en skola i världsklass

Transcription

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS
Ur Utbildningsnämndens årsredovisning 2010
Innehåll
Fokus på kunskap................................................................ 5
Pedagogisk revision utvecklar skolan................................. 8
Kvitto på proffsighet.........................................................10
Lånad fördom....................................................................12
Talang över gränser ..........................................................13
Satsning på delat ledarskap ..............................................14
En kreativ skola för framtiden..........................................17
Syns man så finns man ..................................................... 20
Kulan bygger broar ..........................................................24
Enklare skolval med e-tjänst.............................................26
Valfrihet på vux................................................................. 28
Nya karriärvägar för lärare...............................................31
Budskap som når fram......................................................33
Skolmaten blir ännu bättre ...............................................36
Skolstrategi i Järva och Söderort......................................41
Steget ut i arbetslivet ........................................................ 42
Vi satsar mot våld i skolan................................................ 44
På väg mot en grundskola i v ärldsklass............................46
Skolornas egen brandman.................................................48
Trygghet är en rättighet.....................................................50
På väg mot en bättre IT-standard ......................................52
Producerad av Utbildningsförvaltningen 2011
Kort om året som gick....................................................... 54
Redaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim
Vidgade perspektiv i en global värld................................58
Text: Agnes-Maria Brenner, Malin Lundh, Mikael
Lindberg, Monika Sidén, Marie-Hélène Sund, Alexandra
Hempel-Svenonius, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård
Biträdande rektorer ska bli synligare................................62
Grafisk form: pmochco reklambyrå
Med gemensam kraft för
en gymnasieskola i världsklass.........................................64
Fotografer: Robert Blombäck, Marcus Johansson,
Susanne Kronholm, Björn Tesch och Ulrica Zwenger
Elevens lärande i centrum.................................................66
Upplaga: 3 000 ex
Friskare medarbetare med MedHelp ................................68
Tryck: Strokirk Landströms, 2011
Chefer i ständig utveckling...............................................69
Förnyelse och kvalitet prisas.............................................71
Vi har blivit mer kostnadsmedvetna ................................. 74
Utbildningsdirektören har ordet........................................77
4
5
Lotta Edholm (FP), skolborgarråd.
Fokus på kunskap
Så har utbildningsnämnden och Stockholms skolväsende lagt
ännu ett verksamhetsår bakom sig. Precis som tidigare år
har arbetet präglats av fokus på kunskap i en miljö präglad
av trygghet och studiero. Årsredovisningen för 2010 visar att
Stockholms elever fortfarande når goda kunskapsresultat på
många områden.
Betygsresultaten i årskurs nio har, precis som i landet som
helhet, försämrats något 2010. Samtidigt pekar utvecklingen
i grundskolans tidigare år på förbättrade kunskapsresultat.
Andelen elever som nått godkänt på de nationella proven i
årskurs fem ökar från 75 procent år 2009 till 82 procent år
2010. Resultatet tyder på att ett starkt kunskapsfokus under
grundskolans tidigare år nu börjar ge resultat.
I gymnasieskolan ökar den genomsnittliga betygspoängen, liksom andelen godkända elever i kärnämnena. Det är
också fler elever som går vidare till högre studier inom tre år.
Om vi ska lyckas med målet att skapa en skola i världsklass
krävs emellertid ytterligare ansträngningar, inte minst inom
matematik och naturvetenskap.
Rättvisa betyg
Stockholms skolor har under 2010 fortsatt sitt kunskapscentrerade arbete. Att sätta kunskap i centrum betyder inte enbart att
höja meritvärden, utan även att se bortom betygsinflation och
glädjebetyg. I jämförelse med 2009 har det genomsnittliga meritvärdet i Stockholms kommunala grundskolor minskat något,
6
7
men i jämförelse med hela Sverige ligger vi fortfarande på
en högre nivå. Samtidigt finns det indikationer på att betygssättningen blivit mer rättvisande i förhållande till elevernas
kunskaper.
Lässatsningen och införandet av LUS (läsutvecklingsscheman) har varit mycket framgångsrik, vilket vi också ser
i utvärderingarna. De skolor som har deltagit fullt ut i lässatsningen når högre resultat. Under de kommande åren blir
LUS-resultaten över tid ett viktigt verktyg för att mäta elevernas kunskapsutveckling, tillsammans med betyg och nationella prov.
Satsning på matte, no och teknik
Årsredovisningen visar att elevernas kunskaper i matematik
inte når de av fullmäktige och nämnden uppsatta målen. Utbildningsnämnden har ett uppdrag att under 2011 utveckla
en satsning på matematik, naturvetenskap och teknik. Samverkan med externa aktörer inom högskola och näringsliv är
avgörande för att lyfta intresset för dessa ämnen. Intresset för
tekniska och naturvetenskapliga studier i gymnasiet ökade
under 2010, något som självklart är ett positivt tecken. Flera
klasser och lärare i stadens skolor har under det gångna året
belönats med priser för sina färdigheter och sin nyskapande
undervisning inom matematik, teknik, IT och naturvetenskap.
Lisa Eklöv, pedagog.
Kunniga och engagerade lärare
Vägen till en skola i världsklass går genom kunniga och engagerade lärare. Under det gångna året har satsningen fortsatt
på kompetensutveckling, forskning och nya karriärvägar för
lärare. Andelen behöriga lärare har ökat, såväl i grundskolan
som i gymnasieskolan. Att utveckla läraryrkets attraktionskraft och status är en av de viktigaste utmaningarna för de
kommande åren.
Det är med stor tillförsikt som jag ser framåt på de utmaningar som Stockholm stads skolor står inför. År 2011 kommer i hög grad att präglas av omfattande skolreformer inom
både grundskolan och gymnasieskolan. Alla vi som arbetar
med Stockholms skolor har ett stort ansvar för att de reformer
som nu genomförs bidrar till att skapa en skola i världsklass.
Lotta Edholm
Skolborgarråd
8
9
sätt som ger mig och min ledningsgrupp en god möjlighet att
se närmare på vår egen skola. Formen för revisionen, där vi
har en bra dialog, gör att jag kan få andra perspektiv på den
verksamhet jag leder.
På grundskolorna genomförs den pedagogiska revisionen
varje år. Metoden har sitt ursprung i bildandet av utbildningsförvaltningen 2007.
– När ansvaret för grundskolan flyttades från stadsdelarna
till utbildningsförvaltningen behövde vi ett strukturerat och
effektivt sätt att snabbt ta reda på hur långt de olika skolorna
hade kommit i sin verksamhet, säger Elisabeth Barö-Dérantz.
Fokus på resultat
Pedagogisk revision
utvecklar skolan
Den pedagogiska revisionen var tidigare ett samtal mellan
rektor och biträdande grundskolechef för att ta reda på nuläget. Idag har samtalet utvecklats till en årligt återkommande
utvecklingsdialog mellan grundskoleledningen och skolans
ledningsgrupp.
– Den pedagogiska revisionen är ett viktigt led i kvalitetsarbetet där vi kan följa upp skolans resultat i förhållande till
målen och samtidigt planera inför kommande år, säger biträdande grundskolechef Elisabeth Barö-Dérantz.
Formen för revisionen är en öppen och utvecklingsinriktad dialog snarare än ett förhör. Dialogen ska ge utrymme
för konstruktiva slutsatser, där man tillsammans kan komma
fram till förbättringsområden utan att använda pekpinnar.
Dialog ger perspektiv
– Jag tycker att den pedagogiska revisionen är bra, säger
Wolfgang Johansson, rektor på Stenhagsskolan och Akallaskolan. Det är en revision och vi blir granskade men på ett
Något som både Elisabeth Barö-Dérantz och Wolfgang Johansson är överens om är att de pedagogiska revisionerna har
lett till tydligare fokus på skolans resultat och på vikten av
att analysera dem. Under revisionen är samtalsämnet i första
hand vad skolan ska uppnå, snarare än exakt hur detta genomförs.
– För att kunna diskutera vad skolan ska göra är det viktigt
att vi på skolorna vet vad de resultat och siffror vi redovisar faktiskt står för. Det är något som jag tycker vi har blivit
bättre på att reflektera kring, säger Wolfgang Johansson.
Tydligare ansvar
Wolfgang Johansson håller på att etablera den pedagogiska
revisionen även bland arbetslagen i Stenhagsskolan och Akallaskolan. Han ser bara fördelar med möjligheten att diskutera
verksamhetens resultat. Och att göra det under förutsättningen att alla resultat inte är svarta eller vita utan mår bäst av att
vridas och vändas på.
– Jag tror att vi alla kan vara lite oroliga inför en revision eller en granskning av vårt eget arbete. Men med en god
dialog kan vi tillsammans komma längre och hitta bättre lösningar än vi kan göra på egen hand. Med pedagogisk revision
även i arbetslagen kan vi göra hela arbetslagets ansvar tydligt,
inte bara en enskild lärares, säger Wolfgang Johansson.
– Genom revisionen har vi möjligheten att rikta stöd till
rätt ställe och vi vill att metodiken ska införas även ute på
skolorna. Det handlar om att öka elevernas möjligheter att nå
målen och att vi arbetar konsekvent för en skola i världsklass,
avslutar Elisabeth Barö-Dérantz.
Stockholms förskolor
och skolor ska ge alla
ökad kunskap och
utveckling i en trygg
miljö.
aUppfylls helt
Fler elever/studerande når
målen för utbildningen.
10
11
Kvitto på proffsighet
Hög kompetens hos personalen, en tydlig organisation, delegerat ansvar och demokratiska beslut. Det är egenskaper som
genomsyrar Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad. I höstas blev
skolan, som första Stockholmsskola, kvalitetscertifierad enligt
Qualismodellen.
– Dessa hörnstenar har tillsammans med ett systematiskt kvalitetsarbete gjort att vi på kort tid kunnat bygga en verksamhet
med hög kvalitet, säger rektor Lena Lindblad-Petersen.
Sjöstadsskolan startade för fyra år sedan med förskola,
elever i förskoleklass till årskurs 9 och en särskola. Visionen
är ”Sjöstadsskolan – en skola för framtiden” och fokuset ligger på elevernas framtid i ett samhälle som helt säkert kommer att se annorlunda ut än dagens.
– Vad behöver barnen kunna när de är vuxna, vad gör de
då? Det är frågor som vi har med oss varje dag i undervisningen, säger läraren Svante Servin.
Kvalitetscertifierad enligt Qualis
Qualisgranskningen visade att Sjöstadsskolan håller mycket
god kvalitet inom flera av de granskade områdena. Skolan får
näst högsta poäng för organisation och kompetens och höga
poäng inom områdena kunskaper och färdigheter, kommunikation och image.
Lena Lindblad-Petersen menar att den tydliga och enkla
organisationen gör det möjligt att fånga upp lärarnas kunnande och erfarenheter. Och att verka med en gemensam värdegrund och vision mot målet.
– Tillsammans har vi en väldig kraft när vi alla går åt samma håll med elevernas framtid i fokus.
Glädjande kompetens
Biträdande grundskolechefen Adelinde Schmidhuber gläds
över att ha så kompetenta medarbetare i sin organisation:
– Skolor, arbetslag eller enskilda medarbetare som på ett
systematiskt sätt granskar sina dagliga insatser och sin verksamhet är mycket professionella. Kvalitetscertifieringen är
Sjöstadsskolans kvitto på att de tillhör de bästa, säger hon.
Qualis är ett system för granskning och certifiering av
bland annat skolor och förskolor och används i cirka 1000
skolor och förskolor över hela landet.
12
13
Talang över gränser
Lånad fördom
Projektet ”Lånad fördom” lotsar elever in i nya frågeställningar
och tankeprocesser kring fördomar. Under hösten 2010 var 9A
på Adolf Fredriks musikklasser pilotklass.
ökad kunskap och utvecklas i en trygg miljö.
aUppfylls helt
Alla elever/studerande
omfattas av en god fysisk
och psykosocial miljö.
Lånad fördom är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningens skolor och Stadsbiblioteket. Tanken är att väcka elevernas
funderingar kring olika fördomar och jobba vidare med dessa.
– Det är viktigt att eleverna får syn på sin egen tankeprocess, säger Frida Liljeqvist, bibliotekspedagog på Stockholms
stadsbibliotek.
Eleverna i pilotklassen jobbade med fördomen ”invandrare” eftersom det är vanligt att man klumpar ihop invandrare
till en och samma grupp trots olika bakgrund. På Stadsbiblioteket träffade de Frida Liljeqvist och fokuset låg på att hitta
information kring den egna vinkeln på begreppet. Tillbaka i
skolan arbetade eleverna i grupper kring sina frågeställningar, bland andra familjeliv, kläder och kvinnor.
Tal som öppnade ögon
Finalen på projektet gick av stapeln på Stadsbiblioteket då
eleverna fick träffa några personer med invandrarbakgrund.
– Eleverna hade många funderingar kring hur samhället är
uppbyggt och hur det kommer sig att det ser ut som det gör,
berättar Frida Liljeqvist.
På avslutningsträffen uppmanade en av gästerna i sitt tal
eleverna att se alla människor som individer. Projektet fortsätter under 2011 i både Adolf Fredriks musikklasser och i
Husbygårdsskolan.
Elever från några Stockholmsskolor med stora socioekonomiska
skillnader har mötts i gemensamma aktiviteter på varandras
skolor.
– Jag tror att mötena gav eleverna ett socialt kapital som skapar bättre förutsättningar för framtiden, säger projektledaren
