konkreta exempel på Rikskriminalpolisens arbete presenteras
här ett urval av utredningar och operationer som genomförts under 2009.
Operation Viking
Nordiskt tillslag mot barnpornografinätverk
Under 2009 genomfördes en nordisk operation för
att kartlägga och lagföra personer som spridit barn­
pornografiskt material. Ett stort tillslag skedde den
16 juni då svensk, finländsk, norsk och dansk polis
slog till mot ett flertal adresser samtidigt. Stora
mängder barnpornografiskt material beslagtogs och
närmare 80 personer delgavs misstanke om brott.
Polisen i Sverige, Danmark, Norge och Finland inledde under
hösten 2008 en gemensam operation riktad mot Internetanvändare som delat med sig av barnpornografiskt material. Med
hjälp av ett specialutvecklat dataprogram kunde 25 miss­tänkta
identifieras i respektive land.
I Sverige ansvarade länspolismyndigheterna för det operativa arbetet i samband med tillslaget, medan Rikskriminalpolisen stod för samordning och stabsarbete. Rikskriminalpolisen
bidrog också med operativt stöd i form av IT-forensiker för att
analysera och säkra bevis.
Eftersom tillslag skedde på många platser samtidigt var det
viktigt med koordinerad rapportering till Rikskriminalpolisen.
Den centrala staben hade en övergripande bild av vad som
gjordes i olika delar av landet och kunde leda insatsen. På central nivå fanns också en åklagare som ansvarade för beslut om
exempelvis husrannsakan och anhållan.
Vid tillslaget användes en helt ny typ av SMS-funktion som
administrerades av IT-brottssektionen. Tack vare denna metod
gick kommunikationen snabbare och de ansvariga för operationen hade god överblick över utvecklingen runt om i landet.
SMS-funktionen innebar också en smidig lösning, som underlättade för patrullerna att kommunicera sinsemellan.
Operation Viking resulterade i att norsk polis grep 16 personer medan dansk och finländsk polis grep 19 personer vardera.
I Sverige gjordes tillslag mot 23 adresser och vid samtliga delgavs personer misstanke om brott för spridning av barnpornografiskt material. Tillslagen skedde över hela landet och omfattade ett flertal polismyndigheter och en stor mängd personal.
30
Rikskriminalpolisen 2009
Polisen beslagtog bland annat ett stort antal datorer, externa
hårddiskar och DVD-skivor. För svensk del rörde det sig om
59 datorer och 658 bärbara lagringsmedia.
Kriminell verksamhet som rör sexualbrott och minderåriga
blir ofta föremål för mediernas uppmärksamhet. När det dessutom gäller ett tillslag av Operation Vikings omfattning är intresset ännu större. Därför lades särskilt stor vikt vid att arbeta
enligt en samordnad mediestrategi. Syftet var att skydda de
barn som blivit utsatta för övergrepp samt låta den polisiära
och juridiska utvecklingen ha sin gång.
2009 genomförde nordisk polis ett gemensamt tillslag mot
Internetanvändare misstänkta för barnpornografibrott.
Operationen resulterade i ett tillslag mot 23 adresser i Sverige
och en stor mängd beslagtaget material.
Ärenden i urval 2009
Operation Glattefisk
Tillslag mot internationellt narkotikanätverk
I september 2007 kontaktades Rikskriminalpolisen
av sin norska motsvarighet för hjälp med bevakning
av misstänkt narkotikasmuggling. Snart uppdagades
en internationell narkotikahandel från Marocko, via
Nederländerna, till Sverige där en central del av nät­
verket fanns. I ett stort tillslag i september 2008
greps tio personer och 255 kg narkotika beslagtogs.
Femton domar har fallit i ärendet.
Rikskriminalpolisen och norsk polis började under hösten 2007
att följa ett fall av misstänkt narkotikasmuggling mellan Sverige
och Norge. När det stod klart att det inte handlade om ett enskilt
fall utan ett väletablerat kriminellt nätverk, med kopplingar till
bland annat Nederländerna, kopplades även nederländsk polis
in. Tidigt i arbetet identifierades tre svenska, en norsk och en
nederländsk medborgare som nyckelpersoner i nätverket.
Operation Glattefisk involverade expertkompetens och resurser från i stort sett alla avdelningar inom Rikskriminalpolisen.
Efter beslut i tingsrätten avlyssnade Rikskriminalpolisen
telefonsamtal mellan de svenska nyckelpersonerna och deras
lierade i Sverige, Norge och Nederländerna. För att analysera
materialet, som sällan var på svenska, krävdes insatser från
bland andra översättare, spanare, analytiker och utredare. IT-
brottssektionen fyllde en viktig funktion för digital analys och
Finanspolisen granskade nyckelpersonernas tillgångar.
Genom avlyssningen drogs slutsatsen att nätverket ofta använde sig av en källarlokal i Stockholmsområdet för förvaring
av droger och en trafikplats i Upplands Väsby för utbyte av
narkotika mot pengar.
Rikskriminalpolisen fick information om att en stor leverans
narkotika skulle ske vid trafikplatsen i Upplands Väsby den
20 september 2008. Rikskriminalpolisen bevakade trafikplatsen
och två av de svenska nyckelpersonerna som befann sig på en
restaurang i Stockholm. När narkotikan överlämnats till kuriren
i Upplands Väsby och denne meddelat huvudpersonen i Nederländerna om en lyckad leverans, kunde Spaningssektionen och
Nationella insatsstyrkan slå till mot kuriren.
En av långtradarchaufförerna som hade skött narkotikaleveranserna hade anställts av en firma, som visade sig vara
kopplad till nätverket. Det som började med en hjälpinsats till
norsk polis avslöjade efter hand ett stort kriminellt nätverk
med förgreningar även i till synes legal verksamhet.
