xxxxxxxxxxxx xxxxxxx

Finlands Svenska Scouter r.f.
NR5
2007
s. 3
xxxxxxxxxxxx
xxxxxxx
xxxxxxxxxxx
www.fissc.fi
e-post: scoutposten@fissc.fi
Jamboree
Utgivare
Free Hugs på den 21a världsjamboreen ............................................................. 4
Finlands Svenska Scouter rf.
Byäldstevägen 29
00640 Helsingfors
tfn (09) 2533 1100
fax (09) 2533 1160
Jamboreerapport ..................................................................................................... 5
Jamboreen ur en ISTs perspektiv......................................................................... 8
REUNION57 ........................................................................................................... 9
Storfest
På scoutparad tillsammans med 16000 andra .................................................10
Chefredaktör
Scoutresan som tema i ålders-gruppernas namn ...........................................12
Heidi Nurminen
tfn 041 433 5359
e-post: heidi.nurminen@scout.fi
Projekt: Nya kårer ...........................................................................................................14
Redaktion
Sex nya regioninstruktörer ...........................................................................................15
e-post: redaktionen@fissc.fi
Emil Korhonen
Heidi Nurminen
Robert Laine
Fredrik Aspö
Katarina Leuschel
Harriet Bruce
Sofia Manninen
Alina Böling
Johanna Nyman
Jannina Fagerström
Emma Portin
Johan Gullmets
Annika Rönnblad
Hedda Halonen
Nina Wester
Veronica Karlsson
Notiser och annonser ...................................................................................................16
Redaktionssekreterare
Kate Lönnberg, tfn (09) 2533 1137
e-post: kate.lonnberg@scout.fi
Layout Lena Frölander-Ulf
Ombrytning Tuija Lahti
Adressförändringar
& prenumerationer
din regionsekreterare eller
Frida Lundberg, tfn (09) 2533 1128
e-post: frida.lundberg@scout.fi
Tryckeri Ekenäs Tryckeri AB, 2007
Upplaga 5 100
Postgiro Sampo 800018-68026
Pärmbildens foto
Jonna Sahala
Scoutpostens
utgivningstidtabell 2007
nr
nr 6
nr 7–8
dl
26.9
31.10
•••
2
innehåll
•••
utgivning
v. 45
v. 50
Benjamin gav presidenten sin scouthalsduk .....................................................12
Ditt som datt ...................................................................................................................18
Kallelse till höstmöte och ledardagar 2007 ...............................................................19
Adventskalendern 60 år ................................................................................................20
Nya scoutledare i Ingå....................................................................................................21
Lägerliv ..............................................................................................................................23
Kåtan 50 år: Paddling .....................................................................................................26
Finlands scouters mål för fostran ................................................................................27
Kåtan 50 år .......................................................................................................................28
Händelsekalender............................................................................................................30
Tapto .................................................................................................................................31
Kontaktuppgifter
till regionsekreterarna i FiSSc:
Helsingfors och östra Nyland
Västra Nyland
Eva Nyberg
Lönnrotsgatan 30 D
00180 Helsinfors
Tel. (09) 6122 4036
eller 0400 347 641
fax (09) 6122 4033
e-post kansliet@hess.fi
Gunilla Edelmann
Lönnrotsgatan 30 D
00180 Helsinfors
Tel. (09) 6122 4026
eller 050 540 5067
fax (09) 6122 4033
e-post
gunilla.edelmann@scout.fi
Åland och sydvästra Finland
Sara Carlström
Västerlånggatan 13
20100 Åbo
Tel. (02) 2770 565
eller 050 540 5083
fax (02) 277 0550
e-post
sara.carlstrom@scout.fi
Österbotten
Maj-Britt ”Mabbe”
Nyholm-Ehrström
Fredsgatan 8, 65100 Vasa
Tel (06) 312 3055
eller 050 540 5081
e-post
maj-britt.nyholm-ehrstrom@scout.fi
LEDAR EN H EIDI NURMINEN
Jamboree
och sånt
Okej, jag medger det genast. Mina lägerminnen från
Jamboree 1995 i Holland känns en aning föråldrade. Rent
ut sagt antika. Vart har tolv år tagit vägen? Så jovisst, det
var med en viss stygn av avundsjuka som jag surfade runt
på Jamboreens webbplats. Egentligen ville jag också vara
där, i England. Få uppleva den där otroligt mäktiga känslan
av att vara en bland flera tiotusen andra. Inte riktigt ha
koll på det stora hela men veta att man står mitt uppe
i scouthistoria. Samla på minnen som går att leva gott
på – ja i åtminstone tolv år. I det här numret berättar
Alina och Emma om sina upplevelser och minnen från
sommarens Jamboree i England.
Det finns vissa datum som kommer att gå till historien som datum då man
frågar ”Minns du var du gjorde den dagen?”. 1 augusti 2007 kommer att
vara ett sådant datum, jag lovar. Dagen då scoutrörelsen världen över firade
100 år. Så min fråga till dej är: Minns du var du var 1 augusti 2007? Själv
var jag tyvärr inte på något scoutläger men för att ändå fira den högtidliga
dagen på något sätt drog jag på min t-shirt med texten ”Scouter kan, partiolainen osaa” då jag var ute min länk. Åtminstone några tanter drog lite på
smilbandet.
Även om jubileumsåret vänt in på slutrakan är det inte riktigt ännu slut på
festligheterna. Förutom att det tar tid att bearbeta alla intryck från Storfesten och
Jamboreen så har kårerna i höst möjlighet att ordna en träff tillsammans med krigsveteraner. Ett fint tillfälle att få mötas över generationerna, lära känna varandra och
kanske också få nya insikter.
Och råkar du bo i Vasa eller Uleåborg hinner du ännu ta en sväng via jubileumsutställningen.
Annars, visst har du lagt märke till att de nya åldersgrupperna nu äntligen fått sina
namn. De nya namnen är vargunge, äventyrsscout, spejarscout, explorerscout och roverscout. Jag vet att åtminstone jag kommer att ha det riktigt svårt att lära mig de nya
namnen. Men efter att ha fått öva tror jag att de kommer att sitta riktigt bra. Så nu är
det bara för dig att kolla in till vilken grupp du hör och vilken din nya beteckning är.
•••
3
TEX T: ALI N A B ÖLI N G
FOTO: J A M B ORE E GRUP P E N
GRODA N
Free Hugs
på den 21a världsjamboreen
När anmälningarna skulle
skickas in till World Scout
Jamboree för drygt ett och
ett halvt år sedan kändes det
som det var en evighet tills
lägret. I slutet av juli satte
sig nästan tusen finländare
i en buss och satte kurs mot
England. Efter några dagar
och nätter, två europeiska
städer, tre färjor och ett
tunneltåg var denna evighet
slut. Det tolv dagar långa
Jamboreeäventyret som vi
skulle dela med 40 000 andra
scouter kunde äntligen börja.
Scouter från nästan alla
världens länder fanns
representerade på jamboreen.
4
En dag på jamboreen kunde
börja från allt mellan klockan
fem och nio, om inte tidigare
av de intilliggande britterna
som skramlade med diverse
köksföremål medan de tillredde sin frukost.
Den varma engelska
frukosten vi fick väckte såsom all övrig mat på lägret
blandade känslor.
En del njöt i fulla drag av chipspåsarna och chokladkakorna vi fick till lunch
medan andra redan efter ett par dagar fick
något drömmande i blicken när de talade
om rågbröd.
Mat behövde man dock få i sig på lägret eftersom det fanns massor att göra. Man
kunde till exempel meditera i hindutältet,
bygga en flotte på vattenprogrammet, smaka
på indonesisk mat eller varför inte prova på
att dyka med dykutrustning.
Det viktigaste på en jamboree
är att få nya vänner och ha
roligt tillsammans.
Programmet var ändå inte det viktigaste
på jamboreen, utan själva meningen var att
man skulle övervinna fördomar, bekanta sig
med andra kulturer och framför allt knyta
nya vänskapsband. Det här var inte svårt
med tanke på att det fanns 40 000 scouter
på området som alla var ivriga att få nya
vänner och ha roligt. Skyltar med texten
”Free Hugs” förekom i överflöd, halsdukar
och märken swoppades och små och stora
lägerromanser blossade upp här som där.
Det var praktiskt taget omöjligt att hitta
ett ställe som skulle ha varit tyst på jamboree området. Flertal olika språk och röster
blandades med skratt och musik från lägrets
egen radiostation Promise FM. Varje gång
man rörde sig på området kunde man vara
säker på att få höra ett vänligt ”Hello” från
dem man mötte på vägen. Det är kanske det
här som gör Jamboree känslan så speciell,
vare sig man trögt rörde sig mot duschen
klockan sju på morgonen eller ivrigt sprang
mot kvällens program kunde man vara säker
på att alltid bli mött av hälsningar, kramar
och leenden av scouter från hela världen.
•••
På Food Festivale bjöd Grodan
på äkta finska plättar. Foto:
Jamboreegruppen Grodan
JAM BORE E R A PP ORT
Maten & middagarna
Varje lägerkår lagade sin egen mat på Jamboreen. Varje dag var det en patrull som var
ansvarig för maten. Morgonmålet och middagarna var vanligtvis varma och lagades på
gaslåga i ett tält. Det var lättare sagt än gjort
och vi saknade alla de finska lägrens mat.
Vår mat bestod av bland annat konserverade
korvar, risgrynsgröt med lammklumpar och
vidbränd tomatsoppa. Det som piggade upp
middagarna var de utländska gästerna som
vi bjöd in var och varannan dag. Vi delade
med oss av vår finlandssvenska kultur och
hade skoj! Ifall man blev trött på vår självlagade mat kunde man gå på restaurang.
Tältrestaurangerna serverade typisk mat från
olika länder. På den engelska restaurangen
fick
man
scones och på den
schweiziska fondue.
Trots alla alternativ
så åt de flesta av oss
ändå av den maten
som serverades i
lägerkåren, men
det alla led av var
lunchen. Den var kall i princip varje dag,
mera som picknicklunch. Endel dagar var
det chips, choklad och toast, andra dagar
var det chips, toast och toffee. Den största
mat-happeningen var Food Festivalen, alla
rökar tillverkade egen mat och bjöd sen åt
alla som vågade smaka. Grodan stekte äkta
finska plättar med sylt och bjöd också på
surskorpor, salmiaktuggummi och finskt
kaffe. Våra japanska grannar hade sashimi,
engelsmännen hade fish&chips och amerikanerna hamburgare.
Friendship Badge
På lägret fanns en frivillig serie med uppgifter som man kunde göra för att få ett märke
som kallas Friendship Badge. Till uppgifterna hörde att vara med på dagsprogrampunkterna, träffa nya vänner och äta hos dem, lära
sig mera om olika problem i världen, delta i
en religös mässa eller dylikt samt att lova ta
sej an nånting efter lägret för att förbättra
sin omgivning. Att göra märket var mycket
På lägret fick deltagarna såväl nya
finska som utländska vänner.
5
Grodans lägerport
som välkomnade
alla var en av de
mest fotograferade
i underlägret.
lärorikt och när vi äntligen fick märket var
vi verkligen nöjda med att ha gjort det.
Sunrise Day
Onsdagen den 1 augusti blev det tredje
morgonen i rad med väckning i arla morgonstund. Scoutklädda tågade vi iväg till
Arenan för att delta i 100-års festligheterna.
Vi hade med oss vårt morgonmål och en
bunt WOSM:s flaggor. Under morgonens
ceremoni var vi i videokontakt till Brownsea
Island, vi hörde kudu-hornet ljuda, vi lyssnade på maffig musik, vi såg vita fredsduvor
flyga iväg, vi lyssnade till BP:s barnbarns
kloka ord och vi förnyade vårt scoutlöfte.
Det var stämningsfullt men kanske inte så
fartfyllt, eftersom våra grannar på gräsmattan sov sött. Ceremonin avslutades genom
att var och en fick samla åt sig 100 underskrifter på sin scouting’s sunrise -halsduk,
som ett tecken för vänskap över gränser under scoutingens livstid.
Kårens fiilis / fiilis i Grodan
Kårlägerlivet under lägret var mycket fiilis
och värme, vi var alla som en stor familj!
Stort tack till våra ledare för det. Vi fick
göra det mesta vi kom på. Vi hade alla våra
”insideläppän” och ”outsideläppän” och fast
vi alla var splittrade och gjorde nya vänner
under programmen, så var vi alltid ett lika
bra team när vi träffades igen. Alla jobbade
och stödde varandra under tunga och lätta
perioder. Om vi kunde vrida tillbaka tiden
så skulle ingen av oss ändra på något. Det
var ett superlyckat läger och kommer alltid
att vara ett stort och lyckligt minne för oss.