Sebastian Wiklund.
En rapport om projektet ”Talang över gränser” blev klar
under året.
Femteklasserna och sjätteklassarna i Bredängsskolan och
Mälarhöjdens skola möttes en dag i månaden på varandras
skolor i gemensamma aktiviteter. Fler skolor anslöt efterhand
till projektet.
Förhoppningen var att öka elevernas förmåga att ifrågasätta fördomar och generaliseringar.
– Att eleverna hade en uppgift att samlas kring var A och
O, säger Sebastian Wiklund. Eleverna har bland annat gjort
animerad film, spelat teater och sjungit i kör tillsammans.
– Syftet var att bryta berättelsen om ”de andra”. Dessutom
lärde de båda skolornas lärare känna varandra, säger Sebastian Wiklund.
Upplösta fördomar
Projektet var lyckat och omkring 60 procent av eleverna uppgav att de nu har en vän i den andra skolan. Det kan jämföras
med 17 procent innan projektet.
– Talang över gränser gav eleverna en förståelse för varandras villkor och liv. Många fördomar upplöstes i tomma intet,
säger Lennart Östman, biträdande rektor på Bredängsskolan.
Han berättar att många av eleverna har fått kompisar som de
aldrig skulle fått utan projektet. Bredängsskolan fortsätter sitt
samarbete med Mälarhöjdens skola på olika sätt. En ambition
är ett samarbete mellan pedagoger över gränser.
14
15
Satsning på
delat ledarskap
Under läsåret 2009/2010 prövades en ny ledningsorganisation
i några av de kommunala gymnasieskolorna. Detta för att ge
rektorer möjlighet att komma närmare verksamheten och leda
den pedagogiska arbetet.
Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare och
en ökad kunskap och
miljö.
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden
arbetar för att uppfattas
som en attraktiv arbetsgivare och fler elever/
studerande når målen för
utbildningen.
På de skolor som deltog i pilotprojektet delades ledningen
upp i tre olika roller, samordningsrektor, rektor och administrativ chef. Samordningsrektors uppdrag var att leda och
stödja rektorerna och ta fram strategier för utveckling av skolorna. Rektors uppdrag var att tillsammans med lärarna utveckla den pedagogiska verksamheten. Och den administrativa chefen skulle avlasta både samordningsrektor och rektor.
Skolorna delades in i ett antal skolenheter med en rektor
per enhet.
– Den nya ledningsorganisationen ska öka skolornas kvalitet och utveckla undervisningen så att vi når målen. Det här blir
möjligt när rektorerna får mer tid till den pedagogiska verksamheten, säger gymnasiechef Marie-Louise Hammer Åberg.
Marie-Louise Hammer Åberg, gymnasiechef.
Kortare beslutsvägar
Lars-Gustaf Jonsson är en av de som tilldelades rollen som
samordningsrektor under pilotprojektet. Han har sett flera positiva effekter.
– Rektorerna har fått tydligare ansvar och befogenheter.
Det har lett till bättre samarbete mellan lärare och rektorer.
Och det är nödvändigt för att möta de krav som ställs i GY11
och den nya skollagen.
Inte minst ser han fördelar för eleverna. Färre elever per
rektor stärker rättssäkerheten och möjligheterna till att alla
behandlas likvärdigt.
– Mindre enheter och fler rektorer gör att beslutsvägarna
blir kortare och att besluten fattas närmare personal och elever. Det ger förutsättningar för ett bättre lärande för eleverna,
säger Lars-Gustaf Jonsson.
De skolor som deltagit i pilotprojektet är gymnasieskolorna S:t Erik, Kista, Brännkyrka, Bernadotte, Södra Latin,
Enskede Gård och Stockholms Hotell- och restaurangskola.
Att fördela ledarskapet på fler och delegera ansvaret till den
nivå där den hör hemma har varit en av utmaningarna. Genom diskussioner har det blivit tydligare var olika frågor hör
hemma och vems ansvar det är.
Sträva åt samma håll
Projektet har följts av professor Olof Johansson, ansvarig för
rektorsutbildningen vid Umeå universitet. Hans rapport visar
att skolornas utvecklingsmöjligheter gjorts synliga och att organisationen lyfter när många krafter strävar åt samma håll.
Utifrån erfarenheterna i pilotprojektet har utbildningsnämnden beslutat om en ny ledningsorganisation för Stockholms stads gymnasieskolor från och med den 1 juli 2011.
Skolorna kommer att delas in i tio områden. Ett område innehåller mellan 1 500 och 2 000 elever och ska ledas av en gymnasieområdeschef (eller gymnasiechef för område – namnet
på befattningen är inte helt bestämt). Tjänsten motsvarar den
roll som samordningsrektorn hade i pilotprojektet. Stora skolor kommer att bestå av flera enheter med var sin rektor. Skolorna i området ska behålla sina identiteter och varumärken.
– Det är för eleverna vi gör det här. De kommer att få ännu
bättre bemötande och stöd i lärandet eftersom rektorerna kan
ägna mer tid åt att skapa förutsättningar för lärarna att utveckla undervisningen. Eleverna kommer att få större möjligheter
att lyckas i skolan, konstaterar Marie-Louise Hammer Åberg.
16
17
En kreativ skola
för framtiden
Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i
klassrummen men också kunskap om företagande. Det handlar om att stimulera elevernas nyfikenhet, initiativförmåga och
självförtroende från tidiga åldrar.
Entreprenörskap kan utvecklas genom ett speciellt förhållningssätt i skolan – ett entreprenöriellt lärande. Och leder till
delaktiga elever som har möjlighet att utveckla sitt eget lärande och uppmuntras att komma med egna initiativ.
Målet att ta tillvara kreativiteten är inte nytt, men för att
lyckas med detta måste skolan ändra sitt arbetssätt. Själva undervisningen behöver bli mer kreativ. Inre drivkraft och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar,
från förskola till vuxenutbildning. Samarbete med aktörer utanför skolan gör skolarbetet mer verklighetsanknutet. Det blir
roligt att lära vilket leder till att eleverna bättre når sina mål.
Entreprenörskap är ett viktigt utvecklingsområde för att
nå målet ”En skola i världsklass”. Begreppet entreprenörskap
används flitigt i EU-sammanhang och i Lissabonfördraget listas
förmågan ”lära att lära” som en av de åtta nyckelkompetenser
18
ökad kunskap och
miljö.
aUppfylls helt
Samverkan med andra
aktörer ska öka såväl
lokalt som nationellt och
internationellt.
19
som är nödvändiga för att klara av dagens och framtidens
arbetsmarknad.
Anita Dehlbom, rektor på Thorildsplans gymnasium, berättar:
– På Thorildsplans gymnasium har vi jobbat med att få
in entreprenörskap som ett naturligt inslag i skolans arbete
sedan 2009. Vi deltog i ett projekt med Kärrtorps gymnasium
och Ross Tensta gymnasium där våra ”lagledare” lärde sig
hur man jobbar med entreprenöriellt lärande. Dessa lagledare
har sedan hjälpt oss att driva utvecklingen framåt på skolan.
De tre skolor som var med från början har arbetat lite olika
med detta. Vi valde att ta med hela skolan i processen. Entreprenöriellt lärande har blivit skolans pedagogiska plattform.
– Målsättningen med entreprenöriellt lärande enligt Skolverket är ju att öka kreativiteten, utveckla elevernas samarbetsförmåga och förmåga att ta initiativ, omsätta idéer i praktiskt handling, ta ansvar för sitt eget lärande och öka viljan att
lära mer, säger Anita Dehlbom.
– Det här är första läsåret som alla på skolan har arbetat
med metodiken. Vad vi ser är att vi ännu tydligare än förut
har kunnat beskriva innehållet på våra kurser. Vi har tränat på
att kommunicera med eleverna på ett begripligt sätt. Och vi
jobbar med att utveckla lärarnas kompetenser, så att de blir
duktiga på att konkretisera hur eleverna når sina mål. Nu ser
eleverna tydligt hur de ligger till och vad som krävs för en
förändring. Vi ligger bra till inför införandet av det nya betygssystemet, konstaterar Anita Dehlbom.
Skapa rätt klimat
– Alla på skolan arbetar utifrån det här tänket oavsett ämne.
Lärarna ska kunna testa idéer och skapa rätt klimat för eleverna att arbeta i projektform över ämnesgränserna utifrån sina
egna intressen. Vi lär eleverna att ta ansvar för mer lärande i
projekten. Genom att stimulera intresset och lusten att lära i
skolan blir de motiverade att lära sig mer. Detta skapar självkänsla, drivkraft och framtidstro, säger Anita Dehlbom.
Representanter från näringslivet och Transfer har varit i
skolan och berättat om deras verklighet i arbetslivet. Transfers Mentorprogram där yrkesverksamma från IT-branschen
och gymnasiestudenter träffas är ett steg mot att öka samverkan mellan skola och näringsliv. Ett tjugotal gymnasieelever
från Thorildplans gymnasium, NTI-gymnasiet (Järfälla) och
Blackebergsgymnasium får en inblick i hur det är att arbeta
med IT samtidigt som mentorn blir ett bollplank kring studier
och framtida arbete.
– På vår skola har lärarna väl fungerande nätverk och
kontakter med högskolor och näringsliv. Ett exempel är eleverna på Naturprogrammet som gör labb på Karolinska institutet. På teknikprogrammet, Design och produktutveckling,
samarbetar vi till exempel med industridesign DesignGroup
som är med och visar hur man driver projekt i arbetslivet
och bedömer projektarbeten. Energimyndigheten, Vattenfall,
Trafikkontoret och Skanska är uppdragsgivare för tävlingar
i ämnesövergripande projekt. Och vi samverkar med KTH,
Tekniska museet och Arkitekturmuseet samt professionella
gästlärare från näringslivet, avslutar Anita Dehlbom.
Utbildningsförvaltningen har under året börjat ett arbete med
att formulera en strategi för entreprenörskap. En genomgång av
de projekt och satsningar som pågår i stadens skolor har genomförts. Några goda exempel finns att läsa om på Pedagog Stockholm och i tidningen LÄRA Stockholm.
20
21
Syns man så
finns man
– Vår ledningsgrupp insåg för några år sedan att vi som gymnasieskola i förorten måste synas för att attrahera nya elever.
Vi förstod att det var viktigt att berätta om vår verksamhet.
Att satsa på marknadsföring var helt enkelt en överlevnadsstrategi, berättar Robert Aspfors, biträdande rektor på Farsta
gymnasium.
Stockholmarna ska
erbjudas ökad valfrihet
och mångfald.
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden stimulerar till fler valmöjligheter inom de pedagogiska verksamheterna.
– Vi har en tydlig tanke med det vi gör. Genom att sätta upp
mätbara mål, göra undersökningar och stämma av resultatet
följer vi vår strategi. Steg ett var att ta fram en marknadsplan som sedan har uppdaterats varje år. Vi är flera som är
involverade i marknadsarbetet, som arbetar med vårt deltagande på gymnasiemässan och våra öppna hus. Min roll är
att ansvara för helheten och se till att allt som vi gör följer
vår vision och vår marknadsplan, säger Roger Aspfors. Han
ansvarar även för budgeten och beslutar i vilka medier skolan väljer att synas.
– Jag är pedagog och inte marknadsförare, men tycker
att det är inspirerande och utvecklande att jobba med marknadsfrågorna på skolan, säger Robert Aspfors. Vi har lyckats
bygga upp ett fungerande koncept med bilder och text som
vi tycker förmedlar skolans själ. När vi började vårt varumärkesarbete så letade vi efter det som gör oss unika jämfört
med konkurrerande skolor. Då kändes idrotten, som finns på
alla våra program, naturlig att lyfta fram. Ingen skola i Stockholms stad har så många idrottare som vi.
Förstahandsväljarna ökar
Antalet förstahandsväljare har ökat markant på Farsta gymnasium de senaste åren. Förra året med hela 17 procent.
Även det totala antalet sökande har ökat. Det var tufft med
elevunderlaget åren efter att friskolereformen infördes. När
många elever med höga betyg sökte till innerstaden tog det
ett tag för skolan att ställa om. Det blev en negativ spiral
som man lyckades lösa bland annat med ledarskapsutbildning för lärarna.
– När vi sedan tog tag i skolans profilering vände det rätt
snabbt. Att arbeta med strategier och marknadsföringen har
verkligen hjälpt till att ta oss vidare, säger Robert Aspfors.
Mässan viktig
– Gymnasiemässan är det tillfälle då vi når alla de 15-åringar
som väljer skola och deras föräldrar. Vårt mål att få dem att
tycka att vi är så intressanta så att de går på vårt öppna hus.
De flesta som kommer hit väljer nämligen att gå i vår skola,
säger Robert Aspfors.
22
23
Farsta gymnasium har arbetat med idrottsklasser sedan en
handbollsklass startades på 90-talet. Och med tiden har verksamheten byggts ut med basket, fotboll, golf, innebandy och
orientering. Idrottsprogrammet där eleverna läser idrottsmedicin, psykologi, träningslära och andra idrottsrelaterade ämnen har blivit en högskoleförberedande plattform för elever
som vill läsa på exempelvis GIH.
– En tredjedel av våra elever går i dagsläget på någon av
våra idrottsinriktningar. Det här sätter en positiv prägel på
hela vår verksamhet, säger Robert Aspfors.
– Vi har sett att de som håller på med en idrott ofta lyckas
bättre med sina studier. Därför har vi börjat titta på vad de
här eleverna har med sig från idrotten. Och vad vi i skolledningen kan lära oss av detta. På träningen har eleverna ofta
rätt utrustning, är uppmärksamma och gör sitt bästa. Vad kan
vi till exempel ta med oss av detta till elever som kommer helt
ofokuserade och oförberedda till våra lektioner?
På Farsta gymnasium får alla nya elever fylla i en enkät om
varför de valde skolan.
– På vårt öppna hus intervjuar elever besökarna. Många
svarar att de sett våra bilder i annonser och på stortavlor. Och
på mässan. Den här informationen sammanställs till hårda
fakta och diagram som vi i ledningsgruppen analyserar. Dessutom har vi en utvecklingsgrupp med lärare där vi funderar
på vad vi kan göra nytt och annorlunda framöver.
Sociala medier gäller
Via montern på Gymnasiemässan lockade Farsta gymnasium framtida elever till sina öppna hus.
– Vi har valt att synas där eleverna finns. 15-åringar som ska
välja gymnasium är vår målgrupp, inte deras föräldrar. Därför
