doc2009-1 - Nämndemännens Riksförbund
download 
Report Transcription
2009-1 - Nämndemännens Riksförbund
ENGAGERADE NÄMNDEMÄN MÖTTES I BRUNNSVIK Åke Karlsson, Ann Britt Berggren och Eleni Rydell tillhörde deltagarna i Brunnsvik … … liksom Frank Norgren och Bengt Holmquist. 1/ 2009 Nämndemännens Riksförbund NRF Utgåva nr 129 sedan starten 1977 18 mars 2009 TEMA:KAMERAÖVERVAKNING Magnus Lindgren och Joakim Folhman har etablerat Stiftelsen Tryggare Sverige. Foto Gustaf Gerdes Stiftelse för utsatta brottsoffer startas sidorna 12–13 MINSKAD BROTTSLIGHET OCH MINSKAD INTEGRITET? Ann-Marie Palvall representerade nämndemännen vid debatten. sidorna 3–11 Nämndemännens roll diskuterades vid Mosebacke torg sidan 20 Leif Appelgren Om kapning av fastigheter Organ för Nämndemännens Riksförbund Box 8140, 104 20 Stockholm. Besöksadress: Fleminggatan 14 Plusgiro 4364000-2 Telefon: 08 - 651 55 13 Telefax: 08 - 651 06 94 Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel 0920-62485 Årgång 32 Nämndemannen 1/2009 Nr 129 efter starten ISSN 03448-4351 Redaktör: Staffan Ringskog Redaktionssekreterare Mildred Burén Helsingborgsvägen 44 262 72 Ängelholm Layout: Staffan Ringskog Telefon: 0431-168 00 Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör Tryck:VTT-grafiska, Vimmerby Prenumeration 140 kronor (4 nummer per år) Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 18 maj 2009 (18 april) 18 oktober (18 september) 18 december (18 november) (Senaste manusdag inom parentes) Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: mb@bureko.se Lösnummer 40 kronor Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel 08-651 5513 Catarina nås säkrast torsdagar på kansliet mellan 9.00-17.00 adress NRF:s hemsida: www.nrf.cc ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: riksforbundet.nrf @ telia.com Telefon: 08-651 55 13 Telefax: 08-651 06 94 Adress: NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm NRF, Org. nr 802010-5998 2 Affärsidén med fastighetskapning är att belåna fastigheten och sedan försvinna med pengarna. Brottet går till så att bedragaren ansöker om lagfart med hjälp av ett förfalskat köpebrev. Då bedragarna i allmänhet har betalningsanmärkningar är de hänvisade till mindre seriösa finansinstitut, sådana lär annonsera på tidningen Expressens sista sida. Ägaren till fastigheten blir inte underrättad om den nya lagfarten Dessa brott har fått stor uppmärksamhet i massmedia eftersom den som drabbas utsätts för en svår chock när denne får höra att någon annan blivit ägare till hans/hennes fastighet, ofta kommer beskedet via lokaltidningen som publicerar de senaste fastighetsaffärerna. Den drabbade måste gå till tingsrätt för att få rättelse, varför man i allmänhet anlitar advokat vilket kan medföra betydande kostnader. Bedragaren håller sig undan och gör inga anspråk på att få tillträde till fastigheten, men i något fall har han sålt den vidare till köpare som är i god tro, i någon annat fall har kronofogden påbörjat tvångsförsäljning för att driva in bedragarens skulder. Fenomenet är inte nytt och var föremål för proposition till riksdagen redan 2001. Sedan1972 har tre fall kommit till statens kännedom, samtliga under åren 198891, varvid staten betalat ut ersättning om totalt 1,3 mkr. Mot detta ställdes i propositionen kostnaderna för att underrätta de tidigare ägarna om ett lagfartsärende, dessa uppskattades till 1,5 mkr per år för porto och arbetstid för cirka 150 000 ärenden. Med hänsyn till problemets ringa omfattning föreslogs i propositionen att tidigare ägare inte ska underrättas, i stället ska staten ersätta dessa för sina kostnader när fastighetskapning sker. Problemet har åter tagits upp i riksdagen under den borgerliga regeringen, varvid Beatrice Ask i april 2007 svarade att det inte finns skäl att föreslå några förändringar. I december 2007 gav hon emellertid ett uppdrag att utreda frågan till Lantmäteriverket, som skulle överta inskrivningsverksamheten från Domstolsverket den 1 juni 2008. Utredningen var färdig i oktober 2008 och innehåller intressant läsning om typiska fall och möjliga åtgärder. Antalet fall verkar ha ökat, det anges till mellan ett och sex fall per år. Bedrägerierna drabbar i första hand fritidshus i Stockholms län, med inga eller mycket små inteckningar. Skälet till det senare är att det är svårt för bedragaren att belåna fastigheten utan att redogöra för hur befintliga inteckningar använts. Utredningen mynnar ut i förslaget att den tidigare ägaren ska underrättas per brev då ny lagfart beviljats. Detta gäller dock inte om ingivaren av lagfartsansökan är en bank, registrerad fastighetsmäklare, advokat, kommun eller staten. Kostnaden bedöms till cirka 1,5 mkr per år men åtgärden bedöms ändå som samhällsekonomisk lönsam. Justitiedepartementet har skickat utredningen på remiss och kommer att ta ställning i frågan då svaren kommit in i april. Förhoppningsvis kommer utredningen att leda till proposition och ett positivt riksdagsbeslut. Det måste betonas att den föreslagna förändringen inte innebär att fastighetskapning förhindras, utan enbart att ägaren får vetskap om bedrägeriet snabbare. Förhoppningsvis kommer det att avskräcka bedragarna eftersom det blir mindre sannolikt att de hinner belåna fastigheten innan bedrägeriet uppdagas. Man måste fråga sig om det är rimligt att en ägare ska behöva gå till domstol för att återfå beviset på sin äganderätt efter ett bedrägeri. Om min bil blir stulen och återfinns övergiven någonstans behöver jag knappast gå till domstol för att återfå den, vad är skillnaden? Vid fastighetskapning finns ett dokument i form av ett förfalskat köpebrev, och någon måste givetvis ta ställning till om dokumentet är äkta eller falskt. Jag föreslår att denna uppgift delegeras till Lantmäteriverket, och att verkets beslut överklagas i domstol om parterna är oense. Sannolikheten att en fastighetskapare överklagar torde vara liten. Skribenten är nämndeman vid Svea hovrätt. Tema: Kameraövervakning Johan Linander och Mehmet Kaplan är två tvivlare inför den ökade kameraövervakningen i Sverige. Två kritiker i Sveriges riksdag: ”KAMERAÖVERVAKNING KRYMPER VÅR FRIHET” – Kameraövervakning kväver vår frihet steg för steg och till slut får vi ett ofrihetens samhälle. Alla samhällen som inte litar fullt ut på sina medborgare skapar till slut ett otrivsamt kontrollsamhälle. Med kameraövervakning på gator och torg skapar vi ett samhälle som inte någon av oss vill ha. Den som säger detta är miljöpartisten Mehmet Kaplan, en av de ledande kritikerna i riksdagen av den kameraövervakning som nu alltmer blir ett inslag i svenska storstäder. Kameraövervakningen i västvärldens samhällen har tagit or- dentlig fart under bara de senaste tio åren. En känsla av ökad kriminalitet i västvärlden har bidragit till att kameraövervakningen byggts ut i Västeuropa. Det land som kommit längst i denna utbyggnad är Storbritannien. Det finns idag 4,2 miljoner övervakningskameror i Storbritannien, det gör landet till det land i världen med flest övervakningskameror per person. – Efter ett besök i London insåg jag hur långt man kan driva kameraövervakning i ett samhälle, säger Mehmet Kaplan. Jag insåg att flertalet av demokratierna nu vidtar ytterligare steg mot ökad kameraövervakning. – Ett sådant land med så intensiv bevakning vill inte jag och många med mig leva i. – Jag vill andas frihetens Tema: Kameraövervakning fortsättning nästa sida 3 Tema: Kameraövervakning Frågan till vår panel: Är det rätt att tidigare dömda ej får bli nämndemän? Lennart Koskinen, biskop Visby stift – Det är ingens rätt att bli nämndeman i Sverige. Nämndemannaskapet är ett uppdrag som en person får för att han tillerkänns ett visst förtroende. – Han får detta förtroende efter det att en helhetsbedömning gjorts. Det innebär att en person som dömts ska kunna erhålla samma helheltsbedömning. En bedömning om en människa är kvalificerad för uppdraget görs från person till person. – Poängen är att det inte ska vara diskvalificerande om man är dömd eller ej, det avgörande är hur man är som människa. luft utan begränsningar där jag inte vill övervakas i det tysta. Den här typen av stegvis utbyggnad med kameraövervakning vill jag hejda. Mehmet Kaplan tror inte att ökad kameraövervakning minskar kriminaliteten i samhället. Han anser att kriminaliteten försvagas om samhället istället gynnar de goda krafterna. – Ett bra samhälle är alltid ett starkt inkluderande samhälle, säger Kaplan. Om en ung människa i Tensta eller Rosengård känner att han har en god framtid i Sverige, kommer inte sådant som vandalism och brottsligt leverne bli ett intressant alternativ. – Istället ska denna person känna sig ha en god uppgift i samhället, säger Kaplan. Att han eller hon vet att det finns en viktig funktion att fylla. Att ha ett värde som människa, att det där finns bra skolor, utbildning och goda möjligheter till bra jobb. En bra försörjning som ger god chans till familjebildning och ett fint socialt liv. Kaplan menar att en övervakande kamera ger signalen om misstroende. Att där Mehmet Kaplan tror inte att ökad kameraövervakning minskar kriminaliteten i samhället. kameran sitter är detta ett bevis på ett samhälle som inte hyser särskilt stort hopp om vederbörande som kommer i kamerans lins. – Ingen ska tro att dessa kameror utomhus minskar våldet och kriminaliteten, säger Kaplan. Jag motsätter mig inte kameror i butiker men undersökningar från London är intressanta. De visar att det totala våldet i Storbritannien inte minskat med dessa kameror. Våldet där kamerorna är uppsatta har minskat våldet just där men å andra sidan har det ökat på andra håll. Kaplan menar att över- vakningskameror är ett hot mot vars och ens personliga integritet i samhället. – Det är ju så att våra privata liv kan läggas i händerna på människor som kan missbruka ett viktigt förtroende. I värsta fall kan en medarbetare i en sambandscentral arkivera övervakande film för eget bruk. – En dag kan sedan kanske detta material – om det är graverande – nyttjas i ett utpressningssyfte. Mehmet Kaplan säger att han själv aldrig haft obehag av en övervakande kamera men att detta egentligen inte alls är relevant. Han säger I SPALTERNA SEN SENAST Kontakt med barn i sexuellt syfte kriminaliseras Lars Hjörne, publicist, Arild: – Ja, det tycker jag. I och med att man dömts i en domstol har man förbrukat ett förtroende att vara nämndeman. 