Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan, Rapport 8/13

Rapport
Nr 8/13
E n
r a p p o r t
f r å n
K e m i k a l i e i n s p e k t i o n e n
w w w. k e m i . s e
Barns exponering för kemiska
ämnen i förskolan
KEMIKALIEINSPEKTIONEN
Barns exponering för kemiska
ämnen i förskolan
ISSN: 0284 -1185
Best.nr. 361 108
Sundbyberg, december 2013
Utgivare: Kemikalieinspektionen©
Beställningsadress: CM-Gruppen, Box 11063, 161 11 Bromma
Tel: 08-5059 33 35, fax 08-5059 33 99, e-post: kemi@cm.se
Rapporten finns som nedladdningsbar pdf på www.kemikalieinspektionen.se
Förord
Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en Handlingsplan för en
giftfri vardag 2011– 2014 – Skydda barnen bättre. Insatser sker nu på flera områden,
nationellt, inom EU och internationellt och ofta i samarbete med andra myndigheter. Att
minska kemiska risker i vardagen är ett steg på väg mot att nå riksdagens miljökvalitetsmål
Giftfri miljö, det mål Kemikalieinspektionen ansvarar för.
Inom ramen för handlingsplanen tar Kemikalieinspektionen fram kunskapssammanställningar, som publiceras i myndighetens rapport respektive PM-serie. Bakom publikationerna står Kemikalieinspektionens medarbetare, universitetsforskare och/eller konsulter.
Myndigheten vill genom publikationerna dela med sig av ny och angelägen kunskap. Alla
trycksaker är kostnadsfria och finns på Kemikalieinspektionens webbplats
www.kemikalieinspektionen.se.
Handlingsplanen harett särskilt fokus på barn och ungdomar, eftersom de är mer sårbara än
vuxna för kemikalier. Kemikalieinspektionen har i tidigare rapporter lyft fram förskolan som
ett prioriterat område i arbetet med att minska barns exponering för farliga kemikalier,
Denna rapport är en kunskapsöversikt om barns exponering för kemiska ämnen i förskolan.
Vi har med utgångspunkt från kunskapsöversikten identifierat områden där det finns behov av
ytterligare insatser samt gjort undersökningar av kemiska ämnen i inomhusmiljön på tre
förskolor. Undersökningarna i förskolemiljö utformades som en förstudie för utvärdera
förutsättningarna för mer omfattande undersökningar av barns exponering för kemiska ämnen
i förskola och skola,
Projektet har genomförts av Helén Klint, Kemikalieinspektionen, i samarbete med Greta
Smedje och Fredrik Haux, Socialstyrelsen. Undersökningarna av inomhusmiljön i tre
förskolor gjordes tillsammans med Frida Ramström och Mariana Pilenvik från Kemikalieinspektionen och Maria Lindström från Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor,
Arbetet med kemiska analyser gjordes med stöd av Cynthia De Wit och Leena Sahlström,
Stockholms universitet. Ansvarig för arbetet varAgneta Falk Filipsson, chef för enheten
Klassificerings- och begränsningsförslag på avdelningen Utveckling av lagstiftning och andra
styrmedel på Kemikalieinspektionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning
7
Summary
9
1
Introduktion
11
2
2.1
2.2
2.2.1
2.2.2
2.2.3
2.2.4
2.2.5
2.3
2.4
2.5
2.5.1
2.5.2
2.5.3
Kunskapsöversikt
Metodbeskrivning av litteraturgenomgång
Studier i förskolor i Sverige
Kemikalier i förskolemiljö – Bromerade flamskyddsmedel
Kemikalier i förskolemiljö – Perfluorerade ämnen
Kemikalier i förskolemiljö – Ftalater
Kemikalier i förskolemiljö – Organofosfater
Epidemiologiska studier om skolmiljö och risken för astma och allergi
Studier i förskolor i utanför Sverige
Studier i svenska hem
Kunskapsbehov
Exponering i barns vardagliga miljöer
Uppföljning av utfasning och substitution
Kemikaliers effekter på barns hälsa
12
12
14
14
15
16
16
17
18
20
22
22
22
23
3
3.1
3.1.1
3.1.2
3.1.3
3.1.4
3.2
3.3
3.4
3.4.1
3.4.2
3.4.3
3.4.4
3.5
3.6
3.7
Undersökningar av inomhusmiljön i tre förskolor
Metoder
Inspektion av inomhusmiljön
Provtagning
Kemiska analyser
XRF-analyser
Inspektion av inomhusmiljön i förskolan
Resultat från XRF-analyser av inredning och föremål
Resultat av kemiska analyser
Flamskyddsmedel
Ftalater
Organofosfater
Bly och kadmium
Exponeringsbedömning
Farobedömning
Riskbedömning - kemiska ämnen i förskolemiljö
24
24
24
24
25
26
26
28
29
29
32
34
36
38
38
39
4
Slutsatser
41
5
Referenser
43
6
Ordlista
46
Bilaga 1. Förteckning över undersökta ämnen
Bilaga 2. Inspektionsförmulär
Bilaga 3. Analysresultat av samtliga metaller
Sammanfattning
Kemikalieanvändningen har starkt bidragit till ett ökat välstånd i samhället men kan även
orsaka skador på människors hälsa och i miljön. Barn kan vara extra känsliga för påverkan av
kemikalier eftersom deras kroppar inte är färdigutvecklade. Dessutom innebär barns särskilda
beteende att de riskerar att utsättas för mer kemikalier än vuxna. Kemikalieinspektionen
arbetar aktivt med att minska barns exponering för farliga ämnen i vardagen och arbetet med
en giftfri förskola ingår som en viktig del. Syftet med den här studien var att kartlägga och
öka kunskapen om kemiska ämnen i förskolemiljö, samt att identifiera områden som bör
prioriteras i arbetet mot en giftfri vardag. Studien är indelad i två delar där den första delen
utgörs av en litteraturstudie och den andra av undersökningar i inomhusmiljön i tre förskolor.
Litteraturstudien visar att vi har viss kunskap om förekomsten av kemiska ämnen i
förskolemiljön. För att myndigheter och kommuner med flera, på ett så bra sätt som möjligt,
ska kunna arbeta för en giftfri vardag behövs dock ytterligare kunskap inom vissa områden.
− Vi behöver ökad kunskap om exponering för farliga kemikalier i förskolan såväl som i
andra miljöer där barn vistas.
− Det behövs insatser för att följa upp om arbetet med att byta ut farliga kemikalier
minskar barns exponering för farliga ämnen i vardagen.
− Det behövs mer kunskap kemikaliers effekter på barns hälsa, både med avseende på
ämnen som är vanligt förekommande idag och om nya kemiska ämnen vars
användning ökar i samhället.
Med utgångspunkt från litteraturstudien besökte vi några förskolor för att göra
undersökningar av kemiska ämnen i inomhusmiljön. Studien var liten och gjordes med det
primära syftet att utvärdera metoder för mer omfattande undersökningar av kemiska ämnen i
barns vardag. Resultaten bidrar dock med viktig information om hur det kan se ut i vanliga
förskolor idag och ger indikationer om vilka områden som bör prioriteras i arbetet med att
minska barns exponering för farliga ämnen i vardagen.
Vi inspekterade lokalerna och gjorde mätningar av kemiska ämnen i damm, på barnens
händer, och i leksaker och sovmadrasser. De metoder som användes fungerade bra för vår
studie men för mer omfattande undersökningar bör antalet prover minskas och
inspektionsprotokollet skalas ner.
Vi mätte förekomsten av bromerade flamskyddsmedel, ftalater, organofosfater och vissa
metaller. De flesta ämnena kunde detekteras i majoriteten av proverna i nivåer som var lägre
eller likvärdiga med tidigare studier i förskolor och i bostäder. Mätningarna visade också att
nya sorters flamskyddsmedel och ftalater var mycket vanligt förekommande, vilket kan vara
en konsekvens av att man bytt ut farliga kemikalier mot alternativa ämnen men kan också
spegla en eventuell ökning av användandet av kemikalier i samhället. Av de ämnen som
undersöktes framstod ftalater som en ämnesgrupp som bör prioriteras i arbetet med att minska
barns exponering för farliga kemiska ämnen. Det bör dock påpekas att det finns stora
kunskapsluckor för många av de andra ämnena som ingick i undersökningen och överlag vet
vi lite om vad den totala exponeringen för olika ämnen kan ha för effekter för barns hälsa.
Rapporten kommer att kunna användas som kunskapsunderlag för Kemikalieinspektionens
fortsatta arbete för att minska barns exponering för kemikalier i vardagen och som ett stöd vid
genomförandet av mer omfattande studier av kemiska ämnen i barns vardagliga miljöer.
7
Summary
The use of chemicals has greatly contributed to increased welfare in society but can also cause
damage to human health and the environment. Children may be especially sensitive to the
hazardous effects of chemicals because their bodies are not fully developed. Moreover, the
child's behaviour may lead to a higher chemical exposure compared to adults. The Swedish
Chemicals Agency is working to reduce children's exposure to hazardous substances in
everyday life and the pre-school environment is an important part in this work. The purpose
of this project was to assemble available literature and to gain more knowledge about
chemical substances in the pre-school environment, and to identify areas that should be
prioritised in the work towards a non-toxic everyday environment. The study is divided into
two parts; the first part consisting of a literature review and the second of investigations in the
indoor environment in three pre-schools.
The literature review shows that we have some knowledge about chemicals in pre-school
environments. However, to allow for regulatory agencies to work for a non-toxic everyday
environment in the best way possible, further knowledge is required in certain areas.
− We need increased knowledge about children´s exposure to hazardous chemicals in
their everyday environments, where pre-shools are one important part.
− Actions are needed to follow up if the work with substitution of hazardous chemicals
reduces children's exposure to hazardous substances in the everyday environment.
− We need more knowledge about the effects of chemicals on children's health , both for
substances that are common today as well as for new substances whose use is
increasing.
Based on the literature review, we visited some pre-schools to carry out surveys of chemicals
in the indoor environment. The study was small and was made with the primary aim of
evaluating methods for more extensive studies of chemical substances in children's everyday
lives. However, the results also contribute with important information about how it might
look in average pre-schools today and gives an indication of which areas should be given
priority in efforts to reduce children's exposure to hazardous substances in the everyday
environment.
We inspected the premises, took hand wipe samples and collected samples from dust and
plastic matresses. The methods we used worked well for our study, but for more extensive
studies, the number of samples should be reduced and inspection protocols should be scaled
down.
We measured the presence of brominated flame retardants, phthalates, organophosphates and
some metals in the different kinds of samples. Most of the substances were detected in a
majority of the samples at levels that were lower or equivalent with previous studies in preschools and in homes. The measurements also showed that new types of flame retardants
were very common, which may be a consequence of replacing hazardous chemicals with
alternative substances, but may also reflect a possible increase in the use of chemicals in
society. Of the substances tested, phthalates were identified as a group that should be
prioritised in the efforts to reduce children's exposure to hazardous chemicals. It should be
noted that we know very little about many of the other substances that were included in the
study and that there is little knowledge about the effects of the total exposure to various
substances on children's health.
9
The report will be used as a knowledge base for Chemicals Inspectorate continued efforts
to reduce children's exposure to chemicals in everyday life and as an aid in the
implementation of more comprehensive studies of chemical substances in children's
everyday environments.
10
1 Introduktion
Kemikalier behövs för att vi ska kunna leva det liv vi gör och kemiska ämnen finns praktiskt
taget i allt som omger oss i vardagen – möbler, kläder, mat, hygienprodukter och elektronik.
Många kemiska ämnen kan vara farliga för människors hälsa och barn kan vara extra
känsliga.
Det är särskilt viktigt att skydda barns hälsa från skador av farliga kemikalier. Att minska
barns exponering för farliga ämnen ingår som etappmål i miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö”
och barns skydd är en central del i Kemikalieinspektionens ”Handlingsplan för en giftfri
vardag 2011-2014”. Åtgärder som gör att barn och ungdomar skyddas innebär ofta att också
vuxna skyddas från kemiska risker i vardagen. Förskolan är en viktig del i barns vardagliga
miljö och Kemikalieinspektionen har i tidigare rapporter lyft fram förskolan som ett prioriterat område i arbetet med att minska barns exponering för farliga kemiska ämnen (1-3).
De flesta barn i Sverige vistas många timmar om dagen i förskolan. Därför är det viktigt att
inomhusmiljön i förskolan är bra och att barn inte utsätts för onödiga hälsorisker. En god
inomhusmiljö innebär att barn inte exponeras för kemiska ämnen som kan skada deras hälsa
på kort eller lång sikt. Städrutiner, ventilation, byggmaterial och vilka produkter som används
i verksamheten är exempel på faktorer som påverkar vilka kemiska ämnen som finns i barns
omgivning. Miljön i förskolan skiljer sig på flera sätt från hemmiljö och andra offentliga
miljöer. För att det ska vara lättstädat lägger man plastgolv, använder plastöverdrag på
madrasser och har vaxdukar på bord. Ofta finns många föremål på en liten yta, såsom
plastleksaker, utklädningskläder och pysselmaterial.
Barns beteende och fysiologi gör att de riskerar att utsättas för mer kemiska ämnen i förhållande till sin kroppsvikt jämfört med vuxna (4). Små barn upptäcker världen krypande på
golvet, de stoppar händer och fingrar i munnen och undersöker saker i sin omgivning genom
att smaka och suga på dem. Dessutom äter, dricker och andas små barn mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt. På så sätt kan de få i sig mer främmande ämnen än vuxna. Barn
kan också vara extra känsliga för vissa kemikaliers hälsofarliga effekter. Detta gäller särskilt
organsystem som fortsätter utvecklas efter födseln. Till exempel utvecklas hjärnan, hormonsystemet och immunförsvaret fram till vuxen ålder och kan under vissa utvecklingsfaser vara
extra sårbara för kemikalieexponering.
Syftet med det här projektet är att öka kunskapen om barns exponering för kemiska ämnen i
förskolan och att bidra till arbetet med en giftfri vardag. Genom att göra en sammanställning
över relevanta forskningsstudier och rapporter har vi skapat oss en bild av det nuvarande
kunskapsläget. I litteraturstudien identifierade vi vissa områden där vi behöver ytterligare
kunskap och med utgångspunkt från det har vi gjort undersökningar av inomhusmiljön i tre
förskolor. När vi besökte förskolorna inspekterade vi inomhusmiljön, analyserade metaller i
leksaker och inredning, och samlade dammprover och avtorkningsprover från barnens händer
för analyser av kemiska ämnen. Vi har valt att analysera ämnen som tidigare lyfts fram som
möjliga riskfaktorer för barns hälsa eller där kunskapsläget är bristfälligt. Fokus i arbetet har
legat på barns exponering för kemiska ämnen som kan avges från exempelvis inredning,
leksaker och elektronik. Andra hälsofarliga ämnen i inomhusmiljön, såsom allergiframkallande kvalster och mögel faller utanför ramen för rapporten.
Rapporten kommer att användas som underlag för Kemikalieinspektionens fortsatta arbete
med barns exponering för kemiska ämnen i förskolan, exempelvis för att ta fram informationsmaterial och kriterier för upphandling för en giftfri förskola. Undersökningarna av inomhusmiljön i förskolan är även tänkt som förstudie för att utreda förutsättningarna för mer omfattande projekt om barns exponering för kemikalier i förskola och skola.
11
2 Kunskapsöversikt
2.1
Metodbeskrivning av litteraturgenomgång
För att göra en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen om barns exponering
för kemiska ämnen i förskolan använde vi en modifierad form av PICO-metoden som var
anpassad till den aktuella frågeställningen (5). PICO (Population Intervention Comparison)
används för att göra strukturerade och specifika litteratursökningar för medicinska frågeställningar. Litteraturgenomgångens generella frågeställning var ”Vilka hälsofarliga
kemikalier kan barn utsättas för då de vistas i förskolan och i vilka situationer sker
exponeringen?”. Vi började med en bred initial sökning för att fånga upp så många relevanta
artiklar som möjligt följt av en manuell gallring.
För att åstadkomma en sökning som identifierar så många relevanta studier som möjligt
formulerade vi ett antal sökord som grupperades enligt tabell 1 och som vi kombinerade i
sökningen (se söksträng nedan). Sökningen gjordes i databasen PubMed – Medline. Vi tog
fram sökorden med stöd av myndighetsrapporter, översiktsartiklar och i samråd med forskare
och myndighetsexperter inom fältet (6, 7). Vi gjorde även förberedande sökningar för att få
fram en genomarbetad sökstrategi.
Tabell 1, Sökord för systematisk granskning av vetenskaplig litteratur
Substance
Population
Environment
Exposure and environment
bisphenol a
adolescents
day care
air borne
DEHP
children
indoor environment
blood
endocrine disrupting chemicals
infants
kindergarten
dust
formaldehyde
toddlers
preschool
exposure
musks
teenagers
school
fittings
organophosphates
flooring
parabens
furnishing
perfluorinated compounds
food contact material
PFOA
indoor air
PFOS
plastic toys
phthalates
serum
plasticizers
textile
surfactants
toys
volatile organic chemicals
urine
Söksträng och filter för litteratursökningen: (((((formaldehyde OR perfluorinated compounds
OR phthalates OR organophosphates OR endocrine disrupting chemicals OR musks OR
parabens OR plasticizers OR surfactants OR bisphenol a OR dehp OR pfos OR pfoa OR
volatile organic chemicals)) AND (children OR toddlers OR teenagers OR adolescents OR
infants OR exposure)) AND (school OR preschool OR day care OR kindergarten OR indoor
environment OR blood OR serum OR urine OR exposure)) AND (dust OR indoor air OR
flooring OR furnishing OR toys OR plastic toys OR indoor environment OR textile OR air
borne OR fittings OR food contact material)) NOT (outdoor OR occupational OR in vitro OR
in vivo OR experimental OR in utero OR prenatal OR lactational OR pregnant women OR
breast milk) AND (Journal Article[ptyp] AND "last 10 years"[PDat] AND Humans[Mesh]
AND English[lang])
12
För att exkludera studier som inte passade in i frågeställningen formulerade vi ett antal
avgränsningskriterier som vi tillämpade dels i databassökningen och dels i gallringen av
sökträffar.