6
Nya vänner
Jamboreen var en jättebra chans
att få nya vänner från andra länder
och kulturer. Även inom lägerkåren
hittade man nya vänner, trots att vi
var omringade av lägerkårer från andra
länder, så umgicks vi största delen med
varandra. Bredvid oss hade vi en kår med
engelsmän och de lärde vi känna bäst. Sedan
tyckte vi om japanerna trots att de inte kunde så mycket engelska utan bara sade “hello”
när de gick förbi.
Resorna
Alla fasade för resorna −”kela fyra dagar i en
buss med det HÄR gänget!?”- men det var
ju helt skoj!
I stort sett gick alla dagar ut på att panikshoppa och härja runt bland kända sevärdheter. Om nätterna vände och vred sig
alla i sina sitsar. Tea var otroligt sträng med
att “inte sova på golvet när bussen är i rörelse” - grejer. Några smög ändå ner när hon
sov... [läg.led. anm.: det är finns faktiskt lag
på det...]
Bussen var inget annat än kaos och fiilis
och minst lika kul som själva lägret! Vi fick
se massor av fina bensinstationer och varje
morgon vaknade vi till ljuva toner − nämligen Jamboreesången, Jess!
Dessutom gjorde vår megacoola och chilliga busschaufför Kim aka. Iso K resan ännu
bättre!
Resorna gav oss mycket, flera nya eller
mindre nya städer; Lübeck, Bryssel, London, Köln och Köpenhamn, och en superbra stämning i Grodan.
Grodans
egenheter
En grodformad port samt en simbassäng
fylld med vatten och badankor välkomnade
gästerna som besökte vårt lägerområde. De
många vattenkrigen och mer eller mindre
ofrivilliga doppen i ankdammen gjorde även
att våra grannar fick ta del av den galna finlandssvenska kulturen. Andan i vår lägerkår
var på topp precis hela tiden och skratt och
glada rop hördes vart vi än gick. Mot slutet
av lägret var vi en enda stor familj och vi
hoppas att vi kommer att hålla kontakten
och ha en jättelyckad efterträff med alla roliga Grodor.
Kulturkrockar
Med över 150 nationaliteter på lägret kunde
man förvänta sej kulturkrockar av alla de
slag. Vårt första intryck var att folk verkade
så pryda. Vissa klagade för att vi gick barfota
(vad är det för läger om man inte har skitiga fötter?) och varför går man in i duschkabinen med alla kläder på? Vad är livet
utan rågbröd och varför erbjuder folk inte
gratis kramar också därhemma? Många frågor uppstod som inte tycktes ha några svar
ens för oss halvgalna finlandssvenskar! Även
om flera frågor fortfarande är obesvarade
klarade vi oss igenom hela lägret barfotade
och helskinnade − med en osläckbar hunger
efter rågbröd.
Dagsprogrammen
Under Jamboreen fick vi delta i ett stort antal dagsprogram;
Choice Time, “obligatorisk fritid” (lägerkårledarnas beskrivning) under vilken man
kunde göra nästan vad man ville, bland annat besöka de flertal walk-in-programmen
som fanns utspridda över lägerområdet, däribland Global Development Boulevard, där
olika humanitära organisationer hade egna
tält. Dessutom kunde man gå runt till de
olika underlägren och samla stämplar, sköta
sin lägershopping eller helt enkelt bara titta
på folk.
Trash, bara skräp, bokstavligen. Här
skulle vi göra konstverk av skräp, musik
med skräp (skräpmusik?) och svara på frågor
om skräp.
Gilwell Park, äventyrsparken i scoutig
stil, med aktiviteter som klätterväggar, bågskytte, rambobana och scouting skills. Här
fanns också en guidad tur runt den historiska delen av parken, bl.a. B-Ps residens och
Rolls-Royce fanns här.
Elements, olika program med teman centrerade kring de fyra elementen, som väntat
var Eld häftigast och jord tråkigast.
World Villages: Aquaville och Terraville,
två stora programdalar med utställningar,
aktiviteter och workshops dragna för scouter av scouter från hela världen. Finlands
program innehöll bl.a. bastubad och smörknivstäljning.
Starburst, sammhällstjänst, en heldagsutflykt med skogsröjning, husmålning och
trädgårdsarbete.
Global Development Village, olika program organiserade av diverse humanitära organisationer, allt för en bättre värld, såklart!
Splash!, olika vattenaktiviteter i Alton
Water-reservoaren. Här fanns segling, paddling och flottbygge. Ett mycket blött och
omtyckt program!
mycket mera påklädda eftersom det andra
regnvädret höll − typiskt nog, precis över
avslutningen. Här framfördes program från
olika länder, bland annat lägersången spelad
på indonesiska bambuinstrument av en jättestor orkester. Flaggan togs ner och överräcktes till några svenska orienterare som nu
har fyra år på sig att hitta hem till Sverige.
Det hela avslutades med lägersången och ett
storslaget fyrverkeri!
Alla kvällsprogram var inte lika storslagna, men minst lika intressanta och trevliga.
Grodans Suomi-program framfördes genast
tredje kvällen, stora applåder till vaksimmaren av hela underlägret! Kvällen efter var det
Challenge-100, med hundra små spel och
uppgifter utspridda över hela lägerområdet
vilka skulle utföras av lägerkåren. Följande
kväll, kvällen före Sunrise Day var det Vigil,
en kvällsmässa, som inte var nån mässa överhuvudtaget, utan en stilla tankestund över
varför vi egentligen är här, nu. Andra augusti hade vi Hyland Games, igen ordnade spel
i underlägret, ofta blandade internationella
lagsporter, fotbollsturneringar och allmän
samvaro. Sub Camp Fiesta gick av stapeln
följande kväll, här bjöd en av våra patruller
in tre andra
patruller på
middag och
lekar i vår
rök, medan
våra tre andra patruller
gick till tre
andra rökar
på middag,
allt organiserat uppifrån.
Följande
kväll var det
Party Time, då några DJs kom till vårt underläger och spelade, därpå följande lite lugnare, förberedelser för därpå följande kvälls
Carnival! Karnevalståget gick runt hela lägret och varje underläger hade över 200 deltagare − resten tittade på och festade med!
Faith&Belifs
En av zonerna på lägerområdet hette Faith
and Belifs, där olika religioner presenterades,
bland annat Sikh, Islam och Mormonläran.
I Mormonernas tält fick man en bok med
vägledning till ett rent liv enligt mormonläran. Sedan skulle man söka reda på gamla
släktingar och när man gjort detta fick man
ett fint märke. Om man ytterligare ville få
reda på något om en religion kunde man gå
på en mässa.
•••
/GRO DAN; ALE, ALLE, C ALLE, KALL E, HENRIK,
JAKO B , MIE, EMMA, C AMILLA, MICHE, TEDDI,
B ET T I, MAR IA, LINDA, VANES SA, ANNIKA,
H ELENA, MAT IAS , EV IS , ALINA, S EBBE, STEFAN,
PET S KU, JER KER , V ER NER I, B EC C A, ISABEL L A,
DENIS E, KAT R IN, KATAR INA, S ASSA, ERIC A,
KAJS A, JANNI, JANINA, DANIE L A, JANSKO,
JO NAS , ANNIKA & TEA
Kvällsprogrammen
Lägrets höjdpunkter var definitivt kvällsprogrammen. Tre gånger under lägret samlades
alla på den stora Arenan på kvällarna för
gemensam samvaro och musik. På kvällen
efter invigningen samlades alla till Welcome
Party, en enorm fest framför den stora scenen där olika program visades; DJar spelade
senaste technohitsen, magdansöser uppträdde och flera band spelade. Här föll också
det ena av de två regnskurar vi fick under
hela lägret! På kvällen efter Sunrise Day var
det Gifts for Peace-konserten och där var vi
på första rad! Ryktena sade nämligen att U2
var på väg, så vi blev lite besvikna.. Däremot
underhölls vi av en massa artist-kopior; fakeMadonna, fake-Kylie och fake-Robbie, som
nog lyckades med sin insats, på gott och ont.
Det sista stora kvällsprogrammet var avslutningen. Igen samlades alla, den här gången
7
EM M A P ORTI N
IST
Jamboreen ur en ISTs perspektiv
För att allting skall funka helt praktiskt på ett läger med
40 000 deltagare måste det finnas ett team som är färdigt
att hugga i där det behövs. På den 21:sta världsjamboreen
kallades detta team för det Internationella Service
Teamet d.v.s. IST.
Bygglägret för den 21:sta världsjamboreen hade pågått i nästan en månad då Emma
Portin anlände till lägret den 24 juli. På plats fanns redan omkring 6500 personer. Själva jamboreen skulle börja först några dagar senare, men det fanns en hel del att bygga
och förbereda innan scouterna kunde välla ut ur sina bussar. Såhär berättar Emma:
Vi så kallade ISTar, alltså medlemmar av det Internationella Service Teamet, jobbade med olika uppgifter under lägret. Toaletterna på lägerområdet skulle städas, programdalarna drivas, gästerna visas runt och restauranger, caféer och butiker snurras.
I ett par dagar gick vi en skolning, satte upp tält och hjälpte till lite här och där.
Men den största delen av inskolningstiden gick åt till att bekanta sig med det enorma
lägerområdet och försöka hitta den kortaste, eller ja i alla fall någon slags väg fram till
de olika strategiska platserna.
Bodde gjorde vi i ett underläger vid namn Island med omkring 10 000 andra personer. Island var platsen där lägerledningen, ISTarna och representanterna från de
olika scoutorganen höll till. Åt, gjorde vi alla tillsammans i en matsal
på imponerande 150 meter, där kön ibland kunde vara några nollor
längre… Sov gjorde vi i tältgrupper uppdelade i så kallade core team,
alltså enligt vilket ”yrke” vi hade.
En stor del av en ISTs dygn bestod av jobb. Vissa av oss jobbade
långa dagar, andra långa nätter. Den fritid man hade kunde man ju
inte slösa bort på att vila, utan då förbättrade man världen med sina
nya vänner, strosade runt på lägret och besökte London och andra
intressanta resemål.
Att jobba som en IST under jamboreen var ett otroligt roligt och
spännande äventyr fyllt med utmaningar. Det var inte alltid det lättaste att förstå vad jobbkompisen från Swaziland sade eller varför ditt
italienska arbetspar skulle göra en sak just på ett visst sätt. Men den
goda stämning som rådde på jamboreen är något helt obeskrivligt.
Tröttheten, irritationen på konstiga
system och dåliga kartor blir som
bortblåst då varje person man möter hälsar glatt med ett Jambo! eller
Hello!
Så här ett par dagar efter att jag
kommit hem från England lever
min hjärna ännu kvar i jamboreevärlden. Längtan tillbaks är enorm!
Min hårda sovplats var kanske sen
heller inte så farlig och den flottdrypande maten i restaurangen var nog
lite god ändå. Tyvärr är den 21:sta
världs jamboreen över, men som tur
finns foton, souvenirer och minnen
kvar. Och så är det ju bara fyra år
till nästa världsjamboree.
Det är i år 100 år sedan
lord Robert Baden-Powell
grundade scoutrörelsen. Han
var då 50 år gammal och
höll det första scoutlägret på
Brownsea Island i England.
Idag finns det över 28 miljoner scouter över
hela världen, i Finland c:a 75 000, både
pojk- och flickscouter. 100 år av scouting
har firats runt om i världen och det största
evenemanget har varit Jubileumsjamborén i
Hyland Park i England i månadsskiftet juliaugusti 2007. Också 50 års Jubileumsjamborén hölls 1957 i England i Sutton Park
och vi som deltog då som tonårsscouter
hade många trevliga minnen från den Jamborén.
Världsscoutunionen skickade senaste
höst en inbjudan via landsförbunden till alla
som var med på Jamborén 1957 att delta i
årets festligheter i samband med Jamborén
nu, med ett tre dagars program, kallat Reunion57. Knappa 400 deltog från hela världen, varav tre från Finland.
En jamboree ger minnen för livet!
•••
En vänlig och internationell stämningen
rådde över hela lägret.
