Miljömålen i ett internationellt perspektiv, de

Transcription

Miljömålen i ett internationellt perspektiv – de Facto 2007
de Facto är Miljömålsrådets årliga rapportering till regeringen om hur arbetet med Sveriges 16 miljökvalitetsmål
går. I årets rapport, den sjätte i ordningen, ligger fokus på de internationella aspekterna i miljömålsarbetet.
Många av Sveriges miljömål är starkt påverkade av hur regeringar, myndigheter, företag och människor i
andra länder agerar. Det gäller flera av de miljökvalitetsmål som bedöms som mycket svåra att nå, till exempel
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. I år läggs även målet Hav i balans samt
levande kust och skärgård till de sju mål som redan tidigare har bedömts som mycket svåra att nå.
Innehåll
miljömålen
– i ett internationellt perspektiv
de Facto
ISSN 1654-4641
ISBN 91-620-1259-2
Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges miljömål
2007
1
förord
2
miljömålsrådets sammanfattande bedömning
7
miljömålen i ett internationellt perspektiv
15
de 16 nationella miljökvalitetsmålen
16
Begränsad klimatpåverkan
20
Frisk luft
24
Bara naturlig försurning
28
Giftfri miljö
34
Skyddande ozonskikt
37
Säker strålmiljö
40
Ingen övergödning
44
Levande sjöar och vattendrag
48
Grundvatten av god kvalitet
52
Hav i balans samt levande kust och skärgård
58
Myllrande våtmarker
62
Levande skogar
67
Ett rikt odlingslandskap
71
Storslagen fjällmiljö
75
God bebyggd miljö
80
Ett rikt växt- och djurliv
85
ordlista
88
miljömålsrådet
Når vi miljökvalitetsmålen och delmålen?
MILJÖKVALITETSMÅL
Prognos
för år 2020
Trend
Prognos för respektive delmål
1
1. begränsad klimatpåverkan*
2. frisk luft
3. bara naturlig försurning
4. giftfri miljö
5. skyddande ozonskikt
6. säker strålmiljö
2
3
4
5
6
7
8
9
Miljömålen i ett internationellt perspektiv de Facto 2007
Så här läser du tablån!
Varje år lämnar Miljömålsrådet en lägesbeskrivning till regeringen om hur arbetet med de 16
miljökvalitetsmålen och tillhörande 72 delmålen
går. Möjligheten att nå målen inom tidsramen
(prognosen) illustreras genom glada och ledsna
ansikten (så kallade smilis). Vad färg och form
på ansiktena innebär förklaras närmare nedan i
teckenförklaringen. För varje miljökvalitetsmål
finns också en trendpil. Pilarna visar den utvecklingsriktning man ser i miljön nu och om miljötillståndet utvecklas åt rätt håll oavsett om det
leder till att miljökvalitetsmålet kan nås till år
2020 eller inte. Bedömningsgrunderna för målen
och pilarna beskrivs utförligare inne i rapporten
i respektive miljömålskapitel. Antalet delmål
varierar för de olika miljökvalitetsmålen, där vissa
enbart har ett delmål medan andra har upp till
nio delmål. Antalet delmål för respektive miljökvalitetsmål framgår av numreringen (1–9) i
tablån under ”Prognos för respektive delmål”.
I den övergripande bedömningen av om miljökvalitetsmålet kan nås tas även andra faktorer
än delmålen i beaktande.
Denna typ av tablå har även förekommit i
tidigare års de Facto. Observera att tablåer från
olika år inte alltid är direkt jämförbara. Det beror
bland annat på att vissa delmål har reviderats
mellan rapporterna.
Detta är Miljömålsrådets årliga rapport till regeringen. Underlag till rapporten har lämnats av de
miljömålsansvariga myndigheterna, se nedan. Avsnittet om Miljömålen i ett internationellt perspektiv har tagits fram av Naturvårdsverkets internationella sekretariat. Synpunkter på materialet
har lämnats av Miljömålsrådets organisationer genom Miljömålsrådets beredningsgrupp för miljömålsuppföljning.
Överigripande miljömålsfrågor
Miljökvalitetsmål
1.
begränsad klimatpåverkan
Naturvårdsverket
2. frisk luft
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket
9. grundvatten av
god kvalitet
Sveriges geologiska undersökning
10. hav i balans samt levande
kust och skärgård
Naturvårdsverket
11. myllrande våtmarker
7. ingen övergödning
8. levande sjöar och vattendrag
4. giftfri miljö
Kemikalieinspektionen
Naturvårdsverket
I.
kulturmiljön
Riksantikvarieämbetet
II. hälsofrågor
Socialstyrelsen
III. fysisk planering och
hushållning med mark och
vatten samt byggnader
Boverket
12. levande skogar
Teckenförklaring
Naturvårdsverket
Skogsstyrelsen
13. ett rikt odlingslandskap
9. grundvatten av god kvalitet
Målåret har passerats,
delmålet var uppnått vid målåret
Målet bedöms kunna nås inom den
utsatta tidsramen
Statens strålskyddsinstitut
14. storslagen fjällmiljö
10. hav i balans samt
levande kust och skärgård
Målet är möjligt att nå inom tidsramen
om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs
Målet är mycket svårt att nå inom den
utsatta tidsramen även om ytterligare
åtgärder sätts in/genomförs
12. levande skogar
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket
delmålet var inte uppnått vid målåret
Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv
Man kan inte se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön
Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ
16. ett rikt växt- och djurliv
* målår 2050 i en första etapp
Naturvårdsverket
15. god bebyggd miljö
8. levande sjöar och
vattendrag
Jordbruksverket
Ord som förklaras i ordlistan på sidan 85 markeras i texten med en *.
Boverket
Naturvårdsverket
utgivare: Naturvårdsverket beställningsadress: CM-Gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma
ordertelefon: 08 5059 3340 orderfax: 08 5059 3399
e-post: natur@cm.se internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln isbn: 91-620-1259-2
© Naturvårdsverket redaktörer: Susanne Liljenström/Ekografen och Maria Kvarnbäck/Precis Kommunikation
illustrationer till miljömål: Tobias Flygar
grafisk form: AB Typoform / Marie Peterson
tryck: Edita Västra Aros, 2007-05 upplaga: 6 500 ex
341
de Facto 2007 finns som pdf-fil på Miljömålsportalen, www.miljomal.nu.
Trycksak
Skriften ges också ut på engelska, isbn: 91-620-1260-6
009
Innehåll
miljömålen
de Facto
ISSN 1654-4641
ISBN 91-620-1259-2
2007
1
förord
2
7
15
16
20
Frisk luft
24
28
Giftfri miljö
34
Skyddande ozonskikt
37
Säker strålmiljö
40
Ingen övergödning
44
48
52
58
62
Levande skogar
67
71
75
God bebyggd miljö
80
85
ordlista
88
miljömålsrådet
Förord
Bengt K Å Johansson
Miljömålsrådets ordförande
1
f ö r o r d
Sveriges riksdag har satt som mål att lämna över ett samhälle till nästa generation där
de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Miljökvalitetsmålen styr arbetet för att nå
detta. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö som riksdagen
anser hållbar på lång sikt. Målen berör och kräver insatser från alla i samhället, från
offentlig förvaltning och näringsliv till organisationer och enskilda människor.
I arbetet för att nå de nationella miljökvalitetsmålen är Sverige beroende av hur länderna i vår omvärld agerar. Samtidigt påverkar vi i Sverige miljön i andra länder genom
vår livsstil och politik. Miljömålsrådet har i år valt att uppmärksamma just målens
koppling till det internationella miljöarbetet, både inom EU och globalt.
I denna rapport redovisas hur arbetet för att nå Sveriges 16 miljökvalitetsmål med
tillhörande 72 delmål framskrider. Färgade glada och ledsna ansikten (så kallade smilis)
används för att visa om målen bedöms kunna nås inom den utsatta tidsrymden eller
inte. Med hjälp av en pil anges om trenden i miljön är positiv eller negativ, detta oavsett om målet bedöms kunna nås inom en generation eller inte. Trots att det kan vara
svårt att nå flera av målen inom utsatt tid går utvecklingen i miljön i många fall åt rätt
håll, dock inte alltid tillräckligt snabbt.
Arbetet för att nå miljökvalitetsmålen har nu pågått i snart sju år och målen har blivit
en alltmer självklar del i det svenska miljöarbetet, på alla nivåer och inom alla samhällssektorer. Särskilt glädjande är att länen nu för första gången redovisar sin uppföljning
av det omfattande regionala arbetet på rådets Miljömålsportal, www.miljomal.nu.
Under 2008 kommer Miljömålsrådet att redovisa en fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.
Miljömålsrådets
sammanfattande bedömning
2
m i l j ö m å l s r å d e t s
s a m m a n f a t t a n d e
Miljömålsarbetet bedrivs aktivt på såväl nationell
som regional och lokal nivå. Det finns många ljusglimtar i arbetet för att nå målen, effektiva åtgärder
har genomförts och flera delmål har uppnåtts. Årets
miljömålsuppföljning visar dock, i likhet med tidigare
års uppföljningar, att tempot i arbetet inte är tillräckligt. Det finns betydande svårigheter med att nå flera
av miljökvalitetsmålen inom den utsatta tidsramen.
Miljömålsrådet pekade i förra årets de Facto på att
alla kan bidra till att nå målen i sin roll som konsumenter. Givetvis är det inte enbart vårt eget agerande
i Sverige som räknas. Vi är beroende av omvärlden.
Hur miljöarbetet utvecklas internationellt och hur
människor, företag, organisationer och länder utanför
Sveriges gränser agerar har stor betydelse för våra
möjligheter att nå miljökvalitetsmålen. Därför har
årets de Facto fokus på miljömålen i ett internationellt perspektiv.
Når vi miljökvalitetsmålen?
b e d ö m n i n g
sammanfattning av de nationella
bedömningarna 2007
Trots att den sammantagna bilden av möjligheterna
att nå miljökvalitetsmålen i tid visar att stora utmaningar kvarstår, ser vi samtidigt att utvecklingen för
flera av målen går åt rätt håll. Detta indikeras av de
trendpilar som är nya för i år.
De nu aktuella bedömningarna av läget för de
nationella miljökvalitetsmålen visar i stort sett samma
resultat som för tidigare år. Ny är dock bedömningen
att ytterligare ett miljökvalitetsmål, Hav i balans
samt levande kust och skärgård, är mycket svårt
att nå. Ändrade bedömningar för två av delmålen
motiverar den nya sammantagna bedömningen. Av
de tre delmål som väger tyngst, om skydd av marina
miljöer, bifångster och uthålligt fiske, bedöms nu
de båda sistnämnda som mycket svåra att nå i tid,
medan delmålet om skydd av marina miljöer kvarstår som möjligt att nå om ytterligare åtgärder
genomförs.
Åtta av totalt sexton miljökvalitetsmål bedöms
därmed som mycket svåra att nå i tid. Dessa mål är
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig
försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Hav i
balans samt levande kust och skärgård, Levande
skogar och Ett rikt växt- och djurliv. För övriga
miljökvalitetsmål gäller att de bedöms möjliga att nå
under förutsättning att ytterligare åtgärder sätts in.
Bedömningarna av delmålen visar att av de sammanlagt 72 delmålen beskrivs 18 med gröna glada
ansikten, 34 med gula neutrala och 20 med röda
ledsna ansikten. Majoriteten av de delmål vars målår
passerats har uppnåtts. Av de delmål där bedömningen
ändrats sedan föregående redovisning har bedömningen i åtta fall blivit mer negativ och mer positiv
i endast fyra. För två delmål har målåret passerats
2006. Av dessa har delmål 5 om åtgärdsprogram för
hotade arter tillhörande Ett rikt odlingslandskap
uppfyllts, men inte Myllrande våtmarkers delmål 3
om skogsbilvägar.
sammanfattning av de regionala
bedömningarna 2007
Vilken utveckling stödjer och
vilken motverkar måluppfyllelsen?
stödjande utveckling
b e d ö m n i n g
Genom att utveckla ny teknik och nya metoder ökar
man möjligheterna att nå flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Utveckling av skotrar med lägre bullernivåer, utbyte av äldre arbetsmaskiner mot nya mer
effektiva samt utveckling av alternativa fiskemetoder
som ger bättre skydd mot sälangrepp samtidigt som
bifångsten av marina däggdjur och fåglar minskas, är
några exempel. Ett miljökvalitetsmål där teknikutveckling varit viktig är Bara naturlig försurning, där
ständiga effektivitetshöjningar och förbättringar inom
energi- och transportsektorn lett till lägre utsläpp av
försurande ämnen. Förbättrade metoder inom jordbruket har lett till minskat läckage av näringsämnen
till sjöar och vattendrag och därmed större möjligheter att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.
3
Alla länsstyrelser och Skogsstyrelsen har gjort regionala bedömningar av miljökvalitetsmålen och de
regionala målen. Länens bedömningar stämmer i
stort väl överens med de nationella, men skillnader i
regionala förutsättningar återspeglar sig i bedömningarna. Rådet konstaterar att glesbygdslän generellt
bedömer att det är något större möjligheter att uppnå
miljökvalitetsmålen i sina regioner.
De miljökvalitetsmål där flest län avviker från den
nationella bedömningen är Frisk luft och Bara naturlig försurning. Nio län, i huvudsak län med större
tätorter och stor belastning från trafiken, bedömer
det mycket svårt att nå målet Frisk luft. Det är en
bedömning som överensstämmer med den som gjorts
på nationell nivå. Övriga län anser att målet kan nås
med ytterligare åtgärder. Att också försurningen
drabbar olika framgår av bedömningarna. Gotland
med sin kalkrika berggrund, län i östra Sverige och
flera Norrlandslän gör en relativt positiv bedömning
av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Bara
naturlig försurning. Andra län, mer utsatta för lufttransporterade föroreningar och med markförhållanden
som medför långsammare återhämtning, gör en mer
negativ bedömning.
Stockholms och Västra Götalands län, med sina
storstadsregioner, bedömer tillsammans med två
andra län att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
är mycket svårt att nå.
Syd- och västkustlänen samt Stockholms, Gotlands
och Gävleborgs län bedömer det mycket svårt att nå
miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust
och skärgård. Övriga kustlän bedömer att målet kan
nås med ytterligare åtgärder.
Norrlandslänen är mest positiva till att kunna nå
miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Läs mer om
de regionala bedömningarna på www.miljomal.nu.
De för året nya trendpilarna visar bedömningar av
hur tillståndet i miljön utvecklas för respektive miljökvalitetsmål. För knappt hälften av miljökvalitetsmålen går utvecklingen i miljön åt rätt håll. Det visar
att insatta åtgärder har positiv effekt. För åtta miljökvalitetsmål bedöms utvecklingen som mer eller
mindre oförändrad och endast i ett fall, Begränsad
klimatpåverkan, bedöms tillståndet i miljön tydligt
försämras.
Glädjande är att för två av de miljökvalitetsmål
som bedöms mycket svåra att nå, utvecklas miljötillståndet ändå i rätt riktning. Det gäller Frisk luft
och Bara naturlig försurning. Att målen trots detta
bedöms bli mycket svåra att nå inom tidsramen beror
bland annat på att återhämtningen i miljön går långsamt samt att fler och kraftfullare åtgärder både
nationellt och internationellt behövs för att målen ska
uppnås i tid.
Förslag på nya delmål och åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen kommer att presenteras i samband
med Miljömålsrådets underlag till den fördjupade
utvärderingen som överlämnas till regeringen våren
2008.
Stora landområden och även en del vattenområden
ges särskilt skydd varje år. Detta tillsammans med
generell naturvårdshänsyn samt skydd och skötsel
av ekosystemen och deras naturtyper har avgörande
betydelse för möjligheten att nå flera av målen med
koppling till biologisk mångfald, som till exempel
Hav i balans samt levande kust och skärgård,
Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt
växt- och djurliv.
Energianvändningen per uppvärmd ytenhet i
bostäder och lokaler minskar och andelen fossila
bränslen har nästan halverats under perioden
1995–2005. Denna utveckling bidrar till möjligheterna att nå mål som Begränsad klimatpåverkan
och God bebyggd miljö.
4
motverkande utveckling
b e d ö m n i n g
De ökande vägtransporterna begränsar möjligheterna
att nå flera av miljökvalitetsmålen. Ett etappmål inom
transportpolitiken säger att koldioxidutsläppen från
transporter till 2010 ska stabiliseras på 1990 års nivå.
År 2005 var dock vägtrafikens utsläpp av koldioxid
cirka 1,9 miljoner ton högre än år 1990, en ökning
med elva procent. Det är främst utsläppen från lastbilstransporterna som ökar. Transportutvecklingen
påverkar möjligheterna att nå flera miljökvalitetsmål,
men kanske särskilt målet Begränsad klimatpåverkan. I tätorter leder transporterna till höga halter av
kvävedioxid och partiklar vilket påverkar mål som
Frisk luft, och orsakar buller som påverkar God
bebyggd miljö. Sjötransporternas användning av
bränslen med hög svavelhalt är ett hinder för att nå
vissa mål, främst Bara naturlig försurning.
Svavelutsläppen från internationell sjöfart som bunkrar i svenska hamnar är mer än dubbelt så stora som
de samlade svenska utsläppen från alla sektorer.
För flera av miljökvalitetsmålen är gemensamma
beslut inom EU avgörande för måluppfyllelse. För att
få till stånd starka och effektiva EU-beslut måste först
och främst många länder inom unionen vara överens
om problematiken och hur man hanterar den bäst.
Därefter måste det finnas en gemensam vilja att leva
upp till besluten som tas. I vissa fall leder bristen
på samsyn om problembilden till att besluten är allt
för svaga för att bidra till Sveriges miljömålsarbete.
I andra fall leder det bristfälliga genomförandet av
besluten till samma resultat.
Vår egen konsumtion påverkar många av miljökvalitetsmålen. Frågan behandlades mer ingående i
förra årets de Facto. Förutom transporter lyftes även
energianvändningen i boendet och vilken mat vi
väljer fram som faktorer med stor miljöpåverkan.
Vilka varor vi konsumerar har också betydelse liksom
hur vi hanterar vårt avfall.
Förändringar i naturen sker ofta långsamt. Det tar
lång tid för mark och vatten att återhämta sig från
effekterna av försurande ämnen, och de skogliga
biologiska processerna där nya livsmiljöer skapas är
långsamma. Det betyder att även om en för miljön
negativ trend bryts så finns en fördröjningseffekt i
naturen som gör att det många gånger ändå är svårt
att nå det miljötillstånd som miljökvalitetsmålen
syftar till inom utsatt tid.
Miljömålen utanför Sveriges gränser
Miljömålen måste ses i ett internationellt sammanhang. Många av miljöutmaningarna i dag är sant
globala och kräver att arbetet utformas därefter. För
att nå våra mål behöver vi agera internationellt med
målen för ögonen, men det är samtidigt viktigt att
förstå att det internationella miljöarbetet gäller mer
än att bara verka för att nå våra nationella mål.
Internationell miljöpolitik är idag också säkerhetspolitik och utvecklingspolitik.
Hösten 2006 fick miljöfrågorna och då särskilt
klimatfrågan ett enormt genomslag i massmedia.
En brittisk ekonom, sir Nicholas Stern, publicerade
en uppmärksammad rapport där priset för klimatförändringar beskrevs. Al Gores oscarsbelönade film
En obekväm sanning, med fokus på klimatförändringarna, fick också stor uppmärksamhet. Att klimat-
strategin redan hösten 2007, och en andra hösten
2009. Sveriges ordförandeskap i EU är ett utmärkt
tillfälle att driva på detta arbete liksom att lyfta flera
andra frågor där Sverige är starkt beroende av andra
länder för att kunna nå miljökvalitetsmålen. Det är
också ett tillfälle att väcka nya viktiga frågor som kan
bidra till att målen nås.
Rådets värdering
Mot bakgrund av att flera av våra miljökvalitetsmål
bedöms svåra att nå och att ytterligare åtgärder kommer att krävas samt att årets tema för de Facto är det
internationella perspektivet vill Miljömålsrådet särskilt:
Betona nödvändigheten av att miljöarbetet fortsätter
att integreras i alla sektorer i samhället. Sektorsansvar
för miljön är en nyckelfaktor då många miljöproblem
måste hanteras inom de specifika sektorerna såsom
jord- och skogsbruk, fiske-, transport- och energiområdena. Sverige behöver fortsätta driva detta inom
EU och globalt.
Tydliggöra betydelsen av att Sverige inom EU och
internationellt är ett föregångsland genom att visa på
goda exempel där åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen går hand i hand med en ekonomisk tillväxt.
Detta kräver att Sverige vill gå före EU i centrala
miljöfrågor.
b e d ö m n i n g
Framhålla behovet av att miljökvalitetsmålen fortsatt
används som en grund för Sveriges internationella
miljöarbete. De bör även utgöra ett viktigt element
i annat internationellt arbete som är relevant för
möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.
Understryka den betydelse gemensamma beslut
inom EU har för att nå flera av miljökvalitetsmålen.
Sverige behöver verka för att EU tar fram beslut,
styrmedel och verktyg som bidrar till att nå målen.
Att Sverige är pådrivande är ännu viktigare i det
globala konventionsarbetet, där många beslut
varken är tydliga, tillräckligt skarpa eller tvingande
för länderna.
5
frågor på detta sätt presenteras för och förstås av en
större allmänhet skapar förutsättningar för att flera av
miljömålen ska kunna nås. Men för att åstadkomma
en förbättring av miljökvaliteten behöver denna förståelse omsättas i handling. Många gånger är det själva
förutsättningarna för en mer miljöanpassad livsstil
i ett samhälle som behöver förbättras. Detta är en
utmaning liksom det är att hålla medvetenhet om
betydelsen av en frisk och sund miljö kvar i ett samhälle så att miljöarbetet inte blir en dagslända. Att
nå miljömålen är ett långsiktigt arbete och då behövs
kontinuerligt engagemang.
Mycket har hänt på miljöområdet inom EU under
2006. Det kanske viktigaste steget är att EU:s kemikalielagstiftning REACH* beslutades efter en lång
process. Kemikaliearbetet har också tagit fart internationellt inom den globala kemikaliestrategin
SAICM*. Att EU-länderna kommit överens inom
REACH är en bra grund för ett fortsatt arbete inom
SAICM. Andra viktiga steg i EU:s miljöarbete är att
alla de sju tematiska strategier som ingår i det sjätte
miljöhandlingsprogrammet har presenterats. Strategierna gäller skydd och bevarande av den marina
miljön, hållbart nyttjande av naturresurser, luftförorening, förebyggande och materialåtervinning av avfall,
stadsmiljön, markskydd och hållbar användning av
bekämpningsmedel. Strategierna ger inriktningen på
EU:s miljöarbete för de kommande åren och visar på
en vilja till mer helhetstänkande än tidigare.
Under andra halvåret 2009 är Sverige ordförandeland i EU. Naturvårdsverket skriver i sin rapport
Svenska miljöprioriteringar i EU 2007–2009 (rapport
5619) att tre huvudfrågor särskilt bedöms komma att
dominera under dessa tre år: klimat kopplat till energifrågan, biologisk mångfald samt hållbar utveckling.
Klimatarbetet kommer att domineras av internationella förhandlingar om ett nytt avtal efter Kyotoprotokollets* första period som avslutas 2012. När det
gäller biologisk mångfald får det så kallade 2010målet*, som antogs i Johannesburg 2002, ökad aktualitet
när vi nu närmar oss år 2010. Inom området hållbar
utveckling gör EU en första översyn av hållbarhets-
Peka på att en god nationell samordning med utgångspunkt i miljökvalitetsmålen kan ge Sverige större framgångar i internationella miljöförhandlingar, inte minst
före och under Sveriges ordförandeskap i EU 2009.
Understryka betydelsen av fortsatta internationella
satsningar för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad
klimatpåverkan. Det är uppenbart att arbetet inom
6
många andra av miljökvalitetsmålen påverkas av
möjligheten att detta mål nås.
Markera vikten av att genom en utvecklad dialog
fortsätta stärka miljömålsarbetet i kommunerna och
inom näringslivet, liksom vikten av att ta tillvara och
stimulera miljörörelsens engagemang och arbete för
att nå målen.
b e d ö m n i n g
Miljömålen i ett
internationellt perspektiv
Miljömålen i ett
internationellt perspektiv
8
m i l j ö m å l e n
i
e t t
i n t e r n a t i o n e l l t
p e r s p e k t i v
Under de tio år som Sverige har arbetat med att utveckla och följa upp våra miljökvalitetsmål har
omvärlden förändrats. Globaliseringen av handel och
informationsutbyte mellan länder har vuxit snabbt,
liksom beroendet av andra länders miljöarbete för att
nå de uppsatta målen.
Det senaste årets debatt om klimatförändringar och
energiförsörjning har fört in energifrågorna på toppmötenas dagordning både inom EU och globalt.
Klimatdiskussionerna fick stort medieutrymme hösten
2006 och miljöfrågorna har uppmärksammats allt mer
inom EU efter att ha legat ganska långt ner på dagordningen dessförinnan.
Ett par frågor som har börjat få allt större uppmärksamhet globalt, vid sidan av energi- och klimatfrågorna, är miljöproblemens säkerhetspolitiska
effekter – till exempel risken för konflikter kring
vattentillgångar och råvaror – och den ekonomiska
nyttan av att ha uthålliga ekosystem.
Under 2007 tillförs den globala och europeiska
miljöpolitiken omfattande faktasamlingar. Några av
dem är den nya bedömningen av klimatets framtida
utveckling från FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan IPCC, en analys av miljöutvecklingen i Europa
med utblickar även mot Centralasien från Europeiska
miljöbyrån EEA och en beskrivning av den globala
miljösituationen med framtidsscenarier från FN:s
miljöprogram UNEP. Hittills har utvecklingen visat
att det är långt kvar innan vi når det globala miljömålet
att säkra en miljövänlig och hållbar utveckling och få
stopp på miljöförstöringen till år 20151.
Globala mål har påverkat valen av miljömål
Många miljöproblem är idag globala vilket gör att
det finns flera miljökvalitetsmål som Sverige omöjligt
kan nå på egen hand. Ofta är vi starkt beroende av
insatser i andra länder. Det gäller särskilt sex av
målen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara
naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Giftfri
miljö och Ingen övergödning. Luftföroreningar transporteras hundratals mil och vi råder inte över alla
utsläpp till havsområdena utanför våra kuster.
De svenska målen utgår ibland från internationella
mål. Ett tydligt exempel på detta finns inom ramen
för målet Ett rikt växt- och djurliv. 2001 togs ett
beslut i EU om att förlusten av biologisk mångfald
ska vara stoppad till år 2010. Året därefter antogs ett
globalt mål på samma område men med en lite
mjukare formulering: Utarmningen av biologisk
mångfald ska minska tydligt till 2010. Riksdagen
fattade därefter år 2005 beslut om att ett av delmålen
för Ett rikt växt- och djurliv ska vara att förlusten
av biologisk mångfald inom Sverige ska vara hejdad
senast år 2010.
På motsvarande sätt ser det ut på klimatområdet.
Inom FN:s klimatkonvention finns Kyotoprotokollet*,
som anger att många industriländer till att börja med
ska minska sina utsläpp av växthusgaser till en viss nivå
senast 2008–2012. EU har angett samma tidsperiod
för när delmål inom unionen ska vara uppnådda och
tidsgränsen gäller även för ett svenskt delmål tillhörande Begränsad klimatpåverkan.
Vi kan påverka internationella mål
Ökat intresse för havsmiljön
p e r s p e k t i v
Det svenska målet Hav i balans samt levande kust
och skärgård anger bland annat att Västerhavet och
Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och att den biologiska mångfalden ska bevaras.
I delmålen ingår att uttaget av fisk redan 2008 inte
ska vara större än att ekosystemets funktion bibehålls;
ett delmål som bedöms vara mycket svårt att nå.
Inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik
pågår ett arbete för att anpassa fiskeansträngningarna
efter fiskbeståndens bärkraft. Utgångspunkter är
rekommendationer från det Internationella havsforskningsrådet ICES. Arbetet går dock långsamt
och flera bestånd av framför allt torsk fiskas på ett
icke hållbart sätt.
Havsmiljöarbetet påverkas av många andra länder
och samarbete pågår i flera olika forum, i HELCOM*
för Östersjön och i OSPAR* för Nordostatlanten.
e t t
Målet Giftfri miljö visar tydligt att beslut inom en
mängd samhällsområden påverkar möjligheterna att
nå miljömålen. EU:s gemensamma inre marknad
innebär att alla medlemsländer har gemensamma
regler för kemikalier och om att olika varor inte får
innehålla vissa kemikalier. Till detta kommer till
exempel EG-direktiv om vad som får släppas ut till
sjöar och vattendrag, gränser för högsta tillåtna halter
i olika miljöer och regler som stoppar farliga ämnen i
elektronikvaror. EU:s gemensamma jordbrukspolitik,
CAP*, har också betydelse för arbetet med Giftfri
miljö eftersom den påverkar användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket.
I det globala samarbetet räcker det inte med en
global kemikaliestrategi och gemensamma miljö-
9
i
Miljöarbetet inom olika sektorer blir allt viktigare
konventioner. Världshandelsreglerna inom WTO*
har till exempel också stor betydelse. Ett importland
kan tillsammans med övriga EU-länder påverka vilka
ämnen som ska vara förbjudna i en vara eller i ett
livsmedel, men importlandet kan inte ställa rättsliga
krav på hur till exempel en leksak eller ett kilo
äpplen produceras. Utsläppen från fabriken eller till
åkermarken regleras inte i handelsreglerna, även om
farliga föroreningar så småningom kan lagras i djur
och växter flera hundra mil från utsläppsplatsen.
Däremot kan det importerande företaget ställa miljökrav på produktionen.
De globala handelsreglerna och EU:s jordbrukspolitik har också stor betydelse för möjligheterna att
