Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2015

Transcription

Verksamhetsplan 2015
Utbildningsnämnden
Utgiven av utbildningsförvaltningen,
Stockholms stad 2015
Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm
Tel: 08-508 33 000
Epost: info.utbildning@stockholm.se
www.stockholm.se
Produktion:Utbildningsförvaltningen
Grafisk form
omslag:b-e-r-g.se
Fotografer:
Robert Blombäck, Björn Tesch
Tryck:Edita
Upplaga:
800 ex
Utbildningsnämnden
Dnr: 1.2.1-10273-2014
Sid 1 (64)
Verksamhetsplan 2015 för Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden fattade den 29 januari 2015 följande beslut oom verksamhetsplan och
budget för 2015.
1. Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2015 godkänns.
2. Nämnden begär godkännande hos kommunstyrelsen av budgetjusteringar för
omslutningsökningar motsvarande
1 311,9 mnkr, bilaga 2.
3. Elevpeng till grundskola och grundsärskola samt programpeng till gymnasieskola och
gymnasiesärskola fastställs enligt bilaga 5, 9, 11, 14.
4. Ersättning för öppen fritidsverksamhet uppgår, oavsett anordnare, till 6 500 kr per år
och barn folkbokförda i Stockholm, avsnitt 3.5.
5. Interkommunal ersättning till grundskola, grundsärskola, gymnasieskola respektive
gymnasiesärskola godkänns, bilaga 6, 7, 13 a och b samt 16.
6. Ersättning till fristående grundsärskola, fristående gymnasieskola respektive fristående
gymnasiesärskola fastställs enligt bilaga 10, 12, 15.
7. Ersättningsnivåer och belopp för tilläggsbelopp/verksamhetsstöd grundskola fastställs
enligt bilaga 8 a och b.
8. Ersättning för modersmål till grundskola och gymnasieskola fastställs enligt bilaga 17.
9. Den gemensamma länsprislistan för de nationella programmen ska gälla för
programinriktat individuellt val för fristående skolor och för interkommunala elever
inom samverkansområdet.
10. Kostnader för den gemensamma elevdatabasen för gymnasieskolan i Stockholms län
reducerar ersättning till gymnasieskolor med 4 kronor per månad och elev, oavsett
huvudman.
11. Organisationsändringar samt namn på skolor godkänns enligt avsnitt 3.3 och 4.3.
12. Resultatenheter och anslagsenheter för 2015 godkänns enligt bilaga 2 och 3.
13. Kostnader för köp från serviceförvaltningen fördelas ut till enheterna, bilaga 21.
14. Kostnader för it-system och systemförvaltning fördelas ut till enheterna baserat på
elevantalet och antal anställda under höstterminen 2014, bilaga 22.
15. Modell för prissättning vid försäljning godkänns,
bilaga 19.
16. Plan för upphandling godkänns, bilaga 23.
17. System och plan för intern kontroll godkänns, bilaga 24.
18. Verksamhetsplanen överlämnas till kommunstyrelsen.
19. Beslutet justeras omedelbart.
Utbildningsnämnden anförde därutöver:
Den övergripande visionen är ett Stockholm som håller samman i en jämlik och hållbar stad.
Utbildningsväsendet är en väsentligt viktig del i arbetet mot det målet. Utbildningsnämndens
verksamhet kommer mätas mot hur många unga som klarade sin behörighet till gymnasieskolan och hur många som klarade att slutföra gymnasiet. För att uppnå de målen i en stad
som ska hålla samman så kommer insatser mot segregation och ohälsa vara prioriterade
områden under 2015. Därutöver kommer frågor inom infrastruktur, såsom renovering och
byggnation av skollokaler och utemiljöer samt utbyggnad och implementering av IT i skolan,
att vara viktiga förutsättningar i det arbetet.
Sid 2 (64)
Alla elever ska lyckas
Skolan är livsviktig för alla barn och unga. Skolan skall vara likvärdig och ge alla barn,
oavsett bakgrund och föräldrars kunskapsnivå, en start i livet som leder dem vidare till ett liv
fullt med möjligheter och potential. En skola där skolresultaten sjunker och segregationen
ökar kräver kraftfulla och tidiga insatser. Majoriteten vill poängtera vikten av en skola som
håller samman, som samverkar med det omgivande samhället och som främjar kunskap och
utveckling – oavsett bakgrund – för alla elever i Stockholms skolor.
Stockholm är en stad särskilt utsatt för segregation. Ett offensivt arbete för att motverka
segregation är därför prioriterat. Vi vill främja samarbeten mellan skolor och skolledare i
olika områden samt att hela Stockholm tar ansvar för introduktionsprogram och mottagande
av nya elever i förberedelseklasser.
Alla ska utvecklas i sitt uppdrag
Det finns många yrkesgrupper i Stockholms skolor. Var och en av dessa ska verka i en skola
som ser och erkänner deras insatser för elevernas möjlighet till lärande och utveckling. Skolan
ska vara en arbetsplats som man trivs och utvecklas inom. Att arbeta i skolan ska ses om
attraktivt och ska också vara det.
Att vara lärare i den svenska skolan idag är ett arbete som kräver mycket. Samtidigt innebär
ökande administration att tiden med eleverna är alltför liten. Därför vill majoriteten
intensifiera insatserna för att främja lärarnas möjlighet till tid för eleverna. Lärande och
undervisning skall stå i fokus. Framtidens skola ska vara en plats där lärare och elever trivs
och där kraven på prestation ställs i en miljö där hälsa och respekt är grundfundament.
Alla ska få bästa stödet
Skolan är en plats där man som barn tillbringar sin vardag och en väsentlig del av sitt liv.
Skolan måste, förutom en plats för lärande, vara en trygg plats där barn mår bra och är
lyckliga. Allt fler barn och unga mår dåligt idag. Skolan har ett stort uppdrag att motverka den
ökade psykiska ohälsan bland Stockholms unga och satsningar på fler vuxna i skolan, utökad
skolhälsovård, satsningar på elevhälsoteam och värderingsinsatser är i det sammanhanget
mycket viktig. Stockholm behöver vidare fler specialpedagoger och speciallärare. Barn med
behov av särskilt stöd ska tidigt fångas upp.
Samverkan med det omgivande samhället i syfte att komma åt de strukturer och systemfel
som orsakar segregation och ökade klyftor i samhället och skolan, är prioriterat. Normkritisk
pedagogik ska genomsyra skolverksamheten för att motverka kränkningar, förbättra
arbetsmiljön och stärka det inkluderande arbetet.
________
Protokollet i sin helhet, med reservationer, kan erhållas via http://insynsverige.se/stockholmutbildning eller via nämndsekretariatet via e-post namndsekretariat.utbildning@stockholm.se
Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden
Sid 3 (64)
Innehåll verksamhetsplan 2015
1
Inledning .............................................................................................................................................. 5
Nämndens ansvar .....................................................................................................................5
Nämndens prioriteringar ..........................................................................................................5
Befolkningsprognos 1-18 år .....................................................................................................7
Ekonomiska förutsättningar .....................................................................................................7
Budget per verksamhetsområde 2015 samt jämförelse med 2013 och 2014 .............................................8
Förskola ................................................................................................................................................ 9
2.1
Nämndens ansvar .....................................................................................................................9
2.2
Nämndens mål för verksamheten ...........................................................................................9
2.3
Prioriteringar ..........................................................................................................................10
Tillsyn och godkännande av fristående förskolor och pedagogisk omsorg ...............................................10
Kompetensförsörjning och bemanning......................................................................................................10
Jämställdhet och flerspråkighet .................................................................................................................11
Digitalisering för lärandet ..........................................................................................................................11
2.4
Ekonomiska förutsättningar ...................................................................................................12
Grundskola och grundsärskola ............................................................................................................ 13
3.1
Nämndens ansvar ...................................................................................................................13
3.2
Nämndens mål för verksamheten .........................................................................................13
3.3
Prioriteringar ..........................................................................................................................16
System och strukturer för systematiskt analys- och utvecklingsarbete ....................................................16
Utveckling av undervisningen/utbildningen ..............................................................................................17
En skola för alla – ett inkluderande perspektiv ..........................................................................................20
Fördela resurser och insatser utifrån kvalificerad analys av skolornas behov ...........................................23
3.4
Övrigt, grundskola och grundsärskola ...................................................................................24
3.5
Generella ekonomiska förutsättningar för grundskola och fritidshem ......................................................25
Grundsärskola ............................................................................................................................................28
Gymnasieskola och gymnasiesärskola ................................................................................................ 30
4.1
Nämndens ansvar ...................................................................................................................30
4.2
Nämndens mål för verksamheten .........................................................................................33
4.3
Prioriteringar ..........................................................................................................................35
Förbättra elevernas resultat ......................................................................................................................36
Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ...............................................................................................40
Ett attraktivt och hållbart utbildningsutbud ..............................................................................................41
4.4
Generella ekonomiska förutsättningar ......................................................................................................43
Gymnasieskolor i egen regi ........................................................................................................................45
Fristående gymnasieskola och gymnasieskola i annan kommun ...............................................................46
Gymnasiesärskola ......................................................................................................................................46
Förvaltningsgemensamma frågor ....................................................................................................... 47
5.1
I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och
barnrättsperspektiv ........................................................................................................................................47
Program för ökad delaktighet ....................................................................................................................48
5.2
Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och
framtida medarbetare ....................................................................................................................................49
Prioriterade områden ................................................................................................................................50
1.1
1.2
1.3
1.4
2
3
4
5
Sid 4 (64)
5.3
Det ekonomiska resultatet är i balans ...................................................................................55
Nämnd och övergripande administration ..................................................................................................55
Programkontor ...........................................................................................................................................57
Investeringar ..............................................................................................................................................55
Resultatenheter och anslagsenheter .........................................................................................................56
Omslutningsförändringar ...........................................................................................................................57
Lokaler........................................................................................................................................................57
Upphandling ...............................................................................................................................................61
Risk- och väsentlighetsanalys/Plan för intern kontroll ..............................................................................61
5.4
Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö .....................................................................................62
5.5
Skolan är säker och trygg .......................................................................................................62
5.6
Övriga gemensamma uppdrag ...............................................................................................63
Stockholmskällan .......................................................................................................................................63
Insyn/information fristående verksamheter..............................................................................................63
Utvärdering av grundoch gymnasieskolor ...............................................................................................63
LIS skola ......................................................................................................................................................63
Analysstöd till skolor ..................................................................................................................................64
EU-positionspapper ...................................................................................................................................64
Bilagor
Bilaga 1 Schablongrundande samt interkommunala barn och elever 2015
Bilaga 2 Obligatoriska bilagor
Bilaga 3 Anslagsenheter
Bilaga 4 Kommunala grundoch gymnasieskolor
Bilaga 5 Elevpeng grundskola, fritidsklubb, fritidshem inkl. tillägg särskoleelever i fritidshem, egen regi
Bilaga 6 Interkommunal ersättning grundskola
Bilaga 7 Interkommunal ersättning grundsärskola
Bilaga 8 a och 8 b Resursfördelning verksamhetsstöd, grundskola nya respektive gamla systemet
Bilaga 9 Elevpeng för grundsärskola inklusive skolskjuts, egen regi
Bilaga 10 Ersättning fristående grundsärskola
Bilaga 11 Programpeng för gymnasieskola, egen regi
Bilaga 12 Ersättning till fristående gymnasieskola
Bilaga 13 a och 13 b Interkommunal prislista gymnasieskola, inom respektive utanför KSL
Bilaga 14 Programpeng gymnasiesärskola, egen regi
Bilaga 15 Ersättning gymnasiesärskola, fristående
Bilaga 16 Interkommunal ersättning, gymnasiesärskola
Bilaga 17 Ersättning för modersmål till grundskola och gymnasieskola
Bilaga 18 Regler för resultatenheter
Bilaga 19 Modell för prissättning av uppdragsavdelningens tjänster
Bilaga 20 a och 20 b Riktlinjer samt fördelning av investeringsmedel
Bilaga 21 Prislista serviceförvaltningen
Bilaga 22 Prislista it
Bilaga 23 Plan för upphandling
Bilaga 24 System för intern kontroll, risk- och väsentlighetsanalys samt internkontrollplan
Bilaga 25 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2015
Bilaga 26 Byggnadsprojekt som färdigställs 2015
Bilaga 27 Målstruktur verksamhetsplan 2015
I denna version bifogas bilagorna 4 och 25 samt system för intern kontroll och internkontrollplan. Övriga
bilagor finns tryckta separat. De kan också erhållas via http://insynsverige.se/stockholm-utbildning
Sid 5 (64)
1 Inledning
Verksamhetsplanen avser att ge en samlad bild av utbildningsförvaltningens strategiska
prioriteringar och utvecklingsinsatser för 2015.
1.1 Nämndens ansvar
Utbildningsnämnden ansvarar för mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten i Stockholms stads skolväsende och ansvarar för drift av kommunal verksamhet inom
fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.
Utbildningsnämnden erbjuder tjänster inom elevhälsans samtliga professioner. Extern
utvärdering av verksamheten erbjuds både kommunala och fristående skolor.
Utbildningsnämnden ansvarar för fristående verksamhet utifrån det ansvar kommunen har
enligt gällande lagstiftning. För fristående förskolor och pedagogisk omsorg omfattar detta
bland annat tillståndsgivning, tillsyn samt hantering av anmälningar, synpunkter och klagomål. Utbildningsnämnden ansvarar för att i nära samverkan med stadsdelsnämnderna hantera
frågor som är stadsgemensamma för förskolorna. Utbildningsnämnden ansvarar tillsammans
med kommunstyrelsen för ärenden om riktlinjer, principer, policydokument och uppföljning
av förskoleverksamhet. Nämnden ansvarar också för systemförvaltning av kösystemet inom
förskolan.
Genom skollagen har staden rätt att hålla sig informerad om hur fristående skolor utvecklas.
Det är av stort intresse för staden att följa kunskapsutvecklingen även för stadens elever som
går i fristående skolor. Nämnden ansvarar för branschråd inom förskola och grundskola.
1.2 Nämndens prioriteringar
Kunskap, bildning och stimulerande studiemiljöer ska prägla stadens grundoch gymnasieskolor. Alla barn och ungdomar oavsett bakgrund ska ges möjlighet att växa och utvecklas.