4 Internet har skapat stora möjligheter till kommunikation för både vuxna och barn, och det är i grunden något positivt. Men det finns även risker med den ökade öppenheten. Regeringen noterar att många barn har blivit sexuellt utnyttjade när de fått kontakt med vuxna via nätet. Därför har regeringen överlämnat ett lagförslag till lagrådet som går ut på att kriminalisera vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Det ska bli brottsligt att stämma träff med en minderårig och vidta andra åt- gärder som kan underlätta ett sexuellt övergrepp. Förslaget innebär dock vissa undantag såsom när en person som är strax över femton år stämmer träff med en person som är strax under femton år. ”Som liberalt sinnad människa vill jag självklart inte ha ett samhälle med kameror i varje gathörn, säger han. Ett sådant samhälle associerar jag mer till en polisstat, till det gamla Sovjetunionen, än ett frihetens land som Sverige.” att han i nuläget överhuvudtaget inte alls känner till i vilka sammanhang han funnits på film i övervakande miljöer. En sådan okunskap kan i sig vara källa till oro, menar han. – Ingen av oss som filmas vet egentligen vad en sådan här film kan nyttjas till, säger Kaplan. Det fyller mig stundtals med en otrivsam Johan Linander. der. Talet om ökad trygghet känsla. Johan Linander är center- med dessa kameror är överpartistisk riksdagsman från drivet. Det finns undersökLund. Han har också enga- ningar som visar att bättre gerat sig hårt mot den ökade belysning kan minska utbyggnaden av kameror brottsligheten i minst samsom övervakar i samhället. ma utsträckning. Johan Linander menar – Som liberalt sinnad människa vill jag självklart också att bilder från kameinte ha ett samhälle med ka- raövrvakning kan komma meror i varje gathörn, säger på avvägar även om dt är han. Ett sådant samhälle as- olagligt. Det finns redan exsocierar jag mer till en poli- empel där bilder från kamesstat, till det gamla Sovjet- raövervakning publicerats. – Ett exempel inträffade unionen, än ett frihetens för ett par år sedan, berättar land som Sverige. – Det finns förslag om att Linander. Bilder publiceraexempelvis Malmö ska få des i en kvällstidning som en starkt utökad kamera- visade fotbollsstjärnan Zlaövervakning, säger Linan- tan Ibrahimovic i en kö utanför en krog i Stockholm. Det var oroligt i kön men Zlatan var inte delaktig i bråket. – Det finns dock situationer där kameraövervakning är bra, säger Linander. Det gäller givetvis den traditionella kameraövervakningen på banker och i affärer, men även exempelvis i parkeringshus har antalet inbrott i bil minskat. Johan Linander säger att problemet är när en del personer tror att man ska minska brottsligheten eller öka tryggheten för människor med hjälp av massiv kameraövervakning av det offentliga rummet. Det fungerar inte. Då är det bättre att satsa pengarna på fler poliser som är tillgängliga och synliga på stan. Mehmet Kaplan och Johan Linander representerar olika politiska allianser i samhället. I denna fråga som rör övervakning med kamera är de dock överens. Den stegvisa utbyggnaden av kameror i Sverige måste stoppas är deras budskap. – Vi måste slå larm om denna utveckling, säger Kaplan. Minskad kriminalitet skapar vi absolut inte på detta vis. Minskad kriminalitet skapas genom att ge fler människor förtroende, inte med ökat misstroende gentemot främst unga människor. Mehmet Kaplan och Johan Linander representerar olika politiska allianser i samhället. I denna fråga som rör övervakning med kamera ör de dock rörande överens. Den stegvisa utbyggnaden av kameror i Sverige måste stoppas är deras budskap. – Vi måste slå larm om denna utveckling, säger Kaplan. Minskad kriminalitet skapar vi absolut inte på detta vis. Minskad kriminalitet skapas genom att ge fler människor förtroende, inte med ökat misstroende gentemot främst unga människor. Rättssäker brottsbekämpning via elektronisk kommunikation Polismetodutredningen har överlämnat ett delbetänkande till regeringen om en mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen. Avsikten med utredningen har varit att kombinera en effektiv brottsbekämpning med en ökad rättssäkerhet och ett integritetsskydd. Utredningen har också haft som mål att skilja på förundersökningar och underrättelseverksamhet. Teleövervakning får i dag enbart ske av personer som är skäligen misstänkta och efter att en domstol har beslutat om en sådan övervak- ning. Nu föreslås att åklagare ska kunna fatta interimistiska beslut vid brådskande ärenden som omedelbart ska överlämnas till domstol för slutlig prövning. Utredningen föreslår även att domstolar, förundersökningsledare och åklagare ska kunna fatta beslut om teleövervakning även om det inte finns någon skäligen misstänkt. Domstol ska dock alltid fatta ett beslut om inhämtandet är av omfattande eller av en mycket ingripande natur. Tema: Kameraövervakning , fortsättning nästa sida 5 I SPALTERNA SEN SENAST Tema: Kameraövervakning Regeringen vill underlätta betalning av skadestånd Regeringen har tillsatt en utredning om hur enklare rutiner kan skapas för att underlätta för skadeståndsskyldiga att betala det skadestånd som domstolen har fastställt. Eftersom målsägandes person- och adressuppgifter inte alltid framgår av domen på grund av sekretesskydd, vet inte alltid den skadeståndsskyldige hur skulden skall regleras. Därför kan den skadeståndsskyldige tvingas invänta krav på målsäganden. Målsäganden kan å sin sida känna rädsla och obehag och vill inte ta frivillig kontakt med den skadeståndsskyldige och vänder sig istället till kronofogdemyndigheten. Även för den skadeståndsskyldige, som velat göra rätt för sig, blir i onödan föremål för utmätning och hamnar i kreditupplysningsföretagens register. Justitieminister Beatrice Ask kommenterar problemet med att det gäller i synnerhet unga lagöverträdare där hon säger att ”obetalda skadestånd kan bli en inkörsport till skuldsättning och innebära en ökad risk för fortsatt brottslighet”. 6 – Med kameraövervakningen har våldet minskat i vår stad, säger Ilmar Reepalu. Kommunalrådet Ilmar Reepalu i Malmö: KAMERAÖVERVAKNING STÄRKER INTEGRITETEN Ilmar Reepalu är en av Sveriges mer tongivande politiker. Han är sedan 90-talet kommunalråd i Malmö. En stad som ibland plågats av svår kriminalitet och där kameraövervakning visat sig haft en gynnsam effekt avseende kriminaliteten. – Med kameraövervakningen har våldet minskat i vår stad, säger Ilmar Reepalu. Kameraövervakningen stärker den personliga integriteten och rörelsefriheten för varje invånare i Malmö. Ilmar Reepalu är starkt övertygad om fördelarna med kameraövervakning i en modern stad men han inser att lagom är bäst. – Kameraövervakning kan bara försvaras om det sker på ett ansvarsfullt sätt, säger han. Vi har lyckats med det- Företagen: EN BRANSCH SOM VÄXER Sverige upplever lågkonjunktur, varslen duggar tätt, arbetslösheten ökar. Ett land som haft tillväxt spås under detta år en krympande BNP. Men det finns branscher som växer och som verkar klara de dåliga tiderna väl. Övervakningsbranschen är en sådan bransch med en växande efterfrågan på övervakningskameror. med En av de ledande marknaden leverantörerna av övervakningskameövervakningskame- ror tog fart i landet ror i Sverige är Sie- när lagstiftningen avmens Security Pro- seende kameraöverducts. Företaget, som vakning ändrades. I juli 1998 trädde tidigare hette Bewator, upplever att den nya lagen i kraft. Den innebar att intresset att förebygga och utreda brott med hjälp av kameror har kommit att spela en allt viktigare roll i rättssamhället. Kameraövervak- ning på platser dit allmänheten har tillträde kräver som regel tillstånd hos länsstyrelsen. Undantaget är bland annat övervakning i post-och bankkontor ta i Malmö. Med kameraövervakning kan vi idag se många positiva effekter i vårt jobb att minska kriminalitet och skadegörelse i vår stad. Reepalu säger att det idag är många människor som upplever otrygghet i samhället. Han påpekar att detta är en subjektiv känsla, om det är sant eller osant är inte här det mest intressanta. Det mest avgörande är att återskapa känslan av trygghet och frid på stadens gator och torg. – Det är viktigt att exempelvis vår stads äldre befolkning känner att de, -om de så önskar- kan röra sig i staden efter mörkrets inbrott. Om inte trygghetskänslan finns där, så är ju detta oerhört integritetskränkande. Man ska kunna röra sig fritt i sin stad, oavsett klockslag och framför allt veta om detta. Om man sedan håller sig inomhus oftast under kvällstid är en annan sak. Ilmar Reepalu säger att meningen med en övervak- liksom i butiker, där det i vissa fall räcker endast med en anmälan. Användningen av övervakningskameror har ökat markant under senare år. 1996 fanns det knappt 500 tillstånd i landet och under 2002 var siffran 6100 tillstånd och 3200 anmälningar. – Beslutet med ny lagstiftning innebar så småningom ett uppsving för branschen men säkert också känslan av ökad otrygghet i samhället, påpekar Kenneth hället har möjlighet att stärka den personliga friheten för dess invånare på detta vis. – Det är viktigt att vi inte är fientliga till ny teknik, säger Reepalu. När ny teknik etableras ska vi dra nytta av dess fördelar. Kameraövervakning är ett sådant gott exempel där tekniken stärker den personliga integriteten. Reepalu drar sig till minnes vad som hände vid Mediagymnasiet under 2008. Skolan hade under en tid kameraövervakning. Datainspektionen var emot denna övervakning och kamerorna togs därför ned. – Det spontana våldet kan inte minskas med övervakningskameror, men kameran har självklart här också en viktig funktion, påpekar Reepalu. Kameran kommer här att registrera ett brott och därmed skapas det bra bevismaterial för det inträffade. Brottet kan därmed lättare klaras upp, inte minst ofta till stor lättnad för de drabbade. Ilmar Reepalu betonar, att alla övervakningskameror programmeras i syfte att filmat material ska förstöras. Ibland bestäms det att materialet förstörs inom 24 timmar, ibland inom några dagar. Ilmar Repalu bor själv i ett område med kameraövervakning. Han bor i Sofielund i centrala Malmö. Med den kameraövervakning som där finns, känner han och hans grannar sig trygga. Som politiker har han utsatts för hot, vissa hot har varit mycket otäcka. En incident påskyndade installerandet av kamerorna i Sofielund. En kväll sköt nämligen en person ett skott mot Reepalus bostad. Skottet ven in i Reepalus arbetsrum och om han funnits där hade det kunnat gå mycket illa. – Vi som bor i området upplever att integriteten ökat markant, säger han.Vi är alla glada över att sam- Jerreholt vid Siemens Security Products. Våra största kunder återfinns idag inom handeln där kameror sätts upp i butiker för att förebygga butiksstölder. Kameror i garage är effektiva och bidrar effektivt till minskad skadegörelse och kriminalitet. Om Kenneth Jerreholt representerar ett av branschens större företag, är Harry Snårbacka verksam vid ett av de mindre, och kanske mer typiska. Flertalet inom branschen är små och medelstora företag. Snårbackas företag, Installator Security, har två medarbetare och en omsättning på 2,5 miljoner kronor. – Skolor är en växande marknad, säger Harry Snårbacka. Vi har fått en stark ökning bland just skolor som vill ha utrustning. Med våra kameror skapas ett lugnare arbetsklimat i skolmiljön, bus, oro, mobbning, skadegörelse försvinner i vissa fall. – Flertalet i skolmiljön gillar kamerorna, säger Snårbacka. Man ser snabbt de positiva effekterna, och det ökar också trivsel och integritet. Kenneth Jerreholt säger att toleransen ökat för kameraövervakning i samhället. – Många brott har ju lösts eller undvikits med stöd av dessa kameror, säger Jerreholt. Ta exempelvis det tragiska när Anna Lindh mördades på NK, utan en kamera där, hade det blivit svårare att få tag på gärningsmannen. ningskamera är att förebygga våld. Men en annan uppgift för kameran är också att klara ut brott, när en kriminell handling inträffat. – Våldet idag är antingen planerat eller spontant, säger Reepalu. Den kriminelle som planerar sitt brott ställer sig ofta frågan hur stor risken är att åka fast. En övervakningskamera hejdar den planerade brottshandlingen. – Vi har nu haft kameraövervakning vid Möllevångstorget och här har vi fått ned antalet brott på ett markant sätt, säger han. Brottsförebyggande Rådet har ju också verifierat detta i sina undersökningar. Man har förklarat det skedda med kamerorna som vi satt upp. Tema: Kameraövervakning fortsättning nästa sida – Bara en vecka senare inträffade något som fortfarande upprör många, säger Reepalu. Skolan drabbades av ett inbrott. Utrustning för 800.000 kronor stals. Om kamerorna hade fått vara kvar hade stölden aldrig inträffat. – Det finns ju också en viktig ekonomisk aspekt med att installera övervakningskameror, inte minst i skolmiljöer. 