SvenSk AvfAllShAntering |2010

Svensk Avfallshantering | 2010
Svensk avfallshantering 2010
Innehåll
2
Förord
3
Så fungerar svensk avfallshantering
4
Insamling och transport
6
Avfallsmängder 2009
8
Farligt avfall
10
Batterier
12
Avfall från elektriska och elektroniska produkter 13
Materialåtervinning
14
Biologisk återvinning
16
Energiåtervinning
20
Deponering
24
Avfallsekonomi
26
Annat avfall än hushållsavfall
28
Avfallsagenda
29
Ordlista
32
Om Avfall Sverige
35
Kansli
35
Svensk avfallshantering 2010
Förord
Avfallshantering är en viktig del i samhällets
befolkningen ger varje svensk upphov till
Årsskriften Svensk Avfallshantering ges ut
infrastruktur och i samhällets omsättning av
480,2 kg avfall per år. 2008 uppgick den
av Avfall Sverige sedan tolv år tillbaka. Den
råvaror, näringsämnen och energi. Genom rätt
behandlade
beskriver kortfattat hur hushållsavfall hante­
hantering av avfallet kan vi bidra till att stävja
4 731 660 ton eller 511,2 kg per person.
klimatförändringarna och använda avfallet
mängden
hushållsavfall
till
Minskade avfallsmängder är något som
ras i Sverige. I text, figurer och tabeller lämnas
faktauppgifter som är uppdaterade med
senast tillgängliga data.
som en resurs. Några exempel:
Sverige och hela Europa bör sträva efter även
• Energiåtervinning genom förbränning ger
på lång sikt. Genom ramdirektivet för avfall
Statistiken i årsskriften Svensk Avfalls­
både värme och el, avfall ersätter då fossila
kräver EU att medlemsländerna ska arbeta
hantering 2010 är hämtad från det webbase­
bränslen.
med att förebygga uppkomst av avfall.
rade statistiksystemet Avfall Web och från
• Utsorterat matavfall som rötas ger både
Medlemsländerna ska ta fram avfallsminime­
producenternas organisationer.
biogas, som kan användas till fordonsbränsle,
ringsplaner med målsättningen att minska
Avfall Web lanserades av Avfall Sverige
och biogödsel, som är ett utmärkt näringsme­
avfallsmängderna till 2020. På det nationella
våren 2008 sedan kommunerna efterlyst ett
del.
planet är Avfall Sverige en av aktörerna i
system för jämförelser, uppföljning och statis­
• Återvunnet material sparar energi och ersät­
denna process. Tillsammans med Natur­
tik vid verksamhetsplanering. Avfall Web ger
ter jungfruliga råvaror.
vårdsverket driver vi det treåriga projektet
också tillgång till ett underlag för en heltäck­
2009 minskade mängden hushållsavfall
”Europa minskar avfallet”, som syftar till att
ande nationell avfallsstatistik.
med nära fem procent jämfört med året innan.
öka medvetenheten kring avfallspolitiken i EU
Med Svensk Avfallshantering vänder vi oss
98,6 procent av hushållsavfallet återvinns,
och dess medlemsländer och att visa konsum­
till verksamma i avfallsbranschen, beslutsfat­
endast 1,4 procent deponeras. Mängden till
tionens direkta påverkan på miljön och växt­
tare lokalt och centralt, myndigheter, utbild­
deponering har halverats jämfört med 2008.
huseffekten. Det är även viktigt att understryka
ningsväsendet, media och andra intresserade.
Den behandlade mängden hushållsavfall
uppgick till 4 485 600 ton. Utslaget på hela
sambanden mellan avfallsminimering och håll­
bar utveckling.
Malmö i juni 2010
Weine Wiqvist, VD Avfall Sverige
3
Svensk avfallshantering 2010
Så fungerar svensk avfallshantering
Avfall ska hanteras på sådant sätt att största
• deponerat avfall exklusive gruvavfall ska
Farligt avfall kan behandlas med någon
möjliga miljö- och samhällsnytta uppnås. I det
minska med minst 50 procent till år 2005
eller flera av dessa metoder, beroende på
räknat från 1994 års nivå,
avfallets egenskaper.
arbetet deltar alla – från producenterna till
hushållen.
• senast år 2010 ska minst 50 procent av
Materialåtervinning av förpackningar, retur­
Kommunerna ansvarar för hushållsavfallet,
hushållsavfallet återvinnas genom material-
papper, skrot, elavfall och batterier minskar
producenterna ansvarar för sina respektive
återvinning, inklusive biologisk behandling,
miljöpåverkan och sparar energi och naturre­
produktgrupper
och
verksamhetsutövare
• senast år 2010 ska minst 35 procent av
ansvarar själva för omhändertagandet av det
matavfallet från hushåll, restauranger, stor­
surser.
Biologisk återvinning sker genom rötning
avfall som inte är hushållsavfall.
kök och butiker återvinnas genom biologisk
eller kompostering. Rötning ger biogas, som
Hushållen har skyldighet att sortera ut och
behandling. Målet avser källsorterat matav­
kan användas till fordonsbränsle. Den biogas
lämna sitt avfall till de olika insamlingssystem
fall till såväl hemkompostering som central
som produceras av avfall motsvarar miljontals
som finns. Hushållen har också skyldighet att
behandling,
liter bensin. Rötning ger även biogödsel som är
följa reglerna för avfallshanteringen i kommu­
nen.
• senast år 2010 ska matavfall och därmed
ett utmärkt näringsmedel. Kompost­ering ger
jämförligt avfall från livsmedelsindustrier
ett
Avfallet ska hanteras enligt den prioritets­
m.m. återvinnas genom biologisk behand­
används som jordförbättring i trädgårdar, par­
ordning som beskrivs med avfallshierarkins
ling. Målet avser sådant avfall som förekom­
ker och vid markanläggningar.
fem steg:
mer utan att vara blandat med annat avfall
Avfallsförbränning är ett effektivt och miljö­
• förebyggande av avfall
och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt
mässigt säkert sätt att utvinna energin ur
• återanvändning
• materialåtervinning
• annan återvinning, till exempel energiåter­
vinning
• bortskaffande
långtidsverkande
gödselmedel
som
att efter behandling återföra till växtodling,
avfallet. Det ger varje år värme som motsvarar
• senast år 2015 ska minst 60 procent av
behovet för 820 000 genomsnittliga villahus­
fosforföreningarna i avlopp återföras till
håll, cirka 25 procent av all fjärrvärme som
produktiv mark, varav minst hälften bör
produceras. Det ger också el motsvarande
återföras till åkermark.
behovet för drygt 275 000 villor.
Deponering är en behandlingsmetod för
Avvikelser från hierarkin kan vara nödvän­
diga av tekniska, ekonomiska eller miljömäs­
siga skäl.
EUs beslut anger ramarna för den svenska
4
Flera av dessa delmål är uppfyllda eller i det
närmaste uppfyllda.
De viktigaste metoderna för att behandla
avfall som inte kan eller ska återvinnas eller
behandlas på annat sätt. Deponering innebär
att avfallet förvaras på ett långsiktigt säkert
avfallet är:
sätt och behandlingsmetoden styrs av ett
avfallshanteringen. Riksdagens miljömål styr
• materialåtervinning
mycket strängt regelverk.
den miljömässiga aspekten på avfallshante­
• biologisk återvinning
ringen. Följande miljömål rör avfallsområdet:
• energiåtervinning
organisera sin avfallshantering, den möjlighe­
• deponering
ten till kommunalt självstyre finns i grundla­
Kommunerna kan själva välja hur man vill
Svensk avfallshantering 2010
MATERIALÅTERVINNING
Genom återvinning av material sparas energi och resurser.
Från hushållsavfallet återvanns 2009 omkring 1,6 miljoner ton
material. Det är mer än en fördubbling jämfört med år 1995.
gen. Kommunerna kan välja förvaltningsform
naturlig verksamhetsform för att nå mesta
procent av landets kommuner och i övrigt av
eller kommunala bolag, eget eller samägt med
möjliga miljö- och samhällsnytta, för att han­
kommunerna själva. På samma sätt genom­
andra kommuner. Samverkan kan även ske i
tera avfallet på ett kostnadseffektivt sätt och
förs avfallsbehandlingen antingen av kommu­
gemensam nämnd eller kommunalförbund.
för att säkra den kompetens som krävs, till
nerna själva eller av en extern aktör, som ofta
Det finns också kommuner som samverkar
gagn både för kommuninvånarna och miljön.
är ett annat kommunägt bolag men som också
kring enskilda frågor, till exempel gör gemen­
Själva insamlingen av hushållsavfallet
samma upphandlingar. Samverkan är en
utförs av externa aktörer, privata företag, i 73
kan vara ett privat företag.
5
Svensk avfallshantering 2010
Insamling och transport
Det finns flera olika system för att samla in
återvinningscentraler. Flera mindre återvin­
ning av förpackningar och tidningar ska täcka
och transportera hushållsavfall. På kommu­
ningscentraler har lagts ner när kommunerna
hela landet. Insamlingssystemen ska bygga på
nernas bemannade återvinningscentraler läm­
byggt nya och större, som är bättre anpassade
samråd mellan producenter och kommuner. På
nar hushållen själva in sitt grovavfall, el-avfall
till de mängder som lämnas in och till antalet
återvinningsstationerna finns behållare för tid­
och farliga avfall. Grovavfall är hushållsavfall
besökare.
ningspapper och olika förpackningsmaterial.
som är för tungt, skrymmande eller har andra
Många av landets återvinningscentraler har
Flera kommuner har infört fastighetsnära
egenskaper som gör att det inte är lämpligt att
de senaste åren varit drabbade av stölder och
insamling av producentansvarsmaterial från
samla in i säck eller kärl. Det kan exempelvis
inbrott. Personal har också hotats av besökare.
flerfamiljshus och villafastigheter, det är ett
vara trasiga möbler, leksaker, cyklar och barn­
På de flesta nybyggda större återvinningscen­
system som ökar.
vagnar men också trädgårdsavfall eller visst
tralerna installeras därför elstängsel, vilket
rivningsavfall.
reducerat inbrotten avsevärt.
Under 2009 lämnade hushållen in 1,5 miljo­
För att öka säkerheten, men också för att få
utvinning genom förbränning eller en uppdel­
ner ton grovavfall, merparten på kommuner­
ett funktionellt passersystem och bättre
ning i en matavfallsfraktion och en brännbar
nas bemannade återvinningscentraler. En
besöksstatistik, har flera kommuner infört ett
fraktion.
liten del av detta samlades in via fastighets­
bomsystem
återvinningscentralerna.