Alla elever ska lyckas - eleven har huvudrollen i sitt eget lärande
Alla ska utvecklas i sitt uppdrag – alla medarbetare ser sig som en viktig faktor för
elevers lärande och utveckling
Alla ska få bästa stödet – rektor ser sig som den viktigaste faktorn för skolans resultat
I bilaga 27 framgår hela målstrukturen för utbildningsnämndens verksamhetsplan 2015.
1.2.1 Alla barns och ungdomars lärande, kunskapsutveckling och resultat
En stor utmaning de kommande åren är att öka måluppfyllelsen. Mer fokus krävs på vilka
satsningar som ska genomföras liksom att utveckla den systematiska uppföljningen av insatser
för att snabbare kunna styra de förändringar som behövs.
Sid 6 (64)
Olika aktiviteter behöver samordnas för att de tillsammans ska öka förmågan att utveckla
undervisning och lärande. Det gäller bland annat satsningar på vissa skolor/utbildningar med
stor utvecklingspotential, kompetensförsörjning, utbildningssatsningar och karriärvägar samt
forskning och utveckling utifrån nämndens FoU-strategi. På nationell nivå genomförs stora
satsningar för vissa kategorier lärare.
1.2.2 Kompetensförsörjning
Kravet på lärarlegitimation och bristen på behöriga lärare i vissa ämnen kommer tillsammans
med det ökande elevantalet och kommande pensionsavgångar att kräva ett målmedvetet arbete
för att alla elever ska få sin utbildning av behöriga och kompetenta lärare. Både förvaltning
och skolledare har ett gemensamt ansvar för detta så att stadens skolor ska uppfattas som
fungerande och attraktiva arbetsplatser.
1.2.3 Skolutbyggnad
En viktig utmaning är att organisera skolor och lokaler utifrån befolkningsprognoser. Inom
grundskolan sker en expansion av verksamheten då elevantalet ökar, vilket ställer krav på en
offensiv lokal- och organisationsplanering. Lösningar som underlättar ett flexibelt
lokalutnyttjande mellan exempelvis förskola, grundskola och gymnasieskola är en viktig
förutsättning. Förvaltningen behöver ha en helhetsbild av skollokalförsörjningen i Stockholm
över tid, oavsett huvudman.
1.2.4 Samverkan och samarbete
Samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärker barns och elevers
möjligheter att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande. Ett ökat samarbete
med till exempel högskolor, universitet och näringsliv kan utgöra en del i att förbättra
utbildningen samt med civilsamhället i frågor som rör läxhjälp och andra kompletterande
verksamheter.
Allt färre elever väljer att gå ett yrkesprogram i gymnasieskolan. För att kunna vända trenden
behöver insatser planeras och genomföras i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen,
andra kommuner, branscher och arbetsgivare, privata och offentliga.
1.2.5 Ekonomi och effektivitet
Barn- och elevantalsökningar inom alla verksamhetsområden innebär högre tilldelning av
schabloner men även högre kostnader. För hela utbildningsförvaltningen ställer detta krav på
ett effektivare resursutnyttjande, bland annat avseende administration och lokaler. En god
ekonomihållning där enheterna skapar beredskap för förändrat elevantal eller andra
förändringar är en förutsättning för en fungerande verksamhet. Goda analyser ska bidra till
hög prognossäkerhet.
Sid 7 (64)
1.3 Befolkningsprognos 1-18 år
Befolkningsprognos 1-18 år
Antal barn/ungdomar
250 000
200 000
16-18 år
150 000
13-15 år
100 000
6 -12 år
1-5 år
50 000
0
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
Källa Sweco
Under prognosperioden 2014-2023 ökar befolkningen i åldern 1-18 år med ungefär 37 000
personer. Totalt bedöms det finnas drygt 210 000 personer i åldrarna 1-18 år i Stockholm år
2023.
Det är inte alla åldersgrupper som ökar lika kraftigt. Störst ökning sker i ålderskategorin
6-12-åringar. Denna åldersgrupp står för nästan hälften av befolkningsökningen under
perioden 2014-2023. Detta motsvarar en ökning om cirka 14 000 personer.
Andelsmässigt ökar 13–15-åringarna mest, nästan 39 procent fler 2023 jämfört med 2014,
vilket motsvarar en ökning med 9 000 personer. Antalet 1-5-åringar ökar inte i samma grad
som övriga grupper. Under perioden 2014-2023 ökar dessa med 7 400 personer.
1.4 Ekonomiska förutsättningar
Kommunfullmäktiges budget för utbildningsnämnden uppgår till 16 044,9 mnkr på kostnadssidan och 562,5 mnkr på intäktssidan, netto 15 482,4 mnkr. Budgeten för investeringar uppgår
till 90,0 mnkr.
Budgeten innebär en nettoökning med 938,2 mnkr jämfört med 2014, varav 397,7 mnkr avser
volymförändringar. Schablonökningen är 562,5 mnkr, varav 161,5 mnkr är en kompensation
för en extra satsning på lärarlöner 2014 och 47,6 mnkr utgör en extra satsning på årskurs F-3.
I budgeten ingår ett generellt effektiviseringskrav motsvarande cirka 1 procent.
Kommunfullmäktige gör en extra satsning på elever i behov av särskilt stöd i form av ökat
strukturbidrag inom grundskola med 70,0 mnkr samt en satsning på gymnasiala lärlingsanställningar med 12,0 mnkr och 8,0 mnkr för höjd kompetens och ökad medvetenhet i
HBTQ-frågor.
Sid 8 (64)
Fullmäktiges budget grundas på barn- och elevantal i de olika verksamheterna våren 2014.
Budget till utbildningsnämnden fördelas med schabloner och med anslag, som är specifika
belopp riktade till olika ändamål. Schablonen avser att täcka merparten av kostnaderna i
verksamheten.
I kommunfullmäktiges budget beräknas antalet elever inom grundskolan öka med cirka
3 500 elever jämfört med 2014. Inom gymnasieskolan beräknas antalet elever minska med
cirka 400. Prestationsförändringar (ändringar i barn- och elevantal) som beräknas förändra
budgeten anges i månads- och tertialrapporter till kommunstyrelsen under året.
Jämfört med kommunfullmäktiges budget beräknas antalet stockholmsbarn inom förskolan
minska med cirka 130 stycken. Stockholmsbarn i fritidshem beräknas öka med cirka 2 400
stycken. Antalet elever inom grundskola och grundsärskola ökar med cirka 5 300 stycken.
Elevantalet inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan beräknas öka med cirka 500
stycken. Antal schablongrundande barn och elever finns i bilaga 1. Bilaga 2 innehåller av
stadsledningskontoret särskilt efterfrågade budgetuppgifter. Samtliga grundoch gymnasieskolor framgår i bilaga 4.
Budget per verksamhetsområde 2015 samt jämförelse med 2013 och
2014
Driftverksamhet, mnkr
Utfall 2013
Justerad budget
2014
Prognos
november 2014
Budget 2015
Förskola
1 991,3
2 186,9
2 184,7
2 291,1
Grundskola inklusive fritidshem
8 851,8
9 614,9
9 595,6
9 832,8
310,8
358,4
345,1
358,9
2 449,4
2 491,4
2 487,5
2 475,1
176,7
186,5
189,9
181,6
Grundsärskola
Gymnasieskola
Gymnasiesärskola
Nämnd och övergripande
Summa netto
Investeringsutgifter
301,4
325,2
321,5
342,9
14 081,4
15 163,3
15 124,3
15 482,4
54,2
70,0
70,0
90,0
Förändringen i utbildningsnämndens förslag till budget, jämfört med utfallet 2013 samt
budget och prognos 2014, beror främst på ökade prestationer i form av fler barn/elever inom
förskola, fritidshem och grundskola och på höjda schablonbelopp från kommunfullmäktige
med förskola 2,2 procent, fritidshem 2,8 procent, grundskola åk F-3 3,8 procent, grundskola
åk 4-9 2,4 procent, grundsärskola 1,7 procent, gymnasieskola 2,5 procent och gymnasiesärskola 2,3 procent. I schablonhöjningarna ingår kompensation för höjda lärarlöner 2014 samt
effektiviseringskravet.
Under 2014 gjordes en översyn av resursfördelningen från kommunfullmäktige till utbildningsnämnden. Det resulterade i att nämnden nu tilldelas ett strukturbidrag som innefattar
socioekonomiskt tilläggsbelopp, verksamhetsförlagd utbildning (vfu), elevförsäkringar med
mera samt att gymnasieskolan tilldelas en socioekonomisk ersättning och skolskjutsschablon
samt en ny schablon för fritidsklubb. Totalt är förändringen kostnadsneutral för utbildningsnämnden.
Sid 9 (64)
2 Förskola
Utbildningsnämndens ansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg omfattar
tillståndsgivning och tillsyn samt hantering av anmälningar. Stadsgemensamma frågor
hanteras i nära samverkan med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna.
2.1.1 Befolkningsprognos barn 1-5 år
Axelrubrik
70 000
68 000
66 000
64 000
62 000
60 000
58 000
56 000
2014
1-5 år
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
Källa Sweco
2.2 Nämndens mål för verksamheten
2.2.1 Alla barn i förskola lär och utvecklas i en trygg och pedagogisk miljö
Förväntat resultat
Stockholms barn får en förskoleverksamhet av god kvalitet i enlighet med nationella och
kommunala styrdokument.
Indikator - fristående verksamhet
Utfall
2014
Andel förskollärare av antal anställda (KF)
Årsmål
2015
KF:s
årsmål
39 %
39 %
Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare (KF)
--
30 %*
fastställs 2015
Andel nöjda föräldrar (KF)
87 %
87 %
85 %
Antal barn per grupp (KF)
16
16
Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) (KF)
4,9
4,9
*Årsmålet utgår från den egenkontroll som fristående förskolor rapporterar in till utbildningsnämnden.
Egenkontrollen gäller examinerade förskollärare och är på så sätt mer exakt än SCB-statistiken där förskolorna
rapporterar förskollärartjänster, inte att personen i fråga har en förskollärarexamen.
Sid 10 (64)
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kommunstyrelsen ska tillsammans med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden förbättra möjligheten att få barnomsorg på obekväm arbetstid. (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Kommunstyrelsen ska i samverkan med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden utveckla uppföljningen av personal och bemanning i såväl kommunala
som fristående förskolor (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ska tillsammans
utreda vilka krav man kan ställa på kommunala och fristående förskolor för att öka
andelen förskollärare (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna ta fram en
strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan och
skolan. (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska, i samråd med kommunstyrelsen, se över och revidera
riktlinjerna för godkännande av fristående utförare med särskilt fokus på
bemanning och personalens utbildningsnivå (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden ska tillsammans utreda och ta fram
förslag på en gemensam förskolekö (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ska tillsammans
ta fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola och skola (KF)
2015-01-01
2015-12-31
2.3 Prioriteringar
Tillsyn och godkännande av fristående förskolor och pedagogisk omsorg
Genom prövning av ansökningar och tillsyn (där inspektion och anmälningar ingår)
säkerställer förvaltningen att fristående förskolor och enskilt driven pedagogisk omsorg håller
en hög och likvärdig kvalitet. Tillsynen kommer att förstärkas genom att fler förskolor och
pedagogisk omsorg inspekteras.
Under 2015 kommer tillsynsrapporterna för fristående förskolor och pedagogisk omsorg att
göras tillgängliga på stadens webbplats. Förvaltningen kommer att se över och revidera
riktlinjerna för fristående förskolor med särskilt fokus på bemanning och personalens
utbildningsnivå.
Kompetensförsörjning och bemanning
Under 2014 har förvaltningen utarbetat stadsgemensamma principer och metoder för
rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal i nära samarbete
med stadsdelsförvaltningarna och kommunsstyrelsen. Arbetet har inriktats på tre fokusområden; utveckla och synliggöra karriärvägar, kartlägga varför förskollärare slutar alternativt
arbetar kvar och utveckla kommunikationen om stadens förskoleverksamheter.
Då detta är långsiktiga strategier för att bland annat öka andelen förskollärare kommer arbetet
att fortsätta under 2015. Inom ramen för uppdraget kommer strategier tas fram för att öka
andelen manliga pedagoger i förskolan.
Staden har sedan ett flertal år en gemensam satsning på att erbjuda medarbetare inom
kommunala och fristående förskolor vidareutbildning för att höja kvaliteten i verksamheten.
Sid 11 (64)
Under 2015 kommer en grundutbildning för barnskötare att erbjudas på Midsommarkransens
gymnasium. Därutöver fortsätter satsningen på att underlätta vidareutbildning av barnskötare
till förskollärare.
Förvaltningen kommer under året tillsammans med stadsdelsnämnderna och kommunstyrelsen att utveckla arbetet med uppföljningen av personal och bemanning inom fristående
och kommunala förskolor.
För att utveckla en förskola på vetenskaplig grund och stärka samarbetet med högskolor och
universitet planerar förvaltningen en förskolekonferens, Förskolesummit 2015. Konferensen
riktar sig till chefer och personal i stadens kommunala och fristående förskolor.
Jämställdhet och flerspråkighet
Genom att utbildningsförvaltningen erbjuder tillgång till central genuskompetens ska
kommunala och fristående förskolor stärkas i sitt arbete med normkritik och jämställdhet.
Utbildningsförvaltningen erbjuder fortbildning för chefer och medarbetare för att utveckla
arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Under 2015 kommer utbildningsförvaltningen i
samverkan med stadsdelsförvaltningarna att arbeta fram en strategi för modersmål,
språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskola.
Digitalisering för lärandet
Utbildningsförvaltningen kommer under året att samordna införandet av den nya Skolplattformen för stadens förskolor. Det innebär bland annat att två stadsdelsförvaltningar kommer
att fungera som piloter i införandet. En ny Förskoleportal lanseras i de kommunala
förskolorna för att underlätta kommunikationen mellan förskolor och vårdnadshavare. För att
införa Skolplattformen och Förskoleportalen i förskolan etableras och bemannas ett
införandeprojekt med ett delprojekt per stadsdelsnämnd. Projekten ansvarar för att planera
och driva det operativa införandet för samtliga målgrupper, driva kommunikationen samt
säkerställa verksamhetsnyttan. För att stödja utvecklingen av pedagogiska verktyg och it i
förskolan kommer en av dagarna på SETT-mässan under våren att ha ett program riktat mot
förskolans chefer och medarbetare. SETT står för Scandinavian Educational Technology
Transformation och handlar om det moderna och innovativa lärandet.
Ett nytt ansökningssystem innebär att alla köer i fristående förskolor och pedagogisk omsorg
numera finns i stadens administrativa system. De fristående förskolorna och pedagogisk
omsorg har fortfarande möjlighet att administrera sina köer inom ramen för ansökningssystemet. Vårdnadshavarna söker plats via stadens e-tjänst Min barnomsorg. Det kommer att
dröja en bit in på 2015 innan alla delar i systemet är helt införda.
Sid 12 (64)
För att förbättra prestandan och funktionerna i stadens e-tjänster kommer Min barnsomsorg
som används av vårdnadshavare och Anordnarwebben som används av de fristående
förskolorna att utvecklas ytterligare.
Förvaltningen kommer tillsammans med kommunstyrelsen att utreda och ta fram förslag på
en gemensam förskolekö.
Förskola
Mnkr
Egen regi
Fristående
Elever i andra kom./Övrigt
Totalt
Peng och
anslag
2 618,4
2 618,4
Verksamhetsavdelning
Lokaler
0
0,0
Övrig
verksamhet
Summa budget
0
0
2 618,4
48,3
-375,6
-327,3
48,3
-375,6
2 291,1
Kommunfullmäktiges budget för förskolan baseras huvudsakligen på schabloner per inskrivet
barn. Tilldelningen av schabloner baseras på månadsvisa avläsningar. Utöver schablonerna får
nämnden socioekonomiskt anslag och anslag för myndighetsutövning. Kommunfullmäktige
beslutar årligen om belopp för peng till fristående förskola.
Antalet stockholmsbarn i fristående förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och allmän
förskola beräknas under år 2015 uppgå till 19 760 barn.
Huvuddelen av nämndens budget för förskola avser ersättning till 640 fristående förskolor och
260 fristående anordnare av pedagogisk omsorg inom Stockholms stad och i andra
kommuner. Förskolorna ersätts förutom med en peng också med ett socioekonomiskt anslag
per inskrivet barn samt eventuella tilläggsbelopp.
I budgeten ingår även medel för samordning av förskolefrågor, kompetensutveckling av
barnskötare och förskollärare, modersmål, inspektion och tillsyn samt e-tjänster. Nämnden har
ett intäktskrav på 375,6 mnkr avseende statsbidrag för maxtaxa och kvalitetshöjande åtgärder.
Sid 13 (64)
3 Grundskola och grundsärskola
Utbildningsnämnden ansvarar för mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten i Stockholms stads skolväsende och ansvarar för drift av kommunal verksamhet inom
förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb.
3.1.1 Befolkningsprognos barn 6-15 år
Antal barn/elever
120 000
100 000
80 000
60 000
13-15 år
40 000
6 -12 år
20 000
0
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
Källa Sweco
Utgångspunkt för skolans uppdrag är de nationella läroplanerna och skollagen.
Verksamhetsplanen beskriver de kommunala prioriteringarna utifrån dessa.
3.2.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning
Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav
och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt
och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras
och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.
Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte,
med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas
kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra
undervisningen.
Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Sid 14 (64)
Indikator
Utfall
2014
Årsmål
2015
KF:s
årsmål
Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen (KF)
78 %
79 %
78 %
Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program (KF)
86 %
88 %
88 %
Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen (KF)
80 %
81 %
81 %
Andel grundskolelärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik (KF)
--
T1 2015
fastställs 2015
Andel legitimerade lärare i grundskolan (KF)
--
61 %
fastställs 2015
Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 (UtbN)
92 %
93 %
Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som
andraspråk i åk 3 (UtbN)
94 %
95 %
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6
(UtbN)
94 %
96 %
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som
andraspråk i åk 6 (UtbN)
96 %
97 %
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9
(UtbN)
88 %
91 %
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 (UtbN)
95 %
96 %
Meritvärde i årskurs 9 (UtbN)
234
235
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kommunstyrelsen ska tillsammans med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden förbättra möjligheten att få barnomsorg på obekväm arbetstid. (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för
modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan och skolan. (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska revidera riktlinjerna för fritidsklubbarna i syfte att säkerställa
måltidernas kvalitet (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska ta fram rutiner och stöd för att möjliggöra relevant och
tillförlitlig uppföljning av gruppstorlek på stadens fritidshem (KF)
2015-01-01
2015-06-30
Kulturnämnden ska i samverkan med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna
genomföra en lässatsning (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska fortsätta driva Made by Rinkeby, Bredängsakademien och
Hässelbyakademien samt utvärdera metod och arbetssätt (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Idrottsnämnden ska i samverkan med utbildningsnämnden utveckla stadens modell
för skolsimmet med målet att alla barn ska kunna simma och klara simkravet i
grundskolans betygssystem (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ska tillsammans ta
fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola och skola (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska påbörja ett arbete med att förbättra kunskap och
medvetenhet om HBTQ-frågor på skolorna (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Kultur i ögonhöjd, program för barn- och ungdomskultur, implementeras (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Fortsatt implementering av och uppföljning av planen för utveckling av fritidshem och
Skolverkets allmänna råd. (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Arbetet med att implementera it-strategin för ett bättre lärande fortsätter. (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Kartlägga skolornas elevhälsoarbete (organisation, rutiner och rektors uppdrag till
elevhälsoteamet) (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Följa upp skolornas arbete och insatser av elevhälsoarbete (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Intensifiera implementeringen av Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Sid 15 (64)
3.2.2 Alla elever har en god lärmiljö
Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Studiero och
förutsägbarhet präglar skolans lärmiljö. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur
man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar.
Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande
arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis.
Indikator
Utfall
2014
Årsmål
2015
Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan (UtbN)
86 %
90 %
Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. (UtbN)
62 %
65 %
Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan (UtbN)
89 %
90 %
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna (UtbN)
57 %
65 %
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan (UtbN)
86 %
90 %
Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna (UtbN)
46 %
55 %
Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan (KF)
82 %
88 %
Ogiltig frånvaro i grundskolan (UtbN)
1,7 %
1,6 %
KF:s
årsmål
88 %
3.2.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget
lärande utifrån sina förutsättningar
Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom
detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att
eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som
betydelsefull.
Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom
exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Utfall
2014
Årsmål
2015
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i
de olika ämnena (UtbN)
74 %
85 %
Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i
de olika ämnena (UtbN)
55 %
70 %
Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn
behöver för att lära och utvecklas (UtbN)
75 %
80 %
Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter (UtbN)
64 %
80 %
Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn
behöver för att lära och utvecklas (UtbN)
73 %
83 %
Indikator
KF:s
årsmål
Sid 16 (64)
3.3 Prioriteringar
Skolorna i Stockholm har olika förutsättningar på grund av socioekonomiska förhållanden.
Stadens resursfördelningssystem ska fungera kompensatoriskt i detta avseende. Arbetet i
stadens skolor kommer därför att intensifieras i syfte att öka likvärdighet, andel elever med
gymnasiebehörighet och minst godkänt i alla ämnen i syfte att elever får bästa möjliga
förutsättningar att kunna påbörja och också fullfölja sin gymnasieutbildning.
Ett vetenskapligt förhållningssätt med reflektion och analys ska prägla lärares och skolledares
arbete. Förvaltningen behöver bli bättre på att använda forskningsrön och stadens egna
framtagna rapporter och analyser. Ett ökat samarbete med till exempel högskolor, universitet
och näringsliv kan utgöra en del i att förbättra utbildningen. Kunskapen måste öka om vad
som leder till förbättring i olika sammanhang, i undervisning och lärande, i organisation och
ledarskap. Ett ökat fokus på den enskilde medarbetarens arbete och resultat är en förutsättning
för att alla elever ska få den utbildning de har rätt till. Detta förutsätter ett tydligt ansvarstagande på alla nivåer och ett öppet samtal om rimliga förväntningar och godtagbara insatser.
Det är med utgångspunkt i vetenskap och erfarenhet som förvaltningen har prioriterat ett antal
strategier att arbeta vidare med. Dessa är:
 system och strukturer för systematiskt analys- och utvecklingsarbete
 utveckling av undervisningen/utbildningen
 en skola för alla – ett inkluderande perspektiv
 fördela resurser och insatser utifrån kvalificerad analys av skolornas behov
 organisation för god pedagogisk verksamhet
Det är viktigt att våga prioritera bland insatser och att fokusera på dem för att skapa en
långsiktig och hållbar strategi. Att prioritera innebär också att våga välja bort insatser som i
sig kan vara bra. Detta därför att det gäller att fokusera och hålla sig till de strategiska
områdena för att insatserna ska vara verkningsfulla och möjliga att följa upp och utvärdera.
System och strukturer för systematiskt analys- och utvecklingsarbete
Analysstöd till skolor
Förvaltningen kommer fortsätta att ge analysstöd till skolor utifrån behov. Skolor som har
behov av det kommer att få stöd i sitt analysarbete av skolans verksamhet för att kunna välja
rätt strategier för utveckling. Stödet kommer i första hand att ges som metodstöd i att följa
upp, analysera och utvärdera skolresultat samt relatera hur de förhåller sig till skolans
förutsättningar, resurser och valda insatser/strategier. Stöd i form av observationer av all
undervisning kommer fortsätta att ges till fokusskolorna.
Stadens verktyg för ledning och information, LIS, fortsätter att utvecklas för att understödja
både skolornas och den centrala förvaltningens behov av uppföljning och analys av resultat.
Bland annat sker ett arbete för att resultaten på de nationella proven ska finnas med.
Sid 17 (64)
Resultatdialoger
Arbetet med resultatdialoger utgör en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet och ska
fortsätta att utvecklas på alla nivåer. Nytt från och med år 2015 är att skolorna ska börja
skriva verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser per kalenderår istället för att skriva
läsårsvisa arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Inom ramen för resultatdialogerna ska ett
större fokus läggas på uppföljningen av fritidshemsverksamheten och grundsärskolan.
Mäta kvaliteten i grundsärskolan
Förvaltningen har under 2014 arbetat med att ta fram kriterier för att kunna mäta kvaliteten i
grundsärskolans lärandemiljö över tid. Ett verktyg är nu framtaget och kommer att prövas på
en skola inom varje grundskoleområde. I detta arbete ingår också att anpassa de digitala
verktygen för pedagogisk dokumentation för att kunna följa en elevs kunskapsutveckling och
att höja kvaliteten i övergången mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan.
Utveckling av undervisningen/utbildningen
Kollegialt lärande