7 Tema: Kameraövervakning Madeleine Blixt, vid Brå, har undersökt konsekvenserna med kameraövervakning. Madeleine Blixt, Brottsförebyggande Rådet: KAMERAÖVERVAKNING KAN MINSKA BROTTSLIGHETEN Kameraövervakning kan minska brottsligheten. Det är slutsat- brott, säger hon. Men kameror har inte alltid en god effekt, det sen av den forskning på området som Brottsförebyggande rådet är nämligen väsentligt att veta var kamerorna ska placeras. Och bedrivit. Madeleine Blixt inom Brå har lett denna kartläggning. att allmänheten är väl informerad om deras existens. - Ju fler kameror som en brottsdrabbad plats har, desto färre Madeleine Blixt har undersökt olika miljöer i Sverige som har kameraövervakning. Hon säger att kameraövervakning fungerar bäst i miljöer där det sker egendomsbrott, stöld och skadegörelse. I Malmö vid Möllevångstorget har exempelvis brottsligheten minskat med hela 40 procent. Där hade man tidigare stora problem med brott, staden försökte länge på olika sätt minska kriminaliteten men när kameror väl installerats, gav det snabbt goda resultat. – I Stadsparken i Helsingborg var dock brottsligheten låg från första början, berättar Madeleine Blixt. Kameror i området gav inga märkbara effekter. Att ta till med mera övervakningskameror för att minska brottslighet eller öka tryggheten, 8 kräver därför att platsen är brottsdrabbad. Internationella studier och i viss mån även BRÅ:s egna studier, visar att kameraövervakning fungerar bäst när det gäller att förhindra planerade brott. I BRÅ:s olika fallstudier var brottsminskningen som störst på en boendeparkering, där de fordonsrelaterade brotten minskade med hela 80 procent. När det gäller oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan har övervakning med kamera en mindre avskräckande effekt. Madeleine Blixt säger att information och publicitet när kamerorna installeras, kan bidra till minskad brottslighet och också ofta redan innan kamerorna kommit på plats. Ett skäl om brotten inte minskat, i exempelvis ett parkeringsgarage, kan bero på avsaknaden av ordentlig skyltning om kameraövervakning. – I de andra fallen med kameraövervakning i garage, var informationen mycket god om att garaget bevakades med kameror, säger Blixt. Där minskade brottsligheten på ett påtagligt sätt. Tryggheten bland besökare ökade också på dessa platser när kameror installerats. Madeleine Blixt säger, att en enda kamera kan verka avskräckande och minska brottsligheten, men för mer ihållande effekter, krävs troligen att utrustningen används aktivt för att upptäcka eller klara ut brott. – Då krävs även att inspelningsutrustning eller monitorer för övervakning, ingår i kamerasystemet, påpekar Blixt. Hon säger att det också är viktigt att kameraövervakning används strategiskt även när det gäller integritet och kostnadseffektivitet. På platser, där de personer som kan komma att övervakas är starkt emot kameraövervakning, bör samhället istället överväga andra brottsförebyggande åtgärder, som inte anses lika integritetskränkande. – I de fall som BRÅ studerat, var dock majoriteten av de personer vi kom i kontakt med, positiv till övervakning med kamera, säger Blixt. Alternativ till kameraövervakning bör emellertid alltid övervägas och prövas – inte minst för att undvika onödiga eller dyra felsatsningar. En tidigare lagmans tankar Frågan till vår panel: Är det rätt att tidigare straffade ej får bli nämndemän? FRISPRÅKIGA POLISER ”Den lille apejäveln. Ska jag göra han steril när jag får tag på honom?” – ”Ja han ska ha sig duktigt med stryk så han inte kan stå på benen”. Dessa yttranden av poliser i en piketbil blev offentliga sedan en videoinspelning gjord från piketbilen spelades upp i en rättegång som bevisning mot personer åtalade för våldsamt upplopp. Chefsåklagaren Kristian Augustsson vid Riksenheten för polismål har övervägt om yttrandena är straffbara och funnit att de inte är det: ”Vi har tagit in uppgifter kring om hur situationen var vid det här tillfället och vad de här polismännen hade för uppgifter för att se om man kunde koppla uttalandena med att de skulle göra något ingripande i en myndighetsutövning. Vad jag förstår hade de här två polismännen inte någon sådan direkt uppgift. De var där för att filma och hålla koll på vad som hände.” (Citerat från Sydsvenskan 6/2) Docenten i civilrätt Mårten Schultz har kommenterat åklagarens beslut (Newsmill 7/2). Han instämmer i bedömningen att polisernas yttranden inte är straffbara och anser att det är fråga om yttrandefrihet. Han jämför med den dom av Högsta Domstolen där pastor Åke Green frikändes när han åtalades för hets mot folk- grupp. Den åtalade gärningen var att han i en predikan uttalat att homosexuella handlingar strider mot Bibeln och att ”sexuella abnormiteter är en djup cancersvulst på hela samhällskroppen”. Yttrandefriheten som mänsklig rättighet har två sidor, en yttre och en inre. Den yttre gäller dess funktion som motor i demokratin, ”den fria åsiktsbildningen”. Den inre sidan rör rätten till personlig integritet, bl a rätten att i privata situationer kunna utbyta förtroliga meddelanden med andra. (Starkt hotad av bl a FRA-lagen men det är en annan sak.) Offentliganställda anses i svensk rätt ha samma yttrandefrihet som andra medborgare när de inte är i tjänst. (I England däremot har på Civil Service ställts rätt stränga krav på lojalitet och politisk neutralitet även i fråga om offentliga uttalanden utom tjänsten.) Rätten till personlig integritet i privatlivet är i princip densamma för offentliganställda som för andra. De citat som inledde denna krönika har uppenbarligen ingenting att göra med den fria åsiktsbildningen. Däri skiljer sig polisernas yttranden fundamentalt från Greens uttalanden om sexuella abnormiteter som ett sjukt samhällsfenomen, uttalanden som var avsedda som inlägg i den offentliga debatten. Poliserna gav uttryck för lust att genom maktmissbruk näpsa deltagare i kravaller. Inte heller befann sig poliserna i en privat situation. De var i tjänst. Så chefsåklagaren behövde inte öda någon tankemöda på yttrandefriheten. Det gjorde han av allt att döma inte heller utan tog sin utgångspunkt i brottsbalkens definition av tjänstefel: att någon ”vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften”. Enligt förarbetena avses inte bara situationer av direkt maktutövning utan även ”åtgärder som står i ett naturligt och nära samband med myndighetsutövning . . . t ex förberedande handlingar av olika slag”. (Prop 1988/89:113 s 14) Jag har svårt att förstå att vad poliser gör, när de i tjänsten befinner sig i en piketbil för att ”hålla koll” på misstänkta lagöverträdare, inte sker ”vid myndighetsutövning”. Brita SundbergWeitman Skribenten var tidigare lagman vid Solna tingsrätt Elisabeth Höglund, journalist, Stockholm – Det är en principiellt konstig regel, hållningen bör vara att om man suttit av ett brott har man också sonat det. En person kan ha gjort ett misstag men en sådan person ska få en andra chans. – Men man måste självklart alltid bedöma från fall till fall, det handlar ju om brottets karaktär. Ta fortkörning, en person kan i unga år ha blivit straffad, men kanske senare i livet arbetar hårt och med stort patos mot för nykterism. – Man måste se till individen och göra en helhetsbedömning utifrån vem det är som ska bli nämndeman. Leif GW Persson, kriminolog, Stockholm Aktiva kriminella skall naturligtvis inte sitta som domare. Vad gäller betydelsen av tidigare försyndelser så måste man göra en bedömning från fall till fall. I vissa fall kommer man då helt säkert att upptäcka att den här erfarenheten hos en nämndeman kan vara en stor tillgång i domstolen. Tema: Kameraövervakning fortsättning nästa sida 9 I SPALTERNA SEN SENAST Tema: Kameraövervakning Domstol ska avgöra om övervakning strider mot lagstiftningen DATAINSPEKTIONEN VILL STOPPA KAMEROR PÅ SKOLOR Extremgrupper måste tas på allvar Samhället måste mer än tidigare ta de politiska extremistgrupperna på allvar. Det menar historikern Anders Bergman, specialist på politiskt våld som utförs av extrmister på den yttersta vänster-och högerkanten. Uttalandet kom efter ett antal brandattentat i Södertälje. En extremistisk grupp som kallade sig för Global Intifada, satte då under en helg ett antal livsmedelshallar i brand. Gruppen Global Intifada förklarade att USA utgjorde måltavlan för aktionen. Livsmedelshallarna sålde varor från USA, ett land som Global Intifada motarbetade. Om samhället inte tar de extrema organisationerna på allvar är risken överhängande att våldet trappas upp, menade Anders Bergman i Dagens Nyheter. Inför det svenska ordförandeskapet i EU måste de svenska myndigheterna vara förberedda på den här typen av våld. Han utesluter inte heller att den organiserade brottsligheten också kan ligga bakom den här sortens våld. 10 – Under 2005 drabbades vi av ett stort inbrott, 25 dyrbara datorer stals under en natt, säger Inger Nyrell, rektor vid Tensta Gymnasium. Med kamerorna har inbrotten upphört. Vad gäller ordningen i skolan har kamerorna inte haft särskilt stor betydelse. Under förra året gjorde Datainspektionen en kartläggning av den befintliga övervakningen med kameror på landets skolor. En enkät skickades ut till 400 skolor i Sverige och svar erhölls från 200 skolor. Av dessa som svarade hade 20 procent installerat kameraövervakning. Datainspektionen är den myndighet i landet som har tillsyn bland annat över digital kameraövervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde. I nuläget tvistar Datainspektionen med några av landets kommuner om deras sätt att bedriva kameraövervakning. Enligt Datainspektionen bedrivs en kameraövervakning som i många fall strider mot befintlig lagstiftning. – Vi gjorde en inspektion av sju av de skolor som be- drev kameraövervakning, berättar juristen Patrik Sundström vid Datainspektionen. I våra beslut har vi konstaterat att samtliga skolors kameraövervakning, med ett undantag, strider mot personuppgiftslagen, PuL. I SPALTERNA SEN SENAST Högre ersättning vid expropriationer föreslås I expropriationslagen, som tillkom för över 30 år sedan, har markägare fått sina ägor exproprierade, utan att ha fått marknadsmässig ersättning vid expropiering. Nu har en utredning föreslagit, att full marknadsmässig ersättning inte är alltid tillräcklig i samband med expropriation, eftersom det är svårt att objektivt bestämma detta värde. Utredningens förslag är ett schablontillägg på 25 procent av marknadsvärdet, som skall kompensera