Edico3 08 - Malmö stad

3/2008
edico
Utbildningsförvaltningens personaltidning
Morsgrisar och
är vi
Knoparmoj
allihopa, allihopa,
sotarmurrar,
sid 10-12
sid 10
Forskning i fokus på
Petriprogram, sid 6-7
Medarbetarna ger sin
syn på samarbete, sid 9
Ny syn på kunskap
i Rönnenprojekt,
sid 12-13
¡Viva Espania!, sid 14
LEDARE
nade rektor/Frans Suell och Jörgen Kocksgymnasium, Tommy Rosengren
rektor/Universitetsholmens gymnasium (sammankallande), Jonas Jonsson
samordnade rektor tillika avdelningschef inom vuxenutbildningen, Gun
Wiklund utvecklingschef och Ann-Sofie Nordh chef för planering och
intagning.
Utredaren Anita Ferm föreslår i korthet:
• Att det inrättas 19 nationella program i gymnasieskolan. Samtliga
program utom Vård och Omsorg, har nationella inriktningar.
N
u har utredningen ”Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola” landat på ministerns skrivbord. Utredningen föreslår genomgripande förändringar inom gymnasieskolan och grundskolan
med start 2011. Den nationella programstrukturen förändras, individuella
programmet får tre nya inriktningar där grundskolan skall ta ansvar för ett
sk preparandår för de elever som bedöms kunna göra sig behöriga till
gymnasieskolan. Det kommer att bli svårare för många malmöungdomar
att komma in på gymnasieskolan efter 2011 då utredaren föreslår skärpta
behörighetskrav till gymnasieskolan (se nedan).
Direkt efter det att utredningen presenterats beslutade jag tillsammans
med min ledningsgrupp att tillsätta en analysgrupp avseende ”en reformerad gymnasieskola 2011”. Uppdraget för analysgruppen är att noga läsa
utredarens förslag och återkomma till mig och min ledningsgrupp kring
vilka konsekvenser utredningen får avseende den nationella program och
inriktningsstrukturen och dess fysiska placeringar. Vidare ska gruppen
beskriva vilka program som är i behov av en eventuell fysisk omlokalisering
och förändring 2011. Siktet för gruppen ska vara inställt på att utveckla och
stärka de nya tilltänkta nationella programmen inom den kommunala
gymnasieskola i Malmö stad. Analysgruppen ska redovisa sina reflektioner
till mig och övriga skolledare i mitten av juni 2008. Därefter tar jag beslut
om tillsättande av olika arbetsgrupper där alla skolledare och medarbetare på olika sätt ska vara med och aktivt arbeta för den nya gymnasieskolan 2011. Ett viktigt observandum är att utredarens förslag ska passera såväl
en nationell remissrunda, en proposition samt ett val 2010 innan reformen
får verkställighet! Mao får vi räkna med flera förändringar under resans
gång.
I utbildningsförvaltningens analysgrupp ingår: Patrik Witt rektor/Heleneholms gymnasium, Agneta Nilsson rektor/Mediegymnasiet, Krister
Wahlström samordnade rektor/Pauli gymnasium, Barbro Willners, samord-
• 14 nationella yrkesprogram ska alla leda till anställningsbarhet. Genom
aktiva val kan eleven inom programmet få grundläggande högskolebehörighet.
• En yrkesutbildning i gymnasieskolan kan ges antingen som skolförlagd
eller som lärlingsutbildning. För skolförlagd yrkesutbildning är det
obligatoriskt att erbjuda minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande,
APL. Dagens dispens för APU tas bort. Det innebär att om en gymnasieskola inte kan erbjuda APL så kan inte heller programmet bedrivas.
• Fem nationella högskoleförberedande program inrättas. De ger alla en
bättre föreberedelse för högskolestudier än dagens program.
• Åtta ämnen är gemensamma i alla program. De kan variera i omfattning och innehåll. Begreppet kärnämne utgår och ersätts med gymnasiegemensamma ämnen. Det ska finnas programgemensamma
karaktärsämnen. De ingår i programmet och ger det dess karaktär. På
liknande sätt ska det finnas inriktningsgemensamma karaktärsämnen
som ger färg och karaktär åt den valda inriktningen.
• I alla program finns utrymme för programfördjupning som ger möjlighet till profilering inom karaktären men inom snävare ramar än idag.
Programfördjupning kan innebära kurspaket eller kurser och leder på
ett yrkesprogram till en yrkesutgång. Alla program innehåller ett
individuellt val för eleven (200 poäng mot dagens 300). Utrymmet
disponeras fritt av eleven men vissa kurser ska alltid erbjudas.
Estetik och Humaniora samt Samhällsvetenskap och Media krävs godkänt i ämnena
geografi, historia, religionskunskap och
samhällskunskap. För att vara behörig till
yrkesprogram krävs det godkända betyg i
minst åtta ämnen från grundskolan,
däribland svenska/svenska som andraspråk,
matematik och engelska.
• I vissa fall kan dispens från behörighetskraven ges. En elev med särskilda skäl kan
antas till nationellt program även om
denne saknar godkänt betyg i engelska.
Som villkor gäller att eleven bedöms klara
utbildningen på programmet. Denne ska
då garanteras särskilt stöd.
• Dagens IV har en hög andel elever som
är behöriga att gå ett nationellt program.
Samtidigt finns elever som behöver långtgående individuella stödinsatser, både
utbildning och andra åtgärder. IV idag
behöver en annan utformning som bättre
tillgodoser elevernas skiftande behov.
Dagens IV ersätts av tre varianter:
ett preparandår, ett individuellt alternativ
och en programintroduktion.
Elever skapade ny
mötesplats
SCREEN var ett nytt arrangemang på BUFF
i år. Elever från flera gymnasieskolor har
deltagit i skapandet av en ny mötesplats
för unga filmare.
Videoaktivism, blodiga specialeffekter, manusskrivande och filmstöd var ämnen som avhandlades på den första SCREEN, en mötesplats för
unga filmare på BUFF den 13-15 mars. Till
Stapelbäddsparken kom unga filmare och andra
intresserade för att delta i seminarier och workshops och inte minst filmvisningar.
SCREEN har planerats och genomförts i samverkan med elever på flera gymnasieskolor i
Malmö. Däribland en grupp från Teknikprogrammet inriktning Inredning och Arkitektur på Universitetsholmens gymnasium.
Mycket mer finns i utredningen som omfattar
närmare 1000 sidor!
Avslutningsvis är min stilla förhoppning att
en ny gymnasieskola 2011 förankras över
partigränser och partiblock så att en
eventuellt kommande reform är förankrad
och tryggad för framtiden oavsett vilken
majoritet som styr landet.
• För att vara behörig till ett högskoleförberedande program krävs det
godkända betyg i minst tolv ämnen från grundskolan. Bland dessa
inkluderas godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik
och engelska. För programmen Naturvetenskap och Teknik krävs
dessutom godkänt i biologi, fysik och kemi. För programmen Ekonomi,
Raafet Abdallah, Sandra Wigren och Hussein Ali Majed,
elever på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
Redan i december startade arbetet med att utveckla olika idéer kring inredning och exteriör.
– De har skissat fram sina förslag och under
vecka 7 var ett tiotal elever där på praktik och
målade, dekorerade, byggde podier och fräschade
upp lokalen i största allmänhet, berättar Gunilla
Rooke, lärare på Universitetsholmens gymnasium.
Eleverna har bland annat inrett kaféet och ett
filmvisningsrum. De råa, bunkeraktiga lokalerna
i hamnen har fått en intim och vardagsnära stil.
– Jag är imponerad av deras arbete. Utan dem
skulle det inte ha blivit klart, säger Mimmi Gedda,
koordinatör på SCREEN.
Många av elevernas idéer kunde av olika anledningar inte genomföras, men Gunilla Rooke
tycker att detta har varit en mycket positiv upplevelse.
– Eleverna har tyckt att det har varit spännande
och samarbetet med BUFF har varit utmärkt. Att
medverka i skarpa projekt är bra för både elever
och lärare, säger hon.
Elever från Livsmedelsprogrammet på Frans
Suell och Jörgen Kocks gymnasium fanns på plats
och sålde kaffe och tilltugg från skolans bageri
och butik.
– Vi tjänar in pengar till vår klassresa i maj. Vi
ska besöka en marsipanfabrik i Tyskland, berättar
Hussein Al Majed.
– Det är kul att komma ut och möta kunderna.
Man lär sig mycket, säger klasskamraten Sandra
Wigren.
Dessutom medverkade elever från Mediegymnasiet och visade sina kortfilmer. Även
Mölledalsgymnasiet, Bryggeriets gymnasium och
NTI Gymnasiet har varit involverade i projektet.
!
I DETTA NUMMER
EDICOREDAKTIONEN
Utgivare
Utbildningsförvaltningens informationsavdelning
Ansvarig utgivare
Matz Nilsson
Redaktör
Pia Oredsson, informationschef
Formgivning
Utbildningsförvaltningens informationsavdelning
Omslagsbild
Stefan Lindholm
2 | edico 2008
Edico betyder på latin:
Jag säger rent ut, jag yttrar.
Hör av dig till oss:
Edico utkommer med 8 nummer per år.
För tips och synpunkter: edico@pub.malmo.se
och edico@malmo.se
Tidningens brevlåda finns också på intranätet
Komin/Utbildningsförvaltningen
Skribenter
Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen
Susan Englund, lärare Komvux Södervärn
Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet
Tryck
Wallin & Dalholm Boktryckeri AB
Papper
MultiArt Silk
Upplaga
2000 ex
Nya tag i arbetet för framtidens skola ............................................................... 4
Forskarskola ska fostra vetenskapens superstjärnor .................................. 6
Komvux Kronborg nysatsar på collegeåret ..................................................... 8
Möjligheter och utmaningar i ny samverkan ................................................. 9
Skorstensfejare – utbildning med goda framtidsutsikter ....................... 10
37 år med vux – Ragnar Danielsson .................................................................. 11
Spänning och temperament på första
språk- och kulturolympiaden .............................................................................. 14
Ministern prisade Malmös hjältinnor och hjältar ....................................... 15
Skolutveckling
Utbildningen flyttar ut på arbetsplatsen ....................................................... 12
Kandidaten ................................................................................................................... 19
Profilen: Kiyomi Henrysson ................................................................................... 20
Special
Folkskolan som blev komvux .............................................................................. 16
edico 2008 | 3
FÖRÄNDRINGSARBETE
Nytt stormöte
om Vux
NYA TAG I ARBETET
för framtidens skola
Tisdagen den 22 april anordnas en ny upplaga av MÖTESPLATS VUX, för information
och dialog om utredningsarbetet kring framtidens vuxenutbildning.