satsar vi på radioreklam, hemsidor som Hitta skola och Gymnasieguiden. Men också på sociala medier som till exempel
Facebook. På vår nya hemsida bloggar vår rektor, vi har en
kommentarsfunktion och ingångar till Twitter och Facebook.
Vi bevakar alla filmer från Youtube så att de inte förmedlar
något som inte stämmer med skolans värderingar. Det viktigaste är att våga satsa! De skolor som bygger sitt varumärke
och rykte är de som kommer att klara sig bäst framöver, menar
Robert Aspfors.
24
25
Kulan bygger broar
Webbplatsen Kulan, som hjälper förskolor, skolor och kulturliv i
Stockholm att hitta varandra och samverka, lanserades under
året. Där finns nu många skolor presenterade. Men också
kulturproducenter med evenemang och aktiviteter. Inspiration,
nyhetsbrev och kontaktannonser är andra roliga nyttigheter.
Stockholmarna ska
uppleva ett rikt,
varierat och tillgängligt
kultur- och idrottsliv.
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden ger
eleverna möjlighet att
uppleva kultur.
Alla barn och unga i Stockholms skolor ska ha tillgång till
professionella kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Det här är ett av målen i Stockholms stads barn- och
ungdomskulturplan ”Kultur i ögonhöjd”. Kultur och estetik
ska också vara en integrerad del av lärandet. Webbplatsen Kulan gör det nu enklare för förskolor och skolor att samverka
med kulturlivet.
Alla kommunala skolor med
– På Kulan profilerar sig förskolor och skolor, men också kulturaktörer. På så sätt får de kontakt med varandra, säger Philip
Olsson, konsulent på Kulan.
Vid årets slut hade drygt 300 kulturombud från samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor samt ett 30-tal
friskolor registrerat sig. Dessutom hade 109 kulturverksamheter, institutioner och fria grupper, och 25 kulturpedagoger
presenterat sitt utbud.
Kulans ambition är att samla kulturutbudet till barn och
unga i Stockholms skolor. I Kulans pedagogbank går det att
hitta personer med pedagogisk och konstnärlig kompetens
inom kulturområdet som vill jobba i förskola och skola.
Stöd för lärare
– Kulan är ett stöd för lärare att hitta i Stockholms mångfacetterade kulturutbud. Att använda konst och estetik i pedagogiken
kan vara en väg för att vi ska nå målen i högre utsträckning.
Konsten och kulturen har naturligtvis också ett värde i sig, säger
Philip Olsson.
Webbplatsen Kulan är en del i ett treårigt samarbetsprojekt
mellan utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen för
att öka elevernas möjligheter att ta del av kulturlivet. Stadens
kulturplan ”Kultur i ögonhöjd” har under året kommunicerats
till både kulturliv och skolan i samband med Kulans olika
aktiviteter.
26
27
Enklare skolval
med e-tjänst
Mer än 9 000 barn i Stockholms kommun fyllde sex år under
2010 och hade då möjligheten att börja i förskoleklass. Föräldrarna till dessa sexåringar skulle under årets första månader
välja vilken skola i staden som de ville att deras barn skulle gå i.
Stockholmarna ska
och mångfald.
aUppfylls helt
Utbildningsförvaltningen ska underlätta föräldrarnas val av
skola genom god information. Dessutom ansvarar förvaltningen för att alla som vill får en plats i förskoleklass. Inför
valet av förskoleklass fick alla föräldrar en katalog hemskickad med information om valet och alla de skolor i Stockholm
som de kunde välja mellan. Nytt för året var den e-tjänst för
val till förskolklass, Skolval Stockholm, som utvecklades för
att underlätta skolvalet.
– Att erbjuda möjligheten att söka via en e-tjänst är ett
viktigt steg i vår ambition att förenkla för de som söker plats
i förskoleklass. Via e-tjänsten kan föräldrarna enkelt göra sitt
val när det passar dem bäst, säger Cathrine Önnestam, administrativ chef på grundskoleavdelningen.
Via e-tjänsten var alla kommunala grundskolorna med
förskoleklass möjliga att välja. Alla fristående skolor som
är verksamma i Stockholm erbjöds också att vara med i
e-tjänsten. Ett mindre antal av dessa skolor valde att vara med.
– Det är viktigt att stockholmarna har möjlighet att välja
bland alla skolor, både kommunala och fristående. Vi ville
självklart att så många fristående skolor som möjligt skulle
vara med i e-tjänsten, säger Robert Lundh, handläggare på
avdelningen för enskilt driven verksamhet.
Jämför skola!
För den förälder som skulle välja en skola som inte fanns med
i e-tjänsten fanns fortfarande möjligheten att använda blankett för att söka. För att få information om valet till förskoleklass hade föräldrarna under skolvalsperioden möjlighet att
ringa till stadens kontaktcenter. I Jämför service presenteras
alla skolor med korta fakta, så att skolorna kan jämföras av
den som ska välja. Innehållet i katalogen översattes dessutom
till engelska, spanska, somaliska, persiska och arabiska.
När skolvalsperioden var slut hade nästan 50 procent av
de som sökte till förskoleklass gjort det via e-tjänsten Skolval
Stockholm.
– Att så många valde via Skolval Stockholm var både
glädjande och lite överraskande. Möjligheten erbjöds för första gången och vi var inte säkra på hur den skulle tas emot,
säger Cathrine Önnestam.
Vi annonserade inför skolvalet på stortavlor runt om i Stockholm i december.
Intresset för vissa skolor var större än antalet platser och ett
omfattande arbete för att försöka ta hänsyn till allas önskemål
genomfördes mellan skolorna.
– Vi vill ju förstås att alla ska få möjlighet att gå i den
skola som de önskar, men på vissa skolor är antalet sökande
fler än det antal platser vi kunde erbjuda. Nu kunde lite mer
än 85 procent av alla barn få sitt förstahandval. Vår erfarenhet är att de flesta barn brukar trivas i sin nya skola när de
har lärt känna sina lärare och klasskamrater, avslutar Cathrine
Önnestam.
28
29
Valfrihet på vux
Från och med juli 2011 kommer vuxenstuderande i Stockholms
stad att kunna välja bland fler utbildningar än tidigare. Detta
tack vare ett samarbete om upphandlingen av vuxenutbildningstjänster som inleddes under året.
Tio kommuner i Stockholms län har gått samman i en gemensam upphandling. Det innebär att de studerande i dessa
kommuner kan söka och ta del av utbildningar hos alla utbildningsföretag som ingår i den gemensamma upphandlingen.
– Vi vill erbjuda medborgarna mångfald och valfrihet,
säger Lars Brandt, chef för vuxenutbildningsavdelningen på
utbildningsförvaltningen.
Förenklar för alla
Förutom att de som vill studera får fler utbildningar att välja mellan innebär också den gemensamma upphandlingen
administrativa fördelar.
– All redovisning och rapportering till samtliga tio kommuner
kan nu följa en och samma form. Tidigare har det varit en
form för varje kommun.
Ett öppet samarbete
Eftersom kommunerna i Stockholms län sedan tidigare har
en överenskommelse om att arbeta för en gemensam ”vuxregion” är det viktigt att de tio kommuner som nu fördjupar
sitt samarbete inte utestänger de övriga sexton kommunerna
i länet.
– Denna samverkan ska vara som ett akvarium som de
andra kommunerna har insyn i, säger Lars Brandt. Alla kommuner ska kunna dra lärdom av vårt arbete.
De kommuner som ingår i samarbetet är Solna, Sollentuna, Stockholm, Täby, Danderyd, Vallentuna, Vaxholm, Sigtuna, Sundbyberg och Upplands Väsby.
Stockholmarna ska
och mångfald.
aUppfylls helt
30
31
Nya karriärvägar
för lärare
Vägen till den bästa skolan för eleverna går via utveckling av
lärarnas profession. Utbildningsförvaltningen erbjöd under året
olika alternativ för lärare som vill komma vidare i sitt yrke och
göra karriär. Förr fanns en enda given väg, nämligen den att bli
skolledare.
– Att ta tillvara en lärares särskilda kompetens är också av
strategisk betydelse för skolornas utveckling och ett konkurrensmedel för den enskilda skolan, säger Katarina Arkehag,
chef på enheten strategiskt utvecklingsstöd.
Stockholms stad har infört en form av tidsbegränsade karriärtjänster som kallas utvecklingslärare. Tjänsten ska vara
kopplad till ett tydligt uppdrag, gälla minst ett år och motsvara minst 20 procent av en heltid. Eftersom uppdragen kan
skilja sig åt utifrån skolans utvecklingsbehov kan kraven på
kvalifikationerna se olika ut. Därför finns riktlinjer för tjänstens kvalifikations- och kompetenskrav.
Sprider kunskaper
– Utvecklingslärarnas uppgift är att fungera som en länk mellan aktuell forskning och lärarkollegor. De ska sprida kunskaper och erfarenheter och fungera som stöd till rektorer och
lärare, berättar Katarina Arkehag.
Fyra utvecklingslärare har anställts för att arbeta med
språkutveckling inom Språkforskningsinstitutet. Och några
av de tidigare expertlärarna är nu utvecklingslärare inom
bland annat matematik. Rekrytering pågår också av tre utvecklingslärare med lektorsbehörighet som ska arbeta inom
central förvaltning med forskning och utveckling.
Lärare går forskarskola
De flesta utvecklingslärare delar sin tid mellan att arbeta
centralt och att arbeta som lärare i en skola. En rektor kan
själv tillsätta de utvecklingslärare som arbetar kvar i den egna
skolan. Då är det också rektorn som beslutar om uppdrag och
resurser till tjänsten.
Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare och
en ökad kunskap och
miljö
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden
utbildningen.
32
33
Budskap som
når fram
Birgitta Thorander (till vänster) och Kristina Ansaldo är två av utbildningsförvaltningens nya utvecklingslärare.
Förutom den karriärväg som utvecklingslärarna valt finns
det andra lärare som deltar i satsningar inom forskning och
utveckling. Sju lärare genomgår en kommunfinansierad forskarskola på halvtid. Och under 2011 går drygt 20 lärare ut
forskarskolan som kom till stånd genom Lärarlyftet.
– Tanken är att förvaltningen ska kunna använda sig av
deras kompetens inom analys och ämnesutveckling, säger
Katarina Arkehag.
Därför startar en ny omgång av den kommunfinansierade
ämnesdidaktiska forskarskolan i samverkan med Stockholms
universitet hösten 2011.
Pedagogisk skicklighet
För att få ett uppdrag som till exempel utvecklingslärare behöver läraren kunna visa på pedagogisk skicklighet. Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att utveckla ett meriterings- och portfoliosystem där kriterier utformas för vad som
kännetecknar en särskilt skicklig lärare.
I en portfolio ska läraren kunna dokumentera och visa på
sin professionella utveckling med hjälp av till exempel cv, utvecklingsarbeten, artiklar etc. Skolporten leder ett projekt där
fyra grundskollärare från Stockholms stad testar hur portfolion kan visa lärarens pedagogiska skicklighet. Arbetet fortsätter under 2011.
– Våra karriärvägar ska göra läraryrket mera attraktivt så
att det blir lättare att rekrytera skickliga lärare till våra skolor,
säger Katarina Arkehag.
Webbplatsen Pedagog Stockholm lanserades våren 2010 och
hade vid slutet av året femhundra dagliga läsare. Förskollärare
blev en ny målgrupp under hösten. Nyhetsbrevet Fredag!
skapades för att förenkla tillvaron för chefer och i läsarundersökningen av LÄRA Stockholm satte lärarna högt betyg på
tidningen. Ett år med intensiv kommunikation i många olika
kanaler med andra ord.
– Kommunikationen ska ske på mottagarens villkor, via webb,
tidning, e-mail, möten eller information från närmaste chef,
säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim, kommunikationschef på
utbildningsförvaltningen. Varje medarbetare ska förstå vart
utbildningsförvaltningen är på väg. I de externa kanalerna
ska det tydligt framgå vad vision, verksamhetsmål och beslut
betyder för stockholmaren.
Nyhetsbrev hjälper rektorer
ökad kunskap och
miljö.
aUppfylls helt
Fler elever/studerande når
målen för utbildningen.
För att strukturera informationen till chefer skickar utbildningsförvaltningen nyhetsbrevet FREDAG! direkt i e-posten.
Alla förvaltningens chefer får nyhetsbrevet.
– Framför allt rektorer och skolledare drunknar i information. Nyhetsbrevet är ett sätt att sortera och strukturera
informationen, säger Agnetha Styrwoldt-Alfheim. Nyhetsbrevet Fredag! är överskådligt uppbyggt av notiser med
webblänkar.
Skolans webbsida ett
fönster till verksamheten
”Jag vill att skolans webbsida ska vara ett fönster in i verksamheten” sa en förälder som deltog i förstudien om skolornas webbsidor under året. Studien redogör för föräldrars och
skolors behov av information på webben.
Resultaten används när förvaltningen under 2011 utvecklar mallar och stöd för Stockholms stads grundskolors och
gymnasieskolors webbplatser.
FREDAG!
ETT NYHETSBREV TILL CHEFER INOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD
Fredag 17 december 2010
Stockholms stad välkomnar
granskningen av mottagande
i särskolan
God Jul &
Gott nytt år!
önskar Thomas Persson
>> Läs Thomas hälsning
Skolinspektionen har i samråd med Socialstyrelsen granskat kvaliteten i handläggning och utredning inför mottagande i den obligatoriska särskolan i 30 kommuner,
däribland Stockholm.
>> Läs rapporten och förvaltningens kommentar på intranätet
Glöm inte…
Snart styr dom stan
… att tisdagen den 4/1 2011, kl 09.00 ska periodiseringarna vara inne till
respektive skolas controller.
… att fredagen den 7/1 2011, kl 15.00 är sista tidpunkt för att attestera
fakturor för 2010.
>> Läs mer på intranätet här
Ändrade rutiner för hantering av löneskulder
Med anledning av att Kvalitets- och ekonomiavdelningens nya blankett
Överenskommelse om reglering av uppkommen löneskuld tillkommit och
blankett Fakturering kund inte längre ska användas i detta sammanhang har
rutinerna anpassats för hantering av löneskulder. Se vidare i Personalavdelningen informerar nr 46/2010.
– kampanj ute nu
EN MOROT
I TANKEN
att sortera
matavfall
>> Läs mer