ägaren för utgångs beloppet vid expropiering. Dessutom vill utredningen upphäva presumtionsregeln, som säger att marknadsvär- det på en fastighet inte ersätts med hänsyn till ändad användning av egendom och även för det ökade värdet som kan bli en följd av expropriationen. Även att miljöskador skall ersättas fullt ut och inte som idag reduceras med hänvisning till vad som måste kunna tålas av andra fastighetsägare. – För att skolornas kameraövervakning ska vara förenlig med PuL, krävs att övervakningen är proportionerlig i förhållande till de problem skolan vill åtgärda på den övervakade platsen och till det intrång det innebär för eleverna att bli övervakade när de befinner sig på den övervakade platsen. – Skolorna har inte klargjort att man har problem av den art och omfattning som gör att den omfattande övervakningen av eleverna är motiverad Skolornas övervakning stod alltså inte i poportion till det integritetsintrång som drabbat eleverna. Datainspektionen beslutade om ett föreläggande till de sju skolorna där man krävde att kameraövervakningen under skoltid skulle upphöra. Under 2009 kommer länsrätten att fatta beslut avseende de aktuella skolorna, bland dem Tensta Gymnasium och Bromma Gymnasium i Stockholm. Dessa skolor upphör med kameraövervakning dagtid om länsrätten går på Datainspektionen linje. Eva Hoas är rektor vid Bromma Gymnasium: – Eleverna vid skolan har vidtalats vid vår skola, berättar Eva Hoas. Man tycker att övervakningen med lätthet kan avgöra om någon ska fällas eller frias om det gäller någon incident, vid skolan. Kameran fungerar som en objektiv sanningssägare. – Vårt huvudsakliga sätt att lösa eventuella konflikter vid skolan är dock inte att nyttja kameror som hjälpmedel, säger Eva Hoas. Vi löser eventuella konflikter på annat vis, genom exempelvis samtal. Kamerornas närvaro har i alla fall gett oss en lugnare miljö. Inger Nyrell, rektor vid Tensta Gymnasium säger att huvudsakliga skälet för kameror vid skolan dagtid är att hålla en god kontroll på skolans tekniska utrustning. Inbrott var vanliga i skolan innan kameraövervakningen installerades. Idag drabbas inte Tensta Gymnasium av inbrott och orsaken är kameraövervakningen. – Under 2005 drabbades vi av ett stort inbrott, 25 dyrbara datorer stals under en natt, säger Inger Nyrell. Vad gäller ordningen i skolan har kamerorna inte haft särskilt stor betydelse men huvudsakliga skälet till våra kameror gäller stölder. Patrik Sundström anser att det är högst väsentligt att lagen följs vad gäller använd- Försörjningskrav vid anhörighetsinvandring Syftet enligt utredningen är att främja integrationen genom att invandrarna bosätter sig där det finns förutsättningar för arbete och bostad. Alltför ofta hamnar idag invandrare i ett utanförskap till följd av att de är utan bostad och arbete. Ansvaret för arbete och bostad lägger utredningen på den anhörige som ansöker om anhörighetsinvandring. En utredning vid namn Försörjningskravsutredningen, vill att Sverige inför krav för invandrare som vill ta in anhöriga. Dels skall den anhöriga ha en försörjning för egen del, dels ha en bostad som är tillräckligt stor för hela familjen. ningen av digitala övervakningskameror på platser dit allmänheten inte har tillträde. – Det är inte förbjudet med kameraövervakning, men för att det ska vara förenligt med lagen att övervaka under skoltid i de utrymmen eleverna är hänvisade till att vistas och umgås, krävs särskilda skäl. – Man ska även ha övervägt andra, mindre integritetsingripande, åtgärder för att komma till rätta med problemen, säger Patrik Sundström. – Om skolan överväger övervakning måste den stå i proportion till de problem man har i skolan och till det integritetsintrång det innebär för eleverna att bli övervakade – Kameror som är på efter skoltid är dock normalt sett förenliga med PuL, eftersom eleverna inte är på plats då. Ingrid Nyrell vid Tensta Gymnasium säger att skolan har tillstånd i nuläget att även dagtid ha viss kameraövervakning. – Tillståndet gäller i rummen där vi förvarar våra datorer, säger Nyrell. Vi har totalt 800 bärbara datorer vid Tensta gymnasium, förutom de stationära datorerna. Kravet gäller endast medborgare utanför EU och Schweiz. Flyktingar som fruktar för tortyr och dödsstraff samt anhöriga till barn ingår också i denna grupp. Dessutom undantas personer som har haft permanent uppehållstillstånd i fyra år. Utredningen säger att dessa krav är i linje med övriga EU länder. I SPALTERNA SEN SENAST Rasism orsak till mobbning inom skolan Hur länge har har vi inte trott att saker och ting blivit bättre, men fortfarande visar sig rasismens fula tryne i samhället och på våra skolor. Så uttrycker sig Skolverkets generaldirektör Per Thullberg efter den kartläggning som Skolverket gjort, avseende mobbningen på Sveriges skolor. Skolverket har intervjuat närmare 500 elever vid olika skolor i landet och funnit att vissa grupper är mer utsatta än andra för mobbning. De som löper störst risk att utsättas för trakasserier och mobbning, är pojkar i grundskolans sista år, fattiga barn, särskolelever och elever med invandrarbakgrund, Elever med annan religion än kristendomen är också utsatta för mobbning. Flertalet som mobbas utsätts för trakasserierna efter skoltid. I sin kartläggning skriver Skolverket att klassrumsbyte, mörka korridorer och undanskymda prång är utsatta områden för att bli kränkt av mobbare. 11 Joakim utsattes för misshandel i Uppsala: STIFTELSE VILL STÄRKA BROTTSOFFRENS STÄLLNING Joakim Fohlman efter misshandeln för fyra år sedan. Joakim Fohlman, 30 år är en framgångsrik entreprenör i Uppsa- pas han och stiftelsens VD, kriminologen Magnus Lindgren, på la. Han driver sedan tio år tillbaka ett företag inom IT-bran- att det rättsliga Sveriges olika instanser ska bli bättre samord- schen. För fyra år misshandlades han på öppen gata. En händel- nade med varandra. När detta skett hoppas dem att deras orga- se som blev upptakten till Stiftelsen Tryggare Sverige. Nu hop- nisation inte behövs. – Misshandeln som jag utsattes för fick mig att förstå vikten av det goda samhället, säger Joakim Fohlman. Ett samhälle som ger brottsoffer det skydd och stöd som behövs i den situation som drabbade mig. Tyvärr fick jag aldrig det stödet och därför fylldes jag snart av en stark önskan. En önskan om att försöka just stärka de goda krafterna i samhället, eller stärka ett tryggare Sverige, som vi kallar organisationen Är inte namnet ganska provokativt ? Det antyder ju att Sverige inte är tryggt? – Visst är Sverige tryggt i många avseenden. Vi lever i ett bra land men i mitt specifika fall upplevde jag tyvärr en otrygghet, säger Joakim Fohlman. Vi ska alla arbeta hårt för ett samhälle där brott och kriminalitet minskar. Men så länge det finns brottsoffer, måste dessa utsatta människor få ett starkt stöd från ett rättssäkert samhälle. – I mitt fall kände jag att jag aldrig fick detta stöd, det tog alltför lång tid tills saken prövades i domstol. Något som naturligtvis är en uppenbar brist. I tingsrätten blev personen som attacke12 rat mig friad av en oenig domstol. Joakim Fohlman hoppas att samhället en dag på bred front blir det goda samhälle som ger brottsoffer den trygghet de behöver. Han säger att hans erfarenheter bidrog till det personliga initiativ som han tog som enskild medborgare i dagens Sverige. Vad var det då, han fick vara med om, som gjorde att stiftelsen blev verklighet? – Jag hade varit ute i Uppsala på ett av stadens populära dansställen, berättar Joakim. Tillsammans med min dåvarande flickvän Carina och min kompis Mårten begav vi oss hemåt i natten. Det var januari och klockan var ungefär halv tre mitt i natten. Det var kallt ute. Attackeras – Carina får ett telefonsamtal och går någon meter bakom oss, berättar Joakim. Plötsligt dyker två personer upp ur mörkret från närmast ingenstans. Det visar sig vara två ynglingar i 20-årsåldern. En av dem, den mest aggressiva tar Carinas mössa. Jag ber honom lämna tillbaka mössan. Vad menar han med att ta Carinas mös- sa? Vad ska han hitta på? Jag känner självklart ett obehag att min kvinna är ofredad på detta vis. - Jag ber honom lämna tillbaka mössan. Jag blir då attackerad av pojken, fortsätter Joakim. Grovt misshandlad, jag känner fortfarande av sviterna, fyra år efter misshandeln. Ynglingarna försvinner sedan snabbt från platsen, tack och lov attackeras inte Carina. Kameraövervakning Joakim upplevde att det han fick vara med om var förfärligt. Hur skulle man få fatt på gärningsmännen? Mårten föreslår att man ska gå igenom diskotekets interna kameraövervakning. Kanske pojkarna också besökt dansstället och kanske har kameran fångat någon av de två? Det visar sig stämma, Joakim och Mårten känner igen de två på en av övervakningskamerornas filmer. Det visar sig att en av dem är hemmahörande i Göteborg och denne yngling kommer också att åtalas. Vid förhören innan rättegång erkänner han också att han varit på platsen för misshandeln men han skyller ifrån sig. Han anser att han ej misshandlat Joakim och att han själv attackerats. Dag för rättegång bestäms, Joakim och Mårten infinner sig men inte den åtalade gärningsmannen från Göteborg. Åklagaren bestämmer sig för att skjuta på rättegången till en annan dag. Ynglingen från Göteborg går ”under jorden”. Han visar sig omöjlig att komma i kontakt med, när dagen för den andra rättegången infinner sig inträffar samma sak. Joakim infinner sig till rättegång men inte ynglingen från Göteborg. Mönstret upprepar sig – Mönstret upprepar sig, berättar Joakim. Sex gånger kommer rättegången att ställas in tills det blir rättegång. Det tar tid att få min sak prövad. – Sex inställda rättegångar, det är då jag plötsligt känner att vi borde leva i ett bättre rättssamhälle. Detta är inte det goda trygga Sverige som jag trodde jag var medborgare i. Så har man hört talas om att andra länder fungerar men detta var inte bilden jag hade av Sverige. Joakim upplevde att rättstryggheten var satt ur system under alltför lång tid. Han märker också nå- got annat. Han blir sin egen koordinator, av det stöd som rättssamhället kan erbjuda, en drabbad som Joakim i denna situation. Myndigheternas olika medarbetare är inte samordnade – Jag blir minst sagt förvånad, säger Joakim. Det starka samhället existerar inte för utsatta människor. I alla fall inte för brottsoffer i min situation. Jag märker att samhället brister, sjukersättningen får jag först 1,5 år efter det inträffade. Det är i denna situation han tar kontakt med jurister och kriminologer. Magnus Lindgren är en av dessa som anses som en av de främsta i Sverige inom viktimologin, läran om offer. Lindgrens doktorsavhandling vid Stockholms Universitet hade titeln Brottsoffer i rättsprocessen. Lindgren har varit verksam vid Stockholms universitet, Rikspolisstyrelsen och Brottsoffermyndigheten. Idag är han chef för Stiftelsen Tryggare Sverige. Inte den förste – Min första reaktion när Joakim berättade om det inträffade, var att han är tyvärr, långt ifrån är den förste i Sverige som erfarit något liknande, säger Magnus Lindgren till tidningen Nämndemannen. Sverige har bra lagar. Vi har ett bra rättssystem men det är ett rättssystem som inte alltid är koordinerat med sig självt. – Alla vägar