2014-2

2/ 2014 Nämndemännens Riksförbund NRF
18 juni 2014
Utgåva nr 150 sedan starten 1977
TEMA: Ung och nämndeman
Alla åldrar
behövs!
Sofie Johansson tillhör Sveriges
unga lekmannadomare.
SIDORNA 4–7
DEBATT Är Sverige en rättsstat?
Kjell-Olof Feldt skriver om
En läkares
förlorade heder
SIDORNA 20–21
Lars Lassinantti:
Schweiz och Zürich är nästa resmål för NRF:s
resa till utlandet. Schweiz rättssystem ska bland
annat studeras.
Ondskan till
ett allmänt
beskådande
UNO JANSON – 50 år
som lekmannadomare
NRF arrangerar resa till Schweiz
SIDORNA 2–3
SIDORNA 16–17
SIDAN 24
Uno Janson gratuleras vid ceremonin
Organ för
Nämndemännens
Riksförbund
Ordföranden har ordet
Bankgiro 5360-9855
Telefon: 08 - 651 55 13
Ansvarig utgivare:
Lars Lassinantti
tel 0920-62485
Årgång 37
Nämndemannen 2/2014
Nr 150 efter starten
ISSN 03448-4351
Ondskan till allmänt beskådande
Redaktör:
Staffan Ringskog
Box 1046
262 21 Ängelholm
hagstigen@telia.com
Layout: Staffan Ringskog
Om material ur tidningen,
liksom tidning, publiceras i
annat sammnhang, i tryckt
media eller på nätet, kan
sådan publicering debiteras
från producerande förlag.
Tidningen ansvarar ej för
insänt material.
Tryck VTAB Vimmerby
Om inget annat anges är
flertalet artiklar i tidningen
skrivna av Nämndemannens
redaktör.
Insändare till tidningen
kan bäst skickas direkt till
redaktionens adress.
e-post till tidningen:
hagstigen@telia.com
Lösnummer 40 kronor
Inbetalas på Bankgiro
5360-9855
adresser NRF:s
hemsida: www.nmrf.se
www.namndemannensriksforbund.se
www.nämndemännensriksförbund.se
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER PRENUMERATION:
email:
kansli@nmrf.se
Telefon: 08-651 55 13
Nämndemännens
Riksförbund
Ågatan 15C
749 35 Enköping
Telefon 08 651 55 13
Bankgiro
5630-9855
Tidningen produceras av
AB Stockholms Östra
Bok-och Tidningsförlag.
Tryck:VTAB,Vimmerby
Prenumeration
140 kronor
Nästa utgåva av
tidningen
Nämndemannen:
18 oktober 2014
(18 september 2014)
(Senaste manusdag
inom parentes)
2
Nyligen besökte jag, enligt min
uppfattning, en av mänsklighetens
värsta brottsplatser. Platsen jag
syftar på är Auschwitz-Birkenau i
Polen. Jag föreställer mig att den
som inte har besökt denna ohyggliga brottsplats mot mänskligheten,
kan ha svårt att föreställa sig grymheten i detta koncentrationsläger i
hela dess vidd.
som personifierade själva grymheten. Det rörde sig om timmar för
det stora flertalet. Här får begreppet ”Endlösung” en innebörd som
nazisterna främst riktade mot judarna. Omfattningen av massutrotning i koncentrationslägret
Auschwitz-Birkenau skedde under
ledning av Heinrich Himmler under parollen ”judarna är den tyska
nationens eviga fiender och måste
När man vandrar där mellan kre- utrotas”.
matorieugnar kan man inte föreställa sig hur en grym och utstude- Vi får komma ihåg att i området
rad ondska kan utforma en vardag kring Auschwitz-Birkenau finns ett
som under många år blev verklig- stort antal liknade utrotningsläger
het för hundratusentals fångar i som också ingick i nazisternas
lägret innan de avrättades. Det verksamhet liknande den i Aufinns hur många konkreta exem- schwitz-Birkenau.
pel som helst på grymheter mot alla åldrar av oskyldiga människor Det som i mina ögon hedrar posom transporterade in i Birkenau lackerna är att lägret inte hade nåsom var den verkliga dödsfabriken. gon tillstymmelse till kommersialisering med olika försäljningsställen
Genom den så kallade ”Dödspor- och inträdesavgifter.
ten”, där tåg med godsvagnar fullastade med fångar körde in var ti- Det enda försäljningsstället var en
den knapp, efter att fångarna pas- liten bokhandel som sålde böcker
serat ”Dödsporten” tills att avrätt- som hade med lägrets historia och
ningen verkställdes av lägervakter nazisternas grymheter att göra.
2/ 2014 Nämndemännens Riksförbund NRF
Som avslutning vill jag rekommendera en bok som
jag köpte i bokhandeln och
är på svenska och ger en vetenskaplig analys av grymheterna i lägret men också
som hedrande minnesskrift
för hundratusentals offer i
lägret. Boken har titeln
”Auschwitz Nazisternas
dödsläger”. Lägret är värt
att besöka för att vi aldrig
ska glömma de ohyggligheter som här ägde rum.
Ett intryck, bland många,
är hur viktig närvaron är av
det civila samhället är i våra
domstolar. Hur viktigt det
är med exempelvis lekmannadomare i våra domstolar.
Nu till något helt annat. I
mitt förra inlägg i ordföranden har ordet tog jag
upp begreppet solidaritet.
Vi nämndemän har som en
”ledstjärna” begreppet rättvisa. Begreppet rättvisa
finns på ett eller annat sätt
hos oss alla och kanske speciellt hos nämndemännen
som fått förmånen att utöva
rättvisetanken i praktisk
handling i våra domstolar.
Jag har fått en del positiva
reaktioner av vår vädjan att
visa solidaritet med alla våra NRF anslutna medlemmar genom att söka medlemskap i NRF. Det är jag
och NRF djupt tacksam för.
Alla vi nämndemän har en
gemensam uppgift, vilken
är att slå vakt om nämndemännens medverkan i rättsutövningen i våra domstolar. Det är enligt min och
NRF:s uppfattning inte
möjligt att utöva inflytande
på centrala myndigheter,
genom att vara en så kallad
”fristående förening”.
Jag har kunnat konstatera
det genom att ta del av inkomna och omfattningen av
”uteblivna” remissvar från
nämndemannaföreningar,
som inte agerar organiserat
tillsammans med våra medlemmar i NRF.
Nu under våren har jag besökt ett antal nämndemannaföreningar efter inbjudan
och fått möta ett helgjutet
engagemang för NRF. Detta
tack vare allt det vi lyckats
nå under det senaste året
med bl.a regeringens proposition med genomslag av
NRF:s uppfattning i centrala frågor.
Lars Lassinantti
förbundsordförande
3
I SPALTERNA
TEMA: UNG OCH NÄMNDEMAN
SEN SENAST
Sofie Johansson, 28 år om framtidens lekmannadomare :
Fängelse för
sexuella kontakter
på internet
Malmö tingsrätt har dömt en
32-årig man till två års fängelse
för att ha haft ett stort antal sexuella kontakter på internet med
26 flickor i åldrarna 9-16 år.
I samband med att 32-åringen
greps för misstänkta sexuella ofredanden i Malmö i juli 2013 togs
bl.a. en dator i beslag.
I datorn hittades en kontaktlista med ett stort antal flickor på
Skype. Polisen lyckades återskapa vissa chattkonversationer och
tog sedan kontakt med flera av
flickorna.
Genom chattkonversationerna
och flickornas berättelser kunde det
konstateras att flickorna haft kontakt med två Skypenamn som utgett sig för att vara två unga män.
Chattkonversationerna hade ofta
en tydlig inriktning på sexuella frågor och gick ofta ut på att flickorna
skulle klä av sig och visa sig i webcam.
32-åringen har mot sitt nekande
dömts för nio fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering
och fyra fall av försök till sådant
brott. Han döms också för sex fall
av utnyttjande av barn för sexuell
posering och 27 fall av försök till
sådant brott, 50 fall av sexuellt ofredande samt två fall av olaga hot.
Tingsrätten konstaterar att det visserligen inte finns något utpekande
som binder 32-åringen vid brotten.
Trots detta finns ett stort antal enskilda bevis som vid en helhetsbedömning visar att 32-årigen är gärningsmannen.
Det har kunnat konstateras att 32åringens datorer och mobiler har
haft kontakt med flickorna. 32-åringens uppgifter om att det är en
annan person som loggat in på hans
datorer och chattat är vaga och lämnas utan avseende.
4
Allt fler unga nämndemän
”Gammal och vis gäller dock fortfarande”
Sofie Johansson heter en av landets unga lekmannadomare. Hon anser att det väsentliga är en blandning av åldrar när lekmannadomare möts och beslutar. Så har
det varit hittills i hennes grupp i tingsrätten – och det har fungerat utmärkt.
– När nämndemannainstitutet debatteras i Sverige är
ett vanligt argument mot oss
att det finns för många äldre
lekmannadomare, säger Sofie Johansson. Det är trist att
argumentationen ska föras
på den nivån. Det viktigaste
är ju om vi har bra lekmannadomare eller ej. Åldern
ska vara oväsentlig.
Sofie Johansson är en av
landets unga lekmannadomare. Hon är 28 år och har
varit nämndeman i snart
fyra år. Hon valdes in som
lekmannadomare 2011 och
hoppas få fortsätta även under nästa mandatperiod.
– Att vara verksam som
nämndeman är oerhört hedersamt, säger hon. Det är
ju ett väldigt viktigt uppdrag. Jag hoppas att jag hittills väl motsvarat de förväntningar som många haft
på mig.
Sofie berättar att hon idag
inte har några andra samhällsuppdrag än det som
nämndeman. Hon bor i
Åhus och jobbar inom den
svenska omsorgen. Hon
pluggar vidare vid sidan om
jobbet, hon går en kurs på
distans från Lund.
Sofie anser att utredningarna om nämndemannainstitutet gav henne många tankeställare. De utredande juristerna i utredningarna var
klart negativa till medverkan av lekmannadomare i
Sverige domstolar.
– Nu har proposition formulerats, några neddragningar är inte att vänta, påpekar Sofie. Det är mycket
bra. Vad justitieminister Ask
hoppas på är en föryngring
av nämndemannakåren. Så
tror jag också att det kommer att bli i framtiden, en
ganska kraftig föryngring.
Sofie Johansson välkomnar en sådan utveckling.
Hon tror att sympatierna för
systemet med lekmannadomare därmed ökar i det
svenska samhället.
– Om lekmannadomarna
blir mer representativa avseende åldrar, bör respekten öka för vårt uppdrag, säger hon. Jag ogillar dock en
sorts åldersdiskriminering.
– Det är viktigt att de som
nominerar lekmannadomare inte diskvalificerar en
duktig lekmannadomare på
grund av hög ålder.
Sofie anser att många
äldre är särskilt skickliga
som nämndemän. Hon tror
att deras klokskap har just
med åldern att göra.
– Visdom och sinne för
god reflektion har ofta att
göra med hög ålder, så reso-
Minskat svartarbete inom byggbranschen i Sverige
I byggbranschen är det
vanligt med underleverantörer i flera led. Detta
medför ibland att ansvarsfördelningen blir otydlig
vilket i sin tur ökar risken
för svartarbete och bristande kvalitet.
Finansdepartementet har
nu utrett hur ett kontrollsystem inom skatteförfaran-
det kan vara utformat för
byggbranschen.
I en kommentar till promemorian Minskat svartarbete i byggbranschen ställer sig en auktoritet på området, Brottsförebyggande
Rådet, positiv till exempelvis oannonserade kontrollbesök och personalliggare
inom byggbranschen.
– Personalliggare är ett
beprövat och lämpligt
verktyg för att stärka fältkontrollen mot svartarbete i andra utsatta branscher såsom restauranger
och frisörer, skriver brå i
sin kommentar.
Brå är därför positiv till
att personalliggare införs
–
å
mg.