Sammanlagt greps tio personer i Sverige i tillslaget den
20 september. Internationella sektionen hjälpte också till att
utfärda två europeiska arresteringsordrar mot den nederländske
nyckelpersonens samarbetspartners. Totalt omhändertogs 255 kg
narkotika i Sverige. 15 personer åtalades varav 13 personer
dömdes, under 2009, till sammanlagt 100 år och 6 månaders
fängelse. En person släpptes fri och en person dömdes till
skyddstillsyn.
Efter en flerårig spaningsinsats föll under 2009 domarna
mot nyckelpersoner i en omfattande narkotikahandel från
Marocko, via Nederländerna, till Sverige.Transporterna gick
med långtradare genom Europa, i fallet ovan med narkotikan dold i blomtransporter.
Rikskriminalpolisen 2009 31
Ärenden i urval 2009
Rånförsök i Umeå
Rikskriminalpolisen steget före
Den 24 maj 2009 försökte fyra tungt beväpnade
personer råna en värdedepå i det gamla regements­
området i Umeå. Tack vare Rikskriminalpolisens
kartläggning av grovt kriminella fanns Nationella
insatsstyrkan på plats och kunde gripa gärnings­
männen. Utredningen pågick fortfarande vid slutet
av 2009 och tingsrättförhandlingar inleds i början
av 2010.
En viktig del av Rikskriminalpolisens arbete är att kartlägga
kriminella personer och grupperingar. Spaning, underrättelser
och utredning ledde till att Nationella insatsstyrkan fanns på
plats när fyra personer detonerade en sprängladdning för att ta
sig in i en värdedepå i Umeå i maj 2009. Rånarna öppnade eld
med automatvapen, vilket ledde till att en av dem skadades och
en polishund avled.
I samband med rånförsöket stacks en bil i brand framför polis­
huset i Umeå i ett försök att avleda Polisens uppmärksamhet.
Detta gav signaler om att gärningsmännen vid värdedepån inte
var ensamma om att planera rånförsöket.
När rånarna gripits genomgick vapen och annat material
kriminalteknisk analys för att skapa en tydlig bild av rånförsökets händelseförlopp. Kriminalunderrättelsetjänsten analyserade
telefontrafik och IT-brottssektionen analyserade datatrafik. Detta
gjordes för att kartlägga gärningsmännens kommunikation med
varandra och andra i samband med planeringen av rånförsöket,
vilket ökar chanserna att identifiera andra inblandade.
Utredningen pågick fortfarande vid slutet av 2009. Två av
de fyra personer som greps vid värdedepån var då misstänkta
för försök till grovt rån och två var misstänkta för försök till
grovt rån samt mordförsök.
0
Rikskriminalpolisen kunde i maj 2009 förhindra ett väpnat
rån i Umeå. Spaning, underrättelser och utredning gjorde att
Nationella insatsstyrkan fanns på plats när rånarna försökte
spränga sig in i en värdedepå.
32
Rikskriminalpolisen 2009
Ärenden i urval 2009
Genom att undersöka de platser där 29-åriga Carolin Stenvall vistats de sista timmarna
innan hon försvann kunde Rikskriminalpolisen kartlägga vad som hänt. En bagagerums­
matta med blodspår var en viktig ledtråd för att identifiera gärningsmannen.
Utredningen av mordet på Carolin Stenvall
Rikskriminalpolisens expertkompetens rycker in
Ett medialt uppmärksammat fall som avslutades
under 2009 var mordet på 29-åriga Carolin Stenvall
i Gällivare. Rikskriminalpolisen bistod polismyndig­
heten i Norrbotten i utredningen och ett trettiotal per­
soner var involverade under olika skeden i processen.
Den 13 september 2008 rapporterades 29-åriga Carolin Stenvall
saknad till polismyndigheten i Norrbotten. Den 17 september
kontaktades Rikskriminalpolisen som stöd i utredningen. Riks­
mordkomissionen och Gärningsmannaprofilgruppen gick igen­
om utredningsmaterialet för att undersöka om det kunde finnas
naturliga förklaringar till försvinnandet.
Eftersom Carolin varit på väg till en anställningsintervju
och ingenting tydde på att hon råkat ut för en olycka involverades snart ytterligare personal från Rikskriminalpolisen.
Underrättelsesektionen arbetade med analys av telefonsamtal och förhörsmaterial medan IT-brottssektionen undersökte
datatrafik och beslag. Syftet var att få en tydlig bild av Carolins
liv före försvinnandet. Finanspolisen kopplades också in för att
undersöka eventuella avvikande mönster i hennes transaktioner
de sista dagarna.
Varken Finanspolisens analys, helikopterspaningen eller
dykningarna som genomfördes gav resultat. Efterhand som
vittnesuppgifter kontrollerades framkom dock att blodspår
upptäckts vid en skogsväg den 14 september. Nationella insatsstyrkan sattes in för att bevaka denna plats och andra där
Carolin troddes ha befunnit sig under de sista timmarna
innan hon försvann.
Den 30 september upptäcktes en bagagerumsmatta i när­
heten av vägen där blodspår hade hittats. Eftersom mattan
kom från en Audi påbörjades en systematisk utredning av
Audi-ägare i regionen. När den tolfte bilen kom in till Polisen
för undersökning upptäcktes spår av blod och efter en DNAanalys kunde detta kopplas till Carolin Stenvall. Ungefär två
veckor efter det att Carolin rapporterades saknad hade Polisen
funnit gärningsmannen, som efter förhör också erkände.
Det skulle dock ta ända till den 22 oktober innan kroppen
återfanns och under den tiden fanns Riksmordkommissionen
på plats som stöd till Norrbottenspolisen. Gärningsmanna­
profilgruppen arbetade mot slutet av undersökningen från
Stockholm.