nå målen Ingen övergödning och Ett rikt odlingslandskap. På motsvarande sätt påverkar EU:s transport- och
energipolitik målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk
luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö
med flera miljömål. Alltmer av miljöarbetet är beroende av utvecklingen inom andra politikområden.
Sektorsintegreringen har i praktiken ökat, men fortfarande saknas ofta konkreta miljömål när EU tar
fram strategier för olika samhällssektorer.
Det är inte bara Sverige som påverkas av och tar till
sig internationella mål. Det finns även exempel på
att svenska mål och insatser har medverkat till att
utveckla europeiska och globala mål.
Sverige har sedan början av 1990-talet drivit kemikaliefrågorna internationellt, till exempel i samband
med FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio
de Janeiro 1992. Vid världstoppmötet i Johannesburg,
tio år efter Riokonferensen, kom man överens om ett
generationsmål med samma grund som det svenska
målet Giftfri miljö; senast år 2020 ska kemikalier produceras och användas på ett sätt som minimerar de
negativa effekterna på människors hälsa och miljö.
Det är också basen i den globala kemikaliestrategin
SAICM* som antogs i februari 2006, och som även tar
upp mål för att minska riskerna och sprida kunskap
om kemikalier.
Inom EU inleddes arbetet med en ny kemikalielagstiftning efter diskussioner och påtryckningar från
vissa medlemsländer, däribland Sverige. Efter flera års
förhandlingar togs beslutet om den nya kemikalielagen, REACH*, av Miljöministerrådet och Europaparlamentet i december 2006. Resultatet är, trots
kompromisser, ett stort steg framåt.
figur a.1 Utsläpp av fosfor till Östersjön 2000
Hav i balans samt levande kust och skärgård berörs
starkt både av EU:s nya marina strategi och av planerna för en gemensam maritim politik. Det första
utkastet till en maritim politik kom sommaren 2006
och omfattar både sjöfart, fiske och kustplanering.
Enligt den marina strategin och det nya marina direktivet2 ska EU:s havsområden ha uppnått ”god miljöstatus” senast 2021. De nordiska länderna föreslog att
man bör kunna genomföra direktivet snabbare i vissa
havsområden, till exempel Östersjön, vilket också
antogs av EU:s miljöministrar.
finland
sverige
2 420
1 554
Östersjön får en egen handlingsplan
ryssland
estland
1 202
10
lettland
1 351
danmark
604
tyskland
979
2 911
litauen
650
polen
15 629
ton fosfor
i
data gäller för utsläpp till denna del av Östersjön
e t t
Not. Nästa sammanställning från HELCOM presenteras 2009 och avser utsläppen
2006.
källa: helcom, sammanställning plc4
Övergödningen i Östersjön är ett tydligt exempel på att många
miljöfrågor bara kan lösas genom internationellt samarbete.
Figuren visar utsläpp av fosfor från Östersjöns nio strandstater via
reningsverk, industriavlopp, enskilda avlopp, dagvatten och läckage
från jord- och skogsbruk. Siffrorna gäller utsläpp till det markerade
området. Observera att de visar totalutsläpp, räknat per person
ser de olika ländernas bidrag annorlunda ut.
p e r s p e k t i v
EU har först på senare år ökat sitt engagemang i havsmiljöfrågorna. I konventionsarbetet är besluten sällan
tvingande för medlemsländerna, vilket däremot EUreglerna är. Men konventionerna har i allmänhet fler
aktörer. Ryssland är till exempel med i HELCOM,
men inte i EU.
Östersjöns låga och varierande salthalt gör att antalet
arter är få och särskilt känsliga för störningar. Enligt
planerna kommer HELCOM* att få en nyckelroll
när det gäller att genomföra EU:s marina strategi i
Östersjön. Ett led i detta kan bli en handlingsplan,
Baltic Sea Action Plan, som HELCOM ska presentera
under 2007.
Sjöfartens miljöpåverkan ökar, relativt sett. Om
inte kraftfulla åtgärder sätts in kommer sjöfarten på
EU:s havsområden att år 2020 släppa ut mer svaveloch kväveoxider än vad som släpps ut på land inom
unionen. Insatser mot sjöfartens luftföroreningar är
bland de mest kostnadseffektiva åtgärderna som finns
i arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Bara naturlig
försurning. EU kan gå före, men för att nå större effekt
krävs beslut inom FN:s sjöfartsorganisation IMO*.
EU:s ramdirektiv för vatten har medfört omfattande
förändringar av svensk vattenförvaltning. Att leva upp
till direktivets krav på god vattenkvalitet är en förutsättning för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande
sjöar och vattendrag men även för att nå havsmiljömålet. Också för Giftfri miljö, Ingen övergödning
och Grundvatten av god kvalitet har vattendirektivet
blivit ett verktyg med stor potential.
Utsläpp av växthusgaser behöver halveras
EU är drivande i de internationella klimatförhandlingarna med stöd av bland andra Sverige. Inom klimatförhandlingarna pågår förberedelserna för att få
en fortsättning på Kyotoprotokollet*. Den nuvarande
avtalsperioden går ut 2012.
EU och andra industriländer måste visa att de klarar
att minska sina utsläpp av växthusgaser enligt tidigare
uppsatta mål. Vid EU:s toppmöte i mars 2007 antogs
en klimatpolitik som innebär att EU-länderna ska
minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till 2020, jämfört med 1990. Målet för minskningen kommer att vara 30 procent under förutsättning att
även industriländer utanför EU antar samma mål.
Förnybara energislag ska svara för 20 procent av EU:s
energiförbrukning och minst tio procent av drivmedlen
ska vara biodrivmedel år 2020. EU-länderna ska också
satsa på effektivare energianvändning och eftersträva
att energiförbrukningen minskar med 20 procent.
figur a.2 Koldioxidutsläpp från fossila bränslen per person
2003
Ryssland
Danmark
Norge
Kina
Brasilien
Indien
Kenya
Bangladesh
Moçambique
Afghanistan
ton CO2
4
8
12
16
20
källa: oak ridge national laboratory, usa
Det finns stora skillnader mellan olika länders utsläpp av koldioxid,
per person räknat. Den höga tillväxttakten i vissa utvecklingsländer börjar nu synas i statistiken. Ett exempel är Kina där
utsläppen växer snabbt och totalt sett är ungefär lika stora som
Europas. Men räknat per invånare är européernas koldioxidutsläpp
flera gånger större.
p e r s p e k t i v
Not. Senaste tillgängliga och jämförbara data för utvalda länder.
Sverige
11
e t t
Ukraina
En del insatser för att klara det svenska målet
Begränsad klimatpåverkan gynnar även målen Frisk
luft och Bara naturlig försurning. En satsning på vindkraft och energisnåla bilar eller minskad oljeförbrukning för uppvärmning av hus ger mindre utsläpp av
såväl koldioxid som svaveloch kväveföreningar och
även av hälsofarliga partiklar. Europeiska kommissionen har beräknat att om koldioxidutsläppen minskar
med tio procent fram till 2020, medför det även en
minskning av skadliga luftföroreningar som ger en
samhällsekonomisk besparing på 8–27 miljarder euro,
detta tack vare färre sjukdomsfall och friskare liv.
Luftarbetet kan få draghjälp av klimatarbetet men
samtidigt måste man vara medveten om att åtgärder
mot klimatpåverkande gaser inte alltid gynnar luftkvaliteten i vår närmiljö. Biobränslen ökar inte nettoutsläppen av koldioxid, men kan ge besvärliga luftföroreningar om de inte eldas på rätt sätt. Ökad
användning av skogsbränsle kan även leda till en
utarmning av skogsmarken om man inte tar hänsyn
till detta. Det är viktigt att inte tappa fokus avseende
andra hälso- och miljöeffekter i jakten på minskade
utsläpp av växthusgaser.
Även förhandlingarna om att ytterligare begränsa
luftföroreningar inom EU kan komma att avgöras
under svenskt ordförandeskap hösten 2009. EU har
antagit en luftstrategi som inte är tillräckligt ambitiös
i
Japan
Storbritannien
Klimatåtgärder ger ofta bättre luft
USA
Saudiarabien
De internationella klimatförhandlingarna väntas
gå in i ett avgörande skede hösten 2009, då Sverige är
ordförande i EU. För att nå det globala målet – en
begränsning av framtida temperaturökning till högst
två grader – skulle världens utsläpp av växthusgaser
behöva minska med 50 procent fram till år 2050 jämfört med 1990. För industriländerna skulle minskningen behöva vara 60–80 procent, enligt Europeiska
kommissionens energipolitiska förslag. Starkt växande
ekonomier ökar sina utsläpp kraftigt och kommer
också att behöva göra åtaganden. Idag är Kinas
utsläpp ungefär lika stora som Europas. Men räknat
per invånare är Europas utsläpp tre gånger större.
brundtlandrapporten plattform
för miljökvalitetsmål
Utvecklingen av internationella mål för miljökvalitet
fick fart efter Brundtlandkommissionens rapport Vår
gemensamma framtid. För tjugo år sedan definierade
Brundtlandkommissionen hållbar utveckling som en
utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att
äventyra framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Innebörden av begreppet
minskar. Utsläpp av dessa ämnen begränsas även i
den europeiska luftvårdskonventionen LRTAP*,
där tidigare överenskommelser också ska ses över.
Möjligheterna att minska luftutsläppen beror inte
bara på renare sjöfart och effektivare energianvändning, som tidigare har nämnts, utan också på avgasregler för bilar, bussar och lastbilar. Under många år
har avgaskraven stegvis skärpts. EU diskuterar också
bindande krav på ökad bränsleeffektivitet efter det
att bilindustrin inte lyckats minska bränsleförbrukningen tillräckligt på frivillig väg.
hållbar utveckling konkretiserades sedan under FN:s
toppmöte i Rio 1992.
Under 1990-talet fick världen en mängd nya internationella miljökonventioner, som började fylla
begreppet hållbar utveckling med mer innehåll. Allt fler
12
länder började också arbeta med miljömål inriktade på
vad de vill uppnå – miljökvaliteten – inte bara mål för
hot som behöver avvärjas.
i
förutsättningarna för att arbetet ska bli mer effektivt
Sveriges miljömålsarbete kan ses som miljödimensionen av hållbar utveckling. Det är svårt att hitta
andra exempel på länder där miljömål används för att
styra och utvärdera miljöarbetet. Genom att uppföljningen görs på både nationell och regional nivå ökar
e t t
och att många kan ta del av resultaten.
I EU:s sjätte miljöhandlingsprogram från 2002
anges fyra kvalitativa mål, om klimat, biologisk mångfald, hälsa samt naturresurser och avfall. Utifrån miljöhandlingsprogrammet har sedan sju tematiska miljöstrategier tagits fram, med huvudsakligen åtgärdsmål.
p e r s p e k t i v
för att nå målen Frisk luft och Bara naturlig försurning.
Enligt strategin ska EU revidera nuvarande bestämmelser om högsta tillåtna utsläpp från varje medlemsland. Det handlar om svaveldioxid och kväveoxider,
flyktiga organiska ämnen samt eventuellt även om
partikelutsläpp. Ett nytt direktiv om luftkvalitet ställer
redan krav på att partikelhalterna i tätortsluften
Våra åtgärder kan påverka andras miljö
Åtgärder för att nå våra nationella miljömål kan påverka miljön i andra länder. Sambanden är komplexa
och kräver ofta analys av hela ekosystems bärkraft för
att klarläggas. Ett par förenklade exempel kan hämtas från målen som rör havsmiljön och skogen: En
begränsning av fisket i Östersjön och Västerhavet kan
leda till att importen av fisk från andra havsområden
ökar, med risk för utfiskning där. På samma sätt skulle
nationella begränsningar i uttaget av biomassa för
energiproduktion kunna leda till ökad import och
utarmning av andra länders skogar.
Men vårt miljömålsarbete kan också bidra till miljöförbättringar i andra länder. Teknik eller styrmedel
som utvecklas för att nå svenska miljömål kan vara
användbara i andra länders miljöarbete. Exempel är
utveckling av selektiva fiskeredskap som minskar
bifångster och användning av ekonomiska styrmedel,
till exempel energi- och koldioxidskatt, för minskad
förbrukning av fossila bränslen.
Svenska insatser för att genom nationell lagstiftning och internationella förhandlingar minska
användningen av giftiga kemikalier kan bidra till
minskad belastning på både naturoch arbetsmiljö
i andra länder. Likaså kan åtgärder för att begränsa
införsel av främmande arter till Sverige underlätta
andra länders arbete för att nå mål om biologisk
mångfald.
miljömål i andra länder
Nederländerna är kanske det EU-land som har arbetat
för hållbar utveckling. Den svenska hållbarhetsstrategin har
längst med att utveckla sammanfattande nationella miljö-
mindre konkreta mål och hållbarhetsindikatorer finns än så
mål. Den senaste nationella miljöpolitiska planen3 antogs
länge huvudsakligen inom energi- och miljöområdet.
2006. Planen innehåller en blandning av kvalitetsmål och
mer liknar de svenska målen, till exempel Ren luft, Rent och
2030. Till skillnad från Sverige har Nederländerna satt upp
ofarligt vatten respektive Friska samhällen och ekosystem.
internationella miljömål, till exempel att det ska finnas en
Det första utkastet till dessa mål formulerades redan 1996
global överenskommelse om hållbart fiske senast 2015.
och innehöll då tolv mål. Klimatfrågan kom med först 2003.
I Storbritannien och Tyskland ingår en del miljömål i
Efter hand har USA:s mål krympt till fem övergripande mål
ländernas strategier för hållbar utveckling, som omfattar
med mätbara delmål4. En uppföljning av målen redovisas
både ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
varje år till den amerikanska kongressen.
Storbritannien har även satt upp mål för sitt internationella
Vietnam är ett exempel på ett land med utbredd fattig-
arbete med tjugo internationella prioriteringar för att
dom som har ambitiösa miljömål. År 2003 antogs en natio-
utveckla en mer hållbar värld. Både Storbritannien och
nell strategi för miljövård med konkreta miljömål att nå till
Tyskland följer upp målen med en stor mängd indikatorer
2010 men också en vision för 2020.
p e r s p e k t i v
FN:s millenniemål nr 7.
Det marina direktivet är inte helt färdigbehandlat inom EU.
National Environmental Policy Plan
US EPAs strategiska plan 2006-2011, http://www.epa.gov/cfo/plan/plan.htm
e t t
Detta ger oss i sin tur ökad styrka i internationella
förhandlingar. De långsiktiga målen förbättrar
möjligheterna att agera konsekvent och driva frågor,
både sådana som bidrar till att nå våra nationella
miljömål och till att miljön blir bättre för de fattigaste
människorna.
En fördel med det svenska systemet är att målen
har en bred politisk förankring. Ansvaret för att
utveckla och nå målen är också fördelat på myndigheter som ansvarar för olika sakområden, inte bara
miljömyndigheter. Genom att många myndigheter
ska arbeta för samma miljömål inom olika EU-grupper
och på skilda internationella arenor, ökar möjligheterna för att ett relativt litet land ska få gehör för
sina förslag.
i
Sveriges möjligheter att bidra till mer effektiva och
globala miljöregler genom att påverka internationella
organisationer tillvaratas framför allt genom att aktivt
medverka i EU-ländernas gemensamma förberedelser inför förhandlingar. Ett enat EU har en större
tyngd i globala förhandlingar än ett enskilt land, samtidigt som denna enighet förutsätter kompromisser
från de enskilda medlemsländerna. Även när EU inte
formellt är förhandlingspart, till exempel i UNEP*,
sker en samordning mellan EU:s medlemsländer.
Det svenska arbetet med att integrera miljöansvaret
i alla samhällssektorer samt tio års erfarenhet av att
utveckla konkreta miljömål väcker ofta intresse hos
andra länder och i internationella organisationer.
13
Målen kan stödja förhandlingarna
1.
2.
3.
4.
USA:s federala miljömyndighet, EPA*, har miljömål som
åtgärdsmål, där de övergripande målen ska vara uppnådda
De 16 nationella
miljökvalitetsmålen
miljökvalitetsmål ett
Halten av växthusgaser i atmosfären skall i
figur 1.1 Utsläpp av växthusgaser i industri- respektive
utvecklingsländer
enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som inne-
16
miljarder ton CO2–ekv
25
bär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett
b e g r ä n s a d
sådant sätt och i en sådan takt att den biolo-
k l i m a t p å v e r k a n
sammans med andra länder ett ansvar för
giska mångfalden bevaras, livsmedelsproduk-
20
15
10
tionen säkerställs och andra mål för hållbar
utveckling inte äventyras. Sverige har tillatt det globala målet uppnås.
5
1990
industriländer
Når vi miljökvalitetsmålet?
Världens samlade utsläpp av växthusgaser
fortsätter att öka, därmed ökar även gapet till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Sverige
hör dock till det fåtal industriländer som under
2006 redovisade en avtagande trend för de nationella
utsläppen till klimatkonventionens sekretariat.
Ytterligare åtgärder kommer dock att krävas för att
hindra att utsläppen från svenska källor ökar de
kommande åren.
Sverige ska, inom EU och i internationella fora,
verka för att det globala arbetet inriktas så att miljökvalitetsmålet kan nås. Omfattande utsläppsminskningar krävs främst i industriländer, men också i
2005
2020
utvecklingsländer
Not. exkl markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk
(lulucf)
källa: joint research centre – institute for prospective technological studies
Enligt prognoser för utsläpp av växthusgaser i industriländer samt
utvecklingsländer kommer, om inga ytterligare åtgärder vidtas,
utsläppen från utvecklingsländer att överstiga industriländernas
år 2020. Mängden växthusgaser anges som koldioxidekvivalenter*,
d v s omräknat till den mängd koldioxid som ger motsvarande
klimatpåverkan.
utvecklingsländer med stark tillväxt. EU-kommissionens bedömning är att utsläppen från industriländer
behöver minska med 30 procent till år 2020.
Genom ett nytt klimatpolitiskt beslut anslöt sig
Sverige under 2006 till EU:s gemensamma, långsiktiga
klimatmål om en maximal, global genomsnittlig
• Fortsatt skatteundantag efter 2008 för biobränslen
som drivmedel för fordon.
• Ökad inblandning av rapsmetylester (RME) i
diesel från två till fem procent.
• Uppdrag till Konsumentverket att i samverkan
med Naturvårdsverket och Vägverket ta fram
ett märkningssystem för bilars koldioxidutsläpp.
120
100
80
60
40
växthusgaser
04
20
05
20
02
20
00
20
98
19
96
19
94
19
92
20
17
BNP
källa: naturvårdsverket
Sverige har brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp
av växthusgaser. Mellan 1990 och 2005 har BNP ökat med cirka 30
procent. Under samma period minskade utsläppen med omkring
fem miljoner ton eller 7,2 procent.
Det internationella samfundet står inför mycket stora
utmaningar i att gemensamt arbeta för minskade
utsläpp av växthusgaser, samtidigt som välståndet
utvecklas globalt. Särskilt viktigt är det att arbeta för
en välståndsutveckling i den fattiga delen av världen
i enlighet med millenniemålen, klimatkonventionen
etc på ett sådant sätt att utsläppen av växthusgaser
minimeras.
• Förlängning och utökning av systemet med gröna
elcertifikat fram till 2030 innebärande en ökning
av elproduktion från förnybara energikällor med
12 TWh mellan 2007 och 2016.
140
b e g r ä n s a d
• Krav på energieffektivitet vid offentlig upphandling.
160
19
• Förlängning och förstärkning av klimatinvesteringsprogrammet under 2006–2008 med satsningar på
klimatinformation, satsningar inom transportsektorn samt stöd till små kommuners klimatarbete.
index
90
Under 2006 togs beslut om en rad styrmedelsförändringar av betydelse för klimatmålet:
figur 1.2 Utveckling av svensk BNP samt utsläpp av
växthusgaser 1990–2005
19
uppvärmning med två grader över förindustriell nivå.
Det nationella långsiktiga klimatmålet ligger fast och
innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser fram
till år 2050 bör minska från dagens drygt sju ton till
högst 4,5 ton koldioxidekvivalenter* per person och
år. Målet är beräknat utifrån förutsättningen att utsläppen på sikt ska vara jämnt fördelade mellan jordens
invånare. Internationellt diskuteras idag om detta långsiktiga riktvärde om 4,5 ton koldioxidekvivalenter per
person räcker. Vissa studier pekar på att en nivå så låg
som tre ton per person eller lägre krävs globalt.
klimatfrågan i fokus
risk för kraftigt ökande utsläpp
Den globala medeltemperaturen ökar i takt med
stigande halt av växthusgaser i atmosfären. Halten är
nu drygt 30 procent högre än vad den var vid industrialiseringens början i mitten av 1800-talet, och kan
komma att stiga kraftigt. I november 2006 varnade
IEA (The International Energy Agency) för att koldioxidutsläppen i världen kan öka med 55 procent
till 2030 om nuvarande utsläppstrender fortsätter.
2006 går till historien som det året då forskarnas varningar för klimatförändringens effekter på allvar fick
genomslag i samhällsdebatten. Mycket tack vare en
rad extrema väderhändelser och osedvanligt mild
väderlek. I början av 2006 bekräftades att år 2005 var
ett av de varmaste åren sedan temperaturmätningarna
startade på 1890-talet, troligen det varmaste på flera
tusen år. Även i Sverige var det varmt, 1,6 grader över
normaltemperaturen enligt SMHI. Året slutade på
figur 1.3 Totala utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990–2005
miljoner ton
80
75
70
mål 2008–2012
Når vi delmålet?
04
20
05
20
02
20
00
20
98
19
96
19
94
19
19
19
18
92
65
90
samma sätt med rapporter om den varmaste hösten
i Europa på 500 år.
Klimatförändringen kommer bland annat att hota
vattenförsörjningen och bidra till att öknarna breder
ut sig. Särskilt utsatta är tropiska områden och
utvecklingsländerna, men även Sverige kommer att
påverkas. Den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen har av regeringen fått i uppgift att utreda
effekterna av klimatförändringar och hur samhällets
sårbarhet kan minskas. Vid en delrapportering i
november 2006 framkom bland annat att det finns
stora risker för framtida översvämningar av Mälaren
och Vänern och att vitala samhällsfunktioner hotas.
Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade.
utsläpp av växthusgaser
b e g r ä n s a d
delmål, 2008–2012
De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 procent lägre än
utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.
De svenska utsläppen av växthusgaser varierar mellan åren, främst
beroende på skillnader i temperatur och nederbörd. Mellan 2004
och 2005 minskade utsläppen med omkring 2,7 miljoner ton.
Målet bedöms kunna nås om ytterligare åtgärder
genomförs. De senaste prognoserna för utsläppen år
2010 pekar på en minskning av utsläppen motsvarande
globala utsläppsminskningar avgörande
De industriländer som undertecknat Kyotoprotokollet har
60–80 procent till år 2050 samt att åtgärder genomförs
tillsammans åtagit sig att minska sina utsläpp av växt-
i de snabbast växande utvecklingsländerna. Intensivt
husgaser med drygt fem procent till år 2012. Genom
arbete pågår i många fora, inklusive i Sverige, för att en
protokollets mekanismer för ren utveckling (CDM)* och
ny global klimatregim skall finnas på plats när Kyoto-
gemensamt genomförande (JI)* kan industriländerna
protokollets första åtagandeperiod tar slut år 2012.
bidra till utveckling och tekniköverföring i fattigare länder
samtidigt som utsläppen minskar.
För att stabilisera halten av växthusgaser i enlighet
Sveriges regering stödjer de långsiktiga målen för att
minska utsläppen av växthusgaser som EU-kommissionen
beslutat, dvs en reduktion av utsläppen på 20 procent fram
med målet om max två graders temperaturhöjning krävs
till 2020 (jämfört med 1990) som europeiskt åtagande och
sannolikt att industriländernas utsläpp minskar med
30 procent vid en bredare internationell anslutning.
figur 1.4 Utsläpp av växthusgaser i Sverige från olika
sektorer 1990–2005
miljoner ton
25
20
15
10
05
04
20
20
20
02
00
20
98
19
19
96
94
19
92
19
19
90
5
19
Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade.
transporter
jordbruk
industrins energiförbränning
industriprocesser
energianvändning
i bostäder och service
avfall
el- och värmeproduktion
inkl raffinaderier
b e g r ä n s a d
Utsläppen av växthusgaser utvecklas olika i olika sektorer. Transportsektorn fortsätter att öka sina utsläpp medan utsläppen
minskar från energianvändningen i bostäder och lokaler samt från
avfallssektorn.
3–4 procent räknat från 1990 års nivå, vilket innebär
ett närmande till det nationella delmålet.
De totala utsläppen av växthusgaser beräknade
som koldioxidekvivalenter* var år 2005 67 miljoner
ton, (exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, LULUCF). Utsläppen
minskade med omkring fem miljoner ton eller 7,2
procent mellan 1990 och 2005. Mellan år 2004 och
2005 minskade utsläppen med omkring 2,7 miljoner
ton, huvudsakligen på grund av minskade utsläpp
från energianvändning i bostäder och lokaler samt
från avfallssektorn.
BNP minskade under det tidiga 1990-talet, men
sedan 1994 har i medeltal den årliga BNP-tillväxten
varit tre procent. De aggregerade utsläppen av växthusgaser har inte ökat i takt med BNP-ökningen
utan tillväxten har istället frikopplats från utsläppen.
Utsläppen per person har minskat till totalt 7,4 ton
2005 från 8,4 ton år 1990.
Sveriges fjärde nationalrapport lämnades till Klimatkonventionen under 2006. Rapporten innebär bland
annat en omfattande granskning och sammanställning
av svenska utsläppsdata. Syftet med rapporten är att
beskriva den historiska utsläppsutvecklingen i landet
och ge en framtidsprognos för utsläppen av de växthusgaser som ingår i Kyotoprotokollet*.
miljökvalitetsmål två
Frisk luft
Luften skall vara så ren att människors hälsa
figur 2.1 Trend för luftkvalitet i svenska tätorter under
vinterhalvåret 1999/2000–2005/2006
samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
befolkningsviktat index
120
20
f r i s k
l u f t
Bedömningen från 2006 att det blir mycket
svårt att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft kvarstår.
Planerade och beslutade åtgärder i Europa som helhet kan dock på längre sikt förväntas ha en positiv
effekt på miljömålet.
Luftföroreningar skadar hälsan, naturen, material
och kulturföremål. Exponering för luftföroreningar
mätt som partiklar och kvävedioxid, uppskattas totalt
medföra över 5 000 förtida dödsfall per år i Sverige.
Utsläpp av ozonbildande ämnen i Europa gör att
halterna av marknära ozon kommer att överstiga de
nivåer som regeringen har angett som mål inom en
generation. Det innebär att marknära ozon även år
2020 kommer att ge upphov till skador på skog och
jordbruksgrödor. Därtill kommer hälsoeffekterna av
ozon i form av sjukdom och förtida död.
Den tidigare trenden mot förbättrad luftkvalitet
i svenska tätorter har avstannat. Dock förväntas
fattade beslut ge förbättringar framöver. Trenden
för miljömålet bedöms därför som positiv. I EU:s
tematiska strategi för luftföroreningar redovisas
påverkan på miljö och hälsa år 2020.
Prognoserna innebär att det blir mycket svårt att nå
miljömålet som helhet inom utsatt tid. Ambitionsnivån
på åtgärderna måste höjas både i Sverige och inom EU.
100
80
60
40
20
1999/00
2000/01
NO2
2001/02
2002/03
partiklar (PM10*)
2003/04
SO2
2004/05
2005/06
bensen
Not. Indexet är en sammanvägning av halterna i ca 30 kommuner. Halter vid
1999/2000 NO2 17,7 μg/m3, SO2 2,4 μg/m3, bensen 2,1 μg/m3 och PM10 17,1 μg/m3.
källa: svensk miljöövervakning
Luftkvaliteten i svenska städer har inte förbättrats under 2000talet. Endast halterna av bensen har minskat. För de övriga ämnena
är trenden otydlig.
Når vi delmålen?
svaveldioxid
delmål 1, 2005
Halten 5 mikrogram/m3 för svaveldioxid som årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.
Hela landet klarar idag delmålet för svaveldioxid.
I kuststäder med stor påverkan från sjöfart är dock
marginalen liten.
kvävedioxid
figur 2.2 Kvävedioxid i luften 2005 (årsmedelvärden)
delmål 2, 2010
Halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde och
20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid skall
i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år.
hela landet
tätorter
0–10
10–15
15–20
20–25
25–100
0–1
1–2
2–3
3–4
4–5
5–6
6–7
>7
Kartan visar årsmedelvärdet för
kvävedioxid i regional bakgrund
beräknat över hela landet.
Punkterna visar halterna i luften i
urban bakgrund i ett antal tätorter.
Delmålet om 20 μg/m3 överskrids
i tätorter över hela landet.
l u f t
figur 2.3 Kvävedioxid i tätorter 2005 (timmedelvärde)
μg/m3
marknära ozon
120
delmål 3, 2010
100
delmål 2010
60
40
mätningar i urban bakgrund
nd
al
lm
öl
M
kh
o
oc
St
Gö
te
bo
rg
rå
s
nd
Lu
st
e
Vä
m
ö
St
oc
kh
ol
m
g
or
al
M
gb
sin
He
l
Su
nd
sv
or
al
l
g
20
te
b
Halterna av marknära ozon är en av de faktorer som
gör det svårt att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.
Delmålet överskrids i hela Sverige, främst på landsbygden men även i några städer. Trenden mot delmålet är dock positiv.
Ozon ger irritation i luftvägarna, försämrar lungfunktionen samt bidrar till ökad dödlighet. Exponering för ozon, vid de ozonhalter som förekommer
idag, beräknas kunna medföra fler än 2 000 förtida
dödsfall per år i hela landet. Marknära ozon orsakar
också kostsamma skador på gröda och skog.
Ozon och ozonbildande ämnen kan färdas långa
sträckor och förs därför till Sverige med vindar från
kontinentens mer tätbefolkade områden. Det inter-
80
Gö
Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m3 som åtta timmars medelvärde år 2010.
21
f r i s k
Delmålet är möjligt att nå förutsatt att ytterligare
åtgärder vidtas. Alltför höga halter av kvävedioxid är
fortfarande ett problem i tätorter över hela landet.
Både timmedelvärdet och årsmedelvärdet överskrids
i många kommuner. Sedan 2000-talets början minskar
inte längre kvävedioxidhalterna i Sverige. Trenden är
osäker. Om den svaga ökning som kan anas fortsätter
kan det bli svårt att nå delmålet i tid.
Kvävedioxid förekommer i tätortsluften tillsammans med andra föroreningar och är då en markör för
luftföroreningar, särskilt från trafiken. Till exempel
har barns hälsa förbättrats när luften blivit mindre
förorenad och halterna av kvävedioxid minskat.
Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid är ett
viktigt verktyg för att nå delmålet. Miljökvalitetsnormerna kommer ur EU:s direktiv för luftkvalitet.
Kvävedioxid i urban och regional
bakgrund (μg/m3)
mätningar i gatumiljö
Lokala källor som vägtrafik och arbetsmaskiner leder till att det
timmedelvärde som anges i delmålet för kvävedioxid överskrids
i flera svenska städer.
långväga lufttransporter av
föroreningar kräver samarbete
Internationellt samarbete krävs för att klara miljökvalitetsmålet Frisk luft eftersom många föroreningar färdas lång väg och över landsgränser.
Inom EU finns flera direktiv som anger maximala
halter av olika föroreningar i syfte att värna miljön
och människors hälsa. Dessutom finns bindande krav
på högsta tillåtna utsläpp för flera viktiga ämnen.
Den största utsläppskällan är i stället användning
av lösningsmedel och kemiska produkter. Även vägtransporter och snöskotrar ger betydande utsläpp.
För snöskotrar och andra små arbetsmaskiner finns
en stor potential att minska utsläppen. Utsläppen
från vägtrafiksektorn har minskat avsevärt.
Även om utsläppsmålet klaras är det fortsatt angeläget med minskningar av VOC-utsläppen eftersom
de bidrar till bildning av marknära ozon. Det är idag
svårt att nå delmålet för ozon (se delmål 3).
Gemensamma EU-regler för fordon är ytterligare ett
exempel på åtgärder för att minska utsläppen.
Under 2007 kommer EU att anta ett nytt direktiv
för luftkvalitet. En förutsättning för att förbättra
luftföroreningssituationen i Sverige är att de kom-
22
mande kraven på utsläppsminskningar, internationellt och inom EU, blir tillräckligt långtgående. Det
f r i s k
är även viktigt att krav ställs på minskade utsläpp
av partiklar.
l u f t
nationella arbetet för att minska utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen som bildar ozon,
är därför av största vikt för att nå delmålet.
flyktiga organiska ämnen
delmål 4, 2010
År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen
(VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.
Utsläppen av flyktiga organiska ämnen, VOC, har
minskat i Sverige och var år 2005 198 000 ton.
Beräkningarna av VOC-utsläppen har reviderats och
tidigare redovisade data från 1990 och framåt har uppdaterats. Nya mätningar av utsläpp från olika verksamheter har medfört säkrare bedömningar av de svenska
utsläppen och enligt de nya beräkningarna är utsläppen
betydligt lägre än förut. Orsaken är främst att vedeldning nu inte anses ge så stora utsläpp som tidigare
antagits. Andelen utsläpp som beror på dålig eldning
uppskattas vara lägre än i den tidigare bedömningen.
partiklar
delmål 5, 2010
Halterna 35 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och
20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10)
skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas
högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för
partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet
får överskridas högst 37 dygn per år.
Delmålet för partiklar är mycket svårt att uppnå.
Inandningsbara partiklar bedöms vara den luftförorening som ger upphov till de största hälsoproblemen i
svenska tätorter. Utöver hälsoeffekterna bidrar partiklar dessutom till nedsmutsning av byggnader och kulturföremål. Därför är det viktigt att åtgärder sätts in för
att minska föroreningarna samt att halterna kontinuerligt mäts för att följa upp effekten av insatta åtgärder.
PM10* är en bra indikator för partiklar från vägslitage
och uppvirvling av damm, medan den mindre partikelstorleken PM2,5* är något bättre som indikator för
avgaspartiklar.
Data för PM2,5 finns endast för ett fåtal platser och
visar att delmålet överskrids i storstädernas gatumiljö.
Det är angeläget att PM2,5 mäts på fler platser. Prognoser för år 2020 anger att livslängden förkortas med
cirka två månader till följd av exponering för PM2,5.
Bidraget från långdistanstransport av luftföroreningar
är stort.
Delmålet för PM10 kommer inte att kunna nås
utan ytterligare åtgärder. I flera svenska städer, såväl
figur 2.4 Partiklar PM10 i tätortsluften 2005 (dygnsmedelvärde i gatumiljö)
figur 2.5 Partiklar PM10 i luften 2005 (årsmedelvärde)
μg/m3
100
80
PM10 μg/m3
60
<5
delmål 2010
40
5–10
10–15
>15
Bo
rlä
ng
e
a
nt
un
sk
nd
La
So
lle
ro
na
a
al
ps
Up
or
g
Gö
te
b
St
oc
kh
ol
m
20
källa men idag är utsläpp från småskalig vedeldning
ett större problem.
En miljökvalitetsnorm för bens[a]pyren ska fastslås under 2007. Nu beslutade åtgärder för att minska
utsläppen från småskalig vedeldning är otillräckliga
för att nå delmålet.
bens[a]pyren
delmål 6, 2015
luftföroreningar mäts på olika platser
Halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för
bens[a]pyren skall i huvudsak underskridas år 2015.
Regional bakgrund : Mätningar på landsbygd eller lik-
Modelleringar och mätningar visar att delmålet blir
svårt att klara till år 2015 i tätorter med omfattande
vedeldning och ogynnsam meteorologi. På grund av
få mätningar och mätningar under olika tidsperioder
är det svårt att följa upp delmålet.
Jämfört med tidigare är halterna av bens[a]pyren
nu låga. Bens[a]pyren är cancerframkallande och
beräknas ge upphov till ett till fem svenska lungcancerfall årligen. Trafik har varit en viktig utsläpps-
nande på långt avstånd från kända källor som trafik
och industri. Dessa mätningar ger en generell bild av
luftkvaliteten i hela regionen. Långväga lufttransport
av föroreningar spelar ofta en betydande roll.
Urban bakgrund : Mätningar i parker eller liknande
på visst avstånd från kända källor som vägtrafik. Föroreningshalten i urban bakgrund ger en generell bild
av luftkvaliteten i tätorter och belyser människors
exponering för föroreningar. I gatumiljön är föroreningshalterna ofta dubbelt så höga.
l u f t
i norra som södra Sverige, överskrids eller nästan överskrids delmålet i luften i urban bakgrund. Den viktigaste orsaken till överskridande av delmålet för PM10
är, förutom långdistanstransport, uppvirvling av vägdamm samt användningen av dubbdäck som genom
slitage av vägbanan orsakar utsläpp av partiklar.
23
f r i s k
Delmålets dygnsmedelvärde för partiklar (PM10) överskrids i gatumiljön i många svenska städer. Slitage orsakat av dubbdäck är en
viktig orsak till de höga halterna av partiklar.
Årsmedelvärde av partiklar (PM10)
i regional bakgrund. De relativt
höga halterna i södra Sverige beror
på internationell påverkan i form
av långväga lufttransport från
övriga Europa.
miljökvalitetsmål tre
De försurande effekterna av nedfall och
figur 3.1 Nedfall av svavel och kväve i södra Sverige
1988–2005
markanvändning skall underskrida gränsen
kg/ha
12
försurande ämnen skall heller inte öka
10
korrosionshastigheten i tekniskt material
8
6
kväve
04
20
05
20
02
20
00
20
98
19
96
19
94
19
92
2
19
f ö r s u r n i n g
Trots omfattande utsläppsminskningar kommer miljökvalitetsmålet inte att nås till 2020. Nedfallet av försurande svavel och kväve har minskat
avsevärt, och försurningen av både mark och vatten
har minskat i betydande omfattning (figur 3.1). Mellan
perioderna 1989–1991 och 2003–2005 minskade
svavelnedfallet med 57 procent. Nedfallet av kväve
minskade samtidigt med 29 procent men mellanårsvariationen är stor och trenden därmed osäker.
Beslutade åtgärder är dock inte tillräckliga för att
minska det försurande nedfallet till nivåer som mark
och vatten tål. Det innebär risk för att markens motståndskraft mot surt nedfall bryts ned på lång sikt,
och att läckaget av försurande kväve ökar till sjöar
och vattendrag från omgivande marker. Även om
beslutade åtgärder genomförs beräknas den kritiska
belastningen för sjöar fortfarande överskridas på
13 procent av Sveriges yta år 2020.
90
19
n a t u r l i g
4
88
b a r a
eller kulturföremål och byggnader.
19
24
för vad mark och vatten tål. Nedfallet av
svavel
källa: svensk miljöövervakning, nederbördskemiska nätet, ivl
Nedfallet av försurande svavel och kväve har minskat avsevärt
sedan 1990, men inte tillräckligt för att miljökvalitetsmålet ska
uppnås.
Försurningen av marken har avsevärt påskyndat
korrosionen av arkeologiska fynd. Riksantikvarieämbetet håller på att ta fram nya indikatorer för att
kunna följa upp om dagens utsläppsminskningar är
tillräckliga för att markförsurningen inte ska påverka
korrosionshastigheten.
Når vi delmålen?
försurning av sjöar och vattendrag
delmål 1, 2010
År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 %
av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av
försurning som orsakats av människan.
%
12
10
8
6
delmål 2010
4
2
1990
1995
2000
2005
2010
källa: svensk miljöövervakning, riksinventeringen,
institutionen för miljöanalys, slu
25
Andelen försurade sjöar har minskat under de senaste 15 åren.
Delmålet om att högst fem procent av landets sjöar ska vara försurade är uppnått.
%
50
40
30
försurning av skogsmark
sydvästra Sverige
03
20
00
20
95
19
90
19
Delmålet är uppnått. Någon fortsatt försurning av
skogsmarken har inte kunnat uppmätas. Tvärtom har
det skett en omfattande återhämtning från försurning
över hela landet (figur 3.3). Återhämtningen är störst
i sydvästra Sverige. Där har andelen skogsmark med
hög eller mycket hög surhet (klass 4 och 5) minskat
från 48 procent under perioden 1985–1987, till 21
procent under perioden 1999–2003. Ett framtida större
10
85
Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan
och en återhämtning skall ha påbörjats.
20
19
delmål 2, före 2010
n a t u r l i g
figur 3.3 Andelen kraftigt sura skogsmarker i olika delar av
Sverige 1985–2003
b a r a
Delmålet är uppnått. Återhämtningen från försurningen har fortsatt och endast fyra procent av sjöarna
större än fyra hektar var försurade år 2005 (figur 3.2).
Även vattendragen har återhämtat sig, men uppföljningen av dessa är mer komplicerad och kommer att
behandlas i den fördjupade utvärderingen. Även om
delmålet för sjöar är uppfyllt för landet som helhet,
kvarstår problemen regionalt. Med den förväntade
nivån på det försurande nedfallet finns en risk för
att försurningen på lång sikt kommer att öka.
Försurningsbedömningen bygger på nya underlagsdata från en inventering av cirka 2000 sjöar som
genomfördes hösten 2005. I inventeringen ingick,
till skillnad från tidigare sjöinventeringar, även sjöar
mellan ett och fyra hektar. Små sjöar är till viss del
mer drabbade av försurning än större; delmålet gäller
bara sjöar större än fyra hektar men även om de
mindre sjöarna skulle inkluderas beräknas delmålet
ändå nås år 2010.
figur 3.2 Andel försurningspåverkade, icke kalkade sjöar
större än 4 hektar
mellersta och sydöstra Sverige
Norrland
källa: svensk miljöövervakning, riksinventeringen av skog, markinventering
Andelen kraftigt sura marker (surhetsklasserna 4 och 5) har minskat
de senaste decennierna, framför allt i sydvästra Sverige där försurningen är värst. Data saknas mellan åren 1987 och 1993.
uttag av biomassa från skogen, till exempel för biobränsle, kan innebära en risk för att försurningen på
sikt återigen ökar.
utsläpp av kväveoxider
delmål 4, 2010
År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft
ha minskat till 148 000 ton.
utsläpp av svaveldioxid
delmål 3, 2010
År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft
ha minskat till 50 000 ton.
Delmålet är uppnått, år 2005 var utsläppen av svavel
40 000 ton. Nya beräkningar har medfört en nedjustering av utsläppen med cirka 15 procent jämfört
med tidigare uppgifter (figur 3.4, reviderade beräkningar för samtliga år). Framförallt är det utsläppen
från raffinaderierna som tidigare överskattades. Även
utsläppen från småhus överskattades.
Målet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder genomförs. Enligt de senaste beräkningarna var utsläppen
av kväveoxider 205 000 ton år 2005. Nu visar dock
nytt underlag att utsläppen från arbetsmaskiner
sannolikt överskattats, och att kväveutsläppen kan
komma att räknas ner med 20 000 ton. Detta ökar
möjligheterna att nå målet. Om delmålet inte skulle
nås innebär det att Sverige inte kommer att uppfylla
sitt åtagande i EU:s takdirektiv*, vilket sammanfaller
med delmålet.
26
b a r a
n a t u r l i g
ton, tusental
ton, tusental
80
300
figur 3.5 Svenska utsläpp av kväveoxider till luft 1995–2005
(exklusive utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)
figur 3.4 Svenska utsläpp av svaveldioxid till luft 1995–2005
(exklusive utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)
50
70
250
60
delmål 2010
200
delmål
2010
150
40
30
100
20
transporter
övrig förbränning
industriprocesser
transporter
05
20
04
20
03
20
02
20
01
20
00
20
19
9
05
20
04
20
03
20
02
20
01
20
00
20
5
19
9
industriprocesser
5
50
10
övrig förbränning
källa: naturvårdsverket, sveriges rapportering till klimatkonventionen
källa: naturvårdsverket, sveriges rapportering till klimatkonventionen
Delmålet för svavelutsläpp är redan uppnått. Bara åtta procent av
nedfallet 2005 kom från svenska utsläpp.
Ytterligare kraftfulla åtgärder krävs för att minska kväveutsläppen
om delmålet på högst 148 000 ton ska uppnås.
internationella utsläpp avgörande
Det nationella arbetet för att minska utsläppen av försu-
sjöfart som bunkrar i svenska hamnar är mer än dubbelt
rande ämnen har varit framgångsrikt, särskilt för svavel.
så stora som de samlade svenska utsläppen.
År 2003 kom bara åtta procent av svavelnedfallet och
Ytterligare åtgärder utöver de redan beslutade är på
nio procent av kvävenedfallet från inhemska källor
gång. EU-kommissionens förslag till nytt utsläppstak-
(EMEP*-data). Om nedfallet ska kunna minskas till nivåer
direktiv för 2020 väntas i slutet av 2007. En utvärdering
under den kritiska gränsen för vad naturen långsiktigt
av EU:s tematiska luftvårdsstrategi kan väntas 2010–2012.
tål, är det helt avgörande att det sker ytterligare nedskär-
Utvärderingen av Göteborgsprotokollet* pågår, men det
ningar av de försurande utsläppen i kringliggande länder,
är oklart om och när en revision kan komma till stånd.
främst Polen, Storbritannien, Tyskland och Ryssland. Även
En viktig fråga där är hur man kan få med de östeuropeiska
utsläppen från internationell sjöfart bidrar till en stor del
länderna utanför EU i processen.
av nedfallet. Enbart svavelutsläppen från internationell
27
b a r a
n a t u r l i g
miljökvalitetsmål fyra
Giftfri miljö
Miljön skall vara fri från ämnen och metaller
som skapats i eller utvunnits av samhället
och som kan hota människors hälsa eller den
28
figur 4.1 Mängden hälsofarliga kemiska produkter per person
och år som Sverige tillverkar och importerar 1996–2005
ton/person
8
biologiska mångfalden.
6
g i f t f r i
m i l j ö
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet har förbättrats vad gäller att hejda tillförseln av
nya farliga ämnen. Dessa kan med ytterligare åtgärder
begränsas, men farliga långlivade ämnen som redan
finns i fasta konstruktioner och i miljön kommer att
fortsätta att spridas.
Trenderna för olika ämnen i miljön varierar, därmed kan någon entydig bedömning inte göras för
miljötillståndets utveckling. Flera miljögifter som
undersökts i långa tidsserier har klingat av och förekommer i låga halter men minskar nu inte längre
påtagligt. För andra ämnen förekommer varierande
trender. Fortfarande saknas kunskap om förekomst
och effekt av många såväl avsiktligt som oavsiktligt
bildade ämnen, och därmed saknas även möjlighet
till uppföljning.
Ministerrådet och Europaparlamentet enades i
slutet av 2006 om EU:s nya kemikalielag, REACH*.
Den 1 juni år 2007 träder därmed den mest omfattande kemikalielagstiftningen i världen i kraft.
REACH innebär en klar förstärkning av skyddet för
4
2
1996
1997
bränslen
1998 1999 2000 2001
2002 2003 2004 2005
hälsofarliga kemiska produkter utom bränslen
källa: produktregistret, kemi
Omsättningen i Sverige per person och år av kemiska produkter
som klassificerats som hälsofarliga har inte förändrats på något
påtagligt sätt de senaste åren. Hur människors hälsa påverkas
beror både på produkternas innehåll och hantering.
hälsa och miljö jämfört med dagens lagstiftning.
Den nya lagstiftningen är dock inte tillräckligt långtgående för att miljömålet ska kunna nås. Brister återstår på flera områden. Exempelvis skulle informationskravet för ämnen som tillverkas eller importeras
i låga mängder behöva stärkas. Strängare regler för
bekämpningsmedel, för vilka gäller en särskild lagstiftning, skulle också behövas.
80
60
40
PBDE (bromerat flamskyddsmedel)
dioxiner
nedbrytningsprodukt av DDT
PCB
04
20
20
03
02
20
01
20
00
20
99
19
19
98
20
användare om varor som innehåller särskilt farliga
ämnen. Även konsumenter har rätt till motsvarande
information, men enbart på begäran.
delmål 3, 2007/2010
I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla.
delmål 2, 2010
Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och
miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.
Delmålet bedöms inte kunna nås i tid. Genom införandet av REACH har förutsättningarna visserligen
förbättrats, men informationskraven för farliga ämnen
behöver utvecklas ytterligare. Enligt de nya reglerna
ska företag lämna information till yrkesmässiga
Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från:
•
nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och
bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande,
arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt
kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007,
•
övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är
m i l j ö
PCB, DDT-rester, dioxiner och PBDE (bromerat flamskyddsmedel)
förekommer fortfarande i modersmjölk. Figuren visar hur halterna
förändrats i modersmjölk hos förstföderskor i Uppsalaregionen,
i relation till 1996 års värde. Trenden för dioxiner har sedan 1996
varit sjunkande, omkring sex till åtta procent per år. Halterna av
PCB och DDT har också minskat, med fyra till tio procent per år.
När det gäller PBDE finns ingen synbar trend. Målet är att långlivade
organiska ämnen inte skall förekomma i modersmjölk.
utfasning av farliga ämnen
information om alla varor
29
källa: livsmedelsverket
g i f t f r i
Delmålet bedöms inte kunna nås i tid. Via REACH*
införs nya regler som innebär viktiga steg på vägen
men dessa får genomslag i huvudsak efter målåret
2010. För kemiska ämnen som tillverkas eller importeras i volymer över tio ton per år och företag ska
kunskap tas fram om ämnenas hälso- och miljöfarlighet, ungefär motsvararande delmålets krav.
För ämnen som tillverkas eller importeras i mindre
volymer krävs dock bara en begränsad testning av
vissa prioriterade ämnens hälso- och miljöfarlighet.
Genomförandet av EU:s nya biociddirektiv bidrar
också till att generera ny kunskap. För att delmålet
ska kunna nås behövs dock mer kunskap tas fram
än vad REACH-lagstiftningen kräver, särskilt för
lågvolymämnen*. De nya reglerna gäller dessutom
enbart för avsiktligt framställda ämnen.
100
97
Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna
hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen
som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i
högre volymer och för övriga ämnen som t ex efter inledande
översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter
om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma
krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande
ämnen. Senast år 2020 skall det även finnas uppgifter om
egenskaperna hos de mest betydande oavsiktligt bildade och
utvunna kemiska ämnena.
120
19
delmål 1, före 2010/2020
index
96
kunskap om kemiska ämnens
hälso- och miljöegenskaper
figur 4.2 Miljöföroreningar i modersmjölk 1996–2004
19
Når vi delmålen?
•
hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast
år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant
sätt att de kommer ut i kretsloppet,
figur 4.3 CMR-ämnen i varor producerade i Sverige
1996–2005
övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010.
60
Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser
om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan
komma till skada.
Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall
hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön.
Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som
omfattas av delmålet skall minska fortlöpande.
30
Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller
utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som
ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive
dem som bildas oavsiktligt.
g i f t f r i
m i l j ö
Med REACH* införs ett system med tidsbegränsade
tillstånd för särskilt farliga kemiska ämnen. All annan
användning än den som anges i tillståndet blir förbjuden. Systemet med tillstånd kommer att öka trycket
på företag att ersätta särskilt farliga ämnen med
mindre farliga alternativ. Delmålet bedöms trots
detta inte kunna nås i tid.
Andra händelser under året av betydelse för delmålet:
• EU-kommissionen lämnade ett förslag till ny
tematisk strategi för bekämpningsmedel, ett förslag till ramdirektiv för en hållbar användning av
växtskyddsmedel samt till en ny växtskyddsmedelsförordning. I den senare, som är tänkt att
ersätta nuvarande växtskyddsmedelsdirektiv,
föreslås att verksamma ämnen med särskilt farliga
egenskaper inte får ingå i växtskyddsmedel. I förslaget till förordning ges även möjlighet att byta ut
produkter som innehåller mer riskfyllda ämnen.
• Som ett resultat av förhandlingar i EU:s minister-
råd får de särskilt farliga ämnena vinklozolin och
azinfosmetyl inte längre ingå i växtskyddsmedel.
ton, tusental
50
40
30
20
10
1996
1997
1998
1999 2000
2001
2002
2003 2004
2005
källa: produktregistret, kemi
Användningen av CMR-ämnen i varor uppvisar inte någon klar
trend för de redovisade åren. Varor som producerades i Sverige år
2005 innehöll cirka 34 000 ton (importerade varor ingår ej). Data
har korrigerats retroaktivt jämfört med föregående års presentation.
Varor som innehåller CMR-ämnen sprids till hela samhället.
CMR = Cancerframkallande Mutagena Reproduktionstoxiska ämnen.
EU-kommissionen beslöt dock att tillåta fortsatt
användning av sex andra särskilt farliga ämnen
i växtskyddsmedel, om än med betydande
inskränkningar.
• RoHS*-direktivet som förbjuder bly, kvicksilver,
kadmium, sexvärt krom och flamskyddsmedlen
PBB och PBDE i elektronik, trädde ikraft.
• Sverige anmälde till EU-kommissionen och Världs-
handelsorganisationen WTO* sin avsikt att genomföra ett generellt nationellt förbud för kvicksilver.
Sverige har, om det genomförs, nått så långt det är
möjligt att genom nationell lagstiftning begränsa
nytillförsel av kvicksilver i produkter och begränsa
användningen av kvicksilver.
• Sverige har föreslagit att kvicksilver och växt-
skyddsmedlet parakvat* ska läggas till Rotterdamkonventionen*.
fortlöpande minskning av hälsooch miljöriskerna med kemikalier
figur 4.4 Riskindikatorer för växtskyddsmedel inom svenskt
lant- och trädgårdsbruk 1988–2005
delmål 4, 2010
index
delmål 5, 2010
För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas
av delmål 3, skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda
av berörda myndigheter.
Delmålet är uppnått.
efterbehandling av förorenade områden
delmål 6, 2010
Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker
vid direktexponering och sådana förorenade områden som
i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och
vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010.
80
60
40
04
20
05
20
02
20
00
20
98
19
96
19
94
19
92
19
90
19
88
20
31
hektardoser
miljörisker
hälsorisker
Not. Riskindikator jämfört med totalt antal hektardoser. Index är satt till 100,
år 1988.
källa: kemikalieinspektionen
De beräknade hälso- och miljöriskerna kopplat till yrkesmässig
användning av växtskyddsmedel har minskat med 68 respektive 31 procent sedan 1988. Hälsoriskindex verkar ha planat ut under
2000-talet, medan miljöriskindex har minskat under samma period.
Minskningen kan bland annat förklaras med att växtskyddsmedel
med mindre farliga egenskaper fått större användning på bekostnad
av medel med farligare egenskaper.
Bedömningen har ändrats, målet bedöms inte kunna
nås i tid. Antalet områden som idag innebär akuta
risker för miljö och hälsa uppskattas till ett trettiotal.
Även om merparten av dessa är kända och en majoritet
troligen kommer att vara under åtgärdande eller
åtminstone vara temporärt åtgärdade till år 2010,
kommer samtliga områden inte att hinnas med. Ytterligare nya riskområden kommer dessutom att hittas
i det fortsatta inventeringsarbetet.
m i l j ö
riktvärden för miljökvalitet
100
g i f t f r i
Delmålet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder
genomförs. REACH* innebär en skärpning av kraven
på företagens egen kemikaliekontroll och därmed
ökade möjligheter att nå delmålet. Användande företag kommer att få bättre information om risker och
om hur en säker hantering ska utformas för varor och
arbetsmiljö (se delmål 1 och 2). Ambitionerna om
riskminskning och ett minskat kemikalieberoende i
ramdirektivet för växtskyddsmedel återspeglas dock
inte i förslaget till ny förordning om växtskyddsmedel.
Naturvårdsverket och länsstyrelserna driver frågor
om strängare kemikalievillkor i tillståndsprövningar
för miljöfarliga verksamheter.
120
19
Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning
av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010
enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda
myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material
minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3.
efterbehandling av förorenade områden
delmål 7, 2005–2010/2050
Åtgärder skall under åren 2005–2010 ha genomförts vid
så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att
miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra
senast år 2050.
32
Bedömningen har ändrats sedan föregående år, delmålet bedöms som möjligt att uppnå. Med ökande
åtgärdstakt och fortsatt goda förutsättningar i övrigt
kommer de områden som utgör störst risk att vara
åtgärdade till år 2050.
I Sverige finns uppskattningsvis cirka 1500 områden som kan utgöra mycket stora risker för människors
hälsa och miljön, och cirka 15 000 områden som kan
utgöra stora risker. Ungefär hälften av dessa har nu
riskklassats i det nationella inventeringsarbetet.
Riskklassningen ger ett bra underlag för prioritering
g i f t f r i
figur 4.5 Områden som utgör mycket stora risker för hälsa
och miljö 2006
av vilka områden som bör undersökas först och vid
behov åtgärdas.
Av de cirka 1500 potentiellt förorenade områdena
som kan utgöra mycket stor risk för människors hälsa
eller miljön, antas över hälften behöva stöd av statliga
bidrag för att kunna åtgärdas. Bidragsfinansierade
undersökningar pågår vid 330 prioriterade områden,
och vid 23 av dessa pågår bidragsfinansierad efterbehandling/sanering. Sedan 1999 har 22 områden
färdigbehandlats med stöd av bidragsmedel, det vill
säga både åtgärdats och följts upp. Ytterligare 23
områden är åtgärdade, men uppföljning återstår.
Länsstyrelsernas och kommunernas tillsynsarbete
är viktigt för måluppfyllelsen. Över 700 områden runt
om i landet undersöks för närvarande som en följd av
tillsynsarbete och initiativ från ansvariga verksamhetsutövare, fastighetsägare etc. Åtgärder har utförts
under 2006 på fem områden som utgjort mycket stora
risker och på nära 100 områden som utgjort stora risker för hälsa och miljö.
m i l j ö
om dioxiner i livsmedel
delmål 8, 2010
År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en
kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga
dioxiner i livsmedel ha etablerats.
riskklass 1
åtgärdade
I det nationella inventeringsarbetet har hittills 700 områden
klassats som riskklass 1-områden
(områden som kan utgöra mycket
stora risker för människors hälsa
och miljön). Med stöd av statliga
medel har under 2000-talet 45
prioriterade områden åtgärdats.
Observera att en punkt kan motsvara flera, närliggande områden.
Delmålet bedöms kunna nås i tid, men för att kunna
ange ytterligare effektiva åtgärder behövs mer kunskap om olika källors bidrag till dioxiner i livsmedel.
Sverige behöver också fortsätta bidra till arbetet inom
Stockholmskonventionen* och luftvårdskonventionen LRTAP*.
Dioxinlika PCB har under 2006 inkluderats i EU:s