ör
oet
na
vkän
.
m
an
på
ga
ga
or
st
ör
tt
o-
tt
gt
tener
åi
ill
rs
– Vi kommer bli fler unga i domstolarna, tror Sofie Johansson. I alla fall hoppas hon det, men vill samtidigt understryka att ett
åldersdiskriminerande resonemang ogillar hon. Meriten och dugligheten ska avgöra oavsett om man är ung eller gammal.
near kinserna och så borde
vi också resonera, säger
hon.
– Att en lekmannadomare
ska besitta visdom är oerhört viktigt. Besluten som
fattas i en domstol kan ju
vara så avgörande för en
människas framtid.
– Men naturligtvis finns
ett stort värde i att fler yngre blir nämndemän, säger
hon. Många av dem som
döms, tillhör min generation och därför är det extra
viktigt att vi unga är med
och dömer.
– Vi har därmed möjligen
en annan blick för den åtalade, säger hon. Den åtala-
des erfarenhet av livet påminner kanske till en del
om vår erfarenhet.
Vad är då dina intryck
hittills av dömandet?
– Det som förvånar mig
mest är nivån på många av
ärendena, säger hon.
Många av de inblandade
borde ibland ha klarat ut bekymren utan en domstols
medverkan.
– Människor i Sverige
måste bli bättre på att samtala med varandra, säger
hon, många trätor borde
kunna göras upp utanför en
domstol.
Vad är det viktigaste för
nämndemännen just nu?
– En fråga är om inte vi
borde vara fler lekmannadomare, säger hon. En gång
i tiden fanns det tolv lekmannadomare i en nämnd.
Lekmannadomarna har bara blivit färre med åren, utvecklingen har inte varit till
gagn.
– Är det inte också dags
för lekmannadomare i
Högsta Domstolen? När
hovrätterna fick nämndemän innebar det förnyelse,
en förstärkning av domstolarna. Så bör effekten också
bli om Högsta Domstolen
får nämndemän.
TEMA fortsättning nästa uppslag
även i byggbranschen, säger
utredaren Helena Rönnblom
på Brå.
Otydligt ansvar
utgör risk
Däremot anser Brå att utredningens huvudförslag inte bör införas för enbart en
bransch, eftersom ett gene-
rellt förslag för detta tagits
fram.
Upptäcktsrisk
Det är också viktigt att
kombinera olika typer av
kontroller för att öka upptäcktsrisken, exempelvis genom att myndigheterna förbättrar sin registeranvändning.
Underleverantörer
Bristande kvalitet inom
byggbranschen är ofta förekommande med många olika underentreprenörer. Då
gäller det att plastchefer och
annan personal har mandat
att rapportera om oegentligheter.
– Att det är byggbranschen
I SPALTERNA
SEN SENAST
Under våren har Jönköpings tingsrätt intervjuat
parter som fått sina domar
avkunnade. Man gör detta
för att som tingsrätt öka
förståelsen för sitt arbete.
Tidigare har Jönköpings
tingsrätt genomfört en del
av kvalitetsarbetet som
handlar om bemötande.
Även under den delen har
domstolen hämtat in värdefulla synpunkter med hjälp
av intervjuer med parter
samt vittnen och besökare.
Tingsrätten
förklarar
satsningen på ett ökat kvalitetsarbete, att göra tingsrättens domar och beslut
mer begripliga.
själva som efterfrågar utvecklade kontrollsystem är
ett tecken på att man vill ta
ansvar, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå.
- Men det gäller att engagemanget även leder till
praktiska åtgärder på arbetsplatserna,säger Skinnari.
5
TEMA: UNG OCH NÄMNDEMAN
I SPALTERNA
SEN SENAST
Fängelse för
pokerbedrägerier
Värmlands tingsrätt har
dömt åtta personer i ett
stort mål gällande bedrägerier vid pokerspel på internet. Två av de åtalade
döms till fängelse.
Tio personer har varit
åtalade och förhandlingen
har pågått under sex veckor.
En man i 25-årsåldern från
Karlstad döms till fängelse i
två och ett halvt år för sammanlagt 51 fall av grova bedrägerier och dataintrång.
En annan 25-årig man boende i Stockholm döms till
fängelse i ett år och tre månader för 19 fall av grova bedrägerier och dataintrång.
Deras brott har mestadels gått ut på att de har
fört över pengar från
andra personers bankkonton till spelkonton hos internationella spelbolag och
därefter antingen vunnit i
spel och tagit ut pengarna
eller spelat bort pengarna.
Spelandet har skett på internet.
Sammantaget
handlar det om miljonbelopp.
Av övriga tilltalade döms
en person till villkorlig dom
med samhällstjänst. Fem
personer dömdes till villkorlig dom och böter.
Tingsrätten har samtidigt
prövat ett mycket stort antal
skadeståndsyrkanden.
De som döms ska betala
skadestånd till innehavare av
bankkonton och spelkonton
med allt från några hundra
kronor upp till 280 000 kr.
De ska även betala stora
belopp till staten i fall där de
personer som förlorat pengar är okända.
6
”I Sverige tänker vi för mycket på ålder”
Kvalifikationen ska vara avgörande
– Åldern ska inte
vara det viktiga när
Ola Forslin
tror att ett positivt
intresse hos
arbetsgivaren
för nämndemannauppdraget
gör det lättare för
unga att bli
lekmannadomare.
nämndemannainstitutet diskuteras. Avgörande frågan för diskussionen bör i stället
vara: Hur få bättre
lekmannadomare i
våra domstolar?
Ola Forslin, 33 år, från Fjälkinge utanför Kristianstad i
Skåne, började som nämndeman vid Förvaltningsrättenoch Migrationsdomstolen Malmö i januari 2011.
När tingsrätten i Kristianstad
utökades med extra nämndemän 2012 fick han även det
förtroendet. Kommunfullmäktige tog beslutet i april och i
slutet av maj var han igång med
sitt första mål.
– Eftersom jag skulle in i
schemat först till hösten så an-
mälde jag mig till extra ting och
fick direkt gå in på ett fem till
sexdagars mål.
Han tillhör femtedelen svenska lekmannadomare som är
yngre än 35 år. Han anser att
Sverige präglas av en åldersfixering. Alltför många diskuterar utifrån ett åldersperspektiv.
Självklart skulle det behövas
fler yngre men åldern är inte
det avgörande utan vilka kunskaper och erfarenheter du har.
Inför exempelvis riksdagsvalet
tvingas nu många kvalificerade
äldre ledamöter erkänna, att
yngre tränger ut äldre, kanske
just för att de är yngre.
Om diskussionen får denna
karaktär, att unga ska premieras
framför gamla, missar man målet, påpekar han.
– Många äldre som har varit
med länge sitter på kunskaper
och erfarenheter som inte får
gå förlorade. Samtidigt har
många yngre en bättre kunskap
och förståelse för dagens ung-
Misshandelsbrott utreds snabbare men u
Utredningstiden för misshandelsbrott har minskat de
senaste åren, samtidigt har
utredningstiderna ökat för
andra brottstyper, skriver
Brottsförebyggande rådet
med anledning av en kartläggning i ämnet.
Enligt Brå tar det längre tid
att utreda ungdomsbrott än
vuxnas brottslighet, trots
skyndsamhetskrav. Däremot
har den totala tiden från anmälan till dom minskat något för
misshandel, våldtäkt och stöld.
Mellan 2009 och 2012 har
utredningstiden för misshandelsbrott minskat från 83 till
65 dagar i mediantid, men ökat
för våldtäkt (från 54 till 62 dagar) och utpressning (från 58
till 68 dagar).
– Utredningstiderna för ungdomar är längre än för vuxna,
trots att det finns särskilda
skyndsamhetskrav när det gäller ungdomsbrott, säger Lisa
Westfelt, utredare på Brottsförebyggande rådet.
Lisa Westfelt säger att det
finns en rad samverkanskrav
på myndigheterna i ungdomsärenden som bidrar till de
framkomna resultaten.
do
un
m
m
do
ko
vu
st
do
e
t
.
et
de
att
ke
na
as
å-
rit
er
år
ar
ap
g-
I SPALTERNA
SEN SENAST
dom genom egna erfarenheter men
åldern är ingen garanti för detta.
Man hör ofta att det är svårt att få
in yngre för att de är mitt uppe i studier, karriär eller familjelivet.
– Jag fick frågan om jag ville bli
nämndeman första gången när jag
var 25 år. Det lät intressant men jag
tackade nej. Anledningen var att
jag inte ville möta någon i rättssalen
som jag någon vecka tidigare träffat
på ett uteställe. Eller ännu värre att
träffa något på ett uteställe som jag
tidigare dömt för t.ex. misshandel.
Kvaliteten på landets lekmannadomare ska vara det centrala. Ålder
ska inte vara en central faktor,
andra egenskaper ska avgöra.
Vilka egenskaper präglar en god
lekmannadomare? Ola Forslin menar att det är viktigt att lekmannadomare är engagerade, att en nämndeman är med och diskuterar i
nämnden.
– En bra nämndeman är samhällsintresserad, lyhörd och ödmjuk.
En bra nämndeman diskuterar aktivt i nämnden och meddelar tydligt
sitt resonemang, säger han. En lekmannadomare ska vara bra på att
argumentera. En dålig nämndeman
håller mest bara med och tror att
den juristskolade domaren är överlägsen i resonemanget, på grund av
sina kunskaper inom juridiken. Att
dennes ord väger tyngre än det egna resonemanget.
Ola Forslin anser att den högljudda kritiken av nämndemannainstitutet missade något viktigt,
nämligen att diskutera rekryteringsprocessen.
– När kritiken böljade på som
värst, nämndes sällan de politiska
partiernas roll, de som nominerar.
Ola tycker att partierna som rekryterat missat målet många gånger i urvalet av lekmannadomare. En
förklaring till detta kan vara att partiernas valberedningar saknar kunskap om vad uppdraget innebär.
– Jag tror inte på den fria kvoten,
det finns en risk att det skapar fler
problem än det löser. Men om partierna inte tar tillsättningarna på
större allvar så kan det tyvärr bli
nödvändigt med en förändring, säger Ola.
– En annan fråga är hur många
nämndemän som har exempelvis
akademisk bakgrund, kanske fler
ur denna grupp borde bli nämndemän. Och lantbrukare, hur många
är nämndemän ur denna grupp? Det
är viktigt med en bred nämndemannakår med nämndemän från
olika yrkesgrupper och utbildningsnivåer men även en geografisk spridning.
Kampen mot tobak ska bli mer effektiv
Boken, Tobak – myndigheter, verktyg och befogenheter är ett resultat av ett samarbete bland
annat mellan Skatteverket, Tullverket, Polismyndigheten och Folkhälsomyndigheten. En bok
i arbetet mot den illegala ekonomiska handeln
med tobak.
– Vi som står bakom boken tror att den kommer
att öka förståelsen för andra myndigheters arbete,
men också att den ska leda till ökade möjligheter för
oss att samverka och utbyta information med varandra, säger Pia Bergman, rikssamordnare inom
instansen mot grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket.
Handboken, ska fungera som ett hjälpmedel till
personer som är ute på fältet och övervakar och
kontrollerar tobaksförsäljningen. Den beskriver de
verktyg som finns och de regler som gäller. Boken
tar upp myndigheters och kommuners möjligheter,
men också begränsningar.
Illegal tobak står för cirka 15 procent av den
svenska tobaksmarknaden, visar en rapport från
OECD.
I Sverige är andelen ett par procentenheter högre
än snittet för totala världsmarknaden, enligt samma
rapport.
HUI Research kalkylerar att svenska staten i
fjol förlorade 1,5 miljarder kronor om året i
skatteintäkter på grund av cigaretter som sålts
på den svarta marknaden.
