Edico7 webb - Malmö stad

7/2014
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning
Dan Collin
Modern man, 1.99,5m - utan skor som gillar SFI och att fixa i hemmet.
> Vad innebär regeringsskiftet för skolan?
> Älska mat med Värnhemsskolan
> 13 500 besökare på TODO
I detta nummer:
/ direktör
Gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen
M
in period i livet just nu på den
privata fronten handlar mycket
om förlust och sorg. Jag tycker
att livet ibland är så - perioder
av prövning, en ledsamhet kommer sällan ensam. Liksom att det finns perioder när ”allting
går på räls”. Jag miste min morbror, en klippa
för mig så länge jag kan minnas. Och nu ska
min dotter och hennes familj flytta till Stockholm och skapa sig en ny tillvaro där. Det har
varit och är en sådan oerhörd glädje för mig
att jag har haft dem nära, att jag har fått lov
att vara nära mormor till mitt barnbarn Vera.
Hon föddes i Tokyo, när min dotter och hennes man, arbetade där. När Vera var ett år flyttade de tillbaka hem och ”hem” var Malmö.
Nu är Vera 5 år och sedan hon var ett år, har
jag en eftermiddag varje vecka hämtat henne
på förskolan och vi har fått vara tillsammans
bara hon och jag. Ibland har hon sovit över
och jag har lämnat på förskolan morgonen
därpå. ”Vera”-dagarna har skänkt mig sådan
lycka och näring, det är och har varit en ynnest att fått följa henne i hennes tankar och
utveckling, att få vara en del av hennes vardag. Men nu har både hennes mamma och
pappa fått nya arbeten och de ser framemot
det. Jag gläds med dem, men behöver få vara
ledsen först, innan jag kan glädjas riktigt. Och
hitta nya former med de nya förutsättningarna. För de är alla friska och de gör det de vill
göra. Och de vågar ta förändringssteg. Som
förälder till tre barn, har det alltid varit en ledstjärna för mig att stödja dem i att både våga
och ha självförtroende att göra egna val. Och
att de ska lita på sin ”inre kompass”.
Många 16-åringar i vår stad står också snart
inför att göra ett stort val för sin framtid. Det
är dags att välja till gymnasiet. Jag har ju ofta
i mina ledare pratat om just detta, vår stora
uppgift att möjliggöra ungas val, även om
några unga flickor och pojkar har en längre
väg än andra. Att utgå ifrån att alla har positiva styrkor och förmågor att bygga på och
att ge det sammanhang som lyfter fram och
stödjer. Att inspirera och skapa lust. Även om
man har kommit upp i lite högre ålder än 16
år, kan man behöva inspireras att få syn på var
jobben finns och vilka möjligheterna är. Under tre intensiva dagar 6-8 november erbjuder vår ToDo-mässa just detta, både för riktigt
unga och lite äldre unga.
”Ungas väg till arbete genom högre utbildning” är arbetsnamnet på ett samarbete som
Malmö Högskola har initierat och bjudit in oss
till. Högskolan har som mål att bredda rekryteringen till högskolestudier, vilket betyder
att man vill nå unga som kanske inte med
automatik tänker att högskolestudier är ”ett
alternativ för mig”. Modellen kommer från ett
framgångsrikt samarbete mellan universitet
och kommuner i östra London. För mig känns
det både spännande och angeläget att vi fortsätter dialogen att verkligen hitta bra vägar
tillsammans även till högskolan. Jag tycker
det handlar mycket om en förlängning av det
som är uppdraget för oss och våra kollegor i
de två andra skolförvaltningarna. Inte att vi
ska ta vid där den andre slutar, utan att vi ska
möta upp tidigt och ta ett gemensamt ansvar
för hela kedjan.
Hittills har det varit ett intensivt arbetsår.
Både våren och hösten har innehållit många
möten, många mötesplatser, många dialoger
för att kunna skapa en ny ledningsorganisation. Du kan följa lite av processerna i månadens Edico, här presenteras också de två utnämnda områdscheferna för gymnasiet.
Det är fortfarande många pusselbitar kvar
att reda ut men jag vet att vi nu kommit så
pass långt att vi kommer att kunna starta upp
det nya i januari 2015. Strukturen är lagd för
det nya, nu ska vi tillsammans finna de nya
formerna. Och på min privata front ska jag
hitta nya former för ”Vera”-dagar med nya förutsättningar. Så som livet ju är, det förändras,
det gör ont ibland, men det öppnar för nya
dimensioner.
Ledaren2
Hallå där – Fritz Agger3
Valarbete4
Nya skolministrar
5
FN-dagen6
Jobb och politik
7
Teater: Vilja väl
8-9
Ny ledningsorganisation
10
Yrkestävling11
Profilen: Dan Collin
12-15
TRIS16
Hemmasittare17
Älska mat
18
Hotelltalanger19
Krönikan: Drömmen22
Språkdagen21
TODO
22
Enkät23
Kryss24
EDICO
Ges ut av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning
och utkommer med 8 nr per år
EDICO BETYDER PÅ LATIN
Jag säger rent ut, jag yttrar
ANSVARIG UTGIVARE
Eva Ahlgren
CHEFREDAKTÖR
Pia Oredsson, informationschef
REDAKTÖR
Sanne Cederstam,
kommunikationsavdelningen
GRAFISK FORM
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning
BILDER
Bylinelösa bilder och texter är producerade
av kommunikationsavdelningen
FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER
edico@malmo.se
BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET
Komin > gymnasie- och
vuxenutbildningsforvaltningen
medarbetare
Camilo Pozo, Gymnasiesärskolan Valdemarsro,
Jonas Nilsson, Pauliskolan, Pia Jagrelius,
S:t Petri skola, Gabriella Millo-Tranmark,
Värnhemsskolan, Hanne Sandberg,
JobbMalmö
OMSLAGSBILD
Gustaf Johansson
TRYCK
TMG öresund, MultiArt Silk, 2500 ex
Hallå där!
Hallå där – Fritz Agger
Vad innebär din nya tjänst på JobbMalmö?
Jag jobbar tillsammans med Mia Andersson som arbetsledare inom måleri. Deltagarna har ingen dokumenterad erfarenhet eller utbildning av måleri och
behöver både teori och praktik innan de ger sig ut på
måleriuppdrag. Det är meningen att jag ska ha hand
om den pedagogiska biten. Idag har vi sju deltagare,
men förhoppningsvis blir det fler. Det som känns
meningsfullt för mig är att få ut fler Malmöbor på
arbetsmarknaden. Då måste man kunna sköta sig
och ta ansvar för sin egen situation och med mina
kombinerade erfarenheter känner jag att jag kan bidra till det.
museet, korttidshem och förskolor. Priset för våra
tjänster baseras på materialkostnaden och så lika
mycket till i personalkostnad.
Vad visste du om JobbMalmö innan du började
arbeta där?
Jag trodde att deltagarna mer eller mindre tvångsplacerades ut i verksamheterna och visste inte att det var
så målstyrt. Verksamheten är mycket mer seriös än
vad jag trodde. Man tar verkligen tillvara på folks
intressen, önskemål och tidigare erfarenheter.
Dessutom är jag imponerad över JobbMalmös arbetsintroduktion som skolorna skulle kunna ta efter.
Hur ser din framtid ut?
Jag har hopp om en måleriframtid inom vår förvaltning.
Ni utför tjänster till andra kommunala verksamheter, berätta om det.
Vi utför måleritjänster åt kommunala förvaltningar.
Vi kan inte ta på oss alltför stora jobb eller jobb som
har en snäv deadline. Några ställen där vi jobbar är
DRAGNING I MKK:S KONSTLOTTERI 2014
Foto: pelle jernryd
Utbildning
Nya områdescheferna utsedda
Utbildning i medarbetarsamtal, lönesamtal
samt lönekriterier
Förvaltningens nya arbetssätt gällande medarbetarsamtal, lönesamtal och lönekriterier ska
börja tillämpas i samband med löneöversynen i
april 2015. För att säkerställa implementeringen
av det nya arbetssättet kommer samtliga chefer
och medarbetare att bjudas in till obligatoriska
utbildningstillfällen under januari 2015.
Under utbildningstillfället kommer du att få fördjupade kunskaper om förvaltningens nya arbetssätt gällande medarbetarsamtal, lönesamtal och
lönekriterier. Utbildningen hålls av Georg Frick
som är konsult, författare och utbildare.
bild: Colourbox.com
Jón Leifsson, en isländsk konstnär och ägare till Galleri Gimlelund i Lövestad, kommer och pratar om
sin konst på Malmö Kommunalanställdas Konstförenings stora konstlotteri den 9 december. Därefter
är det dragning.
Vi träffas på Malmö stadshus restaurang kl. 18.00–
21.00 den 9 december. Anmäl dig senast den 20 november till: margareta.dahlberg@mkkonst.se för
en plats!
Läs mer: mkkonst.se/mkk_hostprogram_2014.pdf
Jón Leifsson arbetar mest i lera som bearbetas på
olika sätt. Han skulpterar gärna kvinnor och hästar.
”Jag har alltid fascinerats av kvinnor, deras
styrka och skönhet. Jag
skulpterar gärna kvinnor och vill hylla deras
livgivande kraft och
fulla härlighet i mina
skulpturer”,
säger
konstnären på sin
hemsida, gimelund.se.
Hur går man tillväga om man vill anlita er?
Om man vill ha tjänster utförda kontaktar man
JobbMalmö, för en offert. Vissa arbeten kan vi ta
med en gång men om det gäller lite större jobb behöver vi några veckors framförhållning.
För att kunna utöka verksamheten vill vi gärna få in
fler jobb. Då behövs det dock större lokaler, men det
är på gång nu. Det känns bra att man satsar på måleriverksamheten.
3
Fritz Agger arbetar
sedan 15 september som
arbetsledare inom måleri
på anställnings- och praktikenheten på JobbMalmö.