Inklusionskriterier
•
•
•
•
•
Population: Barn 1-7 år
Publikationsdatum: 2003-2013
Språk: Engelska
Species: Människa
Geografisk avgränsning: Studier som genomförts i Sverige eller i länder vars
inomhusmiljö, livsstil och klimat liknar Sveriges.
Exklusionskriterier
•
•
•
Exponering: In utero, via bröstmjölk, yrkesrelaterad exponering, via diet
Miljö: utomhusmiljö
Typ av studier: In vitro, In vivo, fallstudier
Tabell 2, Studier om barns exponering för kemikalier i inomhusmiljö som ingår i kunskapsöversikten
Referens
År
Kort beskrivning av studien
Carlstedt et.al. (8)
2013
De Wit et.al. (9)
2012
Thuresson et.al. (10)
2012
St-Jean et.al. (11)
2012
Bergh et.al. (12)
2011
Choi et.al. (13)
2010
Larsson et.al. (14)
2010
Harrad et.al. (15)
2010
Langer et.al. (16)
2010
Undersökningar av ftalater i damm i förskolor i Danmark.
Björklund et.al. (17)
2009
Undersökningar av PFOS och PFOA i damm i förskolor i Sverige.
Larsson et.al. (18)
2009
Kim et.al. (19)
2006
Hägerhed-Engman et.al.
(20)
2006
Bornehag et.al. (21)
2005
Bornehag et.al. (22)
2004
Fromme et.al. (23)
2004
Epidemiologisk studie om sambandet mellan spädbarns
exponering för ftalater och olika faktorer i hemmiljön.
Undersökningar av exponeringskällor och exponering för
bromerade flamskyddsmedel i inomhusmiljö.
Undersökningar av bromerade flamskyddsmedel i damm och luft i
förskolor i Sverige.
Undersökningar av formaldehyd och flyktiga organiska ämnen i
inomhusluft i förskolor i Canada.
Undersökningar av organofosfater och ftalater i damm och luft i
förskolor i Sverige.
Fall-kontrollstudie som undersöker sambandet mellan flyktiga
ämnen i hemmiljön och risken för allergier.
Epidemiologisk studie om sambandet mellan PVC-golv i barns
sovrum och utvecklandet av astma. allergier och eksem.
Undersökningar av bromerade flamskyddsmedel och polycykliska
bifenyler i brittiska förskolor samt exponeringsbedömningar av
dessa ämnen.
Epidemiologisk studie om sambandet mellan PVC-golv i hemmiljö
och autism hos barn.
Epidemiologisk studie om sambandet mellan barns exponering för
plastmjukgörare i skolan och astmatiska och allergiska symptom.
Enkätbaserad tvärsnittsstudie som undersöker hur utvecklandet
av astma och allergi hos barn påverkas av att gå i förskola.
Studie om hur faktorer i inomhusmiljön påverkar mängden ftalater
damm.
Fall-kontrollstudie som undersöker sambandet mellan ftalater i
hemmiljön och risken för astma och allergier.
Undersökningar av ftalater och myskämnen i förskolor i Tyskland.
13
Litteratursökningen gav 202 träffar som vi gallrade i två steg med stöd av avgränsningskriterierna. Först gjorde vi en grov sållning utifrån artiklarnas sammanfattning och i steg två
granskade vi artiklarnas innehåll och relevans. Eftersom litteraturen om barns exponering för
kemikalier i förskolan är mycket begränsad utvidgades kriterierna i ett tidigt skede till att även
inkludera barns exponering för kemikalier i svenska hem och i skolan samt studier av barns
exponering för kemikalier i förskolemiljö som genomförts i länder vars, kemikalielagstiftning,
klimat, livsstil och barnomsorg liknar Sveriges. Det är rimligt att anta att dessa studier också
är relevanta för inomhusmiljön i svenska förskolor och bidrar med viktig information till
litteraturöversikten. Under granskningen av det slutliga urvalet tillkom fler relevanta studier
genom sökningar i referenslistor samt i författarnas övriga publikationer. De studier som ingår
i kunskapsöversikten presenteras i tabell 2. I avsnitt 2,2 redovisas de huvudsakliga resultaten
och slutsatserna från studierna, med avseende på barns exponering för kemikaler i
förskolemiljö.
2.2
Studier i förskolor i Sverige
Det har publicerats fyra artiklar vid Stockholms universitet som handlar om förekomsten av
hälsofarliga ämnen i förskolor i Sverige (9, 10, 12, 17). Artiklarna baseras på en stor studie i
vilken man analyserade mängden bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen,
organofosfater och ftalater i damm- och inomhusluft i tio förskolor i Stockholmsområdet.
Motsvarande undersökningar genomfördes även i bostäder och kontor, vilket gör det möjligt
att jämföra olika inomhusmiljöer. Utöver kemiska analyser bedömde forskarna också barns
exponering för bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen samt undersökte
möjliga exponeringskällor.
De publikationer som finns om barns exponering för kemikalier i svenska förskolor ger en
bild över förekomsten av bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, ftalater och
organofosfater på tio förskolor under 2006-2007. Resultaten hade en relativt liten spridning
vilket tyder på att de är typiska för hur det kunde se ut på en förskola i Sverige då proverna
samlades in. De bör även vara någorlunda representativa för hur det ser ut på förskolor idag
även om det kan ha skett vissa förändringar i sedan studien gjordes.
2.2.1 Kemikalier i förskolemiljö – Bromerade flamskyddsmedel
Det finns ungefär sjuttio bromerade flamskyddsmedel och kunskapen om deras hälso- och
miljöfarliga egenskaper varierar. Historiskt sett tillhör polybromerade difenyletrar (PBDE)
och hexabromcyklododekan (HBCD) till de mest använda bromerade flamskyddsmedlen och
det är dessa vi har mest kunskap om. PBDE:s kan delas in i pentaBDE, oktaBDE och
dekaBDE beroende på hur många bromatomer som ingår i strukturen. Alla tre är svårnedbrytbara ämnen medan de skiljer sig åt med avseende på toxicitet och bioackumulering. Enligt
den EU-harmoniserade klassificeringen är pentaBDE klassat som skadligt för hälsan vid
långvarig eller upprepad exponering och oktaBDE som skadligt för reproduktionen (24). I
EU:s riskbedömning för dekaBDE påpekades inga påtagliga hälso- eller miljörisker men
bedömningen gjordes att viktiga frågor om ämnets livslängd och bioackummulering kvarstår.
Idag finns ingen EU-harmoniserad klassificering för dekaBDE.
Resultat från forskningsartiklar
Analyser av bromerade flamskyddsmedel visade att mängden PBDE i inomhusluft på förskolor (median= 1400 pg/m3) var avsevärt högre än i bostäder, tjugofyra gånger högre än i
lägenheter och fyra gånger högre än i villor sett till medianvärdet (10). Analyser av PBDE i
damm visade liknande resultat med mer än dubbelt så hög koncentrationer i förskolor
(median= 1200 ng/g) jämfört med bostäder. Skillnaderna i PBDE var till stor del en
14
konsekvens av de relativt höga nivåerna av pentaBDE i förskolor vilket tyder på att
förskolorna i stor utsträckning har kvar gamla produkter som tillverkades innan ämnet
förbjöds inom EU (9). Skummadrasser av polyuretan identifierades som en trolig exponeringskälla för pentaBDE. Vidare visade analyserna att mängden HBCD i damm var tre till
åtta gånger högre i förskolor (median= 340 ng/g) jämfört med bostäder (10). Nivåerna av
HBCD i luft var mycket låga eller under detektionsgränsen i samtliga luftprover.
Generellt sett var nivåerna av bromerade flamskyddsmedel i damm högre i äldre byggnader
än i nybyggda (9). Det kan ha flera förklaringar. PentaBDE och oktaBDE började fasas ut i
Sverige under 1990-talet och har därefter förbjudits, vilket kan förklara varför dessa ämnen
inte återfinns i nya byggnader i samma utsträckning som i gamla. En annan anledning kan
vara att nya byggnader är bättre ventilerade och snabbare vädrar ut ämnen som avges från
inredning. Andra faktorer som identifierades betydelsefulla för mängden bromerade flamskyddsmedel i damm och luft var antalet elektriska apparater samt möbler, madrasser och
kuddar stoppade med skumgummi eller andra syntetmaterial. Dessutom fanns det mer
bromerade flamskyddsmedel i större rum än i små, vilket sammanföll med att de större
rummen innehöll fler elektriska apparater, stoppade möbler och andra föremål som kan avge
bromerade flamskyddsmedel.
Forskarna uppskattade även intaget av pentaBDE och HBCD via inandningsluft och damm
för barn och vuxna (9). Exponeringsbedömningarna visade att intag via luft och damm var
mindre viktiga exponeringsvägar jämfört med mat, Däremot bidrog intag via damm i högre
grad till barns exponering jämfört med vuxnas. I värsta tänkbara fall kunde intaget av
pentaBDE och HBCD via damm utgöra 77 procent respektive 95 procent av det totala intaget
för barn mellan ett och två år gamla. Forskarna uppskattade att barns exponering för PBDE
till största delen sker i hemmet medan exponeringen för HBCD främst sker i förskolan.
2.2.2 Kemikalier i förskolemiljö – Perfluorerade ämnen
Perfluorerade ämnen är stabila kemikalier som används i låga halter i många produkter
eftersom de bildar släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Till exempel kan allväderskläder och stoppade möbler impregneras med perfluorerade ämnen för att ge textilen en
smuts- och vattenavvisande yta och livsmedelsförpackningar i papper kan behandlas för att ge
en fettavvisande yta. De kan också användas i rengöringsmedel, som fönsterputs och golvpolish. Ämnena är vitt spridda i miljön där en del bryts ned långsamt eller inte alls medan
andra omvandlas till persistenta nedbrytningsprodukter.
Perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA) är de perflourerade ämnen som
historiskt sett varit mest förekommande i olika produkter. Deras hälso- och miljöfarliga
egenskaper är väl kända. PFOS ansamlas i naturen och är klassificerat som hälsofarligt,
misstänkt cancerframkallande, reproduktionsstörande, samt giftigt för vattenlevande organismer (24). Inom EU är PFOS begränsat i de flesta varor och produkter genom den så
kallade POPs-förordningen. I många fall har PFOS ersatts med andra persistenta perfluorerade ämnen som är mindre giftiga men som i vissa fall kan brytas ner till PFOS då det
kommer ut i naturen. PFOA är inte klassificerat som farligt för hälsan inom EU men det är ett
svårnedbrytbart ämne och många forskningsstudier tyder på det är cancerframkallande och
skadligt för reproduktionen. På grund av dess reproduktionsstörande egenskaper finns PFOA
med på ECHAs kandidatlista för särskilt farliga ämnen.
Resultat från forskningsartiklar
Studien vid Stockholms universitet om kemiska ämnen i luft och damm i förskolor, bostäder
och kontor fann forskarna att nivåerna av PFOS och PFOA var ungefär lika i de inomhusmiljöer som undersöktes och medianvärden var i intervallen, 19-110 ng/g damm för PFOS
15
och 70-78 ng/g damm för PFOA (17). Exponeringsbedömningarna visade att barn främst får i
sig perfluorerade ämnen via maten men att intag via damm kan vara en betydande exponeringsväg för små barn. Enligt dessa bedömingar kan intag via damm utgöra upp till 82
procent av det totala intaget av PFOS för barn mellan ett och två år. Studierna tyder på att
barn framför allt utsätts för perfluorerade ämnen i hemmet eftersom de tillbringar större delen
av sin tid där. Forskarna inventerade även de miljöer som undersöktes i studien för att identifiera exponeringskällor för PFOS och PFOA men kunde inte dra några säkra slutsatser utifrån
den informationen.
2.2.3 Kemikalier i förskolemiljö – Ftalater
Ftalater används huvudsakligen i golvbeläggningar av plast inomhus men finns också i andra
byggmaterial, i produkter av mjuk plast och i PVC-tryck på kläder. Det innebär att människor
exponeras för ftalater från många olika källor och det är den totala exponeringen som kan vara
problematisk. Ftalater kan avges från material vi har omkring oss och tas upp i kroppen direkt
via hud- och munkontakt eller indirekt via intag av mat, damm och luft. Djurförsök har visat
att vissa ftalater kan påverka hormonsystemet och orsaka försämrad fortplantningsförmåga.
Barn anses vara extra känsliga för reproduktionsstörande effekter och därför har EUkommissionen begränsat innehållet av DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP och DNOP i leksaker
och barnartiklar till högst 0,1 procent, enligt REACH-förordningen. Det finns starka bevis för
att DEHP, DBP och BBP kan skada fortplantningsförmågan och ECHA har klassificerade
dem som reproduktionstoxiska kategori 1B. DINP, DIDP och DNOP är inte klassificerade av
ECHA men många forkningsstudier tyder på att de kan påverka reproduktionen och med
utgångspunkt från försiktighetspricipen är även de begränsade enligt REACH (25-27).
Det finns även några epidemiologiska studier som kopplar barns exponering för ftalater till en
ökad risk för astma och allergi (28). Dock är sambandet inte tillräckligt undersökt i experimentella studier och vi vet för lite om de biologiska mekanismerna för att avgöra om det finns
något orsakssamband.
Resultat från forskningsartiklar
Den studie som gjorts om ftalater i olika inomhusmiljöer visade att nivåerna av ftalater i
damm var högre i förskolor än i bostäder (12). Dessa skillnader berodde framför allt på att
koncentrationerna av DEHP i damm i genomsnitt var dubbelt så höga i förskolor jämfört med
bostäder. Mätningarna av ftalater i luft visade högst koncentrationer i hemmiljöer (12). DEP
förekom i högst nivåer i luft medan DEHP var mest förekommande i damm och utgjorde upp
till 5,8 procent av dammets totala vikt.
2.2.4 Kemikalier i förskolemiljö – Organofosfater
Organofosfater används i stor utsträckning som flamskyddsmedel och mjukgörare i plast och
användningen har ökat kraftigt under 2000-talet (29), Tris(2-kloretyl)fosfat (TCEP) har väl
kända hälsofarliga egenskaper och är klassificerad som cancerframkallande inom EU. Övriga
organofosfater är inte lika väl studerade. Vissa misstänks kunna skada hjärnan och nervsystemet men det finns överlag lite kunskap om de eventuella effekter som organofosfater kan
ha på människors hälsa.
Resultat från forskningsartiklar
Mätningarna av organofosfater i luft och damm visade på betydligt högre koncentrationer i
förskolor jämfört med hemmiljö, tre till fyra gånger högre i inomhusluft och mer än femtio
gånger högre i damm (12). Den stora skillnaden mellan förskolor och bostäder berodde
framför allt på att koncentrationerna av tri(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP) var anmärkningsvärt
16
höga i nio av tio förskolor. TBEP används bland annat i golvpolish vilket pekades ut som en
trolig källa till de relativt höga nivåerna.
2.2.5 Epidemiologiska studier om skolmiljö och risken för astma och allergi
En studie har undersökt förskolemiljöns inverkan på utvecklandet av astma och allergi hos
barn (20), Omkring tio tusen barn, ett till sex år gamla, deltog i studien. Barnens föräldrar
besvarade en enkät med frågor om respiratoriska och allergiska symptom hos barnen samt om
barnens miljö i hemmet och i förskolan. Barn som gick i förskola rapporterades ha fler
respiratoriska och allergiska symptom jämfört med barn som vistades i hemmiljö på dagarna.
Forskarna tolkade resultaten som att miljön i förskolan kan vara en riskfaktor för luftvägsinfektioner, eksem och födoämnesallergi. Det går dock inte att dra några slutsatser om vilka
faktorer i förskolemiljön som kan bidra till en eventuellt ökade risk för astma och allergi. Det
är dessutom värt att ha i åtanke att omkring åttiofem procent av alla barn i Sverige går i
förskola och det är möjligt att särskilda faktorer hos de familjer som väljer alternativ barnomsorg kan vara kopplade till utvecklandet av luftvägsinfektioner, eksem och
födoämnesallergi.
En studie i svenska skolor har undersökt om det finns ett samband mellan mängden plastmjukgörare i inomhusluft i skolmiljö och astmatiska och allergiska symptom hos eleverna
(19). Forskarna mätte nivåerna av plastmjukgörare i luften i tjugotre klassrum och lät eleverna
fylla i en enkät med frågor om astmatiska- och allergiska symptom (19). Studien visade att det
fanns ett samband mellan höga koncentrationer av plastmjukgörarna (2,2,4-trimethyl-1,3pentanediol monoisobutyrate (Texanol) och 2,2,4-trimethyl-1,3-pentanediol diisobutyrate
(TXIB) i klassrummen och respiratoriska symptom hos eleverna. Forskarna tolkade resultaten
som att exponering för Texanol och TXIB kan vara en riskfaktor för utvecklandet av astma
hos barn. Texanol och TXIB används i likhet med ftalater ofta i PVC-golv. En osäkerhet med
studien är att forskarna inte mätte mängden ftalater då dessa ämnen i flera senare studier
pekats ut som ut som en möjlig riskfaktor för astma och allergi (13, 14, 22).
Studier i förskolor i Sverige - sammanfattning
•
•
•
•
•
•
•
Det har gjorts en svensk studie om barns exponering för kemiska ämnen i förskolan
och resultaten har publicerats i fyra forskningsartiklar. Forskarna undersökte
förekomsten av bromerade flamskyddsmedel, ftalater, organofosfater och
perfluorerade ämnen i damm och luft i tio förskolor i stockholmsområdet.