program för gränsvärden i livsmedel. Gränsvärdena
kan bidra till att minska människans intag via tamdjur som utfodras med kontrollerat foder.
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har
under 2006 utarbetat en nationell genomförandeplan
för Stockholmskonventionen om långlivade organiska
föroreningar, däribland dioxiner.
om kadmium
global handel sprider farliga ämnen
delmål 9, 2015
Det internationella arbetet är avgörande för att miljö-
År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen
via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker
ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv.
målet Giftfri miljö ska kunna nås. Kemikalier sprids
medvetet över nationsgränserna med varor och
kemiska produkter, men också oavsiktligt som föroreningar i luft och vatten.
En allt större andel av dagens varuproduktion
sker i länder utanför EU. Det är därför viktigt att
Sverige arbetar aktivt på det globala planet med
Delmålet bedöms inte kunna uppnås. Halterna i livsmedel och åkermark förväntas visserligen minska,
men det finns stora osäkerheter om vad som är en
säker exponeringsnivå och vilka åtgärder som behövs
i förhållande till detta.
globala konventioner och överenskommelser för
att förhindra spridningen över världen av farliga
kemiska ämnen direkt eller indirekt via varor.
En global kemikaliestrategi, SAICM*, antogs i
Dubai i februari 2006. SAICM ger en god plattform
för fortsatt arbete för kemikaliesäkerhet i såväl
industri- som utvecklingsländer. Strategin har som
användas på ett sådant sätt att de negativa effekterna
på människors hälsa och miljö minimeras, och inrymmer de väsentliga dragen i delmålen till Giftfri miljö.
bland annat genom att förberedelseprocessen till
största delen skett under svenskt ordförandeskap.
m i l j ö
Sverige har varit drivande vid utarbetandet av SAICM,
g i f t f r i
mål att kemikalier till år 2020 skall produceras och
33
miljökvalitetsmål fem
Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet skall utvecklas så att det lång-
figur 5.1 Ozonskiktet före och efter påverkan av
ozonnedbrytande ämnen
siktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
%
20
På grund av den stora naturliga variationen är det
ännu inte möjligt att se en trend i återhämtningen
av ozonskiktet. Ozonskiktets naturliga variation har
bland annat sin grund i ständiga förändringar av
atmosfärens transport av ozon i luften, variationer
på grund av solaktivitet och påverkan via vulkan-
0
-5
-10
-15
06
20
04
20
02
20
00
20
98
19
96
19
94
19
19
92
-20
90
o z o n s k i k t
stor naturlig variation
5
19
s k y d d a n d e
Den negativa påverkan på ozonskiktet minskar till följd av åtgärder i Sverige och andra länder.
Det bör därför finnas möjligheter att nå miljökvalitetsmålet, ännu syns dock ingen återhämtning av
ozonskiktet. Under förutsättning att Montrealprotokollet* och dess tillägg fullföljs av alla parter kan
sådan återhämtning tidigast förväntas bortom år 2050.
Forskare inom WMO*/UNEP* bedömer idag att
Montrealprotokollet har haft effekt på utvecklingen
av halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären.
De flesta ämnen, främst klorfluorkarboner (CFC),
minskar globalt i den lägre atmosfären. Halten av
klorfluorkolväten (HCFC) stiger fortfarande, men det
finns en antydan till att hastigheten med vilka dessa
föroreningar ökar, börjar att avta. Bedömningen är
därför att atmosfärens sammanlagda ozonnedbrytande
potential nu minskar.
15
10
88
19
34
genomsnittsvärde för ozonskiktet före påverkan av ozonnedbrytande
ämnen (Uppsala 1951–1966)
genomsnittsvärde för ozonskiktet efter påverkan av ozonnedbrytande
ämnen (Norrköping 1988–2006)
ozonskiktets variation (månadsmedelvärde; Norrköping 1988–2006)
Figuren visar en jämförelse av ozonskiktets tjocklek före respektive
efter påverkan av ozonnedbrytande ämnen. Ozonskiktet varierar
mycket i tjocklek, men är i genomsnitt tunnare idag än vad det var
före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Trots att den
negativa påverkan idag minskar syns ännu inte någon trend i
ozonskiktets återhämtning.
utbrott. Ozonkemin påverkas även av förändringar i
temperaturen. Summan av dessa processer har ett
mycket större inflytande på ozonskiktets tjocklek än
vad den lilla minskningen av ozonnedbrytande ämnen
hittills haft och döljer därför en eventuell återhämtning
av ozonskiktet. Effekten av åtgärder i enlighet med
Montrealprotokollet* kommer, men vi kan få vänta
ytterligare ett decennium för att säkert kunna påvisa
denna. På grund av människans påverkan på systemet
är det dock inte säkert att vi kommer att återgå till de
förhållanden som rådde före 1980-talet.
Under 2006 visade ozonskiktet tydligt sin varierbarhet genom perioder med både tjockare ozonskikt
och perioder med stor ozonförtunning. Liksom år
2005 har 2006 resulterat i ett extremt stort ozonhål
över Antarktis. Den stora variabilitet som finns naturligt är till största delen beroende av meteorologiska
faktorer och det är svårt att fastställa hur mycket som
är orsakad av mänsklig påverkan.
figur 5.2 Årsmedelvärden av väteklorid 1986–2006
molekyler/cm2 . 1015
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Jungfraujoch forskningsstation (46°N, 3 500 m.ö.h.), Schweiz
Harestua solobservatorium (60°N, 600 m.ö.h.), Norge
källa: network for the detection of atmospheric composition change
35
samspel med global uppvärmning
utsläpp av ozonnedbrytande ämnen
delmål, 2010
År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till
största delen ha upphört.
Under förutsättning att det befintliga regelverket
följs i kombination med ytterligare åtgärder gällande
användning och hantering av ozonnedbrytande ämnen,
finns det goda möjligheter att närma sig delmålet.
Sedan slutet av 1980-talet har de nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskats avsevärt. Utsläppen av CFC idag kommer huvudsakligen
från läckage från varor och produkter där de används
som köldmedier eller i isoleringsmaterial. Stora
mängder CFC och HCFC ligger upplagrade i isoleringsmaterial i byggnader, mark och rör. Hur snabbt
man kan byta ut produkter med isoleringsmaterial
som innehåller ozonnedbrytande ämnen mot mer
miljövänliga alternativ är beroende av den takt med
vilken man bygger om/river gamla fastigheter och
andra anläggningar.
Inga ytterligare åtgärdsförslag har lämnats av
Naturvårdsverket under 2006. Åtgärdsförslag rörande
användningsförbud för HCFC som har lämnats tidigare anses fortfarande vara aktuellt.
o z o n s k i k t
Når vi delmålet?
Klor är ett av de ämnen som har störst inverkan på ozonskiktet, en
av de största källorna är klorfluorkarboner (CFC). Väteklorid (HCl)
motsvarar merparten av det klor som finns i atmosfären. Figuren
visar att förekomsten av klor nådde sitt maximum i slutet på 1990talet och att halterna nu minskar. Halterna är generellt högre vid
mätpunkter närmast Nordpolen.
s k y d d a n d e
En oroande faktor är det komplicerade samspelet
mellan klimatets förändring och ozonskiktets utveckling. Den förstärkta växthuseffekten ger en uppvärmning nära jordytan samtidigt som den ger en avkylning högre upp i luftlagren. Det kan i sin tur bidra
till en försening av ozonskiktets återhämtning eftersom de ozonnedbrytande processerna vid polerna
gynnas av låga temperaturer i de högre luftlagren.
Omvänt påverkar mängden ozonnedbrytande
ämnen i atmosfären växthuseffekten eftersom flera
ozonnedbrytande ämnen också är växthusgaser.
montrealprotokollet – internationell överenskommelse som ger effekt
Inom Montrealprotokollet* som antogs 1987, har länderna
En av de viktigaste åtgärderna är att få kontroll på CFC-
antagit en relativt långtgående avvecklingsplan för pro-
avvecklingen utan en övergång till HCFC. Risken är att
duktion och användning av ozonnedbrytande ämnen.
utvecklingsländerna fastnar i ett HCFC-beroende varför
Avvecklingsplanen omfattar både industrialiserade länder
parterna snarast måste skynda på avtrappningen av
och utvecklingsländer.
produktionen av HCFC.
Inom ramen för Montrealprotokollet finns en särskild
protokollet samverkar på så sätt att regelverket inom
som används för att bekosta utvecklingsländernas kostna-
ramen för Kyotoprotokollets mekanism för ren utveckling
der för avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen. Fonden
(CDM*) inte gynnar en uppbyggnad av produktionsanlägg-
har funnits sedan 1992 och har hittills fördelat nästan två
ningar för HCFC. Andra problemområden där internatio-
miljarder dollar till 139 utvecklingsländer för att hjälpa
nella beslut krävs är den illegala produktionen av CFC,
dem att uppfylla Montrealprotokollet.
För att det nationella miljökvalitetsmålet ska nås är det
mycket viktigt att åtgärder vidtas på internationell nivå.
36
Det är också viktigt att Kyotoprotokollet och Montreal-
multilateral fond, som finansieras av industriländerna och
illegal handel med ozonnedbrytande ämnen, liksom
förekommande undantag för vissa typer av användning.
s k y d d a n d e
o z o n s k i k t
miljökvalitetsmål sex
Säker strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter
av strålning i den yttre miljön.
internationellt samarbete
för säker strålmiljö
Inom EU och den Internationella strålskyddskommissionen (ICRP) pågår sedan flera år olika projekt
för att ta fram verktyg för att uppskatta radioaktiva
ämnens påverkan på naturmiljön. Inom EU bedrivs
nu arbetet vidare genom EU-projektet PROTECT
Når vi delmålen?
radioaktiva ämnen
delmål 1, 2010
(Protection of the environment from ionising
radiation in a regulatory context). Målet är att
bland annat ta fram kriterier för skydd av miljön.
De nordiska strålskyddsmyndigheterna gjorde
2005 ett gemensamt uttalande där de avråder från
År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som
släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors
hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella
dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 mSv per
person och år från varje enskild verksamhet.
solariesolande i kosmetiskt syfte. Uttalandet har
gett upphov till en pågående omvärdering av de
standarder som reglerar utformningen av solarier
inom EU.
s t r å l m i l j ö
Det finns förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet, men det behövs nya eller förstärkta
insatser från alla berörda aktörer. Detta gäller särskilt
för att minska antalet nya hudcancerfall. Dessutom
behöver arbetet med att bedöma den joniserande
strålningens* påverkan på miljön utvecklas, bland
annat genom att ta fram strålskyddskriterier.
Frågan om det slutliga omhändertagandet av allt
radioaktivt avfall behöver lösas. Elektromagnetiska fält*
tillämpas allt mer i samhället, framförallt inom det
radiofrekventa området (exempelvis trådlöst bredband
och mobiltelefoni). Trots det är allmänhetens exponering mycket låg jämfört med gällande referensvärden.
37
s ä k e r
Delmålet bedöms vara inom räckhåll. Som ett första
steg i byggandet av ett slutförvar för använt
kärnbränsle har en tillståndsansökan för en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun lämnats in
under 2006. Tillståndsprövningen av slutförvaret
kommer att pågå under många år. Ett tillstånd ska
innebära att kraven i delmålet uppfylls. För att i
övrigt uppnå delmålet är det viktigt att det inte
sker ökade utsläpp av radioaktiva ämnen från andra
befintliga utsläppskällor.
Det är också viktigt att omhändertagandet av det
icke kärntekniska radioaktiva avfallet får en lösning.
38
s ä k e r
År 2006 kom propositionen Kärnsäkerhet och strålskydd. Där föreslås bland annat producentansvar för
radioaktivt produktavfall och förtydligat ansvar för
övrigt radioaktivt avfall, oavsett i vilken verksamhet
det har uppkommit. Under året har Statens strålskyddsinstitut (SSI) påbörjat saneringen av historiskt
radioaktivt avfall utan självklara ägare i samhället.
Under 2005 och 2006 har verksamheterna vid
Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk prövats i
miljödomstol. Miljöprövningarna har inneburit att
bästa möjliga teknik för första gången fått en tydlig
tillämpning för att reducera radioaktiva utsläpp.
Tillämpningen avser såväl förändringar i tekniska
system avsedda att reducera utsläppen som den
dagliga driften av dessa system.
SSI har under året utrett om verksamheter där
naturligt förekommande radioaktiva ämnen anrikas
eller används i produkter kan ge betydande stråldoser till personal eller allmänheten. Områden där
åtgärder behövs har identifierats, det gäller till exempel hanteringen av torvaska.
Under 2006 uppmärksammades 20-årsdagen av
Tjernobylolyckan. Sedan olyckan har Sveriges beredskap mot radioaktiva olyckor stärkts och utökats till
att omfatta ett flertal scenarier.
figur 6.1 Hudcancerutvecklingen 1970–2005
antal nya fall
2 500
2 000
1 500
1 000
500
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
män, malignt melanom
kvinnor, malignt melanom
män, tumör i huden,
ej malignt melanom
kvinnor, tumör i huden,
ej malignt melanom
2005
källa: folkhälsan i siffror, epidemiologiskt centrum, socialstyrelsen
Antalet hudcancerfall fortsätter att öka. Svårigheten att vända
trenden ligger främst i att det tar tid att förändra attityder och
beteenden kopplade till solbränna. Därutöver tar det tiotals år
innan effekten av beteendeförändringar kan avläsas i cancerstatistiken, eftersom latenstiden för hudcancer är lång.
Utöver de hudcancerformer som syns i diagrammet visar ny,
tidigare saknad, statistik att under 2005 diagnostiserades drygt
37 000 fall av basalcellscancer (en lindrigare hudcancerform).
hudcancer
delmål 2, 2020
År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade
av ultraviolett strålning inte vara fler än år 2000.
Antalet nya hudcancerfall fortsätter att öka. Bedömningen att det är möjligt, men svårt, att nå delmålet
kvarstår. Svårigheterna ligger främst i att det tar tid
att förändra attityder och beteenden.
Hudcancer beror främst på exponering för ultraviolett strålning. Sedan 2005 görs en årlig enkät om
människors beteende i solen. Enkäten visar bland
annat att 99 procent av befolkningen vet att solens
strålar kan orsaka hudcancer. SSI arbetar med att
engagera andra myndigheter och organisationer som
kan bidra till att uppnå delmålet. Barn är en priorite-
rad målgrupp i det förebyggande arbetet. Under 2006
skickades en barnbok om solen och hur man kan
skydda sig till 8 000 förskolor. SSI har under året
också startat ett samarbete med Svenska livräddningssällskapet där kunskaper om solen vävs in i
simundervisningen. Samarbetet ska utvecklas vidare.
elektromagnetiska fält
delmål 3
Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt
kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med
att sådana eventuella risker identifieras.
Elektromagnetiska fält tillämpas allt mer i samhället,
framförallt inom det radiofrekventa området (exempelvis trådlöst bredband och mobiltelefoni). Trots det
är allmänhetens exponering mycket låg jämfört med
gällande referensvärden. Fortsatt forskning om effekterna och eventuella hälsorisker från långtidsexponering för svaga fält behövs dock för en säkrare riskbedömning. SSI bedömer att försiktighetsprincipen
bör tillämpas vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält samt vid användning av
mobiltelefon.
Fortfarande saknas en heltäckande bild över exponeringen för elektromagnetiska fält. Fortsatt kartläggning av allmänhetens och miljöns exponering är
därför viktig. SSI har undersökt allmänhetens exponering för magnetfält från larmbågar i bland annat
butiker. SSI:s referensvärden överskreds i vissa fall.
Noggrannare undersökningar ska nu genomföras.
Utbyggnaden av system för trådlöst bredband har
väckt oro hos delar av allmänheten. Mätningar på
sådana system visar dock att exponeringen ligger
långt under nivåerna från basstationer för mobiltelefoni och från radio- och TV-sändare.
I december lämnade SSI:s vetenskapliga råd för
elektromagnetiska fält sin rapport om det aktuella
forskningsläget. Inga nya forskningsresultat som
kräver ändrade riskbedömningar har framkommit
under året.
39
s ä k e r
miljökvalitetsmål sju
Ingen övergödning
Halterna av gödande ämnen i mark och
vatten skall inte ha någon negativ inverkan
på människors hälsa, förutsättningar för
40
biologisk mångfald eller möjligheterna till
allsidig användning av mark och vatten.
i n g e n
ö v e r g ö d n i n g
Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås
i tid. Utsläppen till både luft och vatten fortsätter
visserligen att minska, men tillståndet i miljön
förbättras inte i motsvarande grad.
I havet är övergödningssituationen fortsatt allvarlig. Sommaren 2006 inträffade den mest intensiva
cyanobakterieblomningen i Östersjön på tio år. Till
skillnad från året innan var Sveriges östkust och norra
Egentliga Östersjön relativt förskonade, och det var
i stället de södra delarna av Östersjön och Sveriges
sydkust som drabbades. Syrgas- och svavelväteförhållandena i norra och västra Gotlandsbassängen var
de sämsta som någonsin uppmätts.
Under 2006 har Naturvårdsverket följt upp den
utvärdering av övergödningssituationen i våra hav
som utfördes år 2005 av en internationell expertgrupp.
I en rapport som publicerades i juni 2006 presenterade
verket nya rekommendationer, bland annat:
• Ambitionsnivån bör öka när det gäller att minska
belastningen av fosfor till Östersjön. Framför allt
är det viktigt att omgående intensifiera såväl det
internationella som nationella arbetet för att åtgärda de diffusa utsläppen, särskilt från jordbruket.
Kunskaperna om hur fosfor omsätts är dock bristfälliga och här behövs mer forskning.
• Tillförsel av kväve till Östersjön bör också minska,
om än inte i samma omfattning som fosfor. Hänsyn
måste tas så att minskningen inte åstadkommer
ökade problem med blomning av cyanobakterier.
• För vattnen utanför den svenska västkusten är
situationen i princip den omvända. Här behöver
ambitionsnivån istället öka när det gäller att minska
belastningen av kväve. Även tillförseln av fosfor
behöver minska, men inte i samma omfattning.
åtgärderna i jordbruket börjar synas
Mätningar inom den nationella miljöövervakningen
visar att kvävehalterna minskar i de jordbruksdominerade vattendragen i Skåne. Totalhalten kväve i
flodmynningarna har minskat sedan 1985, framförallt
i Västerhavets avrinningsområde. Även fosfor har
minskat. De minskande fosforhalterna verkar, åtminstone i jordbruksdominerande vattendrag, relatera
till åtgärder inom jordbruket. De minskande kvävehalterna kan delvis förklaras av jordbruksåtgärder.
Klimatets naturliga variation är förmodligen också
en förklaring och eventuellt har även det minskade
kvävenedfallet fått genomslag.
I en motsvarande analys av jordbruksåar i Syd- och
Mellansverige visade fem av tolv undersökta sjöar
minskade kvävehalter under perioden 1993–2004.
stora utsläpp från utrikes sjöfart
Beträffande övergödningssituationen i Östersjön
är det viktigt att intensifiera det internationella
arbetet med att ta fram effektiva åtgärder. Genomförandet av EG-direktiv som till exempel ramdirektivet för vatten och avloppsdirektivet, kommer att
spela en stor roll. Dessutom utreds för närvarande
inom HELCOM* och EU ett förslag om att förbjuda
fosfater i tvätt- och rengöringsmedel.
En annan viktig fråga som bör hanteras internationellt är åtgärder som riktar sig till sjöfarten.
Utsläppen från den internationella sjöfarten som
trafikerar Östersjön och Västerhavet är större än
Sveriges totala utsläpp av kväveoxider och ett
åtgärdsinriktat arbete kommer att drivas inom EU.
fosforförluster
13 %
kväveutlakning
48 %
Når vi delmålen?
utsläpp av fosfor
ammoniakförluster
28 %
delmål 1, 2010
källa: greppa näringen
Projekt Greppa näringen* syftar till att minska kväve- och fosforläckage från jordbruket genom information och rådgivning. Sedan
starten år 2001 har cirka 24 700 rådgivningsbesök genomförts.
Närmare 50 procent av resurserna har använts till rådgivning för
att minska kväveutlakningen och 30 procent för att minska
ammoniakavgången. En avstämning med gårdar som deltar i
projektet visar att åtgärder som framförts som viktiga i Greppa
näringens rådgivning också har genomförts i stor omfattning.
Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av
fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag
och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå.
De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.
Delmålet bedöms som möjligt att nå, under förutsättning att fler åtgärder vidtas. Utsläppen av fosfor från
de kommunala reningsverken fortsätter att minska.
Under perioden 1995–2005 minskade utsläppen där-
övrig information till
lantbrukare 5 %
växtskyddsmedelsförluster
7%
41
i n g e n
figur 7.1 Rådgivning inom Greppa näringen 2001–2006
Minskningen var två till fyra procent per år. Orsaker
till minskningen kan vara att antalet nötkreatur i
omgivningarna har minskat under samma tid, liksom
direkta åtgärder i områdena mot växtnäringsläckage.
Även fosfor har minskat, med tre till åtta procent
per år i fem åar. Här fanns ett visst samband med att
kantzoner anlagts längs åarna för att minska fosforläckaget. Dessa resultat är positiva eftersom man
tidigare inte kunnat visa på någon effekt av jordbruksåtgärder i våra vattendrag.
Vad gäller fosfor visar miljöövervakningen att tillståndet i svenska sjöar generellt är gott. För cirka
75 procent av sjöarna kan fosforhalterna betecknas som
låga eller måttligt höga. Endast omkring fem procent
hade mycket eller extremt höga halter, det vill säga
över 50 mikrogram per liter. Däremot antyder resultat
från riksinventeringarna åren 1995, 2000 och 2005 att
halterna ökat under den senaste tioårsperioden. Det
kan bero på väderförändringar såsom ökad nederbörd,
som lett till ökad halt humusämnen i vattnet.
Vid årsskiftet 2006/2007 hade rådgivnings- och
informationsprojektet Greppa näringen* 5770 medlemmar. Projektet syftar till att minska lantbrukets
kväve- och fosforförluster och har sin bas i de nationella miljömålen.Totalt i Gotlands, Kalmar, Blekinge,
Skånes, Hallands och Västra Götalands län brukar
projektets medlemmar 40 procent av åkerarealen,
i Skåne hela 63 procent.
figur 7.2 Utsläpp av fosfor från kommunala reningsverk
och industri 1995–2005
utsläpp av kväve
ton
Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av
kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands
hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
1995
kommunala reningsverk
42
2005
industri
i n g e n
Utsläppen av fosfor från de kommunala reningsverken och från
industrin fortsätter att minska. Sedan 1950 uppskattas de kommunala
reningsverken ha minskat sina utsläpp med närmare 7000 ton,
vilket kan jämföras med att deras totala utsläpp var 430 ton år
2005. Även industrin har minskat sina utsläpp.
ifrån med 33 procent. Minskningen före 1995 var
dessutom betydligt större. Även industrin har minskat sina utsläpp mellan 1995 till 2005 med 14 procent. Sammantaget står reningsverken och industrin
nu för cirka 20 procent av de totala fosforutsläppen
till vatten. Resterande utsläpp kommer främst från
jordbruket och enskilda avlopp. Nya utsläppssiffror
för övriga källor kommer att presenteras i samband
med den fördjupade utvärderingen under 2007.
På uppdrag av regeringen har Kemikalieinspektionen utrett möjligheten att förbjuda fosfater i
tvätt- och rengöringsmedel. Kemikalieinspektionen
har föreslagit ett förbud mot fosfater i tvätt- och
rengöringsmedel i hushåll med enskilda avlopp.
Vid avstämningen i projekt Greppa näringen*
angav medlemmar med djurproduktion att man blivit
mer miljömedveten vid spridning av stallgödsel, att
man minskat användningen av fosfor vid utfodringen
och att många har anlagt skyddszoner.
delmål 2, 2010
Delmålet bedöms som möjligt att nå, under förutsättning att ytterligare åtgärder vidtas. Utsläppen av
kväve från de kommunala reningsverken fortsätter
att minska, under perioden 1995–2005 med cirka
33 procent. Många reningsverk som är ålagda att ha
kväverening uppfyller nu kraven, vilket kan förklara
att minskningstakten avtagit under senare år. Till
exempel minskade utsläppen därifrån med bara fyra
procent mellan 2002 och 2005. Även industrin har
minskat sina utsläpp mellan 1995 och 2005, med
21 procent. Nya utsläppssiffror för övriga källor kommer att presenteras i samband med den fördjupade
utvärderingen under 2007.
figur 7.3 Utsläpp av kväve från kommunala reningsverk
och industri 1995–2005
ton
35 000
25 000
15 000
5 000
1995
kommunala reningsverk
2005
industri
Under perioden 1995–2005 minskade kväveutsläppen från
kommunala reningsverk med cirka 33 procent. Även industrin
minskade sina utsläpp.
Inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning finns
ett sektorsmål för jordbruket som innebär att senast
år 2010 ska rotzonsutlakningen från jordbruket ha
minskat med 7 500 ton kväve från 1995 års nivå. Enligt
beräkningar har kväveutlakningen minskat med cirka
7 000 ton mellan 1995 och 2003. Preliminära siffror
från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) pekar på att
kväveutlakningen har minskat med ytterligare 2000
ton till följd av minskad spannmålsodling mellan
2004 och 2005. Sammantaget ser därför sektorsmålet
ut att kunna nås.
Vid avstämningen i projekt Greppa näringen* hade
mer än tre fjärdedelar av tillfrågade medlemmar
genomfört åtgärder som minskar kväveutlakningen.
utsläpp av ammoniak
delmål 3, 2010
figur 7.4 Utsläpp av ammoniak till luft 1995–2005
ton
64
60
56
delmål 2010
52
48
1995
1997
1999
2001
2003
2005
Ammoniakutsläppen har minskat med drygt 15 procent sedan 1995,
vilket innebär att delmålet är nått fem år innan målåret. Utvecklingen med minskade utsläpp från jordbrukssektorn, som står för
cirka 85 procent av utsläppen, förväntas fortsätta.
utsläpp av kväveoxider
delmål 4, 2010
Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider
till luft ha minskat till 148 000 ton.
Målet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder genomförs. Läs mer under miljökvalitetsmålet Bara naturlig
försurning, delmål 4.
Delmålet har nåtts fem år före målåret. Enligt de
senaste utsläppssiffrorna från 2005 har utsläppen av
ammoniak minskat med 15 procent sedan 1995.
Utsläppen förväntas dessutom minska ytterligare.
Inom jordbruket, som står för den största delen
av utsläppen, har utsläppen minskat med 18 procent
sedan 1995. Åtgärder inom djurhållning och för hur
stallgödsel lagras och sprids, har varit viktiga insatser
för att minska ammoniakavgången. Ungefär hälften
av de minskade utsläppen beror på att antalet djur
i jordbruket har blivit färre.
i n g e n
Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige
ha minskat med minst 15 % från 1995 års nivå.
43
miljökvalitetsmål åtta
Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt
hållbara och deras variationsrika livsmiljöer
skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga,
figur 8.1 Strandnära byggande 2001–2005
– sjöar och vattendrag
antal
900
biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
44
landskapets ekologiska och vattenhushållande
l e v a n d e
funktion skall bevaras samtidigt som förut-
700
500
sättningar för friluftsliv värnas.
300
s j ö a r
o c h
v a t t e n d r a g
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet har förbättrats, trots att möjligheterna att
uppnå två av delmålen försämrats sedan föregående
bedömning. Arbetet med skydd och restaurering av
sjöar och vattendrag har förstärkts från och med 2006.
Höjda anslag tillsammans med strategier och förbättrat underlag för delmål 1 och 2 förväntas på sikt
generera ökad biologisk mångfald och ökad hänsyn
till kulturmiljövärden.
För att miljömålet ska kunna nås är det viktigt att
såväl verksamhetsutövare och exploatörer som myndigheter med ansvar för regional utveckling och bevarande av livsmiljöer utgår från ett landskapsperspektiv*
i sin planering. Under 2006 har Naturvårdsverket,
Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet färdigställt
information över de värdefullaste sötvattensområdena
sett ur natur-, kultur- och fisksynpunkt. Informationen
100
2001
2002
2003
2004
2005
inom 75 m från äldre bebyggelse
fristående, d v s mer än 75 m från äldre bebyggelse
källa: scb
Omfattningen av strandnära byggande vid sjöar och vattendrag
är fortsatt hög och kan försvåra möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet. Under 2005 uppfördes totalt i hela landet 778 nya
byggnader inom hundra meter från sjö eller vattendrag, utanför
tätort. Byggnader som uppförs på större avstånd än 75 meter till
äldre bebyggelse antas ta mer ny mark i anspråk än övriga nybyggnationer, och därmed leda till att tidigare orörda ytor exploateras.
Kompletterande bebyggelse som anpassas efter regionala eller
lokala karaktärsdrag och bebyggelsemönster kan ge positiva
effekter för kulturmiljön. Syftet med strandskyddet är dock att
trygga förutsättningarna för friluftslivet och att bevara goda
livsvillkor för djur- och växtlivet.
ramsar skyddar värdefulla vatten