Rikskriminalpolisen har i den här typen av fall specialkompetens att planera och strukturera arbetet medan det är den
lokala polismyndigheten som har det yttersta ansvaret för utredningen. Det innebär att den lokala polismyndigheten fattar
beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Rikskriminalpolisen
bistår med sin expertkompetens genom råd och metodstöd.
Operativt bistår också Rikskriminalpolisen med exempelvis
spanings- och analysarbete samt förhör.
I den här typen av utredningar är det viktigt att Rikskriminalpolisen kopplas in i ett tidigt skede. Rikskriminalpolisen
har väl inarbetade rutiner och praktisk erfarenhet, vilket ökar
förutsättningarna för att rätt insatser sätts in vid rätt tillfälle.
Sommaren 2009 dömde hovrätten den åtalade mannen för
mord. Fallet kommer inte att tas upp i Högsta domstolen.
Rikskriminalpolisen 2009 33
Rikskriminalpolisens medarbetare
Rikskriminalpolisens medarbetare
Rikskriminalpolisens medarbetare har specialistkunskaper och kompetens inom en mängd
områden, vilket är nödvändigt för en framgångsrik kamp mot grov organiserad brottslighet.
Brottsutvecklingen och förändringar i omvärlden ställer krav på kontinuerlig kompetensut­
veckling. Dessutom behöver organisationen vara flexibel för att kunna ta hand om de nya
uppgifter som hela tiden tillförs.
Höga krav på ständig utveckling
Bland Rikskriminalpolisens medarbetare finns både specialister och generalister. Kraven på specialisering skärps i takt med
att brottsmönstren utvecklas med hjälp av modern teknologi
och internationaliserade nätverk. Ju mer komplicerade uppgifter, desto högre krav på specifik kompetens hos spanare,
utredare, analytiker med flera. Samtidigt behövs inom vissa
områden generalister som med en gedigen metodkompetens
kan ta sig an nya och oväntade utmaningar.
Utmärkande för Rikskriminalpolisens medarbetare är kunskap, flexibilitet och engagemang. Verksamheten måste fortlöpande anpassas till förändringar i omvärlden. Det innebär att
nya uppgifter hela tiden tillförs, samtidigt som få försvinner.
För medarbetarna innebär de ständiga förändringarna nya och
stimulerande uppgifter, vilket är ett av skälen till att Rikskriminalpolisen upplevs som en attraktiv arbetsgivare.
Det finns ett ständigt krav att personalen på Rikskriminalpolisen utvecklas. Dels inom sin expertis men också vad gäller
omvärldskunskap och arbetssätt. Det kräver i sin tur en förståelse för att Rikskriminalpolisens behov av resurser snabbt kan
variera, både personellt och materiellt, för att de ålagda uppgifterna ska kunna utföras.
Fortsatt värdegrundsarbete
Polisens gemensamma värdegrund fastställdes i januari 2009.
Därefter fortsatte arbetet med implementering, det vill säga att
använda värdegrunden för att utveckla verksamheten. Målet är
att värdegrunden ska genomsyra hela organisationen så att både
anställda och allmänheten upplever Polisen som engagerad,
effektiv och tillgänglig.
Under året utbildades Rikskriminalpolisens chefer i praktiskt
värdegrundsarbete och de tränades i att använda de olika metodstöd som tagits fram centralt. Ett konkret exempel på värdegrundsarbete bedrevs av Internationella sektionen i bildandet
av det nya Front Office, Sveriges nationella kontaktpunkt för
internationella ärenden och internationellt informationsutbyte.
Sektionen använder även fortsättningsvis värdegrunden som
utgångspunkt i arbetet med att effektivisera arbetssätten.
34
Rikskriminalpolisen 2009
Strategisk kompetensförsörjning
Rikskriminalpolisens expertroll ställer höga krav på medarbetarnas kompetens och utveckling. Rikskriminalpolisens
medarbetare står för djup och bred expertkunskap på många
områden och ska ligga i framkant vad gäller metoder, teknik och
underrättelser. Eftersom den grova organiserade brottsligheten
i huvudsak är internationell arbetar Rikskriminalpolisen för
att stärka kunskapen om andra kulturer och språk ytterligare.
Nyckelfrågor är: Vilken kompetens behöver vi framöver? Hur
behöver vi vara bemannade för att möta framtidens utmaningar?
Den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet har inneburit rekrytering av 200 personer till sammanlagt
9 aktionsgrupper i Sverige. Av dessa har 30 personer rekryterats
till Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen har därutöver
byggt upp det kansli om 7 personer som bereder och följer upp
ärenden inom den nationella mobiliseringen. Kansliet tillhör
Rikskriminalpolisen organisatoriskt men arbetar på uppdrag av
Samverkansrådet och Operativa rådet.
EU-ordförandeskapet – utvecklande och
resurskrävande
Som nationell kontaktpunkt för internationellt polissamarbete
arbetar Rikskriminalpolisen ofta med ärenden med internationella kopplingar. Det internationella samarbetet intensifierades
avsevärt under andra halvåret 2009, då Sverige var ordförande
i EU.
Bland annat tog Sverige över ordförandeskapet i ett antal
rådsarbetsgrupper i Bryssel och besatte dessa med svensk polisiär
expertis. Av totalt 44 uttagna medarbetare från Polisen var 16
från Rikskriminalpolisen.
Rikskriminalpolisens medarbetare
Utbildning och vidareutbildning
På Rikskriminalpolisen får medarbetarna utveckla sin expertis
på plats i organisationen. Som en expertorganisation finns ett
begränsat utbud av externa vidareutbildningar att tillgå, även
om somliga svenska universitet och högskolor ibland erbjuder
passande utbildningar. Kompetensutvecklingen sker därför
ofta genom samarbete och erfarenhetsutbyte internt, samt genom internationella konferenser, seminarier och utbildningar.