Arbetsgrupp 3 – Flexibelt lärande, organisation och ledningsstruktur – ger en lägesrapport och tar synpunkter.
Det blir också diskussion om konsekvenserna
av den inställda frivuxreformen, GY-09, framtiden för SFI och den nya utredningen om
vuxenutbildningens organisation.
Anmälan görs på Komin/nyavux
BILD: MIKAEL LUNDGREN OCH FREDDY BILLQVIST
Nya Vux, utredningsarbetet kring den nya vuxenutbildningen, har präglat det senaste
året inom utbildningsförvaltningen. Nu startar Nya Gy.
Ett antal utredningsgrupper ska lägga grunden för den nya gymnasieskolan 2011.
Examensansvariga lärare ska ansvara för praktiska
frågor kring examen, ha kontakter med lärosäten
eller arbetsliv samt svara för att examen bidrar till
nationell likvärdighet och en hög kvalitet på utbildningen.
På högskoleförberedande program ska den
examensansvariga läraren vara en lektor eller annan väl meriterad lärare. Detta kan innebära betydande rekryteringsbehov inom utbildningsförvaltningen.
Den 31 mars presenterade regeringens utredare
Anita Ferm utredningen ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)”, med
förslag till en ny struktur för gymnasieskolan. Förslagen omfattar även gymnasial vuxenutbildning.
– Mina förslag ska ge likvärdiga villkor för kommunala och fristående gymnasieskolor och ger
härigenom en ökad tydlighet som stärker den
nationella likvärdigheten, säger Anita Ferm i ett
pressmeddelande.
Hon föreslår ett system med 19 nationella program, mot dagens 17. Det blir 14 yrkesprogram
och fem högskoleförberedande program (se faktaruta nedan). Alla program utom ett, Programmet för Vård och Omsorg, har nationella
inriktningar.
Skärpta krav
Ett fjärde år
Det tillkommer flera nya program, bland andra
flyg- och sjöfartstekniska utbildningar. Några
stöps om eller slås samman. Nuvarande Barnoch fritidsprogrammet har exempelvis sin närmaste motsvarighet i Programmet för Ledarskap
och Friskvård, med inriktningar som Pedagogiskt
arbete med barn och ung och Fritidsverksamhet.
El- och Energiprogrammen går samman, likaså
Medie- och Samhällsvetenskapsprogrammet.
Programmen är treåriga, men elever som gått
Programmet för Teknik eller något av de tekniskt
inriktade yrkesprogrammen ska kunna välja att
gå ett fjärde år. Denna utbildningsväg vänder sig
till ungdomar som vill gå ut direkt i arbetslivet
som gymnasieingenjörer.
Dagens system med lokala inriktningar försvinner och ersätts av regionala inriktningar som ska
svara mot regionala behov. Skolverket får i uppdrag att pröva och fastställa regionala inriktningar,
i samråd med Nationella rådet för utbildning.
Ut i arbetslivet
Yrkesprogrammen ska leda till anställningsbarhet och ger inte automatiskt grundläggande högskolebehörighet. Eleven ska dock ha möjlighet att
genom aktiva val skaffa sig denna behörighet.
4 | edico 2008
Regeringens utredare Anita Ferm presenterade den
31 mars sitt förslag till en ny gymnasieskola.
– Alla vill inte bli akademiker och samhället
fungerar inte om alla är akademiker, säger utbildningsminister Jan Björklund i ett pressmeddelande.
För att få lov att bedriva yrkesprogram måste
man erbjuda minst 15 veckors arbetsplatsförlagt
lärande, APL. Möjligheten till dispens för skolförlagd APU, som finns i dagens bestämmelser,
försvinner.
Kärnämnen döps om till gymnasiegemensamma ämnen, som blir åtta stycken med tillskottet historia.
Brist på lektorer
I utredningen finns förslag om införande av en
gymnasieexamen med krav på betyg i 2500 poäng, godkänt på minst 2250 poäng samt godkänd examensuppgift. De godkända poängen
ska omfatta svenska/svenska som andraspråk,
engelska, matematik och vissa karaktärsämnen.
På varje program och skola ska det finnas en
examensansvarig lärare med hög kompetens.
I utredningen föreslås skärpta intagningskrav för
gymnasieskolan. För att bli antagen till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst tolv ämnen från grundskolan, och
här ska ingå svenska/svenska som andraspråk,
matematik och engelska.
Lägsta intagningspoäng höjs från 30 poäng till
120 poäng (högskoleförberedande program) eller 80 poäng (yrkesprogram). Baserat på dagens
elevunderlag blir det cirka 100 färre elever som
klarar intagningskraven.
Det kommer emellertid att ges dispens i vissa
fall från behörighetskraven. Det gäller för elever
som bedöms klara utbildningen, och dessa ska
garanteras särskilt stöd.
Individuellt alternativ
Individuella programmet i sin nuvarande form läggs
ner. Ansvar och resurser överförs till grundskolan,
som ska satsa mer på stödundervisning i tidigare
skolår och arrangera ett frivilligt tionde skolår. Detta
så kallade preparandår erbjuds till obehöriga elever
som bedöms kunna klara behörighetskraven till
gymnasiet inom högst ett år.
Detta får betydande konsekvenser för
utbildningsförvaltningens verksamheter, då individuella programmet är det näst största
gymnasieprogrammet.
– Under det år som övergången sker kommer
elevtillströmningen till Malmö stads gymnasieskolor att minska med uppskattningsvis 500-600,
säger utbildningsdirektör Matz Nilsson.
!
Individuellt alternativ
Konsekvensanalys
Men individuella programmet försvinner inte
helt. De elever som inte bedöms klara av att bli
behöriga till ett nationellt program inom ett år
eller är i behov av särskilt stöd ska enligt utredaren erbjudas utbildning inom ett individuellt
alternativ.
– Det individuella alternativet är inte att jämställa med ett nationellt program men utbildningen och verksamheten ska ske inom
gymnasieskolans ram, säger Anita Ferm.
Nuvarande IVIK – introduktionskurs för
invandrarelever – stöps om till programintroduktion. Elevernas kunskaper testas och valideras samtidigt som de erbjuds intensivutbildning i svenska, för att sedan gå vidare till
nationellt program, individuellt alternativ eller
kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen.
Den nya gymnasieskolan ska enligt planerna bli
verklighet till höstterminen 2011. Osäkerheten
är stor då utredningen ska bearbetas i olika remissorgan och då genomförandet sker först efter
ett riksdagsval.
Arbetet med utredningsförslagen är nu igång
inom utbildningsförvaltningen. Utbildningsdirektör Matz Nilsson har tillsatt en arbetsgrupp
som ska sätta sig in i detaljerna i utredningen och
göra analys av spontant uppskattade konsekvenser. Resultatet presenteras på rektorsmötet i juni.
Därefter skapas ett antal utredningsgrupper med
bred förankring i organisationen som arbetar vidare med frågorna.
Läs gymnasieutredningen i sin helhet på http:/
/www.regeringen.se/sb/d/9985/a/101804
UTBILDNINGAR I DEN NYA GYMNASIESKOLAN
Yrkesprogram
• Programmet för Bygg- och Anläggningsteknik
• Programmet för Djurhållning och Naturbruk
• Programmet för El- och Energiteknik
• Programmet för Flygteknik
• Programmet för Fordon och Transporter
• Programmet för Handel och Administrativ
service
• Programmet för Hantverk
• Programmet för Hotell och Turism
• Programmet för Industriell teknik
Programmet för Ledarskap och Friskvård
!
• Programmet för Restaurang och Livsmedel
• Programmet för Sjöfartsteknik
• Programmet för VVS-, Klimat- och
Fastighetsteknik
• Programmet för Vård och Omsorg
Högskoleförberedande program
• Programmet för Ekonomi
• Programmet för Estetik och Humaniora
• Programmet för Samhällsvetenskap
och Media
• Programmet för Naturvetenskap
• Programmet för Teknik
Lärare sökes till
sommarskola
Utbildningsförvaltningen söker lärare som
är intresserade av att undervisa på årets
sommarskola. Malmö Borgarskola är värd för
sommarskolan som är förlagd till vecka 3132. Kurser som erbjuds är Matematik A och
B, Svenska A och B, Engelska A och B samt
grundskolekurserna i matematik, svenska
och engelska och SFI för IVIK. Intresserade
ombeds att kontakta Nicola Sarac, rektor på
Malmö Borgarskola.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Ledebursgatan 5
211 55 Malmö
edico 2008 | 5
heter och bland personer i beslutsfattande position, säger Ahnders Franzen.
Matz Nilsson var mycket intresserad och därigenom fick Ahnders Franzen kontakt med de
fem kommunala gymnasieskolor som erbjuder
NV. Han besökte skolorna och samtalade med
rektorer och biologilärare för att få en uppfattning om vad man undervisade om i bioteknik
och biomedicin.
– Malmö stads skolor håller en nationellt sett
hög standard, säger han.
Intresserade elever
Forskarskola ska fostra
vetenskapens superstjärnor
Det kan vara avstampet till en strålande
karriär som forskare inom medicin eller
bioteknik. Höstterminen 2009 startar ny
utbildning på S:t Petri skola – ett Naturvetenskapligt program med forskningsinriktning.
– Tanken är att hitta en forskningens
Zlatan Ibrahimovic, säger Ahnders
Franzen, projektledare för den nya
forskarskolan.
Idén om ett NV-program med forskningsinriktning föddes för cirka ett år sedan. Ahnders
Franzen, docent i medicinsk kemi och cellbiologi
med 30 års erfarenhet som forskare och lärare
vid medicinska fakulteten, Lunds universitet,
kom i kontakt med utbildningsdirektör Matz
Nilsson och föreslog att man skulle erbjuda avancerad bioteknik och biomedicin i undervisningen på gymnasieskolan. Han hade idéer om
hur detta skulle kunna ske, bland annat studie6 | edico 2008
besök, forskarföreläsningar och kompetensutveckling för lärare.
– Jag har utnyttjat bioteknik i min forskning
sedan dess framväxt i mitten av 80-talet och tyckte
att det skulle vara intressant för eleverna att lära
sig mera om detta samtidigt som jag kan dela med
mig av erfarenheter från lång tid som forskare,
säger Ahnders Franzen.