Jämställdhetsintegrerad skola
Nu är rapporten från projektet ”Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass” klar.
Vi vet att jämställdhet engagerar och att media och föräldrar är intresserade.
Flera av er har säkert redan fått frågor från journalister och föräldrar om statistiken som rapporten grundar sig på och fler frågor kommer säkert. Om du får
övergripande frågor från media kring rapporten kan du hänvisa till Birgitta Elm,
08-508 337 67. Statistiken är offentliga uppgifter och du kan lämna ut rapporten
från USK som ligger på intranätet.
Vi tar jul- och
nyårsuppehåll
>> Information finns också på www.pedagog.stockholm
RISK ett nyttigt och nödvändigt verktyg
Det är viktigt att arbeta förebyggande för att öka säkerheten. Incidentrapporteringssystemet RISK är en del av stadens systematiska förbättringsarbete; dvs.
att dokumentera och följa upp incidenter, få tillgång till statistiska analyser m.m.
Mer information finns på intranätet.
Redaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se
och utkommer igen
14 januari 2011.
34
35
Äntligen förskola
på Pedagog Stockholm
Webbplatsen Pedagog Stockholm innehåller både film, länkar
och nyheter. Där hittar pedagoger information om verksamhetsutveckling, forskning och exempel från skolverkligheten.
Sedan hösten 2010 även från förskolor.
Genom Pedagog Stockholm vill utbildningsförvaltningen
öka vi-känslan bland pedagoger i förskolan.
– Intresset på förskolorna är stort och reaktionerna är positiva, säger Kicki Berg som är samordnare för förskolefrågor
på utbildningsförvaltningen.
Filmer och textreportage på Pedagog Stockholm ska inspirera och ge yrkesstoltheten en uppmuntrande puff.
– Vi synliggör engagerade, kunniga och kreativa pedagoger, berättar Eva-Li Littorin, huvudredaktör för Pedagog
Stockholm. Ett exempel är filmen om förskolan som förändrade sin utemiljö, som finns på Pedagog Stockholm.
Mer film till stockholmarna
Högt betyg för LÄRA Stockholm
De svarande hade mest ros att ge när utbildningsförvaltningens personaltidning LÄRA Stockholm genomförde en läsarundersökning bland utbildningsförvaltningens personal.
• 75 procent tycker att LÄRA Stockholm är en ”ganska bra”
eller ”mycket bra” tidning.
• Läsarna är mest intresserade av pedagogisk forskning och
metodutveckling, men också av forskarintervjuer.
• Tidningen uppfattas som proffsig, snygg och användbar.
Men det fanns även viss kritik, som att tidningen är för ”käck
och glättig” och att den går ledningens ärenden.
Förutom nyheter om skola finns det nu även film på stockholm.se. Det är resultatet av ett samarbete mellan redaktörerna för stockholm.se, intranätet, nyhetsbrevet FREDAG!
och Pedagog Stockholm.
– Vi vill visa verksamheten på film, säger Pelle Mårtensson, redaktör på Pedagog Stockholm. Film är direkt, du förstår med en gång vad det handlar om.
Genom att redan i planeringsstadiet tänka på olika målgrupper kan filmen spridas i flera kanaler. Kanalsamarbetet gäller
webbplatserna, LÄRA Stockholm, intranätet och nyhetsbreven.
Pedagog Stockholm växer
Besökarna fortsätter att strömma till Pedagog Stockholm, webbplatsen för Stockholms pedagoger som lanserades i april 2010.
• 500 personer besöker sidan varje vardag.
• 8 00 pedagoger är fans på Facebook.
• Över 100 kurser och seminarier i kalendariet.
• Inspiration och information för pedagoger på förskola,
grundskola och gymnasium.
36
37
Maten på Askebyskolan lagas till 95 procent från grunden och det
blandas friskt med rätter från olika kulturer.
Skolmaten blir
ännu bättre
– Skolmaten är en viktig del i den pedagogiska verksamheten.
När barnen äter god och näringsriktig mat ökar förutsättningarna för att det går bra i skolan. Därför arbetar vi med flera
kompetensutvecklande insatser för att utveckla kökspersonalen
på våra skolor, säger Linn-Linn Thun, kostchef för grundskolan
på utbildningsförvaltningen.
Alla som jobbar i köket ska utbildas i näringslära, livsmedelval, ekologi och kreativ matlagning.
– Vi arbetar med hälsa ur den aspekten att alla ska må bra av
maten och att elever med behov av specialkost får den mat
de behöver. Hygienkraven är höga. Satsningen ”Säker mat i
stadens skolmåltider” genomfördes under året så att alla skolkök skulle ges möjlighet att uppnå kraven i livsmedelslagen.
Utbildningarna har gett mycket goda resultat, menar LinnLinn Thun.
– 2011 kommer en ny skollag som även gäller skolmaten. Det kan tyckas självklart men först nu står det i lagen att
skolmaten ska vara näringsriktig och följa Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Även rörelse ingår i dessa
rekommendationer. Här betonas till exempel vikten av att
röra på sig 30 minuter om dagen.
Forskning kring skolmaten
Utbildningsförvaltningen är även med i ett projekt med Karolinska Institutet, Sveriges Kommuner och Landsting och
Folkhälsoinstitutet där man bland annat har provat ett webbaserat frågeformulär om skolmaten. Skolorna kan genom en
webbaserad enkät testa hur den egna verksamheten ligger till.
Verktyget kan även användas för att ställa frågor till elever
och föräldrar kring skolmaten.
Stockholm har varit pilotkommun i det här projektet.
Linn-Linn Thun berättar att verktyget även ska användas i
forskningssyfte.
– Ett annat projekt som ska höja kvaliteten på skolmaten
i Stockholms stads skolor är att vi nu tar fram policies och
riktlinjer. Sedan får varje enskild skola jobba fram sina egna
visioner kring skolans mat utifrån dessa, konstaterar LinnLinn Thun.
ökad kunskap och
miljö.
aUppfylls helt
38
39
All kökspersonal, kockar och skolmåltidsbiträden kommer att
ges möjlighet att delta i utbildningsförvaltningens storsatsning. Det handlar om att utveckla ledarskapet i köket, service
och bemötande, näringslära och livsmedelsval, kreativ matlagning och menyplanering. Detta för att skapa en jämn och
hög nivå på skolmåltiderna i staden. En receptbank där alla
skolors recept lagras kommer också att tas fram.
– Vi har en utvecklingsgrupp, med matsalspersonal från
flera Stockholmsskolor, som träffas en gång i månaden och
tar fram tips och råd om hur skolmaten kan förbättras. Dessutom samlar vi alla grundskolors kökschefer i nätverksträffar
två gånger per termin, säger Linn-Linn Thun.
Matsalen ska vara inbjudande
Haifa Akkawi är restaurangchef på Askebyskolan i Rinkeby
och lagar mat med hög kvalitet och stolthet.
– När jag tänker på mat så är det inte bara maten som
serveras till barnen utan allt omkring. Hur vi som jobbar är
klädda, hur vi uppträder, att det är rent och fräscht i köket och
hur det ser ut i matsalen. Egenkontroll är något som är mycket
viktigt i alla kök.
Haifa Akkawi visar hur minutiöst välskött köket på Askebyskolan är. Hur kontroller av temperatur i frysar, kylar,
diskmaskiner går till.
– Varje morgon går jag igenom och dubbelkollar all utrustning. Jag har full kontroll på allt som finns i frysen och
kylen. Vi levererar säker och god mat som barnen tycker om
att äta. Och jag gör bara mat som jag själv tycker om, konstaterar Haifa Akkawi.
Maten på Askebyskolan lagas till 95 procent från grunden.
Fisken paneras på plats, kycklingen marineras, alla såser görs
från grunden.
– Barnen är fantastiska och äter allt vi serverar. Jag tycker
om att jobba med nya idéer och sätta ihop nya maträtter från
olika länder. Vi har barn från hela världen här och vi blandar
friskt bland de olika kulturerna. Temaveckor är vanligt förekommande. En vecka kan vi ha mat från Tunisien en annan
från Libanon eller Thailand. Vi har även gjort utställningar
kring länderna i matsalen tillsammans med barnen.
Kryddor och örter
– Jag gör mycket grytor och gratänger fulla med kryddor
och örter. Den egna ”pizzasalladen” som består av vitkål, italiensk salladskrydda, timjan, oregano, basilika, vinäger och
40
41
Skolstrategi i Järva
och Söderort
Utbildningsförvaltningen har under året arbetat med skolorna
kring Järvafältet och Söderort. Det här är ett projekt som handlar om stadens vision om en satsning på social och ekonomisk
utveckling i stadsdelarna.
olja är omtyckt och nyttig. Hemlagad lasagne tar tre dagar
att förbereda och köttfärssåsen smakar olika varje gång den
serveras. Variation är mycket viktigt, anser Haifa Akkawi. Vi
köper så ”ren” mat som möjligt utan laktos och gluten samt
undviker färdiga buljonger med E-märkt innehåll. Det gäller
att ställa krav på matleverantörerna.
De 400 barnen på skolan har minst två rätter att välja på
varje dag.
– Vi kastar ingen mat, blir det mat över så fryser jag ner
och serverar vid ett annat tillfälle. Varje dag lagar jag specialkost för laktos och glutenintoleranta. När det är kött har vi
150 barn som äter halalkött.
– Det hör inte till vanligheterna att jag serverar pannkakor
men barnen vill så gärna ha det. Till detta hör idag en varm
kycklingsallad, keso, tabouleh, pizzasallad, olika grönsaksblandningar, sill (!), frukt och bröd.
Barnen får också tips och råd kring maten av Haifa Akkawi och övriga pedagoger som äter i matsalen.
– Att informera om vad som är hälsosamt att äta är viktigt. Vi undviker socker, dricker lättmjölk och försöker handla
så mycket ekologiskt som möjligt. Vi ligger på 15 procent
ekologisk mat nu. Det gäller att anpassa inköpen efter vilken
ekologisk odlad mat som är billig för tillfället.
Haifa Akkawi som arbetade som lärare i Libanon ändrade
inriktning och gick en kockutbildning på Matpedagogerna för
några år sedan. Sedan vidareutbildade hon sig på Gastronomiska Högskolan inom produktion, ledning och starta eget.
Tidigare har hon arbetat på storhushåll och som ansvarig för
äldremat på Upplands-Bro kommun.
Haifa Akkawi sitter också med i utbildningsförvaltningens
utvecklingsgrupp som arbetar med frågor kring hur skolmaten kan förbättras.
– När jag kom till Askebyskolan för fyra år sen fanns här
ett mottagningskök, det vill säga all mat kom hit färdiglagad.
Sedan jag tog över lagar jag all mat själv i köket. Ytterligare tre
medarbetare arbetar i köket med allt omkring barnens lunch.
– Skolorna i de här områdena har oftast en längre väg att gå
för att förbättra skolresultaten. Detta på grund av faktorer som
boendesegregation, hög omflyttning av elever och att många
elever bara har gått i svensk skola i några år när de nationella
proven genomförs, säger Cathrine Önnestam. Hon är tillsammans med Bengt Nilsson projektledare för arbetet att ta fram
en strategi för skolorna i Järva och Söderort.
Projektet har tillsammans med skolorna på Järvafältet och
i Söderort tittat på både försvårande faktorer och framgångsfaktorer. Man har även pratat med dem som bor i områdena
och fått fram värdefull information om skolans betydelse för
området.
– Vi har identifierat framgångsfaktorer för undervisning
där traditionella metoder inte alltid fungerar, säger Cathrine
Önnestam.
– Och dessa faktorer sammanföll med aktuell forskning,
fyller Bengt Nilsson i.
Hjälp att få
De metoder som användes på skolorna i Söderort och Järva
var bland annat ett språkutvecklande arbetssätt och ämnesutbildning på modersmålet. Man har även arbetat med en nära
samverkan mellan skola, föräldrar, socialtjänst, polis och andra myndigheter. Hjälp med läxläsning efter skoltid och föräldrars och elevers delaktighet samt tydlighet kring ordning
och trivsel i skolan är andra inslag.
Nu finns framgångsfaktorerna och korta utdrag ur den senaste skolforskningen samlade i ett strategidokument. Under
2011 ska detta förmedlas till skolorna i Järva och Söderort
och vara underlag när man tar fram handlingsplaner och genomför åtgärderna.
– Påtagligt är också att elevers och föräldrars upplevelse
av resultatutveckling inte alltid stämmer med den något dystra bild av skolornas resultat som målas upp i media. Det är
viktigt att alltid ha positiva förväntningar på eleverna och att
varje skola utgår från sin egen situation och vågar prioritera
det som bedöms ge bäst effekt, säger Cathrine Önnestam.
ökad kunskap och
miljö.
aUppfylls helt
Samverkan med andra
internationellt.
42
43
Det ställs höga krav för att få en praktikplats på skolan.
– Att vara i skolan är som att stå på en teaterscen. Du
måste ha en stabil läggning och kompetens att klara av att
konfronteras med elever som kan vara väldigt rättframma och
ärliga. Var du än arbetar inom skolan kräver vi dessutom ett
utdrag ur brottregistret, säger hon.
Hjulsta skolor ordnade tillsammans med Jobbtorg Stockholm en praktikträff på skolan. Det var också första gången
som skolan erbjöd praktikplatser som hjälplärare. Sedan tidigare tar skolan emot praktikanter i köket, på fritidshemmen
och hos vaktmästaren.
– Praktikträffen gav både personal och intresserade praktikanter en möjlighet att träffa varandra och talas vid och fundera på om de skulle kunna fungera ihop. Det blev en mycket
bättre start än när praktikanterna bara blir hitskickade, säger
Urban Åström, biträdande rektor på Hjulsta skolor.
Praktik gav drömjobb
Lazaar Sellam praktiserar som
hjälplärare på Hjulstaskolan.
Steget ut i arbetslivet
Satsningen på att ta fram praktikplatser fortsatte under året.
326 aspiranter från Jobbtorg Stockholm har praktiserat på
stadens skolor. Praktiken ska stärka arbetslösa som har för
sörjningsstöd att ta steget ut i arbetslivet.
– Vi är den förvaltning inom Stockholms stad som bidrar med
flest praktikplatser. Genom skickliga och lyhörda handledare
har många arbetssökande fått tillbaks tron på sig själva och
vågar ta steget ut i arbetslivet, säger Marja Sandin-Wester på
utbildningsförvaltningen. Hon förmedlar kontakterna mellan
skolorna och jobbtorgen.
– För skolan, som inte har råd att anställa mer personal, är
praktikanterna ett bra tillskott i verksamheten. I gengäld får
den som tar tillvara sin praktiktid ett tillfälle att skaffa sig