Forskning visar att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat. Det
systematiska kollegiala lärandet, på och mellan skolor, med utgångspunkt i forskning och
beprövad erfarenhet ska vara grunden för lärares lärande. Utvecklingsarbetet förstärks genom
att karriärreformen med förstelärare och lektorer och den av nämnden beslutade FoU-strategin
tydligare kopplas till insatserna så att de leds av skickliga lärare och vilar på vetenskaplig
grund. Projektet med lärarcoacher i grundskolan permanentas och blir en del i det ordinarie
arbetet med att stötta lärare och arbetslag i undervisning och ledarskap.
För att säkerställa en god undervisning och ökad kunskap om elevers lärande fortsätter de
pågående utvecklingsinsatserna inom olika ämnesdidaktiska områden. Särskilt fokus läggs på
matematik och naturvetenskap/teknik med de statliga matte- och nt-lyften som grund.
Samarbete med Vetenskapens Hus utvecklas så att fler skolor tar del i utbildningsutbudet. Det
samarbete som påbörjats mellan utbildningsförvaltningen och Skansen 2014 fortsätter under
2015. Syftet med samarbetet är att skolorna ska kunna använda Skansen och dess pedagoger
som en naturlig del i No-undervisningen.
Att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur är angeläget och skolbiblioteken
spelar en central roll för ökad läskunnighet. Inom ramen för förvaltningens läs- och språksatsning finns resurser i form av exempelvis cirkulationsbibliotek, skolbibliotekskonsulenter
och ett digitalt bibliotekssystem. Insatser inom läs-, skriv- och språkutveckling samordnas och
en gemensam strategi tas fram som även samordnas med insatser inom modersmål och
mottagande av nyanlända. Den planerade statliga satsningen Läslyftet ska utnyttjas fullt ut
och utgöra bas för utvecklingsinsatserna. I en värld där språkkunskaper blir allt viktigare ska
även andelen elever som läser moderna språk öka.
Sid 18 (64)
Insatserna för att skapa en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper fortsätter. I detta
sammanhang betonar förvaltningen vikten av att i hög grad beakta den formativa
bedömningen. Formativ bedömning syftar till att utveckla elevens kunskaper och förståelse
för sitt lärande samtidigt som det utvecklar lärarens undervisning.
Lärares möjligheter att interagera med varje elev ska öka för att kunna ge stöd och stimulans
för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Detta kan ske genom exempelvis mindre
klasser eller fler lärare i klassen, framförallt i de lägre årskurserna.
PRIO (planering, resultat, initiativ, organisation) Stockholm
PRIO Stockholm, grundskolans satsning mot bättre måluppfyllelse när det gäller att varaktigt
höja elevernas kunskapsresultat, fortsätter i samma omfattning som under 2014. Arbetet
bygger på att PRIO tillsammans med skolans ledning och personal skapar en mer lärande
organisation, stärker det kollegiala samarbetet och utvecklar skolans interna processer till
gagn för eleverna. Under 2015 kommer satsningen att omfatta 24 grundskolor. Målet är att
alla stadens kommunala grundskolor på sikt ska genomlysas och utvecklas med hjälp av
PRIO.
Digitalisering för lärandet
Elever och lärare ska med olika digitala verktyg kunna arbeta på ett enkelt och flexibelt sätt
med åtkomst till digitala resurser via det trådlösa nätet. Arbetet fortsätter med att säkerställa
att samtliga lärare har tillgång till en egen bärbar dator. Även i övrigt strävar skolorna efter att
öka antalet digitala enheter som används i undervisningen.
Kompetensutveckling när det gäller användandet av digitala verktyg erbjuds.
Ett verktyg som ska hjälpa skolorna att genom självskattning hitta nästa steg mot en
fungerande digital lärmiljö har tagits fram. Utifrån självskattningen tas handlingsplaner fram
för att öka den digitala mognaden och det digitala användandet. Samtliga grundskolor ska ha
genomfört självskattningen under 2015.
Implementeringen av verksamhetssystemet Skolplattform Stockholm påbörjas och syftar till
att bli ett stöd för elever, lärare, vårdnadshavare och skolledare. Under 2015 genomförs en
pilot av delar i Skolplattformen, pedagogiskt material och pedagogisk planering. För att införa
Skolplattformen i grundskolan etableras ett projekt. Projektet kommer att arbeta med
planering och genomförandet av det operativa införandet, genomföra utbildningar, arbeta med
kommunikation samt säkerställa verksamhetsnyttan.
Förvaltningen fortsätter att utveckla Stockholm Skolwebbs appar, för att tillgängliggöra och
tydliggöra kommunikationen mellan skola, elev och vårdnadshavare.
Inom ramen för entreprenörskap i skolan har förvaltningen påbörjat ett samarbete med SIME,
Scandinavian Interactive Media Event. Samarbetet kommer bland annat att resultera i eventet
Sid 19 (64)
”SIME Next Generation” som genomförs under våren 2015. Satsningen riktas till
grundskolans senare år samt gymnasieelever.
Studie- och yrkesvägledning
Under 2015 ska studie- och yrkesvägledningsplaner tas fram av varje skola som ett underlag
för arbetet med vägledning i syfte att ge möjlighet till väl underbyggda val för varje elev.
Studie- och yrkesvägledarna ska under året ges kompetensutveckling om lokal och regional
arbetsmarknad, elever i behov av särskilt stöd, elever mottagna i grundsärskolan och
genusmedveten vägledning. Detta sker i samarbete med myndigheter och organisationer.
Under 2015 kommer samverkan mellan grundskolans och gymnasieskolornas studie- och
yrkesvägledare att öka.
Fritidshem och fritidsklubbar
Fritidshemmet ska enligt skollagen komplettera utbildningen i grundskolan och fungera som
ett stöd för att uppnå skolans mål. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och
lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. En god samverkan mellan
skola och fritidshem är en förutsättning för att fritidshemmet ska kunna utföra sitt uppdrag att
förena omsorg och lärande. Samverkan med stadsdelsförvaltningarna ska förbättra
vårdnadshavares möjlighet att få barnomsorg på obekväm arbetstid.
Då det är svårt att rekrytera utbildade fritidspedagoger ska förvaltningen fortsätta att
efterfråga distansutbildning för redan anställda barnskötare med högskolebehörighet och för
att höja kvaliteten i fritidshemmen ska kompetensutveckling erbjudas. Förvaltningen fortsätter
stödja nätverken med representanter från samtliga fritidshem. Verksamheten ska stärkas och
elevgrupperna minskas genom att öka antalet lärare med inriktning mot fritidshem och
barnskötare. Fritidshemmens gruppstorlekar ska följas upp.
Kultur
Arbetet med kulturfrågor utgår från stadens program för barn- och ungdomskultur ”Kultur i
ögonhöjd – för, med och av barn och unga”. Utbildningsförvaltningen har samordningsansvaret för webbplatsen Kulan, som kvalitetssäkrar utbudet av kulturaktörer och underlättar
kontakterna mellan förskola, skola och det fria kulturlivet.
Förvaltningen ska också säkerställa att stadens grundskolor tar aktiv del av den statliga
satsningen Skapande skola. Genom att ta del av den statliga satsningen ges eleverna större
möjligheter att använda sina kunskaper utifrån de estetiska kunskapsområdena.
Läsåret 2014/2015 satsar Stockholms stad på ett kulturår för barn och unga, KUL1415. Temat
är ”Stockholm” och skolorna arbetar med temat ”Mitt Stockholm”. Kulturåret uppmuntrar
skolans kreativa skapande och elevgrupper har under våren möjlighet att ge ut sina
Stockholmsskildringar i bokform.
Tävlingen En bok i världsklass är en del av stadens läs- och språksatsning och kommer även
fortsättningsvis att anordnas av förvaltningen i samarbete med Stockholms stadsbibliotek,
Sid 20 (64)
Stiftelsen Skansen och ALMA (Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne). Den vänder sig
till stadens alla grundskolor, årskurs F-6, och syftet är att locka till läsning av barnbokslitteratur från olika delar av världen.
Idrott och hälsa
Skolidrotten har stor betydelse för elevernas fysiska hälsa och bidrar till goda förutsättningar
för studier och lärande. För att kartlägga och utveckla ny kunskap om sambandet mellan
förbättrad kondition, levnadsvanor och högre studieresultat inleder förvaltningen ett
pilotprojekt i samarbete med Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Pilotprojektet pågår
under 2015 för att utvärderas och för vidare utveckling i stadens högstadieskolor.
För att erbjuda elever ett brett utbud av idrott och rörelse inom ramen för fritidshem och
fritidsklubb kommer initiativ att tas för att skapa fler skolidrottsföreningar. I detta samarbetar
förvaltningen med Svenska Skolidrottsförbundet och Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund
(SISU).
Samarbetet med idrottsförvaltningen för att erbjuda sommarsimskola kommer att fortsätta
under 2015. Erbjudandet gäller elever i årskurs 6-9 som inte uppnått läroplanens mål i ämnet
idrott och hälsa.
Förvaltningen ska samverka med idrottsförvaltningen inom satsningen "Fritid för alla" för att
öka inkludering, delaktighet och välbefinnande för elever i grundsärskola.
En skola för alla – ett inkluderande perspektiv
Enligt skollagen ska alla elever i skolan få stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån
sina förutsättningar. Arbetet med att inkludera fler elever i behov av särskilt stöd förutsätter
att skolorna utvecklar sitt förhållningssätt och sina arbetssätt och omfattar frågor om
organisation och kompetensutveckling på system-, skol- och arbetslagsnivå. Att kunna möta
varje elev utifrån sina förutsättningar kräver goda kunskaper om vilken lärmiljö som bäst
stimulerar lärandeprocessen för den enskilde eleven. I arbetet med att skapa lärmiljöer som
kan möta elevers olika behov är specialpedagogernas kompetens av stor betydelse och
ambitionen är att öka den specialpedagogiska kompetensen.
Ett nytt allmänt råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram började gälla den
1 juli 2014 och ska vara implementerat på skolorna under 2015. Bland annat behöver skolorna
tydliggöra hur den egna skolan tolkar begreppet extra anpassningar i förhållande till begreppet
särskilt stöd.
Förvaltningen erbjuder skolorna stöd och kompetensutveckling i syfte att ge verktyg och
strategier för att arbeta inkluderande. Detta görs bland annat genom ämnesvisningar och via
Medioteket och Skolstöds resurser.
Sid 21 (64)
Alla skolor ska ha ett systematiskt arbete med att rapportera och följa upp elevers frånvaro
och skolpliktsbevakningsansvaret.
Ett mobilt team har i uppdrag att konsultativt stödja skolor i att utveckla lärmiljöer för de
elever som eventuellt har behov av undervisning i en CSI-grupp (central grupp med särskild
inriktning) och att vägleda vidare till skola med CSI-grupp. CSI-grupperna är till för de elever
som har allra störst behov av särskilt stöd. Det mobila teamet kommer att få ett utökat
uppdrag och ska även följa upp och utvärdera placeringarna och teamet kommer därför att
förstärkas. Förvaltningen fortsätter arbetet för att utveckla den pedagogiska verksamheten i
grupperna. För att ytterligare höja kvaliteten i grupperna kommer förvaltningen att inleda ett
samarbete med Karolinska Institutet för att utveckla goda lärmiljöer för elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Förvaltningen ser kontinuerligt över antalet CSI-grupper, dess inriktningar och ålderssammansättningar för att anpassa grupperna utifrån de kommunala grundskolornas behov.
Samverkan med föräldrar och aktörer som socialtjänst, landsting, förskola, skola, polis stärker
barns och elevers möjligheter att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande.
För att uppmärksamma barns och elevers behov fortsätter samverkan enligt lokala BUSöverenskommelser mellan skolan, socialtjänsten och landstinget och enligt lokala
samverkansöverenskommelser mellan skolan och stadsdelsförvaltningarnas verksamheter.
Det påbörjade samarbetet med socialförvaltningen kring familjehemsplacerade barn, Skolfam,
fortsätter och utökas under 2015. Syftet är att genom satsning på utbildning skapa bättre
framtidsutsikter för familjehemsplacerade barn i aktivt samarbete mellan skola, socialtjänst
och familjehem.
Förvaltningen ska arbeta för att informera om och tillvarata nationella minoriteters intressen,
vilket bland annat gäller att verka för fler brobyggare för romsk inkludering.
Lovskola och läxhjälp
Som ett led i att öka elevers måluppfyllelse ska skolorna erbjuda sommarskola till de elever i
årskurs 4-9 som inte beräknas nå målen i ett eller fler ämnen eller inte uppnår gymnasiebehörighet i årskurs 9. Under 2015 kommer även eleverna att erbjudas sport-, påsk- och
höstlovsskola. Lovskolorna kan organiseras genom att närliggande skolor samarbetar.
Alla elever som inte beräknas nå målen ska erbjudas läxhjälp i skolan eller på fritidshemmet
för att klara kunskapskraven. Läxor kan om de används på ett genomtänkt sätt stödja
kunskapsutveckling. Läxhjälpen bör under året utvärderas för att undersöka om det stödjer
elevers lärande.
Förvaltningen gör en inventering för att skapa en helhetsbild av var, när och i vilken
omfattning läxhjälp sker inom grundskolor och folkbibliotek. Syftet är att hitta samordnings-
Sid 22 (64)
och effektiviseringsvinster mellan skola, ideella läxhjälpsorganisationer och bibliotek och på
sikt förbättra utbudet och kvaliteten för användarna.
Elevhälsa
Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Eleverna ska ha tillgång
till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Arbetet
inom uppdrag EHT (elevhälsoteam) fortlöper för att utveckla elevhälsoteamens förebyggande
och hälsofrämjande arbete för ökad måluppfyllelse. Erfarenheterna från uppdrag EHT
kommer framöver att spridas till övriga skolor.
Alla grundskolor ska ha tagit fram elevhälsoplaner till årsskiftet 2014/2015. En mall har tagits
fram som stöd i arbetet och skolorna fortsätter arbetet utifrån planerna och de formulerade
uppdragen.
Elevhälsan ska arbeta normkritiskt. Förvaltningen kommer att lägga särskild tonvikt vid
HBTQ-frågor i nätverket inom uppdrag EHT samt i fortbildningarna för chefer.
Nyanlända och sent anlända elever
Förvaltningen har under hösten 2014 tagit fram gemensamma rutiner för mottagande och
utbildning av nyanlända elever. Rutinerna kommer att implementeras under verksamhetsåret
2015. Syftet är att skapa kvalitet och likvärdighet i mottagande och utbildning av nyanlända
elever med en gedigen kunskapskartläggning som utgångspunkt. Satsningar ska göras för att
fler elever ska kunna få stöd på sitt modersmål och att utveckla formerna för undervisning på
modersmålet i studiehandledande syfte.
Mottagandeenheten Start Järva kommer att utvidga sitt upptagningsområde och en systerenhet
etableras även i söderort. Verksamheterna permanentas och byter namn till Start Stockholm.
Med anledning av det stora antalet nyanlända elever som Stockholms stad tar emot framöver
behöver förvaltningen bättre koordinera arbetet med Migrationsverket, socialförvaltningen
och stadsdelsförvaltningarnas socialtjänst.
Förvaltningen ska arbeta för att möjliggöra att nyanlända elever även ska kunna tas emot på
andra skolor än idag. Syftet är att skapa skolmiljöer med mer heterogena
elevsammansättningar.
Nyanlända elever som kommer under senare delen av vårterminen/under sommaren ska
erbjudas sommarskola. En hållbar organisation för detta kommer att utarbetas.
Sid 23 (64)
Fördela resurser och insatser utifrån kvalificerad analys av skolornas
behov
Fokusskolor
I syfte att öka likvärdigheten mellan skolorna inom grundskolan fortsätter arbetet med att
fokusera på 15 skolor för högre måluppfyllelse. Under 2015 kommer satsningen att utvidgas
till att även omfatta ett antal F-6-skolor med samma sorts utmaning. För varje fokusskola
finns en framtagen handlingsplan med en tydlig målsättning fram till och med 2015. I ett
kortare perspektiv prioriteras förbättring av undervisningen, samarbetet på skolorna och det
systematiska kvalitetsarbetet. Därtill fokuseras även på att hitta utvecklingsmöjligheter när det
gäller skolans organisation, resursutnyttjande och kompetenssammansättning. Fokusskolorna
ska ha resurser och förutsättningar för att locka de allra bästa lärarna. Skolorna uppmuntras
till att noga överväga hur det socioekonomiska tilläggsanslaget bäst ska kunna användas för
att göra skillnad för de elever som behöver det mest.
I kartläggningen av orsaker till låg måluppfyllelse för enskilda elever syns ett tydligt samband
mellan hög frånvaro och lägre resultat. För att öka skolnärvaron på fokusskolorna kommer det
påbörjade samarbetet mellan berörda skolor och socialförvaltningen att fortsätta.
Organisation för god pedagogisk verksamhet
Ledarskapet på olika nivåer har stor betydelse för skolornas utveckling och resultat. Rektor är
den viktigaste faktorn för skolans resultat och den enskilde medarbetarens arbete och resultat
är en förutsättning för att alla elever ska få den utbildning de har rätt till.
Förvaltningen ska utveckla stödet till rektorer som ska säkerställa att lärare i stadens skolor
förmår skapa goda lärmiljöer, bland annat genom ett tydligt ledarskap i klassrummet.
Grundskolecheferna tydliggör enskilda rektorers ansvar för skolans resultat. På samma sätt
uppmuntras också rektorerna att titta på enskilda medarbetares prestationer och att utveckla en
kultur på skolan där var och en tar ansvar för den egna insatsen samt har höga förväntningar
på sig själv och sina kollegor. Förvaltningen ska säkerställa att rektorerna fortlöpande får
påfyllnad i pedagogiska frågor och ger genom chefsprogrammet stöd till skolornas chefer.
Rektorer i olika konstellationer utbyter också erfarenheter och lär av varandra kollegialt,
bland annat kring ledarskap i samarbete med lärosäten och läranderonder.
Att rektor har möjlighet att utöva sitt pedagogiska ledarskap är centralt. Därför ska
ansvarsfördelningen mellan grundskolor och central förvaltning kontinuerligt ses över så att
det skapas så goda förutsättningar som möjligt att bedriva skolutveckling. Förvaltningen ska
också fortsätta verka för att onödig administration minskar för lärare och skolledare.
I syfte att utveckla lokala arbetssätt och processer som rör den pedagogiska verksamheten ger
förvaltningen praktiskt stöd till enskilda skolor i form av exempelvis PRIO Stockholm.
Sid 24 (64)
Ökad trygghet och studiero
Stockholms skolor ska präglas av förtroende och respekt mellan elever, mellan vuxna och
elever samt mellan vuxna. Trygghet, förutsägbarhet och studiero i en god lärmiljö är en
förutsättning för utveckling och lärande. På så sätt finns ett nära samband mellan lärande och
hälsa. Gemensamma riktlinjer för att stödja skolorna i detta arbete finns på Pedagog
Stockholm.
Samtliga skolor ska ha ett systematiskt arbete och tillräckliga kunskaper för att förebygga och
hantera diskriminering, nätmobbning, trakasserier och kränkande behandling. Tydliga likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling ska finnas för att leva upp till
skyldigheten att utreda omständigheterna och vidta de åtgärder som behövs. Alla insatser ska
dokumenteras, följas upp och utvärderas. Förvaltningen erbjuder kontinuerligt stöd till
skolorna i detta arbete.
Elevernas inflytande över, förståelse för och ansvar för sitt eget lärande
Eleverna ska ha huvudrollen i sitt eget lärande. När skolan ger eleverna kunskap och
förståelse för mål och bedömning av sitt lärande skapas förutsättningar för eleverna att ta eget
ansvar och ha inflytande över sina studier.
För att stödja eleverna och förbättra undervisningens kvalitet ska den kunskapsmässiga
utvecklingen regelbundet följas upp och utvärderas. Eleverna behöver veta vilka mål de
förväntas uppnå och vad de ska göra för att nå dem.
För att säkerställa att de yngsta elevernas röster blir hörda kring hur de upplever sin skola
ingår förvaltningen i ett utvecklingsprojekt ”att ge röst åt de yngre barnen” i samverkan med
utvalda kommuner i Sverige och forskare. Fokus är att kartlägga vilka verktyg/arbetssätt för
att utveckla elevinflytande som används inom förskoleklasser, fritidshem, de tre första
skolåren och i grundsärskolan. Projektarbetet pågår fram till sommaren 2015 och redovisas i
form av kunskapsöversikt.
Aktuella verksamhetsförändringar
Grundskoleenheterna Vinstagårdsskolan med årskurserna 7-9 och Vinstaskolan med årskurserna F-6 slås samman till en skolenhet F-9 ledd av en rektor. Enheten Vinstagårdsskolan byter
namn till Vinsta grundskola västra. Vinstaskolan byter namn till Vinsta grundskola östra.
Beslutet om sammanslagningen och namnbytet gäller från och med den 1 januari 2015.
Bandhagens skola och Örbyskolan som idag båda är F-6 skolor utökar sina verksamheter till
F-7 från läsåret 2015/2016.
3.4 Övrigt, grundskola och grundsärskola
Skolval Stockholm
E-tjänsten som vårdnadshavare kan använda för att söka skola utvecklas vidare. Till valet för
2015 kommer 11 200 sexåringar och 83 300 elever i åk 1-9 att kunna använda tjänsten. Till
Sid 25 (64)
detta utvecklas ett kartstöd för att öka rättssäkerheten i bedömningen av elevens närhet till
skola. Kartstödet kommer att kunna användas i sin fulla version hösten 2016 och i samband
med detta ska även urvalskriterierna för skolval ses över.
Förvaltningen ska samverka med stadsdelsförvaltningarna och landstinget för att tydliggöra
grundsärskolans uppdrag och informera om de grundsärskoleverksamheter som finns i
Stockholm för att underlätta för vårdnadshavare inför skolvalet.
Grundskola och fritidshem
Mnkr
Peng och
anslag
Egen regi
Fristående
Totalt
Lokaler
Övrig
verksamhet
Summa budget
5 823,7
1 258,6
106,3
0
7 189
2 367,0
0
0
0
2 367
123,1
0
0
154,1
277
8 313,8
1 258,6
106,3
154,1
9 832,8
Generella ekonomiska förutsättningar för grundskola och fritidshem
Schablonen från kommunfullmäktige har höjts med 3,8 % för elever i årskurs F-3 och med
2,4 % för elever i årskurs 4-9. Höjningen är inklusive lärarsatsningen 2014. Pengen till
grundskolor i egen regi föreslås höjas lika mycket som schablonen, det vill säga med 3,8 %
respektive 2,4 %. Pengen utgör då 73,5 % av schablonen, vilket är 0,5 % mer än vad
kommunfullmäktige föreskriver. Nämndens budget är beräknad på 3 600 fler elever än
kommunfullmäktiges budget.
Även under 2015 ska ökad personaltäthet prioriteras för elever i årskurs F-3. Medel för detta
ingår i schablonen för dessa årskurser med motsvarande 1,4 % av den totala höjningen.
Grundskolans lokalkostnader inklusive elkostnader utgör 18,3 % av schablonbudgeten,
jämfört med 20,1 % 2014. Minskningen beror på sänkt internränta.
Medel finns avsatta för fler introduktionsgrupper/förberedelseklasser i fler skolor över hela
staden.
Schablonen för fritidshem är höjd med 2,8 % för skolår F-3 och 3,5 % för skolår 4-6.
Höjningen av pengen föreslås bli densamma som schablonhöjningen och motsvarar då 71 %
respektive 70,1 % av schablonen.
Prestationsavläsningar avseende grundskola, förskoleklass, grundsärskola och fritidshem sker
månadsvis. Det gäller för både fristående skolor och skolor i egen regi. Avläsningstillfällena
infaller den 15 varje månad med följande undantag: den 31 augusti sker avläsningen avseende
juli och augusti. Avläsningen den 13 november avser även december.
Sid 26 (64)
Strukturersättning och socioekonomiskt tilläggsbelopp
Tilläggsanslaget för grundskolan uppgår till 1 654,0 mnkr. Kommunfullmäktige har höjt det
socioekonomiska tilläggsbeloppet med 70,0 mnkr. Anslaget definieras nu som strukturersättning och ska täcka kostnader för socioekonomiskt tilläggsbelopp, verksamhetsstöd för elever
med omfattande särskilt stöd. Liksom tidigare år ska anslaget även finansiera kostnader för
modersmål och förberedelseklasser. För modersmål har avsatts 210,0 mnkr, vilket bygger på
en ersättning om 9 500 kr per elev, ersättningarna framgår av bilaga 17. Anslaget för
förberedelseklasser uppgår till 10,0 mnkr.
Nytt för 2015 är att strukturersättningen även ska finansiera kommunövergripande
verksamhet, elevförsäkringar och verksamhetsförlagd utbildning, vilket motsvarar en kostnad
om 36,0 mnkr.
Resterande 1 035,2 mnkr fördelas till skolor i egen regi och till fristående enligt den
socioekonomiska modellen.
Inom ramen för respektive egen regis och fristående skolors socioekonomiska tilläggsbelopp
avsätts anslag för att finansiera merkostnader avseende skolskjuts för de centrala grupperna
med särskild inriktning, CSI, RH-klasser på Skanskvarnsskolan och Österholmsskolan och
fristående resursskolor.
Socioekonomiskt tilläggsbelopp
Den socioekonomiska resursfördelningen bygger på den modell som infördes fullt ut 2013.
Beloppet fördelas utifrån antal inskrivna stockholmselever och viktas mot sex variabler;
invandringsår, vårdnadshavares högsta utbildningsnivå, ekonomiskt bistånd, familjesituation
samt boende- respektive skolmiljö.
Inför beräkningen av 2015 års socioekonomiska fördelning har SCB beslutat att avslå stadens
begäran om uppdatering av statistiskt underlag för beräkning av den socioekonomiska
fördelningen. Därför kommer 2014 års underlag att användas för beräkningarna även 2015
men med aktuell elevavläsning från 15 september 2014.
De skolor som inte erhöll socioekonomiskt tilläggsanslag 2014 kommer att tilldelas den
genomsnittliga ersättningen för fristående skolor respektive för egen regi.
Tilläggsbelopp/Verksamhetsstöd
Anslaget för tilläggsbelopp/verksamhetsstöd uppgår till 350,0 mnkr. Det är en ökning med
20,0 mnkr jämfört med verksamhetsplan 2014. De ersättningsnivåer som gäller från och med
läsåret 2014/2015 har räknats upp med 2,4 %. En ny behovsgrupp införs från och med den
1 januari 2015. Den nya nivån har ingen påverkan på den totala budgeten för verksamhetsstödet. Ersättningsnivåerna framgår av bilaga 8 a.
Sid 27 (64)
Inom det system för tilläggsbelopp som gällde till och med juni 2013 finns beslut som löper
fram till juni 2015 respektive 2016. Ersättningsnivåer för dessa beslut framgår av bilaga 8 b.
Öppen fritidsverksamhet
Från 2015 inför kommunfullmäktige en schablon för fritidsklubbar om 6 500 kr per
prestation. Samma belopp kommer att fördelas ut till skolorna. Ersättningen gäller endast för
barn folkbokförda i Stockholm.
Avgiften 2015 för barn som deltar i den öppna fritidsverksamheten i kommunal regi är av
kommunfullmäktige fastställd till 800 kr per termin. Avgiften inkluderar även måltider. Det är
en höjning jämfört med 2014 då avgiften var 350 kr per termin vilket inte inkluderade
måltider.
Grundskola och fritidshem i egen regi
Elevpeng för grundskola, fritidshem med mera framgår i bilaga 5. Medel finns reserverade för
utökad samordning av arbetet med nyanlända elever. Start Stockholm som arbetar med att öka