Bioteknologi är en tillämpad vetenskap som
innefattar flera ämnesområden inom naturvetenskapen såsom mikrobiologi, kemi, biologi
och teknik. Denna disciplin har de senaste tjugo
åren haft en brant utvecklingskurva och öppnat
upp för en mängd revolutionerande metoder och
tekniker såsom DNA-baserade vacciner, användandet av stamceller, genterapeutiska behandlingsmetoder och tidig fosterdiagnostik.
– Utvecklingen inom biotekniken är både på
gott och ont. Numera finns möjlighet att tillverka
DNA på konstgjord väg och på så vis skapa nya
farliga ämnen. Därför är man väldigt rädd att ter-
rorister ska kunna använda sig av de generella
sekvensdatabaser för att framställa olika biologiska
vapen, säger Ahnders Franzen.
Strax innan juluppehållet gästade han S:t Petri
skola och höll han en föreläsning i genetisk ingenjörskonst för en SP-klass. Han visade bland
annat hur fosterdiagnostik går till och hur man
kan individbestämma läkemedelsintaget genom
att analysera några enzymer i levern.
– Dessa elever hade bara läst naturkunskap men
jag fick ändå många intelligenta frågor. Man ser
att intresset att intresset är stort för de här ämnena, säger Ahnders Franzen.
Efter samråd med utbildningsdirektören började han skissa på en helt ny forskningsinriktad
utbildning med syftet att på ett tidigt stadium
ge eleverna en basal vetenskaplig skolning men
samtidigt ge en stimulans till enstaka elever att i
framtiden välja en forskarkarriär.
– Varför forskning? För att det finns en brist på
forskare framför allt bland läkare i Lund. Det
som efterfrågas är ungdomar som har ett genuint
forskningsintresse, och som kan tänka sig att
forska både vid sjuksängen och på laboratoriet,
säger Ahnders Franzen.
Flera skolor anmälde intresse för det nya programmet. Utbildningsnämnden valde så småningom att förlägga utbildningen till S:t Petri skola.
– Det som talar för Petri är att det är den enda
skolan som har en medicinsk inriktning, men som
saknar undervisning i bioteknik och biomedicin,
säger Ahnders Franzen.
Fortsatt existens
Bioteknologin förutspås bli en nyckelteknologi i
framtiden för att garantera en fortsatt existens på
jorden. Det handlar bland annat om konsekvenserna av den globala uppvärmningen.
– Det kan finnas väldigt farliga smittämnen
begravda i den frusna tundran och på Antarktis.
Därför behövs det bioteknik för att kunna framställa vacciner och snabbt åtgärda problemet
innan farliga sjukdomar utvecklas till pandemier,
säger Ahnders Franzen.
Klimatförändringarna ställer mänskligheten inför många svåra dilemman, inte minst när det
gäller försörjningen av energi och föda.
– Det är klart jag spetsar till det lite. Men det
krävs faktiskt att man har en befolkning som har
kunskaper i bioteknik, inte minst inom myndig-
Plantskola för talanger
Det var vid sammanträdet den 25 mars som en
enig utbildningsnämnd fattade beslut om den
nya utbildningen – NV med forskningsinriktning och med profilering mot bioteknik och
biomedicin. Nämnden satsar sammanlagt 766
000 kronor på projektledning, ny laboratorieutrustning och kompetensutveckling för lärare.
– Matz Nilsson har gett mig ett oerhört stort
förtroende och väntar sig rejäla grejer med målet
att kanske bli bland de bästa i landet, säger
Ahnders Franzen.
Vad skiljer då denna utbildning från ett vanligt
NV?
– Tanken är inte att skapa en elitskola utan att
fånga upp de individer som redan från början
bestämt sig för att bli forskare. Det här är en skola
för forskartalanger, säger Ahnders Franzen.
Han drar paralleller till idrottens ungdomssatsningar.
– Vad man letar efter är kreativa människor,
inte primärt personer som med lätthet kan lära
sig saker utantill. Det handlar om människor som
ifrågasätter det rådande paradigmet och går sin
egen väg. Det är den rätta formeln för att bli en
framgångsrik forskare, säger Ahnders Franzen.
– Idealet hade varit att intervjua var och en av
de sökande, om vad de haft för bevekelsegrunder
för att söka. Man kan få en relativt klar bild av
den sökande bara genom ett kortare samtal.
Problembaserad undervisning
– Jag har förankrat detta hos mina kollegor i
Lund och de är intresserade under förutsättning
att det blir en bra utbildning och med forskningsanknytning av undervisningen i bioteknik och
biomedicin, säger Ahnders Franzen.
Nästa steg är att knyta kontakter med företag
inom läkemedel och bioteknik, företrädesvis på
den danska sidan sundet.
– Om detta faller ut väl kan man tänka sig att
eleven har någon form av mentor, antingen från
industrin eller från universitetet som vederbörande har kontakt med under hela studietiden,
säger Ahnders Franzen.
Han arbetar nu för fullt med uppbyggnaden
av det nya programmet, som beräknas starta höstterminen 2009.
– Jag tycker att det här är bland det roligaste jag
gjort. Det här vill jag ägna min tid åt fram till
pensionen, säger Ahnders Franzen.
Utbildningen genomsyras av ett problembaserat
och ifrågasättande förhållningssätt och följer de
olika stegen forskningsprocessen: identifiering av
problemområde, litteraturgenomgång, problemformulering, genomförande av undersökning, Kompetensen i huset
bearbetning av insamlad information och redo- Eva Daun, rektor på S:t Petri skola, ser stora möjvisning av resultat.
ligheter i denna satsning.
– Eleverna får en
forskningsmetodologisk verktygslåda
som de har användning för under sina
studier på gymnasiet
men också vid framtida studier på högskola och universitet.
Tanken är att olika
ämnen undervisar
om olika vetenskapliga verktyg. Det är
exempelvis lämpligt
att etik hamnar under religionskunskap,
Ahnders Franzen är projektledare för det nya Naturvetenskapliga programmet med
vetenskapsteori och forskningsinriktning. Programmet startar på S:t Petri skola hösten 2009.
vetenskapshistoria
under historia och bibliotekskunskap,
– Det här blir ett lyft för vårt naturvetenskappresentationsteknik och forskarintervju hamnar liga program. Vi får en spjutspetsutbildning, säunder svenska.
ger hon.
Efter att ha genomgått en forsknings– Detta ger oss tillfälle att öka vår kompetens och
förberedande kurs de första två läsåren läser knyta närmare kontakter med näringsliv, universieleverna under år 3 Bioteknik (100 poäng), Bio- tet och högskola. Det betyder mycket för oss.
medicin (50 poäng) och Modern fysik (50 poForskarskolan blir ett bra komplement till skoäng) samtidigt som de genomför sitt projektar- lans befintliga utbud.
bete (100 poäng).
– Vi har Naturvetenskapliga programmet med
Medicinsk-Kemisk-Biologisk inriktning. Vi har
Samverkan
kompetensen i huset, säger Eva Daun.
Tanken är också att forskarskolan ska drivas i sam– Biotekniken är ett nytt spännande område
verkan med medicinska fakulteten vid Lunds med många nya företagsetableringar. Det krävs
universitet. På så vis hoppas man kunna ge kompetens. Förhoppningsvis kan utbildningen
eleverna tillgång till fakultetens forskare för före- också bidra till att locka fler ungdomar till naturläsningar, möjlighet till studiebesök på vetenskap- vetenskapliga utbildningar.
liga institutioner och praktikplatser i olika forskar!
grupper.
edico 2008 | 7
Komvux Kronborg nysatsar
MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR I NY SAMVERKAN
på collegeåret
Klarar jag verkligen detta? Är jag smart
nog? Många känner stor osäkerhet inför
högre studier, särskilt om det inte finns
några förebilder i familjen eller bekantskapskretsen. Komvux Kronborg i samverkan med Malmö högskola erbjuder
collegeåret – en satsning för att bredda
rekryteringen till högskolan.
– Jag tänkte: Vad gör jag här? Det här kommer
jag aldrig att klara. Det är ett stort steg, berättar
Staffan Hansson.
Ofta upptäcker de att det inte är så främmande
och svårt som de väntat sig. De utvärderingar
som gjorts visar att många valt att fortsätta på
sina högskolestudier efter collegeåret.
– Många har varit jättenöjda med det här, säger
Agneta Björkman.
Collegeåret ger studerande möjlighet att
läsa komvux- och högskolekurser samtidigt.
– Vi vill försöka nå dem som inte haft
en tanke på att gå på högskolan, säger Agneta Björkman, biträdande rektor på
Komvux Kronborg.
– En hel del av våra studerande känner
osäkerhet inför högskolestudier. De behöver all input de kan få för att få självförtroende att gå vidare, säger Staffan Hansson, studie- och yrkesvägledare på Komvux Kronborg.
Man studerar hälften av varje och efter
fullföljd utbildning har man 400
gymnasiepoäng och 30 högskolepoäng
(enligt det nya poängsystemet).
– Det här är definitivt inget för slöfockar.
Det krävs rätt mycket av dem som läser
collegeåret. Man måste vara sugen på det,
säger Staffan Hansson.
Mentalt avstånd
Collegeåret startade första gången höstterminen 2002. Flera skånska kommuner ingick i samarbetet med högskolan.
Liknande samarbetsprojekt hade då bedrivits på andra håll i landet.
– Det som var nytt med vårt koncept i
Malmö var att de studerande fick läsa Agneta Björkman, Marika Magnusson och Staffan Hansson på
högskolekurser redan under första termi- Komvux Kronborg.
nen, berättar Agneta Björkman.
Tanken var att de studerande redan från bör- Olika system
jan skulle få bekanta sig med miljöerna, männis- Första terminen läser man tre fjärdedelar på Komkorna och ett annat sätt att arbeta.
vux Kronborg och en fjärdedel på högskolan och
– Här får de möjlighet att prova på att sitta på under termin två råder det omvända förhållandet.
en föreläsning och känna efter om det är något
– Vi hade en del problem till en början, bland
för dem, säger Marika Magnusson, studie- och annat när det gäller studiestöd. Det blev en hel
yrkesvägledare på Komvux Kronborg.
del möten med CSN, berättar Agneta Björkman.
Staffan Hansson minns hur det kändes att
– Vårt upplägg passade inte deras normer. Vi
komma från en icke-akademisk familj och ta kli- fick göra en skräddarsydd lösning, säger Staffan
vet in i högskolevärlden.