Ramsarkonventionen* handlar om bevarande och
hållbart nyttjande av våtmarker, sjöar, vattendrag
figur 8.2 Skyddade områden 1999–2006
– sjöar och vattendrag
antal
400
och grunda marina områden. Konventionen har
många beröringspunkter med såväl konventionen
300
för biologisk mångfald som ramdirektivet för vatten.
Sverige är ett av 154 medlemsländer, och SIDA är
en av konventionens största bidragsgivare.
200
Medlemsländerna åtar sig bland annat att ta
hänsyn till vattenmiljöer vid planering av mark-
100
användning och att peka ut och skydda minst ett
internationellt värdefullt område. Sverige har hittills
06
20
05
20
04
20
03
20
02
20
01
20
00
20
19
Tavvavuoma i norr till Falsterbo i söder. Under 2007
99
pekat ut 51 sådana så kallade Ramsarområden, från
kommer förslag på nya Ramsarområden i norra
Sverige att tas fram, däribland vattendrag som är
biotopskyddsområden
källa: vic-natur (naturvårdsverket), skogsstyrelsens riksdatabas
delmål 1, 2005/2010
Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat
och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla naturoch kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller
i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall
v a t t e n d r a g
skydd av naturoch kulturmiljöer
Bedömningen har ändrats. Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet antog 2006 gemensamt en nationell strategi för skydd av sjöar och vattendrag, vilken motsvarar delmålets formulering om
åtgärdsprogram. I strategin beskrivs processen för
genomförande av skydd av 50 procent av de sjöar och
vattendrag som 2005 identifierades som nationellt
särskilt värdefulla ur natur-, kultur- eller fisksynpunkt.
Strategin utgör ett viktigt underlag för prioriteringar
av bevarandeåtgärder, och kommer tillsammans med
o c h
Når vi delmålen?
minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt
skydd och fördelas jämt mellan de fem vattendistrikten.
Minst 15 fiskefria områden skall finnas i varje vattendistrikt.
s j ö a r
blir ett värdefullt redskap i den regionala planeringen,
och görs tillgänglig via Naturvårdsverkets webbplats.
Möjligheten till måluppfyllelse är också beroende
av hänsyn från de areella näringarna och kraftproducenterna, samt initiativ på lokal nivå. Många vattendrag med nedlagda vattenkraftsanläggningar har stora
biologiska värden. Att småskalig vattenkraft åter
omfattas av elcertifikat kan leda till utbyggnad av
dessa anläggningar. Det kan i sin tur minska möjligheterna till naturlig produktionsförmåga och biologisk mångfald i sjöar och vattendrag.
Figuren visar antalet naturreservat, biotopskyddsområden och
kulturreservat med limniska bevarandevärden. Länsstyrelserna och
kommunerna använder främst naturreservat för att långsiktigt
bevara områden, medan Skogsstyrelsen använder biotopskydd.
Naturreservat ger ett starkare skydd och omfattar större områden
än biotopskydd. Bildandet av områdesskydd i sötvattensmiljöer
går ännu långsamt och delmålet om skydd av värdefulla naturoch kulturmiljöer kommer inte att kunna nås i tid.
l e v a n d e
viktiga för fisk.
45
naturreservat
kulturreservat
46
l e v a n d e
ökade medel för reservatsbildande leda till ökad
arbetstakt. Trots detta bedöms delmålet som helhet
inte kunna nås i tid.
Minst hälften av de identifierade skyddsvärda miljöerna ska enligt delmålet vara långsiktigt skyddade
till år 2010. Detta arbete går ännu alltför långsamt för
att delmålet ska kunna uppnås. Elva nya naturreservat
har bildats under 2006 med syfte att bevara naturvärden i sjöar eller vattendrag. Ett exempel är Brånsån i
Västernorrlands län, vilket syftar till att bland annat
skydda flodpärlmussla och flodkräfta. Inget nytt kulturreservat har bildats under året. Skogsstyrelsen har
under 2006 bildat 35 biotopskyddsområden av typerna
”strand- eller svämskogar” samt ”mindre vattendrag”.
Ett stort antal områden återstår emellertid att skydda.
En nationell grupp har tagit fram ett förslag till
riktlinjer för genomförande av uppdraget om fiskefria
områden, vilket länsstyrelserna har redovisat till
regeringen.
restaurering av vattendrag
delmål 2, 2005/2010
s j ö a r
o c h
v a t t e n d r a g
Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat
och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges
skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter
åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till
år 2010 skall minst 25% av de värdefulla och potentiellt
skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.
Delmålet som helhet bedöms med tvekan som möjligt att nå. En nationell strategi för delmålet färdigställs av Naturvårdsverket, Fiskeriverket och
Riksantikvarieämbetet under 2007. Strategin motsvarar delmålets formulering om åtgärdsprogram
och beskriver arbetsprocessen för genomförande
av restaurering av de nationellt värdefulla, särskilt
värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendrag
med behov av restaurering som länsstyrelserna
identifierade 2005. Den första delen av delmålet
kunde alltså bara till viss del nås målåret 2005.
Antalet sötvattensområden med behov av restaurering uppskattas till cirka 700. En fjärdedel, det vill
säga 150–200 områden, ska enligt delmålet ha restau-
rerats till år 2010. Typ och omfattning av åtgärder som
behövs varierar dock mycket, och det är därför osäkert
om arbetet hinner genomföras i tid. Samtidigt har förutsättningarna förbättrats tack vare den prioriteringslista som gjorts inom den nationella strategin för delmål 1, samt genom att Naturvårdsverket under 2007
utökar restaureringsinsatserna med 26 miljoner kronor.
Under 2006 har på Naturvårdsverkets uppdrag
kunskapssammanställningen Restaurering av vattendrag i ett landskapsperspektiv* publicerats (Rapport
5565), och en praktisk vägledning för restaurering är
under framtagande. Riksantikvarieämbetet har under
2006 utarbetat en metod för utvärdering av naturoch
fiskevårdens restaureringar ur kulturmiljösynpunkt.
Restaureringsåtgärder finansieras ofta med fiskevårdsmedel, medel för biologisk återställning inom
kalkningen, hotade arter med åtgärdsprogram, skötsel
av skyddad natur eller medel för åtgärder av felaktigt
placerade vägtrummor. För att enklare kunna följa
upp medelsanvändning samt var och hur åtgärder
görs, har Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna tagit fram en
gemensam databas, Åtgärdsdatabasen, över statligt
finansierade restaureringsåtgärder i vatten.
vattenskyddsområden
delmål 3, 2009
Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för
alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större
ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning
till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn
i genomsnitt.
Bedömningen har ändrats. Det konkreta arbetet med
att skydda vattentäkter genom att inrätta vattenskyddsområden pågår, men i alltför långsam takt för att delmålet ska kunna nås i tid. Av Sveriges cirka 200 kommunala ytvattentäkter har för närvarande endast
omkring 40 procent skydd som vattenskyddsområde.
Regeringen har under året behandlat cirka tolv
överklaganden av beslut om vattenskyddsområde.
figur 8.3 Signalkräftans och kräftpestens spridning
1994–2003
antal pestförklarade vatten 1994–2003
0
0–9
10–24
25–
förhållandet mellan antalet
flod- och signalkräftbestånd
flodkräfta
källa: fiskeriverket, utkast till åtgärdsprogram för flodkräfta
Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts
för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade
åtgärder.
uttrar lever av fisk som de fångar i sjöar, vattendrag
och i kust- och skärgårdsområden. De har en tät och
vattenavstötande päls och simhud mellan tårna. Till följd
av miljögifter, jakt, försurning och
annan förstörelse av livsmiljöerna
har antalet uttrar minskat
utsättning av djur och växter
delmål 4, 2005
Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som
lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte
påverkas negativt.
kraftigt. Under 2006 fastställdes ett åtgärdsprogram för uttern.
illustration: typoform
v a t t e n d r a g
Delmålet är uppnått. Under år 2006 har dessutom
åtgärdsprogram för tjockskalig målarmussla och utter
fastställts. Program för ett flertal hotade fiskarter
samt flodkräfta är under framtagande. I Fiskeriverkets
resurs- och miljööversikt för 2006 redovisas dessutom
hotbilden för ett antal fiskarter och fiskbestånd, samt
deras framtidsscenarier kopplat till olika typer av
miljöförändringar.
47
o c h
Utfallet av dessa ärenden visar att länsstyrelsernas
beslut i stort sett står fast. Det innebär vidare att det
synsätt som tillämpas ute i landet, med stöd av bland
annat Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområde, kan fortsätta att tillämpas vad gäller
avgränsning, indelning i zoner och föreskrifternas
omfattning.
delmål 5, 2005
s j ö a r
Figuren visar antalet kräftvatten som pestförklarats per län under
tioårsperioden 1994–2003, samt proportionen flod- och signalkräfta
i länet. Antalet pestförklaringar ökar signifikant med ökad proportion signalkräfta. I Jönköpings län har inga vatten pestförklarats
under perioden, sannolikt på grund av att så få pestfria vatten med
flodkräfta återstår.
åtgärdsprogram för hotade arter
l e v a n d e
signalkräfta
Delmålet är uppnått. Utsättning av fisk och kräftor är
en vanlig fiskevårdsåtgärd även om effekten inte alltid är positiv för fiskbestånd, livsmiljöer eller andra
arter. För att få en rikstäckande överblick över tillståndsgivna utsättningar kommer dessa att registreras
i den åtgärdsdatabas som beskrivs under delmål 2.
Illegala utsättningar av den främmande arten signalkräfta är det främsta hotet mot flodkräftan. För att
öka allmänhetens kunskap om effekterna av illegala
utsättningar har Fiskeriverket i samarbete med
Naturvårdsverket, några länsstyrelser och intresseorganisationer samt enskilda projekt under år 2006
bedrivit en informationskampanj i både TV och på
Internet.
miljökvalitetsmål nio
Grundvattnet skall ge en säker och hållbar
dricksvattenförsörjning samt bidra till en
god livsmiljö för växter och djur i sjöar och
48
vattendrag.
g r u n d v a t t e n
a v
g o d
k v a l i t e t
Sveriges geologiska undersökning, SGU,
bedömer att miljökvalitetsmålet kommer att kunna
nås även om inte delmålet om skydd av grundvatten
kommer att uppfyllas till 2010. Bedömningen grundar
sig inte på data som visar att tillståndet i grundvatten
har förbättrats, utan på att EU:s ramdirektiv för vatten
är infört i svensk lagstiftning och att direktivets
åtgärdsprogram måste börja genomföras inom några år.
Mängden luftdeponerat svavel minskar vilket ger
sig till känna genom nedåtgående trender i grundvattnets sulfathalter, men någon återhämtning kan
inte skönjas hos övriga försurningsindikerande parametrar. Beräkningar visar att rotzonsläckaget av
kväve från åkermark har minskat. Effekter på grundvatten av åtgärder för att minska miljöpåverkan från
jordbruk och andra verksamheter är dock till stor del
okända, eftersom kontrollen av grundvatten är bristfällig. Den sammantagna bedömningen är tillsvidare
att miljötillståndet inte genomgår någon kvalitetsförändring.
En förutsättning för att miljökvalitetsmålet ska nås
är att vattenmyndigheternas övergripande åtgärdsprogram på regional och lokal nivå fylls med konkreta
åtgärder för att minska påverkan från jordbruksverksamhet, transportsektor och förorenade områden.
Vid kommunal hantering av vattenförsörjnings-,
avlopps- samt avfallsfrågor måste skyddet av betydande
grundvattenförekomster beaktas. För vattenförsörjningen bör därför betydande grundvattenförekomster
inlemmas i kommunernas översiktsplaner.
Åtgärder för att nå de mål som ställts upp för grundvattnet ingår i handlingsplaner för att nå miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen
övergödning och God bebyggd miljö. Dessa miljökvalitetsmål har bedömts vara svåra att nå vilket
indikerar att det även kan bli svårt att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Positivt är
att vattenmyndigheternas arbete under 2006 har ökat
både länsstyrelsernas och kommunernas insatser och
engagemang för grundvattenfrågor.
Når vi delmålen?
skydd av grundvattenförande
geologiska formationer
delmål 1, 2010
Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för
nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år
2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar
användningen av vattnet.
vattendirektivet ger värdefulla verktyg
EU:s ramdirektiv för vatten är ett verkningsfullt verktyg
man kan få stöd till åtgärder minskar totalt men nya till-
för att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet,
kommer där åtgärderna förväntas ha större effekt, till
liksom dotterdirektivet som antogs 2006 om skydd för
exempel i Halland.
Överenskommelser om utsläppsbegränsningar inom
grundvatten mot föroreningar och försämring. Direktivens
åtgärdsprogram ska inkludera de åtgärder som krävs
ramen för FN:s konvention om långväga transport av luft-
enligt andra direktiv, som till exempel nitratdirektivet,
föroreningar (LRTAP*) har långsiktig betydelse för grund-
direktivet om växtskyddsmedel, avfallsdirektivet etc.
vattnets kvalitet, och därmed också dess bidrag till en
Åtgärdsinriktningen i Landsbygdsprogram* för Sverige
god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
2007–2013, för att genomföra EU:s gemensamma jord-
Det gäller till exempel försurningspåverkan och förekomst
brukspolitik (CAP*), får en viss betydelse för minskat växt-
av vissa tungmetaller.
näringsläckage till grundvatten. Antalet områden där
figur 9.1 Andel kommunala grundvattentäkter med inrättat
vattenskyddsområde 1960–2006
49
%
100
80
60
a v
g o d
40
20
1960 1965
1970
1975
1980 1985
1990 1995 2000 2005
källa: sgu:s databas för grundvattenförekomster och vattentäkter (dgv)
EU:s ramdirektiv för vatten kräver att grundvatten skyddas om det
används eller avses användas för dricksvattenförsörjning. Av de
1 428 kommunala grundvattentäkter som finns registrerade i SGU:s
databas DGV saknar fortfarande en dryg tredjedel skydd. Om man
därtill lägger de förekomster som avses att användas i framtiden,
inses lätt att arbetet för att säkerställa skyddet mot försämring av
grundvattenkvaliteten behöver accelerera.
k v a l i t e t
Delmålet bedöms inte kunna nås i tid. Takten i inrättandet av skydd för grundvattenförekomster som
utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för
vattentäkt är alltför låg. Under 2006 har andelen
kommunala grundvattentäkter med inrättat skyddsområde ökat från 63,4 procent till 64,5 procent,
enligt kommunernas rapporter till SGU.
För att delmålet ska uppnås måste möjligheterna
förbättras när det gäller att långsiktigt skydda grundvattenförekomster som är av vikt för vattenförsörjningen. För närvarande behandlar regeringen frågan
om att kunna ge grundvattenförekomster skydd som
riksintresse för vattenförsörjningen, vilket skulle öka
möjligheterna. Att föra in vattendirektivets artikel
7 i miljöbalken skulle också bidra till att miljömålet
nås. Enligt denna ska medlemsstaterna säkerställa
erforderligt skydd för de grundvattenförekomster
som används för att ta ut vatten eller kan antas komma
att utnyttjas för sådan användning. Inrättandet av
ett sådant skydd skulle omfatta de grundvattenförekomster som rapporterats till EU-kommissionen
enligt artikel 15 i ramdirektivet för vatten, vilket
också skulle innebära att delmålet uppfylls men till
en senare tidpunkt än 2010.
50
grundvattennivåer
rent vatten för dricksvattenförsörjning
delmål 2, 2010
delmål 3, 2010
Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten
inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som
ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.
Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används
för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller
betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer
för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar
orsakade av mänsklig verksamhet.
Under 2006 har SGU tagit fram föreskrifter för hur
vattenmyndigheterna ska utforma och genomföra
övervakning av grundvattennivåerna i identifierade
bristområden. Det kommer att ge bättre underlag
för att bedöma måluppfyllelsen. Några kustkommuner har under året initierat åtgärder inom känsliga
områden som bidrar till att delmålet nås. SGU bedömer därför att delmålet i huvudsak kan nås under
förutsättning att kommunerna genomför tidigare
föreslagna åtgärder:
• Identifierar områden som är känsliga för
förändringar i grundvattennivå och grundvattenflöde.
• För in känsliga områden i översiktsplaner.
• Inför restriktioner för vatten- respektive energi-
a v
brunnar i områden med begränsad tillgång på
grundvatten, eller där kvalitetsproblem kan
uppkomma.
g o d
k v a l i t e t
Antalet certifierade energi- och brunnsborrare har
under året ökat från 55 till 110 av totalt cirka 600
yrkesverksamma. Certifieringen innebär säkrare
borrningar, både för miljön och för kunden. För att
syftet med certifieringen ska bli effektiv bör krav
ställas från kommunerna att endast certifierade
brunnsborrare får anlitas. Det skulle också motivera
fler brunns- och energiborrare att certifiera sig.
SGU bedömer med tvekan att delmålet kan nås.
Kontroll av råvatten är inte reglerad i föreskrifter,
vilket medför att data som behövs för såväl uppföljning av delmålet som genomförandet av ramdirektivet
för vatten inte kan säkerställas. Även om mer analysdata på råvatten vid kommunala grundvattentäkter
kommit SGU tillgodo genom leverans på frivillig väg,
är inte underlaget tillräckligt för att avgöra trenden
avseende måluppfyllelse.
Data från svensk miljöövervakning visar ingen
skönjbar återhämtning av pH och alkalinitet i grundvatten, trots att det kraftigt minskade nedfallet av svavel medfört lägre sulfathalter i framför allt södra och
mellersta Sverige. Analyser av råvatten pekar på att
drygt fyra procent av landets kommunala grundvattenverk håller höga halter nitrat (> 22,1 mg/l) i landet
som helhet. I jordbrukspåverkade län som Halland,
Blekinge och Skåne är andelen betydligt högre.
SGU har under året lämnat ett förslag till regeringen
om hur kunskapsförsörjningen avseende grundvattnets kvalitet kan förbättras. Dessutom utreder SGU
för närvarande hur EG-direktivet som antogs 2006
om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring, ska införas i svensk lagstiftning. Direktivet
innebär att nationella miljökvalitetsnormer och tröskelvärden ska införas för grundvattnets kemiska status.
Uppfyllelsen av delmålet är starkt beroende av
åtgärder som vidtas för att nå andra miljökvalitetsmål
som Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Ingen
övergödning.
figur 9.2 Försurning av ytligt grundvatten
2001
2003
2005
Försurningspåverkan klass 1–5 enligt
Bedömningsgrunder för grundvatten
mycket stark påverkan (5)
stark påverkan (4)
påtaglig påverkan (3)
måttlig påverkan (2)
ingen eller obetydlig påverkan (1)
och sgu:s grundvattennät
51
Nedfallet av försurande ämnen har
minskat kraftigt, men återhämtningsförloppet i grundvatten är
långsamt. Surt grundvatten medför
korrosion på vattenledningsnäten
med risk för skadliga metallhalter i
dricksvattnet och trasiga ledningar
som följd.
a v
g o d
k v a l i t e t
miljökvalitetsmål tio
Hav i balans samt
Västerhavet och Östersjön skall ha en lång-
52
siktigt hållbar produktionsförmåga och den
biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och
h a v
skärgård skall ha en hög grad av biologisk
i
mångfald, upplevelsevärden samt naturoch
b a l a n s
kulturvärden. Näringar, rekreation och annat
nyttjande av hav, kust och skärgård skall
s a m t
bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.
Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot
l e v a n d e
ingrepp och andra störningar.
k u s t
o c h
s k ä r g å r d
Bedömningen har ändrats. Två av de tre
tyngst vägande delmålen – om bifångster och uthålligt fiske – bedöms nu mycket svåra att nå. Även
förutsättningarna för att nå delmålet om buller har
försämrats. Sammantaget leder det till slutsatsen att
miljökvalitetsmålet inte kommer att kunna uppnås
i tid. För att nå miljömålet krävs både internationellt
samarbete och att ytterligare nationella åtgärder
genomförs.
Trots stora insatser under de senaste trettio åren
är miljötillståndet i Östersjön och Västerhavet fortsatt
dåligt. Fortfarande råder ett allvarligt läge för flera
kommersiellt nyttjade fiskarter, exempelvis är ålen
numera rödlistad och akut hotad i Sverige. En alltför
stor och effektiv fiskeflotta utnyttjar en ändlig resurs
och problemen med bifångster kvarstår. Samtidigt
finns också ljusglimtar, såsom att arbetet med att
bilda naturreservat och inrätta fiskefria områden går
framåt och att de illegala utsläppen av olja i Östersjön
blir allt färre. Den sammantagna bilden för havet,
kusterna och skärgården är svårbedömd då olika
trender kan skönjas.
För att ge havsmiljöarbetet förnyad kraft fick
Naturvårdsverket under 2006 i uppdrag att i samråd
med 15 andra myndigheter ta fram en samlad handlingsplan för den svenska havsmiljön. Viktiga åtgärder som lyftes fram i aktionsplanen:
• Lokalisera de områden som göder havet mest.
• Skapa rätt våtmark på rätt plats.
• Se över sekretessen kring vattendjup.
Arbetet med att inrätta marina naturreservat fortskrider på länsstyrelserna. Kartläggningen av den marina
miljön fortsätter, till exempel i interreg-projektet
BALANCE som utvecklar verktyg för en effektiv
marin fysisk planering med fokus på skyddsvärda
områden. Projektet pågår till och med december 2007.
En förutsättning för att miljökvalitetsmålet Hav i
balans samt levande kust- och skärgård ska uppnås,
är att också miljömålen Giftfri miljö och Ingen övergödning nås. Dessa mål har dock inte vägts in vid
denna bedömning.
figur 10.1 Skyddade marina områden i Sverige 2006
Når vi delmålen?
skyddsvärda marina miljöer
delmål 1, 2005/2015
Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda marina
miljöer och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med
höga naturoch kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast
år 2005 skall ytterligare fem, och senast år 2010 därutöver
ytterligare fjorton, marina områden vara skyddade som
naturreservat och tillsammans utgöra ett representativt
nätverk av marina naturtyper.
53
i
b a l a n s
s a m t
l e v a n d e
marina naturreservat
svensk territorialvattengräns
inklusive länsgränser i havet
Idag finns det tolv naturreservat i svenska kust- och havsområden
samt 268 Natura 2000*-områden där marina naturvärden ingår.
Till år 2010 ska sammanlagt 26 marina naturreservat ha bildats.
s k ä r g å r d
o c h
marina Natura 2000områden
k u s t
Delmålet bedöms möjligt att nå om arbetet med att
bilda nya naturreservet i marin miljö och att inrätta
fiskefria områden fortskrider. En annan förutsättning
är att den pågående kartläggningen för att öka kunskapen om skyddsvärda marina naturtyper fortsätter.
Målet om fem nya marina naturreservat senast 2005
har uppnåtts och det finns nu totalt tolv naturreservat
i svenska havsområden. Arbetet med att bilda ytterligare marina naturreservat fortskrider på länsstyrelserna, även om inget nytt beslut togs under 2006.
Målet om sammanlagt 26 marina naturreservat till
2010 kommer sannolikt att nås. Som stöd för arbetet
har en vägledning för skydd av marina områden med
höga naturvärden tagits fram.
Kosterhavet kan 2009 komma att bli Sveriges första marina nationalpark genom det arbete som pågår
vid länsstyrelsen i Västra Götalands län i samverkan
med Strömstads kommun. Fokus i parken kommer
att vara de marina värdena. I nationalparken planeras
fiske och turism fortsätta under förutsättning att
verksamheterna sker på ett långsiktigt hållbart sätt.
h a v
Därutöver skall ett område med permanent fiskeförbud
inrättas till 2006, för utvärdering till 2010 samt ytterligare
tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och
utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och
Västerhavet för utvärdering till 2015.
östersjöns sälar samförvaltas
Under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet
Sedan våren 2005 leder Sverige arbetet i HELCOM* med
har sälarna i Östersjön ökat i antal och populationen av
att få till stånd en ny HELCOM-rekommendation om säl
gråsäl uppgår nu till cirka 20 000 djur. Den växande grå-
samt en samordnad förvaltning av de tre sälarter som före-
sälstammen vållar svåra problem för fiskare i de norra
kommer i Östersjön (gråsäl, knubbsäl och vikare). Den nya
delarna av Östersjön och begränsad skyddsjakt på gråsäl
rekommendationen fastställdes efter hårda förhandlingar
har införts i Sverige, Finland och på Åland. Situationen
under 2006 och behandlar frågor om populationsstorlek,
skiljer sig dock mellan de norra och mellersta delarna av
distribution och hälsostatus, samt drar upp gemensamma
Östersjön och den södra delen, där gråsälar fortfarande
principer för förvaltning. HELCOM:s sälgrupp arbetar för
är sällsynta. Att samordna förvaltningen av sälar är därför
närvarande fram underlag för det fortsatta arbetet.
en viktig fråga för Östersjöländerna.
54
h a v
i
b a l a n s
s a m t
l e v a n d e
k u s t
För att förbättra kunskapen om utbredningen av
skyddsvärda marina miljöer och deras förvaltning har
GIS*-underlag från SAKU-projektet (Sammanställning
och analys för kustnära undervattensmiljöer) och en
webb-applikation från projektet MARBIPP (Marin
biodiversitet, mönster och processer) presenterats.
Under 2006 färdigställdes en inventering av 20 utsjöbankar, där sju bankar bedömdes ha mycket höga
naturvärden.
Efter samråd med berörda myndigheter och organisationer har Fiskeriverket beslutat att inrätta området
kring Gotska Sandön som ett fiskefritt område. Fiskeförbudet trädde i kraft den 1 maj 2006, och effekterna
ska utvärderas fram till utgången av 2010. Regionala
möten har hållits för att påbörja urvalsprocessen inför
inrättande av ytterligare sex fiskefria områden.
o c h
kustens och skärgårdens
kulturarv och odlingslandskap
delmål 2, 2005
s k ä r g å r d
Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas.
Delmålet är uppnått. Riksantikvarieämbetet har
tagit fram en strategi för att bevara, berika och bruka
kulturarvet i kust- och skärgårdsområden. Dessa
områden har idag en stor attraktionskraft och är på
många håll utsatta för ett högt exploateringstryck.
En förutsättning för kulturarvets utveckling och
brukande i kust och skärgård är att människor kan
bo och verka på dessa platser. Dessutom måste mer
kunskap tas fram om vattenanknutet kulturarv och
fler aktörer ta ansvar för denna kunskapsuppbyggnad.
hotade arter
delmål 3, 2005
för de hotade marina arter och fiskstammar som har behov
av riktade åtgärder.
Delmålet uppnåddes inte till målåret 2005. I rödlistan
för år 2000 pekade Artdatabanken* på 17 marina arter
knutna till marin miljö som är i behov av särskilda
insatser. För närvarande ingår 14 av dessa i åtgärdsprogram, och delmålet uppfylldes därför inte heller
under 2006. Fiskeriverket har under 2006 tagit fram
ett förslag till åtgärder för 26 hotade fiskarter där
fisket kan utgöra en del av hotet. De föreslagna
åtgärderna kommer successivt att genomföras under
perioden 2007 till 2010.
Ålbeståndet har minskat kraftigt i hela Europa och
rekryteringen är nu endast några få procent av vad
figur 10.2 Rekrytering av ål till Sverige 1900–2006
index
1 200
1 000
800
600
400
200
medel 1971–1980
1900 1910 1920
1930 1940 1950 1960
1970
1980 1990 2000
källa: fiskeriverket
k u s t
o c h
s k ä r g å r d
Bedömningen har ändrats och delmålet bedöms inte
längre kunna nås i tid. Uppskattningarna är osäkra vad
gäller antalet bifångade marina däggdjur, fåglar och
fiskar, och även vad gäller deras populationsstorlekar.
Detta gäller i synnerhet för tumlare. Under 2006 startades ett observatörsprogram för tumlare och delfiner.
Programmet har som målsättning att övervaka fem
l e v a n d e
Senast år 2010 skall de årliga bifångsterna av marina däggdjur understiga 1 % av respektive bestånd. Bifångsterna av
sjöfåglar och icke-målarter skall inte ha mer än försumbara
negativa effekter på populationerna eller ekosystemet.
Nuvarande bedömning är att delmålet inte kommer
att nås. För att nå delmålet krävs en anpassning av
flottan till fiskresursens storlek och de för Sverige
tillgängliga kvoterna. Vidare krävs att effektiva regleringar genomförs inom EU och i förhandlingar med
andra nationer utanför EU. EU:s gemensamma fiskeripolitik CFP* ger förutsättningar för en förbättrad
resurshushållning men beslutade politiska förändringar
har ännu inte fått sin tillämpning, till exempel i form
av fungerande återhämtningsplaner för hotade bestånd.
Den av EU inrättade rådgivande kommittén för
Nordsjön har föreslagit att ett försök med så kallad
effortbaserad förvaltning (”havdagar”) genomförs i
Kattegatt. Fiskeridödligheten begränsas då av antalet
fiskedagar i stället för kvoter och ransoner, vilket innebär att mängden kastad fisk minskar avsevärt eftersom