erfarenheter, meriter och referenser som i förlängningen kan
innebära jobb.
Även om det primära syftet inte är att få jobb på praktikplatsen så har cirka tio personer fått det under året. En av
dem är Rolf Dahlström som praktiserade på Katarina Södra
skola. Han var tidigare taxichaufför och efter praktiken fick
han jobb som skolvärd.
– Det här är drömjobbet för mig. Jag fungerar som vaktmästare och gör allt från att ordna kaffe till att fixa dörrlås och
trasiga fönsterrutor, säger han.
Jakten på nya praktikplatser fortsätter. Tillsammans med
Jobbtorg Stockholm arbetar utbildningsförvaltningen med att
skapa nätverksträffar och starta en dialog också mellan skolorna.
Tanken är också att fortsätta att bjuda in aspiranter och
representanter för skolorna till jobbtorgen så att de får träffas.
Eller, som i fallet med Hjulsta skolor, ordna praktikträffar på
skolan.
Jobb i stället för bidrag.
aUppfylls helt
Genom att erbjuda olika
utbildnings- och praktikplatser bidrar utbildningsnämnden till att fler
personer kan få jobb.
44
45
Vi satsar mot
våld i skolan
Mobbning och trakasserier kan leda till fysiskt våld som trappas
upp till grövre våld. För att motverka våld och kränkningar är det
viktigt att skolan skapar en trygg miljö. Arbetet i våra skolor ska
alltid bygga på respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.
Stockholm ska upplevas som en ren, vacker
och trygg stad.
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden
bidrar till att skolans
arbetsmiljö upplevs som
säker och trygg.
– Utbildningsförvaltningen har startat ett utvecklingsarbete
för att förbättra beredskapen att hantera hot och grövre våld.
Det här görs i samarbete med Polismyndigheten i Stockholms
län, berättar Roger Adolfsson, säkerhetsansvarig på utbildningsförvaltningen.
Representanter för grundskolan, gymnasiet samt avdelningen för enskild och fristående verksamhet har varit med
i projektet.
Inför år 2010 fick utbildningsförvaltningen 500 000 kronor från Skolverket för att driva ett pilotprojekt om grövre
våld i skolan.
– Vi samlar in information och för ut kunskap för att stödja skolorna i deras arbete mot hot och våld. Målet är ökad
beredskap och insikt hos ansvariga inom skolan, säger Roger
Aldofsson. Tanken är också att landets övriga kommuner ska
ta del av erfarenheterna från projektet.
Arbetet med att ta fram riktlinjer för händelser relaterade
till hot och grövre våld i skolan pågår. Ett nytt stödmaterial
för förebyggande arbete och hotbedömning, nya rutiner vid
hot- och våldssituationer och utbildningsinsatser för rektorer
och elevhälsoteam har tagits fram.
Det förebyggande arbetet utgår från skolans likabehandlingsplan, riktlinjerna för trygghet och studiero och arbetsmiljöarbetet. Ansvarsfördelningen mellan exempelvis skolan,
stadsdelsförvaltningen, socialtjänsten och polisen ska göras
tydlig.
– Det är avgörande att vi vet vem som gör vad och vad alla
inblandade har för roller, säger Roger Aldofsson.
Träna ett sätt att förebygga
Ambitionen är att samtliga rektorer och biträdande rektorer
ska få träna sitt agerande i en hotfull situation.
– Vi har tagit fram en mall för bedömning av en hotfull
situation i skolan.
Dessutom har projektet tagit fram checklistor för hur en
skolas ledning bör agera vid normalläge, hot om grövre våld
och vid akutläge. Lokala handlingsplaner för hur skolorna
ska agera före, under och efter hot och grövre våld är varje
skolas ansvar att ta fram.
– Det är till exempel viktigt att ha koll på olika sociala medier för att förebygga diskriminering och kränkningar. Och att
det finns handlingsplaner för hur vi ska agera när kränkningar
av elever och skolpersonal upptäcks på nätet, säger Roger
Adolfsson.
Skola, polis och socialtjänst samarbetar nu för att bli ännu
bättre på att fånga upp information om hot och grövre våld
som planeras och att utbyta information med varandra.
– Kontakterna mellan skola, fältassistenter och fritidsledare fungerar bra. Vi satsar på utbildning för att öka alla inblandades kunskaper, berättar Roger Adolfsson.
Även miljön i skolan har visat sig påverka när situationer
med grövre våld uppstår. Därför ska utbildningsförvaltningen
öka kunskapen om detta och att ta fram lösningar tillsammans
med fastighetsägaren SISAB.
46
47
På väg mot en
grundskola i
världsklass
En grundskola i världsklass – det är inriktningen för grundskoleavdelningen.
– Årets resultat visar att vi är på god väg men mycket återstår att göra, säger grundskolechef Håkan Edman.
Grundskoleavdelningens satsning på att utveckla bemötande
och förhållningssätt fortsatte under året. Skolornas personal
ska möta, utveckla och förvalta förtroendet hos varje elev,
varje dag.
– Även verktygen för att bedöma skolornas grad av välskötthet utvecklades. Detta analysverktyg är tillsammans
med utvecklingsdialogerna en bärande del i det övergripande
kvalitetsarbetet, säger Håkan Edman.
Dessutom skapades förutsättningar för att på bästa sätt implementera en ny samlad läroplan med kursplaner samt den nya
skollagen inom grundskola och särskola.
Resultaten för grundskolorna både förbättrades och försämrades under 2010, jämfört med 2009. Men om vi jämför
med landets övriga kommuner är resultaten i Stockholms stad
dock bättre på de flesta mätpunkter.
Kommunfullmäktiges mål: Stockholms förskolor och skolor ska ge
alla ökad kunskap och utveckling i en trygg miljö har uppfyllts helt.
Resultaten för några av de områden som har bedömts presenteras här. Läs mer i utbildningsnämndens ”Verksamhetsberättelse
och budget 2010” på www.stockholm.se.
Andel elever (%) som är behöriga
till gymnasiet
Andel elever i årskurs 9 som uppnått
målen i alla ämnen
Andel elever som nått kravnivån på
de nationella proven i årskurs 3
Cecilia Tapani-Johansson, matematiklärare på Ärvingeskolan i Kista.
– Det här är ett bevis på våra medarbetares engagemang och
kompetens där elevernas lärande och utveckling ständigt står
i centrum, säger Håkan Edman.
Skolundersökningen visar att fler elever kände sig trygga
jämfört med 2009. Dessutom har andelen elever som upplever sig utsatta för mobbning minskat. Det samlade meritvärdet för årskurs 9 i de kommunala grundskolorna försämrades
något i jämförelse med tidigare år. Samtidigt har resultaten på
de nationella proven i årskurs 5 förbättrats och resultaten för
eleverna i årskurs 3 ser lovande ut.
Variationen mellan skolorna är stora och ett arbete för
att på ett bättre sätt rikta resurser påbörjades 2010. Utbildningsförvaltningen valde att fördela knappt hälften av statsbidraget för läsa-skriva-räknasatsningen (cirka 31 miljoner)
som riktade insatser till skolor med låg måluppfyllelse i
de nationella proven årskurs 5. Förhoppningen är att detta
på sikt kommer att visa positiv effekt på elevernas måluppfyllelse.
Andel elever som uppnått kravnivån
på de nationella proven i år 5
Andel elever som uppnått kravnivån
på de nationella proven i år 9
% 100
% 100
% 100
% 100
% 100
80
80
80
80
80
60
60
60
60
60
40
40
40
40
40
20
20
20
20
20
De nationella proven i årskurs 5 visade på förbättrade resultat jämfört
med 2009 i engelska, matematik
och svenska.
Nationella prov årskurs 5
76 %
83 %
90 %
90 %
01
0
U
fö tbi
rv ld
alt ni
nin ng
s
år gen sm s
ål
KF
:s
år
sm
ål
0
fal
l2
0
76 %
01
0
U
fö tbi
rv ld
alt ni
nin ng
s
år gen sm s
ål
KF
:s
år
sm
ål
fal
l2
82 %
Ut
75 %
01
0
U
fö tbi
rv ld
alt ni
nin ng
s
år gen sm s
ål
KF
:s
år
sm
ål
0
75 %
fal
l2
74 %
Ut
78 %
01
0
U
fö tbi
rv ld
alt ni
nin ng
s
år gen sm s
ål
KF
:s
år
sm
ål
0
78 %
Ut
76 %
fal
l2
fal
l2
Ut
90 %
01
0
U
fö tbi
rv ld
alt ni
nin ng
s
år gen sm s
ål
KF
:s
år
sm
ål
0
90 %
Ut
88 %
2009
2010
Engelska
79 %
82 %
Matematik
76 %
80 %
Svenska
69 %
73 %
48
49
Skolornas egen
brandman
Stockholms skolor är först i landet med att få en ”egen”
brandman. Utbildningsförvaltningen har anställt Tony Hallin i
projektet ”Förebyggande brandsäkerhetsarbete”.
Stockholm ska upplevas
som en ren, vacker och
trygg stad.
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden
bidrar till att skolans
arbetsmiljö upplevs
som säker och trygg.
I september inledde utbildningsförvaltningen ett projekt som
ska bidra till en trygg och säker skolmiljö. Brandmannen
Tony Hallin arbetar nu med att bedöma risken för bränder ute
på skolorna och föreslå åtgärder.
Förebild för eleverna
Tony Hallin för dessutom en dialog med elever och skolpersonal om anlagda bränder eftersom många av de bränder som
förekommer på skolor startas av elever.
– I mötet med elever är det Tony Hallins uppgift att hitta
en balans mellan att vara en auktoritet i rollen som brandman
och att vara mjuk i sin framtoning, säger Alberto Cortés, ansvarig handläggare vid utbildningsförvaltningen.
Stöd för skolpersonal
Många rektorer och lärare är intresserade och vill engagera
sig för att motverka bränder.
– Som brandman har jag tidigare haft fördomar och tänkt
att skolpersonal inte orkar bry sig så mycket om brandsäkerhet. Nu när jag har varit ute på skolorna vet jag att lärarna gör
så gott de kan men att de sällan vet hur de ska tackla problemen, säger Tony Hallin.
– Det räcker inte att några entusiaster bland lärarna engagerar sig, utan all skolpersonal behöver ha ett brandskyddstänk i
sitt arbete. Alla måste jobba åt samma håll. Därför behöver vi
lägga kraft på att informera skolpersonalen om hur man kan
förebygga bränder, säger Alberto Cortés.
Alberto Cortes, Roger Adolfsson och Tony Hallin.
Små incidenter och skolbränder
I samarbete med utbildningsförvaltningens kommunikationsgrupp ska projektgruppen utforma ett pedagogiskt material
för rapporteringsverktyget RISK. Målet är att fler ska rapportera skolincidenter i RISK så att säkerhetsfunktionen på
utbildningsförvaltningen får reda på när något hänt. Det här
leder till att säkerhetsfunktionen, i dialog med skolledningen,
kan sätta in förebyggande åtgärder i den skola där något inträffat.
– Även små incidenter kan vara signaler om att det kan
finnas problem på skolan som kommer att öka, säger Alberto
Cortés. Om någon i personalen till exempel finner rester från
ett uppeldat papper i korridoren ska han eller hon rapportera
detta. På så vis kan vi ta tag i problemet i ett tidigt skede.
50
51
Trygghet är
en rättighet
Nolltolerans mot kränkande behandling som diskriminering
och mobbning gäller i Stockholms stads skolor. Alla skolor ska
jobba förebyggande för att förhindra att kränkande behandling
uppstår. Och alla i skolan ska vara med i det här arbetet. Det
säger Elisabeth Forsberg Uvemo, handläggare på utbildningsförvaltningen.
ökad kunskap och utvecklas i en trygg miljö.
aUppfylls helt
– Elever och vuxna ska känna sig trygga och kunna arbeta i
lugn och ro i skolan. Och därför har vi tagit fram riktlinjer för
trygghet och studiero i Stockholms stads skolor. De beskriver
vad som gäller och hur skolan kan handla i olika situationer,
säger Elisabeth Forsberg Uvemo.
I skolan ska alla mötas med respekt och förtroende. Skolorna ska ha tydliga ordningsregler som tas fram tillsammans
med elever, personal och föräldrar. Alla skolor ska dessutom
ha en likabehandlingsplan.
Positiv trend
– Vi kan se en försiktig positiv trend i att trivsel och trygghet ökar i Stockholms stads skolor. Arbetet mot mobbning
och kränkande behandling är ett arbete som pågår varje dag.
Framgångsfaktorerna hälsa, lärande och trygghet bygger på
en väl fungerande arbetsmiljö i skolan där elever har förtroende för oss vuxna, säger Elisabeth Forsberg Uvemo.
– Vi arbetar hela tiden med att skapa större medvetande
hos personalen på skolorna. Ett av flera projekt under året
var de 100 lärare som gick på en 10-poängs utbildning kring
mobbning och kränkande behandling på Stockholms universitet i utbildningsförvaltningens regi.
Dagligt arbete mot mobbning
– Under de tre år vi jobbat med Olweusprogrammet på Rödabergsskolan har mobbningen minskat med 35 procent, säger
Peter Lundström, rektor på skolan. En annan stor förändring
är att elevernas förtroende för att de vuxna agerar när något
händer har ökat. Det är ett tydligt tecken på att vi är på rätt
väg! Men det är viktigt att komma ihåg att det här är ett arbete
som behövs hela tiden.
– Det viktigaste för oss var att välja en metod där alla på
skolan kunde vara med och jobba med arbetet mot mobbing och
kränkande behandling. Olweus antimobbningsprogram bygger
på forskning och vi märker att det verkligen fungerar.
Programmet är både förebyggande och åtgärdande. Det
bygger inte på en enskild mobbningsgrupp utan att alla elever, alla föräldrar och samtliga som arbetar på skolan är delaktiga i arbetet mot mobbing. Alla ska förstå vilka normer och
regler som gäller.
– Mobbning är tyvärr något som alltid finns där det finns
grupper. Därför gäller det att jobba hela tiden med frågorna.
Att ständigt och alltid stå på tå. Och att vara uthållig, konstaterar Peter Lundström.
52
53
På väg mot en
bättre IT-standard
När Gemensam Service IT (GS IT) infördes under 2010 innebar
det att stadens samtliga förvaltningar och bolag överfördes till
en gemensam IT-miljö med Volvo IT som leverantör. Målet med
förändringen var en standardiserad och enhetlig IT-infrastruktur, höjd effektivitet och kvalitet i IT-stödet, samt minskade
kostnader.
Effektivitet och fokus
på kärnverksamheterna.
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden ökar
resurserna till kärnverksamheterna genom en
effektivare administration
och lokalhantering.
– Utbildningsförvaltningen har lyckats genomföra övergången till Volvo IT på ett bra sätt. Planen var ambitiös och personalen på skolorna, med stöd från central förvaltning, gjorde