Hansson.
8 | edico 2008
Det krävdes också en hel del möten med högskolan för att hitta en bra struktur för samarbete.
– Det är två helt olika system. Det krävs mycket
arbetet för att hitta bra samverkansformer och
anpassa kravnivån, säger Agneta Björkman.
Ändrade regler
Efter ett års uppehåll görs en nysatsning på
collegeåret. Utbildningen marknadsförs nu inför kursstarten i mitten av augusti.
– Om vi får 30 sökande så blir vi väldigt glada, säger Agneta Björkman.
Utbildningen kan fortfarande spela
en viktig roll när det gäller att öppna
dörren till högre studier, men ändrade
intagningsregler gör det nu svårare att
dra nytta av collegeåret för att ta klivet
från komvux till högskolan. Man kommer att slopa regeln som gör att studerande som är minst 25 år och som har
minst fyra års arbetslivserfarenhet har
grundläggande behörighet till högskolan (det krävs även Svenska A och B
samt Engelska A).
– Det är lite tråkigt. Ett viktigt underlag till collegeåret försvinner, säger
Agneta Björkman.
Täta kontakter
Till en början skapades speciella collegekurser på Komvux Kronborg. Deltagarna ingick i en gemensam studiegrupp. Tre lärare ansvarade för undervisningen och var mentorer för de studerande.
– Denna gång har vi valt att göra som
andra deltagande kommuner. För att
underlätta för de studerande ger vi dem
möjlighet att välja fritt ur vårt kursutbud, säger Agneta Björkman.
De studerande planerar sina studier i
nära samverkan med studie- och yrkesvägledare
på Komvux Kronborg och Malmö högskola.
– Det är en förutsättning för att det ska fungera. De studerande har täta kontakter med vägledare under hela utbildningstiden, säger Agneta
Björkman.
!
Många av medarbetarna är positiva till
samarbete. Men det finns risker. Det framgick vid det första stormötet om Byggutbildning SYD på Scandic Star Hotel i Lund
den 31 mars. Medarbetare inom bygg- och
byggrelaterade utbildningar i de båda
kommunerna deltog i en diskussion om den
nya samverkan.
Snäv tidsram
Frågan om samarbetet med de externa aktörerna
ska vara utredd till november 2008. När det gäller utredningen om organisation, utbud och
utbildningsformer är det dock mycket brådskande. Utbildningsnämnderna har begärt in
underlag för beslut till sina sammanträden i maj.
Matz Nilsson och Sten-Bertil Olsson beklagar
inför medarbetarna de pressade tidsramarna i
I förra numret av Edico berättade vi om Bygg- projektet. Förhoppningen var att Ilmar Reepalu
utbildning SYD – ett fördjupat samarbete mel- och Mats Helmfrid, kommunstyrelsens ordfölan Lund och Malmö som syftar till att stärka rande i Malmö respektive Lund, skulle medverka
byggutbildningarna i regionen. Utbildnings- vid mötet och beskriva de politiska visioner som
nämnderna i de båda kommunerna har gett ligger till grund för Byggutbildning SYD. Men
Malmö stads utbildningsdirektör Matz Nilsson detta har inte gått att genomföra. Det är ett av
och Lunds kommuns skoldirektör Sten-Bertil skälen till att den första MÖTESPLATSEN inte
blivit av tidigare.
– Därför är det extra viktigt att ni nu
lämnar era synpunkter på arbetsgruppens förslag, sa Matz
Nilsson och StenBertil Olsson till de
församlade vid stormötet.
Frågor, idéer och
synpunkter tas emot
och bearbetas på projektbloggen (http://
byggutbildningsyd.wordpress.com),
via mejl och på kom– Vi hoppas att många aktörer vill vara med på dansbanan, säger Sten-Bertil Olsson,
mande MÖTESskoldirektör i Lunds kommun.
PLATSER.
Olsson i uppdrag att utreda hur denna samverkan ska se ut. Utredningsarbetet bedrivs nu i en
arbetsgrupp med bland andra rektorer för berörda utbildningar inom gymnasieskolan och
vuxenutbildningen.
Utredningen omfattar två huvudområden. Det
ena har att göra med samarbetet mellan kommunerna. Vilka utbildningar ska finnas och var ska de
vara förlagda? Vilka delar ska utföras i egen regi
och vad ska upphandlas? Vilka delar kan man bedriva i form av lärlingsutbildning? Det andra området handlar om former för fördjupad samverkan
med branscher, företag och högskolor.
För att informera medarbetarna om projektet och
ge utrymme för dialog anordnades en gemensam
MÖTESPLATS i Lund den 31 mars. Cirka 150
medarbetare inom olika utbildningar var inbjudna
för att tycka till om det nya samarbetet.
Möta branschen
Vid mötet presenterades tankarna bakom Byggutbildning SYD. Varför ska vi samarbeta och vilka
aktörer ska ingå?
– Malmö och Lund har av tradition inte samarbetat men på senare år har det hänt mycket, berättar Matz Nilsson och hänvisar bland annat till
de nya kommunförbunden inom VA och räddningstjänst.
Stadsplanering och infrastruktur har också identifierats som gemensamma angelägenheter, inte
minst på grund av dessas betydelse för tillväxten
i regionen. Hur klarar vi kompetensförsörjningen
åt exempelvis byggsektorn?
– Vi måste samverka på företagens och
branschernas villkor för att kunna göra ungdomar och vuxna anställningsbara i framtiden, säger Matz Nilsson.
Han pekar på den ökade rörligheten i regionen,
i och med förbättrade kommunikationer, och
möjligheterna till effektivisering och samordningsvinster.
– Malmö stad står i begrepp att göra en jätteinvestering i en ny byggskola. Det handlar om
en kvarts miljard som ska skrivas av på 20 år. Det
är viktigt att vi samplanerar innan vi sätter spaden i jorden, säger Matz Nilsson.
Gruppdiskussioner
Sten-Bertil Olsson presenterade de olika aktörerna
– de kommunala skolorna och vuxenutbildningsanordnarna, branschorganisationerna, enskilda
byggföretag, Lunds Tekniska Högskola och Lärarutbildningen på Malmö högskola.
– Vi hoppas att många aktörer vill vara med på
dansbanan, säger han.
Arbetsgruppen har bland annat tittat på lokaler, utrustning, logistik – elev- och personalflöden
– samt utbildningsutbudet på respektive ort.
– Det lutar åt att vi i arbetsgruppen föreslår att
inriktningen Måleri ska finnas i Lund och att
Plåtslageri, Anläggning och S-yrken erbjuds i
Malmö, säger Sten-Bertil Olsson.
Efter presentationen fick medarbetarna delta i
olika workshops. Uppgiften var att diskutera och
sammanställa styrkor och utvecklingsmöjligheter i projektet samt kritiska punkter som kan skapa
svårigheter i att fullfölja uppdraget. Gruppsamtalen följdes av återsamling och redovisningar.
”Enade är starka”
Många av grupperna ser en styrka i ett närmare
samarbete med byggföretagen, inte minst kring
APU.
>> ARTIKELN FORTSÄTTER PÅ SIDAN 18.
VAR MED OCH PÅVERKA!
Hur ska samverkan se ut? Vad är viktigt att
tänka på i utredningsarbetet? Vilka oklarheter kvarstår? Arbetsgruppen för Byggutbildning SYD ber medarbetarna att inkomma med sina synpunkter och frågor.
Besök bloggen http://byggutbildningsyd.wordpress.com
syd.wordpress.com. Där kan du läsa om
projektet och skriva kommentarer till publicerade inlägg. Längst ner på varje inlägg
finns en röd länk. För att lämna kommentarer, klicka på länken och skriv. Alla inkomna
kommentarer kommer att bearbetas av arbetsgruppen.
edico 2008 | 9
Skorstensfejare
TEXT: PIA OREDSSON
– utbildning med goda framtidsutsikter
Många ungdomar drömmer om ett fritt
och betydelsefullt arbete. Men det är inte
många som kommer på tanken att de ska
bli sotare.
Till hösten startar Hantverksprogrammet
inriktning Skorstensfejare – en lärlingsutbildning som bedrivs i samverkan mellan Malmö stad, Lunds kommun och SIMAB
– Sotarna i Skåne.
Det nya programmet vänder sig till ungdomar
som är intresserade av att arbeta med brandskydd,
energirådgivning eller miljöfrågor.
– Vi följer Hantverksprogrammet fullt ut, säger Anders Olofsson, studie- och yrkesvägledare
på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium och
samordnare av lärlingsutbildningen i Malmö stad.
Eleverna får sin yrkesutbildning hos SIMAB
Sotning och läser teoretiska ämnen tillsammans
med andra hantverkselever på Frans Suell och
Jörgen Kocks gymnasium.
– Det första året är ett preparandår. När eleverna
slutar till våren får vi bedöma i varje enskilt fall
om det ska bli en fortsättning, säger Christer Bjelk,
skorstensfejarmästare och VD för SIMAB Sotning.
Andra och tredje läsåret är utbildningen till den
övervägande delen arbetsplatsförlagd. Eleven
ingår ett anställningsavtal och får viss ekonomisk
ersättning i form av lärlingslön.
Statsbidrag
Malmö och Lund bedriver sedan några år tillbaka gemensam lärlingsutbildning inom industri och vissa servicenäringar. Till hösten startar
försöksverksamhet med en nationell lärlingsutbildning.
– Hantverksprogrammet inriktning Skorstensfejare kommer att bli en hybrid mellan den statliga och den regionala modellen för lärlingsutbildning. Vi har sökt statliga anslag för en del
av platserna, säger Anders Olofsson.
– Det första året räknar vi med att kunna ta in
fyra till fem elever, säger Christer Bjelk.
Leder till anställning
Efter tre år på Hantverksprogrammet är det tänkt
att eleverna ska gå vidare till Skorstensfejare med
inriktning på brandskydd, miljö och energi – en
20 veckor lång kurs vid Räddningsverkets skola i
Rosersberg. Där blir de färdigutbildade i yrket.
– Det här är ett gymnasieprogram som leder till
10 | edico 2008
jobb. Om man är hos oss i tre år och läser och
praktiserar och visar sig passa för yrket – ja, då har
man ett jobb också, understryker Christer Bjelk.