De vanligaste systemen för insamling av
nära insamling. Mängden grovavfall motsvarar
Systemet är ofta kombinerat med ett besöks­
källsorterat matavfall är separata kärl – ett för
160 kg/person. Det finns cirka 600 återvin­
kort, som ger hushållen rätt till ett visst antal
bioavfall och ett för brännbart avfall – fler­
ningscentraler i hela landet och sammantaget
fria besök. Även småföretagare kan i flera
fackssystem eller optisk sortering. Vid optisk
får de årligen cirka 20 miljoner besök.
kommuner mot avgift använda den service,
sortering sorterar hushållen sitt avfall i olikfär­
som kommunerna ger via återvinningscentra­
gade påsar som läggs i samma kärl. Påsarna
lerna.
transporteras sedan av sopbilen till en optisk
Mängden grovavfall och farligt avfall, som
lämnas till återvinningscentralerna, har ökat
6
Hushållens kärl- och säckavfall kan samlas
in som en blandad fraktion avsedd för energi­
på
kraftigt de senaste åren. Många kommuner
Producenternas system med cirka 5 800
har därför anpassat och moderniserat sina
obemannade återvinningsstationer för mottag­
sorteringsanläggning där de sorteras automa­
tiskt för rätt behandling.
Svensk avfallshantering 2010
Säckar utgör en arbetsmiljörisk och använd­
andra typer av behållare. Manuell hantering
Även i det mobila sopsugsystemet samlas
ningen har därför minskat kraftigt. För blandat
ersätts med ny teknik och automatiserade
avfallet in med hjälp av luft och själva vakuum­
brännbart avfall från enfamiljshus används
system som sopsug och underjordsbehållare.
tekniken sitter i bilen. Under varje nedkast
vanligen ett 190-liters kärl som töms varan­
Båda dessa system ökar, främst i storstäder­
finns en lagringstank. Tankarna binds ihop
nan vecka. I övriga fall finns ett antal varianter
na. Fördelarna är bland annat att det inte
genom rör i marken till en så kallad docknings­
med olika säck- eller kärlstorlekar och med
krävs
hantering.
punkt, som kan vara placerad upp till 300
olika tömningsintervall. Från flerfamiljshus
Sopsugsystem är bra ur arbetsmiljösynpunkt
meter från tankarna. Vid tömning ansluter for­
hämtas avfallet ofta varje vecka.
eftersom det är slutet och helt automatiserat.
donet till dockningspunkten, vakuumtekniken
Systemet minskar också behovet av transpor­
sätts igång och avfallet transporteras med
ter, särskilt inne i bostadsområden.
hjälp av luft från de olika lagringstankarna till
Den traditionella baklastande sopbilen
dominerar fortfarande insamlingsarbetet men
någon
tung
manuell
dockningspunkten och vidare in i bilen. Mobila
andelen flerfacksfordon ökar och teknikut­
Det finns två olika sopsugsystem, stationärt
vecklas. Sidlastare har en mer konstant andel
och mobilt. Stationärt sopsugsystem innebär
av fordonsparken. Allt fler fordon kör på bio­
att avfallet samlas in med hjälp av luft i ett
Underjordsbehållare är ett annat växande
gas, vilket kan styras av kommunens krav i
automatiskt vakuumsystem. Det transporte­
insamlingssystem. Genom att placera behål­
upphandlingen.
ras sedan via rör i marken från nedkasten till
lare under jord minskar behovet av utrymme
sopsugsystem kräver specialfordon.
Avfallshämtning har tidigare inneburit myck­
stora uppsamlingscontainrar, som är placera­
ovan jord. Temperaturen i marken där avfallet
et arbetsskador. Tunga lyft hörde förr till var­
de i en terminal. Tekniken kan transportera
förvaras är relativt låg vilket förhindrar dålig
dagen och för att arbeta med insamling kräv­
avfallet upp till två km från sopnedkasten.
lukt, och behållarna är lätta att tömma med
des en mycket god fysik. Ett fåtal renhållnings­
Antalet containrar varierar och beror dels på
kranbil. Det finns även underjordsbehållare
arbetare kunde utföra sitt arbete fram till nor­
antalet utsorterade fraktioner och dels på
som töms med frontlastarfordon. Eftersom
mal ålderspensionering. Idag är situationen
mängden avfall. Containrarna hämtas sedan
underjordsbehållare rymmer större volymer
annorlunda. Säckar har ersatts med kärl eller
av lastväxlarfordon.
minskar transporterna.
7
Svensk avfallshantering 2010
Avfallsmängder 2009
1 586 600 ton förpackningar, returpapper,
första gången sedan mitten av 1990-talet.
el-avfall och metall från kommunernas åter­
Avfallsmängden minskade med nära fem pro­
vinningscentraler, togs tillvara genom material­
2 173 000 ton hushållsavfall gick till energi­
mål på 50 procent nära att uppfyllas.
cent jämfört med året innan. Minskningen är
återvinning. Det är en minskning med 71 200
återvinning, en minskning med 5,2 procent
en trolig följd av lågkonjunkturen. Det finns ett
ton, eller 4,3 procent, jämfört med 2008. 35,4
eller nästan 120 000 ton. 48,4 procent av hus­
tydligt samband mellan konjunktur, konsum­
procent av hushållsavfallet materialåtervinns.
hållsavfallet energiutvinns genom förbränning.
tion och avfallsmängd – minskad konsumtion
Biologisk återvinning – rötning eller kompos­
leder till minskade mängder avfall.
Deponeringen
fortsätter
att
minska.
tering – ökade 2009. 617 680 ton hushållsav­
63 000 ton hushållsavfall deponerades 2009.
2009 uppgick den behandlade mängden
fall behandlades biologiskt 2009. Det är en
Det är en minskning med drygt 77 000 ton
hushållsavfall till 4 485 660 ton. Utslaget på
ökning med drygt 20 000 ton, 3,4 procent,
jämfört med året innan, 55 procents nedgång.
hela befolkningen ger varje svensk upphov till
jämfört med året innan. 13,8 procent av hus­
Farligt avfall utgör 1 procent av det behand­
480,2 kg avfall per år. 98,6 procent av hushålls­
hållsavfallet går nu till biologisk återvinning.
avfallet återvinns, endast 1,4 procent depone­
ras. Det är en halvering jämfört med 2008.
8
gisk återvinning. Därmed är riksdagens miljö­
2009 minskade mängden hushållsavfall för
Detta innebär att 49,2 procent av hushålls­
avfallet återvinns genom material- och biolo­
lade hushållsavfallet. 45 380 ton samlades in
2009. Det är drygt 2 000 ton mer än året
innan, en ökning med 4,8 procent.
Svensk avfallshantering 2010
BEHANDLAD MÄNGD HUSHÅLLSAVFALL 2005–2009 (TON)
2005
Farligt avfall
26 400
Materialåtervinning
1 474 280
Biologisk återvinning
454 450
Energiåtervinning
2 181 890
Deponering
210 110
Totalt behandlad mängd
4 347 130
2006
38 960
1 657 520
469 880
2 107 860
226 000
4 500 220
BEHANDLAD MÄNGD HUSHÅLLSAVFALL 2005–2009 (KG/PERSON)
2005
Farligt avfall
2,9
Materialåtervinning
162,9
Biologisk återvinning
50,2
Energiåtervinning
241,2
Deponering
23,2
Totalt behandlad mängd
480,5
2007
40 880
1 737 720
561 300
2 190 980
186 490
4 717 370
2008
43 320
1 657 840
597 280
2 292 970
140 250
4 731 660
2009
45 380
1 586 600
617 680
2 173 000
63 000
4 485 660
2006
4,3
181,9
51,6
231,3
24,8
493,8
2007
4,5
189,2
61,1
238,6
20,3
513,7
2008
4,7
179,1
64,5
247,7
15,2
511,2
2009
4,9
169,9
66,1
232,6
6,7
480,2
2006
0,9
36,8
10,4
46,8
5,0
100
2007
0,9
36,8
11,9
46,4
4,0
100
2008
0,9
35,0
12,6
48,5
3,0
100
2009
1,0
35,4
13,8
48,4
1,4
100
BEHANDLAD MÄNGD HUSHÅLLSAVFALL 2005–2009 (%)
Farligt avfall
Materialåtervinning
Biologisk återvinning
Energiåtervinning
Deponering
Totalt behandlad mängd
2005
0,6
33,9
10,5
50,2
4,8
100
Källa: Avfall Sverige
AVFALLSTRENDEN 2010
Översikt 1999-2009
5
ton
2 500 000
milj. ton
4
Avfallsmängderna minskar samtidigt
som återvinningen ökar. 2009 åter­
vanns hela 98,6 procent av hushålls­
avfallet i Sverige, endast 1,4 procent
deponerades.
3
2 000 000
2
1 500 000
1
0
1 000 000
500 000
0
-99
-00
-01
-02
-03
Farligt avfall
Biologisk åter vinning
Energiåter vinning
-04
-05
-06
-07
-08
Deponering
Materialåter vinning
-09
2005 2006 2007 2008 2009
Total mängd behandlat hushållsavfall
Farligt avfall
Materialåtervinning
Biologisk återvinnning
Energiåtervinning
Deponering
Ton
45 380
1 586 600
617 680
2 173 000
63 000
%
1,0
35,4
13,8
48,4
1,4
Totalt behandlad mängd
4 485 660
100
9
Svensk avfallshantering 2010
Farligt avfall
2009 samlades 45 380 ton farligt avfall in
miljöbalken, avfallsförordningen och den kom­
tredjedel av landets kommuner kan erbjuda
från hushållen, en ökning med 4,8 procent
munala renhållningsordningen.
fastighetsnära insamling, ofta i kombination
jämfört med 2008. I genomsnitt lämnade
Hushållen är skyldiga att sortera ut sitt far­
varje svensk in 4,9 kg farligt avfall. I mängden
liga avfall från övrigt hushållsavfall. De flesta
Farligt avfall som lämnats till mottagnings-
ingår impregnerat virke, en fraktion som ökat
kommuner har sedan länge denna skyldighet
eller behandlingsanläggningar, måste ofta för­
stadigt de senaste åren och nu utgör 55 pro­
inskriven i den kommunala renhållningsord­
behandlas för att förenkla den fortsatta
cent av hushållens farliga avfall. 24 760 ton
ningen.
behandlingen. Eftersom farligt avfall kan inne­
impregnerat virke samlades in 2009, det är en
På det nationella planet saknar Sverige helt
hålla ämnen som ska fasas ut ur kretsloppet
ökning med 16 procent jämfört med året
ett uppföljningssystem för farligt avfall från
går behandlingen oftast ut på att förstöra
innan. Farligt avfall, inklusive impregnerat
industri och andra verksamheter. Det finns
dessa ämnen. De ämnen, som inte kan oskad­
virke, utgjorde 1 procent av hushållsavfallet.
heller inga exakta uppgifter på mängden far­
liggöras eller återanvändas, deponeras. Det är
Några av de egenskaper som utmärker far­
10
med flera andra insamlingssystem.
ligt avfall från industrin, men enligt den offici­
då viktigt att avfallet är kemiskt och fysiskt
ligt avfall är att det kan var giftigt, cancerfram­
ella
stabilt så att farliga ämnen inte läcker ut till
kallande, frätande, fosterskadande, ekotox­
Naturvårdsverket rapporterar till EU, uppkom
iskt, smittförande eller brandfarligt. De farliga
2,8 miljoner ton farligt avfall från hushåll och
Nya behandlingsmetoder har utvecklats för
ämnena kan finnas i väldigt små mängder i
företag i Sverige under 2006. I den mängden
materialåtervinning från farligt avfall genom
olika produkter men sammantaget kan de
ingår även skrotbilar, el-avfall med mera.
att separera ut de farliga ämnena och åter­
svenska
avfallsstatistiken,
som
omgivningen.
göra stor skada om de hamnar fel. Det är där­
Det vanligaste insamlingssystemet för hus­
vinna återstoden. Metoden används till exem­
för viktigt att det farliga avfallet sorteras ut
hållens farliga avfall är inlämning på kommu­
pel för att ta hand om färgburkar och oljefilter.
och lämnas in på rätt sätt.
nernas bemannade återvinningscentraler.