måluppfyllelsen bland nyanlända och sent anlända elever, utökas till att också omfatta
söderort. För detta avsätts extra medel. Av dessa medel finansieras det arbete inom
Hässelbyakademien och Bredängsakademien som syftar till ökad samverkan mellan skola och
arbetsliv. Rinkebyskolan fortsätter med projektet Made by Rinkeby.
Anslaget för merkostnader och skolledarstöd i samband med ombyggnationer av skolor
utökas.
Nordiska skolspelen arrangeras i Stockholm år 2015 och för det finns extra medel avsatta
centralt på grundskoleavdelningen.
Centrala grupper med särskild inriktning
CSI-grupperna finansieras med skolpeng, socioekonomiskt tilläggsbelopp, ersättning för
modersmål och verksamhetsstöd. Dessutom avsätts medel inom ramen för egen regis
socioekonomiska tilläggsbelopp avseende merkostnader för skolskjuts.
Utmaningar 2015
Ett antal grundskolor i egen regi redovisar 2014 underskott och av dessa kommer sju stycken
att avvecklas som resultatenheter. Förvaltningens utmaning blir att även fortsättningsvis
arbeta för att alla skolor ska ha en ekonomi i balans och orsakerna till underskotten ska
analyseras. Samtliga anslagsenheter ska upprätta handlingsplaner som löpande följs upp under
året i samband med resultatdialoger med grundskolecheferna.
En annan utmaning är att de resurser som tillförs grundskolan för bland annat nyanlända
elever och det socioekonomiska tilläggsbeloppet används på ett ändamålsenligt sätt för att nå
ökad måluppfyllelse.
Sid 28 (64)
Fördelning av profilbidrag
Skolor som av nämnden fått uppdrag utöver den ordinarie skolverksamheten, kan erhålla ett
extra bidrag, ett så kallat profilbidrag. Bidraget fastställs årligen i nämndens verksamhetsplan.
Bidrag per skola (i mnkr)
2014
Vasa Reals skola
Hillelskolan
Nordiska skolspelen
Kungliga Svenska Balettskolan
Adolf Fredriks musikklasser
Romsk kulturklass
2015
0,9
0,7
0,3
7,5
0,2
0,8
0,9
0,7
2,3
7,5
0,2
0,8
Fristående grundskola och grundskola i annan kommun
Kommunfullmäktige beslutar årligen om peng till fristående grundskola, fristående fritidshem
och internationella skolor. Belopp framgår av bilaga 6 i kommunfullmäktiges budget.
Interkommunal ersättning framgår av bilaga 6 i denna verksamhetsplan.
Grundsärskola
Grundsärskola
Mnkr
Peng och
anslag
Egen regi
Fristående
Totalt
Lokaler
Övrig
verksamhet
Summa budget
221,3
29,4
0,8
0
252
89,7
0
0
0
90
16,2
0
0
1,5
18
327,2
29,4
0,8
1,5
358,9
Grundsärskola finansieras genom en grundschablon för behovsgrupp 1. För behovsgrupp 2-4
utgår grundschablon plus ett tillägg utifrån behovsgrupp. Dessutom utgår en schablon för
skolskjuts för samtliga elever inskrivna i grundsärskolan. För barn i grundsärskolan som är
inskrivna i fritidshem utgår samma schablon som för grundskolebarn i fritidshem samt en
tilläggsschablon. Tilläggsschablonerna för grundsärskolan och tilläggsschablonerna för
fritidshem är höjda med 1,7 % medan skolskjutsschablonerna är höjda med i genomsnitt 46 %
och motsvarar då i stort sett gymnasiesärskolans skolskjutsschabloner. Ersättning till grundsärskola framgår av bilaga 9.
Grundsärskola i egen regi
Pengen till grundsärskola och tillägg för fritidshem höjs med 7 % vilket innebär att tilläggspengen utgör 95 % av tilläggsschablonen. Skolskjutspengen är höjd med i genomsnitt 55 %
och utgör även den 95 % av schablonen.
Fristående grundsärskola och grundsärskola i annan kommun
Till fristående grundsärskolor utgörs peng av schablonen med ett avdrag för mottagningskostnader för den enskilde eleven, plus 6 % för momskompensation. Ersättningen till fristående
grundsärskolor framgår av bilaga 10. För stockholmselever i andra kommuners grundsärskola
betalar nämnden den faktiska kostnaden. Interkommunal ersättning framgår av bilaga 7.
Sid 29 (64)
Skolskjuts
Skolskjutsschablonen för grundsärskola är höjd med i genomsnitt 46 %. Schablonen bör
därmed täcka den faktiska kostnaden för skolskjuts.
Kostnaden för skolskjuts till fristående grundsärskolor och till andra kommuners
grundsärskolor betalas av utbildningsförvaltningen centralt.
Sid 30 (64)
4 Gymnasieskola och gymnasiesärskola
Utbildningsnämnden ansvarar för mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av
verksamheten i Stockholms stads skolväsende och ansvarar för drift av kommunal verksamhet
inom gymnasieskola och gymnasiesärskola.
4.1.1 Befolkningsprognos 16-18 år och elevantalsutveckling
35 000
30 000
Antal
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
Källa Sweco
Elevrörlighet inom gymnasieskolan
Rörligheten inom gymnasieutbildningen gör att det i Stockholms stads gymnasieskolor finns
elever från ca 100 kommuner – samtidigt som elever folkbokförda i Stockholm återfinns i
cirka 100 kommuner från Ystad till Kiruna.
För ungdomar som bor i en kommun i Stockholms län samt Håbo kommun och Gnesta
kommun är det fritt att på lika villkor söka de nationella programmen inom gymnasieskolan i
alla dessa kommuner, liksom alla fristående gymnasieskolor i riket. Attraktiva gymnasieskolor eller gymnasieutbildningar kan på så sätt ha hela Stockholms län som elevbas.
Kommunförbundet Stockholms län (KSL) uppger att cirka 66 % av eleverna i första hand
väljer andra huvudmän än den egna kommunen. För Stockholms kommun var motsvarande
siffra 52,9 % hösten 2014.
Inom regionen var det år 2014 totalt 300 fler sökande till gymnasieutbildning jämfört med år
2013. Det finns en överkapacitet vad gäller utbildningsplatser på i första hand yrkesprogrammen. Störst andel av överkapaciteten finns vid fristående skolor.
Antal elever i de kommunala gymnasieskolorna 2014
Antalet platser på de olika programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska enligt
skollagen så långt möjligt anpassas till ungdomarnas önskemål. På såväl regional som
kommunal nivå är dimensionering och lokalisering av utbildningar viktiga utvecklings-
Sid 31 (64)
områden. I det arbetet utgör aktuella elevprognoser, elevers val, arbetsmarknadsbehov och
fristående huvudmäns planering centrala utgångspunkter.
Nedanstående tabell visar antal elever i de kommunala gymnasieskolorna läsåret 2014/2015
och fördelning mellan elever boende i Stockholms kommun och elever från andra kommuner.
Yrkesprogram
Barn- och fritidsprogrammet *
Bygg- och anläggningsprogrammet *
El- och energiprogrammet *
Fordons- och transportprogrammet*
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet *
Hotell- och turismprogrammet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet *
VVS- och fastighetsprogrammet *
Vård- och omsorgsprogrammet *
Högskoleförberedande program
Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet + fjärde år
Introduktionsprogrammet
Preparandutbildning
Programinriktat individuellt val
Yrkesintroduktion
Individuellt alternativ
Språkintroduktion
Övriga utbildningar
International Baccalaureate
Yrkesdansarutbildning
Antal elever15/9
2014
121
51
336
161
92
220
187
166
385
22
235
Antal elever från
annan kommun
48
19
118
109
19
131
120
116
244
13
79
Andel elever från
annan kommun
40 %
37 %
35 %
68 %
21 %
60 %
64 %
70 %
63 %
59 %
34 %
1 781
940
415
3 874
3 414
745
474
411
165
1 161
991
267
27 %
44 %
40 %
30 %
29 %
36 %
55
226
535
575
1 047
3
43
66
59
50
5%
19 %
12 %
10 %
5%
323
38
134
25
41 %
66 %
*skolorna genomför även vuxenutbildning inom programmet
Gymnasiesärskola
1
Gymnasiesärskola – äldre
Gymnasiesärskola - lgy 2013
Antal elever15/9
2014
182
181
*skolorna genomför även vuxenutbildning inom programmet
1
Denna del av gymnasiesärskolan avslutas i och med läsåret 2015/2016
Antal elever från
annan kommun
65
64
Andel elever från
annan kommun
36 %*
35 %*
Sid 32 (64)
I tabellen nedan anges antalet platser olika antagningsår. Beläggningen anger hur stor del av
det beslutade platsantalet som var besatt den 15 september 2014.
Yrkesprogram
Barn- och fritidsprogrammet*
Bygg- och anläggningsprogrammet*
El- och energiprogrammet*
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet*
Hotell- och turismprogrammet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet*
VVS- och fastighetsprogrammet*
Vård- och omsorgsprogrammet *
Högskoleförberedande program
Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet
Platser
2014
Beläggning
åk1
Platser
2013
Beläggning
åk 2
Platser
2012
Beläggning
åk 3
64
30
120
70
50
100
69
64
150
20
84
88 %
70 %
99 %
76 %
60 %
64 %
125 %
94 %
107 %
40 %
98 %
32
45
145
60
80
140
70
64
160
20
84
97 %
40 %
66 %
110 %
39 %
50 %
74 %
81 %
72 %
35 %
75 %
54
80
164
80
80
140
70
64
200
38
62
63 %
15 %
70 %
53 %
39 %
61 %
70 %
84 %
54 %
18 %
145 %
568
358
130
1 283
1 172
288
106 %
81 %
98 %
104 %
99 %
111 %
600
400
192
1 376
1 270
260
98 %
78 %
65 %
88 %
82 %
85 %
750
425
192
1 390
1 065
260
78 %
80 %
84 %
88 %
112 %
71 %
Sid 33 (64)
Nedan redovisas nämndens mål för verksamheten, samt det förväntade resultatet.
4.2.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning
Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår från examensmålen,
läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är
engagerade och kompetenta och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg
veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska
genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.
Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och
för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen.
Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Indikator
Utfall
2014
Årsmål
2015
KF:s
årsmål
Andel elever med gymnasieexamen (KF)
89,1 %
90 %
74 %
Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan (KF)
Andel gymnasieelever med godkänt i samtliga kurser i examensbevisen (UtbN)
--
60 %
Fastställs 2015
80 %
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Utbildningsnämnden ska tillsammans med kommunstyrelsen utvärdera den
gemensamma gymnasieregionen (KF)
Utbildningsnämnden ska påbörja ett arbete med att förbättra kunskap och
medvetenhet om HBTQ-frågor på skolorna (KF)
2015-01-01
2015-12-31
2015-01-01
2015-12-31
Uppdragen för kompetensnaven för yrkesintroduktion, individuella alternativet och
språkintroduktion ska fastställas. Naven startar sitt arbete tidigast ht 2015.(UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
En kartläggning av utbildningarnas förutsättningar och genomförande av APL ska
genomföras (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Insatser för att stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet ska genomföras (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
En kartläggning av gymnasieskolans studie- och yrkesvägledning utifrån
Skolverkets allmänna råd ska genomföras (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Kartläggningen av avhopp, byte av skola och skälen till detta med syfte att ta fram
förslag på åtgärder fortsätter (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska stärka och utveckla skolornas elevhälsoarbete (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Antalet skolor som erbjuder språkintroduktion ska öka (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Antagningen till introduktionsprogrammen ska ses över i syfte att öka
genomströmningen (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Programpeng inom introduktionsprogrammen ska ses över (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Kultur i ögonhöjd, program för barn- och ungdomskultur, implementeras (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden ska i samverkan med
utbildningsanordnarna se över och utveckla stadens arbete på områdena för
studie- och yrkesvägledning och valideringsinsatser för nyanlända (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden ska samverka för att utveckla
yrkesutbildningar för vuxna (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Arbetsmarknadsnämnden ska tillsammans med utbildningsnämnden påbörja
arbetet med fler platser i komvux och bristyrken (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Kartlägga skolornas elevhälsoarbete (organisation, rutiner och rektors uppdrag till
elevhälsoteamet) (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Sid 34 (64)
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Följa upp skolornas arbete och insatser av elevhälsoarbete (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Intensifiera implementeringen av Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
4.2.2 Alla elever har en god lärmiljö
Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där
bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och
arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika
situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den
fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har
god samverkan med socialtjänst och polis.
Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan (KF)
Utfall
2014
91 %
Årsmål
2015
94 %
Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner (UtbN)
55 %
60 %
Total frånvaro i gymnasieskolan (UtbN)
--
13 %
Indikator
KF:s
årsmål
94 %
4.2.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget
lärande utifrån sina förutsättningar
Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin
kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i
förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen
ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För
att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig
feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Utfall
2014
64 %
Årsmål
2015
70 %
Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar
om hur man ligger till (UtbN)
53 %
60 %
Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar
under lektionerna (UtbN)
42 %
50 %
Indikator
Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs
för att uppnå de olika betygen (UtbN)
KF:s
årsmål
4.2.4 Alla stadens ungdomar 16-18 år studerar eller arbetar
Alla elever i gymnasieskolan fullföljer sin utbildning, fortsätter att studera i eftergymnasiala
utbildningar eller börjar arbeta. Alla elever från grundskolan som inte sökt till gymnasiet
identifieras, kontaktas, erbjuds och tackar ja till en utbildningsplats eller plats i en motivationsskapande verksamhet anpassad till ungdomens förutsättningar, behov och intressen. Efter
den motivationsskapande verksamheten går ungdomen vidare till utbildning, eller arbete.
Indikator
Andel invånare, 20 år, med fullföljd gymnasieutbildning (KF)
Utfall
2014
--
Årsmål
2015
KF:s
årsmål
70 %
fastställs 2015
Sid 35 (64)
4.3 Prioriteringar
Gymnasieskolans uppdrag är att erbjuda ungdomar gymnasieutbildning som leder till fortsatta
studier och yrkesliv. En genomförd gymnasieutbildning är den viktigaste förutsättningen för
ungdomar att lyckas i ett kommande samhälls- och vuxenliv. Att ständigt arbeta för att
eleverna är närvarande i skolans undervisning, fullföljer och når målen för sin utbildning är
det mest angelägna uppdraget för skolorna. Utgångspunkten är att alla elever har kraften och
förmågan att lyckas. Det är gymnasieskolans uppdrag att utbilda alla elever utifrån deras
individuella förutsättningar.
Kompetenta och engagerade lärare som har högt ställda förväntningar på alla elever och
bemöter dem väl är grunden för ökad måluppfyllelse. Rektorer och lärare behöver utveckla
undervisning, lärmiljö och stödet till elever med särskilda behov utifrån analyser av uppnådda
resultat.
Gymnasieskolan har under många år anpassats till minskande elevkullar och ökad konkurrens.
Utbudet ses över årligen så att elevernas val kan tillgodoses i så hög grad som möjligt. Planeringen av utbudet sker i ett länsperspektiv. Särskilt behöver yrkesprogrammen, där antalet
elever som ansökt till programmen sjunkit under ett antal år, bli attraktivare för att möta
samhällets behov av välutbildad arbetskraft. Samtidigt som effektiviseringar är nödvändiga
har också planeringen påbörjats inför kommande elevökningar. De kommunala gymnasieskolornas attraktivitet behöver utvecklas så att de kan behålla och öka sina marknadsandelar.
Skolorna ska ha en ekonomi i balans. Prognossäkerheten ska vara god och utgå från
realistiska bedömningar av förväntat antal sökande till programmen. Månadsavläsningar är ett
incitament att behålla elever och att ta emot elever kontinuerligt under gymnasieperioden.
Införande av månadsavläsningar kan göras tidigast 2016 när elevregistret Hanna ersatts av
Skolplattform Stockholm. Insatser ska genomföras för verksamheter som över tid visat
svårigheter att klara uppdraget inom givna ramar. Omställningsprocesserna utifrån beslutade
omstruktureringar av skolor och verksamheter behöver gå snabbare så att resurser för lokaler
och övertalig personal frigörs till förmån för drift och utveckling av gymnasieskolan.
Samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen kring aktivitetsansvaret och vuxenutbildningen
ska öka. Ungdomar som inte sökt till gymnasiet eller som hoppar av sin gymnasieutbildning
ska identifieras och insatser erbjudas av utbildningsförvaltningen eller arbetsmarknadsförvaltningen utifrån den unges behov, förutsättningar och intressen. Gymnasieskolorna ska genomföra utbildning för vuxna. Formerna för samarbetet mellan förvaltningarna ska struktureras
och tydliggöras under året.
Gymnasieskolans tre prioriterade områden för utvecklingsarbetet 2015 och åren framåt är:
 att förbättra elevernas resultat
 att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet
 att skapa ett attraktivt och ekonomiskt hållbart utbildningsutbud
Sid 36 (64)
Förbättra elevernas resultat
En ökad måluppfyllelse är det övergripande målet för gymnasieskolan. Det är lärares dagliga
arbete med eleverna som är den viktigaste förutsättningen för att eleverna når målen för sin
utbildning.
Rektor ska vara en nära ledare av den pedagogiska verksamheten och tillsammans med lärare,
elevhälsoteam och bibliotekarier utveckla undervisning, stödinsatser och lärmiljö för eleverna.
Lärmiljö, arbetsätt och arbetsformer ska utgå från och anpassas till elevens önskemål,
förutsättningar och behov.
Resultaten skiljer sig markant åt mellan stadens gymnasieskolor (med sitt varierade
utbildningsutbud). Skolorna ska stärka arbetet med det kompensatoriska uppdraget, vilket
innebär utveckling av lärmiljön och anpassning av stödet till elever med särskilda behov.
Ledningen av den pedagogiska verksamheten
Lärgrupper för rektorer inom och mellan skolor ska genomföras i syfte att stärka rollen som
ledare av den pedagogiska verksamheten.
Skolornas administrativa organisation ska utvecklas vidare med syfte att förbättra stödet till
rektorer och lärare. Utvecklingen av rutiner och strukturer för samarbetet mellan skolornas
administration och stödavdelningarna på central förvaltning fortsätter.
Lärare är den viktigaste resursen
Samtliga lärare ska vara legitimerade och behöriga i de ämnen de undervisar. Planering med
framförhållning behövs inför ett ökat rekryteringsbehov i framtiden. Verktyget Koll ska
användas i planeringen. Kompetensutveckling, karriärmöjligheter och en god arbetsmiljö är
viktiga delar i arbetet med att attrahera lärare till gymnasieskolans olika program.
Likvärdiga möjligheter för eleverna
Uppdrag EHT (elevhälsoteam) fortsätter under 2015. Tre gymnasieskolor deltar och
ytterligare en gymnasieskola kommer att delta i utvecklingsarbetet under året. Syftet är att
utveckla elevhälsoteamens förebyggande och hälsofrämjande arbete för högre måluppfyllelse
för eleverna. Rektor leder arbetet med stöd av central förvaltning. Utifrån en kartläggning på
varje skola fortsätter utvecklingsarbetet med att på respektive gymnasieskola ta fram till
exempel tydliga uppdrag för elevhälsoteamens arbete. Arbetssätt, resultat av arbetet och goda
exempel ska spridas till samtliga gymnasieskolor.
Nio gymnasieskolor med totalt 18 skolenheter deltar i uppdraget ”Förbättra studieron i
stadens skolor” som syftar till att ta fram och pröva åtgärder för att förbättra studieron, bland
annat genom systematiskt arbete med att stärka lärmiljön och att öka elevinflytandet i dessa
frågor. Projektet fortsätter 2015.
Sid 37 (64)
Skolorna ska stödjas i processen med att implementera och arbeta i enlighet med de allmänna
råden ”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”. Särskilt fokus
kommer att läggas på arbetet med extra anpassningar och att höja kvaliteten i
åtgärdsprogrammen.
Gymnasieskolans programpeng är beräknad utifrån program och elevgruppens behov. I
pengen ingår medel för särskilt stöd. Högst elevpeng har introduktionsprogrammet
individuellt alternativ med specialpedagogisk profil AST (autismspektrumstörning). Utöver
programpeng kan skolorna ansöka om verksamhetsstöd som är centralt avsatta medel. Medlen
är avsedda att ge särskild ersättning till kommunala gymnasieskolor i Stockholms stad för
elever som har mycket omfattande behov av särskilt stöd. Stödåtgärderna som sätts in ska
vara extraordinära, frekventa eller kontinuerliga. Många ansökningar gäller dock elever med
koncentrationssvårigheter. Stöd till dessa elever ska täckas av skolpengen. Under 2015
kommer en del av medlen att avsättas för kompetensutveckling om hur skolans lärmiljö och
arbetsätt kan anpassas utifrån dessa elevers behov och förutsättningar.
Inom introduktionsprogrammen finns program som svårligen klarar uppdraget utifrån tilldelad
elevpeng. Detta resulterar i ansökningar om verksamhetsstöd. En översyn av programpengen
inom introduktionsprogrammen kommer att genomföras under 2015.
ESS-gymnasiet får i uppdrag att ta emot elever som har mycket omfattande behov av särskilt
stöd och en komplex behovsbild, i en kortvarig och tillfällig placering när en utredning
behöver göras för att hitta lämplig placering i skola eller annat alternativ.
Under läsåret 2014/2015 genomförs en försöksverksamhet på språkcentrum där elever på
nationella program från flera skolor får studiehandledning vid samma tillfälle på distans med
hjälp av it. Försöket ska utökas. Förvaltningen följer också det utvecklingsarbete som bedrivs
av KSL.
Uppdraget för sommarskola ska klargöras inför läsåret 2016/2017.
Skolorna ska redogöra för hur det socioekonomiska tillägget används.
Råden för gymnasiesärskolan, introduktions- och yrkesprogrammen
För utvecklingen av gymnasiesärskolan, introduktionsprogrammen och yrkesprogrammen
finns tre råd. Uppdrag för råden fastställs årligen. Syftet är att genom tillsammansarbete,
gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte ta fram nulägesbilder och förslag till utvecklingsinsatser för ökad måluppfyllelse för eleverna. Förvaltningen leder och ansvarar för råden.
Representanter från olika avdelningar och rektorer från berörda skolenheter deltar och 2015
även arbetsmarknadsförvaltningen. Råden har vid behov kontakt med Skolverket,
Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten, branschorganisationer och andra
förvaltningar. Rådens arbete har bland annat lett till förbättrad resultatuppföljning och Plan
för introduktionsprogrammen. Rådens uppdrag för 2015 fastställs senast i januari.
Sid 38 (64)
Kompetensnav för introduktionsprogrammen IM
Under 2014 har etablering av tre kompetensnav för yrkesintroduktion, individuellt alternativ
och språkintroduktion föreslagits. Det bygger främst på IM-rådets arbete, utredningen av
gymnasieskolornas särskilda behovsgrupper, genomlysningen av ESS-gymnasiets verksamhet
och utredningen av lokaliseringen för Enskede Gårds gymnasium. Förslaget bygger även på
erfarenheter från introduktionsprogrammens organisation i Göteborg och Malmö. För de
övriga två introduktionsprogrammen, preparandutbildning och programinriktat individuellt
val föreslås inga förändringar.
Att vara navskola innebär bland annat att vara kompetensnav som stöd för övriga skolor och
andra samarbetspartners. Syftet är att utveckla kompetens och kvalitet inom introduktionsprogrammen och verka för en effektiv övergångsprocess mellan utbildningar och till arbete
för eleverna. För en framgångsrik verksamhet vid de tre kompetensnaven är samarbete med
grundskolan, vägledning och antagning inom förvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen
avgörande.
Enskede Gårds gymnasium föreslås få uppdraget att utgöra ett nav för yrkesintroduktion,
ESS-gymnasiet för individuellt alternativ och Sprintgymnasiet för språkintroduktion.
Uppdraget för naven tas fram under våren och verksamheten startar tidigast hösten 2015.
Studie- och yrkesvägledning och antagning
Utbildningsförvaltningen ska vägleda, stödja och informera elever och vårdnadshavare i val
av utbildning. En god studie- och yrkesvägledning och samarbete i övergången mellan grundoch gymnasieskolan, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd, bidrar till att eleven får en
lämplig utbildningsplats utifrån sina önskemål, förutsättningar och behov. Syftet är att färre
elever byter studieväg eller avbryter sina studier och elevens möjlighet att slutföra sin
utbildning ökar.
En översyn av antagningen till introduktionsprogrammen ska göras i samarbete med enheten
för vägledning och antagning, IM-rådet och grundskoleavdelningen i syfte att öka kvaliteten i
övergången från grundskola till gymnasieskola och förbättra genomströmningen inom
gymnasiet.
Utifrån Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning ska utbildningsförvaltningen kartlägga studie- och yrkesvägledningen på stadens gymnasieskolor och föreslå
lämpliga utvecklingsinsatser. Studie- och yrkesvägledningen ska organiseras så att eleverna
får möjlighet att utveckla kunskaper och erfarenheter inför kommande studie- och yrkesval.
Nyanlända
Uppdragen för Skolslussen och Sprintgymnasiet ses över när det gäller mottagandet av
nyanlända ungdomar.
Sid 39 (64)
Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen ska i samverkan med utbildningsanordnarna se över och utveckla stadens arbete på områdena för studie- och yrkesvägledning
och valideringsinsatser för nyanlända.
Samarbete kring aktivitetsansvaret (16-19 år)
Arbetsmarknadsnämnden ansvarar för aktivitetsansvaret och identifierar hur många av stadens
ungdomar som inte påbörjar alternativt hoppar av sin gymnasieutbildning. Utöver kartläggning ska arbetsmarknadsförvaltningen tillsammans med utbildningsförvaltningen bedriva
ett systematiskt uppsökande arbete gentemot de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret.
Förvaltningarna samverkar kring studie- och yrkesvägledningen för unga. Samarbetet ska leda
till att ungdomarna får en andra chans att återgå till skolan. Ungdomarna erbjuds lämpliga
individuella åtgärder som i första hand ska motivera till fortsatta studier. Insatser erbjuds av
utbildningsförvaltningen eller arbetsmarknadsförvaltningen utifrån den unges behov,
förutsättningar och intressen.