För att bli antagen till Räddningsverkets skorstensfejarutbildning ska man ha grundläggande
högskolebehörighet samt godkända betyg i
Svenska B/Svenska som andraspråk B och Matematik A.
– De elever som går lärlingsutbildningen blir
väl förberedda för kursen eftersom vi skuggar
Räddningsverkets kursplan och ger anpassad un-
dervisning i matematik, kemi och fysik, säger
Anders Olofsson.
Måste ta ansvar
SIMAB utför sotning, brandskyddskontroll och
installationsbesiktningar av eldstäder i nio kommuner i västra Skåne. Sotarna har en viktig funktion när det gäller att förebygga bränder, men
också minska energikostnader och utsläpp. Bolaget har i dag cirka 50 anställda.
>> ARTIKELN FORTSÄTTER PÅ SIDAN 18.
När jag kommer in på vuxenutbildningsavdelningen råder det kaos.
Rummen står tomma och en del
skrivbord ligger på golvet för nedmontering. Pensionsavgångar och
omorganisation har tömt avdelningen på medarbetare. I rummet
längst in sitter Ragnar. Till skillnad
från de andra pensionerade rektorerna har Ragnar ännu inte börjat
sortera och kasta papper. Det enda
tecken som tyder på att han tänker
lämna sin yrkeskarriär bakom sig är
ett femtiotal pärmar på golvet. De
är redo för flyttning.
Anledningen är att informationsavdelningen inom kort ska flytta in i
lokalerna.
Ragnar har arbetat inom vuxenutbildningen i Malmö ända sedan han gick ut
lärarhögskolan 1970. Som ung (26 år)
och nyutexaminerad matte- och fysiklärare sökte han sju stycken tjänster i Malmö.
Han fick till sin egen förvåning – allesammans. Men det var Gösta Cederberg, dåvarande rektor på vuxenutbildningens enhet 2, som var
först ut och som därför blev
Ragnars val.
Enhet 2 hade sin verksamhet i gamla Pildammsskolan.
Inte den skola som nyligen
var en del av förvaltningen,
utan en skola som låg på
parkeringsplatsen vid Triangeln och som revs i början av
åttiotalet.
På enhet 2 studerade cirka 1500-2000 elever
både gymnasie- och grundskolekurser. Det var
på den tiden då ett fullständigt grundskolebetyg
gav behörighet att söka vidare till utbildningar
som t.ex. sjuksköterska, laboratorieassistent och
sjukgymnast.
– Bland det roligaste under min karriär
var att vara lärare för vuxna och samtidigt vara yngst i klassen. Sen var det
Kunskapslyftet som var helt nytt och som
innebar att jag fick gå i otrampade spår
och improvisera. Plötsligt skulle vi öka
med 3000 platser och upphandla, det
hade vi inte gjort förut. Hur gör man?
Det var ett roligt och intressant uppdrag
som hade stora inslag av pionjärarbete,
säger Ragnar och tillägger att en speciell
milstolpe i Kunskapslyftet var projekteringen och starten av Infoteket.
– Kunskapslyftet skapade en otrolig
samhörighet mellan alla Sveriges kommuner, alla var i samma sits. Det var då vi
skapade Lyft-nätet, för alla projektledare
i Kunskapslyftet. Efter Kunskapslyftet
omvandlades förbundet till Lärvux, som
även öppnade för externa utbildningsanordnare. Vi blev snabbt samtalspartner för både Skolverket och departementet, man lyssnade på oss. Ja, det var riktigt roligt med den nationella nivån, säger Ragnar och fortsätter
– Nu är cirkeln sluten i och med att vi i
höstas gick samman med den ”konkurrerande” organisationen Rvux
och bildade ViS, Vuxenutbildning i Samverkan. Efter 10 år med styrelseuppdrag avgick jag på årsmötet för några veckor sedan. Jag har varit med om
en riktigt spännande utveckling och det är härligt
att veta att jag känt engagemang och att det bidragit
till att främja vuxnas lärande, säger Ragnar stolt.
37 år med vux
– Ragnar Danielsson
Christer Bjelk och Patrick Nilsson, SIMAB, och Anders Olofsson, Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, samarbetar
kring den nya lärlingsutbildningen.
Förslag om lärlingsutbildning
Regeringens utredning om en ny gymnasieskola
föreslår att det inrättas en nationell lärlingsutbildning, som en alternativ väg till yrkesexamen. Samma behörighetsregler ska gälla för denna
utbildningsform som för skolförlagd yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen omfattar 2 500 poäng varav minst 1250 ska vara arbetsplatsförlagda. Lärlingarna läser gymnasiegemensamma
ämnen, motsvarande nuvarande kärnämnen plus
historia, och det finns krav på examensuppgift.
Upplägget styrs av en nationell utbildningsplan och det ska också finnas en lokal utbildningsplan framtagen i samarbete med arbetslivet. Lärlingar ska ha en utbildad handledare på
arbetsplatsen och yrkesläraren på skolan har ansvaret för att målen för utbildningen uppfylls
och följs upp. En elev som går lärlingsutbildning
kan vara anställd och ett avtal ska reglera ansvaret
mellan arbetsplatsen och skolan, för eleven ska
det finnas ett utbildningskontrakt.
Redan till hösten startar försöksverksamhet med
gymnasial lärlingsutbildning. Skolhuvudmän
som blir godkända av Myndigheten för skolutveckling får statsbidrag på 25 000 kronor per
år och elev i lärlingsutbildningen. Kraven är bland
annat att halva utbildningstiden ska vara
arbetsplatsförlagd. Det ska finnas ett lärlingsråd
för samråd mellan skolan och arbetsmarknadens
parter. Anställning av eleven är tillåten under utbildningstiden.
!
Ragnars bana som lärare blev inte så lång – efter
ett och ett halvt år blev han vikarierande, arvoderad studierektor men envisades med att behålla
undervisningen i en klass, bara för att han tyckte
att undervisning var så kul. Att han blev arvoderad betydde att han fick behålla sin ferietjänst.
Ragnar berättar också att rektorer på den tiden
då staten var huvudman, kunde tillsättas som
ordinarie med konstitutorial, vilket innebar att
rektorn var oavsättbar! Det dröjde några år innan
Ragnar själv blev skolledare med konstitutorial.
1992 gick Gösta Cederberg i pension och Ingrid
Perulf tog över. Tillsammans med Jan-Erik Persson på Uppdrag Malmö utvecklade Ragnar
uppdragsutbildningar och startade Kompetensskolan, som bedrev uppdragsutbildningar åt
Länsarbetsnämnden. Volymen var omfattande
eftersom arbetslösheten var stor.
1996 blev han rekryterad till att förbereda organisationen inför det stundande Kunskapslyftet,
som han sedan blev rektor för 1997.
Fem år senare då Kunskapslyftet var på väg att
fasas ut blev han projektledare för INREGIAutredningen för att sedan bli vuxenutbildningschef i januari 2004.
Ragnar tycker att det finns tre viktiga milstolpar
under hans år. Det är först och främst starten av
vuxenutbildningen i början av 70-talet,
uppdragsutbildningarna under 80-90-talet och
Kunskapslyftet på 90-talet.
– Från och med april så är det dags för vuxenutbildningen i Malmö att vända fram ett nytt blad
i vuxenutbildningsboken. Många erfarenheter
och kompetenser som jag, Ingrid Perulf och Stig
Eriksson har skaffat oss genom åren finns inte
nedskrivna, de finns bara i våra tankar och de går
naturligtvis inte att överföra. Men det är bra, för
vuxenutbildningen behöver nya ögon och idéer
som inte är rotade i det gamla. Det blir yngre
krafter som ska ta över och skapa något nytt. Det
är precis samma situation som när jag fick starta
vuxenutbildningen på 70-talet eller dra igång
Lyftet på 90-talet, säger Ragnar och ser väldigt
övertygad ut.
Ragnar går formellt i pension den 1 augusti men
kommer från och med april att ta ut sina samlade
övertidstimmar och all outtagen semester.
>> ARTIKELN FORTSÄTTER PÅ SIDAN 18.
edico 2008 | 11
SKOLUTVECKLING
SKOLUTVECKLING
UTBILDNINGEN FLYTTAR UT
på arbetsplatsen
Vuxenutbildningen spränger de traditionella ramarna och möter människor ute i verkligheten.
Det sker inom LPA – Lärande på arbetsplatsen. Just nu pågår ett pilotprojekt inom äldreomsorgen
i Malmö stad. Rönnens gymnasium bedriver undervisning för 22 medarbetare som läser in
Omvårdnadsprogrammet på jobbet.
Lärande på arbetsplatsen, LPA, är
en utbildningsmetod som syftar till
att ge medarbetaren på en arbetsplats gymnasiekompetens i
karaktärsämnen. Metoden togs i
bruk för fyra år sedan i Göteborgs
stad, och har varit föremål för ett
uppmärksammat projekt inom den
nationella utbildningssatsningen
Kompetensstegen.
– Det är en helt ny syn på kunskap. Man tillvaratar den informella
kunskap som finns ute i stadsdelarna och gör den till formell kunskap, säger Lis-Lott Närwall, rektor
med ansvar för vuxenutbildningen
på Rönnens gymnasium.
– Detta är också en form av
verksamhetsutveckling. Hela arbetslaget blir involverat i kursen, säger
Pia Nilsson, processledare på FoUenheten/Kunskapsverkstaden på
stadskontoret.
Brobyggare
Manuela Lupsa, Lis-Lott Närwall, Pia Nilsson och Slavica Rankic
arbetar med att utveckla LPA – Lärande på arbetsplatsen inom
Malmö stad.
12 | edico 2008
För cirka 1,5 år sedan fick de båda
uppdraget att utveckla en modell
för LPA inom Malmö stad.
– Bakgrunden är att det finns
cirka 1 000 medarbetare inom
äldreomsorgen som saknar adekvat
utbildning, säger Lis-Lott Närwall.
Malmö stad gör en satsning dels
för att höja kvaliteten i verksamheten genom att
ge vårdbiträden gymnasiekompetens och dels för
att klara framtidens kompetensförsörjning. Den
lägsta kompetensen inom kommunens omsorgsverksamheter ska vara undersköterska.
– Här handlar det mycket om att ta vara på den
tysta kunskap som finns. Individer kan väldigt
mycket, i många fall mer än vad de själva tror,
säger Pia Nilsson.
Kommunen har i flera år genomfört utbildning motsvarande gymnasieskolans Omvårdnadsprogram för medarbetare, men det har bland
annat inneburit att de varit borta från arbetsplatsen i ett helt år.