Giftiga och svårnedbrytbara ämnen, som
Kommunerna har ansvar för hushållens
Flera kommuner har avvecklat de obemanna­
bekämpningsmedel och annat farligt kemika­
farliga avfall. Ansvaret omfattar insamling,
de miljöstationerna och i stället infört någon
lieavfall, förbränns i speciella ugnar vid höga
transport och behandling. Ansvaret regleras i
form av fastighetsnära insamling. Cirka en
temperaturer. Förorenad jord kan saneras
Svensk avfallshantering 2010
genom biologisk nedbrytning. Impregnerat
virke innehåller miljöfarliga ämnen som arse­
INSAMLAD MÄNGD FARLIGT AVFALL 1999 – 2009
nik, kreosot och koppar. Det insamlade virket
ton
50 000
flisas och förbränns med energiutvinning i
45 000
anläggningar, som har särskilda tillstånd.
40 000
Avfall Sverige genomför under 2009-2010
en nationell kampanj för att informera om far­
ligt avfall. Kampanjen bedrivs i samarbete
med landets kommuner. De primära målen
med kampanjen är att öka motivationen att
dels lämna in farligt avfall, dels använda min­
dre mängd farliga kemiska produkter.
Läkemedel klassas inte som farligt avfall,
med undantag av cytostatika, men ska av mil­
jöskäl samlas in separat. Sedan den 15
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
-99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09
Insamlad mängd farligt avfall (exkl. impregnerat virke)
Insamlad mängd farligt avfall (inkl. impregnerat virke)
december 2009 ansvarar apoteken för att
samla in läkemedelsavfall. 2009 samlades
drygt 1 100 ton läkemedelsavfall in vilket är en
ökning med fyra procent jämfört med 2008.
11
Svensk avfallshantering 2010
Batterier
1 januari 2009 trädde ett nytt producentan­
snitt 185 g per invånare. Det innebär en
svar för batterier i kraft. Det ger batteriprodu­
minskning med 6 procent jämfört med 2008.
• Nickelmetallhydridbatterier återvinns där
nickel kommer in i kretsloppet igen.
centerna ansvaret för insamling, behandling,
Kommunerna samlade in 5 275 ton blybat­
• Batterier med kvicksilver skickas till uppar­
återvinning och bortskaffande av alla batterier
terier, i genomsnitt 0,6 kg per invånare. Det är
betning. Riksdagen har beslutat att kvicksil­
oavsett
en ökning med 4 procent jämfört med året
ver inte ska återvinnas. Därför pågår arbete
innan.
med att utvinna kvicksilvret ur batterierna
när
de
satts
på
marknaden.
Producenterna ska också ansvara för att
genomföra nationella informationsaktiviteter.
Alla batterier som samlas in tas om hand
Det gör man nu tillsammans med kommuner­
och sorteras efter kemiskt innehåll innan de
na. El-Kretsen och Blybatteriretur, som före­
skickas till återvinning eller bortskaffande:
träder producenterna, och Avfall Sverige sam­
• Blybatterier skickas till återvinning och blyet
arbetar i informationsfrågan under namnet
används i nya blybatterier.
• Batterier som innehåller nickel/kadmium
sköter insamlingen av bärbara batterier inom
skickas till behandling, där kadmium an-
kommunen mot en avtalad ersättning från
vänds
producenterna.
kadmiumbatterier, som används inom indu­
2009 samlades 1 450 ton bärbara batterier
och 273 ton inbyggda batterier in, i genom­
så
kallade
pet och slutförvaras på ett säkert sätt.
• Litiumbatterier tas omhand där man kan
återanvända kobolt, till exempel som tillsats
i stålindustrin.
Batteriinsamlingen. De flesta kommunerna
till
så att det istället ska kunna tas ur kretslop­
öppna
nickel­
Alla batterier ska samlas in och materialåtervinnas så långt det är möjligt.
strin. Nickel återvinns också, men sänds
vidare till stålverk.
Insamling av småbatterier 2003 – 2009
kg/invånare
0,25
0,20
0,15
0,10
0,05
0
12
-03
-04
-05
-06
-07
-08
-09
Svensk avfallshantering 2010
Avfall från elektriska och elektroniska produkter
143 850 ton el-avfall samlades in 2009, en
Insamling av el-avfall från hushållen sker
Komponenter med farliga ämnen, farligt
minskning med 5,2 procent jämfört med
främst på kommunernas bemannande åter­
avfall, tas om hand i godkända anläggningar.
2008. I genomsnitt lämnades 15,4 kg el-avfall
vinningscentraler, det finns cirka 600 runt om
Plasthöljen förbränns i anläggningar för ener­
per person in 2009. Året innan samlades 16,3
i landet. I vissa kommuner kompletteras den
giutvinning och metaller skickas till smältverk
kg in per person. Det finns ett tydligt samband
med fastighetsnära insamling. Avfall Sverige
för återvinning. Lysrör och lågenergilampor
mellan konjunktur, konsumtion och avfall.
och El-Kretsen bedriver, tillsammans med
innehåller kvicksilver. Dessa produkter hante­
Minskningen är därför troligen en följd av kon­
flera kommuner, olika projekt för att utveckla
ras därför genom separering i en sluten pro­
junkturen, samtidigt som många el-produkter
insamlingssystemen. Ett sådant system är en
cess. Glaset och metallerna kan sedan åter­
blir mindre och lättare.
insamlingsbehållare för glödlampor och smått
vinnas och det pågår försök med att utarbeta
el-avfall, som placeras i butiker eller andra
metoder så att även det kvicksilverhaltiga lys­
offentliga miljöer.
pulvret ska kunna återvinnas.
Sedan producentansvaret infördes i Sverige
har kommuner och producenter samarbetat
för att ta hand om el-avfallet. År 2001 bildade
Elektriskt och elektroniskt avfall förbehand­
Det förekommer att uttjänt elektronik
Avfall Sverige, Sveriges Kommuner och
las – sorteras och demonteras – innan det
skänks till andra länder, ett gott syfte som
Landsting samt elproducenternas servicebo­
skickas till vidare behandling. Förbehandlingen
dock inte gagnar miljön. Det är miljömässigt
lag El-Kretsen systemet El-retur. Samarbetet
sker hos certifierade anläggningar, som däref­
bättre att lämna till återvinning i Sverige, där
innebär att kommunerna åtar sig att mot
ter skickar dem vidare till slutlig behandling
det finns möjlighet att ta hand om avfallet på
ersättning ansvara för insamling av elavfall
eller återvinning.
ett miljömässigt riktigt sätt.
från hushåll och producenterna ansvarar för
behandlingen.
ÅTERVINNING AV ELAVFALL 2003-2009
ton
200 000
150 000
100 000
50 000
0
-03
-04
-05
-06
-07
-08
-09
Återvunnet elavfall
13
Svensk avfallshantering 2010
Materialåtervinning
Material- och biologisk återvinning uppgick till
digt ökat vilket innebär att en större del av de
ning 2009. Alla förpackningar av pappers­
2 204 280 ton 2009. Det motsvarar 236,0 kg
förpackningar och tidningar, som sätts på
fibrer har ett gemensamt återvinningsmål på
per person. Sveriges riksdag har satt som mål
marknaden, också återvinns.
65 procent och återvinningsgraden blev förra
att minst 50 procent av hushållsavfallet ska
Mängderna kartong-, plast- och metallförpack­
återvinnas genom material- och biologisk åter­
ningar utgår från förpackningsmängderna, som
33 400 ton metallförpackningar lämnades
vinning till 2010. 49,2 procent av hushållsav­
redovisats av de producentföretag som betalar
till återvinning förra året. Återvinningsgraden
fallet gick till material- och biologisk återvin­
in avgifter till det så kallade REPA-registret.
ning 2009.
Den delen av materialåtervinningen som
via de cirka 5 800 obemannade återvinnings­
som
producenterna
blev 73 procent och återvinningsmålet på
70 procent uppnåddes därmed.
44 430 ton plastförpackningar materialut­
omfattar förpackningar, returpapper, el-avfall
stationerna,
driver.
nyttjades 2009, återvinningsgraden minskade
och det grovavfall som tas tillvara som metall­
Insamling kan även finnas vid kommunernas
till 27 procent. 6 230 ton energiutvanns, åter­
fraktion vid kommunernas återvinningscentra­
bemannade återvinningscentraler. Flera kom­
vinningsgraden var 4 procent. Den totala åter­
ler minskade till 1 586 600 ton, 169,9 kg per
muner har infört fastighetsnära insamling av
vinningsgraden för plastförpackningar var
person, vilket motsvarar 35,4 procent av allt
tidningar och förpackningar, det är ett insam­
31 procent, långt från återvinningsmålet på
behandlat hushållsavfall.
lingssystem som tillämpas allt mer.
70 procent. Från och med 2009 inkluderas
Metall från hushåll, exempelvis cyklar och
Insamlad mängd tidningspapper minskade
inte de plastförpackningar som energiåter­
trädgårdsmöbler, som lämnas på återvin­
2009 då 420 000 ton samlades in. Återvin-
vinns genom förbränning tillsammans med
ningscentralerna ökade fram till 2007, och
nings­graden ökade dock till 91 procent, det
annat hushållsavfall.
minskade därefter. Från 2008 till 2009 ökade
uppsatta målet på 75 procent har uppnåtts
dock den fraktionen med nästan 18 000 ton.
sedan länge.