I det dagliga arbetet krävs ofta en kombination av kompetenser
från olika sektioner och enheter, vilket gör att medarbetarna
utvecklas i sina expertroller.
Ledstjärnan är att alltid ha rätt kompetens för uppgiften och
för framtiden. För det krävs en ständig inventering av vilken
kompetens som behövs och efterfrågas i organisationen. Det
gäller också att ha utblick mot andra länder. Bilden riktas kanske framför allt mot USA och Storbritannien vars brottslighet
gör att Polisen där ligger ett steg före Sverige vad gäller arbetsmetoder.
Chefsförsörjning
Målet med Rikskriminalpolisens chefsförsörjning är ett effektivt ledarskap utifrån verksamhetens behov. Chefer kompetensutvecklas genom bland annat deltagande i Polisens nationella
ledarskapsprogram. Personer i ledande funktioner ska ha goda
förutsättningar att utöva sitt ledarskap och andelen kvinnor i
chefsposition ska öka.
Arbetsmiljö
Rikskriminalpolisen är en varierande och stimulerande arbets­
plats, men har precis som polismyndigheterna ett många gånger
krävande jobb. Medarbetarna kommer dagligen, på något sätt,
i kontakt med grov organiserad brottslighet, vilket oundvikligen
påverkar arbetsmiljön.
Därför lägger Rikskriminalpolisen stor vikt vid såväl förebyggande arbete som debriefing, det vill säga bearbetning genom samtal. Inom organisationen finns debriefingledare med
uppgift att stödja medarbetare efter tragiska eller dramatiska
händelser. De genomför även uppföljningssamtal efter avslutat
utlandsuppdrag. De som arbetar med brott som rör sexuella
övergrepp mot barn deltar också i handledning som ska hjälpa
dem att stärka det egna förhållningssättet till sitt arbete.
Medarbetare i siffror
Vid slutet av 2009 hade Rikskriminalpolisen 630 medarbetare.
Detta är en ökning med 42 personer jämför med fjolåret. Medelåldern var 47 år. Under året avgick 6 personer med pension
och 32 gick till andra arbetsuppgifter utanför Rikskriminal­
polisen. Utöver de 630 medarbetarna vid Rikskriminalpolisen
finns ytterligare 141 medarbetare som organisatoriskt tillhör
Rikskriminalpolisen men som är placerade och arbetar vid
Ekobrottsmyndigheten.
Rikskriminalpolisen ansvarar dessutom för att rekrytera och
utbilda poliser till utlandsmissioner. Antalet poliser i utlandsstyrkan uppgick sammanlagt till 202 personer under 2009. Av
dessa var 146 män och 56 kvinnor.
För att få utföra polisiära uppgifter krävs polisutbildning, varför 72 procent av medarbetarna är poliser. Bland övriga arbetar
största delen som specialister i kärnverksamheten inom bland
annat analys, IT, språk, juridik och psykologi. Av det totala an­
talet medarbetare är 36 procent kvinnor. Bland medarbetare med
polisutbildning är andelen kvinnor 19 procent.
Medarbetare per enhet
Centrala gränskontrollenheten 13
Ordningspolisenheten 146
Staben 47
Enheten för internationellt polissamarbete 86
Kriminalpolisenheten 338
Vid utgången av 2009 hade Rikskriminalpolisen totalt 630 medarbetare jämfört med 588 föregående år.
Rikskriminalpolisen 2009 35
Rikskriminalpolisens medarbetare
I jakt på det sannolika
Ewa-Marie Aghede är utredare på Gärningsmannaprofilgruppen vid Rikskriminalpolisen. Hon blir ofta
inkopplad i brottsutredningar om exempelvis mord, mordbränder och överfallsvåldtäkter. Tillsammans
med sina kollegor analyserar hon mängder av information för att hitta mönster, beskriva sannolika
händelseförlopp och ta fram en sannolik gärningsmannatyp.
Höga krav på analytisk förmåga
Ewa-Marie arbetar med analys av brottsutredningar. Genom en
noggrann genomgång av gärningsmannens beteende, brottsplatsen, skador på offret eller liknande faktorer försöker hon
tillsammans med sina kollegor komma fram till en sannolik
bild av omständigheterna kring brottet. Varje ärende innehåller
en stor mängd information och arbetet förutsätter god analytisk
förmåga för att hitta vad som är relevant och dra rätt slutsatser.
– Det är viktigt att få en känsla för miljön där brottet har begåtts och därför är vi noga med att alltid åka ut till den polismyndighet som efterfrågar vår hjälp. På så sätt får vi också en
tidig direktkontakt med de lokala utredarna. Vi tar sen fram ett
sannolikt händelseförlopp som är baserat på både fakta och den
analys vi gör utifrån vår expertkompetens. Det gäller att hitta
mönster och samtidigt leta efter tecken som bryter mönstret,
förklarar Ewa-Marie.
Ibland händer det omöjliga
Ewa-Marie har under åren lärt sig att det är viktigt att inte ta
något för givet och att hela tiden utmana sina egna föreställningar. Men för en tid sedan blev hon inkopplad på ett fall som
gjorde att hon på nytt fick lära sig denna läxa.
En kvinna hade hittats död i skogsmark strax utanför Västervik. Gärningsmannaprofilgruppen åkte ner för att besöka
fyndplatsen och träffa de lokala utredarna. Det blev ganska
tidigt klart att det var någonting som inte stämde.
– Det var svårt att se något mönster i gärningsmannens beteende och både skadebild och fyndplats orsakade huvudbry.
Jag har alltid varit noga med att inte ta med mig jobbet hem,
men det här fallet höll mig vaken om nätterna. Jag kunde helt
enkelt inte få någon rätsida på det, berättar Ewa-Marie.