– Tidigare har arbetet och utbildningen varit
två skilda världar. Nu bygger vi broar mellan två
system som ger pedagogisk förnyelse, nya funktioner och roller, metoder för kunskapsinventering samt nya samarbetsformer, säger Lis-Lott
Närwall.
Malmömodellen kännetecknas bland annat av
ett nära samarbete med högskolan. Även
arbetsledarna är involverade.
– Varje deltagare har sin egen pedagogiska handledare. Det är också unikt, säger Lis-Lott Närwall.
Förändrad yrkesroll
I mars 2008 startade en pilotutbildning i samverkan med tre stadsdelar: Centrum, LimhamnBunkeflo och Rosengård. Totalt 22 medarbetare
kommer under cirka ett år framöver att läsa
Omvårdnadsprogrammet på arbetet. Under 1,5
dag i veckan studerar de med sin studiegrupp i
stadsdelen. Övrig arbetstid jobbar de som vanligt.
– Det är ett mycket stort arbete för dem som
läser på LPA. Kurserna innehåller mycket
litteraturinläsning, säger Lis-Lott Närwall.
En första träff hölls på Chokladfabriken den
19 mars. Deltagarna har också besökt Rönnens
gymnasium där de är inskrivna under studietiden. Övrig undervisning sker ute på arbetsplatserna. Mycket kommunikation sker digitalt, genom en plattform i FirsClass. Där finns bland
annat handledningar, studieuppgifter och ett
diskussionsforum.
– Det här innebär en förändrad yrkesroll för
lärarna. Om vi hade förlitat oss på traditionella
metoder så skulle det inte ha fungerat, säger LisLott Närwall.
– Det främsta värdet i utbildningen är att vi får
en gemensam värdegrund, säger Slavica Rankic,
vårdlärare på Rönnens gymnasium.
Deltagarna tycker att de genom utbildningen
utvecklat sin professionalitet och känner sig stärkta
inför sina nya uppgifter.
– Det är helt fantastiskt att utbildarna (Börje
Lindblom och Tom Appel) lyckats hitta en nivå
på undervisningen som passar båda yrkesgrupperna, säger Lis-Lott Närwall.
Ett av fritextsvaren lyder: ”Jag känner mig privilegierad som får vara med att bygga upp detta
ny arbetssätt i Malmö för att kanske på sikt nå
målet om en lärande organisation”.
– Deltagarna har upplevt chefernas medverkan i kursen mycket positivt men har önskemål
om en större medverkan, säger Lis-Lott Närwall.
Spränger ramarna
Gemensam värdegrund
Utbildningen har skapats och leds av sju lärare
på Rönnens gymnasium och 22 pedagogiska
handledare på arbetsplatserna. De har tillsammans utbildats på Malmö högskola inom
utbildningsvetenskap med inriktning på handledning, utbildningsdesign och lärande samtal.
– Det är en helt ny kurs som är skräddarsydd
efter de behov som finns, säger Lis-Lott Närwall.
Utbildningen behandlar främst vuxenpedagogik, utbildningshandledarskap och lärande samtal. Utvärderingen visar på mycket goda resultat.
Samtliga deltagare – sju vårdlärare och 22 undersköterskor – ger toppbetyg till kursen.
De lärare som arbetar med LPA är Ulrike Buhr
Berg, Helle Larsen, Manuela Lupsa, Slavica
Rankic, Anita Sandell, Margret Treschow och
Anne Örtenholm.
– Att jobba med det här är helt nytt för mig.
Vårdlärarna har gott om erfarenhet av det praktiska arbetet och samverkan med arbetslivet, men
jag som lärare i teoretiska ämnen har aldrig tidigare lämnat tryggheten inom skolans väggar, säger Manuela Lupsa, som undervisar i svenska och
svenska som andraspråk.
– Ett sådant här projekt kräver mycket arbete.
Man får vara beredd att göra om planeringen
under resans gång, säger Slavica Rankic.
– För första gången i mitt yrkesverksamma liv
har jag valt att inte arbeta med en kursbok. Jag
följer karaktärsämneskurserna och utformar uppgifter utifrån kursmålen, säger Manuela Lupsa.
Hon kommer bland annat att språkligt bedöma
skriftliga redovisningar i olika ämnen.
– Jag kan inte säga hur det kommer att gå. Man
är ute på hal is och måste skapa hela tiden. Men
jag tror på detta, säger Manuela Lupsa.
– Jag tycker att det är dags att vuxenutbildningarna går ut och spränger de traditionella ramarna.
Positiv genklang
Många är nyfikna på LPA, både inom och utanför Malmö stad. Den 10-11 april fick man besök
av ett dussintal sydsvenska kommuner, som följer projektet med stort intresse.
– De vill veta hur vi gått tillväga eftersom projektet gett sådan positiv genklang. Vi sätter Malmö
på kartan genom det här, säger Lis-Lott Närwall.
Snart kan fler medarbetare få möjlighet att på
detta sätt utveckla och dokumentera sin kompetens.
– Jag hoppas att denna metod kommer att användas för att kompetensutveckla inom vård- och
omsorgsinstitutioner i Malmö stad. Jag tror också
att den kan fungera väl inom flera andra yrkesområden där det finns mycket informella kunskaper, säger Lis-Lott Närwall.
!
edico 2008 | 13
Spänning och temperament på första
språk- och kulturolympiaden
Ministern prisade Malmös
hjältinnor och hjältar
Den 26 mars var en dag full av glädje och
stolthet på Pauli gymnasium. Ett 30-tal
ungdomar från Malmö och Göteborg hyllades vid en ceremoni med integrationsoch jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.
De är Sharaf hjältar och hjältinnor och
de leder kampen mot hedersförtryck och
för kvinnors frihet.
”Let’s dance” kan
slänga sig i väggen.
Yasmin Bokhari, elev
på Malmö Borgarskola,
visade hur riktig
flamenco ska gå till.
Oscar Borring,
Alexander Edsjö och
Joanna Rydlöv i
Linnéskolans lag
jublade när
konferencieren
Marcelo Cea
tillkännagav vinnarna
i tävlingen.
Stort jubel
Den spanska språk- och kulturolympiaden har
pågått hela hösten och sammanlagt 13 Malmöskolor har deltagit. Elever i årskurs nio som läst
spanska från sexan eller sjuan har fått skriva
kvalificeringsprov. De sex bästa på varje skola fick
bilda lag. Provsvaren skickades sedan till Borgarskolan för granskning och de fyra bästa valdes ut.
Dessa var Linnéskolan, Söderkullaskolan, Slottsstadens skola och Sofielundsskolan/Johannesskolan.
Lagen möttes först i semifinaler på Malmö
Borgarskola den 12 mars. Linné- och Söderkullaskolans lag erövrade de båda finalplatserna.
Det krävdes flera utslagsfrågor för att skilja lagen
åt, men till slut stod Linnéskolans Oscar Borring,
Alexander Edsjö och Joanna Rydlöv som slutsegrare. Under stort jubel fick de motta segerpokalen.
Alla deltagande elever fick medaljer.
Lyckat samarbete
Stämningen var på topp i aulan på Malmö
Borgarskolan när avgörandet stod i den
första spanska språk- och kulturolympiaden den 12 mars. Tre ungdomar från
Linnéskolan tog hem segern efter en tuff
finalkamp.
Aulan är fylld av förväntansfulla nior och skolpersonal. Borgarskolans rektor Nicola Sarac hälsar alla välkomna med några trevande ord på span14 | edico 2008
ska. Sedan drar det i gång. De båda finallagen
intar scenen.
Elevernas kunskaper i spansk och latinamerikansk kultur, historia, geografi med mera sätts på
prov i ett muntligt test. Frågor och svar är på
spanska så klart. Lagens prestationer bedöms av
en jury bestående av Fernando López, lärare på
Malmö Borgarskola, Christina Stejner, lärare på
Videdalsskolan, samt Anna Ponnert, lärare på
Gymnasieskolan Spyken i Lund.
Initiativtagare till arrangemanget är Macelo Cea,
Lena Landström och Fernando López på Malmö
Borgarskola. De har varit handledare åt eleverna
Richard Fribert, Camilla Lundqvist-Winther,
Maria Masic och Julius Sjögren som haft detta
som projektarbete.
– Ungdomarna inledde detta redan våren 2007
då de skickade ut den första inbjudan till stadens
högstadieskolor och sedan har det rullat på, berättar Lena Landström.
Olympiaden genomfördes med stöd av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Det är
en fortsättning på det framgångsrika
samarbetet kring Pythagoras Quest, en
matematiktävling för högstadieskolor i
hela södra Sverige.
– Vi vill lyfta fram betydelsen av att
kunna många språk i det framtida arbetslivet. Det är lätt att tro att man klarar
sig med bara engelska, säger Lisa Svensson, representant för handelskammaren.
Skolan har också fått stöd från Instituto Cervantes, det spanska kulturinstitutet i Stockholm.
Fler språk
Alla parter är mycket nöjda med årets
arrangemang och vill utveckla samarbetet.
– Nästa år har vi en tävling för hela
Skåne här på Malmö Borgarskola, säger
Marcelo Cea, initiativtagare samt konferencier under tävlingen.
– Nästa år ska tävlingen omfatta tyska,
franska, spanska och italienska, säger Lisa
Svensson.
Finalen i språk- och kulturolympiaden
sammanföll med Malmö Borgarskolas
spanskdag, med en rad aktiviteter med
anknytning till den spansktalande världen. I foajén utanför aulan fanns en utställning med elevarbeten. Det bjöds
också på levande musik och dansuppvisningar.
!
Sharaf hjältar är en verksamhet som vänder sig
till ungdomar från 17 år och uppåt med rötter i
den så kallade hederskulturen. Tanken är att killar ska uppmärksammas positivt när de har modet att ta avstånd från det patriarkala tänkandet.
Bakom Sharaf hjältar står Elektra, en feministisk
antirasistisk organisation med sitt ursprung i Fryshuset i Stockholm.
Sedan ett par år tillbaka finns nu även Elektra
Malmö. En grupp ungdomar har fått genomgå
en tioveckorskurs i bland annat demokrati,
mänskliga rättigheter och jämställdhet, och nu
har de utsetts till Sharaf hjältar och hjältinnor.
Elektra höll en uppmärksammad ceremoni på
Pauli gymnasium den 26 mars. Tillställningen
gästades av integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.