8
REUNION57
LEIF WESTERÉN
– från Jamborén 1957 till Jamborén 2007
Gilwell Park
Första dagen besökte vi Gilwell Park, ”Scoutingens hem”, med säte för bl.a. Världsscoutunionen, lägerområde för träning och
skolning, utställning om scoutingens historia. Här finns också Robert Baden-Powells
berömda Rolls-Royce med sin karavanvagn
”Eccles”, vilka han fick som present av världens scouter, som samlade 1 penni/scout för
gåvan. I Gilwell Park träffade jag de första
finländska scouterna med sina kännspaka
Väinämöinen-mössor. Också jag hade denna
”cap” liksom min gamla blåvita scouthalsduk på mig. Varje dag besökte
4000 scouter från Jamborén Gilwell
Park, så det var liv i luckan hela tiden
runt omkring oss.
Sutton Park
Mitt i parken finns ”Jamboree Stone” med
en plakett från vår Jamboré 1957. Birminghams borgmästare med sin lady fanns på
plats, liksom BBC-TV. Var och en hade sedan möjlighet att besöka sin gamla tältpalts
– nostalgiskt! En radiointervju gjordes med
representanter från olika länder, så också jag
finns nu sparad i scoutarkivet som minne av
Reunion57.
På kvällen 31.7. hade vi ”Gala Dinner”
på Robinson College. En trevlig överrask-
Jamborén 2007
Andra dagen besökte vi sedan Jamborén, som hade 10 000 besökare
varje dag. På lägret deltog 40 000
scouter från c:a 250 länder, ungefär
1 000 scouter kom från Finland.
I centrum av hela lägret fanns ett
allmänt lägerområde med utställningsavdelningar, post, bank, sjukstuga, mat och café, scoutshop,
o.s.v. Här fanns också Finlands
”Office”, huvudkvarter, en utställning ”Exhibition”, och Café
Kuksa, som var populärt bland
scouterna med bl.a. sina plättar.
Den finländska lägerchefen Henrik Sandholm och ledningsgruppens dragare Sampo
Lappalainen med familj tog väl hand om
mig och förde mig till underlägren, ”subcamps”, där scouterna hade sina tält och sin
verksamhet. De här områdena var annars
fridlysta för dagsbesökare, men det var intressant att se vad olika länder hade hittat på
för program. Finland hade en äkta ”Finnish
Sauna” i bruk, ett utställningstält ”Finnish
Forest” och ett mycket populärt tält med
träslöjd, näverarbeten och avtryck i pappersmassa. Scouterna hälsade, en del bytte
några ord, men såg litet skeptiska ut när jag
uppmanade dem att komma på Jamborébesök igen om 50 år. De finländska ledarna var
synnerligen vänliga och artiga, man kände
sig verkligen som hedersgäst. Jag träffade
också två unga finska läkare, som berättade
att den finländska truppen var välutrustad,
bättre än lägrets officiella sjukstuga. När
det kom fram, att jag var en barnläkarkollega, passade de på att rådfråga mig och det
kändes ju trevligt. Dagen var allt som allt
toppen.
tivt ord hördes. Fastän jag var den enda från
Finland i den här gruppen, kände jag mig
inte ensam. De flesta var i ungefär samma
ålder, men också dåvarande ledare var med,
bl.a. en pigg 78-årig gentleman från Holland, som ännu är aktivt med i scoutrörelsen
där. Han hade med sig tre scoutdöttrar och
en scoutsvärson och hade sin dotterdotter
på Jamborén.
Skillnaden på vår Jamboré och årets var
inte så stor som man kunde tro. Vi var 10
000 scouter färre, vi hade telefonkiosker, nu
har ”alla” mobil, nu hördes mera ungdomlig musik från högtalare. Men framför allt
fanns det nu flickscouter lika mycket som
pojkscouter, vi hade endast representanter
från flicksidan. Det var också helt trevligt att
nu se många scoutpar hand i hand i vimlet.
En fördel hade vi, familjevistelsen efter lägret, vilket inte gick att ordna nu för den finländska truppen. En reflexion var, att när jag
1957 stod en meter från drottning Elisabeth
när hon åkte förbi i sin hästvagn, kunde jag
inte då föreställa mig, att hon fortfarande
skulle regera 50 år senare.
Reunion57 var ett unikt tillfälle att på ett
litet annorlunda sätt återuppliva fina minnen och få nya.
•••
”Jamboree Stone” från
Jamboré 1957.
ning var ännu, att bussen från Cambridge till
London körde via Hitchin, där jag bodde tre
dagar i familj efter Jamborén för 50 år sedan
– staden var sig lik.
Hela vistelsen var
verkligt fin, vi hade sol
alla dagar, i skyfallens
och översvämningarnas
England! Sällskapet var
trevligt och glatt, med
likasinnade, sångglada
”fellows”, inte ett negaLeif Westrén i
Gilwell Park med
Rolls-Roycen i
bakgrunden
9
HEIDI N URM I N E N
På scoutparad
TI LL SAM M AN S M E D 16 0 0 0 AN DR A
10
Det är något magiskt
med stora scoutparader.
Den magin ville också
Kristinestads nybyggare
uppleva och packade därför
sin kår in i buss och styrde
kosan till Finlands scouters
Storfest i Tammerfors, 8-10
juni 2007.
8-10 juni firade Finlands Scouter scoutrörelsens 100-årsdag. Festen gick av stapeln i
Tammerfors och där samlades 16000 scouter från hela Finland, bland dem 700 finlandssvenska scouter. Kristinestads Nybyggare deltog i Storfesten med ett trettiotal
scouter.
− Det är sällan som vår kår deltar i ett så
här stort evenemang. Det är lite annat än de
läger som vårt distrikt ordnar. Det här är i
själva verket den största händelsen som vår
kår varit med på, säger Anna-Kajsa Blomqvist, roverledare i kåren, som under paraden bar kårens namnsskylt.
Även om det är första gången kåren deltar i en scoutparad av denna kaliber har kåren paraderfarenhet från tidigare.
− Vi brukar ordna parader på S:t Göransdagen och ett ljuståg i kyrkan på advent, säger Anna-Kajsa.
Anna-Kajsa Blomqvist och kårens vice
ordförande Cecilia Finnström tror att Storfesten var en upplevelse som många scouter
kommer att minnas länge.
− Det här är säkert ett tillfälle där våra
scouter inser att de är en del av en större
helhet och att det finns massor av scouter i
Finland, säger Blomqvist.
Ida Källberg från Ingå scouter är inne
på samma linje som Anna-Kajsa Blomqvist.
Det är något alldeles speciellt med Storfester.
− Storfest är kul för det är så annorlunda
jämfört med den scouting vi annars sysslar
med. Jag trivs i stadsmiljö och på ett evenemang med en massa andra scouter, säger
Ida.
Ida har varit på Storfest förut, i Helsingfors år 2000, och hon ville gärna uppleva
den unika stämningen igen.
− Det är otroligt att se att vår organisation är så stor. Under fester som den här
tänker man också på att scoutrörelsen faktiskt finns över hela världen. Det är roligt att
folk kommer på så här stora evenemang så
vi får uppleva hur många vi är, säger Ida.
Storfesten i Tammerfors avslutades högtidligt med scoutparaden, som är en av de
äldsta scouttraditionerna. Paraden togs emot
på Centraltorget av riksdagens talman Sauli
Niinistö.
− Vissa saker måste man se med egna
ögon för att förstå. Nu först inser jag styrkan i scoutrörelsen, att den är någonting
för alla, stora och små. Nu förstår jag varför
scoutingen är så fin, sade Niinistö efter att
ha sett 16000 scouter i alla åldrar marschera
förbi på torget.
•••
11
Här sker den historiska halsdukskuppen.
Benjamin Ahlfors överräcker sin
scouthalsduk till republikens
president Tarja Halonen.
Foto: Birgitta Edelmann
Scoutresan som
tema i åldersgruppernas
namn
Benjamin
gav
presidenten
sin
scouthalsduk
På Storfesten i Tammerfors i juni avslöjades
äntligen namnen på de nya åldersgrupperna. I
det nya programmet löper resan, sökandet och
finnandet som en röd tråd genom åldersgruppsprogrammen. Detta tema syns också i de olika åldersgruppernas namn.
De nya åldersgrupperna är:
Vargunge - Sudenpentu (7-9 åringar)
… gör utfärder ut i den omgivande världen, inte alltför långt från
boet
Äventyrsscout - Seikkailija (10-12 åringar)
…. drar redan modigt ut på äventyr lite längre bort, likt upptäckare
Spejarscout - Tarpoja (12-15 åringar)
…. spanar aktivt och företagsamt i mer utmanande förhållanden.
Explorerscout - Samoaja (15-17 åringar)
… rör sig med intresse i olika miljöer, smakande på vyer och
terränger
Roverscout - Vaeltaja (18-22 åringar)
… tar sig mål-medvetet och med ett öppet sinne fram mot önskat
mål.
Nytt
scoutprogram
2010
Finlands Scouter
förnyar och förbättrar sitt program så att scoutprogrammet bättre
anpassas till dagens
samhälle.
De kårerna som
så vill kan ta i bruk
det nya programmet redan hösten
2008. Målet är att
alla scoutkårer i
Finland använder
programmet år
2010.
•••
B I RGI TTA
E D E LM A N N
12
Kom med
och påverka
Vill du jobba med att t.ex.
kommentera det material som
produceras inom ramen för Nytt
program 2010? Gå då in på länken
http://www.webropol.com/P.aspx?id=
134965&cid=35316201 och anmäl dig
till insynsnätverket. Genom att delta
får du vara med om att påverka det
nya scoutprogrammet. Dina åsikter är
viktiga!
Ibland lönar det sig att vara
kvicktänkt. Åtminstone om man vill passa
på att ge presidenten sin scouthalsduk. Det
lyckades Benjamin Ahlfors från sjöscoutkåren
Vikingarna med på Storfesten i Tammerfors.
- Jag såg henne komma gående och passade på att springa fram och
överräcka min scouthalsduk, säger han.
Även om president Tarja Halonen var omringad av livvakter lyckades Benjamin med sitt ”uppdrag”. Och enligt Benjamin själv tog
Halonen med gott mod emot halsduken.
Senare sågs presidenten snurra med Benjamins halsduk ovanför
sitt huvud. Och i slutet då hon skulle avlägsna sig från Ratina stadion passade hon på att snurra med halsduken i stället för att vinka.
Scoutchef Tea Bäckman konstaterade efteråt att Benjamin fick
full stilpoäng av Finlands scouters ordförande som var mycket imponerad över hur hövligt och stiligt Benjamin utförde ”halsdukskuppen”. FS ordförande
visste också att berätta
att presidenten tyckte att
Benjamins halsdukskupp var en kul grej.
I och med denna
“halsdukskupp”,
fortsätter Vikingarnas
gamla tradition
i att göra kåren känd
bland statshuvuden. Förra gången
Vikingarnas
halsduk överräcktes,
var det konungariket Sveriges
konung Carl
XVI Gustaf, som fick
äran att ta emot
gåvan. Kanske det är
det norska eller
danska kungahuset
som står nästa i
tur?
•••
Har du frågor gällande
arbetet?
Mejla Sussi Björkman,
sussi.bjorkman@te-centralen eller
ring utvecklingschef Merja Leinonen,
tfn (09) 2533 1132. Info om Nytt program 2010 finns också på FiSScNät och
på adressen www.partio.fi/ohjelmauudistus.
Benjamin
Ahlfors från
sjöscoutkåren
Vikingarna.
Foto: Heidi
Nurminen
Jubileumsutställning
23.11–20.1 2008
Uleåborg
dec
Fredsbyggaren
Scouting 100 år
– Jubileumsutställning
aktuell redan
år 2006
8.1–9.2, Åbo.
Finlands Scoutmuseum
jan
nov
feb
Jubileumsåret är ett enastående tillfälle för dig och din kår.
I denna kalender hittar du aktuell information
om Jubileumsårets händelser.
Jubileumsåret
Mera information angående jubileumsåret
på www.scout.fi/2007
Jubileumsutställning
20.2–29.3
Kuopio
Har du redan jubileumsårets
märke på din scoutskjorta?
okt
Jubileumsårets tygmärke får man fästa på sin scoutskjorta
då man deltagit i minst ett av jubileumsårets evenemang.
Evenemangen hittar du uppräknade i kalendern runt denna
sida. Märket kan köpas i scoutaffärerna.
Foto: Mikko Hieta
Veteraninsats
oktober–
november
Kårchefsträff
24.2
mars
Foto: M
arjo Maj
Tuomas
Sauliala
Jubileumsutställning
11.9–14.10
Vasa
lund och
Tänker du
skicka sms?