en imponerande insats som höll tidplanen, säger Ann Hellenius, tillförordnad IT-chef på utbildningsförvaltningen.
GS IT ger eleverna möjligheter till en modern undervisning i
och med att tillgängligheten till IT i skolarbetet ökar. Dessutom
minskar skillnaderna mellan olika skolors IT-standard. I augusti
var vi klara med de sista skolorna och central förvaltning.
– Ett antal tekniska problem har identifierats under resans
gång. Sådant som inte alltid upplevs som problem i en kontorsmiljö men som blir tydliga i en undervisningsmiljö. Vissa
skolor har upplevt en standardhöjning medan andra skolor
drabbats av tekniska problem. Volvo IT och utbildningsförvaltningen har i samarbete med stadsledningskontoret och serviceförvaltningen arbetat intensivt med att lösa problemen. Vi
räknar med att Volvo IT kommit till rätta med de viktigaste tekniska problemen kring inloggning, USB-enheter och förlorade
dokument, under inledningen av 2011, säger Ann Hellenius.
En centraliserad hantering av applikationer förväntas kunna
leda till bättre avtal med leverantörer, bättre support och lägre
kostnader. De vanligast förekommande applikationerna i stadens verksamheter görs därför tillgängliga för distribution till
användarna från en central plats. Utbildningsförvaltningen
paketerar de omkring 100 pedagogiska applikationer som
skolorna använder sig av.
Pedagogiska IT-frågor
Drift och support i den nya IT-miljön hanteras av Volvo IT.
Utbildningsförvaltningens nya IT-funktion hanterar beställarstöd till verksamheten, uppföljning av avtal, samordning och
förvaltning av verksamhetssystem samt applikationer.
– När de tekniska problemen är lösta ska vi fokusera på
andra pedagogiska IT-frågor. IT-funktionens uppdrag är att
driva verksamhetens frågor och, i samarbete med serviceförvaltningen, arbeta för att skolornas IT-miljö möter de krav
som en modern skola ställer, säger Ann Hellenius.
De viktigaste frågorna för framtiden, som Ann Hellenius
ser, är att paketeringen av applikationer sker effektivt och att
elever i behov av särskilt stöd erbjuds en IT-miljö där deras
specifika krav tas om hand. Men också att skolor med avancerad IT-utbildning, som till exempel programmering, får rätt
utbildning i Volvo IT-miljön.
54
55
Kort om året som gick
Järvalärling ger jobb
Förvaltningen har startat en ny utbildningsform inom vuxenutbildningen för ungdomar som är 18 till 24 år med svaga formella
kompetenser och som ska öka möjligheten
till jobb. Projektet Järvalärling hade vid
årets slut 35 ungdomar. Av dessa hade 14
ungdomar skrivit kontrakt med ett företag. Projektet genomförs i samarbete med
Hantverksakademin och omfattar cirka 80
helårsplatser i stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och HässelbyVällingby. Totalt har drygt 100 ungdomar
varit på informationsmöten under året.
Vård och omsorgscollege skapar karriärvägar
Stockholms stad och Stockholms läns landsting arbetar tillsammans för att utveckla en
utbildning inom ramen för Vård- och omsorgscollege i Stockholm.
Vård- och omsorgscollege Stockholm har under året blivit certifierat på nationell nivå.
Skolledare, lärare och elever på Kungsholmens gymnasium och Sophiahemmet Högskola
arbetar nu med målet att länka samman det som lärs ut i skolan med krav och behov i
arbetslivet och nytänkande inom forskning. Vård- och omsorgscollege ska skapa karriärvägar genom nya yrkeshögskoleutbildningar inom bland annat äldrevård, barnsjukvård,
obduktionsteknik, akutsjukvård, psykiatri och funktionsnedsättning.
Rapporter från inspektören
Stadens utbildningsinspektörer har granskat
80 förskolor, 50 grundskoleenheter, 35 enheter inom skolbarnsomsorgen, 8 gymnasieenheter och 10 vuxenutbildningsenheter.
Inspektörerna har också granskat den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan.
Inom förskolan visar rapporten att
förskolorna erbjuder en god pedagogisk
verksamhet, men det finns stora kvalitativa
skillnader. Detta såväl mellan som inom
förskoleenheter och förskolor.
Grundskolan har över lag fungerande
skolor, väl fungerande skolledningar, kompetent personal och ambitiösa elever som
trivs och är trygga.
Det finns elever som både upplever
otrygghet och mindre god arbetsro. Det
finns också stora resultatskillnader mellan
skolorna. De skolor som ligger i framkant
bedriver ett medvetet kvalitetsarbete och
andelen skolor som insett betydelsen av
detta har ökat. Inspektörerna konstaterar att
de flesta barn trivs och känner sig trygga på
de fritidshem man besökt.
En mycket gott arbete görs på det flesta
särskolor och särskilt med eleverna på
individnivå. De individuella utvecklingsplanerna är generellt sett mycket väl utformade och lärarna har goda kunskaper
om elevernas utveckling. De allra flesta
elever i särskolan uppger att de trivs och
är trygga.
Viktiga faktorer för de flesta av dessa
skolor att arbeta med är främst att hålla
nere frånvaron och utveckla lärarnas undervisningsmetoder.
Eleverna på de olika gymnasiesärskolorna får en utbildning som inte alltid är av
god och likvärdig kvalitet. Utbildningen är
inte lika för alla elever vilket gör att kvaliteten blir skiftande och på vissa håll mer
inriktad på omsorg. Fortsatt arbete behövs
för att integrera gymnasiesärskolan i de
skolor de är en del av. Gymnasiesärskola
bör finnas på fler gymnasieskolor.
Inom vuxenutbildningen har flexibiliteten ökat. De studerande är nöjda och tycker
att de lär sig mycket.
Positiva elever
Sommarjobb
Utbildningsförvaltningen har gett 61
skolungdomar sommarjobb vid olika
skolor och inom den centrala administrationen. Av dessa platser finansierades 50 av förvaltningen. Flera skolor
har ordnat platser för sommarjobb åt
stadsdelsnämnderna, som fått pengar
för att ordna jobben åt skolungdomar.
Resultaten av de brukarundersökningar
som har genomförts inom grundskola,
gymnasieskola och vuxenutbildning (både
kommunala och fristående skolor) var
övervägande positiva.
Brukarundersökningen för grundskolan
omfattade för första gången elever i årskurserna 2, 5 och 8, samt fritidshem för elever
i årskurs 2. Resultatet var positivt, särskilt
inom området kunskap, något lägre inom
området trygghet. Mest positiva var eleverna i årskurs 5 och minst i årskurs 8.
De fristående skolorna hade något bättre
resultat än de kommunala. Enkätunder
sökningar genomfördes även bland elever
i gymnasieskolans årskurs 2. Där hade de
positiva värdena för trygghet och lugn och
arbetsro ökat.
Inom vuxenutbildningen visade resultaten att en hög andel av de svarande i samtliga skolformer var nöjda med det mesta.
56
57
Om Matematik
Om NO/Teknik
Elever i våra skolor
För att skapa bättre förutsättningar för att
följa elevers kunskapsutveckling i matematik har förvaltningen anordnat utbildningar
i diagnostiska verktyg i samverkan med
Stockholms universitet och Nationellt centrum för matematik, NCM.
Utvecklingsinsatser har riktats till några
skolor i form av coachning till skolledningen. En idéskola inom matematik har startats för att utveckla den ämnesdidaktiska
kompetensen och stärka den verksamhetsförlagda lärarutbildningen. Föreläsningar,
workshops och seminarier har hållits för att
öka variationen av undervisningen i matematik och elevernas intresse.
Elever från årskurs 6 till gymnasiet får
läxhjälp via mattecoacher på nätet, utan
kostnad för eleven eller skolan via ett samverkansprojekt mellan Stockholms stad,
KTH och Microsoft.
Elva skolor har också deltagit i ett utvecklingsprojekt med fokus på språkets betydelse i matematikundervisningen.
Skolutvecklingsprogrammet Naturveten
skap och Teknik för Alla, NTA, har utvecklats under året. Det är ett samarbete
mellan Kungliga Vetenskapsakademien,
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien,
kommuner och fristående skolor. I Stockholm deltar 16 000 elever från 100 skolor
i programmet per termin. Och utbildning
har genomförts för ett stort antal lärare.
Vetenskapens Hus har fortsatt arbetet gentemot grundskolorna och gymnasieskolorna. Tillsammans med några
kommuner i länet har en plattform för
kompetensutveckling av tekniklärare tagits fram. Den årliga fysikdagen genomfördes på Gröna Lund den 9 september,
1 000 grundskoleelever och 1 300 gymnasieelever deltog.
Två idéskolor inom NO har startat i
samarbete med Stockholms universitet
för att utveckla den ämnesdidaktiska
kompetensen och stärka den verksamhetsförlagda utbildningen.
Vi mäter antal elever i september varje år.
Så här såg det ut år 2010.
•61179 elever gick i Stockholms stads
kommunala grundskolor. Av dessa gick
7 179 elever i förskoleklass och 717
elever fanns inskrivna i särskolan.
•I skolbarnsomsorgen fanns 25 499 elever
inskrivna.
•17 796 elever gick i stadens kommunala
gymnasieskolor och 350 i stadens gymnasiesärskolor.
•Antal personer som studerat under året
inom den kommunala vuxenutbildningen var 19 815.
•Antalet helårsplatser var 1 377 inom den
grundläggande delen och 5 672 inom den gymnasiala delen.
• Inom den statliga satsningen yrkesvux har drygt 2 000 personer studerat.
• Särvux bytte namn till Lärvux och här har cirka 300 personer studerat.
•Inom den kvalificerade yrkesutbildningen har cirka 500 personer studerat på heltid.
Läs-, skriv- och språkutveckling
Insatser och stöd inom området för läs-,
skriv- och språkutveckling har fortsatt under året. Till exempel möjligheten att ta del
av storföreläsningar, att arbeta i olika nätverksgrupper, workshops och seminarier,
riktade insatser, ekonomiska bidrag samt
projektet ”Barn och böcker”.
En utvärdering av språkprojektet har
även gjorts. Den visar att de skolor som deltagit i insatserna höjt andelen elever i åk 5
som uppnått kraven i det nationella ämnesprovet i svenska. Dessutom finns idag en
läs- och språkutvecklare på varje skola.
Samarbetet mellan skolor och stadsbibliotek har utvecklats. Och skolorna har
fått möjlighet att utrusta och utveckla sina
skolbibliotek. Antalet böcker som lånats ut
från skolornas bibliotek har ökat med 31
procent, jämfört med 2007.
Bibliotekarierna vid gymnasierna och
lärare har via kurser och workshops lärt
sig använda tal-, ljud- och digitala böcker
i undervisningen samt sociala medier till
samtal om litteratur.
Talsyntesprogrammet ClaroReadPlus har
köpts in till alla gymnasieskolor. Text på
olika språk läses med talsyntes och man
kan få hjälp med stavning, synonymer och
sammanställning av referenser för sökning
på nätet. Programmet är tillgängligt både i
skolan och hemma via Fronter.
Gymnasieslussen är en administrativ enhet inom gymnasieavdelningen.
• Under året har cirka 900 ungdomar kommit dit för kartläggning.
•För ungdomar med särskilda behov placerar slussen elever inom 14 olika utbildningar
med drygt 150 utbildningsplatser.
•Gymnasieslussen handlägger individuella bedömningar av sökande till IV, cirka 1800,
samt bedömer personliga skäl för företräde till nationella program, cirka 400.
PIM
För att utveckla lärarnas digitala och IT-pedagogiska kompetens har 41 nya grundskolor startat sitt PIM-arbete (Praktisk IT- och
Mediekompetens). En satsning på, PIM,
för skolledare har också genomförts.
Vid årets slut var 5 149 personer registrerade i PIM. Av dem har 79 procent nått
PIM 1, 48 procent nått PIM 2, 22 procent
PIM 3 samt knappt 10 personer uppnått
PIM 4.
Asylsökande barn och ungdomar
Projektet ”Ensamkommande barn i Stockholms län” ska garantera hög kvalitet när ensamkommande barn och ungdomar tas emot. Förvaltningen deltar även i ett nätverk kring
ensamkommande barn och ungdomar arrangerat av socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen.
Under året har stadens grundskolor haft 19 förberedelseklasser i 46 skolor. I förberedelseklasserna går elever som söker asyl men också andra nyanlända. Antalet asylsökande
elever förändras dagligen, i slutet av november 2010 fanns det enligt elevregistret 257
asylsökande elever.
58
59
Vidgade perspektiv
i en global värld
I projektet ”Global Citizen – Next China and Next India” förbereds Stockholms elever för de krav som ställs på en medborgare i en alltmer globaliserad värld. Eleverna arbetar med
kultur, hållbar utveckling, Corporate social responsibility och
entreprenörskap med mera. En viktig del är samarbete med
skolor och universitet i Kina och Indien och med globala
företag och universitet. Som en del av Global Citizen besökte
nio gymnasieelever världsutställningen i Shanghai. Syftet var
att knyta nya kontakter och nätverk, men också att öka intresset för svensk utbildning utomlands.
– Maffigt, imponerande och stort! Vi kunde inte samma
språk, men ändå kunde vi mötas på en annan nivå, så beskriver en elev upplevelsen av världsutställningen.
I Shanghai besökte eleverna skolor, universitet och företag. De framförde också en egen presentation i den svenska
Rektorer och lärare på Harvard
Entrepreneurship-Camp
Ett inkluderande arbetssätt skapar tillåtelse att vara annorlunda i skolan.
Exempelvis kan speciallärare hjälpa till i klassrummet istället för att avskilja elever. Rektorer och lärare från grund- och gymnasieskolan deltog
under året i en kurs i aktiv inkludering vid Harvard Graduate School of
Education i Boston. Arbetet fortsätter genom nätverksarbete.
30 elever avslutade året 2010 med ett Entrepreneurship-Camp i
samverkan med National University of Singapore. Masterstuderande gav tre utbildningsdagar i entreprenörskap för våra elever.
Under dagarna deltog även flera svenska entreprenörer samt
Stockholm School of Entrepreneurship.
Genom internationella projekt och utbyten mellan skolor och
länder förbereds Stockholms elever att bli världsmedborgare.
Eleverna får vidgade perspektiv och ökad kulturell kompetens,
något som behövs i vår globala värld.
ökad kunskap och
miljö.
aUppfylls helt
Samverkan med andra