är inte plogade för att underlätta kontakten i den rättsliga infrastrukturen, säger Lindgren. En organisation som Tryggare Sverige ska här fylla ett vakuum. – När vägarna är upplogade, när kommunikationen fungerar, när brottsoffer likt Magnus Lindgren och Joakim Fohlman driver Striftelsen Tryggare Sverige. Foto Gustaf Gerdes. Joakim snabbt kan få hjälp och stöd, ja, då kan en organisation som vår upphöra. Vår organisation har ju inget egenvärde. – I utlandet skulle vi kallas för en Non Govermental Organisation, fortsätter Magnus Lindgren. Det är ju där en typ av organisation som är mycket vanlig, inte minst i Amerika. Här i Sverige är NGO:s mer ovanliga. Magnus Lindgren berättar att stiftelsen Tryggare Sverige kommer att finansieras i huvudsak av näringsliv, kooperationer och fackliga organisationer. I nuläget är exempelvis Svensk Handel, Förenade Liv, TV4, Clarion Hotel, Studiefrämjandet och Svenska Bostäder medfinansiärer av stiftelsen Tryggare Sverige. I styrelsen för ett Tryggare Sverige ingår förutom Joakim Fohlman och Magnus Lindgren också juristen, tidigare polischefen Karl-Åke Pettersson och landshövding Anders Björck. – Sverige är ett land i västvärlden med en av världens bästa lagstiftningar inom brottsofferområdet, sä- ger Magnus Lindgren. Så har det varit mycket länge, längre än många andra länder. Den privata äganderätten har alltid varit oinskränkt i ett land som Sverige. Vi har haft nämndemän sedan 1300-talet. Människor i gemen har känt sig trygga genom århundraden i vårt land, man har haft förtroende för vårt rättssystem. Oroande tendenser – Så måste det också förbli i framtiden men det finns tendenser i dagens Sverige som oroar, säger Lindgren. Sverige har idag enorma resurser inom rättsväsendet. Det bedrivs forskning inom juridik och kriminologi som är lovande. Vi ligger i framkanten inom en rad viktiga rättsliga områden. – Problemet är således inte att vi behöver bättre lagstiftning, vi behöver inte ökade resurser eller hårdare tag, säger Lindgren. Men som många brottsoffer kan intyga, har vårt system brister. Magnus Lindgren menar att Joakim Fohlmans fall visar på vikten av en bättre samordning. Att alla de resurser som finns inom rätt- sapparaten arbetar tillsammans och inte som idag, i vissa fall inte kan nå varandra. – Tryggare Sverige är en ny aktör inom det rättsliga Sverige, påpekar Lindgren. Vi fyller nog ett vakuum, ett behov som många efterfrågat. Vi ska hjälpa till att vara en organisatör av de resurser som samhället äger men inte verkar kunna ställa till förfogande i den takt som ett brottsoffer kräver. Vi ska vara en koordinator av de olika stödfunktioner som samhället kan erbjuda. Stärker det rättsliga Magnus Lindgren hoppas att Tryggare Sverige blir en organisation som stärker det rättsliga Sverige. Att vara en organisation i Sverige dit drabbade kan vända sig för att få information om vart de kan vända sig för att få hjälp, stöd och skydd i sin kommun. – I Joakims fall har det i slutänden inneburit att hans sak slutgiltigt prövats i domstol, säger Magnus Lindgren. Ynglingen som anklagades för misshandel friades. I Sverige är ingen skyldig förrän hans sak prövats i domstol. Magnus Lindgren ser en stor fara i detta att rättegångar ställs in och att åklagare lägger ner ärenden. – Trenden får ju inte vara att människor känner sig svikna av rättssamhället, säger Lindgren. Det får ju inte bli så att enskilda medborgare tar saken i egna händer. Att medborgargarden bildas eller att enskilda vänder sig till organisationer typ Bandidos. Konsekvensen av ett otryggt Sverige, ett uteblivet och svagt rättssamhälle, kan ju lätt bli sådan. 13 I SPALTERNA SEN SENAST ”Rånoffer” tros delaktig i rån av värdetransport Under en tidig morgon i januari 2005 inträffade ett av de största rånen någonsin i Sverige. En värdetransport länsades då på 22 miljoner kronor. I förhören, förklarade då de två väktarna, att de prejats av rånare och tvingats lämna ifrån sig pengarna till de beväpnade rånarna. Polisen misstänkte relativt tidigt att uppgifterna var felaktiga. En av väktarna, en 39-åring, dömdes till ett straff på sju år. Domen i Svea Hovrätt, slog fast att väktaren hade rånat sin yngre arbetskamrat tillsammans med rånare utifrån. 39-åringen blev också, förutom fängelsestraffet, även skyldig att betala ett skadestånd till sin 33-årige kollega på 46 000 kronor. Men, enligt vice chefsåklagare Henrik Söderman, misstänks nu också den yngre mannen ha varit delaktig i rånet. – Nya uppgifter som framkommit, visar att även den yngre arbetskamraten tros ha medverkat vid rånet, säger Henrik Söderman. 33-åringen har nu häktats men nekar till anklagelsen. 14 Från en nämndeman i Värmland EFTER MER ÄN TVÅ ÅR… Jag fick frågan och tog chansen att bli nämndeman efter valet 2006. Det känns idag som ett klokt beslut. Uppdraget är grannlaga, intressant och har redan gett många nya erfarenheter. Diskussionens vågor har gått och går höga kring åldersfördelningen bland nämndemännen. Jag tror att det är bra om nämndemannakåren också speglar samhällets struktur. Våra erfarenheter - vi som hunnit bli pensionärer - borde vara värdefulla även i detta uppdrag. När detta skrivs är mediabruset kring Arbogarättegången högt. Att vårt uppdrag är grannlaga och i behov av tunghäfta trodde jag var självklart. Att hålla ”tand för tunga” under pågående rättegång är ju en grundregel. En erfarenhet som de här två åren gett är det sorgliga faktum att huvuddelen av de mål vi hanterar i rätten är al- kohol- eller drogrelaterade. Jag är själv nykter alkoholist sedan tjugo år. Efter arton år som alkoholist lyckades jag med stöd och hjälp vända mitt liv. Jag behövde aldrig stå till svars inför domstol för alla de dumheter och olagligheter som begicks i spritdimmorna under de åren. Reflexioner jag gör är för det första allt lidande för både offer och förövare som följer i alkoholens och drogernas spår. För det andra frågar jag mig vad kostar det individer och samhälle. I det sammanhanget ställer jag också frågan om vi inte borde hitta andra sätt att hantera mål som snatterier, ”ringa narkotikabrott” m fl mål än dyra och tidskrävande rättegångsförhandlingar. Den tredje reflexionen jag gör är hur man kan få en blivande missbrukare att inse vilket helt otroligt bra liv som väntar den dagen han eller hon vänder ryggen åt alkoho- len och drogerna? Jag kan berätta om tjugo fantastiska år! Förunderligt nog blev jag vald till ordförande för vår Nämndemannaförening innan jag knappt hunnit börja det nya uppdraget. Men med en ambitiös och arbetsvillig styrelse har den uppgiften varit lätt. Vårt riksförbund jobbar enträget för våra rättigheter och föreningen försöker bjuda på utbildningsseminarier som kompetensutveckling. Därför är det med förvåning jag konstaterar att endast hälften av nämndemännen är medlemmar och bara ett fåtal av dessa dyker upp på våra seminariekvällar. Varför är det så och ser det likadant ut i resten av landet? Lars Österdahl Nämndeman, Karlstad I SPALTERNA SEN SENAST Åklagare i Romariomålet tror att dom för medhjälp är möjlig Kammaråklagare Ewa Tvengström menar att det finns utrymme att åtala för medhjälp till mord i det så kallade Romariomålet i Stockholm. I domen friades samtliga tre åtalade pojkar, som åtalats för inblandning i mordet på den 23-årige Ahmed ”Romario” Ali. Kammaråklagaren menar att alla tre inblandade pojkarna ”i varje fall medverkat”, då någon eller några, bragte Romario om livet. I samband med knivmordet skadades också två andra personer mycket allvarligt. Tingsrätten menade att det inte fanns tillräckliga bevis för att döma någon av de åtalade till mord, alternativt medhjälp till mord och försök till mord. Ewa Tvengström säger, att hon varit väldigt tydlig med att bevisläget är som det är. – Men när vi har en person som erkänt gärningarna och flera personer som erkänt att de varit på platsen, måste rätten analysera möjligheten, att de gjort sig skyldiga till åtminstone medhjälp, säger Tvengström till Dagens Nyheter. INSÄNDARE Ny inriktning för nämndemannaföreningarna? Min erfarenhet som nämndeman och av våra intresseorganisationer (d v s, min lokala nämndemannaförening och Riksförbundet) sträcker sig bara två år tillbaka i tiden. Trots denna relativt korta tid tycker jag mig se effektivitetsbrister i rättsväsendet och jag har även funderingar på vad våra föreningar har som högsta prioriteringar. Under år 2008 anmälde jag själv två ärenden till polisen. Det första fallet i februari handlade om ytterst grov vårdslöshet i stadstrafiken som lätt kunde ha orsakat min död. För att telefonanmäla saken krävdes fyra samtal och 20 minuter, varför polisen missade chansen att ta bilisten direkt. Efter några dagar fick jag en blankett där det frågades om jag i en fotokonfrontation skulle kunna peka ut förövaren. Mitt svar var att det eventuellt var möjligt men att det brådskade. Efter mina många telefonsamtal/påminnelser kom äntli- gen fotokonfrontationen till stånd fast först i november. I skrivande stund – i början av januari 2009 – är det fortfarande ovisst om vad som händer med ärendet. Det andra fallet var i början av maj när jag fick ett långt maskinskrivet brev från en George Bede (”Attorney At Law”) i England. I brevet påstods att en viss Mark Wohlner med familj omkommit i en trafikolycka i november 2000 och efterlämnat en förmögenhet om GBP 9,8 miljoner, utan kända arvingar (alltså ett typiskt Nigeriabrev). Jag ringde Storbritanniens ambassad där man kände igen namnet George Bede. Man bad mig anmäla saken till den svenska polisen. Den polis jag ringde till ansåg också att det var viktigt att anmäla bedrägeriförsöket. Hon sade att det kunde göras på Internet, vilket tyvärr inte stämde. På polisstationen, dit jag då i stället vände mig, tog det 45 minuter hos en vänlig polisassistent för att få ärendet an- mält. Dagen efter fick jag med posten en anmälningsbekräftelse. En vecka senare kom en ”Underrättelse om beslut” där det stod: ”Förundersökning nedlägges – Brottet går uppenbart ej att utreda. Brott utomlands England”. Varför ombads jag att anmäla ärendet? I Stockholms Tingsrätt har jag också upplevt effektivitetsbrister där mål har fått ställas in på grund av administrativa missar, t ex att den åtalade inte delgetts kallelsen till rätten. Vore inte en lämplig högsta prioritering för våra intresseföreningar att försöka bidra med våra erfarenheter/synpunkter till att i samarbete med övriga rättsväsendet - polisen, domstolarna och åklagarmyndigheterna – hjälpa till att effektivisera rättsväsendet? Gör vi i någon mån detta så finns det större möjlighet för oss att få gehör för våra mera modesta anspråk, t ex slopande av halvdagsarvodet. Ett annat område att prioritera är vår egen utbildning. I samband med Arboga-rättegången där en nämndeman måste entledigas från målet, gick Riksförbundet ut i en pressrelease med önskan om att vi skulle få vår endagsutbildning förlängd till en vecka. Det sorgliga – i varje fall för Stockholms tingsrätts del – är att introduktionsutbildningen endast är tre timmar lång och äger rum först flera månader efter att man har tillträtt som nämndeman. Varken Riksförbundet eller min lokala förening brydde sig om att svara när jag påpekande felet. Kamp för rimligare ersättning och slopande av halvdagsarvodet samt arrangerande av föreläsningar/ besök och studieresor i all ära är inte brister i rättsväsendet och i vår egen utbildning viktigare att prioritera? 