I oktober-november
genomförs veteraninsatsen.
Då träffas scouter och
veteraner för en gemensam
stund. Upplevelser och
hälsningar från träffarna
samlas in i form av sms
och publiceras på
Jubileumsutställning
3–30.4
Lahtis
www.scout.fi/veteraninsats.
sept
Ännu hinner ni
bekanta er med
jubileumsutställningen
Jubileumsutställning
5.7–19.8
Foto: Eeva Kivilä
april
Bilder och berättelser
från Storfesten:
www.scout.fi/storfest
Den välbesökta ambulerande
jubileumsutställningen besöker
ännu i år Vasa och Uleåborg.
Skolkampanjen
23–29.4
under
scoutveckan
Jamboreestämning:
Villmanstrand
Vasa 11.9–14.10 Österbottens museum
Uleåborg 23.11–20.1 Pohjois-Pohjanmaan museo
www.jamboree2007.fi
aug
maj
juli
Jamboree
27.7–8.8
Jubileumsläger 2007
juli–augusti
juni
Suurjuhla – Storfest
9–10.6
Jubileumsutställning
1–22.6, Tammerfors
Frimärken
9.5 2007
13
HEIDI N URM I N E N
Projekt:
Nya kårer
På två-tre år ska ungefär
tio nya kårer grundas inom
Finlands Svenska Scouter.
Eller det är åtminstone
förhoppningen med projektet
”Nya kårer”.
- Projektet går ut på att grunda nya kårer på
orter där det inte erbjuds scoutverksamhet,
säger Sara Carlström, projektsekreterare för
projektet ”Nya Kårer”.
Det handlar givetvis inte om vilka orter som helst i Finland utan ställen där det
finns en svensk språkö eller var det förutspås
bosätta sig finlandssvenskar inom de kommande 20 åren. Exakt vilka orter det blir är
inte fastslaget ännu.
Utmaningen för projektgruppen (som
även kallas kårsektionen) är att försöka hitta
scoutintresserade personer på sådana orter där folk vill grunda kårer. Målet är att
grunda, eller återuppliva, tio kårer. Genom
att grunda tio nya kårer inom FiSSc kommer man ett steg närmare målsättningen att
ha 6000 medlemmar år 2010.
- Det kan också handla om att återuppliva gamla nerlagda kårer eller hjälpa sådana
kårer som det inte går så bra för. Eller så kan
det handla om att utöka verksamhet på orter där det redan finns scoutverksamhet men
där efterfrågan är större än utbudet, som till
exempel i Esbo, säger Sara.
14
Till en början kan det även handla
om att starta svenskspråkiga avdelningar i finska kårer, men målsättningen är att avdelningarna så småningom utvecklas till självständiga
kårer.
Att grunda kårer kan kännas som
ett stort projekt men Saras uppgift
är att se till att det inte blir en övermäktig uppgift.
- Vi sammanställer ett paket för
hur man ska grunda en kår, deltar
i konstituerande mötet och hjälper till med att planera program
och utbildning.
I häftet finns också modeller på de olika dokument som
den nya kåren behöver skriva,
och korta beskrivningar på vad dokumenten ”innebär” och varför de behövs. Tanken
med häftet är att underlätta den administrativa biten av kårgrundandet så att ledarna
i den nya kåren kan sätta merparten av sin
energi på själva scoutverksamheten och friluftslivet. De nya kårerna kommer förutom
detta häfte att få hjälp med de olika faserna i
grundandet av kåren i form av erfarna scouters närvaro.
Sara hoppas att projektet sparkar igång
ordentligt under hösten, men räknar med
att de första nya kårerna grundas 2008.
Och kraven på de nya kårerna?
- Det finns inga krav på hurdana de nya
kårerna skall se ut. De kan vara flick-, pojkeller blandkårer, sjö- eller landkårer, säger
Sara.
Är du intresserad att delta i projektet
”Nya kårer”. Ta kontakt med Sara Carlström
(sara.carlstrom@scout.fi). Det enda som
krävs är erfarenhet av scouting på kårnivå,
det vill säga att du vet hur
en kårstyrelse fungerar,
hur man förverkligar verksamheten
inom kåren och hur man bygger upp en kår.
De som är medlemmar i kårsektionen förutsätts också stöda en ny kår i 6-9 månader.
Under den tiden skall man finnas till hands
för kåren, både vad gäller goda råd och uppmuntran samt fysisk närvaro på möten och
dylikt.
Även befintliga kårer kan hjälpa. Saras vision är att det ska vara möjligt att förverkliga
ett fadderskap som går ut på att en befintlig
kår bjuder in den nya kåren på sina utfärder,
hajker och liknande. På så sätt skulle den
nya kåren få nys om de viktigaste ingredienserna i scoutingen: upplevelser i naturen och
scoutgemenskapen över kårgränserna.
- Den nya kåren kan kanske inte till
en början göra den befintliga kåren några
gentjänster, men på sikt kan säkert utbytet
av tjänster vara jämbördigt. Ifall en ny kår
grundas av vuxna personer som inte har
scoutbakgrund så är det speciellt viktigt att
de får hjälp med friluftsverksamheten och
då tror jag att den absolut bästa ”hjälparen”
är en annan kår, konstaterar Sara.
Finlands Scouter hade ett motsvarande
projekt 1999-2001. Då lyckades man grunda 18 nya kårer, varav tolv var nya och sex
gamla kårer som återupplivades. Bland dessa
kårer fanns även två svenskspråkiga, Wasa
fyrvaktare och Nordsjö skogsriddare.
•••
Så här grundar du en kår
• KICK-OFF där intresserade barn,
unga och vuxna anmäler sig
• Ett första möte för kårens blivande
ledare
• Sakta dra igång verksamheten
• Göra upp en
verksamhetsplan och
budget
Sara Carlström,
projektsekreterare
för projektet,
hoppas att de första
nya kårerna grundas
redan 2008.
• Skriva kårens stadgar och
grunda kåren
S E X N YA
REG ION IN STRU KTÖRE R
Så nu finns det totalt elva regioninstruktörer
som ska sträcka ut en hjälpande hand till kårerna. Bemanningsläget ute i regionerna ser
rätt bra ut. Det är egentligen bara i Österbotten det skulle behövas ytterligare en eller två regioninstruktörer, så om du känner
dig manad är det bara att ta kontakt med
Scouthuset.
Namn: Ewert Gustafsson
Ålder: 26
Kår: Sjöscoutkaren spejarna, Mariehamn
Hur länge verkat som regioninstruktör?
Började i år
Inom vilken region är du regioninstruktör?
Åland och Dahlsbruk
Varför ville du bli regioninstruktör: Blev
tillfrågad och tackade ja efter lite funderande. Roligt att hålla kontakt med hemmakårerna när man studerar i Åbo.
Vad tror du att är din styrka som regioninstruktör: Pratglad och social.
Vad är ditt första uppdrag som regioninstruktör: Kontakta kårerna och visa att jag
är jag.
Hur ofta reser du runt och träffar kårer:
Kommer att träffa dem när jag är hemma på
Åland och hålla kontakt med fastländarna
om behov finns.
Namn: Ida Stolt-Haglund
Ålder: 27
Kår: Grankulla scoutkår
Hur länge verkat som regioninstruktör?
Det blev klart att jag skulle fungera som regioninstruktör redan i våras, men själva ar-
Id
a
betet kommer jag att påbörja nu i augusti.
Inom vilken region är du regioninstruktör?
Västra Nyland
Varför ville du bli regioninstruktör: Jag
tycker att det allra viktigaste scoutarbetet
utförs i kårerna och att regionen och förbundet behöver känna till hur kårerna och
scouterna mår. Det är också viktigt att kårerna känner att de har koll på det som sker
i regionen och förbundet.
Vad tror du att är din styrka som regioninstruktör: Jag har själv varit kårchef i flera
år så jag tror och hoppas att jag kan ge kårcheferna i “mina” kårer stöd och tips eller
åtminstone fungera som bollplank.
Vad är ditt första uppdrag som regioninstruktör: Jag ska träffa kårcheferna så fort
verksamheten kommer igång i höst. Så får vi
se hur det rullar vidare sedan.
Hur ofta reser du runt och träffar kårer:
Det beror på behovet, men jag hoppas att
det blir ett par gånger per år.
Namn: Liisa Kauppinen
Ålder: Fyller 22 i slutet av december
Kår: Ingå Scouter
Hur länge har du verkat som regioninstruktör? Jag blev tillfrågad till uppdraget i
slutet av april i år, har träffat mina kolleger
en gång, så det vill säga, inte alls så länge,
men jag hinner ännu.
Inom vilken region är du regioninstruktör?
Inom Västra Nylands scouter.
Varför ville du bli regioninstruktör: Då
jag blev tillfrågad hade jag länge stampat på
samma ställe inom min egen kår och kände
att jag egentligen inte hade någon plats där
som var min egen, så jag nappade på direkt.
Scouting för mig handlar om utveckling
och detta känns som ett passande steg i min
scoutkarriär. Att lära sig känna ett pack med
nya scouter är ju också välkommet.
Vad tror du att är din styrka som regioninstruktör: Jag är mer en problemlösare än
problemdiskuterare. Med det menar jag att
Li
jag gillar att ta tag direkt i problemen då de
uppstår, eller också före de uppstår. Att jag
själv verkat som kårchef i ett par år hjälper
säkert också. Jag tror mig kunna känna igen
vilket stöd man som kårchef vill ha. Jag är
en född optimist och är inte rädd för att ge
och ta emot ärlig feedback.
Vad är ditt första uppdrag som regioninstruktör: Det blir väl nog att lära mig känna
de personer jag skall arbeta med. Ge av mig
själv och lära mig känna mitt uppdrag och
se i vilka tillfällen jag behövs.
Hur ofta reser du/kommer du att resa
runt och träffar kårer: Detta tycker jag är
på kårens villkor. Jag strävar till att uppfylla kårens individuella behov. Om de vill
se mig ofta reser jag ofta, om de anser sig
klara sig bra själv, reser jag minst en gång
per termin.
Namn: Birgitta “ Titti” Edelmann
Ålder: 34
Kår: Sjöscoutkåren Stormfågeln
Hur länge har du verkat som regioninstruktör? Jag tillträdde min post i juni, men
i praktiken började jag jobba i augusti.
Inom vilken region är du regioninstruktör?
Jag är regioninstruktör i västra Nyland.
Varför ville du bli regioninstruktör? För
att det kändes som ett intressant uppdrag,
och för att jag är nyfiken på hur olika kårer
fungerar.
Vad tror du att är din styrka som regioninstruktör? Kanske ett genuint intresse för
olika kårers traditioner och sätt att förverkliga sin verksamhet.
Vad är ditt första uppdrag som regioninstruktör? Att ta kontakt med kårcheferna,
träffa dem och ta reda på vad jag kan erbjuda dem och vad de vill ha av mig.
Hur ofta reser du/ kommer du att resa
runt och träffa kårer? Det är meningen att
jag skall träffa kårcheferna varje termin, och
jag hoppas att jag kan träffa också de övriga
ledarna ibland.
•••
is a
T
I nummer 4 av Scoutposten
presenterades fem
regioninstruktörer. Under
sommaren har de förökat sig
med hela sex stycken.
it t
i
15
Scouter har planterat
över två miljoner träd
Under första halvan av 2007 har scouter världen över planterat
närmare 2,5 miljoner träd inom ramen för projekten ” Plant
for the Planet: Billion Tree Campaign” (ungefär ”plantera för
planeten: kampanjen för en miljard träd”). Projekten lyder under Förenta Nationernas miljöprogram och har som mål att det
under år 2007 ska planteras en miljon träd världen över. Med
den här kampanjen vill FN öka skogsbeståndet som minskat
med åtminstone en tredjedel från vad det varit tidigare. Och
skogen är som känt vår jords lungor, vilket betyder att skogen
världen över är livsviktig för alla människor, oberoende om det
är regnskogen i Brasilien eller den finländska barrskogen.
Du kan också vara med i kampanjen. Gå in på webbplatsen
http://www.unep.org/billiontreecampaign/ och gör en insats
för scoutingen och världen. Börja med att avlägga ett löfte om
att du ska plantera att träd och sköta om det. Då du planterat
trädet kan du också notera det på samma webbplats.
Sjöscoutledardagar
13-14.10
Rosvik, Ekenäs
Kom med och träffa andra ledare,
dela med dig av sommarens upplevelser
och planera år 2008!