År 2009 lämnades 169 920 ton metall in för
Insamlat kontorspapper minskade till
177 300 ton, 90 procent, av glasförpack­
ningarna materialutnyttjades. Återvinnings­
målet är 70 procent.
118 000 ton. Det är cirka 72 procent av den
Avfall Sverige genomför under 2010-2011 en
Minskade mängder till materialåtervinning
mängd som sätts på marknaden. Resultatet
nationell kampanj om materialåtervinning.
kan delvis förklaras med lågkonjunkturen
överstiger det frivilliga åtagandet om att samla
Kampanjen bedrivs i samarbete med landets
genom att minskad konsumtion leder till mins­
in minst 50 procent.
kommuner. Målet med kampanjen är att öka kun­
återvinning, 18,2 kg per person.
14
Förpackningarna samlas huvudsakligen in
året 74 procent.
kad mängd avfall. Återvinningsgraden på tid­
479 700 ton pappersförpackningar – pap­
skapen om materialåtervinning och förtroendet
ningar och vissa förpackningsslag har samti­
per, kartong och well – lämnades till återvin­
för kommunernas arbete med denna återvinning.
Svensk avfallshantering 2010
Materialåtervinning HUSHÅLL 2009
[ton]
[kg/person]
Återvinningsgrad %
Tidningspapper
420 000
45,0
91
Kontorspapper 118 000
12,6
72
Pappersförpackning
479 700
51,4
74
Metallförpackningar 33 400
3,6
73
*
Plastförpackningar
44 430
4,8
27
Glasförpackningar
177 300
19,0
90
Elektronikavfall
117 770
12,6
Kylenheter 26 080
2,8
Metall från hushållsavfall
169 920
18,2
Totalt
1 586 600
169,9
Regeringens
återvinningsmål %
75
65
70
**
70
70
* 4 % energiutvanns - total återvinningsgrad 31 %
** varav 30 % materialutnyttjande.
Materialåtervinning hushåll 2005–2009 (ton)
2005
2006
2007
Tidningspapper
483 000
483 000
474 000
Kontorspapper 135 000
153 000
164 000
Pappersförpackning
380 000
486 790
504 000
Metallförpackningar 33 700
33 700
35 300
Plastförpackningar
31 080
42 130
49 120
Glasförpackningar
155 000
159 000
171 100
Elektronikavfall
101 500
121 900
129 700
Kylenheter 25 000
28 000
30 500
Metall från hushållsavfall
130 000
150 000
180 000
Totalt
1 474 280
1 657 520
1 737 720
2008
459 000
156 000
482 000
32 660
50 310
174 170
122 900
28 800
152 000
1 657 840
2009
420 000
118 000
479 700
33 400
44 430
177 300
117 770
26 080
169 920
1 586 600
Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen, El-kretsen, Svensk Returpappersförening och Avfall Sverige
materialåtervinning hushåll
2
1
1
1
1
1
ton
000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
15
Svensk avfallshantering 2010
Biologisk återvinning
2009 gick 617 680 ton hushållsavfall till bio­
matavfall per år, främst grönsaks- och
logisk återvinning – rötning eller komposte­
fruktrester.
Vid rötning bildas också biogödsel, som är
ring. Det är en ökning med 3,4 procent jämfört
Det vanligaste insamlingssystemet för käll­
ett utmärkt gödningsmedel med ett rikt
med 2008. Totalt behandlades 66,1 kg avfall
sorterat matavfall från villahushåll är två sepa­
näringsinnehåll. Genom att använda biogödsel
– grönavfall och matavfall – biologiskt per
rata kärl, ett för matavfall och ett för bränn­
i stället för mineralgödsel återförs växtnä­
person 2009. Den biologiska återvinningen
bart avfall. Det finns även flerfackskärl, där
ringsämnen, bland annat fosfor, som är en
utgör nu 13,8 procent av den totala mängden
olika fraktioner sorteras i separata behållare.
ändlig resurs. Under 2009 producerades
behandlat hushållsavfall.
Insamlingssystem med optisk sortering av
498 720 ton biogödsel varav 97 procent åter­
154 kommuner har mer eller mindre utbygg­
da system för insamling av matavfall, visar en
olikfärgade påsar som läggs i samma kärl
fördes till lantbruket. Den resterande delen
förekommer också.
avvattnades och/ eller efterkomposterades.
ny undersökning som Avfall Sverige genom­
Vid rötning av biologiskt avfall bildas biogas
630 500 ton avfall komposterades 2009,
fört. 22 av dessa har endast insamling från
som huvudsakligen består av metan och koldi­
85 620 ton av detta var matavfall. Komposten
storkök och restauranger, resterande 132
oxid. Biogas är förnyelsebart och det mest
användes främst till jordförbättringsmedel
kommuner har system även för hushållen.
miljövänliga bränslet som kan användas till
eller jordblandningar.
Undersökningen visar också att ytterligare 63
fordonsbränsle och uppvärmning. För att
Anläggningar som producerar kompost eller
kommuner har planer på att införa system för
använda biogasen som fordonsbränsle och i
biogödsel från utsorterat bioavfall, inklusive
källsortering av matavfall. Avfall Sveriges
naturgasnätet måste gasen uppgraderas.
matavfall från livsmedelsindustrin, kan kvali­
beräkningar visar att 21 procent av matavfal­
let återvanns biologiskt 2009.
16
stark utveckling.
Under 2009 producerades 317 440 MWh
biogas, det motsvarar över 35 miljoner liter
Plockanalyser av hushållsavfall har visat
bensin. Idag används biogas främst som for­
att varje svensk ger upphov till nästan 100 kg
donsbränsle och den marknaden är under
tetsmärka sin produkt genom certifiering.
Svensk avfallshantering 2010
Biogas från avfall - stor klimatbesparing
Forskare vid Lunds tekniska högskola visar nu att biogas
från avfall kan ge 95 procent lägre växthusgasutsläpp än
bensin. En större besparing än vad man tidigare trott.
17
Svensk avfallshantering 2010
Certifieringssystemet, som har funnits i tio år,
med att certifiera sina produkter. Tio biogas­
vidareutvecklades under 2009. I anläggning­
har Avfall Sverige arbetat fram i samråd med
anläggningar har erhållit certifikat. De är
ar, där det sker biologisk behandling av orga­
lantbruks- och livsmedelsbranschen, tillverka­
Falkenberg, Helsingborg, Kalmar, Kristianstad,
niskt material genom anaerob nedbrytning,
re av kompost och biogödsel, jordtillverkare,
Laholm, Linköping, Norrköping, Uppsala,
och vid uppgradering av biogas till fordons­
myndigheter
Besiktnings-
Västerås och Vänersborg. Tre komposterings­
bränsle kan det uppstå utsläpp till luft i olika
organet för detta certifieringssystem är SP,
anläggningar är certifierade, Borlänge, Malmö
delar av systemet. Dessa utsläpp bör minime­
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Certi-
och Örebro.
ras av flera skäl även om utsläppen från bio­
och
forskare.
fieringen ställer krav på hela hanteringskedjan
Avfall Sveriges initiativ till ett frivilligt åta­
gasanläggningar är låga. Drygt 30 biogas- och
från inkommande avfall till användning. För
gande för att minimera utsläpp från biogas-
uppgraderingsanläggningar har anslutit sig till
närvarande arbetar ett antal anläggningar
och uppgraderingsanläggningar fortsatte och
det frivilliga åtagandet.
2005
2006
2007
2008
2009
Rötning
258 070
283 730
356 090
405 580
535 930
Kompostering
459 830
452 390
515 290
568 700
630 500
Total biologisk behandling
717 900
736 120
871 380
974 280
1 166 430
varav matavfall
118 960
134 990
166 810
162 680
178 770
Total mängd hushållsavfall som behandlas biologiskt* 454 450
469 880
561 300
597 280
617 680
Biogödsel (ton)
251 840
272 730
336 100
389 350
498 720
Rågas (MWh)
161 600
181 270
228 810
280 000
317 440
Fordonsgas (MWh)
87 730
106 430
149 230
204 720
262 600
El (MWh)
1 260
1 680
1 230
700O**
Uppvärming (MWh)
61 620
63 600
67 960
48 740
41 280
Total (MWh)
161 600
181 270
218 410
254 160
303 870
* Inkluderar 63 000 ton hemkompostering.
18
** En allt större del av biogasen uppgraderas till fordonsgas. Elproduktionen har i det närmaste upphört.
Svensk avfallshantering 2010
Kompostering
Totalt (ton)
varav hushållsavfall
1 290
1 210
9 260
11 770
9 810
4 220
6 980
26 240
1 660
6 640
22 460
17 870
18 280
7 500
56 500
9 760
15 400
3 960
13 210
20 410
33 180
1 820
3 200
12 700
1 570
11 700
5 280
12 900
1 730
6 410
29 510
9 180
33 180
4 720
9 800
11 610
980
390
1 210
2 060
11 110
9 810
650
560
20 580
200
6 640
17 290
17 590
16 870
7 500
2 000
7 980
200
1 800
10 240
12 140
33 180
240
3 200
10 650
1 570
7 680
5 280
5 900
500
6 410
23 570
9 030
10 000
4 720
9 700
6 270
220
Summa
Övriga anläggningar
453 900
176 600
284 940
176 600
Riket
630 500
461 540
Ale
Alingsås
Borås
Borlänge
Eslöv
Fagersta
Gällivare
Göteborg
Habo
Halmstad
Helsingborg
Huddinge
Hässleholm
Karlskrona
Karlstad
Klippan
Kristinehamn
Kungsbacka
Ludvika
Luleå
Malmö
Mariestad
Motala
Mörrum
Norrtälje
Sala
Simrishamn
Södertälje
Tranås
Trelleborg
Täby
Uppsala
Västerås
Ystad
Örebro
Östersund
Överkalix
Rötning
Totalt (ton)
Bjuv Boden
Borås
Eskilstuna
Falköping
Falkenberg
Helsingborg
Huddinge
Jönköping
Kalmar
Kristianstad
Laholm
Linköping
Norrköping
Skellefteå
Skövde
Uppsala
Vetlanda
Vänersborg
Västerås
Totalt
47 000
4 060
24 580
5 960
8 550
79 400
64 330
940
8 890
25 890
90 130
55 230
46 600
16 000
6 540
8 230
9 600
1 000
12 700
20 300
535 930
varav hushållsavfall
0
1 860
12 400
3 320
4 970
2 700
19 020
680
5 950
0
4 230
2 300
0
0
4 290
0
5 020
1 000
10 100
15 300
93 140
BIOLOGISK ÅTERVINNING AV HUSHÅLLSAVFALL 1975 – 2009
ton
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
19
Svensk avfallshantering 2010
Energiåtervinning
Under 2009 gick 2 173 000 ton hushållsavfall
Energiåtervinning sker också i anläggning­
avfall importerades till Sverige 2009. Avfall
till energiåtervinning. Det är en minskning från
ar, som inte behandlar hushållsavfall, men det
har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska
2008 med nästan 120 000 ton. Utslaget på
finns ingen samlad uppgift på den totala ener­
fjärrvärmesystemen. Avfall Sverige och Svensk
varje invånare i Sverige lämnades 232,6 kg
giutvinningen genom förbränning av avfall i
Fjärrvärme har gjort en studie som indikerar
hushållsavfall per person till energiåtervinning
Sverige.