Till slut kom förklaringen. Fördjupade åtgärder i utredningen
ledde till att det slutligen visade sig att det var en älg som hade
orsakat kvinnans död. Detta är ytterst sällsynt, men det visade
återigen att det är viktigt att alltid vara beredd på det omöjliga.
Stimulerande kompetensbredd
Gärningsmannaprofilgruppen är unik i Norden genom att den
samlar kompetenser som utredare, kriminaltekniker, rättsläkare,
beteendevetare, psykolog och psykiater.
– Bredden skapar ett öppet och lärorikt arbetsklimat. Vi
kompletterar varandra med våra olika kompetenser, och det
är alldeles nödvändigt för att vi ska kunna vända och vrida på
ett fall och resonera tillsammans kring svåra frågeställningar,
säger Ewa-Marie.
36
Rikskriminalpolisen 2009
Från radiobil till FBI
Ewa-Marie har en bred erfarenhet från olika delar av Polisen.
Efter Polishögskolan arbetade hon som patrullerande polis för
att sedan börja på våldsroteln. På Rikskriminalpolisen har hon
varit sedan 1990 där hon bland annat arbetat med Palmeutredningen.
– När Lasermannen spred skräck i Stockholm började man
på allvar diskutera behovet av någon form av gärningsmanna­
profilgrupp. Jag tyckte det lät intressant och hoppade ombord,
berättar Ewa-Marie.
Sedan 1995 har Ewa-Marie arbetat på Gärningsmannaprofil­
gruppen. Det finns inga certifierade profileringsutbildningar i
Sverige så utöver hennes tidigare kunskaper har kompetensutvecklingen främst skett genom kontakter med utländska motsvarigheter, som till exempel FBI.
– Men mest lär jag mig som sagt av mina kollegor. Jag känner inte till någon motsvarande grupp som har samma fasta
kompetensbredd som vi har, säger Ewa-Marie.
Ewa-Marie Aghede är utredare på Gärningsmannaprofilgruppen
vid Rikskriminalpolisen.
Rikskriminalpolisens medarbetare
Med fokus på både globalt och lokalt
Börje Auvinen sitter som spindeln i Interpols världsomspännande nät. Han hanterar förfrågningar från
hela världen, ofta efterlysningar av personer och fordon. Förmåga att hålla i många trådar och kunskap
om lokala förutsättningar i olika länder krävs i jobbet.
Förfrågningar från hela världen
Börje Auvinen hanterar förfrågningar från hela världen – från
Östergötland och Norrbotten till London och Tokyo. Det handlar ofta om efterlysning av personer eller fordon. Börje fungerar som en spindel i Interpols världsomspännande nät och
samordnar informationsutbytet länder och myndigheter emellan. Han är en viktig länk i det internationella polissamarbete
som är nödvändigt för att bekämpa den gränsöverskridande
grova organiserade brottsligheten.
– Det är många trådar att hålla reda på. Till exempel fick
jag en efterlysning från Storbritannien, där en brittisk medborgare, som var misstänkt för grova brott, troddes befinna
sig i Sverige. Under ärendets gång var jag inte bara i kontakt
med mina brittiska kollegor, aktuell länspolismyndighet och
åklagare, utan även med Migrationsverket eftersom kvinnan
hunnit söka asyl i Sverige. Den misstänkte hade också ett barn
med sig, vilket gjorde att en nära dialog med Socialtjänsten
var viktig, förklarar Börje.
Helhetsperspektiv och lokalkännedom
Börje Auvinen har arbetat med internationella ärenden sedan
1994. Han rekryterades från dåvarande Centrala brottsspaningssektionen, där han haft nära kontakt med Interpolkontoret i
Stockholm. Under åren har Börje utvecklat såväl ett globalt
helhetsperspektiv som kunskap om lokala förutsättningar i
olika länder och regioner:
– Om en svensk polismyndighet skickar en efterlysning till
mig som ska vidare till Ankara, så är det mitt jobb att anpassa
denna så att den tar hänsyn till både avsändare och mottagare.
Det är detta som är det mest inspirerande med mitt jobb för här
räcker det inte med en ren språklig översättning. Det krävs en
förståelse för både det lokala och det globala.
Börje förklarar att det ibland handlar om konkreta saker,
som olika system för folkbokföring. Men i vissa fall uppstår
känsliga situationer där det till och med kan finnas olika syn
på vad som utgör ett brott och inte. Ett sånt exempel är när en
förälder tar med sitt barn utomlands utan tillstånd från den
andra föräldern. Detta är ett allvarligt brott i Sverige, medan
det i andra länder är lagligt.
Professionell och personlig utveckling
Förståelsen för globala fenomen och lokala traditioner har
vuxit fram under åren. Börje arbetade under 1,5 år i ett Sidaprojekt i Sarajevo. Som projektledare utbildade han personalen vid det lokala Interpolkontoret, tillsammans med kollegor
från Sverige, Norge, Nederländerna och Frankrike.
– Uppdraget var mycket mer komplicerat än vad jag hade
förväntat mig. Men jag kände en enorm motivation och fick
värdefull hjälp av kollegorna. I slutändan kom jag återigen
till insikt om att ingenting är omöjligt och att det som verkar
omöjligt bara är lite svårare att genomföra, berättar Börje.
Välkomnar förfrågningar från polismyndigheter
Något som skulle göra jobbet lättare vore om IPO kontaktades
i ett tidigare skede i utredningarna.
– Eftersom vårt arbete är händelsestyrt vet vi att det bara
finns två typer av ärenden; brådskande och mycket brådskande.
Ibland avvaktar frågeställarna för länge med att kontakta oss
och då blir det onödigt stressigt.