Vi besöker Finngulf båtvarv, tävlar om Mässkärs båk
och kollar vilken kår har de bästa navigatörerna!
Anmäl dig till din regionsekreterare NU!
Sjörådet
•••
Veteraninsats
Tidpunkten för jubileumsårets sista
diamant, veteraninsatsen, närmar sig.
I oktober-november knyter tusentals
scouter och veteraner kontakt generationer emellan.Veteraninsatsen går ut
på att under ca 1 ½ timme träffas under
helt vanliga omständigheter och bekanta
sig med varandra.
Mera information om veteraninsatsen på
www.scout.fi/veteraninsats
Traditionell
L E DA R S TA D M A N ÖV E R
i Helsingfors den 17 oktober
Samla ihop ett lag och anmäl laget och patrulledarens namn
till din egen regionsekreterare senast den 5 oktober. Lagets PL
får mera info om start och utrustning en vecka innan den hårresande skaban. Du hinner ännu komma i tävlingsform, men
det gäller att börja hårdträna NU!
Kårledarträff
i HÖNS
8 oktober i Borgå
Anmäl dig till
din egen Eva,
hon kockar,
du kan bara sl
eva!
Har du en ledarkompis i kåren?
Vad tror du händer på våren?
Vad är allt skvaller om Köttboda?
Är utsikterna för regionlägret goda?
Vilka skatter måste kåren betala?
Kom med och hör Stocka tala!
16
Om ett år är det
FiSScs tur att ordna
mästerskapstävlingen
Österbottens regions traditionella
EP-TÄVLING
Är du intresserad av
att delta i
att arrangemangen?
Ta då
genast
kontakt
med
Annika
Rajala,
tfn 040560 61
33.
arrangeras 22-23.9
Tävlar gör man i följande klasser:
LEDARTÄVLING, 2-mannalag, en
av lagmedlemmarna får vara en
“icke scout”.
TRÄNINGS EP-TÄVLING, för er
som inte tidigare gått en EP-tävling.
Träningspatrullen får ha 4-6 deltagare, minimiålder 10 år.
Traditionell EP-TÄVLING, tävlingspatrullens styrka är 4 man (1+3)
enligt stadgarna.
Alla som går tävlingen får ett pris.
Närmare information + stadgar går
ut till kårerna 2 veckor före tävlingen. Bilda lag och börja träna!
Har ni frågor kontakta Mabbe på regionskansliet,
tfn 06-312 3055 eller 050-540 5081.
Foto: Ilmari Seppä
ROVEREVENEMANG FYRBÅK
TAMMERFORS 9 – 11 NOVEMBER 2007
Fungerar du som roverscout i din kår? Eller är du i roverscoutåldern och
skulle vilja fungera som roverscout, men inte kan det p.g.a. att din kår
inte har roverscoutverksamhet? Då är FYRBÅK årets scouthändelse för
just dej! Kom tillsammans med din roverscoutgrupp, själv eller med din
roverkompis och få ideer och inspiration.
Hur? Anmäler dej gör du direkt till evenemangets ledare, Frank tel. 050
3435139. Deltagaravgiften är inte fastställd ännu men blir ca 25 €. Mer
information får du när du anmält dej.
Frågor eller funderingar? Ta gärna kontakt tel. 050 3435139 eller
mail Kaffefrank@gmail.com / Frank Wikblad, Roverprograminstruktör
FiSSc.
Vi från arrangörsstaben hoppas på att träffa så många av er
som möjligt i Tammerfors!
Foto: Daniel Strandell
Vad? Ett evenemang ordnat av FiSSc för roverscouter från alla regioner.
En häftig roverscoutupplevelse där du får träffa roverscouter från hela
FiSSc, se nya platser och få nya scoutupplevelser. Så du sen kan åka hem
full av ny inpiration för roverscoutverksamheten i kåren! Programmet
består av bl.a. parallellprogram där deltagarna får utföra små miniprojekt
i grupp. Du får roliga upplevelser och kan utbyta roverscouterfarenheter
med andra.
Var? Puisto Emmaus mitt i centrala Tammerfors. Puisto Emmaus är ett
ungdomsverksamhetscenter där en mängd olika ungdomsföreningar har
sin verksamhet (www.tanmky.fi)
17
Dittso
m
datt
Ledare! Partiojohtajatidningen utkommer
nuförtiden som nättidning!
Gå in på adressen www.
partiojohtaja.fi och läs,
delta i diskussioner eller se
på bilder! •••
Lekdags!
Här kommer instruktioner för en annorlunda namnlek som kräver koncentration: Alla deltagare går runt
omkring bland varandra och stannar
emellanåt upp och skakar hand med
någon annan och presenterar sig. När
båda presenterat sig ”byter de namn”.
Så håller alla på sedan; skakar hand,
presenterar sig och får ett nytt namn
som man sedan använder när man
presenterar sig nästa gång. När någon
sedan kommer och presenterar sig med
ens riktiga namn får man ställa sig utanför ringen och vänta. Efter hand får
fler personer tillbaka sitt riktiga namn
och leken är slut när alla blivit sig själv
igen. (Om det alltså inte blivit rådd på
vägen, vilket det nästan alltid blir...)
Scoutsommaren
i siffror
Kring 16000 scouter samlades till Tammerfors 9-10.6 för att fira scoutingens
100-årsjubileum på Storfesten
Hela 42000 scouter deltog i den 21:a
Jamboreen i England 27.7-8.8, av dessa
var cirka 800 finländare varav ungefär 40
hör till FiSSc
Ungefär 650 scoutläger har hållits i
Finland under sommaren
Som värst regnade det kring 50 mm
per dygn när de flesta firade jubileumsläger i månadsskiftet juli-augusti...
Miljontals myggor besökte scoutlägren...åtminstone i vissa delat av landet...
•••
•••
Fiskat ur FiSScNät
Värker kaffetanden?
Här är två knep för att göra kaffepausen till en större njutning
om du är ute på hajk eller sitter på en kontroll.
1) Sätt en tesked Nescafé-pulver i termosen före du häller i
kaffet. Den lite unkna termossmaken försvinner och kaffet
smakar mycket godare!
2) I välförsedda matbutiker finns det kaffegrädde i pulverform
för den som inte vill dricka sitt kaffe svart men inte heller vill
släpa på mjölk i skogen!
Källa: Pirkka Niksit.
•••
Vildmarkshotdog
Du behöver:
2,5 dl mjöl
1 tesked bakpulver
0,5 tesked salt
1 dl vatten
+ en pinne och en lägereld
Blanda alla torra ingredienser och tillsätt vattnet. Knåda degen. Om det känns kladdigt kan du tillsätta lite mera mjöl.
Skala eller tälj en träpinne och stick den igenom korven.
Rulla degen till en lång smal sträng som du virar i spiral runt
korven. Grädda över glöden tills degskalet är gyllenbrunt.
•••
”De roligaste stunderna har uppstått då man
fått rätta till missförstånd om vårt land. Mumin är inte ett litet vitt djur som lever i Finland.” Anna Aaltonen 7.8.2007
•••
Sugen på nya
SCO U TPROJ E KT ?
Inget eget uppdrag i höst? Varför inte:
• inreda i kårlokalen
• starta en tidning för kåren om ni inte redan har en
• delta i några scoutevenemang som fotograf befriad från alla
andra uppdrag – gå med kameran i högsta hugg hela tiden
och du får garanterat många roliga och fartfyllda bilder
• arrangera en hemlig utfärd till något intressant ställe
– deltagarna får inte veta annat än starttidpunkt, utrustning
och när ni är tillbaka
• samla ett gäng för att leka igenom alla lekar ni kan och
samtidigt sammanställa en lekmapp eller ett lekkartotek
• gå igenom kårens arkiv och gräv fram gamla godbitar, t.ex.
gamla manövrar som kan återanvändas eller roliga bilder
att visa på julfesten
• överraska med goda bakverk till patrull-, rover- eller
ledarmötena
• arrangera en kväll då folk kan sälja och köpa urvuxna
scoutriggar av varandra, sy märken och märka sin utrustning
med namn
• fixa en hemsida för kåren
•••
( S AMMANS T ÄLLT AV H EDDA H AL ONEN
O C H NINA WESTER)
18
FINLANDS SVENSKA SCOUTER r.f .
FINLANDS SVENSKA FLICKSCOUTFÖRBUND r.f.
FINLANDS SVENSKA SCOUTFÖRBUND r.f.
K A LLE L S E TI LL H ÖSTM ÖTE
OC H LE DA R DAG A R 20 07
Härmed kallas till höstmöte 27-28.10. Mötena hålls på Lemböte, Åland Närmare information om resor, inkvartering och mat,
deltagarpriser samt anmälan sänds ut i kårposten som postas 28.8 och möteshandlingarna postas 4.10.
MÖTEN
På mötena behandlas de i § 4 i föreningens stadgar nämnda ärenden, däribland val av styrelsemedlemmar, av regionchefer, val av
FiSSc:s representant till scoutrådet m.fl. På mötet behandlas även styrelsens förslag till placering av pengarna från försäljningen
av Scoutcentret Vidablick (FiSSc) och Kåtans långtidsplan (FSFSF).
Diskussioner och kliniker erbjuds kring ämnen som Nytt program och nya grundstadgan som definierar scouting i Finland. Träffar ordnas för utbildningsansvariga och regioninstruktörer.
VECKOSLUTETS PROGRAM – LEDARDAGARNA
Ålands scouter agerar värdar för årets ledardagar på Åland. Ledardagarna bjuder på klurigt och praktiskt ledarprogram med
program ute och inne. Ledardagarnas kliniker inleds på båten på fredag och fortsätter på återresan på söndag.
Välkommen till höstmötet på Åland!
FINLANDS SVENSKA SCOUTER r.f.
FINLANDS SVENSKA FLICKSCOUTFÖRBUND r.f.
FINLANDS SVENSKA SCOUTFÖRBUND r.f.
TEA BÄCKMAN
scoutchef
förbundsordförande, FSSF
förbundsordförande, FSFSF
EMIL OLJEMARK
vice scoutchef
vice pojkscoutchef
vice flickscoutchef
JONNA SAHALA
verksamhetsledare
19
Adventskalendern
60 år
På Korvatunturi hade
julaftonsfirandet
redan påbörjats:
tomtarna hade
granskat alla
paket och
tomtemor hade
bakat, skurat
stugan och fyllt
bordet med
julens godsaker.
Renarnas
kondition var i
topp efter att
de motionerat
hela året, och
nu hade de även
kontrollerat fästet
på springskorna.
En kort stund
tyckte folket på
Korvatunturi att
allt var i ordning inför årets
största fest, men bara en
kort stund ty något saknades
– julgranen. Kunde det bli en
jul utan julgran?
Tomtemor skickade omedelbart ut två små
tomtar för att hitta en lämplig julgran. Granen fick inte vara för stor - inte heller för
liten, den skulle vara just lämplig. Stor nog
att alla kunde leka och sjunga kring den på
julaftonskvällen.
Tomtarna Jens och Julia begav sig således
ut för att hitta den perfekta granen. Ingen-
20
10 skäl varför
er kår skall
sälja adventskalendrar!
1. Det är en tradition – scouternas
adventskalender är Finlands enda
äkta adventskalender
2. Det är en gemensam insats som
gynnar hela kåren
3. Med intäkterna kan kåren köpa
gemensam utrustning och
genomföra läger, kurser och
förläggningar förmånligt
4. Lite ansträngning ger snabbt
resultat! En såld kalender ger
kåren 2 €, tio sålda ger 20 €,
hundra sålda ger 200 €…
5. Kåren deltar i att ge en positiv
bild av scouting då små och stora
scouter vimlar i gatubilden.
6. Ni kan bidra till att glädja många
kunder. Många kunder har köpt
en scoutkalender varje år och vill
inte bli utan en i år heller.
Den allra första adventskalendern
föreställde ett pepparkakshus.
stans tycktes det finnas en lämplig gran, julen är ju som känt den årstid då granar fälls
som mest. Jens och Julia vandrade omkring
i skogen i flera timmar. De hade nästan gett
upp hoppet då de plötsligt stötte på en rävfamilj som tassade fram bärande på en julgran.
Rävmamman frågade tomtarna varför de
var så ledsna. Tomtarna berättade om det
skedda och om hur de fortfarande saknade
en julgran. Rävpappan å sin sida berättade
att rävfamiljen nog hade en julgran men att
de helt glömt bort att inskaffa julmat.