internationellt.
60
61
Nätverkande i Europa
Ett europeiskt nätverk har startats för att skolor och central förvaltning ska agera informationsmäklare. De ska samla in och sprida
data som kan användas för att utveckla verksamheten. Utbildnings
förvaltningen deltar i ett internationellt samarbete med sex större
europeiska städer och fem universitet i Europa. Rutiner ska tas
fram för hur skolor och centrala förvaltningar ska samla in och
tolka data samt hur de ska arbeta systematiskt med uppföljning.
Projektet utreder också stadens möjligheter att bygga förtroenden och nätverka. Många av skolans utmaningar är komplexa
som skolavhopp, hedersvåld och stora grupper nyanlända elever.
Dessa utmaningar förutsätter samarbete mellan olika aktörer.
paviljongen, bland annat om det svenska skolsystemet och
hur de arbetade med ”cross culture learning”.
– Shanghai gav utbildningsförvaltningen nya kontakter,
till exempel på Fudan Universitetet som är det 7:e rankade
universitetet i världen. Det är oerhört spännande, säger Lennart
Kågestam, projektledare för Global Citizen.
Föreläsare från hela världen
Pasi Sahlberg, chef för Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete, ett av flera tunga namn som föreläste på The Stockholm
Summit.
Ackrediterad Ross-skola
Under året ackrediterades Ross Tensta gymnasium som Rossskola, resultatet av sex års hårt och målmedvetet arbete.
– För oss på Ross Tensta är det ett erkännande att vi har lyckats i vårt arbete med att introducera Ross-konceptet i vår gymnasieskola. Vi har omvandlat en traditionell gymnasieskola till en skola
som ligger i den pedagogiska framkanten, säger Inger Nyrell, rektor
på Ross Tensta gymnasium.
Många skilda perspektiv möttes när deltagare från olika länder och institutioner samlades på konferensen The Stockholm
Summit 2010.
– Skolchefer, skolforskare och skolledare från hela världen diskuterade hur vi kan förbättra våra skolsystem för dagens och morgondagens världsmedborgare, berättar Cecilia
Göransson som är projektledare för The Stockholm Summit.
Det finns en kraft och en vilja att förändra.
The Stockholm Summit är en arena där forskare möter
praktiker inom skolområdet. Ett 30-tal internationella föreläsare delade med sig av trender och nya tankegångar inom
utbildning och ledarskap. Andreas Schleicher, Pasi Sahlberg
och Andy Hargreaves var bara några av de tunga namnen.
– Toppchefer och föreläsare inom utbildning och ledarskap nätverkar på The Stockholm Summit. Det ligger väl i
linje med vårt forsknings- och utvecklingsprogram, säger
Thomas Persson, förvaltningsdirektör på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
The Stockholm Summit genomfördes i maj 2010 och
Stockholms stads utbildningsförvaltning är en av arrangörerna. Nästa konferens är planerad till 2012.
62
63
Biträdande rektorer
ska bli synligare
– De biträdande rektorerna är en grupp chefer som behöver
stöd att bli mer synliga, säger Adelinde Schmidhuber, en av de
biträdande grundskolecheferna. Den slutsatsen drar hon efter
att grundskolans biträdande rektorer bedömts med hjälp av en
ledarskapskartläggning.
Staden ska vara en
attraktiv arbetsgivare.
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden
arbetar för att uppfattas som en attraktiv
arbetsgivare.
Kartläggningen bygger på svensk forskning om ledar
beteende. I metoden ingår en ledarskapsbedömning där en
profil av chefen ställs samman utifrån synpunkter från medarbetare, kollegor, överordnad chef samt den egna självskattningen. Chefen kan sedan jämföra den egna uppfattningen
med de övrigas uppfattning. Områden som bedöms är bland
andra beteende, kompetens och effektivitet.
Grundskolans biträdande rektorer har genomgått denna ledaruppföljning med 360° metoden i två omgångar under åren
2009–2010. De generella rapporterna visar att de biträdande
rektorerna inte upplever sig som chefer med fullt mandat,
samtidigt som medarbetarna upplever att ledarskapet har försämrats.
– Nu ska vi presentera resultatet för rektorerna, titta på oss
själva och försöka ta reda på vad resultatet står för. Om det
till exempel är så att våra biträdande rektorer upplever organisationen som otydlig, då blir de själva otydliga som ledare,
menar Adelinde Schmidhuber.
Critical friends
Efter den första kartläggningen blev det tydligt för Adelinde
Schmidhuber hur olika skolorna var till karaktären. Därför
parade hon ihop skolor, till exempel en innerstadsskola med
en ytterstadsskola och lät dem starta ett samarbete med ett
tema som utgångspunkt. Ett tema var läsutveckling där skolorna bedömde varandras elevers läsutveckling för att ta reda
på om de bedömde lika.
– Vi kallar projektet för ”critical friends”. En kritisk vän är
ärlig och berättar för mig vad den ser, vad den saknar och ställer rätt frågor. Och avsikten är att utveckla mig, vårt arbetssätt
och verksamheten, säger Adelinde Schmidhuber.
Alla chefer inom utbildningsförvaltningen genomgår denna bedömning efter att ha arbetat ett par år.
– Vi kommer att fortsätta att använda oss av den här metoden. Skälet är enkelt. Världens bästa skola behöver världens
bästa chefer, säger Adelinde Schmidhuber.
64
65
Med gemensam kraft
för en gymnasieskola
i världsklass
Utvecklingen av gymnasieskolan fortsatte under året som gick;
ny ledningsorganisation, GY 2011 och fler elever med betyget G
eller högre i kärnämnena.
Utgångspunkten för arbetet har varit Vision 2030 om ett
Stockholm i världsklass, nationella och kommunala styrdokument samt gymnasieavdelningens strategidokument ”Med
gemensam kraft för en skola i världsklass”.
Minskade elevunderlag och ökad konkurrens har utbildningsförvaltningen mött genom samordning, samarbete och effektivisering. På detta sätt har även resurser för kärnverksamheten frigjorts. En stor utmaning för gymnasieskolorna har också
varit att genomföra reformeringen av gymnasieskolan, Gy 2011.
Under året har ett pilotprojekt genomförts för att få ett
tydligt och nära ledarskap av den pedagogiska verksamheten.
Detta har resulterat i en ny ledningsorganisation för stadens
gymnasieskolor som träder i kraft 1 juli 2011.
Under 2010 har utbildningsförvaltningens projekt ”Global
Citizen” expanderat ytterligare och verksamheten har intensifierats. Stadens skolor, universitet och högskolor har samverkat med företag både i Sverige och i Asien. Många elever
har deltagit i och genomfört olika aktiviteter i Sverige, Kina
och Indien.
Andel behöriga lärare i gymnasieskolan
Andel elever med grundläggande
behörighet till högskola och universitet *
Andel gymnasieelever med godkänt i alla
kurser i slutbetyget vid vårterminens slut
(exkl. IV-programmet)
Inom Stockholms stads kommunala gymnasieskolor har andelen elever med betyget G eller högre i kärnämneskurserna
ökat, liksom den genomsnittsliga totala betygspoängen. Andelen elever som genomför gymnasieutbildning är oförändrad, samtidigt som andelen med grundläggande behörighet till
högre studier har ökat något. Andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år minskar något medan andelen som går
in i högre studier inom tre år ökar.
Stockholms förskolor och skolor ska ge alla ökad kunskap och
utveckling i en trygg miljö är målet för kommunfullmäktiges vilket
totalt sett helt har uppfyllts. Resultaten för några av de områden
för gymnasieskolan som har bedömts presenteras här. Läs mer i
utbildningsnämndens ”Verksamhetsberättelse och budget 2010”
på www.stockholm.se.
Andel nybörjare i årskurs 1 i oktober år 2006
som fullföljde utbildningen inom 4 år
(exkl. IV-programmen) Kommunal huvudman
Kurs
Årsmål
Utfall 2010
Utfall 2009
Engelska A
99 %
98 %
99 %
% 100
% 100
% 100
% 100
80
80
80
80
Matematik A
99 %
98 %
98 %
60
60
60
60
Svenska B
98 %
97 %
97 %
40
40
40
40
Nationellt prov i
Årsmål
Utfall 2010
Utfall 2009
Engelska A
98 %
96 %
96 %
Matematik A
93 %
84 %
89 %
Svenska B
96 %
94 %
94 %
20
* (Årsmålet är satt utifrån en tidigare beräkningsgrund som ställer lägre krav.)
67 %
70 %
01
0
U
fö tbi
rv ld
alt ni
nin ng
s
år gen sm s
ål
KF
:s
år
sm
ål
0
70 %
83 %
0
80 %
80 %
ll 2
01
0
Ut
fö bi
rv ld
alt ni
nin ng
s
år gen sm s
ål
KF
:s
år
sm
ål
94 %
ll 2
01
0
Ut
fö bi
rv ld
alt ni
nin ng
s
år gen sm s
ål
KF
:s
år
sm
ål
0
94 %
ll 2
88 %
Ut
fa
ll 2
Ut
fa
20
öka
01
0
U
fö tbi
rv ld
alt ni
nin ng
s
år gen sm s
ål
KF
:s
år
sm
ål
0
85 %
Ut
fa
20
82 %
Ut
fa
20
Utbildningsnämndens mål: Fler elever/studerande når målen för utbildningen har totalt sett helt uppfyllts.
Resultaten för några av de områden för gymnasieskolan som har bedömts presenteras här.
66
67
Elevens lärande
i centrum
Nu finns en gemensam syn på lärarens uppdrag som utbildningsförvaltningen och de fackliga organisationerna har enats
om under året. Dessutom finns nu gemensamma lönekriterier.
Utgångspunkten är att elevens lärande ständigt ska vara i
centrum. Läraren ska leda eleven mot skolans kunskapsmål
och skapa möjligheter för att eleven kan agera i ett framtida
samhälle. För att morgondagens vuxna ska bli självständiga,
kloka individer med en god självkänsla behöver dagens lärare rätt förutsättningar. Detta innebär ett dagligt arbete med
eleverna. Men också tid för planering, reflektion, utvärdering,
bedömning och kvalitetsarbete. Dessutom behöver lärarna en
långsiktig utveckling och kontinuerlig kompetensutveckling
av hög kvalitet.
Nya arbetssätt stimuleras
Många lärare upplever att arbetet med dokumentation, administration och möten tar tid från på undervisningen.
– Därför blir det allt viktigare att strukturera vardagen och
prioritera mellan olika uppgifter, säger personalchef Birgitta
Elm.
Ett sätt är att stimulera till nya arbetssätt för att öka
elevernas lärande. Med det syftet träffade grundskole- och
gymnasiecheferna och lärarorganisationerna samtliga rektorer under året. Detta tillsammans med personalavdelningen.
Goda lärarinsatser premieras
Hösten 2010 lanserades även nya lönekriterier för lärarna.
Rektorerna kommer att bedöma i vilken grad varje lärare
uppfyller dessa kriterier som utgår från läraruppdraget.
– Läraren är den viktigaste faktorn bakom elevernas resultat och vi måste skilja mellan goda och mindre goda lärarinsatser, säger Birgitta Elm.
Med de nya lönekriterierna blir kopplingen mellan resultat
och lön tydligare. Därför är det också nödvändigt att kriterierna blir konkreta på varje arbetsplats. Cheferna ska kunna
använda lönen som ett ledningsredskap för att höja medarbetarnas motivation.
– Målet är att alla lärare ska känna till varför de har den
lön de har och hur de kan påverka sin löneutveckling, säger
Birgitta Elm.
De senaste årens nya karriärvägar för lärare gör också att
en skicklig pedagog ska kunna fortsätta att vara det och ha
möjlighet till god löneutveckling.
Staden ska vara en
attraktiv arbetsgivare och Stockholms
förskolor och skolor
ska ge alla en ökad
kunskap och utveckling
i en trygg miljö.
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden
utbildningen.
68
69
Friskare medarbetare
med MedHelp
– Vi tror att vi får friskare medarbetare totalt sett genom att
ge bättre stöd och service till de som är sjuka. Servicen gäller
även när man är hemma med sjukt barn vilket har uppfattats
mycket positivt, säger Gitte Klingspor, hälsostrateg på utbildningsförvaltningen.
Staden ska vara en
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden
arbetsgivare.
För att förebygga sjukskrivningar och sänka korttidssjukfrånvaron startade utbildningsförvaltningen under året ett pilotprojekt i samarbete med MedHelp. I projektet, som började
i maj, ingår 15 skolor med sammanlagt 1 300 medarbetare.
Skolorna representerar ett geografiskt tvärsnitt av skolorna i
Stockholms stad.
– Det här innebär att medarbetarna på de skolorna som är
med i projektet ringer till MedHelp den första sjukdagen och
pratar med en legitimerad sjuksköterska. Här får man professionell rådgivning och tips kring hur man kan agera för att så
snart som möjligt komma tillbaka till arbetet, berättar Gitte
Klingspor.
MedHelp informerar närmsta chef via mejl eller sms direkt efter kontakten med den som sjukskriver sig. Vid de
flesta skolor ringer den som är sjuk även till en kontaktperson
på sin skola. Dag tre ringer sjuksköterskan från MedHelp upp
den som fortfarande är sjuk för att höra sig för om hur medarbetaren mår. När man sedan är åter i tjänst hör man av sig till
MedHelp och friskanmäler sig.
Gitte Klingspor poängterar att det är viktigt att komma
ihåg att chefernas ansvar för att hålla kontakt med medarbetare som är sjuka fungerar precis som tidigare.
Råd dygnet runt
– För att få ett bättre underlag för bedömning av vilka
effekter detta har på frånvaron kommer vi att utöka projektet under 2011 till cirka 5 000 medarbetare, säger Gitte
Klingspor.
– Många skolor är nöjda med servicen. Men det finns även
de som inte tycker om att bli uppringda av MedHelp när de
är hemma och är sjuka. Jag har också fått kommentarer om
att det är skönt att kunna stämma av med någon när det är
dags att gå åter till jobbet. Ibland kan det ju löna sig för hela
organisationen att medarbetarna inte är sjuka på jobbet och
smittar ner sina kollegor, konstaterar Gitte Klingspor.
MedHelp sköter även Sjukvårdsupplysningen åt Stockholms läns landsting.
Chefer i ständig
utveckling
Chefsprogrammet handlar om rekrytering och kompetensutveckling av utbildningsförvaltningens ledare där det pedagogiska
ledarskapet står i fokus. Aktiviteter som inspirationsseminarier,
föreläsningar, chefsdagar och seminarieserier är tillfällen då cheferna får möjlighet att byta erfarenheter och utveckla nya idéer.
– Rekordmånga skolledare har under året gått vår ledningsgruppsutbildning, berättar Gunilla Söderström, chefsstrateg