Den illegala tobakshandeln är en viktig inkomstkälla för kriminella. En rad myndigheter samt kommuner utövar tillsyn, men utifrån olika lagstiftning
(skatter, varningstexter på tobaksprodukter, försäljning till minderåriga etc.). Samverkan mellan myndigheter och kommuner är därför nödvändig för en
effektiv tillsyn och för att motverka illegal tobak.
n utredningarna för andra brott tar längre tid
ga,
da
lsa
ö-
et
av
mde
Utredningstiderna för ungdomar har dock blivit kortare
under perioden, dessa har
minskat från 77 till 70 dagar i
mediantid.
Tingsrättstiden (från åtal till
dom) var däremot väsentligt
kortare för ungdomar än för
vuxna under den period som
studeras.
Brottsmisstankar mot ungdomar hade en tingsrättstid på
22 dagar, medan motsvarande
tid för vuxna var 59 dagar.
Generellt sett ökade tingsrättstiderna mellan 2010
och 2012 för alla brottstyper som studerats, utom för
stöld.
De totala handläggningstiderna har minskat för vissa
brott och ökat för andra. Den
totala handläggningstiden,
från anmälan till dom, mins-
kade under 2010-2012 för
misshandel (från 211 till 200
dagar), våldtäkt (från 100 till
93 dagar) och stöld (från 144
till 136 dagar). Däremot har
den totala handläggningstiden
ökat något för rån (från 98 till
101 dagar) men betydligt mer
för utpressning (från 84 till
120 dagar).
– Det är viktigt att inte bara
titta på handläggningstider,
utan även på kvaliteten i utredningarna, säger Victor Ståhl, utredare på Brå.
Kortare handläggningstider
kan inte tolkas som en positiv
utveckling om det till exempel innebär att fler ärenden
avskrivs som hade kunnat leda till en lagföring, eller att
utredningarna har sådana kvalitetsbrister att åklagaren inte
kan väcka åtal.
7
I SPALTERNA
SEN SENAST
Våra specialdomstolar: Arbetsdomstolen
Arthur Lindhagen domstolens förste ordförande
Bedrägeridomen
mot Göteborgs
Spårvägar fastställdes
Hovrätten har fastställt i stora
delar tingsrättens dom i det s.k.
Spårvägenmålet, som rör bl.a. ett
flertal grova bedrägerier riktade
mot Göteborgs Spårvägar och
andra bolag.
Tingsrätten meddelade dom 2012
i det så kallade Spårvägenmålet - en
dom som avsåg 11 tilltalade personer samt ett antal bolag.
Hovrätten har nu överprövat
stora delar av tingsrättens dom
mot nio av de tilltalade samt tingsrättens beslut om företagsbot avseende ett bolag.
En av de tilltalade döms i hovrätten även för grovt bokföringsbrott.
En av de tilltalade frikänns från
den del av åtalet som avser medhjälp till grovt bokföringsbrott medan en tilltalad delvis frikänns från
samma brott.
Hovrätten gör en annan rättslig
bedömning när det gäller ett av
de brott som en tilltalad begått
och dömer henne istället för anstiftan av trolöshet mot huvudman, grovt brott.
Hovrätten ändrar inte de straff
tingsrätten bestämt förutom när det
gäller en av de tilltalade som får sitt
bötesbelopp sänkt. De två tilltalade
som får de strängaste straffen döms
därmed till fängelse i fyra respektive
fem och ett halvt år.
Hovrätten ändrar inte tingsrättens beslut när det gäller en företagsbot på 300 000 kr för ett bolag
som använts som brottsverktyg.
Fyra av de tilltalade förbjuds att
driva näringsverksamhet.
Flera av de tilltalade ska betala
stora skadestånd till de bolag som
utsatts för bedrägerier och även delar av bolagens rättegångskostnader.
Det sammanlagda skadeståndsbeloppet för respektive tilltalad
varierar mellan cirka en halv till
drygt åtta miljoner kronor plus
ränta.
8
Ett uttryck för ”Modellen Sverige”
Arbetsdomstolen är något som hör Sverige
i sedvanlig domstol, motsvarande svensk
till. Ett typiskt uttryck för svenska model-
tingsrätt.
len. I andra länder förs inte tvister av detta
Men ärenden som rör svensk arbetsmark-
slag inför en speceill domstol som i Sveri-
nad avgörs i den svenska Arbetsdomsto-
ge. Det vanliga är att sådana tvister avgörs
len, en rätt som inrättades 1929.
Arbetsdomstolen inrättades 1929 genom tillkomsten av 1928 års kollektivavtalsrättsliga lagstiftning, dvs lagen om kollektivavtal och lagen om arbetsdomstol.
Domstolens förste ordförande var juristen Arthur
Lindhagen, ej att förväxla
med legendariske borgmästaren i Stockholm
Carl Lindhagen.
Domstolen huvudsakliga uppgift var att behandla tvister om tolkning och tillämpning av
kollektivavtal och tvister
angående kollektivavtalslagens fredspliktsbestämmelser.
Alla övriga arbetsrättsliga tvister behandlades då
av de allmänna domstolarna.
Domstolen bestod till en
början av ordförande, vice ordförande och tredje
ledamot – de s.k. ämbetsmannaledamöterna – samt
två SAF-ledamöter och två
LO-ledamöter.
Den första större förändringen bestod i att privattjänstemännen bereddes
representation i Arbetsdomstolen 1947.
I mål, där en tjänstemannaorganisation var part på
arbetstagarsidan, ersattes
den ena av LO-ledamöterna, av en ledamot från
TCO.
1966 öppnades möjlighet att sluta kollektivav-
tal för de offentliganställda tjänstemännen.
Reformen innebar att
den offentlige arbetsgivaren blev representerad i
Arbetsdomstolen på i princip motsvarande sätt som
tjänstemannasidan.
I ett tjänstemannamål
från den offentliga sektorn
bestod domstolen fortsättningsvis av, förutom de tre
ämbetsmannaledamöterna,
av en SAF-ledamot, en arbetsgivarledamot från den
offentliga sektorn, en LOledamot och en TCO-ledamot.
Akademikerorganisationen SACO fick rätt att föreslå ersättare för TCO-ledamot.
Akademikerna
blev därmed representerade i Arbetsdomstolen
1966.
Lagen om
arbetstvister
De regler som gäller
idag för Arbetsdomstolen infördes i huvudsak
för fyrtio år sedan, 1974.
Lagen om rättegång i
arbetstvister tillkom detta år. Lagen innebär att
Arbetsdomstolen utgör
en slutinstans i samtliga
arbetsrättsliga tvister i
Sverige – och inte bara i
tvister om tolkning av exempelvis kollektivavtal.
Vissa förändringar genomfördes dock tre år senare, 1977. Väsentligast
här var att enskild person
inte kunde väcka talan vid
Arbetsdomstolen. I ett sådant fall skall arbetstagare
väcka talan vid tingsrätt.
Tingsrättens dom kan sedan överklagas till Arbetsdomstolen.
Vem får
väcka talan?
Vissa typer av arbetstvister kan dras direkt
inför Arbetsdomstolen.
Domstolen är då första
och enda domstol.
För att en arbetstvist
skall få föras direkt till Arbetsdomstolen ställs två
villkor. Talan måste antingen väckas av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av en
arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal.
Målet i ett sådant specifikt fall måste gälla tvist
om kollektivavtal eller
tvist som avses i medbestämmandelagen.
Målet kan gälla exempelvis föreningsrättstvister
eller tvister om förhandlingsrätt. Det kan också
gälla tvist mellan parter
som är bundna av kollektivavtal eller tvist som angår
arbetsplats där kollektivavtal gäller.
I andra typer av arbetstvister skall talan alltså
väckas vid vanlig tingsrätt.
För en enskild arbetstagare som inte är medlem i en facklig organisation gäller att talan en-
d
t
g
b
s
r
m
d
ö
b
k
s
n
b
v
r
A
s
t
d
k
a
l
g
o
å
m
s
e
a
ä
”
d
e
.
-
Våra specialdomstolar
r
å
r
r
-
Överklagande i AD
Om en part är missnöjd
med tingsrättens avgörande i en sådan tvist kan
överklagande ske till Arbetsdomstolen.
En sådan prövning
kräver att Arbetsdomstolen meddelar prövningstillstånd.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) får i
vissa fall väcka talan direkt i AD.
I samtliga fall innebär
Arbetsdomstolens dom ett
slutligt avgörande av
tvisten. Arbetsdomstolens
dom kan alltså inte överklagas
21 anställda inom AD
Arbetsdomstolen har 21
anställda. Av dessa är fyra
lagfarna domare som fungerar som domstolens
ordförande. De biträds av
åtta sekreterare som normalt är domarutbildade.
å
.
-
Sju ledamöter
men också tre
Vid måls avgörande består Arbetsdomstolen av
en ordförande samt av sex
andra ledamöter som inte
är anställda vid domsto-
t
.
a
t
å
n
-
t
r
-
Åklagare önskar
avlyssna datatrafik
Arbetsdomstolen
Hyresnämnden
Marknadsdomstolen
Miljödomstolen
Patent-och besvärsrätten
Fastighetsdomstolen
Tryckfrihetsdomstolen
dast kan väckas vid
tingsrätt. Detsamma
gäller normalt en arbetsgivare som inte har
stöd av en arbetsgivarorganisation.
len.
I allmänhet består domstolen av sju ledamöter.
I mål av enklare beskaffenhet kan dock domstolen bestå av endast tre ledamöter.
Vid prövning av frågor
som avser annat än arbetsrätt, t.ex. processrättsliga frågor, är domstolen
domför med tre lagfarna
domare.
Ordföranden kan ensam besluta om förberedande åtgärder eller avskriva mål. Ordföranden kan också avvisa
mål när det är uppenbart att rättegångshinder föreligger.
I den vanliga sjumannasammansättningen ingår
tre ledamöter som inte
kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Två ledamöter har utsetts efter förslag från den privata och
offentliga arbetsgivarsidan. Två ledamöter har
utsetts efter förslag från
LO, TCO och SACO.
Ordföranden och vice
ordföranden är personer
med långvarig domarerfarenhet.
Den tredje ämbetsmannaledamoten har särskilt
erfarenhet av förhållandena på arbetsmarknaden.
Denna person innehar i
allmänhet en framträdan-
I SPALTERNA
SEN SENAST
de befattning i något statligt verk eller liknande.
De ledamöter som utsetts efter förslag från arbetsgivar- och arbetstagarsidan har föreslagits av
arbetsmarknadens huvudorganisationer.
Berättigade att
föreslå ledamöter
Förslagsberättigade är
Svenskt Näringsliv, Sveriges kommuner och
Landsting, LO,TCO och
SACO.
Svenskt Näringsliv har
rätt att föreslå fyra ledamöter. Sveriges Kommuner och Landsting får föreslå två ledamöter. Arbetsgivarverket kan föreslå en ledamot. LO får föreslå fyra ledamöter, TCO
två ledamöter och SACO
en ledamot.
Samtliga ordinarie ledamöter och ordinarie ersättare för dessa förordnas av
regeringen för en tid av
tre år.
Och nämndemännens
roll? Arbetsdomstolen är
som alla förstått utan
medverkan av nämndemän men kan ha närvaro
av lekmannadomare. Arbetsmarknadens parter
har ju rätt att nominera
namn för domstolen och
kan, om så önskas, nominera meriterade personer
utan juridisk skolning.
Förslag har väckts att i brottsbekämpande syfte få möjlighet
att avlyssna datatrafik.
Det är säkerhetspolisen, Säpo
som tillsammans med landets
åklagare föreslår en sådan åtgärd. Termen som nyttjas är
hemlig dataavläsning och har
diskuterats, enligt tidningen Dagens Juridik, inom regeringskansliet Rosenbad.
Tomas Lindstrand, chefen för
landets åklagarmyndighet, säger i en kommentar, att en sådan här åtgärd ska ses som ett
konstruktivt sätt att kunna hålla jämna steg med den organiserade brottsligheten. Den tekniska utvecklingen kan här ge
samhället goda möjligheter till
detta.