Generellt sett var nivåerna av kemiska ämnen i förskolan likvärdiga med vad man
fann i bostäder men det fanns vissa undantag.
Nivåerna av vissa bromerade flamskyddsmedel (pentaBDE och HBCD),
organofosfater (TBEP) och ftaltater (DEHP) var högre i förskolor än i bostäder.
Barn exponeras främst för dessa ämnen via maten men små barn kan utsättas för
betydelsefulla mängder via damm då de stoppar föremål och händer i munnen.
Eftersom barn normalt vistas mer hemma än i förskolan sker den största
exponeringen för kemiska ämnen troligtvis i hemmet men till en betydande del
också i förskolan.
Generellt sett var koncentrationerna av bromerade flamskyddsmedel i damm högre
i äldre byggnader.
Möbler och madrasser i poluretanskum samt elektriska apparater identifierades som
möjliga exponeringskällor för bromerade flamskyddsmedel.
17
2.3
Studier i förskolor i utanför Sverige
Vi har gjort en genomgång av studier om kemiska ämnen i förskolemiljöer som gjorts i länder
vars kemikalielagstiftning, klimat, livsstil och barnomsorg liknar Sveriges. Dessa studier
bidrar till den samlade bilden av barns exponering för kemikalier i förskolan och ger kunskap
om likheter och skillnader mellan förskolor i olika länder. Sex studier bedömdes som
relevanta för frågeställningen (11, 15, 16, 23, 30, 31).
Kaliforniens myndighet för kemikaliers säkerhet publicerade nyligen en rapport om förekomsten av kemiska ämnen i inomhusluft och damm i fyrtio förskolor (31). En jämförelse
med studier i svenska förskolor visar att förskolor i Kalifornen hade omkring sju gånger högre
nivåer av bromerade flamskyddsmedel i damm och dessutom att nivåerna av ftalater och
perfluorerade ämnen i damm var betydligt lägre än vad som hittats i förskolor i Sverige (12,
17).
Två studier mätte förekomsten av bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen i
damm i brittiska förskolor och uppskattade barns exponering via damm (15, 30). I likhet med
svenska studier konstaterade forskarna att barn främst exponeras för dessa ämnen via kosten
men att intag via damm kan ha betydelse för små barn i åldern ett till tre år (9, 10). Exponeringen sker framför allt i hemmet men till en betydande del även i förskolan. Mängden
bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen i damm var betydligt högre i brittiska
förskolor jämfört med svenska (15). Exempelvis var nivåerna av dekaBDE och PFOS
omkring tio respektive fyrtio gånger högre i brittiska förskolor. Detta kan bero på att Storbritannien utmärker sig genom sina stränga lagstadgade säkerhetskrav mot brand. Värt att
notera är dock att de svenska förskolorna hade högre nivåer pentaBDE jämfört med de
brittiska. Med undantag för Storbritannien är nivåerna av bromerade flamskyddsmedel och
perfluorerade ämnen i hemmiljö och offentliga miljöer som rapporterats i Sverige likvärdiga
med rapporter från andra EU-länder (32). Det är troligt att detta även gäller miljön i förskolor.
Förekomsten av ftalater i förskolemiljöer har undersökts i Danmark och Tyskland (16, 23). I
likhet med de studier som gjorts i svenska förskolor och hem förekom DEHP i högst koncentrationer. Generellt sett var koncentrationerna av ftalater i damm i danska förskolor lägre än i
svenska förskolor och bostäder (12, 21). Nivåerna av DEHP var omkring tre gånger högre i
svenska förskolor än i danska (12, 16), Den danska studien visade också att nivåerna av
ftalater i damm var upp till fem gånger högre i förskolor jämfört med hemmiljö. Danmark har
arbetat mycket aktivt med att fasa ut användningen av ftalater och det är möjligt att det bidrar
till skillnaderna mellan studierna. Det kan också vara så att de lägre nivåerna av ftalater i den
danska studien från 2008 reflekterar en generell minskning i användning av ftalater under
2000-talet. Analyserna i svenska förskolor och hem gjordes 2006 och 2001.
I en kanadensisk studie mätte forskare koncentrationerna av formaldehyd och flyktiga
organiska ämnen i luftprover från förskolor i Montréal, Kanada (11). Dessutom undersöktes
vilka faktorer som kan påverka inomhusmiljön, Resultaten visade att nivåerna av formaldehyd
var lägre än Kanadas gränsvärden för säker exponering (50 µg/m3) i samtliga förskolor.
Nivåerna av flyktiga organiska ämnen var också i mycket låga och anses inte vara skadliga för
hälsan. Forskarna fann även ett samband mellan bra ventilation och stor golvyta och lägre
nivåer av acetaldehyd och formaldehyd. Formaldehyd i inomhusluft har även undersökts i
förskolor i Kalifornien och där översteg 35 av 40 förskolor Kaliforniens gränsvärde för säker
exponering (55 µg/m3) (31). Dock var nivåerna lägre än WHO:s riktvärde på 100 µg/m3. I
Sverige visar vetenskaplig litteratur och myndighetsrapporter att koncentrationerna av
formaldehyd i inomhusluft har sjunkit sedan 1970-talet, då det uppmärksammades som ett
hälsoproblem, och att nivåerna idag är så låga att de inte bedöms som hälsoskadliga, omkring
20 µg/m3 (33, 34).
18
Studier i förskolor utanför Sverige - sammanfattning
•
Studier av kemiska ämnen i förskolemiljö i Europa, Kalifornien och Kanada visar
att nivåerna av kemikalier i inomhusmiljön överlag är ganska lika mellan länder
men det finns vissa skillnader.
•
Förskolor i Kalifornien och Storbritannien har relativt höga nivåer av bromerade
flamskyddsmedel i damm och luft jämfört med Sverige.
•
Perfluorerade ämnen finns i högre utsträckning i förskolor i Storbritannien än i
övriga länder.
•
Ftalater förekom i högre grad i inomhusmiljön i svenska förskolor jämfört med
danska, Nivåerna av DEHP var omkring tre gånger högre i förskolor i Sverige
jämfört med Danmark.
•
Skillnaderna i resultat mellan olika undersökningar kan bero på regionala
skillnader men också avspegla förändringar i användningen av kemikalier över tid
då mätningarna gjordes under en tioårsperiod.
19
2.4
Studier i svenska hem
Studier om barns exponering för kemiska ämnen i hemmiljö bidrar med viktig kunskap om
barns totala exponering i vardagen. Dessa studier belyser också likheter och skillnader mellan
hemmiljö och förskolemiljö vilket är viktigt vid planering och prioritering av arbetet med
riskbegränsning.
Det har publicerats sex forskningsartiklar som handlar om PVC-golv som en exponeringskälla
för ftalater i hemmiljö och huruvida dessa faktorer kan vara kopplade till en ökad risk för
astma och allergi hos barn (8, 13, 14, 18, 21, 22). Publikationerna baseras på en stor epidemiologisk studie ”Dampness in Buildings and Health” (DBH) vars syfte var att undersöka
riskfaktorer för astma och allergi i inomhusmiljö. DBH-studien startade år 2000 och inkluderade över tio tusen barn och deras föräldrar. Frågeformulär skickades ut vid studiens början
då barnen var ett till tre år gamla och fem år senare. Formulären kartlade barnens inomhusmiljö och hälsostatus, med fokus på astma och allergi. Dessutom gjordes en mindre fallkontrollstudie då barnen genomgick läkarundersökningar och forskarna analyserade dammoch luftprover från hemmiljön (22).
Resultat från forskningsartiklar
Sammantaget visade studierna att det finns en koppling mellan PVC-golv i hemmiljön och
mängden ftalater i damm. Dammintag identifierades som en viktig exponeringsväg för ftalater
för barn, ett till tre år gamla, och man såg även ett samband mellan exponering för ftalater och
en ökad risk för astma och allergier. DEHP och BBzP uppmättes i högst koncentrationer i
damm och PVC-golv framstår som en av de viktigaste källorna (8). Forskarna såg även en
direkt koppling mellan mängden av DEHP och BBzP i barnens sovrum och en ökad risk för
astma och allergi (22).
I DBH-studien såg även forskarna ett samband mellan koncentrationerna av glykoletrar i luft i
barnens sovrum och utvecklandet av astma och allergier samt en koppling mellan PVC-golv i
barnens sovrum och en ökad risk för autistiskt syndrom (13, 18). Dessa fynd är intressanta
men ska tolkas med stor försiktighet och närmast ses som ett tecken på att ytterligare studier
inom det området kan vara motiverat.
Studier i hemmiljö - sammanfattning
•
Studier i hemmiljö identifierar PVC-golv som en trolig källa för ftalater i damm.
•
Exponeringsstudier har visat att små barn kan få i sig ftalater via damm då de
exempelvis tuggar på leksaker och stoppar händerna i munnen.
•
Barn och vuxna får främst i sig ftalater via maten men damm kan vara en
betydande exponeringskälla för ftalater för små barn, 1-3 år gamla.
•
Epidemiologiska studier har påvisat en koppling mellan en hög exponering för
ftalater och en ökad risk för astma och allergier hos barn, Dock vet vi för lite för att
kunna kunna fastställa att ftalater är en riskfaktor för astma och allergi.
20
2.5
Kunskapsbehov
Litteraturstudien visar att vi har viss kunskap om förekomsten av kemiska ämnen i förskolemiljön. För att myndigheter och kommuner med flera, på ett så bra sätt som möjligt, ska
kunna arbeta för en giftfri vardag behövs dock ytterligare kunskap inom vissa områden.
− Vi behöver ökad kunskap om exponering för farliga kemiska ämnen i förskolan såväl
som i andra miljöer där barn vistas.
− Det behövs insatser för att följa upp om arbetet, hos myndigheter, kommuner och
företag, med utfasning och substitution av farliga kemikalier minskar barns
exponering för farliga ämnen i vardagen.
− Det behövs mer kunskap kemikaliers effekter på barns hälsa, både med avseende på
ämnen som är vanligt förekommande idag och om nya kemiska ämnen vars användning ökar i samhället.
2.5.1 Exponering i barns vardagliga miljöer
De studier som gjorts i svenska förskolor omfattar ett begränsat antal ämnen. För att företag,
kommuner och myndigheter ska kunna arbeta med att minska de kemiska riskerna för barn på
ett framgångsrikt sätt behöver de kunskap om förekomsten av andra ämnen som kan ha
betydelse för barns hälsa. Bly och kadmium är exempel på ämnen som de behöver ökad
kunskap om vad gäller barns exponering i förskolan.
Vi vet att barn kan få i sig kemiska ämnen via damm och luft när de vistas i förskolan men vi
behöver mer information om var dessa ämnen kommer ifrån. Produkter och material som
finns i vår omgivning kan släppa ifrån sig ämnen som människor kan få i sig, antingen via
direkt kontakt med materialet eller indirekt via damm och inandningsluft. Exempel på
kemiska ämnen som kan frisättas från varor är mjukgörare i plastleksaker, bly i leksaker och
smycken, och flamskyddsmedel som avges från datorer och TV-apparater (35). Flera studier
pekar ut PVC-golv som en trolig exponeringskälla för ftalater. Forskarna konstaterade att barn
främst exponeras för ftalater via kosten men att intag via damm och luft kan vara en
betydande exponeringsväg, särskilt i miljöer med PVC-golv. Ftalater är inte förbjudna i golvmaterial och i ett tillsynsprojekt där KemI undersökte innehållet av ftalater i 29 plastgolv
hittade vi DINP i fjorton golv, DIDP i tio golv och DEHP i två golv. I tillsynsprojektet fick
KemI indikationer på att många företag jobbar för att byta ut hälsofarliga ftalater som DEHP
mot säkrare alternativ, exempelvis DINCH som vi hittade i två av golven (36).
Ökad kunskap om exponeringskällor i barns vardag skulle vara till stor nytta i arbetet med
riskbegränsning. Det kan underlätta för företag som vill arbeta för säkrare
kemikalieanvändning och ger kommuner och myndigheter ett bättre underlag för att
exempelvis ta fram informationsmaterial och kriterier för upphandling riktade till förskolan.
2.5.2 Uppföljning av utfasning och substitution
Kemikalieinspektionen arbetar för att fasa ut användningen av farliga ämnen. Det gäller bland
annat ämnen som kan ge cancer, påverka arvsmassan eller fortplantningen och ämnen som är
långlivade och ansamlas i miljön. Utfasning av den här typen av ämnen har fått ett allt större
genomslag i EU:s kemikalielagstiftning. Sedan 2007 är flera ftalater förbjudna i leksaker och
barnavårdsartiklar enligt REACH-lagstiftningen. Polybromerade bifenyler och och PBDE:s
får inte användas i elektriska produkter enligt RoHS-direktivet, dessa ämnen regleras även i
POP-förordningen och stockholmskonventionen. Dessutom har HBCD, DEHP, DBP, BBP
och DIBP tagits upp på EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen till REACHförordningen. De studier som gjorts i svenska förskolor visade att flera begränsade ftalater
21
och bromerade flamskyddsmedel fanns i inomhusmiljön då mätningarna ägde rum, år 20072008, och att barn var exponerade via damm. Allteftersom utfasningsarbetet pågår bör
mängderna av farliga kemiska ämnen i omgivningen minska.
Substitutionsprincipen har en viktig roll i EU:s kemikalieregler och tillämpas i viss
utsträckning i REACH och RoHS-direktivet. Substitutionsprincipen innebär att farliga ämnen,
så långt det är möjligt ska ersättas med säkrare alternativ. Det är viktigt att ansvariga företag
har god kunskap om alternativens hälso- och miljörisker. Till exempel har alternativ till
ftalater och bromerade flamskyddsmedel börjat användas i allt större utsträckning (37, 38).
Det finns en del kunskap om de substitutionsämnen som används i större volymer och är
registrerade i REACH men kunskapen är dålig om farliga egenskaper, användning och
exponering, när det kommer till lågvolymkemikalier. Det är viktigt att vi följer upp om
utfasnings- och substitutionsarbetet får effekter i barns vardagsmiljö, bland annat genom
återkommande mätningar av gamla och nya ämnen i förskolor och skolor.
2.5.3 Kemikaliers effekter på barns hälsa
För de flesta kemiska ämnen som finns i barns vardagliga miljö finns det mycket få eller inga
studier om tidiga hälsoeffekter. Vissa ftalater, pentaBDE och PFOS är mer studerade med
avseende på hälsoeffekter efter tidig exponering men de utgör undantag. Som en konsekvens
saknar vi i stor utsträckning förståelse för vad barns exponering för kemiska ämnen innebär
för deras hälsa på kort och lång sikt. Det finns alltså ett behov av mer forskning om tidiga
hälsoeffekter och utveckling av regulatoriska tester för tidig exponering. Till exempel
motiverar epidemiologiska undersökningar fler experimentella studier om sambanden mellan
barns exponering för ftalater och risken för astma och allergi.
För att kunna arbeta med att minska barns exponering för kemiska ämnen i
vardagen på ett så bra sätt som möjligt behövs följande:
•
•
•
•
•
Studier om förekomsten av hälsofarliga ämnen i skolor och förskolor som inte
undersökts tidigare, exempelvis tungmetaller.
Ökad kunskap om exponeringskällor för hälsofarliga ämnen i förskolan såväl som i
andra miljöer där barn vistas.
Studier om vilka hälsoeffekter barns exponering för kemiska ämnen kan ha på på
kort och lång sikt, både med avseende på ämnen som är vanligt förekommande
idag och om nya kemiska ämnen vars användning ökar i samhället.
Utveckling av regulatoriska tester för tidig exponering av kemikalier.
Återkommande analyser av kemiska ämnen i skolor och förskolor för att följa upp
om arbetet med utfasning och substitution minskar förekomsten av särskilt farliga
ämnen i barns vardagsmiljö.
22
3 Undersökningar av inomhusmiljön i tre förskolor
Med utgångspunkt från kunskapsbehoven vi identifierade i litteraturstudien gjorde vi undersökningar av inomhusmiljön i tre förskolor. Vi valde förskolor som var representativa för
olika typer av förskolebyggnader; en nybyggd förskola, en äldre förskola och en förskola som
från början var avsedd att användas som bostadslägenhet.
På varje besök deltog två personer från Kemikalieinspektionen som skötte provtagning och
utförde XRF-analyser samt två miljö- och hälsoskyddsinspektörer som inspekterade inomhusmiljön efter en checklista som vi utvecklat specifikt för ändamålet. Efter besöken skickades
proverna för kemisk analys till ALS Scandinavia och till Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet, Tabell 3 visar en sammanställning över
förskolorna.
Tabell 3, Förskolor som ingick i projektet
Typ av förskola
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
Nybyggd förskola
Byggnadsår
1987
1986
2012
Rum (numrering i tabellerna nedan)
1
2
Lek- och
matrum
34
Lek- och
matrum
34
Ålder på barnen som vistas i rummet 3-5 år
3-5 år
Antal personer som vistas i rummet
24
Funktion
Rumsstorlek i kvadratmeter
3.1
24
1
2
1
2
Lekrum
Lekrum
42
28
Lek- och
vilrum
44
3-5 år
3-5 år
3-5 år
3-5 år
22
19
16
16
Lekrum
38
Metoder
3.1.1 Inspektion av inomhusmiljön
Inspektörer från det lokala miljö- och hälsoskyddskontoret undersökte inomhusmiljön efter ett
formulär som Kemikalieinspektionen och Socialstyrelsen tagit fram i samarbete, se bilaga 1.
Formuläret var utformat för att dokumentera inomhusmiljön med avseende på faktorer som
kan påverka förekomsten av kemikalier, såsom ventilation, städrutiner och antalet elektriska
apparater.