– Sharaf hjältar har tagit ställning för mänskliga
våldsutsatta, stärkt förebyggande arbete,
myndighetssamverkan samt kompetensutveckling för personer som arbetar med barn
och ungdomar.
– Vi satsar 800 miljoner kronor fram till 2010,
sa Nyamko Sabuni.
Hjältinnorna och hjältarna fick en efter en gå
upp på scen, ackompanjerade av jubel och applåder, och motta sitt diplom av integrations- och
jämställdhetsministern. Det blev också diktläsning, och Adnan Behlilovic, elev på värdskolan
Pauli, höll ett kortare tal.
– Vi ska inte förtrycka. Vi ska förtrycka förtrycket, sa han.
Under eftermiddagen bjöds det också på paneldiskussion, känslomässig teater och musik.
Behrang Miri, rappare och grundare av Rörelsen
Gatans Röst och Ansikte, RGRA, framförde en à
capellaversion av en specialskriven låt, ”Sharaf ”.
Hanna Cinthio, föreläsare på Etniska relationer,
var med och startade verksamheten i Malmö sedan hon arbetat inom Elektra i Stockholm.
– Det är självklart att det ska finnas en sådan
här verksamhet i Malmö. Det är en av flera parallella insatser man måste jobba med, säger hon.
Hanna Cinthio fanns på plats på Pauli gymnasium när hjältarna
och hjältinnorna
fick motta sina diplom.
– Jag är glad över
att se att även tjejer
får vara med. Det
blir en mer jämställd
hjälteroll, säger hon.
Dessa ungdomar
blir viktiga förebilder i kampen mot
förtrycket.
– Jag tror mycket
på identifikationsIntegrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni gav diplom till Tamara Herrera
faktorn. Dessutom
Santana, elev på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
kan de uttala sig
om hedersproblemrättigheter och sagt ifrån: Vi ska inte kontrollera atiken med större trovärdighet än någon annan, sävåra systrar och vi tolererar inte att andra gör det, ger Hanna Cinthio.
sa hon.
Hon menar att Sharaf hjältinnor och hjältar har
en viktig roll, inte minst i skolan.
Ministern passade på att berätta om regeringens
– Skolans verksamhet ska genomsyras av delakhandlingsplan för att bekämpa mäns våld mot tighet. Det måste finnas utrymme för sådant som
kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt är initierat av ungdomarna själva, säger Hanna
våld i samkönade relationer med ett flertal insats- Cinthio.
områden, bland annat ökat skydd och stöd till
!
edico 2008 | 15
SPECIAL
SPECIAL
Folkskolan som blev komvux
TEXT OCH BILDER: JAN SANDSTRÖM
Många är de malmöbor som haft sina folk- eller
grundskoleår på Södervärnsskolan. Skolans tillkomst
kan räknas till den 14 juli 1922, då stadsfullmäktige reserverade den tomt som skolan ligger på nu. En arkitekttävling utlystes och den vanns av den i skolsammanhang
välkända arkitektfirman Ewe & Melins.
I Skånska Aftonbladet från den tiden läser jag att
entreprenadkontrakt undertecknades den 28 januari 1925 och att man redan dagen efter började gräva grunden. Den 7 december 1926 invigdes skolan högtidligen av chefen för ecklesiastikdepartementet statsrådet Almqvist i närvaro
av bland andra landshövding Ramel, biskop
Rodhe, generaldirektör Bergqvist och borgmästare Linder!
Originalskick
Först 1979-81 byggdes den om till gymnasieoch vårdhögskola och några år senare (1984) tillkom den så kallade byggnad C. När man närmar
sig skolan från Södervärns busstation är det nog
denna nya del, ritad i 80-talsanda av Arkitektgruppen i Malmö AB, som syns mest.
Byggnaden från 1926 är till det yttre i stort sett
i originalskick. Den utgör en väl formgiven helhet. Den har kvar klassicistiska former och detaljer. Den brutna takformen tycks inspirerad av
svensk herrgårdsakitektur. Trapphusen är tydligt
markerade med stora fönster. Man kan se att den
är ritad några år före funktionalismens genombrott.
Jag läser i luntorna att man använt Höganästegel till invändig beklädnad i trappor och korridorer. Fasad- och taktegel kommer från Börringe.
Allt granitarbete är gjort i gråröd Kullögranit.
Närproducerat, gediget och vackert!
16 | edico 2008
Största Malmöskolan
Komvux statade här 1994. 2003-4 flyttade
Komvux Rosengård hit. Rektor Torbjörn Hanö
talar om för mig att det är Södervärnsskolan med
sina ca 2000 elever som idag är utbildningsförvaltningens största skola.
Komvux Södervärn har vuxenutbildningar på
många olika nivåer. Man erbjuder bland annat
undervisning i svenska för invandrare och utbildning på grundläggande och gymnasial nivå.
Man arbetar för ett flexibelt lärande. Därför har
man fyra reguljära kursstarter per år: januari, mars,
augusti och oktober.
När jag rör mig på skolan lägger jag bland annat märke till att det finns en hel avdelning med
SYVar (8 st). Något som säkert behövs för att på
bästa sätt slussa vuxeneleverna vidare ut i samhället.
Inget klotter
Jag frågar biträdande rektor Uno Hansson vad
som är bäst och sämst med skolbyggnaden. Han
tvekar lite men säger sedan att ventilationen är
otillräcklig också här. Vid många lokaler finns
anslaget hur många som kan vistas där med bibehållen luftkvalitet. Men det positiva överväger,
det är ljust och fint på skolan. Med vuxna elever
är det också lugnt och inga problem med skadegörelse och klotter, säger han.
Skolan har ett fint bibliotek i två våningar i en
före detta gymnastiksal och en stor elevkafeteria.
Av fyra lektionssalar har man skapat ett stort och
luftigt personalrum på andra våningen. Intill
detta finns lärarrum för arbetslag. Uno visar mig
också ett nytt och fint naturkunskapsrum i källaren.
Skön stämning
Det är en skön multinationell stämning på skolan. När jag sitter vid ett bord i en uppehållskorridor med min kamera kommer nyfikna elever
och sätter sig bredvid mig, börjar prata och vill
bli fotograferade.
Lite senare kommer en vuxen man upprörd
fram till mig när jag ”plåtar” och nästan skriker
att jag inte får fotografera utan att fråga först. Jag
har inte fotograferat honom. Folk samlas runt
oss. Jag försöker förklara, men det är svårt. En
annan man klappar mig på axeln, ler vänligt och
säger ”bry dig inte om honom”.
Någon timme senare lämnar jag Södervärnsskolan vid gott mod och några erfarenheter rikare. Man lär så länge man lever.
!
edico 2008 | 17
DEBATT
FORTSÄTTNING FRÅN SIDAN 9 >>
– Prioritera upp företagen! Vi måste ha bättre
kontakt med dem, säger en av deltagarna.
En annan fördel är stärkt ekonomi, och ökat
utrymme för nya satsningar.
– Vi konkurrerar som det är nu, då kan vi hellre
samarbeta. Enade är starka. Vi kan ta det bästa
från båda skolorna, skriver en av grupperna.
– Stora enheter ger större kvalitativa vinster. Fler
inriktningar kan skapas. Vi får en ökad infärgning och en tydligare profilering, framhåller en
annan grupp.
Samverkan ger också ett utbyte av idéer, kunskaper och erfarenheter. En grupp talar om att
skapa ett pedagogiskt idécentrum. En sak som
intresserar är möjligheten till jobbrotation, såväl
mellan kommunerna som mellan skolan och övriga arbetslivet.
Många ser möjligheter i samarbetet med högskolan, inte minst kring den framtida yrkeshögskolan.
Svårigheter i samverkan
Flera grupper ser en risk för minskade valmöjligheter för eleverna och ”elevtapp” till friskolor och
andra kommuner.
– Risken är att elever inte pendlar så mycket
som man tror. Följden kan bli att Malmöelever i
högre grad väljer att bli målare och att Lunds
ungdomar blir anläggare. Det vore olyckligt om
vi styrde elevernas val på det sättet, säger en av
lärarna.
En grupp befarar att tryggheten för eleverna
kommer att minska.
– Vad utbildar vi ungdomar för? För att de ska
bli goda samhällsmedborgare eller för att de ska
bli anställningsbara. Just nu ligger det i tiden att
utbilda för anställningsbarhet.
Mångfalden kan bli lidande, menar en grupp.
Färre ungdomar med invandrarbakgrund och
färre tjejer söker till byggutbildningarna.
– Det skulle vara bättre om vi fick ett samarbete
med ett annat program, till exempel
Omvårdnadsprogrammet på Rönnens gymnasium. Det skulle vara en större vinst för alla, säger
en av Malmölärarna.
Ytterligare en svaghet, menar några av deltagarna, är samarbetet med fristående utbildningsanordnare.
– Min erfarenhet är att det är svårt att ha ett
samarbete med olika organisationer med olika mål.
Och det blir ännu svårare ju fler aktörer det rör
sig om.
Gruppernas synpunkter har sammanställts och
finns att ladda ner på http://byggutbildningsyd.wordpress.com
!
FORTSÄTTNING FRÅN SIDAN 10 >>
– Under de kommande åren behöver vi anställa tre till fem personer per år, berättar Christer
Bjelk.
Problemet är att det är svårt att locka ungdomar till yrket.
– Vi måste satsa på att utbilda människor som
vi kan få in i våra verksamheter. Vi i branschen
måste vara med och ta det ansvaret. Det är inte
något vi kan lägga på samhället eller skolan, säger
Christer Bjelk.
SIMAB är väl rustat för att arbeta med lärlingar.
– Vi tar regelbundet emot studerande från
Räddningsskolan Rosersberg som gör LIA (Lärande i arbete) hos oss. Ett flertal av våra medarbetare har handledarutbildning, säger Christer Bjelk.
BILD: STEFAN LINDHOLM
Sotaryrket uppskattas kanske främst för att det är
fritt och självständigt. Man arbetar i det fria och
träffar människor.
Emmy Lundquist är nyutbildad
skorstensfejare. Hon hoppas att den
nya lärlingsutbildningen ska locka fler
tjejer till yrket.
– Det är till stor del ett serviceyrke. Man måste
ha viss social kompetens. Det fungerar inte om
man är höjdrädd eller har överkänslighet mot
exempelvis damm, säger Anders Olofsson.
– Det är en fördel om man har ett visst teknikintresse. Mycket i det här yrket handlar om teknik, säger Christer Bjelk.