Extremt våld nyttjades
av aggressiv kokainliga
Under våren uppmärksammade medier en liga i Stockholm som handlat med stora
kvantiteter kokain. Gruppen
kriminella har också nyttjat extremt våld i vissa fall för sin
verksamhet.
Ligan kom särskilt i fokus i
samband med en stor rättegång
i Stockholms tingsrätt mot ligans medlemmar. Bland ligans
kunder fanns så kallat vanligt
folk men också ”kändisar”.
Det kriminella gänget har kallats för “Lejonen”. Rättegången
mot gruppen omfattade åtal
mot totalt 21 medlemmar.
Åtalet har förutom kokainbrott också innefattat sådant
som övergrepp i rättssak och
grova vapenbrott.
Enligt åklagaren har ligan ägnat sig åt omfattande narkotikahandel, allt under täckmantel
av att vanlig affärsverksamhet
varit drivkraften.
9
I SPALTERNA
SEN SENAST
Riskfritt med
källarinbrott
Under förra året ökade
antalet inbrott i källare
och på vind med 20 procent i Stockholm. 2311 inbrott anmäldes under
första halvåret 2013.
Men få av dessa klarades upp, för att inte säga
några knappast alls. Polisen verkar helt handlingsförlamad vad gäller denna typ av brott. Av de 2311
anmälda brotten kunde
endast fyra personer åtalas med anknytning till
dessa brott.
Uppklarningsprocenten
var dock lika med noll.
Polisen instämmer i att
denna typ av kriminalitet
är lågprioriterad. Thomas
Bäckström, säger i en intervju till Dagens Nyheter,
att man inte har tillräcklig
bemanning för denna
brottslighet.
I statistiken över förra
årets brottslighet har dock
bostadsinbrotten gått tillbaka.
Bostadsinbrotten har
minskat med fyra procent.
Ett skäl till att så skett är
den särskilda insatsen
från polisen som nyttjats,
där man starkt gått in för
att motverka just bostadsinbrott.
Snittkostnaden för ett
inbrott i källare eller på
vind beräknas till 8700
kronor per drabbad.
Försäkringsskyddet gäller dock inte stöld av egendom i dessa utrymmen.
En vanlig hemförsäkring täcker sålunda inte
sådant som förlust av
konst, smycken och kameror, om det förvaras i källaren eller på vinden.
10
STAFFAN BJÖRNBERG,YSTAD
Omfattande utredning
men på bräcklig grund
Huvuduppgiften för utredningen ”Nämndemannauppdraget” var ” … att tydliggöra
att nämndemannauppdraget är
ett opolitiskt uppdrag”. Men
varför var det så angeläget?
Fanns det några iögonfallande exempel på att dagens
system missbrukats och att
nämndemännen agerat politiskt i rättssalarna på ett sätt
som kunde motivera att sätta
igång den stora utredningsapparaten? Och var fanns de som
hade klagat på ett system som
i Sverige gällt i flera hundra
år?
Om man letaR i den stora
Nämndemannutredningen
som kom förra sommaren så är
det magert med sådana exempel.
Bortsett från fallet med Julian Assange som hänvisar till
att han inte vill bli bedömd av
en ”politisk” domstol och därför vägrar komma till Sverige
för att stå till svars för misstänkta sexbrott så redovisar inte utredningen några exempel
på att systemet missbrukats.
Inte ens tillbaka i tiden hittar
utredningen något anmärkningsvärt och det trots att frågan om nämndemännen och
politiken behandlats flera
gånger av svenska utredningar.
Den så kallade Nämndemannakommittén tyckte år
2002 att dagens system ”inte
är oförenligt med synen på
domstolars oberoende i förhållande till det politiska systemet”. Och man var inte först
med den åsikten.
Redan 1994 hade den så kallade Domarutredningen behandlat nämndemännens förment politiska inflytande men
konstaterat ”… att några ex-
empel på att så var fallet aldrig
har påvisats” (Nämndemannautredningen sid 235). Utredningens uppfattning delades
av flera remissinstanser.
Förutfattade meningar
Kritiken mot det nuvarande
systemet bygger därför på enskilt tyckande, förutfattade
meningar och mediakampanjer av den typ som TV och
storstadsmedia drog igång för
drygt 18 månader sedan och
som skickligt följdes upp med
enkäter med juristprofessionen.
Politikens och politikernas
”dåliga” rykte överfördes på
nämndemännen och nämndemannasystemet enligt metoden ”guilt by association”.
Men några exempel på att
nämndemännen skulle drivit
valrörelse i rättsalarna lämnades aldrig, inte ens domarna
kunde erinra sig några exempel på att så varit fallet.
Och ändå blev det portalformuleringen, tryckt i fet stil,
i en över 500 sidor lång statlig
utredning!
Nästan lika viktigt för utredningen, har varit att hitta ett
sätt att föryngra nämndemannakåren.
Nämndemännen är nämligen äldre än befolkningen i genomsnitt och trots informationsinsatser av Domstolsverket så består förhållandet.
”Missförhållandet” har visserligen avtagit, de äldre nämndemännen har blivit färre och
de yngre något fler. Men allt är
inte bra med det. Flera domstolschefer har märkt att de
yngre nämndemännen deltar i
mindre omfattning än de äldre
dvs de äldre har fler tjänstgör-
ingsdagar än sina yngre kolleger.
Ambitionen att få fler unga
kan med andra ord innebära
att domstolarna som dessutom
föreslås få färre nämndemän
får svårt att bemanna tingsdagarna och de besvär som finns
redan i dag kommer att bli ännu värre.
Regeringens uppfattning,
och den har stått sig genom
åren, är att nämndemannakåren vad gäller ålder, kön och
etnicitet, matematiskt skall representera folkgenomsnittet.
Det har fungerat ganska bra
när det gäller kön och etnicitet
där nämndemannakåren i dag
närmar sig idealet, det vill säga samma proportioner som i
samhället i övrigt. Problemet
är alltså ålderssammansättningen.
Verkligheten säger ifrån
Det kan helt enkelt bero på
att verkligheten säger ifrån.
Domstolarna och valorganisationerna delar inte överhetens
tro på den matematiska rättsvisan utan föredrar att se praktiskt och erfarenhetsmässigt på
nomineringen av landets
nämndemän.
Det kan vara en erfarenhet
som Statskontoret kan ta till
sig, när man nu skall fundera
över möjligheten att inrätta en
fri kvot (utredningens förslag
är att 50 procent av nämndemännen skall nomineras av
kommunala tjänstemän) och i
vilken utsträckning en sådan
kommer att föryngra nämndemannakåren.
Staffan Björnberg
Nämndeman i
Skåne-Blekinges hovrätt
Europadagen för lekmannadomare sidan 19
50 år som svensk lekmannadomare sidorna 16–17
Hälsinglands studieresa lockade många nämndemän sidan 18
Redaktionsråd:
Ordförande:
Lars Lassinantti
Riksdalervägen 10
974 51 Luleå
tel: 0920 624 85
0706 51 78 42
Eva Olsson
Skolgatan 13 C
817 30 Norrsundet
tel 0768 32 24 02
0705 71 24 33
Marika
af Winklerfelt
Bastugatan 17
118 25 Stockholm
tel 08 641 36 41
0703 45 15 42
FÖRENINGSNYTT
Örebro utsedd till kongresstad 2015
sidorna 12–13
Staffan Björnberg
V Vallgatan 11
271 35 Ystad
tel 0411 169 96
0736 7098 63
NRF:s arbetsutskott:
Lars Lassinantti
adress se ovan
Vice ordförande
Marika
af Winklerfelt
adress se ovan
Örebro vann dragkampen om att arrangera nästa års kongress. Staden med statyn av svenske
bondeledaren Engelbrekt och fina stadsmiljöer.
Förbundssekreterare
Staffan Björnberg
adress se ovan
Förbundskassör
Bo Sjöberg
Hertig Carls Allé 19
691 41 Karlskoga
tel 0586 613 38
0706 84 55 29
Barbro Tjernström
Össby gård
Tegelbruket
614 90 Söderköping
tel 0121 22181
0733 937600
Ansvarig
NRF:s kansli:
Britt Winberg
tel 08-6515513
Bankgiro 5360- 9855
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER
PRENUMERATION:
email:
Niklas Sandstedt, Britt Haselwanter och Ann-Marie Palvall under minglet efter årsmötet. Kjell
Hietala skymtar bakom Britt.
kansli@nmrf.se
Efter livligt årsmöte följde trivsamt mingel
Stockholms nämndemannaförening är känd för bland annat sina livliga årsmöten. Så också i år, men efteråt var stämningen god. En viktig fråga för nämndemännen i Stockholm var
frågan om fortsatt medlemskap Nämndemännens Riksförbund.
sidorna 14–15
11
FÖRENINGSNYTT FS senaste möte
Örebro kongresstad 2015
Nu är det bestämt. Örebro blir kongresstad 2015. Eskilstuna, Jönköping, Umeå och Östersund hade alla visat ett visst intresse, men valet
föll alltså på en stad i Mälardalen. Avgörande var ekonomin men också
just geografin. Södra Sverige vann dragkampen 2011 med Karlskrona
och i norra Sverige har kongress arrangerats i Kiruna och i Borlänge.
Att Eskilstuna arrangerade kongress 2007 var ju inte heller till denna
stads fördel, även om denna kongress var mycket lyckad.
När förbundsstyrelsen träf- många föreningar vill arrangefades i Gamla Stan i Stock- ra kongress, säger Lars Lassiholm vid sitt senaste möte ver- nantti. En rad variabler är alltid
kade valet relativt enkelt. avgörande för ett sådant här
Arbetsutskottet hade förberett beslut.
– Viktigt är att föreningen
frågan om kongresstad på ett
som ansöker har en handfast
noggrant vis.
Nämndemannaföreningar plan och inte minst att den ekosom in i det sista visat intresse nomiska budgeten är realistisk.
– Vi fann att mycket talade
att arrangera kongressen 2015
har varit bland annat Jönkö- för Örebro, säger Lars Lassiping och Eskilstuna, tidigare nantti. Staden är intressant, den
kandidater har varit Umeå och tillhör de dynamiska i Mälardalen med ett spännande närÖstersund.
ingsliv och en högskola.
Förbundets kassör Bo SjöGlädjande
– Det är glädjande att så berg är ordförande i Örebro-
Frank Norgren i engagerat samtal under
frukosten på morgonen inför FS-mötet.
Hjalmar Bergman skrev Markurells i Wadköping, en bestseller
från hans Örebro under uppväxten. Wadköping utgör den äldsta delen av Örebro.
föreningen. Han var inte närvarande vid styrelsens beslut
men förklarade efter beskedet
att föreningen i Örebro är väl
förberedd.
Stora Hotellet
– Alla ledamöter i vår förenings styrelse är klart välvilliga
till att arrangera denna kongress, förklarade Sjöberg. Det
innebär ett stort ansvar, men vi
hoppas kunna motsvara de
krav som ställs på oss. Vi förbereder nu ett program som vi
hoppas ska bli uppskattat.
Kongressen i Örebro kom-
Valberedningen hälsade på under förbundsstyrelsens möte.
mer att arrangeras på Stora
Hotellet. Det blir sannolikt en
kongress med livfulla diskussioner men också med kulturella inslag. Örebro har ju
mycket att erbjuda här, staden
är sedan ett antal år tillbaka exempelvis universitetsstad.
Wadköping
Örebro har också sitt Wadköping, varje svensk med litterärt kunnande vet vad detta innebär. Det var i denna stad som
författaren Hjalmar Bergman
växte upp, och det var här han
fick underlag till sin stora
Agneta Ivemyr är numera ersättare i
förbundsstyrelsen.
FALUN
Studiebesök vid häktet
Femton nämndemän som
tjänstgör vid Domstolarna i
Falun gjorde på onsdagskvällen den 26 mars ett studiebesök vid häktet i Falun.
Chefen för häktet Åsa Rogström tog emot och informerade om verksamheten.
12
Kriminalvården är en myndighet som är uppdelad i regioner och Falun tillhör region
Nord och har sitt kansli i
Härnösand.