Europeiska socialfonden, ESF, genomförandeprojekt
Utbildningsförvaltningen ska i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen ansöka om
genomförande av ESF-projekt där det under 2014 gjorts en förstudie: ”Nya ingångar - riktade
utgångar”. Projektet syftar till att hitta vägar och bredda ingången till gymnasieskolan för att
så många ungdomar som möjligt i den aktuella målgruppen ska slutföra sina studier. I arbetet
ingår att ta fram anpassade utbildningar som kan motivera elever med svag studiemotivation
att börja gymnasiet. Utvecklingen sker i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningens Jobbtorg Stockholm och gymnasieskolorna. Samarbetet mellan förvaltningarna och med andra
aktörer som har dessa ungdomar som målgrupp ska fortsätta att utvecklas och fördjupas.
Samarbete med högskola, näringsliv och andra aktörer
Förvaltningen arbetar aktivt för att bidra till att stärka Stockholm som ledande kunskapsregion. Som ett led i att förbereda gymnasiets elever för högre studier och kommande yrkesliv
och för att uppfylla utbildningarnas examensmål ska skolorna utveckla och öka samarbetet
med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer, nationellt och internationellt.
Skolorna ska utveckla det entreprenöriella lärandet i samverkan med externa organisationer.
Digitalisering för lärande
1:1-satsningen, en egen dator till varje elev och god tillgång till olika pedagogiska programvaror, har genomförts. Samtliga gymnasielärare och rektorer har genomfört självskattningar
med hjälp av ett verktyg för självskattning. För att möjliggöra skolutveckling som syftar till
att öka skolornas digitala mognad har en ansökan lämnats in till Digital förnyelse. Ett projekt
har startat för att på bred front och under en begränsad tid stödja lärare, bibliotekarier och
rektorer i att öka den digitala kompetensen och därmed skapa nytta för stadens gymnasieelever. Målet är att samtliga skolor och lärare år 2016 ska ligga på lägst ”grundläggande” nivå
i självskattningsverktyget. En viktig del i projektet är också att skickliga lärare inom det itpedagogiska området ska ge stöd till skolorna i detta arbete. Forskning och erfarenhet från
andra 1:1-satsningar visar att investeringar i digitala verktyg behöver kompletteras med
satsningar på ökad digital kompetens. Projektet ska säkerställa att programvaror och digitalt
Sid 40 (64)
innehåll tillhandahålls och är anpassade för elever med särskilda behov och att lämplig teknik
finns att tillgå för elever som är i behov av det. Skolornas utveckling och hur de digitala
verktygen används kommer att följas upp, bland annat genom resultatdialoger.
Implementeringen av verksamhetssystemet Skolplattform Stockholm påbörjas och syftar till
att bli ett stöd för elever, lärare, vårdnadshavare och skolledare. Under 2015 genomförs en
pilot av delar i Skolplattformen, pedagogiskt material och pedagogisk planering. För att införa
Skolplattformen i gymnasieskolan etableras ett projekt. Projektet kommer att arbeta med
planering och genomförandet av det operativa införandet, genomföra utbildningar, arbeta med
kommunikation samt säkerställa verksamhetsnyttan.
Under 2015 kommer det elevadministrativa systemet Hanna inte längre att utvecklas, med
undantag för funktioner som är nödvändiga utifrån eventuellt tillkommande lagkrav. Från
hösten 2015 kommer istället Skolplattform Stockholm att användas, med ett nytt elevregister
och ett nytt systemstöd för betygssättning.
Skola - kultur
Med stöd av praktiskt estetiska lärprocesser i undervisningen kan kunskapsutvecklingen
främjas. Implementeringen av Stockholms stads kulturprogram ”Kultur i ögonhöjd” ska göras
under 2015.
Matematik
Förbättrade resultat i matematik har under lång tid varit, och är framåt, ett prioriterat utvecklingsområde. Nio gymnasieskolor med totalt 20 skolenheter deltar under 2014/2015 i
Stockholmslyftet i matematik. Resterande gymnasieskolor påbörjar sitt deltagande 2015/2016.
Kompetensutvecklingen, som syftar till en kvalitetshöjning av undervisningen, bygger på
kollegialt lärande.
Edutainmentdagen på Gröna Lund, som äger rum i september varje år, ska fortsätta. Det är ett
samarbete mellan Gröna Lund, Vetenskapens hus och utbildningsförvaltningen. Eleverna
utför fysikaliska och matematiska experiment i de olika attraktionerna på nöjesfältet. Fem av
Stockholms gymnasieskolor deltog 2014.
Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet
Det systematiska kvalitetsarbetet innebär ett kontinuerligt förbättringsarbete. Det ska utgöra
kärnan i verksamheternas planering, uppföljning och analys. Kvalitetsarbetet ska vara
integrerat i det dagliga operativa arbetet under året. Rektor har ansvar för det lokala
kvalitetsarbetet. Huvudfokus i rektors uppdrag ska vara att leda arbetet så att verksamheten
får ett resultatbaserat förhållningssätt med eleverna i fokus, som skapar engagemang hos
medarbetarna och gör att lärarresursen tas till vara på bästa sätt.
Sid 41 (64)
Statistiska underlag
Till stöd för analys av uppnådd måluppfyllelse ska förvaltningens och skolenheternas
statistiska underlag utvecklas vidare. För introduktionsprogrammen påbörjas införandet av en
ny uppföljningsstruktur. Förbättringar som är planerade inom de nationella programmen för
årskurs ett och två är att utveckla uppföljningarna på klassnivå och ge snabbare återkoppling
till skolorna. Under föregående läsår erhöll utbildningsförvaltningen för första gången
statistiskt underlag baserat på gymnasiereformen (Gy11). För gymnasiesärskolans del
kommer satsningar i syfte att utveckla analyserna att genomföras. Nya uppföljningsstrukturer
infördes under läsåret 2013/2014. Syftet med dessa mått behöver fördjupas och utvecklas.
Resultatdialoger
Gymnasieavdelningens resultatdialoger kommer att utvecklas. Nya statistiska underlag ska tas
fram till stöd för gymnasiechefers och rektorers analys av resultaten.
Analysseminarier
Analysseminarier med utgångspunkt i skolenheternas uppföljningar ska genomföras med
rektorerna. Syftet är att utveckla kvalitetsarbetet genom erfarenhetsutbyte och visa på goda
exempel.
Ett attraktivt och hållbart utbildningsutbud
Gymnasieskolans utbud ska vara anpassat efter de förutsättningar som finns i länet, stadens
tillväxtmål, elevantalsutvecklingen och elevernas val. Målsättningen är att så långt det är
möjligt tillgodose elevernas förstahandsval.
Utifrån elevernas förstahandsval är prognoser framtagna för varje gymnasieprograms andel av
sökande år 2018 och 2022. Sökbilden är i stort stabil. Många faktorer samspelar vilket gör att
siffrorna måste ses som grova skattningar.
Utbildningsnämnden ska tillsammans med kommunstyrelsen utvärdera den gemensamma
gymnasieregionen.
Varje skola och program ska bära sina kostnader. Verksamhetsjusteringar behöver därför
göras för få en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på antalet studieplatser. Detta
innebär förändringar av lokalutnyttjande, lärresurser och fördelning av program och
inriktningar på olika skolor. Möjligheterna att koncentrera små program till en skola ska
undersökas.
Yrkesprogrammen
Allt färre elever väljer att gå ett yrkesprogram. För att kunna vända trenden behövs fördjupad
kunskap om vilka faktorer som påverkar attraktiviteten och vilka insatser som ska planeras
och genomföras. Samarbetsparter i arbetet är arbetsmarknadsförvaltningen, andra kommuner,
branscher och arbetsgivare, privata och offentliga. Möjligheten att erbjuda introduktionsprogrammet yrkesintroduktion förutsätter att motsvarande nationellt yrkesprogram erbjuds.
Sid 42 (64)
Under 2015 kommer samverkan mellan gymnasieskolorna och grundskolans studie- och
yrkesvägledare att öka. En extra satsning kommer att genomföras för att ge aktuella bilder av
de yrken utbildningarna leder till. En analysgrupp inom yrkesrådet kommer att ta fram förslag
till en kommunikationsplan för yrkesprogrammen i syfte att öka antalet sökande.
Förvaltningen ska verka för att bygga ut vårdcollege. Särskilda insatser i syfte att öka andelen
studerande på vård- och omsorgsprogrammet ska genomföras.
Förvaltningen ska i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen utveckla och genomföra
vuxenutbildning. Genom att gymnasieskolorna med yrkesprogram även bedriver vuxenutbildning kan personal, lokaler och utrustning sambrukas och därmed kan effektiviteten höjas. Det
innebär ökade möjligheter att kunna erbjuda och behålla gymnasiala yrkesutbildningar som
för närvarande endast ett fåtal elever söker till.
Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) kommer att kartläggas i syfte att ge underlag till
kommande utvecklingsinsatser.
Aktuella verksamhetsförändringar
Thorildsplans gymnasium kommer från hösten 2015 att erbjuda utbildningsplatser för elever
med hörselnedsättning och anpassningar kommer att göras.
Arbetet med att flytta Riksgymnasiet för rörelsehindrade, RgRh Stockholm, till S:t Eriks
gymnasium fortsätter enligt plan.
En översyn av verksamheten och utbudet på Enskede Gårds gymnasium och ESS-gymnasiet
kommer att göras i samband med att skolorna blir kompetensnav för yrkesintroduktion
respektive individuellt alternativ. Detta kan medföra att utbudet på andra skolor berörs.
Scengymnasiet är en enhet som är lokaliserad inom S:t Eriks gymnasium. Skolan föreslås
ingå i S:t Eriks gymnasium från den 1 januari 2015.
Lindeparkens gymnasiesärskola förläggs permanent till f.d. Skärholmens gymnasium.
Gymnasieskola
Mnkr
Peng och
anslag
Egen regi
Fristående
Totalt
Lokaler
Övrig
verksamhet
Summa budget
764,3
324,7
38,1
45,5
1 164
964,3
0
0
5,8
979
332,4
0
0
0
332,4
2 061,0
324,7
38,1
51,3
2 475,1
Sid 43 (64)
Generella ekonomiska förutsättningar
Schablonen från kommunfullmäktige har höjts med 2,5 % jämfört med 2014. Fullmäktiges
budget bygger på 490 färre stockholmselever i gymnasieverksamhet än nämndens prognos.
Snittpengen som betalas ut för gymnasieskolan utgör 72 % av schablonen.
Gymnasieskolans lokalkostnader inklusive elkostnader utgör 21,5 % av schablonbudgeten och
interkommunal ersättning, jämfört med 22,4 % år 2014. Minskningen beror på sänkt internränta samt på att en del lokaler som har använts av gymnasieskola gått över till grundskoleverksamheten.
Ersättning för den gemensamma elevdatabasen
KSL tar ut en ersättning på 4 kr per elev och månad för den gemensamma elevdatabasen.
Förvaltningen föreslår att ersättningarna till fristående skolor och kommunala skolor i annan
kommun, inom länssamarbetet, reduceras med det beloppet.
Verksamhetsstöd/tilläggsbelopp
Utbildningsnämnden tillämpar från och med 2014 KSL:s förslag till gemensamma tilläggsbelopp för Stockholms läns gymnasieskolor. För detta ändamål är avsatt cirka 37 mnkr.
Prislista för gymnasieutbildning i Stockholms län
Stockholms stad tillämpar de av KSL förslagna gemensamma prislistorna för nationella
gymnasieprogram i Stockholms län. Priserna redovisas i bilaga 12 (fristående gymnasieskola)
respektive bilaga 13 a (mellan kommuner). KSL har under hösten genomfört en översyn av
programpriserna. Programpengen har räknats om med utgångspunkten att hitta en – över tid –
hållbar uppräkningsmodell. En modell för strukturtillägg med utgångspunkt i elevernas
meritvärden i årskurs 9 har även ingått i översynen. Den nya programpengen innebär en
genomsnittlig ökning med 1,5 %. Därutöver får skolorna ett strukturtillägg.
Den gemensamma prislistan omfattar inte introduktionsprogrammen individuellt alternativ
och yrkesintroduktion, International Baccalaureate, utbildning för yrkesdansare eller
reseersättning. Ersättningsbelopp beräknas på samma grunder som för kommunens egna
gymnasieskolor med motsvarande inriktning.
För programmet Estetisk spetsutbildning i musik (yrkesmusiker) på Södra Latin fastställs
priset av Skolverket och justeras med skolindex. Skolverket godkänner och prissätter även
vissa övriga nationella program med inriktning musik.
Programpeng för programinriktat individuellt val
Programpengen för introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val består av en
ersättning som motsvarar det yrkesprogram som programmet är inriktat mot, samt en del som
avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Eleven ska
högst behöva läsa två ämnen för att nå behörighet. Ersättningen ska gälla i högst ett år och
med ett belopp av 3 000 kr per elev och ämne. Därefter gäller elevpengen för respektive
Sid 44 (64)
yrkesprogram. Beloppen framgår i bilagorna. Beloppet för elever som läser in grundskolans
engelska likställs med ovanstående belopp.
KSL har föreslagit att den gemensamma länsprislistan för de nationella programmen även ska
gälla för prissättningen av programpengen för programinriktat individuellt val för fristående
skolor och för interkommunala elever inom samverkansområdet. En enhetlig ersättning
förenklar relationerna mellan kommunerna och de fristående gymnasieskolorna samt skapar
tydlighet och en enklare administration.
Strukturtillägg och andra tilläggsersättningar till gymnasieskolor
I budget 2015 har en kostnadsneutral revidering av historiska anslag gjorts. Från dessa har
bland annat en ny strukturersättning för gymnasieskolan skapats om 128,9 mnkr.
Det socioekonomiska tilläggsbeloppet beräknas efter ett antal elevrelaterade bakgrundsvariabler där elevens meritpoäng väger tyngst. Syftet med anslaget är att ge alla elever samma
möjligheter att uppnå gymnasieskolans mål. Socioekonomiskt tilläggsbelopp fördelas enligt
samma principer till skolor i egen regi och fristående skolor med program som inte omfattas
av den gemensamma prislistan. Beloppet för socioekonomiskt anslag uppgår till totalt
68,0 mnkr.
Inför beräkningen av 2015 års socioekonomiska fördelning har SCB beslutat att avslå stadens
begäran om uppdatering av statistiskt underlag för beräkning av den socioekonomiska
fördelningen. Därför kommer 2014 års underlag att användas för beräkningarna även 2015
men med aktuell elevavläsning från 15 september 2014.
De fristående skolor som inte erhöll socioekonomiskt tillsäggsanslag 2014 kommer att
tilldelas den genomsnittliga ersättningen för samtliga fristående skolor.
För skolor som omfattas av KSL:s gemensamma prislista kommer ett strukturtillägg att
betalas ut baserat på meritvärdet i årskurs 9. För detta ändamål har cirka 37 mnkr avsatts.
I samband med införandet av Gy 11 infördes en av Skolverket beslutad tilläggsersättning för
nationellt godkända idrottsutbildningar. Ersättning utgår med 16 201 kr per elev och år för
lagidrott och med 19 442 kr per elev och år för individuell idrott, oavsett huvudman.
För elever som läser modersmål utgår ett tilläggsbelopp om 4 800 kr för gymnasieskolor i
egen regi, se bilaga 17. För fristående skolor och skolor inom det länsgemensamma
samarbetet kommer Stockholm att 2015 följa KSL:s rekommendationer om tilläggsbelopp.
Den totala kostnaden för modersmålet beräknas bli 6,2 mnkr.
Dansutbildning
Vid fastställandet av den interkommunala ersättningen till Kungliga Svenska Balettskolan
måste hänsyn tas till hur mycket statsbidrag som lämnas, men även till hur många elever som
det av staten utsedda dansrådet väljer att ta in till åk 4 och 7 på grundskolan och åk 1 på
Sid 45 (64)
gymnasieskolan. Beroende på elevantalsutvecklingen kan den interkommunala ersättningen
för danseleverna behöva justeras höstterminen 2015.
Gymnasieskolor i egen regi
Programpeng till gymnasieskolor i egen regi framgår av bilaga 11. Programpengen ökar med
3,2 %. Därutöver höjs programpengen generellt med 3 000 kronor per program och elev.
För sommarskolan som bedrivs vid Blackebergs gymnasium, Thorildsplans gymnasium och
Ross Tensta gymnasium avsätts 6,1 mnkr.
Kungsholmens Västra gymnasium erbjuder från och med hösten 2014 gymnasial utbildning
för elever med hörselnedsättning i klasser om högst 16 elever. Även Thorildsplans
gymnasium kommer att erbjuda sådana klasser från och med hösten 2015. Skolorna föreslås
få ett fast anslag, utöver programpeng, för dessa klasser. För interkommunala elever föreslås
ett tilläggsbelopp utöver det nationella programpriset, vilket framgår av bilaga 13 a och b.
Bromma gymnasium, Stockholms RH-gymnasium och Midsommarkransens gymnasium har
erhållit godkännande av Skolverket för att bedriva nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU).
Elever antagna till NIU är berättigade till de särskilda tilläggsanslagen för lagidrott alternativt
individuell idrott.
Till Ross Tensta gymnasium avsätts ett anslag om 1,0 mnkr för de särskilda kostnader som
uppstår för att skolan ska kunna arbeta enligt Rosskonceptet. Ytterligare 2,0 mnkr avsätts till
skolan avseende Tensta Community Center.
För Vetenskapens Hus och verksamheten Ung Företagsamhet avsätts 2,2 mnkr.
Studentboendet Gula Huset vänder sig till elever vid RH-gymnasiet och Kungliga Svenska
Balettskolan. Boendet finansieras med statsbidrag och elevavgifter.
Utmaningar 2015
Flera gymnasieskolor i egen regi redovisar under 2014 underskott. Gymnasieskolans stora
utmaning 2015 är att fortsätta hantera de krav på personalförändringar som har uppkommit
genom elevminskningarna och samtidigt tillgodose elevernas programönskemål med
bibehållen kvalitet. Skolorna måste fortsätta att aktivt anpassa sina organisationer och
arbetssätt till ett minskat och förändrat elevunderlag. Vid behov görs större genomlysningar
på enheter med stora ekonomiska problem. Det minskande elevantalet har också lett till att
lokalerna inte utnyttjas effektivt. Som ett led i översynen av gymnasieverksamhetens ekonomi
ingår att se över lokalkapaciteten.
De gymnasieskolor som har eller prognostiserar underskott ska ta fram en handlingsplan.
Handlingsplanen följs löpande upp i samband med resultatdialoger med skolornas ledningsgrupper samt i utvecklingssamtal med rektor.
Sid 46 (64)
Fristående gymnasieskola och gymnasieskola i annan kommun
För program som omfattas av den länsgemensamma prislistan kommer denna att tillämpas.
För övriga program beräknas bidrag på samma grunder som för kommunens egna
gymnasieskolor, se bilaga 11.
Inom Stockholms län kommer den gemensamma prislistan att tillämpas mellan kommunerna.
Belopp för interkommunal ersättning till gymnasieskola utanför Stockholms län, se bilaga
13 b.
Gymnasiesärskola
Gymnasiesärskola
Mnkr
Peng och
anslag
Egen regi
Fristående
Totalt
Lokaler
Övrig
verksamhet
Summa budget
66,3
18,0
0,3
0,8
85,4
70,6
0
0
0
70,6
25,6
0
0
0
25,6
162,5
18,0
0,3
0,8
181,6
Gymnasiesärskola finansieras genom en grundschablon för behovsgrupp 1, för behovsgrupp
2-4 utgår grundschablon plus ett tillägg utifrån behovsgrupp. Dessutom utgår en ny schablon
för skolskjuts som tidigare har ingått i tilläggsschablonen. Översynen gjorde att gymnasiesärskolan tillfördes ytterligare 7,0 mnkr.
Grundschablonen från kommunfullmäktige har höjts med 2,5 %.
För Gysär 13 överensstämmer programpengen med gymnasieskolans programpeng exklusive
SL-kort. För program som tillhör den gamla gymnasiesärskolan har ingen anpassning gjorts.
Programpengen föreslås höjas med 3,2 % för gymnasiesärskolan. Därutöver höjs
programpengen generellt med 3 000 kronor per program och elev, se bilagorna 14, 15 och 16.
Ovanstående förändringar resulterar i en ökning av elevpengen (grundoch tilläggsbelopp
samt skolskjuts) för egen regi med 10,8 %. För de fristående skolorna är ökningen - exklusive
skolskjuts - i genomsnitt 9,7 %.
För elever som läser modersmål utgår ett tilläggsbelopp om 4 800 kr. Den totala kostnaden för
modersmål beräknas bli 0,2 mnkr, se bilaga 17.
Sid 47 (64)
5 Förvaltningsgemensamma frågor
Nämndmål:
5.1 I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfaldsoch barnrättsperspektiv
Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det
ordinarie arbetet. Utbildningsförvaltningens personal har kunskap om genus, antirasism och
normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och
personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger
verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar,
diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och
andra aktörer.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Nämnden ska samverka med rådet för mänskliga rättigheter för att stärka arbetet
mot diskriminering och motverka en etnisk- och könssegregerad verksamhet (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Nämndens verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att synliggöra effekten av
nämndens beslut och resursfördelning på kvinnor respektive män, flickor respektive
pojkar (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med
Skolverkets föreskrifter. (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Förvaltningen ska ytterligare utveckla arbetet med att integrera ett jämställdhets-, mångfaldsoch barnrättsperspektiv i förvaltningens verksamheter. Detta innebär bland annat att skolor i
staden fortsatt integrerar ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet och att detta synliggörs i
skolornas verksamhetsplaner. En arbetsgrupp för jämställdhet, mångfald och barnrätt på
utbildningsförvaltningen har tillsatts för att stödja och driva integreringen av perspektiven i
verksamheten. Arbetsgruppen kommer att arbeta med förvaltningens jämställdhets- och
mångfaldsplan och kommer att ta fram en handlingsplan för hur ett barnrättsperspektiv på ett
tydligare sätt kan integreras i förvaltningens verksamhet.
Förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan för 2013-2015 återfinns i bilaga 25.
Sid 48 (64)
Program för ökad delaktighet
Nedanstående aktiviteter gäller såväl grundskola som gymnasieskola och anknyter till
programmet för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Utveckla kvaliteten i åtgärdsprogram som ska utarbetas för elever i behov av
särskilt stöd (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Måluppfyllelsen för elever med funktionsnedsättningar följs upp (UtbN)
2012-01-01
2015-12-31
Säkerställa att läromedel är anpassade för elever med särskilda behov och att
lämplig teknik finns att tillgå för elever som är i behov av detta (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Säkerställa tillgänglighet på webben för elever, vårdnadshavare och pedagoger
med funktionsnedsättningar (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Sprida kunskap om hur man kan göra information/kommunikation tillgänglig inom
förvaltningen och för andra förvaltningar som arbetar med barn/ungdomar (UtbN)
2013-01-01
2015-12-31
Bidra till att information om fritidsutbudet via idrottsnämndens "Fritid för alla" sprids
och är tillgänglig för elever, vårdnadshavare och personal. (UtbN)
2013-01-01
2015-12-31
Sid 49 (64)
Nämndmål:
5.2 Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer,
medarbetare och framtida medarbetare
Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla
nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för
varje elev.
Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och
engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt
uppdrag.
Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans
utveckling.
Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus
läggs på frågor kring arbetsbelastning.
Indikator
Utfall
2014
Årsmål
2015
KF:s
årsmål
Aktivt Medskapandeindex (KF)
79
81
82
Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid (KF)
12 %
100 %
100 %
Andel medarbetare som inte upplever sig diskriminerade på sin arbetsplats (KF)
--
T1 2015
fastställs 2015
Andel utrikes födda chefer i staden (KF)
--
T1 2015
fastställs 2015
Ledarskapsindex (KF)
--
77
78
Motivationsindex (KF)
--
82
82
Sjukfrånvaro (KF)
5%
4,5 %
4,4 %
Sjukfrånvaro dag 1-14 (KF)
--
1,7 %
tas fram av
nämnden
Styrningsindex (KF)
--
80
82
Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de
aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar (KF)
--
430 st
500 st
Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi (KF)
72 st
72 st
5100 st
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kommunstyrelsen ska i samarbete med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna fortsätta arbetet med stadsgemensamma principer och metoder för
rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska erbjuda obehöriga lärare pedagogisk grund- eller
vidareutbildning för att öka behörighetsgraden (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska revidera rekryteringsstrategin för fler lärare (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska ta fram förslag på åtgärder för att behålla erfarna lärare
efter ordinarie pensionsålder (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Nämnderna ska möjliggöra yrkesintroduktionsanställningar och
lärlingsanställningar inom sina verksamheter (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Samverka med arbetsmarknadsförvaltningen och andra aktörer med syfte att
stödja personer med funktionsnedsättning vad gäller möjligheterna till
anställningar och praktikplatser. (UtbN)
2013-01-01
2015-12-31
Sid 50 (64)
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Säkerställa ickediskriminering vid rekrytering. (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Erbjud sommarjobb för barn/ungdomar med funktionsnedsättningar. (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Utveckla former för brukarinflytande (Rådet för funktionshinderfrågor) (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Inlevelseövning för beslutsfattare (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Ge alla medarbetare kunskaper om funktionsnedsättningar och hur dessa
påverkar eleven i skolan (UtbN)
2014-01-01
2015-12-31
Prioriterade områden
Utbildningsförvaltningen står inför omfattande rekryteringsbehov med anledning av
befolkningsutvecklingen, pensionsavgångar samt legitimationsreformen för lärare. Starka och
självständiga professioner med hög status är grundläggande för att driva förbättringsarbete
men också för att behålla och attrahera medarbetare.
En grundförutsättning för att utveckla organisationen är ett kvalificerat ledarskap, hos både
chefer och lärare. Skickliga lärare och skolledare är avgörande för en undervisning och skola
av hög kvalitet.
Att säkerställa en god arbetsmiljö och en god löneutveckling är fortsatt viktiga fokusområden.
Personal- och kompetensförsörjning
Utbildningsförvaltningens personalbehov beror i hög grad på befolkningsutvecklingen i
staden samt kommande pensionsavgångar vilket medför stora krav på ett aktivt arbete med att
attrahera och rekrytera lärare, skolledare och andra yrkeskategorier.
Den av nämnden beslutade strategi för kompetensförsörjning av lärare ska utvecklas och
kompletteras med insatser som riktar sig till chefer och yrkesgrupper där kompetensbrist