Han är målare i botten och
jobbade som sådan på Malmö energiverk som sedan
blev Sydkraft. När Sydkraft
skulle renodla verksamheten bestämde sig Fritz för
att bli lärare istället. Efter
lärarutbildningen fick han
först jobb som vaktmästare
på Pauliskolan innan han
fick en tjänst som yrkeslärare inom måleri på Mölledals gymnasium, som sedan flyttade till Norra
Sorgenfri. När måleriutbildningen lades ner i Malmö började Fritz arbeta
som yrkeslärare på särskolans byggprogram. Där var
han var tills han började på
JobbMalmö. Förutom arbetsledare är Fritz facklig
förtroendeman för lärarförbundet.
Jens Jording och Edward
Jensinger är nu utsedda
som områdeschefer för de
två gymnasieområdena.
De kommer att börja
arbeta i den nya organisationen i januari nästa år.
Övriga två områdeschefer
är Jesper Theander med ansvar för arbetsmarknad
och Anders Fredriksson med ansvar för vuxenutbildning.
Jens Jording kommer närmast från Staffanstorps
kommun där han arbetar som utbildningsstrateg.
Dessförinnan har han arbetat som ledarskapskonsult och rektor.
Edward Jensinger kommer närmast från Helsingborgs skol- och fritidsförvaltning där han arbetar
som utvecklingschef. Dessförinnan har han arbetat
som rektor, bland annat på Pauli gymnasium i
Malmö.
Närmare presentation av Jens och Edward kommer
i nästa nummer av Edico.
Valarbete
Glädjen i att vara valarbetare
Jag är demokratins riddare! Jag
har ingen lans och ingen vit
springare men ett fint band om
halsen där det står att jag är
röstmottagare och jag prickar
mycket samvetsgrant av valdeltagarna i röstlängden.
Långsamt och ceremoniellt lägger
jag de tre kuverten på valurnan
som dessvärre är ful och fyrkantig
i plywood och när allt konstaterats vara i sin ordning säger jag:
En vit – lägger ner den vita. En
gul – lägger ner den med gul kant
– och en blå – lägger ner den
med blå kant. Och så tackar jag
röstaren.
Text: pia jagrelius | bild: karin fredriksson
En gång måste vi neka en person. Hon
har kommit med maken som lämnar valsedlar för kommun och landsting. Men själv
finns hon inte med i våra papper – hon har
ju anlänt till Sverige ganska nyss. ”Nästa
gång!” säger vi uppmuntrande och beklagande. Hon blir besviken men ler.
Två röster på Svenskarnas parti
Vi har den unga kvinnan som nyss fyllt 18
och är stolt över att rösta för första gången.
Vi har den uppklädde gentlemannen som
rattar rullatorn och är stolt han med – röstare sedan över 60 år. Vi har mannen med
jagad blick som för anteckningar så att hans
valkuvert verkligen har registrerats ordentligt och varje färg har sin rätta plats. Han
vänder i dörren och kommer tillbaka för att
kontrollera en gång till. Vi har damen som
luktar så speciellt att vi är glada att det inte
är kö just då och den politiska representanten som energiskt försöker hänga med in för
att ge en tveksam dam några ytterligare tips
om vad hon bör stoppa i kuvertet. Och vi
har två kortklippta unga män i svarta bom-
Pia Jagrelius är gladare över att vara demokratins riddare än vad bilden antyder;)
berjackor, byxor och kepsar som vänligt frågar om personval. Senare på kvällen visar
det sig att vi har två röster på Svenskarnas
parti – nazister. Det kan naturligtvis vara
vem som helst som lämnat dem.
Öppenheten är viktig
En make kommer och frågar om budröster
– frun ligger på sjukhus men vill absolut
inte missa sin demokratiska plikt. Senare
kommer han tillbaka och också dottern är
med. Alla papper är korrekta, alla legitimationer finns med. Fruns röster lämnas.
Vi är fem som har hand om distriktet.
En ung man i 20-årsåldern, en dam på väg
mot 80 och så vi som kvalar in däremellan.
Klockan åtta stänger vallokalen och vårt lilla gäng räknar och räknar om och äter godis och räknar igen och pratar valprognoser. Vallokalen är tillgänglig och det
kommer förbi en man och tittar på en stund
när vi räknar – öppenheten är viktig. Vi är
4
inte de snabbaste i stan och vissa buntar
med röstsedlar tycks magiskt ändra antal.
Allt görs för hand.
Klockan är över tolv när vår ordförande
och den utsedda röstmottagaren tar bilen
till Rådhuset. Alla kuvert och kassar är förseglade och undertecknade. De är två som
lämnar – en ytterligare säkerhet så att inga
röster ”kommer bort” eller byts ut.
Jag som är demokratins riddare gränslar
min vita springare/grå cykel och rider hemåt.
Sugen på att bli demokratiriddare?
Om Löfvén inte utlyser nyval så är det några år till nästa gång men alla kan anmäla sig
– var ute i mycket god tid! - för att få bli
valarbetare. Arvodet kan variera efter kommun och uppdrag. Man kan ringa valnämnden i kommunen och om man har
möjlighet att ta ledigt någon vecka efter valet kan man också höra av sig till länsstyrelsen där allting senare kontrollräknas.
Nya skolministrar
Vad innebär regeringsskiftet för skolan?
Helene Hellemark Knutsson, Gustav Fridolin och Aida Hadzialic
Det har nu gått två månader sedan valet. Vi har fått flera färska
ministrar inom utbildningsområdet och den nya regeringens utbildningspolitik kan så smått skönjas. Edico har tittat på en del förslag
och satsningar som verkar vara på gång.
Text: Jonas Nilsson | foto: Sören Andersson, Regeringskansliet
I den nya regeringen Löfvén finns nu inte
mindre än tre ministrar i utbildningsdepartementet. Högste chef och utbildningsminister är Gustav Fridolin (MP). Han fokuserar främst på grundskolan. Jämte honom
hittar vi Aida Hadziaic (S), som har titeln
”Gymnasie- och kunskapslyftsminister”.
Helene Hellmark Knutsson (S) är minister
för “Högre utbildning och forskning”. Tidigare hade ju, som bekant, Jan Björklund
(FP) ansvar för såväl gymnasiet som grundskolan. Begreppet ”kunskapslyftsminister”
är nytt, och syftar på Komvux och yrkeshögskolan. Något kunskapslyft, modell 1990-talet, förefaller inte vara på gång.
Fridolin på Youtube
Gustav Fridolins mest omtalade insats har
hittills varit hans åtta minuter långa ”Hälsning till Sveriges lärare” på Youtube. Han
har hånats för tilltalet och framförandet
(vissa upplevde att han talade till dem som
om de vore barn), men också hyllats för att
han lovade att låta professionen sköta undervisningen, och inte komma med pekpinnar från Rosenbad (hur det blir i verkligheten återstår att se).
Obligatoriskt gymnasium?
Så många skarpa förslag gällande gymna-
joner kronor det första året. Dessutom
innehåller budgeten en hel del satsningar
på att åtgärda lärarbristen. Bland annat
vill man utöka antalet utbildningsplatser
och göra det enklare för personer från andra yrken att omskola sig till lärare.
Högre lärarlöner?
siet har vi inte sett ännu. I valrörelsen drev
socialdemokraterna kravet på obligatoriskt
gymnasium, men detta ska först utredas.
Alliansen – och Sverigedemokraterna – har
dessutom deklarerat att man inte stödjer ett
sådant förslag. Hadziaic har även talat om
att man vill att alla gymnasieprogram skall
vara högskoleförberedande, men även detta
blir svårt att få igenom i Riksdagen. Slutligen har ministern aviserat en satsning på yrkesutbildningen genom ”yrkescollege” i
nära samarbete med näringslivet.
Satsningar på 3,4 miljarder
I budgetpropositionen för 2015 redovisar regeringen satsningar på 3,4 miljarder på skolan (plus en särskild satsning på höjda lärarlöner om 3 miljarder som ska komma
senare). En tredjedel av dessa pengar går till
tidigare insatser och minde klasser på lågstadiet. En miljard satsas på att öka likvärdigheten, (”alla skolor ska vara bra skolor”,
som det heter), bland annat genom att lärare
som arbetar på skolor i ”problemområden”
får högre lön. Regeringen utlovar också att
betygssystemet ska ”ses över”, men vad det
innebär är oklart. Översynen ska vara klar i
augusti 2015.
Vidare inrättas en särskild Skolforskningsmyndighet med en budget på 40 mil5
Det kanske mest omtalade inslaget i den
nya regeringens skolpolitik är en utlovad
satsning på 3 miljarder för att höja lärarnas löner. Hur detta ska utformas är dock
oklart. Vad man sagt tidigare är att arbetsmarknadens parter på något vis skall vara
inblandade och att det ska ske i samband
med nästa avtalsrörelse. Att staten på detta
vis ingriper i lönebildningen har kritiserats
hårt, bland annat av LO.
Får man igenom sin politik?
En central fråga just nu är huruvida regeringen alls får igenom sin politik. Alliansen
har aviserat förslag om bland 10-årig
grundskola och betyg från årskurs 4, och
man har här stöd från Sverigedemokraterna. Om höjda lärarlöner och minskad
klasstorlek är Alliansen dock överens med
regeringen.
Vilka avtryck den nya regeringen och
utbildningsdepartementets olika ministrar
kommer att göra återstår alltså ännu att se.
Det har trots allt gått ett par månader sedan valet. Vad det gäller skolpolitiken i
dess helhet, så kanske man kan hoppas på
ett visst mått av arbetsro för oss som arbetar i skolan. Det har ju inte direkt varit något underskott på reformer under de senaste åren.
FN-dagen
FN-dagen engagerade hela Malmö latinskola
Då FN-dagen firades den 24 oktober hade Malmö latinskola ett fullspäckat program med en förmiddag fylld
med workshops och uppträdanden och en eftermiddag med besök av prominenta internationella gäster som
framträdde i aulan.