minskade utsläpp av växthusgaser till följd av
2009. Energiåtervinning utgör 48,4 procent av
Sverige har haft stränga krav på utsläpp
den totala mängden behandlat hushållsavfall.
från energiåtervinning till vatten och luft
Den största utsläppsreduktionen beror på
Som en effekt av utbyggnad och effektivise­
sedan mitten av 1980-talet. De flesta utsläpp
att importen ersätter annan avfallsbehandling
ring har energiåtervinningen genom avfallsför­
har minskat med 90–99 procent sedan dess.
i ursprungslandet. Det gäller i första hand
bränning ökat de senaste åren. Totalt utvanns
Förutom ökade krav har faktorer som ständig
deponering, vilket innebär kraftigt minskade
13,9 TWh energi genom förbränning, fördelat
teknisk utveckling och bättre sortering av
utsläpp av metan, som är en mycket kraftig
på 12,3 TWh värme och 1,6 TWh el. Det mot­
avfallet bidragit till minskade utsläpp.
växthusgas. Transporten av avfallet ger ett i
svarar hushållsel till nästan 275 000 normal­
Efter förbränningen kvarstår rester bestå­
sammanhanget marginellt tillskott av växthus­
villor och värme till 820 000 villor. En under­
ende av slagg från ugnen, 15–20 viktprocent
gaser, visar Avfall Sveriges och Svensk
sökning av hur avfall används för energiutvin­
av den tillförda mängden avfall, och rökgasre­
Fjärrvärmes undersökning.
ning ur ett europeiskt perspektiv visar att
ningsrester, 3–5 viktprocent. En del av slag­
Enligt EUs ramdirektiv för avfall är avfalls­
Sverige är det land, som utvinner mest energi
gen deponeras, men slaggruset används
förbränning med effektiv energiutvinning att
ur avfallet vid förbränning.*
också som ersättning för naturgrus vid exem­
betrakta som återvinning. Det är ett hygieniskt
pelvis konstruktion av vägar och deponier.
och miljömässigt bra sätt att behandla det
2 497 830 ton övrigt avfall, främst industriav­
Rökgasreningsresterna
avfall som inte kan eller bör behandlas med
fall. Den samlade avfallsmängden till energi­
används som neutraliseringsmedel vid åter­
återvinning var 4 670 840 ton vilket är en
fyllning av gruvor.
Förutom hushållsavfall behandlades också
ökning med drygt 100 000 ton sedan året
innan.
Avfall Sveriges statistiska uppgifter avser
främst anläggningar, som behandlar hushålls­
avfall.
20
importen.**
deponeras
eller
I Sverige finns 29 anläggningar, som för­
bränner hushållsavfall. Utbyggnaden fortsät­
ter under 2010 och 2011.
Import av avfall till energiutvinning har ökat
under de senaste åren. 36 480 ton hushålls­
någon annan metod.
* ”Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv”
Avfall Sverige-rapport U2008:13 finns för nedladdning
på www.avfallsverige.se
** ”Klimatpåverkan från import av brännbart avfall”
Avfall Sverige- rapport U2009:06 finns för nedladdning
på www.avfallsverige.se
Svensk avfallshantering 2010
ENERGIÅTERVINNING
Totalt utvanns 2009 13,9 TWh energi genom avfallsförbränning, fördelat på 12,3 TWh värme och 1,6 TWh
el. Det motsvarar el till nästan 275 000 normalvillor
och värme till 820 000 villor.
21
Svensk avfallshantering 2010
Tillfört avfall (ton)
Energiutvinning (MWh)
Anläggning
Hushållsavfall
Totalt
Värme
El
Avesta
Boden
Bollnäs
Borlänge
Borås
Eksjö
Finspång
Göteborg
Halmstad
Hässleholm
Jönköping
Karlskoga
Karlstad
Kil
Kiruna
Kumla
Köping
Lidköping
Linköping
Ljungby
Malmö
Mora
Norrköping
Skövde
Stockholm
Sundsvall
Södertälje
Uddevalla
Umeå
Uppsala
Västervik
19 460
43 020
23 290
36 560
26 040
28 650
23 130
275 460
103 370
10 920
47 780
30 800
35 320
0
29 590
44 740
15 350
42 920
146 350
52 540
220 780
11 160
112 150
26 840
393 430
90 430
0
43 990
62 780
165 650
10 500
52 360
93 500
47 030
63 340
102 820
51 950
29 360
453 860
183 470
42 420
145 150
95 580
48 040
13 830
60 800
162 210
29 380
90 480
390 900
58 720
548 230
14 130
190 470
59 400
659 910
197 000
175 740
97 560
128 960
340 690
43 550
164 980
306 000
131 710
154 910
227 700
94 550
65 270
1 197 390
450 200
107 940
359 100
233 840
156 860
40 490
136 280
263 420
76 080
292 210
948 140
139 930
1 471 540
39 340
499 510
170 930
1 649 490
421 820
781 600
183 000
310 130
1 090 130
119 930
0
28 000
0
31 690
49 700
16 250
0
227 790
63 420
3 990
100 210
22 170
0
0
24 030
68 370
0
30 400
134 940
15 040
254 040
0
32 450
12 960
311 640
84 370
10 490
57 000
68 900
0
0
2 173 000
4 670 840
12 284 420
1 647 850
Summa
Avfall Sveriges statistik omfattar anläggningar som tar emot hushållsavfall. De flesta tar också emot annat avfall.
Anläggningarna i Södertälje och Kil är trots denna definition medräknad.
I energiåtervinningen ovan finns även energin från stödbränslen med. Mängden stödbränsle var totalt 106 200 MWh
22
Svensk avfallshantering 2010
Energiutvinning och emissioner
2005
2006
2007
2008
2009
Förbränning (ton)
Hushåll
2 181 890
2 107 860
2 190 980
2 292 970
Annat avfall
1 637 440
1 991 940
2 279 710
2 273 840
Summa
3 819 330
4 099 800
4 470 690
4 566 810
2 173 000
2 497 840
4 670 840
Produktion (MWh)
Värme
10 168 190
10 270 290
12 151 270
12 196 620
El
943 270
1 187 390
1 482 750
1 527 600
Summa
11 111 460
11 457 680
13 634 020
13 724 220
12 284 420
1 647 850
13 932 270
Utsläpp till luft (ton)
Stoft
39
33
24
30
HCl
98
55
60
39
310
175
196
154
SOx (SO2)
NOx (NO2)
1 904
2 180
2 101
2 190
37
35
211
2 350
Utsläpp till luft*
Hg (kg)
33
39
36
44
58**
Cd + Tl (kg)
21
15
6
6
15
Pb (kg)
77
54
51
136
170**
Dioxin (g)
1,1
0,8
0,5
0,8
2,6**
Slagg (ton)
550 850
598 545
649 680
693 140
736 020
RGR (ton)
160 920
176 298
183 370
202 920
216 660
* utsläppsvärden redovisas enligt föreskrifterna för avfallsförbränning
** enstaka högre värden påverkar de totala utsläppsvärdena
AVFALL TILL ENERGIÅTERVINNING 1991 – 2009
energiutvinning UR AVFALL 1991 – 2009
ton
5 000 000
MWh
15 000 000
4 000 000
12 000 000
3 000 000
9 000 000
2 000 000
6 000 000
1 000 000
3 000 000
0
-91
-96
-01
Mängd till energiåter vinning
-07 -08 -09
0
-91
-96
Energiproduktion
-01
-07-08 -09
Värme
Varav hushållsavfall
23
Svensk avfallshantering 2010
Deponering
2009 deponerades 63 000 ton hushållsavfall.
under 2009. Merparten av de deponier som
Det är en minskning med 77 000 ton, 55 pro­
drivs vidare tar emot icke-farligt avfall och 21
Minst hälften av de aktiva deponierna anger
cent, jämfört med 2008. Utslaget per invånare
av dessa även farligt avfall. Endast 5 av depo­
att de behandlade lakvattnet lokalt under
är det 6,7 kg per person. 1,4 procent av hus­
nierna är avsedda för enbart inert avfall.
2009.
Den lokala lakvattenbehandlingen
hållsavfallet deponerades 2009. Vid de svens­
De deponier som stängs ska sluttäckas.
omfattar i de flesta fall någon form av biolo­
ka deponierna för kommunalt avfall deponera­
Tillsammans täcker dessa deponier en yta av
gisk rening för att bland annat minska utsläp­
des totalt 1 030 000 ton år 2009, en minsk­
uppskattningsvis 25 km2 och den uppskattade
pen av näringsämnen. Lakvattnet kommer
ning med 640 000 ton jämfört med året innan.
totala kostnaden för sluttäckning är cirka 6
dock att på sikt ändra karaktär eftersom det
Deponering är den behandlingsmetod som
miljarder kronor. Det årliga materialbehovet för
är förbjudet att deponera organiskt avfall. Vid
används för avfall som inte kan behandlas på
sluttäckningsändamål är cirka 6-8 miljoner ton.
knappt 80 procent av de aktiva deponierna
annat sätt, till exempel kakel, porslin och
Det är inte alltid naturliga material finns att
samlades drygt 4,8 miljoner m3 lakvatten in
betongkross.
1994 började Avfall Sverige samla in statis­
tik över mängden hushållsavfall till depone­
24
och gas motsvarande 8 GWh facklades bort.
tillgå. I många fall utnyttjas restprodukter i
stället, till exempel slagger, slam, askor, föro­
renade jordar etc.
under 2009.