s a m t
delmål 4, 2010
Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast
år 2008 inte vara större än att det möjliggör en storlek och
sammansättning på fiskbestånden som ger förutsättningar
för att ekosystemets grundläggande sammansättning och
funktion bibehålls. Bestånden skall ha återuppbyggts till nivåer
betydligt över biologiskt säkra gränser.
b a l a n s
bifångster
delmål 5, 2008
i
den var för 25 år sedan. Fiskeriverket har därför tagit
fram en förvaltningsplan som omfattar kraftigt
begränsat fiske på ål, förbättrade möjligheter att
passera vandringshinder samt storskaliga utsättningar
av glasål.
55
uttag – återväxt
h a v
Ålbeståndet har minskat kraftigt i hela Europa. Figuren visar uppvandringen av ålyngel i sju svenska vattendrag från år 1900 och
framåt, i förhållande till medelvärdet för åren 1971–1980 (indexlinje).
Under de senaste tio åren har rekryteringen i genomsnitt bara varit
drygt en tredjedel så stor som under jämförelseperioden.
procent av fiskeansträngningen i pelagiskt trålfiske
och garnfiske med båtar över 15 meters längd.
I samarbete med yrkesfisket har Fiskeriverket
startat ett övervakningsprogram för tumlare i södra
Östersjön. Med hjälp av hydrofoner som sätts på
fiskeredskapen kan närvaron av tumlare registreras
i närområdet. Projektet fortsätter under 2007.
Ökande säl- och skarvpopulationer är ett betydande
hot mot det småskaliga fisket. Den främsta metoden
för att förebygga detta är att utveckla alternativa
fiskemetoder som bättre skyddar mot angrepp, vilket
samtidigt innebär att bifångsten av marina däggdjur
och fåglar minskar. Under 2006 testades både nya
konstruktioner av sälsäkra redskap och att stänga av
hela fjärdar längs Östersjökusten med sälskrämmor.
figur 10.3 Torsk och torskfiske i Östersjön (östra beståndet)
1966–2005
buller och andra störningar
ton, tusental
Buller och andra störningar från båttrafik skall vara
försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårdsoch kustområden senast år 2010.
800
delmål 6, 2010
Bedömningen har ändrats, arbetet behöver intensifieras för att miljömålet ska kunna uppnås i tid. Under
året har länsstyrelserna tagit fram en samlad handlingsplan för inrättande av hänsynsområden i skärgården. Enligt denna ska minst tre hänsynsområden för
buller vara inrättade 2008. Utifrån erfarenheterna från
dessa områden ska ytterligare områden utpekas till
2010.
600
400
05
02
20
20
98
19
94
19
86
82
90
19
19
19
78
19
74
19
70
19
19
66
200
56
utsläpp av olja och kemikalier
delmål 7, 2010
h a v
lekbestånd
kritisk storlek för lekbestånd Blim
totala fångster
svenska fångster
källa: fiskeriverket
i
b a l a n s
Torskbeståndet i östra Östersjön är allvarligt hotat. Den kritiska
storleken på lekbeståndet har angetts av ICES till 160 000 ton.
De senaste nio åren har gränsen underskridits och lekbeståndet
är nu det lägsta noterade någonsin.
s a m t
l e v a n d e
k u s t
o c h
s k ä r g å r d
all fisk som håller minimimått får landas. Även om
trenden för viktiga nyckelarter som torsk är negativ
finns exempel på andra arter som till exempel gråsej
och kolja som har full reproduktionskapacitet och som
fiskas på en varaktigt hållbar nivå.
I mars rapporterade Fiskeriverket en första uppföljning av den utflyttning av trålgränsen som skedde
2004. I den inre delen av Gullmarsfjorden och i
Havstensfjorden finns indikationer på en positiv
beståndsutveckling för de lokala torskbestånden där.
Det är dock kort tid som gått sedan gränsen flyttades
ut, och det är ännu för tidigt att dra några generella
slutsatser.
Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall
utsläppen av olja och kemikalier från fartyg minimeras och
vara försumbara senast år 2010.
Delmålet är uppnått, men ökade sjötransporter i
Östersjön kan medföra större risker för utsläpp av olja
och kemikalier i framtiden.
Ur sjötrafiksynpunkt utgör de snabbt ökande oljetransporterna med stora tankfartyg från hamnar i
Ryssland och Baltikum det största hotet mot Östersjöns och Västerhavets miljö. Sjötransporterna av olja
uppgår idag till 160 miljoner ton per år, och beräknas
öka med minst 40 procent till 2015. Tankfartyg med
oljelaster på upp till 100 000 ton trafikerar dagligen
Östersjön.
En rad skyddsåtgärder har beslutats både av
Helsingforskommissionen och av FN:s sjöfartsorganisation IMO*. Risken för kollisioner och grundstötningar har minskat genom förbättrade ledsystem,
trafikinformation, sjömätning och användning av
moderna navigationsinstrument samt genom utökad
användning av lots.
figur 10.4 Upptäckta oljeutsläpp och flygövervakning
i Östersjön 1988–2005
antal utsläpp
antal timmar
900
6 000
800
5 000
700
4 000
600
500
3 000
400
300
2 000
200
1 000
19
8
19 8
89
19
90
19
9
19 1
92
19
9
19 3
94
19
9
19 5
9
19 6
9
19 7
98
19
9
20 9
0
20 0
0
20 1
0
20 2
0
20 3
0
20 4
05
100
Trots att antalet fartygsrörelser ökar och att flygövervakningen intensifieras så fortsätter antalet upptäckta oljespill att minska. Det visar att överenskomna åtgärder har effekt. Särskilt flygövervakningen
till havs har visat sig ha en avhållande inverkan, och
har väsentligt bidragit till en reducering av mängden
illegalt spill. Övervakningen utförs nu med över 20
flygplan, de flesta utrustade med avancerad utrustning för att observera och dokumentera olja till havs.
Mängden oljerester som levereras till hamnarnas
mottagningsanläggningar har också ökat vilket visar
att allt fler fartyg föredrar att lämna oljan i hamn
framför att släppa ut den till havs.
oljeutsläpp
flygtimmar
57
källa: helcom
h a v
i
b a l a n s
Antalet illegala oljeutsläpp i Östersjön minskar, trots ökad fartygstrafik och en allt intensivare flygspaning. Det visar att överenskomna
åtgärder för att minska utsläppen har effekt. Sverige står för den
största övervakningsinsatsen bland Östersjöländerna, med drygt
3 000 flygtimmar årligen.
s a m t
l e v a n d e
k u s t
o c h
s k ä r g å r d
miljökvalitetsmål elva
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas
och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
58
m y l l r a n d e
v å t m a r k e r
Situationen ser ganska ljus ut för miljökvalitetsmålet, trots att de två viktiga delmålen om skydd
av myrar och skogsbilvägar inte nås i tid. Tillsammans med kunskaperna från Våtmarksinventeringen
ger markavvattningsbestämmelserna goda förutsättningar att värna våtmarkernas funktioner i landskapet.
Endast i Blekinge bedömer länsstyrelsen att målet
kan nås regionalt. Majoriteten av de övriga länen
anser att ytterligare resurser krävs.
Mycket pekar på ett uppsving i arbetet för att
främja våtmarkerna. Natura 2000* och revideringen
av Myrskyddsplanen tryggar bevarandet och genomförandet av skydd av de värdefullaste våtmarkerna.
Nationell strategi för Myllrande våtmarker (delmål 1)
publicerades under 2006. Under 2007 kommer arbetet
att börja följa den så kallade våtmarkskedja som strategin föreslagit.
Ökade satsningar i samband med det nya landsbygdsprogrammet* ger en mer positiv prognos för
delmålet om anläggning och restaurering av våtmarker
i odlingslandskapet. Stora insatser för att återställa
och sköta olika våtmarksmiljöer görs även i arbetet
med åtgärdsprogram för hotade arter.
För att nå miljökvalitetsmålet måste dock verksamhetsutövare uppmärksamma våtmarkernas
betydelse och iaktta den försiktighet som krävs för
att undvika skador och negativ påverkan. Inom till
exempel skogsbruket finns möjligheter att förbättra
efterlevnaden av skogsvårdslagens krav på hänsyn till
naturoch kulturvårdens intressen. Rådgivning och
information är angeläget. Att finna effektiva brukningsmetoder som säkerställer att mark och vatten
inte skadas är en utmaning.
Når vi delmålen?
strategi för skydd och skötsel
delmål 1, 2005
En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker
och sumpskogar skall tas fram senast till år 2005.
Delmålet är uppnått. Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet
antog gemensamt Nationell strategi för Myllrande
våtmarker i december 2005. Den utgör grunden för
myndigheternas strävan att nå miljökvalitetsmålet.
myrskyddsplanen
delmål 2, 2010
Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige
skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010.
Till skillnad från tidigare bedöms det inte vara möjligt
att nå målet i tid. Endast i fem län kommer skyddet
figur 11.1 Våtmarker i Myrskyddsplan för Sverige
skyddade myrobjekt
från 1994 (238 st)
myrobjekt som ska skyddas
till år 2010 (259 st)
nya myrobjekt som
saknar skydd (105 st)
Kartan visar länens andelar av
redan skyddade myrar och myrar
som ska skyddas enligt 1994 års
Myrskyddsplan. Även andelen
oskyddade myrar som tillkom
vid revidering av planen (2006)
anges. 259 myrar återstår att
skydda för att nå delmålet om
skydd av våtmarksområden.
källa: vic natur, naturvårdsverkets databas
över skyddad natur, oktober 2006
59
m y l l r a n d e
av myrar kunna genomföras till år 2010. Flera länsstyrelser har pekat på svårigheten att prioritera skydd
av myrar i förhållande till arbetet med långsiktigt
skydd av skogsmark (Levande skogar, delmål 1).
Myrskyddsplanen reviderades under 2006 och länsstyrelserna har upprättat tidsplaner som ett stöd för
skyddsarbetet. Flera länsstyrelser har framfört att
det är mer realistiskt att nå målet till år 2015.
Vid revideringen justerade länsstyrelserna i första
hand de befintliga objektens gränser och kompletterade beskrivningarna av kulturhistoriska värden.
I översynen konstaterades att 238 av myrarna i
planen var långsiktigt skyddade, medan 259 myrar
återstod att skydda till år 2010. Dessutom tillkom
119 nya myrobjekt, varav 62 i Norrbotten. Av dessa
återstår att skydda 105 objekt (omfattas i nuläget ej
av delmålet).
Flera olika skyddsverktyg kan vara lämpliga för att
åstadkomma ett långsiktigt skydd, från reservatsbildning till naturvårdsavtal. En bedömning av skyddsbehovet måste göras från fall till fall.
skogsbilvägar
Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat
sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt.
Delmålet har inte kunnat uppnås i tid. Dagens höga
avverkningsnivåer medför ett fortsatt tryck för att
bygga skogsbilvägar över våtmarker. Milda vintrar
kan försvåra nyttjandet av tillfälliga vinterbilvägar.
torv – handelsvara med betydelse för europas våtmarker
Utvinning av torv har en betydande miljöpåverkan på myr-
anläggningar, däribland anläggningar som förbränner
markernas hydrologi, vattenkemi, flora och fauna. Torv-
energitorv.
bildning är en långsam process och torv kan i ett mänskligt
tidsperspektiv inte ses som en förnyelsebar resurs.
Nyttjandet av energitorv påverkas av EU:s energipolitik
Under 2005 importerades 28 procent av den svenska
förbrukningen av energitorv, främst från Estland och
Lettland. Detta till ett värde av drygt 140 miljoner kronor.
och internationella klimatavtal. Torv jämställs enligt FN:s
Torvimporten innebär oundvikligen en stark påverkan på
klimatpanel med fossila bränslen. EU:s direktiv om handel
våtmarkerna i dessa länder.
med utsläppsrätter för koldioxid omfattar vissa typer av
v å t m a r k e r
delmål 3, 2006
60
m y l l r a n d e
Skogsstyrelsen arbetar dock för att förbättra samrådsförfarandet och utöka rådgivningen i vägärenden, till
exempel rörande skonsammare transportmetoder.
Syftet är att skogsbilvägar i framtiden inte ska skada
värdefulla våtmarker.
Skogsstyrelsens analys från 2005 visade att skogsbilvägar byggts över 89 av de 7 600 våtmarker som
undersökts. Analysen ska kompletteras med de
sex län som inte ingick, däribland Norrbottens och
Jämtlands län. För båda dessa stora skogslän, liksom
Västerbotten, Dalarna och ytterligare fyra län, bedömer länsstyrelsen att målet inte har nåtts.
Endast sex länsstyrelser bedömer att det regionala
målet har nåtts. Flera län har antagit skärpta formuleringar som även inkluderar till exempel dikning och
andra typer av exploatering. Skogsstyrelsen region
väst uppskattar att endast cirka en tredjedel av nya
skogsbilvägar kommer till myndighetens kännedom.
Vägnätet är ofta väl utbyggt, men underhållet av
skogsbilvägar förväntas öka vilket kan leda till ökad
påverkan på våtmarker.
figur 11.2 Nytillkommen areal anlagd och restaurerad
våtmark i odlingslandskapet 2000–2006
ha
1 800
1 400
1 000
600
200
2000
restaurerade
2001
2002
2003
2004
2005
2006
anlagda
källa: jordbruksverkets databaser prost och dawa samt
uppgifter från länsstyrelser, svensk våtmarksfond och wwf
Arealen anlagd och restaurerad våtmark i odlingslandskapet ökar.
Merparten av våtmarkerna har finansierats av Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU) i södra Sverige. Den höga noteringen för
år 2006 beror sannolikt på att många projekt slutfördes under året
som var LBU:s sista år.
v å t m a r k e r
våtmarker i odlingslandskapet
delmål 4, 2010
I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker
och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010.
Under 2000–2006 har 6 150 hektar våtmarker anlagts
eller restaurerats i odlingslandskapet. Med oförändrad
takt kommer cirka 9 500 hektar att ha anlagts eller
restaurerats till 2010, vilket är långt under målet.
Takten måste öka. Bättre styrning och samordning
mellan flera markägare måste till för att – på rätt
ställe i landskapet – få till stånd stora, kostnadseffektiva våtmarksprojekt.
Nya insatser gör dock att bedömningen av måluppfyllelse är mer positiv än föregående år. I det nya
landsbygdsprogrammet* 2007–2013 ingår anläggning
och restaurering av våtmarker och våta betes- och
slåttermarker i ersättningsformen Utvald miljö, där
länsstyrelserna kan prioritera åtgärder utifrån regionala
förhållanden. Regeringen har, som ett komplement
till främst landsbygdsprogrammet, avsatt 17 miljoner
kronor för arbetet med att återskapa våtmarker i
odlingslandskapet. Några länsstyrelser har börjat ta
fram planeringsunderlag för återskapande och restaurering av våtmarker. Under kommande år behövs
även uppsökande arbete för att fånga upp intresse
hos markägare och erbjuda hjälp med till exempel
projektering och juridik.
Kampanjen Greppa näringen* har under 2001–2006
erbjudit våtmarksrådgivning till intresserade brukare.
De sista bidragen inom Lokala investeringsprogram
(LIP) betalades ut under 2002, och 2006 var sista året
för Lokala naturvårdsbidrag (LONA). Inom båda
dessa satsningar har kommunerna genomfört angelägna våtmarksprojekt i odlingslandskapet.
figur 11.3 Rikkärr inom Natura 2000
delmål 5, 2005
Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha
inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Kartan visar förekomst av rikkärr
(habitat 7230) inom Natura
2000*-nätverket. Rikkärr är ett
samlingsnamn för våra artrikaste
våtmarker. Gemensamt för alla
rikkärr är att de är näringsfattiga
myrar som är rika på mineraler,
vanligtvis kalk.
källa: artdatabanken
61
m y l l r a n d e
Det finns nu åtgärdsprogram för 19 våtmarksanknutna
arter och en biotop – rikkärr. Rikkärren är våra artrikaste våtmarker och har runt om i landet påverkats
av bland annat dikning, övergödning och upphörd
hävd. Många arter som endast lever i rikkärr är hotade.
Åtgärdsprogrammet för bevarande av rikkärr blev
färdigt under 2006 och beräknas kosta 22,5 miljoner
kronor till år 2010.
För att restaurera livsmiljöerna ska diken läggas
igen i åtminstone 80 rikkärr över hela landet och
minst 200 hektar igenväxande kärr ska röjas. Arealen
rikkärr som sköts genom lieslåtter eller bete skall öka.
Samtidigt bygger länsstyrelserna upp kunskaperna
om rikkärrens naturvärden genom inventeringar.
v å t m a r k e r
miljökvalitetsmål tolv
Levande skogar
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk
produktion skall skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras samt kultur-
62
miljövärden och sociala värden värnas.
l e v a n d e
s k o g a r
Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås till
år 2020. I dag märks flera motsatta trender i miljötillståndet. Exempelvis förbättras vissa grundförutsättningar för biologisk mångfald, samtidigt som biologiskt
värdefulla skogsmiljöer fortsätter att gå förlorade.
Uttag av biobränsle i form av avverkningsrester
(grenar och toppar) innebär i regel en långsam försurning och utarmning av marken. Näringsförlusten
kan kompenseras genom att återföra askan, i vissa
områden i kombination med kvävegödsling. Askåterföring till skogsmark bedöms komma att öka,
men är fortfarande för låg. För närvarande uppskattas
skogsbruket medföra en nettoförsurning på i storleksordning 20 000 hektar skogsmark per år.
Skogens biologiska mångfald är till viss del fortsatt
utsatt för utarmning. Avverkning av skogar med
mycket höga naturvärden förekommer i viss mån,
men även fortsatt bristfällig hänsyn vid föryngringsavverkning påverkar mångfalden negativt. Flera
vanliga skogslevande arter minskar.
Samtidigt förbättras vissa grundförutsättningar för
den biologiska mångfalden som mängden död ved,
förekomst av grova träd, gammal skog etc. De skogliga
biologiska processerna är dock långsamma vilket gör
att bildandet av nya livsmiljöer tar lång tid att skapa.
Påtagliga förbättringar för biologisk mångfald bedöms
inte vara möjliga förrän efter år 2020.
Skadenivån på skogliga fornlämningar och kulturvärden är oacceptabelt hög. Andelen skadade fornlämningar förefaller ha ökat även om andelen grova
skador har minskat.
Åtgärder för att utveckla och tydliggöra skogens
sociala värden pågår och bör kunna ge goda resultat.
Samhällets behov av skogsråvara har de senaste åren
samtidigt lett till rekordstora avverkningar. Högre
energipriser bidrar till att bioenergisortimenten på
allvar har etablerats i skogsbruket. Det finns en risk
att ett intensivt nyttjande och brukande av skogarna
gör att målet blir ännu svårare att nå.
åtgärder 2006
Under 2006 har de länsvisa strategierna för formellt
skydd med några få undantag fastställts av länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Arbetet med att identifiera
och sköta kontinuitetsskogar* samt utveckling av åtgärdsprogrammet mot markförsurning pågår. Det gäller
även åtgärdsprogrammet för ett uthålligt brukande
av skogsmarken. Åtgärderna avslutas under 2007.
Inom landsbygdsprogrammet* förebereds bland
annat en satsning på skogens sociala värden.
Naturvårdsverket och Energimyndigheten har
tagit fram rapporten Ekonomiska styrmedel i miljö-
politiken. Där föreslås en översyn av reglerna för
reavinstbeskattning av kapitalinkomst vid bildande
av naturreservat, samt möjlighet att periodisera den
ekonomiska ersättningen vid naturvårdsavtal.
Når vi delmålen?
mark utgöras av naturreservat, 30 000 hektar av biotopskyddsområden och 50 000 hektar av naturvårdsavtal. Skogsägarna förväntas sätta av ytterligare minst
500 000 hektar på frivillig väg, vilket innebär att
minst 730 000 hektar produktiv skog ska vara frivilligt
skyddad 2010.
Naturreservat
långsiktigt skydd av skogsmark
delmål 1, 2010
Ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall
undantas från skogsproduktion till år 2010.
ha prod skogsmark
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
Biotopskydd och naturvårdsavtal
Fram till och med 2006 hade cirka 13 500 hektar
biotopskyddsområden och 17 600 hektar naturvårdsavtal bildats vilket innebär en måluppfyllelse om
45 respektive 35 procent. Med denna takt kommer
måluppfyllelsen år 2010 att vara cirka 70 procent för
biotopskyddsområden och cirka 50 procent för naturvårdsavtal. Fortfarande bedöms att målen kan nås
men det kräver att anslaget för ersättning till markägare ökar till nivån 470 miljoner kronor per år, att
jämföra med dagens cirka 175 miljoner kronor per år.
Frivilliga avsättningar
06
20
05
20
04
20
03
20
02
20
01
20
00
20
19
9
9
5 000
källa: naturvårdsverket och skogsstyrelsen
Figuren visar arealen produktiv skogsmark nedanför fjällområdet
som skyddats som naturreservat, biotopskyddsområde och med
naturvårdsavtal under olika år. De arealer som skyddas årligen har
visserligen ökat, men är ändå inte tillräckliga för att nå målet om
formellt skydd av totalt 400 000 hektar till 2010.
Nuvarande kunskap tyder på att målet om 730 000
hektar ännu inte är nått. Skogsbrukets frivilliga
avsättningar har undersökts under 2005 och 2006.
Preliminära resultat indikerar att de frivilliga avsättningarna motsvarar i storleksordning 750 000–800 000
hektar skogsmark nedanför det fjällnära området,
vilket är knappt dubbelt så mycket som den samlade
formellt skyddade skogsmarken i samma område.
s k o g a r
figur 12.1 Nytillkommen areal formellt skyddad skog per år
nedanför fjällområdet 1999–2006
63
l e v a n d e
Delmålet bedöms inte möjligt att nå fullt ut inom
tidsramen. Naturreservaten utgör en bärande del
av målet och tillräckliga arealer bedöms inte kunna
avsättas i tid.
Målet avser skogsmark nedanför det fjällnära
området. Av den totala arealen som ska undantas från
skogsproduktion ska 320 000 hektar produktiv skogs-
Mellan 1999–2006 har 114 767 hektar skogsmark
skyddats som naturreservat vilket innebär en måluppfyllelse om 36 procent. Graden av måluppfyllelse
varierar mellan olika län. Med nuvarande medelstilldelning och prisnivåer på skog och skogsmark
kommer målet att nås först år 2015. Måluppfyllelsen
år 2010 beräknas vara 60–65 procent. Målet bedöms
inte kunna nås fullt ut till år 2010, men en förstärkning av anslaget skulle innebära en bättre måluppfyllelse. Bästa möjliga måluppfyllelse kan nås om
anslaget för biologisk mångfald ökas från nuvarande
nivå till 3 000 miljoner kronor per år.
figur 12.2 Förändring av volymen hård död ved 1998–2005
exkl effekter av stormen Gudrun 2005
figur 12.3 Förändring av arealen äldre lövrik skog
1998–2005
%
%
100
100
80
80
60
60
delmål 2010
40
40
20
20
10
20
20
20
20
08
06
04
02
20
00
20
98
19
10
20
20
08
06
20
20
04
02
20
00
20
19
98
delmål 2010
64
95 % konfidensintervall
uppskattad förändring
l e v a n d e
Not. Konfidensintervallet visar med 95 % säkerhet inom vilket intervall den
verkliga förändringen ligger.
s k o g a r
källa: riksskogstaxeringen, slu och skogsstyrelsen
Volymen hård död ved i skogarna ökar kraftigt i hela landet. Med
nuvarande trend kommer volymen år 2010 att vara nästan dubbelt
så stor som 1998. Generellt går ökningen snabbare i söder än i norr.
Trenden beror nästan enbart på att träd som av naturliga skäl dör
i skogarna nu får ligga kvar i större utsträckning än tidigare. I södra
Sverige kommer nytillkommen granved efter stormen Gudrun att
behöva tas bort på grund av risken för skadeinsekter. Det kommer
i sin tur att bromsa utvecklingen i drabbade områden.
Arealen äldre lövrik skog ökar kraftigt men den geografiska variationen är stor. Generellt är ökningen kraftig i söder och avtar mot
norr där arealerna i stort sett är oförändrade. Ökningen förklaras
främst av att skogsägarna i större utsträckning idag avstår från
att avverka äldre lövrik skog och att de vid gallring tar ut mer barrträd än lövträd.
Skälet till att målnivån för frivilliga avsättningar ännu
inte bedöms vara uppnått, är att det fortfarande finns
stora osäkerheter om hur stor andel av avsättningarna
som avser skyddsvärd skog.
Att de nu redovisade arealerna är lägre än tidigare
beror i huvudsak på ändringar i definition och undersökningsmetodik. Bland annat ställs nu krav på att
skogsägaren ska ha dokumenterat avsättningen.
förstärkt biologisk mångfald
delmål 2, 2010
Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal
skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt:
•
mängden hård död ved skall öka med minst 40 % i hela
landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska
mångfalden är särskilt hotad,
•
•
•
arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %,
arealen gammal skog skall öka med minst 5 %,
arealen mark föryngrad med lövskog skall öka.
internationell påverkan på svensk skog och skogsbruk
Inom EU hanteras skogspolitiska frågor på nationell nivå
• Klimatkonventionen (UNFCC*) inkl. Kyotoprotokollet
även om flera EG-direktiv, till exempel vattendirektivet
• Skogsprinciperna från UNCED (Rio-konferensen).
och art- och habitatdirektivet*, har bäring även på skogen.
• Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar
(MCPFE).
Även ett antal internationella konventioner, avtal och
processer har koppling till och påverkar skogen och skogs-
Illegal avverkning i vår omvärld har i flera sammanhang
bruket. Hit hör:
tagits upp som ett stort problem. Att komma till rätta
• Konventionen om biologisk mångfald (CBD): Legalt
med detta är fortsatt viktigt. Inom EU har man genom
bindande som bland annat ålägger länderna att ta
den så kallade Flegt-processen påbörjat ett arbete för att
fram nationella planer och strategier för bevarande
minska importen av illegalt avverkat timmer. Svensk
av biologisk mångfald. Här finns även kopplingar till
skogsindustri är starkt beroende av internationell handel
delmål 1, bland annat i arbetsprogrammet för skyddade
och nettoimporterar sedan flera år stora volymer, i stor-
områden
leksordningen tio procent av den totala virkesvolymen.
65
%
100
80
60
40
skydd för kulturmiljövärden
20
delmål 3, 2010
0
20
1
20
08
06
20
20
04
02
20
00
20
19
98
delmål 2010
Arealen gammal skog ökar mycket kraftigt, genomgående mer i
söder än i norr. Utvecklingen beror på att stora arealer skog för
närvarande blir tillräckligt gamla för att klassas som gammal skog.
Denna ökning är mycket större än de arealer av gammal skog som
försvinner.
Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar
inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.
Delmålet bedöms inte kunna nås inom tidsramen.
Skadenivåerna på fornlämningar och kända kulturlämningar i skog är fortsatt oacceptabelt höga. Någon
påtaglig positiv trend i skadeutvecklingen går inte att
se. Andelen fornlämningar som skadats av skogsbruk
har i vissa avseenden ökat även om andelen riktigt
grova skador förefaller ha minskat. Markberedning står
liksom tidigare för en stor del av de allvarliga skadorna.
s k o g a r
Volymen hård död ved och arealerna gammal skog
och äldre lövrik skog ökar kraftigt, genomgående mer
i söder än i norr. Med nuvarande utveckling kommer
målen att klaras med mycket god marginal.
Arealen mark föryngrad med lövskog förefaller ha
ökat. Utvecklingen har under 2006 för första gången
beräknats med hjälp av två metoder, Skogsstyrelsens
polytax-inventering respektive Riksskogstaxeringen.
Resultaten visar en svag men signifikant ökning.
l e v a n d e
figur 12.4 Förändring av arealen gammal skog 1998–2005
Skog- och historiainventeringen av kulturvärden i
skogen har bedrivits med medel från Arbetsmarknadsverket. Kunskap om var kulturlämningarna finns är
viktig för att skogsbruket ska kunna undvika skador.
Hittills har cirka 20 procent av skogsmarken inventerats och 150 000 nya lokaler med kulturlämningar
har registretats. Förändringarna i arbetsmarknadspolitiken medför att inventeringarna nu i princip
kommer att upphöra. Det kommer att ytterligare
minska möjligheterna att nå delmålet.
66
delmål 4, 2005
för hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Vid utgången av 2005 hade sammanlagt 23 åtgärdsprogram för hotade arter tagits fram, vilka innehöll
åtgärdsförslag som berör 52 hotade arter. De förväntas
på sikt ge positiva effekter för ett stort antal andra
arter. Delmålet anses därmed ha nåtts.
De positiva erfarenheterna av åtgärdsprogrammen
gör att Naturvårdsverket nu tar fram program för
ytterligare arter.
l e v a n d e
s k o g a r
miljökvalitetsmål tretton
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens
värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena
bevaras och stärks.
ängs- och betesmarker
delmål 1, 2010
Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker
bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden.
Arealen hävdad ängsmark skall utökas med minst 5 000 ha
och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna
skall utökas med minst 13 000 ha till år 2010.
Arealen ängs- och betesmarker som sköts med miljöersättning har sedan år 2000 ökat tillfredsställande.
Bedömningen är att målet kan nås om fler åtgärder
sätts in. Det finns dock en fortsatt osäkerhet om
utvecklingen av markernas värden. Restaureringsåtgärder bedöms som nödvändiga för att bevara och
stärka värdena i ängs- och betesmarker. År 2006
o d l i n g s l a n d s k a p
Når vi delmålen?
r i k t
Miljökvalitetsmålet bedöms kunna nås under
förutsättning att ytterligare åtgärder vidtas och att vi
framöver kan se förändringar i trender som idag är
negativa. Trots osäkerhet om hur jordbrukspolitiken
utvecklas i framtiden liksom om trender för biologisk
mångfald och kulturmiljö, bedöms utvecklingen mot
målet gå i positiv riktning.
Odlingslandskapets värden är beroende av att markerna brukas och av att det är attraktivt att leva och
verka på landsbygden. Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är därför avgörande för möjligheterna att nå målet. Det nya landsbygdsprogram*
som införs år 2007 innebär kraftigt ökade satsningar
på företags- och landsbygdsutveckling. De renodlade