förväntas uppkomma. Som ett led i detta arbete kommer en pilotverksamhet med riktat stöd
till rektorer vid rekrytering av lärare att genomföras. Arbetet med att stärka läraryrkets
attraktionskraft fortsätter i nära samarbete med stadsledningskontoret. Fortsatt information
och kommunikation som visar utbildningsförvaltningens erbjudande om utvecklings- och
karriärmöjligheter, bland annat genom deltagande på arbetsmarknads- och rekryteringsmässor
och genom pedagogstockholm. Varje verksamhet ska ha en långsiktig plan för förändringar av
personal- och kompetensbehov.
Förvaltningen kommer under 2015 att påbörja arbetet med att skapa förutsättningar för
skickliga lärare som uppnått pensionsåldern att vilja vara kvar i yrket genom att erbjuda
attraktiva villkor samt ge stöd till chefer i att anpassa arbetsmiljön för äldre anställda.
Arbetet kommer att ske på flera nivåer: dels genom en kartläggning av vad som skulle få
lärare att vilja arbeta kvar efter ordinarie pensionsålder men även genom att undersöka de
arbetsrättsliga villkoren.
Sid 51 (64)
En utbildning för handläggare med specialistuppdrag tas under året fram i syfte att säkerställa
att dessa har bästa möjliga förutsättningar och kompetens för att genomföra sina uppdrag
Behöriga och kompetenta lärare
Skollagens undantag från legitimationskrav vid planering av undervisning och betygsättning
upphör för grundskolan och gymnasieskolan 1 juli 2015. Det är därför av största vikt att lärare
i så stor utsträckning som möjligt undervisar i ämnen och årskurser där de har sin
legitimation. Det finns en uppenbar risk att legitimerade/behöriga lärare inte kommer att
kunna rekryteras i tillräcklig omfattning.
Som ett stöd för skolorna i planeringsarbetet finns verktyget KOLL. Verktyget ger skolorna
ett konkret underlag för tjänstefördelning inför läsåret 2015/2016, kompetensutveckling av
befintlig personal och nyrekrytering utifrån framtida kompetensbehov.
För att säkerställa att undervisningen bedrivs av behöriga lärare kommer de nuvarande
insatserna med centrala medel för vissa ämnen inom Lärarlyftet II att ses över och ytterligare
förstärkas i relation till de grupper som identifieras som särskilt efterfrågade, till exempel
speciallärare och specialpedagoger. Möjligheten till fler och nya vägar för att snabbt bli
behörig ska undersökas i samarbete med lärosäten i regionen och nationellt.
Lärare ska ha möjlighet och förutsättningar till kompetensutveckling som bidrar till god och
relevant kompetens inom pedagogik, didaktik och ledarskap genom att delta i de satsningar
som initieras nationellt och av förvaltningen. Projektet med lärarcoacher i grundskolan
permanentas. Särskilda insatser ska riktas till de skolor som har stora utmaningar med att
rekrytera behöriga lärare.
Ett viktigt led i att rekrytera fler behöriga och kompetenta lärare är fortsatt samarbete med
lärosätena om lärarutbildning där erfarenheter från övningsskoleprojektet med Stockholms
universitet ska tillvaratas och utökas till fler skolor. Samarbete med andra organisationer som
Teach for Sweden och Rebel Learners ska utökas och initieras.
Kompetenta chefer
Förvaltningen utökar arbetet med rekrytering, utbildning och utveckling av de cirka 650
cheferna i organisationen för att möta kommande rekryteringsbehov. Förberedande ledarutbildningar i tre steg för lärare med intresse för ledningsarbete kommer att utökas och
omfatta fler medarbetare. Utbildningsinsatserna, som riktar sig både till individer och ledningsgrupper, innehåller obligatoriska och frivilliga moment inom områden som exempelvis
chefskap, arbetsrätt och aktuella reformer. Även coachning och handledning erbjuds. Efter
avslutad utbildning samt för biträdande rektorer skapas tematiska nätverk för utveckling mot
större ledningsuppdrag och/eller i nuvarande uppdrag.
Kompetensen hos lagledare som genomgått steg 3 för gymnasieskolan i förvaltningens
rekryteringsutbildning ska tas tillvara, bland annat genom att erbjuda rektorsvikariat.
Sid 52 (64)
Introduktion
God introduktion av medarbetare och chefer är väsentlig för att ge medarbetare rätt förutsättningar och stöd för att kunna genomföra sitt arbete. För att alla nyanställda medarbetare ska få
en god introduktion i sin anställning och arbetsplats ska särskilda introduktionsprogram tas
fram med bland annat webbaserat material och en gemensam introduktionsdag.
Nyexaminerade lärare ska under sitt första år ha en mentor som är legitimerad lärare och
introduktionen ska genomföras utifrån en planering som är framtagen tillsammans med rektor
och mentor. Som stöd i arbetet anordnar förvaltningen nätverk för nyexaminerade lärare och
mentorer och särskilda medel för mentorsutbildning avsätts.
Chefer ska ha strukturerad introduktion som innefattar mentorskap och grundläggande
kunskaper om utbildningsförvaltningen och Stockholms stad och vilka möjligheter till stöd
och utveckling som finns.
Utveckling och karriär
Skickliga lärare och skolledare är avgörande för en undervisning och skola av hög kvalitet.
För att eleverna ska få behålla de skickligaste lärarna ska lärare ha möjlighet att göra karriär
utan att behöva lämna undervisningen. Starka och självständiga professioner med hög status
är grundläggande förutsättningar för att driva förbättringsarbete men också för att behålla och
attrahera medarbetare. För att synliggöra vilka möjligheter till utveckling och karriär som
finns för lärare och skolledare har förvaltningen utformat två tydliga karriärspår. Det
pedagogisk/didaktiska för lärare och chef/ledarspår som under året ska utvecklas ytterligare.
Karriärreformen med förstelärare och lektorer ska följas och säkerställas så att av regeringen
samt utbildningsnämnden beslutade riktlinjer och intentioner om att utveckla undervisning
och lärande uppfylls. Genomförandet kommer att följas genom utvärdering och forskning.
Tjänsterna ska få en tydligare inriktning mot pågående utvecklingsinsatser och riktas till
skolor med utvecklingspotential. Olika former av stöd och kompetensutvecklingsinsatser
kommer att tas fram utifrån kartläggning av behov och önskemål.
Skolledares möjligheter att utveckla och ha fokus på det pedagogiska ledarskapet och leda
lärares lärande och professionsutveckling ska stärkas. Insatser ska fokuseras på att utveckla
strategier för att skapa förutsättningar för att priorietera undervisning och lärande.
Utifrån den av nämnden beslutade FoU-strategin och plan fortsätter förvaltningen att ge lärare
och skolledare möjlighet att driva sin egen kunskapsutveckling och stärka sin vetenskapliga
kompetens bland annat genom studier på avancerad nivå och genom forskning.
Lön som verktyg för verksamhetsutveckling
Arbetet fortsätter med att öka attraktiviteten i de grundskolor i ytterstadsområdena som har
större utmaningar genom att i löneöversynerna för skolledare och lärare styra ett större löneutrymme till dessa skolor. Analysen av lönelägen utifrån ett genusperspektiv ska utvecklas för
Sid 53 (64)
att kunna skapa förutsättningar för en hållbar lönebildning genom att uppmärksamma och
åtgärda löneskillnader som inte går att förklara med sakliga skäl.
Arbetet med att öka motivationen för lönesättande samtal som modell i löneöversynen
fortsätter. Med lönesättande samtal får medarbetaren en mer aktiv roll i sin egen lönesättning
vilket skapar en tydligare koppling mellan prestation och lön.
God arbetsmiljö och hälsa
En god och trygg lärmiljö för elever och arbetsmiljö för anställda är en förutsättning för
eleverna att nå sina mål och för att förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare. En förutsättning för detta är ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Förvaltningen kommer
under 2015 att utveckla det centrala stödet i systematiskt arbetsmiljöarbete till verksamheterna
genom att identifiera och ta fram goda exempel, verktyg och stödmaterial för inspiration.
Uppföljning och analys av det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsskaderapportering
ska utvecklas i samverkan med de fackliga organisationerna. Chefer och medarbetare ska få
grundoch vidareutbildning i samverkan och arbetsmiljöarbete. Även rapporteringen av
tillbud och skador ska förbättras. Förvaltningen kommer därför att ta fram ett informationsmaterial riktat till chefer samt ett till medarbetare. För att öka tillgängligheten till utbildningsinsatserna kommer digitala utbildningsinsatser att tas fram.
Det fleråriga forskningsprojektet PAUS (2013-2016) fortsätter under 2015. i Projektet, med
21 deltagande skolor, syftar till att stärka medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa genom bland
annat webbaserade verktyg, hörseltester, enkäter och samtal. Studien syftar till att fånga upp
individer som befinner sig i riskzonen för att bli sjukskrivna.
Förvaltningen fortsätter utveckla arbetssätt och processer för att minska administrationen för
skolorna och öka stödet från stödavdelningarna. Uppdragsdialogerna - mellan chef och HRkonsult – ska fortsätta utvecklas i syfte att förbättra stöd till rektorer. Särskilt fokuseras lärares
och skolledares arbetsbelastning.
Ett arbete har påbörjats och fortsätter under 2015 med att rikta insatser till personal inom
skolköken i syfte att utveckla metoder som kan förbättra samarbetet och öka arbetstillfredsställelsen.
Elevinflytandet och elevskyddsombudens roll är väsentliga för skolmiljön och lärandet, inte
minst ur ett barnrättsperspektiv. Under 2015 fortsätter förvaltningen sin centrala satsning med
att erbjuda elevskyddsombuden utbildning i arbetsmiljö i syfte att inspirera och motivera
elever att vilja engagera sig i arbetsmiljöfrågorna och därigenom utöva sitt inflytande.
Sänka sjukfrånvaron
Friskfaktorer och ett främjande arbetssätt är en viktig del av arbetsmiljö- och hälsoutvecklingen. Som komplement till övriga arbetsmiljöutbildningar anordnar förvaltningen under
Sid 54 (64)
2015 en utbildning riktad till chefer med fokus på friskfaktorer som påverkar välbefinnandet i
arbetet och hur dessa kan främjas.
Varje grundskole- och gymnasieskoleområde kommer även under 2015 att tilldelas en särskilt
utsedd kontaktsjuksköterska för att främja tidiga insatser vid sjukdom och stötta cheferna vid
rehabiliteringsinsatser.
För att kunna erbjuda konkreta riktade insatser till yrkesgrupper med högre sjukfrånvaro
kommer förvaltningen att göra fördjupade analyser av vilka sjukdomsorsaker som är vanligast
hos långtidssjuka. Det gäller även de yrkesgrupper som har avsevärt högre sjukfrånvaro än
årsmålet, såsom elevassistenter och barnskötare.
Deltid till heltid
Heltidsanställning ska vara norm. Att kunna erbjuda heltidsarbete är väsentligt för att kunna
attrahera medarbetare. En kontinuerlig uppföljning av deltidsanställda kommer att ske och
tillsvidareanställda medarbetare som har en ofrivillig deltidsanställning ska därför, om
möjligt, erbjudas arbete på heltid. Förvaltningen kommer att kartlägga konsekvenserna av vad
det innebär att erbjuda medarbetare med en sysselsättningsgrad på 80 % och däröver heltid.
Skolledarna kommer att ges stöd i arbetet med att finna lösningar för utökning av tjänster och
matchningar av behov och efterfrågan på befattningar som traditionellt varit deltidstjänster.
Målet blir att inte skapa nya deltidstjänster och att de som vill ska få heltid.
Praktikplatser och feriearbete
Förvaltningen kommer att fortsätta sitt nära samarbete med arbetsmarknadsförvaltningens
Jobbtorg. Detta genom att erbjuda praktikplatser av god kvalitet inom alla områden inom
utbildningsförvaltningen. Särskilda insatser ska vidtas för att kunna erbjuda praktikplatser och
feriearbete till personer med funktionsnedsättning.
För att öka den gymnasiala lärlingsutbildningens attraktivitet har en ny anställningsform,
gymnasial lärlingsanställning, införts. Utbildningsnämnden kommer, i samverkan med
stadens övriga förvaltningar och bolag, att verka för att gymnasial lärlingsanställning erbjuds
inom stadens verksamheter.
Sid 55 (64)
Nämndmål:
5.3 Det ekonomiska resultatet är i balans
Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.
Utfall
2014
Årsmål
2015
3,6 %
5
5
tas fram av nämnden
Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar (KF)
100 %
100 %
Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar (KF)
100 %
100 %
Nämndens prognossäkerhet T2 (KF)
+/-1 %
+/- 1 %
Indikator
Administrationens andel av de totala kostnaderna (KF)
Antal tävlande i kvalitetsutmärkelsen (KF)
KF:s årsmål
minska
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Utbildningsnämnden ska se över systemet för utbetalning av skolpengen och
tilläggsbelopp för att ge stabilare förutsättningar för skolorna (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Nämnd och övergripande administration
Budgeten omfattar nämndverksamhet, ledning, information, ekonomi- och personaladministrativt stöd, strategiska it-frågor och andra förvaltningsgemensamma kostnader som
inte enkelt kan hänföras till någon verksamhet.
Utbildningsnämnden har fortsatt ansvar för elevförsäkringar och kopieringskostnader för
stadens samtliga utbildningsformer.
Kostnaderna för övergripande administration har ökat med 17,7 mnkr, jämfört med justerad
verksamhetsplan 2014. Förutom vanlig löneökning för ordinarie personal gäller ökningen
främst satsningar avseende kompetensväxlingar samt ökade budgetmedel till forskning och
utveckling.
Under 2015 avsätts 2,0 mnkr i budget för bidrag till ideella organisationer.
Modell för prissättning vid försäljning av tjänster finns i bilaga 19.
Investeringar
Nämndens investeringsram för 2015 uppgår till 90,0 mnkr, vilket är en ökning med 20,0 mnkr
jämfört med 2014. Kapitalkostnaderna beräknas uppgå till 67,0 mnkr. En första fördelning av
investeringsmedel görs med utgångspunkt i antalet elever och därefter utifrån en ansökningsprocess där kort- och långsiktiga drift- och underhållskonsekvenser av investeringarna beaktas. Se bilaga 20 a och 20 b. Ytterligare tilldelning beslutas av verksamhetsavdelningarna.
Sid 56 (64)
Alla investeringar bedöms utifrån kriterierna elevers lärande, ökad konkurrenskraft och ökad
kostnadseffektivitet samt ska rangordnas och prioriteras. Investeringar kopplade till centrala
beslut finansieras med centrala medel, övriga kapitalkostnader bär enheterna själva.
Resultatenheter och anslagsenheter
Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar om resultatenheter i enlighet med
bilaga 2. Inrättandet av nya resultatenheter sker under förutsättning av att de i bokslutet inte
redovisar ett underskott. Regler för ekonomisk förvaltning avseende resultatenheter finns i
bilaga 18.
Anslagsenheter ska ha en åtgärdsplan där det framgår hur enheterna åter ska få en ekonomi i
balans och nå resultatenhetsstatus på nytt. Anslagsenheterna framgår av bilaga 3.
Grundskola
Fyra anslagsenheter inom grundskolan, Alviksskolan, Bromstensskolan, Johan Skytteskolan
och Knutbyskolan föreslås bli inrättade som resultatenheter 2015.
Enheterna Ekensbergsskolan och Nybohovsskolan föreslås bli en resultatenhet från och med
den 1 januari 2015. Enheterna behåller sina nuvarande namn.
Grundskoleverksamheten beräknas ha 83 resultatenheter 2015.
Midsommarkransens skola och Sjöviksskolan som startade som en enhet hösten 2014 föreslås
delas och bli två separata anslagsenheter från och med 1 januari 2015.
Särskolan Mockasinen i Älvsjö som idag är en egen anslagsenhet ska från och med 2015 ingå
i Solbergaskolans anslagsenhet.
Sju resultatenheter föreslås bli inrättade som anslagsenheter efter att ha redovisat ett
underskott två år i rad.
Totalt beräknas grundskoleverksamheten ha 35 anslagsenheter 2015.
Gymnasieskola
Scengymnasiet i Stockholm föreslås ingå i S:t Eriks gymnasium som är resultatenhet.
Gymnasieskolan beräknas att ha 11 resultatenheter 2015. Inga nya resultatenheter föreslås.
Midsommarkransens gymnasium föreslås bli inrättad som anslagsenhet efter att ha redovisat
underskott två år i rad.
Gymnasieskolan beräknas ha 18 anslagsenheter.
Sid 57 (64)
Omslutningsförändringar
För att ge en korrekt bild av faktisk bruttoomslutning ska nämnden redovisa förändrad
omslutning till följd av ökade externa intäkter för bland annat statsbidrag och försäljning av
verksamhet. Omslutningsförändringarna i nämndens verksamhetsplan uppgår till totalt
1 311,9 mnkr. En specifikation av omslutningsförändringarna finns i bilaga 2.
Programkontor
Utbildningsförvaltningen kommer under året att inrätta ett programkontor för att koordinera
och stödja förvaltningens utvecklingsprojekt. Programkontoret får i uppdrag att skapa en
bättre kontroll och koordinering av de utvecklingsprojekt och utvecklingsinitiativ som pågår
inom förvaltningen. Genom inrättandet av ett programkontor säkerställs de olika projektens
koppling till elevens lärande och måluppfyllelse samt skolors och förskolors måluppfyllelse.
Programkontoret ska också säkerställa att resultaten av de olika projekten och insatserna följs
upp och utvärderas.
Lokaler
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Utbildningsnämnden ska göra en kartläggning av fritidshemmens lokaler i syfte att
minska barngrupperna och säkra det långsiktiga lokalbehovet (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Utbildningsnämnden ska kartlägga stadens skolgårdar och ta fram ett verktyg av
typen lekvärdesfaktor (KF)
2015-01-01
2015-12-31
Beställa åtgärder för att tillgängliggöra publika lokaler i ett femtontal skolor. (UtbN)
2013-01-01
2015-12-31
Införliva tillgänglighetsanpassning i samtliga skolgårdsprojekt. (UtbN)
2013-01-01
2015-12-31
Tillgängliggöra information om vilka skolor i egen regi som är tillgänglighetsanpassade. (UtbN)
2013-01-01
2015-12-31
Kartlägga den samlade tillgången av skollokaler som kvälls- och helgtid kan göras
tillgängliga för läxhjälpsverksamhet och för det lokala föreningslivet (UtbN)
2015-01-01
2015-12-31
Omstrukturering
Nedan redovisas större och/eller principiellt viktiga projekt under år 2015. Ny-, om- och
tillbyggnadsprojekt som färdigställs under år 2015 återfinns i bilaga 26. Ytterligare projekt
kan tillkomma exempelvis med anledning av F-klassintag, myndighetskrav eller kapacitetshöjande åtgärder som uppmärksammas i kapacitetsinventeringar.
Norr
Byggnation
Pågående om- och tillbyggnad av Nälstaskolan samt ombyggnation vid Alviksskolan fortgår under 2015.
Genomförandeärenden
Etapp 2 anpassning av Kista grundskola till F-9-skola samt säkerställande av kök och matsal med mera
vid Solhemsskolan.
Inriktningsärenden
Utredning om ny- och utbyggnad av Björnbodaskolan avslutas och nämnden föreläggs förslag till
inriktningsbeslut. Tidigare projekt vid Sundbyskolan återupptas och nämnden föreläggs inriktningsoch/eller genomförandebeslut.
Sid 58 (64)
Utredningar
Utredning för att på sikt möjliggöra avveckling av lokalen Vinstagårdsskolan fortgår, liksom flytt av
intilliggande grundsärskola. Avvecklingen är beroende av beslut om Förbifart Stockholm.
Program för områdena Alvik och Kista Äng tas fram under 2015, vilket kommer att leda till nya
bostäder i stadsdelarna, och ett framtida behov av nya skolplatser. Lämpliga alternativ för skoltomt i
Alvik samt volymstudie kommer att bli aktuellt under 2015. Volymstudie kommer också att genomföras
på en för skoländamål avsedd tomt inom planområdet Kista Äng. Utredning om eventuell utbyggnadsmöjlighet vid Blackebergs gymnasium, som har högt söktryck, avslutas under 2015.
Innerstan
Byggnation
Under 2015 fortsätter grundoch gymnasieskolan att expandera på Konradsberg, bland annat utreds en
flytt av Sprintgymnasiet till Konradsberg. Om- och tillbyggnad fortgår vid Kungsholmens grundskola
och Högalidsskolan.
Utbyggnad av Rödabergsskolan och Vasa Real, nybyggnation av skola i Norra Djurgårdsstaden, tillfällig
utökning av Hjorthagens skola, ombyggnation av kök och matsal på Åsö grundskola, inhyrning och
ombyggnation av byggnad i kv Godsfinkan i Hammarby Sjöstad samt ombyggnation av Frans Schartaus
handelsinstitut på Stigberget till gymnasieskola. Behovet att utöka skolplatserna i Hammarby Sjöstad
förutsätter beslut under 2015. Utredningar pågår för kapacitetsökning i såväl Hammarby Sjöstad som
Norrmalm.
Inriktningsärenden
Kök m.m. vid Eiraskolan, grundsärskolans behov på Skarpnäcks gamla och nya skola samt utbyggnad
av Norra Real.
Utredningar
Detaljplanearbete med volymstudie pågår under 2015 för Stadshagsklippan.
Program för området västra Valhallavägen inkluderar en tomt för gymnasieskola och en utredning med
volymstudie kommer att genomföras under 2015. Efterfrågan på gymnasieplatser i innerstaden är stor
och utredning kring utökad kapacitet pågår för Östra Real och Södra Latins gymnasium.
Syd
Byggnation
Omställning av Farsta gymnasium till grundskola pågår. Ombyggnad av f.d. Lindeparkens gymnasiesärskola till grundskola pågår under 2015 för att möjliggöra framtida evakuering av Enskedefältets skola
och på sikt start av en ny F-6 skola i Lindeparken.
Kapacitetshöjande projekt pågår vid Hägerstenshamnens skola, Långbrodalsskolan och Herrängens
skola. Hammarbyskolans kök och ventilation byggs om våren 2015.
Förslag till genomförandebeslut för Sjöviksskolan och Kämpetorpskolan där detaljplanearbete pågår.
Beslut planeras även för utbyggnad av Sandåkraskolan och för att möjliggöra flytt av Riksgymnasiet för
rörelsehindrade, RgRh Stockholm, från byggnaden Skärholmens gymnasium till S:t Eriks gymnasium.
Sid 59 (64)
Inriktningsärenden
Inriktningsförslag föreläggs nämnden om Midsommarkransens skola i kv Brandstegen, ny skola intill
sjön Trekanten, utökning av Fordonstekniskt Centrums lokaler i Lindvreten samt kapacitetsökning av
Västertorpsskolan. Johan Skyttes skola och Ekängens skola utreds för kapacitetshöjning och
inriktningsbeslut föreläggs nämnden tidigast under 2015.
Utredningar
Volymstudier tas fram för Farsta grundskola och för Gröndalsskolan och Nybohovsskolan i Liljeholmen,
för en tidig bedömning av vilka kapacitetsökningar som är möjliga. Volymstudier genomförs för
skolbyggnation i programområdet Hammarbyhöjden-Björkhagen respektive Bagarmossen-Skarpnäck.
SISAB har fått i uppdrag att beställa markanvisning för en ny skola på Årstafältet och detaljplaneprocessen startar under 2015.
Utredningar för kapacitetsökning av Bandhagens skola, Örbyskolan och Skanskvarnsskolan till åk 7-9
kommer att tas fram under året. Ett projekt för Bäckahagens skola för kök och matsal med syfte att utöka
kapaciteten kommer att pågå under 2015. En utredning för verksamhetsanpassning av lokalerna på
Snösätraskolan kommer också att påbörjas under året. Utredningar för Enskedeskolans kök/matsal och
kapacitetshöjning åk 7-9 samt kapacitetsökning av Hägerstensåsens skola pågår.
Kök
En målsättning är att Stockholms elever får näringsriktig och vällagad mat. Det innebär att
skolan har ett eget tillagningskök, alternativt att maten kommer från ett skolkök eller en
leverantör i närheten av den egna skolan, allt för att få så korta transporter som möjligt och för
att minimera varmhållningstiden för maten. Byggnadsåtgärder i kök genomförs i samband
med SISAB:s underhållsåtgärder alternativt verksamhetsanpassningar beställda av utbildningsförvaltningen. Minst fem kök ska beställas under 2015.
I samband med underhåll/ombyggnader av kök utreds alltid möjligheten att konvertera
mottagningskök till tillagningskök. I de fall det inte är möjligt ska skapas möjlighet att göra
sallad, koka pasta, ris och potatis i mottagningsköket.
Sortering av matavfall
Utöver köksupprusningar fortsätter arbetet med att skapa kloka lösningar för rötning av
matavfall för att öka underlaget för biogas. En lösning är avfallskvarnar med tank, en annan är
joniserade soprum eller nedgrävda behållare, så kallade molucker. Fem skolor utöver de kök
som rustas, ska förses med möjlighet till insamling av matavfall. För närvarande sorterar 86
skolor ut matavfall för biologisk behandling.
Tillgänglighetsanpassning i skolornas publika lokaler
Förvaltningens arbete med att tillgänglighetsanpassa grundoch gymnasieskolornas publika
lokaler fortgår. 35 skolor har nått nivå 2, alternativt pågår ombyggnad/åtgärder är beställda.
Offert finns för ytterligarer 16 skolor för vilka beslut och beställning sker under 2015.
Därutöver levereras under år 2015 underlag för beställning för 17 skolor. Utöver de skolor
som ingår i projektet blir skolor som ska underhållas eller byggas om/till föremål för
utredning om nivå 2 eller 3.
Sid 60 (64)
Funktionsprogram
I funktionsprogram för grundskola som fastställdes år 2014 beskrivs de kvaliteter och
egenskaper som ska uppnås i ny-, om- och tillbyggnadsprojekt (www.stockholm.se/funktionsprogram). Skollokaler behöver ge fysiska förutsättningar för trygghet och variation i arbetssätt. Lokalerna ska vara flexibla för att möta skolans olika behov, men även yteffektiva och
hållbara över tid utifrån pedagogik, arbetssätt och elevförändringar. Skolans lokaler fördelas
på hemvister och gemensamma lokaler. I elevens hemvist finns de lokaler eleven är i behov
av under största delen av skoldagen. Under 2015 föreläggs nämnden genomförandebeslut för
nya skolor i Norra Djurgårdsstaden och Årstaberg, de första skolorna där planeringen har sin
utgångspunkt i funktionsprogrammet. En första revidering av programmet planeras till
nämndens lokalförsörjningsplan och då med fokus på skolgården.
Kapacitetsprojekt
I takt med att elevantalet ökar ställs krav på samsyn och likvärdig bedömning av skolors
kapacitet. Under 2014 inventerades och bedömdes grundskolornas kapacitet utifrån en
standardiserad metod för kapacitetsbedömning. På motsvarande sätt planeras gymnasieskolornas kapacitet bedömas under 2015. Det innebär en vidareutveckling av den modell som
tagits fram för bedömning av grundskolors kapacitet.
Fritidshem
I kommunfullmäktiges budget ges utbildningsnämnden i uppdrag att göra en kartläggning av
fritidshemmens lokaler i syfte att minska barngrupperna och säkra det långsiktiga
lokalbehovet. Utgångspunkt för verksamheten är att den i möjligaste mån ska integreras i
grundskolans övriga lokaler. Det vill säga skolans alla lokaler ska användas under hela dagen
och förekomst av unika fritidslokaler ska undvikas. Det är även utgångspunkten i det
funktionsprogram som används vid beställning av ny-, om- och tillbyggnad. Kartläggningen
kan till viss del ske med stöd av den kapacitetsinventering som genomförts under år 2014.
Skolgårdsprojekt
En inventering av grundskolornas skolgårdar avslutades under sommaren 2014 och ett måldokument med en inspirationskatalog togs fram under hösten 2014. Avsikten är att måldokumentet ska beskriva de funktioner som en god skolgård bör innehålla och att dokumentet ska