15-åring dömd till böter för grymtning mot polis ing. Det var när poliserna samtalade med en äldre dam, som 15-åringen ville provocera genom att grymta åt dem. Under rättegången menade 15-åringen, att han fann det roande att provocera. – Jag tycker inte om grisar, sa ynglingen i rätten. Jag kunde ha hållit det för mig själv, men jag sa det till dem för att provocera. 15-åringens försvarsadvo- kat Clea Sangborn, säger i Dagens Nyheter att hon är förbluffad. Det får väl finnas gränser för vad som är kriminaliserat menar hon. Advokat Sangborn menar att åtalet aldrig borde ha väckts mot 15-åringen. Hon förstår inte hur man anser att grymtningen är att skymfa poliser. uppfattning. Han säger att han var osäker på om 15-åringens handling var straffbar. Han ansåg att 15-åringen skulle ges möjlighet, att som alla andra, få saken prövad i domstol. Kammaråklagare Carlberg menar, att poliser i tjänst ska tåla mer än andra, men att det finns gränser. Att grymta mot en polis är inte riskfritt. Det har nu en blott 15-årig yngling fått erfara. Straffet som utdömdes av Solna Tingsrätt blev 200 kronor. Incidenten inträffade i december förra året i Solna centrum. Polis var då där på plats under en fotpatruller- Ellis Wohlner, nämndeman i Stockholms Tingsrätt Kammaråklagare Victor Carlberg är av en annan 15 I SPALTERNA SEN SENAST Svensk polis inneffektiv bekämpa åldringsbrott. Den interna kritiken inom polismyndigheten är hård vad gäller polisens möjligheter att bekämpa åldringsbrott. Under mars i år åtalades två män vid Alingsås tingsrätt för drygt 130 stölder mot äldre svenskar bosatta i hela landet, stölderna har utförts mot gamla från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Att det inte finns administrativa kanaler för en effektiv samordning av dessa brott är under all kritik, anser polisen i sin interna kritik. Kriminalinspektör Ulf Bergqvist säger till Svenska Dagbladet att det är förskräckligt att polisen 2009 arbetar utan en nationell samordning och utan gemensam databas vad gäller denna typ av åldringsbrott. – Idag är arbetet tungrott, säger Bergqvist. Vi missar många fall. Vill jag ha tillgång till information i en anmälan som finns i ett annat län, måste jag skriftligen begära in denna information. Polisen saknar central samordning av anmälningar och underrättelseinformation om tillvägagängssätt, signalement och övervakningsfilmer – en gemensam enhet för detta finns idag inte dit poliser kan vända sig. På ansvarigt håll inom Rikspolisstyrelsen erkänner man bristen. Man påpekar dock att det pågår ett arbete att förbättra samordningen i vid brott likt dessa stölder. 16 ORDFÖRANDEN har ordet KORSTÅG MOT SVERIGES NÄMNDEMANNAKÅR I början av året påmindes jag på nytt om diskussionen om nämndemännens närvaro i våra domstolar. Den före detta överåklagaren Sven-Erik Alhem yttrade sig då i Vestmanlands Läns Tidning, VLT, om lekmannadomarens medverkan i landets domstolar. Alhem säger till tidningen något populistiskt och inte lite nedlåtande, att ”jag förstår att nämndemännen är bra, för att de känner alla på orten och känner till varje gatukorsning – men det argumentet talar ju emot dem”. Att Alhem nu uttalar sig på ett stridbart sätt i frågan om nämndemännens medverkan, påminner mig om en krönika som TV-profilen Elisabeth Höglund skrev i Expressen under 2008. Hon skrev där att medverkan i TV var närmast något att likna som en drog ibland. För medarbetarna på Rapport och Aktuellt upplevdes närvaron i TV (och media – mitt eget tillägg) som en viktig själv- bekräftelse. Hur det ligger till i Alhems uttalanden i VLT låter jag vara osagt. Däremot vill jag kommentera Alhems inlägg i VLT vilket jag ser som ett icke väl genomtänkt inlägg. Alhem föreslog följande: ”Förstärk omgående juristdomarinflytandet väsentligt i tingsrätten i mål där längre fängelsepåföljd kan följa.” Det kanske kan i detta sammanhang vara värt att påminna Alhem om att när en brottmålsrättegång börjar, skall det sitta en lagfaren domare och tre nämndemän i rätten för att en tingsrätt skall vara domför, dvs. få lov att döma. Om det finns skäl för det kan antalet lagfarna utökas med en och antalet nämndemän med en. Därmed har lagstiftaren redan tillfört den möjlighet som Alhem efterlyser. Allhem föreslog också: ”Avskaffa samtidigt genast nämndemännen i hovrätt. När dömandet nu har övergått till att vara kontrolle- rande i form av en överprövning i stället för en omprövning, har nämndemännen helt spelat ut sin roll i hovrätten.” NRF kan här påpeka att om nyordningen kan verkställas som lagstiftaren kräver, måste åklagarsidan presentera ett bättre underlag för domstolen än vad som nu sker i många fall. Om begreppet kontrollerande skall ta över omprövning i hovrätten, måste således åklagarsidan presentera bättre underlag till tingsrätten för att kontrollen i hovrätten inte äventyrar medborgarnas krav på rättsäkerhet. Underlaget till tingsrätten från åklagaren är avgörande för kvalitén på domstolens utslag. Alhem fortsätter: ”Överväg att avskaffa nämndemännen också i tingsrätt. Rättsskipning bör i likhet med annat kvalificerat arbete utföras av endast professionella yrkesutövare.” Han gör sedan en jämförelse med medicinska ope- I SPALTERNA SEN SENAST Tydligare regler förhindrar att föräldrar skuldsätter sina barn Problemet med att barn blir skuldsatta av sina egna föräldrar, har uppmärksammats under de senaste åren. Att gå in i vuxenlivet som skuldsatt, begränsar livsutrymmet. Det försämrar möjligheterna att skaffa bostad, telefonabonnemang och att låna pengar från bankerna. Anledningen är att hyresvärdar, telefonbolag och banker och andra företag gör kreditupplysningar innan de ingår sina avtal med kund. Regeringen har därför beslutat i en lagrådsremiss att vuxna inte ska kunna ingå avtal för barnens räkning utan att en överförmyndare godkänner det. I SPALTERNA SEN SENAST Metoder föreslås mot fotbollsrelaterat våld rationsteam och nämndemän. Jämförelsen är så undermålig att det inte förtjänar någon kommentar. Alhem kommer också till följande slutsats: Nämndemännen, som ansetts ståenden. Han borde känna till att många rättegångar genomförs bakom lykta dörrar. Har Alhem uppfattningen att pressen skall sitta och bevaka alla rättegångar kommer han att få bli ”Alhems kommentar och analys till att media skall ta över nämndemännens uppgift visar inte på någon större analysförmåga hos f.d. överåklagaren.” viktiga för insynens skull, har inte längre någon sådan funktion i egenskap av amatördomare. Insynen svarar mediebevakningen under öppna förhandlingar fullt ut för. Alhems påstående ger intryck av att han inte har något substantiellt att komma med när han får nöja sig med så billiga och enkla jämförelser och på- besviken om han har intresse av samhällets insyn i domstolarna. Alla mål är inte av så kallad ”kändiskarraktär”. Även Alhem torde känna till att media inte sitter med när domstolen diskuterar fram påföljden för den åtalade gärningen. Alhems kommentar och analys till att media skall ta över nämndemännens Ökad proportion mellan straff och brott Straffnivåutredningen föreslår skärpningar av straffskalorna för att förbättra proportionen mellan straff och brott. Tanken är att straffen för allvarliga brott i större ut- sträckning ska ta hänsyn till hur allvarligt angreppet är för brottsoffrets liv, hälsa och trygghet. Straffskalorna för grova brott som misshandel och utpressning ska förändras, Tanken är att återfallsförbrytare mer konsekvent uppgift visar inte på någon större analysförmåga hos f.d. överåklagaren. Nämndemännen är en garanti för att domstolens avgörande ligger i linje med allmänna rättsuppfattningar i samhället. Det gäller särskilt bedömningsfrågor t.ex. vid bevisvärdering, skälighetsfrågor och påföljdsval. Nämndemännens medverkan i domstol bidrar också till medborgarnas förtroende för domstolarna och leder till att medborgarna får insyn i verksamheten. Genom nämndemännen tillförs domstolarna erfarenheter från olika områden som kan vara viktiga. Lars Lassinantti Förbudsordförande i Nämndemännens Riksförbund ska få strängare straff och att mer hänsyn ska tas till de konkreta omständigheterna i varje ärende. Dessutom föreslås att åklagarna ska redovisa ett mer fullständigt förslag på påföljder för brott. Brå föreslår i rapporten Strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar – en kunskapssammanställning sex kortsiktiga och sex långsiktiga åtgärder för att minska risken för ordningsstörningar på fotbollsmatcher. Några av förslagen är att förlägga högriskmatcher på helger under dagtid och att acceptansen för onykterhet vid insläpp ska minska. Tanken är också att utveckla inriktade insatser mot enskilda firmamedlemmar. Men framför allt anser Brå, att det behövs en nationell handlingsplan för att tydliggöra vilka aktörer som ansvarar för vad. Inspirationen kommer från den engelska Taylorrapporten. Rapportförfattarna har identifierat tre metoder för att motverka fotbollsrelaterat våld, det är sociala, situationella och repressiva åtgärder. De sociala åtgärderna riktar sig främst mot att stödja de fredliga supportrarna för att därmed ge de unga goda förebilder. Dessa åtgärder har dock ingen effekt på de som redan är så kallade firmamedlemmar eftersom de betraktar sig själva som elitsupportrar. Situationella åtgärder handlar om att skilja hejaklackarna åt genom att bland annat ha två olika ingångar och sätta upp stängsel inne på arenan. Det handlar också om att installera metalldetektorer och hänga upp stora nät på klacksidan. Med repressiva åtgärder avses lagar, regler, förbud, avstängning av bråkiga individer, spel inför tomma läktare, visitering och böter. 