miljöåtgärderna kommer att finnas kvar i ungefär
samma omfattning som tidigare, men programmet ger
också möjlighet till nya insatser inom miljöområdet.
För den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena sker förbättringar bland annat i form av
ökade arealer skötta marker med höga värden. Samtidigt är många av odlingslandskapets arter hotade
67
e t t
eller har en vikande trend. Mångfalden av byggnader
och bebyggelsemiljöer är utsatt för stora förändringar.
Många ekonomibyggnader saknar användning.
Tillståndet för åkermarken och den långsiktiga
produktionsförmågan är tillfredsställande. Förorening
av kadmium och packning av alven (jordlagret under
matjorden) bör dock hållas under uppsikt. Åtgärder
för att säkerställa låg tillförsel av kadmium till åkermarken bidrar till att minska mängden kadmium i
livsmedel. Exploateringen av jordbruksmark har
ökat de senaste tio åren, främst till förmån för tätortsbebyggelse och infrastruktur.
figur 13.1 Areal betesmark med miljöersättning 2000–2006
figur 13.2 Areal ängsmark med miljöersättning 2000–2006
ha, tusental
ha, tusental
600
12
500
10
400
8
300
6
200
4
100
2
2000
68
2001
2002
2003
2004
2005
2006
målnivå 2010
2000
2001
2002
2003
2004
2005
total areal betesmark med miljöersättning
total areal ängsmark med miljöersättning
areal betesmark med tilläggsersättning (högre skötselkrav)
areal ängsmark med tilläggsersättning (högre skötselkrav)
2006
e t t
r i k t
källa: jordbruksverket dawa
källa: jordbruksverket dawa
Arealen betesmark som sköts inom miljöersättningen har ökat
sedan år 2000. Minskningen år 2006 förklaras av att många
åtaganden löpt ut och av att införandet av gårdsstöd även medförde
ansökningar om miljöersättning för betesmarker som inte var
kvalificerade och därför utgick år 2006. Förväntningarna är att
arealen åter ökar år 2007.
Arealen ängsmark som sköts inom miljöersättningen har haft en
god ökningstakt sedan år 2000. Målet är att minst 10 000 hektar
ska hävdas år 2010. Genom restaureringsinsatser kan markernas
värden utvecklas. Fler marker kan då skötas inom tilläggsersättningen (motsvaras av ersättning för särskilda värden i det nya
landsbygdsprogrammet).
minskade arealen betesmarker med miljöersättning
samtidigt som arealökningen för ängsmarker avstannade. Utvecklingen förklaras av förändringar av
stöden till jordbruket och av att en programperiod
löpt ut. Arealerna förväntas åter öka när det nya
landsbygdsprogrammet* inleds år 2007.
För hävdad betesmark av de mest hotade typerna
har arealen alvarmark, skogsbete och betesmark
i Norrland ökat tillfredsställande sedan år 2000.
Det är dock viktigt att följa utvecklingen när den
nya programperioden inleds. Antalet fäbodar ökar
tillfredsställande medan data saknas för ljunghedar.
En nationell uppföljning av kvaliteten i ängsoch betesmarker startade år 2006 inom Nationell
inventering av landskapet i Sverige, NILS.
Uppföljningen kommer att ge underlag för framtida
bedömningar av hur kvaliteten i ängs- och betesmarkerna utvecklas.
småbiotoper
delmål 2, delvis 2005
Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras
i minst dagens omfattning i hela landet. Senast till år 2005
skall en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall kunna öka.
Målet till 2005 om en strategi för fler småbiotoper är
uppnått i och med Jordbruksverkets slättbygdsstrategi
från 2004. Ytterligare åtgärder krävs dock för att säkra
långsiktig måluppfyllelse för delmålet. Trenden för
småbiotoperna är fortsatt svår att bedöma eftersom
det saknas tillräckliga data på hur många biotoper som
eu:s jordbrukspolitik har stor betydelse
Det svenska jordbruket påverkas i stor utsträckning av EU:s
påverkar det målet om hävdade betesmarker negativt,
gemensamma jordbrukspolitik (CAP*). Möjligheterna att nå
förutsatt att inte riktade åtgärder sätts in.
målet Ett rikt odlingslandskap är därför beroende av hur
CAP förändras.
En marknadsanpassning av jordbruksproduktionen
Samtidigt ökar möjligheterna att nå målen i och med
en ökad satsning inom CAP på miljö- och landsbygdsåtgärder och en större miljöinriktning av ersättningarna.
inom EU liksom förändringar till följd av att nya medlems-
Det är dock viktigt att det fortsättningsvis finns en möjlig-
stater tillkommer kan påverka utformningen av CAP.
het för medlemsstaterna att utforma de styrmedel som
Ett kommande WTO*-avtal kommer också att få betydelse.
krävs för att nå nationella miljömål.
Skulle sådana förändringar innebära färre betande djur
delmål 4, 2010
Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet
av inhemska husdjursraser i Sverige.
delmål 3, 2010
Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas
skall öka till år 2010 med ca 70 %.
Utvecklingen för delmålet är inte entydig. Bedömningen är att ytterligare åtgärder krävs för att målet
ska nås. Från år 2000 har mängden linjeelement
(stenmurar, öppna diken etc) som sköts inom miljöersättningen ökat tillfredsställande. Punktelementen
Målet om det nationella programmet för växtgenetiska
resurser bedöms nås genom den pågående inventeringen av kulturväxter inom Programmet för odlad
mångfald (POM). Diskussioner förs om hur material
som anses bevarandevärt långsiktigt ska bevaras.
Det finns idag inte tillräckligt många individer av
alla inhemska husdjursraser för att säkerställa bevarandet. Särskilt för de hotade fjäderfäraserna är situa-
växtgenetiska resurser och
inhemska husdjursraser
69
r i k t
kulturbärande landskapselement
(odlingsrösen, hamlade träd etc) har ökat i mindre
utsträckning.
År 2006 minskade mängden landskapselement
inom miljöersättningen. Det förklaras av att många
åtaganden löpt ut, förväntningarna är att mängden
åter ökar när den nya programperioden inleds år 2007.
Förändringar i reglerna för miljöersättningen från
år 2007, med syfte att öka anslutningen i delar av
Norrland, bedöms påverka möjligheterna att nå målet
i positiv riktning.
e t t
försvinner respektive tillkommer. Nedläggning av
jordbruksmark är en viktig orsak till att småbiotoper
försvinner. Nya småbiotoper tillkommer genom
exempelvis anläggning av våtmarker.
En nationell uppföljning av småbiotoper i åkermark startade år 2006 inom NILS. Uppföljningen
kommer att ge underlag för bedömningar av hur
mängden småbiotoper förändras över tid.
I Jordbruksverkets slättbygdsstrategi redovisas
åtgärder som leder till ökad biologisk mångfald i
slättbygden.
Avsikten med delmålet är främst att vända den
negativa trenden för arter knutna till odlingslandskapet. Med syfte att gynna den biologiska mångfalden i åkerlandskapet infördes år 2006 ett förbud
mot putsning av träda under tiden 1 mars–30 juni.
tionen osäker. För att nå målet krävs att fler åtgärder
genomförs.
Jordbruksverket föreslår i en ny rapport att det
utöver nuvarande spermasamling även ska samlas
genetiskt material från hondjur och sperma från
hästar, samt att det genetiska materialet lagras på
flera platser.
En ny europeisk databas har tagits i bruk, European
farm animal biodiversity system (EFABIS). Uppdateringen av det svenska djurmaterialet har härigenom blivit enklare och säkrare.
delmål 5, 2006
70
för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
e t t
r i k t
Under år 2006 har målet nåtts då 68 åtgärdsprogram
har inletts med insatser för mer än 150 arter i odlingslandskapet, inklusive arter knutna till skyddsvärda
träd. Målet överförs därmed till delmål 2 i Ett rikt
växt- och djurliv såsom tidigare gjorts för delmålen
om åtgärdsprogram i fem andra miljökvalitetsmål.
kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader
delmål 6, 2005
Senast år 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets
kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara.
Delmålet är uppnått. En strategi för det fortsatta
arbetet med ekonomibyggnaderna färdigställdes år
2005. Nu återstår implementeringen av strategin.
Det nya landsbygdsprogrammet* ökar möjligheten
att tillvarata lantbrukets ekonomibyggnader.
miljökvalitetsmål fjorton
Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet
vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt naturoch kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till
dessa värden och så att en hållbar utveckling
skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Den samlade bedömningen är att miljökvalitetsmålet kan nås om berörda sektorer och samhället
som helhet visar den hänsyn som följer av delmålen.
Vad gäller tillståndet i fjällmiljön kan en positiv
trend nu urskiljas. Delmålet om åtgärdprogram för
hotade arter är uppnått, och andelen försålda terrängskotrar med låg bullernivå ökade markant under 2006
vilket om utvecklingen fortsätter på sikt kommer att
sänka bullernivåerna i fjällen.
Det regionala miljö- och hushållningsprogram som
gemensamt upprättats av länsstyrelserna har börjat
tillämpas under 2006. Syftet är att förbättra förutsättningarna för en hållbar utveckling i fjällmiljön. Av
särskild betydelse är föreslagen modell för samverkan
kring fjällfrågor, fjällanpassad resurs- och utvecklingsplanering samt fortsatt kunskapsuppbyggnad.
Det finns ett stort behov av nya kunskaper beträffande fjällens vegetation, vattenlevande organismer,
Når vi delmålen?
skador på mark och vegetation
delmål 1, 2010
Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig
verksamhet skall vara försumbara senast år 2010.
Delmålet är möjligt att nå inom tidsramen, om åtgärder vidtas för att kanalisera turismen bort från känsliga
områden, och antalet renar fortsätter att anpassas till
de naturgivna förutsättningarna. Det regionala miljömålsarbetet har stor betydelse för att delmålet ska
kunna nås.
Riskerna för skador på mark och vegetation
bedöms i brist på bättre underlag indirekt genom
antalet renar och antalet terrängfordon. Renantalet
har minskat med 1,4 procent jämfört med år 2005,
f j ä l l m i l j ö
71
s t o r s l a g e n
främjas. Särskilt värdefulla områden skall
förekomst av buller, kulturmiljöer samt främmande
och hotade arter. Länsstyrelsernas program och samebyarnas miljöplaner utgör tillsammans väsentliga
hjälpmedel för att lösa frågorna om markanvändningen i fjällen. För att ett betespräglat landskap ska upprätthållas krävs renskötsel som bedrivs och utvecklas
på ett hållbart sätt för miljön.
Trycket på att bygga ut vindkraften i fjällen kan
påverka både naturoch kulturmiljövärdena negativt.
Likaså kan möjligheten att utöka arealen ostörda områden försämras. För att undvika dessa effekter måste
utbyggnaden föregås av omsorgsfull fysisk planering.
figur 14.1 Antalet renar 1900–2006
antal, tusental
300
250
200
150
100
00
06
20
20
80
19
60
19
40
19
20
19
19
00
50
påverkan på vegetationen som uppkommer till följd
av klimatförändringar och olika former av slitage.
Mätningar från miljöövervakningsprogrammet
Nationell inventering av landskapet i Sverige, NILS,
bedöms för första gången kunna användas vid den
fördjupade utvärderingen av delmålet år 2008.
I det regionala miljö- och hushållningsprogrammet
för fjällområdet föreslår länsstyrelserna att Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet skapar praktiska förutsättningar för att använda satellitbaserad
fjärranalys regionalt och nationellt. Detta skulle innebära en bättre uppföljning av skador på mark och
vegetation.
källa: jordbruksverket
buller
72
s t o r s l a g e n
Renarna räknas under vintern efter slakten och före kalvningen.
Under denna årstid är renarna beroende av att beta på lavmarker.
Den stora variationen i renantal hänger samman med den variation
som finns i förekomst och tillgänglighet av lav, främst inom skogslandskapen utanför fjällområdena.
och antalet terrängfordon (skotrar och fyrhjulingar)
har ökat obetydligt de senaste åren. Förbättrad marknadsföring i Sverige och andra länder har ökat efterfrågan på renkött. Höstarna 2005 och 2006 har därför
fler djur slaktats, vilket medfört en minskning av
antalet renar.
För att delmålet ska nås är fortsatt forsknings- och
utvecklingsarbete nödvändigt. Mer kunskap behövs
om renbetets betydelse för fjällekosystemet och den
minskat buller viktig eu-fråga
Miljömålet är ett regionalt mål som har fokus på
nationella frågor. Det påverkas dock starkt av de
förhållanden som följer av globala klimatförändringar. Dessa ger på längre sikt omvälvande konsekvenser för fjällens flora och fauna om utvecklingen
inte kan kontrolleras. På kort sikt är det betydelsefullt att gränsvärden för buller för nya terrängskotrar
införs i EG-direktivet 2000/14/EC, artikel 14.
delmål 2, 2010/2015
Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och
luftfartyg skall minska och uppfylla följande specifikation,
nämligen att:
•
minst 60 % av terrängskotrar i trafik senast år 2015 skall
uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dBA),
•
buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart
både inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 % av nationalparksarealen.
Bedömningen har ändrats och delmålet bedöms nu
möjligt att nå. För att uppnå delmålet om terrängskotrar krävs dock bland annat att gränsvärden för
buller för nya terrängskotrar införs i EG-direktivet
2000/14/EC, artikel 14, i enlighet med det förslag
som Naturvårdsverket under år 2005 sänt till EUkommissionen. För att delmålet dessutom ska
kunna följas upp krävs att trafikregistret innehåller
uppgifter om bullernivå för respektive fordonstyp.
Registreringsfrågan utreds för närvarande av Vägverket.
Andelen terrängskotrar med fyrtaktsmotorer, som i
normalfallet har lägre bullernivå, har ökat kraftigt
under det senaste året och uppgår nu till nära hälften
av antalet försålda fordon. För att nå delmålet krävs
dock en snabbare utfasning av befintliga skotrar än
vad som sker i dag.
figur 14.2 Terrängskotrar i trafik i fjällänen 1980–2006
delmål 3, 2010
antal, tusental
Senast år 2010 skall merparten av områden med representativa höga naturoch kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering.
120
100
80
60
40
summa
Västerbottens län
Norrbottens län
Jämtlands län
20
0
20 5
06
00
20
95
19
90
19
85
19
80
20
19
naturoch kulturvärden
Dalarnas län
källa: scb
Under perioden 1 april 2006 till 31 mars 2007 genomför Luftfartsstyrelsen en kartläggning av flygverksamheten inom regleringsområde A enligt terrängkörningsförordningen samt inom nationalparkerna i
fjällområdet. Uppdraget ska redovisas till regeringen
senast den 31 maj 2007. Först när resultatet av denna
kartläggning föreligger kan bedömas vilka åtgärder
som behövs för att delmålet om flygbuller ska uppnås.
Barmarkskörning skadar mark och vegetation. Även fjällens fornlämningar kan köras sönder. Terrängkörning på barmark och snö
orsakar dessutom buller och avgaser, vilket försämrar fjällmiljöns
värde för friluftslivet. Samtidigt kan snöskotern vara viktig för
turistnäringen. Laglig terrängkörning på barmark i fjällen sker
främst inom rennäringen. Försvaret samt tele- och energisektorerna
använder också terrängfordon på barmark.
73
s t o r s l a g e n
Not. Terrängskoter = terrängmotorfordon med en tjänstevikt på högst 400 kg.
I praktiken är det tre- och fyrhjulingar, och de allra flesta är snöskotrar.
Bedömningen har ändrats, delmålet bedöms inte längre
möjligt att nå. Fortsatta åtgärder behövs också efter år
2010. Det regionala miljömålsarbetet avseende det
samiska kulturarvet och förbättringar i kunskapen om
fjällens kulturmiljöer, är avgörande för att delmålet
ska kunna nås. Kunskapsbrister måste åtgärdas och
skyddsinstrumenten utnyttjas bättre.
Stora områden i fjällområdet är skyddade som
naturreservat eller nationalparker. Däremot är skyddet av miljön under vattenytan begränsat, liksom
kunskapen om var representativa höga kulturvärden
finns. Resurser måste till för att öka kunskapen om
kulturvärdena, dels i de naturreservat och nationalparker som redan inrättats, dels för att i framtiden
kunna avsätta områden med långsiktigt skydd.
Riksantikvarieämbetet, RAÄ, har under året anlitat
Ájtte – svenskt fjäll och samemuseum – för att utreda
i vilken utsträckning naturreservat och nationalparker
skyddar de kulturvärden som finns i områdena.
Utredningen visar att så oftast inte är fallet. Endast
i två av 38 undersökta områden har skötsel av kulturvärdena tillgodosetts helt i skötselplanerna. För att
komma åt problemet med kunskapsbristen om fjällområdets kulturvärden har RAÄ tillsammans med
representanter för länsstyrelser och länsmuseer i
berörda län börjat diskutera vilken kunskapsuppbyggnad som behövs för att så snabbt som möjligt
uppnå en, relativt delmålet, tillfredsställande nivå.
74
s t o r s l a g e n
100
nationellt etappmål
80
60
40
06
20
05
20
04
20
03
20
01
02
20
20
00
20
99
19
19
98
20
97
Bedömningen är att delmålet uppnåddes vid målåret
2005. Delmålet avsåg ursprungligen fem åtgärdsprogram som inkluderade arter som finns både i fjälloch skogslandskapen.
Vid utgången av år 2006 fanns för fjällandskapet
åtgärdsprogram för fjällräv och järv fastställda, och ett
program på remiss för dubbelbeckasin. Dessutom är
tre program med anknytning till fjällen klara, för rikkärr, varg och brunbjörn. Sammantaget finns därmed
sex åtgärdsprogram.
Målet anses uppfyllt när det finns ett fastställt
eller ett av Naturvårdsverket godkänt förslag till
åtgärdsprogram som sänts på remiss.
Totalt har senare nio arter och lika många åtgärdsprogram identifierats för fjällandskapet.
antal
19
för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
figur 14.3 Antalet funna föryngringar (lyor) av järv
i renskötselområdet 1996–2006
96
delmål 4, 2005
19
Not. Nationellt etappmål är 90 årliga föryngringar, enligt rovdjursprop 2000/01:57
källa: länsstyrelserna i bd, ac, z och w län
Järvstammens utbredning och antal fastställs årligen i länsstyrelsernas rovdjursinventeringar i fjällänen. Inventeringsresultatet
utgör grund vid ersättningarna för rovdjursförekomst till landets
samebyar. Det nuvarande ersättningssystemet infördes 1996.
Den välkomna ökningen av antalet lyor har tyvärr brutits år 2006
– varför vet vi inte. Förhoppningsvis är järvstammen starkare än
antalet lyor utvisar.
miljökvalitetsmål femton
God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö
Når vi delmålen?
skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö
planeringsunderlag
samt medverka till en god regional och global
delmål 1, 2010
miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara
och utvecklas. Byggnader och anläggningar
•
hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara
och utvecklas,
•
hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära
områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl
naturoch kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur
andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas,
•
hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt
minskas, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och
hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme,
solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas.
anpassat sätt och så att en långsiktigt god
hushållning med mark, vatten och andra
resurser främjas.
Fortsatt ökad trafik och ökande avfallsmängder liksom brist på kunskap om problemen i inomhusmiljön och bebyggelsens kulturvärden gör att det
fortfarande är osäkert om miljökvalitetsmålet kan nås
i tid. Samtidigt finns positiva trender: allt mindre
avfall deponeras, bostäder får bullerskydd och värms
i större utsträckning med förnybara energikällor.
Den totala energianvändningen i bostadssektorn
tycks även minska något.
Ett intensivt arbete fordras om delmålet ska kunna
nås inom tidsramen. Fortfarande är det många kommuner som anger att de saknar aktuella program
och strategier på de områden som anges i delmålet.
I Miljömålsenkäten (Regionalt uppföljningssystem
för miljömålsarbetet RUS, och Boverket 2006) anger
28 procent av kommunerna att de har dokument för
m i l j ö
hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service
och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet
minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och
resurssnåla transporter förbättras,
b e b y g g d
•
75
g o d
skall lokaliseras och utformas på ett miljö-
Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande
grundas på program och strategier för:
flera eg-direktiv inverkar på möjligheten att nå god bebyggd miljö
En rad EG-direktiv har betydelse för att målet ska uppnås.
EU:s strukturfonder med syftet att stärka samhörigheten
Till exempel har direktiven om miljökonsekvensbeskriv-
mellan medlemsstaterna och bidra till en hållbar regional
ning av projekt och planer betydelse, liksom direktivet om
och lokal utveckling.
byggnaders energiprestanda, buller i omgivningen samt
flera direktiv inom avfallsområdet.
Även om samhällsplanering inte ingår i EU:s verksamhetsområde har bland annat en strategi om hållbar
För att nå målet krävs bland annat internationella
beslut om minskat buller från fordon och däck liksom
beslut om minskade avfallsmängder kopplat till produktion och konsumtion av varor.
stadsutveckling tagits fram. Stora satsningar görs inom
76
g o d
b e b y g g d
m i l j ö
att främja miljöanpassade transporter och minskat
transportbehov. Flertalet av dessa omfattar kommunens hela geografiska område. Knappt en fjärdedel
av kommunerna hanterar frågan i översiktsplanen,
en femtedel uppger att de tar fram program och
strategier inom området.
Av kommunerna har 37 procent kommuntäckande
planeringsunderlag för kulturmiljön. Enligt Riksantikvarieämbetet är dock merparten av dessa upprättade före år 1993 och kommunerna har svårt att
hålla dem aktuella. En tredjedel av kommunerna
har arbetat in frågan i översiktsplanen.
Endast drygt tio procent av kommunerna har
kommuntäckande planeringsunderlag för grön- och
vattenområden, 15 procent har det för någon eller
några tätorter. Nära 20 procent uppger att de arbetar
med frågan. En knapp fjärdedel har arbetat in frågan
i översiktsplanen.
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
påverkar den fysiska miljön beaktar kulturvärdena i
sina beslut.
En genomgång under 2006 av instruktionerna för
femton myndigheter som bedömdes vara relevanta
i sammanhanget, visade att enbart två av dem (Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen) hade ett tydligt
ansvar för kulturvärdena inskrivna i sina instruktioner.
Flertalet hade dock hänvisningar till miljömålen.
Att kulturmiljön inte omedelbart identifieras som
en del av miljömålen framgår av det faktum att av
sex fastighetsförvaltande statliga bolag har enbart
Sveaskogs förvaltnings AB behandlat kulturvärdena
inom ramen för sin miljöpolicy.
buller
delmål 3, 2010
Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar
överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom
för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010
jämfört med år 1998.
delmål 2, 2010
Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010
vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning.
Delmålet bedöms bli mycket svårt att nå i tillräcklig
grad inom tidsramen. För att uppnå delmålet krävs
bland annat att de myndigheter vars verksamhet
Bedömningen av måluppfyllelsen är mer positiv än
tidigare, ökande trafik medför dock att det fortsatt är
osäkert om delmålet kan nås. Bullret i samhället är
oförändrat eller ökar, under perioden 1998–2005 har
dock ungefär 150 000 av de värst bullerutsatta perso-
nerna fått åtgärder utförda till en kostnad av cirka
1,7 miljarder kronor.
Det långsiktiga målet om en god ljudmiljö för alla
är fortfarande avlägset. Bullerarbetet måste först bli
systematiskt och mer inriktat på åtgärder vid källan.
Dessutom behövs skyddsåtgärder för de värst utsatta.
Också regionalt bedömer nu hälften av länsstyrelserna att deras regionala mål blir svåra att nå. Tillstånd att ta ut naturgrus fortsätter att beviljas och på
vissa håll tillåts uttag långt över de regionala miljömålen. Naturgrusets andel av ballastanvändningen
i Sverige fortsätter dock att minska, vilket den gjort
oavbrutet i snart 20 år.
uttag av naturgrus
avfall
delmål 4, 2010
År 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst
12 miljoner ton per år.
•
Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska
med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå.
•
Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet
återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk
behandling.
•
Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från
hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas
genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling.
b e b y g g d
•
Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall
från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk
behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer
utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan
kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till
växtodling.
m i l j ö
figur 15.1 Leveranser av ballastmaterial 1984–2005
Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och
den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad
som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa
och miljö minimeras. Särskilt gäller att:
g o d
Uttagen av naturgrus minskade något till 20 miljoner
ton år 2005 jämfört med föregående år, men bedömningen att målet blir svårt att nå kvarstår. Detta
eftersom bygginvesteringarna fortsatte att öka under
2006. Ett ökat byggande medför ökad användning
av så kallad ballast* där naturgruset ingår.
delmål 5, 2005–2015
•
Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna
i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften
bör återföras till åkermark.
ton, miljoner
100
80
60
40
krossberg
morän
02
0
20 4
05
20
20
20
00
98
19
96
19
94
19
92
19
90
19
88
19
86
mål 2010, naturgrus
19
19
84
20
naturgrus
källa: sveriges geologiska undersökning (sgu)
År 2006 ökade bygginvesteringarna med fem procent, ökningen
bedöms fortsätta under 2007. De totala ballastleveranserna kan
därmed förväntas fortsätta öka. Även om den relativa användningen
av naturgrus minskar innebär ett ökat byggande att det blir svårare
att minska uttaget i absoluta tal.
Delmålet bedöms möjligt att nå om ytterligare åtgärder
vidtas. En viss osäkerhet finns dock bland annat då
avfallsmängderna fortsätter att öka. Åren 1994–2005
har mängden hushållsavfall ökat med 24 procent.
Åtgärder i samband med produktion och konsumtion
av varor behövs för att förebygga uppkomsten av avfall.
Utvecklingen på andra områden är dock mer positiv.
Deponeringen av hushållsavfall har minskat med
77
figur 15.2 Behandlad mängd hushållsavfall 1994–2005
ton, miljoner
5
4
3
2
En stor andel av matavfallet från livsmedelsindustrier återvinns genom biologisk behandling
eller används som djurfoder. En utredning pågår
om möjligheterna att nå målet.
Mängden återförd fosfor ur avlopp till produktiv
mark är osäker. En stor del av avloppsslammet används
till bullervallar och för att täcka deponier, men en
del används även till jordtillverkning och gödsling av
energiskog. Troligen är återföringen långt ifrån målet.
1
energianvändning m.m. i byggnader
delmål 6, 2020/2050
1994
78
1996
1998
2000
2002
2004 2005
total mängd
materialåtervinning
förbränning med energiutvinning
biologisk behandling
deponering
g o d
källa: renhållningsverksföreningen
b e b y g g d
Den totala mängden hushållsavfall fortsätter att öka medan
deponeringen minskar. År 2005 återvanns 44 procent av hushållsavfallet genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling,
varav 10,5 procent utgjordes av biologisk behandling av matavfall.
Av totala mängden hushållsavfall var det endast fem procent som
deponerades medan hälften förbrändes.
m i l j ö
85 procent mellan 1994 och 2005. Även deponeringen
av övrigt avfall har minskat kraftigt.
För att uppnå målet för materialåtervinning av
hushållsavfall krävs att en större andel av det avfall
som idag förbränns sorteras ut och materialåtervinns
eller behandlas biologiskt.
Idag återvinns cirka 16 procent av matavfallet från
hushåll, restauranger och butiker genom biologisk
behandling. Kapaciteten för biologisk behandling,
främst rötning, ökar. Även antalet kommuner som
sorterar ut matavfallet ökar. Trots detta är det osäkert
om målnivån kommer att nås. Investeringsstöd för
rötningsanläggningar (ej via Klimatinvesteringsprogrammet, Klimp*) är ett viktigt styrmedel.
Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i
bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent
till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för
energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt
som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.
Delmålet har fått ny lydelse under 20061, bedömningen
av måluppfyllelsen görs därför utifrån nya förutsättningar. Det tidigare delmålet fokuserade på minskad
miljöbelastning från energianvändning i bostäder och
lokaler – vilket också skett på ett positivt sätt. Det
nya delmålet skärper kraven på effektivare energianvändning, men det är ännu oklart om målnivåerna