Trots att arbetsbelastningen har ökat avsevärt under de
senaste åren insisterar Börje på att polismyndigheterna hellre
kontaktar IPO en gång för mycket än en gång för lite. Han ger
ett exempel på hur det kan löna sig att höja perspektivet till
den internationella nivån:
– När en bil med utländska registreringsskyltar stoppades
för fortkörning i Västsverige tog den nyutexaminerade polisaspiranten initiativ till att göra en slagning i Schengen Information System. Den mer erfarna polisen visste inte vad SIS
var och hade bara tänkt skriva ut en fortkörningsbot, men han
lät den yngre polisen hållas. Det visade sig då att personen i
bilen var efterlyst av Tyskland. Han kunde gripas och värdefulla bevis säkrades i bilen.
Börje Auvinen samordnar informationsutbytet länder och myndig­
heter emellan i Interpols världsomspännande nät.
Rikskriminalpolisen 2009 37
Rikskriminalpolisens ekonomi
Rikskriminalpolisens ekonomi
Rikskriminalpolisen redovisar en ekonomi i balans för år 2009. Polisens svåra ekonomiska läge inför året
innebar betydande sparkrav. Trots nya verksamhetsansvar och uppgifter för Sveriges ordförandeskap i EU
har Rikskriminalpolisen lyckats genomföra sparåtgärder, som minskat kostnaderna med drygt 6 procent.
Åtgärderna har bland annat varit samplanering av resurserna och minskad flygtid för polisflyget.
Ekonomi i balans år 2009 trots sparkrav
Rikskriminalpolisens disponibla anslag för år 2009 var 646,6
miljoner kronor, inklusive ett anslagssparande från föregående
år med 16,5 miljoner kronor. Utöver detta ansvarade Rikskriminalpolisen för anslagsmedel på 68,9 miljoner kronor i engångsbelopp för att ersätta polismyndigheter för kostnader i särskilt
beslutade insatser och projekt. Rikskriminalpolisen utför även
uppdrag åt Utrikesdepartementet för fredsfrämjande verksamhet. Under år 2009 var detta anslag 164,4 miljoner kronor. För
att underlätta jämförelse med tidigare år ingår inte engångsbelopp och uppdragsverksamheten i nedanstående uppgifter och
diagram.
Anslagsförbrukningen år 2009 blev 635,4 miljoner kronor,
en ökning från föregående år med 11,9 miljoner kronor. Rikskriminalpolisen redovisade vid årets slut ett anslagssparande på
11,1 miljoner kronor, vilket är en minskning från föregående år
med 5,4 miljoner kronor. I anslagssparandet ingår 8,3 miljoner
kronor som tilldelades Rikskriminalpolisen i slutet av året.
Särskilt för året
Varje verksamhetsår innebär unika förhållanden, nya och förändrade ansvarsområden, särskilda insatser, oförutsägbara händelser och specifika satsningar. Därför kan såväl ekonomiskt
utfall som nivåer för olika intäkts- och kostnadsslag förändras
väsentligt mellan åren. För år 2009 har bland annat följande påverkat Rikskriminalpolisens kostnadsutveckling:
• En central enhet för gränskontroll har inrättats och ökat
kostnaderna för såväl personal, lokaler som drift.
• Den ökade myndighetssamverkan för nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet har medfört såväl
ökad personell resurs som ökade operativa kostnader.
• Sveriges ordförandeskap i EU har inneburit samordning
av planeringsarbete, deltagande i rådsarbetsgrupper och
stabstjänstgöring samt bevaknings- och säkerhetsarbete.
• Nya principer för anslagsredovisning för statliga myndigheter har betytt ökad anslagsförbrukning.
Åtgärder för att minska kostnaderna
Inför år 2009 stod det klart att Polisen behövde genomföra betydande åtgärder för att ha en ekonomi i balans. Rikskriminalpolisen fick i uppdrag att spara 41,1 miljoner kronor på prognosen och budgetäskandet. En sparplan med effekter direkt på
2009 års kostnadsnivå beslutades. Denna sparplan skulle också
kunna gälla över flera år eftersom det rådde fortsatt osäkerhet
om Polisens finansiering åren framöver. Besparingarna för år
2009 uppgick totalt till 44 miljoner kronor. Att Rikskriminal-
38
Rikskriminalpolisen 2009
polisen varit framgångsrik i sina sparåtgärder har främst sin
grund i att insatser och projekt prövats ytterst restriktivt i antal
och omfattning. Samtidigt har en fortsatt utveckling av rutiner i
den operativa ledningsgruppen inneburit ytterligare förbättrad
samplanering av resurser. Sammantaget har åtgärderna ökat
effektiviteten samt förbättrat förutsättningarna för att kompetenser och resurser kunnat användas vid rätt tidpunkt.
Vad är det som kostar?
Rikskriminalpolisens kostnadsfördelning skiljer sig från polismyndigheternas. Andelen drifts- och kapitalkostnader är större
för Rikskriminalpolisen. Det beror på att en av Rikskriminalpolisens uppgifter är att upprätthålla och kostnadsfritt erbjuda
polismyndigheter i hela landet särskild kompetens, resurser
och utrustning när behov uppstår. Dessa resurser upprätthålls
centralt av effektivitets- eller säkerhetsskäl. Exempel är Polisflyget, Nationella insatsstyrkan och särskild spaningsteknik.
Dessa verksamheter har höga kostnader såväl för investeringar
som för drift av den utrustning som verksamheterna kräver. Ett
annat exempel på kostnadsdrivande poster är Polisens sambandsmän som stödjer Polisen med internationella kontakter i
det land där de är placerade.
För exempelvis utrednings- och spaningsresurser samt Nationella insatsstyrkan är förstärkning till polismyndigheterna förknippat med resor och boende, vilket är en förklaring till Rikskriminalpolisens relativt höga resekostnader. Inte minst innebär ansvaret för internationellt polissamarbete resor i samband
med arbetsgruppsmöten för erfarenhetsutbyte och metodutveckling samt beslutande möten i olika organ och samarbets­
forum.