Text och bild: sanne cederstam
Skolan, som inte bara är en FN- skola
utan även en ”Global friend’s-skola”, hade
bjudit in Indira Ranamagar, en av årets nominerade pristagare till ”World’s children’s
prize” eller barnens Nobelpris som det också
kallas. Som självutbildad kvinna i en liten by
i Nepal har hon under 20 år slagits för och
räddat tusentals barn, som tvingats leva tillsammans med sina fängslade mödrar under
människoovärdiga förhållanden i Nepals
fängelser. I dag driver hon tre barnhem, två
skolor och flera projekt för att hjälpa barn
och ungdomar. Hon försöker också påverka
politiker och myndigheter för att förbättra
förhållandena i fängelserna. Med sig på scenen hade hon ett barnhemsbarn och sin
egen dotter. Indira berättade på ett gripande
sätt om de fängslade barnens förhållanden
och sitt arbete. När hennes dotter sjöng, så
som hon sjunger för barnhemsbarnen, var
inte ett öga i aulan torrt.
Till höger en av årets nominerade pristagare till ”World’s children’s prize”, Indira Ranamagar, här med en
representant från hip-hopgruppen Avante O Coletivo.
Förutom Indira Ranamagar intog även hiphopgruppen Avante O Coletivo från en av
Sao Paulos favelor i Brasilien scenen. De är
ett band bestående av unga män, som kommit ur kriminalitet, fattigdom och droger
tack vare ett engagerat kulturarbete i fave-
lan där de bor.
En vecka efter Indira Ranamagars besök på Malmö latinskola fick Indira motta
World’s children’s hederspris. Huvudpristagare var Malala Yousafzai, som också vann
Nobels fredspris i år.
Anställd i en politiskt styrd organisation och politiker.
Text: sanne cederstam och pia jagrelius | Bild: Pelle jernryd, pia jagrelius
Flera av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens medarbetare har politiska engagemang vid sidan av sin anställning.
Edico frågade några medarbetare om hur de
dubbla engagemangen fungerar för dem.
– De borgerliga partierna har inte haft makten i Malmö sedan 1994. Man blir trött av
att sitta i oppositionen, trött på att behöva
reservera sig hela tiden och inte få bestämma något själv.
Narcis Spahovic
Riskerar du någon gång att hamna i jävsituationer?
– Man kan inte vara chef över sig själv,
då blir man jävig. Mitt politiska uppdrag
har jag i en stadsområdesnämnd, men jag
arbetar inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och riskerar alltså inte
att hamna i jävsituationer.
Har dina uppdrag/engagemang kommit
i konflikt med varandra någon gång?
– Nej, de kommer inte i konflikt. Jag är
chef på heltid och politiker på deltid och
lägger mycket tid på kvällar och helger för
att förbereda mig för mina politiska åtaganden. Det är tufft att kombinera uppdragen
men de kommer inte i konflikt med varandra. Om jag är tvungen att prioritera så pri-
Narcis är
chef
för
PTSDcentrum,
Fenix och
Portalen
vilka ligger
inom Insatsenheten, JobbMalmö.
Han sitter
i Stadsområdesnämnd söder och även i Regionens
Hälso- och sjukvårdsnämnd samt närsjukvårdsberedningen.
6
oriterar jag jobbet.
Kan de olika rollerna vara till nytta för
varandra?
Politiken hjälper mig i jobbet. I och
med mitt politiska uppdrag är jag välinformerad och uppdaterad om vad som händer
i staden. Det stärker min kunskap om helheten och organisationen. Jag har koll på
läget.
Mariam Hofvander
Mariam är
specialpedagog på
Byggymnasiet och nytillträdd
som samordnare för
projektet
Social hållbar integrering och in-
Jobb och politik
Nära samarbete säkerställer bättre struktur
På sidan 10 kan du läsa om de administrativa chefernas roll i den nya organisationen. Men resten av administrationen då, hur blir det med den? För att informera om vad som händer i och med den nya ledningsorganisationen hålls under hösten en rad möten och mötesplatser. Den 15 oktober var det mötesplats för
administrativ personal.
Text: sanne cederstam
De administrativa cheferna kommer
att arbeta under områdescheferna och ansvara för ekonomi, personal- och elevadministration, ärendehantering och IKT. De
kommer att säkra och leda det administrativa arbetet och stödet inom respektive område.
På skolnivå kommer att finnas sektionschefer, hur många och deras ansvarsområden ska fastställas i respektive områdes ledningsgrupp.
Syftet är att skapa effektiva administrativa rutiner så att inget onödigt dubbelarbete sker vare sig ute i verksamheterna eller
på kansliet. Ett nära samarbete med kansliet säkerställer en bättre struktur och gör
det möjligt att få syn på de stödområden
som kan förbättras och effektiviseras. Just
nu arbetas det med att se över processer och
funktioner inom det administrativa arbetet.
En av de viktigaste frågorna för den administrativa personalen är var olika funktioner ska vara placerade och om det finns risk
att behöva ha sin arbetsplats på flera olika
platser.
– Ibland kan man kanske hjälpa varandra mellan enheterna, men i huvudsak ska
man ha en lokal placering, precis som nu, sa
Ann-Sofie Nordh som är chef för förvaltningens myndighetsavdelning och tillsammans med HR-chef Eva Wetterdal höll i
mötesplatsen.
Den 17 november är det mötesplatser
både för elevhälsa och vägledning och vuxenutbildning och arbetsmarknad. Om du
vill delta anmäler du dig på Komin.
Går det ihop?
kludering för nyanlända. Hon är aktiv
inom socialdemokraterna och medlem i flera av socialdemokraternas föreningar i Malmö. Främst engagerar hon sig i frågor som
rör skola och utbildning.
– Jag var politiskt engagerad redan under Shahens tid när jag bodde i Iran.
Riskerar du någon gång att hamna i jävsituationer?
– Nej, jag lägger bara fram förslag i frågor som vi diskuterar, men har ingen beslutande makt.
Har dina uppdrag i ditt yrke/politiska
engagemang kommit i konflikt med varandra någon gång?
– Mina politiska engagemang är sent på
kvällar eller på helgerna, så det gör de inte.
Kan de olika rollerna vara till nytta för
varandra?
– Jag lär mig mycket om hur saker
hänger ihop i samhället och hur jag kan bidra med saker som är bra för människor.
Mitt politiska engagemang påverkar mig
både kunskapsmässigt och mentalt, men jag
pratar aldrig om politik eller partiet på jobbet.
Björn
Aidemark
Björn
är
folkpartiets
representant i Skurups Skoloch
utbildningsberedning.
Till
vardags är han lärare i psykologi och samhällskunskap på S:t Petri:
– Mina föräldrar är lärare och var också politiskt aktiva. Det var nog vanligare på
den tiden – både bland lärare och andra -att man hade förtroendeuppdrag. Nu är det
7
inte så många i min ålder som har det dessvärre.”
Riskerar du någon gång att hamna i jävsituationer?
– Nej, eftersom jag inte är verksam som
lärare och politiker i samma kommun.
Har dina uppdrag i ditt yrke/politiska
engagemang kommit i konflikt med varandra någon gång?
– Man har ju rätt till ledigt för politiska
uppdrag men för det mesta har det löst sig
eftersom beredningen träffas på kvällstid en
gång i månaden. Eleverna har inte ifrågasatt mitt engagemang, och ingen annan
heller.
Kan de olika rollerna vara till nytta för
varandra?
– Som samhällskunskapslärare är det
till nytta att ha sett den politiska beslutsprocessen i praktiken. Man ökar sin egen
förståelse, och kan inför eleverna anknyta
till praktiska exempel. Därutöver skapar
man kontakter inom den politiska sfären.
Rollista
Meja (Jenneifer Amaka Pettersson)
Dominika (Hanna Normann)
Brna(Rakel Benér Gajdusek)
Josefine (Amelie Nörgaards)
Hugo (Sven Boräng)
Ercan (Simon Rodrigquez Strömberg)
Adrienne (Birte Heribertson)
Ankan (Göran Dyrssen)
Vilja väl
Vilja väl
Pjäsen Vilja väl skildrar åtta individer i
Malmö, deras tankar och livssituation
och hur deras liv hänger ihop och berörs
av varandras handlingar. Pjäsen hade
urpremiär på Malmö Stadsteaters scen
på Hipp den 17 oktober. Vilja väl är resultatet av ett samarbete mellan Malmö
Stadsteater och Framtidsgenerationen
och en del av projektet Malmö - The
True Story. Syftet är att återge unga
malmöbors egen berättelse, väcka debatt och mana till eftertanke. Förutom
pjäsen ingår boken I hjärtat av Malmö
och workshops på skolorna i projektet.
Vilja Väl spelas fram till mitten av december både för allmänheten och skolklasser. Biljetter kan bokas på Malmö
Stadsteater eller Malmö – The True
Story’s hemsida.
1
3
text: sanne cederstam | FOTO: björn holmberg
Bild 1: Daniel Sachs och Luciano Astudillo är Framtidsgenerationens grundare. De hälsar premiärpubliken välkommen och
berättar om hur de arbetar med att bidra till en öppnare värld.
Bild 2: Josefine tillbringar dagarna på shoppingcentrum, blir
ovän med Ceylan och kär i Ercan.
Bild 3: Dominika jobbar med Hugo för Greenpeace. Hon är tillsammans med Meja, blir ”dumpad” av henne och blir tillsammans med Hugo istället.
Bild 4: Ercan arbetar på Mc Donalds och ogillar det enformiga
och dåligt betalda arbetet. En dag får han sparken för att någon sett honom knuffa tiggaren och spotta i en hamburgare.
Bild 5: Tiggaren Brna är den som alla projicerar sitt eget elände på. Trots att alla ”vill väl” kan hon inte ta sig ur sin utsatta
situation.
Bild 6: Ankan hälsar på hos Myrorna där den välbärgade
Adrienne arbetar för att ”dra sitt strå till stacken” för de mindre
priviligierade Malmöborna.
Bild 7: Hugo och Josefine är syskon och barn till Adrienne. Hugo
gör sitt yttersta för att uppträda politiskt korrekt. I pressade situationer lyser hans förakt för andra människor igenom.