17 Redaktionsråd för Nämndemannen: Ordförande ansvarig utgivare: Lars Lassinantti Riksdalervägen 10 974 51 Luleå tel 0920 624 85 mobil 0706 51 78 42 Lars- Magnus Björkquist Kasernvägen 36 703 65 Örebro tel 019 31 18 41 mobil 0705 89 71 40 Anita Jonsson Gamla Rådstugugatan 22 A 602 24 Norrköping tel 011 13 31 05 mobil 0703 73 99 46 Leif Magnusson Soluddsstigen 21 185 92 Vaxholm tel 08 541 396 38 mobil 0706 00 51 51 Nämndemännens Riksförbund Arbetsutskottet: Förbundsordförande: Lars Lassinantti se ovan Vice-ordförande: Britt Winberg Lilla Bärby 749 62 Örsundsbro 0171 46 40 39 mobil 0730 39 14 13 Förbundssekreterare: Hans Båging Orkidévägen 64 231 31 Trelleborg tel 0410 33 03 43 mobil 0706 79 12 65 Förbundskassör: Veronica Jonsson Bergsgatan 1, 112 23 Stockholm Telefon 08- 654 50 30 efter klockan 18. mobil 0706 67 51 09 Övrig ledamot: Eva Olsson Skolgatan 13 C 817 30 Norrsundet tel 0297 224 02 mobil 0702 87 13 88 ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: email: riksforbundet.nrf @ telia.com Telefon: 08-651 55 13 Telefax: 08-651 06 94 Adress: NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm NRF, Org. nr 802010-5998 18 NYTT FRÅN DOMSTOLSVERKET Av Petra Thor Jonzon Bra resultat och mycket på gång! Vi har nu summerat föregående år och samtidigt lagt fast planer och strategier för de kommande åren. Det mest glädjande som kan rapporteras är att väntetiderna i Sveriges Domstolar blir allt kortare trots att belastningen på domstolarna ökar. Under 2008 har våra insatser äntligen gett tydliga resultat. Under 2008 har produktiviteten stigit till den högsta nivån hittills under 2000-talet. Produktiviteten har ökat med 7 % jämfört med föregående år och antalet avgjorda mål har ökat med 22 000 mål jämfört med 2007 (7 %). Men det gäller att inte slå sig till ro. Stora utmaningar står för dörren. Generationsväxlingen är i gång på allvar, måltillströmningen ökar och vi har ett fortsatt behov av att minska domstolarnas överbalanser. Allt detta i en tid där våra ekonomiska resurser dessutom är mer begränsade än under de föregående åren. En utgångspunkt för kom- mande period är att vi ska arbeta med omvärlden, snarare än att bara reagera på den. Här kan man lyfta samarbetet mellan rättsväsendets myndigheter som syftar till att ge mer träffsäkra prognoser om framtiden. Ett arbete som ska hjälpa regeringen att fördela resurserna på rätt sätt mellan myndigheterna. Rätt utbildning och kompetens hos våra medarbetare är en förutsättning för kvalitet i all vår verksamhet. Nya inslag i vårt kompetensarbete är bland annat Domstolsakademin, som startade sin verksamhet i januari i år. Vi kommer också att genomföra en utvärdering av arbetsförhållanden för notarier och fiskaler för att säkra att domstolarna även i framtiden är attraktiva arbetsplatser för yngre jurister. Om våra ekonomiska resurser ska räcka till måste effektiviseringsarbetet fortsätta inom alla delar av Sveriges Domstolar. Under 2009 kommer vi att få besked om läns- rätternas framtid. Även fastighets- och miljödomstolar kan komma att få ändrade verksamhetsområden. Domstolsverket kommer att fortsätta samarbetet med domstolarna för att utveckla effektiva arbetsmetoder och anpassa verksamheten till nya tekniker och metoder. Förtroendeutredningens avlämnade betänkande i december visar att vi också måste intensifiera vårt kvalitetsarbete för att bland annat därigenom öka förtroendet för domstolarna. Enligt den i dagarna presenterade rapporten från Brottsförebygganderådet ”Nationella Trygghetsundersökningen 2008” är vi på rätt väg. Tillsammans med åklagarna har domstolarna ökat mest när det gäller frågan kring allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Petra Thor Jonzon Nya pengar till ”Barn som far illa” Allmänna arvsfonden har beviljat NRF 162 000 kronor för en fortsättning på projektet ”Barn som far illa”. Det betyder nya möjligheter för nämndemannaföreningarna att söka medel för kompetensutveckling på temat. Ansökan kan gälla arrangemang inom den lokala föreningen eller större sammandragning i en hel region. Ämnet ska naturligtvis kretsa kring temat ”Barn som far illa”. Ramarna är, som tidigare, att projektet står för föreläsarnas kostnader och maximerad summa för lokalhyra upp till 2000 kronor. År 2006 beviljades NRF cirka 300 000 kronor för projektet. 147 000 kronor betalades ut. För den summan har nämndemannaföreningarna arrangerat 29 aktiviteter med totalt 1145 deltagande nämndemän. Efter redovisning och godkännande från Allmänna Arvsfondens sida har nu de resterande pengarna beviljats. Skicka din ansökan till NRF:s kansli. Blankett finns på NRF:s hemsida www. nrf. cc eller kontakta kansliet på telefon 08 651 55 13, e-post riksforbundet @ telia. com. VÄLKOMNA MED ANSÖKAN. Nämndemannens korsord Här kommer Nämndemannens uppskattade korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare med rätt lösning. Din lösning vill vi ha senast 31 mars till: Tidningen Nämndemannen Östergatan 14, 262 32 Ängelholm. Vinnare från N/4 är Karl- Henrik Jarenius, Älvsjö och Anton Nordström, Strängnäs. Bokpriser skickas till er före utgåvan av N/3 2009. Nämndemannen Börje Engholm i Värmand har konstruerat vårt korsord. BÖR DETTA KRYSS SLÄKT HAR SMÅ HÅL FINNS EJ STÅR FÖR DANMARK KAN MYGG T SKAÖ DADE RÖNTGEN LÄGE FÖR NÖT STÅR FÖR SVERIGE POOL O- TEDELAD INT KYLIG SKRAKE GASELLUNGE PROVSAL INNEHAS FINNS FORTFATANDE 10 MITT I MOTIV TORRKLOSETT VÄVNAD 50I ROM VAR EINSTEIN? HOVROARE OSV BÖR MAN INTE FALLA I URNA FINSK T KOM- O MUN R ÖHRSTIG MED GULD I SKID-VM 2005 VD DEN BÖR MAN TÅLA OM MAN ÄR MED I DEN WOODY GYMNASTIKPEDAGOG FY OCH TVI, DITT KRÄK BEL- FÖLJS AV KUNGGRADBO LIGA HÖGHET PÅ MÅNGEN I KÄPP AXELN SLALOM SKOLÖVERSTYRELSEN CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN RADIOTYSTNAD VÄTE I KEMIN FARLIGT FÄLT VERKLIG HÖRS ÅSNOR EARL GREY STAD I SKÅNE FILMSLUT 500 © engholms 19 Krönika: Leif Magnusson Nämndemannaförening med förhinder Jag är medlem i Svea hovrätts nämndemannaförening, men eftersom jag också sitter i Migrationsdomstolen (vid Länsrätten) i Stockholm tyckte jag att det var naturligt att gå in som medlem där 2007. Detta kostade 75 kr, jämfört med fullt medlemskap som kostade 200 kr. Denna konstruktion är vanlig där en nämndeman är med i två föreningar: den ena nämndemannaföreningen tar bara in en full avgift, varav en del går till NRF – Nämndemännens riksförbund – den associerade medlemsavgiften täcker den andra nämndemannaföreningens kostnader för utskick etc. Ingen kallelse till årsmötet Men som associerad medlem i Länsrättens nämndemannaförening får man ingen kallelse till årsmötet! Detta hade ingen upplyst om. I stadgarna står det ingenting om detta. Man får alltså inte ta del av föreningens redovisade arbete och ekonomi under året, inte höra på föredraget under årsmötet, inte delta i måltiden och den sociala delen. Många associerade medlemmar var mycket upprörda över detta. Jag beslöt mig då för att betala full avgift, vilket skedde under ett årsmöte, som jag infunnit mig till, trots att jag inte var vare sig kallad eller inbjuden. Jag var dock associerad medlem sedan två år tillbaka. Trots full avgiftsbetalning fick jag inte ordet, och ett par veckor senare fick jag tillbaka de 125 kr med informationen att man inte kan vara medlem i två nämndemannaföreningar! (Brev finns.) Jag hänvisade till föreningsrätten, men det hjälpte inte. (Jag vet att det finns flera nämndemän, bl.a. minst en i styrelsen, som är medlem i två nämndemannaföreningar, och vem kan hindra det? Det bör vara en demokratisk rättighet, eller hur?) Kallelsen till årsmötet sändes ut till de associerade medlemmarna ett par dagar efter årsmötet, vilket inte bara förvånade många, utan även förargade. I alla föreningar gäller det att hålla 20 sig till stadgarna. I länsrättens stadgar § 3 står det: ”Medlem i föreningen kan den vara som är vald till nämndeman vid länsrätten. Medlemskapet är giltigt då fastställd avgift erlagts.” Under 2008 kallades till tre möten varvid bl a frågan om utträde ur NRF togs upp. De associerade medlemmarna var inte kallade till dessa möten, trots att de är medlemmar enligt stadgarna. Den 4 november beslöt Länsrättens nämndemannaförening att utträda ur NRF med röstetalen 21–8. Dock står i stadgarna § 2: ”Föreningen är ansluten till Nämndemännens Riksförbund (NRF).” Man har alltså tagit ett beslut i strid mot stadgarna även på denna väsentliga punkt. Ordförande sedan starten Ordföranden i föreningen har varit ordförande sedan nämndemannaföreningen bildades för ett tiotal år sedan och har varit den drivande kraften bakom föreningen. Han och övriga styrelseledamöter har givetvis ansvaret för sina handlingar som senaste tiden bekommit ett flertal nämndemän mycket illa. En nämndeman har sagt mig att han begär sitt utträde och andra kommer inte att fortsätta sitt medlemskap. På grund av det inträffade har sex undertecknande nämndemän vid länsrätten anmält länsrättens nämndemannaföreningen till länsrättens lagman för att föreningen ”agerat på ett sätt som strider mot dess egna stadgar. Trots påpekanden har ingen rättelse skett, varför många nämndemäns rättigheter ignorerats och manipulerats. - - En sådan styrelse bör inte opåtalat få verka vidare bland nämndemännen i länsrätten…” De beslut som årsmötena i länsrättens nämndemannaförening fattat under 2008 är ogiltiga på grund av att man inte följt stadgarna och inte ens kallat de associerade medlemmarna och dessutom inte beaktat § 2 (om NRF). Detta är mycket allvarligt och det är med sorg i hjärtat jag konstate- rar detta. Vid kontakt med länsstyrelsen i Stockholm konstaterar handläggaren av föreningsfrågor att ideella föreningar inte står under länsstyrelsens tillsyn. Som en konsekvens av sitt handlande meddelar föreningen i december 2008 – utan att något medlemsmöte yttrat sig såvitt jag vet (några protokoll har jag aldrig sett) – att ”fr.o.m. 1 januari har vi inte längre något associerat medlemskap”. Det som det inte fanns något beslut om har nu annullerats – av vem och hur, kan man fråga. Godtyckligheten är skrämmande. Detta är inte föreningsdemokrati. NRF och länsrättens nämndemän Nämndemännens Riksförbund har genom dess ordförande och sekreterare personligen varit i kontakt med länsrättens nämndemannaförening i april 2008 för att diskutera förhållandet till varandra och vad föreningen får ut av medlemsavgiften. NRF har även sänt brev till samtliga nämndemän i länsrätten för att informera om riksförbundets betydelse för nämndemännen i hela landet. Direktanslutning eller ny förening? För den majoritet av nämndemän som inte är med i länsrättens nämndemannaförening finns en möjlighet till direktanslutning till NRF eller att bilda en ny nämndemannaförening som handlar på föreningsrättsliga grunder. Se NRF:s hemsida www.nrf.cc eller tidningen Nämndemannen på vars sida 2 ett flertal adresser och telefonnummer finns för kontakt. Hör gärna av Dig! Sitt inte alltför stilla i båten! Frågan är fri! Och föreningsfriheten ska vi värna om! Leif Magnusson Nämndeman i hovrätt och länsrätt leif.mgn@telia.com I SPALTERNA LIVFULLT OM NÄMNDEMÄNNENS ROLL SEN SENAST Möte med Internationella juristkommissionen vid Mosebacke Torg: Lekmannadomares roll i våra domstolar är en frå- backe Torg i Stockholm. Kritiker och försvarare av ga som återkommer i diskussionen. En sådan de- nämndemannainstitutet möttes här i en livfull och batt var det möte som Internationella Juristkom- intensiv debatt under ledning av tidigare åklagaren missionen arrangerade vid Kägelbanan vid Mose- Sven-Erik Alhem. Ann-Marie Palvall, ordförande i nämndemannaföreningen vid Stockholms tingsrätt, representerade nämndemännen i den paneldiskussion som inledde kvällens debatt. Maria Abrahamsson journalist, ledarskribent, Svenska Dagbladet, advokat Ulrika Borg, Paul Lappalainen jurist på Diskrimineringsombudsmannen och styrelseledamot i ICJ, utgjorde tillsammans med Ann-Marie panelen. I debatten som följde, nämnde bland annat Lappalainen lekmannens roll i den amerikanska domstolen. I USA med sitt jurysystem är lekmannens uppgift att avgöra om åtalad ska frias eller fällas. Medlemmarna i juryn utses inför varje rättegång. Vem som helst bland en allmänhet kan därmed komma ifråga för uppdraget. Det svenska systemet med lekmannadomare som väljs för en period av fyra år existerar sålunda inte i USA. Ann-Marie Palvall, undrade om ett jurysystem alltid borgade för en rakt igenom hög standard på lekmannadomarna. Systemet i Sverige med nämndemän innebär ju att svenska lekmannadomare efterhand får en god rutin i sitt uppdrag i domstolarna. Maria Abrahamsson tillhör en av de mer framträ- Ann-Marie Palvall vid Mosebacke