3.1.2 Provtagning
Den metod som används vid dammprovtagning kan vara direkt avgörande för studiens
reproducerbarhet och hur väl resultatet speglar den faktiska exponeringen (32). Provet kan tas
direkt från dammsugarpåsen, genom avtorkning av damm från en plan yta eller genom att
sätta ett filter på dammsugarskaftet som samlar upp dammet vid dammsugning. Vilken typ av
damm som används är också en viktig faktor, exempelvis golvdamm, sedimenterat damm från
plana ytor ovan golv eller blandprover. Vi valde att använda en dammsugare med en extra
filtertillsats längst ut på dammsugarskaftet (se figur 1) och att ta separata dammprover från
golv, plana ytor ovan golv och från mattor i textil. På så sätt undvek vi eventuell kontaminering från dammsugaren och vi kan få en bild av mängden kemikalier i olika sorters damm.
Dammprovtagningen gjordes på samma sätt som vid tidigare analyser av kemikalier i damm i
förskolan (32). Filterhållarna hade rengjorts med etanol och packats i folie innan provtagningen och filtren förvarades i sterila förpackningar. För att undvika kontaminering mellan
prover bytte vi filterhållare mellan provtagningarna. Efter varje provtagning placerades filtret
23
åter i dess förpackning och förvarades mörkt i rumstemperatur till dess att analyserna gjordes.
Dammproverna togs på avdelningar för de lite äldre barnen, omkring tre till fem år gamla, i
rum där barnen leker, vilar eller äter och i samma rum som inspektionen gjordes. Vi tog tre
typer av dammprover:
− Damm från öppna ytor ovan golv, exempelvis bokhyllor och ovansidan av skåp.
− Damm från mattor i textil som barnen har samling och/eller leker på.
− Damm från golv.
Handavstrykningsproven togs genom att torka barnens handflator med en steril kompress som
var fuktad med handsprit (isopropylalkohol) på samma sätt som tidigare beskrivits i liknande
studier (39). Handavtorkningsprov togs på tio till femton barn per förskola. Provtagningen
gjordes på de lite äldre barnen, tre till fem år gamla. Personen som tog proven bar ftalatfria
plasthandskar. Efter provtagningen förvarades kompresserna mörkt i glasburkar som rengjorts
med aceton. Vi tog även materialprover från överdrag och stoppning på vilomadrasser från
två förskolor. Vilomadrasserna används dagligen av de lite yngre barnen för vila och någon
gång per vecka av de lite äldre barnen vid massage.
Figur 1, Filtertillsats för dammprovtagning
3.1.3 Kemiska analyser
Dammprov, handavstrykningsprov och materialprov skickades till ALS Scandinavia för
analys av bromerade flamskyddsmedel, ftalater organofosfater och metaller. Vi inkluderade
även 1,2-cyclohexanedicarboxylic acid diisononyl ester (DINCH) i analyserna, en plastmjukgörare som ofta används för att ersätta ftalater. Förekomsten av nya sorters flamskyddsmedel i
dammprov och handavstrykningsprov analyserades av ITM, Stockholms universitet. ALS är
ackrediterade för samtliga metoder de använder i analyserna. Metoden som användes vid
analyserna på ITM är är utvecdklad och validerad av Saahlström et.al. (40). Bilaga 1 visar de
enskilda ämnena som vi analyserade i studien. För att kunna jämföra mängden nya flamskyddsmedel i damm med mängden traditionella flamskyddsmedel tog vi alltid två prover
från samma yta och skickade ett prov till ALS och ett prov till ITM för analys av respektive
ämnesgrupp.
Innan analys skrapade vi av dammet från filtren och vägde det. Filtret inkluderades också i
analysen för att få med det damm som eventuellt fanns kvar efter skrapning. Proven som
skickades till ALS delades i fyra delar för analys av respektive ämnesgrupp. Mängden damm
per prov varierade mellan 50-470 mg per prov. Proverna extraherades i diklorometan och
analyserades med GC/MS enligt en metod som beskrivits i en tidigare studie (40).
24
Materialproven från vilomadrasser maldes innan extraktion, Analysmetoder och
detektionsgränserna presenteras i tabell 4.
Tabell 4, Analysmetoder och detektionsgränser
Ämne
Ftalater
Metaller
Organofosfater
Bromerade flamskyddsmedel
Nya flamskyddsmedel
Prov
Metod
Detektionsgräns
Dammprov
E DIN 19742
1 µg/g
Handavstrykningsprov
E DIN 19742
5 µg/prov
Materialprov
Intern metod
1 µg/g
Dammprov
EPA 200,7 /200,8
0,008-200 µg/g
Handavstrykningsprov
EPA 200,7 /200,8
0,006-50 µg/prov
Materialprov
EPA 200,7 /200,8
0,05-0,4 µg/g
Dammprov
MA-M 3-79
5-50 µg/g
Handavstrykningsprov
MA-M 3-79
5-50 ng/prov
Materialprov
MA-M 3-79
10-100 µg/g
Dammprov
DIN EN ISO 22032
2-20 µg/g
Handavstrykningsprov
DIN EN ISO 22032
2,5-50 ng/prov
Materialprov
Intern metod
10-50 µg/g
Dammprov
Sahlström et.al. 2012
0.27-1.6 ng/g
Handavstrykningsprov
Sahlström et.al. 2012
0.0057-0.33 ng/prov
3.1.4 XRF-analyser
Vi undersökte förekomsten av olika grundämnen, särskilt med avseende på bly och kadmium
i leksaker, golv och inredning med hjälp av ett XRF-instrument (x-ray fluorescence). XRFinstrumentet mäter koncentrationen av grundämnen i fasta material som metaller och
hårdplast med hjälp av röntgenfluorescens.
3.2
Inspektion av inomhusmiljön i förskolan
Syftet med inspektionen var främst att testa inspektionsformuläret i liten skala inför mer
omfattande undersökningar om kemikalier i förskola och skola men också för att identifiera
möjliga exponeringskällor för kemikalier. De tre förskolorna var på många sätt likvärdiga vad
gäller städrutiner, inredning och materialval. Det fanns dock vissa skillnader mellan lägenhetsförskolan och den äldre förskolan, båda byggda på mitten av 1980-talet, i förhållande till
den nybyggda förskolan. Tabell 5 samanfattar de punkter i inventeringen där vi såg störst
skillnader mellan förskolorna och som vi väljer att lyfta fram i den här rapporten.
Den mest slående skillnaden mellan förskolorna var att lägenhetsförskolan och den äldre
förskolan hade betydligt mer leksaker, pysselmaterial, möbler, textilier etc, än den nybyggda
förskolan. Den äldre förskolan och lägenhetsförskolan hade PVC-golv som lades in på mitten
av 1980-talet och i den nybyggda förskolan hade man lagt linoleumgolv. Lekrum och vilrum
var större i den nybyggda förskolan än i de andra två och då vi genomförde undersökningarna
hade den också färre barn i verksamheten. Det kan däremot ändras eftersom det förväntas
börja mer barn på den nybyggda förskolan under det kommande året.
Samtliga tre förskolor hade under senare år (2009-2013) genomfört obligatorisk ventilationskontroll (OVK) enligt egenkontrollsprogrammet. Till- och frånluftsflödet i byggnaderna
var normala och inspektörerna upplevde ventilationen som bra i alla förskolor. Förskolorna
hade liknande städrutiner som utfördes av en extern städfirma, Golven dammsugs och torkas
fem dagar i veckan och övriga ytor torkas en gång per vecka. Hygienrutinerna var också
25
liknande i de olika förskolorna, Barnen tvättar händerna 4-6 gånger per dag. All personal
använder plasthandskar vid blöjbyte varav personalen på den äldre och den nybyggda
förskolan använder handskar i vinylplast, en typ av plast som kan innehålla ftalater. Alla
förskolor hade en till tre elektriska apparater, TV, radio eller dator, i de rum som undersöktes.
I alla förskolor åt barnen på plasttallrikar och i de två äldre förskolorna använde man även
plastglas under eller mellan måltiderna. De äldre förskolan och lägenhetsförskolan hade
vaxduk på matborden medans den nybyggda inte använde dukar.
Tabell 5, Sammanställning av delar av inventeringen som illustrerar skillnader i inomhusmiljön
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
Nybyggd förskola
Golvmaterial
PVC
PVC
Linoleum
Material vilomadrasser
Skummadrass med
plastöverdrag
Skummadrass med
plastöverdrag
Skummadrass med
plastöverdrag
Rum 1
Rum 2
Rum 1
Rum 2
Rum 1
Rum 2
0,7
0,7
0,5
0,7
0,4
0,4
Uppskattad area av
2
dammsamlande ytor (m )
11
11,4
8
4
9,3
5
Uppskattad mängd små
3
plastleksaker (m )
1
1
0,3
0,1
-
0,2
Uppskattad mängd små leksaker i
3
skumplast (m )
0,05
-
0,1
-
-
-
Antal större plastleksaker per rum
6
3
10
3
-
2
Antal större träleksaker
-
-
-
5
-
-
Antal större leksaker i skumplast
-
-
-
-
2
-
Ungefärligt antal barn per m
2
Figur 2, Från vänster;äldre förskola, lägenhetsförskola, nybyggd förskola
26
3.3
Resultat från XRF-analyser av inredning och föremål
XRF-mätningarna visade att några leksaker och vilomadrasser i den äldre förskolan och
lägenhetsförskolan innehöll de hälsofarliga metallerna bly och kadmium. Vi fann inga
leksaker som innehöll bly eller kadmium i den nybyggda förskolan. Utifrån resultaten är det
dock svårt att bedöma ifall dessa föremål kan utgöra en risk när barnen leker med eller
hanterar dem, eller om läckage från föremålen kan bidra till indirekt exponering. För att göra
sådana bedömningar behöver vi mer kunskap om ämnenas migration från föremålen.
EU:s leksaksdirektiv, 2009/48/EG, har ett gränsvärde för hur mycket bly och kadmium som
får avges från leksaker men det finns inget värde som anger hur mycket bly eller kadmium en
leksak eller barnavårdsprodukt får innehålla. Däremot regleras innehållet av kadmium i
smycken och plast i REACH-förordningen med ett gränsvärde på 0,01 viktprocent och
Kemikalieinspektionen har tagit fram ett förslag om ett gränsvärde för bly i konsumentprodukter som barn kan stoppa i munnen på 0,05 viktprocent. Vi har använt dessa gränsvärden som referens för innehållet av kadmium och bly. De föremål där innehållet av
kadmium och bly överskrider dessa referensvärden finns sammanställda i tabell 6.
Figur 3, Exempel på föremål med mer än 0,01% kadmium eller 0,05% bly
Tabell 6, Sammanställning av resultat från XRF-mätningar i leksaker och inredning
Lägenhetsförskola
Bly (%)
Kadmium (%)
Färgglad väska i plast
0,1
0,016
Liten bägare i mässing
1,1
Resväska i mörkbrun plast
0,6
Röd dockklänning
0,2
Resväska i ljusbrun plast
0,3
Ringklocka i mässing
2,3
0,011
Plastöverdrag på blå madrass
0,7
0,045
Tygöverdrag blå madrass
0,2
0,78
Plastöverdrag röd madrass
0,4
Docka, nr, 1
Docka, nr, 2
Grön kakelbit i pyssellåda
0,1
Orange madrass
2,7
27
Äldre förskola
Bly (%)
3.4
Resultat av kemiska analyser
Vi analyserade flamskyddsmedel, ftalater, organofosfater och metaller i dammprover,
handavtorkningsprover och madrassprover. DINCH som ofta används som ersättare till
ftalater inkluderades också i analyserna. En förteckning över de enskilda ämnena finns i
bilaga 1. Analysresultaten för varje ämnesgrupp och provtyp presenteras nedan. För att ge en
bild över spridningen mellan olika dammkällor redovisar vi resultaten från varje enskilt prov.
Ämnen som inte kunde detekteras i något prov redovisas inte i tabellerna nedan. Vi använde
samma metoder för dammprovtagning och analyser i den här studien som i tidigare studier vid
Stockholms universitet och kan på så sätt jämföra våra resultat med de provtagningar som
gjordes i förskolor i Stockholmsområdet år 2007-2008 (10). Resultaten ger en bild av vilka
kemikalier som kan finnas i förskolemiljöer idag. Däremot kan vi inte dra några statistiskt
säkra slutsatser om förändringar över tid eller skillnader mellan olika förskolor eftersom det
rör sig om ett litet antal prover.
3.4.1 Flamskyddsmedel
Traditionella bromerade flamskyddsmedel som polybromerade bifenyler och polybromerade
difenyletrar har länge används för att flamskydda exempelvis textilier, elektronik och möbler.
På senare år har man börjat fasa ut vissa flamskyddsmedel eftersom de kan vara skadliga för
hälsan och miljön vilket lett till att flera ersättare dykt upp på marknaden. I den här studien
har vi valt att analysera nivåerna av traditionella och nyare typer av bromerade flamskyddsmedel. Syftet är att följa upp hur substitutionen av traditionella ämnen med nyare avspeglas
barns exponering för kemiska ämnen i vardagliga miljöer .
Traditionella bromerade flamskyddsmedel (PBDE och PBB)
Analyserna visade att nivåerna av polybromerade difenyletrar damm var i samma storleksordning som uppmätts i tidigare studier i svenska förskolor och att och polybromerade
bifenyler inte fanns i detekterbara nivåer (10). Det fanns ingen tydlig skillnad mellan förskolorna. Vi analyserade damm från öppna ytor ovan golv, golv, och mattor i textil i ett till
två rum per förskola. Av de ämnen som ingick i analyserna detekterades endast pentaBDE
och dekaBDE i dammprover och endast dekaBDE i handavtorkningsprover, se tabell 7.
Madrassproverna innehöll inga mätbara koncentrationer av de PBDE eller PBB.
Tabell 7. Mängden penta- och dekaBDE i damm (ng/g) och handavtorkningsprover (ng/prov)
Dammprov
Förskola
Dammkälla
Ytor ovan golv (1)
Nybyggd förskola
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
Handavtorkningsprov
1
PentaBDE
DekaBDE
30
190
Ytor ovan golv (2)
670
Mattor i textil
30
130
Stor samlingsmatta
-
200
Ytor ovan golv (1)
-
380
Ytor ovan golv (2)
290
Mattor i textil
30
400
Ytor ovan golv (1)
100
290
Ytor ovan golv (2)
Mattor i textil
1000
400
500
Prov nr.
DekaBDE
26
1,5
31
0,98
4
0,8
9
0,7
44
1,1
49
1,1
a. Analyserna av damm från öppna ytor ovan golv utfördes på ITM enligt Sahlström et.al.
28
Nya sorters bromerade flamskyddsmedel
Vi undersökte förekomsten av några bromerade flamskyddsmedel som ofta används som
ersättare till PBDE och PBB och vars användning ökar inom EU och globalt. Analysresultaten
från dammprov och handavtorkningsprov presenteras i tabell 8 och 9. Vi analyserade dammprov från två rum per förskola som i tabellen markeras med siffror (1) eller (2), (-) betecknar
värden som ligger under säker kvantifierings- eller detektionsnivå.
Tabell 8, Koncentrationen av nya bromerade flamskyddsmedel i dammprover från tre förskolor (ng/g)
Förskola
Dammkälla
BTBPE
EHTBB
BEHTBP
DBDPE
Nybyggd förskola
Ytor ovan golv (1)
Ytor ovan golv (2)
0,81
58
13
6,5
98
67
380
1100
Ytor ovan golv (1)
3,5
13
63
1200
Ytor ovan golv (2)
1,8
38
120
360
Ytor ovan golv (1)
14
3,4
69
1300
Ytor ovan golv (2)
14
37
170
1900
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
Tabell 9, Koncentrationen av bromerade flamskyddsmedel i handavtorkningsprov (ng per prov)
a
BTBPE
EHTBB
BEHTBP
Prov nr.
Förskola
Nybyggd förskola
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
a.
b.
4
0,012
9
0.0057 - 0.0096
26
DBDPE
-
0,60
0,9
-
1,3
1,2
0.0057 - 0.0096
0,21
0,78
21
31
0,010
0,38
0,52
1,0
44
0,013
-
0,24
3,7
49
0,022
-
0,37
1,1
b
Varje handavtorkningsprov gavs ett nummer som inte kan kopplas till enskilda individer.
Över detektionsgräns men under kvantifikationsgräns
Resultaten visade att de nya bromerade flamskyddsmedlen som ingick i analyserna, DBDPE,
EHTBB, BEHTBP och DPDPE, kunde detekteras i samtliga dammprov och i de flesta handavtorkningsprov. DBDPE förekom i högst koncentrationer följt av BEHTBP och det var inga
tydliga skillnader mellan förskolorna. Nivåerna av nya sorters bromerade flamskyddsmedel
handavtorkningsproverna ligger i linje med nivåerna i dammproverna.
DBDPE används främst som ersättare för decaBDE i produkter av plast och gummi, textilier
och elektronik och är registrerat i REACH för produktion/import som överstiger 1000 ton per
år. DBDPE används i mycket stora volymer i Kina och tester visar att ämnet ofta finns i
leksaker som tillverkats där (41). Resultaten från den här studien visade att det överlag fanns
mer DPDPE än dekaBDE i damm och i handavtorkningsprov. Koncentrationerna av DBDPE i
damm var ungefär dubbelt så höga i damm och fem gånger så höga på barnens händer jämfört
med dekaBDE, om man ser till medelvärdet.
BEHTBP och EHTBB används som ersättare till pentaBDE i exempelvis skumgummi, PVCplast och elektronik och tester har visat att de kan finnas i produkter som riktar sig till barn.
BEHTBP är registrerat i REACH för import/användning mellan 100-1000 ton per år medan
EHTPP inte är registrerat.