Ansvarsområdet för internationellt polissamarbete innebär
även att Rikskriminalpolisen betalar Sveriges medlemsavgifter
till Europol, Interpol och Schengensamarbetet.
En del av Rikspolisstyrelsen
Organisatoriskt tillhör Rikskriminalpolisen Rikspolisstyrelsen.
Inom Rikspolisstyrelsen har Rikskriminalpolisen ansvar för
planerings- och uppföljningsarbete för sin verksamhet, personal
och ekonomi. Verksamheten finansieras i huvudsak av statliga
anslagsmedel. Rikspolisstyrelsen beslutar om fördelning av Polisens anslagsmedel till Rikskriminalpolisen.
Rikskriminalpolisens ekonomi
Resursfördelning 2009, per kostnadsslag, fördelat i procent
Övrigt personal 2 %
Internationella
avgifter 5 %
Resursfördelning 2009, per enhet, fördelat i procent
Centrala gränskontrollenheten 2 %
Övrig drift 8 %
Ledning/Stab 4 %
Investeringar 3 %
Löner och arvoden 40 %
Enheten för internationellt
polissamarbete 17 %
Ordningspolisenheten 36 %
Motorfordon 2 %
Helikoptrar 9 %
Lokaler 10 %
Avtalsenliga avgifter 21 %
Av kostnaden för löner och avtalsenliga avgifter avser 80 procent
poliser. I lokalkostnaden ingår även lokaler för specialverksamheter
(exempelvis flygbaseringar) och för personal som arbetar i andra
länder. Av helikoptrar utgör 35 procent investeringskostnader.
Rikskriminalpolisen svarar för Polisens internationella avgifter (30 Mkr)
till Europol, Interpol och Schengensamarbetet.
Kriminalpolisenheten 41 %
Kostnader för internationella sambandsmän och avgifter utgör 60
procent av Enheten för internationellt samarbete. Kriminalpolisenheten
har betydande kostnader för användning av teknik, resor och köp av
tjänster i samband med förstärkning till polismyndigheterna. Ordningspolisenheten hanterar omfattande material som helikoptrar och
utrustning för Nationella insatsstyrkan.
Resursfördelning per enhet 1999 – 2009, Mkr
I grafen anges händelser som fått betydelse för Rikskriminalpolisens ekonomi.
Schengensamarbetet
inleds
Nytt helikoptersystem
införs
RKP omorganiseras,
samt sparåtgärder
genomförs
Nationella insatsstyrkan inrättas
Mkr
300
Krigsbrottskommission inrättas.
Hemlig rums­avlyssning inleds
Särskilt personsäkerhetsarbete inleds
Minskad flygtid
som sparåtgärd
Nationell mobilisering mot GOB*
RKP ges ny roll
i arbetet mot
IT-kriminalitet
250
200
150
100
50
0
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
*Grov organiserad brottslighet
Kriminalpolisenheten
Ordningspolisenheten
Enheten för internationellt polissamarbete
Centrala gränskontrollenheten
english summary
The National Criminal Police
The National Criminal Police leads Sweden’s battle against organised crime and is
responsible for Sweden’s international police collaboration and crisis preparedness.
Combating organised crime
The primary duty of the National Criminal Police is to fight
organised crime on national and international levels and to
undermine the ability of criminal organisations to operate
in Sweden. This requires specialised expertise in numerous
areas. Another requisite is wellfunctioning co-operation
between law enforcement authorities and society in general.
Crisis preparedness and special incidents
The National Criminal Police is also responsible for the coordination of police efforts when a crisis or an extra-ordinary
incident, such as a disaster or an emergency situation, occurs.
In these situations, the National Criminal Police can swiftly
restructure the organisation and focus on actions taken to
address the situation from the police perspective on a national
level.
International collaboration
The National Criminal Police works in close co-operation with
its foreign counterparts and with international agencies such as
Europol and Interpol.
Criminal networks are international and engage in many
types of crimes, so they rarely operate within national
boundaries or within the jurisdiction of a single authority.
Co-ordinated law enforcement that is not limited by national
borders is therefore a fundamental prerequisite.
Sweden’s contact point for
international matters
The National Criminal Police is Sweden’s national contact point
for foreignrelated matters, in terms of inquiries from both foreign
countries and from the Swedish Police. Examples of such inquiries are those for intelligence, extradition, arrest warrants and
legal aid. The National Criminal Police contributes to the rapid,
safe exchange of quality-assured information and participates in
cross-national operations and exercises.
Organisation
Criminal Intelligence
and Investigation
Division
Central Border
Control Division
Staff
Swedish Government
National Police Board
National Criminal Police
International Police
Cooperation Division
Special Operations
Division
The National Criminal Police is part of the National Police Board, which is an authority under the Swedish Government.
40
Rikskriminalpolisen 2009
english summary
On July 1 2009, Sweden took over the presidency of the European
Union. This involved a major task for the National Criminal Police
that was responsible for the national co-ordination of the security
for the 113 ministers meetings.
Working method and strategies
The National Criminal Police is a central organisation with
a national overview and integrated expert competence, able
to work sustainedly and operate across national borders. The
National Criminal Police includes centrally located resources
such as the National Counter Terrorism Unit, the Financial
Intelligence Unit and the IT Crime Section.
Three roles
The National Criminal Police has three roles: providing
leader­ship and direction, providing expertise and assisting the
local police authorities.
The National Criminal Police co-ordinates and leads
operations in the areas of serious cross-border crimes, special
incidents and crises. Strategically, the intelligence activities
of the National Criminal Police are concentrated on serious
organised crime. Operationally, the National Criminal Police
leads task forces in their work against criminal individuals and
networks.