Stora bilden denna sida: Meja är frustrerad och vill vara var
som helst utom i Malmö. Hon har fått sparken från Myrorna,
blivit ovän med sin flickvän Dominika och sagt upp bekantskapen med sin pappa Ankan.
Stora bilden motsatt sida: Ceylan är syster till Ercan. Hon har
just flyttat hemifrån och bor granne med Ankan. Ceylan är säker på att alla behandlar henne orättvist p.g.a. hennes mörka
hår och bruna ögon. Hon arbetar på Telenor, men får sparken
när hon behandlar en kund (Josefine) illa.
4
6
5
2
7
Ny ledningsorganisation
Var är de administrativa cheferna?
Text: Pia Oredsson
En mycket liten grupp kom till frukostmötet för ledare den 20 oktober då Anders
Fredriksson berättade om hur han arbetar
med övergången för vuxenutbildningen till
en ny ledningsorganisation.
Anders är fortfarande chef för Komvux
Södervärn Centrum men arbetar parallellt
med uppdraget som områdeschef för vuxenutbildningen, eller snarare med förberedelserna inför den nya organisationen.
Anders önskar att de administrativa
cheferna hade varit på plats redan då många
av de frågor han tvingas hantera idag är solklara uppgifter för de administrativa cheferna. Vi har en hel del att ta tag i då vuxenutbildningen skiljer sig från gymnasieskolan
såtillvida att enheterna är delade. Vi behöver bemanna och skapa olika kostnadsställen, ha koll på ekonomin, elevadministrationen, systemhandläggare, vilka rutiner vi
ska ha för granskningsattest, attestering,
kontering. Ska vi ha en Platinaansvarig på
varje skola? Vi behöver reda ut hur de administrativa funktionerna ska fördelas exempelvis i en reception eller hos skolsekreterarna - det kan bli svårt att enbart arbeta
med vuxenutbildningsfrågorna om skolan
har båda skolformerna. Här är många frågor och hur ska detta dockas till de två
gymnasieområdena?
Lärarna kommer att finnas på olika ställen men måste ges chans att träffa varandra
så att vi kan skapa en lärande organisation.
Vi kommer att skapa ett nätverk för lärare
inom vuxenutbildningen
Den dag vi har hittat nya lokaler som
kan hysa hela vuxenutbildningen kommer
det att bli mycket enklare. Förvaltningen
har gjort en lokalbeställning men det är
ingen enkel uppgift att hitta nya lokaler för
en så omfattande verksamhet. Det finns lokaler i Västra hamnen men hyrorna är alltför höga där, på Heleneholm får vi inte plats
med hela verksamheten om inte andra verksamheter flyttar därifrån. Musikhögskolan
pratar om att flytta men det är oklart när,
Pildammsskolan är också ett alternativ
men det är mycket osäkert om vi kan få de
lokalerna. Ovanpå alla dessa svårigheter
har vi ett annat problem och det är att vi i
dagsläget har mycket svårt att uppskatta
vilka volymer vi kommer att ha inom vuxenutbildningen på sikt. Vi vet redan nu att
vi kommer att ha lokalproblem till hösten
2015, så som det ser ut just nu, så behöver vi
ha en lösning både på lång och kort sikt.
på plats så att de tillsammans kan komma
fram till gemensamma riktlinjer för alla
områdena.
En annan faktor som också påverkar
vuxenutbildningen är att yrkesvux upphör
nästa år. Vad som kommer istället är svårt
att sia om. Regeringen har tillsatt en Kunskapslyftsminister men vad det kommer att
innebära är svårt att veta.
Två frågor som står på vänt är dels vägledningen, där individuella studieplaner är
viktiga och dels hur man kommer att hantera den vuxenutbildning som finns på
gymnasieskolor som inte tillhör området.
Anders tycker att det är svårt med så
många osäkerhetsfaktorer och med den
dubbla arbetsbördan och han menar att
han tappat så mycket tempo eftersom de
administrativa cheferna inte är på plats.
Han får medhåll från de andra på frukostmötet.
Anders har redan haft ett internat med
områdets nya ledningsgrupp på 15 personer. De har tillsammans påbörjat en process som handlar om ledningsgruppens arbetsformer och hur de ”lokala”
ledningsgrupperna ska formeras. De hoppas få veta vem den administrativa chefen
är i december.
Den administrativa chefen kommer att
ge rektorerna en större frihetsgrad. Rektorerna på Södervärn kommer att få uppdraget att tillsammans ansvara för helheten på
Södervärn. Uppgifterna fördelas. Men vi
kan inte ha det så att alla rektorer ska göra
ekonomiuppföljning varje månad. Det blir
ett uppdrag för den administrativa chefen
som ska se till att rektorerna får ett kvalificerat stöd i detta, likaså att ha koll på hur
mycket som produceras i förhållande till
beställningen. Vi kommer också att använda vissa medarbetares specialistkompetens
över enhetsgränserna. Det är mycket viktigt att de administrativa cheferna kommer
10
Vuxenutbildningen har en annan uppföljning än gymnasieskolan, som räknar
elevtal medan man inom vuxenutbildningen räknar antal producerade poäng och
dessutom har man antagning var tionde
vecka och verksamhet under sommaren.
Uppdraget att hitta samverkansarenor
mellan vuxenutbildningen och arbetsmarknadsfrågorna är ett område som Anders arbetar med. Tillsammans med Jesper
Theander kommer de att genomföra en
open-space-övning för samtliga chefer
inom arbetsmarknad och vuxenutbildningen. Tanken är också att dra samman
samtliga anställda inom de båda områdena
för att få in alla tankar och idéer. Ett område som just nu undersöks är Stor-KAA –
före detta kommunala uppföljningsansvaret som nu ska bli ett aktivitetsansvar.
Inom detta område finns många samverkansmöjligheter där de två områdena kompletterar varandra.
Anders uttrycker än en gång en önskan
om att de administrativa cheferna skulle
vara på plats och får medhåll av alla närvarande.
Den nya organisationen innebär faktiskt att man lyfter administrationen och
att den ska vara kvalificerad, avslutar Anders.
Har du frågor som du vill ha svar på eller vill diskutera, gör det på vårt forum på
Komin.
https://webapps04.malmo.se/forum/
forum/409-ny-ledningsorganisation/
Yrkestävling
Förstapris i vård och omsorg
Malmö har utsetts som värdstad för yrkes-SM 2016. Tävlingarna är en satsning för att öka intresset och
rekryteringen till moderna yrkesutbildningar inom bygg, design, industri, IT, service, teknik- och vårdsektorn. Vartannat år tävlar yrkesskickliga ungdomar mot varandra i ett 40-tal yrken. Mellan mästerskapen
hålls flera lokala tävlingar inom olika branscher. I oktober ställde Universitetsholmens gymnasium upp
med två lag i en vård- och omsorgsyrkestävling i Eslöv. Skolans vuxlärlingar vann tävlingen.
Text: sanne cederstam | bild: björn holmberg
Anders Hallgren, Lotta Johansson och Kristina Hallberg
– Man får inte ställa upp i yrkes-SM om
man är över 22 år, men i lokala tävlingar kan
även vuxna elever delta. Vi ställde upp med
ett lag från gymnasieskolan och ett lag med
vuxna elever från lärlingsutbildningen. Vuxlärlingarna fick inte alls så mycket coachning
som gymnasieeleverna, men de är ju å andra
sidan ute och praktiserar flera dagar i veckan,
säger Kristina Hallberg som är vårdlärare på
Universitetsholmens gymnasium och dessutom domare i tävlingen. Fast inte jävig sådan,
poängterar hon.
Lotta Johansson är lärare i social omsorg
och den som har haft ansvar för att utbilda
och förbereda de elever från gymnasiet som
deltog i tävlingen.
– Gymnasieeleverna har förberett sig inför tävlingen i 6 veckor, 4 dagar i veckan. Jag
har undervisat dem, och en av våra tidigare
elever, Julia, som kom tvåa i yrkes-SM 2012
ställde upp, coachade och delade med sig av
sina tävlingserfarenheter, berättar Lotta.
Det var Lotta som valde ut eleverna och
frågade om de ville delta i tävlingen. Alla
som vill får delta, men det är långt ifrån alla
som vill och vågar.
– Om du hade träffat de här eleverna
hade du förstått varför jag valde just dem.
Även om de inte är fullärda har de egenskaper som krävs för att arbeta inom vården gällande bemötande, respekt och förhållnings-
sätt, säger Lotta.
Yrkestävlingar i vård går till så att eleverna innan tävlingen får ett antal sjukdomar
att läsa in sig på. Den här gången var det
Parkinson, diabetes och ulcerös colit. Temat
för tävlingen i Eslöv var vård för brukare
inom hemtjänsten.
Väl på plats får de tävlande en kvart på
sig att läsa in sig på brukarnas journaler och
levnadsförhållanden innan de börjar ”arbeta”. Jobbet utförs på en öppen scen, möblerad
till en bostad, och med skådespelare som
brukare.
Domarna tittar på hur de tävlandes kunskaper om sjukdomarna ser ut, hur brukarna
bemöts, hur vårdteamet samarbetar och planerar sitt arbete, vilka arbetsuppgifter de utför och i vilken ordning. De tävlande får 30
minuter på sig, vilket är längre tid än ett
verkligt besök hos en brukare vanligtvis tar.
Anders Hallgren är, liksom Lotta, lärare
i social omsorg. Han spelade Parkinsonsjuk
brukare under tävlingen.
– Rollen som brukare under tävlingarna
är viktig och jag försöker vara så autentisk
som möjligt i min roll. Den här gången agerade jag så att det var omöjligt för de tävlande
att hjälpa mig ensam. De som ingick i teamet
var tvungna att samarbeta för att jag skulle få
rätt vård och omsorg, berättar Anders.
En lärdom som Kristina tar med sig från täv11
lingen är att involvera skådespelarna i bedömningen av vårdteamens insatser i tävlingarna. Anders tycker också att det vore
bra att fråga skådespelarna om deras uppfattning av vården.
– Som brukare ska jag känna att jag mår
bra. Det handlar om beröring och kroppsspråk. En påklistrad attityd skiner igenom.