På en modern avfallsanläggning är depone­
ringen endast en del av verksamheten.
ring. Sedan dess har deponeringen minskat
Under 2009 utvanns cirka 248 GWh ur
Utsortering av material för bearbetning, för
kraftigt och 2003 uppnåddes miljömålet om
insamlad deponigas vid 36 aktiva deponier,
transport till återanvändning och återvinning
en halvering av mängden deponerat avfall
varav cirka 11 GWh i form av el. Utöver detta
samt för energiutvinning pågår på de flesta
jämfört med 1994. Målet skulle ha nåtts
facklades gas motsvarande cirka 35 GWh
avfallsanläggningar. De utnyttjas bland annat
2005.
bort. Vid fackling utvinns inte energi, men
också som mellanlager för stora mängder
Den 31 december 2008 trädde strängare
utsläppen av metan minskar. Under samma
avfall som faller under producentansvaret, till
EU -bestämmelser för deponering i kraft och
period utvanns cirka 46 GWh ur insamlad
exempel papper och glas.
nära hälften av deponierna för kommunalt
deponigas vid 12 deponier som avslutats
avfall stängdes, 85 deponier drevs vidare
under 2008, varav cirka 6 GWh i form av el,
Svensk avfallshantering 2010
Deponerade mängder 1994–2009 (ton)
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
deponerade mängder 1994 – 2009
Deponerad mängd
varav hushållsavfall
6 080 000
5 340 000
5 050 000
4 750 000
4 800 000
4 900 000
4 450 000
4 240 000
3 770 000
2 940 000
2 480 000
1 940 000
1 830 000
1 994 000
1 670 000
1 030 000
1 380 000
1 200 000
1 110 000
1 150 000
1 020 000
920 000
865 000
880 000
825 000
575 000
380 000
210 000
226 000
186 000
140 000
63 000
ton
7 000 000
6 000 000
5 000 000
4 000 000
3 000 000
2 000 000
1 000 000
0
-94
-96
-98
-00
-02
-04
-06
-08 -09
Deponerad mängd avfall
varav hushållsavfall
Det finns en viss osäkerhet i värdena avseende hushållsavfall då det inte alltid går
att särskilja flödena av hushållsavfall från annat avfall.
Energiutvinning på deponier (mWh)
Nyttiggjord energi
varav elenergi
Fackling
2004
2005
2006
2007
2008
2009
370 000
25 000
50 000
340 000
20 000
70 000
282 200
20 800
60 200
290 100
22 600
52 100
310 800
23 700
65 100
294 240
17 400
43 600
25
Svensk avfallshantering 2010
Avfallsekonomi
Hushållsavfallet hanteras av kommunerna och
matavfallsabonnemang, får betala en lägre
Det finns en mängd olika styrmedel för att
producenterna. Kommunens kostnader tas ut
avgift än de som väljer att lämna blandat
minska avfallshanteringens miljöpåverkan,
via en renhållningsavgift och producenternas
avfall.
öka resurseffektiviteten och öka återvinning­
För att styra över mer avfall till återvinning
en. Det kan vara information eller administra­
Kommunfullmäktige fastställer kommunens
har flera kommuner infört en viktbaserad
tiva och ekonomiska styrmedel. Till de admi­
renhållningsavgifter. Producenterna beslutar
avgift där man utöver grundavgiften betalar
nistrativa styrmedlen hör regleringar och för­
själva hur stor avgiften på produkten ska vara.
per kilo avfall som hämtas. 29 kommuner
bud, exempelvis gränsvärden för utsläpp och
hade
förbud
kostnader som en avgift på själva produkten.
Renhållningsavgiften täcker som regel kom­
26
infört
viktbaserad
taxa
2009.
att
deponera
organiskt
avfall.
munens hela kostnad för avfallshanteringen,
Hämtningsfordonet är då försett med en våg­
Ekonomiska styrmedel kan fungera som
men underskott får skattefinansieras. I kost­
funktion och utrustning för att identifiera varje
morot, exempelvis skattelättnader och sub­
naderna ingår att administrera verksamheten
enskilt kärl. Hur hög den årliga kostnaden blir
ventioner, eller piska, exempelvis skatter och
genom avfallsplanering, kundservice, fakture­
vid viktbaserad avgift beror på hur mycket
avgifter. En grundprincip är att förorenaren
ring och information. Dessutom ska avgiften
avfall som lämnas.
ska betala.
täcka kostnaden för den service som ges vid
Renhållningsavgiften i en lägenhet på 70 m2
Skatt på avfall, som deponeras, infördes år
återvinningscentralerna i form av mottagning
är i genomsnitt 1 350 kronor, visar en årlig
2000 som ett styrmedel för att minska depo­
av grovavfall och hushållens farliga avfall. Det
rapport från Avgiftsgruppen, där organisatio­
neringen. Skatten var då 250 kr per ton och
är vanligt att taxan delas in i grundavgift och
nerna för hyresgäster och fastighetsägare
den har sedan höjts i olika intervaller. Sedan
rörlig avgift, exempelvis hämtnings- och
bland andra är representerade.
den 1 juli 2006 är deponiskatten 435 kronor
behandlingsavgift. Enligt kommunallagens
I genomsnitt är kostnaden för avfallshante­
per ton avfall. Det är deponeringsanläggning­
självkostnadsprincip får kommunerna inte ta
ringen 690 kronor per person och år, inklusive
en, som är skattskyldig. Den 1 juli 2006 inför­
ut högre renhållningsavgifter än vad som mot­
moms. Kommunens kostnader för insamling
des en skatt på hushållsavfall till förbränning.
svaras av de kostnader man har för avfalls­
av kärl- och säckavfall är i genomsnitt 200 kr
Riksdagen har beslutat att avskaffa den skat­
hanteringen.
per person. I denna kostnad ingår inte behand­
ten 1 oktober 2010.
Ett svenskt villahushåll betalar i genomsnitt
lingen av avfallet. I grundkostnaden, som
Behandlings- eller mottagningsavgift är den
1 940 kronor per år i avfallsavgift enligt upp­
uppgår till 250 kr per person, ingår även drift
kostnad för avfallshanteringen som tas ut då
gifter från Avfall Sveriges statistiksystem
av återvinningscentraler, hantering av hushål­
avfallet förs till en behandlingsanläggning. I
Avfall Web.
lens farliga avfall, planering, information och
tabellen på nästa sida anges ungefärliga avgif­
Många kommuner, som infört frivillig insam­
administration. Statistiken kommer från Avfall
ter vid olika typer av behandling. Variationerna
ling av matavfall, använder taxan som styrme­
Web och bygger på uppgifter från cirka 40
kan vara stora från anläggning till anläggning.
del. Det kan ske genom att de, som väljer
procent av Sveriges kommuner.
Svensk avfallshantering 2010
Förbränningsskatt
Deponiskatt 2000 – 2010
Upphör 1 oktober 2010
600
kr/ton
500
500
400
kr/ton
400
300
300
200
200
100
100
0
0%
5%
10%
15%
20%
25%
elverkningsgrad
0
-00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10
Behandlingsavgifter för hushållsavfall (inklusive moms och i förekommande fall skatt)
kr/ton
Deponering
Förbränning
Biologisk behandling
2004
2005
2006
2007
2008
2009
700–1200
300–600
400–1000
700–1200
300–600
400–600
700–1200
500–1000
400–700
700–1200
500–1000
400–800
700–1200
550–1100
400–800
700–1200
550–1100
400–800
27
Svensk avfallshantering 2010
Annat avfall än hushållsavfall
Industrin ansvarar själv för omhändertagandet
Enligt EUs avfallsstatistikförordning ska med­
avfall. Cirka 2 miljoner ton farligt avfall upp­
av det avfall som inte är hushållsavfall och har
lemsländerna rapportera sin statistik vartan­
kom inom industrin.
i vissa fall egna deponier och möjligheter att
nat år. 2008 års statistik kommer att presen­
26 miljoner ton av det behandlade icke-far­
utnyttja energin ur avfallet i egna förbrän­
teras under hösten 2010, den senast tillgäng­
liga avfallet och 339 000 ton av det farliga
ningsanläggningar.
liga statistiken är därför från 2006.
avfallet gick till materialåtervinning. En stor
Avfall som uppkommer vid nybyggnad, reno­
2006 uppkom närmare 121 miljoner ton
del av återvinningen av det farliga avfallet
vering, ombyggnad eller rivning av byggnad
icke-farligt avfall och 2,8 miljoner ton farligt
utgjordes av förorenade jordmassor eller
eller som uppstår vid större anläggningsarbe­
avfall i Sverige. 111,1 miljoner ton icke-farligt
avfall från förbränning, som behandlades och
te i en trädgård ingår inte i kommunens ansvar
avfall, och cirka 1 miljon ton farligt avfall
användes som täckningsmaterial vid deponier.
att samla in eller omhänderta. Avfall från min­
behandlades enligt undersökningen. Siffrorna
18,5 miljoner ton av det icke-farliga avfallet
dre underhållsarbeten och reparationer i
inkluderar hushållsavfall. I statistiken rappor­
och 209 000 ton av det farliga avfallet
bostaden räknas dock som hushållsavfall. En
teras uppkomna mängder och behandlade
behandlades genom förbränning med energi­
del bygg- och rivningsavfall klassas som farligt
mängder var för sig. Mängden behandlat avfall
utvinning. Siffrorna gäller allt avfall, även från
avfall, till exempel asbest och impregnerat
är mindre än mängden uppkommet avfall, av
hushåll.
virke, och måste hanteras som sådant.
flera anledningar. Exempelvis redovisas inte
Avfall uppkommer främst i gruvindustrin,
vissa typer av behandling, inte heller intern
därefter följer träindustrin och byggverksam­
materialåtervinning i industrin.
heten. 62 miljoner ton gruvavfall, cirka 22
Samlade uppgifter om annat avfall än hus­
hållsavfall finns i den officiella statistik, som
Sverige rapporterar till EU via Naturvårdsverket.
116 miljoner ton icke-farligt avfall uppkom
inom industrin 2006, ungefär hälften var gruv­
28
miljoner ton träavfall och drygt 8 miljoner ton
avfall från byggverksamhet uppkom 2006.
Svensk avfallshantering 2010
Avfallsagenda
Större förändringar i lagar, förordningar och
2003
regler som styr avfallsverksamheten.
• Skatt på avfall till deponering höjs till 370
• Förordning och föreskrift om avfallsförbrän­
1999
• Regeringens proposition 2002/03:117 ”Ett
avfall exklusive gruvavfall skall minska med
samhälle med giftfria och resurssnåla
minst 50 procent till år 2005 räknat från
kretslopp” publiceras. Riksdagsdebatt och
1994 års nivå.
kr/ton.
• Miljöbalken med tillhörande förordningar
och föreskrifter.
ning träder i kraft 28 december.
• Nationellt miljömål att mängden deponerat
beslut om propositionen.
2000
• Skatt på avfall som förs till deponering
införs med 250 kr/ton.
• Kommunernas möjlighet att ta frivilligt
ansvar för annat avfall än hushållsavfall
försvinner.