BTBPE används som ersättare till oktaBDE i olika typer av plast och den är inte registrerad i
REACH. Undersökningar av leksaker som är tillverkade i Kina visade att BTBPE finns i en
stor del av leksakerna som tillverkas där men vi vet väldigt lite om användning inom EU.
29
Förekomst av bromerade flamskyddsmedel
•
Damm från öppna ytor ovan golv innehöll pentaBDE och dekaBDE i nivåer som
var likvärdiga med vad man tidigare funnit i svenska förskolor.
•
Nya bromerade flamskyddsmedlen, DBDPE, EHTBB, BEHTBP och DPDPE,
kunde detekteras i samtliga dammprov och i de flesta handavtorkningsprov.
•
Vi hittade betydligt mer DPDPE än dekaBDE i damm och på händer. DPDPE
används av många företag som ersättare till dekaBDE
•
Resultaten indikerar att den ökade användningen nya flamskyddsmedel i samhället
avspeglas i barns exponering för kemikalier i vardagen.
•
Det finns för lite underlag för att dra några slutsatser om äldre, farliga,
flamskyddsmedel minskar i inomhusmiljön i takt med att företagen byter ut dem.
•
Analysresultaten för bromerade flamskyddsmedel i handavtorkningsprov och
dammprov följde samma mönster.
•
Nya sorters flamskyddsmedel var vanligt förekommande i alla förskolor. Detta kan
vara en konsekvens av att man bytt ut farliga kemikalier mot alternativa ämnen
men kan också spegla en eventuell ökning av användandet av kemikalier i
samhället
30
3.4.2 Ftalater
Analysresultaten av ftalater i dammprov, handavtorkningsprov och madrassprov presenteras i
tabell 10, 11 och 12. Vi analyserade prover från två rum per förskola som i tabellen markeras
med siffror (1) eller (2). (-) betecknar värden som ligger under säker kvantifierings- eller
detektionsnivå.
Tabell 10, Koncentrationen av ftalater i dammprover från tre förskolor (µg/g)
Förskola
Nybyggd förskola
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
Dammkälla
DIBP
DBP
BBP
DEHP
DINP
DIDP
DINCH
Ytor ovan golv (1)
-
-
-
50
230
97
-
Ytor ovan golv (2)
-
-
-
51
140
120
100
Golvdamm (1, 2)
-
-
-
69
760
470
-
Mattor i textil(1, 2)
-
-
-
61
190
190
210
Samlingsmatta
14
-
-
120
160
220
100
Ytor ovan golv (1)
29
43
-
640
1900
370
1900
Ytor ovan golv (2)
24
58
-
1400
1600
320
-
Golvdamm (1)
27
60
14
3100
3900
370
-
Golvdamm (2)
-
-
-
4600
7600
590
-
Mattor i textil(1)
15
32
19
1900
2100
300
120
Mattor i textil(2)
-
27
14
1700
2200
430
200
Ytor ovan golv (1)
16
19
23
480
910
930
-
Ytor ovan golv (2)
23
32
20
980
410
200
-
Golvdamm
-
23
48
200
420
150
-
Mattor i textil(1)
16
18
130
520
680
290
-
Mattor i textil(2)
38
27
130
840
500
330
-
Generellt sett förekom DINP i högst koncentrationer i damm, följt av DEHP och DIDP, och
vi uppmätte högst koncentrationer i den äldre förskolan, se tabell 10. Detta skiljer resultaten i
den här studien från många andra studier av ftalater i inomhusmiljö som rapporterar högst
nivåer av DEHP (12, 16, 21, 23). Koncentrationerna av DEHP i den äldre förskolan var
likvärdiga med tidigare studier i svenska förskolor medans DINP och DIDP i damm inte
ingick i de tidigare studierna. Den nybyggda förskolan skilde sig från de övriga två genom att
nivåerna av ftalater var låga eller under detektionsgränsen. DINCH som ofta används som
ersättare för ftalater i plast fanns i prover från den nybggda förskolan och den äldre förskolan.
Tabell 11, Koncentrationen av ftalater i handavtorkningsprov (µg per prov)
Förskola
Nybyggd förskola
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
a.
Prov nr.
a
DIBP
DBP
BBP
DEHP
DINP
23
-
-
-
0,82
-
28
-
0,62
-
1,4
37
33
88
-
-
0,93
-
1
-
-
0,79
16
-
6
0,52
0,54
-
7,1
-
11
-
1
-
9,1
46
41
-
-
-
3,7
290
46
-
-
-
1,2
-
Varje handavtorkningsprov gavs ett nummer som inte kan kopplas till enskilda individer.
31
DEHP var den enda ftalaten som kunde detekteras i samtliga handavtorkningsprov och högst
koncentrationer uppmättes i prov från den äldre förskolan. Fördelningen av DEHP i handavtorkningsproverna från de olika förskolorna ligger i linje med nivåerna i dammproverna.
Detta tyder på att handavtorkningsprover avspeglar dammnivåer väl och kan vara en bra
metod för att undersöka exponering för DEHP. DIBP och DINP kunde endast detekteras i
enstaka handavtorkningsprov utan något tydligt mönster vilket gör resultaten mer svårtolkade.
Tabell 12, Koncentrationen av ftalater i skum och plastöverdrag från fyra vilomadrasser (µg/g),
Förskola
Färg på madrass Material
DIBP DBP
a
a
a
b
b
b
BBP
DEHP
DNOP
DINP
DIDP
DINCH
LägenhetsLjusblå
förskola
Plastöverdrag 33
350
36
-
19000
4300
82000
-
Skum
82
-
17000
-
330
5900
-
Äldre
förskola
Mörkblå
Plastöverdrag 32
350
23
-
-
-
34000
320
Skum
170
-
7800
-
-
3200
-
Äldre
förskola
Grön
Plastöverdrag 64
620
17
150000 -
1700
21000
150
Skum
430
-
11000
-
-
400
-
Plastöverdrag 42
330
68
20000
-
3900
160000 -
Skum
410
-
4900
160
760
18000
Äldre
förskola
Röd
-
-
-
b) Begränsat i leksaker och barnvårdsartiklar (Reach bilaga XVII)
c) Begränsat i leksaker och barnvårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen, (Reach bilaga XVII)
Analyserna visade att madrasserna innehöll ftalater som är förbjudna i leksaker och
barnavårdsartiklar inom EU. Den här typen av sovmadrasser räknas som barnavårdsartikel
och omfattas av Reach begränsning av DEHP, DBP och BBP. Den totala mängden DEHP,
DBP och BBP får inte överstiga 0,1 viktprocent (1000 µg/g). Tre av fyra madrasser hade
koncentrationer av DEHP som översteg Reach gränsvärde. Madrasserna innehöll även höga
koncentrationer av DNOP och DIDP som är förbjudna i leksaker och barnvårdsartiklar som
barn kan stoppa i munnen om innehållet överstiger 0,1 viktprocent. Generellt sett innehöll
madrassernas plastöverdrag mer ftalater än skumfyllningen.
Förekomst av ftalater
•
I dammprover och handavtorkningsprover från äldre förskolor fanns det högre
koncentrationer av ftalater än i prover från den nybyggda förskolan.
•
DINP, DEHP och DBP var de ftalater som förekom i högst koncentrationer i
dammprover och handavtorkningsprover.
•
Analysresultaten för DEHP i handavtorkningsproven och dammprov följde samma
mönster.
•
Tre av fyra madrassöverdrag hade koncentrationer av DEHP som översteg Reach
gränsvärde (0,1 %) för vad som är tillåtet i leksaker och barnartiklar inom EU.
•
Analysresultaten tyder på att den här typen av madrassöverdrag i plast kan vara en
exponeringskälla för ftalater.
32
3.4.3 Organofosfater
Analyserna för organofosfater i dammprov, handavtorkningsprov och madrassprov
presenteras i tabell 13, 14 och 15. Vi analyserade prover från två rum per förskola som i
tabellen markeras med siffror (1) eller (2). (-) betecknar värden som ligger under säker
kvantifierings- eller detektionsnivå.
I likhet med tidigare studier i svenska förskolor förekom TBEP i betydligt högre koncentrationer i damm än övriga organofosfater. Dock var nivåerna av TBEP generellt sett lägre än i
tidigare studier i svenska förskolor (12). Det var även tydligt att koncentrationerna av TBEP i
damm var högre i lägenhetsförskolan och den äldre förskolan jämfört med den nybyggda
förskolan. Resultaten visade också relativt höga nivåer av TCEP, särskilt i prover från den
äldre förskolan. Nivåerna av TCEP i dammprover från den äldre förskolan översteg vad som
uppmätts i tidigare studier i förskolor (12).
Tabell 13, Koncentrationen av organofosfater i dammprover från tre förskolor (µg/g)
Förskola
Nybyggd förskola
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
Dammkälla
TCPP
TCEP
TDCP
TBP
TBEP
TEHP
TIBP
TPhP
Ytor ovan golv
3,3
0,2
0,6
-
11
0,6
-
2,5
Mattor I textil
4,1
-
1,2
-
9,7
0,6
0,3
3,6
Samlingsmatta
2
-
0,8
-
37
0,4
2,7
2,7
Ytor ovan golv (1)
2,6
170
2,1
0,1
76
0,7
0,3
2,3
Ytor ovan golv (2)
2,7
140
2,7
0,1
150
0,4
0,3
1,1
Mattor i textil(1)
1,1
12
1,4
-
53
0,6
0,4
0,9
Mattor i textil(2)
1,5
34
5,2
0,07
110
0,4
0,8
3,3
Ytor ovan golv (1)
9,7
6,6
1,7
0,08
150
0,5
-
0,5
Ytor ovan golv (2)
17
38
4,3
-
150
1,3
0,3
1,2
Mattor i textil(1)
4,8
16
0,5
0,06
130
0,5
1,2
0,8
Mattor i textil(2)
11
5,4
1,3
0,1
200
1
0,1
0,9
Analysresultaten av organofosfater i handavtorkningsprov överensstämde i stort med dammproverna vilket tyder på att det kan vara en bra metod för att undersöka exponering av
organofosfater. Av de analyserade organofosfaterna fanns TBEP i högst koncentrationer i
prover från den äldre förskolan och lägenhetsförskolan. TCEP kunde endast detekteras i
prover från den äldre förskolan vilket ligger i linje med mätningarna i dammprov.
Tabell 14, Koncentrationen av organofosfater i handavtorkningsprov (µg per prov)
a
Förskola
Prov nr.
TCPP
TCEP
TDCP
TBEP
Nybyggd förskola
23
28
0,15
-
-
-
-
5
0,012
0,14
0,015
0,95
10
-
0,016
-
0,23
14
0,028
0,21
-
1,7
45
0,053
-
-
0,64
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
a. Varje handavtorkningsprov gavs ett nummer som inte kan kopplas till enskilda individer.
TCEP ingår i Reach kandidatförteckning och kräver tillståndsprövning enligt Reach bilaga
XIV. Dessutom är TCEP är klassificerat som cancerframkallande (kategori 2) och skadligt för
reproduktionen (kategori 1B) vilket innebär att användningen av ämnet är begränsat enligt
Reach bilaga XVII och i leksaksdirektivet (2009/48/EG). Leksaker som säljs inom EU får inte
innehålla mer än 0,5 viktprocent TCEP (0,3 viktprocent från och med juni 2015). Innehållet
33
eller migrationen av TCEP i barnartiklar, som madrasser för barn, är inte reglerat i
lagstiftningen i Sverige eller EU.
I två av fyra madrasser var koncentrationerna av TCEP högre än gränsvärdet för tillståndsprövning. Dock innehöll ingen av madrasserna mer TCEP än vad som är tillåtet i leksaker
enligt leksaksdirektivet. Analyserna tyder på att TCEP framför allt fanns i skumgummit i de
blåa madrasserna. Eftersom vi fann de högsta nivåerna av TCEP i skumgummit verkar det
som om det inte är beroende av färgen utan det är mer troligt att de blå madrasserna är äldre
eller av ett annat fabrikat.
Tabell 15, Koncentrationen av organofosfater i prover från fyra vilomadrasser (µg/g)
Förskola
Färg på
madrass
Lägenhetsförskola
Ljusblå
Äldre förskola
Mörkblå
Äldre förskola
Grön
Äldre förskola
Röd
a
Material
TCPP TCEP
TDCP TBP
TBEP TIBP
TPhP
Plastöverdrag
6,4
2100
-
-
1800
-
93
skum
6,7
21000
-
-
82
-
270
Plastöverdrag
-
1400
-
-
780
-
150
skum
-
15000
-
-
15
-
130
Plastöverdrag
3,2
47
-
-
420
-
16
skum
2
41
-
4,2
14
2,6
3,2
Plastöverdrag
4
210
2,6
-
200
-
8,6
skum
12
260
7,1
-
140
-
22
a. Begränsat enligt (EG) nr 1907/2006 (Reach) Artikel 7,2-7,7 & 33, Bilaga XIV och Bilaga XVII punkt 30
Förekomst av organofosfater
•
•
•
•
•
•
Precis som i tidigare studier i svenska förskolor fanns TBEP i betydligt högre
koncentrationer i damm än övriga organofosfater.
TBEP och TCEP fanns i högre koncentrationer i dammprover från äldre förskolor
jämfört med den nybyggda förskolan.
Nivåerna av TCEP i dammprover från den äldre förskolan var högre än vad man
tidigare hittat i damm från svenska förskolor.
Resultaten från handavtorkningsproverna och dammproven var samstämmiga.
I två av fyra madrasser var koncentrationerna av TCEP högre än REACHförordningens gränsvärde för vad som gäller för tillståndsprövning inom EU.
Analysresultaten tyder på att skummadrasser med plastöverdrag kan vara en
exponeringskälla för TCEP.
34
3.4.4
Bly och kadmium
Analyserna av metaller gjordes framför allt för att undersöka förekomsten av de hälsofarliga
metallerna bly och kadmium. Bly har neurotoxiska egenskaper och barn anses vara extra
känsliga. Det finns ingen fastställd tröskeldos för säker exponering för bly vilket gör att det är
extra viktigt att sträva efter att minimera exponeringen (42). Kadmium lagras i kroppen länge,
är cancerframkallande och mycket hög exponering kan leda till försämrad njurfunktion och
benskörhet. Därför har vi valt att lyfta fram bly och kadmium i rapporten, samtliga resultat
för alla metaller presenteras i bilaga 3. Resultaten från analyserna av bly och kadmium i
dammprov, handavtorkningsprov och madrassprov presenteras i tabellerna 16 och 17. Vi
analyserade prover från två rum per förskola som i tabellen markeras med siffror (1) eller (2).
(-) betecknar värden som ligger under säker kvantifierings- eller detektionsnivå.
Analysresultaten visar på låga koncentrationer av kadmium och bly jämförelse med flera
tidigare studier om metaller i inomhusdamm i andra länder. I en stor studie av 38 förskolor i
Kalifornien var genomsnittet av bly 77 µg/g och kadmium 4,3 µg/g, alltså betydligt högre än
de högsta värden som uppmättes i den här studien (31). Desstutom har en nyligen publicerad
kanadensisk rapporterat nivåer av bly och kadmium i kanadensiska hem som var omkring tio
gånger högre än vad vi hittade i de undersökta förskolorna (43). Naturskyddsförening har
publicerat en undersökning av kemikalier i hushållsdamm från tolv länder där nivåerna av bly
och kadmium är i samma storleksorning eller högre än som visades i den här studien (44).
Naturskyddsföreningens analyser i hem visar att provet från Sverige hade lägre nivåer av
kadmium och bly än vad vi uppmätte i förskolorna som ingick i den här studien. Dock är
underlaget för litet för att kunna dra några slutsatser om nivåerna av bly och kadmium i
förskolor jämfört med bostäder i Sverige.
Analyserna av handavtorkningsproverna visade att det fanns detekterbara mängder bly i
prover från alla förskolor och att inget prov innehöll mätbara mängder av kadmium.
Tabell 16, Bly och kadmium i damm (µg/g)och handavtorkningsprover från tre förskolor (µg/prov)
Dammprover
Förskola
Nybyggd förskola
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
Handavtorkningsprover
Dammkälla
Cd
Pb
Ytor ovan golv (1)
0,1
18
Ytor ovan golv (2)
0,1
13
Mattor i textil (1)
0,2
10
Mattor i textil (2)
0,1
9
Ytor ovan golv (1)
0,2
7
Ytor ovan golv (2)
0,3
11
Mattor i textil (1)
0,3
11
Mattor i textil (2)
0,3
16
Ytor ovan golv (1)
0,4
27
Ytor ovan golv (2)
0,5
12
Mattor i textil (1)
0,3
15
Mattor i textil (2)
0,4
18
Prov nr.
a
24
29
34
0,06
0,07
0,06
7
12
0,02
0,03
42
0,001
a. Varje handavtorkningsprov gavs ett nummer som inte kan kopplas till enskilda individer.
35
Pb
XRF-analyserna visade att innehållet av bly i några madrasser översteg kemikalieinspektionens förslag till gränsvärde för bly i konsumentprodukter som barn kan stoppa i munnen
(0,05 viktprocent). Känsligare kemiska analyser kan ge en mer exakt kvantifiering av innehållet i madrassens plastöverdrag och skumfyllning. Resultaten visade att halten av bly i
plastöverdraget på en av madrasserna var mer än fem gånger så högt som Kemikalieinspektionen förslag till gränsvärde. Detta tyder på att de relativt höga nivåer av bly som vi fann i
XRF-analyserna berodde på att madrassöverdragen hade ett högt blyinnehåll. Inget av
proverna hade ett kadmiuminnehåll som var högre än det gränsvärde som reglerar innehållet
av kadmium i smycken och plast, 0,01 viktprocent. Vi fann inte heller några anmärkningsvärt
höga nivåer av övriga metaller som ingick i analyserna.