Inget av de tävlande lagen fick mig att känna
olust om jag skulle varit i situationen på riktigt. De som vann kändes samspelta och säkra, men så var de ju också vuxna och har varit
ute mycket på praktik. Lottas gymnasieelever har mindre erfarenhet, men skötte sig
verkligen bra. Alla var habila, berättar Anders.
Det är värdefullt för skolor att delta i yrkestävlingar. Dels skapas en yrkesstolthet,
dels en stolthet för skolan och utbildningen.
I Eslöv fanns både politiker och arbetsgivare
på plats och laget som vann fick erbjudande
om jobb direkt. Både kommunala och privata skolor deltar i yrkestävlingarna.
– Tävlingarna innebär konkurrens mellan skolorna och det är roligt att se att de
kommunala skolorna håller måttet, säger
Lotta.
Nästa lokala yrkestävling inom vård- och
omsorg kommer att hållas på Universitetsholmens gymnasium i april nästa år.
danco
– Det
finns så mycket kunskap i det här bygget, så många framstående
lärare. Man lär sig mycket och får mycket gratis. Det händer riktigt bra
grejer inom SFI här, säger Dan Collin, SFI-lärare och skolutvecklare
inom IKT på Komvux Malmö Södervärn.
Text: Susan Englund | Bild: gustaf johansson
Han föddes på Lunds lasarett för trettio år
sedan men växte upp i Eslöv. Han ville bli
lärare, det visste han redan i högstadiet.
– Idrottslärare, säger Dan. Jag spelade
fotboll och handboll, ja, det var mycket
sport på programmet överhuvudtaget.
Men det var som fotbollsmålvakt han
lade krutet och till slut spelade Dan i pojkallsvenskan. Där tvingades han sluta, blott
15 år gammal.
– Jag skadade knät, menisken, och då var
jag tvungen att släppa den aktiva sporten.
En tekniker med sinne för
humanistiska ämnen
– Det var för tidigt, jag ville göra något
annat. Men jag är glad att jag fick avklarat
första terminen med amöbapjätt, garnnystekastning och annat trams. Alla sa att det
blir bättre sedan, att det gällde att stå ut.
Och det blev bättre så småningom, som tur
var.
Lärarvikarie istället för studier
Han hoppade av utbildningen efter ett år.
– Jag tror det är bra att göra något annat
innan man satsar på en utbildning. Så jag
började vikariera (!) som lärare på en högstadieskola i Löberöd. Jag arbetade där i ett
helt år, som fritidsledare, elevassistent och
Dan, som läste Teknikprogrammet på Bergaskolan i Eslöv, var den ende teknikern på
gymnasiet som var intresserad av svenska
och litteraturhistoria.
”En tekniker kan vara bra i både teknik
och humanistiska ämnen, men det är sällan
en humanist kan säga detsamma”, sa en lärare till mig då jag ville välja bort en del tekniska ämnen. Men jag fullföljde hela köret,
trots att jag förstod att jag inte skulle bli civilingenjör.
Så Dan satsade istället på gymnasielärarexamen i svenska, svenska som andraspråk, historia och religion. Han hoppade
på utbildningen direkt efter gymnasiet.
12
sedan som lärare i svenska och musik. Lärarhögskolan hade fått mig att tröttna lite
på läraryrket, men det här året i Löberöd
bekräftade att det var lärare jag ville bli, att
jag hamnat på rätt väg.
Att vikariera och prova olika ämnen var
något som Dan gillade.
– Ibland hade jag svenska, engelska, franska
ollin
och tyska i tre olika grupper – samtidigt!
Det var enormt roligt och jag lärde mig
många praktiska strategier som jag har haft
nytta av sedan dess. Och det var guld att
som elevassistent se andra lärare jobba; lyssna av och lära sig.
SFI – omvärldsvidgande
och spännande
Efter året i Löberöd bar det av till Orkanen
igen – den här gången med många erfarenheter i bagaget plus stor motivation.
– Det gick bra, jag var säker på vad jag
ville.
Under tiden Dan pluggade historia fick
han tips om en SFI-tjänst i Skurup och jobbade där samtidigt som han studerade.
13
– Det kändes fantastiskt direkt! Det var
väldigt omvärldsvidgande och en spännande utmaning. Det är därför jag jobbar med
SFI idag. Skolan var väldigt liten och hade
egentligen bara två klasser med låg- och
högutbildade i samma grupp.
Lär sig ödmjukhet
Han lärde sig mycket genom att arbeta med
SFI.
– Ödmjukhet , man lär sig att vara ödmjuk. Man inser tydligt hur lika vi människor är. Men också hur olika våra villkor
är; vilka möjligheter man föds till.
Dan gillar att arbeta med lågutbildade
elever.
– Det är en spännande pedagogik på
Dan Collin
studieväg 1 och många spännande möten.
Man ser varje steg i språkutvecklingen och
ska avgöra vilka resurser som ska sättas in.
Men man får inte vara rädd för att det ofta
kräver lite längre tid. Det gäller att inte
skynda på.
Ämnet till examensarbetet på lärarhögskolan var givet efter vikariatet på SFI i
Skurup: ”Förutsättningar för språkutveckling”.
– Ålder, språkgrupp, utbildningsgrad
och social kontext är såklart tämligen avgörande, säger Dan.
Trivs bäst på Södervärn
En fredag år 2010 var examensarbetet färdigt och på måndagen ringde en SFI-rektor
på Södervärn och frågade om han kunde
komma och jobba.
– Någon hade tipsat henne om mig och
jag började jobba samma kväll.
Efter några år tog Dan ett jobb i Kristianstad. SFI, naturligtvis. Studieväg 1, såklart.
– Med den erfarenhet jag hade med mig
från Södervärn, fick jag ibland stå för det
nya tänkandet och erbjöds trettio procent
skolutveckling i min tjänst. Jag blev också
vald till fackligt ombud och lärde mig
mycket av det.
Men han kom tillbaka till Södervärn.
– Jag upptäckte att det är här jag trivs
bäst. Det finns så mycket kunskap i det här
bygget, många framstående lärare. Man lär
sig mycket och får mycket gratis. Det händer riktigt bra grejer inom SFI här.
Digital didaktiker
Nu är han förstelärare – även om han inte
gillar uttrycket.
– Jag säger hellre att jag i min tjänst fått
tid för skolutveckling inom information,
kommunikation och teknik, IKT, och att
jag arbetar med att utveckla digital kompetens inom skolan. Digital didaktiker är
kanske en bra benämning.
Numera undervisar han A- och B-grupper
på SFI Flex.
– Det är en stor utmaning med att individualisera, att varje elev har sin egen studieplan. Att hitta metoder för detta. Men
det är spännande att försöka utmana sin
egen kompetens. Det gäller ju att göra
hundra omställningar på tre timmar! 30
sekunder SFI 1A, 30 sekunder SFI 2B. Och
så vidare. Men det kommer sig naturligt i
sammanhanget, säger Dan, som också är
verksam i projektet hejsvenska.se.
Den moderna mannen
Dan är mycket musikintresserad och då och
då hinner han också spela lite gitarr. Men
vilka är hans andra intressen?
– Matlagning och att fixa med hemmet,
svarar han. Jag byter tavlor på väggarna
ganska ofta, konst som jag lånar av morfar
som är konstnär och rammakare. Jag gillar
också att sätta plantor, det blir en del grönsaker och kryddor.
Han erkänner sig, rodnande, händig
och teknisk när det gäller konstruktion.
Till hemmet bygger han egna hyllor och en
hel del annat.
– Jag gillar att vara hemma. Någon har
kallat mig för Den moderna mannen, säger
Dan och skäms.
Och undertecknad kan avslöja att en
kollega - efter att ha sett Dan med en Clas
Ohlson-påse, en fylld matkasse samt en
blomsterkvast - kallat honom för svärmorsdröm! Men det vill han inte höra talas om.
dan collin
Ålder: 30 år
Gör just nu: Tänker ut en livsfilosofi?!
Livsfilosofi: Född: I Lund
Bor: På Möllevången
Familj: Ja
Intressen: Loppisar
14
15
TRIS
Mer kunskap om hedersrelaterat våld på gymnasiesärskolan
Att det förekommer hedersrelaterat våld i samhället är de flesta medvetna om men i gymnasiesärskolan har
det varit en svår fråga att förhålla sig till. Ofta är särskoleelevens livserfarenheter mindre än andra ungdomars
och den kan ha svårt att sätta gränser. De som utövar våldet är personer som eleven litar på och är beroende
av och det kan vara svårt att förstå att de handlingar man utsätts för kan betraktas som kriminella.
Text och bild: sanne cederstam
Skolpersonal saknar ofta både kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck
och om hur man kan hantera misstankar om
att en elev är utsatt. Föreningen TRIS (tjejers rätt i samhället) har arbetat med hedersrelaterat våld och förtryck i 12 år. Deras
samlade erfarenheter visar att det hedersrelaterade förtrycket och våldet uttrycks både
aktivt och passivt. Passivt genom att föräldrarna inte sörjer för sina barns möjligheter
till en meningsfull tillvaro. Aktivt genom
både ekonomiskt och känslomässigt utnyttjande och genom arrangerade äktenskap
med varierande inslag av tvång.
Nu är det snart tre år sedan gymnasiesärskolan i Malmö fick kontakt med TRIS,
vars säte finns i Uppsala. Tack vare ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Skåne har
särskolepersonal från hela länet fått möjlighet till utbildning av TRIS i Malmö. På
Malmö latinskola hölls den 30 september
den sista kompetensteamskonferensen med
TRIS, gymnasiesärskolan och övriga intressenter inom Malmö stad. Förhoppningarna är att samarbetet kommer att fortsätta
inom ordinarie verksamheter i form av ett
stödteam för personal som möter ungdomar
med intellektuell funktionsnedsättning
som utsätts för hedersrelaterat förtryck och
våld. Margot Olsson från Sociala resursförvaltningen och Marianne Dymling-Hjelm
från gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen kommer att ta initiativ till stödteamet.