In its role as expert, the National Criminal Police develops
the methods and knowledge required to combat serious organised crime. Skills are transferred through training and dayto-day teamwork. The National Criminal Police also actively
colla­borates with the business community and with authorities
in its capacity as expert, both in Sweden and abroad.
The National Criminal Police assists Swedish police
authorities when they have specific needs for their skills and
resources. In this work, the National Criminal Police aims to
transfer skills to the greatest possible extent.
Organisation
The National Criminal Police is part of the National Police
Board and has its headquarters in Stockholm. It is led by the
Commissioner of the National Criminal Police, who reports
directly to the National Police Commissioner. The National
Criminal Police consists of the following departments: the
Criminal Intelligence and Investigation Division, the Special
Operation Division, the International Police Cooperation
Division and the Central Border Police Division.
Pioneering authority co-operation
In 2009 a pioneering co-operation started between eight Swedish authorities: the Police, the
Coast Guard, Swedish Customs, the Economic
Crime Authority, the Prison and Probation Service, the Tax
Agency, the Enforcement Authority and the Prosecution
Authority. Together these authorities will produce a more
comprehensive picture of the criminal organisations and their
activities and they will join forces in the battle against organised crime. The National Criminal Police played a central part
in the build-up phase as well as in the implementation of this
pioneering mobilisation.
09.
The Swedish presidency of the European Union
On July 1 2009, Sweden took over the presidency of the
European Union. This involved a major task for the National
Criminal Police that was responsible for the national coordination of the security for the ministers meetings. In
addition, representatives of the National Criminal Police
acted as chairmen and experts in the Union’s working parties
and in Europol’s Management Board. The work connected to
the Swedish presidency involved many areas of competence
within the National Criminal Police.
Rikskriminalpolisen 2009 41
Idé: JKL Produktion: Pontén & Engwall Fotografer: Peter Phillips, Jeppe Wikström/Johnér, Fredrik Ludvigsson/Johnér, Kenneth Sandelin/Scanpix , Pelle Johansson/Scanpix, Hans Öhlander, Patrick Trägårdh och Rikskriminalpolisen Tryck: Strokirk-Landströms
INDEX
Aktionsgrupper s. 12, 13, 14
Asset Recovery Office s. 17
Bedömandegrupper s. 28
Centrala gränskontrollenheten, CGE s. 19
Ekobrottsmyndigheten, EBM s. 12, 14, 17, 35
Ekonomi s. 38, 39
English summary s. 40
Enheten för internationellt polissamarbete, IPO s. 21
EULEX s. 22
EU-ordförandeskapet s. 28, 29
Europol s. 21, 22, 23, 24, 28, 29
Europol Information System (EIS) s 22, 23
EU-staben s. 28
Finanspolisen s. 15, 17
Front Office s. 21, 22, 23, 34
Frontex s. 19, 20
Grov organiserad brottslighet s. 6, 7, 8
Gärningsmannaprofilgruppen s. 15, 16, 18, 33, 36
Inre utlänningskontroll s. 19
Internationella sektionen s. 21
Interpol s. 21, 24, 37
IT-brottssektionen s. 15, 18, 30, 32, 33
Kriminalpolisenheten, KPE s. 15
Kriminella nätverk s. 6, 7, 8
Krisberedskap s. 25, 26
Ledning och samordning s. 9
Medarbetare s. 34, 35, 36, 37
Nationell ledningsplats s. 25
Nationella fingeravtrycksavdelningen s. 9
Nationella insatsstyrkan, NI s. 25, 26, 31, 32, 33
Nationellt underrättelsecenter, NUC s. 10, 12, 13, 14
Operativa rådet s. 12, 13, 14
Ordningspolisenheten, OPE s. 25
Organisation s. 3
Polisens utlandssektion s. 25, 26
Polisflyget s. 25, 27
Polishundtjänsten s. 25
Prümrådsbeslut s. 23
Rabit (Rapid Border Intervention Team) s. 20
Regionala underrättelsecenter, RUC s. 12, 13, 14
Rikskommunikationscentralen, RKC s. 11, 25
Rikspolisstyrelsen, RPS s. 3, 38
Rådsarbetsgrupper s. 28, 29
Sambandsmannasektionen s. 21, 22, 24
Samverkansrådet s. 12, 13
Schengen s. 19, 20, 21, 23, 24, 37
Schengens informationssystem, SIS s. 21, 24, 37
Sektionen för ordningspolisiära frågor s. 25
Sektionen för särskilda insatser s. 15
Sexuella övergrepp mot barn s. 18
Spaningssektionen s. 15, 16, 18, 31
Säkerhetspolisen, Säpo s. 12, 28
Tillgångsutredningar s. 17
Underrättelsesektionen s. 15, 33
Underrättelsestyrd verksamhet s. 9
Utlänningsrätt s. 19
Utredningssektionen s. 15, 16
Yttre gränskontroll s. 19
Rikskriminalpolisen
Polhemsgatan 30
Box 12256, 102 26 Stockholm
E-post: rikskriminalpolisen@polisen.se
Tel: 08-401 90 00 Fax: 08-650 55 66
www.polisen.se

Similar documents

Människohandel för sexuella och andra ändamål 2009

Människohandel för sexuella och andra ändamål 2009 Rikskriminalpolisen får regelbundet information om de grupper och individer som ligger bakom människohandel inom, genom och till Sverige. Denna information lämnas av polismyndigheterna, PTN- samban...

More information

Gå på pengarna

Gå på pengarna Inom brottsbekämpningen har ett nytt landskap brett ut sig. Som en följd av ett ökat ekonomiskt fokus på ekonomisk och organi­ serad brottslighet har flera myndigheter blivit allt viktigare aktö­ r...

More information