Tabell 17, Koncentrationen av metaller i prover från fyra vilomadrasser (µg/g)
Förskola
Färg på madrass
Lägenhetsförskola
Ljusblå
Äldre förskola
Mörkblå
Äldre förskola
Grön
Äldre förskola
Röd
Material
Cd
Pb
Plastöverdrag
-
231
skum
-
2,3
Plastöverdrag
0,08
2750
skum
-
24
Plastöverdrag
37
6,1
skum
-
-
Plastöverdrag
3,2
32
skum
-
6,2
Förekomst av bly och kadmium
•
•
•
•
•
I jämförelse med tidigare rapporter om metaller i inomhusdamm från flera andra
länder var nivåerna av kadmium och bly i damm i förskolorna låga.
Två av fyra madrasser som undersöktes hade relativt höga nivåer av bly.
Halten av bly i plastöverdraget på en av madrasserna var mer än fem gånger så
högt som Kemikalieinspektionens föreslagna gränsvärde för bly i
konsumentprodukter som barn kan stoppa i munnen.
Analysresultaten tyder på att den här typen av madrassöverdrag i plast kan vara en
exponeringskälla för bly.
Innehållet av bly i madrassöverdraget verkar vara beroende av plastens färg och
madrassens ålder.
36
3.5
Exponeringsbedömning
I en exponeringsbedömning uppskattar man hur mycket av ett ämne som en människa får i sig
under en viss tid. Exponering kan ske genom intag via munnen (oralt), upptag via hud och
slemhinnor (dermalt) och upptag via lungorna (inhalation). Människor får i sig damm
oavsiktligt, främst genom att tugga eller suga på dammiga föremål samt genom att stoppa
fingrar och händer i munnen, men också via inandningsluft och upptag via huden (7).
Eftersom kemikalier som finns i vår omgivningen hamnar i dammet kan oavsiktligt intag av
damm vara en bidragande exponeringskälla för farliga kemiska ämnen. Tidigare undersökningar visar att små barn får i sig omkring 20-200 milligram damm per dag genom att stoppa
föremål i munnen och suga på händer och omkring 0,8 milligram damm från inandningsluft
(7). Det saknas information om exponering och upptag via huden men sannolikt är denna
exponeringsväg av mindre betydelse.
Exponeringsbedömningarna från förstudien är konservativa men ska representera ett
realistiskt exponeringsscenario. Vi förutsätter att hundra procent av det undersökta ämnet i
dammet tas upp i kroppen, det är en förenkling av verkligheten men ger en säkerhetsfaktor i
beräkningarna. Eftersom inandning och upptag via hud sannolikt utgör en mycket liten del av
det totala dammintaget för små barn antar vi att dessa exponeringsvägar är försumbara i
sammanhanget (7). Vi använder standardvärdet för totalt dagligt dammintag som rekommenderas av den nordiska kemikaliegruppen, 100 mg/dag (7).
När barn vistas i ett rum exponeras de för damm från olika ytor och material. Vi har
analyserat damm från golv, öppna ytor ovan golv och från mattor i textil som barnen leker
och har samling på. Koncentrationerna varierade mellan olika sorters damm men i de fall vi
hittade särskilt höga eller låga koncentrationer i en förskola var det genomgående i alla provtyper, se tabell 10 (ftalater) och tabell 13 (organofosfater). I beräkningarna har vi använt den
genomsnittliga kemikaliekoncentrationen i damm i den förskola där vi uppmätte högst nivåer.
På så sätt gör vi bedömningarna för barn som vistas i de miljöer med högst nivåer av
respektive ämne samtidigt som vi tar hänsyn till att de utsätts för damm från olika källor.
Daglig exponering (µg/kg kroppsvikt per dag) för de undersökta ämnena beräknades enligt
nedan, Tabell 18 visar vilka antaganden vi gjort i beräkningarna.
𝐷𝑎𝑔𝑙𝑖𝑔 𝑒𝑥𝑝𝑜𝑛𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔 =
𝑜𝑓𝑟𝑖𝑣𝑖𝑙𝑙𝑖𝑔𝑡 𝑓ö𝑟𝑡ä𝑟𝑡 𝑑𝑎𝑚𝑚 × 𝑢𝑝𝑝𝑚ä𝑡𝑡 𝑘𝑜𝑛𝑐𝑒𝑛𝑡𝑟𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛 𝑖 𝑑𝑎𝑚𝑚𝑝𝑟𝑜𝑣
𝑘𝑟𝑜𝑝𝑝𝑠𝑣𝑖𝑘𝑡
Tabell 18, Parametrar och antaganden för exponeringsbedömningar
Ålder
Vikt (37)
Dammintag (37)
Upptag Kemikaliekoncentration i damm
1-2 år
11,4 kg
100 mg/dag
100 %
3-6 år
18,6 kg
100 mg/dag
100 %
3.6
Medelvärdet från olika dammkällor i förskolan med högst
koncentrationer,
Farobedömning
En farobedömning innebär att en expert, oftast en toxikolog, utvärderar de studier som gjorts
om ett ämnes toxicitet för att identifiera om ämnet har några hälsofarliga egenskaper samt vid
vilka exponeringsnivåer som hälsofarliga effekter kan uppstå. Utifrån farobedömningen tar
riskbedömaren fram ett referensvärde som motsvarar den dos av ett ämne som en människa
kan få i sig under en viss tid utan att det medför oaccetptabla hälsorisker.
Det finns olika typer av referensvärden beroende ämnets användningsområde, toxiska effekter
och hur väl det är studerat. Tolerabelt dagligt intag (TDI) anger den mängd av ett ämne,
37
vanligtvis i mg/kg kroppsvikt och dag, som en människa kan få i sig via föda under hela livet
utan att det ger några negativa hälsoeffekter. Reference Dose (RfD) motsvarar TDI och
används bland annat av den myndighet i USA som är ansvarig för kemikaliesäkerhet,
Environmental Protection Agency (US-EPA). Tolerabelt veckointag (TWI) motsvarar TDI
men anger intag per vecka. Derived No Effect Level (DNEL) avser den mängd av ett ämne en
människa kan utsättas för via en viss exponeringsväg, oral, dermal eller inhalation, utan att
det är skadligt för hälsan. Tolerabelt högsta intag (UL) används för näringsämnen och
mineraler och anger den högsta nivån av dagligt intag som inte ökar risken för negativa
hälsoeffekter. Lower confidence limit on the benchmark dose (BMDLx) motsvarar den lägre
gränsen i 95%-konfidensintervallet för Benchmark Dose (BMD).
I den här rapporten har vi använt oss av befintliga referensvärden för de ämnen som ingår i
undersökningarna.Vi har i första hand använt DNEL-värden för oral exponering som man
kommit överens om i ECHAs riskbedömningskommitté (RAC) och i andra hand TDI-värden
från EFSA. I de fall det inte finns referensvärden för daglig oral exponering som tagits fram
av en EU-myndighet har vi använt DNEL-värden från säkerhetsrapporter som tagits fram av
företag vid registreringar i REACH. I några fall använde vi TWI, BMDLx, UL, RfD eller TDI
från forskningspublikationer. Om det finns referensvärden särskilt anpassade för barn har vi
använt dessa. De referensvärden vi använt och varifrån de kommer presenteras i bilaga 1. I
flera fall är informationen om ämnenas toxicitet bristfällig och det går inte att hitta något
referensvärde i litteraturen.
3.7
Riskbedömning - kemiska ämnen i förskolemiljö
Vi har använt informationen från exponeringsbedömningarna och farobedömningarna för att
göra en riskbedömning med avseende på barns exponering för kemiska ämnen via damm i
förskolan. Genom att dividera de uppskattade exponeringsnivåerna med respektive referensvärde beräknas en riskkvot för de analyserade ämnena enligt nedan. Om riskkvoten för ett
ämne översiger ett anses risken vara oacceptabel.
𝑅𝑖𝑠𝑘𝑘𝑣𝑜𝑡 =
𝑑𝑎𝑔𝑙𝑖𝑔 𝑒𝑥𝑝𝑜𝑛𝑒𝑟𝑖𝑛𝑔
𝑟𝑒𝑓𝑒𝑟𝑒𝑛𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒
Bedömningarna är gjorda på ett litet underlag och täcker inte in alla exponeringsvägar och ska
därför inte tolkas som en fullständig riskbedömning av barns exponering för kemiska ämnen i
förskolan. Däremot kan bedömningarna ge indikationer om eventuella problemområden som
behöver utredas ytterligare.
Bedömningarna gjordes för två ålderskategorier, ett till två år och tre till sex år. Vi har utgått
från ett scenario där barn utsätts för de högsta nivåerna vi funnit i förskolor i den här studien,
varje dag, både i förskolan och hemma. För vissa ämnen är det troligt att nivåerna hemma
skiljer sig från förskolan vilket innebär att den totala exponeringen kan över- eller underskattas. Riskbedömningarna tar endast hänsyn till dammets bidrag till den totala exponeringen. För en fullständig bedömning bör de kompletteras med bedömningar av direkt dermalt
och oralt upptag som kan uppstå när små barn leker och hanterar föremål i sin omgivning
samt oral exponering via mat. Dessutom är kunskapen om de flesta av de undersökta kemikaliernas hälsoeffekter mycket begränsad, särskilt med avseende på barn,vilket ger ytterligare
osäkerhet till riskbedömningen. Det krävs mer omfattande utredningar för att kunna dra några
säkra slutsatser om exponering för kemiska ämnen i förskolan kan bidra till negativa
hälsoeffekter.
38
Riskkvoten för samtliga enskilda ämnen som analyserades låg under eller långt under ett
vilket tyder på en mycket låg och acceptabel risknivå. Det bör dock påpekas att riskbedömningen inte tar hänsyn till den sammanlagda exponeringen av flera ämnen samtidigt och att
kunskapen om hur den totala exponeringen av olika kemiska ämnen kan påverka vår hälsa är
mycket begränsad.
Ftalater var den grupp av ämnen med högst riskkvoter varav DEHP och DINP hade riskkvoter
som översteg 0,1. ECHA:s riskbedömningskommitté har nyligen beslutat om DNEL-värden
för barn som bör användas för riskbedömning av DBP, DEHP, DINP och DIDP och vi har
använt oss av dessa i våra beräkningar (26, 45, 46). De ftalater som analyserades har väl
dokumenterade reproduktionsstörande och anti-androgena effekter i djurförsök (tabell 19).
Eftersom DBP, BBP, DEHP DINP och DIDP kan skada reproduktionen via gemensamma
biologiska mekanismer görs ofta bedömningar där man beaktar sammanlagda risken för dessa
ämnen. En sammanlagd riskbedömning av små barns exponering för ftalater (1-2 år gamla)
resulterade i en riskkvot på 1,1. Att riskkvoten i riskbedömningen för små barns intag av
ftalater via damm var något högre än ett kan ses som en indikation på att ftalater är en ämnesgrupp som bör prioriteras i arbetet med att begränsa barns exponering för kemikalier i
vardagen.
Riskbedömningen för ftalater gjordes baserat på referensvärden för reproduktionsstörande
effekter och risken avser därmed eventuella skador på fortplantningsförmågan. Flera epidemiologiska studier tyder dessutom på att en hög exponering för ftalater kan vara en riskfaktor
för utvecklingen av astma och allergi hos små barn. Det finns dock för få experimentella
studier för att fastställa att ftalater har egenskaper som kan påverka utvecklandet av astma och
allergi. Eftersom det inte finns något tillgängligt referensvärde för säker exponering med
avseende på astma och allergi kan vi inte göra en riskbedömning för dessa effekter.
Riskbedömningarna i den här studien gjordes utifrån en förenklad bild av verkligheten där vi i
flera fall räknar med högsta tänkbara exponering. Detta resulterar i ett mycket grovt mått på
risk med stora säkerhetsmarginaler och som ska tolkas med stor försiktighet. Mer omfattande
exponeringsstudier och bättre kunskap om kemikaliers hälsoeffekter vid tidig exponering
skulle ge möjlighet till mer förfinade och tillförlitliga riskbedömningar.
Tabell 19, Riskkvot för barns exponering för ftalater i damm
DBP
BBP
DEHP
DINP
DIDP
Sammanlagd riskkvot
Riskkvot (1-2 år)
0,08
0,0003
0,6
0,4
0,05
1,1
Riskkvot (3-6 år)
0,05
0,0002
0,4
0,2
0,03
0,7
39
Riskbedömning av barns exponering för kemikalier i damm
•
Enligt våra beräkningar gav exponering via damm en riskkvot som låg under eller
långt under ett för alla enskilda ämnen som ingick i studien, vilket indikerar att
risken är kontrollerad och acceptabel.
•
En bedömning av den totala exponeringen för ftaltater via damm gav en riskkvot på
1,1 för ett till två år gamla barn, med avseende på effekter på reproduktionen.
•
DEHP bidrog mest till den totala risken för alla ftalater.
•
Bedömningarna är gjorda på ett fåtal prover från tre förskolor, resultaten indikerar
att det behövs mer studier om barns exponering för kemiska ämnen i förskolan.
•
Riskbedömningarna bör kompletteras med bedömningar av exponering från t.ex.
leksaker och textilier via hud och mun samt exponering via mat.
•
Riskbedömningen i den här studien tyder på att ftalater bör prioriteras i arbetet med
att begränsa barns exponering för farliga kemiska ämnen i vardagen.
•
Mer omfattande exponeringsstudier och bättre kunskap om kemikaliers
hälsoeffekter vid tidig exponering skulle ge möjlighet till mer förfinade och
tillförlitliga riskbedömningar.
4 Slutsatser
I den här rapporten har vi sammanställt befintlig kunskap och gjort egna undersökningar om
barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. Vi har identifierat områden som bör
prioriteras i det fortsatta arbetet för en giftfri vardag och tagit fram underlag inför mer
omfattande undersökningar om förekomsten av kemiska ämnen i barns vardagliga miljöer.
Förekomsten av kemiska ämnen i svenska förskolor har undersökts i en studie vars resultat
har publicerats i fyra forskningsartiklar. Resultaten tyder på att det finns låga nivåer av
bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, ftalater och organofosfater i barns
omgivning och studien ger viktig kunskap om möjliga exponeringskällor. Den är dock
baserad på ett relativt litet underlag och provtagningarna är gjorda vid ett enskilt tillfälle. För
att få en bättre bild av barns exponering för kemiska ämnen i vardagen krävs mer systematiska och återkommande undersökningar i förskolan såväl som i andra miljöer där barn vistas,
exempelvis i skolmiljö där kunskapen är än mer begränsat. En ökad monitorering av kemikalier i barns omgivningar skulle underlätta prioriteringen av eventuella åtgärder och leda till
ett mer ändamålsenligt arbete med att minska riskerna med kemikalier i barns vardag.
Vi utredde förutsättningarna för mer omfattande undersökningar av kemiska ämnen i barns
vardag i en förstudie där vi utvärderade metoder för provtagning och inspektion av inomhusmiljön i tre förskolor. De metoder vi använde fungerade bra i en mindre studie men för
undersökningar i större skala bör protokollet minska i omfattning. Våra erfarenheter visar att
provtagningen bör begränsas till damm från öppna ytor och att inspektionsformuläret bör
skalas ner. Inspektionsformulären bör fokusera på byggnadens ålder, antalet barn i förhållande till rummets yta, mängd saker i rummet och golvmaterial. Dessutom kan äldre
föremål i polyuretanskum och mjuk plast såsom madrasser noteras som potentiella exponeringskällor. Vi uppskattade barns exponering för kemiska ämnen via intag av damm. Dock
utgör damm endast en av flera relevanta exponeringsvägar och om man ska få en mer
40
fullständig bild av barns exponering bör även andra exponeringsvägar inkluderas, till exempel
exponering via inandningsluft och mat.
I våra undersökningar detekterades de flesta av ämnena i majoriteten av proverna i nivåer som
var lägre eller likvärdiga med tidigare studier i förskolor och i bostäder. Generellt sett fanns
det högre nivåer av kemiska ämnen i de båda äldre förskolorna som var byggda på mitten av
1980-talet jämfört med den nybyggda förskolan. Detta var extra tydligt för vissa ämnen som
TBEP, TCEP, DEHP och DINP. Vi kan inte veta säkert vad detta beror på men det kan finnas
ett samband med att leksaker, material och inredning är äldre i förskolorna från 1980-talet och
att äldre produkter kan innehålla andra kemiska ämnen än nyare produkter. De äldre
förskolorna hade väldigt mycket leksaker och föremål som de samlat på sig under lång tid.
Detta kan bidra till att det ansamlas mer damm och kemiska ämnen i inomhusmiljön. Den
nybyggda förskolan hade mycket öppna ytor som är lätta att städa och förhållandevis lite
leksaker och föremål.
För flera av ämnena som undersöktes, exempelvis DEHP, DINP, TCEP och TBEP, följde
nivåerna på barnens händer samma mönster som nivåerna i damm. Detta tyder på att mängden
kemikalier i damm korrelerar väl med vad barnen har på händerna, både med avseende på
vilka ämnen man hittar och i vilka nivåer. Nya sorters flamskyddsmedel var mycket vanligt
förekommande, vilket kan vara en konsekvens av att man bytt ut farliga flamskyddsmedel
mot alternativa ämnen men kan också spegla en eventuell ökning av användandet av kemikalier i samhället. Nivåerna av nya bromerade flamskyddsmedel som uppmättes i den här
studien överensstämmer med rapporter om användning i EU och globalt (41, 47). Detta
indikerar att den ökade användningen av nya ämnen i samhället får konsekvenser för barns
exponering för kemikalier i vardagen. Om förekomsten av nya flamskyddsmedel ökar på
grund av en utfasning av äldre, farliga, ämnen kan man förvänta sig att ämnen såsom PBDE
och PBB minskar i inomhusmiljön. Det finns för lite underlag för att kunna dra några säkra
slutsatser om förändringar i förekomsten av flamskyddsmedel i inomhusmiljön över tid. De
studier som gjorts från 2006 och framåt pekar dock inte på någon tydlig minskning.