2006
2004
• Förtydligande
• Skatt på hushållsavfall till förbränning införs
om
avfallsinnehavarens
ansvar införs i 15 kap 5 a § miljöbalken.
• Föreskrifter och allmänna råd om hantering
av brännbart avfall och organiskt avfall.
1 juli.
• Skatt på avfall till deponering höjs till 435
kr/ton.
• Nya föreskrifter om krav för mottagning av
• Ändringar i förordningar om producentan­
avfall vid anläggningar för deponering, samt
2001
svar för förpackningar respektive returpap­
föreskrifter om innehåll i en kommunal
• Förordning med föreskrifter om deponering
per.
av avfall.
• Förordning om producentansvar för elek­
triska och elektroniska produkter.
2005
• Svenskt miljömål: Mängden deponerat
avfall, exklusive gruvavfall, ska minskas
• Skatten på avfall till deponering höjs till
med minst 50 procent jämfört med 1994.
288 kr/ton.
• Deponeringsförbud för utsorterat brännbart
avfall.
• Förordning om förbränning av avfall införs.
Gäller direkt för nya anläggningar.
av avfall träder i kraft.
• Deponeringsförbud för organiskt avfall.
2002
• Avfallsförordning med ny avfallslista.
avfallsplan.
• Ny EG -förordning 1013/2006 om transport
(Enligt statistiken uppfyllt för hushållsavfall
under 2003).
• Ny förordning om producentansvar för elek­
2007
• Vägledning till begreppet hushållsavfall från
Naturvårdsverket.
• Införande av utvidgat miljöansvar för verk­
samhetsutövaren och utökad lagstiftning­
om miljöbrott.
triska och elektroniska produkter träder i
• Kommunernas möjlighet till frivilligt ansvar
kraft den 13 augusti. Tidigare förordning gäl­
för annat farligt avfall än hushållsavfall upp­
ler tills vidare för glödlampor och ljuskällor.
hör 1 juli.
• Ny förordning om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd med nya tillstånd- och anmäl­
ningsnivåer i bilagan.
29
Svensk avfallshantering 2010
2008
2010
• Ny lagstiftning om offentlig upphandling
• Skatt på förbränning av hushållsavfall tas
träder i kraft 1 januari.
verket om krav på att deponier för farligt
bort den 1 oktober 2010.
• Samtliga aktiva deponier ska följa förord­
• Ny handbok från Naturvårdsverket om åter­
avfall och deponier för icke-farligt avfall ska
ning och föreskrift om deponering av avfall.
vinning av avfall i anläggningsarbeten,
samla in och redovisa meteorologiska data,
• Införande av krav på förhandsgodkända
ändring i NFS 2004:10.
Handbok 2010:1.
att
• Nationellt mål att 35 procent av matavfall
vissa slags papper, bland annat tidnings­
Naturvårdsverket bemyndigas att förhandla
från hushåll, restauranger, storkök och buti­
papper samt om krav på tillstånd för att
överenskommelser om ett mindre strikt
ker ska behandlas genom biologisk återvin­
yrkesmässigt driva sådana insamlingssys­
anmälningsförfarande för avfallstranspor­
insamlingssystem för förpackningar och
tem. Lagändringen föreslås träda i kraft den
1 september.
• Förordningsändring
möjliggör
ter i gränsområden mellan Sverige och
Finland respektive Danmark.
ning.
• Nationellt mål att minst 50 procent av hus­
hållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.
• Nytt ramdirektiv om avfall från Europeiska
• Reviderad definition av biogas som ska
gemenskapen, tidigaste genomförande i
möjliggöra att deponigas omfattas av defini­
• Nationellt mål att allt lämpligt matavfall och
Sverige 2010.
tionen. Skattebefrielse för biogas som leve­
därmed jämförligt avfall från livsmedelsin­
reras i rörledning. Skattefriheten ska kunna
dustrier med mera ska återvinnas genom
• Ny EG-förordning med bestämmelser om
export för återvinning av avfall till vissa länder.
• Ny EG-förordning med bestämmelser om
förbud mot export av bland annat kvicksil­
ver från EU.
följa gasen till kunden enligt avtal.
• Skatten på handelsgödsel avskaffas den 1
januari 2010.
• Ny förordning om batterier träder i kraft 1
januari.
• Ny förordning om avfall från utvinningsindu­
biologisk behandling.
• EUs reviderade ramdirektiv för avfall ska
vara infört senast 10 december
• Miljöskade- och saneringsförsäkringen för­
svinner den 1 januari 2010.
2009
30
• Reviderade föreskrifter från Naturvårds­
2011
• Ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivme­
• Den nya EG-förordningen om animaliska
del och flytande biobränslen. Implemen­
biprodukter, 1069/2009/EG, ska tillämpas
tering av krav i förnybarhetsdirektivet
från och med den 4 mars 2011.
2009/28/EG.
strin. Bestämmelserna rör avfall från pro­
• Reviderade föreskrifter från Naturvårds­
spektering, utvinning, bearbetning eller lag­
verket om stora förbränningsanläggningar
ring av en mineraltillgång och avfall från
respektive avfallsförbränning, ändringar i
driften av bergtäkt.
NFS 2002:26 respektive NFS 2002:28.
Svensk avfallshantering 2010
2013
2020
• Enligt avfallsdirektivet ska EUs medlems­
• EU har satt upp som mål att minska utsläp­
stater senast den 12 december 2013 ta
pen av växthusgaser med 20 procent fram
fram nationella program för att minska
till år 2020, jämfört med år 1990. Riksdagen
avfallsmängderna och samtidigt göra avfal­
har beslutat att Sveriges utsläpp ska vara
let mindre farligt. Programmen ska antingen
40 procent lägre än utsläppen 1990. Det
ingå i avfallsplanerna enligt direktivet eller i
övergripande målet är 20 procent förnybar
andra miljöpolitiska program. Kraven åter­
energi totalt i EU och minst 10 procent av
finns i ramdirektivet 2008/98/EG för avfall.
fordonsbränslena
ska
ha
förnybart
ursprung.
2014
• Ramdirektivet för avfall innebär nya återvin­
• Avfall som innehåller minst 0,1 viktprocent
ningsmål för medlemsstaterna. Till 2020
kvicksilver och som inte är slutligt depone­
ska 50 procent av summan av papper,
rat i enlighet med tillstånd meddelat med
metall, plast och glas i avfall från hushåll
stöd av miljöbalken eller föreskrifter som
och liknande avfall återanvändas eller åter­
meddelats med stöd av balken ska bort­
vinnas. För bygg- och rivningsavfall gäller 70
skaffas på sätt som anges i avfallsförord­
procent.
ningen (med vissa undantag angivna i för­
ordningen 1108/2008/EG).
2015
• Nationellt mål att minst 60 procent av fos­
forföroreningarna i avlopp ska återföras till
produktiv mark, varav minst hälften bör
återföras till åkermark.
• Senast år 2015 ska EUs medlemsstater ha
anordnat separat insamling för åtminstone
papper, metall och glas förutsatt att det är
tekniskt, miljömässig och ekonomiskt
genomförbart. Kraven återfinns i ramdirek­
tivet för avfall.
31
Svensk avfallshantering 2010
ordlista (Benämning på engelska inom parentes)
Aerob behandling (Aerobic treatment)
BIOCELL (Biocell)
Behandling av bioavfall med tillgång till/tillför­
Avgränsat område exempelvis på deponi där
Sådant avfall som brinner utan energitillskott
sel av syre, exempelvis kompostering
bioavfall bryts ner i syrefri process och depo­
efter det att förbränningsprocessen startat
nigas tas tillvara
(se Avfallsförordningen 4 §)
BRÄNNBART AVFALL (Combustible waste)
ANAEROB BEHANDLING (Anaerobic treatment)
Behandling av bioavfall utan tillgång till/tillför­
BIOGAS (Biogas)
BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL
sel av syre, exempelvis rötning
Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av bio­
(Construction and demolition waste)
logiskt material, huvudsakligen bestående av
Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbygg­
ASKA (Ashes)
metan och koldioxid
nad, renovering, ombyggnad eller rivning av
Se rökgasreningsrest respektive slagg
byggnad
BIOGÖDSEL (Biofertilizer)
AVFALL (Waste)
En produkt från rötning av bioavfall. Det är ett
DEPONI (Landfill)
Varje föremål, ämne eller substans som inne­
snabbverkande gödselmedel som ersätter
Kontrollerat upplag för avfall som inte avses
flyttas (se Deponeringsförordningen 5 §)
havaren gör sig av eller avser eller är skyldig
konstgödsel inom jordbruket. Certifierad bio­
att göra sig av med (se 15 kap 1 § Miljöbalken)
gödsel godkänns idag av KRAV.