7. Adventskalendern fungerar som
ett visitkort för scoutingen
8. Vänner, släktingar, arbetskamrater
och gamla scouter köper gärna
en kalender för att stöda en bra
hobbyverksamhet
9. Adventskalenderförsäljningen är en
viktig inkomstkälla för hela scoutingen
också för Finlands Scouter och
Finlands Svenska Scouter r.f.
10. De enskilda scouter som säljer aktivt
belönas av Finlands Svenska Scouter
r.f. – kåren får ett gott rykte på
köpet
Men då var ju problemet löst! Tomtarna
och rävfamiljen beslöt sig för att slå samman
sina krafter. Vid skymningen samlades hela
högen för att fira julafton. Renar, tomtar
och rävar sjöng julsånger av hjärtans lust så
att sången ljöd från Korvatunturi ända till
Hangö.
Det har igen blivit dags för kårerna att
utse en kalenderombudsman och fundera på
årets stora adventskalenderkampanj. I år fyller adventskalendern ärofulla 60 år och firas
med en jubileumsupplaga av den kalender
som genom tiderna upplevts som en av de
bästa. Sedan år 1947 har adventskalendern
utkommit varje år. Scouternas adventskalender har under årens lopp blivit ett begrepp
och varje år väntar man ivrigt på årets kalender.
De finländska scouternas adventskalendertradition fick sin början då Tessi Fazer
år 1947 föreslog för Flickförbundets styrelse
att man skulle börja sälja en kalender efter
svensk modell. Styrelsen godkände förslaget
och Tessi bad sin väninna Ulla von Wendt
att planera och illustrera den första adventskalendern. Flickorna hade i själva verket
planerat en adventskalender redan år 1945,
men den drömmen knäcktes det året på
grund av problem med tryckeriet.
Den första adventskalendern (år 1947)
trycktes i en upplaga på 15 000 kalendrar.
Bilden bestod av ett brunt pepparkakshus,
med 25 luckor. Den första luckan öppnades på första advent 30.11 och just detta är
adventskalenderns varumärke: att följa adventstiden. Fortsättningsvis får man ibland
öppna den första luckan redan i november
på första advent.
Flickscouternas första adventskalender
blev ingen stor succé. Finländarna förstod
inte riktigt idén med kalendern och pepparkakshuset uppfattades som lite dystert.
Flickorna spann dock vidare på idén om en
adventskalender och redan ett par år senare
var efterfrågan så stor att man var tvungen
att trycka upp två upplagor av kalendern.
Åren därefter blev adventskalendern allt mer
och mer populär och snabbt utkom även
många andra kalendrar för att underlätta
den långa väntan på jul.
I flera år illustrerade Ulla von Wendt
adventskalendern. De första åren bestod
bilden alltid av ett hus, där husets fönster
och dörrar fungerade som kalenderluckor.
Bakom luckorna har det alltsedan starten
på de rätta dagarna öppnat sig adventsljus,
Finlands flagga, Lucia och Jesusbarnet. Adventskalendern har genom åren illustrerats
av bl.a. Ulla Vaajakallio, Camilla Mickwitz
och Virpi Pekkala. Idag är försäljningen av
adventskalendern den största gemensamma
kampanjen för medelanskaffning för scouterna i Finland. Största delen av intäkterna
går direkt till att stöda den lokala scoutverksamheten. Även i år deltar tiotusentals
vargungar, patrullscouter, roverscouter, ledare och föräldrar i hela landet i kampanjen
genom att sälja kalendrar på sin ort. Du och
din kår deltar väl också i adventskalenderkampanjen?
•••
Under påskhelgen kläcktes
nya scoutledare i Ingå
- men vad hände månne med hönsäggen…?
Torsdag
Kursen inleddes med 26 yra scoutledaraspiranter från hela sydkusten, vilka alla samlats
på Skavudd i Ingå. Djupa sanningar om
scoutingens innersta väsen lades fram, den
stora frågan ”Varför är du scout” lämnades i
bakhuvudet för behandling och en aningen
stel inledande stämning mjukades upp en
hel massa.
Fredag
Dagen började traditionellt med flagghissning. Efter mättade magar var det dags för
dagens första program punkt. Vi behandlade ämnet annorlunda barn med en barnterapeut (barnpsykiater). Vi funderade på
hur man skall handskas med barn som har
ADHD, Aspergers- och Tourettes syndrom.
Här skulle ha funnits utrymme för diskussion men tyvärr var tiden begränsad.
Följande arbetspass handlade om
scoutmetoden. Vi skrev ner våra personliga tankar om varför vi valt just scouting
som hobby och vad vi tycker är bäst inom
scoutverksamheten. Vi jämförde våra svar
med scoutmetoden och konstaterade att de
stämde överens.
Dagens tredje pass gick ut på att vi i
grupp skulle planera olika scout evenemang.
Dessa presenterades sedan till de andra deltagarna och feedback samt diskussion medföljde.
Efter denna fullspäckade dag kopplade
vi av med lägerbål som vi planerat mellan
varven.
H EIDI, PET R A O C H PAU LINA
F R ÅN LOV IS A S C O U T F LIC KO R
Påsklördagen
Efter en skön men relativt kort natt steg
26 slagna hjältar upp och skyndade sig till
flagghissningen. Vi lät oss morgonmålet väl
smaka och när det livgivande kaffet givit oss
tillräckligt energi att ta oss an den nya dagen
med gott humör och berått mod började dagens strapatser.
Vi befann oss i huvudbyggnaden då Janina informerade om dagens program. På
listan stod kårspel, kårteori, katastrof- och
säkerhetsinfo.
Till kårspelet delades vi upp i ett antal
påhittade land- och sjöscoutkårer med uppgiften att planera verksamhetsplan och buget
för poäng. Svetten lackade då vi med andan
i halsen planerade diverse program och ekonomiska utvärderingar under tidspress.
Humöret stod på topp och spänningen
var olidlig då resultaten avslöjades. Vinsten
gick med en poängs marginal till ”Stornäs
Gökarna r.f ”. Efter kårspelet som i allas
tycke var mycket givande följde det feedback och kårteori.
På kårteorin följde lunchen som bestod
av en delikat tonfisk-makaronilåda. Efter
näringsintaget kunde vi nu fortsätta med
nästa programpunkt som var katastrof- och
säkerhetsinfo.
Vi diskuterade krisplaner och om hur
man kan förbättra säkerheten på scouteve-
21
nemang. Till slut var det dags för middag.
Alla hade säkert i medvetandet den ”krävande” hajken som skulle ta rum efter ett par
timmar och de flesta fyllde magarna så gott
som de kunde för att slippa svälta.
S TAF FA N , J ON I , CE CI LIA , A NTO N, V I L L E O C H
J I M FRÅ N SJ ÖSCOU T KÅ R E N S E A BOYS R . F.
Scoutledargrundkursens hajk
På lördag kväll skulle vi packa ihop våra rinkor, för då var det dags att bege sig ut på
hajk. Vi blev indelade i 2 grupper och fick
tält , kamin, pressu, trangia och annan nödvändig hajkutrustning plus mat med oss.
Inom gruppen delade vi upp alla saker, så
att alla bar någonting. Det visade sig att stället som vi skulle fara till inte alls var långt
borta och efter ca 7 minuters traskande var
vi framme.
Vid platsen skulle vi lösa en uppgift som
gick ut på att göra en kontroll för patrullrådd före kl.21.30, då staben skulle komma
och kontrollera vad vi gjort. Vi började med
att tillsammans sätta upp ett tält och efter
det satte vi oss ner och funderade på vår
uppgift. Alla hade en massa konstiga och
roliga idéer och till sist kom vi fram till att
vi skulle göra en sammarbetskontroll. Vi
satte fast 10 band i en vattenfylld flaska som
gick åt olika håll ( 5 uppe på flaskan och 5
nere). Uppgiften gick sedan ut på att fylla
fem muggar, som stod i en ring, med vattnet
som fanns i flaskan utan att röra den.
Medan vi planerade började vi märka att
det inte var så varmt som vi trott. Vi hade
inte tagit med oss någon kamin och när vi
väl satt där i skogen tyckte vi nog att det
kanske ändå varit skönt med en. Två av våra
duktiga pojkar gick tillbaka och hämtade
den medan vi andra fortsatte planerandet.
Efter att vi hade slutfört vårt uppdrag upplevde vi gamla minnen och lekte lågstadielekar och sjöng. Det var jätteroligt och dessutom höll vi oss varma på det sättet.
Så småningom blev klockan rätt mycket
och det började bli mörkt då ledarna slutligen kom. De utförde kontrollen vi uppfunnit och klarade det galant. Sedan ville de att
även vi skulle pröva den och det gick också
helt ok. Vårt slutliga uppdrag ledarna gav
oss var att sjunga igenom scoutsångboken
och alla skulle dessutom lära sig en ny sång.
När ledarna gått började vi dra oss in i tältet,
där vi hade det mysigt med kalla knackorvar
och smörgåsar. Vi började sjunga och hade
det roligt tillsammans, tills vi alla blev så
trötta att vi somnade.
Följande morgon hade vi tidig uppstigning, då vi skulle vara tillbaka redan senast
08.15.Vi packade ihop våra grejer och började vår vandring. Det hade varit en lyckad
och trevlig hajk med underbara människor
och många nya intryck!
W E NC KE F R Å N
SJ ÖSCOUTK ÅR E N H AV S Ö R NA R NA
22
Söndag och måndag
I gryningen släntrade två trötta hajkgrupper
tillbaka till huset för att åter insupa ny kunskap. Eftersom det var påsksöndag, möttes
vi av en glad överraskning, nämligen äggjakt. Efter att vi jagat klart fick vi vårda vår
hajkutrustning och värma våra frusna kroppar i bastun.
Sen fortsatte föreläsningen, denna gång
stod ledarskap på programmet. Det rådde
dock en viss oro bland åhörarna. Efter att vi
ätit lunch blev vi indelade i grupper. Varje
grupp fick lära sig en ny färdighet, till exempel origami eller att fälla sig från stenar, sen
fick man en ny grupp som man skulle lära
ut färdigheten åt. Det var nyttigt eftersom
man fick feedback för sitt utlärningssätt.
Eftersom vi till lust och leda fått höra
om att ”handslag e’ kiva!” fick halva gruppen öva på handslag i praktiken genom konstruerade intervjuer mellan t.ex. ”kårchefen”
och ”roverhandledaren”. Andra halvan fick
Beviljade scoutledarfullmakter
1.1 – 31.7.2007
Aspö
Fredrik
Östersundom Scouter
Björkman
Ulrika
Scoutkåren Vasa Korsfararflickor
Bäck
Anna
Scoutkåren Brobyggarna
Dahlbo
Susanna
Närpes Scoutkår
Dahlqvist
Mikael
Närpes Scoutkår
Eklund
Peter
Scoutkåren Muhö
Engblom
Ida
Flickscoutkåren Åbo Vildar
Granberg
Fredric
Lovisa Svenska Boyscouter
Hertsberg
Mia
Scoutkåren Muhö
Hussi
Henna
Scoutkåren Åfararna
Kiiskinen
Katarina
Tammerfors Spejare
Kontio
Juho Petteri
Scoutkåren Muhö
Kopra
Katarina
Flickscoutkåren Korsfararflickorna
Laine
Karoliina
Flickscoutkåren Åbo Vildar
Laurén
Magnus
Scoutkåren Spejarna
Lönnqvist
Elena
Karis Flickorna
Malm
Alexandra
Lojo Skogsvandrare
Mether
Anna-Kajsa
Flickscoutkåren Åbo Vildar
Mikael
Nyberg
Sjöscoutorganisationen Fribytarna
Parviainen
Stefan
Scoutkåren Tre Björkar
Skogman
Joakim
Pedersörenejdens Korsbärare
Strandell
Daniel
St Jacobs Sjöscouter
Torbjörn
Bildo
Tempelscouterna
Wahrman
Jonas
Östersundom Scouter
Wickholm
Linda
Karis Flickorna
Grattis!
fick ha lite matematik. Vi placerades i olika hörn av ledartypskoordinatsystemet beroende på hurudana ledartyper vi upplevs vara. De flesta kunde själva förutse sin
position medan andra blev förvånade.
Efter att vi ätit middag hade vi kursens första fritid
som varade i hela två timmar. Helt slappt var det dock
inte, eftersom varje kår fick hitta på ett lägerbålsprogram
som är typiskt för just den egna kåren. Före lägerbålet
förvandlades vi till blinda flugor som som skulle akta sig
för de blinda spindlarna. Efter det gick vi en liten bana
där våra värderingar sattes på prov.