Riskbedömningen av barns exponering för kemiska ämnen via damm ska framför allt ses som
ett sätt att underlätta tolkningen av analysresultaten och kan användas för att identifiera
eventuella ämnesgrupper som bör utredas ytterligare. Enligt våra beräkningar hade alla
enskilda kemikalier som ingick i studien en riskkvot som låg under eller långt under ett, vilket
i riskbedömningssammanhang brukar ses som att risken är acceptabel. Ftalater var den
ämnesgrupp med högst riskkvoter och för ftalater med liknande hälsoeffekter gjorde vi en
bedömning av den sammanlagda risken, med avseende på skador på fortplantingsförmågan.
Denna bedömning gav en riskkvot på 1,1 för barn mellan ett och två år. Utöver ftalaters
effekter på fortplantning finns det epidemiologiska studier som tyder på att ftalater kan leda
till ökad risk för astma och allergi hos små barn. Det finns inte tillräckligt med bevis för att
fastställa om ftalater är en riskfaktor för astma och allergi eller inte. Det eventuella sambandet
mellan exponering för ftalater och en ökad risk för astma och allergier bör därför utredas
ytterligare.
Sammanfattningsvis så har vi i den här studien identifierat ett behov av mer omfattande
undersökningar av kemiska ämnen i barns vardagliga miljöer. I rapporten presenteras en
förstudie som kan användas som stöd vid utformning och planering av sådana undersökningar, med avseende på metoder och prioritering av ämnen. Utifrån litteraturstudien och
våra egna undersökningar framstår barns exponering för ftalater som ett område som bör
prioriteras i arbetet mot en giftfri vardag. Det är även viktigt att följa upp förekomsten av nya
ämnen som ökar i användning samt ämnen vars användning minskar på grund av att de kan
vara farliga för hälsan.
41
5 Referenser
1. Kemikalieinspektionen. Rapport Nr. 1/12, Bättre EU-regler för en giftfri miljö. 2012.
2. Kemikalieinspektionen. Handlingsplan för en giftfri vardag 2011–2014 - Skydda barnen
bättre. 2011.
3. Kemikalieinspektionen. Miljökvalitetsmålet giftfri miljö 2013 [cited 2013 8/8]. Available
from: http://www.kemi.se/sv/Innehall/Giftfri-miljo/Miljokvalitetsmalet-Giftfri-miljo/.
4. Chisato Mori ET. Environmental Contaminants and Children's Health: Center for
Preventive Medical Science, Chiba University, Japan; 2008.
5. Boudin F, Nie JY, Bartlett JC, Grad R, Pluye P, Dawes M. Combining classifiers for robust
PICO element detection. BMC medical informatics and decision making. 2010;10:29.
6. Le Cann P, Bonvallot N, Glorennec P, Deguen S, Goeury C, Le Bot B. Indoor environment
and children's health: recent developments in chemical, biological, physical and social
aspects. International journal of hygiene and environmental health. 2011;215(1):1-18.
7. RIVM. Exposure to chemicals via house dust. 2008.
8.Carlstedt F, Jonsson BA, Bornehag CG. PVC flooring is related to human uptake of
phthalates in infants. Indoor Air. 2013;23(1):32-9.
9. de Wit CA, Bjorklund JA, Thuresson K. Tri-decabrominated diphenyl ethers and
hexabromocyclododecane in indoor air and dust from Stockholm microenvironments 2:
indoor sources and human exposure. Environ Int. 2012;39(1):141-7.
10. Thuresson K, Bjorklund JA, de Wit CA. Tri-decabrominated diphenyl ethers and
hexabromocyclododecane in indoor air and dust from Stockholm microenvironments 1: levels
and profiles. Sci Total Environ. 2012;414:713-21.
11. St-Jean M, St-Amand A, Gilbert NL, Soto JC, Guay M, Davis K, et al. Indoor air quality
in Montreal area day-care centres, Canada. Environ Res. 2012;118:1-7.
12. Bergh C, Torgrip R, Emenius G, Ostman C. Organophosphate and phthalate esters in air
and settled dust - a multi-location indoor study. Indoor Air. 2011;21(1):67-76.
13. Choi H, Schmidbauer N, Sundell J, Hasselgren M, Spengler J, Bornehag CG. Common
household chemicals and the allergy risks in pre-school age children. PLoS One.
2010;5(10):e13423.
14. Larsson M, Hagerhed-Engman L, Kolarik B, James P, Lundin F, Janson S, et al. PVC--as
flooring material--and its association with incident asthma in a Swedish child cohort study.
Indoor Air. 2010;20(6):494-501.
15. Harrad S, Goosey E, Desborough J, Abdallah MA, Roosens L, Covaci A. Dust from U.K.
primary school classrooms and daycare centers: the significance of dust as a pathway of
exposure of young U.K. children to brominated flame retardants and polychlorinated
biphenyls. Environ Sci Technol. 2010;44(11):4198-202.
16. Langer S, Weschler, C.J., Fischer, A., Bekö, G., Toftum, J., Clausen, G. Phthalate and
PAH concentrations in dust collected from Danish homes and daycare centers. Atmospheric
Environment. 2010;44:2294-301.
17. Bjorklund JA, Thuresson K, De Wit CA. Perfluoroalkyl compounds (PFCs) in indoor
dust: concentrations, human exposure estimates, and sources. Environ Sci Technol.
2009;43(7):2276-81.
42
18. Larsson M, Weiss B, Janson S, Sundell J, Bornehag CG. Associations between indoor
environmental factors and parental-reported autistic spectrum disorders in children 6-8 years
of age. Neurotoxicology. 2009;30(5):822-31.
19. Kim JL, Elfman L, Mi Y, Wieslander G, Smedje G, Norback D. Indoor molds, bacteria,
microbial volatile organic compounds and plasticizers in schools--associations with asthma
and respiratory symptoms in pupils. Indoor Air. 2007;17(2):153-63.
20. Hagerhed-Engman L, Bornehag CG, Sundell J, Aberg N. Day-care attendance and
increased risk for respiratory and allergic symptoms in preschool age. Allergy.
2006;61(4):447-53.
21. Bornehag CG, Lundgren B, Weschler CJ, Sigsgaard T, Hagerhed-Engman L, Sundell J.
Phthalates in indoor dust and their association with building characteristics. Environ Health
Perspect. 2005;113(10):1399-404.
22. Bornehag CG, Sundell J, Weschler CJ, Sigsgaard T, Lundgren B, Hasselgren M, et al. The
association between asthma and allergic symptoms in children and phthalates in house dust: a
nested case-control study. Environ Health Perspect. 2004;112(14):1393-7.
23. Fromme H, Lahrz T, Piloty M, Gebhart H, Oddoy A, Ruden H. Occurrence of phthalates
and musk fragrances in indoor air and dust from apartments and kindergartens in Berlin
(Germany). Indoor Air. 2004;14(3):188-95.
24. ECHA. ECHA classification and labeling database 2013 [cited 2013 8/7]. Available from:
http://echa.europa.eu/web/guest/information-on-chemicals/cl-inventory-database.
25. ECHA. Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and DIDP. 2013.
26. ECHA. Committee for Risk Assessment (RAC), Opinion on, the ECHA’s draft review
report on “Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and DIDP in relation to
entry 52 of Annex XVII to Regulation (EC) No 1907/2006 (REACH)”. 2013.
27. ECHA. REVIEW OF NEW AVAILABLE INFORMATION FOR di-n-octyl phthalate
(DNOP). 2010.
28. Braun JM, Sathyanarayana S, Hauser R. Phthalate exposure and children's health. Current
opinion in pediatrics. 2013;25(2):247-54.
29. Marklund A. Levels and Sources of Organophosphorus Flame Retardants and Plasticizers
in Indoor and Outdoor Environments: Umeå University; 2005.
30. Goosey E, Harrad S. Perfluoroalkyl compounds in dust from Asian, Australian, European,
and North American homes and UK cars, classrooms, and offices. Environ Int.
2011;37(1):86-92.
31. Agency CEP. Environmental Exposures in Early Childhood Education Environments.
California Air Resources Board California Environmental Protection Agency, 2012.
32. Bjorklund JA. Brominated flame retardants and perfluoroalkyl acids in Swedish indoor
microenvironments: Stockholm university; 2011.
33. Naturvårdsverket. Formaldehyd - En kunskapssammanställning och riskbedömning. 2004.
34. Boverket. Teknisk status i den svenska bebyggelsen – resultat från projektet BETSI. 2010.
35. Kemikalieinspektionen. Kemikalier i varor - Strategier och styrmedel för att minska risken
med farliga ämnen i vardagen. 2011 3/11.
36. Kemikalieinspektionen. Material i inomhusmiljön – Golv, Tillsyn 8/12. 2012.
43
37. BASF. Hexamoll DINCH 2013. Available from:
http://www.plasticizers.basf.com/portal/5/en/dt.jsp?setCursor=1_221887&page=hexamoll_di
nch.
38. EFSA. Scientific Opinion on Emerging and Novel Brominated Flame Retardants (BFRs)
in Food1. EFSA Journal. 2012;10(10):2908.
39. Stapleton HM, Kelly SM, Allen JG, McClean MD, Webster TF. Measurement of
polybrominated diphenyl ethers on hand wipes: estimating exposure from hand-to-mouth
contact. Environ Sci Technol. 2008;42(9):3329-34.
40. Sahlstrom L, Sellstrom U, de Wit CA. Clean-up method for determination of established
and emerging brominated flame retardants in dust. Analytical and bioanalytical chemistry.
2012;404(2):459-66.
41. EFSA. Scientific Opinion on Emerging and Novel Brominated Flame Retardants (BFRs)
in Food. EFSA Journal. 2012;10(10).
42. Budtz-Jorgensen E, Bellinger D, Lanphear B, Grandjean P, International Pooled Lead
Study I. An international pooled analysis for obtaining a benchmark dose for environmental
lead exposure in children. Risk analysis : an official publication of the Society for Risk
Analysis. 2013;33(3):450-61.
43. Rasmussen PE, Levesque C, Chenier M, Gardner HD, Jones-Otazo H, Petrovic S.
Canadian House Dust Study: population-based concentrations, loads and loading rates of
arsenic, cadmium, chromium, copper, nickel, lead, and zinc inside urban homes. Sci Total
Environ. 2013;443:520-9.
44. Naturskyddsföreningen. Hem ljuva hem? Gifter under sängen. 2012.
45. ECHA. Authorisation, establishing reference DNELs for DEHP - Agreed in written
procedure, RAC/24/2013/08 rev. 2. Helsinki2013.
46. ECHA. RAC/24/2013/09_rev 2, Agreed in written procedure - Authorisation –
Establishing reference DNELs for DBP. 2013.
47. ECHA. Information of registered substances. Available from: http://echa.europa.eu/.
44
6 Ordlista
BBP
Butylbenzylftalat
BEH-TEBP
Bis(2-ethylhexyl) tetrabromophthalate
BMD
Benchmark dose
BMD är en dos/exponeringsnivå som motsvarar en viss effekt
eller risknivå. BMD beräknas genom att en dos-responskurva
anpassas till data; utifrån kurvan kan den dos som ger den
definierade effekten/risknivån utläsas.
BMDL
Lower confidence limit on the
benchmark dose
Det lägre konfidensintervallet (x) för BMD. BMDL mäter
osäkerheten i BMD och används för att ta fram ett TDI-värde.
BTBPE
1,2-Bis(2,4,6-tribromophenoxy)ethane
DBDPE
1,1'-(ethane-1,2-diyl)bis[pentabromobenzene]
DBP
Di-Butylftalat
DCHP
Di-yklohexylftalat
DCHP
European Food Safety
Authority
DecaBDE
bis(pentabromophenyl) ether
DEHP
Di-(2-Etylhexyl)ftalat
DIBP
European Chemicals Agency
DIDP
Di-isodecylftalat
DIDP
Obligatorisk ventilationskontroll
DINCH
1,2-cyclohexanedicarboxylic acid, diisononyl ester
DINCH
Polybromerade difenyletrar
DINP
Di-isononylftalat
DMP
Dampness in Buildings and
Health
DNOP
Di-n-oktylftalat
DNOP
Risk Assessment committee
ECHAs kommitte för riskbedömning
DPP
Derived No Effect Level
Härledd nolleffektnivå för kemiska ämnen. Den
exponeringsnivå över vilken människor inte bör utsättas.
EH-TBB
2-Ethylhexyl 2,3,4,5-tetrabromobenzoate
ITM
Institutionen för tillämpad miljövetenskap
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
Europeiska kemikaliemyndigheten
Epidemiologisk studie om riskfaktorer för astma och allergi i
inomhusmiljö.
45
PBB
Polybromerade bifenyler
PentaBDE
pentabromodifenyleter
PFOA
Perfluoroktansyra
PFOS
Perfluoroktansulfonat
PICO
Population Intervention
Comparison
Metod för att göra strukturerade och specifika
litteratursökningar för medicinska frågeställningar.
POP
Persistent Organic Pollutants
Långlivade organiska föreningar
PVC
Polyvinylklorid
REACH
Registration, Evaluation,
Authorisation and restriction of
CHemicals
EU:s förordning (EG 1907/2006) om produktion och säkert
användande av kemikalier.
RfD
Reference Dose
Motsvarar TDI och används av bland annat av USA:s
kemikaliemyndighet
TBEP
Tri(2-butoxyetyl)fosfat
TBP
Tributylfosfat
TCEP
Tris(2-kloroetyl)fosfat
TCPP
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat
TDCP
Tris(1,3-dikloroisopropyl)fosfat
TDI
Tolerable daily intake
TIBP
Triisobutylfosfat
TPhP
Trifenylfosfat
TWI
Tolerable weekly intake
Den mängd av ett främmande ämne en människa kan få i sig
via maten per vecka genom hela livet utan att det påverkar
hälsan.
UL
Tolerable upper intake level
Används för näringsämnen och mineraler och anger den högsta
nivån av dagligt intag som inte ökar risken för negativa
hälsoeffekter.
US-EPA
Environmental Protection
Agency
Den myndighet i USA som är ansvarig för kemikaliers
säkerhet.
Den mängd av ett främmande ämne en människa kan få i sig
via maten per dag genom hela livet utan att det påverkar hälsan.
46
Bilaga 1. Förteckning över undersökta ämnen
Kemiskt namn
Ftalater
123
Di-(2-Ethylhexyl)phthalate
1,2,3
Butylbenzylftalat
1,2,3
Di-Butylftalat
Dimethylphthalate
Di-n-propyl phthalate
1,2
Di-iso-Butylphthalate
Di-Cyclohexylphthalate
3
Di-n-Octylphthalate
3
Di-isononylftalat
3
Di-isodecylftalat
1,2-cyclohexanedicarboxylic acid,
diisononyl ester
Organofosfater
Difenylbutylfosfate
Dibutylfenylfosfat
Trifenylfosfat
Tris-o-kresylfosfat
Tri-kresylfosfat
Triisobutylfosfat
Tributylfosfat
Tris(2-kloroetyl)fosfat
Tris(2-kloroisopropyl)fosfat
Tris(1,3-dikloroisopropyl)fosfat
Tri(2-butoxyetyl)fosfat
Diphenyl-ethylhexylc
Tri(2-etylhexyl)fosfat
1
Förkortning
CAS nummer
Referensvärde
DEHP
BBP
DBP
DMP
DPP
DIBP
DCHP
DNOP
DINP
DIDP
DINCH
117-81-7
85-68-7
84-74-2
131-11-3
131-16-8
84-69-5
84-61-7
117-84-0
28553-12-0
26761-40-0
166412-78-8
34 μg/kg kroppsvikt och dag
500 μg/kg kroppsvikt och dag
7 μg/kg kroppsvikt och dag
DNEL för barn
TDI
DNEL för barn
ECHA (1)
Efsa (2)
ECHA (3)
37 μg/kg kroppsvikt och dag
75 μg/kg kroppsvikt och dag
75 μg/kg kroppsvikt och dag
1000 μg/kg kroppsvikt och dag
TDI
DNEL för barn
DNEL för barn
TDI
CSTE
ECHA (4)
ECHA (4)
Efsa (5)
DPhBP
DbPhP
TPhP
ToCrP
TCrP
TIBP
TBP
1,2,3
TCEP
TCPP
TDCP
TBEP
DPEHP
TEHP
2752-95-6
2528-36-1
115-86-6
78-30-8
1330-78-5
126-71-6
126-73-8
115-96-8
13674-84-5
13674-87-8
78-51-3
1241-94-7
78-42-2
2130 μg/kg kroppsvikt och dag
220 μg/kg kroppsvikt och dag
13 μg/kg kroppsvikt och dag
520 μg/kg kroppsvikt och dag
17 μg/kg kroppsvikt och dag
250 μg/kg kroppsvikt och dag
37 μg/kg kroppsvikt och dag
25000 μg/kg kroppsvikt och dag
DNEL
DNEL
Provisoriskt TDI
DNEL
DNEL
DNEL
DNEL
DNEL
ECHA (6)
ECHA (6)
SCHER (7)
ECHA (6)
ECHA (6)
ECHA (6)
ECHA (6)
ECHA (6)
(EG) nr 1907/2006 (Reach) Artikel 7,2-7,7 & 33
(EG) nr 1907/2006 (Reach) Bilaga XIV
3
(EG) nr 1907/2006 (Reach) Bilaga XVII punkt 30
2
Referens
Kemiskt namn
Förkortning
Metaller
Arsenik
As
4
Kadmium
Cd
Kobolt
Co
Molybden
Mo
Nickel
Ni
Bly
Pb
Mangan
Mn
Koppar
Cu
Zink
Zn
Vanadium
V
Kalcium
Ca
Järn
Fe
Traditionella bromerade flamskyddsmedel
56
pentabromodifenyleter
PentaBDE
1
bis(pentabromophenyl) ether
DecaBDE
Polybromerade bifenyler
PBB
Nya sorters bromerade och klorerade flamskyddsmedel
Bis(2-ethylhexyl) tetrabromophthalate
BEH-TEBP
1,2-Bis(2,4,6-tribromophenoxy)ethane
BTBPE
1,1'-(ethane-1,2DBDPE
diyl)bis[pentabromobenzene]
2-Ethylhexyl 2,3,4,5-tetrabromobenzoate EH-TBB
CAS nummer
Referensvärde
Referens
0,3 μg/kg kroppsvikt och dag
2,5 ug/kg kroppsvikt per vecka
0.03 μg/kg kroppsvikt och dag
0,1 mg/dag för barn 1-3 år
11 μg/kg kroppsvikt och dag
0,5 μg/kg kroppsvikt och dag
60 mg/kg kroppsvikt och dag
1 mg/dag för barn 1-3 år
7 mg/day för barn 1-3 år
BMDL01
TWI
TDI
UL
TDI
BMDL01
TDI
UL
UL
Efsa (8)
Efsa (9)
Finley et.al. (10)
Efsa (11)
WHO (12)
Efsa (13)
WHO (14)
Efsa (11)
Efsa (11)
Efsa (11)
Efsa (11)
Efsa (11)
32534-81-9
1163-19-5
67774-32-7
0,1 μg/kg kroppsvikt och dag
7 μg/kg kroppsvikt och dag
0,15 μg/kg kroppsvikt och dag
RfD
RfD
TDI
EPA (15)
EPA (16)
Efsa(17)
26040-51-7
37853-59-1
84852-53-9
5000 μg/kg kroppsvikt och dag
DNEL
ECHA (6)
183658-27-7
1. ECHA. Authorisation, establishing reference DNELs for DEHP - Agreed in written procedure, RAC/24/2013/08 rev. 2. Helsinki2013.