på utbildningsförvaltningen. Vi har även lyft in forskningen
i skolan på ett bra sätt i chefsprogrammet. Tillsammans med
skolledarnas fackliga organisationer arrangerades en lyckad
dag om forskning och vetenskap på mässan Skolforum.
Alla utbildningsförvaltningens skolledare följs numera
upp med ledarutvecklings-instrumenten Farax eller 360° metoden. Det innebär en bedömning av ledarbeteende, chefens
kompetens, verksamhetens krav och effektivitet. Omdömen
ges av chefen själv, överordnad chef, kollegor och medarbetare.
– Vi har verkligen lyft fram utvärderingen av ledare till att
bli ett strategiskt verktyg, säger Gunilla Söderström.
Förvaltningen har under året också varit med i projektet
New public management i offentlig sektor (IPF) som är en
studie av ledarskapet i skolan utförd av Uppsala universitet.
Diskussion om så kallad ”rotation” av rektorer på grundskolan pågår. Och satsningen på engelska för skolledare har fortsatt under året. Ett nytt introduktionsprogram för chefer har
införts. För introduktionen svarar den nyanställdes chef. Ett
30-tal deltagare har genomgått rekryteringsutbildning, som är
ett program för kommande chefer.
Staden ska vara en
aUppfylls helt
Utbildningsnämnden
arbetsgivare.
70
71
Förnyelse och
kvalitet prisas
Stockholms elever och lärare är bra, bättre och bäst, åtminstone
om man ska tro Prisbloggen på Pedagog Stockholm. Och det
tycks vara en uppfattning som delas av många, att döma av
alla de priser och utmärkelser som har delats ut till elever och
personal i Stockolm under året.
Guldäpplet
Två lärare på Årstaskolan, Martin Fernström och Josef Sahlin, vann Guldäpplet 2010. Det är ett stipendium som stiftelsen Yngve Lindbergs minnesfond delar ut till lärare som
använder IT för att förnya undervisningen. De två vinnarna
har startat varsin blogg där deras elever skriver om vad de
gör i skolan och lämnar in läxor i digital form i stället för
på papper. Eleverna uppmuntras att läsa varandras texter och
kommentera dem på ett konstruktivt sätt.
Josef Sahlin berättar att eleverna tycker att det är roligt att
visa upp allt de producerar i skolan.
– De lyfter sig själva i nackhåret när de vet att föräldrar,
elever och andra ser vad de arbetar med.
Martin Fernström håller med och rekommenderar andra
lärare att pröva bloggandet som stöd i undervisningen. Han
understryker att man lär sig genom att pröva sig fram.
– Våga vara lite kass. Många säger att de ska börja blogga
men att de först vill läsa på om hur det fungerar. Gör inte det!
Kör bara!
72
73
Kvalitetsutmärkelser
Åsö vuxengymnasium vann Stockholms stads kvalitetsutmärkelse i kategorin skola, bland annat för att de har en utvecklad omvärldsbevakning och för att deras ledarskap präglas av
tydlighet, förtroende och lyhördhet.
– Vi har en studerandegrupp som består av människor från
hela världen i åldrarna från 20 år och uppåt. Tyngdpunkten
ligger mellan 20 och 30 år men enstaka studerande kan vara
mycket äldre, berättar skolans rektor Britt-Marie Johansson.
Vår personal är välutbildad och trots att medelåldern ligger
närmare 60 år är de mycket intresserade av att ständigt utvecklas och förbättras som lärare.
Vid kvalitetsutmärkelsen fick Hässelbygårdsskolan ett hedersomnämnande för att de har lyckats få bukt med bråk och
oroligheter och gjort skolan till en trygg och lugn plats. I samband med kvalitetsutmärkelserna delades också ett förnyelsepris ut för första gången, för att belöna kreativitet, förnyelse
och nytänkande. En av de två vinnarna var Claes Eriksson,
fritidspedagog på Klastorpsskolan. Han fick priset för sitt engagemang, sitt nytänkande och sin kreativitet.
Årets mest innovativa lärare
Stefan Knutsson från KTH var en av tolv europeiska lärare
som belönades i tävlingen ”Årets mest innovativa lärare” i
Berlin. Stefan Knutsson leder projektet Mattecoach på nätet,
som är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, KTH
Learning Lab och Microsoft. Mattecoach på nätet är en chatt
där elever i Stockholms stad kan diskutera matematikproblem
och få hjälp med läxan av lärarstudenter från KTH.
Ännu fler utmärkelser
Inger Nyrell, rektor på Ross Tensta gymnasium, vann årets
”Heja rektorn”, ett pris som delas ut av chefsnätverket Rektorsakademien.
Spånga Gymnasium vann årets Lilla Journalistpriset i pappersklassen, som delas ut av Dagens Nyheter och Expressen.
Nominering till Svenska Publishing-priset
Inte bara Stockholms stads lärare och elever har uppmärksammats under året. Utbildningsförvaltningens verksamhetsberättelse i
populärversion för 2009 nominerades till Svenska Publishing-priset,
i kategorin Årsredovisningar – organisationer. Skriften är producerad i samarbete med den av utbildningsförvaltningen upphandlade reklambyrån pmochco. Svenska Publishing-priset delas ut av
Populär Kommunikation och är Sveriges mest heltäckande grafiska
kommunikationstävling. Juryn poängsätter grafisk form, typografi,
layout, textinnehåll, visuellt innehåll, papperval, tryck, repro och
efterbehandling.
Elever från Stockholmsskolorna Ålstensskolan, Solhems
ängens skola, Klastorpsskolan och Johannes skola fick priser
för sina uppfinningar i Snilleblixtutställningen på Tekniska
Museet i år.
Tre sistaårselever på Globala gymnasiet vann Svenska
juniorvattenpriset, som delas ut av Stockholm International
Water Institute, för sitt projekt Spelet om Östersjön.
Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen delade ut ”Årets
teknikprojekt” till Klastorpsskolan.
Klass 5c i Husbygårdsskolan vann en deltävling i First Lego
League och gick vidare till skandinavisk final.
74
75
Vi har blivit mer
kostnadsmedvetna
Processen att förbättra prognossäkerheten har fortsatt under
året. Så har även arbetet med att stödja enheterna med ekonomisk uppföljning och prognosarbete.
– Totalt sett har vi förbättrat våra prognoser ute i verksamheten. Vi råkade ut för en del oförutsägbara händelser under
året och ändå har vi stabilitet i ekonomin. Det tyder på att
enheterna är duktigare på att ha koll på ekonomin och kostnaderna, säger Johanna Engman, chef för utbildningsförvaltningens kvalitets- och ekonomiavdelning.
– En av de stora händelserna under året var självklart införandet av GS IT som påverkat hela vår verksamhet. Vi har
också haft en stor utredning kring resursfördelningssystemen.
Ett projekt där vi tittar på hur vi fördelar våra resurser till
skolor med olika förutsättningar. Arbetet bygger på all vår
samlade kunskap om vad som påverkar en elevs resultat.
Ekonomidialog med framgång
Inom grundskolan har förvaltningen arbetat med ekonomidialoger som ett stöd för grundskolor med stora underskott.
Dialogerna har hjälpt rektorerna att hitta möjligheter till effektivisering och förändringar i verksamheten vilket lett till
att skolornas ekonomiska utveckling har börjat vända.
– Vi har kontinuerliga dialoger med de grundskolor som
har problem med att få ihop helheten. Och hjälper dem att
se hur man ska tänka för att få en fungerande verksamhet.
Resultatet är att flera enheter nu har bättre kontroll på ekonomin. Ett tecken på detta är att vi har fler resultatenheter än tidigare, säger Johanna Engman. Även gymnasieskolornas resultat
följs upp kontinuerligt. Här har rektorer för skolor som visar
eller prognostiserar ett underskott tagit fram en handlingsplan.
Hyreskostnaderna har minskat jämfört med 2009. Ett antal
skolor har genomfört åtgärder för att utnyttja sin kapacitet
bättre. Här ingår avveckling av externa lokaler och integrering av skolbarnomsorg. Flera skollokaler har till exempel
gjorts om till förskolelokaler.
Budget i balans
Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 105,1 miljoner kronor före och 66,1 miljoner kronor efter resultatdispositioner. Ombudgetering begärs med 1,2 miljoner kronor för införandet av en ny läroplan i förskolan. Kvarvarande överskott
efter resultatdispositioner uppgår till 64,9 miljoner kronor,
vilket endast motsvarar 5 promille av nämndens nettobudget.
Det beror på att enheterna under året prognostiserat underskott och avdelningarna sparat en buffert för att möta detta.
– Jag tycker att vi gör ett bra resultat med en marginal där
vi klart ligger inom ramarna för naturliga avvikelser, konstaterar Johanna Engman.
Grund- och gymnasieskolorna har även fått ett bidrag,
efter beslut i Kommunfullmäktige, om totalt 76,2 miljoner
kronor för kvalitetssatsning på IT.
76
77
Utbildningsdirektören
har ordet
Under året som gick fortsatte vi att arbeta utifrån visionen
om ”en skola i världsklass”. En skola där vi möter våra elever
med höga förväntningar och stödjer dem att utveckla hela sin
potential. Allt för att de ska kunna nå sina egna mål såväl som
de nationella.
Skolan spelar en viktig roll för ett Stockholm som är attraktivt, tryggt, tillgängligt och växande, för företag och besökare
och för stockholmarna själva.
Hur väl lyckades vi med att erbjuda våra elever en god
utbildning? Vad har vi uträttat under 2010?
Det ska vara enkelt att vara stockholmare. Därför har vi
aktivt arbetat för att ge lättillgänglig och tydlig information
till föräldrar och elever så att de kan göra medvetna skol- och
utbildningsval. Jämför service, där stockholmarna kan jämföra olika skolor, och möjligheten att elektroniskt göra val till
förskoleklass är steg i den riktningen.
Skolornas kunskapsutveckling kan ses som ett mått på hur
väl vi har lyckats. Grundskolornas resultat försämrades på
flera mätpunkter under 2010, jämfört med 2009. Men om vi
jämför med landets övriga kommuner är resultaten i Stockholms stad dock bättre på de flesta mätpunkter.
I gymnasieskolan har andelen med betyget G eller högre
i kärnämneskurserna ökat, liksom den genomsnittsliga totala
betygspoängen. Andelen elever som genomför gymnasieutbildning är oförändrad, samtidigt som andelen med grundläggande behörighet till högre studier har ökat något. Andelen
som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år minskar något
medan andelen som går in i högre studier inom tre år ökar.
Världens bästa skola behöver världens bästa chefer. Under
året har vi därför fortsatt att kompetensutveckla våra rektorer
och skolledare inom chefsprogrammet. Vi har också kartlagt
ledarskapet bland de biträdande grundskolerektorerna och
funnit att de och deras uppdrag behöver göras mer synliga i
verksamheten.
Efter ett lyckat pilotprojekt under 2010 införs under 2011
en ny ledningsorganisation och områdesindelning för gymnasieskolorna. Beslut har också fattats om att vi ska utöka
78
79
antalet grundskolechefer från fyra till sju. Båda dessa förändringar bidrar till att stärka ledarskapet.
Ett ledarskap som är viktigt för elevernas kunskapsutveckling inom ramen för en trygg och säker skolmiljö.
Världens bästa skola behöver självklart också världens
bästa lärare. Satsningen på kompetensutveckling och karriärtjänster för lärare har fortsatt under 2010. Nu finns till
exempel riktlinjer och principer för kvalifikations- och kompetenskrav för utvecklingslärare. Under 2011 fortsätter utvecklingen av ett meriterings- och portfoliosystem för lärare.
Dessutom fortsätter modellen för introduktion av nyutexaminerade lärare.
Forskningen har stor betydelse för utvecklingen av det pedagogiska arbetet. Under året har vi därför samarbetat med
högskolor och universitet inom många områden och på olika
sätt. Genom att fortsätta att kvalitetsgranska våra verksamheter vet vi vad vi behöver utveckla för att nå visionen om ”En
skola i världsklass”.
I Stockholms stads skolor gäller nolltolerans mot kränkande behandling som diskriminering och mobbning. Detta är ett
ständigt pågående arbete och via våra elevenkäter bekräftar
eleverna att trivsel och trygghet ökar i våra skolor.
Under året som gick har vi, tillsammans med socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen, tagit fram ett stödmaterial
för samverkan och ansvarsfördelning mellan skola och socialtjänst. Detta gäller särskilt de barn som riskerar att fara illa
eller far illa.
En skola i världsklass är en jämställd skola. Vårt utvecklingsprojekt ”En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass”
avslutades 2010. Projektet har lett till ett antal konkreta förändringar i skolornas kvalitetsredovisningar vad gäller redovisning och analys av resultat efter kön.
2010 var också ett år då vi förberedde oss inför stora förändringar i skolan. Vi har skapat förutsättningar för att på
bästa sätt implementera innehåll i den nya skollagen, nya läroplaner och ny programstruktur i gymnasieskola.
Nu fortsätter vi dessa satsningar för att bli ännu bättre med
elevens lärande i centrum.
Thomas Persson
Utbildningsdirektör
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
www.stockholm.se

en skola i världsklass

Transcription

Similar documents

Skolledarna arbetar med att hitta former för hur modellen kan

BJÖRN BORG SÖKER EN DRIVEN LOGISTIK KOORDINATOR

Estetiska läroprocesser

Program - Forum för skolan

Läs hela artikeln Elevhälsa på vetenskaplig grund

Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt

UN 2015-03-26

rektors ansvar oktober 2013

Christofer Danielsson

barn och utbildning

Här kan du hämta Krut nr 139

Differentiering i praktiken

Samband mellan BNP, utbildningsnivå och förväntad - SO

Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2015

Befolkningsexplosionen – vad beror den på? - SO

PM - Umeå universitet

Framsteget nr 15 – Alfons, Ellen, Kotten och alla de andra

Klassuppflyttning Kurskomplettering Gruppindelning.pdf

VÄRLDEN ÄR INTE SOM VI TROR, - SO

KR barn och elever i behov av särskilt stöd 2015

Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan, Rapport 8/13

Grön Flagg på Strandängens Montessori