Vid häktet i Falun finns trettiofyra platser som oftast är
fullbelagda. Varje cell har TV
och radio men dator och mobiltelefon får inte den häktade
ha.
Endast ett fåtal av cellerna
har egen toalett. En sjuksköterska arbetar heltid och undersöker alla intagna och tar en
del prover när de kommer till
häktet. En distriktsläkare kommer en gång i veckan.
Häktet har bra kontakt med
Säters sjukhus om någon skul-
le vara i behov av psykiatrisk
vård.
Om den häktade inte är
svensktalande finns tillgång till
tolk via telefon vid inskrivning.
Det finns fem rastgårdar där
de häktade har rätt till en timmes promenad dagligen. Alla
som röker måste gå ut i rastgården.
m
s
n
g
b
n
s
t
-
ra
n
suu
n
x-
denm
n
n
ra
sk
är
ill
ng.
där
mlla
st-
Örebro slott –
värt att besöka
under
kongressen
2015.
framgång ”Markurells i Wadköping”. En
litterär framgång som sedermera gick i en
uppskattad filmatisering i Sveriges Television med skådespelarna Edvin Adolfsson och Ulf Brunnberg.
– Vi ser alla fram emot kongressen i
Förbundsstyrelsen under arbetet i
Gamla Stan i Stockholm.
Det finns två motionsrum, ett
mindre och ett större. Regeln
säger att ett motionsrum får
nyttjas endast av en intagen åt
gången.
En gång i veckan kommer
biblioteksvagnen där de intagna kan låna böcker. Intagna
som inte talar svenska ges oftast möjlighet att låna böcker
Örebro, säger Lars Lassinantti. En ny förbundsordförande kommer att väljas, och
hur många ledamöter den nya styrelsen
kommer att ha – det får vi ju som bekant
se. Det finns förslag om att kommande
förbundsstyrelse ska ha färre ledamöter
än idag.
Eva Olsson kunde berätta under FS om Gävles intresse för NRF.
på sitt modersmål. Böckerna
spelar en viktig roll för många
av de häktade.
Anstalten har också en rullande kiosk där de intagna kan
handla, den kommer två gånger i veckan.
Varje intagen får ett dagligt
bidrag på 90 kronor. De häktade får i regel ta emot besök .
Karlskrona, många minns en trivsam
kongress 2011 i en stad med en fascinerande arkitektur.
Staffan Björnberg, förbundssekreterare och
medlem i stadgegruppen.
Barn får besöka en intagen om
barnet så själv önskar.
Maten levereras från Salberga anstalten.
När intrycken bland besökande nämndemän sammanfattades var det ett givande studiebesök. Vi fick en god inblick i hur ett svenskt häkte
fungerar och hur den häktade
tillbringar sina dagar i väntan
på dom.
Den här typen av besök rekommenderas flera att ta del
av.
Vid pennan
Kristina Wahlén
vice ordförande
Falu Domstolars
Nämndemannaförening
13
FALUN
Tre föreningar
slogs samman
Vid Domstolarna i
Falun tjänstgör nämndemän i Tingsrätt och
Förvaltningsrätt från
åtta kommuner i Dalarna.
För många år sedan
skapades en Domstol i
Falun ändå har det funnits tre nämndemannaföreningar att vara medlem i.
Under flera år har det
”stötts och blötts” hur en
sammanslagning till en
förening skulle ske men
nu har det äntligen blivit
en sammanslagning.
Årsmöte hölls den 15
mars och föreningens
namn är nu Falu Domstolars Nämndemannaförening.
Föreningens verksamhet syftar till att göra
studiebesök vid olika
myndigheter som nämndemännen kommer i
kontakt med i sitt uppdrag.
Fortbildning och att
anlita föredragshållare
är också en del av uppdraget och vi tror att det
blir lättare att jobba med
när vi är en förening.
Styrelsen består av
Frank Norgren ordf.
Kristina Wahlén v.
Ordf. Bert Broman
kassör,
Sven-Inge
Persson sekr.
Ledamöter och ersättare är Per-Olov
Knuts, Anna-Karin
Dahl, Ruth Johansson,
Maud Jones Jans, Boris Norrlén, Åke Karlsson, Gunnar Rydberg och Mohammed
Alkazhami.
14
FÖRENINGSNYTT
STOCKHOLM
Ett möte präglat av stridigheter
Stockholms tingsrätt har under senare år haft en nämndemannaförening med möten
som ofta präglats av minst sagt livliga diskussioner. En viktig fråga som ofta dyker
upp på årsmötet är den motion som yrkar på utträde ur förbundet. Hittills har den
falang som önskat utträde representerat ett mindretal, så även i år.
Årsmötet detta år var så omfattande och långt, att det krävdes en fortsättning i form av dag
nummer två för detta viktiga
möte.
I en motion med undertiteln
”angående kollektivt medlemskap i Nämndemännens Riksförbund” hade 18 medlemmar i
föreningen motionerat om utträde ur Nämndemännens Riksförbund.
Ekonomiska argument
Med ekonomiska argument
om att Stockholms nämndemannaförening betalar alldeles
för mycket av sina avgifter till
förbundet, ansåg motionärerna
det motiverat att föreningen i
Stockholm nu borde lämna förbundet.
Om man önskar kvarstå som
medlem hänvisades till det enskilda medlemskapet. Men majoriteten tyckte alltså annorlunda, och även i år beslutade
Stockholms nämndemän vid
– När är det trivsamt med nämndemännen i Stockholm?
– Hvergang det er mingel! Tycks
Östen Bohlin, till höger anse.
Något de flesta av de närvarande
säkert instämde i.
tingsrätten att kvarstå i förbundet.
Under mötet påpekade många
fördelarna med ett medlemskap
i Nämndemännens Riksförbund.
Ukraina
– Resorna som arrangeras är
populära, påpekade Ulla Molin.
Vi var många med på min resa
till Ukraina, resan var verkligen
givande, programmet mycket
bra.
Ulla hade rest med nämndemännen till Ukraina under 2011,
hela 63 nämndemän från hela
landet reste med NRF detta år
till Ukraina.
Ett annat gott skäl till att vara
med i Nämndemännens Riksförbund är den försäkring man
får som lekmannadomare, utöver den vanliga försäkringen,
något som också påpekades.
Ett bekymmer för föreningen
verkar vara medlemsantalet.
Under många år hade förening-
en i Stockholm fler än 100 medlemmar, men under sista året
har medlemstillströmningen varit vikande.
– Kanske det blir annorlunda
framöver, säger Marika af
Winklerfelt, föreningens ordförande. Fler medlemmar är nog
att vänta under detta år.
”Öppen domstol”
Under årsmötet diskuterades
också andra frågor. En motion
handlade om nämndemännens
deltagande i ”Öppen domstol”,
en annan motion gällde nämndemännens tjänstgöringstid och
en tredje gällde nämndemännens akademiska kvart.
När mötet var avslutat samlades samtliga deltagare till en
trivsam stund där det bjöds på
tilltugg med kaffe, the och vin.
Och här blev det plötsligt en riktigt god stämning där försvarare
och opponenter fann varandra,
känslosvallet från mötet verkade som bortblåst.
Ulla Molin, Carin Berje och Gerd Augustsson tillhörde de debattglada
denna kväll. Ulla påpekade värdet av de resor som NRF arrangerar.
M
i
k
g
P
r
t
M
o
VÄSTMANLAND
Många hade samlats när årsmötesförhandlingarna dag två åter drog igång vid nämndemannaföreningen
i Stockholm
– Verbalt brukar det låta ganska kraftfullt på våra möten, säger en av deltagarna, Ann-Marie
Palvall. Vi brukar dock alltid vara de bästa vänner efter våra möten.
– Kanske är vi stockholmare
på detta vis, glada i att debattera men alltid särskilja sak från
person. I grund och botten gillar
vi ju varandra.
Niklas Sandstedt och Marianne
Timoleon förbereder sig.
Mötesordföranden Gert Abelt, Ann-Marie Palvall, Östen Bohlin och
ordföranden Marika af Winklerfelt.
Bo Lindner och Ann Danielsson. Bo tillhörde falangen som
förordade utträde.
Så var det åter dags för
föreningens årsmöte. Det
hölls i Västmanlands
Tingsrätt med ett dussin
deltagare.
Vi hade inledningsvis nöjet
att särskilt välkomna NRF:s
vice ordförande Marika af
Winklerfelt. Då hon medförde egen ordförandeklubba,
var hon således beredd att leda kvällens förhandlingar,
vilket hon gjorde raskt och
rutinerat.
Valen gick valberedningens väg och styrelsen består nu av ordförande Michael Johansson, vice ordförande Agneta Ivemyr,
kassör Sture Larsson, nyvärvade sekreteraren Cecilia Uggla och ledamöterna
Christoffer Anderberg och
Kristina Hellman.
Till ersättare omvaldes
Richard With, Bijan
Rowshani och Birgitta
Hagström. Revisor är Marita Karlsson och ersättare
David Sharp och Bengt
Jansson.
Mötet avslutades och under gemytliga former avåts
smörgåstårta och det fördes
familjära samtal.
Därefter berättade Marika
om det huvudsakliga innehållet i regeringens proposition angående nämndemännens situation. Resultatet av
den utredning som genomförts lämnades i huvudsak
utan avseende. I ”proppen”
föreslås, att särskilt val av
nämndemän skall genomföras året efter valåret.
Kontrollen av nämndemännens vandel blir mera
rigorös, d.v.s. man får inte ha
förekommit i konkurssammanhang eller i polisens belastningsregister.
I Sveriges Riksdag finns en
bred majoritet för att behålla
nämndemannainstitutet i
dess nuvarande form. Det
sägs också att arvodessystemet ska vara modernt (vad
det nu kan betyda).
Sten Helleng
Studieorganisatör
15
FÖRENINGSNYTT
STOCKHOLM
GÄVLE
Ett stort blomsterfång till Uno Janson!
Gävle vill
vara med
Intresset för att vara med i NRF verkar
öka. Flera föreningar har nu aviserat ett
intresse för medlemskap.
Ett antagande till
det ökande intresset
är NRF:s insatser avseende de olika
nämndemannautredningarna.
När propositionen
kom från justitiedepartementet var beskedet välgörande.
Nämndemännen
får vara kvar i överrätterna och antalet
nämndemän i domstolarna får vara detsamma som, hittills.
Många förklarar
framgången med insatsen från Nämndemännens Riksförbund.
Nu visar det sig att
många föreningar
vill gå med i förbundet, senast i raden är
föreningen i Gävle.
Förbundsstyrelsen
har besvarat ansökan på ett välvilligt
sätt, vilket innebär
att Gävle redan i år
kommer att vara
med. Grattis Gävle!
Grattis NRF!
Nämndeman i Sveriges domstolar i 50 år
Som ung jobbade Uno Janson på tåget mellan Göteborg och Stockholm. Han var postiljon
och sorterade nattposten. Många år senare tillhörde Uno Janson en av dem ledande inom
Statsanställdas Förbund, under en tid fackets representant i Postens styrelse och nästan
under hela sin yrkeskarriär, var han också verksam som nämndeman.
– Vissa säger att mycket av det
som händer oss människor bygger
på en slump, säger Uno. Andra säger att Gud har ett finger med i
spelet. I mitt fall kan jag sammanfatta mina år inom Sveriges domstolar och inom mitt yrkesliv, med
att jag i hög grad låtit slumpen styra. Andra kanske skulle förklara
det hela på ett annat vis men jag är
mest bekväm med att säga att
slumpen har styrt. Ödmjukhet är
en viktig faktor för framgång i livet, och att inte ta sig på för stort
allvar. Narcissismen är farlig.
– Viktigt är dock att ta chansen
när den uppenbarar sig, att ta del
av det som tillvaron erbjuder – och
det har jag nog försökt att göra.
Att jag blev nämndeman är ett
sådant exempel, inte visste jag
mycket om detta förtroendeuppdrag när jag erbjöds uppdraget.