Marianne Dymling-Hjelm
Heleneholmsskolan undersöker luftkvalitén i lokalerna efter
sommarens översvämningar
Text: sanne cederstam | Bild: arkiv
I samband med de häftiga regnen som
drabbade Malmö under sensommaren översvämmades källaren till Heleneholmsskolan
där just nu KomVux Södervärn har sin verksamhet. Översvämningen slog ut skolans
ventilationssystem, som därefter endast till
delar har kunnat användas för skolans lokaler.
Efter att källaren tömts på vatten och
torkats ut började klagomål från personalen
om dålig luftkvalitet att komma in. Med
anledning av detta genomfördes en så kal�lad topzning av damm i ett antal klassrum
för att ta reda på om skolans lokaler hade
mögelskador. En rapport från AnoZona visade indikationer på fuktskador, och som
en konsekvens av detta har nu initierats en
fördjupad och mera omfattande undersök-
16
ning för att antingen finna fuktskada/mögelhärd eller utesluta sådan. Den fortsatta
undersökningen ska också ge svar på hur arbetet kan behöva gå vidare för att åtgärda
eventuella kvarstående problem med undervisningslokalerna.
Skolans lärare och övrig personal har
fått och får kontinuerlig information om
pågående åtgärder, likaså har resultatet av
den första konsultrapporten presenterats.
Lärarna har fått i uppdrag av utbildningschef och rektor att informera sina elever om
undersökningarna, och dessutom särskilt
informera astmatiker och elever med kraftig allergi att vara observant på om symtomen ökar. Medarbetare i skolan som känner oro, obehag eller besvär av att vistas i
lokalerna har direkt tillgång till företagshälsovårdens resurser.
Hemmasittare
Jonas Hedman, Birgitta Moberg, Jenny Björk och Yvonne Rosén
Tillbaka till skolan
Faktaruta
På Malmö latinskolas förstärkta program fanns ett behov att hitta
vägar för att få elever med hög frånvaro att komma tillbaka till skolan.
Därför anmälde sig några av personalen till en föreläsning – Tillbaka
till skolan – och blev så inspirerade att de genast sökte externa medel
för att kunna ge några av de mest frånvarande eleverna möjlighet att
återvända till skolan.
»»
»»
Text: & bild sanne cederstam
500 000 kronor för särskilda insatser i sko-
lan (SIS) beviljades via Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM) för 2014 och
skulle främst gå till att bekosta två halvtidstjänster. Jonas Hedman är sedan många år
elevassistent på förstärkta programmet och
50 % av hans tjänst vigdes åt Tillbaka till
skolan-satsningen. Dessutom anställdes Jenny Björk som är socionom och hon och Jonas fick huvudansvaret för att få fem noga
utvalda elever att bryta sin isolering.
Ett nära samarbete
Yvonne Rosén som är specialpedagog i
verksamheten började med att göra en ingående kartläggning av elevernas behov och
upprättande sedan individuella utvecklingsplaner/studieplaner. De utvalda eleverna har alla någon neuropsykiatrisk diagnos och en frånvaro på 50-90% som
grundar sig i oro och ångest inför att komma till skolan. Arbetet fortsatte med att
man gjorde hembesök och tog fram individuella scheman för både digitala och fysiska
möten. De utvalda eleverna har sedan undervisats hemma, via nätet och i skolan. Jonas och Jenny har arbetat individuellt med
eleverna både i och utanför klassrummet
men hela tiden i nära samråd med specialpedagogen Yvonne Rosén och resten av ar-
betslaget. De börjar varje morgon med att
ta kontakt med eleverna via olika kanaler;
telefon, sms eller mejl som de kommit överens om tillsammans. Har inte eleven kommit när skolan startar fortsätter de det uppsökande arbetet. Dokumentation kring
närvaro och arbetet i projektet förs och utvärderas kontinuerligt. Stödet som ges till
eleverna är både i form av motiverande samtal och i att strukturera skolarbetet, De har
även hjälpt elever upprätta kontakter med
exempelvis psykiatrin, habiliteringen och
försäkringskassan.
Birgitta Moberg som är rektor för förstärkta programmet stöttade idén från början och följer arbetsprocessen.
– Hela arbetslaget arbetar prestigelöst
och i nära samarbete, allt med varje elevs
bästa för ögonen och alla kompletterar och
stöttar varandra, berättar Jonas, Jenny och
Yvonne.
Långsiktigt arbete
Nu är det bara några månader kvar av projektet innan projektperioden och pengarna
är slut. Några nya medel har inte varit möjligt att söka och Jenny kommer inte längre
att finnas på skolan. I början av nästa år ska
det lämnas in en projektrapport. Där kommer de att lyfta att behovet kvarstår och att
17
»»
»»
»»
Det förstärkta programmet på Malmö
latinskola är ett samhälls- och estetiskt
program med anpassningar för elever
med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Programmet har 40 elever
fördelat på fyra klasser.
Exakt hur många hemmasittare som
finns är oklart, men enligt Skolverket
handlar det om ca 2000 barn och ungdomar i Sverige som sällan eller aldrig
kommer till skolan.
Att man blir hemmasittare beror ofta
på en rad olika faktorer som förstärker
varandra; funktionsnedsättning, depression, ångest, svårigheter att följa
med i undervisningen, kan vara några
av orsakerna.
En person som inte är arbetsför kostar
samhället 12-15 miljoner plus kostnader för vård och andra insatser.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ger specialpedagogiskt
stöd i frågor som rör pedagogiska
konsekvenser av funktionsnedsättningar. Skolhuvudmän kan via SPMS
söka bidrag för Särskilda insatser i skolan (SIS) för att förbättra lärmiljön och
öka delaktigheten för barn och elever
med funktionsnedsättning.
projektet borde permanentas. Den vanliga
elevpengen på förstärkta programmet räcker inte till att fortsätta satsningen på Tillbaka till skolan.
Tack vare de extra medlen har Jonas och
Jenny haft tid att skapa relationer till varje
elev. Utan en relation blir det inte heller något resultat, men det är ett långsiktigt arbete som tar mycket tid. Under projektet
har elevernas psykiska hälsa blivit bättre.
Älska mat
Christina Andersson och Pernilla Pieplow Flodberg
Älska mat med Värnhemsskolan
Text: & bild sanne cederstam
Den 24-26 oktober var det Älska matmässa på Slagthuset i Malmö för sjätte året i
rad. Under alla år har Värnhemsskolan deltagit på mässan på olika sätt.
– Att delta på Älska mat är ett av de
många erbjudanden som vi får. Men man
måste sålla och den här mässan ger mycket
att närvara vid, både för våra elevers framtid
och som marknadsföring för Värnhemsskolan, säger Pernilla Pieplow Flodberg.
Pernilla har lång erfarenhet från restaurangbranschen och arbetar som programsamordnare för Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Värnhemsskolan. Med
många kontakter och känsla för branschen
koordinerar hon skolans samarbete med näringslivet. På Älska mat-mässan var Värnhemsskolan med på flera av evenemangen. I
bageriavdelningen skulle Skånes bästa äppelkaka provsmakas och koras. Inför det
hade 240 äppelkakor bakats på skolan, efter
de nominerades recept, under ledning av
bageriläraren Christina Andersson och
hennes kollega Göran Stein-Beer.
– Vi har båda lagt ner många timmars
arbete både innan och under mässan, men
det har varit roligt och våra elever har skött
sig med bravur, säger Christina.
Bara under fredagen hade 500 personer
provsmakat äppelkakorna.
Andra evenemang där Värnhemsskolan
deltog var Mat- och vinprovning i kombination, Skånska spritfabrikens dryckesprovning och proffsbagarnas bakskola.
– Mässan är ett bra ställe för våra elever
att skapa kontakter inför framtiden. I och
med att vi har så mycket kontakt med branschen har våra duktiga elever väldigt stora
möjligheter att få jobb efter utbildningen,
säger Pernilla.
Nedan: Mustiga drycker från Skånska spritfabriken
redo att provsmakas
18
Ovan: Pernilla provsmakar de äppelkakor som
tävlar om titeln Skånes bästa äppelkaka.
Hotelltalanger
Hotelltalanger mot utstakat mål
– Det är enormt roligt att vara lärare här. Deltagarna har hög motivation och ett stort intresse för sina
studier. Det finns ju ett konkret mål med utbildningen, ett stort utstakat mål därframme, och det ger hög
drivkraft att lära sig språket, säger Kim Spånberg, SFI-lärare för Hotelltalangerna på Värnhemsskolan.
Text och bild: Susan Englund
tier på femstjärnigt hotell i Makedonien.
En tredje har jobbat på olika hotellrestauranger i Polen. Och så vidare.
Endast några deltagare har inte tidigare
erfarenhet från hotellverksamhet, men de
har i gengäld stor motivation.
– Vi är mycket intresserade av ett yrke
som innebär att ge bra service och träffa
många olika människor, säger de.
Mingel med Hotellgruppen
Hotelltalangerna under lektion i svenska, där SFI-lärare Kim Spånberg instruerar.
I september i år startade den femte gruppen Hotelltalanger på Värnhemsskolan i
Malmö. Projektet är ett samarbete mellan
JobbMalmö, Komvux Malmö Södervärn,
Värnhemsskolan och Hotellgruppen i Malmö. Utbildningen, som är ettårig, vänder sig
till vuxna som vill arbeta inom hotellnäringen och samtidigt studera SFI, svenska för invandrare. Deltagarna varvar undervisning i
svenska, arbetsmarknadskunskap och hotellkunskap/service med praktik, för att få möta
så många delar av hotellbranschen som möjligt under sin utbildning och därmed få värdefulla kontakter och erfarenheter.
Stora möjligheter till arbete
– Hotelltalanger är en populär utbildning,
eftersom deltagarna har stora möjligheter
att få ett arbete inom hotellnäringen efteråt.
Åttio procent av tidigare elever har fått jobb
eller gått vidare till andra studier, säger Monica Nilsson, yrkeslärare i hotellkunskap på
Värnhemsskolan sedan 20 år. Hon har
dessutom 20 års erfarenhet av hotellbranschen, där hon bland annat jobbat som restaurangchef.