vara vägledande vid ny- och ombyggnad. Med måldokumentet som utgångspunkt genomförs
pilotprojekt under våren 2015. I kommunfullmäktiges budget ges utbildningsnämnden i uppdrag att kartlägga stadens skolgårdar och ta fram ett verktyg av typen lekvärdesfaktor. Den
genomförda inventeringen är en utveckling av lekvärdesfaktorer. Inventeringen kompletteras
under 2015 med inventering av gymnasieskolornas skolgårdar. Förvaltningen ingår i det
stadsövergripande samarbetet ”Staden i ögonhöjd”.
Samverkansprojekt mellan idrotts- och utbildningsförvaltningarna
Idrotts- och utbildningsförvaltningarna har inlett samarbete på en rad områden och har inrättat
fyra samverkansgrupper/projektgrupper och en styrgrupp. Även fastighetskontoret och SISAB
ingår i samverkansprojektet. Projekten gäller övernattning i skolor, långsiktig utbyggnad av
stadens idrottsanläggningar, skolgårdar och tillgång till gymnastiksalar. Grupperna ska
Sid 61 (64)
leverera förslag under 2015 och en första redovisning sker i lokalförsörjningsplan. Utöver
samverkansprojektet förekommer en löpande samverkan.
Upphandling
Förvaltningen ska aktivt medverka i stadens upphandlingar för att säkerställa att verksamheternas behov av varor och tjänster tillvaratas. Förvaltningen medverkar i stadens centrala
livsmedelsupphandlingsgrupp i syfte att utveckla sortimentet och säkerställa att stadens
miljömål och riktlinjer för skolmåltider uppnås.
Centrala ramavtal med förnyad konkurrensutsättning tas fram för de grundskolor som har
lokalvård på entreprenad.
Avtalsförvaltningen ska utvecklas och systematiseras i syfte att säkerställa att förvaltningen
erhåller avtalad kvalitet, leverantörers seriositet samt hög avtalstrohet gentemot stadens och
förvaltningens ramavtal.
Plan för upphandling finns i bilaga 23.
GS IT 2.0
Utbildningsnämnden har genom beslut i fullmäktiges budget för 2015 fått ansvar för att
genomföra upphandling, avtalsteckning samt förvaltning av kommande avtal när det gäller itservice inom nämndens ansvarsområden (GS IT 2.0). Det innebär att förvaltningens påbörjade
arbete med att identifiera verksamheternas krav och behov intensifieras under 2015 och att
upphandlingsarbetet påbörjas.
För att säkerställa att it-leveranserna motsvarar de krav och behov som har överenskommits
kommer förvaltningen att utveckla sin leverantörs- och avtalsstyrning. Den kontinuerliga
dialogen med leverantörerna ska säkerställa att verksamheternas avtal styrs utifrån verksamheternas krav. Avtal ska kontinuerligt utformas och följas upp.
Risk- och väsentlighetsanalys/Plan för intern kontroll
I bilaga 24 finns system för internkontroll med internkontrollplan samt risk-och väsentlighetsanalys för indikatorer och väsentliga processer.
Sid 62 (64)
Nämndmål:
5.4 Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö
Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs
även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår
gemensamma livsmiljö och hälsa.
Årsmål
2015
KF:s årsmål
Andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk
behandling (KF)
45 %
fastställs 2015
Andel elbilar (KF)
10 %
10 %
Andel miljöbilar i stadens bilflotta (KF)
100 %
100 %
Andel miljöbränslen i stadens etanol- och biogasfordon (KF)
85 %
tas fram av nämnd
35 kWh
32 kWh
Andel dubbdäck (KF)
0%
tas fram av nämnd
Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter (KF)
25 %
25 %
Andel relevanta upphandlingar av varor och tjänster där krav ställts på att 100 %
miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår (KF)
100 %
tas fram av nämnd
Indikator
Elanvändning per kvadratmeter (KF)
Utfall
2014
36,8 kWh
Kost
Svinnprojekt forsätter. Ytterligare cirka 20 skolor kommer att ingå, såväl tillagnings- som
mottagningskök. Syftet är att minska matsvinnet på 20 grundskolor och att utveckla rutiner
som kan användas i ordinarie måltidsverksamhet i staden. En strategi kommer att utarbetas
som möjliggör implementering av svinnprojektet i samtliga stadens skolor.
Strategier tas fram för att nå de ekologiska målen samt för att öka andelen vegetabilier.
Utbildningsinsatser för ökad kompetens inom klimatsmarta måltider och ekologiska livsmedel
genomförs för samtliga kommunala skolor.
Nämndmål:
5.5 Skolan är säker och trygg
Organisationen av förebyggande säkerhetsarbete och krishantering är sådan att frågorna kan
hanteras så nära berörda som möjligt och att effekterna av inträffade händelser minimeras.
Säkerhetsarbetet ingår som en naturlig del i den ordinarie verksamheten med ständiga
förbättringsåtgärder och leder till säkerhet och trygghet för elever och medarbetare.
Indikator
Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA (KF)
Utfall
2014
Årsmål
2015
KF:s årsmål
100 %
100 %
Utbildningsförvaltningen ser till att information som finns i verksamhetssystem hanteras
korrekt utifrån informationssäkerhetsaspekter. Ett kontinuerligt it- och informationssäkerhetsarbete pågår där system säkerhets- och informationsklassas.
Under våren 2015 genomförs utbildning inom brandskydd för cirka 400 personer.
Sid 63 (64)
5.6 Övriga gemensamma uppdrag
Stockholmskällan
Ett fortsatt treårigt avtal är tecknat mellan utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och
stadsarkivet för drift och utveckling av Stockholmskällan. Insatser i syfte att ytterligare öka
kunskapen om och användningen av Stockholmskällan i grundoch gymnasieskolans undervisning ska genomföras genom att involvera fler pedagoger, bland annat inom ramen för 1:1satsningen. Medel från Digital förnyelse är sökta i syfte att öka tillgängligheten till Stockholmskällan för elever och lärare, bland annat genom bättre anpassning till surfplattor och
smarta telefoner.
Insyn/information fristående verksamheter
Förvaltningen genomför kontinuerliga informationsinsatser mot, och har en regelbunden
kommunikation med, de fristående skolorna, fritidshemmen och förskolorna belägna i staden.
Inom ramen för kommunikationen har förvaltningen insyn i de fristående skolorna. Förvaltningen kommer att undersöka på vilka sätt insynen i fristående skolor kan utvidgas och
fördjupas.
Förvaltningen kommer att undersöka om det är möjligt att främja etablering av fristående
verksamheter som bedrivs av icke vinstdrivna företag och organisationer och hur detta i så fall
kan göras.
Utvärdering av grundoch gymnasieskolor
Utvärdering av skolor, kommunala såväl som fristående, genomförs i syfte att främja
utveckling av kvaliteten. Utvärderingarna görs enligt den forskningsbaserade metodiken
”kritiska vänner”, där den grundläggande idén är att utmana skolornas egna självvärderingar
och ge en formativt utformad återkoppling till skolledningarna. För de kommunala skolorna
utgår uppdragen från grundskolechefer och gymnasiechefer. Utvärderarna återkopplar även
till dessa chefer. Utbildningsförvaltningen utvärderar de kommunala förskolorna på
motsvarande sätt.
LIS skola
För att säkra att utbildningsförvaltningen kan ha överblick över alla skolor, behövs ett
fungerande statistik- och analysverktyg. Utbildningsförvaltningen fortsätter därför utvecklingen av LIS skola för att skolledare och handläggare på central förvaltning ska få ett väl
fungerande verktyg för information och för analys av utbildningsstatistik. Verktyget ska ge
skolledare goda möjligheter att följa, systematisera och analysera resultaten på sin egen skola
och därigenom få välunderbyggda beslutsunderlag. Under 2015 prioriteras utveckling av
statistik och funktionalitet för gymnasieskola i egen regi samt kompletteringar av statistikområden för grundskola i egen regi.
Sid 64 (64)
Analysstöd till skolor
Förvaltningen kommer under 2015 att fortsätta sitt arbete med analysstöd till skolorna. Stödet
ges som metodstöd i att analysera, följa upp och utvärdera skolresultat och olika insatser som
genomförs på skolorna. Inom ramen för analysstödet genomförs även utbildning i analys och
kvalitetsarbete som en modul i basutbildningen för nya chefer.
EU-positionspapper
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Deltagande i Eurocities och andra nätverk för bevakning och påverkan inom
EU, med inriktning mot utbildningsområdet. (UtbN)
2014-01-31
2015-12-31
Uppmuntra verksamheter att delta i EU-projekt och samarbeten inom
nämndens verksamhetsområde utifrån Europa 2020-strategin. (UtbN)
2014-01-31
2015-12-31
Bilaga 4
sid 1 (5)
Grundskolor och grundskoleområden 2015
Grundskolor Område 1
Årskurs
Årskurs
grundskola
grundsärskola
Kommentar
Bromma
Abrahamsbergsskolan
F-9
Alviksskolan/Ulvsundaskolan
Beckombergaskolan
F-9
Blackebergsskolan
Höglandsskolan
F-6
Mariehällsskolan
F-4
Norra Ängby skolor
F-6
Nya Elementar
F-9
6-9
Olovslundsskolan/Nockebyhovsskolan
F-6
1-6
Smedslättskolan
Södra Ängby skola
F-5
Ålstensskolan
Äppelviksskolan
Skärholmen
Bredängsskolan
F-6
Lillholmsskolan/Ekholmsskolan
Slättgårdsskolan
Sätraskolan
F-9
Söderholmsskolan
Österholmsskolan
F-6
7-9
7-9
Österholmsskolans RH-klasser tillhör
Söderholmsskolan från ht 2014
Årskurs
Årskurs
Kommentar
grundskola
grundsärskola
Östermalm
Engelbrektsskolan
Gärdesskolorna
Hedvig Eleonora skola
Östermalmsskolan
Enskede-Årsta-Vantör
Bandhagens skola
Bäckahagens skola
Enskede skola
Enskedefältets skola
Hagsätraskolan/Ormkärrskolan
Rågsvedsskolan
Skanskvarnsskolan
Snösätraskolan
Sturebyskolan
Årstaskolan
Örbyskolan
Östbergaskolan
F-6
1-6
F-9
F-9
6-9
F-9
1-9
F-9
F-9
1-9
F-9
F-9
1-9
F-5
F-6
F-6
1-6
F-9
7-9
Från ht 2015 åk F-7
F-9
F-6
F-9
F-4
Byggs på till åk F-6
F-6
F-6
F-9
F-9
F-6
F-6
Bilaga 4
sid 2 (5)
Årskurs
Årskurs
grundskola
grundsärskola
Kommentar
Farsta
Fagersjöskolan/Magelungsskolan
F-6
Farsta grundskola
F-9
Gubbängsskolan
Hökarängsskolan/Skönstaholmsskolan
F-9
Sköndalsskolan/Sandåkraskolan
F-6
Tallkrogens skola
F-6
F-9
Nytt namn ht 2015 - Farsta grundskola - Adolf
Fredriks Musikklasser för åk 4 och 5
1-9
Skönstaholmskolan åk F-6
Hägersten-Liljeholmen
Aspuddens skola
Blommensbergsskolan
F-9
Ekensbergsskolan
F-5
Fruängens skola
Gröndalsskolan/Årstadalskolan
F-9
Hägerstensåsens-/Hägerstenshamnens skolor
F-6
Mälarhöjdens skola
Nybohovsskolan
F-9
Midsommarkransens grundskola
Sjöviksskolan
F-5
Från ht 2014 endast F, byggs på till F-5
F-5
Från ht 2014 endast F, byggs på till F-5
Västertorpsskolan
F-6
Årskurs
Årskurs
grundskola
grundsärskola
Hässelby-Vällingby
Backluraskolan
Björnbodaskolan/Sörgårdsskolan
F-6
Grimstaskolan
F-9
Hässelby Villastads skola
Hässelbygårdsskolan
Loviselundsskolan
Maltesholmsskolan
Nälstaskolan
Smedshagsskolan
Trollbodaskolan
Vinstagårdsskolan
F-9
Vinstaskolan
F-6
Vällingbyskolan
Kungsholmen
F-9
Kristinebergsskolan
Kungsholmens grundskola
Klastorpsskolan/Essingeskolan
Eiraskolan
Rålambshovsskolan
F-5
6-9
1-9
F-5
Hägerstenshamnen åk F-5
F-6
Kommentar
F-6
F-9
6-9
F-6
1-6
F-6
1-9
F-6
F-9
F-9
7-9
F-9
F-5
F-5
6-9
6-9
6-9
1-9
Nytt namn Vinsta grundskola västra 1 jan 2015.
Blir F-9. (Slås ihop med Vinstaskolan)
Nytt namn Vinsta grundskola östra 1 jan 2015. Blir
F-9. (Slås ihop med Vinstagårdsskolan)
Bilaga 4
sid 3 (5)
Årskurs
Årskurs
grundskola
grundsärskola
Kommentar
Norrmalm
Adolf Fredriks musikklasser
Johannes skola
4-9
Karlbergs skolor
Lilla Adolf Fredriks skola
F-3
Matteusskolan
F-9
Observatorielundens skola
F-6
Rödabergsskolan
F-9
Gustav Vasa
Vasa Real
F-4
F-6
F-5
1-9
2014/2015 åk F, 1, 2, 4
5-9
Rinkeby-Kista
Akalla grundskola F-9
Askebyskolan
F-9
1-9
F-6
1-6
Husbygårdsskolan
F-9
Kista grundskola F-9
Knutbyskolan
F-9
Kvarnbacksskolan
Kvarnbyskolan
F-6
1-6
F-6
1-6
Oxhagsskolan
Rinkebyskolan
F-6
1-6
7-9
7-9
Årskurs
Årskurs
grundskola
grundsärskola
Skarpnäck
Enheten Bagarmossen/Brotorp
F-9
6-9
Björkhagens skola
F-9
Hammarbyskolan
Skarpatorpsskolan
Skarpnäcks skola
Södermalm
Björngårdsskolan/Storkyrkoskolan
Eriksdalsskolan
Högalidsskolan
Katarina Norra skola
Katarina Södra skola
Lugnets skola
Mariaskolan
Sjöstadsskolan
F-6
Sofia skola/Sofia Distans
Södermalmsskolan
Tullgårdsskolan
Åsö Grundskola
F-9
1-9
F-6
Kommentar
F-9
1-6
F-9
1-9
F-6
F-9
1-9
F-9
F-9
F-6
F-3
F-9
F-9
F-9
F-6
7-9
1-9
1-9
Bilaga 4
sid 4 (5)
Årskurs
Årskurs
grundskola
grundsärskola
Spånga-Tensta
Bromstensskolan
Elinsborgsskolan
F-6
Enbacksskolan
Gullingeskolan
F-9
F-6
1-6
Hjulsta grundskola
F-9
7-9
Solhemsskolan
F-6
Spånga grundskola
7-9
Sundbyskolan
Älvsjö
F-9
Herrängens skola
F-6
Johan Skytteskolan
Kämpetorpsskolan
F-9
Långbrodalsskolan
F-4
Sjöängsskolan
Solbergaskolan
F-9
F-6
F-6
F-6
1-9
Kommentar
Bilaga 4
sid 5 (5)
Gymnasieskolor och gymnasieområden 2015
Gymnasieskolor
Enskede Gårds gymnasium
Område
1
Kärrtorps gymnasium
Lindeparkens gymnasiesärskola
Midsommarkransens gymnasium
Stockholms Hotell- och restaurangskola
Östra Reals gymnasium
Kista gymnasium
2
Norra Real
Riksgymnasiet för rörelsehindrade (RG/RH)
Ross Tensta gymnasium
S:t Eriks gymnasium
Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium
Stockholm Science & Innovation School Kista
Scengymnasiet i Stockholm
Bernadottegymnasiet
Blackebergs gymnasium
Bromma gymnasium
Sprintgymnasiet
Spånga gymnasium
3
Södra Latins gymnasium
ESS-gymnasiet
Globala gymnaiet
International School of the Stockholm Region (ISSR)
Kungliga Svenska Balettskolan
Kungsholmens gymnasium/ Stockholms musikgymnasium
Kungsholmens Västra gy
Thorildsplans gymnasium
4
Utbildningsförvaltningen
Avdelningen för ekonomi och
styrning
Bilaga 24
Sida 1 (4)
System för internkontroll
Bakgrund
Nämnden ansvarar för att ett system för intern kontroll upprättas
inom respektive verksamhetsområde. Systemet ger
förvaltningsövergripande riktlinjer för hur internkontrollarbetet ska
bedrivas. Som grund för arbetet med den årliga internkontrollplanen
ligger en risk- och väsentlighetsanalys.
Nämnden ansvarar för att ett system för intern kontroll upprättas
inom respektive verksamhetsområde med övergripande riktlinjer,
regler och anvisningar i syfte att säkerställa att:
 verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer
som fullmäktige har bestämt
 att lagar, avtal och andra för nämnden gällande regler,
föreskrifter och beslut följs
 anskaffningen och användningen av resurser är effektiv och
ändamålsenlig
 stadens tillgångar skyddas
 redovisningen och uppföljningen av verksamhet och
ekonomi är rättvisande, tillförlitlig och ändamålsenlig samt
att
 säkerheten i redovisningsrutiner, administrativa rutiner och
IT-system är tillfredsställande.
Utbildningsförvaltningen
Avdelningen för ekonomi och styrning
Hantverkarg 2F
Box 22049, 104 22 Stockholm
Telefon 08-508 33 714
Växel 08-508 33 000
peter.alexanderson@stockholm.se
stockholm.se
Ansvar för/organisation av internkontroll
För att utbildningsnämnden ska ha en god intern kontroll i syfte att
försäkra sig om att man arbetar i enlighet med målen, följer lagar,
använder resurser på ett ändamålsenligt sätt, skyddar tillgångar, har
en ändamålsenlig redovisning samt har en tillfredsställande säkerhet
inom redovisning, administrativa rutiner och inom IT-system, måste
ansvaret vara tydligt fördelat.
Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden ska årligen upprätta en väsentlighets- och
riskanalys.
Bilaga 24
Sida 2 (4)
Utbildningsnämnden ansvarar för att ett internt kontrollsystem
upprättas för nämnden. Nämnden ska också tillse att konkreta regler
och anvisningar upprättas för att upprätthålla en god intern kontroll
inom alla verksamhetsområden.
Utbildningsnämnden ska årligen, utifrån risk- och
väsentlighetsanalysen, fastställa en internkontrollplan för att följa
upp att den interna kontrollen fungerar inom nämndens
verksamhetsområden.
Nämnden ska försäkra sig om att internkontrollplanen genomförs
och vid behov vidta åtgärder som säkerställer att den interna
kontrollen är tillräcklig.
Förvaltningschef
Förvaltningschefen ska upprätta förslag till internt kontrollsystem
för nämnden och ska se till att konkreta regler och anvisningar
utformas för att upprätthålla en god intern kontroll inom alla
verksamhetsområden.
Förvaltningschefen ska se till att en risk- och väsentlighetsanalys
genomförs och dokumenteras och med denna som underlag upprätta
förslag till internkontrollplan för nämnden.
Förvaltningschefen ska regelbundet rapportera till nämnden om hur
internkontrollplanen genomförs, hur den interna kontrollen fungerar
samt föreslå nämnden nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den
interna kontrollen är tillräcklig.
Avdelningschef
Avdelningschefen har ansvar för den löpande interna kontrollen i
sin verksamhet. Det innebär att bygga in kontroller i sina
handläggningsrutiner för att säkerställa att lagar och förordningar,
kommunalcentrala regler och anvisningar samt att
nämndens/förvaltningens beslut och direktiv följs upp och görs
kända.
Avdelningschefen ska försäkra sig om att den löpande interna
kontrollen är tillräcklig och vid behov vidta åtgärder.
Avdelningschef ska delta i arbetet med risk- och
väsentlighetsanalysen.
Bilaga 24
Sida 3 (4)
Avdelningschef har också i sitt ansvar att vidta åtgärder vid
avvikelser i den löpande interna kontrollen och rapportera till
förvaltningschefen.
Enhetschef
Enhetschefen har ansvar för den löpande interna kontrollen i sin
verksamhet. Vid behov ska enhetschefen vidta åtgärder för att
stärka den interna kontrollen. Alla chefer ansvarar för att
arbetsmetoder och arbetsrutiner överensstämmer med kravet på god
intern kontroll inom sitt område. Avvikelser ska rapporteras till
avdelningschef.
I enhetschefens ansvar ingår att i samband med planeringen av
verksamheten analysera vilka risker som finns inom den egna
verksamheten, att lagar, regler och riktlinjer följs samt att mål för
verksamheten uppfylls. Utifrån risk- och väsentlighetsanalysen
ansvarar enhetschefen för att planera och dokumentera de löpande
kontrollerna/uppföljningarna som visar att enheten följer de lagar
och riktlinjer som gäller för verksamheten.
Enheternas bedömningar av risk- och väsentlighets utgör underlaget
för förvaltningens riskbedömningar som i sin tur ligger till grund för
nämndens årliga internkontrollplan.
Medarbetarna
Samtliga anställda är skyldiga att följa de föreskrifter som gäller
berörd verksamhet för att uppnå en säker och effektiv verksamhet.
Brister i den interna kontrollen
Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till
närmaste överordnad chef. Vid misstanke om brott av
förmögenhetsrättslig karaktär ska utbildningsnämnden utan oskäligt
dröjsmål vidta åtgärder. Förvaltningschef ska omgående informera
utbildningsnämnden och revisionskontoret om det uppdagas
förhållanden som medför misstanke om att sådant brott föreligger.
Förvaltningschefen ansvarar för att utbildningsnämnden och
revisionskontoret informeras om de åtgärder som vidtas. Varje brott
av förmögenhetsrättslig karaktär ska polisanmälas.
Bilaga 24
Sida 4 (4)
Risk- och väsentlighetsanalys
Det finns alltid risk för att oönskade händelser inträffar och att de
påverkar enhetens/nämndens möjlighet att uppnå målen för
verksamheten. Genom att analysera befintliga risker och vidta
åtgärder för att minimera dem eller den påverkan de har på
verksamheten kan en god intern kontroll uppnås.
Riskerna ska bedömas utifrån väsentlighet och sannolikhet.
Bedömningen av sannolikhet avser hur möjligt det är att risken
inträffar under planperioden. Väsentlighet är i hur stor grad risken,
om den inträffar, bedöms att påverka nämndens eller enhetens
möjlighet att uppnå målen.
Bedömningsskala
Sannolikhet
5 Mycket sannolik
4 Sannolik
3 Möjlig
2 Mindre sannolik
1 Osannolik
Väsentlighet
5 Mycket allvarlig
4 Allvarlig
3 Kännbar
2 Lindrig
1 Försumbar.
Alla risker vars sannolikhet och väsentlighet bägge bedöms som
sannolik eller mycket sannolik och allvarlig eller mycket allvarlig
ska ingå i internkontrollplanen.
Utvecklingsområden
Att enheterna med utgångspunkt i sina verksamhetsplaner ska ta
fram risk- och väsentlighetsanalyser knutna till deras verksamheter
inför 2016.
4 - Allvarlig
3 - Möjlig
Jäv och mutor
Skolplattform
Implementeringen av
den nya skolplattformen
Rekrytering
Att förvaltningen inte
lyckas rekrytera lärare i
tillräcklig omfattning
Elevhälsa
att skolenheterna inte
följer kvalitetsprogram
för elevhälsoarbetet
med kvalitets- och
ledningssystem
IKT-processer
Kompetensförsörjning
Lärande
Att kunskap och
kännedom om stadens
riktlinjer om mutor och
representation inte är
tillräcklig
4 - Allvarlig
3 - Möjlig
Underskott
Att enheter har
underskott mot budget
4 - Sannolikt
4 - Sannolikt
3 - Möjlig
3 - Kännbar
4 - Allvarlig
4 - Allvarlig
4 - Allvarlig
Ekonomi och effektivitet
3 - Möjlig
Ohälsa
Väsentlighet
Arbetsmiljöarbetet
Sannolikhet
Risk
Väsentliga processer
Internkontrollplan - 2015
Uppföljning
Enkätundersökning till
rektorer på kommunala
gymnasie- och grundskolor
avseende hur de tillämpar
kvalitetsprogrammet för
elevhälsoarbetet
Uppföljning
Uppföljning av
inrapporteringen i
kompetensverktyget
Uppföljning
mäta hur mycket av
funktionerna i
skolplattformen som
används av enheterna i
slutet av året
Följa upp hur förvaltningen
försäkrar sig om att
riktlinjerna om mutor
tillämpas vid
tillståndsgivning och
utbetalning av bidrag till
fristående verksamheter.
Uppföljning
Enheter med underskott
Undersöka enheter som
under flera år uppvisat
underskott mot budget
(stickprov)
Uppföljning
Uppföljning av att enheterna
arbetar i enlighet med
nämndens svar till
Arbetsmiljöverket
Kontrollmoment
Håkan
Edman,
Jan
Holmquist
Astrid
Norderfeldt
Ann
Hellenius
Lena
Holmdahl
Lena
Holmdahl
Astrid
Norderfeldt
Ansvarig
VB/ÅR
VB/ÅR
VB/ÅR
VB/ÅR
månad
VB/ÅR
Frekvens
Skollokaler/skolutbyggnad
Väsentliga processer
4 - Allvarlig
3 - Möjlig
Kompetens
Brist på kompetens
5 - Mycket
allvarlig
4 - Allvarlig
3 - Möjlig
Fokusskolor
Att insatserna till
fokusskolorna inte leder
till ökad måluppfyllelse i
förhållande till
nämndens årsmål
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
3 - Möjlig
Elevrörlighet
rörlighet bland elever
medför att planerigen
försvåras och att
kostnaderna ökar
Kapacitet
Inte får fram lokaler i
tillräcklig omfattning och
att kommunen inte kan
fullgöra sitt uppdrag att
erbjuda elever skolplats
Väsentlighet
Sannolikhet
Risk
Uppföljning
Följa upp olika typer av
åtgärder som görs för att
öka elevkapaciteten
Uppföljning
Via systemet KOLL
Resultatuppföljning
följa upp hur resultaten för
eleverna vid de skolor som
är fokusskolor utvecklas
Uppföljning
Följa upp hur elevrörligheten
påverkar de kommunala
gymnasieskolorna.
Kontrollmoment
Lena
Holmdahl
Astrid
Norderfeldt
Håkan
Edman
Jan
Holmquist
Ansvarig
månad
VB/ÅR
VB/ÅR
VB/ÅR
Frekvens
Utbildningsnämnden
Bilaga 25
Sid 1 (20)
2015-01-20
Utbildningsnämnden
Jämställdhets- och mångfaldsplan
Avseende period:
2013-2015
stockholm.se
Sid 2 (20)
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................... 3
Analys utvärdering av föregående plan ................................................................................. 4
Tillägg och ändringar från föregående plan .......................................................................... 5
Jämställdhets- och mångfaldsplan för Utbildningsnämnden 2013-2015 ............................ 7
Arbetsförhållanden .................................................................................................................. 8
4§ Lämpliga arbetsförhållanden ...................................................................................................8
5§ Förena förvärvsarbete och föräldraskap ...............................................................................11
6§ Förebygga och förhindra trakasserier eller repressalier ......................................................12
Rekrytering ............................................................................................................................. 13
7§ Möjlighet att söka lediga anställningar .................................................................................13
8§ Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män.......................................................................15
9§ Insatser vid ojämn könsfördelning .........................................................................................17
Lönefrågor .............................................................................................................................. 18
10§ Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor ......................................................18
11§ Handlingsplan för jämställda löner .....................................................................................19
12§ Informera fackliga organisationer .......................................................................................20
www.stockholm.se
Sid 3 (20)
Inledning
Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings- och kvalitetshöjande arbete som handlar om att
skapa förutsättningar för demokrati, rättvisa mellan individer och grupper samt att följa lagar
och avtal. Arbetet kan i förlängningen leda till ökad effektivitet, produktivitet och lönsamhet.
För Stockholms stad som stor arbetsgivare och i kraft av de verksamheter som staden utför, är
det särskilt viktigt att alla ska ha samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Det är en förutsättning för att staden som arbetsgivare ska kunna leva upp till de krav som finns i diskrimineringslagstiftningen, Europeiska
deklarationen för jämställdhet och internationella konventioner som rör allas rätt till demokrati och trygghet.
Rekryteringsprocessen ska säkerställa att den enskildes kompetens blir avgörande och att ingen diskriminering sker. Stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en insikt om
alla människors lika värde. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Alla medarbetares erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara, oavsett roll i
organisationen.
Definitioner
Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja
lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagen skyddar mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och mot instruktioner att
diskriminera. Det är dessutom förbjudet att utsätta någon som gjort en anmälan för repressalier. Lagen ställer krav på att arbetsgivaren ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt
främja lika rättigheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för att lagen efterföljs.
Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor och män och betyder att kvinnor
och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden
i livet.
Diskriminering definitioner enligt diskrimineringslagen1 kap 4 § omfattar direkt- och indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, instruktioner att diskriminera.



Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och
ålder.
Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan
komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst
funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga
och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
www.stockholm.se
Sid 4 (20)







med någon av diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Kön: Att någon är kvinna eller man.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon inte identifierar sig som kvinna
eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat
kön.
Etnisk tillhörighet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns
vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder: Uppnådd levnadslängd.
Aktiva åtgärder är åtgärder som vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter. De
syftar inte i första hand på åtgärder i enskilda fall utan på åtgärder som är framåtsyftande och
av generell och kollektiv natur. Åtgärderna ska vara pådrivande för att motverka diskriminering.
Jämlikhet handlar om alla individers lika värde det vill säga att individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet.
Mångfald Ett samhälle med mångfald som grund utgår från alla människors lika värde och att
varje människa ska ha möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar och önskningar.
Likabehandling innebär att alla människor ges likvärdiga förutsättningar att ta del i samhället. Alla människor ska garanteras möjligheter, oberoende av deras skiftande förutsättningar. Människors utgångsläge och behov är individuella. Den enskilda individen är unik och inte
representant för en grupp. Likabehandling innebär inte att alla ska behandlas lika.
Inkludering att alla individer inbegrips, olikheter uppskattas, respekteras och tillåts.
Analys utvärdering av föregående plan
Utvärdering och analys av planperioden 2010-2012
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012 har inte i tillräcklig grad bidragit till att jämställdhet och mångfald har integrerats i styrning och uppföljning av nämndens verksamheter
enligt intentionerna i fullmäktiges riktlinjer. Detta gäller både service- och arbetsgivarperspektiven.
Projekt Hållbar Jämställdhet har särskilt bidragit till kompetensutveckling på området jämställdhet med fokus på servicegivarperspektivet bland annat genom stöd till lokalt utvecklingsarbete och genom att kommunicera goda exempel från detta arbete.
www.stockholm.se
Sid 5 (20)
Viktiga utvecklingsområden ur servicegivarperspektiv är flickors psykiska hälsa och pojkars
skolprestationer.
Utvärdering och analys av planperioden 2013.
Enligt verksamhetsberättelsen 2013 har utbildningsförvaltningen 2009-2013 deltagit i projektet Hållbar jämställdhet som har finansierats med medel från Sveriges kommuner och
landsting och totalt tilldelats 4,5 miljoner kronor. Utbildningsförvaltningen har bidragit med
personal och projektstyrningsstöd till projektet. Syftet med projektet har varit att integrera ett
jämställdhetsperspektiv i utbildningsförvaltningens styr- och ledningssystem, för att flickor
och pojkar ska ges samma möjligheter att utvecklas utifrån läroplanens mål och för att både
flickor och pojkar ska mötas av en god fysisk och psykosocial miljö.
Särskilt viktiga projektresultat är att förvaltningens elevstatistik nu till mycket stor del är
könsuppdelad och att en stor andel skolor formulerat åtaganden med jämställdhetsperspektiv i
sina arbetsplaner. Åtagandena har lett till en omfördelning av resurser på skolor, ändrade arbetssätt och en ökad medvetenhet om jämställdhetsfrågor. Exempel på effekter av arbetet på
skolnivå är att könsskillnader avseende kunskapsresultat och inflytande minskat.
Vid en genomlysning av grundskolornas arbetsplaner för verksamhetsåret 2013/2014
konstaterades att 79 procent av arbetsplanerna hade åtaganden med jämställdhetsperspektiv.
Därmed uppnåddes det projektmål för grundskolan som förvaltningsledningen satt upp. För
gymnasieskolan stannade siffran på 40 procent. Arbetet fortsätter både i grundoch gymnasieskolan för att ytterligare öka antalet skolor som har inskrivna åtaganden.
Inför höstens resultatdialoger med gymnasiecheferna genomfördes en systematisk genomläsning av samtliga kvalitetsredovisningar där jämställdhetsperspektivet särskilt skulle följas
upp. Uppföljningen gällde om det på skolenhetsnivå fanns systematik i att använda genusfördelade resultat i de egna analyserna. Det fanns flera goda inslag där främst brukarenkäten användes på ett sådant analytiskt sätt, men totalt sett är det ett förbättringsområde. Detta perspektiv kommer att finnas med i den utveckling som ska ske av kvalitetsarbetet.
Uppföljning av år 2014 kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för 2014. Vad gäller
arbetsgivarperspektivet behövs ett fortsatt arbete för att utbildningsförvaltningen ska vara en
bra arbetsgivare som erbjuder goda jämlika arbetsvillkor och en arbetsplats fri från diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Det innebär ett fortsatt arbete för att motverka kvinnors högre stress och arbetsbelastning samt kvinnors högre sjukfrånvaro.
I denna plan har det tidigare kravet på att varje enhet (SVG-nivå) skulle ha en lokal jämställdhets- och mångfaldsplan tagits bort. Detta för att minska kraven på planer och samtidigt effektivisera arbetet genom att det införlivas i enheternas ordinarie styr- och uppföljningssystem.
Tillägg och ändringar från föregående plan
Vissa revideringar från föregående år har gjorts i syfte att tydliggöra och förstärka arbetet.
Den inledande texten i planen har uppdaterats så att den överensstämmer med SLKs nya riktlinjer för jämställdhets- och mångfaldsplaner. I planen har också ansvarsfördelningen gällande
jämställdhets- och mångfaldsfrågorna på utbildningsförvaltningen tydliggjorts.
www.stockholm.se
Sid 6 (20)
Under målet ”Utbildningsförvaltningen underlättar för män och kvinnor att förena förvärvsarbete och föräldraskap” har tydliggjorts att avdelningen för personal- och kompetensförsörjning informerar chefer på förvaltningen om vilka åtgärder som bör genomföras på området.
Under Målet ”Halverad uppgiven förekomst (bland både kvinnor och män) av trakasserier
eller kränkande särbehandling på arbetsplatsen” har aktiviteten uppdaterats så att frågan om
hur trakasserier eller kränkande särbehandling kan motverkas diskuteras på enheternas APT.
Målet ”Ökat antal anställningar med lönebidrag” har justerats till att bredda målet så att fler
grupper beaktas. Nytt mål: ”Ökat antal praktikplatser och feriearbete till personer med funktionsnedsättning”.
Även målet ”Minskad upplevd stress kvinnor och män med 10 % under planperioden” har
justerats. Nytt mål: Ökad andel av både kvinnor och män besvarar medarbetarenkätfrågan
”Jag har lätt att koppla av från arbetet när jag är ledig” positivt och könsskillnaden minskar.
Syftet med revideringen är att frågeställningen i medarbetarenkäten inte direkt säger något om
den upplevda stressen, det kan vara en indikation dock. Det nya målet fångar upp medarbetarnas upplevda möjlighet att lätt koppla av från arbetet på fritiden, en viktig aspekt av det främjande hälsoarbetet.
Målet ” Öka andel jämställda (40-60%) yrkesgrupper” har kompletterats med ”samt ge information om jämställdhetsplanen till medarbetarna”.
Följande aktiviteter har lagts till eller reviderats:
 PAUS-projektet som syftar till att stärka skolpersonalens arbetsmiljö och hälsa
 Kompetensutveckling som ger medarbetare verktyg för att minska stressen
 Erbjuda utbildning inom jämställdhet och mångfald riktad till rektorer och andra
chefer inom ramen för chefsprogrammet
 Erbjuda skriftligt material om jämställdhet och mångfald
 Utbildningsförvaltningen utarbetar och kommunicerar ett diskussionsunderlag gällande diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen
 Information om Stadens jämställdhetsplan i samband med introduktion av nyanställda
 Alla deltidsarbetande erbjuds möjlighet till heltidsarbete
 Förvaltningens chefer säkerställer icke-diskriminering vid rekrytering
 Förvaltningens chefer ansvarar för genomförande inom verksamheten
 Särskilda insatser (gäller målet att öka antalet praktikplatser och ferieplatser till personer med funktionsnedsättning)
 Arbete i nätverket Långsiktig rekrytering (Röda Tråden)
 Vid lika kvalifikationer ska det underrepresenterade könet ha företräde vid rekrytering
 Platsannonser ska utformas så det underrepresenterade könet uppmuntras söka lediga
tjänster
Förändrat arbetssätt
I syfte att intensifiera arbete med att integrera jämställdhets, mångfalds och barnrättsperspektivet i verksamheten bildades i slutet av 2014 en arbetsgrupp på utbildningsförvaltningen med
www.stockholm.se
Sid 7 (20)
deltagare från olika avdelningar. Under 2015 kommer en plan för barnrätt att tas fram av arbetsgruppen.
Nämndernas och styrelsernas arbete
Jämställdhets- och mångfaldsplan för Utbildningsnämnden 2013-2015
Syfte
Den här planen beskriver utbildningsnämndens övergripande arbete för att främja jämställdhet
och mångfald samt motverka diskriminering i egenskap av arbetsgivare. Jämställdhets- och
mångfaldsplanen omfattar central förvaltning och skolenheter i staden.
Ansvar
Förvaltningschefens ansvar
Ansvaret för jämställdhets- och mångfaldsarbetet ligger på respektive nämnd. Förvaltningschefen har huvudansvaret för att jämställdhets- och mångfaldsarbetet genomförs med mätbara
mål och åtgärder enligt gällande lagstiftning, att en jämställdhets- och mångfaldsplan upprättas i samband med verksamhetsplanen och att arbetet följs upp och utvärderas i samband med
verksamhetsberättelsen.
Chefers ansvar
Samtliga chefer ansvarar för att jämställdhets- och mångfaldsperspektiv integreras i det ordinarie arbetet på avdelningar/enheter/skolenheter. Cheferna ansvarar för att kommunicera innehållet i jämställdhets- och mångfaldsplanen till sina medarbetare samt se till så att de aktiviteter de enligt planen ansvarar för genomförs och följs upp.
Avdelningen för personal- och kompetensförsörjnings ansvar
Avdelningen för personal- och kompetensförsörjning uppdaterar och reviderar jämställdhetsoch mångfaldsplanen varje år på uppdrag av förvaltningschefen. Detta sker i samarbete med
arbetsgruppen för jämställdhet, mångfald och barnrätt på utbildningsförvaltningen. Vid planperiodens slut ansvarar avdelningen för personal- och kompetensförsörjning för att en utvärdering görs av planen och att slutsatserna av denna utgör underlag för kommande jämställdhets- och mångfaldsplan.
Arbetsgruppen för jämställdhet, mångfald och barnrätt
Arbetsgruppen för jämställdhet- mångfald och barnrätt bidrar i arbetet med att uppdatera och
revidera jämställdhets- och mångfaldsplanen samt föreslå strategiska åtgärder. Gruppen har
representanter från samtliga avdelningar och träffas regelbundet.
Medarbetarens ansvar
Medarbetarna förväntas ha kunskap om jämställdhets- och mångfaldsplanens innehåll. Vid
tecken på diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska medarbetare omedelbart
meddela detta till närmaste chef eller personalchefen.
www.stockholm.se
Sid 8 (20)
Samverkan
Inom ramen för utbildningsförvaltningens samverkansavtal arbetar förvaltningen med en integration av arbetsmiljö-, medbestämmande- och verksamhetsfrågor. Grunden för samverkan
är delaktighet för alla anställda. Alla medarbetare deltar vid en arbetsplatsträff, APT, och ges
där tillfälle till dialog med chef/arbetsgivare. Fackliga representanter och arbetsgivaren samverkar i SVG (samverkansgrupper) och FVG (förvaltningsgrupp). Jämställdhet- och mångfaldsfrågor samverkas i FVG. Vidare sker även analys och utvärdering i FVG.
Arbetsförhållanden
4§ Lämpliga arbetsförhållanden
Beskrivning
Vilka åtgärder planerar arbetsgivaren genomföra för att arbetsförhållanden ska lämpa sig för
alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Här kan
hänsyn tas till arbetsgivarens resurser och andra omständigheter som försvårar för arbetsgivaren.
Mål: Kvinnors sjukfrånvaro ska minska
Beskrivning
Förvaltningen har ett årsmål gällande sjukfrånvaron för 2014 på 4,3 procent. Den totala sjukfrånvaron i november 2014 (rullande 12 månader) var 5,01 procent (5,59 procent för kvinnor
och 3,68 procent för män). Den totala sjukfrånvaron för Staden under motsvarande period var
5,94 procent. Vissa yrkesgrupper (med fler än 50 personer) hade i maj 2014 (rullande 12 månader) en sjukfrånvaro som var högre än förvaltningens årsmål. Hög sjukfrånvaron finns
bland annat bland elevassistent vid särskola, elevassistent, husmor och skolmåltidsbiträde (6,7
-11,3 procent).
För att kunna erbjuda konkreta riktade insatser till yrkesgrupper med högre sjukfrånvaro
kommer förvaltningen göra fördjupade analyser av vilka sjukdomsorsaker som är vanligast
hos långtidssjuka samt i de yrkesgrupper som har avsevärt högre sjukfrånvaro än årsmålet,
såsom elevassistenter och barnskötare. Detta görs genom att en utredning som baseras på intervjuer med yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro genomförs. Utredningen utmynnar i ökad
kunskap och ett bättre underlag för att arbeta för en minskad sjukfrånvaro.
Ansvarig
Stella Dellios
Önskvärt resultat
Kvinnors sjukfrånvaro ska på sikt minska till att motsvara stadens mål för utbildningsförvaltningens totala sjukfrånvaro (icke könsuppdelad). Önskvärt resultat av genomförd insats är att
ge ökad kunskap och bättre underlag till det förebyggande hälsoarbetet. Ett önskat resultat är
www.stockholm.se
Sid 9 (20)
även att få underlag för praktiska åtgärder riktade till grupper med särskilt hög sjukfrånvaro.
Uppföljningsmetod
Statistik över sjukfrånvaro.
Mätetal
Kvinnors sjukfrånvaro
Årsmål
4,4 %
Utfall
Aktivitet/åtgärd
Ansvariggrupp
Slutdatum
Utrednings- och kompetensutvecklingsinsatser
Med utredningen som grund
utveckla det strategiska
hälsoarbetet med fokus på
förebyggande åtgärder ur
ett jämställdhetsperspektiv.
Personalhandläggare/
Personalenhet
2015-12-31
Samtliga chefer
2015-12-31
Utrednings- och kompetensutvecklingsinsatser
Utredning av sjukfrånvaro,
könsrelaterade skillnader
och möjliga kopplingar till
arbetsmiljön. Utredningen
baseras på intervjuer med
yrkesgrupper med särskilt
hög sjukfrånvaro på utbildningsförvaltningen.
Utredningen ska ge ökad
kunskap och bättre underlag
till det förebyggande hälsoarbetet.
Personalenhet
2015-12-31
Samtliga chefer ska aktivt
arbeta med att följa rehabiliteringsprocessen och för att
sänka sjukfrånvaron.
Samtliga chefer
2015-12-31
Kompetensutvecklingsinsatser med ett genusperspektiv på området arbetshälsa i FORUM för jämställdhet mångfald och likabehandling.
Samtliga chefer ska aktivt
arbeta med att följa rehabiliteringsprocessen och för att
sänka sjukfrånvaron.
Sjukfrånvaron i grupper
med hög sjukfrånvaro
www.stockholm.se
Sid 10 (20)
Mål: Ökad andel män och kvinnor svarar positivt på frågan "Jag har lätt att
koppla av från arbetet när jag är ledig" i medarbetarenkäten. Minskad skillnad
mellan hur män respektive kvinnor svarar i positiv riktning, fler kvinnor anger
att de har lätt att koppla av från arbetet på fritiden.
Beskrivning
I medarbetarenkäten 2012 ställdes frågan "Jag kan koppla av från arbetet på fritiden".
Skattningen görs på en skala från 1-10, där högre värden är positiva värden. Genomsnittsresultatet för kvinnor var 5,9 och för män 6,6. Andel kvinnor och män som svarade högt (8-10)
var 43 procent. Könsuppdelade värden för andel som svarat högt ej tillgängliga.
I medarbetarenkäten 2013 ställdes frågan "Jag har lätt att koppla av från arbetet när jag är
ledig". Skattningen gjordes på en skala från 1-10, där högre värden är positiva värden. Genomsnittsresultatet för kvinnor var 5,6 och för män 6,4. Andel kvinnor och män som svarat
högt (8-10) var 35 procent. Könsuppdelade värden ej tillgängliga.
I medarbetarenkäten 2014 ställdes frågan "Jag har lätt att koppla av från arbetet när jag är
ledig". Skattningen gjordes på en skala från 1-10, där högre värden är positiva. Andelen kvinnor som besvarat med högt positivt värde (8-10) värde var 36 procent och andelen män som
besvarat med högt värde var 47 procent. Andelen kvinnor och män som svarat med högt positivt värde var 39 procent.
Män anger i högre utsträckning att de kan koppla av från arbetet på fritiden. Det är känt sedan
tidigare forskning att kvinnor i högre utsträckning än män upplever förhöjd stressnivå efter
arbetets slut på grund av hemarbetet.
Önskvärt resultat
Större andel anger i medarbetarenkäten att de har lätt att koppla av från arbetet när de är lediga.
Skillnaden mellan män och kvinnors angivna upplevelse av att de har lätt att koppla av från
arbetet när de är lediga minskar.
Fler kvinnor anger: "Jag har lätt att koppla av från arbetet när jag är ledig".
Uppföljningsmetod
Medarbetarenkäten.
Projektets rapport.
www.stockholm.se
Sid 11 (20)
Mätetal
Jag har lätt att koppla
av från arbetet när jag är
ledig
Årsmål
Ökad
andel
jämfört
med
föregående
enkät
Utfall
Slut
datum
Aktivitet/åtgärd
Ansvariggrupp
Forskningsprojektet
PAUS
Vid 21 skolor drivs under
2014-2015 PAUS-projektet,
som syftar till att stärka
skolpersonalens arbetsmiljö
och hälsa. När projektet
avslutas 2015 kommer
förvaltningen att analysera
resultaten och föreslå åtgärder som kan förbättra
lärarnas och annan skolpersonals arbetsförhållanden.
Kompetensutvecklingsinsats
som ger medarbetare verktyg för att minska stressen.
Personalenhet
2015-12-31
Samtliga
chefer
2015-12-31
2015-12-31
Samtliga chefer arbetar
aktivt för att de anställda i
högre grad ska kunna
koppla av från arbetet vid
ledighet.
Kompetensutvecklingsinsatser
Kompetensutvecklings
insatser med ett genusperspektiv på området arbetshälsa i FORUM för jämställdhet mångfald och likabehandling.
Personalenhet
5§ Förena förvärvsarbete och föräldraskap
Beskrivning
Hur planerar arbetsgivaren underlätta möjligheten för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap.
Mål: Utbildningsförvaltningen underlättar för män och kvinnor att förena förvärvsarbete och föräldraskap.
Beskrivning
Avdelningen för personal- och kompetensförsörjning informerar rektorer och enhetschefer om
hur utbildningsförvaltningen kan underlätta för män och kvinnor att förena förvärvsarbete och
föräldraskap. Cheferna uppmanas att diskutera möjligheten att förena föräldraskap och förvärvsarbete med sin personal samt genomföra åtgärder på området. Avdelningen för personalwww.stockholm.se
Sid 12 (20)
och kompetensförsörjning, följer upp i vilken grad detta sker.
Önskvärt resultat
100 procent av rektorer/enhetschefer anger i en uppföljningsenkät att de diskuterat möjligheten att förena föräldraskap och förvärvsarbete med sina medarbetare samt att de genomfört
någon av de åtgärder som avdelningen för personal- och kompetensförsörjnings föreslår.
100 procent av rektorer/enhetschefer som hållit samtal med medarbetare innan föräldraledighet om hur de önskar hålla kontakten med arbetet under föräldraledigheten.
Uppföljningsmetod
Enkät till chefer.
Mätetal
Antal chefer som hållit
samtal med medarbetare
innan föräldraledighet
Enkät till chefer
Årsmål
Utfall
Aktivitet/åtgärd
Ansvariggrupp
Slutdatum
100 %
Samtal om hur medarbetaren önskar hålla kontakt
med arbetsplatsen under
föräldraledigheten
Samtliga
chefer
2015-12-31
100 %
Chefer uppmanas att
diskutera möjligheten att
förena föräldraskap och
förvärvsarbete med sina
medarbetare samt genomföra åtgärder för att underlätta detta.
Samtliga
chefer
2015-12-31
Erbjuda utbildning inom
jämställdhet och mångfald
riktad till rektorer och andra
chefer inom ramen för
chefsprogrammet.
Erbjuda skriftligt material om
jämställdhet och mångfald.
Personalenhet
2015-12-31
6§ Förebygga och förhindra trakasserier eller repressalier
Beskrivning
Här ska arbetsgivaren redovisa åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare
utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Bifoga eller hänvisa till policy
och rutiner mot kränkande behandling inkluderande trakasserier.
Mål: Halverad uppgiven förekomst (5 procent bland både kvinnor och män) av
diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
Beskrivning
I utbildningsförvaltningens medarbetarenkät 2014 uppgav 10 procent att de personligen, un-
www.stockholm.se
Sid 13 (20)
der det senaste året varit utsatt för diskriminering, kränkande särbehandling eller trakasserier
på sin arbetsplats. 50 procent uppgav att det fortfarande är ett problem för dem. Totalt i Staden uppgav 10 procent att de personligen, under det senaste året varit utsatt för diskriminering, kränkande särbehandling eller trakasserier på sin arbetsplats. 46 procent uppgav att det
fortfarande är ett problem för dem.
Ansvarig
Stella Dellios
Önskvärt resultat
Halverad uppgiven förekomst (5 procent bland både kvinnor och män) av diskriminering,
trakasserier eller kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
Uppföljningsmetod
Medarbetarenkäten.
Mätetal
I medarbetarenkäten
uppgiven förekomst av
diskriminering, trakasserier
eller kränkande särbehandling
Årsmål
5%
Utfall
Aktivitet/åtgärd
Ansvariggrupp
Utbf utarbetar och
kommunicerar ett diskussionsunderlag gällande diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling på
arbetsplatsen.
Personalhandläggare
/Personalenhet
Materialet diskuteras av
chefer och medarbetare på
APT i syfte att höja kunskapen inom området.
Utveckla och kommunicera stödmaterial för analys
av medarbetarenkäten ur ett
jämställdhetes- och mångfaldsperspektiv.
Slut
datum
2015-12-31
Samtliga
chefer
2015-12-31
Personal
enhet
2015-12-31
Rekrytering
7§ Möjlighet att söka lediga anställningar
Beskrivning
Vad planerar arbetsgivaren göra för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar.
www.stockholm.se
Sid 14 (20)
Mål: Utbildningsförvaltningen tillämpar en jämlik och jämställd rekryteringsprocess.
Beskrivning
Avdelningen för personal- och kompetensförsörjning ger utbildning i kompetensbaserad rekrytering ur ett icke-diskriminerande perspektiv till målgruppen rektorer/chefer. Utbildning i
kompetensbaserad icke-diskriminerande rekrytering har återkommande genomförts sedan
flera år.
Utbildningsförvaltningen samarbetar med länsstyrelsen i Stockholm, Stockholms universitet
och andra förvaltningar i Staden Stockholm i nätverket Långsiktig rekrytering (Röda tråden).
Genom nätverket får utländska lärare en utbildning som kortar deras väg till anställning inom
det egna yrket och rekryteringsbasen i Staden blir större.
Ansvarig
Stella Dellios
Önskvärt resultat
Chefer har kunskap om och tillämpar kompetensbaserad icke-diskriminerande rekrytering.
Fler utländska lärare har genomgått utbildning i Röda Tråden med möjlighet till anställning
som lärare.
Uppföljningsmetod
Antal chefer som genomgått utbildning i kompetensbaserad icke-diskriminerande rekrytering.
Utbildningsinsatser i Röda Tråden.
Mätetal
Årsmål
Antal chefer som genomgått utbildningen
Minst
30
chefer
Utfall
Aktivitet/åtgärd
Ansvariggrupp
Slutdatum
Förvaltningens chefer
ansvarar för genomförandet
inom verksamheten
Samtliga
chefer
2015-12-31
Förvaltningens chefer
säkerställer ickediskriminering vid rekrytering.
Samtliga
rekryterande
chefer
2015-12-31
Kompetensutveckling i
kompetensbaserad ickediskriminerande rekrytering.
Långsiktig rekrytering/utbildning i Röda
Tråden
Samtliga
rekryterande
chefer
2015-12-31
personalenhet
2015-12-31
www.stockholm.se
Sid 15 (20)
Mål: Ökat antal praktikplatser och feriearbete till personer med funktionshinder
Beskrivning
I förvaltningens verksamhetsplan för 2015 framgår att förvaltningen kommer att fortsätta sitt
nära samarbete med arbetsmarknadsförvaltningens Jobbtorg. Detta genom att erbjuda praktikplatser av god kvalitet inom alla områden inom utbildningsförvaltningen. Särskilda insatser
ska vidtas för att kunna erbjuda praktikplatser och feriearbete till personer med funktionsnedsättning
Önskvärt resultat
Fler ges möjlighet till praktikplatser och feriejobb.
Uppföljningsmetod
Statistik.
Mätetal
Årsmål
Utfall
Antal praktikplatser och
feriearbete till personer med
funktionsnedsättning.
Aktivitet/åtgärd
Särskilda insatser
Ansvariggrupp
Samtliga
chefer
Slutdatum
2015-12-31
8§ Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män.
Beskrivning
På vilket sätt planerar arbetsgivaren erbjuda utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder för att främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete
och inom olika kategorier av arbetstagare. Behöver inte vara en utbildning kring jämställdhet
och mångfald specifikt utan en utbildningsinsats som syftar till att öka jämställdheten och
mångfalden.
Mål: Öka andel yrkesgrupper med jämn könsfördelning (40-60%)
Beskrivning
Utbildningsförvaltningen strävar ständigt efter en så jämn könsfördelning i olika yrkesgrupper
som möjligt. Skilda insatser behövs för detta. En viktig aspekt är rekryteringsförfarandet.
Ansvarig
Stella Dellios
Önskvärt resultat
Ökad andel jämställda yrkesgrupper
www.stockholm.se
Sid 16 (20)
Uppföljningsmetod
Jämix.
Enkät.
Mätetal
Andel yrkesgrupper
med jämn könsfördelning
Årsmål
Utfall
30 %
Aktivitet/åtgärd
Ansvariggrupp
Slutdatum
Utformning av platsannonser
Platsannonser ska utformas
så att det underrepresenterade könet uppmuntras
söka de lediga tjänsterna.
Samtliga rekryterande
chefer
2015-12-31
Vid lika kvalifikationer
ska det underrepresenterade könet ha företräde vid
rekrytering.
chefer
2015-12-31
Mål: Fler heltidsarbetande
Beskrivning
Stadens förvaltningar har i uppdrag att göra det möjligt för personer att gå upp från deltid till
heltid om de så önskar. Majoriteten av de deltidsarbetande är kvinnor.
Ansvarig
Stella Dellios
Önskvärt resultat
Alla deltidsanställda erbjuds möjlighet till heltidsarbete
Uppföljningsmetod
Statistik.
Mätetal
Antal heltidsanställda
Årsmål
100 %
Utfall
Aktivitet/åtgärd
Alla deltidsanställda
erbjuds möjlighet till heltidsanställning
Ansvariggrupp
Samtliga
chefer
Slutdatum
2015-12-31
www.stockholm.se
Sid 17 (20)
9§ Insatser vid ojämn könsfördelning
Beskrivning
Vilka insatser planerar arbetsgivaren vidta när det på en arbetsplats inte är en i huvudsak jämn
fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare. Hur ska arbetsgivaren vid nyanställning särskilt anstränga sig för att få sökande av
det underrepresenterade könet, så att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet
efter hand ökar? Här kan hänsyn tas till arbetsgivarens resurser och andra omständigheter som
försvårar för arbetsgivaren.
Mål: Öka andel jämställda yrkesgrupper med jämn könsfördelning (40-60 %)
samt ge information om jämställdhetsplanen till medarbetarna.
Beskrivning
Utbildningsförvaltningen strävar ständigt efter en så jämn könsfördelning i olika yrkesgrupper
som möjligt. Skilda insatser behövs för detta. En viktig aspekt är rekryteringsförfarandet.
Ansvarig
Stella Dellios
Önskvärt resultat
Ökad andel jämställda yrkesgrupper.
Uppföljningsmetod
Jämix.
Enkät.
Mätetal
Andel yrkesgrupper
med jämn könsfördelning
(40-60%)
Mätetal
Alla nyanställda ska
känna till jämställdhets- och
mångfaldsplanen
Årsmål
Utfall
30 %
Årsmål
100 %
Utfall
Aktivitet/åtgärd
Ansvariggrupp
Slutdatum
Platsannonser ska utformas så att det underrepresenterade könet uppmuntras söka de lediga
tjänsterna.
chefer
2015-12-31
Vid lika kvalifikationer
ska det underrepresenterade könet ha företräde vid
rekrytering.
chefer
2015-12-31
Aktivitet/åtgärd
Information om utbildningsförvaltningens jämställdhets- och mångfalds-
Ansvariggrupp
Samtliga
chefer
Slutdatum
2015-12-31
www.stockholm.se
Sid 18 (20)
Mätetal
Årsmål
Utfall
Aktivitet/åtgärd
Ansvariggrupp
Slutdatum
plan i samband med introduktion av nyanställda.
Lönefrågor
10§ Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor
Beskrivning
Varje nämnd och styrelse med minst 25 anställda ska vart tredje år göra lönekartläggning i
syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför lika och likvärdigt arbete. Arbetsgivaren ska bedöma
om eventuellt förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön.
Mål: Lönekartläggningen visar att inga osakliga löneskillnader föreligger.
Beskrivning
Analysen av lönelägen utifrån ett genusperspektiv ska utvecklas för att kunna skapa förutsättningar för en hållbar lönebildning genom att uppmärksamma och åtgärda löneskillnader som
inte går att förklara med sakliga skäl.
PAS (Personalstrategiska avdelningen, Stadsledningskontoret) genomför vart tredje år den
lönekartläggning som regleras i Diskrimineringslagen. Av kartläggning som genomfördes
oktober 2014 framkom inga löneskillnader som beror på kön.
Ansvarig
Astrid Norderfeldt
Önskvärt resultat
Inga osakliga löneskillnader förekommer.
Uppföljningsmetod
Kartläggning och analys.
Mätetal
Eventuella påvisade
löneskillnader (antal berörda)
Årsmål
0
Utfall
Aktivitet/åtgärd
Åtgärder utifrån SLK:s
lönekartläggning
Vid behov ta fram åtgärder
utifrån SLK:s lönekartläggning som genomförs vart
3:e år, närmast 2015.
Ansvariggrupp
Samtliga
chefer
Slutdatum
2015-12-31
www.stockholm.se
Sid 19 (20)
11§ Handlingsplan för jämställda löner
Beskrivning
Varje nämnd och styrelse ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och
där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10§ Osakliga skillnader i lön och
andra anställningsvillkor. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som
behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.
Detta ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan.
Mål: Lönekartläggningen visar att inga osakliga löneskillnader föreligger.
Beskrivning
lönekartläggning som regleras i Diskrimineringslagen. Av den kartläggning som Staden genomförde 2014 har inga löneskillnader som beror på kön framkommit. Skulle osakliga löneskillnader framkomma ska förvaltningen upprätta en handlingsplan för jämställda löner.
På förvaltningsnivå analyseras löneläget årligen för män och kvinnor i lika yrken för beslut
om eventuella prioriteringar i löneöversynen.
Ansvarig
Astrid Norderfeldt
Önskvärt resultat
Inga löneskillnader som beror på kön.
Uppföljningsmetod
Analys av lönekartläggning.
Analys av kartläggningen och av eventuella åtgärder med anledning av resultatet.
Mätetal
Handlingsplan vid eventuella osakliga löneskillnader
Årsmål
Utfall
Aktivitet/åtgärd
Vid behov ta fram åtgärder utifrån SLK:s (PAS)
lönekartläggning som genomförs vart 3:e år, närmast
2015.
Ansvariggrupp
Slutdatum
Personalenheten
2015-12-31
www.stockholm.se
Sid 20 (20)
12§ Informera fackliga organisationer
Beskrivning
Varje nämnd och styrelse ska förse de fackliga organisationerna som arbetsgivaren har kollektivavtal med, med den informationen som behövs för att organisationen ska kunna samverka
vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Det ska
framgå att fackliga företrädare har blivit informerade om handlingsplanen.
Lönekartläggningen visar att inga osakliga löneskillnader föreligger.
Beskrivning
lönekartläggning som regleras i Diskrimineringslagen. Av den kartläggning som staden geomförde 2014 har inga löneskillnader som beror på kön framkommit. Skulle osakliga löneskillnader framkomma ska förvaltningen upprätta en handlingsplan för jämställda löner.
På förvaltningsnivå analyseras löneläget årligen för män och kvinnor i lika yrken för beslut
om eventuella prioriteringar i löneöversynen
Önskvärt resultat
Inga löneskillnader som beror på kön.
www.stockholm.se
The Capital of Scandinavia

Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2015

Transcription

Similar documents

Protokoll från sammanträde 2014-08-26(PDF)

Öppet hus - Elma school

Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan 2015-2017

en skola i världsklass

Kista grundskolas fritidshem (144 kB, pdf)

JO:s ämbetsberättelse 2015/16 - Utbildnings

ÅSUNDSHOLMS GOLFKLUBB

38 nya fristående skolor i 21 kommuner nästa höst

Föräldramöte åk 7 ht 14 (140901) (454 kB, pdf)