Emmy Lundquist är nyutbildad skorstensfejare och arbetar för SIMAB i Ängelholm.
– Det är ett kul jobb och det behövs fler tjejer,
för det finns inte så många i yrket. Gemenskapen
på sotarkammaren är helt otrolig, säger hon.
Hon stortrivs med sitt jobb.
– Men man måste gilla att klättra på tak. Utsikten från en takås är en häftig känsla, säger Emmy
Lundquist.
Nya regler för försäljning
Utbildningsnämnden har i mars fattat beslut om
nya regler för försäljning av egendom som ägs av
utbildningsförvaltningen. Samordnande rektor
eller rektor ansvarar för försäljning av egen produktion. Samråd ska ske med ekonomichef.
Budgetansvarig ansvarar för försäljning av utrangerat material. När det gäller försäljning av ej
avskrivna inventarier överstigande ett basbelopp
så är det ekonomichefen som fattar beslut.
Vid all försäljning ska prissättningen bestämmas
på marknadsmässiga grunder. Försäljningspris över
5 000 kronor ska styrkas med extern värdering.
Riktlinjer för fakturering, kravverksamhet och
leverantörsbetalningar gäller vid all fakturering.
Inventarier till försäljning ska i första hand erbjudas enheter inom utbildningsförvaltningen,
i andra hand andra förvaltningar i Malmö stad, i
tredje hand personal inom utbildningsförvaltningen och i fjärde hand personal inom
övriga förvaltningar i staden.
Försäljning av datorer och mobiltelefoner avstäms med förvaltningens IT-samordnare. För-
säljning av möbler och inventarier avstäms med
avdelningen för fysisk miljö.
De nya reglerna har kommit till sedan utbildningsdirektör Matz Nilsson genomfört en internutredning på Agnesfrids gymnasium. Resultatet
visade att det fanns brister i rutinerna för försäljning av renoverade bilar.
– Det är viktigt att samtliga enheter ser över
sina nuvarande rutiner och även skärper kontrollen på de områden som har produktion och
försäljning, säger Matz Nilsson.
100-årskalas på Petri
Ny rektor på Rönnen
Nicola Sarac tillträder som samordnande rektor
på Malmö Borgarskola den 1 juli. Han påbörjar
nu tillsammans med Lars Silverberg, personalchef
på utbildningsförvaltningen, rekryteringen av
rektorer och administrativ chef. Detta arbete ska
vara avslutat innan sommaren. Den nya ledningsorganisationen ska tillträda den 1 juli. Nicola kommer från och med höstterminen att ingå i
utbildningsförvaltningens ledningsgrupp.
Kristina Hessel blir ny rektor med ansvar för vuxenutbildningen på Rönnens gymnasium. Hon
efterträder Lis-Lott Närwall som går i pension i
vår. Kristina Hessel är i dag verksam som biträdande rektor på Malmö latinskola. Hon tillträder sin nya tjänst i höst.
I skolledningen på Rönnens gymnasium ingår
även Marita Wilhelmsson Jensen, samordnande
rektor, och Anders Wramnell, rektor med ansvar
för gymnasieskolan.
Tisdagen den 22 april firar S:t Petri skola sitt 100årsjubileum. Talare är Göran Tunhammar, landshövding och före detta elev på skolan, Agneta
Eriksson, kommunalråd och ordförande i
utbildningsnämnden, Matz Nilsson, utbildningsdirektör, samt Diana Iskra, elevrådsordförande på
S:t Petri. Skolans elever sjunger och spelar musik
från olika tidsepoker.
Ny samordnande rektor
på Malmö Borgarskola
KANDIDATEN
!
FORTSÄTTNING FRÅN SIDAN 11 >>
Matz Nilsson har ställt frågan till honom om han
kan tänka sig att jobba på timmar även efter
pensioneringen i NYA VUX:s arbetsgrupp 3. Det
återstår för gruppen att möta Malmö stads fördjupade organsiationsutredn
ing för vuxenutbildningen, där man bland annat ska titta på hur rutinerna och relationerna
mellan utbildningsförvaltningen och INAR,
(stadskontorets avdelning för integration och arbetsmarknad) ska se ut. Hur Ragnar ställer sig till
frågan har han ännu inte bestämt.
18 | edico 2008
Oavsett hur han kommer att ställa sig till Matz
Nilssons fråga så kommer i varje fall den närmaste framtiden att innehålla mycket tid att spendera på familjen som är ganska stor. Fyra egna
barn och fyra ingifta barn i åldrarna 17 till 36 tar
en del tid i anspråk.
– Ja, man behöver ju inte vara matematiker för
att kunna göra en snabb sannolikhetsberäkning
på förutsättningarna. Några barnbarn borde det
faktiskt bli säger Ragnar och skrattar. Men jag
började fundera över att gå i pension redan för
ett år sedan eftersom jag kände att jag inte längre
var så hungrig på yrkeslivets ständiga utmaningar.
Det ska bli riktigt skönt att få rå om min egen tid.
Att kunna lyssna till mina egna behov, läsa, resa
mer och så blir det nog ett antal nya matteböcker
som jag författar, inte för att det finns några
pengar i det utan bara för att det är så kul med
undervisning och dess metodik, säger Ragnar.
Jag hoppas verkligen att Ragnar får njuta sitt
otium!
!
edico 2008 | 19
RETURADRESS
Utbildningsförvaltningens informationsavdelning
Ledebursdgatan 4
211 55 Malmö
PROFILEN
Raten kôkô de
nihongo o benkyô
siyô!
(Läs japanska på
Malmö latinskola!)
– Kiyomi Henrysson
skapsmässigt. Eleverna bör kunna ett par hundra
kinesiska tecken efter steg 3. Många av mina elever
vill fortsätta på universitetsnivå. Jag rekommenderar dem att åka till Japan som utbytesstudenter.
Skriften är svårast – även för oss japaner, menar
Kiyomi. Det finns tre olika skriftsystem i det japanska språket. Kanji, kinesiska tecken, är de betydelsebärande.
Man blandar alltså kinesiska och japanska
tecken i skriftspråket. Det är lättare att lära sig
talspråket, eftersom det bara finns fem vokaler
och melodin är ganska jämn.
Studentmöte på japanska
TEXT OCH BILD: SUSAN ENGLUND
– Det känns privilegierat att få träffa människor som är intresserade av min kultur
och mitt modersmål. Studenter som studerar japanska har ökat markant, inte
bara i Sverige utan i hela världen. Många
ungdomar idag är intresserade av japansk
kultur, säger Kiyomi Henrysson, lärare i japanska på Malmö latinskola.
Kiyomi kommer från Yokohama som ligger nära
Tokyo.
– 1985 studerade jag i England. Där träffade
jag min man som är svensk. Vi gifte oss året därpå
och jag har bott i Sverige sedan dess. Vi har två
barn, 19 och 14 år. 19-åringen var utbytesstudent
i Japan förra året.
Familjen bodde i Japan 1990-91, då Kiyomis
man studerade där. Barnen och mannen pratar
bra japanska. Hemma blir det ofta blandat mellan svenska och japanska, men barnen vill att
Kiyomi pratar japanska med dem.
– Det tog två års heltidsstudier att lära mig
svenska. Jag gick en intensivkurs som var mycket
krävande, men det gick. Sedan studerade jag
”Svenska för utländska studerande” på universitetet och även japanska.
Skriften är svårast
Kiyomi började undervisa i japanska som hemspråkslärare i Malmö och Lund. 1995 ville Latin
tillsammans med Pauli satsa på japanska. Många
elever idag ser fördelar med att kunna japanska
och många utbildningar på högskolor har utbyte med japanska universitet.
– Jag vill ge dem en fast grund här rent kun-
– Jag blir glad när jag ser gamla elever som har
fortsatt studera japanska. Det är sådant som gör
det kul att vara lärare. Jag träffade nyligen några
på Språk- och litteraturcentrum i Lund. Studenter från Seitoku-universitetet i Tokyo mötte studerande i japanska vid Lunds universitet.
Med på träffen var också Kiyomis elever. Just
nu har hon elever från både Latin och Pauli plus
två elever från Universitetsholmen. Elever från
andra skolor får delta i mån av plats. Kiyomi har
också tjänst på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium sedan två år tillbaka.
turistresa. Jag föreläser för familjen ibland, eftersom jag förberett mig och tagit reda på fakta inför varje resa. Men familjen hjälps åt, vi är experter inom olika områden.
Böcker och resor
Hemma är det två uppsättningar serviser, en japansk och en västerländsk.
– Vi har två sorter av allt. Vi har även två olika
skafferier. Barnen är förtjusta i japansk mat, säger
Kiyomi.
Kiyomi gillar att läsa och har många japanska
böcker.
– Jag har medvetet prioriterat barnböcker och
läst sagor för barnen. Det är viktigt att barnen
kan japanska, så de kan kommunicera med släkten i Japan.
Hon läser också på engelska och samlar second
hand pocketböcker av Agatha Christie.
– Jag kollar alltid i antikvariat var jag än är. Engelskan kom i skymundan när jag flyttade hit. Jag
fick koncentrera mig på svenskan. Men jag vill
gärna ha tillbaka engelskan igen.
Hon tycker också om att resa – och att planera
resor! Resorna brukar ha teman och några av dem
har handlat om Arn och Kristina från Duvemåla.
I England blir det resor i Jane Austens fotspår.
– Det ska vara något extra, inte bara en vanlig
Studieresor till Japan
I tjänsten har det blivit två resor till Japan med
elever, 1999 och 2002, och en gång med kollegor
och rektor som förberedelse för SPIR, Malmö
latinskolas Samhällsvetenskapsprogram med inriktning Internationella relationer - Mänskliga
rättigheter. Inriktningen är lämpad för elever som
är intresserade av globala frågor och vill lära sig
mer om mänskliga rättigheter.
– Vi har bland annat fått kontakt med
vänskapsskolor i Hiroshima och Osaka, där elever
kan göra projektarbeten på plats. Och det finns
många likheter mellan svenskar och japaner. Vi
är försiktiga i början, det tar tid att lära känna
varandra. Men när man fått förtroende för varandra blir det bra kontakt. Vi är också
omtänksamma, precis som svenskar.
– Olikheter? Den stora skillnaden är att det är
mera individuellt och självständigt här. Mera kritiskt tänkande. I Japan är det mera samarbete och
harmoni, säger Kiyomi.
!