Många intervjuer
Eftersom Hotelltalanger är en uppdragsut-
bildning, sker urvalet av deltagare via intervjuer.
Monica och Kim har genomfört många
intervjuer för att hitta rätt deltagare till utbildningen.
– Vi åkte runt hos Komvux och privata
utbildningsanordnare under två veckor och
informerade om utbildningen. Och intresset var stort! Vi gjorde 80 intervjuer och
plockade ut 29 personer till 25 platser - 26
är kvar idag, säger Kim.
Högmotiverade deltagare
De deltagare som valdes ut är högmotiverade och många av dem har erfarenhet av
hotellnäring från hemlandet.
– De har fantastiska erfarenheter och
meriter. Erfarenhet och intresse, motivation
och vilja var det vi gick efter vid intervjuerna, säger Kim.
Det är stor spridning i ålder och nationalitet bland deltagarna. Likaså är det stor
spridning i tidigare yrkeserfarenhet - nästan
alla yrken inom hotell finns representerade.
En av deltagarna är före detta försäljningschef från Thailand som studerat hotellmanagement i Schweiz och jobbat i tio år på
hotell. En annan har arbetat som nattpor19
Och träffa många nya människor fick deltagarna tillfälle till i oktober på mingelträffen
med Hotellgruppen i Malmö, som omfattar
cirka 40 hotell. Där fick de chansen att mingla med hotelldirektörer och övrig hotellpersonal. Det gäller för deltagarna att göra ett bra
första intryck – det är ju potentiella arbetsgivare de träffar här.
– Vi har tränat på hur man inleder ett
samtal på ett mingel, hur man visar intresse
genom det man säger och inte minst hur man
säger det. Prosodin är viktig här. Vi har övat
fraser som är bra att använda i social konversation, vardagliga fraser som visar att du är
intresserad. Vi har också talat om kroppsspråket, som är oerhört viktigt för samtalet
och det sociala samspelet, säger Kim.
Projektet Hotelltalanger
2010 skapades Hotellgruppen då 32 hotell i
Malmöregionen gick samman för att hitta
nya sätt att rekrytera kompetent personal.
Det visade sig att det fanns många nyanlända
personer som hade rätt utbildning och rätt
erfarenheter – men som saknade jobb, kontaktnät på arbetsmarknaden och yrkessvenska. Hotellgruppen kontaktade Malmö stad
för att skapa nya samverkansformer för att
möta både hotellens och de nyanländas behov – och så föddes Hotelltalangerna.
Undervisningen bygger på kursmålen för undervisning i SFI samt GY11. Efter utbildningen
får deltagarna ett intyg i Hotellkunskap samt
betyg i SFI. För de som närmare vill studera
de olika ämnena inom Hotell och Service
finns möjlighet till tentamen och betyg.
Krönikan!
Drömmen
Folket har sagt sitt, det blev växling vid makten (på riksplanet).
Sverige vänjer sig vid den nya
ministären; för första gången
har en arbetare stigit upp till rikets högsta ämbete, stiligt! Men
hans början blir svår, det parlamentariska läget framstår som
bekymmersamt; experter talar
till och med om nyval, dock att
det för närvarande inte ses som
särskilt sannolikt. Man lurpassar
på varandra, hur skall det nya
parti som denna gång fått än
fler mandat, partiet som de andra vill hålla ute i kylan, ställa sig
till den nya budgeten när den
kommer?
Tillåt krönikören att därför ur
djupet av sin väl nedsuttna
öronlappsfåtölj i Slottsstaden,
vilket här betonas för att så att
säga distansera sig från kontorsstolen på kansliet, dela med sig
av de syner han på senare tid
haft. Nedsutten har fåtöljen blivit efter genombläddrandet av
litet väl många riddarromaner
och liknande läsefrukter, alltme-
dan han styrkt sig med mjöd.
Sluten därför, om ni behagar,
ögonen (bildligt, för annars kan
ni ju inte läsa) och följen med till
tider som flytt. De kan ha något
att säga oss.
Han ser den trängda och decimerade s. k. allianshären inte
vara i stånd att stå emot det
uppbåd av följen med smattrande röda och gröna banér och
ljudliga trumpeter som formerat
sig mot dess front. Allianshärens
ledare har också schappat, vilket
fått moralen att sjunka betänkligt. En bit därifrån positionerar
sig en häravdelning litet för sig,
deras vapensköldar visar en litet
slokande (?) blomma med blå
kronblad och gul mitt, men karlarna är det inget fel på, de ser
morska ut och brösten sväller av
stridslust. Några håller järnrör i
händerna.
Men vänta, nu händer något
oväntat. En liten grupp träffas
under parlamentärflagg i ingenmansland. Den består av några
av de ledande riddarna från respektive sida och dessutom är
några svartrockar med. Dessa
herrar pratar både länge och väl
medan solen stiger på himlen
och reflekteras i häravdelningarnas harnesk, sköldar och olika
vapen. En viss otålighet börjar
också förnimmas; stridsmännen
skruvar på sig, byter fot och
tycker nog många av dem att
det är dags att börja pröva på
och låta stålet bita.
Då visar sig resultatet. Följande gammal riddarsed utses
en kämpe från vartdera lägret.
Den vita riddaren släpps fram
genom de rödgrönas led, grann
i sin skinande rustning. Otålig intar han sin plats mellan härmassorna. Men var är den svarta,
han dröjer. Är han rädd? Vilken
skam för motsidan!
Då framträder han plötsligt,
från oväntat håll. På hans sköld
igenkänns den blå blomman,
han räddar alliansens ära men
angriper sin vite motståndare li-
Vilka är dina tankar om språkbruk?
Text: sanne cederstam | bild: colourbox
När ovanstående krönika skickades
in till redaktionen i originalversion såg den
lite annorlunda ut (se det markerade stycket i krönikan). Jag bad Roland göra vissa
förändringar i texten eftersom jag inte förstod den och i och med detta uppkom flera
intressanta diskussioner om språk och
språkbruk. Nu efterlyser vi på redaktionen
dina tankar.
Den ursprungliga texten såg ut så här:
”Då framträder han plötsligt, från oväntat
håll. På hans sköld igenkänns den blå
blomman, han sauverar alliansens ära men
angriper sin vite vederdeloman med litet
väl markerad promptitud. Det är nästan så
att han utför de fransyska artighetsbetygelser som enligt riddarsed skall föregå
kampen litet väl summariskt.”
Vi tar gärna emot dina synpunkter och
vill uppmuntra till diskussion om språk
och språkbruk. Vilket är språkets syfte?
Ska det vara tillgängligt för alla? Det finns
inget rätt eller fel men dina tankar skulle
vara intressanta att ta del av.
Mejla in dina tankar till: edico@malmo.se
20
tet väl hastigt. Kan han ha varit
så het på gröten att han rentav
glömt av de fransyska artighetsbetygelser som enligt riddarsed
skall föregå tvekampen? Den
vite riddaren är emellertid ingen
duvunge, han parerar första
hugget skickligt, och det dröjer
inte länge förrän svart ligger på
rygg, hjälplös. Den vite riddaren
petar med spetsen av sitt svärd
nonchalant upp den svarte riddarens visir och ser till sin häpnad att denne bär svartbågade
glasögon. Vad de säger till varandra uppfattar ingen, men en
av svartrockarna som strök tämligen nära visste senare berätta
att det minsann lät som om
båda kommit från Blekinge. Parbleu, vad betyder detta, för vårt
parlamentariska läge? Och svartrockarna? Drömtydare hitåt!
Roland Schött, Jur. dr, är
administratör på gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningens
kansli. Tidigare museipedagog
på Malmö skolmuseum.
Språkdagen
Språket i skolans ämnen –
en utmaning för alla
Till språkdagen den 8 oktober kom 300 pedagoger från alla skolformer för att inspireras av forskare,
professorer och kollegor. Vikten av att arbeta språkutvecklande oavsett vilket ämne man undervisar i hade
stort fokus under dagen. Det bjöds på storföreläsningar och olika seminarier i mindre grupper som man
kunde anmäla sig till efter intresse. Teknik och IKT i undervisningen liksom flerspråkighet och mångkulturalitet i skolan behandlades på flera av seminarierna.
Text: sanne cederstam | Foto: camilo pozo jelves
Monica Axelsson, professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, inledde dagen med att poängtera språkets ökade betydelse i skolans alla ämnen
eftersom kraven på att kunna återge, förkla-
ra, diskutera och argumentera har stärkts i de
nya kursplanerna. För att nå upp till målen
krävs framför allt ett brett ordförråd. För att
till fullo kunna tillgodogöra sig en text krävs
att man förstår 95-98 procent av orden.
Av de 300 besökarna var det flest pedagoger
från för- och grundskolan, men även många
lärare från Byggymnasiet, där man just nu
arbetar med att utveckla ett språkinriktat
arbetssätt i alla ämnen på skolan.
Vad ville du få ut av dagen?
Anna: Jag ville få ta del av andras erfarenheter med ett språkinriktat arbetssätt, det
är alltid berikande med input från många
olika håll. Det blev en väldigt intressant
och kul dag - många matnyttiga exempel
från vardagen i skolan.
Margaretha: Jag ville få ny inspiration och
ta del av andras arbetssätt och metoder.
Vilken föreläsning gav mest?
Anna: Jag tyckte det var intressant att lyssna
på Monica Axelsson. Även om man vet att
språket skiljer sig enormt mellan olika ämnen, så blir det så tydligt när hon jämför tre
ämnen. Jag tror att det är av största vikt att
lärare är medvetna om dessa skillnader och
sedan i sin tur hjälper eleverna att se dem.
Margaretha: Jag tycker att Hey Dolly! var
ett intressant projekt och kul att höra om
andras erfarenheter kring att arbeta i svenska med skönlitteratur. Själv använder jag
skönlitteratur som grund i min svenskundervisning och har arbetat så i många år.