Men jag fann det så intressant, att
jag fortsatte. Att det skulle bli i
femtio år, sådant kunde jag ju förstås inte ens i min vildaste fantasi
föreställa mig.
En gång göteborgare
Uno Janson är också stockholmare sedan drygt femtio år tillbaka. Han bor mitt i Stockholm, nära Norra Latin och Centralbadet.
Men var och en som mött denne
energiske man vet att Uno är från
UPPSALA
Ett välbesökt årsmöte i Uppsala nämndemannaförening
ägde rum i Tingsrättens lokaler. Vid årsmötet avtackades
föreningens vice ordförande
Elsa Segerqvist och sekretera16
m
S
k
S
k
f
f
l
f
i
n
m
f
Uno Janson vid ceremonien vid Stockholms tingsrätt. Marika af Winklerfelt delar ut utmärkelsen från nämndemannaföreningen i Stockholm.
Göteborg. Hans göteborgska har
en sympatisk ton till den stockholmska som Uno erövrat under
årens lopp.
– Viktigt i alla sammanhang är
att förankra beslut, säger Uno. Om
alla är med i ett samhälle får vi ett
gott samhälle. Det förstod vi tidigt inom fackföreningsrörelsen,
men detta präglar ju vårt Sverige i
stort. När jag satt i Postens styrelse var ju detta tydligt, konsensus är
också typiskt för svenskt näringsliv. Här skiljer sig nog Sverige från
övriga länder, vi svenskar är nog
mycket för samförstånd. Samförstånd är det förståndiga.
ren Rune Hedman, båda mångåriga ledamöter i Nämndemannaföreningens styrelse.
Efter val och konstituering
har styrelsen fått följande
sammansättning: Gunnar
Salomonsson ordförande, Ingrid Nyberg vice ordförande, Ella-Britt Hanslöf kassör,
Samförstånd
Samförstånd var också ett ledord
för Uno under åren som aktiv inom svenska nämndemannarörelsen. Han var under många år aktiv
inom Stockholms nämndemannaförening, under en tid dess ordförande. När kongressen stundade i
Jukkasjärvi var Uno en synnerligen aktiv deltagare under debatten, så aktiv att han av bara farten
kom så småningom med i förbundets styrelse. Här satt han i två
omgångar.
– Försäkringsfrågorna blev min
huvudsakliga uppgift inom förbundsstyrelsen, berättar Uno. NRF
Lars-Olof Bäckman sekreterare och Lars-Åke Nygren
ledamot. Suppleanter är Eva
Enskär och Håkan Sjöblom.
Uppsala nämndemannaförening har omkring 120 medlemmar, de allra flesta nämndemän vid Uppsala tingsrätt.
Genom att Håkan Sjöblom,
som är nämndeman vid Förvaltningsrätten nu har valts in i
styrelsen, hoppas vi kunna öka
antalet medlemmar från Förvaltningsrätten.
I samband med kallelsen till
årsmötet sammanfattades också vårens program: I mars fick
nämndemännen i Uppsala veta
u
m
a
l
n
r
r
n
k
i
f
v
i
m
r
k
m
r
o
d
W
p
”
ord
ineltiv
naföei
rliatten
unvå
min
örRF
örin i
öka
ör-
till
ckick
eta
Uno Jansson, göteborgaren som blev stockholmare. Uno har varit verksam som nämndeman i
Stockholm i hela femtio år. Här tillsammans med
kocken på lunchstället Hubertus och med Stefan
Strömberg, bild till höger.
kunde här erbjuda extra skydd
för våra medlemmar, till gagn
för en och annan. Varje medlem inom NRF har numera ett
skydd även till och ifrån ett
föreningsmöte – så var det
inte förr. Om bilen repas av
något busfrö när du är på ett
möte med din nämndemannaförening, ersätter Folksam dig,
som ett exempel.
Ceremoni
Uno lämnade under detta år
uppdraget som lekmannadomare. Han tackades högtidligt
av i Stockholms tingsrätt av
lagmannen Stefan Strömberg.
– Även om han inte ville oss
nämndemän väl med sin utredning, var han en charmerande bekantskap, säger Uno.
Ordföranden i Stockholms
nämndemannaförening, Marika af Winklerfelt deltog också
i avtackandet med en hyllning
från föreningen och förbundet.
– Det gladde mig naturligtvis, säger Uno. Men jag har
inte lagt alla mina engagemang på hyllan, jag är fortfarande aktiv inom Svenska kyrkan. Jag är ledamot av kyrko-
fullmäktige i Adolf Fredriks
församling här i Stockholm. I
kyrkliga sammanhang känner
jag mig hemma.
Fritidshuset
Fritiden ägnar Uno annars åt
familj och fritidshus.
Familjen är dotter med man
och barnbarn – när tidningen
Nämndemannen är i kontakt
med Uno är barnbarnet Moa
på besök.
I vanliga fall är 29-åriga
Moa, en projektledare inom
klädföretaget HM. En rapp
och kvick person, det verkar
som om hon brås på Uno. Ett
annat duktigt barnbarn är
framgångsrik inom svensk
ridsport.
Huset i Stockholms skärgård
tar också tid. Hans intresse för
trädgården är omtalat, men
också att ständigt ha ett öga
på att huset är i gott skick. När
huset kommer på tal är ofta
sådant som energiåtgång och
underhåll, sådant som diskuteras.
– Att vara miljömedveten
har ju blivit allt viktigare med
åren, säger Uno. Förr nyttjade
mer om Rättsmedicinalverket. Verksamhetschefen Tommie Olofsson berättade om verksamheten.
I april fick vi nämndemän kunskap
om Ekobrottsmyndigheten i Uppsala,
där vice chefsåklagare Eva-Lena
Wessman berättade. I maj var titeln på
programmet ”Polisen som bemötte
”buset” med kärlek”. Föredragshålla-
Om du blickar tillbaka på
din tid som lekmannadomare,
vilken är din reflektion?
ett bra liv är ett vanligt liv,
med ett vanligt jobb, i en traditionell värld. Livet är inte
som en Hollywoodproduktion – men det kanske många
unga får för sig. Samhället
måste satsa mer förebyggande,
satsa mer på jobb åt unga,
skapa många statliga jobb för
unga exempelvis!
– Här finns mycket att kommentera, säger Uno. Rent generellt tror jag inte på straffets
avskräckande effekt, här har
nog Beatrice fel, även om vi
ska ha kännbara straff för svåra brott. Men en person som
bestämt sig för att exempelvis
smuggla heroin, tror säkert att
han är smartare än samhället.
– Materialismen är en stark
kraft, närmast som en drog
för vissa. Att skapa goda
förutsättningar för alla, är
väldigt viktigt. Om ett samhälle lyckas med det, förebygger samhället brott. Att
alla känner att man har en
chans, sådant är väldigt viktigt.
flertalet husägare ved vid uppvärmning, sedan kol och koks,
sedan olja och numera gäller
sådant som bergvärme. Frågor
som rör energi och värme har
alltid roat mig.
Gott humör
– Men det är också viktigt
att var och en försöker, är på
gott humör och är positiv.
Om samhället ger en ung
människa ett förtroende, förväntar sig ju samhället att
den unge ger i sin tur, samhället ett stort förtroende. Att
– Problemet är att ge den in- vara positiv är en synnersikten till unga i farozonen ligen viktig egenskap, framför brott. Att bästa vägen till för allt för en själv.
– När så samhället slår till
och han får sitt straff, inser
kanske vederbörande så småningom, att det bästa i livet är
ett vanligt medelklassliv,
många före detta kriminella
har sagt så. Att det så kallade
svenssonlivet är oslagbart.
re var Michael Lundh, f d polis inom
Norrmalmspiketen i Stockholm.
Efter årsmötesförhandlingarna och
kaffe kåserade de kända Uppsalaprofilerna tillika ledamöterna i Svenska
Deckarakademien Lilian och Karl G
Fredriksson över ämnet ”Svenska Gunnar Salomonsson, Ingrid Nyberg, Lars-Åke
deckare 2013”.
Nygren, Ella-Britt Hanslöf, Lars-Olof Bäckman
Ett synnerligen uppskattat inslag! och Håkan Sjöblom.
17
FÖRENINGSNYTT
HÄLSINGLAND
Studieresa i norr lockade många nämndemän
Hälsinglands nämndemannaförening brukar ha ett
varierat och omfattande
program. Föreningens olika
arrangemang röner alltid
ett stort intresse bland
medlemmarna.
I maj gick färden till två
fångvårdsanstalter i norra delen av landet, en anstalt för
kvinnor och en för män besöktes.
Ljustadalens kvinnoanstalt
har idag 20 intagna kvinnor,
de flesta sitter inne för narkotikabrott, misshandelsbrott och
ekonomiska brott. Strafftiden
för de flesta varierar men
maxstraffet är på två år.
Många av de intagna på
Ljustadalen erbjuds ibland frigång och då i anslutning till
skolgång. En möjlighet som
många av de intagna tar, ibland med lyckade resultat. Exemplen på att många gör bra
ifrån sig inom studierna är fle-
RECENSION
Om den
store
teologens
barn
En gång i tiden fanns i Sverige en stor teolog vid namn
Nathan Söderblom. Han rönte
framgångar och uppmärksamhet inom den internationella
fredsrörelsen. Han fick tolv
barn varav tio nådde vuxen ålder, där ambassaödren Staffan
Söderblom blev den mest riksbekante.
18
Överraskningen var nämligen påtaglig bland besökande
lekmannadomare, att en sådan
avvikelse ibland kan förkorta
totala tiden på anstalten. Om
uppgiften var korrekt, upplevdes detta som häpnadsväckande.
Den andra anstalten som besöktes var Saltvik, en betydligt större anstalt med fler intagna. Här finns 191 platser
med 200 anställda. Anstalten
Nämndemännen som reste med Hälsinglands nämndemannaförening har en egen domstolslokal.
Murarna är 400 meter långa,
samlade inför resa. Många hade hörsammat kallelesen, nämligen
nio meter höga, i dubbla rader.
Roland Jonsson, Kjell Johansson, Lilian Holmgren, Johnny JohnsFlygförbud över anstalten gälson, Anita Höglund, Christina Ungh, Stig Södergren, Conny Englund, Lisbeth Embretzen, Gerd Larsson, Eva Östlin, Eivor Garpebo, ler, allt i avsikt att anstalten
Carina Olsson, Maj-Britt Norlander, Ulla Lundberg, Hilja Lodén och ska vara så rymningssäker som
möjligt.
Marianne Persson.
Anstaltens rehabiliteringsra. Anstalten drivs enligt mo- på tal. Här ansåg en av medar- program är omfattande, där utdellen självförvaltning vilket betarna vid anstalten att straf- bildning spelar en väsentlig
innebär att de intagna själva fen i Sverige var ibland i kor- roll.
Marianne Persson skriver i
ansvarar för sådant som mat- taste laget.
Marianne Persson, ordföran- sitt mail att många av nämndehållning, tvätt och städning.
de i föreningen, skriver i sitt männen var påtagligt nöjda
mail till tidningen Nämnde- med besöket. Intrycken av beTankeställare
En tankeställare fick de be- mannen, att en diskussion gäll- söken var många och diskussökande nämndemännen när de den när någon av de intagna sionen i bussen hem var stundtals riktigt livlig.
frågan om straffens längd kom plötsligt avviker.
I sitt samtal om Raoul Wallenberg med Josef Stalin, anser vissa, att Staffan Söderblom inte underlättade ett
eventuellt frigivande av Wallenberg.
Nathan Söderbloms barnbarns barn har nu skrivit en
bok om en annan av Nathans
söner, nämligen om äldste sonen vid namn Helge Söderblom. Författaren heter Omi
Söderblom och är idag verksam som domare vid Svea
Hovrätt. Det är en bok, som
en källa uttrycker det, skriven
av en av hovrättens främsta
domare, välskriven bok med
intellektuell skärpa.