2. EFSA. Opinion of the Scientific Panel on Food Additives, Flavourings, Processing Aids and Materials in Contact with Food (AFC) on a request from the
Commission related to Butylbenzylphthalate (BBP) for use in food contact materials. EFSA Journal. 2005(241):1-14.
3. ECHA. RAC/24/2013/09_rev 2, Agreed in written procedure - Authorisation – Establishing reference DNELs for DBP. 2013.
4
(EG) nr 1907/2006 (Reach) Bilaga XVII punkt 51
(EG) nr 689/2008 om export och import av farliga kemikalier, Bilaga 1:1
6
(EG) nr 689/2008 om export och import av farliga kemikalier, Bilaga 1:2
5
4. ECHA. Committee for Risk Assessment (RAC), Opinion on, the ECHA’s draft review report on “Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and
DIDP in relation to entry 52 of Annex XVII to Regulation (EC) No 1907/2006 (REACH)”. 2013.
5. EFSA. Opinion of the Scientific Panel on food additives, flavourings, processing aids and materials in contact with food (AFC) on a request related to a 12th
list of substances for food contact materials. EFSA Journal. 2006(395-401):1-21.
6. ECHA. Registered substances - Toxicological information, General population - hazard via oral exposure 2013 [cited 2013 4/7]. Available from:
http://echa.europa.eu/searchchemicals?p_auth=m9vbOT3h&p_p_id=externaldb_WAR_substanceportlet&p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_p_mode=view&p_p_col_id=column2&p_p_col_count=10&_externaldb_WAR_substanceportlet_backURL=http%3A%2F%2Fecha.europa.eu%2Fhome%3Fp_p_id%3Dexternaldb_WAR_substanc
eportlet%26p_p_lifecycle%3D0%26p_p_state%3Dnormal%26p_p_mode%3Dview%26p_p_col_id%3Dcolumn2%26p_p_col_count%3D10&_externaldb_WAR_substanceportlet_javax.portlet.action=searchDBs.
7. SCHER. Opinion on tris(2-chloroethyl)phosphate (TCEP) in Toys. European Commission, 2009.
8. EFSA. Scientific Opinion on Arsenic in Food, EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM). EFSA Journal. 2009;7(10).
9. EFSA. SCIENTIFIC OPINION Cadmium in food, Scientific Opinion of the Panel on Contaminants in the Food Chain. EFSA Journal. 2009(980):1-139.
10. Finley BL, Monnot AD, Paustenbach DJ, Gaffney SH. Derivation of a chronic oral reference dose for cobalt. Regul Toxicol Pharmacol. 2012;64(3):491-503.
11. EFSA. TOLERABLE UPPER INTAKE LEVELS FOR VITAMINS AND MINERALS - Scientific Committee on Food Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition
and Allergies. 2006.
12. WHO. Nickel in Drinking-water - Background document for development of WHO, Guidelines for Drinking-water Quality. 2007
WHO/SDE/WSH/07.08/55.
13. EFSA. Scientific Opinion on Lead in Food, EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM). EFSA Journal. 2010;8(4).
14. WHO. Manganese in Drinking-water - Background document for development of WHO Guidelines for Drinking-water Quality. 2003 Contract No.:
WHO/SDE/WSH/03.04/104/Rev/1.
15. EPA. IRIS, 2,2',4,4',5-Pentabromodiphenyl ether (BDE-99) (CASRN 60348-60-9) 2008 [cited 2013 3/7]. Available from:
http://www.epa.gov/iris/subst/1008.htm.
16. EPA. IRIS, 2,2',3,3',4,4',5,5',6,6'-Decabromodiphenyl ether (BDE-209) (CASRN 1163-19-5) 2008 [cited 2013 3/7]. Available from:
http://www.epa.gov/iris/subst/0035.htm.
17. EFSA. Scientific Opinion on Polybrominated Biphenyls (PBBs) in Food, EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM). EFSA Journal.
2010;8(10):1789.
Bilaga 2. Inspektionsformulär
Analys av kemiska ämnen i förskolemiljö
Datum:
Adressuppgifter
Miljö- och hälsoskyddskontor / kommun…………………………………………………………………………………………….
Adress…………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
Provtagare: namn/telnr/e-post……………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
Förskola………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
Kontaktperson förskola, namn och e-post/telefon:_________________________________________
Förskolans adress
Detta är en
Ny förskola
( )
Äldre förskola
( )
Lägenhetsförskola
( )
Del 1: Allmänt om verksamheten, ett svarsformulär per förskola fylls i av
inspektören
−
−
−
−
−
−
−
−
Byggnadsår ca?…………………
Är obligatorisk ventilationskontroll OVK utförd? Ja ( ) när?.................... Nej ( )
Tilluftsflöde i förskolan l/s…………... (om uppgiften lätt tillgänglig)
Frånluftsflöde i förskolan l/s…………...
(om uppgiften lätt tillgänglig)
Ingår rutiner för städning i förskolans egenkontrollprogram? Ja ( ) Nej ( )
Städpersonal anställd av förskolan? Ja ( ) Nej ( )
Städning genom extern städfirma? Ja ( ) Nej ( )
När sker städning? På morgonen innan barnen kommer till förskolan ( ) dagtid ( ) på
kvällen ( )
− Utför dessutom förskolepersonal städning dagligen? Ja ( ) nej ( )
Hur ofta sker städning/rengöring?
− Golv: dammsugning
− Golv, torr metod
− Golv, fuktig metod
torkas helt efter tvätt)
− Golv, våt metod
synligt vatten på golvet)
− Polish på golv
− Wax på golv
− Avtorkning av matbord
− Avtorkning av andra ytor
− Höghöjdsstädning
ventilationsrör m.m.)
− Storstädning
− Tvätt av gardiner
− Tvätt av påslakan, örngott
− Tvätt av täcken, kuddar
− Dammsugning av textila mattor
− Tvätt av textila mattor
ggr/v…………..
ggr/v…………. ( mopp)
ggr/v…………. (lätt fuktad mopp, mopp som inte
ggr/v………… (mopp som doppas i vatten och vrids ur,
Ja ( ), ggr/år..……….....Nej ( )
Ja ( ), ggr/år…………... Nej ( )
ggr/dag………….
ggr/v………… (t.ex fönsterbänkar, småbord, hyllor)
ggr/år………. (ovanpå hyllor, bokhyllor, lampor,
ggr/år……….
ggr/år………..
ggr/år………..
ggr/år…………
ggr/v…………..
ggr/år………..
Del 2, Ett svarsformulär för varje rum som provtas fylls i av inspektören
− Avdelning…………………………………………………Rum som provtas…………………………………………
− Rumsstorlek: längd i meter…………….. bredd i meter……………. (mät med måttband)
− Ungefär hur många personer vistas i rummet under normal verksamhet?………………
Ventilation och värme
−
−
−
−
−
−
−
Vilken typ av ventilationssystem finns i byggnaden? F ( ) FT ( )
Tilluft: don vid tak ( ) golvstående deplacerande ( ) ventiler i vägg ( )
Överluftsventiler mellan rum ( ) annat, vad?……………………………………………………………………
Frånluft: don vid tak ( ) överluftsventiler ( ) annat, vad?…………………………………………..
Flöde tilluft, om tillgängligt? l/s........... Flöde frånluft, om tillgängligt? l/s...........
Inspektörens intryck av ventilationen i rummet: Bra ( ) Otillräcklig ( )
Uppvärmning: radiatorer ( ) luftvärme ( ) golvvärme ( )
Ytskikt
−
−
−
−
−
Vilken typ av golv finns i rummet: Linoleum ( ) PVC ( ) Trä ( ) annat, vad?.......................
Från vilket år är golvet (ungefär)………………….
(fotografera golvet, rakt ovanifrån, ca 50 cm ovan golvet, utan blixt om det går)
Ytskikt på väggarna (flera alternativ kan anges)
Målad yta ( ), träpanel nedre del av vägg ( ), träpanel, hel vägg ( ) Papperstapet ( )
vinyltapet ( ), annat ( ), ange vad………………………………………………………………………………….
− Finns det textilklädda akustikplattor på väggarna? Ja ( ), yta i m2………… Nej ( )
Har rummet genomgått omfattande renovering?
−
−
−
−
Nytt ventilationssystem
Nytt golv
Ommålning av väggar
Tapetsering
Ja (
Ja (
Ja (
Ja (
), när…………
), när………...
), när…………
), när…………
Nej (
Nej (
Nej (
Nej (
)
)
)
)
Inredning
− Hängande textilier, t.ex. gardiner: Ja ( ), yta i m2………uppskattad ålder……………nej ( )
− Mattor av textil Ja ( ) Nej ( ), yta i m2………….. uppskattad ålder…………… om Ja har de
beläggning av gummi/plast på undersidan: Ja ( ) Nej ( )
− Mattor av plast Ja ( ), yta i m2………….. uppskattad ålder…………… Nej ( )
− Textilklädda anslagstavlor: Ja ( ), yta i m2………….. uppskattad ålder……………nej ( )
− Hyllor och öppen förvaring i m2?……………..
(hyllor, bokhyllor, skrivbord, avlastningsytor. Addera längder. En hylla som är 80 cm bred
och har 5 hyllor: 0,8x5=4 m För skrivbord, tänk 0,4 meters bredd x längd, ett skrivbord på
ca 0,8m x 2 m = 4 meters längd öppen förvaring)
−
−
−
−
Belysning: Takmonterade ( ) nedhängande ( )
Armaturer i plast ( ) antal………….armatur i metall ( ) antal…………….
Soffa: textil ( ) annat material, vad?........................antal………… uppskattad ålder……………
Stoppade stolar/fåtöljer: textil ( ) annat material, vad?......................................
antal…………..uppskattad ålder……………
− Plastmöbler: Ja ( ), antal………… uppskattad ålder…………….Nej ( )
− Ljuddämpande material på bord: Vaxduk, Ja ( ) Nej ( ) Plastmatta, Ja ( ) Nej ( )
Leka
−
−
−
−
−
−
−
−
−
−
−
Försök uppskatta mängden plastleksaker i rummet, välj det ena alternativet
Uppskattad volym mindre plastleksaker i rummet i m3/……. (en ”back” är ca 50 l/0,05 m3)
Uppskattat antal mindre plastleksaker i rummet……………………...
Större plastleksaker: Ja ( ), antal……… Nej ( )
Större träleksaker: Ja ( ), antal……… Nej ( )
Leksaker i skumplast: Ja ( ), antal……… Nej ( )
Pusselmatta i skumplast: Ja ( ), om utlagd, bedöm antal m2:……….Nej ( )
Elektronik, t.ex. dator/TV/stereo: Ja ( ), antal………….Nej ( )
Används lim som inte är vattenbaserat i verksamheten Ja ( ) vilken typ………………Nej ( )
Används ej vattenbaserad målarfärg i verksamheten Ja ( ) vilken typ…….Nej ( )
Används slime/plastlera typ Cernit i verksamheten Ja ( ), antal ggr/vecka………Nej ( )
Sova/vila
−
−
−
−
Madrasser med plastöverdrag: Ja ( ), antal………….. uppskattad ålder……………Nej ( )
Kuddar: Skumfyllning ( ), antal……..annat syntetmaterial ( ) antal…….. dun ( ) antal……..
Täcken: Syntetmaterial ( ), antal……....dun ( )
Filtar: Ja ( ), antal………..Nej ( )
Äta
−
−
−
−
Plasttallrikar: Ja ( ) nej ( )
Plastbestick: Ja ( ) nej ( )
Plastmuggar: Ja ( ) nej ( )
Plast- eller vaxdukar på matbord: Ja ( ), antal………..nej ( )
Hygien
−
−
−
−
Hur ofta tvättar barnen händerna: Antal gånger per dag…………..
Används tvål med Astma- och allergiförbundets märkning: Ja ( ) nej ( )
Används hudkräm med Astma- och allergiförbundets märkning: Ja ( ) nej ( )
Används handskar vid blöjbyte: Ja, vinylhandskar ( ) ja, latexhandskar ( ) nej( )
− Används våtservetter vid t.ex. blöjbyte: Ja ( ) nej ( )
Bilaga 3. Analysresultat av samtliga metaller
Koncentrationen av metaller i damm från tre förskolor (µg/g)
Förskola
Dammkälla
Nybyggd förskola
Äldre förskola
Lägenhetsförskola
Cd
Pb
As
Co
Mo
Ni
V
Ca
Fe
Cu
Zn
Mn
681 332
Ytor ovan golv (1) 0,1
18
0,7
2,3
0,5
27
21 43400 6480
97
Ytor ovan golv (2) 0,1
13
0,9
1,7
0,4
6
9
151 281 97
Mattor (1)
0,2
10
1,1
3,0
0,9
10
15 11100 8530
72
322 162
Mattor (2)
0,1
9
1,0
2,5
1,1
13
13 14000 7000
60
230 171
9710
5140
Ytor ovan golv (1) 0,2
7
2,2
1,7
0,4
12
6
10300 3020
148 392 81
Ytor ovan golv (2) 0,3
11
3,7
3,3
0,7
21
9
6390
5100
94
402 97
Mattor (1)
0,3
11
3,4
2,9
0,8
14
13 30000 7350
71
510 134
Mattor (2)
0,3
16
6,1
4,3
1,2
28
20 12300 11300 114 566 197
Ytor ovan golv (1) 0,4
27
3,4
4,0
2,0
13
12 23000 7260
133 980 131
Ytor ovan golv (2) 0,5
12
3,2
3,3
5,1
19
12 15700 9010
473 932 137
Mattor (1)
0,3
15
4,6
4,7
2,9
15
22 16500 11900 454 620 190
Mattor (2)
0,4
18
5,7
5,1
3,9
18
25 18800 13800 270 722 209
Koncentrationen av metaller i handavtorkningsprov (µg per prov)
Förskola
Nybyggd
förskola
Äldre
förskola
Lägenhetsförskola
Prov nr.
Co
Cr
Cu
Mn
Mo
Ni
Pb
Zn
24
-
0,002
0,02
0,08
-
-
0,06
0,03
29
-
-
0,1
0,07
-
-
0,07
0,03
34
-
-
0,09
0,1
-
-
0,06
0,06
2
0,001
0,08
0,02
0,08
0,08
0,005
-
0,009
7
0,008
0,1
0,08
0,1
0,01
0,1
0,02
0,02
12
-
-
0,07
0,06
-
-
0,03
-
42
-
0,06
0,5
0,2
0,003
-
0,001
0,01
Koncentrationen av metaller i prover från fyra vilomadrasser (µg/g)
Färg på
Material
madrass
Ljusblå
Mörkblå
Grön
Röd
Cd
Co
Mo
Ni
Pb
V
Ca
Fe
Cu
Zn
Mn
Plastöverdrag -
0,07
0,07
0,658 231
0,25
769
495
2,1
197
11
skum
0,08
-
-
2,3
-
-
83
2,6
33
1,4
Plastöverdrag 0,08
-
23
-
2750
-
-
45
363
56
4
skum
-
-
-
24
-
-
75
3
3,9
1,1
Plastöverdrag 37
0,1
0,3
1,15
6,1
0,4
26400 141
378
104
11
skum
0,05
-
0,493 -
-
1330
-
4,1
5,9
Plastöverdrag 3,2
0,1
0,1
0,95
32
0,9
27900 948
2,2
222
9,9
skum
0,25
0,06
2,2
6,2
0,9
909
5,3
56
9,8
-
54
537
KEMIKALIEINSPEKTIONEN • Box 2 • 172 13 SUNDBYBERG
TEL 08 519 41 100 • FAX 08 735 76 98 • www.kemikalieinspektionen.se • e-post kemi@kemi.se