Sen var det dags att sätta sig bekvämt i bastukammaren där Stefan väntade med gitarren i högsta hugg. Efter
det sjöng vi sånger, som under kursens gång hunnit bli
bekanta för de flesta, och såg sketcher, lärde oss sånglekar
och improviserade. Efter en mysig stund gick en del till
bastun medan andra bara mös i huset. Efter att vi hängt
klart blev det en bra dejt med John Blund.
På måndagen återstod endast ett övningspass, och det
handlade om scoutledargrundkursens efteruppgift. Sen
var det dags att packa efter sig och städa varje skrubb och
skrymsle nån haft som sitt hem i de senaste fem dagarna.
I samband med den sista flagghalningen fick vi äntligen
de efterlängtade och välförtjänta ledarsöljorna. Efter det
tog var och en sig åt sitt håll med ett leende på läpparna
efter en trevlig kurs som bestått av nyttig kunskap, trevligt sällskap och god mat.
L ÄGERLIV-L ÄGERLIV
Här kommer en hälsning från Nykarleby Forsfarare och vårt jubileumsläger
på Tisskärssand i Munsala 29.7-1.8.2007. Lägret hette C-07. C står för 100
enligt romerskt räknande och 100 står ju för scouting 100 år i världen.
Jubileumsdagens programidéer genomsyrade hela vårt läger: Flaggleken 100
scoutländer, mat, d.v.s. indisk banan-broilergryta, BP-berättelser, harskramla, jubileumstårta m.m. Nykarleby Forsfarares underavdelningar i Jeppo och
Munsala var också med på lägret som omfattade 70 scouter.
•••
•••
E M I L I A O C H A NNA F R Å N Å BO V I L DA R
Frida Svarvar,Victor Sundell, Filip Kronqvist, Sebastian
Holm och Joel Backlund avlägger “Skogsvaktaren”.
Sara
Östman gör
sig klar för
lägret.
23
ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L
SU SANN A DA HLB O
(K Å RC HE F, N Ä RP E S SCOU T KÅ R )
EN AV LE DA RN A P Å LÄ GR E T
BP-spirit,
gemensamt kårläger
på Bötombergen
I år ordnade Kristinestads
Nybyggare och Närpes
Scoutkår ett gemensamt
sommarläger på
Bötombergen. Ledare från
respektive kårer hade samlats
på ett par planeringsmöten
under våren och tack
24
vare stora erfarenheter
från tidigare läger gick
planeringen smidigt.
Lägerchef blev Alexandra
Rosendal från KNY.
Måndagen den 30 juli blev det tidig väckning (åtminstone för ledarna). Respektive
kårer samlades i sina kårlokaler och packade
ihop all gemensam utrustning som kåren
kunde tänkas behöva under nästan en vecka
långt läger. Det blev tält, presenningar, yxor,
surrningsrep, sågar, första hjälpen-väska,
kartor, markunderlägg, köksutrustning,
mat…
Klockan 13.00 inleddes ett soligt läger
vid flaggstången på Bötombergen. Cirka 50
ivriga vargungar, patrullscouter, roverscouter och ledare stod i en cirkel kring flaggan
Den lilla sjön var perfekt för simning och paddling.
ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L ÄGERLIV-L
och bara väntade på att få sätta igång med
lägerporten och sina egna tält. Lägret till
ära delades hemgjorda serenit-söljor i olika
färger ut till alla deltagare som ett trevligt
minne att bära med sig på halsduken även
efter lägret.
Trots att blotta tanken på att få börja
bygga konstruktioner var lockande, var det
av nöden att börja med att sätta upp tälten;
för med hög hastighet kom mörka regnmoln
framtornande över berget. Snabbt som ögat
försökte alla få upp sina tält, och precis när
sista tältpinnarna slogs ner i marken kom
regnet. Det regnade och regnade i flera timmar…men inget avskräcker en scout. Byggandet var i full gång och maten smakade
godare än någonsin. På kvällen sov alla en
lång och skön nattsömn, utom ledarna som
spanade in Nattens Öga.
Andra dagen på lägret regnade också. Ibland tog regnet en liten andningspaus för att
sedan regna desto mer. Vi började på med
tre olika programpass per dag. Denna tisdag
innehöll bland annat paddling, gammaldags mat, lekar, lägerdop och scouting förr
i tiden. På eftermiddagen kom en hop med
vargungar och inledde sin lägerkarriär.
På lägerområdet fanns en insjö som var
en uppskattad simplats och ett bra ställe att
öva paddling på. Sedan tidigare fanns det
en flotta i sjön, den kunde man hoppa ifrån
och simma omkring med. På kvällen firade
vi scoutinges 100-års jubileum med hemmagjord tårta och berättelser från gångna tider
av veteranscouter. Även en representant från
ÖSD var på plats; Jonas Wallin.
Dag tre började som alla andra lägerdagar med MORGONDOPP. Endast de mest
hårdhudade lägerdeltagarna vågade sig i.
Eftersom solen inte kunnat lysa genom de
regntunga molnen var vattnet inte var det
varmaste. Idag var även den allmänna födelsedagen för scoutingen, vilket poängterades
vid flagghissningen och under dagens programpass. Dagen bestod av hantverk, såsom
tovning, tygtryck, täljning, trolldeg, ansiktsmasker i gips, en stor gunga mellan två träd
och näverarbeten. På kvällen ordnades en
spårning med diverse uppgifter som första
hjälpen, blåbärsplockning, kottkastning och
som sista punkt att lägga ett handavtryck på
ett tyg (vilket sedan blev kårernas minne av
alla deltagare). Klockan 21 blev det lägerbål.
Ett lite yngre gäng ledare som var mycket
inspirerade av sitt deltagande i Jiingijamborii som hölls i Sverige tidigare i år, höll i trådarna. Efter lägerbålet var det så småningom
läggdags, men senare hamnade ledarna iväg
på en klurig nattmanöver.
Lägrets sista dag, torsdagen den 2 augusti
blev även den en lyckad dag. Alla var på gott
humör, trots regn och rusk nästan hela lägret. Vid flagghissningen delades specialmärken som Konstnären och Konstruktioner
ut och flaggan hissades en sista gång under
lägret. Under dagen begav sig deltagarna ut
på en skogsvandring och senare även på ett
besök till lokalgrottan på Bötombergen där
information och miniatyrer om Varggrottan
finns.
Efter att ha avnjutit en välsmakande
lunch och senare även ett litet mellanmål,
packade alla sina mer eller mindre fuktiga
saker i ryggsäckarna och tälten togs ner. Före
föräldrarna kom och hämtade alla deltagare,
hölls en liten avslutning vid flaggstången.
I scoutig anda tog alla sitt pick och pack,
åkte hem och kommer att minnas detta
läger med gemenskap, nya vänner och alla
får känna sig som tuffa scouter som klarade
regn, rusk och åska flera dagar i sträck (tillbringade tillsammans med myror, vattenrännor och sand överallt).
•••
En del av lägerdeltagarna samlade.
25
Kåtan
50 år
PADDLING
– ett av många äventyr på Kåtan
Jag knuffar ut kanoten från
Kåtans flytbrygga. Känns
ovant i början med balansen,
men efter några paddeltag
är kanoten svängd i rätt
riktning och farkosten vi
skall tillbringa de närmaste
timmarna i verkar samarbeta.
Vi tar sikte över Torassieppi
sjön, första anhalten är
Jerisjokis mynning vid byn
Torassieppi.
Turförslag:
• Paddling: Kåtan – Muonio
• Svårighetsgrad: lämpar sig för den som
paddlat en del och vill testa på lättare
forspaddling.
• Fallhöjd: 30 meter
• Forsar: över 15
• Tid: 6-8 timmar
• Längd: ca 25 km
Programtips:
• Kåtan tillhandahåller 2 kanoter av
modell kanadensare i stryktålig plats.
Även flytvästar finns.
• Mera kanoter kan hyras lokalt hos
Lomamaja Pekonen
• Alli Ohenojas renfarm i Torassieppi
• Kiela Naturium i Muonio
• Mera tips på FiSScNät
http://www.fissc.fi/katan
26
Dubbelcheckar ännu en gång
att allt är fastbundet i kanoten,
packningen, öskaret och även
reservpaddeln är fäst. Flytfästen
spänner i början men efter en
halvtimmes paddling över sjön
så känns den bekväm. Det blåser lätt motvind och vi håller
oss i närheten av stranden för
ingen av oss har lust att dra
runt mitt på sjön. Vattnet är
kallt och vi har ingen annan
kanot vi kunde ta hjälp av
ifall olyckan skulle vara framme. Vi pratar
om hur länge man skulle klara sig i vattnet
och funderar om man skulle lyckas att kalla
på lappländska medi-heli liggandes i vattnet. Konstaterar att det är minuter vi inte
vill uppleva och fortsätter framåt i jämn
takt. Paddeltaget ändras från att i början
nästan varit krampaktigt, till att vara löst
och ledigt i handen. Midjan följer paddelns
tag i vattnet medan överkroppen hålls så
rakt som möjligt över kanotens tyngdpunkt.
Intalar oss själva att det gäller att behärska
kanoten lika bra på från vänster som från
höger sida. Vinden tilltar aningen före vi
kommer till vår pausplats vid Torassieppi.
Jerisjoki brusar fram som från ingenstans
och det ger mersmak till det som komma
skall. Bara ljudet gör att man drar ett extra
andetag, vi ser på varandra och småler där vi
står på strandkanten och sträcker på benen.
Det här blir bra.
Vi matar ut kanoten igen och lägger den
jämnsides med stranden för att kunna stiga
i. I en lugn rörelse förflyttas foten till kanoten, när hela kroppstyngden belastar kanoten kliver vi en i taget ner och sätter oss.
Dags att paddla ut från Toras-sieppi sjön.
Efter ett kortare skogsparti öppnar sig
Torasjärvi sjön, skönt att vi inte behöver
paddla över den. Kroppens ovana rörelser
börjar redan kännas av. Den korta sträckan
i syd-östra ändan av sjön avverkas fort. Vi
är bägge sugna på att paddla i första forsen.
Jerisjoki svänger av mot Olostunturi och
slalombackarna blottas i bakgrunden. Tystnaden blir märkbar när vi kommer bort från
sjöområdet, ingen vind som susar. Endast
lite fågelljud och några enstaka dunk mot
kanoten när paddeln nuddar relingen. Mörka moln tornar upp sig på himlen och det
oroar oss lite. Vi vet att det är en längre sjösträcka vi måste korsa ännu. Reservplanerna
börjar snurra i huvudet, − var kan vi ta i
land? Hur långt är det till närmsta väg? Som
på beställning ser vi hur vattnet börjar bilda
små regelbundna vågor, kan det vara första
forsen? Ett svagt porlande ljud hörs på håll.
Vi spanar framåt för rekognisera, det ser bra
ut. Lätt att hitta väg, forsen är ganska bred
och det är inte djupt. Tvärtom känner vi av
sten där vi paddlar för att hålla hastigheten
uppe. Att låta vattnet styra kanoten kan få
obehagliga överraskningar. När strömmen
lugnar sig konstaterar vi att det är svårt
att läsa vattnet. Det behövs erfarenhet för
att bedöma forsen och uppskatta riskerna.
Och en bra paddelteknik. Något vi får öva
flertalet gånger i mindre forsar de närmsta
kilometrarna.
Vinden har tilltaget rejält när vi kommer
ut på Olosjärvi sjön och det känns som vi
skulle stå stilla
i motvinden.
Vindmöllorna
på Olostunturi är de enda
som verkar
ha fart. Sjön
går ganska
hög och vi
diskuterar
om vi borde
byta om
till knäsittande paddelställning
för att ha bättre balans. Men vi tar det
försiktigt och paddlar på. Musklerna är nu rätt mjuka och vi passar
även på att dricka lite. För att inte driva för långt bakåt på sjön kastar
vi bokstavligen i oss lite chocklad. Vi når den västra sidan av sjön efter ca 45 min, Jerisjoki fortsätter smalt in genom den lågväxta skogen.