Omi Söderbloms bok är en
påminnelse om en svensk fa-
miljs strävanden och intellektuella framgång under 1900talet. Om en familj med rötter
i ett strävsamt och rättskaffens
svenska bondesamhälle. En
berättelse om dess framgång
och hur en sådan familj kan
utvecklas under 1900-talet.
Förstrött intresse
Boken med titeln I skuggan
av Nathan är att rekommendera alla som någon gång reflekterat över det faktum, att vissa
skaffar stora barnaskaror, men
som därefter visar sina barn ett
förstrött, för att inte säga ett
direkt avogt intresse.
Gränslös narcissist
Logiken går inte ihop. San-
nolikt hade ärkebiskopens tolv
barn samtliga goda möjligheter till ett lyckosamt och fridsamt liv, om nu inte fadern,
den store teologen var en sådan gränslös narcissist.
Nathans religion var en där
kärlekens budskap var tydligt,
men i förhållandet till barnen
var ointresset och bristen på
kärlek tydlig.
Omis farfar Helge Söderblom var en klart begåvad
människa. Helge Söderblom
skulle sannolikt ha blivit en
stor svensk skådespelare eller
författare, men ödet ville annorlunda.
Helge missbrukade narkotika, fann dock kärleken, fick
en son, författarens far Robert
m
u
h
so
ti
v
d
o
fi
v
b
o
g
d
h
in
d
lide
an
rta
Om
vn-
bedner
en
al.
ga,
er.
älen
om
gsutig
ri
deda
beusd-
lv
edn,
å-
är
gt,
en
på
rad
m
en
er
n-
ick
rt
UTBLICK Lay Judge Forum
Europadagen för lekmannadomare
Den 9–11 maj inbjöds NRF till ett
möte i Budapest för det europeiska
nätverket för lekmannadomare
ENALJ.
Nätverket bildades år 2012 med syfte att främja lekmannadomarnas roll i
EU-ländernas domstolar i enlighet
med de principer som då slagits fast i
”the Charter of Lay Judges ”.
Varje år samlas dess generalförsamling i samband med Europadagen för att
utbyta erfarenheter och fatta beslut om
verksamheten.
I mötet deltog ett trettiotal delegater
från 14 länder och Sverige representerades av undertecknad.
Ifrågasatt på flera håll
På flera håll i Europa är lekmannadomarnas roll ifrågasatt. I Spanien är systemet hotat och mötet beslutade att utfärda en gemensam deklaration riktad till
det spanska justitiedepartementet till
stöd för lekmannadomarna.
I Estland har juristdomarna smygvägen försökt göra sig av med lekmännen
men Helge Söderblom dog
ung, blott 36 år.
Boken I skuggan av Nathan är värd att läsa nu under
sommaren.
Intrycket är att det definitivt inte kunde vara enkelt att
vara son till denne framträdande teolog inom svensk
och internationell kristenhet.
Priset Nathan Söderblom
fick betala för sin framgång
var stort och dyrt. Nathans
barn, de tolv kände sig alltför
ofta djupt olyckliga, någon
glädjens plattform etablerade inte paret Söderblom i sitt
hem. Känslan som ges är att
intrycket utåt är viktigare än
den inre familjelyckan.
Slutsatserna är många, en
men sedan deras justitieminister uppmärksammats på detta har det till viss
del kunnat förhindras. Nätverket har
därför inte en oviktig roll. Men Finland
som varit med från början har ändå fått
se hur nämndemännens roll successivt
begränsats – från den 1 maj 2014 deltar
bara två nämndemän i stället för tre i
tingsrättens förhandlingar. Vi kan vara
glada att vi ännu så länge lyckats hålla
ställningarna i Sverige.
God anda
Mötet genomfördes i god anda men var
ibland svårt att följa eftersom någon
tolkning inte erbjöds. Gemensamt för alla länders lekmannaorganisationer är att
de har begränsade resurser och inom
nätverket har man inte lyckats utverka
något ekonomiskt stöd från EU.
Vid sidan av mötet bjöds dock på studiebesök i Budapests stadshus och i den
fantastiska parlamentsbyggnaden samt
en gemensam middag på båt i Donau.
Marika af Winklerfelt
är att lycka står sällan att finna i pengar eller grandiosa
titlar.
Lycka står att finna i mötet
med handfasta och rejäla
människor. Människor som
lever enligt dogmen, att behandla människor som du
själv vill bli behandlad.
Det stora i det lilla
Människor som kan se det
stora i det lilla och som kan
förstå att livets nyckel är just
storslagenheten i det lilla –
inte tvärtom.
För att knyta an till landets
nämndemän, just det, som
många av våra lekmannadomare, verkar ha så väl förstått.
Domaren vid Svea Hovrätt,
Omi Söderblom, har skrivit
en bok om sin farfar Helge
Söderblom, äldste son till
dåvarande ärkebiskopen
Nathan Söderblom.
ÖREBRO
Örebros nämndemän
besökte åklagarmyndigheten
Örebro Läns Nämndemannaförening inbjöds i slutet av
maj till studiebesök hos åklagarmyndigheten. Myndigheten arbetar sedan cirka ett år
tillbaka i nya, funktionsenliga
lokaler i Rättscentrum i Örebro.
Här är 21 åklagare och nio
administratörer verksamma.
Fem åklagare är specialutbildade för ungdomsbrott och
jobbar enbart med sådana frågor. Dessa brott har, glädjande
nog, minskat. Det finns även
andra specialiseringar som
miljö-, ekonomi- och drogmål.
Dessa åklagare får kontinuerlig utbildning inom sina specialområden.
Dygnet runt finns alltid en
jouråklagare. Dagtid på helgerna är två åklagare och under natten en åklagare verksamma. Beslut om häktning
görs på telefon utifrån de uppgifter som polisen lämnar.
På åklagarmyndigheten arbetar man med arbetsintegrerat lärande.
En nyanställd jobbar inledningsvis som aspirant, i minst
nio månader, under aspiranttiden är man provanställd.
Sedan jobbar man som assistentåklagare, den praktiska
utbildningen fortsätter därefter
på åklagarkammaren samtidigt med en teoretisk grundutbildning.
Intrycket hos besökande
nämndemän var en god insikt
i hur det fungerar på åklagarmyndigheten och om hur
verksamheten är organiserad.
Vi informerades även om att
en organisationsförändring
kommer att genomföras i oktober.
19
Lever vi i en trygg rättsstat?
Kjell-Olof Feldt om en läkares förlorade heder
När skymningen faller på
Oskyldigt anklagad, karriären raserad med endast 20 000 kronor i ersättning
Justitiekanslerns Beslut i
”barnläkarfallet” har upprört
många. Rättsstatens anseende
har utsatts för angrepp , men
JK Anna Skarhed tog inte den
möjlighet hon hade att förbättra det. Förhoppningen om att
rättssystemet skulle ta sitt ansvar för begångna misstag och
övergrepp mot en oskyldig individ har inte infriats.
Bakgrunden är att en kvinnlig överläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus under drygt
två och ett halvt år var ”på
sannolika skäl” misstänkt och
sedan åtalad för dråp på ett
spädbarn. Hon förlorade både
jobbet och sitt forskningsuppdrag på Karolinska Institutet.
Hotfulla människor, hatbrev
och medial uppståndelse tvingade henne att flytta långt bort
från Stockholm. Den enda bevisning åklagaren efter den
långa utredningen kunde åberopa var ett blodprov. Hon friades av en enig tingsrätt där
hon själv tillsammans med sin
försvarsadvokat vann gehör för
sin kamp att visa på fel i sjukhusets journalföring och misstag av Rättsmedicinalverket
som kunde förklara resultatet
av analysen av barnets blod.
Domstolen instämde i att inget
brott hade begåtts.
I sitt Beslut riktar JK kritik
på ett antal punkter mot polisens, åklagarnas och rättsmedicinalverkets agerande och
medger att det i några fall kan
ha vållat läkaren lidande. Hon
uttrycker viss medkänsla med
läkaren och understryker statens ansvar för sina myndigheters kompetensbrister och
tjänstefel. Men tjänstefelen var
ringa och kompetensbristerna
inte tillräckligt styrkta. Skarhed är också noga med att påpeka att hennes kritik inte riktar sig mot någon enskild befattningshavare
Läkarens yrkande om skadestånd utgick från den långa tid
hon levt stämplad som barna-
mördare. Hon ville ha ersättning dels för förlorad arbetsinkomst med1,485 miljoner dels
för psykiskt lidande med 1,5
miljoner. När det gällde förlorade inkomster underkände JK
kravet i brist på bevisning.
Justitiekanslersämbetets
avoghet mot ideella skadestånd
är känd. Men eftersom läkaren
var frihetsberövad i åtta dygn
kan JK inte undgå Lagen om
ersättning vid frihetsberövande
och andra tvångsåtgärder:
”Med utgångspunkt i JK:s
praxis för beräkning av lidandeersättning och med beaktande av de allvarliga brottsmisstankarna finner JK att ersättning för lidande i detta fall bör
bestämmas till 20 000 kronor.”
Längre är man inte beredd att
gå.
Den medie- och hatkampanj
läkaren utsattes för berodde inte på häktningsdomen utan var,
enligt JK, något varje brottsling måste utstå. Att hela Solna
Åklagarkammare från första
dagen pekade ut läkaren som
barnamördare lämnar JK därhän.
Justitiekanslern prövar också
fallet enligt den allmänna lagen om skadestånd. Men ingenting i polisens, åklagarens
och Rättsmedicinalverkets
hantering ”utgör sådana fel eller försummelser som kan
grunda skadeståndsansvar för
staten.” Läkaren har inte kunnat visa att dessa myndigheters agerande var orsaken till
att åtal väcktes mot henne.
Men Anna Skarhed hade
kunnat hämta stöd för en annan
uppfattning i utslag från
Högsta Domstolen. HD tillerkände 2005 en person skadestånd på 100 000 kr för att
handläggningen av hans fall tagit lång tid och 2007 fick en
annan person ett skadestånd på
500 000 kr för psykiskt lidande
under en lång häktningstid. I
båda dessa domar hänvisade
domstolen till en helt annan
BOKRECENSION
Festskrift Svea hovrätt 400 år: Vart tog nämndemännen vägen?
Inför granskningen av
festskriften till firandet av
att Svea Hovrätt firar sitt
400- års jubileum dyker frågan upp: Nämndemännen –
finns de med?
Finns någon seriös bedömning av nämndemannauppdraget vid hovrätten? Bemöts
nämndemännen som de likvärdiga lekmannadomare de
är i praktiken, i rättssalen, i sin
funktion? Är utbildade jurister
de bästa bedömarna av nämn20
demännen? Svaren på dessa
frågor är Nej.
Redan 1926 föreslogs införande av nämndemän i hovrätterna.
Frågan diskuterades under
50 år, och 1972 års domarutredning föreslog detta. Borgerliga och socialdemokratiska regeringar bidrog båda till
att det 1977 fattades beslut. Ett
förslag om att även HD skulle
ha nämndemän förverkligades
inte, men finns kvar och dyker
då och då upp.
Det fantastiska med det
svenska nämndemannasystemet är att där sitter med i
rättsprocessen en grupp oerhört kunniga och livserfarna
personer. De utgörs av samhällsengagerade medborgare
från kommuner och landsting,
välkända, med gott renommé,
ofta utvalda efter ett långt liv
som förtroendevalda i samhället. De är inte tillsatta som politiker.