Torg i Stockholm. dande politiska skribenterna i Sverige. På Svenska Dagbladets ledarsida har hon under senare tid ofta framfört kritiska synpunkter på nämndemannainstitutet. Hon menar att det är fel att låta personer som inte är juridiskt utbildade medverka vid utformandet av domar i landets domstolar. Ann-Marie Palvall betonade i sina inlägg vikten av en insyn från allmänheten i våra svenska domstolar. Svenska nämndemän har alltid utgjort garanten för denna insyn. Ett system som Sverige haft ända sedan 1300-talet och som bidragit till ett gott rättssamhälle. Med i debatten deltog också NRF:s förbundsordförande Lars Lassinantti och ordföranden i Svea Hovrätts nämndemannaför- ening, Leif Magnusson. Lars Lassinantti hann med att referera till bland annat lagmannen i Luleå, Hans Brusewitz, som i en utgåva av tidningen Nämndemannen gett sin syn på nämndemännens roll i de svenska domstolarna. Lassinantti påpekade att nämndemän ofta upplevs som ett intellektuellt viktigt bollplan för lagmannen när dom ska formuleras. Det dunkelt sagda är ofta det dunkelt tänkta och som ordförande i en nämnd tvingas ofta lagmannen att verbalisera sina tankar på ett klart och rejält sätt. – Sådana här diskussioner gillar vi nämndemän, säger han till tidningen Nämndemannen. Missförstånden om lekmannadomarens uppgift är ibland utbredd. Dödshot mot unga flickor via internet – Hur många flickor som utsatts är ännu inte klarlagt, men det rör sig om ett stort antal och de är spridda över hela landet. Det säger åklagare Thomas Bälter Nordenman till Dagens Nyheter, med anledning av gripandet av en 32-åring, som dödshotat unga flickor med hjälp av internet. Det mannen är misstänkt för, är att under dödshot, ha tvingat unga flickor att utföra sexuella handlingar framför webkameran. Den anklagade, en 32årig tvåbarnspappa, har misstänkts för liknande brott tidigare. I december förra året greps han misstänkt för en våldtäkt mot en 14årig flicka. Brottsutredningen växer hela tiden. Polisens utredning visar att 32-åringen tagit kontakt med tonårsflickor via internetsidor med namn som Facebook, Snuttis och Bilddagboken. Åklagare Thomas Bälter Nordenmann, säger att han är förvånad över hur mycket information som många lägger ut på nätet. Information, som personer likt den misstänkte 32-åringen, kunnat nyttja i utpressningssyfte. 21 Beslutat på senaste FS Vid förbundsstyrelsens senaste sammanträde i Brunnsviki februari utgjorde ordförandekonferensen en viktig fråga att diskutera. Frågan gällde var konferensen skulle hållas. Alternativen stod mellan konferens på Östersjön med Viking Line på väg till Helsingfors eller på Aronsborgs konferenshotell i Bålsta utanför Stockholm. Leif Magnusson hade tagit fram kostnader avseende resa till Helsingfors och Hans Båging redogjorde för Bålstaalternativet. Efter långa diskussioner bestämde FS att arrangera ordförandekonferensen i maj att på Aronsborgs konferenshotell. Ett viktigt skäl till att det blev Aronsborg var tidsapekten. Resan till Helsingfors skulle ta måndagsmorgonen i anspråk vilket några ansåg kunde bli svårt för många deltagare att kombinera med sina jobb. På sista sidan i denna tidning står det att läsa mera om Aronsborg. Sista anmälningsdag är 20 mars. Konferensen hålls 9–10 maj. BRUNNSVIK BJÖD TILL DE På gammal klassisk mark inom svensk arbetarrörelse möttes nämndemän från inbjudna föreningar i Borlänge, Falun Ljusdal, Ludvika, Arvika, Karlskoga, Karlstad, Hälsingland och Kristinehamn. Mötet arrangerades i ett snörikt, vackert Dalarna i vinterskrud i början av året. Nämndemän möttes nämligen på den fina folkhögskolan Brunnsvik utanför Ludvika, där så många framträdande profiler inom svensk arbetarrörelse funnit sitt lärosäte. Brunnsvik etablerades som folkhögskola för unga begåvade arbetare i början på 1900-talet. Kennerth Sjögren, nämndeman och under lång tid studierektor vid Brunnsvik, berättade om folkhögskolans historia. Namn som Ernst Wigforss, Östen Undén, Per-Edvid Sköld, Sigfrid Hansson, Gunnar Myrdal tillhör Brunnsviks historia – de var alla verksamma som föreläsare vid Brunnsvik. En viktig profil var länge Alf Ahlberg, legendarisk Tummen upp för Brunnsvik! Pirkko Andersson och Lars Appelqvist gillade stämningen på Brunnsvik. folkbildare i Sverige och rektor för Brunnsvik under 25 år. Dan Andersson var elev en gång i början av 1900-talet liksom LO-ordföranden Arne Geijer och Karl Kihlbom. Förbundsstyrelsen har som bekant tagit ett initiativ som allmänt kallas för den nya öppenheten. Det innebär att förbundsstyrelsen bestämt att de möten man har under året, ska kombineras med möten med NRF:s föreningar ute i landet. – Det här är en riktigt bra giv, säger Pirkko Andersson, nämndeman sedan många år i Dalarna och en av dem som träffades på Brunnsvik denna dag. – Det är ju väldigt bra att vi som är aktiva inom föreningarna inom nämndemannarörelsen träffas och diskuterar nämndemannafrågor. Det är riktigt bra att vi också kan utbyta åsikter med ledamöterna inom förbundsstyrelsen. Lars Appelqvist var en annan av deltagarna som också gillade stämningen. Nämndeman möter media I SPALTERNA SEN SENAST Ökad rattonykterhet Fler bil- och mcförare kör drogpåverkade. Det visar en undersökning från Umeå universitet vars resultat presenterats i tidningen Dagens medicin. Under de senaste femton åren har rattonykterheten, enligt denna undersökning, ökat från 11 till 21 procent. 22 Frågan är om en nämndeman över huvud taget ska möta media. Efter en del rabalder i pressen försöker nog nämndemän att undvika ett möte med överaktiva journalister. Men media har ett legitimt intresse att bevaka samhällsfrågor, och dit hör inte minst rättegångar som avgör och förhoppningsvis sätter punkt för många upprörande händelser. För att belysa nämnde- mannens situation hade Länsrätten i Stockholm den 28 januari kallat sina nämndemän till ett fullsatt möte med 150-talet nämndemän, där chefsrådmannen Peter Enander på ett åskådligt sätt talade bl. a. om nämndemannarollen och länsrättens nuvarande och kommande organisation. Därefter följde mediekonsulten Staffan Sjöbergs ”workshop” om ”Att möta media” – en ”crash course” i hur nämndemannen bör hantera journalisternas förfrågningar och intervjuer, hur man förbereder sig, lär sig om fallgropar och möjligheter, bryggor och stoppbollar, dold agenda och budskap. Det blev en livlig och varierad genomgång, där den erfarne journalisten och f.d. TV4-medarbetaren delade med sig av goda råd och tips. Han menade att en Kalendarium EBATT – Något som är tydligt är att nämndemän är debattglada, säger Lars Appelqvist. Vi kan ibland vara stridbara och det är bara bra. Det finns många frågor där vi måste flytta fram positionerna. En sådan fråga är den som gäller halvdagsarvodet. Efter många års arbete lyckades ju NRF få upp arvodet, men samtidigt infördes ett halvdagsarvode. Alla närvarande nämndemän var överens om att detta arvode måste bort. Förbundsordföranden Lars Lassinantti betonade hur viktigt det är att NRF har fokus i denna fråga. Under mötet redogjorde också Birgitta Breile för program inom föreningarna Kennerth Sjögren, nämndeman och studierektor vid Brunnsvik berättade om folkhögskolans historia. NRF:s populära resor, Britt Winberg talade utbildning och Hans Båging berättade om den enkät som gällde Nämndemannen och NRF:s hemsida. Nästa möte som förbundsstyrelsen arrangerar tillsammans med föreningar sker sannolikt i Umeå eller Luleå under hösten. Nu i maj är det dags för ordförandekonferens. Något som många av deltagarna såg fram emot. Mölndals nämndemannaförening Den 21 april 2009 Därför saknas advokaterna i samhällsdebatten Advokat Stig Centerwall Plats: Tingsrätten Den 28 april 2009 ”In the name of freedom” Ellington 110 år Konsert Big band Plats: Brewhouse Den 13 maj 2009 Studiebesök på Ekobrottsmyndigheten Vik. Chefsåklagre Henric Fagher Plats: Rosenlundsgatan 4 Göteborg. Hänt sedan sist: Årsmöte hölls 16 februari Regionråd Jonny Magnusson talade Elini Rydell, nämndeman från Borlänge i samtal med kollegerna Pirkko Andersson och Bert Broman. nämndeman bör möta press och radio/TV på ett lämpligt sätt. En nämndeman berättade hur han möter media när de ringer upp honom: ”Då lägger jag på luren!” Mindre bra – nej, förklara kort att du inte har möjlighet att svara på frågorna på grund av sekretessen eller att du vill hänvisa till ordföranden i rättegången. ”Inga kommentarer” är inte heller ett vänligt och korrekt bemötande, hellre en förklaring till varför man inte vill eller kan förklara. Men detta måste man ha förberett innan så att man inte blir överrumplad och frestad att svara spontant – då kan det – som alla vet – gå snett. Ett sakligt och lugnt bemötande som man tänkt igenom och som man står fast vid måste rimlighen inge respekt. Det är något som vi nämndemän behöver. Detta initiativ var alldeles utmärkt. Problem måste mötas med utbildning och Uno Jansson, Eva Olsson och Leif Magnusson, alla i förbundsstyrelsen, i soffan framför en Amelintavla. information, som Länsrätten här gjorde. Man bjöd på kaffe och kaka i pausen samt utbetalar ett halvdagsarvode till deltagarna, något som är helt i sin ordning. Denna omsorg om nämndemännen manar till efterföljd vid alla domstolar i landet. Den 4 mars 2009 träffades vi och lyssnade på Dan Gaversjö som talade över ämnet ”Så hindrar vi rekrytering till kriminella gäng” Enköpings nämndemannaförening Hänt sedan sist: Årsmöte hölls 25 februari information om Enköpings lasarett av sjuhusdirektör Kjell Jönsson 14 mars 2009: Besök på Uppsala Stadsteater. ”Knutby-Gud-Sex och lydnad” Leif Magnusson Nämndeman vid Länsrätten i Stockholms län 23 Returex skickas till NRF Box 8140 104 20 Stockholm Kom ihåg! Gör adressändring till NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm E-post: riksforbundet.nrf@telia.com (så missar du inte kommande utgåvor av tidningen). NRF ARRANGERAR ORDFÖRANDEKONFERENS 2009 VÄLKOMMEN TILL ARONSBORGS KONFERENSHOTELL Aronsborgs konferenshotell. Nämndemännens Riksförbund arrangerar Ordförandekonferens 9–10 maj. Aronsborgs är vackert beläget 4 mil norr om Stockholm i Bålsta. Från tågstationen i Bålsta ombesörjer NRF transport till konferensanläggningen. Konferensen börjar 12.00 lördagen 9 maj och avslutas söndagen 10 maj cirka 15.00. Under konferensdagarna får deltagarna från NRF:s nämndemannaföreningar chansen att ventilera viktiga nämndemannafrågor. Vi får också möjlighet att ta del av ett digert program. Lagmannen Pia Johansson, verksam i Karlskrona är inbjuden. Hon kommer att tala under lördagen. Temaämnet för hennes föreläsning är ”Nämndemännen och rättsprocessen”. Som vanligt bjuds också på möjligheten till ett trivsamt socialt samkväm. När nämndemän möts ges ju alltid rika möjligheter till detta. Att möta andra nämndemän och utbyta tankar och idéer stärker oss i vårt viktiga uppdrag. Senast 20 mars behöver vi besked om din förening skickar representant. Kostnad per deltagare är 500 kronor för plats i dubbelrum. Önskas enkelrum tillkommer kostnad på 400 kronor. För bokning, meddela kansliet eller ledamot i förbundsstyrelsen om vilka som kommer från er förening. E post: riksforbundet.nrf @ telia.com eller ring kansliet på 08-6515513, mobil 0702 42 33 21. Tillsammans riktar vi blickarna framåt!