Vattnet strömmar på snabbare än förut och vi blir genast ivriga på fortsättningen. Träd hänger ner över vattnet och vi parerar och hukar oss
en del för att inte fastna. Forsar avlöser varandra och tiden känns flyga
förbi när tempot är högt och vi spanar och läser av vattnet framför oss
hela tiden. Skrattgroparna är ömma efter allt roligt. I en av de sista forsarna före sjön Pikkulompolo blir vi plötsligt påminda om tjusningens
snabba svängar. Kanotens fart är hög, forsen är lång men smal. Vattnet
trycks ihop som bokstaven V mellan stenarna. På en tillsynes stenfri
plats tar det tvärt stopp, vi hör plötsligt bottenskrap mot kanoten och
tror att vi skall glida över. Men tyngden gör att vi fastnar och vattnet
drar kanoten nerströms dansande runt på stenen. När kanoten är tvärs
över forsen tappar vi balansen för en millisekund och vattnet sköljer
in. Tur att vi är ensamma i forsen annars skulle det ha blivit en rejäl
kollision.
Med aktern i fel riktning står vi kvar i forsen. Vattnet brusar förbi
med brytande och stänkande vågor. Vi tar sats med paddlorna mot
några stenar och med all kraft vi kan uppbringa skjuter vi oss loss. Projektet lyckas och kanoten sätter fart igen, dock med ryggen i färdriktningen. Huvudet vrids intensivt fram och tillbaka på oss båda tills vi
lyckas bromsa och svänga om kanoten i rätt riktning. Vattnet skvalpar
fram på kanotens botten och det värsta öses bort. I lugn takt paddlar vi
över sjön Isolompolo. Färden närmar sig sitt slut med sinnena tillfreds.
Höjdpunkten återstår, forsen i Muonio. Vi dyker ner under bron, folk
tittar förnöjt på oss när vi med ljudlig framfart bemästrar forspaddlingsbanan som är utsatt. Toppbetyget uteblir men vi är nöjda då vi
drar upp kanoten på stranden. Det här skall vi göra på nytt!
•••
Finlands scouters
mål för fostran
Sloganen En värld ett löfte har under den senaste tiden figurerat i flera olika sammanhang. Orden syftar på
världsfred, vilket är målsättningen för hela den världsomspännande scoutrörelsen. Världsfred är ett ganska abstrakt mål och det är svårt att direkt veta hur man skall
göra för att uppnå det. För att nå målet har vi scoutideal
som vi skall försöka följa och uppnå, men även idealen
är svåra att utvärdera och en del är väldigt abstrakta. För
att göra det hela mera konkret har Finlands scouter (FS)
under förra året skrivit ner mål för fostran, mål för vår
verksamhet som är lättare att utvärdera och se om man
når upp till. FS:s mål för fostran är inga direkta nyheter, vår verksamhet kommer inte att ändras drastiskt på
grund av dem, man har bara velat skriva ner det vi alla
egentligen jobbar för på ett klart och tydligt sätt. Målen
är uppdelade i fyra olika kategorier, dessa är;
förhållandet till sig själv
förhållandet till andra
förhållandet till samhället
förhållandet till omgivningen
Målen i kategorin förhållandet till sig själv kretsar kring
att scouten skall lära känna sig själv, lära sig sunda levnadsvanor och bilda sig en egen livsåskådning.
Målen i kategorin förhållandet till andra bygger på att
scouten skall lära sig att umgås och hjälpa andra på ett
sunt sätt, att kunna stå för sina egna åsikter och värderingar i en grupp.
I kategorin förhållandet till samhället vill man lyfta
fram att scouten skall växa upp till ansvarstagande samhällsmedborgare.
Målen i kategorin förhållandet till omgivningen syftar
till att scouten skall lära sig principerna för hållbar utveckling, alltså handla på sätt som är hållbart i längden,
så att också efterkommande generationer har samma
möjlighet att njuta av miljön.
Målen måste ses på det viset att de skall uppnås under hela ens tid som scout, en del mål uppnår man under
vargungetiden, andra först då man fungerar som ledare.
En del av målen är sådana att de kräver lång tid och eftertanke medan andra är riktigt konkreta.
Finlands Scouters allmänna mål för fostran hittar du
på nätet på FiSSc:s webbplats (www.scout.fi) under rubriken scouting, där kan du läsa mera.
•••
Kåtan ligger i Lappland i Muonio kommun. På sommaren kan man njuta av såväl
vandring, paddling som fiske.Vintertid är området ypperligt för terrängskidning.
Foto: FiSSc:s arkiv
27
Kåtan
50 år
Foto: Kenneth Lundström
Scoutings Sunrise firades på Kåtan.
28
Foto:
Erik
Hausen
Utan den skulle det
knappast ha blivit ett
fjälläger med 9 vargungar, 8 patrullscouter och x antal ledare i Lappland.
Patrullscouterna och de flesta ledarna
inledde lägret med en vandring i Finland, Sverige och Norge kring treriksröset. Målet var att bestig Paras men väderleksgudarna var av annan åsikt så det
blev istället några andra mindre toppar.
På torsdagen anlände först vargungarna
till Kåtan och på kvällen sammanstålade
även patrullscouterna. Lördagen gick åt
att bestig Pallas och på kvällen var det 100 års jubileum
för hela slanten. Renskav och
gräddtårta.
På www.nybyggarna.net/
index.pl/10007 kan ni se hela
bloggen från vandringen och
lägret. Bloggen var mycket
uppskattad av föräldrarna.
Nästan varje dag dök det upp
bilder på bloggen.
Foto: Erik Hausen
Scoutkåren
Nybyggarna
vill tacka
Finlandssvenska
Flickscout
Förbundet
(FSFSF) för den
fina fjällstugan
Kåtan.
•••
Foto: Peter Niemi
29
Händelsekalender
september
22-23.09
EP-tävling
26.09
Dl för Scoutposten 6/2007
26.09
Patrulledartipskväll i Helsingfors
oktober
01.10
Första hjälpen uppdateringskurs
05.10
DL för Kårpost nr 7/2007
06-07.10
Patrulledargrundkurs
06-07.10
FS Höstmästerskap Jäläki-07
08.10
Kårledarträff
12-14.10
Patrulledarfortsättningskurs
12-14.10
Vargungeledargrundkurs
12-14.10
UTE 2
13-14.10
Patrulledargrundkurs
13-14.10
Sjöscoutledardagar
15.10
Inlämningsdag för ansökan om FiSSc:s stipendier
26-28.10
FiSSc:s höstmöte & ledardagar
26-28.10
Programinstuktörskurs (Finlands Scouter)
31.10
Dl för Scoutposten 7-8/2007
november
02-04.11
TG seminariedel (Finlands Scouter)
02-04.11
Redaktörskurs 1
10.11
VU-dag
15.11
Inlämningsdag för ansökningar om Mannerheimspännet och
andra utmärkelsetecken
Snart är det jul igen
Kom ihåg att gläda
din kompis genom att
lämna din julhälsning
på www.fissc.fi
30
TAP TO
Kära scouter!
Om ni någon gång har set teaterpjäsen “Peter Pan” kommer ni nog ihåg att sjörövarhövdingen
höll sitt avskedstal flera gånger. Han var nämligen rädd att han kanske inte skulle hinna säga
vad han hade på hjärtat när hans dödsstund kom. Det är ungefär på samma sätt med mig, och
fast jag inte håller på att dö just nu, så kommer jag snart att göra det och därför vill jag säga er
ett avskedsord.
Kom ihåg att detta är det sista ni någonsin får höra från mig - lägg det därför på minnet!
Jag har varit mycket lycklig under mitt liv och jag önskar er allesammans att få bli lika lyckliga.
Jag tror att Gud har satt oss till denna glada värld för att vi ska vara lyckliga och glädja oss
åt livet. Men lycklig blir man inte därför att man är rik har framgång i sitt arbete eller skonar
sig själv. Om du vill bli riktigt lycklig måste du göra allt för att sköta din hälsa och bli frisk och
stark medan du ännu är pojke, så att du kan bli till nytta och på så sätt en gång njuta av livet
när du har blivit vuxen.
Studera naturen runt omkring dig och du ska märka hur Gud har uppfyllt världen med
vackra och underbara ting, för att du ska kunna glädja dig åt dem. Var nöjd med det du har fått
och gör det bästa av det. Se på tillvarons ljusa och inte dess mörka sida.
Men den verkliga vägen till lycka är att göra andra människor lyckliga. Försök att en gång
lämna denna värld en smula bättre än den var när du kom in i den. Och när det är din tur att
dö, kan du dö glad i medvetandet om att du i alla fall inte har slösat bort din tid utan har gjort
ditt bästa. På detta sätt ska du vara redo att leva lyckligt och att dö lycklig. Håll alltid fast vid
ditt scoutlöfte, även sedan du har vuxit upp till man - och må Gud hjälpa dig att gör det.
Din vän
31
Eukon kanto
Vinter FM i Patrullrådighet
8-9.3.2008 Ruokolahti, södra Karelen
TÄVLINGSINBJUDAN
Eteläkarjalan Partiolaiset ry önskar alla medlemmar i Suomen
Partiolaiset- Finlands Scouter ry välkomna till Ruokolahti för
att delta i kommande vinters mästerskapstävling i patrullrådighet, 8-9.03.2008.
Brun/Grå serie
Tävlingspatrullen består av en patrull som plockats ihop inom
kåren. Deltagarna bör vara 5 till antalet och i åldern 10-16
år. Deltagarnas ålder: minst 17 år. Banans maxlängd: bruna
serien 25 km, gråa serien 36 km.
REGLER
I tävlingen följs FS:s regler för patrullrådighetstävlingar (i
kraft fr.o.m. 1.1.2003). Distrikten får anmäla patruller till
varje serie enligt kvotering. Patruller kan även placeras på utjämningsplatser. I kvoteringen tillämpas distriktsindelningen
för år 2007. Deltagarna bör ha betalt sin medlemsavgift för
2008. Patrullmedlemmarna bedöms höra till den kår som han/
hon hör till enligt medlemsregistret.
ANMÄLAN
Patrullerna anmäler sig till Scouthuset, telefon 09-2533 1100
senast 13.02.2008. Vid anmälan bör du uppge patrullens
namn, kår, distrikt, serie och modersmål. Även patrulledarens
namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress bör
uppges. Uppge även eventuellt behov av kost och logi vid anmälningen (bindande). Om någon behöver specialdiet, bör
även detta nämnas vid anmälningen. Efteranmälan kan göras
ända fram till 24.02.2008. Efteranmälan kostar det dubbla.
SERIEINDELNING
Flickpatrullerna tävlar i den oranga-, blå och bruna serien,
pojk- och blandpatruller tävlar i den gröna, röda och gråa serien. Åldern räknas utgående från hur gammal personen var
i 31.12.2007. Tävlingen innefattar också distriktsmästerskap.
Patruller som inte uppfyller kraven för tävlingen kan delta men
inte få placering. Den oranga och
gröna serien består av dagstävlingar medan de övriga serierna
övernattar.
Orange/Grön serie
Tävlingspatrullen består av en
naturlig patrull i kåren, eller en
del av den. Deltagarna bör vara
5 till antalet och vara i åldern
10-16 år. Deltagarnas summerade ålder: max 70 år. Banans
maxlängd: 9 km
Blå/Röd serie
Tävlingspatrullen består av en
patrull som plockats ihop inom
kåren. Deltagarna bör vara 4 till
antalet och vara i åldern 14-18.
Deltagarnas ålder: 14-18 år
Deltagarnas summerade ålder:
max 64 år. Banans maxlängd:
blåa serien 20 km, röda serien
25 km
DELTAGARAVGIFT
Deltagaravgiften för en patrull i oranga och gröna serien är
60 euro. Deltagaragiften för blåa, röda, bruna och gråa serien
är 80 euro. Deltagaravgiften för utebliven patrull returneras
inte men vid förhinder kan en annan patrull från kåren ställa upp
istället. I deltagaravgiften ingår
inkvartering på golv natten innan
tävlingen (för dem som behöver),
tävlingsmaterial, transporter under tävlingen, ett varmt mål mat
efter målgång samt tvättmöjligheter. Deltagaravgiften för utebliven
patrull returneras inte.
FUNKTIONÄRER
Funktionärerna kan köpa ett ”servicepaket” för 20 euro som ger tillgång till golvinkvartering, måltider,
karta, program, infotillfälle och
möjlighet till att följa tävlingen.
TILLÄGGSINFO
Mer info om tävlingen får du på
adressen www.eukonkanto.fi.
På frågor svarar tävlingsledare Ulla
Suutari, ulla.suutari@gmail.com,
050 386 4247 och
Tävlingssekreterare Anna Kosonen, annakoso@gmail.com, 050
357 8583