kan uppfyllas i tid. Ytterligare åtgärder behövs.
Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler har minskat med två till
sju procent (beroende på beräkningssätt) mellan 1995
och 2005. Utvecklingen mot minskat beroende av
fossila energikällor går bra, och användningen av fossila
bränslen för uppvärmning har minskat med nästan
50 procent under 1995–2005. Under samma period har
andelen förnybar energi ökat med 16 procentenheter.
Energideklarationerna kan komma att bidra till
måluppfyllelse när de väl får genomslag. Det finns
flera ekonomiska stöd som gynnar delmålet, bland
annat Klimatinvesteringsprogrammet och olika konverteringsstöd.
1. Riksdagsbeslut från 2006, prop. 2005/06:145, bet. 2005/06:BoU9, rskr. 2005/06:365, om ett nytt delmål för energieffektivisering i bebyggelse.
god inomhusmiljö
delmål 7, 2010/2015/2020
År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka
hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att
•
samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under
längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande
ventilation,
•
radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än
200 Bq/m3 luft, och att
•
radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3
luft.
Information om radon i byggnader har haft god effekt
och de avsatta medlen för bidrag till radonsanering
2006 användes fullt ut. Radonmålet för bostäder
bedöms ändå bli svårt att nå. Enligt preliminära
resultat från en studie av skolmiljöer finns risk för
radonhalter över delmålets nivå i mindre än var tionde
skolbyggnad.
I en enkät från Boverket angav 132 av 160 svarande
kommuner att de använder register för tillsyn av OVK
(obligatorisk ventilationskontroll). Målsättningen om
ventilation bedöms bli svår att nå, särskilt som ventilationen i småhus endast provas vid driftstarten.
Värden för både ventilation och radon ska redovisas
i energideklarationen. På sikt är detta positivt för
delmålet.
Boverket har fått i uppdrag att göra en kartläggning av byggnaders tekniska utformning, energianvändning och inomhusmiljö. Syftet är bland annat
att få bättre underlag för uppföljningen av delmålet
och för att formulera nya delmål. Uppdraget ska slutredovisas i december 2008.
79
g o d
b e b y g g d
m i l j ö
miljökvalitetsmål sexton
Den biologiska mångfalden skall bevaras och
nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och
framtida generationer. Arternas livsmiljöer
80
och ekosystemen samt deras funktioner och
processer skall värnas. Arter skall kunna fort-
e t t
leva i långsiktigt livskraftiga bestånd med
r i k t
tillräcklig genetisk variation. Människor skall
ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö
v ä x t -
med rik biologisk mångfald, som grund för
hälsa, livskvalitet och välfärd.
naturvårds- och miljöarbetet har effekt. Svårigheten
att nå målet till år 2020 beror delvis på att de biologiska processer som påverkar utbredning och förekomst av djur och växter tar lång tid. Framöver
behöver även klimatförändringarnas effekt på den
biologiska mångfalden analyseras.
Möjligheterna att nå det övergripande miljökvalitetsmålet är beroende av att åtgärder genomförs
under andra miljömål, främst Levande sjöar och
vattendrag, Hav i balans samt levande kust och
skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar och
Ett rikt odlingslandskap. Ökad samverkan mellan
berörda myndigheter och sektorer är nödvändig.
o c h
Når vi delmålen?
d j u r l i v
Bedömningen är att miljökvalitetsmålet blir
svårt att nå till 2020. Målet antogs av riksdagen år
2005. Trots omfattande insatser har utvecklingen för
den biologiska mångfalden inte förbättrats i den
omfattning som krävs för att nå såväl nationella som
internationella mål och åtaganden. Exempelvis visar
sammanställningar från Artdatabanken* att antalet
rödlistade arter inte har minskat reellt sedan år 2000.
Att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte bedöms
kunna bli uppnått påverkar även måluppfyllelsen för
Ett rikt växt- och djurliv.
Någon generell förbättring av miljötillståndet kan
inte ses. Positivt är att förlusten av biologisk mångfald inte är lika kraftig som tidigare. Det visar att
hejda förlusten av biologisk mångfald
delmål 1, 2010
Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom
Sverige vara hejdad.
Bedömningen är att det blir svårt att nå delmålet. Trots
kraftigt ökade insatser under senare tid fortsätter förlusten av arter, naturtyper och ekosystemtjänster, och
tillståndet för den biologiska mångfalden visar fortfarande en övervägande negativ utveckling. Svårigheten
att nå delmålet i tid beror främst på att de biologiska
processer som påverkar förutsättningarna för djurs och
växters förekomst tar lång tid. Att delmålet ändå
bedöms vara möjligt att nå beror på att åtgärderna som
nu sätts in förväntas verka för att hejda förlusten av
figur 16.1 Beståndsutveckling i Sverige för några vanliga
fågelarter 1975–2005
index
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
övriga vanliga fåglar (21 arter)
05
02
20
20
98
19
94
vanliga fåglar i jordbrukslandskapet (11 arter)
källa: svensk häckfågeltaxering 2005
delmål 2, 2015
d j u r l i v
Delmålet bedöms vara möjligt att nå under förutsättning att åtgärdsprogrammen för hotade arter genomförs som planerat, samt att skydd och skötsel av
områden med höga naturvärden fortsätter i enlighet
med det planerade arbetet under övriga gröna miljömål (Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt
levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker,
Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap). Dessutom måste de areella näringarnas frivilliga arbete
med att ge hotade arter bättre livsbetingelser intensifieras.
Enligt Artdatabanken* var 1 884 av 19 430 bedömda arter klassade som hotade år 2000. Antalet hotade
arter har inte minskat sedan dess. Trots detta bedöms
o c h
År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som
hotade har minskat med minst 30 % jämfört med år 2000,
och utan att andelen försvunna arter har ökat.
v ä x t -
biologisk mångfald, men att vi år 2010 bara delvis
kommer att kunna läsa av hur långt vi nått. Först flera
decennier efter 2010 kan vi förvänta oss att fullt ut
kunna avläsa om ekosystemens naturliga funktioner är
säkrade, samt om hotade naturtyper och arter återfått
en gynnsam bevarandestatus*.
Under 2006 har Sverige deltagit aktivt i det internationella arbetet med 2010-målet*. Sverige har
också påbörjat processen med att förankra ett nytt
övergripande internationellt generationsmål om biologisk mångfald efter 2010-målet, samt arbetat med att
minskad andel hotade arter
r i k t
Många arter som fortfarande räknas som allmänna har gått tillbaka
mycket kraftigt på grund av förändringar i deras livsmiljöer. Figuren
visar utvecklingen hos tre olika indikatorer för svenska fåglar sedan
1975. Sämst går det för jordbrukets fåglar som fortsätter att minska,
men även för skogsarterna är trenden oroande. Att det dock inte
bara går nedåt visas av indikatorn övriga vanliga fåglar. Det är
viktigt att påpeka, inte minst för skogsfåglarna, att indikatorerna
omfattar vanliga arter, eftersom många av de arter som kräver
äldre och orörd skog eller skog med specifika kvaliteter inte är
medtagna. I så fall hade nedgången varit ännu kraftigare.
81
e t t
vanliga skogsfåglar (26 arter)
19
90
19
86
19
82
19
78
19
19
75
0,2
ta fram svenska och internationella indikatorer och
uppföljningssystem för biologisk mångfald.
Genomförandet av Natura 2000*-nätverket är en
viktig förutsättning för att nå miljömålet. Under året
har regeringen beslutat inrätta 102 nya områden,
vilket totalt ger 4061 svenska Natura 2000-områden
som tillsammans omfattar cirka 15 procent av
Sveriges yta. Dessa kan nyttjas och brukas så länge
de naturtyper och de arter som ska skyddas garanteras
en gynnsam bevarandestatus*. Cirka 60 procent av
de svenska Natura 2000-områdena är nationalpark
eller naturreservat.
Det senaste seklets alltmer storskaliga jord- och
skogsbruk i kombination med miljöbelastande verksamheter av olika slag, har påverkat och omdanat det
svenska landskapet och dess naturmiljöer. En del
naturtyper har ökat i omfattning, andra har blivit färre
och vissa har i princip helt försvunnit. Det har inneburit att vissa arter gynnats men huvudsakligen har det
lett till en omfattande förlust av biologisk mångfald.
82
e t t
r i k t
att delmålet går att nå om fortsatt kraftfulla åtgärder
sätts in.
Under 2006 har 40 nya åtgärdsprogram inletts för
hotade arter. Totalt har nu 127 program inletts eller är
under genomförande, omfattande mer än 250 arter
och ett flertal livsmiljöer. Det är inte enbart de arter
som omfattas av själva åtgärdsprogrammen som
påverkas positivt, exempelvis innebär Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet att flera hundra andra rödlistade arter gynnas
långsiktigt. I en gammal grov ek kan mer än 800
andra arter leva. År 2010 planeras drygt 215 åtgärdsprogram vara inledda eller genomförda, vilka sammanlagt hanterar över 550 arter.
För arter som Artdatabanken* klassar som hotade
i den så kallade rödlistan, är föreslagna åtgärdsprogram
en nödvändig förutsättning för att de ska finnas kvar
i livskraftiga bestånd. För arter med bedömningen
sårbar respektive missgynnad är det istället tillgången
på lämpliga livsmiljöer som främst avgör om långsiktigt livskraftiga populationer kan bibehållas.
Generell naturvårdshänsyn samt skydd och skötsel
av ekosystemen och deras naturtyper är då av avgörande betydelse. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är därför av stor
betydelse för att bevarandestatusen för ett stort antal
arter – såväl hotade som mer vanliga – ska kunna förbättras framöver. På flera håll i landet behöver dock
nödvändiga skötselåtgärder fortfarande förbättras i
några av våra mest artrika livsmiljöer. Ett exempel är
vårt ålderdomliga eklandskap med unika internationella värden.
hållbart utnyttjande
delmål 3, 2007/2010
Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp
att biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land
som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Senast år 2010 skall
biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som
i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald
upprätthålls på landskapsnivå.
Metoder för att följa upp nyttjandet av biologisk
mångfald håller på att tas fram och bedöms finnas
v ä x t o c h
globalt ansvar att bevara mångfalden
Den svenska naturen ingår i en större helhet. Till exempel
I ett europeiskt perspektiv är den nordiska naturen
d j u r l i v
kan minskningen av flera av våra fågelarter förklaras av
unik. Vi har många arter som finns på gränsen av sina
förändringar i arternas övervintringsområden. Det visar på
utbredningsområden och som ofta är genetiskt intressanta.
behovet av internationella åtaganden och åtgärder över
De växter och djur som finns i Sverige utgör dock bara en
landsgränserna. På europeisk nivå är genomförandet av
liten del av världens totala biologiska mångfald. Störst
Natura 2000*-nätverket en viktig förutsättning för att nå
mångfald finns i många av tropikernas utvecklingsländer.
miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.
En av de största utmaningar vi står inför är att bevara
Att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2010 är
världens biologiska mångfald samtidigt som den ska
ett internationellt åtagande (2010-målet*) och har sitt
kunna nyttjas hållbart och leda till ökad välfärd världen
ursprung i FN:s konvention om biologisk mångfald, CBD,
över. Ekonomiska och juridiska styrmedel för handel och
och i EU-toppmötet i Göteborg år 2001. EU intar en ledande
konsumtionsmönster har dock sällan sin grund i interna-
roll i arbetet med CBD genom art- och habitatdirektivet*
tionella ekologiska ställningstaganden.
och nätverket Natura 2000*. Sveriges ordförandeskap i EU
2009 ger stora möjligheter att påverka den internationella
politiska agendan efter 2010-målet.
05
02
20
20
98
19
94
19
19
19
20
20
19
19
19
19
19
19
19
19
0,2
19
0,2
19
0,4
75
0,4
05
0,6
02
0,6
98
0,8
94
0,8
90
1,0
86
1,0
82
1,2
78
1,2
75
1,4
90
index
1,4
86
index
82
figur 16.3 Beståndsutveckling för några häckfåglar med
vikande förekomst i skogslandskapet 1975–2005
78
figur 16.2 Beståndsutveckling för några häckfåglar med
vikande förekomst i jordbrukslandskapet 1975–2005
83
sånglärka
stare
gulsparv
storspov
talltita
entita
arbetar med riktat artskydd, samt att ekonomisk värdering av naturoch kulturvärden, inklusive friluftsliv, måste ingå som en naturlig del av den svenska
samhällsplaneringen.
Sektorsmyndigheterna arbetar med att definiera
hållbart nyttjande inom jord- och skogsbruket samt
fiskerinäringen. Andra pågående arbeten är utvecklandet av regionala landskapsstrategier i ett antal
svenska län, ett nationellt handlingsprogram för
bevarande av genetisk variation hos vilda växter och
djur, samt en nationell strategi och handlingsplan
för att etablera ett system för hantering av införsel,
förflyttning och utsättning av främmande arter och
genotyper. Ett forskningsprojekt har påbörjats för
d j u r l i v
färdiga till 2007. Däremot kommer det att bli svårt att
uppnå ett hållbart nyttjande av biologisk mångfald
och biologiska resurser såväl på land som i vatten till
år 2010.
Det beror främst på att nödvändiga förändringar
inom bland annat jord- och skogsbruk, fiske, industri
och samhällsbyggnad tar tid att genomföra. En viktig
förutsättning för att klara delmålet är att ett landskapsperspektiv* samt en förbättrad generell miljöoch naturvårdshänsyn genomsyrar bruket av våra
gemensamma naturresurser. Andra förutsättningar för
att nå delmålet är att det frivilliga skyddet av värdefulla naturmiljöer ökar, att skötsel och restaurering av
värdefulla miljöer förbättras, att de areella näringarna
o c h
Situationen för skogens vanliga fåglar är inte tillfredsställande.
Figuren visar två exempel på arter som fortfarande är vanliga i
svenska skogar, men där det häckande beståndet mer än halverats
på 30 år. Talltitan är en typisk barrskogsfågel medan entitan är
beroende av lövrika skogar. Eftersom båda är stannfåglar orsakas
tillbakagången rimligen av förändringar i de svenska skogarna.
Figuren visar hur beståndsnivåerna förändrats i förhållande till
situationen 1975.
v ä x t -
Situationen för många fåglar i det svenska jordbrukslandskapet är
svår. Figuren visar utvecklingen för fyra fågelarter som fortfarande
är vanliga men där det häckande beståndet halverats eller minskat
ännu mer under de senaste 30 åren. Exempelvis finns bara drygt
en tredjedel kvar av det antal sånglärkor vi hade 1975. Figuren
visar hur beståndsnivåerna förändrats i förhållande till situationen
1975.
r i k t
e t t
att undersöka orsakerna till varför bestånden hos
många vanliga svenska fågelarter minskar år efter
år (se figur 16.1).
Många åtgärder som är nödvändiga för att nå delmålet behöver genomföras under andra miljömål,
främst Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans
samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap
samt God bebyggd miljö.
Den största delen av vår biologiska mångfald finns
i områden som nyttjas av människan för fiske, jordbruk, skogsbruk och bebyggelse. Att naturligt förekommande arter hotas beror främst på exploatering
84
av värdefulla miljöer, utsläpp av förorenande och
övergödande ämnen samt ett jordbruk, skogsbruk
och fiske som ännu inte är långsiktigt hållbart. En
stor andel hotade arter minskar dessutom därför att
människans positiva påverkan på naturlandskapet har
minskat. Många äldre brukningsmetoder i jord- och
skogsbruket som skapade höga naturvärden – främst
olika former av hävd – har idag upphört. Även många
naturliga företeelser av stor betydelse för den biologiska mångfalden, exempelvis översvämningar och
bränder, har till stor del upphört genom människans
försorg.
e t t
r i k t
v ä x t o c h
d j u r l i v
a b
c
Ordlista
Ordlista
Ordlistan förklarar ord som i texten markeras med *.
EU:s takdirektiv = lagstiftning inom EU som anger maxut-
Artdatabanken = Artdatabanken bedömer arters status och
släpp av bland annat svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak för varje medlemsland som ska uppnås fram till 2010.
upprättar så kallade rödlistor över arter utsatta för olika
grader och typer av hot.
86
Art- och habitatdirektivet = EG-direktiv från 1992 om skydd
av naturtyper (habitat) samt växt- och djurarter.
o r d l i s t a
Ballast = samlingsnamn för naturgrus, morän och krossat
berg som används i bygg- och anläggningsverksamhet.
CAP = Common Agriculture Policy, EU:s gemensamma
jordbrukspolitik.
CDM = en av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Gör
det möjligt för länder med åtaganden enligt protokollet att
tillgodoräkna sig utsläppskrediter genom åtgärder i länder
som är parter till protokollet, men som inte har några
kvantitativa åtaganden, i allmänhet utvecklingsländer.
CFP = Common Fisheries Policy, EU:s gemensamma
fiskeripolitik.
Elektromagnetiska fält = radiovågor, mikrovågor, synligt ljus,
UV-strålning, röntgen- och gammastrålning är alla exempel
på samma grundläggande fysikaliska fenomen, den elektromagnetiska vågrörelsen eller fältet.
EMEP = European Monitoring and Evaluation Program.
Internationellt program inom UNECE:s konvention om
långväga gränsöverskridande föroreningar (UNECE,
FN:s ekonomiska kommission för Europa).
EPA = Environmental Protection Agency, USA:s federala
miljömyndighet.
GIS = Geografiskt InformationsSystem. Datorbaserat sys-
tem för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data.
Greppa näringen = rådgivningsprojekt för att minska
lantbrukets förluster av kväve- och fosfor, och göra
hanteringen av bekämpningsmedel säkrare. Se även
www.greppa.nu
Gynnsam bevarandestatus = alla medlemsländer ska genom
Natura 2000 se till att skyddsvärda naturtyper och arter
har så kallad gynnsam bevarandestatus, vilket innebär att
de ska finnas kvar långsiktigt och i livskraftiga bestånd.
Göteborgsprotokollet = Protokollet om att minska försurning, övergödning och marknära ozon. Framtaget inom
UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa) och
undertecknat 1999.
HELCOM = Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö.
IMO = International Maritime Organization, FN:s sjöfarts-
organisation.
JI = en av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Gör det
möjligt för länder med åtaganden enligt protokollet att
tillgodoräkna sig utsläppskrediter genom samarbetsprojekt
i andra länder med åtaganden.
Joniserande strålning = strålning som har förmågan att slå
ut elektroner från atomer eller molekyler. Strålningen kan
komma från radioaktiva ämnen eller tekniska apparater
som till exempel röntgenrör.
Klimatinvesteringsprogram (Klimp) = statligt investerings-
stöd till klimatåtgärder.
PM 10, PM 2,5 = inandningsbara partiklar mindre än
10 mikrometer (0,01 mm) respektive 2,5 mikrometer.
Ramsarkonventionen = Konventionen om våtmarker av
internationell betydelse i synnerhet såsom livsmiljö för
våtmarksfåglar. Antogs 1975 i Ramsar, Iran.
REACH = EU:s nya kemikalielagstiftning: Registration,
Koldioxidekvivalent = mängd av en växthusgas uttryckt som
den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan.
Evaluation and Authorization of Chemicals.
Kontinuitetsskogar = kontinuitetsskog är områden som varit
kontinuerligt trädbevuxna utan väsentliga trädslagsbyten
sedan år 1700.
elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på
marknaden från och med den 1 juli 2006 inte får innehålla
kvicksilver, kadmium eller bly.
Kyotoprotokollet = innehåller bindande överenskommelser
Rotterdamkonventionen = konvention om att förhandsgod-
om minskade utsläpp av sex växthusgaser, protokoll till
FN:s klimatkonvention, UNFCC.
kännande krävs innan import av vissa farliga kemikalier
och bekämpningsmedel sker.
Landsbygdsprogrammet = EU-finansierat program för stöd
till miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden (2007–2013).
SAICM = Strategic Approach to International Chemicals
Management. En global kemikaliestrategi.
Landskapsperspektiv = arter och naturtyper betraktas i ett
människors hälsa och miljön mot långlivade organiska
föroreningar, så kallade POPs.
LRTAP = Konventionen om långväga transporterade
gränsöverskridande luftföroreningar (Long Range
Transboundary Air Pollution).
Lågvolymämnen = ämnen, reglerade i REACH, som till-
verkas eller importeras i volymer mellan ett och tio ton
per år och företag.
Stockholmskonventionen = konvention som ska skydda
UNEP = FN:s miljöorgan, United Nations Environment
Programme.
UNFCC = FN:s klimatkonvention, United Nations
Framework Convention on Climate Change.
Växtskyddsdirektivet = EU:s växtskyddsmedelsdirektiv
91/414/EEG.
WMO = World Meteorological organisation.
Montrealprotokollet = innehåller bindande överenskommelser för minskad användning och produktion av ozonnedbrytande ämnen.
WTO = World Trade Organization, Världshandelsorganisa-
Natura 2000 = EU:s nätverk av skyddade områden.
2010-målet = internationellt miljömål om att stoppa för-
OSPAR = Konventionen för skydd av den marina miljön
lusten av biologisk mångfald till år 2010, med ursprung
i Konventionen om biologisk mångfald (CBD).
i Nordostatlanten (Oslo-Pariskonventionen).
Parakvat = växtbekämpningsmedel som har allvarliga
akuttoxiska egenskaper och medför dödliga risker för
jordbruksarbetare i tredje världen.
tionen, där världens länder förhandlar om villkoren för
internationell handel.
87
o r d l i s t a
helhetsperspektiv, med hänsyn till samspelet mellan
ekologiska, ekonomiska, kulturella och historiska faktorer
i ett större område än det enskilda objektet.
RoHS-direktivet = EG-direktiv som föreskriver att nya
Miljömålsrådet
Regeringen inrättade den 1 januari 2002 Miljömålsrådet, ett organ för samråd och samverkan i arbetet
med att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet består av företrädare
för centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner,
frivilligorganisationer och näringslivet.
• lämna underlag till regeringens återkommande
fördjupade utvärdering av miljömålsarbetet,
Miljömålsrådets viktigaste uppgifter är att:
• fördela medel till miljömålsuppföljning, miljöövervakning och viss internationell rapportering,
88
m i l j ö m å l s r å d e t
• varje år göra en samlad uppföljning, bedömning
och rapportering till regeringen i fråga om utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och i fråga om det
regionala miljömålsarbetet,
• svara för övergripande information om
miljömålsarbetet,
• verka för en övergripande samordning av den
regionala anpassningen av miljökvalitetsmålen,
• samråda med berörda myndigheter och ge dem
den vägledning de behöver för sin miljömålsrapportering.
miljömålsrådets ledamöter
miljömålsrådets experter
utses av regeringen
utses av Naturvårdsverket
Bengt K Å Johansson, ordförande
Lars-Erik Liljelund, generaldirektör
vid Naturvårdsverket,
vice ordförande
Inger Liliequist, riksantikvarie
vid Riksantikvarieämbetet
Lars Ljung, generaldirektör vid
Kjell Asplund, generaldirektör
vid Socialstyrelsen
Mats Persson, generaldirektör
vid Jordbruksverket
Göran Enander, generaldirektör
vid Skogsstyrelsen
Lisa Sennerby-Forsse, rektor vid
Sveriges lantbruksuniversitet
Eva Eriksson, landshövding
vid Länsstyrelsen i Värmlands län
Ingemar Skogö, generaldirektör
vid Vägverket
Ethel Forsberg, generaldirektör
vid Kemikalieinspektionen
Ines Uusmann, generaldirektör
vid Boverket
Marie Hafström, generaldirektör
vid Försvarsmakten
Axel Wenblad, generaldirektör
vid Fiskeriverket
Lars-Erik Holm, generaldirektör
vid Statens strålskyddsinstitut
Gunnar Ågren, generaldirektör
vid Statens folkhälsoinstitut
Thomas Korsfeldt, generaldirektör
vid Statens energimyndighet
Inger Strömdahl, Svenskt Näringsliv
Anna Jonsson, Miljöförbundet
Jordens Vänner
Mikael Karlsson, Svenska
Naturskyddsföreningen
Peter Wenster, Sveriges
Kommuner och Landsting
Linda Hedlund, Lantbrukarnas
riksförbund
Når vi miljökvalitetsmålen och delmålen?
MILJÖKVALITETSMÅL
Prognos
för år 2020
Trend
Prognos för respektive delmål
1
1. begränsad klimatpåverkan*
2. frisk luft
4. giftfri miljö
2
3
4
5
6
7
8
9
Miljömålen i ett internationellt perspektiv de Facto 2007
Så här läser du tablån!
Varje år lämnar Miljömålsrådet en lägesbeskrivning till regeringen om hur arbetet med de 16
miljökvalitetsmålen och tillhörande 72 delmålen
går. Möjligheten att nå målen inom tidsramen
(prognosen) illustreras genom glada och ledsna
ansikten (så kallade smilis). Vad färg och form
på ansiktena innebär förklaras närmare nedan i
teckenförklaringen. För varje miljökvalitetsmål
finns också en trendpil. Pilarna visar den utvecklingsriktning man ser i miljön nu och om miljötillståndet utvecklas åt rätt håll oavsett om det
leder till att miljökvalitetsmålet kan nås till år
2020 eller inte. Bedömningsgrunderna för målen
och pilarna beskrivs utförligare inne i rapporten
i respektive miljömålskapitel. Antalet delmål
varierar för de olika miljökvalitetsmålen, där vissa
enbart har ett delmål medan andra har upp till
nio delmål. Antalet delmål för respektive miljökvalitetsmål framgår av numreringen (1–9) i
tablån under ”Prognos för respektive delmål”.
I den övergripande bedömningen av om miljökvalitetsmålet kan nås tas även andra faktorer
än delmålen i beaktande.
Denna typ av tablå har även förekommit i
tidigare års de Facto. Observera att tablåer från
olika år inte alltid är direkt jämförbara. Det beror
bland annat på att vissa delmål har reviderats
mellan rapporterna.
Detta är Miljömålsrådets årliga rapport till regeringen. Underlag till rapporten har lämnats av de
miljömålsansvariga myndigheterna, se nedan. Avsnittet om Miljömålen i ett internationellt perspektiv har tagits fram av Naturvårdsverkets internationella sekretariat. Synpunkter på materialet
har lämnats av Miljömålsrådets organisationer genom Miljömålsrådets beredningsgrupp för miljömålsuppföljning.
Överigripande miljömålsfrågor
Miljökvalitetsmål
1.
begränsad klimatpåverkan
Naturvårdsverket
2. frisk luft
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket
9. grundvatten av
god kvalitet
10. hav i balans samt levande
kust och skärgård
Naturvårdsverket
8. levande sjöar och vattendrag
4. giftfri miljö
Kemikalieinspektionen
Naturvårdsverket
I.
kulturmiljön
Riksantikvarieämbetet
II. hälsofrågor
Socialstyrelsen
III. fysisk planering och
hushållning med mark och
vatten samt byggnader
Boverket
12. levande skogar
Teckenförklaring
Naturvårdsverket
Skogsstyrelsen
9. grundvatten av god kvalitet
delmålet var uppnått vid målåret
Målet bedöms kunna nås inom den
utsatta tidsramen
Statens strålskyddsinstitut
10. hav i balans samt
Målet är möjligt att nå inom tidsramen
om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs
Målet är mycket svårt att nå inom den
utsatta tidsramen även om ytterligare
åtgärder sätts in/genomförs
12. levande skogar
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket
delmålet var inte uppnått vid målåret
Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv
Man kan inte se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön
Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ
* målår 2050 i en första etapp
Naturvårdsverket
8. levande sjöar och
vattendrag
Jordbruksverket
Ord som förklaras i ordlistan på sidan 85 markeras i texten med en *.
Boverket
Naturvårdsverket
utgivare: Naturvårdsverket beställningsadress: CM-Gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma
ordertelefon: 08 5059 3340 orderfax: 08 5059 3399
e-post: natur@cm.se internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln isbn: 91-620-1259-2
© Naturvårdsverket redaktörer: Susanne Liljenström/Ekografen och Maria Kvarnbäck/Precis Kommunikation
illustrationer till miljömål: Tobias Flygar
grafisk form: AB Typoform / Marie Peterson
tryck: Edita Västra Aros, 2007-05 upplaga: 6 500 ex
341
de Facto 2007 finns som pdf-fil på Miljömålsportalen, www.miljomal.nu.
Trycksak
Skriften ges också ut på engelska, isbn: 91-620-1260-6
009
Innehåll
miljömålen
de Facto
ISSN 1654-4641
ISBN 91-620-1259-2
2007
1
förord
2
7
15
16
20
Frisk luft
24
28
Giftfri miljö
34
Skyddande ozonskikt
37
Säker strålmiljö
40
Ingen övergödning
44
48
52
58
62
Levande skogar
67
71
75
God bebyggd miljö
80
85
ordlista
88
miljömålsrådet

Miljömålen i ett internationellt perspektiv, de

Transcription

Similar documents

RESA- projektet Mässa sociala företag 22-23 feb

NATUREN - Frida Klingberg

Manual för utsläppsrapportering i E-CO2 – anläggningar

Ansökan om skyddsjakt efter en varg i

Underlag till en färdplan för ett Sverige utan

Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges

Guidehandledning 100 år i det svenska landskapet

Från avfallshanteringen till resurshushållningen

Dokumentet finns som pdf (2 380 Kb).

Ladda ner

Flygets Miljökommitté

Nationell förvaltningsplan för varg

SvenSk AvfAllShAntering |2010

i vargens spår - Carnivore Conservation