Festskriften – med
nämndemannaglasögon
Boken kostar 1089 kr i bokhandeln, på nätet 829 kr. Jag
läste dock direkt från skärmen
om detta fantastiska jubileum
med rötter i vår svenska storhetstid på 1600-talet. Hela 36
artiklar med djupa insikter inom rättsväsendet. Mycket imponerande. Av dessa artiklar
nämner 24 inte nämndemän
över huvud taget, 5 tar upp
nämndemannafrågan till be-
l
e
–
E
g
d
d
l
o
n
l
m
h
H
I SPALTERNA
SEN SENAST
om
är-
kså
lainens
ets
elan
för
unhetill
de
nan
ån
erdeatt
taen
på
de
.I
de
an
kag
n
m
r6
nmar
n
p
e-
Många har upprörts över vad en oskyldig barnläkare fått utstå. Många
uppfattar att ett mörker präglar här svenska rättsväsendet.
rättsordning, nämligen
artikel 13 i Europakonventionen. Det är
en lag som Sverige
förbundit sig att
tillämpa. JK-ämbetet
borde studera dessa
rättsfall och fundera
över om inte ett annat
beslut hade varit både
lysning, därav 3 negativt. En
enda skribent är uttalat positiv
– f.d. lagmannen Lars
Eklycke, se nedan!
Med nämndemannaglasögon gör jag följande nedslag i
den 564 sidor tjocka boken:
Nuvarande hovrättspresidentens Fredrik Wersäll inledande uppsats: Inte ett ord
om att Svea hovrätt haft
nämndemän i över 35 år. Sakligt utredande om nämndemännen och hovrätten är f.d.
hovrättspresidenten Johan
Hirschfeldt i sin artikel Dom-
möjligt och mer värdigt den svenska
rättsstaten.
Kjell- Olof Feldt
”1926 föreslogs
införande av
nämndemän
i hovrätterna.”
stolar och domare i Sverige.
Där berättar han på ett spännande och informativt sätt om
t.ex. justitieministern Natanael
Gärde som var verksam på
1930-talet och var mannen
100.000 kr för berövat
medborgarskap
Högsta domstolen har
ålagt staten att betala
100 000 kr till en ung
man vars svenska medborgarskap felaktigt
hade avregistrerats av
skattemyndigheten.
Avregistreringen har
enligt domstolen utgjort
en skadeståndsgrundande
överträdelse av en bestämmelse i regeringsformen som anger att en
svensk medborgare inte
får fråntas sitt medborgarskap.
Bakgrunden till tvisten
var att den unge mannen
föddes inom äktenskapet
mellan en svensk man
och en engelsk kvinna.
När det sedermera visade sig att den svenske
mannen inte var den unge
mannens biologiska far
beslutade skattemyndigheten att avregistrera den
unge mannen som svensk
medborgare. Sedan mannen överklagat skattemyndighetens beslut till
länsrätten, kammarrätten
och Regeringsrätten (nu-
bakom
rättegångsbalken
1942. Nämndemän föreslogs
till hovrätten i allvarligare
brottmål, men riksdagens båda
kamrar kom till olika ståndpunkt och förslaget föll därmed.
”Domstolen öppnades
mot samhället”
Mycket positiv mot nämndemannainstitutionen är f.d.
lagmannen vid Falu tingsrätt,
Lars Eklycke, i sin artikel.
Han skriver bl.a. om hur det
var när nämndemän introducerades i Svea hovrätt 1977:
mera Högsta förvaltningsdomstolen), ändrades beslutet av Regeringsrätten och mannen
registrerades åter som
svensk medborgare. Det
hade då gått fyra och ett
halvt år sedan avregistreringen.
Högsta domstolen konstaterar i sin dom att medborgarskapet kan sägas
bland annat representera
det formella medlemskapet i det svenska samhället och att det utgör en
grund för folkstyret.
Medborgarskapet är en
grundläggande förutsättning för den enskildes rätt
att delta i riksdagsval och
för att därmed kunna påverka hur den offentliga
makten ska utövas.
En överträdelse av bestämmelsen om medborgarskap i regeringsformen, utgör ett sådant avsteg från statsskickets
grunder, att en enskild
person enligt domstolen
bör kunna ges rätt till ersättning för överträdelsen
och då även för ideell trots att regeringsformen
saknar bestämmelser om
rätt till ersättning.
”…kan jag omvittna vilken
omvälvning (i positiv riktning) som det i detta hänseende innebar när nämndemännen inträdde i Svea hovrätt...
På inte så få håll i hovrätten
betraktades nog nämndemännen med misstänksamhet,
men det var så påtagligt hur
domstolen öppnades mot samhället (kurs. här) och hur avståndet till verklighetens villkor minskade i vissa ledamöters medvetande.”
Leif Magnusson
Nämndeman
21
UTBLICK
Franska journalister fria efter tid som gisslan
Politiker hoppas på internatio
Franske presidenten Hollande
hoppas på en internationell
rättsprocess.
När journalisterna Magnus
Falkenhed och Niklas
Hammarström kidnappats i
Syrien rådde stor ovisshet.
Var de i livet? Skulle de
släppas?
En annan journalist, Dawit
Isaak, har ännu inte släppts ur
Eritrea. Under våren släpptes
fyra franska journalister ur
fångenskap i Syrien.
Det som skapat debatt denna
gång är att kidnapparna
talade franska. Var dessa
uppvuxna i Frankrike?
Att rättsligt komma åt unga
som deltar i jihad har därmed
blivit en viktig fråga
i Frankrike.
Att bara få se himlen, att bara fritt
få promenera, att få uttrycka sig i
frihet, vi är mycket lyckliga, förklarade journalisten Francois Didier, en av de fyra frisläppta, när han
ombads om en kort kommentar.
Han tackade samtidigt de turkis- Två av de fyra franska journalisterna intervjuas i fransk TV, efter frigivandet. Kidnapparna talade franska
ka myndigheter som bidragit till det
som deltar i länder som Syri- gr
lyckliga slutet.
liga journalister upplevdes debatt.
Statsekreteraren i försvars- en och Irak.
säkert som overkliga för fleva
President Hollande säger ne
Tio månader
ra. Många hade hoppats på departementet Eduardo RiI tio månader satt de fyra journa- denna utveckling, men han Cypel, har sagt att reger- att ingen lösensumma betalisterna som gisslan i Syrien. Jour- känslor hade också ofrån- ingen nu bättre ska kartlägga lats ut. Något som möts med
nalister verksamma vid radiokana- komligt stundtals präglats av antalet franska unga jihadis- skepsis av terrorspecialister.
Klart är att Frankrike agerat te
len Europe 1 och vid tidskriften Le ren förtvivlan. Men ingen ha- ter, aktiva i Mellanöstern.
Uppskattningar om antalet på högsta politiska nivå under ut
Point.
de, trots allt, gett upp hoppet.
I påskhelgen var frigivandet ett Men att kidnapparna i Syri- varierar, det kan vara flera mycket lång tid för att få loss et
faktum. Bilderna på fyra överlyck- en talade franska har skapat än 700 unga från Frankrike journalisterna. En islamisk so
22
tionell rättsprocess
Enligt franska uppgifter är många franska ungdomar antingen i
Syrien eller Irak, där de engagerat sig i kriget.
inom denna brottslighet borde
kunna dömas i en internationell rättsprocess.
Mehmet Kaplan är en
svensk riksdagsledamot som
länge oroats av att ungdomar
i Europa med islamsk bakgrund reser till krigets Syrien.
Tidigare satt Kaplan i justitieutskottet, idag är han ledamot i arbetsmarkadsutskottet.
– Jobb, jobb och åter jobb
är svaret på dessa frågor, säger han. En ung person har
mycket energi och engagemang i dessa åldrar.
– Om samhället lyckas få
ned arbetslösheten bland
unga, om samhället lyckas få
in unga på rätt utbildningar
som ger jobb, har samhället
lyckats på många vis.
– Med ett jobb skapas sedan
ordentliga förhållanden, där
man kan försörja sig själv och
andra, och bli en ansvarstagande medlem i samhället.
– Om man vet om att man
rättsligt riskerar att drabbas,
tänker man sig för som ung
inför en sådan här resa till exempelvis till Syrien, säger
Mehmet Kaplan.
– Det ligger i allas vårt intresse att engagemang som
kan leda till den här typen av
handlingar kanaliseras på ett
konstruktivt sätt bland unga
muslimska européer.
franska och sjöng Charles Aznavour, påpekade François Didier.
i-
er
ad
r.
at
er
s
k
grupp nära Al Qaida anses ha
varit ansvarigt för den kriminella handlingen.
Internationell rättsprocess
Politiker från höger till vänster har uttryckt både glädje över
utgången men också ilska och
ett starkt fördömande av det
som skett.
Den franske EU parlamentarikern Jean Marie Cavader, anser exempelvis, att det borde vara möjligt att föra upp den här
typen av brott, på internationell
nivå.
Cavader säger, till fransk TV,
att det är hög tid att kunna kriminalisera den här typen av Att bara få se himlen, att bara fritt få promenera, att få uttrycka sig
brott. Att individer verksamma i frihet, var François Didiers första kommentar som en
fri människa.
Returex skickas till
Kom ihåg!
Gör adressändring till
Nämndemännens
Riksförbund
Ågatan 15C
749 35 Enköping
Nämndemännens Riksförbund
Ågatan 15C 749 35 Enköping
ANNONS
ANNONS
LÄS LEIF B MAGNUSSONS SENASTE ROMAN
Res med NRF HOVRÄTTEN BRINNER
till Schweiz
Följ med NRF till
Schweiz 5–9 oktober 2014!
Vi bekantar oss med rättssystemet och lekmannadomarnas roll i Schweiz på en rundresa som börjar
i Zürich och avslutas i Genève. Vi gör besök på en
kantonsdomstol i Appenzell, spenderar en heldag i
Bern där vi bl.a. tas emot på svenska ambassaden,
besöker den federala domstolen i Lausanne innan
vi fortsätter till Genève. Se hela programmet för resan på www.nmrf.se.
Preliminärt pris 10 800 kr med flyg från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn inkl. flygskatter,
4 nätter i dubbelrum på mellanklasshotell inkl frukost, tre luncher och tre middagar, samtliga transporter med bekväm långfärdsbuss, alla studiebesök
och stadsrundturer med guidning, svensk reseledare.
Tillägg för enkelrum 2 100 kr.
– uppföljare till ”Attack på nämndemän”
Med nerslag bl.a på Gotland och i Dalarna.
Sommarpris 150 kr inkl porto,
2 böcker 195 kr inkl porto.
Hemsida: www.leifmagnusson.se Beställning: leif.mgn@telia.com
tel 08-541 396 38, 070-600 51 51
Gratis föreläsning i Din förening 2014.
DAGS SKAFFA NÅGOT MED STIL – JA, VARFÖR INTE?
Vill du följa med? Anmäl intresse till
kansli@nmrf.se senast den 30 juni.
Obs! Du måste vara medlem i NRF för att kunna
delta.
Om NRF:s diplom
Varje förening inom
NRF har möjlighet att
visa sin uppskattning
av aktiva inom nämndemannarörelsen med
ett diplom.
Kontakta vår kanslichef Britt Winberg, tel
08-651 55 13 för ytterligare information. Du
kan också maila henne
på kansli@nmrf.se.
Nämndemännens
Riksförbund
hedrar och uppmärksammar
som efter uppdrag som nämndeman under åren ----eeeeeeeeeee-väl uppfyllt domaredens förpliktelser.
Vi tackar Dig för ett gott samarbete såväl under
domstolsförhandlingar som i föreningens verksamhet.
Passa på att ta del av NRF:s fina utbud av standar, pins och slipshållare.
Följande rekommenderade utpriser gäller:
Förbundsordförande i Nämndemännens Riksförbund
Ordförande i
Standar:
Kr 275:-/ st
Pins:
Kr 40:-/ st
Nämndemannaförening.
DOM A R ED
”
Jag lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd
och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges
lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap,
avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad
sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall
varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra
de rådslag rätten inom stängda dörra håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och
uppriktig domare troget hålla.
”
Slipshållare
Kr 100:-/ st
Porto / frakt samt embal-
kansli@nmrf.se,
lagekostnad tillkommer.
eller ring kanslichefen
Kan beställas genom
Britt Winberg på
NRF:s kansli, emailadress
08-6515513
GÖR DIN DAG BEHAGLIGARE – EN PERSON MED STIL ÄR EN VINNARE