Två av Byggymnasiets lärare som var på språkdagen var Anna Avesson som undervisar i so-ämnen och
matematik, främst på gymnasiesärskolan och Margaretha Brattgård, specialpedagog och lärare i svenska,
matematik, bild och service och bemötande på gymnasiesärskolan.
21
Fick du några aha-upplevelser?
Anna: Axelsson berättade att det krävs en
ordförståelse på 95-98 procent av en text
för att verkligen kunna förstå den, jag
trodde inte den siffran var så hög!
Margaretha: Det är en aha-upplevelse att
få delta och finnas i ett sammanhang, under en hel dag, med människor som ”brinner” för vad de gör och samtidigt kan delge
andra sin erfarenhet. En bra och väl genomförd dag.
TODO
TODO – raka vägen till jobb och
utbildning
Jon Shev från Afghanistan har varit i Sverige 13
månader och vill bli advokat. Just nu läser han
språkintroduktion, men hoppas kunna börja på
något nationellt program 2015. Kunskapsgymnasiet
lockar honom mest efter att ha besökt mässan.
Den 6-8 november slog TODO-mässan upp sina portar för unga Malmöbor som vill komma in på arbetsmarknaden eller inspireras i sina val av
studier. För andra året i rad samlades arbetsgivare, JobbMalmö, utbildningsanordnare, branschorganisationer, yrkesutövare, arbetsförmedlare och
vägledare under ett och samma tak på Hyllie arena.
Text: sanne cederstam | bild: björn holmberg
Moa Öhman, Kajsa Nebrelius, Kajsa Lindgren och
Lisa Da Silva går i 8:an på Gottorpsskolan och har
börjat fundera över sina gymnasieval. De tyckte att
besöket på mässan gett dem mycket bra information. Nu ska de hem och plugga på allt informationsmaterial.
Helena Brolenius har varit arbetslös i mer än ett år
och har sedan hon blev arbetslös skickat ungefär 30
ansökningar i månaden utan att få napp. När hon
besökte TODO passade hon på att få hjälp med att
skriva om sitt CV.
När Malmö Live slår upp sina dörrar i maj nästa år
kommer det att behövas 150 heltidstjänster och en
mängd deltid- och extrapersonal. Jens Lyckman,
hotelldirektör och VD för Clarion Hotell & Kongress
Malmö Live, berättade om rekryteringsarbetet och
talangjakten som kommer att hållas på Malmö
Konserthus den 17-18 november.
– Genom ett nära samarbete mellan utbildningsverksamhet, arbetsmarknadsinsatser
och näringsliv tar vi ett samlat grepp för att
öppna dörrar och visa möjliga vägar ut på arbetsmarknaden, sa Andreas Schönström,
kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad, gymnasie- och vuxenutbildning och initiativtagare till TODO.
Förra året hade TODO 10 000 besökare,
i år var antalet 13 500. Mässan gav ett snyggt
och genomtänkt intryck och både utställare
och besökare verkade nöjda med upplägget.
Fokusområden för i år var branscher med rekryteringsbehov; vård och omsorg, besöksnäringen och teknik.
Pelle Jernryd, som var projektledare för
gymnasiedelen på TODO, är nöjd med de
35% fler besökarna och att ytan utnyttjats
på ett tydligare sätt vilket gjorde att det var
lättare för besökaren att hitta rätt.
Finns det något som kan justeras ytterligare inför nästa års TODO?
– Överlag är det hela tiden småjusteringar som man kan jobba med och vi tar gärna
emot synpunkter, säger Pelle.
Lars Silverberg, ordförande i TODO:s
styrgrupp, är mycket nöjd med årets mässa.
– Vi ville fånga upp den unga Malmöbon i
ett större perspektiv och det tycker jag att vi
har gjort genom tydliga fokusområden i jobb
och utbildningsdelen.
– De viktigaste områdena för Malmös
framtid har vi fångat på mässan, menar Lars
Silverberg.
Hundar används med framgång i daglig verksamhet. Hundhuset fanns på TODO för att visa hur man
kan arbeta med hundar inom vården.
22
Enkät
Hur överlever du hösten?
Somliga upplever hösten som en tid full av energi och möjligheter medan andra fylls av melankoli och
nedstämdhet inför den mörka årstiden. Edico har frågat några medarbetare om hur de förhåller sig till
hösten. Inledningsvis ett utdrag ur Roland Schötts poem Svensk höst anno 2014.
text och bild: sanne cederstam , pia jagrelius, björn holmberg, jonas nilsson, gabriela millo-tranmark och colourbox
Mörka moln tornar upp sig över horisonten.
En ny, svag ministär har anförtrotts riket
Denna mörka höst av farsot, flyktingströmmar
Och rysskräck – inte utan anledning
Då är det skönt att kunna drömma sig bort
Till gladare dagar då vi lekt
Under sirad blomsterport
Eller rasade ut med kurragömma i gemaken.
Emma Wiking, lärare i svenska och historia på S:t Petri:
– Jag älskar hösten! Vi åker
till skogen och pulsar i löv och
jag lagar soppor, grytor och gratänger. På jobbet är det nystart
– man har mer energi och det är
långt till vårens betygshets.
Erika Andersson, språkutvecklare och lärare i svenska
och engelska på Universitetsholmens gymnasium:
– Mitt tips för en bra höst är att
tända ljus, njuta av mörkret och
göra det mysigt. Ett tag hade jag
30 värmeljus utspridda hemma.
Nu har jag köpt LED-ljus som
man inte behöver vara rädd för
att glömma släcka och som inte
förorenar luften. Att umgås och
planera kommande aktiviteter
och resor tillsammans med familjen är också bra. Hösten är
också en tid att sjunka ner i
böcker. Arnaldur Indridason är
en favorit. Hösten är inga problem. Det hade varit värre om
du frågat i januari.
23
Mersiha Hamzic, ekonom på
Tina Nordlöf, barn- och fritidslärare på Värnhemsskolan:
– Den här härliga hösten njuter
jag av!
Energi får jag när jag möts
av glädje, och det möts jag ofta
av både i jobbet och privat.
Jag har haft en del arbetstoppar som krävt en del energi
men samtidigt känner jag att
jag gjort ett bra jobb och då får
jag ny energi och arbetsglädje.
Det som ger en energi ska man
göra extra mycket av på hösten.
Stunder när jag skrattar och har
det trevlig med mina kollegor,
min familj och mina vänner
förgyller hösten.
– Det är inget problem för mig,
jag tycker om hösten. För mig
är hösten en nystart på en rad
projekt och det piggar upp.
Pauliskolan:
Returadress:
Malmö stad
Gymnasie- och vuxenUtbildningsförvaltningen
205 80 Malmö
Kryss
GÖRS HON SOM
FYLLER ÅR
KLOCKFORMIGA
SPÄDA
BLOMMOR
LUKTORGAN
FÅRHANE
SÅDANA KANSKE
AKKA SKREV MED?
KORT
FABELTILL
DJUR
EXEMPEL
SIMPLE
KEX
SLET
PÅ
BETE
SPELAR
AKTRIS
SÅDAN
MAT ÄR
SUSHI
HÖHUS
PRATADE HISSAS
I NATTTILL
MÖSSAN SJÖSS
MISSTÄNKA
FRUKT
GUDSTJÄNST
PINSAMT
MITT
I JEEP
FEL PÅ
SKÄRMEN
DRAS ÅT
GENELDKRING
LJUDER STÄDER
BYTET
MUSIKBEARBETNING
DYRBARHETERNA
SCEN
ELLER
MANEGE
BASTA!
DE ÄR
SJU I
VECKAN
TAR
ÅRTAG
GÅR JU
SOLEN
FINA
PÅSDRYCK
SÄTTER
SKINKA
PÅ JULBORDET?
KROPPSPULSÅDERN
TREND
BÅTKANT
SKÖNHETSDYRKARE
LEMUR-KRYSS
Lösningen på krysset hittar du i nästa nummer av Edico.
Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: Mattias Axelssonn
DE KÖR
SÅ DET
RYKER
F
KAN
LYFTA OCH
LYFTAS
RELIGIÖS
S
A
K
VALL
SOM
TIGER
M
U
R
TROR
SMÖRDEGSBAKELSE
B
STUDENTINVIGNING
I
R
A
N
D
SKIDORT BUBBEL- DRAR
SPELA BRANSCH
PÅ
?
IN
RÄLSEN
B
V
GRÅBENFOT
RHODE
ISLAND
ÄR JU
VISSA
REGIONER
DJUR
I BUR
A
R
N
A
R
I
L
T
O
R
I
E
K
G
VINCI
D
A
R
SOM
FÅGELUNGEN
E
D
E
HAR
VÄL VINNAREN
U
TESTRUM
L
A
B
O
R
A
DÄR
FÖLL
SKOTT
1931
TITAN
Å
D
A
L
E
N
T
I
MÄN
SOM
KÖR
L
SOM GI
& LCHF?
PEDAL
D
I
E
T
E
O
K
O
N
T
A
N
T
A
LÖFTE
GENLJUDER
R
KAN SÄKER
GIFT PÅ
SAKEN
OSAMS
OM
PENGAR?
TUNG- BOK OM
SINNE? SNOK
B
ALI
GRUNDLIGARE
ZENITS
MOTSATS
R
SÄTTS PÅ
KROKEN
SOLGUD
N
BRUKET
D
A
L
ÄR JU
VACKER
BYGD
VANDRA
N
A
T
U
R
D
A
G
G
M
A
S
K
P
DOSA
T
ÄR DET
PÅ FISKAFÄNGE?
A
T
R
I
A
N
A
R
K
A
N
A
P
R
Å
PASCAL
KOL
E
NILSMARK
C
Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: Henrik Isaksson/Samlarkungen
D
SKÅDA
A
ÄR
GRYMT
GOD BIFF
I
KYRKANS
HAMMAR
RÖDA
KORSET
S
S
K
Ö
N
A
V
I
D
R
A
G
N
KORSNING
T
LEMURKRYSS
SOM SUR
MASKA?
DRAKE
Krysslösning från förra Edico