BALA (Baling)
BIOLOGISK BEHANDLING
Packa samman och eventuellt binda samman
(Biological treatment)
till balar, till exempel inför mellanlagring eller
Återvinning av humus, näring och/eller energi
DIOXIN (Dioxin)
för att få ett lätthanterligt material
ur bioavfall genom aerob eller anaerob
Samlingsnamn för 210 klororganiska fören­
DEPONIGAS (Landfill gas)
behandling
BAT (Best Available Technology)
ingar, varav 17 stycken är mycket giftiga och
anrikas i fettvävnad
Bästa tillgängliga teknik
BIOLOGISKT AVFALL
Rättesnöre för vilket system som ska väljas
Se bioavfall
utifrån ett miljöperspektiv med hänsyn till vad
32
Biogas som bildas i en deponi
ELEKTRISKT OCH ELEKTRONISKT AVFALL
(Waste Electric and Electronic Equipment,
som kan anses ekonomiskt rimligt (se 2
BORTSKAFFANDE (Disposal)
WEEE)
Miljöbalken)
Sådana förfarande som anges i bilaga 5 till
Avfall från elektriska och elektroniska produk­
Avfallsförordningen, bland annat deponering
ter inklusive alla komponenter, utrustningsde­
BIOAVFALL (Biowaste)
lar och förbrukningsvaror som har haft en
Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del
elektrisk eller elektronisk funktion. Omfattas
av det organiska avfallet som på begränsad
av producentansvar (se Avfallsförordningen 6
tid kan brytas ner i biologiska processer,
§ och Förordningen om producentansvar för
exempelvis mat- och trädgårdsavfall (jämför
elektriska
organiskt avfall)
2005:209 2 § 28)
och
elektroniska
produkter
Svensk avfallshantering 2010
ENERGIÅTERVINNING (Energy recovery)
ICKE BRÄNNBART AVFALL
LAKVATTEN (Leachate)
Tillvaratagande av el/värme som alstras i en
(Non-combustible waste)
Vätska som rinner genom, tränger ut ur eller
anläggning för avfallsförbränning eller av gas
Avfall som inte kan förbrännas även om energi
innehålls av avfall under deponering, mellan­
från organiska ämnen, till exempel i en röt­
tillförs, exempelvis sten, metaller
lagring eller transport
INERT AVFALL (Inert waste)
LINER (Liner)
Tätning i deponi, ofta bestående av flera lager,
ningsanläggning eller på en deponi
FARLIGT AVFALL (Hazardous waste)
Avfall som inte genomgår några väsentliga fysi­
Avfall som har en eller flera farliga egenskaper,
kaliska, kemiska eller biologiska förändringar i
för att förhindra nederbörd att tränga ner i
till exempel giftigt, cancerframkallande, explo­
kontakt med andra avfall, exempelvis sten och
deponin eller samla upp lakvatten
sivt eller brandfarligt. Formellt sett avfall som
grus (se Deponeringsförordningen 3 §)
är markerat med * i bilaga 2 eller annat avfall
LÄTTNEDBRYTBART AVFALL
som har en eller flera farliga egenskaper
INSAMLING (Collection)
(Biodegradable waste)
enligt bil 3 Avfallsförordningen (se Avfalls­
Uppsamling, sortering eller blandning av avfall
Avfall som lämpar sig för kompostering eller
förordningen § 4)
för vidare transport (se Avfallsförordningen 4 §)
rötning
FASTIGHETSNÄRA INSAMLING
KOMPAKTOR (Compactor)
MATAVFALL (Food waste/Catering waste)
(Curb-side collection)
Fordon som används för att sönderdela och
Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hus­
Insamling på eller i direkt anslutning till de
packa avfallet (minska avfallsvolymen) på en
håll, restauranger, storkök, butiker och livs­
fastigheter där avfallet uppkommit
deponi
medelsindustrin) som av kommersiell eller
GROVSOPOR/GROVAVFALL (Bulky waste)
KOMPOSTERING (Composting)
Hushållsavfall som är så tungt eller skrym­
Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts
MATERIALÅTERVINNING (Material recycling)
mande att det inte är lämpligt att samla in i
ner under förbrukning av syre (jämför rötning)
Se återvinning
annan orsak inte gått till konsumtion
säck eller kärl (se NFS 2004:4 4 §)
KÄLLSORTERING (Source separation)
MILJÖSTATION
GRÖNAVFALL (Green waste)
Sortering eller separering av avfall på samma
(Unmanned hazardous waste collection point)
Park- och trädgårdsavfall
plats där avfallet uppkommit, till exempel i
Mindre anläggning för mottagning av hushål­
hushållet
HUSHÅLLSAVFALL (Household waste)
lens farliga avfall, ofta förlagd till en återvin­
ningscentral eller placerad invid en bensinsta­
Avfall som kommer från hushåll och avfall från
KÄRL- OCH SÄCKAVFALL
annan verksamhet som till sin typ eller sam­
(Waste in bins and bags)
tion
mansättning liknar det avfall som kommer
Det avfall som normalt uppstår i hushållet och
ORGANISKT AVFALL (Organic waste)
från hushåll (se Miljöbalken 15 kap 2 §)
som läggs i ett kärl eller i en säck, som samlas
Avfall som innehåller organiskt kol, exempel­
upp i containrar, i underjordsbehållare eller i
vis biologiskt avfall och plastavfall (jämför
sopsugsystem.
bioavfall) (se Avfallsförordningen 4 §)
33
Svensk avfallshantering 2010
PRODUCENT (Producer)
SLAGG, SLAGGRUS (Slag, bottom ash)
ÅTERVINNING (Recovery)
Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till
Material som inte är brännbara eller inte för­
Användning, behandling eller omhändertagan­
Sverige eller säljer en vara eller en förpack­
ångas vid förbränning, till exempel glas, pors­
de av material, näringsämnen eller energi från
ning (varuproducent) eller den som i sin yrkes­
lin, järnskrot och stenliknande material (grus
avfall (se återvinningsförfarande, bilaga 4 till
mässiga verksamhet frambringar avfall som
med mera). Sedan större föremål samt metall­
Avfallsförordningen)
kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller
rester sorterats bort och materialet siktats får
miljöskäl (avfallsproducent) (se Miljöbalken
man slaggrus.
15 kap 4 §)
ÅTERVINNINGSCENTRAL, ÅVC
(Recycling centre)
TILLSYN (Inspection Check)
Bemannad större anläggning för mottagning
PRODUCENTANSVAR
Kontroll från myndighet över verksamhet som
av grovavfall, trädgårdsavfall, el-avfall, farligt
(Producers’ responsibility)
bedriver viss verksamhet, särskilt miljöfarlig
avfall etc
Producenters ansvar för vissa utpekade pro­
sådan
dukter under hela dess livscykel inklusive
ÅTERVINNINGSSTATION, ÅVS
design, produktion och omhändertagande
TÄCKNING (Covering)
(Recycling station)
som avfall
Material på deponi, ofta i flera lager, för att
Obemannad mindre anläggning för mottag­
dränera lakvatten, förhindra regnvatten att
ning av förpackningar och returpapper
RÖKGASRENINGSRESTER
tränga ner och ibland för att hindra avfallet att
(Flue gas treatment residues)
blåsa iväg. Mellantäckning läggs mellan lager
Samlingsnamn för en finkornig fraktion som
av avfall, sluttäckning i ett tjockare lager
uppstår vid rening av rökgaserna och består
överst, ibland med en avslutande plantering.
av pannaska, flygaska, filterkaka från slangfil­
ter samt slam. Rökgasreningsresterna depo­
VERKSAMHETSAVFALL (Industrial waste)
neras som farligt avfall.
Avfall som uppkommit genom en verksam­
hetsprocess
RÖTNING (Anaerob digestion)
Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioav­
ÅTERANVÄNDNING (Reuse)
fall där biogas bildas (jämför kompostering)
Användning av en kasserad produkt utan före­
gående förädling
SAMFÖRBRÄNNING (Co-incineration)
Förbränning av avfall, eventuellt tillsammans
med andra material, i en anläggning som
huvudsakligen byggts för att producera energi.
Källor: Avfall Sverige, Svensk avfallsterminologi (1998, AFR-rapport 217), 1000 Terms in Solid Waste Management (1992, ISWA) samt Svensk Författningssamling
och Naturvårdsverkets Författningssamling.
34
Svensk avfallshantering 2010
Om Avfall Sverige
Avfall Sverige är den svenska branschorganisatio­
Avfall Sverige strävar efter att främja utvecklingen
Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall
nen inom avfall och återvinning. Våra medlemmar är
av en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett
Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfalls­
kommuner och kommunala bolag. Privata företag är
tydligt samhällsansvar.
hantering fungerar – allt från insamling till återvin­
associerade medlemmar. Totalt har vi cirka 400
Avfall Sveriges uppdrag att tillvarata medlemmar­
ning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert,
nas intressen inom avfallshantering omfattar bland
hållbart och långsiktigt. Vi är 16 000 personer som
Avfall Sveriges främsta uppgift är att företräda
annat sortering, insamling, återvinning och bortskaf­
arbetar tillsammans med Sveriges hushåll och företag
och utveckla medlemmarna genom att skapa nät­
fande av avfall samt frågor om administration, ekono­
– tillsammans gör vi ett av Sveriges viktigaste jobb!
verk, förmedla kunskap och påverka beslutsfattare.
mi, information, planering, utbildning och utveckling.
medlemmar.
Läs mer på www.avfallsverige.se
Kansli
Weine Wiqvist
Angelika Blom
Monica Lövström
Ingegerd Svantesson
Verkställande direktör
Biologisk återvinning:
Rådgivare för samhällskontakter
Informatör, webbredaktör
Direkttel. 040-35 66 05
kompostering, rötning, biogas
Mobiltel. 0705-35 66 42
Direkttel. 040-35 66 07
Mobiltel. 0708-93 15 99
Direkttel. 040-35 66 23
monica.lovstrom@avfallsverige.se
Mobiltel. 073-703 70 24
weine.wiqvist@avfallsverige.se
Mobiltel. 070-622 00 63
angelika.blom@avfallsverige.se
ingegerd.svantesson@avfallsverige.se
Ewa Koverman
Ekonomiassistent, fakturering
Pernilla Svensson
Farligt avfall, el-avfall
Karin Lindskog Johansson
Direkttel. 040-35 66 04
Prenumerationer, medlemsregister
Direkttel. 040-35 66 18
Informatör batterier
ewa.koverman@avfallsverige.se
Direkttel. 040-35 66 11
Mobiltel. 0706-69 36 18
Direkttel. 040-35 66 12
jessica.christiansen@avfallsverige.se
karin.lindskog@avfallsverige.se
Kurser, konferenser
Jenny Westin
Anna-Carin Gripwall
Inge Johansson
Direkttel. 040-35 66 03
Statistik, upphandling, avfallstaxor
Informationschef
Energiåtervinning
Mobiltel. 0708-81 96 36
Direkttel. 040-35 66 15
Direkttel. 040-35 66 08
Direkttel. 040-35 66 16
petra.carlsson@avfallsverige.se
Mobiltel. 070-518 40 45
Mobiltel. 070-662 61 28
Mobiltel. 0739-88 33 99
anna-carin.gripwall@avfallsverige.se
inge.johansson@avfallsverige.se
Materialåtervinning, insamling, transport
Peter Westling
Peter Flyhammar
Karin Jönsson
Direkttel. 040-35 66 14
Chef ekonomi/administration
Deponering, energiåtervinning
Redaktör Avfall och Miljö
Mobiltel. 070-526 35 27
Direkttel. 040-35 66 06
Direkttel. 040-35 66 24
Direkttel. 040-35 66 17
jon.nilsson-djerf@avfallsverige.se
peter.westling@avfallsverige.se
Mobiltel. 0709-49 49 57
karin.jonsson@avfallsverige.se
Jessica Christiansen
peter.flyhammar@avfallsverige.se
pernilla.svensson@avfallsverige.se
Petra Kvist Carlsson
jenny.westin@avfallsverige.se
Jon Nilsson-Djerf
Per Nilzén
Sven Lundgren
Avfall Sveriges Utveckling
Juridik
Direkttel. 040-35 66 13
Direkttel. 040-35 66 09
Mobiltel. 070-523 24 04
Mobiltel. 0708-35 66 55
per.nilzen@avfallsverige.se
sven.lundgren@avfallsverige.se
35
©Avfall Sverige AB
36
Adress
Prostgatan 2, 211 25 Malmö
Telefon
040-35 66 00
Fax
040-35 66 26
E-post
info@avfallsverige.se
Hemsida
www.avfallsverige.se
PETER FORSNOR/TR A DEM A RK M A LMÖ A B FOTO: PETER FORSNOR
Svensk avfallshantering 2010